Sök i Ratio Lex

Angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m

1952-03-07 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:144, Angående anslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

1

Nr 144.

Knngl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till utbyggnad

av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå

socken m. m.; given Stockholms slott den 7 mars

i952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar

i Malå socken in. in. anvisas ett investeringsanslag av 432 000

kronor samt att omkring 498 000 kronor, som tidigare anvisats under samma

anslagsrubrik men icke tagits i anspråk, få disponeras för andra ändamål

än ursprungligen avsetts. Av det belopp, som härigenom skulle ställas

till förfogande, sammanlagt omkring 930 000 kronor, skulle 360 000 kronor

användas för undersökningsarbeten vid och i närheten av Rudtjebäcksgruvan

inom Adakfältet. Återstoden, 570 000 kronor, skulle disponeras för vissa

investeringar i samband med den av Bolidens gruvaktiebolag omhänderhavda

legodriften vid Adak- och Lindsköldsgruvorna inom samma gruvfält.

I propositionen lämnas vidare en redogörelse för framlagda förslag rörande

det fortsatta utnyttjandet av malmtillgångarna i Rudtjebäcksgruvan.

Departementschefen förordar, att gruvan utarrenderas till Bolidens gruvaktiebolag

för en tid av tjugo år och på i huvudsak de villkor i övrigt, som

framgå av ett av rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm professor R.

Woxén i samarbete med hovrättsassessor Å. Martenius framlagt förslag till

arrendeavtal.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 samt. Nr 144.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 144.

Utdrag av protokollet över handelsurenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar

Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, frågor rörande anslag

till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. in. och

anför därvid följande.

Inledning.

Enligt bemyndigande av Kungl. Maj :t ingick kommerskollegium den 30

december 1940, den 31 augusti 1943, den 21 juli 1945 och den 19 augusti

1950 för Kungl. Maj:t och kronan överenskommelser med Bolidens gruvaktiebolag

-— de s. k. legodriftsavtalen — angående bearbetande av kronan

tillhöriga eller till kronan upplåtna malmfyndigheter i Västerbottens län.

Genom det år 1950 träffade legodriftsavtalet har Bolidens gruvaktiebolag

åtagit sig att intill utgången av år 1960 för statens räkning ombesörja malmbrytning

i vissa utmål, omfattande Lindsköldsgruvan och Adakgruvan inom

Adakfältet i Malå socken, ävensom anrikning och transport av den därvid

erhållna malmen. I avtalet föreskrives bl. a. följande. För legodriften erforderliga

anläggningsarbeten och anskaffningar skola ombesörjas av bolaget

på kronans bekostnad. Kopparslig och kopparstyckemalm, som framställts

av råmalm från de berörda gruvorna, skola under vissa förutsättningar

övertagas av bolaget för vidare förädling vid bolagets verk å Rönnskär.

Bolaget skall jämväl, i den mån särskild överenskommelse träffas,

övertaga annan slig och styckemalm. Malmprodukter, som icke bearbetas

vid Rönnskärsverken, skola av bolaget för kronans räkning utbjudas till

försäljning på villkor, som godkännas av kommerskollegium. Utgifterna för

legodriften skola förskotteras av bolaget. Varje år skall bolaget till kollegium

lämna avräkning för legodriften under det senast förflutna kalenderåret,

upptagande bl. a. å ena sidan värdet av malmprodukter, som erhållits

genom legodriften, och å andra sidan samtliga legodriftskostnader. Därest

i avräkningen för visst år värdet av malmprodukterna skulle överstiga legodriftskostnaderna,

skall bolaget inbetala skillnaden till länsstyrelsen i Västerbottens

län; i motsatt fall skall kronan ersätta underskottet. Är det uppenbart,

att legodriften vid viss gruva kommer att gå med förlust, äger kronan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 144.

3

bestämma, att driften skall upphöra. Kronan äger att genom vederbörligt

ombud utöva kontroll å legodriftens handhavande.

För närmare kännedom om det nu gällande legodriftsavtalet m. in. torde få

hänvisas till propositionen nr 135/1950.

I skrivelse den 28 oktober 1950 framlade kommerskollegium förslag angående

utnyttjande av malmtillgångarna i den av Sveriges geologiska undersökning

upptäckta och närmare undersökta Rudtjebäcksgruvan, som är belägen

inom Adakfältet. Den föreslagna driften vid gruvan beräknades medföra

ett investeringsbehov av 12 060 000 kronor och skulle handhavas av Bolidens

gruvaktiebolag inom ramen för gällande legodriftsavtal. Sedermera

inkom kommerskollegium med ett förslag rörande tillfällig brytning av svavelkis

i Rudtjebäcksgruvan. Enligt detta förslag skulle för investeringar erfordras

ett belopp av 1 500 000 kronor; även i detta fall skulle gruvdriften

handhavas av Bolidens gruvaktiebolag. Efter förslag av Kungl. Maj:t anvisade

riksdagen år 1951 nyssnämnda belopp av 1 500 000 kronor för anordnande

av tillfällig brytning i Rudtjebäcksgruvan.

Kommerskollegium har i skrivelse den 2 november 1951 återkommit till

sitt förslag angående utnyttjande i större skala av malmtillgångarna i Rudtjebäcksgruvan.

Medelsbehovet för investeringar för detta ändamål beräknas

nu till 16 800 000 kronor. Rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm

professor R. Woxén har enligt uppdrag av Kungl. Maj :t i samarbete med

hovrättsassessor Å. Martenius inom handelsdepartementet verkställt viss ytterligare

utredning i ämnet och framlagt två alternativa förslag rörande sättet

för utnyttjandet av ifrågavarande malmtillgångar. Ett av dessa förslag,

vilket förordas av Woxén, avser utarrendering av Rudtjebäcksgruvan till Bolidens

gruvaktiebolag; det andra förslaget avser legodrift vid gruvan med

investeringar av staten till ett belopp av 7 800 000 kronor.

Till investeringar i gruvanläggningar m. m. inom de gruvfält, som inbegripits

i legodriftsavtalen — utom Adakfältet också Bjurforsfältet i Norsjö

socken och Rävlidenfältet i Lycksele socken — har riksdagen åren 1940—

1951 anvisat sammanlagt 16 116 500 kronor. Kommerskollegium har i skrivelse

den 25 oktober 1951 anmält behov av ytterligare 570 000 kronor för fullföljande

av vissa tidigare beslutade arbeten inom Adakfältet och föreslagit,

att nämnda medelsbehov täckes genom ett investeringsanslag å 72 000 kronor

jämte utnyttjande av tidigare anvisade medel, vilka icke behövt användas

för därmed avsedda ändamål.

I det följande torde få lämnas en närmare redogörelse för nu berörda

frågor.

Förslag rörande Rudtjebäcksgruvan.

I sin förutnämnda skrivelse den 28 oktober 1950 anförde kommerskollegium,

att den totala kvantiteten rikare malm, den s. k. kompaktmalmen, i

Rudtjebäcksgruvan uppskattades till ca 3,3 miljoner ton. Enligt kollegii beräkningar,

som grundades på verkställd provanrikning av malmen, skulle av

1 000 ton råmalm kunna erhållas 640 ton svavelkisslig samt mahnproduk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

ter innehållande 7 ton koppar och 28,7 ton zink. Kommerskollegium framlade

i skrivelsen en av kostnadsberäkningar åtföljd plan för gruvdrift i

Rudtjebäcksgruvan samt för därmed sammanhängande anläggningsarbeten

m. in. Planen innebar i huvudsak följande.

Mellan Rudtjebäcksgruvan, Lindsköldsgruvan och Adakgruvan skulle på

ca 276 meters djup utföras en förbindelseort, vilken skulle dels tjäna såsom

utgångspunkt för djupundersökningar i gruvfältet, dels användas för malmtransporter.

I Rudtjebäcksgruvan skulle i första hand vissa av Sveriges geologiska

undersökning utförda anläggningar, däribland ett 215 meter djupt

gruvschakt med tillhörande system av fält- och tvärorter ävensom viss maskinell

utrustning, komma till användning; därutöver skulle tillredningsoch

anläggningsarbeten utföras och maskiner anskaffas i den utsträckning,

som erfordrades för den planerade gruvdriften. Anrikningsverket vid Lindsköldsgruvan,

som är inrättat för utvinning av kopparslig, skulle utbyggas,

så att även svavelkisslig och zinkslig skulle kunna framställas i detsamma.

De övriga anläggningarna inom Adakfältet skulle utnyttjas för den nya

gruvdriften i så stor utsträckning som möjligt samt för detta ändamål utvidgas

och kompletteras i ej ringa omfattning. Vid järnvägsstationen Slagnäs,

dit malmprodukterna från Adakfältet närmast forslas för vidare befordran

till Rönnskärsverken, skulle utföras vissa nya lastningsanordningar

för produkterna från Rudtjebäcksgruvan. Inklusive kostnader för konstruktionsarbeten,

administration och en post för oförutsedda utgifter m. m.

beräknades totalkostnaden för detta utbyggnadsprogram till 11 800 000 kronor

vid den pris- och lönenivå, som rådde omkring den 1 september 1950.

Kommerskollegium föreslog dessutom, att 260 000 kronor skulle ställas

till förfogande för vissa särskilda ändamål i samband med gruvdriftens utvidgning.

Av nämnda belopp skulle 100 000 kronor användas till förbättring

av den enskilda vägen mellan Adaks by och Björkland i närheten av

gruvfältet. Härigenom skulle kommunikationerna mellan gruvfältet och den

ganska stora bebyggelsen i Adaks by väsentligt förbättras. Detta skulle enligt

kollegii mening vara till fördel för arbetskraftssituationen vid gruvorna.

Vidare avsåg kollegium högst 100 000 kronor till inlösen av vissa Sveriges

geologiska undersökning tillhöriga anläggningar, maskiner och redskap, vilka

tidigare bekostats från anslaget till malmletning och som nu skulle avstås

till förmån för legodriften. Slutligen skulle 60 000 kronor disponeras

för vissa geofysiska mätningar i den förut omtalade förbindelseorten mellan

gruvorna i gruvfältet.

Kommerskollegium beräknade att detta utbyggnadsprogram kunde genomföras

på omkring fyra år. Anrikningsverkets ombyggnad skulle vara

fullbordad efter två år; därefter skulle en begränsad brytning — av ca 100 000

ton malm per år — kunna börja i Rudtjebäcksgruvan. Efter ytterligare två

år skulle gruvdriften kunna utvidgas till full avsedd omfattning med en

malmbrytning av ca 200 000 ton per år.

Enligt kommerskollegii beräkningar skulle den föreslagna driften vid Rudtjebäcksgruvan

bli ekonomiskt självbärande vid priser på svavelkoppar,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 144.

r>

zink och svavelkis, som lågo ej oväsentligt under dem som rådde, då förslaget

framlades. Kollegium yppade i sin skrivelse viss tveksamhet beträffande

räntabiliteten på längre sikt men förordade likväl, under framhållande

av olika ekonomiska, sociala och tekniska fördelar med förslaget, att

detta förverkligades. Kollegium förutsatte därvid, att den blivande driften

vid Rudtjebäcksgruvan lades under samma förvaltning som gruvhanteringen

vad Adakfältet i övrigt, d. v. s. inordnades i den av Bolidens gruvaktiebolag

omhänderhavda legodriften.

Vid remissbehandlingen av ärendet ifrågasatte statskontoret, huruvida det

kunde anses välbetänkt att i rådande statsfinansiella läge investera medel

av den storlek, varom här vore fråga, i en verksamhet, vars lönsamhet på

längre sikt icke kunde med säkerhet bedömas. Övriga remissinstanser, nämligen

fullmäktige i riksgäldskontoret, Sveriges geologiska undersökning samt

statens handels- och industrikommission tillstyrkte koinmerskollegii förslag.

Handels- och industrikommissionen uttalade i sitt remissyttrande, att det

förefölle kommissionen, som om rådande svårigheter på den internationella

råvaruförsörjningens område i och för sig motiverade en undersökning av

förutsättningarna för att genom forcering av förberedelsearbetena möjliggöra,

att malmfyndigheten i Rudtjebäcksgruvan utnyttjades tidigare än

kommerskollegium förutsatt.

Efter hemställan av ordföranden i statens handels- och industrikommission

verkställdes inom kommerskollegium en undersökning av möjligheterna

att med hänsyn till det aktuella försörj ningsläget omedelbart igångsätta

produktion av svavelkis ur malm från Rudtjebäcksgruvan. Som resultat av

undersökningen framlade kommerskollegium i en med skrivelse den 20

februari 1951 överlämnad promemoria en plan, enligt vilken i gruvan under

åren 1951 och 1952 skulle brytas sammanlagt 68 000 ton råmalm. Denna

malm skulle med lastbil forslas den 65 km långa vägen till Kristinebergs

anrikningsverk, som tillhör Bolidens gruvaktiebolag. Genom behandling av

malmen därstädes skulle utvinnas ca 43 500 ton svavelkisslig samt metallsliger

innehållande i runda tal 500 ton koppar och 2 000 ton zink. För denna

malmbrytning skulle enligt av Bolidens gruvaktiebolag gjorda beräkningar

erfordras tillrednings- och anläggningsarbeten samt anskaffning av maskiner

m. m. till ett belopp av 1 065 000 kronor. Härjämte beräknade kommerskollegium

100 000 kronor till inlösen av Sveriges geologiska undersöknings

anläggningar, 155 000 kronor till ett nytt bostadshus och 140 000 kronor

till förbättring av den enskilda vägen mellan Adaks by och Björkland.

Sammanlagt skulle alltså investeringskostnaderna enligt promemorian komma

att uppgå till (1 065 000 + 100 000 + 155 000 + 140 000 =) i runt tal

1 500 000 kronor. Härav hänförde sig ca 1 400 000 kronor till anläggningar

m. in., som voro upptagna jämväl i den av kommerskollegium i skrivelse den

28 oktober 1950 framlagda större utbyggnadsplanen. Återstoden av beloppet

eller 100 000 kronor avsåg däremot sådana investeringar, vilka betingades

uteslutande av den i promemorian föreslagna begränsade gruvdriften.

De av kommerskollegium framlagda förslagen rörande Rudljebäcksgru
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Iiungl. Maj:ts proposition nr 144.

van, för vilka här redogjorts, förelädes riksdagen genom propositionen nr

129/1951. I propositionen erinrades om att landets försörjning med vissa

råvaror på senaste tiden försämrats till följd av den internationella utvecklingen.

Icke minst gällde detta i fråga om tillförseln av de produkter, som

skulle erhållas om malmbrytning koinme i gång vid Rudtjebäcksgruvan.

Särskilt skulle det därvid väntade tillskottet av svavelkis vara välkommet.

Flera viktiga industrier, exempelvis sulfitcellulosaindustrien, vore nämligen

för sin drift starkt beroende av en tillräcklig tillgång på svavelsubstans.

En brist på dylikt material skulle omedelbart kunna få menliga följder bl. a.

för landets export. Det syntes därför angeläget att den anvisade möjligheten

till en utvidgning av den inhemska produktionen av bl. a. svavelkis utnyttjades

utan onödigt dröjsmål. Vid genomförande av kommerskollegii först

framlagda förslag, som syftade till en mera omfattande gruvdrift vid Rudtjebäcksgruvan

med investeringar till ett belopp av i runt tal 12 miljoner kronor,

skulle egentlig malmbrytning vid gruvan icke komma till stånd förrän efter

omkring två år. Någon omedelbar lättnad för försörjningen skulle således i

detta fall icke åstadkommas. Det andra förslaget, vilket avsåg en tillfällig

malmbrytning av ringare omfattning, skulle kräva en avsevärt mindre investering

och samtidigt innebära, att malmbrytningen kunde påbörjas efter

jämförelsevis kort tid. I betraktande av såväl de aktuella försörjningssvårigheterna

som nödvändigheten att såvitt möjligt begränsa statens utgifter

för investeringsändamål syntes därför det sistnämnda förslaget, trots

vissa därmed förknippade nackdelar av bl. a. driftsekonomisk art, vara att

föredraga.

Med hänsyn till vad sålunda anförts förordades i propositionen, att kommerskollegii

förslag om tillfällig malmbrytning i Rudtjebäcksgruvan snarast

skulle komma till utförande och att erforderliga medel, 1,5 miljon kronor,

skulle anvisas för ändamålet. På Kungl. Maj :ts i propositionen framlagda

förslag anvisade riksdagen det begärda beloppet (r. skr. nr 193/1951). Kommerskollegium

har sedermera enligt bemyndigande av Kungl. Maj :t med Bolidens

gruvaktiebolag träffat överenskommelse om att ifrågavarande malmbrytning

anordnas av bolaget.

Kommerskollcgium har i skrivelse den 2 november 1951 framlagt ett i

vissa avseenden reviderat program för utbyggnad av anläggningarna vid

Rudtjebäcksgruvan.

Beträffande försörj ningsläget i fråga om svavel och svavelkis hänvisar

kommerskollegium dels till en av Svenska cellulosaföreningen, Svenska pappersbruksföreningen

och Sveriges kemiska industrikontor till kollegium ingiven

skrivelse den 27 augusti 1951, dels till en inom statens handels- och

industrikommissions kemiska avdelning utarbetad, den 23 augusti 1951 dagtecknad

promemoria angående svavel och svavelkis. Dessa handlingar äro

såsom bilagor fogade till kollegii framställning. Nyssnämnda industriorganisationer

anföra i sin skrivelse bl. a., att det om ett eller annat år, då den

tillfälliga brytningen i Rudtjebäcksgruvan upphört, torde erfordras en årlig

brytning av svavelkis, som med 125 000 ton överstiger nuvarande reguljära

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 144.

7

brytning, för att landet skall bli självförsörjande. Organisationerna anse det

vara av utomordentligt stor betydelse för landets ekonomi och försörjning

att det mera omfattande Rudtjebäcksprojektet genomföres. I den inom handels-

och industrikommissionen upprättade promemorian beräknas bristen

på svavelkis under de närmaste åren till minst 25 000 ton per år eller, därest

den för närvarande inställda exporten skulle återupptagas, till inemot

100 000 ton per år. Kollegium anser med hänsyn till vad sålunda anförts, att

utbyggnaden av Rudtjebäcksgruvan för större produktion bör påbörjas inom

den närmaste framtiden.

Om utformningen av det nu framlagda utbyggnadsprogrammet för Rudtjebäcksgruvan

anför kommerskollegium i huvudsak följande.

Enligt den plan, som tidigare upprättats för anläggningar in. m. för driften

vid Rudtjebäcksgruvan, skulle det nuvarande anrikningsverket vid Lindsköldsgruvan,

som är inrättat för framställning av kopparslig, om- och tillbyggas,

så att även zinkslig och svavelkisslig skulle kunna utvinnas. En sådan

ombyggnad kan emellertid icke ske på sådant sätt, att verket får en

fullt rationell utformning, och ej heller utan störningar i den pågående

driften. Kollegium har därför låtit utarbeta en preliminär plan för ett nytt

anrikningsverk, helt fristående från det gamla verket. Kostnaderna för ett

dylikt verk beräknas till 6 miljoner kronor. Det gamla verkets ombyggnad

skulle enligt kollegium draga en kostnad av 4,9 miljoner kronor. Skillnaden,

1,1 miljon kronor, beräknas kunna inbesparas på 5—6 år genom minskade

driftskostnader i det nya anrikningsverket.

Utbyggnadstiden, som tidigare beräknats till omkring fyra år, bör enligt

kollegium nu, bl. a. med hänsyn till ökade svårigheter i fråga om leveranser

av maskiner och material, uppskattas till ca fem år. Efter ungefär två och

ett halvt år skulle det nya anrikningsverket vara färdigställt och malmbrytningen

kunna påbörjas i en omfattning av omkring 100 000 ton per år. Efter

ytterligare ca två och ett halvt år skulle full drift, motsvarande en årlig brytning

av 200 000 ton, kunna påräknas.

I den tidigare utbyggnadsplanen för Rudtjebäcksgruvan ingick, som förut

nämnts, en förbindelseort mellan nämnda gruva samt Lindskölds- och Adakgruvorna.

Förbindelseorten skulle dels tjäna som utgångspunkt för djupundersökningar

i gruvfältet, dels användas för malmtransporter. Kollegium

har nu, efter överläggningar med Sveriges geologiska undersökning och

Rolidens gruvaktiebolag, funnit, att de höga kostnaderna för förbindelseorten

icke kunna anses tillräckligt motiverade ur prospekteringssynpunkt och att

orten av detta skäl tills vidare icke bör utföras. Härigenom uppkommer enligt

kollegium en besparing av ca 1 850 000 kronor.

I övrigt har den år 1950 framlagda investeringsplanen kompletterats i vissa

avseenden, varjämte därmed sammanhängande kostnadsberäkningar justerats

med hänsyn till den under år 1951 inträffade pris- och lönestegringen.

Det totala investeringsbehovet för den tillämnade brytningen i Rudtjebäcksgruvan

av 200 000 ton råmalm per år beräknas av kollegium efter den sålunda

gjorda revideringen av utbyggnadsplanen till sammanlagt 18 200 000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr l4i.

kronor, inklusive det belopp av 1 400 000 kronor, som ingick i det år 1951

anvisade anslaget för tillfällig brytning i gruvan och som avsetts till anläggningar

m. in., vilka äro upptagna jämväl i det större utbyggnadsprogrammet.

Det aktuella investeringsbehovet utgör sålunda (18 200 000 —

1 400 000 =) 16 800 000 kronor. Kollegium hemställer att 10 000 000 kronor

anvisas för budgetåret 1952/53 för att täcka kostnaderna för utbyggnaden

under de två första åren.

I sistnämnda belopp äro inräknade bl. a. 13 000 kronor, som beräknas

ytterligare erfordras för påbörjade förbättringsarbeten å den enskilda vägen

mellan Adaks by och Björkland, ävensom 360 000 kronor till vissa geologiska

undersökningar i Adakfältet. Om dessa utgiftsposter anför kommerskollegium

i huvudsak följande.

Av det år 1951 anvisade anslaget skulle 100 000 kronor användas till ersättning

åt Sveriges geologiska undersökning för vissa anläggningar m. in.

vid Rudtjebäcksgruvan. Sedan 77 000 kronor tagits i anspråk för detta ändamål,

återstår ett belopp av 23 000 kronor, som icke disponerats. Av anslaget

skulle vidare högst 140 000 kronor användas för iordningställande och förbättring

av vägen mellan Adaks by och Björkland. Emellertid har det visat

sig, att lägre anbud än 177 000 kronor för ifrågavarande vägarbete icke kan

erhållas. Vid förrättning enligt lagen om enskilda vägar har fastställts, att

kostnaderna för vägarbetet utöver det beräknade beloppet om 140 000 kronor

skola fördelas mellan vägintressenterna på så sätt, att ca 36 000 kronor

skola bestridas av kronan. Kollegium föreslår, att sistnämnda belopp täckes

genom anlitande av berörda, icke disponerade delbelopp om 23 000 kronor

och genom anvisande av ytterligare 13 000 kronor.

Vid diamantborrning från dagen söder om den hittills kända delen av

Rudtjebäcksgruvans malmkropp har Sveriges geologiska undersökning på

ett djup av 260—265 meter under jordytan påträffat en fortsättning av

malmkroppen. Enligt en försiktig uppskattning uppgår den härigenom konstaterade

ökningen av malmtillgången till 100 000 ton råmalm av samma

typ som tidigare är känd, dock med något lägre kopparhalt men med avsevärt

högre zinkhalt. Vissa undersökningsresultat tyda på att malmtillgången

i detta avsnitt av gruvfältet är större. För att konstatera huru härmed förhåller

sig erfordras dock fortsatta undersökningar genom ortarbeten och

diamantborrningar under jord. Medel för dessa undersökningar ha beräknats

i planen över anläggningskostnaderna. Inom områden, där undersökningar

under jord icke lämpligen kunna ske, bör därjämte diamantborras

från dagen. Borrning torde också i någon utsträckning böra äga rum i områdena

norr om Rudtjebäcksmalmen samt möjligen på andra ställen mellan

denna och Adak—Lindsköldsgruvorna, allteftersom geofysiska djupprospekteringar

giva anledning därtill. Tidigare ha Sveriges geologiska undersöknings

diamantborrningar vid Rudtjebäcksmalmen bekostats med anlitande

av anslaget till malmletning. Det sjmes emellertid kommerskollegium

mest rationellt, att om malmbrytning igångsättes vid Rudtjebäcksgruvan,

borrningskostnaderna icke belasta malmletningsanslaget utan gruvdriften.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

Vidare kommer det i fortsättningen icke att vara möjligt att inom nuvarande

anslagsram utan eftersättande av andra viktiga arbeten utföra de borrningar,

som äro erforderliga vid Rudtjebäcksgruvan. Kollegium föreslår dätför,

att medel till ifrågavarande borrningar anvisas i samband med medelsanvisningen

i övrigt för Rudtjebäcksgruvans utbyggnad. Borrningskostnaderna

beräknas av kollegium till 120 000 kronor för vart och ett av de närmaste

tre budgetåren, sammanlagt alltså 360 000 kronor.

På grundval av pris- och lönenivån den 1 augusti 1951 och de beräkningar

rörande anläggningskostnader in. m., för vilka nyss redogjorts, har

kommerskollegium uppgjort en ny lönsamhetskalkyl för den tillämnade

gruvdriften. Av kalkylen framgår, att de sammanlagda produktionskostnaderna

vid en årsbrytning av 200 000 ton malm, inklusive kapitalkostnader,

skulle bli täckta vid försäljning av produkterna till antagna priser, motsvarande

2 kronor per kilogram koppar, 1 krona per kilogram zink och 39 kronor

per ton svavelkis. Vid nuvarande priser på koppar och zink, 3,13 respektive

2,22 kronor per kilogram, skulle driften lämna ett överskott av i runt

tal 5 miljoner kronor, sedan kapitalkostnaderna blivit täckta.

Liksom tidigare förutsätter kommerskollegium, att gruvdriften vid Rudtjebäcksgruvan

skall handhavas av Bolidens gruvaktiebolag inom ramen för

gällande legodriftsavtal. Kollegium hemställer sålunda om bemyndigande

att med nämnda bolag träffa en överenskommelse, enligt vilken legodriftsavtalet

utsträckes till att gälla de utmål, inom vilka Rudtjebäcksgruvan är

belägen.

I anslutning till beredningen inom handelsdepartementet av frågan rörande

utnyttjandet av malmtillgångarna i Rudtjebäcksgruvan har, med stöd

av förordnande av Kungl. Maj :t den 28 december 1951, viss ytterligare utredning

i ärendet verkställts av rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm

professor Ragnar Woxén i samarbete med hovrättsassessor Åke Martenius.

Resultatet av utredningen och i samband därmed förda överläggningar med

Bolidens gruvaktiebolog m. fl. har redovisats i skrivelse den 24 februari

1952. Till skrivelsen äro fogade två förslag till avtal med Bolidens gruvaktiebolag,

det ena — som i skrivelsen benämnes halvlegoavtalet — avseende

viss legodrift vid Rudtjebäcksgruvan och det andra avseende utarrendering

av ifrågavarande malmtillgångar till bolaget.

Woxén anför beträffande landets försörjning med svavelkis i sin skrivelse

huvudsakligen följande. Den årliga förbrukningen av svavelkis inom Sverige

uppgår för närvarande till omkring 500 000 ton. Härav användes ungefär

hälften för framställning av svavelsyra, som sedan huvudsakligen begagnas

för konstgödseltillverkning, och omkring hälften inom cellulosaindustrien.

Enligt olika utredningar och yttranden är försörjningsläget i fråga om svavelkis

för närvarande sådant, att skyndsamma åtgärder måste vidtagas för

att öka den inhemska produktionen, då i annat fall ett allvarligt bristläge

kan uppstå, överläggningar med talesmän för svavelsyra- och cellulosaindustrierna

ha givit vid handen, att en produktionsökning av storleksordningen

60 000 — 70 000 ton per år för närvarande torde kunna bedömas så
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr H4.

som lämplig. Från industriernas sida har uttalats, att denna tillskottskvantitet

tills vidare synes tillfredsställande.

En sådan produktionsökning motsvarar en brytning av ungefär 100 000

ton Rudtjebäcksmalm. Woxén har i första hand undersökt, huruvida det

med Bolidens gruvaktiebolag träffade avtalet om tillfällig brytning i Rudtjebäcksgruvan

skulle kunna utvidgas till att avse en större årskvantitet. Det

bar emellertid visat sig, att under nuvarande förhållanden icke mer än 50 000

ton malm från Rudtjebäcksgruvan kunnat anrikas i Kristineberg, vilken

kvantitet, såsom framgår av det föregående, är otillräcklig. Vidare framhåller

Woxén, att Rudtjebäcksfyndigheten är förhållandevis begränsad och

att såväl med hänsyn härtill som av andra skäl en fristående gruvdrift därstädes

icke +orde kunna genomföras på ett ekonomiskt sätt. Gruvdriften

måste sålunda enligt Woxén samordnas med den gruvrörelse, som bedrives

av Bolidens gruvaktiebolag.

Det av Woxén framlagda förslaget till s. k. h a 1 v 1 e g o a v t a 1 innebär

i stort sett följande.

Bolidens gruvaktiebolag åtager sig att på kronans bekostnad omhänderhava

brytning och transport av malmen från de utmål inom vilka Rudtjebäcksgruvan

är belägen. Bolaget ombesörjer, likaledes på kronans bekostnad,

för gruvdriften erforderliga nyanläggningar och nyanskaffningar.

Malmbrytningen skall omfatta i genomsnitt 100 000 ton per år. Den brutna

råmalmen skall övertagas av bolaget till ett pris, som beräknas enligt en i

avtalet angiven formel. Anrikning av malmen förutsättes ske i Kristinebergs

anrikningsverk, som för detta ändamål utbygges i viss utsträckning till en

beräknad kostnad av 2,5 miljoner kronor. Avräkning mellan kronan och bolaget

skall ske efter i huvudsak samma grunder som föreskrivas i det nu

gällande legodriftsavtalet; dock skall kronan, oavsett produktionens storlek,

till bolaget under avtalets giltighetstid erlägga en årlig avgift om 183 954

kronor, motsvarande beräknad ränta och amortering å det för utbyggnad av

anrikningsverket i Kristineberg erforderliga beloppet. Avtalet är avsett att

gälla i första hand under en tid av tjugo år, räknat från den 1 januari 1952.

Det totala investeringsbehovet för genomförande av driften vid Rudtjebäcksgruvan

enligt halvlegoavtalet uppskattas till sammanlagt 7,8 miljoner

kronor. Av nämnda belopp motsvara 2,5 miljoner kronor de beräknade kostnaderna

för utbyggnad av Kristinebergs anrikningsverk. Återstoden, 5,3

miljoner kronor, erfordras för utbyggnad av gruvanläggningarna och för

viss förbättring av vägen mellan Rudtjebäcken och Kristineberg.

Det pris, till vilket råmalmen från Rudtjebäcksgruvan enligt förslaget till

halvlegoavtal skall övertagas av bolaget, är genom förutnämnda formel

knutet dels till malmens sammansättning, dels till medelnettopriserna vid

försäljning av svavelkis, kopparslig och zinkslig. Enligt Woxéns beräkningar

skulle gruvdriften vid de i halvlegoavtalet angivna villkoren och vid

nuvarande priser på nämnda produkter resultera i ett överskott för kronan

av omkring 1,26 miljon kronor per år.

Det av Woxén framlagda förslaget till arrendeavtal beträffande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 144.

11

Rudtjebäcksgruvan avser i likhet med halvlegoavtalet en avtalstid av tjugo

år. Bolaget åtager sig enligt förslaget att årligen bryta och bortfrakta ca

100 000 ton malm från gruvan. För arrendet skall bolaget till kronan erlägga

ett engångsbelopp, motsvarande de kostnader kronan nedlagt för utbyggnad

av gruvan med anlitande av det år 1950 anvisade anslaget, varvid byggnader

och anläggningar, för vilka ersättning sålunda erlagts, skola tillfalla bolaget.

Dessutom skall bolaget erlägga en viss avgift per ton bruten och bortfraktad

malm. Avgiften skall utgöra 3 kronor per ton malm. Till grund för avgiftens

beräkning ligga nuvarande priser på elektrolytkoppar, zinkslig och svavelkisslig

samt vissa förutsättningar beträffande sligutbytet av malmen. Vid

ändring av priset eller den brutna malmens sammansättning skall avgiften

korrigeras enligt en i avtalsförslaget angiven formel. Avgiften skall dock

icke understiga ett belopp av 2 kronor 20 öre; detta belopp skall emellertid

korrigeras med hänsyn till förändringar i den allmänna prisnivån. Sjunker

arrendeavgiften under det sålunda beräknade minimibeloppet, skall bolagets

åtagande i fråga om malmbrytningens omfattning upphöra. Förslaget till

arrendeavtal är i övrigt utformat efter i huvudsak samma grunder, som gälla

i fråga om andra liknande avtal om utarrendering av statsägda malmfyndigheter

till enskilda företag. För närmare kännedom om dess innehåll torde

få hänvisas till avtalsförslagets text.

Därest förslaget om utarrendering av Rudtjebäcksgruvan genomföres, skall

Bolidens gruvaktiebolag svara för samtliga erforderliga investeringar, vilka

beräknas draga en kostnad av sammanlagt 7,5 miljoner kronor. Bolaget har

emellertid förutsatt, att byggnadstillstånd lämnas i den omfattning, som

erfordras för utbyggnad av gruvanläggningar och anrikningsverk.

Statens inkomster av den föreslagna utarrenderingen skulle enligt Woxén

vid nuvarande priser på metaller och svavelkis uppgå till 300 000 kronor

per år.

Såväl vid halvlegodrift som vid utarrendering av Rudtjebäcksgruvan enligt

de av Woxén framlagda förslagen beräknas driften vid Rudtjebäcksgruvan

kunna uppnå den avsedda omfattningen redan under år 1953. Arrendealternativet

medför det lägsta investeringsbehovet och innebär samtidigt,

att Bolidens gruvaktiebolag svarar för samtliga investeringskostnader.

Woxén förordar, med hänsyn till nu nämnda fördelar med sistnämnda

alternativ, att åt kommerskollegium uppdrages att med bolaget

träffa överenskommelse i enlighet med det framlagda förslaget till arrendeavtal.

Även Sveriges geologiska undersökning, med vilken samråd i ämnet

ägt rum, har enligt Woxén tillstyrkt arrendealternativet.

Woxén framhåller slutligen, att ett belopp av 300 000 kronor synes i enlighet

med kommerskollegii förslag böra anvisas för fortsatta diamantborrningar

inom Adakfältet.

Kommerskollegium, som avgivit infordrat utlåtande över den av Woxén

verkställda utredningen, anför, att varken halvlegoavtal eller arrendeavtal

enligt Woxéns förslag utgör någon tillfredsställande lösning av frågan om

hur malmerna i Rudtjebäcksgruvan skola tillgodogöras. Till stöd för denna

uppfattning anför kollegium i huvudsak följande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

Båda förslagen innebära, att råmalmen från Rudtjebäcksgruvan skall fraktas

med lastbil till Kristineberg. Ur allmänna ekonomiska och försörjningsmässiga

synpunkter måste denna transport betraktas som slöseri. De totala

kostnaderna för transport av malmen och därav framställda produkter till

Rönnskär bli därvid ca 5 kronor per ton högre än om anrikning av malmen

sker i omedelbar närhet av gruvan. Även driftsekonomiska och tekniska

skäl tala för en sådan förläggning av anrikningen.

Villkoren enligt förslaget till halvlegoavtal äro, framhåller kollegium, sådana,

att förslaget näppeligen kan godtagas. En av kollegium gjord överslagsberäkning

har visat, att legodrift på ifrågavarande villkor torde komma

att gå med förlust redan vid en så måttlig nedgång av produktvärdet som

20 procent från det nuvarande.

En utarrendering av Rudtjebäcksgruvan skulle enligt kollegii mening innebära

en stark begränsning av kronans rörelsefrihet vid framtida dispositioner

för att utnyttja eventuella nya fyndigheter inom Adakfältet. Om dylika

fyndigheter skulle upptäckas i närheten av Rudtjebäcksgruvan, skulle

det sannolikt av ekonomiska skäl bli nödvändigt, att malmen från densamma

uppfordrades genom Rudtjebäcksgruvans schaktanläggning. Då ett sambruk

i ett och samma uppfordringssystem icke kan ske, skulle de nya fyndigheterna

icke kunna tillgodogöras på annat sätt än att också de utarrenderades.

Även utnyttjandet av nya fyndigheter inom andra delar av Adakfältet

skulle vid arrendealternativet •— och även lialvlegoalternativet —

kunna försvåras därigenom, att malmanrikningen måste ske i Kristineberg,

därest icke den nya fyndighetens storlek i och för sig kunde motivera, att

ett nytt anrikningsverk uppfördes inom Adakfältet.

En uppdelning av gruvdriften inom Adakfältet skulle vidare enligt kollegii

mening komma att hegränsa möjligheterna att anpassa malmbrytningen

i skilda delar av fältet efter växlande priser och behov i fråga om olika

malmprodukter. Härigenom skulle även det ekonomiska utbytet försämras.

Woxén har i skrivelse den 4 mars 1952 meddelat, att Bolidens gruvaktiebolag

vid fortsatta förhandlingar godkänt, att avgiften vid utarrendering

av Rudtjebäcksgruvan till bolaget fastställes till 3 kronor 50 öre per ton

malm vid nuvarande svavelkis- och metallpriser samt att det belopp, som

enligt avtal sförslaget skall ligga till grund för beräkningen av minimiavgiften,

bestämmes till 2 kronor 50 öre per ton malm. Genom nämnda jämkning

av avgiften skulle statens årliga inkomster av arrendet vid nuvarande

priser komma att uppgå till 350 000 kronor i stället för 300 000 kronor vid

den avgift, som skulle gälla enligt avtalsförslaget.

Anslagsfrågor beträffande den nuvarande legodriften.

Till fullgörande av statsverkets skyldighet enligt legodriftsavtalen att tillhandahålla

medel för nyanläggningar och nyanskaffningar i samband med

legodriften har riksdagen, såsom förut omnämnts, anvisat anslag å tillhopa

16 116 500 kronor. Bl. a. anvisade 1946 års riksdag ett anslag å 631 000 kronor

(prop. nr 311, r. skr. nr 524), vilka medel voro avsedda för vissa un
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 144.

dersökningar och förberedande arbeten i Rävlidengruvan. Genom undersökningarna

skulle utrönas, huruvida brytvärda malmer funnos i gruvan utöver

dittills kända. Preliminära undersökningar hade nämligen givit stöd

lör antagandet, att så vore fallet. Sedermera har emellertid kommerskollegium

i en med skrivelse den 10 januari 1950 överlämnad redogörelse för

legodriften meddelat, att det icke klarlagts, huruvida den på större djup

påvisade kopparmalmen kunde brytas i kommersiell drift, och att det ekonomiska

resultatet av legodriften vid gruvan icke uppmuntrat till ytterligare

undersökningsarbeten (se prop. 135/1950 s. 6).

Till ytterligare utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå

socken in. in. anvisade 1948 års riksdag ett investeringsanslag av 672 500

kronor (prop. nr 160, r. skr. nr 251). Av dessa medel skulle 201 250 kronor

användas till vissa tillrednings- och undersökningsarbeten i Adakgruvan.

Dessutom avsågs ett belopp av 200 000 kronor för vissa åtgärder, som

syftade till att uppehålla en oförändrad produktion inom Adakfältet trots

att arbetstiden för underjordsarbetena förkortats i enlighet med en i februari

1948 träffad överenskommelse med gruvarbetarnas organisation. BI. a.

beräknades ett belopp av 75 000 kronor för att utföra ett luftmagasin under

jord.

Till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m.

anvisade vidare 1949 års riksdag anslag å sammanlagt 870 000 kronor (prop.

nr 1, bil. 31, p. 3, och nr 2, bil. 17, p. 2, r. skr. nr 28 och nr 30). Nämnda

belopp skulle enligt kommerskollegii beräkning motsvara medelsbehovet

under budgetåren 1948/49 och 1949/50 för erforderliga tillredningsarbeten

in. in. i Adak- och Lindsköldsgruvorna. Efter förslag av Kungl.

Maj :t anvisade 1950 års riksdag ytterligare 490 000 kronor för fortsatta

tillredningsarbeten i nämnda gruvor och för vissa andra ändamål (prop.

nr 135, r. skr. nr 200). Av de anvisade medlen skulle bl. a. 46 325 kronor

användas för kommande oförutsedda smärre nyanläggningar, nyanskaffningar

och kompletteringar för legodriften samt 23 675 kronor för att

täcka vissa merkostnader för arbeten, till vilka medel anvisats av 1948

års riksdag.

Kommer skollegium har i skrivelse den 25 oktober 1951 hemställt, alt

570 000 kronor måtte ställas till förfogande för investeringar i samband

med den pågående legodriften inom Adakfältet.

Kollegium anför, att vissa av de undersöknings- och tillredningsarbeten

m. in. inom Adakfältet, till vilka medel tidigare anvisats, ännu icke äro slutförda.

Vid utförandet av det underjordiska luftmagasinet har påträffats

en förut okänd malmkropp, vilket föranlett ökade kostnader såväl för magasinet

som för opåräknade undersökningsarbeten. Vidare ha under den

tid, som förflutit, sedan kostnadsberäkningarna för ifrågavarande arbeten

utfördes, löner och materialkostnader stigit. Särskilt ha de sedan början av

år 1951 inträffade löne- och prisstegringarna föranlett, att medelsbehovet

ökats. Enligt en av Bolidens gruvaktiebolag utförd översyn av kostnadsberäkningarna

erfordras för att fullfölja undersöknings- och tillrcdningsarbetena

inom Adakfältet ett belopp av 150 000 kronor utöver tidigare anvi
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 144.

sade medel. Bolaget har vid kalkylen förutsatt att vissa smärre överskott,

tillhopa i runt tal 4 300 kronor, å äldre anslag till legodriften skulle få disponeras

för ifrågavarande arbeten.

Bolidens gruvaktiebolag har vidare hemställt, att 75 400 kronor måtte

ställas till förfogande för anskaffning av vissa maskiner och inventarier, vilka

erfordras för gruvdriften.

Av det belopp å 46 325 kronor, vilket enligt vad förut nämnts blivit anvisat

för vissa oförutsedda ändamål i samband med legodriften, ha enligt

kollegii skrivelse hittills 10 870 kronor disponerats. Kollegium anför att nu

förevarande framställning om medel för investeringar i Adak- och Lindsköldsgruvorna

torde bli den sista, som kommer att avgivas under den tid

då brytning pågår i dessa gruvor. Med hänsyn härtill bör enligt kollegii mening

ytterligare medel, förslagsvis 64 600 kronor, ställas till förfogande för

oförutsedda ändamål.

I en av professorn Sven Gavelin upprättad, till kollegii skrivelse den 25

oktober 1951 fogad promemoria med förslag till vissa undersökningsarbeten

inom Adakfältet framhålles, att Lindsköldsgruvans malmkropp i vissa partier

icke är fullständigt undersökt. Enligt promemorian torde vissa malmpartier,

med vilka man tidigare icke räknat, finnas mellan 50 och 100 melersnivån.

Ifrågavarande malmkvantitet uppskattas till ca 130 000 ton och

beräknas hålla ca 1,3 procent koppar. Med hänsyn till rådande knapphet på

koppar anser kollegium, att denna malm bör uttagas ehuru vinsten på grund

av den låga kopparhalten blir förhållandevis ringa. I första hand bör enligt

kollegium ifrågavarande malmparti jämte vissa andra delar av Lindsköldsgruvan

närmare undersökas genom diamantborrningar. Kostnaderna för

dessa borrningar, som skulle utföras av Sveriges geologiska undersökning,

beräknas uppgå till ca 50 000 kronor.

För brytning av nyssnämnda malmparti erfordras enligt kollegium vissa

tillredningsarbeten och kompletteringar av maskinparken till en preliminärt

beräknad kostnad av ca 230 000 kronor.

Summan av de belopp vilka, enligt vad kollegium sålunda anfört, skulle

erfordras för olika ändamål i samband med legodriften, uppgår till (150 000

+ 75 400 -f- 64 600 -j- 50 000 -f- 230 000 = ) 570 000 kronor. Vad angår finansieringen

av de tillämnade investeringarna erinrar kollegium om att det

år 1946 anvisade anslaget å 634 000 kronor till undersökningsarbeten i Rävlidengruvan

icke helt tagits i anspråk och ej heller framdeles kommer till

användning, då legodriften i gruvan numera upphört. Behållningen å anslaget

utgör i runt tal 498 000 kronor. Kollegium anhåller, att denna behållning

måtte få användas för nu ifrågavarande ändamål samt att återstoden

av det därför erforderliga beloppet eller (570 000-—498 000 =) 72 000

kronor måtte anvisas som investeringsanslag för budgetåret 1952/53.

Av kollegii skrivelse framgår att statens inkomster från legodriften under

åren 1941—1950 — med avdrag för vissa driftsunderskott, vilka blivit täckta

med anlitande av anslaget till Vissa kostnader för statens gruvegendom —

utgjort sammanlagt 9 767 567 kronor. För år 1951 beräknas inkomsten pre
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 144.

liminärt till 5 750 000 kronor. Statens sammanlagda inkomst av legodriften

intill utgången av år 1951 kan således uppskattas till i runt tal 15 500 000

kronor. Summan av anslagen för legodriften — bortsett från de medel, som

föregående år anvisats för den tillfälliga brytningen i Rudtjebäcksgruvan •—

skulle enligt kollegii beräkning, om det nu begärda anslaget å 72 000 kronor

beviljas, komma att uppgå till i runt tal 14 700 000 kronor. Inkomstsumman

överstiger sålunda de hittillsvarande investeringsutgifterna, bortsett

från ränta å det nedlagda kapitalet, med ca 800 000 kronor.

Departementschefen.

Under en följd av år har Bolidens gruvaktiebolag jämlikt olika mellan

bolaget och kommerskollegium träffade avtal — de s. k. legodriftsavtalen

— omhänderhaft driften vid vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens

län. För närvarande pågår legodrift av här åsyftat slag vid Adakgruvan,

Lindsköldsgruvan och Rudtjebäcksgruvan inom Adakfältet i Malå socken.

Medel för investeringar i samband med legodriften ha vid skilda tillfällen

anvisats av riksdagen. Sålunda anvisades av föregående års riksdag 1 500 000

kronor till gruvanläggningar m. in. vid Rudtjebäcksgruvan, där en tillfällig

malmbrytning för utvinning av svavelkis föreslagits skola upptagas.

Det är nu påkallat att överväga dels lämpligaste sättet att i fortsättningen

utnyttja de malmtillgångar, som finnas i Rudtjebäcksgruvan, dels ock frågan

om ytterligare medelsanvisning för legodriften i övrigt.

Rudtjebäcksgruvan beräknas innehålla i runt tal 3 miljoner ton brytvärd

malm. Av 1 000 ton råmalm från gruvan kan enligt gjorda beräkningar utvinnas

640 ton svavelkisslig samt andra sliger med ett innehåll av 7 ton

koppar och 28,7 ton zink. Enighet synes råda därom, att det med hänsyn

till försörj ningsläget i fråga om svavel och svavelkis är av vikt, att malmbrytningen

i gruvan utvidgas och ordnas på längre sikt. Förslag i detta syfte

ha framlagts av kommerskollegium och — som resultat av en inom handelsdepartementet

verkställd utredning — av rektorn vid tekniska högskolan i

Stockholm professor R. Woxén i samarbete med hovrättsassessor Å. Martenius.

Ett genomförande av kommerskollegii förslag skulle för statsverket innebära

nya investeringsutgifter å ca 16 800 000 kronor. Dessa medel skulle i

huvudsak användas för tillredningsarbeten och gruvanläggningar. Bl. a.

skulle uppföras ett nytt anrikningsverk till en kostnad av omkring 6 000 000

kronor. Förberedande arbeten skulle pågå vid gruvan omkring två och ett

halvt år; därefter skulle anrikningsverket vara färdigbyggt och en malmbrytning

av omkring 100 000 ton råmalm per år komma till stånd. Efter

ytterligare två och ett halvt år skulle brytningen kunna utvidgas till ca

200 000 ton per år. Av denna kvantitet råmalm skulle årligen kunna utvinnas

omkring 128 000 ton svavelkisslig samt vissa mängder koppar- och

zinkslig. Malmens brytning, transport och anrikning skulle inom ramen för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 144.

gällande legodriftsavtal på kronans bekostnad utföras av Bolidens gruvaktiebolag,

som även skulle övertaga malmprodukterna mot ersättning till

kronan enligt i avtalet fastställda grunder. Gruvdriften skulle enligt kollegii

beräkningar bli ekonomiskt självbärande vid priser på de färdiga produkterna,

som ligga icke oväsentligt under de nuvarande; vid nu rådande prisläge

skulle för staten uppkomma en vinst av storleksordningen 5 miljoner

kronor per år.

Woxén har vid sina överläggningar med företrädare för svavelsyraindustrien

och cellulosaindustrien, som svara för större delen av landets förbrukning

av svavel och svavelkis, kommit till den uppfattningen att en ökning

av landets svavelkisproduktion med 60 000—70 000 ton per år är vad

som för närvarande ter sig lämplig. Från industrihåll har uttalats, att denna

tillskottskvantitet tills vidare synes tillfredsställande. En produktionsökning

av nämnda storlek motsvarar en årlig brytning av ungefär 100 000

ton rudtjebäcksmalm. Efter verkställda undersökningar rörande olika utvägar

att åstadkomma en malmbrytning vid Rudtjebäcksgruvan av denna

omfattning har Woxén framlagt två förslag. Det ena förslaget innebär, att

Bolidens gruvaktiebolag åtager sig gruvdriften enligt ett s. k. halvlegoavtal,

som bolaget skulle ingå med staten. Halvlegoavtalet skulle innebära, att

malmens brytning och transport utföras av bolaget på kronans bekostnad

och att bolaget mot viss ersättning till kronan övertager malmen för vidare

bearbetning vid bolagets anrikningsverk i Kristineberg. Det andra förslaget

avser utarrendering av gruvan till bolaget för en tid av tjugo år och på

de villkor i övrigt, som framgå av ett av Woxén överlämnat avtalsförslag.

För att malmtillgångarna i Rudtjebäckgruvan skola kunna utnyttjas i

den ordning, som avses med halvlegoavtalet eller arrendeavtalet, erfordras

nyinvesteringar till belopp av ca 7 800 000 respektive 7 500 000 kronor. I

det senare fallet skulle icke staten utan Bolidens gruvaktiebolag svara för

samtliga investeringskostnader i samband med gruvdriften inklusive vad

staten redan nedlagt för den tillfälliga brytningen; dessa medel skulle statsverket

sålunda återfå. Malmbrytningen skulle vid båda alternativen kunna

påbörjas i angiven omfattning redan år 1953. Statens inkomster från gruvan

beräknas komma att uppgå till ca 1,26 miljon kronor per år vid halviegodriften

och ca 350 000 kronor per år vid utarrendering, allt vid nuvarande

priser och kostnader.

Vid valet mellan de olika förslag, som framkommit i fråga om driften

vid Rudtjebäcksgruvan, torde avgörande vikt enligt min mening böra fästas

vid önskemålet att den utvidgade malmbrytningen kommer till stånd snarast

möjligt. Det är vidare angeläget, att erforderliga nyinvesteringar för

ändamålet begränsas i möjligaste mån. Ur båda dessa synpupkter äro de av

Woxén framlagda alternativen att föredraga framför kommerskollegii förslag.

Det sistnämnda förslaget ävensom Woxéns förslag om s. k. halvlegodrift

skulle visserligen vid nuvarande priser på svavelkis och metaller kunna

beräknas medföra icke obetydlig vinst för statsverket. Det bör emellertid

erinras om att nämnda priser äro starkt konjunkturkänsliga och att lego
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 144.

17

driftsvinsterna, såsom ock påvisats, lätt kunna avsevärt minskas eller till och

med förbytas i underskott, vilka skola täckas av statsverket. Vid arrendealternativet

synes statsverket komma att tillförsäkras en visserligen ringa

men dock, såvitt rimligen i förväg kan bedömas, säker inkomst från gruvan.

Vid övervägande av olika anförda synpunkter har jag stannat för att förorda,

att Rudtjebäcksgruvan utarrenderas till Bolidens gruvaktiebolag på i

huvudsak de villkor, som framgå av Woxéns avtalsförslag. Jag har emellertid

ansett lämpligt att, innan arrendeavtal med bolaget träffas, riksdagen

får kännedom om vad som förekommit i ärendet.

Kommerskollegium har föreslagit, att ett belopp av 360 000 kronor anvisas

till fortsatta undersökningar genom diamantborrning m. m. i trakten

av Rudtjebäcksgruvan. Härigenom skulle kunna utrönas huruvida ytterligare

inmutningsbara fyndigheter föreligga i anslutning till den redan kända

malmkroppen i gruvan. Jag tillstyrker därför kollegii förslag om medelsanvisning

för ändamålet. Däremot torde ytterligare medel för förbättring

av vägen mellan Adaks by och Björkland icke nu böra anvisas.

Kommerskollegium har vidare föreslagit, att för den nuvarande legodriften

i Adakfältet sammanlagt 570 000 kronor ställas till förfogande för vissa

angivna ändamål. Av nämnda belopp skulle 150 000 kronor användas för

att fullfölja undersöknings- och tillredningsarbeten m. in., till vilka medel

tidigare anvisats men där kostnaderna blivit högre än ursprungligen beräknats.

Vidare skulle 75 400 kronor användas för inköp av vissa maskiner och

inventarier, vilka av Bolidens gruvaktiebolag ansetts erforderliga för legodriften.

För oförutsedda ändamål beräknar kollegium ett belopp av 64 600 kronor,

vilka enligt kollegii mening nu böra anvisas, enär någon ytterligare framställning

om investeringsmedel för legodriften icke torde komma att göras.

Slutligen anhåller kollegium om medelsanvisning för undersökning och upptagande

av brytning av ett tidigare icke känt malmparti i anslutning till

Lindsköldsgruvan. Denna malmfyndighet är visserligen jämförelsevis fattig

men anses likväl vid nuvarande kopparpriser brytvärd. För ändamålet

skulle erfordras sammanlagt 280 000 kronor, därav 50 000 kronor för undersökningsarbeten

och 230 000 kronor för vissa tillredningsarbeten och

kompletteringar av maskinparken.

Legodriften vid de statsägda gruvorna inom Adakfältet har en icke oväsentlig

betydelse för landets försörjning med koppar. Vid nuvarande metallpriser

lämnar legodriften dessutom ett gott ekonomiskt resultat. Sålunda

ha till statsverket, under de omkring elva år legodriften pågått, av Bolidens

gruvaktiebolag inlevererats överskottsmedel vilka, efter avdrag av underskott

för vissa år, uppgå till ett sammanlagt belopp av nära 9 800 000 kronor.

Enligt gjorda beräkningar väntas på kronan fallande andel av driftsöverskottet

för år 1951 komma att utgöra omkring 7 000 000 kronor. När

även driftsöverskottet för år 1951 inlevererats, kommer summan av de från

legodriften härrörande statsinkomsterna att icke oväsentligt överstiga vad

som hittills i investeringssyfte nedlagts i gruvanläggningar in. m. inom Adakfältet.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. AV 144

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter anser jag det angeläget, att

legodriftens behöriga gång säkerställes. Jag tillstyrker därför, att medel

ställas till förfogande i den utsträckning kommerskollegium påyrkat. Sammanlagt

skulle det erforderliga medelsbehovet uppgå till (360 000 -j- 570 000

= ) 930 000 kronor. Kollegii förslag att omkring 498 000 kronor av det

aktuella medelsbehovet täckas genom omdisposition av tidigare anvisade

anslagsmedel anser jag mig böra förorda. Nu skulle sålunda behöva anvisas

ytterligare (930 000 — 498 000 ==) 432 000 kronor. Medelsanvisningen torde,

liksom tidigare varit fallet i fråga om medel till legodriften, böra ske i form

av ett investeringsanslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar

i Malå socken in. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar

i Malå socken m. m. under kapitalbudgeten, fonden för förlag

till statsverket, för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag

av 432 000 kronor;

b) godkänna vad jag förordat i fråga om dispositionen av

vissa medel under investeringsanslaget till Utbyggnad av

staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Augustinsson.

527305. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:218 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i a1 i texten
  2. SU 1952:120 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. s. 6 i texten