Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område

1952-02-28 · 299 sidor, varav 130 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 130 av 299 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:236, Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

1

Nr 236.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående åtgärder i

prisreglerande syfte på jordbrukets område; given

Stockholms slott den 25 april 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till:

1) förordning om ändring i förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om

viss avgift å mjölk, grädde och ost;

2) förordning angående reglering av utförseln av vissa levande djur och

jordbruksprodukter m. m.; samt

3) förordning om ändring i förordningen den 8 juni 1951 (nr 379) angående

reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

m. m.;

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Sedan överenskommelse träffats mellan statens jordbruksnämnd, å ena,

samt en av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens

folk utsedd förhandlingsdelegation, å andra sidan, angående grunderna för

prissättningen å jordbrukets produkter under regleringsåret den 1 september

1952—den 31 augusti 1953, har Kungl. Maj:t den 25 april 1952 meddelat

beslut i prisfrågan.

Enligt överenskommelsen skall jordbruket under regleringsåret 1952/53

tillföras inkomstökningar av tillhopa 171 miljoner kronor. Detta skall uppnås

dels genom prishöjningar på vissa produkter, dels genom statliga pristillägg

för mjölk. Det allmänna mjölkpristillägget, det extra injölkpristillägget

i norra Sverige och leveranstillägget för mjölk skola utgå efter samma

grunder som under tiden mars—augusti 1952.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 236.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

I propositionen framlägges vidare förslag om ändrade grunder för producentbidraget

till vissa innehavare av mindre jordbruk.

Medelsbehovet för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under

regleringsåret 1952/53 har beräknats till cirka 230 miljoner kronor, därav

omkring 222 miljoner kronor för mjölkpristillägg, 2,5 miljoner kronor för

stöd åt 1952 års odling av lin och hampa samt 5 miljoner kronor för diverse

kostnader i samband med jordbruksregleringen. Någon reservation av

tidigare anvisade medel beräknas icke föreligga vid regleringsårets ingång.

Under förutsättning av bifall till i propositionen framlagt förslag att 47 miljoner

kronor ur jordbruksnämndens clearingkassa för fettråvaror skola tagas

i anspråk för ändamålet, stanna anslagsäskandena vid ett belopp av 183

miljoner kronor. Vidare begäres ett reservationsanslag å 45 miljoner kronor

till kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet

och ett förslagsanslag å 7 miljoner kronor till omkostnader för statlig lagerhållning

av vissa jordbruksprodukter. Sistnämnda anslag avses skola få användas

även för att täcka kostnaderna för viss beredskapslagring. Slutligen

begäras 58 miljoner kronor till producentbidrag till vissa innehavare av

mindre jordbruk.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

3

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 10 juli 1947 (nr 378)

om viss avgift å mjölk, grädde och ost.

Härigenom förordnas, att 1, 2, 3 och 6 §§ förordningen den 10 juli 1947

om viss avgift å mjölk, grädde och ost1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

1 §•

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd

må, i den mån så prövas erforderligt för att åstadkomma en utjämning

av intäkterna från olika grenar av mejerirörelse, förordna att särskild

avgift (utjämningsavgift) skall upptagas för mjölk och grädde, som från

mejeri levereras till annan än mejeri eller av mejeri användes för tillverkning

av andra varor än smör, grädde och ost, ävensom för ost, som tillverkas

vid mejeri eller levereras från mejeri till annan än mejeri.

Med mejeri--- 1936 (nr 174).

2 §.

I den utsträckning Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

jordbruksnämnden förordnar skall utjämningsavgift upptagas jämväl

a) för margarinost, som tillverkas av annan än mejeri eller säljes av sådan

tillverkare; samt

b) för mjölk----än mejeri.

3 §.

Utjämningsavgift skall utgå med högst ett belopp, som motsvarar 40 öre

för 100 gram av det mjölkfett varan innehåller, eller beträffande margarinost

med högst 50 öre per kilogram.

6 §•

Avgiftsmedlen och deras avkastning skola, sedan därav gäldats kostnaderna

för uppbörden och kontrollen av denna, användas för utbetalande av

utjämningsbidrag för mjölk eller mejeriprodukter i enlighet med bestämmelser,

som Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Majrts bemyndigande, jordbruksnämnden

meddelar.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1952.

1 Senaste lydelse av 1 och 2 §§ se SFS 1948: 428.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Förslag

till

förordning angående reglering av utförseln av vissa levande djur

och jordbruksprodukter m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Levande djur och andra varor av de slag som angivas i bilaga till denna

förordning få icke utföras ur riket utan särskilt tillstånd.

Vid meddelande av dylikt tillstånd må uppställas sådana villkor för dess

tillgodonjutande som prövas vara erforderliga.

2 §.

Utförseltillstånd beviljas, såvitt ej Kungl. Maj:t annat föreskrivit, av statens

jordbruksnämnd.

Ansökan om utförseltillstånd skall avfattas enligt formulär, som fastställes

av vederbörande tillståndsmyndighet.

3 §•

När utförseltillstånd meddelas, skall därom utfärdas skriftligt bevis, angivande

den myckenhet som får utföras, den tid under vilken utförseln får

äga rum och de villkor i övrigt som må hava föreskrivits för tillgodonjutande

av tillståndet.

Vid utförsel skall tillståndsbeviset företes för tullmyndigheten, som har

att på beviset göra anteckning om dagen för utförseln, den myckenhet som

utföres och det land till vilket utförseln äger rum.

Åt förening eller annan sammanslutning, som erhållit Kungl. Maj :ts bemyndigande

att handhava utförsel av visst eller vissa slags varor, ävensom

åt medlem av sådan sammanslutning må utförseltillstånd utan begränsning

till viss angiven myckenhet meddelas för viss tid eller tillsvidare. I fråga

om utförsel på grund av dylikt tillstånd skall vad i andra stycket stadgats

icke äga tillämpning.

4 §•

Utan hinder av stadgandet i 1 § första stycket må gods utföras:

a) därest i fråga om dess införande till riket 7 eller 8 § tulltaxeförordningen

är tillämplig eller, beträffande tullfritt gods, skulle hava varit tilllämplig,

om varan varit tullbelagd;

b) med fartyg eller luftfartyg, som medförande godset på resa mellan

utrikes orter anlöper svensk hamn;

c) under järnvägs eller postverkets kontroll under sådana förhållanden,

att enligt 117 § tullstadgan förpassning därå icke erfordras;

d) såsom skeppsproviant eller i och för restaurangrörelse å järnvägståg,

färja eller luftfartyg, såvida godset prövas icke överstiga för ändamålet

erforderlig myckenhet;

e) av resande eller å transportmedel anställda personer, såvida godset

utgöres av förnödenheter som prövas icke överstiga behovet under resan;

f) då godset enligt föreskrifter, meddelade av generaltullstyrelsen, för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

5

sändes landvägen antingen över riket från en till annan utrikes ort eller

över utlandet från en till annan ort inom riket.

Vederbörande tillståndsmyndighet äger meddela allmänna bestämmelser

om ytterligare undantag från stadgandet i 1 § första stycket.

5 §.

För i 1 § omförmäld vara som utföres ur riket skall, i den mån Kungl.

Maj:t i prisreglerande syfte så förordnar, erläggas avgift (ulförselavgift).

Avgiftens storlek bestämmes av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

bemyndigande, av statens jordbruksnämnd eller sådan sammanslutning som

avses i ,3 § tredje stycket.

* , 6 . v V

Vad i 5 § stadgas skall icke äga tillämpning å vara, vilken landvägen

annorledes än å järnväg utföres för gränsbefolkningens räkning eller vilken

utföres under sådana förhållanden som avses i 4 § första stycket.

7 §•

Uppbörd och redovisning av utförselavgifter verkställas av jordbruksnämnden

eller den nämnden därtill bemyndigar. Utförsel av vara för vilken

utförselavgift skall utgå må ej ske utan att för tullmyndigheten företes

bevis att avgiften erlagts. , :

Medel som inflyta genom upptagande av utforselaygift skola enligt Kungl.

Maj :ts bestämmande användas för prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område.

8 §.

Om särskilda förhållanden föranleda därtill, må jordbruksnämnden meddela

befrielse, helt eller delvis, från skyldighet att erlägga utförselavgift

så ock medgiva återbäring av sådan avgift.''

9 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas

av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl, Maj :ts bemyndigande, av vederbörande

tillståndsmyndighet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1952.

Utan hinder av bestämmelserna i denna förordning må utföras vara, för

vilken exportlicens lämnats jämlikt kungörelsen den 9 juni 1950 (nr 324)

angående allmänt exportförbud.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Bilaga.

Förteckning

över varor, vilka enligt förordningen den 1952 angående

reglering av utförseln av vissa levande djur och jordbruksproprodukter

m. m. icke få utföras ur riket utan särskilt tillstånd.

Statistiskt nr

1—3: 2

4—9

15—20

ur 23

24—26

64—67

68: 1—2

69, 70

71, ur 72

ur 97

106—108

122

123

157

170—171, 173—181

182—186

187—190

191—193

ur 194

196—200

201

207

211

212

213

214

245

248—250

251—252: 2

255

261

ur 262—262: 2,

ur 268: 3

Varuslag

Hästar

Nötkreatur, får och svin

Kött av får, häst och nötkreatur

Ätbara, ej särskilt nämnda delar av får, häst och nötkreatur

Fläsk

Mjölk och grädde

Smör, naturligt

Ost

Ägg; ävensom äggula, ej uteslutande avsedd för beredning

av läder, samt flytande äggvita

Luzernmjöl (hömjöl)

Potatis

Hö

Halm

Senap, omalen

Spannmål, omalen, med undantag av ris, oskalat eller

blott befriat från ytterskalet

Mjöl av spannmål; ävensom mjöl av andra vegetabilier,

ej hänförligt till annat nummer

Gryn av spannmål

Havre-, råg- och vetekli

Annat kli, ej särskilt nämnt, utom mandelkli

Potatismjöl och annan stärkelse

Gryn av andra vegetabilier än spannmål

Raps- och andra oljeväxtfrön

Timotejfrö

Rödklöverfrö

Alsikeklöverfrö

Vitklöverfrö

Ister och flott

Talg

Tran

Härdat animaliskt fett

Rov- och rapsoljor, även blåsta, samt andra liknande

blåsta oljor; ävensom rov- och rapsoljesyror

Senapsolja

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

7

Statistiskt nr

Varuslag

ur 262, 272

Härdat vegetabiliskt fett

283—287

Socker

288

Sirap

289

Melass

303

Makaroner och vermiceller

307

Bröd, dock ej dessertkäx, pepparkakor och andra slag

av finare bakverk och ej heller hundbröd

314

Konserver av kött av nötboskap eller får

ur 321: 2

Konserver av bönor med fläsk

ur 321: 3

Konserver av varor, innehållande fläsk eller kött av häst,

nötboskap eller får eller delar av häst, nötboskap, får

eller svin

359—370, 372

Fodermedel, med undantag av s. k. benprecipitat och

annat dikalciumfosfat

ur 533

Äggalbumin (torkad hönsäggvita)

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 8 juni 1951 (nr 379)

angående reglering av införseln av vissa levande djur och

jordbruksprodukter m. m.

Härigenom förordnas, att 3, 4 och 6 §§ förordningen den 8 juni 1951 angående

reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

in. m. ävensom den vid förordningen fogade bilagan skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

3 §.

När införseltillstånd---av tillståndet.

Vid införsel---- äger rum.

Åt förening eller annan sammanslutning, som erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande

att handhava införsel av visst eller vissa slags varor, ävensom

åt medlem av sådan sammanslutning må införseltillstånd utan begränsning

till viss angiven myckenhet meddelas för viss tid eller tillsvidare. I fråga

om införsel på grund av dylikt tillstånd skall vad i andra stycket stadgats

icke äga tillämpning.

4 §•

Stadgandet i--- föreskriven ordning.

Ej heller skall stadgandet hava avseende å

a) vara som införes i egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden

att tullfrihet för densamma åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 §

tulltaxeförordningen än den under s) upptagna eller enligt 6, 7 eller 8 §

samma förordning eller, i fråga om icke tullpliktig vara, skulle hava åtnjutits

enligt något av dessa stadganden, om varan varit tullbelagd; eller

b) vara som---inom riket.

Vederbörande tillståndsmyndighet---första stycket.

6 §•

Bestämmelserna i---—- eller utrustning.

Beträffande vara, som införes under sådana förhållanden att tullfrihet

för densamma åtnjutes enligt 5, 6, 7 eller 8 § tulltaxeförordningen eller, i

fråga om icke tullpliktig vara, skulle hava åtnjutits enligt något av dessa

stadganden, om den varit tullbelagd, skall skyldighet att erlägga införselavgift

föreligga allenast såvitt fråga är om återinförsel av vara, vid vars

utförande erhållits återbäring av förut erlagd införselavgift.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1952.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

9

Bilaga.

Förteckning

över varor, vilka enligt förordningen den 8 juni 1951 angående

reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

m. m. icke få införas till riket utan särskilt tillstånd.

Statistiskt nr

1—3: 2

4—9

ur 14

15—20

ur 23

24—26

64—67

68: 1—2

69, 70

71, ur 72

ur 97

102

106—108

170—171, 173—181

182—186

187, 189—190

191—193

ur 194

196—200

201

ur 281

288

289

290

291

303

307

314

ur 321: 2

ur 321: 3

Varuslag

Hästar

Nötkreatur, får och svin

Kött av tamfågel

Kött av får, häst och nötkreatur

Ätbara, ej särskilt nämnda delar av får, häst och nötkreatur

Fläsk

Mjölk och grädde

Smör, naturligt

Ost

Ägg; ävensom äggula, ej uteslutande avsedd för beredning

av läder, samt flytande äggvita

Luzernmjöl (hömjöl)

Manioka- och arrowrot

Potatis

Spannmål, omalen, med undantag av ris, oskalat eller

blott befriat från ytterskalet

Mjöl av spannmål; ävensom mjöl av andra vegetabilier,

ej hänförligt till annat nummer

Gryn av spannmål med undantag av risgryn

Havre-, råg- och vetekli

Annat kli, ej särskilt nämnt, utom mandelkli

Potatismjöl och annan stärkelse

Gryn av andra vegetabilier än spannmål

Korv och andra annorledes än genom kokning, saltning,

torkning och rökning till förtäring beredda, ej särskilt

nämnda varor av djurs kött eller andra djurdelar

Sirap

Melass

Druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap

Frukt- och mjölksocker

Makaroner och vermiceller

Bröd, dock ej dessertkäx, pepparkakor och andra slag av

finare bakverk och ej heller hundbröd

Konserver av kött av nötboskap eller får

Konserver av bönor med fläsk

Konserver av varor, innehållande fläsk eller kött av häst,

nötboskap eller får eller delar av häst, nötboskap, får

eller svin

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

Statistiskt nr

359—370, 372

Varuslag

Fodermedel med undantag av s. k. benprecipitat och

annat dikalciumfosfat

ur 533

620

Albumin (torkad hönsäggvita)

Dextrin och stärkelseklister; ävensom appreturmedel, inne- hållande dextrin, stärkelse, glykos, växtslem o. dyl.

11

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

11

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

25 april 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, fråga om åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln

på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1952/53 beräkna dels (p. 107) till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag av 90 000 000

kronor, dels (p. 109) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag av 75 000 000 kronor, dels (p.

110) till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet

ett förslagsanslag av 9 000 000 kronor.

I skrivelse den 22 april 1952 har statens jordbruksnämnd framlagt förslag

angående prissättningen på jordbrukets produkter och vissa jordbruksförnödenheter

för regleringsåret 1952/53. Förslaget grundas på en den 1

april 1952 mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

träffad överenskommelse i ämnet. Vid jordbruksnämndens skrivelse

hade fogats, bland annat, särskilda skrivelser från Svenska spannmålsaktiebolaget

och statens priskontrollnämnd, dagtecknade den 28 februari respektive

den 21 april 1952. I anledning av jordbruksnämndens framställning har

Kungl. Maj :t förut denna dag meddelat beslut i prisfrågan.

Jag torde nu få underställa riksdagen frågan om utformningen i övrigt av

de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område för regleringsåret 1952/

53 och därmed sammanhängande spörsmål.

Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1949 tillkallade dåvarande

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, särskilda sakkunniga

för att utreda frågan om behovet av ändringar i gällande regler beträffande

producent- och kontantbidraget. De sakkunniga, vilka antagit benämningen

producentbidragsutredningen, ha den 18 juni 1951 överlämnat

betänkande angående producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av

mindre jordbruk (SOU 1951: 39).

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln

på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1952/53 beräkna (p. 108) till Producent- och kontantbidrag

till vissa innehavare av mindre jordbruk ett förslagsanslag av

69 000 000 kronor. Jag torde nu jämväl få underställa riksdagen frågan om

producent- och kontantbidragets fortsatta utformning.

Prissättningen på jordbrukets produkter för regleringsåret 1951/52.

I sin förut nämnda skrivelse den 22 april 1952 har statens jordbruksnämnd

till en början redogjort för det system för prissättningen på jordbrukets

produkter och förnödenheter, som tillämpats under innevarande regleringsår.

Därvid har nämnden i huvudsak anfört följande.

I början av år 1951 hade kalkylsakkunniga på sedvanligt sätt upprättat en

förkalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret

1951/52. Enligt denna kalkyl kunde jordbrukets sammanlagda inkomster

år 1951/52 beräknas uppgå till 3 375,6 miljoner kronor. I förhållande till det

för basåret 1938/39 beräknade inkomstbeloppet innebar denna summa en

ökning med 146,i procent. Jordbrukets kostnader beräknades komma att

uPP§å till 3 820,5 miljoner kronor, vilket innebar en kostnadsökning i förhållande

till basåret med 161,4 procent. Beräkningarna ledde till ett kalkylmässigt

underskott av 209,o miljoner kronor.

Efter förhandlingar mellan nämnden, å ena, samt en av Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation,

å andra sidan, träffades en överenskommelse om prissättningen.

Denna överenskommelse, vilken godkändes av jordbrukets förhandlingsdelegerade

den 20 april 1951, har av nämnden sammanfattats på följande sätt.

Enighet hade nåtts om att en viss omläggning av jordbruksproduktionen

var påkallad, dels på grund av den försämring i avsättningsmöjligheterna

för mejeriprodukter och ägg, som uppkommit genom Västtysklands betalningssvårigheter,

dels till följd av den utomordentligt starka prisstegringen

på importfodermedel. För att åstadkomma denna omläggning måste i första

hand brödsädsodlingen givas en god lönsamhet. För att begränsa användningen

av utländskt kraftfoder borde vidare priserna på detta höjas i den

utsträckning, som var möjligt utan att utfodring av brödsäd riskerades. Med

hänsyn till den förefintliga bristen på kött och fläsk inom landet borde köttoch

fläskproduktionen beredas full kompensation för kraftfoderfördyringen

i form av ökade försäljningspriser.

Den relativa förskjutning av jordbrukspriserna, som påkallades av marknadsförhållandena,

beräknades komma att medföra, att de bättre jordbruksbygderna

med goda förutsättningar för spannmålsodling skulle gynnas i

förhållande till övriga bygder. För att delvis utjämna verkningarna härav

och därjämte påskynda produktionsomläggningen ansågs det önskvärt, att

en clearing av vissa inkomster komme till stånd mellan olika områden.

I anslutning till dessa allmänna synpunkter nåddes enighet om följande

riktlinjer för den statliga prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter

från och med den 1 september 1951.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

13

Till ledning för den statliga prissättningen skulle med vissa angivna

justeringar läggas den av kalkylsakkunniga i mars 1951 framlagda inkomstoch

kostnadsprognosen för regleringsåret 1951/52. Garantipriserna på vete

och råg höjdes med 10 kronor per deciton, däri inräknat en av Kungl. Maj :t

den 9 februari 1951 beslutad höjning, och odlarpriscrna för oljeväxtfröer

vid 18 procent vattenhalt med 4 öre per kilogram för vårraps och vårrybs,

med 9 öre per kilogram för vitsenap och med 10 öre per kilogram för oljelin.

Priset på fabrikspotatis höjdes med 7 öre per hektoliter och stärkelseprocent,

motsvarande 1 krona 75 öre per deciton potatis. Baspriserna i det

mellan nämnden och Sveriges slakteriförbund träffade prisavtalet höjdes

med i genomsnitt 25 öre per kilogram för nötkött, kalvkött och hästkött och

med 40 öre per kilogram för fläsk, räknat med utgångspunkt från de i jordbrukskalkylen

upptagna priserna. Priset på tunn grädde höjdes med 10 öre

per liter och på tjock grädde med 25 öre per liter. Priset på helfet ost höjdes

med i genomsnitt 20 öre per kilogram och på halvfet ost med i genomsnitt

15 öre per kilogram.

I den mån Kungl. Maj :t eller nämnden komme att föreskriva utjämningsavgift

vid export av mejeriprodukter skulle dessa avgifter, såvitt de avsågo

export efter den 1 september 1951, överföras till Svenska mejeriernas riksförening.

Avgifterna jämte vad som erhölles genom prishöjningarna på

grädde och ost skulle av riksföreningen fördelas på den mängd mjölkfett,

som invägdes inom områden med relativt små möjligheter att utnyttja prisförbättringarna

enligt överenskommelsen.

Priserna på importerade kraftfodermedel skulle enligt överenskommelsen

höjas i den utsträckning så kunde ske utan att utfodring av brödsäd

riskerades. Priserna på konstgödselmedel och på elektrisk kraft under regleringsåret

1951/52 väntades bli högre än man förutsatt i jordbrukskalkylen.

Jordbruket skulle därför äga rätt att efter den 1 januari 1952 erhålla

kompensation för sådana prisstegringar. Formen för kompensationen skulle

diskuteras först på hösten 1951.

Jordbrukets organisationer skulle på allt sätt verka för att den önskade

produktionsomläggningen åstadkommes, medan de statliga myndigheterna

å sin sida skulle verka för att den produktion av mejeriprodukter, som

väntades äga rum under produktionsåret, skulle vinna avsättning. Vinst,

som uppstode vid export av svenska oljeväxtfröer eller därav beredda

oljor, skulle i den mån den icke åtginge för att täcka clearingkassans löpande

utgifter få användas för afl täcka förluster på export av mejeriprodukter.

överenskommelsen skulle gälla till den 1 januari 1952. Justering av priserna

med tillämpning av den s. k. 4-procentregeln skulle icke äga rum.

Såsom nämnden framhållit i skrivelse till Kungl. Maj :t den 21 april 1951

skulle till de nämnda prisförbättringarna läggas prishöjningar på produkter

med fri prisbildning, nämligen på korn, havre, matärter, matpotatis

och ägg. De prishöjningar, som vid förhandlingarna beräknats för dessa

produkter, hade godtagits av jordbrukets förhandlingsdelegation. Delegationen

hade dock räknat med möjligheten att en något högre inkomst än

den av nämnden förutsatta skulle kunna uppnås i fråga om ägg. Eftersom

justering av priserna under överenskommelsens giltighetstid icke skulle

ske med tillämpning av den s. k. 4-procentregeln, bleve eu omräkning av

kalkylen aktuell först i samband med de förhandlingar, som förutsattes

komma alt äga rum beträffande prissättningen för tiden efter den 31 december

1951. Nämnden borde emellertid liksom tidigare varit fallet ha möjlighet

att vidtaga justeringar av priserna, då så påkallades av försörjningslägct

eller marknadsförhållandena.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Kungl. Maj :t meddelade därefter den 27 april 1951, på framställning av

nämnden, beslut rörande prissättningen på jordbruksprodukter under år

1951/52. Kungl. Maj :t godtog därvid nämnda prisöverenskommelse.

Kungl. Maj :ts beslut i prissättningsfrågan underställdes riksdagens prövning

i proposition nr 207/1951. I propositionen uttalade föredragande departementschefen,

bland annat, att överenskommelsen icke borde utgöra

hinder för det centrala regleringsorganet att vidtaga sådana prisjusteringar,

som kunde bli påkallade ur försörjningssynpunkt. Dylika prisjusteringar

borde emellertid om möjligt avvägas så, att relationen mellan inkomst - och kostnadssumman i kalkylen icke påverkades. Det borde också eftersträvas,

att justeringarna komme att medföra minsta möjliga inkomstförskjutning

mellan olika grupper av jordbrukare. Innan beslut fattades om dylika

justeringar, borde överläggningar på lämpligt sätt äga rum med jordbrukets

organisationer. I den mån priserna på sådana jordbruksprodukter,

som icke vore föremål för statlig prissättning, sänktes utan ingripande

från myndigheternas sida borde statsmakterna däremot, i överensstämmelse

med vad som dittills gällt, icke ha skyldighet att kompensera prissänkningarna

genom prishöjningar på andra produkter.

Kungl. Maj :ts proposition i ämnet godkändes sedermera av riksdagen

(jordbr.utsk. uti. nr 42, r. skr. nr 335).

Nämnden har vidare i skrivelsen den 22 april 1952 erinrat om att den

under våren 1951 upprättade jordbrukskalkylen omräknats i slutet av samma

år. Den omräknade kalkylen, i vilken intagits de prisförbättringar, som

beslutats på våren, hade visat ett underskott för år 1951/52 på i runt tal

118 miljoner kronor. Vid omräkningen hade konstaterats, att arbetskraftskostnaderna

för år 1951/52 borde vara cirka 165 miljoner kronor lägre än

vad man kommit till i normkalkylen våren 1951. Med utgångspunkt från

den sålunda omräknade jordbrukskalkylen träffades den 10 januari 1952

mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation en preliminär prisöverenskommelse

för tiden den 1 januari—den 31 augusti 1952. Överenskommelsen

innebar i huvudsak följande.

Till grund för prissättningen skulle ligga den omräknade kalkylen över

jordbrukets inkomster och kostnader. Det framhölls, att vid kalkylens uppgörande

hänsyn icke kunnat tagas till sådana kostnadsökningar, som kunde

inträffa under avtalsperioden som följd av höjda lantarbetarlöner och lönehöjningar

i övrigt. Uppskattning av dessa kostnadsökningar skulle sedermera

göras.

Priserna på hrödsäd, oljeväxter, sockerbetor in. m. av 1951 års skörd

ändrades icke, eftersom dessa produkter i största utsträckning redan levererats

från jordbruket. Förhandlingar om prissättning på ifrågavarande

produkter av 1952 års skörd skulle emellertid upptagas redan i januari

1952.

Vissa justeringar av priserna på animaliska produkter vidtogos däremot.

Priset på konsumtionsmjölk höjdes sålunda med 3 öre per liter, varav jordbruket

erhöll 2 öre och detaljhandeln 1 öre per liter. Ostpriset höjdes med

cirka 25 öre per kilogram, varav jordbruket erhöll 10 å 15 öre och återstoden

utgjorde marginalförbättring till handeln. Priset på sterilgrädde

höjdes med 10 öre per liter. Baspriserna i avtalet mellan nämnden och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

15

Sveriges slakteriförbund höjdes med 20 öre per kilogram för nötkött och

35 öre per kilogram för fläsk.

överenskommelsen godkändes av Kungl. Maj:t den 11 januari 1952. Nämnden

har i fortsättningen anfört, att under februari och mars 1952 överläggningar

ånyo ägde rum mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation.

överläggningar upptogos sedermera direkt mellan regeringen och

delegationen.

Jag torde här få erinra om att nyssnämnda överläggningar mellan regeringen

och jordbrukets förhandlingsdelegation den 15 mars 1952 ledde till

en överenskommelse om prissättningen på jordbrukets produkter under

tiden den 1 januari—den 31 augusti 1952. Överenskommelsen godkändes

samma dag av Kungl. Maj :t.

Prisöverenskommelserna den 10 januari och 15 mars 1952 ha sedermera

underställts riksdagens prövning (prop. nr 176/1952). Beträffande innebörden

av den sistnämnda överenskommelsen torde jag få hänvisa till

nämnda proposition (s. 24 ff).

Jordbruksnämnden har i en särskild promemoria lämnat en mera detaljerad

redogörelse för hittills vidtagna regleringsåtgärder på jordbrukets område.

Promemorian torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga

1). Vidare har nämnden överlämnat en översikt över produktionsutvecklingen

på jordbrukets område, en redogörelse för nu gällande priser på

jordbruksprodukter och på vissa förnödenheter för jordbrukets behov samt

eu promemoria angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter

år 1950. Även dessa promemorior torde såsom bilagor få fogas till detta

protokoll (bilagor 2—4).

Förkalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader

V under produktionsåret 1952/53.

För att erhålla ett underlag för behandlingen av frågan om prissättningen

på jordbrukets produkter under år 1952/53 har jordbruksnämnden uppdragit

åt kalkylsakkunniga1 att utarbeta eu för kalkyl över jordbrukets inkomster

och kostnader under nyssnämnda produktionsår. Denna kalkyl har

granskats och godkänts av nämndens råd vid sammanträden den 17 och

19 mars 1952. Kalkylen torde som bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga

5). Nämnden har i sin skrivelse den 22 april 1952 lämnat en sammanfattande

redogörelse för innebörden och resultatet av den nu upprättade jordbrukskalkylen.

1 Ledamöter av kalkylsakkunniga äro generaldirektören Olof Söderström, ordförande, byråchefen

Erland Carbell, agr. lic. Sven Holmström, byråchefen Lars Juréen, avdelningschefen Carl

Lindskog, agronomen Clas-Erik Odhner, direktören A. H. Stensgård och fil. lic. Halvdan Åstrand.

Alla sakkunniga ha deltagit vid upprättandet av den nu föreliggande kalkylen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Därvid har nämnden till en början anfört, att kakylsakkunniga i samband

med kalkylens upprättande till prövning ånyo upptagit frågan om övergång

till nytt basår. Nämnden har erinrat om att denna fråga behandlades

redan våren 1951. Skälen för en övergång till nytt basår samt de i samband

därmed önskvärda förändringarna i beräkningsmetodiken ha redovisats i

en särskild promemoria, vilken såsom bilaga 7 intagits i Kungl. Maj :ts proposition

nr 207/1951. Nämnden har anfört, att de sakkunniga nu, liksom

för ett år sedan, funnit att åren 1948/49—1950/51 ur olika synpunkter kunde

betraktas som någorlunda normala och därför lämpliga som eventuella

basår. Av skäl, som närmare redovisats i kalkylpromemorian, ha de sakkunniga

förordat produktionsåret 1950/51 som nytt basår. Detta år visar

bland annat den minsta förskjutningen mellan inkomster och kostnader

sedan år 1938/39, nämligen ett kalkylmässigt överskott av endast 8,4 miljoner

kronor. De sakkunniga ha framhållit, att detta belopp ligger långt inom

felmarginalerna för kalkylen och att de därför icke kunnat taga ställning

till frågan, huruvida överskott eller underskott i realiteten förelegat år 1950/

51 jämfört med det gamla basåret. För valet av år 1950/51 som basår ha de

sakkunniga vidare anfört, att folkräkningen, fastighetstaxeringen och jordbruksräkningen

infallit under eller i omedelbar anslutning till nämnda år.

Övergången till nytt basår har föranlett vissa ändringar i redovisningen.

Nämnden har i fortsättningen framhållit, att kalkylen för år 1952/53 i

övrigt i metodiskt hänseende ansluter sig till de under en följd av år utförda

inkomst- och kostnadsberäkningar, som legat till grund för prissättningen

på jordbruksprodukter. Kalkylen har karaktären av en normkalkyl

såtillvida, att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under det

kommande produktionsåret under förutsättning av normala väderleksförhållanden,

oförändrade löner och räntesatser samt oförändrade priser på

produkter och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens upprättande

förändringar i priser med hänsyn till marknadsläget kunnat förutses med

en viss grad av säkerhet.

Därefter har nämnden övergått till att redogöra för beräkningarna av

jordbrukets in 1c omst er och behandlar därvid först beräkningarna

av skörden. Nämnden har anfört härom.

Till grund för inkomstkalkylen har som vanligt lagts en beräkning av

skörden, verkställd med utgångspunkt från vissa antaganden rörande arealerna

av olika grödor samt hektaravkastningen.

De för år 1952 angivna arealerna ha i fråga om höstvete och höstråg beräknats

med ledning av arealinventeringen i oktober 1951, varvid från de

enligt denna inventering besådda arealerna gjorts ett avdrag för »normal

utvintring». De för år 1952 (höstsådden 1951) gjorda avdragen för normal

utvintring, vilka ha varit föremål för förnyade undersökningar, utgöra liksom

i tidigare kalkyler för vete 8 procent och för råg 4 procent av de höstsådda

arealerna.

I tabell 1 i kalkylpromemorian (s. 54*) finnas angivna de arealer av olika

växtslag, med vilka räknats i kalkylen för år 1952. Såsom jämförelse ha

medtagits de skördade arealerna vissa tidigare år. I förhållande till närmast

föregående år räknas med en ökning av brödsädsarealen med cirka 19 000

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

hektar, nämligen från 426 000 hektar år 1951 (skördad areal) till 445 000

hektar år 1952 samt med en ökning av fodersädsarealen med cirka 26 000

hektar från 938 000 till 964 000 hektar. Ökningen av brödsädsarealen från år

1951 beror på den uppgång i odlingen av höstråg, som kunde konstateras

vid arealinventeringen i oktober 1951. I fråga om vårvete ha de sakkunniga

antagit en i jämförelse med år 1951 oförändrad areal. Höstvetearealen

minskar något enligt arealinventeringen i höstas. Arealerna potatis och spånadsväxter

beräknas däremot öka något. Oljeväxtarealen antages minska

med 29 000 hektar till 161 000 hektar. I fråga om trindsäd, sockerbetor, betesvall,

köksväxter och »andra växtslag» ha upptagits avrundat 1951 års

arealer. Beträffande vall till slåtter, säd till grönfoder och foderrotfrukter

antages en viss nedgång. Den totala skördade arealen har antagits bli praktiskt

taget oförändrad från år 1951.

Uppskattningen av det kommande årets hektarskördar har liksom tidigare

verkställts på grundval av särskilda undersökningar. Härvid ha de observerade

hektarskördarna med tillhjälp av de s. k. allmänna skördeomdömena

omräknats till normerade hektarskördar. De normerade hektarskördarna äro

i stort sett befriade från de årliga skördefluktuationerna till följd av växlingarna

i väderleksförhållandena, varför de på ett mera tillförlitligt sätt än

de observerade återgiva sekulära förändringar i avkastningen, exempelvis

till följd av växtodlingehs landvinningar, förbättrad gödsling etc. De sakkunniga

ha ansett skäl föreligga att räkna med samma normskördar för år

1952, som man i fjol antog för år 1951. Normskördarna för år 1952 samt

vissa uppgifter belysande hektarskördeutvecklingen sedan år 1921 ha sammanställts

i tabell 2 i kalkylpromemorian (s. 55*).

Efter denna översikt av areal- och skördeförhållanden har nämnden behandlat

inkomstberäkningarna för olika vegetabiliska produkter och därvid

till en början anfört, att produktionen år 1952/53 av vegetabiliska slutprodukter

beräknats på grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna

rörande arealer och antagna normskördar per hektar. Den erhållna totalskörden

av brödsäd har på vanligt sätt reducerats för lagringsförluster, avrens

och utfodring samt utsäde. Av korn ha utöver husbehovsförmalningen

endast medtagits de kvantiteter, som beräknats komma att åtgå vid grynkvarnar,

bryggerier och bräjperier. På motsvarande sätt har av havre medtagits

endast den beräknade förbrukningen vid grynkvarnar, exporten samt

arméns inköp. Posterna hö och halm samt den beräknade förbrukningen av

havre vid skogskörslor och i åkerier ha med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna

helt uteslulits.

Beträffande de olika vegetabilieposterna har nämnden i övrigt anfört i huvudsak

följande.

Priserna på brödsäd av 1952 års skörd ha beräknats med beaktande av

ett av nämnden i februari 1952 framlagt förslag om höjning av de för 1951

gällande priserna med 1 0 kronor per deciton. Jordbrukets sammanlagda inkomster

av brödsäd beräknas år 1952/53 stiga till 356,i miljoner kronor mot

210,4 miljoner kronor innevarande år. ökningen beror dels på höjda priser,

dels på förutsatt normalt skördeutfall. Vid uppskattningen av priserna på

korn och havre under prognosåret har hänsyn tagits till höjningen av brödsädspriserna.

Priset på kokärter har antagits stiga i takt med spannmålspriserna

i övrigt. Inkomsterna av övrig spannmål, innefattande nu nämnda

2 Bihang till riksdagens protokoll 19!>2. 1 samt. Nr 236.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

växtslag, väntas öka från 43,o miljoner kronor år 1951/52 till 62,6 miljoner

kronor prognosåret.

Förbrukningen av inhemsk matpotatis har liksom för föregående år upptagits

till 825 miljoner kilogram. Någon export av potatis av större betydelse

har icke ägt rum under de senaste åren och beräknas för närvarande ej heller

för år 1952/53. För år 1952/53 ha de sakkunniga räknat med ett pris på

matpotatis av 25 kronor per deciton, vilket skulle resultera i en inkomsthöjning

jämfört med år 1951/52 från 177,4 till 206,2 miljoner kronor.

Förbrukningen av fabrikspotatis under år 1952/53 har beräknats till 240

miljoner kilogram. Beräkningen utgår från normal skörd av potatis samt

normal stärkelsehalt. Efter särskilda undersökningar har det befunnits befogat

att räkna med en normal stärkelsehalt av 17,25 procent mot tidigare

17,5 procent. Genomsnittspriset per hektoliter och stärkelseprocent år 1952/

53 har, enligt en i mars år 1952 träffad överenskommelse mellan nämnden

och producentföreningarna på potatisområdet, upptagits till 50 öre. Detta

innebär att priset vid angiven stärkelsehalt kommer att utgöra 12,32 kronor

per deciton. Jordbrukets inkomster av fabrikspotatis ökas härigenom med

9,6 miljoner kronor i jämförelse med inkomsterna under år 1951/52 och uppgå

till 29,6 miljoner kronor.

För all potatis utgör inkomstsumman i den föreliggande kalkylen 235,8

miljoner kronor år 1952/53 mot 197,4 miljoner kronor innevarande år.

På grundval av uppgifterna rörande areal och normskörd per hektar har

skörden av sockerbetor år 1952 beräknats till 1 952 miljoner kilogram mot

1 732 miljoner kilogram år 1951. Priset för år 1952/53 har upptagits i enlighet

med en i mars år 1952 träffad överenskommelse mellan jordbruksnämnden

och betodlarnas centralförening. Grundpriset för betor med 16 procent

sockerhalt blir enligt överenskommelsen 7 kronor 35 öre per deciton,

varav 30 öre utgöra ett särskilt för året utgående stimulanstillägg. De faktiska

genomsnittspriserna, beräknade med hänsyn till sockerhalt och inkluderande

olika ersättningar och tillägg, utgöra i kalkylen 7,17 kronor per

deciton för år 1951/52 och 8,18 kronor per deciton för år 1952/53. Sockerbetsodlingen

beräknas komma att medföra en ökning av jordbrukets inkomster

av sockerbetor från 124,2 miljoner kronor år 1951/52 till 159,7 miljoner

kronor år 1952/53.

Totalskörden av oljeväxtfröer beräknas på grund av den förut omtalade

arealminskningen komma att sjunka från 274,7 miljoner kilogram innevarande

år till 225,c miljoner kilogram år 1952/5.3. Priserna på oljeväxter ha

upptagits i enlighet med nämndens förslag till priser för 1952 års skörd. På

grund av de därvid förutsatta högre priserna beräknas en viss inkomstökning

komma att ske. För år 1952/53 upptagas sålunda i kalkylen 209,4 miljoner

kronor mot 199,6 miljoner kronor för år 1951/52.

Jordbrukets inkomster av spånadsväxter upptagas i den föreliggande kalkylen

till 6,o miljoner kronor mot 6,1 miljoner kronor innevarande år.

Den fältmässiga odlingen av köksväxter har för år 1951/52 beräknats

tillföra jordbruket en inkomst av 53,3 miljoner kronor. De sakkunniga ha

ansett sig för år 1952/53 böra räkna med en höjning med cirka 13 procent

av nyss angivna belopp och ha för prognosåret insatt ett belopp av 60,o miljoner

kronor i kalkylen.

Jordbrukets inkomster av tobaksodling utgöra l,i miljoner kronor för

såväl år 1952/53 som år 1951/52.

Jordbrukets totala inkomster av vegetabilier utgöra enligt föreliggande

beräkningar 835,i miljoner kronor år 1951/52. För prognosåret 1952/53 utgör

motsvarande belopp 1 090,7 miljoner kronor, d. v. s. en summa som lig
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

19

ger 255,6 miljoner kronor högre än årets. Ökningen beror dels på den för

flertalet viktiga produkter förutsatta höjningen av prisnivån, dels på en

förutsatt ökning i skörden av brödsäd och sockerbetor.

Härefter har nämnden redogjort för jordbrukets inkomster av animaliska

produkter och därvid först behandlat mjölk och mejeriprodukterna. Nämnden

har anfört härom.

Medelantalet mjölkkor år 1951/52 har av kalkylsakkunniga upptagits

till 1 602 000 djur och motsvarande antal år 1952/53 till 1 542 000 djur. Den

förutsatta minskningen utgör 3,7 procent. Vid normal tillgång på foder för

korna ha de sakkunniga ansett sig ha anledning räkna med att mjölkavkastningen

per ko, som år 1951/52 väntas sjunka jämfört med år 1950/51, åter

skall visa en stegring u^nder år 1952/53. De sakkunniga ha förutsatt en produktion

per ko av 2 870 kilogram år 1951/52 och 2 900 kilogram år 1952/53.

Sistnämnda produktionssiffra ligger något under 1950/51 års, som var 2 904

kilogram. Ökningen från år 1951/52 motsvarar l,o procent. Med utgång från

nämnda data rörande koantal och avkastning per ko har totalproduktionen

av mjölk beräknats till 4 597 miljoner kilogram år 1951/52 och 4 472 miljoner

kilogram år 1952/53, vilket innebär en minskning med 2,7 procent. Den

sålunda beräknade produktionen ligger 5,i procent under 1938/39 års produktion.

I detta sammanhang kan förtjäna omnämnas, att mjölkinvägningen

vid mejerier under perioden 1938/39—1949/50 ökade från 3 129 till 3 923

miljoner kilogram eller med 25,4 procent, för att sedan successivt sjunka till

3 535 miljoner kilogram år 1952/53. Mejerimjölkens andel av mjölkproduktionen,

som år 1938/39 utgjorde 66,4 procent, beräknas år 1952/53 komma

att uppgå till 79,o procent.

Beräkningarna av jordbrukets inkomster av den vid mejerier invägda

mjölken ha utförts enligt samma metod som tillämpats i vårkalkylen 1951

(se prop. nr 207/1951, s. 168 ff). Tillvägagångssättet är i huvudsak följande.

För var och en av de viktigaste produkterna utföres en inkomst- och kostnadsberäkning

(jämväl för prognosåret), vilken ger en schematisk uppfattning

om det värde inklusive statliga bidrag, som mejerierna kunna betala

leverantörerna med hänsyn till föreliggande pris- och kostnadsläge. Denna

beräkning infångar den allra största delen av mejeriernas mjölklikvider;

vissa extra inkomster komma emellertid ej med vid ifrågavarande beräkning

(merinkomster av mesvaror, kapsylmjölk, vitaminerad mjölk etc.). Den del

av mjölklikviderna, som härrör från dylika extra inkomster, beräknas för

ett antal år som skillnaden mellan de faktiskt utbetalda likviderna och de

på nyss antytt sätt beräknade nettoinkomsterna. De framkomna skillnadsposterna

tjäna som ledning vid beräkningen av inkomsterna för de följande

år, för vilka uppgifter om mejeriernas mjölklikvider ännu icke föreligga.

Det kan tilläggas, att såväl för åren 1950/51 och 1951/52 som i prognosen

för år 1952/53 hänsyn tagits till väntade förluster vid export av smör. Exportförlusten

för år 1952/53 beräknas uppgå till 80 öre/kg eller till sammanlagt

7,2 miljoner kronor. Mjölkpristillägg har beräknats även för den

del av mjölken, som går till exportsmör.

De på antytt sätt beräknade inkomsterna av mejerimjölk utgöra 1 291,s

miljoner kronor år 1951/52 och 1 139,3 miljoner kronor år 1952/53. Medellikviden

utgör 35,49 respektive 32,23 öre per kilogram, varav 6,21 respektive

2,23 öre per kilogram motsvara statligt bidrag.

Jordbrukets inkomster av den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken,

den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken samt lantsmöret ha i huvudsak

beräknats på liknande sätt som tidigare. Tillhopa visa de tre inkomst
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

posterna en ökning från 255,i miljoner kronor år 1951/52 till 260,9 miljoner

kronor år 1952/53.

Det sammanlagda beloppet för producent- och kontantbidragen har för

såväl år 1951/52 som år 1952/53 upptagits till 70,o miljoner kronor.

Den för jordbruket kalkylerade totalinkomsten av mjölk och mejeriprodukter

(inklusive producent- och kontantbidragen) utgör för prognosåret

1952/53 1 470,2 miljoner kronor mot 1 617,o miljoner kronor innevarande år.

Införskaffade upplysningar jämte statistik över partihandelns ägginköp

ha föranlett de sakkunniga att i kalkylen räkna med en produktion av ägg

av 80 miljoner kilogram för såväl år 1951/52 som år 1952/53. Äggpriset

(svensk äggnotering med partihandelns månadsinköp som vägningstal) har

för innevarande år uppskattats till 300 öre per kilogram. För år 1952/53 ha

de sakkunniga räknat med ett pris av 330 öre per kildgram. Det totala värdet

av äggproduktionen beräknas till 240,o miljoner kronor år 1951/52 och 264,o

miljoner kronor år 1952/53. Därav utgör jordbrukets andel 192,o respektive

211,2 miljoner kronor. Värdet av fjäderfäslakten för jordbruket har beräknats

till 18,o miljoner kronor år 1951/52 och 20,o miljoner kronor år 1952/

53. Jordbrukets totalinkomster av ägg och slaktfjäderfä (vad som produceras

utanför jordbruket frånräknat) utgör sålunda i den föreliggande kalkylen

210,o respektive 231,2 miljoner kronor.

Beräkningarna av jordbrukets inkomster av slåktdjur visa i fråga om

såväl nötkreatur som i fråga om får och häst viss minskning från innevarande

år till år 1952/53. Det sammanlagda värdet av slakten av dessa djurslag

(inklusive på grund av mul- och klövsjukan nedslaktade djur) beräknas

minska från 488,7 miljoner kronor år 1951/52 till 448,5 miljoner kronor år

1952/53.

Producentpriserna år 1952/53 på slaktdjur av nötkreatur, häst och svin

ha beräknats på samma sätt som priserna för år 1951/52. Man har därvid

utgått från de i slutet av februari 1952 gällande baspriserna på kött och

fläsk i partihandelsledet ävensom de vid samma tid gällande priserna på hudar

samt organ, inälvor och slakterifett. Hänsyn har även tagits till de kostnadsökningar

för slakterierna, som ha uppkommit genom höjda löner och

frakter. I fråga om får kött har priset antagits bli 10 öre per kilogram högre

än under år 1951/52 eller 425 öre per kilogram.

Svinslakten under år 1952/53 beräknas bland annat med hänsyn till att de

höjda priserna på fläsk komma att öka med 5 procent jämfört med år 1951/

52 och medföra en inkomst för jordbruket a1^ 687,2 miljoner kronor det

kommande året mot 579,4 miljoner kronor innevarande år. Producentpriserna

ha som ovan nämnts beräknats enligt samma grunder som för nötkreatur

och hästar. De sakkunniga ha förutsatt, att baspriset på fläsk i partihandelsledet

år 1952/53 kommer att ligga 34 öre per kilogram över basprisnivån

före den 17 mars 1952. Denna höjning svarar mot pristillägget på fläsk under

år 1951/52 (30 kronor per gris), vilket förutsatts bli avvecklat under

hösten 1952.

Beräkningarna visa en obetydlig ökning av de totala inkomsterna av

slaktdjur under år 1952/53 i jämförelse med år 1951/52, nämligen 1 135,7

miljoner kronor mot 1 135,i miljoner kronor.

Försäljningen av militärhästar beräknas tillföra jordbruket 1,2 miljoner

kronor under år 1952/53 och 1,5 miljoner kronor år 1951/52. Värdet av exporten

av levande djur har för år 1951/52 upptagits till 0,1 miljon kronor.

Med hänsyn till bland annat mul- och klövsjukan och dess följdverkningar

har man icke kunnat räkna med någon export av nötkreatur eller svin under

återstoden av år 1951/52 och ej heller under år 1952/53. Någon nämnvärd

export av hästar torde icke vara att räkna med under åren 1951/52 och

1952/53.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Vid kalkyltillfället rådande priser på ull, vilka gälla sedan september 1951,

ha antagits skola bestå under resten av år 1951/52 och under hela år 1952/

53. Jordbrukets inkomster av ull beräknas bli 2,7 miljoner kronor under år

1952/53 mot 2,9 miljoner kronor under år 1951/52.

Vid beräkningarna av kreaturskapitalet ha i den nu föreliggande kalkylen

insatts priser, som anknyta till det aktuella prisläget men vilka liksom tidigare

äro försiktigt uppskattade. Husdjursbeståndets värde beräknas sjunka

avsevärt under både år 1951/52 och år 1952/53. Å andra sidan har man

emellertid att räkna med ett ökat pålägg av svin. Härigenom åstadkommes

en ökad fläskproduktion, som representerar ett ökat värde, vilket emellertid

icke kommer till synes i nuvarande kalkyl utan först senare. Nedgången i

kreaturskapitalet under åren 1951/52 och 1952/53 har uppskattats till 96,o

respektive 59,9 miljone^ kronor.

Jordbrukets totala inkomster av animalier (utan beaktande av förändringarna

i kreaturskapitalet) utgöra enligt de nu utförda beräkningarna

2 966,c miljoner kronor år 1951/52 och 2 841,o miljoner kronor prognosåret

1952/53. Nedgången från år 1951/52 till år 1952/53 beror på minskade inkomster

av mjölk och mejeriprodukter.

Jordbrukets sammanlagda inkomster (med beaktande av förändringarna

i kreaturskapitalet) för år 1951/52 utgöra enligt de nu föreliggande beräkningarna

3 705,7 miljoner kronor. För prognosåret 1952/53 är motsvarande

inkomsttal 3 871,8 miljoner kronor. Inkomstökningen — 166,i miljoner kronor

— beror, såsom framgår av det föregående, huvudsakligen på ökade

vegetabilieinkomster. Index för jordbrukets inkomster vid basår sbeloppet

3 286,4 miljoner kronor år 1950/51 utgör 117,8 för år 1952/53.

Vad härefter angår jordbrukets kostnader har nämnden till

en början anfört, att dessa i den nu framlagda kalkylen i stort sett beräknats

enligt liknande principer som vid tidigare kalkyltillfällen. Arbetskostnadsberäkningarna

grunda sig emellertid i den nya kalkylen på avtalslöner

i stället för tidigare på löner enligt den officiella lönestatistiken. I fråga om

handelsgödsel beräknar man i den nya kalkylen — för att erhålla bättre

korrespondens mellan kostnader och intäkter — kostnaderna under ett visst

produktionsår med utgång »från förbrukade kvantiteter och priser under närmast

föregående år. I fråga om metodiken för beräkningen av räntesatserna

har också ändring gjorts. Fastighetskapitalet har vidare beräknats under

hänsynstagande till preliminära resultat från 1952 års fastighetstaxering

(avseende år 1951). Posterna utsäde, siloanläggningar och allmänna omkostnader

ha uteslutits ur kalkylen. Å andra sidan har man i posten underhållskostnader

för maskiner och redskap inräknat även kostnaderna vid

brukningsdelar under 2 hektar. Vidare har man infört en ny kostnadsberäkning

för rengörings- och desinfektionsmedel i samband med övergången

till nytt basår.

Av de olika i kalkylen ingående kostnadsposterna har nämnden först redogjort

för arbetskostnaderna och anfört härom.

Liksom under tidigare år ha arbetskostnaderna erhållits såsom en produkt

av arbetsvolymen uttryckt i miljoner arbetstimmar och eu kalkylerad timlön.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Den bearbetning av grundmaterialet till den jordbruksekonomiska undersökningen,

som ägde rum i samband med kalkylomräkningen hösten 1951

och som resulterade i en omräkning av arbetskraftsvolymen för åren 1946/

47—1951/52, kommenterades utförligt i en särskild promemoria till nämnda

höstkalkyl. Till den nu företagna omräkningen har något nytt material för

belysande av arbetsvolymens utveckling icke förelegat. Beräkningarna i samband

med höstkalkylen resulterade i minskning av arbetsvolymen från och

med år 1946/47 av 2,94 procent per år mot tidigare 1,5 procent.

Med den procentuella årliga minskning av arbetsvolymen, som sålunda

tillämpades i höstkalkylen år 1951, erhölls för produktionsåret 1951/52

943,90 miljoner arbetstimmar, räknat som fullgoda manstimmar. För år 1952/

53 blir motsvarande tal 916,15 miljoner timmar. Med hänsyn till den förskjutning

i relationen mellan löner till män och kvinnor, som ägt rum i 1951

års lantarbetaravtal, har ett tillägg på 0,76 procent gjorts för båda åren. Med

detta tillägg inberäknat blir den totala arbetsvolymen 951,07 miljoner timmar

för år 1951/52 och 923,n miljoner timmar för år 1952/53.

För att om möjligt förenkla arbetskostnadsberäkningen och undvika de

relativt besvärliga korrigeringarna i efterhand verkställde de sakkunniga i

samband med vårkalkylen år 1951 en närmare undersökning angående relationerna

mellan observerade timförtjänster och avtalslöner. Ifrågavarande

undersökning resulterade i ett förslag från de sakkunniga, att arbetskostnadsberäkningarna

i samband med övergång till nytt basår från och med

det nya basåret skulle grundas på avtalslöner. Förslaget, som behandlats i

propositionen nr 207/1951 (s. 183—189), innebar bland annat, att semesterersättning

och övertidsersättning skulle läggas till avtalslönen för ordinarie

tid.

I föreliggande kalkyl har beaktats lönehöjningen till lantarbetarna enligt

avtal i mars 1952 för tiden januari—december samma år. Nämnda avtal

innebär, att lantarbetarnas löner i genomsnitt ökats med 50,5i öre per

timme för ordinarie tid.

Löneutvecklingen enligt de senaste årens avtal framgår av följande översikt,

som avser vägd timlön för manliga arbetare, som fyllt 20 år, under ordinarie

tid enligt avtal.

Avtalsperiod Timlön, öre

1/n—31/i2 1949 ...................... 17M9

i/i _28/ä 195o...................... 173-19

Vs -31/i2 1950 .................v-.... 177-17

1/i —sl/i2 1951 ...................... 202-17

Vi 1952—.......................... 252-68

Det nya löneavtalet innebär vissa i olika riktning verkande förändringar

i fråga om extra ersättaretjänstgöring, ersättning för vissa speciella arbetsuppgifter,

ackordslöner etc., vilkas effekt svårligen kan beräknas. De sakkunniga

ha ansett rimligt att mot varandra kvitta verkningarna av de olika

faktorerna.

Avtalet innehåller emellertid även nya bestämmelser i fråga om tid för

arbetets igångsättande m. in. De sakkunniga ha på grund av dessa bestämmelser

med ledning av utförda överslagsberäkningar och i avvaktan på närmare

utredning gjort ett avdrag på kostnadssumman med 20 miljoner kronor

för helt år.

Den kalkylerade timlönen — avtalslön för ordinarie tid, inklusive övertidsersättning

utslagen på all arbetad tid samt semesterersättning men exklusive

nyssnämnda korrigering för bestämmelserna om arbetets igångsättande

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

— beräknas av de sakkunniga bli 253,79 öre per timme år 1951/52 och 271,96

öre per timme år 1952/53.

De totala arbetskostnaderna, beräknade med utgångspunkt från avtalslön

inklusive tillägg, utgöra enligt de nu utförda beräkningarna 2 413,7 miljoner

kronor år 1951/52 samt 2 510,5 miljoner kronor år 1952/53. I dessa summor

är den omnämnda korrigeringen för ändrade förhållanden i fråga om

arbetstidens början icke utförd. Efter avdrag med 13,3 respektive 20,o miljoner

kronor för åren 1951/52 och 1952/53 erhållas 2 400,4 respektive 2 490,5

miljoner kronor.

Under samlingsrubriken kapitalkostnader behandlas i kalkylen kostnaderna

för avskrivning och underhåll av markanläggningar (grundförbättringar),

ekonomibyggnader samt maskiner och redskap ävensom kostnaderna

för elektricitet samt räntekostnaderna. Beträffande dessa poster har

nämnden anfört.

Posten grundförbättringar (täckdikningskostnader, underhåll av större

öppna diken) visar en mindre ökning mellan åren 1951/52 och 1952/53,

nämligen från 23,8 till 25,i miljoner kronor.

I föreliggande kalkyl har beträffande kostnaderna för avskrivning och underhåll

av ekonomibyggnader liksom i höstkalkylen 1951 gjorts ett tillfälligt

avsteg från tidigare beräkningsmetodik. Beräkningarna ha sålunda utförts

enligt två alternativ. Det ena av dessa ansluter sig helt till den sedan

år 1948 använda metodiken, som innebär en framräkning av en år 1946 fastslagen

kostnadssumma för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader.

Beräkningarna enligt det andra av de sakkunniga förordade alternativet avvika

i så måtto från den under närmast föregående år tillämpade metoden,

att priserna på trävaror fått följa prisutvecklingen för andra material än

trävaror. Motiven för deiina beräkningsmetodik ha redovisats i texten till

höstkalkylen 1951. Enligt den nya beräkningsmetodiken bli avskrivningsoch

underhållskostnaderna för ekonomibyggnader 191,o miljoner kronor år

1952/53 och 183,6 miljoner kronor år 1951/52. Kostnadsstegringen sammanhänger

med såväl ökade materialkostnader som stegrade löner.^ Delposten

siloanläggningar har icke tillfredsställande kunnat klarläggas. Då den dessutom

är av ringa betydelse ha de sakkunniga uteslutit densamma i avvaktan

på besked om silovolymen i 1951 års jordbruksräkning.

Kostnaderna för maskiner och redskap äro fördelade på avskrivnings- och

underhållskostnader. De förra fastställas med utgång från beräkningar av

maskinbeståndets volym — grundade på ett omfattande material från tillverkare

och importörer — under förutsättning av en 15-årig avskrivningstid.

De senare upptagas i enlighet med resultaten från statistiska centralbyråns

(förut jordbruksnämndens och livsmedelskommissionens) deklarationsundersökning.

Jordbrukets kostnader för maskiner och redskap stiga

enligt den föreliggande kalkylen från 332,4 miljoner kronor år 1951/52 till

359,5 miljoner kronor år 1952/53.

Kostnadsposten elektricitet upptages i enlighet med deklarationsundersökningarna

och med ledning av dessa gjord framskrivning. Efter upprättandet

av vårkalkylen 1951 ha inträffat två förändringar, som verka höjande på

elkostnaderna och som icke kunna förutsättas vara inkluderade i (lön redovisade

lramskrivningen, nämligen höjning av energi- och grundavgifterna

samt den 10-procentiga clskatten under tiden 1 juli 1951—30 juni 1952. De

totala kostnaderna för elektricitet efter justering med hänsyn till nämnda

faktorer beräknas till 59,5 itiiljoner kronor år 1951/52 och 59,o miljoner

kronor år 1952/53.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Såsom redan nämnts ha i föreliggande kalkyl gjorts vissa ändringar i metodiken

i fråga om beräkningen av räntekostnaderna inom jordbruket. Nämnden

har erinrat om att man tidigare år vid dessa beräkningar uppdelat lantbrukskapitalet

på eget kapital och lånat kapital, varvid det sistnämnda hållits

vid oförändrad storlek år från år. För de olika kapitaldelarna ha tilllämpats

skilda räntesatser. De sakkunniga ha emellertid redan tidigare funnit

metoden otillfredsställande och ha vid övergång till ny basperiod ansett

det lämpligt att tillämpa en ny metod, vilken de ansett bäst ägnad att återspegla

utvecklingen av räntor på lantbrukskapitalet, nämligen att dela upp

lantbrukskapitalet i tre lika delar. På den första av dessa tillämpas den effektiva

hvpoteksräntan, på den andra samma ränta med tillägg av 0,5 procentenheter

samt på den tredje räntan på borgens- och väiellån.

Nämnden har vidare anfört följande.

Beräkningarna av jordbrukets räntebärande lantbrukskapital ha skett under

beaktande av bland annat den kostnadsstegring, som är en följd av ökningen.

av kapitalvolymens värde. I de senaste kalkylerna har beräkningen

av fastighetskapitalet grundats på ett medeltal av taxeringsvärdena vid 1938

och 1945 års fastighetstaxeringar, varvid en reduktion gjorts för de i nämnda

värden ingående bostadsvärdena. Det på detta sätt beräknade fastighetskapitalet

har uppgått till 3 168 miljoner kronor.

De sakkunniga ha från riksskattenämnden erhållit de förslag från beredningsnämnderna

beträffande 1952 års fastighetstaxering, som hittills insänts

från länsstyrelserna. Enligt dessa ha taxeringsvärdena i förhållande

till 1945 års fastighetstaxering höjts med i genomsnitt 55 procent.

Medeltalet för jordbruksfastigheternas taxeringsvärde (exkl. slcogsvärde)

enligt 1945 års fastighetstaxering och motsvarande beräknade värde "för 1952

ars taxering är 6 798 miljoner kronor. Detta medeltal har reducerats för bostadsvärdet

med 35,3 procent. Det fastighetskapital, som nu upptagits i kalkylen,

uppgår sålunda till 4 398 miljoner kronor mot förut 3 168 miljoner

kronor. Med den räntesats, som tidigare tillämpats för ej belånat fastighetskapital

för ar 1950/51 •— 3,54 procent — erhålles en kostnadsstegring med

43,6 miljoner kronor. Tillämpas i stället den vid övergång till nytt basår förordade

högre räntesatsen — 3,76 procent — blir kostnadsstegringen 46,2 miljoner

kronor.

Nämnden har härefter anfört, att de sakkunniga beträffande tillämpningen

av det med hänsyn till 1952 års fastighetstaxering (avseende år 1951)

framräknade fastighetskapitalet ansett sig böra redovisa två olika alternativ.

I alternativ I har det nya fastighetskapitalet insatts i det nya basåret

1950/51. I förhållande till det gamla basåret 1938/39 kommer det nya basåret

då att uppvisa ett kalkylmässigt underskott av 32,7 miljoner kronor.

Det kalkylmässiga underskottet för 1952/53 blir enligt detta alternativ 173,i

miljoner kronor. I alternativ II har det gamla fastighetskapitalet insatts i det

nya basåret 1950/51. Det nya fastighetskapitalet tillämpas för år 1952/53.

Da år 1950/51 visar ett kalkylmässigt överskott på 8,4 miljoner kronor i förhållande

till år 1938/39, avföres detta belopp från den för 1950/51 såsom

basår beräknade inkomstsumman. Det kalkylmässiga underskottet för år

1952/53 blir enligt detta alternativ 216,8 miljoner kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

De sakkunniga ha framhållit, att skillnaden mellan alternativen I och II

i huvudsak beror på att kalkylen för 1950/51 visar ett underskott enligt alternativ

I jämfört med den gamla basen 1938/39, medan det överskott, som

ursprungligen förelegat, avförts enligt alternativ II i del nya basåret. De sakkunniga

ha till belysning härav även velat redovisa resultatet för alternativ I,

när underskottet vid övergången till nytt basår elimineras. I alternativ I

göres därvid ett tillägg till inkomstsumman med 32,7 miljoner kronor i den

nya basen. Underskottet i det sålunda modifierade alternativet I blir 213,5

miljoner kronor mot 216,8 miljoner kronor enligt alternativ II. Den obetydliga

skillnaden mellan dessa resultat beror på att tillägget till alternativ I

beräknats med användning av den tidigare tillämpade räntesatsen för ej belånat

fastighetskapital (förenämnda 3,54 procent). Vid lika räntesatser ge

alternativen I och II exakt samma resultat.

De sakkunniga ha icke tagit ställning till frågan om i vilken utsträckning

de företagsmässigt kalkylerade kostnadsökningarna till följd av fastighetskapitalets

stegring skola beaktas vid prissättningen 1952/53.

Räntekostnaderna enligt de båda alternativen framgå av följande sammanställning.

1950/51

1951/52

1952/53

Milj. kr

| Alt. I.....

... 345-0

373-5

392-8

1 Alt. II .. .

. . . 298-8

326-2

392-8

Index

| Alt. I.....

. .. 100-0

108-3

113-9

I Alt. II ...

... 100-0

109-2

131-5

Nämnden har till slut anfört, att herrar Juréen, Carbell, Lindskog och

Odhner i ett gemensamt yttrande förordat alternativ I, medan herrar Stensgård,

Holmström och Åstrand i ett annat yttrande förordat alternativ II. De

sakkunnigas ordförande har ej tagit ställning i denna fråga.

Härefter har nämnden övergått till en redogörelse för jordbrukets kostnader

för olika slag av förnödenheter. De viktigaste hithörande posterna i

jordbrukskalkylen äro driv- och smörjmedel, handelsgödsel och kalk samt

köpfodermedel. Övriga slag av förnödenheter, vilka äro av mindre betydelse,

äro i kalkylen sammanförda under rubriken »diverse förnödenheter». Beträffande

de nu nämnda kostnadsposterna har nämnden anfört.

Vad angår jordbrukets kostnader för driv- och smörjmedel må framhållas,

att den starka utökning av traktordriften inom jordbruket, som ägt rum under

senare år, alltjämt fortsätter. En undersökning över anskaffningen av

nya traktorer under år 1951 visar, att traktorinköpen nämnda år varit de

största hittills. Föreliggande beräkningar äro i vad gäller förbrukningen av

drivmedel per traktor huvudsakligen grundade på arméförvaltningens undersökning

år 1950, vilken avsåg förbrukningen av drivmedel under år 1949.

I fråga om förbrukningen av bensin till bensindrivna traktorer har viss

kontroll kunnat erhållas genom en undersökning utförd inom nämnden,

grundad på restitutionsansökningarna under år 1950. Denna undersökning är

emellertid icke direkt jämförbar med arméförvaltningens, enär den endast

avser bensindrivna traktorer vid gårdar, där blott eu traktor finnes.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Liksom tidigare har det varit möjligt att följa utvecklingen av driv- och

smörj medelskostnaderna enligt deklarationsunder sökningen. Även oljebolagens

uppgifter över försäljningen av motorfotogen och motorbrännolja under

år 1951 ha kunnat jämföras med de beräknade totalkvantiteterna av

nämnda drivmedelsslag.

Det i den nu framlagda kalkylen förutsatta antalet egentliga traktorer utgör

74 800 år 1951/52 och 82 400 år 1952/53. Härtill komma 8 500 dragbilar

för båda åren samt drygt ett halvt tusental jeepar. Driv- och smörj medelskostnaderna

för denna maskinpark ha beräknats till 79,o miljoner kronor

år 1951/52 och 85,2 miljoner kronor år 1952/53. Kostnadsstegringen beror

främst på den ökade traktordriften men också på höjda drivmedelspriser.

Tidigare ha kostnaderna för handelsgödsel för ett visst produktionsår beräknats

med ledning av uppgifter om förbrukade kvantiteter och priser under

samma år, ehuru dessa produktionsmedel i realiteten kommit den i kalkylen

för påföljande år ingående skörden till godo och givit upphov till intäkter

under sistnämnda år. I samband med övergången till nytt basår för

kalkylen har emellertid en omläggning av handelsgödselberäkningen ägt

rum. Kostnaderna för handelsgödsel under ett visst produktionsår beräknas

sålunda nu med utgång från förbrukade kvantiteter och priser under närmast

föregående år, varigenom bättre korrespondens erhålles mellan kostnader

och intäkter.

Kostnaderna för jordbrukskalk ha beräknats på samma sätt som i förra

årets vårkalkyl. Närmare redogörelse för principerna finnes intagen i propositionen

nr 212/1949.

Jordbrukets sammanlagda kostnader för handelsgödsel och kalk visa en

stegring från 206,6 miljoner kronor innevarande år till 250,3 miljoner kronor

prognosåret. Uppgången sammanhänger med ökade kvantiteter kvävegödsel

samt höjda priser på samtliga gödselslag utom kalisalt.

I fråga om förbrukningen av viktigare köpfodermedel har räknats med en

viss ökning från år 1951/52 till år 1952/53 för kli och oljekraftfoder, medan

förbrukningen av importerad fodersäd och av melass väntas sjunka. Priserna

på olika slag av importerad fodersäd och kli väntas stiga med anledning

av höjningen av brödsädspriserna, medan priserna på oljekraftfoder och

biprodukter vid sockerframställning upptagits oförändrade från år 1951/52.

De beräknade kostnaderna för köpfodermedel utgöra 251,6 miljoner kronor

år 1951/52 och 275,5 miljoner kronor år 1952/53. Avdrag har som vanligt

gjorts för de köpfodermedel, som förutsättas falla på äggproduktionen utanför

jordbruket.

Beträffande samlingsposten »diverse förnödenheter» kan anföras, att de

sakkunniga med hänsyn till svårigheterna att beräkna kostnaderna för utsäde

ansett lämpligt att i samband med övergången till nytt basår utesluta

dessa kostnader.

Delposten rengörings- och desinfektionsmedel, som uteslöts ur vårkalkylen

1951, har däremot åter medtagits i den nu framlagda kalkylen. De kända

kostnaderna för rengörings- och desinfektionsmedel uppgå till 3,o miljoner

kronor år 1950/51. För år 1951/52 och 1952/53 ha insatts samma belopp.

Samlingsposten »diverse förnödenheter» svarar i den föreliggande kalkylen

för en summa av 55,o miljoner kronor år 1951/52 och 56,6 miljoner kronor

år 1952/53.

Jordbrukets sammanlagda kostnader för förnödenheter utgöra 592,2 miljoner

kronor år 1951/52 och 667,6 miljoner kronor prognosåret 1952/53.

ökningen utgör 75,4 miljoner kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

27

Under samlingsrubriken frakter m. m. ha i kalkylen förts några kostnadsposter,

som varken äro att hänföra till kapital- eller till förnödenhetskostnader.

Beträffande dessa poster har nämnden anfört följande.

Jordbrukets kostnader för frakter visa enligt de nu utförda beräkningarna

en ökning från 93,8 miljoner kronor år 1951/52 till 97,3 miljoner kronor år

1952/53. För mjölkkontroll och seminkostnader utgöra motsvarande tal 6,7

(båda åren) respektive 7,o och 8,i miljoner kronor. De sakkunniga ha på

grund av osäkerheten i nuvarande beräkningsgrunder ansett lämpligt utesluta

posten allmänna omkostnader i samband med övergången till nytt

basår. De ha ansett det lämpligt att i stället så långt möjligt separat söka

klarlägga kostnadsutvecklingen för de mera betydande delposter, som tidigare

ingått under rubriken allmänna omkostnader.

Jordbrukets sammanlagda kostnader för år 1951/52 utgöra enligt de nu

föreliggande beräkningarna 4 072,9 miljoner kronor enligt alternativ I för

räntekostnaderna och 4 025,6 miljoner kronor enligt alternativ II. För prognosåret

1952/53 är motsvarande kostnadstal 4 297,6 miljoner kronor enligt

båda alternativen. Kostnadsökningen utgör 224,7 respektive 272,o miljoner

kronor. Index för jordbrukets kostnader vid basårsbeloppet 3 491,8 miljoner

kronor (alternativ I) utgör 123,08 för år 1952/53. Vid basårsbeloppet

3 445,6 miljoner kronor (alternativ II) är det 124,73.

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader

har av nämnden sammanfattats i följande tablå.

1950/51

1951/52

1952/53

(prognos)

(prognos)

Alternativ I.

Kostnader, milj. kr ......................

Kostnadsindex............................

Inkomster, milj. kr ......................

3 491-8

100-00

3 286-4

4 072-9

116-64

3 705-7

4 297-6

123-08

3 871-8

Basinkomst, framskriven medelst kostnads-

index, milj. kr..........................

3 286-4

3 833-3

4 044-9

Kalkylmässigt underskott, milj. kr..........

—

127-6

1731

Alternativ 11.

Kostnader, milj. kr ......................

Kostnadsindex............................

Inkomster, milj. kr ......................

3 445-6

ioo-oo

3 286-4

4 025-6

116-83

3 705-7

4 297-6

124-73

3 871-8

Avgår överskott år 1950/51 enligt kalkyl med

1938/39 som basår......................

Basinkomst, framskriven medelst kostnadsin-

8-4

—

—

dex, milj. kr............................

3 278-0

3 829-7

4 088-6

Kalkylmässigt underskott, milj. kr..........

—

124-0

216-8

Nämnden har i anslutning till tablån erinrat om att alternativen skilja

sig i fråga om beräkningen av räntekostnaderna för fastighetskapitalet. I

alternativ I har det nya (högre) fastighetskapitalet använts från och med

det nya basåret 1950/51, medan i alternativ II det gamla fastighetskapitalet

insatts i det nya basåret 1950/51 och det nya fastighetskapitalet tillämpats

från och med 1952/53. Dessutom har i sistnämnda alternativ införts en ut
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

jämningspost, utgörande överskott för 1950/51 jämfört med 1938/39 enligt

tidigare tillämpade beräkningsprinciper. I den förut lämnade kalkylredogörelsen

har nämnts, att vissa av de sakkunniga förordat alternativ I, medan

andra förordat alternativ II, ävensom att de sakkunnigas ordförande ej tagit

ställning i denna fråga.

Nämnden har slutligen anmärkt, att det i fråga om mejerimjölk gjorts

försök att beräkna de faktiska inkomsterna under 1952/53. En beräknad

förlust av 7,2 miljoner kronor på export av mejerismör har sålunda avdragits.

I kalkylen har räknats med mjölkpristillägg för all invägd mjölk. På

den beräknade kvantiteten för exportsmör uppgår mjölkpristillägget (enligt

de före den 17 mars 1952 gällande grunderna) till 3,2 miljoner kronor.

Såsom förut nämnts har jordbrukskalkylen granskats av jordbruksnämndens

råd vid sammanträden den 17 och den 19 mars 1952. Vid det förra sammanträdet

behandlade rådet kalkylens inkomstsida, varvid bland annat förekom

diskussion rörande priset på matpotatis. Kostnadssidan granskades

vid det senare sammanträdet. Härvid framkom, att delade meningar rådde

i fråga om valet mellan de båda i kalkylen upptagna alternativen för beräkning

av räntekostnaderna inom jordbruket. Några av rådets ledamöter uttalade,

att det här vore fråga om en förhandlingssak, som komme att upptagas

vid prisöverläggningarna. Rådet tog ej heller ställning i spörsmålet. Vid

sammanträdet godkände rådet enhälligt den nu upprättade jordbrukskalkylen

såsom underlag för prissättningen på jordbrukets produkter under regleringsåret

1952/53.

I sin skrivelse den 21 april 1952 till jordbruksnämnden har priskontrollnämnden

bland annat yttrat sig om den föreliggande jordbrukskalkylen. Beträffande

härvid gjorda uttalanden torde få hänvisas till en nedan intagen

redogörelse för innehållet i sagda skrivelse.

Överläggningar mellan jordbrukets organisationer

om prissättningen.

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse anfört, att i anslutning till behandlingen

av jordbrukskalkylen i nämndens råd överläggningar om prissättningen

för regleringsåret 1952/53 ägt rum mellan nämnden och en av Sveriges

lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation.

Dessa överläggningar resulterade den 1 april 1952 i en

prisöverenskommelse av följande lydelse.

»Vid förhandlingar, som ägt rum mellan statens jordbruksnämnd och

jordbrukets förhandlingsdelegation, har träffats följande överenskommelse

om prisregleringarna på jordbruksprodukter för regleringsåret 1952/53.

1. Till grund för prissättningen skall ligga den kalkyl över jordbrukets

inkomster och kostnader, som slutgiltigt granskats på sammanträde med

jordbruksnämndens råd den 19 mars och som med hänsynstagande till

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

29

räntekostnader för ökat fastighetskapital visar ett underskott på cirka

215 miljoner kronor (alt. II). I det nämnda underskottet beräknas cirka

55 miljoner kronor hänföra sig till ökade räntekostnader på grund av

höjning av jordvärdena för jordbruksfastigheter enligt 1952 års fastighetstaxering

ävensom ökade värden å kreaturs- och förrådskapital. Av

denna räntekostnadsökning skall 1/3 eller 11 miljoner kronor beaktas vid

prissättningen för 1952/53, medan återstående del eller 44 miljoner kronor

successivt intäckes med V4 under vart och ett av de följande 4 åren.

Underskottet för 1952/53 skall sålunda anses vara täckt, om jordbruket

tillföres inkomstökningar med tillhopa 171 miljoner kronor.

2. Jordbruket tillföres täckning motsvarande nyssnämnda belopp genom följande

åtgärder:

a) Priset å vete av 1952 års skörd ökas med 3 öre per kilogram

utöver det pris, som upptagits i jordbrukskalkylen,

vilket beräknas ge en inkomstökning med............ 16 milj. kr

b) Genom att ostpriserna bli fria under regleringsåret

1952/53 beräknas jordbruket komma att tillföras en inkomstökning

av................................... 15 » »

c) För att undvika sänkning under innevarande kalenderår

av nuvarande avräkningspriser på kött och fläsk, däri

inräknade statliga pristillägg för fläsk, höjas baspriserna

i avtalet mellan statens jordbruksnämnd och Sveriges

slakteriförbund med belopp, som för perioden 1/9—

31/12 1952 motsvara ................................ 10 » »

d) I statliga pristillägg för mjölk tillföres jordbruket ett

belopp av......................................... 130 » »

Summa 171 » »

3. Vid överenskommelsen har man utgått ifrån, att allmänt pristillägg å

mjölk, extra mjölkpristillägg i norra Sverige och leveranstillägg vid i jordbrukskalkylen

beräknad volym skola utgå med i genomsnitt samma belopp

per kg och enligt samma grunder i övrigt, som i prisöverenskommelsen

den 15 mars 1952 fastställts för tiden mars—augusti 1952, vilket

för produktionsåret 1952/53 beräknas medföra en kostnad av sammanlagt

169 miljoner kronor utöver de belopp, som i kalkylen upptagits som

mjölkpristillägg. Detta skall möjliggöras dels genom ovanstående belopp

å 130 miljoner kronor, dels genom att prishöjningen å ost uttages genom

avgift å ost, dels genom att jordbruket av medel, som enligt nu gällande

bestämmelser skulle utgått till producentbidrag, tillföres ett nettobelopp

av 12 miljoner kronor, utgörande beräknad besparing vid producentbidragets

omläggning till kontantbidrag, dels genom att pristillägget på fläsk

successivt avvecklas, varigenom vissa medel inbesparas och överföras till

regleringsåret 1952/53, dels slutligen genom att vissa hos Svenska mejeriernas

riksförening innestående medel tagas i anspråk.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Därest en omläggning av producentbidraget till kontantbidrag befinnes

även böra medföra en ändring av grunderna för utbetalningen av leveranstillägg,

skola särskilda överläggningar upptagas härom, varvid får

överenskommas på vad sätt ytterligare belopp, som kan komma att inbesparas

å producent- och kontantbidragen, skola tillföras vissa kategorier

jordbrukare.

4. Förluster å export av smör och andra mejeriprodukter utöver det belopp

å 7,2 miljoner kronor, som upptagits i jordbrukskalkylen, skola täckas

med vinst, som uppstått eller kommer att uppstå vid export av svenska

oljeväxtfröer och därav beredda oljor i den mån den icke åtgår för att

täcka clearingkassans löpande utgifter. Ett villkor härför är dock att förlusten

icke är förorsakad av ökning av smörproduktionen.

5. Jordbruksnämnden är beredd att som hittills till prövning upptaga önskemål

om justering av priserna på vissa slaktdjurs- och mejeriprodukter i

den mån så erfordras för att täcka inkomstbortfall på grund av att förutsatta

priser icke helt kunna uttagas.

6. Överenskommelsen gäller hela regleringsåret 1952/53 och förutsätter, att

den s. k. 4-procentregeln skall äga tillämpning. Omräkning av kalkylen

skall på grund härav ske under hösten 1952, dock endast för såvitt sådan

omräkning begäres av jordbruksnämnden eller jordbrukets förhandlingsdelegation.

7. Därest till följd av lönehöjningar på grund av nya kollektivavtal för

lantarbetare eller andra arbetargrupper jordbrukets kostnader ökas, skall

jordbruket, oavsett 4-procentregeln, äga rätt att erhålla kompensation

härför genom prishöjningar på jordbrukets produkter. Överläggningar

skola i sådant fall upptagas härom mellan statens jordbruksnämnd och

jordbrukets förhandlingsdelegation.»

Till överenskommelsen har fogats följande protokollsanteckning.

»Från jordbrukets förhandlingsdelegation har uttalats önskan om utökning

av antalet prisorter.»

Nämnden har upplyst, att överenskommelsen godkänts av dess råd vid

sammanträde den 16 april 1952, varvid dock anförts erinringar mot vissa

punkter i densamma. Sålunda uttalade sig herrar Allan Andersson, Carlborn

och Falk mot den ytterligare höjningen av vetepriset. Dessutom fann herr

Andersson det icke riktigt, att kompensation automatiskt lämnades för höjda

lönekostnader, medan herr Falk ansåg, att vetepriset borde bibehållas

oförändrat samt fläskpriset sänkas. Den därigenom uppkomna besparingen

borde överföras på mjölken.

överenskommelsen innebär alltså, har nämnden framhållit, att jordbruket

under år 1952/53 skall av statliga medel tillföras 142 miljoner kronor,

varav 12 miljoner kronor skola överföras från det nu utgående producentbidraget.

I prishöjningar skall jordbruket erhålla 41 miljoner kronor. Nämnden

har i en sammanställning, som här införts på s. 31, redovisat prishöjningarna

på jordbruksprodukter under åren 1951/52 och 1952/53. I sam
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

manställningen upptagas, förutom nu överenskomna prishöjningar, jämväl

de höjningar, som föranletts av uppgörelserna i januari och mars i år för

regleringsåret 1951/52.

Prishöjningar, öre/kg

Produkter, på vilka staten fastställer priser

Vete......................................

Råg.......................................

Fabrikspotatis.............................

Sockerbetor...............................

Socker....................................

Höstraps och -rybs........................

Vårraps och -rybs .........................

Vitsenap..................................

Oljelin....................................

Standardiserad mjölk, lit....................

Ost ......................................

Smör.....................................

Margarin..................................

Nötkött....................................

Övrigt kött................................

Fläsk.............i.......................

1951/52

1952/53

_

13

—

10

—

2

—

1-2

- (10)7

—

—

102

—

13

—

5

—

23

2 (3)1 3

—

42 (ca 70;1

ca 304

30 (40)

—

- (40)

—

205

_5

_5

_5

35ä

34 5

Vissa produkter med fria priser (väntade prishöjningar)

Korn.......................................... 6

Havre ........................................ 6

Matärter...................................... —

Trädgårdsprodukter............................ 7

Matpotatis..................................... —

Ägg........................................... 10

8

6

15

7

3 5

30

Prishöjningar, milj. kr.

1951/52

1952/53

Brödsäd ..........................

............... .

86-7

Övrig spannmål...................

............... 10

10-9

Matpotatis........................

28-8

Fabrikspotatis.....................

4-7

Sockerbetor.......................

............... .

23-4

Oljeväxter........................

28-9

Köksväxter.......................

............... 30

6 7

Mjölk och mejeriprodukter........

............... 539

150

Ägg..............................

............... 4-3

19-2

Slaktdjur.........................

............... 73-8

70-9

Summa 136''0

295 2

1 Tal inom parentes ange höjningar av detaljhandelspriserna.

2 Höjning utöver den sommaren 1951 beslutade höjningen med 10 öre/kg.

3 Dessutom 1 öres höjning av priset på flaskmjölk i andra delar av iandet än Stockholm och

Göteborg.

4 Priserna på ost ha förutsatts bii fria och beräknas därvid stiga med angivet belopp.

6 Härutöver icke specificerade prishöjningar på kött och fläsk till ett sammanlagt värde av

för år 1951/59 15 milj. kr och för år 1952/53 10 milj. kr.

6 Prishöjningar på korn och havre beräknade till ett sammanlagt belopp av 1 milj. kr.

7 Prishöjningarna beräknade till ett belopp av 3 milj. kr år 1951/52 och 6''7 milj. kr år 1952/58.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Subventioner, milj. kr.

Arealbidrag för vete..............................

Statliga pristillägg på fläsk........................

Nya allmänna och särskilda mjölkpristillägg samt leveranstillägg

för mjölk............................

1951/52 1952/53

48-0 —

52-01 —

145-01 2 142-03

Av sammanställningen framgår, att prishöjningarna — inklusive prisstegringar

på vissa fria produkter -—- beräknas utgöra 136 miljoner kronor

år 1951/52 och ytterligare cirka 295 miljoner kronor år 1952/53.

I detta sammanhang har nämnden erinrat om att det utöver de i sammanställningen

upptagna subventionerna, enligt de före mars i år gällande grunderna,

utgår allmänna och särskilda mjölkpristillägg till ett belopp av 81,i

miljoner kronor år 1951/52 och 79,7 miljoner kronor år 1952/53. Producentoch

kontantbidragen för mjölk kunna beräknas till 70 respektive (70 —12 =)

58 miljoner kronor. Härtill komma Svenska spannmålsaktiebolagets förluster

för brödsäd och fodermedel; dessa beräknas för år 1951/52 till cirka 155

miljoner kronor och för år 1952/53 till cirka 45 miljoner kronor.

Nämnden har till slut understrukit, att den del av subventionsbeloppet för

1952/53, som skall användas för utbetalande av allmänt mjölkpristillägg,

bör anses ha tillfällig karaktär. Denna subvention bör enligt nämndens mening

i vart fall avvecklas så snart möjlighet uppkommer att ersätta densamma

med däremot svarande prishöjningar i konsumentledet.

Nämnden har härefter redogjort för inverkan på levnadskostnadsindex av

beslutade eller föreslagna prishöjningar och därvid anfört i huvudsak följande.

De båda uppgörelserna för år 1951/52 kunna beräknas ha medfört en

höjning av socialstyrelsens levnadskostnadsindex med omkring 1,7 respektive

1,3 eller sammanlagt 3,o enheter. Det kan i detta sammanhang erinras

om att socialstyrelsens index sedan december 1951 stigit med i runt tal 3 enheter,

nämligen från 204,36 till 207,40. I sistnämnda höjning ingår emellertid

icke effekten av de prishöjningar på ost, smör och margarin, som ägde rum

den 17 mars 1952. Dessa prishöjningar komma att föranleda en höjning av

index med omkring 1 enhet.

Den nu träffade uppgörelsen för år 1952/53 kommer att medföra en höjning

av levnadskostnadsindex med ytterligare inemot 3 (närmare bestämt

2,858) enheter. Det må dock beaktas, att alla sannolika marginalökningar

icke medtagits i beräkningarna (bl. a. icke för mjöl och bröd). Med hänsyn

härtill torde man få räkna med att uppgörelsen för 1952/53 samt de tidigare

beslutade prishöjningarna på ost, smör och margarin i och för sig komma

att medföra en höjning av socialstyrelsens index i mars 1952 (nyssnämnda

207,40) med cirka (3 + 1 —) 4 enheter. Indexeffekten för olika

varuslag specificeras i följande sammanställning.

1 Viss del härav beräknas komma att överföras till pristillägg på fläsk hösten 1952 och viss

del till pristillägg på mjölk år 1952/53.

2 Häri ingår ett belopp, som ställts till Svenska mejeriernas riksförenings förfogande för

regleringsändamål och som delvis beräknas komma att tagas i anspråk för mjölkpristillägg under

år 1952/53.

3 Häri ingå 12 milj. kr, vilka utgöra beräknad besparing vid omläggningen av producentoch

kontantbidraget för mjölk till kontantbidrag.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

33

Vissa prishöjningars inverkan på socialstyrelsens levnads kost nadsindex

med 1935 som basår (dec. 1951)

Datum för prisöverenskommelse

1951/52 1952/53

10/i

1952

16/s

1952

V» 1

952

öre/kg

Vete, råg1 (mjöl,

enheter

öre/kg

enheter

öre/kg

enheter

bröd) .........

—

—

—

—

13—10

0 940

Socker...........

—

—

—

—

102

0-2402

Stand. mjölk.....

3

0-537

—

—

—

—

Ost.............

25

0-128

45

0-230

30

0-153

Smör............

—

—

40

0-372

—

—

Margarin ........

—

—

40

0-396

—

—

Nötkött..........

20

0-243

—

—

—

—

Fläsk............

35

0-726

—

—

34

0-640

Kött och fläsk....

—

—

15 milj. kr

0-170

—

—

Summa

—

1-634

—

1-168

—

1-973

(4-775)

Korn............

—

—

—

—

8

—

Havre1 (havregryn)

—

—

—

—

6

0-059

Matärter1........

—

—

—

—

15

0-050

Trädgårdsprodukt.

—

—

3 milj. kr

0-129

6-7 milj. kr

0 241

Matpotatis1 ......

—

—

—

—

3-5

0-259

Ägg1 ............

10

0-086

—

—

30

0-258

Hönskött........

—

—

—

—

45

0-018

Summa

—

0-086

—

0-129

—

0-885

(1-100)

Totalt

—

1-720

—

1-297

—

2-858

(5-875)

I efterföljande tablå redovisas prishöj ningsbelopp i producentledet och

däremot svarande levnadskostnadsstegring i indexenheter dels för produkter,

som prissättas av staten, dels för vissa produkter med fria priser. Partiprishöjningen

på margarin med 30 öre per kilogram har dock medtagits i

prishöj ningsbeloppen. Som nyss nämnts ha emellertid eventuella marginalhöjningar

icke kunnat till fullo beaktas.

10A

1952

15jz

i 1952

7*

1953

Antal

Antal

Antal

Milj. kr

enheter i

Milj. kr

enheter i

Milj. kr

enheter i

index

index

index

Produkter, på vilka sta- ten fastställer priser.

Vissa produkter med fria

109-4

1-634

84-8

1-168

186-0

1-973

priser (väntade pris- förhöjningar) .......

6-4

0-086

4-5

0-129

65-6

0-885

Summa

1158

1-720

893

1-297

251-6

2-858

1 Exkl. ev. höjningar av handelsmarginaler.

4 Prishöjningen genomförd den 17 mars 1952.

Anm. Index 1 dec. 1951 20436

> > mars 1952 207-40 (exkl. prlshöjn. på ost, smör och margarin m. in.).

3 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 236.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kuntjl. Maj.ts proposition nr 236.

Till belysande av den indexeffekt, som erhålles genom att inkomstförbättringen

till jordbruket delvis utgå i form av statliga subventioner, har

nämnden anfört, att om ett mjölkpristillägg med 3 öre per kilogram ersättes

med prishöjningar, indexeffekten härav blir cirka 1,25 enheter. Såsom

framgår av uppgörelsen för 1952/53 skall emellertid det nya mjölkpristilllägget

icke i sin helhet täckas med statliga subventioner. Mot subventionsbeloppet

svarar en indexeffekt av cirka 0,9 enheter. Medräknas även tidigare

utgående statligt allmänt mjölkpristillägg blir indexeffekten omkring

1,6 enheter. Härtill komma de höjningar av handelsmarginalerna, som torde

bli ofrånkomliga, därest det allmänna mjölkpristillägget framdeles avvecklas

och ersättes med prishöjningar.

Nämnden har beträffande prisöverenskommelsen för år 1952/53 vidare

framhållit, att den skall gälla hela regleringsåret, och förutsätter att den s. k.

4-procentregeln skall äga tillämpning. Omräkning av kalkylen under hösten

1952 skall endast ske, för så vitt sådan omräkning begäres av nämnden

eller av jordbrukets förhandlingsdelegation. Fördelen med nu nämnda bestämmelser

har nämnden angivit främst vara, att man undgår de mycket

tidsödande omräkningarna av kalkylen under löpande regleringsår såvida

icke skörderesultatet mera väsentligt avviker från normalskörd. I praktiken

torde det nämligen icke innebära större svårigheter för kalkylsakkunniga

att utan fullständig omräkning av kalkylen avgöra, huruvida avvikelser i

skördeutfallet från normalskörd medföra överskott eller underskott större

än fyra procent av den totala intäktsumman. Därest man vid en summarisk

granskning inom kalkylsakkunniga uppnår enighet om att variationerna

sannolikt hålla sig inom 4-procentmarginalen synes någon omräkning av

kalkylen icke böra påfordras.

Nämnden har anfört, att om jordbrukets kostnader till följd av höjda arbetslöner

ökas jordbruket skall, som framgår av överenskommelsen, erhålla

kompensation härför genom prishöjningar på sina produkter. Det bereder

enligt nämnden icke några större svårigheter ur beräkningsteknisk synpunkt

att fastställa det mot lönehöjningarna svarande koinpensationsbeloppet; det

förutsättes nämligen att en fullständig omräkning av kalkylen icke heller i

dylikt fall skall verkställas.

Nämnden har till slut framhållit, att den liksom tidigare varit fallet bör

ha möjlighet att vidtaga justeringar av priserna, då så påkallas av försörjningsläget

eller marknadsförhållandena. Dylika prisjusteringar böra emellertid

ske på sådant sätt, att relationen mellan inkomst- och kostnadssumman

i kalkylen icke påverkas. Innan någon justering vidtages, bör vidare

samråd ske med jordbrukets organisationer. Gäller det endast smärre ändringar,

bör kontakt tagas med ledningen i den ekonomiska organisation,

som närmast beröres av ändringen. I andra fall torde ordföranden i jordbrukets

förhandlingsdelegation böra kontaktas. Det bör sedan ankomma på

denna att avgöra, huruvida i anledning av den planerade justeringen överläggning

bör ske även med andra representanter för jordbruket.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 236.

35

Jordbruksnämndens förslag angående jordbruksregleringen

under regleringsåret 1952 53.

Allmänna riktlinjer.

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse den 22 april 1952 såsom bakgrund

till sina förslag angående prissättningen och regleringsåtgärder under regleringsåret

1952/53 lämnat en översikt över det allmänna livsmedelsläget och

dess återverkningar på planeringen av den svenska jordbruksproduktionen.

Nämnden har därvid inledningsvis framhållit, att världsproduktionen av

livsmedel nu ligger cirka 10 procent högre än före kriget. Samtidigt har

emellertid världsbefolkningen ökat något mera, varför livsmedelstillgångarna

per person genomsnittligt sett alltjämt äro något lägre än före kriget. Det

bör även ihågkommas, att produktionen under senare år har ökat särskilt

i de områden, där den redan tidigare låg över förkrigsnivån, medan utvecklingen

har varit mindre gynnsam i åtskilliga underskottsområden, framför

allt i de indiska länderna samt i Kina och Japan. Den aktuella konsumtionsstandarden

är i dessa senare områden i många fall avsevärt lägre än före

kriget. Marknadsmässigt begränsar dock den bristande köpkraften inflytandet

på världsmarknaden av dessa länders efterfrågan. Å andra sidan bör beaktas

den prisstödjande effekt, som varit och är en följd av de hjälpaktioner

av olika slag, som igångsatts efter kriget. På det hela taget får dock den

ekonomiska utvecklingen i de europeiska importländerna alltjämt anses avgörande

för efterfrågestrukturen.

Till närmare belysning av produktionsutvecklingen i utlandet för olika

varugrupper har nämnden upprättat en särskild promemoria, vilken torde

såsom bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga 8). I promemorian har

nämnden i huvudsak begränsat framställningen till förhållanden, som äro

av intresse ur svensk synpunkt.

Beträffande prisutvecklingen utomlands och i Sverige bar nämnden uppgivit

följande.

Den utpräglade tendens till ökade priser på flertalet viktiga jordbruksprodukter,

som blev märkbar tämligen omedelbart efter koreakrisens utbrott,

har först under senare tid mattats av. Priserna på flertalet jordbruksprodukte

fortsatte sålunda att stiga ännu under sommaren och hösten 1951. Sedan

i fjol ha emellertid priserna på vegetabiliska fetter och oljor ävensom valolja

successivt sjunkit. Trots att prisfallet varit myckel starkt kunna priserna

på fettråvaror dock icke sägas ha kommit ned på en onormalt låg nivå.

Så ligger till exempel priset på kopra alltjämt 3 å 4 gånger högre än före kriget.

Även priserna på socker ha visat en klart nedåtgående tendens under senare

tid.

I fråga om brödsäd, fodersäd och oljekakor ha priserna varit jämförelsevis

stabila och detsamma gäller i stort sett även för flertalet animaliska produkter.

Under den senaste månaden har dock en fallande tendens varit märkbar

även för vissa av nu nämnda varor. Fobpriserna på brödsäd ha emellertid

icke sjunkit nämnvärt. Anledningen till att vår import härav förbilligats

bär främst varit, att fraktsatserna nedgått starkt på senare tid. Den interna
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

tionella marknaden för animalier har präglats av ökad produktion i de

europeiska importländerna. Avsättningsmöjligheterna för svensk överskottsproduktion

av animalier ha därigenom begränsats. Exportpriserna ha varit

genomgående lägre än under 1950/51.

Samtidigt med att priserna på världsmarknaden ha sjunkit ha de inhemska

priserna höjts, och detta har medfört, att hemmamarknadspriserna för

flertalet jordbruksprodukter numera ligga högre än priserna utomlands. Det

viktigaste undantaget är spannmål, som alltjämt betingar ett lägre pris än

på världsmarknaden. Vid de priser inom och utom landet, som rådde för ett

år sedan, kunde man beräkna att konsumenterna här i landet erhöllo sina

livsmedel omkring 200 miljoner kronor billigare per år räknat än om världsmarknadspriserna

hade tillåtits helt slå igenom på hemmamarknaden.

Främst till följd av höjningen av den inhemska prisnivån för jordbruksprodukter

och prisfallet på fettvaror utomlands har denna »vinst» förbytts till

en belastning ur konsumentsynpunkt med cirka 200 miljoner kronor. Inräknar

man även de ytterligare prishöjningar, som väntas till hösten, ökar

belastningen till omkring 300 miljoner kronor.

I fortsättningen har nämnden redogjort för den inhemska produktionsutvecklingen

och därvid i fråga om innevarande regleringsår uppgivit följande.

I Sverige väntas volymen för jordbrukets slutprodukter (räknad i konstant

penningvärde) under innevarande regleringsår bli cirka 6 procent lägre

än år 1950/51. Orsaken till denna kraftiga reduktion är främst de katastrofala

svartrostskadorna på vetet. Brödsädsskörden har till följd härav minskat

med över 40 procent och hela vegetabilieproduktionen för avsalu med

14 procent. Även animälieproduktionen har emellertid företett en vikande

tendens. Produktionen av mjölk och mejeriprodukter år 1951/52 väntas sålunda

bli cirka 5 procent lägre än år 1950/51. Produktionen av ägg och

slaktdjur har likaledes minskat, ehuru nedgången här är tämligen obetydlig.

I fråga om jordbruksproduktionen under det kommande regleringsåret

har nämnden anfört, att volymen under detta år på grundval av jordbrukskalkylen

kan beräknas bli tre procent lägre än under 1950/51. Man har vid

denna beräkning utgått från normala väderleksförhållanden samt fullt tillräcklig

försörjning med förnödenheter av olika slag. Att produktionen det

oaktat väntas bli lägre än under 1950/51 sammanhänger i någon mån med

att skördeutfallet under sistnämnda år på det hela taget kan anses ha varit

ovanligt gynnsamt. I främsta rummet beror dock minskningen på den i prisöverenskommelsen

våren 1951 förordade och nu pågående omläggningen av

jordbruksproduktionen från mjölk och ägg till spannmål, kött och fläsk.

Beträffande denna produktionsomläggning och därmed sammanhängande

förhållanden har nämnden anfört följande.

Omläggningen har hittills i huvudsak endast resulterat i en minskning

av kostammen och mjölkproduktionen; denna utveckling väntas fortsätta

under 1952/53. Någon ökning av spannmål och fläsk har däremot icke

kommit till stånd. I fråga om kött beror ökningen under innevarande år

mera på ökad utslaktning än på ökat pålägg av ungdjur för slakt. För spannmålens

del beror minskningen givetvis främst på svartrostskadorna. Det bör

emellertid framhållas, att den hittillsvarande prissättningen för brödsäd icke

stimulerat till en ökning av odlingens omfattning. Arealerna år 1951 av bröd
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

37

säd uppgingo sålunda totalt till 426 000 hektar mot 466 000 hektar året dessförinnan

och 496 000 hektar före kriget. Sådden av brödsäd hösten 1951

uppgick till 278 000 hektar mot 272 000 hektar året dessförinnan, en ökning

alltså med endast 2,3 procent. Att märka är därvidlag, att 1950 års höstsådda

areal var onormalt låg. En ganska obetydlig ökning av 1952 års totala

brödsädsarealer i förhållande till år 1951 synes sannolik. I fråga om fodersäd

väntas också en ökning, särskilt för korn i södra Sverige. Om skörden

per hektar, blir normal, kan man vänta en brödsädsskörd, som icke fullt täcker

det inhemska behovet, medan fodersädsskörden torde göra det möjligt

att minska användningen av importerat kraftfoder.

I fråga om fläsk ha ett flertal omständigheter — förutom en viss omställningströghet

—- hittills hindrat en expansion. Det synes sålunda som

om de stegrade foderinedelspriserna på våren 1951 verkat avskräckande

trots den kompensation härför, som lämnats genom successiva höjningar av

fläskpriset. Härtill kommer, att läget på fodersädsmarknaden till följd av

bland annat viss tidigare knapphet på importfoder icke förrän under den

gångna vintern synes ha inbjudit till en ökning av svinstammen. De efter

årsskiftet ytterligare höjda priserna på fläsk och det lättare läget på fodersädsmarknaden

under senare tid ha dock medfört ett ökat intresse för

fläskproduktionen. Ett på senare tid väsentligt ökat antal suggbetäckningar

samt ökad efterfrågan på smågrisar ger belägg härför. Den ökning av svinstammen,

som nu av allt att döma pågår, resulterar emellertid icke i slutprodukter

förrän nästa vår. Fram till denna tidpunkt sker visserligen en betydande

ökning av svinkapitalet, men denna har icke beaktats i de angivna

indextalen. Endast en del av ökningen av fläskproduktionen väntas med

andra ord tillföra jordbruket kontanta inkomster under 1952/53.

Sammanfattningsvis har nämnden anfört, att volymen för vegetabiliska

slutprodukter under år 1952/53 kan väntas bli ungefär lika stor som under

1950/51, medan animalieproduktionen kan beräknas bli fyra procent lägre.

Minskningen i volymen har givetvis stor ekonomisk betydelse. Till belysning

härav har nämnden uppgivit, att om produktionen år 1952/53, i stället

för att minska med förut nämnda tre procent jämfört med 1950/51, hade

ökat med exempelvis två procent, d. v. s. motsvarande två års normal produktionsökning,

hade produktionens värde stigit med närmare 200 miljoner

kronor. Även med beaktande av att en sådan större produktion kräver högre

kostnader än de som faktiskt beräknas för 1952/53 ge dessa överslagsberäkningar

vid handen, att volymminskningen medfört ett nettoinkomstbortfall

för jordbruket, som ungefär svarar mot underskottet i jordbrukskalkylen

för 1952/53.

Nämnden har härefter framhållit, att den visserligen är medveten om att

omställningen av produktionsriktningen tar tid men att den dock funnit

nedgången i jordbrukets produktionsvolym inge vissa betänkligheter. Nämnden

har bland annat ansett att nedgången i mjölkproduktionen försiggått

något snabbare än som varit önskvärt och att det är angeläget att minskningstakten

i fortsättningen bromsas upp. Nämnden har med hänsyn härtill

funnit sig böra medgiva att avräkningspriserna på mjölk under 1952/53 skola

höjas i sådan utsträckning, att mjölkproduktionens lönsamhet icke försämras

ulan snarare något förbättras.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Den snabba nedgången i mjölkproduktionen har enligt nämnden till väsentlig

del förorsakats av ökad utslagning. Härigenom har tillgången på

kött temporärt ökats. På något längre sikt skulle emellertid en fortsatt utslagning

i samma utsträckning försvåra möjligheterna att hålla uppe köttproduktionen

på en önskvärd nivå. Den ökning av produktionen av ungdjur

för slakt, som åsyftades genom prisöverenskommelsen våren 1951, synes

endast i obetydlig utsträckning ha kommit till stånd. Med hänsyn härtill

har nämnden ansett, att priserna på kött böra avvägas så, att någon sänkning

av avräkningspriserna under den nivå, som fastställdes i jordbruksuppgörelsen

i mars 1952, i vart fall icke kommer att inträffa.

Nämnden har till slut behandlat konsumtionsutvecklingen och därom i

huvudsak anfört.

Tydliga tecken på ett visst köpmotstånd ha gjort sig gällande under år

1951. Konsumtionen av de dyrare animaliska livsmedlen — framför allt

smör — har minskat, medan förbrukningen av de billigare vegetabilierna —

framför allt mjöl och bröd — har ökat. Denna utveckling har betingats av

att någon reallöneförbättring icke inträffade under 1951 trots de mycket

betydande nominella lönehöjningar, som företogos vid årets början. Även

i år ha de nominella lönerna höjts väsentligt. Man torde böra räkna med

en genomsnittlig lyftning av lönenivån med minst 15 procent. Man hyser

förhoppning att åtminstone någon del av dessa nya lönestegringar skola

medföra en reell höjning av lönerna och därmed en ökning av köpkraften,

vilket i viss mån torde komma efterfrågan på de animaliska livsmedlen

till godo. De prishöjningar i konsumentledet för animaliska produkter,

vilka föranledas av prisöverenskommelsen för år 1952/53, torde därför

icke medföra någon större risk för fortsatt konsumtionsminskning.

Förslag till vissa författningsändringar.

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse framlagt förslag om ändringar i

gällande författningar rörande fodermedels- och mjölkregleringarna samt

i fråga om exporten och importen av olika produkter på jordbrukets område.

Innebörden av nämndens förslag framgår av efterföljande redogörelse

för detsamma.

1. Fodermedelsregleringen.

Nämnden har på denna punkt till en början erinrat om att den i skrivelse

till Kungl. Maj :t den 21 april 1951 rörande regleringsåtgärder på jordbrukets

område hemställt, bland annat, om tullfrihet tills vidare för varor,

som importeras under statistiskt nummer 181, d. v. s. »andra ej särskilt

nämnda slag av omalen spannmål», samt för korn och malt. Genom kungörelse

den 15 juni 1951 (nr 451) förordnade Kungl. Maj :t om tullfrihet

tills vidare för omalen spannmål, hänförlig till statistiskt nummer 181.

Samma dag förordnade Kungl. Maj :t genom kungörelse nr 452 om tullfrihet

tills vidare till och med den 30 september 1952 för korn, omalet (statistiskt

nummer 178) samt malt, även krossat (statistiskt nummer 195). Nämnden

har anfört, att det är sannolikt att, liksom innevarande regleringsår, viss

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

import av korn måste företagas även under 1952/53 som ersättning för

majs. Då världsmarknadspriserna fortfarande ligga avsevärt över de priser,

som man räknar med för sistnämnda regleringsår inom landet, har

nämnden ansett, att tullfriheten för korn och malt bör utsträckas att gälla

tills vidare även under tiden den 1 oktober 1952—den 30 augusti 1953.

2. Mjölkregleringen.

Nämnden har framhållit, att den i skrivelse den 29 december 1950 hemställt,

bland annat, att Kungl. Maj:t måtte i huvudsaklig överensstämmelse

med ett till skrivelsen fogat förslag utfärda förordning om ändrad lydelse

av förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde

och ost. Skrivelsen är i hithörande delar av följande lydelse.

Enligt Kungl. förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift ä

mjölk, grädde och ost kan särskild avgift (utjämningsavgift) upptagas för

mjölk, grädde och ost, som från mejeri levereras till annan än mejeri eller

av mejeri användes för tillverkning av andra varor än smör, grädde och ost.

Uppbörden av utjämningsavgifter omhänderhaves av Svenska mejeriernas

riksförening och avgiftsmedlen och deras avkastning skola återgå till mejerierna

i form av utjämningsbidrag för mjölk. Genom förordning den 2 juni

1950 (nr 474) har förordningen om utjämningsavgift förlängts att fr. o. in.

den 1 september 1950 gälla tills vidare. Enligt förordningen kan avgift sålunda

uttagas endast vid leverans av vara.

Den rikliga mjölktillförseln under 1949 ledde till en avsevärt ökad ostproduktion,

vilken medförde stora avsättningssvårigheter. I anledning härav

anhöll Svenska mejeriernas riksförening i en framställning den 26 november

1949, att statens livsmedelskommission ville medverka till upptagande av

en avgift på all vid mejeri från och med den 1 december 1949 tillverkad

ost. Genom att avgiften lades på tillverkningen i stället för på leveransen

skulle man vinna två önskvärda syften, nämligen dels att genom en snabb

åtgärd bemästra den svåra situation, som uppkommit genom osedvanligt

hög tillverkning och lagerhållning av ost, dels att motverka att avgiften på

ost träffade mejeriföretagen olika med hänsyn till deras lagringsmöjligheter.

Livsmedelskommissionen fann riksföreningens förslag välbetänkt.

Emellertid gav som nyss nämnts förordningen om utjämningsavgift icke

möjlighet att uttaga avgift på tillverkningen. Då snabb åtgärd syntes nödvändig,

var det icke möjligt att avvakta en ändring av sagda förordning,

enär härtill fordrades beslut av riksdagen. Livsmedelskommissionen fann

det därför nödvändigt att formellt uttaga avgiften med stöd av Kungl. kungörelsen

den 26 augusti 1948 angående pristillägg för mjölk m. in., oaktat

meningen var att avgiftsmedlen skulle komma riksföreningen och mejerierna

till godo.

Tillverkningsavgift på ost uttages icke efter den 31 augusti 1950. Emellertid

kunna fortfarande i samband med jordbruksregleringen situationer uppkomma,

då snabba ingripanden fordras för att åstadkomma en lämplig

avvägning av produktionen av olika mejeriprodukter. Möjlighet att uttaga

tillverkningsavgift på ost bör därför alltjämt finnas. Från svenska mejeriernas

riksförenings sida har även uttalats, att det av redovisningstekniska

skäl kan visa sig lämpligare att beträffande ost lägga utjämningsavgiften

på tillverkningen än på försäljningen. Det formella stödet för en bestäminelse

härom bör emellertid erhållas genom ändring av förordningen om

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

utjämningsavgift. En ändring i förordningens 6 § bör vidtagas så att utjämningsavgift

skall kunna uttagas, på sätt nu sker, beträffande mjölk och

grädde på levererad vara och beträffande ost, på antingen tillverkad eller

levererad vara. Den föreslagna ändringen betingas av att utjämningsbidrag

bör kunna lämnas även för mejeriprodukter.»

Efter att ha erinrat om att ifrågavarande framställning hittills icke föranlett

någon Kungl. Maj :ts åtgärd har nämnden anfört, att de skäl, som

åberopats till stöd för densamma, enligt nämndens mening alltjämt äga

giltighet. Nämnden har emellertid ansett, att nämnda förordning borde ändras

på ytterligare en punkt. Härom har nämnden anfört följande.

Enligt 3 § i förordningen skall för grädde utjämningsavgift utgå med

högst 50 öre per kilogram. Vid tidpunkten för förordningens tillkomst var

tillverkningen och försäljningen av grädde på grund av då gällande bestämmelser

begränsad till sådan med en fetthalt av högst 15 procent (tunn

grädde). Det i förordningen angivna högsta avgiftsbeloppet bestämdes med

hänsyn till den då gällande fetthaltsbegränsningen. Bestämmelserna om

sagda begränsning äro numera upphävda genom kungörelsen den 8 juli

1949, nr 441. Då avgiftens maximibelopp som ovan nämnts avser tunn

grädde torde enligt grunderna för stadgandet hinder visserligen icke möta

att för grädde med avsevärt högre fetthalt uttaga en i proportion till fetthaltshöjningen

ökad avgift. Ur formell synpunkt torde det emellertid vara

lämpligt, att detta utsäges i förordningen.

Vid övervägande av förslag till ändring av förordningen i denna del har

nämnden efter samråd med Svenska mejeriernas riksförening funnit lämpligt,

att det högsta belopp, som enligt förordningen må uttagas i utjämningsavgift

för mjölk, grädde och ost, skall bestämmas med hänsyn till

mjölkfettsinnehållet i varan. Det högsta belopp, vartill avgiften må fastställas,

synes kunna bestämmas till 40 öre per 100 gram mjölkfett, som

innehålles i varan. Nämnden förutsätter givetvis, att en så avfattad bestämmelse

icke skall utgöra hinder för nämnden att, såsom för närvarande sker,

bestämma avgiften till visst belopp för vara med viss lägsta fetthalt.

Nämnden har sålunda ansett, att jämväl 3 § i förordningen bör ändras.

Nämnden har till skrivelsen fogat ett författningsutkast med de av nämnden

föreslagna ändringarna.

3. Exportregleringen.

På denna punkt har nämnden till en början erinrat om att i 1947 års

riksdagsbeslut angående riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken

m. m. förutsatts, att Kungl. Maj :t eller det centrala regleringsorganet skall

äga befogenhet att genom reglering av exporten vidtaga de begränsningar

i denna, som kunna anses erforderliga för att hindra den inhemska producentprisnivån

att stiga över importgränsen (prop. nr 75/1947, s. 390). Med

importgränsen avses den inhemska producentprisnivå, som statsmakterna

stödja för att bereda jordbruket full lönsamhet. I fråga om exportregleringen

har nämnden i övrigt hänvisat till följande uttalanden i propositionen

nr 75/1947.

Jordbrukskommittén har uttalat (s. 62).

»Några begränsningar i fråga om rätten att exportera jordbruksprodukter

böra i allmänhet ej förekomma, utan jordbruket bör, som nyss nämnts, ha

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

frihet att avgöra om det vill sälja sina produkter inom landet eller till export.

Exportmöjligheterna böra dock ej få användas för att åstadkomma en

höjning av den inhemska producentprisnivån över importgränsen. Om så

skulle bliva fallet, bör det allmänna ha rätt att begränsa exporten. Sådan

begränsning bör för övrigt kunna vidtagas ej blott om den inhemska producentprisnivån

i det ögonblick, då exporten skall ske, ligger på eller över

importgränsen utan även om den inhemska producentprisnivån i sagda,

ögonblick ligger ett stycke under importgränsen men det redan då framstår

som sannolikt, att den inhemska producentprisnivån, om exporten tillätes,

längre fram under en mera betydande del av regleringsåret kommer att

ligga över den fastställda importgränsen. Därest åtgärder måste vidtagas

för att begränsa exporten, böra dessa åtgärder få formen av en licensiering

av densamma.»

Departementschefen har i denna del yttrat, bland annat, (s. 390).

»Därest utlandspriserna ligga över importgränsen eller import ej kan

ske, saknas den möjlighet att bromsa en prisstegring å den inhemska marknaden,

som ett lättande av importrestriktionerna eljest utgör. På sätt kommittén

framhållit kan det emellertid ej anses rimligt om jordbruket, förutom

att detsamma normalt åtnjuter ett importskydd för att den däri arbetande

befolkningen skall kunna uppnå en inkomstnivå, som är likvärdig

med andra befolkningsgruppers, jämväl skulle äga vid tillfällen, då prisnivån

å världsmarknaden mera tillfälligt ligger över den inhemska producentprisnivå,

som erfordras för att bereda jordbruket en dylik lönsamhet,

begagna sig av denna stegring av världsmarknadens prisnivå för att uppnå

högre priser på den inhemska marknaden. I fråga om sådana produkter,

där risk för en dylik prisstegring kan tänkas komma att föreligga, torde

därför böra finnas möjlighet att begränsa exporten i den mån så behövs för

att hindra att den inhemska producentprisnivån skall stiga över importgränsen.

I de regleringsfullmakter, som böra tillkomma Kungl. Maj :t eller

det centrala regleringsorganet, torde därför böra ingå befogenhet att genom

reglering av exporten vidtaga de begränsningar av denna, som kunna anses

erforderliga för sagda ändamål.»

Nämnden har vidare erinrat om att föredragande departementschefen i

proposition nr 245/1950 (s. 70) uttalat, att Kungl. Maj :t redan från och

med regleringsåret 1951/52 borde äga att, i den mån så visade sig erforderligt,

förordna om uttagande av sådana export- och importavgifter å jordbruksprodukter,

som enligt 1947 års riksdags principbeslut angående riktlinjerna

för jordbrukspolitiken skola kunna användas såsom medel i prisregleringsverksamheten.

I fråga om regleringen av införseln av jordbruksprodukter

har i förordning den 8 juni 1951 (nr 379) givits generella bestämmelser,

genom vilka Kungl. Maj :t bemyndigats att uttaga införselavgifter.

Några liknande generella bestämmelser rörande utförselavgifter finnas däremot

icke.

De författningsbestämmelser, enligt vilka exportreglering nu kan ske inom

nämndens område, har nämnden redovisat i särskilda punkter, vilkas innehåll

återges i det följande.

A. Kungörelsen den !) juni 1950 (nr 325) angående allmänt exportförbud.

Enligt denna kungörelse får utförsel av varor tills vidare icke äga rum med

mindre tillstånd därtill (exportlicens) meddelats av central myndighet. I

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

fråga om vissa varuslag ha generella undantagsbestämmelser givits. Nämnden

är licensmyndighet i fråga om de varor, som ha betydelse för jordbruksregleringen.

Kungörelsen innehåller inga bestämmelser om att exportavgift

skall kunna uttagas. Kungörelsen är av krisnatur, medan exportreglering

på jordbrukets område enligt förenämnda riksdagsbeslut skall kunna äga

rum även under normala tider.

B. Kungl. brev till statskontoret den 28 juni 1935 angående fortsatta stödåtgärder

på äggmarknadens område. I detta brev ha meddelats bestämmelser

som möjliggöra en utjämning av inhemska priser och priserna i utlandet.

I den mån så prövas erforderligt för vinnande av önskvärd avlastning

av den svenska marknaden för hönsägg eller till förhindrande av alltför

starka växlingar i utförseln av nämnda varor äger nämnden sålunda till den,

som erhållit tillstånd till utförsel av viss kvantitet ägg, utbetala ett med hänsyn

till prisläget å exportmarknaden jämfört med prisläget å den inhemska

marknaden av nämnden bestämt pristillägg. Beloppet av pristillägget per

kilogram ägg skall fastställas särskilt för varje exportmarknad och varje

gång för viss tidsperiod. Pristillägg har i stor utsträckning utgått under

1930-talet och senast under år 1949.

Å andra sidan kan i vissa fall avgift uttagas vid exporten. Härom stadgas

i brevet följande. Den som erhåller utförseltillstånd är skyldig att, därest

för någon vecka ett av jordbruksnämnden beräknat medelnettoexportpris

för ägg överstiger ett av nämnden beräknat medelpartipris för ägg i Sverige,

för vart kilogram under veckan exporterade ägg inom 14 dagar efter veckans

utgång å statsverkets checkräkning för statskontorets räkning till riksbanken

inbetala ett av nämnden fastställt belopp, motsvarande skillnaden mellan,

å ena sidan, medelnettoexportpriset efter avdrag av exportkostnader och

skälig handelsvinst samt, å andra sidan, medelpartipriset.

De i nämnda brev upptagna bestämmelserna grunda sig på beslut av 1934

års riksdag (prop. nr 257/1934).

Exportavgift enligt dessa bestämmelser har i stor utsträckning uttagits

under senare år. Sedan Sveriges export- och importförening för ägg, förening

u. p. a., bildats såsom centralt organ för utrikeshandeln med ägg, har

nämnden med stöd av beslut av Kungl. Maj :t den 10 november 1950 bemyndigat

denna förening att enligt givna direktiv handha frågorna om avgifter

och bidrag vid export av ägg.

C. Kungörelsen den 31 mars 1950 (nr 156) angående utjämningsavgift vid

utförsel av vissa varor. Enligt denna kungörelse uttagas utjämningsavgifter

vid utförsel av vissa till nämndens verksamhetsområde hörande varor. Avgifterna

upptagas för att utjämna de bidrag, som enligt beslut av Kungl.

Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av nämnden utgå av allmänna

medel vid försäljning av varorna inom landet. Avgift utgår högst

med belopp, motsvarande de bidrag av allmänna medel, som beräknas ha

utgått för det för utförsel avsedda varupartiet, eller, i fall då bidrag lämnas

vid import av varor av samma eller likvärdigt slag, skillnaden mellan det

beräknade återanskaffningspriset och det vid exportillfället gällande priset

på den inhemska marknaden.

De varor, för vilka utjämningsavgift enligt denna kungörelse kan uttagas,

finnas angivna i bilaga till nämndens cirkulär nr 118/1951.

Nämnden har i skrivelse till Kungl. Maj :t den 21 april 1951 lämnat en

redogörelse för motiven till och tillämpningen av denna kungörelse.

Även om exporlförbudskungörelsen icke kan väntas bli upphävd inom

den närmaste tiden, har det synts nämnden lämpligt att som grund för den

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

43

av 1947 års riksdagsbeslut avsedda exportregleringen antages en särskild

författning, avsedd att gälla även under normala tider. Frågan härom är enligt

nämndens mening nu särskilt aktuell på grund av att statens handelsoch

industrikommission och nämnden beslutat föreslå ytterligare importfrilistning

av ett stort antal varor. Vidare överväges såväl inom kommissionen

som nämnden ytterligare frilistning även på exportsidan. I samband

härmed ha nämnden och kommissionen enats om att de varor, som äga

samband med den statliga regleringen på jordbrukets område och icke nu

ansetts kunna frilistas, böra överföras till speciella import- och exportförfattningar

avseende jordbruksregleringsvarorna. Nämnden har ansett det

lämpligt att på detta sätt avskilja sådana varor, för vilka export- och importreglering

enligt 1947 års riksdagsbeslut blir aktuell även när den krisbetonade

regleringen på utrikeshandelns område helt upphör. På grund härav

har nämnden ansett, att en särskild förordning angående regleringen av

utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m. borde antagas.

I denna författning borde bestämmelser givas om skyldighet att söka

licens vid export av sådana varor som beröras av jordbruksregleringen.

Härvid borde emellertid tillståndsmyndigheten bemyndigas att medgiva såväl

generella som mera speciella undantag från licensskyldigheten. Vidare

syntes det lämpligt att i förordningen generella bestämmelser gåves om rätt

för Kungl. Maj:t att förordna om uttagande av utförselavgifter i den mån

sådana ansåges nödvändiga för genomförandet av jordbruksregleringen. Avgifter

vid utförsel kunde nu i viss utsträckning uttagas enligt nyssnämnda

kungörelse om utjämningsavgifter. Nämnden har emellertid erinrat om att

denna kungörelse är tillämplig endast i fall, då subvention i en eller annan

form lämnas för varan eller en vara av likvärdigt slag. Det har dock synts

nämnden lämpligt, att exportavgifter skola kunna uttagas även om förutsättningarna

härför enligt kungörelsen om utjämningsavgift icke äro förhanden.

Sålunda kan det enligt nämnden vara önskvärt att i vissa fall åstadkomma

exportbegränsning genom avgiftsbeläggning i stället för genom

kvantitativ exportreglering.

I fortsättningen har nämnden hänvisat till ett till dess skrivelse fogat utkast

till förordning angående reglering av utförseln av vissa levande djur

och jordbruksprodukter in. m. Nämnden har framhållit, att de föreslagna

bestämmelserna i utkastet så nära som möjligt anslutits till de bestämmelser,

som i fråga om införsel gälla enligt förordningen den 8 juni 1951 (nr

379) angående reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

in. in.

Nämnden har vidare anfört, att om den föreslagna förordningen utfärdas,

det tidigare omnämnda Kungl. brevet i vad det avser exportavgifter å hönsägg

torde böra upphävas. Om nämnden skulle finna behov föreligga av att

uttaga utförselavgift för hönsägg eller andra i bilagan till förordningen angivna

varor, borde det få ankomma på nämnden att hos Kungl. Maj :t göra

framställning härom. Kungörelsen angående utjämningsavgift vid utförsel

borde tills vidare bibehållas.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Vid tillämpningen av den föreslagna förordningen borde enligt nämnden

i största möjliga utsträckning generella utförseltillstånd böra givas exempelvis

till sådana import- och exportföreningar, som med statsmakternas

godkännande bildats för att handha import och export av vissa jordbruksprodukter.

I den mån exportreglering, på grund av det utländska prisläget

eller av andra skäl, ej komme att behövas för viss vara, borde vidare undantag

från förordningen medgivas.

I en särskild till författningen hörande förteckning har upptagits de djur

och produkter, för vilka enligt nämndens uppfattning exportreglering kan

bli erforderlig även under normala tider. Det må anmärkas, att linfrö och

linolja icke medlagits i förteckningen. Detta sammanhänger med att i ett

samtidigt härmed framlagt förslag till regleringsanordningar på fettvaruområdet

förutsatts, att den inhemska linodlingen icke skall bli föremål för

det stöd, som avses skola lämnas för annan oljeväxtodling inom landet.

Skulle emellertid Kungl. Maj :t i detta avseende vara av annan mening,

borde givetvis förteckningen utökas att även omfatta linfrö och linolja.

4. Införselregleringen.

Nämnden har framhållit, att som bilaga till förordningen den 8 juni 1951

(nr 379) angående reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

in. m. i en förteckning upptagits de djur och varor, förordningen

skall gälla. Av skäl som nämnden under avsnittet rörande exportreglering

anfört har den ansett att även denna förordning borde omfatta

samtliga icke frilistade djur och jordbruksprodukter, som äro av betydelse

för den statliga regleringsverksamheten på jordbrukets område. I anledning

härav borde den vid förordningen fogade förteckningen utökas med ett

antal varuslag. Nämnden har påpekat, att linolja och linfrö icke medtagits

i bilagan, av samma anledning som förut angivits vid behandlingen av

exportregleringen. Nämnden har vidare påpekat, att vissa vallväxtfröer upptagits

i den till den föreslagna utförselförordningen hörande förteckningen,

medan samma fröer icke återfinnas i motsvarande förteckning vid införselförordningen.

Anledningen härtill är enligt nämnden att lantbruksstyrelsen

är tillståndsmyndighet i vad avser införsel av dessa varor medan nämnden

är sådan myndighet i fråga om utförseln.

Vidare har nämnden anfört, att från tullverkets sida föreslagits viss

redaktionell ändring till förtydligande av 4 § andra stycket a) och 6 § andra

stycket i förordningen. De ifrågasatta ändringarna i dessa stadganden och

förteckningen ha av nämnden införts i ett till skrivelsen fogat författningsutkast.

Enligt nyssnämnda förslag av fettråvarukommittén skall införseln av

fettämnen regleras genom en förordning angående reglering av införseln av

fettråvaror och fettvaror m. m. Nämnden har framhållit, att kommitténs

utkast till sådan förordning innefattar möjlighet att uttaga införselavgift.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. 45

Nämnden har till slut sammanfattat sitt förslag till författningsändringar

på följande sätt.

Förslaget innebär:

att kungörelsen den 15 juni 1951 (nr 452) angående tullfrihet under viss

tid för korn och malt erhåller fortsatt giltighet tills vidare till och med den

30 augusti 1953;

att förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde

och ost ändras i huvudsaklig överensstämmelse med nämndens utkast;

att förordning angående reglering av utförseln av vissa levande djur och

jordbruksprodukter in. in. utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med

nämndens utkast;

att 6 § i kungörelsen den 31 mars 1950 (nr 156) angående utjämningsavgift

vid utförsel av vissa varor ändras så till vida att första stycket utgår

och i andra stycket orden »även i fall som ej avses i första stycket» borttagas;
samt

att förordningen den 8 juni 1951 (nr 379) angående reglering av

införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. in. ändras på

sätt framgår av nämndens författningsutkast.

Brödsädsregleringen.

Om försörjningsläget beträffande brödsäd har jordbruksnämnden till en

början framhållit, att övergångslagren inom landet den 1 september 1952

kunna beräknas uppgå till omkring 300 000 ton kvarnduglig vara, varav

150 000 ton höstvete eller utländskt vete, 100 000 ton svenskt vårvete och

50 000 ton råg. Häri innefattas kvarnarnas lager av brödsäd av gammal

skörd ävensom cirka 30 000 ton utländskt vete, som Svenska spannmålsaktiebolaget

torde komma att inköpa för leverans före den 1 september

1952. Storleken av 1952 års brödsädsskörd har på basis av beräkningarna

i jordbrukskalkylen uppskattats till en kvantitet, som vid normalskörd

skulle med omkring 25 000 ton understiga försörjningsbehovet. Nämnden

har emellertid framhållit, att denna uppskattning bygger på mycket osäkra

förutsättningar i fråga om övervintring och skördeutbyte ävensom om vårveteodlingens

areal. Såvida inga svartrostangrepp inträffa innevarande år,

anser sig nämnden dock icke böra räkna med att bristen blir större än

75 000 ton.

Någon större risk för en omfattande utfodring av brödsäd torde enligt

nämndens uppfattning icke föreligga, eftersom man räknar med en ökad

fodersädsodling.

I en till jordbruksnämnden ingiven, den 28 februari 1952 dagtecknad skrivelse

har Svenska spannmålsaktiebolaget redogjort för sina synpunkter på

bland annat brödsädsregleringen under nästa produktionsår. Skrivelse torde

som bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga 7). I skrivelsen har bolaget

erinrat om att regleringsåtgärderna på de områden, som beröra bolagets

verksamhet, varit utformade på i stort sett oförändrat sätt alltsedan konsumtionsåret

1950/51. I fråga om brödsäden innebär detta, att spannmålshandlare

och kvarnar genom avtal med bolaget förbundit sig att till jordbrukarna

erlägga vissa under konsumtionsåret successivt stigande garanti
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

priser, vilka priser äro hänförliga till ett visst mindre antal prisorter. Bolaget

å sin sida har genom nämnda avtal åtagit sig att den 1 juni 1952 inlösa

all till bolaget från handeln och industrien hembjuden brödsäd. Dessutom

skall bolaget till priser, som med 1 krona 50 öre per deciton överstiga garantipriserna

till jordbrukarna, vid behov samt i mån av tillgång tillhandahålla

kvarnindustrien brödsäd. Dessa priser gälla emellertid i regel i vissa

importhamnar, från vilka industrien alltså i allmänhet har att bära fraktkostnaderna.

På grund av den svaga kvaliteten hos 1951 års brödsädsskörd

blev det nödvändigt att i väsentliga stycken uppmjuka de vanligen gällande

kvalitetsbestämmelserna och prisregleringsskalorna. Dessutom måste bolaget

med hänsyn till den inom landet osedvanligt ojämna tillgången på

svenskodlad brödsäd av kvarnduglig kvalitet lätta något på de bestämmelser,

som principiellt skolat tillämpas vid bolagets försäljning till kvarnindustrien

av sådan brödsäd.

Trots vad sålunda och i övrigt anförts har bolaget ansett sig kunna konstatera,

att regleringsåtgärderna i stort sett utfallit väl. Några i princip

ändrade regleringsbestämmelser äro därför enligt dess mening icke erforderliga

eller ur dess synpunkt önskvärda. Därvid har bolaget dock utgått

ifrån att vid någorlunda normala skördeförhållanden inom landet de för

1951 års skörd tillämpade särskilda kvalitets- och prisregleringsskalorna

skola slopas samt en återgång ske till i dessa avseenden tidigare gällande

bestämmelser.

I detta sammanhang har bolaget redogjort för vissa från kvarnindustriens

sida framförda önskemål. Härvid har bolaget anfört följande.

Från kvarnindustriens sida har det framhållits, att de generella bestämmelser,

vilka innebära, att bolagets försäljningar av såväl svensk som importerad

brödsäd skola kostnadsberäknas som vore de företagna från vissa

bestämda importhamnar, för inlandskvarnarna utgöra en icke rättvis belastning,

samtidigt som inlandsspannmålen i allmänhet icke belastat bolaget

med häremot svarande kostnader. Det har ock framhållits, att det förhållandet,

att vissa prisorter, vilka onekligen äro hamnplatser, icke av bolaget

betraktas som importhamnar för brödsäd, emellanåt åstadkommit vissa egendomliga

konsekvenser, vilka äro särskilt påtagliga i Skåne och Halland. Sålunda

äro exempelvis Hälsingborg och Halmstad prisorter och kvarnarna

därstädes äro därför enligt sin åtaganden mot bolaget skyldiga att för

svenskodlad brödsäd erlägga de fastställda garantipriserna, samtidigt som

de för från bolaget inköpt brödsäd, antingen denna är svensk eller importerad,

äro skyldiga betala de för bolagets försäljning i importhamn fastställda

priserna ökade med fraktkostnaden från närmaste importhamn, som

i nämnda fall är Malmö.

Enligt bolagets mening äro båda de från kvarnindustriens sida framförda

synpunkterna beaktansvärda. Redan vid ett normalt skördeutfall inom landet

är det nämligen med hänsyn till de för närvarande ringa höstsädsarealerna

möjligt, att inlandskvarnarna i vissa fall kunna bliva missgynnade.

Emellertid synes den närmare behandlingen av denna fråga kunna

anstå intill dess skördeutfallet kan närmare överblickas. Av principiell betydelse

är däremot det andra spörsmålet, nämligen det om importhamnarna

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

47

och prisorterna. För sitt vidkommande anser bolaget, att antalet prisorler

i Skåne och även i Halland blivit för stort för att regleringsapparaten skall

fungera tillfredsställande. Inom övriga delar av landet äro samtliga prisorter

samtidigt importhamnar. Då det vidare torde medföra mycket obetydligt

ökade kostnader för bolaget, om Landskrona, Hälsingborg och Halmstad

medtagas som importhamnar för brödsäd, vill bolaget förorda en utvidgning

av antalet importhamnar att omfatta även dessa prisorter.

I sin skrivelse har bolaget även upptagit frågan om en utökning av antalet

prisorter för brödsäd. Efter att ha erinrat om att yrkande om dylik utökning

bland annat framställts i motionerna I: 232 och II: 306 till årets

riksdag har bolaget framhållit som sin mening, att en utökning i hög grad

skulle försvåra bibehållandet av de nu tillämpade regleringsanordningarna.

Bolaget har anfört härom.

Sålunda skulle bolaget vid en utökning av antalet prisorter icke kunna tilllämpa

de nuvarande reglerna för försäljning av bolaget tillhörig brödsäd, som

by§§a Pa den förutsättningen, att inlandskvarnarna som regel erhållit sin

svenskodlade brödsäd till lägre priser än kustkvarnarna. Prisorter inne i

landet skulle nämligen innebära, att priserna å den inhemska brödsäden

inne i landet lyftas upp till samma nivå som vid kusten, där all mer betydande

kvarnindustri är belägen. I stället torde bolaget då få övergå till

det tidigare tillämpade systemet att bära praktiskt taget alla fraktkostnader

för till industrien från såväl bolaget som handeln försåld brödsäd. I ovan

berörda motioner föreslås bl. a., att Visby skall göras till prisort. Ur de

synpunkter bolaget nyss anfört, spelar det måhända icke någon annan större

praktisk roll, om Gotland får en prisort, än att bolaget får betala transporterna

till fastlandet av Gotlandsspannmålen. Ur principiell och jordbrukspolitisk

synpunkt synes det dock svårt att enbart förklara Visby som prisort,

ty Visby torde ur här ifrågavarande synpunkt icke ha något företräde

framför vissa orter i de av motionärerna nämnda länen, beträffande vilka

bolagets betänkligheter gälla i full utsträckning.

Bolaget har vidare anfört, att frågan om ett större antal prisorter aktualiserar

en omläggning av nuvarande system med fasta, successivt stigande

garantipriser till ett inlösningsförfarande, som skulle innebära, att bolaget

först i slutet av ett konsumtionsår efter hembud inköper kvarliggande brödsädspartier.

Emellertid har bolaget funnit det mest ändamålsenligt att bibehålla

de nuvarande regleringsanordningarna.

Slutligen har bolaget framhållit, att de berörda spörsmålen äro av sådan

art, att de knappast kunna avgöras, förrän de inhemska skördeförhållandena

kunna börja överblickas. Likaså är det av betydelse, huru möjligheterna

till fortsatt spannmålsimport komma att gestalta sig.

Till spannmål sbolagets skrivelse den 28 februari 1952 hade fogats ett särskilt

yttrande av herr Näsgård, som ansett att — under förutsättning av en

någorlunda god skörd — en anordning med inlösningsförfarande och stödköp

i första hand borde komma i fråga vid utformningen av regleringssystemet

för brödsäd, varjämte han uttalat sig för en ökning av antalet prisorter.

Jordbruksnämnden har anslutit sig till bolagets uppfattning, att regle
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

ringsbestämmelserna i stort sett böra utformas på samma sätt som under

innevarande regleringsår. Det synes nämnden därvid lämpligt att genomföra

den av bolaget föreslagna anordningen, att samtliga prisorter skola betraktas

som importhamnar. Skulle utsikterna för 1952 års skörd komma att avsevärt

förbättras, torde dock Kungl. Maj :t böra ha riksdagens bemyndigande

att övergå till ett sådant inlösningsförfarande, som berörts i bolagets skrivelse.

Den närmare utformningen av förfarandet bör enligt nämnden anstå

till en senare tidpunkt, då bättre kännedom erhållits rörande skördeutsikterna.

Beträffande frågan om utökningen av antalet prisorter har nämnden

framhållit, att denna i skilda sammanhang diskuterats alltsedan prisorterna

för regleringsåret 1950/51 begränsades till ett antal kustorter; önskemål

om en utökning hade även framförts från jordbrukarnas sida i samband

med överläggningarna om prissättningen på brödsäd av 1952 års skörd. I

detta sammanhang har nämnden vidare anmält en framställning den 1 april

1952 av Ölands ortsförbund av Riksförbundet Landsbygdens folk om införandet

av en prisort på Öland. Efter att ha erinrat om att jordbruket vid

omläggningen 1950/51 genom en höjning av grundpriserna erhöll kompensation

för den genomsnittliga inkomstminskning, som beräknades bli en följd

därav, har nämnden bestämt avstyrkt, att antalet prisorter utökas. Därvid

har nämnden anfört bland annat följande.

Såväl från nämndens som från bolagets sida har tidigare många gånger

framhållits, att en utökning av antalet prisorter måste komma att medföra

en stor regleringsapparat, enär ersättningar för fraktkostnader skulle bli

nödvändiga i betydligt större utsträckning än vad som nu är fallet. Kostnaderna

för administration och för ökade fraktersättningar skulle icke stå i

rimlig proportion till den eventuella fördelen för de jordbrukare, som skulle

ha något att vinna på en utökning av antalet prisorter. Såsom bolaget i sitt

yttrande påpekat skulle en eventuell omläggning av systemet medföra konsekvenser

även i fråga om bolagets försäljning till kvarnarna. Förenämnda

kostnadsökningar begränsas sålunda icke till de brödsädskvantiteter, som

jordbrukarna inom berörda områden saluföra. Vidare må påpekas, att om

en ort, dit brödsäd icke naturligt skall dragas, blir prisort, medför detta

utan tvivel att transporter verkställas på ett mindre rationellt sätt, vilket i

sista hand för konsumenterna måste medföra kostnadsfördyringar.

Med de priser som av nämnden föreslås för brödsäd av 1952 års skörd

synes dessutom fördelen för jordbrukarna i inlandet av ett större antal

prisorter komma att bliva förhållandevis obetydlig. Även om vinsten på sina

håll skulle uppgå till omkring 1 krona per deciton utgör detta endast 2 procent

av priset. Vinsten måste också ses mot bakgrunden av den prishöjning

av 20—23 kronor per deciton, som ägt rum under loppet av två år. Det må

i detta sammanhang nämnas, att skillnaden i odlarpris för fodersäd mellan

överskotts- och underskottsområden innevarande regleringsår uppgått till

cirka 10 procent. Brödsädsodlingen kan sålunda inom de berörda områdena

även med nuvarande system anses starkt gynnad i förhållande till fodersäd,

för vilken prisbildningen är fri.

Vidare må framhållas, att anledningen till att ett system med ett flertal

prisorter även i inlandet tidigare ansågs motiverat var att man då hade

leveranstvång för brödsäd, innebärande förbud mot utfodring även för od
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

laren själv. När leveranstvånget hävdes var det naturligt att slopa även

inlandsprisorterna, vilka voro av ren kriskaratkär.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit har nämnden bestämt avvisat

förslaget om utökning av antalet prisorter, särskilt såvitt avser prisorter i

inlandet. Att övergå till ett inlösningssystem anser nämnden ej heller för

närvarande tillrådligt, eftersom utsikterna för 1952 års brödsädsskörd snarast

äro sådana att densamma ej kan antagas komma att täcka behovet.

I fråga om förslaget att införa en prisort på Gotland har nämnden — under

förutsättning att det gäller endast särbestämmelser för Gotlands del

utan konsekvenser för andra i viss mån lika avlägsna områden på fastlandet

— förklarat sig kunna intaga en välvilligare ställning. Nämnden har

anfört härom.

I sin skrivelse påpekar bolaget, att olägenheterna av ett utvidgat prisortssystem

icke äro så betydande om frågan kan begränsas till att införa eu

prisort på Gotland. Kvarnindustrien på denna ö är nämligen av så ringa

omfattning, att några komplikationer i fråga om bolagets försäljningar icke

skulle ifrågakomma. Från jordbrukets förhandlingsdelegation har särskilt

starkt framhållits önskemålet om att i någon form möjliggöra en för odlarna

fördelaktigare avräkningsmetod för den gotländska brödsäden än vad

som är möjligt med nuvarande system. Därvid har påtalats öns isolerade,

läge, vilket gör att praktiskt taget all på ön producerad brödsäd måste bli''

föremål dels för transport till hamn, dels transport från gotlandshamn till

fastlandet, vartill kommer omlastningskostnader i samband med lastningen

till fartyg. I samband därmed har även påpekats att de gotländska jordbrukarna

få vidkännas höga transportkostnader för gödningsämnen och fodervaror.

Enligt den uppgörelse som träffats mellan Sveriges segelfartygsförening

och Betraktarnas intresseförening uppgives transportkostnaden från gotlandshanmar

till närmaste prisort på fastlandet, Norrköping, utgöra 1 krona

15 öre per deciton. Till Stockholm är fraktkostnaden obetydligt dyrare

(skillnaden torde endast uppgå till 2 å 3 öre per deciton). I transportkostnaden

bör även inräknas assurans och risk för resesvinn, vilket, räknat

efter ett spannmålspris på 50 å 55 kronor per deciton, kan uppskattas till

15 å 20 öre. Omlastningskostuaderna i samband med lastningen i fartyg

kan beräknas utgöra 30 å 40 öre per deciton. Sammanlagt bli dessa kostnader

alltså 1 krona 60 öre å 1 krona 75 öre per deciton. Härav kan det synas

skäligt att lämna ersättning dels för omlastningskostnaderna, vilka såsom

framhållits icke kunna undvikas, dels för en del av fraktkostnaderna, förslagsvis

en tredjedel av dessa eller avrundat 35 öre per deciton, varigenom

det sammanlagda bidraget skulle komma att utgöra 75 öre per deciton. Det

förutsättes då, att spannmålsbolaget för all brödsäd som transporteras från

Gotland lämnar transportbidrag med 75 öre per deciton och att den gotländska

spannmålshandeln förbinder sig att vid avräkning med jordbrukarna

icke tillämpa högre prisortsavdrag än verkliga fraktkostnaderna till

närmaste prisort med avdrag av sagda bidrag. Det totala saluöverskottet av

brödsäd på Gotland brukar uppgå till i runt tal 10 000 ton, vilket skulle

innebära att den sammanlagda utgiften för bolaget för dessa transportbidrag

kan beräknas uppgå till omkring 75 000 kronor. Administrationen

av utbetalningarna blir ej heller särskilt betungande.

Såsom ovan anförts bar från Ölands ortsförbund av Riksförbundet Landsbygdens

folk gjorts eu framställning, att nämnden även i fråga om Öland

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 236.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

skulle medverka till ett lägre prisortsavdrag. Öland är ju i viss mån isolerat

på samma sätt som Gotland. Härvid är dock enligt nämnden att märka, att

fraktkostnaderna från Öland till närmaste prisort och kvarnplats, Kalmar,

är betydligt lägre än motsvarande kostnader från Gotland. De prisortsavdrag,

som tillämpats innevarande år, ha sålunda varit i Färjestaden 65 öre

och i Borgholm, Mörbylånga och Stora Rör 75 öre per deciton. Även om en

särbestämmelse om transportbidrag för Gotland med 75 öre per deciton

genomföres, komma sålunda odlarna på Gotland att snarast erhålla lägre

pris för brödsäden än ölänningarna. Med hänsyn härtill har nämnden ansett

sig icke kunna tillstyrka att ersättning lämnas för transport av brödsäd

från Öland.

Slutligen har nämnden förklarat, att därest riksdagen, mot nämndens och

bolagets bestämda avstyrkan, skulle besluta att införa prisorter även i inlandet,

nämnden för sin del vill biträda bolagets förslag om att oberoende

av skördeutfallet övergå till ett system med successivt stigande minimipriser

samt ett inlösningsförfarande vid lämplig tidpunkt på sommaren 1953. Brödsädshandeln

kan då ostört fortgå fram till inlösendagen.

Vad härefter angår priserna på brödsäd av 1952 års skörd har nämnden

i skrivelse till Kungl. Maj :t den 26 februari 1952 föreslagit, att dessa skulle

höjas med 10 kronor per deciton utöver motsvarande priser för 1951 års

skörd. Nämnden hade därvid förutsatt, att de kvalitetsbestämmelser och

prisregleringsskalor, som tidigare gällt för 1950 års skörd men som tillfälligt

ändrats innevarande regleringsår, skulle återinföras. Vidare hade

förutsatts, att handeln och kvarnarna skulle åläggas inbetala prisstegringsavgift

för lager av gammal skörd i samband med prishöjningen.

Beträffande de överväganden, som legat till grund för detta förslag, torde

jag få hänvisa till följande sammanfattning ur skrivelsen den 26 februari

1952.

Om Sveriges brödsädsförsörjning regleringsåret 1952/53, under förutsättning

av normala förhållanden i fråga om övervintring och skördeutfall,

skall kunna tryggas utan avsevärd import från utlandet, är det med hänsyn

till den låga höstvetearealen nödvändigt, att vårvete odlas i samma utsträckning

som år 1951.

Det synes uppenbart, att beslutade eller blivande prishöjningar på fläsk

komma att påverka foderpriserna. I varje fall komma jordbrukarna vid

planeringen av sin spannmålsodling att räkna med ett pris på fodersäd,

motsvarande förädlingsvärdet vid fläskproduktion. Vetepriset måste fastställas

med beaktande härav samt med hänsynstagande till det främst på

grund av rostskadorna otillfredsställande utfallet av 1951 års vårveteskörd.

Odlarna böra därför garanteras ett överpris på vårvete i förhållande till

andra vårsådda grödor. För att en oförändrad odlingsareal skall kunna

ernås, erfordras enligt nämndens mening en höjning av vårvetepriset med

åtminstone 10 kronor per deciton.

En höjning av vårvetepriset föranleder vissa konsekvenser beträffande

prissättningen på det höstvete, som redan såtts. Av olika skäl bör en höjning

av vårvetepriset med 10 kronor per deciton medföra en lika stor höjning

för höstvete. Jordbrukets förhandlingsdelegation har biträtt nämndens förslag

om angiven höjning av vetepriset.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

En höjning av vetepriset anser nämnden även böra medföra en justering

uppåt av rågpriset. Enligt nämndens uppfattning finnas emellertid skäl för

att prishöjningen göres något mindre för råg än för vete. Förhandlingsdelegationen

har anfört, att prissättningen på råg ej kan inverka på odlingen

under innevarande regleringsår, eftersom vårråg odlas i mycket begränsad

omfattning. Med hänsyn härtill har delegationen föreslagit, att även

priset på råg nu skall höjas med 10 kronor per deciton. Delegationen har

samtidigt förklarat sig beredd att senare diskutera prisskillnaden mellan vete

och råg av 1953 års skörd. Under sådana omständigheter vill nämnden ej

motsätta sig, att priset på råg av 1952 års skörd höjes med samma belopp

som priset på vete. Nämnden förutsätter därvid, att frågan om ändring av

prisrelationerna mellan höstvete och råg av 1953 års skörd upptages till behandling

i god tid före 1952 års höstsådd.

I sin skrivelse den 22 april 1952 har nämnden i fortsättningen erinrat

om att vetepriset, enligt överenskommelsen den 1 april 1952, med hänsyn till

bristen i jordbrukskalkylen och behovet under nuvarande förhållanden av

en särskilt stark stimulans för vårveteodlingen, skall höjas med 3 kronor

per deciton utöver den tidigare föreslagna höjningen med 10 kronor per

deciton. Skillnaden i grundpris mellan höstvete och råg ökas därigenom

från 1 krona 50 öre till 4 kronor 50 öre per deciton, medan prisskillnaden

mellan höstvete och vårvete bibehålies oförändrad vid 2 kronor per deciton.

Nämnden har anfört, att lämpligheten av denna ytterligare höjning i

och för sig kan diskuteras, men har framhållit, att det inhemska vetepriset

efter höjningen alltjämt kommer att ligga mer än 10 kronor per deciton

lägre än det pris, utländskt vete för dagen betingar i EPU-valuta vid inköp

utanför internationella veteavtalet, samt att man, om överskott skulle uppstå,

icke behöver riskera någon förlust på veteodlingen, eftersom stor efterfrågan

föreligger även på vete utanför veteavtalet. Vidare kan enligt nämnden

det nya vetepriset icke anses ligga för högt i förhållande till det förädlingsvärde

på korn och annan foderspannmål, vilket uppnås vid det fläskpris,

som enligt prisuppgörelserna kan väntas hösten 1952.

Nämndens förslag till garantipriser för brödsäd av 1952 års skörd vid leverans

till prisort från och med den 1 september nämnda år redovisas i efterföljande

sammanställning. Förslaget förutsätter bibehållandet av innevarande

års regleringssystem samt oförändrad ersättning för ränte- och lagringskostnader

i form av successiv prishöjning. Som en jämförelse ha även

medtagits garantipriserna för 1951 års skörd. Priserna avse kronor per

deciton.

Vårvete Höstvete Råg

1951/52 1952/53 1951/52 1952/53 1951/52 1952/53

1—10 sept........... 42:10 55:10 40: 10 53: 10 38: 60 48: 60

11-20 » .......... 42:20 55:20 40: 20 53: 20 38:70 48:70

21—30 » .......... 42:30 55:30 40: 30 53:30 38:80 48:80

1—10 okt........... 42: 40 55: 40 40: 40 53: 40 38: 90 48: 90

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

och så vidare med 10 öres stegring den 1, 11 och 21 i varje månad och med

sista prisstegringen den 21 maj, då priserna sålunda bli för vårvete 57: 70,

för höstvete 55: 70 och för råg 51:20, allt i kronor per deciton.

Nämnden har framhållit, att det kan tänkas, att den successiva prisstegringen

med hänsyn till den ökning av ränte- och lagringskostnader, som

blir en följd av de höjda grundpriserna och de ökade arbetskostnaderna,

måste justeras. Till denna fråga har nämnden uppgivit sig ämna senare

återkomma, men har redan nu framhållit, att eu större successiv prisstegring

kommer att medföra en sänkning av de i ovanstående tabell angivna

begynnelsepriserna.

Vidare har nämnden anfört, att den förutsätter att Kungl. Maj :t erhåller

bemyndigande att föreskriva att handelskvarnar och andra företag, som bedriva

yrkesmässig handel med spannmål, skall till spannmålsbolaget inbetala

prishöjningsavgift för lager av brödsäd av gammal skörd med belopp motsvarande

prishöjningen den 1 september 1952.

Nämnden har slutligen anmält, att ledamöterna herrar Bengtsson och von

Horn i ett särskilt yttrande anslutit sig till den i protokollsanteckning till

prisöverenskommelsen den 1 april 1952 uttalade uppfattningen i fråga om

en utökning av antalet prisorter för brödsäd.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel.

Rörande försörjningsläget i fråga om fodersäd har jordbruksnämnden anfört,

att tillgången på såväl inhemsk som importerad fodersäd under innevarande

regleringsår varit tillfredsställande. Priserna på inhemsk vara ha

anpassat sig efter de priser, som fastställts för spannmålsbolagets försäljning

av importvara. Dessa försäljningspriser ha avvägts så, att de icke inbjudit

till utfodring av kvarnduglig brödsäd. Särskilt under de senaste månaderna

ha odlarnoteringarna i de mellansvenska överskottsområdena varit

förhållandevis låga, beroende på att efterfrågan på fodersäd i Sydsverige till

största delen tillgodosetts med majs och sorghum. I slutet av mars var sålunda

den mellansvenska noteringen för foderkorn 34 kronor, för blandsäd

och vithavre 32 kronor 50 öre till 33 kronor och för svarthavre 32 kronor,

allt per deciton, samtidigt som garantipriserna voro för höstvete 42

kronor och för råg 40 kronor 50 öre. Priset för majs till förbrukare i importhamn

har sedan slutet av februari månad varit 38 kronor 50 öre per deciton.

Nämnden har i fortsättningen erinrat om att i jordbrukskalkylen räknats

med en höjning av fodersädsarealen med närmare 30 000 hektar, motsvarande

en ökning av fodersädsskörden med cirka 60 000 ton i förhållande till

föregående års skörd, ökningen torde enligt nämnden komma att uppvägas

av minskad utfodring av brödsäd. Importbehovet har nämnden uppskattat

till omkring 150 000 ton fodersäd och cirka 90 000 ton kli. En del

av fodersädskvantiteten uppges vara inköpt. Någon svårighet att verkställa

inköp av återstående kvantiteter anses icke föreligga, såvida icke förhållandena

på världsmarknaden avsevärt förändras.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

53

Spannmålsbolaget har i sin förutnämnda skrivelse uttalat, att några ändrade

regleringsbestämmelser i fråga om fodersäd och fodermedel knappast

äro nödvändiga. Bolaget har dock, i likhet med föregående år, ifrågasatt om

icke bestämmelserna om förbrukarpriser lämpligen borde slopas, eftersom det

visat sig, att bestämmelserna om såväl partihandels- som förbrukarpriser

haft benägenhet att fastlåsa handelsmarginalerna på ett för köparna mindre

önskvärt sätt. Med anledning härav har nämnden redan beslutat, att bolaget

från den 1 april 1952 endast skall tillämpa fasta försäljningspriser till partihandlare.

Vidare har bolaget ifrågasatt, huruvida icke något högre priser borde tilllämpas

i vissa hamnar av mindre betydelse än i de egentliga importhamnarna.

Nämnden har anfört, att den kommer att upptaga denna fråga till

behandling, sedan bolaget närmare preciserat sina önskemål.

I fortsättningen har nämnden erinrat om att fraktbidrag för närvarande

utgår för transporter av såväl fodersäd som andra fodermedel till Norrland.

Bidraget, som är maximerat till 2 kronor 50 öre per deciton, utgöres av

verkliga transportkostnader för hel järnvägsvagn med avdrag av 1 krona 25

öre per deciton. Nämnden har ansett att, oaktat de nu inträdda fraktfördyringarna,

fraktbidraget under regleringsåret 1952/53 bör utgå efter samma

grunder som för närvarande.

Potatisregleringen.

Jordbruksnämnden har meddelat att den, efter bemyndigande av Kungl.

Maj:t den 12 oktober 1951, träffat överenskommelse med Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a. angående föreningens inköp och försäljning

av potatisstärkelse under tiden den 1 oktober 1951—den 30 september 1952.

Avtalet innebär, bland annat, att föreningen skall inköpa den mängd potatisstärkelse,

som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser å högst

300 000 deciton. Enligt 7 § i avtalet åtager sig nämnden — under förutsättning

av statsmakternas godkännande och därest avtalet ej skulle förnyas

för tillverkningsåret 1952/53 — att vidtaga eller föranstalta om åtgärder

från statens sida, vilka skola bereda föreningen möjlighet att erhålla dels

minst 81 kronor per deciton för den 1 oktober 1952 inneliggande lager av

potatisstärkelse, dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ersättning för

ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet angivna grunder för inneliggande

lager av potatisstärkelse med undantag av 30 000 deciton under tre

månader, räknat från och med den 1 oktober 1952. Vidare skall enligt 9 §

i avtalet av den föreningen tillerkända handelsmarginalen, sammanlagt tre

öre per kilogram potatisstärkelse, ett belopp motsvarande ett öre per kilogram

under tillverkningsåret försåld potatisstärkelse, avsättas till eu särskild

fond, benämnd rationaliseringsfonden. Medel ur denna fond skola användas

till främjande av rationaliseringsåtgärder inom stärkelseindustrien

och må ej disponeras utan medgivande av nämnden eller annan statlig myndighet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Vid lämnandet av bemyndigande till nämnden att ingå nämnda avtal har

Kungl. Maj :t gjort förbehåll för att den i 7 § av avtalet gjorda utfästelsen

vinner riksdagens godkännande och förklarat sig vilja göra framställning

härom till riksdagen. Nämnden har hemställt, att sådant godkännande måtte

inhämtas.

Nämnden har anfört, att föregående års potatisskörd kvantitativt sett var

något lägre än vad man brukar räkna med som normalskörd samt att densamma

inom vissa delar av Mellansverige och nedre Norrland blev avsevärt

lägre än riksmedeltalet. Då vidare potatisskörden inom vissa delar av riket

ej blev kvalitativt fullgod och därjämte mindre lagringsduglig, uppkom redan

under hösten en livlig efterfrågan på den bättre matpotatisen. Som en

följd härav inträdde en kraftig stegring av priset på matpotatis under tiden

till omkring årsskiftet. Därefter har matpotatispriset hållit sig i stort sett

konstant, vilket enligt nämnden torde bero på dels att tillgången på inhemsk

matpotatis visade sig vara något bättre än vad man under hösten räknade

med, dels att det förekom en viss import av matpotatis från Danmark.

Nämnden har uppgivit, att den meddelat licenser för import av sammanlagt

11 000 ton matpotatis från Danmark. Huruvida hela den licenserade kvantiteten

kommer att importeras, är ännu ovisst. I förhållande till den sammanlagda

konsumtionen av potatis rör sig importen av dansk potatis om

en ytterst obetydlig kvantitet. Den har föranletts främst av svårigheterna

att få fram tillräckliga kvantiteter inhemsk matpotatis av fullgod kvalitet

men även av angelägenheten av att få den sämre inhemska matpotatisen

överförd till stärkelsefabrikerna. Potatisleveranserna till stärkelsefabrikerna

ha nämligen varit otillräckliga för att tillgodose den inhemska efterfrågan

på potatisstärkelse.

Beträffande tillverkningen av potatisstärkelse har nämnden i övrigt anfört

i huvudsak följande.

För tillverkning av potatisstärkelse har nämnden för tillverkningsåret

1951/52 utlämnat licenser om sammanlagt cirka 270 000 deciton. På grund

av den svaga potatisskörden och den på grund därav ökade efterfrågan på

potatis för konsumtionsändamål ha leveranserna av stärkelsepotatis blivit

avsevärt lägre än vad nämnden från början haft anledning att räkna med.

Såvitt hittills kan bedömas torde årets stärkelsetillverkning komma att stanna

vid endast obetydligt mer än 200 000 deciton. På grund härav och då inneliggande

lager av potatisstärkelse vid tillverkningsårets början var onormalt

lågt, har stärkelseföreningen i samråd med nämnden sett sig nödsakad

att från och med den 1 januari 1952 begränsa försäljningen av potatisstärkelse

till kvantiteter, som motsvara 5 procent av de normala inköpen av föreningens

kunder.

I fråga om framställningen av potatissprit har nämnden anfört.

Även beträffande tillverkningen av polatissprit får man utgå från en lägre

tillverkning än vad från början räknats med. Enligt hittills ingångna rapporter

torde tillverkningen av potatissprit komma att uppgå till endast cirka

17 miljoner liter råsprit av normalstyrka, vilken kvantitet motsvarar omkring

hälften av vad Aktiebolaget Vin- & spritcentralen varit berett inköpa

under innevarande tillverkningsår.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Knngl. Maj.ts proposition nr 236.

Potatisskörden har under de tre senaste åren icke varit tillräcklig för att

tillgodose såväl konsumtionsbehovet som den behövliga tillverkningen av potatisstärkelse

och potatissprit. Detta har enligt nämnden främst berott på

att potatisen under nämnda år till följd av otjänlig väderlek icke lämnat

full skörd men även på nedgången av potatisarealen, som de två sistförflutna

åren stannat vid cirka 130 000 hektar. Denna areal torde nämligen även vid

en normal skörd icke vara fullt tillräcklig för att få fram den kvantitet potatis,

som erfordras för att tillgodose såväl konsumtionsbehovet som efterfrågan

på stärkelse och potatisbrännvin. Nämnden har därför ansett det angeläget

vidtaga åtgärder för att stimulera till en ökad odling av potatis, bland

annat vid prissättningen på fabrikspotatis av 1952 års skörd.

Beträffande nyssnämnda prissättning har nämnden till en början erinrat,

att ingångspriset på sådan potatis för närvarande utgör 41 öre per stärkelseprocent

och hektoliter (genomsnittspriset utgör cirka 42 öre per stärkelseprocent

och hektoliter). Vid förhandlingar med odlarorganisationerna för

potatis ha dessa begärt en höjning av priset på grund av de ökade odlingskostnaderna,

vilka med hänsyn till att potatisen är en i hög grad arbetskrävande

odling komma att starkt påverkas av de höjda arbetslönerna inom

jordbruket. På grund härav samt med hänsyn till önskvärdheten att i år

erhålla en större odling av fabrikspotatis än de senaste åren ha nämnden

och odlarorganisationerna enats om att ingångspriset på fabrikspotatis under

det kommande tillverkningsåret skall utgöra 49 öre per stärkelseprocent

och hektoliter med sedvanliga säsongtillägg (genomsnittspriset blir cirka

50 öre per stärkelseprocent och hektoliter). Överenskommelsen har biträtts

av jordbrukets förhandlingsdelegation. Under hänvisning härtill har nämnden

hemställt, att priset på fabrikspotatis för nästa regleringsår skall höjas

med åtta öre per stärkelseprocent och hektoliter.

Oljeväxtregleringen.

Beträffande oljeväxtregleringen har jordbruksnämnden hänvisat till sin

skrivelse till Kungl. Maj :t den 26 februari 1952 med förslag rörande bland

annat prissättningen på brödsäd och oljeväxter av 1952 års skörd. Jag torde

därför i detta sammanhang få redogöra för det huvudsakliga innehållet i

nämnda skrivelse i vad denna berör oljeväxtregleringen.

Nämnden har i skrivelsen inledningsvis erinrat om att Kungl. Maj :t genom

beslut den 6 juli 1951 förklarat sig ämna i fråga om höstraps och höstrybs

av 1952 års skörd med en renhet av 96 procent och en vattenhalt av 18 procent

fastställa ett odlarpris av 80 öre per kilogram. Beslutet innebar vidare,

att Kungl. Maj :t framdeles skulle meddela beslut om ändring av detta pris,

därest så i anslutning till de allmänna förhandlingarna rörande jordbrukets

prisfrågor skulle befinnas påkallat med hänsyn till kostnadsutvecklingen.

I anslutning till sagda beslut träffade nämnden avtal med Sveriges oljcväxtodlares

centralförening u. p. a., innebärande att en höjning av höstvetepriset

skulle medföra en dubbelt så stor höjning för höstsådda oljeväxter,

vilket — med hänsyn till att nämnden föreslagit en höjning av vetepriset

med 10 öre per kilogram — skulle innebära en höjning för höstsådda olje
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

växter med 20 öre per kilogram. Skulle priset på vårraps på motsvarande

sätt höjas, borde priset ej bli lägre än omkring 90 öre per kilogram.

Nämnden har emellertid uttalat som sin uppfattning, att en dylik prissättning

skulle medföra, att en av nämnden föreslagen höjning av priset på

vårvete med 10 kronor per deciton icke skulle få önskad effekt. Vid en så

stor höjning av priset på vårraps vore det nämligen troligt, att många jordbrukare

skulle finna det fördelaktigt att odla vårraps i stället för Vårvete.

I detta sammanhang borde beaktas, att redan årets areal av höstoljeväxter

beräknades lämna en skörd överstigande landets behov. Med hänsyn till

att man vid överproduktion kunde räkna med en ganska betydande vinst

vid export av veteöverskott, medan man icke finge utesluta risken för förlust

vid försäljning av rapsöverskott, borde man eftersträva en minskad odling

av vårraps och vårrybs. Härför talade också, alt dessa växtslag kunde

ha en skadlig inverkan ur växtskyddssynpunkt.

Sedan nämnden framfört dessa synpunkter, medgav centralföreningen

en ändring av förut nämnda avtal, innebärande att priset för höstraps och

höstryps får sättas till 90 öre per kilogram, oavsett vilket pris som fastställes

för höstvete. Oljeväxtodlarnas representanter ha dessutom föreslagit,

att jämväl priset på vårraps och vårrybs skulle fastställas till 90 öre per

kilogram, men icke ställt sig avvisande till en jämkning nedåt av detta pris.

Som skäl härför har åberopats, att vissa odlingsdistrikt — särskilt i Mellansverige

— lämpa sig bättre för våroljeväxter än för höstoljeväxter ävensom

att den eftersträvade minskningen av odlingen av våroljeväxter säkerligen

kommer till stånd, om garantipriset sättes till samma belopp som för höstraps.

Ehuru med hänsyn till oljehalten och utvecklingen på världsmarknaden

priset på vårraps och vårrybs enligt nämndens mening icke bör sättas

högre än 81 öre per kilogram, har nämnden på de av odlarrepresentanterna

anförda skälen ansett sig böra föreslå, att priset fastställes till 83 öre per

kilogram.

Nämnden har vidare anfört, att den med hänsyn till för sörj ningsläget anser

det önskvärt med en betydligt ökad odling av oljelin. Priset på linfrö

bör enligt nämndens mening sättas till en krona per kilogram. Då anledning

att för linfrö bibehålla en från andra oljeväxter avvikande reglering icke

längre föreligger, har nämnden tillkännagivit sin avsikt att genomföra en

ändring av bestämmelserna om kvalitetsreglering för linfrö, innebärande

att normaltalet för renhet höjes från nuvarande 94 till 96 procent, d. v. s.

till samma procenttal som för övriga oljeväxter. Justeringen motsvarar i

pris något över två öre per kilogram. Kompensation härför bör enligt nämndens

åsikt lämnas genom en motsvarande prishöjning, avrundad till 1 krona

3 öre per kilogram. Nämnden har upplyst, att oljeväxtodlarnas representanter

ansett, att priset på linfrö borde fastställas till 1 krona 10 öre per

kilogram.

I fråga om vitsenap anser nämnden, att det i dagens läge icke är av intresse

med större odling än som motsvarar vad som kan avsättas inom landet,

d. v. s. omfattande högst 5 000 hektar. Priset bör enligt nämnden fastställas

till 80 öre för kilogram. Häremot ha oljeväxtodlarna icke haft något att

erinra.

Vad angår oljedådra har nämnden icke funnit garantipris vara erforderligt,

då odlarna icke visat något intresse för denna växt.

Från odlarrepresentanternas sida har uttalats, att oljeväxtodlarnas centralförening

lojalt kommer att åtaga sig kontraktsteckning, även om de av

nämnden föreslagna men av odlarna icke förordade priserna fastställas.

Nämnden har vidare upplyst, att jordbrukets förhandlingsdelegation förklarat

sig icke ha anledning göra något uttalande rörande förslaget till prissättning

på oljeväxter.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

57

Enligt nämndens förslag skola sålunda följande grundpriser vid 18 procent

vattenhalt och 96 procent renhet gälla för oljefrö av 1952 års skörd vid

leverans från odlare, nämligen för

öre per kg

höstraps och höstrybs.................... 90

vårraps och vårrybs...................... 83

oljelin.................................. 103

vitsenap ................................ 80

Slutligen har nämnden erinrat om att det internationella marknadsläget

för vegetabiliska oljor och fetter ytterligare försvagats, sedan skrivelsen den

26 februari 1952 avläts.

Stödet åt odlingen av lin och hampa.

Beträffande riktlinjerna för det statliga stödet åt den inhemska odlingen

av lin och hampa torde jag få erinra om att 1951 års riksdag (prop. nr 192,

jordbr.utsk. uti. nr 47, r. skr. nr 379) fattat beslut om de grunder, efter

vilka detta stöd i fortsättningen skall utgå. I anslutning till riksdagsbeslutet,

om vars innebörd jag torde få hänvisa till angivna proposition och utskottsutlåtande,

uppdrog Kungl. Maj:t den 11 januari 1952 åt jordbruksnämnden

att till Kungl. Maj :t avgiva förslag rörande de kvantiteter lin och hampa

av 1952 års skörd, för vilka stöd borde utgå, samt det pris odlarna ansågs

böra erhålla per kilogram halm av denna skörd.

I sin förut nämnda skrivelse den 22 april 1952 har nämnden framlagt förslag

om åtgärder till stöd åt odlingen av lin och hampa under år 1952.

Nämnden har därvid till en början erinrat om att ovannämnda riksdagsbeslut

innebar, bland annat, att vid bestämmndet av riktpriserna på linhalm

och hamphalm hänsyn skall tagas både till priserna på andra grödor och

till önskvärdheten av att den avsedda odlingen erhålles. Riktpriserna skola

bland annat användas vid upprättandet av de driftskalkyler för beredningsverken,

som äro avsedda att läggas till grund för det statliga pristillägget på

den beredda fibern.

Vad först beträffar linodlingen har nämnden framhållit, att Kungl. Maj :t

i propositionen nr 192/1951 föreslagit, att statens stöd under de närmaste

fem åren borde avse en årlig produktion av omkring 1 500 ton fiber av

spinnbar kvalitet. Härvid förutsattes, att — förutom beredningsverket i

Kristinehamn — även beredningsverket i Mellansel skulle nedläggas, det

senare efter det att 1951 års skörd av linhalm blivit upparbetad. Riksdagen

anslöt sig till förslaget, att stödet skulle avse en produktion av 1 500 ton fiber

till linneindustrien. Emellertid uttalade sig riksdagen samtidigt för att båda

de norrländska beredningsverken tills vidare skulle bibehållas. I verkligheten

innebar alltså riksdagsbeslutet, att sagda kvantitet av 1 500 ton skulle

slås ut på fem beredningsverk i stället för, såsom Kungl. Maj :t föreslagit,

på fyra verk. I enlighet med förslag i propositionen förklarade sig riksda
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

gen vidare icke ha något att erinra mot att beredningsverket i Laholm byggdes

ut i sådan utsträckning, att dess kapacitet ökades med omkring 300 ton

stödberättigad fiber per år. Riksdagsbeslutet i denna del torde enligt nämndens

uppfattning få tolkas så, att — för den händelse en utbyggnad av Laholmsverket

kommer att äga rum — statens stöd åt linodlingen skall utvidgas

till att avse omkring 1 800 ton per år. Beslutet innebar vidare, att

det allmänna pristillägget till linberedningsverken skulle grundas på driftkostnaderna

vid Laholmsverket, medan verken i Växjö och Gimo därutöver

skulle erhålla särskilt stöd med 15 öre per kilogram stödberättigad fiber

och de båda norrlandsverken skulle få sådant särskilt stöd med 55 öre per

kilogram. I denna del överensstämde riksdagens beslut med Kungl. Maj :ts

förslag.

Beredningsverket i Hybo ödelädes den 4 februari 1952 genom eldsvåda. Enligt

vad som uppgivits för nämnden torde man kunna förutsätta, att verksamheten

åtminstone tills vidare icke återupptages. För att beredningsverken

skulle kunna planera årets odling av spånadslin, lät nämnden i slutet

av februari detta år meddela verken, att stöd i fråga om 1952 års odling

kunde påräknas för sammanlagt högst 1 600 ton stödberättigad fiber, fördelade

med 550 ton för Laholm, 500 ton för Växjö och 275 ton för vartdera

av Gimo och Mellansel. Därest en utbyggnad av Laholmsverket komme till

stånd, skulle Laholms kvantitet ökas med 300 ton. Det förutsattes, att Hybo^

verket icke skulle återuppbyggas.

Beträffande hampodlingen innebar riksdagsbeslutet, att båda beredningsverken,

Visby och Värmbol, tills vidare skulle bibehållas. Frågan om hampodlingens

storlek och beredningens lokalisering skulle bli föremål för slutligt

avgörande först sedan ytterligare erfarenheter vunnits rörande odlingens

och beredningens lönsamhet. Båda hampberedningsverken skulle tills vidare

erhålla statligt stöd för en produktion av i huvudsak samma storlek som under

de senaste åren. Eftersom odlingen dessa år varit inriktad på en produktion,

motsvarande verkens kapacitet eller omkring 1 440 ton fiber per

år vid 90-procentigt utnyttjande, har nämnden utgått ifrån att stödet skall

högst omfatta denna kvantitet. För 1952 torde man alltså enligt nämnden

böra räkna med en odling, som lämnar sammanlagt 1 440 ton fiber.

Beträffande de under senare år fastställda priserna på lin och hampa har

nämnden erinrat om att riktpriserna för 1951 års skörd voro för linhalm 27

öre och för hamphalm 15 öre per kilogram samt att motsvarande priser för

1950 års skörd — med stödet utgående enligt det tidigare tillämpade systemet

— utgjorde i genomsnitt 20,7 öre för linhalm och 14,2 öre för hamphalm.

I fråga om lin innebar detta att priset år 1951 höjdes med 30 procent. Nämnden

har framhållit, att under förutsättning av att statsmakterna godkänna

de av nämnden förut framlagda förslagen rörande prissättningen på brödsäd

och oljeväxter av 1952 års skörd, prishöjningen i förhållande till 1950

års skörd skulle bli för höstraps 20, för linfrö nära 43, för vete cirka 70 och

för råg 65 procent. Härvid bör dock beaktas, att den starka prishöjningen

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 236.

59

för brödsäd tillkommit för att stimulera en ökad odling. Nämnden har ansett,

att endast inemot halva prishöjningen är direkt motiverad av kostnadsstegringar.

Vidare borde enligt nämnden bemärkas, att en stor del av

inkomsterna av spånadslinodlingen erhålles genom försäljning av frö. För

spånadslinet syntes man därför böra räkna med att en prishöjning med omkring

30 procent i förhållande till priserna för 1950 års skörd är ur kostnadssynpunkt

tillräcklig. Detta skulle innebära, att någon höjning av halmpriset

jämfört med 1951 års skörd icke nu skulle ske.

I fråga om hamphalm har nämnden icke ansett det möjligt att göra någon

direkt jämförelse med priset för 1950 års skörd. Detta beror på att samkönad

hampa numera i viss utsträckning kommer till användning, under det

att endast skildkönad hampa odlades 1950. I sitt betänkande angav 1949 års

lin- och hamputredning, att en övergång till odling av samkönad hampa

skulle motivera en prissänkning på halmen från 14,2 till 10 öre per kilogram.

Man torde emellertid enligt nämnden kunna räkna med att under innevarande

år endast omkring 350 hektar komma att besås med samkönad hampa,

medan skildkönad hampa kommer att odlas på resterande 1 700 hektar.

Detta motsvarar proportionerna för 1951 års odling. Med en kostnadsökning

sedan 1950 på 30 procent borde priset på halm av samkönad hampa

vara 13 öre och på skildkönad hampa 18,5 per kilogram. Nämnden har anfört,

att för hampfrö icke gäller något av Kungl. Maj :t fastställt pris men

att vid försäljning som regel synes erhållas ungefär samma pris som för

linfrö. Man torde därför kunna räkna med en väsentlig höjning av priset

på hampfrö av 1952 års skörd. I detta sammanhang har nämnden meddelat,

att — därest beredningsverken skola ha kostnadstäckning — det av riksdagen

beslutade maximistödet på 50 öre per kilogram hampfiber kommer

att överskridas även om halmpriset bibehålies oförändrat. Härvid har då räknats

med att fiberpriserna under nästa regleringsår komma att bli oförändrade.

Vid bedömandet av prisfrågorna kan man enligt nämnden icke underlåta

att även taga hänsyn till svårigheterna att finna avsättning för större

fiberkvantiteter än som avtalats mellan Riksförbundet Lin och Hampa samt

spinneriindustrien. Linneindustriens avsättningsgaranti avser 1 425 ton

spinnbar fiber. Enligt vad som framgår av jordbruksutskottets utlåtande

nr 47/1951 ha hampspinnerierna förklarat sig beredda inköpa tillhopa 1 250

ton hampfiber per år. Risk föreligger enligt nämndens uppfattning att -—

om produktionen överstiger nämnda kvantiteter — upplagring av överskottet

måste ske. Någon allvarlig olägenhet härav behöver visserligen icke uppkomma,

om överskottsproduktionen inskränker sig till ett år, men om den

blir av längre varaktighet, kan en avsättningskris uppstå.

Under åberopande av anförda synpunkter har nämnden föreslagit att för

1952 års skörd skola fastställas oförändrade riktpriser för linhalm och

hamphalm, nämligen för linhalm 27 öre per kilogram och för hamphalm 15

öre per kilogram. Riksförbundet har icke haft något att erinra mot detta

förslag.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Nämnden hav i fortsättningen erinrat om att den i sina hösten 1951 gjorda

anslagsäskanden för budgetåret 1952/53 (IX ht p. 107) tills vidare beräknat

medelsbehovet för stödet åt 1952 års odling av lin och hampa till

ett avrundat belopp av 1 600 000 kronor. Därav avsågos omkring 950 000

kronor för linodlingen och omkring 620 000 kronor för hampodlingen. Beräkningen

förutsatte en fortsatt drift vid samtliga verk utom Kristinehamn.

Den grundades vidare på då kända förhållanden rörande beredningskostnader,

halmpriser och fiberpriser.

Enligt vad nämnden anfört ha de förutsättningar, som förelågo vid nyssnämnda

kostnadsberäkningar, numera i olika avseenden ändrats. I samråd

med riksförbundet har nämnden därför omarbetat kalkylen under hänsynstagande

till nu kända förhållanden. Nämnden har härom anfört i huvudsak

följande.

Vad beträffar spånadslin har förutsatts följande, nämligen

att riktpriset per kilogram repad linhalm blir oförändrat 27 öre;

att Laholmsverkets kostnader för beredning bli oförändrade i förhållande

till anslaget. (Dessa kostnader ha av lantbruksförbundets revisionsbyrå beräknats

till 42,52 öre per kilogram repad halm);

att verken kunna drivas med utnyttjande av 90 procent utav kapaciteten;

att 80 procent av verkens produktion av rötad fiber blir av anslagsberättigad

kvalitet;

att i huvudsak samma procentuella fördelning på olika kvalitetsklasser,

som förekommit i medeltal under åren 1948/49—1950/51 vid Laholmsverket,

erhålles även av 1952 års skörd, samt

att nu gällande fiberpriser komma att gälla under hela år 1953.

Beredningskostnaden i Laholm för en fiberproduktion, vilken fördelar

sig på olika kvalitetsklasser på sätt förut antagits, blir enligt här i övrigt

angivna förutsättningar 3 kronor 66 öre per kilogram och stödbehovet 83

öre per kilogram fiber av anslagsberättigad kvalitet.

Om de olika beredningsverkens anslagsberättigade produktion förutsättes

bli sådan som tidigare angivits, skulle bidragskostnaden för de olika

verken bli följande.

Beredningsverk

Anslagsbe-

rättigad

kvantitet,

kg

Erforderligt

statsbidrag

per kg fiber,

kr

Totalt

statsbidrag,

kr

Laholm......

550000

0-83

456 500

Växjö .......

500 000

0-83 + 0-15

490000

Gimo........

275000

0-83 + 0-15

269 500

Mellan sel.....

275000

0-83 + 0-55

379500

Summa kronor 1 595 500

Om Laholmsverket utbygges med ytterligare en turbin, ökas kvantiteten

stödberättigad fiber med 300 ton och anslagsbehovet ökas med 249 000 kronor

till 1 844 500 kronor.

I fråga om hampa har vid uppgörande av kalkylen förutsatts följande,

nämligen

att de båda beredningsverken vid utnyttjande av kapaciteten till 90 procent

kunna röta och bereda vartdera 4 500 ton frörepad halm;

att riktpriset per kilogram repad halm fastställes till oförändrat 15 öre;

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

61

att beredningskostnaderna komma att öka med 15 procent i förhållande

till föregående års kalkyl samt

att fiberpriset förblir oförändrat 2 kronor 12 öre per kilogram samtagen

hampa.

Med 16 procent fiberutbyte erhålles vid vartdera verket 720 000 kilogram

fiber. För täckande av produktionskostnaderna erfordras enligt nyss angivna

förutsättningar ett pris av 2 kronor 68 öre per kilogram samtagna

blånor. Med oförändrat försäljningspris uppstår sålunda ett stödbehov av

56 öre per kilogram fiber, det vill säga för båda verken sammanlagt 806 400

kronor. Enligt riksdagens beslut skall emellertid stödet icke få överstiga 50

öre per kilogram fiber. Med denna begränsning skulle stödet uppgå till

720 000 kronor.

I fortsättningen har nämnden framhållit, att det enligt dess mening kan

ifrågasättas, om icke den av riksdagen beslutade begränsningen av stödet

bör bliva föremål för någon jämkning med hänsyn till att beslutet torde

ha grundats på förhållandena vid en tidpunkt, då penningvärdet var ett

annat än nu (förslag till denna begränsning gjordes enligt vad nämnden

erinrat i början av 1951 utav 1949 års lin- och hamputredning). Nämnden

har därför föreslagit, att det maximala stödet till hampodlingen ändras

till 60 öre per kilogram fiber. Om denna höjning medgives finnes utrymme

att tillgodose hela det beräknade stödbehovet om 806 400 kronor.

Det totala anslagsbehovet till stödjande av lin- och hampodlingen under

budgetåret 1952/53 skulle enligt nämndens beräkningar uppgå till avrundat

2 650 000 kronor, varav för linodlingen 1 850 000 kronor och för hampodlingen

800 000 kronor.

Regleringen av kött och fläsk m. m.

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse i avsnittet om regleringen av kött

och fläsk till en början redogjort för försörjningsläget beträffande dessa produkter.

Nämnden har därvid anfört, att köttproduktionen under innevarande

regleringsår, främst till följd av en kraftig utslagning av storboskap

hösten 1951, beräknas ligga cirka 12 000 ton eller 10 procent över föregående

års produktion. Fläskproduktionen beräknas däremot bli av i stort sett

samma omfattning som föregående år. Den kraftiga utslaktningen av storboskap

jämte en under hösten 1951 för första gången sedan köttransoneringens

upphävande inträdd tillbakagång i köttkonsumtionen har medfört, att de

inhemska tillgångarna under regleringsårets första månader motsvarat eller

till och med överstigit förbrukningen. Under hösten 1951 kunde sålunda rätt

betydande lager nötkött läggas upp, trots att importen av kött från det viktigaste

importlandet, Danmark, till en början begränsades och slutligen

från och med december 1951 helt stoppades på grund av mul- och klövsjukeepizootien.

Importen av kött och fläsk under år 1951 samt under tiden september

1951—mars 1952 framgår av nedanstående tablå i nämndens skrivelse.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungi. Maj.ts proposition nr 236.

1951 Sept. 1951—mars 1952

Nötkött ................. 14 400 ton 1 300 ton

Fläsk.................... 3 300 » 600 »

Annat kött............... 1400 » —

Såsom nämnden särskilt framhållit, har importen varit av ganska liten

omfattning under den hittills gångna delen av innevarande regleringsår. Inlagringen

av svenskt kött har emellertid upphört sedan slutet av januari

1952. Under mars och april har i stället en viss förbrukning av nötköttslagren

ägt rum. De nyligen ökade penninginkomsterna för löntagargrupperna

torde därjämte möjliggöra en återhämtning i köttkonsumtionen. Denna omständighet

har givit nämnden anledning att räkna med en ökning av importbehovet.

För regleringsåret 1952/53, då produktionen av kött beräknas komma

att gå ned till i stort sett samma nivå som år 1950/51, torde sålunda en

relativt stor köttimport behövas. I fråga om fläsk väntas däremot full behovstäckning,

möjligen med undantag för regleringsårets första månader.

I detta sammanhang har nämnden anfört, att den begränsade import av

kött och fläsk, som hittills förekommit under innevarande regleringsår, liksom

tidigare ombesörjts av Sveriges slaktvaruimportförening. Skillnaden

mellan importpris och inhemskt partipris har på sedvanligt sätt utjämnats

via clearingkassan för kolonialvaror. Den obetydliga importen har varit en

av anledningarna till att den nybildade föreningen, Svensk kötthandel, förening

u. p. a., ännu icke av nämnden erhållit ensamrätt till export och import

av köttvaror. I samband med att importen inom kort kan förväntas bli återupptagen

har nämnden emellertid för avsikt att utfärda direktiv för föreningens

verksamhet innebärande, bland annat, att föreningen erhåller nämnda

ensamrätt.

I likhet med vad som varit fallet under innevarande regleringsår finner

nämnden det vid nuvarande prisnivå vara möjligt att inom den närmaste

framtiden importera kött till priser, som understiga motsvarande inhemska

priser, medan förluster alltjämt torde uppkomma vid import av fläsk. När

fläskpriserna på hösten 1952 uppnått den nivå, som förutsatts i den senaste

jordbruksuppgörelsen, torde man dock icke behöva räkna med någon förlust

på en eventuell fläskimport. Export av fläsk torde däremot bli förlustbringande.

Nämnden har därför föreslagit att, i likhet med vad 1951 års

riksdag beslutat skola gälla för innevarande år, föreningen Svensk kötthandel

för täckande av förluster i sin verksamhet skall få tillgodogöra sig eventuella

vinster vid import av köttvaror. Därest vinsterna skulle visa sig otillräckliga,

bör föreningen efter ansökan hos nämnden kunna få underskottet

täckt via clearingkassan för kolonialvaror. Skulle å andra sidan överskott

under regleringsåret uppstå för verksamheten i dess helhet, böra dessa

vinstmedel få kvarstå hos föreningen för framtida behov. Medlen böra dock

alltjämt ha karaktär av statsmedel och alltså icke få användas av föreningen

annorledes än i enlighet med av nämnden givna direktiv.

Beträffande systemet för prissättning å köttvaror under innevarande år

har nämnden anfört i huvudsak följande.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

63

Prisregleringen för köttvaror har under innevarande regleringsår varit utformad

på samma sätt som under det föregående. Den 1 september 1951 höjdes

baspriserna för nötkött och fläsk med 30 öre, för kalvkött med 20 öre

och för hästkött med 10 öre per kilogram. Prissättningen har närmare reglerats

genom ett avtal mellan nämnden och Sveriges slakteriförbund av i stort

sett samma innehåll som gällt under år 1950/51. Prissystemet innebär, att

förbundet skall avpassa sin prissättning så, att prisläget för helt år räknat

icke överstiger det av Kungl. Maj :t och riksdagen förutsatta med mer än

högst en procent. Sedermera ha baspriserna ytterligare höjts från och med

den 1 januari 1952 med 20 öre per kilogram för nötkött och 35 öre per kilogram

för fläsk. I samband med den prisöverenskommelse, som den 15 mars

1952 träffades mellan regeringen och jordbrukets organisationer, har förutsatts

en ytterligare höjning av baspriserna motsvarande ett belopp av 15 miljoner

kronor för tiden januari—augusti 1952.

Jordbruksnämnden har härefter närmare behandlat marknadsutsikterna

i fråga om fläsk och anfört, att basprishöjningarna under innevarande regleringsår

bland annat möjliggjort en kraftig höjning av fläskpriset i olika

omgångar. Under loppet av det sista året har sålunda partipriset på fläsk

höjts med cirka 80 öre per kilogram. Trots detta har fläskproduktionen icke

fått den omfattning, som är önskvärd.

En ytterligare stimulans för fläskproduktionen torde enligt nämnden kunna

ernås genom de statliga pristillägg för fläsk, som enligt uppgörelsen

den 15 mars 1952 skola utbetalas för grisar med en viss minsta slaktvikt.

Meningen är emellertid, att detta pristillägg skall avvecklas. Ursprungligen

avsågs, att detta skulle ske på en gång vid det nya regleringsårets ingång.

Nämnden har framhållit, att det dock skulle ha varit mycket svårt

att utan sänkt avräkningsnotering till jordbrukarna avveckla pristillägget

på en gång.

I överenskommelsen om jordbrukspriserna för regleringsåret 1952/53 har

angivits, att pristillägget för fläsk skall avvecklas successivt med början

redan under innevarande regleringsår. De medel, som på detta sätt inbesparas,

avses skola användas för att dels utsträcka subventioneringen efter

den 1 september 1952, dels bestrida vissa utgifter för mjölkregleringen. Det

blir alltså här, framhåller nämnden, närmast fråga om en överföring av inkomster,

som avsetts skola tillföras jordbruket under innevarande regleringsår,

till nästföljande regleringsår. För att avvecklingen av pristillägget

icke skall behöva föranleda någon sänkning i utgående avräkningsnoteringar

för kött och fläsk har därjämte förutsatts, att baspriserna på kött

och fläsk den 1 september 1952 skola få höjas med ett inkomstbelopp motsvarande

10 miljoner kronor för tiden intill den 1 januari 1953.

Nämnden bar vidare anfört beträffande fläskproduktionen.

De starkt förbättrade betingelser, som uppkommit genom prisuppgörelserna,

ha redan givit utslag i en avsevärt ökad efterfrågan på smågrisar med

stegrade smågrispriser som följd. Av allt att döma utgöra de nya priserna

eu betydande stimulans för uppfödningen och denna kan förväntas ge utslag

i tillförseln av gödsvin under senare hälften av regleringsåret 1952/53.

Vissa temporära överskott kunna då framkomma. Enligt nämndens mening

böra dessa överskott inlagras. Eftersom export av fläsk såvitt man nu kan be
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

döma icke kan ske utan förlust, bör enligt nämndens uppfattning tillses, att

överskotten ej bli av stor omfattning. Särskilt stor risk för att så skall bli

fallet har nämnden icke ansett föreligga, enär fodersädspriserna torde komma

att stiga, allteftersom produktionen ökar. Detta kommer att utgöra en

broms för produktionen, i varje fall för den del därav, som bedrives med

inköpta fodermedel. Skulle emellertid produktionen tendera att bli större

än som är önskvärt, har nämnden möjlighet att bromsa upp densamma

genom en restriktiv försälj ningspolitik i fråga om importerade fodermedel,

främst majs. Nämnden har framhållit, att den självfallet kommer att begagna

sig av denna möjlighet i den mån så erfordras. Skulle det uppstå

överskott, som måste exporteras, bör enligt nämndens mening eventuell förlust

härpå i första hand täckas genom vinstmedel, som influtit vid import

av kött.

I det följande har nämnden erinrat om att den under innevarande kalenderår

erhållit Kungl. Maj :ts bemyndigande att stödja ett pris på smågrisar

av lägst 2 kronor 50 öre per kilogram. Då stödet för smågrismarknaden

bidragit till att utjämna fluktuationer i smågrisproduktionen, har

nämnden funnit det angeläget att möjligheter lämnas till sådant stöd

även under närmast kommande regleringsår. Stödgränsen bör emellertid

enligt nämnden från och med den 1 januari 1953 höjas till 3 kronor per

kilogram. I övrigt bör stödet utformas på samma sätt som för närvarande.

Mot bakgrunden av att det fortfarande torde bli nödvändigt med import

av relativt stora kvantiteter kött, har nämnden funnit det vara angeläget,

att den inhemska köttproduktionen stimuleras. I detta syfte avser nämnden

att inom den närmaste framtiden omarbeta klassificeringsreglerna på kött

så, att särskilt högklassigt ungdjurskött skall kunna utmärkas med en

särskild kvalitetsstämpel. För på detta sätt kvalitetsmärkt kött kommer

prisbildningen i detaljhandelsledet att bli helt fri. Härigenom torde det

enligt nämnden bli möjligt att uttaga ett något högre pris för sådant kött,

ett pris som bör slå igenom i avräkningspriserna till uppfödarna och i

sin tur stimulera uppfödningen av slaktboskap.

Beträffande fårkött har nämnden anfört, att priset härpå bör liksom

hittills vara helt fritt.

Prisregleringen för övriga köttvaror föreslås skola utformas på i stort

sett samma sätt som under innevarande regleringsår.

Nämnden har till slut även behandlat frågan om lagring av kött och fläsk

med statligt stöd. Nämnden har härom anfört följande.

Lagring med statligt stöd bör få äga rum av sådant importerat kött

och fläsk, som icke omedelbart vinner avsättning. Likaledes bör statlig

lagring medgivas för inhemskt kött och fläsk vid sådana tillfällen, då det

aktuella partipriset för ifrågavarande varugrupp ligger mer än 10 procent

under basprisnivån. Denna gräns bör dock icke vara ovillkorlig, utan nämnden

bör äga befogenhet att även vid andra tillfällen kunna medgiva visst

lagringsstöd, om så befinnes lämpligt. Sålunda böra rörelsemedel i den mån

sådana finnas tillgängliga kunna lämnas för inlagring av kött och fläsk

även vid andra tillfällen. Härvid bör dock nämnden lämpligen betinga sig

en räntegottgörelse, som torde böra fastställas till det av riksbanken fastställda

diskontot jämte ett tillägg av 0,5 procentenheter. På detta sätt influtna

medel böra användas till täckande av kostnaderna för den statliga lagringsverksamheten

på animalieområdet.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition, nr 236. 65

Regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter.

Under detta avsnitt har nämnden först behandlat produktionen och konsumtionen

av mjölk samt därmed sammanhängande frågor.

Nämnden har uppgivit, att mjölkinvägningen vid mejerierna under år

1951 uppgått till omkring 3 806 000 ton, innebärande en minskning i förhållande

till föregående år med 2,7 procent. Såvitt angår innevarande regleringsår

har under tiden till och med februari 1952 mjölkinvägningen visat

en nedgång med 5,5 procent mot samma tid 1950/51. För återstående del

av regleringsåret 1951/52 ha kalkylsakkunniga räknat med en minskning

av mjölkinvägningen jämfört med 1950/51 av närmare 6 procent, varvid

dock antagits att nedgången under betesperioden 1952 skall bliva något

mindre än under den nuvarande stallfodringsperioden. Med utgångspunkt

härifrån har den totala mjölkinvägningen för år 1951/52 beräknats till

3 640 000 ton. För regleringsåret 1952/53 ha kalkylsakkunniga under antagande

av bland annat en mindre nedgång i koantalet än under år 1951/52

och en något ökad oljekraftfoderanvändning samt i övrigt normal tillgång

på foder till mjölkkorna beräknat, att mjölkinvägningen vid mejerierna skall

uppgå till 3 535 000 ton, innebärande en ytterligare nedgång med 2,9 procent

jämfört med år 1951/52.

I fråga om konsumtionsmjölkens fetthalt har nämnden erinrat om att härvidlag

alltjämt gälla bestämmelserna om standardisering till 3 procent.

Nämnden har dock numera enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande medgivit

försäljning av mjölk, som vid mejeri standardiserats till en fetthalt av 3,5

procent och som försäljes i kapsylförsedd glasflaska. Då försäljningen av

den 3,5-procentiga mjölken får anses som en försöksanordning, har nämnden

ansett, att prövningen av frågan om medgivande av en allmän höjning av

fetthalten i konsumtionsmjölken bör anstå tills erfarenhet kunnat vinnas

angående omfattningen av försäljningen av den 3,5-procentiga mjölken.

Beträffande försörj ningsläget i fråga om smör har nämnden anfört följande.

Produktionen av mejerismör har under år 1951 uppgått till 106 000 ton.

Såvitt angår innevarande regleringsår har smörproduktionen under tiden

till och med januari 1952 uppgått till 43 800 ton mot omkring 47 000 ton

motsvarande tid föregående år. För hela regleringsåret 1951/52 beräknas

smörproduktionen bliva 98 000 ton. Enligt kalkylsakkunniga beräknas smörproduktionen

under 1952/53 komma att uppgå till 94 000 ton. Smörkonsumtionen

uppgick under regleringsåret 1950/51 till 85 000 ton och beräknas

för innevarande regleringsår bli av samma storleksordning, överskottsproduktionen

av smör kan för samma år beräknas till omkring 13 000 ton. Härtill

kommer lagret av smör vid rcgleringsårets ingång den 1 september 1951,

omkring 16 000 ton, varför tillhopa 29 000 ton beräknas icke kunna vinna

avsättning på den inhemska marknaden. Härav ha emellertid från regleringsårets

början exporterats cirka 17 000 ton, huvudsakligen till Finland,

Schweiz, Östtyskland, Västtyskland, Tjeckoslovakien och Canada. Härigenom

ha lagren av mejerismör kunnat nedbringas så att de för närvarande

uppgå till omkring 1 800 ton mot cirka 7 000 ton motsvarande tid

förra året. Hur stor exporten kommer att bli under den återstående delen

5 llihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 230.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

av produktionsåret är givetvis svårt att nu bedöma, men försäljningsavtal

ha träffats eller beräknas inom kort komma till stånd för ytterligare 5 000

ton smör. Under dessa förutsättningar skulle lagret vid ingången av regleringsåret

1952/53 uppgå till 7 000 ton. Det är emellertid troligt, att även

en del av denna kvantitet kan avsättas under innevarande regleringsår, enär

utrymmen finnas i ett flertal handelsavtal för större exportkvantiteter än

som nyss angivits. Genom att lagret av smör nu är så lågt, omfattar exporten

för närvarande huvudsakligen olagrat smör. Det lägre pris, som

enligt av vad som framgår av det följande betalas för det svenska smöret

på den svenska exportmarknaden i förhållande till hemmamarknadspriset,

har alltså icke sin grund i en med hänsyn till lång lagring sämre kvalitet.

Med utgångspunkt ifrån en smörproduktion av 94 000 ton under 1952/53

och en inhemsk konsumtion av samma storleksordning som under innevarande

regleringsår samt ett övergångslager av 7 000 ton kan för nästa regleringsår

beräknas uppkomma ett exportöverskott av 9 000 ton.

Nämnden har härefter anfört, att vinst, som uppstår vid export av svenska

oljeväxtfrön eller oljor, beredda ur dylika frön, enligt statsmakternas beslut

om riktlinjerna för jordbruksregleringen under innevarande regleringsår

skall få användas för att täcka förluster på export av mejeriprodukter

efter den 31 augusti 1951, i den mån den icke åtgår för att täcka löpande

utgifter för clearingkassan för fettråvaror. Beträffande de på exporten av

mejeriprodukter belöpande förlusterna och täckningen av dessa förluster har

nämnden anfört.

Förlusten på exporten av smör och andra mejeriprodukter under regleringsåret

1951/52 har beräknats till omkring 27 miljoner kronor. Enligt

Kungl. Maj :ts av riksdagen godkända proposition nr 207/1951 skall på sätt

och i den utsträckning, som angivits i propositionen, förlusten på exporten

av smör och andra mejeriprodukter under tiden den 9 mars—den 31 augusti

1951 ävenledes täckas av vinster, som uppkommit vid export av svenska

oljeväxtprodukter. Förlusterna på smörexporten under sistnämnda period

uppgå till 3 miljoner kronor. Det sammanlagda behovet av medel för att täcka

exportförluster på smör och andra mejeriprodukter under regleringsåren

1951/52 och 1952/53 uppgår sålunda till cirka 30 miljoner kronor. Vinsten

på exporten av oljeväxtprodukter av 1950 års skörd uppgick till 12,3 miljoner

kronor. Vinstresultatet på exporten av oljeväxtprodukter av 1951 års

skörd har hittills angivits till 25 miljoner kronor. Om icke ytterligare vinst

uppstår på denna export, skulle alltså förlusterna på smörexporten under

regleringsåret 1951/52 icke kunna täckas enbart av vinstmedel från 1951

års skörd. Å andra sidan ha som ovan angivits endast 3 miljoner kronor

behövt tagas i anspråk av 12,3 miljoner kronor, som utgöra vinst å exporten

av oljeväxtprodukter av 1950 års skörd.

Under hänvisning till nu anförda omständigheter har nämnden hemställt

om bemyndigande att, om så skulle erfordras, få taga i anspråk de vinstmedel,

som hänföra sig till exporten av 1950 års skörd av oljeväxtprodukter

för att täcka förlusten på smörexport, uppkommen under regleringsåret

1951/52.

Nämnden har beträffande förlusterna på smörexporten slutligen anfört

följande.

Vid beräkningen av förlusterna på smörexporten har tillämpats det pris,

som utvunnits respektive beräknas komma att utvinnas på utlandsmarkna
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

67

den efter avdrag för exportkostnaden jämte den utjämningsavgift av 35 öre

per kilogram, som under innevarande regleringsår utgår vid export av smör.

Efter den senaste höjningen av smörpriset på hemmamarknaden torde exportförlusten

på smör, med inräknande av nyssnämnda avgift komma att

bli omkring 1 krona 10 öre per kilogram. För nästa regleringsår har förlusten

beräknats till 80 öre per kilogram eller till sammanlagt 7,2 miljoner kronor.

Härvid har emellertid förutsatts, att utjämningsavgift ej skall utgå vid

ifrågavarande export.

Vid beräkningen enligt jordbrukskalkylen av mejeriernas intäkter under

1952/53 för olika produktslag har nämnda exportförlust om 7,2 miljoner

kronor beaktats. I jordbruksöverenskommelsen för nästa regleringsår har

som ovan nämnts förutsatts att förlusterna vid export av smör och andra

mejeriprodukter skola, i den mån de under regleringsåret överstiga nämnda

belopp å 7,2 miljoner kronor, få täckas på samma sätt som för närvarande,

dock att för ändamålet må användas icke endast de vinster på exporten av

oljeväxtprodukter, som kunna uppkomma under det nya regleringsåret,

utan även i clearingkassan kvarstående vinster från tidigare sådan export.

Såsom villkor för anlitande av clearingkassan skall dock gälla, att förlusterna

icke äro förorsakade av en ökning av smörproduktionen.

Beträffande produktionen av och priserna på ost har nämnden anfört.

Under regleringsåret 1950/51 uppgick ostproduktionen till 53 800 ton,

motsvarande 50 700 ton salufärdig ost. Under innevarande regleringsår beräknas

enligt jordbrukskalkylen ostproduktionen komma att stiga något,

nämligen till omkring 56 000 ton, motsvarande 53 000 ton salufärdig ost.

Ostexporten uppgick under regleringsåret 1950/51 till 1 905 ton. För innevarande

regleringsår beräknas ostexporten bli ungefär lika stor. Ostimporten

utgjorde under regleringsåret 1950/51 1 750 ton. För innevarande regleringsår

kan importen beräknas komma att uppgå till omkring 2 000 ton.

Under innevarande år har osttillgången varit knapp, vilket haft till följd

att mejerierna icke kunnat helt tillgodose efterfrågan på lagrad ost. Lättheten

att sälja osten synes också, jämte den bundna prissättningen, ha lett

till att mejeriernas intresse att tillverka höga kvaliteter delvis slappnat.

Nämnden har med hänsyn härtill funnit det angeläget, alt ostproduktionen

stimuleras så att handelns och konsumenternas önskemål bättre kunna tillgodoses.

I detta syfte ha normalpriserna redan höjts. Dessutom har överenskommits,

att priserna på ost skola vara fria under regleringsåret 1952/53,

vilket väntas medföra ett ökat intresse för kvalitetsproduktion över huvud

taget och särskilt för en höjning av ostens kvalitet genom längre lagringstid

än som nu är fallet. Såsom ett första led i avvecklingen av normalpriserna

på ost har nämnden förordnat, att systemet med lagringsersättning

för ost och skyldigheten för mejeri att till nämndens clcaringkassa

för ost inbetala avgift för försåld ost slopas från och med den 1 juni

1952. Efter upphävandet av normalpriserna på ost, vilket beräknas komma

att ske senast från och med den 1 september 1952, få lagringskostnaderna

för ost täckas genom uttagande av ett högre pris för ost med längre lagringstid.

Produktionen av torrmjölk har, enligt vad nämnden uppgivit, under

regleringsåret 1950/51 uppgått till 9 100 ton, medan exporten under samma

tid utgjort 4 800 ton. Torrmjölkstillverkningen kan under innevarande rcgleringsår

med hänsyn till minskad invägning av mejerimjölk samt ökade

återtåg av skummjölk till svinfoder under innevarande regleringsår beräknas

bli av något mindre omfattning än under nästföregående regleringsår.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Nämnden har härefter behandlat de olika mj Öl k pristilläggen

och härvid anfört.

Under innevarande regleringsår har mjölkpristillägg utgått för all vid

mejeri invägd mjölk. Dessa mjölkpristillägg äro av två slag, nämligen dels

allmänt mjölkpristillägg, som utgått i hela landet, dels extra mjölkpristillägg,

som utgått endast inom vissa delar av landet, främst Norrland. Det

allmänna mjölkpristillägget har från och med den 1 januari 1951 utgått

med 42,4 öre per kilogram mjölkfett i den vid mejeri från producenter invägda

mjölken och grädden. De allmänna och extra mjölkpristilläggen enligt

de före den 1 mars 1952 gällande grunderna beräknas för innevarande regleringsår

uppgå till ett belopp av tillhopa 81 ,i miljoner kronor.

I syfte att åstadkomma en utjämning i fråga om lönsamheten olika

mjölkprodukter emellan ha upptagits utjämningsavgifter vid försäljning av

andra mejeriprodukter än smör. Dessa avgifter ha återgått till mejerinäringen

i form av utjämningsbidrag till all vid mejeri invägd mjölk.

Den uppgörelse om jordbrukspriserna för regleringsåret 1951/52, som

träffades våren 1951, fick i första hand sin prägel av de svårigheter, som då

förefunnos att avsätta överskottsproduktionen av mejeriprodukter, främst

smör. Man sökte därför genom prissättningen få till stånd en produktionsomläggning

inom det svenska jordbruket i riktning mot minskad mjölkproduktion.

För att uppnå den önskade omläggningen höjdes priserna på kött,

fläsk och brödsäd, medan mjölkpriset i stort sett fick förbli oförändrat. Det

ansågs dock att inom vissa områden — även i södra Sverige — möjligheterna

voro mycket små eller nästan obefintliga att utnyttja prishöjningarna

på särskilt spannmål. För att utjämna inkomsterna mellan de olika områdena

infördes därför efter rent geografiska principer s. k. clearingtillägg

på mjölk, vilka skulle bestridas genom att vissa från och med den 1 september

1951 genomförda prishöjningar på grädde och ost överfördes till Svenska

mejeriernas riksförening. Härjämte skulle prisstegringsvinsten på ost samt

under året utgående utjämningsavgifter vid export av mjölkprodukter användas

till detta ändamål.

Beträffande produktionsomläggningens verkan på mjölkproduktionen

och därmed sammanhängande förhållanden har nämnden vidare anfört.

Den förutsatta produktionsomläggningen har fått märkbar effekt i fråga

om mjölkproduktionen. Invägningen av mjölk har kraftigt sjunkit, vilket

främst tagit sig uttryck i en minskad smörproduktion. Avsättningsmöjligheterna

för smöret bedömas också för tillfället vara betydligt gynnsammare

än för ett år sedan.

En viss överskottsproduktion, som måste avsättas till lägre pris än hemmamarknadspriserna,

förekommer visserligen fortfarande. Då smöröverskottet

numera emellertid är av relativt liten omfattning i förhållande till

hela smörproduktionen, kan det enligt nämndens mening väl försvaras att

för denna marginalproduktion något lägre priser utvinnas. En ytterligare

sänkning av mjölkproduktionen kan därför icke anses nödvändig. I varje

fall bör en eventuellt fortsatt minskning ske i betydligt långsammare takt

än som varit fallet under senaste året. Mjölkproduktionen har därför vid

de senaste prisöverenskommelserna tillerkänts vissa prisförbättringar. Sålunda

höjdes konsumtionsmjölken från och med den 14 januari 1952 med

två öre per kilogram i mejeriledet. De under innevarande kalenderår genomförda

partiprishöjningarna på smör av 30 öre per kilogram och på ost av

sammanlagt cirka 40 öre per kilogram beräknas, om hänsyn icke tages till

ökade mejerikostnader, möjliggöra en höjning av avräkningspriset på mjölk

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj.ts proposition nr 236.

69

med i genomsnitt drygt ett öre per kilogram. Höjningen av konsumtionsmjölken

har helt fått behållas av konsumtionsmjölksmejerierna, som haft

och beräknas få de största kostnadshöjningarna. Prishöjningen på konsumtionsmjölken

har emellertid efter förbättringen av smörpriset inte ansetts

tillräcklig för att hålla intresset uppe för konsumtionsmjölksproduktionen.

I den omräkning av de interna utjämningsavgifterna, som företagits från

och med april 1952, har därför utjämningsavgiften på konsuintionsmjölken

helt borttagits, varjämte avgifterna för grädde sänkts. Avgifterna för ost ha

därjämte avpassats så, att de skola medföra samma lönsamhet för ostproduktionen

som för konsumtionsmjölken.

I fortsättningen har nämnden erinrat om att vissa förbättringar även kommit

mjölkproduktionen till godo genom höjning och omläggning av mjölkbidragen.

Dessa förändringar ha i korthet inneburit, att det allmänna mjölkpristillägget

från och med den 1 mars 1952 höjts från 42,4 till 123 öre per

kilogram mjölkfett. Höjningen motsvarar cirka tre öre per kilogram mjölk.

Samtidigt ha även de extra mjölkpristilläggen inom Norrland samt vissa delar

av Göta- och Svealand höjts. Å andra sidan ha de s. k. clearingtilläggen

från och med den 1 mars 1952 upphört att utgå. Anledningen härtill är i

främsta rummet, att det visat sig svårt att efter geografiska principer göra

en rättvis fördelning av dessa medel så att det ursprungliga syftet kunde

uppnås. Clearingtilläggen ersättas nu med s. k. leveranstillägg, som utbetalas

med fem öre per kilogram för all vid mejeri invägd mjölk på den del av leveransen

under tiden den 1 mars—den 31 augusti 1952, som motsvarar en

årskvantitet av 4 000—10 000 kilogram. Beträffande omläggningen av mjölkbidragen

har nämnden i övrigt hänvisat till bilaga 4 till propositionen nr

176/1952.

Nämnden har härefter framhållit, att man i prisöverenskommelsen för år

1952/53 utgått från att mjölkpriset icke skall sänkas. Det har därför överenskommits,

att de från och med den 1 mars 1952 införda mjölkbidragen

skola utgå efter oförändrade grunder, vilket för regleringsåret 1952/53 har

beräknats medföra en kostnad av tillhopa 169 miljoner kronor. Såsom framgår

av överenskommelsen har sagda kostnad förutsatts komma att täckas

dels genom anvisande av ett anslag av statsmedel å 130 miljoner kronor,

dels genom att den beräknade prishöjningen å ost från och med den 1 september

1952 uttages genom en avgift å de kvantiteter ost, som försäljas från

mejeri, dels genom att jordbruket av statsmedel, som enligt nu gällande bestämmelser

skulle utgått till producentbidrag, tillföres ett nettobelopp av

12 miljoner kronor, utgörande en beräknad besparing vid omläggning av

producent- och kontantbidragen till kontantbidrag, dels genom att pristillägget

på fläsk successivt avvecklas, varigenom vissa medel inhesparas och

överföras till regleringsåret 1952/53 och dels genom att vissa hos Svenska

mejeriernas riksförening innestående medel tagas i anspråk.

Nämnden har vidare anfört, att till de nyss berörda statliga subventionerna

å tillhopa (130 + 12 =) 142 miljoner kronor komma de enligt före den

1 mars 1952 gällande grunderna utgående allmänna och extra mjölkpristilläggen,

som vid i jordbrukskalkylcn beräknad volym uppskattas till ett belopp

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

av 80 miljoner kronor för regleringsåret 1952/53. Behovet av statsmedel till

de allmänna och extra mjölkpristilläggen samt leveranstilläggen kunna

alltså för regleringsåret 1952/53 beräknas uppgå till sammanlagt omkring

222 miljoner kronor, varav 12 miljoner kronor utgör beräknad besparing

vid omläggningen av systemet med producent- och kontantbidrag.

Nämnden har till slut anfört, att det i prisöverenskommelsen för år 1952/

53 antytts, att den ifrågasatta omläggningen av grunderna för producentbidraget

till kontantbidrag kunde komma att medföra vissa ändringar även

av nu gällande grunder för leveranstilläggen. Samtidigt har man utgått från

att av statsmedel skola för båda dessa ändamål disponeras vad som motsvarar

kostnaden för dels leveranstilläggen i deras nuvarande utformning, 53

miljoner kronor per år, dels nu utgående producent- och kontantbidrag med

avdrag av 12 miljoner kronor. Hur dessa statsmedel slutligen skola komma

att fördelas på leveranstilläggen och de nya kontantbidragen blir, har nämnden

framhållit, beroende på den definitiva utformningen av dessa bidrag.

Regleringen av fettråvaror.

Jordbruksnämnden har i detta avsnitt inledningsvis redogjort för prisutvecklingen

för olika fettråvaror. Nämnden har härom anfört följande.

Under år 1951 växlade fettråvarupriserna på den internationella marknaden

i allmänhet både starkt och snabbt. Så till exempel steg priset på rå

kokosolja i bulk från 2 kronor 30 öre per kilogram eif vid årsskiftet 1950/51

till 2 kronor 90 öre per kilogram eif i mitten av mars för att sedan med

blott smärre avbrott stadigt sjunka till fram på eftersommaren, då oljan

betingade ett pris av 1 krona 90 öre per kilogram eif. Den återhämtning

som härefter ägde rum fortsatte, dock ej kontinuerligt, till slutet av oktober,

då varan noterades till 2 kronor 20 öre per kilogram eif. I senare hälften av

oktober började på nytt ett prisfall. Vid ingången av januari 1952 hade

priset åter fallit till 1 krona 90 öre per kilogram eif och understeg alltså

priset vid närmast föregående årsskifte med 40 öre per kilogram eller med

cirka 18 procent. Under de första månaderna år 1952 sjönk priset ytterligare

och i stegrat tempo. Den senast tillgängliga rapporten för april 1952

uppvisar ett pris av 1 krona 30 öre per kilogram eif. Det torde få betraktas

som ovisst om bottenläget för denna gång ännu nåtts, även om det finnes

tecken, som tyda på att så skulle vara förhållandet. Priserna på kopra ha

i stort sett följt samma utvecklingslinje som priserna på kokosolja.

Den för världens försörjning med margarin likaledes viktiga råvaran

sojaolja har i prishänseende förmått att hävda sig bättre än kokosoljan,

även om prisfluktuationerna på denna flytande olja, som är närmast att

jämföra med vår inhemska rapsolja, under loppet av år 1951 varit betydande.

Prisfallet på sojaolja på hösten 1951 blev ej större än att prisnoteringen

vid årets slut blott obetydligt kom att ligga under noteringen vid

årets början. Priset på sojabönor har icke heller under 1951 i nämnvärd

grad påverkats av den oro, som kännetecknat marknaden för andra viktiga

fettråvaror, utan legat tämligen stilla under hela året. Däremot har även

beträffande denna olja kunnat inregistreras ett markant prisfall under innevarande

år.

Förändringarna i priserna på linolja och linfrö hänföra sig, såvitt angår

år 1951, huvudsakligen till senare delen av året, då priserna sköto kraftigt

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

71

i höjden. Från att i början av året ha kostat 2 kronor 20 öre per kilogram

steg sålunda linoljan i slutet av 1951 till inemot 3 kronor. Denna starka

stegring har under den tilländalupna delen av år 1952 följts av ett markerat

prisfall. För närvarande torde linolja kunna köpas till ett pris av cirka

1 krona 90 öre per kilogram.

Enligt vad nämnden anfört ha priserna vid export av inhemska fettvaror

rönt inverkan av prisfluktuationerna på världsmarknaden. Det förhållandet,

att det under året rått brist på högvärdiga flytande matnyttiga oljor,

vilket bland annat kommit till uttryck i att priset på sojaolja under hela

året hållit sig relativt väl uppe, har emellertid haft gynnsamma verkningar

för den svenska exporten av rapsodlingens produkter. Kvalitativt sett torde

den ur svenskt rapsfrö framvunna flytande oljan med framgång kunna

konkurrera på världsmarknaden.

I fortsättningen har nämnden lämnat följande redogörelse för de prisändringar,

som i hemlandet företagits i fråga om fettråvaror.

På grund av den stegring av världsmarknadspriserna på fettråvaror, som

inträdde i början av 1951, beslöt nämnden att från och med den 11 februari

1951 höja clearingpriserna på vegetabiliska oljor samt härdat animaliskt

och vegetabiliskt fett med 36 öre per kilogram. För att denna höjning icke

skulle återverka på margarinpriset förordnade Kungl. Maj :t efter framställning

av nämnden, att den vid årsskiftet återinförda accisen på margarin

icke längre skulle utgå för leveranser efter den 10 februari 1951.

Med hänsyn till den fortsatta världsmarknadsutvecklingen tvingades man

emellertid att i maj månad åter höja clearingpriserna för de grundläggande

margarinråvarorna. Höjningen skedde med 9 öre per kilogram på den

oraffinerade varan. Samtidigt höjdes clearingavgiften på margarinet från 4,7

till 5,133 öre. Inkluderande en vid samma tillfälle medgiven marginalhöjning

kom priset på hushållsmargarin att stiga med 15 öre per kilogram. Konsumentpriset

på margarin blev härigenom 3 kronor 60 öre per kilogram.

Clearingpriserna höllos därefter oförändrade till i mars månad 1952. För

att clearingpriserna i maj 1951 skulle ha bragts i full överensstämmelse

med världsmarknadsprisnivån hade krävts en höjning med 34 öre i stället

för 9 öre per kilogram.

I enlighet med den överenskommelse rörande prissättningen på jordbrukets

produkter för tiden den 1 januari—den 31 augusti 1952, som träffades

den 15 mars 1952, höjdes priserna på smör och margarin i tillverkningsledet

med 30 öre per kilogram. I överenskommelsen ingick, att margarinprishöjningen

skulle ske genom höjning av priserna på de clearingprissatta

fettråvarorna. Med anledning härav höjdes clearingpriserna på margarinråvarorna

med 36 öre per kilogram. Av den inkomstökning, som clearingkassan

härigenom erhåller, skola högst 10 miljoner kronor användas till

bestridandet av kostnaderna för vissa i samma uppgörelse överenskomna

statliga pristillägg till jordbruket. Utöver ovan angivna höjning av smöroch

margarinpriserna medgav nämnden efter överenskommelse med handeln

en marginalhöjning vid försäljning av smör och margarin med 10 öre

per kilogram. Samtidigt sänktes clearingavgiften på margarinet till 4,53 öre

per kilogram. Margarinpriset vid försäljning till konsument blev sålunda

härefter 4 kronor per kilogram.

Nämnden har härefter redogjort för försörjningsläget i fråga om fettråvaror.

Redogörelsen är av följande innehåll.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Under år 1951 importerades, exklusive reexport, kopra och kokosolja till

en kvantitet motsvarande tillhopa 39 600 ton olja. Importen av valolja och

s. k. sjödjursolja uppgick under 1951 till 19 100 ton. Härav importerades

huvuddelen från Norge och en mindre post på 2 000 ton från Australien.

Av 1951 års import av valolja avses viss kvantitet skola disponeras för

beredskapsändamål. För år 1952 ha hittills avslut träffats om import av

23 000 ton valolja och sjödjursolja. Tillgångarna på världsmarknaden beträffande

fettvaror bedömas som mycket goda.

Margarinkonsumtionen har fortsatt att öka. Försäljningen av margarin

uppgick sålunda under år 1951 till nära 85 000 ton mot nära 80 000 ton

året före. Förbrukningen av fettråvaror för margarinframställning uppgick

under år 1951 till 26 500 ton kokosolja, 17 500 ton valolja, 23 100 ton

rapsolja och 3 400 ton slakterifett.

Den inhemska oljeväxtodlingen ökade ytterligare under år 1951, då skörden,

exklusive oljelinet, blev cirka 208 000 ton frö i nedtorkad vara och

därigenom större än något tidigare år.

Huvuddelen av skörden eller cirka 196 000 ton utgjordes av raps- och

rybsfrö. För den inhemska konsumtionen torde komma att erfordras mellan

80 000 och 90 000 ton av denna vara. Av återstående kvantitet, cirka

115 000 ton, ha avtal om försäljning på export träffats rörande 67 230 ton

i form av frö och 12 852 ton i form av olja, eller omräknat i frö sammanlagt

cirka 100 000 ton.

Beträffande den svenska exporten av fettråvaror har nämnden vidare anfört

följande.

De kvantiteter frö och olja, varom exportavtal träffats, fördela sig på

köpareländer sålunda.

Kvantitet ton

Frö

Olja

Tyskland...........

..... 50 400

4 000

Storbritannien.......

..... 8 580

3 532

Österrike...........

..... 7 750

_

U. S. S. R..........

_

1 000

Övriga .............

..... 500

4 320

67 230

12 852

På de avtalade försäljningarna har genomsnittspriset vid leverans i bulk

i fråga om frö varit drygt 1 krona 16 öre per kilogram fob, inklusive kvalitetstillägg,

och beträffande olja 2 kronor 37 öre per kilogram fob. Fobvärdet

av den del av exporten, som sålts i form av frö, uppgår till cirka 78 miljoner

kronor. Fobvärdet för oljeexporten belöper sig till cirka 30 miljoner

kronor. För att värdet på oljan skall kunna jämföras med värdet av fröexporten,

har man dock att till beloppet lägga värdet av det fodermjöl, som

framvunnits vid tillverkning av exportoljan. I detta fall skulle det härvid

komma att röra sig om ett tillägg av cirka 7 miljoner kronor. Den kvantitet

frö som exporterats i form av olja har, om man därtill lägger värdet av det

vid tillverkningen erhållna rapsmjölet, inbringat 1 krona 13 öre per kilogram.

Då priset på nedtorkat frö för 1951 års skörd är 84 öre per kilogram,

har såväl frö- som oljeexporten givit en i förhållande till produktionskostnaderna

icke oväsentlig vinst. Den sammanlagda vinsten för clearingkassan

av den hittillsvarande exporten av 1951 års skörd beräknas komma att uppgå

till cirka 25 miljoner kronor.

Av det för export avsedda partiet rapsfrö av 1951 års skörd återstår f. n.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

73

en kvantitet av cirka 15 001) ton odisponerad. Då man, såsom priserna på senaste

tiden utvecklat sig, har att räkna med sämre priser på exportmarknaden

lör rapsfrö i fortsättningen, torde vinsten på dessa 15 000 ton i dagens

läge bli obetydlig och bör ej uppskattas till högre belopp än cirka 2 miljoner

kronor. Med utgångspunkt från ovan relaterade förhållande skulle exporten

av rapsfrö (rapsolja) från 1951 års skörd resultera i en vinst av cirka 27

miljoner kronor.

Vad beträffar linolja har nämnden anfört, att för självförsörjning med

denna olja skulle krävas en fröskörd, som lämnar 17 000 å 18 000 ton olja.

Den inhemska skörden år 1951 har ännu icke slutlevererats men beräknas

komma att uppgå till omkring 24 000 ton, vilket ungefär motsvarar 8 400

ton olja.

I fortsättningen har nämnden erinrat om att Kungl. Maj :t den 8 juni 1951

bemyndigat nämnden att disponera vinst, som under regleringsåren 1950/51

och 1951/52 uppkommit eller kunde uppkomma vid export av svenska oljeväxtfröer

eller därav beredda oljor, för att täcka förluster på export av mejeriprodukter

dels under tiden den 9 mars—den 31 augusti 1951 på det sätt

och i den utsträckning, som angivits i proposition nr 207/1951, dels för tiden

efter den 31 augusti 1951, i den mån vinsten icke åtgår för att täcka löpande

utgifter för clearingkassan för fettvaror. Till understödjande av smörexporten

har med stöd av dessa beslut från clearingkassan hittills utbetalats 14,6

miljoner kronor. För täckande av förluster på smörexport fram till månadsskiftet

augusti/september 1952 torde man enligt nämnden böra räkna med

en ytterligare utgift för clearingkassan av cirka 16 miljoner kronor. Förluster,

som efter den 31 augusti 1952 uppkomma på export av mejeriprodukter

skola, som redan tidigare nämnts, bäras av mjölkproducenterna upp till 7,2

miljoner kronor. Förutsättning för att bidrag skall lämnas vid högre förlust

är, att smörproduktionen icke ökar.

Rörande det ekonomiska resultatet av regleringsverksamheten på fettvaruområdet

har nämnden i likhet med föregående år upprättat en särskild

redogörelse, vilken som bilaga torde få fogas till protokollet (bilaga 6). Av

redogörelsen framgår, att man räknar med en behållning av 58,6 miljoner

kronor i clearingkassan den 30 juni 1952, varav 11,7 miljoner kronor utgöras

av kvarstående vinst från export av oljeväxtprodukter (av sistnämnda

belopp komma cirka 10 miljoner kronor att efter budgetårets utgång utbetalas

till Svenska mejeriernas riksförening till täckning av förluster på

smörexport fram till den 1 september 1952; efter den 30 juni 1952 beräknas

å andra sidan cirka 7 miljoner kronor komma att inflyta till kassan såsom

vinst på export av produkter av 1951 års oljeväxtskörd). Prognosen för

budgetåret 1952/53, vilken nämnden betecknat som ytterst oviss med hänsyn

bland annat till att en omläggning av regleringssystemet föreslås skola

äga rum, upptager vid budgetårets slut en behållning på verksamheten under

budgetåret av 77 miljoner kronor. Det beräknade överskottet vid utgången

av budgetåret 1951/52, 58,6 miljoner kronor, bör enligt nämnden sedan

därifrån avdragits kvarstående vinst på exporten av oljeväxtprodukter å

11,7 miljoner kronor, lämpligen tagas i anspråk för att nedbringa det eljest

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

erforderliga anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

med motsvarande belopp eller 46,9 miljoner kronor. Nämnden har förslagit,

att riksdagens medgivande härtill inhämtas.

I avseende på den fortsatta fettvaruregleringen har nämnden anfört, att

Kungl. Maj :t genom beslut den 2 februari 1951 — i anledning av en av

kontrollstyrelsen och statens livsmedelskommission den 20 april 1950 i ämnet

gjord framställning — uppdragit åt styrelsen och nämnden att verkställa

utredning rörande anordnandet av accisförfarandet för margarin och

andra fettvaror samt angående utformningen av det tekniska system, som i

fortsättningen bör tillämpas för att stödja avsättningen av den inhemska

smörproduktionen och oljeväxtodlingen. Denna utredning har nu slutförts

och förslag till omläggning av fettvaruregleringen framlagts med gemensam

skrivelse från styrelsen och nämnden till Kungl. Maj :t. På vissa punkter har

styrelsen anmält avvikande mening i fråga om det framlagda förslaget. Förslaget

innebär i korthet att nuvarande system med acciser och clearingpriser

skall slopas. Vidare skall den nuvarande importregleringen på detta område

upphävas. Åt en ekonomisk förening, bildad av de industriella fettkonsumenterna,

skall anförtros importen av fettråvaror och fettvaror. I stället för

acciser och clearingavgifter skall utgå en regleringsavgift på de importerade

fettråvarorna. Priserna på vegetabiliska oljor av inhemskt ursprung skola

liksom hittills fastställas av nämnden. Förslaget innebär vidare, att restitution

av regleringsavgift skall kunna lämnas för täckande av vid raffination

av importerade fettvaror uppkommande förlust på fettsyror samt svinn ävensom,

i den utsträckning Kungl. Maj :t bestämmer, då varan kommer till användning

för annat än matnyttigt ändamål. Efter samma grunder skall regleringsbidrag

kunna lämnas, då inhemska fettvaror kommit till användning

för annat än matnyttigt ändamål. Sådant regleringsbidrag skall även efter

Kungl. Maj :ts förordnande kunna utgå då importerad eller inhemsk vara

disponeras för export. Inkomster av regleringsavgifterna samt av försäljningen

av vegetabiliska oljor av inhemskt ursprung skola tillföras en särskild

regleringskassa. Kassan skall belastas med utgifter för restitutioner

och regleringsbidrag. Enligt förslaget skall nämnden i sin årligen återkommande

skrivelse till Kungl. Maj :t med förslag angående prisregleringsåtgärder

på jordbrukets område lämna dels redovisning angående kassans inkomster

efter avdrag för restitutioner och regleringsbidrag för den gångna

delen av löpande budgetår samt en beräkning av dessa inkomster under återstående

delen av budgetåret, dels ock en uppskattning av det ekonomiska resultatet

av det närmast kommande budgetårets verksamhet på området. I

den mån så befinnes önskvärt av budgettekniska skäl, skall redan på hösten

varje år lämnas en preliminär beräkning såväl för löpande som för närmast

kommande budgetårs verksamhet. Statsmakterna torde varje år få

besluta rörande användningen av kassans behållning.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

75

Äggregleringen.

Jordbruksnämnden har erinrat om att prisbildningen på ägg under innevarande

regleringsår är förhållandevis fri. I de av riksdagen fastställda direktiven

för prissättningen har dock föreskrivits, att då producentpriset tenderar

att överstiga 3 kronor 75 öre per kilogram import bör företagas, om så

är möjligt, samt exporten stoppas. Någon fixerad undre gräns för producentpriset

har ej angivits. Det har dock förutsatts, att om priset skulle gå

ned till en oskäligt låg nivå detsamma bör stödjas genom Sveriges exportoch

importförening för ägg. Direktiven innebära vidare, att om produktionen

skulle visa överskott samtidigt som skillnader föreligga mellan priset på

importfoder och de inhemska foderpriserna en utjämningsavgift vid export

av ägg skulle kunna uttagas. Nämnden har meddelat, att någon utjämningsavgift

icke utgått under den gångna delen av regleringsåret. Den har i stället

förskrivit, att utjämningsavgift icke skall uttagas, så länge producentnoteringen

icke överskrider 3 kronor 50 öre per kilogram och föreningen samtidigt

vid export uttager en frivillig avgift av cirka 25 öre. Under vissa förhållanden

äger föreningen reducera eller slopa avgiften. Det högsta producentpris,

som hittills noterats, är 3 kronor 45 öre per kilogram.

Härefter har nämnden redogjort för produktions- och prisutvecklingen och

därvid anfört.

Äggproduktionen har under den hittills gångna delen av regleringsåret legat

på i stort sett samma nivå som föregående år, vilket är lägre än under

regleringsåret 1950/51, då exportöverskotten voro mycket stora. Alltjämt

föreligga dock exportöverskott, vilka hittills kunnat avsättas till skäliga priser,

i stort sett svarande mot den svenska prisnivån och under hösten 1951

till och med något högre. Genom att tullen på ägg i huvudexportlandet Västtyskland

höjts till 15 procent under viss del av året, har emellertid svårigheter

uppstått att utvinna samma priser som tidigare. Nämnden har upplyst

om att den nuvarande producentnoteringen, 2 kronor 70 öre per kilogram,

sedan ett flertal veckor legat högre än exportprisnivån, varför föreningen

utbetalat bidrag vid export med 20 öre per kilogram.

Beträffande prisregleringens utformning under nästkommande regleringsår

har nämnden till en början uppgivit, att producentpriset under sagda år beräknats

till i genomsnitt 3 kronor 30 öre per kilogram. Nämnden har ansett,

att direktiven för den prisreglerande verksamheten böra avpassas så, att

möjligheter skola finnas att uppnå detta pris, vilket är 30 öre högre än det

beräknade medelpriset innevarande år. I vad mån utjämningsavgift kommer

att bli aktuell under nästa regleringsår beror enligt nämnden på hur fodermedelspriserna

utveckla sig. Nämnden har beräknat, att skillnaden mellan

dessa priser inom och utom landet kommer att nedgå som en följd av höjningen

av de inhemska spannmålspriserna. I detta sammanhang har nämnden

även pekat på en begynnande tendens till lägre världsmarknadspriser på

fodermedel. Även om prisutvecklingen skulle motivera en utjämningsavgift

bör enligt nämndens uppfattning sådan ej utgå, om därigenom förhindras att

den beräknade medelprisnivån på ägg uppnås. Nämnden uttalar vidare, att

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

det icke bör föreskrivas någon undre gräns, som statsmakterna skola skydda.

Den övre prisgränsen bör höjas till 4 kronor 25 öre per kilogram. Då producentnoteringen

tenderar att nå denna nivå, bör det åligga föreningen att importera

ägg, om så är möjligt utan förlust. Vidare bör vid denna gräns export

äga rum endast i undantagsfall, t. ex. för att fullfölja redan ingångna

avtal eller för att, då så är önskvärt, i viss utsträckning uppehålla kontakten

med de reguljära importörerna. Föreningen bör vidare i direktiven erhålla

möjlighet att genom exportbidrag uppnå den beräknade medelprisnivån.

Stödet åt ullproduktionen.

Vad angår det statliga stöd, som under senare år lämnats ullproduktionen,

har nämnden anfört följande.

Bidrag till stödjande av ullproduktionen har liksom under de tre närmast

föregående regleringsåren utgått även under år 1951/52. Avsikten med stödåtgärderna

har varit, att i enlighet med de riktlinjer, som uppdrogos i proposition

nr 275/1948, söka uppehålla en fårstam av lämplig storlek ur beredskapssynpunkt.

Bidraget utgick under åren 1948/49 och 1949/50 med 50 öre och under år

1950/51 med en krona per kilogram otvättad klassificerad ull. Under innevarande

regleringsår utgår bidraget med en krona per kilogram ull.

Priset på otvättad svensk ull uppgick under mars 1951 till 12 kronor 26

öre per kilogram, vilket måste betecknas som onormalt högt. Den 1 september

samma år hade det sjunkit till 6 kronor 32 öre per kilogram och den

17 mars till 5 kronor per kilogram. Det senare priset motsvaras för tvättad

vara av cirka 8 kronor 30 öre per kilogram. För motsvarande kvalitet lågo de

internationella priserna i mitten av april vid 6 å 7 kronor per kilogram tvättad

ull. En ytterligare sänkning av de svenska ullpriserna kan därför väntas

inträda.

Husdjursräkningen den 1 juni 1951 visar en fortsatt minskning av fårstammen.

I jämförelse med husdj ursräkningen 1950 har den sålunda minskat

med cirka 7 procent. I jämförelse med husdj ursräkningen 1947 uppgår

minskningen till 38 procent.

Beträffande den successiva minskningen av fårstammen har nämnden

anfört, att den ur beredskapssynpunkt måste ses med en viss oro. Nämnden

anser därför, att alla lämpliga åtgärder böra vidtagas för att hålla stammen

uppe. Även om bidraget till ullproduktionen endast i mindre utsträckning

kan tjäna detta syfte anser nämnden dock, att stöd bör utgå även under nästa

år. Nämnden har upplyst, att från Kontrollhudar, andelsslakteriernas förening

u. p. a., jämväl anförts, att erfarenheterna av ullstödet äro sådana, att

det bör bibehållas. Från Sveriges fåravelsförening har likaledes framhållits,

att prisstödet bör bibehållas, varjämte anförts att bidragsbeloppet med hänsyn

till de starkt vikande ullpriserna bör höjas. Nämnden har därför föreslagit,

att bidragsbeloppet för nästa regleringsår skall höjas från en krona

till 1 krona 50 öre per kilogram.

Vad slutligen angår anslagsfrågan anför nämnden, att för regleringsåren

1948/49, 1949/50 och 1950/51 anvisats sammanlagt 500 000 kronor till

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

77

främjandet av ullproduktionen. Med hänsyn till att vissa belopp återstå av

dessa anslag, torde ytterligare medel icke behöva anvisas för regleringsåret

1952/53. Härvid förutsätter nämnden emellertid, att de belopp, som återstå

av de till ifrågavarande ändamål för föregående regleringsår anvisade medlen,

få av nämnden disponeras för ändamålet i fråga under nästkommande

regleringsår.

Konstgödselregleringen.

Den överenskommelse mellan jordbruksnämnden och priskontrollnämnden,

å ena, samt tillverkare och importörer av konstgödselmedel, å andra

sidan, som gällde under 1950/51 beträffande prissättningen, upphörde att

gälla den 1 juli 1951. Från och med sagda dag har priskontroll i vanlig ordning

gällt beträffande de inom landet tillverkade konstgödselmedlen superfosfat,

tomasfosfat, kalkkväve, kalkammonsalpeter och ammoniumsulfat.

För importerade gödselmedel har prisbildningen däremot varit i princip fri.

För vissa gödselmedel, vilka såväl tillverkas inom landet som importeras,

ha förslag till genomsnittspriser underställts jordbruksnämnden för godkännande.

Jordbruksnämnden har anfört, att man för nästa gödselår — i likhet med

vad fallet varit under innevarande år — måste räkna med vissa prishöjningar,

vilka få förutsättas drabba samtliga gödselmedel. Då tillgångarna beräknas

ytterligare komma att öka, har nämnden räknat med en ökad förbrukning.

Prissättningen på brödsäd och oljeväxter av 1953 års skörd.

Beträffande priserna på brödsäd och oljeväxter av 1953 års skörd har

jordbruksnämnden framhållit att, med hänsyn till önskvärdheten av att

dessa fastställas i god tid före höstsådden, Kungl. Maj :t borde erhålla riksdagens

bemyndigande att senare på förslag av nämnden fastställa dessa

priser. Ehuru nämnden icke är beredd att nu framlägga sådant förslag utan

avser att senare återkomma till denna fråga, har nämnden dock som sin

mening velat framhålla, att ytterligare höjning, såvitt nu kan bedömas, icke

bör äga rum i fråga om brödsädespriserna.

Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader.

I sin förut omnämnda skrivelse till jordbruksnämnden den 28 februari

1952 har Svenska spannmålsaktiebolaget redogjort för en beräkning av kostnaderna

i samband med dess verksamhet under regleringsåren 1951/52 och

1952/53. Vad beträffar kostnaderna för förstnämnda år har nämnden erinrat

om att den i skrivelse till Kungl. Maj :t den 18 mars 1952 begärt ett tillläggsanslag

av 75 miljoner kronor ävensom att förslag härom framlagts i

proposition nr 176 till årets riksdag.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:Is proposition nr 236.

I fråga om regleringsåret 1952/53 har bolaget vid sin uppskattning av

kostnaderna utgått ifrån att regleringen av handeln med spannmål och fodermedel

skall äga rum enligt samma principer som under innevarande år

samt att bolagets beredskapslagring skall omfatta 300 000 ton brödsäd. Vidare

har bolaget räknat med import av 75 000 ton vete, 100 000 ton majs och

100 000 ton vetekli samt inköp av sammanlagt 125 000 ton svenskt och utländskt

oljekraftfoder. Beträffande inköpspriserna har bolaget utgått ifrån

nu gällande världsmarknadspriser. I fråga om vete har det förutsatts, att

inköp ske inom ramen av internationella veteavtalet. Försäljningspriserna

ha i fråga om brödsäd baserats på nämndens tidigare avgivna framställning

om prishöjning med 10 kronor per deciton och i fråga om fodervarorna med

de i jordbrukskalkylen angivna priserna. Med denna beräkningsgrund uppskattar

bolaget kostnaderna till sammanlagt 55 miljoner kronor enligt följande

tablå, där värdetalen avse miljoner kronor.

