Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen den 24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar

1952-04-05 · 33 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 32 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:195, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj:ts proposition nr 195.

1

Nr 195.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen den 24 mars 1938 (nr 96) om

understödsföreningar; given Stockholms slott den 4

april 1952.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogat förslag till lag angående ändring i lagen den 24

mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar.

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I syfte att skapa ökade garantier för att revisionsarbetet inom understödsföreningarna

bedrives på ett tillfredsställande sätt föreslås i propositionen,

att vederbörande statliga tillsynsmyndighet tillerkännes rätt att i

Varje understödsförening förordna en revisor att med övriga revisorer deltaga

i granskningen av styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper.

Sålunda förordnad revisor skall enligt förslaget äga uppbära arvode av

föreningen med belopp, som tillsynsmyndigheten bestämmer.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 195.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar.

Härigenom förordnas, att 30, 77, 86, 87 och 89 §§ lagen den 24 mars

1938 om understödsföreningar skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

30 §.

---två revisorer.

--sätt utses.

styrelseledamots tjänst.

--utsett honom.

--ny revisor.

Då revisor eller revisorssuppleant

utsetts, skall anmälan härom ofördröjligen

göras hos tillsynsmyndigheten

genom styrelsens försorg, om

han valts å föreningssammanträde,

och eljest av den som tillsatt honom.

Tillsynsmyndigheten äger meddela

närmare föreskrifter rörande innehållet

i anmälan, som avses i detta

stycke.

Angående revisor, som förordnas

av tillsynsmyndigheten, stadgas i

77 §.

77 §.

Det åligger —--------under året.

Finner tillsynsmyndigheten------av styrelsen.

Styrelsen vare------till föreningssammanträde.

Tillsynsmyndigheten äger förordna

en revisor att med övriga revisorer

deltaga i granskningen av styrelsens

förvaltning och föreningens räkenskaper.

Sådant uppdrag må när

som helst återkallas. Revisor, som

Styrelsens förvaltning

Revisorerna väljas —

Till revisor----

Den tid-----

Avgår av--— •—

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

förordnats enligt detta stycke, skall

ställa sig till efterrättelse de föreskrifter

tillsynsmyndigheten meddelar.

Revisorn äger av föreningen uppbära

arvode med belopp, som bestämmes

av tillsynsmyndigheten.

86 §.

Med dagsböter straffes

1) styrelseledamot eller annan,

som vid anmälan för registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig

uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator,

där han mot bättre vetande i handling,

som framlägges å föreningssammanträde

eller jämlikt bestämmelserna

i 77 § ingives till tillsynsmyndigheten,

rörande föreningens angelägenheter

meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, där han uppsåtligen

använder någon föreningens

tillgång för ett annat ändamål

än det, för vilket samma tillgång är

avsedd;

4) revisor, där han i berättelse eller

annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot bättre

vetande lämnar oriktig uppgift rörande

föreningens angelägenheter

eller uppsåtligen underlåter att göra

anmärkning mot dylik uppgift i

handling, som av honom granskats;

5) där försäkringsteknisk utredning,

som jämlikt 7 § fjärde stycket

vid 4) eller 15 § ingivits till tillsynsmyndigheten,

är oriktig, den som

mot bättre vetande upprättat utredningen

eller med vetskap om dess

oriktighet ingivit densamma.

Ej må------—----

Med dagsböter straffes

1) styrelseledamot eller annan,

som vid anmälan för registrering

eller anmälan jämlikt 30 § sjätte

stycket mot bättre vetande meddelar

oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator,

där han mot bättre vetande i handling,

som framlägges å föreningssammanträde

eller jämlikt bestämmelserna

i 77 § ingives till tillsynsmyndigheten,

rörande föreningens angelägenheter

meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, där han uppsåtligen

använder någon föreningens

tillgång för ett annat ändamål

än det, för vilket samma tillgång är

avsedd;

4) revisor, där han i berättelse eller

annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot bättre

vetande lämnar oriktig uppgift rörande

föreningens angelägenheter

eller uppsåtligen underlåter att göra

anmärkning mot dylik uppgift i

handling, som av honom granskats;

5) där försäkringsteknisk utredning,

som jämlikt 7 § fjärde stycket

vid 4) eller 15 § ingivits till tillsynsmyndigheten,

är oriktig, den som

mot bättre vetande upprättat utredningen

eller med vetskap om dess

oriktighet ingivit densamma.

strängare straff.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

‘ 87 §.

Åsidosättes föreskrift, som är meddelad

i 15 § första stycket, 20 § sista

stycket, 31 § första stycket, 34 § sista

stycket, 44 § första eller tredje stycket,

47 § andra stycket, 64 § första

stycket eller 77 §, eller underlåter

förening, som erhållit föreläggande

enligt 15 § andra stycket, att ställa

sig föreläggandet till efterrättelse,

straffes den försumlige med böter

från och med fem till och med trehundra

kronor.

Samma lag------—

Förseelse mot------—

Åsidosättes föreskrift, som är meddelad

i 15 § första stycket, 20 § sista

stycket, 30 § sjätte stycket, 31 §

första stycket, 34 § sista stycket,

44 § första eller tredje stycket, 47 §

andra stycket, 64 § första stycket

eller 77 § första, andra eller tredje

stycket, eller underlåter förening,

som erhållit föreläggande enligt 15 §

andra stycket, att ställa sig föreläggandet

till efterrättelse, straffes den

försumlige med böter från och med

fem till och med trehundra kronor.

--61 § åligger.

--medlem därav.

89 §.

Försummelse att enligt bestämmelse

i denna lag göra anmälan för registrering

eller att göra anmälan, som

är föreskriven i 47 § andra stycket,

eller att underställa tillsynsmyndigheten

beslut, som i 43 § andra stycket

sägs, eller att till tillsynsmyndigheten

ingiva någon av de i 15 § första

och andra styckena samt 77 § omförmälda

handlingarna skall åtalas

vid allmän underrätt i den ort, där

föreningens styrelse enligt stadgarna

har sitt säte.

Försummelse att enligt bestämmelse

i denna lag göra anmälan för registrering

eller att göra anmälan, som

är föreskriven i 30 § sjätte stycket

eller 47 § andra stycket, eller att underställa

tillsynsmyndigheten beslut,

som i 43 § andra stycket sägs, eller

att till tillsynsmyndigheten ingiva

någon av de i 15 § första och andra

styckena samt 77 § omförmälda

handlingarna skall åtalas vid allmän

underrätt i den ort, där föreningens

styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1952.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

5

Utdrag ur protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars

1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar

Nilson, Lindell. .

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om ändrade bestämmelser

rörande revision i understödsföreningar samt anför.

Inledning.

Såsom framgår av propositionen nr 35 till årets riksdag, har pensionsstyrelsen

— tillsynsmyndighet för flertalet understödsföreningar -— den

21 december 1951 framlagt ett förslag till vissa ändringar i 1938 års lag

om understödsföreningar. Förslaget syftar till att skapa ökade garantier

för att revisionsarbetet inom understödsföreningarna bedrives på ett tillfredsställande

sätt. Vid förslagets uppgörande har pensionsstyrelsen strävat

efter att anpassa lagens bestämmelser om revision till motsvarande stadganden

i 1951 års lag om ekonomiska föreningar.

Över pensionsstyrelsens förslag ha efter remiss yttranden avgivits av

arbetsmarknadsstyrelsen, försäkringsinspektionen, Understödsföreningarnas

riksförbund, Svenska sjukkasseförbundet, De fria sjukkassornas förbund,

De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation, Svenska revisorssamfundet

och Föreningen auktoriserade revisorer.

.lag anhåller nu att få lämna en närmare redogörelse för detta ärende.

Gällande bestämmelser.

Enligt 1 § lagen den 24 mars 1938 om understödsföreningar (nr 96; ändr.

457/1942, 190/1945 och 854/1946) förstås med understödsförening en sådan

förening för inbördes bistånd som avser att utan affärsmässigt drivande

av försäkringsrörelse idka verksamhet, vilken är att hänföra till personförsäkring.

Som exempel på föreningar med dylik verksamhet angivas i

paragrafen föreningar, som 1) bereda medlem pension efter avgång från

tjänst, efter uppnående av viss ålder eller vid bestående förlust eller ned
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

sättning av arbetsförmågan (invaliditet), 2) vid medlems död utbetala ett

kapitalbelopp till bestridande av kostnaderna för hans begravning eller

såsom understöd åt hans familj eller särskilt insatt förmånstagare, 3) meddela

pension åt avliden medlems änka eller barn, 4) bereda sjukhjälp eller

moderskapshjälp, samt 5) bereda understöd vid arbetslöshet. Till understödsförening

räknas dock, enligt 90 §, icke anstalt, för vars utfästelser

av understöd staten eller kommun är ansvarig, eller sådan pensionskassa

för personer i offentlig tjänst, som av Konungen förklarats undantagen

från lagens tillämpning, eller fackförening, fackförbund eller annan liknande

förening för vårdande av yrlcesangelägenheter av anledning att den

lämnar understöd vid arbetslöshet.

Enligt 2 och 67 §§ skola samtliga understödsföreningar registreras hos

och stå under tillsyn av en tillsynsmyndighet, som beträffande varje grupp

av föreningar med likartad verksamhet skall vara gemensam för hela riket.

Jämlikt 1 § kungörelsen den 8 november 1912 (nr 30i) angående tillsyn å

understödsföreningar m. m. i dess lydelse enligt kungörelse den 19 september

1947 (nr 670) är arbetsmarknadsstyrelsen tillsynsmyndighet för föreningar,

som uteslutande avse att bereda understöd vid arbetslöshet, och

pensionsstyrelsen tillsynsmyndighet för övriga föreningar.

För varje understödsförening skall enligt 20 § i lagen finnas en styrelse,

bestående av en eller flera ledamöter. Styrelsen förvaltar föreningens angelägenheter.

Den väljes av föreningsmedlemmarna på föreningssammanträde,

såvida ej i stadgarna bestämts, att styrelsen eller ledamot därav skall

utses på annat sätt.

Bestämmelser om revision finnas i lagens 30—32 §§, vilka ha följande

lydelse.

30 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas av

minst två revisorer.

Revisorerna väljas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna kunna

bestämmas, att revisorer skola på annat sätt utses.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för vilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie sammanträde,

vid vilket revisorernas berättelse framlägges, och ej omfatta

längre tid än fyra år. Revisor må, ändå att den tid, för vilken han blivit

utsedd, ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som

utsett honom.

Avgår av föreningen vald revisor, innan den tid, för vilken han blivit

vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen att ofördröjligen

föranstalta om val av ny revisor.

31 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera föreningens

kassa och övriga tillgångar samt granska föreningens alla böcker,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Ilungl. Maj. ts proposition nr 195.

räkenskaper och andra handlingar; och må av revisor begärd upplysning

angående förvaltningen ej av styrelsen förvägras.

Vid fullgörande av sitt uppdrag hava revisorerna att ställa sig till efterrättelse

de särskilda föreskrifter, som av föreningen meddelas, och ej avse

inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida mot lag

eller författning eller mot föreningens stadgar.

Revisorerna skola över granskningen avgiva en av dem underskriven

berättelse, som, efter det styrelsen lämnats tillfälle att taga del av densamma,

skall jämte styrelsens förvaltningsberättelse framläggas å det i

36 § första stycket nämnda föreningssammanträdet.

Angående revisorers befogenhet att påfordra utlysande av extra föreningssammanträde

stadgas i 37 §.

32 §.

Hava revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges å

föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller

uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,

som av dem granskats, eller vid fullgörandet av sitt uppdrag visat vårdslöshet,

vare de, som låtit sådant komma sig till last, föreningen ansvariga

för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Av intresse i detta sammanhang äro vidare de bestämmelser, som återfinnas

i 37 § andra stycket och 40 § tredje stycket i lagen.

37 § andra stycket lyder.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med

angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra föreningssammanträde

att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid

kan ske. Har sådan påfordran skett, skola revisorerna ofördröj ligen

giva tillsynsmyndigheten underrättelse därom. Efterkommer styrelsen ej

inom en vecka revisorernas påfordran, äge de själva utlysa föreningssammanträde.

Äro ej samtliga revisorer ense om sammanträdets utlysande,

gälle den mening, varom de flesta förena sig, eller, vid lika röstetal, deras

mening, som anse extra sammanträde ej böra hållas.

I 40 § tredje stycket stadgas.

Talan mot revisorer enligt 32 § må ej anställas, sedan två år förflutit

från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde, utan

så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blivit begången.

Nämnas må i detta sammanhang ytterligare att 87 § stadgar straff bl. a.

för den, som åsidosätter föreskrifterna i 31 § första stycket.

Tillsynsmyndighetens kontrollerande verksamhet grundas i första hand

på vissa handlingar, som varje understödsförening årligen har att ingiva

enligt 77 § första stycket i lagen. Inspektion på ort och ställe kan emellertid

också förekomma; enligt sista stycket i samma paragraf är understödsförenings

styrelse skyldig att när som helst bereda tillsynsmyndigheten

eller dess ombud tillfälle att inventera föreningens medel samt att granska

föreningens räkenskaper och övriga handlingar liksom också att lämna

dem tillträde till föreningssammanträde.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

Beträffande vissa slag av understödsföreningar, nämligen erkända sjukkassor

och erkända arbetslöshetskassor, gälla utöver bestämmelserna i

understödsföreningslagen särskilda föreskrifter i förordningen den 26 juni

1931 (nr 280) om erkända sjukkassor och förordningen den 15 juni 193b

(nr 26b) om erkända arbetslöshetskassor.

Enligt 36 § andra stycket sjukkasseförordningen skall tillsynsmyndigheten

utse en revisor i varje centralsjukkassa och vederbörande centralsjukkassa

en revisor i varje lokalsjukkassa. Centralsjukkassa äger utan

särskilt bemyndigande granska ansluten lokalsjukkassas räkenskaper och

handlingar samt inventera dess medel och värdehandlingar. Enligt det förslag

till ändring i sjukkasseförordningen, som genom den förut omnämnda

propositionen nr 35 förelagts årets riksdag och som numera bifallits av

riksdagen, skall sådan granskning och inventering verkställas i den utsträckning

tillsynsmyndigheten bestämmer.

I arbetslöshetskasseförordningen föreskrevs ursprungligen, att tillsynsmyndigheten

skulle utse en revisor i varje kassa jämte suppleant för

denne. I samband med att det för tillsynsmyndighetens räkning bedrivna

revisionsarbetet år 1943 centraliserades till denna myndighet, borttogs

emellertid denna föreskrift ur förordningen.

Såsom inledningsvis anmärkts har pensionsstyrelsen strävat efter att

anpassa understödsföreningslagens bestämmelser om revision till motsvarande

betämmelser i lagen den 1 juni 1951 (nr 308) om ekonomiska föreningar.

De föreskrifter i sistnämnda lag, som ha intresse i detta sammanhang,

äro följande.

45 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas av

en eller flera revisorer. Revisor utses å föreningsstämma, såframt ej enligt

stadgarna revisor skall tillsättas i annan ordning.

Revisorer skola utses för tid intill dess stämma som i 57 § 1 mom. sägs

hållits och må icke utses för längre tid än till och med den stämma som

skall äga rum under andra räkenskapsåret efter det de utsetts. Revisor

må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända, skiljas

från uppdraget genom beslut av den som utsett honom. Om revisor, som

är vald å föreningsstämma, entledigas eller eljest avgår eller avlider eller

hinder, som i 46 § 1 mom. avses, att vara revisor för honom uppkommer

och suppleant ej finnes, åligger det styrelsen att ofördröjligen föranstalta

om val av ny revisor.

Den som utsetts till revisor skall därom ofördröjligen underrättas, om

han valts å föreningsstämma, genom styrelsens försorg och eljest av den

som tillsatt honom.

46 § 1 mom.

Revisor skall vara myndig och, där ej för särskilt fall Konungen eller

myndighet Konungen förordnar annat tillåter, här i riket bosatt svensk

medborgare. Revisor skall hava den erfarenhet beträffande bokföring och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 195.

insikt i ekonomiska förhållanden, som med hänsyn till föreningens verksamhet

erfordras för uppdraget.

Ej må den vara revisor, som är befattningshavare hos föreningen eller

under det sistförflutna året handhaft bokföring eller medelsförvaltning för

föreningen eller som intager en underordnad eller beroende ställning till

styrelseledamot eller till befattningshavare hos föreningen, åt vilken uppdragits

att ombesörja bokföringen eller medelsförvaltningen eller kontrollen

däröver, ej heller styrelseledamots eller sådan befattningshavares make

eller den, som med honom är i rätt upp- eller nedstigande skyldskap eller

svågerlag eller är hans syskon eller med honom är i det svågerlag, att den

ene är gift med den andres syskon.

47 §.

Hava revisorer ej utsetts till föreskrivet antal eller hava revisorer utsetts

utan iakttagande av bestämmelserna i 46 § 1 mom., åligger det styrelsen

och styrelseledamot att ofördröj ligen anmäla förhållandet för länsstyrelsen.

Anmälan må göras även av föreningsmedlem, röstberättigad, som ej är

medlem, eller borgenär.

På anmälan varom i första stycket sägs skall länsstyrelsen, i fall då

revisorer icke utsetts till föreskrivet antal, förordna revisorer. Är revisor

omyndig eller har någon, som ej är här i riket bosatt svensk medborgare,

utan vederbörligt tillstånd utsetts till revisor eller har någon utsetts till

revisor i strid mot vad i 46 § 1 mom. andra stycket stadgas, skall på anmälan

därom länsstyrelsen förklara honom entledigad och förordna revisor

i hans ställe. Har anmälan ej gjorts av styrelsen, skall före besluts meddelande

tillfälle beredas styrelsen att yttra sig i ärendet. Förordnande av

revisor skall avse tid till dess annan revisor blivit i föreskriven ordning

utsedd.

Revisor, som utses enligt denna paragraf, vare berättigad att av föreningen

erhålla skäligt arvode.

48 §.

Hos länsstyrelsen må påkallas utseende av en revisor att med övriga

revisorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning och föreningens

räkenskaper eller att företaga granskning av viss åtgärd eller av vissa

räkenskaper. Förslag härom skall väckas å föreningsstämma. Har förslaget

å föreningsstämma antagits eller ock biträtts av minst en tiondel av samtliga

röstberättigade, åligger det styrelsen att inom en vecka hos länsstyrelsen

göra framställning om utseende av revisor. Försummas det, stående

varje röstberättigad fritt att göra sådan framställning.

Avser uppdraget granskning av viss åtgärd eller av vissa räkenskaper,

skall till föreningsstämma avgivas särskilt yttrande över granskningen.

Revisor, som utses enligt denna paragraf, vare berättigad att av föreningen

erhålla skäligt arvode.

50 §.

Det åligger revisorerna att vidtaga de åtgärder som äro erforderliga för

ett behörigt fullgörande av revisionsuppdraget. Särskilt åligger det revisorerna
att

granska föreningens böcker och andra räkenskaper,

att verkställa inventering eller kontrollera verkställd inventering av föreningens

kassa och övriga tillgångar,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

att tillse huruvida föreningens bokföring och medelsförvaltning så ock

kontrollen därav äro tillfredsställande,

att taga del av protokoll från föreningsstämmor och andra sammanträden,

samt

att, sedan de årliga redovisningshandlingarna avgivits, tillse att föreningens

tillgångar icke upptagits för högt och skulderna icke för lågt samt

i övrigt granska nämnda redovisningshandlingar.

Revisorerna hava att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter,

som meddelas av föreningsstämman och ej innefatta inskränkning i deras

i lag stadgade skyldigheter eller eljest strida mot lag eller författning eller

mot stadgarna.

Styrelsen skall giva revisor tillgång till föreningens böcker, räkenskaper

och andra handlingar samt i övrigt det biträde, som av honom påkallas

för uppdraget. Av revisor begärd upplysning angående förvaltningen må

ej av styrelsen vägras.

51 §.

Revisorerna skola för varje räkenskapsår avgiva en av dem undertecknad

revisionsberättelse, som skall överlämnas till styrelsen minst två veckor

före den i 57 § 1 mom. omförmälda föreningsstämman. Revisorerna skola

ock inom samma tid till styrelsen återställa de till dem överlämnade redovisningshandlingarna.

Revisionsberättelsen skall innehålla redogörelse för resultatet av revisorernas

granskning samt uttalande, huruvida anledning till anmärkning i

avseende å de till revisorerna överlämnade redovisningshandlingarna, föreningens

bokföring eller inventeringen av dess tillgångar eller eljest beträffande

förvaltningen av föreningens angelägenheter föreligger eller icke.

Föreligger anledning till anmärkning, skall denna angivas i revisionsberättelsen.

Revisorerna äga ock i berättelsen meddela erinringar, som de anse

böra komma till medlemmarnas kännedom.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilt uttalande

angående fastställelse av balansräkningen;

angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna; samt

angående styrelsens förslag i anledning av föreningens vinst eller förlust

enligt balansräkningen, därvid skall angivas huruvida förslaget omfattar

stadgad avsättning till reservfonden.

Revisor, som hyser från de i revisionsberättelsen gjorda uttalandena

skiljaktig mening eller eljest finner särskilt uttalande påkallat, äger till

revisionsberättelsen foga yttrande därom, såframt han ej avgiver särskild

revisionsberättelse.

58 § 2 st.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med

angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra föreningsstämma

att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid

kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan påfordran, äge

revisorerna själva utlysa stämma. Äro icke samtliga revisorer ense om

stämmas utlysande, gälle den mening varom de flesta förena sig eller vid

lika röstetal deras mening som anse extra stämma böra hållas. Revisor

som utsetts jämlikt 48 § äge påkalla extra föreningsstämma, oavsett övriga

revisorers mening.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 105.

65 § 3 st.

Talan enligt 106 § mot revisor må ej anställas sedan två år förflutit från

det revisionsberättelse framlades å föreningsstämma.

Lagen den 17 juni 1948 (nr 433) om försäkringsrörelse innehåller i 98—

100, 102—104 och 114 §§ bestämmelser, som i huvudsak motsvara 45—47,

50—51 och 58 §§ lagen om ekonomiska föreningar. Någon direkt motsvarighet

till 48 § sistnämnda lag finnes icke i lagen om försäkringsrörelse,

som emellertid i 285 § innehåller följande föreskrifter.

Försäkringsinspektionen skall förordna revisor att med övriga revisorer

deltaga i granskningen av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning

samt bolagets räkenskaper. Vad nu sagts gälle ej där med hänsyn till

rörelsens omfattning eller eljest förordnande av revisor icke finnes påkallat.

Försäkringsinspektionen äger när som helst återkalla uppdraget och i

stället förordna ny revisor.

För revisor som förordnats av försäkringsinspektionen skall inspektionen

utfärda instruktion. Revisorn äge av bolaget uppbära arvode till belopp,

som bestämmes av inspektionen.

Pensionsstyrelsens förslag.

Pensionsstyrelsen framhåller inledningsvis, att den utveckling på det

ekonomiska området och inom försäkringsverksamheten, som kännetecknat

de senaste årtiondena och som varit den främsta anledningen till att

de ekonomiska föreningarna och försäkringsbolagen blivit föremål för ny

lagstiftning, aktualiserat behovet av ändrade lagregler även för understödsföreningarna.

Erfarenheterna särskilt under den senaste tiden hade dessutom

visat, att i synnerhet de i understödsföreningslagen meddelade bestämmelserna

om revision i betydelsefulla delar icke motsvarade de fordringar,

som numera borde ställas på dem ur medlemmarnas och det allmännas

synpunkt. Dessa bestämmelser syntes därför så snart som möjligt

och utan att en allmän översyn av understödsföreningslagen avvaktades i

görligaste mån böra anpassas till motsvarande stadganden i den nya lagen

om ekonomiska föreningar och i övrigt omarbetas i syfte att möjliggöra en

effektivare övervakning från tillsynsmyndighetens sida av revisionsarbetet

inom understödsföreningarna.

Med hänsyn till de behov, som enligt pensionsstyrelsens mening sålunda

föreligga, har pensionsstyrelsen utarbetat ett förslag till ändrad lydelse av

30, 31, 37, 40 och 87 §§ understödsföreningslagen. Förslaget torde få såsom

bilaga fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende.

Av de i förslagets 30 § 1 mom. upptagna bestämmelserna om revisorernas

antal, tillsättning, entledigande och mandattid

motsvara första och fjärde styckena 45 § första och andra styckena

lagen om ekonomiska föreningar. Beträffande övriga bestämmelser i detta

moment anför pensionsstyrelsen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

I tillsynsmyndighetens övervakande verksamhet ingår kontroll över att

revisionen inom understödsföreningarna utövas på ett tillfredsställande sätt.

Vid granskning inom myndigheten av de handlingar, som enligt bestämmelserna

i 77 § understödsföreningslagen årligen skola ingivas av varje understödsförening,

eller vid inspektion på ort och ställe av sådan förening uppkommer

understundom anledning ifrågasätta, om kontrollen från revisorernas

sida över föreningsbokföring och medelsförvaltning varit av den

effektivitet, som är önskvärd. För att i sådana fall åstadkomma en förbättrevision

kan ofta vara erforderligt, att en i allmänna revisionsfrågor

väl förfaren person granskar föreningens bokföring och medelsförvaltning.

Bortsett från föreskrift i 36 § andra stycket sjukkasseförordningen, att

tillsynsmyndigheten skall utse en av centralsjukkassas revisorer, saknas

emellertid författningsbestämmelse om utseende genom tillsynsmyndighetens

försorg av revisor i understödsförening.

För att göra det möjligt att tillgodose sålunda i särskilda fall föreliggande

behov av förbättrad revision föreslår pensionsstyrelsen att i 30 §

1 inom. andra stycket upptages en bestämmelse, som berättigar tillsynsmyndigheten

att, om skäl därtill föreligga, utse en revisor att med övriga

revisorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning och föreningens

räkenskaper. Pensionsstyrelsen förutsätter, att tillsynsmyndigheten -— sedan

den föreslagna bestämmelsen trätt i kraft — i likhet med vad för närvarande

är fallet beträffande utseende av revisor i centralsjukkassa, bör

kunna utse revisor även i annan understödsförening för tid som icke sammanfaller

med mandattiden för övriga revisorer. Den föreslagna bestämmelsen

om rätt för tillsynsmyndigheten att utse revisor, som har att deltaga

i den vanliga revisionen, föreslås emellertid kompletterad med en bestämmelse,

som ger tillsynsmyndigheten rätt att, för den händelse myndigheten

i visst fall skulle finna, att revisionsuppdrag lämpligen bör fullgöras

vid sidan av den vanliga revisionen, utse revisor med uppdrag att granska

föreningens verksamhet i den ordning och omfattning myndigheten bestämmer.

I sist angivet fall borde det åligga den utsedde revisorn att till

föreningssammanträde avgiva särskild berättelse över granskningen. (Jfr

48 § första och andra styckena lagen om ekonomiska föreningar och 285 §

första stycket lagen om försäkringsrörelse.)

I anslutning till förslaget att tillsynsmyndigheten skall äga utse revisor,

vars uppdrag icke sammanfaller med de övriga revisorernas, erinrar pensionsstyrelsen

om den möjlighet till granskning, som x-edan nu föreligger

jämlikt 77 § sista stycket understödsföreningslagen. Enligt detta stadgande

vore understödsförenings styrelse pliktig att när som helst bereda tillsynsmyndigheten

eller dess ombud tillfälle att inventera föreningens medel samt

att granska föreningens räkenskaper och övriga handlingar. Kostnad för

granskning med stöd av 77 § sista stycket stannade emellertid å tillsynsmyndigheten

under det att, om den föreslagna bestämmelsen om revisionsuppdrag

vid sidan av den vanliga revisionen infördes, kostnad för uppdrag

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195. 13

jämlikt sistnämnda bestämmelse komme att stanna å vederbörande understödsförening.

Beträffande innehållet i 30 § 1 mom. tredje stycket anför pensionsstyrelsen.

För tid, då i understödsförening finnes revisor, som är utsedd av tillsynsmyndigheten

och vars uppdrag sammanfaller med de övriga revisorernas,

föreslås föreningen — bl. a. av kostnadsskäl — äga möjlighet att, utan

hinder av vad i stadgarna finnes bestämt, minska antalet av föreningen utsedda

revisorer med en. En dylik bestämmelse kan medföra, att förening,

som enligt sina stadgar själv äger utse allenast en revisor, skulle kunna

besluta att sådan revisor icke skall finnas för tid, varom är fråga. Förening,

i vilken jämlikt stadgarna någon eller några av revisorerna skola utses i

annan ordning än genom val å föreningssammanträde — t. ex. av bolag,

vartill föreningsmedlemmarna äro knutna — skulle å andra sidan icke få

besluta minskning av antalet sistnämnda revisorer. Om förening begagnar

sig av den föreslagna möjligheten att minska antalet av föreningen utsedda

revisorer med en och därigenom antalet revisorssuppleanter, som föreningen

stadgeenligt har att utse, blir för stort, bör föreningen givetvis, utan hinder

av vad stadgarna föreskriva, minska jämväl antalet av föreningen utsedda

revisorssuppleanter med en. Skulle av tillsynsmyndigheten utsedd revisor

under någon tid vara förhindrad fullgöra sitt uppdrag, ankommer det av

naturliga skäl på tillsynsmyndigheten att utse ersättare.

De i 30 § 2 mom. av förslaget återgivna bestämmelserna om valbarhet

till revisor överensstämma med föreskrifterna i 46 § 1 mom.

lagen om ekonomiska föreningar. Undantag från kravet att revisor skall

vara här i riket bosatt svensk medborgare föreslås dock skola lämnas av

tillsynsmyndigheten och icke såsom enligt lagen om ekonomiska föreningar

av Konungen eller myndighet Konungen förordnar.

Pensionsstyrelsen erinrar i fortsättningen om att understödsföreningslagen

f. n. icke innehåller bestämmelser om arvode åt revisorer.

De av understödsföreningarna utsedda revisorernas rätt till ersättning fastställdes

sålunda av föreningssammanträde. Många gånger bestämdes ersättningen

till belopp, som icke kunde anses stå i skäligt förhållande till de

kvalifikationer och den tidsspillan som ett på tillfredsställande sätt utfört

revisionsuppdrag förutsatte. Erfarenheten hade visat, att detta förhållande

ibland medfört, att i allmänna revisionsfrågor förfarna personer icke varit

villiga åtaga sig revisorsuppdrag i understödsförening. I förslagets 30 §

3 inom. hade därför införts en bestämmelse, att revisor skall vara berättigad

att av föreningen erhålla skäligt arvode. Föreskriften skulle ge tillsynsmyndigheten

möjlighet att ingripa med stöd av 78 § understödsföreningslagen,

därest revisor ej tillerkänts skäligt arvode. Emellertid borde

tillsynsmyndigheten erhålla rätt att, där så befunnes påkallat, själv bestämma

arvodet till revisor, som myndigheten utsett. (Jfr 47 och 48 §§

lagen om ekonomiska föreningar och 285 § lagen om försäkringsrörelse.)

Förslagets 30 § 4 mom. innehåller bestämmelser om skyldighet att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

hos tillsynsmyndigheten anmäla val av revisor och

revisorssuppleant. Härom yttrar pensionsstyrelsen.

Vid tillsynsmyndighetens kontroll av understödsföreningarnas ekonomiska

ställning och medelsdisposition kan behov uppkomma av upplysningar

från revisorerna. Även i andra fall kan behov förefinnas av kontakt mellan

myndigheten och revisorerna — t. ex. för lämnande av anvisningar och råd

för revisionsarbetets bedrivande. Dylik kontakt förutsätter att myndigheten

städse äger kännedom om namnen på personer, som utöva eller i egenskap

av revisorssuppleanter kunna komma att utöva revision inom understödsföreningarna,

samt om dessa personers yrke och hemvist. Då revisor eller

revisorssuppleant utsetts genom val å föreningssammanträde eller enligt

föreskrift i stadgarna utsetts i annan ordning än genom sådant val, är således

önskvärt, att i förra fallet föreningens styrelse och eljest den, som tillsatt

revisor eller revisorssuppleant, är pliktig att därom göra anmälan hos

myndigheten. För tillsynsmyndigheten är det av intresse att, förutom uppgifter

om revisorernas och suppleanternas namn och hemvist, erhålla upplysningar

till ledning vid bedömandet av huruvida vederbörande uppfylla

villkoren för att kunna vara revisor eller ej — exempelvis upplysningar

rörande verksamhet eller utbildning, på grund varav revisor eller suppleant

anser sig ha förvärvat kunskap och erfarenhet om bokföring och revision.

Jämväl vid bedömandet av frågan, huruvida skäl föreligga för tillsynsmyndigheten

att själv utse revisor, är det av värde att äga kännedom om de

av föreningen eller på annat sätt utsedda revisorernas namn och kvalifikationer.

Förutnämnda anmälan bör därför verkställas på av tillsynsmyndigheten

fastställt formulär, upptagande bland annat vissa i nyssnämnda syfte

framställda frågor.

Föreskrifterna i förslagets 30 § 5 mom. om skyldighet att lämna

den som utsetts till revisor underrättelse därom

motsvarar 45 § sista stycket lagen om ekonomiska föreningar och 99 §

tredje stycket lagen om försäkringsrörelse.

Rörande innehållet i förslagets 31 §, som innehåller bestämmelser om

vad revisorerna ha att iakttaga för fullgörande av revisionsuppdraget,

anför pensionsstyrelsen.

I fråga om revisorernas plikter föreslås stadganden, motsvarande dem

som finnas i 50 § första stycket nya lagen om ekonomiska föreningar (jfr

102 § 1 mom. första stycket lagen om försäkringsrörelse). Vidare föreslås

bestämmelser, motsvarande 50 § andra stycket i förstnämnda lag (jfr 102 §

1 mom. andra stycket lagen om försäkringsrörelse) med tillägg, att revisorerna

skola vara pliktiga ställa sig till efterrättelse jämväl av tillsynsmyndigheten

utfärdade föreskrifter samt att de icke skola rätta sig efter

av föreningssammanträde utfärdade instruktioner i den mån dessa strida

mot av tillsynsmyndigheten utfärdade föreskrifter. Nu föreslagna stadganden

avses skola ersätta gällande bestämmelser i 31 § andra stycket understödsföreningslagen.

Stadgandet i 31 § första stycket understödsföreningslagen rörande styrelsens

åligganden gentemot revisor föreslås ersatt med en i anslutning till

50 § sista stycket nya lagen om ekonomiska föreningar utformad bestämmelse

(jfr 102 § 1 mom. sista stycket lagen om försäkringsrörelse).

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

Bestämmelserna rörande avgivande av revisionsberättelse och dennas innehåll

föreslås utformade under hänsynstagande såvitt möjligt till motsvarande

stadganden i 51 § nya lagen om ekonomiska föreningar (jfr 103 och

104 §§ lagen om försäkringsrörelse). På vissa punkter synas dock skiljaktigheter

i berörda hänseenden alltjämt böra finnas mellan lagen om ekonomiska

föreningar och understödsföreningslagen. Bland annat torde sålunda

vara obehövligt föreskriva att av revisor i understödsförening avgiven

berättelse skall innehålla särskilt uttalande angående fastställelse av

balansräkningen och angående styrelsens förslag i anledning av föreningens

vinst eller förlust enligt balansräkningen.

I 31 § föreslås slutligen ingå den för närvarande i samma paragrafs sista

stycke intagna hänvisningen till 37 § lagen rörande revisorers befogenhet

att utlysa extra föreningssammanträde.

I pensionsstyrelsens förslag har till det nuvarande andra stycket i 37 §

fogats ett tillägg, enligt vilket revisor, som utsetts av tillsynsmyndigheten,

äger påkalla extra föreningssammanträde oavsett övriga revisorers mening.

Tillägget har sin motsvarighet i 58 § andra stycket sista punkten lagen om

ekonomiska föreningar.

Den i 40 § föreslagna ändringen innebär endast att orden »revisorernas

berättelse» i paragrafens andra stycke utbytts mot »revisionsberättelse».

Ändringen är föranledd av den föreslagna bestämmelsen i 30 § 1 mom.

andra stycket, att av tillsynsmyndigheten för visst fall förordnad revisor,

vars uppdrag ej sammanfaller med de övriga revisorernas, skall avgiva

särskild revisionsberättelse (jfr 65 § andra stycket lagen om ekonomiska

föreningar).

Vad angår de föreslagna ändringarna i 87 § äro dessa uteslutande av

redaktionell natur.

Pensionsstyrelsen framhåller slutligen, att dess inspektionsverksamhet

beträffande understödsföreningarna utan dröjsmål borde utökas. Såväl en

intensifiering av inspektionsverksamheten som en erforderlig effektivisering

av den inom pensionsstyrelsen bedrivna tillsynsverksamheten krävde

ökad tillgång på kvalificerad arbetskraft. Denna fråga vore föremål för

prövning inom pensionsstyrelsen, som därvid samrådde med statens organisationsnämnd.

Förslag till åtgärder för förstärkning av den kvalificerade

arbetskraften komme att framläggas så snart det kunde ske.

Remissyttranden.

De myndigheter och organisationer, som hörts i ärendet, äro ense om

att understödsföreningslagens bestämmelser om revision snarast möjligt

böra omarbetas i syfte att möjliggöra en effektivare övervakning från tillsynsmyndighetens

sida av revisionsarbetet inom föreningarna.

Det av pensionsstyrelsen upprättade förslaget till ändring i dessa bestämmelser

lämnas helt utan erinran av De fria sjukkassornas förbund och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Svenska revisorssamfundet. I fråga om den praktiska tillämpningen av förslaget

anför förbundet dock följande.

Förbundet har sig väl bekant att revisorsuppdragets vikt och betydelse

ofta underskattas, med påföljd, att revisorer utses vilka uppenbarligen

sakna kvalifikationer för uppdraget. Detta gäller dock långt ifrån flertalet

revisorsval. I regel söker man nog finna den lämpligaste. Med hänsyn härtill

är det önskvärt, att denna lag kommer att tillämpas så, att föreningarna

alltjämt äro medvetna om att ansvaret åvilar dem och att ansvaret för föreningens

förvaltning härigenom icke överflyttas på tillsynsmyndigheten.

För att så långt som möjligt bibehålla denna inställning är det önskvärt

att tillsynsmyndigheten först prövar om av föreningen valda revisorer äga

den kunskap och erfarenhet som erfordras för revisorsuppdragets fullgörande.

Såväl med hänsyn härtill som även ur rent praktisk synpunkt är

det även önskvärt, att av tillsynsmyndigheten tillsatt revisor utses för

samma tid som övriga revisorer, samt att för denne även för samma tid

utses ersättare.

Övriga remissinstanser tillstyrka förslaget med de modifikationer, som

framgå av det följande.

De bestämmelser i förslaget, som framför allt givit anledning till diskussion,

äro föreskrifterna i 30 § 1 mom. andra stycket om rätt för

tillsynsmyndigheten att utse revisor i understödsförening

och i 30 § 3 mom. om skyldighet för vederbörande

förening att utgiva arvode åt sådan revisor.

Föreningen auktoriserade revisorer anser de föreslagna bestämmelserna

om rätt för tillsynsmyndigheten att tillsätta revisor i understödsförening

innebära en väsentlig förbättring av möjligheterna att uppnå en god och

tillförlitlig revision inom föreningarna.

Arbetsmarknadsstyrelsen, som är mera kritiskt inställd mot förslaget i

denna del, anför.

Arbetsmarknadsstyrelsen delar uppfattningen att tillsynsmyndigheten

bör få möjligheter att på ett eller annat sätt intensifiera tillsynen över

understödsföreningarna. Dock kan styrelsen icke tillstyrka det av pensionsstyrelsen

framlagda förslaget i vad det avser den av tillsynsmyndigheten

bedrivna revisionen av understödsförening. Förslaget förutsätter att tillsynsmyndigheten

skall utse en revisor endast i de fall, då skäl därtill föreligger.

Med hänsyn till den misstänksamhet och irritation som ofta visas

vid ingripanden av den art, varom här är fråga, torde det vara svårt att

inskränka sig härtill. Förfarandet torde i praktiken vara möjligt endast

då påtagliga och objektiva grunder föreligga för att revisor bör utses av

tillsynsmyndigheten. Från allmänhetens sida och säkerligen även från understödsföreningarnas

sida riskerar man nämligen att den uppfattningen

kommer att göra sig gällande, att — även om i flertalet fall så icke skulle

vara det reella förhållandet — misstankar uppstått hos myndigheten om

oegentligheter e. d. vid de tillfällen tillsynsmyndigheten utser revisor i en

understödsförening. Den föreslagna anordningen kommer därför med

säkerhet att leda till att tillsynsmyndigheten, för att undgå för arbetet störande

konflikter och irritation mellan å ena sidan tillsynsmyndigheten och

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

å andra sidan antingen understödsföreningens medlemmar eller dess ledning

eller bådadera, måste utse revisorer för alla understödsföreningar eller

för vissa schematiskt avgränsade kategorier eller grupper av dylika föreningar.

Skulle i understödsföreningslagstiftningen intagas bestämmelse om rätt

för tillsynsmyndigheten att utse revisor, borde därför enligt arbetsmarknadsstyrelsens

mening denna bestämmelse givas obligatorisk innebörd, dock

med möjlighet för tillsynsmyndigheten att underlåta att begagna sig av

denna rätt, då så kunde anses motiverat med hänsyn till föreningens ringa

storlek eller andra förhållanden. På grund av de olika praktiska konsekvenser,

som en sådan anordning skulle medföra, anser sig styrelsen emellertid

böra avstyrka även den obligatoriska formen. Tillsynsmyndigheten skulle

nämligen i ogynnsammaste fall kunna bli nödsakad att utse icke mindre

än drygt 2 000 revisorer. Att få fram tänkbara kandidater, att tillse att

samtliga i ett sådant revisorskollektiv både vid tillträdet och därefter uppfyllde

de föreslagna bestämmelserna i understödsföreningslagen om behörighet

samt att utse revisorer, när vakanser uppkomme, måste kräva ett

betydande och komplicerat administrativt arbete. Det kunde även ifrågasättas,

huruvida man nådde önskvärd effekt genom de föreslagna anordningarna,

såvida man icke från tillsynsmyndighetens sida kompletterade

dem med en omfattande instruktions- och övervakningsverksamhet beträffande

tillsynsmyndighetens revisorer. Denna erfarenhet hade tillsynsmyndigheten

för den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen på sin tid

gjort, trots att det här gällde blott ett 30-tal understödsföreningar.

Arbetsmarknadsstyrelsen lämnar härefter följande redogörelse för utvecklingen

av tillsynsmyndighetens revision i de erkända arbetslöshetskassorna.

I den ursprungliga arbetslöshetskasseförordningen intogs en bestämmelse

att tillsynsmyndigheten skulle utse en av kassans revisorer jämte suppleant

för denne. Kostnaderna härför bestreds av statsmedel. Tillsynsmyndigheten

(socialstyrelsen) fastställde en förhållandevis utförlig instruktion för denne

revisor.

I framställning om anslag för budgetåret 1943/44 framhöll socialstyrelsen,

att den ansåge det ovan angivna systemet med en revisor i varje kassa

böra ersättas av ett system med en gemensam revisor, utsedd av tillsynsmyndigheten,

en anordning som skulle vara mer effektiv och ändamålsenlig

än den tillämpade. För ändamålet begärdes inrättandet av en särskild revisorstjänst

i dåvarande lönegrad Eo 21. I 1943 års statsverksproposition

föreslog chefen för socialdepartementet en revisor stjänst i lönegrad Ex 21.

Riksdagen biföll detta förslag. I samband härmed centraliserades den för

tillsynsmyndighetens räkning bedrivna revisionen av arbetslöshetskassorna

till socialstyrelsen. Förordningen om erkända arbetslöshetskassor ändrades

1 överensstämmelse härmed genom att ur densamma borttogs föreskriften

om att tillsynsmyndigheten i varje kassa skulle utse en av revisorerna jämte

suppleant för honom.

Erfarenheten har givit vid handen, att det för arbetslöshetskassorna till
2

— Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 195.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

lämpade systemet är att föredraga framför det tidigare använda, som liknade

det av pensionsstyrelsen nu föreslagna. Dels har revisionsverksamheten

kunnat göras mera effektiv, dels har tillsynsmyndigheten erhållit en

intimare kontakt med arbetet inom de olika arbetslöshetskassorna. Det har

emellertid visat sig omöjligt för ovan nämnda revisor att ensam ombesörja

tillsynsmyndighetens revision av arbetslöshetskassorna, varför revisionsuppgifterna

för närvarande äro fördelade på ett flertal tjänstemän på

arbetsmarknadsstyrelsens försäkringsbyrå.

Nu nämnda ordning för tillsynsmyndighetens revision av arbetslöshetskassorna

grundar sig icke på någon direkt uttalad föreskrift härom i arbetslöshetskasseförordningen

utan har tillkommit i enlighet med uttalanden av

vederbörande departementschef, vilka godkänts av 1943 års riksdag, samt

med stöd av den allmänna bestämmelsen i 32 § arbetslöshetskasseförordningen,

att erkänd arbetslöshetskassa är pliktig att när som helst bereda

tillsynsmyndigheten eller dess ombud tillfälle att granska kassans räkenskaper,

protokoll och övriga handlingar. — I § 56 i normalstadgarna för

arbetslöshetskassorna har införts en föreskrift, enligt vilken styrelsens förvaltning

och kassans räkenskaper skola granskas av därtill förordnad tjänsteman

hos tillsynsmyndigheten.

Arbetsmarknadsstyrelsen erinrar i fortsättningen om att understödsförenings

styrelse jämlikt 77 § understödsföreningslagen är pliktig att när som

helst bereda tillsynsmyndigheten eller dess ombud tillfälle att inventera föreningens

medel samt att granska föreningens räkenskaper och övriga handlingar

liksom även att lämna dem tillträde till föreningssammanträde. Det

syntes därför redan inom ramen av nuvarande bestämmelser i understödsföreningslagen

vara möjligt för tillsynsmyndigheten att ordna viss revisionsverksamhet.

Detta hindrade emellertid icke att det torde vara lämpligt

att bestämmelser om sådan revision från tillsynsmyndighetens sida intoges

i lagstiftningen. Härtill komme att lagändring erfordrades för att

understödsföreningarna skulle kunna åläggas att bekosta den revisionsverksamhet

som tillsynsmyndigheten kunde komma att bedriva genom sina egna

revisorer. I detta sammanhang kunde dock framhållas att, även om det ur

statsfinansiell synpunkt kunde vara önskvärt med en dylik finansiering,

en sådan ordning vore principiellt otillfredsställande, enär den kunde innebära

risker för den fria ställning som en revisor borde intaga till understödsföreningen.

Skulle finansieringsfrågan vara utslagsgivande borde man

därför måhända överväga ett system, varigenom staten omhänderhade revisionen

genom inspektörer som dels gjorde byråmässig granskning, dels

gjorde lokalinspektion efter punktsystem, vilken anordning skulle finansieras

genom avgifter e. d., som understödsföreningarna ålades att betala.

I beaktande av dessa överväganden anser arbetsmarknadsstyrelsen den

lämpligaste lösningen av tillsynsmyndighetens revision och granskning av

understödsföreningarnas verksamhet vara, att inom pensionsstyrelsen inrättas

en inspektionsavdelning bestående av ett antal byråinspektörer och

revisorer, som specialiserat sig på understödsföreningarnas förvaltning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

Denna avdelning kunde givetvis ej få den storleken att tillsynsmyndigheten

erhölle möjlighet till revision årligen av varje understödsförening. Därför

måste varje år ett visst antal föreningar stickprovsvis efter någon lämplig

metod uttagas för en noggrann granskning och revision. Härjämte borde

revision verkställas i de föreningar, där särskilda skäl till revision förelåge.

Vetskapen om att en dylik specialrevision när som helst kunde företagas

av tillsynsmyndigheten torde ha minst samma verkan som en mera allmän

årlig revision av understödsföreningarna. Under alla förhållanden torde

denna anordning bli långt effektivare än den av pensionsstyrelsen föreslagna

och säkerligen billigare än denna.

Enligt den mening, som uttalas av försäkringsinspektionen, bör tillsynsmyndighetens

befogenhet att förordna revisor i understödsförening ej inskränkas

genom föreskrift, att myndigheten skall finna skäl därtill föreligga.

Beträffande bestämmelsens tillämpning kunde i övrigt framhållas,

att varken lagförslaget eller kommentaren gåve någon upplysning om i vilken

omfattning pensionsstyrelsen avsett att den ifrågavarande åtgärden

skulle tillgripas eller vilka regler, som därvid skulle följas. För lagtillämpningen

torde en vägledning i dessa hänseenden vara erforderlig. Enligt inspektionens

mening borde det åtminstone i fråga om de större föreningarna

göras till regel att tillsynsmyndigheten utsåge en revisor. Att en av tillsynsmyndigheten

förordnad revisor skulle kunna givas den mera begränsade

uppgiften »att i särskilt fall granska styrelsens förvaltning och räkenskaper

enligt myndighetens bestämmande» syntes vara tveksamt. En granskning

av denna art torde vara av i stort sett samma karaktär som sådan granskning

av understödsförenings räkenskaper och övriga handlingar, som avsåges

i 77 § sista stycket understödsföreningslagen och sålunda normalt

borde ingå i pensionsstyrelsens tillsynsverksamhet.

Försäkringsinspektionen ifrågasätter slutligen, huruvida icke tillsynsmyndigheten

alltid bör bestämma arvodet till revisor, som myndigheten

utsett.

Svenska sjukkasseförbundet finner det synnerligen välbetänkt, att tillsynsmyndigheten

beredes möjlighet att utse en revisor att med övriga revisorer

deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper,

men kan icke ansluta sig till förslaget, att tillsynsmyndigheten

skall kunna utse revisor att vid sidan av den vanliga revisionen på föreningens

bekostnad granska dess verksamhet i den särskilda ordning tillsynsmyndigheten

bestämmer. Förbundet vore av den uppfattningen att tvekan

lätt skulle kunna uppkomma om i vilka fall och i vilken utsträckning

möjlighet skulle kunna anses föreligga för tillsynsmyndigheten att lämna

revisionsuppdrag av sistnämnda slag och när det borde ankomma på myndigheten

att själv eller genom omhud verkställa granskning jämlikt 77 §

sista stycket understödsföreningslagen. Såsom den föreslagna bestämmelsen

vore utformad skulle, såvitt förbundet kunde finna, hinder icke möta

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

mot att dylika revisionsuppdrag lämnades i sådan utsträckning att granskning

med stöd av bestämmelserna i nyssnämnda lagrum bleve i det närmaste

överflödig. Eftersom ersättning för fullgörande av ifrågavarande särskilda

revisionsuppdrag skulle komma att få utgivas av föreningarna, skulle sålunda

följden kunna tänkas bli den, att föreningarna i en omfattning, som

icke på förhand kunde förutses, kunde komma att bli belastade med kostnader

för sådan granskning, som för närvarande utgjorde ett led i den statliga

tillsynen över understödsföreningsverksamheten. En dylik ordning

skulle innebära ett avsteg från den hittills gällande principen att tillsynsverksamheten

i sin helhet skulle bedrivas utan särskilda kostnader för understödsföreningarna.

Med hänsyn till vad sålunda anförts ansåge förbundet,

att en prövning av frågan om och i vad mån understödsföreningarna själva

borde bidraga till bestridande av kostnaderna för tillsynen borde föregå

ett ställningstagande till pensionsstyrelsens ifrågavarande förslag. Lämpligen

borde denna prövning kunna komma till stånd i anslutning till övervägandena

i samband med en allmän översyn av understödsföreningslagstiftningen.

Förbundet vore angeläget framhålla att vid den sålunda önskvärda

allmänna prövningen av frågan om understödsföreningarnas deltagande

i kostnaderna för tillsynen särskilt borde beaktas den särställning,

som de erkända sjukkassorna intoge bland understödsföreningarna.

Sjukkasseförbundet fortsätter.

I likhet med pensionsstyrelsen är förbundet väl medvetet om att erfarenheten,

särskilt under senare tid visat, att tillsynsmyndighetens gentemot

understödsföreningarna riktade inspektionsverksamhet utan dröjsmål

måste utökas. Icke blott för tillgodoseendet av ett uppenbart förefintligt behov

av ökad kontroll från tillsynsmyndighetens sida över understödsföreningarnas

medelsförvaltning utan även med hänsyn till behovet av en

myndighetens informerande, vägledande och korrigerande verksamhet genom

personlig kontakt mellan myndighetens tjänstemän och föreningarnas

funktionärer, finner förbundet det vara i hög grad påkallat, att tillsynen

snarast effektiviseras så att flertalet understödsföreningar kan göras till

föremål för mera regelbundet återkommande inspektioner. Därest myndigheten

erhåller för möjliggörandet av en sålunda utvidgad inspektionsverksamhet

erforderliga resurser, torde behovet av sådana revisionsuppdrag vid

sidan av den vanliga revisionen, varom pensionsstyrelsen nu framlagt förslag,

i sådan utsträckning bortfalla att en bestämmelse, som skulle berättiga

myndigheten att lämna dylika uppdrag, skulle visa sig sakna praktisk

betydelse.

Även Understödsföreningarnas riksförbund är av den uppfattningen, att

förslaget om att tillsynsmyndigheten skall kunna utse en revisor med uppgift

att verkställa granskning vid sidan av den vanliga revisionen icke bör

genomföras. En dylik revisor skulle komma att tilldelas uppgifter, vilka

vore identiska med dem, som tillsynsmyndigheten redan enligt gällande lag

ägde utföra själv eller genom ombud. Hittills hade sådan granskning (inspektion)

icke medfört kostnader för den granskade föreningen. Godtoges

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

förslaget i oförändrat skick, bleve följden att vederbörande förening nödgades

bestrida kostnaderna icke blott för sedvanligt revisionsuppdrag, varemot

någon invändning icke kunde göras, utan även för de särskilda granskningsuppdrag,

tillsynsmyndigheten kunde anse behövliga. Dessa kostnader,

som sålunda skulle överflyttas från statsverket till de enskilda föreningarna,

vore omöjliga att i förväg ens uppskattningsvis bedöma. Förbundet kunde

icke finna, att bärande skäl förelåge för en i princip så genomgripande ändring,

vilken f. ö. kunde komma att framdeles åberopas som prejudicerande

med för föreningarna högst betänkliga och dessutom alltigenom oöverskådliga

ekonomiska konsekvenser.

De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation anser, att såväl principiella

som praktiska skäl tala för att revisorer, som tillsatts av tillsynsmyndigheten,

erhålla arvode av staten.

I fråga om arvode åt föreningens egna revisorer anför

organisationen.

Beslutar ett föreningsmöte om ett arvode, som står i alltför dålig proportion

till arbetet och ansvaret, bör det finnas någon möjlighet att få rättelse

häri, antingen genom att efter klagomål ärendet återförvisas till ny behandling

eller tillsynsmyndigheten medgives rätt att i sådant fall fastställa arvodet.

I det senare fallet bör emellertid en sådan rätt handhavas med stor varsamhet

och därför bör föreslås, att endast för arvode, som står i ett orimligt

förhållande till arbetet och ansvaret, och i övrigt särskilda omständigheter

påkalla ett sådant förfarande, skall tillsynsmyndigheten bestämma arvodet.

I sådant fall bör lämpligen också tillsynsmyndighetens beslut remitteras

till ett kommande möte med föreningen för godkännande.

Rörande den i förslagets 30 § 1 mom. tredje stycket intagna bestämmelsen,

att understödsförening under vissa förutsättningar

äger utan hinder av vad stadgarna innehålla

minska antalet av föreningen utsedda revisorer

med en, anför samorganisationen.

Det förefaller icke vara nödvändigt med en sådan bestämmelse. Har förening

en gång utsett ett bestämt antal revisorer och tillsynsmyndigheten

skulle finna det vara nödvändigt att utse ytterligare en, böra de av föreningen

utsedda revisorerna kunna deltaga i revisionen utan inskränkning. Stadgarnas

bestämmelser om antalet revisorer bör städse följas och tillfälliga

beslut i fråga om offentlig revision böra icke röna inverkan på stadgarnas

efterlevnad. Skulle så ske, bör det tydligt och klart i stadgarna inskrivas

bestämmelser om, i vilken ordning de valda revisorerna liksom suppleanterna

skola träda tillbaka.

För övrigt innefattar utkastet bl. a. att i fråga om suppleanter skall

endast en träda tillbaka i sådant fall, där en revisor träder tillbaka. Då

emellertid efter tillbakaträdandet av en revisor det är ett mindre antal än

tidigare och suppleanternas antal i regel brukar slå i bestämt förhållande

till revisorerna, böra i detta fallet två suppleanter träda tillbaka och den

revisor, som tillbakaträtt, i stället bli förste suppleant. Ett bifall till den

föreslagna bestämmelsen, skulle nödvändiggöra att revisorerna valdes i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 195.

bestämd ordning, så att det klart framgick, vilken som var sist vald och

sålunda liade skyldighet att träda tillbaka. I annat fall måste i stadgarna

intagas en lottningsbestämmelse. En sådan kan emellertid icke rekommenderas,

då det bland revisorer kan tänkas ingå såväl personer med hög

kvalifikation som sådana med lägre och ett lottningsförfarande kunde

komma att inebära, att den bäst kvalificerade bortlottades.

Med hänsyn till vad sålunda anförts hemställer samorganisationen att

stadgandet i 30 § 1 mom. tredje stycket av förslaget utgår.

Även försäkringsinspektionen ifrågasätter lämpligheten av ifrågavarande

stadgande. Därest en understödsförening med hänsyn till att tillsynsmyndigheten

utsett revisor ville minska antalet egna revisorer, syntes föreningen

böra i föreskriven ordning fatta beslut om erforderlig stadgeändring.

Beträffande de villkor för valbarhet, som föreslagits av pensionsstyrelsen,

anför Föreningen auktoriserade revisorer.

I 30 § 2 mom. 2 st. i förslaget stadgas bland annat, att till revisor ej må

utses den, som intager en underordnad eller beroende ställning till styrelseledamot.

Ehuru i princip ingen som helst invändning finnes att göra mot

detta stadgande, synes det emellertid föreningen, som om detsamma i vissa

fall skulle leda till icke önskvärda konsekvenser. I som understödsföreningar

organiserade pensionskassor, vilkas medlemmar äro anställda i ett

visst bolag, förekommer det, att bolaget utser en del av styrelsen ävensom

någon av revisorerna. Det förekommer också, att bland de av bolaget utsedda

styrelseledamöterna befinner sig bolagets verkställande direktör eller

annan person i ledande ställning inom bolaget. Eftersom pensionskassans

samtliga ledamöter i sådant fall intaga en underordnad eller beroende ställning

till åtminstone någon av styrelseledamöterna, skulle det vara omöjligt

att utse någon av kassans medlemmar till revisor. Enligt föreningens

mening skulle detta innebära en olägenhet, då erfarenheten i många fall

torde visa, att de bland medlemmarna valda revisorerna ofta utföra ett

synnerligen intresserat och värdefullt arbete. Föreningen vill därför föreslå,

att nu ifrågavarande stadgande kompletteras med en bestämmelse,

som gör det möjligt att i sådana fall som de nu avsedda utse medlem i

understödsförening till revisor, därest minst två revisorer skola utses och

en av dessa intager fristående ställning. En analog bestämmelse finnes i

aktiebolagslagens 107 § 2 mom. 2 st., där det stadgas, att till revisor i dotterbolag

må av minst två revisorer en vara tjänsteman i moderbolaget, även

om någon eller några av dotterbolagets styrelseledamöter äro styrelseledamöter

eller direktörer i moderbolaget och jäv alltså skulle föreligga enligt

huvudregeln i samma paragrafs 1 mom. 3 st.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att förslaget ej angiver, hur man

skall förfara då en förening —- vilket understundom kan inträffa — till

revisor väljer en person, som redan vid valet icke uppfyller villkoren beträffande

kvalifikationer och behörighet. Med hänsyn till sina erfarenheter

på denna punkt föreslår styrelsen, att en föreskrift införes i understödsföreningslagen,

som giver tillsynsmyndigheten rätt att i dylikt fall förklara

valet ogiltigt.

Föreningen auktoriserade revisorer finner det tveksamt, om de i för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

slaget intagna bestämmelserna om vad revisorerna ha att iakttaga

för fullgörande av revisionsuppdraget medföra

någon verklig förbättring av revisionen. I princip vore det mindre lyckligt

att i en lagtext uppräkna revisorers åligganden. En sådan uppräkning

måste bli kortfattad. Dess förekomst kunde likväl bibringa mindre erfarna

revisorer den uppfattningen, att det under alla förhållanden vore till fyllest

att fullgöra de åligganden, som vore nämnda i lagtexten. Det vore enligt

föreningens mening bättre att överlåta åt rättstillämpningen att från fall

till fall fastställa revisorers skyldigheter. Då sådana regler emellertid

redan vore intagna i den nya lagen om ekonomiska föreningar, ansåge sig

föreningen icke ha anledning avstyrka, att likformighet i lagstiftningen

vunnes genom att i understödsföreningslagen intaga likartade bestämmelser.

Försäkringsinspektionen ifrågasätter, huruvida icke det i förslagets 31 §

1 mom. andra stycket intagna stadgandet om skyldighet för revisorerna

att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som tillsynsmyndigheten

utfärdar, bör begränsas till att avse allenast revisorer, som förordnas

av tillsynsmyndigheten.

Vad slutligen angår frågan, vid vilken tidpunkt de ifrågasatta

ändringarna i understödsförenings 1 a gen

böra träda i kraft, anför Svenska sjukkasseförbundet bl. a.

Till klargörande av förbundets ståndpunkt till frågan huruvida de föreslagna

lagändringarna kunna anses vara så angelägna att de böra förlänas

giltighet redan fr. o. m. den 1 juli 1952 och sålunda genomföras utan

avvaktande av den allmänna översynen av understödsföreningslagstiftningen

får förbundet anföra följande. Enligt 36 § andra stycket sjukkasseförordningen

föreligger skyldighet för tillsynsmyndigheten att utse en

revisor i centralsjukkassa och för centralsjukkassa att utse en av revisorerna

i envar till kassan ansluten lokalsjukkassa. Ur de erkända sjukkassornas

synpunkt synes under sådana förhållanden införande i understödsföreningslagen

av stadgande om utseende av revisor genom tillsynsmyndigheten

vara en angelägenhet, som utan olägenhet kan uppskjutas.

Beträffande övriga understödsföreningar förhåller det sig så, att tillsynsmyndigheten,

om den finner skäl till erinran mot revisionsarbetets bedrivande

inom en understödsförening föreligga, med tillämpning av 38 §

andra stycket understödsföreningslagen kan anmoda föreningens styrelse

att utlysa eller i förekommande fall själv utlysa föreningssammanträde

för dryftande av åtgärder till förbättrande av revisionsarbetet. Den nya

lagen om ekonomiska föreningar skall icke träda i kraft förrän den 1

januari 1953. Ett upptagande redan fr. o. in. den 1 juli 1952 i understödsföreningslagstiftningen

av motsvarighet till i nämnda lag införda stadganden

i fråga om revisionen är sålunda icke ur synpunkten av den önskvärda

kongruensen mellan de båda lagarna påkallat.

Departementschefen.

Den försäkringsverksamhet, som i vårt land bedrives av understödsföreningar,

har under årens lopp utvecklats kraftigt. F. n. äro över 2 200

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

dylika föreningar med sammanlagt omkring 5,5 milj. medlemmar inregistrerade

hos de statliga tillsynsmyndigheterna. Ungefär hälften av dessa föreningar

utgöres av erkända sjukkassor; deras medlemsantal uppgår till

omkring 3 milj. En annan viktig grupp är de erkända arbetslöshetskassorna,

som visserligen endast äro 38 till antalet men som tillhopa ha omkring

1,1 milj. medlemmar. Övriga understödsföreningar äro pensionskassor,

livförsäkrings- och begravningskassor, sjuk- och begravningskassor

samt fria sjukkassor. Tillsamman förvalta föreningarna tillgångar på över

1 000 milj. kronor, varav mer än hälften hänför sig till pensionskassorna.

Med hänsyn till den utveckling, som ägt rum på detta område, kan det

ifrågasättas om den nu gällande lagen om understödsföreningar, vilken tillkom

år 1938 och sedan dess icke ändrats i något mera betydelsefullt hänseende,

numera helt motsvarar de krav, som böra ställas på en lagstiftning

av denna art. Frågan om en översyn av understödsföreningslagen har också

sedan flera år tillbaka stått på dagordningen och har ytterligare aktualiserats,

sedan lagstiftningen på vissa närgränsande områden moderniserats;

jag syftar här på de nya lagar om försäkringsrörelse och om ekonomiska

föreningar, som antagits den förra år 1948 och den senare år 1951. Det

är min avsikt att vid lämpligt tillfälle låta föranstalta om en allmän översyn

av lagen om understödsföreningar.

Emellertid har pensionsstyrelsen nu framlagt förslag till en genomgripande

omarbetning av de bestämmelser i understödsföreningslagen, som

handla om revision. Förslaget syftar till att skapa bättre garantier för att

revisionsarbetet inom föreningarna skall bedrivas på ett tillfredsställande

sätt. För detta ändamål föreslås bl. a., att tillsynsmyndigheten tillerkännes

ett vidgat inflytande, när det gäller att utse revisorer i föreningarna,

att villkoren för valbarhet till revisor skärpas och att revisorernas åligganden

preciseras. Både i sakligt och formellt hänseende har pensionsstyrelsen

vid förslagets uppgörande strävat efter att anpassa hithörande bestämmelser

i understödsföreningslagen till motsvarande föreskrifter i den nya lagen

om ekonomiska föreningar.

Innan jag går närmare in på dessa frågor, vill jag något uppehålla mig

vid den tillsyn från statens sida, som understödsföreningarna äro underkastade.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen för gällande bestämmelser

är arbetsmarknadsstyrelsen tillsynsmyndighet för arbetslöshetskassorna

och pensionsstyrelsen tillsynsmyndighet för övriga understödsföreningar.

Tillsynen har till syfte att vara en garanti för att understödsföreningsverksamheten

är baserad på och bedrives i ekonomiskt sunda former

och att medlemmarna försäkringsmässigt sett få full valuta för det

kapital de tillskjutit. Vad arbetslöshetskassorna beträffar är tillsynen, såsom

utvecklas vidare i det följande, nära förknippad med revisionsarbetet

inom kassorna. För övriga föreningar åter grundas tillsynen huvudsakligen

på vissa handlingar, som föreningarna äro skyldiga att årligen insända till

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

tillsynsmyndigheten. Vid sidan härav förekommer emellertid i begränsad

omfattning inspektion på ort och ställe.

Inom ett par under pensionsstyrelsens tillsyn stående understödsföreningar

— andra än erkända sjukkassor — ha på senare tid inträffat ett

par uppmärksammade förskingringsfall, vilket medfört, att frågan om kontrollen

över ifrågavarande föreningar kommit i blickpunkten. Frågan härom

har tagits upp bl. a. av riksdagens revisorer, vilka i sin berättelse för år

1951 (del I s. 76 ff.) redogjort för vissa iakttagelser angående den av

pensionsstyrelsen bedrivna tillsynsverksamheten. I anslutning härtill framhålla

riksdagsrevisorerna bl. a., att förvaltningen i ett stort antal föreningar

utövas — ofta såsom bisyssla — av personer, vilka icke äga den insikt

och erfarenhet, som kräves för en riktig tolkning och tillämpning av gällande

bestämmelser. Många gånger syntes icke heller revisorerna i föreningarna

besitta önskvärd kompetens för en tillfredsställande kontroll

av föreningarnas verksamhet. Med hänsyn härtill vore det angeläget att

pensionsstyrelsen bereddes möjlighet att i den utsträckning, som kunde

befinnas påkallad, utbygga och intensifiera den av styrelsen utövade inspektionsverksamheten.

Även om en sålunda utvidgad inspektionsverksamhet

anordnades endast stickprovsmässigt, skulle utan tvivel tätare inspektioner

medföra en icke oväsentlig ökning av den preventiva effekten.

Självfallet borde även andra åtgärder i samma syfte prövas. I syfte att

förbättra kontrollen över föreningarnas ekonomiska ställning, medelsdisposition

m. in. kunde sålunda övervägas att för granskning inom verket

infordra vissa handlingar, vilka f. n. icke alls eller endast i ringa utsträckning

granskades av tillsynsmyndigheten. Till ledning för revisorerna borde

vidare meddelas anvisningar och råd för revisionsarbetets bedrivande. Av

betydelse vore självfallet också, att föreningarna till revisorer utsåge personer

med önskvärd kompetens.

I avgiven förklaring över vad riksdagsrevisorerna anfört har pensionsstyrelsen

helt anslutit sig till deras uttalanden. Även pensionsstyrelsen

finner således angeläget, att en effektivisering av tillsynen sker framför

allt genom utbyggande och intensifiering av inspektionsverksamheten men

också genom andra åtgärder i syfte att förbättra kontrollen över föreningarnas

ekonomiska ställning, medelsdispositionen m. in. Styrelsen framhåller

emellertid, att tillfredsställande förhållanden i dessa hänseenden

icke kunde åstadkommas utan att den för tillsynsverksamheten avsedda

personalen ökades, och styrelsen har därför i sin förklaring hemställt om

viss personalförstärkning på den byrå, sjukkassebyrån, som handhar ifrågavarande

verksamhet. Ärendet är f. n. beroende på riksdagens prövning.

Även om en utökning av den för tillsynsverksamhet avsedda personalstyrkan

inom pensionsstyrelsen skulle komma till stånd, synes man med

hänsyn till det stora antal understödsföreningar, som stå under styrelsens

tillsyn, icke enbart därigenom kunna nå den kontroll över föreningarnas

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

verksamhet som är önskvärd. Det är därför av vikt, att det primära granskningsarbetet,

d. v. s. revisionsarbetet inom föreningarna, bedrives på ett

tillfredsställande sätt. En bättre garanti härför bör kunna erhållas, om tillsynsmyndigheten,

såsom pensionsstyrelsen föreslagit, tillerkännes rätt att

i varje understödsförening utse en revisor att tillsammans med övriga revisorer

deltaga i revisionsarbetet. Denna anordning har sedan länge tillämpats

i de erkända centralsjukkassorna. Enligt en tvingande föreskrift i

sjukkasseförordningen skall nämligen tillsynsmyndigheten utse en av revisorerna

i varje centralsjukkassa, och nämnas må i detta sammanhang att

en av revisorerna i lokalsjukkassa skall tillsättas av centralsjukkassan. En

föreskrift om rätt för tillsynsmyndigheten att utse revisor fanns ursprungligen

även i arbetslöshetskasseförordningen. Stadgandet härom har numera

upphävts, och i stället utövas kontrollen över arbetslöshetskassorna genom

central revision hos arbetsmarknadsstyrelsen, där revisionsuppgifterna äro

fördelade på ett flertal tjänstemän å den byrå inom arbetsmarknadsstyrelsen,

försäkringsbyrån, som handhar tillsynen över kassorna. Det stora antalet

understödsföreningar, som stå under pensionsstyrelsens tillsyn, gör

emellertid, såsom redan anmärkts, att revisionsarbetet i dessa föreningar

ej lämpligen kan centraliseras på motsvarande sätt.

Vidare vill jag nämna att försäkringsinspektionen, som utövar tillsyn

över försäkringsbolagen, sedan gammalt haft rätt att förordna revisor för

dylikt bolag. Denna anordning har ansetts vara ägnad att fylla en så viktig

funktion i tillsynsverksamheten, att i den nya lagen om försäkringsrörelse

föreskrivits principiell skyldighet för inspektionen att förordna särskild revisor

i varje försäkringsbolag. För understödsföreningslagens vidkommande

synes det, såsom förhållandena här gestalta sig, icke påkallat att nu gå så

långt. Det synes tillräckligt med ett stadgande om rätt för tillsynsmyndigheten

att utse en revisor att jämte övriga revisorer deltaga i det av dem

bedrivna arbetet. Jag tillstyrker därför att en bestämmelse härom införes

i lagen. Härvid utgår jag ifrån att revisionsarbetet inom arbetslöshetskassorna

skall fortgå i samma ordning som hittills och att bestämmelsen

således kommer att få aktualitet endast för pensionsstyrelsens del. Det

torde få överlämnas åt pensionsstyrelsen att efter prövning från fall till

fall avgöra, när bestämmelsen bör tillämpas. Härvid bör hänsyn tagas icke

blott till de kvalifikationer, föreningens egna revisorer besitta, utan också

till rörelsens art och omfattning. För att undvika irritation från föreningarnas

sida bör tillsynsmyndigheten bemöda sig om att samarbeta med föreningarna

i hithörande frågor. Om så sker, torde förordnande av särskild

revisor i många fall kunna underlåtas av den anledningen, att vederbörande

förening själv väljer revisorer, som tillsynsmyndigheten anser sig kunna

godtaga.

Genomföres detta förslag, synes det huvudsakliga syftet med pensionsstyrelsens

nu föreliggande framställning bli tillgodosett. Med hänsyn härtill

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

och för att icke föregripa resultatet av de överväganden som komina att

ske i samband med en allmän översyn av understödsföreningslagen anser

jag, att frågan om en vidare omarbetning av lagens bestämmelser om revision

tills vidare bör anstå. Vad angår det av pensionsstyrelsen framförda

förslaget om rätt för tillsynsmyndigheten att utse en revisor att i särskilda

fall företaga revision vid sidan av den vanliga vill jag härutöver framhålla,

att det har ett nära samband med spörsmålet om en förstärkning av pensionsstyrelsens

personalresurser, varför det icke synes lämpligt att taga

ställning till detsamma innan sistnämnda spörsmål prövats.

De ändringar i understödsföreningslagen, som föranledas av vad jag föreslagit

i det föregående, ha inom socialdepartementet sammanfattats i ett

förslag till lag om ändring i lagen om understödsföreningar. Förslaget

berör 30, 77, 86, 87 och 89 §§ i lagen.

Till den nuvarande 30 §, som bl. a. föreskriver, att understödsförenings

revisorer skola väljas å föreningssammanträde såvida ej i stadgarna bestämts

att revisor skall utses på annat sätt, har i departementsförslaget

fogats ett sjätte stycke, enligt vilket anmälan ofördröjligen skall göras hos

tillsynsmyndigheten, då revisor eller revisorssuppleant utsetts i understödsförening.

Anmälningsskyldigheten föreslås vila på föreningens styrelse i de

fall, då vederbörande valts å föreningssammanträde, och eljest å den som

utsett honom. Syftet med bestämmelsen är att skapa möjlighet för tillsynsmyndigheten

att bedöma, huruvida skäl föreligga att förordna revisor i föreningen.

Anmälningen bör därför innehålla uppgifter icke blott om den

valdes namn utan också om hans erfarenhet av bokföring och hans insikt

i ekonomiska förhållanden o. d. Det torde få ankomma på tillsynsmyndigheten

att meddela närmare föreskrifter härom. Jag förutsätter, att tillsynsmyndigheten

i samband med lagändringens ikraftträdande infordrar

erforderliga uppgifter rörande de revisorer, som utsetts dessförinnan, i

den mån dylika uppgifter icke redan äro tillgängliga för myndigheten.

I analogi med vad som skett i lagen om försäkringsrörelse har den

grundläggande bestämmelsen om att tillsynsmyndigheten äger utse en

revisor att med övriga revisorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning

och föreningens räkenskaper införts i det avsnitt av understödsföreningslagen,

som innehåller föreskrifter om tillsyn, nämligen i ett nytt

sista stycke av lagens 77 §. Härigenom markeras, att en dylik revisor intager

en särställning i förhållande till föreningens egna revisorer. Denna

särställning understrykes ytterligare därigenom, att den av tillsynsmyndigheten

förordnade revisorn — i motsats till övriga revisorer — föreslås

bli skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som tillsynsmyndigheten

meddelar. Förordnandet föreslås kunna återkallas när som

helst. Arvode till här avsedd revisor bör betalas av föreningen men bestämmas

av tillsynsmyndigheten, vilken har att utforma uppdraget och därför

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

bäst kan bedöma arbetets omfattning. En erinran om tillsynsmyndighetens

rätt att utse revisor har intagits i sista stycket av 30 §.

Med hänsyn till den ställning, som den särskilt förordnade revisorn enligt

min mening bör intaga i förhållande till övriga revisorer, kan jag icke

ansluta mig till pensionsstyrelsens förslag, att förening, i vilken dylik

revisor förordnats, skall äga minska det stadgeenliga antalet revisorer

med en.

Enligt 37 § andra stycket understödsföreningslagen äga revisorerna påkalla

extra föreningssammanträde, om deras granskning ger anledning

därtill. Äro revisorerna icke ense härom gäller den mening, varom de flesta

förena sig, eller, vid lika röstetal, deras mening, som anse, att extra sammanträde

ej bör hållas. Pensionsstyrelsen har föreslagit, att till dessa bestämmelser

fogas ett tillägg, enligt vilket revisor, som förordnats av tillsynsmyndigheten,

äger påkalla extra sammanträde oavsett övriga revisorers

mening. För egen del anser jag det lämpligare att den särskilt förordnade

revisorn i dylikt fall vänder sig till sin uppdragsgivare, d. v. s. tillsynsmyndigheten,

vilken enligt 38 § andra stycket i lagen när som helst

äger anmoda styrelsen att utlysa föreningssammanträde samt, om anmodan

härom ej efterkommes, själv utlysa dylikt sammanträde.

I 86 § understödsföreningslagen stadgas f. n. straff bl. a. för styrelseledamot

eller annan, som vid anmälan för registrering mot bättre vetande

lämnar oriktig uppgift. Straffet är dagsböter. Paragrafen har i departementsförslaget

ändrats på sådant sätt, att samma straff kommer att drabba

den, som mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift i anmälan enligt det

föreslagna sjätte stycket i 30 §. Försummas anmälningsskyldigheten helt

föreslås straffet •— i likhet med vad som enligt 87 § gäller för andra liknande

förseelser — bli böter fr. o. m. fem t. o. m. trehundra kronor. En

härav betingad ändring har företagits i 87 §, som därjämte underkastats

en mindre jämkning i formellt hänseende med anledning av den föreslagna

nya lydelsen av 77 §.

I departementsförslaget har slutligen den nuvarande forumregeln i 89 §

utvidgats till att avse även det fall, att anmälningsskyldighet enligt 30 §

sjätte stycket försummas.

Lagändringarna föreslås skola träda i kraft den 1 juli 1952.

Departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över

ifrågavarande inom socialdepartementet upprättade förslag till lag angående

ändring i lagen den 24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar, av den

lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

__ _ Olof Särnmark.

1 Denna bilaga, som frånsett en redaktionell jämkning är lika lydande som det vid propositionen

fogade förslaget, har här utelämnats.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 195.

29

Utdrag av protokollet, hållet i Kiingl. Maj.ts lagråd den 21 mars

1952.

Närvarande:

justitieråden Ekberg,

Strandberg,

Ljunggren,

regeringsrådet Björkholm.

Enligt lagrådet den 20 mars 1952 tillhandakommet utdrag av protokoll

övei* socialärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den

7 mars 1952, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag angående ändring i lagen den 24 mars 1938 (nr 96)

om understödsföreningar.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

hovrättsassessorn G. Engström.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Olle Lundberg.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april

1952.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Zetterberg,

Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, lagrådets den 21 mars

1952 avgivna utlåtande över det den 7 mars 1952 till lagrådet remitterade

förslaget till lag angående ändring i lagen den 25 mars 1938 (nr 96) om

understödsföreningar.

Med förmälan att lagrådet lämnat förslaget utan erinran, hemställer

föredraganden, att förslaget måtte, efter en redaktionell jämkning, jämlikt

§ 87 regeringsformen föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

J. O. Widman.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

31

Bilaga.

Pens ions s t y r els ens förslag

till

ändrad lydelse av 30, 31, 37, 40 och 87 §§ understödsföreningslagen.

30 §.

1 mom. Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas

av två eller flera revisorer. Revisor utses å föreningssammanträde, såframt

ej enligt stadgarna eller enligt vad nedan eller eljest i lag eller författning

sägs revisor tillsättes i annan ordning.

Finner tillsynsmyndigheten skäl därtill föreligga, äger myndigheten utse

en revisor att med övriga revisorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning

och föreningens räkenskaper eller att eljest i särskilt fall granska

nämnda förvaltning och räkenskaper enligt myndighetens bestämmande.

Då granskning som sist sagts skett, skall till föreningssammanträde avgivas

särskild berättelse över granskningen.

För tid, för vilken tillsynsmyndigheten utsett revisor, vars uppdrag sammanfaller

med de övriga revisorernas, äger förening, utan hinder av vad i

stadgarna finnes bestämt, minska antalet av föreningen utsedda revisorer

med en.

Revisorer, som avses i första stycket, skola utses för tid intill dess ordinarie

föreningssammanträde hållits och må icke utses för längre tid än till

och med det sammanträde, som skall äga rum under andra räkenskapsåret

efter det de utsetts. Revisor må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd,

ej gått till ända, skiljas från uppdraget genoin beslut av den som

utsett honom. Om revisor, som är vald å föreningssammanträde, entledigas

eller eljest avgår eller avlider eller hinder, som i 2 mom. avses, att vara

revisor för honom uppkommer och supppleant ej finnes, åligger det styrelsen

att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor.

2 mom. Revisor skall vara myndig och, där ej för särskilt fall tillsynsmyndigheten

annat tillåter, här i riket bosatt svensk medborgare. Revisor

skall hava den erfarenhet beträffande bokföring och insikt i ekonomiska

förhållanden, som med hänsyn till föreningens verksamhet erfordras för

uppdraget.

Ej må den vara revisor, som är befattningshavare hos föreningen eller

under det sistförflutna året handhaft bokföring eller medelsförvaltning för

föreningen eller som intager en underordnad eller beroende ställning till

styrelseledamot eller till befattningshavare hos föreningen, åt vilken uppdragils

att ombesörja bokföringen eller medelsförvaltningen eller kontrollen

däröver, ej heller styrelseledamots eller sådan befattningshavares make

eller den, som med honom är i rätt upp- eller nedstigande skyldskap eller

svågerlag eller är hans syskon eller med honom är i det svågerlag, att den

ene är gift med den andres syskon.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

3 mom. Revisor vare berättigad att av föreningen erhålla skäligt arvode.

Där så finnes påkallat, må tillsynsmyndigheten bestämma arvodet till revisor

som myndigheten utsett.

4 mom. Styrelsen skall ofördröj ligen på av tillsynsmyndigheten fastställt

formulär göra anmälan hos myndigheten om val av revisor eller revisorssuppleant.

Har revisor eller revisorssuppleant utsetts i annan ordning än

genom val å föreningssammanträde, skall sådan anmälan göras av den som

tillsatt honom.

5 mom. Den som utsetts till revisor skall därom ofördröj ligen underrättas,

om han valts å föreningssammanträde, genom styrelsens försorg och

eljest av den som tillsatt honom.

31 §.

1 mom. Det åligger revisorerna att vidtaga de åtgärder, som äro erforderliga

för ett behörigt fullgörande av revisionsuppdraget. Särskilt åligger

det revisorerna

att granska föreningens böcker och andra räkenskaper,

att verkställa inventering eller kontrollera verkställd inventering av föreningens

kassa och övriga tillgångar,

att tillse huruvida föreningens bokföring och medelsförvaltning så ock

kontrollen därav äro tillfredsställande,

att taga del av protokoll från föreningssammanträden och andra sammanträden,

samt

att, sedan de årliga redovisningshandlingarna avgivits, tillse att föreningens

tillgångar icke upptagits för högt och skulderna icke för lågt samt i

övrigt granska nämnda redovisningshandlingar.

Revisorerna hava att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter

som tillsynsmyndigheten utfärdar så ock de särskilda föreskrifter, som

meddelas av föreningssammanträde och ej innefatta inskränkning i revisorernas

i lag stadgade skyldigheter eller eljest strida mot lag eller författning

eller mot föreningens stadgar eller mot de av tillsynsmyndigheten utfärdade

föreskrifterna.

Styrelsen skall giva revisor tillgång till föreningens böcker, räkenskaper

och andra handlingar samt i övrigt det biträde, som av honom påkallas för

uppdraget. Av revisor begärd upplysning angående förvaltningen må ej av

styrelsen vägras.

2 mom. Revisorerna skola för varje räkenskapsår avgiva en av dem

undertecknad revisionsberättelse, som, efter det styrelsen lämnats tillfälle

att taga del av densamma, jämte styrelsens förvaltningsberättelse skall

framläggas å det i 36 § första stycket nämnda föreningssammanträdet.

Revisionsberättelsen skall innehålla redogörelse för resultatet av revisorernas

granskning samt uttalande, huruvida anledning till anmärkning i

avseende å de till revisorerna överlämnade redovisningshandlingarna, föreningens

bokföring eller inventeringen av dess tillgångar eller eljest beträffande

förvaltningen av föreningens angelägenheter föreligger eller icke.

Föreligger anledning till anmärkning, skall denna angivas i revisionsberättelsen.

Revisorerna äga ock i berättelsen meddela erinringar, som de anse

böra komma till medlemmarnas kännedom.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilt uttalande angående ansvarsfrihet

för styrelseledamöterna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

Revisor, som hyser från de i revisionsberättelsen gjorda uttalandena skil jaktig

mening eller eljest finner särskilt uttalande påkallat, äger till revisionsberättelsen

foga yttrande därom, såframt han ej avgiver särskild revisionsberättelse.

3 inom. Angående revisorers befogenhet att påfordra utlysande av extra

föreningssammanträde stadgas i 37 §.

37 §.

Styrelsen äge —---extra föreningssammanträde.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med

angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra föreningssammanträde

att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid

kan ske. Har sådan påfordran skett, skola revisorerna ofördröj ligen giva

tillsynsmyndigheten underrättelse därom. Efterkommer styrelsen ej inom

eu vecka revisorernas påfordran, äge de själva utlysa föreningssammanträde.

Äro ej samtliga revisorer ense om sammanträdets utlysande, gälle

den mening, varom de flesta förena sig, eller, vid lika röstetal, deras mening,

som anse extra sammanträde ej böra hållas. Revisor som utsetts av

tillsynsmyndigheten äge påkalla extra föreningssammanträde, oavsett övriga

revisorers mening.

Extra föreningssammanträde---i stadgarna.

Då förslag---ordinarie bolagsstämma.

40 §.

Varder talan — ---styrelsen beviljad.

Utan hinder---den handling.

Talan mot revisorer enligt 32 § må ej anställas, sedan två år förflutit

från det revisionsberättelse framlades å föreningssammanträde, utan så är,

att talan grundas därpå, att brottslig handling blivit begången.

87 §.

Åsidosättes föreskrift, som är meddelad i 15 § första stycket, 20 § sista

stycket, 31 § 1 mom. sista stycket, 34 g sista stycket, 44 § första eller tredje

stycket, 47 § andra stycket, 64 g första stycket eller 77 g, eller underlåter

förening, som erhållit föreläggande enligt 15 g andra stycket att ställa sig

föreläggandet till efterrättelse, straffes den försumlige med böter från och

med fem till och med trehundra kronor.

Samma lag---61 g åligger.

Förseelse mot 31 § 1 mom. sista stycket, 34 § sista stycket eller 54 §

andra stycket må åtalas allenast av målsägande; och skall härvid såsom

målsägande anses såväl föreningen som varje medlem därav.

3 Hihang till riksdagens protokoll 1952. I samt. Nr 195.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:251 Skrivelse till Konvmgen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition rörande Sveriges anslutning till en konvention angående upprättandet av ett råd för samarbete p s. 1 i texten
  2. SU 1952:145 Utlåtande i anledning av riksdagens år 1951 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning s. 27 i texten
  3. 1LU 1952:27 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 24 mars 1938 s. 1 i texten