Sök i Ratio Lex

Angående anslag till ny ungdomsanstalt för svårbehandlade m. m

1952-03-14 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:151, Angående anslag till ny ungdomsanstalt för svårbehandlade m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

1

Nr 151.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till ny

ungdomsanstalt för svårbehandlade m. m., given

Stockholms slott den 14 mars 1952.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 14 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anför chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, följande.

Den 28 oktober 1949 uppdrog Kungl. Maj :t åt fångvårdsstyrelsen att med

biträde av sakkunniga utreda frågan om inrättande av en ny sluten ungdomsanstalt

för svårbehandlat manligt klientel som dömts till ungdomsfängelse.

Sedan styrelsen och de sakkunniga, som vid bedrivandet av sin

utredning benämnt sig ungdomsanstaltsutredningen, den 15 december 1950

avgivit betänkande i frågan (SOU 1950: 47), avläts efter vederbörlig remissbehandling

proposition i ämnet (nr 122) till 1951 års riksdag. Däri redovisade

jag de framkomna synpunkterna på den nya anstalten och förordade

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. iVr 151.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

att vissa principer beträffande anstaltens utformning skulle godkännas. Jag

ansåg sålunda, att anstalten borde beräknas för 60—70 intagna och att dessa

såväl ur rena behandlingssynpunkter som med hänsyn till säkerhetskrav

borde vara uppdelade i små, väl avskilda grupper i enlighet med den s. k.

lilla gruppens princip. Jag biträdde vidare utredningens förslag om yrkesutbildning

i metallarbete, bil- och motorarbete, byggnadsarbete och trädgårdsskötsel

men kunde icke tillstyrka utredningens förslag om uppförande

av ett maskintvätteri. Anstalten skulle ställas under psykiatrisk ledning och

förläggas till Tuna kronoegendom i Rystads socken vid sjön Roxen. Som

beteckning på anstalten föreslogs namnet »Roxtuna».

Riksdagen (skr. nr 313) tillstyrkte i princip vad jag anfört i fråga om

grunderna för behandlingen vid den nya anstalten och förordade sålunda att

»den lilla gruppens princip» skulle tillämpas samt att klientelets behov av

medicinsk-psykologisk behandling skulle tillgodoses. En översyn av ungdomsanstaltsutredningens

förslag borde emellertid enligt riksdagens mening

ske i syfte att utröna möjligheterna att åstadkomma väsentliga besparingar

utan att de mest grundläggande principerna för anstalten rubbades. Elevgruppernas

förläggningsfråga och materialkostnaderna borde omprövas. Likaledes

borde undersökas om icke antalet personalbostäder vid själva anstalten

kunde nedbringas. Jämväl personaluppsättningen borde omprövas.

Riksdagen godkände förläggningen till Tuna kronoegendom och anvisade för

innevarande budgetår å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond

ett investeringsanslag av 300 000 kronor till sådana förberedelsearbeten

vilka icke hade direkt sammanhang med anstaltens definitiva utformning.

Vid anmälan till årets statsverksproposition av de under justitiedepartementets

handläggning hörande ärendena angående kapitalinvesteringar (Bil.

23 s. 3) anförde jag, att särskilda sakkunniga tillkallats för att verkställa

ifrågavarande översyn, som förväntades bliva färdig inom kort, samt att

det vore min avsikt att föreslå Kungl. Maj :t att underställa anslagsfrågan

årets riksdag i särskild proposition. I avvaktan härpå upptogs till Ny ungdomsanstalt

för svårbehandlade ett investeringsanslag med allenast beräknat

belopp. Sedan de sakkunniga,1 vilka antagit benämningen 1951 års Roxtunauiredning,

överlämnat ett den 10 januari 1952 dagtecknat betänkande

i ämnet och detta varit föremål för remissbehandling, anhåller jag nu att få

upptaga frågan till fortsatt behandling.

1951 års Roxtunautrednings förslag.

Utredningen framhåller inledningsvis, att de för utredningens arbete fastslagna

förutsättningarna, särskilt i vad avser vårdformerna, »den lilla gruppens

princip» och anstaltens förläggning, i hög grad begränsat möjligheterna

att ernå besparingar i fråga om personal- och byggnadskostnader.

Beträffande frågan om storleken av de grupper, i vilka

1 Direktören T. G. Wärn, ordförande, inspektören för sinnesslövården O. M. T. Arnéus, rektorn

vid Långanäs yrkesskola E. G. Lindberg, byråchefen i bostadsstyrelsen C. G. E. Strokirk och

förste byråingenjören i statens organisationsnämnd P. A. V. Tammelin.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

3

klientelet bör uppdelas, har utredningen ansett det vara väl förtjänt

att överväga, huruvida icke — utan frångående av huvudprincipen

»den lilla gruppen» — antalet elever inom varje grupp skulle kunna utökas

utöver av ungdoinsanstaltsutredningen föreslagna nio, resp. sju på isoleringsavdelningar.

Större grupper skulle nämligen möjliggöra större och fördenskull

relativt billigare byggnadsenheter samt reducerad personal. Roxtunautredningen

har emellertid, med beaktande bl. a. av den uppfattning som

vid föregående behandling av spörsmålet med skärpa hävdats av de i vårdfrågor

sakkunniga myndigheterna, icke funnit sig böra föreslå någon utökning

av antalet elever i de olika grupperna. Utredningen räknar sålunda

med två isoleringsavdelningar på vardera sju platser, fyra mellangradsavdelningar

på vardera nio platser och en öppen avdelning på likaledes nio

platser. Beträffande mottagningsavdelningen utgår utredningen från att det

normala platsbehovet icke kommer att överstiga fyra platser. Med en sjukavdelning

på tio platser, anordnade på sätt utredningen kommer att föreslå,

bör även uppkommande behov av ökat platsantal för mottagningsavdelningen

kunna tillgodoses.

I fråga om sättet att anordna elevgruppernas förläggning

har utredningen övervägt olika utvägar, såsom tillämpning av radhus- eller

stjärnhusbyggnadssätt eller sammanbyggnad av avdelningarna två och två.

Genom dylika anordningar skulle byggnadskostnaderna icke i någon nämnvärd

grad begränsas men väl icke betydelselösa besparingar i fråga om kostnader

för tillsynspersonal kunna vinnas. Med hänsyn till de väsentliga fördelar

som på vårdsakkunnigt håll anses förenade med att varje behandlingsgrupp

förlägges till en särskild paviljong, belägen på lämpligt avstånd

från övriga byggnader, har utredningen dock icke ansett dessa besparingsmöjligheter

böra föranleda ett frångående av ungdomsanstaltsutredningens

förslag i denna del.

Yrkesutbildningen, som av ungdomsanstaltsutredningen föreslagits

uppdelad på fem yrkesgrenar, bör enligt Roxtunautredningens mening

begränsas till att omfatta i princip endast en arbetsgren. Det yrke som

härvid bör komma i fråga synes med hänsyn till inom fångvården vunna erfarenheter

lämpligen böra avse mekaniskt arbete. Genom en sådan begränsning

kan vinnas en mera rationell och ekonomisk lösning vid planerandet

av verkstadsbyggnaden än som är möjlig enligt ungdomsanstaltsutredningens

förslag om inrättande av en byggnad för tre olika typer av verkstäder.

I personal hänseende vinnes härmed icke någon minskning i det erforderliga

antalet befattningshavare men däremot en mindre besparing på grund av

tjänsteförändringar. I den avsedda verkstaden böra möjligheter finnas till

olika slag av mekaniskt arbete, och hinder möter icke att där vid behov utföra

även vissa andra arbeten, exempelvis bilreparationer och snickeriarbeten.

Med hänsyn till anstaltens belägenhet och naturliga förutsättningar och

då icke alla elever äro lämpade för mekaniskt arbete, synes emellertid lämpligt

att, på sätt ungdomsanstaltsutredningen föreslagit, för ett mindre antal

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

elever anordna utbildning i trädgårdsarbete. För de i isoleringsavdelningar

intagna torde, likaledes i enlighet med ungdomsanstaltsutredningens förslag,

i stället för yrkesutbildning böra inom avdelningarna beredas möjligheter

till arbetsterapi.

Från de utgångspunkter som i det föregående angivits har Roxtunautredningen

funnit sig böra föreslå vissa ändringar i ungdomsanstaltsutredningens

förslag beträffande personalorganisationen. I sådant hänseende

anföres följande:

1. Befattningen såsom förste läkare utgår. — Utredningen har visserligen

funnit önskvärt att — på sätt ungdomsanstaltsutredningen föreslagit

— anstalten försåges med två läkare men har dock, om än med tvekan, ansett

att man i varje fall till en början och på försök bör pröva en organisation

med överläkaren som ende läkare. Förutsättningen härför är emellertid,

att överläkaren i huvudsak befrias såväl från den av ungdomsanstaltsutredningen

föreslagna skyldigheten att vara rådgivande psykiater för hela

ungdomsräjongen, som ock — i likhet med chefläkaren vid Lövsta skolhem

och yrkesskola — från de löpande administrativa uppgifterna, vilka i stället

skulle handhavas av bokhållaren med biträde av kanslipersonal. Utredningen

förutsätter även, att principen med ett behandlingsteam, sådant som av

ungdomsanstaltsutredningen föreslagits, alltjämt skall kunna upprätthållas.

2. En assistentbefattning utgår. — Möjligheten att minska antalet elevvårdsassistenter

från två till en synes icke vara utesluten, varför en dylik

anordning åtminstone tills vidare bör prövas. Såsom biträde till den återstående

elevvårdsassistenten bör tillsyningsmannen vid sjukavdelningen kunna

anlitas i viss utsträckning.

3. Två befattningar såsom yrkeslärare utbytas mot yrkesmästartjänster.

— Därest i enlighet med utredningens förslag verkstadsutbildning anordnas

huvudsakligen endast i mekaniskt arbete, erfordras blott en yrkeslärare

i stället för föreslagna tre. Då emellertid någon minskning av antalet för

verkstadsarbete avsedda arbetsledare icke torde vara möjlig, måste man

därjämte räkna med ett behov av två yrkesmästare.

4. Befattningen såsom tvättföreståndare utgår. — Utbildning i maskintvätt

förutsättes icke skola förekomma.

5. Tre vårdarbefattningar utgå. — Enligt det till grund för det tidigare

förslaget om 25 vårdare liggande personalschemat har en tjänstgöringstid

av sammanlagt 1 191,5 timmar per vecka beräknats erforderlig för personal

av ifrågavarande kategori. Vissa möjligheter föreligga emellertid enligt utredningens

mening att nedskära det sålunda uppskattade timantalet.

Ungdomsanstaltsutredningen har bl. a. ansett bevakning av anstaltsområdet

nattetid vara behövlig under 75 timmar per vecka. Vidare har förutsatts

att s. k. passiv nattvaktstjänstgöring skall förekomma vid var och en av

de fyra mellangradsavdelningarna under 61 timmar per vecka; i enlighet

med nu gällande regler har av nämnda tid 50 % räknats som full tjänst.

Emellertid torde ifrågavarande passiva nattvakt lämpligen kunna ersättas

med två vakande patrullerande vårdare, som ha att svara för samtliga mellangradsavdelningar

jämte den öppna avdelningen. Med dessa båda vårdare,

för vilka tjänstgöringstiden uppgår till sammanlagt samma timantal som

för de passiva nattvakterna vid alla mellangradsavdelningarna, blir särskild

områdesvakt obehövlig. Härigenom inbesparas 75 vårdartimmar per vecka.

För ordonnanstjänst har ungdomsanstaltsutredningen beräknat 42 timmar

per vecka. Genom att låta den tillsyningsman, som har sin tjänstgöring helt

förlagd till mottagnings- och sjukavdelningen, ersätta en vårdare på denna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

5

avdelning under förslagsvis 21 timmar i veckan, kan denne vårdare fullgöra

halva ordonnanstjänsten. Återstående del av nämnda tjänst bör kunna bestridas

av andra befattningshavare. I enlighet härmed erhålles en tidsvinst

av 42 timmar per vecka.

Slutligen torde en icke obetydlig inskränkning av tjänstgöringstiden för

vårdare kunna åstadkommas genom att i dessas ställe i viss utsträckning

anlita de båda huvudsakligen för isoleringsavdelningarna avsedda tillsyningsmännen.

En dylik anordning synes kunna genomföras utan att den i

och för sig önskvärda principen om icke schemabunden tjänstgöring för

sistnämnda befattningshavare trädes för nära. Om man utgår från att dessa

tillsyningsmän tagas i anspråk för avlösning av vårdare i en omfattning

motsvarande blott eu fjärdedel av deras arbetstid, skulle redan härigenom

vinnas en besparing av ytterligare 24 vårdartimmar.

I enlighet med det anförda skulle allt som allt en begränsning av vårdarnas

tjänstgöringstid kunna ske med (75 —J— 42 —j— 24) 141 timmar per vecka.

Dragés detta timantal från det av ungdomsanstaltsutredningen beräknade

antalet vårdartimmar per vecka, 1 191,5, erhållas 1 050,5 timmar. Denna tid

motsvarar efter en tjänstgöringstid av 48 timmar per vårdare och vecka

knappt behovet av 22 vårdare.

6. En kontorsbiträdesbefattning utgår. — Såvitt utredningen kan bedöma,

komma skriv- och kontorsgöromålen icke att bliva mera omfattande än

att de kunna fullgöras av ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde. I mån av

behov bör anstalten emellertid förses med moderna kontorstekniska hjälpmedel.

Enligt Roxtunautredningens förslag skulle sålunda antalet befattningshavare

vid anstalten komma att uppgå till 48 mot det av ungdomsanstaltsutredningen

beräknade antalet 55.

Befattningshavarnas tjänstebenämningar och löneställning

böra i huvudsak, såsom ungdomsanstaltsutredningen föreslagit, ansluta

sig till vad som gäller för ungdomsvårdsskolornas personal. I fråga

om vissa tjänsters lönegradsplacering erinrar emellertid Roxtunautredningen

om de löneregleringar som av riksdagen beslutats år 1950 och 1951 beträffande

överläkarna inom fångvården samt år 1951 beträffande yrkeslärare

inom ungdomsvården samt vård- och ekonomipersonal. I överensstämmelse

därmed bör överläkaren vid den nya anstalten placeras i lönegrad

Ca 32 samt äga uppbära avlöningsförstärkning med 5 004 kronor och befattningsarvode

såsom styresman med 720 kronor, vartill bör komma kostnadsfri

tjänstebostad. Däremot bör icke, såsom ungdomsanstaltsutredningen

föreslagit, särskilt arvode utgå för psykiatrisk rådgivning. Vidare bör

yrkesläraren uppföras i 20 lönegraden och översköterskan i 14 lönegraden

i stället för de tidigare föreslagna lönegraderna, 19 resp. 12. Av de båda yrkesinästarna

föreslås eu placerad i 15 lönegraden och en i 13 lönegraden.

Frågan om lönegradsplaceringen av maskinisten bör avgöras först sedan vederbörlig

placering av den nya anstaltens maskinanläggning i anläggningsgrupp

skett. För denne befattningshavare liksom för trädgårdsmästaren räknas

emellertid här med en placering i 13 lönegraden. Av de föreslagna ekonomibiträdestjänsterna

bör eu, avsedd för en kokerska, placeras i 6 lönegraden

och de övriga fyra i 4 lönegraden. I övrigt har Roxtunautrcdningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

KungI. Maj:ts proposition nr 151.

icke något att erinra mot ungdomsanstaltsutredningens förslag rörande befattningshavarnas

löneställning.

Personalstaten för den nya anstalten skulle i enlighet härmed bliva följande:
Antal

Lönegrad

Överläkare och styresman............................... 1 32

Psykolog............................................... 1 29

Assistenter.............................................. 2 23

Bokhållare.............................................. 1 21

Yrkeslärare............................................. 1 20

Husföreståndare........................................ 1 17

Tillsyningsmän.......................................... 3 16

Yrkesmästare................... 1 15

Översköterska.......................................... 1 14

Arbetsterapeuter........................................ 2 13

Biträdande husföreståndare.............................. 1 13

Maskinist............................................... 1 13

Trädgårdsmästare....................................... 1 13

Yrkesmästare........................................... 1 13

Kanslibiträde........................................... 1 11

Vårdare................................................ 22 11

Bilförare............................................... 1 10

Biträde för skriv- och kontorsgöromål.................... 1 4—8

Ekonomibiträde......................................... 1 6

Ekonomibiträden ....................................... 4 4

Summa befattningar 48

Vid granskning av den föreslagna utformningen av anstaltsbyggnaderna

har utredningen funnit möjligheter till förenklingar och besparingar

i åtskilliga hänseenden. För att åskådliggöra det sätt, varpå dessa

byggnadsfrågor enligt utredningens mening lämpligen kunna lösas, ha särskilda

idéskisser upprättats.* 1

För att underlätta en jämförelse i fråga om volym och kostnader med

ungdomsanstaltsutredningens förslag till anstaltsbyggnader ha uppgjorts

följande sammanställningar:2

1 Skisserna här uteslutna.

1 I sammanställningarna upptagna kostnader enligt prisläget den 1 juli 1950 motsvara de i

ungdomsanstaltsutredningens betänkande för respektive byggnader beräknade kostnaderna, inklusive

det av nämnda utredning särskilt beräknade tillägget av 12 procent för »Oförutsett,

administration, arvoden etc.». För att angiva motsvarande kostnad enligt prisläget den 1 oktober

1951 har generellt skett en uppräkning med 35 procent. Kostnaderna för genomförandet av

Koxtunautredningens förslag ha bedömts med hänsyn tagen till varje särskild byggnads speciella

utformning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

7

Administrations- och mottagningsbyggnaden.

Volym Kostnad enligt prisläget

ni3 1 / t 1950 1/io 1951

Ungdomsanstaltsutredningen................. 4 160 437 000 590 000

Roxtunautredningen......................... 2 095 ___295 000

Skillnad 2 065 295 000

Denna byggnad —- som enligt det ursprungliga förslaget skulle uppföras

i en enplansdel, innehållande administrations- och läkaravdelning, och eu

tvåplansdel, inrymmande mottagnings- och sjukavdelning med lokaler för

undersökning och behandling — föreslås av utredningen förminskad och

uppförd i två byggnadskroppar i ett plan.

Vad angår administrations- och läkaravdelningen, som bildar den ena byggnadskroppen,

kunna — med hänsyn till utredningens förslag att reducera

personalen med bl. a. förste läkaren och en assistent —• de för dem förut beräknade

utrymmena utgå. Utredningen finner likalades obehövligt bibehålla

det här föreslagna, för husföreståndaren avsedda expeditionsrummet, enär

ett dylikt föreslås bliva inrett i ekonomiavdelningen. Vidare förordar utredningen,

att av de i det tidigare betänkandet föreslagna utrymmena följande

slopas, nämligen två terapirum, två samtalsrum och ett rum för telefonväxel.

För eventuellt framtida behov beräknar utredningen emellertid ett rum

i reserv.

Den andra byggnadskroppen föreslås skola innehålla en kombinerad mottagnings-

och sjukavdelning. För den egentliga mottagningsavdelningen föreslås

fyra elevrum och ett vårdarrum. Sjukavdelningen tänkes uppdelad på

två sjuksalar med tre vårdplatser i varje och två sjukrum med vartdera två

vårdplatser. Sjukrummen beräknas tidtals kunna utnyttjas även som elevrum

på mottagningsavdelningen. Vidare ingå i sjukavdelningen rum för sköterska,

ett dagrum, ett skölj rum och ett pentry. För undersökningar tillkomma

ett psykologiskt laboratorium och ett medicinskt laboratorium, det

senare samtidigt behandlingsrum och sammanfört med apoteket. I anslutning

till ett av assistentrummen föreslås ett samtalsrum. Särskilt rum för

aversionsbehandling har icke medtagits, då dylik behandling, i den mån den

anses böra komma i fråga, torde kunna givas i något av de rum, som i övrigt

beräknats (exempelvis ett av sjukrummen). Ett mindre källarutrymme

föreslås under sjukavdelningen för förråd o. d.

Ekonomi- och fritidsbyggnaden m. m.

Volym Kostnad enligt prisläget

m3 V’ 1950 V*» 1951

Ungdomsanstaltsutredningen............ 1 It 350 1 590 000 2 147 000

Roxtunautredningen.................... 8 720 1 440 000

Skillnad 2 6.30 707 000

Utredningens förslag avviker från det ursprungliga huvudsakligen därigenom,

att det upptager en våning över ekonomiavdelningen för bostadsrum

åt personalen samt att panncentral, avsedd för hela anstalten, och

tvättstuga placerats i källarlokaler under fritidsbyggnaden.

Planlösningen av ekonomiavdelningen bygger i huvudsak på det tidigare

förslaget. Vissa däri upptagna utrymmen ha emellertid slopats, nämligen

övningsköket för kockutbildning och tre gästrum. I anslutning till köks
1

Innefattar ekonomi- och fritidsbyggnaden, värmecentral och tvättinrättning samt bostadshus

med enkelrum ocli dubbletter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

avdelningens expedition har förlagts en matsal för eleverna i den öppna

avdelningen. Vidare föreslås att i ekonomiavdelningen inredes en dubblett,

närmast avsedd såsom bostad för husföreståndaren.

Till den av utredningen föreslagna våningen över ekonomiavdelningen

ha förlagts bostadsrum för ogift personal ävensom för gäster, fördelade på

nio enkelrum och två dubbletter, de sistnämnda avsedda för överskölerskan

och biträdande husföreståndaren. Dessa rum ha gemensamt badrum, putsrum

och kokskåp, dock att separata kokskåp avses för varje dubblett.

Källaren under ekonomiavdelningen föreslås inrymma lokaler för grovrenseri,

förråd för köksavdelningen och bostadsrummen samt omklädningsrum

för personalen.

Gymnastik- och fritidssalen bibehålies oförändrad till sin storlek. Däremot

förordar utredningen att läktaren och ett av studierummen slopas samt att

övriga tre studierum göras något mindre än enligt det ursprungliga förslaget.

Som åskådarplats beräknas scenen kunna tjänstgöra liksom korridoren

till studierummen, vilken förses med öppningar mot gymnastiksalen.

Korridoren utföres med så låg takhöjd, att åskådarplatser kunna anordnas

även i ett övre plan.

Genom att förbindelse anordnats mellan entréhallen till fritidsbyggnaden

samt disk- och serveringsrum i köksavdelningen, kan hallen användas för

sammankomster o. d.

Under fritidsbyggnadens entréhall ha förlagts en för alla de intagna gemensam

bastu samt två omklädningsrum och tvättrum. Omklädningsrummen

stå medelst en trappa i direkt förbindelse med gymnastiksalen. För

underlättande av klädbyten har anstaltens klädförråd placerats mellan omklädningsrummen

och tvättstugan. Vidare ha under gymnastiksalen inrymts

— förutom panncentral och tvättstuga — garage, cykelrum samt, i

anslutning till scenen, logeanordningar och förråd för kulisser.

Verkstads- och skolbyggnaden.

Volym

m5

Ungdomsanstaltsutredningen................. 7 340

Roxtunautredningen......................... 3 670

Skillnad 3 670

Kostnad enligt prisläget

''h 1950 Vio 1951

616 000 832 000

____460 000

372 000

Utredningens förslag skiljer sig i väsentliga delar från det tidigare förslaget.

Medan man förut räknat med en verkstadsbyggnad, innehållande

lokaler för tre skilda verkstäder, föreslår utredningen en i ett plan uppförd

byggnad, huvudsakligen avsedd för mekaniskt arbete. Den sålunda planerade

verkstaden, vari arbetsplats beräknas för 45 elever, tänkes uppdelad

på två avdelningar, väl avskilda från varandra och med separata ingångar.

Varje avdelning föreslås så anordnad, att eleverna kunna effektivt hållas

åtskilda i mindre grupper. Den ena avdelningen inredes på sådant sätt att

även annat än mekaniskt arbete kan utföras där (t. ex. snickeri); visst utrymme

kan eventuellt iordningställas för bilreparationer.

Skolavdelningen omfattar enligt utredningens förslag lärosal, ritsal, materialrum

och rum för lärare. I det tidigare förslaget upptagna samtalsrum

och kollegierum ha sålunda uteslutits. Skolavdelningen står i förbindelse

med verkstaden genom en hall, lämplig såsom uppehållsplats under raster.

Källare, innehållande förrådslokaler in. in., föreslås utgrävd endast under

verkstadsavdelningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

£

lsoleringsavdelningarna.

Volym för

två avd.

m3

Ungdomsanstaltsutredningen................. 3 340

Roxtunautredningen......................... 2 620

Skillnad 720

Kostnad enligt prisläget

''/: 1950 */io 1951

355 000 479 000

340 000

139 000

Den enligt det ursprungliga förslaget planerade anordningen med bastu,

omklädningsrum och tvättrum i källarvåningen, vilken anordning medför

onödiga kostnader och ur övervakningssynpunkt får anses mindre lämplig,

föreslås slopad. I stället förordas, att i bottenvåningen inredas ett badrum

och i samband därmed ett borstrum. Källare behöver vid en sådan planlösning

utgrävas endast till den mindre del som erfordras för förråd. I övrigt

föreslås icke någon mera väsentlig ändring i det tidigare förslaget.

Mellangradsavdelningarna.

Ungdomsanstaltsutredningen

Roxtunautredningen........

Skillnad 1 240 246 000

Volym för

fyra avd.

ms

. 6 240

. 5 000

Kostnad enligt prisläget

V? 1950 >/io 1951

664 000

896 000

650 000

Utredningen föreslår här motsvarande planlösning som beträffande isoleringsavdelningarna,

med iakttagande av att antalet bostadsrum utgör nio

i stället för sju och att verkstadsutrymmet icke medtagits.

Den öppna avdelningen.

Volym

Kostnad enligt prisläget

m3

Vt 1950 Vio 1951

Ungdomsanstaltsutredningen.....

............. 1200

128 000 172 009

Roxtunautredningen.............

............. 720

94 000

Skillnad 480

78 000

Enligt den disposition av anstaltsområdet, som utredningen i det följande

föreslår (se s. 11), kommer den öppna avdelningen att förläggas till en plats

med lutande terräng. På grund härav föreslås att byggnaden uppföres i en

souterrainvåning och en bottenvåning. I den förra böra inrymmas dagrum

med pentry, hobbyrum, borstrum, omklädningsrum och tvättrum jämte förråd

och WC, medan till bottenvåningen endast skulle förläggas bostadsrum

för nio elever jämte WC. Utredningen har i det föregående i personalbesparande

syfte föreslagit, att särskilt matrum för de till den öppna avdelningen

hörande eleverna inredes i ekonomibyggnaden. I det ursprungliga förslaget

beräknat reservrum och »disponibelt utrymme» ha utgått, varjämte minskning

skett av förrådslokalerna.

Varmväxthus.

För uppförande av ett varmväxthus bör enligt utredningens mening icke

anvisas högre belopp än som beräknats av ungdomsanstaltsutredningen eller

56 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Vattenreningsverk.

Enligt vad utredningen har sig bekant försiggå för närvarande borrningar

vid anstaltsområdet i syfte att påträffa grundvatten. Leda dessa till

tillfredsställande resultat blir ett vattenreningsverk obehövligt. I stället

finge beräknas en mindre kostnad för pumpverk för grundvatten.

I avbidan på resultatet av borrningarna räknar utredningen med behovet

av ett särskilt vattenreningsverk. Med utgångspunkt från den förut uppskattade

kostnaden härför, 134 000 kronor, beräknas enligt prisläget den 1

oktober 1951 en kostnad av 174 000 kronor.

Vad angår frågan om uppförande av personalbostäder vid

anstalten har utredningen ansett antalet dylika bostäder i princip böra begränsas

till att motsvara endast behovet för den personal som på grund av

sin tjänst måste bo vid anstalten. Emellertid har vid den överläggning utredningen

upptagit med representanter för storkommunen Åkerbo — inom

vilken anstalten kommer att bliva belägen — angående möjligheterna att i

den anstalten omgivande trakten bereda bostäder för anstaltens befattningshavare

framgått, att utsikterna härtill få anses vara små. På grund härav

har utredningen funnit sig böra intaga en mindre restriktiv hållning vid

beräknandet av antalet bostäder vid anstalten utan att likväl sträcka sig

så långt som ungdomsanstaltsutredningen gjort. Medan sistnämnda utrednings

förslag innefattar bostäder för 47 befattningshavare, föreslås nu att

bostäder anordnas för 34 befattningshavare. Den övriga personalen — enligt

vad förut sagts 14 befattningshavare — förutsättes i allmänhet kunna

bo i Linköping eller dess närhet. Utredningen har härvid ansett sig kunna

utgå från att en icke obetydlig del av anstaltens personal kommer att rekryteras

från Linköping med omgivning. Befintliga bussförbindelser mellan staden

och samhället Ekängen kunna förväntas bliva utsträckta till anstalten.

Mellan de ursprungliga förslagen och utredningens föreligga följande skiljaktigheter

i fråga om personalbostäderna:

Volym

m3

Ungdomsanstaltsutredningen (34 lägenheter) 115 225

Roxtunautredningen (24 lägenheter)....... 8 470

Skillnad 6 755

Kostnad enligt prisläget

Vt 1950 Vio 1951

1 618 000 2 185 000

__1 017 000

1 168 000

Det av utredningen beräknade behovet av bostäder inom anstalten belyses

närmare av följande sammanställning:

Antal

fam. Befattningshavare

bost.

1 Överläkare.................................

1 Psykolog...................................

3 Assistenter, bokhållare.......................

3 Tillsyningsmän.............................

8 Maskinist, trädgårdsmästare, bilförare, vårdare

8 D:o d:o

Antal

rum

. 6

. 4

. 3

. 3

. 3

. 1 22

1 Häri ingår icke det bostadshus, som innehåller enkelrum och dubbletter (jfr not å s.

2 Möjlighet finnes att inreda ett tredje rum.

Yta

ms

160

115

90

79

70

55,4

7).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj.ts proposition nr 151.

11

Härtill komma förut omnämnda, i ekonomibyggnaden inrymda tre dubbletter

för översköterskan, husföreståndaren och biträdande husföreståndaren

samt nio enkelrum, av vilka sju torde kunna tagas i anspråk för ekonomibiträden

och vårdare och två tjäna såsom gästrum. Rum för ogift personal

torde också i någon utsträckning kunna stå till buds att hyra i familjebostäderna.

Beträffande de båda största familjebostäderna ifrågasättes icke någon ändring

i det tidigare förslaget om enfamiljshus. Övriga familjebostäder föreslås

förlagda till radhus. Till ledning vid närmare överväganden angående

de senares utformning har utredningen låtit upprätta särskild idéskiss,1 utvisande

en bostadstyp som kommit till användning på annat håll och därvid

visat sig förmånlig bl. a. ur ekonomisk synpunkt. Enligt skissen skulle

radhus uppföras med två lägenheter per lamell samt ha en entréfasad med

1 V2 vånings höjd och en trädgårdsfasad med två våningars höjd. Genom

att lägenheterna i bottenplanet få större yta än de i överplanet erbjudas

möjligheter till variationer i lägenhetsfördelningen.

I fråga om den allmänna dispositionen av anstaltsområdet

förordar utredningen, på sätt ett vid betänkandet fogat förslag till situationsplan

utvisar,2 en viss koncentration och omflyttning vid grupperingen av de

olika byggnaderna. Utredningen har nämligen funnit, att dessa enligt det

tidigare förslaget ligga alltför utspridda och utan fullt klar disposition,

vilket vid ungdomsanstaltsutredningens beräkningar medfört onödigt hög

uppskattning av kostnader för vägar och ledningar.

Vidare medföra de av Roxtunautredningen föreslagna minskningarna av

planmåtten för vissa byggnader en icke obetydlig begränsning av kostnaderna

för planeringsarbeten.

Storleken av de besparingar som i enlighet med det anförda kunna uppnås

är svår att angiva, men enligt en preliminär undersökning genom teknisk

expertis skulle dessa besparingar uppgå till minst 300 000 kronor.

Slutligen framhålles, att de av Roxtunautredningen föreslagna ändringarna

beträffande anstaltsområdets disposition möjliggöra, att man — utan att

utbyggnadsmöjligheterna vid anstalten därigenom på menligt sätt beskäras

—- icke behöver för anstaltens räkning taga i anspråk det i sydvästra delen

av området liggande skogs- och åkerpartiet med ett ytinnehåll av omkring

54 000 m2, som enligt det tidigare förslaget disponerats för bostäder.

Såsom en följd av utredningens i det föregående framlagda besparingsförslag

beträffande byggnaderna vid anstalten kommer även behovet av i nredning

och utrustning att reduceras. De av ungdomsanstaltsutredningen

för ifrågavarande ändamål beräknade kostnaderna, 550 000 kronor,

böra enligt vad utredningen inhämtat enligt prisläget den 1 oktober

1951 uppskattas till i runt tal 700 000 kronor. Kostnaderna för den inredning

och utrustning som befunnits erforderlig enligt Roxtunautredningens

förslag ha vid samma prisnivå beräknats till omkring 575 000 kronor.

1 Skissen här utesluten.

2 Förslaget till situationsplan här uteslutet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

För en ny ungdomsanstalt för svårbehandlade, uppförd och organiserad

i överensstämmelse med vad Roxtunautredningen i det föregående förordat,

beräknas sålunda på grundval av prisläget den 1 oktober 1951 engångskostnaderna

i enlighet med vad följande sammanställning utvisar. Till jämförelse

därmed upptagas motsvarande, i ungdomsanstaltsutredningens förslag

beräknade kostnader, omräknade efter prisläget nämnda dag.

Ungdoms-

anstaltsut-

redningen

Roxtuna-

utredningen

Skillnad

A. Anstaltsbvggnader.

Administrations- och mottagningsbygg-

naden............................

590 000

295 000

295 000

Ekonomi- och fritidsbyggnaden m. m..

2 147 000

1 440 000

707 000

Verkstads- och skolbyggnaden........

832 000

460 000

372 000

Två isoleringsavdelningar............

479 000

340 000

139 000

Fyra mellangradsavdelningar.........

896 000

650 000

246 000

En öppen avdelning.................

172 000

94 000

78 000

Varmväxthus ......................

72 000

56 000

16 000

Vattenreningsverk ..................

174 000

174 000

—

B. Personalbostäder....................

2 185 000

1 017 000

1 168 000

C. Vägar, planering, yttre ledningar m. m.

1 025 000

725 000

300 000

Totala byggnadskostnaden 8 572 000 5 251 000 3 821000

Inredning och utrustning................ 700 000 575 000 125 000

Av sammanställningen framgår, att de av Roxtunautredningen beräknade

byggnadskostnaderna med cirka 40 procent understiga de efter samma

prisnivå beräknade kostnaderna för genomförande av ungdomsanstaltsutredningens

förslag samt att motsvarande procenttal i fråga om inredning

och utrustning utgör 18.

Den årliga besparing i avlöningskostnader, som skulle uppkomma genom

den av Roxtunautredningen föreslagna personalminskningen och tjänsteförändringen,

beräknas till i runt tal 80 000 kronor.

Yttranden.

över 1951 års Roxtunautrednings betänkande ha efter remiss yttranden

avgivits av fångvårdsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, medicinalstyrelsen, socialstyrelsen,

statskontoret, ungdomsfängelsenämnden, statens organisationsnämnd,

1951 års fångvårdsutredning, Sveriges fångvårdsmannaförbund och

Sveriges arbetsledareförbund.

Bland de remissinstanser som gjort mera allmänna uttalanden rörande

förslaget må nämnas socialstyrelsen, som framhåller, att utredningen lyckats

lösa sin uppgift på ett i huvudsak tillfredsställande sätt. Såväl dispositionen

av anstaltsområdet som de skisserade lösningarna rörande anstaltsbyggnadernas

utformning synas styrelsen väl funna, om hänsyn tages till

den kostnadsram som utredningen ansett nödvändigt upprätthålla. Medici
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

13

nalstyrelsen anser förslaget ägnat att läggas till grund för den nya ungdomsanslaltens

utformning. Styrelsen kan ur medicinsk synpunkt i stort sett

godtaga de förslag till reduktion av olika slag som framlagts men framhåller

som ett önskemål av största vikt, att den slutliga planen för anstalten

utformas så att dess utvidgning i de avseenden där den av utredningen

beskurits icke omöj liggöres, om de kommande praktiska erfarenheterna

visa att detta blir nödvändigt. Statens organisationsnämnd finner att utredningen

väl tillvaratagit de förhållandevis små besparingsmöjligheter som

föreligga vid accepterandet av det. tidigare framlagda principprogrammet för

den nya anstalten. Statskontoret anför att, ehuru utredningen uppnått aktningsvärda

besparingsresultat, anläggnings- och utrustningskostnaderna vid

genomförande av dess förslag skulle med utgångspunkt från prisläget hösten

1951 kunna uppskattas till omkring 90 000 kronor per elevplats. De årliga

löneutgifterna kunna efter 32 resp. 33 procents rörligt tillägg beräknas

till 5 000 kronor per plats samt anstaltens driftkostnader till ungefärligen

35 kronor för dag och intagen. Även med beaktande av de under år 1951 inträffade

förskjutningarna i pris- och lönenivån förefalla dessa belopp så

höga, att ytterligare kostnadsbeskärningar synas statskontoret oundvikliga.

I fråga om storleken av de grupper, i vilka klientelet

bör uppdelas, uttalar socialstyrelsen sin tillfredsställelse över att utredningen

icke funnit sig böra föreslå någon utökning av elevantalet i de

olika grupperna utan i stället fastslagit den ur vårdsynpunkt viktiga huvudprincipen

»den lilla gruppen». Statskontoret anser däremot, att antalet elever

i varje grupp bör kunna, utan att nämnda princip behöver frångås, något

utökas i syfte att minska antalet avdelningar med en. Härjämte uttalar

statskontoret, att det beträffande elevgruppernas förläggning

bör ytterligare undersökas, om icke paviljongsystemet bör frångås.

Utredningens förslag att begränsa yrkesutbildningen till att omfatta

i princip endast yrkesgrenen mekaniskt arbete har avstyrkts av flertalet

remissorgan. Därvid har främst framhållits att förslaget icke låter sig

förena med det i lagstiftningen om ungdomsfängelse angivna syftet att ordna

en mot klientelets olika intresseinriktningar svarande yrkesutbildning.

Fångvårdsstyrelsen anför härutöver att lämplig sysselsättning skulle saknas

för den icke obetydliga grupp som önskar och behöver tyngre arbeten. Det

föreslagna trädgårdsarbetet är icke något grovarbete och kan ej på något

sätt ersätta det av ungdomsanstaltsutredningen förordade men av Roxtunautredningen

slopade byggnadsarbetet. Dessutom bör skogs- och vägarbete

finnas att tillgå. Med tanke på de vidlyftiga planerings- och byggnadsarbeten

som förestå vid anstalten synes det oklokt att icke tillvarataga de rikliga

arbetstillfällen som här på ett naturligt sätt erbjuda sig. Yrkesutbildningen

bör i huvudsaklig överensstämmelse med den av ungdomsanstaltsutredningen

framlagda planen erhålla följande organisation: mekaniskt arbete (10 elever),

bil- och motorarbete (10), byggnadsarbete (10), annat arbete såsom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

anläggningsarbete, skogsarbete, trädgårdsarbete, köksarbete m. m. (15)

samt för de i isoleringsavdelningarna intagna eleverna arbetsterapi.

Ungdomsfängelsenämnden anser bl. a. att förslaget rubbar de mest grundläggande

principerna för den nya anstalten och kan icke tillstyrka inrättandet

av en ungdomsanstalt som på en så livsviktig punkt som utbildningsmöjligheterna

skulle bli sämre ställd än någon av de nuvarande anstalterna.

Erfarenheterna från Uppsala- och Ystadsanstalterna visa, att man icke kan

räkna med att mer än omkring en fjärdedel, högst en tredjedel, av klientelet

äger förutsättningar för mekaniskt verkstadsarbete. En sådan jämkning bör

därför vidtagas i förslaget att mekaniskt arbete, bil- och motorarbete samt

snickeri upptagas såsom tre självständiga yrkesgrenar med verkstäder i en

byggnad av huvudsakligen den av utredningen angivna konstruktionen.

Trädgårdsskötsel bör vid Roxtuna, som ej har jordbruk, anordnas såsom en

särskild yrkesgren under ledning av en kompetent trädgårdsmästare. Skulle

den av Roxtunautredningen föreslagna inskränkningen i fråga om varmväxthuset

medföra färre arbetsplatser i trädgårdsbruket än de av ungdomsanstaltsutredningen

beräknade åtta, måste nämnden bestämt avråda från

denna beskärning.

Socialstyrelsen understryker behovet av en differentierad yrkesutbildning

och uttalar, att det skulle vara mycket olyckligt att på sätt utredningen föreslår

begränsa möjligheterna därtill. Den största uppmärksamhet bör ägnas

korrespondensundervisning eller på annat sätt ordnad utbildning för affärsoch

kontorsyrken.

1951 års fångvårdsutredning erinrar om att utredningen i sitt förslag angående

inrättande av en säranstalt för unga korttidsfångar i Västerås (se

II ht 1952 s. 69) förordat mekanisk industri såsom enhetlig arbetsgren. Men

icke ens för dessa korttidsfångar ansåg fångvårdsutredningen sig kunna

förorda en kvalitativt så svag yrkesutbildning som Roxtunautredningen

föreslagit för ett långtidsklientel, för vilket enligt ungdomsfängelselagen

yrkesutbildningen skall vara ett huvudmoment. För att Roxtunas yrkesutbildningsprogram

skall komma i klass med Västeråsanstaltens erfordras, att

man åtminstone tillsätter en särskild skolchef med teknisk utbildning (assistent

i 22 lönegraden) och förser honom med tre yrkesmästare. Det kan

dock icke anses annat än rimligt, att Roxtunaanstalten i yrkesutbildningshänseende

blir bättre tillgodosedd än anstalten i Västerås.

Sveriges fångvårdsmannaförbund ansluter sig till ungdomsanstaltsutredningens

förslag om tre verkstadsyrken.

I motsättning till den ståndpunkt som intagits av nyssnämnda remissorgan

anför statens organisationsnämnd att man genom den av Roxtunautredningen

föreslagna inskränkningen i antalet arbetsgrenar bör kunna räkna

med — förutom förenklad administration och minskad byggnadskostnad

— förbättrad utbildning genom mera rikhaltig utrustning och genom viss

specialisering hos arbetsledarna. Vid en så stor anläggning som Roxtuna bör

det icke möta svårigheter att bereda sådana elever, som av olika skäl icke

böra placeras i den mekaniska verkstaden, utbildningsbetonad sysselsättning

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

15

med reparations- och underhållsarbeten, i trädgård och växthus, som biträde

åt maskinisten, med förrådsarbete eller med vissa kontorsgöromål.

Mot Roxtunautredningens förslag beträffande personalorganisationen

ha i flera yttranden erinringar framförts i olika avseenden.

Den förordade indragningen av befattningen såsom förste läkare kan icke

tillstyrkas av fångvårdsstyrelsen, medicinalstyrelsen, socialstyrelsen, ungdomsfängelsenämnden

och 1951 års fångvårdsutredning. Genomförandet av

en dylik åtgärd anses komma att inverka synnerligen menligt på behandlingsresultatet

vid Roxtuna. Då vidare för indragningen förutsätles befrielse

för överläkaren från skyldighet att vara rådgivande psykiater för hela ungdomsräjongen,

skulle även de övriga ungdomsanstalterna få nackdel härav.

1951 års fångvårdsutredning framhåller särskilt att den nya anstalten placerats

inom nära räckhåll för Skenäsanstalten bl. a. för att visst gemensamt

utnyttjande av personalen skulle kunna ske. Man bör därvid självfallet

främst använda sig av Roxtunaanstaltens överläkare. Ingen utanför anstaltsorganisationen

stående läkare har möjligheter att bedöma vårdbehovet i

förhållande till vårdresurserna. Fångvårdsstgrelsen framhåller som synnerligen

värdefullt att en välkvalificerad psykiater med ingående kännedom

om klientelet kan anlitas vid samtliga ungdomsanstalter, då först härigenom

erforderlig kontinuitet kommer att bevaras beträffande den medicinska och

psykologiska behandlingen av klientelet. Härigenom erhållas garantier för

att den nya anstalten kommer till användning för de fall som äro mest

i behov av dess resurser. Vad beträffar den av utredningen för en organisation

med endast en läkare angivna förutsättningen, att överläkaren skulle

i huvudsak befrias från de löpande administrativa uppgifterna, finner styrelsen

sig böra räkna med att anstaltens styresman jämte bokhållaren har

ansvaret för anstaltens förvaltning och ekonomi. Chefen bör nämligen ej

berövas den ekonomiska medbestämmanderätten, enär det är av väsentlig

betydelse att även de rena vårdsynpunkterna beaktas i dessa sammanhang.

Vidare är det otänkbart, att chefen icke skulle taga befattning med bl. a.

personalärenden. För bibehållande av befattningen såsom förste läkare åberopas

ytterligare de rätt ingående kroppsundersökningarna som enligt ungdomsanstaltsutredningen

kräva att en av läkarna är alhnän-medicinskt inriktad.

Ej heller må förbises att man med endast en läkare vid ledighet för

denne nödgas anlita läkarkraft utifrån, som saknar bekantskap med både

klientelet och anstaltens arbetsmetoder. Socialstgrelsen föreslår, att man vid

sidan av anstaltschefen inrättar en tjänst som biträdande läkare, vilken

tjänst emellertid skall kunna uppehållas av en läkepedagogiskt skolad arbetskraft.

överläkaren bör vara friställd från de administrativa uppgifterna, vid

vilket förhållande bokhållartjänsten bör utbytas mot eu kamrers- eller sysslomanstjänst.

Vad angår förslaget att minska antalet elevvårdsassistenter från två till

en framhåller fångvårdsstyrelsen att den nya anstaltens klientel kommer

att vara svårt belastat och skadat, varför resocialiseringsarbetet blir mycket

krävande. Assistenterna skola ock utföra sociala utredningar, tjänstgöra

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

som sociala kuratorer och ha kontakt med eleverna efter utskrivningen.

Därjämte skola de handhava de intagnas fritidssysselsättningar. Dessa omfattande

arbetsuppgifter kunna omöjligen fullgöras av en elevvårdsassistent.

Vidare ifrågasättes hur det med endast en med anstalten och dess speciella

problem förtrogen assistent skall bliva möjligt att säkerställa arbetets

behöriga gång under ledigheter. Tillsyningsmannen vid mottagnings- och

sjukavdelningen lärer knappast, såsom utredningen föreslagit, kunna tagas

från sitt ordinarie arbete för att sysselsättas med assistentuppgifter. Ungdomsfängelsenämnden

uttalar, att indragning av en elevvårdsassistent, avsedd

för bl. a. kurators- och läraruppgifter, skulle medföra en försvagning

på dessa viktiga områden, som säkerligen mycket snart koinme att visa sig

ohållbar. Socialstyrelsen framhåller att det såväl vid Lövsta som vid Långanäs

och större yrkesskolor och skolhem inom ungdomsvårdsskoleorganisationen

finnes två befattningshavare med arbetsuppgifter motsvarande elevvårdsassistenternas.

Styrelsen överväger att för nämnda organisations del

begära en utökning av antalet assistenttjänster. Anledning finnes icke att

ge Roxtunaanstalten med dess svårbehandlade klientel sämre personella resurser

än ungdomsvårdsskolorna.

I överensstämmelse med sin uppfattning rörande yrkesutbildningen vid

den nya anstalten (jfr s. 13 f.) kunna fångvårdsstyrelsen, socialstyrelsen,

ungdomsfängelsenämnden och Sveriges fångvårdsmannaförbund icke biträda

förslaget om utbyte av två befattningar som yrkeslärare mot yrkesmästartjänster.

Fångvårdsstyrelsen uttalar vidare att om driften, såsom utredningen

föreslagit, skulle organiseras på endast en arbetsgren, borde utbildningen

därvid specialiseras på olika yrkesområden (verktygsarbete, maskinarbete

av olika slag etc.) så olikartade sinsemellan, att de skulle nödvändiggöra

olika yrkeslärare.

Vad utredningen anfört till grund för förslaget att minska antalet vårdarbefattningar

har mött erinringar från flera håll. Fångvårdsstyrelsen uttalar

att styrelsen icke i och för sig haft något att invända mot föreslagen omändring

av nattjänsten, därest den nya anstalten varit av annan typ. Då

emellertid vårdarpersonalen enligt den accepterade »lilla gruppens princip»

skall i huvudsak vara bunden till en avdelning, kommer ett godkännande av

utredningens förslag i denna del att medföra rubbning av nämnda princip.

Med påpekande tillika att Roxtunaanstalten är att betrakta som en specialanstalt

med därav betingade särskilda säkerhetskrav finner styrelsen sig

därför icke kunna biträda förslaget om nattjänstens omändring. Att på sätt

utredningen i övrigt förutsatt låna tjänstemän från en avdelning till en

annan är praktiskt nästan ogenomförbart och leder till oreda, varjämte det

bryter mot principen om stationär personal på varje avdelning. Styrelsen

kan således icke tillstyrka någon minskning av vårdarpersonalen. Även

1951 års fångvårdsntredning anser det praktiskt ogenomförbart att slopa tre

vårdartjänster. Utredningen avråder från att ersätta de fyra vilande nattvakterna

vid mellangradsavdelningarna och områdesvakten med två patrullerande

nattvakter. Ingenstädes i fångvården förekommer att personal natte
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

17

tid helt saknas inom en paviljong, och det är icke tillrådligt att så sker vid

en anstalt av Roxtunas karaktär. Vidare avrådes från att under visst antal

timmar per vecka ersätta vårdare med tillsyningsmän. De senare måste i

egenskap av befäl få röra sig fritt för att kunna ingripa, där det behövs. Det

tilltänkta arrangemanget förutsätter för övrigt en konstant övertid av fem

timmar per vecka och tillsyningsmän. Liknande synpunkter anföras av

Sveriges fångvårdsmannaförbund, som bl. a. uttalar att förbundet med hänsyn

till de ökade risker och den otrygghet som den av Roxtunautredningen

föreslagna omändringen av nattjänstgöringen skulle innebära för personalen

bestämt motsätter sig en dylik åtgärd. Ej heller kan förbundet acceptera

förslaget att placera tillsyningsmännen som ersättare för vårdare. Den för

viss tjänstgöring såsom utförande av transporter m. m. beräknade tidåtgången

är enligt förbundets mening för knapp. På grund härav föreslås att

tillsynspersonalen i stället för att inskränkas utökas med två befattningshavare.

Socialstgrelsen anmärker att minskning av antalet vårdarbefattningar

bör ske endast under förutsättning att de av utredningen gjorda beräkningarna

rörande omläggning av vissa arbetsuppgifter äro lämpliga och

utan olägenhet kunna genomföras.

Beträffande förslaget att minska expeditionspersonalen med ett kontorsbiträde

hyser fångvårdsstgrelsen betänkligheter men vill dock ej motsätta

sig att det genomföres på försök.

Statskontoret anmärker att den föreslagna organisationen med 48 befattningar

motsvarar en anställd för 1,4 elever. Vid statens skolor i Lövsta och

Långanäs uppgår motsvarande tal till 1,7 resp. 1,9. Även om anstalten utformas

i enlighet med Roxtunautredningens förslag synes en ytterligare personalreducering

kunna ernås. Därvid bör i första hand uppmärksammas antalet

vårdare, som skulle kunna minskas om till exempel effektiva stängselanordningar

uppfördes. Det »team», som enligt ungdomsanstaltsutredningens

förslag skulle omhänderha eleverna, skulle komma att bestå av,

förutom psykiater, en psykolog, en socialpsykologiskt utbildad assistent och

en översköterska. Då erforderlig psykologisk sakkunskap måste anses företrädd

utan anställandet av en psykolog, kan statskontoret ej tillstyrka inrättandet

av en särskild tjänst för denna arbetsuppgift.

Statens organisationsnämnd anser, att ytterligare utredning bör ske i

fråga om behovet av ekonomibiträden. Det förefaller nämnden icke osannolikt,

att antalet, som torde ha föreslagits i analogi med vad som förekommer

vid ungdomsvårdsskolorna, skulle bringas i närmare överensstämmelse

med vad som är vanligt inom fångvården, om ansvaret för övervakning

av persedelvård och städning i första hand ålägges tillsynsmän och

vårdare, personalkategorier som endast i ringa utsträckning äro företrädda

inom ungdomsvårdsskoleorganisationen. Utan att utbildningen eftersattes

böra eleverna också turvis kunna beordras till kökshandräckning i sa stor

omfattning att behovet av ekonomibiträden minskas.

I fråga om löneställning och t j änstebenämningar för

anstaltens befattningshavare erinrar statskontoret om att ämbetsverket i

2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 151.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

utlåtande över ungdomsanstaltsutredningens förslag uttalade starka betänkligheter

mot att å befattningshavare inom en mycket begränsad del av en

omfattande organisationsform tillämpa lönesättningsnormer och benämningar,

som förbehållits en helt annan anstaltsorganisation (ungdomsvårdsskolorna).

En närmare anpassning till de för fångvårdsanstalterna antagna

lönegradsserierna och tjänstebenämningarna borde ske. I anslutning

därtill förordar statskontoret följande. Den för elevvård avsedde assistenten

bör uppföras i lönegrad 20. Bokhållarbefattningen bör utbytas mot en

assistenttjänst i nämnda lönegrad och befattningen som yrkeslärare mot en

yrkesmästartjänst i 17 lönegraden. Tillsyningsmän i lönegrad 16 böra ersättas

med uppsyningsmän i lönegrad 15. överläkaren torde i likhet med

chef, tillika läkare, vid ungdomsvårdsanstalt böra erhålla avlöningsförstärkning

men däremot icke befattningsarvode som styresman. Det kan

vidare ifrågasättas, om icke tjänsten som husföreståndare liksom flertalet

dylika befattningar inom ungdomsvårdsorganisationen bör inplaceras i 15

lönegraden.

Sveriges arbetsledareförbund uttalar att, därest förslaget om endast en

verkstadsgren genomföres, de föreslagna båda yrkesmästarna böra placeras

lägst i 17 lönegraden. Med en lägre lönegradsplacering skulle möjlighet icke

finnas att besätta tjänsterna med personal som ens tillnärmelsevis innehar

önskvärd kompetens.

Fångvårdsstyrelsen och ungdomsfängelsenämnden anse, att tjänsten som

trädgårdsmästare bör bibehållas i den av ungdomsanstaltsutredningen föreslagna

lönegraden 16. Styrelsen anför därvid, att denne befattningshavare

vid sidan av trädgårdsarbetet torde komma att anförtros ledningen av bl. a.

vissa anläggnings- och skogsarbeten och att anlitas såsom avlösare för maskinisten.

Beträffande den föreslagna utformningen av anstaltsbyggnadern

a uttalar byggnadsstyrelsen, att styrelsen för sin del icke har något att

erinra mot de ändringar, som redovisats å de till utredningen fogade ritningarna,

men att en överarbetning av dessa på vissa punkter framdeles torde

vara önskvärd.

1951 års fångvårdsutredning anför att erfarenheten visat, att för långt driven

sparsamhet vid den grundläggande planeringen av en anstalt vanligtvis

mycket snart hämnar sig. För snålt tillmätta lokaler framtvinga nämligen

om- och tillbyggnader som kosta mera än från början tilltagna reservutrymmen.

Fångvårdsutredningen förordar därför, att antalet reservrum utökas

med två i adminisirationsbyggnadens kontorsdel — utöver det antal

rum som erfordras för de befattningshavare som upptagas i personalstaten

— och med lika mycket i samma byggnads klinikdel. Även om Roxtunautredningens

förslag om det enhetliga yrket skulle godtagas, måste

under alla förhållanden verkstadsbyggnadens yta förstoras med åtminstone

en fjärdedel. Även fångvårdsstyrelsen anser, att verkstadsutrymmet — ej

fullt 8 m2 per elev — är otillräckligt, när det gäller arbetslokal av så speciell

karaktär som den ifrågavarande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

Socialstyrelsen finner icke anledning till några mera vägande erinringar.

Statskontoret uttalar att, med utgångspunkt från att standarden å byggnader

för nu ifrågavarande ändamål icke bör vara högre än som är oundgängligen

erforderligt, en sänkning bör vidtagas i avseende å anläggningskostnaderna.

I sådant hänseende vill statskontoret endast påpeka, att sovrummen

i den öppna avdelningen avsetts för en elev samt att de föreslagits

bli försedda med tvättställ, oaktat särskilt tvättrum skulle inredas.

Förslaget att minska antalet personalbostäder finner 1951 års

fångvårdsntredning synnerligen otillfredsställande med hänsyn till svårigheten

att rekrytera lämplig personal, när tjänstebostäder icke kunna tillhandahållas.

Liknande uttalande göres av fångvårdsstyrelsen, som ej kan

ansluta sig till den till grund för förslaget lämnade motiveringen. Enligt

vad styrelsen inhämtat råder en avsevärd bostadsbrist i Linköping och trakten

däromkring. Om befattningshavarna skulle kunna erhålla bostäder i

Linköping, kompliceras problemet därav att dessa befattningshavare få

högre levnadskostnader än de som bo vid anstalten. Styrelsen torde efter

hand få anmäla behov av tjänstebostäder, därest sådana icke från början

uppföras i tillräckligt antal. Framhållas bör även att en minskning av antalet

tjänstemän som bo vid anstalten minskar beredskapen till men för

säkerheten. Styrelsen kan därför icke tillstyrka annan minskning av antalet

personalbostäder än som belöper på minskningen av antalet tjänster enligt

personalförteckningen.

Att personalen i stor utsträckning skall komma att rekryteras från trakten

är, framhåller medicinalstyrelsen, blott ett antagande, av vilket ej alltför

stora konsekvenser få dragas. Även om bostäder utanför anstalten skulle

kunna komma att stå till befattningshavarnas förfogande torde det för anstaltens

behöriga drift vara mest gagneligt, att ett större antal befattningshavare

bor å densamma.

Sveriges fångvårdsmannaförbund förklarar att förbundet, med kännedom

om blivande svårigheter för anstaltens befattningshavare att skaffa lämpliga

bostäder, icke kan godtaga förslaget om minskning av antalet personalbostäder.

Förvånansvärt är att nedskärningen i första hand skall gå ut över

personal i de lägre lönegraderna. Likaså reagerar förbundet mot den till

nackdel för samma personal föreslagna klassificeringen. Förbundet hemställer,

att den av ungdomsanstaltsutredningen föreslagna storleken och

standarden på bostäderna bibehålies.

Byggnadsstyrelsen anser, att förslaget till personalbostäder bör bearbetas

bl. a. i syfte att vinna anslutning till gängse normer beträffande lägenhetsstorleken,

vilken i vissa fall är större än vad som är brukligt beträffande berörda

kategorier av befattningshavare.

Beträffande den redovisade kostnadsberäkningen, enligt vilken

anläggningen med utgångspunkt från prisläget i oktober 1951 skulle draga

en kostnad av 5 251 000 kronor — jämfört med det för ungdomsanstaltsutredningens

förslag angivna beloppet 8 572 000 kronor — anför byggnadsstyrelsen,

att förstnämnda belopp synes lågt beräknat. Detta sammanhänger

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

därmed, att beräkningarna för respektive förslag icke äro utförda efter samma

grunder och volympriser. Sålunda har Roxtunautredningen bl. a. vid

beräkningen av byggnadsvolymerna upptagit endast det s. k. nettokubikinnehållet,

medan volymerna i det tidigare förslaget avse bruttosiffror, d. v. s.

omfatta outgrävda källare, grunder m. in. Den redovisade besparingen i

volym blir därför icke, såsom uppgivits, 17 555 in3 utan endast 13 945 m3.

Liknande synpunkter framföras av fångvårdsstyrelsens sakkunnige i byggnadsärenden

i en vid styrelsens yttrande fogad promemoria.

Departementschefen.

1950 års riksdag godkände i princip vissa av mig uppdragna riktlinjer för

fångvårdens framtida organisation (riksd. skr. 300; statsutsk. uti. 164 s. 12;

prop. 131 s. 2). Enligt den uppgjorda planen skulle behövlig omorganisation

av fångvården i stort sett genomföras i tre etapper, varvid i främsta rummet

skulle upptagas ungdomsbehandlingen. Den mest betydelsefulla uppgift som

därvid borde lösas avsåg frågan om inrättande av en anstalt för särbehandling

av särskilt svårskötta, till ungdomsfängelse dömda ynglingar. Enär

brottsligheten för närvarande i stor utsträckning synes bli koncentrerad till

yngre åldersgrupper och svårare fall, intar denna fråga en central plats bland

de aktuella åtgärderna för brottslighetens bekämpande.

Såsom framgår av vad jag inledningsvis anfört har därefter 1951 års riksdag

med anledning av en på grundval av ungdomsanstaltsutredningens betänkande

(SOU 1950: 47) framlagd proposition (122) i princip tillstyrkt

uppförandet av en sådan anstalt och därvid fastställt vissa i propositionen

föreslagna grunder för organisationen och behandlingen m. in. vid den nya

anstalten. I samband härmed framhöll emellertid riksdagen, att innan frågan

om anslag till själva anstalten upptogs till prövning en översyn av ungdomsanstaltsutredningens

förslag borde verkställas i syfte att undersöka

möjligheterna att åstadkomma besparingar. Den begärda utredningen har

sedermera verkställts genom särskilt tillkallade sakkunniga, 1951 års Roxtunautredning,

för vilkas förslag redogörelse lämnats i det föregående.

Roxtunautredningen framhåller att möjligheterna att vinna besparingar

i det av ungdomsanstaltsutredningen framlagda förslaget rörande den nya

anstalten såtillvida varit begränsade som utredningen haft att följa de principer

som enligt statsmakternas beslut skola gälla för verksamheten vid

denna anstalt. Roxtunautredningen anvisar emellertid vissa vägar, på vilka

en minskning skulle kunna ske av såväl anläggningskostnaderna som de årliga

driftkostnaderna. Sålunda framlägger utredningen förslag om reducering

av byggnadsvolymen för samtliga anstaltsbyggnader, omdisposition av

vissa byggnader och av anstaltsområdet, minskning av antalet personalbostäder,

personalinskränkning m. in. I likhet med socialstyrelsen, medicinalstyrelsen

och statens organisationsnämnd finner jag att utredningen på ett

i huvudsak tillfredsställande sätt lyckats lösa sin uppgift att inom ramen

av de för anstalten uppdragna riktlinjerna vinna möjliga besparingar.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

Med hänsyn till den för den nya anstaltens verksamhet grundläggande

s. k. lilla gruppens princip är det utomordentligt betydelsefullt att antalet

elever i varje grupp icke utökas utöver vad som erfarenhetsmässigt visat

sig lämpligt samt att så effektiva åtgärder som möjligt vidtagas för att hålla

de olika grupperna åtskilda från varandra. Jag vidhåller sålunda förslaget

beträffande storleken av de grupper, i vilka klientelet bör uppdelas, samt

rörande elevgruppernas förläggning.

Däremot anser jag mig icke kunna tillstyrka den nedskärning av antalet

yrkesgrenar som utredningen förordat. I realiteten innebär förslaget

att den ursprungligen föreslagna, verkstadsskolemässigt inriktade utbildningen

strykes från programmet och ersättes av en produktiv arbetsgren

med vissa undervisningsbetonade inslag. Såsom i olika remissyttranden

framhållits är en av de bärande grundsatserna i lagstiftningen om ungdomsfängelse,

att eleverna skola erhålla en individuellt avpassad yrkesutbildning.

Väl är det sant, att yrkesutbildningen icke kan drivas så långt vid ungdomsanstalterna,

med deras i regel ettåriga behandlingstid, som vid de ordinära

yrkesskolorna, där utbildningen vanligen omfattar två år. Som så mycket

betydelsefullare framstår då, att den grundläggande undervisning som

kan medhinnas vid ungdomsanstalterna blir så solid som möjligt och av

sådan art att eleven efter utskrivningen kan fortsätta utbildningen vid vanlig

yrkesskola eller inom industrien. I överensstämmelse med vad som framkommit

vid de grundliga utredningar som företagits av ungdomsanstaltsutredningen

rörande ungdomsfängelseklientelets yrkesinriktning och förutsättningar

för olika yrken bör arbetsprogrammet vid den nya anstalten enligt

min mening först och främst omfatta utbildning av metallarbetare och

bilreparatörer. Beträffande sistnämnda utbildningsgren torde särskilt få

hänvisas till de gynnsamma erfarenheter som erhållits vid ungdomsvårdsskolorna

(jfr prop. 122/1951 s. 15). På grund av det relativt betydande inslaget

av elever som lämpa sig för tyngre arbeten föreslår jag vidare, i likhet

med ungdomsanstaltsutredningen, att utbildning av byggnadsarbetare

upptages som en tredje yrkesgren. Denna bör i varje fall äga bestånd under

en övergångstid i samband med anstaltens uppförande. Sedan utbyggnaden

av anstalten avslutats bör slutgiltigt avgöras, huruvida sistnämnda yrkesgren

bör bestå eller ersättas av någon annan. Med utbildning av trädgårdsarbetare

som en fjärde yrkesgren och under förutsättning att elever som lämpa

sig härför beredas tillfälle till kontorsarbete och andra sysselsättningar, i

vilka praktik på anstalten kan erhållas, skulle enligt min mening yrkesutbildningen

vid den nya anstalten bli tillfredsställande ordnad i överensstämmelse

med de riktlinjer som uppdragits i förra årets principproposition.

Vad angår frågan om den nya anstaltens personalorganisation har det

icke rått delade meningar om ungdoinsanstaltsutredningens förslag, att anstaltens

chef skall vara en psykiatriskt utbildad överläkare och att denne

vid sin sida skall ha en psykolog. I fråga om personalstaten i övrigt anser jag

mig böra biträda Roxtunautredningens förslag om inskränkningar såtillvida

att jag förordar att följande befattningar bortfalla, nämligen tjänsten som

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 151.

förste läkare, en av de båda tjänsterna som elevvårdsassistent och en kontorsbiträdestjänst.

Då utbildning i maskintvätt icke skall förekomma, upptages

ej heller någon tjänst som tvättföreståndare. I olika yttranden ha

framförts betänkligheter mot reducering av personalen. Vid bestämmandet

av personalens storlek vid en sådan ny och ännu icke prövad anstaltstyp, varom

här är fråga, synes mig emellertid riktigt att till en början iakttaga viss

försiktighet. Skulle sedermera erfarenheterna visa att den sålunda beräknade

personalstyrkan icke motsvarar anstaltens verkliga behov, bör frågan

upptagas till förnyad prövning.

Utredningens förslag i fråga om inskränkning av antalet vårdare finner

jag mig icke kunna biträda. Såsom i vissa yttranden framhållits kan det

icke vara tillrådligt att vid en anstalt av Roxtunas karaktär genomföra en

sådan försvagning av bevakningen nattetid som skulle bli följden, därest

vårdarnas nattjänstgöring skulle ordnas på sätt utredningen förutsatt. Det

synes ej heller riktigt att såsom utredningen föreslagit binda tillsyningsmännen

under viss tid av dygnet i sådan bevakningstjänst, som skulle innebära

inskränkning i deras möjligheter att i egenskap av befäl fritt röra sig

inom anstalten. Mot den föreslagna anordningen talar ytterligare att densamma

icke skulle kunna genomföras utan avsevärd regelbunden övertidstjänstgöring

för tillsyningsmännen. Å andra sidan finner jag icke tillräckliga

skäl föreligga för att tillstyrka den av Sveriges fångvårdsmannaförbund

framställda begäran om utökning av vårdarnas antal. Jag föreslår därför att

avvikelse icke göres från det av ungdomsanstaltsutredningen beräknade antalet

av 25 vårdare.

Vid en sådan uppläggning av yrkesutbildningen som jag i det föregående

förordat föreligger behov av tre yrkeslärare, varför det av Roxtunautredningen

föreslagna utbytet av två dylika lärare mot yrkesmästare icke bör

komma till stånd.

Med hänsyn till de nära beröringspunkter som verksamheten vid den nya

anstalten kommer att ha med ungdomsvårdsskoleorganisationen synes mig

lämpligt att befattningshavarnas tjänstebenämningar och löneställning i huvudsak

ansluta sig till vad som gäller för personalen vid ungdomsvårdsskolorna.

Mot utredningens förslag i dessa delar har jag icke annat att

erinra än att befattningen såsom trädgårdsmästare bör, i överensstämmelse

med vad som gäller beträffande motsvarande för utbildning i trädgårdsarbete

avsedda befattningar vid nyssnämnda skolor, placeras i 16 lönegraden.

Av anstaltens befattningshavare föreslås till en början endast överläkaren

och ett antal vårdare, förslagsvis 12, erhålla ordinarie ställning. De övriga

böra vara extra ordinarie tjänstemän med undantag av yrkesläraren för

byggnadsarbete, vilken föreslås bli extra tjänsteman, och skrivbiträdet, för

vilket bestämmelserna om reglerad befordringsgång skola gälla. Överläkaren

bör i enlighet med utredningens förslag uppbära avlöningsförstärkning

med 5 004 kronor och befattningsarvode såsom styresman med samma belopp

som utgår till överläkaren vid anstalten på Håga eller med 720 kronor.

Vad härefter angår utredningens förslag rörande utformningen av an
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lö 1.

23

staltsbyggnaderna finner jag dessa innebära en med hänsyn tagen till de

allmänna riktlinjer, efter vilka utredningen skolat arbeta, i stort sett lyckad

lösning. Beträffande vissa byggnader synes dock den föreslagna nedskärningen

av volymen vara alltför långtgående. Sålunda bör man på de skäl

som anförts av 1951 års fångvårdsutredning vid planeringen av administrations-

och mottagningsavdelningen räkna med ett större reservutrymme än

vad utredningen gjort. I sådant hänseende förordar jag inrättande av två

reservrum utöver det av utredningen föreslagna. Vidare kan såsom i några

yttranden påpekats det beräknade verkstadsutrymmet icke anses tillräckligt.

Från överstyrelsen för yrkesutbildning har jag under hand inhämtat

att verkstadslokalens yta skulle med hänsyn till bl. a. olycksfallsrisker behöva

utvidgas med minst 70 m2. Inom den byggnadskropp som därefter erhålles

bör med viss omdisposition utrymme kunna beredas för de tre verkstäder

för utbildning av resp. metallarbetare, bilreparatörer och byggnadsarbetare,

vilka enligt vad jag förut föreslagit böra inrättas.

Utredningens förslag att minska antalet personalbostäder, som skola anordnas

vid anstalten, från förut förordade 47 till 34 grundar sig på den

uppfattningen, att dylika bostäder i princip böra uppföras endast för den

personal som på grund av sin tjänst måste bo vid anstalten. För en sådan

mening, som ansluter sig till vad riksdagen uttalat vid tidigare behandling

av frågan (jfr statsutsk. uti. 170/1951 s. 8), synas flera skäl tala. I några

yttranden ha visserligen bl. a. starka tvivel uttalats rörande möjligheterna

att på annat håll bereda övrig personal bostäder. Jag anser dock icke tillräckliga

skäl föreligga för avvikelse från utredningens förslag i denna del.

Den av utredningen föreslagna omdispositionen av anstaltsområdet får ur

olika synpunkter anses fördelaktig och bör läggas till grund vid uppförandet

av anstalten. Jag förutsätter att Kungl. Maj :t såväl härvidlag som beträffande

uppförandet av de olika byggnaderna skall äga att inom ramen för anvisade

medel vidtaga de ändringar i detaljutformningen som kunna befinnas

ändamålsenliga.

Byggnadskostnaderna för den nya anstalten ha av utredningen beräknats

till 5 251 000 kronor. Detta belopp har av byggnadsstyrelsen ansetts lågt beräknat.

I anslutning härtill bar styrelsen på min begäran inkommit med

uppgift om storleken av den kostnad, varmed man enligt styrelsens mening

borde räkna i detta sammanhang. Styrelsen uttalar därvid — med

framhållande av vissa omständigheter som göra det svårt att närmare överblicka

ifrågavarande kostnader — att totalkostnaden för byggnadsföretagets

genomförande med ledning av nyligen inkomna entreprenadanbud på byggnadsföretag

av någorlunda jämförbart slag uppskattningsvis kan angivas till

0 100 000 kronor enligt prisläget i oktober 1951. Försiktigheten synes mig

därför bjuda alt man vid bedömandet av nu berörda kostnadsfråga utgår

från det av byggnadsstyrelsen sålunda angivna beloppet. En utökning på

sätt jag i det föregående föreslagit av administrations- och mottagningsbyggnaden

samt av verkstadsbyggnaden medför enligt styrelsens beräkningar

ytterligare kostnader av cirka 20 000 kronor resp. cirka 60 000 kronor,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

allt enligt nyss angivna prisläge. Den sammanlagda byggnadskostnaden

skulle sålunda kunna beräknas till 6 180 000 kronor enligt prisläget i oktober

1951.

Kostnaderna för inredning och utrustning torde kunna uppskattas till det

av utredningen angivna beloppet, 575 000 kronor. Enligt en av tekniska experter

inom fångvårdsstyrelsen och yrkesöverstyrelsen företagen utredning

skulle den del av nämnda belopp som beräknats för själva verkstadsbyggnaden

vara tillfyllest även vid sådan omläggning av verkstadsutbildningen

som av mig förut förordats.

Den enligt utredningens förslag beräknade årliga besparingen i avlöningskostnader,

omkring 80 000 kronor, kommer vid genomförande av de av mig

föreslagna ändringarna i hithörande delar att nedgå till cirka 50 000 kronor.

Enär behovet av den nya anstalten är trängande, bör dess uppförande äga

rum i så snabb takt som möjligt. Vissa förberedelser äro redan vidtagna

med anlitande av det anslag som riksdagen förra året ställde till förfogande.

Under tiden till den 1 juli 1953 kan så stor del av byggnadsprogrammet antagas

bli genomfört, som motsvarar en ungefärlig kostnad av 2 000 000 kronor.

För budgetåret 1952/53 torde alltså under statens allmänna fastighetsfond

å kapitalbudgeten böra upptagas ett anslag av 2 000 000 kronor, motsvarande

det i årets statsverksproposition beräknade beloppet.

Då anstalten enligt vad nyss angivits icke kan förväntas bli färdigbyggd

under nästa budgetår, är det icke erforderligt att nu äska medel för avlöningar

eller för inredning och utrustning.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Ny ungdomsanstalt för svårbehandlade för budgetåret

1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

bifaller Hans Maj :t Konungen samt förordnar, att proposition,

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Georg Dahlin.

527218. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1952:159 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till ny ungdomsanstalt för svårbehandlade m. m. jämte i ämnet väckt mo s. 4 i texten