A. Kostnader för ett beredskapslager av 300 000 ton brödsäd .... 6,o

Avgår prishöjningsvinst .................................. 6,o

B. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 75 000 ton vete. .

C. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 100 000 ton majs

D. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 100 000 ton

vetekli .....................................................

E. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning av 125 000 ton oljekraftfoder

..................................................

F. Fraktbidrag för fodermedel till Norrland........................

G. Räntor .....................................................

H. Allmänna kostnader..........................................

I. Oförutsedda kostnader........................................

0,o

3.0

20.0

10.0

10,o

2.0

6.0

1,2

2,8

Summa kostnader 55,o

Nämnden har framhållit, att kostnadssumman, med hänsyn till det förut

anförda förslaget om en ytterligare prishöjning på vete med 3 kronor per

deciton, torde kunna minskas med 10 miljoner kronor till 45 miljoner kronor.

Vidare har nämnden anfört, att bolaget i en skrivelse, dagtecknad den 17

april 1952, framhållit att de kreditrestriktioner, som numera äro genomförda,

kunna medföra, att bolaget under hösten kommer i det läget, att dess

rörelsemedel icke förslå. På grund av nämnda restriktioner samt de till hösten

väsentligt höjda spannmålspriserna torde nämligen handeln och kvarnindustrien

få svårigheter att uppbringa kapital i den utsträckning, som kan

komma att erfordras för att övertaga all av jordbrukarna salubjuden spannmål.

Detta blir förhållandet särskilt om skördeutfallet skulle bli någorlunda

gott. I så fall komma dessutom handelns och industriens lagerlokaler att

icke bli fullt utnyttjade, vilket i det ansträngda läget i fråga om tillgången

på lagerlokaler för spannmål kan komma att medföra svårigheter.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

79

Skulle utvecklingen komma att gå i av bolaget antydd riktning, torde enligt

nämnden någon annan tillfredsställande lösning icke kunna komma

i fråga än att bolaget relativt tidigt får företaga vissa inköp av brödsäd från

handeln samt lagra denna brödsäd i tillgängliga lokaler, intill dess den kan

komma att avyttras. För dylik verksamhet anser sig emellertid bolaget sakna

rörelsekapital. Förutom aktiekapitalet, vilket utgör 5 miljoner kronor,

kan bolaget numera disponera krediter upp till 200 miljoner kronor. Härav

utgöra 80 miljoner kronor lån i Sveriges riksbank mot säkerhet i statsobligationer,

50 miljoner kronor lån hos riksgäldskontoret under fonden för

låneunderstöd samt 70 miljoner kronor en rörlig kredit likaledes hos riksgäldskontoret.

En av bolaget företagen överslagsberäkning har givit vid handen, att värdet

av bolagets lager den 31 augusti 1952 icke torde komma att understiga

160 miljoner kronor. För att fullgöra sin vanliga inköpsverksamhet m. m.

behöver bolaget därutöver cirka 50 miljoner kronor. Bolaget har därför under

åberopande av nyssnämnda kreditrestriktioner hos nämnden hemställt

om åtgärder för att bereda bolaget möjlighet att öka sin rörliga kredit hos

riksgäldskontoret från nyssnämnda belopp av 70 miljoner kronor till 125

miljoner kronor.

För sin del har nämnden tillstyrkt, att bolagets kredit ökas på sätt bolaget

föreslagit. Som särskilt skäl härför har nämnden åberopat att den starka

prishöjningen på brödsäd uppenbarligen kräver ett ökat kapital.

Kostnader för lagring i samband med statlig inköps- och försäljningsverk
samhet.

Beträffande medelsbehovet för den med statligt stöd bedrivna lagringsverksamheten

har jordbruksnämnden anfört, att i årets statsverksproposition,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statlig lagerhållning:

Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamliet för budgetåret

1952/53 beräknats ett förslagsanslag av 9 miljoner kronor. Nämnden

har vidare erinrat om att för innevarande budgetår för den med anslaget

avsedda verksamheten anvisats 12 miljoner kronor, varav 3 miljoner kronor

avsetts att täcka kostnader för beredskapslagring av vissa importerade

livsmedel. Enligt nämndens beräkningar komma kostnaderna för utjämningslagring

av animalier emellertid att uppgå till endast omkring 7 miljoner

kronor, varav 5,5 miljoner kronor på lagring av smör och 1,5 miljoner

kronor på lagring av slaktvaror.

Vad härefter angår lagringsverksamheten under budgetåret 1952/53 har

nämnden till en början anfört, att det för närvarande är mycket svårt att

bedöma utjämningslagringens omfattning. Med ledning av tillgängliga uppgifter

om export- och avsättningsmöjligheterna för smör har nämnden ansett

sig böra räkna med att lagringen av smör kommer att bli av mindre

omfattning än genomsnittligt under innevarande budgetår men att lagringen

av slaktvaror, som torde komma att avse såväl inhemskt som importe
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

rat kött och fläsk, torde bli av större omfattning än under budgetåret 1951/52.

Nämnden har erinrat om att den ej ansett sig böra räkna med några kostnader

för lagring av ägg under nästa budgetår. Kostnaderna för ifrågavarande

lagringsverksamhet under sagda budgetår ha uppskattats till inalles

6,5 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor anses komma att belöpa på

lagring av smör och 2,5 miljoner kronor på lagring av slaktvaror.

I fråga om beredskapslagringen har nämnden erinrat om att Kungl. Maj :t

den 25 januari 1952 — efter att tidigare ha bemyndigat nämnden att företaga

beredskapslagring av kopra och risgryn — medgivit, att ett mindre beredskapslager

av kaffe finge uppläggas. Enligt här åsyftade beslut har nämnden

bemyndigats att dels i erforderlig utsträckning för förskottering av rörelsemedel

anlita det reservationsanslag å 88 250 000 kronor på kapitalbudgeten,

som ställts till förfogande för lagring av jordbruksprodukter, dels

för täckande av uppkommande kostnader taga i anspråk det för budgetåret

1951/52 anvisade förslagsanslaget till Statlig lagerhållning: Omkostnader

för statlig inköps- och försäljningsverksamhet. Nämnden har framhållit, att

det torde erfordras särskilt bemyndigande för nämnden för att medel ur

motsvarande anslag för 1952/53 skola kunna tagas i anspråk för täckande

av kostnader under sistnämnda budgetår i samband med beredskapslagring.

Om sådan lagring av några andra än här ovan nämnda varor skulle anses

erforderlig under budgetåret, borde enligt nämnden jämväl kostnaderna därför

täckas av förevarande anslag.

Nämnden har härefter behandlat frågan om viss utökning av antalet

varuslag, som äro föremål för beredskapslagring. Härom har nämnden anfört

följande.

Nämnden anser en mindre ökning av sockerlagringen vara lämplig i syfte

att få en ändamålsenlig lokal fördelning av lagren. Då denna beredskapslagring

icke belastas med kostnader, för vilka här ifrågavarande anslag äro

avsedda, anser sig nämnden nu endast böra begära bemyndigande att i den

mån så ur ovan angivna synpunkt anses erforderligt verkställa lämplig

ökning av lagerhållningen.

Vidare torde böra övervägas viss ytterligare beredskapslagring av fettråvaror.

Utöver den beredskapslagring av kopra (kokosolja), som sker enligt

Kungl. Maj :ts bemyndigande, bör enligt nämndens uppfattning i viss

utsträckning sådan lagring ske även av valolja. Den ifrågasatta beredskapslagringen

torde lämpligen böra handhavas av Svenska fettindustriernas

råvaru- och importförening u. p. a. Därest Kungl. Maj :t skulle anse den

sålunda föreslagna utvidgningen av beredskapslagringen böra komma till

stånd, torde nämnden böra bemyndigas att med nyssnämnda förening träffa

avtal om lagringen av valoljan samt, i den mån så erfordras, att förskottera

rörelsemedel med anlitande av anslaget för lagring av jordbruksprodukter

in. m. Kostnaderna för den ifrågasatta lagringen torde kunna beräknas

till 40 000 kronor per år.

Nämnden har härefter uppgivit, att den beräknat samtliga kostnader för

beredskapslagring under budgetåret 1952/53 till högst 500 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna under budgetåret 1952/53 för lagring i

samband med statlig inköps- och försäljningsverksamhet har nämnden be
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

räknat till 7,o miljoner kronor, varav för utjämningslagring 6,5 och för

beredskapslagring 0,5 miljoner kronor. Det i årets statsverksproposition

beräknade beloppet — 9 miljoner kronor — bör sålunda minskas med 2

miljoner kronor.

Anslagsäskanden.

Nämnden har, med erinran om att den tidigare i skrivelsen redovisat kostnadsberäkningarna

för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet och för

statlig lagerhållning, gjort följande anslagsberäkning av kostnaderna under

budgetåret 1952/53 för de prisreglerande åtgärderna i övrigt på jordbrukets

område.

Enligt de före den 15 mars i år tillämpade grunderna för statliga mjölkpristillägg

beräknas 56 miljoner kronor åtgå till allmänt mjölkpristillägg och

24 miljoner kronor till mjölkpristillägg för vissa delar av landet (i huvudsak

till Norrland). Härutöver kommer enligt den tidigare refererade uppgörelsen

för 1952/53 ett belopp om tillhopa (130 + 12 =) 142 miljoner kronor

till ytterligare allmänt mjölkpristillägg samt ytterligare tillägg till vissa delar

av landet, ävensom till leveranstillägg. Det sammanlagda anslagsbehovet

för mjölk och mejeriprodukter uppgår sålunda till (56 -}- 24 + 142 =) 222

miljoner kronor.

Statligt stöd till odlingen av lin och hampa beräknas fordra avrundat 3

miljoner kronor.

I följande sammanställning har nämnden angivit hur de äskade medlen

fördela sig på olika regleringsåtgärder.

Miljoner

kronor

Allmänt mjölkpristillägg, extra mjölkpristillägg till vissa delar av lan
-

det samt leveranstillägg...................................... 222

Stöd åt odlingen av lin och hampa.............................. 3

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet...................... 45

Statlig lagerhållning .......................................... 7

Summa 277

Nämnden har ansett, att utöver nämnda belopp av 277 miljoner kronor

i likhet med tidigare år medel bör anvisas för bestridande av diverse kostnader

i samband med jordbruksregleringen. Av dessa medel skola bland

annat bestridas ersättning till Svenska mejeriernas riksförening för handhavande

av vissa med reglering av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande

uppgifter samt ersättning av förluster i samband med lagring och annat

omhändertagande av animaliska produkter. Nämnden har föreslagit, att

för ifrågavarande ändamål skall anvisas ett belopp av 5 miljoner kronor,

vilket belopp överensstämmer med det anslag, som står till förfogande för

diverse utgifter under innevarande regleringsår.

Till slut har nämnden erinrat om att den förutsatt att av överskottet i clearingkassan

för fettråvaror ett belopp av i runt tal 47 miljoner kronor skall

tagas i anspråk för att nedbringa det eljest erforderliga anslaget till pris(!

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 236.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

reglerande åtgärder på jordbrukets område. Med beaktande härav nedbringas

medelsbehovet för detta anslag till (222 + 3 + 5 — 47 =) 183 miljoner

kronor.

Statens priskontrollnämnds yttrande.

Statens priskontrollnämnd har, sedan den tagit del utav den av kalkylsakkunniga

upprättade förkalkylen angående jordbrukets inkomster och

kostnader under produktionsåret 1952/53 samt den mellan jordbruksnämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation den 1 april 1952 träffade prisöverenskommelsen,

i skrivelse till jordbruksnämnden den 21 april 1952

framfört några synpunkter på jordbrukskalkylen och dess användning som

underlag för prissättningen på jordbruksprodukter.

Priskontrollnämnden har till en början behandlat frågan om övergång

till ett nytt kalkylbasår och därvid anfört i huvudsak följande.

Priskontrollnämnden finner det tillfredsställande, att en ny, mera näraliggande

basperiod kommer till användning i jordbrukskalkylen och har

intet att invända mot att produktionsåret 1950/51 därvid kommer till användning

såsom nytt basår. Av naturliga skäl kommer det nya basåret givetvis

alltid att visa en avvikelse från det gamla basåret vid samma beräkningsprinciper.

Det överskott som 1950/51 föreligger jämfört med 1938/39 synes

ligga inom felmarginalerna för kalkylen. Priskontrollnämnden vill i detta

sammanhang understryka det allmänna önskemålet om att en omprövning

av prissättningsnormerna på jordbruksprodukter kommer till stånd och anser

under sådana förhållanden, att det nya basåret får betraktas som ett

provisorium. Vid en sådan undersökning är det uppenbart att man bör hålla

möjligheten öppen att gå tillbaka i tiden över det nya basåret därest undersökningen

skulle giva anledning därtill. Med hänsyn till att en omprövning

av prissättningsnormerna sålunda enligt nämndens mening bör komma till

stånd, vill nämnden föreslå, att det nu icke träffas avgöranden, som äro

bindande för prissättningen för följande produktionsår.

Beträffande arbetskostnadsberäkningarna är priskontrollnämndens skrivelse

av följande innehåll.

I kalkylen ha de sakkunniga nu grundat arbetskostnadsberäkningarna på

avtalsenliga löner i stället för tidigare på löner enligt den officiella lönestatistiken.

Priskontrollnämnden vill härtill framhålla, att det synes tveksamt

om detta sätt att beräkna lönekostnaderna är helt tillfredsställande med

hänsyn till att ett relativt stort antal av lantarbetarna icke äro organiserade

och följaktligen ej heller formellt äro tillförsäkrade lön enligt kollektivavtalet.

Önskvärdheten av ett säkrare underlag för beräkningen i detta avseende

förstärkes, därest tillgången på arbetskraft inom jordbruket under

vissa perioder icke överensstämmer med efterfrågan på sådan arbetskraft.

Ur dessa synpunkter synes det betänkligt att ändra metoden för lönekostnadsberäkningen

just vid en tidpunkt, då man kan skönja en viss omsvängning

på arbetsmarknaden.

Priskontrollnämnden har härefter behandlat beräkningarna av jordbrukets

räntekostnader i kalkylen och därvid anfört följande.

Enligt de regler, som gälla enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 december

1949 angående lönsamhetsberäkningar i prisärenden, utgår man vid kapital
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

beräkningar för handel och industri från taxeringsvärden i fråga om fastigheter

och beträffande inventarier från dagsaktuella värden. Hittills ha

dessa regler tillämpats så, att för fastigheterna som regel använts 1945 års

taxering, dock med justering för värdestegring föranledd av nybyggnader.

Priskontrollnämnden har ännu icke tagit ställning till vilken hänsyn som

kan tagas till 1952 års taxeringsvärden. Även om man skulle finna det lämpligt

att ur beräkningsteknisk synpunkt tillämpa de nya taxeringsvärdena,

innebär detta icke att vid prissättningen hänsyn utan vidare kommer att

tagas till den kostnadsökning, som föranledes av kapitalets stegring. Nämnden

vill framhålla, att lönsamhetsundersökningarna användas vid bedömningen

av frågan huruvida inträffade kostnadsstegringar skäligen kunna

bäras inom befintliga marginaler. Härvid finnes alltid utrymme för en bedömning

i varje särskilt fall, eftersom fasta grunder för vad som skall anses

som skälig och generellt normgivande förräntning på investerat kapital icke

kunna angivas. I detta sammanhang vill priskontrollnämnden erinra om

det uttalande, som delegationen för översyn av direktiven för den priskontrollerande

verksamheten avgav i anslutning till lönsamhetsberäkningarnas

utformning och som innebar, att de nya principerna för ifrågavarande beräkning

icke utan samtidigt påvisbar kostnadsökning finge föranleda krav

på prisförhöjningar för att förbättra räntabiliteten hos vederbörande företag

eller bransch.

Enligt sina direktiv skall priskontrollen vidare taga till utgångspunkt prisoch

kostnadsläget hos rationellt arbetande företag inom vederbörande

bransch. Det framgår av alla dessa omständigheter att även ett beaktande

av vid senaste taxeringen fastställda fastighetsvärden i priskontrollnämndens

lönsamhetsberäkningar icke i och för sig innebär en garanti för företagen

beträffande förräntningen av dessa värden.

För jordbruket däremot innebär införandet i jordbrukskalkylen av stegrade

fastighetsvärden — även om det sker på det sätt som förutsatts i kalkylsakkunnigas

alternativ II eller den träffade överenskommelsen — automatiskt

anspråk på en mot förräntningen av dessa svarande inkomstförbättring.

Den kraftiga stegringen av jordbruksfastigheternas värde, som den senaste

taxeringen har redovisat, torde till stor del utgöra en återspegling av

den räntabilitetsförbättring, som jordbruket kommit i åtnjutande av under

det senaste årtiondet. Ett sådant hänsynstagande medför, att man i priskalkylen

inför ett automatiskt inflationsdrivande moment vilket synes priskontrollnämnden

ytterst betänkligt. Riktigast är enligt priskontrollnämndens

uppfattning, alt man i den kalkyl, som skall ligga till grund för prissättningen,

på kostnadssidan endast räknar med förräntning av sådan värdestegring,

som beror på sedan basåret faktiskt nedlagda kostnader. I fråga

om räntekostnadsposten i de sakkunnigas beräkningar vill priskontrollnämnden

av här anförda skäl för sin del förorda alternativ I.

Priskontrollnämnden har i fortsättningen framhållit önskvärdheten av att

även kapitalökningen inom jordbrukets organisationer genom bildandet av

reserver blir föremål för granskning i samband med undersökningen om nya

prissättningsnormer i fråga om jordbruksprodukter. Enligt priskontrollnämndens

uppfattning bör nämligen storleksordningen av denna kapitalförändring

beaktas, för att eu säker uppfattning skall erhållas om jordbrukets

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

totala inkomster. Beträffande kalkylberäkningarna har priskontrollnämnden

i övrigt understrukit osäkerheten i fråga om vissa inkomst- och kostnadsposter.

Beträffande prisöverenskommelsen för regleringsåret 1952/53 har priskontrollnämnden

anfört följande.

Till vad som utsäges i överenskommelsen mellan jordbruksnämnden och

jordbrukets förhandlingsdelegation om prisregleringen på jordbrukets produkter

för regleringsåret 1952/53 vill priskontrollnämnden anföra, att det

synes önskvärt att priserna på såväl svensk som importerad ost bleve helt

fria från prisreglerande åtgärder. Därest det emellertid även i fortsättningen

tillämpas ett system med avgifter på importerad ost, anser nämnden det

nödvändigt att sådana avgifter avvägas på sådant sätt, att importen ej helt

avstänges. Import av ost är önskvärd för att tillfredsställa konsumenternas

berättigade anspråk på att olika smakriktningar tillgodoses som även för att

åstadkomma ett modererande inflytande på ostpriserna. I detta sammanhang

vill priskontrollnämnden framhålla, att det i princip synes riktigast

att importavgifter av sådant slag, som t. ex. tillämpas i fråga om ost och

bruna bönor, jämställas med indirekt beskattning och följaktligen på vanligt

sätt redovisas i budgeten.

I övrigt har priskontrollnämnden i det nuvarande läget icke ansett sig ha

anledning att närmare ingå på den avvägning, som i den träffade uppgörelsen

skett mellan prishöjningarna för olika produkter eller mellan prishöjningar

och subventioner.

Priskontrollnämnden har till slut meddelat, att prissättningsfrågan behandlats

vid sammanträde med nämndens råd, varvid detta anslutit sig till

vad som anförts i nyssnämnda skrivelse. En av rådsledamöterna, fröken

Karin Collin, har dock förordat, att alternativ II i räntekostnadsberäkningarna

skall komma till användning, ävensom att vad i skrivelsen anförts om

ostpriserna skall utgå. Rådet har vidare uttalat som önskemål, att priskontrollnämnden

skall komma att bli representerad i utredningen om normerna

för prissättningen på jordbruksprodukter.

Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågorna.

Kungl. Maj :t har, såsom inledningsvis nämnts, förut denna dag meddelat

beslut rörande grunderna för prissättningen på jordbruksprodukter under

regleringsåret den 1 september 1952—den 31 augusti 1953. Kungl. Maj :t

har därvid godtagit den överenskommelse, som ingåtts mellan statens jordbruksnämnd,

å ena, och den av jordbrukets riksorganisationer utsedda förhandlingsdelegationen,

å andra sidan.

Beslutet innebär alltså, bland annat, att garantipriserna på brödsäd av

1952 års skörd höjas för vete med 13 och för råg med 10 kronor per deciton

jämfört med motsvarande priser år 1951. Garantipriserna på oljeväxter

höjas med följande belopp per kilogram, nämligen 20 öre för höstraps och

höstrybs, 13 öre för vårraps och vårrybs, 23 öre för oljelin och 5 öre för

vitsenap. För oljedådra har i motsats till närmast föregående år ej fast
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

85

ställts något garantipris. Priset på fabrikspotatis höjes med 8 öre per hektoliter

och stärkelseprocent. Beträffande mjölkregleringen innebär beslutet,

att de mjölkbidrag, som infördes från och med den 1 mars 1952, skola utgå

efter oförändrade grunder. Priserna på ost bli fria från det nya regleringsårets

början. Prissättningen på ägg skall liksom hittills vara i det närmaste

fri. Den 1 januari 1953 höjes stödpriset på smågrisar från 2 kronor 50 öre

till tre kronor per kilogram.

Till övriga i jordbruksnämndens skrivelse berörda frågor angående prissättningen

och därmed sammanhängande förhållanden har Kungl. Maj :t

förklarat Sig vilja senare taga ställning.

Producentbidragsutredningens betänkan de.

Inledning.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 2 december 1949 och den

17 februari 1950 tillkallade min företrädare i ämbetet såsom sakkunniga

för att utreda frågan om behovet av ändringar i gällande regler beträffande

producent- och kontantbidraget generaldirektören N. Malmfors, tillika ordförande,

ledamoten av riksdagens första kammare, hemmansägaren Jon N.

Jonsson, Fjäle, ledamöterna av riksdagens andra kammare hemmansägaren

K. A. M. Andersson, Löbbo, rektorn E. E. Hseggblom, Kåremo, hemmansägaren

N. Jönsson, Rossbol, och agronomen W. Svensson, Ljungskile, samt

byråchefen K. H. Olsson. Sedan Malmfors avsagt sig utredningsuppdraget,

tillkallades den 14 juni 1950 landshövdingen B. A. Fallenius att i stället för

Malmfors vara de sakkunnigas ordförande.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen producentbidragsutredningen,

ha den 18 juni 1951 avgivit betänkande angående producent- och kontantbidrag

till vissa innehavare av mindre jordbruk (SOU 1951:39). Vid betänkandet

ha fogats särskilda yttranden av Hseggblom, Jönsson och Svensson.

Betänkandets huvudsakliga innehåll.

I betänkandets första kapitel redogöres för utredningsdirektiven. Andra

kapitlet innehåller en redogörelse för producentbidragets utveckling och

nuvarande utformning. Därjämte lämnas i detta kapitel även uppgifter om

antalet bidragstagare i olika län med fördelning på storleksgrupper efter

arealen och efter taxerad nettoinkomst in. m. I tredje kapitlet redovisas

lantbruksnämndernas och mejeristyrelsernas yttranden i anledning av särskilda

frågeformulär, vilka utredningen tillställt nämnderna och styrelserna

i syfte att få del av erfarenheterna rörande tillämpningen av nuvarande

bidragsbestämmelser. I samma kapitel återges även det huvudsakliga

innehållet i vissa vid 1949 års riksdag väckta motioner rörande producent
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Antalet producent- och kontantbidrag vid årsskiftet 1949/50 med fördelning på storleksgrupper

efter arealen jordbruksjord. oo

Lantbruksnämnds-

område

Producent bidrag

Kontantbidrag

Summa prod.- o. kont.bidrag

—2

2-5

5-10

10-

Samt-

liga

—2

2-5

5-10

10-

Samt-

liga

- 2

2-5

5-10

10—

Samt- {

liga

Stockholms stad och län

151

560

997

139

1847

70

198

123

12

403

221

758

1120

151

2 250

Uppsala län............

226

404

667

84

1381

53

69

54

5

181

279

473

721

89

1562

Södermanlands län......

in

415

1406

73

2 005

24

106

115

3

248

135

521

1521

76

2 253

Östergötlands län........

492

1299

2 077

103

3 971

97

284

186

6

573

589

1583

2 263

109

4 544

Jönköpings län..........

436

3 963

6 201

—

10 600

22

505

314

4

845

458

4 468

6 515

4

11445

Kronobergs län..........

630

3 469

5 445

386

9 930

331

533

122

1

987

961

4 002

5 567

387

10 917

Kalmar läns n:a........

101

473

1193

191

1958

36

153

84

4

277

137

626

1277

195

2 235

Kalmar läns s:a ........

240

950

2 520

144

3 854

31

197

107

1

836

271

1147

2 627

145

4190

Gotlands län............

424

989

1364

6

2 783

—

noö

(453)

(1 045)

(1384)

6

2 888

Blekinge län............

251

1005

1577

65

2 898

170

471

138

2

781

421

1 476

1 715

67

3 679

Kristianstads län........

1430

2 961

4 418

378

9 187

54

208

94

15

371

1484

3169

4 512

393

9 558

Malmöhus län ..........

1257

2 142

3.578

2

6 979

2

3

9

—

14

1259

2145

3 587

2

6 993

Hallands län............

862

2 155

3 512

153

6 682

26

105

35

3

169

888

2 260

3 547

156

6 851

Göteborgs och Bohus län

690

2 246

3 462

275

6 673

268

494

177

10

949

958

2 740

3 639

285

7 622

Älvsborgs läns n:a ......

207

1 921

3 222

211

5 561

126

668

300

11

1105

333

2 589

3 522

222

G 666

Älvsborgs läns s:a ......

870

3 691

3 221

181

7 963

389

832

131

—

1352

1259

4 523

3 352

181

9 315

Skaraborgs län..........

1079

3 010

5 233

251

9 573

88

280

186

6

560

1167

3 290

5419

257

10 133

Värmlands län..........

992

3 328

4 349

122

8 791

2 098

2 428

705

21

5 252

3 090

5 756

5 054

143

14 043

Örebro län..............

501

1374

2 142

15

4 032

196

549

836

6

1587

697

1923

2 978

21

5 619

Västmanlands län ......

176

374

744

43

1337

55

98

107

6

266

231

472

851

49

1603

Kopparbergs län........

447

2012

2 352

27

4 838

1436

2 610

712

8

4 766

1883

4 622

3 064

35

9 604

Gävleborgs län..........

569

2 988

3 429

191

7 177

286

769

400

27

1482

855

3 757

3 829

218

8 659

Västernorrlands län......

1596

5 657

5 400

284

12 937

803

1436

339

5

2 583

2 399

7 093

5 739

289

15 520

Jämtlands län..........

1732

,3 950

3 019

191

8 892

505

752

177

6

1440

2 237

4 702

3196

197

10 332

Västerbottens län........

1477

6 497

6 942

235

15151

710

1436

242

5

2 393

2187

7 933

7 184

240

17 544

Norrbottens län ........

1573

4 292

3 498

220

9 583

1127

2154

402

4

3 687

2 700

6 446

3 900

224

13 270

Hela riket

18520

62 125

81968

8970

166 583

9 032

17 394

6115

171

32 712

27 552

79 519

88083

4141

199 295

D:o, rel. tal ............

11-1

37-3

49-2

2-4

lOO-o

27-6

53-2

18-7

0-5

100-o

13-8

39-9

44-2

2''1

100-0

1 Uppgifter om fördelningen på storleksgrupper ej lämnade. En approximativ uppdelning med ledning av den för riket i övrigt gällande

fördelningen har emellertid företagits av tabelltekniska skäl.

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

bidraget samt i en av Riksförbundet Landsbygdens folk hösten 1949 gjord

framställning i ämnet. Slutligen lämnas i kapitlet en översikt över besvärsärenden

rörande producentbidraget. Beträffande det närmare innehållet i

nu omförmälda tre kapitel torde emellertid få hänvisas till s. 7—60 i betänkandet.

Här torde dock få återges en å s. 31 i betänkandet intagen tabell angående

antalet producent- och kontantbidrag vid årsskiftet 1949/50 med fördelning

på storleksgrupper efter arealen jordbruksjord.

Tabellen grundar sig på uppgifter, som utredningen inhämtat från lantbruksnämnderna.

Av tabellen framgår, att av det totala antalet bidragstagare

drygt 4 100 eller 2 procent inneha brukningsdelar med över 10 hektar

jordbruksjord. Motsvarande antal för brukningsdelar med mindre än 2 hektar

utgör cirka 27 500 brukningsdelar eller 14 procent.

Vidare torde här få intagas sammanställningen å s. 35 i betänkandet angående

den procentuella fördelningen av bidragen mellan bidragstagare

med jordbruk som huvudsaklig förvärvskälla och sådana med annan huvudsaklig

förvärvskälla.

Storleksgrupp; hektar

—2

2-5

5—10

över 10

Samtliga

Jordbruket huvudsaklig förvärvskälla

33

67

89

94

74

Annan huvudsaklig förvärvskälla.. ..

67

33

11

6

26

Samtliga jordbruk ................

100

100

100

100

100

Även denna sammanställning grundar sig på vissa uppgifter från lantbruksnämnderna.

Den visar bland annat, att av bidragstagarna drygt fjärdedelen

har annat än jordbruk som sin huvudsakliga inkomstkälla. Vid

brukningsdelar under 2 hektar är det endast en tredjedel, som bär jordbruket

till förnämsta inkomstkälla.

Utredningen övergår härefter till att i det fjärde kapitlet behandla de

allmänna villkoren för bidragsrätten. Utredningen överväger härvid möjligheterna

att i den ena eller andra formen åtminstone i huvudsak begränsa

bidragsrätten till dem, för vilka den ursprungligen varit avsedd. Det främsta

syftet med en sådan begränsning av bidragsrätten har utredningen ansett

vara att gallra bort den kategori bidragstagare, vars inkomst- och förmögenhetsförhållanden

äro sådana, att ett socialt stöd av producentbidragets

karaktär under inga förhållanden kan anses vara befogat. Utredningen

har däremot funnit det mindre stötande, om småbrukare med en inkomst

något över lantarbetarlön erhålla bidrag även i det fall inkomsten till viss

del icke härrör från jordbruket utan från andra förvärvskällor. Mot bakgrunden

av denna principiella inställning behandlar utredningen olika former

av begränsning av bidragsrätten och diskuterar därvid lämpligheten att

utforma bestämmelserna om arealgräns med hänsyn icke blott till åker och

äng utan även till skogen samt att draga en gräns efter taxerad inkomst eller

förmögenhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Utredningen anser emellertid, att såväl principiella som praktiska skäl

tala mot att arealgränsen fastställes med beaktande av brukningsdelarnas

skog. Med hänsyn till de praktiska svårigheter och olägenheter, som utredningen

funnit vara förbundna med en gränsdragning efter taxerad inkomst,

anser den sig icke heller vilja förorda en generell sådan. Utredningen uttalar

dock, att lantbruksnämnderna böra få möjlighet att vägra bidrag, när

detta med hänsyn till inkomstförhållandena skulle komma att stå i uppenbar

strid mot bidragets syfte. Denna möjlighet skulle dock endast kunna

tillgripas under särskilda närmare angivna förutsättningar. Enligt utredningen

skulle därigenom en utgallring kunna ske av vissa direkt stötande

bidragsfall. Däremot förordar utredningen en generell gränsdragning efter

förmögenhet, enär på så sätt i viss mån skulle kunna uppnås samma syfte

som med en gränsdragning för inkomst. Utredningen uttalar vidare, att den

praktiska tillämpningen av en förmögenhetsgräns skulle erbjuda vissa fördelar

i jämförelse med en inkomstprövning. Med hänsyn till att vid beskattning

av förmögenhet strecket går vid 30 000 kronor ifrågasättes, om icke

gränsen bör dragas vid lägst detta belopp. Utredningen anser det dock riktigast,

att det får anstå med det slutliga fastställandet av gränsen, tills resultaten

av 1952 års fastighetstaxering föreligga klara. Utredningen föreslår

dessutom, att lantbruksnämnderna skola äga företaga en jämkning i

vissa ömmande fall, såsom då brukaren på grund av sjukdom eller ålderdom

har låga inkomster.

Med hänsyn till direktiven har utredningen ansett sig icke kunna upptaga

till prövning frågan om en generell höjning av den nuvarande arealgränsen

å 10 hektar. I anslutning till gällande bestämmelser förordar emellertid

utredningen, att större hänsyn än hittills skall tagas till skiftande

förhållanden med avseende på arrondering och därmed förknippade avståndskostnader,

jordens beskaffenhet och andra omständigheter av betydelse

för bedömning av brukningsdels bärkraft. Utredningen anser vidare,

att det bör ges möjlighet att för sammanhängande enhetliga områden med

förhållandevis låg areell avkastning generellt tillämpa en högre arealgräns

än 10 hektar. Detta föreslås i så fall skola få ske endast med lantbruksstyrelsens

medgivande. Slutligen diskuterar utredningen i förevarande kapitel

även frågan om att införa en undre arealgräns. Den anser sig dock icke

böra föreslå någon sådan.

I femte kapitlet behandlar utredningen frågan om bidragsbeloppen och

bidragsskalan. Utredningen anser många skäl tala för en ändring av bidragsskalan

så, att bidragsskalans topp förskjutes till högre kvantiteter än

för närvarande samt att det nuvarande högsta beloppet per kilogram sänkes.

För en sådan ändring talar enligt utredningen främst, att bidraget därigenom

skulle i större utsträckning än nu komma dem till godo, för vilka det

egentligen är avsett. Utredningen föreslår följande ändringar av bidragsskalan.

Bidraget per kilogram för till mejeri levererad mjölk före uppnådd

undre gräns för maximibeloppet bör sänkas från 12 till 8 öre per kilogram.

Maximalt bidragsbelopp, 480 kronor, bör utgå vid mjölkleveranser av 6 000

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. 89

—11 000 kilogram mot nu 4 000—7 000 kilogram. Bidraget bör efter uppnådd

övre gräns för maximibeloppet minska med 4 mot nu 3 öre per kilogram.

Bidrag upphör därmed att utgå vid 23 000 kilogram, d. v. s. vid samma

kvantitet som för närvarande. De föreslagna ändringarna av bidragsskalan

komma enligt utredningen att medföra en förbättrad inbördes relation

mellan producent- och kontantbidraget.

I sjätte kapitlet upptager utredningen några särskilda spörsmål rörande

bidragsrätten. Den behandlar först frågan, huruvida bidrag bör kunna lämnas

till nytillträdande brukare, där brukningsdelen visserligen betraktas som

ej bärkraftig men yttre rationalisering icke kan komma till stånd eller i varje

fall icke kan genomföras inom överskådlig framtid. Utredningen anser, att

bidrag i dylika fall bör vägras endast där det står fullständigt klart, att

yttre rationalisering icke kan komma till stånd. Vad utredningen sålunda

föreslagit innebär viss uppmjukning av för närvarande gällande regler. Utredningen

föreslår vadare, att bidrag till nytillträdande brukare skall kunna

beviljas även där rationalisering kan komma till stånd men ägaren motsätter

sig den bidragssökande arrendatorns önskemål om rationalisering, eller

i liknande fall.

I samma kapitel prövas också frågan, huruvida i vissa fall producenteller

kontantbidrag bör utgå. Bland annat överväges, om icke gödkalvsuppfödning

och en förhållandevis stor hemmaförbrukning av mjölk, i likhet

med vad nu är fallet med lokal mjölkförsäljning, bör kunna godtagas som

hinder för leverans av mjölk till mejeri och kontantbidrag alltså kunna beviljas

brukaren, fastän avståndsförhållandena icke lägga hinder i vägen för

dylika leveranser. Utredningen anser en viss uppmjukning av nuvarande

bestämmelser böra ske och föreslår, att undantag från avståndsregeln skall

kunna göras icke blott när lokal mjölkförsäljning äger rum utan även när

det föreligger omständigheter av annat slag, till vilka hänsyn skäligen bör

kunna tagas.

Utredningen berör i förevarande kapitel även frågan, huruvida kontantbidraget

bör ändras när koantalet undergår förändringar. Den föreslår för

sin del, att lantbruksnämnderna skola äga anpassa bidraget efter de nya förhållandena,

när för bidragstagare skett en väsentlig och bestående ändring

av koantalet.

Slutligen behandlas vissa till utredningen framförda förslag om att deltagande

i bekämpningen av de smittsamma husdjurssjukdomarna skall

ställas som villkor för bidragsrätt samt om att getmjölk skall jämställas

med komjölk i bidragshänseende. Utredningen finner övervägande skäl tala

mot att dessa förslag skola förverkligas.

I detta sammanhang torde få återges ett av ledamoten herr Svensson avgivet

särskilt yttrande. Han erinrar därvid om alt han då frågan om producentbidragets

utformning avgjordes vid 1947 års riksdag biträdde eu

reservation, däri vissa principiella synpunkter anfördes på frågan.

I reservationen framhölls sålunda bland annat, att det ej vore nödvändigt

att göra ett visst stöd åt det mindre jordbruket till ett individuellt påtryck
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

-90

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

ningsmedel för en fortsatt yttre rationalisering. I den män ett allmänt stöd

åt mindre jordbrukare hölles inom sådana gränser, att ett stort antal innehavare

av de svagare brukningsdelarna förbleve minusvarianter i inkomstavseende

— och något annat hade icke från något håll satts i fråga — så

förelåge från den enskildes synpunkt ett mycket starkt motiv för omdaning

av dessa mindre brukningsdelar, som ej kunde giva sina brukare nöjaktig inkomst.

Då den yttre rationaliseringen i första hand borde inriktas på en

omdaning av de svagaste brukningsdelarna, kunde ett för varje tid lämpligt

avvägt stöd av allmän karaktär åt det mindre jordbruket på ett friare och

mera harmoniskt sätt bringas att samverka med statsmakternas verksamhet

för främjandet av yttre rationalisering än ett temporärt stöd, som i vissa

situationer finge karaktären av personligt påtryckningsmedel. Lagarna om

förköpsrätt och expropriation samt möjligheten att giva eller vägra bidrag

för inre rationalisering borde i förening med en allmän upplysningsverksamhet

och de ekonomiska förhållandenas tryck driva fram en yttre rationalisering

i all den utsträckning, som vore önskvärd.

Vidare anfördes i reservationen, att då mera än hälften av den svenska

jordbruksbefolkningen vore knuten till brukningsdelar med mindre än 10

hektar åker och då äganderätten till jorden visat sig vara den starkast återhållande

faktorn, när det gällde jordbruksbygdernas avfolkning, man borde

nkta sig för åtgärder, som kunde öka denna stora folkgrupps känsla av

osäkerhet såväl i ekonomiskt som psykologiskt avseende. Ett stöd åt det

mindre jordbruket, som helt stämplades som social hjälp, som principiellt

förklarades vara av tillfällig karaktär och som sattes in som ett påtryckningsmedel

för ökad sammanslagning av jordbruk, kunde befaras komma

att skärpa den katastrofala folkvandring från landsbygden, som nu påginge.

Stödet åt det mindre jordbruket borde därför givas samma motivering

och samma allmänna karaktär som prisstödet för jordbruksnäringen i övrigt.

Det borde vara en integrerande del i jordbrukspolitiken, lika nödvändig

som dess övriga delar för att komma tillrätta med de landsbygdsproblem,

som i hela folkets intresse måste lösas. Småbrukarhjälpens bestånd och

dess utformning och omfattning borde som jordbruksstödet i övrigt vid

olika tidpunkter underkastas den omprövning, som den ekonomiska utvecklingen

motiverade.

Herr Svensson förklarar nu, att han vidhåller den uppfattning, som sålunda

uttryckts i berörda reservation. Han framhåller vidare, att man under

de gångna fyra åren icke lyckats genomföra en prissättning, som i första

hand anpassats efter bas jordbrukens ekonomiska förhållanden och att det

även i bästa fall synes dröja länge innan så kan ske. I stället ha de inbördes

prisrelationerna på jordbrukets produkter blivit sådana, att icke

bara det egentliga småbruket utan även basjordbruken missgynnas särskilt

i förhållande till de större jordbruken på slättbygderna. I detta läge finnes

det enligt herr Svenssons mening ännu större anledning än för fyra år sedan

att principiellt frikoppla producentbidraget från rationaliseringsverksamheten.

I stället bör en prisdifferentiering på mjölk användas för att skapa

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 236.

91

ökad rättvisa i inkomstfördelningen emellan det mindre jordbruket i allmänhet

— d. v. s. både egentliga småbruk och basjordbruk — och de större

jordbruken, som kunna utnyttja både de höga priserna på vegetabilieprodukterna

och de större möjligheter till förbilligad produktion som den maskinella

driften ger.

Trots sin sålunda principiellt avvikande mening har herr Svensson dock

ansett sig oförhindrad att söka medverka till de förbättringar, som kunna

genomföras inom ramen för de givna direktiven. Han har emellertid samtidigt

understrukit, att detta icke innebär, att han fördenskull känner sig

bunden av sådana uttalanden i motiveringen, som stå i strid med hans principiella

uppfattning.

Utredningens förslag.

Jag torde härefter få övergå till en något utförligare redogörelse för utredningens

förslag och motiveringarna därför.

De allmänna villkoren för bidragsråtten. Utredningen framhåller till en

början, att man måste gå fram med en viss försiktighet, när fråga blir att

fråntaga nuvarande bidragstagare rätten till bidrag. Utredningen behandlar

därefter följande olika sätt att begränsa bidragsråtten i förhållande till vad

som nu gäller, nämligen

1. arealgränsen fastställes med hänsynstagande till skogen och icke såsom

nu blott med hänsyn till åker och äng;

2. inkomst- eller förinögenhetsgräns fastställes på grundval av taxeringarna

;

3. hänsyn tages till i vad mån brukaren är beroende av arbetsinkomsten

från den egna brukningsdelen, i anslutning till vissa regler, som gälla vid

beviljandet av statsbidrag från skogsförbättringsanslaget och skogslånefonden.

Innan utredningen behandlar den förstnämnda möjligheten upptager den

emellertid från vissa håll framförda förslag om att höja arealgränsen

från nuvarande 10 till exempelvis 15 hektar. Beträffande dessa förslag

erinrar utredningen om att den enligt direktiven icke ägt att föreslå

sådana ändringar i bidragsråtten, som skulle innebära ett frångående av

de grundläggande principerna för bidraget. Som en av dessa principer har

statsmakterna fastslagit, att bidraget icke skall utgå till bärkraftiga jordbruk.

Så komme emellertid att bli fallet, om bidragsråtten utsträckes till

brukningsdelar med 10—15 hektar åker.

Om utredningen sålunda med hänsyn till direktiven funnit sig icke kunna

upptaga frågan om en generell höjning av den vid 10 hektar dragna arealgränsen

till prövning, har den dock ansett sig oförhindrad att ingå på ett

därmed nära sammanhängande spörsmål. Bakom förslagen till höjning av

arealgränsen ligger bland annat den i och för sig riktiga iakttagelsen, att

bland brukningsdelarna med 10—15 hektar finnas sådana, som på grund

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

av dålig ägoanordning, mindre god jordmån eller av andra skäl icke kunna

betraktas som fullt bärkraftiga och som därför i bidragshänseende skäligen

böra jämställas med nu bidragsberättigade brukningsdelar. På grund härav

utgör den föreskrivna arealgränsen enligt utredningens mening icke alltid

en riktig skiljelinje mellan brukningsdelar över respektive under viss ekonomisk

bärkraft. En brukningsdel med 5 hektar på skånska slättbygden kan

vara värdefullare för sin innehavare än en brukningsdel med 10 hektar på

småländska höglandet eller i annat jämförbart område.

Utredningen är av den uppfattningen, att bedömningen av brukningsdels

areella bärkraft vid prövningen av bidragsfrågan i stor utsträckning måste

ske efter schematiska linjer för att det administrativa förfarandet icke skall

bli alltför betungande. Lantbruksnämnderna ha dock redan nu rätt att taga

bland annat jordens beskaffenhet i betraktande, ehuru de endast i ganska

ringa utsträckning begagnat sig av denna möjlighet. Enligt gällande bidragskungörelse

må nämligen bidrag beviljas även för brukningsdel med

större areal än 10 hektar, om avkastningsförmågan på grund av dålig ägoanordning

eller dålig beskaffenhet hos åkerjorden är så låg, att den motsvarar

avkastningsförmågan hos en genomsnittlig fastighet i orten med en

åkerareal av högst 10 hektar och utan annan naturtillgång. Såsom ytterligare

villkor för bidrag gäller dock i detta fall, att behov av dylikt anses

föreligga. Utredningen uttalar, att större hänsyn än vad som hittills varit

fallet bör tagas till skiftande förhållanden med avseende på arrondering

och därmed förknippade avståndskostnader samt jordens beskaffenhet och

andra omständigheter av betydelse för bedömning av brukningsdels bärkraft.

Den mera individuella prövning, som utredningen sålunda förordar,

skulle visserligen medföra ett ökat arbete för lantbruksnämnderna, men

utredningen finner dock billigheten kräva, att prövningen lägges efter dessa

linjer. Lantbruksnämnderna böra sålunda för sammanhängande enhetliga

områden med väsentligt lägre areell avkastning än vad som gäller

i genomsnitt för län eller länsdel kunna tillämpa en högre arealgräns än

10 hektar. Detta bör emellertid få ske endast med lantbruksstyrelsens medgivande.

Ledamoten herr Jönsson har emellertid i ett särskilt yttrande anfört, att

han icke kan dela utredningsmajoritetens uppfattning, att frågan om en

justering av jämväl arealgränsen skulle ligga utanför utredningens uppdrag.

För sin del föreslår han, att ifrågavarande gräns skall höjas till 14

hektar. Till stöd härför anföres i huvudsak, att det enligt de gällande eller

av utredningen föreslagna normerna näppeligen torde inträffa, att bidrag

utgår till jordbruk över 10 hektar med goda driftsekonomiska betingelser

och en normal djurhållning. Den föreslagna höjningen skulle emellertid

möjliggöra, att de i driftsekonomiskt hänseende sämre lottade jordbruken

kunde få ett visst bidrag. Därigenom skulle det av utredningen gjorda uttalandet

att större hänsyn än vad hittills varit fallet borde tagas till skiftande

förhållanden med avseende på arronderingen och därmed förknip
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

93

pade avståndskostnader, jordens beskaffenhet o. s. v., automatiskt förverkligas

utan en dyrbar och besvärlig administrativ prövning. Vidare framliålles,

att de faktiska kostnaderna för dessa bidrag knappast bli nämnvärt

större genom att gränsen 10 hektar ändras till 14 hektar.

Utredningen behandlar i detta sammanhang även frågan om införandet

av en undre arealgräns. En sådan gräns föreslogs i 1942 års jordbrukskommittés

betänkande. Förslaget upptogs dock icke i propositionen nr

75/1947. Från olika håll har emellertid ånyo ifrågasatts, om icke en dylik

gräns bör införas. Härmed skulle uppnås, att innehavare av stödjordbruk,

vilka enligt grunderna för småbruksstödet icke böra ha bidrag, ej heller erhålla

sådant.

Utredningen förklarar sig emellertid hysa starka betänkligheter mot att

generellt utesluta innehavare av stödjordbruk från rätt till producentbidrag

genom att införa en undre arealgräns. En viss jämkning kan dock här

åstadkommas genom ändring av bidragsskalan. Utredningen återkommer

till sistnämnda fråga längre fram.

Vad härefter angår frågan om att fastställa arealgränsen m edhänsyn

även till skogen framhåller utredningen, att kombinerade jordbruksfastigheter,

d. v. s. brukningsdelar, som förutom åker och äng även innehålla

skogsmark, förekomma talrikt över hela Sverige bortsett från slättbygderna

i landets södra och mellersta delar (se tab. å s. 65 ff i betänkandet;.

Bärkraften hos dessa brukningsdelar beror givetvis i hög grad på

förekomsten av skog. Under sådana omständigheter finner utredningen det

icke förvånande, att det ganska allmänt framförts som ett rättvisekrav, att

vid prövning av bidragsrätten hänsyn bör tagas jämväl till skogsinnehavet.

Utredningen erinrar härefter om att vid prövning av producentbidragsansökningar

den sammanlagda arealen jordbruksjord regelmässigt fastställes

med viss ledning av de vid 1944 års jordbruksräkning för omräkning

av äng till reducerad åker använda relationstalen, vilka grundats på

förhållandet mellan ägoslagens taxeringsvärden. Det ligger under sådana

förhållanden nära till hands att förfara på samma eller liknande sätt i fråga

om skogen. Även om skogen i ekonomiskt hänseende spelar en betydligt

större roll för det svenska jordbruket än ängen, föreligger dock enligt utredningen

den principiella skiljaktigheten mellan de båda ägoslagen, att

medan ängen är jordbruksjord samt ekonomiskt och marknadsmässigt ansluter

sig till jordbruket i egentlig mening, så icke är fallet med skogen.

Vidare framhålles, att prisbildningen på skogsprodukter på ett helt annat

sätt än jordbrulcsalster i egentlig mening är beroende av konjunkturerna.

Hänsyn härtill bör enligt utredningens mening tagas vid bedömningen av

frågan, huruvida skogen bör jämställas med åkern och ängen vid fastställandet

av arealgränsen för producentbidraget.

Efter att i det följande ha redogjort för några olika inom utredningen

diskuterade sätt att tekniskt lösa de problem, som sammanhänga med ett

beaktande av skogen vid arealgränsens fastställande, kommer emellertid

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

utredningen till den slutsatsen, att såväl principiella som praktiska skäl

tala mot att hänsyn skall tagas till skogen vid gränsdragningen. Härom anföres

följande.

Vid bedömningen av frågan, huruvida fastställandet av arealgräns för

producentbidraget lämpligen skulle kunna ske med beaktande av brukningsdelarnas

skog och skogsmark, har utredningen mot varandra vägt å

ena sidan den ökade hänsyn till brukningsdelarnas faktiska bärkraft, som

härmed skulle kunna uppnås, och å andra sidan de olägenheter av principiell

och praktisk art detta skulle medföra. Utredningen anser att det skulle

vara till fördel ur rättvisesynpunkt, om vid bedömningen av brukningsdelarnas

bärkraft toges hänsyn till skogen på liknande sätt som för närvarande

sker i fråga om åker och äng. I det föregående har utredningen

framfört vissa betänkligheter av principiell art mot ett dylikt förfarande,

nämligen att skogen i motsats till ängen icke vore att hänföra till jordbruks]

orden. Tillika må erinras om att prisbildningen på skogsprodukter

på ett helt annat sätt än vad som gäller för jordbruksalster i egentlig mening

är beroende av konjunkturerna. Vidare må framhållas, att frågan om

hänsynstagande till skogen är av helt annan räckvidd än motsvarande

problem i fråga om ängen. Från nu anförda omständigheter skulle man

dock enligt utredningens mening i viss mån kunna bortse, om det ifrågasatta

systemet dels medförde en någorlunda rättvis reglering av bidragsrätten,

dels att detsamma rent tekniskt vore lätt att genomföra. Utredningen

har emellertid kommit till den uppfattningen, att ett beaktande av skogsinnehavet

även efter diskuterade schematiska linjer i betraktande av bland

annat näraliggande brukningsdelars ofta stora olikheter i fråga om skogens

bonitet och skogstillgången skulle verka mycket ojämnt och därigenom

medföra orättvisor och åstadkomma stor irritation. Vidare har utredningen

ansett, att en prövning av bidragsrätten efter diskuterade linjer ur teknisk

synpunkt bereder stora svårigheter och skulle medföra en alltför stor

arbetsbörda för lantbruksnämnderna. Utredningen har funnit såväl principiella

som praktiska skäl tala mot att arealgränsen fastställes med beaktande

av brukningsdelarnas skog.

Om bidragsrätten sålunda regleras utan hänsyn till skogens inverkan

på brukningsdelarnas bärkraft, förstärkas skälen för att en inkomsteller

förmögenhetsgräns skall fastställas på grundvalav

taxeringarna. Enligt utredningens mening bör därvid beaktas,

att det icke är förenligt med producentbidragets syfte, att sådant tilldelas

personer med förhållandevis höga inkomster och stor förmögenhet.

Det främsta ändamålet med en gränsdragning bör vara att gallra bort den

kategori av brukare, vilkas inkomst- och förmögenhetsförhållanden äro

sådana, att ett socialt stöd av producentbidragets karaktär under inga förhållanden

kan anses vara befogat. Utredningen finner det däremot mindre

stötande, om småbrukare med en inkomst något över lantarbetarlön erhålla

bidrag, även om deras inkomster till viss del icke härröra från jordbruket

utan från andra förvärvskällor.

Utredningen erinrar härefter om att särskilda utskottet vid 1947 års riksdag

på sin tid gjorde starka erinringar mot en behovsprövning efter taxerad

inkomst och fann dessa erinringar avgörande för sitt ställningstagande.

Utskottet ansåg sålunda, att det visserligen vore i och för sig principiellt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

95.

motiverat, att bidragsrälten förknippades med en inkomstprövning på så

sätt, att bidrag skulle få utgå endast till brukare, vilkas inkomst under vissa

jämförelseår legat under en bestämd nivå. Emellertid erbjöde tillämpningen

av en sådan inkomstgräns stora svårigheter. Just beträffande jordbrukare

av avsedda kategorier vore, enligt vad utskottet uttalade, taxeringsresultaten

i betydande utsträckning påverkade av faktorer, som gjorde att resultaten

ej gåve ett tillförlitligt uttryck för brukarens faktiska genomsnittliga inkomstnivå.

Utredningen har för sin del övervägt, huruvida vid en eventuell prövning,

efter taxerad nettoinkomst hänsyn skulle kunna tagas ej blott till brukarens

sammanlagda inkomst utan även till inkomstens fördelning på intäkter av

jordbruk och intäkter från andra förvärvskällor. I anslutning till vissa vid

1949 års riksdag väckta motioner har framförts den tanken, huruvida icke

den som hade lägst viss inkomst av annat än jordbruk — exempelvis en:

inkomst motsvarande lantarbetarlön — borde utestängas från bidragsrätt.

Mot en prövning efter denna linje kunna dock göras vissa invändningar.

För det första är det ofta mycket svårt att konstatera, hur stor del av inkomsten,

som härrör från jordbruk respektive från andra näringsgrenar.

Inkomster av skogskörslor, för att taga ett exempel, taxeras än som intäkt

av jordbruk, än som intäkt av arbete. För det andra skulle det, om man

alltså droge en gräns vid en inkomst utgörande summan av lantarbetarlön

och inkomsten från jordbruket, kunna göras anmärkning mot att denna

kombination medförde rätt till bidrag men att den som enbart uppbure

lantarbetarlön icke komme i åtnjutande av bidrag. För det tredje torde en

dylik gränsdragning även kunna avhålla folk från att skaffa sig inkomster

vid sidan av jordbruket. Av nu anförda skäl finner utredningen, att eit

gränsdragning på sätt nu antytts icke skulle bli tillfredsställande.

En svårighet, som uppkommer vid varje gränsdragning efter inkomst eller

förmögenhet, är att gränsen måste ändras med vissa års mellanrum. Inkomst-

eller förmögenhetsförhållandena måste prövas varje gång en nytillträdande

brukare söker bidrag. Vidare måste ske en periodisk omprövning

av bidragsrätten över hela linjen. Sker en bedömning efter förmögenhet behöver

ändring emellertid göras mindre ofta än om den sker efter inkomst.

Förmögenhetsförhållanden och framför allt redovisningen av förmögenhet

vid taxering äro nämligen av mer konstant natur än inkomster och inkomstredovisning.

Med hänsyn till de praktiska svårigheter och olägenheter, som utredningen

sålunda funnit vara förbundna med en gränsdragning efter taxerad inkomst,

anser den sig icke vilja förorda en generell sådan. Utredningen finner

dock, att lantbruksnämnderna böra ha möjlighet att vägra bidrag, när

detta med hänsyn till inkomstförhållandena skulle komma att stå i uppenbar

strid med bidragets syfte. Denna möjlighet bör dock enligt utredningens

mening endast tillgripas, när det är fråga om brukare, som icke är mantalsskriven

å fastigheten och uppenbarligen besitter densamma av annan

anledning än att bereda sig sin huvudsakliga utkomst av jordbruket, eller

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

i fall av liknande slag. Det förutsattes, att den föreslagna möjligheten att

vägra bidrag begagnas endast där det står fullkomligt klart, att syftet med

fastighetsinnehavet är ett annat än att bereda innehavaren hans huvudsakliga

inkomst.

Genom införandet av nu föreslagna bestämmelser skulle enligt utredningen

en utgallring kunna ske av flertalet direkt stötande bidragsfall. Den anser

sig emellertid böra gå ännu längre i fråga om en begränsning av bidragsrätten

och förordar en generell gränsdragning efter förmögenhet. Därigenom

skulle i viss mån kunna uppnås samma syfte som med en gränsdragning efter

inkomst, då man vanligen kan förutsätta, att den som har förmögenhet

av någorlunda storlek också har förhållandevis goda inkomster. Vidare är

att beakta, att värdet av skogen ingår i brukarens förmögenhet. Med hänsyn

till att vid beskattning av förmögenhet gränsen går vid 30 000 kronor ifrågasätter

utredningen, om icke gränsen bör dragas vid lägst detta belopp. På

grund av förändringarna i penningvärdet under senare år är det emellertid

svårt att bilda sig en säker uppfattning om hur en sådan gräns skulle kunna

komma att verka. Räknat på basis av 1945 års förmögenhetsförhållanden

skulle ett förmögenhetsstreck vid 30 000 kronor ha medfört en utgallring

av nära 10 procent av bidragstagarna. Det torde kunna förutsättas, att motsvarande

procenttal för närvarande ligger väsentligt högre.

Emellertid anser utredningen det riktigast, att det får anstå med det slutliga

fastställandet av gränsen, tills resultaten av 1952 års fastighetstaxering

föreligga klara under nästa år. Det torde först då bli möjligt att taga slutlig

ställning till frågan, huruvida gränsen med hänsyn till de ändrade förmögenhetsförhållandena

— betingade bland annat av penningvärdets fall —

bör justeras uppåt till högre belopp än 30 000 kronor. Utredningen anser, att

frågan om ändring av förmögenhetsgränsen bör prövas i samband med varje

allmän fastighetstaxering.

Utredningen har i förevarande sammanhang vidare övervägt, huruvida

lantbruksnämnderna böra äga göra undantag från den valda förmögenhetsgränsen

med hänsyn till att brukaren har stor familj eller att andra omständigheter

av ömmande natur föreligga. Mot ett dylikt jämkningsförfarande

kan invändas, att det skulle bli administrativt betungande. Utredningen är

dock av den uppfattningen, att jämkning bör kunna ske i vissa ömmande

fall. Till dessa fall bör dock icke utan vidare räknas förekomsten av ett stort

barnantal i brukarens familj, då producentbidraget i så fall skulle komma

att utgöra ett extra barnbidrag. Hänsyn bör däremot enligt utredningens mening

kunna tagas till sådana förhållanden som att brukaren på grund av

sjukdom eller ålderdom har låga inkomster ävensom till andra liknande

omständigheter.

Utredningen framhåller slutligen, att även efter införandet av en gränsdragning

efter förmögenhet bidrag fortfarande kommer att kunna utgå till

personer, vilkas huvudsakliga inkomstkälla är förlagd utanför jordbruket,

alltså till innehavare av stödjordbruk. Genom den av utredningen förut föreslagna

bestämmelsen om att personer utan närmare anknytning till jord
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

97

bruket under vissa förutsättningar skulle kunna ställas utanför bidragsrätten

torde emellertid enligt utredningen komma att ske en utgallring i de

fall, där utgåendet av bidrag skulle kunna anses stötande med hänsyn till

bidragets syfte.

Mot utredningens förslag i fråga om möjlighet för lantbruksnämnd att

under vissa förutsättningar vägra bidrag har ledamoten herr Hseggblom anfört

reservation. Enligt hans mening böra personer, som ha sin fulla försörjning

av förvärvskälla utanför jordbruket, generellt uteslutas från att erhålla

producent- eller kontantbidrag. Han anför härom vidare följande.

Vilken inkomstgräns, som skall anses trygga full försörjning, kan naturligtvis

diskuteras och vara svår att fastställa, och den måste naturligtvis ändras

efter lönenivåns förskjutning. För närvarande torde lantarbetarlönen

motivera en gräns vid 6 000 kronors inkomst från förvärvskälla utanför

jordbruket. Då därtill kommer den inkomst mjölkproduktionen eventuellt

kan ge i varje fall i form av någon arbetsersättning, drabbar en sådan gränsdragning

näppeligen personer, som ha något behov av att åtnjuta subventioner,

även om de i tre år blivit vanda vid sådana. Genom en sådan regel

skulle lantbruksnämnderna kunna förhindra, att personer med goda inkomster

från andra yrken dra fördel av en hjälp som är avsedd för jordbrukare,

som bedriva sitt yrke under så dåliga betingelser att allmänna rationaliserings-

och prisregleringsåtgärder icke ansetts vara tillfyllest.

Uteslutande av bär föreslagen grupp inkomsttagare bör dock i varje fall

ske efter individuell prövning, varvid också bör förefinnas möjlighet för

undantag från regeln. Sådant undantag bör t. ex. göras, om vederbörandes

mjölkproduktion är av betydelse för att tillgodose ett lokalt behov av mjölk

på avsides liggande platser. Ett sådant förhållande kan motivera bibehållande

av kontantbidrag eller utbetalande av producentbidrag för det överskott

av mjölk, som kan behöva levereras till mejeri.

Naturligtvis vållar här föreslagen gränsdragning vissa besvär genom behovet

av omprövningar. Mejeristyrelserna torde dock utan svårighet kunna

lämna uppgifter på vilka personer, som över huvud taget böra bli föremål

för prövning. Det kan förutsättas att dessa fall, även om de väcka stor uppmärksamhet,

icke bli alltför överväldigande många. Då det gäller ett socialt

stöd, torde lantbruksnämnderna ha rätt av vederbörande fordra att de själva

styrka sin behörighet att erhålla stödet i fråga, och sedan lantbruksnämnderna

gjort en första gallring, torde de blott ha anledning hålla uppsikt med

de fall, där inkomsten legat "så nära gränsen att ett borttagande i framtiden

kan vara påkallat. Personer som icke erhållit bidrag på grund av denna

gränsdragning torde vid försämrat inkomstläge icke underlåta att själva

påkalla omprövning.

Här föreslagen behovsprövning för personer med sin huvudsakliga inkomst

från förvärvskällor utanför jordbruket torde i varje fall icke medföra

på långa vägar så stora besvär som den allmänna inkomstprövning, som ansågs

möjlig att genomföra såväl av 1942 års jordbrukskommitté som i propositionen

nr 75/1947.

Vidare har ledamoten herr Svensson anmält reservation mot förslaget att

införa eu förmögenhetsgräns såsom villkor för producentbidrag. Såsom motivering

härför anföres följande.

Kommittén har, med all rätt, avstått från en verklig behovsprövning. När

så är fallet blir emellertid en gränsdragning av det slag som i detta fall ifråga
7

11 i han g till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. AV 236.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

sättes tämligen godtycklig. De verkliga värden, som finnas bakom eu taxerad

förmögenhet av viss storlek, äro mycket varierande beroende på förmögenhetens

sammansättning. Den ekonomiska bärkraft, som förmögenheten

ger, växlar emellertid inte bara med dess reella värde utan även med hänsyn

till familjens storlek, åldersfördelning och inkomstförhållanden in. m. Vidare

kan en familjs förmögenhet i vissa fall vara delad på flera av dess

medlemmar. Högsta producentbidrag 480 kronor motsvarar, om det kapitaliseras

efter 3 procent, ett belopp av 16 000 kronor. Om detta skall falla bort

vid en formellt bestämd, men i realiteten slumpartad gräns, skapas både ett

tröskelproblem och andra orättvisor, som måste väcka berättigat missnöje.

Härtill kommer, att det säkerligen blir stora svårigheter att tillämpa förslaget.

Då längden över taxerad förmögenhet jämlikt lag om inskränkning i

rätten att utbekomma allmänna handlingar åtnjuter sekretesskydd måste antingen

alla deklarera sin förmögenhet eller också måste Kungl. Maj :t medgiva

lantbruksnämnderna generell tillåtelse att taga del av dessa längder.

Om jämkning såsom utredningen föreslår skall ske i ömmande fall så räcker

det dessutom icke med att lantbruksnämnderna få kännedom om huruvida

vederbörande har beskattningsbar förmögenhet utan en realprövning krävs

såväl av dennas storlek och sammansättning som av familjens övriga ekonomiska

förhållanden. Det kan icke vara rimligt att lantbruksnämndernas

verksamhet kopplas in på dylika arbetsuppgifter i större grad än som redan

skett. Resultatet blir icke bara att nämndernas arbetskraft bindes vid uppgifter

som ej avsetts utan även att de psykologiska förutsättningarna för ett

gott samarbete med jordbrukarna försvagas.

Såsom förut nämnts har inom utredningen även diskuterats att i anslutning

till vissa regler, som gälla vid beviljande av bidrag ur skogsförbättringsanslaget

och skogslånefonden, vid prövningen av bidragsrätten b ea

k t a i vad mån brukaren är beroende av arbetsinkomsten

från den egna brukningsdelen. Beträffande tankegången

bakom nämnda regler hänvisar utredningen till 1936 års skogsutrednings

betänkande nr 2 (SOU 1938: 58, s. 206). Ett referat av skogsutredningens uttalanden

på anförda ställe lämnas i förevarande betänkande å s. 85.

De av skogsstyrelsen meddelade tillämpningsföreskrifterna beträffande

skogsförbättringsanslaget och skogslånefonden anknyta till skogsutredningens

berörda uttalanden. Enligt anvisningarna bör sålunda storleken av de

bidrag, varom här är fråga, bestämmas med hänsyn till behovet i varje särskilt

fall. Den skogsägare anses vara behövande, som för sin eller sin familjs

bärgning är beroende av arbetsinkomster från skogen, ävensom annan

skogsägare, som själv brukar sin fastighet, under förutsättning dock att

skogsinnehavet mindre är att anse som en kapitalplacering än som cn möjlighet

att bereda arbete för gårdens folk (stöd för jordbruket). Endast i de

fall sådan kategoriklyvning anses icke tillräckligt belysa skogsägarens bidragsbehov,

erfordras ytterligare uppgifter angående skogsägarens ekonomiska

ställning. — Motsvarande regler gälla även beträffande statsbidrag till

skogsvägar. Enligt vad som uppgivits av skogsstyrelsen har tillämpningen av

ifrågavarande regler icke berett några administrativa svårigheter.

Producentbidragsutredningen är för sin del av den uppfattningen, att de

positiva erfarenheterna från handläggningen av bidragsärenden av nyss an
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj. ts proposition nr 236.

99

givet slag icke utan vidare kunna tagas som intäkt för att metoden skulle

kunna tillämpas med samma lyckliga resultat, när det gäller producent- och

kontantbidragen. Det är nämligen att observera, att prövningen av ansökningar

om skogsbidragen sker individuellt, vilket om möjligt bör undvikas

beträffande producent- och kontantbidragen. Dessa senare bidrag utgå vidare

till en betydligt större krets av jordbrukare än vad som är fallet med de

berörda skogsbidragen. Utredningen anser därför, att en prövning av rätten

till producentbidrag efter samma linjer som i fråga om skogsbidragen icke

utgör en lämplig form av gränsdragning.

Bidragsbeloppen och bidragsskalan. Utredningen anför här till en början,

att såväl lantbruksnämnder som mejeristyrelser ganska allmänt ansett sig

kunna konstatera, att mjölkleveranserna till mejeri i viss utsträckning anpassats

efter bidragsskalan. Sålunda uppges bland annat att antalet mejerileverantörer

från mindre jordbruk ökat samtidigt som det förmärkts en tendens

till anpassning av leveranserna såväl uppåt från jordbrukare, vilkas

årsleveranser tidigare understigit 4 000 kilogram, som nedåt från brukare,

vilka förut levererat mer än 7 000 kilogram. Anpassningen nedåt synes dock

icke ha skett i någon större omfattning.

På grund av vad sålunda framkommit i yttrandena från lantbruksnämnder

och mejeristyrelser anser utredningen det klarlagt, att producentbidraget

haft viss inverkan på produktionsutvecklingen för mjölk under senare

år. I yttrandena beröras visserligen närmast mejerileveranserna av mjölk,

men utredningen finner det högst sannolikt, att den ökning av dessa leveranser

från mindre jordbruk, som förmärkts, åtminstone till en del avspeglar

en bakomliggande produktionsökning. I detta sammanhang bör emellertid

enligt utredningen icke bortses från att under de senaste åren skett en allmän

stegring av mjölkproduktionen ifrån det bottenläge, som nåddes efter 1947

års dåliga skörd. Denna omständighet manar till en viss försiktighet vid bedömningen

av frågan om bidragets produktionsökande effekt. Vidare bör beaktas,

att den allmänna ökning av mjölkproduktionen, som sålunda skett

och som på sista tiden lett till vissa avsättningssvårigheter i fråga om mjölkprodukter,

föranlett viss kritik av bidragssystemet på grund av dess produktionsstimulerande

verkan.

Utredningen uppger härefter all av de lantbruksnämnder, som ha haft erinringar

att göra mot nuvarande bestämmelser om bidragets storlek, flera

ha ansett alt maximibeloppet för producentbidraget utgår vid för låg mjölkmängd

och därigenom missgynnar de egentliga jordbrukarna men gynnar

personer med annan huvudförvärvskälla än lantbruk, främst den stora

gruppen stödjordbrukare. För rättelse av denna felavvägning har av flera

nämnder föreslagits, att bidragsskalans topp skulle förskjutas till högre

kvantiteter än för närvarande. Den kostnadsfördyring, som en dylik ändring

skulle medföra, har förutsatts skola motverkas genom främst en sänkning

av det nuvarande högsta beloppet per kilogram från 12 öre till lägre belopp.

Även från annat håll än från lantbruksnämnder har framförts förslag av

samma innebörd.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kunr/l. Maj.ts proposition nr 236.

Utredningen anser för sin del många skäl tala för en ändring av b idragsbeloppen

och bidragsskalan i den riktning, som sålunda

förordats av bland andra ett flertal lantbruksnämnder. Härom anför utredningen

följande.

Utredningen har förut bland annat diskuterat införandet av en undre

arealgräns, genom vilken åtgärd skulle åstadkommas viss begränsning av bidragsrätten

för stödjordbrukare. Utredningen ansåg sig dock icke vilja tillstyrka,

att en dylik gräns infördes, utan uttalade, att en begränsning av bidragsrätten

av åsyftat slag syntes böra åstadkommas medelst en ändring av

bidragsskalan. En förskjutning av bidragsskalans tyngdpunkt till större

kvantiteter medför en nedskärning av de till stödjordbrukare utgående bidragen

samtidigt som bidraget i större utsträckning än vad som f. n. är

fallet kommer den kategori brukare till del, för vilken det främst är avsett.

Vad nu sagts betraktar utredningen som det huvudsakliga syftet med en omläggning

av bidragsbestämmelserna i den diskuterade riktningen.

Men även ur andra synpunkter anser utredningen en dylik omläggning

vara motiverad. Det förhållandevis höga bidraget per kilogram, maximalt

12 öre, medför en ganska stark spänning mellan det mjölkpris, som utfås av

bidragstagare, och det pris som andra producenter erhålla. Att detta i och för

sig utgör ett irritationsmoment har framgått av lantbruksnämndernas och

mejeristyrelsernas yttranden. I det föregående har också framhållits, att det

höga bidragsbeloppet per kilogram verkat stimulerande på mjölkproduktionen

vid mindre brukningsdelar. Den ökning av mjölkproduktionen, som på

denna grund skett, Dör åtminstone till en del ha skett på bekostnad av annan

produktframställning samtidigt som den medfört ökad användning av köpfoder.

Producenlhidraget skulle alltså ha medfört en ytterligare accentuering

av den ensidiga inriktningen på produktion av mjölk inom småbruket.

Att en dylik ensidighet i produktionsinriktningen åtminstone på längre sikt

kan bli till nackdel för småbruket svnes troligt. För dagen föreligger det förhållandet,

att en ytterligare ökning av mjölkproduktionen icke anses önskvärd

på grund av de avsättningssvårigheter i fråga om mjölkprodukter, som

föreligga. De omständigheter, som nu nämnts, utgöra enligt utredningens

mening i och för sig skäl för en sänkning av bidraget per kilogram från 12

öre till ett lägre örestal, oavsett att en dylik ändring såsom förut framhållits

blir erforderlig på grund av den ifrågasatta förskjutningen av bidragsskalans

tyngdpunkt.

På grund av det anförda bär utredningen av Svenska mejeriernas riksförening

begärt och erhållit vissa beräkningar av kostnaderna för producentbidraget

vid åtta alternativa utformningar av bidragsskalan. Beräkningarna

ha sammanförts i en på s. 101 återgiven tabell.

I anslutning till tabellen anför utredningen följande.

Beräkningarna bygga på följande förutsättningar, nämligen dels att bidrag,

liksom hittills, som regel skall utgå för mjölkleveranser från brukningsdelar

med högst 10 hektar åker, dels att bidraget skall utgöra högst

480 kronor per mjölkleverantör och år. Beräkningarna ha verkställts på

grundval av den representativa undersökningen i juni 1950 av mjölkproduktionen

i landet år 1949 samt leveransstatistiken för mejerier samma år.

Av de olika alternativen utgör nr 1 den nu gällande bidragsskalan. Bidraget

per kilogram enligt detta utgör 12 öre. I alternativ nr 2 har räknats med

10, i nr 3—7 med 8 och i nr 8 med 6 öre per kilogram. Eftersom maximibeloppet

såsom förut framhållits enligt direktiven skall kvarstå oförändrat

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. 101

Producentbidragets storlek vid olika årsleveranser av mjölk till mejeri.

Alt. 1

Alt. 2

Alt. 3

Alt. 4

Alt. 5

Alt. 6

Alt. 7

Alt. 8

Bidrag per kilogram intill

undre gränsen, öre.......

12

10

8

8

8

8

8

6

Maximibeloppets

undre gräns, kg..........

4 000

4 800

6 000

6 000

6 000

6 000

6 000

8000

övre gräns, kg............

7 000

7 800

9 000

10 000

9 000

10 000

11000

11 000

Minskning per kilogram efter

övre gränsen, öre ........

3

3

3

3

4

4

4

3

Kvantitet för bidragets upp-

hörande, kg..............

23 000

23 800

25 000

26 000

21 000

22 000

23 000

27 000

Årsleverans av mjölk, kg

Bidragsbelopp per år, kr

1000 ....................

120

100

80

80

80

80

80

60

2 000 ....................

240

200

160

160

160

160

160

120

3 000 ....................

360

300

240

240

240

240

240

180

4 000 ....................

480

400

320

320

320

320

320

240

5 000 ....................

480

480

400

400

400

400

400

300

6 000 ....................

480

480

480

480

480

480

480

360

7 000 ....................

480

480

480

480

480

480

480

420

8 000 ....................

450

474

480

480

480

480

480

480

9 000 ....................

420

444

480

480

480

480

480

480

10 000 ....................

390

414

450

480

440

480

480

480

11000 ....................

360

384

420

450

400

440

480

480

12 000 ....................

330

354

390

420

360

400

440

450

13 000 ....................

300

324

360

390

320

360

400

420

14 000 ....................

270

294

330

360

280

320

360

390

15 000 ....................

240

264

300

330

240

280

320

360

16 000 ....................

210

234

270

300

200

240

280

330

17 000 ....................

180

204

240

270

160

200

240

300

18 000 ....................

150

174

210

240

120

160

200

270

19 000 ....................

120

144

180

210

80

120

160

240

20 000 ....................

90

•114

150

180

40

80

120

210

21000 ....................

60

84

120

150

—

40

80

180

22000 ....................

30

54

90

120

—

—

40

150

23 000 ....................

—

24

60

90

—

—

—

120

Kostnad, milj. kr

62-3

63i

63-3

65''4

60''0

62 7

65-0

61-4

vid 480 kronor, uppnås maximum senare ju lägre bidrag per kilogram som

väljes. Utgår bidraget såsom nu är fallet med 12 öre per kilogram, erhålles

maximibeloppet vid en mejerileverans (undre gräns) av 4 000 kilogram

mjölk. För ett bidrag av 10 öre är motsvarande kvantitet 4 800 kilogram,

för 8 öre 6 000 kilogram och för 6 öre 8 000 kilogram.

Enligt nu gällande regler utgår maximibeloppet vid en mejerileverans av

lägst 4 000 (undre gränsen) och högst 7 000 kilogram (övre gränsen). Intervallet

mellan den undre och den övre gränsen, toppbredden, utgör alltså

3 000 kilogram. Med samma bredd har räknats i alternativen nr 2, 3, 5 och

8, medan i de övriga kalkylerats med en bredd av 4 000 kilogram (nr 4 och

6) samt 5 000 kilogram (nr 7). Den övre gränsen för maximibeloppet, alltså

den kvantitet, efter vilken bidraget minskar, är direkt beroende av den

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kunfjl. Maj ris proposition nr 236.

undre gränsens belägenhet och toppbredden. Den övre gränsen ligger nu vid

7 000 kilogram, men enligt de övriga alternativen högre, vid nr 7 och 8 så

högt som vid 11 000 kilogram.

Vid mejerileveranser, vilka överstiga den övre gränsen, reduceras bidragsbeloppet

för närvarande med 3 öre per kilogram. Med samma minskningsbelopp

räknas även i alternativen nr 2—4 och 8, medan i nr 5—7 kalkyleras

med 4 öre per kilogram.

Producentbidrag upphör enligt gällande regler att utgå vid en mjölkleverans

av 23 000 kilogram per är. Vid samma kvantitet upphör även bidraget

att utgå enligt alternativ nr 7. Kvantiteten varierar i övrigt från 21 000 till

27 000 kilogram.

Såsom förut framhållits måste av utredningen framförda förslag i kostnadshänseende

hålla sig inom nuvarande kostnadsram. Med gällande bidragsskala

utgöra de beräknade kostnaderna för producentbidraget (från

kontantbidraget bortses här) 62,3 miljoner kronor. Motsvarande kostnadssumma

för alternativen 2—8 växlar från 60,o till 65,4 miljoner kronor.

Enligt utredningens uppfattning falla även de kostsammaste alternativen

inom den föreskrivna kostnadsramen. Utredningen har därför ansett sig

oförhindrad att diskutera de olika alternativen utan att behöva taga hänsyn

till skiljaktiga kostnader.

Vid prövningen av vilket alternativ som bör föredragas stannar utredningen

för det med nr 7 betecknade. Såsom skäl härför anföres följande.

Utredningen har förut framhållit, att en sänkning av bidraget per kilogram

från 12 öre enligt dess mening av olika skäl vore motiverad. Under

övervägande inom utredningen har varit en reduktion av bidraget till 10, 8

eller 6 öre per kilogram. Att sänka bidragsbeloppet till 10 öre, alltså med

endast 2 öre, har utredningen å ena sidan funnit innebära en för liten justering

med hänsyn till den kritik, som riktats mot det nuvarande bidragets

höjd. Att begränsa bidraget till 6 öre, alltså till hälften av nuvarande belopp,

har utredningen å andra sidan ansett utgöra en för radikal ändring.

Utredningen har kommit till den uppfattningen, att en reduktion av bidraget

från 12 till 8 öre skulle medföra en lämplig avvägning av bidraget per

kilogram.

Intervallet mellan den undre och den övre gränsen för maximibeloppet,

toppbredden, utgör nu 3 000 kilogram. Utredningen har även övervägt en

ändring av bidragsskalan på denna punkt och stannat för en ökning till

5 000 kilogram.

Efter uppnådd övre gräns för maximibeloppet sjunker bidraget för närvarande

med 3 öre per kilogram ytterligare levererad mjölk. Med bibehållande

av detta avdragsbelopp skulle vid de förslag till ändringar av bidragsskalan,

som utredningen i det föregående framlagt, producentbidrag upphöra

att utgå först vid en leverans av 28 000 kilogram mot nu 23 000 kilogram.

Utredningen är av den uppfattningen, att sistnämnda gräns med hänsyn

till bidragets syfte är väl avvägd och i varje fall icke bör nämnvärt ändras.

För att de av utredningen i övriga hänseenden föreslagna ändringarna

i bidragsskalan icke på denna punkt skola få en verkan av icke önskvärt

slag, anser utredningen, att bidragsskalan bör givas en brantare lutning

nedåt än vad som nu är fallet. En förhållandevis snabb avveckling finner

utredningen önskvärd även ur den synpunkten, att tröskelproblemet vid

arealgränsen blir mindre framträdande än eljest. Om avdraget per kilogram

mjölk efter uppnådd övre gräns för maximibeloppet ökas från 3 till 4 öre

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

103

per kilogram, skulle bidraget komma att upphöra vid 23 000 kilogram. Bidragsrätten

(antalet bidragstagare) beröres alltså icke av det diskuterade

alternativet.

Sammanfattningsvis framhåller utredningen, att den nya bidragsskalan

skiljer sig från den nu gällande i följande hänseenden.

1. Bidraget per kilogram till mejeri levererad mjölk före uppnådd undre

gräns för maximibeloppet sänkes från 12 till 8 öre per kilogram.

2. Maximalt bidragsbelopp, 480 kronor, utgår vid mjölkleveranser av

6 000—11 000 kilogram mot för närvarande 4 000—7 000 kilogram.

3. Bidraget minskar efter uppnådd övre gräns för maximibeloppet med

4 mot nu 3 öre per kilogram. Bidrag upphör därmed att utgå vid 23 000

kilogram (ingen förändring).

Utredningen ingår härefter på frågan om det inbördes förhållandet

mellan producent- och kontantbidraget. Beträffande

denna relation ha flera lantbruksnämnder haft vissa erinringar

att göra. Den främsta av dessa har varit, att producentbidragstagarna i mellangruppen

nu hade något sämre ställning än kontantbidragstagarna i samma

grupp. Medelavkastningen per ko vore nämligen högre än vad man kalkylerat

med vid bestämmelsernas utformning. Vid ett koantal av 4—8 djur

vore det fördelaktigare med kontant- än producentbidrag. En riktigare relation

erhölles, har det uttalats, om maximibeloppet för producentbidraget

finge utgå för större mejerileveranser än vad som nu vore fallet.

Den kritik, som sålunda anförts mot det inbördes förhållandet mellan

producent- och kontantbidraget, finner utredningen vara i stort sett berättigad.

Utredningen lämnar å s. 94—95 i betänkandet vissa uppgifter till belysning

härav.

Det förslag till ändring av bidragsskalan för producentbidrag, som utredningen

nu framlagt, kan emellertid väntas medföra en bättre inbördes avvägning

av producent- och kontantbidraget än nuvarande bidragsskala. Fullständig

överensstämmelse, d. v. s. likartade villkor för erhållande av maximibidrag

mellan de båda bidragsformerna om hänsyn tages till den faktiska

medelavkastningen per ko, uppnås dock ej med utredningens förslag, men

utredningen anser att full överensstämmelse i här avsedd mening ej heller

bör eftersträvas. Hänsyn bör nämligen enligt utredningens mening tagas till

att ett förhållandevis stort antal bidragstagare finnes i de delar av landet,

där avkastningen per ko ligger under de genomsnittliga rikssiffrorna.

Utredningen berör slutligen i förevarande sammanhang frågan om huruvida

producentbidraget i fortsättningen bör utgå

med fast belopp. Härigenom skulle bidraget ej längre få någon inverkan

på produktionsutvecklingen samtidigt som det administrativa förfarandet

skulle förenklas. För de tre år, under vilka bidrag nu utgått, skulle

ske en uträkning av hur stor mejerileveransen för varje brukare genomsnittligt

varit. Medeltalet skulle bli avgörande för det bidrag, brukarna skul
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

le ha för framtiden. Utredningen anser, att förslag i angiven riktning på

grund av direktiven falla utanför utredningens ram. Vidare erinras om den

starka kritik, som på sin tid restes mot jordbrukskommitténs förslag om att

småbrukarstödet skulle utgå såsom kontantbidrag utan motprestation.

Beträffande utredningens förslag i fråga om bidragsbeloppen och bidragsskalan

har reservation anmälts på vissa punkter av ledamoten herr Haeggblom.

Han anser, att de nu utgående årligen varierande produeentbidragen

böra ersättas av fasta bidragsbelopp. Till stöd härför anföres i huvudsak

löljande.

Det synes som om utredningen icke tillräckligt beaktat direktivens understrykande

av att bidragsbestämmelserna borde utformas så, att de icke

åstadkomma en ej önskvärd snedvridning av produktionen. Föreslaget införande

av ett förmögenhetstreck torde icke ha nämnvärd förbättring i detta

hänseende med sig, och skulle en sådan snedvridning motverkas genom bidragsskalans

ändring, behövde ändringen göras på ett mycket radikalare

sätt med ett betydligt lägre maximum än de 8 ören utredningen föreslagit.

Men då skulle bidraget icke i tillräcklig grad komma de jordbrukare främst

till godo, för vilka det är avsett.

En annan utväg står emellertid öppen för att hindra producentbidraget

från att motverka den nu av statsmakterna förordade och av jordbrukets

organisationer accepterade omläggningen av jordbrukets produktion. Närmast

till hands torde ligga att avkoppla producentbidragen från de årliga leveranserna

av mjölk och i stället beräkna dem på tidigare erhållna leveransmedeltal.

Produeentbidragen ha den 30 juni 1951 utbetalats under tre år. För varje

bidragstagare kan därför lätt uträknas medeltalet för de tre sista årens

mjölkleveranser. Utan större svårighet än vad uträknande av ett års producentbidrag

annars kräver, kan uträknas ett bidrag baserat på detta medeltal

med tillämpande av de ändrade regler i fråga om bidragsskala, förmögenhetsgräns

och inkomstgräns, som föreslagits av utredningens majoritet eller

nu föreslås. Om sedan dessa på tre års medeltal beräknade bidrag finge gälla

som det för framtiden utgående stödet till varje övergångsjordbruk enligt i

övrigt oförändrade grunder, där ej omprövning på grund av förändrade förmögenhets-

eller inkomstförhållanden påkalla ändring, skulle två betydande

fördelar vinnas. Dels skulle producentbidraget upphöra att inrikta produktionen

mot ökade eller oförändrade mjölkleveranser till mejeri oavsett

önskvärdheten av annan produktion. Dels skulle lantbruksnämndernas besvär

med uträkning och kontroll av årligen varierande bidragsbelopp bortfalla.

En sådan ändring torde icke innebära någon förändring i de principiella

grunderna, som år 1947 antogos för stödet åt innehavare av mindre jordbruk.

Inga innehavare av mindre jordbruk, som nu erhålla producentbidrag,

komma att genom denna anordning uteslutas. Skillnaden i bidragsbeloppen

torde icke heller bli av nämnvärd storlek eller för bidragstagaren vara av

praktisk betydelse. Då bidragens storlek blir beroende av under tre år fullgjorda

mjölkleveranser under den tid, då mjölkproduktionens uppehållande

var önskvärd, äro bidragen icke att betrakta som »fattighjälp». Jämfört med

1942 års jordbrukskommittés förslag om bidragsbelopp på antingen 500

eller 250 kronor, bli vidare bidragen enligt här föreslagna grunder betydligt

mera differentierade, vilket enbart torde kunna räknas som fördelaktigt.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 23ti.

105

Herr Haeggblom uttalar härefter, att producentbidragen i den nu föreslagna

formen ha det gemensamt med det av 1942 års jordbrukskommitté

föreslagna stödet, att beloppen bli lika år för år. Mot att bidragsbeloppen

vore fixerade vände sig icke den mot kommitténs förslag riktade kritiken.

Då riksdagen i fråga om kontantbidragen accepterat deras oberoende av koantalets

förändring, sedan de en gång fastställts, kan förslaget icke heller

anses innebära någon principiell förändring av grunderna för stödet åt det

mindre jordbruket, blott en nödvändig anpassning till ett förändrat tidsläge.

Utan hänsynstagande till det förändrade läge, som nu inträtt har emellertid

utredningen i fråga om kontantbidraget föreslagit, att det skall anpassas

efter väsentliga och bestående förändringar i koantalet. Enligt herr Haeggblom

medför delta förslag att den, som lyder statsmakternas och jordbruksorganisationernas

förslag, kommer att straffas, därest han uppbär kontantbidrag.

Med hänsyn till vad som anförts rörande producentbidragens fastställande

till belopp oberoende av mejerileveransernas variationer anser sig

därför herr Haeggblom icke kunna ansluta sig till utredningens förslag i

fråga om anpassning av kontantbidragen.

Herr Haeggblom uttalar slutligen, att om hans förslag genomföres den

missvisande benämningen producentbidrag bör ändras till bidrag till mindre,

ofullständiga jordbruk och omfatta såväl nuvarande kontant- som producentbidrag.

Särskilda frågor rörande bidragsrätten. Utredningen upptager här först

frågan om producentbidrag till nytillträda n de bruk

a r e.

Enligt kungörelsen nr 323/1948, 4 § 2 inom. a) och b) gälla följande förutsättningar

för nytillträdande brukare att erhålla producentbidrag.

a) Den föregående innehavaren av brukningsdelen har varit berättigad

till bidrag, varjämte den nye innehavaren antingen övertagit brukningsdelen

efter make eller eljest på grund av släktskap eller annat förhållande stått

den föregående innehavaren nära och redan före den 1 juli 1948 helt eller

huvudsakligen skött jordbruket å brukningsdelen.

b) Brukningsdelen — vars föregående innehavare uppburit bidrag — är

1 behov av yttre rationalisering och brukaren kan beräknas ha möjlighet att

först sedan sådan rationalisering kommit till stånd uppnå en tillfredsställande

bärgning, varjämte med hänsyn härtill och till omständigheterna i övrigt

ett särskilt stöd till brukaren kan anses befogat.

Enligt vad utredningen uppger utgöra nu återgivna föreskrifter om förutsättningarna

för nytillträdande brukare att erhålla bidrag en av de främsta

missnöjesanledningarna beträffande producentbidraget. Av lantbruksnämndernas

yttranden ävensom av de utav utredningen genomgångna besvärsärendena

framgår dessutom, att tillämpningen av kungörelsens 4 §

2 mom. berett lantbruksnämnderna vissa svårigheter.

Det ganska utbredda missnöje, som sålunda förekommit beträffande föreskrifterna

om bidragsrätten för nytillträdande brukare, bottnar enligt ut
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kangl. Maj:ts proposition nr 236.

redningens uppfattning till stor del i bristande kännedom om producentbidragets

tillkomsthistoria och syftet med detta bidrag. Till den del kritiken

tar sikte på de allmänna principerna för bidragsrätten finner utredningen

sig emellertid med hänsyn till direktiven sakna anledning att ingå

på densamma. Däremot anser den sig böra upptaga till prövning vissa med

bidragsrätten för nytillträdande brukare sammanhängande frågor, vilka

icke kunna anses beröra de grundläggande principerna för producentbidraget.

Utredningen anför härutinnan följande.

Missnöjet med bestämmelserna i kungörelsens 4 § 2 mom. avser främst

de under b) meddelade reglerna. Det har emellertid från vissa håll ifrågasatts,

huruvida icke bestämmelserna under a) efter en viss övergångstid

borde slopas. Om bedömningen genomgående företoges med utgångspunkt

från behovet av yttre x-ationalisering, alltså enligt bestämmelserna under

b), skulle ernås större rättvisa.

Utredningen har övervägt, huruvida en ändring av bestämmelserna i den

riktning, som sålunda ifrågasatts, lämpligen borde företagas. För en sådan

ändring talar otvivelaktigt vissa rättvisesynpunkter. Utredningen anser

emellertid, att de skäl, som motivera ett bibehållande av nuvarande bestämmelser,

böra tillmätas större vikt. Den vill i detta hänseende fästa

uppmärksamheten på att det som villkor för den kritiserade »automatiska»

överflyttningen av bidragsrätten uppställts ej endast krav på att den frånträdande

och tillträdande brukaren på grund av släktskap eller annat förhållande

skola ha stått varandra nära utan även krav på att den nytillträdande

redan före den 1 juli 1948 helt eller huvudsakligen skall ha skött

jordbruket å brukningsdelen. Övergången av brukningsdel på ny innehavare

i fall av ifrågavarande slag utgör därför enligt utredningens mening

snarare en formell än en reell förändring av brukarförhållandena. Under

sådana omständigheter finner utredningen tillräckliga skäl icke föreligga

att ändra ifrågavarande bestämmelser.

Att fastslå de förhållanden, som enligt 4 § 2 mom. a) utgöra förutsättning

för nytillträdande brukares bidragsrätt synes i allmänhet icke ha berett

lantbruksnämnderna några större svårigheter. Det gäller i dessa fall

oftast att fastställa, huruvida den i förhållande till den föregående brukaren

närstående, vilken sökt bidrag, »helt eller huvudsakligen» skött jordbruket

före den 1 juli 1948, alltså att fastslå vissa faktiska förhållanden.

Annorlunda ligger saken till, när det gäller att avgöra, huruvida förutsättningar

för bidrag enligt b) äro för handen. Härvid skall nämligen en bedömning

ske, huruvida brukningsdelen är i behov aA7 yttre rationalisering

och brukaren först sedan sådan rationalisering kommit till stånd kan beräknas

hava möjlighet att uppnå en tillfredsställande bärgning. Såsom tidigare

omtalats ha flertalet lantbruksnämnder funnit bedömningen på denna

punkt bereda särskilda svårigheter.

Man kan här lämpligen skilja mellan tA''å olika fall. I det förra fallet

kan den önskvärda rationaliseringen a\'' den ej bärkraftiga fastigheten icke

komma till stånd eller i ATarje fall icke genomföras inom överskådlig framtid.

I det senare fallet skulle den icke bärkraftiga brukningsdelen visserligen

kunna förstärkas, men innehavaren har icke för aA^sikt att Aidtaga

en dylik åtgärd.

Vad det förra slaget av bidragsfrågor angår anser utredningen, att bidrag

bör vägras endast där det står fullständigt klart, att yttre rationalisering

för den berörda fastigheten icke kan komma till stånd. Det förekommer

ofta, att två eller flera ofullständiga brukningsdelar, Arilka alla anses

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

107

behöva bli föremål för yttre rationalisering, gränsa till varandra. Det torde

i dylika fall ofta vara svårt att avgöra, vilka som skola bestå för framtiden

och vilka som skola uppdelas och uppgå i de andra. Föreligger ovisshet på

denna punkt, bör bidrag enligt utredningens mening beviljas. Det får förutsättas,

att bidrag i dylika ifall lämnas tills vidare samt att bidragsfrågan

upptages till förnyad prövning så snart förhållandena det aktualisera.

Vad det senare slaget av bidragsfrågor beträffar anser utredningen, att

skäl här i allmänhet icke föreligga att bevilja bidrag. Undantag härifrån

synes dock enligt utredningens mening kunna ifrågasättas i visisa speciella

fall. Från norrländskt håll har framhållits, att bolagsarrendatorerna intoge

en missgynnad ställning vid tillträde av brukningsdel efter den 1 juli 1948.

Även om möjlighet till yttre rationalisering funnes, kunde den oftast icke

utnyttjas, enär bolagen, med hänsyn till behovet av arbetskraft, icke vore

villiga därtill. Utredningen anser, att i fall av angivet eller liknande slag

bidrag skall kunna beviljas.

Utredningen behandlar i det följande frågan, huruvida gällande bestämmelser

om godtagbart le v erans hinder kunna anses tillfredsställande

eller om de, såsom ifrågasatts, böra utsträckas att även omfatta andra

fall av hinder för mejerileverans.

Vad först beträffar huvudregeln i nu gällande bestämmelser om rätten

till kontantbidrag anser utredningen, i anslutning till vad som uttalats i propositionen

nr 75/1947, att avgörande vikt bör fästas vid brukningsdelens

läge i förhållande till mejeris körlinje. Även i fortsättningen bör enligt utredningens

mening som huvudregel gälla, att kontantbidrag bör beviljas

endast om mjölkleveranser till mejeri med hänsyn till avståndet till körlinje

av praktiska skäl få anses uteslutna. Utredningen finner icke anledning

till erinran beträffande avståndsregelns praktiska tillämpning.

Undantag från avståndsregeln kan enligt nuvarande bestämmelser endast

göras i det fall, att det föreligger ett rent lokalt behov av mjölk, vilket ej

kan täckas genom leverans från annan brukningsdel eller från mejeri. Enligt

vad utredningen uppger har emellertid i ett flertal av de yttranden, som

avgivits av lantbruksnämnder och mejeristyrelser, framhållits att man funnit

nuvarande bestämmelser för restriktiva och därför ville ifrågasätta vissa

uppmjukningar. Det har sålunda föreslagits, att som godtagbart leveranshinder

skulle upptagas dels gödkalvsuppfödning, dels en förhållandevis stor

konsumtion av mjölk i producenthushållet.

Vad angår gödkalvsuppfödning framhåller utredningen, att ganska starka

skäl kunna anföras som motiv för ett godkännande av ett sådant leveranshinder.

Det har i flera yttranden framhållits, att nuvarande bestämmelser

särskilt i dagens försörjningsläge icke kunde betraktas som lyckliga. Man

har hävdat, att jordbrukares gödkalvsuppfödning bör anses som lika värdefull

för försörjningen som produktionen av mjölk. Ytterligare kan göras

gällande rättvisesynpunkten. Den enskilde jordbrukaren bör icke bli lidande

på att han inriktar sin produktion med hänsyn till marknadens krav. Utredningen

förklarar sig vara medveten om att det i dagens försörj ningsläge

kan synas mindre rationellt att tillämpa ett bidragssystem, som är ägnat

att motverka eu ur marknadssynpunkt önskvärd produktionsomläggning.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Den framhåller emellertid samtidigt, att försörjningsläget ånyo kan förändras.

Av denna anledning skulle det kunna betecknas som mindre välbetänkt

att på det sätt som ifrågasatts låta det vid tidpunkten för bestämmelsernas

fastställande rådande läget vara avgörande för utformningen av desamma.

Tages nu hänsyn till det aktuella försörjningsläget, bör nämligen så också

ske framdeles med kanske ofta återkommande ändringar i bestämmelserna

som följd.

Beträffande det andra ifrågasatta leveranshindret erinrar utredningen

till en början om att bidrag principiellt icke ansetts böra utgå för hushållsmjölk.

Detta är anledningen till att kontantbidrag icke beviljas brukare

med endast en ko. Det har nämligen förutsatts, att mjölken från en ko i allmänhet

endast förslår för producentens hushåll, varför det i dessa fall icke

skulle bli fråga om mejerileveranser eller i varje fall blott små sådana. Utredningen

förklarar sig vara fullt medveten om att förbrukningen av mjölk

hos producenterna kan växla beroende på hushållets storlek och hushållsvanorna.

Enligt utredningen förefaller det emellertid som om de extrema

fall, som förekomma, tillagts en något för stor betydelse. I det alldeles

övervägande antalet fall torde nämligen de variationer i leveransförmågan,

som bero på växlingar i hemmaförbrukningen av mjölk, vara ganska små.

Utredningen erinrar i anslutning härtill även om att det allmänna tager

hänsyn till familjestorleken genom barnbidragen.

Vid bedömningen av spörsmålet om en uppmjukning av nuvarande regler

för erhållande av kontantbidrag anser utredningen viss hänsyn böra tagas

till följande omständigheter. Nuvarande regler om beviljande av kontantbidrag

ha tillkommit i ett försörj ningsläge, då det ansågs önskvärt, att

mjölken i största möjliga utsträckning inlevererades till mejeri. Det allmänna

försörjningsläget har numera stabiliserat sig, även om förändringar

beträffande olika produktslag snabbt kunna ske. Den försörjningsmässiga

hänsynen torde numera icke böra tillmätas samma betydelse som tidigare,

ett förhållande som enligt utredningens mening utgör skäl för en ändring

eller uppmjukning av nuvarande bestämmelser. Utredningen anser därför,

att undantag från avståndsregeln bör kunna göras icke blott när lokal

mjölkförsäljning sker utan även när det föreligger omständigheter av annat

slag, till vilka hänsyn skäligen bör kunna tagas.

En tänkbar utväg att komma ifrån de ojämnheter i bidragssystemet, som

förut behandlats, skulle enligt utredningen vara att låta de bidragsberättigade

själva välja, om de föredraga producentbidrag eller kontantbidrag. Utredningen

anser sig dock icke kunna föreslå en sådan valfrihet och anför

till stöd härför.

En ändring av bidragsbestäinmelserna i denna riktning kan måhända synas

lösa vissa problem sammanhängande med nuvarande bidragssystem.

Utredningen är dock av den uppfattningen, att en valfrihet skulle få olämpliga

följder. Av betydelse i detta sammanhang synes vara, att en valfrihet

skulle försvåra möjligheterna att i många fall upprätthålla eller starta en

mjölktransportlinje, om nämligen en del producenter på viss ort skulle

vilja ha kontantbidrag och därför bröte sig ur och minskade den grupp

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

109

brukare, som utgjorde underlaget för körlinjens upprätthållande. En valfrihet

torde därjämte såvitt utredningen kan se medföra en ur många synpunkter

betänklig obeständighet och löslighet i bidragsförhållandena med

åtföljande betydande administrativ belastning för lantbruksnämnderna. Med

hänsyn till den kritik och det missnöje med nuvarande bestämmelser, som

framförts till lantbruksnämnderna, hade det legat nära till hands att förslag

i anförd riktning framförts från detta håll. Så är emellertid icke fallet.

Av angivna skäl anser utredningen sig icke kunna förorda en valfrihet mellan

de båda bidragsformerna för bidragstagarna.

Utredningen behandlar härefter frågan, huruvida och efter vilka normer

kon tantbidrag bör utgå i det fall bidragstagaren reducerat

eller helt avvecklat sitt kobestånd.

Enligt nuvarande regler utgår kontantbidraget efter antalet kor 1944—

1946, oavsett om någon förändring av koantalet sedan dess förekommit

eller ej. Ett flertal lantbruksnämnder ha förordat, att kontantbidrag skulle

få utgå på grundval av det aktuella antalet djur, varvid brukare, som övergått

till kreaturslöst jordbruk, skulle gå förlustig bidragsrätten.

Beträffande de båda bidragsformerna föreligger enligt utredningen med

gällande regler den betydelsefulla skillnaden, att medan producentbidraget

varierar med leveranserna av mjölk till mejeri, kontantbidraget kvarstår

oförändrat även om koantalet förändrats sedan basperioden. Den inkonsekvens,

som ligger häri, har som nyss nämnts påtalats från lantbruksnämnders

sida. Även från andra håll ha anmärkningar framförts på ifrågavarande

punkt. Kritiken avser framför allt det förhållandet, att innehavare

av kreaturslösa jordbruk uppbära kontantbidrag. Utredningen är också av

den uppfattningen, att det är principiellt oriktigt att kontantbidraget ej

påverkas om förändringar ske i koantalet. Om man ser till bestämmelserna

om producentbidrag fordrar konsekvensen, att hänsyn tages till förändringar

av detta slag. Enligt utredningens mening bör emellertid en ändring

av bestämmelserna icke göras så, att producenterna bli benägna att ändra

koantalet för att komma i åtnjutande av maximalt bidrag. Utredningen anser

för sin del att bidragstagare bör åläggas skyldighet att anmäla förändringar

i koantalet till lantbruksnämnden. Kommer det härigenom eller på

annat sätt till nämndens kännedom, att för bidragstagare skett en väsentlig

och bestående ändring av koantalet, bör nämnden äga anpassa bidraget efter

de nya förhållandena.

Här torde få erinras om att, såsom framgår av den tidigare redogörelsen,

ledamoten herr Hcegghlom icke ansett sig kunna biträda utredningens förslag

på förevarande punkt.

Med anledning av att en skrivelse från veterinärstyrelsen den 22 april

1950 angående frågan om deltagande i kampen mot smitts

a in m a husdjurssjukdomar såsom villkor för prod ucentbidrag

remitterats till utredningen för yttrande upptager utredningen

även detta spörsmål till behandling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

I sin skrivelse har veterinärstyrelsen bland annat framhållit, att enligt

verkställda beräkningar den 1 januari 1950 över 96 % av landets besättningar

vore att anse som fria från tuberkulos och föga mer än 1 % konstaterade

kastsjukesmittade. Även om antalet tuberkulos- och kastsjukesmittade

besättningar sålunda vore mycket ringa i jämförelse med totalantalet,

utgjorde emellertid sådana enstaka besättningar en betydande fara icke endast

för närbelägna besättningar utan även för ett betydande antal gårdar i

övrigt genom risken för smitta via mejeri. Producent- och kontantbidragen

skulle enligt styrelsens mening kunna bli ett verksamt medel för att påskynda

saneringen, om såsom villkor för erhållande av bidrag föreskreves

skyldighet för bidragstagare att ansluta sin nötkreatursbesättning till förekommande

former av statsunderstött sjukdomsbekämpande.

I anslutning till vad veterinärs tyr elsen såiunda föreslagit upplyser utredningen,

att vissa mejeristyrelser i sina yttranden till utredningen varit inne

på samma tankelinje.

För egen del anser utredningen, att bekämpningen av de smittsamma

husdjurssjukdomarna såsom tuberkulos och kastning är en angelägenhet

av stor vikt för uppehållande av den svenska nötkreatursskötseln och produktionen

av mjölk. Det är därför beklagligt, om tillkomsten av producentbidraget

på sina håll medfört minskat intresse för deltagande i bekämpningen

av dessa sjukdomar.

Emellertid förklarar sig utredningen hysa starka betänkligheter mot det

framförda förslaget. För det första förefaller det utredningen mindre tilltalande,

att staten såsom villkor för rätten till ett bidrag av producentbidragets

karaktär ställer krav på deltagande i en eljest frivillig verksamhet,

låt vara att denna verksamhet i och för isig är av angelägen art. Finna statsmakterna

skäl föreligga att göra bekämpandet av de smittsamma sjukdomarna

obligatoriskt bör detta enligt utredningens mening ske i annan ordning

än den nu ifrågasatta. För det andra skulle förslaget innebära, att

man skulle ställa särskilda krav på en viss kategori jordbrukare, nämligen

dem med rätt till producent- eller kontantbidrag. Att på dylikt sätt särskilja

en viss grupp jordbrukare skulle icke blott till stor del förtaga den åsyftade

verkan av den ifrågasatta åtgärden utan även medföra en del svårigheter

av administrativ art.

På grund av det anförda finner utredningen övervägande skäl tala mot

att nu ifrågavarande förslag skall genomföras. Samtidigt påpekar utredningen,

att ett förverkligande av dess förslag om reducering av producentbidraget

från 12 till 8 öre per kilogram i viss mån torde kunna komma

att minska den berörda olägenheten med bidraget.

Utredningen behandlar till sist frågan, huruvida producentbidrag

bör utgå jämväl för getmjölk som levereras till mejeri.

Frågan bär väckts av Jämtlands läns mejeriförening i en skrivelse av den

27 januari 1950, vilken remitterats till utredningen.

I sin skrivelse framhåller nämnda mejeriförening, att leverans av get
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

mjölk skedde från en del mycket små jordbruk i fjälltrakterna. Innehavarna

av dessa vore enligt föreningens uppfattning i mycket stort behov av

att få ut det mesta möjliga för den mjölk de producerade.

Svenska mejeriernas riksförening har i ett yttrande i ämnet framhållit,

bland annat, att en inom riksföreningen företagen undersökning givit vid

handen, att inom de båda län, där nämnvärd produktion av getmjölk försigginge,

nämligen Värmlands och Jämtlands län, till mejerierna under år

1948 levererats 90 000 resp. 60 000 kilogram dylik mjölk. Den totala kvantiteten

getmjölk, som för närvarande levererades till mejerierna, kunde

uppskattas till högst 200 000 kilogram, alltså en jämförelsevis obetydlig

mängd. Riksföreningen har vidare uttalat, att det beträffande den statliga

mjölkprisregleringen icke gjordes någon skillnad mellan ko- och getmjölk,

en omständighet som talade för att bidrag borde få utgå även å sistnämnda

slag av mjölk. En företagen utredning rörande förhållandena inom Jämtlands

län hade emellertid visat, att för de enskilda jordbrukare, som levererade

getmjölk, införande av producentbidrag för sådan mjölk i vissa

fall skulle medföra en ökning av producentbidraget men i andra fall en

minskning eller helt bortfall av detsamma på grund av att mjölkmängden

genom tillägget av getmjölken komme upp till en ofördelaktigare punkt på

bidragsskalan. Totalt bleve fördelen med att producentbidraget utginge å

getmjölken ganska ringa, eftersom det sammanlagda beloppet producentbidrag

till sådana jordbrukare, som levererade både ko- och getmjölk, år

1949 utgjorde 39 904 kronor, en summa som skulle stiga till 41 026 kronor

om bidraget finge utgå jämväl för getmjölk. Förhållandena vore enligt riksföreningen

likartade inom övriga områden av landet, där getmjölk producerades.

För egen del finner utredningen förevarande spörsmål vara av ringa betydelse.

Den totala produktionen av getmjölk i landet torde sålunda för

närvarande uppgå till cirka 4 miljoner kilogram, varav 0,2 miljoner kilogram

eller 5 % såsom förut nämnts inlevereras till mejeri. Redan med hänsyn

till frågans ringa vikt och då konsekvensen därtill skulle fordra, alt

även kontantbidrag skall få utgå med åtföljande avsevärda administrativa

svårigheter, anser sig utredningen icke vilja tillstyrka, att getmjölk skall

jämställas med komjölk i bidragshänseende.

Departementschefen,

Världsproduktionen av livsmedel beräknas nu ligga omkring 10 procent

högre än före kriget. På grund av att världens befolkning ökat något mera,

äro emellertid livsmedelstillgångarna per individ genomsnittligt alltjämt

något lägre än före kriget. Förhållandena äro emellertid olika inom skilda

områden och länder. Vad Europa beträffar kan produktionsutvecklingen under

senare tid betraktas som förhållandevis gynnsam.

Utbrottet av Koreakriget för snart två år sedan medförde eu stegrad spänning

på den internationella livsmedelsmarknaden med ökade lagringsköp

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

och stigande priser på flera viktiga jordbruksprodukter, främst spannmål

och fettråvaror. På den senaste tiden har emellertid ett omslag inträffat

härvidlag. Särskilt markant är detta i fråga om fettråvaror, på vilka priserna

sjunkit avsevärt. Beträffande brödsäd har utbudet på världsmarknaden

emellertid begränsats på grund av dåligt skördeutfall i vissa viktiga exportländer.

Prisläget för brödsäd har på grund därav i stort sett icke undergått

någon förändring. Däremot ha priserna på fodersäd, vilka hittills legat högt,

på senare lid visat en sjunkande tendens. Även på oljekakor ha priserna

sjunkit. För Sveriges del är det vidare icke utan betydelse, att fraktsatserna

på senare tid sänkts.

Vad den internationella marknaden för animalier beträffar är det ur

svensk synpunkt av särskilt intresse, att möjligheterna att vinna lönande

avsättning för svenska exportprodukter begränsats, emedan produktionen

inom de europeiska importländerna av animaliska livsmedel fortfarande

präglas av återhämtningen från den låga förkrigsnivån. Priserna ha också

varit genomgående lägre än under det gångna produktionsåret.

Medan den internationella marknaden för livsmedel sålunda kännetecknats

av sjunkande priser, har prisutvecklingen här hemma på grund av

löneutvecklingen gått i motsatt riktning. Detta har medfört, att för vissa

jordbruksprodukter — bland annat utgör spannmålen här ett undantag —

hemmamarknadspriserna numera ligga högre än motsvarande priser utomlands.

I propositionen nr 176 till årets riksdag angående åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område under senare delen av regleringsåret 1951/52

hänvisade jag till vissa i propositionen nr 207/1951 gjorda uttalanden rörande

försörjningsprogrammet för innevarande regleringsår. Enligt dessa borde

försörjningsprogrammet liksom under de senaste åren utformas med utgångspunkt

från att livsmedelsbehovet i största möjliga utsträckning borde

täckas genom inhemsk produktion. Därjämte borde man emellertid, med

hänsyn bland annat till den ur vår synpunkt ogynnsamma utveckling av

pris- och avsättningsförhållandena på världsmarknaden, som ägt rum under

senare tid, eftersträva en viss förskjutning av produktionsinriktningen. Därvid

borde man söka öka självförsörjningsgraden på de områden, där underskott

förelåge, främst fodermedel samt socker, kött och fläsk. Å andra sidan

borde man söka reducera överskotten av sådana produkter, beträffande vilka

svårigheter förelåge att vinna avsättning utomlands till tillfredsställande

priser. Det framhölls även, att man genom en dylik förskjutning, vilken i

förhållande till den totala jordbruksproduktionen endast behövde bli av

relativt ringa omfattning, kunde vinna dels en ur ekonomiska synpunkter

mera ändamålsenlig inriktning av produktionen, dels en ökning av självförsörjningsgraden

och en minskning av jordbrukets beroende av en i nuvarande

läge mycket oviss exportmarknad.

Under det senaste året har icke skett någon mera väsentlig förändring i de

faktorer, som lågo till grund för denna bedömning. Utvecklingen på den

internationella livsmedelsmarknaden understryker enligt min mening betydelsen

av att samma riktlinjer följas även i fortsättningen. Det försörjnings
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

113

program, som angavs våren 1951, torde sålunda i sina huvuddrag böra vara

vägledande även under det kommande regleringsåret.

I nyssnämnda proposition nr 176/1952 konstaterade jag, att utbytet av

1951 års odling i flera avseenden blivit sämre än vad man hoppats. Härvidlag

erinrade jag, bland annat, om det betydande underskott som uppstått i

vår brödsädsiförsörjning till följd av svartrostangreppen å vete samt om de

mindre tillfredsställande skördarna av fodersäd och sockerbetor. Mjölkproduktionens

nedgång hade jag däremot icke något att erinra mot i den mån

nedgången utgjorde ett led i den önskade produktionsomläggningen.

Volymen av jordbrukets slutprodukter — räknad i konstant penningvärde

-— under innevarande regleringsår beräknas av jordbruksnämnden

bli omkring sex procent lägre än samma volym år 1950/51. Produktionsvolymen

år 1952/53 kan enligt beräkningar, verkställda på grundval av den

nyligen upprättade jordbrukskalkylen för samma år, under förutsättningav

bland annat normala väderleksförhållanden samt full förnödenhetsförsörjning,

komma att ligga tre procent över årets men fortfarande tre procent

under 1950/51 års volym. Att jordbruksproduktionen under nästkommande

år väntas icke uppnå nivån från år 1950/51 är i främsta rummet att tillskriva

den pågående omläggningen av produktionen från mjölk och ägg till

spannmål, kött och t läsk. Som jag redan uttalat torde denna omläggningböra

ingå i försörjningsprogrammet även för det kommande regleringsåret.

Med utgångspunkt från de nu berörda synpunkterna kommer jag att i det

följande mera allmänt beröra den önskvärda utvecklingen för olika produktionsgrenar.

Vad först beträffar brödsädsodlingen är den år 1951 med höstsäd besådda

arealen något större än den skördade arealen närmast föregående år, främst

beroende på en ökning av rågodlingen. Förkrigstidens arealer av höstsäd

ha dock icke uppnåtts. Beträffande odlingen av vårvete har jordbruksnämnden

räknat med samma arealer i år som år 1951. Oaktat man sålunda

för år 1952 synes kunna förutse en något vidgad brödsädsodling, torde densamma

vid normala skördeförhållanden icke komma att räcka till för täckning

av det inhemska förmalningsbehovet. Med hänsyn till såväl det inhemska

försörjningsläget som prisförhållandena på världsmarknaden synes

det angeläget med en ytterligare utvidgning av brödsädsodlingen.

Sockerbetsodlingen är trots en något vidgad omfattning alltjämt icke tillräcklig

för att kunna täcka det inhemska behovet.

I fråga om oljeväxtodlingen väntas en nedgång i förhållande till år 1951.

I jordbrukskalkylen har sålunda för år 1952 räknats med en odling av omkring

160 000 hektar, vilket innebär en nedgång med cirka 30 000 hektar i

förhållande till föregående år. Med hänsyn till den omsvängning, som numera

skett beträffande priserna på fettråvaror på den internationella marknaden,

synes en begränsning av den inhemska oljeväxtodlingen vara önskvärd.

S Iiihang till riksdagens protokoll 1952. i samt. Xr 236.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Beträffande produktionen av mjölk och smör ha kalkylsakkunniga, under

antagande av hland annat en viss nedgång i koantalet samt i stort sett

normal tillgång på foder, räknat med en fortsatt nedgång av produktionen

av mjölk och därmed även av mejeriprodukter. Ur försörjningssynpunkt

torde en sådan nedgång icke giva anledning till oro. Det synes dessutom

ur marknadssynpunkt vara lämpligt med en viss återhållsamhet i fråga om

mjölkproduktionen, eftersom svårigheter föreligga att utomlands vinna lönande

avsättning för ett större smöröverskott.

Minskningen av antalet kor har kommit till uttryck i en temporär ökning

av tillgången på nötkött. På något längre sikt har man emellertid att

räkna med en minskad slakt, såvida icke göddjursuppfödningen ökar. En

utvidgning av denna uppfödning är därför önskvärd. I fråga om fläskproduktionen

ger betäckningsstatistiken anledning antaga, att vi nästa år

komma att bli självförsörjande.

I fråga om ägg föreligger fortfarande ett produktionsöverskott, även

om det minskat i förhållande till föregående år. För nästkommande år

synes man kunna räkna med en ungefär oförändrad produktion, varför ett

fortsatt exportöverskott torde komma att föreligga.

I överensstämmelse med vad som varit brukligt under en följd av år

har även innevarande år upprättats en särskild prognos angående jordbrukets

inkomster och kostnader för 1952/53. Prognosen har utarbetats

av kalkylsakkunniga och granskats av jordbruksnämndens råd.

Under senare år har i olika sammanhang och från skilda håll framförts

önskemål om att frågan om övergång till ett nytt mera näraliggande basår

för kalkylen än året 1938/39 skulle upptagas till prövning. Den osäkerhet,

som kännetecknar beräkningsmetoderna i fråga om vissa kalkylposter, har

ansetts i hög grad bero på att förhållandena under och närmast efter basåret

icke på ett fullt tillfredsställande sätt kunnat klarläggas. Jag torde i

detta sammanhang få erinra om att kalkylsakkunniga i samband med kalkylarbetet

våren 1951 framlade förslag om övergång till nytt basår vid

kalkylberäkningarna. Min företrädare i ämbetet uttalade i propositionen

nr 207 till 1951 års riksdag, att han funnit det önskvärt att man i fortsättningen

skulle begagna sig av ett nytt basår, som låge närmare det aktuella

dagsläget än det hittills använda. Han vore dock ej beredd att för det dåvarande

taga ställning till frågan om valet av ny basperiod eller till de spörsmål,

som uppkonnne vid övergången till en sådan. Vid propositionens behandling

i riksdagen anförde jordbruksutskottet (uti. nr 42), efter att ha

understrukit önskvärdheten av att en skyndsam översyn av de mera kontroversiella

avsnitten av jordbrukskalkylen komme till stånd, att i anslutning

till denna översyn även de med övergången till ett nytt basår sammanhängande

spörsmålen borde övervägas.

