Sök i Ratio Lex

Angående studiehjälpverksamheten vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

1952-04-04 · 52 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 52 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:220, Angående studiehjälpverksamheten vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

1

Nr 220.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående studiehjälpverksamheten

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter;

given Stockholms slott den 4- april 1952.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framlägges förslag angående studiehjälpsverksamheten

vid de allmänna läroverken m. fl. läro- och utbildningsanstalter. Det studiehjälpssystem,

som därvid föreslås, avses skola börja tillämpas först budgetåret

1953/54 och omfatta studielån eller stipendier eller en kombination

av studielån och stipendier. Studielånens maximibelopp höjes till 3 000

kronor per år. Stipendierna uppdelas i icke behovsprövade stipendier (studiebidrag,

utbildningsbidrag) och behovsprövade stipendier. Studiebidragen

motsvara närmast de nu vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

utgående, icke behovsprövade grundstipendiema. Den nuvarande lämplighetsprövningen

för grundstipendierna föreslås dock icke bibehållen i fråga

om studiebidragen. Icke behovsprövade stipendier (studiebidrag) föreslås

nu jämväl för elever vid ett stort antal nya läroanstalter, t. ex. vissa anstalter

för yrkesundervisning, folkhögskolor och lantmannaskolor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1052. 1 sand. Nr S20.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts ''proposition nr 220.

TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 april 1952.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Zetterberg,

Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, följande.

Statlig studiehjälp har sedan länge utgått till elever vid statligt kontrollerade

undervisningsanstalter i form av stipendier eller studielån. Gemensamt

för både stipendier och lån har varit, att de utdelats endast till dem,

som varit i behov av ekonomisk hjälp för sina studier och att de till beloppen

differentierats alltefter behovets storlek. Genom ett principiellt viktigt

beslut av 1946 års riksdag bröts emellertid denna dittills undantagslösa

norm. På förslag av Kungl. Maj:t beslöt nämligen riksdagen, att till vissa

lärjungar vid de allmänna läroverken m. fl. därmed jämförbara läroanstalter

skulle kunna utgå stipendier, i en del fall med bestämda belopp, lika för alla,

utan prövning av elevens behov av studiehjälp. De lärjungar, som hade sitt

hem så avlägset från den högre skola, de för sin utbildning bevistade, att de

måste antingen vara inackorderade i skolorten eller dagligen resa en längre

sträcka till och från hemorten, skulle sålunda utan behovsprövning få vissa

penningbidrag, s. k. grundstipendier, till kostnaderna för antingen inackordering

eller för de dagliga resorna och frukostmål i skolorten. Utöver dessa

grundstipendier skulle behövande lärjungar erhålla s.k. behovsstipendier,

vilka skulle utgå med olika belopp alltefter lärjungens behov av studiehjälp.

Bidragens erhållande förbands med villkoret att eleven skulle ha visat god

studielämplighet och ingiva grundade förhoppningar om framgång i sina

studier. Denna nya form av stipendier gav anledning till framställningar om

införande av icke behovsprövade stipendier även för eleverna vid folkhögskolorna,

yrkesundervisningens anstalter och den lägre lantbruksundervisningens

anstalter. Behovsprövade stipendier hade också ifrågasatts för

elever i seminarierna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition nr 220.

I yttrande över framställningarna framhöll studielånenämnden, att det

icke utan vidare vore klart, att studiehjälp av samma slag som för läroverksungdomen

skulle förefinnas för andra lärjungekategorier. De skäl, som

legat till grund för särskilt landsbygdsstipendierna, voro nämligen av så

speciell art, att de icke, åtminstone icke med samma styrka, kunde anföras

i alla andra fall. Det vore snarare sannolikt, att studiehjälp, där den borde

utgå, borde differentieras på olika sätt vid olika slag av utbildningsanstalter.

I vissa fall kunde sålunda studielånen vara den riktiga formen,

i andra fall åter stipendier, antingen såsom grund- och behovsstipendier eller

såsom enbart behovsstipendier, och i ytterligare andra fall en kombination

av stipendier och studielån. Särskilt viktigt syntes det vara att få fastslaget,

vilken utbildning som borde stödjas med studielån och vilken med stipendier.

Avvägningen av de olika slagen av studiehjälp fordrade emellertid en

ingående prövning. Det syntes därför ofrånkomligt, att statens understödjande

verksamhet bland ungdomen i sin helhet underkastades en allsidig

och grundlig översyn. Det borde också övervägas, huruvida statens studiehjälpverksamhet

i administrativt hänseende borde ytterligare centraliseras

eller eventuellt helt eller delvis decentraliseras.

Genom beslut den 6 december 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt studielånenämnden

att verkställa utredning i av nämnden angivna hänseenden samt

att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, vartill utredningen kunde

giva anledning.

Efter verkställd utredning avgav studielånenämnden ett den 23 juni 1949

dagtecknat betänkande (SOU 1949:41) med förslag angående studiehjälpverksamheten

vid de allmänna läroverken m. fl. statliga och statsunderstödda

läroanstalter.

Över betänkandet ha utlåtanden avgivits av länsstyrelserna i Härnösand,

Karlstad, Luleå, Malmö, Västerås och Växjö, statskontoret, riksräkenskapsverket,

skolöverstyrelsen efter hörande av vissa läroverkskollegier, överstyrelsen

för yrkesutbildning efter hörande av underställda skolstyrelser

eller kollegier, 1946 års skolkommission, lantbruksstyrelsen, kommerskollegium,

direktionen över gymnastiska centralinstitutet, arbetsmarknadsstyrelsen,

socialstyrelsen, domänstyrelsen, generalpoststyrelsen, medicinalstyrelsen,

1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen, statens lönenämnd,

styrelsen för seminariernas elevförbund, tekniska läroverkens elevförbund,

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, Svenska landsbygdens

ungdomsförbund och Högerns ungdomsförbund.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

I. Studiehjälpens nuvarande former.

Studiehjälpens huvudformer äro nu studielån och stipendier.

Studielånen tillkommo genom riksdagens beslut år 1919 och utdelningen

regleras numera genom Kungl. Maj:ts reglemente den 29 juli 1943 för

utdelning av studielån från allmänna studielånefonden.

Lånen utdelas av studielånenämnden. För att erhålla lån skall sökande

visa utpräglad studiebegåvning och vara obemedlad eller mindre bemedlad.

Den, som erhållit lån och med framgång och omsorg sköter sina studier,

äger företräde att erhålla fortsatt lån. Lånen utdelas utan borgen och äro

räntefria under låntagarens studietid och två år därefter. Från och med

tredje året efter det, under vilket låntagaren lyftat sista delen av sitt lån,

skall han betala ränta. Amortering av skulden fastställes av nämnden och

kan utsträckas till 15 år, i särskilda fall längre. Uppskov med amorterings

fullgörande kan medgivas, då skäl därtill äro. Lånen finansieras genom en

särskild av statskontoret förvaltad fond, allmänna studielånefonden, vilken

bildas genom anslag å kapitalbudgeten och influtna amorteringar från

låntagarna. För att tillgodose de alltmer ökade kraven på studielån har riksdagen

årligen beviljat tillskott till fonden.

De individuella lånebeloppen variera med hänsyn till sökandens behov av

lån för sin utbildning. Detta är icke enbart beroende av sökandens ekonomiska

ställning, utan hänsyn tages också till kostnaderna för den avsedda

utbildningen. Maximum för lån är f. n. 1 500 kronor för läsår, en summa,

som med hänsyn till särskilda skäl kan ökas med högst 500 kronor.

Lånen utdelas av studielånenämnden i två omgångar årligen, en under

höstterminen och en under vårterminen. Enstaka lån utdelas dessemellan,

då särskilda skäl härför föreligga. Nämnden meddelar lånebesluten genom

cirkulär till låntagarna och vederbörande myndigheter. För varje låntagare

utfärdar generalpoststyrelsen, sedan skuldförbindelse å lånet lämnats av

låntagaren, genom sin bankavdelning kontobevis å lånebeloppet med angivande

av de terminer, under vilka lånet får uttagas. Lånebeloppen får

låntagaren sedan rekvirera från sagda bankavdelning.

Berättigade att erhålla studielån äro elever i statliga eller under statligt

inseende ställda läroanstalter. De studerande vid universiteten och högskolorna,

farmaceutiska institutet, socialinstituten, gymnastiska centralinstitutets

gymnastiklärarlinje och högre mejeritekniska avdelningen vid

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, vilka studerande tidigare

erhållit lån från allmänna studielånefonden, erhålla emellertid numera

studielån från statens lånefond för universitetsstudier.

Vissa läroanstalters elever, som kunna få lån från allmänna studielånefonden,

erhålla även stipendier av olika slag. Dessa äro eleverna vid sjuksköterskeskolorna,

skogsmästarskolan, skogsskolorna, konstfackskolan,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

tekniska läroverken, socialpedagogiska instituten (förskoleseminarierna),

specialgymnasiet å Vilan, handelsgymnasiema, tekniska skolorna i Hässleholm,

Katrineholm och Örnsköldsvik, tekniska institutet i Stockholm samt

statens skolköksseminarium.

Stipendier utgå enligt skiftande grunder till olika elevgrupper.

1. Stipendier vid läroverken m.fl. läroanstalter utgå enligt Kungl. Maj:ts

kungörelse den 28 juni 1946, nr 552. Denna form av stipendier kallas i det

följande läroverkssystemet. Det är tillämpligt på lärjungar vid allmänt

läroverk, kommunalt gymnasium, kommunal mellanskola och flickskola,

praktisk mellanskola, högre folkskola, folkskolans frivilliga högre avdelning,

tekniskt läroverk, konstfackskolan (ej konstindustriella aftonskolan

och teckningslärarinstitutet), bergsskolan i Filipstad, textilinstitutet i Borås

(ej kursen för textil- och konfektionsingenjörer), Lennings textil tekniska

institut, grafiska institutet, statsunderstött handelsgymnasium samt sådan

enskild under skolöverstyrelsens eller överstyrelsens för yrkesutbildning inseende

ställd läroanstalt, vars bildningsmål är jämförligt med nyssnämnda

läroanstalters.

Stipendierna utdelas av studielånenämnden två gånger varje läsår. De

sökas enligt ansökningsformulär, som fastställts av nämnden. Ansökan inlämnas

till vederbörande rektor, som översänder ansökningarna till nämnden

med förslag till stipendier. Nämnden meddelar beslut angående utdelning

av stipendierna genom cirkulär till länsstyrelserna, för skolor i Stockholm

statskontoret, och till rektorerna, vilka skola underrätta de lärjungar,

för vilka stipendium sökts. Statskontoret och länsstyrelserna utbetala stipendiebeloppen

till rektorerna med hälften varje termin och beloppen tillställas

av rektorerna vederbörande målsmän eller stipendiaten själv, därest

denne är myndig.

För erhållande av stipendium första gången gäller som villkor, att lärjungen

skall ha visat god studielämplighet och ingiva grundade förhoppningar

om framgång i sina studier. Studielämpligheten skall bestyrkas genom

senast erhållna skolbetyg i avskrift samt intyg av lärare. Har lärjunge

undergått testning, skall resultatet av denna därjämte meddelas. Den som

erhållit stipendium kan erhålla fortsatt stipendium, så länge han med omsorg

och framgång sköter sin utbildning.

I fråga om stipendierätt indelas lärjungarna i två grupper: landsbygdslärjungar

och hemortslärjungar.

Landsbygdslärjunge är principiellt den, som icke kan erhålla önskad skolutbildning

i bostadsorten eller dess närhet.

För att stipendiegrunderna för landsbygdslärjunge skola kunna tillämpas,

skall avståndet mellan lärjungens bostadsort och skolan vara minst 5 km.

Hemortslärjunge är annan lärjunge.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts -proposition nr 220.

Stipendierna äro av två slag: grundstipendier och behovsstipendier.

Grundstipendier utgå utan behovsprövning och kunna tilldelas endast

landsbygdslärjungar.

Grundstipendierna utgöra:

1. åt lärjunge, som i och för sin skolgång är inackorderad i skolorten eller

dess närhet, 500 kronor för helt läsår.

2. åt dagligen resande lärjunge dels ett belopp, som motsvarar lägsta

kostnaden för resorna, minskad med 50 kronor för läsår eller 25 kronor för

termin, dels ock ett belopp, som motsvarar halva kostnaden för frukostmål

i skolorten.

Behovsstipendier utdelas efter prövning av lärjungens behov av studiehjälp

och kunna tilldelas såväl landsbygdslärjungar som hemortslärjungar.

Högsta stipendiebeloppet per läsår är 5401 kronor. I enstaka särskilt ömmande

fall kan högre belopp utgå. Normala högsta stipendiet motsvarar

60 kronor per läsmånad.

Lärjungar i klasserna l4 och l5—2® av realskolan eller motsvarande klasser

av övriga stipendieberättigande läroanstalter kunna erhålla endast

grundstipendier, ej behovsstipendier. Hemortslärjunge har således stipendierätt

först andra året i fyrårig realskola, tredje året i femårig.

Vid beräkningen av beloppen för behovsstipendierna tillämpas följande

grunder.

Därest den stipendiesökande lärjungens ekonomiska förhållanden äro

skilda från föräldrahemmets, bestämmes behovsstipendiet med hänsyn till

de egna medel sökanden må kunna disponera för sin utbildning. Vid avgörande

om lärjunge kan räknas till denna kategori tages hänsyn även till

lärjungens ålder. Vid utmätandet av stipendiebeloppet beaktas, å ena sidan

om lärjungen har försörjningsplikt, å andra sidan huruvida föräldrarnas

ekonomiska förhållanden skäligen giva anledning antaga, att lärjungen kan

erhålla ekonomisk hjälp från hemmet. För denna kategori lärjungar ha

stipendierna vanligen varit 540, 405 eller 270 kronor för läsår.

För övriga lärjungar bestämmes stipendiebeloppet på grundval av de

upplysningar, som i ansökningen lämnats om föräldrarnas ekonomiska förhållanden

m. m. Hänsyn tages också till antalet barn i familjen. Stipendierna

per läsår äro normalt 540, 475, 425, 375, 300, 225, 150 eller 75 kronor.

Stipendium kan höjas, om hemmets ekonomiska förhållanden efter ansökningens

avgivande undergått väsentlig förändring, t. ex. genom faderns

eller moderns frånfälle.

''Särskilt stipendium kan tilldelas inackorderad lärjunge med behovsstipendium

såsom bidrag till kostnaden för skäligt antal resor mellan bostadsorten

och skolorten. Resekostnad beräknas därvid icke för längre resor

än till närmaste ort, där skola finnes för avsedd utbildning, och för högst

sex enkla resor per år.

1 I statsverkspropositionen till 1952 års riksdag har föreslagits höjning till 630 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

Besvär över studielånenämndens beslut får icke anföras. På därom hos

nämnden gjord ansökan av rektor eller sökande har likväl nämnden omprövat

ansökningar, varvid med hänsyn till nytillkomna omständigheter,

exempelvis nya betyg och intyg eller ändrade ekonomiska förhållanden, åtskilliga

lärjungar erhållit nytt eller förhöjt stipendium.

2. Stipendier vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervis-_

ning regleras genom Kungl. Maj:ts kungörelse de.n 29 juni 1945, nr 572.

Stipendierna fördelas av överstyrelsen för yrkesutbildning. I stipendiehänseende

indelas lärjungarna i tre behovsgrader, vilka i regel erhålla 90, 60

respektive 30 kronor per månad1.

Stipendium utgår i regel endast till lärjungar i kurser om minst fem månaders

längd. Överstyrelsen äger dock medgiva, att stipendium må utgå

jämväl till elev i sådan kortare yrkesutbildningskurs med heldagsundervisning,

som på ett betydelsefullt sätt kompletterar i näringslivet eller eljest

pågående eller genomgången praktisk yrkesutbildning och som med hänsyn

till sitt ändamål icke behöver omfatta fem månader eller mera.

Ansökan om stipendium ingives på av överstyrelsen fastställt formulär

till vederbörande skolas styrelse, som insänder ansökningarna till överstyrelsen

med förslag till stipendiebelopp för envar av eleverna. Överstyrelsen har

därefter att på grundval av verkställd behovsprövning beräkna det stipendiebelopp,

som skall tillkomma varje skola. Vid denna beräkning verkställes

i första hand en bedömning av varje elevs stipendiebehov med hänsyn

till föräldrarnas beskattningsbara inkomst för statlig skatt och sedan

en slutlig bedömning med hänsyn till samtliga i ansökan omnämnda övriga

faktorer, som kunna ha avgörande betydelse för elevs ekonomiska förhållanden

under kurs vistelsen.

Det belopp, som erhålles vid förstahandsbedömningen, kallas »grundbelopp»

.

För elev, som under kursvistelsen kan bo i sitt hem och där intaga sina

måltider, sker ett avdrag av 30 kronor å grundbeloppet. Har hemmaboende

elev extra kostnader för måltider, som regelbundet måste intagas utom

hemmet, minskas dock grundbeloppet endast med 15 kronor.

Därest den stipendiesökande elevens ekonomiska förhållanden före kursvistelsen

varit helt skilda från hemmets, bestämmes grundbeloppet med

hänsyn till det bidrag, som sökanden skäligen kan antagas erhålla från

hemmet under kursvistelsen.

Beträffande det erhållna grundbeloppet vidtagas de jämkningar, som i

förekommande fall kunna visa sig behövliga på grund av förekomsten av

skulder, utgifter på grund av sjukdom, dödsfall och dylikt inom den sökandes

familj, ägandet av fastighet eller förmögenhet i annan form, ävensom

andra förhållanden, vilka påverka hemmets eller elevens ekonomi eller

1 I statsverkspropositionen till 1952 års riksdag har föreslagits höjning av dessa belopp till

105, 70 respektive 35 kronor per månad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts ''proposition nr %20.

kunna inverka på kostnaderna för elevens kursvistelse, t. ex. kostnader för

resor till skolan.

För elev från annan ort än skolorten, som icke kan beredas inackordering

i elevhem, och vars kostnader för inackordering mer väsentligt överstiga

kostnaderna för inackordering i elevhem, kan stipendium utgå med

högst 115 kronor per månad.1

Sedan överstyrelsen granskat ansökningarna och bedömt elevernas stipendiebehov,

fastställer överstyrelsen det stipendieanslag, som skall tillkomma

varje anstalt. I beslutet angivas de lärjungar, vilka såsom behövande

medräknas vid bestämmandet av anslaget. Beträffande de enskilda

elevernas stipendiebelopp är emellertid överstyrelsens bedömning icke definitiv,

utan det tillkommer sedan skolans styrelse att efter förslag av dess

lärare fördela det av överstyrelsen bestämda anslaget bland de behövande

eleverna.

Omprövning av stipendieansökan kan ske, om elevens ekonomiska förhållanden

avsevärt förändrats, sedan ansökningen ingavs.

Stipendierna rekvireras av skolstyrelsen månatligen hos länsstyrelsen, för

skola i Stockholm hos statskontoret, och utbetalas till eleverna månadsvis.

3. Överstyrelsen för yrkesutbildning utdelar även stipendier åt elever vid

tandtekniker- och tandsköterskeskolor. Stipendierna utgå efter samma grunder,

som gälla för stipendier åt elever vid statsunderstödda kommunala och

enskilda anstalter för yrkesundervisning. Stipendiebeloppen utbetalas av

skolans ledning månadsvis i efterskott till vederbörande elever.

4. Stipendier vid tekniska fackskolor. Sedan länge upptages i budgeten

ett anslag till stipendier åt elever vid högre tekniska läroverk, från vilket

anslag stipendier utdelas av överstyrelsen för yrkesutbildning till behövande

elever vid fackskolorna. Anslaget är nu uppfört med 30 000 kronor.

5. Stipendier vid folkhögskolorna utgå enligt Kungl. Maj:ts kungörelse

den 30 juni 1934, nr 399. Stipendiebeloppen äro desamma som för eleverna

i kommunala och enskilda undervisningsanstalter, d. v. s. maximalt 90 kronor

per månad, dock med möjlighet att öka detta belopp till högst 115 kronor

för helt obemedlad elev, vars inackorderingskostnader mer avsevärt

överstiga kostnaden för inackordering i elevhem (intemat). Central myndighet

för dessa stipendier är skolöverstyrelsen, vars befattning med stipendierna

överensstämmer med den, som utövas av överstyrelsen för yrkesutbildning

beträffande stipendierna åt yrkesskoleeleverna. Beräkningen av

stipendierna sker efter i huvudsak samma grunder som beträffande yrkesskolestipendierna.

Ett särskilt stipendieanslag är i riksstaten upptaget för folkliga musikskolan

i Arvika. I fråga om utdelningen av stipendier från anslaget gälla i

tillämpliga delar föreskrifterna rörande stipendier åt folkhögskoleelever.

1 Detta belopp föreslås i 1952 års statsverksproposition höjt till 125 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts proposition nr 220.

Elever i specialgymnasiet vid- Vilans folkhögskola erhålla stipendier enligt

folkhögskolegrunderna.

6. Stipendier vid lägre lantbruksundervisningsanstalter m.m. Bestämmelser

härom äro meddelade i kungörelsen den 30 juni 1949, nr 453.

Stipendium må tilldelas obemedlad eller mindre bemedlad elev vid

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstituts driftsledarkurs, mejeriskola,

trädgårdsskola samt kurs i hovbeslag och maskinreparation, vid statens

lantbruksskolor samt vid med statsmedel understödd lantbruksskola,

lantmannaskola, lanthushållsskola, trädgårdsskola, fruktodlingsslcola, trädgårdskurs

vid folkhögskola, lägre mejeriskola, kurs för ladugårdsskötare,

kurs för svinskötare, kurs för kontrollassistenter, anordnad vid statsunderstödd

lantbruksundervisningsanstalt, samt hovslagarkurs vid veterinärhögskolan.

Stipendieberättigade elever uppdelas i tre behovsgrader, nämligen en

första behovsgrad för mindre bemedlade samt en andra och tredje behovsgrad

för obemedlade, varvid till högsta (tredje) behovsgraden endast bör

räknas elev, som i synnerlig grad är i behov av stipendium.

Stipendium utgår med högst följande belopp1 nämligen

vid annan huvudkurs vid lantbruksskola än ladugårdsförmanskurs och

maskinskötarkurs samt vid lägre mejeriskola med 400 kronor till elev av

tredje behovsgraden, med 300 kronor till elev av andra behovsgraden samt

med 200 kronor till elev av första behovsgraden, allt beräknat för läsår;

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstituts driftsledarkurs,

mejerishola samt kurs i hovbeslag och maskinreparation ävensom vid mar

skinskötarkurs vid lantbruksskola, annan huvudkurs vid lantmannaskola än

ladugårdsförmanskurs, lanthushållsskola, trädgårdsskola, fruktodlingsskola,

trädgårdskurs vid folkhögskola, kurs för ladugårdsskötare, teoretisk kurs

för svinskötare, kurs för kontrollassistenter och hovslagarkurs med 90 kronor

till elev av tredje behovsgraden, med 60 kronor till elev av andra behovsgraden

och med 30 kronor till elev av första behovsgraden, allt beräknat

för månad;

vid ladugårdsförmanskurs med 450 kronor för envar därtill berättigad

elev för hela kursen; samt

vid praktisk kurs för svinskötare med 225 kronor för envar därtill berättigad

elev för hela kursen.

Stipendierna sökas hos och beviljas av lantbruksstyrelsen, sedan förslag

i ämnet avgivits av skol- eller kursstyrelsen eller vederbörande föreståndare

för skolan eller kursen. Efter prövning av ansökningarna översänder

lantbruksstyrelsen det åt eleverna beviljade stipendiebeloppet till vederbörande

styrelse eller föreståndare för att tillställas stipendiaterna.

7. Stipendier vid lärarutbildningsanstalter. Stipendiemöjligheterna äro

mycket ojämnt fördelade på de olika typerna av anstalter. Följande sakna

stipendier: högre handarbetsseminarier, fackskolan för huslig ekonomi i

I 1952 ura statsverksproposition ha dessa belopp föreslagits höjda med omkring 15 procent.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

Uppsala, Göteborgs skolköksseminarium, Fredrika Bremerförbundets lanthushållsseminarium

i Rimforsa, teckningslärarinstitutet, musikhögskolan,

Slagsta seminarium för utbildning av lärarinnor för sinnesslöanstalter. Vid

några folk- och småskoleseminarier utgå stipendier till elever, som förbinda

sig att vissa år efter slutad utbildning tjänstgöra i finsk- eller lapsktalande

skoldistrikt, men i övrigt saknas stipendier vid dessa seminarier. Behovsprövade

stipendier på maximalt 90 respektive 115 kronor per månad finnas

för utbildning av vävlärarinnor vid Johanna Brunssons vävskola, Föreningen

Handarbetets Vänners vävskola och Katrineholms stads praktiska

skolor samt för utbildning av yrkeslärarinnor i sömnad vid Fredrika

Bremerförbundets skola och Maria Nordenfelts högre handarbetsseminarium.

Dessa stipendier utdelas av överstyrelsen för yrkesutbildning

enligt de regler, som gälla för yrkesskolornas stipendier. Genom socialstyrelsen

utdelas behovsprövade stipendier på högst 90 kronor per månad

för utbildning till barnträdgårdslärarinnor vid Göteborgs förskoleseminarium,

Pedagogiska institutet i Uppsala, Socialpedagogiska seminariet

(HSB) i Stockholm, Södra KFUK:s pedagogiska institut i Stockholm,

Örebro socialpedagogiska institut och Fröbelinstitutet i Norrköping. Den

förberedande, ettåriga utbildningen av teckningslärare vid konstfackskolan

i Stockholm ingår i konstfackskolans dagskoleundervisning. Eleverna

kunna därför erhålla stipendier som övriga elever i dagskolan, d. v. s.

enligt läroverkssystemet. Den egentliga teckningslärarutbildningen, som

är förlagd till teckningslärarinstitutet, saknar däremot stipendierätt. Till

stipendier åt elever vid statens skolköksseminarium finnes nu i riksstaten

upptaget ett anslag å 3 000 kronor. Stipendierna utdelas av direktionen

över Stockholms stads undervisningsverk.

8. Stipendier vid skogsskolor o.d. utgå enligt följande. Elever i statens

skogsmästareskola erhålla stipendier efter de grunder, som gälla för stipendier

åt elever vid lantmannaskolor.

Elever vid statens skogsskolor kunna genom domänstyrelsen från anslaget

till statens skogsskolor erhålla stipendier å högst 300 kronor.

Studielånenämndens iakttagelser och synpunkter i fråga om studiehjälpens

nuvarande utformning. Den form av studiehjälp, som

studielånen utgöra, är enligt studielånenämndens mening en synnerligen

lämplig typ av studiehjälp för åtskilliga kategorier av studerande. Såsom

för den studerande särskilt förmånligt villkor har av låntagarna själva ofta

framhållits, att lånen utlämnas utan borgen. Även räntefriheten under

studietiden och vissa år efter denna, den låga räntan därefter och den långa

amorteringstiden ha anförts såsom välkomna fördelar. Låntagare ha emellertid

med beklagande framhållit, att lånen icke räckt till för att helt finansiera

ett studieår. Visserligen har också understrukits, att innehavet av ett

studielån, erhållet i hård konkurrens, betydligt underlättat låntagarens

möjligheter att från andra håll erhålla ytterligare medel för studiernas

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 220.

finansiering, men vanlig har önskan varit, att de erforderliga studiemedlen

kunnat erhållas genom ett större lån från studielånenämnden. Om effektiv

hjälp lånevägen skall kunna lämnas i alla berättigade fall, måste, framhåller

nämnden, ökade medel ställas till förfogande för ändamålet, så att

både betydligt flera lån kunna utdelas och de individuella lånen göras så

stora, att helt obemedlade studerande kunna få rimliga studiekostnader

täckta. Härigenom skulle för de studerande, som komma i åtnjutande av

fullt tillräckliga studielån, de ekonomiska bekymren under utbildningstiden

avlyftas och den studie- och arbetsro lättare kunna vinnas, som är nödvändig

för ett gott resultat av studierna. Nämnden finner också ett stöd

för en vidgad låneverksamhet i det förhållandet, att statens utgifter för

studielånen äro små i jämförelse med utgifterna för stipendierna.

Om stipendiesystemet för läroverksungdomen har nämnden den bestämda

uppfattningen, att ett efter dess principer uppbyggt stipendiesystem är för

läroverksungdomen lämpligt och i sina huvuddrag bör bibehållas. Den

erfarenhet, som nämnden genom tillämpningen i praktiken förvärvat av

systemet, har emellertid övertygat nämnden därom, att vissa ändringar i

reglerna äro motiverade. De principer, som legat till grund för systemets utformning,

äro nämligen icke i allt konsekvent genomförda, och stipendierna

tillgodose därför icke tillfredsställande de syftemål, som de borde tillgodose.

I åtskilliga hänseenden bör dessutom precisering av bestämmelserna ske och

förenkling av stipendiegivningen eftersträvas.

Stipendiesystemet vid anstalterna för yrkesutbildning, vilket väsentligen

också tillämpas vid folkhögskolorna och huvudparten av lantbruksundervisningens

anstalter, skiljer sig, anför studielånenämnden vidare, principiellt

från läroverkssystemet däruti, att samtliga stipendier utdelas efter behovsprövning.

Men även i övrigt äro olikheterna beaktansvärda. Någon prövning

av elevernas studielämplighet förekommer ej. De behovsprövade stipendierna

i läroverkssystemet och stipendierna i detta system utmätas icke

efter samma normer. Tillvägagångssättet vid beräkningen av elevernas

stipendiebelopp är också olika. Enligt nu behandlade system utmätes först

på grundval av inkomsten ett belopp, vilket sedan i förekommande fall

antingen minskas för elev som bor i sitt hem eller som erhåller större arbetspremier

av skolans överskott å produktionen eller ock ökas för elev, som

dagligen reser till och från skolan, har höga kostnader för läroböcker och

undervisningsmateriel eller som för inackordering har väsentligt högre kostnader

än för inackordering i elevhem. Avdraget för arbetspremier och tilllägget

för läroböcker m. m. ha icke någon motsvarighet i läroverkssystemet.

I övrigt är tillvägagångssättet tekniskt rakt omvänt mot det, som tillämpas

i läroverkssystemet, där först belopp för elevens så att säga extra kostnader

för sin utbildning, såsom kostnaderna för inackordering, dagliga resor och

måltid utom hemmet utmätas och sedan beloppet med hänsyn till inkomst

och förmögenhet eller skulder bestämmes efter enhetliga grunder för alla.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung t. Maj:ts proposition nr SSO.

Även sedan de individuella stipendiebeloppen uträknats av den centrala

myndigheten, äro föreskrifterna för det fortsatta förfarandet olika. Enligt

läroverkssystemet bestämmas stipendierna definitivt av centralmyndigheten,

stipendier åt elever i yrkesskolor m. fl. bestämmas för varje elev

slutgiltigt först av vederbörande skolstyrelse inom gränsen för det av

centralmyndigheten för skolan bestämda beloppet. Enär skolstyrelsernas

möjligheter att ändra de av centralmyndigheten för eleverna uträknade beloppen

äro mycket begränsade, torde endast i ringa utsträckning ändringar

företagas av skolstyrelserna, utan myndighetens stipendiebelopp bliva de

facto slutgiltiga.

Ehuru stipendiesystemet är detsamma vid de tre här behandlade stora

elevgrupperna, synes det, framhåller nämnden, icke tillämpas på alldeles

samma sätt för de olika grupperna. Och detta är helt naturligt, eftersom den

centrala behandlingen av stipendieansökningarna är fördelad på tre myndigheter.

Visserligen är föreskrivet, att dessa skola samråda i fråga om

särskilt beräkningen av stipendiebeloppen, men det är självklart, att olika

myndigheter kunna bedöma de faktorer, som inverka på stipendiebeloppen,

något olika. Stipendiebeloppen kunna därför ibland bli olika för elever från

samma familj, för vilka i ansökningen om stipendium lämnats exakt samma

upplysningar men som tillhöra skolor, vilkas stipendier handläggas av olika

myndigheter.

Studiehjälpen vid lärarutbildningsanstaLterna företer, anför studielånenämnden,

en egendomlig bild. Samtliga anstalter ha såsom statligt kontrollerade

utbildningsanstalter studielånerätt, men den hjälp, som lånen skulle

kunna ge, har på grund av lånemedlens begränsning och splittring på många

studiegrupper, hittills icke varit tillfredsställande. Eleverna ha därför varit

ogynnsamt ställda. Vissa av anstalterna ha jämte studielånerätt haft stipendierätt,

men härvid måste anses som anmärkningsvärt, att liknande

utbildningsgrenar icke behandlats lika. Så ha exempelvis blivande vävlärarinnor

och lärarinnor i sömnad vid yrkeskurser stipendiemöjligheter,

medan de, som utbilda sig till handarbetslärarinnor, sakna sådan rätt. Av

anstalter för utbildning av skolkökslärarinnor har endast en stipendiemöjligheter.

Blivande teckningslärare kunna det första året av sin utbildning

få stipendier enligt läroverkssystemet men förlora stipendierätt, när de

fortsätta, och bli då hänvisade till studielån.

Även åtskilliga andra läroanstalters elever ha, framhåller nämnden, möjlighet

att erhålla såväl stipendium som studielån. De båda formerna av

studiehjälp handläggas emellertid icke för alla elevgrupperna av samma

myndighet. Gemensam utdelare är för alla studielånenämnden i fråga om

studielån, men stipendierna utdelas av sju olika organ, nämligen socialstyrelsen,

skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, lantbruksstyrelsen,

domänstyrelsen, direktionen över Stockholms stads undervisningsverk

och studielånenämnden. I de fall, där studielånenämnden varit

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts ''proposition nr 220.

både stipendie- och studielåneutdelare såsom beträffande tekniska läroverk

och handelsgymnasier, har nämnden följt den principen, att elev, som tilldelats

stipendium, i fråga om studielån fått vika för sådan studerande, som

endast haft studielån att tillgå som hjälp för sin utbildning. Endast där

stipendiat ansetts böra få ett tillskott, vilket särskilt gällt äldre elever med

försörjningsplikt (gifta), har studielån, i regel med begränsat belopp, lagts

till stipendiet.

Vid åtskilliga undervisningsanstalter betala eleverna, anför nämnden

vidare, kursavgifter, som på sina håll äro ganska avsevärda. Den studiehjälp,

som elev i sådan skola erhåller, går till mycket stor del — ibland helt

— till kursavgiftens täckande. Där studiehjälpen utgöres av stipendium,

blir på så sätt den skolans elever tilldelade stipendiesumman ett slags statsbidrag

till skolan. Särskilt markerat framträder detta förhållande vid vissa

av de kommunala fackutbildningsanstalterna, till vilkas elever stipendier

utgå från anslaget till stipendier åt elever vid kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning. Det rör sig här om högst betydande stipendiebelopp,

t. ex. vid de tekniska avdelningarna av skolorna i Hässleholm,

Katrineholm och Örnsköldsvik, vilka skolor, drivna som de äro av kommunen

med endast otillräckligt statsbidrag, måste för sitt bestånd uttaga

ganska avsevärda kursavgifter av eleverna. Till de två förstnämnda skolornas

elever utgick läsåret 1947/48 en sammanlagd stipendiesumma av omkring

785 000 kronor. Det synes nämnden knappast riktigt, att betydande

stipendiesummor på detta sätt användas som indirekta statsbidrag till skolornas

drift.

Stipendierna vid läroverken äro, framhåller nämnden, så till vida gynnsammare,

som eleverna kunna erhålla vissa bidrag utan behovsprövning,

vilket icke är fallet vid andra läroanstalter. Men det är svårare att erhålla

bidrag till utbildningskostnaderna för en läroverkselev, därför att stipendierna

förbundits med lämplighetsprövning. Följden härav har blivit, att

läroverkseleverna i betydligt mindre omfattning få del av studiehjälp än

andra elever och att stipendiebeloppet per månad och elev bli lägre än vid

andra skolor. Då lämplighetsprövning enligt nämndens mening varken bör

eller kan införas för eleverna i andra skolor, exempelvis folkhögskolor eller

lantmannaskolor, kan, framhåller nämnden, icke det nuvarande »läroverkssystemet»

tillämpas på andra skolor.

II. Studielånenämndens förslag till studiehjälpens utformning.

Riktlinjer för studiehjälpen. Eftersom de många olika utbildningslinjerna

äro synnerligen skiftande till karaktär, studietid och mål och deras

elever så olika till ålder och behov av ekonomisk hjälp, bör, anför nämnden,

understödet till eleverna icke lämpligen vara detsamma i alla kategorierna.

Det är enligt nämndens mening oriktigt, att i en stel rättvisas namn

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

fordra samma studiehjälp åt alla elever. I stället bör man söka nå fram

till ett differentierat system av studieunderstöd, scrm tillfredsställer rimliga

krav på ekonomisk hjälp åt de studerande och som tar hänsyn till elevkategoriernas

olika sammansättning, studiegång och behov av ekonomiskt stöd.

Den oenhetlighet, som vidlåder studiehjälpen i dess hittillsvarande utformning,

utgör vidare en anledning att söka åvägabringa större enhetlighet

i studiehjälpen och skapa samma regler för tillämpningen inom de olika

elevkategorierna.

Vid valet av studiehjälpstyp för olika skol- och elevgrupper bör vidare

den huvudlinjen följas, att lika behandlas lika. Då fullständig likhet icke

finnes mellan några skol- eller elevkategorier, måste principen tillämpas så,

att kategorier, som i väsentliga drag äro lika, behandlas lika. Likartade

skolor och elevgrupper böra sålunda sammanföras till större kategorier, så

enhetliga som möjligt, och få samma form av studiehjälp.

Liksom hittills bör statens bidrag till den enskilda elevens utbildning utgå

enligt två huvudtyper, d. v. s. antingen så att staten försträcker eleven ett

belopp till utbildningskostnaden (studielån) eller så att staten lämnar ett

kontantbidrag, som eleven får till skänks (f. n. och vanligen kallat stipendium).

En kombination av båda typerna kan också tänkas.

Den första frågan gäller kategoriklyvningen mellan låneberättigade och

stipendieberättigade elever.

Lån eller stipendium? Motiv för lån. Valet mellan lån och stipendium bör,

framhåller studielånenämnden, först diskuteras med hänsyn till vilken form

av ekonomiskt stöd, som ger den effektivaste hjälpen i det enskilda fallet.

Effektiviteten sammanhänger nära med bidragsbeloppets storlek, vilket i

sin tur beror på storleken av de medel, som staten ställer till förfogande för

ändamålet. Härvid torde man kunna utgå ifrån, att av statsfinansiella hänsyn

den studiehjälp, som skall utgå i form av lån, kan göras jämförelsevis

rikligare än den som har form av stipendium. Detta innebär med andra

ord, att statens hjälp till utbildning kan givas med i det enskilda fallet

större belopp i form av lån än i form av stipendium.

Ur den enskilde elevens synpunkt kan det visserligen synas, som om

stipendiet, som fås som gåva, alltid skulle innebära en större förmån än lånet,

vilket i sinom tid måste återbetalas. Och om stipendiet är så stort, att det

täcker kostnaden för utbildningen, är naturligtvis stipendiet att föredraga.

Då emellertid stipendiet i regel kan utgå endast som ett studiebidrag av

begränsad storlek, förutsätter det i de flesta fall en kapitalinsats som utfyllnad

från elevens sida för hans utbildning. En sådan insats är för många

elever svår att prestera, och särskilt besvärligt blir det för elever, som

måste upplåna medel mot borgen. Stipendiet är därför mindre värdefullt

för eleven i de fall, då hans kostnader under utbildningstiden äro jämförelsevis

höga, d. v.s. då den erforderliga egna kapitalinsatsen blir relativt stor.

Detta är bland annat fallet, då eleven jämte de egna levnadskostnaderna

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 220.

under utbildningstiden jämväl måste bestrida höga kursavgifter eller (och)

utgifter för egen familj. Ju större kostnaden är, desto större blir också disproportionen

mellan stipendiet och det egna tillskottet, vilket medför, att

stipendiets betydelse som hjälp i samma mån reduceras. Lånet är sålunda

i allmänhet att föredraga som den effektivaste hjälpen, då de kostnader, som

eleven har under och för sin utbildning, äro stora, konstaterar nämnden.

Elevernas ålder och det därmed sammanhängande beroendet av föräldrarnas

ekonomi har varit vägledande för tillkomsten av lån respektive stipendier.

Detta anser nämnden också principiellt riktigt. Det bör sålunda

vara klart, att för en ung elev lån icke bör komma i fråga. I realiteten vore

det föräldrarna och icke eleven, som skulle bli sökande och även i stor utsträckning

ansvariga för återbetalningen, vilket ur ingen synpunkt kan

vara lämpligt. Lånelinjen bör därför användas för äldre elever, vilka själva

få anses ta ansvaret för sin ekonomi.

Sammanhängande med elevernas ålder gäller för vissa utbildningslinjer,

särskilt av teknisk art, att eleverna där ofta före sina studier under flera år

varit verksamma i det yrke, vari de vidare utbilda sig, de ha ofta hunnit

bilda familj och de måste under sina studier vid fackskolan avstå från den

inkomst, som tidigare varit deras. I regel ha de sin ekonomi skild från föräldrarnas,

kunna därför icke påräkna någon hjälp av närstående och ha icke

kunnat spara erforderligt kapital att bekosta sin utbildning med. De måste

därför utifrån skaffa medel för sin utbildning. Ett stipendium kan icke tänkas

bli så stort, att det täcker de utgifter, som utbildningen medför i form

av kostnader för eget och familjs uppehälle. Ett studielån kan däremot av

tidigare angivna skäl utgå med så mycket större belopp, att den ekonomiska

hjälpen under utbildningen blir effektiv.

Utom elevernas ålder, vilken gör dem mogna att åtaga sig de förpliktelser

till återbetalning, som åtfölja ett lån, äro, framhåller nämnden,

framför allt målet för utbildningen och den arbetsinkomst, eleverna kunna

beräkna att få omedelbart efter dess avlutande, viktiga faktorer vid valet

mellan lån och stipendium. Varje utbildning syftar till att föra dem som

begagna sig av den framåt på det område utbildningen omfattar, vare sig

detta är mer teoretiskt eller huvudsakligast praktiskt. Men målet för utbildningen

kan mer eller mindre föra direkt ut i förvärvsarbetet, vara en

mer eller mindre omedelbart »matnyttig» utbildning. Så ger t. ex. genomgången

av en lärarutbildningsanstalt i regel en avslutad utbildning på ett

helt annat sätt än den i ett gymnasium, vars elever i stor utsträckning

måste fortsätta sin utbildning, innan de inlemmas i förvärvslivet. Den som

får sin examen i en teknisk fackskola kan genast efter utbildningens slut

påräkna en bättre inkomst än den, som går igenom en verkstadsskola. Det

synes nämnden rimligt, att de som genomgå en utbildning, avslutad med

omedelbart »matnyttig» examen, för studietiden påtaga sig större ekonomisk

belastning än elever i skolor, efter vars genomgång de icke utan fortsatt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

utbildning ägna sig åt förvärvsarbete eller också erhålla endast mer blygsamma

inkomster. För förstnämnda kategori utbildningsanstalter är därför

lånen motiverade.

Utbildningen bör slutligen, anför nämnden, vara av icke allt för kort

längd för att lånet skall vara den lämpliga formen för studieunderstödet.

Praktiska skäl tala för att icke anlita lånevägen vid det stora antalet kurser

av en eller annan månads längd, som särskilt inom den lägre yrkesutbildningen

äro vanliga.

Beträffande lånevillkoren anför studielånenämnden, att erhållandet av

lån icke bör som nu vara beroende av att sökande skall ha utpräglad begåvning,

utan vid lånens utdelning skall främst behovet av studieunderstöd

vara avgörande och lån utdelas till alla dem som vunnit inträde i läroanstalten

och enligt lärares uppfattning äga förutsättningar att med tillfredsställande

resultat fullfölja sin utbildning samt äro i behov av ekonomisk hjälp

för utbildningen. Bedömningen av lånebehovet bör utgå från de faktiska

möjligheterna för eleven eller hans föräldrar att av egna medel (inkomster

och kapital) bekosta den utbildning, för vilken lån sökes, och således ej

bindas vid en viss högsta inkomstgräns. Lånet bör vara så stort, att det

för helt obemedlad täcker rimliga kostnader för utbildningen. Nämnden har

därför tänkt sig, att lånens normala högstbelopp per år skall vara 2 500

kronor, vilket belopp, då särskilda skäl föreligga, skulle kunna höjas upp

till 3 000 kronor.

Utbildningsanstalter med l ån er ätt för eleverna.

Studielånenämnden framhåller, att de utbildningsanstalter, på vilka samtliga

de av nämnden angivna riktlinjerna för låns utgående i huvudsak

kunna tillämpas, äro lärarutbildningsanstalterna och fackskolorna av teknisk

eller annan art, och anser, att eleverna vid härefter angivna grupper

av läroanstalter skola erhålla studielån.

1. Folks kol e semin ar i er, s m å sk o t e s e min ar ie r samt

övriga lärarutbild ni ng sanstalter.

Barnavårdslärarinnor: Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.

Bamträdgårdslärarinnor: Fröbelinstitutet, Göteborgs förskoleseminarium,

Pedagogiska institutet i Uppsala, Socialpedagogiska seminariet

(HSB), Södra KFUK:s socialpedagogiska institut, Örebro socialpedagogiska

institut.

Handarbetslärarinnor: Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium,

Maria Nordenfelts handarbetsseminarium, Fackskolan i Uppsala:

skolköks- och handarbetslärarinnor.

Lanthushållslärarinnor: Fredrika Bremerförbundets lanthushållningsseminarium

i Rimforsa, Fackskolan i Uppsala: skolköks- och lanthushållslärarinnor.

Sinnesslölärarinnor: Slagsta seminarium.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

Skolkökslärarinnor: Göteborgs skolköksseminarium, Fackskolan i Uppsala,

statens skolköksseminarium, skolköksseminariet i Umeå.

Teckningslärare: Teckningslärarinstitutet vid Konstfackskolan.

Vävlärarinnor: Johanna Brunssons vävskola, Föreningen Handarbetets

Vänners vävskola, Katrineholms stads praktiska skolor, Maria Nordenfelts

högre handarbetsseminarium, Slöjdföreningens skola i Göteborg.

Yrkeslärare i sömnad: Fredrika Bremerförbundets skola, Maria Nordenfelts

högre handarbetsseminarium (klädsömnad).

2. Fackskolor vid högre tekniska lär o ve'' r k och vissa öv
riga

tekniska fackutbildningsanstalter (Konstfackskolan

HKS, Slöjdföreningens skola HKS, Grafiska institutet, Bergsskolan

i Filipstad, Textilinstitutet i Borås, Lennings textiltekniska

institut, Karlskoga praktiska läroverks och Kristinehamns praktiska

skolas yrkesavdelningar samt tekniska skolorna i Hässleholm,

Katrineholm och Örnsköldsvik, Tekniska institutet i Stockholm).

3. Ettåriga studentkur s er vid handelsgymnasier och

vissa därmed jämförliga högre handelsskolor (Bar-Lockinstitutet,

Br. Påhlmans handelsinstitut, Berghs reklamskola).

4. Övriga fackutbildningsanstalter (navigationsskolor, sjuk
sköterskeskolor,

fortbildningskurser för sjuksköterskor, kurser för

tandtekniker, barnmorskeutbildning, Sv. Socialförbundets utb. av

ålderdomshems- och barnhemsföreståndarinnor, utbildning till sjukgymnaster

vid G Cl, mejeriskolan i Alnarp, ev. skogsmästarskolan).

5. Aftonkurser vid allmänna och tekniska läroverk.

I anslutning härtill framhåller studielånenämnden, att gränsdragningen

mellan skolor med lånerätt för eleverna och skolor med stipendierätt ibland

kan vara vansklig, varför det kan vara tveksamt, huruvida en skola bör

hänföras till den ena eller andra kategorien av studiehjälp. Nämnden har

emellertid för sin del ansett, att eleverna i de utbildningsanstalter, som

nyss angivits, böra hänvisas till lån. Enligt detaljundersökningar, som

nämnden med hjälp av de tillkallade experterna utfört, falla eleverna beträffande

åldern till övervägande antalet inom de kategorier, som väsentligen

måste sörja för sin egen ekonomi, och som kunna göra det därför att de

uppskattningsvis veta, vilken inkomst de normalt kunna räkna med omedelbart

efter sin fullgjorda fackutbildning. För vissa av dessa elevgrupper

innebär hänvisningen till enbart lån, att nuvarande rätt till stipendium

upphör. Nämnden anser emellertid, att det för det stora flertalet av dessa

elever är fördelaktigare att erhålla ett lån, som befriar dem från ekonomiska

bekymmer under studietiden, än att erhålla ett mindre belopp i form av

stipendium. Detta bekräftas också därav, att de i stor utsträckning tidigare

2 — Bihang till riksdagens jtrotokoll 1952. 1 saml. Nr 220.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts proposition nr 220.

sökt lån antingen utöver de erhållna stipendierna av läroverks- eller yrkesskoletyp

eller ock i stället för ett stipendium, som de enligt läroverksgrundema

icke kunnat få, därför att deras studielämplighet icke varit tillräckligt

god. I det senare fallet ha de på grund av de hittills gällande ganska

rigorösa villkoren för lån i regel icke heller kunnat få sådant, varför de varit

verkligt ogynnsamt ställda.

I folk- och småskoleseminarierna finnes ett icke oväsentligt antal elever,

som i ålder äro jämförbara med eleverna i de allmänna läroverkens treåriga

gymnasier. Det är elever, som omedelbart eller något år efter avlagd realexamen

vunnit inträde i småskoleseminarium eller fyraårig linje vid folkskoleseminarium.

Under överlägggningarna om studiehjälpens differentiering

har nämnden även diskuterat möjligheten att för sådana elever föreslå

stipendier enligt läroverkssystemet. För eleverna i folkskoleseminariernas

tvååriga linjer (s. k. studentklasser) eller i handarbets- och skolköksseminarier

är emellertid läroverkssystemet enligt de av nämnden angivna principiella

grundlinjerna för studiehjälpen icke motiverat. Stipendier för eleverna

i vissa linjer av lärarutbildningsanstalterna skulle därför medföra

en uppdelning av eleverna, t. o. m. inom samma seminarium. Då även andra

skäl (effektiv hjälp, med »matnyttig» examen avslutad utbildning) tala för

lån, har nämnden därför för samtliga elever i lärarutbildningsanstalter föreslagit

lån. Som ett särskilt skäl för att icke införa stipendier enligt läroverkssystemet

vid folk- och småskoleseminarierna kan anföras, att lärarutbildningens

framtida förläggning till den föreslagna lärarhögskolan måste

medföra eu senare omprövning av studiehjälpen på detta område. Det synes

därför mindre lämpligt att föregripa denna omprövning genom att nu för

blivande lärare i folkskolans olika stadier fastställa ett stipendiesystem,

som troligen icke kommer att anses tillämpligt på studerande i en högskola

för lärare.

I två av fackskolorna finnas avdelningar, vilka äro att betrakta mera

som yrkesskolelinjer än som egentliga fackskolor. Det är de lägre avdelningarna

i konstfackskolan och slöjdföreningens skola. För denna utbildning äro

lånen icke motiverade, utan linjernas elever, i allmänhet yngre, böra erhålla

stipendier.

Även en annan grupp studerande bör särskilt omnämnas, nämligen eleverna

i läroverkens och de tekniska fackskolomas aftonkurser. Kurserna

äro avsedda för dem, som vid sidan av sitt förvärvsarbete önska studera

för att avlägga antingen studentexamen eller avgångsexamen vid fackskola.

Eleverna äro i allmänhet äldre, i gymnasiekurserna dock i mindre

utsträckning än i fackkurserna, och en del ha försörjningsplikt. Den dagliga

arbetsbördan kan för många elever bli mycket betungande. Det är

därför icke ovanligt, att de tvingas skaffa sig någon ledighet från sitt

förvärvsarbete, särskilt synes detta gälla under sista kursåret. Om elev

anser sig för sin utbildnings skull vara nödsakad avstå från arbetsförtjänst

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

och är i behov av ekonomisk hjälp, bör han ha möjlighet få studiehjälp.

För att denna skall bli effektiv och kunna kompensera förlusten i inkomst,

bör den ha formen av ett lån.

I speciella fall kunna dock, fortsätter nämnden, stipendier vid sidan av

lån vara motiverade. Vissa elever exempelvis med försörjningsplikt mot

egen familj torde nämligen behöva extra hjälp för att fullfölja sin utbildning.

För att skuldsumman för dessa ej skall bliva alltför betungande synes

det lämpligt, att de erhålla en del av sitt studieunderstöd i form av stipendium.

Nämnden föreslår därför, att till gift elev, som prövas vara i behov

av förstärkt studiehjälp, må utgå, utöver studielån, jämväl behovsprövat

stipendium på högst 600 kronor per läsår. Stipendierna böra utgå från ett

anslag, motsvarande det som nu är upptaget i riksstaten såsom stipendieanslag

åt elever vid tekniska fackskolor. Detta anslag skulle då utgå ur

riksstaten och ett nytt anslag med ändamål att tillgodose elever vid vissa

fackutbildningsanstalter upptagas. Med hänsyn till att detta nya anslag

skall tillgodose stipendier åt betydligt fler elever än det förutvarande, bör

det höjas, tills vidare intill dess erfarenhet vunnits om dess utnyttjande,

till förslagsvis 150 000 kronor. Nämnden har därvid räknat med att ungefär

5 procent av totala låneklientelet är i behov av förstärkt studiehjälp.

Stipendier. Sedan de låneberättigade kategorierna i enlighet med nyss

angivna riktlinjer avskilts, återstå, fortsätter nämnden, utbildnings- och

läroanstalter, på vilka icke samtliga kriterier för studielån kunna tillämpas

utan för vilkas elever stipendierna bli den lämpliga understödsformen. Dessa

övriga anstalter och deras elevklientel äro emellertid i åtskilliga hänseenden

synnerligen heterogena och varandra olika. Hit höra exempelvis kurser för

utbildning av kontrollassistenter, elektriska installatörer, målare, skoarbetare,

ladugårdsskötare, hembiträden, husmödrar, hemsömmerskor, barnsköterskor,

hemsystrar, kockor, byggmästare, kurser i hemslöjd, tvätt, hovbeslag,

maskinreparation, blomsterbindning, vävning, konststoppning,

barnavård, handel, skogsbruk, jordbruk, djurskötsel, trädgårdsskötsel, kurser

för inträde till tekniska fackskolor, här finnas lantmanna- och lanthushållsskolorna,

folkhögskolorna och verkstadsskolorna av olika längd, samt

allmänna läroverken, kommunala gymnasier, mellanskolor, flickskolor,

praktiska mellanskolor, högre folkskolor, tekniska gymnasier, handelsgymnasier

och härmed jämförbara enskilda s. k. högre läroanstalter. Utbildningens

längd varierar från några veckor (ex. installatörskurser) upp till

sju eller åtta år (fullständig genomgång av högre allmänt läroverk). Elevernas

ålder i de olika utbildningsgrenama äro högst olika, i vissa kurser äro

samtliga vuxna, i andra samtliga omyndiga, i andra slutligen av högst olika

ålder. Vissa skolor avslutas med offentlig examen, andra meddela graderade

avgångsbetyg, andra åter lämna endast vitsord om genomgången kurs. Det

har från början stått klart för nämnden, att oenhetligheten i denna grupp av

skolor och kurser gör det nödvändigt att differentiera utformningen av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts proposition nr 220.

stipendierna. Med tillämpning av principen, att likartade skolor och elevgrupper

böra sammanföras till större kategorier och få samma typ av studiehjälp,

har nämnden funnit sig kunna begränsa studiegrupperna till tre

huvudgrupper.

Den princip, som nämnden ansett riktig att följa vid uppdelningen av

elevgrupperna på olika stipendiekategorier, är den, att eleverna i den längre,

fleråriga utbildningen böra erhålla rikligare bidrag än de i den kortare,

endast vissa månader omfattande.

Det måste nämligen enligt nämndens åsikt anses rimligt, att en elev, som

har en lång studiegång och vars sammanlagda utgifter för lärotiden därför

måste bli mer betungande, erhåller proportionsvis störrre bidrag till sin

utbildning än den, som efter en kortare utbildning snabbare kan omsätta

sina nyförviirvade kunskaper eller färdigheter i förvärvsarbete. Den egna

ekonomiska insatsen av en elev i en kortare kurs bör med andra ord enligt

nämndens uppfattning vara proportionsvis något större än av en elev i en

flerårig utbildning. Gynnsammare stipendier böra därför utmätas åt elever

i en sådan längre utbildning.

Var gränsen skall dragas mellan längre och kortare utbildning och vilka

skolgrupper som därför skola hänföras till den ena eller andra kategorien

av studiehjälp kan diskuteras. Nämnden har för sin del vid en detaljgenomgång

av kurslängderna vid de utbildningsanstalter, som här ifrågakomma,

ansett att en naturlig gräns går vid två år. Under denna falla alla de kortare

yrkeskurserna om några månader upp till högst ett år, huvudparten av lantbrukets

skolor samt folkhögskolorna. Över gränsen ligga alla de s. k. högre

skolorna, läroverk och likställda, samt den fullständigare utbildningen inom

yrkesundervisningen. Denna kategori, som nämnden kallar »ungdomsskolor»,

bör sålunda enligt nyss uttalade huvudprincip erhålla större utbildningsbidrag

än den förra, som nämnden av skäl, vilka framgå av det följande,

uppdelar på två grupper.

Översynen av stipendieverksamheten har bland annat till syfte att åvägabringa

större enhetlighet i studiehjälpen och skapa samma regler för tilllämpningen

inom de olika elevkategorierna. När den önskade differentieringen

av studiestödet mellan olika elevkategorier åstadkommes enligt nyss

anförda huvudprincip, kan nu angivna syfte nås genom att stipendierna

utformas efter enhetliga grunder. Efter att ha prövat olika stipendieförslag

har nämnden stannat för ett system, som utgör en sammanjämkning och

modifiering av reglerna från hittillsvarande olika stipendietyper. Nämnden

har därvid letts av följande överväganden.

I det föregående har nämnden påpekat, att läroverkssystemet äger den

förmånen, att vissa elever kunna erhålla studieunderstöd utan behovsprövning

men att förmånen på grund av det villkor, god studielämplighet, som

är förbundet med förmånen, icke lämpligen kan överföras till andra elevgrupper.

Nämnden har emellertid funnit sig böra föreslå, att bidrag, mot
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts -proposition nr 220.

svarande de nuvarande grundstipendiema, skola utgå utan lämplighetsprövning

åt läroverkselever. Om så blir fallet, kan förmånen av icke behovsprövade

stipendier överföras till eleverna vid yrkesskolorna, folkhögskolorna

och lantbrukets skolor, vilket representanterna för dessa skolor framhållit

som synnerligen önskvärt. Härför tala också enligt nämndens mening

skäl av kanske mest psykologisk natur.

Att de icke behovsprövade grundstipendiema, vanligen kallade landsbygdsstipendierna,

varit synnerligen väl motiverade som en gärd av rättvisa

mot landsbygdens ungdom, kan av ingen med fog bestridas. Men det

torde å andra sidan icke kunna förnekas, att de kunna locka landsbygdsungdomen

till de huvudsakligast teoretiska skolorna i städerna och tätorterna.

Om även elever i andra skolor tillerkännas grundstipendier, behöver

valet mellan läroverket i staden eller tätorten och andra skolor icke

påverkas av den omständigheten, att endast den ena kategorien elever kan

få studiehjälp utan behovsprövning, utan mera avgöras av håg och fallenhet

för den ena eller andra utbildningen. Av samma anledning böra icke

heller de teoretiska och de praktiska utbildningslinjerna skiljas genom olika

stipendietyper. Nämnden anser dessa skäl vara av den vägande natur, att

nämnden finner sig böra föreslå icke behovsprövade bidrag för alla nyss

berörda elevgrupper. För behövande elever böra därjämte kunna utgå

behovsprövade stipendier enligt för alla grupper gemensamma regler. På

detta sätt uppnås enhetlighet i studiehjälpen och tillämpningen kan ske

efter samma regler i alla elevgrupper.

Det system av stipendier, som nämnden sålunda anser böra komma till

användning för stipendieberättigade skolor, har det gemensamma draget,

att för alla elevgrupper skola utgå behovsprövade stipendier på visst högstbelopp,

av nämnden föreslaget till 75 kronor per månad. (För ett fåtal linjer

av lantbrukets skolor göres dock undantag, vilket närmare behandlas i det

följande.) Samma regler för bedömning av behovet och utmätande av

stipendiebeloppets storlek skola gälla inom alla grupperna. Vid sidan av

detta efter behovet utmätta bidrag skola kunna erhållas vissa förmåner

såsom bidrag till extrakostnader, som elever med speciella utgifter ha för

sin utbildning, d. v. s. för inackordering, resor till och från skolan, frukostmål.

Dessa särskilda bidrag skola utgå utan behovsprövning och vara efter

vissa regler fixerade till beloppen. De elevgrupper, som anses böra erhålla

fördelaktigare bidrag till sin utbildning, skola då kunna bli delaktiga av

större sådana bidrag än övriga. Vissa modifikationer härutinnan föreslås

dock av speciella skäl i det följande.

Stipendier vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.

Elevkategorier. För lärjungar vid här avsedda läroanstalter föreslår

studielånenämnden, att »läroverkssystemet» tillämpas med vissa modifikationer.

Detta system innebär, att bidrag utan behovsprövning utgå till

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %20.

elever, som i sin hemort eller dess närhet icke ha tillgång till önskad skolutbildning,

antingen till inackordering eller till kostnader för dagliga resor

och måltid under skoldagen, vartill komma behovsprövade stipendier och

resebidrag för inackorderad elev. Förstnämnda bidrag föreslår nämnden

skola kallas studiebidrag, de behovsprövade bidragen stipendier. Systemet

bör enligt nämndens mening liksom nu är fallet tillämpas för lärjungar i

realskolor och gymnasier och med dessa jämställda s. k. högre skolor. Kurslängden

är minst två år och eleverna äro i regel i åldern 14—20 år. Utbildningen

börjar omedelbart efter avslutad folkskola och för i »examensskolorna»

fram till real- eller studentexamen, teoretisk eller praktisk. Jämförbara

med dessa äro de kommunala och enskilda anstalter för yrkesutbildning

med heldag sundervisning, vilka liksom läroverken anknyta till folkskolan,

äro av minst två års längd och ha elever i samma åldrar som läroverken.

Dessa linjer inom yrkesutbildningen kunna betraktas som parallella med

de teoretiska ungdomsskolorna. Nämnden anser därför naturligt, att de

böra få samma stipendiesystem som läroverken. Någon skillnad i ekonomiskt

stöd för den fortsatta utbildningen efter folkskolan finnes då icke

mellan de teoretiska och de yrkesbestämda ungdomsskolorna, och valet

av fortsatt utbildning för en lärjunge, som avslutat sin folkskola, behöver

därför icke avgöras av olika möjligheter till stipendier på den ena eller

andra utbildningsvägen. ^

Samma sak gäller för de ungdomsskolor, som äro parallella med gymnasiet,

vilket delvis är fallet med de mera fullständiga verkstadsskoleavdelningarna

på fyra år. Väsentligt och typiskt för dessa ungdomsskolor, som

nämnden alltså vill jämställa med läroverken i studiehjälpshänseende, är

att de skola vara så fullständiga och genomgången av dem för eleven eller

hans familj av så stor ekonomisk räckvidd, att ett verkligt yrkesval kan

bli beroende av det ekonomiska stöd från det allmänna, man kan räkna

med att erhålla. Detta gäller huvudparten av verkstadsskolor, centrala

eller kommunala och enskilda, samt vissa handelsskolor. Beträffande villkoren

för erhållande av behovsstipendium förutsättes en annan regel än

för läroverken m. fl., nämligen att intet annat krav skall uppställas på

lämplighet för den valda studielinjen än det, som ligger däri, att eleven

efter eventuell vid början av kursen befintlig prövotid följer utbildningen

på tillfredsställande sätt. Detta överensstämmer med nu för yrkesskolstipendierna

gällande regler men utgör en väsentlig skillnad mot villkoren för

de nuvarande läroverksstipendierna och än mera mot det av nämnden i det

följande föreslagna något skärpta kravet på studielämplighet hos eleven

för att denne skall berättigas till behovsstipendium. Därigenom sker emellertid

enligt nämndens mening ett sakligt motiverat gynnande av den praktiska

utbildningsvägen i jämförelse med den teoretiska; vid valet att placera

en pojke eller flicka, som avslutat folkskolan, i en realskola eller en minst

tvåårig yrkesskola gäller, att man måste vara säker på att begåvningen

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kunql. Maj:ts proposition nr 220.

för teoretiska studier är tillräckligt stark för att i realskolan kunna räkna

med samma bidrag som automatiskt utgår, om han eller hon väljer dert

praktiska linjen, där lämpligheten för utbildningen redan är klar genom att

vederbörande har normalt handlag och att lärarna icke under första årskursens

första veckor i övrigt finna honom olämplig.

De tekniska gymnasierna och handelsgymnasierna äro visserligen fackutbildningsanstalter

och de tekniska gymnasierna så till vida jämställda

med de tekniska fackskolorna, att de liksom dessa leda fram till ingenjörsexamen,

men till elevrekrytering, elevernas ålder och utbildning sstadium

äro de i stort sett parallella med de allmänna läroverkens gymnasier. En

viss skillnad även beträffande de utexaminerades möjlighet att i förvärvslivet

omedelbart räkna med inkomst föreligger mellan de från tekniskt

gymnasium och teknisk fackskola utexaminerade. Dels går ett visst antal,

omkring 5 procent av gymnasiets elever, vidare till teknisk högskola, och

dels måste ofta den från gymnasiet examinerade ingenjören på grund av sin

lägre ålder och sin ringa praktik inom industrilivet under normala tider

räkna med någon period av lägre avlönad aspiranttjänstgöring, vilken

ingenjören från fackskolan icke är belastad med, enär han som förutsättning

redan för inträde i skolan måste ha verksamhet inom industrien och

i regel har mycket lång och värdefull sådan. Än viktigare och avgörande

är emellertid, att såväl de tekniska gymnasierna som handelsgymnasierna

bygga på realexamens kunskaper och ha elever i ungefär samma åldersklasser

som de allmänna, gymnasierna. 1946 års skolkommission räknar även

klart in dessa båda linjer som gymnasielinjer, och så även i det kommande

gymnasiet, där de betraktas som två av totalt fem typer av gymnasielinjer.

Nämnden finner alltså, att de skola anses som ungdomsskolor och deras

elever liksom nu ha rätt till läroverksstipendier.

Även eleverna i specialgymnasiet vid Vilans folkhögslcola böra erhålla

studiehjälp enligt detta system. Avlagd examen vid detta gymnasium berättigar

till inträde vid lantbrukshögskolan och skogshögskolan, och gymnasiet

är därför jämförbart med andra gymnasier. Skäl finnas därför att

jämställa dess elever med övriga gymnasiers i stipendiehänseende.

Enligt nu gällande bestämmelser kunna elever i enskild läroanstalt, som

ställts under inseende av skolöverstyrelsen eller överstyrelsen för yrkesutbildning

och vars bildningsmål är jämförligt med de stipendieberättigade

offentliga läroanstalternas, erhålla stipendier enligt läroverkssystemet.

Denna rätt böra de givetvis behålla.

En särställning bland de skolor, vilkas elever haft rätt till läroverksstipendier,

intaga folkskolans frivilliga högre avdelningar. De äro helt kommunala

folkskoleavdelningar och kursplanerna äro olika alltefter lokala

önskemål. Kurslängden är avsevärt kortare än i övriga s. k. högre skolor,

till vilka de hittills räknats, vanligen ett år. Eleverna äro i regel hemmaboende

i skol orten. Nämnden anser icke skäl föreligga, att dessa avdelning
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

ars elever i fortsättningen erhålla stipendier och detta desto mindre som

avdelningarna på grund av den fortsatta utvecklingen av folkskolorna i allt

större utsträckning komma att försvinna som frivilliga.

Ett fåtal elever vid de tekniska gymnasierna och även vid handelsgymnasierna

äro gifta och ha försörjningsplikt mot egen familj. Det synes

nämnden motiverat att dessa elever, då behov verkligen föreligger, få möjlighet

att utöver stipendiet erhålla studielån, som bör sökas samtidigt som

stipendium sökes.

Vid vissa handelsgymnasier och handelsskolor finnas ettåriga kurser,

byggande på studentexamens kunskaper. Dessa ligga otvivelaktigt utanför

ungdomsskolornas ram och stå närmast fackskoloma. Deras elever böra

därför hänvisas till lån.

Studiebidragen. Lämplighetsprövning. För erhållande av stipendium gäller

enligt nuvarande bestämmelser som första villkor, att lärjunge skall

visa god studielämplighet. Nämnden har ansett, att för villkorets uppfyllande

bör fordras, att studiebegåvningen dokumenteras i en betygssumma,

vars medeltal för realskolan ligger något under Ba och för gymnasiets

huvuddel är minst Ba. Samma villkor gäller för erhållande av såväl grundstipendium

som behovsstipendium. Denna likställdhet mellan de båda stipendietyperna

medför emellertid bestämda olägenheter. För att så mycket

som möjligt tillmötesgå syftet att med grundstipendierna hjälpa landsbygdens

studerande ungdom genom utjämningsbidrag har nämligen nämnden

tvingats att sätta kraven på betyg lägre än som borde ha skett, om

begåvningsvillkoret gällt endast de stipendier, behovsstipendierna, som

skola hjälpa de begåvade och behövande lärjungarna. Då nu den, som

prövats berättigad erhålla grundstipendium, automatiskt också erhåller

behovsstipendium, om hans ekonomi berättigar därtill och han tillhör klass,

där behovsstipendium får utgå, så ha åtskilliga lärjungar, vilka näppeligen

tillhöra den skara, som av lärare i allmänhet anses ha god studiebegåvning,

erhållit dessa, särskilt för begåvningarna ämnade behovsstipendier. Behovsstipendierna

skjuta därför över det mål, som avsetts med dessa, eller begåvningarnas

tillvaratagande och understödjande. Det gemensamma begåvningsvillkoret

har vidare till en del omöjliggjort förverkligandet av det

andra syftet med stipendierna eller att minska det handikap för landsbygdens

ungdomar, som består däri, att de för sin skolgång i städer eller

tätorter ha direkta utgifter, vilka skolorternas ungdom icke har. Skall

nämligen detta syfte förverkligas, bör man icke uppställa ett villkor, som

utestänger många att få del av den erbjudna förmånen av grundstipendium.

Detta har emellertid skett, då villkoret om god studielämplighet uppställts

för erhållande av stipendium. Resultatet härav blir, att medelst grundstipendiema

beredas visserligen de landsbygdsungdomar, som befinna sig

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

på överbetygsstadiet i huvudsak samma möjligheter, som tätorternas ungdom

ha att genomgå högre skolor, men undanhållas dem, som i likhet med

många ungdomar i skolortema hålla sig på B-stadiet eller något däröver.

Men då har man icke nått det mål, som grundstipendierna skola bidraga

till att uppnå, nämligen att bereda ungdomen, oberoende av bostadsort,

i huvudsak samma möjligheter att få högre skolutbildning.

För att undanröja nu framhållna brister i stipendiesystemet böra de

principer, varpå systemet bygger, renodlas och konsekventare än vad nu

är fallet genomföras. Förutsättningen för att erhålla grundstipendium

bör sålunda icke vara densamma som för

attfåbehovsstipendium. Först bör då fastslås, att grundstipendiet

är enbart utjämningsbidrag, avsett att i görligaste män kompensera en

landsbygdselevs merkostnader för sin utbildning. Det skall därför icke

förbindas med villkor av pedagogisk art. Några krav på en högre grad av

studielämplighet böra därför ej uppställas för detta slag av studiehjälp.

Däremot bör kravet på god studielämplighet behållas

för läroverkseleverna beträffande behovsstipendierna

och i någon mån skärpas. Den landsbygdslärjunge,

vars lämplighet för studier tillåter honom att vinna inträde i högre skola

och sedan erhålla flyttning till högre klasser, bör sålunda vara berättigad

erhålla utjämningsbidraget. Den, som av studieoförmåga eller uppenbar

lättja blir kvarsittare, bör däremot icke för det år, han går om en klass, ha

förmånen av grundstipendium. Detta avsteg från det fulla genomförandet

av utjämningsprincipen torde icke behöva en närmare motivering. Nämnden

anser också, att det icke minst ur uppfostringssynpunkt bör fordras,

att lärjungens uppförande icke ger anledning till allvarligare erinringar.

I analogi med vad som nu gäller i fråga om befrielse från terminsavgifter

bör därför lärjunge ha minst betyget B i uppförande och ordning för att

erhålla och behålla det s. k. grundstipendiet.

För övriga skolors elever förutsättas inga särskilda krav på studielämplighet.

Den elev i exempelvis en yrkesskola, som har tillräckliga anlag och

övriga förutsättningar för att utbildas till en användbar yrkesman i det

yrke han valt, bör sålunda utan särskild prövning av studieförutsättningarna

erhålla det stöd för sin utbildning, som stipendiet utgör.

Nämnden är medveten om, att utsträckandet av rätten till studiebidrag

kan väcka betänkligheter. Redan stipendierna efter nu gällande grunder

ha stimulerat tillströmningen till de högre, huvudsakligast teoretiska skolorna.

Villkoret att god studielämplighet skulle prövas föreligga och att

den i läroverk intagne därför icke kunde vara viss om att erhålla stipendium

har dock haft en återhållande verkan. Slopas detta villkor, torde tillströmningen

av inträdessökande komma att än ytterligare ökas och trängseln

vid intagningen med därav följande olägenheter för barnen, deras målsmän

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

och rektorerna bli större än nu. Lämplighetsvillkoret beträffande stipendierna

(= behovsstipendierna) skulle emellertid behållas för läroverkens

elever, och det i något skärpt form. Yrkesskolornas elever skulle däremot

kunna erhålla stipendierna utan särskild lämplighetsprövning. Denna förmån,

innebärande att stipendium lättare erhålles vid en praktisk skola än

vid en teoretisk, bör enligt nämndens åsikt vara ägnad att i viss utsträckning

avleda strömmen av inträdessökande till läroverken över till de praktiska

skolorna. Förslaget innebär vidare väsentligt ökade statsutgifter.

Med hänsyn härtill har nämnden ansett sig böra undersöka, huruvida icke

studiebidragsbeloppen böra jämkas något nedåt. Det är också rimligt att

så sker, om förmånen av icke behovsprövade bidrag utsträckes till så gott

som samtliga landsbygdslärjungar inom läroverken och stora grupper av

yrkesundervisningens elever. En revision av bestämmelserna är påkallad

även av den anledningen, att en förenkling är mycket önskvärd. Nämnden

vill emellertid betona, att en för övrigt ganska måttlig sänkning av studiebidragen

enligt nämndens mening icke får inverka sänkande på det sammanlagda

studiehjälpsbelopp, som i form av studiebidrag och stipendium kan

tilldeles en studiebegåvad och behövande lärjunge. Nämnden föreslår därför

bland annat av detta skäl en höjning av stipendierna till 75 kronor per

månad, varigenom också en bättre balans mellan de bada stipendietyperna

vinnes. Städernas och tätorternas studerande ungdomar, vilka erhålla endast

stipendier, bliva också härigenom bättre tillgodosedda än hittills

iiksom överhuvud helt obemedlade lärjungar med god studielämplighet härigenom

erhålla ett bättre ekonomiskt stöd för att genomgå eu skola, vilket

nämnden utifrån sin erfarenhet av detta klientel anser synnerligen välmotiverat.

Studiebidragens belopp. Det nu utgående grundstipendiet för inackordering

är fastställt till 500 kronor för helt läsår eller omkring 55 kronor

per läsmånad. Del av månad har nämnden icke ansett böra beräknas särskilt.

Stipendierna vid yrkesundervisningens anstalter beräknas däremot

för närvarande per månad och dag, vilket ansetts nödvändigt med hänsyn

till den högst skiftande längden av kurserna. Yrkeskurser av minst två års

längd äro emellertid mera enhetliga, och beräkningen av stipendierna kan

för dessa begränsas till månadsbelopp. För att samma beräkningsgrund

skall kunna tillämpas både för läroverken och de berörda yrkesskolorna,

föreslår därför nämnden, att inackorderingsbidraget bestämmes per månad,

icke som nu per läsår. För inackordering i enskilt hem föreslår nämnden

ett bidrag av 50 kronor per månad. För de läroverkselever, som nu ha enbart

grundstipendium för inackordering, innebär detta en minskning per

läsår av 50 kronor, men minskningen kompenseras för dem, som tillerkännas

behovsstipendium, genom högre belopp å detta. Helt obemedlad landsbygdslärjunge

skulle erhålla 1 125 kronor per läsår mot nuvarande maxi
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

malt 1 040 kronor. En självklar förutsättning för att en elev skall få inackorderingsbidrag

är att han saknar möjlighet att erhålla önskad utbildning

i sin hemort och att han för sin skolutbildning är tvungen att inackordera

sig i skolorten.

Vid åtskilliga av yrkesundervisningens anstalter äro eleverna inackorderade

i internat. Intematen äro ofta uppförda med avsevärda bidrag av

allmänna medel. Även för läroverksungdomen kunna numera uppföras

internat med bidrag från staten. Inackorderingen i internaten är i regel

billigare än i enskilda hem. Där så är fallet, bör skälig reducering av studiebidraget

ske, då eljest eleverna i internaten skulle få förhållandevis större

bidrag till sin utbildning än övriga inackorderade elever. Det bör därför

ankomma på den centrala stipendiemyndigheten att i sådana fall bestämma

ett lägre studiebidrag, dock minst 25 kronor per månad.

Även bestämmelserna om stipendium för dagliga resor anknyta i sin nuvarande

avfattning till läsåret. Ett belopp motsvarande resekostnaden kan

nämligen erhållas, i den mån densamma överstiger 25 kronor för termin.

För att kunna tillämpas på skolor, som icke ha samma terminsindelning

som läroverken, bör denna bestämmelse ändras så att bidraget beräknas

för månad. Förutsättning för att stipendium skall kunna utgå är för närvarande

att avståndet mellan lärjungens bostadsort och skolan är minst

5 km. Bestämmelsen har vållat stora svårigheter att rättvist tillämpa.

Efter att ha påvisat åtskilliga nackdelar med bestämmelsen framhåller

nämnden som sin bestämda uppfattning, att rätten till studiebidrag för

dagliga resor icke skall göras beroende av avståndet från en plats till en

minan utan i stället knytas till kostnaderna för resorna. Kostnaderna kunna

nämligen exakt uppgivas och verifieras och de elever, som ha samma kostnader,

kunna då få samma bidrag till sina resor.

Nämnden anser, att resebidraget bör utgå med det belopp per månad,

varmed den verkliga resekostnaden överstiger 6 kronor, dock med de inskränkningarna,

att på detta sätt beräknat resebidrag om mindre än 2 kronor

per månad icke utgår, samt att det högsta bidraget per månad är 20

kronor. För läroverkens hela läsår böra motsvarande belopp vara 60 kronor,

20 kronor och 200 kronor respektive. De resekostnader, som uppgivas, skola

avse det billigaste färdsätt som kan användas med hänsyn till att eleven

på ett tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra skolarbetet. Det bör påpekas,

att, eftersom de verkliga kostnaderna för resorna bli avgörande för

bidragen, eventuella höjningar av taxorna automatiskt bliva kompenserade

intill maximibeloppet. Genom den föreslagna spärren undgår man, att

skäligen betydelselösa summor utanordnas. Den gräns för resekostnader,

intill vilken intet bidrag utgår, d. v. s. 8 kronor per månad eller 80 kronor

per läsår för läroverken, ligger även över kostnaderna för enbart spårvägskort

inom en storstad, varigenom den kategori av elever, varom bär är

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

fråga, för vilken icke bidragsgivning av denna typ varit avsedd, icke heller

kommer i fråga.

För färd med bil till och från skolan har studielånenämnden beviljat

högst 200 kronor per läsår, då det styrkts, att andra färdmedel icke kunna

användas. Bidrag till bilresor torde även i fortsättningen böra medgivas

under enahanda villkor och med samma högstbelopp, som beträffande

övriga resor. Nödvändigheten av bilresan och de verkliga kostnaderna för

densamma måste dock noggrant kontrolleras.

Vid bedömning av, om bidrag för hållande av cykel även enligt de nya

grunderna bör utgå, finner nämnden övervägande skäl tala för, att så icke

bör ske. Avståndsspärren för berättigandet har nu enligt det föregående

föreslagits bortfalla beträffande resorna med vanliga trafikmedel och, om ett

bidrag för cykel bibehölles, så skulle man dock här nödgas införa en avståndsgräns

med nya svårigheter och ojämnheter i tillämpningen som följd.

Då vidare den del av kostnaden för resa med vanliga trafikmedel, som

eleven själv får bära, d. v. s. 60 kronor eller i gränsfallen 80 kronor per år,

överstiger eller åtminstone är av ungefär samma storlek som kostnaderna

för hållande av cykel för skolresoma, tala även rättviseskälen för ett

slopande av cykelbidragen.

Utöver de ordinärt utmätta stipendierna för inackorderade elever har

särskilt stipe?idium kunnat utgå för ett skäligt antal resor under läsåret

mellan hemorten och skolorten. Bidragen äro av behovsstipendietyp och

utgå endast till behövande elever. Bidragen ha utgått med belopp, motsvarande

kostnaden efter billigaste färdsätt för sex enkla resor, minskad

med 50 kronor, dock högst 100 kronor per läsår. Det synes nämnden

uppenbart, att dylika stipendier även i det följande böra utgå för att utjämna

skolgångskostnaderna för de elever, som ha lång resväg mellan hem

och inackorderingsort. Dock synes det skäligt att begränsa bidragen till

högst fyra enkla resor per läsår, och låta dem utgå med det belopp, varmed

den verkliga kostnaden för resa i billigaste klass överstiger 60 kronor för

år räknat, dock högst med 100 kronor. Vidare bör det villkoret kvarstå, att

bidrag kan utgå endast med det belopp, som beräknas för resa från elevens

hemort till närmast belägna skola med avsedd utbildningslinje, samt att

dessa resebidrag endast utgå till elever, som berättigats till de behovsprövade

stipendierna.

Stipendiet för frukostmål i skolorten har automatiskt följt med stipendiet

för dagliga resor, d. v. s. den som befunnits fylla villkoret angående

avståndet hemorten—skolan och därför erhållit resestipendium har också

fått frukostbidrag. Samma inkonsekvenser och av ännu större ekonomisk

betydelse för eleverna, som förut visats medfölja avståndsvillkoret, ha

därför framträtt beträffande frukoststipendiet, och nämnden finner därför

lämpligast, att särskilda bestämmelser utfärdas för detta. Nämnden före
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

slår den bestämmelsen, att viss ersättning för måltid utom hemmet lämnas

åt elev, som bor så långt från skolan, att han för att bevista den dagliga

undervisningen måste äta något eller några mål utanför hemmet. Nuvarande

bestämmelse, att bidraget skall utgå med halva kostnaden för frukostmål

under huvudrasten har visat sig olämplig av flera skäl. Nämnden

föreslår att ett och samma belopp för frukostbidraget fastställes. Ersättningen

bör dock differentieras med hänsyn dels till måltidens art, dels ock

till antalet måltider.

Åtskilliga lärjungar medföra matsäck från hemmet, i regel smörgåsar,

ibland någon lagad mat jämte smörgåsar, vilket mål intages i skolans

frukostrum jämte mjölk, antingen medtagen från hemmet eller tillhandahållen

i skolan. För sådant frukostmål beviljas f. n. 50 kronor per läsår.

Bidraget synes böra behållas t. v. och nämnden föreslår, att eleven till matsäck

erhåller bidrag med 5 kronor per månad. För mål lagad mat i skolorten

bör eleven erhålla 10 kronor per månad. Dessa belopp äro desamma, som

nu maximalt utgå till läroverksungdomen. Om elev på grund av skoldagens

längd under minst fyra dagar i veckan nödgas intaga ännu ett mål i skolorten,

bör han få 15 kronor per månad.

Stipendier. Prövning av studielämpligheten. För erhållande av behovsprövat

stipendium har nämnden för eleverna i läroverken och med dem

jämförliga läroanstalter föreslagit prövning av studielämpligheten. Till

grund för prövningen måste enligt nämndens mening ligga huvudsakligen

skolbetygen. Efter en kritisk granskning av det värde, som betygen ha för

bedömande av studielämpligheten, framhåller nämnden, att betygen böra

kompletteras med uppgift om lärjungens platssiffra i klassen och om hans

hälsotillstånd. Läraren bör därjämte lämna de övriga upplysningar, som

kunna vara av värde för att bedöma lärjungens studieförutsättningar,

såsom om hans hemförhållanden. De hittills använda särskilda intygen

om begåvning m. m. skulle försvinna.

Stipendier vid folkhögskolor, vissa yrkesskolor,

lantbrukets skolor m.fl. De i det föregående behandlade skolorna

med stipendierätt bilda en tämligen enhetlig grupp. De läro- och utbildningsanstalter,

som efter dessa skolors avskiljande återstå som lämpade för

stipendietilldelning, erbjuda däremot en betydligt mer skiftande bild. Icke

endast den mycket växlande längden av utbildningen i de olika kurserna

— från några veckor upp till 11 ä 12 månader — utan även skolornas olika

mål, elevernas mycket olika ålder och olikartade verksamhet eller utbildning

före kursgenomgången göra bilden oenhetlig. Samma grunder för

studiehjälpen kunna därför ej tillämpas för alla.

Till denna grupp höra kurserna vid folkhögskolorna, den lägre lantbruksundervisning

ens olika långa teoretiska och praktiska skolor och de många

kortare yrkeskur serna. Att införa för varje kurs siirskilt avpassade stipen
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kunql. Maj:ts proposition nr 220.

diegrunder är knappast möjligt av praktiska skäl. Så långt görligt är böra

kurserna i studiehjälpshänseende sammanföras till större grupper, och

nämnden föreslår därför två huvudtyper av studiehjälp, vartill komma

några få specialbehandlade skolor.

Nämnden bär som huvudprincip i fråga om stipendietilldelningen angivit,

att eleverna vid samtliga skolor, för vilka icke speciella stipendietyper bli

nödvändiga, böra erhålla behovsprövade stipendier å högst 75 kronor per

månad. De icke behovsprövade bidrag, studiebidrag, som därjämte kunna

utgå för extra kostnader, t. ex. för inackordering, böra däremot differentieras

med hänsyn till utbildningens längd. Vad beträffar nu behandlade

skolor och kurser har nämnden efter detaljundersökning av desamma

funnit, att en lämplig gräns går vid fyra månader. För hithörande kurser

om minst fyra månader anser nämnden, att studiebidraget till elev, som

för sin utbildning är inackorderad å skolorten, bör utgå med 25 kronor eller

hälften av det inackorderingsbidrag, som med hänsyn till den längre utbildningstiden

föreslagits för eleverna i »ungdomsskolorna». Eleverna böra

dessutom erhålla resebidrag på samma villkor som ungdomsskolornas elever.

Bidrag för dagliga resor och frukostmål sakna egentlig betydelse vid

nu behandlade skolor och anledning att belasta stipendiesystemet därmed

finnes därför icke. Nämndens förslag innebär, att för en elev i denna grupp

stipendiemaximum höjes från nuvarande 90 kronor till 100 kronor per

månad. Elever i folkhögskolor och yrkesskolor, som ej bo i internat, kunna

enligt nu gällande provisoriska bestämmelser erhålla förhöjt stipendium

upp till totalt 115 kronor i månaden. Förhöjningen bör vara möjlig även

i fortsättningen. Nämnden föreslår därför, att elever tillhörande denna

grupp, vilka icke bo i internat och vilkas inackorderingskostnad mer väsentligt

överstiger kostnaden för intematsinackordering, skola genom den centrala

stipendiemyndighetens beslut kunna erhålla förhöjt studiebidrag å

högst 40 kronor per månad.

För elever i kurser, kortare än J+ månader, anser nämnden, att studiebidrag

icke bör utgå utan endast behovsprövat stipendium å högst 75 kronor

per månad. Stipendium med detta högstbelopp bör enligt nämndens

mening vara skäligt och tillräckligt stöd för genomgång av dessa korta

yrkeskurser. Eftersom eleverna i regel äro äldre och skilda från föräldrarnas

hem, komma, de också vid stipendiebehandlingen att behandlas individuellt

och efter gynnsamma grunder.

Samma stipendiegrunder som för sist behandlade korta kurser böra också

tillämpas för eleverna i inträdeskurserna till tekniskt gymnasium eller fackskola.

Kurserna kunna enligt nämndens mening på grund av sin karaktär

av huvudsakligen förberedande utbildning icke jämställas med de vanliga

yrkeskurserna av samma kurslängd. Till denna grupp böra också hänföras

B- och C-kurser för elektroinstallatörer till den del, kurserna äro heldagskurser.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

Nämnden föreslår sålunda,

att eleverna i folkhögskolornas olika kurser, i kurser inom yrkesundervisningen

med kurslängd av 4 månader och längre men ej 2 år, i lantmannaskolor,

lanthushållsskolor, trädgårdsskolor, driftsledarkursen och handélsträdgårdsmästarkursen

vid Alnarp samt i trädgårdskurser vid folkhögskolorna

erhålla dels utan behovsprövning studiebidrag för inackordering med

25 kronor per månad (höjning till högst 40 kronor möjlig), dels efter behovsprövning

stipendium å högst 75 kronor per månad, dels ock resebidrag

enligt reglerna för ungdomsskolor; samt att

elever i yrkeskurser, kortare än 4 månader, samt i inträdeskurser till tekniska

gymnasier eller fackskolor erhålla stipendium efter behovsprövning

å högst 75 kronor per månad.

Särskilt vid folkhögskolorna äro kurserna av mycket varierande längd.

En detaljundersökning av ett års stipendieansökningar har visat, att stipendier

uträknats icke blott för hela månader utan för varje överskjutande

dag. Sålunda ha stipendier beräknats för icke mindre än 38 olika kurstider.

Samma detaljerade beräkning av stipendierna sker också beträffande yrkesskolorna.

Nämnden vill i fråga om de behovsprövade stipendierna icke för

närvarande föreslå någon ändring i detta noggranna beräkningssätt, enär

stipendieansökningarna skola handläggas centralt. Beräkningen av studiebidragen,

vilka enligt nämndens nedan framlagda förslag böra uträknas

och rekvireras av rektorerna utan central granskning, bör däremot för att

underlätta rektorernas arbete förenklas. Nämnden föreslår, att de icke

behovsprövade studiebidragen beräknas utgå för varje hel vecka av kurstiden

med en fjärdedel av månadsbeloppet. För kursdagar, överskjutande

hel vecka, bör således enligt nämndens mening studiebidrag icke beräknas,

vilket är analogt med vad som föreslås beträffande läroverkssystemet, där

studiebidragen beräknas per hela kursmånader men ej för överskjutande

dagar.

Studiehjälp enligt grunderna för folkhögskolor m. fl. bör också tillkomma

eleverna i tandsköterskesJcolorna. Utbildningen av tandtekniker, som hittills

i stipendiehänseende varit likställd med den av tandsköterskor, är däremot

en typisk fackutbildning av det slag, som nämnden anser böra stödjas

med studielån. Nämnden har därför upptagit tandteknikerskolor bland

låneberättigade utbildningsanstalter.

För folkliga musikskolan i Arvika finnes för närvarande i riksstaten upptaget

särskilt anslag till stipendier åt eleverna. Nämnden föreslår, att

skolans elever erhålla studiehjälp från samma anslag som eleverna vid folkhögskolorna

och på samma villkor som dessa.

Eleverna i lantbruksslwlornas två- eller ettåriga kurser samt de ettåriga

mejeriskolorna kunna för närvarande erhålla stipendier å högst 400 kronor

och ha dessutom fri bostad och i de längre kurserna även kost. För dessa

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

elever kan studiehjälpen icke skäligen utgå enligt samma villkor som för

eleverna i exempelvis lantmannaskolorna, där eleverna betala för sin inackordering.

För att stimulera till inträde i dessa för jordbruksnäringen

mycket viktiga skolor bör emellertid studiehjälpstypen ansluta sig till den

för andra elevgrupper föreslagna och därför uppdelas i en behovsprövad

och en icke behovsprövad del. Nämnden anser, att den icke behovsprövade

delen bör vara 200 kronor och den behovsprövade delen uppgå till högst

300 kronor per år. För elever i de ettåriga ladug år ds förmanskurserna, vilka

nu kunna erhålla behovsprövade 450 kronor för hel kurs, föreslår nämnden,

att stipendiet får karaktären av utbildningsbidrag utan behovsprövning

och utgår med 500 kronor.

Nu föreslagna icke behovsprövade del av studiehjälpen torde lämpligen

benämnas utbildningsbidrag.

En särställning bland lantbrukets skolor intar mejeriskolan vid Alnarp.

Den utbildar blivande föreståndare för mejerier och är närmast att betrakta

som och jämställd med de fackutbildningsanstalter, som förut behandlats.

Skäl kunna därför anföras för att hänvisa dess elever till studielån, och

nämnden har därför för dess elever beräknat studielån. Om så icke anses

lämpligt, böra dess elever i stipendiehänseende jämställas med lantmannaskolornas

elever.

En särställning inom yrkesskoleväsendet intaga de lägre dagavdelningarna

av konstfackskolan och slöjdföreningens skola i Göteborg. De äro till

sin typ artskilda från vanliga yrkesskolor av motsvarande kurslängd. Läsåret

är kortare, eleverna kunna bedriva fria studier och ibland begränsa de

sig till att förkovra sig i något fack, för vilket de ha särskild lust, t. ex.

målning, vävning, konstsmide, keramik, samt avse icke alltid att utnyttja

sin utbildning i förvärvsarbete eller att ens fullfölja utbildningen. För eleverna

i dessa avdelningar anser nämnden lämpligast föreslå, att studiehjälpen

utgöres av behovsprövade stipendier å högst 75 kronor per månad.

För vissa elever från annan ort än skolorten kan dock vara befogat att

utmäta högre studiehjälp. Stipendiemyndigheten bör därför ha befogenhet

att då särskilda skäl föreligga höja stipendiebeloppet, dock med högst 25

kronor per månad.

Domänverkets skolor, vilkas stipendieförmåner icke tillhörde nämndens

utredningsuppdrag, borde även kunna inordnas i det system av studiehjälp,

som nämnden föreslår. Skogsmästarskolan och de likaledes ettåriga skogsskolorna

kunna betraktas som fackutbildningsanstalter av det slag, som

nämnden ansett böra vara låneberättigande anstalter. Särskilt gäller detta

skogsmästarskolan med dess högre skogliga utbildning. Skäl kunna därför

anföras för att låta studiehjälpen vid dessa skolor, främst skogsmästarskolan,

utgå i form av studielån. Därest likväl hjälpen anses böra utgå med kontanta

bidrag, böra eleverna vid skogsmästarskolan, vilka för närvarande

erhålla stipendier enligt samma grunder som eleverna vid lantmannasko
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

lorna, även i fortsättningen få samma slag av studiehjälp som dessa. Samma

stipendiegrunder böra då enligt nämndens mening tillämpas även för eleverna

i de ettåriga skogsskoloma, vilka för närvarande erhålla var och en

ett bidrag å 300 kronor för kurs. Deras kostnader för utbildningen äro per

månad i huvudsak desamma som för skogsmästarskolans elever. En översikt

över föreslagna studiebidrag, stipendier och utbildningsbidrag lämnas

härefter.

A. Läroverkssystemet:

Studiebidrag:

a. för inackordering 50 kronor per månad.

b. för dagliga resor:

för kostnad, som uppgår till minst 8

kronor per månad, med det belopp, som

överstiger 6 kronor per månad.

c. för måltid utanför hemmet:

5 resp. 10 och 15 kronor per månad.

Stipendier: högst 75 kronor per månad

efter behovsprövning.

För inackorderad elev med stipendium: bi- drag till högst 4 resor hemorten—skol- orten för reskostnad över 15 kronor per

resa.

»Ungdomsskolor»: allmänna läroverk, kom- munala gymnasier, mellanskolor och flick- skolor, praktiska mellanskolor, högre folk- skolor, tekniska gymnasier, 2-årig kurs vid

handelsgymnasier, minst 2-åriga kurser vid

anstalter för yrkesutbildning, samt sådana

enskilda, under inseende av skolöverstyrel- sen eller överstyrelsen för yrkesutbildning

ställda läroanstalter, vilkas bildningsmål är

jämförligt med ovannämnda läroanstalters.

Specialgymnasiet vid Vilans folkhögskola.

B. Studiebidrag till inackordering å 25 kronor

per kursmånad. Höjning till 40 kronor

möjlig.

Stipendium å högst 75 kronor per kursmå- nad efter behovsprövning.

Besebidrag för inackorderad elev med sti- pendium = A ovan.

Anstalter för yrkesutbildning med kurslängd

om minst 4 månader men ej 2 år.

Skolor för tandsköterskor.

Folkhögskolor.

Lantmannaskolor.

Lanthushållsskolor.

Trädgårdsskolor.

Driftsledarkursen vid Alnarp.

Handelsträdgårdsmästarkursen vid Alnarp.

Trädgårdskurser vid folkhögskolor.

Skogsmästarskolan (ev. studielån).

Skogsskolor.

C. Stipendium å högst 75 kronor per kursmå- nad efter behovsprövning.

Anstalter för yrkesutbildning med kurslängd

kortare än 4 månader.

Inträdeskurser till tekniska gymnasier och

fackskolor.

Kurser för elektriska installatörer för för- värvande av B- eller C-behörighet.

Konstindustriella dagskolan vid konstfacksko- lan och lägre konsthantverksskolan vid slöjd- föreningens skola i Göteborg. (Stipendium

kan höjas till högst 100 kronor per månad.)

Lantbruksundervisningens kurser, kortare än

4 månader.

D. Utbildningsbidrag å 200 kronor per år utan

behovsprövning.

Stipendium å högst 300 kronor per år efter

behovsprövning.

Lantbruksskolor.

Mejeriskolor.

E. Utbildningsbidrag å 500 kronor per kurs

utan behovsprövning.

Ladugårdsförmanskurs.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 saml. Nr 220.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 220.

Normer för beräkning av behovsprövade stipendier. Denna fråga

behandlar nämnden å s. 68—73 i betänkandet och framlägger därvid förslag

till tabeller för beräkning av stipendierna. Jag torde beträffande denna

fråga få hänvisa till betänkandet.

Kostnadsberäkningar. I fråga om de av nämnden gjorda kostnadsberäkningarna

för genomförande av dess förslag torde få hänvisas till s. 61—

67 i betänkandet.

Studiehjälpens administration. Studiehjälpen administreras enligt nu

gällande ordning av ett flertal centrala myndigheter. Nämnden har enligt

sitt utredningsuppdrag undersökt, huruvida administrationen bör ytterligare

centraliseras eller eventuellt helt eller delvis decentraliseras. Beträffande

organisationen av studiehjälpsverksamheten har nämnden haft överläggningar

med statens organisationsnämnd, som därefter till nämnden

överlämnat »P. M. med förslag till organisation m. m. av studiehjälpsverksamheten»,

vilken promemoria som bilaga 10 fogats till betänkandet.

Nämndens förslag innefattar tre huvudtyper av studiehjälp: studiebidrag,

stipendier och studielån. Skäl föreligga enligt nämndens mening att administrera

dessa på olika sätt.

Vad först beträffar studiebidragen föreslår studielånenämnden i enlighet

med organisationsnämndens förslag, att dessa skola beslutas och utbetalas

av läroanstalternas rektorer (föreståndare), vilka ha att rekvirera erforderliga

medel från statskontoret. Besvär över rektors beslut föreslås skola

kunna anföras hos en av studielånenämnden föreslagen central myndighet,

studieh j älpsnämnden.

I fråga om stipendierna föreslår studielånenämnden, att dessa skola beslutas

av en central myndighet, studiehjälpsnämnden, som jämväl skall

ombesörja utbetalningen av stipendierna, vid läroverken och med dem jämförliga

läroanstalter direkt till eleverna eller målsmännen och vid övriga

skolor till rektorerna. Till stöd för förslaget, att den centrala handläggningen

av stipendieärendena förlägges till ett centralt organ har nämnden

anfört bland annat följande.

De behovsprövade stipendierna i alla de olika elevkategorierna skola

utgå efter samma beräkningsgrunder. Om då stipendierna skulle fördelas

av flera myndigheter, förutsätter detta ett organiserat samarbete mellan

myndigheterna. Såsom förut antytts, kunna dock icke därigenom ojämnheter

i behandlingen på olika håll undvikas. Enhetlighet i principer och tilllämpning

uppnås endast om samtliga ärenden helt behandlas på ett håll.

Även om myndigheterna överenskomma om gemensamma riktlinjer för

stipendieärendenas behandling, uppstå ständigt principiella spörsmål av

den betydelse, att nya överläggningar böra komma till stånd. Härav fördröj

es stipendieärendenas handläggning. Den tekniska utrustning, som

organisationsnämnden föreslagit för expediering av stipendierna, kan bättre

utnyttjas, om ärendena behandlas på ett ställe.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr %£0.

Det synes vidare vara betydelsefullt, att representanter för olika utbildningsområden

sammanföras till ofta återkommande överläggningar om för

alla gemensamma spörsmål och frågor. Det samarbete, som därigenom sker

på ett område mellan olika utbildningsgrupper, den kontakt, som på så sätt

upprätthålles mellan dessa, och de erfarenheter och synpunkter, som från

olika håll tillföras överläggningarna, äro enligt nämndens mening värdefulla

fördelar av ett gemensamt organ för studiehjälpsverksamheten.

Förslag om ett enda centralorgan för statens studiehjälpsverksamhet har

tidigare framförts. Skolöverstyrelsen föreslog år 1945 en särskild nämnd för

administreringen av de då föreslagna stipendierna åt landsbygdens studerande

ungdom och ansåg, att om studiehjälpsverksamheten utökades, även

de nya uppgifterna borde läggas till denna nämnd, som också skulle fungera

som upplysningscentral för rådfrågning på hithörande områden och därmed

fylla ett uppenbart behov. Statskontoret ansåg vid samma tillfälle, att

stipendiegivningen borde anförtros studielånenämnden, som förutsattes bli

ombildad till ett gemensamt centralorgan för statens studieunderstödsverksamhet.

Vad beträffar studielånen anser studielånenämnden, att ärenden härom

liksom nu böra handläggas centralt, och föreslår, att beslut i dessa ärenden

fattas av studiehjälpsnämnden.

Denna nämnd föreslås skola bestå av ordförande och högst sju ledamöter,

vilka utses av Kungl. Maj:t för viss tid och representera allmänna och

fackliga intressen. Nämndens kansli föreslås omfatta — förutom tillfällig

personal — en förste byråsekreterare i Ce 27, en byråsekreterare i Ce 24,

ett kanslibiträde i Ce 11 och två kontorsbiträden i Cf 4—Ce 8.

III. Remissyttranden.

Allmänna uttalanden, principer. De principer, enligt vilka studielånenämnden

ansett studiehjälpen böra ordnas, ha vunnit allmän anslutning

hos de myndigheter, som yttrat sig om principerna, och myndigheterna

tillstyrka, att studielånenämndens förslag i huvudsak lägges till grund för

studiehjälpens ordnande.

Arbetsmarknadsstyrelsen yttrar: Tillgång till studiehjälp i olika former

är en väsentlig förutsättning för att yrkesvägledningen i det enskilda

fallet på ett tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra sin uppgift. Erfarenheterna

ge vid handen, att det ofta är de ekonomiska hindren, som avhålla

ungdomen från att skaffa sig den utbildning, som är lämplig och önskvärd.

Ett stipendiesystem, som i huvudsak utformas enligt studielånenämndens

förslag, skulle säkerligen möjliggöra, att ungdomar, som bo på avlägset

belägna orter, kunde skaffa sig en utbildning, som de eljest ej skulle kunnat

förvärva. Systemet borde alltså kunna leda till ett bättre utnyttjande av

arbetskraftsreserverna i de yngre årgångarna.

Statskontoret anför: Den i betänkandet lämnade redogörelsen över den

nuvarande statliga studiehjälpens olika former vid ifrågavarande läroanstalter,

det administrativa förfarandet vid prövning av stipendieansökningar

och utbetalningen av tilldelade belopp ger ett starkt belägg för

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 220.

angelägenheten av att åtgärder snarast vidtagas för en mera planmässig

organisation av den statliga studiehjälpverksamheten och för ett enhetligare

bedömande av hjälpbehovet. Av alldeles särskild betydelse synes vara,

att klarare linjer skapas mellan hjälpformerna lån och stipendium. Studielånenämndens

föreliggande förslag till omläggning av verksamheten innebär,

såvitt statskontoret kunnat finna, en i väsentliga delar godtagbar lösning

av problemet. Ämbetsverket anser sig sålunda kunna i huvudsak tillstyrka

studielånenämndens förslag.

Skolöverstyrelsen instämmer i förslagets huvudsyften: strävan till större

enhetlighet i studiehjälpssystemet och en principiell uppdelning i studiebidrag,

stipendier och lån. Överstyrelsen önskar dock en viss uppmjukning

av gränserna mellan dessa hjälpformer. Överstyrelsen anser det självklart,

att vad ett folk satsar på sin uppväxande ungdoms utbildning kan det

räkna med att skörda med vinst i såväl andlig som materiell kultur. Överstyrelsen

framhåller slutligen betydelsen av att den föreslagna reformen

genomföres så snart ske kan i syfte, icke minst, att skapa en av förutsättningarna

för en bättre balans mellan tillströmningen till teoretiska och

till praktiska utbildningsbanor.

Länsstyrelsen i Malmö finner nämndens förslag i fråga om uppdelning

av studielån, studiebidrag och stipendier mellan olika elevkategorier vara i

stort sett väl avvägt och länsstyrelsen i Västerås anser, att det förslag till

ordnande av den statliga studiehjälpen, som studielånenänmden framlagt,

är förtjänt av allt erkännande.

Länsstyrelsen i Växjö har ej funnit anledning till erinran mot det sätt,

på vilket nämnden utformat studiehjälpen till elevgrupperna vid de olika

skolorna, och anser de föreslagna principerna samt de nya formerna för

studiehjälpen på ett lämpligt sätt åstadkomma ett likformigt stöd åt alla

elevkategorierna.

Studielån. I fråga om principerna för studielån framhåller statskontoret,

att en väsentlig vinst med nämndens förslag är, att man sökt

klargöra de principer, efter vilka bedömning bör ske, om studiehjälpen skall

ges i form av lån eller stipendium. Mot de av nämnden anförda synpunkterna

finner statskontoret i och för sig icke anledning till erinran.

Om den föreslagna utökningen av låneverksamheten

och om villkoren för låns erhållande råder enighet.

Länsstyrelsen i Västerås vitsordar studielånen såsom en synnerligen

lämplig form av studiehjälp för åtskilliga kategorier av studerande med

hänsyn till de förmånliga villkor, på vilka lånen utlämnas. Denna hjälp till

självhjälp utgör ett betydelsefullt led i statens understödjande verksamhet

för studier och utbildning och särskilt då en elev har stora utbildningskostnader

blir i allmänhet studielånet den effektivaste hjälpen. Länsstyrelsen

anser därför i likhet med studielånenämnden, att låneverksamheten bör

vidgas, och att ökade medel för sådant ändamål äro erforderliga.

Föreslagna maximibelopp för studielån föranleda erinran endast

från skolöverstyrelsen, som föreslår 4 000 kronor som normalt högstbelopp,

reservanter i slcolkommissionen, vilka anse en väsentlig höjning nödvändig,

och Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, som anser det föreslagna

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220. 37

maximibeloppet 3 000 kronor vara hållet i underkant. Statskontoret har

(år 1949) med hänsyn till det statsekonomiska läget motsatt sig höjning

av maximibeloppen.

Elevkategorier med lånerätt. Förslaget att seminariernas

elever hänföras till lånekategorien tillstyrkes av bland andra

alla hörda kollegier utom ett vid folk- och småskoleseminarierna, skolöverstyrelsen,

1946 års skolko-mmission och styrelsen för seminariernas elevförbund.

Kollegiet vid folkskoleseminariet i Umeå föreslår stipendier för eleverna

i de två lägsta klasserna av det fyraåriga seminariet och lån för övriga

seminarieelever.

Beträffande övriga fackutbildningsanstalter, vilkas elever

hänförts till lånekategorien, förekomma olika meningar.

Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av bland andra direktionen

över gymnastiska centralinstitutet, kollegiet eller/och rektor vid

högre tekniska läroverket i Örebro, elektrotekniska fackskolan i Västerås,

konstfackskolan, bergsskolan i Filipstad, textilinstitutet i Borås, Lennings

textiltekniska institut, grafiska institutet, i vad gäller tvåårskursen,

handelsgymnasierna i Hälsingborg, Sundsvall och Örebro, Stockholms handelsgymnasium,

(Frans Schartaus handelsinstitut), Bar-Lock-institutet

samt tekniska institutet i Stockholm.

Möjlighet för eleven att välja mellan studielån och stipendium

föreslås av styrelsen för Örnsköldsviks stads tekniska skola,

1946 års sholkommission och socialstyrelsen.

Skolkommissionen har dessutom föreslagit, att elev, som valt stipendium

och tillerkänts behovsprövat stipendium och har egen ekonomi, må kunna

erhålla ett efter behovet avpassat studielån, då oundgängligt behov föreligger

och eleven visar god studielämplighet och med framgång och omsorg

sköter sina studier.

Statskontoret ifrågasätter, om icke eleverna i de tekniska gymnasierna

borde hänföras till lånelinjen eller i vart fall eleverna i avgångsklassen och

eventuellt även näst högsta klassen.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund anser, att flera skäl tala

för att eleverna vid fackutbildningsanstalterna och aftonkurser vid allmänna

och tekniska läroverk samt vissa gifta elever böra vara berättigade

till stipendier.

Kollegiet vid högre tekniska läroverlcet i Stockholm föreslår, att eleverna

i fackskolan berättigas till studiebidrag samt dessutom efter

eget val antingen behovsprövade stipendier eller

studielån. Alternativt föreslås för fackskoleeleverna studiebidrag och

studielån. Gift elev, som behöver förstärkt studiehjälp eller visar framstående

studiebegåvning, skulle dessutom kunna erhålla behovsprövat stipendium.

Även tekniska läroverkens elevförbund föreslår studiebidrag

och efter elevens val studielån eller behovsprövat

stipendium.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Rektor vid högre tekniska läroverket i Malmö anser, att fackskoleeleverna

böra i studiehjälpshänseende vara jämställda med de tekniska

gymnasiernas elever.

Rektor vid tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna, som

vitsordar, att de från teknisk fackskola utexaminerade genom sin långa och

i regel mycket värdefulla praktik inom industrin icke behöva räkna med

någon lägre avlönad aspiranttjänstgöring efter examen, anser emellertid,

att fackskoleeleverna böra erhålla stipendier jämte möjlighet

till lån.

Kollegiet vid Göteborgs handdsgymnasium anser, att stipendier

böra vara det normala för alla elever i handelsgymnasierna med möjlighet

för äldre elever att söka studielån. Kollegiet

vid Malmö handels gymnasium ifrågasätter, huruvida icke elev i ettårig

kurs borde beredas samma stipendiemöjligheter som elev i tvåårig

kurs och rektor vid Norrköpings handdsgymnasium förordar, att eleverna

i ettårig kurs erhålla studiehjälp enligt läroverkssystemet.

Styrelsen för Hässleholms stads skolor för yrkesundervisning föreslår, att

elever vid Hässleholms tekniska skola under första året erhålla studiebidrag

och stipendier utan lämplighetsprövning och efter ett år studiebidrag

och stipendier med lämplighetsprövning samt dessutom möjlighet

till studielån.

Överstyrelsen för yrkesutbildning åberopar och ansluter sig till de yttranden

från kollegier och styrelser, som intaga en annan ståndpunkt än studielånenämnden

i fråga om fackutbildningsanstalterna, samt avstyrker

förslaget om borttagande av s t i p e n d i e m ö j 1 i g heterna

för elever i tekniska fackskolor, handelsgymnasiernas ettåriga kurser

och övriga tekniska fackutbildningsanstalter, för vilkas elever studielånenämnden

föreslagit studielån som regelmässig studiehjälp. Stipendiemöjligheter

borde också bibehållas för eleverna i grafiska institutets ettåriga

kurs, som kunde sägas ha yrkesskolekaraktär. Däremot borde eleverna

i den tvååriga kursen, som hade karaktär av fackhögskola, erhålla studielån.

Överstyrelsen framhåller, att stipendier åt elever i nämnda utbildningsanstalter

nu funnes. I fråga om de tekniska fackskolorna vore de den

äldsta formen av statliga stipendier. Det vore därför orimligt att eleverna

fråntoges möjligheten att erhålla studiehjälp utan återbetalningsskyldighet.

Mellan elever i tekniska fackskolor och gymnasier funnes icke någon markerad

skillnad i ålder och löneförmåner. Eleverna i fackskolorna komme i

allmänhet från hem med svagt ekonomiskt underlag.

Överstyrelsen anser slutligen, att eleverna vid under överstyrelsens inseende

stående läroanstalter liksom nu skola kunna erhålla studielån. Att

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 220. 39

enbart elever med försörjningsplikt (gifta) skulle kunna erhålla lån, finner

överstyrelsen icke motiverat.

Förslaget om studielån åt elever i tandteknikerskolorna tillstyrkas

av medicinalstyrelsen, som dessutom föreslår studielån under andra

året av den tvååriga förberedande elevutbildningen å av medicinalstyrelsen

auktoriserad arbetsplats. Överstyrelsen för yrkesutbildning avstyrker däremot

borttagandet av stipendiemöjligheter vid dessa skolor.

Studielån åt elever i aftonkurser vid allmänna och tekniska läroverk

tillstyrkas av skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning.

Skolöverstyrelsen påpekar dessutom, att bland de låneberättigande läroantaltema

böra inräknas de enskilda aftonskolorna. Förberedande kurser

vid småskoleseminariet i Haparanda samt vid utbildningsanstaltema för

lärarinnor i husligt arbete borde räknas till stipendiegrupperna, liksom de

rent yrkesbetonade kurserna vid sistnämnda anstalter. Överstyrelsen för

yrkesutbildning anser, att studielån böra utgå också till elever, som deltaga

i aftonundervisning vid handelsgymnasier.

Kommerskollegium framhåller, att eleverna vid navigationsskolorna

närmast äro jämförliga med eleverna i de tekniska fackskolorna

med hänsyn till föregående praktisk utbildning och förvärvsmöjligheterna

efter avlagd examen, och anser, att de böra få samma studiehjälp

som dessa.

Medicinalstyrelsen anser, att eleverna vid sjuksköterskeskolorna,

barnmorskeläroanstalterna och gymnastiska

centralinstitutets sjukgymnastlinje även i fortsättningen

böra få behålla de specialstipendier, som nu stå dem till buds.

Socialstyrelsen föreslår, att som komplement till det statliga studiehjälpssystemet

möjlighet måtte beredas vederbörande verk och myndigheter att

få tillgång till stipendiemedel för att stimulera tillströmningen till vissa

utbildningsanstalter, när ett påtagligt arbetskraftsbehov föreligger inom

respektive yrkesområden.

Studiehjälpen vid läroverken och minst två-åriga kurser. Principen

om uppdelning av studiehjälpen på icke behovsprövade studiebidrag

och behovsprövade stipendier tillstyrkes allmänt.

Studiebidragen, lämplighetsprövning. Förslaget att

studiebidragen skola utgå utan lämplighetsprövning tillstyrkes allmänt i

vad avser andra skolor än läroverken och därmed jämförliga. Även i fråga

om läroverken råder mycket stor anslutning till förslaget. Sålunda ha av de

hörda kollegierna vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter omkring

70 utan tvekan tillstyrkt, medan 10 uttala tvekan eller avstyrka förslaget.

De som tillstyrka ansluta sig till studielånenämndens motivering och framhålla,

att förslaget befordrar utjämning så långt som är möjligt av den

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

orättvisa skillnaden mellan tätorternas och landsbygdens barn. De övriga

framhålla risken av att ytterligare öka tillströmningen till de redan överfyllda

läroverken eller önskvärdheten av att i de teoretiska skolorna icke

intagas andra än begåvade.

Skolkommisionen har intet att erinra mot att lämplighetsprövningen för

studiebidragen slopas vid läroverk och finner det välbetänkt, att sådan

prövning överhuvud ej ifrågasättes för yrkesskolorna.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund finner det tillfredsställande,

att studiebidragen skola utgå utan lämplighetsprövning. Härigenom undanröjes

en mycket vanlig och berättigad anmärkning mot det nuvarande

systemet.

Skolöverstyrelsen intar (år 1949) en avvaktande ståndpunkt och yttrar:

I den föreliggande utredningen ha enligt överstyrelsens mening anförts

vägande skäl för det berättigade i och för sig att slopa det krav, som nu

gäller i fråga om studiebegåvning. Överstyrelsen finner det emellertid tveksamt,

om tidpunkten nu är inne för en sådan åtgärd. Det är av väsentlig

vikt, att tillströmningen till de teoretiska studiebanorna ej underlättas på

de praktiska banornas bekostnad. Även om utredningen innefattar vissa

korrektiv mot en sådan konsekvens av nämnda förslag, hyser överstyrelsen

farhågor för att dessa korrektiv icke kunna i tillräcklig grad göra sig gällande,

innan yrkesutbildningsväsendet utbyggts i tillräcklig omfattning,

så att en bättre balans mellan tillgången på teoretiska respektive praktiska

utbildningsbanor uppnåtts. Överstyrelsen finner det även tillrådligt, att

man avvaktar ytterligare erfarenheter av det nya förfarandet för intagning

av elever vid läroverken och jämförliga skolor, som i år för första gången

prövats över hela landet, innan man skrider till åtgärder, som kunna avsevärt

påverka tillströmningen till dessa skolor. Av dessa skäl anser sig överstyrelsen

icke kunna f. n. biträda nämndens förslag på denna punkt utan

föreslår i stället, att för rätt till studiebidrag fortfarande och tills vidare

skola uppställas vissa krav i fråga om studielämplighet.

Två reservanter inom skolöverstyrelsen tillstyrka förslaget och anföra:

Vi anse nämndens förslag vara att förorda icke blott med hänsyn till att

studiehjälp i denna form är avsedd att vara ett utjämningsbidrag i geografiskt

hänseende utan även enär förslaget enligt vår mening måste innebära

betydande lättnader vid administrerandet av bidragsverksamheten. Med

hänsyn till den sålunda angivna arten av bidraget synas vid bedömande av

ansökningar om dylikt bidrag icke böra anläggas studielämplighetssynpunkter,

helst som man icke lärer kunna skapa garantier för enhetligt bedömande

i betygs- och begåvningshänseende av lärjungar vid olika skolor

samt de för sådant ändamål föreslagna instrumenten därför icke böra komma

till användning annat än när så oundgängligen må anses erforderligt.

Det av överstyrelsen förordade systemet torde vidare — ehuru mera ägnat

att tillgodose aktuella statsfinansiella synpunkter — innebära, att fortfarande

komma att uteslutas från möjlighet till studier vid läroverk m. fl.

utbildningsanstalter åtskilliga av dem, vilka i högre grad än mången på

skolorten borde ha denna möjlighet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Mai ds ''proposition nr 220.

Statskontoret anför:

I likhet med studielånenämnden finner statskontoret goda skäl tala

för att förutsättningarna för erhållande av grundstipendium (studiebidrag)

icke skola vara desamma som för behovsstipendium. Då förstnämnda

understöd avses kompensera en landsbygdselevs merkostnader

för sin utbildning, bör konsekvensen fordra, att något särskilt villkor

av pedagogisk eller ekonomisk art icke uppställes. I nuvarande statsfinansiella

läge måste emellertid följderna av ett eftergivande av nu föreskrivna

villkor för studiehjälp bli föremål för noggrant övervägande. I detta sammanhang

bör även beaktas, att ett sådant eftergivande på ett icke önskvärt

sätt torde stimulera tillströmningen till de teoretiska skolorna. Mot

bakgrunden härav finner sig statskontoret icke för närvarande kunna utan

vidare acceptera nämndens förslag i detta avseende. Enligt ämbetsverkets

mening bör man söka ett lämpligt korrektiv mot nämnda verkningar av

studiehjälpen för att därmed ernå en minskning av anslagsbehovet. I sådant

syfte anser statskontoret böra övervägas, om icke någon eller några av realskolans

lägre klasser böra undantagas från de stipendieberättigade klasserna.

Skulle grundstipendierna liksom behovsstipendierna utgå först

fr. o. m. klass 24 respektive 33, torde kostnadsbesparingen måhända kunna

beräknas till omkring en miljon kronor. Därest denna utväg icke skulle

anses böra tillgripas, lärer bli erforderligt, att kravet på studielämplighet

bibehålies i en eller annan form för grundstipendium vid de teoretiska

skolorna.

Studiebidragens belopp m. m. I flertalet yttranden från kollegierna

godtagas de föreslagna beloppen. Sänkningen av inackorderingsbidraget

beklagas dock av åtskilliga, bidraget för färd med cykel vilja några

behålla, och andra anse, att samma bidrag bör utgå för matsäck eller

frukostmål på näringsställe. Skolöverstyrelsen anser jämväl, att bidraget

till frukostmål bör utgå med ett enhetligt belopp av 10 kronor. Statskontoret

ifrågasätter ett odifferentierat måltidsbidrag å förslagsvis högst 10 kronor

för månad.

Beträffande vissa villkor för erhållande av studiebidrag

anser skolöverstyrelsen, att som regel bör krävas högsta betyget i

uppförande men att möjlighet bör stå öppen att med hänsyn till särskilda

omständigheter lämna bidrag även till elev, som fått betyget nedsatt till B.

Stipendier. Skolöverstyrelsen anser, att det föreslagna maximibeloppet

å 75 kronor bör kunna överskridas, där speciella skäl påkalla detta, såsom

för särskilt begåvad medellös elev, framför allt elever över 16 år, för

vilka barnbidrag upphört att utgå. Överstyrelsen föreslår också, att verkligt

studiebegåvade elever i första klasserna skulle kunna undantagsvis

erhålla stipendium.

llesebidrag för inackorderade lärjungar med stipendium.

I några remissvar riktas kritik mot förslaget om bidrag till

endast fyra resor om året. Skolöverstyrelsen anser sålunda, att bidrag bör

utgå för åtminstone sex enkla resor om året med hänsyn till de olika längre

lovperioderna.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kunql. Maj:ts proposition nr 220.

Studiehjälpen vid folkhögskolor, vissa yrkesskolor och vissa av

lantbruksundervisningens skolor m. fl. (Kurslängd minst 4 månader

men ej två år). Folkhögskolor. Mot studielånenämndens förslag, i

vad detsamma avser studiebidragens storlek, har erinringar framförts av

folkhögskolinspektören samt fyra av de hörda folkhögskolerektorerna. Därvid

har framhållits, att nämndens princip att tillämpa olika grunder för

studiebidrag beträffande skolor med olika studielängd faller inför omöjligheten

att garantera att studietiden blir av beräknad omfattning. En läroverkselev

kan avbryta sina studier efter ett år, medan en folkhögskoleelev

kan utbygga sina kurser till över två år.

Skolöverstyrelsen är ej beredd att taga ståndpunkt till frågan om studiebidragens

storlek utan närmare utredning om elevernas behov och om

erfarenheterna av den nuvarande stipendiegivningen vid folkhögskolorna.

Reservanter i skolkommissionen, Svenska landsbygdens ungdomsförbund

och Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund föreslå, att studiebidraget

utgår med 50 kronor per månad.

Förslaget att resebidrag får beräknas endast för resa till närmaste skola,

som meddelar avsedd utbildning, har accepterats av skolöverstyrelsens majoritet,

medan sex reservanter avstyrka bestämmelsen under framhållande

av att det i många fall skulle bli ytterst svårt att exakt bestämma, om en

skola hade avsedd utbildningslinje.

Vissa yrkesskolor. Från några skolor inom yrkesundervisningen

föreslås, att »läroverkssystemet» tillämpas även på kurser under 2 år. Överstyrelsen

för yrkesutbildning delar uppfattningen, att läroverkssystemet bör

komma till vidare användning än vad studielånenämnden föreslagit och påyrkar,

att systemet åtminstone tillämpas för elever i heldagskurser,

som pågå minst ett läsår. Härigenom skulle t. ex. 1-åriga verkstadsskolor,

handelskurser, husmodersskolor och kurser för kokerskor i storkök

erhålla stipendier enligt detta system.

Skolkommissionen anför, att en sänkning av tvåårsgränsen skulle medföra

svåröverskådliga konsekvenser och yttrar vidare:

När nämnden satt gränsen vid två år, har detta av allt att döma skett

med hänsyn till att tvåårsgränsen är entydig och utan risk för svårbedömbara

gränsfall. Några skolor eller kurser på i det närmaste två år finnas

nämligen ej vid de skolor, som hänförts till stipendielinjen. Sättes gränsen

exempelvis till ett år, uppkommer genast frågan, vad som skall förstås med

ett »år». Är det 12 månader, eller ett läsår? I senare fallet: Vilket läsår?

8, 9, 10 eller 11 månader? Kurstyper finnas av snart sagt varje längd upp

till 12 ä 15 månader. — Det kan måhända befinnas lämpligt att avvakta ett

eller annat års försöksverksamhet, innan linjerna definitivt utformas. Därvid

bör särskilt uppmärksammas huruvida någon eller några skoltyper

kunna anses vara av den art, att de, oaktat utbildningstiden är förhållandevis

kort, böra hänföras till ett förmånligare stipendiesystem än nämnden

föreslagit.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr £20.

Från några skolor, bland annat skolor för husligt arbete i Stockholm,

framhålles, att resekostnaderna för eleverna ofta äro höga, då eleverna bo

i förorterna eller kommunerna äro vidsträckta, samt att eleverna ha obligatoriska

kostnader för frukost- och middagsmål i skolan. Eleverna böra därför

erhålla bidrag till rese- och måltidskostnaderna.

Vissa av lantbruksujidervisningens skolor. Lantbruksstyrelsen

hälsar med tillfredsställelse förslaget att även eleverna vid

lantbruksundervisningsanstaltema skola kunna erhålla studiebidrag utan

behovsprövning. Styrelsen anser emellertid, att studiebidraget bör utgå med

högst 50 kronor per elev och månad, vilket belopp vid inackordering i elevinternat

må kunna nedsättas till lägst 25 kronor.

Styrelsen föreslår vidare, att eleverna i den praktisk-teoretiska ettåriga

kursen vid mejeriskolan i Alnarp skola erhålla samma studiehjälp som eleverna

i lantmannaskolorna. Denna kurs borde enligt styrelsens mening icke

räknas till fackutbildningsanstalterna utan till de lägre lantbruksundervisningsanstalterna.

Styrelsen anser, att resebidrag till inackorderad elev bör utgå för fyra

enkla resor mellan hemorten och den skola, som eleven bevistar, oavsett om

skolan är den närmast belägna.

Skogsskolor. Domänstyrelsen tillstyrker studielånenämndens förslag,

i vad det avser studiehjälpen åt elever vid statens skogsskolor, men

’ föreslår, att studielån därjämte skall kunna erhållas, då verkligt behov föreligger.

Studiehjälpen vid anstalter för yrkesutbildning med kurslängd

kortare än fyra månader m. fl. läroanstalter. Styrelsen för Västerås

stads skolor för yrkesundervisning föreslår, att eleverna i elektriska

installatör skurser av B-typ skola erhålla samma studiehjälp

som elever vid yrkesundervisningsanstalter med längre kurstid än 4 månader.

Överstyrelsen för yrkesutbildning anser, att eleverna i förstnämnda

kurser icke böra behandlas oförmånligare än elever i annan heldagskurs av

samma omfattning.

Lärarkollegiet vid elektrotekniska fackskolan i Västerås framhåller, att

en kurs för inträdessökande till teknisk fackskola

med de höga fordringar i matematik, som gälla för elektrotekniska och

maskintekniska fackskolor, icke är någon repetitionskurs, vars huvudändamål

är att trimma eleverna till en god inträdestentamen, utan att en dylik

kurs fyller en lucka i skolsystemet med vars hjälp många för samhället synnerligen

värdefulla medborgare få möjlighet att tillägna sig grundläggande

kunskaper, svåra att skaffa på annat sätt, för fortsatt utbildning till ganska

högt kvalificerade ingenjörer. Kurserna böra, i den mån de äro dagkurser

på mer än 4 månader, behandlas som andra kurser av samma längd. Liknande

synpunkter anläggas av överstyrelsen för yrkesutbildning.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

Styrelsen för slöjdföreningens skola i Göteborg framhåller, att den lägre

konsthantverksskolan vid nämnda skola lämnar en obligatorisk, grundläggande

utbildning före inträde i den högre konsthantverksskolan och har ett

lika omfattande veckoschema och ett lika långt läsår som skolan i övrigt.

Rektor vid konstfackskolan i Stockholm framhåller, att konstindustriella

dagskolan är tvåårig och att flertalet elever ämna fullfölja sin utbildning i

högre konstindustriella skolan. Han förordar därför, att eleverna i dagskolan

erhålla stipendier enligt »läroverkssystemet».

Lantbruksstyrelsen kan icke finna bärande skäl tala för att elever i sådana

kurser vid lantbrukets skolor, som pågå mindre än fyra månader, icke

skola komma i åtnjutande av studiebidrag. Flera av dessa kurser, t. ex.

kontrollassistentkurser och ladugårdsskötarkurser, utgöra ofta ett led i en

påbörjad eller pågående utbildning. Lantbruksstyrelsen föreslår därför, att

den av nämnden föreslagna 4-månadersgränsen slopas.

Behovsprövade stipendiers beräkning. Studielånenämnden har utgått

ifrån att vid stipendieberäkningen hänsyn skall tagas till antalet av

stipendiatens syskon under 18 år utan egen deklarationspliktig inkomst.

Statskontoret kan icke biträda denna uppfattning. De åtgärder, som från

statsmakternas sida under senare tid i olika sammanhang vidtagits för ett

stödjande av barnfamiljerna, torde numera få anses vara så betydande, att

en differentiering av stipendiaterna efter antalet syskon och utan hänsyn *

till om även dessa erhålla stipendier icke synes påkallad. Då även praktiska

skäl tala för enhetlighet i förevarande avseende, får statskontoret förorda,

att behovstabellerna tillämpas utan hänsynstagande till barnantal.

I motsats till studielånenämnden anser länsstyrelsen i Karlstad, att någon

nedräkning av förmögenhet, avseende fastighet, inventarier, lager och

övriga sakvärden, icke skall ske i förhållande till förmögenhet, som redovisas

i kontanter, aktier eller obligationer. I fastighet eller i rörelse bundet

kapital upptoges vid taxeringen till statlig förmögenhetsskatt icke till sitt

verkliga värde, varigenom väsentliga förmögenhetsreserver faktiskt förelåge.

Studiehjälpens administration. Riksräkenskapsverket avstyrker förslaget,

att statskontoret ensamt skall utanordna medel till studiebidragen,

och föreslår, att det sker genom länsstyrelserna och statskontoret.

Skolöverstyrelsen tillstyrker förslaget om en central administration genom

den föreslagna studiehjälpsnämnden av stipendier och studielån, under

förutsättning att studiehjälpsnämnden handlägger studiehjälpsärenden

inom samtliga områden av hjälpverksamheten och att överstyrelsen blir

representerad i nämnden av två ledamöter, varav eventuellt en suppleant.

Överstyrelsen för yrkesutbildning anför, att skäl i princip torde kunna

anföras för en centralisering av samtliga stipendieärenden till en studiehjälpsnämnd.

Överstyrelsen befarar emellertid, att försening av stipendie
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts ''proposition nr SSO.

ärendena skall uppkomma, om så sker, och understryker, att samtliga stipendieärenden

skola behandlas i den ordning de inkomma och att behovet

av arbetskraft maste tillgodoses så, att stipendieärendena icke taga längre

tid än en månad.

Lantbruksstyrelsen framhåller, att den föreslagna centraliseringen av

stipendieärendena till en enda myndighet med all säkerhet kommer att

medföra en väldig anhopning av stipendieansökningar, speciellt i början

av skolornas läsår. Det förefaller ämbetsverket tveksamt om den av lånenämnden

föreslagna studiehjälpsnämnden skall inom rimlig tid kunna klara

granskningen av stipendieansökningarna och utbetala stipendiebeloppen till

skolorna. Enligt lantbruksstyrelsens mening torde en väsentlig personalförstärkning

av den föreslagna studiehjälpsnämnden vara erforderlig, vilket i

sin tur komme att medföra betydligt ökade kostnader för nämndens verksamhet.

Den intima kontakt, som råder mellan skolorna och det ämbetsverk,

under vilket de närmast lyda, och den kännedom, som tillsyningsmyndigheten

har om skolorna och deras elever, vore av icke ringa betydelse vid

stipendiebeviljandet. Då det av lantbruksstyrelsen hittills tillämpade systemet

med stipendiernas beviljande och utbetalning fungerat väl, ställer sig

lantbruksstyrelsen tveksam mot förslaget om att nu inrätta ett särskilt

ämbetsverk för ändamålet.

Genom årliga överläggningar mellan de stipendiebeviljande myndigheterna

torde överenskommelse kunna träffas angående de gemensamma

och enhetliga grunder, som skola tillämpas vid stipendiernas beviljande.

Härigenom torde de av nämnden påtalade olägenheterna av att flera myndigheter

bevilja stipendier kunna elimineras. Lantbruksstyrelsen anser sig

därför icke kunna tillstyrka, att beviljandet av stipendier åt elever vid

lantbrukets skolor överflyttas till den av studielånenämnden föreslagna studieh

j älpsnämnden.

Departementschefen.

Vid sin översyn av studiehjälpen vid de behandlade undervisnings- och

utbildningsanstalterna har studielånenämnden föreslagit, att studiehjälpen

fortfarande skall utgå i form av studielån och stipendier. Villkoren för

studielån ha emellertid föreslagits bli gynnsammare än hittills och stipendierna

ha ansetts böra som regel uppdelas på icke behovsprövade studiebidrag

och behovsprövade stipendier. Jag ansluter mig till denna principiella

uppläggning av studiehjälpen.

Det nu gällande villkoret för erhållande av studielån, att eleven skall

visa utpräglad studiebegåvning, kan, om det tillämpas efter bokstaven,

från lånemöjligheter utestänga många, som behöva lån för sin utbildnings

fullföljande och vilka, utan att tillhöra de utpräglade studiebegåvningarna,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts ''proposition nr ‘220.

likväl kunna komma att göra goda insatser i samhällslivet. Jag finner det

därför välbetänkt, att studielånenämnden föreslagit en avsevärd uppmjukning

av nämnda villkor av innebörd, att vid lånens utdelning främst behovet

av studieunderstöd skall vara avgörande och lån utdelas till alla

dem, som vinna inträde i läroanstalten och anses äga förutsättningar att

med tillfredsställande resultat fullfölja sin utbildning samt äro i behov av

ekonomisk hjälp.

Studielånenämnden har otvivelaktigt anfört goda skäl för att studielånens

nuvarande högstbelopp böra höjas, och jag ansluter mig till förslaget,

att lånens normala högstbelopp bör vara 2 500 kronor för helt läsår

av vanlig längd och att lån må kunna uppgå till högst 3 000 kronor, då

särskilda skäl föreligga. Ytterligare höjning av maximibeloppen, vilket föreslagits

av några remissinstanser, anser jag mig nu icke kunna förorda. Det

torde böra påpekas, att vid utdelning av lån till elev, som även tilldelas

stipendium, lånets storlek bör bestämmas med hänsyn jämväl till det

eleven tilldelade stipendiebeloppet.

De riktlinjer, som i utredningen uppdragits för valet mellan studielån

och stipendier, synas mig i huvudsak kunna godtagas. Den strikta tillämpningen

av principerna har emellertid i utredningen lett till att flera elevkategorier,

som nu ha stipendiemöjligheter, upptagits bland dem, som föreslagits

få sin studiehjälp enbart i form av studielån. Förslaget har därför

föranlett flera ändringsförslag i remissvaren, och hur mångskiftande och

ibland för speciella skolor särskilt avpassade förslagen än äro, ha de alla

det gemensamma draget, att stipendierätten i någon form föreslås bevarad

för eleverna. För att undgå alltför stora ändringar i nu utgående studiehjälp

torde också vid tillämpningen av principerna enligt min mening böra

iakttagas, att vissa elevgrupper, som principiellt böra få sin huvudsakliga

studiehjälp i form av studielån men som nu ha möjlighet att erhålla stipendier,

även i fortsättningen erhålla en del av sin studiehjälp i form av stipendier.

Jag anser därför, att eleverna i tekniska fackskolor, ett är.skurser vid

handelsgymnasierna och de övriga fackutbildningsanstalter av teknisk eller

annan art, för vilka studielånenämnden föreslagit enbart studielån, böra

kunna erhålla, förutom studielån, de för alla större stipendiekategorier föreslagna

behovsprövade stipendierna å högst 75 kronor per månad. Jag räknar

härvid till fackutbildningsanstaltema, såvitt avser konstfackskolan och

slöjdföreningens skola i Göteborg, jämväl de lägre dagavdelningarna. Särskilt

villkor om studielämplighet synes icke böra föreskrivas för nyssnämnda

stipendier utan främst behovet av ekonomiskt stöd för utbildningen vara

avgörande, varvid hänsyn skall tagas till de övriga ekonomiska förmåner,

som kunna utgå till eleverna under utbildningstiden.

För elever i anstalter för utbildning av lärare och lärarinnor, vid vilka

anstalter studiehjälpen varit mycket oenhetlig och stipendier endast i ringa

utsträckning förekommit, har studielånenämnden föreslagit huvudsakligen

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 2%0.

enbart studielån samt för elever med försörjningsplikt (gifta) därjämte efter

behovsprövning fyllnadsstipendier å högst 600 kronor per läsår. Jag biträder

förslaget, dock med den ändringen att stipendierna böra kunna utgå

med högst 800 kronor och kunna tilldelas icke blott elever med försörjningsplikt

utan även andra elever, då ömmande skäl föreligga. I den mån

vid berörda anstalter förekomma sådana kurser för yrkesutbildning, som

icke enbart taga sikte på utbildning av lärare, skola givetvis vid dessa

kurser utgå stipendier i likhet med vad som gäller för motsvarande kurser

vid andra utbildningsanstalter.

För eleverna i aftonkurser vid läroanstalter under statligt inseende finner

jag i likhet med studielånenämnden och de hörda myndigheterna studielånen

vara den lämpliga formen av studiehjälp. Studielån böra vidare kunna

tilldelas elever i läroanstalter, vilka studielånenämnden icke behandlat

men vilkas elever enligt nu gällande bestämmelser kunna erhålla studielån,

t. ex. elever vid konsthögskolan och musikhögskolan.

Vad beträffar stipendierna har studielånenämnden föreslagit, att stipendiestödet

skall differentieras med hänsyn till utbildningens längd. Nämnden

har därvid räknat med den längd, som utbildningen vid de olika skolorna

och kurserna normalt uppgår till enligt gällande stadgor och kursplaner.

För alla stipendieberättigade elevgrupper föreslås behovsprövade

stipendier på maximalt 75 kronor per månad, och differentieringen av stipendiestödet

mellan längre och kortare utbildning föreslås ske på så sätt,

att olika bidragsnormer för inackordering, resor och måltider i skolorten

skola gälla alltefter utbildningens längd. Bidrag för dessa ändamål föreslås

utgå utan behovsprövning och benämnas studiebidrag. Nämnden har med

hänsyn till utbildningens längd föreslagit huvudsakligen tre stipendiekategorier,

omfattande den första kurser på minst två år, den andra kurser på

mindre än två år men minst fyra månader och den tredje kurser kortare än

fyra manader. Skillnaden i stipendiestödet mellan de två första kategorierna

består däri, att vid den längre kurstiden studiebidraget för inackordering

är något högre per månad, och att studiebidrag för dagliga resor och måltid

i skolorten där kunna utgå. Detta senare har sin förklaring däri, att

till denna kategori höra läroverken, vilka ha många dagligen resande elever,

vilket icke är regel i den andra kategorien, till vilken höra bland annat

folkhögskolorna och lantmannaskolorna. I båda kategorierna skulle därjämte

förekomma bidrag till resor hemmet—skolorten för inackorderade

elever med behovsprövat stipendium. För den tredje kategorien ha föreslagits

behovsprövade stipendier men icke studiebidrag.

I likhet med studielånenämnden anser jag det rimligt, att elever, som

ge sig in på de längre utbildningslinjerna, erhålla ett förhållandevis bättre

stipendiestöd än de elever, som räkna med endast en kortare utbildningstid.

De föreslagna gränserna mellan de tre stipendiekategorierna finner jag

mig också kunna acceptera. Jag kan därför icke biträda de i vissa yttran
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

den gjorda förslagen om ändring av dessa gränser, vilka förslag i realiteten

innebära, att någon skillnad icke skulle göras i stipendiestödet för längre

eller kortare utbildning.

Till den första stipendiekategorien har studielånenämnden fört eleverna

i allmänna läroverk och därmed jämförliga s. k. högre läroanstalter, tekniska

gymnasier, tvååriga handelsgymnasier, kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning med en utbildningstid av minst två år samt

specialgymnasiet vid Vilans folkhögskola. Mot nämndens förslag att sammanföra

dessa skolor och anstalter till samma stipendiekategori har jag

ingen erinran. Det för kategorien föreslagna stipendiesystemet motsvarar i

sina huvudrag det för läroverkens elever nu gällande systemet, dock med

en principiellt viktig ändring. Nämnden föreslår nämligen, att studiebidragen,

vilka motsvaras av grundstipendierna enligt nuvarande bestämmelser,

icke som hittills skola vara förbundna med villkoret, att elev för att erhålla

bidragen skall ha visat god lämplighet för studier. Studiebidragen föreslås

skola utdelas utan särskild prövning av elevens lämplighet för den valda

utbildningen och tilldelas alla »landsbygdslärjungar», som vunnit inträde

i läroanstalten och tillfredsställande sköta sin fortsatta utbildning. Efter

slopandet av lämplighetsprövningen få studiebidragen sin av rättviseskäl

välmotiverade karaktär av utjämningsbidrag mellan sko Ikostnaderna för

elever i skolorter och icke-skolorter klarare framhävd, och de många svårigheter

och olägenheter elimineras, vilka den nu föreskrivna lämplighetsprövningen

visat sig medföra vid utväljandet av stipendiater, särskilt när

det gällt begynnelseklassernas elever. Lämplighetsprövningens försvinnande

i vad angår läroverkens elever underlättar också införandet av studiebidrag

vid andra skolor, där sådan prövning icke lämpligen kan ske. För

min del hyser jag ingen tvekan att biträda studielånenämndens i denna

del framlagda förslag, som jag finner synnerligen väl motiverat och ägnat

att undanröja den missuppfattning och det missnöje, som nuvarande bestämmelse

förorsakat.

I fråga om principerna för studiebidragens beräkning ansluter jag mig

till studielånenämndens förslag. Jag finner det sålunda välbetänkt, att

studiebidragen för dagliga resor icke skola göras avhängiga av att eleven

bor på visst avstånd från skolan utan beräknas på grundval av de faktiska

kostnaderna för resorna.

Beträffande studiebidragens belopp anser jag mig med hänsyn till förändringen

i penningvärdet, sedan studielånenämndens förslag framlades,

böra föreslå vissa justeringar. Studiebidraget för inackordering bör sålunda

höjas från föreslagna 50 kronor till 60 kronor per månad och för elev, intagen

i skolas internat, icke reduceras mer än till lägst 30 kronor. Studiehjälpen

till helt obemedlad inackorderad elev skulle därmed uppgå till 135

kronor per månad och för i internat intagen dylik elev till lägst 105 kronor

per månad.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 220.

Studiebidragen till måltid i skolorten böra utgå med 12 kronor per

månad för ett mal och 18 kronor för två mål, oberoende av måltidens

beskaffenhet. De av nämnden föreslagna gränserna för beräkningen av

studiebidrag till dagliga resor böra höjas från 8 respektive 6 kronor per

manad till 9 respektive 7 kronor för månad. Skäl synas mig slutligen föreligga

för att bidraget till längre resor hemmet—skolorten för inackorderade

elever med behovsprövat stipendium må kunna utgå för högst sex enkla

resor per läsår i den mån resekostnaden per resa överstiger 15 kronor.

För erhållande av studiebidrag synes mig böra fordras, att eleven har

högsta betyget i uppförande, dock att möjlighet bör finnas att med hänsyn

till särskilda omständigheter lämna studiebidrag även till elev, som fått

betyget sänkt.

Vad beträffar de behovsprövade stipendierna böra dessa liksom hittills

vid läroverken och därmed jämförliga skolor utgå först från och med andra

klassen av fyraåriga och tredje klassen av femåriga realskolor eller motsvarande

klasser i jämförliga skolor samt utdelas efter prövning av elevens

studielämplighet. Skolöverstyrelsens förslag att stipendier undantagsvis

skulle kunna utgå även i lägre klasser kan jag sålunda icke biträda. I likhet

med vad som nu är fallet i fråga om läroverksstipendiema torde maximibeloppet

75 kronor per månad böra få överskridas för särskilt begåvad

elev med påtagligt stort behov av stöd för studiernas fullföljande.

Till den andra stipendiekategorien — elever i skolor med kurslängd om

minst fyra månader men ej två år — har studielånenämnden fört vissa

anstalter för yrkesundervisning, skolor för tandsköterskor, folkhögskolor,

lantmannaskolor, lanthushållsskolor och vissa andra skolor inom lantbruksundervisningen

samt skogsskolor. Jag har ingen erinran mot förslaget

men anser, att till denna kategori bör av skäl, som anförts av lantbruksstyrelsen,

hänföras den praktisk-teoretiska ettårskursen vid mejeriskolan

i Alnarp. I konsekvens med vad jag med hänsyn till penningvärdets förändring

förordat beträffande inackorderingsbidragen vid läroverken m. fl.

läroanstalter böra de föreslagna studiebidragen för inackordering höjas

från 25 respektive 40 kronor per månad till 30 respektive 50 kronor, varigenom

studiehjälpen i högsta behovsklassen skulle uppgå till 105 respektive

125 kronor per månad, vilket sistnämnda belopp är 10 kronor lägre än i

första stipendiekategorien.

Beträffande resebidragen för inackorderad elev med behovsprövat stipendium

har studielånenämnden föreslagit, att bidragen skulle utgå endast

för resor till närmaste skola, som meddelar den önskade utbildningen

Från representanter för folkhögskolorna och lantbruksundervisningen har

påyrkats, att denna begränsning i rätten till resebidrag icke skulle finnas.

Jag anser emellertid, att bestämmelsen, som nu gäller för läroverken och

där den icke lämpligen kan slopas, bör vara densamma för alla elevkate
4

— Bihang till riksdagens protokoll 1 saml. Nr SSO.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts -proposition nr £20.

gorier och därför behållas. Dock bör föreskrift meddelas, att den stipendieutdelande

myndigheten äger rätt att medgiva resebidrag även för resor

till annan skola än den närmaste, om skäl därtill äro. Sadana skäl kunna

t. ex. vara, att närmaste skola icke har plats för eleven eller att han önskar

bevista en s. k. rörelseskola. Antalet enkla resor torde i denna stipendiekategori

kunna begränsas till av studielånenämnden föreslagna fyra resor

per år, vilket tillstyrkts av företrädare för berörda skolor.

I ett fåtal skolor inom denna kategori ha vissa elever, såsom framhållits

i några yttranden, kostnader för dagliga resor och måltider under skoltiden.

Att emellertid för dessa elevers skull föreskriva, att studiebidrag för resor

och måltider skall utgå för hela stipendiekategorien, synes mig knappast

motiverat. Det torde få anförtros åt den stipendieutdelande myndigheten

att i särskilda fall bevilja studiebidrag för sagda ändamål efter vanliga

normer.

Vad slutligen den föreslagna tredje stipendiekategorien — kurser kortare

än fyra månader — beträffar anser jag i likhet med studielånenämnden,

att studiehjälpen kan begränsas till behovsprövade stipendier på högst 75

kronor i månaden. Bland de av nämnden i denna kategori upptagna kurserna

finnas emellertid sådana heldagskurser, som kunna ha längre kurstid

än fyra månader. I sådant fall böra de givetvis erhalla studiehjälp enligt

bestämmelserna för den andra stipendiekategorien. Kurser av detta slag

kunna exempelvis vara elektriska installatörskurser av B-typ och kurser

för inträdessökande till teknisk fackskola.

Enligt studielånenämndens förslag skola vid lantbruksskolor och mejeriskolor

utgå utbildningsbidrag å 200 kronor per år utan behovsprövning

och stipendier å högst 300 kronor per år efter behovsprövning. Dessa belopp

torde med hänsyn till penningvärdets förändring böra höjas till 240

kronor, respektive 360 kronor. Utbildningsbidraget till ladugårdsförmanskurser,

vilket föreslagits utgå med 500 kronor per kurs utan behovsprövning,

torde av samma skäl böra höjas till 600 kronor.

Vid beräkningen av de behovsprövade stipendiernas storlek anser studielånenämnden,

att hänsyn bör tagas till antalet av stipendiatens syskon

under 18 år utan egen deklarationsskyldig inkomst. Jag delar nämndens

uppfattning. Däremot kan jag icke biträda nämndens förslag, att förmögenhet,

bestående av bland annat fastighet, skulle ha mindre inverkan på

stipendiebeloppets storlek än annan förmögenhet. De av nämnden framlagda

beräkningstabellerna böra emellertid omräknas med hänsyn till penningsvärdesförändringen

och 1951 års fastighetstaxering.

Såsom förutsättning för att stipendier av statsmedel skola kunna utgå

till eleverna vid andra än statliga läroanstalter (kurser) synas för närvarande

regelmässigt gälla, att läroanstalten står under tillsyn av statlig

myndighet. Därutöver kräves i åtskilliga fall, att läroanstalten (kursen) är

statsunderstödd. I fråga om de nu gällande principerna i berörda avseen
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kicngl. Maj:ts proposition nr 220.

den ifrågasätter jag icke någon ändring. Jämväl studielån bör kunna utgå

till äldre, stipendieberättigade elever, vilka med hänsyn till försörjningsplikt

eller andra särskilda skäl ha behov av förstärkt studiehjälp.

Vad beträffar frågan om studiehjälpens administration tillstyrker jag

studielånenämndens förslag, att beslutanderätten i fråga om studiebidragen

anförtros åt vederbörande rektorer (föreståndare). Däremot delar jag riksräkenskapsverkets

mening, att den föreslagna centraliseringen till statskontoret

av utanordningen av medel till dessa bidrag icke bör genomföras.

Studielånenämnden har föreslagit, att administrationen av studielån och

behovsprövade stipendier skulle anförtros åt en central myndighet, studiehjälpsnämnden.

De skäl, som anförts för denna centralisering av studiehjälpsverksamheten,

synas mig i och för sig vägande. Jag är emellertid

icke beredd att föreslå en nämnd med den omfattande verksamhet, som

utredningen förutsatt, utan dessa studiehjälpsärenden torde tills vidare i

huvudsak böra handläggas av samma myndigheter som hittills. Samtliga

ärenden rörande studielån böra sålunda handhavas av studielånenämnden,

som dock lämpligen bör benämnas studiehjälpsnämnden. Av praktiska skäl

torde till denna nämnd i regel böra överföras de studiehjälpsärenden, som

avse både studielån och stipendier åt samma elever. På grund av sin karaktär

av specialmyndighet i fråga om studiehjälp och med hänsyn till sin

sammansättning av representanter för det allmänna och fackmän från olika

skoltyper bör studiehjälpsnämnden vara det sammanhållande och ledande

organet för studiehjälpen och i nära samarbete med de andra stipendiemyndigheterna

uppdraga de principer, som skola vara gemensamma för

alla studiehjälpskategoriema.

Beräkning av kostnaderna för den av studielånenämnden föreslagna studiehjälpen

med de av mig förordade ändringarna har på min anmodan

verkställts inom studielånenämnden. Härvid har ansetts lämpligt att grunda

beräkningen på den förutsättningen, att det nya systemet tillämpades

under budgetåret 1952/53. Kostnaderna för studiebidrag och stipendier ha

därvid beräknats till sammanlagt 29 000 000 kronor, varav 17 200 000

kronor för elever vid läroverken m. fl. högre läroanstalter, 2 900 000 kronor

för elever vid folkhögskolor, 1 000 000 kronor för elever vid tekniska

fackskolor och andra fackutbildningsanstalter, 6 400 000 kronor för elever

vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning samt 1 500 000

kronor för elever vid anstalter för lantbruksundervisningen m. m. Totalsumman

29 000 000 kronor överstiger med i runt tal 4 000 000 kronor summan

av de anslag till stipendier, som för samma elevgrupper äskats i 1952

års statsverksproposition.

För studielån skulle behövas medel från allmänna studielånefonden och

anslag å kapitalbudgeten av den storlek, att lån kunde utdelas med omkring

7 000 000 kronor, vilket är i runt tal 2 500 000 kronor mer än vad

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

som beräknats stå till förfogande för utdelning vid bifall till i 1952 års

statsverksproposition framlagt förslag om kapitalinvestering för budgetåret

1952/53 i nämnda fond.

Det av mig nu förordade systemet för studiehjälpen torde böra tilllämpas

från och med budgetåret 1953/54, dock ej vid sadana utbildningskurser,

som påbörjats redan före budgetårets ingång.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna av mig förordade grunder för studiehjälpen

vid allmänna läroverk m. fl. läro- och utbildningsanstalter.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets

övriga ledamöter instämma, bifaller Hans Maj:t

Konungen samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Arne Sönnerlind.

Stockholm 1952 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

620915

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:432 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om förbättring av samfärdselförbindelserna i viss del av Norrbottens län. a1 i texten
  2. SU 1952:224 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående studiehjälpsverksamheten vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter jämte i ämnet väckta motio s. 1 i texten
  3. JoU 1952:43 Utlåtande med anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar rörande anslag till stipendier m. m. s. 4 i texten
  4. JoU 1952:44 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda hemställan om anslag till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejerioch skogsstuderande. s. 9 i texten