Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni 1947 (nr 303)

1952-02-29 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:82, Med förslag till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni 1947 (nr 303)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

1

Nr 82.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni

1947 (nr 303); given Stockholms slott den 29 februari

1952.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogat förslag till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen

den 30 juni 1947 (nr 303).

GUSTAF ADOLF.

John Lingman.

Förslag

till

Lag

om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni 1947

(nr 303).

Härigenom förordnas, att prisregleringslagen den 30 juni 1947* 1, vilken

jämlikt lag den 8 juni 1951 (nr 390) gäller till och med den 30 juni 1952,

skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1953.

1 Senaste lydelse av 2 § se 1948:408.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 82.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 82.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

8 februari 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om fortsatt giltighet

av prisregleringslagen den 30 juni 1957 (nr 303) och anför därvid följande.

Nu gällande prisregleringslag utfärdades den 30 juni 1947 och trädde i

kraft den 1 juli samma år. Lagen gällde ursprungligen till och med den 30

juni 1948 men har därefter successivt förlängts, senast genom lagen den 8

juni 1951, nr 390. Enligt sistnämnda lag har prisregleringslagen erhållit

fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1952.

Beträffande det närmare innehållet i prisregleringslagen må följande här

nämnas.

Enligt den inledande bestämmelsen i 1 § prisregleringslagen erfordras,

för att lagens huvudbestämmelser skola träda i tillämpning, att särskilt

förordnande därom meddelats. Sådant förordnande må meddelas vid krig

eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden. Förordnande meddelas av Konungen med

riksdagens samtycke, dock att, när riksdagen ej är samlad, provisoriskt

förordnande må meddelas av Konungen. Genom kungörelse den 30 juni 1947

(nr 304) meddelade Konungen med riksdagens samtycke förordnande, varom

nyss är sagt, att gälla från och med den 1 juli 1947 tills vidare. Förordnandet

är alltjämt gällande.

I 2 § äro vissa definitioner upptagna. Sålunda stadgas i nämnda paragraf,

att med tjänst avses sådan tjänst som någon, yrkesmässigt eller eljest,

såsom företagare utför åt annan, att lika med utförande av tjänst skall

anses dels utövande av sådan hotell- eller pensionatrörelse, som omfattar

minst nio för gästers härbärgerande avsedda rum, dels ock upplåtelse avrätt

att nyttja förnödenhet samt att lika med försäljning av förnödenhet

skall anses överlåtelse eller upplåtelse av förmögenhetsrättighet av immateriell

art, så ock upplåtelse av rättighet att å fastighet avverka skog eller

att där taga torv, ler, grus, sten eller annat, som icke är att hänföra till fastighetens

vanliga avkastning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 82.

3

Enligt 3 § första stycket äger Konungen eller myndighet som Konungen

bestämmer fastställa visst pris, som prövas skäligt, att gälla såsom normalpris

vid frivillig försäljning av viss förnödenhet eller vid fx-ivilligt utförande

av viss tjänst. I andra stycket föreskrives, att normalpris icke må överskridas

med mindre säljaren eller företagaren erhållit tillstånd därtill. Den

som fastställt normalpriset äger bestämma på vilken myndighet det skall

ankomma att bevilja sådant tillstånd.

I 4 § stadgas att om någon till offentlig myndighet gjort särskild utfästelse

beträffande högsta pris, till vilket viss förnödenhet må av honom försäljas

eller viss tjänst utföras, eller eljest beträffande den ordning, i vilken

försäljning må ske eller tjänsten utföras, priset icke må överskridas eller

utfästelsen eljest frångås med mindre myndigheten givit tillstånd därtill.

I 5 § finnas vissa stadganden om s. k. tvångskartellering m. m.

Bestämmelser angående prisstopp meddelas i 6 §. Sålunda stadgas i 6 §

1 mom. första stycket, att Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer

äger föreskriva, att den som frivilligt säljer viss förnödenhet eller

som frivilligt utför viss tjänst icke må utan tillstånd överskrida det pris å

förnödenheten eller tjänsten, som han tillämpade å dag som i föreskriften

angives, eller, om han då icke sålde förnödenheten eller utförde tjänst varom

fråga är, det pris som den angivna dagen var att anse som gängse pris

eller som han före nämnda dag senast tillämpat. Därest efter den i föreskriften

angivna dagen överlåtelse skett av rörelse, i vilken försäljes förnödenhet

eller utföres tjänst som med föreskriften avses, skall dock såsom

stoppris för den nye innehavaren av rörelsen gälla det pris, som den föregående

innehavaren högst ägt uttaga. Enligt andra stycket i samma moment

må föreskrift om prisstopp meddelas att gälla för viss tid, högst sex

månader. Då skäl därtill äro må prisstoppet förlängas, varje gång för högst

sex månader. Den som meddelat föreskrift om prisstopp äger bestämma på

vilken myndighet det skall ankomma att bevilja tillstånd till prishöjning.

Vidare stadgas i 6 § 2 mom., att om prisstopp föreskrivits beträffande

viss förnödenhet eller tjänst och priset därefter finnes vara högre än som

kan anses skäligt, Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer

äger förordna om skälig sänkning av priset. Sådant förordnande må jämväl

meddelas beträffande allenast viss säljare eller företagare. Förordnandet

gäller under den tid prisstoppet är gällande. Det fastställda priset må

icke överskridas utan tillstånd av myndighet som Konungen bestämmer.

Enligt 7 § äger Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer

föreskriva, att viss förnödenhet icke må försäljas eller saluhållas eller viss

tjänst utföras eller erbjudas med mindre priset å förnödenheten eller tjänsten

godkänts av myndighet som Konungen bestämmer. Sådan föreskrift

må jämväl meddelas beträffande allenast viss säljare eller företagare. Godkänt

pris må icke överskridas utan tillstånd av myndigheten. Har pris godkänts

på sätt nyss sagts och inträda därefter sådana på prisbildningen inverkande

förhållanden att priset skäligen bör sänkas, äger Konungen eller

myndighet som Konungen bestämmer förordna om sådan prissänkning. Dy
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

likt förordnande må jämväl meddelas beträffande allenast viss säljare eller

företagare.

I 8 § meddelas ett allmänt förbud mot prisocker och 9 § innehåller bestämmelser

om s. k. kombinationsavtal. Vidare meddelas i 10 § föreskrifter

om viss uppgiftsskyldighet. Enligt 11 § äger myndighet som Konungen

bestämmer meddela vissa föreskrifter rörande anslag med prisuppgifter

m. m. I 12—14 §§ äro ansvarsbestämmelser upptagna; sålunda föreskrives i

13 § att den, som åsidosätter bestämmelse som meddelats jämlikt 11 §, skall

straffas med böter från och med två till och med trehundra kronor. I 15, 17

och 18 §§ meddelas vissa processuella föreskrifter.

Närmare bestämmelser angående tillämpningen av prisregleringslagen ha

av Kungl. Maj :t meddelats genom kungörelse den 30 juni 1947 (nr 305).

Denna kungörelse gällde ursprungligen till och med den 30 juni 1948 men

har sedermera successivt förlängts, senast genom kungörelsen den 8 juni

1951, nr 391, för tiden till och med den 30 juni 1952.

Bestämmelser rörande allmänt prisstopp ha utfärdats dels av statens priskontrollnämnd

den 31 oktober 1942 dels ock av Kungl. Maj :t genom kungörelser

den 4 juni 1943, nr 310, den 25 maj 1945, nr 209, och den 30 juni

1947, nr 306. Sistnämnda kungörelse, som trädde i kraft den 1 juli 1947

samt gällde till och med den 31 december samma år, har därefter successivt

förlängts, senast genom kungörelsen den 14 december 1951, nr 758.

Enligt sistnämnda kungörelse har 1947 års kungörelse erhållit fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1952. Prisstoppdagen är i flertalet fall den

31 oktober 1942.

Vidare må nämnas, att Kungl. Maj:t den 29 december 1949 utfärdat vissa

föreskrifter angående lönsamhetsberäkningar i prisärenden. I

I skrivelse den 24 januari 1952 har statens priskontrollnämnd — under

erinran att giltighetstiden för prisregleringslagen utgår den 30 juni 1952 —

hemställt att lagen skall givas fortsatt giltighet t. o. m. den 30 juni 1953.

Priskontrollnämnden har i sin skrivelse erinrat om att i årets statsverksproposition

hänvisats till de uttalanden rörande den ekonomiska politiken,

som redovisats i propositionen nr 220 till 1951 års riksdag. I sistnämnda

proposition hade riktlinjerna för denna politik sammanfattats i ett 8-punktsprogram,

i vilket bland annat utsagts, att den ekonomiska politiken måste

stödjas av en fortsatt och till sin effektivitet förstärkt priskontroll. Vidare

hade i statsverkspropositionen chefen för handelsdepartementet i fråga om

utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel uttalat, att med hänsyn till

rådande ekonomiska läge en avveckling av priskontrollen inom den närmaste

tiden icke vore tänkbar. Med hänsyn härtill borde jämväl för nästa

budgetår medel anvisas till priskontrollnämndens verksamhet.

Priskontrollnämnden har vidare erinrat om att nämnden i yttrande den

1 november 1951 över 1950 års långtidsutrednings betänkande »Ekonomiskt

långtidsprogram 1951—1955» på anförda skäl hade framhållit, att det en
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 82.

5

ligt nämndens mening vore förhastat att för närvarande träffa något principiellt

avgörande rörande avvecklingen av priskontrollen. Det syntes bättre

att från fall till fall bedöma behovet av kontroll och anpassa prisregleringen

successivt efter detta behov. Sedan detta uttalande gjordes, hade intet inträffat

som gåve nämnden anledning till ändrad uppfattning.

Under hänvisning till nyss berörda uttalanden funne nämnden en förlängning

av prisregleringslagens giltighetstid till den 30 juni 1953 vara

erforderlig.

Priskontrollnämnden har vidare hemställt om sådan ändring av 13 § prisregleringslagen

att den nuvarande föreskriften om böter från och med två

till och med trehundra kronor ersattes med en bestämmelse om dagsböter.

Nämnden har härom anfört följande.

Enligt 11 § i prisregleringslagen äger myndighet som Konungen bestämmer

att, beträffande yrkesmässig försäljning av förnödenhet, meddela föreskrifter

om skyldighet bland annat att, där förnödenhet saluföres förpackad,

sälja förnödenheten i förpackningar märkta på visst sätt ävensom att

föreskriva annan dylik bestämmelse, som må vara ägnad att motverka oskälig

prisstegring eller att ordna tillförsel, saluhållande eller förbrukning av

förnödenhet. Ifrågavarande bestämmelser gälla i tillämpliga delar även i

fråga om tjänst.

Enligt stadgande i lagens 13 § kan den, som åsidosätter bestämmelse som

meddelats jämlikt 11 §, straffas med böter från och med två till och med

trehundra kronor.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndiganden har nämnden i kontrollsyfte utfärdat

åtskilliga föreskrifter om märkning och fakturering av varor, speciellt

inom beklädnadsbranscherna. Enligt nämndens erfarenhet ha de utfärdade

föreskrifterna varit nödvändiga för att möjliggöra kontroll över att

utfärdade prisföreskrifter efterlevas.

Ett av nämnden fattat beslut om att upphäva prisregleringen på textilvaror

i fabriksledet har nyligen trätt i kraft. Då nämnden anser det ingå i

dess uppgift att med särskild uppmärksamhet följa prisutvecklingen på

områden, som undantagits från prisreglering, kommer beslutet att medföra

en skärpning av prisövervakningen inom textil- och konfektionsbranscherna.

Under sådana förhållanden komma föreskrifterna om märkning och

etikettering av varorna att få ökad betydelse. Ett åsidosättande av föreskrifterna

kommer att i hög grad försvåra prisövervakningen.

Den ovannämnda straffbestämmelsen i 13 § torde icke verka tillräckligt

avskräckande, för den händelse någon avsiktligt vill undandraga sig nämndens

prisövervakning. Nämnden har därför ansett det erforderligt, att den

skärpningen vidtages, att föreskriften om böter från och med två till och

med trehundra kronor ersättes med en bestämmelse om dagsböter i enlighet

med vid skrivelsen fogat förslag.

Departementschefen. I finansplanen till årets statsverksproposition hänvisade

jag i ett uttalande om den ekonomiska politiken till de riktlinjer för

denna politik, som av mig redovisades i propositionen nr 220 till 1951

års riksdag. 1 sistnämnda proposition underströk jag att den ekonomiska

politiken måste stödjas av en fortsatt och till sin effektivitet förstärkt priskontroll.

Då behov av fortsatt priskontroll sålunda alltjämt föreligger, torde

giltighetstiden för prisregleringslagen böra förlängas ytterligare ett år eller

till utgången av juni 1953.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Med avseende å priskontrollens allmänna karaktär och uppgifter i rådande

ekonomiska läge torde jag få erinra om att genom Kungl. Maj :ts beslut den

12 januari 1951 fastställdes nya riktlinjer för den prisreglerande verksamheten.

Direktiven gällde ursprungligen tills vidare till utgången av juni 1951.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 februari samma år tillkallade

chefen för handelsdepartementet en förhandlingsdelegation för överläggningar

rörande den prisreglerande verksamhetens fortsatta bedrivande.

Efter slutfört uppdrag föreslog denna delegation enhälligt, att direktiven för

priskontrollen oförändrade borde bibehållas tills vidare efter utgången av

juni 1951. Kungl. Maj :t beslöt i enlighet härmed den 22 juni 1951.

Som jag framhöll i proposition nr 220 innebära de direktiv som sålunda

för närvarande gälla, bland annat, att den tidigare under lönestabiliseringsperioden

1948—1950 gällande regeln om att lönehöjningar icke finge utgöra

motiv för prishöjning upphävts. Lönekostnadsökningar behandlas numera

på samma sätt som övriga kostnadsstegringar vid prövning av framställningar

om prishöjning. I berörda proposition anförde jag vidare att en viss

åtstramning av direktiven i fråga om behandlingen av lönekostnadsstegringar

åter kunde bliva aktuell såsom ett stöd för den fortsatta stabiliseringspolitiken.

Det syntes dock icke möjligt att redan då taga ställning till

denna fråga utan den borde tills vidare stå öppen. Numera har överenskommelse

slutits mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer innefattande

rekommendationer rörande lönepolitiken under 1952. Lönekostnadsökningar

som ligga inom ramen för den sålunda träffade centrala uppgörelsen torde

böra behandlas på samma sätt som övriga kostnadsökningar vid priskontrollnämndens

prövning av framställningar om prishöjning. Man får sålunda

räkna med att vissa »konsekvensprisstegringar» komma att äga rum

under året. Däremot synes nu en skärpning av direktiven för prisregleringen

i fråga om behandlingen av lönekostnadsstegringar böra genomföras av

den innebörd att kostnadsökningar som uppkomma på grund av större lönestegringar

än vad som är förenligt med de riktlinjer, som innefattas i nyssnämnda

uppgörelse, icke behöva accepteras såsom skäl för prishöjning. En

dylik modifikation i gällande direktiv bör utgöra ett värdefullt stöd för den

fortsatta ekonomiska stabiliseringspolitiken.

Priskontrollnämnden har hemställt om viss ändring av ansvarsbestämmelsen

i 13 § prisregleringslagen. Som motivering för detta sitt förslag har

nämnden närmast åberopat de farhågor nämnden hyste, att de nuvarande

bötesbestämmelserna framgent skulle komma att visa sig otillräckliga, för

den händelse någon avsiktligt ville undandraga sig nämndens prisövervakning.

Nämnden har därvid särskilt åsyftat bestämmelserna om märkning

och etikettering av varor inom textil- och konfektionsbranscherna. Med

hänsyn till att ansvarsbestämmelsen i 13 § har avseende å alla bestämmelser,

som meddelats jämlikt 11 §, är jag för närvarande icke beredd att förorda

den av priskontrollnämnden ifrågasatta generella ändringen av straffsatsen.

Skulle det visa sig att nuvarande bötesbestämmelser äro otillräckliga för en

effektiv prisövervakning inom sådana områden, som undantagits från pris
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

reglering, är priskontrollnämnden givetvis oförhindrad att på nytt upptaga

frågan om en revidering av ansvarsbestämmelsen i 13 §.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande

över inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om fortsatt

giltighet av prisregleringslagen den 30 juni 1947 (nr 303), av den lydelse

Bilaga1 vid detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Birgit Warholm.

1 Bilagan, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 25 februari

1952.

Närvarande:

justitieråden Ekberg,

Strandberg,

Ljunggren,

regeringsrådet Björkholm.

Enligt lagrådet den 21 februari 1952 tillhandakommet utdrag av protokoll

över finansärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den

8 februari 1952, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30

juni 1947 (nr 303).

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

byråchefen i finansdepartementet C. V. Åbjörnsson.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Olle Lundberg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

9

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29

februari 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

t. f. chefen för finansdepartementet, statsrådet Lingman, lagrådets den 25

februari 1952 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 8 februari 1952

remitterade förslaget till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den

30 juni 1947 (nr 303).

Föredraganden hemställer att förslaget, som av lagrådet lämnats utan

erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Berggren.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 saml. Nr 82.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:142 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition med förslag till lag om fortsatt gdtighet av prisreglering slagen den 30 juni 1947 a1 i texten
  2. 2LU 1952:29 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni 19U7 s. 1 i texten