I detta sammanhang torde jag få erinra om att jag i propositionen nr 176

till årets riksdag uttalat, att jag ansåge det nuvarande kalkylsystemet icke

vara i allo tillfredsställande. Efter att ha påtalat olägenheterna i olika av
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

115

seenden av det på jordbrukskalkylen i dess nuvarande utformning grundade

prissättningsförfarandet, anförde jag, att goda skäl enligt min uppfattning

förelåge för att man skulle finna en form för prisregleringen, som

innebure att denna skedde efter schematiska regler och dessutom i högre

grad än det nuvarande systemet medgåve en smidig anpassning till förändringar

i produktions- och avsättningsförhållandena ävensom i den allmänna

löne- och kostnadsutvecklingen. Jag tillkännagav i detta sammanhang min

avsikt att hos Kungl. Maj :t hemställa om bemyndigande att tillkalla sakkunniga

för att verkställa eu utredning rörande denna fråga.

I avvaktan på denna utredning torde jordbrukskalkylen på sätt hittills

skett böra läggas till grund för prissättningen på jordbruksprodukter. Såsom

framgår av det föregående ha emellertid kalkylsakkunniga funnit lämpligt

att nu övergå till nytt basår och ha därvid på anförda skäl valt produktionsåret

1950/51. Häremot har icke rests någon invändning. Ej heller jag

har något att erinra mot denna övergång.

Med hänsynstagande till räntekostnaderna beräknade på grundval av en

ökning i fastighetskapitalet visar den föreliggande jordbrukskalkylen för

år 1952/53 ett underskott på cirka 215 miljoner kronor (alternativ II). Av

detta underskott beräknas 55 miljoner kronor hänföra sig till ökade räntekostnader

på grund av höjning av jordvärdena för jordbruksfastigheter enligt

1952 års fastighetstaxering ävensom av värdena å kreaturs- och förrådskapitalet.

I den av Kungl. Maj :t denna dag godkända, mellan jordbruksnämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation den 1 april 1952

träffade överenskommelsen om prissättningen för regleringsåret 1952/53

skall 1/5 eller 11 miljoner kronor beaktas vid prissättningen för nämnda

år samt återstående del eller 44 miljoner kronor successivt med 1/4 under

ett vart av de följande fyra åren. Underskottet för år 1952/53 i jordbrukskalkylen

skall sålunda anses vara täckt, om jordbruket tillföres inkomstökningar

med tillhopa 171 miljoner kronor.

Prisöverenskommelsen synes i denna del liksom i övrigt utgöra en godtagbar

lösning av de föreliggande frågorna och torde därför böra godkännas.

Överenskommelsen innebär vidare, bland annat, att den s. k. 4-procentregeln

skall äga tillämpning under det kommande regleringsåret. Omräkning

av kalkylen skall på grund härav ske under hösten 1952, dock endast

för såvitt sådan begäres av jordbruksnämnden eller jordbrukets förhandlingsdelegation.

Skulle jordbruket ställas inför krav på nya kostnadsökningar

till följd av lönehöjningar på grund av nya kollektivavtal för lantarbetare

eller andra grupper, förutsätter jag att jordbruksnämnden och jordbrukets

organisationer i vanlig ordning upptaga förhandlingar om kompensation

härför.

Det har vid flera tidigare tillfällen — i samband med alt överenskommelser

träffats angående grunderna för prisregleringen — framhållits att överenskommelserna

ej böra utgöra hinder för det centrala regleringsorganet

att vidtaga sådana prisjusteringar, som äro påkallade ur försörjningssynpunkt.

Detsamma bör självfallet gälla även för den tid, som nu är i fråga.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Liksom tidigare böra emellertid dylika pris justeringar om möjligt avvägas

så att relationen mellan inkomst- och kostnadssumman i kalkylen icke påverkas.

Det bör också eftersträvas, att justeringarna skola medföra minsta

möjliga inkomstförskjutning mellan olika grupper av jordbrukare. Innan

beslut fattas om dylika justeringar böra överläggningar på lämpligt sätt

äga rum med jordbrukets organisationer.

I den mån priserna på sådana jordbruksprodukter, som icke äro föremål

för statlig prissättning, sänkas utan ingripande från myndigheternas sida

böra statsmakterna däremot, i överensstämmelse med vad som hittills gällt,

icke ha skyldighet att kompensera prissänkningarna genom prishöjningar

på andra produkter.

I anslutning till vad som gällt under senare år och med hänsyn till ovissheten

om den blivande ekonomiska utvecklingen och det framtida försörjningsläget

torde Kungl. Maj :t liksom hittills böra äga befogenhet att inom

den anslagsram, som kan komma att anvisas, handhava jordbruksregleringen

och vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar i densamma. Skulle

det befinnas erforderligt att taga i anspråk statsmedel utöver vad riksdagen

ställt till förfogande, bör frågan självfallet underställas riksdagen. Kungl.

Maj :ts nu nämnda befogenhet torde böra gälla hela det kommande regleringsåret.

Jag vill i detta sammanhang erinra att de grundläggande av riksdagen antagna

regleringsförfattningarna gälla tills vidare. Övriga av riksdagen lämnade

bemyndiganden, vilkas giltighet utgår i slutet av innevarande regleringsår,

torde där ej annat särskilt angives böra förlängas för ytterligare ett år.

Beträffande det nu utgående statliga stödet vid säsongmässig lagring av

animaliska produkter må erinras om att detsamma avser kött och fläsk samt

smör. Så länge möjligheter icke föreligga att övergå till fri prisbildning beträffande

dessa produkter, torde lagringsstödet icke böra slopas. Kungl.

Maj :t bör emellertid, i likhet med vad som är fallet under innevarande regleringsår,

beträffande nämnda varugrupper äga befogenhet att begränsa eller

slopa stödet.

Beträffande lagringsstödets omfattning vill jag understryka, att stödet

icke bör omfatta annat än bestridande av lagringskostnader samt tillhandahållande

av rörelsemedel i den utsträckning, som kan befinnas lämplig. Lagringsstödet

bör sålunda ej innefatta någon avsättningsgaranti. En sådan

garanti skulle för övrigt, i den mån de lagrade kvantiteterna äro avsedda för

export, strida mot den av riksdagen fastslagna ståndpunkten, att statsmakterna

ej böra lämna någon garanti för avsättningen av eventuella exportöverskott.

Ej heller bör stödet innefatta garanti mot försämring av varan under

lagringstiden.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande

spörsmålen torde jag få övergå till att behandla de grunder, som i fortsättningen

synas böra tillämpas beträffande jordbruksregleringen.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

117

Brödsäösregleringen.

I sitt förslag till utformningen av regleringsåtgärder i fråga om brödsäd

och fodermedel har jordbruksnämnden utgått från att Svenska spannmålsaktiebolaget

också under nästa regleringsår skall ha hand om importen av

dessa varor. Även enligt min uppfattning torde det med hänsyn till den utländska

prisnivån och det handelspolitiska läget i allmänhet icke böra göras

någon ändring härvidlag.

Beträffande den inhemska regleringen synes någon större risk icke föreligga

för en omfattande utfodring av brödsäd, eftersom man torde kunna

räkna med en ökad fodersädsodling. De nu gällande inskränkningarna beträffande

handelns rätt att förfoga över inneliggande lager av brödsäd i syfte

att hindra försäljning av sådan säd för utfodringsändamål torde dock böra

bibehållas tills vidare.

Vad angår prissättningen på brödsäd får jag erinra om att Kungl. Maj :t

denna dag fattat beslut om en höjning av garantipriserna med för vete 13

kronor för deciton och för råg 10 kronor för deciton.

I fråga om den närmare utformningen av prisregleringen har nämnden

diskuterat två olika möjligheter. Den ena är att med vissa justeringar bibehålla

det nuvarande systemet med fasta successivt stigande garantipriser.

Det andra avser ett inlösningsförfarande, av innebörd att bolaget skall först

i slutet av konsumtionsåret företaga inköp och därvid låta inlösningspriserna

bli desamma å ett antal prisorter. Nämnden har på anförda skäl förordat,

att regleringsbestämmelserna skola utformas på i huvudsak samma sätt som

för innevarande regleringsår. Härvid har dock förutsatts, att de kvalitetsbestännnelser

och prisregleringsskalor, som tidigare gällt för 1950 års skörd

men tillfälligtvis ändrats innevarande regleringsår, skola återinföras. Vidare

har ansetts fördelaktigt att genomföra den av spannmålsbolaget föreslagna

anordningen, att samtliga prisorter även skola betraktas som importhamnar.

Skulle skördeutsikterna avsevärt förbättras, är det dock enligt nämndens

mening lämpligt att möjlighet finnes att övergå till ett inlösningsförfarande.

Vad nämnden sålunda förordat kan jag biträda. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bedömande, nämnden att fatta beslut

om övergång till ett inlösningsförfarande. Med den närmare utformningen

av detta torde kunna anstå till en senare tidpunkt, då bättre kännedom

om skördeutsikterna erhållits.

Vad nämnden anfört om möjligheten att vid bibehållande av innevarande

års regleringssystem företaga jämkningar i prisskalan med hänsyn till ökning

av ränte- och lagringskostnaderna föranleder ej heller någon erinran

från min sida.

I sin skrivelse har nämnden vidare upptagit frågan om utökning av antalet

prisorter. Nämnden har därvid erinrat om alt önskemål i sådan riktning

framförts från olika håll, bland andra från jordbrukarnas sida i samband

med överläggningarna om prissättningen på brödsäd av 1952 års skörd.

Enligt nämndens bestämda mening böra emellertid inga ytterligare prisorter

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

tillkomma, därest det nuvarande prisregleringssystemet bibehålies. Nämnden

har dock ställt sig välvillig till att vissa särbestämmelser införas för

Gotlands del, under förutsättning dock att en sådan åtgärd icke får konsekvenser

för lika avlägsna områden på fastlandet.

Vad denna fråga angår får jag erinra om att dåvarande departementschefen

vid behandlingen av enahanda spörsmål våren 1950 framhöll, att

den avsedda effekten av den omläggning av regleringssystemet, som då

förordades, minskades om prisorterna ökades utöver vad livsmedelskommissionen

i första hand förordat. Härjämte må anmärkas, att jordbruket

i samband med den vidtagna begränsningen av antalet prisorter erhöll kompensation

för den genomsnittliga inkomstminskning, som beräknades bli

en följd av omläggningen. Jag finner mig därför icke böra motsätta mig att

prisorterna bibehållas vid nuvarande antal. I likhet med nämnden kan jag

emellertid å andra sidan förorda att särbestämmelser i form av transportbidrag

införas i fråga om Gotland. Jag biträder sålunda förslaget, att bidrag

skall lämnas för all brödsäd, som transporteras från ön till fastlandet.

Såsom nämnden anfört bör bidraget omfatta dels hela omlastningskostnaden,

uppgående till 30 å 40 öre för deciton, dels ock förslagsvis en tredjedel

av fraktkostnaderna, som inklusive assurans och risk för resesvinn beräknas

till 1 krona 30 öre å 1 krona 35 öre för deciton, eller sålunda tillhopa

i runt tal 75 öre för deciton. För att sådant bidrag skall utgå förutsättes,

att den gotländska spannmålshandeln förbinder sig att vid avräkning

med jordbrukarna icke tillämpa högre prisortsavdrag än de verkliga

fraktkostnaderna till närmaste prisort med avdrag för sagda bidrag. Den

sammanlagda utgiften för spannmålsbolaget för dessa bidrag kan beräknas

uppgå till omkring 75 000 kronor för år.

På sätt nämnden föreslagit torde liksom för innevarande år Kungl. Maj :t

böra erhålla riksdagens bemyndigande att föreskriva, att handelskvarnar

och andra företag, som bedriva yrkesmässig handel med spannmål, skola

till spannmålsbolaget inbetala prishöj ningsavgift för lager av brödsäd av

gammal skörd med belopp, som motsvarar prishöjningen den 1 september

1952.

Med hänsyn till önskvärdheten av att priserna på brödsäd, som skall skördas

1953, bli fastställda i god tid före höstsådden, torde Kungl. Maj :t vidare

liksom föregående år erhålla riksdagens bemyndigande att senare på förslag

av nämnden fastställa dessa priser.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel.

Handeln ined fodermedel är numera i stort sett fri liksom även prisbildningen.

Vad fodersäden beträffar ha under senare år icke förekommit några

andra prisreglerande åtgärder än att priser fastställts i vissa importhamnar

för av spannmålsbolaget tillhandahållen fodersäd, huvudsakligen importvara.

I stort sett samma system tillämpas i fråga om bolagets försäljningar

av oljekraftfoder och kli.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Några ändrade regleringsbestämmelser synas icke vara påkallade. Jordbruksnämnden

har emellertid anmält, att nämnden på föranledande av bolaget

beslutat, att bolaget från den 1 april 1952 skall tillämpa fasta försäljningspriser

endast till partihandlare. Vidare har nämnden med anledning

av att bolaget ifrågasatt tillämpningen av högre priser i vissa hamnar av

mindre betydelse än i de egentliga importhamnarna förklarat, att nämnden

senare kommer att upptaga denna fråga till behandling. Vad sålunda förekommit

föranleder icke någon erinran från min sida.

Nu utgående fraktbidrag vid transport av fodermedel till Norrland torde,

såsom nämnden föreslagit, böra bibehållas oförändrade under nästa regleringsår.

Jag biträder även nämndens åsikt, att den tullfrihet, som nu är medgiven

för korn och malt tills vidare till och med den 30 september 1952, skall utsträckas

att gälla tills vidare intill utgången av nästa regleringsår.

Potatisregleringen.

I fråga om fabrikspotatis innebär Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan enligt

vad förut nämnts, att odlarpriset för nästa regleringsår höjes med 8 öre

för hektoliter och stärkelseprocent.

Jag torde få erinra om att Kungl. Maj :t den 12 oktober 1951 bemyndigat

jordbruksnämnden att med Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a.

träffa överenkommelse om föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse

under tiden den 1 oktober 1951—den 30 september 1952 i huvudsaklig

överensstämmelse med ett upprättat förslag till avtal. Sådan överenskommelse

har sedermera träffats. Kungl. Maj :t har emellertid i bemyndigandet

gjort förbehåll om att den i överenskommelsens 7 § av nämnden

gjorda utfästelsen skall vinna riksdagens godkännande.

överenskommelsen innebär, bland annat, att föreningen skall inköpa den

mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser

å högst 300 000 deciton, med undantag av vad som erfordras till

husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt 7 § i överenskommelsen

har nämnden åtagit sig att — under förutsättning av statsmakternas

godkännande och om överenskommelsen icke skulle konnna att

förnyas för tillverkningsåret 1952/53 — vidtaga eller föranstalta om åtgärder

från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels

minst 81 kronor för deciton för den 1 oktober 1952 inneliggande lager av

potatisstärkelse, dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ock ersättning för

ränte- och lagringskostnader enligt i överenskommelsen angivna grunder för

inneliggande lager av potatisstärkelse med undantag av 30 000 deciton under

tre månader, räknat från och med den 1 oktober 1952.

De av nämnden gjorda åtagandena torde nu böra underställas riksdagen.

Vad nämnden i övrigt anfört angående potatisregleringen föranleder icke

någon erinran från min sida. I det följande kommer jag emellertid att

biträda nämndens förslag att, bland annat, potatis skall falla under bestämmelserna

i förordningen den 8 juni 1951 (nr 379) angående reglering

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter in. in. Med hänsyn

härtill finner jag mig redan nu böra framhålla, att jag icke vill motsätta

mig en viss import av potatis vid normal skörd, därest potatispriset

på grund av knapp tillgång stiger över den nivå, som legat till grund för

inkomstberäkningen enligt kalkylen.

Oljeväxtregleringen.

Sedan jordbruksnämnden i februari 1952 framlagt förslag rörande oljeväxtregleringen,

ha världsmarknadspriserna på vegetabiliska fetter och oljor

ytterligare sjunkit. Särskilt starkt har prisfallet varit i fråga om linfrö och

linolja. Priset å dessa produkter har därigenom kommit att ligga ej oväsentligt

under det inhemska. Det är givetvis icke möjligt att förutsäga om den

nuvarande prisnivån på området kommer att bestå, i synnerhet som världsmarknadspriserna

växlat starkt under de senaste åren. Jag har därför icke

funnit tillräcklig anledning att frångå nämndens förslag i denna del. Ej

heller har nämnden för egen del i sin skrivelse den 22 april 1952 påkallat

någon ändring i sitt förslag.

Odlarpriset per kilogram levererat frö med 18 procent vattenhalt torde

sålunda i enlighet med vad nämnden föreslagit böra fastställas för vårraps

och vårrybs till 83 öre per kilogram, för vitsenap till 80 öre per kilogram

samt för oljelin till en krona 3 öre per kilogram. Något garantipris i fråga

om oljedådra torde icke erfordras i år, då odlarna icke visat något intresse

för denna oljeväxt. I förhållande till de för 1951 års skörd fastställda odlarpriserna

innebära de nu föreslagna priserna en höjning, som är störst beträffande

oljelin. Priserna böra för samtliga nu ifrågavarande oljeväxter avse

frö med en renhetsgrad av 96 procent. Den skillnad, som härvidlag gällde

förra året mellan oljelin, å ena, samt övriga oljeväxter, å andra sidan, i det

att renhetsgraden för oljelin endast behövde vara 94 procent, bör alltså av

skäl som nämnden anfört icke längre upprätthållas. De definitiva garantipriserna

å frö av 1952 års skörd, vilka priser avse till oljefabrikerna leveerat

frö med 9 procent vattenhalt, torde Kungl. Maj :t senare få fastställa.

För att eventuellt uppkommande över skottspartier av frö av Fiskeby senap,

vallmofrö, hampfrö och olj edådra skola kunna tillgodogöras för oljeutvinning,

bör nämnden vidare äga befogenhet att föranstalta om inlösen

av dessa fröslag till priser, som avvägas med hänsyn till oljehalten. Enahanda

befogenhet bör tillkomma nämnden även beträffande andra oljehaltiga

fröslag, till exempel solros, soja, crambe med flera. I fråga om icke

kontraktsodlade fröpartier bör emellertid hinder icke möta mot att inlösningspriserna

fastställas till lägre belopp än de priser, som skola utgå till

kontraktsodlare.

För att prissättningen på höstsådda oljeväxter skall kunna ske i god tid

före sådden erhöll Kungl. Maj :t våren 1951 bemyndigande att fastställa

odlarpriset för höstraps och höstrybs av 1952 års skörd. Motsvarande bemyndigande

torde nu böra lämnas beträffande höstraps och höstrybs av

1953 års skörd.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

121

Stödet åt lin- och hampodlingen.

I fråga om stödet åt lin- och hampodlingen får jag till en början erinra

om att dåvarande departementschefen i propositionen nr 192 till 1951 års

riksdag i syfte att erhålla eu ur driftsekonomisk synpunkt mera tillfredsställande

sysselsättningsgrad föreslog, att linberedningsverken i Kristinehamn

och Mellansel ävensom hampberedningsverket i Värmbol skulle nedläggas.

Riksdagen beslöt emellertid, att endast linberedningsverket i Kristinehamn

skulle avvecklas. Sedermera har linberedningsverket i Hybo förstörts

genom eldsvåda och verksamheten där har ännu icke återupptagits.

Nämndens förslag till stöd åt lin- och hampodlingen är utformat i enlighet

med det av riksdagen sålunda fattade beslutet. Vad nämnden därvid anfört

rörande de kvantiteter lin och hampa av 1952 års skörd, för vilka stöd bör

utgå, föranleder ingen erinran från min sida. Beträffande linodlingen torde

sålunda kvantiteten stödberättigad fiber böra beräknas till sammanlagt

högst 1 600 ton, fördelade med 550 ton för Laholm, 500 ton för Växjö och

275 ton för vartdera av Gimo och Mellansel. Enligt vad jag inhämtat, har

byggnadstillstånd ännu icke meddelats beträffande utbyggnaden av Laholmsverket,

varför någon ytterligare kvantitet icke torde komma i fråga

för detta verk. Kommer utbyggnaden till stånd, torde i enlighet med riksdagsbeslutet

en utökning av kvantiteten böra äga rum med 300 ton. Vad

åter angår hampodlingen torde man i enlighet med nämndens förslag böra

räkna med en odling, som lämnar sammanlagt 1 440 ton fiber.

Såsom framgår av det föregående uppgingo de av Kungl. Maj :t fastställda

riktpriserna för 1951 års skörd av lin- och hamphalm till 27 öre respektive

15 öre per kilogram. Nämndens framställning innebär, att dessa priser skola

fastställas oförändrade för 1952 års skörd. Mot detta förslag har jag icke

något att invända.

Anslagsberäkningarna för stödet åt lin- och hampodlingen under nästa år

innefatta en stark ökning. Med hänsyn till innebörden av riksdagens beslut

finner jag mig emellertid böra ansluta mig till nämndens förslag. Bidragskostnaderna

för spånadslin torde sålunda — med utgångspunkt från den

i det föregående förutsatta produktionen och det av nämnden uppgivna

stödbehovet av 83 öre per kilogram fiber vid Laholmsverket — kunna beräknas

till sammanlagt i runt tal 1 595 000 kronor. Vidare synes även enligt

min mening motiverat, att det förra året beslutade maximala stödet till

hampodlingen höjes från 50 till 60 öre per kilogram fiber. Jag tillstyrker

därför nämndens förslag om en sådan höjning. Bidragskostnadcrna för

hampodlingen torde i anslutning härtill såsom nämnden föreslagit böra beräknas

till sammanlagt 806 400 kronor. Det totala anslagsbehovet till stödjande

av lin- och hampodlingen under budgetåret 1952/53 skulle sålunda

uppgå till i runt tal (1 595 000 + 806 400 =) 2 400 000 kronor.

I detta sammanhang torde jag dessutom få anmäla två framställningar

av nämnden den 6 november 1951 och den 26 februari 1952, vari nämnden

hemställt, bland annat, att en reservation av 127 504 kronor 49 öre å det å

riksstaten för budgetåret 1951/52 uppförda anslaget till Befrämjande av

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

fröodlingen in. in.: Bidrag till stödjande av priset å hamphalm och linhalm

måtte få användas till pristillägg för hamp- och linfiber, framställd av 1951

års skörd. Mot denna hemställan har jag intet att erinra.

Äggregleringen.

Vad äggproduktionen angår innebär Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan, att

äggpriset även under nästa regleringsår skall vara i huvudsak fritt. I fråga

om den närmare utformningen av äggregleringen har jordbruksnämnden

föreslagit, att det icke skall lämnas garanti för något bottenpris samt att

priserna skola få vara fria intill en viss övre gräns. Med utgångspunkt från

att medelproducentpriset för nästa år beräknats till 3 kronor 30 öre för

kilogram har såsom lämplig sådan gräns angivits ett producentpris av 4 kronor

25 öre för kilogram. Därvid förutsättes, att liksom för närvarande

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, nämnden skall äga

rätt att uttaga utjämningsavgift vid export av ägg.

Vad nämnden sålunda föreslagit synes böra godtagas. Ej heller har jag

något att erinra mot vad nämnden anfört angående riktlinjerna i övrigt

i fråga om äggregleringen.

Köttvaruregleringen m. m.

Av jordbruksnämndens tidigare berörda redogörelse framgår, att anledning

finnes att räkna med ett underskott på kött under regleringsåret 1952/

53, medan tillgången på fläsk torde till fullo täcka behovet, möjligen med

undantag för de första månaderna. En relativt betydande import av kött

synes därför bli nödvändig.

Bland annat med hänsyn till den bristande jämvikten mellan tillgång

och efterfrågan på köttvaror torde i enlighet med nämndens förslag prisregleringen

på sådana varor tillsvidare bibehållas och utformas i huvudsak

på samma sätt som under innevarande regleringsår. Under sådana förhållanden

torde jämväl lagring med statligt stöd få äga rum av importerat kött

och fläsk, som icke vinner avsättning omedelbart. Därjämte bör lagringsstöd

få utgå vid sådana tillfällen, då det aktuella partipriset för varugruppen

i fråga understiger medelprisnivån med mer än 10 procent. Nämnden

bör dock få befogenhet att även vid andra tillfällen medgiva visst lagringsstöd,

om så befinnes lämpligt. I enlighet med nämndens förslag bör därvid

betingas en räntegottgörelse, som med 0,5 procentenheter överstiger det av

riksbanken fastställda diskontot. Sålunda inflytande medel skola användas

för att täcka kostnaderna för lagringsverksamheten på animalieområdet.

I detta sammanhang har nämnden förklarat sig ha för avsikt att nu utfärda

direktiv för den förening, som enligt vad som anfördes i propositionen

nr 207/1951 bildats för att omhänderhava importen och exporten av köttvaror.

Då exporten av fläsk torde bli förlustbringande, synes föreningen för

att täcka förlusten i sin verksamhet få tillgodogöra sig eventuella vinster

vid import av köttvaror och — om dessa visa sig otillräckliga — få under
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

123

skottet täckt ur clearingkassan för kolonialvaror. Skulle däremot under

regleringsåret uppstå överskott för verksamheten i dess helhet, böra vinstmedlen

få kvarstå hos föreningen och frågan om dispositionen avgöras

senare.

Med hänsyn till den fortsatta minskningen av fårstammen synes en ökning

av stödet till ullproduktionen vara motiverad. Jag har intet att erinra

mot att subventionen ökas till en krona 50 öre för kilogram. Då avsevärda

reservationer finnas å de under budgetåren 1948/49—1950/51 för ändamålet

anvisade medlen, torde ytterligare medelsanvisning icke erfordras utan

anslagen böra få användas även under nästa budgetår.

Regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter, m. m.

Bortsett från de statliga mjölkpristilläggen av skilda slag avse de statliga

regleringsåtgärderna på här ifrågavarande område främst att reglera fetthalten

i mjölk och vissa andra mejeriprodukter. Jordbruksnämnden har numera

enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande medgivit försäljning av mjölk,

som vid mejeri standardiserats till en fetthalt av 3,5 procent. Med hänsyn till

att detta är att anse som en försöksanordning, torde såsom nämnden framhållit

prövningen av frågan om medgivande av en allmän höjning av fetthalten

böra anstå, tills ytterligare erfarenhet vunnits. Liksom under innevarande

regleringsår bör det emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta

om de ändringar i de nuvarande regleringsåtgärderna, som kunna anses påkallade.

Vid den prissättning på jordbrukets produkter, som ägde rum våren 1951,

sökte man, som jag förut nämnt, stimulera till en produktionsomläggning i

riktning mot ökad produktion av spannmål samt kött och fläsk. Efter denna

tid har eu markant nedgång i mjölkproduktionen kunnat konstateras och kalkylsakkunniga

ha räknat med en fortsatt sådan nedgång under regleringsåret

1952/53. Även om den angivna produktionsomläggningen fortfarande är aktuell,

torde det dock såsom framhållits i propositionen nr 176/1952 vara nödvändigt

att prisavvägningen sker så, att även mjölkproduktionen erhåller en

viss kompensation för de ökade omkostnaderna.

Såsom framgår av sistnämnda proposition träffades en överenskommelse

den 15 mars 1952, enligt vilken ett belopp av 145 miljoner kronor skall ställas

till förfogande såsom pristillägg för mjölkproduktionen. Härav ha 112,5 miljoner

kronor beräknats för utbetalande av ett allmänt mjölkpristillägg med 3

öre för kilogram för all mjölk, som levererats eller levereras till mejeri under

innevarande regleringsår. Vidare har avsetts, att ett beräknat belopp av 20

miljoner kronor skall disponeras för att tillsammans med de medel, som nu

användas för utbetalande av clcaringtillägg, genomföra en ökad differentiering

av mjölkpriset till de mindre jordbrukens förmån i form av ett s. k.

leveranstillägg, utformat på så sätt att gottgörelse skall utgå med 5 öre för

kilogram mjölk för den del av varje enskild jordbrukares mejerileverans,

som ligger mellan 4 000 och 10 000 kilogram för år. Leveranstillägget skall

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nv 236.

utgå för leveranser under tiden den 1 mars—den 31 augusti 1952 och beräknas

draga en kostnad av omkring 27 miljoner kronor, motsvarande cirka 53

miljoner kronor för år. Återstoden av de medel, som nu användas för utbetalande

av clearingtillägg, förutsättes skola komma att gå åt för höjning av de

extra mjölkpristilläggen i norra Sverige. Den del av beloppet å 145 miljoner

kronor, som ej disponerats för allmänt mjölktillägg och leveranstillägg, skall

ställas till Svenska mejeriernas riksförenings förfogande för regleringsändamål.

Vid prisöverenskommelsen för 1952/53 har man utgått ifrån att någon

sänkning av mjölkpriset icke bör ske; allmänt pristillägg, extra pristillägg i

norra Sverige och leveranstillägg skola sålunda utgå enligt samma grunder,

som avtalats för tiden mars—augusti 1952. För produktionsåret 1952/53 beräknas

detta draga en kostnad av tillhopa 169 miljoner kronor, vilken summa

till ett belopp av 142 miljoner kronor skall täckas genom statliga subventioner

utöver de enligt före den 1 mars 1952 gällande grunderna utgående

allmänna och extra mjölkpristilläggen, som vid i jordbruk skalkylen beräknad

volym uppskattas till ett belopp av 80 miljoner kronor under samma

produktionsår. Behovet av statsmedel till de allmänna och extra mjölkpristilläggen

samt leveranstilläggen beräknas sålunda för regleringsåret

1952/53 uppgå till sammanlagt omkring 222 miljoner kronor. I prisöverenskommelsen

förutsättes, att nyssnämnda belopp å 142 miljoner kronor

till ett belopp av 12 miljoner kronor skola täckas av medel, som beräknas

komma att besparas vid omläggning av producent- och kontantbidraget,

samt till återstående 130 miljoner kronor genom särskilt anslag av statsmedel.

Därvid har uttalats att, därest omläggningen av producentbidraget

befinnes även böra medföra en ändring av grunderna för utbetalning av

leveranstillägg, särskilda överläggningar skola upptagas därom, varvid får

överenskommas på vad sätt ytterligare belopp, som kan komma att inbesparas

å producentbidraget, skall tillföras vissa kategorier jordbrukare.

Till förfogande för producentbidrag och leveranstillägg stå således dels de

medel, som för närvarande utgå i producentbidrag, i årets statsverksproposition

upptagna med ett beräknat belopp av 69 miljoner kronor, med avdrag

av 12 miljoner kronor, dels ock vad som beräknats för leveranstilläggen i

deras nuvarande utformning eller 53 miljoner kronor. Huru dessa medel

slutligen skola fördelas på leveranstilläggen och de nya producentbidragen

beror på huru bidragen komma att utformas. Jag får därför upptaga denna

fråga till behandling i förevarande sammanhang.

Beslutet av 1947 års riksdag om riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken

omfattade även frågan om särskilt stöd åt innehavare av mindre

jordbruk. Härvidlag innebar beslutet avsevärda ändringar i de dittills gällande

reglerna om producentbidrag för mjölk.

Vad till en början angår förutsättningarna för att erhålla bidrag fastslogs,

att sådant i princip endast borde utgå till de brukningsdelar, där det med

hänsyn till brukningsdelens beskaffenhet och försörjningsmöjligheterna

utanför densamma kunde anses erforderligt att lämna brukarna ett sär
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

skilt stöd intill dess erforderlig rationalisering av respektive brukningsdel

kunnat genomföras. Av olika skäl ansågs det dock icke lämpligt att beträffande

den nuvarande brukaregenerationen pröva bidragsbehovet i vidare

mån än som följde av att bidrag icke skulle utgå till den, vars brukningsdel

översteg 10 hektar åker och till ålcer omräknad ängsmark. Däremot borde

frågan om bidragsrättens bestånd prövas, då brukningsdel bytte ägare.

De nya reglerna för producentbidrag inneburo även en ändring av bidragsbeloppen.

Sålunda höjdes bidragets maximibelopp från 320 till 480 kronor

om året, varjämte bidragsskalan ändrades så afl bidragsbeloppet för kilo*

gram mjölk räknat ökades avsevärt vid relativt små mjölkleveranser. För

en till mejeri levererad kvantitet av upp till 4 000 kilogram mjölk eller

till mjölk omräknad grädde för år räknat skulle enligt den nya skalan

utgå bidrag med 12 öre för kilogram, och bidraget skulle bli oförändrat

för leveranser upp till 7 000 kilogram. För leveranser därutöver skulle

bidraget minskas med 3 öre för varje kilogram. Därjämte infördes en ny bidragsform,

nämligen kontantbidrag till sådana producenter, som ej kunde

leverera mjölk till mejeri. Sistnämnda slag av bidrag skulle utgå efter det

genomsnittliga antalet kor å brukningsdelen åren 1944—1946 med 160 kronor

för år för 2 kor, 320 kronor för 3 kor, 480 kronor för 4 och 5 kor, 360

kronor för 6 kor, 240 kronor för 7 kor och 120 kronor för 8 kor. Om antalet

kor understeg 2 eller översteg 8, skulle intet bidrag utgå.

Den utformning, som producent- och kontantbidragen sålunda erhöllo

vid 1947 års riksdag, har i åtskilliga avseenden utsatts för kritik. Såsom en

allvarlig brist framstår bland annat det förhållandet, att bidrag i ett icke

ringa antal fall utgår till personer, vilka icke med hänsyn till beskaffenheten

av deras brukningsdelar eller till deras inkomstställning kunna anses vara i

behov av det tillskott till förbättring av brukningsdelens lönsamhet, som

ifrågavarande stöd är avsett att ge. Vidare har anmärkts, att de nuvarande

bidragsbcstämmelserna äro ägnade att åstadkomma en snedvridning av produktionen

på så sätt, att de i vissa fall skulle leda till i och för sig omotiverade

minskningar eller ökningar av mjölkproduktionen.

Enligt de direktiv, som utfärdades för producentbidragsutredningen, skulle

utredningen icke verkställa någon omprövning av de principiella grunderna

för det stöd, som innefattas i producent- och kontantbidragen. Bland

annat borde sålunda icke ifrågasättas att ändra stödets karaktär av en övergångsanordning

i avbidan på genomförandet av den erforderliga rationaliseringen.

Resultatet av utredningen bestyrker otvivelaktigt, att vissa brister finnas

i det nuvarande bidragssystemet. Åtskilliga lantbruksnämnder och mejeristyrelser,

som på utredningens anmodan lämnat uppgifter rörande det nuvarande

systemets verkningar, ha sålunda framfört anmärkningar i skilda

hänseenden. Även utredningen har för sin del funnit, att de nu gällande bidragsreglerna

behöva ändras på vissa punkter och har nu framlagt förslag

till de ändringar, som den funnit påkallade. Förslaget är icke av mera genomgripande

art. Den väsentligaste ändringen, som föreslås, går ut på eu

omläggning av den nuvarande bidragsskalan.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126 Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Jag torde härefter få övergå till en närmare behandling av utredningens

förslag.

Vad först angår de allmänna villkoren för bidragsrätten har utredningen

prövat olika möjligheter att begränsa bidragsrätten så, att den

kommer att gälla endast dem, som man ursprungligen avsett skulle komma

i åtnjutande av ifrågavarande stöd. Med utgångspunkt från att en begränsning

bör syfta till att i första hand gallra bort den kategori bidragstagare,

vilkas inkomst- och förmögenhetsförhållanden äro sådana, att ett stöd av

producentbidragets karaktär under inga förhållanden kan anses befogat, har

utredningen bland annat undersökt huruvida man bör införa en inkomsteller

förmögenhetsgräns för rätten till bidrag. Utredningen har därvid avvisat

tanken på en inkomstgräns men har stannat för att föreslå en förmögenhetsgräns,

som förslagsvis bör dragas lägst så, att den sammanfaller

med den gräns, som gäller för beskattning av förmögenhet, d. v. s. enligt

numera framlagt förslag 50 000 kronor.

I detta sammanhang får jag erinra om att Kungl. Maj :ts förslag till 1947

års riksdag byggde på en behovsprövning, varvid inkomstgränsen satts till

3 100 kronor »sammanräknad nettoinkomst» enligt taxeringarna för åren

1944—1946. Särskilda utskottet vid samma riksdag hade emellertid åtskilliga

erinringar att anföra mot införandet av en inkomstgräns. Utskottet fann

det, bland annat, ofrånkomligt att en sådan gräns i ett ej ringa antal fall

skulle leda till ojämnheter, som svårligen skulle kunna undgå att framkalla

ett i viss mån berättigat missnöje. Med hänsyn därtill fann utskottet övervägande

skäl tala för att den föreslagna inkomstgränsen skulle slopas och

bidrag utgå utan behovsprövning.

Liknande betänkligheter, som framförts mot fastställandet av en inkomstgräns,

kunna även anföras mot en behovsprövning efter förmögenhet. Även

om en förmögenhetsgräns onekligen erbjuder vissa fördelar i jämförelse

med en inkomstprövning, skulle — såsom framhållits av en utav utredningens

ledamöter — även en sådan gränsdragning bli tämligen godtycklig, eftersom

de värden, som finnas bakom en taxerad förmögenhet av viss storlek,

äro mycket varierande beroende på förmögenhetens sammansättning.

Otvivlaktigt skulle också praktiska svårigheter uppkomma vid tillämpningen

av en dylik bestämmelse. Jag anser därför, att icke heller någon generell

förmögenhetsgräns bör komma i fråga.

Såsom redan förut framhållits är det förhållandet, att bidrag utgår till

personer, som icke kunna anses vara i behov av det med bidraget avsedda

tillskottet till förbättrande av brukningsdelens lönsamhet, en allvarlig brist

i den nuvarande utformningen av bidragssystemet. Ehuru jag nyss avvisat

tanken på införandet av en generell inkomst- eller förmögenhetsgräns, synes

det mig onekligen i hög grad önskvärt att likväl i någon form hålla en möjlighet

öppen att gallra ut direkt stötande bidragsfall.

Härvidlag har utredningen för sin del föreslagit, att lantbruksnämnderna

skola få möjlighet att vägra bidrag i sådana fall, då det med hänsyn till vederbörandes

inkomstförhållanden skulle stå i uppenbar strid mot bidragets

syfte att bevilja sådant. Denna möjlighet skulle dock tillgripas endast när

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236,

127

fråga är om brukare, som icke är mantalsskriven å fastigheten och uppenbarligen

besitter denna av annan anledning än att bereda sig sin huvudsakliga

utkomst av jordbruket eller i fall av liknande slag. Utredningen har därvid

förutsatt, att bidrag icke kommer att beviljas endast i de fall, då det.

står fullkomligt klart, att syftet med fastighetsinnehavet är ett annat än

att bereda innehavaren hans huvudsakliga inkomst.

I likhet med utredningen hyser jag den uppfattningen, att viss försiktighet

måste iakttagas, då fråga är att utestänga brukare från bidrag. Att i

analogi med stadgandet i 2 kap. 49 § nya jordabalken begränsa utestängningsmöjligheten

till sådana brukare, som icke äro mantalsskrivna å fastigheterna

i fråga, synes mig dock icke lämpligt. Borttages denna begränsning,

torde emellertid den föreslagna bestämmelsen bli för vid, i det att

den skulle komma att avse varje brukare, som icke har sin huvudsakliga

inkomst av jordbruket. Eftersom syftet emellertid är att gallra ut endast

sådana fall, som äro direkt stötande, synes möjligheten att vägra bidrag

böra begränsas till att avse brukare, beträffande vilken det med hänsyn

till hans inkomst- och förmögenhetsförhållanden är uppenbart, att han

icke är beroende av jordbruket för sin utkomst.

Beträffande arealgränsen har utredningen erinrat om att en av de grundläggande

principerna enligt 1947 års riksdagsbeslut är, att bidrag icke skall

utgå till bärkraftiga jordbruk. Under hänvisning till sina direktiv har utansett

sig oförhindrad att upptaga frågan och har för sin del föreslagit en

generell höjning av denna gräns. En av utredningens ledamöter har dock

ansett sig oförhindrad att upptaga frågan och har för sin del föreslagit en

höjning av gränsen till 14 hektar. Även från åtskilliga andra håll ha uttalats

önskemål om en höjning, varvid man i allmänhet diskuterat en uppflyttning

av gränsen till 15 hektar. Enligt min mening föreligga emellertid

icke tillräckliga skäl att nu ändra gällande bestämmelser i förevarande hänseende.

Arealgränsen torde sålunda böra bibehållas vid 10 hektar. I likhet

med utredningen kan jag ej heller förorda, att arealgränsen fastställes med

beaktande av brukningsdelarnas tillgång till skog.

Vad utredningen anfört beträffande frågan om en undre arealgräns kan

jag även ansluta mig till. Någon sådan gräns torde alltså enligt min mening

icke böra införas.

Ehuru utredningen sålunda utgått från ett bibehållande av den nuvarande

arealgränsen, har den uttalat att större hänsyn än vad hittills varit fallet

bör tagas till skiftande förhållanden med avseende på arrondering och därmed

förknippade avståndskostnader samt jordens beskaffenhet och andra

omständigheter av betydelse för bedömandet av brukningsdels bärkraft.

Möjlighet föreslås även skola finnas för lantbruksnämnd att med lantbruksstyrelsens

medgivande tillämpa högre arealgräns än 10 hektar för sammanhängande

enhetliga områden med väsentligt lägre areell avkastning än vad

som gäller i genomsnitt för län eller länsdel.

Jag finner mig kunna biträda vad utredningen sålunda föreslagit, dock

att det bör ankomma på Kungl. Maj :t att på förslag av lantbruksnämnd

eller lantbruksstyrclsen medgiva den generella tillämpningen av en högre

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

arealgräns inom visst område. Möjligheten till en utvidgning av7 arealgränsen

torde komma att medföra blott en obetydlig kostnadsökning. Mjölkleveranserna

från så relativt stora brukningsdelar, som det här skulle bli

fråga om, torde nämligen i allmänhet uppgå till så betydande kvantiteter,

att bidrag skulle komma att utgå med endast obetydligt belopp.

Innan jag härefter övergår till utredningens förslag rörande bidragsbeloppen

och bidragsskalan, torde jag få upptaga frågan huruvida bidraget bör

bestämmas på samma sätt som hittills eller det bör omändras till att utgå

med ett fast belopp, beräknat efter den genomsnittliga mjölkleveransen

under viss tid. Detta spörsmål har berörts av7 utredningen, som emellertid

på grund av sina direktiv ansett sig icke kunna framlägga något förslag

härom. En av utredningens ledamöter har emellertid funnit sig oförhindrad

att upptaga frågan, till behandling. I likhet med denne har jag

kommit till den uppfattningen, att stora fördelar skulle vara att vinna genom

en omläggning av bidraget på sätt nyss angivits. Härigenom skulle nämligen

den olägenhet elimineras, som enligt vad från många håll påpekats

ligger däri, att bidragsbestämmelserna äro ägnade att åstadkomma en snedvridning

av produktionen på så sätt, att de i vissa fall leda till omotiverade

minskningar respektive ökningar av mjölkproduktionen. Vidare skulle systemet

med fasta belopp avsevärt förenkla förfarandet vid beräknandet och

utbetalningen av bidragen.

Med hänsyn till de fördelar, som sålunda stå att vinna, förordar jag att

bidraget i fortsättningen omlägges så, att det kommer att utgå med fast belopp.

Detta torde böra beräknas på grundval av den genomsnittliga mjölkleveransen

under en längre tid, förslagsvis under fyraårsperioden den 1

juli 1948—den SO juni 1952.

Även vid den ifrågasatta omläggningen av producentbidraget torde kontantbidraget

böra bibehållas och utgå efter enahanda principer som för närvarande.

Liksom i fråga om producentbidraget torde dock möjlighet böra

finnas att gallra ut stötande fall.

Vad härefter angår utredningens förslag rörande omläggning av b idragsskalan

kan jag helt ansluta mig till den motivering, som utredningen

anfört härför. Jag kan också i princip biträda de ändringar i skalan,

som utredningen ansett sig böra stanna för att föreslå. Emellertid torde jag

här få erinra om att jordbruksuppgörelsen våren 1952 bland annat innebär,

att cirka 12 miljoner kronor skola inbesparas på det nuvarande bidraget.

Detta gör en justering nedåt nödvändig av den av utredningen förordade

skalan. För att härvid nå en lämplig avvägning synes justeringen böra göras

så, att bidraget skall utgå med 8 öre för kilogram vid leverans upp till

4 000 kilogram mjölk årligen. Mellan 4 000 och 6 000 kilogram bör bidraget

fastställas till 3 öre för kilogram, varefter ett fast bidrag å 380 kronor bör

utgå vid leverans av 6 000—10 000 kilogram, överstiger leveransen 10 000

kilogram för år, skall avdrag göras med 3 öre för varje överskjutande kilo
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. 129

gram. Bidraget kommer härigenom att upphöra att utgå vid en årsleverans

av 22 700 kilogram.

Genom den sålunda föreslagna justeringen beräknas en besparing göras

i förhållande till det för närvarande utgående bidraget med cirka 11,5 miljoner

kronor.

I anslutning till de ändringar i bidragsskalan för producentbidraget, vilka

angivits i det föregående, böra givetvis motsvarande justeringar vidtagas i

skalan för kontantbidraget. En lämplig avvägning synes därvid uppnås, om

det högsta kontantbidraget, vilket utgår vid ett antal av 4 och 5 kor, sänkes

från 480 kronor till 380 kronor. Vidare böra bidragsbeloppen vid ett koantal

av 3, 6, 7 och 8 sänkas från respektive 320, 360, 240 och 120 kronor till

respektive 300, 300, 200 och 100 kronor. Någon fullständig överensstämmelse

mellan de båda bidragsformerna om hänsyn tages till den faktiska medelavkastningen

per ko uppnås emellertid ej utan kontantbidragen torde få

anses något förmånligare. Överensstämmelse föreligger emellertid ej heller

vid de nu gällande bidragsskalorna och torde såsom utredningen anmärkt

knappast böra eftersträvas, eftersom ett förhållandevis stort antal bidragstagare

finnas i de delar av landet, där avkastningen per ko ligger under de

genomsnittliga rikssiffrorna. Besparingen å kontantbidragen genom justeringen

beräknas komma att uppgå till närmare 1 miljon kronor.

Utredningen har vidare till diskussion upptagit vissa frågor, som sammanhänga

med bidragsrätten för nytillträdande brukare. Därvid har utredningen

till en början framhållit, att det ganska utbredda missnöje, som förekommer

beträffande den nuvarande utformningen av denna bidragsrätt,

till stor del torde bottna i bristande kännedom om bidragets tillkomst och

om syftet med bidraget.

Med anledning härav får jag erinra om att 1947 års riksdagsbeslut innebar

en sammankoppling av den prisreglerande verksamheten och rationaliseringsarbetet

på jordbrukets område. Frågan om ett särskilt stöd åt det

mindre jordbruket blev därför såsom utredningen framhållit närmast ett

spörsmål om vilka åtgärder som av sociala skäl borde vidtagas för att bereda

innehavare av mindre jordbruk skälig hjälp under den tid, som måste förflyta,

tills den planerade rationaliseringen hunnit genomföras. I princip räknade

man därvid med att rationaliseringen skulle kunna genomföras i samband

med generationsväxlingen å de enskilda brukningsdelarna. Med hänsyn

härtill och till angelägenheten av att stödåtgärderna ej i alltför hög grad

skulle verka hämmande på rationaliseringsarbctet, ansågs bidraget böra -—

med vissa undantag — begränsas till de nuvarande innehavarna av dylika

brukningsdelar.

Ehuru det är väl förståeligt, att missnöje kan uppstå, då bidraget bortfaller

i samband med överlåtelse av fastigheten, oaktat denna icke undergått

någon förändring, får man dock icke bortse från att bidragsbestämmelsernas

utformning i nu förevarande hänseende är intimt förknippad med

de år 1947 fastställda riktlinjerna för jordbrukspolitiken. Det låter sig där!)

Diliang till riksdagens protokoll t952. 1 samt. Nr 236.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

för knappast göra att vidtaga någon mera principiell ändring därutinnan

utan att samtidigt ompröva dessa riktlinjer. Då jag icke är beredd att föreslå

något sådant, torde de nu gällande bestämmelserna om bidragsrätten

för nytillträdande brukare böra bibehållas.

Vad utredningen i detta sammanhang uttalat om möjligheten av bidrag

till nytillträdande brukare, då fastigheten icke kan rationaliseras eller i vart

fall icke kan rationaliseras inom överskådlig framtid ävensom då fastigheten

visserligen kan förstärkas men brukaren ej har för avsikt att vidtaga

någon åtgärd i sådant syfte, kan jag i huvudsak ansluta mig till. Likaså

delar jag utredningens åsikt, att övervägande skäl tala mot ett förverkligande

av de till utredningen framförda förslagen om att deltagande i bekämpningen

av de smittsamma husdjurssjukdomarna skall uppställas som

villkor för bidragsrätt ävensom att getmjölk skall jämställas med komjölk

i förevarande hänseende.

Vad härefter angår det förut omförmälda leveranstillägget utgår detta för

närvarande med 5 öre för kilogram mjölk för den del av varje jordbrukares

mejerileverans under tiden den 1 mars—den 31 augusti 1952, som ligger

mellan 4 000 och 10 000 kilogram för år räknat. Såsom man förutsatt i

prisöverenskommelsen den 1 april 1952 torde leveranstillägget böra utgå

efter oförändrade grunder under nästa regleringsår.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit, kommer producentbidraget och

leveranstillägget att utgå i enlighet med uppställningen å s. 131.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga de författningsändringar,

som bli erforderliga vid bifall till vad jag i det föregående förordat. Ändringarna

torde träda i kraft den 1 januari 1953.

Genom beslut av 1951 års riksdag skola vinster, som uppkommit vid export

av svenska oljeväxtfröer eller oljor under regleringsåret, få användas

för att täcka förluster på export av mejeriprodukter från och med den 9

mars 1951. Dessa förluster torde uppgå till sammanlagt cirka 30 miljoner

kronor. Vinsten på export av oljeväxtprodukter av 1950 års skörd uppgår

till 12,3 miljoner kronor, varav endast 3 miljoner kronor tagits i anspråk,

och av 1951 års skörd till cirka 25 miljoner kronor. Då sistnämnda belopp

icke förslår till att täcka den uppkomna förlusten, torde nämnden böra få

bemyndigande att taga i anspråk vinstmedel, hänförande sig till exporten av

1950 års oljeväxtskörd för att täcka förlust på smörexport, uppkommen under

regleringsåret 1951/52.

För nästa regleringsår beräknas uppkomma en exportförlust å smör om

7,2 miljoner kronor. I prisöverenskommelsen har förutsatts, att förlusterna

vid export av smör och andra mejeriprodukter, i den mån de under regleringsåret

överstiga nämnda belopp, skola få täckas på samma sätt som för

närvarande, dock att för ändamålet skola användas icke blott de vinster,

som kunna uppkomma under året på export av oljeväxtprodukter utan även

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

131

Årsleverans av

mjölk, kg

I

1/1—31/8 1952

(prop. nr 176/52)

II

1/91952—31/8 1953

Genomsnitti.

prisförbättring

i öre per kg

prod.

bidrag

leverans-

tillägg

summa

prod.

bidrag

leverans-

tillägg

summa

I

II

1000 ..........

120

_

120

80

_

80

12-00

8-00

2 000 ..........

240

—

240

160

—

160

12-00

8-oo

3 000 ..........

360

—

360

240

i _

t

240

12-00

8-oo

4 000 ..........

480

—

480

320

—

320

12-00

8-oo

5 000 ..........

480

50

530

350

50

400

10-60

8-oo

6 000 ..........

480

100

580

380

100

480

9-67

8-oo

7 000 ..........

480

150

630

380

150

530

9-00

7-57

8 000 .........

450

200

650

380

200

580

8-13

7-26

9 000 ..........

420

250

670

380

250

630

7-45

7-oo

10 000 ..........

390

300

690

380

300

680

6-90

6-80

11000 ..........

360

300

660

350

300

650

6-00

5-91

12 000 ..........

330

300

630

320

300

620

525

5-17

13000 ..........

300

300

600

290

300

590

4-62

4-54

14 000 ..........

270

300

570

260

300

560

4-07

4-00

15 000 ..........

240

300

540

230

300

530

3-60

3-53

16 000 ..........

210

300

510

200

300

500

3-18

3-13

17 000 ..........

180

300

480

170

300

470

2-82

2-76

18 000 ..........

150

300

450

140

300

440

2''50

2-44

19 000 ..........

120

300

420

110

300

410

2-21

2-16

20 000 ..........

90

300

390

80

300

380

1-95

1-90

21000 ..........

60

300

360

50

300

350

1-71

1-67

22 000 ..........

30

300

330

'' 20

300

320

1-49

1-45

23 000 ..........

—

300

300

—

300

300

1-30

1-30

24 000 ..........

—

300

300

—

300

300

1-25

1-25

25 000 ..........

—

300

300

—

300

300

1-20

1-20

30 000 ..........

—

300

300

—

300

300

1-00

l-oo

j clearingkassan kvarstående vinster från tidigare sådan export. Härvid

skall dock gälla, att förlusterna icke få vara orsakade av någon ökning utav

smörproduktion. Jag förordar även detta förslag.

Vad nämnden anfört om avveckling av normalpriserna på ost regleringsåret

1952/53 kan jag godtaga. I

I detta sammanhang torde jag få upptaga frågan om ändrad lydelse av

förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och

ost. Såsom nämnden framhållit är enligt förordningens nuvarande lydelse

den utjämningsavgift, som kan uttagas för ost, knuten till leveransen av sådan

vara. Genom att lägga avgiften på tillverkningen alternativt med leveransen

skulle man emellertid vinna betydelsefulla fördelar. En dylik omläggning

medför, att man får större möjligheter att snabbt bemästra en sådan

situation, som exempelvis uppstod under år 1949, då den rikliga mjölk
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

tillförseln ledde till en avsevärt ökad ostproduktion, vilken medförde stora

avsättningssvårigheter. Vidare motverkar den, att en avgift på ost träffar

mejeriföretagen olika med hänsyn till deras varierande lagringsmöjligheter.

Även om tillverkningsavgift på ost icke uttages för närvarande, synes det

mig likväl lämpligt att den föreslagna ändringen vidtages redan nu.

Samma förordning torde samtidigt böra ändras jämväl i ett annat hänseende.

Stadgandet i 3 § av förordningen att utjämningsavgiften i fråga

skall utgå med högst 50 öre för kilogram, tillkom vid en tidpunkt, då fetthalten

hos grädde icke fick överstiga 15 procent, och avgiften avvägdes

med hänsyn därtill. Sedan denna begränsning upphävts och grädde med

avsevärt högre fetthalt kan förekomma, torde avgiften lämpligen böra

direkt ställas i relation till mängden mjölkfett. Den avgift, nämnden därvidlag

föreslagit — 40 öre för 100 gram mjölkfett — synes vara väl avvägd.

För margarinost bör dock den nuvarande formen för avgiften bibehållas.

Förslag av nu angivet innehåll till förordning om ändring i förordningen

den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och ost torde få

föreläggas riksdagen till antagande.

Konstgödselregleringen.

Vad jordbruksnämnden anfört i fråga om konstgödselregleringen föranleder

ingen erinran från min sida.

Regleringen av handeln med vegetabiliska oljor och vissa andra fettvaror.

Såsom framgår av det föregående ha jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen

gemensamt framlagt förslag till omläggning av fettvaruregleringen.

Behandlingen av detta förslag har emellertid ännu icke hunnit slutföras

inom jordbruksdepartementet. Med hänsyn härtill är jag icke beredd att

redan i detta sammanhang taga ställning till den i förslaget förordade omläggningen

av nämnda reglering. De hittills gällande grunderna för fettvaruregleringen

torde sålunda få tillämpas tills vidare under nästa regleringsår.

Nämnden har föreslagit, att riksdagens medgivande skall inhämtas att

taga i anspråk det till 46,9 miljoner kronor beräknade överskottet i clearingkassan

den 30 juni 1952 för att nedbringa det eljest erforderliga anslaget

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Mot detta förslag har

jag icke något att invända.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit torde Kungl. Maj :t alltjämt böra äga

bemyndigande dels att uttaga accis och tilläggsaccis å sådana varor, som

avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och

vissa andra fettvaror, dels att upptaga en rörlig clearingavgift vid import

av fettämnen, motsvarande i varje särskilt fall skillnaden mellan normalpriset

och den faktiska anskaffningskostnaden för varan i fråga.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

133

Kostnader för Svenska spannmålsaktiebolaget.

I årets statsverksproposition har till kostnader för spannmålsbolagets

verksamhet för budgetåret 1952/53 upptagits ett beräknat belopp av 75

miljoner kronor. Bolaget har i sin förut nämnda skrivelse uppskattat kostnaderna

för verksamhetsåret 1952/53 till 55 miljoner kronor. Därvid ha

emellertid försäljningspriserna i fråga om brödsäd baserats på en prishöjning

av 10 kronor för deciton och i fråga om fodervaror på de i jordbrukskalkylen

angivna priserna. Med hänsyn bland annat till att priset på vete

denna dag höjts med ytterligare tre kronor för deciton torde emellertid

i enlighet med jordbruksnämndens beräkningar kostnadssumman minskas

med 10 miljoner kronor, d. v. s. till 45 miljoner kronor.

Såsom bolaget framhållit, torde dess behov av rörelsemedel stegras avsevärt

under nästa höst. Med utgångspunkt från att värdet av bolagets lager

den 31 augusti 1952 beräknas komma att uppgå till minst 160 miljoner kronor,

synes det påkallat att ytterligare rörelsemedel ställas till dess förfogande.

Jag finner mig därför böra biträda framställningen att möjlighet

beredes bolaget att öka sin rörliga kredit hos riksgäldskontoret från 70

miljoner kronor till 125 miljoner kronor. Jag förutsätter därvid, att den

ökade krediten icke kommer att utnyttjas i vidare mån än som är oundgängligen

erforderligt för att bolaget skall kunna fullgöra sin vanliga inköpsverksamhet.

Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet.

Redan förut har jag angivit, att enligt min mening statsmakterna även

under nästa år böra i viss utsträckning lämna stöd åt säsongmässig lagring

av jordbruksprodukter. Jordbruksnämnden har beräknat omkostnaderna

härför till 6,5 miljoner kronor eller 2,5 miljoner kronor mindre än det belopp,

som i statsverkspropositionen preliminärt upptagits för ändamålet. Mot

denna beräkning har jag intet att erinra.

Vad angår beredskapslagringen har Kungl. Maj :t genom särskilda beslut

den 29 december 1950 och den 25 januari 1952 bemyndigat nämnden

att föranstalta om beredskapslagring av vissa importerade livsmedel. Jag

biträder nämndens förslag om utökning av sådan lagring.

I detta sammanhang torde jag vidare få erinra om att nämnden genom

samma beslut bemyndigats att för förskottering av rörelsemedel i samband

med lagringen anlita det reservationsanslag å 88 250 000 kronor, som riksdagen

beviljat för lagring av jordbruksprodukter m. m., ävensom att för

täckande av uppkommande kostnader taga i anspråk det för budgetåret 1951/

52 anvisade förslagsanslaget till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig

inköps- och försäljningsverksamhet. Det synes lämpligt, att kostnaderna

under nästa budgetår i samband med beredskapslagring skola bestridas från

samma anslag. För ändamålet torde böra beräknas ett belopp av 500 000

kronor.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde anslaget för nästa budgetår böra

uppföras med sammanlagt 7 miljoner kronor.

Förordningarna angående reglering av utförsel respektive införsel av vissa

levande djur och jordbruksprodukter m. m.

I propositionen nr 245/1950 uttalade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet

bland annat, att Kungl. Maj :t redan från och med regleringsåret

1950/51 borde äga att, i den mån så visade sig erforderligt, förordna om

uttagande av sådana export- och importavgifter å jordbruksprodukter, som

enligt 1947 års riksdagsbeslut angående riktlinjerna för jordbrukspolitiken

skulle kunna användas såsom medel i prisregleringsverksamheten. Vidare

anförde departementschefen, att det borde få ankomma på Kungl. Maj :t att

meddela de bestämmelser, som kunde erfordras i fråga om redovisningen

och användningen av dylika avgifter. Någon erinran däremot gjordes ej av

riksdagen.

I förordningen den 8 juni 1951 (nr 379) angående reglering av införseln

av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m. sammanfördes sedermera

de särskilda författningar, som utfärdats beträffande importregleringar

av varor inom jordbruksnämndens verksamhetsområde, varvid meddelades

generella bestämmelser om bemyndigande för Kungl. Maj :t att uttaga

införselavgifter. Motsvarande bestämmelser rörande utförselavgifter finnas

däremot icke. Ehuru kungörelsen den 9 juni 1950 (nr 324) angående

allmänt exportförbud alltjämt äger giltighet, har nämnden nu ansett

det lämpligt att en särskild författning utfärdas även beträffande den exportreglering,

som är knuten till nämnden. Som särskilt skäl härför har

anförts, att nämnden samt statens handels- och industrikommission beslutat

föreslå importfrilistning av ytterligare ett stort antal varor liksom även

viss ytterligare exportfrilistning. I samband därmed avses sådana varor,

som äga samband med den statliga regleringen på jordbrukets område och

icke nu kunna frilistas, skola överföras till dessa speciella export- och importförfattningar.

Vad nämnden sålunda föreslagit finner jag mig i huvudsak kunna biträda.

På grund härav har inom jordbruksdepartementet, med utgångspunkt

från ett vid nämndens skrivelse fogat författningsutkast, upprättats

ett förslag till förordning angående reglering av utförsel av vissa levande

djur och jordbruksprodukter m. m. Förslaget torde få föreläggas riksdagen

till antagande.

Beträffande innehållet i förslaget torde jag i övrigt få anföra följande.

I författningen meddelas bestämmelser om skyldighet att söka licens vid

export av sådana varor, som beröras av jordbruksregleringen. Avgifter vid

utförsel kunna redan nu i viss utsträckning uttagas enligt kungörelsen den

31 mars 1950 (nr 156) angående utjämningsavgift vid utförsel av vissa

varor. Denna avser emellertid endast sådana fall, då subvention i någon

form lämnas för varan eller för vara av likvärdigt slag. I förevarande för
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

135

ordning ha däremot intagits generella bestämmelser om rätt för Kungl. Maj :t

att uttaga utförselavgifter, därest sådana anses nödvändiga för genomförandet

av jordbruksregleringen. Därigenom beredes möjlighet att — såsom

stundom kan vara önskvärt — åstadkomma exportbegränsning genom avgiftsbeläggning

i stället för kvantitativ exportreglering.

I övrigt torde här böra omnämnas, att förordningen utformats i så nära

anslutning som möjligt till vad som enligt tidigare uttalanden bör gälla för

införseln. Sålunda böra generella utförseltillstånd i största möjliga utsträckning

lämnas sådana import- och exportföreningar, som med statsmakternas

godkännande bildats för att handhava import och export av vissa jordbruksprodukter.

I den mån exportreglering på grund av det utländska prisläget

eller av andra skäl ej behövs för viss vara, bör vidare undantag från

förordningen kunna medgivas.

I den vid författningsförslaget fogade bilagan ha upptagits de djur och

produkter, beträffande vilka nämnden ansett exportreglering kunna bli erforderlig

även under normala tider. Eftersom i enlighet med det förut anmärkta

förslaget till regleringsanordningar på fettvaruområdet förutsatts, att

den inhemska linodlingen icke skall erhålla sådant stöd, som avses skola

lämnas annan oljeväxtodling, har nämnden icke medtagit linfrö och linolja

i bilagan. I

I anslutning till vad som anförts rörande exportregleringen har nämnden

uttalat som sin uppfattning, att även införselförordningen bör omfatta samtliga

icke frilistade djur och jordbruksprodukter, som äro av betydelse för

den statliga regleringsverksamheten på jordbrukets område. Med anledning

därav har nämnden hemställt, att den vid förordningen fogade bilagan skall

utökas med ett antal varuslag. Viktigast av de varor, som därvid komma att

medtagas torde vara potatis och potatismjöl. Linolja och linfrö ha däremot

utelämnats även här. Med hänsyn till att endast sådana varuslag medtagits,

beträffande vilka nämnden är tillståndsmyndighet, saknas vidare vissa vallväxtfröer,

som finnas intagna i bilagan till utförselförordningen. I övrigt

föreslås vissa ändringar, i huvudsak av redaktionell art.

Vad nämnden sålunda anfört finner jag mig kunna biträda. Jag vill i

samband därmed erinra om att möjlighet finnes att, i den mån importregleringen

på grund av det utländska prisläget eller av andra skäl ej behövs

för viss vara, medgiva undantag från förordningen.

I enlighet med det anförda torde förslag till förordning om ändring i förordningen

den 8 juni 1951 (nr 379) angående reglering av införseln av vissa

levande djur och jordbruksprodukter m. m. få föreläggas riksdagen till godkännande.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Anslagsäskanden m. m.

Vid bifall till de förslag, som jag framlagt i det föregående, skulle kostnaderna

för prisreglerande åtgärder uppgå till i avrundat tal 230 miljoner

kronor, varav 142 miljoner kronor på grund av prisuppgörelsen i april 1952.

Av förstnämnda belopp belöpa cirka 222 miljoner kronor på allmänt mjölkpristillägg,

extra mjölkpristillägg till vissa delar av landet samt leveranstilllägg,

2,5 miljoner kronor på stöd åt odlingen av lin och hampa samt 5 miljoner

kromor på diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen. Enligt

vad jordbruksnämnden framhållit är sistnämnda belopp bland annat avsett

att användas till ersättning åt Svenska mejeriernas riksförening för handhavandet

av vissa med regleringen av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande

uppgifter samt för förluster i samband med lagring och annat

omhändertagande av animaliska produkter. Såsom framgår av det föregående

har jag emellertid tillstyrkt nämndens förslag att av överskottet i

clearingkassan för fettråvaror ett belopp av i runt tal 47 miljoner kronor

skall användas för att nedbringa den eljest erforderliga medelsanvisningen

under prisregleringsanslaget. Ifrågavarande anslag skulle därför kunna begränsas

till ett belopp av (230 — 47 =) 183 miljoner kronor. Det torde i

detta sammanhang böra nämnas, att någon reservation å tidigare anvisade

medel under anslaget icke torde kunna påräknas vid utgången av innevarande

budgetår.

Till Producentbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk torde vidare

erfordras 58 miljoner kronor.

Förutom nu omförmälda anslag bör i enlighet med vad förut förordats

äskas dels till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag av 45 miljoner kronor, dels till Statlig lagerhållning:

Omkostnader för statlig inköps- och för säljningsverksamhet ett

förslagsanslag av 7 miljoner kronor.

Slutligen torde riksdagens medgivande böra inhämtas till att nyssnämnda

bolags rörliga kredit hos riksgäldskontoret skall ökas från 70 till 125 miljoner

kronor.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag

1) att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering under nästkommande regleringsår av produktions-

och avsättningsförhållandena på jordbrukets område

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer jag

angivit i det föregående;

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa priser på brödsäd

och oljeväxter av 1953 års skörd i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som förut angivits;

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. 137

dels å riksstaten för budgetåret 1952/53 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av 183 000 000 kronor;

b) till Producentbidrag till vissa innehavare av mindre

jordbruk ett förslagsanslag av 58 000 000 kronor;

c) att Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag av 45 000 000

kronor;

d) till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps-

och försäljningsverksamhet ett förslagsanslag av

7 000 000 kronor;

dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för att

bereda Svenska spannmålsaktiebolaget rörelsekapital, tillhandahålla

bolaget en rörlig kredit av ytterligare 55 miljoner

kronor eller sålunda tillhopa 125 miljoner kronor;

2) att förslagen till följande förordningar måtte genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande:

a) om ändring i förordningen den 10 juli 1947 (nr 378)

om viss avgift å mjölk, grädde och ost;

b) angående reglering av utförseln av vissa levande djur

och jordbruksprodukter m. m.;

c) om ändring i förordningen den 8 juni 1951 (nr 379)

angående reglering av införseln av vissa levande djur och

jordbruksprodukter m. m.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen sitt bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Greta Luzcll

10 Dihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 236.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

1*

Bilaga 1.

PM

med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder

på jordbrukets område.

Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits

till och med första kvartalet 1951, hänvisas, utöver vad i det följande anföres,

till Kungl. Maj :ts proposition nr 207/1951, bilaga 1.

Spannmålsregleringen. Med undantag av nedannämnda begränsningar i

fråga om rätten till yrkesmässig överlåtelse samt i fråga om förmalning av

brödsäd finnas inga inskränkningar i rätten att förfoga över inhemsk spannmål.

Enligt kungl. kungörelsen den 2 mars 1951 (nr 87) med vissa bestämmelser

om handeln med vete och råg får den som bedriver kvarnrörelse eller

yrkesmässig handel med spannmål icke utan särskilt tillstånd av jordbruksnämnden

eller, efter nämndens bemyndigande, av spannmålsbolaget yrkesmässigt

försälja vete och råg till annan än spannmålsbolaget, kvarn eller

sådan partihandlare, som gentemot spannmålsbolaget förbundit sig att följa

de föreskrifter, som jordbruksnämnden eller bolaget meddelar såsom villkor

för rätt att från bolaget inköpa fodersäd och fodermedel. Med stöd av

bemyndigande i kungörelsen har jordbruksnämnden den 28 augusti 1951

emellertid medgivit, att utan hinder av ovannämnda bestämmelse brödsäd

tills vidare får fritt försäljas i norra Sverige. Med hänsyn bl. a. till svartrostens

härjningar på 1951 års veteskörd medgav jordbruksnämnden vidare

den 11 september 1951, att brödsäd av viss lägre kvalitet fick fritt försäljas

(jordbruksnämndens cirkulär nr 80/1951). Sistnämnda medgivande gällde

till och med den 29 februari 1952 (cirkulär nr 14/1952).

Enligt kungl. kungörelsen den 22 juni 1950 (nr 397) med vissa bestämmelser

om förmalning av vete och råg, in. in. äger jordbruksnämnden fortfarande

föreskriva, att i brödsäd, som användes vid handelsförmalning,

skola ingå vissa myckenheter av olika slag av råg och vete. Någon föreskrift

härom har icke utfärdats av nämnden. Enligt andra bestämmelser i denna

kungörelse föreligger skyldighet för den som bedriver handelsförmalning av

råg och vete att fullgöra viss anmälnings- och rapportskyldighet till nämnden.

Rapportskyldighet föreligger även för spannmålshandlare (cirkulär nr

3/1950).

Enligt kungl. kungörelsen den 27 augusti 1951 (nr 608) om skyldighet

att lämna uppgifter angående s. k. löneförmalning av vete och råg samt

nämndens cirkulär nr 69/1951 har skyldighet föreskrivits att årligen lämna

uppgift om förmalning mot lön eller tull under tiden 1 september—31 augusti.

Enligt kungl. kungörelsen den 11 maj 1951 (nr 223) om tillfällig inskränkning

i rätten att förmala vete och råg förordnades, att under tiden maj—

augusti 1951 utan tillstånd av statens jordbruksnämnd vid kvarn icke finge

användas större kvantiteter vete och råg för handelsförmalning än som motsvarade

110 procent av handelsförmalningen av dessa sädesslag vid kvarnen

under samma tidsperiod år 1950. Närmare bestämmelser utfärdades i nämndens

cirkulär nr 41/51. Förmalningen har under tiden september 1951—- februari 1952 varit fri. Genom kungörelse den 14 mars 1952 (nr 82) och

nämndens cirkulär nr 18/52 har för tiden mars—augusti 1952 införts en

1* Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 236.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

kvotering efter samma grunder som gällde för tiden maj—augusti 1951.

Förmalningskvoten har dock höjts; den motsvarar 115 % av handelsförmalningen

under tiden mars—augusti 1950.

Efter den 1 september 1950 gälla inga normalpriser på brödsäd. I stället

tillämpas enligt beslut av 1950 års riksdag ett system med garantipriser till

odlarna. Systemet innebär, att spannmålsbolaget samt, enligt avtal med bolaget,

vissa kvarnar och spannmålshandlare förbundit sig att vid inköp från

odlare av fullgod brödsäd av normalkvalitet och med en vattenhalt av 16,5

procent betala vissa lägsta priser vid leverans till vissa prisorter. Genom beslut

den 9 februari 1951 har Kungl. Maj :t förklarat sig ämna fastställa priser

för brödsäd av 1951 års skörd, som överstego genomsnittspriserna för

1950 års skörd med 5 kronor för höstvete, 4 kronor för vårvete samt 4 kronor

50 öre för råg, allt per deciton. Priserna skulle tillämpas redan från

och med den 1 juni 1951 (cikulär nr 47/1951). Den överenskommelse rörande

prissättningen på jordbrukets produkter under tiden den 1 september—den

31 december 1951, som våren 1951 träffades mellan statsmakterna

och jordbrukets organisationer, innebar bl. a. att garantipriserna på vete och

råg skulle höjas med ytterligare 5 kronor per deciton (cirkulär nr 69/1951).

Garantipriserna utgjorde vid leverans till prisort per den 1 september 1951

för vårvete 42 kronor 10 öre, för höstvete 40 kronor 10 öre och för råg 38

kronor 60 öre, allt per deciton. (Motsvarande priser per den 1 september

1950 voro för vårvete 33 kronor 20 öre, för höstvete 30 kronor 20 öre och för

råg 29 kronor 20 öre.) Under tiden 1 juni—31 augusti 1951 utgjorde den

successiva prisstegringen 10 öre per deciton och halvmånad och för tiden

efter den 1 september 1951 10 öre per deciton var tionde dag. Den 1 september

1951 upphörde Örebro att vara prisort.

Vid leveranser från spannmålshandlare till kvarnar eller till andra handlande

ha några bestämda priser icke varit fastställda. Prisbildningen har

emellertid påverkats av att spannmålsbolaget garanterat kvarnindustrien att

i mån av tillgång försälja brödsäd till priser, som med visst av jordbruksnämnden

godkänt belopp överstiga garantipriserna till odlare. Dessa priser

baseras på leverans i vissa importhamnar och fraktkostnaderna från närmaste

importhamn belasta kvarnarna, oavsett varifrån leverans sker. Systemet

har medfört en viss begränsad rörelsefrihet i prisbildningen. Därigenom

ha fraktbidrag från spannmålsbolagets sida behövt lämnas i betydligt mindre

utsträckning än tidigare vid leverans från spannmålshandlare till kvarnar.

I samband med prishöjningarna på brödsäd den 1 juni och den 1 september

1951 föreskrev Kungl. Maj :t i kungörelser den 25 maj och den 27 augusti

1951 (nr 260 och 604) skyldighet för den, som bedreve handelsförmalning

av vete eller råg eller yrkesmässig handel med spannmål, att till spannmålsholaget

erlägga prishöjningsavgift för det lager av vete och råg av 1950 års

eller äldre skörd, som han innehade den 31 maj respektive den 31 augusti

1951. Prishöjningsavgiften utgjorde per deciton för inneliggande lager den

31 maj 1 krona 60 öre för vårvete, 2 kronor 60 för höstvete och 2 kronor

10 öre för råg, samt för inneliggande lager den 31 augusti 4 kronor 90 öre

för såväl vete som råg.

För att 1951 års brödsädsskörd trots dess nedsatta kvalitet i största möjliga

utsträckning skulle komma till användning för förmalning av mjöl till

människoföda, har jordbruksnämnden efter underhandlingar med bl. a. jordbrukets

organisationer och kvarnarna genomfört vissa ändringar i bestämmelserna

om kvalitetsfordringar och prisregleringsskalor för spannmål. Ändringarna

ha i huvudsak medfört, att fordringarna för att vete skall anses såsom

fullgott sänkts med avseende på rymdvikt och proteinhalt. De ändrade

bestämmelserna gälla leveranser fr. o. in. den 1 september 1951 samt i fråga

opaginerad Kontrollera mot PDF

3*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

om 1951 års skörd även tidigare leveranser. Avsikten är att för 1952 års

skörd återinföra de bestämmelser, som tidigare gällt (cirkulär nr 78/1951).

Prisbildningen på inhemsk fodersäd är i princip fri. De av jordbruksnämnden

fastställda priserna för spannmålsbolagets försäljning av importerad

fodersäd — huvudsakligen majs men även korn och havre samt vissa

sorghumarter — ha dock, liksom brödsädspriserna, i viss mån inverkat på

utvecklingen av de svenska fodersädspriserna. Den i förhållande till utbuden

på inhemsk vara och tillgången på importvara osedvanligt stora efterfrågan

på fodersäd under första hältten av år 1951 medförde, att priserna på svensk

fodersäd stego kraftigt och under vissa tider till och med överstego garantipriserna

för brödsäd.

Även spannmålsbolagets utförsäljningspriser på importerad fodersäd ha

höjts vid ett flertal tillfällen. Den i förhållande till nästföregående år något

större fodersädsskörden år 1951 samt tillgången på svartrostskadat vete för

foderändamål har, i förening med att importen särskilt av majs under vintern

1951/52 varit relativt stor, emellertid medfört att priserna på inhemsk

fodersäd från och med hösten 1951 stabiliserats på en i förhållande till

priserna på brödsäd mera lämplig nivå.

Genom spannmålsbolagets försorg utbetalas alltjämt fraktbidrag för fodersäd,

som fraktas per järnväg eller fartyg från södra och mellersta Sverige

till norra Sverige (cirkulär nr 69/1951).

Fodermedelsregleringen. Handeln med fodermedel är numera i stort sett

fri. Tillverkningen av och handeln med vissa fodermedel regleras av kungl.

kungörelsen den 29 september 1950 (nr 521), som trädde i "kraft den 1 december

1950. Kungörelsen äger tillämpning på yrkesmässig tillverkning av

och handel med alla slags foderblandningar, som äro avsedda för nötkreatur,

hästar, tår, getter, svin, pälsdjur eller fjäderfän och icke bestå uteslutande

av spannmål, samt på viktigare fodervaror i oblandat skick. Foderblandning

eller oblandat vitaminfodermedel (varmed i kungörelsen förstås fodermedel,

vars bruksvärde helt eller huvudsakligen bestämmes av dess halt av vitaminer),

får icke tillverkas för avsalu utan att skriftlig anmälan därom gjorts

till jordbruksnämnden. 1 den mån så finnes påkallat med hänsyn till tillgången

på sådant fodermedel, som avses med kungörelsen, äger jordbruksnämnden

föreskriva, att detta fodermedel icke alls eller endast till viss

myckenhet får ingå i foderblandning, som tillverkas för avsalu.

Jordbruksnämnden bar att öva tillsyn över kungörelsens efterlevnad och

meddela erforderliga tillämpningsföreskrifter. Sådana föreskrifter återfinnas

i nämndens cirkulär nr 42/1950 med senare i cirkulären nr 23 och 92 för

år 1951 samt nr 8/1952 vidtagna ändringar och tillägg. Bland annat har föreskrivits

begränsning av den myckenhet av vissa fodermedel (huvudsakligen

oljekraffloder) som få ingå i olika foderblandningar samt skyldighet för

tillverkare eller importör att förse förpackning, som innehåller i författningen

avsedd fodervara, med vissa uppgifter, som ange varans kvalitet. Därjämte

föreligger viss rapporteringsskyldighet rörande tillverkningen.

Prisbildningen för fodermedel är numera fri med endast den begränsningen,

att bestämmelserna om allmänt prisstopp för foderjäst och natriumfosfat

alltjämt gälla.

Vid försäljning av oljekraftfoder samt importerat vetekli och importerat

fiskmjöl håller spannmålsbolaget vissa av jordbruksnämnden fastställda

högsta priser. Dessa ha höjts vid flera tillfällen. Den sammanlagda prisstegringen

sedan den 1 april 1951 har varit avsevärd (jämför bilaga 3).

Vid transport från södra och mellersta Sverige till norra Sverige av vetekli,

rågkli, vetefodermjöl, oljekraftfoder samt foderblandningar för fjäderfän

och pälsdjur utgår fraktbidrag efter samma grunder som för fodersäd (cirkulär

nr 69/1951 ).

opaginerad Kontrollera mot PDF

4*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Oljeväxtregleringen. Genom beslut den 28 juli 1950 och den 27 april 1951

fastställde Kungl. Maj :t priser för frö av oljeväxter av 1951 års skörd. I förhållande

till priserna på 1950 års skörd innebar beslutet en sänkning för

raps och rybs med 5 öre samt en höjning för oljelin med 10 öre och för vitsenap

med 14 öre, allt per kilogram. I motsats till tidigare år har för 1951

års skörd pris fastställts även för frö av oljedådra. (Priserna framgå av

bilaga 3.)

Organisationen av oljeväxtodlingen har liksom tidigare uppdragits åt Sveriges

oljeväxtodlares centralförening u. p. a., som därvid tillämpat kontraktsteckning

med odlarna på samma sätt som hittills.

I proposition nr 207 till 1951 års riksdag föreslog Kungl. Maj :t efter framställning

av statens jordbruksnämnd, att ett nytt centralorgan skulle inrättas

för omhändertagande av den inhemska skörden av oljeväxter. Organet

skulle utgöras av en ekonomisk förening. Ordförande i föreningens styrelse

skulle utses av jordbruksnämnden. Sedan riksdagen godkänt förslaget

bildades det nya organet den 13 juni 1951 under namn av »Sveriges oljeväxtintressenter,

förening u. p. a.».

Föreningen har till ändamål att, med beaktande av allmänna intressen,

direkt eller indirekt handha inköp och försäljning av oljeväxtfrö, ävensom

andra uppgifter, som stå i samband därmed, såsom lagring och torkning

m. m.

Aktiva medlemmar i föreningen äro AB Karlshamns oljefabriker, Linoljeslageriernas

försäljnings aktiebolag, Margarinaktiebolaget Svea, Sveriges oljeväxtodlares

centralförening u. p. a., Sveriges lantbruksförbund och Svenska

spannmålsaktiebolaget.

Den nybildade föreningen har i avtal med jordbruksnämnden åtagit sig

att uppköpa allt svenskodlat oljeväxtfrö. Föreningen skall vidare ombesörja

nedtorkning av mottaget frö samt enligt nämndens direktiv och till av nämnden

fastställda priser verkställa försäljning av den torkade varan. Överskott

från intressentföreningens rörelse skall inlevereras till den av Sveriges oljeväxtodlares

centralförening förvaltade clearingfonden, som även skall täcka

eventuellt uppkommet underskott.

Tidigare har under ett flertal år omhändertagandet av oljeväxtskörden

ombesörjts av Oljeväxtcentralen, en särskild avdelning av Svenska lantmännens

riksförbund.

Genom beslut av Kungl. Maj :t den 8 juni 1951 bemyndigades jordbruksnämnden

bland annat att disponera vinst, som under regleringsåret 1951/52

kunde uppkomma vid export av svenska oljeväxtfröer eller därav beredda

oljor, för att täcka förlust vid export av mejeriprodukter efter den 31 augusti

1951, i den mån vinsten icke åtginge till löpande utgifter för nämndens

clearingkassa för fettvaror.

Potatisregleringen. I likhet med vad tidigare tillämpats har jordbruksnämnden

för tillverkningsåret 1951/52 träffat ett av Kungl. Maj :t den 12

oktober 1951 godkänt avtal med Sveriges stärkelseproducenters förening

u. p. a. angående föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse. I

avtalet har jordbruksnämnden under förutsättning av statsmakternas godkännande

åtagit sig att bereda föreningen möjlighet att erhålla minst ett

visst i avtalet angivet pris per deciton för vid tillverkningsårets slut inneliggande

lager av potatismjöl med avdrag av viss kvantitet ävensom ersättning

för ränte- och lagringskostnader i avseende på inneliggande lager.

Denna del av avtalet har av Kungl. Maj :t förelagts riksdagen för godkännande.

I likhet med vad som tillämpats under tillverkningsåret 1950/51 har

i innevarande års avtal i syfte att främja rationaliseringssträvandena inom

potatisstärkelseindustrin föreskrivits, att av den föreningen tillerkända han
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

5*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

delsmarginalen ett belopp motsvarande 1 öre per kilogram under tillverkningsåret

försåld stärkelse skall avsättas till eu särskild fond, benämnd

rationaliseringsfonden. Medel ur denna fond må icke disponeras utan medgivande

av jordbruksnämnden eller annan statlig myndighet. Av denna fond

har hittills disponerats sammanlagt 358 000 kronor.

Då tillverkningen av potatismjöl under föregående tillverkningsår på

grund av minskade potatisleveranser till stärkelsefabrikerna blev lägre än

normalt samt efterfrågan på stärkelse under samma år undergick en rätt

avsevärd stegring, nödgades stärkelseföreningen under viss del av året kvotera

försäljningen av stärkelse till partihandeln och direktköpare inom industrin.

Nu antydda förhållanden medförde, att vid ingången av tillverkningsåret

1951/52 förefanns ett övergångslager av potatisstärkelse på endast cirka

20 000 deciton (mot cirka 70 000 deciton 1950/51). I syfte att få till stånd

största möjliga tillverkning under innevarande år utställde jordbruksnämnden

våren 1951 preliminära tillverkningslicenser på cirka 270 000 deciton

potatisstärkelse. Den knappa tillgången på potatis med därav föranledd ökad

efterfrågan på matpotatis inom farikspotatisdistrikten har medfört att även

årets tillverkning av potatisstärkelse synes bli lägre än normalt. Såvitt nu

kan bedömas kommer den totala tillverkningen att stanna vid 215 000—

220 000 deciton potatisstärkelse. Det har därför blivit nödvändigt att även

detta år kvotera stärkelseföreningens försäljning av potatisstärkelse.

Beträffande tillverkningen av potatisbrännvin kan nämnas att den från

början planerade tillverkningen av 25 milj. liter råbrännvin av normalstyrka

till följd av det svaga skördeutfallet redan från början reducerades till 20

milj. liter. Såvitt nu kan bedömas synes den totala tillverkningen av potatisbrännvin

komma att stanna vid cirka 17 milj. liter.

Sockerregleringen. Då sockerregleringen detta år liksom tidigare behandlas

i särskild proposition, hänvisas beträffande vidtagna regleringsåtgärder

på detta område till ifrågavarande proposition.

Mjölk- och matfettsregleringen. Sammanfattande bestämmelser rörande

mejeriprodukter ha upptagits i livsmedelskommissionens cirkulär nr 3370,

som utkom den 11 april 1950. Alltjämt gällande tillägg till och ändringar i

detta cirkulär återfinnas i jordbruksnämndens cirkulär nr 14, 47 och 55 för

år 1950, i nr 9, 26, 62, 68, 103 och 113 för år 1951 samt i nr 1 och 12 för

år 1952.

Den redogörelse, som i propositionen nr 280/1947 lämnats beträffande

förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående mjölkavgift samt beträffande

denna författnings tillämpning, äger alltjämt giltighet. Något förordnande

om uttagande av mjölkavgift har alltså fortfarande icke meddelats.

Accis har icke utgått på margarin, som levererats efter den 10 februari

1951.

Producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk

ha utgått enligt oförändrade bestämmelser. Härom hänvisas till den redogörelse,

som lämnats i propositionen nr 212/1949.

Mjölkpristillägg till mejeri utgår enligt oförändrade grunder. En redogörelse

härför har lämnats i propositionen nr 245/1950. Det allmänna mjölkpristillägget,

vilket lämnas lika över hela landet med visst belopp per kilogram

mjölkfett i den vid mejeriet från producenter invägda mjölken och

grädden, utgår sedan den 1 januari 1951 med 42,4 öre per kilogram (cirkulär

nr 55/1950). Extra mjölkpristillägg utgår fortfarande för Norrland och vissa

delar av Svealand och Götaland. Beloppet varierar sedan den 1 september

1950 (cirkulär nr 14/1950) mellan 134 öre (Norrbottens län, Västerbottens

läns lappmark samt vissa delar av Västernorrlands län) och 25 öre per kilogram

mjölkfett (Gästrikland samt vissa delar av Kopparbergs, Västmanlands,

Värmlands, Örebro och Älvsborgs län).

opaginerad Kontrollera mot PDF

6*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

I propositionerna nr 275/1948 och 212/1949 har redogjorts för syftet med

och innebörden av förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å

mjölk, grädde och ost (utjämningsavgift). Bestämmelserna ha genom förordning

den 2 juni 1950 (nr 474) erhållit fortsatt giltighet tillsvidare. Med

stöd av vederbörligt bemyndigande har jordbruksnämnden beslutat, att utjämningsavgift

jämlikt nämnda förordning tillsvidare icke skall utgå för

mjölk eller mejeriprodukt, som exporteras från och med den 21 mars 1951

(cirkulär nr 20/19511.

Utjämningsbidrag utgår enligt oförändrade grunder. Genom utbetalande

av utjämningsbidrag fördelas de medel, som inflyta genom upptagande av

utjämningsavgift på mjölk, grädde och ost.

Den överenskommelse rörande prissättningen på jordbrukets produkter

under tiden den 1 september—-den 31 december 1951, som träffades mellan

statsmakterna och jordbrukets organisationer, innebar bland annat, att priserna

på tunn och tjock grädde samt ost skulle höjas med vissa belopp och

att, i den mån Kungl. Maj :t eller jordbruksnämnden med stöd av kungörelsen

den 31 mars 1950 (nr 156) angående utjämningsavgift vid utförsel av

vissa varor föreskrev utjämningsavgift vid utförsel av mejeriprodukter, dessa

avgifter skulle, såvitt de avsågo export efter den 1 september 1951, överföras

till Svenska mejeriernas riksförening. Avgifterna jämte vad som erhölls

genom prishöjningarna på grädde och ost skulle av riksföreningen

användas till prisförbättring på mjölk inom områden med relativt små möjligheter

att utnyttja övriga prisförbättringar enligt överenskommelsen. Vidare

skulle de prisstegringsavgifter på ost, som enligt vad nedan angives

uttagas på grund av lagervärdeökningen den 31 augusti 1951 överföras till

riksföreningen för att användas för nyssnämnda clearing mellan olika områden.

Beträffande mjölkstandardiseringen gäller alltjämt Kungl. Maj :ts kungörelse

den 6 mars 1942 (nr 91) med vissa bestämmelser angående handeln

med mjölk. Enligt kungörelsen må utan medgivande av statens livsmedelskommission

eller, efter dess bemyndigande, av lokal kristidsmyndighet icke

saluhållas, försäljas eller annorledes överlåtas eller förvärvas annan mjölk

än sådan, som enligt av livsmedelskommissionen meddelade föreskrifter vid

mejeri standardiserats till en fetthalt av 3 procent. Med stöd av särskilt bemyndigande

av Kungl. Maj :t den 12 oktober 1951 har jordbruksnämnden

den 13 november 1951 beslutat medgiva försäljning av mjölk, som vid mejeri

standardiserats till en fetthalt av lägst 3,5 procent. Försäljning av sådan

mjölk får emellertid endast ske under vissa villkor (cirkulär nr 103/1951).

Normalpriser gälla fortfarande vid försäljning av mjölk, tunn grädde och

steriliserad grädde till förbrukare, vid försäljning av skummjölk, kärnmjölk

och smör till förbrukare och handlande ävensom vid all försäljning av tjock

grädde (cirkulär nr 55/1950, nr 9, 62, 68 och 103/1951 samt nr 1 och

19/1952).

Normalpriser gälla vidare alltjämt för såväl svensk som importerad ost

med undantag av margarinost, lantost, renost, mesost och smältost samt

importerad emmenthalerost. Som en följd av de höjningar av ostpriserna i

alla handelsled, som trädde i kraft den 1 september 1951 samt den 14 januari

och 17 mars 1952, ökade värdet på inneliggande ostlager. På grund härav

ha mejerier och partihandlare, som äro berättigade till statlig lagringsersättning

för ost, ålagts att inbetala avgifter motsvarande respektive prisstegring

(livsmedelskommissionens cirkulär nr 3376, bilaga 2, och jordbruksnämndens

cirkulär nr 47, 55 och 68/1951 samt nr 1, 12 och 19/1952).

Bestämmelser om beslag å och handelsreglering av fettråvaror gälla alltjämt

för vissa feta oljor och andra fettämnen, som äro av särskild betydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 23(>.

7*

för tillverkningen av margarin samt tvätt- och rengöringsmedel (livsmedelskommissionens

cirkulär nr 3347).

Äggregleringen. De bestämmelser angående märkning av kylhuslagrade

och konserverade ägg, som angivits i propositionen nr 303/1945, äro alltjämt

i kraft.

Såsom angivits i propositionen nr 207/1951 har jordbruksnämnden med

stöd av ett av Kungl. Maj :t den 10 november 1950 givet bemyndigande beslutat

att till Sveriges export- och importförening för ägg, förening u. p. a.

och dess medlemmar i viss omfattning och på vissa villkor överlåta ensamrätt

till export och import av ägg och äggprodukter. Föreningen äger av

exportörerna utlaga en avgift för export av ägg motsvarande den beräknade

skillnaden mellan å ena sidan exportprisnivån och å andra sidan den inhemska

prisnivån. Den äger även under vissa förhållanden lämna bidrag

vid export av ägg. Jordbruksnämndens bestämmelser, som återfinnas i cirkulär

nr 14/1951, gälla från och med den 19 februari 1951.

Jordbruksnämnden har vidare meddelat närmare föreskrifter för föreningens

verksamhet, vilka ansluta sig till de allmänna direktiv, som Kungl.

Maj :t och riksdagen meddelat beträffande äggregleringen under regleringsåret

1951/52. I enlighet med dessa direktiv upptog jordbruksnämnden på

hösten 1951 till prövning frågan om utjämningsavgift (enligt kungl. kungörelsen

den 31 mars 1950 (nr 156) angående utjämningsavgift vid utförsel

av vissa varor) borde uttagas vid export av ägg. Nämnden beslöt, att dylik

avgift tills vidare ej skulle utgå så länge producentpriset för ägg icke översteg

3 kronor 50 öre och föreningen samtidigt uttog en avgift vid export av

ägg av cirka 25 öre per kilogram. Under vissa villkor äger föreningen rätt

att reducera avgiftens storlek eller underlåta att uttaga densamma.

Slaktdjur sregleringen. Den redogörelse, som i propositionen nr 267/1946

lämnats angående s. k. slaktdjursavgift, äger alltjämt giltighet. Sådan avgift

har alltså ej utgått under det senaste året.

Det normalprissystem i fråga om hela, halva och fjärdedels kroppar av

nötkreatur, häst och svin, för vilket redogörelse lämnats i propositionen nr

207/1951, tillämpas alltjämt. Normalpriser på styckade varor och charkuterivaror

ha gällt i fråga om sidfläsk och köttfärs samt från och med den 11

oktober 1951 även för benfritt bogfläsk (cirkulär nr 87/1951). Den 4 februari

1952 upphävdes normalpriserna på samtliga dessa varor varefter detaljpriserna

reglerats genom en marginalöverenskommelse mellan myndigheterna

och handelns organisationer (cirkulär nr 7/1952).

Fr. o. in. den 26 november 1951 har jordbruksnämnden, med ändring av

tidigare gällande bestämmelser om bindemedelshalt i charkuterivaror, beslutat

medgiva, att vissa charkuterivaror få hålla högre halt av mjölkpulver

än eljest är föreskrivet, under förutsättning att arten och halten av varje i

varan ingående bindemedel med undantag för blodplasma deklareras (cirkulär

nr 106/1951).

Statsbidrag till ullproduktionen. Den i propositionen nr 212/1949 lämnade

redogörelsen för bestämmelserna om statsbidrag till ullproduktionen äger

alltjämt giltighet, dock med den ändringen, att bidragsbeloppet från och

med den 1 september 1950 höjts från 50 öre till 1 krona per kilogram (cirkulär

nr 13/1950).

Utjämningsavgifter vid export upptagas fortfarande med stöd av kungl.

kungörelsen den 31 mars 1950 (nr 156) angående utjämningsavgift vid utförsel

av vissa till livsmedelskommissionens verksamhetsområde hörande

varor. För innebörden av denna kungörelse har redogjorts i proposition

207/1951. Utjämningsavgift utgår nu vid export av vissa köttvaror, mejeriprodukter,

spannmål och spannmålsprodukter, socker och sockcrhaltiga

opaginerad Kontrollera mot PDF

8*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

varor ävensom vissa andra varor såsom linfrö, oljeväxter och senap. Fram

till den 15 januari 1952 utgick utjämningsavgift även vid export av vissa

fetter och oljor av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung. Utjämningsavgifterna

tillföras de clearingkassor eller anslag, ur vilka bidrag direkt eller

indirekt utgått (cirkulär nr 118/1951).

I nedanstående tabell lämnas uppgifter om de utjämningsavgifter, som

den 18 mars 1952 utgingo på de viktigaste varuslagen.

Vara

Skinka (beräknat efter benfri vikt).....

Annat fläsk (beräknat efter benfri vikt)

Smör................................

Hårdost 45 + eller högre fetthalt......

Havre...............................

Råg.................................

Korn................................

Vete................................

Socker ..............................

Oljeväxtfröer........................

Öre per

kilogram

140

100

35

13

18

25

20

28

15

25

Införselavgifter. Enligt kungl. förordningen den 8 juni 1951 (nr 379)

angående reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

m. m. må de varor, som upptagas i en vid förordningen fogad bilaga i

regel icke införas till riket utan särskilt tillstånd. Införseltillstånd beviljas,

såvitt ej Kungl. Maj :t annat föreskriver, av jordbruksnämnden. Enligt förordningen

skall vidare, i den mån Kungl. Maj :t i prisreglerande syfte så

föreskriver, vid införsel av något av ifrågavarande varuslag erläggas införselavgift.

Avgiftens storlek bestämmes av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl.

Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden. Med stöd av ovan nämnt bemyndigande

i förordningen har Kungl. Maj :t i kungörelse den 14 september

1951 (nr 611) förordnat, att från och med den 17 september 1951 införselavgift

skall erläggas för bruna bönor. Nämnden äger bestämma avgiftens

belopp, dock högst till 30 öre per kilogram. Avgiften har tills vidare fastställts

till 15 öre per kilogram (cirkulär nr 81/1951). På grundval av samma

bemyndigande skall vidare enligt kungl. kungörelse den 8 februari 1952

(nr 29) från och med den 18 februari 1952 införselavgift erläggas vid införsel

av ost. Med stöd av bemyndigande i sistnämnda kungörelse har jordbruksnämnden

beslutat, att avgift endast skall utgå för hård löpeost. Avgiften,

som får sättas till högst en krona per kilogram, utgör tills vidare

30 öre per kilogram (cirkulär nr 27/1952).

Före ikraftträdandet av förordningen nr 379/1951 hade Kungl. Maj :t med

stöd av kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 648) angående reglering av införseln

av slaktdjur samt kött och fläsk genom kungörelse den 2 februari

1951 (nr 48) förordnat, att införselavgift från och med den 1 mars 1951

skulle erläggas för salt hästkött (cirkulär nr 59, 81 och 110 för år 1951).

Enligt övergångsstadgande i förordningen nr 379/1951 skola dess allmänna

bestämmelser om införselavgift gälla även avgiften för salt hästkött. Av jordbruksnämnden

meddelade allmänna föreskrifter om införselavgifter återfinnas

i nämndens cirkulär nr 59 och 81 för år 1951.

Enligt förordningen nr 379/1951 skola medel, som inflyta genom upptagande

av införselavgift, enligt Kungl. Maj :ts bestämmande användas för

prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. I enlighet härmed har Kungl.

Maj :t beslutat, att införselavgifterna för salt hästkött skola tillföras jord
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

9*

bruksnämndens clearingkassa för kolonialvaror samt att avgifterna för bruna

bönor skola användas för täckande av spannmålsbolagets kostnader till den

del dessa ha samband med den statliga prisgarantien för bruna bönor. Influtna

avgifter för ost tillföras tills vidare anslaget för prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Bilaga 2.

PM

med uppgifter angående produktionsutvecklingen på

jordbrukets område.

Allmän översikt. Under senare hälften av 1930-talet gynnades Sverige av

en rad goda skördeår, vilka medgåvo en som det sedermera skulle visa sig

mycket värdefull beredskapslagring av såväl brödspannmål som vissa fodermedel.

Mot bakgrunden av denna i produktionshänseende ovanligt gynnsamma

period har skördeutfallet krigsåren 1940 och 1941 allmänt karakteriserats

med ordet missväxt. De felslagna skördarna de båda nämnda åren

hade som följd en kraftig nedskärning av landets husdjursstam.

Den efterföljande perioden fram till och med år 1950 har, om man bortser

från år 1947, i stort sett inneburit en återhämtning för det svenska jordbruket,

vilket bland annat kommit till synes däri, att den till följd av svaga skördar

och otillräcklig fodermedelsimport starkt reducerade animalieproduktionen

så småningom utökats. Det dåliga skördeutfallet år 1947 medförde ett

tillfälligt avbrott i denna utveckling. Under efterföljande år återtog jordbruksproduktionen,

som skall framgå av nedanstående översikt, sin uppåtgående

trend. Under år 1951 har dock produktionsvolymen gått tillbaka, till

större delen beroende på 1951 års svaga brödsädsskörd men även på en nedgång

i mjölkproduktionen. Vid en bedömning av försörjningsläget och dess

förändringar sedan slutet av 1930-talet bör man hålla i minnet, att Sveriges

folkmängd visat en oavbruten stegring och nu är ca 13 procent större än år

1939. Jämväl bör vid eu dylik bedömning tagas i beaktande de betydande förskjutningar

i vår utrikeshandel med jordbruksprodukter och jordbruksförnödenheter,

som ägt rum sedan krigsutbrottet.

Brödsädsmarknaden. (Jfr tabellerna 3 och 4.) Beträffande de från och

med år 1938 skördade brödsädsarealerna hänvisas till följande sammanställning,

som hämtats ur den officiella jordbruksstatistiken. Uppgifterna för

1951 äro preliminära.

I förhållande till 1947 års låga brödsädsareal, som var den lägsta som redovisats

på mycket länge, medförde 1948 en arealökning med 17 procent.

För år 1949 noterades en arealminskning sedan 1948 med 7 procent. År 1950

ökades arealen åter, nämligen med 5 procent i förhållande till 1949 års areal,

medan 1951 års areal, vilken med 9 procent understeg föregående års, var

den lägsta sedan 1947 och den näst lägsta under den redovisade perioden.

Som synes hänför sig nedgången jämfört med såväl sistlidna år som tidigare

till råg och höstvete, medan arealen vårvete ökat starkt.

Bestämmande för storleken av skördade arealer höstsådda grödor äro förutom

såddens omfattning utvintringen under året. Storleken av denna senare

kan direkt angivas. Från och med år 1940 ha nämligen arealinventeringar

företagits såväl på sommaren som på hösten. Vid höstinventeringarna

ha uppgifter bland annat lämnats om de arealer, som vid inventeringstillfället

besåtts med brödsäd. Vid sommarinventeringarna ha uppgifter erhållits

om skördad areal av olika växtslag. En jämförelse mellan en höstinventering

och påföljande sommarinventering visar alltså den omfattning, i vil
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

11*

Area

1 i hektar

År

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1938 ............

240 460

68 014

308 474

181 569

6 558

188 127

496 601

1939 ............

253 507

83 639

337 146

168 646

6 296

174 942

512 088

1940 ............

216 770

91 998

308 768

163 735

7 196

170 931

479 699

1941............

177 039

109 371

286 410

198 477

8 171

206 648

493 058

1942 ............

164 009

114 535

278 544

241 236

8 263

249 499

528 043

1943 ............

153 342

115 223

268 565

212 247

7 690

219 937

488 502

1944 ............

190 296

83 137

273 433

195 383

6 006

201 389

474 822

1945 ............

203 891

87 105

290 996

162 824

5 358

168 182

459 178

1946 ...........

212 323

90 477

302 800

152 595

4 143

156 738

459 538

1947 ............

140 862

151 633

292 495

110 394

4 771

115 165

407 660

1948 ............

172 792

142 859

315 651

155561

4 279

159 840

475 491

1949 ............

167 736

139 464

307 200

130 956

3 912

134 868

442 068

1950 ............

178 219

160940

339159

126 697

126 697

465 856

1951 ...........

148 128

179 918

328 046

97 759

97 759

425 805

ken utvintring förekommit. I en nedan införd tabell har en sådan jämförelse

gjorts i fråga om höstvete'' och höstråg inom Svea- och Götaland, varjämte

uppgifter även lämnas från den senaste höstens arealinventering.

De svåra vintrarna 1940/41 och 1941/42 orsakade som synes en betydande

utvintring av höstvete (23 respektive 14 procent), medan höstrågen

klarade sig relativt bra (3 procent under båda åren). Under åren 1942/43—

1945/46 var utvintringen ej särskilt betydande och varierade för höstvete

mellan 1 och 3 procent och för höstråg mellan 3 och 5 procent av den besådda

arealen. De svåra väderleksförhållandena vintern 1946/47 medförde

däremot, att ej mindre än 22 procent av höstvetearealen och 14 procent av

höstrågarealen måste plöjas upp och sås om. Utvintringen 1947/48 utgjorde

i fråga om höstvete 14 procent och i fråga om höstråg 6 procent av de besådda

arealerna. För vintern 1948/49 noteras ganska låga procenttal, nämligen

3 procent för såväl vete som råg, medan procenttalen 1949/50 uppgingo

till 3 och 5 för respektive vete och råg. Motsvarande procentsiffror för 1950/

51 voro 10 och 12, vilka med undantag för höstveteutvintring 1947/48 vore

de högsta för respektive sädesslag sedan 1946/47. -— Såsom framgår av tabellen

nedgick den hösten 1950 besådda arealen höstvete och höstråg starkt

Höstvete

Höstråg

Höstvete och höstråg

Skörde-

Besådd

areal

ha

Skördad

areal

ha

Differens

Besådd

areal

ha

Skördad

areal

ha

Differens

Besådd

areal

ha

Skördad

areal

ha

Differens

ar

ha

i %

av be- sådd

areal

ha

i %

av be- sådd

areal

1 i #

. av be-i

sådd l

areal !

1941...

230 216

176 386

53 830

23-4

203 404

197 416

5 988

2-9

433 620

373 802

59 818

1

13-8

1942...

189 701 163 402

26 299

13-9

1250 332

243 151

7 181

2-9

440 033

406 553

33 480

7-C

1943...

157 0281 152 706

4 322

2-8

1221 625

210 857

10 768

4''9

378 653

363 563

15 090

4-0

1944...

194 288

191247

3 041

l-o

202 988

195 847

7 141

3-5

397 276

337 094

10182

2-6 ■

1945...

207 802

207 180

622

0''3

173 772

165 230

8 542

4-9

381 574

372 410

9 164

2-4

1946...

217 307| 211844

5 463

2-5

157 107

152 104

5 003

32

374 414

363 948

10 466

2-8

11947...

180 298 140 308

39 990

22-2

127 465

109 832

17 6:43

13-8

307 763

250 140

57 623

18-7

1948...

201 224

172 685

28 539

14-2

164 130

154 556

9 574

5-8

365 354

327 241

38113

104

I 1949...

173116

167174

5 942

3-4

134 918

130 436

4 482

3-3

308 034

297 610

10424

3-4

1 1950...

183 574

177 785

5 789

3-2

'' 128 352

122 365

5 987

4-7

311 926

300150

11 776

3-8

1951.. .

1952.. .

163 318

155 830

147 716

15 632

9-6

107 571

121 517

94 811

12 760

11-9

270 919

277 347

242 527

28 392

10-5

opaginerad Kontrollera mot PDF

12*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

i jämförelse med närmast föregående år. Nedgången berodde huvudsakligen

på den ovanligt starka nederbörden under höstmånaderna, vilken särskilt i

västra delarna av landet praktiskt taget omöjliggjorde sådden av höstvete,

och endast i mindre grad på ökad odling av oljeväxter. Beträffande höstvete

fortsatte arealminskningen hösten 1951, vilket torde få sättas i samband

med svartrostangreppen på 1951 års veteskörd. Enligt 1951 års höstinventering

ökade däremot rågarealen ganska avsevärt, varför den sammanlagda

arealen höstvete och höstråg kom att öka något i jämförelse med den 1950

höstsådda arealen. Den är dock, med undantag för föregående års areal, betydligt

mindre än den varit något av de tidigare år, som redovisats i tabellen.

Beträffande skördeutbytet av brödsäd per hektar hänvisas till uppgifter i

nedanstående tablå ur statistiska centralbyråns skördestatistik (talen för

år 1951 äro preliminära).

År

Skörd i kilogram per hektar

Höstvete

Vårvete

Höstråg

Vårråg

1938 .........

2 740

2 010

2 010

1 440

1939 .........

2 780

1 860

2 040

1 460

1940 .........

1 250

1 630

1 570

1 200

1941.........

1 070

1 290

1 370

910

1942 .........

1 780

1 580

1 820

1 120

1943 .........

2 330

1 450

1 870

1060

1944 .........

2 180

1 480

1 780

1 100

1945 .........

2 230

1 540

1 660

1 no

1946 .........

2 470

1 740

1 860

1 190

1947 .........

1 250

1 470

1 250

940

1948 .........

2 480

1920

2 040

1 140

1949 .........

2 540

1950

2 080

1210

1950 .........

2 440

1890

1950

1180

1951.........

1720

1 280

1810

1200

För såväl 1948 som 1949 redovisas förhållandevis höga hektarskördar och

utbytet per arealenhet ligger för båda åren genomsnittligt högre än något

tidigare år under 1940-talet. Till de sista förkrigsårens höga hektarskördar

hade man dock enligt dessa siffror ännu icke kommit. Hektarskördarna år

1950 voro genomgående något lägre än 1949 års skördar. De låga veteskördarna

år 1951 bero, som tidigare antytts, huvudsakligen på svartrostangreppen

ifrågavarande år. I fråga om höstvete redovisas lägre skördar endast

Å r

Skörd i ton

Höst-

vete

Vår-

vete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1938 .........

667 532

136 600

804 132

365 231

9 422

374 653

1 178 785

1939 .........

704 978

155 880

860 858

344 401

9 169

353 570

1 214 428

1940 .........

270 669

150 060

420 729

257 290

8 603

265 893

686 622

1941.........

189 929

141 128

331 057

271 848

7 395

279 243

610 300

1942 .........

291 486

180 545

472 031

438 841

9 248

448 089

920 120

1943 .........

356 956

167 259

524 215

396 640

8 113

404 753

928 968

1944 .........

418 512

124 202

542 714

350 108

6 674

356 782

899 496

1945 .........

454 452

133 811

588 263

270 326

5 946

276 272

864 535

1946 .........

523 695

157 157

680 852

284 222

4 949

289 171

970 023

1947 .........

176 247

222 783

399 030

138 098

4 502

142 600

541 630

1948 .........

427 976

274 361

702 337

317 062

4 878

321 940

1024 277

1949 .........

426 565

271 829

698 394

271 951

4 725

276 676

975 070

1950 .........

434 610

304 260

738 870

243 670

243 670

982 540

1951 .........

254 460

230 100

484 560

175 540

175 540

660 100

opaginerad Kontrollera mot PDF

13*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

under åren 1940, 1941 och 1947. Hektaravkastningen för vårvete var den

lägsta under de senaste 27 åren.

I sammanställningen på föregående sida redovisas den officiella skördestatistikens

uppgifter rörande skördeutbytet av brödsäd från och med 1938.

Uppgifterna för 1951 äro preliminära.

Den totala brödsädsskörden 1951 var avsevärt mindre än 1950 års skörd.

Detta gällde icke endast veteskörden, som var 34 procent lägre än 1950 års

skörd, utan även rågskörden, som var 28 procent lägre än motsvarande

skörd föregående år. Med undantag för 1947 var 1951 års brödsädsskörd

den lägsta, som erhållits sedan missväxtåret 1941.

Fodermedelsmarknaden. Beträffande den inhemska foderskörden kunna

nedanstående sammanställningar vara av intresse. Uppgifterna ha hämtats

ur den officiella skördestatistiken samt äro preliminära för år 1951.

Å r

Areal i

hektar

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Vall till

slåtter1

1938........

101 518

660 839

252 838

1 015 195

70 985

1 390 569

1939........

104 240

660 030

252 037

1 016 307

67 600

1 375 732

1940........

106 847

635 045

284 259

1 026 151

63 645

1 357 915

1941........

99 184

629 266

290 627

1 019 077

67 695

1 315 882

1942........

111777

597 230

278 387

987 394

67 982

1 320 475

1943........

113162

574 834

276 804

964 800

64 566

1 329 394

1944........

95 950

550 634

277 502

924 086

65 968

1 317 675

1945........

93 286

542 727

277 378

913 391

65 582

1 342 671

1946........

89 556

531215

277 040

897 811

65 372

1 347 826

1947........

100 033

529 156

287 610

916 799

60 933

1 352 230

1948........

87 806

489 648

281 600

859 054

60 807

1318 524

1949........

86 084

501 794

300 377

897 255

53 959

1 297 499

1950........

93 952

502 334

318 089

914 375

49 718

1 274 610

1951........

110 455

501 537

325 635

937 627

46 443

1 260 990

År

Skörd i kilogram per hektar

Korn

Havre

Blandsäd

Foderrot-

frukter

Hö från

odlad jord

Hö frän

naturlig äng

1938 .......

2 370

2 080

2 480

39 740

3 950

1 290

1939 .......

2 220

1 930

2 350

37 680

3 360

1 330

1940 .......

1 770

1 480

1 680

36 860

2 250

980

1941.......

1 590

1 230

1 450

33 330

1 610

910

1942 .......

1 970

1 550

1 900

33 760

3 000

1 100

1943 .......

2 060

1 480

1 790

35 120

2 930

1 130

1944 .......

1 840

1 310

1 690

29 660

3 770

1 270

1945 .......

1 810

1 390

1 670

32 140

3 880

1 400

1946 .......

2 040

1 470

1 860

32 550

4 000

1 380

1947 .......

1 760

1 280

1 500

27 820

2 490

1 180

1948 .......

2 200

1620

2 030

34 210

3 260

1 200

1949 .......

2 070

1670

2 090

35 160

3 670

1 290

1950 .......

2 230

1 610

2 060

35 350

3 630

1 320

1951 .......

2 260

1630

2 120

32 870

3 360

1310

1 Arealen slåtteräng utgjorde enligt 1937 års jordbruksräkning 336 186 hektar och enligt 1944

års jordbruksräkning 939 052 hektar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

i

År

Skörd

i ton

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Hö

1938 .......

240 140

1 374 885

627 802

2 242 827

2 820 846

5 924 707

1939 .......

231 723

1 271 083

591 373

2 094 179

2 547 143

5 072 968

1940 .......

189 281

937 128

478 136

1 604 545

2 346 244

3 387 970

1941.......

157 697

775 733

420 966

1 354 396

2 256 312

2 424 970

1942 .......

220 103

926 039

528 415

1 674 557

2 295 302

4 331 312

1943 .......

232 621

850 306

494 682

1 577 609

2 267 356

4 272 643

i 1944 .......

175 294

730 037

470 469

1 375 800

1 960 190

5 485 249

i 1945 .......

168 750

754 895

462 660

1 386 305

2 107 809

5 537 352

1946 .......

182 770

782 750

515 051

1 480 571

2 127 674

5 715 087

! 1947 .......

175 967

678 181

432 069

1 286 217

1 695 293

3 644 045

1948 .......

192 885

792 536

572 356

1 557 777

2 080 249

4 583 697

1949 .......

177 900

840 216

647 981

1 666 097

1 897 428

5 067 750

1950 .......

209 530

806 980

653 630

1 670 140

1 757 610

4 944 160

1951 .......

250 030

819 980

688 920

1 758 930

1 526 390

4 546 800

Medan fodersädsskörden år 1951 utgjorde den största som redovisats seden

förkrigstiden, var skörden av foderrotfrukter den minsta, som noterats

under samma tid. Höskörden det gångna året låg lägre än 1948—1950 års

skördar och kom icke heller upp till 1944—1946 års skördetal.

Den inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga beräknade

inhemska förbrukningen av oljekraftfoder och kli av såväl inhemskt som utländskt

ursprung (jfr tabell 5) redovisas i följande tablå produktionsårsvis.

Produktionsår

Förbrukning i ton

Oljekraftfoder

Kli

1938/39 ......................

241 000

196 000

1939/40 ......................

205 000

203 000

1940/41 ......................

158000

174 000

1941/42 ......................

125000

151000

1942/43 ......................

90 000

126 000

1943/44 ......................

105 000

158 000

1944/45 ......................

179 000

168 000

1945/46 ......................

175 000

199000

1946/47 ......................

156 000

272 000

1947/48 ......................

183 000

247000

1948/49 ......................

180 000

261000

1949/50 ......................

216 300

263 050

1950/51 ......................

195 500

248 700

1951/52 (prognos).............

140 000

232 600

Den från år till år växlande tillgången på oljekraftfoder och kli under

1940-talet beror för flertalet år främst på fluktuationer i importen. Nedgången

i oljekraftfoderförbrukningen under senare år sammanhänger med

minskningen av kostammen och de starkt stegrade priserna på oljekraftfoder.

Potatismarknaden. Den inhemska skörden av potatis redovisas i följande

sammanställning, som hämtats ur den officiella skördestatistiken. Uppgifterna

för år 1951 äro preliminära.

Av tablån framgår, att 1951 års potatisskörd var något större än skördarna

de båda närmast föregående åren men lägre än 1946—1948 års

skördar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

15*

Å r

Areal,

hektar

Skörd per

hektar,

kilogram

Skörd,

ton

1938 ...............

133 142

13 950

1 857 554

1939 ...............

131 967

13 710

1 809 264

1940 ..............

134 816

17 020

2 294 417

1941..............

137 375

15 080

2 071 086

1942 ..............

142 096

12 950

1 840 136

1943 ..............

147 307

14 740

2 171 118

1944 ..............

138 174

10 340

1 434 574

1945 ..............

145 252

11 420

1 658 874

1946 ...............

143 297

13 550

1 941 019

1947 ...............

142 292

12 360

1 758 251

1948 ...............

147 875

15 390

2 276 511

1949 ..............

134 566

12 780

1 719 744

1950 ...............

130 492

13 290

1 734 170

i 1951 ...............

130 794

13 390

1 750 970

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligger icke några direkta

statistiska uppgifter. Med ledning av bland annat socialstyrelsens konsumtionsundersökningar

ha dock inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga

verkställts följande beräkningar rörande storleken av denna

konsumtion.

1938/39 .............. 755 000 ton

1939/40 .............. 755 000 »

1940/41 .............. 810 000 »

1941/42 .............. 975 000 »

1942/43 .............. 1 000 000 »

1943/44 .............. 950 000 »

1944/45 .............. 900 000 »

1945/46.............. 900 000 ton

1946/47.............. 900 000 »

1947/48.............. 900 000 »

1948/49 .............. 875 000 »

1949/50.............. 825 000 »

1950/51.............. 825 000 »

1951/52 (prel.)........ 825 000 »

Fram till och med 1942/43 redovisas en betydande konsumtionsökning

främst orsakad av bristen på andra livsmedel. Därefter beräknas förbrukningen

av matpotatis åter ha gått tillbaka och antages för närvarande per

capita räknat ligga något under förkrigsnivån.

Förbrukningen av fabrikspotatis har från och med konsumtionsåret 1938/

39 uppgått till följande kvantiteter.

1938/39 ........

...... 273 000

ton

1945/46 ..........

1946/47 ..........

.. .. 177 000

ton

1939/40 ........

...... 267 000

»

»

1940/41 ........

...... 255 000

»

1947/48 ..........

.. .. 169 000

>

1941/42 ........

...... 202 000

>

1948/49 ..........

»

1942/43 ........

...... 230 000

»

1949/50 ..........

. ... 198 000

»

1943/44 ........

...... 270 000

» ,

1950/51 ..........

.. . . 197 000

»

1944/45 ........

...... 60 000

1951/52 (prel.) ....

. . .. 193 000

»

Sockerbetsodlingen. (Jfr tabell 5.) Rörande areal, hektarskörd och totalskörd

av sockerbetor samt råsockertiliverkning från och med kampanjåret

1936/37 kunna följande uppgifter meddelas.

Den odlade arealen sockerbetor har som framgår av tabellen under perioden

1938/39—1946/47 varierat mellan 50 000 och 55 000 hektar. Under perioden

1947/48—1949/50 var den lägre än 50 000 hektar för att kampanjåret

1950/51 d. v. s. skördeåret 1950 åter avsevärt ökas. Betarealen uppgick

nämnda år till 54 427 hektar, vilket innebar en ökning med 10 procent från

opaginerad Kontrollera mot PDF

16*

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

Kampanjår

Betareal

för hela

riket

Skörderesultat

Betskörd, inköpt vikt

Sockerhalt,

%

Tillverkat

råsocker,

ton

Hela riket,

ton

Deciton per

hektar

1938/39 ..................

50 760

1 834 081

361

17-58

292 359

1939/40 ..................

50 750

1 902 212

375

17-69

308 411

1940/41 ..................

54 439

1 859 635

341

17-82

300 263

1941/42 ..................

53 403

1 843 680

345

18-07

308162

1942/43 ..................

53 255

1733 660

325

16-89

263 983

1943/44 ..................

50 335

1 868 260

371

1710

290 907

1944/45 ..................

54 979

1 803 350

328

17-04

278 668

1945/43 ..................

54 586

1814 414

332

17-51

294 405

1946/47 ..................

54 664

1 777 062

325

17-50

289 130

1947/48 ..................

48 203

1 493 143

310

17-80

242 706

1948/49 ..................

47 544

1 808 162

380

17-47

291136

1949/50 ..................

49 287

1 770 050

359

17-69

290 154

1950/51 ..................

54 427

1 978 404

364

16-92

304 100

1951/52 (prel.) ............

54 080

1 732 241

320

18-01

286 300

föregående år. Skördeåret 1951 var arealen enligt preliminära uppgifter

obetydligt mindre än år 1950.

De ovanligt låga hektarskördarna 1947 i förening med den begränsade

betarealen resulterade i en utomordentligt låg totalskörd, den lägsta under

den i tabellen redovisade perioden. Skördarna under 1948 och 1949 voro av

mera normal storleksordning, medan däremot 1950 års skörd endast överträffas

av skörden 1937. Betskörden år 1951 blev emellertid ovanligt låg och

med undantag för år 1947 den lägsta under de senaste 15 åren. Sockerhalten

i 1951 års skörd var osedvanligt hög. Trots den stora betarealen i förening

med den höga sockerhalten uppvisar dock år 1951 med undantag för år

1947, den lägsta råsockertillverkningen sedan kampanjåret 1944/45.

Oljeväxtodlingen. Nedanstående tablåer utvisa utvecklingen på oljeväxtodlingens

område.

Skördade arealer, hektar. 1

Å r

Höst-

raps

Höst-

rybs

Vårraps

Vårrybs

Vitsenap

Oljelin

Övriga

Summa

1941 ......

931

5119

926

1003

7 979

1942 ......

1377

—

205

13 985

1733

799

18 099

1943 ......

4 844

—

7 065

12 995

2 656

1941

29 501

1944 ......

11946

_

8

655

7 709

13 258

2 783

44 351

1945 ......

7 230

390

7 962

4 549

15 468

2 120

37 719

1946 ......

5 393

429

6 906

5 240

8 729

299

26 996

1947 ......

2 577

409

9 935

13 666

15 964

in

42 662

1948 ......

14 310

1020

23 592

18 019

21 669

119

78 729

1949 ......

36 466

3 326

39 391

1417

14 613

46 960

—

142 173

1950 ......

61400

5 900

51 940

7 260

6 700

35 600

—

168 800

1951 (prel.)

88 750

15 200

36 750

12 150

12 475

23 475

1200

190 000

1952 ......

‘72 247

l22 905

1 Besådd areal enligt arealinventeringen i oktober 1951. Normalt kan förutsättas en utvintring

av ca 10 procent.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. 17*

Skörd per hektar av oljeväxtfrö, exklusive utsäde, 18 % vattenhalt, kilogram.

År

Höstraps

Höstrybs

Yårraps

Vårrybs

Vitsenap

Oljelin

1941 ....................

215

_

_

1080

.

1949 ....................

1820

—

1395

—

1315

•

1943 ....................

2 375

—

1315

—

1145

1944 ....................

1 490

—

1005

—

915

1040

1945 ....................

1430

770

1070

—

870

1210

1946 ....................

1725

775

975

—

955

760

1947 ....................

1035

805

1305

—

1175

1040

1948 ....................

2100

995

1 160

—

1140

1190

1949 ....................

2 025

1085

1 250

835

1060

1 230

1950 ....................

1800

1075

1310

880

955

•1305

1951 (prel.)..............

1830

1 165

1165

720

1275

1 no

Medeltal 1942/51 ........

1765

■955

1195

—

1080

21110

> 1948/51 ........

1940

1080

1220

3810

1110

1210

Skörd av oljeväxtfrö exklusive utsäde, 9 % vattenhalt, ton.

Å r

Höst-

raps

Höst-

rybs

Vår-

raps

Vår-

rybs

Vit-

senap

Summa

matnyttiga1 * 3 4 5

Olje- och

spånadslin

Total-

summa

1941........

5181

4 969

5 570

1022

6 592

1942........

52 518

16 552

19 567

1725

21292

1943........

518 743

13 423

33 286

5 3«0

38 666

1944........

16 029

7 822

6 370

32 030

13 597

45 627

1945........

9 305

271

7 678

3 556

21734

18 294

40 028

1946........

8 379

300

6 055

4 515

19 261

6 883

26 144

1947........

2 408

297

11680

14 458

28 860

16 523

45 383

1948........

27 095

916

24 636

18 470

71 185

24 701

95 886

1949........

65 297

3 201

44 282

1066

13 665

127 511

50 791

178 302

1950........

99 554

5 722

61268

5 757

5 760

178 061

43 768

221 829

1951 (prel.)

146 438

15 960

38 588

7 898

14 346

223 230

24 435

6247 665

Med undantag för åren 1945 och 1946 har som synes oljeväxtarealen kontinuerligt

ökats i utomordentligt hastig takt. Arealen år 1951 var 13 procent

större än 1950 års areal, som i sin tur var 19 procent större än 1949 års.

Arealen år 1949 var 81 procent större än 1948 års areal.

Hektar skördarna av de olika redovisade oljeväxtslagen visa ingen utpräglad

tendens. Variationerna synas vara i huvudsak betingade av tillfälliga

orsaker.

Den totala skörden av oljeväxtfrö har under senare år ökats avsevärt. Den

för år 1951 preliminärt beräknade skörden var omkring 6 gånger så stor

som under de sista krigsåren.

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tabellerna 7—10.) Inom

kalkylsakkunniga utförda beräkningar rörande mjölkproduktionen ha sammanställts

i efterföljande tablå.

1 Medeltal för 1945—51.

! > » 1944-51.

3 , , 1949—51.

4 Inklusive vissa här ej specificerade fröer.

5 Specificerade uppgifter föreligga ej för åren 1941—1943.

0 Inklusive 960 ton oljedådra.

2* Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 236.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

1938/39 ......

....... 4 714 000 ton

1945/46 ...........

.. 4 656 000

ton

1939/10 ......

....... 4 628 000 »

1946/47 ...........

. . 4 636 000

»

1940/41 ......

....... 4 151 000 »

1947/48 ...........

.. 4 367 000

»

1941/42 ......

....... 3 668 000 »

1948/49 ...........

. . 4 546 000

1942/43 ......

........ 3 834 000 »

1949/50 ...........

.. 4 908 000

1943/44 ......

....... 4 229 000 »

1950/51 ...........

. . 4 833 000

1944/45 ......

....... 4 385 000 »

1951/52 (prognos) ..

.. 4 597 000

»

Mjölkproduktionen, som med undantag för åren 1946/47 och 1947/48

oavbrutet stigit under perioden 1941/42—1949/50 har under de båda senaste

åren åter visat sjunkande tendens. Medan 1949/50 års produktion —- den

högsta som redovisats sedan förkrigstiden ■— var 4 procent högre än produktionen

under år 1938/89, beräknas produktionen under år 1951/52 bli

2 procent lägre. Medelkoanlalet år 1951/52 uppskattas till omkring 1 602 000

djur mot 1 920 000 år 1938/39. Detta innebär att kostammen minskat med

en sjättedel sedan förkrigstiden. Samtidigt som kostammen sålunda sjunkit

avsevärt har produktionen per ko sedan förkrigsåret 1938/39 beräknats öka

ungefär lika mycket.

Under kalenderåret 1951 har mjölkinvägningen vid mejerierna uppgått

till 3 806 milj. kg mot 3 913 milj. kg år 1950. Minskningen utgör 2,7 procent

av 1950 års invägning. I förhållande till 1939 föreligger en uppgång med

19 procent, vilket främst beror på att antalet mejerileverantörer betydligt

ökat (jfr tabell 8). Invägningen år 1950, som var den högsta hittills redovisade,

låg 22 procent över 1939 års. Jämsides med ökningen av mjölkinvägningen

vid mejerierna har försäljningen av mjölk från px-oducent direkt till

förbrukare successivt minskat liksom tillverkningen och försäljningen av

lantsmör.

Av följande uppställning framgår den vid mejerierna invägda mjölkens

relativa andel av den totala mjölkproduktionen.

År

Invägning i %

År

Invägning i %

avtotalproduk-

av totalproduk-

tionen

tionen

1938/39 .........

........... 66-1

1945/46 .............

1939/40 .........

........... 67-2

1946 47 .............

....... 76-0

1910/41.........

1947/48 .............

1911/42 .........

........... 68-S

1918/49.............

....... 77-9

1942/43 .........

........... 70-9

1919/50.............

...... 79''9

1943/44 .........

........... 725

1950/51 .............

....... 79-8

1944/45 .........

1951/52 (prognos).....

...... . 79''2

Den vid mejerierna invägda mjölkens användning redovisas i följande

två tablåer.

Av tablåerna framgår, att användningen av mjölk för produktberedning

absolut sett nådde ett minimum år 1942; i förhållande till invägningen nåddes

minimum under 1943, varefter i stort sett skett en successiv ökning.

År 1951 var kvantiteten produktmjölk 2 797 milj. kg eller 17 procent högre

än motsvarande tal år 1939. Ser man på utvecklingen för försåld konsumtionsmjölk

finner man, att denna tidigare visat en mycket kraftig stegring

fram till år 1943, då ett maximum nåddes. Under de följande åren höll sig

försäljningen vid ca 940 milj. kg för att år 1947 stiga till 954 milj. kg. År

1948 nåddes den hittills högsta siffran, 979 milj. kg, medan försäljningen

därefter successivt sjunkit för att 1951 utgöra 932 milj. kg. Det bör anmärkas,

att den sedan november 1941 från mejerier försålda mjölken har varit

standardiserad och hållit en fetthalt av ca 3 mot tidigare omkring 3,5 pro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

19*

Å r

Invägd

mjölk

ton

Därav

använd för

produktbered- ning

ton

försåld

såsom konsum- tionsmjölk 1

ton

försåld grädde

(omräknad till

mjölk) samt svinn

ton

1939 ..................

3 205 688

2 395 153

494 367

316 168

1940 ..................

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

1941..................

2 659 251

1 940 169

610 512

122 850

1942 ..................

2 517 931

1 740 033

855 273

63 421

1943 ..................

2 852 031

1 963 235

963 192

72 381

1944 ..................

3 107 561

2 183 544

940 625

138 213

1945 ...................

3 375 019

2 421 439

939 628

170 025

1946 ...................

3 520 348

2 564 015

939 908

183 730

i 1947 ...................

3 422 935

2 449 500

954 365

189 848

!1948 ...................

3 361 485

2 359 026

978 588

195 247

i 1949 ..................

3 679 434

2 662 618

965 229

226 477

1950 ...................

3 912 727

2 860 730

943 277

290 653

1 1951 ...................

3 805 941

2 197 369

931 709

261 971

År

Produk Imjölk

Konsumtionsmjölk2

Grädde (i mjölk)

samt svinn

Summa k-mjölk

o. grädde

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 - 100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 .........

100-O

74-7

lOO-o

15-4

lOO-o

9-9

lOO-o

25-3

1940 .........

92-0

73-7

105-1

17-4

84-4

8-9

97-0

26-3

1941.........

81-0

73-0

120-6

22-4

38-9

4*6

88-7

27-0

1942 .........

72-6

69-1

144-5

28-4

20-1

2-5

96-0

30-9

1943 .........

82-0

68-S

165-1

28-6

22-9

2-5

109-7

312

1944 .........

91-2

70-3

159-0

25-3

43-7

4-4

114-0

29 7

1945 .........

101-1

71-7

158-5

23-2

53-8

5-1

117-6

28-3

1946 .........

107-1

72-8

156-3

21-9

58-1

5-2

118-0

27-2

1947 .........

102-3

71-6

158-5

22-9

60-0

5-5

120-1

28-4

1948 .........

98-5

70-2

163 3

24-0

61-8

5-8

123 7

29''8

1949 .........

111-2

72-4

159-9

21-5

71-0

6-2

125-4

27-6 .

1950 .........

119-4

73 l

154-0

19-5

91-9

7-4

129-8

26-9

1951.........

116-8

73-5

151-0

19-6

82-9

6-9

124-4

26-5 !

cent. Sedan, november 1951 är på vissa villkor försäljning av mjölk som

standardiserats till minst 3,5 procents fetthalt tillåten. Försäljningen av

sådan mjölk har påbörjats i slutet av januari 1952. Den ökning av försäljningen

av konsumtionsmjölk, som förekommit, motsvaras endast delvis av

en verklig konsumtionsstegring, enär som förut påpekats samtidigt ägt rum

en nedgång i försäljningen av mjölk från producent direkt till konsument.

Av betydelse är vidare att jordbruksbefolkningens konsumtion har avtagit

i samband med befolkningsomflyttningen. Med stöd av kalkylsakkunnigas

uppskattningar kan sålunda den totala förbrukningen av konsumtionsmjölk

i riket beräknas ha ökat med omkring 2ti procent sedan 1939. Per invånare

räknat stannar ökningen vid i genomsnitt nära 12 procent.

Den i november 1940 genomförda sänkningen av konsumtionsgräddens

fetthalt (liksom den under tiden 20/n 1941—31/t 1944 gällande ransoneringen

av grädde) medförde, att för gräddförsäljning togs i anspråk en

Fr. o. in. november 1941 standardiserad mjölk.

Mjölk av verklig medelfetthalt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

betydligt mindre kvantitet helmjölk än före kriget. Detta tillika med mjölkstandardiseringen

har medfört att den sammanlagda mjölk- och gräddförsäljningen

räknad i oskummad mjölk kommit att ligga lägre än den eljest

skulle ha gjort. Sedan försäljning av tjock grädde från den 12 juli 1949

åter medgavs, inträdde under åren 1949 och 1950 en ökning av mjölkanvändningen

för produktion av konsumtionsgrädde. ökningen var något

större än den förut påvisade minskningen av konsumtionsmjölksförsäljningen.

År 1951 sjönk åter mjölkanvändningen för gräddframställning. Den

överträffade dock fortfarande 1949 års siffra. Mejeriernas totala försäljning

av mjölk och grädde, räknad i oskummad mjölk, ökade med ca 35 000

ton mellan åren 1949 och 1950. Från år 1950 till år 1951 inträffade emellertid

en nedgång med ca 43 000 ton.

Mejeriernas produktion av smör och ost framgår av följande sammanställning.

Å r

Produktion, ton

Smör

Ost

1939 ..........

83 735

43 653

1940 ..........

80 760

35 328

1941..........

77 687

22 383

1942 ..........

71 926

14 991

1943 ..........

79 263

21 296

1944 ..........

87 304

29 924

1945 ..........

94 058

38 102

1946 .........

99 622

44 412

1947 ..........

94 954

47 690

1948 ..........

89 687

51 695

1949 ..........

98 051

65 515

1950 ..........

108 571

51 517

1951..........

106 288

54 435

Smörproduktionen år 1951, som med undantag för föregående års produktion

var den högsta, som redovisats sedan förkrigstiden, översteg 1939

års produktion med 22 600 ton. Lantsmörsproduktionen beräknas emellertid

samtidigt ha sjunkit från 16 200 till 2 300 ton, varför totalproduktionen

av smör blott visar en uppgång med 8 700 ton. Det bör här anmärkas, att

år 1939 förekom en smörexport av i runt tal 26 200 ton mot 26 500 ton år

1951 och ca 14 000 ton år 1950. Den starka exportökningen sammanhänger

med att smör konsumtionen inom landet efter den betydande prishöjning på

smör och margarin, som företogs från och med den 1 januari 1951, bär

minskat rätt väsentligt. Smörkonsumtionen per capita år 1951 låg sålunda

endast ca 6 procent över förkrigsnivån, medan motsvarande tal för 1950

var 23 procent.

År 1949 uppnåddes den största ostproduktion, som hittills förekommit.

Samtidigt stego ostlagren avsevärt. Genom olika regleringsåtgärder och export

sökte man under år 1950 ernå bättre balans på ostmarknaden och

vinna avsättning för de onormalt stora lagren. En ökning av ostkonsumtionen

och -exporten kom också till stånd, samtidigt som produktionen reducerades

till endast 79 procent av 1949 års produktion. Härigenom nedbringades

lagren till lämplig storlek. År 1951 ökade produktionen åter och antog

en med hänsyn till det inhemska konsumtionsutrymmet mera normal omfattning.

Margarinet är vid sidan av smöret det viktigaste matfettet i folkhushållet.

I följande tabell lämnas några uppgifter om produktionen härav.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

21*

Å r

Hushålls-

margarin

ton

Bageri-

margarin

ton

Summa

ton

1939 ..............

51 390

8 609

59 999

1940 ..............

29 174

9 548

38 722

1941..............

18 263

7 947

26 210

1942 ..............

35 444

5 391

40 835

1943 ..............

31 578

5 424

37 002

1944 ..............

30 582

8 378

38 960

1945 ..............

36 580

12 343

48 923

1946 ..............

14 703

9 556

24 259

1947 ...............

22 708

9 983

32 691

1948 ...............

38 004

12 730

50 734

1949 ...............

48 591

22 355

70 946

1950 ...............

56 132

24 747

80 879

1951...............

66 954

20 865

87 819

Som synes har margarintillverkningen (av såväl importerad som inhemsk

råvara) år 1951 varit i det närmaste 7 000 ton högre än år 1950.

Slaktdjursmarknaden. (Jfr tabellerna 11 och 12.) I nedanstående tablå

har sammanställts uppgifter om den totala slakten (såväl marknadsförd

slakt som hemslakt) av nötkreatur, svin, får och getter samt häst enligt

inom livsmedelskommissionen respektive jordbruksnämnden utförda beräkningar.

Slakten av nötkreatur år 1951/52 väntas som synes öka i förhållande

till år 1950/51, medan svinslakten samtidigt beräknas bli i stort sett

oförändrad. Totala slakten år 1951/52 väntas bli 12,o miljoner kilogram

större än år 1950/51, vilket innebär en ökning från sistnämnda år med 3,9

procent.

Importen av kött och fläsk — räknad i vara med ben — har under 1951

uppgått till 19 600 ton, vilket är 9 400 ton mindre än 1950. Någon nämnvärd

export av kött och fläsk har ej förekommit under de båda senaste åren.

Åren 1937—1939 hade landet ett exportöverskott av kött och fläsk av i medeltal

8 900 ton. I de senaste årens import har nötkött dominerat men icke

obetydliga kvantiteter fläsk har också importerats. Förkrigsexporten omfattade

till huvudsaklig del fläsk.

Total slakt, milj. kg

Å r

Stor-

boskap

Större

kalv

Mindre

kalv

Summa

nöt-

kreatur

Svin

Summa

nötkreatur

och svin

Får och

getter

Häst [Samtliga

djurslag

1937/39 ..

89-7

33-0

12-9

135-6

151-2

286-8

3-1

11-0

300-9

1941/42 ..

77-2

15-8

120

105-0

99-1

204-1

2-0

11-2

217-3 !

1942/43 ..

47-8

11-0

14-1

72-9

*101-3

174-2

2-0

6-3

182-5

1943/44 ..

67-P

13-7

16-8

98-4

*143-7

242-1

4-0

9-1

255''2

1944/45 ..

68-C

14-0

14-3

96-9

‘131-5

228-4

3-8

9-6

241-8 !

1945/46 ..

74-7

18-4

13-6

106-7

*130-2

236-9

4-0

11-3

252''2

1946/47 ..

85-2

19-2

14-2

118-6

‘124-5

243-1

3’9

15-9

262-9 !

1947/48 ..

88-0

16-7

14-7

119-4

‘138-4

257-8

3-8

13-2

274-8

1948/49 ..

75-4

19-1

16-4

110-9

*158-9

269-8

2-8

12-8

285-4

1949/50 ..

78-7

21-9

13-0

113-6

*169-5

283-1

2-7

13-4

299-2 |

1950/51 ..

1951/52

88-7

23-4

13-4

125-5

‘169-8

295-3

2*3

11-8

309-4 !

(prognos)

2 100-5

24-0

12-5

137-0

* 1 2169-9

306-9

2-1

12-4

321-4

1 Den i angivna kvantiteter ingående hemslakten av svin beräknad med utgång från an^

talet behållna icke besiktade hemslaktade svin och en medclslaktvikt av 90 kg/st.

2 Exklusive de i anledning av mai- och klövsjukan ncdslaktade och nedgrävda djuren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22*

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

Äggmarknaden. De inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga

verkställda beräkningarna rörande äggproduktionen redovisas i följ ande

tablå.

År

Äggproduktion

År

Äggproduktion

ton

ton

1938/39........

.......... 60 860

1945/46.............

..... 59 640

1939/40........

.......... 60 026

1946/47.............

..... 62 000

1940/41 ........

.......... 51910

1947/48.............

..... 65 500

1941/42 ........

1948/49.............

..... 75 000

1942/43 ........

1949/50.............

..... 83 000

1943/44 ........

.......... 43 943

1950/51.............

..... 83 000

1944/45........

.......... 50 220

1951/52 (prognos) ...

..... 80 000

Produktionen av ägg steg som synes efter nedgången i krigets början

snabbt under åren 1943/44—1949/50 men beräknas bli något lägre år 1951/

52 än föregående år. Den beräknade produktionen under innevarande år är

emellertid 31 procent högre än under sista förkrigsåret. Vad utrikeshandeln

beträffar redovisades för åren 1938 och 1939 en nettoexport av 5 300 respektive

4 700 ton ägg, medan åren 1947 och 1948 uppnåddes en nettoimport av

1 700 respektive 1 900 ton. Den inhemska marknaden har alltså på senare

år absorberat en betydligt större kvantitet ägg än före kriget. Sedan hösten

1948 har emellertid den inhemska efterfrågan ökat obetydligt eller icke alls,

varför överskott uppkommit. Dessa ha kunnat avsättas på utlandsmarknaden.

År 1949 medförde sålunda en nettoexport av 5 400 ton ägg, medan exporten

1950 uppgick till 12 400 ton och år 1951 till 9 000 ton.

Till belysande av ägghandelns utveckling meddelas i följande tablå uppgifter

om partihandelns invägning av ägg under åren 1938—1950.

År

Invägning

År

Invägning

absoluta tal

ton

index

1938 = 100

absoluta tal

ton

index

1938 = 100

1938........

27 570

100-0

1945........

22 397

81-2

1939........

28 025

101-7

1946........

27 440

99-5

1940........

26 658

96-7

1947........

26 875

97-5

1941........

18 960

68-8

1948........

31176

113 1

1942........

10 538

38-2

1949........

37 679

136-7

1943........

11767

42-7

1950.....

42 845

155*4

1944........

17 205 j

62-4

1951........

38826

1408

Av sammanställningen framgår, att partihandelns invägning av ägg under

1951 visat en nedgång med 9 procent sedan föregående år. Partihandelns

inköp under år 1951 äro dock, med undantag för år 1950, de största som

förekommit under den period, som redovisas i tabellen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

23*

Bilaga 3.

PM

med redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på

vissa förnödenheter för jordbrukets behov.

Efterföljande redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa

förnödenheter för jordbrukets behov begränsas beträffande en del varuslag

till innevarande regleringsår men avser i övrigt i huvudsak den tid, som

förflutit sedan inom jordbruksnämnden våren 1951 upprättades motsvarande

sammanställning.1 De tabeller, till vilka hänvisning i det följande

sker, finnas intagna i en särskild tabellbilaga.1 2

Brödsäd. (Jfr tabell 2.) Liksom föregående regleringsår gäller under regleringsåret

1951/52 garantipriser vid försäljning av brödsäd från förbrukare.

Den successiva prisstegringen är större än föregående år och är så genomförd,

att den ökar med 10 öre den 1, 11 och 21 i varje månad. Vid leverans

till prisort äro garantipriserna de nedan angivna. Vid leverans till annan

ort än prisort minskas garantipriset med kostnaderna för transport från

mottagningsorten till närmaste prisort.

Priser i kronor

per 100 kg för

vara av

Leveranstid

normalkvalitet

med 16 ö % vattenhalt

Vårvete

Höstvete

Råg

—31 augusti

1951.....

..... 42:00

40: 00

38: 50

1 10 september 1951 .....

..... 42: 10

40: 10

38: 60

11—20 »

1951 .....

..... 42:20

40: 20

38: 70

11—20 maj

1952 .....

..... 44:60

42: 60

41:10

fr. o. m. 21 maj

1952 .....

..... 44:70

42:70

41: 20

Örebro är, som i annat sammanhang nämnts, icke längre prisort. Samtliga

angivna priser avse fullgod vara av normalkvalitet. För fullgod vara av

annan kvalitet verkställes prisreglering enligt vissa regler. Hinder möter icke

att överskrida de fastställda garantipriserna.

På grund av den kvalitetsförsämring, som kunnat konstateras på 1951

års skörd till följd av svartrostangreppen inom vissa delar av landet, har

jordbruksnämnden genomfört vissa tillfälliga ändringar i bestämmelserna

för kvalitets- och prisregleringsskalorna för brödsäd av 1951 års skörd.

Fodermedel. (Jfr tabell 2.) Prisbildningen på fodersäd är fri, ehuru vid

försäljning från Svenska spannmålsaktiebolaget gälla vissa av jordbruksnämnden

fastställda priser. Försäljningarna från spannmålsbolaget avse

numera uteslutande importerad vara. Denna utgöres huvudsakligen av majs,

men under 1951 och tills vidare importeras och saluföras även betydande

kvantiteter sorghum samt dessutom smärre mängder importerad havre och

1 Se Kungl. Maj:ts prop. nr 207/1951, s. 125 ff.

2 Införd sist i propositionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

korn. Medelpriserna på vithavre och korn till producenter enligt gällande

noteringar fr. o. in. mars 1951 framgå av efterföljande sammanställning.

Uppgifterna avse kronor per deciton.

1951

1952

Vithavre Korn

Mars ........................ 31:59 33:27

April......................... 33: 15 35: 14

Maj.......................... -— -—

Juni.......................... — —

Juli.......................... — —

Augusti....................... — —

September.................... 32:63 34:46

Oktober...................... 32; 83 34:37

November .................... 33:48 34:76

December..................... 33:77 34:89

Januari....................... 33:65 34:89

Februari...................... 33:38 34:84

Mars......................... 33: 13 34:92

Förbrukarpriset på majs, som den 1 september 1950 var 29 kronor 50 öre

per deciton, har höjts vid upprepade tillfällen och utgjorde t. ex. den 1 april

och den 1 juli 1951 respektive 32 kronor 50 öre och 36 kronor 50 öre. Alltsedan

den 19 februari 1952 och tills vidare gäller priset 38 kronor 50 öre.

För sorghum har förbrukarpriset vid varje tillfälle varit en krona lägre än

priset på majs ända till den 21 november 1951. Från nämnda dag fastställdes

förbrukarpriset på varorna i fråga till respektive 37 kronor 50 öre och

34 kronor 50 öre per deciton, och skillnaden, som alltjämt är oförändrad,

kom således att utgöra 3 kronor. Även priserna på annan av spannmålsbolaget

importerad fodersäd (korn och havre) ha undergått successiva höjningar.

För foderjäst och dinatriumfosfat gälla allt fortfarande prisstoppsbestämmelser.

Liksom i fråga om fodersäd gälla vid försäljning från spannmålsbolaget

av oljekraftfoder, utländskt kli och fiskfodermjöl av jordbruksnämnden

fastställda priser. För andra fodermedel är prisbildningen fri.

Vid försäljning av oljekraftfoderblandning till förbrukare gäller sedan

den 22 april 1951 ett pris av 50 kronor per deciton. Motsvarande pris utgjorde

den 1 september 1950 40 kronor. Fri försäljning är numera medgiven

även för linfröfodermedel, extraherat rapsmjöl samt kokoskakor. För de

båda förstnämnda har förbrukarpriset sedan den 22 april 1951 utgjort respektive

55 och 42 kronor per deciton. Priset på kokoskakor, av vilka den

fria försäljningen börjat i januari 1952, överensstämmer med priset på oljekraftfoderblandningen.

Förbrukarpriset på utländskt vetekli, som den 1 september

1950 utgjorde 25 kronor 50 öre per deciton, har ävenledes höjts vid

upprepade tillfällen. Det utgjorde den 1 september 1951 32 kronor 50 öre.

En höjning till 33 kronor genomfördes den 21 november samma år. Sedan

den 19 februari 1952 utgör priset 33 kronor 50 öre per deciton.

Priserna på svenskt kli av vete och råg ha undergått höjningar i samband

med prishöjningarna på importerat kli. Priserna under hösten och vintern

1951/52 ha härigenom blivit högre än motsvarande priser ett år tidigare.

Även priset på havrekli har legat högre än under förra året men har under

senaste tiden sjunkit under fjolårsnivån. De av lantbruksförbundet sedan

mars 1951 noterade priserna framgå av följande sammanställning. Uppgifterna

avse medelpriser i kronor per deciton vid kvarnar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

25*

Svenskt

Svenskt

Svenskt

vetekli

rågkli

havrekli

Mars..................

.......... 31:65

30: 49

23: 72

April...................

.......... 33:35

32: 35

24: 50

Maj ...................

.......... 33:65

32: 65

24: 26

Juni...................

.......... 33:71

32:71

24:13

Juli....................

.......... 33:75

32: 75

24: 13

Augusti................

.......... 33:70

32:74

24: 13

September..............

.......... 33:65

32: 70

24:13

Oktober ..............

.......... 33:60

32: 60

24: 00

November..............

.......... 33:60

32: 61

December..............

.......... 33:79

32: 79

21:67

Januari................

.......... 33:96

32: 84

21:67

Februari ..............

.......... 34:30

32:92

21:33

Mars..................

.......... 34:48

32: 96

21:17

Sedan mars 1951 utvisa priserna på hö och halm enligt lantbruksförbundets

noteringar följande utveckling. Uppgifterna avse medelpriser i kronor

per deciton på pressad vara till producent på station i Mellansverige.

1951 Mars......

April.....

Maj......

Juni......

Juli......

Augusti...

September

Oktober ..

November.

December

1952 Januari ...

Februari..

Mars.....

Vallhö Höslsädslialm

11:22 4:41

12: 23 4: 65

14: 75 5: 75

15: 75 5: 95

15: 85 5: 75

15: 92 5: 79

16:18 5:95

16: 28 6: 00

16:22 5:88

Potatis. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande har jordbruksnämnden

för tillverkningsåret 1951/52 fastställt de priser, som tillverkare av potatisstärkelse

eller potatisbrännvin ha att vid inköp av potatis av normalkvalitet

för fabriksändamål erlägga till leverantören. Priserna ha varit följande:

under tiden från kampanjens början t. o. m. den 31 oktober 1951 41 öre,

1 november—31 december 1951 42 öre, 1—31 januari 1952 43 öre samt

fr. o. m. den 1 februari till kampanjens slut 44 öre, allt räknat per hektoliter

och stärkelseprocent fritt fabrik.

Sockerbetor. (Jfr tabell 2.) För sockerbetor av 1951 års skörd ha odlare

erhållit ett grundpris av 6 kronor 25 öre per deciton vid 16 procents sockerhalt.

Härav var 23 öre att anse såsom ett för året utgående stimulanstillägg,

som skulle inräknas i jordbrukskalkylen. Detta tillägg skulle utgå endast,

om sockerbetsodlingen omfattade minst 50 000 hektar. Då 1951 års sockerbetsodling

uppgick till 54 100 hektar uppfylldes nämnda villkor. För varje

tiondels procent, varmed sockerhalten överstigit 16 procent, har som vanligt

utgått ett tillägg med 1/1(10 av grundpriset. Därjämte skulle i ytterligare stimulerande

syfte utgå ett tillägg, vilket gjordes beroende av den odlade

totalarealen på så sätt, att för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen

opaginerad Kontrollera mot PDF

26*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

överstege 54 000 hektar, en höjning av grundpriset skulle ske med 1 öre.

Då arealen, som nämnts, nådde endast 54 100 ha, utgick emellertid icke

ifrågavarande pristillägg. Det för 1950 års skörd utbetalda genomsnittspriset

blev med här angivna och vissa andra tillägg och ersättningar 7 kronor

17 öre per deciton.

Oljeväxter. För oljeväxtfröer av 1951 års skörd erhålla odlare vid leverans

av vara med en vattenhalt av 18 procent och en renhetsgrad av för olje1

infrö 94 procent och för övriga fröslag 96 procent följande grundpriser.

Höstraps, höstrybs, vårraps, vårrybs......... 70 öre per kilogram

Vitsenap................................... 75 » » »

Oljelin................................... 80 » » »

Oljedådra.................................. 65 » » »

För oljeväxtfröer med annan vattenhalt och renhetsgrad verkställes prisreglering

enligt särskilda regler. Producent, som ej tecknat odlingslcontrakt,

erhåller ett grundpris, som ligger 4 öre lägre än de angivna priserna.

Mjölk och mejeriprodukter m. in. (Jfr tabellerna 1 och 2.) Enligt kalkylsakkunnigas

beräkningar utgjorde den genomsnittliga likviden för mejerimjölk

30,15 öre per kilogram år 1950/51, varav 2,66 öre statliga bidrag. För

år 1951/52 har preliminärt upptagits 35,49 öre per kilogram, varav 6,21 öre i

bidrag.

Det allmänna mjölkpristillägget, som utgår för all vid mejeri invägd

mjölk, utgick under sista kvartalet 1950 med 82,5 öre per kilogram mjölkfett.

Den 1 januari 1951 sänktes det allmänna mjölkpristillägget till 42,4 öre

i samband med att priset på smör höjdes. Tillägget har därefter utgått med

oförändrat belopp. Jämte det allmänna mjölkpristillägget utgå fortfarande

s. k. extra mjölkpristillägg med varierande belopp inom Norrland och vissa

delar av Svealand och Götaland.

Riksnoteringen på runmärkt smör, som sedan mars 1949 stått oförändrad

i 4 kronor 95 öre, höjdes fr. o. in. den 1 januari 1951 till 5 kronor 70 öre per

kilogram. Samtidigt höjdes normalpriset på mejerismör och lantsmör vid

försäljning till förbrukare med 85 öre per kilogram från 5 kronor 60 öre

per kilogram till 6 kronor 45 öre per kilogram och normalpriset vid försäljning

till detaljhandlare med 75 öre per kilogram från 5 kronor 10 öre till

5 kronor 85 öre per kilogam. Fr. o. in. den 17 mars 1952 har riksnoteringen

på runmärkt smör höjts med 30 öre per kilogram till 6 kronor per kilogram.

Normalpriserna på mejerismör och lantsmör vid försäljning till detaljhandlare

ha höjts med 30 öre per kilogram till 6 kronor 15 öre per kilogram och

normalpriserna vid försäljning till förbrukare med 40 öre per kilogram till

6 kronor 85 öre per kilogram. Priserna på osaltat smör ligga 10 öre över nyss

angivna priser.

Partipriserna (priset från mejeri) på runmärkt ost av sveciatyp höjdes

fr. o. in. den 1 januari 1951 i samband med den allmänna justeringen av

jordbrukspriserna med 50 öre per kilogram till 305 och 230 öre per kilogram

helfet respektive halvfet vara. Konsumentpriserna höjdes samtidigt med 65

öre per kilogram till 410 respektive 330 öre per kilogram.

Av partiprishöjningen med 50 öre per kilogram på helfet och halvfet ost

kom endast 17,3 respektive 7,4 öre producenterna till godo. Återstående prishöjning

upp till 50 öre per kilogram erfordrades för att täcka mejeriernas

inkomstbortfall till följd av de samtidigt avvecklade återstående s. k. devalveringssubventionerna

och sänkningen av det allmänna mjölkpristillägget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

27*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Nyss angivna priser på ost bibchöllos fram till den 1 september 1951, då

enligt jordbruksöverenskommelsen för tiden den 1 september—den 31 december

1951 parti- och detaljpriserna på helfet ost höjdes med i genomsnitt

20 öre per kilogram och priserna på halvfet ost med i genomsnitt 15 öre per

kilogram. Fr. o. in. den 14 januari 1952 höjdes ostpriserna enligt jordbruksöverenskommelsen

för tiden den 1 januari—den 31 augusti 1952 med i genomsnitt

25 öre per kilogram.

Fr. o. in. den 17 mars 1952 höjdes ostpriserna i partiledet med ytterligare

30 öre per kilogram och i detalj ledet med 40—50 öre per kilogram. De här

nämnda prishöjningarna ha medfört, att partipriset på runmärkt helfet ost

av sveciatyp fr. o. in. den 17 mars 1952 utgör 366 öre och partipriset på halvfet

ost av samma osttj^p 295 öre per kilogram. Konsumentpriserna bestämdes

samtidigt till 500 respektive 420 öre per kilogram.

Priset på konsumtionsmjölk blev fr. o. in. den 1 januari 1951 föremål för

höjning med i allmänhet 4 öre per liter. Fr. o. in. den 1 februari 1951 genomfördes

vissa s. k. lokala justeringar av normalpriserna på i huvudsak

standardiserad mjölk. Fr. o. in. den 14 januari 1952 höjdes priset på all konsumtionsmjölk

med ytterligare 3 öre per liter. För konsumtionsmjölk, som

vid mejeri standardiserats till en fetthalt av lägst 3,5 procent och som försäljes

i tillsluten glasflaska, har normalpriset enligt jordbruksnämndens

beslut den 13 november 1951 bestämts till 5 öre per liter utöver det för

3-procentig mjölk gällande priset.

Normalpriserna på tunn färsk grädde och tjock grädde höjdes fr. o. in.

den 1 januari 1951 med 20 respektive 40 öre per liter. Fr. o. in. den 1 september

1951 höjdes nu nämnda normalpriser med ytterligare 10 respektive

30 öre per liter. Konsumentpriset på tunn grädde utgör fr. o. in. den 1 september

1951 flerstädes i riket 250 öre per liter och priset på tjock grädde 580

öre (i Stockholm 6 kronor och i Göteborg 5 kronor 90 öre).

Kött och fläsk. (Jfr tabell 2.) Den normalprissättning, som inför avvecklingen

av kött- och fläskransoneringen infördes för hela, halva och fjärdedels

kroppar av nötkreatur och svin fr. o. in. den 13 juni 1949 och som

fr. o. m. den 17 juli 1950 bestämts att avse även hela, halva och fjärdedels

kroppar av häst, gäller alltjämt. Bestämmelserna innebära, att Sveriges slakteriförbund

enligt med jordbruksnämnden efter hand träffade överenskommelser

skall äga rätt att inom vissa gränser tillämpa rörliga partipriser. De

priser, som av förbundet tillämpas i Stockholm (12:e prisområdet), skola

med vissa avdrag och tillägg i öre per kilogram för skilda delar av landet

gälla såsom normalpriser.

1 anslutning till överenskommelsen den 20 april 1951 angående jordbrukspriserna

träffades överenskommelse med Sveriges slakteriförbund om partiprissättning

på köttvaror under tiden den 1 september—den 31 december

1951. För resten av regleringsåret 1951/52 gälla de nya överenskommelser

om priserna på jordbruksprodukter, som träffats i januari och mars 1952.

Vid prissättningen skall tillses, att under regleringsåret den genomsnittliga

prisnivån för slaktdjursprodukter, som avsetts i ovannämnda överenskommelser,

icke överskrides. I enlighet härmed ha vissa baspriser framräknats,

som ansluta sig till denna genomsnittliga prisnivå. Fr. o. in. den 1 februari

1952 vidtogos vissa mindre förändringar i prisområdesindelningen för köttvaror

och i de prisskillnader, som gälla mellan olika prisområden.

De baspriser, som den 1 mars 1952 gälla för 12 :e prisområdet, återges

här nedan (putsad vara i öre per kilogram).

Fr. o. in. den 4 februari 1952 slopades återstående normalpriser på styckade

köttvaror vid försäljning till förbrukare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Klass

Ko,

oxe

Kviga,

stut,

ungtjur

Tjur

Cff- Gödkalv SpM-

kalv kalv

Häst

I.....

. 302

317

299

320

420 280

192

III.....

272

277

277

295

345 260

182

Hel eller halv

Hel eller halv

Klass

Galtfläsk

kropp av gödsvin

med huvud

kropp av gödsvin

utan huvud

och fötter

och fötter

Prima. .,

284

350

360

Klass

Suggfläsk

icke renskuret

Suggfläsk

renskuret

I.....

289

304

Ägg. (Jfr tabell 2.) Prisbildningen på ägg är sedan april 1948 fri inom

ramen för de av statsmakterna fastställda riktlinjerna. För regleringsåret

1951/52 innebära dessa bl. a., att något bottenpris på ägg icke längre garanteras

samt att äggpriset skall få vara fritt intill en övre prisgräns, som fastställts

till 3 kronor 75 öre per kilogram till producenter i södra Sverige. Vid

denna gräns gäller, att Sveriges export- och importförening för ägg, förening

u. p. a. skall vara skyldig att importera i den mån så är möjligt utan förlust

och att export icke får ske utan särskilt tillstånd av jordbruksnämnden.

Svensk äggnotering (= producentpris i öre per kilogram på ägg i de viktigaste

produktionsområdena i Götaland) har fr. o. m. april 1951 utvecklats

på följande sätt.

1951 April.............

........ 268

1951 Oktober..........

....... 345

Maj..............

........ 291

November........

Juni.............

....... 250

December........

....... 338

Juli..............

....... 267

1952 Januari...........

....... 290

Augusti ..........

....... 302

Februari .........

....... 263

September........

....... 345

Mars.............

....... 270

Handelsgödsel. De förbrukarpriser på handelsgödsel under år 1951/52,

om vilka överenskommelse träffats mellan myndigheterna å ena sidan och

tillverkarna och importörerna å den andra, framgå av följande sammanställning.

Varuslag

Kronor per deciton vid leverans under tiden

Priset avser

leverans

banfritt å

följande

platser

V»—*0/» 1951

l:a perioden

V io 1951—31/i 1952

2:a perioden

Va -30/e 1952

3:e perioden

Chilesalpeter 16 %......

_

42:10

42:70

importhamn

Kalksalpeter, 15''5 %____

24: 20

24:80

25: 65

tariffhamn

Kalkkväve, 18 % ......

28: 90

31: 55

32: 25

Svartvik

Ammoniumsulfat 208 %

—

33: 35

33:80

Ljungaverk

Kalkammonsalpeter,

20-5 % ..............

28: 40

29: 30

30: 05

fabrik

I Kali, 40 %............

16: 85

17:45

18: 05

tariffhamn

j Superfosfat, pulvr., 19''5 %

15: 70

16: 20

16: 70

fabrikshanm

> kornat, 19''5 %

16: 60

17: 10

17: 60

>

| Thomasfosfat 17 % ....

14:05

14:55

15:05

Domnarvet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

29*

Bilaga 4.

PM

angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1950.

I Kungl. Maj :ts proposition 319/1942 lämnades en redogörelse för jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter under dels åren 1932, 1935 och

1937, dels åren 1938 och 1940, grundad på bearbetningar av självdeklarationer,

vilka beträffande de förstnämnda åren verkställts av 1938 års jordbruksutredning

och beträffande åren 1938 och 1940 av statens livsmedelskommission.

Denna redogörelse har sedermera i Kungl. Maj :ts propositioner

246/1943, 253/1944, 303/1945, 267/1946, 280/1947, 275/1948, 212/1949,

245/1950 och 207/1951 kompletterats med liknande undersökningar för

åren 1941—49, verkställda av statens livsmedelskommission och statens jordbruksnämnd.

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 31 mars 1951 har bl. a. denna

arbetsuppgift överflyttats från jordbruksnämnden till statistiska centralbyrån.

Efter särskilt bemyndigande den 31 augusti 1951 har centralbyrån

nu utfört en motsvarande bearbetning av självdeklarationer, avseende inkomståret

1950, och framlägges i det följande en sammanfattande redogörelse

för de härvid erhållna resultaten.

Material och metod.

Såsom framgår av tabell 1 har för undersökningen av jordbrukarnas kontanta

inkomster och utgifter år 1950 kunnat utnyttjas sammanlagt 8 747

av jordbrukare avgivna självdeklarationer för av ägaren själv brukade gårdar.

Samtliga dessa härröra, liksom fallet varit vid föregående deklarationsundersökningar,

från brukningsdelar, som deltogo i den av 1938 års jordbruksutredning

verkställa undersökningen av jordbrukets driftsförhållanden.

Sedan föregående år har antalet undersökta gårdar minskats med

338, vilka fördela sig på olika områden och inom dessa på flertalet storleksgrupper.

Minskningen har orsakats dels av att länsstyrelserna av olika

skäl ej kunnat avstå vissa deklarationer, dels av alt gårdar bytt ägare

eller utlämnats på arrende, på grund varav brukningsdelarna måst uteslutas

vid denna bearbetning. Det skulle kräva omfattande undersökningar

för att nu i detalj bedöma verkningarna av dessa förändringar i

primärmaterialets omfattning; de synas dock icke nämnvärt inverka på

jämförbarheten med föregående års resultat. Deklarationsmaterialets fördelning

på olika storleksgrupper inom vart och ett av de tre huvudområdena

har, såsom framgår av tabell 2, endast obetydligt förändrats sedan föregående

år.

I detta sammanhang vill centralbyrån meddela, att det är ämbetsverkets

avsikt, att med hjälp av primärmaterialet till 1951 års allmänna jordbruksräkning

göra ett aktuellt, på modem samplingmetodik grundat urval av

jordbruk, vilket i fortsättningen skall ligga till grund för undersökningar

av detta slag. I samband härmed ämnar centralbyrån även i övrigt ompröva

metoden för dessa undersökningar. Här föreliggande undersökning för år

opaginerad Kontrollera mot PDF

30* Kungl. Majits proposition nr 236.

Tab. 1. Antal 1 deklaralionsundersöknlngarna ingående brukningsdelar.

Storleksgrupper, hektar åker

Samt- 1

Över

100

Livsmedelskommissionens undersök-

2—5

5—10

10—20

20-30

30-50

50-100

liga 1

ning för år 1946.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

bygder........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

199

605

1207

607

490

244

104

3 456

och dalbygder.................

874

1683

1086

213

124

48

14

4 042

Norra Sverige...................

1111

1 143

368

27

—

—

2 649

Hela riket

2184

3 431

2 661

847

614

292

118

10147

Livsmedelskommissionens undersök-

ning för år 1948.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

186

554

1122

552

435

234

98

3181 |

och dalbygder.................

839

1596

1007

205

100

44

11

3 802

Norra Sverige...................

948

1061

326

26

—

—

—

2 361

Hela riket

1973

3 211

2 455

783

535

278

109

9 344

Jordbruksnämndens undersökning

för år 1949.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

bygder........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

173

539

1067

527

427

228

92

3 053

och dalbygder.................

838

1541

957

197

94

43

12

3682

Norra Sverige...................

952

1039

329

30

—

—

—

2 350

Hela riket

1968

3119

2 353

754

521

271

104

9 085

Statistiska centralbyråns undersök-

ning för år 1950.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

174

513

1061

523

417

230

97

3 015

och dalbygder.................

785

1469

940

199

95

44

12

3 544

Norra Sverige...................

890

969

303

26

—

—

, -

2188

Hela riket

1819

2 951

! 2 304

748

512

274

109

8 747

1950 torde därför vara den sista, som oförändrat utföres enligt hittills använd

metod.

Beträffande sättet för materialets bearbetning ha utförliga redogörelser

lämnats i de ovan nämnda sammanfattningarna av de föregående dekiarationsundersökningarna.

Såsom däri framhållits ha de ur självdeklarationernas

A-bilaga erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta inkomster

och utgifter omräknats dels till totalsiffror för riket, dels till siffror

per hektar jordbruksjord. Vid beräkningen av arealen jordbruksjord har

arealen ängsmark omräknats till åker med ledning av den officiella statistikens

uppgifter om avkastningen på åker och äng. Beräkningen av totalsiffrorna

för riket grundar sig på en för varje särskild storleksgrupp och

varje produktionsområde enligt den officiella jordbruksstatistikens indelning

verkställd uppräkning av självdeklarationernas uppgifter. Härvid har

förhållandet mellan den totala åkerarealen enligt 1944 års jordbruksräkning

vid samtliga brukningsdelar inom resp. storleksgrupp och område å ena

samt åkerarealen vid de undersökta brukningsdelarna inom samma storleksgrupp

och område å andra sidan tagits till utgångspunkt för omräkningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maf:ts proposition nr 236. 31*

Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgrupper.

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

över

100

Samtliga brukningsdelar med över

2 hektar åker enligt 19ii års jord-

2-5

5—10

10-20

20-30

30-50

50-100

liga

bruksräkning.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

19

25

30

12

8

4

2

100

och dalbygder.................

40

37

17

3

2

1

0

100

Norra Sverige...................

57

34

8

1

0

0

0

100

De i livsmedelskommissionens dekla- rationsundersökning för år 1916 in-

gående brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

6

17

35

18

14

7

3

100

och dalbygder.................

22

42

27

5

3

1

0

100

Norra Sverige...................

42

43

14

1

—

—

100

De i livsmedelskommissionens dekla- rationsundersökning för år 1918 in-

gående brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

6

18

35

17

14

7

3

100

och dalbygder................

22

42

27

5

3

1

0

100

40

45

14

100

De i jordbruksnämndens deklarations- undersökning för år 1919 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

6

18

35

17

14

7

3

100

och dalbygder.................

23

41

42

44

26

14

5

1

3

1

0

100

100

De i statistiska centralbyråns deklara- tionsundersökning för år 1950 ingå-

ende brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

6

17

35

17

14

8

3

100 j

Södra och mellersta Sveriges skogs-

och dalbygder..................

22

41

27

6

3

i

0

100 !

Norra Sverige.....................

41

44

14

1

—

—

—

100 ;

Vid bedömningen av undersökningens resultat i vad avser kontanta inkomster

och kostnader tar beaktas, att den icke med säkerhet klargör den

ekonomiska utvecklingen inom jordbruket, om man företager en jämförelse

över en längre tidsperiod. Nu anfört förhållande beror på vissa inom jordbruket

under senare tid försiggångna strukturella förändringar. För det

första märkes här, att försäljningsinkomsternas andel av totalinkomsterna

successivt ökats i samband med övergången från natura- till penninghushållning.

Samtidigt har deklarationen av försäljningsinkomster blivit fullständigare.

Denna utveckling har varit särskilt markant i norra Sverige.

I samband med utflyttningen av arbetskraft från jordbruket har vidare kontantlönernas

andel av de totala arbetskostnaderna (om i dessa senare även

inräknas lön till brukarna själva) undergått en minskning. Så har framför

allt varit fallet inom det större och medelstora jordbruket. Ifrågavarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

32*

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

förhållanden medföra, att sedan förkrigstiden dels skett en raskare stegring

av jordbrukets kontanta inkomster än av dess totala inkomster, dels skett

en långsammare uppgång av kontantlönerna i jordbruket än av de totala

arbetskostnaderna. Undersökningsresultaten ge på grund härav icke en

riktig bild av den totala inkomst- och kostnadsutvecklingen inom jordbruket

på längre sikt. Deklarationsundersökningarnas brister i berörda hänseenden

hindra emellertid icke, att resultat av desamma komma till användning

för många ändamål, såsom specialundersökningar av olika slag

för jordbrukskalkylen, nämligen i fråga om vissa kostnadsposter, vilka äro

av den natur, att de icke i nämnvärd grad influeras av förutnämnda strukturella

förändringar inom jordbruket. Vid studium av resultaten från dessa

undersökningar bör man vidare observera, att deklarationsundersökningarna

avse kalenderår och att skogsbruket ingår däri, under det att den s. k.

totalkalkylen för jordbruket avser produktionsår och ej tar hänsyn till skogsbruket.

Ytterligare bör vid bedömningen av undersökningsresultaten beaktas, att

de i undersökningen ingående egendomarna genomsnittligt taget torde representera

en något högre produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden

än genomsnittsj ordbruket. Till följd härav torde de vid undersökningen

erhållna totalbeloppen för såväl inkomster som utgifter vara

något för höga. Deras huvudsakliga uppgift är emellertid att avspegla de

från år till år inträffade förändringarna i jordbrukarnas kontanta inkomster

och utgifter och icke att ange dessa posters absoluta storlek.

Det bör ytterligare beaktas, att brukningsdelar med mindre än 2 hektar

åker icke ingå i det bearbetade materialet. Likaså bör framhållas, att vid

upprättande av självdeklaration inom jordbruket den s. k. kontantprincipen

tillämpas. Då hänsyn sålunda icke tages till eventuella lagerbehållningar

vid beskattningsårets början och slut, kan nettointäkten av jordbruksfastighet

enligt deklarationsuppgifterna växla mera från år till år än vad som

eljest skulle varit förhållandet.

I tidigare års redogörelser har 1938 använts som basår. De ovan nämnda

strukturella förändringarna ha emellertid nödvändiggjort valet av ett senare

jämförelseår. I avvaktan på att nytt basår fastställes för jordbrukskalkylen,

har det vid föregående och detta års undersökningar ansetts lämpligt, att år

1946 tills vidare i tabellerna användes som utgångspunkt för jämförelserna.

I samband med planerad omläggning av dessa undersökningar kommer troligen

år 1950 att i fortsättningen bli basår. Tabellerna lämna uppgifter för

åren 1946, och 1948—1950. Textframställningen behandlar emellertid i det

stora hela endast utvecklingen mellan åren 1949 och 1950.

Jordbrukets kontanta inkomster.

Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas sammanlagda kontanta

inkomster under år 1950, som verkställts på grundval av de på självdeklarationernas

A-bilaga lämnade uppgifterna, redovisas i tabellerna 3 och 4. I

tabell 3 återgivas för hela riket och de tre stora huvudområdena — södra

och mellersta Sveriges slättbygder samt skogs- och dalbygder och norra

Sverige -— de till totalsiffror uppräknade inkomstbeloppen, och i tabell 4

ha dessa omräknats till indextal med 1946 och 1949 som basår. I anslutning

till A-bilagans uppställning ha inkomsterna fördelats på följande poster:

spannmål och frövaror; sockerbetor; potatis jämte rotfrukter; grönsaker

och trädgård sprodukter; hö jämte halm och grönfoder; hästar och nötkreatur;

svin och grisar; fjäderfä och ägg; mjölk och produkter därav, dels

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. 33*

Tab. 3. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1946 och 1948—1950, miljoner kronor.

1946

1948

1949

1950

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror...........

304-3

403-1

105-8

73-2

14-8

596-9

483-2

110-9

68-7

7-0

669-8

504-9

121-2

66-8

5-9

698-s

sockerbetor......................

potatis m. m....................

y4*i

hö, halm och grönfoder..........

Summa vegetabiliska produkter

479-6

hästar och nötkreatur............

206-2

238-6

70-5

561-3

21-0

1 097-6

240-3

261-3

79-1

600-4

20-3

1201-4

svin och grisar.................

208-7

69-9

615-4

20-8

1 009-7

fjäderfä och ägg.................

mjölk till mejeri................

469-3

mjölk till enskilda...............

Summa animaliska produkter

892-3

diverse produkter................

11-8

1779 2

9-7

1909-9

Summa inkomster av försålda produkter

1882-0

11*7

1618-3

Diverse inkomster........................

29-7

14-1

81-2

21-8

1911-9

32-7

13-7

80-o

21-6

2044 2

därav för körslor......................

Inkomster av skogsbruk..................

Arrenden och avgälder...................

19-0

1617-0

Samtliga kontanta inkomster

1760-0

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror...........

45-1

1-8

68-9

1-9

41-0

3-2

115-0

71-9

2- 5

42-2

3- 7

1203

sockerbetor......................

potatis m. m....................

hö, halm och grönfoder..........

Summa vegetabiliska produkter

hästar och nötkreatur............

4-5

82-3

126-6

87-9

30-6

292-7

16-3

553-1

6-1

111-8

173-2

131-1

48-1

412-3

17-8

782-5

svin och grisar..................

14o*6

120-0

43-3

fjäderfä och ägg.................

mjölk till mejeri.................

mjölk till enskilda...............

18-9

612-3

öol*3

Summa animaliska produkter

iy-4

712-6

diverse produkter................

5-3

640 7

5-2

729-3

4-2

907-0

Summa inkomster av försålda produkter

832-4

Diverse inkomster .......................

36-9

30-5

260-8

9-1

9475

30-1

därav för körslor.....................

23-0

233-6

10-4

1003-7

Inkomster av skogsbruk............

215-8

JU*9

Arrenden och avgälder...............

Samtliga kontanta inkomster

1091-1

1177 5

Norra Sverige.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror...........

sockerbetor....................

1-2

2-4

3-0

3-5

potatis m. m..................

5i

6-2

8-2

16-8

5-8

7-1

15-9

hö, halm och grönfoder..........

Summa vegetabiliska produkter

6-7

12-0

D*o

4-9

15-2

8* Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 236.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Tab. 3 (forts.). Jordbrukets kontanta Inkomster åren 1946 och 1948—1950,

miljoner kronor.

hästar och nötkreatur............

svin och grisar..................

fjäderfä och ägg.................

mjölk till mejeri.................

mjölk till enskilda...............

Summa animaliska produkter

diverse produkter................

Summa inkomster av försålda produkter

Diverse inkomster.......................

därav för körslor.....................

Inkomster av skogsbruk.................

Arrenden och avgälder..................

Samtliga kontanta inkomster

Hela riket.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror ..........

sockerbetor .....................

potatis m. m....................

hö, halm och grönfoder..........

Summa vegetabiliska produkter

hästar och nötkreatur............

svin och grisar.................

fjäderfä och ägg.................

mjölk till mejeri................

mjölk till enskilda ..............

Summa animaliska produkter

diverse produkter...............

Summa inkomster av försålda produkter

Diverse inkomster.......................

därav för körslor.....................

Inkomster av skogsbruk.................

Arrenden och avgälder..................

Samtliga kontanta inkomster

1946

1948

1949

1950

36-6

40-4

45-3

45-6

9-2

10-8

14-5

16-2

1-8

3-6

4-7

5-8

135-3

155-9

182-0

204-1

9-6

10-5

10-5

11-0

192-6

221-2

257-0

282-7

3-9

4-1

3-3

2-7

208-4

2421

276-2

300-6

67-7

49-6

53-8

41-3

63-9

45-8

49-8

36-5

236-3

190-8

185-1

167-7

5-2

5-0

6-5

5-7

517-6

487-5

520-6

516-3

350-6

464-4

555-1

680-3

95-9

108-0

112-8

123-7

104-6

124-0

115-5

115-8

22-8

29-1

17-3

14-5

573-9

725-6

800-7

834-3

353-5

359-0

400-1

459-1

259-5

319-9

373-1

408-6

82-8

115-4

118-5

133-0

897-3

998-7

1124-6

1216-8

44-8

50-2

50-9

49-1

1 637-9

1 843-2

2 067-2

2 266-e

19-3

21-0

19-9

16-6

2231-1

2 589 7

2 887-8

3117 5

130-6

108-4

115-4

104-1

109-9

83-7

87-3

71-1

587-1

517-3

482-1

475-8

33-3

35-8

38-3

39-6

2982-1

3 251-2

3523 6

3 737-0

vid leverans till mejeri, dels vid annan försäljning; diverse produkter (får

och getter, fisk och vilt, lin, ull, hudar och skinn m. m.); inkomster av

skogsbruk; arrenden och avgälder; diverse inkomster (körslor, uthyrning

av maskiner och dragare; försäljning av döda yttre inventarier samt av

sten, grus, torv m. m., ersättning för vägunderhåll och andra ej annorstädes

upptagna inkomstposter).

Såsom framgår av tabell 3 ha jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster

år 1950 beräknats till 3 737,o milj. kr. Inkomstsumman för år 1949

uppskattades till 3 523,6 milj. kr. I jämförelse med år 1949 föreligger sålunda

en ökning av inkomstsumman med 213,4 milj. kr eller med 6,i procent.

Av den sammanlagda inkomstsumman härrör över hälften eller 2 266,6

milj. kr (60,7 procent) från försäljning av animaliska produkter, medan

inkomsterna av försålda vegetabiliska produkter stanna vid 834,3 milj. kr

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 236. 35*

Tab. 4. Jordbrukets kontanta Inkomster åren 1946 och 1948—1950. Indextal.

År 1946 = 100

År 1949

- 100

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

1948

1949

1960

1950

Vegetabiliska produkter................

124-5

139-7

145-7

104-3

Animaliska produkter................

113-1

123-0

134-6

109-*

Samtliga jordbruksprodukter............

117-1

128-7

138-2

107-4

Diverse inkomster..................

108-8

113-9

125-5

110-2

Skogsbruk..........................

103-2

90-2

88-8

98-5

Samtliga kontanta inkomster

1160

126-0

1348

1069

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder.

Vegetabiliska produkter................

135-9

139-8

146-3

104-6

Animaliska produkter..................

110-7

128-9

141-5

109-8

Samtliga jordbruksprodukter............

113-8

129-9

141-6

109-0

Diverse inkomster......................

82-3

86-5

81-6

94-3

Skogsbruk..........................

89-6

82-8

87-5

105-7

Samtliga kontanta inkomster

105-9

1152

1243

107-9

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter................

140-1

132-6

126-4

95-3

Animaliska produkter..................

114-9

133-5

146-8

110-0

Samtliga jordbruksprodukter............

116-2

132-5

144-2

108-8

Diverse inkomster......................

73-3

79-5

61-0

76-8

Skogsbruk.............................

80-7

78-4

71-0

90-6

Samtliga kontanta inkomster

94-2

1006

99-6

99-0

Hela riket.

Vegetabiliska produkter................

126-4

139-5

145-4

104-2

Animaliska produkter..................

112-5

126-2

138-4

109-6

Samtliga jordbruksprodukter............

116-1

129-4

139-7

108-0

Diverse inkomster......................

82-9

88-3

79-7

90-2

Skogsbruk.............................

88-1

82-1

81-0

98-7

Samtliga kontanta inkomster

109-0

118-2

1253

106-1

(22,3 procent). Inkomsterna av skogsbruk ha för år 1950 beräknats till

475,8 milj. kr (12,7 procent). Dessa tre grupper av inkomster omfattade

nära 96 procent av samtliga inkomster.

I förhållande till år 1949 ökade inkomsterna av försålda jordbruksprodukter

med 229,7 milj. kr eller 8,o procent. Härav kommo på animaliska

produkter 199,4 milj. kr (ökning 9,6 procent) och på vegetabiliska produkter

33,6 milj. kr (4,2 procent). Skogsinkomsterna ha under år 1950 sjunkit med

6,3 milj. kr (motsvarande 1,3 procent).

ökningen mellan åren 1949 och 1950 i försäljningen av animaliska produkter,

199,4 milj. kr, fördelar sig med 59,o milj. kr på posten hästar och

nötkreatur, 35,5 milj. kr på posten svin och grisar, 14,5 milj. kr på posten

fjäderfä och ägg samt 90,4 milj. kr på posten mjölk. Relativt sett innebära

dessa tal en ökning i fråga om samtliga animaliska produkter med som

förut nämnts 9,6 procent, samt i fråga om hästar och nötkreatur 14,7 procent,

svin och grisar 9,5 procent, fjäderfä och ägg 12,2 procent samt mjölk

7,7 procent.

ökningarna under år 1950 i inkomsterna av animalier äro ett resultat av

produktionsökning och i vissa fall även prishöjning. Slakten av storboskap,

opaginerad Kontrollera mot PDF

36*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Tab. 5. Jordbrukets kontanta inkomster av vegetabiliska respektive animaliska

produkter i procent av inkomster av samtliga försålda produkter inom olika storleksgrupper

och områden åren 1946 och 1948—1950.

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Vegetabiliska produkter.....

Animaliska produkter

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter.....

Animaliska produkter

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter.

Animaliska produkter

Storleksgrupper, hektar åker

År

2—5

5-10

10—20

20—30

30—50

50-100

över

100

liga

1946

12-6

17-4

25-5

34-3

40-9

46-2

50-2

34-7

1948

15-1

19-4

27-6

36-0

42-2

50-1

52-8

36-9

1949

12-0

18-9

27-2

37-3

44.4

51-8

55-8

37-6

1950

10-7

181

26-6

35-7

42-8

62-0

54-2

36-6

1946

86-6

81-3

73-8

65-1

58-4

53-1

49-2

64-6

1948

83-8

79-5

71-8

63-2

57-0

49-5

46-6

62-4

1949

87-4

80-5

72-2

61-8

54-9

47-8

43-6

61-7

1950

88-8

81-3

731

63-7

56-5

47-6

45-2

62-9

1946

4-8

7-4

12-2

16-6

22-6

34-7

47-0

12-8

1948

8-1

8-7

14-7

17-7

28-3

36-8

47-3

15-3

1949

7-0

7-6

12-7

18-2

24-1

31-0

48-7

13-8

1950

5-4

6-9

12-1

17-7

25-1

331

49-6

13-3

1946

94-3

91-8

87-2

82-4

76-4

62-9

52-7

86-3

1948

91-3

90-4

84-8

81-7

70-4

62-4

52-3

84-0

1949

92-5

91-8

86-9

81-2

75-1

68-3

50-4

85-6

1950

94-2

92-6

87-6

81-4

74-1

66-4

50-o

86-3

1946

3-6

4-9

8-9

17-4

5-8

1948

4-5

6-5

9-7

19-6

6-9

1949

3-6

5-0

8-6

20-8

5*8

1950

2-9

4-6

7-9

17-9

5*0

1946

94-4

93-6

88-9

79-5

92-4

1948

93-7

92-2

88-4

77-0

91-4

1949

95-3

941

89-9

75-9

93-0

1950

96-6

94-5

90-5

79-1

94-0

större kalv och särskilt svin var större än år 1949. Även i fråga om fjäderfä

och ägg synes en produktionsökning ha förekommit, återspeglad i ökad

partihandelsinvägning av ägg. Till sist bör framhållas, att mjölkinvägningen

vid mejerierna under år 1950 steg till sin dittills största omfattning.

Stegringen av inkomsterna från försålda vegetabiliska produkter hänför

sig främst till försäljningen av spannmål och frövaror, som stigit med 25,2

milj. kr (4,5 procent) samt av sockerbetor, som ökat med 10,9 milj. kr (9,7

procent). En endast obetydlig ökning föreligger i fråga om försäljningen

av potatis in. in., 0,3 milj. kr (0,3 procent), medan en minskning redovisas

från försäljningen av hö, halm och grönfoder med 2,8 milj. kr (16,2 procent).

Inkomstökningen av sockerbetor sammanhänger med den under år 1950

starkt utökade arealen för detta växtslag, över 5 000 hektar, och därmed

följande skördeökning jämte en viss höjning av betpriset.

Inkomsterna av skogsbruk ha efter år 1946 årligen undergått viss minskning.

Såsom i föregående års redogörelser framhållits, kännetecknades detta

år av ett toppläge i fråga om skogsinkomster, orsakat av prisstoppets

upphävande den 1 juli 1946 och i samband därmed ökning av avverkningarna;

omläggningen av taxeringsförfarandet torde även ha medverkat. Nedgången

från 1947 till 1948 berodde främst på en minskning av de avverkade

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

37*

kvantiteterna, föranledd av avverkningspliktens upphävande sommaren

1948. Den fortsatta minskningen under 1949 och 1950 torde i första hand

sammanhänga med de prissänkningar på massaved, som förekommo under

år 1949 och som blevo bestående under större delen av år 1950.

De nu anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan de olika områdena

föreligga vissa olikheter. I jämförelse med år 1949 ha skogs- och dalbygderna

i södra och mellersta Sverige den största ökningen av jordbrukets

samtliga kontanta inkomster, nämligen 7,9 procent, under det att inkomstökningen

för slättbygderna är 6,9 procent. För norra Sverige däremot konstateras

en minskning med l,o procent. Enligt tabell 4 förklaras den för

norra Sverige mindre gynnsamma utvecklingen av att inkomsterna av skogsbruk

samt »diverse inkomster» (körslor, avverkningar m. in.) starkt minskat.

Vidare ha inkomsterna av försålda vegetabiliska produkter gått ner i

norra Sverige men stigit i södra och mellersta Sverige. Inkomsterna av animaliska

produkter ha däremot ökat ungefär likartat i hela landet.

Förskjutningarna i de viktigaste inkomstposternas inbördes betydelse belysas

närmare av följande sammanställning av deras procentuella andel av

jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster enligt självdeklarationerna:

1946

1948

1949

1950

Vegetabiliska produkter.........

....... 193

22-3

227

22 3

Animaliska produkter...........

....... 54-9

56-7

587

607

Skogsbruk .....................

....... 19-7

15 9

137

12-7

Diverse inkomster..............

....... 61

51

4-9

4-3

Samtliga kontanta inkomster 100 0

100 0

100-0

1000

I tablån lägger man märke till att de vegetabiliska produkternas andel av

inkomstsumman efter att ha stigit under år 1948 hållit sig nära konstant

under de sista tre åren, medan de animaliska produkternas andel stigit från

år till år. För skogsbruk och diverse inkomster noteras oavbruten nedgång.

De vegetabiliska respektive animaliska produkternas andel storleksgruppsvis

i inkomsterna av samtliga försålda jordbruksprodukter belyses

i tabell 5. I denna framträder tydligt det kända förhållandet, att de vegetabiliska

produkternas relativa betydelse ökar starkt med stigande egendomsstorlek

samt att den genomgående är vida större inom slättbygderna i södra

och mellersta Sverige än i skogs- och dalbygderna och i norra Sverige.

Göres en uppdelning av samtliga kontanta inkomster och av försäljningsinkomsterna

på tre huvudområden erhålles följande procentuella fördelning:
-

Samtliga kontanta inkomster

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder .........................

Norra Sverige ......................

1946

50-9

31-8

17-3

1948

54-1

30-9

15 0

1949

54-2

310

148

1950

l54''7

31-5

13-8

Hela riket

100-0

1000

100-0

1000

Inkomster av försålda jordbruksprodukter

Södra och mellersta Sveriges slättbygder 62 0

62-5

61-6

61-3

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder .........................

28''7

28-2

28-8

291

Norra Sverige .......................

9-3

9-3

9-6

9-6

Ilela riket

1000

1000

1000

100-0

opaginerad Kontrollera mot PDF

38*

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

Tablån visar, att andelen av jordbrukets samtliga kontanta inkomster

år 1950 ökat något för södra och mellersta Sverige men minskat för norra

Sverige. Nedgången för detta område beror främst på minskade inkomster

av skogsbruket. Beträffande inkomsterna av försålda jordbruksprodukter

har fördelningen på de olika områdena ej undergått nämnvärda förändringar

under de två senast undersökta åren.

Jordbrukets kontanta utgifter.

De på självdeklarationernas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna ha

vid bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta

undantagsförmåner; arbetslöner; inköp av spannmål och frövaror; kraftfoder

och betmassa; potatis och rotfrukter; hö, halm m. fl. fodermedel;

gödselmedel och torvströ; inköp av levande inventarier med fördelning på

hästar och nötkreatur, svin och grisar samt får, getter och fjäderfä; inköp

av döda inventarier; underhåll av dels inventarier, dels byggnader; diverse

drittskostnader (bl. a. elektrisk kraft samt bränn- och smörjolja) jämte

räntor. Dessutom ha även uppgifterna rörande kostnaderna för nyuppsättning

av yttre inventarier samt för ny-, till- eller ombyggnad bearbetats.

Beträffande dessa sistnämnda uppgifter bör emellertid nämnas, att dessa

kostnader icke berättiga till avdrag vid taxeringen, varför de kunna antagas

vara mindre fullständigt redovisade i deklarationerna. Av de vid bearbetningen

av dessa poster erhållna resultaten torde därför icke alltför bestämda

slutsatser böra dragas.

Resultaten av beräkningarna redovisas i tabellerna 6 och 7.

För hela riket beräknas jordbrukarnas kontanta utgifter år 1950 ha uppgått

till sammanlagt 2 605,7 milj. kr, vartill komma ytterligare 69,8 milj. kr

för nyuppsättning av inventarier och 79,6 milj. kr för ny-, till- och ombyggnader.

Motsvarande utgifter år 1949 utgjorde respektive 2 468,2, 60,2 och 79,9

milj. kr. I jämförelse med år 1949 ökade således samtliga kontanta utgifter

år 1950 med 137,5 milj. kr eller 5,6 procent. Såsom framgår av tabell 7 ha

de relativa utgiftsökningarna varit av ungefär samma storleksordning för

posterna »inköp av förnödenheter», »inköp av levande och döda inventarier»

samt »diverse driftskostnader», som stigit med 8,6—10,4 procent. För posterna

»underhåll av inventarier och byggnader» samt »räntor» har ökningen stannat

vid 5,o respektive 4,3 procent. Trots att lantarbetarnas timlöner något

höjts under år 1950, ha utgifterna för arbetslöner minskat detta år (0,9 procent).

Detta förklaras av den under året fortsatta mekaniseringen av jordbruket;

ökat antal traktorer och ökade drivmedelskostnader ge bl. a. bevis

därför.

Om man närmare undersöker kostnadsutvecklingen av de i tabell 6 angivna

delposterna, framträder stark stegring för två av de under rubriken

»inköp av förnödenheter» ingående varugrupperna, nämligen gödselmedel

och torvströ samt kraftfoder och betmassa, som stigit med 12,9 respektive

11,3 procent. Obetydlig ökning eller någon minskning känneteckna delposterna

spannmål och frövaror, potatis och rotfrukter samt hö, halm in. fl.

fodermedel.

De hittills anförda siffrorna för utgifter avse riket i dess helhet. Av tabell

7 framgår den procentuella kostnadsförändringen beträffande huvudposterna

inom de 3 huvudområdena i förhållande till åren 1946 och 1949. Vissa

regionala olikheter föreligga. Samtliga kontanta utgifter ha i södra och

mellersta Sveriges slättbygder samt skogs- och dalbygder ökat med 6,3 respektive

7,3 procent men minskat i norra Sverige med 1,7 procent. Liksom i

fråga om utvecklingen av de totala kontanta inkomsterna har alltså ökning
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. 39*

Tali. 6. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1946 och 1948—1950, miljoner kronor.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Norra Sverige.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

1946

1948

1949

1950

10-6

12-1

13-4

14-3

356-7

394-6

401-9

405-0

51-5

66-5

70-9

71-4

91-4

115-6

128-9

142-5

6-4

6-8

7-3

6-7

23-6

34-4

32-7

34-5

96-8

111-9

126-8

148-3

82-1

89-2

94-8

106-1

41-5

71-6

86-2

90-3

66-5

70-2

75-6

77-2

78-3

104-7

112-9

120-2

145-7

184-4

208-1

229-7

54-4

57-8

59-2

61-4

1095 5

1819 8

1418-7

1507-7

15-6

39-1

36-2

46-3

32-3

37-6

39-2

39-1

4-7

5-3

5-7

6-2

173-5

190-4

193-2

194-2

28-8

33-3

34-1

34-2

48-4

60-3

73-4

82-0

3-7

2-8

3-9

3-9

12-6

18-5

16-2

17-2

53-5

61-6

66-7

72-5

59-7

63-0

70-5

79-7

26-4

34-6

38-1

41-0

26-7

30-8

34-0

35-8

51-3

68-4

76-3

86-0

71-2

88-9

98-3

110-1

23-0

24-6

25-5

27-0

583-5

682-5

735-9

789-8

9-4

22-8

19-6

18-9

26-8

27-1

24-7

28-7

2-2

2-2

2-4

2-5

103-4

89-8

92-8

82-5

10-7

11-9

12-5

13-2

15-2

16-8

20-2

23-1

1-0

0-7

1-1

1-0

13-7

17-9

20-2

19-7

15-8

18-5

20-9

21-3

26-3

26-2

25-7

26-0

12-3

17-1

16-0

16-8

7-8

9-7

10-3

10-0

22-3

33-0

37-8

34-9

33-4

41-9

45-3

48-5

8-4

8-1

8-4

8-7

272-5

293-8

3136

308-2

3-6

7-o

4-4

4-7

9-7

11-8

16-0

11-9

opaginerad Kontrollera mot PDF

40*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Tab. 6 (forts.). Jordbrukets kontanta utgifter åren 1946 och 1948—1950,

miljoner kronor.

Hela riket.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

1946

1948

1949

1950

17-5

19-6

21-5

23-0

633-6

674-8

687-9

681-7

91-0

111-7

117-5

118-8

165-0

192-7

222-5

247-7

11-1

10-3

12-3

11-6

49-9

70-8

69-1

71-4

166-1

192-0

214-4

242-1

168-1

178-4

191-0

211-8

80-2

123-3

140-3

148-1

91-0

110-7

119-9

123-0

151-9

206-1

227-0

241-1

250-3

315-2

351-7

388-3

85-8

90-5

93-1

97-1

19515

2 296 l

2468-2

2 605 7

28-6

68-9

60-2

69-8

68-8

76-5

79-9

79-6

en varit störst i södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder. Kostnaderna

för arbetslöner ha i södra och mellersta Sverige undergått endast

obetydlig ökning (0,8 respektive 0,5 procent), medan de i norra Sverige

minskat med It procent. Denna nedgång sammanhänger med den minskade

omfattningen av skogsbruket, vilket för denna del av landet har större relativ

betydelse än i de båda övriga områdena; bidragande orsak torde ha varit, att

en allt större del av arbetet i såväl jordbruket som skogsbruket utföres av

jordbrukarna själva och deras familjemedlemmar i stället för av lejd arbetskraft.

Vidare föreligger en betydande regional olikhet i fråga om kostnaderna

för underhåll av inventarier och byggnader, som ökat med 4,8 respektive

10,4 procent i södra och mellersta delarna av landet men minskat med

6,7 procent i norra Sverige. Sistnämnda nedgång torde i första hand bero av

minskat underhåll av byggnadsbeståndet. Även i övrigt föreligga vissa regionala

olikheter i fråga om delposterna för olika slag av förnödenheter och

inventarier (jfr tab. 6).

Av följande sammanställning framgår de viktigaste utgiftsposternas procentuella

andel av jordbrukets totala kontanta utgifter under åren 1946 och

1948—1950:

1946

1948

1949

1950

Arbetslöner.............................

32-5

294

27-9

26-2

Inköp av förnödenheter.................

24-2

25-2

25-8

26-5

Inköp av levande och döda inventarier.. .

12-7

13-1

13-4

13-8

Underhåll av inventarier och byggnader ..

12-5

13-8

14-0

14-0

Diverse driftskostnader..................

137

14-6

15-1

15-8

Räntor.................................

4-4

3-9

3-8

3-7

Samtliga kontanta utgifter

100-0

100-0

100-0

100-0

Tablån visar en fortgående minskning i arbetslönernas och räntornas

andel av de samlade kontanta utgifterna samt motsvarande ökning beträffande

kostnaderna för inköp av förnödenheter och inventarier av olika slag

samt diverse driftskostnader. Underhållskostnadernas andel har de senaste

åren stått oförändrad. Uppgifter om arbetslönernas och ränteutgifternas betydelse

vid olika egendomsstorlek finnas angivna i tabell 8.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. 41*

Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1946 och 1948—1950. Indextal.

År 1946 = 100

År 1949

= 100

1948

1949

1950

1950

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arbetslöner.............................

110-6

112-7

113-5

100-8

Inköp av förnödenheter.................

124-3

136-0

149-6

llO-o

Inköp av levande och döda inventarier ...

130-1

146-4

158-9

108-5

Underhåll av inventarier och byggnader . .

129-7

139-7

146-4

104-8

Diverse driftskostnader...................

126-6

142-9

157-7

110-4

Räntor.................................

106-2

108-8

112-9

103-7

Samtliga kontanta utgifter

1205

1295

1876

106-3

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dal-

bygder.

Arbetslöner.............................

109-7

111-4

111-9

100-5

Inköp av förnödenheter.................

120-0

132-0

142-7

108-1

Inköp av levande och döda inventarier ...

113-4

126-2

140-3

lll-i

Underhåll av inventarier och byggnader . .

127-2

141-6

156-3

110-4

Diverse driftskostnader..................

124-9

138-0

154-6

112-0

Räntor.................................

107-0

111-2

117-2

105-4

Samtliga kontanta utgifter

117-0

1261

1354

107-3

Norra Sverige.

Arbetslöner.............................

86-8

89-7

79-8

89-0

Inköp av förnödenheter.................

117-1

133-1

139-0

104-4

Inköp av levande och döda inventarier ...

112-0

108-0

110-7

102-5

Underhåll av inventarier och byggnader . .

141-5

159-4

148-7

93-3

Diverse driftskostnader..................

125-5

135-6

145-3

107-2

Räntor.................................

95-4

99-1

103-6

104-5

Samtliga kontanta utgifter

1078

115-1

1131

98-3

Hela riket.

Arbetslöner.............................

106-5

108-6

107-6

99-1

Inköp av förnödenheter.................

122-1

134-4

146-2

108-8

Inköp av levande och döda inventarier ...

121-5

133-4

144-9

108-6

Underhåll av inventarier och byggnader ..

130-4

142-8

149-9

105-0

Diverse driftskostnader..................

125-9

140-5

155-1

110-4

Räntor.................................

105-4

108-5

113-1

104-3

Samtliga kontanta utgifter

1177

1265

1335

1056

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst och utgiftsutvecklingen

inom olika storleksgrupper av jordbruk.

Olikheterna mellan olika storleksgrupper belysas genom den beräkning

av de kontanta inkomsterna och utgifterna per hektar jordbruksjord, vars

resultat återgivas i tabell 9. Genom detta material erhålles också en ytterligare

belysning av förskjutningarna från år till år liksom nya möjligheter

till jämförelser mellan de tre huvudområdena.

Det framgår av indextalen i tabell 10, att de kontanta inkomsterna per

hektar jordbruksjord mellan åren 1949 och 1950 relativt sett ökat i ungefär

lika omfattning inom flertalet storleksgrupper av de båda områdena i södra

och mellersta Sverige. För norra Sverige föreligger i den högsta storleksgruppen,

20—30 hektar, en ökning av ungefär samma storleksordning som

i södra och mellersta Sverige; i storleksgruppen 10—20 hektar konstateras

opaginerad Kontrollera mot PDF

42*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Tab. 8. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av Jordbrukets

kontanta utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren 1946 och 1948—1930.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2-5

5-10

10-20

20-30

30—50

50-100

över

100

liga

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Arbetslöner................

1946

12-2

16-1

25-1

30-8

35-6

40-7

46-2

32-6

1948

10-2

14-8

21-6

27-8

34-1

38-8

42-2

29-9

1949

9-3

13-9

20-7

26-5

32-3

36-4

40-9

28-3

1950

8-3

131

19-6

24-8

30-5

34-9

39-4

26-9

Räntor....................

1946

3-9

5-2

4-5

4-9

5-1

6-3

5-2

5-0

1948

3-3

4-3

4-0

4-3

4-4

4-7

6-0

4-4

1949

30

4-0

3-8

3-9

4-3

4-7

4-7

4-2

1950

2-6

3-8

3-6

3-9

4-4

4-5

4-6

4-1

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Arbetslöner................

1946

20-2

25-5

31-8

34-5

39-5

44-5

43-5

29-7

1948

17-8

22-9

29-3

33-5

39-6

42-7

45-6

27-9

1949

17-3

21-6

26-8

311

38-3

40-8

41-7

26-3

1950

16o

20-3

25-3

29-7

36-0

37-5

38-8

24-6

Räntor....................

1946

3o

3-3

40

4-5

4-8

6-4

6-0

3-9

1948

2-7

3-1

3-5

4-0

4-1

6-9

6-3

3-6

1949

2-5

3-0

3-5

4-0

4-2

6-1

4-4

3-5

1950

2-5

2-9

3-6

3-8

4-4

6-0

4-5

3-4

Norra Sverige.

Arbetslöner................

1946

35-4

36-5

42-5

55-2

37-9

1948

26-3

29-4

36-9

48-9

30-5

1949

25-0

28-8

37-3

46-4

29-6

1950

22-0

26-5

34-5

41-0

26-8

Räntor....................

1946

3-0

3-2

3-1

2-4

3-1

1948

2-8

2-8

2-9

1-5

2-7

1949

2-7

2-8

2-8

1-6

2-7

1950

2-9

2-8

3-0

1-7

•

2-8

Hela riket.

Arbetslöner................

1946

25-2

25-9

29-2

32-5

36-5

41-5

45-9

32-5

1948

19-7

22-3

25-7

29-7

35-3

39-5

42-6

29-4

1949

18-7

21-2

24-4

28-0

33-5

37-2

41-1

27-9

1950

16-7

19-6

22-9

26-3

31-6

35-4

39-3

26-2

Räntor....................

1946

3-2

3-8

4-2

4-8

5-0

5-5

6-3

4-4

1948

2-9

3-3

3-7

41

4-3

4-8

6-1

3-9

1949

2-7

3-2

3-6

3-9

4-2

4-9

4-6

3-8

1950

2-7

3-1

3-6

3-8

4-3

4-7

4-6

3-7

en obetydlig ökning, i de övriga grupperna en mindre minskning. Beträffande

utgifterna per arealenhet föreligger liksom för inkomsterna ökning av

ungefär samma storlek för slättbygderna samt skogs- och dalbygderna. För

norra Sverige däremot har en nedgång under år 1950 ägt rum inom samtliga

storleksgrupper utom den högsta (20—30 hektar).

De kontanta inkomsterna per hektar jordbruksjord ha tidigare i allmänhet

varit högre i norra än i södra och mellersta Sverige. Detta förhållande

har framför allt berott därpå, att i regel jämförelsevis stora skogsarealer

ingå i brukningsdelarna i norra Sverige, medan den till desamma hörande

åkerarealen är förhållandevis liten. Det har således varit inkomsterna av

opaginerad Kontrollera mot PDF

43*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Tab. 9. Kontanta inkomster och utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid

Jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden åren 1946 och

1948—1950.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2—5

5—10

10—20

20—30

30—50

50-100

Över

100

liga

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges

1946

828

744

718

699

709

704

693

714

slättbygder

1948

996

860

831

831

821

811

792

829

1949

1122

947

904

904

897

869

842

900

1950

1196

1022

972

967

959

917

902

963

Södra och mellersta Sveriges

1946

995

897

775

679

675

606

594

816

skogs- och dalbygder

1948

1029

928

836

720

757

664

728

866

1949

1137

1007

891

808

793

681

907

943

1950

1219

1084

973

866

846

792

921

1018

Norra Sverige

1946

1190

1016

909

987

1056

1948

1128

973

828

1034

a

1004

1949

1208

1033

902

1017

1070

1950

1203

1003

918

1098

.

.

.

1063

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges

1946

579

478

469

487

524

553

578

516

slättbygder

1948

718

569

562

595

632

666

696

622

1949

784

627

610

654

675

708

722

668

1950

833

677

657

692

717

727

775

710

Södra och mellersta Sveriges

1946

571

502

471

455

499

508

521

502

skogs- och dalbygder

1948

659

582

561

526

605

583

637

589

1949

702

630

601

572

620

586

822

636

1950

754

681

647

613

657

671

804

683

Norra Sverige

1946

655

502

485

574

556

1948

696

550

521

741

605

1949

731

598

580

663

645

1950

726

578

575

699

.

.

.

636

skogsbruket, som verkat höjande på dessa siffror. Under de senaste åren har

emellertid en tendens till utjämning tydligt framträtt. Då skogsinkomsterna

under år 1950 varit särskilt låga i norra Sverige, ha även de kontanta inkomsterna

per hektar jordbruksjord blivit lägre. Det är endast storleksgruppen

20—30 hektar, som detta år tydligt framträder med högre inkomster.

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse vid brukningsdelar

av olika storlek och inom olika områden belyses närmare av tabell It, i vilken

inkomsterna i kronor per hektar jordbruksjord av vegetabiliska och

animaliska produkter samt av skogsbruk redovisas. På motsvarande sätt

redovisas i tabell 12 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade

per hektar jordbruksjord, för arbetskraft, kraftfoder och betmassa, gödselmedel

och torvströ samt för räntor.

Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor

föreligga markanta olikheter såväl mellan olika områden som mellan olika

storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse stiger med växande

egendomsstorlek; den är störst inom slättbygderna samt avsevärt mindre

inom skogs- och dalbygderna och i norra Sverige. De animaliska produkternas

ekonomiska betydelse avtager däremot med stigande areal; den visar

obetydlig avvikelse mellan de båda områdena i södra och mellersta delen

av landet och inom varje storleksgrupp av dessa områden är den större än

i norra Sverige. Endast vid egendomar med mer än 50 hektar åker inom

slättbygderna är betydelsen av vegetabiliska produkter större än av animaliska;

i alla övriga grupper dominera animalierna. Inkomsterna av skogsbruk

opaginerad Kontrollera mot PDF

44*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Tab. 10. Kontanta inkomster och utgifter per hektar Jordbruksjord vid Jordbruksfastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1946 och 1948—1950.

Indextal: 1946= 100.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2—5

5-10

10—20

20-30

30—50

50-100

över

100

liga

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges

1948

120-3

115-6

115-9

118-9

115-7

115-3

114-4

116-1

slättbygder

1949

135-5

127-3

126-0

129-3

126-5

123-5

121-5

126-1

1950

144-4

137-3

135-5

138-2

135-2

130-3

130-2

134-9

Södra och mellersta Sveriges

1948

103-3

103-5

107-9

106-0

112-2

109-5

122-6

106-2

skogs- och dalbygder

1949

114-2

112-2

115-0

119-0

117-5

112-2

152-8

115-6

1950

122-4

120-8

125-5

127-7

125-5

130-6

155-1

124-8

Norra Sverige

1948

94-8

95-8

91-1

104-8

#

95-1

1949

101-5

101-6

99-2

103-1

.

101-3

1950

101-1

98-7

101-0

111-3

.

.

100-6

Samtliga kontanta algifter.

Södra och mellersta Sveriges

1948

124-0

118-9

119-9

122-1

120-7

120-4

120-3

120-6

slättbygder

1949

135-4

131-1

130-1

134-2

128-9

128-0

124-8

129-6

1950

143-8

141-6

140-1

142-0

136-9

131-4

134-0

137-7

Södra och mellersta Sveriges

1948

115-2

116-0

119-2

115-7

121-2

114-9

122-3

117-2

skogs- och dalbygder

1949

122-8

125-6

127-7

125-9

124-2

115-4

157-9

126-6

1950

132-0

135-8

137-4

134-8

131-6

132-2

154-4

135-9

Norra Sverige

1948

106-3

109-5

107-5

129-1

#

108-8

1949

111-6

119-1

119-5

115-5

.

,

115-9

1950

110-9

115-2

118-6

121-8

.

114-3

äro givetvis störst i norra Sverige och minst inom slättbygderna i södra och

mellersta Sverige.

I jämförelse med år 1949 ha arbetskostnaderna per hektar jordbruksjord

i regel icke undergått några större förändringar år 1950 i de södra och mellersta

delarna av landet. I norra Sverige däremot ha arbetskostnaderna sjunkit

inom samtliga storleksgrupper; såsom förut nämnts sammanhänger

detta med de under året minskade inkomsterna från skogsbruk och »diverse

inkomster» (körslor i skogen in. m.). Beträffande brukningsdelar med upp

till 30 hektar åker framträder en betydande skillnad i arbetskostnader

mellan norra Sverige å ena sidan och södra och mellersta Sverige å andra

sidan. De avsevärt större kontanta arbetskostnaderna per hektar jordbruksjord

i norra Sverige förklaras av skogsbrukets stora betydelse för brukningsdelar

av olika storlekar i denna del av landet. Ett närmare studium av

tabellmaterialet visar även en viss sainvariation mellan å ena sidan inkomsterna

av skogsbruk och å andra sidan löneutgifterna. Det bör emellertid

härvid observeras, att löneutgifterna ej i sin helhet höra samman med jordbrukarnas

försäljning och avverkning av egen skog. En del av arbetskostnaderna

äro avlöningar till skogsarbetare, som jordbrukarna anställa vid

avverkningar åt skogsbolagen.

Jordbrukarnas taxerade nettointäkter och jordbrukarefamiljens

arbetsinkomster.

Den i det föregående lämnade redogörelsen för utvecklingen av jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter grundar sig på en bearbetning av

motsvarande uppgifter i den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna. Här
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

45*

Tab. 11. Kontanta Inkomster 1 kronor per hektar jordbruksjord vid Jordbruksfastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1946 och 1648—1950.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2-5

5-10

10-20

20—30

30-50

50-100

över

100

liga

Inkomster ao försålda vegeta-

biliska produkter.

Södra och mellersta Sveriges

1946

94

118

168

221

270

293

307

226

slättbygder

1948

134

153

214

277

325

372

372

281

1949

123

167

232

319

378

415

417

315

1950

121

172

245

326

387

439

444

329

Södra och mellersta Sveriges

1946

30

43

66

81

in

159

225

71

skogs- och dalbygder

1948

55

57

92

99

167

196

281

96.

1949

56

57

87

118

154

177

374

99

1950

47

57

93

123

174

212

394

104

Norra Sverige

1946

15

22

38

69

25

1948

23

33

46

92

35

1949

22

29

44

103

33

1950

20

28

43

95

.

.

31

Inkomster av försålda anima-

liska produkter.

Södra och mellersta Sveriges

1946

647

548

488

420

385

336

301

420

slättbygder

1948

741

626

557

487

438

367

328

476

1949

893

710

616

529

466

383

326

517

1950

1004

772

671

582

511

402

371

566

Södra och mellersta Sveriges

1946

576

539

473

404

374

287

253

476

skogs- och dalbygder

1948

618

596

529

458

415

333

311

528

1949

750

693

597

527

480

389

387

616

1950

830

758

669

565

513

425

397

676

Norra Sverige

1946

387

413

379

317

393

1948

471

472

415

363

456

1949

567

543

460

376

528

1950

661

579

487

419

•

•

•

583

Inkomster av skogsbruk.

Södra och mellersta Sveriges

1946

46

50

43

41

34

44

45

42

slättbygder

1948

64

55

40

47

32

41

49

44

1949

49

42

36

32

25

39

56

38

1950

24

48

36

34

29

43

45

38

Södra och mellersta Sveriges

1946

328

268

202

162

143

112

78

225

skogs- och dalbygder

1948

300

235

183

134

132

97

97

202

1949

273

214

175

130

120

78

99

187

1950

292

230

178

145

118

118

70

197

Norra Sverige

1946

532

467

413

512

482

1948

447

376

298

504

393

1949

420

358

332

473

.

381

1950

367

318

323

511

.

•

346

utöver ha även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas taxerade

nettointäkter statistiskt bearbetats, varvid desamma dels uppräknats till totalsiffror

för hela riket och tre huvudområden, dels beräknats per hektar

jordbruksjord och per brukningsdel. Huvudresultaten av denna del av undersökningen

redovisas i tabell 13. Det bör observeras, att vad förut anförts

om deklarationsundersökningarnas brister vid jämförelser över längre tidsperioder

icke gäller i fråga om de taxerade nettointäkterna.

De taxerade nettointäkterna av jordbruksfastighet ha i genomsnitt för

riket stigit med 5,8 procent i jämförelse med år 1949. I överensstämmelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

46*

Iiungl. Maj. ts proposition nr 236.

Tab. 12. Kontanta utgifter i kronor per hektar Jordbruksjord vid Jordbruksfastig
het

inom olika storieksgrupper och områden åren 1946 och 1948—1950.

År

Storieksgrupper, hektar åker

Samt-

2-5

5-10

10—20

20-30

30-50

50-100

Över

100

liga

Arbetslöner.

Södra och mellersta Sveriges

1946

71

77

118

150

186

225

267

168

slättbygder

1948

73

84

121

165

216

258

293

186

1949

73

87

126

173

218

258

295

189

1950

69

89

129

171

219

253

305

191

Södra och mellersta Sveriges

1946

116

128

150

157

197

226

226

149

skogs- och dalbygder

1948

117

133

164

176

240

249

290

164

1949

122

136

161

178

238

239

343

167

1950

121

138

164

182

237

252

312

168

Norra Sverige

1946

232

183

206

317

211

1948

183

162

192

362

185

1949

182

172

216

308

191

1950

160

153

198

287

.

.

.

170

Inköp av krajtjoder och

betmassa.

Södra och mellersta Sveriges

1946

74

57

47

42

39

36

33

43

slättbygder

1948

96

71

62

55

51

43

38

55

1949

113

84

69

62

53

47

41

61

1950

157

98

76

67

54

48

45

67

Södra och mellersta Sveriges

1946

57

45

40

32

31

28

28

42

skogs- och dalbygder

1948

66

57

52

41

38

36

35

52

1949

83

68

62

49

46

36

59

63

1950

95

77

71

55

49

40

45

71

Norra Sverige

1946

38

28

25

22

31

1948

43

32

27

29

,

35

1949

52

39

31

26

42

1950

61

45

35

28

.

.

.

48

Inköp av gödselmedel och

torvströ.

Södra och mellersta Sveriges

1946

48

44

45

46

46

46

46

46

slättbygder

1948

59

50

52

54

53

53

53

53

1949

65

56

56

61

61

64

61

60

1950

67

62

65

71

74

77

72

70

Södra och mellersta Sveriges

1946

55

48

44

43

41

39

40

46

skogs- och dalbygder

1948

62

56

50

47

48

47

49

53

1949

67

59

54

53

47

45

79

58

1950

69

64

58

57

61

57

76

63

Norra Sverige

1946

39

30

25

26

32

1948

46

36

30

30

38

1949

Öl

41

34

34

43

1950

54

41

34

35

•

•

•

44

Räntor.

Södra och mellersta Sveriges

1946

23

25

21

24

27

30

30

26

slättbygder

1948

24

24

22

26

28

31

35

27

1949

23

25

23

26

29

34

34

28

1950

22

26

24

27

31

33

36

29

Södra och mellersta Sveriges

1946

17

17

19

20

24

32

31

20

skogs- och dalbygder

1948

18

18

20

21

25

35

40

21

1949

18

19

21

23

26

35

36

22

1950

19

20

23

23

29

40

36

23

Norra Sverige

1946

20

16

15

14

17

1948

20

15

15

11

17

1949

20

16

16

11

17

1950

21

16

17

12

.

.

.

18

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

47*

Ta b. 13. Jordbrukets taxerade nettointäkter Inom olika områden

åren 1946 och 1948—1950.

Nettointäkter av

År

jordbruks-

fastighet

tjänst och

tillfällig

förvärvs-

kapital

övriga

förvärvs-

källor

Samtliga

netto-

intäkter

Absoluta tal, milj. kronor.

verksamhet

1946

508-0

39-8

23-4

12-8

584-0

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder

1948

551-9

58-2

25-6

9-3

645-0

1949

605-0

61-4

25-6

8-3

700-3

1950

648-6

59-0

26-4

6-2

740-2

Södra och mellersta Sveriges

1946

475-9

43-3

18-0

15-0

552-2

skogs- och dalbygder

1948

456-7

65-5

20-8

15-5

558-5

1949

489-8

66-4

21-6

11-7

589-5

1950

527-3

67-6

21-9

17-4

634-2

Norra Sverige

1946

321-7

55-8

8-1

10-8

396-4

1948

283-5

66-2

9-6

11-2

370-5

1949

295-9

66-9

10-o

11-0

383-8

1950

296-1

67-1

10-3

8-9

382-4

Hela riket

1946

1305-6

138-9

49-5

38-6

1 532-6

1948

1 292-1

189-9

56-0

36-0

1574-0

1949

1390-7

194-7

57-2

31-0

1 673-6

Indextal. År 1946 = 100.

1950

1 472-0

193-7

58-6

32-5

1 756-8

Södra och mellersta Sveriges''

1948

108-6

146-1

109-5

72-2

110-4

slättbygder

1949

119-1

154-0

109-6

64-6

119-9

1950

127-7

148-0

113-0

48-4

126-7

Södra och mellersta Sveriges

1948

96-0

151-3

115-0

104-0

10M

skogs- och dalbygder

1949

102-9

153-5

119-5

78-1

106-7

1950

110-8

156-2

121-6

116-2

114-8

Norra Sverige

1948

88-1

118-6

119-1

103-7

93-5

1949

92-0

119-8

123-3

102-1

96-8

1950

92-0

120-2

126-8

83-1

96-5

Hela riket

1948

99-0

136-7

113-1

93-3

102-7

1949

106-5

140-1

115-4

80-3

109-2

Indextal. Å.r 1949 = 100.

1950

112-7

139-4

118-4

84-4

114-6

Södra och mellersta Sveriges

105-7

slättbygder..............

Södra och mellersta Sveriges

1950

107-2

96-1

103-1

74-9

148-8

107-6

skogs- och dalbygder.....

1950

107-6

101-8

101-7

Norra Sverige.............

1950

100-1

100-3

102-8

81-4

99-6

Hela riket.................

1950

105-8

99-5

102-5

105-1

105-0

med förändringarna i förhållandet mellan kontanta inkomster och kontanta

utgifter visa även nettointäkterna, att år 1950 varit något gynnsammare för

skogs- och dalbygderna än för slättbygderna i södra och mellersta Sverige.

Nettointäkterna av jordbruksfastighet ha nämligen ökat med 7,6 procent i

det förra och 7,2 procent i det senare fallet. Norra Sverige däremot har oförändrade

nettointäkter av jordbruksfastighet. Beträffande övriga slag av

nettointäkter märkas särskilt följande förskjutningar i förhållande till år

1949. Nettointäkterna av tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet ha sjunkit

i södra och mellersta Sveriges slättbygder; nettointäkterna av övriga förvärvskällor

ha undergått en betydande reducering i södra och mellersta Sveriges

slättbygder samt i norra Sverige men starkt ökat i skogs- och dalbygderna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

48* Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Tab. 14. Familjens arbetsinkomst i kronor per brukningsdel åren 1946 och 1948—1950.

Områden

År

Storleksgrupper, hektar åker

2-5

5—10

10-20

20—30

30—50

50—100

över

100

Södra och mellersta Sveriges

1946

1653

2 746

3 907

5 001

6327

8 516

14 831

slättbygder

1948

2 014

3143

4 457

5 752

6 810

8 512

11718

1949

2187

3 377

4 823

6184

8 083

10110

14 805

1950

2 275

3 630

5164

6 779

8 842

11260

17 095

Södra och mellersta Sveriges

1946

2 455

3 664

4 564

5 345

6 049

4 979

skogs- och dalbygder

1948

2 385

3 451

4192

4 551

5 284

4 531

1949

2 617

3 701

4 485

5 457

5 896

5 776

1950

2 773

3 961

5 094

5 972

6949

7199

Norra Sverige

1946

2 953

4 660

6149

10275

.

1948

2 692

4 060

4 710

7 238

.

.

1949

2 868

4179

4 941

8 221

.

.

1

1950

2 823

4134

5 291

9 915

.

•

För att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden ha även

beräkningar utförts rörande storleken av den arbetsinkomst, som enligt

självdeklarationerna kommit jordbrukarefamiljerna till godo. Dessa beräkningar

ha verkställts på så sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet

lagts skuldräntorna, varefter den därvid erhållna summan minskats med

ett belopp, som ansetts motsvara »normala ränteanspråk». Detta sistnämnda

belopp utgör förräntningen av det i självdeklarationen såsom tillgång redovisade

värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda inventarier samt

av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har man vid de fem

senast utförda undersökningarna utgått från en räntefot av 3 procent för

fastighetsvärdet och 4 procent för värdet av inventarier och lager. Resultaten

av denna beräkning redovisas i tabell 14.

Mellan åren 1949 och 1950 framträder en markerad ökning av arbetsinkomsten

för alla storleksgrupper inom de två områdena av södra och

mellersta Sverige. I norra Sverige konstateras en motsvarande ökning endast

i storleksgrupperna med 10—20 och 20—30 hektar åker; i de lägre grupperna

har arbetsinkomsten undergått en mindre minskning.

Vid bedömandet av dessa tal bör beaktas, att det här är fråga om en uppskattande

beräkning av den samlade arbetsinkomsten för hela jordbrukarefamiljen.

Till denna inkomst kommer — åtminstone vid de större egendomarna

— icke obetydliga belopp i form av ränta å det egna lantbrukskapitalet.

Stockholm den 1 april 1952.

Kungl. statistiska centralbyrån

KARIN KOCK.

Otto Zetterberg.

Tage Zander.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

49*

Bilaga 5.

PM

med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader

under produktionsåren 1950 51 och 1951/52 jämte en förkalkyl

för produktionsåret 1952 53.1

Övergång till nytt basår.

Jordbrukskalkylen har alltsedan 1940 avsett att belysa intäkts- och kostnadsutvecklingen

sedan basåret 1938/39. Det har emellertid under senare

år framstått som allt mera önskvärt att söka gå över till en ny, mera näraliggande

basperiod för jordbrukskalkylen. Kalkylsakkunniga togo upp denna

fråga till behandling i samband med upprättandet av normkalkylen för

1951/52 våren 1951. Skälen för en övergång till nytt basår samt de i samband

härmed önskvärda förändringarna i beräkningsmetodiken behandlades

härvid i en särskild »PM angående frågan om övergång till nytt basår för

jordbrukskalkylen» (tryckt som bil. 7 till Kungl. Maj :ts prop. 207/1951).

Någon övergång till nytt basår ägde dock ej rum vid detta tillfälle. Vid de

prisförhandlingar, som våren 1951 fördes mellan jordbruksnämnden och

jordbrukets förhandlingsdelegation nåddes emellertid i princip enighet om

att nytt basår skulle tillämpas i de jordbrukskalkyler, som upprättades för

kommande regleringsår (fr. o. m. 1952/53). I det samma vår av statsmakterna

fattade beslutet om prissättningen framhölls också såsom önskvärt

att man i fortsättningen använde en basperiod, som låge närmare dagsläget

än vad det hittills använda basåret 1938/39 gör.

Kalkylsakkunniga ha nu ånyo tagit upp frågan om ett nytt basår och ha

härvid — liksom våren 1951 — funnit att åren 1948/49—1950/51 ur olika

synpunkter kunna betraktas som någorlunda »normala» och därför lämpliga

som eventuella basår. Med hänsyn till att det är önskvärt, att den nya

basen väljes så, att den, jämfört med den gamla, icke visar någon mera

väsentlig förskjutning i relationen mellan inkomster och kostnader ha de

sakkunniga stannat för att förorda produktionsåret 1950/51 som nytt basår.

Som framgår av tabellerna A—D visar nämligen —- av de år, som ansetts

kunna komma i fråga — 1950/51 den minsta förskjutningen i relationen

mellan inkomster och kostnader sedan 1938/39. Under detta år föreligger

sålunda ett kalkylmässigt överskott av 8,4 milj. kr. De sakkunniga vilja

framhålla, att detta överskott ligger långt inom felmarginalerna för kalkylen,

och att de därför icke ha kunnat taga ställning till om överskott eller

underskott i realiteten föreligger i förhållande till 1938/39. Några andra

tillförlitliga undersökningar, vilka kunna ge upplysning, huruvida någon

förbättring eller försämring av den företagsmässiga lönsamheten inom jordbruket

ägt rum sedan 1938/39, föreligga tyvärr icke. Även om det sålunda

icke är möjligt att ur kalkylen eller annat material med säkerhet avläsa

1 Föreliggande inkomst- och kostnadskalkyl justerades av kalkylsakkunniga den 22 mars 1952.

4* Iiihang till riksdagens protokoll 4952. 1 samt. Nr 236.

opaginerad Kontrollera mot PDF

50*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

förändringar i jordbrukets lönsamhet sedan 1938/39, torde dock de i tabellerna

A—D anförda beräkningarna för 1950/51 ge vid handen, att förskjutningarna

jämfört med 1938/39 icke ha varit betydande. Som ytterligare skäl

för valet av 1950/51 som basår kan anföras, att folkräkningen, fastighetstaxeringen

och jordbruksräkningen infalla under eller i omedelbar anslutning

till nämnda år.

De i tabellerna A—I) redovisade inkomst- och kostnadsberäkningarna ha

utförts enligt samma metoder, som senast tillämpades i novemberkalkylen

1951. 1 samband med övergången till nytt basår ha kalkylsakkunniga, som

i allmänhet framgår av de olika avsnitten i promemorian, gjort vissa ändringar

i redovisningen. Sålunda ha med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna

på inkomstsidan posterna hö och halm helt uteslutits. Av samma

skäl ha kvantiteterna havre till åkerier och skogskörslor borttagits. Om

denna förändring gjordes i de äldre beräkningarna, skulle överskottet 1950/

51 ökas med 9,6 milj. kr. På kostnadssidan grundar man i den nya kalkylen

arbetskostnadsberäkningarna på avtalslöner i stället för tidigare på löner

enligt den officiella lönestatistiken. Den nu tillämpade beräkningen ger

en kostnadssumma, som för 1950/51 är 19,2 milj. kr lägre än enligt lönestatistiken.

Skillnaden har emellertid för de nu aktuella åren ingen inverkan

på den indexmässiga löneutvecklingen, enär avtalslöner i båda fallen

är avgörande för denna. I fråga om handelsgödsel beräknar man i den nya

kalkylen — för att erhålla bättre korrespondens mellan kostnader och intäkter

— kostnaderna under ett visst produktionsår med utgång från förbrukade

kvantiteter och priser under närmast föregående år. Om denna förändring

genomfördes i de äldre beräkningarna, skulle överskottet 1950/51

öka med 10,4 milj. kr. I fråga om beräkningen av räntesatserna har också

en ändring gjorts, vilken i de äldre beräkningarna skulle medföra en reduktion

av överskottet för 1950/51 med 3,3 milj. kr. Posten utsäde bland diverse

förnödenhetskostnader har av skäl, som anföras i texten, borttagits

i de nya beräkningarna. Uteslutningen innebär i de äldre beräkningarna en

minskning av överskottet för 1950/51 med 2,i milj. kr. Härutöver ha posterna

siloanläggningar och allmänna omkostnader uteslutits. Borttagandet

härav skulle medföra en minskning av kalkylöverskottet för 1950/51 i den

äldre beräkningen med 2,6 milj. kr.

Om samtliga nu nämnda ändringar infördes i den äldre beräkningen

skulle överskottet 1950/51 öka med ca 16 milj. kr till ca 25 milj. kr.

Härutöver må nämnas, att man i samband med övergången till nytt basår

i underhållskostnaderna för maskiner och redskap inräknat även kostnaderna

vid brukningsdelar under 2 ha enligt deklarationsundersökningen. Vidare

har man också infört en ny kostnadsberäkning för rengörings- och desinfektionsmedel.

Grunderna för den för produktionsåret 1952/53 upprättade förkalkylen.

De beräkningar av jordbrukets inkomster och kostnader, som kalkylsakkunniga

framlägga i denna promemoria avser att ge ett mått på den procentuella

förändring, som jordbrukets sammanlagda inkomster och kostnader

undergått sedan produktionsåret 1950/51.

Beräkningarna äro begränsade till att avse enbart den egentliga jordbruksdriften.

Jordbrukarnas inkomster av och kostnader för skogsbruk falla sålunda

utanför kalkylen. Ej heller ha jordbrukarnas inkomster av körslor

utanför jordbruket medtagits. Sådana kostnader, som icke beröra den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. 51*

Tabell A. översikt över Jordbrukets inkomster åren 1938/39, 1948/49—1950/51.

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

Varuslag m. m.

Kvantitet,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

Kvantitet,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

Kvantitet.

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

Kvantitet,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

Höstvete ........

556

16-95

94-2

377

28-50

107-4

386

29-52

1139

322

30 00

96-6

Vårvete ........

108

18-80

20-3

220

34-50

75-9

224

35-19

78-8

215

33-16

71-3

Råg ............

247

15-96

394

254

28-94

73-5

232

29-70

68-9

159

28-70

45-6

Kom............

96

14-02

13-6

95

27-50

26-1

67

25-60

17-1

72

29-53

2P3

Fraktersättning ..

_

—

—

—

—

0-8

—

—

0-8

—

—

—

Havre ..........

132

11-30

14-9

112

21-75

24-4

108

22-08

23-8

88

27-12

23-9

Matärter.........

15-0

19-14

2-9

18-8

44-44

8-4

15-8

45-08

7-1

140

47-78

6-7

Potatis, mat- ....

755

5''72

43-2

875

10-23

89-5

825

16-65

137-4

825

18-47

152-4

> , fabriks- .

273

4-50

12-3

319

8-69

27-7

198

8-74

17-3

197

8-25

16-3

Sockerbetor......

1834

2-99

54-8

1808

5-90

106-7

1770

5''97

105-7

1978

6-02

119-1

Oljeväxter ......

—

—

—

—

957

—

—

173-9

—

—

188-2

Spånadsväxter . .

—

—

—

—

5-1

—

—

4''9

—

„ _

5-0

Hö..............

88

5-64

5-0

70

12-90

9-0

71

12-00

8-5

59

9-70

5-7

Halm ..........

42

2J9

09

40

2-50

l-o

39

2-40

0-9

35

2-80

l-o

Köksväxter......

_

_

13-9

—

—

44-5

—

—

47-2

—

—

42-1

Tobak ..........

0-4

116

0-4

0-4

297

1-3

0-4

286

1-2

0-3

295

l-o

Mejerimjölk......

3129

13’6ö

424-4

3 541

27-89

987-5

3 923

28-93

1134-9! 3 858

30-15

1163-1

K-mjölk utanför

mejeri ........

240

22-58

54-1

153

33-20

50-8

153

34-66

530

153

36-60

56-0

K-mjölk till hem- maförbrukning

537

13-86

74-4

532

30-83

164-0

522

30-83

160-9

512

33-42

1711

Lantsmörmjölk . .

420

10-77

45-2

105

18-52

19-4

65

19-20

12-5

60

21-15

12-7

Producent- och

kontantbidrag

för mjölk......

3-5

69-9

72-4

70-4

Ägg ............

53 8

141

75-1

60-0

265

159-0

66-4

253

168-0

65''4

272

180-6

Slakt av fjäderfä

—

—

5-9

—

—

15-5

—

—

14-7

—

286

16-9

Storboskap......

89-0

105

9o‘6

75-4

232

174-9

78-7

272

214-1

88-7

253-7

Kalv, större ____

34-3

151

51-8

19-1

326

62-3

21-9

337

73*8

23-4

371

86-8

> , mindre....

13''1

98

12-8

16-4

236

38-7

13-0

255

33-2

13-4

295

39-5

Får ............

3''4

174

5-9

2-8

438

12-3

2-7

324

8-7

2-3

336

7-7

Häst............

11-8

44

5-2

12-8

166

21"2

13-4

147

250

197

11-8

151

17-8

Svin............

145-6

135

196-6

158-9

255

405’2

169-5

423-8

1698

281

477-1

Mihtärhästar ....

—

—

0-5

—

—

1-4

—

—

0-6

—

—

1-3

Ull..............

0-7

185

1-3

0 6

485

30

0-5

480

2 6

0-5

940

4''6

Export av levande

djur ..........

_

_

5-6

—

7-5

—

—

0-2

—

—

1-8

Summa inkomster

—

—

13716

2 889-6

—

—

3 200-5

—

—

3 8o7‘3

Index

—

—

100-0

—

—

210-7

—

—

233-4

—

—

244-8

Förändringar i

kreaturskap italet

_

_

—

—

—

- 81-9

—

—

- 18-5

—

—

- 42-4

Summa

—

—

1371-5

—

—

2 807 7

—

31S20

—

—

3 314 9

Index

—

—

100-0

—

—

204-7

—

232-0

—

—

241-7

egentliga jordbruksdriften, ha så långt möjligt frånskilts. Helt har dock

en dylik uppdelning icke kunnat genomföras, exempelvis i fråga om kostnaderna

för jordbrukets hästar och traktorer.

Inkomsterna och kostnaderna äro i övrigt ej fullständigt redovisade, och

åtskilliga poster äro dessutom omgivna av betydande felmarginaler. De absoluta

talen för inkomster och kostnader kunna därför icke direkt jämföras

med varandra. En jämförelse mellan inkomster och kostnader måste i stället

grunda sig på indextal för inkomster respektive kostnader. Enär de

opaginerad Kontrollera mot PDF

52*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Tabell B. Sammandrag av Jordbrukets Inkomster åren 1938/39, 1948/49—1950/51,

milj. kr.

1938/39

1948/49

1919 50

1950/51

Brödsäd.............................

153*9

257''6

262-4

213-5

övrig spannmål......................

31-3

58-9

48-0

51-9

Potatis och sockerbetor...............

110-3

223-9

260-4

287-8 1

Olje- och spånadsväxter..............

—

100-8

178-8

193-2

Stråfoder ............................

5*9

100

9-4

6''7

Köksväxter och tobak................

14-3

45''8

48-4

43-1

Summa vegetabiliska produkter

3157

697-0

807-4

796-2 1

Index

100-0

220-8

255-7

252-2

Mjölk och mejeriprodukter............

601-6

1291-6

1 433-7

1 473-3

Ägg och slaktfjäderfä.................

81-0

174-5

182’ <

197’ö

Slaktdjur............................

365-8

714-c

773-3

882-6

övrigt...............................

7-4

11-9

3-4

7-7

Summa animaliska produkter

10558

2192-6

2393 i

2 561-1 !

Index

100-0

207-7

226-7

242-6

Samtliga inkomster

13715

2 889-6

3 200-5

3 357 3

Index

100-0

210-7

233-4

244-8

Förändringar i kreaturskapitalet

—

-81-9

-18-5

-42-4

Summa

1 871-5

2S07-7

3 182-0

3314-9 j

Index) 100-0

204-7

2320

1 241-7

Tabell C. Jordbrukets kostnader åren 1938/39 och 1948 49—1950,51, milj. kr.

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

Arbetskostnader ......................

833 4

1 871-7

1 888 5

2 005-8

Index

lOOo

224-6

226-6

240-7

Kapitalkostnader:

7-5

16-8

16-6

19-1

Grundförbättringar .... ] avskrivning

Ekonomibyggnader ____> o. under-

7

140-0

141-3

161-1

Maskiner och redskap .. | håll

78-0

2151

235''8

276''7

Elektricitet........................

17-5

37-7

41-2

47-4

Räntekostnader ...................

206-7

274-8

279-9

296-5

Summa kapitalkostnader

386 1

684-4

714-8

800 8

Index

100-0

177-3

185-1

207-3

Kostnader för förnödenheter:

131

40-1

55-2

68-9

Driv- och smörjmedel..............

Handelsgödselmedel och kalk........

66-7

140-7

188-4

206-4

Köpfodermedel ....................

98-2

1700

192-4

249-4

Diverse förnödenheter .............

17-5

45"2

47-2

56’8

Summa förnödenheter

195-5

396 0

488-2

681-5

Index

100-0

202-6

247-2

297-4

Frakter m. m.:

84-9

86-3

Frakter............................

27-8

80-2

Mjölkkontroll ......................

1-9

5-5

5-5

6-2

Seminkostnader....................

—

3-6

4*7

5*9

Allmänna omkostnader.............

17-1

38-1

37-8

37-8

Summa frakter m. m.

46-8

127-4

1329

136-2

Index

100-0

272-2

284-0

291-0

Summa kostnader

14618

3 079 5

3 219 4

3 524 3

Index

100-00

210-66

220-24

241-09

opaginerad Kontrollera mot PDF

53*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Tabell D. Relation mellan inkomster och kostnader 1948/49—1950/51

jämfört med 1938/39.

193&/39

1948/49

1949/50

1950/51

Kostnader, milj. kr ..................

1461-8

3 079-5

3 219-4

3 524-3

Kostnadsindex.......................

100oo

210-66

220-24

241-09

Inkomster, milj. kr...................

1 371-5

2 807-7

3 182-0

3 314-9

Basinkomst, framskriven medelst kost- nadsindex, milj. kr.................

1 371-5

2 889-2

3 0206

3 306-5

Kalkylmässigt överskott ( + ) eller under- skott (—), milj. kr.................

—

- 81-5

+ 161-4

+ 8-4

ojämförligt största inkomst- och kostnadsposterna inom den egentliga jordbruksdriften

ingå i beräkningarna, torde sådana indextal giva en tämligen

god uppfattning om de verkliga förändringarna från år till år i de sammanlagda

inkomst- och kostnadssummorna.

Den nu framlagda förkalkylen för 1952/53 har karaktären av en normkalkyl

såtillvida, att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under

det kommande produktionsåret under förutsättning av normala väderleksförhållanden,

oförändrade löner och räntesatser samt oförändrade priser på

jordbrukets produkter och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens

upprättande prisförändringar med hänsyn till marknadsläget eller andra

omständigheter kunnat förutses med en viss grad av säkerhet.

Jordbrukets inkomster.

Skörden.

Till grund för inkomstkalkylen har som vanligt lagts en beräkning av

skörden, verkställd med utgångspunkt från vissa antaganden rörande arealerna

av olika grödor samt hektaravkastningen.

I tabell 1 ha sammanställts uppgifter om åkerjordens användning åren

1936—40 (medeltal), 1947—51 samt prognos för år 1952. Uppgifterna avse

t. o. m. år 1951 de enligt jordbruksstatistiken skördade arealerna. De för år

1952 angivna arealerna ha i fråga om höstvete och höstråg beräknats med

ledning av arealinventeringen i oktober 1951, varvid från de enligt denna

inventering besådda arealerna gjorts ett avdrag för »normal utvintring».

De för år 1952 (höstsådden 1951) gjorda avdragen för normal utvintring,

vilka ha varit föremål för förnyade undersökningar, utgöra liksom i tidigare

kalkyler för vete 8 procent och för råg 4 procent av de höstsådda arealerna.

Beträffande arealerna av de olika växtslagen år 1952 må i övrigt följande

framhållas. I förhållande till närmast föregående år räknar de sakkunniga

som synes med en ökning av brödsädsarealen med ca 19 000 hektar, nämligen

från 426 000 hektar år 1951 (skördad areal) till 445 000 hektar 1952

samt med en ökning av fodersädsarealen med ca 26 000 hektar till 964 000

hektar, ökningen av brödsädsarealen från år 1951 beror på den uppgång i

odlingen av höstråg, som kunde konstateras vid arealinventeringen i oktober

1951. I fråga om vårvete finnas skäl som tala för både en ökning och

en minskning av arealen jämfört med 1951. Prishöjningen kan sålunda verka

stimulerande, medan förra årets svartrostskador kunna verka avskräckande.

Med hänsyn till osäkerheten om styrkan i de i olika riktning ver
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

54*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Tabell 1. Åkerjordens användning nedanstående år.

År

1936/40

År

1947

År

1948

År

1949

År

1950

År

1951

(Prel.)

År

1952

(Prognos)

hektar

hektar

hektar

hektar

hektar

hektar

hektar

231 297

140 862

172 792

167 736

178 219

148 100

144 000

75 614

151 633

142 859

139 464

160 940

179 900

180 000

181193

110 394

155 561

130 956

J. 126 697

97 800

117 000

8 020

4 771

4 279

3 912

4 000

Summa brödsäd

496154

407660

475 491

442068

465 856

425800

445 000

102 344

100 033

87 806

86 084

93 952

110 500

120 000

656 769

529 156

489 648

501 794

502 334

501 500

505 000

259 793

287 610

281600

309 377

318 089

325 600

339 000

Summa fodersäd

1 018 906

916 799

859 054

S97255

914 375

937600

964 000

l 19 727

15 650

14 638

14 279

12 051

12 300

12 000

5 886

6 562

8 521

| 11032

12 200

12 000

4 777

4 544

3 521

5 280

Summa trindsäd

24 504

26 OSO

24 721

28080

23083

24 500

24 000

Summa säd

1 S39 564

1 350 539

1 359 266

1 367 403

1 403 314

1 387 900

1 433 000

_

132 847

142 292

147 875

47 551

134 566

130 492

130 800

135 000

52 514

48 240

49 287

54 428

54 100

55 000

69 684

60 933

60 807

53 959

49 718

46 500

42 000

Summa potatis och rotfrukter

255 045

251 465

256 233

237 812

234 638

231 400

232 000

Grönfoder av säd o. baljväxter

Vall till hö och ensilage....

98 752

1379 444

i

122 498

1 352 230

42 053

134 126

1318 524

37 466

118 654

1 297 499

40 044

105 680

1274 610

37 247

101 600

1 261 000

39 200

95 000

1245 000

39 000

Vall till grönfoder och avbet-

| 231191

144 676

161221

134 200

181500

135 000

185 000

i 330 180

333 166

316 560

Summa foderväxter

1 709 387

1 846 961

1 823 282

1 772 757

1 723 434

1 717 500

1 699 000

44 209

5 612

7 562

7 853

65 236

78 731

141 836

168 808

190 000

161000

i 10 311

5 743

6 499

6 788

5 500

6 500

8 727

10 090

9 834

9 700

10 000

10 686

12 946

9 464

9000

10 000

Summa

10311

103 887

171 371

194 894

214 200

187 600

Summa skördad areal

3 514307

3 514201

3 542 668

3 549 343

3 5562S0

3 551000

3 551500

Träda och obrukad åkerjord

223 040

208 005

181 830

177 405

172 172

177 500

177 000

Summa åkerjord

3 737 347[3 722 206

3 724 498

3 726 74S

3 728 452

3 728500

3 728500

kände faktorerna ha de sakkunniga antagit en jämfört med 1951 oförändrad

vårveteareal. Höstvetearealen minskas något enligt arealinventeringen

i höstas. -— Arealerna potatis och spånadsväxter beräknas öka något.

Oljeväxtarealen antages minska med 29 000 hektar till 161 000 hektar. I

fråga om trindsäd, sockerbetor, betesvall, köksväxter och »andra» växtslag

ha upptagits avrundat 1951 års arealer. Beträffande vall till slåtter, säd till

grönfoder och foderrotfrukter antages en viss nedgång. Den totala skördade

arealen har antagits bli praktiskt taget oförändrad från år 1951.

Uppskattningen av det kommande årets hektarskördar har liksom tidi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 2. Observerade och normerade skördar 1 kilogram per hektar 1921—1951 samt antagna normskördar 1950 1952.

Växtslag

Observerade hektarskördar

Normerade hektarskördar1

Antagna

normskördar

1921/

30

1931/

40

1941/

45

1948

1949

1950

*1951

1921/

30

1931/

40

1941/

45

1948

1949

1950

1951

1950

1951

och

1952

Höst vete..................

2190

2 350

1920

2 480

2 540

2 440

1720

2180

2 360

2 220

2 320

2 380

2 440

2 460

2 450

2 500

Vårvete..................

1480

1820

1470

1920

1950

1890

1280

1430

1750

1680

1920

1950

2100

2 02b

1950

1 950

Höstråg ..................

1640

1880

1700

2 040

2 080

1950

1810

1620

1820

1850

1970

2010

2 090

2170

2 000

2 030

Vårråg...................

1 140

1340

1060

1 140

1210

1180

1200

1100

1320

1300

1320

1340

1360

1380

1350

1350

Korn.....................

1 760

2 020

1850

2 200

2 070

2 230

2 260

1 760

2 010

1970

2 060

2140

2160

2190

2 150

2 200

Havre....................

1590

1800

1390

1 620

1670

1610

1630

1580

1790

1630

1680

1730

1790

1750

1750

1750

Blandsäd.................

1940

2 130

1700

2 030

2 090

2 060

2120

1910

2140

1880

1960

2 020

2 130

2120

2 050

2 075

Ärter.....................

1420

1510

1280

1 650

1420

1570

81 480

1430

1530

1520

1650

1700

1680

1650

1650

Potatis...................

11400

14 300

12 900

15 390

12 780

13 290

s13390

12 200

13 900

14 200

14 430

14 740

14 770

14 500

14 500

Sockerbetor ...............

28 000

35 30n

34000

38 030

35 910

36 350

32 000

28 900

33 900

34 100

32 600

35 910

34 080

34 290

35 000

35 500

Foderrotfrukter...........

32 200

37 700

32 800

34 210

35160

35 350

332 870

33 400

37 100

35 500

33 100

36 370

35 350

34 000

34 000

Hö från odlad jord........

3 520

3 480

3 040

3 260

3 670

3 630

3 360 i 3310

3 610

3 220

3 620

3 670

3 630

3 600

1 3 600

3 625

1 För åren 1941—1951 ha de observerade skördarna omräknats etter skördesiffran 3''0. Under åren 1921—1940 har omräkningen skett efter

de genomsnittliga skördesiffrorna för perioden 1913—1940, vilka obetydligt avvika från värdet 3 0.

* Preliminära uppgifter enligt statistiska centralbyråns publikation Årsväxten 1951.

3 För ärter, potatis och foderrotfrukter föreligga ännu ej direkta uppgifter om hektarskördarnas storlek. Skörden av nämnda växtslag

beräknas av statistiska centralbyrån under förutsättning att i tioårsmedeltalet 1941/50 för hektarskördarna i varje län motsvaras av skördesiffran

3-0. Om skördeutsikterna år 1951 inom ett visst län och för en viss gröda är 2''6, erhålles den beräknade skörden genom multiplika
2-5
tion

av tioårsmedeltalet med ^ o. s. v.

Öl

Öl

*

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

opaginerad Kontrollera mot PDF

56*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

gare verkställts på grundval av särskilda undersökningar. Härvid ha de

observerade hektarskördarna med tillhjälp av de s. k. allmänna skördeomdömena

omräknats till normerade hektarskördar. De normerade hektarskördarna

äro i stort sett befriade från de årliga skördefluktuationerna till

följd av växlingarna i väderleksförhållandena, varför de på ett mera tillförlitligt

sätt än de observerade återge sekulära förändringar i avkastningen,

exempelvis till följd av växtodlingens landvinningar, förbättrad gödsling

etc. En framskrivning till 1952 av de medelst minsta kvadratmetoden utjämnade

värdena för de normerade hektarskördarna fr. o. in. 1921 enligt

olika alternativ har företagits. De för 1952 erhållna värdena ha härvid visat

sig nära sammanfalla med de för 1951 i förra årets vår kalkyl antagna normskördarna

(d. v. s. de hektarskördar, som under förutsättning av normala

väderleksförhållanden kunna förväntas det år prognosen avser). Enär de

aktuella förutsättningarna i övrigt för vegetabilieproduktionen, såsom gödseltillgången

och arealfördelningen, synas vara normala, ha de sakkunniga

ansett sig böra räkna nied samma normskördar för 1952 som man i fjol

antog för 1951.

Normskördarna för 1952 samt vissa uppgifter belysande hektarskördeutvecklingen

sedan 1921 ha sammanställts i tabell 2.

Yegetabilier.

Brödsäd.

År 1951/52. Under tiden t. o. m. december 1951 ha följande kvantiteter

brödsäd av 1951 års skörd levererats till spannmålshandeln (inklusive utsädeshandeln)

och kvarnarna: höstvete 169 milj. kg, vårvete 136 milj. kg

och råg 89 milj. kg, sammanlagt 394 milj. kg.

Med ledning av brödsädsleveransernas fördelning på olika delar av året

under tidigare år samt efter avdrag för beräknade leveranser till utsädeshandeln

och beräknade kvantiteter icke kvarnduglig vara till utfodring kan

det sammanlagda saluöverskottet av kvarnduglig brödsäd under 1951/52 beräknas

till 333 milj. kg, fördelat på 146 milj. kg höstvete, 101 milj. kg vårvete

och 86 milj. kg råg.

I fråga om löneförmalningen föreligga numera inga löpande uppgifter.

Löneförmalningen under 1951/52 har emellertid antagits bli av samma omfattning

som under 1950/51. Sammanställas uppgifterna om saluöverskott

och löneförmalning erhållas följande kvantiteter brödsäd att upptagas i kalkylen.

Salu-

överskott,

Löne-

förmalning,

Summa,

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Höstvete............

146

31

177

Vårvete............

101

21

122

Råg................

86

23

109

Summa brödsäd

333

75

408

Genomsnittspriserna på brödsäd av normalkvalitet (månadsmedeltal av

de fastställda garantipriserna vägda med fördelningen av brödsädsleveranserna

på olika månader) utgöra 1951/52 för höstvete 40,35 kr/dt, för vårvete

42,60 kr/dt och för råg 38,85 kr/dt. Med användning av de av kvarnarna

erlagda priserna för mottagna kvantiteter under september och december

1951 (justerade för handelsmarginal, frakter och kvalitet) samt med hänsyn

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

57*

till den under året stigande prisskalan ha priserna på höstvete, vårvete och

råg preliminärt beräknats till respektive 39,50, 41,60 och 38,25.

År 1952/53. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna

rörande arealer och antagna normskördar per hektar har skörden av brödsäd

beräknats till 954 milj. kg, varav 360 milj. kg höstvete, 351 milj. kg

vårvete och 243 milj. kg råg.

Den erhållna totalskörden har på vanligt sätt reducerats för lagringsförluster

(2 procent), avrens och utfodring samt utsäde. Avrens och utfodring

har antagits utgöra för vete 12 procent och för råg 18 procent av skörden.

Vid beräkningen av utsädet (för sådden 1952/53) har räknats med samma

besådda areaier som för 1952 års skörd samt med en utsädeskvantitet per

hektar av 220 kg för höstvete, 225 kg för vårvete och 200 kg för råg (utsädeskvantiteterna

per hektar enligt statistiska centralbyråns undersökning

av utsädesmängderna 1946). Beräkningen av den till försäljning och löneförmalning

disponibla kvantiteten brödsäd redovisas i följande sammanställning.

Höstvete,

Vårvete,

Summa

vete,

Råg,

Summa

brödsäd,

milj. kg

milj. kg

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Skörd...................

360-0

35PO

7110

242-9

953-9

Avgår: lagringsförlust----

7-2

7-0

14-2

4-9

19-1

avrens 0. utfodring

43-2

42-1

85-3

43-7

129-0

utsäde...........

34-4

40-5

74-9

251

ioo-o

Kvarstår till försäljning och

löneförmalning........

275-2

261-4

536-6

169-2

705-8

De genomsnittliga grundpriserna för brödsäd av 1952 års skörd skola enligt

förslag av jordbruksnämnden höjas med 10 kr/dt jämfört med grundpriserna

för 1951 års skörd. Med utgång från de vägda genomsnittspriserna

på brödsäd av normalkvalitet 1951/52 erhållas följande genomsnittspriser

1952/53 för brödsäd av normalkvalitet: höstvete 50,35 kr/dt, vårvete 52,60

kr/dt och råg 48,85 kr/dt. Efter justering för »normal» kvalitetsavvikelse

(jfr Kungl. Maj :ts prop. 76/1951, s. 45 och 207/1951, s. 158) kunna följande

priser insättas i kalkylen: höstvete 50,20 kr/dt, vårvete 52,20 kr/dt

och råg 48,io kr/dt.

Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande

sammanställningar av skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning

under 1948/49—1952/53.

Skörd av brödsäd, milj.

kg.

194S

1949

1950

1951

(prel.)

1952

(prognos)

Höstvete .

.................... 428

426

435

254

360

Vårvete...

.................... 274

272

304

230

351

Råg......

.................. 322

277

244

176

243

Summa brödsäd 1 024

975

983

660

954

Saluöverskott och löneförmalning, milj.

kg.

1948/49

1949/50

1950/51

1951/53

(prel.)

1952/53

(prognos)

Höstvete .

................. 377

386

322

177

275

Vårvete ..

................. 220

224

215

122

262

Råg......

................. 254

232

159

109

169

Summa brödsäd 851

842

690

408

700

opaginerad Kontrollera mot PDF

58*

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

Arealbidrag för vete.

År 1951/52. För varje hektar av den areal, varå vete odlats under 1951,

utgår ett arealbidrag med 150 kr. Totalbeloppet har beräknats tilll 48

milj. kr.

Korn.

Åren 1950/51—1952/53. Förbrukningen av korn (för andra ändamål än

utfodring), vilken beräknats efter samråd med jordbruksnämndens vegetabiliebyrå,

framgår av följande tablå. Husbehovsförmalningen i Norrland har

i avvaktan på närmare undersökning, liksom tidigare, upptagits till oförändrat

25 milj. kg per år. (Kvantiteterna i tablån i milj. kg.)

Grynkvarnar........................

1950/51

4

1951/52

(prel.)

4

1952/53

(prognos)

4

Bryggerier och mälterier ............

39

38

38

Brännerier.........................

3

2

3

Export ............................

1

1

1

Husbehovsförmalning i Norrland ....

25

25

25

Summa korn

72

70

71

Genomsnittspriset på korn —- ett vägt medeltal av priserna på malt- och

foderkorn, enligt lantbruksförbundets noteringar (vikterna: 2 för maltkorn

och 1 för foderkorn) — utgjorde under 1950/51 29,67 kr/dt. Priset för 1951/

52 har med utgång från föreliggande noteringar beräknats till 37,35 kr/dt.

För 1952/53 upptages priset till 45,oo kr/dt. Härvid har hänsyn tagits till

höjningen av brödsädspxåserna.

Havre.

Åren 1950/51—1952/53. Försäljningen av havre har efter samråd med

jordbruksnämndens vegetabiliebyrå samt arméförvaltningen beräknats på

följande sätt (milj. kg).

1950/51

1951/52

(prel.)

1952/53

(prognos)

Grynkvarnar

.............. 18

20

40

Armén......

.............. 9

6

6

Export......

.............. 4

1

3

Summa havre 31

27

49

Priset på havre -—• priset på vithavre enligt lantbruksförbundets noteringar

— utgjorde under 1950/51 27,38 kr/dt. Priset för 1951/52 har med

utgång från föreliggande noteringar beräknats till 33,60 kr/dt. För 1952/53

upptages priset till 40,oo kr/dt. Härvid har hänsyn tagits till höjningen av

priserna på brödsäd.

Kokärter.

Åren 1950/51—1952/53. De till försäljning och hemmaförbrukning disponibla

kvantiteterna kokärter ha beräknats med tillämpning av tidigare använda

metoder. Skörden 1952/53 har erhållits på grundval av de i tabellerna

1 och 2 anförda uppgifterna om areal och antagen normskörd per hektar.

Beräkningen framgår av följande tablå (milj. kg).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

59*

1950/51

Skörd....................................... 184

Avgår: lagringsförlust, 1 f..................... 0-2

avrens, 7 %........................... 1''3

utsäde ............................... 2 9

Kvarstår till försäljning och hemmaförbrukning 14''0

1951/52

(prel.)

18-1

0-2

1-3

2 9

13-7

1952/53

(prognos)

19-8

0 2

1- 4

2- 9

153

Genomsnittspriserna på kokärter 1950/51 och 1951/52 ha på grundval av

lantbruksförbundets noteringar beräknats till 47,78 respektive 56,58 kr/dt.

I slutet av försäljningssäsongen 1951/52 låg priset i 58 kr/dt. Vid export

ha under året väsentligt högre priser kunnat uppnås. Priset för år 1952/53

upptages till 72 kr/dt.

Matpotatis.

Åren 1950/51—1952/53. Förbrukningen av inhemsk matpotatis upptages

— i avvaktan på närmare undersökning -— för alla tre åren till oförändrat

825 milj. kg. Någon export av potatis av någon större betydelse har icke ägt

rum under de senaste åren och beräknas för närvarande ej heller för

1952/53.

Priset på matpotatis har för år 1950/51 beräknats till 18,47 kr/dt. Beräkningen

grundar sig på stockholmsnoteringen reducerad för mellanhandsmarginal

samt kostnaderna för frakter och säckar. Sammanvägningen av

månadsnoteringarna till årsmedeltal ha liksom tidigare skett med ledning

av de uppgifter rörande potatisförsäljningens fördelning på olika delar av

året, som erhållits vid en av 1942 års jordbrukskommitté verkställd specialundersökning

(jfr Kungl. Maj :ts prop. 246/1943, s. 105). — I samband

med undersökningar av utvecklingen av mellanhandsmarginaler samt kostnader

för frakter och säckar vid upprättandet av novemberkalkylen 1951

företogos vissa korrigeringar av de tidigare beräknade producentpriserna på

matpotatis för 1948/49 och 1949/50. Priserna utgöra för dessa år efter korrigeringen

10,23 respektive 16,65 kr/dt.

För 1951/52 och 1952/53 ha de sakkunniga räknat med ett pris på matpotatis

av 21,50 respektive 25,oo kr/dt.

Kalkylsakkunniga ha vid diskussionen om priserna på matpotatis tagit

upp frågan om tillförlitligheten i stockholmsnoteringen och de beräkningsmetoder,

som användas för att erhålla producentpriset. Man har härvid bl. a.

framhållit, att det kan vara osäkert om stockholmsnoteringen verkligen

återger det faktiska prisläget för prima välsorterad matpotatis (exkl. specialsorter

och specialkvaliteter). Å ena sidan har nämligen detaljhandeln i

Stockholm hävdat, att det ofta är svårt att erhålla priina potatis till de noterade

priserna, medan å andra sidan producenterna i överskottsområdena

ofta framhållit, att de ej kunna erhålla de med utgång från noteringen beräknade

producentpriserna. Kalkylsakkunniga ha med hänsyn härtill hemställt

hos jordbruksnämnden om en utredning dels av frågan om principerna

för noteringen av engros- eller partipriserna, dels på vilket sätt man skall

komma fram till en bättre metod för beräkning av producentpriset på matpotatis.

Fahrikspotatis.

Åren 1919/50—1952/53. Förbrukningen av fabrikspotatis har beräknats

efter samråd med jordbruksnämndens vegetabiliebyrå, vilken även införskaffat

uppgifter om stärkelsehalten. Beräkningen för 1952/53 utgår från

opaginerad Kontrollera mot PDF

60*

Kungl. Hlaj:ts proposition nr 236.

normal skörd av potatis samt normal stärkelsehalt. Särskilda undersökningar

av stärkelsehaltens utveckling under de senaste 25 ären ha företagits.

Det har härvid befunnits befogat att räkna med en normal stärkelsehalt

av 17,25 procent mot tidigare 17,5 procent. Priset per hl och stärkelseprocent

1952/53 har upptagits enligt nyligen träffad överenskommelse mellan

jordbruksnämnden och producentföreningarna på potatisområdet. —

Kvantitets- och prisberäkningarna sammanfattas i följande tablå.

1949/50

1950/51

1951/52

(prel.)

1952/53

(prognos)

Potatisstärkelse, milj. kg..................

. 14-8

20-4

21-8

25-0

Potatisbrännvin, milj. normalliter.........

. 27-1

17-9

16-6

25-0

Stärkelsepotatis, milj. kg..................

. 81

116

122

130

Bränneripotatis, milj. kg..................

. 117

81

71

no

Summa fabrikspotatis, milj. kg............

. 198

197

193

240

Stärkelsehalt, %...........................

. 17 0

16-5

17-3

17-25

Pris per hl och stärkelseprocent, öre......

. 36

35

42

50

Pris per dt, vid angiven stärkelsehalt, kr. .

8-74

8 25

10-38

12-32

Sockerbetor.

Ärcn 1950/51—1952/53. Uppgifter om skörd, sockerhalt, råsockerproduktion

och priser för 1950/51 och 1951/52 ha erhållits från Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Skörden av sockerbetor 1952/53 har beräknats på

grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna om areal och antagen

normskörd per hektar. Sockerhaltens utveckling under de senaste 20

åren har varit föremål för särskild undersökning och har liksom tidigare i

prognoser beräknats till 17,5 procent. Priset för 1952/53 har upptagits i enlighet

med en nyligen träffad preliminär överenskommelse mellan jordbruksnämnden

och betodlarnas centralförening. Beräkningarna framgå av

följande tablå.

1950/51

Sockerbetsskörd, milj. kg................... 1 978

Sockerhalt, %.............................. 16 92

Råsockerproduktion, milj. kg................ 304

Grundpris, kr/dt............................ 5 55

Genomsnittligt tilläggspris för sockerhalt över

16 f, kr/dt............................ 032

Arealtillägg, utslaget på hela betskörden, kr/dt 0 01

Täckningskostnader, utslagna på hela betskörden,

kr/dt........................... 0 13

Tillägg för 63-dagarsregeln, kr/dt.......... 0 01

1951/52 1952/53

(prel.) (prognos)

1 732 1 952

18-01 17-5

286 317

6-25 7-35

0-78 0-69

0-01 0-01

0-12 0T2

0-01 0-01

Summa betpris, kr/dt 6 02

7-17

8-18

Oljeväxter.

År 1950/51. Från Oljeväxtcentrålen ha uppgifter erhållits om de till odlare

utbetalda beloppen för oljeväxtfrö av 1950 års skörd. Beloppen — efter

avdrag för kostnaderna för försålt utsäde — återfinnas i följande tablå, vilken

även upptager uppgifter om de kvantiteter oljeväxtfrö av 1950 års skörd,

som levererats till fabrik eller exporterats (räknade i 18 % vattenhalt).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 236.

Frökvantitet,

(18 % vattenhalt)

milj. kg

....... 110-5

....... 6-3

....... 68-0

....... 6-4

....... 64

Summa 1976

Oljedådra........................ 0-0

Oljelin........................... 1 48-6

Totalt 246-2

Fröslag

Höstraps

Höstrybs ...

Vårraps ....

Vårrybs.....

Vitsenap ....

Värde,

milj. kr

86-7

5-6

52-0

4-9

4-1

1533

0-1

34-8

188-2

61*

År 1951/52. I följande tablå ha sammanställts uppgifter om oljeväxtskörden

1951/52 (exkl. utsäde). Totalarealen är densamma som i tabell 1 och

har fördelats på olika fröslag med ledning av uppgifter från Oljeväxtintressentföreningen,

vilken även lämnat uppgifter om hektarskördar.

Fröslag

Areal,

ha

Skörd,1 2

ka/ha totalt’

Kg/na milj. kg

Pris,2

öre/kg

Värde,

milj. kr

Höstraps____

88 750

1830

162-4

70

113-7

Höstrybs....

15 200

1165

17-7

70

124

Vårraps.....

Vårrybs ....

36 750

1165

42-8

70

30-0

12150

720

8-7

70

6-1

Vitsenap....

12 475

1275

15-9

75

11-9

Summa

165 325

247-5

1741

Oljedådra ..

1 200

890

1-1

65

0-7

Oljelin.....

23 475

1 no

26-1

80

20-9

Totalt

190000

274-7

195-7

Renhetsgraden i de från odlarna levererade oljeväxtfröerna har regelmässigt

visat sig överstiga den renhetsgrad, på vilken grundpriset baserats.

Med hänsyn härtill samt till att i basåret upptagits faktiskt utbetalda belopp

(inkluderande även ersättning för högre renhetsgrad) ha de sakkunniga

gjort ett tillägg till ovan anförda inkomstbelopp. Tillägget utgör 2 procent

eller 3,9 milj. kr och baserar sig på en jämförelse mellan den faktiska

renhetsgraden och den för erhållande av grundpriset fastställda renhetsgraden

(96 procent). Medeltalen 1948/49—1950/51 för den faktiska renhetsgraden

har utgjort för raps- och rybsfrö 98,o procent, för senapsfrö 98,4 procent

och för linfrö 98,3 procent. —- Det totala inkomstbeloppet för oljeväxter

att upptagas i kalkylen blir sålunda 199,6 milj. kr.

År 1952/53. Beträffande arealen oljeväxter av 1952 års skörd föreligga

uppgifter om höstraps och höstrybs, av vilka vid den i oktober 1951 företagna

arealinventeringen redovisades 72 247 respektive 22 905 hektar. Dessa

arealer ha före beräkningen av skörden och värdet av denna reducerats för

utvintring med i runt tal 10 procent. (Utvintringsprocenttalen ha varit föremål

för förnyad undersökning.) Arealerna vårsådda oljeväxter ha uppskattats

i anslutning till den av jordbruksnämnden föreslagna prissättningen.

Avkastningen per hektar har beräknats efter samma grunder som i den på

1 Inkl. 2''1 milj. kg spånadslinfrö.

2 Avser vara med 18 % vattenhalt; kvantiteter exkl. utsäde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

62*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

våren 1951 upprättade normkalkylen för 1951/52. Med hänsyn till vårrybsodlingens

utbredning har man emellertid nu beräknat skörden härav särskilt.

Normskörden för vårrybs har härvid med ledning av resultaten för

1949—1951 upptagits till 800 kg/ha.

Priserna för 1952 års skörd äro de av jordbruksnämnden föreslagna.

Fröslag

Areal,

ha

kg/ha

Skörd,1

totalt,

milj. kg

Pris,1

öre/kg

Värde,

milj. kr

Höstraps.. .

.......... 65 000

1 800

117-0

90

105-3

Höstrvbs .. .

Vårraps ... .

Vårrybs....

.......... 21 000

1 100

23l

90

20-8

.......... 25 000

1 200

300

83

24 9

.......... 10 000

800

8-0

83

66

Vitsenap. ...

.......... 5 000

1 100

55

80

4-4

Summa 126 000

1836

162 0

Oljelin.....

.......... 35 000

1 200

42 0

103

43 3

Totalt 161000

225 6

2053

Liksom för 1951/52 har för 1952/53 med hänsyn till den normala renhetsgraden

gjorts ett tillägg av 2 procent eller 4,i milj. kr till ovan beräknade

värde. Jordbrukets totala inkomster av oljeväxter beräknas sålunda

till 209,4 milj. kr.

Det beräknade olje- och foderinnehållet i 1950—1952 års olje- och spånadsväxtskördar

framgår av följande tablå (milj. kg).

1950/51 1951/52 1952/53

Olja.............. 89 5 99 6 81 5

Foder............ 125 6 140 9 115 8

Spånadsväxter.

Åren 1950/51—1952/53. Jordbrukets inkomster av spånadsväxter (efter

avdrag för utsädeskostnader) ha för 1950/51 och 1951/52 beräknats med

ledning av uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa.

Arealerna lin och hampa beräknas 1952 komma att uppgå till 4 000

respektive 2 000 hektar. Avkastningen per hektar har beräknats efter samma

grunder som i den på våren 1951 upprättade normkalkylen för 1951/52.

Beräkningen av inkomsterna från spånadsväxtodlingen framgår av följande

sammanställning.

De använda priserna äro för lin- och hamphalm samt linfrö de av jordbruksnämnden

föreslagna priserna och i fråga om hampfrö priset för 1951

års odling ökat med 15 öre/kg.

Areal, Hektarskörd, Kvantitet, Pris, Värde,

ha kg milj. kg öre/kg milj. kr

Lin Halm.......... 4 000 3 000 12 0 27 3-2

Frö........... 4 000 350 1-4 103 1 4

Hampa Halm.......... 2 000 4 000 8 0 15 1-2

Frö........... 2 000 75 0-2 100 0 2

Summa 6 0

Uppgifterna om jordbrukets beräknade inkomster av spånadsväxter under

1950/51—1952/53 ha sammanställts i följande tablå (milj. kr).

1 Avser vara med 18 % vattenhalt; kvantiteter exkl. utsäde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

63*

1950/51

1951/52

(prel.)

1952/53

(prognos)

Lin Halm ...

........ 2-5

3-5

3-2

Frö1 ...

......... 1-7

1-5

1-4

Summa 4''2

50

46

Hampa Halm ...

........ 07

0-9

1-2

Frö1 ...

......... Öl

0-2

0-2

Summa 08

11

14

Summa spånadsväxter 5''0

6-1

60

Fältmässigt odlade köksväxter.

Arealer. Vid upprättandet av vårkalkylen 1951 var arealen känd enligt

arealinventeringen 1950. Denna areal, som tillämpades för produktionsåret

1950/51, var 9 834 ha. Vid nu utförd beräkning har funnits uppgifter från

arealinventeringen 1951. Arealen uppgick detta år till 9 700 ha, som nu

tillämpats för produktionsåret 1951/52.

Eventuella förskjutningar i fråga om totalarealens fördelning på olika slag

av köksväxter är o i stort sett okända. Dock har i 1951 års arealinventering

areaien av bruna bönor redovisats separat. Den uppgick till 2 200 ha, under

det att arealen enligt tidigare tillgängliga uppgifter beräknats till endast omkring

1 600 ha. Den nu kända ökningen av arealen bruna bönor har beaktats,

och övriga arealer ha i motsvarande grad minskats. Härvid ha övriga

arealer reducerats procentuellt sett lika.

Hektarskördar. Uppgifter för bedömning av hektarskördarnas storlek ha

som vanligt inhämtats från konservfabrikerna (om skörden per hektar på

kontraktsodlade arealer) samt från trädgårdskonsulenterna i de län, inom

vilka fältmässig köksväxtodling bedrives i större omfattning. Därjämte har

nu liksom till vårkalkylen 1951 inhämtats uppgifter över hektarskördarnas

storlek för olika köksväxter hos ett 60-tal odlare i Malmöhus län. Därigenom

torde ha erhållits tillförlitligare uppgifter än tidigare för det län, som är av

störst betydelse på detta område. Vidare må omnämnas, att skörden per

hektar av konservärter, som upptager ca 15 procent av den totala arealen

av fältmässigt odlade köksväxter, är i det närmaste exakt känd. I övrigt äro

uppgifterna om hektarskördarnas storlek relativt osäkra.

Beträffande 1951 har det inkomna materialet visat, att skörderesultatet

varit växlande. Den relativt gynnsamma fördelningen av nederbörden under

sommaren har medfört god skörd av vissa köksväxter, under det att

växtslag med stora krav på värme gett sämre resultat. Som exempel må

nämnas, att skörden av rotsaker synes ha varit något lägre under 1951 än

1950. Skörden av gröna gurkor och blomkål var avsevärt lägre 1951 än 1950,

medan lökskörden under 1951 varit mycket god. Även för ärter och spenat

var skörden större per hektar än under 1950.

Priser. De i kalkylen använda priserna bygga som vanligt på uppgifter

från fyra olika grupper av uppgiftslämnare, nämligen Stockholms stads

slakthus- och saluhallsstyrelse (noteringar sammanvägda enligt månadskvantiteter

från Konsum i Stockholm och reducerade till producentpriser),

konservfabrikerna (pris till producent vid fabrik), Konsums Grönsakscentral

i Stockholm (vägda inköpspriser reducerade till producentpriser) samt

Skånecentralen i Kristianstad (vägt producentpris).

Priserna för hela 1950/51 voro kända redan vid upprättandet av höstkal
-

irKxkl. utsädeskostnader.

opaginerad Kontrollera mot PDF

64*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

kylen 1951. För 1951/52 äro priserna från vissa uppgiftslämnare kända

t. o. in. februari 1952 samt för andra t. o. in. december 1951. För Skånecentralen

äro priserna för 1951 års skörd över huvud taget ännu icke kända.

Priserna för 1951 års skörd ha, så långt dessa äro kända, jämförts med

priserna för 1950 års skörd under motsvarande tid. Med tillämpning av härvid

erhållna relationstal ha priser för år 1951/52 preliminärt framräknats.

Härvid erhållna priser äro i regel avsevärt högre än för 1950 års skörd.

Beräknade inkomstsummor. År 1950/51. I vårkalkylen 1951 beräknades

inkomsten av fältmässigt odlade köksväxter till 42,3 milj. kr för 1950/51.

Omräkningen i samband med höstkalkylen 1951, då slutgiltiga priser voro

kända, gav till resultat 42,i milj. kr, d. v. s. praktiskt taget samma belopp.

År 1951/52. I vårkalkylen 1951 upptogs för 1951/52 en inkomstsumma av

48,6 milj. kr, vilket motsvarade en ökning med 15 procent av den för 1950/51

samtidigt preliminärt beräknade summan. I höstkalkylen 1951 räknades i

stället med 20 procent högre inkomster än under 1950/51 på grund av de

kraftiga prisstegringarna under höstmånaderna 1951. Den beräknade inkomstsumman

för 1951/52 uppgick efter denna justering till 50,5 milj. kr.

I nu utförd beräkning, till vilken funnits dels uppgifter beträffande skörden

per hektar 1951, dels prisuppgifter för en stor del av 1951/52, har inkomstsumman

beräknats till 53,3 milj. kr. Denna summa överstiger med

4,7 milj. kr det i vårkalkylen 1951 upptagna inkomstbeloppet för ifrågavarande

produktionsår.

År 1952/53. Vid bedömningen av inkomstsummans sannolika storlek under

prognosåret har beaktats dels den allmänna prisutvecklingen, dels det

förhållandet, att den senaste kända skörden i genomsnitt närmast torde

vara att anse som normalskörd. De sakkunniga ha ansett sig böra räkna

med en ökning av inkomstsumman för år 1951/52 till 60 milj. kr, vilket

motsvarar ca 13 procent. Den så erhållna prognossumman ligger 17,9 milj.

kr högre än den för 1950/51 definitivt beräknade inkomstsumman. Inkomstbeloppen

redovisas i följande tablå.

Index

År

Milj. kr

1938/39

= 100

1950/51

= 100

1938/39.........

..... 139

ioo-o

1948/49.........

..... 44-5

320-1

1949/50.........

..... 47 2

339 6

1950/51 .........

..... 42-1

302-9

100-0

1951/52.........

..... 533

383-5

126 6

1952/53.........

..... 60-0

431-7

142-5

Tobak.

Åren 1950/51—1952/53. Jordbrukets inkomster av tobaksodling ha liksom

tidigare beräknats med ledning av uppgifter från Tobaksinonopolet.

Jordbrukets inkomster av tobaksodling 1950/51—1952/53 framgå av följande

tablå.

År

Antal

Areal,

Av tobaks- monopolet in-

Pris,

öre/kg

Värde,

odlare

ha

köpt kvantitet

milj. kr

1950/51 ............

804

186

tobaksblad, ton

343

295

l-o

1951/52 (prel.)......

762

170

326

343

1-1

1952/53 (prognos)...

170

300

365

1-1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

65*

Animalier.

Mjölk.

År 1951/52. För en bedömning av mjölkproduktionens utveckling under

1951/52 föreligga uppgifter om mjölkinvägningen vid mejerierna t. o. m.

januari 1952. Under tiden september 1951—januari 1952 har mjölkinvägningen

uppgått till 1 363 milj. kg mot 1442 milj. kg samma tid 1950/51,

vilket innebär en nedgång med 5,4 procent. För återstående del av 1951/52

ha de sakkunniga räknat med en minskning av mjölkinvägningen jämfört

med 1950/51 av närmare 6 procent. Man har härvid antagit att nedgången

under betesperioden 1952 skall bli något mindre än under den nuvarande

stallfodringsperioden. Med utgång från dessa överväganden har den totala

mjölkinvägningen under 1951/52 beräknats till 3 640 milj. kg. ■— Kvantiteterna

mjölk för andra ändamål än mejerileverans under 1951/52 ha upptagits

oförändrade från novemberkalkylen 1951.

Den totala mjölkproduktionen under 1951/52 blir under angivna förutsättningar

4 597 milj. kg. Räknat per ko erhålles en mjölkproduktion av

2 870 kg, vilket är 1,2 procent mindre än under 1950/51. Nedgången i avkastningen

per ko får ses mot bakgrunden av bl. a. den starka reduktion av

kostammen, som synes ha ägt rum i områden och vid gåx-dar med relativt

högt avkastande kor, samt den minskning av oljekraftfoderanvändningen,

som skett.

År 1952/53. Av beräkningarna rörande slakten och kreatursantalet (se

under rubriken Köttproduktionen) framgår att de sakkunniga räknat med

en betydligt mindre nedgång i koantalet under 1952/53 än under 1951/52.

Bl. a. med hänsyn härtill synes den av regionala eller andra olikheter beroende

nedgången i avkastningen per ko kunna bedömas få relativt ringa inflytande

under 1952/53. Minskningen av oljekraftfoderanvändningen, vilken

sannolikt har verkat sänkande på produktionen per ko under 1951/52,

har bedömts komma att upphöra under 1952/53. De sakkunniga ha sålunda

nu räknat med en jämfört med 1951/52 något ökad oljekraftfoderanvändning

under 1952/53. Förutsättningen för kalkylen för sistnämnda år

är i övrigt normal tillgång på foder till mjölkkorna. Med hänsyn till nu

nämnda faktorer ha de sakkunniga funnit det rimligt att antaga att den på

längre sikt fortgående ökningen av avkastningen per ko (till följd av förbättrat

djurmaterial in. m.) i viss utsträckning åter skall komma till synes

i riksgenomsnittet för produktionen per ko. Avkastningsökningen från

1951/52 har uppskattats till 1 procent. (Som jämförelse kan nämnas, att

den genomsnittliga stegringstakten under mellankrigstiden beräknats till 1,5

procent per år.)

Beräkningarna rörande mjölkproduktionen sammanfattas i följande tablå,

vilken även belyser mjölkinvägningen vid mejerierna.

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

1952/53

Medelkoantal, 1 000-tal ....

Procentuell förändring se-

1 920

1 726

1 690

1 664

1602

1 542

dan föregående år ....

—

- 3''8

- 2-1

- 1-5

- 3-7

- 3-7

Produktion per ko, kg ...

Procentuell förändring se-

2 455

2 634

2 904

2 901

2 870

2 900

dan föregående år.....

Total mjölkproduktion,

—

+ 8''3

+ 10-3

+ O-o

1-2

+ 1-0

milj. kg...............

Procentuell förändring se-

4 714

4 516

4 908

4 833

4 597

4 472

dan föregående år.....

—

+ 4T

+ 8''0

1-5

4''9

- 2-7

.j* Itihang till riksdagens protokoll 1952. / sand. Xr 230.

opaginerad Kontrollera mot PDF

66*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Invägning vid mejerier,

milj. kg .............

Procentuell förändring sedan

föregående år.....

1938/39

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

1952,53

3 129

3 541

3 923

3 858

3 640

3 535

+ 3-6

+ 6-8

+ 10-8

- 1-7

-5-7

- 2-9

Användningen av mjölk till lantsmör och försäljningen av konsumtionsmjölk

utanför mejeri under 1952/53 har antagits bli vardera 5 milj. kg lägre

än under 1951/52. Hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk beräknas

liksom tidigare minska med 2 procent per år. Förbrukningen av fodermjölk

har liksom tidigare beräknats med utgång från antalet liv-, göd- och spädkalvar

och en helmjölksgiva per kalv och år av respektive 200, 360 och 10

kg samt en uppskattad mindre kvantitet helmjölk till smågrisar.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning sammanfattas i

följande tablå (milj. kg).

1938/39 1948/49 1949/50 1950/51 1951/52 1952/53

Invägning vid mejerierna...... 3 129 3 541 3 923 3858 3 640 3 535

Konsumtionsmjölk utanför mejeri.

...................... 240 153 153 153 150 145

Konsumtionsmjölk för hemmaförbrukning

................ 537 532 522 512 502 492

Mjölk till lantsmör........... 420 105 65 60 55 50

Fodermjölk................. 388 215 245 250 250 250

Total mjölkproduktion 4 714 4 546 4 908 4 833 4 597 4 472

Inkomsterna av mejerimjölk.

Beräkningen av jordbrukets inkomster av vid mejerierna invägd mjölk

har utförts enligt samma metod som tillämpats i vårkalkylen 1951. Närmare

redogörelse för principerna finnes intagen i Kungl. Maj :ts prop. 245/1950,

s. 130—132.

Vid beräkning av försäljningsinkomsterna har en fördelning av mejerimjölkens

användning på olika tillverkningar måst företagas. För åren

t. o. m. 1950/51 har denna fördelning kunnat baseras på föreliggande mejeristatistik,

medan för 1951/52 och 1952/53 en prognos har upprättats.

Den gjorda fördelningen redovisas i följande tablå (milj. kg).

Fetthalt. procent.........

1949/50

3‘69

1950/51

3-72

1951/52

3-73

1952/53

3-75

Helmjölk till:

Stand. mjölk...........

771

747

748

744

Grädde ................

270

258

239

237

Ost...................

423

397

415

415

Torrmjölk m. m........

45

48

50

50

Smör..................

2 400

2 394

2175

2 076

Svinn.................

14

14

13

13

Summa

3 923

3 858

3 640

3 535

Med utgångspunkt från ovanstående mjölkmängder och fetthalter samt

uppgift om mjölkåtgång för respektive produktslag har tillverkningen avolika

mejeriprodukter kunnat beräknas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

67*

Vid beräkning av mejeriernas intäkter för olika produktslag ha för åren

t. o. in. 1950/51 använts försålda kvantiteter för mjölk och grädde respektive

tillverkade kvantiteter för smör och ost (ostkvantiteten med avdrag för

lagringsförlust). För 1951/52 och 1952/53 ha använts på ovan beskrivet sätt

beräknade kvantiteter. I fråga om priserna ha t. o. in. 1950/51 använts föreliggande

minut- eller partipriser med avdrag för handelsmarginaler. Vid beräkning

av medelpriserna för 1951/52 och 1952/53 ha för tiden efter den

17 mars 1952 tillämpats då gällande priser. Prishöjningen på smör med 30

öre/kg fr. o. in. den 17 mars 1952 har i enlighet med Kungl. Maj :ts beslut

beräknats tillföra jordbruket 12 milj. kr under återstoden av 1951/52. För

beräknad kvantitet exportsmör under 1952/53 har tillämpats det pris, som

beräknas kunna utvinnas på utlandsmarknaden efter avdrag för exportkostnad.

Exportförlusten beräknas för nämnda år uppgå till 80 öre/kg eller

till sammanlagt 7,2 milj. kr.

I likhet med vad som tillämpats fr. o. m. 1950 ha utjämningsavgifterna ej

avdragits från produktpriserna och redovisas sålunda ej separat utan ingå

i försäljningsinkomsterna för respektive produktslag.

Från mejeriernas beräknade intäkter för de olika produkterna ha mejerikostnaderna

avdragits. Beräkningen av dessa grundar sig på en undersökning

över 1946 års kostnader per kilogram mjölk för olika produktslag, vilka

kostnader för senare år framräknats med ledning av Svenska mejeriernas

riksförenings mejerikostnadsindex. I jämförelse med tiden för vårkalkylen

1951 ha mejerikostnaderna stigit med 14,6 procent. Avtalsförhandlingarna

för de mejerianställda äro ännu ej avslutade. Beräkningen av mejerikostnaderna

har emellertid gjorts under antagande av en 15-procentig

lönehöjning för samtliga mejerianställda.

Vad beträffar den planerade försäljningen av 3,5-procentig konsumtionsinjölk

har i föreliggande beräkning ingen hänsyn tagits härtill, då det för

närvarande ej går att förutsäga, vilken omfattning denna försäljning kommer

att få.

I fråga om de statliga bidragen ha införts de utbetalade beloppen för åren

t. o. m. 1950/51. För år 1951/52 ha bidragsbeloppen beräknats enligt av

Kungl. Maj :t fastställda grunder. Enär beslutet gäller endast intill utgången

av nuvarande regleringsår, har för 1952/53 endast upptagits statliga bidrag

enligt de före mars 1952 gällande grunderna. Allmänt mjölkpristillägg har

sålunda beräknats till 42,4 öre per kilogram invägt mjölkfett för produktionsåret

1952/53. Pristillägg har upptagits även för exportsmör.

Till de på ovan angivet sätt beräknade mejeriinkomsterna har gjorts ett

tillägg, vilket skall utgöra en korrektion för skillnaden mellan faktiskt utbetalda

och teoretiskt beräknade mjölklikvider. Tillägget har beräknats med

ledning av skillnaden mellan utbetalda och beräknade likvider under perioden

1946/47—1950/51. Då efterlikviderna för 1950 års mjölkleveranser nu

äro kända, har likvidsumman för 1949/50 kunnat korrigeras. Skillnaden

mellan utbetalda och beräknade likvider uppgår efter denna korrektion till

i medeltal 15,i milj. kr för perioden 1946/47—1950/51, vilken summa tillagts

de beräknade inkomsterna för 1951/52 och 1952/53.

I tabell 3 har jordbrukets inkomster av mejerimjölk sammanställts. Som

framgår av tabellen beräknas dessa uppgå till 1 291,9 milj. kr för 1951/52

och 1 139,3 milj. kr för 1952/53.

opaginerad Kontrollera mot PDF

68*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Tabell 3. Jordbrukets inkomster av mejerimjölk, milj. kr.

1949/50

1950/51

1951/52

1952/53 1

Beräknade inkomster

Försäljningsi nkomster

K-mjölk ..................................

229-7

234-8

246-1

251-8

Grädde....................................

111-3

108-5

105-2

104-6 1

Ost........................................

123-7

125-1

154''2

155-5

Torrmjölk m. m...........................

11-4

13-2

14-5

14-9

Smör......................................

493-4

546-5

530-7

517-7

Utjämningsavgifter (balansposter)............

+ 0-1

—

—

- |

Summa

969 6

1 028 1

1 060-7

1 044 5

Statliga bidrag

Allmänt mjölkpristillägg och leveranstillägg..

118-3

78-6

1202-6

56-2 i

Extra tillägg i norra Sverige ..............

21-1

235

23-6

235

Lokala missväxtbidrag.....................

bo

—

—

—

Körlinjebidrag ............................

6-3

1-6

—

—

Merfrakttillägg ............................

0 2

Öl

—

—

Restit. av allmänt mjölkpristillägg..........

—

- 1-8

—

—

Summa

151 9

1025

226 1

79 7

Summa beräknade inkomster ..............

1121-5

1130 6

1276-8

1124 2

Mejeriernas mjölklikvider2 ....................

1134 9

11631

Skillnaden mellan mjölklikvider och beräknade

inkomster................................

13-4

32-5

—

Tillägg i prognosberäkningen ..............

15-1

15-1

Prognosens summa

12019

1139 3

För ytterligare belysning av sammansättningen av jordbrukets inkomster

av mejerimjölk har i följande sammanställning anförts hur likviden, räknad

i öre per kilogram invägd mjölk fördelar sig på produktpriser respektive

statliga bidrag.

Likvider i öre per kilogram mjölk 1946/47—1952/53.

1946/47

1947/48

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

1952/53

Försäljningsinkomstcr . 22-68

24 40

25-14

25-06

27-49

29-28

29-98

Statliga bidrag........ 1-16

2-98

2 75

3-87

2-66

1 6-21

2 25

Summa 23 84

27-38

27-89

28-93

3015

35-49

32 23

Priset på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken har liksom

tidigare beräknats med utgång från de priser på ostandardiserad mjölk vid

försäljning direkt till konsument, som jordbruksnämnden efter särskild ansökan

fastställt. Genomsnittspriset för riket har erhållits genom att väga

genomsnittspriserna i varje län med den i länen försålda kvantiteten enligt

den representativa undersökningen av mjölkproduktionen och dess användning

1949. Hänsyn har tagits till den höjning med 3 öre/l, som ägde rum i

januari 1952.

De beräknade priserna på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken

framgå av följande sammanställning (öre/kg).

1 Häri ingår ett ännu ej fixerat belopp, som ställts till SMR:s förfogande för regleringsändamål.

* Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid, fritt mejeri, vid årets medelfetthalt,

exkl. värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

69*

1950/51 1951/52 1952/53

36-60 39-40 40-50

Priset på den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken (förbrukad i hushållet

in. in. samt försäljning till arbetare och övriga anställda) har liksom

tidigare beräknats på grundval av gällande normalpris på konsumtionsmjölk

vid utminutering för varje län (»länet i övrigt»). Enligt lantarbetaravtalet

skall detta pris uttagas vid försäljning av mjölk till lantarbetare.

Vid medeltalsberäkningen ha som vikter använts uppgifter om jordbruksbefolkningens

storlek i olika län enligt 1945 års folkräkning. Hänsyn har

tagits till den höjning med 3 öre/l, som ägde rum i januari 1952.

De beräknade priserna på hemmaförbrukad konsumtionsmjölk framgå av

följande sammanställning (öre/kg).

1950/51 1951/52 1952/53

33-42 36 55 38 75

Priset på mjölk till lantsmör har liksom tidigare beräknats med utgång

från riksnoteringen på mejerismör. Det vid beräkningen av värdet av lantsmörmjölken

använda smörpriset har emellertid ansetts vara ca 3 procent

(f. n. 17 öre/kg) lägre än gällande riksnotering. Till grund för denna reduktion

har legat förhållandet mellan riksnoteringen och lantsmörpriset

före kriget.

De beräknade priserna på lantsmörmjölk framgå av följande sammanställning

(öre/kg).

1950/51 1951/52 1952/53

21-15 22-65 23-30

Producent- och kontantbidrag för mjölk.

Åren 7950/51—1952/53. Enligt uppgift från Svenska mejeriernas riksförening

ha producent- och kontantbidragen under 1950/51 utgått med 61,i

respektive 9,3 milj. kr eller sammanlagt 70,4 milj. kr. För 1951/52 och

1952/53 beräknas det sammanlagda beloppet till 70 milj. kr per år.

Ägg och slaktfjäderfä.

Åren 1950/51—1952/53. För en bedömning av äggproduktionens utveckling

föreligger bl. a. dels resultaten av hönsräkningen i Svea- och Götaland

den 23 april 1951, dels uppgifter om partihandelns inköp av ägg t. o. m.

januari månad 1952. I sylte att erhålla ett underlag för bedömning av den

aktuella utvecklingen ha de sakkunniga liksom tidigare från hushållningssällskap

och äggcentraler genom en cirkulärskrivelse införskaffat uppgifter

om troliga förändringar under senare år i olika landsdelar av antalet värphöns

och påläggets storlek in. in. De erhållna upplysningarna jämte statistiken

över partihandelns ägginköp ha icke givit anledning att ändra den

tidigare gjorda uppskattningen av produktionen för 1950/51 och 1951/52.

För dessa år ha de sakkunniga sålunda räknat med en produktion av 83

respektive 80 milj. kg. För år 1952/53 har i kalkylen upptagits samma äggproduktion

som för är 1951/52 eller 80 milj. kg.

Äggpriset (svensk äggnotering med partihandelns månadsinköp som vägningstal)

utgjorde 272 öre/kg år 1950/51. För år 1951/52 har priset med

ledning av hittillsvarande noteringar och eu bedömning av den sannolika

utvecklingen under återstoden av året uppskattats till 300 öre/kg. För år

1952/53 ha de sakkunniga räknat med ett pris av 330 öre/kg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

70*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Värdet av fjäderfäslakten har liksom i höstkalkylen 1951 beräknats med

utgång från värdet år 1949/50 samt prisutvecklingen för slakthöns enligt

Svenska ägghandelsförbundets noteringar. För åren 1951/52 och 1952/53

ha de sakkunniga räknat med en viss prishöjning sammanhängande med

hl. a. de höjda priserna på kött.

Jordbrukets andel av äggproduktion och fjäderfäslakt har, liksom i den

i höstas utförda kalkylen, ansetts utgöra 80 procent.

Beräkningarna av äggproduktionen och fjäderfäslakten sammanfattas i

följande tablå.

. , Fjäderfäslak
Aggproduktion,

pris, Värde, milj. kr tens värde för

A r „ . milJ- kg , * öre/kg Totalt Jordbruket jordbruket,

Totalt Jordbruket 1 s rnilj_ kr

1950/51 ........ 83-0 66-4 272 225-8 180-6 16-9

1951/52 ........ 80-0 64-0 300 240-0 192-0 18''0

1952/53 ........ 80-0 64-0 330 264*0 211-2 20 0

Köttproduktionen.

År 1951/52. Med ledning av resultaten av den representativa husdjursräkningen

den 1 juni 1951, den för tiden 1 juni—15 september 1951 beräknade

slakten av kor samt en under samma tid antagen rekrytering har koantalet

beräknats till 1 643 000 djur vid början av år 1951/52. Det totala antalet

storboskap (oxar, tjurar, kor och ungnöt) har beräknats till 2 170 000 djur.

Rekryteringen av ungnötsgruppen under 1951/52 har beräknats till

392 000 djur. Slakten av storboskap har bedömts komma att uppgå till

480 000 djur (inkl. ca 5 700 storboskap, som i anledning av mul- och klövsjukan

slaktats och nedgrävts). Antalet storboskap vid 1951/52 års slut beräknas

sålunda sjunka med 88 000 djur till 2 082 000 djur. Härav beräknas

1 560 000 st utgöra kor.

Kalvantalet i september 1952 antages bli detsamma som i september 1951

eller 485 000 djur. Antalet under 1951/52 födda kalvar beräknas med ledning

av medelkoantalet och kalvprocenten (91 procent)1 till 1 458 000 st.

Härav beräknas 1 066 000 st komma att slaktas. Relationen mellan större

och mindre kalv antages med ledning av förhållandena och utvecklingen

under 1951 bli 43: 57 mot 40,5: 59,5 under 1950/51.

Slakten av får har uppskattats till 131 000 djur. Fårstammen minskar

härvid ytterligare. Antalet slaktade hästar beräknas till 35 000 under

1951/52.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under 1951/52 ha använts

samma medelslaktvikter som för 1950/51.

Vid beräkningen av producentpriserna på slaktdjur av nötkreatur, häst

och svin 1951/52 har man utgått från de för 1950/51 erhållna avräkningspriserna.

Till dessa priser ha lagts de höjningar av baspriserna på kött och

fläsk i partihandelsledet, som ägt rum mellan 1950/51 och 1951/52. Dessutom

ha förändringarna mellan 1950/51 och 1951/52 i priserna på hudar

samt organ, inälvor och slakterifett beaktats. De i slutet av februari 1952

gällande priserna på dessa produkter ha antagits gälla under återstoden av

1951/52. Hänsyn har även tagits till de förändringar i genomsnittspriserna

jämfört med 1950/51, som blivit en följd av ändrad prisområdesindelning

i början av 1951. Priserna ha vidare minskats med anledning av den kostnadsökning

för slakterierna, som har uppkommit under loppet av 1950/51

1 Procenttalet 91 har framkommit genom jämförelse mellan antalet kalvar, som kommit till

nyttig användning, och medelkoantalet under år 1950/51.

opaginerad Kontrollera mot PDF

71*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

genom höjda löner och järnvägsfrakter och i början av 1952 genom ytterligare

höjda löner och järnvägsfrakter samt ökade bilfrakter. De efter anförda

tillägg och avdrag erhållna priserna för nötkreatur, häst och svin ha

upptagits i kalkylen för 1951/52.

I fråga om fårkött har priset under 1951/52 med hänsyn till den hittillsvarande

och sannolika framtida prisutvecklingen antagits bli 415 öre/kg,

vilket i jämförelse med år 1950/51 innebär en ökning med 79 öre/kg.

Den storboskap, som i anledning av mul- och klövsjukan nedslaktats (nedslaktningen

av kalv och får har varit relativt obetydlig), har vid inkomstberäkningen

behandlats särskilt. Anledningen härtill är att jordbrukarna för

dessa icke fått slaktdjurspriser utan erhållit ersättning av statsmedel till

aktuella livdjurspriser. Med hänsyn härtill ha de i kalkylen upptagits till

samma värde som i beräkningarna över kreaturskapitalets förändringar.

Resultaten av kvantitets- och värdeberäkningarna för tillvaratagna slaktdjur,

värderade till slaktdjurspriser, ha sammanställts i följande tablå.

Djurslag

Antal

Medel slakt-

Köttproduktion,

Pris,

Värde,

slaktdjur

vikt, kg

milj. kg

öre/kg

milj. kr

Storboskap 1......

474 000

212-0

100-5

318

3196

Större kalv.......

458 000

52-5

24 0

394

94-6

Mindre kalv......

608 000

20-5

12-5

318

39-8

Får..............

131 000

164

2-1

415

8-7

Häst.............

35 000

354-6

12-4

170

21 1

Summa

151 5

483-8

Av den i tablån redovisade storboskapsslakten utgöres ca 6 000 st av djur,

som nedslaktats i anledning av mul- och klövsjukan och tillvaratagits. Skillnaden

mellan livdjursvärde enligt kreaturskapitalberäkningen och slaktvärde

för storboskap utgör 75 kr/st eller totalt 0,4 milj. kr. Antalet i anledning

av mul- och klövsjukan nedslaktade och nedgrävda djur beräknas till ca

G 000 st. Livdjursvärdet enligt kreaturskapitalberäkningen utgör 750 kr/st

eller totalt 4,5 milj. kr. Dessa belopp (0,4 resp. 4,5 milj. kr) ha i samraandragstabellen

inräknats i värdet av storboskapsslakten.

År 1952/53. Slakten av storboskap under 1952/53 har uppskattats till

430 000 djur. Rekryteringen av ungnötsgruppen har bedömts komma att

uppgå till 390 000 djur, varvid storboskapsantalet minskar med 40 000 djur

till 2 042 000 st vid 1952/53 års slut. Större delen av nedgången har beräknats

komma på koantalet, som nedgår med 36 000 djur till 1 524 000 st.

Ungdjursgruppen har däremot antagits minska obetydligt med hänsyn till

den väntade uppgången i uppfödningen av ungdjur för slakt.

Kalvantalet i september 1953 antages oförändrat från september 19o2

eller 485 000 djur. Antalet under 1952/53 födda kalvar beräknas med ledning

av medelkoantalet och kalvprocenten (91 procent) till 1 403 000 st.

Härav beräknas 1 013 000 st till slakt. Relationen mellan större och mindre

kalv antages 1952/53 bli densamma som 1951/52 eller 43:57.

Slakten av får har uppskattats till 115 000 djur. Antalet slaktade hästar

uppskattas till 35 000 djur.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under 1952/53 ha använts

samma medelslaktvikter, som tidigare angivits för 1951/52.

Producentpriserna 1952/53 på slaktdjur av nötkreatur, häst och svin ha

beräknats på samma sätt som priserna för 1951/52. Man har därvid utgått

från de i slutet av februari 1952 gällande baspriserna på kött och fläsk i

Tillvaratagna slaktdjur, värderade till slaktdjurspriser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

72*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

partihandelsledet samt de vid samma tid gällande priserna på hudar samt

organ, inälvor och slakterifett.

I fråga om fårkött har priset antagits bli 10 öre/kg högre än under 1951/52

eller 425 öre/kg.

Resultaten av kvantitets- och värdeberäkningarna ha sammanställts i följande

tablå.

Djurslag

Antal

Medelslakt-

Köttproduktion,

Pris,

Värde,

slaktdjur

vikt, kg

milj. kg

öre-kg

milj. kr

Storboskap .......

430 000

2120

91-2

321

292-8

Större kalv.......

436 000

52 5

22 9

394

90-2

Mindre kalv......

577 000

20-5

11-8

315

37-2

Får..............

115 000

16 4

1-9

425

8 1

Häst.............

35 000

354-6

12 4

163

20-2

Summa

140-2

448-5

Fläskproduktionen.

Åren 1951/52 och 1952/53. Svinslakten 1951/52 beräknades i novemberkalkylen

1951 med ledning av antalet betäckta suggor under 1950/51 och

kvoten mellan totalantalet producerade svin 1950/51 och motsvarande antal

suggbetäckningar. Härvid erhölls ett antal slaktsvin för 1951/52 av

2 015 000 st med en total slaktvikt av 163,2 milj. kg. Antalet och totala

slaktvikten var 5,1 respektive 3,9 procent lägre än under 1950/51. Förutsättningen

för beräkningen var att representativiteten i suggbetäckningsstatistiken

icke förändrats sedan 1949/50. Denna förutsättning synes emellertid

icke längre föreligga. Sedan novemberkalkylen upprättades ha nämligen

resultaten av svinräkningen i oktober 1951 blivit tillgängliga. En jämförelse

mellan antalet grisar under 3 månader enligt svinräkningarna och

häremot svarande antal betäckta suggor antyder att suggbetäckningsstatistiken

under 1951 blivit ofullständigare än tidigare. Att så skulle vara

fallet förefaller ej heller osannolikt med tanke på att statistiska centralbyrån

under 1951 ej verkställde någon kontroll av betäckningsstatistiken i

samband med granskningen av arealinventeringen och kreatursräkningen

för 1950, vilket eljest skett under en följd av år.

Med hänsyn till vad som nu anförts ha sakkunniga ansett sig delvis böra

utgå från annat material än vid beräkningen i novemberkalkylen.

Den marknadsförda slakten av svin har —- enligt preliminära beräkningar

— under tiden september 1951 — februari 1952 i antal räknat varit

nära 4 procent mindre än under motsvarande tid ett år tidigare. Till följd

av en ökning i medelslaktvikten har emellertid samtidigt den marknadsförda

fläskproduktionen varit praktiskt taget lika stor de båda åren. Enligt

suggbetäckningsstatistiken skulle nedgången i antal ha utgjort ca 6,5

procent. För återstoden av 1951/52 (mars—augusti) antyder betäckningsstatistiken

en minskning av ca 9,5 procent. Med hänsyn" till betäckningsstatistikens

av allt att döma ökade ofullständighet har minskningen beräknats

bli mindre.

Enligt svinräkningarna var antalet hushållssvin i oktober 1951 7,5 procent

större än ett år tidigare, vilket antyder en ökning av hemslakten under

1951/52.

Den sammanlagda slakten av svin under 1951/52 kan enligt ovan anförda

beräkningar anges till 2 055 000 djur. Tillämpas för den marknadsförda

slakten en medelslaktvikt, som med 3 kg/st överstiger 1950/51 års (vilket,

så långt tillgängliga uppgifter visa, varit fallet i år) och för hemslakten en

medelvikt av 90 kg/st, erhålles en total fläskproduktion 1951/52 av 169,9

milj. kg eller praktiskt taget samma produktion som under 1950/51.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

73*

Svinslakten under 1952/53 ha de sakkunniga med hänsyn till bl. a. de

höjda priserna på fläsk bedömt komma att öka med 5 procent jämfört med

1951/52. Därest denna ökning icke i sin helhet kommer till stånd under

prognosåret får man räkna med att de kvantiteter köpkraftfoder som upptagits

på kostnadssidan icke komma att helt förbrukas. Den ökning av svinkapitalet,

som kan väntas under loppet av 1952/53 har som framgår av

vad längre fram anföres i fråga om förändringarna i kreaturskapitalet av

beräkningstekniska skäl icke kunnat upptagas som en inkomst för jordbruket.

Producentpriserna på svin under 1951/52 och 1952/53 ha beräknats i

samband med priserna på nötkreatur och häst (jfr ovan). De sakkunniga

ha härvid förutsatt att baspriset på fläsk i partihandelsledet 1952/53 kommer

att ligga 34 öre/kg över basprisnivån före 17 mars 1952. Denna höjning

svarar mot pristillägget på fläsk under 1951/52 (30 kr per gris), vilket

förutsatts bli snarast avvecklat under hösten 1952.

Uppskattningarna av svinslaktens storlek under 1950/51—1952/53 ha

sammanställts i följande tablå.

Antal

Å r slaktsvin,

1000 st

1950/51 ....... 2124

1951/52 ................. 2 055

1952/53 ................. 2 158

I den för 1951/52 beräknade sb

tats i anledning av mul- och klö

Medelslakt-

Kvantitet,

Pris,

Värde,

vikt, kg

milj. kg

öre/kg

milj. kr

79-9

169-8

281

477-1

82-7

169-9

341

579-4

82-7

178-5

385

687-2

ingår ca 15 000 svin, vilka nedslak
-

Statliga pristillägg på fläsk.

Jämlikt Kungl. Maj :ts beslut 15 mars 1952 skall under 1951/52 enligt

särskilda grunder utgå ett pristillägg av 30 kr per gris. Enligt beslutet beräknas

jordbruket härigenom erhålla ett belopp av 52 milj. kr, vilket upptages

som en särskild post i sammandragstabellen.

Särskild prishöjning på kött och fläsk.

Enligt Kungl. Maj :ts beslut 15 mars 1952 skola baspriserna på kött och

fläsk höjas med 10 öre/kg. Härigenom tillföres jordbruket 15 milj. kr, vilket

belopp upptages som en särskild post i sammandragstabellen.

Försäljning av militärhästar.

Åren 1950/51—1952/53. I samband med beräkningarna rörande husdjursantalets

förändringar ha uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna

rörande beräknad försäljning och inköp av militärhästar. Resultatet av beräkningarna,

vilka utförts på samma sätt som tidigare (se Kungl. Maj :ts

prop. 267/1946, s. 116), framgår av följande sammanställning.

1950/51 1951/52 1952/53

Militärens inköp

Antal

Milj. kr

Antal

Milj.

kr

Antal

Milj. kr

Remonter................

600

1-3

500

1-0

500

1-1

Övriga hästar............

A vgår

790

1-2 2-5

729

1-2

2-2

418

0-7 1-8

Slakt av militärhästar.....

1420

0 7

645

0-5

550

04

Försäljning till jordbrukare

Nettoinkomst för jordbruket

470

0-5 1-2

1-3

215

0-2

0- 7

1- 5

180

0-2 0 ti

1-2

opaginerad Kontrollera mot PDF

74* Kungl. Maj.is proposition nr 236.

Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september åren 1950—53, 1000-tal djur.

1950

1951

1952

1953 |

Hästar

3 år och däröver..................

383

360

335

310

Unghästar........................

23

14

22

11

19

11

16

11

Summa unghästar och föl

37

33

30

27

Summa hästar exkl. militärhästar

420

303

365

337

Militärhästar

15

14

14

14

Nötkreatur

1

1

1

1

Tjurar, 2 år och däröver..........

17

1684

17

1643

17

1560

17

1524

Summa oxar, tjurar och kor

1702

1661

1578

1542

493

509

504

500

483

485

485

485

Summa nötkreatur

2678

2655

2 567

2 527

j Svin

4

4

4

5

131

131

136

140

Summa

135

135

140

145

Tabell 6. Husdjursbest&ndets värde den 15 september åren 1950—53.

Pris,

Värde i milj. kronor

kronor

per st.

1950

1951

1952

1953

Hästar''

3 år och däröver ..........

1 150

440''4

414-0

385-2

356-6

Unghästar..................

1150

26-4

25-8

21-8

18-4

Föl ........................

500

70

5-5

5-5

5''5

Summa

4738

444 8

4125

380-4

Nötkreatur

Kor, tjurar och oxar .......

750

1 276-5

1 245-8

1183-5

1156-5

Ungnöt ....................

650

320-4

330-8

327-6

325''0

Kalvar.....................

200

96-6

970

97-0

97-0

Summa

1693 5

1673 g

1608-1

1578-5

Svin

Fargaltar och modersuggor...

350

47-2

47-2

49-0

508

Totalsumma

2 214 5

2 165 G

2069-6

2 009-7

Värdeförändringar från närmast

föregående år...............

- 48-9

- 96-0

-59-9

1 Exkl. inilitärhästar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. 75*

Tabell 7. Översikt över jordbrukets inkomster åren 1930/51—1952 53.

n

1950/51

1951,52

1952/53

Varuslag m. m.

Kvant. Pris j Värde j Kvant,

milj. kg1 öre/kg milj. krjmilj. kg;

Pris

öre/kg

i i

Värde Kvant.! Pris

milj. kr milj. kg öre/kg

Värde [

milj. kr!

Höstvete ..............

322

30-00

96-6

177

39-50

69-9

275

50-20

138-0 !

Vårvete...............

215

33*15

71-3

122

41-60

50-8

262

52-20

136-8 j

Båg...................

159

28-70

45-6

109

38-25

41-7

169

48-10

81-3

j Arealbidrag för vete....

—

—

—

—

—

48-0

—

—

—

Korn..................

72

29-67

21-4

70

37-35

26-1

71

45-00

320

Havre ................

31

27-88

8-5

27

33-60

9-1

49

40-00

19-6

Matärter...............

14-0

47-78

6-7

13-7

56-58

7-8

15-3

72-00

ilo

Potatis, mat-..........

825

18-47

152-4

825

21-50

177-4

825

25-00

206-2

Potatis, fabriks-........

197

8*25

16-3

193

10-38

20-0

240

12-32

29-6

Sockerbetor............

1978

602

119-1

1732

7-17

124-2

1952

8-18

159-7

Oljeväxter.............

—

—

188-2

—

—

199-6

—

—

209-4

Spånadsväxter.........

—

—

5*0

—

—

6l

- •

—

6-0

Köksväxter............

—

—

42-1

- .

—

53-3

—

60''0

Tobak.................

0''8

295

10

03

343

1-1

0-3

365

11

Mejerimjölk............

3 858

30-15

1 1631

3 640

35-48

1 291-9

3 535

32-23

1139-3

K-mjölk utanför mejeri.

K-mjölk till hemmaför-

153

36-60

56''0

150

3940

59*1

145

40-50

58-7

brukning............

512

33-42

1711

502

36-55

183-5

492

38*75

190 6

Lantsmörmjölk.........

Producent- och kontant-

60

21-15

12-7

55

22-65

12-5

50

23-30

11-6

bidrag för mjölk.....

—

—

70-4

—

—

70-0

—

—

70-0

Ägg...................

66-4

272

180-6

640

300

1920

640

330

211-2

Slakt av fjäderfä.......

—

—

16-9

—

—

18-0

—

—

20-0

Storboskap.............

88-7

286

253-7

100-5

318

>324-5

91-2

321

292-8

Kalv, större............

23-4

371

86-8

24-0

394

94-6

22-9

394

90-2

Kalv, mindre..........

13-4

295

39-5

12-5

318

39-8

11-8

315

37-2

Får...................

2-3

334

7-7

2-1

415

8-7

1-9

425

8-1

Häst..................

11-8

151

17-8

12-4

170

21-1

12-4

163

20-2

1 Svin ..................

! Statliga pristillägg på

1698

281

477-1

169-9

341

579-4

178-5

385

687-2

1 fläsk................

i Särskild prishöjning på

52''0

kött och fläsk........

—

—

—

—

15-0

—

—

—

Militärhästar ..........

—

—

1-3

—

—

1-5

—

—

1-2

Ull ...................

0-5

940

4-6

0-5

630

2-9

04

630

2-7

Export av levande djur

—

—

1-8

—

—

0-1

—

—

—

Summa inkomster

—

—

3 33o*3

—

—

3 801-7

—

—

39317

Index

Förändringar i kreaturs-

—

—

100-0

—

—

114-0

—

—

117-9

kapitalet.............

—

—

-48-9

—

—

-960

—

—

-59-9

Summa

—

—

3 286-4

—

—

3 705-7

—

—

3 871-8

Index

—

—

100-0

—

—

112-8

—

—

117-8

Export av levande djur.

År 1950/51. Exporten av levande djur omfattade under 1950/51 1 205

nötkreatur och 8 svin till ett sammanlagt värde för jordbruket av 1,8 milj. kr.

Åren 1951/52—1952/53. Enligt vad som upplysts från lantbruksförbundet

synes man med hänsyn till bl. a. mul- och klövsjukan och dess följdverkningar

icke kunna räkna med någon export av nötkreatur eller svin

1 Inkl. värdet av de i anledning av mul- och klövsjukan ncdslaktade djuren (4 9 milj. kr).

opaginerad Kontrollera mot PDF

76*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

under återstoden av 1951/52 och ej heller under 1952/53. Före mul- och

klövsjukans utbrott hösten 1951, då exporten inställdes, utfördes 64 nötkreatur

till ett värde för jordbruket av 0,i milj. kr. Någon nämnvärd export

av hästar torde icke vara att räkna med under 1951/52 och 1952/53.

Ull.

Åren 1950/51—1952/53. Kvantiteterna ull ha liksom tidigare beräknats

med ledning av antalet tackor. Medelpriset på ull inklusive statligt pristillägg

(100 öre/kg) har med utgång från föreliggande noteringar för

1950/51 beräknats till 940 öre/kg. För 1951/52 och 1952/53 har räknats

med ett medelpris av 630 öre/kg. Vid kalkyltillfället rådande priser, vilka

gällt sedan september 1951, har härvid antagits bestå under resten av

1951/52 och under hela 1952/53.

Förändringar i kreaturskapitalet.

Åren 1950/51—1952/53. Antalet djur vid slutet av år 1950/51 har beräknats

med utgång från resultaten av den representativa husdjursräkningen

den 1 juni 1951 samt de sedvanliga korrigeringar, som erfordras för

att erhålla antalet djur vid produktionsårets slut.

Hästantalets förändringar har som vanligt beräknats med ledning av betäckningsstatistik

och antagen avgång ävensom beräknade försäljningar

och inköp av militärhästar. I beräkningen har även antalet självdöda djur

beaktats.

Förändringarna i nötkreatursantalet ha beträffande kor, ungnöt och kalvar

behandlats i samband med beräkningarna rörande köttproduktionen.

Antalet oxar och tjurar i september 1952 och 1953 har bibehållits oförändrat

i förhållande till antalet i september 1951.

Antalet fargaltar och modersuggor i september 1952 och 1953 antages

successivt öka i jämförelse med september 1951.

Tabell 8. Sammandrag av jordbrukets inkomster åren 1950/51—

1952 53, milj. kr.

1950,51

1951/52

1952/53

Brödsäd...........................

213-5

210-4

356 1

övrig spannmål....................

36-6

430

62-6

Potatis och sockerbetor.............

287-8

3210

395-5

Olje- och spånadsväxter............

193-2

205-7

215-4

Köksväxter och tobak..............

431

54-4

61-1

Summa vegetabiliska produkter

774-2

835 l

1090 7

Index

100-0

107-9

140-9

Mjölk och mejeriprodukter..........

1 473-3

1617-0

1 470-2

Ägg och slaktfjäderfä...............

197-5

210-0

231-2

Slaktdjur..........................

882-6

11351

1135-7

övrigt.............................

7-7

4-5

3-9

Summa animaliska produkter

2 5611

2966 6

2 8410

Index

1000

115-8

110-9

Samtliga inkomster

3 335 3

3 SOI 7

3 9317

Index

1000

114-0

117-9

Förändringar i kreaturskapitalet.....

—48-9

-96-0

-59-9

, Summa

3 286-4

3 705 7

38718

Index

100-0

112-8

117-8 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

77*

Sedan våren 1950 har vid beräkningen av förändringarna i kreaturskapilalet

räknats med djurpriser, vilka äro hänförliga till 1949 års prisförhållanden.

I den nu föreliggande kalkylen ha kalkylsakkunniga insatt priser,

som anknyta till det aktuella prisläget men som äro, liksom tidigare, försiktigt

uppskattade.

Som framgår av tabell 6 beräknas husdjursbeståndets värde sjunka avsevärt

under både 1951/52 och 1952/53. Å andra sidan har man emellertid att

räkna med ett ökat pålägg av svin. Härigenom åstadkommes en ökad fläskproduktion,

som representerar ett ökat värde, som icke kommer till synes i

nuvarande kalkyl utan först senare.

Jordbrukets kostnader.

Arbetskostnader.

Lönestatistik och avtal. Vid upprättandet av vårkalkylen 1951 för bl. a.

produktionsåren 1950/51 och 1951/52 funnos definitiva lönestatistiska uppgifter

t. o. in. löneåret 1948/49. Framskrivningen av timförtjänsterna enligt

nämnda lönestatistik kunde verkställas med beaktande av det nya löneavtal

för lantarbetarna, vilket träffades i december 1950 och innebar en

generell lönehöjning för samtliga lantarbetare med 25 öre per timme för

ordinarie tid. Vidare beaktades i nämnda vårkalkyl verkningarna av den

nya lagen om tre veckors semester. Inverkan härav på jordbrukets beräknade

arbetskostnader medtogs i kalkylen fr. o. in. början av produktionsåret

1951/52.

Till höstkalkylen 1951 funnos lönestatistiska uppgifter även för löneåret

1949/50. Dessa gåvo till resultat en genomsnittlig beräknad timförtjänst,

som med 3,66 öre översteg den i vårkalkylen 1951 genom framskrivning

beräknade timförtjänsten för samma löneår.

I föreliggande kalkyl har beaktats lönehöjningen till lantarbetarna enligt

avtal i mars 1952 för tiden januari—december samma år. Nämnda avtal

innebär, att lantarbetarnas löner i genomsnitt ökats med ca 50 öre. Lönehöjningen

är något olika för olika grupper av arbetare, men en vägning

med de vägningstal, som tillämpas i jordbrukskalkylen ger till resultat en

genomsnittlig höjning med 50,si öre per timme för ordinarie tid.

Löneutvecklingen enligt de senaste årens avtal framgår av följande översikt.

Lön för ordinarie tid enligt avtal; vägd timlön för manliga arbetare,

som fyllt 20 år.

Avtalsperiod

Vn —81/u 1949

Vx —*■/. 1950

Va —31/12 1950

Yl—31/i« 1951

Vi— 1952

Timlön, öre

171 19

17319

17717

202-17

252 68

Avtalet innehåller ändringar i fråga om extra ersättartjänstgöring, ersättning

för vissa speciella arbetsuppgifter, ackordslöner etc., vilka icke helt

överensstämma med den procentuella timlönestegringen för ordinarie tid.

Avvikelserna gå i olika riktning. Vidare förekomma principiella förändringar,

som i någon mån påverka de kostnadsmässiga konsekvenserna av avtalet.

Här åsyftade omständigheter kommenteras närmare i det följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

78*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Höjningarna av ackordslönerna äro genomsnittligt procentuellt sett lägre

än höjningen av timlönen. Däremot räknar man med, att arbetsförtjänsten

per timme vid ackord absolut sett kommer att öka lika mycket som timlönen.

Som exempel kan nämnas, att ackordslönen för hässjning stiger med

ca 20 procent samt för krakning och skylning av säd med ca 18 procent.

De extra ersättningarna för förberedelse- och avslutningsarbeten stiga

starkare än timlönen eller med i runt tal 27 procent. Även lönen vid ersättartjänstgöring

samt extra ersättning vid övertidsarbete stiger något starkare

procentuellt sett än timlönerna. I fråga om extra ersättning vid övertid

blir dock höjningen direkt beaktad vid nu tillämpad löneberäkning.

Vidare må omnämnas, att manliga arbetare mellan 18 och 20 år erhålla

5 öre lägre höjning av timlönen än de äldre manliga arbetarna, vilket

icke direkt beaktas, då denna arbetarkategori icke ingår i hopvägningen av

lönerna. I samma riktning verkar det förhållandet, att extra ersättning (60

öre per dag), som tidigare utgått, då »egentlig lantarbetare» tillfälligt kört

traktor, borttagits i det nya avtalet. Båda dessa förändringar verka något

sänkande på effekten av lönehöjningen. I motsatt riktning verkar det förhållandet,

att man ur avtalet borttagit bestämmelsen om 7 timmar och 40

minuters arbetstid samt därmed sammanhängande fridagsbestämmelser.

Härigenom beräknas antalet fridagar för omkring 25 procent av djurskötarna

fr. o. in. juni 1952 öka från 39 till 52 per år, vilket medför ökade

kostnader för ersättartjänstgöring.

Det nya löneavtalet innebär alltså vissa i olika riktning verkande förändringar,

vars effekt svårligen kan beräknas. De kalkylsakkunniga ha ansett

rimligt att mot varandra kvitta verkningarna av dessa.

Avtalet innehåller emellertid även nya bestämmelser i fråga om tid för

arbetets igångsättande in. in. (arbetstiden räknas enligt det nya avtalet i

vissa fall från den tid, då det egentliga arbetet igångsättes — d. v. s. arbetaren

förflyttar sig vid vissa arbeten på egen tid till arbetsplatsen), vilka

visserligen icke direkt påverka den betalda arbetstiden till enskilda anställda,

men som minska arbetsvolymen, sådan denna framkommer i kalkylen.

Exakta beräkningar över de ekonomiska verkningarna av nämnda förändring

kunna icke åstadkommas. Vissa överslagsberäkningar ha utförts,

vilka dock givit skilda resultat. Då de sakkunniga emellertid ansett, att förändringen

bör beaktas, har med ledning av de utförda överslagsberäkningarna

i avvaktan på närmare utredning gjorts ett avdrag på kostnadssumman

med 20 milj. kr för helt år, vilket för år 1951/52 motsvarar 13,3

milj. kr.

Arbetsvolymen. Den bearbetning av grundmaterialet till den jordbruksekonomiska

undersökningen, som ägde rum i samband med kalkylomräkningen

hösten 1951 och som resulterade i en omräkning av arbetskraftsvolymen

för 1946/47—1951/52, kommenteras utförligt i en särskild promemoria

till nämnda höstkalkyl. Till den nu företagna omräkningen har

något nytt material för belysande av arbetsvolymens utveckling icke förelegat.

Uppgifterna om arbetsförbrukningen till den jordbruksekonomiska

undersökningen kunde vid upprättandet av höstkalkylen 1951 delvis beaktas

för bokföringsåret 1950/51. Fullständig bearbetning för detta år har

ännu icke kunnat åstadkommas.

Beräkningarna i samband med höstkalkylen 1951 resulterade i att minskningen

av arbetsvolymen fr. o. m. 1946/47 räknades till 2,94 procent per år

mot tidigare 1,5 procent.

Med den procentuella årliga minskning av arbetsvolymen, som sålunda

tillämpades i höstkalkylen 1951, erhölls för produktionsåret 1951/52 943,90

milj. arbetstimmar, räknat som fullgoda manstimmar. Emellertid gjordes

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuiujl. Maj. ts proposition nr 236.

79*

ett tillägg med 0,76 procent på arbetsvolymen under det nämnda produktionsåret

med hänsyn till den förskjutning i relationen mellan löner till

män och kvinnor, som ägt rum i 1951 års lantarbetaravtal. Efter detta tilllägg

erhölls en arbetsvolym för 1951/52 av sammanlagt 951,07 milj. timmar.

Då inget nytt material föreligger räknas för prognosåret alltjämt med samma

minskningstakt som i höstkalkylen 1951. Nedskrivningen av arbetsvolymen

med procenttalet 2,94 har gjorts med utgångspunkt från den arbetsvolym

(943,90 milj. timmar), som erhölls före tillägget med hänsyn till den förändrade

lönerelationen. Härvid erhålles för produktionsåret 1952/53 en sammanlagd

arbetsvolym av 916,15 milj. timmar. Eftersom den i höstkalkylen

1951 beaktade förändringen i relationen mellan löner till män och kvinnor

alltjämt är bestående har ett tillägg med 0,76 procent på arbetsvolymen

gjorts även för produktionsåret 1952/53. Den totala arbetsvolymen för

nämnda år blir efter denna korrigering 923,n milj. timmar.

Timlöner. Arbetskostnaderna ha hittills framräknats som en produkt av

antal manstimmar och genomsnittliga timförtjänster till manliga lantarbetare

enligt socialstyrelsens lönestatistik. På grund av att lönestatistiken

framkommer först i efterhand, har i prognosberäkningarna gjorts en framskrivning

av timförtjänsterna enligt socialstyrelsens lönestatistik med hänsyn

till avtalslönens utveckling. Vid de senaste kalkyltillfällena har dock eu

viss omläggning företagits, i det att avtalslönerna för de aktuella kalkylåren

helt enkelt uppräknats med en faktor, den s. k. »överbetalningsfaktorn»,

vilken uttrycker förhållandet mellan observerade timförtjänster enligt

lönestatistiken och avtalslöner för ordinarie tid under en följd av år.

Den senaste kända »överbetalningsfaktorn», som tillämpades vid framräkningen

i höstkalkylen 1951, var 1,064 i genomsnitt för 1945/46—1949/50.

För att om möjligt förenkla arbetskostnadsberäkningen och undvika de

relativt besvärliga korrigeringarna i efterhand, verkställde de sakkunniga

i samband med vårkalkylen 1951 en närmare undersökning angående relationerna

mellan observerade timförtjänster och avtalslöner. Ifrågavarande

undersökning resulterade i ett förslag från de kalkylsakkunniga, att arbetskostnadsberäkningarna

i samband med övergång till nytt basår fr. o. in.

det nya basåret skulle grundas på avtalslöner.

De sakkunnigas förslag, som behandlas i Ivungl. Maj :ts prop. 207/1951

(s. 183—189) innebar, att semesterersättning och vissa andra avtalsstipulerade

extraförtjänster skulle läggas till avtalslönen för ordinarie tid.

Det ansågs emellertid lämpligt att härvid endast räkna med de avtalsstipulerade

tillägg, vilkas effekt med tillräcklig säkerhet kunde beräknas. I den

jämförelse mellan timförtjänster enligt lönestatistiken och avtalslöner för

ordinarie tid, som redovisas i vårkalkylen 1951, gjordes därför endast tilllägg

till avtalslönen med hänsyn till semesterersättning och övertidsersättningar.

Semesterersättningens inverkan beräknades i form av ett tillägg

med 4,2 procent av avtalslönen för samtliga arbetare t. o. in. 1950/51 samt

för 1951/52 med 6,4 procent. Tillägget gjordes på den genomsnittliga lönen

efter hopvägningen.

Beräkningen av övertidsersättningen (tillägget utöver ordinarie lön vid

övertidsarbete) gjordes med utgångspunkt från uppgifter om övertid i procent

av arbetad tid för arbetare med kollektivavtal enligt socialstyrelsens

lönestatistik. Övcrtidsprocenten beräknades på grundval av uppgifter för

eif antal år till 2,7. Den genomsnittliga övertidsersättningen per timme beräknades

genom sammanvägning av avtalsmässig extra ersättning i öre per

timme vid övertidsarbete under å ena sidan vardagar samt å andra sidan lördagar

och helgdagsaftnar samt vid nattarbete. Härvid gavs viktstalet 1 åt

den sistnämnda gruppen av övertidsarbete, medan övertidsersättningen un
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

BO*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

der vardagar gavs viktstalet 6. Beräkningen har nu fullföljts på grundval

av övertidsprocenten enligt lönestatistiken för år 1950. övertidsprocenten

har under de senaste åren varit:

1948 .......................... 2-4

1949 .......................... 3 0

1950 .......................... 4 1

Medeltal....................... 3 2

Övertidsersättningen i öre per timme har varit:

Lördagar och helgdagsaftnar

samt vid Vardagar

nattarbete

1948 ............... 90 60

1949 ............... 90 60

1950 ............... 90 60

1951 ............... 110 70

1952 ............... 140 90

Med utgångspunkt från övertiden i procent av arbetad tid och extra

ersättning per timme beräknas övertidsersättningen nu liksom i vårkalkylen

1951 utslagen på all arbetad tid. Den i vårkalkylen 1951 redovisade

beräkningen införes i följande tablå jämte komplettering för produktionsåret

1952/53.

Sammanställning rörande arbetsförtjänst per timme för lantarbetare 1948/

49—1952/53 enligt avtalslön inkl. vissa avtalsstipulerade tillägg.

Samtliga vården i öre/tim.

övertidsers.

Avtalslön

för ordi- narie tid

Övertids-

procent

Övertidsers.

öre/över-

tidstim.

utslagen på

all arbetad

tid

b x c

Semester-

ersättning

Summa

kalkylerad

timlön inkl.

tillägg

1U0

a t d + e

a

b

C

d

e

f

1948/49 ....

.. . 170-72

2-7

64-3

1-74

717

179-63

1949/50 ....

. . . 174-52

2-7

64-3

1-74

7-33

183-59

1950/51 ....

. . . 193-84

3-2

71-9

2-30

8-14

204 28

1951/52 ....

... 235-82

3-2

900

2-88

15-09

253-79

1952/53 ....

... 252-68

3-2

97 1

3-11

1617

271-96

Kostnadssummor. I tabell 9 redovisas beräkningen av jordbrukets arbetskostnader.

.1 tabellen redovisas även beräkningen enligt höstkalkylen 1951.

Kostnaderna för produktionsåret 1950/51 ha beräknats till 2 005,8 milj.

kr med utgångspunkt från timförtjänst enligt lönestatistiken. Beräkningen

på grundval av avtalslönerna inklusive tillägg för semester- och övertidsersättningar

ger till resultat en kostnadssumma av 1 986,6 milj. kr. För produktionsåren

1951/52 och 1952/53 har beräkning enligt den tidigare tilllämpade

principen icke utförts. Med utgångspunkt från avtalslön inklusive

tillägg erhålles 2 413,7 milj. kr för år 1951/52 samt 2 510,5 milj. kr för år

1952/53. I hittills anförda summor är den inledningsvis omnämnda korrigeringen

för ändrade förhållanden i fråga om arbetstidens början icke utförd.

Efter avdrag med 13,3 respektive 20,o milj. kr för åren 1951/52 och 1952/53

erhålles:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

81*

1951/52............ 2 400''4 milj. kr

1952/53............ 2 490-5 » »

Den nu tillämpade beräkningen ger alltså absolut sett en kostnadssumina,

som för år 1950/51 är 19,2 milj. kr lägre än enligt lönestatistiken. Skillnaden

har emellertid ingen inverkan på den indexmässiga utvecklingen av

arbetskostnaderna för åren efter det nya basåret, enär avtalslönen i båda

fallen är avgörande för denna.

Tabell 9. Beräkning av Jordbrukets arbetskostnader.

Å r

Arbetsvolym

milj. mt

och rmt

Beräknad

timförtjänst,

öre

Kalkylbelopp

milj. kr

Index

1938/39

= 100

Höstkalkylen 1951 (enligt lönestatistiken)

1948/49...........................

1 032-29

181-32

1871-7

224-6

1949/50 ...........................

1 001-94

188-48

1888-5

226-6

1950/51 ...........................

972-49

206-25

2 005-8

240-7

Å r

Arbetsvolym

milj. mt

och rmt

Avtalslön

inkl. avtals- stipulerade

tillägg

öre/tim.

Kalkyl belopp

milj. kr

Index

1950/51

= 100

Vdrkalkylen 1952 (enligt avtalslöner)

1948/49...........................

1032-29

179-63

1 854-3

1949 50 ...........................

1001-94

183-59

1839-5

1950/51...........................

972-49

204-28

1 986-6

100-0

1951/52 ...........................

951-07

253-79

1 2 413-7

121-5

1952/53 ...........................

923-11

271-96

1 2 510-5

126-4

Kapitalkostnader.

Grundlörbättrlngar, avskrivning och underhåll.

Kostnaderna för grundförbättringar ha alltsedan vårkalkylen 1947 redovisats

enligt grunder, som angivits av de sakkunniga för utredning om

rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m. Senaste

vårkalkyl har nu justerats med hänsyn till lönehöjning till lantarbetarna

fr. o. m. januari 1952, prisutvecklingen för tegelrör samt förändringen i de

från staten utbetalade bidragen.

Löneutvecklingens inverkan på kostnaderna för grundförbättringar har

tidigare beaktats på grundval av observerade timförtjänster enligt socialstyrelsens

lönestatistik. Då emellertid i samband med övergången till nytt

basår beräkningen av jordbrukets arbetskostnader i föreliggande kalkyl

baserats på avtalslöner, har det ansetts lämpligt att samtidigt övergå till

avtalslöner som beräkningsunderlag även i fråga om kostnaderna för grundförbättringar.

Eftersom beräkningen av grundförbättringskostnaderna göres

genom framskrivning med index av en viss arbets- respektive material- 1

1 Avdrag har här icke gjorts med hänsyn till ändrad tid för arbetets början.

6* Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 236.

opaginerad Kontrollera mot PDF

82*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

kostnad per ha, påverkas icke resultatet genom omläggningen. Denna innebär

blott en förenkling av beräkningsmetodiken.

Då sannolikt en betydande del av grävningsarbetet vid täckdikning numera

utföres maskinellt, kan på grund därav den verkliga kostnadsutvecklingen

avvika från den här under förutsättning av handgrävning beräknade. De

sakkunniga ha för avsikt att närmare undersöka detta förhållande.

Täckdikningskostnader. Mellan vårkalkylen och höstkalkylen 1951 inträffade

en del prisstegringar på tegelrör, medan priserna sedan höstkalkylen

varit oförändrade. Kostnaderna för underhåll och avskrivning av

täckdiken, som för 1951/52 i vårkalkylen uppgingo till 10,59 milj. kr, beräknas

n,u för nämnda år till 13,85 milj. kr. För prognosåret beräknas en

kostnad av 14,34 milj. kr.

Som omnämndes i höstkalkylen 1951 uppgingo de under 1950/51 utbetalda

statliga bidragen för täckdikning till 0,58 milj. kr. I nämnda kalkyl

påvisades även det dåliga samband, som råder mellan bidragsbeviljade och

utförda arbeten. Då någon ledning för bedömandet av täckdikningsverksamhetens

kommande omfattning knappast kan fås genom de av lantbruksstyrelsen

beviljade bidragsbeloppen, ha de sakkunniga tillämpat den konstaterade

summan för utbetalda statliga bidrag under 1950/51 även för

1951/52 och 1952/53.

Kostnader för underhåll av större öppna diken. Längden av underhållskrävande

öppna avloppsdiken har liksom i vårkalkylen 1950 och 1951 hållits

oförändrad. Orsaken härtill diskuteras närmare i Kungl. Maj:ts prop.

207/1951 (s. 190).

Sammandrag över jordbrukets kostnader för grundförbättringar redovisas

i tabell 10, där även avdrag gjorts för de statliga bidragen.

Tabell 10. Jordbrukets kostnader lör grundförbfittringar. Värdetal i milj. kr.

År

Täck-

diknings-

kostnader

Kostnader för

underhåll av

större öppna

diken

Avgår

statsbidrag

Nettosumma

= jord- brukets

kostnader

Index

1938/39

= 100

1950/51

- 100

1938/39 ..............

7-54

100-0

1950/51 ..............

11-24

8-46

0-58

19-12

253-6

100-0

1951/52 ..............

13-85

10-54

0-58

23-81

315-8

124-5

1952/53 ..............

14-34

11-33

068

25-09

332-8

131-2

Ekonomibyggnader, avskrivning och underhåll.

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader ha

fr. o. m. vårkalkylen 1948 beräknats i enlighet med anvisningar efter särskild

undersökning av de sakkunniga för utredning om rationaliseringens

inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m. Beräkningsmetodiken innebär

framräkning av en i den speciella utredningen fastslagen kostnadssumma

av 123,5 milj. kr för avskrivning och underhåll av jordbrukets ekonomibyggnader

1946. Framräkningen verkställes så långt möjligt enligt utvecklingen

av ett riksindex för ekonomibyggnadskostnader utarbetat inom Statens

forskningsanstalt för lantmannabyggnader (SFL). Beräkningen behandlas

relativt utförligt i vårkalkylen 1948 (Kungl. Maj :ts prop. nr 275/

1948).

I föreliggande kalkyl har dock liksom i höstkalkylen 1951 gjorts ett tillfälligt

avsteg från tidigare beräkningsmetodik, och beräkningarna ha utförts

enligt två alternativ. Det ena av dessa ansluter sig helt till den sedan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

83*

1948 använda metodiken, medan det andra innebär ett avsteg från denna. I

detta andra alternativ ha nämligen priserna på trävaror fått följa prisutvecklingen

för andra materialier än trävaror. Angående motiven till denna

nya beräkningsmetodik hänvisas till en närmare diskussion i texten till

höstkalkylen 1951, som alltjämt får anses vara aktuell. Sålunda håller

sig priset på trävaror fortfarande på samma höga nivå som under hösten

1951, vilket framgår av följande tablå över indextal för trävaror, vilka omräknats

med januari 1950 som bas.

Index för trävaror, januari 1950 = 100

1950 Januari.... 100 0 1951 Januari.... 174-6 1952 Januari.... 226-7

Februari...

100-0

Februari...

1746

Mars......

116-6

Mars......

214-4

April......

123-4

April......

214-4

Maj.......

123-8

Maj.......

220-4

Juni.......

123-8

Juni.......

226-7

Juli.......

123-8

Juli.......

226-7

Augusti____

123-8

Augusti ....

226-7

September .

138-0

September .

226-7

Oktober ...

138-0

Oktober ...

226-7

November .

138-0

November .

226-7

December..

138-0

December..

226-7

I följande översikt visas lantbruksförbundets (SL:s) prisindex med 1946

som bas, dels för trävaror, dels för allt byggnadsmaterial enligt de båda beräkningsmetoder,

som omnämnts i det föregående.

SL:s prisindex för byggnadsmaterial.

År Trävaror

1946 .............. 100 0

1947 .............. 109-4

1948 .............. 124-0

1949 .............. 128-9

1950 .............. 159-8

1951 .............. 277-8

1952 .............. 292-3

1953 .............. 292 3

Allt byggnadsmaterial

med samma pris-

med full inverkan

utveckling för

av prisstegringen

trävaror som för

på trävaror

övrigt material

fr. o. m. 1 jan. 1950

(I)

(II)

1000

1000

104-2

1042

113 2

113-2

117-2

117-2

134-2

118-8

207-6

146-0

219-7

156-5

219-7

156-5

Vid framskrivningen av SL:s index för byggnadskostnader för produktionsåren

1951/52 och 1952/53 har förutsatts en lönehöjning från 1 april

1952 med 8 procent av förut utgående lön till byggnadsarbetare. Vidare har

lönehöjningen till lantarbetarna från den 1 januari 1952 beaktats.

Den gängse framskrivningen av SFL:s index enligt utvecklingen av lantbruksförbundets

månadsindex för byggnadskostnader har utförts enligt de

båda alternativen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

84*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Framskrivning av SFL:s index med SL:s index.

År

SFL:s index

1935/37 = 100

SL:s index

1951 = 100 1949 = 100

I II

SFL:s index framskriven

med SL:s index

I II

1938 .......... 109-9

1939 .......... 113-7

1946 .......... 181-6

1947 .......... 193-7

1948 .......... 205-1

1949 ......

..... 204-7

100-0

204-7

1950 ......

..... 2189

101-5

207-8

1951 ......

..... 316-8

1000

1222

316-8

250 1

1952 ......

109-9

136-7

348-2

279-8

1953 ......

110-3

137-4

349 4

281-3

Framskrivning av kostnaderna. Med tillämpande av de båda olika alternativen

har på vanligt sätt verkställts framskrivning av den kostnadssumma,

som genom inventering och särskilda beräkningar fastställts för år

1946.

Tabell 11. Framskrivning av 1946 års kostnadssumma med SFL:s index.

SFL:s

index

Kalenderår

Produk-

In(

iex

1946

= 100

milj. kr

milj. kr

1938/39

= 100

1950/51

= 100

I

II1

I

II1

i

II1

I

ip

I

II1

1938 .................

60-5

74-7

1939 (1938/39).........

62-e

77-3

76-4

100-0

1946 (1945/46).........

lOO-o

1235

120-3

157-5

1947 (1946/47).........

106-7

131-8

129-0

168-2

1948 (1947/48).........

112-9

139-4

136-9

179-2

1949 (1948/49).........

112-7

112-7

139-2

139-2

139-3

182-3

1950 (1949/50).........

120-5

114-4

148-8

141-3

145-6

140-6

190-6

184-0

1951 (1950 51).........

174-4

137-7

215-4

170-1

193-2

160-5

252''9

210-1

100-0

100-0

1952 (1951/52).........

191-7

154-1

236-7

190-3

229-6

183-6

300-6

240-3

118-8

114-4

1953 (1952/53).........

192-4

154-9

237-6

191-3

237-3

191-0

310-6

250-0

122-8

1190

Vid beräkningsmetod I, d. v. s. då priserna på trävaror tillåtas att i sin

helhet slå igenom i beräkningarna, erhålles nu en kostnadsstegring av 46,7

milj. kr för 1951/52 jämfört med vårkalkylen 1951. För prognosåret är

kostnaden enligt samma beräkningsmetod 7,7 milj. kr högre än för 1951/52.

I alternativ II, där prisstegringen på trävaror fr. o. m. januari 1950 endast

tillåtits slå igenom i samma mån som övriga materialprisstegringar,

erhålles en kostnadssumma för prognosåret, som överstiger 1951/52 års

kostnad enligt samma beräkningsmetod med 7,4 milj. kr.

Kostnaderna enligt alternativ II understiga motsvarande kostnader enligt

alternativ I med för 1951/52 46,o milj. kr och för 1952/53 46,3 milj. kr.

De sakkunniga vilja med hänsyn till i höstkalkylen 1951 anförda överväganden

förorda att i den nu aktuella kalkylen liksom i höstkalkylen 1951

för ekonomibyggnader inräknas kostnadssummor enligt alternativ II.

1 Prisutvecklingen för trävaror har i alternativ II fr. o. m. 1 januari 1950 fått följa prisutvecklingen

för övriga materialier.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr 236.

85*

Siloanläggningar. Tidigare har under rubriken »Ekonomibyggnader» redovisats

en särskild post för siloanläggningar. Utvecklingen av silovolymen

bar emellertid icke kunnat tillfredsställande klarläggas, och vid de senaste

kalkyltillfällena har volymen hållits konstant. Eu undersökning, som nu

företagits angående silokostnaderna, ger vid handen, att den årliga kostnadssurainan

torde ligga i närheten av 2 milj. kr. Det har dock icke varit möjligt

att med tillräcklig säkerhet fastställa volymen. Då dessutom kostnadsposten

i fråga icke är av nämnvärd betydelse för totalkostnadernas utveckling ha

de sakkunniga uteslutit densamma i avvaktan på besked om silovolymen i

1951 års jordbruksräkning.

Maskiner och redskap, avskrivning och underhåll.

Åren 1948/4-9—1952/53. Beräkningarna av kostnaderna för avskrivning

och underhåll av maskiner och redskap ha fr. o. m. vårkalkylen 1948 utförts

enligt de principer, som utarbetats av de sakkunniga för utredning rörande

frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader in. in.

Detta innebär, att avskrivningskostnaderna beräknas med utgångspunkt

från kända årliga inköpskostnader enligt en 15-årig avskrivningsplan samt

med tillämpning av återanskaffningsvärdeprincipen. Vad underhållskostnaderna

beträffar innebär de sakkunnigas metod kostnadsberäkning genom

framskrivning av senaste kända kostnadssumma enligt deklarationsundersökningen.

Avskrivningskostnader. Vid upprättandet av vårkalkylen 1951 tillämpades

för avskrivningsberäkningen resultaten av undersökningar över jordbrukets

inköp av nya maskiner och redskap under år 1950. Dessa undersökningar

voro i fråga om traktorerna definitiva men för övriga maskiner och

redskap preliminära. Undersökningen över jordbrukets anskaffning av andra

maskiner och redskap än traktorer under 1950 har emellertid sedermera

slutförts, och definitiva siffror kunde tillämpas i höstkalkylen 1951. Till

nämnda kalkyl gjordes även en preliminär undersökning angående inköpen

av traktorer under 1951. På grundval av denna räknades i höstkalkylen

1951 med att jordbrukets inköp av nya traktorer under 1951 uppgick till

13 000. Den nu tillgängliga definitiva undersökningen visar, att traktoranskaffningen

under nämnda år var större.

Till de nu utförda beräkningarna av avskrivningssummornas storlek hn

företagits undersökningar rörande dels jordbrukarnas inköp av traktorer

under 1951, som i det föregående omnämnts, dels inköpen av övriga i avskrivningsberäkningen

medtagna grupper av maskiner och redskap under samma

år. Dessa undersökningar ha utförts enligt samma principer som under

de närmast föregående åren. Uppgifter ha sålunda inhämtats från kända

tillverkare och importörer av lantbruksmaskiner och redskap om värdet (beräknat

i det pris jordbrukarna betalat) av försäljningen år 1951. Undersökningen

över traktorinköpens storlek har kunnat definitivt slutföras, under

det att inköpen av övriga maskiner och redskap ännu endast preliminärt

kunnat fastställas.

Liksom vid tidigare undersökningar har nu konstaterats ett antal nya tillverkare

och importörer, vilka påbörjat sin verksamhet under 1950 och 1951.

I de undersökningar om jordbrukets inköpskostnader för maskiner och

redskap, som här omnämnts, ingår icke värdet av mjölktransportkärl. Inköpskostnaderna

för dessa undersökas separat, varvid uppgifter inhämtas

från tillverkare och importörer, varefter borträknas den del av inköpskostnaderna,

som bestritts av andra än jordbruket (främst mejeriföreningarna).

Denna inventering har för 1951 liksom tidigare utförts i samarbete med

Svenska mejeriernas riksförening.

opaginerad Kontrollera mot PDF

86*

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

Beträffande de utförda undersökningarna om maskininköpen skall i det

följande lämnas vissa uppgifter.

Undersökningen angående inköpen av traktorer har under tidigare år

endast avsett de traktorer, som försålts till jordbrukare. I den nu utförda

undersökningen för 1951 ha uppgifter inhämtats över traktorförsäljningen

till å ena sidan jordbrukare samt å andra sidan armén, industrier, väg- och

gatuförvaltningar, rena skogsbruk m. in. Beträffande de mindre traktorerna,

vilka delvis användas i trädgårdsbruk, har begärts och erhållits särskild

redovisning över försäljningar till jordbrukare respektive trädgårdsodlare.

Denna utökade redovisning har begärts för att med säkerhet undvika, att

avskrivningsberäkningen belastas med traktorer försålda för andra ändamål

än jordbruk.

Jordbrukets inköp av traktorer har under 1951 nått sin hittills största

omfattning vad beträffar såväl antal som inköpssummomas storlek. Totalt

har enligt ingångna uppgifter under 1951 försålts 13 858 traktorer till jordbrukare,

däri icke inräknat ett antal mindre s. k. trädgårdstraktorer (ca

100 st), vilka försålts till jordbrukare. I följande tablå redovisas jordbrukarnas

inköp av traktorer under de sex senaste åren.

1946 .......

...... 3 891

1947 .......

...... 7 332

1948 .......

...... 11309

1949 .......

...... 11173

1950 .......

...... 12 490

1951.......

....... 13 858

Jordbrukarnas inköpskostnader för traktorer, som 1950 utgjorde 120,s

milj. kr (exkl. dragbilar) stego under 1951 till 141,7 milj. kr. I detta belopp

inkluderas även det hundratal småtraktorer, som försålts till jordbrukare,

men som icke ingå i ovanstående tablå. Någon anskaffning av dragbilar har

icke räknats med under 1951.

För prognosberäkningen har som vanligt måst göras en uppskattning av

traktorinköpen under ett år, i detta fall kalenderåret 1952. Det har räknats

med att antalet nyinköpta traktorer under detta år skall stanna vid 10 000,

vilket skulle innebära en minskning med omkring 3 900 jämfört med 1951.

Beträffande övriga maskiner och redskap har i det föregående omnämnts,

att undersökningen av inköpens storlek 1951 ännu icke slutförts. Uppgifter

ha emellertid hittills ingått från företag, som 1950 representerade 92,i procent

av den totala inköpssumman till jordbruket. I avskrivningsberäkningen

har nu upptagits jordbrukets inköpskostnader för maskiner och redskap

enligt aktuella uppgifter så långt dylika föreligga samt för de återstående

firmorna samma belopp, som dessa redovisade 1950. Inköpssummorna äro

följande.

Enligt hittills ingångna uppgifter för 1951 .................... 142-5 milj. kr

Försäljning under 1950 från företag, som hittills icke lämnat

uppgifter för 1951........................................ 10 9 » »

Preliminär summa för 1951 153''4 » »

Den totala redovisade inköpssumman för maskiner och redskap exklusive

traktorer under 1950 var 138,7 milj. kr. Redan de hittills ingångna uppgifterna

för 1951 överstiga sålunda denna summa.

För 1952 har räknats med inköp av andra maskiner och redskap än traktorer

till samma volym, som nu preliminärt beräknats för 1951.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 236. 87*

Inköpskostnaderna för mjölktransportkärl under 1951 äro avsevärt lägre

än under 1950.

I följande tablå anges de i det föregående diskuterade resultaten av olika

undersökningar av jordbrukets inköpskostnader för traktorer, andra maskiner

och redskap samt mjölktransportkärl. Liksom i de tidigare årens undersökningar

saknas uppgifter i fråga om jordbrukets inköp av vagnar, kälkar

och seldon, pumpar och hydroforer, elektriska motorer, äggkläckningsmaskiner

och andra utrustningsdetaljer till hönshus in. m. Här nämnda

inventarier ha hittills icke kunnat redovisas i enkätundersökningarna och

ligga för samtliga år utanför avskrivningsberäkningarna.

I enkät-

Mjölktrans-

Trakto-

Total-

undersök-

portflaskor

S:a redo-

rer enl.

summa

År

ningen med-

enl. särskild

visat exkl.

särsk. un-

inkl.

ioaa _ ioo

tagna

undersök-

traktorer

dersök-

trak-

grupper

ning

ning

torer

1000 kr

1000 kr

1000 kr

1000 kr

1000 kr

1938 ....

.. 40 406

1503

41 909

20 971

62 880

100-0

1946 ....

... 91 759

2 563

94 322

29 787

124 109

197-4

1947 ....

,.. 101 640

2 387

104 027

53 965

157 992

251-3

1948 ....

.. 119 939

2 418

122 357

90192

212 549

338-0

1949 ....

... 125 904

3 213

129 117

102 156

231 273

367-8

1950 ....

.. 138 659

4 362

143 021

^ 120 874

263 895

419-7

1951 ....

,.. 1153 400

3 255

156 655

141 698

298 353

474-5

Ehuru inköpssummorna för andra maskiner och Tedskap än traktorer

under 1951 äro större än 1950, är inköpsvolymen under 1951 lägre, ökningen

av det nominella beloppet står alltså helt i samband med prisstegringar.

I följande tablå anges inköpssummorna under de fem senaste åren, reducerade

till 1938 års prisläge, i jämförelse med de redovisade inköpssummorna

för 1938. (Värdetal i tusental kronor.)

Övriga maskiner

År

Traktorer

och redskap

samt mjölktrans-

Summa

Index

portkärl

1938 ............

......... 20 971

41 909

62 880

ioo-o

1947 ...........

......... 32 509

78 216

110 725

176-1

1948 ............

........ 52 437

88 472

140 909

224-1

1949 ...........

......... 58 043

89 169

147 212

234-1

1950 ............

......... 69 080

98 364

167 444

266-3

1951 ...........

......... 71601

93 862

165 463

263 1

Volymökningen för traktorerna är lägre än den, som erhålles vid jämförelse

mellan antalet nyanskaffade traktorer under 1950 respektive 1951.

Detta torde stå i samband med, att de under 1951 anskaffade traktorerna

genomsnittligt varit mindre eller av annan standard än de, som anskaffades

1950. Efter sammanslagning av inköpssummorna i 1938 års prisläge för

traktorer resp. övriga maskiner och redskap m. m. erhålles en volymindex

ay 203,i för 1951 (1938 = 100). Motsvarande tal 1950 var 266,3. Det förefaller

alltså, som om inköpsvolymen totalt sett skulle ha nått sin kulmen

under 1950.

På grundval av de nu tillgängliga, delvis preliminära uppgifterna om

maskininköpens storlek under 1951 samt med hänsyn till omnämnda upp
-

1 Preliminärt — 5 Exkl. dragbilar, som betingat 5 75 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

88*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

skattningar av inköpen under 1952 har avskrivningsberäkningen justerats

och framförts t. o. in. 1952/53. Avskrivningskostnaderna redovisas för vissa

år i följande tablå.

Avskrivningskostnader i 1 000-tal kr beräknade

å återanskaffningsvärde för

År

traktorer

Övriga redo- visade ma- skiner och

samtliga

redovisade

maskiner och

Relativa tal

1938/39 = 100

redskap

redskap

m. m.

m. m.

A

B

C

A

B

c

1938/39

.... 4 927

29 830

34 757

100-0

100-0

ioo-o

1947/48

.... 18 059

64 448

82 507

366-5

216-1

237-4

1948/49

.... 24 385

73 948

98 333

494-9

247-9

282-9

1949/50

.... 31 822

81 287

113 109

645-9

272-5

325-4

1950/51

.... 42 376

95 953

138 329

860-1

321-7

398-0

1951/52

.... 52 936

111 641

164 577

1 074-4

374-3

473-5

1952/53

.... 58 087

119 914

178 001

1 179-0

402-0

5121

För produktionsåret 1951/52 uppgå de nu beräknade avskrivningskostnaderna

till 164,6 milj. kr mot 139,i milj. kr enligt vårkalkylen 1951. För

produktionsåret 1952/53 uppgår avskrivningskostnaderna till 178,o milj. kr.

Underhållskostnader. Kostnaderna för underhåll av maskiner och redskap

beräknas genom framskrivning med utgångspunkt från storleken av dessa

kostnader för hela jordbruket enligt deklarationsundersökningen. Beräkningen

på grundval av deklarationsundersökningen har tidigare endast

avsett gårdar med mera än 2 ha åkerjord. I samband med övergången till

nytt basår har emellertid nu (liksom redan förut för elkostnaderna) inkluderats

beräknade underhållskostnader vid brukningsdelar under 2 ha. Härvid

har liksom för elkostnaderna räknats med samma kostnad per ha för

de minsta brukningsdelarna som vid gårdar inom storleksgruppen 2—5 ha.

Vid upprättandet av vårkalkylen 1951 funnos uppgifter enligt deklarationsundersökningen

t. o. in. 1949. Uppgifterna för nämnda år voro emellertid

preliminära.

I samband med nu utförd beräkning har funnits tillgängliga dels definitiva

siffror enligt bearbetningen av deklarationsmaterialet för 1949, dels

preliminära siffror för 1950.

Framskrivning av kostnadssummorna enligt deklarationsundersökningen

för de aktuella kalkylåren har tidigare gjorts med hänsyn till utvecklingen

av reservdelspriserna samt timförtjänster till arbetare vid reparationsverkstäder.

Till höstkalkylen 1951 erhöllos emellertid uppgifter från priskontrollnämnden

över verkstadstaxornas utveckling fr. o. in. 1948. Index över

utvecklingen av timförtjänsterna vid reparationsverkstäder ersattes därför i

nämnda kalkyl med index över verkstadstaxornas utveckling. (Uppgifterna

över verkstadstaxorna avse den vid reparationsarbeten debiterade ersättningen

per manstimme för olika dyrorter.) Speciell hänsyn togs till det förhållandet,

att samtliga verkstäder nu anses tillgodogöra sig de tillåtna högsta

taxorna, under det att en viss del av verkstäderna tidigare icke tillfullo utnyttjade

maximitaxorna.

Den senast beslutade höjningen av verkstadstaxorna medgavs att gälla

fr. o. in. 1 februari 1951. De då beslutade taxorna ligga i medeltal 20,8 procent

högre än medeltalet för år 1948. Ansökningar om medgivanden av taxehöjningar

vid verkstäderna ligga f. n. inne hos statens priskontrollnämnd.

Den främsta motiveringen för dessa ansökningar är det nya löneavtalet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

89*

för verkstadsarbetarna. I föreliggande beräkning av underhållskostnaderna

för maskiner och redskap har verkställts framskrivning av index för verkstadstaxorna

enligt anvisningar från priskontrollnämnden. Enligt beräkningar

inom priskontrollnämnden har till den tillämpade procentuella stegringen

av verkstadstaxorna lagts två enheter med hänsyn till de i det föregående

omnämnda förhållandena i fråga om verkstädernas utnyttjande av

de fastställda maximitaxorna.

Priserna på reservdelar ha sedan 1950 stigit med 24,2 procent. I följande

tablå visas utvecklingen av vägd index för reservdelar och verkstadstaxor

(0,60 X index för verkstadstaxor -j- 0,4o X prisindex för reservdelar).

1950 ............

........... 1000

1951............

........... 113-2

1952 ............

........... 128-0

1953 ............

........... 129-5

I samband med att i höstkalkylen 1951 en annan index tillämpades än

tidigare för framskrivningen av kostnadssumman enligt deklarationsundersökningen

beaktades även, att detta påverkar den faktor, som användes för

beräknandet av inverkan på underhållskostnaderna genom den alltjämt fortgående

ökningen av maskinparkens volym. Framskrivningen av kostnadssumman

för 1950 i enlighet med vad i det föregående anförts samt med

hjälp av de i föregående tablå angivna indextalen för reservdelspriser och

verkstadstaxor redovisas i följande översikt, där de framräknade kostnadssummorna

för kalenderår även omräknats till produktionsår (värdetal i

milj. kr).

År

1948

1949 (1948/49)

1960 (1949/50)

1961 (1960/61)

1962 (1951/52)

1953 (1952/53)

Underhålls- kostnader

enligt dekl.- undersök- ningen

Kostnadssum- mor efter upp- räkning med

3''5 % per år å

,1950 års

summa

(volymökning)

Vägd index

för verkst.- taxor och

reservdels- priser,

1950 = 100

Kostnadssum- morna fr. o. m. t,„

1951 enl. kol.

B framräkna- P .

“i”’5'' Uons- mdex år

Index,

1938/ 1950/

39= 51 =

100 100

A

B

C

D E

F

G

.. 114-7

.. 124-2

—

—

— 121-0

280-1

.. 128-7

—

100-0

— 127-2

294-4

—

133-2

1132

150 8 143-4

331-9

1000

—

137-7

128-0

176-3 167-8

388-4

117-0

. . -

142-2

129-5

184-1 181-5

420-1

126-6

Sammandrag. Totalkostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner

och redskap redovisas i tabell 12.

Tabell 12. Sammandrag av avskrivnings- och underhållskostnader ISr maskiner

oeh redskap, milj. kr.

Avskriv-

Underhålls-

kostnader

Index

År

ningskost-

nader

Summa

1938/39

= 100

1950/51

= 100

1938/39 .................

34-8

43-2

78-0

100-0

1948/49 .................

98-3

121-0

219-8

281-2

1949/50 .................

113-1

127-2

240-3

308-1

1950/61 .................

138-8

143-4

281-7

361-2

100-0

1951/52 .................

164-6

167-8

832-4

426-2

118-0

1952/53 .................

178-0

181-6

359-5

460-9

127-6

opaginerad Kontrollera mot PDF

90*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

De totala kostnaderna för maskiner och redskap uppgå enligt beräkningarna

till 332,4 milj. kr 1951/52 samt 359,5 milj. kr 1952/53. Kostnadssumman

för prognosåret är alltså 27,i milj. kr högre än den nu beräknade kostnaden

för 1951/52.

Elektricitet.

Åren 1949/50—1952/53. Beräkningen av jordbrukets kostnader för elektricitet

utföres genom framskrivning av senaste kända kostnadssumma enligt

deklarationsundersökningen med hjälp av en faktor, som representerar den

genomsnittliga procentuella stegringen av dessa kostnader under de tre senaste

år, för vilka uppgifter finnas tillgängliga. I vårkalkylen 1951 räknades

med den stegring, som erhölls i medeltal för 1947—1949.

I samband med nu upprättad kalkyl ha definitiva uppgifter enligt deklarationsundersökningen

kunnat erhållas för 1949 samt preliminära uppgifter

enligt samma undersökning för 1950. Den definitiva uppgiften för 1949

avviker obetydligt från den tidigare angivna preliminära. För 1950 visar deklarationsundersökningen

en ökning av elektricitetskostnaderna med 3,5 milj.

kr. Kostnaderna för de aktuella produktionsåren visa därför en viss stegring,

då framräkning nu verkställes med utgångspunkt från de kända kostnaderna

1950. Beräkningsresultaten enligt i det föregående diskuterad framskrivning

redovisas i följande sammanställning.

Kostnadssumma enligt deklarationsundersökningen

med framräkning för senare är,

År milj. kr

Kalenderår

Produktionsår

1938 ........

...... 16-70

—

1939 (1938/39) ........

117-51

1949 (1948/49) ........

37-71

1950 (1949/50) ........

41-23

1951 (1950/51) ........

44-47

1952 (1951/52) ........

47-77

1953 (1952/53) ........

...... 52-51

51-30

Efter upprättandet av vårkalkylen 1951 ha inträffat tvenne förändringar,

som verka höjande på elkostnaderna och som icke kan förutsättas vara inkluderade

i den redovisade framskrivningen, nämligen höjning av energioch

grundavgifterna samt införandet av 10 procent elskatt under budgetåret

1951/52.

Inverkan av höjda energi- och grundavgifter. Under början av 1951 medgav

priskontrollnämnden höjning av avgifterna för elektrisk energi. Denna

avsågs kunna träda i kraft den 1 april samma år. Den medgivna höjningen

verkade olika vid olika taxor. En närmare redogörelse härom finnes intagen

i text till höstkalkylen 1951.

Eftersom denna höjning i huvudsak gäller endast energiavgiften, kan procenttalet

icke direkt tillämpas för beräkning av stegringen i jordbrukets elkostnader.

Inom priskontrollnämnden har emellertid beräknats, att den genomsnittliga

höjningen av eltaxorna per den 1 april för jordbrukets del uppgår

till 9 procent räknat på de totala kostnaderna (grundavgift + energiavgift).

I föreliggande kalkyl har räknats med denna höjning fr. o. m. den 1

april 1951.

Senare medgavs emellertid en höjning även i fråga om grundavgifterna.

Denna beräknas ha trätt i kraft den 1 juli 1951. Tillsammans beräknas de 1

1 Medeltal av kostnadssummorna för åren 1938 och 1940.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

91*

båda höjningarna medföra en ökning av jordbrukets elkostnader med 15

procent. I kalkylen har sålunda räknats med en höjning av 9 procent fr. o. m.

den 1 april 1951 samt med ytterligare 5 procent höjning fr. o. in. 1 juli samma

år.

Inverkan av elskatt. Med anledning av riksdagens beslut om skatt på

elektrisk kraft fr. o. in. den 20 juni 1951 har i den föreliggande beräkningen

liksom i höstkalkylen 1951 beaktats även den kostnadsstegring, som föranledes

härav. Elskatten utgår med exakt 10 procent av erlagda kraftavgifter

för högspänd ström, som dock huvudsakligen förbrukas inom storindustrien

och till järnvägsdrift, samt med 1 öre per kilowattimme för lågspänd

ström till andra ändamål — däribland jordbruket. Den sistnämnda skattesatsen

motsvarar emellertid omkring 10 procent av det genomsnittliga priset

på lågspänd ström, vilket även förutsatts i kalkylsakkunnigas beräkning. Då

föreliggande beslut om elskatt endast avser budgetåret 1951/52, har merkostnad

på grund härav endast räknats för denna tid.

De totala elektricitetskostnaderna efter justering med hänsyn till taxehöjningar

och elskatt redovisas i tabell 13.

Tabell 13. Jordbrukets kostnader lör elektricitet Inkl. elskatt och höjda

energiav gifter.

Å r

Elkostnader

enl. fram- skrivning av

dekl.-under- sökningen

milj. kr

Kostnadsökning

på grund av

Summa

elkost-

nader

milj. kr

Index

höjda

energitaxor

milj. kr

|

elskatt

j milj. kr

1938/39

= 100

1950/51

= 100

1938/39.............

17-51

I

17-51

lOO-o

1948/49 .............

37-71

—

37-71

215-4

1949/50 .............

41-28

—

—

41-23

235-5

1950/51.............

44-47

2-ll

0-85

47-43

270-9

lOO-o

1951/52.............

47-77

7-17

4''58

59-52

339-9

125-5

1952/53.............

51-80

7-70

—

59-00

337 0

124-4

Räntekostnader.

Åren 1950/51—1952/53. De sakkunniga för utredning av rationaliseringens

inverkan på jordbrukets arbetskostnader in. in. behandlade i sitt betänkande

(SOU 1950: 29, s. 92 ff och 290 ff) frågan om en omläggning av den

som ett led i de tidigare beräkningarna ingående fördelningen av lantbrukskapitalet

på eget kapital och lånekapital och det därmed sammanhängande

spörsmålet om lämpliga räntesatser. Kommitténs förslag i nu berörda frågor

anknöt i stort sett till förut tillämpat beräkningssätt. Vissa skäl syntes

emellertid tala för att man vid en övergång till nytt basår borde pröva frågan

om en enhetlig räntesats för lantbrukskapitalet i dess helhet.

Kalkylsakkunniga dryftade frågan i samband med upprättandet av normkalkylen

våren 1951 samt diskussionen av övergång till nytt basår (Kungl.

Maj :ts prop. 207/1951, s. 200 ff). Kalkylsakkunniga ansågo det, på grundval

av härvid redovisade överväganden, lämpligt att vid övergång till en

ny basperiod använda följande metod såsom mest ägnad att återspegla

utvecklingen av räntan på lantbrukskapitalet. Lantbrukskapitalet fördelas

på tre lika delar. På den första av dessa tillämpas den effektiva hypoteksräntan,

på den andra delen samma ränta med tillägg av 0,5 procentenheter

samt på den tredje delen räntan på borgens- och växellån. Kalkylsakkunniga

ha i de förevarande beräkningarna använt denna metod.

opaginerad Kontrollera mot PDF

92*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Beräkningarna av jordbrukets räntebärande lantbrukskapital ha skett

med tillämpning av den metod, som på sin tid föreslogs av de sakkunniga

för utredning av frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader

m. in. (Se redogörelse härför i Kungl. Maj:ts prop. 212/1949,

s. 164 ff.) Metoden innebär bl. a. ett beaktande av den kostnadsstegring, som

är en följd av ökningen av kapitalvolymens värde.

I de senaste kalkylerna bär beräkningen av fastighetskapitalet grundats

på ett medeltal för taxeringsvärdena vid 1938 och 1945 års fastighetstaxeringar,

varvid eu reduktion gjorts för de i nämnda värden ingående bostadsvärdena.

Det på detta sätt beräknade fastighetskapitalet har uppgått till

3 168 milj. kr.

Under hösten 1951 ha beredningsnämnderna avgett förslag till taxeringarna

vid 1952 års fastighetstaxering. Kalkylsakkunniga ha från Riksskattenämnden

erhållit de förslag, som hittills från länsstyrelserna insänts till

nämnden och vilka utgöra ungefär 91 procent av hela materialet. En bearbetning

av beredningsnänmdernas förslag för jämförbara kommuner har

visat, att taxeringsvärdena i förhållande till 1945 års fastighetstaxering höjts

med i genomsnitt 55 procent. Vid 1945 års fastighetstaxering uppgick jordbruksfastigheternas

taxeringsvärde texkl. skogsvärde) till 5 332 milj. kr.

Tillämpas den ovan erhållna procentuella höjningen, kan motsvarande värde

vid 1952 års fastighetstaxering preliminärt beräknas uppgå till 8 265 milj.

kr. I detta belopp ingår även värdet av bostäder, vilket icke skall upptagas

i jordbrukskalkylen.

Reduktionen för bostadsvärdet har vid beräkningen av det hittills i kalkylen

tillämpade fastighetskapitalet gjorts med utgångspunkt från vissa undersökningar

av bl. a. byggnadernas nuvärden, som år 1946 utfördes av statens

forskningskommitté för lantmannabyggnader, samt kommitténs byggnadskostnadsindex.

En närmare redogörelse för beräkningarna återfinnas

i »Betänkande angående arbets- och kapitalkostnaderna i jordbrukskalkylen»

(SOU 1950: 29). Enligt forskningskommitténs undersökningar uppgick

nuvärdet för bostäderna år 1946 till 2 817 milj. kr. Kalkylsakkunniga ha

ansett, att samma förfaringssätt, som de sakkunniga använt xäd beräkningen

av avskrivnings- och underhållskostnaderna för ekonomibyggnader, lämpligen

bör användas även vid framskrivningen av bostadsvärdet. (Härvid tages

ej full hänsyn till de sedan januari 1950 inträffade prishöjningarna på

trävaror.) Den på s. 55 i tabell 11 under alternativ II redovisade indexserien

har ansetts kunna användas i detta sammanhang. För 1951 utgör nämnda

index 137,7 (1946 = 100,o). Framskrives det tidigare angivna bostadsvärdet

med detta index, erhålles för 1951 ett bostadsvärde av 3 879 milj. kr.

Det med utgångspunkt från statistiska centralbyråns överprisstatistik för

första halvåret 1951 framräknade totala saluvärdet för jordbruksfastigheterna

utgör samtidigt 10 984 milj. kr. Bostädernas värde i procent av jordbruksfastigheternas

saluvärde är sålunda enligt redovisade beräkningar 35,3.

Motsvarande procenttal var år 1945, enligt beräkningarna i det tidigare

nämnda betänkandet 35.4.

Medeltalet för jordbruksfastigheternas taxeringsvärde (exkl. skogsvärde)

enligt 1945 års fastighetstaxering och motsvarande beräknade värde för

1952 års taxering är 6 798 milj. kr. Detta medeltal har reducerats för bostadsvärdet

med 35,3 procent, och det fastighetskapital, som nu har upptagits i

kalkylen uppgår sålunda till 4 398 milj. kr mot tidigare 3 168 milj. kr. Med

den räntesats, som tidigare tillämpats för ej belånat fastighetskapital för år

1950/51 — 3,54 procent — erhålles en kostnadsstegring med 43,6 milj. kr.

Tillämpas i stället den vid övergång till nytt basår förordade högre räntesatsen

— 3,76 procent — blir kostnadsstegringen 46,2 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

93*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Beträffande tillämpningen av det med hänsyn till 1952 års fastighetstaxering

(avseende år 1951) framräknade fastighetskapitalet, ha de sakkunniga

ansett sig böra redovisa olika alternativ.

Alternativ I. Det nya fastighetskapitalet insättcs i det nya basåret 1950/51.

I förhållande till det gamla basåret 1938/39 kommer det nya basåret då att

uppvisa ett kalkylmässigt underskott av 32,7 milj. kr. (Enligt detta alternativ

uppgå nämligen kostnaderna för 1950/51 till 3 567,9 milj. kr och kostnadsindex

till 244,08 enheter. Den medelst kostnadsindex framskrivna basinkomsten

uppgår till 3 347,6 milj. kr mot ett beräknat inkomstbelopp på

3 314,9 milj. kr.) För 1952/53 äro kostnaderna enligt detta beräkningssätt

4 297,6 milj. kr, och kostnadsindex i förhållande till basåret 1950/51 uppgår

till 123,08 enheter. Den framskrivna basinkomsten blir då 4 044,9 milj. kr mot

ett beräknat inkomstbelopp på 3 869,i milj. kr. Det kalkylmässiga underskottet

för 1952/53 blir sålunda 173,i milj. kr.

Alternativ II. Det gamla fastighetskapitalet insättes i det nya basåret

1950/51. Det nya fastighetskapitalet tillämpas för 1952/53. Kostnadsindex

för 1952/53 kommer därvid att uppgå till 124,73 enheter. Då 1950/51 enligt

tabell D. visar ett kalkylmässigt överskott på 8,4 milj. kr i förhållande till

1938/39, avföres detta belopp från den för 1950/51 såsom basår beräknade

inkomstsumman. Basinkomsten blir då 3 278 milj. kr och den med kostnadsindex

framskrivna basinkomsten blir för 1952/53 4 088,6 milj. kr mot ett beräknat

inkomstbelopp av 3 871,8 milj. kr. Det kalkylmässiga underskottet

för 1952/53 blir sålunda 216,8 milj. kr.

De sakkunniga vilja framhålla, att skillnaden mellan alternativen I och II

i huvudsak beror på att kalkylen för 1950/51 visar ett underskott enligt alternativ

I jämfört med den gamla basen 1938/39, medan det överskott, som

ursprungligen förelegat, avförts enligt alternativ II i det nya basåret. De

sakkunniga ha till belysning härav även velat redovisa resultatet för alternativ

I, när underskottet vid övergången till nytt basår elimineras. I alternativ

I göres därvid ett tilllägg till inkomstsumman med 32,7 milj. kr i den nya

basen. Underskottet i det sålunda modifierade alternativet I blir 213,5 milj. kr

mot 216,8 .milj. kr enligt alternativ II. Den obetydliga skillnaden mellan

dessa resultat beror på att tillägget till alternativ I beräknats med användning

av den tidigare tillämpade räntesatsen för ej belånat fastighetskapital

(förenämnda 3,54 %). Vid lika räntesatser ge alternativen I och II exakt

samma resultat.

De sakkunniga ha icke tagit ställning till frågan om i vilken utsträckning

de företagsmässigt kalkylerade kostnadsökningarna till följd av fastighetskapitalets

stegring skola beaktas vid prissättningen för 1952/53.

I särskilda yttranden ha herrar Juréen, Carbell, Lindskog och Odhner förordat

alternativ I, herrar Stensgård, Holmström och Åstrand förordat alternativ

II. De sakkunnigas ordförande har ej tagit ställning i denna fråga.

Kostnader för förnödenheter.

Driv- och smörjmedelskostnader.

Den starka utökning av traktordriften inom jordbruket, som ägt rum under

de senare åren, fortsätter alltjämt i oförminskad takt. En undersökning

över anskaffningen av nya traktorer under 1951 visar, att traktorinköpen

under nämnda år varit de största hittills. I de närmast föregående kalkylerna

ha påvisats de svårigheter, som äro förenade med beräkningarna av

driv- och smörjmedelskostnader under en period med en dylik starkt utveckling

av Iraktoriseringen. Den stora anskaffningen av traktorer till mind
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

94*

Tabell 14. Beräkning av Jordbrukets räntekostnader. Lantbrukskapitalet med

fördelning på fastighets- och driftskapital, milj. kr.

1950/51

1951/52

1952/53

Fastighetskapital ........................... alt. I

4 398

4 398

4 398

alt. II

3 168

3 168

4 398

Driftskapital

Kreaturskapital.................................

2 559

2 757

2 822

Maskin- och redskapskapital.....................

1029

1200

1333

Förrådskap ital..................................

729

839

1 108

Fältinventariekapital............................

461

532

568

Därav:

Arbete......................................

241

291

302

Utsäde.....................................

155

170

185

Konstgödsel.................................

65

71

81

Summa

4 778

6 328

5 831

Summa lantbrukskapital.................... alt. I

9176

9 726

10 229

alt. II

7 946

S496

10 229

Index...................................... alt. I

1000

106-0

111-5

alt. II

100-0

106-9

128-7

Vid beräkningarna tillämpade räntesatser.

Hypoteksränta....................................

3-22

3-24

3-24

Hypoteksränta plus 0’5 procentenheter..............

3-72

374

3-74

Ränta å borgenslån m. m..........................

4-35

453

4-53

Medelränta

376

3-84

3-84

Räntekostnader.

Milj. kr.................................... alt. I

346 0

373 5

S928

alt. II

298 8

3262

392 8

Index...................................... alt. I

100-o

108-3

113-9

alt. II

100-0

109-2

1315

re brukningsdelar torde medföra, att de nya traktorerna delvis få relativt

kort årlig användningstid. Samtidigt torde det emellertid få räknas med,

att en del av dessa traktorer användas vid andra än traktorägarens jordbruk

mot ersättning eller vid arbetsbyte. Vidare må omnämnas, att de traktorer,

som anskaffas till maskinstationerna — i den mån en utökning här

äger rum — kunna bidraga till att öka användningstiden i genomsnitt. Viktigast

bland de faktorer, vilka motväga minskningen i den årliga användningstiden

på grund av småbrukens traktorisering, är dock den allmänna

utökning av traktorernas användning vid förut traktoriserade jordbruk,

som alltjämt äger rum. Då man söker bedöma den sannolika utvecklingen

av drivmedelsförbrukningen per traktor och år, kunna alltså anföras faktorer,

som verka i olika riktning.

För att få ett säkert grepp om den faktiska utvecklingen av driv- och

smörjmedelsförbrukningen skulle under en period som den nuvarande med

kraftiga förändringar av antalet traktorer behövas årliga undersökningar

över den genomsnittliga förbrukningen av drivmedel per traktor eller av

totalförbrukningen. Då senaste nu tillgängliga större undersökning avser kalenderåret

1949, ha kalkylsakkunniga planerat en ny undersökning i samband

med 1952 års arealinventering. Undersökningen skulle i första hand

avse förbrukningen av olika driv- och smörjmedel per traktor under 1951.

I samband med höstkalkylen 1951 upptogo de sakkunniga en principdiskussion

om gränsdragningen mellan jordbruk och skogsbruk såvitt angår

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

95*

traktorkostnaderna. Det konstaterades härvid, att några möjligheter att särskilja

kostnaderna för dragkraftsförbrukning till jordbruk och skogsbruk

f. n. icke föreligga. De sakkunniga hänvisa i fråga om nämnda diskussion

till text i höstkalkylen 1951.

Föreliggande beräkningar äro i vad gäller förbrukningen av drivmedel per

traktor huvudsakligen grundade på arméförvaltningens undersökning 1950,

vilken avsåg förbrukningen av drivmedel under 1949. I fråga om förbrukningen

av bensin till bensindrivna traktorer har viss kontroll kunnat erhållas

genom en undersökning utförd inom Statens Jordbruksnämnd (administrativa

byrån) grundad på restitutionsansökningarna under 1950. Nämnda

undersökning är emellertid icke direkt jämförbar med arméförvaltningens,

enär den endast avser bensindrivna traktorer vid gårdar, där endast en

traktor finnes.

Liksom tidigare har det varit möjligt att följa utvecklingen av driv- och

smörjmedelskostnader enligt deklarationsundersökningen. Även oljebolagens

uppgifter över försäljningen av motorfotogen och motorbrännolja under

1951 har kunnat jämföras med de beräknade totalkvantiteterna av nämnda

drivmedelsslag.

Antalet traktorer, dragbilar och jeepar i drift.

Liksom i de två närmast föregående kalkylerna har man vid beräkningen

av antalet traktorer och dragbilar i drift utgått från antalet enligt arméförvaltningens

undersökning hösten 1950. Enligt nämnda undersökning fanns

i september—oktober 1950 sammanlagt 59 750 egentliga jordbrukstraktorer

inom landet. Som vanligt har en framskrivning av antalet ägt rum med hänsyn

till jordbrukets nyanskaffning av traktorer efter räkningen samt vidare

med hänsyn till uppskattad nedskrotning av äldre traktorer. Beräkningarna

diskuteras närmare i det följande.

Jordbrukets anskaffning av nga traktorer under 1951.

Till höstkalkylen 1951 gjordes en preliminär undersökning om jordbrukets

traktoranskaffning under nämnda år. På grundval av denna beräknades

i höstkalkylen 1951 traktoranskaffningen under samma år till 13 000 st.

En definitiv undersökning över traktorimportörernas och tillverkarnas försäljning

av traktorer till olika köparkategorier under 1951 har nu avslutats.

Till jordbrukare försåldes under 1951 sammanlagt 13 858 egentliga traktorer.

Dessutom inköptes av jordbrukare ca 100 s. k. trädgårdstraktorer, vilka

dock icke medtagits i beräkningarna över antalet traktorer i drift.

För beräkningen av antalet traktorer i drift under produktionsåren

1951/52 och 1952/53 erfordras en uppskattning av inköpens storlek under

kalenderåren 1952 och 1953. I vårkalkylen 1951 räknades med att anskaffningen

under 1952 skulle uppgå till 9 000 traktorer. Med hänsyn till den

ihållande tendensen i fråga om utökningen av jordbrukets traktorbestånd

samt det förhållandet, att utmönstringen av äldre traktorer under de kommande

åren måste bli relativt betydande, har nu liksom i höstkalkylen 1951

räknats med 10 000 nya traktorer under 1952. Samma inköp har förutsatts

för 1953.

De redovisade inköpen av traktorer 1947—1951 jämte uppskattad anskaffning

under 1952 och 1953 återfinnas i följande tablå. I tablån ha inköpssiffrorna

även omräknats till produktionsår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

96*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Antal till jordbruket inköpta traktorer ..

» > » » »

Kalender-

år

... 1947

... 1948

7 332

11309

Produktions-

år

1947/48

9 983

» >

>

... 1949

11173

1948/49

11218

» 2>

>

... 1950

12 490

1949/50

12 051

Tf

3>

... 1951

13 858

1950/51

13 402

Uppskattat

antal ...

... 1952

10 000

1951/52

11286

1

» . . .

. .. 1953

10000

1952/53

10 000

Framskrivning av antalet traktorer, dragbilar och jeepar.

Vid beräkningen av antalet traktorer under produktionsåren 1950/51—

1952/53 har som vanligt tagits hänsyn till nedskrotning av äldre traktorer.

Resultaten av 1950 års traktorräkning tyda på, att den nedskrotning av

traktorer, som under de senaste åren räknats med i jordbrukskalkylen, varit

för hög. Vid bedömningen av denna fråga i samband med framskrivningen

av antalet traktorer för de kommande åren bör dock beaktas, att en betydande

del av det antal, som anskaffades för 15 å 20 år sedan, nu måste

vara av sådan beskaffenhet, att vid den fortsatta betydande tillförsel av nya

traktorer, som räknats med i kalkylen, nedskrotningen måste bliva omfattande.

De sakkunniga ha nu räknat med en nedskrotning av 2 500 traktorer

under produktionsåret 1950/51 samt 3 000 under vartdera av åren 1951/52

och 1952/53.

Med anförda anskaffnings- och avgångssiffror erhålles följande beräkning

över antalet i drift varande traktorer under produktionsåren 1950/51—

1952/53.

År

1950/51

1951/52

1952/53

Vid

prod.-

Inköpt

under

året

Uppskattad

avgång

Vid prod.-

Beräknat

genomsnitt-

D:o av-

årets

(skrotning)

slut

ligt antal i

rundat

början

under året

drift

59 750

13 402

2 500

70652

65201

65 200

70 652

11286

3 000

78938

74795

74 800

78 938

10000

3000

85 938

82438

82 400

Eftersom antalet dragbilar endast kan bedömas genom särskilda undersökningar

finnes nu inget nytt material för belysande av denna fråga. I beräkningarna

har alltså förutsatts 8 500 dragbilar i jordbruket enligt räkningen

i september—oktober 1950.

Från importören har nu erhållits uppgifter över försäljningen av jeepar

till jordbrukare t. o. m. 1951. Med hänsyn härtill har antalet jeepar i drift

beräknats enligt följande.

1949/50 ............ 475

1950/51 ............ 510

1951/52 ............ 540

1952/53 ............ 570

Fördelning med hänsyn till olika drivmedel.

Traktorer. I texten till vårkalkylen 1951 redogöres för den uppdelning av

traktorerna med hänsyn till olika drivmedel, som med hjälp av verkställd

inventering då kunde genomföras. Någon ny undersökning i fråga om traktorernas

fördelning med hänsyn till användning av olika drivmedel föreligger

icke. Däremot har liksom i de två närmast föregående kalkylerna för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

97*

delning av den förutsatta ökningen av traktorbeståndet verkställts med ledning

av motsvarande fördelning för de traktorer, som inköpts under kalenderåren

1950 och 1951. Minskat antal försålda bensintraktorer under 1951

ger anledning att räkna med ett avsevärt mindre antal bensindrivna traktorer

i drift under 1951/52 (5 650 st) än vad som räknades med i vårkalkylen

1951 (6 100 St). ,

Dragbilar. Dragbilarna fördelades i vårkalkylen 1951 enligt resultaten av

den förut omnämnda inventeringen under hösten 1950. Något nytt material

föreligger icke.

Fördelningen av traktorer och dragbilar med hänsyn till drivmedelsslag

redovisas i tabell 15 för åren 1949/50—1952/53 enligt den föregående

diskussionen.

Tabell 15. Jordbrukstraktorer, dragbilar och jeepar fördelade med

hänsyn till drivmedelsslag.

1949/50

1950/51

1951/52

1952/53

Hjultraktorer.

''

Bensindrivna ....................

4 100

5 050

5 650

6 200

Brännoljedrivna med startbensin ..

2 400

2 700

2 750

2 800

> utan »

6 900

8 600

10150

11350

Motorfotogendrivna..............

40 150

48 400

55 800

61 600

Summa

53 550

64 750

74 350

81 950

Bandtraktorer.

: . , . '']

Bensindrivna ....................

50

50

50

50

Brännoljedrivna med startbensin ..

70

70

70

70

> utan i

80

80

80

80

Motorfotogendrivna ..............

250

250

250

250

Summa

450

450

450

450

Totalsumma traktorer

54 000

65 200

74 800

82 400

ökning sedan föreg. år

11 200

9 600

7 600

Dragbilar.

Bensindrivna ....................

3 900

3 900

3 900

3 900

Motorfotogendrivna..............

4 600

4 600

4 600

4 600

Summa

8 500

8 500

8 500

8 500

Jeepar.............................

475

510

540

570

Förbrukningen av drivmedel samt antalet driftstimmar per traktor och år.

Traktorer. Inledningsvis har omnämnts, att beräkningarna i vårkalkylen

1951 baserades på uppgifter om drivmedelsförbrukningen per traktor enligt

undersökning i samband med traktorinventeringen hösten 1950.

Vid behandlingen av denna fråga ha de sakkunniga liksom i höstkalkylen

1951 med hänsyn till att den starka utökningen av traktorbeståndet till övervägande

del torde gälla relativt små brukningsdelar, där den årliga driftstiden

per traktor är lägre än den genomsnittliga, gjort en justering av beräkningarna

i vårkalkylen 1951 för åren fr. o. in. l''950/51. Man har härvid

utgått ifrån, att de traktorer, varmed traktorbeståndet beräknas öka under

de tre senaste åren, ha samma genomsnittliga årliga driftstid som traktorer

vid jordbruk i storleksgruppen 20—30 ha enligt undersökningen 1950. Den

nämnda undersökningen avser, som förut nämnts, drivmedelsförbrukninsen

1949. b

7* Bihang till riksdagens protokoll 1052. 1 sand. Nr 236.

opaginerad Kontrollera mot PDF

98*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

I följande översikt redovisas i

kol. 1. i vårkalkylen 1951 för alla åren tillämpad drivmedelsförbrukning i

genomsnitt för olika grupper av traktorer (med denna förbrukning

räknas fortfarande för det antal traktorer, som beräknades finnas i

drift under 1949/50);

kol. 2. nu tillämpad drivmedelsförbrukning för de traktorer, som enligt beräkningarna

tillkommit under produktionsåren 1950/51—1952/53

(28 400 st);

kol. 3. nu erhållen genomsnittlig

1950/51;

kol. 4. nu erhållen genomsnittlig

1951/52;

kol. 5. nu erhållen genomsnittlig

1952/53.

Hjullraktorer:

Bensindrivna....................

Brännoljedrivna med startbensin..

» utan »

Fotogendrivna..................

Bandtraktorer:

Bensindrivna....................

Brännoljedrivna med startbensin..

» utan »

Fotogendrivna..................

Dragbilar:

Bensindrivna....................

Fotogendrivna..................

Jeepar............................

drivmedelsförbrukning per traktor

drivmedelsförbrukning per traktor

drivmedelsförbrukning per traktor

1

2

3

4

5

1500

1400

1480

1470

1 470

3 650

1800

3 440

3 410

3 390

3 650

1800

3 280

3 060

2 920

2 850

2 150

2 730

2 650

2 610

1050

9 350

9 350

4 000

520

850

3 300

Dragbilar. Beräkningarna i vårkalkylen äro oförändrade.

Antalet driftstimmar per traktor och år. För beräkningen av förbrukningen

av smörjmedel har nu liksom tidigare tillämpats ett mot drivmedelsförbrukningen

svarande genomsnittligt antal driftstimmar per traktor.

Härvid har för förbrukningen per timme tillämpats samma normer som

vid de närmast föregående kalkylerna (liter/tim).

Hjultraktorer:

Bensindrivna.................................. 35

Brännoljedrivna med startbensin................ 7-0

» utan » 7-0

Fotogendrivna ................................ 6’5

Bandtraktorer:

Bensindrivna.................................. 50

Brännoljedrivna med startbensin................ 7-0

» utan » 7*0

Fotogendrivna ................................ 6-5

Dragbilar:

Bensindrivna.................................. 50

Fotogendrivna ................................ 5 0

Jeepar.......................................... 55

De nyinköpta traktorernas genomsnittliga storlek kan vara av visst intresse

i samband med bedömningen av drivmedelsförbrukningen per timme.

Under de senare åren har genomsnittsstorleken varit relativt konstant.

opaginerad Kontrollera mot PDF

99*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Dock voro de under 1950 anskaffade traktorerna något större (28,8 hkr på

remskivan) än de, som anskaffades under de närmast föregående åren

(27,2 hkr 1949 och 25,9 hkr 1948). För 1951 har bearbetningen i fråga om

storleksfördelningen för de nyanskaffade traktorerna ännu icke verkställts.

Med tillämpande av förut angivna normer för drivmedelsförbrukning per

timme samt drivmedelsförbrukning per maskin och år erhålles följande

antal driftstimmar per maskin och år i genomsnitt:

Hjultraktorer:

1949/50

1950/51

1951/52

1952/53

Bensindrivna.....................

420

420

420

Brännoljedrivna med startbensin ..

.. 520

490

490

480

» utan »

.. 520

470

440

420

Fotogendrivna...................

.. 440

420

410

400

Bandtraktorer: 1949/50—1952/53

Bensindrivna .............................. 210

Brännolj edrivna med startbensin............ 1 340

> utan » ............ 1340

Fotogendrivna............................. 610

Dragbilar:

Bensindrivna............................... 100

Fotogendrivna............................. 170

Jeepar....................................... 600

Förbrukning av startbensin per traktor.

I vårkalkylen 1951 baserades beräkningarna över förbrukningen av startbensin

på de resultat, som erhållits i den förut omnämnda undersökningen

hösten 1950 över bl. a. drivmedelsförbrukningen. I nu verkställd kalkyl

har förbrukningen av startbensin till traktorer under 1950/51—1952/53

justerats med hänsyn till förut redovisad beräkning av förbrukningen av

motorfotogen och motorbrännolja.

Hjultraktorer:

Slartbensin, liter per traktor och år

1949/50 1950/51 1951/52 1952/53

Brännoljedrivna med startbensin .

. 290

270

270

270

Fotogendrivna...................

Bandtraktorer:

Brännoljedrivna med startbensin ..

Fotogendrivna ..................

Dragbilar:

Fotogendrivna ..................

. 150

140

1949/50-1952/53

.. .. 250

.... 220

.... 135

140

140

Totala antalet traktortimmar.

Med utgångspunkt från förut angivna beräkningar dels över antalet traktorer,

dragbilar och jeepar under de olika nu aktuella produktionsåren, dels

över antalet driftstimmar per maskin och år erhålles följande totala antal

driftstimmar för olika produktionsår (milj. tim.).

År Traktorer 1938/391*100 Dragbilar Jeepar

1938/39 ...................... 80 100-0 0-9 —

1948/49 ...................... 19-6 245-0 1-2 0-27

1949/50 ...................... 24-6 307-5 1-2 0-29

1950/51 ...................... 28-2 352-5 1-2 0-31

1951/52 ...................... 31-4 392-5 1-2 0-32

1952/53 ...................... 33-7 421 2 1*2 0 34

opaginerad Kontrollera mot PDF

100* Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Förbrukning av smörjolja per timme.

Liksom i vår kalkylen har räknats med följande smörj oljeförbrukning per

timme.

Till fotogen- och brännoljedrivna hjultraktorer och samtliga

bandtraktorer ............................................ 0-25 kg/tim.

Till bensindrivna hjultraktorer .............................. 0T5 »

Till samtliga dragbilar ...................................... 0T5 »

Till jeepar.................................................. O-14 »

Översikt beträffande prisutvecklingen för drivmedel.

Priserna på motorfotogen och motorbrännolja ökade med 1 respektive

0,5 öre i april månad 1951. I juli samma år inträffade en sänkning, som

återställde priserna till samma nivå som före höjningen i april. I mitten

av oktober inträffade åter en mindre prisstegring samt i januari 1952 åter

en sänkning av priset på motorbrännolja. Bensinpriset har visat en liknande

utveckling och är f. n. 2 öre högre än vid tiden för vårkalkylen 1951.

Som omnämnes i höstkalkylen 1951 tillämpas numera fatpris för bensin

liksom för andra drivmedel. Liksom vid tidigare beräkningar har förutsatts,

att förbrukningen av driv- och smörjmedel är jämnt fördelad under

produktionsåret. Under denna förutsättning erhålles följande årsmedelpriser,

öre/lit. för drivmedel samt öre/kg för smörjolja.

Motorfotogen Motorbrännolja Bensin Smörjolja

1948/49 ............... 20’13 19‘29 69''22 160''00

1949 50 ... 2267 20‘79 72''89 169’00

1950/51 ’ 25-68 23''85 62‘33 186''63

1951/52 .... 26-75 2488 56 75 200-00

1952/53 ’ 26-75 24-75 56-75 2OO-00

Kostnadsberäkningar.

Med utgångspunkt från i det föregående redovisade beräkningar över

kvantiteter och priser ha kalkylsakkunniga beräknat kostnaderna för drivoch

smörjmedel enligt följande översikt.

1949/50 1950/51

Kvantitet,

m5 resp. ton

Milj. kr

Kvantitet,

m3 resp. ton

Milj. kr

Motorfotogen, m3.............

119 338

27-05

137 042

35-19

Motorbrännolja, in3...........

35 348

735

38 899

9-28

Bensin, m3...................

17 212

12-55

19 437

12-12

Summa drivmedel

171898

46-95

195 378

56-59

Smörjolja, ton................

6197

10 47

7 053

13-16

Totalsumma

57-42

69-75

1951/52

1952/53

Motorfotogen, m3 ............

152 780

40-78

165 686

44-32

Motorbrännolja, m3 ..........

41 840

10-41

44 037

10-90

Bensin, m3 ..................

21 418

12-15

23 150

1314

Summa drivmedel

216 038

63-34

232 873

68-36

Smörjolja, ton ..............

7 843

15-69

8 395

16-79

Totalsumma

79-03

85-15

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. 101*

Avdrag från drivmedelskostnaderna för restitution av bensinskatt m. m.

Beräkningarna av restituerad bensinskatt äro utförda enligt samma principer

som i vårkalkylen (Kungl. Maj :ts prop. nr 207/1951, s. 211—212)

och framgå av följande översikt. Rcstitutionen upphörde fr. o. m. 1 januari

1951.

Beräknad förbrukning av

driv-

Beräknad

År

bensin, in9

restituerad

Trak-

Drag-

Summa

summa. milj. kr

torer

bilar

(.270 kr/m3)

1948/49............

.......... 4 100

2 030

6 130

1''66

1949 50............

.......... 6 200

2 030

8 230

2‘22

1950/51............

.......... 7 530

2 030

9 560

Beräkningarnas slutresultat.

I tabell 16 lämnas ett sammandrag av kostnaderna för driv- och smörjmedel

för produktionsåren 1949/50—1952/53. Enligt beräkningen för 1951/

52 skulle kostnaderna för detta år uppgå till 79,03 milj. kr, vilket är 10,ii

milj. kr mera än vad nu beräknats för 1950/51. För 1952/53 har kostnaden

beräknats till 85,is milj. kr, vilket är 6,12 milj. kr mera än för 1951/52.

Tabell 16. Jordbrukets kostnader för driv- och smörjmedel 1 sammandrag,

milj. kr.

År

Motor-

fotogen,

motor-

brännolja,

bensin

Drivmedel

Avgår

restitu - tion

Netto- summa

för driv- medel

Smörj-

medel

Total-

summa

Index

1950/51

= 100

1949/50 ...........

46-95

2-22

44-73

10-47

55-20

1950/51 ...........

56-59

0-86

55-73

13-16

68-89

100-0

! 1951/52...........

63-34

—

63-34

15 69

79-08

114-7

1952/53...........

68-36

—

68-36

16-79

85-16

123-6

Jämförelse med uppgifter om drivmedelsförbrukningen från

oljebolagen m. m.

I vårkalkylen 1951 infördes en tablå med jämförande siffror över beräknad

drivmedelsförbrukning enligt de senaste kalkylerna. Nämnda tablå har

här kompletterats med siffror enligt den nu föreliggande beräkningen.

Drivmedelskvantiteter, milj. liter Därav motorÅr

Vårkalkyl Höstkalkyl Vårkalkyl brännolja och

1951 1951 1952 motorfotogen

1948/49 ........... 140 2 139-3 1393 125-6

1949 50 ........... 172-8 171-9 171-9 154-7

1950 51 ........... 203 5 194 7 195 4 175-9

1951/52 ........... 226-5 214-6 216-0 194 6

1952/53 ........... 232-9 209-7

De ungefärliga uppgifter över försäljningen av motorfotogen och motorbrännolja

till jordbrukstraktorer, som lämnats av oljebolagen, ha gett följan- 1

1 Därav andel, för vilken restitution beräknas utgå, Va x 9 560 = 3 190 m3. Rest.-summa:

270 x 3 190 = 0-86 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

102*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

de totalsummor. För år 1950 ha dragits bort vissa kvantiteter för lagringsinköp,

vilka sedan tillagts den uppskattade försäljningen under år 1951.

Motorbrännolja, Motorfotogen, Summa,

milj. liter milj. liter milj. liter

1949 .............. 37-0 125-9 162-9

1950 .............. 448 149-6 194 4

1951 .............. 49-4 164 1 213 5

1949/50 ............ 42-2 141-7 183-9

1950/51 ............ 47-9 159-3 207-2

Handelsgödsel och kalk.

Handelsgödsel. Tidigare ha kostnaderna för handelsgödsel för ett visst produktionsår

beräknats med ledning av uppgifter om förbrukade kvantiteter

och priser under samma år, ehuru dessa produktionsmedel i realiteten kommit

den i kalkylen för påföljande år ingående skörden till godo och givit upphov

till intäkter under sistnämnda år. I samband med övergången till nytt

basår för kalkylen har emellertid en omläggning av handelsgödselberäkningen

ägt rum. Kostnaderna för handelsgödsel under ett visst produktionsår

beräknas sålunda nu med utgång från förbrukade kvantiteter och priser

under närmast föregående år, varigenom bättre korrespondens erhålles

mellan kostnader och intäkter.

Åren 1950/51—1952/53. Kostnaderna för 1950/51, 1951/52 och 1952/53 ha

beräknats med utgång från förbrukade kvantiteter och priser för åren 1949/

50, 1950/51 respektive 1951/52. För de båda första åren äro såväl kvantiteter

som priser definitiva. (Kvantitetsuppgifterna för kalisalt ha i anledning

av fullständigare statistik justerats jämfört med uppgifterna i tidigare

kalkyler.) För 1952/53 (gödselåret 1951/52) har en förnyad prognos över

förbrukningen verkställts med ledning av nu tillgängliga uppgifter om produktion,

import och förväntad efterfrågan. Priserna för sistnämnda år, vilka

liksom tidigare avse stockholmsområdet och äro beräknade som ovägda

medeltal av månadspriserna, äro definitiva.

Som framgår av tabell 17 räknar man för gödselåret 1951/52 med minskad

förbrukning av chilesalpeter. Sänkningen motiveras av det starkt höjda

priset. Också för kalkkväve och kalkammonsalpeter räknas med en minskad

förbrukning. Nedgången beror på minskad inhemsk produktion till följd

av knapphet på elektrisk energi. Minskningen för chilesalpeter, kalkkväve

och kalkammonsalpeter kompenseras emellertid mer än väl av ökad tillgång

på kalksalpeter, varav förbrukningen beräknas öka avsevärt. Den sammanlagda

förbrukningen av kvävegödsel (räknad i 15,5 %-ig vara) beräknas

till följd härav under gödselåret 1951/52 bli ca 6 procent större än under

gödselåret 1950/51. I fråga om superfosfat beräknas de under gödselåret

1951/52 tillgängliga kvantiteterna icke räcka till för någon ökad förbrukning.

Förbrukningen av kaligödsel under 1951/52 beräknas bli ungefär lika

stor som under 1950/51, ehuru tillgången medger en större förbrukning.

Den samlade förbrukningen av de olika gödselslagen belyses som vanligt

av följande tablå (milj. kg).

Gödselslag

Kvävehaltiga (15 5 /)

Fosfat (20 %) ......

Kalisalt (40 /) .....

1951/

1920/

1930/

1938/

1948/

1949/

1950/

52

29

39

39

49

50

51

(pro-

gnos)

70

150

179

262

385

439

464

170

250

305

405

494

527

525

60

75

88

99

138

136

135

opaginerad Kontrollera mot PDF

103*

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

Jordbrukskalk. Kostnaderna för jordbrukskalk ha beräknats på samma

sätt som i förra årets vårkalkyl. Närmare redogörelse för principerna finnes

intagen i Kungl. Maj :ts prop. nr 212/1949. Nu utförda beräkningar äro baserade

på preliminära uppgifter över tillverkad jordbrukskalk 1950 enligt

kommerskollegii statistik. De för 1950 kända totala kvantiteterna ha liksom

vid förra kalkylen framräknats i enlighet med utvecklingen av försäljningen

under 1951 i jämförelse med närmast föregående år vid 11 av de största försäljningsenheterna.

Dessa representerade 1950 ca 82 procent av all levererad

jordbrukskalk. Den på så sätt för 1951 beräknade kvantiteten har i likhet med

tidigare tillämpade principer i beräkningarna fått gälla för kalenderåren 1952

och 1953.

Den beräknade tillverkningen av jordbrukskalk för år 1951 understiger

tillverkningen för 1950 med 16 procent.

Beträffande prisunderlaget må erinras om, att årsmedelpriser införskaffas

från de 4 största försäljningsenheterna i landet, varefter sammanvägning

göres till årsmedelpris för bränd kalk respektive kalkstensmjöl. Uppgifterna

avse pris vid fabrik. Under senare tid har inträffat vissa prishöjningar på

kalk. Kvantitets-, pris- och kostnadsutvecklingen belyses av följande tablå.

Kvantitet, Pris, Kostnad, Index,

milj. kg kr/ton milj. kr 1950/51 = 100

1950/51 .......... 300 0 28 18 8 45 100 0

1951/52 .......... 285-6 3034 8-66 102''5

1952/53 .......... 270-7 32-60 8-82 1044

Tabell 17. Kostnadsberäkning för handelsgödsel och Jordbrukskalk.

1950/51 1

1951/52 ''

1952/531

(prognos)

Förbrukn.

Förbrukn.

Förbrukn.

ton

Milj. kr

ton

Milj. kr

ton

Milj. kr

(kr, dt)

(kr, dt)

(kr/dt)

53 000

13-12

28000

913

22 000

9-33

(24-76)

(32-61)

(42-43)

81-50

Kalksalpeter............

166 000

3609

236 000

51-16

326 000

(21-74)

(21-68)

(25-00)

11-21

Kalkkväve..............

58 000

14-18

73 000

18-15

33 000

(24-44)

(24-86)

(33-98)

6-95

Svavelsyrad amm........

14 000

3-78

15000

4-13

19 000

(27-00)

(27-56)

(36-60)

12-18

Kalkammonsalpeter......

4 78 000

15-38

2 70 000

14-09

3 39 000

(19-72)

(20-13)

(31-24)

2416

Kalisalt 40 %............

138 000

28-47

136 000

26-70

135000

(20-63)

(19-63)

(17-90)

92-46

Superfosfat 19—20 %.....

494 000

67 09

523 000

71-96

520 000

(13-58)

(13-76)

20000

(17-78)

3-66

Thomasfosfat...........

14 000

1-87

2-G7

21 000

(13-35)

(13-37)

(17-43)

Summa

179-98

107-99

241-45

index

100-0

110-0

134-2

Jordbrukskalk...........

8-45

8-66

8-82

Summa

188-43

200-65

250-27

Index

100-0

109-7

132-8

1 För handelsgödsel avser tabellen förbrukade kvantiteter och priser ett år tidigare.

2 15''B %-ig vara.

3 20 5 Ä-ig vara.

opaginerad Kontrollera mot PDF

104*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Köpfodermedel.

Åren 1950/51—1952/53. För produktionsårel 1950/51 ha definitiva uppgifter

kunnat erhållas om såväl kvantiteter som priser, varigenom kostnadsberäkningarna

för köpfoder kunnat slutjusteras. För produktionsåret 1951/

52 har en förnyad prognos verkställts med ledning av nu kända uppgifter

om försäljning, produktion och import in. in. Härjämte har hänsyn tagits

till prisändringar sedan senaste kalkyltillfället. Vidare har beräkningen av

kostnaderna för foder till äggproduktionen utanför jordbruket reviderats.

Hänsyn har härvid tagits dels till den under olika år växlande sammansättningen

av fodret, dels till prognosen över äggproduktionen och förändringarna

i priserna på olika fodermedel.

Förbrukningen av köpfodermedel under 1952/53 har beräknats med ledning

av liknande överväganden, som ligga till grund för prognosen för 1951/

52. Man har härvid givetvis även beaktat storleken av den inhemska normproduktionen

av fodermedel samt husdjursantalets och animalieproduktionens

förändringar.

Beräkningarna av kostnaderna för köpfodermedel redovisas i tabellerna

18 och 19. I det följande lämnas några kortfattade kommentarer till de för

1951/52 och 1952/53 lämnade uppgifterna.

Kraftfoder. I fråga om importerad fodersäd räknas för innevarande år med

en något större kvantitet än för 1950/51. Samtidigt beräknas emellertid förbrukningen

av importkli minska. För-1952/53 antages förbrukningen av importkli

åter öka, medan förbrukningen av importerad fodersäd beräknas

minska. Förbrukningen av oljekraftfoder har sjunkit mycket starkt under

innevarande år. För 1952/53 räknar man emellertid med en viss återhämtning.

Den beräknade användningen av vegetabiliskt kraftfoder belyses närmare

av följande tablå.

1950/51

1951/52

1952/53

Vetekli

Inhemskt, erhållet vid handelsförmal-

milj. kg

milj. kg

milj. kg

ning............................

Inhemskt, erhållet vid löneförmal-

995

105 0

100-0

ning............................

11-7

11 7

117

Importerat.........................

100 2

750

900

Summa

211-4

1917

201-7

Rågkli

Erhållet vid handelsförmalning......

117

15-0

12 0

» » löneförmalning.........

1-7

1-7

1-7

Summa

134

16-7

13-7

Havrekli

Erhållet vid handelsförmalning......

16 7

17-0

17-0

Kornkli

Erhållet vid handelsförmalning......

10

l-o

1-0

» i- husbehovsförmalning i

Norrland........................

6 2

6-2

6 2

Summa

7-2

7-2

7-2

Summa kli

248-7

232-6

239 6

Oljekraftfoder, totalt..........................

1955

140 0

1650

Importerad fodersäd, totalt..................

169 9

173 2

1500

Vid kostnadsberäkningen har man liksom tidigare utgått från förbrukarpriser

fritt fordon i importhamn. Enär prisutvecklingen för återstoden av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

Tabell 18. Kostnadsberäkning för fodermedel,

105*

1950/51

1951/52

1952/53

Förbrukn.

Förbrukn.

Förbrukn.

ton

Milj. kr

ton

Milj. kr

ton

Milj. kr

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

A. Kraftfoder.

Majs...................

106 500

34-39

no ooo

41-58

150 000

69-00

(32-29)

(37-80)

(46-00)

Sorghum................

41350

13-17

35 000

12-34

—

—

(31-85)

(35-25)

Korn (importerat) ......

21800

592

20 000

7-49

—

.

(27-14)

(37-46)

Havre (importerad).....

250

0-06

2 200

0-79

—

—

(26-00)

(36 00)

Fodervete (importerat)...

—

—

6 000

2-19

—

—

(36*50)

Kli av vete: inhemskt...

111 200

33*55

116 700

39*79

111700

43-56

(30-17)

(34-10)

(39-00)

importerat .

100 230

28-68

75 000

24-86

90 000

34-20 1

(28-61)

(33-15)

(38-00)

Kli av råg..............

13 400

388

16 700

5-49

13 700

5-21

(28-99)

(32-85)

(38-00)

1 fi 700

3-36

17 000

357

17 000

3-40

(20-12)

(21-00)

(20-00)

» > korn ............

7 250

1*75

7 250

1-98

7 250

218

(24-20)

(27-25)

(30-00)

»Övrigt»................

1 7 640

2-54

2 1800

0-64

—

- |

Linkakmjöt och linfröka-

10 940

5*40

5 000

2-80

6 000

3-36

kor expeller...........

(49-35)

(56-00)

(56-00)

Sojamjöl, jordnötsmjöl och

10310

5-59

8 000

504

8 000

5-04 !

-kakor................

(54-26)

(63-00)

(63-00)

Raps- och senapsmjöl....

1980

073

7 000

2-94

10 000

4-20

(36-83)

(42-00)

(42-00)

Övrigt oljekraftfoder ....

172 230

76-37

120 000

6000

141 000

70-50

(44-34)

(50''00)

(50-00)

Summa

215-39

211-50

240-65

B. Fabriksavfall.

Melass:

betodlare.............

23100

1-46

23 900

1-51

23 900

1-51 i

(6-30)

(6-30)

(6-30)

övr. jordbrukare......

38 175

9-54

31-500

10-40

27 000

8-91

(25-00)

(3300)

(33-00)

Importerad melasserad

—

—

5 200

1-73

—

- 1

trockensnitzel.......

(33-25)

Betmassa:

betodlare.............

795 720

2-35

692 150

2-08

782 000

2-35

(0-296)

(0-800)

(0-300)

övr. jordbrukare......

61 310

0-62

67 100

1-11

76 000

1-26 !

(1-013)

(1-654)

(1-654)

Betfor:

betodlare.............

9 600

1-68

8 190

2-17

8 200

2-17

(17-50)

(26-50)

(26-60)

övr. jordbrukare......

17 300

437

20 000

7-45

20 000

7-45

(25-26)

(37-25)

(37-25)

Drank, hl ..............

1 150 000

0-46

1 014 000

0-51

1 571 000

0-79

(0-40)

(0-50)

(0-50)

Drav, hl................

358 000

0-72

353 000

1-18

353 000

1*41

(2-00)

(3-86)

(4 00)

Summa

21-20

28-14

25-85

1 Tapioka- och maniokamjöl, risfodermjöl, majsglutenfoder och mclasserat kli.

2 Tapioka- och maniokamjöl samt risfodermjöl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

106*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Tabell 18 (forts.). Kostnadsberäkning för fodermedel.

1950/51

1951/52

1952/53

Förbrukn.

ton

Milj. kr

Förbrukn.

ton

Milj. kr

Förbrukn.

ton

Milj. kr

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

C. Animaliskt foder m. m.

Köttfodermjöl...........

6110

2-23

6 400

2-77

6 400

2-82

Blodmjöl...............

(36-44)

119

007

(43-25)

100

0-06

(44-00)

100

006

Foderbenmjöl...........

(55-00)

5060

1-49

(58-00)

5 700

2-25

(60-00)

5 650

2-23

Dikalciumfosfat.........

(29-60)

3 850

1-91

(39-50)

3 850

2-16

(39-60)

4100

2-19

Dinatriumfosfat.........

(49-65)

877

0-43

(56-10)

1400

0-78

(53-50)

1300

0-72

Blandat mineralfoder....

(48-70)

18 210

9-25

(55-50)

17 500

9-98

(55-50)

19 500

11-12

Fiskmjöl................

(50-80)

8 785

6-19

(57-00)

10 500

7-93

(57-00)

10 500

8-25

Fiskensilage ............

(70-42)

1800

0-31

(75-50)

2100

0-43

(78-60)

2100

0''43

Fodertran...............

(17-00)

3 000

9-30

(20-50)

3 000

9-00

(20-50)

3100

914

Vitaminfodermedel......

(31000)

6 596

9-64

(300-00)

6 000

9-33

(295-00)

6 700

1038

Foderjäst...............

(146-15)

450

0-45

(155-50)

225

0-25

(155''00)

225

0-25

Summa

(100-00)

4127

(111-00)

44-94

(111-00)

47-59

1951/52 nu ej närmare kunnat bedömas, ha de sakkunniga för denna tid

räknat med de i slutet av februari gällande priserna. För 1952/53 ha priserna

på olika slag av importerad fodersäd och kli beräknats stiga med anledning

av höjningen av brödsädspriserna. Vid avvägningen av priserna har

hänsyn tagits till bl. a. de olika fodersäds- och klislagens fodervärde. Priserna

på oljekraftfoder ha för 1952/53 upptagits oförändrade från 1951/52.

De nuvarande priserna äro genomsnittligt obetydligt lägre än motsvarande

importpriser på oljekraftfoder.

Fabriksavfall. I fråga om melass, betmassa och betfor ha uppgifter om

den beräknade förbrukningen och betalda priser 1950/51 och 1951/52 erhållits

från Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Förbrukningen av melass och

betmassa under 1952/53 har beräknats med utgång från den antagna sockerbetsskörden

och det normala utbytet av dessa foderslag. Förbrukningen av

betfor liksom annan förbrukning av melass än för foderändamål har antagits

i stort sett oförändrad från 1951/52. Enär man icke räknat med någon

import av melass 1952/53, är förbrukningen av melass detta år lägre än

1951/52. Priserna på biprodukter vid sockerframställning 1952/53 ha upptagits

oförändrade från 1951/52.

Förbrukningen av drank har som vanligt beräknats under förutsättning

att varje hektoliter potatis vid brännvinstillverkning ger 1 hektoliter drank

och att potatisens hektolitervikt är 70 kg. Förbrukningen av drav har även

som vanligt beräknats under förutsättning att 1 ton korn ger 9,3 hl drav.

Förbrukarpriserna på drank och drav 1950/51 och 1951/52 ha erhållits från

Sveriges bränneriidkarförening och Aktiebolaget Stockholms bryggerier. För

1952/53 har samma pris begagnats som för 1951/52.

opaginerad Kontrollera mot PDF

107*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Animaliskt foder m. m. I fråga om de olika posterna under denna rubrik

må följande framhållas.

Försäljningen av blandat mineralfoder, vilken under 1951/52 visat viss

tillbakagång, väntas åter öka något under 1952/53. Även försäljningen av dikalciumfosfat

i oblandat skick beräknas öka, medan försäljningen av foderbenmjöl

och dinatriumfosfat antages gå obetydligt tillbaka.

Förbrukningen av köttfodermjöl, fiskmjöl och fiskensilage beräknas under

1951/52 och 1952/53 bli större än under 1950/51 i anledning av ökade

tillgångar.

Försäljningen av vitaminfodermedel visar för 1951/52 en minskning men

väntas åter öka under 1952/53. Försäljningen av foderjäst i oblandat skick

under både 1951/52 och 1952/53 väntas bli lägre än under 1950/51, enär

större kvantiteter numera ingå i vitaminfoderblandningar.

För 1952/53 ha i regel insatts de priser, som gällde vid årsskiftet 1951/52.

Kostnader för foder till äggproduktionen utanför jordbruket. Beräkningsmetoderna

ha varit föremål för förnyad granskning. Prövningen har medfört

endast smärre justeringar i den beräknade foderåtgångens sammansättning

(om beräkningsmetoderna se Kungl. Maj :ts prop. 280/1947 s. 134—136).

Hänsyn har som redan nämnts dessutom tagits till förändringar i kvantiteter

och priser.

Tabell 19. Sammandrag av kostnader för köpfoder, mil], kr.

1950/51

1951/52

1952/53

Kraftfoder..................................

215-39

211-50

240-65

Fabriksavfall................................

21-20

28-14

25-85

Animaliskt foder m. m.......................

41-27

44-94

47-59

Summa

277-86

284-68

314-09

Index

1000

102-4

113-0

Avgår kostnader för foder till äggproduktionen

utanför jordbruket........................

28-47

33-02

38-60

Nettosumma

249-39

251-56

275-49

Index

100-0

100-9

110-5

Diverse förnödenheter.

Skördegarn. Behovet av skördegarn på den svenska marknaden täckes

alltjämt uteslutande med pappersgarn.

Uppgitter om tillverkningen av pappersgarn lämnas av de svenska fabrikanterna.

Då vårkalkylen 1951 upprättades, var tillverkningen känd t. o. in.

kalenderåret 1950. Den hade då nedgått till 6 500 ton, men den i kalkylen

ett år tidigare insatta kvantiteten (7 000 ton) bibehölls alltjämt, eftersom

tillverkningen under 1949 hade varit betydligt högre (8 000 ton). Uppgifter

föreligga nu även om tillverkningen under 1951, som uppgick till 6 700 ton.

Då tillverkningen alltså nu under två år varit lägre än den kvantitet, som

fr. o. m. vårkalkylen 1950 räknas med i kalkylen, hade sakkunniga ansett

befogat att fr. o. m. produktionsåret 1950/51 sänka kvantiteten till 6 700

ton per år. Den utveckling mot lägre förbrukning av skördegarn, som synes

föreligga, torde vara en följd av skördetröskningens ökade omfattning.

I höstkalkylen 1951 räknades med ett pris av 2,40 kr/kg för 1950/51 såväl

som för 1951/52. Enligt nu tillgängliga uppgifter har för 1951/52 räknats

med ett genomsnittligt pris till jordbrukarna av 2,55 kr/kg. Detta pris har

opaginerad Kontrollera mot PDF

108*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

även tillämpats för prognosåret. Nu tillämpade kvantiteter och priser samt

beräknade kostnader framgå av följande tablå.

i Kvantiteter, Pris, Kostnad,

Ar ton kr/kg milj. kr

1950/51 .......... 6 700 2-40 16-08

1951/52 .......... 6 700 2-55 17-09

1952/53 .......... 6 700 2''55 17-09

Hösalt. Kostnaderna för hösalt beräknas på grund av en mindre prisstegring

till något högre belopp än i såväl vårkalkylen som höstkalkylen;

i951.

AlV-sijra och andra foderkonserveringsmedel. För produktionsåret 1950/

51 föreligga nu definitiva uppgifter om förbrukningen av AlV-syra, myrsyra,

ensilan samt biologiska konserveringsmedel. För produktionsåret

1951/52 finnas uppgifter beträffande AlV-syraförbrukningen t. o. m. januari

1952 samt för övriga konserveringsmedel t. o. m. december 1951. För

andra konserveringsmedel än AlV-syra har genomgående förutsatts samma

förbrukning för följande år som under kalenderåret 1951. Kostnaderna för

melass till foderkonservering upptagas som vanligt under kostnadsgruppen

»Fabriksavfall» i foderkostnadsberäkningen. Kvantiteter och kostnader

framgå av följande tablå.

t „

AlV-syra

Övriga foderkon- serveringsmedel

Summa

kostn.,

A r

Kvant.,

Pris,

Kostn.,

Kvant.,

Kostn.,

milj. kr

ton

kr/ton

milj. kr

ton

milj. kr

1938/39 .

... 1 051

127-50

0-13

—

—

0-13

1949/50 .

... 3 600

139-00

0-50

300-2

0-51

1-01

1950/51 .

... 2 400

158-00

0 38

320-9

0 63

1-01

1951/52 .

... 2 400

178-00

0-43

320-9

0-63

1-06

1952/53 .

... 2 400

180-00

0-43

320-9

0-63

1-06

Hästskor och hästskosöm. I höstkalkylen 1951 korrigerades kvantiteterna

med hänsyn till minskningen av antalet hästar. För 1938/39 räknades med

3 575 ton hästskor samt 900 ton söm och hakar. Nu har liksom i höstkalkylen

1951 räknats med 2 680 ton hästskor samt 680 ton söm och hakar.

Dessa kvantiteter ha tillämpats fr. o. m. 1949/50. Mindre prisstegringar

ha inträffat för såväl hästskor som söm och hakar.

Silfilter. Kostnaderna äro liksom tidigare beräknade på fast kvantitet. I

vårkalkylen 1951 beaktades prisstegringen på bomull i december 1950 (ca

70 procent). Efter nämnda vårkalkyl inträffade en ytterligare prishöjning

i april 1951. Denna såväl som en mindre del av prishöjningen i december

1950 har emellertid senare eliminerats genom prissänkningar. Nu beräknad

kostnadssumma för 1951/52 är därför något lägre än enligt vårkalkylen

1951. För 1952/53 har räknats med samma kostnader som för 1951/52.

Torvströ. I fråga om torvströ förelåg en mindre prisstegring redan i höstkalkylen

1951. Sedan dess äro priserna oförändrade. Även kvantiteterna äro

oförändrade, dvs. 1,8 milj. balar. Denna kvantitet har kvarstått oförändrad

fr. o. m. produktionsåret 1947/48.

Utsäde. Tidigare har i kalkylen ingått en kostnadspost avseende de merkostnader

(kostnader för rensning, handelskostnader in. in.), som jordbruket

får vidkännas vid inköp av utsäde. De i kalkylen upptagna kostnaderna

ha avsett spannmåls- och oljeväxtutsäde.

Denna kostnadspost infördes under krigsåren, då jordbrukarnas inköp av

utsäde under vissa år voro ovanligt stora, varvid klarläggandet av handels
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

109*

Tabell 20. Kostnader för diverse förnödenheter i sammandrag, milj. kr.

1938/39

1949/50

1950/51

1951/52

1952/53

Skördegarn..................................

2''87

9-59

16-08

17-09

17-09

Hösalt......................................

0-48

1-28

1-35

1-62

1-66

Foderkonserveringsmedel.....................

0-18

1-01

l-oi

1-06

1-06

Växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel m. m.

1-39

1415

13-40

15-10

16*60

Hästskor....................................

^•9 1

2''73

3-27

3-89

3-91

Hästskosöm.................................

1-90

1-53

1-77

2-24

2''24

Silfilter.....................................

0-97

1-62

2-66

259

2-59 1

Torvströ....................................

4-32

6‘46

7-42

8-42

8-42 ;

Rengörings- och desinfektionsmedel...........

2-65

3-oo

3-00

3-00 (

Summa

41-02

411-96

ao''01

56-57

Index (1950/51 — 100)

100-0

HOT

113-2

marginalerna var av större betydelse än nu. Under krigsåren var det dessutom

lättare än nu att erhålla statistiskt underlag för beräkningen av kostnadsutvecklingen

för denna post.

Som framgår av det föregående, har kostnadsposten icke varit fullständig,

enär handelsmarginalerna för rotfrukts- och vallfröer icke kunnat klarläggas.

Dessutom ha kostnaderna för importerade fröer icke kunnat beräknas

—- vilket även gäller för de inkomster jordbrukarna haft genom export

av frövaror. Exporten har under senare år varit större än importen.

Då sålunda de i kalkylen hittills redovisade kostnaderna för handelsmarginaler

m. m. på utsäde för det första numera knappast kunna beräknas

tillförlitligt och då det dessutom icke är möjligt att f. n. i sin helhet klarlägga

vare sig intäkter av eller kostnader för frövaror, ha de sakkunniga ansett

lämpligt att i samband med övergången till nytt basår utesluta posten

utsädeskostnader.

Växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel m. m. Jordbrukets kostnader för

växtskydd- och ogräsbekämpningsmedel m. m. infördes i vårkalkylen 1951

efter särskild utredning. Denna baserades på uppgifter från samtliga kända

tillverkare och importörer över deras leveranser av hithörande varuslag under

olika år — slutgiltiga uppgifter för 1938—1949 samt preliminärt för

1950. I kostnadsredovisningen i kalkylen inkluderades även bakteriekulturer.

Undersökningen över försäljningen av växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel

m. m. har i januari 1951 kompletterats med slutgiltiga uppgifter

om försäljningen under kalenderåren 1950 och 1951. I enlighet med den

princip, som tillämpades i vårkalkylen 1951, har den för kalenderåret 1951

redovisade kostnadssumman ansetts motsvara produktionsåret 1950/51. Den

uppgår till 13,40 milj. kr.

För produktionsåren 1951/52 och 1952/53 har med hänsyn till utvecklingen

under tidigare år upptagits 15,i respektive 16,6 milj. kr.

Rengörings- och desinfektionsmedel. I vårkalkylen 1951 omnämndes, att

kostnaderna för rengörings- och desinfektionsmedel hade varit föremål för

undersökning samtidigt med kostnaderna för växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel.

Undersökningen visade, att utvecklingen av kostnaderna

för rengörings- och desinfektionsmedel starkt hade avvikit från vad som

framkommit i jordbruk skalkylen, där kostnadsberäkningen skett genom

framskrivning på fast kvantitet med hänsyn till prisutvecklingen. På grund

av svårigheten att bedöma den nya undersökningens säkerhet med avseende

på det avlägset liggande basåret 1938/39 medtogos i vårkalkylen 1951

icke resultaten av undersökningen. Det ansågs emellertid heller icke lämp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

ligt att en uppenbart missvisande kostnadspost kvarstod i kalkylen, varför

kostnadsgruppen i vårkalkylen 1951 uteslöts. Då nytt basår nu införts, föreligger

dock icke längre anledning att utesluta kostnadsposten.

De kända kostnaderna för rengörings- och desinfektionsmedel uppgå till

3,o milj. kr 1950/51. För 1951/52 och 1952/53 har insatts samma belopp.

Sammandrag av jordbrukets kostnader för diverse förnödenheter återfinnas

i tabell 20.

Kostnader för frakter m. m.

Frakter.

Mjölkfrakter. Beräkningarna av kostnaderna för mjölkfrakter äro som

vanligt baserade på uppgifter från Svenska Mejeriernas Riksförening beträffande

för det första kostnaderna för infrakter per ton mjölk, för det

andra den procentuella andel, för vilken mejerierna betala frakt, samt för

det tredje förändringarna i invägd mjölkkvantitet. Beträffande fraktkostnaderna

per ton finnas uppgifter t. o. m. november månad 1951.

Vid upprättandet av vårkalkylen 1951 förelågo pris- och löneförändringar,

som kunde förutsättas verka i olika riktningar, nämligen sänkning av bensinpriset

fr. o. in. 1 januari 1951 (bortfallet av den extra bensinskatten)

samt höjning av chaufförlönerna. Det var dock redan vid kalkyltillfället

känt, att lastbilstaxorna icke nämnvärt hade påverkats av förändringarna.

På grund därav gjordes i nämnda vårkalkyl icke några särskilda beräkningar

vare sig med hänsyn till sänkt bensinpris eller höjda löner.

I nu föreliggande kalkyl ha fraktkostnaderna per ton för 1950/51 definitivt

beräknats till 16,58 kr i genomsnitt mot 16,69 kr i vårkalkylen 1951 — alltså en

mindre sänkning. För produktionsåret 1951/52 äro fraktkostnaderna per ton

mjölk kända endast för månaderna september—november 1951. Medelfraktkostnaden

per ton mjölk är för dessa månader 18,20 kr mot 17,13 kr för motsvarande

månader ett år tidigare, vilket innebär en höjning med 6,2 procent. Denna

procentuella höjning har förutsatts bli gällande för hela 1951/52. Den konstaterade

höjningen under höstmånaderna 1951 får anses vara ett resultat av

den allmänna prisstegringen. För hela regleringsåret 1951/52 väntas nedgången

i invägningen vid mejerierna bli starkare än under detta års första

tre månader och därför kan det icke förväntas, att en minskning av fraktkostnaderna

per ton skall inträffa på grund av mindre nedgång i invägningen

vid mejerierna under månaderna december 1951—augusti 1952.

Härtill kommer en av Statens biltrafiknämnd beviljad höjning av lastbilstaxorna

fr. o. m. mars 1952. Timtaxan höjes med 12,5 procent, under det att

taxehöjningen per 100 kg höjes med olika procenttal vid olika långa körsträckor.

Från Svenska lasttrafikbilägareförbundet uppges, att transporterna

åt jordbruket i medeltal torde vara av sådan längd, att procentsiffran 12,5

bör tillämpas vid beräknandet av kostnadshöjningen för jordbruket (taxorna

för de kortaste transporterna, 1—25 km, höjas med 14 procent).

Jordbrukets mjölktransporter betalas i regel enligt avtal på längre sikt. I

kontrakten med mejerierna finnes emellertid numera intaget en överenskommelse

om att fraktersättningen per 100 kg mjölk justeras i enlighet med

de ändringar av frakttaxorna, som medgivas av myndigheterna. Det kan

dock knappast förutsättas, att samtliga avtal bli justerade redan från början

av taxehöjningen. De sakkunniga ha räknat med, att taxehöjningen för

mjölkfrakterna slår igenom fr. o. in. 1 april 1952.

De sålunda beräknade fraktkostnaderna per ton mjölk såväl som beräknade

kvantiteter mjölk med betald frakt och totala kostnader framgå av

följande tablå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

in*

Fraktkostnader

per ton, kr

Beräknad mjölkkvantitet

med

betald frakt,

Fraktkostnader

för mjölk,

milj. kr

1950/51

1951/52

1952/53

16-58

18- 52

19- 81

1 000 ton

3 824

3 609

3 505

63-40

66-84

69-44

Bilfrakter. I vårkalkylen 1951 räknades med oförändrade kostnader för

bilfrakter på grund av vad som tidigare anförts beträffande då gjorda överväganden

om pris- och lönerörelsernas sannolika inverkan på transporttaxorna.

Enligt nu tillgängliga uppgifter ha lastbilstaxorna stigit avsevärt sedan

tiden för vårkalkylen 1951. Under tiden januari 1951—januari 1952 var ökningen

18,7 procent. I februari 1952 inträffade en viss ytterligare stegring.

Som förut omnämnts, har av Statens biltrafiknämnd medgivits taxehöjningar

fr. o. m. mars 1952, vilka ha räknats komma att uppgå till i medeltal

12,5 procent för de av jordbruket bekostade lastbilstransporterna. De

sakkunniga ha nu räknat med denna procentuella stegring av lastbilsfrakterna

— dock med utgångspunkt från taxorna i januari 1952. De nu beräknade

kostnaderna för produktionsåret 1951/52 (18,5 milj. kr) äro 18,«

procent högre än beräknade kostnader för 1950/51 (15,6 milj. kr). För produktionsåret

1952/53 har räknats med de taxor, vilka erhållits med hänsyn

till taxehöjningen den 1 mars 1952. Den på så sätt beräknade kostnaden för

1952/53 uppgår till 19,5 milj. kr.

Järnvågsfrakter. I vårkalkylen 1951 beaktades då beslutade höjningar av

järnvägarnas frakttaxor. Nämnda höjning beräknades uppgå till 25 procent

och trädde i kraft den 1 maj 1951. Ytterligare höjning av järnvägarnas

frakttaxor ha diskuterats, men då något beslut ännu icke föreligger ha de

sakkunniga räknat med samma kostnader för järnvågsfrakter som i våroch

höstkalkylerna 1951.

Den i vårkalkylen 1951 beräknade höjningen av kostnaderna för järnvägsfrakter

kommenteras i Kungl. Maj :ts prop. 207/1951, s. 223—224.

Som exempel på inverkan av eventuell ytterligare höjning av järnvägarnas

frakttaxor må omnämnas, att varje fem procents höjning för produktionsåret

1952/53 medför en ökning av kostnaderna i kalkylen med 0,45

milj. kr.

MJölkkontroll.

Antalet kontrollassistenter under kontrollåret 1950/51 uppskattades i vårkalkylen

1951 till 1 000. Det verkliga antalet, som nu är känt, uppgick till

1 087.

För kontrollåret 1951/52 har med ledning av uppgifter från lantbruksstyrelsen

och på grund av i förra vårkalkylen diskuterad omläggning av kontrollperioderna

räknats med endast 1 000 assistenter. Detta antal har tillämpats

även för 1952/53.

Liksom i tidigare kalkyler ha assistentlönerna för kontrollår (Vn—31/io)

tillämpats för produktionsår utan omräkning. De genomsnittliga lönerna

för kontrollåret 1950/51 äro nu i stort sett kända på grundval av statistik, insamlad

av Svenska lantarbetsgivareföreningen. För kontrollåret 1951/52 har

räknats med höjning av lönerna enligt rådande avtalsläge. Den för år 1951/

52 förutsatta lönen tillämpas även för prognosåret.

Liksom tidigare har verkställts framräkning av de beräknade kostnaderna

för mat och logi till assistenterna med hänsyn till prisutvecklingen. Här
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

112*

Kangl. Maj:ts proposition nr 236.

efter är den beräknade årskostnaden per assistent för mat och logi 1 351 kr.

Från lantbruksstyrelsen har inhämtats uppgifter om utbetalningen av

statliga bidrag till kontrollverksamheten (den del av statsbidragen, soin avser

att bestrida del av avkastningskontrollen ute vid gårdarna). För kontrollåret

1951/52 har räknats med beviljat anslag och för prognosåret enligt

statsverkspropositionen.

Kostnadssummorna bli bl. a. på grund av lönehöjningarna högre än enligt

vårkalkylen 1951.

Antal verk-

Beräknad

Total

Avgår

Kostnad

Produktions-

årskostnad

kost-

statliga

för jord-

år

assistenter

per assistent,

kr

nåd,

milj. kr

bidrag,

milj. kr

bruket,

milj. kr

1950/51 ....

.. 1 087

5 993

6-51

0-31

6-20

1951/52 ....

.. 1 000

6 993

699

0-29

6''70

1952/53 ....

.. 1 000

6 993

6-99

032

667

Seminkostnader.

Kostnaderna för seminverksamheten medtogos för första gången i jordbrukskalkylen

våren 1951. Beräkningarna baserades på en särskild utredning.

En närmare redogörelse härom finnes i texten till vårkalkylen 1951 (Kungl.

Maj :ts prop. 207/1951, s. 224—226).

Beräkningarna i förra vårkalkylen voro baserade på uppgifter över de

totala seininkostnaderna t. o. m. 1949. För de följande åren verkställdes

framskrivning med hänsyn till förväntad ökning av seminverksamheten.

Till höstkalkylen 1951 inhämtades uppgifter från seminföreningarna över

kostnaderna för år 1950. Dessa uppgifter föranledde emellertid praktiskt

taget ingen förändring av de för aktuella produktionsår genom framskrivning

beräknade kostnaderna. Seminföreningarna ha ännu icke kunnat lämna

uppgifter för 1951. T. o. m. 1951/52 ha därför införts samma belopp som

i höstkalkylen 1951. För 1952/53 har förutsatts en fortsatt stegring, dock

svagare än förut.

Kostnaderna redovisas i följande tablå med fördelning på kostnader för

tjurhållning respektive övriga kostnader (milj. kr).

Total

semin-

kostn.

Avgår

Övriga seminkostnader, medtagna i kalkylen

Kalender-

tjur-

Kalender-

år

Stegring sedan

år

kost-

nader

Produktionsar

närmast föreg. år

(procent)

1945.......

. .. 0‘72

0-21

0 51

1945/46

0-91

—

1946 .......

. .. 1-42

031

in

1946/47

1-43

58

1947 .......

. .. 2-08

0-48

1-60

1947/48

2-35

63

1948 .......

. .. 3-42

069

2-73

1948/49

3-63

54

1949 .......

. . . 4-88

0-79

4-09

1949/50

1950/51

1951/52

1952/53

4-69

29

1950 .......

. .. 5-87

0''88

4-99

5-86

7- 03

8- 08

(25)

(20)

(15)

Allmänna omkostnader.

Tidigare har i jordbrukskalkylen ingått en kostnadspost benämnd allmänna

omkostnader, uppgående till 17,i milj. kr för det tidigare tillämpade

basåret samt 37,8 milj. kr för produktionsåret 1951/52. Nämnda kostnadspost

har avsett att täcka ett flertal olika kostnader, vilka i jordbruksbokföringen

sammanföras på kontot allmänna omkostnader och som svårligen

kunna fördelas på speciella omkostnadskonton. Kostnadsposten har tidigare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

113*

i jordbrukskalkylen framskrivits med hänsyn till utvecklingen av motsvarande

kostnader enligt redovisningen i den jordbruksekonomiska undersökningen.

Oklarhet har dock rått i fråga om vilka poster, som i den jordbruksekonomiska

undersökningen redovisats bland allmänna omkostnader.

En undersökning härom har verkställts inom Jordbrukets Utredningsinsti
Tabell.

21. Kostnader för frakter m. in. i sammandrag, milj. kr.

1938/39

1950/51

1951/52

1952/53

Mjölkfrakten.........................

15-70

63*40

66-84

69-44

Övriga frakter:

Bilfrakter..........................

7-13

15-57

18-47

19-46

Järnvägstransporter ................

5-00

7-30

8-43

8-43

Summa frakter

27-83

86-27

93-74

97-33

Mjölkkontroll........................

1-91

6-20

6''70

6''67

Seminkostnader......................

—

5-80

7-03

8-08

Summa

29-74

98-33

107-47

112-08

Index (1938/39 = 100)

100-0

330-6

361-4

376-9

» (1950/51 = 100)

100-0

109-3

114-0

Tabell 22. Jordbrukets kostnader åren 1950/51—1952/53, mil], kr.

1950/51

1951/52

1952/53

Arbetskostnader....................................

1 988'' L

2 400-4

2 490-5

Index

1000

1210

125-6

Kapitalkostnader.

19 l

Grundförbättringar.................(Avskrivning

Ekonomibyggnader................. underhåll

Maskiner o. redskap................J

23-8

251

160-5

183-6

1910

281-7

332-4

359-5

Elektricitet.....................................

47-4

59-5

590

Räntekostnader.......................... alt. I

3450

373-5

392-8

alt. II

298-8

326-2

392-8

Summa kapitalkostnader.................. alt. I

853 7

972-8

1027 4

alt. II

807 5

925 5

1 027 4

Index.................................... alt. I

100- 0

114-0

120-3

alt. II

100-0

114-6

127-2

Kostnader för förnödenheter.

Driv- och smörjmedel...........................

68-9

790

85-2

Handelsgödselmedel och kalk....................

188-4

206-6

250-3

Köpfodermedel..................................

249-4

251-6

275-5

Diverse förnödenheter...........................

500

55-0

560

Summa förnödenheter

656-7

592 2

667-6

Index

lOOo

106-4

119-9

Frakter m. m.

Frakter.........................................

86-8

93-8

97-3

Mjölkkonlroll...................................

6-2

6*7

6-7

Seminkostnader.................................

5-8

7-0

8-1

Summa frakter m. m.

98-3

107-5

112 i

Index

100 <)

109-4

114-0

Summa kostnader........................ alt. I

8 491-8

4 072 9

4 297-6

alt. II

8 445-6

4 025 6

4 297-6

Index.................................... alt. I

100 oo

116-64

12308

alt. 11

lOO-oo

11683

12473

8* Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Kr 236.

opaginerad Kontrollera mot PDF

114*

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

tut genom analys av ifrågavarande konto i boksluten vid räkenskapsgårdarna

för bokföringsåret 1949/50. Undersökningen har visat, att principerna

för konteringen icke äro enhetliga. Vidare ingå vissa kostnader, som redovisas

i annat sammanhang. En förändring i principerna för redovisningen kan

lätt medföra förändringar i utvecklingen av kostnaderna, som icke äga motsvarighet

i verkligheten. En fortlöpande beräkning av denna post på grundval

av nuvarande redovisning i den jordbruksekonomiska undersökningen

synes knappast kunna ge en tillförlitlig bild av utvecklingen. De sakkunniga

har därför i samband med övergången till nytt basår ansett lämpligt att utesluta

posten allmänna omkostnader i jordbrukskalkylen och i stället så

långt möjligt separat söka klarlägga kostnadsutvecklingen för de mera betydande

delposter, som tidigare ingått under allmänna omkostnader.

De olika delposterna under rubriken »Frakter m. m.»

återfinnas i

tabell 21.

Sammanfattning av inkomst- och kostnadsberäkningarna.

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader

har sammanfattats i följande tablåer.

Alternativ 1

1950/51

1951/52

1952/53

Kostnader, milj. kr.........................

3 49U8

4 072-9

4 297-6

Kostnadsindex..............................

100-00

116 64

123-08

Inkomster, milj. kr.........................

3 286-4

3 705-7

3 871-8

Rasinkomst, framskriven medelst kostnadsindex,

milj. kr..................................

3 286 4

3 833-3

4 044-9

Kalkylmässigt underskott, milj. kr............

—

127-6

173-1

Alternativ 11

Kostnader, milj. kr.........................

3 445-6

4 025 6

4 297-6

Kostnadsindex..............................

100 00

116-83

124-73

Inkomster, milj. kr.........................

3 286-4

3 705-7

3 871-8

Avgår överskott år 1950/51 enligt kalkyl med

1938/39 som basår........................

8-4

_

Basinkomst, framskriven medelst kostnadsindex,

milj. kr..................................

3 278 0

3 829-7

4 088 6

Kalkvlmässigt underskott, milj. kr............

—

124-0

216-8

Alternativen skilja sig i fråga om beräkningen av räntekostnaderna för

fastighetskapitalet. I alternativ I har det nya (högre) fastighetskapitalet använts

fr. o. m. det nya basåret 1950/51, medan i alternativ II det gamla

fastighetskapitalet insatts i det nya basåret 1950/51 och de nya fastighetskapitalet

tillämpas fr. o. m. 1952/53. Dessutom har i detta alternativ införts

en utjämningspost, utgörande överskott för 1950/51 jämfört med 1938/

39 enligt tidigare tillämpade beräkningsprinciper. Såsom framgår av texten

till Räntekostnader ha vissa av de sakkunniga förordat alternativ I, medan

andra förordat alternativ II. Ordföranden har ej tagit ställning i denna

fråga.

I fråga om mejerimjölk har man sökt beräkna de faktiska inkomsterna

under 1952/53. En beräknad förlust av 7,2 milj. kr på export av mejerismör

har sålunda avdragits. I kalkylen har man räknat med mjölkpristillägg för

all invägd mjölk. På den beräknade kvantiteten för exportsmör uppgår

mjölkpristillägget (enligt de före den 17 mars 1952 gällande grunderna) till

3,2 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

115*

Särskilt uttalande av herrar Juréen, Carbell, Lindskog och Odhner i fråga

om ränt ekos t nadsbe räkningen.

Kalkylsakkunniga ha lagt fram två alterativ till belysning av hur ett beaktande

av det ökade fastighetskapitalet enligt 1952 års fastighetstaxering

(avseende förhållandena år 1951) påverkar räntekostnaderna. Beräkningstekniskt

sett äro de båda alternativen likvärda. Detta framgår av att de ge

exakt samma resultat, om man vid övergången till nytt basår utgår från en

fullständigt utjämnad kalkyl jämfört med den gamla basen. De formella

olikheter, som uppkomma i beräkningarna sakna därvid betydelse.

Det avgörande är enligt vår mening att de sakkunniga äro eniga om att

man på kalkylstadiet icke bör ta ställning till i vilken utsträckning kostnadsökningar

till följd av fastighetskapitalets stegring skola beaktas vid

prissättningen. Vi kunna därför icke ansluta oss till alternativ II, enligt vilket

kalkylmässigt lämnas automatisk kompensation för kostnadsstegringen.

Vi vilja framhålla att denna automatism möjliggöres genom att man i det

nya basåret 1950/51, som för övrigt så långt möjligt utgår från aktuella

uppgifter, insatt en ränteberäkning, vilken bygger på de nu inaktuella fastighetstaxeringarna

år 1938 och 1945. Vidare har i detta alternativ införts en

avdragspost på 8,4 milj. kr, utgörande överskott för 1950/51 jämfört med

1938/39 enligt tidigare tillämpade beräkningsprinciper. De sakkunniga ha

dock framhållit (se kalkylpromemorian) att detta överskott ligger långt

inom felmarginalerna för kalkylen och att de därför icke ha kunnat ta ställning

till om överskott eller underskott i realiteten förelegat i förhållande till

1938/39. Tillämpas de från och med det nya basåret använda beräkningsprinciperna

genomgående, stiger för övrigt överskottet till ca 25 milj. kr

(större delen av överskottets ökning beror på att man nu gått över till en

principiellt riktigare redovisning av kostnaderna för konstgödsel; jämför

promemorian).

I alternativ I införes den nya räntekostnadsberäkningen i kalkylen fr. o. m.

det nya basåret 1950/51. Därvid förbytas överskotten på 8,4 respektive ca

25 milj. kr till underskott på 32,7 respektive ca 16 milj. kr. Det nämnda

över- och underskotten ligga alla inom kalkylens felmarginaler.

Frågan om hur verkningarna av den nya fastighetstaxeringen skola beaktas

vid prissättningen lämnas helt öppen i alternativ I. Vi vilja därför

förorda detta alternativ.

Särskilt uttalande av herrar Stensgård, Holmström och Åstrand beträffande

den sammanfattande redovisningen av det kalkylmässiga resultatet.

För vår del förorda vi alternativ II, då endast detta alternativ enligt vår

mening ger en klar redovisning av det kalkylmässiga resultatet.

Resultatet i alternativ I influeras av flera faktorer, vilkas verkningar nu

icke framträda men som borde friläggas i kalkylen. A ena sidan ingår i basinkomsten

ett belopp på 8,4 milj. kr, som utgör ett kalkylmässigt överskott

för 1950/51 och som nu framskrives och förstoras med kostnadsindex. Å

andra sidan ingår i basårets kostnader räntor för en kapitalökning, som

tidigare icke beaktats i kalkylerna och som aktualiserats först genom 1952

års fastighetstaxering. Denna räntekostnadsökning kommer i alternativ I

icke att få någon inverkan på kostnadsutvecklingen i kalkylen, vilket dock

synes böra vara fallet. Kalkylen har hittills endast registrerat förändringarna

fram till och med 1944 års fastighetstaxering. Även i alternativ I kan

visserligen framräknas ett inkomstbelopp, som inkluderar ersättning för nu

ifrågavarande kapitalökning, men detta förutsätter, att basårets inkomst
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

116*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

summa ökas med 35,5 milj. kr, och att den så erhållna basinkomsten, 3 321,9

milj. kr, framskrives med kostnadsindex för 1952/53 och därefter följande

år men däremot ej för 1951/52. Ett dylikt förfaringssätt synes dock mindre

lämpligt.

Då vi sålunda av redovisningstekniska skäl förorda alternativ II, ha vi

därmed icke tagit ställning till frågan i vad mån de av fastighetskapitalets

ökning föranledda kostnadshöjningarna nu skola beaktas vid prissättningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

117*

Bilaga 6.

PM

angående prisclearingen av fettvaror.

I eu vid jordbruksnämndens regleringsskrivelse den 21 april 1951 fogad

bilaga (bil. 10 till Kungl. Maj :ts proposition nr 207/1951) lämnas en redogörelse

för det ekonomiska resultatet av den prisclearing på fettvaruområdet,

som ägt rum under åren 1941—1949. Den visade ett underskott på inhemsk

odling av oljeväxtfrö under perioden om ca 61 milj. kr. För samma tid uppgick

överskottet på de importerade råvarorna till ca 89 milj. kr. Vad gäller

tiden efter 1949 kunde definitiva resultatsiffror endast presenteras för de

importerade fettråvarorna och för kalenderåret 1950. Härför redovisades

ett överskott om ca 13 milj. kr. För det svenska oljeväxtfröets del upptog

redogörelsen en preliminär beräkning av resultatet utom 1950 års odling,

slutande på ett överskott av ca 22 milj. kr. Slutliga avräkningar angående

resultatet av nämnda års odling föreligga nu och visa ett överskott på ca

31 milj. kr. I den preliminära siffran, 22 milj. kr, hade inräknats en exportvinst

på 9 milj. kr. Denna kom emellertid att uppgå till 12,3 milj. kr.

Detta sammanhänger kanske främst med att det svenska oljeväxtfröet av

1950 års skörd visade sig vara av bättre kvalitet än man med utgångspunkt

från tidigare erfarenheter haft anledning räkna med och att man därför

kunnat erhålla större kvalitetstillägg än vad som med försiktig beräkning

kunnat förutses. Vid den preliminära beräkningen av resultatet av 1950

års odling hade vidare förutsatts oförändrade clearingpriser på den svenska

marknaden. I maj 1951 höjdes emellertid clearingpriserna, vilket utgör förklaring

till att även den del av skörden, som förbrukats inom landet, värderats

för lågt.

Som en fortsättning av den siffermässiga sammanställning utvisande clearingkassans

beräknade inkomster och utgifter under budgetåret 1950/51,

som lämnades våren 1951, ha nu uppgjorts nedanstående tvenne tablåer,

varav den första dels visar clearingkassans verksamhet under tiden juli

1951—mars 1952, dels utgör resultatet av en beräkning av kassans verksamhet

under tiden april—juni 1952. I den andra tablån har ett försök gjorts

till uppskattning av kassans blivande inkomster och utgifter under budgetåret

1952/53. För tiden fr. o. in. den 1 januari 1953 har prognosen givits helt

summarisk karaktär. Detta beror på att fettregleringen för närvarande är

föremål för utredning, som kan komma att leda till viss omläggning under

nästa budgetår av verksamheten på detta område.

Liksom fallet var vid samma tid i fjol kan definitivt resultat av avräkningarna

under sistförflutna året endast lämnas beträffande importerade

fettråvaror. Importen av fettråvaror gav sålunda för 1951 ett överskott av

ca 19 milj. kr.

Resultatet av den inhemska oljeväxtodlingen under år 1951 är ännu endast

preliminärt. Icke förrän tidigast på hösten 1952 kunna definitiva siffror

härför lämnas. Utgår man emellertid ifrån de gjorda beräkningarna,

som basera sig på en oförändrad konsumtion och på att någon ytterligare

förändring av clearingpriserna på de matnyttiga inom landet producerade

oljorna icke kommer att inträda, innan 1951 års skörd disponerats, skulle en

opaginerad Kontrollera mot PDF

118*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

vinst om ca 15 milj. kr uppkomma på försäljningen inom landet av svenskt

oljeväxtfrö av 1951 års skörd, exklusive linfrö. Ifrågavarande skörd var

större än något tidigare års och lämnade med sina ca 208 000 ton även utrymme

för en betydande export. Huvudparten av skörden eller ca 196 000

ton utgjordes av raps- och rybsfrö. För den inhemska konsumtionen erfordras

mellan 80 000 och 90 000 ton av denna vara. Av återstående kvantitet,

ca 115 000 ton ha tills dato avtal om försäljning på export träffats rörande

67 230 ton i form av frö och 12 852 ton i form av olja, eller omräknat

i frö sammanlagt ca 100 000 ton. Den sammanlagda vinsten för clearingkassan

av den hittillsvarande exporten av 1951 års skörd beräknas komma att

uppgå till ca 25 milj. kr.

Av det för export avsedda rapsfröet av 1951 års skörd återstår f. n. en

kvantitet av ca 15 000 ton odisponerad. Då man, såsom priserna på senaste

tiden utvecklat sig, har att räkna med sämre priser på exportmarknaden för

rapsfrö i fortsättningen, torde vinsten på dessa 15 000 ton i dagens läge bliva

obetydlig och bör ej uppskattas till högre belopp än ca 2 milj. kr. Med utgångspunkt

från ovan relaterade förhållanden skulle exporten av rapsfrö

(rapsolja) från 1951 års skörd resultera i en vinst om ca 27 milj. kr.

Cleai-ingkassan för fettvaror.

Summa kr.

Innestående medel den i/t 1951..............

2 138 599: 29

A. Importerade fettvaror

1) Matnyttigt fett

Inkomster

kr

Utgifter

kr

Clearingavgifter ............

Clearingbidrag vid export

och restitution av utjäm-

17 630 349: 84

ningsavgifter vid export ..

Diverse utgifter (svinn vid raf-

—

575 412:21

finering m. m.)............

2) Linolja

602 094: 68

Clearingavgifter ............

168 200: 42

—

B. Svenska oljeväxtprodukter

Svensk olja för inhemsk kon- sumtion, utom linolja. (Här- av har kr 18 978 423: 81 icke

passerat genom kassan utan

disponerats direkt till inlösen

17 798 550: 26

1 177 506 :89

16 621 043: 37

av oljeväxtfrö............

Utjämningsavgifter vid export

av svensk olja och restitu- tioner av under förra bud-

19 213 751:25

163 388: 05

getåret erlagda avgifter....

64 712:69

106 887: 54

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

119*

Förskott till inlösen av oljeväxtfrö,

utom linfrö (Härav enl.

ovan kronor 18 978 423: 81

Vinst på export av oljeväxtfrö

Exportkostnader............

Linolja....................

Förskott till inlösen av linfrö

Inkomster Utgifter

kr kr

— 30 000 000: —

15 866 394: 80

475 377:13

12 294 949: 44 247 084: 39

— 10 504 010: 85

47 439 808:18 41 496 747: 96

Summa kr

5 943 060: 22

C. Margarin.

Clearingavgifter......................................... 3 611 232:53

D. Diverse inkomster och utgifter.

Stearin...................... 4 216:70 46:40

Tvätt- och rengöringsmedel .. 142 015:19 —

Ränta å rörelsemedel........ 109 950:88 —

Ränta å bankmedel.......... 41 645:88 —

297 828:65 46:~4Ö 297 782:25

Total inkomst, netto inkl. innestående medel den */7 1951.. 28 611 717:66

E. Smör

Ersättning för förlust vid export .......................... 14 622 515:11

Innestående medel den 3l/s 1952 .......................... 13 989 202: 55

Beräknade inkomster och utgifter under tiden den Vi—30/e 1952.

A. Importerade fettvaror

Matnyttigt fett.

Clearingavgifter ............

Diverse utgifter (svinn vid raffinering

m. m.) ..........

B. Svenska oljeväxtprodukter.

Vinst på export av oljeväxtfrö

Linolja av 1950 års skörd ..

Linolja av 1951 års skörd ..

Förskott till inlösen av oljeväxtfrö

..................

Återbetalning av förskott till

inlösen av oljeväxtfrö ....

Inkomster

kr

Utgifter

kr

Summa kr

14 000 000: —

—

—

300 000: —

14 000 000: —

300 000: —

13 700 000: -

4 000 000: - 9 600 000: —

200 000: —

—

9 600 000: -

4 000 000: —

—

17 600 000: —

9 800 000: —

7 800 000: -

C. Margarin.

Clearingavgifter

1 000 000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

120*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

D. Diverse inkomster.

Tvätt- och rengöringsmedel................ —

Total inkomst, netto......................

E. Smör.

Ersättning för förlust vid export .......... 6 000 000: —

F. Pristillägg.

Vissa pristillägg till jordbruket enl. uppgörelsen

den 15 mars 1952 .................. 7 500 000: —

Beräknade inkomster, netto................

Sammanfattning.

Innestående medel den sl/3 1952 enligt ovan..............

Beräknad nettoinkomst under tiden den V4—30/6 1952 enligt

ovan................................................

Förskotterade medel för inlösen av svenskt oljeväxtfrö av

1951 års skörd ......................................

Kassans totala tillgångar per den S0/6 1952 beräknas till....

Beräknade inkomster och utgifter under tiden den ’/7—31

Beräknade tillgångar per den

1/t 1952 enligt

ovan ........

A. Importerade fettvaror.

Matnyttigt fett.

Inkomster

Utgifter

kr

kr

Clearingavgifter.............

Clearingbidrag vid export och

restitutioner av utjämnings-

20 000 000: —

“

avgifter vid export........

Diverse utgifter (svinn vid raf-

—

600 000: —

finering m. in )...........

—

500 000: —

B. Svenska oljeväxtprodukter.

Svensk olja för inhemsk kon-

20 000 000: -

1 100 000: —

sumtion, utom linolja.....

Export av svensk olja av 1951

15 000 000: —

års skörd ................

Ytterligare export av oljeväxt- frö eller olja av 1951 års

5 000 000: —

skörd .....................

2 000 000: _

Linolja av 1951 års skörd...

Restitutioner av clearingavgif- ter för linolja

7 000 000: —

av 1951 års skörd ........

—

100 000: —

av 1952 års skörd.........

—

350 000: —

50 000: —

22 550 00ÖT—

13 500 000: —

9 050 000: —

Kr

14 000 000: —

9 000 000: —

23 000 000: —

35 600 000: —

58 600 000: —

1952.

Kr

58 600 000: —

18 900 000: —

29 000 000: -

450 000: — 28 550 000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

121*

Kr

C. Margarin.

Clearingavgifter ............................................ 2 000 000: —

D. Diverse inkomster.

Tvätt- och rengöringsmedel................................ 50 000: —

Total inkomst, netto,inkl. beräknade tillgångar per den S1/i21952 108 100 000: —

E. Smör.

Ersättning för förlust vid export

under regleringsåret

1951/52 ................... — 10 000 000: —

F. Pristillägg.

Vissa pristillägg till jordbruket

enligt uppgörelsen den 15

mars 1952 ................ —_2 500 000:— 12 500 000; —

Beräknade tillgångar, den 31/ia

1952 ...................... 95 600 000:

För tiden den 7*— 30/6 1953 beräknas regleringen komma att

lämna nettobehållning av omkring 40 milj. kr. Denna

beräkning är självfallet mycket svår att göra med hänsyn

till ovissheten beträffande dels världsmarknadsutvecklingen

på detta område och dels statsmakternas beslut

i fråga om det nya regleringssystemet.................... 40 000 000: —

Kassans totala tillgångar per den 30 e 1953 beräknas till.. 135 600 000: —

För självförsörjning i fråga om linolja skulle krävas en fröskörd, som

lämnade 17 000 å 18 000 ton olja. 1951 års inhemska skörd av linfrö är ännu

icke slutlevererad men beräknas komma att uppgå till omkring 24 000 ton,

vilket ungefärligen motsvarar 8 400 ton i olja. Vid nuvarande clearingpris

skulle överskottet på denna kvantitet komma att bli ca 7 milj. kr.

Enligt ovanstående beräkningar skulle den totala vinsten på 1951 års inhemska

odling av oljeväxtfrö komma att uppgå till ca 49 milj. kr. Om man

till detta belopp lägger den ovan med 31 milj. kr redovisade vinsten på 1950

års odling erhålles sålunda ett sammanlagt vinstbelopp av 80 milj. kr, vilket

med 19 milj. kr överstiger för odlingarna under 1941—1949 tidigare redovisade

förluster om sammanlagt 61 milj. kr. Det bör dock i sammanhanget

understrykas, att man i viss utsträckning under året hållit clearingpriser på

den svenska marknaden, som legat högre än världsmarknadsprisnivån.

Genom beslut den 8 juni 1951 bemyndigade Kungl. Maj :t jordbruksnämnden

att »disponera vinst, som under regleringsåret 1951/52 kan uppkomma

vid export av svenska oljeväxtfröer eller därav beredda oljor, för att täcka

förluster på export av mejeriprodukter efter den 31 augusti 1951, i den mån

vinsten icke åtgår för att täcka löpande utgifter för clearingkassan för fettvaror».

Till understödjande av smörexporten har med stöd av detta beslut

från clearingkassan hittills utbetalats 14,6 milj. kr. För täckande av förluster

på smörexport fram till månadsskiftet augusti/september 1952 torde

man böra räkna med en ytterligare utgift för clearingkassan om ca 16 milj.

kr. Förluster, som efter de 31 augusti 1952 uppkomma på export av mejeriprodukter

skola bäras av producenterna upp till 7,2 milj. kr. Förutsättning

opaginerad Kontrollera mot PDF

122* Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

för att bidrag skall lämnas vid högre förlust är, att smörproduktionen icke

ökar.

Vidare torde här böra antecknas, att i den av Kungl. Maj :t den 15 mars

1952 godkända jordbruksuppgörelsen ingår, att 10 milj. kr av clearingkassans

intäkter skola användas vid bestridande av vissa pristillägg till jordbruket

Vi—31/g 1952. Detta belopp har med 7,5 milj. kr upptagits som utgiftspost

under budgetåret 1951/52 och med resterande 2,5 milj. kr under

budgetåret 1952/53.

Stockholm den 18 april 1952.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

123*

Bilaga 7.

Till Statens jordbruksnämnd, Stockholm.

I likhet med vad tidigare skett får Svenska spannmålsaktiebolaget härmed

till Statens jordbruksnämnd inkomma med förslag till de prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område avseende konsumtionsåret 1952/53, som

beröra bolagets verksamhet. I samband härmed har bolaget företagit beräkningar

över bolagets kostnader under nämnda konsumtionsår liksom ock

framlagt en förnyad kalkyl över dessa kostnader under nu löpande konsumtionsår,

varjämte bolaget nu är i tillfälle att genom bokslut redovisa

resultatet av verksamheten under konsumtionsåret 1950/51. Till bolaget

för yttrande äro överlämnade följande tvenne motioner väckta vid årets

riksdag, nämligen

a) I: 120, II: 152 angående organisation av exporten av jordbruksprodukter,

bj I: 232, II: 306 om utökning av antalet prisorter för brödsäd.

Bolaget kommer här nedan att i samband med sina förslaget till regleringsåtgärder

uttala sin mening rörande de i dessa motioner behandlade

spörsmålen.

Inledning.

Alltsedan konsumtionsåret 1950/51 hava regleringsåtgärderna å de områden,

som beröra spannmålsbolagets verksamhet, varit utformade på ä

huvudsak oförändrat sätt. 1 fråga om brödsäden innebär detta, att spannmålshandlare

och kvarnar genom avtal med bolaget förbundit sig att till

jordbrukarna erlägga vissa under konsumtionsåret successivt stigande garantipriser,

vilka priser äro hänförliga till ett visst mindre antal prisorter.

Bolaget å sin sida har genom nämnda avtal åtagit sig att den 1 juni 1952

inlösa all till bolaget från handeln och industrien hembjuden brödsäd. Dessutom

skall bolaget till priser, som med 1 krona 50 öre per deciton överstiga

garantipriserna till jordbrukarna, vid behov samt i mån av tillgång tillhandahålla

kvarnindustrien brödsäd. Dessa priser gälla emellertid i regel i vissa

importhamnar, från vilka industrien alltså i allmänhet har att bära fraktkostnaderna.

Vad fodersäden beträffar, hava under senare år hittills icke förekommit

några andra prisreglerande åtgärder, än att priser fastställts i vissa importhamnar

för av bolaget tillhandahållen fodersäd, huvudsakligen importvara.

J stort sett samma system tillämpas beträffande bolagets försäljningar av

oljekraftfoder och kli.

Vid sidan av dessa mer omfattande arbetsuppgifter har bolaget omhänderhaft

import av fiskmjöl samt haft att företaga inlösning av svenskodlade

bruna bönor. Slutligen håller bolaget ett visst reservlager av gula ärter.

Då bolaget föregående år avgav sina förslag till regleringsåtgärder, hade

bolaget på grund av såväl skördeutsikterna inom landet som de utländska

marknadsförhållandena anledning befara, att förhållandena å spannmåls
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

124*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

och fodermedelsmarknaden inom landet kunde komina att bliva rätt besvärliga.

Dessa farhågor hava besannats. Ä de utländska marknader, där vårt

land huvudsakligen varit hänvisat att företaga inköp av spannmål och

fodermedel, hava tillgångarna varit begränsade, varför betydande prisstegringar

ägt rum. Tidtals har exempelvis majs knappast kunnat erhållas utom

mot hårdvaluta, framför allt dollar. Under vissa perioder har bolaget därför

alltsedan vintern 1950/51 icke kunnat tillhandahålla fodersäd och kli i den

omfattning dessa varor efterfrågats. Av ur regleringssynpunkt ännu mer

allvarlig beskaffenhet blev emellertid det förhållandet, att 1951 års inhemska

brödsädsskörd på grund av skilda olyckliga omständigheter blev mycket

knapp, varför omfattande inköp av brödsäd måst företagas utifrån, ofta till

mycket höga priser. Vidare befanns det nödvändigt på grund av den svaga

kvaliteten hos 1951 års brödsädsskörd att i väsentliga stycken uppmjuka de

vanligen gällande kvalitetsbestämmelserna och prisregleringsskalorna. Dessutom

måste bolaget med hänsyn till den inom landet osedvanligt ojämna

tillgången på svenskodlad brödsäd av kvarnduglig kvalitet lätta något på de

bestämmelser, som principiellt skolat tillämpas vid spannmålsaktiebolagets

försäljning till kvarnindustrien av svenskodlad brödsäd.

Trots vad nu anförts anser sig bolaget likväl kunna konstatera, att regleringsåtgärderna

i stort sett utfallit väl. Bolaget vill emellertid framhålla

såsom i fortsättningen önskvärt, att prisförhöjningar i fråga om brödsäden

icke företagas under löpande konsumtionsår. Även om handel och industri

åläggas att i samband med dylika prisförhöjningar erlägga prisutjämningsavgifter

komma prisförhöjningarna likväl att oroa marknaden och giva anledning

till icke önskvärda spekulationer. I allmänhet torde det för övrigt ur

det allmännas och ur ekonomisk synpunkt icke spela någon större roll, om

brödsädspriserna under senare delen av ett konsumtionsår temporärt skulle

komma att ligga väl nära fodersädspriserna. Det torde nämligen under nuvarande

förhållanden icke vara förenat med större kostnader och svårigheter

att genom import täcka behovet av brödsäd än vad fallet är beträffande

fodersäd. Däremot kunna de olägenheter, som med hänsyn till kvarnförmalningen

äro förenade med större justeringar av brödsädspriserna,

icke annat än delvis undvikas.

1 det följande kommer bolaget närmast att lämna en kortfattad marknadsöversikt

för att därefter övergå till de förslag rörande regleringsåtgärderna,

som bolaget ansett sig höra framlägga. 1 denna fråga har bolaget på

sedvanligt sätt haft överläggningar med representanter för handel och industri.

Även om man alltjämt måste betrakta de utländska marknadsförhållandena

såsom osäkra — de kunna till och med alltjämt giva anledning till eu

^ss oro — och även om man för närvarande icke har sig något bekant om

hur årets inhemska skörd kan komma att gestalta sig, så var likväl den allmänna

uppfattningen vid ifrågavarande överläggningar den, att de nuvarande

regleringsanordningarna beträffande spannmål och fodermedel borde

bibehållas i stort sett oförändrade, bl. a. därför att det ansågs önskvärt att

icke onödigtvis oroa marknaden med nya bestämmelser. Likväl framfördes

vissa önskemål rörande smärre justeringar av de nuvarande anordningarna,

för vilka närmare redogörelse kommer att lämnas här nedan.

Slutligen vill bolaget i detta sammanhang upptaga till behandling de för

yttrande överlämnade motionerna I: 120 och II: 152 rörande överflyttning

till ett särskilt organ av exporten av oljefrö och andra vegetabiher. Den

regelmässiga export av spannmål, såväl stråsäd som trindsäd, som förekommit

under de senaste årtiondena, har — bortsett från under krigsåren

_ omhänderhafts av spannmålshandelns olika organ, delvis under statlig

kontroll i ett eller annat avseende. Härvid har det i första hand varit fråga

opaginerad Kontrollera mot PDF

125*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

om utsädesspannmål och om ärter. Ehuru holaget vid vissa tillfällen haft

anledning anse, att ifrågavarande export icke fungerat fullt tillfredsställande,

finner sig bolaget likväl icke kunna förorda den av motionärerna föreslagna

utvägen, bl. a. på grund av utsädeshandelns alldeles speciella karaktär.

Vad vidare angår den export, tidtals i samband med import, av kvarnspannmål,

som i växlande omfattning ägt rum alltsedan spannmålsregleringen

infördes år 1950, har denna export omhänderhafts av vederbörande

regleringsorgan, spannmålsföreningen samt senare spannmålsbolaget. Att

härutinnan företaga någon ändring finner bolaget icke påkallat. I fråga om

den hittills tillämpade anordningen, att jordbruksnämnden i praktiken omhänderhaft

exportförsäljningen av oljefrö och vegetabiliska oljor, är bolaget

av den meningen, att den måste betraktas som ett provisorium. Emellertid

finner bolaget det icke nödvändigt att för dessa exportaffärer tillskapa något

särskilt organ. Även om det kanske icke är lämpligt att för ändamålet använda

föreningen Sveriges Oljeväxtintressenter, så finnas likväl andra ur

kommersiell och praktisk synpunkt lämpliga organ, som kunna omhänderhava

dessa affärer. Sålunda torde det ligga nära till hands, att oljefabrikerna

med deras mångåriga erfarenhet av och kontakt med marknadsförhållandena

— givetvis i samarbete med och under kontroll av jordbruksnämnden

-— i varje fall beträffande den färdigställda oljan genomföra exportaffärerna.

Även fröexporten torde som sagt kunna omhänderhavas av redan befintliga

organ. Då denna export dessutom icke med säkerhet torde komma att bliva

en reguljär företeelse, är det så mycket mindre påkallat att överföra densamma

till något nybildat organ.

Marknadsöversikt.

Det politiska osäkerhetstillståndet, de på sina håll ogynnsamma skördeförhållandena

och bristen på dollar sätta alltjämt sin prägel på världshandeln

med spannmål och fodermedel. Den internationella inflationskonjunktur,

som började efter devalveringarna i september 1949 och som fick ytterligare

fart efter Korea-krisen sommaren 1950, visar ännu ingen tendens till

att avtaga i styrka.

Tillgångarna på vete hos de stora veteexporterande länderna hava totalt

sett icke undergått någon minskning i jämförelse med närmast föregående

säsong, men beträffande de samlade tillgångarnas fördelning hava stora förändringar

inträtt. Dessutom är på grund av ogynnsamma skördeförhållanden

kvaliteten på en stor del av 1951 års veteskörd mindre god.

Kanada erhöll en skörd på 15,3 milj. ton (medelskörd 1949/1950 11,3

milj. ton), som, även med hänsyn till lidna skördeskador på grund av att

vintern inföll tidigt, framstår som en bland dess allra bästa. För USA är

skörderesultatet på 26,8 milj. ton att anse som medelmåttigt. Även här åstadkonnnos

skador på grund av frost och insekter.

1 Australien uppgick veteskörden till 4,5 milj. ton, vilket innebär en minskning

för tredje året i följd, och Argentinas skörd på ca 3 milj. ton är en av

de tre sämsta under detta århundrade. I båda de sist nämnda länderna beror

det dåliga skörderesultatet förutom på ogynnsamma väderleksförhållanden

även på minskning av vetearealen.

För Sovjetunionen, Jugoslavien in. fl. osteuropeiska länder beräknas skörden

uppgå till 12,8 milj. ton vete mot 10 milj. ton 1950.

Enligt uppgift i »Corn Trade News» uppskattas importländernas totala

efterfrågan på vete under innevarande säsong till 23 milj. ton. 1 nedanstående

tabell är intagen en fördelning av denna kvantitet på olika exportlän
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

126*

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

der och till jämförelse uppgifter om fördelningen av de närmast föregående

årens leveranser.

1951/52

1950/51

1949/50

U. S. A..............

Miljoner ton

10''7

7-8

Kanada .............

........ 7-9

66

6-3

Argentina ...........

........ 0-8

2-8

3-0

Australien...........

........ 2-2

3-6

2-5

Sovjetunionen m. fl.

........ 1-2

1-6

1-1

Summa 23 0

25''3

207

Av dessa siffror framgår, att de väntade utbuden äro starkt koncentrerade

till »dollar»-området. För vårt lands vidkommande torde man icke kunna

påräkna leverans från annat håll än från U. S. A., Kanada, Sovjetunionen

och eventuellt någon eller några av övriga öststater. Anmärkningsvärt nog

har dessutom Turkiet uppträtt som säljare av vete.

Priset å sådant vete, som under 1951 sålts enligt det internationella veteavtalet

(IWA) har baserats på maximipriset, d. v. s. 1: 80 dollar per bushel

för »No. 1 Manitoba Northern Wheat» i lager Fort William samt fr. o. m.

den 1 augusti 1951 med tillägg för lagringskostnader av 6 cents per bushel.

För Kanada-vete av låg kvalitet, som såldes på 1WA-villkor, accepterades

en rabatt på upp till 15 cents.

I fråga om s. k. »fritt» vete, d. v. s. vete, som försäljes utanför IWA, har

icke utbildats något enhetligt marknadspris, enär den fria prisbildningen har

satts ur funktion på grund av förhållanden av handelspolitisk och valutamässig

art.

För belysande av prissituationen återgivas här nedan prisnoteringar å

skilda marknader under år 1951.

Priser å fritt vete. kronor per 100 kg fob

No. 2 Hard

Winter,

Gulfhamnar

No. 2 North.

Manitoba,

Montreal el.

Halifax

La Plata

Australien

1951

1

januari. . ..

..... 50:70

40: 25

_

41:20

1

april......

..... 51: —

46: 35

55: —

41: 20

1

juli.......

..... 48:70

47: —

—

—

1

oktober ...

..... 49:95

47: 85

—

—

1952

1

januari... .

..... 53:42

50: 57

—

—

Föregående år medförde stora svårigheter för länder med importbehov av

majs och andra fodervaror. Med anledning av den svaga skörden i Argentina

blev majsexporten starkt begränsad och importländerna blevo i stor utsträckning

tvungna att företaga sina inköp i Förenta Staterna, där priserna

successivt stego till en mycket hög nivå. Sålunda var priset för »No. 2 Yellow

American Maize» fob atlanthamn i december 1951 kr 44: 25 mot kr 40: —

i december 1950 och kr 30: 45 i december 1949, allt per 100 kg. Bristen på

dollar medförde, att importländerna måste söka komplettera sina förråd

även på andra marknader. Särskilt stor var efterfrågan på irakiskt korn

och foderhavre från Australien, trots att priserna på dessa varor stigit till en

ännu högre nivå än priset på US A-majs. För nämnda foderhavre var sålunda

cif-priset i engelsk hamn den 31 december 1951, 1950 och 1949 respektive kr

57: 45, kr 38: 80 och kr 30: 10, allt per 100 kg. Priset på irakiskt korn var

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. 127*

vid samma tidpunkter cf engelsk hamn kr 66:—, kr 42:— och kr 34:—,

allt per 100 kg.

På den argentinska marknaden hava priserna stigit ännu kraftigare. Såsom

framgår av följande tabell, hava de för nedannämnda varuslag räknat

från september 1949 mer än fördubblats.

Priser i kronor per 100 kg fob argentinsk hamn

September Februari Oktober Januari

1949 1951 1951 1959

Majs............. 38:50 — 62:20 74:60

Sorghum.......... 15:40 40:40 43:50 57: —

Vetekli............ 13:40 29:20 31:— 45:_

Solroskakor....... 25: — — 57:50 60:60

Den starka prisstegringen synes åtminstone temporärt hava avstannat och

för vissa varuslag blivit förbytt i en prissänkning. Detta gäller särskilt oljekakor,

som för närvarande röna mycket liten efterfrågan. Prisnoteringen

1950

1951

1952

okt.—

jan.—

april—

juli—

okt.—

dec.

mars

juni

sept.

dec.

jan.

mars3

Vete........

.... U. S. A..........

-42

'' 48

1 48

1 50

1 49

1 50

•46

3 45

3 61

• 61

3 61

3 60

3 63

359

Argentina........

49

57

75

_

_

_

Australien.......

47

1 49

1 48

1 46

_

_ . .

3 54

2 54

2 50

Båg........

—

55

57

50

53

61

52

Argentina........

45

59

73

66

73

75

Australien.......

—

—

—

—

61

69

—

Havre......

35

55

56

50

59

_

Australien.......

36

45

Öl

49

52

58

50

Nordafrika.......

37

46

_

_

_

52

U. S. A.........

—

—

—

—

46

Korn.......

_

_

_

_

48

49

46

Argentina........

—

62

62

57

64

Irak ............

39

50

53

49

59

_

54

Canada ..........

—

—

—

—

—

44

Majs.......

.... U. S. A..........

41

49

50

50

52

53

49

Argentina........

—

65

64

63

70

83

Australien.......

41

—

—

—

—

65

_

Oljekakor ...

Jordnötskakor .

51

58

—

_

74

_

Bomullsfrökakor

46

60

64

61

68

71

62

Solroskakor ....

43

56

63

61

68

71

58

Andra länder:

Jordnötskakor. .

46

58

61

58

61

66

52

Bomullsfrökakor

43

51

55

51

55

56

46

Solroskakor ....

42

49

54

50

55

55

45

Vetekli.......

34

42

44

40

42

57

44

Nordafrika.......

30

40

42

38

43

45

40

Turkiet..........

—

—

—

40

Sorghum.....

... U. S. A..........

—

43

43

43

44

47

42 ''

Argentina........

—

—

48

48

53

Australien.......

35 I

46

50

49

51

—

_

1 Inom IWA.

2 Utom IWA.

3 Komplettering i april 1959.

opaginerad Kontrollera mot PDF

128*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

för i ovanstående tabell angivna slag av solroskakor var sålunda den 8 februari

1952 kr 49: 20 per 100 kg fob argentinsk hamn. Beträffande majs råder

för närvarande ingen utpräglad pristendens och intet torde bliva klart

beträffande det statliga exportorganets IAPI:s prispolitik förrän skörderesultatet

närmare kan överblickas. För att ytterligare belysa den prisutveckling,

för vilken redogörelse här lämnats, återgivas (se föregående sida) av

bolaget sammanställda uppgifter om priser å spannmål och fodermedel i

kronor per 100 kg eif svensk hamn.

I ovanstående priser äro inräknade fraktkostnader svarande mot fluktuationerna

på fraktmarknaden. Av nedanstående sammanställning framgår,

att fraktkostnaderna räknat från september 1950 undergingo en mycket

stark stegring, medförande en fördubbling inom några få månader. Fr. o. m.

januari i951 har emellertid ej kunnat konstateras någon entydig tendens,

utan fraktsatserna hava varierat inom ganska trånga gränser. För närvarande,

då efterfrågan på tonnage är ringa på grund av den avvaktande hållningen

på världsmarknaden för spannmål och fodermedel, är tendensen på

fraktmarknaden vikande.

Fraktkostnader vid leverans till svensk hamn.

Kronor per

Från Argentina

Tung Olje-

deciton.

Kli

Från Australien

Tung

Från U. S. A.

Tung

September . . .

spannmål

. . . 5

kakor

6

spannmål

6

spannmål

5

Oktober.....

5

6

7

7

6

November . ..

5

6

8

8

7

December . ..

6

7

9

8

10

Januari.....

.. . 10

14

16

11

11

Februari . . ..

.. . 11

15

17

12

13

Mars........

.. . 12

14

17

13

12

April........

... 11

12

15

—

—

Maj.........

... 11

12

15

13

11

Juni.........

... 10

11

14

—

11

Juli.........

.. . 8

9

13

11

9

Augusti......

6

8

9

10

11

September. ..

6

8

9

9

9

Oktober.....

... 8

—

—

9

10

November ...

... 8

—

—

9

10

December . .

.... 9

—

—

9

11

Januari......

... 8

—

—

12

10

Inledningsvis framhölls, att prisutvecklingen från september 1949 starkt

påverkats av det osäkra politiska läget, dollarbristen och ogynnsamma skördeförhållanden.

Visserligen har under det gångna året en avsevärd förbättring

inträtt i fråga om dollar-balansen, och man har under den senaste tiden

kunnat konstatera en uppbromsning i prisstegringarna som en följd av ett

allmänt köpmotstånd. Upprustnings- och försörj ningsförhållandena stå

emellertid alltjämt i förgrunden som drivkrafter i prisstegringsprocessen,

och några tecken, som tyda på att vi kommit till en vändpunkt, existera

icke. Mycket beror på de framtida skördeförhållandena i de stora exportländerna.

Det må dessutom i detta sammanhang erinras om minskningarna i de

besådda arealerna, vilket gör, att möjligheter att erhålla en förbättring i

världens försörjningsläge te sig än mer ovissa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

129*

Brödsädsregleringen.

I anslutning till vad redan inledningsvis uttalats anser bolaget, att några

i princip ändrade regleringsbestämmelser i fråga om brödsäden icke äro

erforderliga eller ur de synpunkter bolaget har att bevaka önskvärda. Bolaget

utgår dock därifrån, att om skördeförhållandena inom landet i år bliva

någorlunda normala, skola de för 1951 års skörd tillämpade särskilda kvalitets-

och prisregleringsskalorna slopas och en återgång ske till i dessa

avseenden tidigare gällande bestämmelser. Bolaget anser ock, att de uppmjukningar

i de generella bestämmelserna, som jämväl på grund av det

ogynnsamma och ojämna utfallet i fjol vidtagits vid bolagets försäljningar

till kvarnindustrien, om möjligt skola upphävas. Från kvarnindustriens sida

har det emellertid framhållits, att dessa generella bestämmelser, vilka innebära,

att bolagets försäljningar av såväl svensk som importerad brödsäd

skola kostnadsberäknas som vore de företagna från vissa bestämda importhamnar,

för inlandskvarnarna utgöra en icke rättvis belastning, samtidigt som

inlandsspannmålen i allmänhet icke belastat bolaget med häremot svarande

kostnader. Det har ock framhållits, att det förhållandet, att vissa prisorter,

vilka onekligen äro hamnplatser, icke av bolaget betraktas som importhamnar

för brödsäd, emellanåt åstadkommit vissa egendomliga konsekvenser,

vilka äro särskilt påtagliga i Skåne och Halland. Sålunda äro exempelvis

Hälsingborg och Halmstad prisorter och kvarnarna därstädes äro därför

enligt sina åtaganden mot bolaget skyldiga att för svenskodlad brödsäd erlägga

de fastställda garantipriserna, samtidigt som de för från bolaget inköpt

brödsäd, antingen denna är svensk eller importerad, äro skyldiga

betala de för bolagets försäljning i importhamn fastställda priserna ökade

med fraktkostnaden från närmaste importhamn, som i nämnda fall är

Malmö.

Båda dessa från industriens sida framförda synpunkter finner bolaget

beaktansvärda. Redan vid ett normalt skördeutfall inom landet är det nämligen

med hänsyn till de för närvarande ringa höstsädsarealerna möjligt, att

inlandskvarnarna i vissa fall kunna bliva missgynnade. Emellertid synes

den närmare behandlingen av denna fråga kunna anstå intill dess skördeutfallet

kan närmare överblickas. Av principiell betydelse är däremot det

andra spörsmålet, nämligen det om importhamnarna och prisorterna. För

sitt vidkommande anser" bolaget, att antalet prisorter i Skåne och även i

Halland blivit för stort för att regleringsapparaten skall fungera tillfredsställande.

Inom övriga delar av landet äro samtliga prisorter samtidigt

importhamnar. Då det vidare torde medföra mycket obetydligt ökade kostnader

för bolaget, om Landskrona, Hälsingborg och Halmstad medtagas

som importhamnar för brödsäd, vill bolaget förorda en utvidgning av

antalet importhamnar att omfatta även dessa prisorter.

Som tidigare framhållits, innebära de i kraft varande regleringsanordningarna

för brödsäd, att odlarna å ett begränsat antal prisorter tillförsäkras

''vissa successivt stigande priser samt å andra orter häremot med hänsyn

till fraktkostnaderna svarande priser. Vidare har bolaget åtagit sig att den

1 juni 1952 inköpa till bolaget från handel och industri hembjuden brödsäd

Nå "ra marginaler för handeln äro icke fastställda, men dessa regleras

i första^hand därigenom att bolaget är skyldigt att i mån av behov samt

tillgån" till industrien försälja brödsäd till priser, som med 1 krona 50 oro

per deciton överstiga de till odlarna garanterade priserna, varvid bolagets

priser skola gälla i vissa importhamnar. Vidare har handeln under nu

löpande konsumtionsår förbundit sig att till bolaget eller till av bolaget

!)* Dihang till riksdagens protokoll 1952. t samt. Nr 236.

opaginerad Kontrollera mot PDF

130*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

anvisade företag försälja innehavd brödsäd till priser, som med 1 krona

20 öre överstiga å vederbörande handlares ort gällande garantipriser till

odlare. Slutligen gäller, att bolagets inlösningspriser med 90 öre per deciton

överstiga garantipriserna till jordbrukarna. Även under nu löpande regleringsår

har bolaget kunnat iakttaga, att de möjligheter, som genom bolagets

högre försäljningspriser förelegat för handeln att i vissa fall erbjuda jordbrukarna

något högre priser än garantipriserna, icke haft avsedd effekt.

Tvärtom synes handeln för såväl höstvete som råg som regel hava uttagit

så höga marginaler som möjligt, utan att detta medfört någon höjning av

de priser, som erlagts till jordbrukarna. För vårvete torde marginalen

däremot som regel icke medgivit någon tilläggsbetalning till producenterna.

Det har därför övervägts att förorda en sänkning av bolagets försäljningspriser

i förhållande till garantipriserna till jordbrukarna. Emellertid torde

det sålunda iakttagna förhållandet, att handeln i vissa fall kunnat uttaga

högre marginaler än som avsetts, få ses i samband med de mycket svaga

saluöverskotten av höstvete och råg. Det torde därför vara lämpligast att

alltjämt pröva de i kraft varande anordningarna.

Én för brödsädsreglcringen aktuell fråga är ju den, som väckts i motionerna

I: 232 och 11:306 om utökning av antalet prisorter för brödsäd. Även

i annat sammanhang hava nämligen krav härå framkommit. Enligt bolagets

mening skulle emellertid en utökning av antalet prisorter i hög grad

försvåra bibehållandet av de nu tillämpade regleringsanordningarna för

brödsäd. Sålunda skulle bolaget för sådant fall icke kunna tillämpa de nuvarande

reglerna för försäljning av bolaget tillhörig brödsäd, som bygga

på den förutsättningen, att inlandskvarnarna som regel erhållit sin svenskodlade

brödsäd till lägre priser än kustkvarnarna. Prisorter inne i landet

skulle nämligen innebära, att priserna å den inhemska brödsäden inne i

landet lyftas upp till samma nivå som vid kusten, där all mer betydande

kvarnindustri är belägen. I stället torde bolaget då få övergå till det tidigare

tillämpade systemet ätt bära praktiskt taget alla fraktkostnader för till industrien

från såväl bolaget som handeln försåld brödsäd. I ovan berörda

motioner föreslås bl. a., att Visby skall göras till prisort. Ur de synpunkter

bolaget nyss anfört, spelar det måhända icke någon annan större praktisk

roll'', om Gotland får eu prisort, än att bolaget får betala transporterna

till fastlandet av Gotlandsspannmålen. Ur principiell och jordbrukspolitik

synpunkt svnes det dock svårt att enbart förklara Visby som prisort, ty

Visby torde ur här ifrågavarande synpunkt icke ha något företräde framför

vissa orter i de av motionärerna nämnda länen, beträffande vilka bolagets

betänkligheter gälla i full utsträckning. Bolaget måste därför avstyrka

bifall till motionerna i fråga.

Bolaget vill i detta sammanhang erinra om bolagets vid tidigare tillfällen

framförda förslag att slopa den nuvarande anordningen med fasta, successivt

stigande priser och ersätta den med en sådan form för inlösning som

bolaget i olika sammanhang diskuterat och som skulle innebära, att bolaget

först i slutet av ett konsumtionsår företoge inköp och därvid läte inlösningspriserna

bliva desamma å ett antal prisorter. I dylikt fall kunde givetvis

utan alltför stora praktiska konsekvenser antalet prisorter utökas utöver

det nuvarande. Under större delen av säsongen komma desamma nämligen

icke att verka störande i samma grad som då priserna under hela

regeringsåret äro fixerade. Med hänsyn till att jämförelsevis litet höstsäd

såddes i'' fjol, torde man emellertid knappast kunna räkna med att skörden

innevarande år — även om den utfaller jämförelsevis väl och även om

vårvetearealen blir lika stor som tidigare — skall kunna täcka det inhemska

behovet utan att detsamma måste kompletteras med importspannmål. I

opaginerad Kontrollera mot PDF

131*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

ett dylikt läge har det ansetts, att ett inlösningsförfarande, som nyss antytts,

icke lämpligen skulle kunna tillgripas. Med hänsyn till de rätt avsevärda

reserver av brödsäd, som spannmålsbolaget torde komma att innehava,

torde en dylik anordning dock kunna fungera tillfredsställande. I

detta fall måste emellertid avståndet mellan de eventuella inlösningspriserna

våren 1953 och de vid samma tidpunkt gällande utförsäljningspriserna

från bolaget vara tillräckligt stort för att handeln skall kunna fungera utan

medverkan från bolagets sida. Vid ett inlösningsförfarande förutsättes vidare,

att bolagets av jordbruksnämnden fastställda utförsäljningspriser så

regleras, att desamma, samtidigt som de böra stiga under konsumtionsåret,

bidraga till att på ett ändamålsenligt sätt reglera den inhemska brödsädsmarknaden.

Bolaget finner det emellertid mest ändamålsenligt att bibehålla

de nuvarande regleringsanordningarna. En nödvändig förutsättning härför

är dock, att överenskommelser kunna träffas mellan spannmålsbolaget och

näringslivet, ungefärligen av den innebörd som de avtal, som för närvarande

gälla mellan å ena sidan bolaget samt å andra sidan kvarnar och spannmålshandlare.

Bolaget förutsätter också för sådant fall, att de nuvarande

bestämmelserna, innebärande förbud för handeln att försälja brödsäd till

annan än partihandlare, kvarnar eller spannmålsbolaget, bibehållas.

Enligt vad bolaget har sig bekant, föreligger förslag till höjning av priserna

å brödsäd av 1952 års skörd. I samband med en dylik höjning måste

det meddelas övergångsföreskrifter, bl. a. innebärande reglering av priserna

å i industriens och handelns ägo befintlig brödsäd. Dessutom torde det bliva

nödvändigt att i god tid reglera förmalningen vid kvarnarna, så att icke de

olägenheter i samband med en prisjustering, bolaget ovan berört, bliva

alltför stora. Vidare kan det enligt bolagets mening bliva nödvändigt att

genom särskilda bestämmelser reglera användningen av vårvete inom industrien.

Dels torde nämligen höstveteskörden bliva rätt knapp, och dels torde

en stor del av den importerade spannmålen, även om den icke är att hänföra

till vårvete, vara av så god kvalitet, att behovet av vårveteinblandning

kan bliva ganska ringa. En utväg ur sistnämnda svårighet vore givetvis att

låta utländskt vete av högre kvalitet betinga ett något bättre pris än priset

å svenskodlat höstvete.

Samtliga i detta sammanhang berörda spörsmål, liksom ock frågan om

brödsädsregleringens slutliga utformande, äro av sådan art, att de näppeligen

kunna avgöras, förrän de inhemska skördeförhållandcna kunna börja

överblickas. Av betydelse är givetvis också, huru möjligheterna till fortsatt

spannmålsimport kunna komma att gestalta sig.

Fodersäds- och fodermedelsregleringen.

Beträffande fodersäds- och fodermedelsreglcringen anser bolaget icke, att

några ändrade bestämmelser äro nödvändiga. Bolaget vill emellertid ånyo

ifrågasätta, huruvida icke förbrukarpriserna i importhamnarna lämpligen

borde slopas och att sålunda de enda priser, som skulle vara fastställda, vore

spannmålsbolagets utförsäljningspriser till partihandlare i importhamnar.

Det förefaller nämligen, som om de nuvarande bestämmelserna med såväl

partihandlarepriser som förbrukarpriser skulle ha en benägenhet att fastlåsa

handelsmarginalerna. Det bar vidare ifrågasatts, huruvida det icke vore

riktigt att i importhamnar av mindre betydelse tillämpa något högre utförsäljningspriser

från bolaget än i de stora importhamnarna. Saken är

nämligen den, att under mer normala förhållanden måste priserna å importvarorna

i sådana hamnar som regel bliva högre än i de större hamnarna,

opaginerad Kontrollera mot PDF

132*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

och bolagets kostnader att i dessa hamnar tillhandahålla importvaror äro

också jämförelsevis höga. De nu tillämpade reglerna för bolagets försäljningar

av fodersäd och andra fodermedel rubba sålunda i viss mån de under

mer normala förhållanden rådande konkurrensförhållandena inom handeln.

I anslutning till vad ovan ifrågasatts föreslår bolaget slutligen, att det

mellan staten och bolaget gällande avtalet, som senast förlängts att gälla

innevarande regleringsår, förlänges att gälla jämväl konsumtionsåret 1952/53.

Spannmålsbolagets kostnader.

I skrivelse till Statens jordbruksnämnd den 23 februari 1951 beräknade

bolaget kostnaderna för verksamhetsåret 1/9 1950—31/« 1951 till 75 miljoner

kronor samt kostnaderna för verksamhetsåret 1/9 1951—31/a 1952 till 100

milj. kr. Det sistnämnda beloppet har i anslagsäskande till 1951 års riksdag

med anledning av höjningar å spannmålsbolagets försäljningspriser reducerats

till 75 milj. kr.

I förutnämnda spannmålsbolagets skrivelse till jordbruksnämnden framhöll

bolaget, att till täckande av kostnaderna för verksamhetsåret 1950/51

återstod av tidigare anvisade medel 48 195 157 kr 3 öre. Härutöver har riksdagen

för täckande av kostnaderna för 1950/51 och 1951/52 beviljat ett

reservationsanslag på 105 milj. kr. Sammanlagt disponeras sålunda för täckande

av kostnaderna för verksamhetsåren 1950/51 och 1951/52 153 195 157

kr 3 öre. För verksamhetsåret 1950/51 föreligger nu godkänt bokslut. Underskottet

enligt detta uppgår till 70 404 790 kr 10 öre.

Sedan kostnaderna för verksamhetsåret 1950/51 blivit täckta, återstå sålunda

av äldre anslag 82 790 366 kr 93 öre, varav 27 790 366 kr 93 öre utgör

rest å uppburet förskott under verksamhetsåret 1950/51 och 55 milj. kr

utbetalats i förskott under verksamhetsåret 1951/52.

I den beräkning, som låg till grund för anslagsäskandet till 1951 års riksdag

uppgingo som ovan sagts spannmålsbolagets kostnader för verksamhetsåret

1951/52 till 75 milj. kr. Dels på grund av den med anledning av

det svaga skördeutfallet nödvändiga importen av brödsäd och dels på grund

av de ytterligare ökade priserna å importerade fodervaror komma emellertid

kostnaderna icke att stanna vid detta belopp. Enligt en nu företagen

beräkning, varav en specifikation bifogas, uppskattas underskottet till cirka

160 milj. kr. Häri är dock inräknat ett belopp, som enligt bolagets beräkning

bör uppskattas till cirka 15 milj. kr, svarande mot de merpriser bolaget

betalat vid inköp enligt meddelade anvisningar av vissa varor i Argentina.

Exakt kan detta belopp, varom nämnden meddelat besked, att det skall

bokföras i särskild ordning, icke fastställas, förrän ifrågavarande importköp

hunnit helt avvecklas. För verksamhetsåret 1952/53 har bolaget i enlighet

med härvid fogad bilaga uppskattat kostnaderna till 55 miljoner

kronor, varvid bolaget utgått ifrån, att regleringen av handeln med spannmål

och fodermedel sker på det sätt bolaget här förordat samt att bolagets

inköp utifrån komma att få den omfattning, som framgår av bilagan. I beräkningen

har bolaget vidare utgått ifrån vissa förhöjda försäljningspriser

fr. o. m. den 1 september 1952. Då enligt vad som ovan sagts av redan anvisade

medel för bolagets verksamhet återstå närmare 83 milj. kr, torde för

regleringsåren 1951/52 och 1952/53 av riksdagen böra anvisas ytterligare

135 milj. kr. I årets statsverksproposition är under nionde huvudtiteln upptaget

ett reservationsanslag på 75 milj. kr till kostnader i samband med

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

133*

Bolaget vill framhålla, att de här framlagda uppskattningarna och kostnaderna

grundas på faktorer, som äro svåra att överblicka. Av utslagsgivande

betydelse är den inhemska skörden, prisutvecklingen på den internationella

marknaden samt importmöjligheterna.

Med anledning av vad sålunda anförts får Svenska spannmålsaktiebolaget

hemställa, att Statens jordbruksnämnd vid avgivande av förslag till Kungl.

Maj :t rörande prisreglerande åtgärder å jordbrukets område under regleringsåret

1952/53 måtte föreslå, att regleringsanordningarna beträffande

spannmål och fodermedel utformas i huvudsaklig överensstämmelse med

vad bolaget förordat, samt att medel anvisas för täckande av bolagets kostnader

i enlighet med beräkningarna här ovan. I särskild skrivelse till nämnden

kommer bolaget vidare inom kort att göra framställning om att bliva

tillförsäkrat ytterligare kreditmöjligheter. Trots de anordningar i sådant

hänseende, som hittills träffats, kan bolaget nämligen, innan medlen för

täckande av bolagets kostnader blivit disponibla, sannolikt icke utan ytterligare

tillskott av rörelsemedel finansiera sin verksamhet.

Utdrag ur protokoll samt särskilt yttrande av herr Näsgård bifogas.

Stockholm den 28 februari 1952.

Svenska spannmålsaktiebolaget.

Å. HOVGÅRD. ERIK CARLSSON.

opaginerad Kontrollera mot PDF

134*

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för verksamhetsåret

1/9 1951—31/8 1952.

A. Kostnader för beredskapslagring av 300 000 ton

brödsäd ...................................... 6 000 000

Avgår: inbetalad prisskillnad.................... 5 500 000 500 000

B. Kostnader och förlust vid import och försäljning av

1) 277 000 ton vete............................ 56 000 000

2) 40 000 » råg ............................ 12 500 000 68 500 000

C. Kostnader och förlust vid import och försäljning av

1) 162 000 ton majs .......................... 53 000 000

2) 10 000 » sorghum........................ 2 000 000

3) 27 000 » korn .......................... 7 000 000

4) 22 000 > havre .......................... 4 000 000 66 000 000

D. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 69 300

ton vetekli .............................................. 10 000 000

E. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning av 125 000

ton oljekraftfoder........................................ 2 500 000

F. Fraktbidrag för fodermedel till Norrland.................. 2 000 000

G. Räntor.................................................. 6 000 000

H. Allmänna kostnader...................................... 1 000 000

Kronor 156 500 000

Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för verksamhetsåret

1/9 1952—31/8 1953.

A. Kostnader för beredskapslagring av 300 000 ton

brödsäd ...................................... 6 000 000

Avgår: prisskillnad ............................ 6 000 000

B. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 75 000

ton vete ................................................ 3 000 000

C. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 100 000

ton majs................................................ 20 000 000

D. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 100 000

ton vetekli.............................................. 10 000 000

E. Kostnader vid inköp och försäljning av 125 000 ton oljekraftfoder:
Svenskproducerat

65 000 ton å 44: — ........ 28 600 000

Import 60 000 ton å 60:— .................. 36 000 000

Kostnader 6:—............................ 7 500 000

72 100 000

Försäljningspris .......................... 62 500 000 10 000 000

F. Fraktbidrag för fodermedel till Norrland.................. 2 000 000

G. Räntor.................................................. 6 000 000

H. Allmänna kostnader...................................... 1200 000

I. Oförutsedda kostnader .................................. 2 800 000

Kronor 55 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

135*

Särskilt yttrande av herr Näsgård:

Såsom Svenska spannmålsaktiebolaget tidigare framhållit, skulle det vara

önskvärt, att regleringsåtgärderna för brödsäd erhölle en sådan utformning,

att de i görligaste mån anslöte sig till de riktlinjer, som uppdrogos i 1947

års riksdagsbeslut. Det skulle innebära, att bolaget först i slutet av ett konsumtionsår

företoge inköp genom ett inlösningsförfarande för hembjuden

brödsäd och därvid läte inlösningspriserna bli desamma å ett visst fastställt

antal prisorter, varvid även ett begränsat antal orter inne i landet

skulle kunna göras till prisorter. Under förutsättning av en någorlunda god

brödsädsskörd innevarande år torde ett dylikt inlösningsförfarande, kombinerat

med stödköp i erforderlig utsträckning, kunna väntas fungera tillfredsställande.

En anordning med inlösningsförfarande och stödköp bör enligt

min mening i första hand komma i fråga vid utformningen av regleringssystemet

för brödsäd.

Vad beträffar det i motionerna 1:232 och II: 306 framställda önskemålet

om ett utökat antal prisorter, torde —■ om skördeutfallet möjliggör en regleringsanordning

av här antydd art — en viss utökning av antalet prisorter

utan större olägenhet kunna ske, så att även ett lämpligt antal orter inne

i landet bleve prisorter. Om det under den senaste tiden tillämpade regleringssystemet

måste bibehållas, synes frågan om ett utökat antal prisorter närmast

vara av sådan jordbrukspolitisk art, att bolaget icke bör taga ställning

till densamma. Ehuru det ur reglerings- och kostnadssynpunkt utan

tvivel är lämpligast, att endast importhamnarna äro prisorter, synes dock,

innan regleringsanordningarna fastställas, böra undersökas, huruvida icke

även under denna förutsättning någon mindre utökning av antalet prisorter

utan alltför stora praktiska svårigheter skulle kunna ske. I fråga om

Gotland t. ex. torde det huvudsakligen gälla en kostnadsfråga för statsverket.

Om Visby göres till prisort, skulle kostnaderna för transporterna till

fastlandet få betalas av spannmålsbolaget, men någon rubbning av handelsvägarna

skulle icke bli följden härav.

opaginerad Kontrollera mot PDF

136*

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Bilaga.

Protokoll, hållet vid sammanträde med styrelsen för

Svenska spannmålsaktiebolaget å bolagets lokal, Drottninggatan

25 i Stockholm, den 28 februari 1952.

Närvarande voro av styrelseledamöterna herrar Hovgård, Näsgård, Martin

Andersson, Janson, Abel Andersson, Christenson och Nordlander samt av

styrelsesuppleanterna herrar Frödin, Ericson, Forsman, Rehnby och Sandberg.

Närvarande voro dessutom verkställande direktören Erik Carlsson samt

revisorerna Gustaf Lindahl och J. A. Hermansson. Av bolagets tjänstemän

voro vidare närvarande herrar Almér, Ribe, Sandell och von Zweigbergk

ävensom vid protokollet undertecknad Bergqvist.

3 §.

Val av justeringsman.

Att jämte landshövding Hovgård justera dagens protokoll utsågs herr

Näsgård.

8 §.

Förslag till skrivelse till Statens jordbruksnämnd.

Verkställande direktören föredrog förslag till skrivelse från bolaget till

Statens jordbruksnämnd angående de prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område avseende konsumtionsåret 1952/53, som beröra bolagets verksamhet.

Förslaget föranledde på vissa punkter diskussion, och styrelsen beslöt

under föredragningen vissa ändringar i förslaget. Styrelsen uppdrog åt

direktionen att med ledning av den förda diskussionen utarbeta nytt förslag,

vilket för yttrande skulle tillställas samtliga styrelseledamöter och

suppleanter. Skrivelsen i dess slutliga skick jämte eventuella reservationer

skulle såsom bilaga fogas vid detta protokoll.

Justeras:

Ä. Hovgård.

Bernhard Näsgård.

In fidem:

Georg Bergqvist.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

137*

Bilaga 8.

PM

angående produktions- och prisutvecklingen för jordbruksprodukter

i utlandet.

Den internationella livsmedelsmarknaden har under senare tid karakteriserats

av en viss avspänning. Produktionsutvecklingen i Europa har varit

relativt gynnsam och de lagringsköp, som framkallades av Koreakriget och

det därigenom spända politiska läget, ha numera avtagit. Denna utveckling

har varit särskilt markant på fettmarknaden, där priserna på senare tid ha

sjunkit avsevärt. På spannmålsområdet ha tillgångarna på brödsäd begränsats

av det dåliga skördeutfallet i Argentina och Australien och fob-priserna

ha i stort sett varit oförändrade. Priserna på fodersäd, som hittills ha legat

på en hög nivå, ha däremot på senare tid uppvisat en sjunkande tendens. För

vår del har dessutom importen av såväl brödsäd som fodersäd förbilligats

genom de på senare tid sänkta fraktsatserna. Vidare ha priserna på oljekakor

på senare tid väsentligt reducerats.

Den internationella marknaden för animalier har präglats av den ökade

produktionen i europeiska importländer. Avsättningsmöjligheterna för

svensk överskottsproduktion ha därigenom begränsats och priserna ha varit

genomgående lägre än under det gångna produktionsåret. Prisreduktionerna

på den internationella livsmedelsmarknaden och de samtidigt höjda

inhemska priserna ha medfört, att de inhemska priserna för det stora flertalet

jordbruksprodukter numera ligga högre än på världsmarknaden. Det

betydelsefullaste undantaget gäller spannmål, som ännu betingar ett väsentligt

högre pris på världsmarknaden.

Världsproduktionen av livsmedel 1950/51 beräknas ha överstigit förkrigsnivån

med ungefär en tiondel. Samtidigt har dock världsbefolkningen ökat

med ungefär en åttondel och livsmedelstillgångarna per person räknat äro

således lägre äh före kriget. Produktionsutvecklingen uppvisar dessutom betydande

regionala skiljaktigheter. I många områden, där produktionen redan

tidigare låg över förkrigsnivån, har en ytterligare utvidgning ägt rum,

medan utvecklingen har varit mindre gynnsam i åtskilliga underskottsområden.

Redan före kriget var livsmedelskonsuintionen i stora delar av

Fjärran och Mellersta östern ur näringsfysiologisk synpunkt synnerligen

otillfredsställande. Enär produktionen i dessa områden ännu långt ifrån har

uppnått förkrigsnivån, är den aktuella konsumtionsstandarden i många fall

avsevärt lägre än före kriget. Marknadsmässigt begränsas dock inflytandet

av dessa länders efterfrågan av deras bristande köpkraft. Å andra sidan bör

man ej helt bortse från den prisstödjande effekt, som varit och är en följd

av de hjälpaktioner av olika slag, som igångsatts efter kriget. Utvecklingen

i de europeiska importländerna är emellertid alltjämt avgörande för efterfrågestrukturen.

I det följande redogöres för utvecklingen för olika varugrupper, varvid

särskilt de ur vår synpunkt viktigare förändringarna närmare komma att

belysas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

138*

Kungi. Maj:ts proposition nr 236.

Spannmål och fodermedel.

Världsproduktionen av spannmål (exkl. Sovjetunionen) har 1951 beräknats

till 398 milj. ton mot 389 milj. ton föregående år och 346 milj. ton i

medeltal före kriget. Dessa sammanfattande siffror ge dock naturligtvis

ingen uttömmande bild av den internationella spannmålssituationen. Under

1940-talet skedde en förskjutning av spannmålsproduktionen till västra

liemisfärens överskottsländer, vilka i ännu högre grad än tidigare kommo

att dominera den internationella spannmålshandeln. Detta belyses av att

brödsädsproduktionen i Europa i medeltal för åren 1947—49 uppgick till 49

milj. ton mot 61 milj. ton före kriget. För Nordamerika äro motsvarande

siffror 46 och 28 milj. ton. Efterfrågan i importländerna var under efterkrigsåren

betydande, samtidigt som importmöjligheterna begränsades av de

valutasvårigheter, som under denna period i så hög grad ha präglat det internationella

varuutbytet.

För att stabilisera den internationella vetehandeln träffades år 1949 mellan

de ledande export- och importländerna ett veteavtal, i vilket bestämda

export- respektive importkontingenter fastställdes för de deltagande länderna.

För de inom avtalets ram exporterade kvantiteterna fastställdes ett

fast maximipris uppgående till 180 cents per bushel fob, medan avtalets

minimipris, som för 1949/50 fastställdes till 150 cents per bushel fob, successivt

skulle minska med 10 cents per år. Efterfrågesituationen har medfört,

att försäljningarna under det internationella veteavtalet huvudsakligen

ha skett till maximipriset. Trots detta har avtalet varit fördelaktigt för importländerna,

då de utanför avtalet sålda kvantiteterna i regel ha betingat ett

ännu högre pris. Inget enhetligt pris har dock bildats för det fria vetet —

betalningsförhållandena och handelspolitiska hänsyn ha medfört betydande

variationer mellan de olika transaktionerna.

Koreakriget har naturligtvis ej lämnat den internationella spannmålsmarknaden

opåverkad. Strax före dess utbrott förelågo vissa tecken på en

marknadsmässig avspänning och vissa prisreduktioner voro att vänta. Reaktionen

efter Koreakrigets utbrott kom ej omedelbart utan gav sig till känna

först under hösten 1950, då beredskapsköpen medförde en betydande

skärpning av läget med väsentliga prisstegringar som följd. Ej minst av betydelse

i detta sammanhang ha varit de under 1951 mycket höga fraktsatserna,

vilket för vårt lands vidkommande ytterligare fördyrat spannmålsimporten.

Det gångna årets skördeutfall karakteriseras av relativt tillfredsställande

skördar i stora delar av Europa. Den europeiska brödsädsproduktionen beräknas

uppgå till 60,3 milj. ton mot 59,o milj. ton 1950. Svartrostens härjningar

ha medfört att utvecklingen i Sverige är en av de ogynnsammaste —

produktionen har dock även minskat i bl. a. Storbritannien och Frankrike.

Den europeiska fodermedelsskörden uppgick 1951 till 53 milj. ton mot

47 milj. ton föregående år.

I Nordamerika har Kanada kunnat bärga en rekordskörd av vete på 15,3

milj. ton, vilken med 2,7 milj. ton överstiger föregående års produktion. Den

amerikanska veteskörden har varit i stort sett oförändrad och den sammanlagda

nordamerikanska veteproduktionen uppgår till 43 milj. ton mot

41 milj. ton 1950. Majsproduktionen i Förenta Staterna utgjorde under det

sistlidna året 75 milj. ton och har därmed minskat med 4 % i förhållande

till 1950.

Rapporter, som göra en avspänning på den internationella brödsädsmarknaden

mindre sannolik, föreligga emellertid från Australien och Argentina.

I Australien har veteskörden minskat från 5,o milj. ton 1950 till 4,4 milj.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kurigl. Maj:ts proposition nr 236.

139*

ton 1951, vilket huvudsakligen beror på en begränsning av vetearealen. En

betydande del av den tidigare vetearealen har tagits i anspråk för fåraveln,

då det senaste årets höga ullpriser ha förändrat prisrelationerna till vetets

nackdel. I Argentina äro motsvarande produktionssiffror 5,8 och 3,o milj.

ton. Denna mycket kraftiga reduktion sammanhänger delvis med de dåliga

väderleksförhållandena under såningsperioden men är även en följd av landets

inhemska prispolitik. Även den argentinska majsproduktionen har

minskat väsentligt.

År 1950/51 uppgick världsexporten av spannmål till 37,3 milj. ton. Av

denna kvantitet utgjordes 25,4 milj. ton av vete, vilket var 2,4 milj. ton mer

än året dessförinnan. Av 1950/51 års veteexport kom 40 % från Förenta

Staterna, 24 % från Kanada, 11 % från Argentina, 14 % från Australien

och 11 % från övriga länder. Bland importområdena dominerade Europa, dit

över hälften av veteexporten var destinerad. Den under internationella veteavtalet

exporterade vetekvantiteten uppgick till 14,5 milj. ton eller 57 % av

världsexporten av vete.

Även för fodersäd är Europa det viktigaste avsättningsområdet — av den

1950/51 till ll,o milj. ton uppgående fodersädsexporten mottog Europa 7,4

milj. ton.

Den svenska spannmålsimporten var under 1951 mycket betydande; den

utgjordes av sammanlagt 426 milj. kg, varav 229 milj. kg brödsäd och 197

milj. kg fodersäd. De viktigaste leverantörländerna voro Australien, Sovjetunionen,

Förenta Staterna och Argentina. Av den till 209 milj. kg uppgående

veteimporten infördes 75 milj. kg under det internationella veteavtalet,

vilket motsvarar vår avtalsmässiga importkvot.

Såsom tidigare nämnts ha priserna på spannmål stigit väsentligt sedan

hösten 1950, varvid importen ytterligare fördyrats genom de stegrade fraktkostnaderna.

Under de senaste månaderna har en omsvängning skett beträffande

fraktsatserna, vilket har medfört ett icke oväsentligt förbilligande av

den svenska spannmålsimporten. Fraktkostnaden för tung spannmål från

Argentina, som i mars 1951 uppgick till 12 kr/dt, utgjorde i december nämnda

år 9 kr/dt och har i mars 1952 sjunkit till 6 kr/dt. Motsvarande siffror

för tung spannmål från Förenta Staterna äro ca 12, 11 och 8 kr/dt. Cifpriset

för amerikanskt vete utgjorde i slutet av 1950 ca 42 kr/dt för avtalsvete

och 45 kr/dt för vetet utanför avtalets ram. Under 1951 voro motsvarande

priser 48—50 respektive 60—61 kr/dt. I april 1952 hade priserna reducerats

till respektive 46 och 59 kr/dt. Priset för amerikansk majs, som i

början av föregående år utgjorde 49 kr/dt eif, hade vid slutet av året stigit

till 52 kr/dt eif. I april 1952 hade nämnda pris nedgått till 47 kr/dt eif.

Motsvarande priser för australiensisk havre voro 45, 52 och 47 kr/dt eif och

för irakiskt korn 50, 59 och 53 kr/dt. Även eif-priserna för oljekakor ha

under de senaste månaderna reducerats -—■ argentinska solroskakor, som i

slutet av 1951 betingade ett pris av 68 kr/dt, ha i mars 1952 sjunkit till 58

kr/dt. Solroskakorna från andra länder noterades i april 1952 till 45 kr/dt

eif.

Det fortfarande labila läget på den internationella spannmålsmarknaden

gör det svårt att ställa en prognos för det kommande året. Det är dock mindre

sannolikt, att några större prissänkningar komma att intriiffa beträffande

vete, varav tillgången minskats på grund av det dåliga produktionsresultatet

i södra hemisfärens exportländer. Man får sålunda räkna med att

världsmarknadspriserna på spannmål i genomsnitt fortfarande komma att

ligga på eu hög nivå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

140*

Kungl. Mcij:ts proposition nr 236.

Socker.

Världsproduktionen av socker beräknas 1951/52 vara i stort sett oförändrad

i förhållande till produktionen under föregående år. Från Kuba rapporteras

visserligen en väsentlig utvidgning av produktionen; mot denna svarar

dock en minskning av produktionen i Förenta Staterna, Europa, Australien

och Sydafrikanska Unionen. Den europeiska produktionen av betsocker

beräknas bli ungefär 6 % lägre än under 1950/51, vilket huvudsakligen

beror på betornas lägre sockerhalt. Den danska produktionen är obetydligt

lägre än 1950/51; däremot beräknas en kraftigare produktionsminskning i

Östtyskland. Även i Polen och Tjeckoslovakien beräknas produktionen ha

blivit lägre än under det sistförflutna året.

Importen av socker till Sverige uppgick 1951 till 77 milj. kg, varav 22

milj. kg importerades från Danmark och 50 milj. kg från Tjeckoslovakien.

Det danska sockret betingade ett pris på ca 95 svenska öre/kg eif mot ca 80

öre/kg eif i medeltal 1950. För det tjeckiska sockret, vilket inköptes vid en

senare tidpunkt när de internationella sockernoteringarna fallit, betalades

ett lägre pris, nämligen i genomsnitt ca 87 öre/kg eif. På senare tid ha priserna

för östeuropeiskt socker varit sjunkande och ha legat vid omkring 80

öre/kg eif.

Fetter och oljor.

Den internationella prisnivån för fetter och oljor har under efterkrigstiden

legat på en hög nivå. Den minskade produktionen i de asiatiska exportländerna

liksom deras ökade inhemska förbrukning har även medfört en väsentlig

inskränkning av den internationella handeln med fetter och oljor.

År 1950 var sålunda exporten från de ledande exportländerna ännu ungefär

en fjärdedel lägre än före kriget.

Koreakriget medförde eu ytterligare åtstramning av den internationella

fettmarknaden. Beredskapslagringen i flertalet importländer förorsakade

en kraftig efterfrågestegring och priserna på fetter och oljor stego från försommaren

1950 till våren 1951 med ända upp till 80 %. Under senare delen

av 1951 har dock en omsvängning skett och priserna ha varit sjunkande.

Denna utveckling har medfört, att våra inhemska oljeväxtpriser numera

ligga betydligt över världsmarknadsnivån. Filippinsk kopra, som i januari

1951 betingade ett pris på ungefär 1 550 kr/ton eif (2,49 kr/kg råolja vid

fabrik), noterades sålunda i mars 1952 till 825 kr/ton eif (1,20 kr/kg), medan

motsvarande noteringar för portugisisk kopra voro 1 675 och 900 kr/ton

eif (2,69 respetive 1,32 kr/kg olja).

Förhållandevis goda priser ha emellertid uppnåtts 1951 vid export av

svenskt oljeväxtfrö och därav beredda oljor. Ca 67 milj. kg svenskt rapsfrö

har sålts till utlandet, varav 51 milj. kg till Västtyskland. Vid exporten till

Västtyskland erhölls för 6,4 milj. kg 1 230 kr/ton eif tysk östersjöhamn, medan

för den övriga exporten till Västtyskland har erhållits 1 055 kr/ton eif.

Till dessa priser komma dock tillägg med ungefär 10 % vid kvalitetsregleringen.

Av rapsolja under 1951 ha ca 13 milj. kg sålts till utlandet för ett

genomsnittspris av ca 2,35 kr/kg fob.

Mjölk och mejeriprodukter.

Den svenska exporten av mejeriprodukter har under de senaste åren varit

av rätt betydande omfattning. Särskilt under 1950 förelågo relativt goda

avsättningsmöjligheter och tillfredsställande priser kunde utvinnas vid ex
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

141*

port. Prisförhållandena ha dock försämrats under det sistförflutna året, och

våra exportpriser för smör ligga numera betydligt under hemmamarknadsnivån.

Särskilda svårigheter mötte den svenska smörexporten under våren

och försommaren 1951, då Västtyskland på grund av valutasvårigheter temporärt

införde importstopp. Trots nämnda svårigheter blev den svenska

smörexporten nästan dubbelt så stor som 1950; den ökade sålunda från 14

till nästan 27 milj. kg. Samtidigt som exporten till Västtyskland och Schweiz

blev lägre än 1950, kunde betydande kvantiteter avsättas i Tjeckoslovakien,

Östtyskland, Finland och Kanada. Exporten till de sistnämnda länderna

hade dock i stort sett tillfällighetskaraktär och som de viktigaste exportmarknaderna

för svenskt smör måste följaktligen fortfarande de västeuropeiska

länderna räknas. Under innevarande regleringsår har överskottsproduktionen

av smör beräknats till ca 12 milj. kg, vartill kommer ingångslagret

med 16 milj. kg. Av denna till sammanlagt 28 milj. kg uppgående

kvantitet har fram till februari 16 milj. kg exporterats och ytterligare 4 milj.

kg väntas bli exporterade före 1 september 1952. Man har därvid beräknat,

att exportförlusten per kg kommer att uppgå till 80 öre (statliga pristillägg

obeaktade).

Våra framtida exportmöjligheter bero naturligtvis på den inhemska produktionsutvecklingen

i våra avnämarländer liksom på utvecklingen i andra

exportländer. Nötkreatursbeståndet har under det gångna året uppvisat en

fortsatt ökning i såväl Öst- som Västeuropa. I 16 till OEEC anslutna länder

beräknas mjölkproduktionen 1951/52 uppgå till 82,7 milj. ton mot 80,5 milj.

ton föregående produktionsår. Därvid beräknas produktionen öka med 6 %

i Västtyskland och Frankrike samt med 4 % i Nederländerna, medan den i

Danmark väntas minska med 6 %. I Storbritannien och Schweiz väntas

mjölkproduktionen förbli i stort sett oförändrad.

Den sammanlagda smörproduktionen i ovannämnda länder uppgick

1950/51 till 1 177 milj. kg och väntas under innevarande produktionsår stiga

till 1 202 milj. kg. Redan 1950/51 minskade smörproduktionen i Storbritannien

och Nederländerna och produktionsminskningen i dessa länder beräknas

fortsätta även 1951/52. Den engelska smörproduklionen 1949/50 var sålunda

24 milj. kg, medan den 1950/51 uppgick till 18 milj. kg och 1951/52

beräknas uppgå till endast 15 milj. kg. Motsvarande siffror för Nederländerna

äro 92, 88 och 85 milj. kg. Under innevarande produktionsår beräknas

smörproduktionen dessutom minska i Sverige, Danmark och Irland. Å andra

sidan har den västtyska smörproduktionen ökat kraftigt och stigit från 256

milj. kg 1949/50 till 284 milj. kg 1950/51 och väntas 1951/52 uppgå till

302 milj. kg.

Ostproduktionen uppvisar en kraftig ökning i flera ledande produktionsländer.

I Nederländerna, där smörproduktionen har undergått en ej oväsentlig

reduktion, beräknas ostproduktionen 1951/52 stiga till 158 milj. kg mot

136 milj. kg 1950/51 och 126 milj. kg 1949/50. Motsvarande siffror för

Frankrike äro 290, 280 och 257 milj. kg och för Västtyskland 164, 153 och

148 milj. kg. I Danmark, Storbritannien och Schweiz beräknas däremot produktionen

under 1951/52 bli något lägre än under föregående år.

Beträffande smörkonsumtionen per capita föreligga betydande variationer

mellan olika västeuropeiska länder. De högsta konsumtionssiffrorna redovisas

för Irland, Sverige och Belgien, där konsumtionen uppgår till respektive

19, 12 och 11 kg. I Danmark uppgår per-capita-konsumtionen till

nästan 8 kg, medan den i Västtyskland, Frankrike och Schweiz ligger mellan

6—7 kg. I Storbritannien, Island, Norge och Österrike ligger konsumtionen

mellan 4 6 kg och i Nederländerna vid 2,5 kg. I Medelhavsländerna

understiger smörkonsumtionen 2 kg per capita och år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

142*

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

Exporten av smör från de ledande exportländerna har under det gångna

året uppvisat en viss minskning. Den australiensiska exporten har därvid

sjunkit avsevärt, medan samtidigt den nyzeeländska exporten ökat från 141

till 162 milj. kg. Av de ledande europeiska exportländerna redovisa såväl

Danmark som Nederländerna exportminskning. Den danska smörexporten

beräknas sålunda 1951/52 till 130 milj. kg mot 152 milj. kg 1950/51 och

151 milj. kg 1949/50. Den nederländska smörexporten, som 1949/50 utgjorde

57 milj. kg, ökade 1950/51 till 67 milj. kg men har under det gångna året

ånyo minskat och beräknas 1951/52 uppgå till 59 milj. kg. Den svenska

smörexporten har, såsom tidigare nämnts, ökat under det gångna året.

Under det kommande året väntas smörimporten till de västeuropeiska importländerna

minska något, varvid det är huvudsakligen de sekundära marknaderna

som beräknas inskränka sin import. Däremot väntas den engelska

importen bli i stort sett oförändrad, medan den västtyska införseln beräknas

bli något större än under det löpande året.

Det svenska exportpriset för smör år 1951 har enligt handelsstatistiken

i genomsnitt uppgått till 531 öre/kg fob mot 553 öre/kg fob föregående år.

Som jämförelse kan nämnas, att danskarna för sin smörexport till Storbritannien

1951/52 erhålla 449 svenska öre/kg fob. Under 1950/51 uppgick

priset till 417 öre/kg fob.

Ägg.

Vår äggexport uppgick 1951 till 9,o milj. kg och understeg därmed med

3,4 milj. kg föregående års exportsiffra. Såväl 1951 som 1950 har Västtyskland

varit det helt dominerande avsättningsområdet.

I Västeuropa har äggproduktionen under de senaste åren varit stigande.

De höga fodermedelspriserna på världsmarknaden ha dock verkat hämmande

på stegringstakten och produktionsökningen har ej varit av den omfattning,

som förutsades för ett par år sedan. 116 till OEEC anslutna länder har

äggproduktionen 1951/52 beräknats uppgå till 2 198 milj. kg mot 2 121 milj.

kg år 1950/51. Man kan därvid notera, att den västtyska produktionen beräknas

stiga från 257 till 285 milj. kg och att en relativt kraftig produktionsökning

även väntas bli fallet under det kommande produktionsåret. I

Nederländerna har produktionen stigit från 116 till 130 milj. kg och i Danmark

från 124 till 128 milj. kg. I båda dessa länder väntas en fortsatt produktionsökning

under 1952/53.

Konsumtionen per capita beräknas 1951/52 uppgå i Västtyskland till 7,6

kg, medan den överstiger 10 kg i Storbritannien, Irland, Belgien, Frankrike

och Sverige. Av intresse är, att konsumtionen i Nederländerna, som är en

av Europas viktigaste äggexportörer, endast uppgår till 5,o kg.

Omfattningen av äggexporten från europeiska länder har mellan 1950/51

och 1951/52 icke uppvisat några större förändringar. Utförseln från Nederländerna

beräknas 1951/52 till 74 milj. kg mot 71 milj. kg under föregående

år. Motsvarande siffror för Danmark äro 88 och 81 milj. kg. Samtidigt

har dock den svenska exporten minskat och även Irland har exporterat

mindre kvantiteter än under föregående år. Under 1952/53 väntas såväl

Nederländerna som Danmark kunna utvidga sin äggexport. Av importländerna

beräknas Västtyskland införa i stort sett oförändrade kvantiteter ägg,

medan den engelska importen kan väntas bli av något större omfattning.

Vid den svenska äggexporten har under det gångna året erhållits ett genomsnittspris

av ca 350 öre/kg fob. Det danska exportpriset till Storbritannien

har 1950/51 i genomsnitt uppgått till 251 svenska öre/kg fob, men har för

1951/52 höjts till ca 322 öre/kg fob.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kött och fläsk.

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

143*

Produktionen av kött och fläsk i Västeuropa ökade 1950/51 med omkring

7 %, varvid ökningen huvudsakligen berodde på en utvidgad produktion av

nötkött. Den sammanlagda importen till västeuropeiska länder minskade

dock samtidigt, varför tillgångarna under nämnda produktionsår uppvisade

endast en begränsad ökning. Minskningen av den västeuropeiska införseln

av kött och fläsk hänför sig till importen från utomeuropeiska länder, medan

de ledande europeiska exportländerna samtidigt avsevärt ha kunnat

utvidga sin export. Under det löpande året har det viktiga exportlandet

Argentina berörts av en högst betydande produktionsminskning, vilket i

mycket hög grad har begränsat dess exportmöjligheter.

Fläskproduktionen i Västeuropa, som under produktionsåret 1950/51 i

stort sett har varit oförändrad, beräknas 1951/52 öka med omkring 10 %.

Produktionsökningen är därvid huvudsakligen koncentrerad till importländerna

och är särskilt markant i Storbritannien och Västtyskland, där

fläskproduktionen beräknas öka från 321 till 427 milj. kg respektive 1 078

till 1 308 milj. kg. Däremot beräknas fläskproduktionen bli lägre i såväl

Danmark som Nederländerna. Fläskimporten till västeuropeiska länder väntas

också bli väsentligt lägre under det löpande produktionsåret.

Den svenska importen av kött och fläsk har under 1951 uppgått till 20

milj. kg, varav 3 milj. kg utgjordes av fläsk. De viktigaste leverantörländerna

för kött voro Uruguay, Danmark och Argentina, medan fläskimporten

helt skedde från Danmark. Importpriserna för kött ha därvid något understigit

den inhemska prisnivån och ha vid importen från Uruguay och Argentina

legat vid ca 250 öre/kg eif. Det danska köttet har varit billigare och

betingat ett pris uppgående till ca 200 öre/kg eif. I motsats till" kött ha

importpriserna på fläsk överstigit de inhemska noteringarna och ha t. o. in.

hösten 1951 uppgått till 350—365 öre/kg eif, varefter de stigit till 460 öre/kg

eif. Enligt senaste uppgifter ha offertprisema på kött stigit något, medan

liäskpriserna äro oförändrade. I detta sammanhang kan nämnas, att danskarna

vid fläskexporten till Storbritannien 1951/52 erhålla 375 svenska

öre/kg fob för 110 milj. kg och 429 öre/kg fob för överskjutande kvantiteter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

TABELLBILAGA

10* Bihang till riksdagens protokoll 1952. i samt. Nr 236.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

147*

Tab. 1. Vissa Jordbruksnäringen berörande prisindexial.

Socialsty- Prisförändringar sedan år 1935 på vissa I Kommerskollegii

relsens varor enligt socialstyrelsens prisstatistik j partiprisindex för

allmänna _____________________________i _

År och månad

konsum- tionspris- index för

livsmedel

Mjöl

Bröd

Potatis

Mjölk1

Mejeri-

smör

Nötkött,

stek

Färskt *

sidfläsk

Anim.

livsmedel

Veget.

livsmedel

Foder-

medel

J

Gödsel-

medel

1935 ............

100-O

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

1936 ............

102-4

102

101

107

102

98

108

no

104

101

105

102

1937 ............

105-9

no

107

in

107

in

107

in

108

107

117

102

1938 ............

109-6

114

109

113

112

116

no

124

113

104

112

105

1939 ............

112-9

113

113

119

117

122

120

128

120

105

114

106

1940 ............

126-8

118

130

157

127

138

129

144

140

131

148

135

1941............

150-6

121

141

142

139

161

171

188

176

157

164

146

1942 ............

164-1

125

139

202

134

170

182

198

186

181

175

213

1943 ............

161-9

127

138

160

134

170

185

213

194

187

175

229

1944 ............

156-5

126

137

162

135

170

177

218

194

189

176

224

1945 .............

155-1

123

137

175

135

170

177

212

190

185

180

218

1946 .............

158-0

133

139

196

137

170

179

220

191

182

182

179

1947 .............

163-4

146

145

209

151

191

173

218

203

196

191

156

1948 .............

175-8

179

156

198

156

194

185

229

217

208

198

158

1949 .............

177-9

182

161

187

155

205

221

207

219

205

201

162

1950 .............

181-2

182

162

227

155

209

234

196

222

218

214

168

1951 .............

212-4

217

189

286

175

241

264

247

252

262

272

195

1950 januari.....

178-5

.

198

155

209

229

194

221

209

201

166

februari.....

179-6

207

155

209

229

194

220

214

202

170

mars........

179-1

184

162

208

155

209

230

194

218

215

203

170

april........

179-7

222

155

209

247

194

216

217

214

169

maj........

180-1

250

155

209

249

195

215

219

216

169

juni........

180-1

181

162

249

155

209

249

194

216

225

216

169

juli.........

181-1

252

155

209

250

195

221

222

216

165

augusti.....

181-6

272

155

209

250

195

226

213

216

165

september...

182-3

181

162

225

155

209

223

195

228

215

215

165

oktober.....

181-0

208

155

209

218

200

226,

216

218

169

november ...

183-0

214

155

209

214

201

227

223

221

169

december . ..

188-5

182

162

220

155

209

219

201

232

227

226

170

1951 januari.....

196-0

240

174

241

228

221

241

242

232

170

februari.....

199-2

254

175

241

241

229

241

248

239

178

mars........

206-3

195

181

269

175

241

253

229

244

254

259

179

april........

209-3

298

175

241

258

234

246

260

269

180

inaj........

212-3

315

175

241

268

235

248

262

280

181

juni........

211-2

207

184

316

175

241

272

240

247

266

281

181

juli.........

211-8

291

175

241

273

240

249

270

281

202

augusti.....

214-1

356

175

241

278

245

252

265

281

206

september...

219-4

234

195

280

175

241

277

257

260

267

279

208

oktober .....

221-6

266

175

241

274

273

264

269

284

214

november ...

223-3

272

175

241

272

278

268

270

286

220

december . ..

224-6

230

197

278

175

241

271

285

269

268

288

221

1952 januari......

226-0

287

189

241

274

285

270

270

288

222

februari.....

227-8

#

298

189

241

280

302

274

273

288

226

1 Indextalen baseras fr. o. in. dec. 1941 på priset för standardiserad mjölk. — 2 Fr. o. m. mars 1943

följa indextalen priset för salt sidfläsk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

148* Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Tab. 2. Priser i Sverige.

År och månad

Kronor

per

100 kilogram

Höst-

vete* 1

Vår-

vete1

Råg7

Vete-

mjöl2

Råg-

sikt2

Mat-

ärter,

gula2

Mat-

potatis4

Fabriks-

potatis2

Socker-

betor2

|

Strö-

socker7

1934 .............

16-97

15-69

26-99

23-51

26-99

6-02

3-30

2-25

29-21

1935 .............

16-69

15-59

29-80

25-08

25-33

8-28

3*25

2-25

29-09

1936 .............

17-01

15-92

30-61

25-86

21-21

8-53

3-31

2-25

29-79

1937 .............

19-60

18-29

32-56

29-11

20-79

9-02

3-76

2-55

30-89

1938 ............

18-85

17-27

33-84

29-43

19-90

8-66

4-37

2-70

31-03

1939 ............

17-99

17-29

33-82

28-58

27-81

9-03

4-60

2-70

31-64

1940 ............

23-30

23-29

34-49

29-83

43-19

13-67

4-81

3-10

35-88

1941............

26-09

«

26-09

34-50

30-50

50-97

13-66

5-75

4-10

39-88

1942 ............

26-55

28-09

26-09

34-50

30-50

47-78

21-73

6-45

4-50

45-46

1943 ............

26-07

27-52

25-07

37-00

28-50

42-78

13-80

7-58

4-50

47-52

1944 ............

26-70

28-70

25-70

36-60

28-50

37-36

16-18

7-58

4-50

47-52

1945 ............

26-80

28-80

25-80

35-83

28-17

35-33

16-97

7-65

4-65

47-52

1946 ............

26-59

28-70

26-04

38-61

31-66

36-08

17-87

7-83

4-65

47-52

1947 ............

27-47

30-06

27-47

43-00

36-17

39-08

18-64

8-02

5-00

60-04

1948 ............

28-99

32-90

28-99

48-27

40-86

43-85

17-49

8-77

5-30

62-44

1949 ............

30-01

35-01

30-01

49-42

42-80

44-82

16-48

9-33

5-30

63-27

1950 .............

30-85

34-94

30-39

48-14

43-07

47-28

22-05

9-27

5-55

64-53

1951.............

35-86

38-32

34-59

53-70

47-98

54-58

25-84

9-52

6-25

79-08

1950 januari.....

30-85

35-85

30-85

48-75

44-00

45-50

18-oo

9-25

_

63-27

februari.....

31-05

36-05

31-05

48-75

44-00

—

18-50

9-50

—

63-27

mars.......

31-25

36-25

31-25

48-75

44-00

—.

18-93

9-50

—

63-27

april........

31-30

36-30

31-30

48-75

44-00

21-50

9-50

—

63-27

maj........

31-30

36-30

31-30

48-07

43-32

—

24-25

9-50

—

64-77

juni........

31-30

36-30

31-30

47-75

43-00

—

37-56

9-50

—

65-21

juli.........

31-30

36-3°

31-30

47-75

43-00

—

37-24

9-50

—

65-21

augusti.....

30-05

33-05

29-05

47-75

43-00

—

19-72

9-50

—

65-21

september...

30-25

33-25

29-25

47-75

42-23

47-19

16-73

9-50

—

65-21

oktober .....

30-45

33-45

29-45

47-75

42-00

47-70

15-79

8-50

5-55

65-21

november ...

30-65

33-65

29-65

47-75

42-00

48-00

17-38

8-75

5-55

65-21

december . . .

30-85

33-85

29-85

48-07

42-32

48-00

19-04

8-75

5-55

65-21

1951 januari.....

31-05

34-05

30-05

48-25

42-50

48-00

20-88

9-00

65-21

februari.....

31-25

34-25

30-25

49-05

43-30

—

21-00

9-25

—

71-79

mars........

31-45

34-45

30-45

50-75

45-00

—

23-59

9-25

—

76-28

april.......

31-65

34-65

30-65

50-75

45-00

—

27-62

9-25

—

77-75

maj........

31-85

34-85

30-85

51-17

45-42

—

29-75

9-25

—

77-75

juni........

34-65

36-65

33-15

51-75

46-00

—

32-78

9-25

—

77-75

juli.........

34’8 S

36-85

33-3 5

51-75

46-00

—

40-08

9-25

—

82-39

augusti.....

40-00

42-00

38-50

51-75

46-00

—

26-97

9-25

--

84-00

september...

40-20

42-20

38-70

60-25

54-50

55-oo

20-60

9-25

--

84-00

oktober.....

40-50

42-50

39-00

60-25

54-50

55-oo

20-86

10-25

6-25

84-00

november ...

40-80

42-80

39-30

60-25

54-50

56-88

22-69

10-50

6-25

84-00

december . ..

41-10

43-10

39-60

58-38

53-10

58-00

23-23

10-50

6-25

84-00

1952 januari.....

41-40

43-40

39-90

58oo

24-58

10-75

__

84-00

februari.....

41-70

43-70

40-20

—

25-00

11-00

--

84-00

mars........

42-00

44-00

40-50

—

25-00

ll-oo

— .

88''84

Anm. Uppgifter med medieval stil avse priser under månader, då någon nämnvärd försäljning ej

ägt rum. Dessa priser ha ej medtagits vid beräkning av årsmedelpriser.

1 Medelpris till producent på kustorter t. o. m. 15 okt. 1940. Härefter av staten fastställda priser,

fr. o. m. aug. 1950 i form av garantipriser (på kustorter och en inlandsort). —2 Sv. kvarnföreningens

grundpris fritt kvarn Stockholm. Fr. o. m. okt. 1949 pris å patentvetemjöl resp. rågsikt 00. —

■ Medeltal av producentpriser i mell. Sverige. — 4 Engrospris i Stockholm på prima välsorterad vara. —

s Av staten fastställt producentpris vid 17.5 % stärkelsehalt och 70 kg hektolitervikt. — 6 Av staten

fastställt grundpris till producent vid 16 % sockerhalt. Tillägg för varje tiondels proc. högre sockerhalt

med 1/160 av grundpriset. — 7 Partipris i Skåne exkl. grosshandelsrabatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 236. 149*

Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige.

År och månad

Kronor per 100

kilogram

Korn1

Havre,

vit1

Vallhö3

Höst-

säds-

halm1

Majs*

Vete-

kli*

Kraft- foder- bland- ning *

Linfrö-

mjöl3

Melass4

1934 .............

12-71

11-83

7-47

2-50

13-oi

11-76

15-10

17-31

8-25

1935 .............

13-13

12-15

7-22

2-35

15-51

12-85

17-33

17-90

8-67

1936 .............

13-75

12-77

6-27

2-42

15-93

13-70

18-23

18-03

9-40

1937 .............

18-22

15-58

6-37

3-40

16-33

14-38

19-11

19-24

9-61

1938 ............

15-81

13-62

5-97

3-04

16-83

13-90

19-45

20-43

10-00

1939 ............

14-55

13-03

6-43

2-81

18-61

13-39

21-41

22-32

10-27

1940 ............

22-71

20-41

14-57

5-12

18-50

16-89

23-50

24-00

11-38

1941............

24-90

22-40

20-90

6-70

23-71

16-50

25-13

24-00

12-94

1942 ............

24-50

20-75

15-30

5-48

25-33

16-78

30-92

16-00

1943 ............

23-08

18-83

11-60

3-55

25-00

18-08

32-84

34-00

16-00

1944 ............

23-24

19-03

10-88

3-00

25-00

18-50

32-87

34-00

15-67

1945 ............

22-63

19-03

9-35

3-01

25-oo

19-00

33-82

34-00

14-00

1946 ............

22-63

19-03

8-54

2-83

25-00

19-00

35-04

34-17

14-00

1947 ............

24-68

20-03

14-83

3-20

25-12

19-67

36-00

36-00

14-oo

1948 ............

27-00

21-52

15-81

4-03

26-30

21-41

36-05

36-05

lön

1949 ............

25-79

22-21

13-08

3-03

27-22

22-15

36-15

36-40

20-21

1950 .............

25-09

23-42

11-33

3-13

29-01

25-49

38-98

40-61

21-88

1951 .............

33-47

31-90

13-41

5-06

34-74

32-55

47-67

53-35

27-00

1950 januari.....

23-98

22-48

13-00

3-03

27-50

23-31

36-15

37-15

21-oo

februari.....

24-22

22-65

12-69

3-00

27-50

23-71

36-15

37-15

21-00

mars.......

24-68

23-00

12-13

3-00

28-50

24-25

36-15

37-15

21-00

april.......

24-74

23-09

11-91

3-00

28-67

24-40

39-36

40-36

21-00

maj........

24-55

23-00

11-50

3oo

29-50

26-00

40-00

41-00

21-00

juni........

—

—.

—

—

29-50

26-00

40-00

41-00

21-00

juli.........

—

—

—

—.

29-50

26-00

40-00

41-00

21-00

augusti.....

—

—

—

—

29-50

26-00

40-00

41-00

21-oo

september...

24-50

22-68

10-00

3-00

29-50

26-35

40-00

41-00

21-00

oktober .....

25-25

23-44

10-23

3-30

29-50

26-59

40-00

42-55

23-58

november . . .

26-07

24-31

10-25

3-38

29-50

26-65

40-00

44-00

25-00

december ...

27-80

26-13

10-28

3-44

29-50

26-58

40-00

44-00

25-00

1951 januari.....

29-43

27-92

10-68

3-93

30-18

27-35

40-oo

44-00

25-00

februari.....

31-43

29-83

10-85

4-25

30-71

28-75

40-54

44-75

25-00

mars.......

33-27

31-59

11-22

4-41

32-50

31-65

45-00

51-00

25-oo

april........

35-14

33-15

12-23

4-65

32-50

33-35

46-50

52-50

25-00

maj........

—

—

--

—

34-11

33-65

50-00

56-00

25-00

juni........

—

—

—

--

36-50

33-71

50-00

56-00

25oo

juli.........

—

—

—

-i

36-50

33-75

fO-oo

56-00

25-00

augusti.....

—

—

—

—

36-50

33-70

50-oo

56-00

25-oo

september...

34-46

32-63

14-75

5-75

36-50

33-65

50-oo

56-00

25-00

oktober .....

34-37

32-83

15-75

5-95

36-50

33-60

50-oo

56-00

33-00

november ...

34-70

33-48

15-85

5-75

36-83

33-60

50-00

56-00

33oo

december . . .

34-89

33-77

15-92

5-79

37-50

33-79

50-oo

56-00

33-oo

1952 januari.....

34-89

33-65

16-18

5-95

37-50

33-96

fO-oo

56-00

33-00

februari.....

34-84

33-38

16-28

6-00

37-88

34-30

50-oo

56-00

33-oo

mars .......

34-92

33-13

16-22

5-88

38-50

34-48

50-00

56-00

33oo

Anm. Se anm. å föregående sida.

1 Medelpris till producent på flera orter för foderkorn och -havre. Under tiden 16 okt. 1940—

juli 1949 av staten fastställda priser. — 2 Pris till producent för pressad vara på stationer i mell.

Sverige. — 3 Pris till förbrukare på kustorter. — * Pris på vissa orter till annan förbrukare än

sockerbetsodlare. Fr. o. m. 17 okt. 1949 inkl. fathyra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

150*

Kiingl. Maj:ts proposition nr 236.

Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige.

Öre per kilogram

År och månad |

Mejeri- !

mjölki

Kon- sum- tio ns- njtilk3

Smör,

svensk

riks-

note-

ring

Marga-

rin

Ost, svecia3 |

Ägg"

Avräkningspriser5

Små- ■

grisar8

Hel-

fet

Halv- j

fet4 !

Stor- bo- skap" j

Större!

kalv

kl. I

Mindre

kalv

kl. I

Svin

ki. i

Får

lamm)|

kl. I

Häst |

kl. I

1934 ..........

21-0

230

141

125

86

99

• -

61

1935 ..........

21-0

223

135

131

94

114

94

137

83

no

112

1936 ..........

22-0

221

133

137

104

127

96

144

88

118

149

46

124

1937 ..........!

23-0

257

148

124

87

138

96

160

93

122

159

44

114

1938 ..........

24-0

269

160

131

89

136

97

160

92

135

162

44

144

1939 ..........

25-0

288

165

152

no

138

114

178

101

135

192

52

127

1940 ..........

16-5

27-2

325

224

168

127

163

127

203

109

158

224

69

132

1941..........

20-7

300

385

300

200

149

220

176

266

143

195

282

104

190

1942 ..........

230

28-8

405

300

—

159

261

194

282

164

207

331

122

214

1943 ..........

22-9

29-1

405

300

—

165

281

195

279

153

234

356

132

230

; 1944 ..........

23-1

29-2

405

293

—

165

295

193

282

139

233

343

119

252

1945 ..........

23-3

29-2

405

270

—

190

293

182

278

134

226

307

99

239

1946 ..........

23-9

29-5

405

270

--

189

295

181

315

165

240

306

109

245

1947 ..........

25-7

32-6

455

286

—

212

311

185

321

169

247

346

142

276

1948 ..........

28-1

336

455

300

—

229

320

213

364

222

257

413

141

289

1949 ..........

28-5

33-6

486

269

--

230

264

247

392

247

254

395

172

285

1950 ..........

29-1

33-6

495

260

253

146

259

272

395

264

253

320

138

276

1951..........

30-6

37-8

570

354

312

235

292

294

452

304

306

410

188

303

1950 januari . .

300

33-6

495

260

_

185

227

260

432

269

258

337

155

255

februari. .

29-9

33-6

495

260

235

170

248

266

430

269

248

357

159

260

mars ....

29-8

33-6

495

260

249

127

235

267

408

265

244

365

156

280

april.....

29-4

33-6

495

260

255

no

220

276

365

239

238

361

142

301

maj.....

28-7

33-6

495

260

255

no

225

281

338

229

235

314

135

308

juni.....

28-1

33-6

495

260

255

no

226

282

334

225

242

288

125

277

juli......

28-1

33-6

495

260

255

no

271

292

351

232

255

281

131

288

augusti . .

28-1

33-6

495

260

255

no

295

285

372

250

263

294

139

307

september

28-8

33-6

495

260

255

180

300

278

390

261

265

295

137

300

oktober ..

29-9

33-6

495

260

255

180

300

253

409

278

261

303

128

260

november

29-9

33-6

495

260

255

iso

293

253

429

303

262

308

119

240

december.

29''6

330

495

260

255

iso

270

274

483

344

265

334

130

240

1951 januari . .

30-7

37-6

570

345

305

230

260

288

488

331

266

368

137

210

februari . .

30-8

37-8

570

345

305

230

237

293

467

296

271

410

154

235

mars.....

30-8

37-8

570

345

305

230

255

294

463

269

280

458

174

230

april.....

30-7

37-8

570

345

305

230

268

294

444

284

289

451

177

260

maj.....

30-2

37-8

570

350

305

230

291

294

428

292

297

446

182

286

juni.....

29-5

37-8

570

360

305

230

250

291

418

292

308

436

185

313

juli......

29-5

37-8

570

360

305

230

267

297

421

292

309

396

191

334

augusti . .

29-6

37-8

570

360

305

230

302

302

447

292

313

386

204

337

september

30-8

37-8

570

360

325

245

345

299

457

300

321

379

209

358

oktober . .

31-7

37-8

570

360

325

245

345

295

457

318

329

377

215

359

november

32-0

37-8

570

360

325

245

345

292

460

337

341

400

216

359

december.

31-7

37-8

570

360

325

245

338

292

476

348

347

413

215

359

1952 januari . .

31''8

40-8

570

360

331

257

290

300

476

339

347

425

215

359

februari ..

40-8

570

360

335

265

263

312

501

328

348

447

221

359

mars.....

40-8

585

379

350

280

270

320

506

340

350

480

231

395

1 Medelavräkningspris till producent för 3‘5 %-ig mjölk, fritt mejeri, vid ett skummjölks värde av

4-5 öre/kg (2''0 öre/kg juli 1939—dec. 1941). Inkl. tuberkulostillägg, exkl. efterlikvider och producentbidrag.

Efterlikvidema ha utgjort följande belopp i öre/kg: 0-31 år 1942, 0''40 år 1943, 0-41 år 1944,

0-55 åren 1945 och 1946, 0-63 år 1947, 059 år 1948, 0-82 år 1949 och 0''62 år 1950. För åren 1942 saknas

motsvarande uppgifter. — 2 Detaljpris i städer och tätorter. För mjölk öre/l. —2 Partipris. ■—‘Partipris

på mager (27 + ) ost 1941-^1944. — 5 Svensk äggnotering, pris till producent i södra Sverige. Åren

1941—1948 tidvis statliga normalpriser. — 6 Ovägda medeltal av avräkningspriser till producenter vid

större slakteriföreningar i Svea- och Götaland. Slaktad vikt. — 7 Ovägt medeltal av priser för kor kl. I

och II. — 8 O vägt medeltal av producentpriser enl. (numera) Sv. slakteriförbunds riksnotering för prima

griskullar i kl. I med medelvikt av 17 kg/st.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige.

151*

Kronor per 100 kilogram

Handelsgödsel medel1

Öre per liter

År och månad

Chile-

salpe-

ter

Kalk-

sal-

peter

Kalk- cväve,

18 %

1

Ammo-

nium-

sulfat

1

Kalk-

ammon-

salpeter1 * 3

Super- fosfat,

19—

20 %4

Thomas-

fosfat

Kali-

salt,

40%

Ben-

sin

Motor-

bränn-

olja

Motor-

fotogen

1934 ...........

26-5

9-5

9-8

1935 ...........

17-75

16*50

17-25

16-00

15-75

7-64

7-40

11-04

27-0

9-5

9-8

1936 ...........

17-35

16-35

17-21

16-00

15-75

7-25

7-25

13-13

26-1

10-3

9-8

1937 ...........

17-13

16-20

16-88

16-oo

15-25

7-20

7-20

12-73

25-2

11-2

11-7

1938 ...........

17-58

16-88

16-98

16-00

15-75

7-38

6-95

12-64

26-0

11-2

12-2

1939 ...........

17-39

16-61

16-89

16-03

15-95

7-48

6*95

13-25

28-4

11-7

12-7

1940 ...........

19-16

17-30

20-48

16-87

16-75

10-69

8-40

15-69

51-6

18-1

20-6

1941...........

20-75

20-69

22-11

21-57

21-50

10-99

9-80

16-02

91-2

45-1

46-0

1942 ..........

21-00

21-53

23-53

22-97

22-31

13-47

12-32

17-96

106-5

85-0

85-0

1943 ...........

21-00

24-42

25-06

25-08

24-08

15-98

14-88

20-05

111-0

111-0

111-0

1944 ...........

21-00

24-28

25-06

25-08

24-08

15-56

14-76

20-00

102-0

102-0

102-0

1945 ...........

23-00

23-73

24-60

24-78

23-78

14-85

15-18

19-80

96-5

78-6

89-0

1946 ...........

19-00

22-63

22-45

23-38

20-39

13-48

14-27

19-86

40-9

14-5

15-5

1947 ...........

23-00

22-36

22-03

24-03

18-28

12-42

13-52

19-88

37-4

14-8

16-1

1948 ...........

23-00

22-61

24-23

26-50

19-28

12-37

13-39

20-27

61-3

17-9

18-3

1949 ...........

23-47

22-27

24-82

27-03

19-72

12-92

13-39

20-65

69-4

17-4

18-6

1950 ...........

27-38

21-74

24-44

27-00

19-72

13-18

13-35

20-13

72-8

19-8

22-0

1951............

35-89

23-18

29-35

30-76

25-80

15-50

15-42

18-77

55-6

23-1

24-7

1950 januari . . .

24-40

21-35

24-25

26-75

19-60

13-25

13-20

20-50

72-0

20-0

21-0

februari ...

25-05

22-05

24-95

27-20

20-15

13-70

13-80

21-15

72-0

19-8

21-4

mars.....

25-05

22-05

24-95

27-20

20-15

13-70

13-80

21-15

72-0

19-5

22-0

april......

25-05

22-05

24-95

27-20

20-15

13-70

13-80

21-15

72-0

19-5

22-0

maj......

25-05

22-05

24-95

27-20

20-15

13-70

13-80

21-15

72-5

19-5

22-0

juni......

25-05

22-05

24-95

27-20

20-15

13-70

13-80

21-15

72-5

19-5

22-0

_

_

23-85

_

19-15

12-50

12-80

18-95

72-5

19-5

22-0

augusti . ..

—

—

23-85

—

19-15

12-50

12-80

18-95

72-5

19-5

22-0

september.

—

—

23-85

—

19-15

12-50

12-80

18-95

73-6

19-9

22-4

oktober ...

32-25

21-35

24-25

26-75

19-60

12-95

13-20

19-50

74-0

20-1

22-5

november .

32-25

21-35

24-25

26-75

19-60

12-95

13-20

19-50

74-0

20-5

22-5

december. .

32-25

21-35

24-25

26-75

19-60

12-95

13-20

19-50

74-0

20-5

22-5

1951 januari . . .

32*25

21-35

24-25

26-75

19-60

12-95

13-20

19-50

54-0

22-0

23-5

februari ...

32-90

21-95

25-95

28-20

21-15

14-20

13-85

20-15

54-0

22-4

23-9

mars.....

32-90

21-95

25-95

28-20

21-15

14-20

13-85

20-15

54-0

23-0

24-5

april......

32-90

21-95

25-95

28-20

21-15

14-20

13-85

20-15

54-4

23-1

24-6

maj......

32-90

21-95

25-95

28-20

21-15

14-20

13-85

20-15

57-0

23-5

25-5

juni......

32-90

21-95

25-95

28-20

21-15

14-20

13-85

20-15

57-0

23-5

25-5

juli.......

—

24-20

31-70

—.

3 30-25

16-75

16*85

17-20

56-2

23-1

24-7

augusti . . .

—

24-20

31-70

—

30-25

16-75

16-85

17-20

56-0

23-0

24-5

september.

—

24-20

31-70

—

30*25

16-75

16-85

17-20

56-0

23-0

24-5

oktober ...

42-10

24-80

34-35

36-35

31-15

17-25

17-35

17-80

56-0

23-3

24-8

november .

42-10

24-80

34-35

36-35

31-15

17-25

17-35

17-80

56-0

23-5

25-0

december. .

42-10

24-80

34-35

36-35

31-15

17-25

17-35

17-80

56-0

23-5

25-0

1952 januari . . .

42-10

24-80

34-35

36-35

31-15

17-25

17-35

17-80

56-0

23-3

25-0

februari ...

42-70

25-65

35-05

36-80

31-85

17-75

17-85

18-40

56-0

23-0

25-0

mars......

42''70

H25-65

3505

36''80

31-85

17-75

17-85

18-40

560

23-0

250

1 Brutto för netto, fritt tariffhamn i Stockholmsdistriktet. För chilesalpeter fritt importhamn

fr. o. m. juli 1949. För kvävegödsel kontantpris, för superfosfat, thomasfosfat och kalisalt kredit
pris.

— 2 Pris till förbrukare i O-zon (Stockholm och Göteborg med omnejder, Malmöhus län).

3 T. o. m. juni 1951 pris å 15-5 %-ig

superfosfat.

vara, därefter 20-5 %-ig vara.—4 Juli 1942—juni 194615 %-ig

opaginerad Kontrollera mot PDF

152*

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

Tab. 3. Jordbrukarnas leveranser samt lager hos handelskvarnar och

Sv. Spannmåls AB m. fl. av vete och råg, i ton.

År och månad

Jordbrukarnas leveranser av1

Lager av vete2

Lager

av råg2

Höstvete

Vårvete

Råg

Handels-

kvarnar3

Sv. Spann- måls AB.

m. fl.4

Handels-

kvarnar3

Sv. Spann- måls AB.

m. fl.4

1934..............

•

86 771

143 361

42 239

47 328

1935..............

90 656

121 571

39 045

53 441

1936..............

89 373

75 143

45 926

6 287

1937..............

89 985

65 070

30167

18 743

1938..............

87 084

168 057

30 344

35 073

1939..............

116 085

248150

30 241

46 755

1940..............

.

82 570

172 261

42 466

45 789

1941..............

.

47 407

‘67 752

32 477

4 49 386

1942..............

117 442

111 988

52 000

137 161

1943..............

295 000

122 000

319300

100 273

221 636

52 345

200 350

1944..............

315 500

77 800

253 900

109 833

180 073

44 548

162 514

1945..............

351500

68 600

174 200

100 729

108 436

34 931

43 267

j 1946..............

421 238

94 513

176 626

121144

129 755

44 774

46 023

1947..............

173 382

154 527

106 301

95 554

77 241

34 991

48 025

194S..............

308 718

199 024

208 140

145 414

234 904

31175

120 563

1949..............

361 337

221 919

217 333

146 823

337 839

44 717

142 933

1950..............

343 203

240 041

171 595

139 035

305 542

38 811

100 004

1951.............

187 686

166 908

100 858

150 896

262 887

35 868

50197

1950 januari......

136 293

42 596

februari.....

42 214

32 603

22 502

120 645

36 427

mars........

106 483

243 120

33 839

142 015

april........

115 913

34 896

maj.........

120 252

34 083

juni.........

9498

11497

8 000

119 018

30 898

juli..........

119 461

27 323

augusti......

137 166

95 633

43 522

69 559

september ...

‘225 862

‘ 87 433

‘112 470

155 603

292 384

46 181

129 005

oktober......

36 521

65198

13 726

149 866

336 012

43 636

121135

november....

15 746

24 027

8 085

143 537

323 973

40 725

111 605

december ....

13 362

19 283

6 812

139 035

305 542

38 811

100 004

1951 januari......

13 287

15899

5 365

119513

295 643

34 188

93 746

februari.....

5 833

8 294

2 903

106 070

266 120

30121

84 971

mars........

1137

2184

851

105 087

240 165

27 072

78 445

april........

468

1505

350

99 475

200 494

25 035

64 415

maj.........

150

953

171

104 860

169 365

24 491

39 966

juni.........

2 983

3175

1218

119 313

162 905

25 010

26 952

juli..........

816

828

434

114176

143 389

23 347

18 947

augusti......

242

185

285

83 355

118 558

25 969

13 031

september ...

‘99 753

‘ 54(726

‘61 577

110 237

203 725

31980

37 492

oktober .....

44 822

50 722

16 537

130 005

228 259

31 567

50 626

november . ..

10 407

16150

6 067

138 637

237 658

30326

52 298

december ....

7 788

12 287

5100

150 896

262 887

35 868

50197

1952 januari......

12 481

12 770

4 593

145 276

273 471

32 048

55658

februari.....

5 261

6138

4 412

128 360

267 196 I

30150

58 657

1 Leveranser till handelskvarnar och spannmålshandlare. — 2 Lager av inhemsk och utländsk

spannmål. Sista dagen resp. år och månad. Lagersiffror 31 aug. inkludera leveranser av

ny skörd. —a Före sept. 1940 lager vid större kvarnar. — 4 Lager hos Sv. spannmåls AB t. o. m.

31 dec. 1940, därefter även lager hos spannmåls- och utsädeshandlare. — 5 Inkl. leveranser av

ny skörd under augusti.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

153*

Tab. 4. Förmalning av vete, råg och havre samt import och export av vete

och råg, i ton.

År och månad

Förmalning av1

Import av

Export av

Vete

Råg

Havre

Vete

(stat. nr

177)

Råg

(stat. nr

176)

Vete

(stat. nr

177)

Råg

(stat. nr

176)

1934..............

408 803

120547

39808

45 861

925

24 048

75 454

1935..............

411 795

125 675

41306

42 602

1152

122 346

31035

1936..............

415 268

128 798

40062

48 714

5 365

91 281

27 556

1937..............

424 214

134 516

46 653

50 349

2 728

29384

27

1938..............

419 956

129120

43 006

54 349

7 520

39 105

20

1939..............

429 986

141 421

48 522

39 130

2 633

9191

13

1940..............

495 286

141 904

54 480

34 095

60 246

123

2 465

1941..............

448 568

199 928

39993

40

368

26536

4 707

1942..............

251 917

178 481

57 775

86 044

13 330

45

3 007

1943..............

272 105

213 733

92 623

7 599

1407

4 610

401

1944..............

345 324

226 090

61 917

16 761

1

45 502

40 233

1945..............

504 038

166 294

50112

43 438

7

25 697

112 380

1946..............

462 749

145 997

47 711

36 399

987

4 336

6153

1947..............

435 551

113 624

70 420

81231

4 614

16 793

3 557

1948..............

369 771

157 207

61123

132 468

34 883

13 484

219

1949..............

437 832

174134

44 834

906

8 761

3197

104

1950..............

484 636

141 675

43 285

75 986

221

168 507

66 547

1951..............

522 355

139455

33 673

209 232

19892

19 832

17 693

1950 januari......

35 339

10530

2 943

_,

125

39 904

_

februari.....

42 272

11776

4 008

2 561

—

27 754

—

mars........

42 151

12 792

3 820

499

47

30 427

—

april ........

36 960

10 666

3188

18 758

30

12 627

600

maj.........

32 023

11007

2 827

8 024

15

7 707

21466

juni.........

34 698

11891

2 407

8 808

—

10 289

10 248

juli..........

28 484

10 653

1662

16 278

—

15 325

3 753

augusti......

33 392

11536

3 492

12 001

0

356

4 268

september....

49 831

14115

3 515

1

4

14 443

6 352

oktober......

50 712

12 867

4 923

—

—

1677

7 679

november....

51344

13 002

5 513

905

—

2 732

6 705

december ....

47 430

10 840

4 987

8149

—

5 429

5 317

1951 januari......

47 902

12171

3 063

3 077

_

1616

2 745

februari.....

48 456

12185

2 608

—

—

1473

—

mars........

45 393

10 912

2150

6 224

—

1208

—

april........

54 973

13 133

2125

25 075

—

525

1264

maj.........

55 317

15 088

1387

21300

—

16

4 824

juni.........

26 816

8 948

2 882

40 564

—

—

4 908

juli..........

30 930

9 322

2 699

8 385

—

995

3 924

augusti......

45 854

11465

3 365

921

—

6 960

—

september....

44 404

12 377

3 607

14 458

328

4 722

28

oktober......

47 804

12 496

4198

24 590

4 924

1795

—

november.. ..

42 579

12159

3 330

14 690

7 724

522

—

december ....

31 927

9199

2 259

49 948

6 916

0

—

1952 januari......

36 095

12 033

3 444

22190

3 208

2

_

februari.....

48 249

12 099

3 258

21 697

8 702

—

— 1

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1950 och 1951 samt månadssiffrorna preliminära.

1 Förmalning av inhemsk och utländsk spannmål vid handelskvarnar. Före sept. 1940 handelsoch

löneförmalning vid större kvarnar. Denna understeg 1940/41 den totala handelsförmalningen

med 1-5 % för vete och 4 % för råg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

154*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Tab. 5. Försäljning och lager av socker och sirap, import av socker samt försäljning

av oljekraftfoder, kli och melass, i ton.

År och månad

Försäljning

Lager av

socker och

sirap om- räknade i

råsocker

Import

av socker

(stat. nr

283-287)

Försäljning

Socker

Sirap

Oljekraft-

foder

Vete- och |

rågkli

Melass’

1938..............

275 080

20 711

360 000

11392

1

1939..............

333 208

21 783

305 500

6 796

1940..............

275 159

24 494

291 900

5 656

1941..............

252 172

19 570

309 800

18

133 223

115 549

17 381

1942..............

262 637

23 380

262 900

757

110 864

93 860

4 505

1913..............

240 404

20 579

275 500

10 637

122 427

122 914

24 317

1944.............

244 805

20 661

273 100

14 696

164 228

130 938

52 124

1945..............

267 508

22 736

260 600

2 634

173 090

129 020

40 092

1946..............

246 439

22 460

266 300

5 259

167 831

164 609

47 797

1947..............

239 829

23 016

247 529

16 828

182 331

248 244

36 459

1948..............

276 947

24 772

291 028

61132

176 337

174 380

43 372

1949..............

295 202

25 718

259 699

53 860

183 469

239 680

63 319 l

1950..............

342 129

26 010

294 804

106 118

216 586

221 065

61 751

1951..............

300 359

24 523

309 328

66 281

145 336

216 218

76 554

| 1950 januari......

23 749

2 348

242 534

1730

26 775

22 226

6 054

februari.....

25 895

2187

223 100

1198

24184

21 258

5 240

mars........

19 126

1591

210171

823

28 095

21 324

2 633

april........

26 799

2 314

194 658

1857

24 333

19 575

2136

maj.........

20 745

1667

178 524

4125

9 272

19 370

162

juni.........

20 582

1592

165 135

8 080

4116

13 442

2 830

juli..........

55 495

2 475

125 909

29 877

4 028

20 366

165

augusti......

26 402

2 092

99 301

34195

5 818

14 922

56

september.. ..

44 285

2 397

44 220

1860

16 008

15 498

24

oktober......

32 605

2 964

123 411

9125

22 246

16 967

7 832

november.. . .

24 502

2 633

233 222

6 503

25 747

18 559

22 127

december .. ..

21944

1750

294 804

6 745

25 964

17 558

12 492

1951 januari......

27 936

2 410

279 881

6 523

20 761

29 040

6 938

februari.....

34 466

2 433

267 534

8 918

26129

15 831

7156

mars........

30 484

2 402

234 392

4 303

14 249

10 609

6 778

april........

23 580

1798

204 813

4 523

24 933

17 837

5 695

maj ........

13 065

1083

193 595

4 932

8 045

35 302

1461

juni.........

21 727

1793

171125

2175

4 322

10 108

1 127

juli..........

28 227

2108

147 294

4 956

2 840

17 852

396

augusti......

24 658

1827

119 236

13 494

6 731

19 236

214

september....

34 968

3 270

77 070

9 395

5 939

12 832

98

oktober......

27 937

1650

130 612

2 025

10 042

18 784

10 620

november....

18 656

2147

250 977

1585

11144

17 302

22 389

december .. ..

14 655

1602

309 328

3 452

10 201

11485

13 682

1952 januari......

29 597

2 740

294 423

7 629

19 708

17 469

7 048

februari.....

24 724

1826

272 405

4124

12 324

20 618

3 074

1 För foderändamål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

155*

Tab. 6. Inhemsk försäljning, import och export av vissa fodermedel, i ton.

År och månad

Inhemsk

försälj- ning av

olje-

kraffloder

från fabrik

Import

av olje- kraftfoder

(stat. nr

359—365,

369 och 370)

Import av

annat krea- tursfoder

(stat. nr

366—68 och

371—72)

Export av

oljekraft- o.

a. kreaturs- foder (stat.

nr 361, 363,

366:1—372)

Import

av majs

(stat. nr

171)

Import

av kli

(stat. nr

191—194)

1934 ................

52 869

190 128

8 234

51574

107 186

38158

1935 ................

59919

200 420

4 802

61 238

43 009

8 775

1936 ................

65 109

158 630

5 444

74 560

76 043

10199

1937 ................

77 287

223 060

8 508

65 362

185 239

48 607

1938 ................

73 999

251 559

7 495

69 702

172 088

49115

1939 ................

75 524

166 866

6150

42 575

42 369

12 936

1940 ................

91326

141 933

7162

2 349

49 065

14 025

1941................

23 782

94 700

7158

119

3 878

30 727

1 1942 ................

44 449

117 502

1856

198

13 335

6 303

1943 ................

43 032

88 988

2149

1687

9 940

50

1944 ................

55 351

137 016

628

5 226

5 887

-.

1945 ................

67 934

92 668

459

10 468

9 073

—

1946 .................

35 091

90 575

10187

10 890

85 557

90 941

1917................

36 316

149 860

9 749

16

40 505

149 672

1948 ................

51 404

155 713

8 208

5 037

67 972

113 463

1949 ...............

81 703

87148

7 561

535

116 288

96 527

1950 .................

88 279

131 769

11 738

8 381

113 903

94 320

1951.................

100 335

123 129

23 488

3187

89 256

127 441

1950 januari.........

8 225

8 413

334

95

12 390

685

februari........

7 834

7 907

152

0

14 508

2 775

mars............

9 967

9 005

2 899

0

32 680

8 872

april...........

6 297

7 712

1588

70

14162

8 591

maj............

3 789

7 210

521

2 322

9 476

13 999

juni............

5 000

23 588

361

1688

577

7 499

juli............

3 964

14 404

in

1619

3 781

8 952

augusti.........

5174

7 569

989

1998

1239

12 983

september......

8 837

17 171

1814

351

11411

5 936

oktober .........

9 859

9358

1235

160

25

5 469

november.......

10 420

13 750

1248

65

6 901

11213

december.......

8 913

5 682

486

13

5 688

7 332

1951 januari.........

7 426

12 482

398

151

5 932

9 984

februari.........

6 944

9 962

1834

1

23 925

16 210

mars............

8 305

4 546

3 007

1

3 413

3 020

april............

11718

8 630

1311

26

283

2 905

maj............

7 042

18 697

2 682

—

7 739

13 645

juni............

8 276

17 636

2 597

0

1378

25 396

juli............

4112

21 192

1473

—

2 965

21864

augusti.........

8 067

16 765

740

11

20 130

4 820

september......

9 073

5 754

4 217

5

1297

11367

oktober.........

10 990

4 661

1822

264

12 063

2 667

november.......

8 510

1229

2 897

354

10 129

8 908

december.......

9 872

1575

510

2 374

2

6 655

1952 januari.........

8 251

1 139

655

4 779

1 177

3 274

februari.........

5 575

1613

945

6 517

14 979

3 679

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1950 och 1951 samt månadssiffrorna preliminära.

opaginerad Kontrollera mot PDF

156*

Knngl. Maj:ts proposition nr 236

Tab. 7. Invägning av mjölk samt försäljning av mjölk och grädde, i ton.

År och månad

Vid mejerier invägd mjölk

Mejeriproduktion av

Total

kvantitet

Därav

Konsumtionsgrädde

Använd

för pro- duktbe- redning

Försåld

som kon- sumtions- mjölk1

Försåld

grädde (om- räknad till

mjölk) samt

svinn

Tjock

Tunn

1934 ............

2 498378

1854 670

352 247

291 461

20130

10 523

1935 ............

2 550 916

1875 422

376 433

299 061

20 630

10 155

1936 ............

2 720 166

2 008 586

408 014

303 566

21 697

10 235

1937 ............

2 847 223

2115 010

434 246

297 967

22 000

10162

1938 ............

3 032 241

2 277 819

459 023

295 399

22 623

9 918

1939 ............

3 205 688

2 395153

494 367

316 168

23 524

9 990

1940 ............

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

18 801

11985

1941............

2 659 251

1 940169

610 512

122 850

776

25168

1942 ............

2 517 931

1 740 033

855 273

63 421

116

10 282

1943 ............

2 852 031

1963 235

963192

72 381

48

11397

1944 ............

3 107 561

2183 544

940 625

138 213

—

30141

1945 ............

3 375 019

2 421 439

939 628

170 025

--

38 831

1946 .............

3 520 348

2 564 015

939 908

183 730

--

45 589

1947 .............

3 422 935

2 449 500

954 365

189 848

--

46 880

1948 .............

3 361485

2 359 026

978 588

195 247

—

48 379

1949 .............

3 679 434

2 662 618

965 229

226 477

5 021

43 335

1950 .............

3 912 727

2 860 730

943 277

290 653

14 336

32 748

1951..............

3 805 941

2 797 369

931 709

261 971

13 131

29 096

1950 januari.....

297 337

209 796

76 993

25099

1256

2 766

februari.....

275 599

190 308

74 486

23988

1196

2 565

mars........

315 771

219499

83 664

27 328

1411

2 760

april.......

338 553

246 319

77 806

27 849

1441

2 780

maj........

383 883

291 417

81 556

25144

1207

2 808

juni........

399 366

312 064

79 321

23 355

1077

2 857

juli.........

377 647

293 535

74 403

24 079

1152

2 838

augusti.....

373 183

285 574

80894

21 918

969

2 738

september...

329 334

244 671

79 821

21609

1008

2 698

oktober .....

287 250

204 145

79117

20 994

999

2 595

november ...

258 063

175 320

78 221

21 510

1079

2 533

december....

276 741

188 082

76 995

27 780

1541

2 810

1951 januari.....

290 535

208 471

75 550

21 226

1061

2 336

februari.....

270 587

189328

73 080

21 574

1096

2 252

mars........

310 737

219 672

78 868

26 805

1470

2 539

april........

330 721

244 007

78 763

22 072

1046

2 518

maj........

366 725

278 384

79 297

22 846

1096

2 541

juni........

395 318

309 553

79 130

21 796

1046

2 524

juli.........

384 552

305 500

72 258

21490

1053

2 487

augusti.....

357 619

272 no

79 534

21 891

995

2 757

september...

321 651

241 862

77 872

18 365

874

2186

oktober.....

282 767

199999

81 739

18 813

892

2 328

november ...

240384

159 526

79379

19 458

996

2 265

december . ..

254 345

168 957

76 239

25 635

1506

2 363

1952 januari.....

265 087

180 968

77 264

21964

1124

2 374

februari.....

253 777

170 037

75 807

22 401

1212

2179

> Fr. o. m. nov. 1941 standardiserad till 3 % fetthalt samt fr. o. m. jan. 1952 även 3''5 %

fetthalt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

157*

Tab. 8. Mejerimjölkens medelfetthalt, antal mjölkleverantörer, medelinvägning

per leverantör samt produktion av smör, ost och torrmjölk.

År och månad

Den in- vägda

mjölkens

medel- fetlhalt,

procent

Mejeri- leveran- törer,

antal1

Mjölk- invägningen

i medeltal

per leveran- tör, kg

Mejeriproduktion

av

Produktion

av torrmjölk

Smör,

ton

Ost,

ton

Fet,

ton

Mager,

ton

1934..............

3-42

62 509

31105

i 1935..............

3-43

63 452

31 669

1936..............

3-45

.

67168

37 759

1937..............

3-50

73 247

35 443

1938..............

3-52

80 103

36 524

1939..............

3-53

83 735

43 653

1940..............

3-54

209 412

14 273

80 760

35 328

1941..............

3-55

220 283

12 072

77 687

22 383

i 1942..............

3-59

229 278

10 982

71 926

14 991

1 054

191

! 1943..............

3-56

236 860

12 041

79 263

21296

3 924

440

1944..............

3-58

245 910

12 637

87 304

29 924

3 485

546

1945..............

3-59

252 735

13 354

94 058

38102

7 083

756

1946..............

3-63

255 431

13 782

99 622

44 412

8 412

1587

1947..............

3-64

253 776

13 488

94 954

47 690

7 248

3 358

1948..............

3-62

249 683

13463

89 687

51695

7189

3 920

1949..............

3-65

251 999

14 601

98 051

65 515

10 999

3 980

1950..............

3-70

255 935

15 288

108 571

51517

5 476

3 546

1951..............

3-73

253 341

15 023

106 288

54 435

5 035

3 034

1950 januari......

3-69

253111

1174

7 631

4 810

166

544

februari......

3-64

252 534

1091

6 982

3 994

118

467

mars........

3-63

254 349

1241

8104

4 054

210

420

3-60

254 342

1331

8 814

4 956

273

317

inaj.........

3-63

256 116

1498

10 617

5 410

441

378

juni.........

3-70

258 332

1545

11806

5 781

351

497

juli..........

3-71

257 288

1467

11314

4 539

569

238

augusti......

3-68

257 674

1448

10 886

4 403

1054

146

september ...

3-78

258 346

1274

9 700

4 037

779

125

oktober......

3-82

257 051

1117

8 367

2 904

421

197

november....

3-83

254 954

1012

7111

2 847

453

75

december____

3-78

253 774

1090

7 239

3 782

641

142

1951 januari......

3-72

253 301

1146

7 640

4 472

895

268

februari.....

3-67

250 986

1078

6 878

4133

541

223

mars........

3-67

253391

1226

8117

4 749

321

333

april........

3-65

252 410

1310

8 971

5 094

156

423

maj.........

3-64

254 414

1441

10 292

5165

399

441

juni.........

3-71

255 683

1546

11566

6 026

695

235

juli..........

3-74

255 396

1505

11580

5 861

530

154

augusti......

3-73

254 486

1405

10 611

4 718

251

428

september ...

3-78

254 408

1264

9 387

4 493

259

319

oktober......

3-82

253 353

1116

8 093

3 574

369

143

november....

3-88

249 646

962

6 596

2 620

242

29

december ....

3-81

248 244

1024

6 557

3 530

377

38

1952 januari......

3-73

247 244

1072

6 737

3 831

586

134

februari.....

3-71

245 265

1034

6 384

3 575

372

213

1 Årssiffrorna äro medeltal av månadssiffror, vägda med mjölkinvägningen per leverantör och

månad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

158*

Kungl. Maj. ts proposition nr 236.

Tab. 9. Försäljning av smör, margarin, konstister och kokosiett, matolja och ost

samt partihandelns Inköp av svenska ägg, i ton.

År och månad

Smör från mejeri

Margarin från

fabrik

Konst- ister 0.

kokosfett

från

fabrik

Bageri-

och

matolja1

Ost2

Parti- handelns

inköp av

svenska

ägg3

Total

kvan-

titet

Därav av

leveran- törer

återtaget

Hus-

hålls-,

Bage-

ri-,

1 ''

1934 ............

39 430

52 831

2 085

31295

1935 ............

43 681

7 937

55 201

2 915

33 395

.

1936 ............

48153

9180

56 125

3 700

1232

35 864

•

1937 ............

49 098

10198

58 815

4 731

1313

37 353

1938 ............

51 534

11246

58 407

6 303

1523

39 423

27 570

1939 ............

54 319

12 274

51 475

8 047

3 794

1901

42 866

28 025

1940 ............

74 002

13 580

29468

9 519

1064

1405

38 073

26 658

1941............

76184

10 859

17 531

7 987

9

1179

23 500

18 960

1942 ............

67 785

11519

35 228

5 374

0

1426

15 357

10 538

1943 ............

76 044

12 257

31 678

5 449

—

1306

19 788

11767

1944 ............

92 483

13 897

29 908

8125

—

1475

29 943

17 205

1945 ............

90 345

13 343

31 403

12 277

—

1541

33 681

22 397

1946 .............

101 076

13 028

14 363

9 650

—

1381

45100

27 440

1947 .............

98 723

14 023

21537

9 754

—

1577

49168

26 875

Il 948 .............

88 633

14 639

36 414

12 772

—

1684

54 321

31176

1949 .............

93 928

16 356

47 858

22164

—

2 238

56 520

37 679

1950 .............

95100

17 317

56 810

25 831

—

2 760

53 036

42 845

1951..............

80 811

16 672

65 265

20 519

500

2 719

53 030

38 826

1950 januari.....

7 277

1258

4 040

1548

_

176

3 359

4 315

februari.....

7 034

1211

4113

1653

—

211

4 931

3 700

mars........

7 939

1378

4 943

1984

—

238

4 375

3 997,

april.......

7 322

1378

4 323

1671

—

214

4 500

3 497

maj........

8 015

1439

4 487

2114

—

255

4107

4 380

juni........

7 722

1494

4 265

2 079

--

244

3 725

4242

juli.........

8 027

1581

4 056

2123

—

222

4 206

3 591

augusti.....

8 316

1573

4 481

2 511

--

231

4 617

3 546

september...

8151

1563

4 750

2 070

—

223

5 057

2 828

oktober.....

7 936

1442

4 835

2 019

—

207

4 712

2138

november ...

7 899

1381

5 231

2 228

—

253

4 511

2 578

december . ..

9 462

1619

7 286

3 831

—

286

4 937

4 033

i

1951 januari.....

4 955

1115

3 634

501

_

186

3 592

4 322

februari......

5 794

1176

4 832

1136

—

237

3 442

3 513

mars........

6 987

1366

6 276

1817

—

257

4 447

3116

april........

6 256

1261

6 579

2 004

—

247

4 377

3119

maj........

6 802

1354

5174

2 005

—

269

4 219

4173

juni........

6 709

1425

4 734

1481

--

255

4 750

3 907

juli.........

7144

1644

4 947

1939

16

210

4 841

3 201

augusti.....

7 481

1547

5 402

2118

18

214

5 907

2 914

september...

7 035

1474

5 485

1969

26

187

3 807

2 450

oktober .....

7 368

1493

6115

2 042

41

201

4 830

2119

november .. .

7 002

1378

6 023

1 1838

64

200

4 759

2 329

december . ..

7 278

1439

6 064

1669

335

256

4 059

3 663

1952 januari.....

6 832

1285

5 691

1618

414

233

4155

4 531

februari.....

i 6 556

1266

5 642

I 1659

195

209

3 610

3 379

1 Inkl. import (stat. nr 262). —-2 Försäljning från mejeri med tillägg för import och avdrag för

export (stat. nr 69—70). — 3 För tiden 24 sept. 1941—31 dec. 1945 (ransoneringstiden) enligt

rapporter från auktoriserade partihandlare, för övrig tid enligt rapporter från flertalet större

partihandelsföretag. Inköp enligt sistnämnda rapporter uppräknade till totalsiffror i och för

jämförbarhet med ransoneringstidens siffror.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236

159*

Tab. 10. Import och export av smör, margarin, ost, figg samt export av

torrmjölk, 1 ton.

År och månad

Smör

(stat. nr 68:1 o. 2)

Margarin

(stat. nr 274)

Ost

(stat. nr 69 o. 70)

Torrmjölk

stat. nr 65)

Ägg

(stat. nr 71)

Import

Export

Import

Export

Import

Export

Export

Import

Export

1934 ..........

2

23 220

648

121

564

93

0

0

3128

1935 ..........

608

20 262

11

181

1134

124

77

3 095

1936 ..........

188

19 068

1

173

1600

234

0

987

2 606

1937 ..........

0

23 535

2

146

1088

350

1187

4117

1938 ..........

1

28 555

2

189

1223

616

_

35

5 365

1939 ..........

4

26172

55

no

1803

343

53

736

5 465

1940 ..........

560

9 833

0

3

497

160

77

1261

2 721

1941..........

—

1836

—

461

449

1

91

2 336

0

1942 ..........

0

—

0

0

305

0

0

499

1943 ..........

1

—

—

—

269

_

253

0

1944 ..........

229

—

—

—

223

0

10

493

0

1945 ...........

202

605

—

3 612

680

2 207

1957

730

0

1946 ..........

416

2

0

357

1551

536

3110

4 397

161

1947 ...........

1088

i

1

121

2 875

134

3 737

1741

1

1948 ..........

3

i

0

1468

2 607

69

3113

1856

1

1949 ...........

4

1618

0

38

3 528

2 828

5 216

0

5 413

1950 ..........

—

14 368

—

2

1324

6 531

5 343

0

12 408

1951...........

1

26 511

—

5

1824

2 009

4 054

0

8 981

1950 januari ...

—

1177

_

2

5

1659

143

2 399

februari ...

—

739

—

0

0

899

33

_

2 009

mars......

—

2 778

—

0

2

476

176

0

754

april......

—

607

—

—

5

200

788

0

591

maj......

—

247

—

—

1

768

362

0

610

juni......

—

739

—

0

1193

278

1097

juli......

—

1724

17

387

755

_

836

augusti ...

—

1489

—

_

2

254

930

0

961

september.

—

1489

—

--

4

145

1152

507

oktober ...

—

1282

—

—

63

242

324

_

628

november .

—

1186

—

—

268

215

147

_.

878

december .

—

914

—

0

962

97

258

—

1141

1951 januari . ..

1

1240

_

_

56

105

490

2 397

februari ...

—

1951

—

5

3

121

505

_

1727

mars......

—

570

—

0

341

101

314

0

372

april.....

—

331

—

0

43

115

141

0

15

maj......

—

3 232

—

—

3

134

181

0

502

juni......

—

1956

—

—

1

202

509

0

576

juli......

—

1134

—

—

1

218

702

—

646

augusti ...

—

1495

—

—

6

210

123

—.

210

september.

—

2 950

—

—

190

215

204

_

302

oktober ...

—

3 824

—

—

244

210

225

_

639

november .

—

4143

—

—

497

172

319

—

487

december .

—

3 685

—

—

439

206

341

0

1108

1952 januari ...

--

823

0

93

196

594

2 403

februari . .

—

425

—

23

140

287

—

964

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1950 och 1951 samt månadssiffrorna preliminära.

opaginerad Kontrollera mot PDF

160*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Tab. 11. Vid slakthus, kontrollslakterier och köttbesiktningsbyr&er undersökta

slaktdjur m. m.

År och månad

Betäckta

suggor i

Svea- och

Götaland,

antal

Tjänst- bara

galtar i

Svea- och

Götaland,

antal

Antal besiktigade hela och till hela

omräknade halva kroppar1

Stor-

Kalv

Svin

boskap

större

mindre

1934 ..................

255 886

4 682

258 295

407jl82

253 759-5

1 424 688

1935 ..................

264 271

4 240

274 675

414 141-5

287 700

1 270 852-5

1936 ..................

284 044

4156

302 503

440 738

354 234

1 324 497

1937 ..................

258 967

3 931

347 406

466 605

413 007

1 480 022

1938 ..................

272 789

3 778

375 469-5

502 228-5

437 859

1 478 927

1939 ..................

282 702

3 747

397 069

519 013

467 212

1 608 873-5

1940 ..................

214 291

3 407

540 108

505 579-5

515 670

1 487 631

1941..................

192 403

2 876

550 661

401 003

506 747

1 049 460

1942 ..................

167 453

2 525

234 453-5

212 355-5

424 966

596 673-5

1943 ..................

190 672

2 511

283 994

221 920-5

588 012

719 183-5

1944 ..................

182 368

2 504

348 600

255 852-5

640 198-5

1 064 267-5

1945..................

184 294

2 580

345 365

256 728

570 627-5

960 948

1946 ...................

178 266

2 612

391 455-5

372 634

598 369

1 053 842

1947 ...................

195 122

2 657

491 497

364 292-5

644 390-5

1 036 980

1948 ..................

202 596

2 762

342 351-5

300 409

634 873

1158 104

1949 ...................

224 595

3 060

353 190

341 328-5

630 006-5

1 535 682

1950 ..................

225 908

3163

366 248

401 679

546 603

1 825 153-5

1951...................

206 023

3 084

456 150

401 959-5

550 008-5

1 813 167

1950 januari...........

20 864

3 256

27 771-5

22 438-5

48 592-5

140 171

februari...........

17 636

3188

24 316

23 429-5

38 426

137 455-5

mars..............

18 613

3171

30 530-5

34 232-5

54 053

170 547-5

april..............

20 242

3196

25 519

35 814

55 461

162 718

maj..............

20176

3158

31674

47 729-5

52 560-5

171 646

juni..............

18 471

3143

27 087

45 794

46 109

143 729-5

juli..............

16 936

3108

25 950

39 084-5

38 553-5

133 668

augusti...........

16166

3 083

33 000-5

38 083

38 159-5

145 773

september........

15 283

3116

34 610-5

33 338-5

35 372-5

143 342

oktober ..........

17 847

3145

39 381

32 364-5

43 399-5

170 353-5

november.........

21 702

3170

36 651

26371

50 571

157 959-5

december.........

21972

3 225

29 757

22 999-5

45 345

147 790

1951 januari...........

20 304

3 236

33 992

25 348-5

53 830

160 846-5

februari...........

16 669

3 207

30 252

26 866

44 873

148 677-5

mars..............

15 742

3135

33 189-5

29 785

55 227

157 375-5

april.............

17 268

3125

33 809-5

36 356-5

62 708-5

172 102-5

maj..............

17 881

3 094

34 927-5

42 533

55 351-5

157 717-5

juni..............

17 679

3 051

32 580-5

43 327-5

42 680

139 341-5

juli..............

15 931

3 051

27 158-5

41 072-5

37 916

147 368

augusti...........

14 831

3 003

34 494

34 760

35 758-5

124 033-5

september........

13 373

2 983

42 297-5

35 914-5

31 256

134 616

oktober..........

16 076

2 994

55 630

35 499

42115

160 438

november.........

20139

3 029

55 356-5

27 385-5

48197

152 767

december.........

20130

3101

42 462-5

23111-5

40 096

157 883-5

1952 j anuari...........

19104

3 047

44 063-5

26 764

55 214-5

155 469

februari..........

17 503

3 029

34 895

23 935

44 373

130 205-5

1 Årssummoma för 1950 och 1951 samt månadssummorna preliminära.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

161*

Tab. 12. Besiktigade och icke besiktigade marknadsförda kvantiteter kött'' och

fläsk, i ton.

Tid

Storboskap

Större

kalv

Mindre

kalv

Svin

Får och

getter

Häst

Samtliga

1937/39

88 700

32 300

10 500

118 200

2 700

11000

263 400

1940

109 800

30 500

11500

114 200

1700

13 600

281 300

1941

102 900

22 600

11200

82 500

1800

13 500

234 500

1942

45 972

11249

9 205

45 337

1623

6 540

119 926

1943

56 708

11 780

12 592

65 498

2 920

7 630

157 128

1944

69 871

13 480

13 668

95 652

3 476

9 370

205 517

1945

69 535

13 368

11794

83 296

3 412

9 869

191 274

1946

79 379

19 592

12 598

91 325

3 352

12 777

219 023

1947

97 100

19 040

13 295

93 310

3 268

16 729

242 742

1948

69 355

15 461

13 068

101 056

2 533

11 011

212 484

1949

73 885

17 890

13 091

132 257

2 369

13 446

252 938

1950

80 553

22 265

11492

147 224

2132

12 565

276 231

1951

100 007

22 782

11766

147 278

1952

13163

296 948

1945 1 kv.

17 972

2 841

3101

21347

338

2 476

48 075

2 »

14 617

3 472

3 654

23 802

289

1662

47 496

3 »

14 598

3 878

2 389

15 747

816

1430

38 858

4 >

22 348

3177

2 650

22 400

1969

4 301

56 845

1946 1 kv.

19 228

3 362

2 851

22 428

252

2 715

50 836

2 »

16 936

5 535

3 804

26 294

353

2 549

55 471

3 »

17 531

6 437

2 922

19 421

994

1892

49 197

4 >

25 684

4 258

3 021

23 182

1753

5 621

63 519

1947 1 kv.

21126

3 854

3 228

21124

231

4 063

53 626

2 »

18 160

5 352

3 978

25 627

346

3 566

57 029

3 >

24 153

5 904

2 983

19 954

1036

3 294

57 324

4 »

33 661

3 930

3106

26 605

1655

5 806

74 763

1948 1 kv.

19 120

2 946

3 379

26 474

208

3 062

55 189

2 »

13 669

4195

3 970

27 733

298

1586

51 451

3 »

17 998

4 891

2 592

20 883

844

1784

48 992

4 >

18 568

3 429

3127

25 966

1183

4 579

56 852

1949 1 kv.

16 719

3 284

3 596

28 784

195

3104

55 682

2 >

15 559

4 840

3 836

35 038

302

2 491

62 066

3 »

20 007

5 244

2 581

30 106

646

2 841

61 425

4 »

21 600

4 522

3 078

38 329

1226

5 010

73 765

1950 1 kv.

18 202

4 251

2 907

37112

240

3 670

66 382

2 »

18 639

6 795

3 225

38 917

273

2 308

70 157

3 >

20 851

6 238

2 396

33 385

546

2177

65 593

4 »

22 861

4 981

2 964

37 810

1073

4 410

74 099

1951 1 kv.

21567

4 308

3 232

36 947

197

2 835

69 086

2 »

22 452

6 517

3 500

38 251

200

2 463

73 383

3 >

22 950

6 541

2 245

33 118

519

2116

67 489

4 »

33 038

5 416

2 789

38 962

1036

5 749

86 990

Anm. För åren 1937—1941 enligt beräkningar inom 1942 års jordbrukskommitté, för tiden

1942—juni 1949 i huvudsak enligt ransoneringsstatistiken, därefter enligt beräkningar med

ledning av bl. a. antalet besiktigade djur.

il* Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 saml. Nr 236.

opaginerad Kontrollera mot PDF

162*

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Tab. 13. Import och export av nötkött och (läsk samt import av lår- och

hästkött, i ton.

År och månad

Nötkött

(stat. nr 19)

Fårkött

(stat. nr

15 o. 16)

Hästkött

(stat. nr

17 o. 18)

Fläsk

(stat. nr 24—26)

Import

Export

Import

Import

Import

Export

1934 ..................

434

38

656

215

1523

19 097

1935 ..................

1356

36

934

505

3 724

13 214

1936 ..................

1553

48

673

964

3 098

12 704

1937 ..................

1272

999

606

841

1717

13 609

1938 ..................

1158

184

602

791

2198

13 295

1939 ..................

1428

157

602

960

2 829

13 939

1940 ..................

54

543

190

457

1239

4 386

1941..................

33

0

--

—

3 886

960

1942 ..................

6

—

—

—

4 736

—

1943 ..................

4

—

0

—

4 566

—

1944 ..................

2 023

—

0

—

6 465

—

1945 ..................

6 521

0

1

648

3 004

44

1946 ..................

8 679

0

43

1143

995

0

1947 ...................

5 467

0

843

3 702

1076

0

1948 ....................

5 628

0

503

1127

882

1

1949 ...................

10 066

1

221

1814

2183

229

1950 ..................

17 006

0

27

1447

5115

569

1951....................

11993

1692

0

1001

3 286

412

1950 januari...........

910

_

7

347

511

17

februari..........

2 794

—

1

271

424

63

mars..............

1808

0

1

89

71

41

april.............

1529

—

6

89

1

31

maj..............

2 615

0

1

120

—

24

juni..............

1511

0

—

103

—

3

juli..............

503

0

9

125

—

6

augusti...........

175

0

2

72

33

9

september........

298

0

—

134

1290

124

oktober ..........

857

0

—

65

1611

65

november.........

1922

0

—

32

950

99

december.........

2 074

0

—

0

142

76

1951 januari...........

2 006

0

—

29

9

43

februari............

618

0

—

—

—

20

mars..............

477

0

—

—

423

71

april ..............

1516

0

—

116

583

67

maj..............

2 011

0

—

412

920

37

juni..............

2 707

0

—

144

366

27

juli..............

885

500

—

140

349

22

augusti...........

291

0

—

160

—

39

september........

56

420

—

—

—

27

oktober..........

458

384

0

—

106

49

november.........

310

0

—

—

274

5

december.........

658

388

—

—

256

5

1952 januari...........

160

102

_

-,

25

februari...........

—

10

—

0

—

11

Anm. Import- och exportuppgiftema lör 1950 och 1951 samt månadssiffroma preliminära.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. 163

Innehållsförteckning.

Propositionen...................................................... 1

Författningsförslag

Förordning om ändring i förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss

avgift d mjölk, grädde och ost .................................... 3

Förordning angående reglering av utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

m. m............................................. 4

Förordning om ändring i förordningen den 8 juni 1951 (nr 379) angående

reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter...... 8

Utdrag ur statsrådsprotokollet den 25 april 1952...................... 11

Prissättningen på jordbrukets produkter för regleringsåret 1951/52 12

Förkalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret

1952/53 .................................................... 15

Överläggningar med jordbrukets organisationer om prissättningen.......... 28

Jordbruksnämndens förslag angående jordbruksregleringen under regleringsåret

1952/53 ........................................................ 35

Allmänna riktlinjer................................................ 35

Förslag till vissa författningsändringar................................ 38

Brödsädsregleringen ................................................ 45

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel ........................ 52

Potatisregleringen.................................................. 53

Oljeväxtregleringen ................................................ 55

Stödet åt odlingen av lin och hampa................................ 57

Regleringen av kött och fläsk m. m................................. 61

Regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter................ 65

Regleringen av fettråvaror.......................................... 70

Äggregleringen .................................................... 75

Stödet åt ullproduktionen .......................................... 76

Konstgödselregleringen.............................................. 77

Prissättningen på brödsäd och oljeväxter av 1953 års skörd............. 77

Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader............................. 77

Kostnader för lagring i samband med statlig inköps- och försäljningsverk
samhet

........................................................ 79

Anslagsäskanden .................................................. 81

Statens priskonlrollnämnds yttrande .................................. 82

Kungl. Maj:ls beslut i prisfrågorna ................................. 84

Producentbidragsulredningens betänkande .............................. 85

Inledning ........................................................ 85

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Betänkandets huvudsakliga innehåll.................................. 85

Utredningens förslag................................................ 91

Departementschefen ................................................ 111

Hemställan......................................................... 136

Bilagor ............................................................ 1*

1. PM med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder på jordbrukets

område.......................................................... 1*

2. PM med uppgifter angående produktionsutvecklingen på jordbrukets

område.......................................................... 10*

3. PM med redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa

förnödenheter för jordbrukets behov................................ 28*

4. PM angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1950.. 29*

5. PM med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader under

produktionsåren 1950/51 och 1951/52 jämte en förkalkyl för produktionsåret

1952/53 ............................................... 49*

6. PM angående prisclearingen av fettvaror........................... 117*

7. Skrivelse från Svenska spannmålsaktiebolaget till jordbruksnämnden angående

regleringen av spannmål och fodermedel..................... 123*

8. PM angående produktions- och prisutvecklingen för jordbruksprodukter

i utlandet ..................................................... 137*

9. Tabellbilaga ................................................... 145*

527386. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1952:48 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten