Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete

1952-03-07 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:94, Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

1

Nr 94.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943

(nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete; given

Stockholms slott den 7 mars 1952.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogat förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen

den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete.

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete föreslås skola i sin nuvarande

lydelse erhålla förlängd giltighet till och med den 30 juni 1953. 1

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 94.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj.ts proposition nr 94.

2

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillstånds
tvång

för byggnadsarbete.

Härigenom förordnas, att lagen den 30 juni 1943 om tillståndstvång för

byggnadsarbete1, vilken enligt lag den 11 maj 1951 (nr 221) gäller till och

med den 30 juni 1952, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni

1953. 1

1 Senaste lydelse i vissa delar se SFS 1948: 186 och 749.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9b.

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Regenten, Hertigen av Halland i statsråd å

Stockholms slott den 15 februari 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman. Hammarskjöld, Norup,

Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, fråga angående förlängd

giltighet av lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete samt anför.

Lagen den 30 juni 1943 (nr 444; ändr. nr 186/1948 och 749/1948) om

tillståndstvång för byggnadsarbete gäller — sedan dess giltighetstid blivit

förlängd, senast genom lag den 11 maj 1951 (nr 221) -— till och med den

30 juni 1952.

Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete stadgar i 1 §, att Konungen

äger vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under

utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, i den mån det finnes

erforderligt för att upprätthålla ett fast penningvärde och befrämja en

ändamålsenlig användning av förnödenheter och arbetskraft, förordna, att

2—7 §§ i lagen skola äga tillämpning. I 2 § stadgas, att byggnadsarbete

icke må bedrivas utan särskilt tillstånd (byggnadstillstånd), vilket meddelas

av Konungen. I den mån Konungen förordnar därom, må tillstånd

meddelas jämväl av myndighet, åt vilken Konungen uppdrager att utöva

tillsyn över tillämpningen av lagen, eller myndighet, som är underordnad

tillsynsmyndigheten. Vidare innehåller lagen, i 3 § definition å begreppet

byggnadsarbete, i 4 § föreskrift om att i byggnadstillstånd må stadgas begränsning

eller villkor för arbetets bedrivande eller för användningen av

förnödenheter eller arbetskraft, i 5 § bestämmelse om undantag i vissa

fall från kravet på tillstånd för byggnadsarbete, i 6 § stadgande om rätt

till tillträde till arbetsplats in. in. för dem, som ha att taga befattning med

tillsyn över efterlevnaden av lagen, samt i 7 § åläggande för den, som bedriver

byggnadsarbete, samt för arbetstagare, anställd hos honom, att

lämna de upplysningar och förete de handlingar, som äro erforderliga för

tillsynens utövande. Slutligen finnas i lagens 8—15 §§ straff-, åtals- och

fullföljdsbestämmelser in. in. samt i 16 § stadgande, enligt vilket Konungen

eller efter Konungens förordnande tillsynsmjndigheten äger meddela närmare

tillämpningsföreskrifter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj yls proposition nr .94.

Genom kungörelse den 29 juli 1943 (nr 640; ändr. nr 882/1943, 148/1945,

752/1945, 222/1946, 79/1947, 883/1947, 750/1948, 520/1949, 654/1949,

368/1950, 222/1951 och 776/1951) med tillämpningsföreskrifter till lagen

den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete, vilken

kungörelse trädde i kraft den 1 augusti 1943, har Kungl. Maj:t förordnat,

att 2—7 §§ nyssnämnda lag skola äga tillämpning samt meddelat tillämpningsföreskrifter

till lagen.

Beträffande beslut i ärenden om byggnadstillstånd gäller i huvudsak

följande.

Kungl. Maj :t har uppdragit åt länsarbetsnämnderna att avgöra ansökningar

om byggnadstillstånd, som avse bostadshus, byggnad eller anläggning

för jordbrukets, skogsbrukets eller fiskets behov, rivningsarbete samt

annat byggnadsarbete, som beräknas kosta högst 30 000 kronor. Kostnadsgränsen

i detta hänseende var tidigare dragen vid 20 000 kronor men har

höjts till nuvarande belopp med hänsyn till inträffade prisstegringar. För

en sådan höjning uttalade sig också tredje lagutskottet i sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr 6 år 1951. Från länsarbetsnämndernas befogenhet

ha emellertid undantagits ärenden, som röra statliga företag eller företag,

för vars utförande ansökan hos Kungl. Maj :t om bidrag eller lån gjorts

eller är avsedd att göras. Sistnämnda förbehåll gäller dock ej sådana

tjänstebostäder för folkskolans lärare, där Kungl. Maj:t beviljat statsbidrag.

Arbetsmarknadsstyrelsen äger avgöra övriga byggnadstillståndsärenden

med undantag dock för sådana ärenden som röra företag, för vars

utförande ansökan hos Kungl. Maj :t om bidrag eller lån gjorts eller är avsedd

att göras. Länsarbetsnämnderna och arbetsmarknadsstyrelsen ha tillerkänts

underställningsrätt, nämnderna i förhållande till styrelsen och styrelsen

i förhållande till Kungl. Maj :t. Arbetsmarknadsstyrelsen har i regel

underställt Kungl. Maj:ts prövning ärenden, där kostnaderna beräknas

överstiga 500 000 kronor, ävensom ärenden, som ansetts vara av principiell

betydelse.

Med hänsyn till det ekonomiska läget och förhållandena på arbetsmarknaden

har det icke ansetts möjligt att under det senaste året medgiva några

mera väsentliga undantag från tillståndstvånget utöver dem, som redan

tidigare gällt. Genom kungörelse den 21 december 1951 (nr 776) har emellertid

tillämpningskungörelsen till lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete

ändrats på så sätt, att förbättringsarbeten å flottled få utföras utan

byggnadstillstånd. Kungl. Maj :t har vidare genom beslut den 30 november

1951 medgivit, att byggnadstillstånd må — utan avseende å de i särskild

ordning fastställda byggnadskvoterna —- meddelas för nybyggnad och modernisering

av bostäder, avsedda för sådana arbetstagare som beräknas

ha sin huvudsakliga sysselsättning inom skogsbruket. Man har härvid

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr !H.

utgått från att denna tillståndsgivning skall avse omkring 500 lägenheter.

Slutligen må i detta sammanhang erinras om att byggnadstillstånd av

generell art meddelats vissa statliga verk för arbeten inom ramen för av

Kungl. Maj:t anvisade anslag eller fastställda stater. Sådana tillstånd ha

lämnats generalpoststyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, telegrafstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och luftfartsstyrelsen. Det

ankommer på arbetsmarknadsstyrelsen att efter samråd med vederbörande

verksstyrelse meddela föreskrifter om igångsättning av arbetena och om

sysselsättningen av arbetskraft vid desamma. Nämnda generella byggnadstillstånd

kunna icke sägas medföra någon uppmjukning i sakligt hänseende

av byggnadsregleringen utan äro endast avsedda att möjliggöra vissa förenklingar

i handläggningen av dessa tillståndsärenden. De innebära en

3rtterligare utbyggnad av det tidigare tillämpade systemet beträffande statliga

väg- och brobyggnadsarbeten, för vilka investeringsverksamheten från

och med budgetåret 1950/51 reglerats genom en av Kungl. Maj:t fastställd

totalram för medelsförbrukningen.

Några skärpningar av byggnadsregleringen ha å andra sidan ej ansetts

nödvändiga.

I propositionen nr 66 till 1950 års riksdag om förlängning av lagen om

tillståndstvång för byggnadsarbete berördes frågan, huruvida en detaljreglering

av förevarande slag vore nödvändig och lämplig för att åstadkomma

den investeringsbegränsning, som ansåges erforderlig. Härvidlag

erinrades om att nuvarande chefen för finansdepartementet, statsrådet

Sköld, enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1949 tillkallat sakkunniga

— 1949 års investeringskommitté — för att verkställa utredning

och avgiva förslag om formerna för den framtida investeringskontrollen.

Investeringskonnnittén har ännu ej slutfört sitt arbete men avser att

göra detta inom de närmaste månaderna. Kommittén torde emellertid icke

komma att förorda, att byggnadsregleringen under nu rådande förhållanden

avvecklas.

I propositionen nr 220 till föregående års riksdag lämnades en utförlig

redovisning av riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Det framhölls

därvid, att tyngdpunkten i denna politik måste vara förlagd till strävandena

att begränsa de inflationistiska verkningarna av vinstkonjunkturen

inom företagssektorn och därigenom bland annat hejda expansionstendenserna

i fråga om investeringsverksamheten. Denna måste hållas inom ramen

för våra personella och materiella resurser för att icke verka inflationsdrivande.

Byggnadsregleringen kunde därför tills vidare icke undvaras som

ett led i den ekonomiska politiken. Någon möjlighet att avveckla den eller

att ersätta den med någon annan, mera generellt utformad regleringstyp,

som man tidigare hyst vissa förhoppningar om, förelåge icke i nuvarande

läge. De i propositionen nr 220 sålunda framlagda synpunkterna ha även

opaginerad Kontrollera mot PDF

(5 Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

understrukits vid behandlingen i årets statsverksproposition (»Inkomsterna»)

av finansplanen.

Såsom riktpunkt för handhavandet av tillståndsgivningen har för år

1952 liksom för föregående år inom byggnadsberedningen upprättats en

investeringsbudget, som anger ramen för tillstånd under detta år för byggnads-

och anläggningsverksamhet inom olika huvudområden. I bihang 3

av inkomstbilagan till årets statsverksproposition har lämnats en detaljerad

redogörelse för denna budget.

Av redogörelsen framgår att 1952 års investeringsbudget i likhet med

vad som gällde för de närmast föregående årens omfattar dels en lillståndsbudget

och dels en realbudget. Tillståndsbudgeten, som av Kungl. Maj:t

den 7 december 1951 fastställts till huvudsaklig efterrättelse, anger omfattningen

av de byggnadsföretag, för vilka byggnadstillstånd planenligt

kunna beviljas under år 1952, medan realbudgeten avser den faktiska

byggnadsverksamhet, som kan beräknas äga rum vid tillståndsgivning i

enlighet med det uppställda programmet. I realbudgetberäkningen ha alltså

inbegripits de byggnadsarbeten, som under planeringsåret äro avsedda att

utföras dels vid byggnadsföretag, som komma att beviljas under årets lopp,

och dels vid företag, för vilka tillstånd beviljats före årets ingång. Med

andra ord: lör varje bygge, vare sig tillstånd därtill förutses skola beviljas

under planeringsåret eller beviljats tidigare, har i realbudgeten medräknats

den del, som enligt verkställda överslagskalkyler kan förväntas belasta

byggnadsmarknaden under planeringsåret.

Enligt realbudgetberäkningen för år 1951 förväntades en ökning av den

faktiska reglerade byggnadsverksamheten under året med 4,5 procent, under

det att den budgeterade tillståndsgivningen enligt planen skulle minskas

med 5,G procent i förhållande till år 1950. Den faktiska byggnadsverksamheten

beräknades sålunda kunna öka trots minskad tillståndsgivning, detta

på grund av att tillståndsgivningen under år 1950 visat sig vara för stor i

förhållande till byggnadsmarknadens kapacitet, så att antalet påbörjade

rnen ej avslutade byggnadsföretag vid utgången av året var betydande.

''Irots den minskade tillståndsgivningen under år 1951 ha emellertid byggnadstiderna

ytterligare förlängts. Bostadshus, som färdigställts vid slutet

av år 1951, ha sålunda i genomsnitt krävt en byggnadstid av 12 å 13 månader

mot 11 å 12 månader för bostadshus, som färdigställdes ett år tidigare,

och 6 å 8 månader år 1944. Denna förlängning av byggnadstiderna har

inträtt, trots att den totala faktiska tillståndsgivningen under år 1951

minskat i snarast ännu något högre grad (6,8 procent) än i budgeten (5,6

procent).

Den faktiska byggnadsverksamheten inom ramen för regleringen har

därför i varje fall icke stigit i förhållande till år 1950 på det sätt man

räknade med i byggnadsbudgeten år 1951. Gjorda beräkningar tyda i stället

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr Oh.

på en minskning med cirka 3 procent, vilken minskning dock helt eller

delvis kan ligga inom felmarginalen.

De områden, som i stort sett beröras av nuvarande reglerade byggnadsverksamhet,

svara för en volym av byggnads- och anläggningsverksamhet,

som under år 1951 låg märkbart lägre än 1947 års nivå. Däremot redovisas

för de grupper, som från år 1952 i huvudsak icke beröras av byggnadsregleringen,

samt för vägar, kommunikations- och kraftverk m. in. en

volym, som ligger högre än år 1947. För dessa senare områden framträder

eu ännu större stegring jämfört med år 1947, om underhållsarbetena medräknas.

Hela den reglerade och oreglerade byggnads- och anläggningsverksamheten

inklusive underhåll låg under år 1951 praktiskt taget på

samma höga nivå som under år 1947. Detta beror emellertid till väsentlig

del på att den oreglerade byggnadsverksamheten jämte underhållsarbeten

numera svarar för en avsevärt ökad andel av den totala volymen. Detta

förhållande är en väsentlig orsak till den trängsel, som för närvarande

råder på byggnadsmarknaden.

Mot bakgrunden av det anförda skulle det vara olämpligt att för år 1952

planera någon ökning i tillståndsgivningen. Det kunde däremot diskuteras,

om icke tillståndsbudgeten ånyo borde skäras ned och detta rätt kraftigt,

så att den faktiska byggnadsverksamheten kunde komma i bättre balans

med byggnadsindustriens kapacitet och effektiviteten i byggnadsarbetet

därigenom förbättras. Då man emellertid stannat vid att bibehålla en till

totalvolymen oförändrad tillståndsbudget, har hänsyn tagits till bland annat

att en år från år fortgående nedskärning av tillståndsbudgeten knappast

utgör någon psykologiskt gynnsam bakgrund för nyrekrytering av framför

allt den yngre arbetskraften till byggnadsmarknaden. Vidare äro alla poster

i bvggnadsbudgeten redan nu så hårt pressade, att de äro att betrakta som

minimiposter, där en ytterligare reduktion kan innebära för framtiden

ytterst kännbara olägenheter. Den nödvändiga balansen måste därför återställas

på så sätt att ansträngningarna inriktas på att förstärka byggnadsverksamhetens

resurser. Åtgärder i den riktningen pågå och redovisas

närmare i det följande.

Den föregående år genomförda reduktionen i tillståndsbudgeten blir sålunda

bestående under år 1952. Under förutsättning att byggnadstiderna

icke ytterligare ökas utan snarare något minskas, kan den faktiska byggnadsverksamheten

likväl beräknas öka med uppemot 5 procent. För att

säkerställa en sådan utveckling är det emellertid angeläget alt avhjälpa

knappheten på murare och byggnadsgrovarbetare samt att öka tillgången

på visst byggnadsmaterial. Genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens

parter har en överenskommelse träffats, som gör det möjligt att för enklare

mureriarbeten använda sådana byggnadsgrovarbetare, som ba viss förtrogenhet

med dylikt arbete. Åtgärder i syfte att underlätta utbildningen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 94.

av murare övervägas. Det bör jämväl framhållas, att med hänsyn till det

förändrade läget på byggnadsmarknaden den hittills tillämpade behörighetsprövningen

vid anställande i byggnadsarbete av förut i denna bransch

icke stadigvarande sysselsatt arbetskraft i huvudsak slopats. Vidare pågå

överläggningar om möjliga åtgärder för att främja en rationalisering av

byggnadsverksamheten. Jag överväger att i årets bostadsproposition framlägga

vissa förslag i sådant hänseende. Den omläggning av bostadskvoteringen

från centralt fastställda kommunkvoter till länskvoter, som genomförts

från och med detta år, bär jämväl ses som ett led i strävandena att

med de resurser, som kunna åstadkommas, nå ett förbättrat resultat av

byggnadsverksamheten. Över huvud taget är det i nuvarande situation

angeläget att, i den mån så kan ske utan att andra viktiga behov eftersättas,

på allt sätt söka stärka byggnadsindustriens kapacitet.

Tillståndsbudgeten år 1952 för byggnads- och anläggningsarbeten har

det utseende, som framgår av följande tablå.1

Närmare kommentarer till budgetens olika kvotområden ha lämnats i

bihang 3 av inkomstbilagan till årets statsverksproposition. Jag vill här

endast understryka, att dessa kommentarer tydligt ådagalägga, att behoven

i fråga om varje post i budgeten högst väsentligt överstiga det kvotutrymme,

som med hänsyn till byggnadsmarknadens kapacitet kunnat beredas. Under

sådana förhållanden kan knappast något vinnas genom en omfördelning

mellan olika kvoter, eftersom den lättnad, som därmed på vissa punkter

skulle kunna åstadkommas, skulle föra med sig, att andra mycket väsentliga

behov skulle bliva ännu sämre tillgodosedda. Behovet av ökat utrymme

inom samhällsekonomien för här ifrågavarande viktiga investeringar är

sålunda uppenbart.

Slutligen vill jag understryka, att den av Kungl. Maj:t fastställda tillståndsbudgeten

endast får betraktas som ett arbetsinstrument, som ger

riktlinjer för tillståndsgivningen. Med hänsyn till nödvändigheten av att i

varje läge ernå en efter de ekonomiska förändringarna och arbetsmarknadsläget

snabb anpassning av planerna kunna sådana ändringar av tillståndsramen

komma att vidtagas, som finnas erforderliga.

Av vad sålunda anförts framgår att det i nuvarande läge ej är möjligt

att medgiva någon ökad tillståndsgivning, eftersom en sådan endast skulle

förvärra trängseln på byggnadsmarknaden och ytterligare förlänga byggnadstiderna.

En partiell avveckling av byggnadsregleringen genom hävande

av tillståndstvånget beträffande en kvantitativt så betydelsefull sektor som

bostadsproduktionen är av samma skäl tyvärr ännu mindre möjlig. Resultatet

av en sådan åtgärd skulle icke bliva flera färdigställda bostäder under

år 1952 utan tvärtom ett ytterligare minskat tillskott av såväl bostads- som

andra byggnader på grund av ökad desorganisation på byggnadsmarknaden.

Att i nuvarande situation helt avveckla byggnadsregleringen är uteslutet.

1 Se tablån å nästföljande sida.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

!)

Miljoner kronor1

Tillstånds-

Tillstånds-

budget

budget

1951

1952

1 566,0

1 500,0

8,1

8,0

202,5

202,0

98,0

130,0

108,0

126,0

69,5

84,0

128,2

126,0

220,0

236,0

189,0

208,0

67,5

80,0

135,0

135,0

13,5

10,0

13,5

15,0

2 860,0 3

2 860,0

A. Bostäder ................................................

B. Jordbruk, skogsbruk, fiske ................................

C. Egentlig industri..........................................

D. Kraft- och belysningsverk2 ................................

E. Handel, inkl. kvm-kvot för affärslokaler etc., inrymda i bostadshus

F. Samfärdsel (utom vägar)2..................................

G. Förvaltning, civilförsvar, sociala ändamål, sjuk- och hälsovård m. m.

H. Skolor, kyrkor, övriga samlingslokaler m. m.................

I. Vägar, anläggningsarbeten..................................

J. Militära byggnader........................................

K. Diversekvot (rep.-, underhålls-, till- och ombyggnadsarbete samt

smärre arbeten av annat slag)............................

L. Sportstugor ..............................................

M. Reservkvot ...........................

1 Kostnaderna hösten 1951. Siffrorna för år 1951 ha ökats med 35 %.

2 Uppgifterna inbegripa icke statliga investeringar.

3 I denna summa ha inräknats 40 miljoner kronor, avseende dels vissa ovan icke

redovisade tillstånd som lämnats utanför kvoteringen, nämligen för vissa försvarsviktiga

industrier, cirka 7 miljoner kronor, och för elektrifiering av vissa TGOJ:s järnvägslinjer,

cirka 15 miljoner kronor, dels tillägg till kvoten för kraft- och belysningsverk, cirka 13,5

miljoner kronor, och kvm-kvoten, cirka 1,5 miljoner kronor, jämte viss kostnadskorrektion,

3 miljoner kronor. Däremot ha s. k. sysselsättningstillstånd icke medräknats.

Jag finner sålunda, att en fortsatt tillämpning av lagen om tillståndstvång

för byggnadsarbete efter den 30 juni 1952 är ofrånkomlig. Lagen synes

därför böra erhålla förlängd giltighet, förslagsvis till och med den 30

juni 1953. Någon ändring i lagen synes i förevarande sammanhang ej påkallad.

Ä

Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över upprättat

förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943

(nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete, av den lydelse1 bilaga till

detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Olof Särnmark.

1 Denna bilaga, som är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har

här uteslutits.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 samt. Nr 94.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 94.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 3 mars

1952.

Närvarande:

justitieråden Ekberg,

Strandberg,

Ljunggren,

regeringsrådet Björkholm.

Enligt lagrådet den 23 februari 1952 tillhandakommet utdrag av protokoll

över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen

av Halland i statsrådet den 15 februari 1952, hade Kungl. Maj:t förordnat,

att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag angående fortsatt giltighet

av lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

chefen för rättsavdelningen i socialdepartementet G. Y. Samuelsson.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Olle Lundberg.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 94.

11

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars

1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, minister för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson,

Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, lagrådets den 3 mars

1952 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 15 februari 1952 remitterade

förslaget till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943

(nr 444) om tillståndstvång för bgggnadsarbete samt hemställer, att förslaget,

vilket av lagrådet lämnats utan anmärkning, måtte, jämlikt § 87

regeringsformen, genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Särnmark.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:284 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse om ändrad lydelse av 61 § 3 mom. och 132 § byggnadsstadgan den s. 4 i texten
  2. 3LU 1952:22 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 s. 1 i texten