Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag under landsstaten för budgetåret 1952/53

45 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 39 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:155, Angående vissa anslag under landsstaten för budgetåret 1952/53

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

1

Nr 155.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

under landsstaten för budgetåret 1952/53; given Stockholms

slott den 14 mars 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att vid länsstyrelserna fr. o. m. den 1 januari

1953 införes ett sektionssystem, närmast motsvarande byråindelningen vid

de centrala ämbetsverken. Taxeringspersonalen vid såväl överståthållarämbetet

som länsstyrelserna erhåller en betydande förstärkning och lönereglering

genomföres för viss biträdespersonal. I propositionen framlägges

vidare förslag om utbildning för landskanslisterna. Civilbefälhavarna tilldelas

särskild föredragande.

Avlönings- och omkostnadsanslagen för överståthållarämbetet beräknas

till 3 650 000 kronor resp. 400 000 kronor samt avlöningsanslagen för länsstyrelserna

och landsfogdarna m. fl. till resp. 31 500 000 och 1 095 000

kronor.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 155.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 74

mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Lingman, Hammerskjöld, Norup, Hedlund, Persson,

Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, kommunikations-,

finans-, jordbruks- och civildepartementen anför chefen för inrikesdepartementet,

statsrådet Hedlund.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkterna 164—-166 och

171 upptogos anslagen till avlöningar för överståthållarämbetet, länsstyrelserna

och landsfogdarna m. fl. samt till omkostnader för överståthållarämbetet

med allenast preliminärt beräknade belopp, 3 525 000, 31 000 000,

1 070 000 resp. 400 000 kronor. Anledningen härtill var, att vissa förslag till

omorganisation av överståthållarämbetet och länsstyrelserna samt lönereglering

för landsfogdarna voro föremål för övervägande vid tiden för

statsverkspropositionens färdigställande. Jag torde nu få anmäla anslagsärendena

till slutlig prövning.

I. Överståthållarämbetet: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 ................................. 2 990 000 3 082 439

1951/52 (statsliggaren s. 1 021) ............ 2 935 000

1952/53 (förslag .......................... 3 650 000

Yrkande.

överståthållarämbetet (skr. 15/8 och 21/8 1951) föreslår, att anslaget

höjes beträffande kansliavdelningarna med 264 300 kronor och för skatteavdelningen

med 464 800 kronor eller med sammanlagt 729 100 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

3

Kansliavdelningarna.

1. Personalförstärkningar

1 amanuens Cf 19......................................................

4 skrivbiträden Ce 6....................................................

2. Lönereglering:

överståthållaren och underståthållaren.........................,........

2 kanslidirektörer ....................................................

3. Uppräkning av anslagsposterna till övrig icke-ordinarie personal och rörligt

tillägg..............................................................

4. Omräkning:

reglerad befordringsgång för amanuenser ................................

reglerad befordringsgång för biträdespersonal ............................

löneklassändringar ....................................................

rörligt tillägg..........................................................

avrundning ..........................................................

Skatteavdeln ingen.

5. Löneregleringar:

a) 3 icke-ordinarie kontorsbitr., vilka uppnått 7 tjänsteår, konstitueras till

ordinarie ..........................................................

b) Personliga lönefyllnader enl. Kungl. Maj:ts beslut 17/12 1948 ............

c) Skattedirektörstjänsten Ca 37—Co 15..................................

d) Avlöningsförstärkning till skattedirektören ............................

6. Vikariatsersättningar m. m.............................................

7. Omräkning:

a) höjt rörligt tillägg ..................................................

b) reglerad befordringsgång för amanuenser och kanslister..................

c) löneklassförändringar................................................

d) avrundning........................................................

Motiv.

ökn. el.

minskn.

+ 10 320

+ 22 464

+ 5 298

+ 9 107

+ 33 000

— 2 800

4- 4 756

+ 6 348

+ 175 731

+ 76

+ 264 300

— 594

+ 5 314

— 1008

+ 73150

+ 388 400

— 9 050

+ 8 632

— 44

+ 464 800

1) Arbetsvolymen är i ständigt stigande som en följd av bl. a. folkökningen

i staden. Vidare kan enligt en i justitiedepartementet upprättad promemoria

den 26 april 1950 en kraftig stegring av antalet ansökningar om

svenskt medborgarskap förutses. För handläggning av sådana ärenden

fordras ytterligare en amanuens och ett skrivbiträde.

Arbetsbördan på trafikavdelningen har under de senaste åren hastigt

ökat. Antalet registrerade fordon, som den 1 januari 1950 utgjorde 41 375,

har sålunda den 1 augusti 1951 stigit till 60 388. Arbetsuppgifterna ha ökat

särskilt på passexpeditionen, där antalet ärenden är cirka 30 procent högre

än under år 1950, eller 42 876 under tiden t. o. in. den 8 augusti 1951 mot

32 615 under motsvarande tid 1950. Civilförsvarsverksamheten har medfört

en fortskridande kraftig ökning av arbetsuppgifterna på räkenskapsavdelningen.

För bemästrande av arbetsuppgifterna i sistberörda hänseenden

erfordras en personalförstärkning med tre biträden.

2) Det ökade anslagsbehovet är en följd av den fr. o. m. den 1 juli 1951

genomförda löneregleringen för vissa chefstjänster. I samband med löneregleringen

har nuvarande underståthållarens förmån av personligt lönetillägg

å 1 302 kronor upphört.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Knngl. Maj.ts proposition nr 155.

3) Vid behandlingen av anslagsäskandena för innevarande budgetår

nedskärs anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för

kansliavdelningarnas del med 25 000 kronor. Det finns emellertid icke möjlighet

att utan allvarligt men för arbetsuppgifternas handhavande låta ämbetet

vidkännas en reducering av personalen. Tvärtom erfordras ytterligare

arbetskraft.

6) I avlöningsstaten för innevarande budgetår vidtogs på anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal en nedskärning med 42 000

kronor. Med hänsyn till att anslaget belastas med automatiska löneökningar

på 13 000 kronor utgör nedskärningen emellertid reellt 55 000 kronor. Denna

besparing kan icke vinnas genom entledigande av den icke-ordinarie

personal, som efter upprepade framställningar från ämbetet av statsmakterna

tilldelats skatteavdelningen. Besparingen måste sålunda verkställas

på de medel, som avses för vikariatsersättningar, övertidsersättningar och

ersättningar till tillfällig personal, vilka medel i innevarande års stat beräknas

till omkring 10 000 kronor mot tidigare omkring 65 000 kronor. Vid

övervägande av besparingsmöjligheterna har ämbetet funnit, att den enda

besparing på icke-ordinarie posten, som från ämbetets synpunkt kan ifrågasättas,

är kostnaden för upprättandet av statistiska uppgifter enligt 33 §

taxeringskungörelsen, vilken kostnad kan beräknas till högst 10 000 kronor.

För ernående av besparing härutinnan erfordras emellertid ändring av

gällande författning, överståthållarämbetet hemställer, att för ersättningar

till tillfällig personal m. m. måtte beräknas tillhopa 65 000 kronor, innebärande

en ökning med 55 000 kronor.

Yttrande.

Statskontoret anser sig ej böra motsätta sig en utökning av personalen

på kansliavdelningarna med en amanuens och ett biträde med hänsyn till

den arbetsanhopning, som naturalisationsärendena komma att orsaka. Däremot

har ämbetsverket icke blivit övertygat om behovet att förstärka personalen

med ytterligare tre biträden.

Departementschefen.

överståthållarämbetets förslag om förstärkning av kansliavdelningarnas

personal samt uppräkning av anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal

med 33 000 kronor anser jag mig icke kunna biträda. Övriga förslag

rörande kansliavdelningarna föranleda ej någon erinran från min sida.

Ämbetets framställningar rörande skatteavdelningen tillstyrker jag i vad

angår löneregleringar och omräkning. Däremot kan jag icke förorda förslaget

om höjning av medelsanvisningen till vikariatsersättningar m. in.

Jag vill i detta sammanhang anmäla, att ämbetet i skrivelser den 6 mars

1952 hemställt om inrättande fr. o. in. den 1 juli 1952 av 1 tjänst såsom

taxeringsintendent i Ce 32 och 5 icke-ordinarie amanuens- eller kanslisttjänster

vid skatteavdelningen. Med hänvisning till vad jag i det följande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

5

anför rörande förstärkning av länsstyrelsernas taxeringsavdelningar tillstyrker

jag, att fr. o. m. nästa budgetår denna personalförstärkning tillföres

taxeringsavdelningen.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i propositionen

nr 14 till innevarande års riksdag angående lönegradsplacering för

viss biträdespersonal m. in. föreslår jag följande uppflyttning av vissa biträdestjänster

på kansliavdelningarna, nämligen 2 kanslibiträden i Ce 11

till kontorister i Ce 13, 1 kontorsbiträde i Ca 8 till kontorist i Ca 13, 5 kontorsbiträden

i Ca 8 till kanslibiträden i Ca 11 och 2 kontorsbiträden i Ce 8

till kanslibiträden i Ce 11. Inom skatteavdelningen torde följande befattningshavare

böra uppflyttas, nämligen 1 kanslibiträde i Ca 11 och 6 kontorsbiträden

i Ca 8 till kontorister i Ca 13, 2 kontorsbiträden i Ce 8 till

kontorister i Ce 13, 4 kontorsbiträden i Ca 8 till kanslibiträden i Ca 11 samt

2 kontorsbiträden i Ce 8 till kanslibiträden i Ce 11.

Vidare bör såsom jag förordat i proposition denna dag angående vissa

anslag till civilförsvaret för budgetåret 1952/53 in. in. tjänsten såsom civilförsvarsdirektör

i Ce 31 indragas. I stället bör vid kansliavdelningarna inrättas

en ny tjänst såsom assessor i Ce 30.

Slutligen vill jag nämna, att frågan om storleken av överståthållarens

representationsbidrag kommer att senare upptagas till prövning av chefen

för civildepartementet.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit fordras en höjning av anslaget

med i runt tal 28 100 kronor för löneförbättringar i samband med chefslöneregleringen,

87 700 kronor för förstärkning av taxeringspersonalen och

32 600 kronor för lönereglering för biträdespersonalen. Härtill komma de

automatiska utgiftsökningarna, vilka beräknas för kansliavdelningarna till

ca 2 000 kronor för uppflyttningar i reglerad befordringsgång, 6 300 kronor

för löneldassuppflyftningar och 175 700 kronor för höjning av det rörliga

tillägget samt för skatteavdelningen till 8 600 kronor för löneklassuppflyttningar

och 388 400 kronor för höjning av det rörliga tillägget. Ä andra

sidan nedgår medelsbehovet med i runt tal 800 kronor för indragningen av

civilförsvarsdirektörstjänsten och inrättandet av en assessorstjänst samt med

ca 9 900 kronor till följd av personalutbyten på skatteavdelningen. Anslaget

skulle alltså höjas med (28 100 + 87 700 + 32 600 + 2 000 + 6 300 +

175 700 + 8 600 + 388 400 ^ 800 — 9 900) 718 700 kronor eller i runt tal

715 000 kronor.

Anslaget beräknas för kansliavdelningarna sålunda: avlöningar till överståthållaren

och underståthållaren 55 800 (+ 5 300) kronor, avlöningar till

ordinarie tjänstemän 520 100 (4- 17 700) kronor, arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, oförändrat 10 200, avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal 300 000 (+5 000) kronor, representationsbidrag

till överståthållaren oförändrat 15 000 kronor och rörligt tillägg

287 600 (+ 190 000) kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

För skatteavdelningen upptagas följande anslagsposter, nämligen avlöningar

till ordinarie tjänstemän 1 222 700 (+ 39 100) kronor, avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal 635 500 (+ 45 800) kronor och till rörligt

tillägg 603 100 (+ 412 100) kronor.

Anslagsposterna för ämbetet i dess helhet böra alltså uppföras med följande

belopp: avlöningar till överståthållaren och underståthållaren 55 800

(+ 5 300) kronor, avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 742 800 (+ 56 800)

kronor, arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, oförändrat

10 200 kronor, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 935 500

(+ 50 800) kronor, representationsbidrag till överståthållaren oförändrat

15 000 kronor och rörligt tillägg 890 700 (+ 602 100) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (55 800 + 1 742 800 + 10 200 + 935 500 +

15 000 + 890 700) 3 650 000 (+ 715 000) kronor.

I anledning av förslagen bör vidare personalförteckningen ändras på det

sätt, att en tjänst som taxeringsintendent i Ce 32 och en som assessor i

Ce 30 samt 8 kontoristtjänster i Ca 13 och 8 kanslibiträdestjänster i Ca 11

upptagas ävensom en tjänst som civilförsvar sdirektör i Ce 31 och 13 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 uteslutas.

II. Överståthållarämbetet: Omkostnader.

Anslag Nettoutgift

1950/51 ...................................... 300 000 391 087

1951/52 (statsliggaren s. 1023) ................ 315 000

1952/53 (förslag) ............................ 400 000

Yrkande.

överståthållarämbetet (skr. 15/8 och 21/8 1951) föreslår, att anslaget

höjes med 100 400 kronor.

1. Sjukvård m. m.:

a) Kansliavdelningarna......

b) Skatteavdelningen........

2. Reseersättningar:

a) Kansliavdelningarna......

b) Skatteavdelningen........

3. Expenser:

a) Kansliavdelningarna:

Bränsle, lyse och vatten ..

Övriga expenser..........

b) Skatteavdelningen:

Bränsle, lyse och vatten ..

Övriga expenser..........

i. Publikationstryck:

Skatteavdelningen........

Utgifter

Anslag

Förslag

ökn. el.

1950/51

1951/52

minskn.

8 801

5 000

8 000

+

3 000

14 480

7 000

9 000

+

2 000

888

700

1 200

+

500

6 984

7 000

9 500

+

2 500

26 728

23 000

27 000

+

4 000

102 614

74 000

82 800

+

8 800

30 419

16 000

20 000

+

4 000

196 237

174 300

255 000

+

80 700

7 470

6 000

900

—

5 100

+ 100 400

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. ]\Inj:ts proposition nr 155.

Motiv.

2) Ökad medelsåtgång kan väntas till följd av höjda biljettpriser vid

kommunikationsmedlen samt höjda traktamentsersättningar.

3 a) Anslagsposten till bränsle, lyse och vatten bör höjas med hänsyn till

belastningen och de under sist förflutna budgetår ökade priserna på ifrågavarande

förnödenheter.

Även höjningen av posten till övriga expenser är betingad huvudsakligen

av prisstegringar. Sålunda beräknas merutgifterna för papper till 3 000

kronor, för telefonabonnemang till 2 600 kronor och för annonsering till

300 kronor. Härtill kommer en höjning av ersättningen till städerskorna

med 2 400 kronor. Vidare erfordras 500 kronor till underhåll av möbler i

överståthållarbostaden, som det numera ankommer på statsverket att sörja

för men vartill medel icke tidigare beräknats.

3 b) Posten till bränsle, lyse och vatten bör höjas med hänsyn till belastningen.

Utgifterna på anslagsposten till övriga expenser komma att öka avsevärt

till följd av stegringen av priserna på varor och tjänster. För de större posterna

kunna beräknas följande ökningar, nämligen 30 procent på telefontaxor,

19 procent på avlöningar åt städerskor, 150 procent på papper och

33 procent på allmänna registret. För övriga utgiftsposter har räknats med

i genomsnitt minst 35 procent.

4) Ämbetet förutsätter, att kostnaderna för upprättandet av aktievärderingslistor

i fortsättningen kommer att åvila riksskattenämnden.

Departementschefen.

Medelsbehovet under anslagsposten till sjukvård m. m. uppskattar jag

för kansliavdelningarna till 9 000 kronor och för skatteavdelningen till

14 300 kronor, vilket innebär en uppräkning med 4 000 resp. 7 300 kronor.

Höjningen av anslagsposten till reseersättningar torde kunna begränsas

till 300 kronor för kansliavdelningarna och 1 000 kronor för skatteavdelningen.

Överståthållarämbetets beräkning av utgifterna till expenser för kansliavdelningarna

föranleder ej någon erinran från min sida. För skatteavdelningen

beräknar jag för nästa budgetår 30 000 kronor till bränsle, lyse

och vatten samt 225 000 kronor till övriga expenser, d. v. s. resp. 14 000

och 50 700 kronor mer än för innevarande budgetår.

Kostnaderna för tryckning av aktievärderingslistorna skola i fortsättningen

bestridas av riksskattenämnden. Med hänsyn härtill kan anslagsposten

till publikationstryck minskas. Jag biträder ämbetets uppskattning

av medelsbehovet under denna post.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle anslaget för nästa budgetår

höjas med (4 000 + 7 300 + 300+1 000+4 000+8 800+14 000 + 50 700—

5 100) 85 000 kronor till 400 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

III. Länsstyrelserna: Avlöningar.

Inledning.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 5 mars och 30 juni 1948

tillkallade chefen för inrikesdepartementet sex sakkunniga att inom departementet

biträda med utredning rörande länsstyrelsernas organisation och

ställning inom den lokala förvaltningen. De sakkunniga voro landshövdingen

A. N. Thomson, ordförande, landshövdingen Th. Bergquist, skattedirektören

S. Jarnerup, ledamoten av riksdagens andra kammare B. S. B:son

Norup, ledamoten av riksdagens första kammare E. E. Näsström samt avdelningschefen

i inrikesdepartementet A. V. R. Tottie. De sakkunniga, som

antagit benämningen 1948 års länsstyrelseutredning (i det följande benämnd

utredningen), ha i juli 1950 avgivit betänkande angående länsstyrelsernas

organisation och ställning inom länsförvaltningen (SOU 1950:28).

I betänkandet framlagda förslag avse väsentligen att åstadkomma dels

en samordning av länsförvaltningen och dels en nydaning av länsstyrelsernas

inre organisation.

I fråga om samordningen av länsförvaltningen har föreslagits, att de fristående

organen länsarbetsnämnd, länsbostadsnämnd, länsnykterhetsnämnd,

mödrahjälpsnämnd och länsvägnämnd inordnas i länsstyrelsen. Beträffande

lantbruksnämnden —- som förutsatts skola bestå som särskilt organ

— har förordats, dels att landshövdingen skall vara självskriven ledamot

och ordförande med landssekreteraren som suppleant för honom i hans

egenskap av ledamot, dels att landssekreteraren eller hans ersättare skall

närvara vid nämndens sammanträden även då landshövdingen tjänstgör

som ordförande.

Vidare föreslås, att länsstyrelsens experter knytas fastare till länsstyrelsen.

De skulle vara skyldiga att såsom föredragande i länsstyrelsen handlägga

dem berörande ärenden eller att eljest närvara vid handläggningen

i länsstyrelsen av dylika ärenden med rätt och skyldighet att vid avvikande

mening avgiva reservation. Skyldighet att åtaga sig föredragningsuppgifter

eller att eljest närvara skulle åläggas länsarkitekt, förste provinsialläkare,

länsveterinär, distriktsingenjör för vattenförsörjning och avlopp, landsfogde,

biträdande landsfogde, lappfogde, lappfogdeassistent och länsbrandinspektör.

Överlantmätaren och lantbruksdirektören, vilka icke avses skola

ianspråktagas som föredragande, skulle ha skyldighet att närvara vid

handläggningen i länsstyrelsen av dem berörande ärenden. En ny befattning

— socialkonsulent •— skulle inrättas, på vars innehavare skulle läggas

fattigvårds- och barnavårdskonsulentens samt länsnykterhetsnämndens ombudsmans

uppgifter.

Vad angår länsstyrelsernas inre organisation har utredningen förordat

införandet av sektionssystem, i samband varmed avdelningscheferna i prin
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

cip skulle befrias från egen föredragningsskyldighet. Deras uppgifter skulle

i stället bli av överdirektörs- och expeditionschefslcaraktär. Det av utredningen

framlagda förslaget till sektionsindclning och till personalorganisation

bygger på den förutsättningen, att de fristående organen i förut angiven

omfattning skulle inordnas i länsstyrelsen.

Utredningen har därjämte föreslagit, delvis som en konsekvens av de

fristående organens inordnande i länsstyrelsen, att lekmän såsom bisittare

skulle deltaga i länsstyrelsens beslut i vissa fall. De ärenden, vari lekmän

borde deltaga, skulle röra arbetsmarknadsfrågor, bostadspolitiska frågor,

socialvårdsfrågor, inbegripet ärenden rörande mödrahjälp och frihetsberövanden,

bebyggelseplanering samt väg- och trafikfrågor.

Betänkandet har varit föremål för en vidlyftig remissbehandling.

I praktiskt taget samtliga yttranden har anförts, att en samordning av

statsförvaltningens verksamhet på länsstadiet vore av väsentlig betydelse.

En stor del av de hörda myndigheterna ha funnit, att den erforderliga samordningen

bäst främjas, om utredningens förslag genomföras. Vissa myndigheter

ha emellertid ansett, att erforderlig samordning kunde vinnas

genom mindre omfattande reformer. Till dessa myndigheter hör arbetsmarknads-,

bostads- och lantbruksstyrelserna. Ett antal myndigheter —

såväl sådana som i princip tillstyrkt förslaget som sådana, vilka avstyrkt

dess genomförande f. n. -— ha ansett önskvärt, att frågan om samordning

beträffande byggnads- och planeringsväsendet upptages till slutlig prövning

först sedan resultaten av bl. a. utredningen angående stadsplaneväsendets

organisation, lokaliseringsutredningen samt vatten- och avloppsutredningen

föreligga.

Förslaget om sektionsindelning har tillstyrkts eller lämnats i huvudsak

utan erinran av samtliga länsstyrelser.

Sedan de i betänkandet framlagda förslagen blivit föremål för överväganden

inom departementet, uppdrog min företrädare i ämbetet åt utredningens

sekreterare, numera landssekreteraren Åke H:son Svlwan att i vissa avseenden

och med ledning av de avgivna remissutlåtandena överarbeta betänkandet.

I juli 1951 överlämnade Sylwan en promemoria, dagtecknad den

14 juli 1951 (i det följande kallad promemorian), med förslag till partiell

länsstyrelsereform.

Till grund för förslagen i promemorian har lagts antagandet, att någon

inordning i länsstyrelsen av länsarbetsnämnd, länsbostadsnämnd, länsnykterhetsnämnd

eller länsvägnämnd f. n. icke bör komma till stånd, men

att förslaget i övrigt i tillämpliga delar genomföres.

över promemorian ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,

bostadsstyrelsen, socialstyrelsen, byggnadsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

statskontoret, lanlbruksstyrelsen, veterinärstyrelsen, medicinalstyrelsen,

samtliga länsstyrelser, statens organisationsnämnd, Sveriges

juristförbund, tjänstemännens centralorganisation samt föreningarna Sve
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

riges landssekreterare, Sveriges landskamrerare, Sveriges landsfogdar, Sveriges

taxeringsintendenter, Sveriges landskanslister och landskontorister

ävensom föreningen kvinnor i statens tjänst och länsstyrelsernas kvinnliga

befattningshavares riksförbund.

Samordningen av länsförvaltningen.

Nuvarande förhållanden.

De speciella länsorganen. Under 1800-talet, särskilt dess senare del, samt

under 1900-talet har utvecklingen gått i riktning mot minskat inflytande

för länsstyrelserna. Det ena förvaltningsområdet efter det andra har utsöndrats

från länsstyrelsen och lagts direkt under central myndighet. Nya

statliga verksamhetsgrenar ha vidare tillkommit, för vilka i stor utsträckning

tillskapats speciella länsorgan vid sidan om länsstyrelsen. Särskilt

märkbar har denna utveckling blivit under de senaste decennierna. Härtill

har länsstyrelsernas alltmer ökande arbetsbörda samt deras organisationsform

medverkat. Utvecklingen har inneburit, att länsstyrelsen från att ha

varit en lantregering övergått till att bli ett förvaltningsorgan i länet vid

sidan av flera andra. Länsstyrelsen har dock alltjämt ganska vidsträckta

allmänna befogenheter, medan de nya länsorganen framstå som specialorgan.

Gemensamt för dessa är att de syssla med uppgifter, som äro av

vital betydelse för länet och ofta ha nära samband med särskilda länsstyrelseuppgifter,

samt att de ha att handlägga sina uppgifter ur de mera snäva

specialsynpunkterna.

Allmänna regler för ett samordnande av de olika organens arbete saknas.

F. n. föreligga otvivelaktigt stora brister i fråga om den lokala enhetligheten

och samordningen på viktiga områden. I och med den ständigt ökande omfattningen

av den statliga verksamheten och tillkomsten av allt flera självständiga

organ ha olägenheterna på senare tid accentuerats. Behovet av

samarbete framträder speciellt i fråga om den planeringsverksamhet, som

nu bedrives dels för att åstadkomma beredskap för extra ordinära förhållanden

och dels för en mer eller mindre direkt statlig ledning av utvecklingen

på skilda områden. I avsikt bl. a. att befordra samordningen har man

anförtrott landshövdingarna att såsom ordförande leda flera av de fristående

länsorganens verksamhet. Landshövdingen har därigenom kommit

att personligen få befattning med vissa statliga verksamhetsområden, som

äro undantagna från länsstyrelsen. Även om man genom denna personalunion

sökt ernå en viss garanti för samordning och samarbete, är det givet,

att landshövdingen icke har möjlighet att i varje dylikt organ följa det

löpande arbetet och svara för kontinuitet och samordning på grund av

omfattningen av hans ämbetsuppgifter i övrigt och andra honom i regel

åvilande allmänna uppdrag. Arbetet i de landshövdingen underställda orga
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

nen kommer därför faktiskt att vila på andra befattningshavare, av vilka

envar likväl är knuten allenast till ett visst organ.

Att de rådande förhållandena trots de försök till garantier för samordning,

som inrymmas i landshövdingens ordförandeskap i vissa länsorgan

samt vissa begränsade föreskrifter om samordning och samarbete icke äro

tillfredsställande, framgår bl. a. därav, att man inom åtskilliga län sett sig

nödsakad att tillskapa ett särskilt samarbetsorgan, på sina håll kallat länsråd,

med uppgift att främja den nödvändiga samordningen. I dessa samarbetsorgan

ingå under landshövdingens ordförandeskap vissa befattningshavare

hos länsstyrelsen samt chefstjänstemännen hos de viktigare av länsorganen.

I allmänhet deltaga landssekreteraren, vägdirektören, överlantmätaren,

länsarkitekten, förste provinsialläkaren, distriktsingenjören för

vattenförsörjning och avlopp, lantbruksdirektören, länsarbetsdirektören

samt länsbostadsdirektören. Syftet med ett dylikt organ är dels att bereda

deltagarna möjlighet att informera sig om pågående arbeten och aktuella

problem på andra närgränsande områden och dels att organet skall vara

ett forum för dryftande av särskilda ärenden eller andra enskilda frågor,

vilkas bedömanden äro beroende av de olika synpunkter, som finnas företrädda

i samarbetsorganet. De enskilda ärendena kunna emellertid aldrig

få ett definitivt avgörande i samarbetsorganet utan måste slutbehandlas hos

resp. länsorgan. Ofta kunna icke ens formliga remisser länsrådets olika

ledamöter emellan undvikas.

Experterna. Det ofrånkomliga behovet av särskild fackkunskap i olika

avseenden har för länsstyrelsens del kommit att tillgodoses genom inrättande

av speciella befattningar eller länsorgan vid sidan av länsstyrelsen eller

genom ianspråktagande av redan befintliga för ändamålet lämpliga sådana.

Vederbörande har att på sitt speciella område ställa sin sakkunskap till

länsstyrelsens förfogande. Experternas medverkan i länsstyrelsearbetet består

formellt i att de dels avlämna inspektionsrapporter och göra framställningar

om vidtagande av åtgärder och dels avgiva av länsstyrelsen infordrade

yttranden. Därjämte deltaga de bl. a. i av länsstyrelsen anordnade

sammanträden och överläggningar för att lämna upplysningar m. m. Experterna

äro sålunda var på sitt område rådgivare åt länsstyrelsen och ha icke

att deltaga i den interna handläggningen eller vid besluten, med undantag

för vägdirektören, vilken är föredragande i länsstyrelsen i vissa ärenden.

Vid sidan av dessa uppgifter ha experterna sådana, som ligga utanför

länsstyrelsens befogenhctssfär. I fråga om dessa uppgifter sortera experterna

i regel under något centralt ämbetsverk och utgöra dess länsorgan.

Detta har icke oväsentligt bidragit till att de olika experternas ställning

i länsförvaltningen fått en mycket skiftande utformning. Vissa av dem äro

uteslutande länsstyrelsens tjänstemän, biträden eller direkt underordnade

länsstyrelsen, andra i huvudsak fristående, andra åter direkt underordnade

vederbörande centrala verk.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Såsom länsstyrelsens experter räknas — förutom vägdirektören — lantbruksdirektören,

länsarkitekten, distriktsingenjören för vattenförsörjning

och avlopp, överlantmätaren, förste provinsialläkaren, länsveterinären, statens

fattigvårds- och barnavårdskonsulent, landsfogden, länsbrandinspektören,

barnavårdsassistenten, förste bilinspektör och bilinspektör samt

lappfogde. Mera tveksamt är, om fiskeriintendenterna skola anses som

länsstyrelsens experter. Visst biträde lämnas också länsstyrelsen av vederbörande

folkskolinspektörer. Vidare nyttja länsstyrelserna som experter

vissa icke-statliga befattningshavare såsom i elkraftsförsörjningsfrågor de

elektriska länsföreningarnas konsulenter samt i vissa vägärenden och andra

planärenden vederbörande landsantikvarie.

Förslag.

Utredningen har föreslagit, att de uppgifter, som nu ankomma på de fristående

länsorganen länsarbetsnämnd, länsbostadsnämnd, länsnykterhetsnämnd,

länsvägnämnd och mödrahjälpsnämnd, skulle överflyttas på länsstyrelsen,

i vilken dessa nämnder skulle inordnas. Beträffande lantbruksnämnden

skulle vissa andra åtgärder vidtagas.

Såsom inledningsvis antytts skulle i samband med inordnandet av nämnderna

lekmän knytas till länsstyrelserna som bisittare vid handläggningen

av vissa ärenden. Vidare skulle länsstyrelsens experter ha skyldighet att

i länsstyrelsen vara föredragande i vissa ärenden ävensom att också eljest

närvara vid handläggningen av dem berörande ärenden.

I promemorian förutsattes bl. a., att allenast mödrahjälpsnämnden inordnas

i länsstyrelsen. Vad utredningen förordat beträffande lantbruksnämnden

föreslås skola gälla även för länsarbetsnämnd och länsbostadsnämnd.

Detta innebär bl. a., att landshövdingen obligatoriskt skall vara

ordförande även i dessa nämnder med landssekreteraren och dennes ersättare

som suppleant för landshövdingen i hans egenskap av ledamot.

Skulle landshövdingarna icke anses obligatoriskt böra vara ordförande i

nämnderna, bör vid inträffande vakanser på ordförandeposterna i nämnderna

eftersträvas, att landshövdingen eller eventuellt landssekreteraren utses

till ordförande. Även i nu avsedda fall bör — oavsett vem som är ordförande

— landssekreteraren eller annan av länsstyrelsen utsedd befattningshavare

ha rätt och skyldighet att närvara vid nämndernas sammanträden.

I fråga om länsnykterhetsnämnd och länsvägnämnd uttalas i promemorian,

att behovet av samordning är av något annan art än i fråga om de nyss

berörda nämnderna. Några särskilda åtgärder synas här tills vidare icke

erforderliga.

Vad angår frågan om lekmannamedverkan har i promemorian anförts,

att denna — i och med ställningstagandet till samordningsfrågan — icke är

aktuell beträffande handläggning av ärenden rörande arbetsmarknaden,

bostadspolitik samt väg- och trafikfrågor. Däremot bör sådan medverkan

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

föreskrivas i socialvårdsärenden, däri inbegripet mödrahjälpsärenden och

ärenden rörande frihetsberövanden. Med hänsyn till lokaliseringsutredningens

förslag har lekmannamedverkan beträffande bebyggelseplaneringen

ansetts ej böra införas f. n.

Beträffande experterna anföres i promemorian i huvudsak följande.

För att ytterligare stärka garantierna för samordning och samtidigt förenkla

samarbetsformerna böra såväl experterna som chefstjänstemännen

hos nämnderna ha skyldighet att närvara vid handläggning i länsstyrelsen

av dem berörande ärenden. Vissa av experterna torde dessutom böra åläggas

föredragningsskyldighet i enlighet med vad utredningen förordat.

Utredningens förslag beträffande socialkonsulenterna förfaller i och med

att länsnykterhetsnämnden icke skall inordnas i länsstyrelsen. I övrigt torde

utredningens förslag beträffande experterna, vilket förslag bygger på att

varje länsstyrelse äger bestämma i vilken utsträckning experterna skola

vara föredragande, böra genomföras, möjligen med den modifikationen beträffande

lappfogdarna, att de icke formligen bli befattningshavare i länsstyrelsen.

Vägdirektörens skyldighet att vara föredragande bör kompletteras

med skyldighet för honom att även eljest vara närvarande vid handläggning

av honom berörande ärenden med rätt och plikt att i förekommande fall

anmäla avvikande mening. Föredragningsskyldighet samt skyldighet att

på sätt nu sagts även eljest deltaga i handläggningen torde böra åläggas

länsarkitekt och eventuellt biträdande länsarkitekt, länsveterinär, förste

provinsialläkare, distriktsingenjör för vattenförsörjning och avlopp, lappfogde,

länsbrandinspektör, länsskogsbrandinspektör, landsfogde, biträdande

landsfogde, fattigvårds- och barnavårdskonsulent samt barnavårdsassistent.

Slutligt ståndpunktstagande till frågan om distriktsingenjörens samt landsfogdens

och biträdande landsfogdens ställning och utformningen av deras

föredragning kan emellertid måhända uppskjutas till i samband med prövningen

av vatten- och avloppssakkunnigas resp. polisutredningens förslag.

Väl icke föredragningsskyldighet, men däremot skyldighet att på förut

angivet sätt eljest deltaga i handläggningen av vissa ärenden, bör vidare

åligga överlantmätaren, lantbruksdirektören, länsarbetsdirektören och länsbostadsdirektören

samt eventuellt den som i vederbörlig ordning av resp.

myndighet i dessas ställe utses att representera myndigheten.

Vid genomförandet av de angivna förslagen skulle länsstyrelserna beredas

tillfälle att i mån av behov utveckla och effektivisera länsrådsinstitutionen.

Någon anledning att lagfästa eller närmare reglera länsrådsinstitutionen

finnes icke.

Yttranden.

Flertalet hörda myndigheter ha i huvudsak ej något att erinra mot de i

promemorian framförda förslagen. Det framhålles emellertid i åtskilliga yttranden,

att landshövdingarna ej obligatoriskt böra vara ordförande i lantbruks-,

länsarbets- och länsbostadsnämnderna. I stället bör frågan härom

avgöras från fall till fall. En del länsstyrelser anse det ej nödvändigt eller

lämpligt föreskriva, att landssekreterare eller annan länsstyrelsetjänsteman

skall vara skyldig närvara i nämnderna. Skyldigheten för nämndernas

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

chefstjänstemän och experterna att närvara i länsstyrelsen anses av några

remissmyndigheter böra inträda först när länsstyrelsen anser deras närvaro

påkallad. I tre yttranden uttalas farhågor för att experterna icke skulle

medhinna sina egentliga uppgifter, därest de ålades föredragningsskyldighet

i länsstyrelsen. Ett par myndigheter framhålla önskvärdheten av att systemet

med länsråd regleras författningsmässigt.

Departementschefen.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen är länsförvaltningen splittrad

på ett flertal från varandra fristående länsorgan. Anledningen härtill

torde främst vara, att behandlingen av de frågor, som tillagts de särskilda

länsorganen, krävt speciell sakkunskap samt medverkan av lekmän, krav,

som länsstyrelserna med nuvarande organisation icke ansetts kunna tillgodose.

Dessa nya organ ha kunnat koncentrera sig på sina specialuppgifter

på ett sätt, som utan tvivel varit till stort gagn, men samtidigt ha olägenheterna

av splittringen varit avsevärda icke minst för allmänheten, som

ofta måste i samma ärende vända sig till ett flertal länsorgan. Framförallt

ha de framträtt på samhällsplaneringens, byggnadsväsendets och socialvårdens

områden.

Vid t. ex. bebyggelseplanering fordras deltagande av — förutom länsstyrelse

och merendels lantbruksnämnd — länsarkitekt, överlantmätare, vägdirektör,

distriktsingenjör för vatten och avlopp, landsantikvarie m. fl. Som

remissmyndigheter eller självständigt beslutande organ deltaga i byggnadsfrågor

jämte länsstyrelsen och övriga nyssnämnda myndigheter länsarbetsnämnd,

länsbostadsnämnd, yrkesinspektör och andra. Inspektioner på socialvårdens

och närliggande arbetsfält förrättas såväl av länsstyrelsens

tjänstemän som av fattigvårds- och barnavårdskonsulenter samt tjänsteläkare.

Vad jag nu anfört torde vara tillräckligt för att belysa det starka behovet

av en samordning de olika myndigheterna emellan. Regler och fastställda

former för detta samarbete saknas i stort sett. För att i någon mån råda

bot på bristen härutinnan har inom flertalet län ett formlöst samarbete

kommit till stånd genom de s. k. länsråden. Vidare har man sökt främja

samordningen genom att i största möjliga utsträckning förordna landshövdingarna

såsom ordförande i länsnämnderna.

De i promemorian framförda förslagen i förevarande hänseenden innebära

följande. Man förutsätter, att mödrahjälpsnämnden skall inlemmas i

länsstyrelsen. I länsarbets-, länsbostads- och lantbruksnämnd skall landshövdingen

vara självskriven ledamot och ordförande. Såsom personlig suppleant

för honom i hans egenskap av ledamot föreslås landssekreteraren

skola fungera. Därest landshövdingen icke anses skola obligatoriskt vara

ordförande, förordas alternativt, att man vid uppkommande vakanser eftersträvar,

att han utses till ordförande. Vidare föreslås, att — oavsett vem

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

15

som är ordförande — landssekreteraren eller annan länsstyrelsetjänsteman

skall ha rätt och skyldighet att närvara vid nämndernas sammanträden.

Å andra sidan skola chefstjänstemännen hos länsnämnderna ävensom länsstyrelseexperterna

ha rätt och skyldighet att närvara vid handläggningen

inom länsstyrelserna av dem berörande ärenden. Slutligen förutsättes, att

länsstyrelsen skall kunna ålägga experterna viss föredragningsskyldighet vid

länsstyrelsen. Skyldighet skall åvila expert och chefstjänsteman, antingen

han är föredragande eller ej, att vid avvikande mening avgiva reservation.

Spörsmålet om medverkan av lekmän i länsstyrelsen i socialvårdsfrågor

har behandlats av alkoholistvårdsutredningen, 1948 års lösdriveriutredning

och socialvårdskommittén, till vilkas förslag i detta avseende slutlig ställning

ännu icke tagits. Under hand har jag inhämtat, att motsvarande frågor

äro föremål för överväganden inom barnavårdsutredningen och 1947 års

psykopatvårdsutredning. Vidare torde frågan om administrativa frihetsberövanden

över huvud taget komma att bliva föremål för närmare överväganden.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden finner jag mig icke kunna

f. n. taga slutlig ställning till förslaget om lekmannamedverkan i länsstyrelserna.

Härav följer, att jag ej nu kan förorda, att mödrahjälpsnämnderna

inordnas i länsstyrelserna.

Den under rådande förhållanden lämpligaste vägen till samordning inom

länsförvaltningen anser jag vara att skapa bättre förutsättningar för en

intensivare samverkan på tjänstemannaplanet. Vidare finner jag naturligt

att landshövdingarna skola vara ordförande i länsnämnderna. Denna ordning

torde emellertid icke böra göras obligatorisk. Vad i promemorian i

övrigt föreslagits beträffande samordningen föranleder ej någon erinran

från min sida. Jag förutsätter emellertid, att de erforderliga administrativa

föreskrifterna komma att utformas på sådant sätt, att experternas fältarbete

ej hindras.

Länsstyrelsernas inre organisation.

Nuvarande förhållanden.

Länsstyrelsens inre organisation har senast blivit föremål för översyn

år 1937. Därvid företogs emellertid i princip icke någon ändring av organisationstypen,

vilken bestått alltsedan länsstyrelsernas tillkomst på 1600- talet. I några hänseenden har under 1940-talet avsteg gjorts från den traditionella

organisationen.

Enligt gällande ordning är länsstyrelsen uppdelad i två huvudavdelningar,

landskansli och landskontor. Landshövdingen — eller vid förfall för honom

•— avdelningschef äger ensam beslutanderätt i ärenden, som föredragas

inför honom. Länsstyrelsen kan uppdraga beslutanderätten åt avdelningschef

beträffande ärenden, vilka äro av den art att de icke skäligen böra

kräva deltagande av landshövdingen. Föredragande äger ensam meddela

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

beslut dels i ärenden av expeditionell natur och dels i vissa av länsstyrelsen

särskilt bestämda ärenden, som eljest äro av den art, att i avgörandet icke

skäligen bör krävas deltagande av mera än en person.

För landskansliet är landssekreteraren chef och tillika den främste av

föredragandena. Under honom finnas som föredragande en eller flera länsassessorer

samt länsnotarier av olika grader (länsnotarie av 1 :a klass, av

2:a klass och icke-ordinarie länsnotarie). I viss begränsad omfattning kan

länsstyrelsen också anförtro föredragning åt landskanslister. Länsassessorerna

och det övervägande flertalet länsnotarier äro jurister. Sedan år 1944

är på landskansliet inrättad en försvarsavdelning för handläggning av civilförsvars-

och därmed sammanhängande ärenden. Chef för denna avdelning

och föredragande är civilförsvarsdirektören. Slutligen är chefen för vägförvaltningen

i länet, vägdirektören, föredragande i länsstyrelsen i flertalet

vägärenden.

Närmast under föredragandena finnas landskanslister. De ordinarie

landskanslisterna äro i regel föreståndare för de arbetsdetaljer, i vilka

landskanslierna skola vara indelade. Dessa arbetsdetaljer skola vara uppbyggda

kring ett eller flera diarier. Under detaljföreståndaren sortera för

utförande av olika slag av arbete å detaljen övriga biträden i olika grader,

icke-ordinarie landskanslister, kansliskrivare, kontorister, kanslibiträden,

kontorsbiträden samt biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Landskontorets chef och främste föredragande är landskamreraren, som

även är ordförande i länsprövningsnämnden och länets fastighetsprövningsnämnd.

Under landskamreraren finnas likaledes ett antal föredragande

i olika grader. Landskamreraren torde i flertalet län som föredragande

handlägga i huvudsak endast personalärenden samt remisser rörande vissa

betänkanden.

Emellertid är landskontoret i mera utpräglad grad än landskansliet uppdelat

på avdelningar. Främst kommer härvid i betraktande taxeringsavdelningen

under taxeringsintendenten. Denne är underställd landskamreraren

såsom personalchef men icke med avseende på sina arbetsuppgifter

eller taxeringsarbetets ordnande. På taxeringsavdelningen tjänstgöra taxeringsrevisor,

taxeringsinspektörer och taxeringsassistenter såsom föredragande

samt biträden åt taxeringsintendenten ävensom kontrollanter, landskontorister

och biträdespersonal.

Vidare är på landskontoret organiserad en särskild avdelning för handläggning

av folkbokförings- och uppbördsärenden. Föredragande i dessa

ärenden skall vara en länsassessor, som närmast under landskamreraren

är chef för avdelningen. Avdelningen är uppdelad i en folkbokförings- och

en uppbördsdetalj. På vardera detaljen finnas landskontorister, varav en

föreståndare, samt biträdespersonal.

Som en särskild avdelning fungerar även anordnings- och bokföringsväsendet

under länsbokhållaren av 1 :a klass som föredragande och chef

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

närmast under landskamreraren. Där tjänstgöra vidare en eller flera länsbokhållare

som föredragande samt landskontorister och biträdespersonal.

Landskontorets övriga befattningshavare bilda en allmän avdelning, till

vilken i regel höra en länsassessor och stundom någon länsbokhållare som

föredragande samt en eller flera landskontorister och biträdespersonal.

Vid förfall för landskamreraren träder någon av länsassessorerna i dennes

ställe. Taxeringsintendenten fungerar i regel icke som landskamrerarens

ersättare.

Landskontoret är liksom landskansliet uppdelat i arbetsdetaljer, var och

en under ledning av en ordinarie landskontorist. Uppdelningen i arbetsdetaljer

ansluter sig till landskontorets indelning i avdelningar.

Ansvällningen av arbetsuppgifterna och ökningen av personalen ha medfört

växande svårigheter för länsstyrelsens ledning att samordna arbetet

och bevara kontinuiteten. Landshövdingen är den ende, på vilken såväl

ansvaret för samordningen som de formella befogenheterna att övervaka

densamma vilar. Den överblick över och ledning av länsstyrelsens dagliga

verksamhet i alla detaljer, som landshövdingen tidigare kunde ha, är icke

längre möjlig. Även avdelningscheferna kunna till följd av sin föredragningsskyldighet

och sin personalchefsuppgift endast i ganska begränsad

omfattning hålla en samlad överblick över hela verksamheten.

Arbetsuppgifterna äro fördelade mellan de olika befattningshavarna icke

med hänsyn till ärendenas inre samhörighet utan efter deras svårighetsgrad.

Detta är en följd av att hittills företagna organisationsförändringar till

yttersta syfte haft att avlasta vissa uppgifter från avdelningscheferna. Behovet

av samordning har därvid först i andra hand kunnat tillgodoses.

Systemet med arbetsdetaljer medför väl vissa möjligheter till koncentrering

och differentiering av arbetsuppgifterna på landskanslist- och landskontorist-

samt biträdesplanet. Men genom att var och en av arbetsdetaljerna

endast i vissa fall underställts en enda föredragande, kan en enhetlig

ledning ofta icke åstadkommas. Till belysning av svårigheterna härvidlag

FÖREDRAGANDE

Allm.

brev
ärenden
-

Fasllg
hcts
ärcnden
-

Väg
ärenden
-

Trafik
ärendcn
-

Sociala

ärenden

ARBETS
DETALJ
-

Försvars
ärenden
-

2—Bihang till riksdagens protokoll 1052. 1 samt. Nr 155.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj ris proposition nr 155.

må å föregående sida upptagna schema över ärendenas fördelning på arbetsdetaljer

och föredragande vid ett landskansli tjäna.

Gällande organisationsform fyller ej heller de fordringar, som en aktiv

förvaltningsverksainhet uppställer. Till följd härav ha åtskilliga uppgifter

anförtrotts speciella länsorgan.

Förslag.

Utredningen har sökt utforma en organisationstyp, som enligt dess mening

i olika avseenden bör bidraga till att avlägsna vissa med den nuvarande

organisationen sammanhängande olägenheter. Särskilt har eftersträvats

att åstadkomma möjligheter för en ökad decentralisering av beslutanderätten

inom länsstyrelsen samt att stärka garantierna för samordning.

Utredningen föreslår, att envar av länsstyrelsens huvudavdelningar, vilka

anses böra bibehållas, skall indelas i ett antal sektioner. Efter vissa överväganden,

för vilka närmare redogöres i betänkandet (s. 457 ff.), har utredningen

funnit, att länsstyrelserna med hänsyn till arbetsbelastningen kunna

indelas i följande grupper.

L ä

n

Grupp I

Grupp III

c.

Grupp IV

Stockholms

A.

Jönköpings

Uppsala

Malmöhus

Östergötlands

Kalmar

Kronobergs

Göteborg o. Bohus

Kristianstads

Värmlands

D.

Blekinge

Hallands

Kopparbergs

Västmanlands

Grupp II

Gävleborgs

Södermanlands

Älvsborgs

3

Skaraborgs1

Grupp V

Västernorrlands

Västerbottens

Norrbottens

Jämtlands

Gotlands

1 Ur landskontorssynpunkt äro länsstyrelserna i Skaraborgs och Örebro län att hän- föra till grupp III C.

På flertalet landskanslier föreslås skola finnas fem sektioner, nämligen

planeringssektionen för ärenden, som angå bebyggelseplaneringen, byggnadsväsendet,

den bostadspolitiska verksamheten, vägväsendet samt trafikväsendet

m. in., arbetsmarknadssektionen för ärenden, som angå den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten, socialsektionen för socialvårdsfrågor

samt ärenden angående hälso- och sjukvård in. m., försvarssektionen för

ärenden, som angå civilförsvaret och brandväsendet, samt allmänna sektionen

för övriga på landskansliet ankommande ärenden, exempelvis personalärenden,

överexekutorsgöromål ävensom ärenden angående allmän ordning

och säkerhet samt polisväsendet m. in. Planeringssektionen tänkes bestå av

tre i viss mån särskilda underavdelningar, en för bebyggelseplanering, byggnadsväsende,

vägväsende m. in., en för den bostadspolitiska verksamheten

samt en för trafikväsendet. På landskanslierna i Uppsala, Kronobergs, Ble
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

kinge, Hallands och Västmanlands län föreslås socialseklionen och allmänna

sektionen skola sammanslås. Landskansliet i Gotlands län bör vara

indelat i arbetsmarknadssektion, försvarssektion och en allmän sektion,

omfattande de ärendegrupper, som i flertalet län höra under planeringssektionen,

socialsektionen och allmänna sektionen.

Landskontoren föreslås samtliga uppdelade på tre sektioner, nämligen

taxeringssektionen för taxeringsfrågor, folkbokförings- och uppbördssektionen

för ärenden, som höra till folkbokföringen och uppbördsväsendet,

samt en allmänt ekonomisk sektion för övriga till landskontorets verksamhetsområde

hörande ärenden. Som en underavdelning ingår i sistnämnda

sektion anordnings- och bokföringsavdelningen.

Länsstyrelsens huvudavdelningar, landskansli och landskontor, skola liksom

nu lyda under landssekreteraren resp. landskamreraren. Avdelningscheferna,

som avses bli befriade från egen föredragningsskyldighet (utom i

Gotlands län), föreslås skola i vidgad omfattning kunna i stället för landshövdingen

avgöra vissa ärenden samt efter landshövdingens bestämmande

även leda länsstyrelsens allmänna verksamhet och på vissa områden övertaga

landshövdingens uppgifter härutinnan. För att de skola bli i stånd

att svara för samordning och kontinuitet förordar utredningen, att de skola

deltaga i handläggningen av alla ärenden, som avgöras av landshövdingen.

Avdelningscheferna skola liksom nu vid förfall för landshövdingen var för

sin avdelning träda i hans ställe.

Varje sektion skall stå under ledning av en sektionschef, som inom sektionen

dels bör ha beslutanderätt i åtskilliga löpande ärenden, dels skall

vara den främste föredraganden och dels utöva den omedelbara ledningen

av det dagliga arbetet. Sektionschefen skall med uppmärksamhet följa

utvecklingen inom sektionens verksamhetsområde samt tillse, att av förhållandena

påkallade åtgärder vidtagas. Behov föreligger av att vid länsstyrelserna

kunna företaga ytterligare decentralisering av såväl beslutanderätt

som vissa andra funktioner utöver den decentralisering, som normalt bör

ske till sektionscheferna. Utredningen har anfört, att landssekreterarens

expeditionschef sgranskning i alla ärenden, vilka avgöras av landshövdingen,

skall kunna fördelas mellan landssekreteraren och annan kvalificerad

befattningshavare. En sådan decentralisering är en av de viktigaste förutsättningarna

för att avdelningschefen skall kunna fylla sina uppgifter beträffande

särskilt samordningen.

Vid länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län har man provisoriskt

löst denna fråga och sökt att tillgodose behovet av eu expeditionschefsgranskning

genom att en biträdande landssekreterare förordnats att efter

länsstyrelsens bestämmande handlägga vissa på landssekreteraren eljest

ankommande ärenden.

Genom alt landssekreterarna avses skola i vidgad omfattning få övertaga

vissa av landshövdingens uppgifter torde landssekreterarna i stor utsträck
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Mnj.ts proposition nr 155.

ning få leda eller eljest deltaga i sammanträden av olika slag. Till följd

härav måste finnas någon annan befattningshavare, som vid alla sådana

tillfällen kan övertaga landssekreterarens uppgifter med avseende på det

löpande arbetet, åtminstone såvitt angår ärenden som ej tåla uppskov. Vidare

måste lättnad kunna beredas avdelningschefen för att han skall kunna

ägna sig åt större frågor eller uppgifter av samordnande natur, vilka icke

lämpligen kunna läggas på annan befattningshavare. De uppgifter, om

vilka nu är fråga, böra i första hand läggas på chefen för landskansliets

allmänna sektion. Chefen för denna sektion torde i allmänhet stå närmast

till att vid förfall för landssekreteraren tjänstgöra som vikarie för denne.

Under denne sektionschefs omedelbara ledning står ett mera differentierat

och till arbetsmängden större verksamhetsfält än vad åtminstone till en

början kan beräknas bli förhållandet på någon annan sektion på landskansliet

med undantag för planeringssektionen, där emellertid i stor utsträckning

i första hand specialföredragande svara för delar av sektionens ämnesområden

(vägdirektör, trafikföredragande).

Den underlydande personalen skall fördelas av länsstyrelsen på de olika

sektionerna, varvid en viss rörlighet förutsättes skola finnas dels för att

möta tillfälliga ökningar i arbetet på någon sektion och dels för att möjliggöra

en allsidig utbildning.

Som ett led i strävandena att decentralisera vissa uppgifter inom länsstyrelserna

avser utredningen vidare att föredragningsuppgifter skola tilldelas

sådana landskanslister och landskontorister, som kunna anses lämpliga

härför. Om den huvudsakliga handläggningen av rutinärenden skulle

ankomma på juristföredragande, skulle detta innebära användande av överkvalificerad

arbetskraft. Landskanslisternas och landskontoristernas uppgifter

som arbetsledare böra alltjämt kvarstå. Tillsynen över biträdespersonalen

för en hel sektion torde emellertid i fortsättningen böra åvila allenast

en dylik befattningshavare. Härigenom kommer dessa befattningshavares

ansvar att öka.

Utredningen upplyser, att det förordade systemet med sektionsindelning

sedan 1949 försöksvis tillämpats vid länsstyrelserna i Kronobergs, Malmöhus,

Värmlands, Västernorrlands och Jämtlands län.

Promemorian. De ändringar i den av länsstyrelseutredningen föreslagna

sektionsindelningen, som betingas av begränsningen av förändringarna i

den yttre organisationen, äro i första hand, att arbetsinarknadssektionen

utgår och att den särskilda bostadspolitiska avdelningen inom planeringssektionen

försvinner. Sistnämnda sektion skulle därefter omfatta en bebyggelseplanerings-

och vägdetalj och en trafikdetalj. Sektionen torde fortfarande

bli tillräckligt stor för att böra bibehållas. Eventuella framtida

arbetsuppgifter ifråga om näringslivets lokalisering torde vidare få förutsättas

tillkomma en planeringssektion. Därutöver minskas socialsektionens

arbetsuppgifter genom att den allmänna tillsynen av nykterhetsvården och

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kiingl. Maj.ts proposition nr 155.

vad därmed sammanhänger bortfaller. Allmänna sektionen och försvarssektionen

undergå inga förändringar av betydelse.

Vad sålunda anförts föranleder i första hand den slutsatsen, att utredningens

förslag till sektionsindelning av landskanslierna skulle kunna

bibehållas oförändrat med undantag av allenast arbetsmarknadssektionen

och bostadsdetaljen.

Den reduktion av personalplanen, som till följd av inskränkningen i

arbetsuppgifterna i förhållande till utredningens förslag måste företagas,

medför emellertid, att personaldispositionen vid åtskilliga landskanslier vid

oförändrad sektionsindelning helt skulle förlora den erforderliga smidigheten.

Under sådana förhållanden torde det bli nödvändigt att vid flertalet

landskanslier minska antalet sektioner. Den minsta av sektionerna är socialsektionen

och det torde därför vara lämpligt att sammanslå denna med sektionen

för allmänna ärenden. Förutsättningar att bilda en särskild socialsektion

föreligga emellertid vid landskanslierna i Stockholms, Malmöhus,

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Västernorrlands och Norrbottens län. Med

hänsyn till de tämligen likartade förhållandena inom de två nordligaste

länen och de sociala problemens stora betydelse därstädes, föreligga starka

skäl för att även i Västerbottens län organisera en särskild socialsektion.

Med stöd av det anförda och under hänvisning i övrigt till utredningen

förordas i promemorian en indelning av landskanslierna i följande sektioner,

nämligen

1. i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län en allmän sektion, en planeringssektion,

en socialsektion och en försvar ssektion;

2. i Gotlands län en allmän sektion och en försvarssektion; samt

3. i övriga län en sektion för allmänna ärenden och sociala ärenden, en

planeringssektion och en försvarssektion.

Förändringarna beträffande landskontoren i förhållande till utredningens

förslag äro förhållandevis obetydliga. Någon anledning att ändra den föreslagna

sektionsindelningen föreligger ej. Landskontoren i samtliga län skulle

alltså indelas i en allmänt ekonomisk sektion, en taxeringssektion samt

en folkbokförings- och uppbördssektion.

I fråga om personalorganisationen bygger promemorian i huvudsak på

utredningens förslag. I promemorian anföres bl. a. följande.

Vad först angår landskanslierna överflyttas vid envar av de länsstyrelser,

som tillhöra grupperna I, II och III, eller tillhopa 18 länsstyrelser, en befattning

som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång från landskansliet till

landskontoret. Samtidigt beräknas den lägre biträdespersonalen böra utökas

med vissa befattningshavare i reglerad befordringsgång, i första hand som

ersättning för indragna tjänster i högre lönegrader. Vidare hör landshövdingens

handsekreterare vid envar av 19 länsstyrelser redovisas som gemensam

för landskansli och landskontor och de för biträde åt landsfog
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

darna avsedda befattningarna som kanslibiträde upptagas i landskansliets

allmänna personalplan.

De nuvarande befattningarna som biträdande landssekreterare i lönegrad

Cg 33 (en i Stockholms och en i Malmöhus län) och som länsassessor i

lönegrad Ca 30 indragas. I stället tillkomma befattningar som sektionschef,

nämligen 23 befattningar som förste länsassessor och 30 befattningar som

länsassessor i lönegrad Ca 31. I ettvart av Stockholms, Malmöhus samt

Göteborgs och Bohus län tillkommer vidare en befattning som förste länsnotarie.

Totalt innebär det reviderade förslaget till personalplaner för landskanslierna

i fråga om personal över lönegrad Ca 8 eu minskning i förhållande

till nuvarande organisation med 3 befattningar.

Vad härefter angår landskontoret böra taxeringsintendenterna och samtliga

länsassessorer utom fyra övergå till att bli sektionschefer. Vidare böra

fem befattningar som biträdande taxeringsintendent inrättas, vilka böra

vara extra ordinarie med hänsyn till att behovet av tjänsterna är av stadigvarande

natur. Detta förslag har icke direkt samband med sektionsindelningen

utan avser att stärka taxeringsorganisationen.

Av utredningen föreslagen omvandling av befattningarna som taxeringskontrollant

till landskontoristtjänster torde böra genomföras.

Den närmare innebörden av förslagen rörande personalförändringarna

framgår av de till denna proposition fogade bilagorna 1—4.

Yttranden.

Vad först angår grupperingen av länsstyrelserna efter

arbetsbelastning har denna lämnats utan erinran av samtliga länsstyrelser

utom av länsstyrelsen i Västmanlands län. Denna länsstyrelse anser, att den

bör hänföras till gruppen III C i stället för III D.

I fråga om den inre organisationen ha länsstyrelserna i de

län, som försöksvis tillämpat sektionsindelningen, uttalat att detta system

visat sig betydligt överlägset den nu gällande organisationsformen och medfört

betydande fördelar i fråga om arbetsresultaten. Länsstyrelsen i Kronobergs

län anför, att det varit särskilt värdefullt att ha kunnat utnyttja

fördelarna hos denna organisation under ett skede, som kännetecknas av

stark ansvällning av landskansliets arbetsuppgifter med åtföljande ökning

av väl den lägre men ej den högre kvalificerade personalen. Härigenom ha

de problem, som i samband med sistnämnda förhållande uppstått, på ett

bättre sätt kunnat bemästras.

Statskontoret anser för sin del att de föreslagna socialsektionerna böra

slopas och ingå i de allmänna sektionerna. Ämbetsverket ifrågasätter även,

huruvida i vart fall vid de mindre länsstyrelserna en särskild planeringssektion

påfordras.

Socialstyrelsen å sin sida yrkar, att — med undantag för Gotlands län —

en särskild socialsektion inrättas vid alla länsstyrelser med hänsyn till befolkningsutvecklingen,

de familjesociala förändringarna samt den intensi
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

fiering av socialvården, som följer av kommunindelningsreformen. Till detta

yrkande ansluta sig länsstyrelserna i Östergötlands, Jönköpings, Blekinge,

Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Jämtlands län. Länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län föreslår, att taxeringsavdelningarna i

de fem största länen med hänsyn till sin storlek uppdelas på två sektioner.

Vad angår personalorganisationen framhåller socialstyrelsen,

att en kraftig personell förstärkning för handläggningen av socialfrågor

är oundgängligen nödvändig. Till socialsektionerna böra såsom kvalificerade

befattningshavare knytas en sektionschef, en socialkonsulent och en barnavårdsassistent

samt ytterligare en tjänsteman, som erfordras efter genomförandet

av förslaget om socialhjälp.

Statskontoret anser, att det bör undersökas, om ej antalet förste länsnotariebefattningar

kan nedbringas och ersättas med länsnotarietjänster.

Statens organisationsnämnd anser sig icke böra ingå på en detaljbedömning

av den föreslagna personalorganisationen i avvaktan på resultaten

av nämndens bedrivna organisationsundersökningar vid länsstyrelserna.

Flertalet länsstyrelser ha hemställt om viss arbetskraftsförstärkning.

I fråga om den kvalificerade personalen på landskanslierna har länsstyrelsen

i Gotlands län ansett, att landssekreteraren ej samtidigt borde vara

chef för allmänna sektionen utan att denna borde tilldelas en särskild

sektionschef. Länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Malmöhus, Hallands,

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Västmanlands, Gävleborgs och Västernorrlands

län hemställa, att antalet icke-ordinarie länsnotarier ej minskas,

Malmöhus, Hallands och Gävleborgs län, såvitt avser en av de två för dessa

län till indragning förordade tjänsterna. Länsstyrelsen i Västernorrlands

län begär inrättande av en ny länsnotarietjänst. Härjämte yrka länsstyrelserna

i Skaraborgs, Värmlands och Jämtlands län, att de måtte för den av

dem föreslagna socialsektionen tilldelas vardera en tjänst som sektionschef.

Vidare föreslår länsstyrelsen i Stockholms län utbyte av den föreslagna

tjänsten som förste länsnotarie i Ca 29 på allmänna sektionen mot en länsassessorstjänst.

Slutligen yrkar länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

inrättande av en tjänst som assistent i Ca 27 på försvarssektionen.

Beträffande övrig personal inom landskanslierna — såvitt angår sådan

som uppföres på personalförteckningen — föreslås, att följande tjänster

upptagas utöver vad som förordats enligt promemorian, nämligen 3 förste

landskanslister i Ca 24, 2 landskanslister i Ca 21, 6 landskanslister i reglerad

befordringsgång, 1 kontorsskrivare i Ca 19, 1 kansliskrivare i Ca 15, 5

kontorister i Ca 13 och 4 kanslibiträden i Ca 11 ävensom utbyte av 2 kontorsbiträdestjänster

mot kanslibiträdestjänster.

I avseende på personalen på landskontoren föreslå länsstyrelserna i Östergötlands,

Kalmar, Värmlands, Örebro, Västerbottens och Norrbottens län

förstärkning av taxeringsavdelningen med 1 biträdande taxeringsintendent.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser, att dess taxeringsavdelning

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

bör tillföras 2 i stället för — såsom föreslagits — 1 sådan tjänst. Vidare

hemställa länsstyrelsen i Älvsborgs län om en ny länsassessorstjänst och

länsstyrelserna i Kronobergs, Kalmar och Skaraborgs län om vardera en

ytterligare tjänst som länsbokhållare. Länsstyrelsen i Kronobergs län föreslår

vidare, att den nuvarande befattningen som kontrollant ersättes med en

taxeringsassistenttjänst, och länsstyrelsen i Norrbottens län hemställer, att

ytterligare 1 taxeringsinspektörs- och 1 taxeringsassistenttjänst tillföras

taxeringsavdelningen i länet. Slutligen yrkas förstärkning på en taxeringsavdelning

med 1 landskontorist.

Departementschefen.

Länsstyi’elsens organisationsform har tillkommit och avpassats efter

arbetsuppgifter, som varken till sin innebörd eller omfattning äro jämförbara

med de nuvarande. Organisationen är icke heller konstruerad med

tillräcklig hänsyn till behovet av att på länsstyrelsen kunna lägga nya

arbetsuppgifter.

I likhet med vad som förutsatts i utredningen och promemorian anser

jag lämpligt, att den nuvarande indelningen av länsstyrelsen i två huvudavdelningar,

landskontor och landskansli, bibehålies. Länsstyrelsens arbetsuppgifter

låta sig nämligen naturligt indelas i å ena sidan sådana som höra

till kameral- och skatteväsendet samt å andra sidan övriga ärenden. Länsstyrelsens

uppgifter äro numera så omfattande, att den inre organisationen

måste rationaliseras om de tidigare antydda olägenheterna skola kunna elimineras.

Detta torde kunna vinnas genom tillämpning i viss omfattning

av den inom de centrala ämbetsverken hävdvunna byråorganisationen. I

någon utsträckning har så redan skett, främst beträffande landskontoren.

Ett dylikt system skulle öppna möjligheter för såväl landshövdingen som

avdelningscheferna att i ökad omfattning delegera göromål av mindre vikt

till underlydande befattningshavare. Särskilt är det önskvärt, att avdelningscheferna,

och då främst landssekreterarna, befrias från den egna föredragningen,

som särskilt för landssekreterarna är synnerligen betungande.

Detta är en förutsättning för att avdelningscheferna skola kunna fullgöra

de av utredningen berörda expeditionschefsuppgifterna. Därigenom få avdelningscheferna

även större möjligheter att ägna sig åt betydelsefullare

frågor, särskilt initiativärenden, och att mera effektivt leda verksamheten

inom vederbörande avdelning. En förutsättning härför är emellertid, att

arbetsuppgifterna inom vardera huvudavdelningen allt efter sin art sammanföras

inom mindre enheter, var och en under ledning av en kvalificerad

chef. En sådan uppdelning på smärre enheter, samordnade under avdelningschefen,

skulle främja kontinuitet och enhetlighet samt tillgodose

tidens krav på en aktiv förvaltningsverksamhet. Byråsystemet lämnar även

större utrymme än nuvarande ordning för den personalledande verksamhet,

som är en förutsättning för att en rationell fördelning av arbetsuppgifterna

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

efter svårighetsgrad skall kunna ske utan att enhetligheten eftersättes.

Härigenom kan behovet av kvalificerad personal begränsas till vad som är

oundgängligen nödvändigt. Även i övrigl skulle man ernå en smidigare

personalorganisation. Slutligen skulle byråsystemet medföra, att vid behov

ytterligare verksamhetsgrenar kunna läggas på länsstyrelsen genom inrättande

av nya sektioner utan att organisationsformen därvid behöver rubbas.

De fördelar, som stå att vinna genom en utbyggnad av byråsystemet

inom länsstyrelserna, äro sålunda påtagliga. Jag anser det därför välbetänkt

att nu genomföra en sådan organisation, här dock i bemärkelsen

sektionsorganisation. Av utredningen och i promemorian framlagda förslag

finner jag ändamålsenliga och anser, att de i stort sett kunna accepteras.

Denna uppfattning bestyrkes av de goda erfarenheter, som vunnits

vid den inom fem länsstyrelser pågående försöksverksamheten.

Grundläggande för den närmare utformningen av den inre organisationen

är de olika länsstyrelsernas arbetsmängd på skilda områden. Den av

utredningen ur denna synpunkt gjorda grupperingen av länsstyrelserna

anser jag mig kunna godtaga med allenast den ändringen, att länsstyrelsen

i Västmanlands län uppflyttas från grupp IV till grupp III D.

Promemorians förslag innebära bl. a., att det inom landskanslierna vid

länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs,

Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län skall finnas en allmän

sektion, en planeringssektion, en socialsektion och en försvarssektion. För

övriga länsstyrelser föreslås, att socialsektionen sammanföres med den allmänna

sektionen. I fråga om Gotlands län skola till allmänna sektionen

hänföras jämväl planeringsärendena. Slopandet av socialsektionen vid vissa

länsstyrelser har i åtskilliga remissvar föranlett invändningar. Jag inser

väl önskvärdheten av att man vid samtliga länsstyrelser kunde bereda de

sociala ärendena den särställning, som tillvaron av en särskild socialsektion

innebär. Vid åtskilliga länsstyrelser ha emellertid socialärendena åtminstone

icke f. n. en sådan omfattning, att de kunna utgöra underlag för

en särskild sektion. Med hänsyn härtill samt till det av utredningen berörda

kravet på elasticitet i personalorganisationen anser jag mig icke kunna

biträda remissmyndigheternas önskemål i detta avseende. Promemorians

förslag rörande indelning i sektioner föranleder i övrigt ej annan erinran

än att landskansliet vid länsstyrelsen i Gotlands län av skäl, till vilka jag

i det följande återkommer, bör organiseras som en sektion.

Den av mig förordade nya organisationsformen för länsstyrelserna, vilken

för en medelstor länsstyrelse torde illustreras av Bilaga 5 till denna proposition,

kräver en översyn av personalorganisationen. Man har då att utgå

från att —- bortsett från tillgodoseendet av vissa ackumulerade personalbehov,

främst på taxeringssektionen — länsstyrelsernas nuvarande arbetsuppgifter

skola kunna fullgöras med i allmänhet oförändrat personalantal. Det

blir i stort sett endast fråga om eu omfördelning av arbetsuppgifterna i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

samband med den inre decentraliseringen. Cheferna för sektionerna komma

att erhålla mera krävande och ansvarsfulla arbetsuppgifter än de nuvarande

länsassessorerna. Sektionscheferna skola nämligen svara för vissa

uppgifter, som nu fullgöras av avdelningscheferna, och besluta i ärenden,

som av underordnade föredragas för dem. Sektionschefen bör själv föredraga

viktigare frågor samt, när det erfordras, närvara vid underordnades

föredragning inför avdelningschef eller landshövding. Såvitt angår landskansliet

måste särskilda krav ställas på chefen för dess allmänna sektion.

Denne sektionschef kommer nämligen att få ansvaret för ett mera mångskiftande

och till arbetsmängden större verksamhetsområde än vad fallet är

beträffande övriga sektionschefer. Genom att landssekreteraren i större omfattning

än nu skall övertaga vissa av landshövdingens uppgifter och därför

torde komma att få ägna mera tid åt den yttre verksamheten, uppstår

ett ökat behov av ersättare för honom. Denna uppgift bör lämpligen anförtros

nyssnämnda sektionschef. Åtminstone vid de större länsstyrelserna

torde denna uppgift komma att få en sådan omfattning, att behov av särskild

ersättare även för sektionschefen kommer att föreligga. Med hänsyn

härtill och för att i någon mån tillmötesgå yrkandena om tillräckligt

kvalificerad personal för handläggning av socialärendena föreslår jag, att

vid envar av länsstyrelserna tillhörande grupperna I och III A skall under

sektionschefen inrättas en något mera kvalificerad tjänst än den nuvarande

förste länsnotarietjänsten.

De möjligheter att företaga ytterligare decentralisering utan att eftersätta

kravet på säkerhet, som det nya systemet medgiver, böra även utnyttjas

så, att därför lämpade landskanslister och landskontorister anförtros

att föredraga mera rutinmässiga ärenden. Härigenom vinner man

bl. a., att det nuvarande systemet med s. k. enmansärenden bättre kan

anpassas efter kravet på säkerhet. Erfarenheterna ha tillika visat, att vissa

av de nuvarande arbetsdetaljerna äro för små för att medgiva en tillräckligt

smidig disposition av personalen. Jag ansluter mig därför till förslaget, att

den omedelbara ledningen av biträdespersonalens arbete inom varje sektion

i princip skall åvila en landskanslist resp. landskontorist såsom arbetsledare.

I fråga om personalbehovet vill jag erinra, att länsstyrelserna under en

lång följd av år praktiskt taget icke erhållit någon förstärkning av den

kvalificerade personalen, oaktat arbetsuppgifterna under denna tid ökat

avsevärt. Jag bortser därvid från förändringarna i samband med omorganisationen

av bl. a. folkbokföringen och uppbörden. Detta har medfört,

att det f. n. föreligger ett uppdämt behov av sådan personal. Mest framträdande

är detta inom taxeringssektionen. Arbetsmaterialet har under

senare år kraftigt stegrats genom att antalet skattskyldiga väsentligt ökats.

Sålunda uppgick antalet självdeklarationer i länen år 1940 till 2 443 321,

medan motsvarande siffra år 1950 var 3 467 385. Under senare tid ha

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

vidare åtskilliga åtgärder på skatteväsendets område beslutats, vilka inverka

på taxeringssektionernas arbetsbörda. Källskattesystemet har medfört

en icke obetydlig kontrollverksamhet även inom taxeringssektionen.

Genom lagstiftningen om beskattning av realisationsvinst och ackumulerad

inkomst, av familjebolag, försäkringsbolag, av försäkringstagare och folkpensionärer

samt angående utskiftningsskatt, bolagsfusioner och avsättning

till pensionsstiftelse ha nya eller ökade arbetsuppgifter tillförts sektionerna.

Samma är förhållandet med tillämpningen av avtal med främmande

stater till förhindrande av dubbelbeskattning. Även lagstiftningen

om taxering av jordbrukare efter bokföringsmässiga grunder kommer att

förorsaka taxeringssektionerna mycket merarbete. Någon mot dessa uppgifter

av mera stadigvarande natur svarande personalförstärkning har

icke kommit taxeringssektionerna till del. En följd härav har blivit, att

den tillgängliga arbetskraften måst inriktas väsentligen på behandlingen

av besvärsmål, medan bokgranskning och efterprövning av taxeringsmaterialet

över huvud måst eftersättas. En avsevärd förstärkning av personalen

är därför nödvändig för att taxeringssektionerna skola kunna bemästra

sina arbetsuppgifter. Jag föreslår med hänsyn härtill, att en biträdande

taxeringsintendenttjänst inrättas vid envar av länsstyrelserna, tillhörande

grupperna I—III B, dock att vid länsstyrelserna i Malmöhus samt Göteborgs

och Bohus län inrättas två sådana tjänster. Det ytterligare behovet

av biträdande taxeringsintendenter torde liksom nu böra tillgodoses genom

tidsbegränsade förordnanden. Vidare bör antalet taxeringsinspektörer

i 27 lönegraden ökas med 12 och de i 24 lönegraden med 14. Härjämte

böra ytterligare tjänster som taxeringsassistent i reglerad befordringsgång

inrättas till ett antal av 26. Emellertid torde denna personalförstärkning

icke förslå för bestridande även av de arbetsuppgifter av mera tillfällig

karaktär, som bli eu följd av vissa redan beslutade eller föreslagna åtgärder.

Jag tänker då särskilt på investeringsskatten, de nya bestämmelserna

om investeringsavgift, om varulagervärdering och om avsättning till investeringskonto

för skog samt den föreslagna konjunkturskatten. För bestridande

av dessa mera tillfälliga uppgifter torde länsstyrelserna böra bemyndigas

att anställa erforderlig tillfällig personal. Såväl för de stadigvarande som

de mera tillfälliga uppgifterna erfordras härutöver ytterligare biträdespersonal.

Den av mig nu föreslagna förstärkningen av taxeringspersonalen bör

genomföras redan med ingången av nästa budgetår. Rekryteringen till de

nu föreslagna tjänsterna torde i viss utsträckning kunna ske från landskontoristkåren.

I övrigt ansluter jag mig til! förslagen i promemorian i vad de avse landskontoren.

Vad angår personalbehovet för landskanslierna anser jag mig kunna

godtaga det i promemorian framlagda förslaget med nyss nämnda modifikationer

beträffande förste länsnotarietjänsterna samt följande ändringar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Med hänsyn till arbetsuppgifternas omfång torde länsstyrelserna i grupperna

I och II förstärkas med vardera en länsnotarie, nämligen länsstyrelserna

i Stockholms och Älvsborgs län med en icke-ordinarie samt övriga

länsstyrelser med en ordinarie andre länsnotarie. Den av mig förordade

uppflyttningen av länsstyrelsen i Västmanlands län till grupp III D

medför, att länsstyrelsen bör tilldelas en ordinarie andre länsnotarietjänst

och en ordinarie landskanslisttjänst. Jag föreslår i proposition denna

dag ang. anslag till civilförsvaret för budgetåret 1952/53, att tjänsten som

civilförsvarsdirektör i länet indrages. Då Kungl. Maj :t den 30 november

1951 förordnat, att Gotlands län skall utgöra ett civilförsvarsområde,

kan civilförsvarschefen inom området övertaga åtskilliga av de på länsstyrelsen

eljest ankommande civilförsvarsuppgifterna. Vissa mera krävande

uppgifter av detta slag komma likväl att kvarstå. Då vidare promemorians

förslag enligt min mening icke tillräckligt tillgodoser behovet av

kvalificerad ersättare för landssekreteraren, föreslår jag, att förste länsnotarietjänsten

ersättes med en länsassessorstjänst. För handhavande av

löpande föredragningsuppgifter erfordras härjämte en tjänst som ordinarie

andre länsnotarie.

Vid övergången till den nya organisationen, som av praktiska skäl bör

tillämpas fr. o. in. den 1 januari 1953, bör möjlighet finnas för Kungl.

Maj :t att till övergångsstat överföra sådana befattningshavare, vilka på

grund av svag hälsa eller av annan orsak ej äro fullt tjänstedugliga eller

lämpliga att övergå till den nya organisationen. I den mån så kan ske

bör häremot svarande antal lägre befattningar hållas vakanta. Motsvarande

vakantsättning bör upprätthållas, så länge vissa till följd av den nya organisationen

övertaliga extra ordinarie befattningshavare kvarstå i tjänst.

Slutligen böra en förste länsnotarie- och en förste länsbokhållartjänst, som

f. n. uppehållas på förordnande, så länge två motsvarande befattningshavare

kvarstå å indragningsstat, få återbesättas i vanlig ordning.

Utbildnings- och kompetensfrågor.

Nuvarande förhållanden.

Länsstyrelsernas personalplaner för innevarande budgetår upptaga 104

ordinarie och 72 icke ordinarie landskanslister. Därtill komma 11 ordinarie

och 1 icke ordinarie kanslist vid överståthållarämbetets kansliavdelningar.

För landskanslisterna, med vilka i det följande kanslisterna vid överståthållarämbetets

kansliavdelningar jämställas, gälla inga formella kompetenskrav.

I praktiken torde vanligen ha fordrats åtminstone realexamen. Så

länge landskanslisterna hade möjlighet att vinna befordran till landsfiskalstjänst,

torde flertalet av dem ha tagit landsfiskalsexamen. Ett betydande

antal har avlagt studentexamen, några dessutom kansliexamen. F. n. finnas

i riket 60 landskanslister med landsfiskalsexamen och 15 med kansli
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungt. Maj:ts proposition nr 155.

examen. De flesta av dem äro ordinarie och utgöra tillsammans betydligt

mer än hälften av sammanlagda antalet ordinarie landskanslister. Bland

de icke ordinarie landskanslisterna synes endast ett fåtal ha avlagt någon

av nu nämnda examina.

Efter hand ha landskanslisterna kommit att tagas i anspråk för alltmera

krävande göromål. 19 § landshövdinginstruktionen giver länsstyrelserna

möjlighet att förordna landskanslist till föredragande i ärenden av expeditionell

natur eller eljest av enklare beskaffenhet. Denna möjlighet synes

ha av länsstyrelserna utnyttjats i ganska betydande omfattning.

Befattningshavare, som antagits till extra landskanslist, må placeras

högst i Cg 6 för att efter viss reglerad befordringsgång efter 3 år kunna

antagas till extra ordinarie landskanslist i Ce 16 och efter ytterligare ett

år uppflyttas i Ce 19.

Förslag.

Utredningen har föreslagit, att i landshövdinginstruktionen föreskrives,

att för behörighet att erhålla befattning som förste landskanslist, förste

landskontorist, landskanslist eller landskontorist skall fordras att ha undergått

den utbildning, som Kungl. Maj :t bestämmer.

Enligt utredningens mening böra länsstyrelserna tämligen tidigt söka

utröna, huruvida befattningshavare i biträdeskategorien kunna anses lämpliga

som aspiranter i landskanslist- och landskontoristkarriären. I detta

syfte böra befattningshavarna prövas på mera kvalificerade uppgifter. Prövningen

bör omfatta större delen av landskansliets resp. landskontorets

arbetsområden och ha samma karaktär som den, vilken en i karriären direkt

intagen aspirant har att genomgå. Teoretisk utbildning bör äga rum först

sedan aspiranterna förvärvat god praktisk kunskap och en viss rutin.

För aspiranter ur biträdeskategorien skulle genomgången godkänd utbildning

utgöra villkor för antagning till extra landskanslist eller extra

landskontorist. Med godkända betyg genomgången utbildning bör stipuleras

som villkor för befordran till ordinarie tjänst.

Länsstyrelsernas utbildningsnämnd (skr. 20/12 1951) erinrar, att Kungl.

Maj :t den 1 juni 1951 förordnat, att den teoretiska utbildning, som erfordras

för erhållande av bl. a. landskontoristtjänst, skall utgöras av en utbildningskurs,

uppdelad i en allmän och en speciell del, under två på varandra

följande höstterminer. Nämnden anser, att motsvarande kurser böra anordnas

även för landskanslisterna. Jämväl dessa kurser böra vara uppdelade

på en allmän och en speciell del samt omfatta sammanlagt 445 undervisningstimmar.

För att antagas till elev vid den teoretiska utbildningen bör fordras minst

tre års tjänstgöring å landskansli, varunder befattningshavaren prövats på

mera kvalificerade arbetsuppgifter inom landskansliets olika verksamhetsområden.

För att få genomgå kursens andra termin bör fordras minst god
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

kända betyg i samtliga i första terminen ingående ämnen. Med hänsyn

till undervisningsresultatet är det önskvärt, att antalet deltagare i varje

undervisningsavdelning icke överstiger 25.

Utbildningen bör vara obligatorisk för erhållande av ordinarie landskanslisttjänst.

Likaså bör på sätt utredningen föreslagit befattningshavare

ur biträdeskategorien ej få antagas till extra landskanslist, innan befattningshavaren

med godkända betyg genomgått utbildningskursen. Därest

tjänster som förste landskanslist inrättas, böra länsstyrelserna dock vara

oförhindrade att till dessa tjänster befordra ordinarie landskanslister, oaktat

dessa ej genomgått ifrågavarande utbildning.

Undervisningen förutsättes förlagd till Stockholm.

Extra ordinarie eller ordinarie befattningshavare vid länsstyrelse bör

under vistelse i Stockholm få åtnjuta oavkortad lön å innehavd befattning

samt — därest han är familjeförsörjare och stationerad utom Stockholm —

tjänstgöringstraktamente med 12 kronor för dygn ävensom resekostnadsoch

traktamentsersättning enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet

för de av utbildningen föranledda resorna, d. v. s. vid de båda terminernas

början och slut samt för undergående av tentamina på av nämnden

fastställda tentamensperioder.

Nämnden förutsätter, att den teoretiska utbildningen skall vara kostnadsfri

för deltagarna. De läroböcker och kompendier, som tillhandahållas eleverna,

böra — om ej nämnden beträffande viss undervisningslitteratur

annorlunda bestämmer — få såsom egna behållas av eleverna.

Yttranden.

Över utbildningsnämndens skrivelse ha yttranden avgivits av statskontoret,

samtliga länsstyrelser, föreningarna Sveriges landskanslister och

kvinnor i statens tjänst samt civila statsförvaltningens tjänstemannaförförbund.

Förslagen ha i det stora flertalet yttranden i huvudsak tillstyrkts eller

lämnats utan erinran. Två länsstyrelser framhålla emellertid önskvärdheten

av att länsstyrelserna givas möjlighet att förordna befattningshavare ur

biträdeskategorien till extra landskanslist före genomgången utbildningskurs.

Föreningen kvinnor i statens tjänst finner det ej motiverat, att enbart

för personal ur biträdeskategorien uppställes krav på genomgången godkänd

kurs för erhållande av extra landskanslisttjänst.

Departementschefen.

Landskanslisterna anförtros i betydande utsträckning att bereda vissa

ärenden och uppsätta förslag till beslut. Den möjlighet, som länsstyrelserna

numera ha att förordna landskanslist till föredragande i ärenden av

expeditionell natur eller av enklare beskaffenhet, utnyttjas även. Därest

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

den av mig i det föregående föreslagna inre organisationen av länsstyrelserna

genomföres, torde landskanslisterna komma att i väsentligt större

omfattning utnyttjas såsom föredragande. Med hänsyn härtill bör, såsom

utredningen och länsstyrelsernas utbildningsnämnd föreslagit, särskild utbildning

anordnas för landskanslisterna. Vad nämnden förordat i fråga

om villkor för erhållande av ordinarie landskanslisttjänst samt om antagande

till extra landskanslist av befattningshavare ur biträdeskategorien

torde nu icke behöva upptagas till behandling. Omfattningen av utbildningen

bör vara den av utbildningsnämnden föreslagna. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att närmare besluta om kursernas utformning.

Utbildningen torde böra handhavas av utbildningsnämnden. Mot den gjorda

beräkningen av kostnaderna för kurserna har jag ingen erinran. Dessa utgifter

torde — i likhet med kostnaderna för utbildning av landskontorister

— få bestridas från anslaget till Länsstyrelserna: Expenser. Den för nästa

budgetår erforderliga medelsanvisningen torde rymmas inom det belopp,

varmed anslaget i statsverkspropositionen föreslagits uppfört.

Särskilda framställningar.

Framställningar av vissa länsstyrelser.

I skrivelser, vilka inkommit under augusti och september 1951, ha länsstyrelserna

avgivit förslag till beräkning av utgifterna för avlöningar under

nästa budgetår.

Vissa länsstyrelser ha därvid framfört förslag, vilkas genomförande skulle

påkalla ytterligare förändringar i personalförteckningen. Med bortseende

från framställningar om inrättande av nya ordinarie kontorsbiträdestjänster

i enlighet med de av 1947 års riksdag antagna grunderna för reglerad befordringsgång

innebära förslagen följande.

Länsstyrelserna i Södermanlands och Jönköpings län föreslå uppflyttning

av tjänsterna som taxeringsinspektör (Ce 24) till Ce 27. Länsstyrelsen i

Södermanlands län framhåller, att i flertalet län finnas två taxeringsinspektörer,

därav en i 27 lönegraden. Det har i praktiken visat sig, att tjänsten

som taxeringsinspektör i länet blivit en övergångstjänst.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anser, att den nuvarande proportionen mellan

ordinarie (7) och icke-ordinarie (24) landskontorister bör förbättras

genom att antalet ordinarie sådana tjänster utökas.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län hemställer för sin del, att en

tjänst som materialförvaltare i Ca 14 inrättas vid länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län föreslår, att en tjänst som extra ordinarie

länsbokhållare i Ce 24 överföres till ordinarie stat.

Länsstyrelsen i Västmanlands län hemställer om förstärkning av dess

taxeringsavdelning med en ny tjänst som taxeringsinspektör i Ce 27.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

Vidare ha länsstyrelserna, såvitt gäller befattningar, som skola uppföras

på personalförteckningen, framfört förslag om överförande av 57 ickeordinarie

biträden på ordinarie stat.

Framställning av civilbefälhavarna.

I skrivelse den 12 juli 1951 från samtliga civilbefälhavare erinras, att

enligt 2 § instruktionen för civilbefälhavarna dessa skola verka för att civila

försvarsåtgärder i erforderlig omfattning planläggas och att denna planläggning

samordnas de olika myndigheterna emellan ävensom att civilbefälhavarna

i sådant syfte böra genom framställningar hos vederbörande centrala

och andra myndigheter påkalla de undersökningar eller planläggningsarbeten,

som de anse erforderliga. De civilbefälhavarna sålunda ålagda uppgifterna

ha föranlett en ökning av den arbetsbörda som åvilar dem i deras

egenskap av landshövdingar. Civilbefälhavaren eller någon hans medhjälpare

bör gå igenom och sätta sig in i det inströmmande materialet och

ordna med nödig komplettering därav; därjämte kräves att han bildar sig

en sådan personlig uppfattning om läget inom sitt område, att han kan göra

den insats för planläggningens komplettering och samordnande, som med

rätta kan krävas av honom. Vad som sålunda enligt instruktionen förväntas

av civilbefälhavarna är uppgifter, som icke kunna fullgöras utan erforderlig

sakkunnig hjälp. Det är icke möjligt för dem att själva utarbeta erforderliga

anvisningar från sammankomster och överläggningar, göra nödiga

sammanställningar, avfatta förslag till undersökningar eller planläggningsarbeten

samt uppehålla erforderlig personlig kontakt med övriga länsstyrelser

inom civilområdet.

Civilbefälhavarna hemställa, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder

för inrättande av befattningar som kanslichefer åt dem.

Departementschefen.

Vad först angår de av länsstyrelserna gjorda framställningarna kan jag

icke tillstyrka de framlagda förslagen i vidare utsträckning än att enligt

grunderna för den reglerade befordringsgången för biträden med skriv- och

kontorsgöromål ytterligare 57 extra ordinarie sådana biträden fr. o. m.

nästa budgetår böra erhålla ordinarie tjänster i Ca 8.

Beträffande civilbefälhavarnas framställning om arbetshjälp för fullgörande

av sina uppgifter vill jag erinra, att frågan härom behandlades i

propositionen nr 149/1951, i vilken riktlinjerna för den civila regionala beredskapsorganisationen

uppdrogos. I propositionen uttalade föredragande

departementschefen, att han i avbidan på närmare erfarenhet icke framlade

något förslag om särskild personal till civilbefälhavarnas förfogande.

Den biträdeshjälp, som kunde visa sig erforderlig, syntes kunna tillhandahållas

av vederbörande länsstyrelse. Även om det ej kunde anses nödvändigt

att på det preliminära stadiet av planläggningsarbetet anlita en heltids
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

anställd kanslichef, syntes man enligt föredragandens mening likväl få

räkna med att en dylik befattningshavare kunde bliva erforderlig, när civilområdena

krigsorganiserades.

Under den tid, som förflutit efter upprättandet av den civila regionala

beredskapsorganisationen, har det blivit allt mera uppenbart, att stora krav

ställas på civilbefälhavarna för att det med organisationen avsedda syftet

skall kunna vinnas. Jag vill erinra, att i fråga om den ekonomiska försvarsberedskapen

åligger det länsstyrelserna att upplägga mobiliseringsverk,

omfattande mobiliseringskalendrar samt översikter och planer. Dessa skola

bl. a. avse livsmedelsförsörjning, bränsleförsörjning, kraftförsörjning, produktion

av förnödenheter i övrigt, konsumtionsregleringar, arbetsmarknad

och transportväsende. Översikterna och planerna skola tillställas vederbörande

civilbefälhavare. För att den erforderliga samordningen skall

kunna åstadkommas är det ej nog att civilbefälhavarna allenast hålla sig

underrättade om planläggningen inom civilområdet. De måste även aktivt

ingripa för att samordna planläggningen de olika myndigheterna emellan

och för att, då så behöves, påkalla kompletterande undersökningar m. in.

Redan de uppgifter, som åvila civilbefälhavarna i deras egenskap av landshövdingar,

äro mycket omfattande. Det torde därför, såsom civilbefälhavarna

framhålla, icke vara möjligt för dem att utan kvalificerad hjälp uppfylla

de krav, som den civila försvarsberedskapen ställer på dem.

Jag tillstyrker ur dessa synpunkter, att till förfogande för var och en av

de fem civilbefälhavarna fr. o. m. nästa budgetår ställes en särskild föredragande.

Denne bör efter civilbefälhavarens bestämmande biträda de enskilda

länsstyrelserna och närmast under civilbefälhavarna följa planläggningen

och leda samordningen mellan de olika länen och skilda verksamhetsområdena.

Höga krav måste därför ställas på föredragandens förmåga

att taga initiativ och leda utredningar av olika slag liksom på hans auktoritet

och förmåga att samarbeta. Föredraganden torde böra vara arvodesanställd.

Arvodet bör motsvara avlöning till länsassessor i begynnelselöneklassen.

Därest länsassessor, som åtnjuter lön enligt högre löneklass än den

nyssnämnda, förordnas på befattningen, bör han få bibehållas i sin löneställning.

Lönegradsplacering av viss personal.

Förslag.

Utredningen har föreslagit, att sektionscheferna i allmänhet placeras i

lönegrad Ca 31. Cheferna för de allmänna sektionerna på landskanslierna

och taxeringsintendenterna böra dock hänföras till Ca 33. Samtidigt har

utredningen uttalat, att dessa tjänster böra innefattas i de åtgärder med

avseende på byråchefernas löneställning, vartill den s. k. byråchefsutredningen

kunde komma att föranleda. De 5 tjänsterna som biträdande taxe3

— Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 155.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

ringsintendent skulle vara placerade såsom extra ordinarie i 32 lönegraden.

Enligt utredningens förslag skulle på ettvart av landskanslierna i Stockholms,

Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län den ena av de två förste

länsnotarierna placeras i Ca 29. Utredningen har vidare föreslagit, att den

länsassessor på landskontoret i ettvart av nyssnämnda län och i Västernorrlands

län, som närmast är avsedd att biträda landskamreraren i prövningsnämndsarbetet,

skulle utbytas mot befattning i Ca 29. Förste landskanslister

och förste landskontorister böra hänföras till Ca 24. De nuvarande

arvodesbefattningarna som kontrollant på taxeringsavdelningarna ha

av utredningen förordats ändrade till landskontoristtjänster. Utredningen

har även förordat överföring till ordinarie stat av civilförsvarsdirektörerna

i Ce 31 och taxeringsinspektörerna i Ce 27.

Promemorian innebär i förevarande avseende vissa smärre modifikationer

av utredningens förslag. Sålunda förordas, alt till den för flertalet sektionschefer

föreslagna lönegraden Ca 31 skola hänföras även ovannämnda

4 för prövningsnämndsarbetet avsedda länsassessorer. Samtliga förste länsnotarier

böra bibehållas i Ca 27.

Såvitt angår biträdespersonalen har i promemorian förordats inrättande

av följande nya högre tjänster, nämligen 7 kansliskrivare i Ca 15, 24 kontorister

i Ca 13 och 23 kanslibiträden i Ca 11 ävensom överföring till ordinarie

stat av de befintliga extra ordinarie kanslibiträdena.

Departementschefen.

Enligt vad jag inhämtat kommer chefen för civildepartementet att i

proposition denna dag rörande lönegradsplacering för vissa tjänster in. in.

framlägga förslag, som beröra löneställningen även för vissa befattningar

vid länsstyrelserna. Jag tillåter mig att beträffande dessa befattningar hänvisa

till nämnda proposition. I fråga om andra tjänster åter är lönegradsfrågan

eller väntas bli föremål för överväganden inom tjänsteförteckningskommittén.

Med hänsyn härtill räknar jag med nedan angivna undantag

med nuvarande lönegradsplacering av tjänsterna inom länsstyrelseorganisationen.

Tjänsterna som taxeringsinspektör i Ce 27 — så väl de nuvarande

som de av mig förordade nya tjänsterna —- böra fr. o. m. nästa

budgetår uppföras på ordinarie stat och benämnas förste taxeringsinspektör.

Till ordinarie stat böra även överföras nuvarande tjänster som taxeringsinspektör

i Ce 24, medan nytillkommande sådana tjänster böra inrättas

såsom extra ordinarie. De i promemorian framförda förslagen med

avseende på lönereglering för biträdespersonalen -— vilka bygga på av länsstyrelseutredningen

i samråd med biträdesutredningen uppgjorda förslag

— torde böra genomföras fr. o. m. nästa budgetår. Till innehavarna av de

av mig förordade tjänsterna som biträdande taxeringsintendent torde i avvaktan

på att lönegraden bestämmes för dessa tjänster böra utgå arvode

med belopp, motsvarande avlöning enligt 31 löneklassen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

I detta sammanhang vill jag vidare upptaga frågan om reglering av

avlöningsförmånerna för den nuvarande landshövdingen i Södermanlands

län, vilken kvarstår på 1925 års lönestat för landshövdingarna. Till följd

av löneutvecklingen under senare tid har denne landshövdings löneförmåner

i förhållande till övriga landshövdingars kommit att minska. För

att i viss utsträckning återställa den tidigare relationen föreslår jag, att

han kommer i åtnjutande av ett månatligt lönetillägg av 500 kronor.

Slutligen kan jag nämna, att frågan om storleken av landshövdingarnas

representationsbidrag kommer senare att upptagas till prövning av chefen

för civildepartementet.

Kostnadsberäkningar.

Förslag.

I särskilda framställningar, inkomna under augusti och september 1951

ha länsstyrelserna avgivit förslag till beräkning av utgifterna för avlöningar

under nästa budgetår.

En sammanställning av länsstyrelsernas förslag ger vid handen, att länsstyrelserna

för de olika anslagsposterna i avlöningsstaten beräknat följande

avrundade belopp, nämligen till avlöningar till landshövdingarna 658 000

kronor, till avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat 8 877 000

kronor, till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat 262 000 kronor, till

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 97 000

kronor, därav till sakkunniga för biträde vid utredningar in. m. 15 000 kronor,

till militärassistenter 71 500 kronor samt till inkvarteringschefer

10 500 kronor, till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 12 934 000

kronor, till särskilda förmåner till ordinarie tjänstemän 135 000 kronor, till

tilläggsförmåner åt befattningshavare å äldre stat 19 500 kronor och till

rörligt tillägg 6 436 000 kronor. Enligt länsstyrelsernas förslag skulle alltså

anslaget i dess helhet böra beräknas till 29 418 500 kronor.

Departementschefen.

Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle medelsbehovet

under anslaget öka med 1 440 000 kronor för förstärkning av taxeringspersonalen,

100 000 kronor för utökning av landskansliernas arbetskraft,

130 000 kronor för lönereglering för biträdespersonalen samt 86 000 kronor

för särskilda föredragande åt civilbefälhavarna.

Anslaget beräknas sålunda: avlöningar till landshövdingarna 660 000

kronor, avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat 10 250 000 kronor,

avlöningar till tjänstemän å övergångsstat 260 000 kronor, arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 180 000 kronor, därav till

sakkunniga, militärassistenter och inkvarteringschefer resp. 98 000, 71 500

och 10 500 kronor, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 12 250 000

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

kronor, särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän 135 000 kronor,

tilläggsförmåner åt befattningshavare å äldre stat 19 000 kronor samt rörligt

tillägg 7 746 000 kronor

Anslaget bestämmes alltså till (660 000 + 10 250 000 + 260 000 + 180 000

+ 12 250 000 + 135 000 + 19 000 + 7 746 000) 31 500 000 kronor.

IV. Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar.

Anslag

1950/51 .......................... 925 000

1951/52 (statsliggaren s. 1039) ...... 950 000

1952/53 (förslag) .................. 1 095 000

Nettoutgift

848 220

Yrkanden.

1. Länsstyrelserna ha i anslagsframställningar för nästa budgetår beräknat,

att för den under dem sorterande personalen skulle erfordras 754 900

kronor.

2. Riksåklagarämbetet (skr. 31/8 1951) har hemställt om 240 000 kronor

jämte rörligt tillägg därå för den ämbetet underställda åklagaraspirantorganisationen

(ambulerande landsfogdeassistenter och aspiranter).

Motiv.

2. Utbyggandet av åklagarorganisationen i anledning av processreformens

genomförande pågår alltjämt. Inom stadsfiskalsorganisationen beräknas

under den närmaste framtiden cirka 20 tjänster bliva att besätta. Därjämte

erfordras oundgängligen åtminstone 10 landsfogdeassistenter såsom vikarier

vid partiell tjänstledighet, sjukdom, semester och annan ledighet för stadsfiskalerna.

Stadsfiskalsorganisationen skulle alltså behöva förstärkas med

ca (20 + 10) 30 befattningshavare.

Landsfogdarnas tjänsteåligganden äro numera så betungande, att det

är nödvändigt att så snart som möjligt minst 10 landsfogdeassistenter stå

till landsfogdarnas förfogande såsom arbetsbiträden och vikarier. Härutöver

erfordras ytterligare 5 åklagaraspiranter för att tillgodose det personalbehov,

som uppkommer genom pensionsavgång, oberäknelig avgång från

banan m. m.

Sammanlagt skulle sålunda (30 + 10 + 5) 45 befattningshavare erfordras

inom den närmaste framtiden. För tillgodoseende av detta personalbehov

finnas att tillgå 40 nu i tjänst varande aspiranter och assistenter, som icke

inneha eller varaktigt uppehålla fast tjänst inom åklagarväsendet. För nästa

budgetår har räknats med antagande av 5 aspiranter för fyllande av det

genom pensionsavgång m. m. uppkommande personalbehovet.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Av de 40 aspiranter och landsfogdeassistenter, som nu tjänstgöra inom

aspirantorganisationen, beräknas 20 ha tagits i anspråk för tjänster inom

åklagar- och polisväsendet före ingången av budgetåret 1952/53. Av återstående

20 befattningshavare, som normalt böra vara färdigutbildade på

våren 1953, räknar ämbetet med att 10 komma att tjänstgöra inom stadsfiskalsorganisationen.

För övriga 10 befattningshavare beräknas utbildningen

fortgå under hela budgetåret 1952/53.

De 5 nya aspiranter, som erfordras, beräknas bliva antagna den 1 juli

1952.

På personalförteckningen för landsfogdarna äro för innevarande budgetår

uppförda 10 tjänster såsom ambulerande landsfogdeassistent i lönegrad

Ce 25. Fem av dessa tjänster äro f. n. tillsatta. Ytterligare 5 sådana tjänster

beräknas bliva tillsatta under innevarande budgetår. Ämbetet räknar med

att såväl innehavarna av nämnda 10 landsfogdeassistenttjänster som 14

assistenter, vilka under budgetåret 1952/53 kunna förutses fylla villkoren

för uppflyttning till lönegraden Ce 25, skola förordnas antingen å fasta

åklagartjänster eller såsom biträdande åklagare i städerna. För den händelse

så icke skulle bliva fallet, måste möjlighet föreligga att bibehålla

dem vid deras anställning som ambulerande assistenter. Ämbetet anser

därför, att personalförteckningen för nästa budgetår bör upptaga 24 ambulerande

landsfogdeassistenter.

Medelsbehovet har av ämbetet beräknats på följande sätt. Till grundlöner

åt antagna aspiranter (3 i Ce 25, 3 i Ce 23 och 4 i Ce 22) samt 5 aspiranter,

vilka beräknas bliva antagna fr. o. m. den 1 oktober 1951, erfordras sammanlagt

142 038 kronor. Kostnaderna — rörligt tillägg ej inräknat — för

de 5 aspiranter, som förutsättas bliva antagna den 1 juli 1952, beräknas

till 38 880 kronor. Vidare beräknas till grundlöner åt 5 ambulerande landsfogdeassistenter

(Ce 25) 54 000 kronor. Hela behovet av grundlöner skulle

alltså uppgå till (142 038+38 880+54 000) 234 918 kronor eller i runt tal

240 000 kronor.

Departementschefen.

I fråga om lönegradsplaceringen av landsfogdarna hänvisar jag till vad

chefen för civildepartementet — enligt vad jag inhämtat — kommer att

anföra i proposition denna dag rörande lönegradsplacering för vissa

tjänster m. m.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde för nästa

budgetår böra uppföras med oförändrat 375 000 kronor.

Vid angår anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal ha

länsstyrelserna beräknat sammanlagt 201 000 kronor för avlönande av

biträdande landsfogdar och fasta assistenter. Mot denna beräkning har

jag icke något att erinra. Medelsbehovet för aspirantorganisationen har

av riksåklagarämbetet uppskattats till 240 000 kronor. Då slaten åtagit sig

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

att ansvara för utbildningen av aspiranter på stadsfiskals- och landsfogdetjänster

samt behov alltjämt föreligger av att utbilda sådana aspiranter,

anser jag mig böra godtaga ämbetets medelsberäkning. För arvoden åt

tingsnotarier under tjänstgöring på landsfogdeexpedition bör slutligen —

såsom för innevarande budgetår — upptagas ett belopp av 20 000 kronor.

Den under anslagsposten erforderliga sammanlagda medelsanvisningen

skulle alltså uppgå till (201 000 + 240 000 + 20 000) 461 000 kronor, vilket

belopp torde kunna avrundas till 460 000 (—-18 000) kronor.

För rörligt tillägg torde böra avses 260 000 (+ 163 000) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (375 000 + 460 000 + 260 000) 1 095 000

(+ 145 000) kronor.

På personalförteckningen torde i enlighet med riksåklagarämbetets förslag

fr. o. m. nästa budgetår böra upptagas 24 ambulerande landsfogdeassistenter

i Ce 25.

V. Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna de framlagda grunderna för omorganisation av länsstyrelserna;
dels

besluta, att omorganisationen skall träda i kraft den 1 januari 1953;

dels medgiva, att Kungl. Maj :t må utfärda de bestämmelser, som må bliva

erforderliga för genomförandet av omorganisationen;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad i det föregående

förordats fastställa ändrade personalförteckningar för överståthållarämbetet,

länsstyrelserna och landsfogdarna m. fl.;

dels godkänna följande avlöningsstat för överståthållarämbetet, att tilllämpas

tills vidare fr. o. in. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till överståthållaren och underståthållaren, förslagsvis

.............................................. 55 800

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 742 800

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis .................................... 10 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis 935 500

5. Representationsbidrag till överståthållaren 15 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 890 700

Summa förslagsanslag kronor 3 650 000;

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155. 39

dels godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna, alt tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis ............ 660 000

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis 10 250 000

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis .... 260 000

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t:

a) Ersättning till sakkunniga för biträde vid utredningar

m. in. förslagsvis...................... 98 000

b) Ersättning till militärassistenter, förslagsvis ... 71 500

c) Ersättning till inkvarteringschefer, förslagsvis . . 10 500 180 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis . . 12 250 000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän (represen
tationsbidrag

till landshövdingarna), förslagsvis.......... 135 000

7. Tilläggsförmåner åt befattningshavare å äldre stat, förslagsvis

.............................................. 19 000

8. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 7 746 000

Summa förslagsanslag kronor 31 500 000;

dels godkänna följande avlöningsstat för landsfogdarna m. fl., att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.......... 375 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 460 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 260 000

Summa förslagsanslag kronor 1 095 000;

dels ock å driftbudgeten för budgetåret 1952/53 under elfte huvudtiteln

anvisa

1. till överståthållarämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 650 000

kronor;

2. till överståthållarämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag av 400 000

kronor;

3. till Länsstyrelserna: Avlöningar ett förslagsanslag av 31 500 000

kronor;

4. till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 095 000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C.-G. Carlström.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.

I promemorian föreslagen personalorganisation inom landskansiierna jämförd med den nuvarande (liögre tjänster).1

Län

Landssekr.

Co 15

l:e länsassessor

Ca 37

Länsass.

Ca 31

Civiltörsvarsdir.

Ca 31

l:e länsnotarie

Ca 27

Länsnot.

Ca 24

Icke-ord.

länsnot.

Summa

P. M.

F. n.

I.

Stockholms..........

Malmöhus...........

Göteborgs och Bohus.

II.

Älvsborgs...........

Västernorrlands......

1 (-1)

1 (-1)

1

1

1

1 ( +

1 ( +

1 ( +

1 ( +

1 ( +

1)

1)

1)

1)

1)

2 ( -1)

2 (-1)

2 ( -1)

2

2

2 ( +1)

2(+l)

2 (+1)

1

1

2 (■

4 (■

4 ( ■

1 (- 2 ( -

2)

2)

2)

1)

1)

11

13

13

8

-9

13

15

14

8

9

III A.

Östergötlands.

Kristianstads.

Värmlands ...

Kopparbergs..

Gävleborgs. . .

1

1

1

1

1

1 (+ 1) 1

1 (+ 1) 1

1 (+ 1) 1

1 (+ 1) 1

1 (+ 1) 1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1 1 (- 1)

1 1 (- 1)

1 1 (- 1)

1 1 (- 1)

1 1(- 2)

7

7

7

7

7

7

7

7

7

8

III B.

Västerbottens.,

Norrbottens ...

III C.

Jönköpings

Kalmar......

III D.

Södermanlands

Skaraborgs

Örebro........

Jämtlands.....

1

1

1

1

1

1

1

1

1 (+ 1)

1 (+ 1)

2 (+1)

2

1 1

1 1

1 (+ 1) 1

1 (+ 1) 1

1 1

1 1

1 (+ 1) 1

1 (+ 1) 1

1 (+ 1) 1

1 (+ 1) 1

1

1

1

1

1

1

1

1

1 1 ( - 1)

1 1(- 1)

8 7

8 8

1 1 (- 1)

1 1 (- 1)

1 1 (- 1)

1 1(- 1)

1 1 (- 1)

1 1 (- 1)

7 7

7 7

7

7

7

7

7

7

7

7

IV.

Uppsala......

Kronobergs...

Blekinge.....

Hallands.....

Västmanlands

V.

Gotlands.....

1

1

1

1

1

1

1 (+ 1) 1

1 (+ 1) 1

1 (+ 1) 1

1 (+ 1) 1

1 (+ 1) 1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1 (- 1)

1 (- 1)

1 (- 1)

1(- 1)

1(- 1)

6

6

6

6

6

6

6

6

6

6

1

4 4

24 (-2) 23 (+23) 30 (

1 Ökning eller minskning har anmärkts inom parentes.

2)

24

27 (+3)

21

32 (- 27)

181

186

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.

I promemorian föreslagen personalorganisation inom landskanslierna jämförd med den nuvarande (övriga tjänster).

l:e lands-

Lands

Icke ord.

Biträden

Biträden1

Summa

Län

kanslist

kanslist

lands-

Ce 21

Ca 24

Ca 21

kanslist

Ca 15

Ca 13

Ca ll2

Ca 83

Cf 4—Ce8

s:a

P. M.

F.n.

I.

Stockholms............

.. 3 ( + 3)

4 (-

4)

5(- 1)

1

2

3 (+1)

3 ( -1)

7

13

20 (+ 2)

41

41

Malmöhus.............

.. 3(+ 3)

4 ( -

3)

5

1

3 (+1)

3 (+ 1)

5

9

25

34 ( - 2)

58

58

Göteborgs och Bohus...

II.

Älvsborgs.............

. . 3 ( + 3)

4 ( _

3)

5 ( - 2)

1

3 (+1)

3 ( + 1)

5(+l)

17

17

34

58

57

. . 2 ( + 2)

4 ( -

1)

3 ( - 1)

1

2

2

3

7

9

16 (- 1)

33

34

Västernorrlands........

.. 2(+ 2)

4 ( -

D

3 ( - 1)

1

2

2

4 (+1)

4

18

22 ( - 2)

40

41

in a.

Östergötlands..........

.. 1 (+ 1)

4 ( -

1)

3

1

i

1 (-1)

3

4

9

13

27

28

Kristianstads..........

•• 1 (+ 1)

4 ( -

1)

3

1

i

1

3

2

12

14 (- 1)

28

29

Värmlands............

.. 1 (+ 1)

4 ( -

1)

3

1

i

1

3

1

14

15 (- 1)

29

30

Kopparbergs...........

.. 1 (+ 1)

4 ( -

1)

3

1

i

1

3

4

10

14 (- 1)

28

29

Gävleborgs............

•• 1 (+ 1)

4(-

1)

3

1

i

1 (-1)

3

6

6

12 (+ 1)

26

26

III B.

Västerbottens..........

.. 1 (+ 1)

3 ( -

1)

2 ( -1)

1

i

1

3 ( +1)

10

7

17 (- 1)

29

30

Norrbottens...........

•• 1 (+ 1)

3 ( -

1)

2

1

i

1

3 (+1)

4

11

15 (- 2)

27

28

III C.

Jönköpings............

.. 1(+ 1)

3 ( -

1)

2

1

i

1

3

6

6

12 (- 1)

24

25

Kalmar...............

.. 1 (+ 1)

3 ( -

1)

2

1

i

1

3 (+1)

6

8

14 ( - 2)

26

27

III D.

Södermanlands.........

.. 1 (+ 1)

3

2 ( -1)

1

i

1

2 ( -1)

1

9

10 (+ 1)

21

21

Skaraborgs............

.. 1 (+ 1)

3 ( -

1)

2

1

i

1

2

5

9

14 (- 1)

v 25

26

Örebro................

.. 1 (+ 1)

3 ( -

1)

2

1

i (+i)

1

2 ( -1)

3

8

11 (- 1)

22

23

Jämtlands.............

.. 1 (+ 1)

3 ( -

1)

2 ( -1)

1

i (+u

1

2

4

7

11 (- 1)

22

23

IV.

Uppsala...............

.. 1 (+ 1)

2 ( -

1)

2

1

- (-i)

1

2

2

4

6(+ 1)

15

15

Kronobergs............

.. 1 (+ 1)

2 ( -

1)

2

1

i (+i)

1

1

6

5

11 (- 1)

20

20

Blekinge..............

.. 1 (+ 1)

2 ( -

1)

2

1

-

1 (+1)

2

3

3

6 ( - 1)

15

15

Hallands..............

.. 1 (+ 1)

2(-

1)

2

1

-

1

2

4

4

8

17

17

Västmanlands..........

.. 1 (+ 1)

2 ( -

1)

2

1

i

1

2

5

8

13

23

23

V.

Gotlands..............

1

1

1

-

1 (+1)

1

1

2

3 ( - 1)

8

8

31 (+31)

75 (-29)

63 ( - 8)

24

27 (+4)

32 (+3)

65 (+2)

121

224

344 ( -15)

662

674

1 Vid samtliga länsstyrelser utom de 6 minsta beräknas omflyttning av kassagöromål resp. sociala mål mellan landskansli och landskontor

medföra, att ett biträde överföres från landskansli till landskontor. Vidare avses, att telefonisterna skola överföras till en gemensam plan.

2 Innefat landsfogdens biträde men ej landshövdingens handsekreterare,

a

rf».

ro

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3.

I promemorian föreslagen personalorganisation inom landskontoren jämförd med dea nuvarande (högre tjänster).

L ä n

Lands-

Tax.-

Bitr.

Läns*

Tax.-

l:e läns-

Tax.-

insp.

Ce 27

Tax.-

insp.

Ce 24

Läns-

Icke-ord.

Tax.-

Summa

Co 15

Ca 37

Ca 32

Ca 31

Ca 28

Ca 27

Ca 24

länsbokh.

ass.

P. M.

F. n.

I.

Stockholms..............

1

1

1 (+1)

1 (+1)

1 (+1)

3

1

1

1

2

1

4

4

20

25

19

24

Malmöhus...............

1

1

3

1

1

2

4

1

5

5

Göteborgs och Bohus.....

1

1

3

1

1.

2

2

1

4

6

23

22

II.

1

1

1 (+D

1 (+D

2

I

1

1

2

2

3

4

19

18

1

1

3

1

1

1

2

1

3

3

18

17

III A.

Östergötlands............

1

1

_

2

1

1

1

2

1

3

2

15

15

Kristianstads............

1

1

2

1

1

1

2

1

3

2

15

15

Värmlands..............

1

1

2

1

1

1

1

i

3

2

14

14

Kopparbergs.............

1

1

2

1

1

1

1

1

3

2

14

14

Gävleborgs..............

1

1

2

1

1

1

1

i

3

2

14

14

in b.

Västerbottens............

1

1

_

2

1

1

1

1

1

2

2

13-

13

Norrbottens.............

1

1

2

1

1

1

1

i

2

2

13

13

mc.

Jönköpings..............

1

1

_

2

1

1

1

1

i

2

2

13

13

1

1

2

1

1

1

1

1

1

2

12

12

1

1

2

1

1

1

1

2

2

12

12

Örebro..................

1

1

_

2

1

1

1

1

3

2

13

13

in d.

1

1

2

1

1

1

2

2

11

11

Jämtlands...............

1

1

2

1

1

1

1

2

2

12

12

IV.

Uppsala.................

1

1

_

2

1

1

1

_

1

2

10

10

1

1

2

1

1

1

1

2

10

10

1

1

2

1

1

1

2

2

11

11

Hallands................

1

1

2

1

1

1

2

2

11

11

1

1

2

1

1

1

2

2

11

11

V.

1

1

_

1

1

1

_

2

7

7

24

24

5 (+5)

51

24

24

19

32

15

60

58

336

331

ce

Kungi. Maj:ts proposition nr 155.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 4.

I promemorian föreslagen personalorganisation inom landskontoren jämförd med nuvarande (övriga tjänster).

tf».

tf*

Lön

l:e landskontorist

Ca 24

Landskontorist

Ca 21

Icke-ord.

lands
kontorist
-

Bitr.

arb.led.

Ce 15

Kansliskriv.

Ca 15

Kontorist

Ca 13

Kanslibitr.

Ca 11

Skrivbiträden

Summa

Ca 81

er 4—

Ce 81

s:a

P. M.

F. n.

25

18

43 (- 4)

82

80

15

37

52 (+ 4)

98

89

16

31

47 (- 5)

87

83

10

22

32 (- 1)

63

60

6

19

25

52

49

9

15

24 (+ 1)

50

47

7

20

27 (- 1)

54

51

11

10

21

46

43

9

17

26 (- 1)

53

50

10

15

25

50

47

6

19

25 (- 1)

51

49

5

14

19 (- 2)

45

43

8

13

21

45

42

8

14

22

45

42

7

14

21

45

43

6

15

21

44

41

7

11

18 (- 1)

38

36

3

13

16

34

32

2

12

14 (- 1)

29

29

3

7

10 (- 2)

26

26

4

10

14 (- 1)

31

30

2

12

14 (- 2)

31

30

4

9

13 (- 1)

31

30

4

3

7 ( - 1)

16

16

187

370

557 ( - 27)

1 146

1 088

I.

Stockholms..........

Malmöhus...........

Göteborgs och Bohus.

II.

Älvsborgs...........

Västernorrland s......

III A.

Östergötlands........

Kristianstads........

Värmlands...........

Kopparbergs.........

Gävleborgs..........

III B.

Västerbottens........

Norrbottens.........

III C.

Jönköpings..........

Kalmar.............

Skaraborgs..........

Örebro..............

III D.

Södermanlands.......

Jämtlands...........

IV.

Uppsala.............

Kronobergs.........

Blekinge............

Hallands............

Västmanlands........

V.

Gotlands............

(+ 1)

(+ 1)

(+ 1)

(+ 1)

(+ 1)

( +

( +

( +

( +

( +

(+ 1)

(+ 1)

(+ 1)

(+ 1)

(+ 1)

(+ 1)

( +

( +

( +

( +

( +

( +

( +

5 ( - 1)

6(- 1)

5 ( - 1)

4 (- 4 (-

(-

(-

4

4

4

4(-

4(-

4 ( - 4 ( -

4 (

3

(-

4 ( - 1)

4 ( - 1)

4 (— 1)

4 ( - 1)

22 ( +

25 ( +

20 ( +

17 (+ 2)

14 ( + 2)

14 ( +

15 ( +

13 ( +

15 ( +

13 ( +

14 (+ 1)

14 (+ 1)

13 (+ 2)

12 (+ 2)

13 (+ 1)

12 (+ 2)

9( +

9( +

6

7

8( +

8( +

9 (+

2(+l)

2

2( + l)

2 ( + 1)

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

3(+ 2)

5 (+ 3)

5 (+ 4)

3( +

3( +

2 (+

2 ( +

2 ( +

2( +

2( +

2 (+

2 ( +

1

1

1

1

1

1

1 (+ 1)

1

1 (+ 1)

1

1 (+ 1)

45 (+21)

5 (+ 2)

6(+ 2)

6(+ 1)

3

3

3 ( - 3 ( +

3

3 ( + 1)

3

3 ( +

3 (+

3 (+ 1)

3 ( + 1)

3 (+ 1)

3 (+ 1)

3( +

2 (+

2 (+

2 (+

2 (+

2 (+

2 (+

1

72 (+2

23 ( +23) 93 (-23) 306 (+ 40)2 23 27 ( +3)

1 Siffrorna justerade med hänsyn till senast fastställda personalplaner.

2 Denna ökning avser överföring av 40 taxeringskontrollanter till icke-ordinarie landskontorister.

Knngl. Maj.ts proposition nr 455.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 5.

Exempel på organisation för en medelstor länsstyrelse.

Landshövding

Landssekreterare

Allmänna sektionen

Planeringsseklionen.

1. Detalj för personalfrågor,

allm. ordning

och säkerhet m. m.

2. Detalj för överexekulorsärenden

m. m.

1. Byggnadsdelalj.

2. Vägdetalj.

3. Bildetalj.

Försvarssektionen.

Landskamrerare

Kameralsektionen.

1. Kameral detalj.

2. Brevdelalj.

3. Priskontor.

Taxeringssektionen.

Folkbokf.- och uppbördssektionen.

1. Folkbokjöringsdetalj.

2. Uppburdsdelalj.

3. Socialdetalj.

4. Detalj för bränsle- och

övriga krisärenden.

Personal:

Chef:

1 l:e länsassessor

Jurister:

1 l:e länsnotarie

1 länsnotarie

övrig personal:

1 l:e landskanslist

2 landskanslister Ca 21

1 landskanslist Cg 6 -

Ce 19

1 kontorist Ca 13

2 kanslibitr. Ca 11

7-9 kontorsbitr. Cg eib

Cf 4 - Ca 81

(4- krispersonal)

1 Under sommarmån.

ökas antalet med 4 å 5.

Personal:

Chef:

1 länsassessor

Personal:

Chef:

1 civilförsvarsdirektör

Personal:

Chef:

1 länsassessor

Personal:

Chef:

1 tax.intendent

Personal:

Chef:

1 länsassessor

Jurist:

1 länsnotarie

Övrig personal:

2 landskanslister Ca 211

1 landskanslist Cg 6 -

Ce 19

1 kansliskr. Ca 15

7-9 kontorsbitr. Cg eib

Cf 4-Ca 82

1 Därav ev. en l:e

landskanslist.

2 Antalet ökas under

bilskatteuppbörden.

övrig personal:

1 militärassistent

1 landskanslist Cg 6 - Ce 191

1-2 kontorsbitr. Cg eib

Cf 4 - Ca 8

1 F. n. dessutom 1 å 2

länsinstruktörer samt 1

länsförrådsförvaltare.

Jurister:

1 l:e länsbokhållare

1 länsbokhållare

3 länsbokhållare

övrig personal:

1 l:e landskontorist

1 landskontorist Ca 21

1 landskontorist Cg 6

-Ce 19

1 kontorist Ca 13

1 kanslibitr. Ca 11

( + priskontorspersonal)

Kvalificerad personal:

1 tax.rev.

Ca 28

1 l:e tax.insp.

Ca 27

1 tax.insp.

Ca 24

1 tax.insp.

Ce 24

3 tax.ass. Cf 17

- Ce 24

övrig personal:

1 landskontorist

Ca 21

2 landskontorister Cg 6—

Ce 19

1 kontorist

Ca 13

1 kanslibitr.

Ca 11

övrig personal:

2 landskontorister Ca 21

}ands'' . . jcg 6-Ce 19

kontonsterl

bitr. arb.led.

kansliskr.

kanslibitr.

Ce 15

Ca 15

Ca 11

20—24 kontorsbiträden Cg eller Cf 4—Ce 8

4^

Öl

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:240 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till undersökningar angående levnadsvillkor och hushålls a1 i texten
  2. SU 1952:129 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag under landsstaten för budgetåret 1952/53 jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten