Angående förstärkning av vissa väganslag m. in
1952-10-31 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1952:250, Angående förstärkning av vissa väganslag m. in
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 250.
1
Nr 250.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förstärkning
av vissa väganslag m. in., given Stockholms slott
den 31 oktober 1952.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
statsrådet hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Hj. R. Nilson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
På grund av den förändring av arbetsmarknadsläget, som inträtt i år,
har det visat sig möjligt att utvidga den statliga vägbyggnadsverksamheten
väsentligt utöver vad som beräknades i 1952 års statsverksproposition. I
överensstämmelse med riksdagens uttalanden i ämnet har en sådan ökning
i viss utsträckning redan genomförts. En ytterligare utvidgning av
väginvesteringarna kan bli möjlig och önskvärd som ett led i åtgärderna
för att förebygga arbetslöshet under den kommande vintern. Med hänsyn
till det ökade medelsbehov, som sålunda uppkommit, föreslås i propositionen
att å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår anvisas
dels 156,5 miljoner kronor såsom förstärkning av vissa av de ordinarie
väg- och brobyggnadsanslagen och dels 15,o miljoner kronor såsom för
1—i64i
52 Bihan g till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 250.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 250.
stärkning av det huvudsakligen för sysselsättningspolitiska syften avsedda
anslaget Vissa vägbyggnadsarbeten. Därjämte hemställes om bemyndigande
att från de ordinarie väg- och brobyggnadsanslagen inom vissa gränser
förskottera medel för att under budgetåret 1952/53 ytterligare öka verksamheten
i den mån så befinnes påkallat av arbetsmarknadsskäl ävensom
att i sådant syfte tillfälligt överflytta medel mellan nämnda anslag.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland
i statsrådet å Stockholms slott den 31 oktober
1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson,
Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund,
Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen
anför statsrådet Hjalmar Nilson.
I skrivelse den 25 september 1952 har väg- och vattenbyggnadsstgrelsen
hemställt om förstärkning av vissa väg- och brobyggnadsanslag samt av
anslaget till Vägunderhållet genom anvisande av anslagsmedel å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår.
Ifråga omväg- och brobyggnadsanslagen har styrelsen inledningsvis
lämnat en redogörelse för utfallet av de statliga väginvesteringarna
under budgetåret 1951/52. Dessa investeringar har tidigare reglerats genom
en av Kungl. Maj :t fastställd ram för medelsförbrukningen samt genom kontroll
av arbetskraftstillförseln till vägväsendet. För budgetåret 1951/52
gällde ursprungligen samma rambelopp som för budgetåret 1950/51, ehuru
beloppet med hänsyn till inträdda löne- och prisstegringar nominellt höjdes
till 135 milj. kronor. Då det visade sig att mera arbetskraft än beräknat
kunde tillföras vägväsendet, medgav Kungl. Maj :t en utökning av medelsförbrukningsramen
till 165 milj. kronor. Från och med innevarande
Kungl. Maj:ts proposition nr 250. 3
budgetår är medelsförbrukningsramen för ifrågavarande investeringar avskaffad.
För utfallet under budgetåret 1951/52 har lämnats följande redovisning.
An slagsrubrik
Disponibla
medel
Vt 1951
Medelsför-
brukning
1951/52
Reserva-
tion
39/o 1952
Brist
3% 1952
1
2
3
4
5
Nyanläggning av bygdevägar..............
93
8-8
0*5
_
Nyanläggning av ödebygdsvägar ..........
5-9
5-9
—
—
Byggande av huvudvägar..................
18-2
29-3
—
ih
Ombyggnad av bygdevägar och ödebygds-
vägar ..................................
17i
15 6
1-5
—
Förstärkning och förbättring av vägar ....
43-5
59-o
—
15-5
Steusättning av vägar (statliga arbeten) ....
0-2
—
0''2
—
Vägbeläggningar..........................
37-3
20-4
16-9
—
Byggande av broar........................
24-8
18-7
6i
—
Byggande av bro vid Bergnäset............
56
1-9
3-7
—
Byggande av bro vid Hjulsta..............
2 7
ii
1-6
—
Byggande och förbättring av vissa för riks-
försvaret betydelsefulla vägar och broar
3-9
it
2-8
—
Summa milj. kronor
1685
1618
333
26 6
Vid anslagsberäkningen i 1952 års statsverksproposition räknades för
budgetåret 1951/52 med en sammanlagd medelsförbrukning av 125 milj.
kronor för här ifrågavarande anslag, frånsett den ökning som kunde föranledas
av löne- och prisstegringar. Den verkliga medelsförbrukningen
översteg emellertid detta beräknade belopp med i runt tal 36 milj.
kronor.
Den investeringsökning, som sålunda genomfördes under förra budgetåret,
hänförde sig huvudsakligen till anslagen Byggande av huvudvägar
samt Förstärkning och förbättring av vägar. Dessa anslag överskreds
med ll,i resp. 15,5 milj. kronor, överskridandena täcktes emellertid under
budgetåret enligt riksdagens bemyndigande genom tillfällig överföring av
medel från vissa andra vägbyggnadsanslag, som ej behövde fullt utnyttjas
för sitt eget ändamål. Sedan 1952/53 års anslag nu blivit disponibla, har de
lånade beloppen återförts.
Då enligt vad styrelsen kunnat bedöma ytterligare arbetskraft nu kan
tillföras vägväsendet, räknar styrelsen med en fortsatt stegring av vägbyggnadsverksamheten
under budgetåret 1952/53 och andra halvåret 1953, d. v. s.
under den tid, vilken de av 1952 års riksdag anvisade vägbyggnadsanslagen
i huvudsak avser.
Såsom stöd för planerna på en ytterligare ökning av vägbyggandet åberopar
styrelsen bl. a. vissa uttalanden av statsutskottet i dess utlåtande över
beräkningen av väganslagen i 1952 års statsverksproposition (uti. 1952:6,
s. 21). Med förmälan att utskottet under hand erhållit den upplysningen,
alt väg- och vattenbyggnadsverket räknade med att under budgetåret 1951/52
kunna uppnå en investeringsvolym som avsevärt översteg den i 1952 års
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 250.
statsverksproposition förutsatta, framhölls i nämnda utlåtande att utskottet
för sin del ej hade något att erinra mot att i ett dylikt läge — vare sig det inträffade
under budgetåret 1951/52 eller det därpå följande — vederbörande
medelsförbrukningsramar utökades i erforderlig mån samt att, om så skulle
visa sig nödvändigt, frågan om anvisande av tilläggsstatsanslag fick upptagas
till övervägande.
I anslutning till det anförda har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt
följande reviderade beräkning av medelsförbrukningen å de ordinarie
anslagen för statliga väg- och brobyggnadsarbeten under budgetåret
1952/53.
Anslagsrubrik
Reserva- tion resp
brist (—)
30/6 1 9 5 2
Anvisade
anslag
1952/53
Dispo-
nibla
medel
Vt 1952
Beräknad
medels-
förbruk-
ning
1952/53
Beräknad
reserva-
tion
80/e 1953
Beräknac
brist
s0/6 1963
1
2
3
4
5
6
7
Nyanläggning av bygdevägar ....
0’5
14o
14-5
16-1
1*6
Nyanläggning av ödebygdsvägar . .
—
7o
7-0
7-7
—
07
Byggande av huvudvägar ........
— 11-1
55-o
43-9
51-2
—
7-3
Ombyggnad av bygdevägar och öde- bygdsvägar ....................
1-5
28''6
30-0
27-8
2''2
Förstärkning och förbättring av
vägar..........................
— 15-5
47-0
31-5
>) 80-7
49-2
Stensättning av vägar (statliga ar- beten) ..........................
0-2
0''2
0*2
V ägbeläggningar..................
16-9
27-o
43-9
34-4
9-5
—
Byggande av broar ..............
6-1
36*o
42''l
32-8
9''8
—
Byggande av bro vid Bergnäset ..
3-7
4 o
7-7
5*o
2-7
—
Byggande av bro vid Hjulsta ....
1*6
2 o
3-6
2 o
1''6
—
Byggande och förbättring av vissa
för riksförsvaret betydelsefulla
vägar och broar................
2''8
2-8
2-o
0''8
Summa milj. kronor
6 7
22«ö
227 2
259 4
26-6
58-8
’) Medelsförbrukningen 2:a halvåret 1952 beräknas till 48,7 milj kronor.
Av de angivna beräkningarna framgår, påpekar styrelsen, att tillgängliga
medel icke kommer att vara tillfyllest under den tid, för vilken de avsetts,
nämligen i flertalet fall tiden fram till den 1 januari 1954. Det framgår även,
att anslagen ej ens förslår fram till den 1 juli 1953, även om den åtgärd
finge tillgripas, som användes våren 1952, nämligen att överföra medel
mellan anslagen. I fråga om anslaget till Förstärkning och förbättring av
vägar beräknas de tillgängliga medlen komma att vara förbrukade redan
före utgången av kalenderåret 1952.
De disponibla medlen medger ej någon ytterligare utökning av arbetsvolymen,
om arbetsmarknadssituationen skulle göra det möjligt eller önskvärt
att så sker. Styrelsen hänvisar i detta sammanhang till vissa överläggningar,
som ägt rum inför chefen för socialdepartementet angående åtgärder
för att förebygga arbetslöshet under vintern 1952/53.
Med hänsyn till det inträffade läget anser sig styrelsen böra äska medel
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 250.
å tilläggsstat i sådan omfattning, att medel finnes disponibla för den ordinarie
vägbyggnadsverksamheten intill utgången av år 1953, d. v. s. för den
tidsperiod riksdagen tidigare beslutat om medelsanvisning. Härigenom
skulle de för senare hälften av år 1953 avsedda medlen omedelbart bliva
disponibla, vilket skulle icke blott underlätta arbetenas planering m. m.
på sätt 1952 års riksdag avsett vid behandlingen av väganslagen, utan även
i viss omfattning göra det möjligt att igångsätta ytterligare arbeten under
vintern 1952/53, därest så skulle visa sig önskvärt ur arbetsmarknadssynpunkt.
Beträffande anslaget till Förstärkning och förbättring av vägar framhåller
styrelsen, att detta endast avser tiden intill utgången av budgetåret
1952/53 och att i detsamma därför måste inräknas en viss reserv utöver
vad som väntas bli förbrukat under beräkningsperioden. Ytterligare medel
anses därjämte böra finnas tillgängliga å detta anslag, om det ur arbetsmarknadssynpunlct
skulle visa sig önskvärt att — på sätt förut angivits
beträffande de egentliga vägbyggnadsanslagen — utöka verksamheten under
vintern 1952/53.
Storleken av de anslagsbehov för väg- och brobyggnadsändamål, som
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser böra täckas genom anslag å tillläggsstat
för innevarande budgetår, framgår av följande sammanställning.
Anslagsrubrik
Beräknad
reservation
resp.
brist (—)
Vt 1953
Beräknad
förbrukning
2:a halv- året 1953
Netto-
behov
Äskas på
tilläggsstat
Nyanläggning av bygdevägar..............
— 1-6
9''0
10 6
ll-o
Nyanläggning av ödebygdsvägar ..........
— 0-7
5‘0
5*7
6''0
Byggande av huvudvägar..................
— 7*3
28''0
35-3
30 o
Ombyggnad av bygdevägar och ödebygds- vägar ..................................
2-2
16-o
13-8
14o
Förstärkning och förbättring av vägar ....
— 49-2
*) -
49-2
2) 65-o
Vägbeläggningar ..........................
9‘5
25o
15-6
155
Byggande av broar........................
9-8
19o
9-2
9*o
Summa milj. kronor
— 37 8
102 o
1398
106 5
*) Anvisade medel avse endast budgetåret 1952/53.
2) Viss reservation per den 8% 1953 har här inräknats dels emedan anslaget icke är beräknat
för kalenderår, dels för att medgiva eventuellt ökad
verksamhet
i arbetsmarknadsreglerande syfte.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i förenämnda skrivelse den 25
september 1952 därjämte hemställt om anvisande av ett tilläggsstatsanslag
av 27 000 000 kronor till Vägunderhållet.
Över väg- och vattenbyggnadsstyrelscns framställning har utlåtande avgivits
av arbetsmarknadsstyrelsen, som anfört bl. a. följande.
Arbetstillfällen på andra områden än anläggningsverksamhet ha under
1952 icke längre stått till buds i samma rikliga omfattning som under 1951,
vilket medförde att antalet i vägväsendet sysselsatta arbetare väsentligt kunde
utökas. I juli 1951 sysselsattes omkring 13 500 arbetare i det statliga väg
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 250.
väsendet (inkl. underhållet), medan motsvarande antal i juli 1952 ökats
till ca 16 000 (exkl. arbetare vid verkstäder, garage och förråd). Under återstoden
av innevarande år förutses överskott på arbetskraft, vilket föranlett
arbetsmarknadsstyrelsen att i särskild framställning till Kungl. Maj:t hemställa
om anvisande av medel å tilläggsstat för budgetåret 1952/53 till Vissa
vägbyggnadsarbeten. I det utomordentligt labila läge, i vilket arbetsmarknaden
nu befinner sig, är det överhuvudtaget föga tillrådligt att göra förutsägelser
ens för den närmaste framtiden. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förutsättning att investeringsverksamheten, såvitt beror på arbetsmarknaden,
kan bliva av samma omfattning under år 1953 som under 1952 synes
emellertid utgöra en antaglig grund för beräkningen av anslagen.
Arbetsmarknadsstyrelsen vill emellertid framhålla, att den allmänna utökningen
av vägbyggnadsverksamheten under 1952 till betydande del ägt
rum under sommaren, varför under detta år alltjämt avsevärda säsongvariationer
i arbetsstyrkan framträda. — För arbetsmarknaden på detta
område är det av största betydelse att planläggning på såväl kortare som
längre sikt av arbetena på allt sätt beaktar säsongutjämningsproblemet. —
Därest det i någon del av landet icke finns lämpliga vinterarbeten i gällande
flerårsplaner, synes det kunna upptagas till prövning att i planerna injämka
ytterligare arbeten, vilka lämpa sig för utförande vintertid. Vägbyggnadsverksamheten
som helhet skulle härigenom kunna utökas. — De
starkaste säsongvariationerna visa de arbeten, vilka utföras på entreprenad.
Detta förklaras till en del av att häri ingå en stor mängd beläggningsarbeten,
vilka icke kunna utföras vintertid. För övriga arbeten torde emellertid
även entreprenadarbeten i många fall lämpligen kunna utföras under
vintern, om arbetet från början planlägges med sikte härpå.
Såsom tidigare nämnts har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknat med
att de begärda tilläggsstatsanslagen för väginvesteringar skulle medgiva
igångsättning av ytterligare arbeten under vintern 1952/53, därest så skulle
visa sig önskvärt ur arbetsmarknadssynpunkt. Styrelsen har emellertid
samtidigt framhållit, att möjligheten att utnyttja de vanliga vägbyggnadsanslagen
i sådant syfte är beroende av huruvida lämplig arbetskraft kan
ställas till förfogande och huruvida densamma kan disponeras för arbeten,
som ingå i flerårsplanerna för perioden 1952—56. Om sysselsättningsbehovet
anses böra tillgodoses med andra arbeten eller om det gäller sysselsättning
av för anläggningsarbeten mindre lämplig arbetskraft, kan anslaget
till Vissa vägbyggnadsarbeten komma i fråga. Enligt styrelsens mening
bör det ankomma på arbetsmarknadsstyrelsen att taga initiativet beträffande
en eventuell förstärkning av detta anslag.
I skrivelse den 23 september 1952 har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt
om en sådan anslagsförstärkning.
Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att det f. n. är synnerligen vanskligt
att söka beräkna det sysselsättningsbehov, som kan föreligga under
innevarande budgetår. Styrelsen har emellertid med hänsyn till det förändrade
läge, som inträtt på arbetsmarknaden, funnit erforderligt att förberedelser
vidtagas för att kunna sysselsätta omkring 3 000 man i vägarbeten
under kommande vinter utöver det antal, som omfattas av de inom
väg- och vattenbyggnadsverket upprättade arbetsprogrammen. Om man räknar
med att den utökade verksamheten behöver pågå i 4 månader i genom
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 250. 7
snitt, kan kostnaderna härför uppskattningsvis beräknas till 35 milj. kronor.
Som framhållits i väg- och vattcnbyggnadsstyrelsens skrivelse, kommer
i första hand de normala vägbyggnadsanslagen att anlitas för en utvidgning
av vägbyggnadsverksamheten i sysselsättningssyfte. Tillvägagångssättet
skulle därvid bli att arbeten, som upptagits i flerårsplanerna för tiden 1953
—1956, i viss utsträckning påbörjas redan under vintern 1952—53.
Med hänsyn till arbetenas geografiska belägenhet i förhållande till den
ledigställda arbetskraften samt varierande lämplighet att bedrivas i sysselsättningssyfte,
särskilt vintertid, måste man räkna med att i rätt stor utsträckning
taga i anspråk arbeten utanför flerårsplanerna. Att beräkna i
vilken utsträckning detta kan bli nödvändigt är i nuvarande läge synnerligen
vanskligt. Om emellertid uppskattningsvis 10 milj. kronor för här
ifrågavarande syfte kan tagas av de normala vägbyggnadsanslagen skulle
(35 —10) 25 milj. kronor erfordras av anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten.
Å detta anslag finnes f. n. ca 9,8 milj. kronor, som icke disponerats
genom av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fattade beslut. Det ytterligare
medelsbehovet å anslaget skulle sålunda utgöra i runt tal 15 milj. kronor.
Styrelsen hemställer, att detta belopp måtte anvisas å tilläggsstat för budgetåret
1952/53.
Arbetsmarknadsstyrelsen hemställer därjämte att ifrågavarande anslag
må, i d«?n mån så med hänsyn till arbetsmarknadsläget prövas erforderligt,
användas till ett förstärkt underhåll samt till bidrag till sådana enskilda
och kommunala vägföretag, vilka enligt normala grunder äro berättigade
till sådant bidrag.
Föredraganden.
1952 års riksdag har i princip godkänt en omläggning av medelsberäkningen
för de ordinarie anslagen till statliga väg- och brobyggnadsarbeten
med undantag av anslaget till Förstärkning och förbättring av vägar till
att avse kalenderår i stället för budgetår. För genomförande av denna reform
har ifrågavarande anslag i riksstaten för innevarande budgetår upptagits
med belopp, som avsetts skola motsvara ett och ett halvt års medelsförbrukning,
d. v. s. de beräknade utgifterna under tiden 1 juli 1952—31
december 1953. Anslaget till Förstärkning och förbättring av vägar samt
de båda anslagen till brobyggnader vid Bergnäset och Hjulsta avser däremot
endast budgetåret 1952/53.
Förutsättningarna för den beräkning av väganslagen i 1952 års statsverksproposition,
som låg till grund för riksdagens beslut, har emellertid
nu i väsentlig mån ändrats. Fn förändring i arbetsmarknadsläget har inträtt
i år som gjort det möjligt att öka vägbyggnadsverksamheten vida utöver
vad som kunde förutses, då statsverkspropositionen utarbetades. De
tidigare svårigheterna att tillgodose vägväsendets arbetskraftsbehov har
successivt avtagit och i viss utsträckning har vägarbetena t. o. in. börjat
att ånyo få betydelse såsom sysselsättningsobjekt för friställd arbetskraft.
8
Eungl. Maj:ts proposition nr 250.
Såsom framgår av det i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning
åberopade, av 1952 års riksdag godkända uttalandet av statsutskottet har
riksdagen ställt sig positiv till tanken att omedelbart utnyttja de möjligheter
att öka väginvesteringarna, som det förändrade arbetsmarknadsläget
kunde erbjuda, samt till att bevilja härför erforderliga anslag på tilläggsstat.
Den begränsning av väg- och brobyggnadsanslagen, som jag förordade
i 1952 års statsverksproposition, var betingad av de prognoser rörande
möjligheterna att tillföra vägväsendet ytterligare arbetskraft, som förelåg
när statsverkspropositionen utarbetades. Då arbetsmarknadsmässiga förutsättningar
nu visat sig föreligga att redan i år bringa vägbyggnadsverltsamhetens
omfattning i ett bättre förhållande till de föreliggande behoven,
har jag i likhet med riksdagen ansett en sådan ökning böra genomföras,
även om detta skulle komma att kräva anslagsförstärkning på tilläggsstat.
Medelsförbrukningen på de ordinarie anslagen för statliga väg- och brobyggnadsarbeten
beräknades i 1952 års statsverksproposition till högst 140
milj. kronor för år 1952 och till högst 170 milj. kronor för 1953. Såvitt
framgår av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning beräknar styrelsen
nu att denna medelsförbrukning i stället kommer att uppgå till
245 å 250 milj. kronor för vartdera året. Anslaget till Förstärkning och
förbättring av vägar, på vilket redan vid ingången av budgetåret 1952/53
fanns en över vissa andra anslag balanserad brist av 15,5 milj. kronor, är
numera helt förbrukat och behovet av ytterligare medel för ifrågavarande
ändamål har tills vidare fått tillgodoses genom att anslagen till Ombyggnad
av bygdevägar och ödebygdsvägar samt till Byggande av huvudvägar i ökad
utsträckning tages i anspråk för dylika förbättringsarbeten. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen har i anslutning till den i det föregående redovisade
beräkningen av medelsförbrukningen under innevarande budgetår
under hand lämnat följande uppgifter om den beräknade ställningen på
vissa av anslagen per den 1 mars 1953, d. v. s. vid den tidpunkt då ytterligare
anslagsmedel skulle kunna tänkas bli anvisade, därest frågan om
tilläggsanslag uppskötes till 1953 års riksdag.
Behållning Brist
Milj. kr. Milj. kr.
Nyanläggning av bygdevägar ........................... 1,1 —
Nyanläggning av ödebygdsvägar ..................... 0,i —
Byggande av huvudvägar .............................. 6,3 —
Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar ... 8,7 —
Förstärkning och förbättring av vägar ............ —- 30,7
Vägbeläggningar .......................................... 14,7 _
Byggande av broar ....................................... 19,9 _
Av dessa uppgifter framgår, att ett uppskov till nästa år med anvisande
av ytterligare anslagsmedel kommer att medföra, att den nu möjliggjorda
ökningen av väg- och brobyggnadsverksamheten åtminstone temporärt
Kungl. Maj:ts proposition nr 250.
9
måste avstanna och att en del av vägväsendets arbetskraft måste friställas
under en tidsperiod, då möjligheterna att finna andra arbetstillfällen kan
väntas bli förhållandevis begränsade. Med hänsyn härtill är det enligt min
mening ofrånkomligt att förslag om tilläggsstatsanslag framlägges för riksdagen
redan vid dess höstsession i år. Härvid synes medel för den ordinarie
väg- och brobyggnadsverksamheten nu i ett sammanhang böra beräknas i sådan
utsträckning, att medelsbehovet täckes fram till den 1 juli 1953 i fråga
om anslaget till Förstärkning och förbättring av vägar och till den 1 januari
1954 beträffande övriga ifrågakommande anslag. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har grundat sin anslagsberäkning på den förutsättningen
att verksamheten under 1953 skall få i stort sett samma ekonomiska omslutning
som väntas komma att uppnås under 1952, d. v. s. 245 å 250
milj. kronor. De begärda anslagsbeloppen, 11 milj. kronor till Nyanläggning
av bygdevägar, 6 milj. kronor till Nyanläggning av ödebygdsvägar,
36 milj. kronor till Byggande av huvudvägar, 14 milj. kronor till Ombyggnad
av bygdevägar och ödebygdsvägar, 65 milj. kronor till Förstärkning
och förbättring av vägar, 15,5 milj. kronor till Vägbeläggningar och 9 milj.
kronor till Byggande av broar, innefattar inga reserver i förhållande till
den beräknade medelsförbrukningen annat än i fråga om anslaget till Förstärkning
och förbättring av vägar, för vilket beräknats en marginal av
15,8 milj. kronor. Behovet av denna reserv sammanhänger främst därmed,
att ifrågavarande anslag fortfarande beräknas för budgetår och alltså
inte ger möjlighet att, såsom fallet är beträffande de för kalenderår beräknade
anslagen, vid behov täcka icke förutsedda utgiftsökningar under budgetåret
genom anlitande av sådana för det närmast följande halvåret avsedda
medel, vilka vid kalenderårsberäkningen står till förfogande redan
före budgetårsskiftet. Även bortsett från det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anmälda behovet av medel för igångsättande av extraordinära
arbeten i sysselsättningssyfte torde det av praktiska skäl vara nödvändigt
att ha tillgång till en viss anslagsreserv med hänsyn till svårigheterna att
på förhand exakt beräkna kostnaderna för den normala verksamheten vid
de olika vägförvaltningarna och att mot slutet av budgetåret snabbt omfördela
anvisade medel mellan länen med hänsyn till inträffade avvikelser
från den beräknade medelsförbrukningen.
Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda framlagda anslagsberäkningen
har inte givit mig anledning till erinran. Jag tillstyrker också
arbetsmarknadsstyrelsens förslag om anvisande av 15 milj. kronor på tillläggsstat
till Vissa vägbyggnadsarbeten ävensom den av styrelsen förordade
utvidgningen av användningsområdet för detta anslag. Däremot anser
jag, att den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anmälda frågan om
anvisande av tilläggsstatsanslag till Vägunderhållet inte behöver föranleda
något förslag förrän till 1953 års riksdag. Jag torde framdeles få återkomma
till denna fråga.
Med den av mig tillstyrkta anslagsförstärkningcn skulle den ordinarie
2—-lön r,2 Bihang till riksdagens protokoll 1052. 1 sand. Nr 250.
10
Kungl. Maj-.ts proposition nr 250.
väg- och brobyggnadsverksamheten under nästa år kunna få en omslutning,
som t. o. m. överstiger motsvarande årsbelopp i den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagda femårsplan, som redovisats i 1952 års statsverksproposition
och som jag ansett böra uppställas som ett mål. Med
hänsyn hl. a. härtill förutsätter jag, att denna verksamhet i fortsättningen
skall planeras och bedrivas på sådant sätt, att den kan hållas inom den
av statsmakterna godkända anslagsberäkningen. Jag förutsätter även, att
en begränsning av medelsförbrukningen till en nivå, som ligger under anslagsramen,
skall få genomföras för den händelse nya förändringar i konjunktur-
och arbetsmarknadsläget skulle nödvändiggöra en minskning av
väginvesteringarna.
Den påfyllnad av anslagsmedel, som jag i det föregående tillstyrkt, innefattar
inte några särskilda medel för att igångsätta direkta sysselsättningsarbeten
inom vägväsendet i större omfattning än vad som kan ske inom
ramen för de föreslagna förstärkta anslagen inklusive anslaget till Vissa
vägbyggnadsarbeten. Med hänsyn dels till att utvecklingen på arbetsmarknaden
kan göra det möjligt och önskvärt att sysselsätta ytterligare arbetskraft
inom vägväsendet och dels till önskvärdheten av att en dylik sysselsättningsökning
i så fall på smidigaste sätt inordnas i och kommer att
tillgodose den ur angelägenhets-, planläggnings- och andra synpunkter
»normala» verksamheten för vägväsendets upprustning, vill jag emellertid
förorda, att Kungl. Maj :t utverkar vissa befogenheter, varigenom vid behov
en sådan ytterligare utvidgning av sysselsättningen kan åstadkommas
och hållas inom ramen för vägarbetenas reguljära organisation och existerande
planering. Efter den decentralisering som genomförts för väg- och
brobyggnadsverksamheten äger vägförvaltningarna att i stort sett utan
annan begränsning än den som följer av storleken av disponibla anslagsmedel
och arbetskraftsresurser självständigt igångsätta och bedriva i gällande
flerårsplaner upptagna arbeten. Enligt min mening bör även vid
en eventuell extra utvidgning av verksamheten vägförvaltningarna på
samma sätt handha och ansvara för denna, så att i främsta rummet de i
flerårsplanerna upptagna och därmed angelägenhetsprövade arbetena kommer
till utförande och så att i görligaste mån planeringsarbetet kan samordnas,
effektivitets- och säsongfördelningssynpunkter beaktas och eljest
svårfrånkomlig fördyring och snedvridning av den samlade verksamheten
undvikas. Genom den kalenderårsberäkning av flertalet av väg- och brobyggnadsanslagen,
som numera genomförts och som innebär, att anslagsmedlen
för ett kalenderår blir tillgängliga ett halvår före medelsförbrukningsårets
början, kan också vid behov en smidig sådan utvidgning av
den i ordinarie former bedrivna verksamheten genomföras och förskottsvis
finansieras med tillgängliga anslagsmedel, därest Kungl. Maj :t inhämtar
riksdagens medgivande härtill. Det nu rådande läget på arbetsmarknaden
synes mig motivera, att detta nu sker. Jag får därför föreslå,
att Kungl. Maj :t av riksdagen utverkar befogenhet att vid behov bemyn
-
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 250.
diga vägförvaltningarna att för igångsättande av arbeten av här ifrågavarande
slag under tiden fram till nästa budgetårsskifte i förväg taga i anspråk
erforderliga belopp av de medel på de kalenderårsberäknade väg- och
brobyggnadsanslagen, som är avsedda för den ordinarie verksamheten
under det därpå följande halvåret, d. v. s. andra halvåret 1953. Jag förutsätter
därvid, att den genom ett sådant bemyndigande uppkommande medelsbristen
för den ordinarie verksamheten under nämnda halvår provisoriskt
får täckas från de nya anslag, som blir tillgängliga den 1 juli 1953,
samt slutligt regleras påföljande år genom proposition till riksdagen om
tilläggsstatsanslag. Anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten bör vid tilllämpning
av detta system komma till användning i första hand för att
finansiera sådana arbeten inom vägväsendet, som kan behöva igångsättas
vid sidan av de i flerårsplanerna upptagna väg- och brobyggnadsföretagen.
Jag anser det därjämte önskvärt att Kungl. Maj :t för innevarande budgetår
inhämtar bemyndigande att på liknande sätt som gällde under förra
budgetåret tillfälligt överflytta medel mellan de olika väg- och brobyggnadsanslagen,
i den mån detta visar sig påkallat av arbetsmarknadsskäl.
Behovet av detta bemyndigande sammanhänger främst därmed, att anslaget
till Förstärkning och förbättring av vägar fortfarande beräknas för budgetår
och alltså inte ger samma möjlighet som de för kalenderår beräknade
anslagen att förskottera medel för en utvidgning av verksamheten.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
I. att å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1952/53
under sjätte huvudtiteln anvisa följande reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen, nämligen
a) till Nyanläggning av bygdevägar 11 000 000 kronor,
b) till Nyanläggning av ödebygdsvägar 6 000 000 kronor,
c) till Byggande av huvudvägar 36 000 000 kronor,
d) till Ombgggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar
14 000 000 kronor,
e) till Förstärkning och förbättring av vägar 65 000 000
kronor,
f) till Vägbeläggningar 15 500 000 kronor,
g) till Byggande av broar 9 000 000 kronor,
h) till Vissa vägbyggnadsarbeten 15 000 000 kronor;
II. att godkänna det av mig i det föregående föreslagna förfaringssättet
för finansiering av en eventuellt erforderlig
ytterligare utvidgning av väg- och brobyggnadsverksamheten
under budgetåret 1952/53;
III. att bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån så visar sig
erforderligt av arbetsmarknadsskäl, tillfälligt under budget
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 250.
året 1952/53 överföra medel mellan reservationsanslagen till
Nyanläggning av bygdevägar, Nyanläggning av ödebygdsvägar,
Byggande av huvudvägar, Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar,
Förstärkning och förbättring av vägar, Vägbeläggningar
samt Byggande av broar.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Regenten att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gösta Kahm.
Stockholm 1952. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1952:435 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förstärkning av vissa väganslag m. m. a1 i texten
- SU 1952:227 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående förstärkning av vissa väganslag in. m. s. 1 i texten