Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av statens utlänningskommission m. m

1952-03-14 · 49 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 48 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:147, Angående omorganisation av statens utlänningskommission m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

1

Nr 147.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående omorganisation

av statens utlänningskommission m. m.; given

Stockholms slott den 14 mars 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framläggas förslag till omorganisation av statens utlänningskommission.

Förslagen innebära i huvudsak, att mindre, relativt självständiga

arbetsenheter skapas i syfte att skänka organisationen önskad

elasticitet och rörlighet samt att tryggare anställningsförhållanden beredas

för större delen av personalen. Sålunda föreslås, att utlänningskommissionen

fr. o. m. den 1 januari 1953 organiseras — i stället för såsom f. n. gäller

på två byråer och en fristående kansliavdelning — på två fackbyråer, en

fackavdelning och en kanslibyrå samt att antalet befattningshavare nedbringas

från nuvarande 297 till 253. Antalet extra ordinarie befattningshavare

föreslås ökat från nuvarande 160 till 186. Utlänningskommissionens

avlönings- och omkostnadsanslag, vilka i riksstaten för löpande budgetår

äro upptagna med 2 078 000 resp. 248 000 kronor, föreslås för nästa budgetår

uppräknade till 2 460 000 resp. 446 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 147.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mars

1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson,

Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkterna 229 och 230

upptogos anslagen till statens utlänningskommission: avlöningar och till

statens utlänningskommission: omkostnader med allenast preliminärt uppskattade

belopp, 2 522 000 resp. 337 000 kronor. Anledningen härtill var, att

1949 års utlänningskommitté, som den 29 juni 1950 erhållit i uppdrag att

utreda frågan om den centrala utlänningsmyndighetens organisation, med

skrivelse den 22 december 1951 överlämnat en promemoria med förslag i

ämnet (stencilerad) samt att proposition i frågan förutsattes eventuellt

skola kunna framläggas för 1952 års riksdag. Sedan remissbehandlingen av

kommitténs förslag avslutats och ärendet varit föremål för ytterligare

beredning inom inrikesdepartementet, anhåller jag nu att få upptaga detta

ärende till närmare behandling.

Inledning.

Den 4 mars 1949 erhöll chefen för justitiedepartementet Kungl. Maj:ts

bemyndigande att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom departementet

verkställa utredning om en revision av bl. a. utlänningslagen. Med stöd

av detta bemyndigande tillkallades presidenten I. Wieslander, tillika ordförande,

ledamoten av riksdagens andra kammare, chefredaktören R.

Edberg, ordföranden i utlänningskommissionen, byråchefen N. Hagelin

och ledamoten av riksdagens första kammare, professorn Å. Holmbäck att

såsom sakkunniga verkställa utredningen. De sakkunniga, vilka antogo

benämningen 1949 års utlänningskommitté, ha med skrivelse den 21

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr Ihl.

november 1951 överlämnat betänkande med förslag till utlänningslag in. m.

(SOU 1951: 42).

Med stöd av Kungl. Maj :ts den 29 juni 1950 givna bemyndigande uppdrog

dåvarande chefen för inrikesdepartementet åt kommittén att utreda

jämväl frågan om den centrala utlänningsmyndighetens organisation. Över

förslaget till den centrala utlänningsmyndighetens organisation ha yttranden

avgivits av chefen för försvarsstaben, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,

statskontoret, riksräkenskapsverket, statens lönenämnd, statistiska

centralbyrån, statens organisationsnämnd, överståthållarämbetet, länsstyrelserna

i Kronobergs, Malmöhus och Kopparbergs län, statspolisintendenten,

polismästaren i Stockholm, statens utlänningskommission, utlänningsnämnden,

1947 års biträdesutredning, civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund

(OST), Sveriges juristförbund samt statsvetenskapliga intresseförbundet

(Stift). Därjämte ha yttranden överlämnats av länsstyrelsen

i Malmöhus län från landsfogden i länet och poliskammaren i Malmö

samt av polismästaren i Stockholm från kriminalpolisintendenten i Stockholm.

Utlänningskommissionens tillkomst samt nuvarande

och organisation m. m.

arbetsuppgifter

Utlänningskommissionen, som började sin verksamhet 1 juli 1944, bildades

enligt beslut av 1944 års riksdag genom sammanslagning av utrikesdepartementets

expedition för utländska passärenden med socialstyrelsens

utlänningsbyrå och avdelning för utlänningsförläggningar. Den nya centrala

utlänningsmyndighet, som sålunda tillkom under pågående världskrig,

ansågs — i avbidan på erfarenheter från mera normala förhållanden

- böra erhålla karaktär av provisorium och därför organiseras som en

kommission. Denna skulle bestå av en ordförande och chef samt högst åtta

ledamöter. Inom kommissionen skulle finnas tre byråer, nämligen passbyrån,

kontrollbyrån och sociala byrån samt en fristående kansliavdelning.

I anledning av en av kommissionens ordförande Nils Hagelin såsom särskilt

tillkallad utredningsman den 31 januari 1947 avgiven promemoria

med förslag om inrättande av en utlänningsstyrelse upptogs frågan om den

centrala utlänningsmyndighetens organisation till behandling i proposition

nr 270/1947. I det till propositionen fogade statsrådsprotokollet den 9 maj

1947 uttalade föredragande statsrådet, att behov av någon form av utlänningskontroll

syntes komma att föreligga under den tid, som då kunde

överblickas, samt att det för att sammanhålla och tillämpa en efter tidsläget

anpassad utlänningskontroll även framdeles erfordrades en central utlänningsmyndighet.

Statsrådet förutsatte emellertid tillika, att förändringar

av systemet för utlänningskontrollen kunde komma att vidtagas. Spörsmålet

om en revidering av systemet ansågs lämpligen böra upptagas i samband

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 747.

med den översyn av utlänningslagen, som chefen för justitiedepartementet

i annat sammanhang samma dag funnit böra vidtagas. Enligt föredragandens

mening borde frågan om inrättande av ett fristående permanent

ämbetsverk för utlänningsärenden vila i avbidan på resultatet av den

nämnda översynen. På grund av hänsynen till kommissionens personal samt

de olägenheter, som skulle uppstå, om personalen i större utsträckning

lämnade sina anställningar, syntes dock erforderligt, att särskilda åtgärder

vidtogos för att bereda befattningshavarna tryggare anställningsförhållanden.

I sådant syfte föreslogs, att extra ordinarie tjänster skulle inrättas för

en del av personalen. Propositionen godkändes av riksdagen.

Frågan om den centrala utlänningsmyndighetens ställning berördes därefter

— sedan en ny organisationsutredning verkställts av förutnämnde

Hagelin —- i proposition nr 154/1948. Utredningsmannen hade återupprepat

sitt tidigare förslag, att utlänningskommissionen skulle omvandlas till ett

ämbetsverk. Departementschefen framförde denna gång samma uppfattning

i principfrågan som i den tidigare propositionen. För att ytterligare

förbättra personalens villkor förordades dock, att de befattningshavare, som

icke voro extra ordinarie, skulle anställas som extra tjänstemän. Riksdagen

godtog förslagen.

I 1950 års statsverksproposition föreslogs viss ökning av den extra ordinarie

personalen. Denna skulle därefter bestå av 160 befattningshavare.

De extra tjänstemännens antal beräknades till 137. Ej heller mot dessa

förslag gjordes någon erinran från riksdagens sida.

Utlänningskommissionens arbetsuppgifter ha i första hand sin grund

i att kommissionen enligt 1 § utlänningskungörelsen den 15 juni 1945 (nr

317) skall vara central utlänningsmyndighet. Därav följer en råd olika i

utlänningslagen den 15 juni 1945 (nr 315) och tillämpningsföreskrifterna

till lagen angivna arbetsuppgifter, av vilka följande torde böra nämnas.

Utlänning, som ankommer till riket, skall, där Konungen det förordnar,

ha sin legitimationshandling försedd med påteckning av svensk myndighet,

visering. Visering meddelas av utlänningskommissionen eller, efter dess

bemyndigande, av vederbörande tjänsteman vid svensk beskickning eller

vid lönat svenskt konsulat eller av olönad svensk konsul, vilken är

behörig meddela visering. Ehuru det tidigare rådande allmänna viseringstvånget

numera upphävts för medborgare i ett flertal stater samt kommissionen

kunnat generellt bemyndiga utlandsmyndigheterna att avgöra viseringsärenden,

kvarstår dock å kommissionen en betydande arbetsbörda

med sådana ärenden. Viseringspliktiga äro alltjämt utlänningar, som sakna

hemlandspass, samt medborgare i Tyskland, Österrike, Spanien, Portugal,

de slaviska länderna, balkanstaterna, de latinamerikanska länderna utom

Chile ävensom alla självständiga stater i Asien och Afrika med undantag av

Sydafrikanska unionen. Kommissionen har principiellt förbehållit sig be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 747.

slutanderätten i sådana fält, där utlännings inresa och vistelse i riket kan

kollidera med svenska intressen, i främsta rummet landets säkerhet och

svensk arbetskraft. Kommissionen har vidare att utfärda anvisningar och

direktiv till utlandsmyndigheterna rörande de av dem direkt handlagda

viseringsärendena. För belysande av omfattningen av kommissionens verksamhet

med ärenden av ifrågavarande art må framhållas, att antalet centralt

handlagda viseringsärenden under tiden 1/8 1950—31/7 1951 uppgick

till 30 000. Under samma tid beviljades av utlandsmyndigheterna 19 000

inreseviseringar.

Rent tekniskt kräver viseringsförfarandet en omfattande organisation.

Registrering sker sålunda av samtliga beviljade viseringar. Remisser till

andra myndigheter, referensförfrågningar, slagningar i olika s. k. kontrolleller

ofördelaktighetsregister samt diarieföring av in- och utgående expeditioner

kräver även stor biträdespersonal. Biträdespersonalen å den s. k.

inreseavdelningen uppgår sålunda f. n. till 24 personer.

Utlänning äger icke, bortsett från vissa speciella grupper, uppehålla sig

i Sverige utöver viss tid utan att han erhållit uppehållstillstånd. Utan arbetstillstånd

äger utlänning icke här i riket antaga eller innehava anställning

i annans tjänst samt ej heller utöva verksamhet, som föranledes av anställning

utomlands, frånsett verksamhet som handelsresande. Genom särskilda

tillämpningsföreskrifter har emellertid Kungl. Maj :t f. n. helt befriat medborgare

i Danmark, Finland, Island och Norge samt de baltiska flyktingarna

från arbetstillståndsskyldigheten samt förklarat, att arbetstillstånd

icke erfordras för anställning i husligt arbete eller såsom skogs-, jordbrukseller

torvarbetare, dock icke i befälsställning eller med förvaltningsuppgifter

och ej heller som trädgårdsmästare eller vid handelsträdgård. I fråga om

ordningen för prövning av ärenden angående uppehålls- och arbetstillstånd

är huvudregeln enligt gällande rätt, att avgörandet ligger hos utlänningskommissionen;

innan kommissionen avgör fråga om arbetstillstånd skall

dock samråd äga rum med arbetsmarknadsstyrelsen. Denna huvudregel

har emellertid uppmjukats genom de lagändringar, som vidtogos år 1947

och som öppnade möjlighet till en viss decentralisering till lokal myndighet

av beslutanderätten i tillståndsärenden. Lokal polismyndighet är f. n.

behörig att upptaga och bifalla ansökningar angående bl. a. 1) uppehållsoch

arbetstillstånd (förstagångstiilstånd) för utlänningar med viseringsfrihet,

2) förlängning av uppehålls- och arbetstillstånd för dessa utlänningar,

därest utlänningskommissionen lämnat sitt medgivande därtill, 3)

förlängning av uppehålls- och arbetstillstånd för övriga utlänningar, därest

utlänningskommissionen lämnat sitt medgivande därtill. Den nuvarande

decentraliseringen av tillståndsärenden innebär icke, alt de lokala myndigheterna

tillerkänts någon verklig prövningsrätt. Syftet med denna decentralisering

har nämligen närmast varit alt expeditionellt avlasta den centrala

myndighetens arbetsbörda. Det har därför vid decentraliseringens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr lt7.

utformning noggrant bestämts under vilka förutsättningar lokal myndighet

får bifalla vissa särskilda grupper av tillståndsansökningar. Lokal

myndighet äger aldrig avslå en ansökan utan så snart avslag ifrågasättes,

skall ärendet överlämnas till den centrala myndighetens avgörande.

För handläggningen av de tillståndsärenden, som ankomma på utlänningskommissionen,

kräves en stor organisation. Omfattningen av klientelet

och ärendenas antal ha nödvändiggjort uppläggandet och förandet dels

av ett särskilt kortregister över beviljade och vägrade tillstånd, dels ock av

ett dossierregister, innehållande en särskild dossier för varje utlänning, som

vistas eller nyligen vistats i landet så länge, att han måst inneha uppehållstillstånd.

Antalet sådana dossierer uppgår f. n. till ca 210 000.

För belysande av kommissionens verksamhet har kommittén lämnat följande

uppgifter angående antalet utlänningar samt antalet utlänningar med

uppehålls- eller arbetstillstånd.

I början av år 1939 var totalantalet utlänningar i riket knappt 24 000

men uppgick vid tidpunkten för vapenstilleståndet till inemot 195 000. Det

övervägande flertalet av dessa utgjordes av flyktingar, främst från de

nordiska grannländerna och från Balticum ävensom av finska barn (tillsamman

överstigande 160 000). Den återgång till läget före kriget i fråga

om utlänningarna här i landet, vilken man på flera håll ansett trolig, inträffade

emellertid ej. Visserligen möjliggjordes hemresa för stora delar av

flyktingklientelet efter krigstillståndets slut. Minskningstendenserna motverkades

emellertid i någon mån av hittransporten efter framställning från

UNRRA av ett 10 000-tal konvalescenter från tyska koncentrationsläger.

Den politiska oron och ändrade förhållanden i östra och mellersta Europa

hade därjämte medfört, dels att en del härvarande flyktingar icke kunde

eller icke önskade återvända till hemlandet, dels ock att flyktingströmmen

hit icke helt avstannade även om dess styrka avtog.

På hösten 1945 hade siffran över totalantalet utlänningar sjunkit till

120 000, och på denna nivå höll den sig i stort sett oförändrad i drygt ett

och ett halvt år, till försommaren 1947, om man bortser från en säsongmässig

stegring till följd av turismen under sommaren 1946. Alltsedan försommaren

1947 har emellertid utlänningsstocken fortgående ökat. De säsongmässiga

förändringarna av denna äro betydande, men efter det att

dessa utrensats, framgår den kontinuerliga, strukturella ökningen klart.

Enklast finner man detta genom en sammanställning av siffrorna vid årsskiftena,

då utlänningsantalet regelbundet når ett bottenläge. ökningen sedan

1947 omfattar icke mindre än 93 000 personer och är relativt jämnt fördelad

på de senaste fyra åren. Av ökningen sedan 1946 faller ej mindre än

ca 95 procent på de nordiska nationaliteterna. Totalantalet utlänningar

har under följande år uppgått till

1939 .................. cirka 24 000

1945 .................. » 195 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

1946 .................. » 120 000

1947 .................. » 120 000

1948 .................. » 140 000

1949 .................. » 167 000

1950 .................. > 189 000

1951 .................. » 213 000

En uppskattning av antalet utlänningar, som mera stadigvarande uppehåller

sig i Sverige, synes man kunna erhålla genom att utgå från antalet

utlänningar med uppehållstillstånd. Antalet var den 1 juli 1951 103 606.

Härtill kommer bl. a. åtskilliga minderåriga utan särskilt tillstånd. Den 1

juli 1951 beräknades sålunda antalet barn under sexton år, som voro upptagna

på någon av föräldrarnas legitimationshandling, till 17 000.

Antalet utlänningar med uppehållstillstånd har utgjort

1946 .........

......... cirka

59 000

1947 .........

......... »

72 000

1948 .........

......... »

84 000

1949 .........

......... »

93 000

1950 .........

......... »

95 000

1951 .........

......... 2>

100 000

Av intresse är även att se, vilken insats utlänningarna gjort i det svenska

arbetslivet. Att denna icke är obetydlig, framgår icke minst därav, att antalet

arbetsanmälda utlänningar den 1 juli 1951 utgjorde 102 968. Stegringen

av utlänningssiffrorna är mest markant på detta område, huvudsakligen

beroende på den starka tillströmningen av arbetskraft från de

nordiska grannländerna, till en början mest danskar och norrmän, senare

främst finnar. Erinras må här också om den genom statlig försorg kollektivt

hitförda arbetskraften av italienare, sudettyskar och ungrare. Antalet

arbetsanmälda utlänningar följande år uppgick till

1947 .........

......... cirka

61 000

1948 .........

......... »

70 000

1949 .........

......... »

87 000

1950 .........

......... »

90 000

1951 .........

......... »

104 000

Under tiden augusti 1950—juli 1951 behandlades 128 000 ansökningar

om uppehålls- och arbetstillstånd. Härav avgjordes 59 000 ansökningar

centralt medan återstoden eller 69 000 avgjordes av lokala myndigheter.

Enligt skilda bestämmelser i utlänningslagen ankommer vidare på utlänningskommissionen

att handlägga vissa ärenden om avvisning av utlänning

samt att meddela utrcse- och förpassningsbeslut för utlänning ävensom

att i tvivelaktiga fall eller där politiskt flyktingskap åberopas förordna

om verkställighet av beslut om avvisning, förpassning eller utvisning. An
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 147.

talet ärenden av nu angiven art, där utlänningsnämnden avgivit yttrande,

har under senare halvåret 1950 och första halvåret 1951 uppgått till 600.

Ärendena förutsätta genomgång av ett omfattande utredningsmaterial samt

i regel överväganden av många skiftande omständigheter. Såsom särskilt

ömtåligt framstår avgörandet i flyktingfrågor.

Med stöd av utlänningslagen har föreskrivits en omfattande anmälningsskyldighet

till utlänningskommissionen angående utlänningar. Sålunda åligger

det länsstyrelser och polismyndigheter att ofördröjligen till kommissionen

anmäla sådan omständighet beträffande utlänning, som kan antagas

vara av betydelse vid prövning av fråga om uppehållstillstånd för denne.

Åklagare, som beslutat om åtal mot utlänning, skall så snart ske kan till

kommissionen insända anmälan om åtalet samt om utgången av målet.

Domstol eller häktningsmyndighet, som beslutar om häktning av utlänning,

skall så snart ske kan till kommissionen insända anmälan därom.

Enligt särskilda bestämmelser i utlänningskungörelsen åligger det vidare

i regel utlänning att vid ankomsten till riket och vid avresa härifrån ifylla

en anmälningsblankett, vilken skall insändas till kommissionen. Slutligen

är envar, som upplåter bostad åt utlänning för övernattning, ävensom den,

som anställer utlänning i sin tjänst, skyldig att göra anmälan härom till

lokal polismyndighet, som i sin tur har att vidarebefordra inkomna anmälningar

till utlänningskommissionen.

Fullgörandet av de olika föreskrivna anmälningsskyldigheterna medför,

att ett mycket omfattande material kommer utlänningskommissionen tillhanda.

Detta material sammanställes och bearbetas på olika sätt. Registerfunktionen

inom kommissionen tillgodoses huvudsakligen av centralregistret.

Kärnan i detta utgöres av individuella kort för utlänningar med inrese-,

uppehålls- eller arbetstillstånd. Därjämte finnas register uppbyggda av inoch

utresekort, bostadsanmälningar och arbetsanmälningar. På centralregistret

bygger väsentligen den individuella kontrollen av utlänningarna.

Dessutom fungerar centralregistret som nyckel till dossiernumren, angiver

huruvida uppgifter finnas i det s. k. kontrollregistret samt tjänstgör som

upplysningskälla såväl inom kommissionen som för andra myndigheter.

Den kvantitativa belastningen på centralregistret är mycket stor. Till belysande

härav må nämnas, att antalet centralregisterkort i augusti 1951

uppgick till 116 000. Under tiden augusti 1950—juli 1951 registrerades inom

kommissionen 762 000 in- och utresekort, 780 000 bostadsanmälningar,

260 000 arbetsanmälningar, 49 000 inreseviseringar samt 128 000 uppehållsoch

arbetstillstånd.

På centralregistret, som utgör kommissionens huvuddiarium, samt den

s. k. datum- och efterkontrollen bygger väsentligen kontrollen av att utlänningar

söka tillstånd i rätt tid och ej överträda gällande regler för vistelse

här i riket. Genom jämförelse mellan å ena sidan kommissionens register

över beviljade uppehålls- och arbetstillstånd samt å andra sidan in
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr lt7.

kommande anmälningar från bostadsupplåtare och arbetsgivare ävensom

med in- och utreseanmälningar av utlänningar kan en dylik kontroll utövas.

Härvid upptäckta försummelser av utlänningar föranleda kontrollskrivelser

till resp. lokala polismyndigheter, vilka tillse att rättelse sker.

Antalet kontrollskrivelser uppgår årligen till ca 25 000.

Anmälningar om av utlänningar begångna brott och förseelser samt andra

ur övervakningssynpunkt betydelsefulla omständigheter noteras på individuella

kort i det s. k. kontrollregistret, vilket f. n. omfattar ca 120 000

kort. 1 anslutning till registret förvaras ca 5 500 kontrolldossierer, vari

handlingar av speciellt hemlig karaktär förvaras.

Den officiella utlänningsstatistiken omhänderhas sedan den 1 oktober

1946 av utlänningskommissionen. Denna statistik, som omfattar sammanställningar

av totalantalet utlänningar i landet, antalet utlänningar med

uppehållstillstånd, arbetsanmälda utlänningar, totala resandefrekvensen

samt antalet turister, »turistdagar» och utfärdade viseringar, är av stort

värde vid uppdragandet av riktlinjerna för kommissionens utlänningspolitik

i allmänhet.

Övervakningen av de f. n. cirka 100 passkontrollerna ankommer å utlänningskommissionen.

Hit hör förordnande av passkontrollföreståndare

och biträdande föreståndare, utfärdande av instruktioner för och inspektion

av passkontrollerna, övervakande av att de lokala anordningarna äro ändamålsenliga

samt handläggning av frågor rörande fördelning av kostnaderna

för passkontrollerna mellan stat och kommun.

I sin egenskap av central utlänningsmyndighet har utlänningskommissionen

i stor utsträckning blivit remissmyndighet i ärenden av olika slag

rörande utlänningar. Antalet av kommissionen avgivna remissutlåtanden

uppgick under tiden augusti 1950—juli 1951 till 1 600. Ett omfattande

samarbete äger rum mellan utlänningskommissionen och andra myndigheter.

År 1950 remitterades t. ex. ca 9 000 ärenden till arbetsmarknadsstyrelsen.

Huvuddragen av utlänningskommissionens organisation äro fastställda

i kommissionens instruktion (SFS 489/1944, ändr. 323/1945 och 549/1947),

varjämte kompletterande bestämmelser meddelats i särskild av kommissionen

fastställd arbetsordning. Kommissionen består av en ordförande

och chef samt högst åtta ledamöter. F. n. äro som ledamöter förordnade

en representant för vardera utrikesdepartementet, försvarsstaben, arbetsmarknadsstyrelsen

och statspolisen samt fyra medborgarrepresentanter.

Sedan sociala byrån avvecklats genom beslut av Kungl. Maj :t den 25 april

1947, finnas inom kommissionen två byråer, passbyrån och kontrollbyrån.

Vardera byrån förestås av en byråchef. En av dessa har förordnats att

vara vice ordförande i kommissionen. Vid sidan av byråerna finnes en

kansliavdelning med en förste byråsekreterare som chef.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

Enligt gällande arbetsordning handläggas på passbyrån ärenden rörande

rätt för utlänningar att inresa och uppehålla sig i riket samt att här antaga

eller inneha arbetsanställning. Därjämte skola på byrån handläggas

ärenden om utrese- och förpassningsbeslut, som meddelas i samband med

avslag å ansökan om uppehållstillstånd eller om förlängning därav. Byrån

är uppdelad på en inreseavdelning, en uppehålls- och förpassningsavdelning

jämte register- och expeditionsorgan. Personalen på byrån omfattar f. n.

106 befattningshavare.

Kontrollbyrån handhar enligt arbetsordningen den individuella utlänningskontrollen

och svarar därvid särskilt för övervakningen av utlänningarna

ur ordnings- och säkerhetssynpunkt samt handlägger ärenden angående

reaktioner mot de utlänningar, som icke ställa sig gällande bestämmelser

till efterrättelse. Uppehålls- och arbetstillståndsärenden för ett visst

svårbedömligt klientel, som ur ordnings- eller säkerhetssynpunkt måste

ägnas särskild uppmärksamhet, förpassnings- och verkställighetsärenden

samt frågor rörande utlännings tagande i förvar handläggas inom kontrollbyrån

på en särskild avdelning för förpassnings- och uppehållsärenden.

En särskild kontrollavdelning ansvarar inom kontrollbyrån för den s. k.

tekniska utlänningskontrollen, d. v. s. övervakningen av att utlänningarna

följa gällande föreskrifter, icke vistas eller arbeta i riket utan erforderliga

tillstånd eller vistas inom förbjudna områden. Avdelningen mottager vidare

alla till kommissionen inkommande anmälningar om av utlänningar

begångna brott och förseelser samt handlingar av hemlig natur. Avdelningen

ansvarar för utlämnande av kommissionens handlingar samt övervakar

utlämning av upplysningar ur befintligt register och dossiermaterial.

Avdelningen står i intim och ständig kontakt med säkerhetstjänsten och

lokala polismyndigheter. Till kontrollbyrån höra slutligen även ett stort

antal register- och expeditionsorgan. Antalet befattningshavare å byrån

uppgår f. n. till 143.

Kansliavdelningen omhänderhar enligt arbetsordningen personalärenden

samt administrativa och kamerala ärenden. Under avdelningen lyder statistikavdelningen.

Antalet anställda å avdelningen uppgår f. n. till 46.

Enligt instruktionen kunna ärenden avgöras i tre olika former, nämligen

in pleno, av ordföranden eller av byråchef eller annan befattningshavare. I

kommissionen in pleno avgöras bl. a. frågor rörande riktlinjerna för utlänningspolitiken,

viktigare enskilda utlänningsärenden samt organisationsfrågor.

Övriga ärenden skola avgöras av ordföranden; dock att i arbetsordningen

eller i förekommande fall genom beslut av kommissionen in

pleno må bestämmas ärenden eller grupper av ärenden, som få avgöras av

vederbörande byråchef eller av annan befattningshavare. Formellt är f. n.

beslutanderätt delegerad endast till byråcheferna och chefen för kansliavdelningen,

men den stora mängden ärenden har nödvändiggjort, att lägre

befattningshavare i realiteten självständigt avgöra stora grupper av ären
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 147.

den. Principiellt viktiga samt tveksamma ärenden underställas dock regelmässigt

byråcheferna för avgörande. Härigenom ha dessa f. n. en ytterst betungande

arbetsbörda och utgöra i viss mån »flaskhalsar» i arbetsrutinen.

Utlänningskommissionens personal uppgick i oktober 1951 förutom ordföranden

till 309 befattningshavare, fördelade på följande befattningar:

2 byråchefer;

11 förste byråsekreterare;

1 förste aktuarie;

25 amanuenser;

3 assistenter;

1 registrator och kassör;

1 kansliskrivare;

11 kontorister;

31 kanslibiträden;

1 förste expeditionsvakt;

6 expeditionsvakter;

216 skrivbiträden.

Den extra ordinarie personalen utgöres f. n. av 2 byråchefer (Ce 37), 3

förste byråsekreterare (Ce 29), 6 förste byråsekreterare (Ce 27), 1 förste

aktuarie (Ce 27), 6 byråsekreterare (Ce 24), 14 amanuenser (Cf 17—Ce 24),

2 assistenter (Ce 19), 1 registrator och kassör (Ce 18), 1 kansliskrivare

(Ce 15), 8 kontorister (Ce 13), 16 kanslibiträden (Ce 11), 1 förste expeditionsvakt

(Cell), 3 expeditionsvakter (Ce 9) samt 95 kontors- och skrivbiträden

(Cf 4—Ce 8). Övriga befattningshavare ha anställts som extra

tjänstemän.

För utförligare uppgifter i de ämnen, som behandlats i det föregående,

torde hänvisning få ske till kommitténs promemoria sid. 4—18.

Utlänningskommissionens fortbestånd.

Kommittén.

Kommittén föreslår, att för utlänningsärendenas handhavande fr. o. m.

den 1 januari 1953 inrättas ett fristående centralt organ, organiserat som

ett ämbetsverk, utlänningsstyrelsen. Kommittén erinrar, att den i sitt betänkande

med förslag till utlänningslag uttalat, att det vore uppenbart, att

det måste finnas en central utlänningsmyndighet, som handhade ledningen

av utlänningskontrollen. Vad angår frågan vilket organ, som bör anförtros

uppgiften att vara central utlänningsmyndighet, framhålles, att utlänningspolitiken

måste utformas under hänsynstagande till bl. a. utrikespolitiska,

humanitära, arbetsmarknadspolitiska, befolkningspolitiska och polisiära

synpunkter. Det finnes icke — bortsett från utlänningskommissionen —

någon myndighet, som i sin nuvarande verksamhet har att på liknande

sätt beakta samma synpunkter. För att den centrala ledningen av utlänningskontrollen

skall kunna handhas på det sätt, som med hänsyn till

ärendenas beskaffenhet är påkallat, måste uppgiften åvila en fristående,

för detta ändamål inrättad myndighet. Den omständigheten, att utlänningsärendenas

antal kan bli föremål för starka variationer, föranleder emellertid,

att myndighetens organisation bör utformas på sådant sätt, att densamma

utan svårighet kan anpassas efter vad skilda förhållanden kunna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj.ts proposition nr 147.

kräva. Det torde enligt kommitténs uppfattning dröja avsevärd tid, innan

förhållandena i världen bliva sådana, att en utlänningskontroll kan undvaras.

Med hänsyn härtill och då kommittén i annat sammanhang föreslagit,

att den nya utlänningslagen skall gälla utan tidsbegränsning, synes

det kommittén följdriktigt, att det organ, som skall vara central utlänningsmyndighet,

erhåller permanent karaktär. Genom ett permanent verk

skulle förutsättningar skapas för en fast och självständig utlänningspolitik.

Det föreslagna ämbetsverket bör tillskapas genom omorganisation av utlänningskommissionen.

Yttranden.

Förslaget om inrättande av en utlänningsstyrelse som permanent centralorgan

för utlänningsärenden har i flertalet remissyttranden tillstyrkts eller

lämnats utan erinran. Tillstyrkande yttranden ha sålunda avgivits av chefen

för försvarsstaben, socialstyrelsen, överståthållarämbetet, länsstyrelserna

i Kronobergs, Malmöhus och Kopparbergs län, statens utlänningskommission,

utlänningsnämnden, OST och Sveriges juristförbund. Riksråkenskapsverket

har lämnat förslaget utan erinran.

Av de tillstyrkande myndigheterna ha vissa angivit särskilda skäl, som

ansetts tala för förslagets genomförande. Sålunda har socialstyrelsen anfört

följande.

Det synes i hög grad angeläget, att det provisorium, som utlänningskoinmissionen

utgör, avlöses av ett ordinarie ämbetsverk. Genom förändringen

kunde myndighetens personal erbjudas mera fasta anställningsformer än

de, som f. n. stå till buds. Detta skulle vara en uppenbar fördel icke blott

för personalen utan även för myndigheten själv och därmed för utlänningspolitiken.

Kommittén räknar med den möjligheten, att 1952 års riksdag ej kommer

att taga ståndpunkt till den nya utlänningslagen. I likhet med kommittén

anser styrelsen, att detta emellertid icke bör föranleda, att organisationsfrågan

helt ställes på framtiden. Anledning finnes i varje fall icke att göra

myndighetens förändring till ett ordinarie ämbetsverk beroende av den nya

utlänningslagens ikraftträdande. Även om den nya lagstiftningen kommer

att göras tidsbegränsad, bör en förändring av den centrala utlänningsmyndighetens

karaktär komma till stånd. Det framgår nämligen av vad som i

olika sammanhang anförts och nu senast i 1949 års utlänningskommittés

båda förslag, att det inom överskådlig tid kommer att föreligga ett permanent

behov av en särskild myndighet för utlänningsfrågorna.

Utlänningskommissionen framhåller, att frågan om den centrala utlänningsmyndighetens

organisation under senare år för kommissionen framstått

som en angelägenhet av största vikt. Kommissionen erinrar, att redan

1943 års utlänningssakkunniga kommo till det resultatet, att en central

utlänningsmyndighet måste finnas, vilken hade ledningen av utlänningskontrollen.

I en promemoria den 6 oktober 1950 beträffande arbetsförhållandena

inom utlänningskommissionen uttalade expeditionschefen Montell

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 147.

— efter att ha berört personalens rörlighet -— att solidariteten med verket

och därmed också med arbetsuppgifterna skulle komma att stärkas, om en

perinanentning av verket komme till stånd och därmed också samtliga befattningar

ordinarie- eller extraordinariesattes. Kommissionen finner det

för sin del uppenbart, att en central utlänningsmyndighet kommer att erfordras

för överskådlig tid framåt hur än lagstiftningen kan komma att

ändras. Utlänningslagens utformning har dock en stor betydelse, när det

gäller att bedöma, hur den centrala utlänningsmyndigheten skall vara organiserad.

Det nu framlagda organisationsförslaget kan emellertid med

vissa obetydliga jämkningar användas vare sig den nuvarande eller den

föreslagna utlänningslagen är gällande.

Överståthållaråmbetet erinrar, att ämbetet tidigare avvisat tanken på inrättandet

av en mera permanent central utlänningsmyndighet, varvid ämbetet

i första hand åberopat, att frågan om den framtida organisationen

borde anstå tills de av kriget föranledda extraordinära förhållandena efterträtts

av mer normala tider, som medgåvo ett säkrare bedömande av behovet

av en fristående central utlänningsmyndighet. Ämbetet anför

härefter.

Utvecklingen har emellertid icke gått i väntad riktning. Även om man

icke heller av dagens situation torde kunna draga bestämda slutsatser angående

den framtida utvecklingen inom de av utlänningslagstiftningen berörda

områdena av samhällslivet, torde det kunna tagas för visst, att nu

rådande förhållanden i stort sett kunna antagas bliva bestående under avsevärd

tid. Med hänsyn härtill och då den provisoriska utlänningslagen nu

är avsedd att ersättas med en permanent utlänningslagstiftning, anser sig

överståthållarämbetet böra frånträda sin tidigare ståndpunkt i fråga om

den centrala utlänningsmyndighetens organisation.

Länsstyrelsen i Kopparbergs lån anser frågan om en ny organisation av

den centrala utlänningsmyndigheten snarast böra lösas och anför.

Bristerna i kommissionens organisation ha med tiden blivit alltmera påtagliga.

Kommissionen har måst arbeta med en förhållandevis liten personal

av fast anställda befattningshavare. Den relativa otryggheten i den lägre

personalens anställningsförhållanden har medfört, att ombyte av denna personal,

särskilt under efterkrigstiden, skett i mycket betydande omfattning.

Den stora omsättningen av personal har givetvis föranlett svårigheter ur

arbetssynpunkt men också på ett framträdande sätt visat sig vara menlig

ur allmänna säkerhetssynpunkter. Vissa ärenden inom kommissionen äro

av sådan art, att de endast kunna anförtros åt personal på vars goda omdöme

och allmänna pålitlighet man efter en längre tids anställning kan

vara säker. En stor del av kommissionens arbetsmaterial är sekretessbelagt.

Det må i detta sammanhang även erinras om den skärpta uppmärksamhet,

som fordras av personalen på grund av det intresse vissa kategorier utlänningar

blivit föremål för från utländskt håll. Anmärkta förhållanden ha

gjort det alltmer angeläget att bereda personalen bättre möjligheter till fast

anställning än som nu kan ske, varigenom den främsta anledningen till de

täta ombytena av personal i de lägre graderna skulle bortfalla.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 247.

I likhet med kommittén anser länsstyrelsen att, om den centrala ledningen

av utlänningskontrollen skall kunna handhas på ett sätt som med

hänsyn till ärendenas beskaffenhet är påkallat, måste uppgiften åvila en

fristående, för detta ändamål inrättad myndighet. Därtill kommer, att utlänningsärendena

kvantitativt och understundom kvalitativt äro så betydande

och fordra en så stor personaluppsättning, att en anknytning till

något redan befintligt verk ej kan ske utan att en förskjutning av tyngdpunkten

i verkets allmänna uppgifter inträder.

Jämväl CST understryker kraftigt angelägenheten av en snar lösning av

utlänningskommissionens organisationsfråga. Förbundet framhåller att,

även om skandinaverna skulle beredas en friare ställning än vad nu är förhållandet,

detta icke torde på något avgörande sätt inverka på behovet av

en fast central utlänningsmyndighet. Vidare understrykes behovet av att

bereda personalen tryggare anställningsförhållanden för att därmed eliminera

de personalsvårigheter, som hittills gjort sig gällande.

Arbetsmarknadsstyrelsen, som anser arbetstillståndsgivningen beträffande

utlänningar helt böra förbehållas styrelsen och dess underlydande

organ, har förklarat sig kunna biträda förslaget om en fristående utlänningsmyndighet

endast under förutsättning, att det befinnes olämpligt att

sammanföra den tekniska utlänningskontrollen med annan central myndighets

arbetsuppgifter. Till stöd för sitt ställningstagande anför styrelsen bl. a.

följande.

Vid motiveringen för förslaget om ett fristående centralt ämbetsverk för

enbart utlänningsärenden synes kommittén ha lagt huvudvikten vid att

myndigheten tillerkännes så stor självständighet som möjligt. Kommittén

uppställer som främsta uppgift för en fristående utlänningsmyndighet att

föra en fast och självständig utlänningspolitik.

Kommittén anför vidare, att 1947 års decentralisering inneburit, att av de

128 000 ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd, som avgjordes under

ett år, 59 000 behandlades vid utlänningskomnrissionen och 69 000 av

lokala myndigheter. Det förtjänar erinras, att motsvarande siffra hos socialstyrelsen

sista året, denna hade hand om verksamheten, nämligen 1943,

utgjorde 105 000. År 1938 redovisade socialstyrelsen ett antal av 47 000 utlänningsärenden.

Hos kommissionen var antalet 1945 och 1946 138 476

resp. 133 920.

Decentraliseringen har sålunda inneburit, att antalet av den centrala utlänningsmyndigheten

behandlade ärenden nedbringats i sådan omfattning,

att det avsevärt understiger socialstyrelsens motsvarande arbetsuppgifter

vid tiden omedelbart före utlänningskommissionens tillkomst och närmast

är av samma storleksordning som vid mellankrigsperiodens slut. Huruvida

den på grund av decentraliseringen starka nedgången i antalet centralt behandlade

ärenden bör medföra, att själva utlänningskontrollen överföres

till annan myndighet, t. ex. ett polisiärt organ, eller om alltfort en fristående

myndighet erfordras, kan styrelsen ej bedöma.

Skulle övervägandena giva vid handen, att utlänningskontrollen — bortsett

från arbetstillståndsfrågan — bör förläggas till ett självständigt organ

med enbart denna arbetsuppgift, bör organet givas en sådan uppbyggnad

och instruktion, att det tydligt framgår, att dess ämbetsuppgift främst är

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

att handhava vissa med utlänningslagens tillämpning följande detalj ärenden.

De allmänna riktlinjerna för utlänningspolitikens utformning böra

utformas av Kungl. Maj :t, vilket jämväl synes förutsättas i kommitténs förslag

till ny utlänningslag. Tillämpningen av denna politik synes däremot

böra ankomma på fackmyndigheterna, var och en för sitt kompetensområde.

Statskontoret anser spörsmålet om den centrala utlänningsmyndighetens

organisation stå i omedelbart samband med utlänningslagstiftningen samt

uttalar.

Av statsmakterna beslutade jämkningar i det av kommittén framlagda

lagförslaget kunna få direkta återverkningar beträffande arbetets omfattning

i den centrala utlänningsinstansen. Antagande av ny utlänningslag

synes icke heller i och för sig böra leda till en omedelbar och mera definitiv

omorganisation av utlänningskommissionen. Lämpligare synes vara, att

detta sker först vid den tidpunkt, då närmare erfarenheter föreligga rörande

verkningarna av en ny lagstiftning. Härvid förtjänar särskilt uppmärksammas,

att den tilltänkta utlänningslagen bygger på en vidgad decentralisering

av utlänningsärendena, främst därigenom att länsstyrelserna

i viss omfattning skulle inskjutas som beslutande instans mellan de lokala

polismyndigheterna och centralorganet.

Departementschefen.

Tanken att inrätta en permanent utlänningsstyrelse och därigenom lösa

den centrala utlänningsmyndighetens organisationsproblem är icke ny. Jag

vill erinra om, att en omprövning av organisationen för den centrala utlänningskontrollen

tidigare ägt rum i olika sammanhang. Den nu verkställda

organisationsutredningen är sålunda den fjärde i ordningen sedan år 1943.

Samtliga dessa utredningar ha utmynnat i förslag om inrättande av ett fristående

permanent ämbetsverk för utlänningsärenden.

Vid bedömningen av frågan om den framtida organisationsformen för

utlänningsärendenas centrala handläggning är givetvis av grundläggande

betydelse, huruvida och i vilken omfattning man framdeles bör räkna med

behov av en utlänningskontroll. Liksom efter det första världskriget torde

även nu finnas ett önskemål att åstadkomma ett fritt folkutbyte såsom

fallet var före 1914, d. v. s. möjlighet för utlänningar att utan särskilda

restriktioner resa till och bosätta sig i andra länder. Ett förverkligande av

en sådan ordning synes dock icke möjligt inom överskådlig tid. Jag vill

emellertid i detta sammanhang erinra om, att den nordiska parlamentariska

kommittén för friare samfärdsel i dagarna framlagt förslag om passfrihet

för medborgare i de nordiska länderna samt att kommittén därvid jämväl

framhållit, alt enligt dess mening medborgarna i de nordiska länderna böra

befrias från skyldigheten att söka uppehållstillstånd i dessa länder, varigenom

det fria folkutbyte, som härskade mellan länderna före år 1917,

skulle återinföras. Det är uppenbart, att ett avskaffande av skyldigheten

för medborgarna i de övriga nordiska länderna att vid vistelse i Sverige

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

inneha uppehållstillstånd skulle medföra en avsevärd minskning i den kontrollverksamhet,

som f. n. utövas av kommissionen.

Utlänningskommittén framhåller, att enligt dess uppfattning till skydd för

svenska intressen, i främsta rummet landets säkerhet och svensk arbetskraft,

tillströmningen av utlänningar till vårt land under överskådlig tid

framåt måste kontrolleras och i viss mån också begränsas. En återgång

till de tidigare, friare förhållandena på detta område är enligt kommittén

givetvis önskvärd, och det är därför av vikt, att man vid kontrollsystemets

utbyggnad icke binder sig vid de syften, som i dagens läge äro mest framträdande.

Kommittén anser uppenbart, att det måste finnas en central utlänningsmyndighet,

som handhar ledningen av utlänningskontrollen. Då kommittén

i sitt betänkande med förslag till ny utlänningslag föreslagit, att

den nya lagen skall gälla utan tidsbegränsning, har det synts kommittén

följdriktigt, att den myndighet, som skall vara central utlänningsmyndighet,

erhåller permanent karaktär.

Jag delar kommitténs uppfattning, att behov av någon form av utlänningskontroll

kommer att föreligga under lång tid framöver. Jag är emellertid

icke nu beredd att avgöra frågan om utlänningskommissionens omvandling

till ett ämbetsverk utan förordar, att nuvarande provisoriska anordning

med en kommission tills vidare bibehålies. Såsom kommittén framhållit

synes dock detta icke böra medföra, att organisationsfrågan helt

ställes på framtiden. De förändringar, som med bibehållande av kommissionsformen

äro möjliga att genomföra i syfte att erhålla en förbättrad

inre organisation, synas mig sålunda böra komma till stånd, varjämte särskilda

åtgärder för att bereda ett större antal av personalen tryggare anställningsförhållanden

böra vidtagas. Till dessa frågor återkommer jag

senare.

Den centrala utlänningsmyndighetens organisation m. m.

Kommittén.

Kommittén framhåller, att den nuvarande arbetsfördelningen mellan byråerna

i vad avser uppehålls-, arbets- och förpassningsärenden gör det svårt

att klart avgränsa ansvarsområdena. Det blir därför till stor del en omdömesfråga

vart ett ärende, som ligger i närheten av gränsen mellan byråerna,

skall hänskjutas. I praktiken medför detta risker för kompetenskonflikter.

Genom att ärenden, som visserligen juridiskt sett äro olikartade

men som dock alla beröra samma utlännings förhållanden och som alla

kräva samma underlag för bedömningen, handläggas vid 4 olika funktionella

enheter inom 2 byråer, finnas vissa risker för inkonsekvenser i besluten,

därest icke ett intensivt och därmed arbetskrävande samråd äger

rum mellan de olika instanserna. En praktisk olägenhet är även, att ären
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

den, som äro väl kända och penetrerade av en föredragande, måste »läsas

in» på nytt, då de överlämnas till annan instans.

I fråga om olika register, eentraldossierarkivet samt vissa expeditionella

organ är specialiseringen på funktionella arbetsenheter än mer påfallande,

möjliggjord genom omfattningen av ansöknings- och kortrutinerna

och storleken av de centrala organen, särskilt centralregistret och

dossierarkivet. Obestridliga fördelar ha också vunnits genom denna specialisering.

Å andra sidan ha ett stort antal arbetsstationer (52 av 27 olika

slag) uppstått, som alla skola passeras av de individuella ärendena under

behandlingsgången. Arbetsrutinerna bliva härigenom långa och kräva

många transporter, varigenom riskerna för stockningar öka. Nu berörda

förhållanden accentueras ytterligare av de för kommissionens arbete olämpliga

lokalerna med extremt långa transportvägar. Huvudmassan av ansökningsärendena

handlägges vid passbyrån men måste under arbetets gång

vid flera tillfällen passera de stora centrala arbetsstationerna, som äro inrymda

i kontrollbyråns lokaler. Att stora balanser uppstå och att behandlingstiderna

bli långa, är under sådana omständigheter ej förvånande.

Balansproblemet är särskilt svårbemästrat, enär en påfallande säsongmässig

högbelastning på vissa arbetsenheter inträffade under somrarna.

Balanserna och de långa behandlingstiderna vålla improduktivt arbete

ofta i samband med telefonförfrågningar men även på grund av att flera

handläggande organ och arbetsstationer ha behov av samma dossierer. I båda

fallen lträves ett besvärligt lokaliseringsarbete för att uppspåra aktuella

ärenden eller utlånade dossierer. Dessutom har behov av dubbelregister och

separata brådskande rutiner uppstått. Vid passbyrån behandlas tidvis mer

än 50 procent av inrese- och uppehållsärendena i särskilda brådskande

rutiner, varvid ärendena dels passera vissa arbetsstationer med förtur, dels

handläggas vid separata arbetsenheter.

Kommitténs uppdrag att utreda den centrala utlänningsmyndighetens

organisation är främst att betrakta som en uppgift att anpassa och omorganisera

en redan befintlig myndighet med avsevärd erfarenhet från

handläggning av utlänningsärenden. Den omständigheten, att den föreslagna

styrelsens arbetsuppgifter i princip komma att överensstämma med

de aktuella uppgifterna inom utlänningskommissionen, får emellertid icke

utgöra skäl för ett överförande av kommissionens nuvarande organisation

på det permanenta verket.

övervägande skäl tala för att man som huvudindelningsgrund för organisationen

väljer den principen, att alla arter av utlänningsärenden rörande

en nationalitet eller grupp av nationaliteter sammanföras på samma byrå

och inom byrån på mindre, mera självständiga arbetsenheter, medan de

mera allmänna och för myndigheten gemensamma funktionerna huvudsakligen

förläggas till en kanslibyrå. Vid eu sådan ordning skulle tjänstemännen

erhålla en mera allsidig erfarenhet än tidigare, vilket skulle göra det

2 — B ihan g till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 147.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 147.

lättare för dein att fylla de krav, man har rätt att ställa på befattningshavare

inom eu kvalificerad myndighet, som väsentligen skall utöva en

ledande, övervakande och rådgivande verksamhet. Genom tillkomsten av

sektionen som självständig arbetsenhet skulle vidare förutsättningar skapas

för ett rationellare utövande av beslutanderätten inom myndigheten. Det

nuvarande systemet medför, att byråcheferna tyngas av arbete av rutinbetonad

karaktär. Det är angeläget, att en avlastning kommer till stånd,

så att verkets byråchefer erhålla större möjlighet att utöva ledningen över

byråerna samt medverka vid utformandet av utlänningspolitiken och de stora

linjerna för verksamheten. Den beslutanderätt, som i nuvarande organisation

tillkommer byråcheferna ensamma, bör i största utsträckning överflyttas

även på sektionscheferna. Därutöver böra andra tjänstemän inom

sektionerna erhålla beslutanderätt i vissa frågor av förhållandevis mindre

vikt och svårighetsgrad. Härigenom och genom vissa kontorstekniska förändringar

skulle man kunna räkna med en betydligt snabbare handläggning

av ärendena än tidigare.

Den mindre långt drivna specialisering, som bleve en följd av sektionsindelningen,

skulle i fråga om personalen medföra större möjligheter för

omflyttningar, vilket skulle göra det lättare än i nuvarande organisation

att möta vakanser och ojämnheter i arbetsbelastningen såväl inom som

mellan de enskilda sektionerna. Om utvecklingen skulle medföra, att styrelsens

arbetsuppgifter väsentligt ändra karaktär, bör givetvis verkets

struktur anpassas därefter. Med hänsyn härtill böra tjänsterna inom verket

med undantag av byråchefstjänsterna icke formellt bindas till speciell byrå

eller avdelning.

Ett genomförande av nationalitetsprincipen som indelningsgrund för

organisationen skulle vidare möjliggöra vissa önskvärda kontorsorganisatoriska

förändringar. Så skulle det stora centralregistret kunna delas i två

lokalmässigt och arbetstekniskt mera lätthanterliga enheter. Dossiermaterialet

skulle bli mera lättillgängligt genom att kunna placeras direkt i anslutning

till resp. sektioner. De stora kontorsrutinerna skulle kunna uppdelas

samt göras kortare och mera renodlade, varigenom vissa komplikationer,

som nuvarande organisation oundvikligen leder till, skulle kunna

undvikas. Härmed skulle också följa något större möjligheter att någorlunda

tillfredsställande kunna disponera nuvarande synnerligen olämpliga

lokaler, vilka emellertid även i fortsättningen skulle utgöra ett avsevärt

hinder mot bedrivande av ett rationellt arbete.

Vissa olägenheter äro emellertid förknippade med det nya systemet. Viss

risk föreligger sålunda för att utlänningar av olika nationaliteter kunna

komma att erhålla olika behandling, varjämte ärenden för vissa kollektiv

omfattande olika nationaliteter, t. ex. vissa fartygsbesättningar och artistgrupper

icke som hittills alltid kunde behandlas inom samma arbetsenhet

utan måste delvis handläggas som individuella ärenden. Nackdelarna med

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 147. 19

ett genomförande av nationalitetsprincipen väga dock lätt i jämförelse med

fördelarna.

Det nya ämbetsverket föreslås stå under ledning av en överdirektör samt

eu verkstyrelse med överdirektören som ordförande och åtta ledamöter,

därav fyra lekmannarepresentanter samt en representant för vardera utrikesdepartementet,

arbetsmarknadsstyrelsen, statspolisen och försvarsstaben.

Det är enligt kommitténs uppfattning av värde för verksamheten att

vinna medverkan såväl av medborgerliga förtroendemän som av representanter

för myndigheter med speciella intressen inom utlänningspolitiken.

Detta gäller såväl beträffande avgörandet av frågor av allmän, principiell

innebörd som i enskilda ärenden av ömtålig natur. Samtliga ledamöter

jämte suppleanter för dessa böra utses av Kungl. Maj:t. Med hänsyn till

önskvärdheten av att begränsa antalet ledamöter böra byråcheferna icke

ingå som ledamöter i styrelsen. Byråchef skulle dock äga rätt att deltaga

i styrelsens överläggningar med skyldighet för honom att till protokollet

anmäla, om hans mening icke överensstämde med det beslut, som fattades

av styrelsen.

Verksamheten skulle under ledningen vara fördelad på två fackbyråer,

en fackavdelning, en kanslibyrå samt en advokatfiskalsavdelning. Som indelningsgrund

för fackbyråernas organisation skulle tjäna den förut angivna

nationalitetsprincipen.

De två fackbyråerna föreslås omfatta vardera två sektioner. Den särskilda

fackavdelningen avses för ärenden rörande norrmän och danskar.

Den totala kvantiteten utlänningsärenden, som kommer att vila på styrelsen,

har bedömts vara för stor för alt med fördel kunna behandlas på två

fackbyråer. Detta gäller behandlingen såväl på det sakliga som på registerplanet.

Å andra sidan har kommittén bl. a. med hänsyn till den framtida

utvecklingen ej velat förorda inrättandet av ytterligare en byrå. Ärenden

rörande danskar och norrmän behandlas redan i dag i vissa hänseenden efter

särskilda regler. Danskar och norrmän äro sålunda befriade från skyldighet

att ha visering, att lämna in- och utreseuppgifter samt att inneha arbetstillstånd.

Den föreslagna lagen möjliggör dessutom ytterligare lättnader,

vilka av olika skäl kunna antagas icke vara alltför avlägsna. Det är önskvärt

att därvid med minsta olägenhet kunna genomföra erforderliga förändringar

och indragningar. Den skandinaviska avdelningen bör i motsats

till de två fackbyråerna självständigt handha sina register- och expeditionsorgan.

Personalen på sektionerna skulle utgöras av sekreterare, amanuenser och

biträden till varierande antal, beroende på ärendenas art och kvantitet. Sektionschefen

skulle ha det direkta ansvaret för arbetet inom sektionen, varigenom

skulle skapas sådan lättnad i byråchefens arbetsbörda, att denne

kunde ägna sig åt de mera väsentliga arbetsuppgifterna. Register- och

expeditionspersonalen på fackhyråerna hör med undantag för sektionernas

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition nr H7.

servicepersonal sammanföras till en enhet, organisatoriskt infogad i kanslibyrån.

Biträdespersonalen på sektionerna skall ha att ansvara för den del

av dossiermaterialet, som berör resp. sektioners klientel.

Dossierna, som f. n. förvaras i korridorer och andra olämpliga lokaler,

föreslås placerade direkt i anslutning till sektionerna. I nuvarande organisation

följer dossieren ansökningshandlingar och andra ärenden i hela

rutingången utan annan uppgift än att vara underlag för beslutats fattande.

Detta medför avsevärda lokaliserings- och förvaringsproblem, vilket framgår

av att normalt cirka 30 000 dossierer samtidigt cirkulera inom kommissionen.

För att åstadkomma förbättringar i detta avseende bör dossieren

regelmässigt ej lämna sektionen. I stället bör den placeras in på sin plats

omedelbart efter det beslut fattats medan ansökan eller annan handling,

som förorsakat ärendet, först måste genomlöpa rutinen, innan den insorteras

i akten. Genom detta arrangemang har man större möjligheter än nu

att omgående lämna svar på förfrågningar, som f. n. ofta kräva ett omfattande

letningsarbete.

Den koncentrerade behandlingsgång, som är möjlig att ernå med den nya

organisationen, möjliggör kortare genomloppstider och minskat antal ärenden

med förtursrätt. Av vikt är emellertid, att verksledningen genom statistik

och andra hjälpmedel följer behandlingstiderna, vilka som regel äro

goda mått på effektiviteten. Fn förutsättning för den nya organisationen

är även, att beslutanderätten fördelas vertikalt inom myndigheten, så att

ledningen och högre befattningshavare avlastas från ärenden av beskaffenhet

att kunna avgöras av lägre tjänstemän. Fördelningen av beslutanderätten

kan emellertid icke fastlåsas för en längre tid utan måste ständigt

anpassas efter rådande förhållanden. Det måste sålunda ankomma på det

nya verkets chef och styrelse att anpassa fördelningen efter vad ändrade

förhållanden kunde kräva.

De till kanslibyrån förlagda arbetsuppgifterna skulle fördelas på följande

arbetsenheter, nämligen register- och expeditionsorgan för betjäning av de

två fackbyråerna, allmänna administrativa organ, inspektör för passkontrollen

samt statistiksektion.

Om de skandinaviska ärendena utbrytas och förläggas till en särskild

fackavdelning med egna registerorgan, bliva de uppdelade centralregistren

mera lätthanterliga ehuru fortfarande av avsevärd storlek. Direkt sysselsatta

i dessa två register beräknas bli sammanlagt 85 personer, främst biträdespersonal.

Trots att registerenheterna genom uppdelningen komma

att stå under överinseende av två föreståndare mot en i nuvarande organisation,

bör ett skikt av i registren direkt verksamma gruppchefer tillskapas.

Dessa skulle ansvara för och leda arbetet inom gruppen, bestående av

6—8 biträden, vilka i sin tur parvis skulle ansvara för bestämda avsnitt

(bås) inom registret, 4—5 vertikalkortskåp, omfattande 3—5 000 utlänningar

samt därtill hörande sidoregister. Genom denna mera strikta upp
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

delning torde icke endast ansvaret för arbetet kunna bättre koncentreras

utan också undvikas den irritation och de kollisioner, som bliva följden av

att flera personer arbeta i samma material. Den föreslagna parvisa besättningen

av de s. k. båsen samt åtgärden att ålägga dessa hela ansvaret för

allt hithörande registerarbete är främst motiverad av att man härigenom

torde kunna minska personalen i så stor utsträckning, att förändringen

kommer att medföra en kostnadsminskning. Förslaget torde alltså medföra

ett säkrare arbete till lägre kostnad.

Nuvarande kontrollregister bör liksom dossiermaterialet klyvas i två

delar på resp. registerenheter. Som en väg att begränsa kontrollregistrets

omfattning kan övervägas att i mindre grad än nu göra anteckningar om

brott och förseelser av bagatellkaraktär.

Genom den föreslagna koncentrerade behandlingsgången torde många av

de nuvarande specialregistren helt eller delvis kunna undvaras, t. ex. det

betungande register, som för lokaliseringsändamål föres över centraldossiernas

cirkulation, register rörande de med förtursrätt behandlade ansökningarna

samt det s. k. inreseregistret, vilket f. n. sysselsätter 8 personer.

De allmänna administrativa organen skulle i stort sett motsvara redan

nu befintliga organ. Genom sammanförande av vissa arbetsstationer skulle

emellertid uppnås avsevärd besparing i tid och arbete och möjlighet erbjuda

sig att utnyttja vissa tekniska hjälpmedel.

Vid ombildningen av ullänningskommissionen till ett fast ämbetsverk

aktualiseras frågan, huruvida icke passkontrollverksamheten vid flertalet

mindre passkontrollorter, där passkontrollanterna äro tulltjänstemän, borde

åvila tullverkets befattningshavare som tjänsteåliggande, varigenom en enklare

och rationellare administration skulle uppnås. Denna fråga bör särskilt

utredas.

I fråga om utlänningsstatistiken torde ett flertal större arbetsuppgifter

•med fördel kunna lösas hålkortsmässigt. En successiv övergång till hålkort

bör därför ske och det första steget härvid synes böra avse in- och utresekontrollen.

Denna kontroll sker f. n. genom manuell sortering och hopparning

av motsvarande in- och utresekort, varvid namnet utgör sorteringsargument.

In- och utresekorten bör för framtiden liksom nu insändas till

den centrala utlänningsmyndigheten och där ligga som underlag vid

stansning av hålkort. Med hjälp av in- och utresehålkorten kan statistiken

över in- och utresor samt övrig turiststatistik enkelt framställas. Genom

det föreslagna systemet skulle största delen av det omfattande sorterings-,

hopparnings- och registerslagningsarbetet med cirka 800 000 in- och utresekort

per år kunna ske maskinellt, vilket medför besparingar, särskilt

med tanke på att hålkortsmaterialet samtidigt kan tjäna andra ändamål.

Den personalminskning, som blir möjlig, 8—10 personer, motsvaras i viss

mån av kostnaderna för maskinhyra och kortmaterial. Den väsentligaste

fördelen av hålkortssystemet torde vara möjligheten att utföra register
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr lh7.

arbetet smidigare och med mindre tidsförskjutning än vad som är möjligt

med manuella metoder.

Advokatfiskalavdelningen skulle stå under ledning av en advokatfiskal.

Denne befattningshavare skall jämlikt den nya utlänningslagen erhålla viss

initiativ- och besvärsrätt i utlänningsärenden. Han hör vidare erhålla överinseendet

över intygsgruppen -— vilken främst har till uppgift att till utlänningar,

myndigheter och enskilda personer utfärda intyg och lämna uppgifter

ur utlänningsstyrelsens upplysningsmaterial. Jämväl arkivet borde

organisatoriskt inordnas under advokatfiskalen. Denne hade även ansvar

för den tekniska utlänningskontrollen.

I syfte att såvitt möjligt minska det nuvarande stora antalet kontrollskrivelser

bör den centrala utlänningsmyndigheten mera aktivt än f. n. utöva

upplysningsverksamhet bland utlänningar och svenska medborgare rörande

deras skyldigheter i fråga om utlänningskontrollen. Detta bör ske icke blott

i samband med inresan i landet utan också vid utlänningarnas kontakt med

olika myndigheter.

Kommittén förordar, att till verkchefens direkta disposition ställas en

föredragande i organisations- och informationsfrågor samt en utredningsman

för allmänna frågor. Behovet av en organisationsföredragande motiveras

av att verket internt rymmer stora organisationsproblem av masskaraktär

samt genom decentraliseringssystem och remissförfarande har ett

intimt samarbete med andra myndigheter. Härtill kommer, att de ofta

snabba och betydande förändringarna i de yttre förutsättningarna för verksamheten

kräva anpassning av organisationen. Organisationsföredraganden

skall medverka till en kontinuerlig rationaliseringsprocess. Hans verksamhet

bör icke endast avse mera kontorstekniska problem utan också inriktas

på allmänna organisatoriska frågor inom verket, t. ex. uppdragande

av rationella regler för ansvars- och arbetsfördelning samt beslutanderätt.

För utredningsmannen avses bl. a. uppgifter som kvalificerad sekreterare

i första hand vid plenum och för ordföranden. Han skulle vidare anlitas

för speciella utrednings- och sammanställningsuppgifter samt biträda organisationsföredraganden

i dennes arbete med informationsfrågor.

En förutsättning för att det nya verket skall kunna arbeta rationellt är,

att lokalfrågan löses tillfredsställande samt att en automatisk telefonväxel

anskaffas. Utlänningskommissionen är f. n. inrymd i tre från varandra

skilda lokaler. Vidare är lokalernas planläggning i hög grad olämplig för

kommissionens verksamhet. Även om de nuvarande lokalerna kunde disponeras

i viss mån ändamålsenligare vid den föreslagna organisationen,

synes det ytterst angeläget, att utlänningsstyrelsen erhåller samlade lokaler,

väl ägnade för dess speciella organisation och verksamhet. Den nuvarande

manuella växelanläggningen är överbelastad och kräver enligt en av telegrafverket

nyligen gjord undersökning viss utbyggnad. Även efter en utbyggnad

är den emellertid olämplig för ett verk, som har så intensiv tele
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr H7.

fonkontakt med allmänhet och myndigheter som en central utlänningsinstans

och där stora krav måste ställas på snabba interna telefonförbindelser.

En automatisk telefonväxel är i hög grad önskvärd och ur ekonomisk

synpunkt starkt motiverad.

För den händelse 1952 års riksdag ej skulle taga ståndpunkt till den nya

lagen, synes detta icke böra föranleda, att organisationsfrågan helt ställes

på framtiden. Det synes möjligt att under vissa förutsättningar inom den

nuvarande organisationens ram och på den gällande lagens grund genomföra

huvuddelen av de föreslagna förändringarna. Ett sådant tillvägagångssätt

är motiverat av flera skäl, främst av att de uppnåeliga besparingarna

böra förverkligas så fort som möjligt. Vidare kunna organisationsförslagets

fördelar i form av kortare behandlingstider m. m. vinnas tidigare och övergångssvårigheterna

avsevärt minskas genom en dylik successiv övergång.

Ur personalens synpunkt vore det olyckligt, om frågan om dess framtida

ställning och förmåner ytterligare en gång helt skötes på framtiden. Till

de organisationsförändringar, som i nu avsett fall kunna och i första hand

böra genomföras, hör en övergång till den föreslagna byrå- och sektionsindelningen

efter nationalitetsprincipen och den därmed sammanhängande

omfördelningen av register- och dossiermaterialet. En sådan omorganisation

torde möjliggöra en delegering av beslutanderätten inom verket efter

i stort sett samma linjer, som föreslagits för utlänningsstyrelsen. En förutsättning

härför är dock tillgång på personal med erforderliga kvalifikationer.

Yttranden.

Kommitténs förslag rörande utlänningsstyrelsens organisation har berörts

i ett flertal yttranden.

Beträffande styrelsens sammansättning har chefen för försvarsstaben

betonat vikten av att i styrelsen ingår en representant för försvarsväsendet.

Utlänning skommissionen framhåller, att de gångna årens

erfarenhet visat, att det varit värdefullt att i kommissionen ingått såväl

allmänt medborgerliga förtroendemän som representanter för vissa myndigheter,

vilka företräda speciella intressen inom utlänningspolitiken. Endast

härigenom kunna förutsättningar skapas för en verkligt allsidig bedömning

av uppkommande frågor. Liknande synpunkter ha framförts av

länsstyrelsen i Kopparbergs län. Enligt länsstyrelsen i Malmöhus län kan

det ifrågasättas, huruvida det är erforderligt att i styrelsen ingå förutom

statspolisintendenten jämväl representanter för försvarsstaben och utrikesdepartementet.

De intressen, som företrädas av de sistnämnda, torde kunna

bevakas av statspolisintendenten. Polismästaren i Stockholm har föreslagit,

att i styrelsen jämväl skulle ingå en representant för den lokala polismyndigheten

i någon av de större städerna.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

Arbetsmarknadsstyrelsen ifrågasätter, om lekmannainflytande i verkets

ledning är befogat och anför därom.

Kommittén anför som motiv för en lekmannarepresentation, att denna

torde vara av värde dels vid utformningen av utlänningspolitiken, dels

också vid avgörandet av de ofta förekommande, av den allmänna opinionen

uppmärksammade individuella utlänningsärenden, där avgörandet är av

mycket ömtålig natur. I fråga om de särskilda ärendena må uppmärksammas,

att samma skäl, som av kommittén åberopas för ett lekmannainflytande

i utlänningsmyndigheten, jämväl anförts i lagförslaget för ett bibehållande

av utlänningsnämnden. Arbetsmarknadsstyrelsen kan icke finna

skäl för en dylik dubblering och anser, att lekmannainflytandet bör koncentreras

till utlänningsnämnden såsom ursprungligen avsågs vid dess tillkomst.

Nämndens uppgift bör sålunda vara att utgöra ett språkrör för den

allmänna uppfattningen i svårbedömliga och av den allmänna opinionen

uppmärksammade fall.

Frågan om byråchefernas ställning har upptagits i vissa yttranden.

Sålunda har utlänning sk ommissionen uttalat, att skäl kunna anföras

för att byråcheferna skulle vara ledamöter av styrelsen, ehuru kommissionen

icke vill förorda en sådan anordning med hänsyn till att styrelsen

därigenom skulle bli oproportionerligt stor. Enligt länsstyrelsen i Kopparbergs

län bör i varje fall den föredragande byråchefen betraktas som

ledamot av styrelsen och såsom sådan i likhet med övriga ledamöter äga

rösträtt. Sveriges juristförbund har ansett det synnerligen önskvärt, att

den sakkunskap och erfarenhet, som företrädes av byråcheferna, tillgodoföres

styrelsen genom ledamotskap i densamma för byråcheferna. Härigenom

skulle garantier skapas för att rättssäkerhetsintressena icke träddes

för nära.

Beträffande den föreslagna byråindelningen har utlänning skommissionen

uttalat, att det framlagda organisationsförslaget är mera ändamålsenligt

än den nuvarande byråindelningen. Genom de kontorstekniska

förbättringar, som möjliggöras genom förslaget, synas möjligheter uppkomma

för vissa personalminskningar. Huruvida dessa kunna bli så stora

som kommittén räknat med, kan icke på förhand bedömas. Överståthållarämbetet

framhåller, att den föreslagna uppdelningen av ärendena efter

nationalitetsprincipen synes ägnad att skapa en gynnsam förutsättning för

en snabb och ändamålsenlig handläggning, som enligt ämbetets mening är

i särskilt hög grad påkallad i fråga om ärenden rörande utlänningar, vilka

berövats sin frihet med stöd av stadgande i utlänningslagen.

Jämväl länsstyrelsen i Kopparbergs län, statens organisationsnämnd och

Sveriges juristförbund ha tillstyrkt kommitténs förslag till inre organisation

eller lämnat detsamma utan erinran.

Riksräkenskapsverket har förklarat sig icke ha något att erinra mot en

omläggning av organisationen i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs

förslag. Enligt verkets mening är det emellertid knappast motive
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 1W.

rat, att ärenden rörande danskar och norrmän hänföras till en särskild

skandinavisk avdelning med en byrådirektör som chef. Dessa ärenden böra

i stället handläggas inom en särskild sektion under första byrån, medan

den föreslagna sektion 2 för ärenden rörande tyskar och österrikare bör

överflyttas till andra byrån. För den händelse danskar och norrmän i framtiden

komma att medgivas full rörelsefrihet och således sektionen för skandinaviska

ärenden avvecklas, bör frågan om byråernas uppdelning på sektioner

omprövas.

Liknande synpunkter ha framförts av statskontoret.

Socialstyrelsen anser däremot, att den nuvarande indelningen bör bestå.

Styrelsen framför härvid följande synpunkter.

Enligt styrelsens mening böra de mer komplicerade och speciellt ömtåliga

ärenden, som f. n. handläggas på kontrollbyrån, alltjämt hållas samman

och vara förlagda till en särskild arbetsenhet. Dessa ärendens karaktär är

sadan, att en uppspaltning av dem på skilda byråer och sektioner icke är

lämplig. Ett förpassningsbeslut är oftast av avgörande betydelse för utlänningens

levnadsförhållanden. Det är nödvändigt, att den speciella sakkunskap,

som nu sammanhålles på kontrollbyrån och som säkerställer ett

enhetligt och rättvist bedömande, fortfarande får förbli samlad. Det är icke

osannolikt, att vissa kontorstekniska fördelar skulle kunna vinnas genom

en uppdelning av ärendena enligt nationalitetsprincipen, men detta är ej i

och för sig tillräcklig motivering för att inom ramen för olika arbetsenheter

sammanblanda ärenden av skiftande art och svårighetsgrad. Det är styrelsens

bestämda uppfattning, att den arbetsbesparing, som den föreslagna

omorganisationen möjligen kan komma att medföra, skulle vinnas på bekostnad

av den sakliga handläggningen. Ett sådant pris synes obetingat

vara för högt även för att undgå de under nuvarande organisatoriska förhållanden

förekommande kompetenskonflikterna mellan pass- och kontrollbyråerna

ävensom understundom oundvikligt dubbelarbete. Det är verkschefens

sak att vid olika meningar fördela ärendena mellan byråerna. Vad

angår tjänstemännens möjligheter att förvärva en mera allsidig erfarenhet

av utlänningsfrågorna må framhållas, att tjänstemännen, som enligt nuvarande

ordning äro och även enligt förslaget skola vara anställda för

tjänstgöring hos myndigheten och ej inom viss del därav, böra — framförallt

i rekryteringsgraden — få tjänstgöra på olika avdelningar för att erhålla

en för fortsatt tjänstgöring önskvärd och erforderlig inblick i handläggningen

av skilda slag av ärenden. Vid sådant förhållande synes ärendenas

uppdelning på en passbyrå och en kontrollbyrå icke behöva medföra,

att den ena byråns tjänstemän stå främmande inför arbetsuppgifterna på

den andra byrån.

Socialstyrelsen förordar, att den nuvarande kansliavdelningen ombildas

till eu särskild byrå, även om kontrollbyrån, såsom styrelsen yrkar, bibehålies

och därmed såväl central- som kontrollregisterdetaljerna, i motsats

till vad kommittén föreslagit, icke bli överförda till kansliavdelningen. Inrättande

av en särskild byrå synes ändock motiverat med hänsyn till arten

och omfattningen av hithörande arbetsuppgifter. Styrelsen har därvid i

första hand beaktat remissarbetet samt befattningen med verkets administrativa

frågor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

Kriminalpolisintendenten i Stockholm har jämväl förordat ett bibehållande

av den nuvarande kontrollbyrån och därvid uttalat.

Till den avdelning inom socialstyrelsen, som på sin tid handlade utlänningsärendena,

hörde en polisbyrå. Denna ingår i utlänningskommissionens

nuvarande organisation under kontrollbyrån. Enligt min uppfattning har

denna byrå — i den mån den fullgör samma uppgifter som polisbyrån —

en synnerligen viktig funktion som bl. a. kontaktorgan mellan kommissionen

och de lokala polismyndigheterna. Genom sin centrala ställning och

sin insyn i olika utlänningsärenden är den i tillfälle att lämna värdefulla

råd icke endast åt utomstående myndigheter utan även — som väl kan förmodas

— åt kommissionens egna befattningshavare. Det är därför med förvåning

man nu konstaterar att den tilltänkta organisationen icke inrymmer

någon enhet med samma arbetsuppgifter som den ursprungliga polisbyråns.

Jag kan icke finna de av utredningen anförda motiven för slopande helt

och hållet av detta kontaktorgan övertygande. Det av utredningen rekommenderade

direkta samarbetet mellan polismyndigheterna och vederbörande

tjänstemän kan icke vara tillfyllest. Redan nu ha nämligen de lokala polismyndigheterna

svårt att vinna gehör för sina synpunkter. Förslaget i denna

del inger därför de allvarligaste betänkligheter. Ett faktum är dock, att det

för den centrala utlänningsmyndigheten måste vara enbart till fördel och

styrka att bland sin personal ha polisiärt utbildade tjänstemän.

Alla skäl tala därför för att den nuvarande organisationen i berörda hänseende

bibehålies och enligt min mening är önskemålet härom oavvisligt.

Riksräkenskapsverket avstyrker inrättandet av en särskild befattning

som organisationsföredragande. Enligt verkets mening är den

föreslagna utlänningsstyrelsen icke av den storleksordning, att det kan anses

motiverat med en heltidsanställd organisationsföredragande. Sedan den

föreslagna organisationen väl är genomförd, torde organisationsfrågorna

kunna handhas vid sidan av andra löpande arbetsuppgifter av en härför

lämpad byråtjänsteman. Vid mera omfattande organisationsundersökningar

torde expertis från organisationsnämnden kunna anlitas. Jämväl länsstyrelsen

i Kopparbergs län har avstyrkt, att en befattning som organisationsföredragande

inrättas.

Statskontoret har ej funnit det påkallat att inrätta vare sig en tjänst som

organisationsföredragande eller en befattning som utredning sm

a n.

Departementschefen.

Kommitténs förslag till organisation av utlänningsmyndigheten är i viss

mån beroende av den tidigare behandlade frågan, huruvida myndigheten

bör vara ett ämbetsverk eller — som nu — en kommission. Jag har förut

förordat den senare lösningen. Någon ändring i kommissionens sammansättning

anser jag icke påkallad. Den bör således bestå av en ordförande,

tillika chef, samt särskilda intresserepresentanter och lekmän såsom ledamöter.

överdirektörsbefattning bör alltså icke inrättas. Med bibehållande

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 i7.

tills vidare av komniissionsforniea följer vidare, att myndighetens namn

icke bör ändras.

Den nuvarande organisationen kännetecknas framförallt av en långt

driven specialisering av arbetsuppgifterna på ett flertal olika arbetsenheter.

Som en följd härav bli arbetsrutinerna långa och transportkrävande. Detta

har föranlett, att stora balanser uppkommit. Genom att ärendena, på sätt

kommittén föreslagit, sammanföras efter nationalitet eller nationalitetsgrupp

erhållas relativt självständiga arbetsenheter, varigenom uppkomsten

av nuvarande komplicerade kontorsrutiner kan undvikas. Härav torde

komma att följa kortare behandlingstider och icke oväsentliga personalbesparingar.

Genom den föreslagna anordningen elimineras även nuvarande

svårigheter att klart avgränsa passbyråns och kontrollbyråns arbetsuppgifter

och därav föranlett tidsödande dubbelarbete.

Mot det framlagda organisationsförslaget ha i flertalet remissyttranden

ingen erinran framställts. Även jag anser kommitténs förslag innebära

sådana förbättringar i fråga om den centrala utlänningsmyndighetens funktioner,

att en omorganisation av utlänningskommissionen i enlighet med

förslaget bör komma till stånd. Jag tillstyrker därför att kommissionen tills

vidare organiseras på en fackavdelning, två fackbyråer samt en kanslibyrå.

Den föreslagna advokatfiskalsavdelningen bör däremot icke nu upprättas.

Kommitténs förslag härom förutsätter nämligen tillkomsten av en

befattning som advokatfiskal med arbetsuppgifter, som icke äga stöd i nu

gällande utlänningslag. I anledning av framförda betänkligheter mot kontrollavdelningens

avskaffande vill jag uttala, att en effektiv utlänningskontroll

givetvis förutsätter ett ömsesidigt utbyte av upplysningsmaterial

mellan å ena sidan den centrala utlänningsmyndigheten och å andra sidan

olika polisiära organ. Jag är emellertid icke övertygad om att härför kräves

vidtagandet av särskilda organisatoriska åtgärder genom inrättande vid

utlänningsmyndigheten av en särskild avdelning med polisiärt utbildad

personal. I enskilda ärenden rörande utlännings övervakning ur ordningsoch

säkerhetssynpunkt synes sålunda utan större olägenhet erforderligt

samarbete kunna ske direkt mellan de polisiära organen samt utlänningsmyndighetens

högre befattningshavare.

Det synes mig välbetänkt att till en särskild fristående avdelning hänföra

ärenden rörande danskar och norrmän. Då det icke förefaller osannolikt,

att bl. a. dessa nationaliteter inom en nära framtid komma att beredas vissa

lättnader i kontrollavseende, böra möjligheter föreligga att snabbt kunna

anpassa organisationen efter de härigenom ändrade förhållandena.

Mot kommitténs förslag till organisation av de två fackbyråerna har jag

intet att erinra. Jag vill dock understryka vikten av att sektionsindelningen

icke fastlåses. Möjlighet bör sålunda stå öppen att vidtaga de ändringar,

som kunna visa sig lämpliga på grund av arbetsuppgifternas förändring

från tid till annan. Till sektion 1 på första byrån bör utöver föreslagna

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

ärenden rörande finnar och balter även hänföras den tekniska utlänningskontrollen.

Inspektören för passkontrollerna hör underställas chefen för

denna byrå. Skälen härtill framgå av vad jag i det följande anför i fråga

om kanslibyråns organisation.

Till kanslibyrån ha enligt kommitténs förslag hänförts — förutom registeroch

expeditionsorgan för betjäning av de två fackbyråerna — vissa allmänna

administrativa organ, en inspektör för passkontrollerna samt statistiksektionen.

De arbetsuppgifter, som enligt förslaget skulle ankomma på advokatfiskalsavdelningen,

synas mig till övervägande delen böra hänföras till

kanslibyrån. Det torde dock icke vara vare sig möjligt eller lämpligt att

till denna byrå överföra samtliga de organisationsenheter, som enligt förslaget

skulle hänföras till advokatfiskalsavdelningen. För den skull böra

ärenden rörande passkontroll och teknisk utlänningskontroll överflyttas

till första byrån, varigenom större garantier torde vinnas för att behöriga

säkerhetskrav tillgodoses.

I fråga om utlänningsstatistiken tillstyrker jag införande av hålkortsmässig

kontroll av in- och utresor. Frågan om övergång till hålkortsmetod

inom övriga grenar av utlänningsstatistiken synes mig däremot böra göras

till föremål för ytterligare överväganden.

Beträffande formerna för avgörande av förekommande ärenden har

kommittén föreslagit, att beslutanderätten, vilken f. n. lägst tillkommer

byråchef, i stor utsträckning delegeras till tjänstemän under byråchefen.

Hur långt delegeringen skall ske anses höra bero på ärendenas art och

svårighetsgrad. Jag är ense med kommittén om att en avlastning från

byråcheferna av beslutanderätten är nödvändig, om den eftersträvade snabbheten

i handläggningen skall kunna uppnås. Ä andra sidan måste kraven

på rättssäkerhet obetingat upprätthållas. Fn tillfredsställande avvägning

härvidlag är svår att åstadkomma, men enligt min mening torde en delegering

av beslutanderätten kunna ske i betydande utsträckning. Inom kommissionen

torde nämligen regelmässigt handläggas ett stort antal ärenden,

vilka för sitt rätta bedömande icke kräva juridisk utbildning eller eljest

speciella kvalifikationer. Erforderlig delegering av beslutanderätten synes

möjlig att genomföra inom ramen för nu gällande instruktion för kommissionen.

Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av att beslutanderättens

fördelning ständigt anpassas efter rådande förhållanden.

På utlänningskommissionen ankommande uppgifter kunna, såsom jag

redan framhållit, i framtiden avsevärt förändras. Det är med hänsyn härtill

icke möjligt att i dagens läge bilda sig en bestämd uppfattning om

den organisation, som framdeles kan behövas. Härav följer, att en bedömning

i dag av den lämpliga organisationen för utlänningskommissionen

måste innefatta vissa osäkerhetsmoment. Eftersom en minskning i arbetsbelastningen

redan nu synes sannolik, framstår det som särskilt angeläget,

att organisationens omfattning och verksamhet lätt kan anpassas till denna

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj. ts proposition nr f 47.

minskning. Den föreslagna organisationen synes mig emellertid fylla rimliga

krav på elasticitet och rörlighet. För att säkerställa en följsam och

snabb anpassning av organisationen efter förändrade betingelser i fråga om

kommissionens verksamhet och arbetsuppgifter torde Kungl. Maj :t likväl

böra äga att inom personalförteckningens ram vidtaga de ändringar i organisationen,

som kunna påkallas av utlänningskontrollens framtida utformning

i fråga om medborgare i de nordiska länderna och rörande andra

nationaliteter.

Den centrala utlänningsmyndighetens personal.

Kommittén.

Fastställandet av utlänningsmyndighetens personalbehov förutsätter en

uppfattning av den kvantitativa arbetsbelastningen på utlänningsstyrelsen.

Det är vanskligt att på längre sikt bedöma den kommande arbetsbelastningen.

Den inverkan, som genomförandet av organisationsförslaget kommer

att få, kan beräknas med rätt hög grad av säkerhet, även om det till följd

av de föreslagna genomgripande förändringarna i organisationens struktur

icke år möjligt att grunda beräkningarna på exakta arbets- och tidsstudier.

Arbetsbelastningen beror emellertid ytterst på den inom landet befintliga

utlänningsstockens storlek, sammansättning, rörelser och beteende. Härvid

kunna i framtiden avsevärda förändringar inträffa. Turist-, arbetssökandeoch

flyktingströmmarna äro sålunda starkt beroende av valuta-, arbetslöshets-

och politiska förhållanden både utom och inom Sverige. En stark inverkan

har även den kommande tillämpningen av olika regler inom lagförslagets

ram. Om viseringstvånget för västtyskar slopas — vilket redan varit

på tal —- skulle cirka 80 procent av de nuvarande inreseärendena vid kommissionen

bortfalla. Det kan emellertid befaras, att i gengäld arbetet med

uppehålls- och arbetstillståndsärendena då kommer att öka. Skulle arbetet

inom den nordiska interparlamentariska kommittén för friare samfärdsel

in. in. resultera t. ex. i att uppehållstillstånd och bostadsanmälningar för

danskar och norrmän slopas, kan praktiskt taget hela den föreslagna skandinaviska

avdelningen avvecklas.

Den föreslagna organisationen är bl. a. uppbyggd för att inom så vid ram

som möjligt kunna anpassas efter både strukturella och kvantitativa förändringar

i arbetsuppgifterna. Av samma skäl måste även personalorganisationen

göras elastisk. Detta kan uppnås genom en till en början försiktig

avvägning mellan ordinarie, extra ordinarie och extraanställd personal, i

avvaktan på erfarenheterna av den närmaste tidens utveckling samt av lagoch

organisationsförslagens genomförande. Därutöver är det nödvändigt,

att tjänsterna ej bindas till viss avdelning eller viss arbetsuppgift utan

kunna disponeras av utlänningsstyrelsen efter utvecklingens krav.

Enligt kommitténs uppfattning är det obestridligt, att den allmänna

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr IM.

tjänstenivån vid utlänningskommissionen är lägre än som regelmässigt

brukar ifrågakomma för motsvarande arbetsuppgifter inom statsförvaltningen.

Kommittén har därför eftersträvat en allmän standardhöjning i

jämförelse med nuvarande förhållanden inom kommissionen. Ett av skälen

härför är de anställdas berättigade krav på lön i förhållande till arbetsuppgifternas

karaktär och svårighetsgrad samt önskvärdheten av att tillskapa

rimliga befordringsmöjligheter, varigenom rekryteringsproblemet för utlänningsstyrelsen

särskilt beträffande biträdespersonalen skulle reduceras till

normal svårighetsgrad.

Ansvaret för hur den centrala utlänningsmyndigheten handhar eu av

sina huvuduppgifter, nämligen att i fråga om utlänningar och utlänningsärenden

vara centralt registrerande, vilar och måste i praktiken i stor utsträckning

vila på biträdespersonalen och dess närmaste arbetsledare. Kvalitén

på den utlänningskontroll myndigheten härigenom kan utöva är i hög

grad beroende av den noggrannhet, med vilken biträdespersonalen utför

sina arbetsuppgifter. Med hänsyn härtill förordas en förstärkning av skiktet

av kanslibiträden och kontorister i arbetsledareställning, vilka närmast

ansvara för det omfattande registerarbetet. Detta skulle tjäna två väsentliga

syften, nämligen dels att möjliggöra en behövlig intensifiering av arbetsledningen

och övervakningen, dels att skapa bättre befordringsmöjligheter

för den dugligare delen av den lägre biträdespersonalen. Särskilt det

senare skulle i sin tur sannolikt medföra en mindre hastig omsättning bland

berörda personalkategorier, vilket varit ett av de stora personalproblemen

inom utlänningskommissionen. Härtill har givetvis icke endast bristen på

befordringsmöjligheter bidragit utan också den osäkra anställningsform,

som tjänst i kommissionen inneburit.

Minimibehovet av befattningar å skandinaviska avdelningen beräknas av

kommittén till 1 byrådirektör i 31 :a lönegraden, 1 förste byråsekreterare i

29:e och 1 i 27:e lönegraden, 1 amanuens i 17:e—24:e samt en förste

assistent i 22:a lönegraden. För personal i biträdesgrad föreslås följande

befattningar, nämligen 2 kansliskrivare i 15 :e, 5 kontorister i 13 :e, 12

kanslibiträden i 11 :e samt 21 kontors- och skrivbiträden i 4:e—8:e lönegraden.

För första byrån beräknas: 1 byråchef i 37 :e, 2 förste byråsekreterare i

29 :e, 3 förste byråsekreterare i 27 :e samt 3 amanuenser i 17:e—24 :e, 3 kontorister

i 13 :e, 4 kanslibiträden i 11 :e samt 4 kontors- och skrivbiträden i

4:e—8:e lönegraden.

Å andra byrån skulle följande befattningar inrättas: 1 byråchef i 37:e,

2 förste byråsekreterare i 29 :e, 2 förste byråsekreterare i 27 :e samt 4 amanuenser

i 17 :e—24 :e lönegraden. För personal i biträdesgrad föreslås

följande tjänster, nämligen 3 kontorister i 13 :e, 4 kanslibiträden i ll:e

samt 5 kontors- och skrivbiträden i 4:e—8:e lönegraden.

För kanslibyrån upptager kommittén 1 byråchef i 37 :e, 2 förste byrå
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

sekreterare i 29:e, 1 förste byråsekreterare i 27:e, 2 amanuenser i 17:e—

24 :e lönegraden ävensom 1 förste assistent i 22 :a, 1 kassör i 20 :e, 1

assistent i 19 :e, 5 kansliskrivare i 15 :e, 10 kontorister i 13 :e, 42 kanslibiträden

i 11 :e samt 81 kontors- och skrivbiträden i 4:e—8:e lönegraden.

Till kanslibyrån skulle vidare hänföras en representant vid utlänningslägret

»Citadellet» i Landskrona ävensom samtliga expeditions- och kontorsvakter

hos myndigheten. Behovet av befattningar härför beräknas till

1 förste expeditionsvakt i 11 :e, 4 expeditionsvakter i 9:e och 2 kontorsbud

i 4:e lönegraden.

Å advokatfiskalsaudelningen skulle finnas 1 advokatfiskal i 31 :a, 1 förste

byråsekreterare i 27 :e, 1 amanuens i 17:e—24 :e, 1 assistent i 19:e, 1 kontorist

i 13 :e, 2 kanslibiträden i ll:e samt 6 kontors- och skrivbiträden i

4:e—8:e lönegraden.

Utöver nu nämnd personal skola finnas en överdirektör i 17 :e lönegraden

enligt löneplan 2 med en kontorist i 13 :e lönegraden som handsekreterare,

en organisationsföredragande i 29 :e lönegraden och en utredningsman i

17 :e-—24 :e lönegraden, vilka till sitt förfogande skulle ha 1 kontorsbiträde,

ävensom för utlänningsnämnden erforderlig kanslipersonal eller 1 förste

byråsekreterare i 27 :e lönegraden samt 1 kontorsbiträde.

Beträffande de föreslagna befattningarnas uppförande å ordinarie och

extra-ordinarie stat uttalar kommittén, att det synes påkallat, att styrelsen

uPPbygges kring en stomme av ordinarie tjänster. Med hänsyn till de växlingar,

som kunna inträffa i styrelsens arbetsuppgifter, möta stora svårigheter

att bestämma antalet befattningar, som bör uppföras å ordinarie stat.

Givetvis bör icke större antal tjänstemän bli ordinarie än som oavsett växlingar

i arbetsuppgifternas omfattning måste erfordras. Kommitténs förslag

i detta avseende framgår av följande uppställning.

Ordinarie stat.

Extra-ordinarie stat.

1

överdirektör

Co 17

3

förste byråsekreterare .

Ce 29

3 byråchefer

Ca 37

3

Ce 27

1

advokatfiskal

Ca 31

11

amanuenser Cf 17-

-Ce 24

4

förste byråsekrelerare

Ca 29

2

kansliskrivare

Ce 15

4

» »

Ca 27

7

kontorister . . *......

Ce 13

1

» aktuarie

Ca 27

20

kanslibiträden

Ce 11

1

» assistent

Ca 22

1

expeditionsvakt

Ce 9

1

kassör

Ca 20

2

assistenter...........

Ca 19

3

kansliskrivare

Ca 15

10

kontorister

Ca 13

25

kanslibiträden

Ca 11

1

förste expeditionsvakt

Ca 11

2

expeditionsvakter

Ca 9

Summa 59 tjänstemän

Summa 47 tjänstemän

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

Härjämte skulle till styrelsens fasta personal räknas 83 kontors- och

skrivbiträden i reglerad befordringsgång.

Enligt kommitténs uppfattning är det ofrånkomligt att räkna med viss

extra personal inom styrelsen. Sålunda torde ett antal tjänster, som motsvarar

skandinaviska avdelningen och dennas andel i för styrelsen gemensam

personal, böra extraplaceras så länge frågan om eventuella ytterligare

lättnader för danskar och norrmän ej lösts definitivt.

Utöver de förut nämnda ordinarie och extra-ordinarie befattningshavarna

har kommittén tills vidare räknat med följande extra personal, nämligen

1 byrådirektör, 2 förste byråsekreterare, 1 amanuens, 1 representant vid

Citadellet, 1 förste assistent, 2 kansliskrivare, 7 kontorister, 19 kanslibiträden,

1 expeditionsvakt, 35 kontors- och skrivbiträden samt 2 kontorsbud.

Det sammanlagda personalbehovet hos utlänningsmyndigheten har sålunda

beräknats till 59 ordinarie och 47 extra ordinarie befattningshavare

över 9:e lönegraden, 83 kontors- och skrivbiträden i lönegraderna Cf 4—

Ce 8 samt 72 extra tjänstemän, eller tillhopa 261 befattningshavare. I samband

med genomförandet av de föreslagna organisationsförändringarna

kommer övergångsvis att erfordras ytterligare ett antal befattningshavare,

vilka givetvis böra vara extraanställda.

Som allmänt kompetenskrav bör beträffande amanuenser och högre befattningshavare

i princip uppställas akademisk examen. Vad angår amanuenser

torde i allmänhet juridisk utbildning icke i och för sig böra betraktas

som värdefullare än vissa andra akademiska examina. I fråga om

biträdestjänsterna böra några generella ovillkorliga krav på viss teoretisk

kompetens icke uppställas. Av vikt är givetvis, att vid anställning av personal

särskilda krav ställas på vederbörandes pålitlighet.

Kommittén har i bilagorna 7—11 till sin promemoria lämnat närmare

uppgifter rörande utlänningsstyrelsens personal. Jag torde i detta sammanhang

få hänvisa till nämnda bilagor.

Yttranden.

Personalfrågan har i allmänhet berörts i yttrandena. Ett par remissorgan

ha därvid gjort allmänna uttalanden, medan i vissa yttranden upptagits en

del speciella frågor.

Statens utlänningskommission anför.

Vid personalbehovets bedömande rör man sig med åtskilliga osäkra faktorer.

Till stor del äro dessa beroende på sådana omständigheter som politiska

förhållanden och andra förhållanden utomlands. Särskilt när det gäller

de politiska förhållandena är det icke möjligt att göra några förutsägelser

om utvecklingen. Det bör emellertid observeras, att sedan den 1 januari

1947 antalet utlänningar i riket visat en stadigt uppåtgående tendens.

Det är också synnerligen vanskligt att yttra sig om hur stor inverkan ett

genomförande av organisationsförslaget kan ha i personalbesparande syfte.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

Enuast erfarenheten kan här ge något bestämt besked. Det synes dock

uppenbart, att förslaget inrymmer möjligheter till vissa personalbesparingar.

Kommissionen finner sig i detta avseende böra i stort sett godtaga

de beräkningar som gjorts av den av utlänningskommittén anlitade

expertisen.

Det bör understrykas, att kommittén baserat sina beräkningar av erforderligt

antal befattningshavare av olika kategorier på den vid beräkningstillfället

(hösten 1951) rådande kvantitativa arbetsbelastningen, varjämte

det förutsatts att lagförslaget och organisationsförslaget genomförts samt

att verkningarna härav hunnit göra sig helt gällande. Man har vidare räknat

med att styrelsen skulle disponera för sin verksamhet väl lämpade

lokaler, ha genomfört viss omläggning till hålkortsbearbetning samt ha

automatisk telefonväxel.

Att med nu redovisade synnerligen ovissa utgångspunkter med bestämdhet

yttra sig om det av kommittén föreslagna antalet tjänster och deras fördelning

på de olika arbetsstationerna är uppenbarligen icke möjligt. Kommissionen

har emellertid ansett det klokt att icke föreslå några ändringar

av antalet befattningar i det framlagda förslaget i avvaktan på det praktiska

utfallet av förslaget.

Utan att därmed vilja taga ställning till frågan om lättnader för skandinaver

anser kommissionen, att det finns skäl att tillsvidare ha det antal

tjänstemän på extra stat, som motsvarar skandinavavdelningens personalstyrka

eller 45 befattningshavare. Att därutöver även i framtiden räkna

med extra tjänstemän inom den föreslagna organisationens ram vill kommissionen

däremot bestämt motsätta sig. I direktiven för utredningen har

dåvarande statsrådet Mossberg framhållit olägenheterna för verket och

utlänningarna av de otillfredsställande personalförhållandena inom utlänningsmyndigheten

samt påpekat angelägenheten av att personalen finge

tryggare anställningsförhållanden. Redan undantaget i anledning av skandinavavdelningens

speciella förhållanden är i vissa avseenden betänkligt.

Kommissionen vill alltså föreslå, att ytterligare (72—45) 27 befattningshavare

erhålla extra ordinarie anställning.

Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund erinrar, att utlänningskommissionen

under så gott som hela sin verksamhet besvärats av personalbrist

med därav följande arbetsanhopning och olägenheter för tjänstemännen.

När kommittén ansett viss försiktighet motiverad vid bedömningen av

initialbehovet av stadigvarande anställd personal, har kommittén företrädesvis

beaktat statens intresse av att organisationen erhåller endast den

volym, som minst erfordras. Väsentligt är dock, att organisationen blir tillfyllest.

Skäl finnes därför att iakttaga försiktighet också på det sättet, att

organisationen lämnar garantier för en tillfredsställande skötsel av utlänningsärendena.

Frågan om befattningarnas lönegradsplacering har upptagits av några

myndigheter.

Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund och Sveriges juristförbund

understryka kravet på förbättrad löneställning för personalen och

godtaga i princip del föreliggande förslaget.

3 — Bibang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 147.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

Däremot har statskontoret riktat vissa erinringar mot förordade lönesättningen.

Härom anföres.

Kommittén har framhållit, att den vid tjänsteförteckningens utarbetande

i flera avseenden eftersträvat en allmän standardhöjning i jämförelse med

nuvarande förhållanden inom utlänningskommissionen. Ett studium av de

uppgjorda personalplanerna ger också rikliga belägg för denna kommitténs

inställning. Medan antalet amanuenser (byråsekreterare) och förste bvråsekreterare

i 27 lönegraden skulle minska från 25 till 12 resp. från 9 till 8,

skulle antalet förste byråsekreterare i 29 lönegraden öka från 3 till 8, varjämte

föreslagits inrättande av två befattningar i 31 lönegraden samt ytterligare

en byråchefstjänst i 37 lönegraden. Inom biträdeskåren är denna

allmänna förskjutning i riktning mot högre lönelägen än mera markerad.

Antalet kansliskrivar-, kontorist- och kanslibiträdestjänster har sålunda

upptagits till 7, 24 resp. 64, under det att motsvarande antal dylika befattningar

i gällande organisation utgör (oktoberl951) resp. 1, 11 och 31. Den

av kommittén föreslagna omläggningen av kommissionens arbetsformer kan

enligt ämbetsverkets mening omöjligen nödvändiggöra en så radikal löneförbättring

för befattningshavarna. I betraktande av centralorganets hittillsvarande

organisationsform lärer det för övrigt kunna antagas, att löneförhållandena

i stort sett anpassats efter vad som gäller för de statliga

kommissionerna i allmänhet och att de sålunda ligga på en högre nivå än

som tillämpas inom civilförvaltningen i övrigt. Statskontoret anser, att

betänkandet icke kan läggas till grund för en generell lönerevision för

utlänningskommissionens befattningshavare, utan bör betänkandet i hithörande

delar först bli föremål för eu grundlig översyn med anlitande av

löneteknisk expertis.

Beträffande första byrån har riksräkenskapsverket ifrågasatt, om icke

en tjänst som förste byråsekreterare i 27 lönegraden på sektion 2 kunde

utbytas mot en amanuens i reglerad befordringsgång. CST har påyrkat,

att första byrån erhåller en byrådirektör stjänst i 31 lönegraden. Enligt förbundets

uppfattning är organisationen som helhet så försiktigt avvägd, att

en förstärkning i detta hänseende bör betraktas som angelägen. Sveriges

juristförbund har jämväl ansett en byrådirektörsbefattning böra inrättas.

Ifråga om andra byrån ha CST och Sveriges juristförbund likaledes ansett

en byrådirektörsbefattning böra inrättas.

Beträffande kanslibyrån har statskontoret ansett chefen för byrån böra

erhålla byrådirektörstjänst i 31 lönegraden. Såsom närmaste medhjälpare

borde byrådirektören ha en förste byråsekreterare i 27 lönegraden och icke

som föreslagits i 29. Sveriges juristförbund framhåller, att arbetsbelastningen

på kanslibyrån kommer att bli mycket stor. Som närmaste medhjälpare

till byråchefen hör därför en byrådirektörstjänst inrättas. Riksräkenskapsverket

har icke funnit tillräckliga skäl föreligga för en uppflyttning

av inspektören för passkontrollerna från 27 till 29 lönegraden. Statens

lönenämnd har ansett kassören böra bibehållas i nuvarande löneställning

i avvaktan på förslag från tjänsteförteckningskommittén rörande kassörstjänsternas

lönegradsplacering. Utlänningskommissionen och CST föreslå,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

alt den förste assistent, som skulle handlägga ärenden angående inköp,

lokaler och förråd samt vara arbetsledare för 31 personer, inplaceras i 22

lönegraden. Statskontoret anser däremot denna befattning böra rubriceras

som materialförvaltartjänst med placering i 14 lönegraden. Statens lönenämnd

har föreslagit, alt den förste assistent, som skulle förestå centralregistret,

utbytes mot en tjänst som förste kontorsskrivare i 21 lönegraden,

medan statskontoret ansett kansliskrivare eller möjligen kontorsskrivartjänst

i 19 lönegraden böra ifrågakomma.

Statistiska centralbyrån har uttalat, att förslaget om införandet av hålkortsmässig

kontroll av in- och utresor i och för sig är väl motiverat. Den

lämnade redogörelsen för den nuvarande statistiken är emellertid alldeles

otillräcklig som underlag för ett bedömande i övrigt av kommitténs reformförslag,

vilket i princip innebär ett förordande av successiv övergång till

hålkortsmetod. Statens lönenämnd erinrar, att innehavaren av förste aktuarietjänsten

ej ansetts med nödvändighet behöva ha akademisk utbildning.

Med denna utgångspunkt synes den föreslagna löneställningen för hög.

Utlänningskommissionen har hyst viss tveksamhet, om icke förste aktuarietjänsten

i samband med utbyggnaden av statistiksektionen med hålkortsanläggning

borde höjas från 27 till 29 lönegraden. I vart fall är angeläget,

att lönegradsplaceringen omprövades i samband med den pågående tjänsteförteckningsrevisionen.

CST framhåller, att av innehavaren av förste aktuariebefattningen

måste krävas dels en noggrann kännedom om utlänningsmyndighetens

organisation och flertalet av dess arbetsuppgifter dels ock

goda kunskaper om statistiska urvals-, gransknings- kontroll- och bearbetningsmetoder.

Ledandet av och ansvaret för detta statistiska arbete måste

anses vara en uppgift av avgjort kvalificerad art, varför tjänsten icke bör

sättas lägre än i 29 lönegraden.

Statens lönenämnd har funnit förste assistentbefattningen å skandinaviska

avdelningen böra inplaceras i 19 lönegraden med benämning kontorsskrivare

samt amanuenstjänsten å advokatfiskalsavdelningen böra ersättas

med en tjänst som kontorsskrivare i 19 lönegraden.

CST uttalar, att förslaget till personalorganisation på advokatfiskalsavdelningen

är otillräckligt. I det väsentliga komma enligt förslaget de arbetsuppgifter,

som åvila den nuvarande kontrollavdelningen, att hänföras till

advokatfiskalsavdelningen. Då f. n. å kontrollavdelningen tjänstgöra tre

förste byråsekreterare och tre amanuenser, medan för advokatfiskalsavdelningen

föreslagits en förste byråsekreterare och en amanuens, bleve personalinskränkningen

betydande. Kommitténs beskrivning av de arbetsuppgifter,

som utföras på kontrollavdelningen, är i vissa hänseenden ofullständig,

och komittén synes ha byggt sin beräkning av personalbehovet på en

undervärdering av arbetsvolymen. På advokatfiskalsavdelningen böra inrättas

ytterligare två befattningar, nämligen en förste byråsekreterare i 29

lönegraden och en amanuens i reglerad befordringsgång.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj. ts proposition nr H7.

Utlänningsnämnden upptager frågan om nämndens kanslipersonal och

anför härom.

Med hänsyn till nämndens ställning synes det befogat, att betrakta sekreteraretjänsten

hos nämnden såsom lika stadigvarande till sin natur som de

tjänster hos utlänningskommissionen, vilka av kommittén föreslås bli överförda

å ordinarie stat. Det är av stor betydelse för nämnden att äga tillgång

till en i utlänningsärendenas handläggning väl insatt sekreterare och att

åtnjuta trygghet mot alltför täta ombyten av befattningshavare på sekreteraretjänsten.

Sekreterarens uppgifter såsom chef för nämndens kansli, protokollförare

samt biträde åt ordföranden i dennes tjänsteutövning torde

enligt nämndens uppfattning starkt motivera, att han i lönehänseende jämställes

med de befattningshavare hos den centrala utlänningsmyndigheten,

vilka enligt kommitténs förslag skola vara förste byråsekreterare i lönegrad

29. Befattningen bör vara ordinarie.

Biträdet å nämndens kansli åligger att utskriva protokoll, skrivelser och

promemorior samt biträda sekreteraren vid förande av nämndens diarier

och register. Av stor vikt för nämndens arbete är även, att biträdet vid

förhör inför nämnden kan anlitas för verkställande av primäranteckningar

av därvid avgivna utsagor. För detta ändamål måste nu särskild personal

anlitas, något som innebär avsevärda olägenheter. Biträdet bör vara kvalificerad

stenograf och äga vissa språkkunskaper. Det synes nämnden uppenbart,

att ett biträde med nu antydda kvalifikationer endast kan påräknas

om befattningen är ordinarie i läget ll:e lönegraden.

Biträdesutredningen anser, att kommittén delvis tillämpat andra normer

vid lönegradsplaceringen än de av utredningen förordade och av Kungl.

Maj:t i propositionen nr 14/1952 godtagna. Härigenom har kommitténs

förslag kommit att innefatta ett större antal biträdestjänster i högre lönegrader

än vad en tillämpning av utredningens normer skulle medföra. Efter

granskning i varje särskilt fall av föreslagna biträdestjänster har utredningen

ansett sig böra tillstyrka 3 kansliskrivartjänster, 21 kontoristtjänster

samt 40 kanslibiträdestjänster, varvid utredningen räknat med att vid

utlänningsmyndigheten komma att finnas kvalificerade arbetsuppgifter i

sådan omfattning, att antalet kanslibiträdestjänster kan sakligt motiveras.

Samtliga kansliskrivare- och kontoristtjänster böra ordinariesättas. Beträffande

övriga tjänster vill utredningen endast erinra om vedertagna regler

för beredande av ordinarie anställning åt kontorsbiträden med viss tids

statstjänst.

Statskontoret och statens lönenämnd ha i likhet med biträdesutredningen

riktat anmärkningar mot föreslagen lönegradsplacering av vissa biträdestjänster.

Departementschefen.

I direktiven för utredningen anförde dåvarande chefen för inrikesdepartementet,

att personalen vid den centrala utlänningsmyndigheten borde

erhålla tryggare anställningsförhållanden i syfte att för framtiden så långt

möjligt förebygga dittills rådande personalsvårigheter. Denna synpunkt

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj. ts proposition nr 147.

har beaktats av kommittén, som föreslagit, att den personal, som med

säkerhet kan bedömas som erforderlig för framtiden, skall erhålla ordinarie

eller extra ordinarie anställning. Detta förslag har från det övervägande

antalet remissmyndigheter icke mött någon gensaga. Jag är ense med kommittén,

att personalen hos den centrala utlänningsmyndigheten måste beredas

tryggare anställningsförhållanden än vad nu är fallet. Med utgångspunkt

från min uppfattning, att kommissionsformen tills vidare bör bibehållas,

kan jag emellertid icke tillstyrka inrättandet av ordinarie befattningar hos

kommissionen. Däremot anser jag ett ökat antal befattningshavare böra

erhålla extra ordinarie anställning.

Utöver den personal, som mera fast skall ingå i den av kommittén föreslagna

organisationen, har kommittén räknat med att under den närmaste

framtiden skulle finnas arbetsuppgifter, vilka påkallade viss extra anställd

personal. Sålunda syntes det antal tjänster, som motsvarade den skandinaviska

avdelningen och dennas andel i för myndigheten gemensam personal,

böra uppföras på extra stat så länge frågan om ytterligare lättnader i kontrollen

av danskar och norrmän icke erhållit en definitiv lösning. Vid avvägningen

av antalet extra tjänster borde man även taga hänsyn till önskvärdheten

att erhålla en viss elasticitet i personalorganisationen. Jag delar

kommitténs uppfattning härvidlag. Jag finner sålunda, att en viss försiktighet

bör iakttagas även vid inrättandet av extra ordinarie befattningar.

Härigenom blir det lättare att genomföra de ändringar i organisationen,

som utvecklingen kan giva anledning till.

I likhet med kommittén anser jag önskvärt, att en bättre avvägd löneställning

åstadkommes för de befattningshavare, som ha att självständigt

handlägga och avgöra kvalificerade ärenden. Jag förordar därför i det följande

inrättande av ett större antal förste byråsekreterartjänster. De ökade

möjligheter, kommissionen härigenom får att förvärva kvalificerad arbetskraft,

böra medföra den önskvärda lättnaden i arbetsbördan för byråcheferna.

Däremot är jag icke beredd att tillstyrka inrättandet av amanuensbefattningar

till det antal kommittén föreslagit utan anser antalet dylika

befattningar böra avsevärt reduceras. På ifrågavarande befattningshavare

torde i betydande utsträckning även komma att falla arbetsuppgifter av

mera rutinmässig karaktär. För dessa arbetsuppgifter synes det lämpligare

att tills vidare inrätta assistenttjänster i 21 lönegraden. Sedan ytterligare

erfarenheter vunnits av en sådan anordning, bör undersökas, om icke några

befordringstjänster torde inrättas för denna personalgrupp.

I fråga om biträdespersonalen har kommittén föreslagit en utökning av

befattningarna som kontorister och kanslibiträden i arbetsledarställning,

vilka närmast ansvara för det omfattande registerarbetet. Förandet av de

olika registren inom utlänningskommissionen utgör eu mycket viktig del

av kommissionens arbete. På de olika registren bygger sålunda väsentligen

den individuella kontrollen av utlänningar. Med hänsyn till vikten av att

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

registren föras på ett betryggande sätt föreslår jag därför en förstärkning

av den kvalificerade registerpersonalen.

Jag övergår härefter till att närmare behandla personalorganisationen

inom de för utlänningskommissionen föreslagna byråerna och avdelningarna.

Skandinaviska avdelningen. Jag erinrar om att avdelningens verksamhet

avser ärenden rörande danskar och norrmän. Som chef för avdelningen och

tillika chef för sektionen inom avdelningen bör anställas en förste byråsekreterare

i 29 lönegraden. Avdelningens storlek och ärendenas natur

synas mig icke motivera den föreslagna byrådirektör stjänsten. För handläggning

i övrigt av på sektionen ankommande ärenden erfordras 1 amanuens,

2 assistenter i 21 lönegraden, 1 kontorist i 13 lönegraden, ett kanslibiträde

i 11 lönegraden samt 5 kontorsbiträden. Beträffande avdelningens

expeditions- och registerorgan är jag icke övertygad om nödvändigheten av

en särskild befattning som expeditionsföreståndare. Däremot anser jag behov

föreligga av en kansliskrivare i 15 lönegraden som chef för centralregistret

och en kontorist i 13 lönegraden som chef för kontrollregistret.

Vidare anser jag erforderligt med 2 kontorister i 13 lönegraden, 6 kanslibiträden

i 11 lönegraden och 22 kontorsbiträden.

Första byrån. Chefen för byrån bör placeras i 37 lönegraden. Jag har i

annat sammanhang framhållit vikten av att byråcheferna i erforderlig omfattning

frigöras från löpande göromål. För vardera sektionen bör därför

anställas en förste byråsekreterare i 29 lönegraden. Under sektionschefen

erfordras för vardera sektionen för handläggning av viktigare ärenden en

förste byråsekreterare i 27 lönegraden. Vidare behövas 5 assistenter i 21

lönegraden, 2 kontorister i 13 lönegraden, 3 kanslibiträden i 11 lönegraden

och 7 kontorsbiträden. Slutligen erfordras för passkontrollärenden 1 förste

byråsekreterare i 27 lönegraden samt för skötseln av den tekniska utlänningskontrollen

1 amanuens och 1 förste kansliskrivare i 17 lönegraden.

För andra byrån föreslår jag följande personalstat, nämligen en chef i

37 lönegraden, 4 förste byråsekreterare, varav två i 29 och två i 27 lönegraden,

4 assistenter i 21 lönegraden, 2 kontorister i 13 lönegraden, 3 kanslibiträden

i 11 lönegraden och 7 kontorsbiträden.

Kanslibyrån. Chefen för byrån torde böra placeras i 37 lönegraden. Med

hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning erfordras under chefen

en förste byråsekreterare i 29 lönegraden. Jag anser vidare en amanuens

behövlig som biträde vid behandlingen av personalärenden. Chefen för statistiksektionen

synes med hänsyn till vikten och omfattningen av de statistiska

arbetsuppgifterna böra inplaceras i 27 lönegraden. Jag kan däremot

icke tillstyrka, att en befattning som expeditionsföreståndare i 22 lönegraden

inrättas utan föreslår i stället inrättande av en assistentbefattning

i 19 lönegraden. Icke heller kan jag tillstyrka den föreslagna befattningen

som expeditionsföreståndare i 19 lönegraden. På sätt statskontoret före
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

slagit torde denna befattning placeras i 14 lönegraden med beteckningen

materialförvaltare. I övrigt anser jag behov föreligga av följande personal,

nämligen en assistent i 21 lönegraden, 1 kassör i 18 lönegraden, 2 kansliskrivare

i 15 lönegraden, 11 kontorister i 13 lönegraden, 27 kanslibiträden

i 11 lönegraden, 1 förste expeditionsvakt i 11 lönegraden, 4 expeditionsvakter

i 9 lönegraden samt 107 kontorsbiträden.

Som sekreterare åt ordföranden förordar jag en befattning som kontorist

i 13 lönegraden.

Förslaget att inrätta en särskild befattning för organisations- och informationsfrågor

anser jag mig icke kunna tillstyrka. I den mån undersökningar

av större omfattning behöva vidtagas torde vid behov särskild personal

för ändamålet böra tillfälligt anlitas. Enligt vad jag inhämtat är

statens organisationsnämnd beredd att från den 1 oktober 1952 ställa expertis

till utlänningskommissionens förfogande för att biträda vid genomförandet

av den föreslagna omorganisationen. Den föreslagna befattningen som

utredningsman anser jag mig icke kunna tillstyrka.

Den sammanlagda personalen skulle enligt mina beräkningar uppgå till

3 byråchefer, 11 förste byråsekreterare, 1 förste aktuarie, 3 amanuenser,

13 assistenter, 1 kassör, 1 förste kansliskrivare, 3 kansliskrivare, 20 kontorister,

1 materialförvaltare, 40 kanslibiträden, 1 förste expeditionsvakt,

4 expeditionsvakter samt 148 kontorsbiträden eller tillhopa 250 befattningshavare.

Härtill kommer en representant vid utlänningslägret Citadellet i Landskrona

samt för utlänningsnämnden erforderlig kanslipersonal eller en förste

byråsekreterare i 27 lönegraden och ett kontorsbiträde. Den av mig föreslagna

organisationen framgår av uppställning, vilken torde såsom bilaga

få fogas till statsrådsprotokollet.

För att säkerställa en tillfredsställande rekrytering och bereda personalen

tryggade anställningsförhållanden förordar jag, att den personal i utlänningskommissionen,

som för överskådlig tid bedömes som erforderlig, beredes

extra ordinarie anställning. Jag föreslår, att på kommissionens personalförteckning

uppföras följande extra ordinarie befattningar i högre

lönegrad än Ce 24, nämligen 3 byråchefer (Ce 37), 5 förste byråsekreterare

(Ce 29), 6 förste byråsekreterare (Ce 27) och en förste aktuarie (Ce 27).

Härtill skulle komma 10 assistenter (Ce 21), 1 assistent (Ce 19), 1 kassör

(Ce 18), 1 förste kansliskrivare (Ce 17), 2 kansliskrivare (Ce 15), 1 materialförvaltare

(Ce 14), 10 kontorister (Ce 13), 33 kanslibiträden (Ce 11),

1 förste expeditionsvakt (Cell), 3 expeditionsvakter (Ce 9) samt inom

den reglerade befordringsgången 2 amanuenser och 100 kontorsbiträden.

Sammanlagda antalet sålunda mera fast anställda befattningshavare skulle

uppgå till 186 mot f. n. 160.

Å extra stat bör uppföras följande personal däribland samtliga befattningshavare

på den skandinaviska avdelningen, nämligen 1 förste byrå
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

sekreterare (Cg 29), 1 representant vid Citadellet (Cg 24), 1 amanuens

(Cg 24), 2 assistenter (Cg 21), 1 kansliskrivare (Cg 15), 4 kontorister

(Cg 13), 7 kanslibiträden (Cg 11), en expeditionsvakt (Cg 9) och 49 kontorsbiträden

(Cg 8) eller tillhopa 67 extra tjänstemän. Jag vill slutligen

framhålla, att jag förutser ett övergående behov i samband med omorganisationen

av ytterligare personal. Härtill återkommer jag vid anslagsberäkningarna.

Vissa övergångsfrågor.

Kommittén.

Kommittén räknar med att utlänningsstyrelsen skall träda i verksamhet

den 1 januari 1953.

Kommittén förutsätter, att utlänningskommissionens nuvarande personal

i stor utsträckning kommer att överföras till utlänningsstyrelsen. Härvid

uppkomma speciella personalproblem i samband med tillsättandet av tjänsterna

vid styrelsen och den beräknade successiva reduktionen av personalantalet.

Det synes mycket angeläget, att särskild omsorg ägnas dessa frågor,

enär det kan inträffa, att sådana befattningshavare bliva övertaliga,

som innehaft extra ordinarie tjänster eller såsom extra anställda fullgjort

mångårig tjänst inom kommissionen.

Byråcheferna böra tillsättas av Kungl. Maj :t efter anmälan av ordföranden,

medan övriga befattningar böra ledigförklaras och tillsättas av styrelsen.

Styrelsens beslutanderätt i fråga om tillsättandet av tjänster i 27

lönegraden och däröver bör utövas i plenum. Vidare torde bestämmas, att

i den mån extra ordinarie befattningshavare vid utlänningskommissionen

ej komma att erhålla ordinarie eller extra ordinarie tjänst vid det nya

verket eller kunna beredas motsvarande anställning inom statstjänsten i

övrigt, de likväl få kvarstå i tjänst vid utlänningsstyrelsen med bibehållande

av sin löneställning under en övergångstid av ett år, räknat från den tid

den nya organisationen trätt i kraft. Bistånd bör lämnas t. ex. genom underhandscirkulär

från civildepartementet för att under övergångstiden bereda

övertalig extra-ordinarie och extra personal annan anställning inom statsförvaltningen.

Vex-ket bör vidare för viss tid befrias från skyldighet att i

sedvanlig ordning ledigförklara tjänster, vilken befrielse bör gälla vissa

ordinarie och extra ordinarie tjänster i 29 och 27 lönegraderna, samtliga

amanuens-byråsekreterartjänster, assistent-, kassörs- och expeditionsvakttjänsterna

jämte samtliga biträdestjänster.

I den mån personal överföres från utlänningskommissionen till styrelsen

bör vederbörande befattningshavare i fråga om löneklassplacering och pensionsrätt

få tillgodoräkna sig tidigare tjänstgöring i kommissionen efter

samma normer, som tidigare kommit till användning i liknande fall.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

Den extra personalen vid utlänningskommissionen har högst en månads

uppsägningstid. En aktiv verksamhet i syfte att överföra övertalig sådan

personal till i första hand andra statliga verk bör komma till stånd. Rimliga

hänsyn till kommissionens nuvarande extraanställda med ofta mångårig

tjänst kräver, att övertalig extra ordinarie och extra personal härvid behandlas

i huvudsak lika.

Yttranden.

Statskontoret anser i fråga om tillsättandet av tjänster inom det nja

verket, att inom civilförvaltningen allmänt gällande regler böra tillämpas

och att sålunda befattningar i 27 och högre lönegrader böra tillsättas av

Kungl. Maj :t efter förslag av verkets styrelse. De av kommittén förordade

anordningarna för att underlätta övergången till den nya organisationsformen

synas statskontoret alltför omständliga. Övergången bör kunna ske

utan att tjänster i av kommittén föreslagen omfattning i förväg tillsättas

för att förbereda verkets omorganisation. Statskontoret avstjTker vidare förslaget,

att extra ordinarie befattningshavare och innehavare av vikariatslöneförordnanden

skulle kunna automatiskt överföras till ordinarie befattning

med motsvarande lönegradsnummer samt att verksledningen icke

skulle vara skyldig iakttaga vedertaget kungörelseförfarande vid tjänstetillsättningar.

Eventuella dispenser från regelmässigt tillämpade former

vid handläggningen av tjänstetillsättningsärenden böra i stället från fall

till fall underställas Kungl. Maj :t för prövning och avgörande. Övertaliga

extra ordinarie befattningshavare böra entledigas med iakttagande av i

Saar stadgad uppsägningstid.

Enligt riksräkenskapsverkets mening bör åt extra ordinarie tjänstemän

i 27 och 29 lönegraderna hos utlänningskommissionen kunna inom ramen

för den nya organisationen beredas motsvarande extra ordinarie anställning

i den nya stjTelsen utan ansökningsförfarande. Övriga tjänstemän hos kommissionen

böra kunna erhålla extra ordinarie anställning i den njra organisationen

utan ansökningsförfarande, då fråga är om tjänster i lägst 24 lönegraden.

Verket kan icke tillstyrka, att övertaliga tjänstemän få kvarstå i

tjänst med bibehållen löneställning under en övergångstid av ett år. Då

den nya styrelsen skulle träda i funktion först vid ingången av år 1953,

torde behov av en dylik övergångsbestämmelse icke föreligga.

Vissa andra mjmdigheter ha givit uttryck åt liknande synpunkter.

OST har understrukit kommitténs uppfattning, att vid tillsättningen av

nja tjänster största hänsyn hör tagas till den personal, som redan under

lång tid varit knuten till utlänningskommissionen. De extra tjänstemännen

Iios kommissionen äro icke att jämföra med den personal med extra anställningsform,

som finnes inom den reglerade statsförvaltningen. Skäl föreligga

snarare för jämförelser med den vid statens krisorgan anställda personalen,

rörande vilken särskilda bestämmelser om entledigande äro gäl
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr H7.

lande. Förbundet har funnit kommitténs ställningstagande, att den extra

personalen bör behandlas i huvudsak lika med den extra ordinarie, riktigt

och välmotiverat.

Departementschefen.

Tidpunkten för den nya organisationens genomförande anser jag böra

bestämmas till den 1 januari 1953. Med hänsyn till omfattningen av den

omorganisation, varom nu är fråga, torde nämligen efter statsmakternas

beslut i huvudfrågorna en icke alltför kort tid böra stå till förfogande för

den nya organisationens förberedande. Beträffande kommitténs förslag om

ordningen för tillsättande av befattningarna synes mig uppenbart, att

tjänstetillsättningen måste ske etappvis under en övergångsperiod. Tiden

före den 1 januari 1953 torde böra utnyttjas härför. Jag kan icke tillstyrka

förslaget, att samtliga befattningar — frånsett byråchefsbefattningarna —

skola tillsättas av kommissionen. I likhet med statskontoret anser jag

sålunda, att befattningar i 27 och högre lönegrader böra tillsättas av Kungl.

Maj :t efter vederbörandes förslag. Jag anser även vedertaget kungörelseförfarande

böra iakttagas vid tjänstetillsättningen. Då vid omorganisationen

entledigande av övertaliga befattningshavare ifrågakommer, synes mig

rimligt, att särskild hänsyn tages till sådan personal, vilken har lång

tjänstetid hos kommissionen. Sålunda bör kommissionen vara aktivt verksam

för att bereda befattningshavare, som icke kan erhålla fortsatt anställning

i kommissionen, annan anställning. Vidare vill jag hänvisa till

att utlänningskommissionens tillfälliga personalbehov i samband med omorganisationen

torde lämna vissa möjligheter till placering under kortare

tid av visst mindre antal befattningshavare, som dessförinnan icke kunnat

beredas sysselsättning annorstädes.

I vidare mån än nu sagts, anser jag mig icke böra i förevarande sammanhang

taga ställning till av kommittén berörda spörsmål. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att meddela de övergångsbestämmelser, som i övrigt

kunna befinnas erforderliga.

Anslagsberäkningar för

l:o) Statens utlänningskommission:

budgetåret 1952/53.

A vlöningar, förslagsanslag.

1950/51 ...................

1951/52 (statsliggaren s. 1095)

1952/53 (förslag) ...........

Anslag

2 100 000

2 078 000

2 460 000

Netto utgift

2 167 261

De årliga avlöningskostnaderna för utlänningsstyrelsen ha av kommittén

beräknats till 2 342 000 kronor enligt följande fördelning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts proposition nr 147. 43

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän ...................... 590 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t 30 000

3. Ersättningar till experter och sakkunniga.................. 2 000

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................... 1 153 000

5. Rörligt tillägg .......................................... 567 000

Summa kronor 2 342 000

1 anslutning härtill har kommittén uttalat, att vid beräkningen av avlöningskostnaderna

för den ordinarie personalen lönerna i vederbörande lönegraders

näst lägsta löneklasser lagts till grund, medan beträffande den

icke ordinarie personalen lönebeloppen beräknats, för lönegraderna 27—31

efter näst lägsta löneklassen, för amanuenser efter 25 löneklassen samt för

lönegraderna 9—22 överslagsmässigt till lika delar efter lägsta och näst

lägsta löneklasserna. Arvodena till ledamöter och suppleanter i utlänningsstyrelsen

samt utlänningsnämnden böra med hänsyn till arbetsuppgifternas

beskaffenhet och omfattning höjas. Följande grunder föreslås, varvid räknats

med minst 40 sammanträden i styrelsen och 50 sammanträden i nämnden

per år (siffrorna inom parentes angiva nu utgående ersättningsbelopp):

Årsarvode

Dagarvode

Vice ordförande i utlänningsstyrelsen

Ledamot i utlänningsstyrelsen .........

. . 1 500

. . 1 500

(1 000)

(1 000)

12

(12)

Suppleant i utlänningsstyrelsen..........

30

(20)

Ordförande i utlänningsnämnden

. . 2 400

(1 000)

20

(20)

Ledamot i utlänningsnämnden

1 500

(1 000)

20

(20)

Suppleant i utlänningsnämnden

50

(40)

Lönekostnaderna för utlänningskommissionen under innevarande budgetår

ha uppskattats till 2 526 000 kronor.

Utöver nu angivna kostnader tillkomma vissa engångskostnader under

övergångsåret, nämligen 3 000 kronor i arvode till i förväg utsedda styrelseledamöter

och chefstjänstemän för planläggningsarbete, 1 000 kronor i

ersättningar till experter och sakkunniga, 4 500 kronor till organisationsföredragande

för planläggningsarbete under 4 månader före utlänningsstyrelsens

inrättande, 128 000 kronor i avlöningar under ett halvt år till övertalig

personal, vilken beräknats till 7 amanuenser samt 45 kontors- och skrivbiträden,

5 000 kronor i ersättningar till övertaliga, icke ordinarie befattningshavare,

som äro lediga för havandeskap, barnsbörd eller längre tids

sjukdom samt 45 500 kronor i rörligt tillägg eller tillhopa 187 000 kronor.

Därest utlänningskommissionen den 1 januari 1953 omvandlas till ett

ämbetsverk, bör för budgetåret 1952/53 beräknas ett halvt års i stort sett

oförändrade kostnader för utlänningskommissionen och ett halvt års kost
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 447.

nader för det nya verket. Av engångskostnaderna under övergångstiden

torde större delen komma att belasta budgetåret 1952/53. Sålunda torde

med hänsyn till den föreslagna successiva reduceringen av övertalig personal

% av den totala avlöningskostnaden för denna personal komma att,

belöpa å nämnda budgetår, övergångskostnaderna för arvode till i förväg

utsedda styrelseledamöter och chefstjänstemän samt för avlöning till organisationsföredraganden

komma att helt belasta budgetåret 1952/53.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1952/53 (skr. 28/8 1951) har utlänningskommissionen

med utgångspunkt från nuvarande utlänningslag

och organisation hemställt, att anslaget höjes med 444 000 kronor.

ökning

1. Ersättning till ordföranden för mistade avlöningsförmåner . 6 500

2. Omräkning på grund av löneklassförändringar, uppflyttningar

i reglerad befordringsgång m. m........................... 437 500

Kronor 444 000

Ökningen av posten till ersättning till ordföranden hänför sig till den

fr. o. in. den 1 juli 1951 genomförda regleringen av byråchef slönerna samt

till höjningen av det rörliga tillägget.

Yttranden.

Statskontoret har ansett frågan om höjd ersättning till ledamöter och

suppleanter i utlänningsstyrelsen böra prövas vid en mera allmän översyn

av ersättningsgrunderna för uppdrag såsom ledamot m. m. i statliga styrelser

och nämnder. Särskilda medel för arvoden till i förväg utsedda chefstjänstemän

för planläggningsarbeten i samband med omorganisationen

böra icke beräknas.

Statens lönenämnd anser av samma skäl som statskontoret, att styrelseledamöterna

icke böra erhålla höjd ersättning. Med anledning av förslaget,

att den av byråcheferna i styrelsen, som förordnas till vice ordförande, skall

erhålla ett årligt arvode av 1 500 kronor, framhåller nämnden, att någon

särskild gottgörelse utöver, i förekommande fall, vikariatersättning å överdirektörsbefattningen

enligt nämndens mening icke bör utgå. Endast i verk

med generaldirektör som chef torde förekomma, att verkschefens ställföreträdare

såsom sådan åtnjuter särskilt arvode.

Utlänningsnämnden har ifrågasatt, huruvida icke ett högre dagarvode

än vad som föreslagits bör utgå till suppleant för ordföranden i nämnden.

Utlänning skommissionen framhåller, att kostnaderna å avlöningsanslaget

för budgetåret 1952/53 äro svåra att beräkna med hänsyn till att övergången

från kommission till styrelse föreslagits skola ske den 1 januari 1953. I

stora drag synes man dock kunna nå ett med hänsyn till de ovissa fak
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

torerna relativt rättvisande resultat, om man utgår från att kommissionen

under tiden 1 juli—31 december 1952 kommer att draga hälften av de kostnader,

som i kommissionens petitsskrivelse beräknats för budgetåret

1952/53, eller 1 261 000 kronor, samt för tiden 1 januari—30 juni 1953 hälften

av de kostnader, som kommittén räknat med för utlänningsstyrelsen

under ett helt budgetår, eller 1 171 000 kronor. Till dessa summor måste

sedan läggas engångskostnaderna under övergångsåret, av kommittén

beräknade till 187 000 kronor. Då man för det första halvåret icke torde

kunna räkna med någon personalminskning, bör hela beloppet tillföras

budgetåret 1952/53. Avlöningskostnaderna för utlänningskommissionen och

utlänningsstyrelsen under budgetåret 1952/53 skulle alltså uppgå till sammanlagt

2 619 000 kronor. Det är angeläget, att avlöningsstaten icke uppdelas

på två stater med giltighetstiden begränsad till vardera hälften av

budgetåret, enär eventuell forcering av omorganisationsarbetet då onödigtvis

kan försvåras.

Departementschefen.

Vid bibehållande av kominissionsformen för den centrala utlänningsmyndigheten

böra medel under avlöningsanslaget beräknas för följande

ändamål, nämligen till ordföranden för mistade avlöningsförmåner, till

arvoden åt ordförande, vice ordförande och ledamöter, till ersättningar till

av kommissionen anlitade sakkunniga, till arvoden till ledamöter och suppleanter

i utlänningsnämnden, till avlöningar till icke-ordinarie personal

samt till rörligt tillägg. Ersättningar till utlänningsnämndens kanslipersonal

ha härvid förutsatts skola utgå från de till kommissionen för motsvarande

ändamål anvisade posterna.

Vid bifall till av mig i det föregående framförda förslag synes man vid

beräkningen av förevarande anslag böra utgå från dels utlänningskommissionens

medelsbehov under ett helt budgetår med nuvarande organisation

och personalstyrka, dels ock kommissionens medelsbehov under ett helt

budgetår efter genomförd omorganisation. Med denna utgångspunkt beräknar

jag medelsbehovet till avlöningar på följande sätt.

För ersättning till ordföranden för mistade avlöningsförmåner torde böra

avses 25 000 kronor.

Under posten till arvoden åt ordförande, vice ordförande och ledamöter

beräknar jag oförändrat anslag av 17 000 kronor.

Posterna till ersättning till av kommissionen anlitade sakkunniga samt

arvoden till ledamöter och suppleanter i utlänningsnämnden böra beräknas

till 2 000 resp. 8 000 kronor.

Medelsbehovet för avlöningar till icke-ordinarie personal har utlänningskommissionen

vid oförändrad organisation uppskattat till 1 865 000 kronor.

Kommissionens beräkningar föranleda icke i och för sig erinran från

min sida. Jag vill dock föreslå, att beloppet avrundas till 1 860 000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

För första hälften av budgetåret skulle således erfordras 1 000 — 930 900

kronor.

Kommittén har för avlöningar till utlänningsstyrelsens personal beräknat

1 743 000 kronor. Vid bifall till av mig i det föregående förordade förslag,

vilka i förhållande till vad kommittén föreslagit innebära viss minskning

av antalet tjänster och lägre lönegradsplacering av vissa befattningar, kommer

medelsbehovet icke att uppgå till ett så stort belopp. Grundlönerna till

den efter omorganisationens genomförande erforderliga personalen uppgå

enligt mina beräkningar till 1 559 430 kronor eller i runt tal 1 560 000 kronor.

För bestridande av kostnader för övertidsarbete samt för vikarier m. in.

har ett belopp av 75 000 kronor ansetts erforderligt. Avlöningskostnaderna

skulle alltså enligt mina beräkningar uppgå till sammanlagt (1 560 000 +

75 000) 1 635 000 kronor eller för hälften av budgetåret till 163^000 _

818 000 kronor.

I det föregående har jag framhållit, att i samband med genomförande

av omorganisationen ett övergående behov av ytterligare arbetskraft föreligger.

Medelsbehovet härför beräknar jag till 60 000 kronor.

Ifrågavarande anslagspost torde alltså böra uppföras med (930 000 +

818 000 + 60 000) 1 808 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg beräknar jag till 600 000 kronor.

Anslaget i dess helhet skulle alltså komma att uppgå till (25 000 +

17 000 + 2 000 + 8 000 + 1 808 000 + 600 000) 2 460 000 kronor.

2:o) Statens ntlänningskommission: Omkostnader, förslagsanslag.

Anslag Nettoutgift

1950/51 ............................ 245 000 257 557

1951/52 (statsliggaren s. 1096) ...... 248 000

1952/53 (förslag) .................. 446 000

I skrivelse den 28 augusti 1951 har statens utlänningskommission med

utgångspunkt från nuvarande utlänningslag och organisation föreslagit,

att anslaget höjes med 89 000 kronor.

1. Sjukvård m. ra,

2. Expenser......

Utgifter

1950/51

28 005

222 085

Anslag

1951/52

20 000

218 000

Förslag

28 000

299 000

ökning

8 000

81 000

89 000

Motiv.

1) Under de två senast förflutna budgetåren har anslagsposten belastats

med 26 347 resp. 28 005 kronor.

2) Utgifterna för bränsle och lyse ha under budgetåret 1950/51 uppgått

till 23 308 kronor. För nästa budgetår har beräknats 23 000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

Kostnaderna för tryckning samt utgifterna för anskaffning av dossieromslag

och papper ha under budgetåret 1950/51 uppgått till 59 179 resp.

28 226 kronor. Till dessa ändamål beräknas 140 000 kronor för budgetåret

1952/53.

Kostnaderna för telefonabonnemang samt samtals- och telegramavgifter

ha under budgetåret 1950/51 uppgått till sammanlagt 44 250 kronor. För

nästa budgetår beräknas 55 000 kronor.

Utgifterna för bevakning av kommissionens lokaler uppskattas för nästa

budgetår till 14 000 kronor samt kostnaderna för transporter, städning,

reparationer m. m. till 66 750 kronor.

Hela anslagsposten skulle enligt dessa beräkningar uppgå till (23 000 +

140 000 + 55 000 + 14 000 + 66 750) 298 750 kronor eller i avrundat tal

299 000 kronor.

Kommittén har för det nya ämbetsverket föreslagit, att kostnaderna för

sjukvård m. m. beräknas till 28 000 kronor.

För posten till reseersättningar har beräknats oförändrat 10 000 kronor.

Utgifterna för expenser har kommittén beräknat till 340 000 kronor, varav

11 000 kronor till informationsverksamhet, 22 000 kronor till hyra för

hålkortsmaskiner samt 8 000 kronor till inköp av hålkort.

Kommittén har alltså uppskattat hela medelsbehovet till (28 000 + 10 000

+ 340 000) 378 000 kronor.

Härutöver erfordras 137 000 kronor för bestridande av vissa engångskostnader

under övergångsåret från den nuvarande till den nya organisa
-

tionen enligt följande fördelning.

1. Sjukvård m. m........................................... 2 000

2. Flyttningskostnader i samband med omorganisationen........ 20 000

3. Installation av automatisk telefonväxel .................... 62 000

4. Pagineringsstämplar till passkontrollerna .................. 26 000

5. Stämplar och förvaringspärmar till polismyndigheterna ...... 5 000

6. Kortskåp, hyllor, diverse utrustning för hålkortsanläggning och

postexpedition .......................................... 7 000

7. Engångskostnader i samband med installation av hålkortsmaskiner

.................................................. 9 500

8. Möblering av förhörslokaler .............................. 5 500

Summa kronor 137 000

Inträdeskostnaderna för en automatväxel minskade med de ändringskostnader,

som äro oundvikliga vid ett bibehållande av nuvarande manuella

växelanläggning, utgöra 59 500 kronor. Anskaffandet av automatväxeln

väntas medföra minskning av antalet såväl telefonister som direkttelefoner.

Personalminskningen och det minskade antalet direkttelefoner beräknas

medföra besparingar på cirka 7 400 resp. 2 000 kronor per år.

Engångskostnaderna torde i sin helhet falla på budgetåret 1952/53.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj.ts proposition nr lk7.

Yttranden.

Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka anvisande av 11 000

kronor för informationsverksamhet samt har ifrågasatt, huruvida 5 500

kronor påfordras för möblering av förhörslokaler.

Utlänningskommissionen har förklarat sig icke ha något att erinra mot

kommitténs beräkningar.

Departementschefen.

Anslagsposten till sjukvård m. m. torde med hänsyn till belastningen

under föregående budgetår böra uppräknas. Jag föreslår, att posten höjes

med 3 000 till 23 000 kronor.

För reseersättningar torde få avses ett oförändrat belopp av 10 000 kronor.

Till bränsle och lyse beräknar jag i nära anslutning till belastningen under

föregående budgetår 23 000 kronor. Utgifterna för övriga expenser

uppskattar jag i anslutning till kommitténs beräkningar till i runt tal

390 000 kronor. Jag har härvid uppskattat medelsbehovet för löpande expenser

till 260 000 kronor, varav för hyra av hålkortsmaskiner 22 000 kronor

och för inköp av hålkort 8 000 kronor. För engångskostnader torde

för nästa budgetår böra beräknas 130 000 kronor, inberäknat ett belopp av

62 000 kronor för en automatisk telefonväxel.

Enligt dessa beräkningar upptages anslaget för nästa budgetår till

(23 000 + 10 000 + 23 000 + 390 000) 446 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

I. godkända de av mig framlagda grunderna till omorganisation av statens

utlänningsk ommission;

II. bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning för statens

utlänningskommission i enlighet med vad av mig i det föregående förordats;

III. under elfte huvudtiteln för budgetåret 1952/53 såsom förslagsanslag

anvisa

dels till Statens utlänningskommission: Avlöningar 2 460 000 kronor;

dels ock till Statens utlänningskommission: Omkostnader 446 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

C.-G. Carlström.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 747.

Departementschefens förslag till omorganisation av statens utlänningskommission

Siffrorna onge antal bi?attnlngshavare''lönegrad

Ordförande och chef

SEKTION 4

Övriga natio
-

CENTRALREGISTER

Chef 1/IS

KONTROLLREGIS
-

ankommande avg.

dlarleförlng av

konsulatskorresp.

2/11. 7/4-8

PASSKRUBBA. utfärdande

av

främlingspass,

passtämpl.

1/13. 2/11.

telefonsvar,

remlssexp-.

1/11. 4-4-8

lalor, inter
-

1/13. 2/11.

Eflerkontroll

(kontr.skri
velser)
-

2/11. 7/4-8

GRANSKNING AV

EXPEDITION FÖR

ALLMÄNHETEN

FATTADE BESLUT

Telefonväxel

Hondsekr., avdeln.- reglstratur 1/11

Tyskar, ös
-

Ch. forste byråsekr. 1 It

Kassa, bokföring,

stämpel redovisn.

1/18. 1/11

valtare Inköp,

lokalvård,

förråd 1/14

STATISTIKSEKTION

Chef: 1:e oktuorie

3. BYRÄN

Kanslibyrå

Chef: byråchef 1/37

GRANSKNING AV

UTOM VERKET

FATTADE BESLUT

1/13

CENTRALREGISTER

1/13. 2 4-8

M7-24.121

1,13. 5,4-8

Kungl. Maj. ts proposition nr li7.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:342 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1952/53 till civilförsvaret m. m. a1 i texten
  2. SU 1952:183 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av statens utlänningskommission m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten