Sök i Ratio Lex

Angående vissa avlöningsin. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1953/5''i m. m

1953-03-06 · 192 sidor, varav 183 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 183 av 192 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:110, Angående vissa avlöningsin. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1953/5''i m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr HO.

1

Nr 110.

Kungl. Mcij:ts proposition till riksdagen angående vissa avlönings-

in. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel

för budgetåret 1953/5''i m. m.; given Stockholms

slott den 6 mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande vissa

anslag under fjärde huvudtiteln, som i förslaget till riksstat upptagits med

allenast beräknade belopp.

Vidare framlägges förslag till ändrad manskapsorganisation för flottan

och kustartilleriet, förslag om inrättande av en arméingenjörkårens reserv

ävensom, i anslutning därtill, förslag i fråga om rekrytering och utbildning

av aktiv personal och reservpersonal inom nämnda kår samt av värnpliktiga

arméingenjörer. Slutligen föreslås viss förstärkning av personalvård sorganisationen.

1—250 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. i samt. Nr 110.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kuiigl. Ma]:ts proposition nr 110.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 6 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Lingman, Norup, Hedlund,

Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson,

följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid

anmälan av fjärde huvudtiteln har vissa anslag upptagits med allenast beräknade

belopp. Slutliga anslagsberäkningar har sedermera framlagts beträffande

några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag,

som återstår att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till

behandling vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera

allmän räckvidd.

En sammanställning av de uppskjutna slutliga anslagsäskandena under

fjärde huvudtiteln för budgetåret 1953/54 torde få intagas i protokollet

efter anslagsberäkningarna. 1

[1] Marinens manskapsorganisation.

Efter förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1952 års riksdag (prop. nr 120; rd.

skr. nr 331) att vid armén skulle införas en ny underbefälsorganisation.

Den nya organisationen, vilken i huvudsak ansluter sig till ett av chefen för

armén avgivet förslag, innebär att den hittillsvarande ordningen med kontraktsbundet,

korttidsanställt manskap avvecklas samt att underbefälet,

med rekrytering direkt ur de värnpliktigas led, beredes långtjänstanställning.

Värnpliktiga som önskar taga anställning som underbefäl vid armén

anställes sålunda efter avslutad värnplikts utbildning som instruktörsaspiranter

med viss tids ömsesidig uppsägningsrätt. Flertalet aspiranter som

med godkännande vitsord genomgått utbildning förutsättes skola kunna

erhålla pensionsberättigande anställningar inom försvaret. Den nya organisationen

börjar tillämpas under innevarande budgetår.

Övergången till ny underbefälsorganisation vid armén motiverades främst

av att det tidigare tillämpade systemet med kontraktsanställning visat sig

otillfredsställande ur rekryteringssynpunkt och därjämte i förhållande till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

3

effekten mycket dyrbart. Jämväl inom marinen bär under senare år bristen

på kvalificerat underbefäl gjort sig alltmera kännbar, varför det ansetts

nödvändigt att vidtaga åtgärder för att förbättra underbefälets anställningsförhållanden

och minska rekryteringsbehovet.

Chefen för marinen har sålunda i skrivelse den 22 augusti 1952 framlagt

förslag till omläggning av manskapsorganisationen vid flottan. I ärendet

har yttranden avgivits av överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, marinförvaltningen,

försvarets socialbyrå, arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret,

Svenska underofficersförbundet och Försvarsväsendets underbefälsförbund.

Inspektören för kustartilleriet har vidare i framställning den 5 december

1952 framlagt förslag till ny underbefälsorganisation vid kustartilleriet.

Detta förslag ansluter sig i princip till den organisation som beslutats för

armén. Över denna framställning har yttranden avgivits av överbefälhavaren,

chefen för marinen, försvarets civilförvaltning, försvarets socialbyrå,

arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret, statens lönenämnd, statens organisationsnämnd,

Svenska underofficersförbundet, Försvarsväsendets underbefälsförbund,

Försvarets civila tjänstemannaförbund och Försvarsverkens

civila personals förbund.

Jag anhåller nu att få upptaga dessa förslag till behandling.

A. Flottan.

Inledning.

Vid flottan utbildas och utnyttjas de fast anställda i stor utsträckning till

ren yrkestjänst, varför de icke i samma omfattning som inom armén är verksamma

såsom instruktörer vid de värnpliktigas utbildning. Krigsrustningen

är baserad på tillgång till förutvarande fast anställt manskap, vilket medför

att en viss omsättning av manskapskadern är nödvändig. Denna omsättning

regleras liksom tidigare vid armén genom att manskapet kontraktsanställes

på viss tid, f. n. 4 1/2 år. Antagning sker härvid till viss yrkesgren.

Med hänsyn till den otillfredsställande rekryteringen av kontraktsanställt

manskap, s. k. jungmän, medgav Kungl. Maj:t genom beslut den 10

augusti 1951, på hemställan av marinchefen, att yngling som uppfyller

för fast anställning som manskap vid krigsmakten föreskrivna fordringar

får inskrivas såsom värnpliktig vid flottan redan det år han fyller 17

eller 18 år samt i anslutning därtill påbörja värnpliktstjänstgöringen under

förutsättning, att han förbinder sig att vid värnpliktstjänstgöringens slut övergå

till anställning över stat vid flottan och kvarbli i anställningen under ett

år. Detta system med förtidsinskrivning av värnpliktiga har tillämpats

inom den mest svårrekryterade yrkesavdelningen, nämligen däcksavdelningen.

Endast ett fåtal har emellertid inskrivits vid de olika rekryterings
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:Is proposition nr 110.

tillfällena. Sålunda har inskrivits i oktober 1951 13 man, i januari 1952

9 man och i april 1952 7 man. Flera av dessa värnpliktiga har för övrigt

efter kort tid övergått till kontraktsanställning.

Staterna för budgetåret 1952/53 samt vakanserna den 1 november 1952

framgår av följande tabell.

Högbåtsmän

Furirer

Korpraler

Meniga

Stat

Vakanser

Stat

Vakanser

Stat

Vakanser

Stat

Vakanser

648

145

1 706

952

630

187

1 269

690

Huvuddragen av marinchefens förslag.

Marinchefen har icke ansett sig kunna f. n. helt frångå nuvarande system

med viss kontraktsbunden första anställningstid utan har förutsatt, att underbefälets

rekrytering även i fortsättningen skall ske dels genom anställande

av jungmän medelst kontrakt (jungmanslinjen) och dels bland värnpliktiga

som uttagits för underbefälsutbildning (värnpliktslinjen).

Marinchefen föreslår emellertid att anställningstiden för kontraktsanställt

manskap förkortas från nuvarande 4 1/2 år till 2 år för stammanskap tillhörande

däcks- och ekonomiavdelningarna samt till 2 1/i år för stammanskap

tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna.

Jungmän skall enligt marinchefen anställas med nuvarande antagningsfordringar

och efter godkänd utbildning vid anställningstidens slut kunna

antagas såsom underbefälsaspiranter, varefter furirsutbildning under 12

månader vidtager.

Värnpliktiga, som uttagits till underbefälsutbildning, skall efter fullgjord

första tjänstgöring kunna anställas såsom underbefälsaspiranter. För denna

kategori blir i regel under aspiranttiden viss kompletterande utbildning

erforderlig, varför utbildningen under aspiranttiden kan komma att pågå

15—18 månader. Förtidsinskrivning tillätes även i fortsättningen, varvid

de förtidsinskrivna skall vara uttagna till underbefälsutbildning och ansluta

sig till den ordinarie värnpliktslinjen.

Under aspirantutbildningen föreslås skola utgå kontant aspirantlön enligt

8 lönegraden. Efter avslutad utbildning anställes underbefälsaspiranterna

som e. o. furirer. Anställning som ordinarie furir skall kunna vinnas

efter ett års väl vitsordad tjänstgöring såsom e. o. furir.

Behovet av fast anställt manskap.

Marinchefen.

Marinchefen har beträffande behovet av fast anställt manskap åberopat

vad 1944 års manskapsutredning (SOU 1946: 7) härutinnan anfört. Utredningen

framhöll i huvudsak följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. g

Vid bestämmandet av antalet fast anställt manskap vid flottan måste

hänsyn lagas till graden av stridsberedskap som flottan redan under fredsförhål

landen måste upprätthålla, till behovet av under längre tid utbildad,

yrkeskunnig personal för krigsorganisationen samt till möjligheten afl ge

flottan tilldelade värnpliktiga eu sådan utbildning att de under fredstid

och/eller i krigsorganisationen kan användas i mera kvalificerade befattningar.

Den ökning av personalbehovet, som vid flottan uppkommer vid övergång

från freds- till krigsorganisation, hänför sig i avsevärd utsträckning

till personal för den rena yrkestjänsten. På denna personal måste krav

uppställas i avseende på tidigare erhållen, relativt omfattande utbildning,

som på grund av ständigt fortskridande moderniseringar av och förändringar

beträffande fartygens komplicerade tekniska utrustning ej kan tilllatas

ligga alltför långt tillbaka i tiden. Flottans krigsorganisation kräver

följaktligen ständig tillgång till relativt modernt utbildad personal. På grund

härav kan man vid flottan icke avvara eu vass tillgång på förutvarande fast

anställt manskap. Fn reglerad omsättning inom stamkadern av manskap

är alltså nödvändig.

Behovet av en dylik omsättning sammanhänger nära med den utbildning

de värnpliktiga kan erhålla under fullgörandet av sin tjänstgöring.

1 den mån de värnpliktiga under tiden för fredstjänstgöring kan utbildas till

andra klass sjömän och underbefäl minskas behovet av fast anställda dylika.

Beträffande omsättningen av stammanskapet framhåller marinchefen

att denna i viss mån regleras genom sjömansyrkets karaktär av genomgångsyrke.

Sjölivet, såväl vid örlogs- som vid handelsflottan, lockar en hel

del ynglingar i unga år att ge sig ut för att pröva sjömansyrket, men en stor

del återgår efter relativt kort tid till yrken i land.

Marinchefen anför vidare.

Behovet i krigsorganisationen av fast anställt och f. d. fast anställt manskap

sammanhänger nära med den utbildning de värnpliktiga kan erhålla

under fullgörandet av sin tjänstgöring. Genom den numera beslutade förlängningen

av tjänstgöringstiden för bl. a. till underbefäl uttagna värnpliktiga

har inträtt en förbättring av användbarheten hos det värnpliktiga

underbefälet. Tiden medger dock icke tillräcklig skolning för afl de vidareutbildade

värnpliktiga — särskilt inom de tekniska yrkesgrenarna — skall

bil yrkesmässigt sett likvärdiga med det till furirer'' utbildade stamunderbefälet.

Härför lcräves minst 18 månaders tjänstgöringstid. Det måste därför

fortfarande finnas en relativt stor kader av stammanskap vid flottan.

Marinchefen har vid fullt utbyggd organisation beräknat antalet högbåtsmän

och furirer till sammanlagt 2 .346, varav 820 högbåtsmän och 1 526 furirer.

För att rekrytera dessa beställningar skulle med nuvarande system

årligen erfordras 660 jungmän.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kutiffl. Maj:ts proposition nr HO.

Rekrytering.

Marinchefen.

Marinchefen framhåller att värnpliktskontingenten vid flottan omfattar,

med bortseende från värnpliktiga uttagna i specialtjänst och motsvarande

grupper, omkring 3 000 man. Av dessa kan i allmänhet endast omkring

1 000 man beräknas vara lämpliga till underbefälsutbildning. Även om

man räknade med att allt underbefäl — frånsett sådana som utbildades till

officerare eller underofficerare — skulle kvarsta till den pensionsålder,

som beräknats bli den normala vid armén eller 53 ar, skulle det erfordras

en årlig rekrytering av 250—300 man. Detta skulle innebära att omkring

var tredje till underbefäls utbildning uttagen värnpliktig skulle taga fast

anställning efter avslutad första tjänstgöring.

Av företagna undersökningar framgar enligt marinchefen att i regel omkring

60 % av de flottan tilldelade värnpliktiga redan före första tjänstgöring

har eu civil verksamhet, varför det anses osannolikt att nagon större

del av dessa skulle övergå till militär tjänst. Pa grund av den ringa värnpliktskontingenten

kan flottan icke påräkna ett tillräckligt urval för en tillfredsställande

rekrytering vare sig kvalitativt eller kvantitativt.

På grund av det anförda är det enligt marinchefen icke möjligt att frångå

nuvarande system med en viss kontraktsbunden första anställningstid.

Genonr att i viss utsträckning bibehålla kontraktsanställningen och samtidigt

bygga ut möjligheterna att anställa underbefäl från den inkallade värnpliktskontingenten

anses bästa förutsättning skapas för att erhalla v idgade

erfarenheter av den för flottan lämpligaste rekryteringsorganisationen.

Två möjligheter skall sålunda enligt marinchefen alltjämt finnas för fast

anställning vid flottan, nämligen dels anställandet av j ungmän genom kontrakt

(jungmanslinjen) och dels anställandet av värnpliktiga som fullgjoit

sin första tjänstgöring (värnpliktslinjen).

Yttranden.

Överbefälhavaren finner det nödvändigt afl i flottans utbildningsorganisation

tills vidare bibehålla en ren stamlinje parallellt med värnpliktslinjen

tills erforderliga erfarenheter vunnits beträffande rekryteringen från den

senare. Någon utökning av flottans årliga värnpliktskontingent anses icke

böra ifrågakomma förrän rekryteringsresultaten från de olika linjerna kan

överblickas.

Försvarets civilförvaltning beklagar, att marinchefen icke i stönc utstiäckning

än som skett kunnat anpassa förslaget efter det nya systemet vid armén.

Det måste enligt civilförvaltningen ur skilda synpunkter och icke

minst av rekryteringsskäl framstå som ett starkt önskemal att ett sa langt

möjligt likartat anställningssystem tillämpas för allt underbefäl inom försvaret.

Det är självfallet vanskligt att uttala sig om möjligheterna afl jämväl

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

i

vid flottan övergå till att helt rekrytera underbefälskadern ur de värnpliktigas

led. De av marinchefen påtalade olikheterna mellan armén och flottan

i förevarande hänseende synes civilförvaltningen icke vara av sådan karaktär

eller betydelse, att de borde lägga hinder i vägen för att införa armésystemet

jämväl vid flottan, därest det överhuvudtaget skulle anses lämpligt

och oundgängligen nödvändigt att för närvarande vidtaga några jämkningar

i det nuvarande systemet. Man torde icke, såsom marinchefen gjort,

kunna påstå, att en rekrytering värnpliktsvägen är otänkbar för flottans

del med hänsyn till att av flottans värnpliktskontingent allenast ett så ringa

antal värnpliktiga bedömes lämpliga till underbefälsutbildning, att underlag

skulle saknas för en rekrytering av det fast anställda manskapet allenast

från de värnpliktiga. Då arméchefen förutsatt förtidsinskrivning såsom

det normala kommer huvuddelen av underbefälet att även enligt det

nya systemet rekryteras ur samma kategorier som för närvarande, d. v. s.

ynglingar under värnpliktsåldern. Dessa kommer enligt marinchefens förslag

att fortfarande utgöra rekryteringsunderlag för det kontraktsanställda

manskapet. De värnpliktiga, som efter inskrivning i sedvanlig ordning

bedömes lämpliga för underbefälsutbildning, kommer sålunda även enligt

det föreslagna systemet att utgöra ett kompletterande rekryteringsmateriel

till den egentliga källan för rekryteringen, nämligen de underåriga.

Civilförvaltningen erinrar vidare om att marinens underofficerssakkunniga

i sitt den 19 januari 1951 dagtecknade betänkande understrukit behovet

av en allmän översyn av flottans hela manskapsorganisation samt därvid

antytt vissa omläggningar av utbildningen för underbefäl, vilka skulle nödvändiggöra

en omprövning av underbefälskårens organisation. Mot bakgrunden

härav måste det enligt civilförvaltningen ställa sig vanskligt att

nu företaga några ändringar i den bestående ordningen.

Försvarets socialbyrå uttalar, att de skäl som anförts för bibehållande av

kontraktsanställningsformen vid flottan bör föranleda, att åtminstone tills

vidare anställningen av jungmän sker med kontrakt för de av marinchefen

föreslagna tiderna.

Arbetsmarknadsstyrelsen finner det motiverat, att innan tillräckliga erfarenheter

vunnits av de nya rekryteringsvägarna bibehålla den kontraktsbundna

anställningsformen vid sidan av rekryteringen värnpliktsvägen.

Ett stort hinder för rekryteringen till de militära yrkena har utan tvekan

varit de relativt långa kontraktstiderna. Många ynglingar, vars håg stått till

sjön, har icke vågat binda sig vid det för dem helt främmande livet till sjöss

under så lång tid som 4 1/2 år. Det är därför psykologiskt riktigt att minska

kontraktstidens längd. De av marinchefen föreslagna kontraktstiderna torde

komma att förbättra rekryteringsmöjligheterna.

Svenska underofficersförbundet finner det betänkligt, afl det vid flottan

tillämpas en anställningsform, kontraktsanställning, som med fog kan be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

faras leda till alt vapnet får stå tillbaka för armén i konkurrensen om

rekryteringsmaterialet. Kontraktet torde enligt förbundet höra hemma i

en tid, då tjänstgöringsförhållandena, framtidsutsikterna, förmånerna och

behandlingen överhuvud icke var sådan att den anställde kunde förmås

bindas till yrket och animeras till godtagbara prestationer. Att bibehålla

kontraktsbunden anställningsform sedan väsentliga reformer kommit till

stånd i berörda hänseenden anser förbundet vara detsamma som att icke

våga tro på reformernas betydelse.

Försuarsväsendets underbefäls för hund framhåller att förekomsten av kontraktsanställning

utgör ett av de största hindren för en tillfredsställande

rekrytering. Enligt förbundets uppfattning bör kontraktsanställningen vid

flottan helt slopas och uttagning till utbildning till korpral enbart ske bland

de värnpliktiga, såväl rättids- som förtidsinskrivna. Marinchefens förslag

kommer att innebära uppenbara risker för en stark irritation mellan dem

som valt jungmanslinjen och dem som tillhör värnpliktslinjen. Korpralsgruppen

kommer med genomförande av marinchefens förslag att bli synnerligen

heterogent sammansatt.

Utbildning.

Marinchefen.

Med hänsyn till den relativt stora skillnaden mellan kravet på utbildning

för å ena sidan enbart yrkeskunnigt manskap för krigsorganisationen och

å andra sidan instruktörsutbildat och yrkeskunnigt underbefäl för såväl

freds- som krigsorganisationen är det eidigt marinchefen möjligt att fördela

utbildningen på två etapper. Den första etappen bör omfatta den tid som

erfordras för att inhämta den för krigsplacering behövliga yrkesfärdigheten

och för att kunna tillämpa denna under praktisk tjänst ombord på

fartyg. Andra etappen skall omfatta den tid som erfordras för att förvärva

kompetens som instruktör och befäl.

De som genomgått den första etappen och därefter lämnar tjänsten

kan enligt marinchefen utnyttjas för krigsorganisationen. De som erhållit

instruktörs- och befälsutbildning avses skola fylla behovet av långtjänstunderbefäl

och av elever för utbildning till underofficer ävensom till officer

eller mariningenjör.

Genom denna indelning blir det enligt marinchefen möjligt att till utbildningsgången

ansluta de värnpliktiga som uttagits till underbefälsutbildning

och efter avslutad första tjänstgöring tar fast anställning (värnpliktsanställda).

Beträffande utbildningens organisation för jungmanslinjen framhåller

marinchefen, att det utmärkande för den nuvarande utbildningsgången är

att den ansluter sig till systemet för de värnpliktigas utbildning. Stampersonalen

är sålunda omväxlande i land eller ombord med halvårsintervall

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

9

under de första åren av anställningen. Det liar emellertid blivit alltmer

uppenbart, alt personalen måste stanna kvar ombord på fartygen i samma

besättning betydligt längre tid än sex månader i följd, om den skall kunna

effektivt utnyttja den komplicerade materielen och om fartygen skall kunna

bli effektiva stridsenheter. Med hänsyn till att värnpliktstjänstgöringen förlängts

så att en återgång kunnat göras till ett utbildningsprogram, där huvuddelen

av de värnpliktiga tjänstgör ett helt år ombord, anser marinchefen

nödvändigt att anpassa stampersonalens utbildning så, alt även denna personalkategori

kan kvarbli ombord under ett helt år i följd.

Marinchefen föreslår därför, att de stamanställda under det första året

skall genomgå rekrytskola samt en från tre till sex månader förlängd yrkeskurs.

Den nuvarande korpralskolan, omfattande såväl militär- som allmänbildande

undervisning, uppdelas, varvid de militära delarna i stort

sett överföres till yrkeskursen under första året och den allmänbildande

delen flyttas till tredje årets utbildning. Härigenom kommer hela andra anställningsåret

att kunna disponeras för praktisk tjänst ombord. Det tredje

året skall omfatta dels den av skolutredningen förutsatta, nio månaders

allmänbildande undervisningen och dels tre månaders yrkeskurs. Den

fortsatta utbildningen blir i stort sett likartad med den nuvarande.

Beträffande värnpliktslinjen framhåller marinchefen såsom ett huvudvillkor,

att besättningarna på i fred rustade fartyg ej brytes sönder genom

att underbefälsuttagna värnpliktiga avgår under stridsutbildningsperioden.

De värnpliktiga skall enligt marinchefen under första tjänstgöring till en början

genomgå rekrytskola om en månad samt yrkeskurs om fyra månader.

Under återstoden av tjänstgöringen skall utbildning äga rum ombord på

fartyg. Vid första tjänstgöringens slut skall anställning kunna erhållas såsom

underbefälsaspirant. Innan den egentliga furirsutbildningen påbörjas

bör emellertid i den utsträckning som kan anses erforderlig viss kompletterande

yrkes- och verkstads utbildning givas de värnpliktiga för att dessa

skall erhålla samma underbyggnad som elever från jungmanslinjen. Denna

kompletteringskurs föreslås skola omfatta omkring 3 1/2 månad. I fortsättningen

skall de värnpliktsanställda följa samma utbildningsgång som övriga

anställda.

Marinens underofficerssakkunniga, som föreslagit att vissa beställningar

för underofficerare skulle överföras till beställningar för högbåtsmän, uttalade,

att den huvudsakliga skillnaden mellan eu underofficers- och en

högbåtsmannabefattning vore, att en underofficersbefattning krävde högre

teoretisk kompetens och viss högre yrkesutbildning än underbefälsutbildningen

gåve. De sakkunniga ansåg det möjligt att utan ändring av underbefälets

allmänbildande utbildning giva högbåtsmännen ytterligare yrkesutbildning

huvudsakligen av praktisk natur.

Marinchefen föreslår i anslutning till vad de sakkunniga sålunda anfört

eu särskild yrkeskurs under 3 månader för blivande högbåtsmän.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Yttranden.

Försvarets civilförvaltning har icke något att erinra mot marinchefens

förslag till utbildningens organisation men anser att ställning icke nu bör

tagas till förslaget om en särskild utbildningskurs för blivande högbåtsmän.

Försvarets socialbyrå anser sig med hänsyn till att marinchefens förslag

icke innebär någon genomgripande förändring av nuvarande utbildningsorganisation

icke böra yttra sig beträffande utbildningsfrågorna.

Svenska underofficersförbnndet finner den särskilda utbildningskursen för

blivande högbåtsmän opåkallad med hänsyn till att de allmänna kompetenskraven

för anställning i denna högre underbefälsgrad fastslagits till vanlig

underbefälsutbildning samt därutöver under längre tids praktisk tjänst

förvärvad rutin. Då överflyttning av tjänsteuppgifter från underofficerare

till högbåtsmän av marinens underofficerssakkunniga prövats möjlig på

nämnda grundval anses någon anledning icke föreligga att nu utbygga de

allmänna kvalifikationskraven. Däremot torde — liksom i fråga om övrigt

befäl — erfordras särskilda fortbildningskurser med avgränsat mål, t. ex.

inlärande av nya vapen och övrig materiel.

Försvarsväsendets underbefäls förbund framhåller att väl vitsordad tjänst

som furir, rutin och praktiskt kunnande hittills varit de kvalifikationskrav

som uppställts för erhållande av befordran till långtjänstunderbefälsbeställning.

Anordningen med högbåtsmannaskola skulle medföra, att de redan

nu stora svårigheterna att upprätthålla en naturlig gräns mellan högbåtsinännens

och underofficerarnas arbetsuppgifter skulle ökas. Rent principiellt

varken kan eller vill förbundet motsätta sig att viss fortlöpande praktisk

utbildning meddelas försvarets personal. Emellertid synes marinchefens

förslag syfta till att ge högbåtsmännen kompetens att så småningom med

bibehållande av långtjänstunderbefälsbeställning övertaga och bestrida alltflera

underofficersbefattningar. Till en sådan utveckling kan förbundet icke

medverka.

Anställnings- och löneförhållanden.

Marinchefen.

Marinchefen framhåller, att utbildningen till furir vid flottan icke kan

jämföras med motsvarande utbildning vid armén. Vid flottan måste ett underbefäl

icke endast förvärva militära färdigheter och befälsvana utan

även läras upp till sjöman. Sedan lång tid tillbaka har flottan räknat med

att det åtgår tre år för att få en användbar furir. Det anses därför icke vara

möjligt att övergå till ett system motsvarande det som antagits vid armén,

varigenom den anställde efter ett års utbildning utöver första värnpliktstjänstgöringen

förordnas till e. o. furir.

Marinchefen föreslår att följande principer skall läggas till grund för

uppflyttning, förordnande och befordran. Jungmännen anställes och upp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kaiigl. Maj:ts proposition nr 110.

11

flyttas till 2. klass sjömän enligt nuvarande bestämmelser efter

månaders anställningstid. Befordran till korpral sker efter en sammanlagd

anställningstid av 15 månader. Efter 2 år resp. 2 x/4 år, beroende på yrkesgren,

sker antagning till underbefälsaspirant med placering i 8 lönegraden.

Underbefälsaspirant som genomgått furirskola och i förekommande fal)

jämväl yrkeskurs utnämnes efter en tjänstgöringstid av 3 år till e. o. furir.

Efter 1 års väl vitsordad tjänstgöring som e. o. furir äger ordinariesättning

rum. Utnämning till ordinarie furir kan alltså ske efter en tjänstetid av fyra

år. Under sjätte utbildningsåret genomgår vederbörande furir den nyss

nämnda utbildningskursen för att erhålla kompetens som högbåtsman.

Värnpliktig som uttagits till underbefälsutbildning skall i enlighet med

gällande bestämmelser fullgöra första tjänstgöring i en följd om 444 dagar.

Efter cirka 5 månaders tjänstgöring sker uppflyttning till 2. klass sjöman

och efter ytterligare tre månader förordnas vederbörande till värnpliktig

korpral. Vid första tjänstgöringens slut avses den värnpliktige skola erbjudas

anställning som underbefälsaspirant i 8 lönegraden. Den värnpliktsanställdes

befordringsgång skall i fortsättningen gestalta sig på samma sätt

som för den som gått jungmanslinjen. Marinchefen är icke beredd att för

närvarande taga ställning till underbefälskårens sammansättning och eventuella

utbyggnad med ytterligare en tjänstegrad, motsvarande den vid armén

föreslagna rustmästargraden.

Yttranden.

Försvarets civilförvaltning finner förslaget om att låta de värnpliktiga

vinna aspirantanställning omkring 9 månader tidigare än de kontraktsanställda

vara ägnat att inge betänkligheter. Civilförvaltningen anser vidare

att det — även om det i och för sig vore riktigt att möjlighet skapades för

flottans furirer att i likhet med arméns vinna ordinarie anställning — knappast

är tillrådligt att i avvaktan på resultaten av utredningen rörande flottans

befälsorganisation för närvarande inrätta några ordinarie furirsbeställningar.

Försvarets socialbyrå framhåller att marinchefens förslag innebär långtidsanställning

för allt därtill lämpat underbefäl som genomgått furirsutbildning

men att förslaget icke ger närmare besked om befordringsförhållandena.

I nära anslutning till den nya arméorganisationen har marinchefen föreslagit

ordinariesättning av ett ej närmare angivet antal furirsbeställningar.

Ett genomförande av förslaget i denna del skulle visserligen medföra att

underbefälsyrket även vid flottan bleve ett framtidsyrke men skulle icke

ge någon upplysning om dess konkurrenskraft vid jämförelse med underbefälsyrket

vid armén. Enligt socialbyrån är det nödvändigt med en ny

avvägning mellan antalet furirsbeställningar och högbåtsmannabeställningar,

och denna avvägning bör göras så att befordran till högbåtsman regelmäs
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kangl. Maj:ts proposition nr 110.

sigt kan ske efter i stort sett samma tjänstetid som befordran till överfurir

inom armén. Därest en sådan avvägning icke kan göras bör nära nog automatiskt

verkande ordinariesättning av furirsbeställningarna vid llottan icke

äga rum.

Försvarsväsendets underbefälsförbund understryker angelägenheten av att

underbefälskadern icke göres större än vad fredsorganisationen kräver för

att möjliggöra ordinarie anställningsform för underbefälet. Förbundet förordar

vidare att de korpraler som önskar erhålla anställning som furir under

utbildningstiden anställes såsom aspiranter.

Stat- och kostnadsberäkningar.

Marinchefen.

Marinchefen räknar med ett behov vid fullt utbyggd organisation av

sammanlagt 2 346 underbefälsbeställningar. Det är enligt marinchefen mycket

vanskligt att bedöma huruvida det vid flottan anställda underbefälet

skulle komma att kvarstå i tjänst fram till pensionsåldern även om större

möjligheter härtill öppnades.

Marinchefen har framlagt två alternativ, varav det ena förutsätter att

personalen i stort sett utgör ett gott urval och att de flesta föredrager afl

kvarstå till pensionsåldern. Det andra alternativet räknar med eu betydligt

större avgång ur tjänst, varmed följer ökad rekrytering och större omsättning

av personalen under de första tjänsteåren.

Enligt det första alternativet har marinchefen räknat med ett årligt behov

av 180 underbefälsaspiranter, varav 60 beräknas komma från värnpliktslinjen

och återstoden från jungmanslinjen. För att erhålla 120 underbefälsaspiranter

från denna sistnämnda linje har marinchefen räknat med en

årlig rekrytering av 200 jungmän.

Vid det andra alternativet har marinchefen utgått från ett årligt behov

av 260 underbefälsaspiranter av vilka 90 skvdle erhållas värnpliktsvägen

och återstoden jungmanslinjen, vilket skulle medföra en årlig rekrytering

av 400 jungmän.

Marinchefen framhåller att, om man sålunda i stort sett bibehåller anspråket

på visst totalantal underbefäl för freds- och krigsorganisationerna,

avsevärda besparingar kommer att göras med den nya manskapsorganisationen

oavsett det inbördes förhållandet mellan högbåtsmän och furirer

och därmed betingade ändringar i den årliga rekryteringen. Slutgiltiga kalkyler

kan emellertid lämnas först sedan slutlig ställning tagits till staternas

omfattning beträffande underofficerare, högbåtsmän och furirer. Enligt

det första alternativet skulle en besparing erhållas på i runt tal 6 970 000 kronor

och enligt det andra alternativet 6 260 000 kronor.

Beträffande manskapskadern för budgetåret 1953/54 anför marinchefen

följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

13

Högbåtsmännen är avsedda att bestrida dels ett antal tidigare för stamunderofficerare

avsedda befattningar och dels vissa kvalificerade underbefälsbefattningar.

För den förstnämnda uppgiften bör enligt marinens

underofficerssakkunniga avses 309 beställningar. Tidigare fanns 511 högbåtsmannabeställningar,

varför sammanlagda antalet sådana beställningar

vid fullt utbyggd organisation bör utgöra 820. Detta antal skall dock tills

vidare minskas med befintligt antal övergångsvis kvarstående underofficerare,

eller 171.

Den förlängda utbildningstiden för de värnpliktiga gör det möjligt att utnyttja

de värnpliktiga i befattningar inom krigs- och fredsorganisationerna

för vilka hittills avsetts stamunderbefäl. Eu reducering kan därför göras av

det korttidsanställda underbefälet med 180 furirsbeställningar.

Marinchefens förslag till underbefälskader för nästa budgetår framgår

av följande sammanställning.

Budgetår

1952/53

1953/54

Flaggkorpraler....................

3

2

Högbåtsmän......................

648

649

Furirer.......................

1 706

1 526

Korpraler ..................

630

630

Meniga......................

1 269

1 269

Summa

4 256

4 076

Yttrand e.

Mot vad marinchefen föreslagit i denna del har civilförvaltningen icke

haft något att erinra.

B. Kustartilleriet.

Inledning.

Inspektören för kustartilleriet framhåller, att bristen på kvalificerat underbefäl

vid kustartilleriet under senare år gjort sig alltmer kännbar och i hög

grad försvårat genomförandet av en effektiv utbildning. Behovet av underbefäl

har icke kunnat tillgodoses med nuvarande underbefälssystem.

Staterna för budgetåret 1952/53 samt vakanserna i november 1952 framgår

av följande tabell (musikavdelningen är icke medräknad.)

Överfurirer

Furirer

Korpraler

Vicekorpraler

och meniga

Stat

Vakanser

Stat

Vakanser

Stat

Vakanser

Stat

Vakanser

131

31

410

193

141

50

297

100

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Behovet av underbefäl är enligt kustartilleriinspektören främst beroende

av utbildningskontingenternas storlek samt på antalet utbildningsenheter.

Härtill kommer ett oundgängligt och icke ringa behov av underbefäl i befattningar,

där underbefälet icke tjänstgör såsom instruktörer. Behovet av

fast anställt underbefäl — utom musikmanskap — är vid fullt utbyggd organisation

beräknat till 735 man.

Den säkraste utvägen att tillföra vapnet erforderligt antal underbefäl

är enligt kustartilleriinspektören att slopa nuvarande kontraktsanställningsform

och öppna större möjligheter för underbefälet att nå pensionsberättigande

beställningar.

Rekrytering, utbildning och tjänstgöring.

Kustartilleriinspektören föreslår att underbefälets rekrytering i fortsättningen

liksom vid armén skall ske bland de värnpliktiga som vid inskrivningen

uttagits till underbefäls- eller underofficersutbildning. För att vidga

rekryteringsunderlaget bör möjlighet öppnas till förtidsinskrivning vid tidigast

17 års ålder för den som önskar utbilda sig till underbefäl.

Enligt kustartilleriinspektörens förslag skall det blivande underbefälet

under sin första värnpliktstjänstgöring genomgå underbefälsskola. Efter

godkänd underbefälsutbildning antages vederbörande till instruktörsaspirant

och befordras till korpral samt börjar instruktörsskola 1. året.

De instruktörsaspiranter som tillgodogjort sig utbildningen befordras vid

utbildningsårets slut till e. o. furirer och kommenderas att genomgå instruktörsskola

2. året. Därunder sker fortsatt utbildning under de sex

första månaderna. Återstående sex månader fullgöres under tjänstgöring

som instruktör huvudsakligen för värnpliktiga i rekryt- och soldatskolorna.

I instruktörsskola 2. året godkända elever genomgår därefter instruktörsskola

3. året, varefter vederbörande antages till ordinarie furir. Efter

sammanlagt 6 års tjänst kan befordran ske till överfurir.

I enlighet med vad som föreslagits vid armén bör enligt kustartilleriinspektören

jämväl vid kustartilleriet inrättas en högre underbefälsbeställning

förslagsvis benämnd flaggfurir. Vid omkring 42 års ålder skulle

överfurirerna överföras till s. k. inretjänstbefattningar och därvid befordras

till flaggfurirer. Såsom lämpliga befattningar för flaggfurirer har

föreslagits kompanifurirsbefattningar, befattningar som chef och i maskin

på vissa fartyg och båtar, befattningar bland den för materielens vård erforderliga

servicepersonalen, vissa befattningar i staber och förvaltningar

samt befattningar för viss ekonomipersonal.

I avsikt att effektivisera övervakningen av kustartilleriets befästnings-,

skydds- och kasernområden har kustartilleriinspektören föreslagit 20 nya

beställningar för vaktchefer. Jämväl dessa befattningar skulle avses för

flaggfurirer.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

15

De angivna befattningarna är enligt kustartilleriinspektören icke tillräckliga

för att möjliggöra befordran av samtliga överfurirer till flaggfurirer.

Kustartilleriinspektören beräknar att 30 för närvarande civila eller civilmilitära

befattningar vid kustartilleriet skall kunna övertagas av underbefäl

och föreslår därvid vissa befattningar såsom förrådsmän, garageförmän

och kanslibiträden.

I avvaktan på beslut om den militära personalens pensionsförhållanden

räknar kustartilleriinspektören med en pensionsålder för flaggfurir om 53 år.

Anställningsvillkor och löneförmåner.

Kustartilleriinspektören föreslår för kustartilleriets del samma anställningsvillkor

och löneförmåner för underbefälet som skall gälla vid armén.

De blivande instruktörsaspiranterna skall sålunda under första tjänstgöringen

åtnjuta värnpliktslön och efter avslutad befälsskola anställas såsom

instruktörsaspiranter med ömsesidig uppsägningstid. Kontraktsanställningsformen

för underbefäl skall alltså upphöra även vid kustartilleriet.

Jämväl frågorna om avskedspremier, civilanställningsförsäkring etc.

föreslås skola lösas på principiellt samma sätt som vid armén.

Stat- och kostnadsberäkningar.

Vid fullt utbyggd organisation föreligger enligt kustartilleriinspektören

ett behov av 735 underbefäl, musikpersonal ej inräknad. I behovssiffran

ingår reserv för tjänstledighet, semester, sjukdom etc., beräknad till 5 %.

Årligt rekryteringsbehov för rekrytering av underofficerskåren och underbefälskåren

utgör 83 värnpliktiga elever i underbefälsskolan och 55 korpraler

(instruktörsaspiranter).

Kustartilleriinspektören har på grundval av från civilförvaltningen lämnade

uppgifter överslagsmässigt kostnadsberäknat den nya organisationen.

Det nuvarande systemet har vid fyllda kadrar beräknats draga en kostnad

av 8,1 miljoner kronor mot 7,4 miljoner kronor enligt det föreslagna systemet,

varför en kostnadsbesparing på inemot en miljon kronor sålunda skulle

uppstå. Hänsyn har emellertid icke tagits till de ökade kostnader som kan

föranledas av jämkningen i pensionsåldern i de befattningar som för närvarande

är civila eller civilmilitära men som enligt förslaget skall övertagas

av underbefäl.

Övergångsorganisation.

Kustarlilleriinspektören har förutsatt, att nuvarande innehavare av de

civila eller civilmilitära befattningar, som skulle övertagas av underbefäl,

skall kvarstå till ordinarie pensionsålder. Ett övertagande av dessa beställningar

kommer därför att draga relativt lång tid.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

De nuvarande överfurirer som skall utnämnas till flaggfurirer liar av

lcustartilleriinspektören för budgetåret 1953/54 beräknats till 26. För nämnda

budgetår har därjämte föreslagits en ökning av överfurirskadern med 14

beställningar.

För budgetåret 1952/53 fastställd personalförteckning upptager — med

undantag av musikmanskap — följande antal beställningar för icke-ordinarie

manskap, nämligen 410 furirer, 141 korpraler samt 297 vicekorpraler

och meniga. Enligt kustartilleriinspektören bör antalet beställningar

för furirer minskas med 20 till 390 och för vicekorpraler och meniga med

97 till 200, vilket antal från den 1 oktober 1953, då nuvarande elever i korpralskolan

beräknas bli antagna såsom instruktörsaspiranter, kommer att

nedgå till 120. Av sammanlagda antalet korpraler, vicekorpraler och meniga

skall vidare högst 200 utbytas mot beställningar i 8 lönegraden för instruktörsaspiranter,

enär elever i nuvarande korpral- och rekrytskolorna vilka

under budgetåret 1953/54 kan ifrågakomma för antagning till instruktörsaspiranter

beräknas uppgå till nämnda antal.

Kustartilleriinspektören beräknar staten för fast anställt manskap för

budgetåret 1953/54 enligt följande (musikpersonal ej medräknad).

Budgetår

1952/53

1953/54

Flaggfurirer.......................

_

26

Överfurirer.......................

131

145

Furirer (ordinarie)................

—

101

» (e. o.) ...................

410

289

Korpraler ........................

141

141

Vicekorpraler och meniga .........

297

200

Summa

979

902

Härtill kommer beställningar för musikavdelningen, nämligen 17 furirsbeställningar,

4 korpralsbeställningar samt 11 beställningar för vicekorpraler

och meniga.

Remissutlåtanden.

Någon erinran mot huvudprinciperna i kustartilleriinspektörens förslag

har icke framförts i remissyttrandena. För dessa må lämnas följande redogörelse.

Chefen för marinen anser, att den föreslagna organisationen bör tillämpas

endast försöksvis under så lång lid att säkra erfarenheter av systemet föreligger

innan ett definitivt beslut fattas om frångående av nuvarande anställningsformer

för underbefäl. Förslaget om införande av en llaggfurirsgrad

anser marinchefen icke nu böra upptagas till slutlig prövning. De i staten

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

17

iipptägna beställningarna för flaggfurirer bör i stället avses för överfurirer.

Marinchefen kan icke heller för närvarande tillstyrka förslaget om ianspråktagande

av vissa civila eller civilmilitära befattningar för underbefälet även

om i princip ingen erinran är att göra däremot.

Försvarets civilförvaltning delar marinchefens uppfattning beträffande de

föreslagna flaggfurirsbeställningarna samt ifrågasätter, huruvida icke frågan

om den högre underbefälsgraden borde upptagas till behandling vid lösandet

av befälsfrågan inom krigsmakten i dess helhet. Frågan om överförandet

av civila tjänster till beställningar för underbefäl är ytterst beroende på

ställningstagandet beträffande flaggfurirerna och avgörandet av denna fråga

bör därför anstå.

Civilförvaltningen föreslår att i staten för budgetåret 1953/54 upptages

141 överfurirsbeställningar, vilket innebär en ökning med 10 beställningar

avsedda för vakttjänst.

Beträffande kostnadsberäkningarna anför civilförvaltningen att förvaltningen

beräknat kostnaderna för nuvarande system till 8 321 000 kronor

mot 7 370 000 kronor för det föreslagna systemet. Kostnadsskillnaden skulle

alltså utgöra 951 000 kronor.

Försvarets socialbyrå framhåller, att kustartilleriinspektören närmast

synes ha räknat med en rekrytering av instruktörskadern förtidsinskrivningsvägen.

Förtidsinskrivningen kan emellertid enligt socialbyrån komma

att medföra vissa praktiska olägenheter så länge ordinarie inskrivningsförrättningar

pågår under höstmånaderna. Beträffande befordran till ordinarie

furir framhåller socialbyrån att dylik befordran ej bör ifrågakomma för till

vidareutbildning till underofficer eller officer uttagen instruktör.

Statens lönenämnd föreslår att det tills vidare får anstå med prövningen

av de föreslagna flaggfurirsbeställningarna. Beträffande ianspråktagande av

vissa civila tjänster för underbefäl hänvisar lönenämnden till sitt yttrande

över arméchefens motsvarande förslag beträffande armén (prop. 1952: 120,

s. 19).

Försvarsväsendets underbefäls förbund framhåller, att den underbefälsutbildning

som förutsatts i förslaget till tiden är av betydligt större omfattning

än den vid armén beräknade. Förbundet är icke övertygat om att en

underbefälsutbildning av sådan längd är absolut nödvändig.

Försvarets civila tjänstemannaförbund hänvisar i sitt remissutlåtande till

vad förbundet anfört i sitt yttrande över arméchefens förslag till ny underbefälsorganisation

vid armén (prop. 1952: 120, s. 19) och uttalar, att de

därvid framförda synpunkterna i tillämpliga delar gäller jämväl förevarande

förslag.

Försvarsverkens civila personals förbund vill icke motsätta sig att fast anställt

underbefäl genom statens försorg beredes möjlighet att erhålla lämpliga

anställningar, när underbefälet på grund av åldersskäl eller av andra

2—250 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 110.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts proposition nr 110.

orsaker icke är lämpligt att fortsätta sitt rent militära arbete. Enligt förbundet

är det emellertid att gå för långt när det förutsättes att civila befattningshavare

skulle avstå från sina anställningar. Förbundet kan icke tillstyrka

ett sådant system även om det förutsatts att avskedande av civil personal

icke skulle ifrågakomma utan att utbyte skulle ske i samband med att

nuvarande befattningshavare pensionerades eller eljest lämnade tjänsten.

Departementschefen.

Genom beslut av 1952 års riksdag vidtogs en radikal omläggning av underbefälsorganisationen

vid armén, varigenom kontraktsanställningen av

manskap, den s. k. volontärinstitutionen, avskaffades och ersattes med ett

system, enligt vilket underbefälet rekryteras direkt ur de värnpliktigas led.

Efter avslutad värnpliktstjänstgöring anställes de som önskar bli underbefäl

såsom aspiranter med viss tids ömsesidig uppsägningsrätt. Flertalet aspiranter

som godkänts i utbildningen tillförsäkras pensionsberättigande anställningar

inom försvaret. Den sålunda vid armén beslutade omläggningen

är avsedd att åstadkomma ett bättre rekryteringsresultat samt att minska

det årliga rekryteringsbehovet. Enär det nya systemet börjat tillämpas först

under innevarande år kan några erfarenheter av detsamma icke ännu

redovisas.

Även inom marinen föreligger sedan flera år betydande vakanser i underbefälsgraderna

på grund av otillfredsställande rekrytering. En omlägg

ning av manskapsorganisationen har därför ansetts erforderlig jämväl inom

denna försvarsgren i syfte att skapa förutsättningar för en bättre rekrytering.

För kustartilleriets del föreslås en omorganisation som med vissa

smärre jämkningar helt ansluter sig till det för armén föregående år beslutade

systemet. Den för flottan föreslagna organisationen avviker däremot i

väsentliga avseenden från detta system.

Det skulle givetvis ha varit önskvärt om även flottans manskapsorgamsation

hade kunnat utformas efter samma riktlinjer som vid armén. De skäl

som chefen för marinen anfört häremot synes emellertid bärande, och jag

vill därför icke motsätta mig att kontraktssystemet tills vidare bibehålies

vid flottan. Jag förutsätter emellertid att frågan om flottans manskapsorganisation

upptages till förnyad prövning sedan ytterligare erfarenheter

vunnits rörande de olika rekryteringssystemen.

De modifikationer i flottans nuvarande manskapsorganisation som marinchefen

föreslagit kan jag i huvudsak godtaga. Jag tillstyrker alltså att

anställningstiden för det kontraktsanställda manskapet förkortas till 2 år

för manskap tillhörande däcks- och ekonomiavdelningarna och till 21/i år

för manskap vid maskin- och hantverksavdelningarna.

I likhet med vad som gäller vid armén bör öppnas möjlighet för yngling

som önskar genomgå utbildning till underbefäl vid flottan att inskrivas

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

19

såsom värnpliktig för att börja tjänstgöring redan vid 17 års ålder, därest han

äger förutsättningar för utbildning till underofficer eller underbefäl.

Jag har intet att erinra mot marinchefens förslag beträffande underbefälsaspiranternas

anställningsförhållanden och utbildning. Lön och övriga

förmåner bör utgå enligt samma grunder som gäller för motsvarande personalkategori

vid armén. Efter avslutad furirsutbildning bör vederbörande

befordras till e. o. furir.

Till frågan om inrättande av ordinarie beställningar för furirer vid flottan

kan jag icke nu taga ställning.

Med anledning av marinchefens förslag om en särskild utbildningskurs

för de furirer som önskar förskaffa sig kompetens till högbåtsmannabefordran

vill jag framhålla att det enligt min mening är önskvärt att kompetensfordringarna

för den högsta manskapsgraden i stort sett är desamma

inom de olika försvarsgrenarna. Det synes mig därför tveksamt huruvida

för befordran till högbåtsman generellt skall krävas genomgång av en särskild

utbildningskurs. Detta utesluter givetvis icke att beställningshavare

i särskilda fall ges en kompletterande utbildning för att de skall vara skickade

att fylla de befattningar för vilka de är avsedda.

Mot marinchefens förslag till manskapskaderns sammansättning för

budgetåret 1953/54 har jag ingen erinran. De föreslagna förändringarna beaktas

av mig vid behandlingen i det följande av flottans personalstater

för nästa budgetår.

Vad därefter angår kustartilleriet ansluter sig som nyss anförts det av

inspektören för kustartilleriet framlagda förslaget till ny underbefälsorganisation

i princip till det system som av 1952 års riksdag antagits beträffande

arméns underbefälsorganisation. Förslaget kan av mig i huvudsak tillstyrkas.

I fråga om förtidsinskrivning samt anställningsförhållanden m. m. bör i

stort sett gälla samma bestämmelser som vid armén. Den långa utbildningstiden

för underbefälsaspiranterna inger onekligen betänkligheter. Jag har

dock intet att erinra mot att den föreslagna utbildningsgången försöksvis

tillämpas.

Jag har intet att erinra mot att underbefälskadern på längre sikt utökas

med de föreslagna beställningarna för vaktpersonal, vilka befattningar bör

förbehållas äldre underbefäl. Jag räknar emellertid för nästa budgetår

endast med 10 sådana beställningar, i följd varav sammanlagda antalet

överfurirer och furirer för nästa budgetår skulle utgöra 551. Av dessa beställningar

bör 171 avses för överfurirer och 380 för furirer. I enlighet med

kustartilleriinspektörens förslag torde de furirer som varit anställda såsom

extra ordinarie furirer under minst 2 år och visat sig lämpliga för fortsatt

tjänst böra erhålla ordinarie anställning. Antalet bör dock icke överstiga

101. Befordran till överfurir bör ske i mån av tillgång på beställningar,

dock tidigast efter 6 års tjänst.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts proposition nr 110.

Till frågorna om äldre underbefäls placering i befattningar som nu uppehälles

av civila och om inrättande av beställningar för flaggfurirer kan jag

icke nu taga ställning.

Jag föreslår att kadern av underbefäl och instruktörsaspiranter för budgetåret

1953/54 — med undantag för musikmanskap — fastställes på sätt

framgår av följande uppställning.

Budgetår

1952/53

1953/54

131

171

410

380

141

141

297

200

Summa

979

892

Antalet vicekorpraler och meniga förutsättes från och med den 1 oktober

1953 skola uppgå till högst 120. Av sammanlagda antalet beställningar

för korpraler, vicekorpraler och meniga bör högst 200 få utbytas mot beställningar

för instruktörsaspiranter. Jag förutsätter emellertid att under

hösten 1953 ej antages flera elever till befälsskolan än att dessa elever —

med hänsyn tagen jämväl till beräknad avgång — efter två år beräknas

kunna förordnas till extra ordinarie furirer.

De föreslagna ändringarna beträffande manskapskaderns sammansättning

beaktar jag i det följande vid behandlingen av marinens avlöningsanslag

för budgetåret 1953/54.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av vederbörliga

myndigheter meddela de bestämmelser som kan erfordras för genomförande

av den föreslagna underbefälsorganisationen.

Åberopande vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att flottans och kustartilleriets manskapsorganisation

skall utformas efter de riktlinjer,

som här angivits.

[2] Arméingenjör kårens reservorganisation m. m.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 45) anförde jag

vid anmälan av anslaget Armén: Avlöningar till personal i arméns reserver

m. fl. att förslag framlagts av chefen för armén rörande inrättande av

en reservorganisation inom arméingenjörkåren m. m. Jag framhöll att jag

för det dåvarande icke kunde taga definitiv ställning till detsamma, enär

ärendet vore föremål för remissbehandling, men att jag hade för avsikt

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110. 21

att återkomma tilI trågan. Jag torde nu få upptaga nyssnämnda förslag till

behandling.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1948:206 beslöt

riksdagen (statsutsk. uti. nr 160; rd. skr. nr 369), att en arméingenjörkår

skulle organiseras från och med den 1 juli 1948. Krigsorganisationens behov

av ingenjörpersonal i befälsställning ansågs motivera att en reservorganisation

skapades inom arméingenjörkåren, men riksdagen tog icke närmare

ställning till denna organisation och ej heller till frågan om arméingen

jörkårens rekrytering på längre sikt och om utbildningen för arméingenjörer

av olika kategorier.

Efter förslag av chefen för armén medgav sedermera Kungl. Maj :t genom

beslut den 25 maj 1951, att 21 värnpliktiga, vilka genomgått rekrytoch

plutonchef sskolorna 1949—1950, finge uttagas för fortsatt utbildning

till värnpliktiga officerare (arméingenjörer) samt att en första omgång av

kadettskola för dessa värnpliktiga finge försöksvis anordnas vid Östgöta

luftvärnsregemente under tre månader sommaren 1951.

Med skrivelse den 31 januari 1952 har chefen för armén överlämnat

en inom arméstaben verkställd utredning med förslag till de åtgärder, som

erfordras för att säkra krigsorganisationens behov av teknisk personal

med militär utbildning. Vid utredningsarbetet har erfarenheterna av såväl

marin- och flygingenjörkårernas reservorganisationer som 1951 års

försöksvis anordnade arméingenjörkadettskola beaktats.

Arméchefens utredning.

Behovet av icke stäodigt tjänstgörande arméingenjörer.

I arméchefens utredning framhålles, att med den fortskridande motoriseringen

och införandet i allt större omfattning av komplicerad teknisk

materiel vid armén behovet av och kraven på målsmännen för den tekniska

tjänsten både i freds- och krigsorganisationerna blivit alltmer framträdande,

särskilt i fråga om motor-, signal-, vapen- och radarmateriel. För

att lösa vissa av de tekniska uppgifterna i fred finnes de fast anställda

arméingenjörerna. För motsvarande uppgifter vid krigsförbanden tages

i första hand denna aktiva personal i anspråk. Då emellertid behovet av

personal med arméingenjörutbildning i krigsorganisationen är betydligt

större än i fred, måste det återstående behovet fyllas av krigsplacerad personal

med motsvarande civiltekniska och så långt möjligt även militärtekniska

och militära utbildning, enligt föreliggande förslag arméingenjörer

i reserven och värnpliktiga arméingenjörer.

Enligt utredningen kan, med hänsyn till befattningarnas art, i krigsorganisationen

särskiljas tre huvudgrupper arméingenjör sbefattningar,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

nämligen stabsbefattningar, befattningar som förbands- och underavdelningschefer

samt övriga befattningar. Av utredningen framgår, att arméingenjörkårens

aktiva personal icke är tillräcklig ens för att fylla de mera

kvalificerade stabsbefattningarna samt viktigare förbandschefs- och övriga

befattningar. Bristerna har hittills måst täckas med värnpliktig personal.

På grund av utträde ur värnpliktsåldern, minskad rekrytering o. d. är

emellertid antalet värnpliktiga med godtagbara kvalifikationer, krigsplacerade

i arméingenjörsbefattning, under ständigt avtagande. De flesta i krigsorganisationen

numera ingående värnpliktiga arméingenjörerna saknar särskild

militär utbildning för sin befattning och är utvalda uteslutande med

hänsyn till civila kvalifikationer. Behovet av arméingenjörer i brigad- och

högre staber samt vid förband med speciell materiel kan sålunda f. n. icke

täckas med personal, som erhållit en mot befattningen svarande utbildning.

För att fylla bristerna vore det önskvärt, att personal med en anställningsform

motsvarande kategorien reservofficerare anställdes. Kostnaderna för

en reservkår, täckande samtliga med aktiv personal icke besatta arméingenjörsbefattningar

i krigsorganisationen, skulle emellertid bli mycket

höga. Enligt utredningen måste därför huvuddelen av befattningarna i

krigsorganisationen även i fortsättningen besättas med värnpliktiga officerare,

vilka emellertid bör få en särskild utbildning till arméingenjör,

som gör dem skickade att motsvara de krav, som krigsuppgifterna ställer

på dem.

Enligt förslaget är de befattningar, som främst bör besättas med arméingenjörer

i reserven, kvalificerade stabsbefattningar samt viktigare förbandschefs-

och övriga befattningar. Behovet av reservpersonal för sådana

befattningar beräknas till omkring 100 man. De befattningar åter, som

främst kan innehavas av värnpliktiga arméingenjörer, är huvuddelen av

befattningarna vid brigad- och lägre förband. Antalet av dessa befattningar

uppskattas till totalt omkring 160.

Rekrytering m. m.

Utredningen uppställer skilda kompetenskrav för de olika krigsbefattningarna.

Sålunda bör beträffande de befattningshavare, som avses skola

bekläda de viktigare stabsbefattningarna, nämligen aktiv personal

eller reservpersonal, såsom civilteknisk kompetens uppställas kravet på

genomgång av teknisk högskola. För vissa mindre kvalificerade stabsbefattningar,

främst vid fostaber, anses genomgång av tekniskt läroverk

kunna godtagas såsom civilteknisk kompetens. I utredningen angives även

den möjligheten, att för vissa specialbefattningar, lämpliga för officerare

överförda till arméingenjör kåren, låta genomgång av f. d. artilleri- och

ingenjörhögskolans högre kurs jämte viss kompletterande utbildning utgöra

lämpligt alternativt kompetenskrav.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

23

Utöver den rent civiltekniska kompetensen anses i utredningen, att

med hänsyn till den militära materielens speciella konstruktion och användning

höga krav på militärteknisk fackkunskap måste ställas på arméingenjören

i stabsbefattning, vartill kommer rent militära krav på kunskaper

i arméorganisation, taktik och stabstjänst, underhållstjänst samt expeditions-

och förvaltningstjänst.

Av befattningar som förbands- och underavdelningschef er,

vilka icke finnes i fredsorganisationen, avses de mera kvalificerade skola

beklädas av aktiv personal och reservpersonal samt huvuddelen av värnpliktiga

aimiéingenjörer. De civiltekniska kompetenskraven beträffande

de förstnämnda befattningarna bör vara teknisk högskola; i övrigt anses

tekniskt läroverk vara tillräcklig kompetens. Utöver kraven på grundlig

militär teknisk utbildning tillkommer särskilda krav på rent militär befälsutbildning

för denna grupp av befattningar.

I krigsorganisationen bör enligt utredningen övriga befattningar

huvudsakligen innehavas av värnpliktiga arméingenjörer samt i mindre

utsträckning av reservpersonal eller, beträffande specialbefattningar, av

aktiv personal. För huvuddelen av befattningarna kräves tekniskt läroverk,

under det att de militärtekniska kraven anses böra vara lika stora som

beträffande stabs- och förbandsbefattningar. De militära kraven behöver

däremot för huvuddelen av nu ifrågavarande befattningar icke vara så

stora.

I utredningen anföres mot bakgrunden av omförmälda kompetenskrav,

att i princip två rekryt er ingsvägar är möjliga: antingen rekrytering underifrån

med värnpliktiga, som före eller under sin värnpliktstjänstgöring

uttages till arméingenjörutbildning, eller också rekrytering med färdigutbildade

civila ingenjörer eller tekniskt högt kvalificerade officerare. Den

förstnämnda rekryteringsvägen har enligt utredningen bl. a. den fördelen,

att den blivande arméingenjören från början av sin militära och i stor

utsträckning även civila utbildning kan direkt inrikta sig på sin framtida

militära befattning, varjämte den civila yrkesutbildningen och den

militära tjänstgöringen på ett ur både utbildningssynpunkt och med hänsyn

till den värnpliktiges intressen lämpligt sätt kan samordnas. Utredningen

anser därför, att ifrågavarande rekryteringsförfarande bör vara den

normala vägen för arméingenjörer av samtliga kategorier.

I överensstämmelse med de uppställda kompetenskraven beträffande befattningar

i krigsorganisationen, som bör beklädas av aktiva arméingenjörer

och arméingenjörer i reserven, kommer dessa två kategorier att

rekryteras av studenter, som avser att påbörja eller avslutat (del av) sin

utbildning vid teknisk högskola. I likhet med förhållandena vid marinen

och flygvapnet skulle dessa redan under första tjänstgöringen kunna antagas

såsom arméingenjörsaspiranter. Värnpliktiga arméingenjörer (motor
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

och signalingenjörer) kan däremot jämväl rekryteras med personal, som

avlagt examen vid tekniskt läroverk.

I utredningen framhålles, att det vid tillämpandet av denna rekryteringsväg

alltid kommer att vara ett önskemål ur utbildningssynpunkt, att den

värnpliktige vid den militärtekniska utbildningens början hunnit så långt

som möjligt med sina civila studier, och att han helst avslutat desamma,

vilket sistnämnda förhållande bör krävas av de blivande värnpliktiga arméingenjörer,

som genomgår tekniskt läroverk. Då emellertid enligt utredningen

starka skäl talar emot att sådana krav ställes på flertalet blivande

arméingenjörer (motor- och signalingenjörer), bör man därför — i den

män avgångsexamen från tekniskt läroverk icke är tillräcklig studiekompetens

— endast kräva, att de före fullgörandet av första tjänstgöringen

kan uppvisa sådana betyg, att de kan beräknas vinna inträde vid teknisk

högskola. För blivande radar- och vapeningenjörer erfordras dock med

hänsyn till den komplicerade tekniska materiel, som dessa skall lära sig

behärska, mångåriga civiltekniska förstudier för att de skall kunna tillägna

sig den militärtekniska utbildningen. Huvuddelen av deras militära

utbildning bör därför enligt utredningen fullgöras efter slutförda studier

vid teknisk högskola.

Beträffande rekryteringen med färdigutbildade ingenjörer eller tekniskt

högt kvalificerade officerare framhålles i utredningen, att denna rekryteringsväg

endast bör avse arméingenjörer på aktiv stat och icke är

lämplig annat än som komplettering av rekryteringen underifrån. Då det

emellertid, främst inom arméförvaltningens tygavdelning, finns vissa specialbefattningar,

vilka endast torde kunna rekryteras genom anställning

av civila ingenjörer med hög fackkompetens och erfarenhet eller tekniskt

högt kvalificerade officerare, anses i utredningen, att nu ifrågavarande rekryteringssätt

bör bibehållas för sådana specialbefattningar.

Utbildning in. m.

Enligt utredningen avses den normala utbildningsgången bli densamma

för samtliga tre kategorier av blivande arméingenjörer — aktiva, reservanställda

och värnpliktiga. Förslaget rörande utbildningens omfattning

och organisation innebär i stort följande.

Första tjänstgöringen anses lämpligen böra fullgöras vid det

truppslag, där vederbörliga materielslag huvudsakligen förekommer. Sålunda

bör blivande motoringenjörer tilldelas pansartrupperna, vapen- och

radaringenjörer luftvärnet samt signalingenjörer signaltrupperna. Med

hänsyn till de uppställda kraven på grundlig militärteknisk utbildning föreslås

första tjänstgöringen skola fullgöras på vederbörligt truppslags mekaniker-

eller teknikerlinje. Denna grundläggande militära och militärtekniska

utbildning skulle omfatta samma tid som första tjänstgöringen för

övriga värnpliktiga.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

25

Inryckning till första tjänstgöringen sker för blivande motor- och signalingenjörer

normalt efter studentexamen eller i förekommande fall ingenjörsexamen

vid tekniskt läroverk. Blivande radar- och vapeningenjörer

(endast aktiva eller reservanställda) uttages bland värnpliktiga tekniker,

som fullgör sin fackutbildning och som avlagt examen vid teknisk högskola.

Efter denna grundläggande utbildning kräves befälsutbildning, som

för huvuddelen av de blivande arméingenjörerna bör vara av både militär

och militärteknisk karaktär. Denna befälsutbildning bör utformas i ungefärlig

överensstämmelse med bestämmelserna för övriga värnpliktigas underofficers-

och officersutbildning, d. v. s. uppdelas i plutonchefsskola (motsvarande)

om sammanlagt 6 månader och kadettskola på likaledes omkring

ö månader.

Enligt utredningen bör underofficersutbildningen syfta till att

utbygga den militära grund, på vilken den fortsatta specialutbildningen

måste vila. Med tanke på vapen- och radaringenjörernas särskilda förhållanden

avses underofficersutbildningen för dessa vara mera tekniskt betonad

än för huvuddelen. Utredningen anser, att ifrågavarande befälsutbildning

bör följa omedelbart efter första tjänstgöringen och ske vid det

truppslag, som den värnpliktige tilldelats. Utredningen framhåller jämväl

att, om det årliga elevantalet är tillräckligt stort, en särskild plutonchefsskola

bör ordnas för blivande arméingenjörer.

Efter den rent militära befälsutbildning, som bibringas huvuddelen av

eleverna vid plutonchefsskolan, bör enligt utredningens förslag den därpå

följande officersutbildningen ske med särskild tanke på arméingenjörernas

speciella arbetsområden. Den i utredningen för detta ändamål

förordade anordningen med en särskild arméingenjörkadettskola föreslås

uppdelad på två omgångar, vardera omgången omfattande cirka 3 månader

och förlagd till tiden för de tekniska högskolornas sommaruppehåll. Utbildningen

vid kadettskolan avses främst skola omfatta dels fortsatt militärteknisk

utbildning, dels arméns krigsorganisation, taktik, stabstjänst

samt underhålls-, förvaltnings- och expeditionstjänst.

Blivande arméingenjörer på aktiv stat och i reserven skall enligt förslaget

efter kadettskolans avslutande tjänstgöra under omkring en månad,

om möjligt i krigsförband. Efter denna utbildning samt avläggande av avgångsexamen

från teknisk högskola kan vederbörande antagas till arméunderingenjör

av fänriks tjänsteklass i arméingenjör kårens reserv. Arméunderingenjör,

som efter högskoleexamen bedrivit ingenjörverksamhet

under minst två år, varav minst ett år i arméingenjörbefattning, kan vinna

anställning såsom arméingenjör av 2. graden på aktiv stat. För att bli

antagen till arméingenjör av 2. graden i reserven fordras, att vederbörande

såsom arméunderingenjör i reserven fullgjort tjänstgöring under minst

60 dagar. För befordran till arméingenjör av 1. graden i reserven erfordras

fullgörande av kurs, motsvarande kaptenskurs för reservofficerare.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

I utredningen föreslås icke några enhetliga bestämmelser för kompletteringsutbildning

av färdigutbildade civila ingenjörer och tekniskt högt

kvalificerade officerare till arméingenjörer på stat eller undantagsvis i

reserven. Den kompletterande utbildningen blir enligt utredningen helt beroende

av omfattningen av vederbörandes tidigare tekniska och militära

utbildning.

Övergångsbestämmelser.

En utbyggnad av arméingenjörkårens reserv genom antagning och utbildning

av aspiranter på föreslaget sätt kommer att taga en avsevärd tid

i anspråk. På grund härav föreslås i utredningen, att särskilda åtgärder

vidtages för en tillräckligt snabb utbyggnad av reserven.

Det framhålles, att det för närvarande finns ett mindre antal värnpliktiga,

vilka genom såväl särskild arméingenjör utbildning som långvarig

beredskapstjänstgöring i arméingenjörsbefattning blivit väl lämpade att

efter viss kompletterande utbildning bekläda för arméingenjörer i reserven

avsedda befattningar i krigsorganisationen. Genom att överföra ett

antal av högst 30 av dessa värnpliktiga till arméingenjörkårens reserv

skulle de enligt utredningen under föreskrivna tjänstgöringsomgångar i

reserven kunna bibringas iorenämnda kompletterande utbildning. Härigenom

skulle utbildad och erfaren reservpersonal snabbt kunna erhållas.

Emellertid måste pensionsförhållandena för ifrågavarande värnpliktiga

regleras, därest de skall kunna intresseras för inträde i arméingenjörkårens

reserv med därav följande tjänstgöringsskyldighet i fred. Utredningen finner

lämpligt att begränsa möjligheterna för erhållande av pension. Enligt

förslaget bör sålunda personal över 40 år icke övergångsvis anställas i

reserven. Hel pension skall tillkomma den som tillhört reserven under

minst 15 anställningsår. För den som vid avskedet innehar kortare anställningstid

förutsättes pensionen skola utgå med ett i förhållande till

anställningstidens längd reducerat belopp, dock lägst hälften av hel pension.

Uppgår anställningstiden i reserven icke till minst 5 år, bör pension

icke utgå.

Kostnadsberäkningar m. in.

I utredningen uppskattas det genomsnittliga årliga utbildningsbehovet

till sammanlagt 22 man, varav 4 på stat, 7 i reserven och 11 värnpliktiga.

Årskostnaderna i samband med utbildningen beräknas till i runt tal

200 000 kronor. Härvid är icke kostnaderna för utbildningen till och med

plutonchef sskolan medräknade, enär den totala kvoten av uttagningar till

befälsskola icke påverkas av arméingenjörsrekryteringen.

I utredningen föreslås, att de blivande värnpliktiga arméingenjörerna

samt arméingenjörsaspiranterna under kadettskolan får åtnjuta de avlö
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 110.

27

ningsförmåner, som tillkommer övriga värnpliktiga, vilka genomgår motsvarande

utbildning. Genom att kadettskolan tills vidare avses skola ansluta

till redan befintliga skolor, kan arvodeskostnaderna för lärarpersonal

begränsas. Premier för genomgången godkänd plutonchefs- och kadettskola

bör enligt samma bestämmelser som för övriga värnpliktiga tilldelas

dem som genomgår utbildning till värnpliktiga arméingenjörer och arméingenjörer

i reserven. Enligt utredningen bör vidare under den tjänstgöring

om en månad, som av arméingenjörsaspiranter skall fullgöras efter

kadettskolans slut, de ekonomiska förmånerna överensstämma med dem

som tillkommer officers- och reservofficersaspiranter vid armén under motsvarande

tjänstgöring. Under den tjänstgöring i fredsbefattning, vilken

skall fullgöras av blivande arméingenjörer på aktiv stat såsom arméunderingenjörer

i reserven, bör ett arvode motsvarande lön enligt löneklass 20

utgå. Övriga arméingenjörer bör åtnjuta lön enligt den lönegrad, som motsvarande

beställningshavare på aktiv stat tillhör, övriga löneförmåner vid

tjänstgöring bör utgå enligt reservbefälskungörelsen. Ekiperingshjälp bör

utgå i överensstämmelse med vad som gäller för officer i reserven. Enär

arméingenjörer i reserven kommer att åläggas samma tjänstgöringsskyldighet

som reservofficerare, bör pension utgå i överensstämmelse med för

dessa gällande bestämmelser.

Årskostnaderna (utom pensionskostnader) för arméingenjörkårens reserv

beräknas i utredningen vid utbyggd organisation till i runt tal 100 000

kronor.

Vad pensionskostnaderna angår framhålles, att dessa fram till omkring

år 1970 torde bli av ringa omfattning. År 1990 beräknas de uppgå till cirka

184 000 kronor.

Utlåtanden.

Försvarets civilförvaltning framhåller att premie för närvarande

tillkommer varken marin- och flygingenjörsaspiranter eller värnpliktiga,

uttagna till special tjänstgöring. Någon anledning att göra avsteg

från denna princip beträffande arméingenjörsaspiranterna och övriga värnpliktiga

ingenjörer vid armén anser civilförvaltningen icke föreligga. Ej

heller anser sig civilförvaltningen kunna biträda förslaget att arméingenjör

i reserven vid befordran till arméingenjör av 1. graden i reserven skall

erhålla förnyad ekiperingshj älp.

Beträffande förslaget om vissa övergångsanordningar i syfte att säkerställa

en tillräckligt snabb utbyggnad av arméingenjörkårens reserv framhåller

civilförvaltningen att, därest behov skulle föreligga att redan nu tillföra

arméingenjörkårens reservorganisation viss personal, särskilda bestämmelser

om kompetenskrav m. m. torde böra utfärdas. Ämbetsverket

förutsätter, att fråga icke uppkommer om anställande av annan personal

än sådan som innehar högskoleexamen eller däremot svarande kompetens.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Civilförvaltningen har icke något att erinra mot att ifrågavarande reservpersonal

tillförsäkras pensionsförmåner enligt i huvudsak angivna

grunder. Någon anledning att införa den ifrågasatta minimiregeln att

pension alltid skall utgå med hälften av beloppet för hel pension synes

emellertid ämbetsverket icke föreligga, enär en bestämmelse härom torde

komma att i stort sett sakna praktisk betydelse. Vidare erfordras enligt

ämbetsverket ej heller föreskriften om att pension icke skall tillkomma

den, som icke innehar minst 5 års anställning i reserven.

I övrigt har civilförvaltningen i huvudsak intet att erinra mot arméchefens

förslag.

Statskontoret framhåller att ett system med avkortade reservpensioner

skulle innebära ett principiellt avsteg från hittills tillämpade grunder för

denna pensionering, då reducerade reservpensioner tidigare förekommit

endast för det fall att en beställningshavare i reserven på grund av sjukdom

nödgats taga avsked, innan all fredstjänstgöringsskyldighet av honom fullgjorts.

Ett genomförande av förslaget skulle även enligt statskontoret erfordra

vissa särskilda kompletterande bestämmelser. Vid nu angivna förhållanden

och med hänsyn till det administrativa merarbete, som skulle

följa med en pensionering i enlighet med förslaget, kan ämbetsverket icke

finna tillräckliga skäl föreligga för ett bifall till detsamma i denna del.

Statskontoret föreslår, att värnpliktig efter övergång till arméingenjörkårens

reserv skall äga rätt till reservpension med belopp och enligt de

grunder som anges i arméns reservbefälskungörelse under förutsättning

dock, att vederbörande kvarstår i reserven intill utgången av det kalenderår,

varunder 55 års ålder uppnås, därest han vid inträdet i reserven uppnått

lägst 35 års ålder och i andra fall intill utgången av det kalenderår,

varunder 47 års ålder uppnås. Utöver sistnämnda villkor torde enligt

statskontoret några särbestämmelser i pensionshänseende ej vara erforderliga.

I

I skrivelse den 12 januari 1953 har chefen för armén gjort framställning

om överförande till arméingenjörkåren av verkstadschefer och

verkstadsingenjörer. Arméchefen framhåller härvid, att under senare

år armén fortgående mekaniserats och tillförts tekniskt komplicerad och

ömtålig specialmateriel i avsevärd omfattning, vilket medfört krav på

större teknisk specialkunskap och ingående kännedom om arméns tygmateriel.

Det har därför visat sig allt svårare att erhålla verkstadschefer

och verkstadsingenjörer, som vid sidan av praktisk erfarenhet från den

civila mekaniska verkstadsbranschen besitter erforderliga insikter om

arméns organisation och materiel. Enligt arméchefen blir det nödvändigt

att rekrytera ifrågavarande befattningar med för uppgiften specialutbildad

och tekniskt högt kvalificerad personal. Genom rekrytering av arméingen
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

29

jörkåren aspirantvägen skapas förutsättning för rekrytering av verkstadschefer

och verkstadsingenjörer ur denna kår. För att stimulera rekryteringen

och giva utbildning och tjänstgöring en lämplig utformning föreslår

arméchefen, att principbeslut fattas av innebörd att befattningarna för

verkstadschefer och verkstadsingenjörer på längre sikt överföres till annéingen

jörkåren.

Arméchefen framhåller vidare, att verkstadschefer och verkstadsingenjörer

kan erhållas bland nuvarande arméingenjörer endast i mycket begränsad

omfattning främst på grund av att dessa f. n. icke äger tillräcklig

verkstadserfarenhet. Intill dess rekryteringen aspirantvägen ger erforderligt

tillskott av arméingenjörer med härför lämpad utbildning, bör enligt

arméchefen som övergångsform tillkomma ett system med alternativt

civilmilitära eller civila beställningar. I samband härmed föreslås, att nuvarande

från sakanslag avlönade tjänster överföres till avlöningsanslag

samt att vid tygverkstäderna vid Bodens tygstation och P 3 tillkommer beställningar

för verkstadsingenjörer i Ce 27.

Vid utarbetandet av förslaget har arméchefen inhämtat yttranden från

statens organisationsnämnd, försvarets civilförvaltning samt berörda personalförbund.

Organisationsnämnden tillstyrker förslaget i fråga. Civilförvaltningen

anser övervägande skäl tala för att bibehålla verkstadschefstjänsterna

som civila men anser det lämpligt att låta tjänsterna för verkstadsingenjörer

avses för arméingenjörer. Av personalförbunden har Försvar

sväsendets civilmilitära ingenjörers förbund i princip intet att erinra

mot det föreslagna överförandet, under det att Försvarsverkens civila personals

förbund avstyrker förslaget. Arméns ingenjörsförening, Försvarets

civila tjänstemannaförbund och Statsverkens ingenjör sförbund avstyrker

likaledes. De anser icke, att innehav av ifrågavarande befattningar bör

göras beroende av kårtillhörighet. Såväl under övergångstiden som senare

anses befattningarna böra vara öppna för den för uppgiften lämpligaste,

oavsett om vederbörande är arméingenjör eller ej.

Departementschefen.

Frågan om inrättande av en reservorganisation av arméingenjörer har

tidigare i skilda sammanhang varit föremål för överväganden. Så har även

varit fallet med frågan om arméingenjör kår ens rekrytering på längre sikt.

Av skilda anledningar har emellertid med ställningstagande till dessa

spörsmål fått anstå. Då numera större klarhet vunnits angående behovet

av ingenjörpersonal inom armén och arméingenjörkårens organisation

vunnit viss stadga, synes tiden vara inne att fatta beslut i dessa frågor.

De förslag härutinnan, som framlagts av chefen för armén, synes mig

i allt väsentligt böra kunna läggas till grund för principbeslut i ämnet.

Enligt min mening torde i huvudsak intet vara att erinra mot arméchefens

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

förslag i fråga om utbildningen av arméingenjörer. Arméchefen framhåller,

att vid utredningen härom beaktats erfarenheterna av den under sommaren

1951 försöksvis anordnade arméingenjörkadettskolan. Jag vill i detta sammanhang

erinra om att enligt beslut av Kungl. Maj :t en dylik skola anordnades

även sommaren 1952 dels för de elever, som under år 1951 påbörjat

sin utbildning därstädes, dels ock för nya elever, som frivilligt anmält sig

till officersutbildning på arméingenjörslinjen. Jag tillstyrker ävenledes

arméchefens förslag till vissa övergångsanordningar i syfte att säkerställa

en tillräckligt snabb utbyggnad av arméingenjörkårens reserv.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av chefen för

armén meddela närmare bestämmelser i ämnet. De av försvarets civilförvaltning

och statskontoret gjorda erinringarna torde härvid böra beaktas.

Föreskrifter angående arméingenjörkårens reserv bör intagas i arméns reservbefälskungörelse.

Det torde böra framhållas, att den beräknade totala årskostnaden, utom

pensionskostnader, vid genomförd utbildningsgång och fullt utbyggd reservorganisation

i realiteten kommer att bli något lägre än vad som angivits,

enär redan nu utbildningslöner till ganska avsevärda belopp årligen

utbetalas.

Vidkommande arméchefens förslag om att överföra verkstadschefer och

verkstadsingenjörer till arméingenjörkåren anser jag mig icke f. n. beredd

förorda ändring i nu gällande ordning. Jag kan ej heller tillstyrka förslaget

om inrättande av nya beställningar för verkstadsingenjörer.

Åberopande vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva inrättande av en arméingenjörkårens reserv;

b) medgiva, att rekrytering och utbildning av aktiv personal

och reservpersonal inom nämnda kår ävensom av värnpliktiga

arméingenjörer skall ske efter i huvudsak de riktlinjer,

som i det föregående angivits; samt

c) besluta, att arméingenjörkårens reservorganisation från

och med nästa budgetår tillföres värnpliktiga arméingenjörer i

angiven omfattning.

[3] Personalvårdens lokala organisation.

Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1949 tillkallades

tre utredningsmän1 för utredning rörande den militärpsykologiska forskningsverksamheten

och dennas tillämpning på den pedagogiska och sociala

verksamheten inom försvaret i enlighet med vissa angivna riktlinjer. De

1 Generaldirektören och chefen för försvarets civilförvaltning N. H. W. Lundberg,

ordförande, professorn J. K. G. Elmgren och översten C. S. K. Kempff.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

31

sakkunniga, som antagit benämningen försvarets personalbehandlingsutredning,

har med skrivelser den 3 oktober 1950 och den 24 november 1952

avgivit betänkande med förslag till regional och lokal organisation för försvarets

per sonalt jänst (SOU 1951:2) respektive betänkande rörande den

militärpsykologiska verksamhetens arbetsuppgifter och organisatoriska

ställning (SOU 1952:40). I sistnämnda betänkande framlägges ävenledes

förslag till central organisation för försvarets personaltjänst.

Utredningens betänkanden har remissbehandlats. Över förslaget till regional

och lokal organisation för personal tjänsten har yttranden avgivits av

överbefälhavaren, chefen för försvarsstaben, cheferna för armén, marinen

och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, försvarets socialbyrå, försvarets

upplysnings- och personalvårdsnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, riksdagens

militieombudsman, Försvarets civila tjänstemannaförbund, För svar sväsendets

underbefälsförbund, Högerns ungdomsförbund, Svenska landsbygdens

ungdomsförbund, Folkpartiets ungdomsförbund, Sveriges socialdemokratiska

ungdomsförbund och Föreningen socialarbetare inom industri och

affärsvärld. I det följande lämnas på grundval av det år 1950 avlämnade

betänkandet en kortfattad redogörelse för nuvarande och av utredningen

föreslagen organisation m. m. samt för remissyttrandena i den del varom

nu är fråga.

Nuvarande organisation m. in.

Enligt tjänstereglementet för krigsmakten är personalvård omsorg om

truppen i socialt och kulturellt hänseende. Den omfattar upplysning, social

rådgivning, frivillig bildningsverksamhet och förströelse och skall enligt

reglementet främst ha till syfte att gagna andan inom krigsmakten.

Varje förbandschef skall leda och främja personal- och själavården vid

förbandet. Han skall utse en officer som vid sidan av andra åligganden skall

tjänstgöra som personalvårdsofficer och föredragande i personalvårdsärenden.

Vid varje förband tjänstgör en personalvårdsassistent. Alltsedan

budgetåret 1948/49 (jfr prop. 1948:206, s. 174—177) finnes 9 heltidsanställda

assistenter i Cg 22, varav 6 vid armén och 3 vid marinen, samt 64

deltidsanställda assistenter, varav 41 vid armén, 5 vid marinen och 18

vid flygvapnet. De deltidsanställda assistenterna är anställda mot arvoden

varierande mellan 1 100 kronor och 2 700 kronor för år. Förbandschef erna

biträdes av bland annat bildningsråd, som i alla frågor av principiell betydelse

för personalvården skall avgiva yttrande, ävensom förbandsnämnd

och militärpastor, den sistnämnde föredragande i själavårdsfrågor.

Utredningens förslag.

Personalbehandlingsutredningen anser, att den i tjänstereglementet för

krigsmakten givna definitionen icke täcker begreppet personalvård i mo
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

dern mening. Målsättningen för försvarets personalvård bör enligt utredningen

vara att hjälpa den enskilde i hans personliga angelägenheter,

skydda den enskildes medborgerliga och mänskliga rättigheter, underlätta

för den enskilde att anpassa sig i den militära miljön, ordna fritidssysselsättning

med hänsyn till person och trivsel, medverka till ett gott förhållande

mellan all personal, stärka den enskildes »arbetsmoral» och lojalitet,

giva en allmän medborgerlig fostran, skapa motståndskraft hos allmänheten

och god stridsmoral hos soldaten i krig eller krigsfara, främja förståelse för

försvar och militär utbildning samt vidmakthålla och förbättra samarbete

mellan krigsmakten och samhället i övrigt.

Utredningen har utförligt redogjort för de arbetsuppgifter — inom själavården,

den militära socialvården (socialtjänsten), bildningsverksamheten

m. fl. områden — som med utgångspunkt från nämnda målsättning för personalvården

lämpligen bör handhavas av personalvårdstjänstemän. Härutinnan

torde få hänvisas till betänkandet, s. 41—65.

Ansvaret för personalvården bör framdeles liksom nu åvila vederbörande

chef. Personalvårdstjänstemännen bör vara förbandschefernas biträden.

Personalvårdsverksamheten, som hittills huvudsakligen varit inriktad på

de värnpliktiga, bör utsträckas till att avse all personal inom försvaret.

Tyngdpunkten skall dock alltjämt ligga på de värnpliktiga. Med hänsyn

till verksamhetens art och omfattning bör benämningen personalvård utbytas

mot benämningen personal tjänst.

För att personaltjänstens arbetsuppgifter skall kunna utföras lcräves

enligt utredningens mening ökad tillgång på sakkunniga befattningshavare.

Utredningen anser, att i princip erfordras en heltidsanställd befattningshavare

vid varje förband. Med hänsyn till nödvändigheten av att begränsa

kostnaderna för denna verksamhet framlägger utredningen emellertid ett

organisationsförslag som i betydande utsträckning avviker från denna

princip. Utredningen föreslår, att — förutom personalofficerare— följande

personal skall ingå i den regionala och lokala organisationen, nämligen

4 förste personalkonsulenter i lönegrad

6 personalkonsulenter » »

It » » »

14 » » »

8 personalassistenter » »

23 » med årsarvode

2 » » »

Ca 27

Ca eller Ce 24

Ce 22

Ce 19

Cg 17

2 200 kronor

1 000 »

Förslaget medför fullt genomfört en lönekostnadsökning med i runt tal

300 000 kronor enligt nuvarande löneläge.

Enligt utredningens förslag skall riket indelas i fyra personal tjänstdistrikt.

Inom varje distrikt skall finnas en förste personalkonsulent som

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

33

chef för personaltjänsten. De föreslagna tjänsterna för konsulenter i 24

lönegraden avses för garnisonsorter med minst tre förband. Tjänsterna i

22 lönegraden avses för orter med minst två förband. Vid vissa större

ensamliggande förband skall placeras konsulenter i 19 lönegraden. Personalassistenterna

skall biträda i tjänsten på större orter. Innehavarna av

arvodestjänsterna avses för medelstora och mindre, ensamliggande förband.

Utredningen föreslår att personaltjänstorganisationen tillföres särskilda

befattningar för skriv- och kontorspersonal. Personalkonsulenter

och personalassistenter föreslås bilda en personalkår.

Utredningen har med hänsyn till tjänstens art ansett det icke lämpligt

att särskilda kvalifikationskrav fastställes för antagning som personalkonsulent

eller personalassistent. Vissa fordringar bör dock vara uppfyllda.

Hit hör fullgjord första värnpliktstjänstgöring med goda vitsord,

teoretisk utbildning, som givit god allmänbildning, erfarenhet av föreningsoch

ungdomsarbete, erfarenhet av social verksamhet, god organisationsförmåga,

en ålder vid första anställningen icke understigande 25 år och icke

överstigande 35 år samt sådana personliga egenskaper som energi, intresse

lör människor, förmåga till samarbete och umgänge med alla slags människor,

initiativrikedom och praktiskt handlag. Utredningen föreslår att

särskild utbildning anordnas inom försvaret för befattningshavarna inom

per sonalt j änsten.

Remissutlåtanden.

Överbefälhavaren och flertalet övriga remissmyndigheter avstyrker den

föreslagna distriktsindelningen. Chefen för försvarsstaben samt cheferna

för armén, marinen och flygvapnet förordar en mindre omfattande utbyggnad

av den lokala organisationen än den föreslagna. De anser vidare att

arbetsuppgifterna bör begränsas och avstyrker den föreslagna ändrade

benämningen.

Försvarets civilförvaltning förordar en försiktig påbyggnad av nuvarande

organisation och anser det icke erforderligt med särskild expeditionspersonal

in. in. för personalvårdsorganisationen.

rörsvar ds upplysnings- och personalvårdsnämnd, Försvarets civila

tjänstemannaförbund samt de politiska ungdomsförbunden tillstyrker,

bland annat, den föreslagna lokalorganisationen. Tjänstemannaförbundet

föreslår att vissa befattningar för deltidsanställda assistenter utbytes mot

befattningar för heltidsanställda assistenter.

Försvarets socialbyrå framhåller vikten av att erfarenheterna från förbandsnämndernas

verksamhet avvaktas innan slutlig ställning tages till

organisationens storlek.

Föreningen socialarbetare inom industri och affärsvärld understryker

3—250 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 110.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

betydelsen av att personalen äger en omfattande teoretisk och praktisk

utbildning.

Departementschefen.

Personalbehandlingsutredningen har avgivit förslag till ändrad organisation

av den militärpsykologiska verksamheten och personalvården inom

krigsmakten. Jag är icke beredd att nu fatta ståndpunkt till de avgivna

förslagen i vad de avser den militärpsykologiska verksamheten och den

centrala organisationen för personalvården inom krigsmakten. Då emellertid

en viss förstärkning av den centrala organisationen befunnits erforderlig

oavsett organisationens utformning i stort, har jag vid anmälan av

försvarsstabens avlöningsanslag i årets statsverksproposition föreslagit att

en tjänst för konsulent i lönegrad Cg 27 inrättas för handläggning av personalvårdsfrågor.

Enligt gällande organisation är en regementsofficer placerad

som chef för försvarsstabens personalvårdsavdelning. Det kan ifrågasättas

huruvida icke chefskapet borde ankomma på socialvårdsdirektören.

Därigenom skulle regementsofficer sbeställningen kunna frigöras för andra

uppgifter. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att fatta beslut i denna

fråga.

I fråga om den lokala organisationen anser jag en väsentlig förstärkning

i personellt hänseende erforderlig, om uppgifterna skall kunna lösas på

tillfredsställande sätt. För personalvården vid förbanden finnes for narvarande

nio heltidstjänster i lönegrad Cg 22 samt 65 deltidstjänster mot

arvode för personalvårdsassistenter. Jag föreslår att ytterligare ett antal

tjänster inrättas för heltidstjänstgörande personalvårdsassistenter. Utökningen

bör emellertid för närvarande kunna begränsas till elva tjänster.

De nytillkommande tjänsterna bör tills vidare inplaceras i Ce 17. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra om göromålen för vissa personalvårdsassistenter

motiverar en högre löneställning. Vid bifall till förslaget

om inrättande av ytterligare befattningar för heltidstjänstgörande assistenter

bör 20 deltidstjänster mot arvode utgå ur organisationen. Nuvarande

nio extra tjänster i Cg 22 bör utbytas mot nio extra oidinaiie

tjänster i Ce 17. Innehavarna av de nuvarande tjänsterna i 22 lönegraden

bör dock övergångsvis få bibehålla dessa tjänster. Förslaget medför en

kostnadsökning av i runt tal 60 000 kronor per år. Av de föreslagna elva

nya tjänsterna i Ce 17 bör tio upptagas under arméns avlöningsanslag och

en tjänst upptagas under marinens avlöningsanslag. Jag förutsätter att

innehavarna av tjänsterna skall fullgöra uppgifter även vid andra förband

än sådana som tillhör den försvarsgren under vilkens avlöningsanslag

tjänsten är uppförd. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda

de bestämmelser som erfordras med anledning av den nu föreslagna

ändringen av personalvårdsorganisationen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-As proposition nr 110. 35

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit beträffande

personalvårdsorganisationen inom försvaret.

[4] Vissa arvodesfragor berörande det frivilliga försvarsarbetet.

P öi utbildningsarbetet inom hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna

disponeras tre kategorier instruktörer, nämligen dels innehavare

av vissa för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar vid

försvarsområdesstaberna, s. k. hemvärnsofficerare och hemvärnsunderofficerare,

dels officerare eller underofficerare på aktiv stat, placerade till

ständig tjänstgöring vid nämnda staber, s. k. ordinarie instruktörer, dels

ock avtalsbundna instruktörer, som efter eget åtagande frivilligt tjänstgör

såsom sådana vid sidan av sitt vanliga arbete vid eget truppförband.

I skrivelse den 24 januari 1951 anförde rikshemvärnschefen att erfarenheten

visat, att det på grund av arbetsvolymen inom för svar sområdesstabernas

hemvärnsavdelningar i praktiken oftast icke vore möjligt att bereda

hemvärnsofficerarna och hemvärnsunderofficerarna tidskompensation för å

fritid utfört instruktörsarbete genom inskränkning i den vanliga arbetstiden

under vardagarna. Den kompensation för en söndagsövning som

eventuellt kunde ges på en vardag kunde icke tillnärmelsevis ersätta bortovaron

under söndagen. Ifrågavarande personal borde därför få åtnjuta

arvode för instruktörsverksamhet som utfördes på för huvuddelen av försvarsområdesstabernas

personal i regel tjänstefri tid.

Centralförbundet för befälsutbildning framförde i skrivelse den 24 januari

1951 ett med rikshemvärnschefens förslag likartat förslag om instruktörsarvode,

avseende förbundets verksamhetsområde.

I yttrande över nämnda framställningar hemställde chefen för armén

att arvode för på fritid fullgjort instruktörsarbete — i varje fall då det

fullgjorts på sön- och helgdagar samt lördagar och helgdagsaftnar ____

skulle få utgå, därest kompensation i form av ledighet under arbetstid icke

kunde medgivas.

Försvarets civilförvaltning erinrade i yttrande över framställningarna

om den av civilförvaltningen tidigare hävdade ståndpunkten att personal,

1 vars uppgifter inginge att fullgöra instruktörsverksamhet, borde vara

utesluten från rätten till instruktörsarvode.

I skrivelse den 4 maj 1951 har rikshemvärnschefen anfört, att civilförvaltningen

i ett flertal fall utställt anmärkningar med anledning av att

arvode för utfört instruktörsarbete utbetalats till hemvärnsofficerare, hemvärnsunderofficerare

och s. k. ordinarie instruktörer. Rikshemvärnschefen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. May.ts proposition nr 110.

har hemställt att Kungl. Maj :t måtte låta bero vid de gjorda utbetalningarna.

Arméchefen och försvarets civilförvaltning har tillstyrkt rikshemvarnschefens

hemställan varvid civilförvaltningen åberopat de obestridliga svårigheter

som varit förenade med tolkningen av de på hithörande område

gällande föreskrifterna och den osäkerhet som blivit följden härav hos

såväl myndigheterna som instruktörspersonalen.

Sedermera har statens organisationsnämnd på hemställan av chefen för

armén verkställt utredning angående instruktörspersonalens arbetsförhållanden

inom I. och II. militärområdena. I skrivelse den 6 december 1952

anför nämnden i huvudsak följande. Instruktörspersonalens huvuduppgift

är egentligt utbildningsarbete. Hemvärnsunderofficerarnas verksamhet

avser emellertid i huvudsak expeditionsarbete och viss kontroll av hemvärnsmännens

utrustning, men även deras verksamhet omfattar jämväl

utbildning. Enär deltagarna i den frivilliga befälsutbildningen samt hemvärnsmännen

under sedvanlig arbetstid är sysselsatta med sitt oidinarie

förvärvsarbete, måste deras militära utbildning förläggas till deras fritid.

Härigenom tvingas instruktörspersonalen att — med undantag för lägerkurser

o. d. — utföra utbildningsarbetet på kvällar och under veckoslut,

d. v. s. under tid som för huvuddelen av försvarsområdesstabens personal

är att anse såsom fritid. Om detta fritidsarbete har större omfattning och

under vissa tider eller året runt är regelbundet återkommande bör personalen

beredas särskild kompensation härför. Dylik kan lämnas i form av

särskild ledighet utöver personalen tillkommande ordinarie semester eller

såsom arvode. Organisationsnämnden har vid sina undersökningar konstaterat,

att omfattningen av såväl fritidsarbetet som arbetet under ordinarie

tjänstetid växlar avsevärt mellan de olika försvarsområdena och befattningshavarna.

Fritidsarbetet är emellertid i de flesta fall av avsevärd omfattning.

Ersättning för fritidsarbete har i vissa fall kunnat lämnas — helt

eller delvis — genom att personalen beviljats ledighet utöver lagstadgad

semester. I många fall har emellertid dylik ledighet ej kunnat beviljas.

Organisationsnämnden bedömer såsom sannolikt att dessa förhållanden

kommer att råda även i fortsättningen.

Organisationsnämnden har med hänsyn till de olikartade förhållandena

inom de olika försvarsområdesstaberna icke ansett sig kunna bedöma, huruvida

ifrågavarande instruktör spersonal helt eller'' delvis kan beviljas

kompensation för fritidsarbetet genom särskild ledighet. Denna fråga torde

enligt organisationsnämnden endast kunna bedömas från fall till fall av

vederbörande försvarsområdesbefälhavare. I de fall dylik ledighet icke

kan beviljas hör, så länge utbildningen är ordnad enligt nuvarande system,

personalen åtnjuta arvode i likhet med tillfälligt anställda instruktörer.

Chefen för armén framhåller i skrivelse den 17 december 1952 i an
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

37

slutning till organisationsnämndens utredning, att nuvarande arvodesbestämmelser

otvivelaktigt innebär en orättvisa gentemot instruktörspersonalen

vid försvarsområdesstaberna, vilket är till men för det frivilliga utbildningsarbetet.

Arméchefen hemställer därför att arvode för på instruktörs

fritid fullgjord instruktörstjänst måtte få utgå till hemvärnsofficer,

hemvärnsunderofficer och ordinarie instruktör vid försvarsområdesstab,

under förutsättning att vederbörande icke genom ledighet under tjänstgöringstid

kan beredas erforderlig kompensation härför. Försvarsområdesbefälhavare

förutsättes skola med hänsyn till rådande arbetsläge vid försvarsområdesstaben

i varje särskilt fall äga avgöra huruvida och i vilken

utsträckning instruktörspersonalen kan beredas kompensationsledighet för

fullgjord sådan instruktörstjänst.

Försvarets civilförvaltning anför i yttrande över arméchefens framställning

att instruktörsverksamheten numera genom intensifieringen av

frivilligutbildningen fått en betydligt större omfattning än tidigare. Detta

har medfört att vederbörandes arbetsuppgifter ökat i icke oväsentlig utsträckning,

något som icke minst gäller den del av instruktörsverksamheten

som måste vara förlagd till tid utöver sedvanlig tjänstetid. Enligt vad

civilförvaltningen inhämtat föreligger numera stora svårigheter att erhålla

kvalificerade sökande till arvodesbefattningarna för hemvärnsofficerare

och hemvärnsunderofficerare just av den anledningen, att vederbörande

icke erhåller ersättning för den instruktörsverksamhet, som fullgöres på

för tjänstemän i allmänhet arbetsfri tid. Det kan knappast anses rimligt,

att denna personal i fredstid skall i väsentligt större utsträckning än t. ex.

det ordinarie truppbefälet tagas i anspråk på fritid för fullgörande av sin

instruktörsverksamhet.

Civilförvaltningen har emellertid inhämtat, att arbetsläget inom hithörande

område för närvarande är så ansträngt, att det icke går att bereda

instruktörspersonalen frihet från annan tjänst i tillnärmelsevis den omfattning

som erfordras för att kompensera den å fritid utförda instruktörsverksamheten.

Det synes därför nödvändigt att öppna en möjlighet att

kontant honorera den fast anställda instruktörspersonalen genom att göra

densamma arvodesberättigad. Även om civilförvaltningen icke kan underlåta

att hysa betänkligheter mot att utvidga rätten till instruktörsarvode

alt avse jämväl sådan personal, vill civilförvaltningen i nuvarande läge

icke längre motsätta sig att så sker, varvid civilförvaltningen förutsätter att

en dylik anordning icke kommer att medföra motsvarande krav från andra

håll.

Vad angår den närmare utformningen av ett medgivande av här avsedd

innebörd anser civilförvaltningen det uppenbart att, på sätt arméchefen

också förutsatt, instruktörsarvode till ifrågavarande personal icke bör få

utgå i andra fall än då ledighet icke kan beredas vederbörande. Det bör

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

åvila försvarsområdesbefälhavarna att söka ordna tjänstgöringsförhållandena

så att dylik ledighet under ordinarie tjänstgöringstid kan beviljas

såsom kompensation för ifrågakommande instruktörsverksamhet å fiitid.

Endast i de fall, där instruktörspersonalen icke kan erhålla sådan ledighet

i eu omfattning som med hänsyn till den fullgjorda verksamheten å fritid

samt till omständigheterna i övrigt kan anses skälig, bör arvode ifrågakomma.

En lämplig begränsning av arvodesrätten synes civilförvaltningen

kunna åstadkommas genom att arvodesrätten inskränkes till att omfatta

ersättning allenast för sådan instruktörsverksamhet som utföres på söneller

helgdagar samt på dag före sådan dag. Under alla förhållanden bör

bestämmelsernas karaktär av undantagsföreskrifter markeras.

Departementschefen.

Den personal varom här är fråga nödgas förlägga en väsentlig del

av instruktörsarbetet till sådan tid som för tjänstemän i allmänhet betraktas

som fritid. Det har därför föreslagits att kompensation för dylikt

fritidsarbete under vissa förutsättningar skall få utgå, i första hand i foim

av eu motsvarande minskning av den ordinarie arbetstiden. I de fall då

arbetsbördan icke medger någon inskränkning i befattningshavarnas

ordinarie arbetstid skulle gottgörelse för fritidsarbetet få utgå i form av

särskilt arvode.

Ett bifall till dessa förslag skulle innebära att man för ifrågavarande

kategorier av militär personal skulle fastställa en ordinarie arbetstid, vais

överskridande skulle medge rätt till särskild ersättning. Ett dylikt avsteg

från de för den militära personalen eljest gällande arbetstidsbestämmelserna

inger onekligen betänkligheter. Emellertid föreligger, såsom myndigheterna

framhållit, vissa särskilda förhållanden beträffande den personal

varom här är fråga, och jag anser det därför böra undersökas huruvida

icke någon form av kompensation för utbildningsverksamheten på fritid

kan ges till här avsedda personalkategorier utan att detta får prejudicerande

verkan för annan militär personal. I avvaktan pa att ställning kan

tagas till denna fråga hör självfallet inga arvoden få utbetalas till ifrågavarande

personal.

Försvarets civilförvaltning har utställt ett flertal anmärkningar med anledning

av att instruktörsarvode utbetalats till personal som nyss berörts.

Då bestämmelserna i ämnet varit i viss mån svårtolkade, anser jag att vid

de gjorda utbetalningarna bör bero.

I 1946 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 67) anmäldes

ett av chefen för armén och arméförvaltningen framlagt förslag rörande

förmåner till personal tillhörande frivilliga försvarsorganisationer under

utbildning in. in. Enligt de bestämmelser som sedermera utfärdats på

grundval av vad i propositionen anfördes äger endast medlemmar av Cen
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

39

tralförbundet för befälsutbildning och av Riksförbundet Sveriges lottakårer

att uppbära dagarvode. I skrivelse den 28 december 1951 har överbefälhavaren

bland annat föreslagit, att förmånen av daglön skall utsträckas

att gälla även för medlem av sådan frivillig försvarsorganisation

som nu icke omfattas av bestämmelserna om daglön, överbefälhavaren

har jämväl föreslagit vissa jämkningar i de nu gällande arvodesbestämmelserna

i övrigt.

Det torde ankomma på Kungl. Maj :t att fatta beslut i denna fråga.

Jag förutsätter att det härvid skall vara Kungl. Maj :t obetaget att utsträcka

förmånen av daglön till medlemmar av sådana frivilliga försvarsorganisationer

som icke nu omfattas av bestämmelserna. Med hänsyn till frågans

tidigare riksdagsbehandling har jag ansett mig böra omförmäla densamma

i detta sammanhang.

Åberopande vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att vid hittills verkställda utbetalningar av instruktörsarvoden

till hemvärnsofficerare, hemvärnsunderofficerare

och ordinarie instruktörer vid försvarsområdesstaber får

bero.

[5] Rationaliseringsverksamhet inom försvaret.

Liksom skett föregående år torde i detta sammanhang böra lämnas en

översikt över det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet

inom försvaret som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg,

särskilt i den mån denna verksamhet påverkar anslagsberäkningarna i det

följande eller eljest utformningen av skilda organisationsenheter under

nästa budgetår.

Undersökningarna rörande den centrala förrådsorganisationen pågår och

berör huvudsakligen arméns centrala tyganstalter. Organisationsnämnden

medverkar i en av marinledningen igångsatt förrådsutredning, som bland

annat avser översyn av marinens förrådsorganisation.

Omorganisation av stabs- och förvaltningstjänsten in. m. vid Livregementets

husarer med Signalregementets kompani i Skövde, Norrlands

dragonregemente, Göta artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente, Gotlands

artillerikår, samtliga luftvärnskårer, Bodens ingenjörkår samt infanteriskjutskolan

och artilleriskjutskolan i Villingsberg har genomförts.

Förberedelser för att genomföra organisationen vid Stockholms luftvärnsregemente

med luftvärnsskjutskolan beräknas kunna vidtagas under första

hälften av år 1953.

Organisationsundersökningarna rörande stabs- och förvaltningstjänsten

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

m. m. vid Livgardesskvadronen, Svea och Göta ingenjörkårer, tygförvaltningsskolan,

ridskolan och remontdepåerna har slutförts. Undersökningsrapporter

med förslag har framlagts.

Förslag har avgivits till ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

in. in. vid vissa försvarsområdesstaber. Förslagen är grundade på

undersökningar vid Karlstads och Norrköping—Linköpings försvarsområden.

För närvarande föreligger förslag till ändrad organisation av följande

försvarsområdesstaber, nämligen Malmö, Kristianstads, Kalmar Växjö,

Gävle, Östersunds, Härnösand—Sundsvalls, Göteborg—Halmstads, Uddevalla,

Skövde, Uppsala—Västerås, Örebro, Falu—Mora, Umeå—Storuman,

Boden och Kalix försvarsområden. Undersökningarna vid övriga försvarsområden

(Strängnäs, Stockholm och Kiruna—Jokkmokk) pågår och beräknas

slutförda under år 1953.

Sedan organisationsundersökningarna verkställts har, framförallt vid

infanteriets regementen, ändringar rörande utbildning, krigsorganisation,

materielmängder m. in. inträffat, som påverkar personalbehoven inom

vissa verksamhetsområden. Med anledning därav pågår en översyn av

organisationen. Kompletterande undersökningar äger rum successivt i mån

av tillgång på personal och omfattar expeditions-, förråds- och ekonomitjänsten

och därmed sammanhängande verksamhetsområden.

För Sydkustens marindistrikt har Kungl. Maj :t fastställt ändrad organisation.

Arbetet med att genomföra den nya organisationen pågår i

samråd med och under medverkan av organisationsnämnden. Den av

Kungl. Maj :t fastställda organisationen av Stockholms kustartilleriförsvar

har genomförts.

Vid flygvapnet beräknas försök med flottilj organisation kunna igångsättas

tidigast under år 1955.

Vissa av de här angivna förslagen till organisationsändringar vid armén

kan nu upptagas till behandling. De personalförändringar som är erforderliga

för övergång till ny organisation kommer att behandlas i det följande

under arméns avlöningsanslag. I den mån det skulle visa sig möjligt

att tidigare än nu beräknats genomföra rationaliseringen även vid andra

enheter än som sålunda förutsatts skola kunna omorganiseras före utgången

av nästa budgetår bör givetvis sadana möjligheiei tillvaratagas.

Jag förutsätter därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare

budgetår — Kungl. Maj :t skall äga att jämväl under budgetaret

1953/54 vidtaga de jämkningar i vederbörande personalorganisationer som

kan bliva erforderliga i anledning av beslut om organisationsändringar,

dock givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal,

samt att bereda särskild ersättning åt personal som med bibehållen

löneställning bestrider göromål som i en ny organisation ankommer på

innehavare av högre tjänst.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

41

[6] Försvarets civilförvaltning: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1951/52 .............................. 2 398 000 2 963 898

1952/53 (statsliggaren s. 164) 2 855 000

1953/54 (förslag) ............... 3 490 000

I årets statsverlcsproposition (bil. 6, punkt 4) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag

av 3 550 000 kronor.

Yrkande.

Försvarets civilförvaltning (skr. 26/s 1952) hemställer, att anslaget höjes

med 745 000 kronor.

Ökning Minskning

1. Omorganisation av kansli- och kameralbyråerna i huvudsaklig

anslutning till de av 1946 års militära för
-

valtningsutredning framlagda förslagen ............... 54 792

2. Uppflyttningar i lönegrad av vissa tjänster ............ 46 344

3. överföring m. m. från arméns avlöningsanslag av

vissa tjänster, avsedda för civilförvaltningens bokbinderi,

blankettförråd och tryckeri.

1 bolcbinderiföreståndare (numera bokbindare) Ce

12, 1 bokbindare Ce 10, 1 offsettryckare Ce 10, 1

typograf Ce 10, 1 förrådsmästare Ce 16 (numera

Ce 17), 1 förrådsman Ce 11, som föreslås uppflyttad

till förrådsförman Ce 13, 1 bilförare Ce 10, som

föreslås uppflyttad till förrådsman Ce 11, 1 kanslibiträde

Ce 11 ................................................ 74 292

4. Reglering av löneställningen för vissa tjänster å

civilförvaltningens bokbinderi, blankettförråd och

tryckeri m. m.

1 bokbinderibiträde, arvode — bokbindare Ce 10 ... 3 960

1 bokbindare Ce 9 — kanslibiträde Ce 11 ............... 348

4 bokbinderibiträden Cg 4 — Ce 8 ........................ 5 904

1 bokbinderibiträde .......................................... 6 384

4 expeditionsvakter Ce el. Cg 10 — förrådsman Ce 11 1 344

1 expeditionsvakt Ca 10 — förrådsman Ca 11 ...... 336

5. överföring från sakanslag av viss personal.

1 tryckeriföreståndare Ce 13, 2 bokbinderibiträden

Ce 8 ............................................................ 24 444

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Ökning Minskning

6. Övriga personalförändringar.

1 assistent Ce 22 — Ca 22 ....................................

1 förrådsförman Ca 11 (å övergångsstat) ............ —

1 pensionerad officer 1:30 .............................. 21 084

2 kontor sbi träden Ca 8 ....................................... 16 932

7. Omräkning.

Löneklassuppflyttningar in. m............................ 86 400

Rörligt tillägg ................................................ 480 684

Minskade inkomster av pensionsmedel .................. 7 000

Avrundning ................................................... 3 552_

789 400 44 400

+ 745 000

Motiv.

2. Civilförvaltningen föreslår lönegradsuppflyttningar av ett stort antal

tjänster i anslutning till de löneprinciper, som ämbetsverket ansett sig

kunna utläsa ur 1949 års tjänsteförteckningskommittés och 1947 års biträdesutrednings

hittills redovisade bedömanden samt ur de beslut, som

vid 1952 års riksdag fattats i liknande frågor inom andra förvaltningsområden.

3. Här avsedda tjänster, vilka f. n. disponeras av civilförvaltningen, avsågs

ursprungligen för det centrala bok- och blankettförråd samt det centrala

tryckeri, beträffande vilkas inrättande beslut fattades vid 1945 års

riksdag. De arbetsuppgifter, som avsågs skola ankomma på innehavarna av

de berörda tjänsterna, överensstämmer till alla väsentliga delar med dem

som de nu utför hos civilförvaltningen. Då nuvarande organisation bedöms

bli bestående, föreslås tjänsterna skola överföras från arméns till civilförvaltningens

avlöningsanslag.

4. Lönegradsuppflyttningarna motiveras med arten och omfattningen av

de arbetsuppgifter, som är förenade med ifrågavarande tjänster, samt den

yrkesskicklighet vederbörande tjänstemän numera förvärvat.

5. Här upptagna tjänster avses för personal som f. n. avlönas enligt kollektivavtal

från anslaget till publikations- och blankettryck.

6. Den på kassadetaljen tjänstgörande assistenten har sedan den 1 juli

1948 varit placerad i Ce 22 och innehar därjämte en på övergångsstat uppförd

befattning som förrådsförman i Ca 11. Då assistenttjänsten anses erforderlig

för framtiden, föreslås att tjänsten ordinariesättes och att i samband

därmed tjänsten som förrådsförman utgår.

En arvodesbefattning för pensionerad officer är vakant och kan enligt

civilförvaltningen indragas.

Sedan civilförvaltningens telefonväxel numera sammanförts med arméförvaltningens

i sistnämnda ämbetsverks lokaler föreslås två för telefonister

avsedda kontorsbiträdestjänster i Ca 8 skola överföras till arméföi-- valtningen.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

43

Departementschefen.

I sitt den 16 oktober 1950 dagtecknade betänkande (SOU 1950: 36 och

37) framlade 1946 års militära förvaltningsutredning förslag rörande försvarets

centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning. Förslaget berörde

följande centrala ämbetsverk, nämligen försvarets civilförvaltning och

krigsmaterielverket samt armé-, marin- och flygförvaltningarna. Vid anmälan

i årets statsverksproposition av förevarande anslag meddelade jag,

att beredningen av förvaltningsutredningens förslag ännu icke avslutats

och att det därför icke var möjligt att då framlägga slutliga anslagsäskanden

rörande de ämbetsverk som kunde beröras av en blivande omorganisation.

Beredningen av ärendet pågår alltjämt. Därest det vid den fortsatta

beredningen befinnes möjligt att för årets riksdag framlägga förslag rörande

försvarets centrala förvaltningsorganisation, kommer detta förslag

endast att beröra principerna för den centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltningstjänstens

organisation samt indelningen i stort av de ämbetsverk,

som bör handha ifrågavarande förvaltningsgrenar. Vid sådant förhållande

kan slutliga anslagsberäkningar för budgetåret 1953/54 i fråga

om de verk, som kan beröras av omorganisationsfrågan, nu framläggas med

utgångspunkt från gällande organisation.

Det ytterligare uppskov med ifrågavarande organisationsfrågas slutliga

lösning som sålunda sker bör emellertid icke hindra, att ändringar i den

bestående organisationen provisoriskt vidtages, i den mån så anses påkallat

för underlättande av en övergång till den nya förvaltningsorganisation

som kan bli beslutad eller eljest i rationaliseringssyfte. Det kan härvid

befinnas erforderligt att i vissa fall bereda tjänstemän vikariatslön i

högre lönegrad.

I ett hänseende finner jag så starka skäl för en snabb personalförstärkning

föreligga, att jag redan nu anser förslag härom böra

framläggas. Inom flygförvaltningen finnes en anskaffningsbyrå under

en anskaffningschef i lönegrad Cp 15 medan inom armé- och marinförvaltningarna

motsvarande organ saknas. Ett genomförande av de planer

för arméns och marinens materielanskaffningar som framlagts för årets

riksdag kommer att pålägga armé- och marinförvaltningarna en ytterst

omfattande inköpsverksamhet även för det fall att den nuvarande förvaltningsorganisationen

skulle i princip bibehållas. Jag anser det därför vara

ett tvingande behov att redan från och med budgetåret 1953/54 anskaffningschefer

anställes även vid armé- och marinförvaltningarna. Dessa

bör under nämnda budgetår anställas mot arvoden från vederbörliga sakanslag.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma storleken av

arvodena i fråga.

Så som frågan om en omorganisation av försvarsförvaltningarna nu ligger

till anser jag det icke lämpligt att i övrigt nu tillstyrka andra personalför
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. May.ts proposition nr 110.

ändringar vid de myndigheter som beröres av omorganisationsförslaget än

dem jag i det följande föreslår vid behandlingen av nu förevarande anslag

och arméförvaltningens avlöningsanslag. Jag får därvid erinra om att åtskilliga

löneförbättringar för personal vid dessa myndigheter nyligen genomförts

enligt riksdagens beslut under höstsessionen 1952.

Jag anser mig böra tillstyrka att de i sammanställningen (punkt 3)

upptagna på arméns personalförteckning uppförda tjänsterna vid civilförvaltningens

bokbinderi, blankettförråd och tryckeri i nuvarande lönegrader

överföres till civilförvaltningen. Vidare bör såsom civilförvaltningen

föreslagit de båda för telefonister avsedda kontorsbiträdestjänsterna i Ca 8

överföras till arméförvaltningen. Till dessa personalfrågor återkommer jag

vid behandlingen i det följande av arméns respektive arméförvaltningens

avlöningsanslag.

Den vakanta för pensionerad officer avsedda arvodesbefattningen bör

i enlighet med civilförvaltningens förslag indragas.

Enligt principerna för reglerad befordringsgång föreslår jag att fyra

kontor sbiträdestjänster i Ca 8 tillkommer i utbyte mot tjänster för biträde

för skriv- och kontorsgöromål.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1953/54 till 3 490 000 kronor enligt

följande.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 10 836

kronor för två kontorsbiträden i Ca 8, 27 700 kronor på grund av genomförda

löneregleringar och 15 400 kronor för löneklassuppflyttningar till

(870 000 + 10 836 + 27 700 + 15 400 =) i runt tal 924 000 kronor.

Posten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbef attningar

minskas med 13 000 kronor för eu pensionerad officer i arvodesbefattning

till (27 000 — 13 000 =) 14 000 kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, 6 108 kronor, uppföres med oförändrat belopp.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas

med 45 200 kronor på grund av överföring av vissa tjänster från arméns

avlöningsanslag, 15 500 kronor på grund av genomförda löneregleringar

samt 44 000 kronor för löneklassuppflyttningar och befordringar enligt reglerad

befordringsgång men minskas med 18 912 kronor för fyra biträden

för skriv- och kontorsgöromål. Posten ökas sålunda med (45 200 + 15 500

+ 44 000 — 18 912 =) 85 788 kronor till (1 282 000 + 85 788 =) i runt

tal 1 370 000 kronor.

Posten Piörligt tillägg ökas med 499 000 kronor till (691 892 +

499 000 =) 1 190 892 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel minskas med 7 000 kronor till (22 000

-— 7 000 =) 15 000 kronor.

Anslagshöjningen utgör 635 000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 45

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) på personalförteckningen för försvarets civilförvaltning

uppföra ytterligare två kontorsbiträdestjänster i lönegrad

Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.......................................... 924 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis .................................... 14 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................. 6 108

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 370 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 190 892

Summa kronor 3 505 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 15 000

Nettoutgift kronor 3 490 000

c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 490 000 kronor.

[7] Försvarets civilförvaltning: Omkostnader.

Anslag

1951/52 .............................. 445 000

1952/53 (statsliggaren s. 166) 385 000

1953/54 (förslag) ............... 430 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 5) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

civilförvaltning: Omkostnader för budgetåret 1953/54 beräkna ett

förslagsanslag av 430 000 kronor.

Yrkande.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget liöjes med 50 000

kronor.

Nettoutgift

472 302

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Ökning

1. Sjukvård m. in.................................. 6 000

2. Höjda traktamenten, taxor, priser in. ni. 44 000

50 000

M o t i v.

1. Ökningen anses erforderlig med hänsyn till belastningen på anslagsposten

under budgetåret 1951/52. I omkostnadsstaten har för innevarande

budgetår för ifrågavarande ändamål upptagits 30 000 kronor.

2. Av ökningen belöper 9 000 kronor på resor och traktamenten (nu

41 000 kronor), 10 000 kronor på bränsle, 12 000 kronor på renhållning

och städning, 7 000 kronor på telefon samt 6 000 kronor på publikationstryck.

Departementschefen.

Det torde vara ofrånkomligt att civilförvaltningens omkostnadsanslag

uppräknas på grund av de allmänna kostnadsstegringarna. Jag föreslår

att anslaget höjes med 45 000 kronor till 430 000 kronor och hemställer

alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 430 000 kronor.

[8] Krigsmaterielverket: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1951/52 .............................. 2 465 000 3 168 978

1952/53 (statsliggaren s. 167) 2 960 000

1953/54 (förslag) ............... 3 620 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krigsmaterielverket:

Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag

av 3 550 000 kronor.

Yrkande.

Krigsmaterielverket (skr. 19/s 1952) hemställer, att anslaget höjes med

752 000 kronor.

Ökning Minskning

1. Krigsmaterielverkets huvuddel. 1

1 byrådirektör Ce 31 .......................................... 21 984

1 amanuens ...................................................... 16 464

1 biträdande ingenjör Cg 19 ................................. 11 868

1 kontorist Ce 13 ............................................. 9 348

1 kanslibiträde Ce 11 .......................................... 8 652

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

7 548

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

47

2.

3.

Ökning Minskning

Krigsmaterielverkets lokalförvaltningar.

1 platschef Ce 30 ................................................ 19 860

1 förste förrådsförvaltare Ce 22 12 840

1 verkmästare Cg 21 12 120

1 maskinist Ce 15 9 288

2 förrådsförmän Ce 14 17 832

1 kontorist Ce 13 8 604

1 reparatör Ce 12 8 280

1 vaktmästare Ce 10 7 632

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål .................. 6 936

1 säsonganställd eldare, 4 tjänstgöringsmånader...... 2 600

Omräkning.

Rörligt tillägg ................................................... 560 000

Löneklassuppflyttningar .................................... 25 000

759 308 7 548

+ 751 760

Avrundat 752 000

M o t i v.

1. Innehavaren av den föreslagna byrådirektör stjänsten avses för handhavandet

av kontrollmetodikfrågor.

Med hänsyn till ökningen av antalet patentärenden föreslås att för

administrativa byråns juridiska sektion inrättas ytterligare en tjänst för

amanuens i reglerad befordringsgång.

Övriga förslag till personalförändringar under denna punkt avser ämbetsverkets

förrådsbyrå. Den biträdande ingenjören avses för arbetsstudier

rörande förrådsarbetet. Kontoristen åter avses för driftsektionens planeringsdetalj

under det att kanslibiträdet avses för förvaltningssektionen.

En av de för driftsektionen nu avsedda tjänsterna för biträde för skrivoch

kontorsgöromål anses kunna indragas i samband med tillkomsten av

nyssnämnda tjänster.

2. Tjänsten för verkmästare i Cg 21 avses för lokalförvaltningen i Kortfors

under det att övriga under denna punkt föreslagna tjänster m. m.

avses för ett under anläggning varande nytt centralförråd, vilket beräknas

kunna tagas i bruk under budgetåret 1953/54.

Departementschefen.

I enlighet med vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av försvarets

civilförvaltnings avlöningsanslag räknar jag icke för nästa budgetår

med några förändringar beträffande krigsmaterielverkets personaluppsättning

utöver dem som redan genomförts enligt riksdagens beslut i

anledning av propositionerna 1952:241 och 251. Jag förutsätter emel
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. May.ts proposition nr 110.

lertid att Kungl. Maj :t, därest det under anläggning varande nya

centralförrådet skulle kunna tas i bruk före utgången av nästa budgetår,

skall äga att, med utnyttjande av anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal, medgiva anställande av för förrådets drift oundgängligen

erforderlig personal.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1953/54 till 3 620 000 kronor enligt

följande.

Posterna Avlöningar till ordinarie tjänstemän, 132 400 kronor,

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

100 000 kronor, samt Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, 17 000 kronor, uppföres med oförändrade

belopp.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal höjes

med 87 000 kronor på grund av genomförda löneregleringar och 12 000

kronor för löneklassuppflyttningar till (2 079 000 + 87 000 + 12 000 =)

2 178 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg höjes med 561 000 kronor till (679 600 +

561 000 =) 1 240 600 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel, 48 000 kronor, uppföres med oförändrat

belopp.

Anslagshöjningen utgör 660 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) fastställa följande avlöningsstat för krigsmaterielverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 132 400

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
-

fattningar, förslagsvis ................................. 100 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 17 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 2 178 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 240 600

Summa kronor 3 668 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 48 000

Nettoutgift kronor 3 620 000

b) till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 620 000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

49

[9] Krigsmaterielverket: Omkostnader.

Anslag Nettoutgift

1951/52 .............................. 310 000 396 656

1952/53 (statsliggaren s. 169) 355 000

1953/54 (förslag) ............... 445 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 9) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krigsmaterielverket:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av

445 000 kronor.

Y rkande.

Krigsmaterielverket hemställer, att anslaget höjes med 110 000 kronor.

Ökning

1. Resekostnader ................................. 10 000

2. Expenser ....................................... 100 000

110 000

Motiv.

1. Höjningen föranledes av ökad reseverksamhet och höjda traktamentskostnader.

2. Av ökningen belöper 6 000 kronor på bränsle, lyse och vatten (nu

3 000 kronor), 88 500 kronor på övriga expenser (nu 219 000 kronor) —

varav 85 000 kronor för eget behov och 3 500 kronor för annat än eget behov

samt 5 500 kronor på vakttjänst (nu 18 000 kronor). Ökningen beror

till huvudsaklig del på inträffade prisstegringar och höjda löner.

Departementschefen.

Detta anslag måste med hänsyn till inträffade automatiska kostnadsökningar

avsevärt uppräknas. Jag kan dock icke tillstyrka att anslaget upptages

med högre belopp än det enligt statsverkspropositionen preliminärt

beräknade, eller 445 000 kronor, vilket skulle innebära en anslagshöjning

med 90 000 kronor. Jag hemställer alltså att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Krigsmaterielverket: Omkostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 445 000 kronor.

[10] Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m.

1951/52 ..............................

Anslag

Nettoutgift

1 160 000

1 410 000

1952/53 (statsliggaren s. 170)

1 540 000

1953/54 (förslag) ...............

1 940 000

■250 63 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt.

Nr 110.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 10) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krigsmaterielverket:

Förrådsorganisationen m. m. för budgetåret 1953/54 beräkna

ett förslagsanslag av 1 925 000 kronor.

Yrkande.

Krigsmaterielverket hemställer, att anslaget höjes med 485 000 kronor.

Ökning

1. Nytt centralt ammunitionsförråd ......... 250 000

2. Höjda löner och priser ..................... 235 000

485 000

Motiv.

1. Av ökningen hänför sig 128 000 kronor till lönekostnader och återstoden,

122 000 kronor, till driftkostnader som främst beror på den under

första tiden erforderliga uttorkningen av berganläggningen.

2. Av denna ökning belöper 135 000 kronor på höjda lönekostnader,

främst på grund av nytt kollektivavtal, och återstoden, 100 000 kronor,

på till 18 procent uppskattade prisstegringar å förnödenheter och tjänster.

Departementschefen.

Det är ofrånkomligt att ytterligare avsevärt uppräkna detta anslag. Jag

anser mig emellertid kunna utgå från att medelsbehovet skall kunna i

huvudsak tillgodoses inom ramen för ett belopp av 1 940 000 kronor.

Anslaget bör alltså uppföras med nämnda belopp, vilket skulle innebära en

anslagshöjning med 400 000 kronor. Jag hemställer att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m.

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 940 000

kronor.

[11] Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar.

Anslag

1951/52 .............................. 1 470 000

1952/53 (statsliggaren s. 171) 1 700 000

1953/54 (förslag) ............... 2 057 000 I

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 13) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag

av 2 000 000 kronor. I samband därmed anmäldes att frågan

om organisationen av försvarets fastighetsförvaltning skulle upptagas till

behandling.

Nettoutgift

1 741 329

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Öl

Yrkande.

Fortifikationsförvaltningen (skr. 24/i 1953) hemställer, att anslaget höjes

med 1 580 000 kronor.

ökning Minskning

1. Ändrad organisation av försvarets fastighetsförvaltning.

Överföring till fortifikationsförvaltningen av vissa

tjänster m. m................................................. 1 081 000

2. 1 byrådirektör Ce 31 (sakanslag) — förste byrådirektör

Cp 9 (avlöningsanslag) ........................... 25 572

3. Personalförstärkning.

1 pensionerad officer (chef för luftskyddsdetaljen)

1: 32 8 254

1 förste byråintendent Ce 29 21 984

2 byråingenjörer Ce 25 34 656

2 amanuenser enligt reglerad befordringsgång ... 26 328

1 skogstjänsteman Ce 19 ................................. 11868

1 kanslibiträde Cell .................................... 9 000

4. 1 kanslibiträde Ca 11 (registrator på administrativa

byrån) — kontorist Ca 13 ................................. 408

1 reparatör Ce 12—Ca 12 ................................. —

5. Omräkning.

Löneklassuppflyttningar ................................. 15 300

Rörligt tillägg ................................................ 318 930

Genomförda löneregleringar ........................... 58 700

Ökade inkomster av pensionsmedel ..................... 32 000

1 612 000 32 000

+ 1 580 000 1

1. Med skrivelse den 26 november 1951 avgav fortifikationsförvaltningen

och statens organisationsnämnd rapport över verkställda organisationsförsök

rörande försvarets fastighetsförvaltning. De i rapporten avgivna förslagen

berör huvudsakligen den regionala och lokala fastighetsförvaltningen

och innebär i huvudsak följande.

Militärbefälhavare skall vara regional fastighetsförvaltande myndighet

för samtliga inom militärområdet förlagda enheter (lokalmyndigheter) ur

krigsmakten. Undantagna skall endast vara Stockholms och Karlskrona

örlogsvarv samt Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar. Ifrågavarande

organ skall lyda direkt under den centrala fastighetsförvaltande

myndigheten — fortifikationsförvaltningen. Militärbefälsstaberna skall förstärkas

med fortifikationsofficerare och annan personal. Extra tjänster

och arvodestjänster föreslås skola utbytas mot pensionsberättigande

tjänster. Viss personal som nu avlönas från sakanslag föreslås bli avlönad

från avlöningsanslag.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Inom armén skall lantmilitära försvarsomradesstaber, regementen, karer

in. fl. förband vara lokalmyndigheter i fastighetsfrågor. Vid förs^rsområdesstaberna

skall fastighetsfrågorna handläggas av deltidstjänstgörande

officer och driftingenjör samt en aktiv underofficer ur fortifikationskåren.

Vid truppförbanden skall finnas deltidstjänstgörande kasernofficer

och driftingenjör, kasernunderofficer — regelmässigt arvodesbefattning

_ samt arbetarpersonal. Vid vissa förband skall nuvarande arvodesbefatt
ningar

för skjutfälts- och kasernofficerare bibehållas.

Flygbasområdesstaber, flottiljer m. fl. förband skall vara lokalmyndigheter

inom flygvapnet. Fastighetsfrågorna skall vid nyssnämnda staber

handläggas av "deltidstjänstgörande förvaltningsofficer och driftingenjör

samt fältmästare. Vid flygvapnets övriga lokalmyndigheter skall fastighetsorganen

organiseras enligt sannna grunder som vid arméns motsvarande

förband.

Marinens lokalmyndigheter skall i stort sett bibehålla nuvarande organisation.

Huvuddelen av fastighetsförvaltningen skall liksom hittills åvila

örlogsvarvens byggnadsdepartement (byggnadsavdelning) och kustartilleriförsvarens

fortifikationsförvaltningar. Vissa ytterligare befattningar skall

tillkomma.

Ett genomförande av den organisation för regional och lokal fastighetsförvaltning

för vilken nu redogjorts medför att lönekostnaderna för ifrågavarande

organ ökar med i runt tal 500 000 kronor. Merkostnaderna för

utökningen av fortifikationskårens personal har därvid upptagits i enlighet

med det förslag för vilket i det följande kommer att lämnas en

kortfattad redogörelse. En kostnadsminskning av 360 000 kronor beräknas

uppkomma genom att fortifikationsförvaltningen kan avlastas vissa arbetsuppgifter.

Över fortifikationsförvaltningens och organisationsnämndens rapport har

berörda myndigheter och organisationer avgivit yttranden. För inhämtande

av upplysningar rörande dessa torde få hänvisas till handlingarna.

Överbefälhavaren framlägger i sitt yttrande efter hörande av försvarsgrenscheferna

och i samråd med fortifikationsförvaltningen och organisationsnämnden

ett nytt förslag till organisation av fastighetsförvaltningen

inom försvaret. Detta förslag avviker från det i rapporten avgivna förslaget

rörande den regionala och lokala fastighetsförvaltningen i bland annat följande

avseenden. Marinens och flygvapnets lokala myndigheter skall liksom

för närvarande vara direkt underställda den centrala myndigheten.

Ifrågavarande myndigheter skall således icke sortera under militärbefälhavarna

i deras egenskap av regionala myndigheter för fastighetsförvaltningen.

Militärbefälsstaberna föreslås skola erhålla en något annorlunda

personalförstärkning än den som föreslagits i rapporten. Fortifikationssektionerna

vid militärbefälsstaberna anses böra organiseras på annat

sätt än som föreslagits i rapporten. Befattningen som kasernunderofficer

vid arméns lokalmyndigheter anses i vissa fall kunna besättas med överfurir

(rustmästare). Utöver den personal som föreslagits i rapporten skall

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

53

vid arméns förband finnas en kasernöverfurir. Marinens och flygvapnets

lokalmyndigheter föreslås i huvudsak bibehålla nuvarande organisation.

Flertalet lokalmyndigheter tillhörande flygvapnet föreslås erhålla byggnadstekniskt

biträde från fortifikationsförvaltningens organisation för

nybyggnadskontroll eller från annan myndighet.

Överbefälhavarens förslag, som har remissbehandlats, beräknas öka personalkostnaderna

för den regionala och lokala fastighetsförvaltningen med

i runt tal 430 000 kronor. En kostnadsminskning till ett belopp av 140 000

kronor beräknas uppkomma genom att fortifikationsförvaltningen kan avlastas

vissa arbetsuppgifter.

På grundval av överbefälhavarens nyssnämnda förslag har chefen för

armén den 21 november 1952 avgivit förslag till ändrad sammansättning

av fortifikationskåren. Förslaget innebär en utökning av fortifikationskårens

stat med beställningar för 4 majorer, 6 kaptener, 23 förvaltare och

1 fanjunkare. Därjämte föreslås att 1 beställning för överste eller överstelöjtnant

och 1 beställning för överstelöjtnant utbytes mot 2 överstebeställningar,

5 beställningar för major utbytes mot 5 beställningar för överstelöjtnant

och 6 beställningar för major eller kapten utbytes mot 6 beställningar

för major. Därest föreslagna förvaltarbeställningar inrättas kan

beställningarna för 3 fortifikationskassörer samt 20 förrådsmästartjänster

utgå ur organisationen. Förslaget medför fullt genomfört en kostnadsökning

med 285 000 kronor. För nästa budgetår äskas beställningar för 2

kaptener och 10 förvaltare varjämte 1 beställning för major eller kapten

föreslås skola utbytas mot 1 beställning för överstelöjtnant.

Överbefälhavaren har i likhet med fortifikationsförvaltningen och organisationsnämnden

föreslagit att kostnaderna för vissa tjänster avsedda

för fastighetsförvaltningen skall överföras från arméns och marinens avlöningsanslag

och vissa sakanslag till förevarande anslag. Samtidigt skall,

som i det föregående omnämnts, en viss förstärkning och stabilisering av

personalorganisationen äga rum. De på grundval av överbefälhavarens

förslag uppkommande merkostnaderna under förevarande anslag uppgår

sammanlagt till 1 081 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen förordar vissa ändringar i förhållande till

överbefälhavarens förslag såvitt avser personal med avlöning från sakanslag,

avsedd för de s. k. nybyggnadsdistrikten.

Fortifikationsförvaltningen framhåller, att frågan om en minskning av

ämbetsverkets personalkader bör upptagas först sedan den regionala och

lokala organisationen vunnit erforderlig stadga.

2. Ämbetsverket löreslar, att tjänsten för byrådirektör och chef för byggnadsbyråns

arbetssektion, nu avlönad från sakanslag med placering i Ce 31,

utbytes mot en tjänst för förste byrådirektör i Cp 9 med avlöning från

förevarande anslag.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

3. För närvarande handhaves luftslcyddsärenden vid mobiliseringssektionen

inom ämbetsverkets befästningsbyrå av bland annat en kontraktsanställd

pensionerad major. Ämbetsverket föreslår, att en arvodesbefattning

för pensionerad officer i 1: 32 inrättas för de uppgifter som för närvarande

åvilar nyssnämnde major.

Sedan flygförvaltningen därom gjort framställning föreslår fortifikationsförvaltningen

att en tjänst för förste byråintendent i Ce 29 överföres

till fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag. Ifrågavarande tjänst är

numera till övervägande delen avsedd för göroinål inom fortifikationsförvaltningens

verksamhetsområde.

Vid vardera av elektro- och värmesektionerna inom fortifikationsförvaltningens

byggnadsbyrå ombesörjer för närvarande en ingenjör i Ce 22

vissa revisionsbesiktningar m. in. Arbetsuppgifterna för nämnda ingenjörer

är av sådan omfattning att en personalökning anses nödvändig.

Ämbetsverket föreslår att två tjänster för byråingenjör i Ce 25 inrättas för

besiktning av större anläggningar.

Då ämbetsverket år 1948 inrättades beräknades omfattningen av dess

personal med hänsyn till, bland annat, byggnadsvolymen för ämbetsverket.

Personalen har till följd av den sedermera ökade byggnadsvolymen utökats

från omkring 450 till omkring 575 befattningshavare. Omfattningen

av personalärenden, vilka handlägges å administrativa byråns kanslisektion,

har i motsvarande grad ökat. För att kunna fullgöra de sålunda utökade

arbetsuppgifterna har förvaltningen under budgetåret 1951/52, utöver

i personalförteckningen upptaget antal amanuenser, anställt ytterligare

två. Då någon minskning av arbetsuppgifternas omfattning icke synes

vara att förvänta, föreslår ämbetsverket att två amanuenstjänster enligt

bestämmelserna om reglerad befordringsgång upptages i personalförteckningen.

Fortifikationsförvaltningen beräknar att avsevärda kostnadsbesparingar

kan göras, om planerna för skogshushållningen uppgöres centralt

hos ämbetsverket i stället för, såsom för närvarande i regel är fallet, genom

lokala förrättningsmän. Ämbetsverket föreslår därför att en tjänst

för skogstjänsteman i högst lönegraden Ce 19 inrättas.

Den föreslagna tjänsten för kanslibiträde är avsedd för diarieföring,

personalregistrering m. m. vid ämbetsverkets och fortifikationskårens chefsexpedition.

4. Förslaget om att uppflytta 1 kanslibiträde (registrator på administrativa

byrån) till kontorist har framställts i tidigare anslagsäskande (prop.

1951: 110, s. 58).

Från och med budgetåret 1951/52 tillkom en tjänst för reparatör i Ca 13

i utbyte mot en tjänst för eldare i Ca 11. Ämbetsverket har förordnat

en annan än innehavaren av tjänsten i Ca 11 till innehavare av tjänsten

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

55

i Ca 13. Innehavaren av ifrågavarande tjänst i Ca 11 har förordnats till

tjänsteman i Ce 12. Ämbetsverket föreslår nu att sistnämnda tjänst utbytes

mot en ordinarie motsvarande tjänst.

Departementschefen.

Jag är icke beredd att utan ytterligare prövning taga slutlig ställning

till de framlagda förslagen till organisation av försvarets regionala och

lokala fastighetsförvaltning. På grundval av de verkställda undersökningarna

bör först undersökas huruvida icke fastighetsförvaltningen inom

områden med flera enheter ur krigsmakten kan samordnas. Härvid bör

även undersökas om icke flera enheter belägna i närheten av varandra

kan betjänas av ett gemensamt organ för fastighetsförvaltning. Det bör

framhållas att de olika försvarsgrenarnas problem inom detta förvaltningsområde

torde vara så likartade att möjlighet bör föreligga att, liksom

inom centralförvaltningen, samordna desamma i gemensamma förvaltningsorgan.

Om en sådan organisation kan genomföras bör kostnaderna

för verksamheten kunna nedbringas. Ifrågavarande prövning bör icke

hindra att den förutsatta översynen av fortifikationsförvaltningens organisation

påbörjas under nästkommande budgetår, därest erforderlig organisationsexpertis

kan ställas till förfogande härför.

Frågan om att ändra sammansättningen av fortifikationskårens personalstat

sammanhänger nära med organisationen av försvarets fastighetsförvaltning.

Det av arméchefen avgivna förslaget i ämnet bör därför upptagas

till behandling i samband med behandlingen av resultaten av nyssnämnda

förnyade prövning av fastighetsförvaltningens organisation.

Beträffande fortifikationsföx-valtningens personaluppsättning kan jag

icke nu förorda annan förändring än att jag tillstyrker, att en tjänst för

förste byråintendent i Ce 29 överföres från flygförvaltningen till fortifikationsförvaltningen

samt att en befattning för reparatör i Ce 12 utbytes

mot en motsvarande tjänst i Ca 12.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1953/54 till 2 057 000 kronor enligt

följande.

Anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med

6 600 kronor för ordinariesättning av en reparatör i Ca 12, 350 kronor för

löneklassuppflyftningar och 8 086 kronor på grund av genomförda löneregleringar

till (410 000 + 6 600 + 350 + 8 086 =) i runt tal 425 000

kronor.

Posterna Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

127 000 kronoi’, samt Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, 9 840 kronor, uppföres med oförändrade

belopp.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Posten Avlöningar till övrig iake-ordinarie personal ökas

med 14 436 kronor för en tjänst för förste byråintendent i Ce 29, 9 660

kronor för löneklassuppflyttningar och 30 100 kronor på grund av genomförda

löneregleringar samt minskas med 6 600 kronor för ordinariesättning

av reparatör stjänsten. Posten ökas alltså med (14 436 + 9 660 -f30

100 — 6 600 =) 47 596 kronor till i runt tal 885 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med 322 500 kronor till (417 660 -f322

500 =) 740 160 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel ökas med 32 000 kronor till (98 000

+ 32 000 =) 130 000 kronor.

Anslagshöjningen utgör 357 000 kronor.

Med hänsyn till att även den lägre extra ordinarie personalen vid fortifikationsförvaltningen

förtecknas i personalförteckning, som fastställes

av Kungl. Maj :t, torde anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal även för nästa budgetår kunna betecknas förslagsvis. Posten bör

emellertid liksom hittills maximeras av Kungl. Maj:t.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) på personalförteckningen för fortifikationsförvaltningen

uppföra dels under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat

en tjänst för reparatör i lönegrad Ca 12, dels ock under

rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än

Ce 25 med avlöning från fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag

en tjänst för förste byråintendent i lönegrad

Ce 29;

b) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 425 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 127 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 9 840

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 885 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 740 160

Summa kronor 2 187 000

Särskilda uppbärdsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 130 000

Nettoutgift kronor 2 057 000

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

57

c) till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 057 000 kronor.

[12] Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader.

1951/52 ...........................

1952/53 (statsliggaren s. 173)

1953/54 (förslag) ...............

Anslag

220 000

270 000

295 000

Nettoutgift

220 402

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 14) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 beräkna ett

förslagsanslag av 270 000 kronor.

Y rkanden.

Fortifikationsförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 28 000

kronor.

1. Höjda rese- och traktamentsersättningar .............................. 8 000

2. ökade löner och priser ...................................................... 6 000

3. Höjda telefontaxor ............................................................ 9 000

4. Anskaffning av skåp ......................................................... 5 000

1. För innevarande budgetår står 48 000 kronor till förfogande för reseersättningar.

Med hänsyn till att kostnaderna för personbefordran å järnväg

stigit under år 1952 och högre traktamentsbelopp fastställts genom det

nya resereglementet föreslår ämbetsverket att anslagsposten till reseersättningar

höjes med 5 000 kronor. Resterande belopp, 3 000 kronor, avses

för att bestrida resekostnader in. in. för den skogs tjänsteman, för vilken

en tjänst föreslagits under föregående anslag.

2. För ökade löner till städningspersonal och höjda priser för rengöringsmateriel

beräknar ämbetsverket, trots viss kostnadsbesparande omläggning

av städningstjänsten, ett ökat medelsbehov av 3 000 kronor.

Höjningen av priserna under år 1952 för skrivmateriel, kontorsutensilier

och inventarier beräknas medföra ökade utgifter på omkring 3 000 kronor.

3. Höjda avgifter för telefonabonnemang (omkring 20 %) och samtalsavgifter

(omkring 15%) föranleder en merkostnad av omkring 9 000

kronor.

4. Beloppet är avsett för nyanskaffning av skåp för förvaring av sammanställnings-

och avstyckningskartor och ny ekonomisk karta över

landet.

28 000

Motiv.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Departementschefen.

Jag förordar, att förevarande anslag uppföres med 295 000 kronor för

nästkommande budgetår. Anslagshöjningen, 25 000 kronor, avses för att

täcka inträffade höjningar av traktamenten, resekostnader, taxor m. in.

samt möjliggöra att de viktigaste av nyanmälda behov kan tillgodoses.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 295 000 kronor.

[13] Arméförvaltningen: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1951/52 .............................. 1 350 000 1 719 192

1952/53 (statsliggaren s. 174 1 610 000

1953/54 (förslag) ............... 2 045 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 18) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag

av 1 725 000 kronor.

Yrkande.

Arméförvaltningen (skr. 20/s 1952) hemställer, att anslaget höjes med

177 000 kronor.

ökning

1. 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ........................... 7 548

2. Uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster ........................... 26 772

3. 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål — kontorsbiträde Ca 8 384

4. Omräkning.

Lönereglering enligt prop. 1952: 107 för pensionerad personal

i arvodesbefattningar ................................................ 42 900

Löneklassuppflyttningar ................................................ 22 246

Uppräkning av anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal ...................................................... 28 795

Rörligt tillägg ................................................................. 48 440

177 085

Avrundat 177 000

Motiv.

1. Tjänsten avses för intendenturavdelningens drivmedelsbyrå, där personalförstärkning

anses erforderlig.

2. Förslag till uppflyttningar i lönegrad har framställts beträffande

åtskilliga tjänster, varvid i huvudsak åberopats de med respektive tjänster

förenade arbetsuppgifternas art och omfattning.

3. Enligt grunderna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

59

Departementschefen.

Vid behandlingen i det föregående av försvarets civilförvaltnings avlöningsanslag

har jag föreslagit att vid arméförvaltningen anställes en anskaffningschef

med arvode från sakanslag och förutsatt att det skall ankomma

på Kungl. Maj :t att bestämma storleken av arvodet.

I nämnda sammanhang har jag vidare tillstyrkt att två för telefonister

avsedda kontorsbiträdestjänster i Ca 8 överföres från civilförvaltningen

till arméförvaltningen. Såsom arméförvaltningen föreslagit bör vidare enligt

grunderna för reglerad befordringsgång vid ämbetsverket inrättas en ny

kontorsbiträdestjänst i Ca 8 i utbyte mot en tjänst för biträde för slcrivoch

kontorsgöromål.

I övrigt kan jag icke nu tillstyrka några personalförändringar vid arméförvaltningen

utöver dem som redan genomförts enligt riksdagens beslut

i anledning av propositionerna 1952: 241 och 245.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1953/54 till 2 045 000 kronor enligt

följande.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 16116

kronor för 3 kontorsbiträden i Ca 8 och minskas med 10 548 kronor på

grund av viss omräkning i anledning av genomförda löneregleringar. Posten

ökas alltså med (16 116 — 10 548 =) 5 568 kronor till (378 000 + 5 568

=)i runt tal 384 000 kronor.

Posten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

ökas på grund av genomförd lönereglering med 28 308 kronor till

(365 000 -f 28 308 —) i runt tal 393 000 kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, 19 500 kronor, uppföres med oförändrat belopp.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas

med 15 087 kronor för löneklassuppflyttningar och med 40 511 kronor på

grund av genomförda löneregleringar men minskas med 4 992 kronor med

hänsyn till ordinariesättning av en biträdestjänst. Posten ökas alltså med

(15 087 + 40 511 — 4 992 =) 50 606 kronor till (692 000 + 50 606 —) i

runt tal 745 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med 338 000 kronor till (451 500 +

338 000 =) 789 500 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel minskas med 10 000 kronor till

(296 000 — 10 000 =) 286 000 kronor.

Anslagsökningen utgör 435 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) på personalförteckningen för arméförvaltningen uppföra

ytterligare tre kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 384 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 393 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 19 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 745 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 789 500

Summa kronor 2 331 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 286 000

Nettoutgift kronor 2 045 000

c) till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 045 000 kronor.

[14] Arméförvaltningen: Omkostnader.

Anslag

1951/52 .............................. 510 000

1952/53 (statsliggaren s. 175) 590 000

1953/54 (förslag) ............... 680 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 19) har Kungl. Maj :t före
slagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag

av 680 000 kronor.

Yrkande.

Arméförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 90 000 kronor.

Ökning

1. Sjukvård m. m.................................. 5 000

2. Höjda priser, taxor och löner in. m....... 85 000

90 000

Motiv.

1. Anslagsposten till Sjukvård m. m. (nu 17 900 kronor) anses med

hänsyn till belastningen under budgetåret 1951/52 böra uppräknas med

5 000 kronor.

2. Av ökningen belöper 10 000 kronor på bränsle, lyse och vatten, 21 000

kronor på renhållning och städning, 7 000 kronor på skrivmaterialier, pap
-

Nettoutgift

635 200

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 61

per o. dyl., 32 000 kronor på telefon samt 15 000 kronor på övriga kostnader

av expensnatur.

Departementschefen.

En uppräkning av anslaget synes nödvändig med hänsyn till inträffade

prisstegringar in. m. Då jag ej har något att erinra mot arméförvaltningens

beräkningar föreslår jag att anslaget uppräknas med 90 000 kronor till

680 000 kronor och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Arméförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 680 000 kronor.

[15] Marinförvaltningens Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1951/52 .............................. 600 000 757 587

1952/53 (statsliggaren s. 176) 710 000

1953/54 (förslag) ............... 890 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 20) har Kungl. Maj:l föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslagav

845 000 kronor.

Yrkande.

Marinförvaltningen (skr. u/s 1952) har hemställt, att anslaget höjes med

136 000 kronor.

Ökning Minskning

1. Arvodesbefattning för pensionerad officer 1:30 ...... 21 084

2. Arvodesbefattning för pensionerad underofficer 1:22 13 956

3. Omräkning.

Lönereglering enligt prop. 1952:107 ..................... 24 648

Rörligt tillägg ................................................... 104 910

150 642 13 956

Motiv.

Avrundat -f 136 000

1. och 2. En av de vid marinförvaltningen inrättade arvodesbefattningarna

för pensionerad underofficer i 1: 22 avses för skeppsbyggnadsavdelningens

expedition för hemliga handlingar. Befattningen innehas

f. n. efter särskilt tillstånd av en pensionerad underofficer, som uppnått

65 års ålder. Enär, trots upprepade utlysningsförfaranden, befattningen

icke kunnat återbesättas med lämplig underofficer, föreslår marinförvaltningen

att den utbytes mot en arvodesbefattning för pensionerad

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

officer i 1: 30. Härför talar enligt ämbetsverket även det förhållandet att

befattningshavaren, därest han är officer, skulle enligt gällande föreskrifter

jämväl kunna anförtros förvaringen av s. k. kvalificerade hemliga handlingar.

Departementschefen.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört under försvarets civilförvaltnings

avlöningsanslag räknar jag med att vid marinförvaltningen

fr. o. m. nästa budgetår skall kunna mot arvode från sakanslag anställas

en anskaffningschef.

I enlighet med vad jag i nämnda sammanhang vidare anfört räknar

jag för nästa budgetår i övrigt icke med några förändringar beträffande

personaluppsättningen vid marinförvaltningen utöver dem som redan genomförts

enligt riksdagens beslut i anledning av propositionerna 1952: 241

och 245.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1953/54 till 890 000 kronor enligt

följande.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 2 300

kronor på grund av genomförda löneregleringar, 4 200 kronor för vikariatsoch

övertidsersättningar samt 800 kronor för löneklassuppflyttningar till

(231 000 + 2 300 + 4 200 + 800 =) i runt tal 238 000 kronor.

Posten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

ökas med 16 000 kronor på grund av genomförda löneregleringar

till (170 000 + 16 000 =) 186 000 kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, 7 800 kronor, uppföres med oförändrat belopp.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal höjes

med 6 700 kronor på grund av genomförda löneregleringar, 200 kronor

med hänsyn till uppflyttningar enligt reglerad befordringsgång, 4 500 kronor

för vikariats- och övertidsersättningar samt 2 200 kronor för löneklassuppflyttningar

till (250 000 + 6 700 + 200 -f 4 500 + 2 200 =) i runt

tal 265 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg höjes med 162 000 kronor till (193 200 +

162 000 =) 355 200 kronor.

Inkomstposten Särskilda uppbördsmedel höjes med 20 000 kronor

til! (142 000 + 20 000 =) 162 000 kronor.

Anslagsökningen utgör 180 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

63

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 238 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
-

fattningar, förslagsvis ................................. 186 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 7 800

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 265 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 355 200

Summa kronor 1 052 000

Särskilda uppbärdsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ...... 162 000

Nettoutgift kronor 890 000

b) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 890 000 kronor.

[16] Marinförvaltningen: Omkostnader.

Anslag

1951/52 .............................. 390 000

1952/53 (statsliggaren s. 177) 490 000

1953/54 (förslag) ............... 600 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 21) har Kungl. Maj:t före
slagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag

av 550 000 kronor.

Yrkande.

Marinförvaltningen har hemställt, att anslaget höjes med 209 000 kronor.

Ökning

1. Ökade kostnader för sjukvård m. m..................................... 4 000

2. Ökade taxor, priser och löner ............................................. 46 000

3. Utökad verksamhet ......................................................... 50 500

4. Nya lokaler ..................................................................... 3g 300

5. Fjärrskriftförbindelse ...................................................... 4 g Q00

6. Anskaffning av skåp ......................................................... 43 QOO

7. Anskaffning av kontorsmaskiner ....................................... 23 000

8. Viss försöksverksamhet ................................................... 3 qqo

9. Anskaffning av vissa inventarier ....................................... 47 QOO

Nettoutgift

494 337

208 800

Avrundat 209 000

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110.

Motiv.

1. Anslagsposten till sjukvård m. in. (nu 7 000 kronor) anses med hänsyn

till belastningen under budgetåret 1951/52 (omkring 11 000 kronor)

och beräknade möjligheter att tillsätta vakanta tjänster böra uppräknas

med 4 000 kronor.

2. Av ökningen belöper 6 000 kronor på bränsle, lyse och vatten, 20 000

kronor på renhållning och städning samt 20 000 kronor på telefon.

3. Av ökningen belöper 26 000 kronor på skrivmaterialier, papper o. dyl.,

1 000 kronor på blankettryck, 6 000 kronor på telefon samt 17 500 kronor

på inköp och underhåll av inventarier, bokinköp m. m.

4. Av ökningen belöper 12 000 kronor på bränsle, lyse och vatten, 18 300

kronor på renhållning och städning samt 6 000 kronor på telefon.

5. Med hänsyn till de utökade försvarsanstalterna vid Norrlandskustens

marindistrikt anses fjärrskriftförbindelse erforderlig mellan marinledningen

och marindistriktet. Kostnaden härför beräknas till 16 000 kronor.

6. Ökningen hänför sig till anskaffning av skåp för förvaring av hemliga

handlingar.

7. I äskandena för budgetåret 1952/53 anmält behov att nyanskaffa 18

skrivmaskiner och två räknemaskiner samt att inlösa förhyrda fyra skrivmaskiner

och lika många räknemaskiner har icke kunnat tillgodoses med

anvisat anslag. Kostnaderna härför beräknas alltjämt till 23 000 kronor.

8. ökningen belöper på kostnader för prövning i rationaliseringssyfte

av nya kontorstekniska hjälpmedel.

9. Beloppet hänför sig till kostnader för att säkerställa marinledningens

behov av kontorsinventarier på evakueringsplatsen.

Departementschefen.

En ytterligare avsevärd uppräkning av detta anslag är nödvändig, främst

för att möta automatiska kostnadsökningar men även för att kunna i den

utsträckning så är ofrånkomligen erforderligt tillgodose det ökade behov

av medel för expensutgifter som föranledes av att verksamheten intensifierats

och nya lokaler tagits i bruk för ämbetsverkets räkning. Jag kan emellertid

icke tillstyrka att anslaget upptas med högre belopp än 600 000 kronor,

innebärande en anslagshöjning med 110 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Marinförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

[17] Flygförvaltningen: Avlöningar.

Anslag

1951/52 .............................. 751 000

1952/53 (statsliggaren s. 177) 930 000

1953/54 (förslag) ............... 1 120 000

Nettoutgift

998 930

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 110. gg

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 22) liar Kungi. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslagav

1 120 000 kronor.

Y r kand e.

blygförvaltningen (skr. 14/s 1952) har hemställt, alt anslaget höjes med

190 000 kronor. Höjningen föranledes helt av omräkning av medelshehovet

enligt följande sammanställning.

1. Ökad belastning på anslagsposten till arvoden till pensionerad

personal i arvodesbefattningar .................................

2. Reglerad befordringsgång ................................

3. Lönereglering enligt prop. 1952:107 .....................

4. Löneklassuppflyttningar ...................................

5. Rörligt tillägg ......................................

Ökning

8136

420

13 680

4 505

163 259

190 000

Departementschefen.

I det föregående har jag under fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag

föreslagit att tjänsten för förste byråintendent i Ce 29 vid flygförvaltningen

fr. o. m. nästa budgetår överföres till förstnämnda ämbetsverk.

I enlighet med vad jag anfört vid behandlingen av försvarets civilförvaltnings

avlöningsanslag räknar jag för nästa budgetår icke i övrigt med

några personalförändringar vid flygförvaltningen utöver dem som redan

genomförts enligt riksdagens beslut i anledning av propositionerna 1952 •

241 och 245.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till 1 120 000 kronor enligt

följande.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 4 000 kronor

på grund av beslutade löneregleringar och med 1 000 kronor för löne
-

klassuppflyttningar till (321 000 + 4 000 + 1 000 =) 326 000 kronor.

Posten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

ökas med 8 000 kronor med hänsyn till belastningen och med

8 000 kronor på grund av beslutad lönereglering till (100 000 + 8 000 1

8 000 =) 116 000 kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

hungl. Maj:t, 8 900 kronor, uppföres med oförändrat belopp.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas

med 13 300 kronor på grund av beslutade löneregleringar, 3 400 kronor för

löneklassuppflyttningar och 400 kronor i anledning av befordringar enligi

reglerad befordringsgång men minskas med 14 436 kronor på grund av

överföring till fortifikationsförvaltningen av förutnämnda tjänst i Ce 29.

5—230 83 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr 110.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Posten upptages sålunda till (344 000 + 13 300 + 3 400 + 400 — 14 436 =)

i runt tal 350 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med 168 000 kronor till (241 100 +

168 000 =) 409 100 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel ökas med 5 000 kronor till (85 000 +

5 000 =) 90 000 kronor.

Anslagshöjningen utgör 190 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) ur personalförteckningen för flygförvaltningen avföra

en tjänst för förste byråintendent i lönegrad Ce 29;

b) fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 326 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 116 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 8 900

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 350 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 409 100

Summa kronor 1 210 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 90 000

Nettoutgift kronor 1 120 000

c) till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 120 000 kronor.

[18] Flyglorvaltniiigen: Omkostnader.

Anslag Nettoutgift

1951/52 .............................. 440 000 621 826

1952/53 (statsliggaren s. 179) 600 000

1953/54 (förslag) ............... 750 000 I

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 23) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag

av 700 000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 110.

67

Yrkande.

Flygförvaltningen har hemställt, att anslaget höjes med 250 000 kronor.

1. Ökade kostnader för sjukvård in. m.................................. 2 000

2. Höjda traktamenten, taxor, priser och löner ........................ 57 000

3. ökade expenskostnader till följd av ökad verksamhet, personal
ökningar

och nya lokaler ................................................... 150 500

4. Expenskostnader, som f. n. bestrides från andra anslag ......... 21 000

5. Ersättningsanskaffning av skrivmaskiner ........................... 5 500

6. Utbyte av gardiner ................................................... 4 qqo

7. Oförutsedda utgifter ......................................... 10 000

1. Anslagsposten till sjukvård m. in. (nu 5 000 kronor) anses med hänsyn

till belastningen under budgetåret 1951/52 (7 241 kronor) och med be
-

aktande av höjda vårdavgifter å sjukhus böra uppräknas med 2 000 kronor.

2. Av ökningen belöper 5 000 kronor på resor och traktamenten, 18 000

kronor på renhållning och städning, 500 kronor på blankettryck samt 33 500

kronor på telefon.

3. Av ökningen belöper 16 000 kronor på bränsle, lyse och vatten i nya

lokaler för försvarets robotvapenbyrå och flygförvaltningens anpassningslaboratorium,

41 000 kronor på städning och 8 000 kronor på innerbevakning

av samma lokaler, 3 000 kronor på skrivmaterialier, papper o. dyl.,

57 500 kronor på telefon samt 25 000 kronor på inventarier.

4. Här avsedda kostnader hänför sig till vissa laboratorielokaler för

materielavdelningens elektriska byrå, vilka lokaler icke ingår i de av flygforvaltningen

disponerade utrymmena på Ladugårdsgärde. Av kostnaderna

belöper 3 000 kronor på bränsle, lyse och vatten, 4 000 kronor på städning,

3 000 kronor på telefon och 11 000 kronor på innerbevakning.

5. Beloppet avses för ersättningsanskaffning av 15 skrivmaskiner. Det

för innevarande budgetår anvisade anslaget beräknas icke lämna tillgång

till någon ersättningsanskaffning av skrivmaskiner.

6; Ett stort antal av de 1 flygvapnets ämbetsbyggnad uppsatta gardinerna

är så törslitna att de måste ersättas. Kostnaden härför beräknas till 4 000

kronor.

Departementschefen.

Även detta anslag ar det nödvändigt att uppräkna avsevärt med hänsyn

till automatiska kostnadsökningar och för att tillgodose de angelägnaste

av de nya medelsbehov som flygförvaltningen anmält. Jag kan emellertid

icke tillstyrka att anslaget upptas med högre belopp än 750 000 kronor,

innebärande en anslagshöjning med 150 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj ris proposition nr 110.

[19] Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1951/52 .................. 1122 000 000 157 042 082

1952/58 (statsliggaren s. 183) 143 000 000

1953/54 (förslag).......... 181 500 000

1 Därutöver 45 000 kronor överförda från anslaget Armén: Vissa repetitionsövningar m. m.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 29) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar

till aktiv personal m. 11. för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag

av 181 500 000 kronor.

Till följd huvudsakligast av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara fallet,

om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet redovisade

personalstater vore fyllda. För att såvitt möjligt erhålla överensstämmelse

mellan anslag och belastning bär anslagen för varje budgetår beräknats

med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen på

anslag för tidigare budgetår.

Y rkanden.

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen

för armén m. fl. myndigheter vissa personalförändringar in. m. vid armén.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. il. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Vissa förändringar beträffande arméstaben.

1 kapten Ma 27 ................. 18 276

1 pensionerad officer i arvodesbe
fattning

1: 30................. —

1 assistent Cg 22—Ce 22.......... —

1 kontorsskrivare Cg 19 —- assistent

Ce 22 ........................ 2 088

1 kanslibiträde Ce 11, vakant.....

1 kansliskrivare Ce 15 — kontorsskrivare

Ca 19 ................

1 kanslibiträde Ca 11 — kontorist

Ca 13........................

2 kanslibiträden Ce 11 — kontorister

Ce 13..................... —

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kuntfl. Maj:ts proposition nr Ilo.

69

Arméchefens m. fl. yrkanden

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

— kanslibiträde Ce 11... .

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

uppföres på personalförteckningen

...................

2. Indragningen av K 2 och T 2 N.

1 bataljonsläkare Ca 27, vakant . . .

1 kontorist Ca 13, vakant.........

1 köksföreståndare Ca 12.........

1 biträdande köksföreståndare Ca 10

5 pensionerade underofficerare i ar
vodesbefattningar

1: 22.........

1 förrådsvaktmästare Ce 12, vakant

6 biträden för skriv- och kontorsgö
romål.

....................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

20 364

4 140

636

9 310

17 340 31 926

3. Indragningen av infanteribefälhavarstaben

vid Stockholms kustartilleriförsvar.

1 infanteribefälhavare Ma 33/30 —

överstelöjtnant Ma 33...........

1 intendent 1: 30 — kapten eller pensionerad

officer i arvodesbefatt
-

ning Md 27/1: 30 .............. _

2 förrådsförmän Ca 13........... 4 430

2 förrådsmän Ce 11.............. 4 pgg

1 kontorsbiträde Ca 8............ 1 735

1 biträde för skriv- och kontorsgöro
-

4. Motorisering av A 4.

1 förvaltare Ma 23 ..............

1 arméingenjör Ce 24............

1 furageunderofficer 1: 22........

1 bataljonsveterinär Ca 23........

2 överfurirer (i hovslagartjänst) Ma

14..................

2 furirer (i hovslagartjänst) Me 11/10

2 förrådsmän Ce 11..............

6 remontryttare Ce 11 ...........

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Kungl. May.ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning

Summa

5. Organisationen av fallskärmsjägar-

utbildningen.

1 major Ma 30 .................

1 byråingenjör Cg 27 — arméingen-

19 860

jör av 2. graden Ca 27 .........

4 förrådsförmän Cg 13 — Ce 13 ...

_

1 förrådsman Cg 11—Ce 11.......

—

Hopptillägg.....................

66 240

+

86 100

6. Omorganisation av hundväsendet.

Personalen vid arméhundväsendet

avföres från arméns stat........

259 512

Vissa arvoden...................

13 000

—

272 512

7. Flyttning av Norrköping—Linkö-

pings försvarsområdesstab.......

—

—

8. Arméns underbefälsorganisation.

76 rustmästare (76 överfurirer) ....

697 072

157 överfurirer..................

31 överfurirer ..................

1 440 004

1 110 instruktörsaspiranter.......

7 929 840

37 furirer......................

296 768

1 023 korpraler (konstaplar)......

1 340 vicekorpraler (vicekonstaplar)

3 621 420

och meniga...................

3 778 800

+

2 369 928

9. Personal för frivilligfrågor.

1 personalassistent Ce 19 vid armé-

staben...................... .

11 868

7 pensionerade officerare i arvodes-

befattningar 1: 30, en vid varje mi- litärbefälsstab ................

_ ■'' •

22 personalassistenter Ce 13, en vid

varje försvarsområdesstab......

Arvoden till assistenter för frivillig-

—

frågor .......................

—

+

11 868

10. Löneställningen för försvarsområdesbefälhavare.

Kommendanten i Stockholm, tillika

försvarsområdesbefälhavare för

Stockholms försvarsområde 2: 14

— Mo 14 ...................

11 no

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

71

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

7 försvarsområdesbefälhavare Mo

14 eller 1: 36 — Mo 14 ......... 92 466

11 försvarsområdesbefälhavare 1: 36

— Mo 13 ..................... 236 742

Försvarsomr ådesbefälhavaren för Kiruna—Jokkmokks

försvarsområde

Ma 33 — Mo 13 ............... 5 880

11. Löneställningen för och redovisningen

av vissa skolchefer.

Överstelöjtnant eller major Ma 33/30

vid arméstaben — chef för infanteriets

kadettskola Ma 33/30 ....

Major Ma 30 vid arméstaben — chef

för artilleriets kadettskola Ma 30

Major Ma 30 vid infanteriskjutskolan

— chef för arméns skyddsskola

Ma 30........................

Major Ma 30 vid fälttygkåren — chef

för tygförvaltningsskolan Ma 33 . .

Major Ma 30 vid intendenturkåren

— chef för intendenturförvaltnings
skolan

Ma 33.................

Major Ma 30 vid trängtrupperna —

överstelöjtnant eller major Ma

33/30 (chef för arméns underhållsskola).

.......................

12. Tjänstegrensinspektörerna.

1 expeditionsunderofficer 1:22 vid

arméöverläkarens expedition .... 5 476

1 kontorsbiträde Ca 8 vid samma

expedition — kontorist Ca 13 ... .

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

uppföres på personalförteckningen

....................... .

13. Utbyggnad av regementsofficerska
dern

vid luftvärnet.

1 överstelöjtnant eller major Ma

33/30 och 1 major Ma 30 (2 majorer

Ma 30) ....... . ........... 40 520

+ 5 476

+ 40 520

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kuiujl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

14. Överflyttning av viss värnpliktsutbildning

till luftvärnet.

1 fanjunkare Ma 19 vid kavalleriet

överföres till luftvärnet......... —

1 fanjunkare Ma 19 vid pansartrupperna

överföres till luftvärnet . . .

1 sergeant Ma 16 vid trängtrupper
na

överföres till luftvärnet....... — —

15. Utbyggnad av signaltruppernas (sig
nalregementets)

organisation.

1 major Ma 30 ................. 21 084

1 kapten Ma 27................. 18276

1 radiotelegrafist Ce 16 ........... 10 488

3 radiotelegrafister Ce 16 — förste

radiotelegrafister Ce 18 (2 Ce 18) 1 704

16. Signalskolans organisation.

2 förvaltare eller fanjunkare Ma

21/19 — förvaltare Ma 23....... 3 216

1 förvaltningsunderofficer 1: 22. . . . 5 476

2 instruktörer Cg 16 ............. 20 976

4 rustmästare (överfurirer Ma 14). . 38 736

1 överfurir Ma 14 ............... 9 684

1 förrådsförman Cg 13 — Ce 13 ...

1 kollektivavtalsanställd arbetare -

förrådsman Ce 11 .............. 8 652

1 kanslibiträde Ce 11 — kontorist

Ce 13........................ 696

17. Radarskolans organisation.

1 överstelöjtnant eller major Ma 33/

30 vid luftvärnet — chef för arméns

radarskola Ma 33/30 ......

2 kaptener Md 27 ............... 35 304

1 tygverkmästare av 2. klassen Ca 19 11 400

1 biträdande ingenjör Cg 19 ...... 11 400

4 armétekniker Ca 14 ............ 37 200

1 förrådsman Ce 11.............. 8 304

2 vaktmästare Ce 10 ............. 15 888

1 biträde för skriv- och kontorsgö
romål.

....................... 6 480

-f- 51 552

-j- 87 436

+ 125 976

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

73

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens in. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

Förändringar i övrigt beträffande

vissa personalstater.

Tr ängtrupp er na.

1 major Ma 30 — överstelöjtnant

Ökning

Minskning Summa

Ma 33........................

2 548

4 förvaltare Ma 21 — Ma 23 ......

Fälttygkåren.

3 majorer Ma 30 — överstelöjtnan-

+ 2 548

ter Ma 33 ....................

7 644

3 majorer Ma 30................

60 780

1 kapten Ma 27 — major Ma 30 . . .

2 816

Arvode till tygmästare ...........

780

6 kaptener Ma 27 ...............

51 kaptener (ryttmästare) Ma 27 över-

104 644

föres från truppförband m. in. . .

1 kapten Md 27 vid Stockholms kust- artilleriförsvar— kapten Ma 27 vid

fälttygkåren......................

—

2 förvaltare Ma 21 — Ma 23......

14 förste tygförvaltare Ca 23 — för- valtare Ma 23, 26 tygförvaltare

Ca 23 — förvaltare Ma 23, 12 tyg- skrivare Ca 16 — fanjunkare Ma

19; samtliga överföres från tyg-

staten .......................

15 696

Särskilda befattningsarvoden......

5 ingenjör förr ådsförvaltare Ca 22 —

förvaltare Ma 23, överföres från

ingenjör trupperna.............

1 signalförrådsförvaltare Ca 22 —

förvaltare Ma 23; överföres från

signaltrupperna ...............

—

1 fanjunkare Ma 19..............

11 244

+ 202 044

Tygstaten.

2 förste tygförvaltare Ca 22 — Ca 23

1 tygverkmästare av 2. klassen Ca 19 It 244

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

6 tyghantverkare av 1. klassen Ca 18 64 392

14 tyghantverkare av 2. klassen Ca

16........................... 139 104 -f- 214 740

Fortifikationskåren.

1 major eller kapten Ma 30/27 —

överstelöjtnant Ma 33...........

2 548

2 kaptener Ma 27 ...............

10 förrådsmästare Ce 16 (Cg 16) —

3 förvaltare Ma 23 och 7 förvalta-

34 888

re Ma 21 (10 förvaltare Ma 21). .

Intendenturkåren.

25 280

+ 62 716

1 major Ma 30 — överstelöjtnant

Ma 33........................

2 548

2 kaptener Ma 27 — majorer Ma 30

5 632

1 kapten Ma27.................

1 kapten Ma 27, övergångsvis kvar-

17 444

stående, avses såsom reserv.....

17 444

2 förvaltare (i kassatjänst) Ma 23. .

27 968

+ 36 148

19. Förändringar i övrigt beträffande militär

personal.

1 major eller kapten Ma 30/27 vid

A 9 överföres till artilleriskjutskolan.

.........................

2 kaptener (ryttmästare) Md 27 vid

infanteriskjutskolan överföres till

arméns skyddsskola............

1 domänofficer vid Järvafältet 1: 32

— domänofficer vid IV. militärbefälsstaben

1: 32 ...............

1 fanjunkare Ma 19 vid Kiruna—

Jokkmokks försvarsområdesstab

— förvaltare Ma 21............ 1 296

2 sergeanter Ma 16 vid Kiruna—

Jokkmokks försvarsområdesstab

— fanjunkare Ma 19 ........... 2 760

1 expeditionsunderofficer 1: 22 vid

VI. militärbefälsstaben.......... 5 476

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

75

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

2 förrådsunderofficerare 1:22 vid

I 15 och Kalmar—Växjö försvars
områdesstab.

.................

1 uppbördsman för rustningsmate
riel

1:22, vakant..............

30 fänrikar..................... 298 080

Stipendier till vissa fänrikar.......

2 000 _|_ 305 612

20. Förändringar i övrigt beträffande arméingenjörkåren.

1 armédirektör Ca 30............

4 arméingenjörer av 2. graden Ce 27

— Ca 27 .....................

1 armédirektör av 2. graden Ca 31 21 984

3 ingenjörer Cg 22 (sakanslag) —

arméingenjörer av 1. graden Ce 29

(arméingenjörer av 2. graden Ce

27).......................... 52 332

1 arméingenjör av 1. graden Ce 29

(arméingenjör av 2. graden Ce 27) 17 028

1 arméingenjör av 2. graden Ce 27 17 028

1 arméingenjör Ce 22 •— Ce 24 (Ce

25).......................... 2 508

110 880

21.

Förändringar i övrigt beträffande läkar-

och sjukvårdspersonal.

1 bataljonsläkare Ca 27 vid infanteriets

kadettskola .............

4 bataljonsläkare Ca 25 vid P 2 samt

Lv 1 — Lv 3..................

1 läkare Cg 25 vid krigsskolan —

bataljonsläkare Ca 27 ..........

1 sjukgymnast Cg 13 (halvtidstjänstgörande)

vid II — Ce 13.......

1 sjukvårdsbiträde Cg 5 vid krigsskolan

— Ce 5.................

Arvoden till viss icke-ordinarie personal

vid fältläkarkåren........

Arvoden till bataljonsveterinärer vid

fältveterinärkåren.............

Arvoden till reservsjuksköterskor . .

18 276

62 528

1 812

265 000

12 000

5 000 . .....: 364 616

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Arméchefens m. fl. yrkanden

22. Förändringar i övrigt beträffande för''

råds-, vakt- och eldningspersonal.

1 skogvaktare Ce 16 vid P 2 ......

Arvode till skogvaktare...........

1 skogvaktare Ca 16 för Järvafältet

— skogsmästare Ca 19..........

33 förrådsförmän Ce 13 — Ca 13. .

34 förrådsmän Ce 11 — förrådsförmän

Ca 13....................

7 förrådsmän Ce 11 — förrådsförmän

Ce 13 ...................

2 förrådsförmän Ce 13...........

1 vaktmästare Ce 10 vid IV. militärbefälsstaben

— bilförare Ce 10. . .

1 vaktmästare Cg 10 vid Lv 2.....

1 bilförare Ce 10 vid VII. militärbefälsstaben

— garageförman Ce 13

1 förrådsmän Ce 11 vid infanteriets

kadettskola...................

2 kollektivavtalsanställda arbetare

vid fortifikationsbefälhavarstaben

i Boden — förrådsmän Ce 11 ...

1 reparatör Cg 13 och 3 eldare Cg 10

vid S 1 (för signalskolan) överföres

till IV. militärbefälsstaben . . .

Vikariatslön Ca 17 för 1 maskinist

Ca 16 vid IV. militärbefälsstaben

1 eldare av 2. klass Ce 10 (vikariatslön

Ce 12) vid Kiruna—Jokkmokks

försvarsområdesstab — reparatör

Ca 12.................

3 eldare Cg 10, vid Kiruna—Jokk
mokks

försvarsområde, Lv 3 och

tygförvaltningsskolan...........

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

9 648

1 980

22 712

4 676

4 674

7 632

8 652

420

23 520 + 70 606

23. Förändringar beträffande ekonomipersonal.

1 biträdande köksföreståndare Ce 14

vid tygförvaltningsskolan .......

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

77

Arméchefens in. fl. yrkanden

1 biträdande köksföreståndare Ca 14

vid A 1 överföres till tygförvalt
ningsskolan.

..................

1 husmoder av 2. klass Ce 10 (vikariatslön

Ce 14) vid A 1 — biträdande

köksföreståndare Ce 14 . . .

1 husmoder av 2. klass Ce 10 vid

I 13 — biträdande köksföreståndare

Ce 14 ...................

3 kokerskor Ce 6, vid I 20, A 6 och

Ing 3, uppföres på personalförteckningen

...................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 332

1 332

24. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal.

1 kontorsbiträde Ca 8 vid forlifikationsbefälhavarstaben

i Boden —

kontorist Ca 13 ..............

1 kontorsbiträde Ca 8 vid infanteteriets

kadettskola — kanslibiträde

Ca 11........................

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid Kiruna—Jokkmokks för

svarsområdesstab — kanslibiträde

Ca 11........................

7 biträden för skriv- och kontors - göromål, 2 vid vardera av IV. militärbefälsstaben

och fortifikationsbefälhavarstaben

i Boden samt 3

vid VI. militärbefälsstaben—kanslibiträden

Ce 11................

1 kanslibiträde Cg 11, vid IV. mili
tärbefälsstaben

•—Cell.........

1 förste vaktmästare Ce 11 vid artilleri-

och ingenjörofficersskolan —

kansliskrivare Ca 15........... —

1 expeditionsvakt Ca 10 vid artilleri -

och ingenjörofficersskolan ......

1 kanslibiträde Ce 11 vid artilleri
ocb

ingenjörofficersskolan (Cg 11) 8 652

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Arméchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

10 biträden för skriv- och kontorsgöromål,

4 vid arméstaben och 1

vid respektive I. och III. militärbefälsstaberna.

I15,T 4,artilleri-och

ingenjörofficersskolan samt Kalmar—Växjö

försvarsområdesstab,

uppföres på personalförteckningen —

2 biträden för skriv- och kontorsgö
romål

vid Lv 4 ............... 12 408

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

(halvtidstjänstgörande) vid

väg- och vattenbyggnadskåren ... —

76 biträden för skriv- och kontors
göromål

— kontorsbiträden Ca 8 — + 21060

25. Överföring till försvarets civilförvaltning

av vissa tjänster.

1 förrådsmästare Ce 16 .......... 10 488

1 förrådsman Ce 11.............. 8 652

1 kanslibiträde Ce 11 ............ 8 652

1 bilförare Ce 10 ................ 8 280

1 faktor Ce 18.................. —

1 bokbinderiföreståndare Ce 12 . . . 9 000

1 offsettryckare Ce 12............ —

1 offsettryckare Ce 10 ............ 8 280

1 reprodulctionsfotograf Ce 10..... —

1 litograf Ce 10 ................. —

1 typograf Ce 10 ................ 8 280

1 kopist Ce 10.................. —

1 bokbindare Ce 10 ............. 8 280

1 biträde för skriv- och kontorsgö
romål.

....................... — _ 69 912

26. Övriga personalförändringar m. m.

7 aktuarier Ca 27 vid militärbefäls
staberna.

..................... —

1 överfurir Ma 14 vid Norrbottens

regemente — brandmästare Ce 17

vid Bodens försvarsområdesstab. . 1 224

1 montör Ca 13 (Cg 16) vid fortifikationsbefälhavarstaben

i Boden

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

79

Arméchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

— förste montör Ca 16 (linjeförman

Ca 17)................... 420

Personal på disponibilitetsstat..... 5 508

Indelt manskap................. 21 000

Arvoden till militära och civilmilitära

lärare..................... 5 100

Civila lärare.................... 100 000

Personalvårdsassistenter.......... 11 060

Vissa bevakningskostnader........ 400 000

Höjning av de rörliga tilläggsförmå
nerna

.......................27 225 000

Avlöningar till viss personal i verk
stadsdrift.

.................... 2 304 000

+25 254 296

27. Rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten vid arméns förband

m. m. medför eller bedömes medföra följande personalförändringar

fr. o. m. budgetåret 1953/54.

IV. militärbefälsstaben.

1 förvaltare Ma 21 — Ma 23..........

2 överfurirer Ma 14.................

1 pensionerad underofficer 1:22......

1 kanslibiträde Cg 11 — Ce 11 ........

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål

ökning Minskning Summa

1 608

19 368

5 476

20 232______________ + 46 684

Livgardesslcvadronen.

1 förvaltare Ma 21.................. 13 164

2 pensionerade underofficerare 1: 22 . . 10 952

2 kanslibiträden Ce 11 ............... 17 304

1 förrådsman Ce 11 ................. 8 652

3 hästskötare Ce 10 ................. 24 840

4 hästskötare Cg 10................. 33 120

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål 6 744 _|_

Vissa försvarsområdesstaber (Fo 11, 14,

18/16, 21, 22, 23/25, 4-2/41, 47/48,

51, 52, 61/62, 63 och 67).

2 kaptener Md 27 ................... 34 888

1 förvaltare Ma 21 — Ma 23 .......... 1 520

2 fanjunkare Ma 19 ................. 22 488

79 384

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ls proposition nr 110.

Ökning

48 överfurirer Ma 14 ................ 440 250

3 förrådsförmän Ca 13...............

2 pensionerade officerare 1: 30 .......

1 pensionerad underofficer 1:22......

3 förrådsförmän Ce 13 .............. 26 580

13 assistenter för frivilligfrågor ........ 50 000

12 kanslibiträden Ce 11 .............. 98 304

7 förrådsmän Ce 11 ................. 57 344

17 bilförare Ce 10 ..................

24 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

............................

Minskning Summa

26 580

14 300

4 736

133 280

137 664 _}. 414 820

Artilleri- och ingenjörofficersskolan.

1 kansliskrivare Ce 15 ............... 10 092

1 förste vaktmästare Ce 11............ 9 684

1 kanslibiträde Ce I t................ 8 652

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål — 9 060

Ridskolan.

1 köksföreståndare Ca 17 ............ 9 624

1 biträdande köksföreståndare Ca 14 . . 8 532

1 stallförman Ce 12 ................. 7 932

8 hästskötare Ce 10 ................. 58 368

6 vaktmästare Ce 10 ................ 43 776

I eldare av 1. klass Ce 10 — maskinist

Ce 13 ...........................

1 hantverkare Cg 12 — Ce 12.........

1 förrådsmän Ce 11.................. 7 608

1 ekonomibiträde Ce 4 (vakant) ...... — ~j_

29 040

Herrevadsklosters remontdepå.

1 pensionerad officer 1: 32 — 1: 36 ... 3 064

1 pensionerad underofficer 1: 22 — 1: 23 768

10 remontryttare Ce 12 — remontdres
sörer

Ce 12....................... —

1 hantverkare Cg 12 — Ce 12......... — 4

T 2 :s mobiliseringscentral i Nora.

1 förråds vaktmästare Ce 12........... 8 528

1 förrådsmän Ce 11................. 8 192 —

3 832

336

s. 81 Kontrollera mot PDF

Knngl. May.ts proposition nr 110.

81

Motiv.

1. Vissa förändringar beträffande arméstaben. Arméchefen har upprepat

ett tidigare framfört förslag om att inrätta en kaptensbeställning för intendent

med placering vid organisationsavdelningen, avsedd att handlägga

bl. a. ärenden rörande budgetberäkningar samt förvaltnings- och ekonomiska

ärenden i allmänhet. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget och förordar

att beställningen redovisas på arméstabens personalförteckning.

Vid utrustningsavdelningens detalj II tjänstgör f. n., förutom viss kontorspersonal,

två kaptener på arméstabens stat och en kapten inkallad på

vakant beställning. Därjämte kommenderas vid mera omfattande organisationsförändringar

ytterligare personal till detaljen för att biträda med utredningar

in. m. Arméchefen har föreslagit att för detaljen ifråga inrättas

en arvodesbefattning för pensionerad officer i 1: 30. Som skäl härför har

bl. a. framhållits att de till detaljen hörande arbetsuppgifterna måste handläggas

av till densamma mera permanent knuten personal och att vakanta

lönemedel beräknades icke komma att stå till förfogande efter den 30 juni

1953.

Civilförvaltningen ifrågasätter om icke i avvaktan på ytterligare erfarenheter

beträffande arbetsbelastningen vid detaljen det erforderliga behovet

av arbetskraft kan tillgodoses på annat sätt än som föreslagits. Ämbetsverket

är av denna anledning icke beredd att tillstyrka arméchefens förslag

i nu berörd del.

Vid arméstaben finns enligt Kungl. Maj ds medgivande inrättad en extra

tjänst för assistent i Cg 22, avsedd för bilddetaljen. Civilförvaltningen tillstyrker

förslag av arméchefen om att extraordinariesätta tjänsten från och

med nästa budgetår. Ämbetsverket förutsätter emellertid att frågan om tjänstens

lönegradsplacering kommer att prövas av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Enligt Kungl. Maj ds medgivande finns vid arméstabens taktikavdelning,

med vakanthållande av en kanslibiträdestjänst i Ce 11, inrättad en tjänst

för kontorsskrivare i Cg 19, avsedd för avdelningens reglementsdetalj. Arméchefen

har föreslagit att kanslibiträdestjänsten i Ce 11 från och med

den 1 juli 1953 ersättes med en assistenttjänst i Ce 22, för vilken borde

tillämpas den för amanuenspersonal gällande befordringsgången. I anledning

av arméchefens förslag förordar civilförvaltningen att den extra kontorsskrivartjänsten

utbytes mot en extra ordinarie tjänst och att kanslibiträdestjänsten

därvid indrages. Frågan om den nya tjänstens lönegradsplacering

bör enligt civilförvaltningen prövas av tjänsteförteckningskommittén.

Arméchefen har föreslagit, att en för arméstabens utrustningsavdelning

avsedd kansliskrivartjänst i Ce 15 omvandlas till kontorsskrivartjänst i

Ca 19. I avvaktan på ytterligare erfarenheter i fråga om arbetsbelastningen

vid avdelningen har civilförvaltningen ansett sig icke böra biträda förslaget.

6—250 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 110.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr tlO.

Vad angår förslag av arméchefen att omvandla en ordinarie och en extra

ordinarie kanslibiträdestjänst, avsedda den ena för arméchefens och den

andra för arméstabschefens handsekreterare, till kontoristtjänster erinrar

civilförvaltningen om att ämbetsverket tidigare tillstyrkt att tjänsterna

uppflyttas till 13 lönegraden. Med hänsyn till att tjänsternas lönegradsplacering

varit föremål för prövning i samband med 1947 års biträdesutrednings

arbete, anser ämbetsverket sig emellertid icke nu böra räkna med ändrad

löneställning för tjänsterna ifråga. Av samma skäl kan ämbetsverket ej

heller biträda förslaget av arméchefen att omvandla en för organisationsavdelningen

avsedd extra ordinarie kanslibiträdestjänst till kontoristtjänst

samt att utbyta en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, likaledes

avsedd för organisationsavdelningen, mot en kanslibiträdestjänst.

Däremot tillstyrker civilförvaltningen i enlighet med förslag av arméchefen

att en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedd

för växeltelefonist vid trängavdelningen, upptages i arméns personalförteckning

för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

2. Indragningen av K 2 och T 2 N. Enligt Kungl. Maj :ts medgivande må

vissa av de i personalförteckningarna för budgetåret 1951/52 för Skånska

kavalleriregementet (K 2) och Göta trängregementes kompani i Nora (T 2 N)

upptagna tjänsterna, anknutna till kavalleriets mobiliseringscentral i Ljungbyhed

(Kavmobc L) respektive T 2, bibehållas tillsvidare under budgetåret

1952/53 eller intill viss närmare angiven tidpunkt. Samtliga de tjänster,

vilka sålunda må bibehållas för viss begränsad tid, nämligen 1 bataljonsläkarbeställning

i Ca 27 och 5 arvodesbefattningar i 1:22, samtliga vid

K 2, samt 6 tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål, blir enligt

vad civilförvaltningen framhåller överflödiga under innevarande budgetår.

Vad angår de tjänster, som må finnas kvar tillsvidare under samma budgetår,

anmäler civilförvaltningen att följande tjänster efter ledigblivande kunna

indragas, nämligen 1 kontoristtjänst i Ca 13, 1 förrådsvaktmästartjänst i

Ce 12 och 1 biträdande köksföreståndartjänst i Ca 10 vid K 2 samt 1 köksföreståndartjänst

i Ca 12 vid T 2 N.

3. Indragningen av infanteribefälhavarstaben vid Stockholms kustartilleriförsvar.

Genom beslut den 6 juni 1952 har Kungl. Maj :t fastställt ändrad

organisation av Stockholms kustartilleriförsvar (SK) samt Vaxholms kustartilleriregemente,

att tillämpas från och med den 1 oktober 1952. Beslutet

innebär bl. a., att den nuvarande infanteribefälhavarstaben i Vaxholm

skall utgå ur organisationen och ersättas av en infanteriavdelning, ingående

i den nya kustartilleriförsvarsstaben.

Civilförvaltningen har under förevarande punkt angivit de personalförändringar,

som blir erforderliga i anledning av beslutet. Förändringarna

framgår av sammanställningen i det föregående. De hittillsvarande för infanteribefälhavarstaben

avsedda tjänsterna för förråds- och kontorsperso
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 33

nal förutsätter civilförvaltningen skola redovisas på marinens personalförteckning.

4. Motorisering av A i. Arméchefen har framhållit att, sedan motoriseringen

av Göta artilleriregemente (A 2) genomförts, A 4 vore det enda hästanspända

artilleriförbandet samt föreslagit att av A 4 organiserade artilleridivisioner

efter hand skall övergå till motordragning, att utbildning av

värnpliktiga i motoriserad artilleritjänst skall påbörjas våren 1954 och att

nya personalstater skall tillämpas från och med den 1 april 1954.

Civilförvaltningen har i princip icke något att erinra mot att fastställd

normalorganisation för motoriserat artilleriregemente göres tillämplig på

A 4. Ämbetsverket ifrågasätter emellertid, huruvida anledning föreligger att

redan för nästkommande budgetår beräkna tjänster och medel för ifrågavarande

ändamål. Frågan om personaluppsättningen i detalj syntes nämligen

icke kunna avgöras förrän efter särskilda organisationsundersökningar

vid regementet. I den mån nya ordinarie tjänster skulle komma

att erfordras redan från och med den 1 april 1954, bör enligt civilförvaltningen

Kungl. Maj :t äga rätt medgiva särskilda vikariatsförmåner åt den

som i anledning av omorganisationen får sig anförtrott mera kvalificerade

arbetsuppgifter än eljest. De jämkningar, som påkallas med avseende på

övrig personal, synes civilförvaltningen kunna av Kungl. Maj:t fastställas

sedan resultatet av blivande organisationsundersökningar föreligger. I personalförteckningarna

för nästkommande budgetår bör emellertid enligt förvaltningen

angivas, att följande tjänster icke må återbesättas vid uppkommande

vakans, nämligen 1 bataljonsveterinär i Ca 23,2 överfurirer (i hovslagartjänst),

2 furirer (i hovslagartjänst), 2 förrådsmän i Ce 11 och 6

remontryttare i Ce 11.

5. Organisationen av fallslcärmsjägarutbildningen. Genom brev den 18

januari 1952 lämnade Kungl. Maj:t medgivande till utbildning försöksvis

av värnpliktiga i fallskärmsjägartjänst, avseende utbildningsåret 1952—

1953. Därvid föreskrevs bl. a., att instruktör och övrigt befäl vid grundläggande

hopputbildning och tillämpningsövningar i fallskärmshopp finge

under vissa förutsättningar atnjuta särskild ersättning, s. k. hopptillägg,

med 430 respektive 360 kronor för månad. Kungl. Maj :t har sedermera

genom brev den 22 augusti 1952 meddelat bestämmelser om fortsatt utbildning

av värnpliktiga till fallskärmsjägare samt därvid medgivit bl. a., att

utbildning i fallskärmsjägartjänst av högst 90 värnpliktiga finge äga rum

jämväl under utbildningsåret 1953—1954, ävensom förordnat, att de i brevet

den 18 januari 1952 meddelade bestämmelserna skulle äga motsvarande

tillämpning beträffande ifragavarande utbildning; dock att den särskilda

ersättningen till instruktör och övrigt utbildningsbefäl skulle från och med

den 1 september 1952 utga med 460 respektive 390 kronor för månad.

Civilförvaltningen räknar med att fallskärmsjägarutbildningen, i över
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

ensstämmelse med förslag av arméchefen, fr. o. in. nästa budgetår inordnas

i den ordinarie utbildningsverksamheten vid armén. Med utgångspunkt

härifrån biträder ämbetsverket förslag av arméchefen att 1 maj or sbeställning

i Ma 30 inrättas för chefen för arméns fallskärmsjägarskola samt att

för skolans räkning såsom extra inrättade tjänster för 1 byråingenjör i

Cg 27 vid arméförvaltningen, 4 förrådsförmän i Cg 13 vid Lv 1 och 1

förrådsman i Cg 11 vid samma regemente omvandlas till tjänster med

fastare anställningsform enligt vad som framgår av sammanställningen i

det föregående. Majorsbeställningen och tjänsterna för förrådspersonal bör

enligt civilförvaltningen uppföras på särskild stat för skolan. Enligt Kungl.

Maj ds beslut den 30 december 1952 har förenämnda förrådsförmanstjänster

fr. o. m. den 1 januari 1953 uppflyttats till packningsförmän i Cg 14.

I och med att fallskärmsjägar utbildningen lämnar försöksstadiet och inordnas

i arméns ordinarie utbildningsverksamhet bör enligt civilförvaltningen

kostnaderna för hopptillägg till instruktörer och övrigt befäl överföras

från arméns övningsanslag till förevarande anslag. Civilförvaltningen

beräknar ifrågavarande kostnader under budgetåret 1953/54 till 66 240

kronor.

6. Omorganisation av hundväsendet. Arméchefen har upprepat tidigare

framfört förslag att ombilda arméhundväsendet och arméhundskolan till

försvarshundväsendet respektive försvarets hundtjänstskola. Liksom tidigare

förutsätter arméchefen, att för försvarshundväsendet avses särskilda

anslag under avdelningen D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

— Civilförvaltningen biträder förslaget och räknar med att all f. n. från

arméns förevarande anslag avlönad, för arméhundväsendet avsedd personal

avföres från arméns stat. I anslutning härtill bör enligt civilförvaltningen

kostnaderna för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare vid arméhundskolan

överföras från arméns avlöningsanslag till avlöningsanslag

för försvarshundväsendet.

7. Flyttning av Norrköping—Linköpings försvarsområdesstab. Staben för

Norrköping—Linköpings försvarsområde (fo 42—41) är f. n. delad på två

förläggningsorter. Stabens huvuddel, bestående av stabs-, mobiliserings-,

tyg-, indendentur- och fortifikationsavdelningarna samt utbildnings- och

hemvärnsavdelningarna vid Norrköpings försvarsområde (fo 42), är förlagd

till Norrköping, medan utbildnings- och hemvärnsavdelningarna vid Linköpings

försvarsområde (fo 41) är stationerade i Linköping.

Arméchefen har föreslagit att principbeslut fattas, att försvarsområdesstaben

med stabs- och expeditionspersonal förlägges till Linköping samt

att, vid bifall till ett av överbefälhavaren avgivet förslag om sammanslagning

av ifrågavarande försvarsområden till ett försvarsområde, försvarsområdet

efter stabens flyttning till Linköping skall benämnas Linköpings

försvarsområde (fo 41). Till stöd för förslaget har anförts i huvudsak följande.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 110.

85

Uppdelningen på två förläggningsorter hade ur arbetssynpunkt visat

sig ofördelaktig. Personalen i Linköping måste ofta resa till Norrköping

för föredragningar för försvarsområdesbefälhavaren och för samråd med

personalen vid stabens huvuddel. Skriftväxling och talrika telefonsamtal

måste vidare äga rum. Resor till och från Linköping vore ofta nödvändiga

vid samarbete med länsstyrelsen, förbanden i Linköping och Röda korsets

distriktsstyrelse, i vilken försvarsområdesbefälhavaren inginge som militär

ledamot. Tillgången på övningsterräng, utbildningsbefäl, materiel m. m.

gjorde att repetitionsövningsförbanden under de krigsförbandsvisa repetitionsövningarna

i regel förlädes i trakten av Linköping. Den aktiva personalen

vid försvarsområdesstaben rekryterades i regel från det närmaste

infanteriförbandet, vilket låge i Linköping, Avlösning skedde regelmässigt

vart tredje år, varvid flyttningsersättning och omplaceringstraktamente utginge

till personalen. Tidvis krävdes förstärkning av försvarsområdesstabens

personal främst för krigsplanläggning. Befäl ur förbanden måste därvid

ställas till förfogande. Med stabens förläggning i Norrköping kunde

detta ske endast om särskilda medel för rese- och traktamentskostnader

ställdes till förfogande. Instruktörspersonalen för den frivilliga befälsutbildningen

och för utbildningen av hemvärnspersonalen erhölles från Linköping,

varför utbildnings- och hemvärnsavdelningarnas vid fo 42 arbete skulle

underlättas om dessa flyttades till Linköping. Rekryteringen av arvodesbefattningarna

vid staben skulle även underlättas, om staben vore förlagd

till Linköping. Stora förråd funnes i Norrköping och i närliggande orter,

varför förråds- och verkstadspersonal efter en flyttning av själva staben

fortfarande borde vara stationerad i Norrköping.

Lokaler för försvarsområdesstaben funnes f. n. icke tillgängliga i Linköping.

Sådana beräknades emellertid inom en nära framtid bli disponibla.

Den närmare tidpunkten kunde dock icke nu angivas.

Kostnaderna för stabens flyttning beräknades med dagens prisläge till

i runt tal 21 000 kronor. Härvid hade arméchefen utgått från att även sådan

vid staben anställd personal, som författningsenligt icke hade rätt till flyttningsersättning,

skulle medges sådan.

Civilförvaltningen tillstyrker att den föreslagna flyttningen av försvarsområdesstaben

kommer till stånd. Ämbetsverket delar arméchefens uppfattning

att till flyttningsersättning författningsenligt icke berättigad personal

bör beredas ersättning för kostnader i samband med omflyttningen till Linköping.

Även rätt till omplaceringstraktamente bör enligt civilförvaltningen

kunna i förekommande fall utgå till dylik personal.

8. Arméns underbefälsorganisation. Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen

1952:120 (s. 9—31) beslöt riksdagen (skr. nr 331), att arméns

manskapsorganisation skulle utformas efter i huvudsak de riktlinjer, som

angivits i propositionen.

Arméchefen räknar med att övergången till den beslutade nya organisationen

skall kunna ske under innevarande budgetår. Härvid avses de, som

anställts enligt volontärsystemet och som så önskar, skola överföras till den

nya organisationen, medan övriga bibehålies vid tidigare anställningsförhållanden

intill kontraktstidens slut. De hösten 1951 och våren 1952 an
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

ställda volontärerna genomgår med början den 1 april 1953 — tillsammans

med sådana som fullgjort sin första värnpliktstjänstgöring — instruktörsskola

och avses skola utnämnas till extra ordinarie furirer omkring den

1 maj 1954. De värnpliktiga, vilka våren 1953 förtidsinskrives, avser arméchefen

låta påbörja sin första tjänstgöring samma vår, så att de tillsammans

med värnpliktiga som fullgjort denna tjänstgöring i vanlig ordning kan antagas

som instruktörsaspiranter våren 1954.

Vad angår behovet av instruktörer räknar arméchefen med att inom den

närmaste sjuårsperioden årligen skall tillkomma omkring 75 rustmästare

och 150 överfurirer eller sålunda sammanlagt omkring 225 underbefäl. Antalet

ordinarie furirer förutsättes under samma period bliva oförändrat, medan

däremot antalet extra ordinarie furirer beräknas kunna årligen minskas

med omkring 35. Totalt sett skulle alltså under de närmaste sju åren en

årlig ökning ske med (225—35—) 190 beställningar. Arméchefen framhåller,

att denna ökning måste ses i samband med de minskningar, som till

följd av övergången till den beslutade organisationen kan ske beträffande

korprals- och vicekorpralsbeställningar samt beställningar för meniga. —

I fråga om behovet av underbefäl i inretjänstbefattningar räknar arméchefen

med att i medeltal 65 inretjänstbefattningar skall rekryteras under den

närmaste sjuårsperioden. Övergångsåret 1953/54 kan ett något större antal

besättas. Äldre överfurirer avses härvid för befattningar som vaktchefer

och tillsynsmän för utbildningsanordningar vid förbanden, garageförmän

m. m. vid försvärsområdesstaberna samt för vissa andra arbetsuppgifter,

som hittills fullgjorts av civila och civilmilitära befattningshavare.

För att tillgodose behovet av underbefäl för trupptjänst, vakttjänst och

tillsynsmän m. m. samt för att i övrigt genomföra den nya manskapsorganisationen

föreslår arméchefen att från och med nästa budgetår skall

tillkomma beställningar för 75 rustmästare, 155 överfurirer och 1 110 instruktörsaspiranter

samt att samtidigt härmed ur personalförteckningen

skall utgå beställningar för 37 extra ordinarie furirer, 1 023 korpraler

(konstaplar) samt 1 340 vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga. Av de

75 rustmästarbeställningarna avses 19 skola utnyttjas för tillsynsmän, en

vid varje infanteriregemente, och 4 för ammunitionsredogörare vid försvarsområdesstaber.

Av de 155 nytillkommande överfurirerna avses 48

skola tjänstgöra såsom vaktchefer. — I detta sammanhang torde vidare få

redovisas förslag av arméchefen att inrätta 1 rustmästarbeställning för

garageförman vid infanteriets kadettskola samt 2 överfurirsbeställningar

för chefer för stereomat- och verografanläggningar vid luftvärnsskjutskolan.

Civilförvaltningen uttalar att ämbetsverket icke haft anledning till erinran

mot arméchefens beräkningar av det erforderliga antalet beställningar för

vaktchefer och tillsynsmän för utbildningsanordningar men att ämbetsverket

anser behovet av instruktörer bli beroende av de resultat, till vilka pågående

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

87

befälsutredning kunde leda. Till förslaget att införa särskilda beställningar

för rustmästare ställer sig civilförvaltningen tveksam och erinrar om att

departementschefen till propositionen 1952: 120 (s. 30) förklarat sig icke

då kunna taga ställning till frågan om inrättande av beställningar för rustmästare.

Detta spörsmål syntes emellertid civilförvaltningen vara av natur

att böra hänskjutas till prövning av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Civilförvaltningen utgår i övrigt från att de av arméchefen för nästa budgetår

föreslagna åtgärderna i fråga om övergången till den nya manskapsorganisationen

skall genomföras från och med nästa budgetår och räknar

därvid med att de föreslagna rustmästarbeställningarna utbytes mot överfurirsbeställningar.

— Ämbetsverket tillstyrker vidare i anledning av arméchefens

förslag till statökningar, vilka ej beror på den ändrade underbefälsorganisationen,

att 3 överfurirsbeställningar tillkommer, avsedda 1 för

garageförman vid infanteriets kadettskola och 2 såsom chefer för omförmälda

tekniska anläggningar vid luftvärnsskjutskolan.

I skrivelse den 12 februari 1953 framhåller statens organisationsnämnd,

att hittills utförda undersökningar visat att utbildningsavdelningen vid truppförbanden

måste förstärkas för att kunna handha nytillkomna fasta utbildningsanordningar

av olika slag. Enligt nämnden bör vid samtliga truppförband

tillkomma en befattningshavare, lämpligen av överfurirs grad, med

uppgift att biträda utbildningsofficeren vid handhavandet av anordningarna.

Nämnden föreslår alltså att för tillsynsmän för utbildningsanordningar skall

tillkomma — utöver de för infanteriet föreslagna 19 beställningarna —

ytterligare 31 överfurirsbeställningar.

9. Personal för frivillig frågor. Vid arméstaben finns inrättad en tjänst

för personalassistent i Ce 19, avsedd för handläggning av frivilligfrågor.

Arméchefen har upprepat ett i äskandena för innevarande budgetår framfört

förslag om att vid arméstaben inrätta ytterligare en dylik tjänst i utbyte

mot deltidsbefattning för assistent för frivilligfrågor. Vidare har arméchefen

föreslagit att, för handläggning av frivilligfrågor, 7 arvodesbefattningar för

pensionerade officerare i 1: 30 skall inrättas, en vid varje militärbefälsstab,

samt att, allteftersom rationaliserad organisation genomföres vid försvarsområdesstaberna,

dessa tillföres extra ordinarie assistenttjänster i 13 lönegraden

i stället för de nuvarande med månadsarvoden förenade assistentbefattningarna.

Civilförvaltningen framhåller det angelägna i att åstadkomma en förstärkning

av representationen för det frivilliga försvarsarbetet inom arméledningen

och tillstyrker därför att vid arméstaben tillkommer en personalassistent

i Ce 19 i utbyte mot den deltidstjänstgörande assistenten för frivilligfrågor.

Däremot är civilförvaltningen icke f. n. beredd tillstyrka förslaget

att för angivet ändamål vid militärbefälsstaberna inrätta arvodesbefattningar

för pensionerade officerare. Civilförvaltningen har icke något

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

att erinra mot den föreslagna lönegradsplaceringen för assistenttjänster vid

försvarsområdesstaberna. Ämbetsverket ifrågasätter emellertid, om den

extra ordinarie anställningsformen bör ifrågakomma i andra fall än där

assistenten beräknas bli ianspråktagen för helårstjänstgöring. Enligt ämbetsverkets

uppfattning är det ur skilda synpunkter lämpligare att den

för endast del av år ianspråktagna assistenten avlönas medelst arvode, till

beloppet motsvarande lönen i 13 löneklassen. Civilförvaltningen förutsätter

att, i samband med att beslut fattas om försvarsområdesstabernas övergång

till rationaliserad stabs- och förvaltningsorganisation, tjänster respektive

arvoden tillkommer i den omfattning som de verkställda organisationsundersökningarna

givit vid handen.

10. Löneställningen för försvarsområdesbefälhavare. Enligt gällande fredsorganisation

är försvarsområdesbefälhavarna 20 till antalet. I gällande personalförteckningar

finns för försvarsområdesbefälhavare uppförda — förutom

1 arvodesbefattning i 2: 14 för kommendant i Stockholm, tillika försvarsområdesbefälhavare

för Stockholms försvarsområde, och 1 beställning

i Ma 33 för försvarsområdesbefälhavare för Kiruna—Jokkmokks försvarsområde,

tillika chef för arméns jägarskola — 7 beställningar i Mo 14 och

18 arvodesbefattningar i 1: 36. Beställningarna i Mo 14 må vid behov tagas

i anspråk för omplacering av regementschefer till försvarsområdesbefälhavare.

Beställningarna är härvid i första hand avsedda för försvarsområdesbefälhavare

för Malmö, Kristianstads, Kalmar—Växjö, Göteborg—

Halmstads, Norrköping—Linköpings, Uppsala—Västerås och Härnösand—

Sundsvalls försvarsområden men må i stället disponeras för annat försvarsområde.

I den mån i enlighet härmed befattningar som försvarsområdesbefälhavare

uppehälles av ordinarie beställningshavare i Mo 14 skall

motsvarande arvodesbefattningar hållas vakanta (jfr prop. 1949: 135, s. 53).

Arméchefen återkommer till sitt för innevarande budgetår framförda

förslag om att för samtliga befattningar som försvarsområdesbefälhavare

avse beställningar på aktiv stat (prop. 1952: 120, s. 81 o. f.) och yrkar nu

att för 8 befattningar skall avses beställningar i Mo 14 och för övriga

beställningar i Mo 13. Civilförvaltningen har förklarat sig räkna med bifall

till förslaget.

11. Löneställningen för och redovisningen av vissa skolchefer. Civilförvaltningen

tillstyrker förslag av arméchefen att utbyta en beställning för överstelöjtnant

eller major vid arméstaben mot beställning för chef för infanteriets

kadettskola i Ma 33 eller Ma 30 samt beställning för major vid infanteriskjutskolan

mot beställning för chef för arméns skyddsskola i Ma 30. Arméchefen

har vidare föreslagit att en majorsbeställning vid arméstaben utbytes

mot beställning för chef för artilleriets kadettskola i Ma 30.

Jämlikt beslut av 1952 års riksdag har från och med innevarande budgetår

löneställningarna reglerats för cheferna för krigshögskolan, infanteri
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr HO.

89

skjutskolan, artilleriskjutskolan, luftvärnsskjutskolan, krigsskolan och arméns

underofficersskola. Chefen för armén har framhållit angelägenheten

av att jämväl löneställningen för de skolchefer inom armén, vilka icke

undersökts vid den översyn rörande placering i lönegrad av vissa chefstjänster

som föregått riksdagens omförmälda beslut, blir omprövade. Redan

nu har emellertid arméchefen framlagt förslag om utbyte av 3 majorsbeställningar

mot 2 skolchefsbeställningar i Ma 33, avsedda för respektive

tyg- och intendenturförvaltningsskolorna, samt 1 beställning för överstelöjtnant

eller major i Ma 33 eller Ma 30, avsedd som chef för arméns underhållsskola.

Civilförvaltningen delar arméchefens uppfattning att den förordade översynen

bör komma till stånd. Med ställningstagande till de av arméchefen

i förevarande sammanhang framförda förslagen om ändrad löneställning

för vissa skolchefer bör enligt civilförvaltningen anstå i avvaktan på resultatet

av en dylik översyn. Enligt ämbetsverket bör samtliga ifrågavarande för

skolchefer avsedda beställningar från och med nästa budgetår redovisas

i personalförteckningar för respektive skolor.

12. Tjänstegrensinspektörerna. Arméchefen har med tillstyrkan av civilförvaltningen

föreslagit, att för personaldetaljen vid arméöverläkarens

expedition inrättas en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer i 1: 22.

Till stöd för förslaget har arméchefen i huvudsak åberopat ökning av arbetsbördan

vid personaldetaljen, främst orsakad av de krigsförbandsvisa repetitionsövningarna,

ökningen av antalet värnpliktiga medicine och odontologie

studerande samt av fältläkarkårens icke ständigt tjänstgörande personal.

Arméchefen har upprepat sitt tidigare framförda förslag att omvandla

en för arméöverläkarens expedition avsedd kontorsbiträdestjänst i Ca 8 till

tjänst för kontorist i Ca 13. Civilförvaltningen räknar i avvaktan på att

frågan om tjänstens lönegradsplacering kommer under bedömande av 1947

års biträdesutredning med oförändrad löneställning för ifrågavarande tjänst.

Däremot tillstyrker civilförvaltningen förslag av arméchefen att en extra

tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedd för tjänstegrensinspektörerna,

från och med nästa budgetår uppföres i arméns personalförteckning

för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

13. Utbyggnad av regementsofficerskadern vid luftvärnet. I 1942 års försvarsbeslut

(prop. 1942: 210, s. 240 och 241) förutsattes att antalet regementsofficerare

vid luftvärnet vid fullt utbyggd organisation skulle vara 31,

varav 20 majorer. I gällande personalförteckning finns för luftvärnet uppförda,

förutom 1 beställning för alternativt major eller kapten, 29 regementsofficersbeställningar,

varav 3 regementschefer i Mo 14, 4 kårchefer i Mo 13,

1 chef för luftvärnsskjutskolan i Ma 37, 3 överstelöjtnanter i Ma 33,1 överstelöjtnant

eller major i Ma 33 eller Ma 30 och 17 majorer i Ma 30. Den

alternativa beställningen för överstelöjtnant eller major inrättades från och

med budgetåret 1949/50 för chefen för arméns radarskola.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Arméchefen har upprepat sitt tidigare framförda förslag att vid luftvärnet

inrätta 1 beställning för överstelöjtnant eller major och 1 majorsbeställning

(jfr prop. 1952: 120, s. 83). Beträffande behovet av beställningarna

har anförts bl. a. följande.

Beställningen för överstelöjtnant eller major vore avsedd för lärare vid

luftvärnsskj utskolan då skolan är förlagd till Väddö och då kurs för vinterlinjen

vid luftvärnets kadettskola påginge vid skjutskolan. Övrig tid avsåges

vederbörande skola tjänstgöra vid arméstabens luftvärnsavdelning

och där utföra större reglementsarbeten samt sammanställa och bearbeta

från förbanden årligen insända skjutstatistiska uppgifter in. m. Ifrågavarande

läraruppgifter vid luftvärnsskj utskolan fullgjordes f. n. provisoriskt

av en för Lv 2 avsedd överstelöjtnant.

Majorsbeställningen vore avsedd för chef för luftvärnets kadettskola.

Den ökade krigsorganisationen medförde automatiskt en ökning av kadettskolans

omfattning. Skolchefen borde med hänsyn till arbetsuppgifternas

art och omfattning vara regementsofficer. Behovet av skolchef kunde icke

längre tillgodoses genom kommendering från förbanden.

Civilförvaltningen tillstyrker liksom i äskandena för innevarande budgetår

att en ökning av antalet regementsofficersbeställningar vid luftvärnet

kommer till stånd, men ifrågasätter alltjämt, om det icke är tillfyllest att

tills vidare inrätta två majorsbeställningar.

14. Överflyttning av viss värnpliktsutbildning till luftvärnet. De i sammanställningen

angivna överflyttningarna till luftvärnet av beställningar ur kavalleriet,

pansartrupperna och trängtrupperna har med tillstyrkan av civilförvaltningen

föreslagits av arméchefen (skr. 29/12 1 9 5 2) och sammanhänger

med den överföring till luftvärnet av värnpliktskontingenter från andra truppslag,

som från och med utbildningsåret 1951—1952 vidtagits som ett led i

strävandena att effektivisera luftvärnsutbildningen (jfr prop. 1952: 120,

s. 84).

15. Utbyggnad av signaltruppernas (signalregementets) organisation. Arméchefen

har framhållit att en förstärkning av signaltruppernas militära

personal på aktiv stat är ofrånkomlig. Ehuru det slutliga behovet 1. n. icke

kan exakt angivas, är det enligt arméchefen nödvändigt att redan från och

med den 1 juli 1953 tillföra signaltrupperna 1 majors- och 1 kaptensbeställning.

Innehavaren av den föreslagna majorsbeställningen avses som

lärare i sambandstjänst m. m. vid krigshögskolan, vilken befattning f. n.

provisoriskt uppehälles av den regementsofficer vid S 1, som är avsedd

att tjänstgöra som regementets utbildningsofficer. Den föreslagna kaptensbeställningen

åter är avsedd för lärare i sambandstjänst vid artilleri- och

ingenjörofficersskolan, vid vilken skola även signalofficersskola varje år

skall organiseras. Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens förslag och föreslår

att beställningarna uppföres på respektive skolors personalförteckningar.

Arméchefen har föreslagit att S 1 tillföres ytterligare 1 tjänst för radio
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

91

telegrafist i Ce 16. Till stöd för förslaget har arméchefen åberopat behovet

att för regementets radiostation, som är huvudstation i arménätet, och måste

kunna fungera kontinuerligt hela dygnet, ha tillgång till kvalificerad avlösare

åt den radiotelegrafist som nu avses för stationen. Arméchefen har

vidare föreslagit att sistnämnda radiotelegrafist samt de två radiotelegrafisttjänster

vid regementet, som är placerade vid fasta radiostationen i Boden

respektive vid IV. militärbefälsstabens radiostation, skall uppflyttas till

Ce 18.

Civilförvaltningen tillstyrker att ytterligare 1 tjänst för radiotelegrafist

i Ce 16 inrättas samt räknar med att 2 dylika tjänster uppflyttas till 18

lönegraden.

16. Signalskolans organisation. I gällande personalförteckning finns för

signaltrupperna uppförda 2 beställningar för förvaltare eller fanjunkare i

Ma 21 eller Ma 19, vilkas innehavare avses för lärarverksamhet m. m. vid

signalskolan. Arméchefen har föreslagit att dessa beställningar omvandlas

till förvaltarbeställningar i Ma 23 och därvid framhållit bl. a. att beställningarna

tillkommit för att möjliggöra att i signalteknisk tjänst bibehålla

särskilt kompetenta underofficerare med hög teknisk sakkunskap och framstående

undervisningsförmåga.

Civilförvaltningen ifrågasätter huruvida icke för här avsedda arbetsuppgifter

borde avses civila eller civilmilitära ingenjör stjänster. Därest emellertid

för ändamålet ansåges böra avses militära beställningar, hade ämbetsverket

intet att erinra mot arméchefens förslag.

Arméchefen har föreslagit att vid signalskolan inrättas en arvodesbefattning

för förvaltningsunderofficer i 1:22, avsedd för arbetsuppgifter sammanhängande

med förvaltnings- och kaserntjänsten vid skolan. Civilförvaltningen

räknar med att den föreslagna befattningen tillkommer från och med

nästa budgetår. Likaså räknar ämbetsverket i enlighet med förslag av arméchefen

med att 2 tjänster för instruktörer i Cg 16 tillkommer vid signalskolan.

Arméchefen har i syfte bl. a. att möjliggöra erforderlig begränsning av

övningsavdelningarnas storlek föreslagit att för befattningar som yrkesinstruktörer

vid signalskolan inrättas 4 beställningar för rustmästare. Civilförvaltningen

ifrågasätter om icke för befattningarna bör avses civil personal

med härför lämplig teknisk utbildning. Därest emellertid militära

beställningar prövas böra tillkomma för ändamålet, förordar ämbetsverket

att 4 överfurirsbeställningar inrättas. Ett av arméchefen framställt förslag

att för handhavande av filmverksamheten vid signalskolan inrätta en särskild

överfurirsbeställning biträdes av civilförvaltningen.

Vidare tillstyrker civilförvaltningen förslag av arméchefen om extraordinariesättning

av en befintlig extra tjänst för förrådsförman i Cg 13 vid

skolan ävensom att för befattningen som föreståndare för skolans verkstadsförråd,

vilken befattning f. n. uppehälles av en kollektivavtalsanställd ar
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

betare, inrätta en tjänst för förrådsman i Ce 11. Civilförvaltningen biträder

slutligen ett av arméchefen ånyo framfört förslag att omvandla den för

kassatjänsten vid signalskolan avsedda kanslibiträdestjänsten i Ce ll till

kontoristtjänst i Ce 13.

17. Radarskolans organisation. Ett av arméchefen framlagt förslag att

överföra den på luftvärnets stat uppförda, för chefen för arméns radarskola

avsedda beställningen för överstelöjtnant eller major till särskild stat för

skolan biträdes av civilförvaltningen. Ämbetsverket tillstyrker vidare förslag

av arméchefen att för skolan inrätta 2 kaptensbeställningar i Md 27,

avsedda den ena för skoladjutant, tillika biträdande chef för befälskurser,

chef för försöksavdelningen och förste lärare i radartjänst, samt den andra

för förste lärare i militärutbildning, tillika chef för mekanikerutbildningen,

ävensom att för skolans räkning beställningar tillskapas för 1 tygverkmästare

av 2. klassen i Ca 19 och 4 armétekniker i Ca 14.

Civilförvaltningen tillstyrker därjämte i enlighet med förslag av arméchefen

att följande tjänster inrättas vid skolan, nämligen 1 tjänst för biträdande

ingenjör i Cg 19, avsedd för biträdande lärare, 1 tjänst för förrådsman

i Ce 11, avsedd för underhåll och vård av radarmateriel och övrig

teleteknisk utrustning, 2 tjänster för vaktmästare i Ce 10, avsedda för bevakningsgöromål,

samt 1 tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

18. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstater. Trängtrupperna.

Arméchefen har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att

en av de för T 4 avsedda 3 majorsbeställningarna omvandlas till beställning

för överstelöjtnant. Förslaget motiveras med att det visat sig vara en

bestämd nackdel, att T 4, som är ett av landets största regementen, saknar

överstelöjtnantsbeställning, medan för ettvart av övriga trängregementen

disponeras 1 överstelöjtnant och 2 majorer.

Arméchefen har vidare föreslagit, att 4 förvaltarbeställningar i Ma 21 vid

trängtrupperna, avsedda för sjukvårdsförrådsförvaltare vid trängförbanden,

skall inplaceras i 23 lönegraden. Till stöd härför har anförts bl. a., att sjukvårdsförrådsförvaltarnas

tjänst i stort sett överensstämmer med tyg- och

intendenturförvaltarnas såväl ifråga om kunskapskrav som ansvar. Materielens

omfattning och till följd härav även antalet arbetare vid sjukvårdsförråden

är visserligen mindre än vid tyg- och intendenturförråden, men

i gengäld intar sjukvårdsförrådsförvaltarna en mera självständig ställning

i fråga om mobiliseringsplanläggningsarbetet än övriga förvaltare. Regementsläkare

kan nämligen på grund av sina speciella tjänstgöringsförhållanden

icke ägna lika mycket tid åt dessa frågor som tygofficer och intendent.

Med hänsyn till att frågan om sjukvårdsförrådsförvaltarnas löneställning

år 1952 varit föremål för statsmakternas prövning i samband

med riksdagsbehandlingen av tjänsteförteckningskommitténs förslag ro
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

93

rande förvaltarbeställningarnas differentiering på skilda lönegrader, anser

sig civilförvaltningen icke kunna tillstyrka bifall till arméchefens förslag.

Arméchefen har återkommit till den av honom tidigare väckta frågan

om åstadkommande av förbättrade befordringsförhållanden inom fälttygkåren

(jfr prop. 1951: 110, s. 78 o. f„ samt 1952: 120, s. 86 o. f.).

Arméchefen har härvid föreslagit utbyte av 3 majorsbeställningar, avsedda

för stabstygofficerare vid militärbefälsstaber, mot 3 beställningar för

överstelöjtnant. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

Arméchefen har upprepat ett tidigare framfört förslag om att inrätta

3 nya majorsbeställningar vid fälttygkåren, avsedda för cheferna för de

efter omorganisation tillskapade centralförråden för tygmateriel vid A 4,

A 6 och A 9 (jfr prop. 1952: 120, s. 87). Civilförvaltningen tillstyrker nu

förslaget. Ämbetsverket tillstyrker vidare förslag av arméchefen om utbyte

av 1 kaptensbeställning, avsedd för tygmästare vid Karlsborgs tygstation,

mot majorsbeställning. Härvid förutsättes att ett f. n. utgående arvode till

tygmästare å 780 kronor för år bortfaller.

Civilförvaltningen tillstyrker vidare förslag av arméchefen om att inrätta

6 kaptensbeställningar, avsedda 5 för biträdande tygofficer vid militärbefälsstaber

och 1 för adjutant tillika lärare vid tygförvaltningsskolan, ävensom

att till fälttygkåren överföra 51 kaptens- (ryttmästar-) beställningar,

avsedda för tygofficerare vid truppförbanden, Bodens och Kiruna—Jokkmokks

försvarsområden samt infanteriskjutslcolan. I

I skrivelse den 16 februari 1953 föreslår arméchefen att den nuvarande

för tygofficer vid Stockholms kustartilleriförsvar avsedda kaptensbeställningen

i Md 27 utbytes mot kaptensbeställning vid fälttygkåren. Civilförvaltningen

uttalar att detta bör bli beroende på ställningstagande till förslaget

om att överföra förbandens tygofficerare till fälttygkåren.

Ett av arméchefen framfört förslag om att till Ma 23 uppflytta 2 förvaltarbeställningar

i Ma 21 vid fälttygkåren, avsedda för arméförvaltningens

tygavdelning, anser sig civilförvaltningen icke böra biträda, då frågan om

löneställningen för dessa beställningar redan varit föremål för prövning

av tjänsteförteckningskommittén.

Arméchefen har föreslagit att från tygstaten till fälttygkåren överföres

14 beställningar för förste tygförvaltare och 26 beställningar för tygförvaltare,

samtliga i Ca 23, samt 12 beställningar för tygskrivare (numera i

Ca 19) ävensom att de 40 förstnämnda beställningarna samtidigt omvandlas

till beställningar för förvaltare i Ma 23 och de 12 beställningarna för

tygskrivare till beställningar för fanjunkare i Ma 19. Samtidigt har arméchefen,

med erinran om att förste tygförvaltarnas löneställning tidigare

överstigit övriga förvaltares, föreslagit att innehavarna av de från förste

tygförvaltare omvandlade förvaltarbeställningarna utöver sin lön skall erhålla

särskilda befattningsarvoden i avvaktan på en omprövning av löne
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

ställningen för dessa förvaltare. Civilförvaltningen biträder arméchefens

förslag utom såvitt avser inrättande av särskilda befattningsarvoden.

Arméchefen har föreslagit att 5 beställningar för ingenjörförrådsförvaltare

vid ingenjörtrupperna och 1 beställning för signalförrådsförvaltare vid

signaltrupperna (samtliga numera i Ca 23) överföres till fälttygkåren och

omvandlas till beställningar för förvaltare i Ma 23. Civilförvaltningen tillstyrker

förslaget.

Civilförvaltningen framhåller att övergångsanordningar i anledning av

överföring till militär anställningsform av tygförvaltare och tygskrivare samt

av ingenjör- och signalförrådsförvaltarna bör vidtagas efter samma principer,

som förutsatts skola tillämpas beträffande den av 1951 års riksdag

beslutade överföringen av vissa underofficersbeställningar vid flygvapnet till

civilmilitära beställningar.

Av arméchefen framlagt förslag att vid fälttygkåren inrätta ytterligare

1 beställning för fanjunkare i Ma 19 (tygskrivare), vilket förslag är betingat

av den nya centralförrådsorganisationen, tillstyrkes av civilförvaltningen.

Tygstaten. För krigsmaterielverket finns i tygstatens personalförteckning

övergångsvis uppförda 2 beställningar för förste tygförvaltare i Ca 22.

Innehavarna av dessa beställningar uppnår båda pensionsåldern år 1954.

De bestrida de arbetsuppgifter som avses för 2 av de i krigsmaterielverkets

personalförteckning för extra ordinarie tjänstemän i Ce 25 eller lägre lönegrader

för verkets lokalförvaltningar uppförda 8 förste förrådsförvaltartjänsterna

i Ce 22. Enligt beslut av 1952 års riksdag under dess höstsession

(prop. 251, bil. A: 1) må från och med den 1 januari 1953 i stället för löner

i sistnämnda tjänster, av vilka med hänsyn till nyssnämnda anordning

endast 6 är tillsatta, utgå 8 vikariatslöner för förrådsförvaltare i Ce 23. I

skrivelse den 14 november 1952 har Civilmilitära tjänstemannaförbundet,

i syfte att tillförsäkra innehavarna av de båda beställningarna för förste

tygförvaltare i Ca 22 pensionsrätt efter 23 lönegraden, hemställt att beställningarna

i fråga måtte utbytas mot beställningar för förste tygförvaltare

i Ca 23, vilka förutsatts skola vakantsättas vid avgång. Härvid behöver

vikariatslön i Ce 23 utgå endast till 6 förrådsförvaltare vid krigsmaterielverket.

I personalförteckningen för tygstaten finns uppförda, förutom tygförvaltar-

och tygskrivarbeställningar, beställningar för 39 tygverkmästare av 1.

klassen i Ca 21, 40 tygverkmästare av 2. klassen i Ca 19, 49 tyghantverkare av

1. klassen i Ca 18, 222 tyghantverkare av 2. klassen i Ca 16 och 382 armétekniker

i Ca 14. Arméchefen har föreslagit att vid tygstaten inrättas nya beställningar

för — förutom tidigare (p. 17) redovisade 1 tygverkmästare av 2.

klassen och 4 armétekniker för arméns radarskola — 1 tygverkmästare av 2.

klassen, avsedd som verkstadsföreståndare vid K 4, 6 tyghantverkare av 1.

klassen och 14 tyghantverkare av 2. klassen. Till stöd för förslaget att till
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

95

föra tygstaten ytterligare 20 tyghantverkarbeställningar har arméchefen framhållit

att ytterligare 32 dylika beställningar återstår att inrätta för att det

tidigare beräknade totala behovet skall fyllas (jfr prop. 1948: 209, s. 57).

Härtill kommer av arméns radarkommitté preliminärt beräknade 18 tyghantverkarbeställningar

för radarmekaniker. Arméchefens förevarande förslag

tillstyrkes av civilförvaltningen.

Arméchefen har i sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret

1953/54 föreslagit att 1 beställning för alternativt major eller kapten vid

fortifikationskåren utbytes mot beställning för överstelöjtnant samt att

ytterligare 2 kaptensbeställningar inrättas vid kåren. I skrivelse den 21

november 1952 med förslag till personalorganisation för fortifikationskåren

har arméchefen föreslagit att därutöver inrättas nya beställningar för 7

förvaltare i Ma 21 och 3 förvaltare i Ma 23, varvid 10 förrådsmästartjänster

vid försvarsområdesstaber kan utgå. Civilförvaltningen tillstyrker numera

nämnda förslag, dock med den jämkningen att ämbetsverket förordar att

samtliga nya förvaltarbeställningar upptages i Ma 21.

Intendenturkåren. Arméchefen har föreslagit uppflyttning av dels 1

majorsbeställning till beställning för överstelöjtnant, avsedd för stabsintendent

i militärområdesstab eller chef för centralt intendenturförråd, dels

ock 2 kaptensbeställningar till beställningar för major, avsedda den ena

för försvarsstabens kvartermästaravdelning och den andra för en av de

inom intendenturkåren som personalreserv avsedda beställningarna. Förslaget

tillstyrkes av civilförvaltningen.

För samtliga försvarsområdesstaber utom staben för Kiruna—-Jokkmokks

försvarsområde finns inrättade för pensionerade officerare avsedda arvodesbefattningar

som intendent i 1: 30. För intendentsgöromålen vid sistnämnda

stab avses en av de på intendenturkårens stat uppförda kaptensbeställningarna.

Enligt föreskrift till personalförteckningen må därjämte tills vidare

en dylik beställning tas i anspråk för intendent vid staben för Bodens

försvarsområde, varvid under tiden den för intendent vid staben inrättade

arvodesbefattningen skall hållas vakant (prop. 1951: 110, s. 114). Vid tre

försvarsområdesstaber, nämligen Norrköping—Linköpings, Stockholms och

Uppsala—Västerås, är enligt Kungl. Maj ds medgivande kaptener vid intendenturkåren

förordnade att, med avstående av dem i egenskap av beställningshavare

på aktiv stat tillkommande avlöningsförmåner, uppehålla

arvodesbefattningarna för intendent. Motsvarande är förhållandet med

den för pensionerad officer avsedda arvodesbefattningen för förvaltningsofficer

i 1: 30 vid infanteribefälhavarstaben i Karlskrona. Enligt arméchefens

mening bör intendenturkåren i anledning av nyssnämnda anordningar

tillföras fyra kaptensbeställningar. För nästa budgetår föreslår

arméchefen att en dylik beställning inrättas. Förslaget biträdes av civilförvaltningen.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Enligt gällande personalförteckning må till följd av indragningen av K 2

en övertalig kaptensbeställning vid intendenturkåren tills vidare bibehållas i

avvaktan på slutligt ställningstagande till organisationen av försvarsområdesstaberna

och behovet av intendenter på aktiv stat vid dessa staber. Arméchefen

har föreslagit att ifrågavarande kaptensbeställning skall avses

för personalreserv vid intendenturkåren. Förslaget motiveras med önskemålet

att ha tillgång till kvalificerad arbetskraft för att möta uppkommande

krav på personal för utredningsuppdrag in. in. Civilförvaltningen anser sig

icke kunna tillstyrka en utökning av intendenturkåren för här avsett ändamål.

Arméchefen har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit att en

beställning för förvaltare i kassatjänst inrättas för att ingå i personalreserv.

Vid krigsskolan har sedan den 1 juli 1952 funnits inrättad en A-kassa,

till vilken såsom underkassor anslutits försvarsdepartementet med försvarets

kommandoexpedition samt artilleri- och ingenjörofficersskolan. Då

den nya kassaorganisationen vid skolan visat sig lämplig, föreslår civilförvaltningen

(skr. 16/9 1952) att från och med den 1 juli 1953 ytterligare en

beställning för förvaltare i kassatjänst i Ma 23 inrättas vid intendenturkåren,

avsedd för chef för kassan.

19. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Av organisatoriska

skäl samt för att medgiva en bättre överblick över personalens redovisning

har arméchefen, med tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit de

1 sammanställningen angivna överföringarna av 1 beställning för major

eller kapten vid Bergslagens artilleriregemente till artilleriskjutskolans stat,

2 beställningar för kapten (ryttmästare) vid infanteriskjutskolan till särskild

stat för arméns skyddsskola samt 1 för pensionerad officer avsedd

arvodesbefattning som domänofficer vid Järvafältet i 1: 32 till befattning

som domänofficer vid IV. militärbefälsstaben med samma löneställning.

Arméchefen har föreslagit att den för expeditionsföreståndare vid staben

för Kiruna—Jokkmokks försvarsområde avsedda fanjunkarbeställningen

omvandlas till beställning för förvaltare i Ma 21. Till stöd för förslaget,

som biträdes av civilförvaltningen, har anförts att de med befattningen i

fråga förenade arbetsuppgifterna är väl så omfattande som de vilka åligger

motsvarande befattningshavare vid de större förbanden. Civilförvaltningen

tillstyrker även i anslutning till tillämpade principer för ianspråktagande

av underofficerare på aktiv stat för expeditionstjänst yrkande av arméchefen

att utbyta 2 sergeantsbeställningar, avsedda för expeditionsunderofficerare

vid samma försvarsområdesstab, mot fanjunkarbeställningar i

Ma 19.

Arméchefen har vidare föreslagit att vid VI. militärbefälsstaben inrättas

en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer i 1: 22, avsedd som biträde

åt mobiliseringsofficeren.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

97

Civilförvaltningen, som ansett det tveksamt om, i avvaktan på resultatet

av en översyn av militärbefälsstabernas organisation, förslaget borde bifallas,

tillstyrker likväl i betraktande av de betydelsefulla arbetsuppgifter,

för vilka den föreslagna befattningen är avsedd, att densamma inrättas från

och med nästa budgetår.

Genom beslut den 23 maj 1952 medgav Kungl. Maj:t, att för omhänderliavande

av viss ammunitionsuppbörd m. m. finge tills vidare till och med

den 30 juni 1953 tillfälligt mot vissa arvoden anställas en uppbördsman

(förrådsmästare) vid såväl I 15 som Kalmar—Växjö försvarsområdesstab.

Civilförvaltningen tillstyrker förslag av arméchefen att från och med nästa

budgetår för ifrågavarande arbetsuppgifter inrätta arvodesbefattningar för

förrådsunderofficer i 1: 22.

I gällande personalförteckning för pensionerad personal i arvodesbefattningar

finns under rubriken VII. militärbefälet upptagen en befattning

för uppbördsman för rustningsmateriel i 1: 22. Arméchefen-har framhållit

att befattningen ifråga, som ej är tillsatt, icke längre är erforderlig. Civilförvaltningen

räknar därför med att befattningen utgår ur personalförteckningen.

I enlighet med förslag av arméchefen räknar civilförvaltningen med att

antalet fänrikar under budgetåret 1953/54 skall utgöra 250 mot för innevarande

budgetår beräknade 220, och att antalet nytillkommande fänrikar

vid Bodenförbanden kommer att uppgå till 5 eller en mindre än som beräknats

för budgetåret 1952/53. Härigenom nedbringas kostnaderna för

stipendier till dylika fänrikar med 2 000 kronor.

20. Förändringar beträffande arméingenjörkåren. Slutläget för personaluppsättningen

vid arméingenjörkåren fastställdes preliminärt genom beslut

av 1948 års riksdag. Vissa jämkningar i detta beslut gjordes av 1949 och

1950 års riksdagar (jfr prop. 1951: 110, s. 78).

Civilförvaltningen tillstyrker förslag av arméchefen att 1 beställning för

armédirektör i Ca 30 på grund av inträffad avgång avföres ur personalförteckningen

och att 4 beställningar för arméingenjörer av 2. graden i Ce 27

planenligt utbytes mot motsvarande ordinarie beställningar.

Arméchefen har, med tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit att 1 beställning

för armédirektör av 2. graden i Ca 31 inrättas för försvarsstabens

signaltjänstavdelning.

Arméchefen har vidare föreslagit att 2 nu sakanslagsavlönade radaringenjörer

i Cg 22 vid Lv 3 och Lv 6 samt 1 sakanslagsavlönad vapeningenjör

i samma lönegrad vid Lv 6 överföres till arméingenjörkåren med inplacering

i lönegrad Ce 29. Civilförvaltningen, som icke har något att erinra

mot att den föreslagna överföringen till arméingenjörkåren kommer till

stand, räknar dock med att för ändamålet inrättas 3 beställningar för arméingenjör

av 2. graden i Ce 27.

7—250 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 110.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Ett av arméchefen framställt förslag om att inrätta 1 arméingenjörsbeställning

av 1. graden, avsedd för signalingenjör vid VII. militärområdesstaben,

biträdes såtillvida av civilförvaltningen att ämbetsverket för detta

ändamål tills vidare räknar med tillkomsten av ytterligare 1 beställning

för arméingenjör av 2. graden i Ce 27. Civilförvaltningen tillstyrker vidare

förslag av arméchefen om att inrätta 1 beställning för arméingenjör av 2.

graden i Ce 27, avsedd för motoringenjör vid P 3.

Arméchefen har slutligen föreslagit att en beställning för arméingenjör

i Ce 22, avsedd för motoringenjör vid A 8, uppflyttas till Ce 24. Civilförvaltningen

förordar för sin del att beställningen i fråga utbytes mot beställning i

Ce 25.

21. Förändringar i övrigt beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Arméchefen

har återkommit till frågan om att inrätta en läkartjänst vid infanteriets

kadettskola och föreslagit att för nämnda skola inrättas en beställning

för bataljonsläkare i Ca 27 (jfr prop. 1952: 120, s. 79). Förslaget

tillstyrkes av civilförvaltningen.

Arméchefen har vidare upprepat sina i äskandena för innevarande

budgetår framförda förslag om att inrätta en bataljonsläkarbeställning i

Ca 25 för ettvart av P 2 samt Lv 1—Lv 3 (prop. 1952: 120, s. 90). Civilförvaltningen

tillstyrker ånyo att de ifrågavarande beställningarna tillkommer.

Arméchefen har, med tillstyrkan av civilförvaltningen och försvarets

sjukvårdsstyrelse, föreslagit att för krigsskolan inrättas en beställning för

bataljonsläkare i Ca 27 i utbyte mot en f. n. för skolan disponerad extra

tjänst för läkare i Cg 25. Förslaget har motiverats med att den personal,

som åtnjuter läkarvård vid krigsskolan, f. n. uppgår till ungefär samma

numerär som personalen vid en luftvärns- eller artillerikar och att nagon

förändring härutinnan icke är att emotse.

Civilförvaltningen tillstyrker vidare efter samråd med försvarets sjukvårdsstyrelse

ett av arméchefen anyo framfört förslag om att en vid I 1

inrättad extra tjänst för sjukgymnast i Cg 13 med halvtidstjänstgöring omvandlas

till extra ordinarie, fortfarande med halvtidstjänstgöring (prop.

1952: 120, s. 91).

Enligt Kungl. Maj ds medgivande finns vid krigsskolan inrättad en extra

tjänst för sjukvårdsbiträde i Cg 5. Enligt försvarets sjukvårdsstyrelse föreligger

ett stadigvarande behov av tjänsten. Civilförvaltningen föreslår med

hänsyn härtill att densamma omvandlas till extra ordinarie.

Enligt arméchefen bör arvoden beräknas för 72 bataljonsläkare vid fältläkarkåren,

90 fältläkarstipendiater och 10 batalj onsveterinärer vid fältveterinär

kår en, innebärande i förhallande till innevarande budgetar, ökning

med 1 bataljonsläkare och minskning med 2 bataljonsveterinärer. Med

beaktande härav och under hänsynstagande till Kungl. Maj:t beslut den

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

99

5 maj 1952 angaende tillägg a arvoden åt vissa läkare, veterinärer, tandläkare

och reservsjuksköterskor vid försvaret beräknar civilförvaltningen

att ytterligare 265 000 kronor bör anvisas för viss icke-ordinarie personal

vid fältläkarkåren och ytterligare 12 000 kronor för bataljonsveterinärer

vid fältveterinärkåren.

Med hänsyn till den för reservsjuksköterskor genom förenämnda beslut

den 5 maj 1952 genomförda arvodesregleringen bör enligt civilförvaltningen

för arvoden till denna personalkategori anvisas ytterligare 5 000

kronor. Ett av sjukvårdsstyrelsen framfört förslag att höja dagarvodet till

reservsjuksköterska från 10 kronor till 12 kronor 75 öre anser sig civilförvaltningen

icke kunna biträda. Ämbetsverket ansluter sig däremot till ett

förslag av sjukvårdsstyrelsen av innebörd att den i reservsjuksköterskekåren

ingående personalen skulle medgivas rätt att vid tjänstårsberäkning för

pension tillgodoräkna i kåren fullgjord tjänstgöring.

22. Förändringar i övrigt beträffande förråds-, vakt- och etdningspersonal.

Med hänsyn till omfattningen av skogsbeståndet på P 2 :s övningsfält vid

Hovdala har regementschefen upprepat tidigare framfört förslag om att

vid regementet inrätta en särskild skogvaktartjänst, vilken nu föreslagits

bli placerad i Ca 19 (jfr prop. 1951: 110, s. 91). Fortibkationsförvaltningen

bar uttalat angelägenheten av att en skogvaktartjänst snarast inrättas vid

P 2. Civilförvaltningen tillstyrker att tjänsten inrättas men räknar med att

den inplaceras i Ce 16. Ämbetsverket utgår härvid från att det nuvarande

arvodet på 1 980 kronor till tillsynsman vid Hovdalafältet avföres ur vederbörlig

arvodesförteckning.

I anledning av det i sammanställningen redovisade av fortifikationsförvaltningen

ånyo framförda förslaget om uppflyttning av en av de för Järvafältet

avsedda två tjänsterna för skogvaktare i Ca 16 till 19 lönegraden med

tjänstebenämningen skogsmästare erinras om att en av berörda skogvaktartjänster

enligt beslut av 1952 års riksdag numera uppflyttats till förste skogvaktare

i Ca 19 (prop. 1952: 241, Bil. A: 16).

Civilförvaltningen föreslår att 33 av de i arméns gällande personalförteckning

för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap uppförda befattningarna

för förrådsförmän i Ce 13 vid rationaliserade förband ordinariesättes

från och med nästa budgetår.

Civilförvaltningen föreslår att en för ammunitionsförråd avsedd förrådsmannatjänst

i Ce 11 vid ettvart av följande 41 förband, nämligen I 1—I 8,

I 11— I 21, Kl, K 3 och K 4, P 1—P 4, Lv 1—Lv 7, Ing 1—Ing 3, S 1 samt

T 1—T 4 utbytes mot förrådsförmanstjänst i 13 lönegraden. Enligt civilförvaltningens

mening bör av ifrågavarande tjänster 34, nämligen de vid infanteri-,

pansar-, luftvärns- och trängförbanden, ordinariesättas, medan de

övriga 7 tills vidare bör inrättas såsom extra ordinarie. Sedermera har enligt

beslut av 1952 års riksdag ifrågavarande 41 tjänster uppflyttats till tjänster

för förrådsförmän i Ce 13 (prop. 1952: 241, Bil. D).

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Enligt gällande personalförteckning skall de två för A 8 avsedda förrådsförmanstjänsterna

i Ce 13 disponeras längst intill den 1 oktober 19o2. De

kan alltså utgå ur personalförteckningen.

Ett av arméchefen framställt förslag att omvandla en tjänst för vaktmästare

i Ce 10 vid IV. militärbefälsstaben till tjänst för bilförare i samma

lönegrad har redan genomförts enligt nyssnämnda riksdagsbeslut (prop.

1952: 241, Bil. D).

Civilförvaltningen räknar med att 1 extra tjänst för vaktmästare i Cg 10

vid Lv 2, avsedd för vissa bevakningsgöromål, tillkommer från och med

nästa budgetår. Av arméchefen framfört förslag om utbyte av en bilförartjänst

i Ce 10 vid VII. militärbefälsstaben mot tjänst för garageförman i

Ce 13 anser sig civilförvaltningen f. n. icke kunna biträda. Ämbetsverket

tillstyrker däremot, att vid infanteriets kadettskola inrättas en tjänst för

förrådsman i Cell, avsedd för förrådet för signal-, eldlednings- och belysningsmateriel.

Arméchefen har föreslagit att i utbyte mot 2 kollektivavtalsanställda

arbetare inrätta 2 förrådsmannatjänster i Ce 11 vid fortifikationsbefälhavarstaben

i Boden. I avvaktan på resultatet av blivande organisationsundersökningar

vid staben är civilförvaltningen icke f. n. beredd tillstyrka förslaget.

Genom beslut den 15 juni 1951 föreskrev Kungl. Maj :t att de av signalskolan

disponerade byggnaderna å Marieberg skulle från och med den 1

juli samma år vad beträffar kasernvården förvaltas av militärbefälhavaren

för IV. militärområdet. Härigenom kom ansvaret för skötseln av värmeanläggningarna

å Marieberg att åvila nämnda militärbefälhavare. I skrivelse

den 6 oktober 1952 har Sveriges arbetsledareförbund hemställt att

särskilt arvode måtte utbetalas åt den vid Livgardesskvadronen till tjänstgöring

placerade maskinisten vid IV. militärbefälsstaben för handhavandet

av berörda värmeanläggningar. Med hänsyn till att arbetsuppgifterna för

denne maskinist kommit att bli jämförbara med dem som åvilar maskinist

vid anläggning i klassificeringsgrupp V, anser fortifikationsförvaltningen

att särskild ersättning bör utgå. Civilförvaltningen föreslår för sin del

att denna ersättning utformas så att innehavaren av maskinisttjänsten, vilken

är placerad i lönegrad Ca 16, medgives uppbära vikariatslön i 17 lönegraden.

Civilförvaltningen framhåller i detta sammanhang att någon överföring

till militärbefälsstaben av de för skötseln av anläggningarna å Marieberg

avsedda, på signalregementets stat uppförda tjänsterna, 1 reparatör i Cg 13

samt 3 eldare i Cg 10, icke kommit till stånd. Då detta medfört vissa

olägenheter, föreslår ämbetsverket att tjänsterna i fråga nu överföres till

militärbefälsstaben.

Enligt gällande personalförteckning finns vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab

inrättad en tjänst för eldare av 2. klass i Ce 10, vilkens

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

101

innehavare enligt föreskrift till personalförteckningen må förordnas att

mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankommer på reparatör i

Ce 12 (jfr prop. 1951: 110, s. 47—50). Då de skäl som föranlett anordningen

med vikariatslön — ifrågasatt omförläggning av arméns jägarskola — numera

saknar aktualitet, tillstyrker civilförvaltningen ett av arméchefen

framfört förslag att omvandla eldartjänsten till tjänst för reparatör i Ca 12.

Civilförvaltningen räknar slutligen med att från och med nästa budgetår

tillkommer 3 eldartjänster i Cg 10, vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab,

Lv 3 och tygförvaltningsskolan.

23. Förändringar beträffande ekonomipersonal. Vid tygförvaltningsskolans

matinrättning tjänstgör f. n. innehavaren av den vid A 1 inrättade tjänsten

för biträdande köksföreståndare i Ca 14. Såsom ersättare vid A 1 tjänstgör

en övergångsvis anställd husmoder av 2. klass i lönegrad Ce 10, vilken

enligt Kungl. Maj ds medgivande förordnats att tills vidare bestrida göromål,

som eljest ankommer på biträdande köksföreståndare i Ce 14. Ett av arméchefen

framställt förslag om att inrätta en tjänst för biträdande köksföreståndare

i Ce 14 vid tygförvaltningsskolan anser civilförvaltningen böra

tillmötesgås i den formen att tjänsten för biträdande köksföreståndare i

Ca 14 vid Al överföres till tygförvaltningsskolan och att A 1 tillföres en

tjänst för biträdande köksföreståndare i Ce 14.

Även vid 113 finns en övergångsvis anställd husmoder av 2. klass i Ce 10,

som förestår matinrättningen vid Rommehed. Ämbetsverket tillstyrker på

förslag av arméchefen att även för denna befattningshavare tillkommer

en tjänst för biträdande köksföreståndare i Ce 14.

Enligt meddelade bestämmelser avlönas f. n. från delposten Övrig extra

personal tre övergångsvis anställda kokerskor i Ce 6, nämligen en vid Västerbottens

regemente, en vid Smålands artilleriregemente och en vid Bodens

ingenjörkår. Civilförvaltningen föreslår att nämnda kokersketjänster

upptages i arméns personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän

än manskap.

24. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Arméchefen har

föreslagit att en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 vid fortifikationsbefälhavarstaben

i Boden omvandlas till tjänst för kontorist i Ca 13. Då detta förslag

är avhängigt av 1947 års biträdesutrednings arbete, anser civilförvaltningen

sig icke kunna biträda detsamma. Av motsvarande skäl kan civilförvaltningen

icke heller tillstyrka förslag av arméchefen att omvandla dels 1

kontorsbiträdestjänst i Ca 8 vid infanteriets kadettskola och 1 tjänst för

biträde för skriv- och kontorsgöromål vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab

till kanslibiträdestjänster i Ca 11, dels ock 7 biträdestjänster

för skriv- och kontorsgöromål — av vilka 2 vid vardera av IV. militärbefälsstaben

och fortifikationsbefälhavarstaben i Boden samt 3 vid VI. militärbefälsstaben

— till kanslibiträdestjänster i Ce 11.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Vad angår ett av arméchefen framställt förslag att extra-ordinariesätta

en kanslibiträdestjänst i Cg 11 vid IV. militärbefälsstaben, avsedd för furageocb

proviantredovisning, uttalar civilförvaltningen att med ställningstagande

härtill bör anstå i avvaktan på resultatet av den översyn av anställningsoch

avlöningsförhållandena för biträdespersonalen vid angivna myndighet,

som ämbetsverket förutsätter att biträdesutredningen kommer att verkställa.

I gällande personalförteckning finns för artilleri- och ingenjörofficersskolan

uppförd en tjänst för expeditionsvakt i Ca 10. Till personalförteckningen

föreskrives att tjänsten skall indragas vid uppkommande vakans

och icke må uppehållas på förordnande, så länge innehavaren av densamma

är förordnad på högre extra ordinarie tjänst. Innehavaren av befattningen

är f. n. förordnad å tjänst för förste vaktmästare i Ce 11 vid

skolan. Arméchefen har föreslagit att i utbyte mot sistnämnda tjänst vid

skolan inrättas en kansliskrivartjänst i Ca 15, varvid tjänsten för expeditionsvakt

i Ca 10 kan utgå ur personalförteckningen. Civilförvaltningen

räknar icke nu med att det föreslagna utbytet kommer till stånd. Däremot

räknar civilförvaltningen med att skolan från och med nästa budgetår tilldelas

ett kanslibiträde i Cg 11.

Ett av arméchefen framställt förslag om att på personalförteckning uppföra

10 befintliga extra tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål

med den fördelning som framgår av sammanställningen i det föregående

tillstyrkes av civilförvaltningen. Likaså biträder ämbetsverket förslag av

arméchefen om att inrätta två tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid Lv 4. Ett förslag att jämväl för väg- och vattenbyggnadskåren

tillskapa en dylik biträdestjänst för halvtidstjänstgöring kan ämbetsverket

däremot icke tillstyrka.

I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal

föreslår civilförvaltningen att tillhopa 76 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 tillkommer i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och

kontorsgöromål, nämligen

vid arméstaben 8 tjänster;

vid militärbefälsstaberna 7 tjänster, av vilka 4 vid IV. och 3 vid VI.

militärbefälsstaben;

vid försvarsområdesstaberna 5 tjänster, av vilka 2 vid Kiruna—Jokkmokks,

en vid Uppsala—Västerås och 2 vid Umeå—Storumans försvarsområdesstab;
vid

infanteriet 25 tjänster, av vilka 3 vid vartdera av I 5 och I 19, 2 vid

ettvart av I 6, I 12, I 13, I 14, I 17, I 18 och I 21 samt 1 vid ettvart av I 2,

I 7, I 11, I 15 och I 16;

vid kavalleriet 1 tjänst vid K 4;

vid pansartrupperna 10 tjänster, av vilka 2 vid P 1, 1 vid P 2, 3 vid P 3

och 4 vid P 4;

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

103

vid artilleriet 3 tjänster, vid A 4, A 7 och A 9;

vid luftvärnet 5 tjänster, av vilka 2 vid Lv 4 samt 1 vid ettvart av Lv 3,

Lv 5 och Lv 7;

vid ingenjörtrupperna 5 tjänster, av vilka 2 vid Ing 1 och 3 vid Ing 3;

vid signaltrupperna 1 tjänst vid S 1;

vid trängen 5 tjänster, av vilka 2 vid T 1 och 3 vid T 4; ävensom

vid utbildningsanstalterna 1 tjänst vid artilleriskjutskolan.

25. Överföring till försvarets civilförvaltning av vissa tjänster. Arméchefen

har föreslagit att de i arméns personalförteckning för andra extra ordinarie

tjänstemän än manskap under rubriken Arméförvaltningens intendenturavdelnings

anstalter uppförda tjänsterna för personal vid centrala bokocli

blankettförrådet samt för tryckeri- och bokbinderipersonal skall utgå

ur personalförteckningen och överföras till redovisning under civilförvaltningens

avlöningsanslag. Civilförvaltningen, som i äskandena rörande ämbetsverkets

eget avlöningsanslag för budgetåret 1953/54 närmare behandlat

detta spörsmål (jfr punkt 6 i det föregående) räknar med att, förutom

tjänsterna för centrala bok- och blankettförrådet, endast tjänster för 1 bokbinderiföreståndare

i Ce 12 samt 1 offsettryckare, 1 typograf och 1 bokbindare,

samtliga i Ce 10, skall utgå ur arméns personalförteckning.

26. Övriga personalförändringar in. m. I skrivelse den 28 februari 1952

har överbefälhavaren föreslagit, bl. a., att för handläggning av ärenden

på säkerhetstjänstens område inrättas en aktuariebefattning — i lönehänseende

jämställd med kapten — vid envar av I.—VII. militärbefälsstaberna.

Civilförvaltningen anser att förslaget bör ytterligare övervägas.

Arméchefen har föreslagit att vid Bodens försvarsområdesstab inrättas

en befattning för brandmästare i Ce 17 i utbyte mot en överfurirsbeställning

i Ma 14 vid I 19. Till stöd för förslaget har anförts att den direkta ledningen

av arbetet vid den för Bodens garnison inrättade brandkåren utföres av

brandmästaren, som är heltidstjänstgörande. För denne disponeras

överfurirslön vid I 19. Lönen för menig brandman vid yrkesbrandkår

sammanfaller till beloppet med den som utgår till överfurir, under det att

en brandförman erhåller ett par lönegrader högre lön. För tjänsten som

brandmästare fordras att ha genomgått helst brandmästarkurs kategori I

vid statens brandskola.

Civilförvaltningen anser sig böra tillstyrka förslaget. Vad angår frågan om

tjänstens lönegradsplacering synes denna enligt förvaltningen böra prövas

av tjänsteförteckningskommittén. Ämbetsverket räknar emellertid i förevarande

sammanhang med att tjänsten erhåller den av arméchefen föreslagna

löneställningen.

I anledning av förslag av arméchefen har civilförvaltningen förordat att

en tjänst för montör i Ca 13 vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden

uPP%has till linjeförman i Ca 17. Denna uppflyttning har redan kommit

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

till stånd enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 1952: 241, Bil. A: 16),

därvid samtidigt indragits en för berörde montör övergångsvis inrättad

extra tjänst i Cg 16.

Arméchefen anmäler att eu beställningshavare i Mo 17 på disponibilitetsstat

avgår med pension den 1 oktober 1953.

Kostnaderna för avlöning åt indelt manskap under nästa budgetår uppskattar

civilförvaltningen till 100 000 kronor, innebärande en av genomförd

lönereglering föranledd kostnadsökning med 21 000 kronor. Antalet

kvarstående indelta beräknar arméchefen till 53.

I fråga om arvoden till militära och civilmilitära lärare räknar civilförvaltningen

med att två utbildningsarvoden, det ena å 1 980 kronor och det

andra å 1 560 kronor, tillkommer för lärare i sambandstjänst vid krigshögskolan

samt artilleri- och ingenjörofficersskolan. I särskild skrivelse

den 7 oktober 1952 föreslår ämbetsverket vidare att för tygförvaltningsskolan

tillkommer ett utbildningsarvode å 1 560 kronor till innehavaren

av befattningen som verkstadschef och lärare vid skolan.

Undervisningen vid stamskolorna beräknas till följd av den ändrade

underbefälsorganisationen få minskad omfattning. Civilförvaltningen uppskattar

kostnaderna för timarvoden till civila lärare för nästa budgetår till

450 000 kronor, innebärande en kostnadsminskning med 100 000 kronor.

I sin nyssnämnda skrivelse den 7 oktober 1952 upptager ämbetsverket

till behandling frågan om sättet för bestridande av kostnaderna för lärararvoden.

Förutom de medel för arvoden till lärare vid de fasta utbildningsanstalterna

och skolorna, vilka redovisas å de allmänna avlöningsanslagen,

avses f. n. medel å försvarsgrenarnas övningsanslag för dylika arvoden.

Jämväl materielanslag utnyttjas för bestridande av kostnader för arvoden

till lärare vid vissa särskilda utbildningskurser. För dispositionen av de å

de allmänna avlöningsanslagen beräknade arvodesmedlen fastställer Kungl.

Maj :t årligen närmare föreskrifter. Bestämmelser meddelas däremot icke

av Kungl. Maj :t beträffande motsvarande medel å övnings- och materielanslag.

Enligt civilförvaltningens mening är det icke lämpligt att utnyttja

skilda anslag för arvoden till lärare och föreläsare. Rådande system har

visat sig ur skilda synpunkter vara mindre tillfredsställande, icke minst

med hänsyn till de olikheter, som föreligger beträffande rätten att disponera

anslagen för arvoden. Det synes ämbetsverket mest följdriktigt att dessa

kostnader bestrides från avlöningsanslag. Den föreslagna ändrade redovisningen

av ifrågavarande arvodeskostnader är enligt ämbetsverkets beräkning

icke av den storlek att densamma behöver påverka anslagsberäkningarna

för nästa budgetår. — F. n. bestrides de kostnader, som

avser timarvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare

vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna, i den mån de ej bestrides

från övningsanslag, från anslagsposten till arvoden och särskilda

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

105

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, medan motsvarande kostnader

avseende civila lärare avföres på posten till civila lärare. Civilförvaltningen

föreslår, att från och med nästa budgetår under vederbörliga anslagsposter

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, beräknas

medel jämväl för arvoden till civila lärare vid försvarsgrenarnas fasta

utbildningsanstalter och skolor. Under posten till civila lärare skulle härigenom

komma att beräknas medel endast för timarvoden till de civila

lärarna vid manskapsskolor (motsvarande). Av det för budgetåret 1953/54

för armén äskade beloppet å 450 000 kronor belöper cirka 185 000 kronor

på arvoden till civila lärare vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna.

Delposten till personalvårdsassistenter bör enligt civilförvaltningen med

hänsyn till genomförd arvodesreglering höjas med 11 060 kronor.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 56) har departementschefen

biträtt ett av arméchefen framfört förslag om att anslaget Vissa

förrådskostnader skall utgå ur riksstaten med utgången av innevarande

budgetår och att de kostnader, som nu redovisas å anslaget, från nämnda

tidpunkt i stället skall belasta vederbörliga ordinarie anslag. I överensstämmelse

härmed kommer kostnaderna för bevakning av s. k. provisoriska

förråd (arvoden åt tillsynsmän) att upptagas under arméns avlöningsanslag.

För nästkommande budgetår beräknas kostnaderna härför till 400 000

kronor.

Den genomförda höjningen av de rörliga tilläggsförmånerna beräknas

erfordra en höjning av anslagsposten Rörligt tillägg med i runt tal 27 225 000

kronor.

Kungl. Maj ds beslut den 23 maj 1952 rörande normer för självkostnadsberäkning

in. m. vid försvarets verkstäder beräknas under förevarande

anslag medföra en utgiftsminskning av i runt tal 2 304 000 kronor. Civilförvaltningen

föreslår att detta belopp upptages under en särskild uppbördspost,

benämnd Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift.

27. Rationalisering av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. På grundval

av organisationsnämndens undersökningar har chefen för armén avgivit

förslag till ändrad organisation av de i sammanställningen angivna

förbanden. Arméchefens förslag har avgivits i samråd med organisationsnämnden

och efter hörande av civilförvaltningen.

Enligt nu gällande ordning lyder Livgardesskvadronen och Stockholms

stabs kompani i förvaltningsavseende under militärbefälhavaren

för fjärde militärområdet. Den för förvaltningen av Livgardesskvadronen

och Stockholms stabskompani avsedda personalen är till större

delen placerad vid fjärde militärbefälsstaben. Ifrågavarande personal redovisas

dels vid nämnda stab, dels vid Livgardesskvadronen. Arméchefens

förslag till ändrad sammansättning av stabs- och förvaltningsorganen vid

Livgardesskvadronen och Stockholms stabskompani medför i stort sett

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

ingen ändring av nuvarande organisationsprincip. Arméchefen förordar

dock, att chefen för Livgardesskvadronen i vissa avseenden erhåller ökade

förvaltningsbefogenheter. Beträffande den personal som redovisas vid

fjärde militärbefälsstaben innebär arméchefens förslag följande.

Livgardesskvadronen skall bibehålla de uppgifter som tidigare avsetts

skola överföras till en mobiliseringscentral vid Strömsholm. En förvaltarbeställning

i Ma 21 som övergångsvis bibehållits i avvaktan på att nämnda

mobiliseringscentral kommer till stånd (se prop. 1951:110, s. 106)

skall utbytas mot förvaltarbeställning i Ma 23. För att tillgodose de ökade

krav på personal som enligt verkställda undersökningar föreligger föreslår

arméchefen att följande tjänster inrättas, nämligen 2 beställningar

för överfurirer och 1 befattning för pensionerad underofficer i 1: 22, samtliga

befattningar avsedda för stabskompaniet, samt 3 befattningar för lcontorsbiträden

enligt den reglerade befordringsgången. Därjämte föreslås att

en extra tjänst för kanslibiträde avsedd för proviantredovisning m. m. utbytes

mot en extra ordinarie sådan tjänst.

Beträffande Livgardesskvadronen innebär annéchefens förslag att en

förvaltarbeställning vid intendenturkåren i Ma 21 tillkommer för uppgiften

att vara personalregistrator. Arvodesbefattningen i 1: 22 för biträde

i personaldetaljen föreslås skola utgå. En motsvarande befattning för förrådsunderofficer

förordas skola överföras till Kristianstads försvarsområdesstab.

Följande tjänster föreslås skola inrättas, nämligen 2 för

kanslibiträden, 1 för förrådsman samt 7 för hästskötare. Sammanlagt kan

antalet befattningar för kontorsbiträden minskas med ett. Därvid har beaktats

att tre sådana tjänster erfordras för redovisning av vapenfria värnpliktiga.

Denna redovisning verkställes för närvarande vid truppförbanden

men avses skola överföras till Livgardesskvadronen. Vid bifall till förslaget

att inrätta tjänster för hästskötare kan fem befattningar för kollektivavtalsanställda

arbetare indragas. Härigenom uppkommer en kostnadsbesparing

som icke kommer till synes under förevarande anslag.

Genom 1942 års försvarsbeslut skapades den nuvarande försvarsområdesorganisationen.

Försvarsområdesstaberna erhöll en personalorganisation

som grundades på den då beräknade fredsmässiga verksamheten.

Erfarenheten har emellertid visat, framhåller arméchefen, att denna

verksamhet blivit betydligt mer omfattande än man från början beräknat.

Utvecklingen inom det totala försvarets alla grenar ställer allt större krav

på de regionala militära myndigheterna. Åtgärder har vid flera tillfällen

vidtagits för att tillgodose försvarsområdesstabernas behov av arbetskraft.

Sålunda har under våren 1950 vid samtliga lantmilitära försvarsområden

placerats en major såsom stabschef. Varje år har försvarsområdesstaberna

tillfälligt förstärkts genom kommendering eller anställning i vakanta

löner av officerare och underofficerare samt i stor utsträckning genom

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

107

anställning av extra personal för skriv- och kontorsarbete och för förrådstjänst.

För att vinna ökad stadga i stabernas arbete kan genom riksdagens

beslut år 1949 vid sju militärt betydelsefulla försvarsområden

placeras förutvarande regementschefer såsom försvarsområdesbefälhavare.

Beträffande de försvarsområdesstaber varom nu är fråga föreslår arméchefen

att arvodesbefattningarna för pensionerade underofficerare i 1: 22

(ammunitionsförvaltare) samt tjänsterna för bilförare i Ce 10 utbytes

mot tjänster för överfurirer. Vidare föreslås att vid envar av ifrågavarande

försvarsområdesstaber med undantag av Bodens och Kalix försvarsområdesstaber

skall inrättas en arvodesbefattning för pensionerad underofficer

i 1: 22 såsom föreståndare för förvaltningsexpeditionen med förrådsbokföringskontor.

Vid Bodens och Kalix försvarsområdesstaber anses

det erforderligt att avse fanjunkare på aktiv stat såsom föreståndare

för förvaltningsexpeditionerna. Härför kräves ytterligare två fanjunkarbeställningar.

För det frivilliga befälsutbildningsarbetet föreslås att ytterligare

beställningar för överfurirer inrättas. Vissa försvarsområdesstaber

bör erhålla överfurirer för tjänstgöring såsom garageförmän. Med hänsyn

till krigsförberedelsearbetets omfattning och speciella natur vid Bodens

och Kalmar—-Växjö försvarsområdesstaber föreslår arméchefen att antalet

mobiliseringsofficerare vid vardera av nämnda staber ökas med en kapten

i Md 27. Befattningarna såsom tygofficer och intendent vid Bodens försvarsområdesstab

uppehälles för närvarande av officerare på aktiv stat.

De för ifrågavarande uppgifter inrättade arvodesbefattningarna i 1:30

kan därför utgå. Den vid Bodens försvarsområdesstab befintliga beställning

för intendenturförrådsförvaltare i Ma 21, som enligt arméchefens

uppfattning är lika arbetskrävande och ansvarsfull som motsvarande

tjänst vid truppförband, föreslås skola utbytas mot en förvaltarbeställning

i Ma 23. En vid nämnda stab inrättad arvodesbefattning för förrådsunderofficer

föreslås skola indragas. Arméchefen föreslår vidare att en

arvodesbefattning för underofficer (tillsynsman) överföres från Livgardesskvadronen

till Kristianstads försvarsområdesstab. För Umeå—Storumans

försvarsområdesstab erfordras ytterligare en arvodesbefattning för hemvärnsunderofficer.

Såsom föreståndare för skrivcentralerna och för handhavande

av kassagöromål m. m. vid förvaltningsexpeditionerna avses

tjänster för kanslibiträden. Med anledning härav föreslås att antalet tjänster

för kanslibiträden utökas. Antalet kontorsbiträden kan däremot minskas.

För vissa av de försvarsområden varom nu är fråga innebär arméchefens

förslag ett ökat behov av tjänster för förrådsmän och förrådsförmän.

Samtidigt kan extra tjänster för förrådspersonal utgå och antalet

arbetare minskas. Härigenom uppkommer minskade kostnader under

andra anslag än förevarande. Den sammanlagda merkostnaden för den

förstärkning och stabilisering av försvarsområdesstaberna som nu före
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

slås uppgår således till ett lägre belopp än det som redovisats i det föregående.

Slutligen har arméchefen hemställt att assistenter för frivilligfrågor

får deltidsanställas i Ce 12. Ifrågavarande assistenter är för närvarande

anställda mot ett månadsarvode av 350 kronor. Försvarets civilförvaltning

och statens lönenämnd förordar att assistenterna inplaceras

i 13 lönegraden.

För närvarande finnes två kaptensbeställningar för tygofficerare vid försvarsområdesstaber.

Därutöver finnes för tygofficersuppgifter vid ifrågavarande

staber inrättade ett antal arvodesbefattningar för pensionerade

officerare. I skrivelse den 16 februari 1953 hemställer arméchefen under

hänvisning till den omfattning och betydelse tygmaterieltjänsten vid försvarsområdesstaberna

fått bland annat om ytterligare åtta kaptensbeställningar

för tygofficerare vid försvarsområdesstaber. Beställningarna bör

enligt förslaget uppföras på fälttygkårens stat. Arméchefen förutsätter,

att när kapten på aktiv stat tjänstgör som tygofficer vid försvarsområdesstab

skall den för tjänsten inrättade arvodesbefattningen icke utnyttjas.

Civilförvaltningen anser i yttrande över arméchefens förslag att antalet

beställningar för här avsedda tygofficerare bör begränsas till högst sju,

de två redan befintliga inräknade. Huruvida dessa beställningar bör uppföras

på fälttygkårens stat eller icke bör enligt ämbetsverket bli beroende

på ställningstagandet till förslaget om att överföra förbandens tygofficerare

till fälttygkåren.

Beträffande artilleri- och ingenjörofficersskolan föreslås en

förstärkning av personaluppsättningen på skolans expedition. Organisationsnämnden

förordar att en befattning för pensionerad underofficer tillkommer.

Arméchefen tillstyrker förslaget i princip. Vid skolan finnes

emellertid en förste vaktmästare som genom lång anställningstid äger

sådan erfarenhet av verksamheten att han intill sin pensionsavgång bör

fullgöra de uppgifter som avsetts för innehavaren av arvodesbefattningen.

Arméchefen föreslår därför att inrättandet av arvodesbefattningen bör

anstå i avvaktan på att ifrågavarande vaktmästare avgår med pension,

vilket beräknas ske den 1 juli 1955, samt att tjänsten för förste vaktmästare

utbytes mot en tjänst för kansliskrivare i Ce 15. När arvodesbefattningen

inrättas kan kansliskrivartjänsten utgå. För att biträda vid

liandhavandet av penningförskott m. m. föreslås inrättandet av en tjänst

för kanslibiträde. En nu befintlig extra tjänst för kontorsbiträde föreslås

skola ombildas till en extra ordinarie kontorsbiträdestjänst.

Arméchefen framhåller att behovet av en central utbildningsanstalt för

hästtjänst vid armén består trots den ökade motoriseringen. Ridskolan

bör således bibehållas. Utbildningsorganisationen bör därjämte bibehållas

vid nuvarande omfattning. Flera möjligheter att nedbringa kostnaderna

för förvaltningsorganisationen vid ridskolan har undersökts. Bland annat

s. 109 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 110.

109

har prövats huruvida icke ridskolan kan anslutas till annat förband. Med

hänsyn till att befintliga byggnader vid andra förband icke utan vidare

rymmer eller kan tagas i anspråk för ridskolans hästar och utrustning

samt att övningsterrängen vid de förband som kan komma ifråga endast

med svårighet eller i vissa fall icke alls medger att ridskolans övningar

förlägges där har arméchefen ansett att en förflyttning av ridskolan icke

bör ske. Arméchefen anser i likhet med lantbruksstyrelsen att förvaltningen

av ridskolan icke bör sammanslås med förvaltningen av Strömsholms

hingstdepå. Till ridskolan bör liksom hittills Utnäslöts remontdepå

vara ansluten. Personalen för nämnda organisationer bör i fortsättningen

redovisas gemensamt. Med utgångspunkt från att den årliga remonteringen

efter 1957 omfattar 450 hästar förordas följande personaländringar vid

ridskolan. Den nu befintliga tjänsten för köksföreståndare i Ce 17 utbytes

mot tjänst för biträdande köksföreståndare i Ca 14. En stallförman i Ce 12

samt 8 hästskötare i Ce 10 tillkommer, varvid 6 vaktmästare i Ce 10 och 4

remontskötare (anställda enligt kollektivavtal) utgår. En tjänst för eldare

av 1. klass i Ce 10 samt en tjänst för hantverkare i Cg 12 utbytes mot

tjänst för maskinist i Ce 13 respektive hantverkare i Ce 12. En tjänst för

förrådsman i Ce 12 tillkommer. En tjänst för ekonomibiträde i Ce 4, som

för närvarande är vakant, utgår. Därjämte kan organisationen minskas

med 6 ekonomivärnpliktiga och en arbetare. Härigenom uppväges den

kostnadsökning som genom arméchefens förslag uppkommer under förevarande

anslag.

Ifråga om Herre vadsklosters remontdepå föreslår arméchefen

att arvodesbefattningarna för depåchef i 1: 32 och förvaltningsunderofficer

i 1: 22 uppflyttas till befattningar i 1: 36 respektive 1: 23. Vidare föreslås

att 10 tjänster för remontryttare i Ce 12 utbytes mot motsvarande antal

tjänster för remontdressörer i samma lönegrad samt att en extra tjänst

för hantverkare i Cg 12 utbytes mot en extra ordinarie motsvarande tjänst.

Vid Göta trängregementes mobiliseringscentral i Nora skall

enligt arméchefens förslag tillkomma en tjänst för förrådsman i Ce 11.

Departementschefen.

1. .Tåg är icke f. n. beredd tillstyrka att en kaptensbeställning, avsedd

för intendent vid organisationsavdelningen, inrättas.

Däremot räknar jag med att fr. o. m. nästa budgetår för utrustningsavdelningen

skall tillkomma en arvodesbefattning för pensionerad officer i

1: 30.

Förslaget om att till extra ordinarie anställning överföra den för bilddetaljen

inrättade extra tjänsten för assistent i Cg 22 kan jag icke f. n. biträda.

Ej heller anser jag mig böra biträda förslaget om att ersätta den vid trafik
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

avdelningen inrättade extra tjänsten för kontorsskrivare i Cg 19 med en

assistenttjänst i Ce 22. Den vakanta extra ordinarie kanslibiträdestjänsten

bör alltså t. v. kvarstå på personalförteckningen.

Enligt riksdagens beslut i anledning av propositionerna 1952:241 (bil.

A: 16) och 1952:245 (s. 5) har åtskilliga förbättringar beträlfande löneställningen

för kontorspersonal vid arméstaben redan genomförts. Jag är

icke nu beredd att därutöver förorda löneförbättringar för denna personal.

Jag har intet att erinra mot att en nu såsom extra redovisad tjänst för

biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedd för växeltelefonist vid trängavdelningen,

uppföres på personalförteckningen.

2. Jag räknar under för ev ar ande punkt med att beställningar och tjänster

indrages i enlighet med vad civilförvaltningen angivit.

3. De personalförändringar som framgår av sammanställningen under

förevarande punkt torde böra genomföras i enlighet med vad civilförvaltningen

anfört.

4. Vid anmälan till årets statsverksproposition (bil. 6, s. 73) av anslaget

Armén: Remontering anförde jag, att jag räknade med att motorisering av

A 4 skulle genomföras men att jag icke då kunde taga slutlig ställning till

tidpunkten för densamma. Detta är mig icke heller nu möjligt. Med fastställande

av nya personalstater vid regementet torde därför böra anstå.

Därest omorganisation av regementet med hänsyn till motorisering skulle

genomföras redan före utgången av nästa budgetår, utgår jag från att vid

behov den av civilförvaltningen angivna anordningen med särskilda vikariatsförmåner

får tillämpas. I personalförteckningen för nästa budgetår

bör emellertid angivas, att vid uppkommande vakans följande tjänster icke

får återbesättas utan Kungl. Maj ds bemyndigande, nämligen 1 bataljonsveterinär

i Ca 23, 1 furageunderofficer i 1: 22, 2 överfurirer (i hovslagartjänst),

2 furirer (i hovslagartjänst), 2 förrådsmän i Ce 11 och 6 remontryttare

i Ce 11.

5. Vid anmälan av anslaget Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga i

årets statsverksproposition (bil. 6, s. 50) förklarade jag mig icke vara beredd

att taga ställning till frågan huruvida utbildningen av fallskärmsj ägare skulle

inordnas i arméns ordinarie utbildningsverksamhet. Utöver den redan beslutade

uppflyttningen av de fyra förrådsförmanstjänsterna till tjänster för

packningsförmän i Cg 14 räknar jag därför icke nu med någon ändring

beträffande den för fallskärmsutbildningen erforderliga personaluppsättningen.

Kostnaderna för hopptillägg till instruktörer och övrigt befäl bör

belasta arméns övningsanslag även under nästa budgetår.

6. Vid anmälan av anslaget Armén: Hundväsendet till årets statsverksproposition

(bil. 6, s. 79) förklarade jag mig icke vara beredd förorda att

benämningarna arméhundväsendet och arméhundskolan ändrades eller att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

in

nya anslag uppfördes för hundväsendet. De kostnader för hundväsendet,

som f. n. bestrides från arméns avlöningsanslag, bör därför alltjämt belasta

detta anslag.

I anledning av det framlagda organisationsförslaget i övrigt anser jag mig

icke nu kunna förorda andra förändringar än att jag föreslår viss förstärkning

av och förbättringar för den personal, som ombesörjer dressyren och

vården av hundarna. Jag får därvid först erinra om att riksdagens vid 1952

års höstsession fattade beslut i anledning av propositionen 1952: 241 (bil. D)

medfört, att två tjänster för förste vaktmästare i Ce 11 och en tjänst för

förste vaktmästare (hunddressör) i Cg 11 vid arméhundväsendet placerats

i Ce 14 respektive Cg 14 med tjänstebenämningen hunddressör. Jag anser

mig böra föreslå att tjänsten i Cg 14 får bb extra ordinarie och att en ny

tjänst för hunddressör i Ce 14 inrättas. Jag föreslår vidare att fem

tjänster för hundskötare i Ce 10 inrättas i utbyte mot sex kollektivavtalsanställda

arbetare samt att två tjänster för tekniskt biträde, av vilka en i

Ce 13 och en i Ce 11, inrättas i utbyte mot två befintliga tjänster för tekniskt

biträde i Cg 11. Den ena tjänsten avses huvudsakligen för en röntgen- och

laboratorieassistent, medan innehavaren av den andra tjänsten närmast

skulle handha hälso- och sjukvården beträffande avelsdjur och valpar.

7. De skäl som anförts för flyttning av försvarsområdesstaben till Linköping

synes mig bärande, och jag biträder därför förslaget ifråga. I likhet

med civilförvaltningen anser jag, att i förekommande fall flyttningsersättning

och omplaceringstraktamente bör få utgå även till sådan av omflyttningen

berörd personal som författningsenligt icke är berättigad därtill.

8. Vid anmälan av proposition 1952: 120 (s. 30) anförde jag vid behandlingen

av frågan om arméns nya manskapsorganisation att jag icke då

kunde taga slutlig ställning till behovet av instruktörer samt till frågan om

inrättandet av beställningar för rustmästare. I avbidan på resultatet av

befälsutredningens arbete finner jag mig icke heller nu kunna fatta ståndpunkt

till dessa frågor och föreslår därför för nästa budgetår samma antal

för instruktörer avsedda överfurirs- och furirsbeställningar som för innevarande

budgetår. Jag har emellertid intet att erinra mot arméchefens och

organisationsnämndens förslag om att inrätta beställningar för vaktchefer

och tillsynsmän för vissa utbildningsanordningar, vilka beställningar bör

avses för överfurirer. Däremot anser jag mig icke f. n. böra biträda arméchefens

förslag om att inrätta sammanlagt tre nya överfurirsbeställningar

vid infanteriets kadettskola och luftvärnsskjutskolan. Jag biträder arméchefens

förslag om att för genomförandet av den nya manskapsorganisationen

inrätta 1 110 beställningar för instruktörsaspiranter. I samband därmed

bör ur personalförteckningen utgå de för innevarande budgetår upptagna

beställningarna för korpraler (konstaplar) samt vicekorpraler (vicekonstaplar)

och meniga.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr HO.

Med utgångspunkt från vad jag sålunda anfört — och med beaktande

av att jag i det följande ämnar tillstyrka att 52 nya överfurirsbeställningar

inrättas, varav 48 för försvarsområdesstaberna (p. 27) och 4 för arméns

signalskola (p. 16) samt att en överfurirsbeställning vid 119 utbytes mot

brandmästartjänst (p. 26) — föreslår jag att kadern av underbefäl och instruktörsaspiranter

— med undantag av musikmanskap och furirer i beställningsmannatjänst

vid tygstaten — fastställes på sätt framgår av följande

sammanställning.

Budgetår

1952/53

1953/54

1 520

1 669

2 451

2 451

1 023

Vicekorpraler (vicekonstaplar) och

1 340

1 no

Summa

6 334

5 230

9. Arméchefens under denna punkt redovisade förslag anser jag mig

f. n. ej kunna biträda.

10. Under de omkring tio år som förflutit sedan försvarsområdena organiserades

har försvarsområdesbefälhavarnas arbetsuppgifter successivt

ökat i omfattning och svårighetsgrad. Jag anser det därför befogat att en

reglering av deras löneställning nu sker. Jag kan emellertid icke tillstyrka

förslaget att avse beställningar på aktiv stat för samtliga försvarsområdesbefälhavare.

En viss utökning av antalet befattningar som kan besättas med

personal på aktiv stat synes dock motiverad. Jag föreslår att för åtta försvarsområdesbefälhavare,

kommendanten i Stockholm inberäknad, skall avses beställningar

i Mo 14 och att för fyra försvarsområdesbefälhavare, inberäknat

den för Kiruna—Jokkmokks försvarsområde avsedde, skall upptagas beställningar

i Ma 37. Utom såvitt avser sistnämnde försvarsområdesbefälhavare

bör dock möjlighet föreligga att, såsom är fallet beträffande de

redan befintliga sju beställningarna i Mo 14, utnyttja pensionerade officerare

i stället för aktiv personal. På vederbörlig personalförteckning bör därför

finnas uppförda ett motsvarande antal arvodesbefattningar för försvarsområdesbefälhavare

i 2: 14 respektive 1: 40, vilka befattningar bör hållas

vakanta i den mån de ordinarie beställningarna är tillsatta. Beställningarna

i Mo 14 bör kunna tas i anspråk inte endast, såsom nu är fallet, för omplacering

av regementschefer till försvarsområdesbefälhavare utan även som

befordringstjänster. Övriga åtta försvarsområdesbefälhavare förutsättes alltjämt

skola vara pensionerade officerare. Jag föreslår att för dem avses arvodesbefattningar

i 1: 40.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

113

11. Jag är f. n. icke beredd tillstyrka förslagen om att utbyta en majorsbeställning

vid arméstaben mot beställning för chef för artilleriets kadettskola

och en majorsbeställning vid infanteriskjutskolan mot beställning för chef

för arméns skyddsskola.

Däremot biträder jag förslaget om att utbyta en beställning för överstelöjtnant

eller major vid arméstaben mot en beställning som chef för infanteriets

kadettskola i Ma 33 eller Ma 30. Beställningen bör redovisas på särskild

stat för skolan.

Liksom civilförvaltningen delar jag arméchefens uppfattning att jämväl

löneställningarna för de skolchefer, vilka icke omfattats av verkställd översyn

rörande lönegradsplaceringen av vissa chefstjänster, bör överses. I avvaktan

på resultatet av en sådan översyn är jag icke beredd att redan nu

tillstyrka någon av de under förevarande punkt föreslagna lönegradsuppflyttningarna.

12. Förslaget om att inrätta en arvodesbefattning i 1: 22, avsedd för expeditionsunderofficer

vid arméöverläkarens expedition, kan jag icke biträda.

Jag tillstyrker däremot att den befintliga såsom extra redovisade, för tjänstegrensinspektörerna

avsedda tjänsten för biträde för skriv- och kontorsgöromål

uppföres på personalförteckningen.

Det av arméchefen föreslagna utbytet av en för arméöverläkarens expedition

avsedd kontorsbiträdestjänst i Ca 8 mot tjänst för kontorist i Ca 13

har redan genomförts enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 245 s 5 och

16).

13. Jag anser mig nu böra tillstyrka, att regementsofficerskadern vid

luftvärnet fr. o. m. nästa budgetår utbygges med två regementsofficersbeställningar.

Liksom civilförvaltningen räknar jag med att båda beställningarna

skall avses för majorer. Emellertid föreslår jag, att i samband härmed

två vakanta löjtnantsbeställningar vid luftvärnet indrages.

14. De föreslagna överflyttningarna till luftvärnets stat av beställningar

från andra personalstater torde böra genomföras.

15. Jag anser mig icke kunna tillstyrka att någon av de för lärarbefattningar

avsedda officersbeställningarna inrättas fr. o. m. nästa budgetår.

Vad beträffar radiotelegrafistpersonalen vid S 1 får jag erinra om att

enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 241, Bil. A: 16) 8 av 10 tjänster för

radiotelegrafist i Ce 16 numera uppflyttats till tjänster för förste radiotelegrafist

i Ce 18. Liksom civilförvaltningen tillstyrker jag förslaget om att för

regementets radiostation inrätta ytterligare en radiotelegrafisttjänst i Ce 16.

16. I likhet med civilförvaltningen förordar jag att för befattningar såsom

yrkesinstruktör vid arméns signalskola inrättas fyra nya beställningar för

överfurir.

Vidare biträder jag förslaget om att till extra ordinarie anställning överföra

en vid signalskolan inrättad extra tjänst för förrådsförman i Cg 13.

8—250 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 110.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

I anledning av den föreslagna uppflyttningen av den för kassatjänsten

vid signalskolan avsedda kanslibiträdestjänsten i Ce 11 får jag erinra om

att tjänsten numera enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 245, s. 6) omvandlats

till tjänst för kansliskrivare i Ce 15.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag anser jag mig icke

kunna biträda.

17. Jag tillstyrker att för radarskolans räkning inrättas nya beställningar

för en tygverkmästare av 2. klassen i Ca 19 och fyra armétekniker i Ca 14

samt en tjänst för förrådsman i Ce 11.

Vad i övrigt föreslagits under denna punkt kan jag icke biträda.

18. Förslagen om utbyte av en beställning för major vid trängtrupperna

mot beställning för överstelöjtnant samt om ändrad löneställning för

befintliga sjukvårdsförvaltarebeställningar kan jag f. n. ej biträda.

Jag kan ej heller, i avvaktan på slutligt ställningstagande till frågan Om

den centrala försvarsförvaltningens organisation, biträda något av de beträffande

fältflygkåren framställda förslagen.

Jag kan icke tillstyrka att de båda i tygstatens personalförteckning

uppförda för krigsmaterialverket avsedda beställningarna för förste tygförvaltare

uppflyttas i lönegrad.

Jag räknar med att nya beställningar tillkommer vid tygstaten i den

omfattning arméchefen föreslagit.

Enligt vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av anslaget Fortifikationsförvaltningen:

Avlöningar räknar jag icke för nästa budgetår

med några förändringar beträffande fortifikationskåren.

Förslagen om att uppflytta en majorsbeställning vid intendenturkåren

till beställning för överstelöjtnant samt två kaptensbeställningar vid kåren

till maj or sbeställningar kan jag icke biträda.

Jag kan icke heller tillstyrka att den efter indragningen av K 2 övertaliga

kaptensbeställningen vid intendenturkåren avses för personalreserv. I anledning

av förslaget att inrätta en ny kaptensbeställning för försvarsområdesintendent

förordar jag i stället att den övertaliga beställningen avses för

dylik befattning. Antalet arvodesbefattningar som intendent i 1: 30 bör

icke minskas i anledning härav. En arvodesbefattning bör emellertid hållas

vakant vid utnyttjande av den aktiva beställningen.

Förslaget om att inrätta två beställningar för förvaltare i kassatjänst i

Ma 23 biträder jag i så måtto att jag räknar med tillkomsten av en dylik

beställning, avsedd för kassachef vid krigsskolan.

19. Jag tillstyrker förslaget om att överföra en beställning för major eller

kapten vid A 9 till artil]eriskjutskolans stat.

Arvodesbefattningen som domänofficer vid Järvafältet i 1:32 bör såsom

föreslagits omvandlas till befattning som domänofficer vid IV. militär - befälsstaben i samma löneklass.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

115

Jag räknar vidare med att den för expeditionsföreståndare avsedda

fanjunkarbeställningen vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab utbytes

mot en förvaltarbeställning i Ma 21 samt att de båda för expeditionsunderofficerare

avsedda sergeantsbeställningarna vid samma stab utbytes

mot fanjunkarbeställningar.

Vidare anser jag mig böra biträda förslaget om att inrätta två arvodesbefattningar

för förrådsunderofficer i 1: 22, avsedda för I 15 och Kalmar—

Växjö försvarsområdesstab. Vid avgång från befattningarna bör frågan

om återbesättande underställas Kungl. Maj ds prövning.

Den vakanta arvodesbefattningen som uppbördsman för rustningsmatei’iel

i 1: 22 vid VII. militärbefälet bör utgå ur personalförteckningen.

Mot beräkningen av medelsbehovet för fänrikar har jag intet att erinra.

Vad i övrigt föreslagits under förevar ande punkt kan jag icke biträda.

20. Inom ramen för fastställt preliminärt slutläge för arméingenjörkårens

sammansättning bör ordinariesättning ske av fyra arméingenjörsbeställningar

av 2. graden i Ce 27. En beställning för armédirektör i Ca 30 kan

indragas.

Jag anser mig vidare böra förorda att vid arméingenjörkåren inrättas

en beställning för arméingenjör av 2. graden i Ce 27, avsedd för signalingenjör

vid VII. militärbefälsstaben.

Vad angår förslaget om uppllyttning i lönegrad av den för motoringenjör

vid A 8 avsedda arméingenjörsbeställningen får jag erinra om att enligt

beslut av 1952 års riksdag (prop. 241, Bil. A: 16) samtliga arméingenjörsbeställningar

i Ce 22 redan utbytts mot högre beställningar.

Vad i övrigt föreslagits under denna punkt anser jag mig icke kunna biträda.

21. Jag är icke heller nu beredd förorda att de under förevarande punkt

föreslagna, för infanteriets kadettskola samt P 2 och Lv 1—Lv 3 avsedda

bataljonsläkarbeställningarna inrättas eller att den för halvtidstjänstgörande

sjukgymnast avsedda extra tjänsten vid I 1 omvandlas till extra ordinarie.

Ej heller kan jag f. n. tillstyrka att för krigsskolan inrättas en bataljonsläkarbeställning

i utbyte mot en extra läkartjänst eller att en extra tjänst

för sjukvårdsbiträde vid skolan omvandlas till extra ordinarie.

Vad i övrigt föreslagits och anförts under denna punkt har icke givit

mig anledning till erinran. Frågor om tillgodoräknande i pensionshänseende

av tjänstgöring som reservsjuksköterska bör dock prövas från fall

till fall.

22. Såsom av det föregående framgår har enligt beslut av 1952 års riksdag

löneställningen redan reglerats för en för Järvafältet avsedd skogvaktartjänst

och för här avsedda 41 förrådsmannatjänster vid förbanden, varjämte

enligt samma beslut förslaget om att utbyta en vaktmästartjänst i

Ce 10 vid IV. militärbefälsstaben mot bilförartjänst i samma lönegrad genomförts.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kurigl. Maj:ts proposition nr 110.

Med ordinariesättning av tjänster för förrådspersonal vid rationaliserade

förband torde tills vidare böra anstå.

Jag biträder förslaget om att inrätta en tjänst för skogvaktare vid P 2.

Tjänsten bör emellertid t. v. upptagas såsom extra i Cg 17. Vid bifall härtill

kan det nuvarande arvodet till tillsynsman vid Hovdalafältet avföras ur

vederbörlig arvodesförteckning.

Såsom föreslagits kan två för A 8 avsedda förrådsförmanstjänster i Ce 13

indragas.

Jag tillstyrker, att de för skötseln av värmeanläggningarna å Marieberg

avsedda tjänster för reparatör och eldare, vilka f. n. redovisas vid S 1,

överföres till IV. militärbefälsstaben. Likaså bör på sätt civilförvaltningen

föreslagit vikariatslön utgå till den maskinist vid IV. militärbefälsstaben,

som handhar anläggningarna å Marieberg.

Förslaget att omvandla den för Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab

inrättade tjänsten för eldare av 2. klass i Ce 10 till tjänst för reparatör

i Ca 12 anser jag mig böra biträda.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag är jag f. n. icke

beredd tillstyrka.

23. Vad beträffar tjänster för biträdande köksföreståndare vid A 1 och

tygförvaltningsskolan anser jag att den befintliga ordinarietjänsten, oaktat

innehavaren av densamma tjänstgör vid skolan, fortfarande bör redovisas

vid A 1. Den nuvarande vid regementet övergångsvis kvarstående tjänsten

för husmoder av 2. klass i Ce 10 bör utbytas mot en extra ordinarie tjänst

för biträdande köksföreståndare i Ce 14. Med hänsyn till föreliggande förhållanden

bör till vederbörliga personalförteckningar beträffande båda

tjänsterna föreskrivas att desamma vid ledigblivande icke må återbesättas

utan Kungl. Maj ds medgivande.

Jag anser mig böra tillstyrka att den för matinrättningen vid Rommehed

avsedda vid I 13 övergångsvis kvarstående tjänsten för husmoder av 2.

klass i Ce 10 utbytes mot tjänst för biträdande köksföreståndare i Ce 14.

Vidare tillstyrker jag att de från posten Övrig extra personal avlönade,

övergångsvis kvarstående tre kokersketjänsterna i Ce 6 uppföres på personalförteckningen.

24. Beträffande förslaget att till extra ordinarie anställning överföra en

extra kanslibiträdestjänst vid IV. militärbefälsstaben samt förslagen i fråga

om personal vid artilleri- och ingenjörofficersskolan får jag hänvisa till vad

jag anför i det följande under punkt 27.

Jag kan icke i anledning av övriga under förevarande punkt redovisade

förslag beträffande befintliga tjänster för kontorspersonal tillstyrka någon

annan åtgärd utöver dem riksdagen redan beslutat efter förslag i propositionen

1952: 245 än att jag i den utsträckning civilförvaltningen föreslagit

förordar uppförande på personalförteckningen av befintliga extra tjänster

för biträden för skriv- och kontorsgöromål samt utbyte enligt principerna för

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

117

reglerad befordringsgång av biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål

mot kontorsbiträdestjänster i Ca 8.

Vidare anser jag mig böra biträda förslaget om att för Lv 4 inrätta två nya

tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål. Liksom civilförvaltningen

kan jag däremot ej tillstyrka förslaget om att en dylik biträ destjänst

med halvtidstjänstgöring inrättas för väg- och vattenbyggnadskåren.

25. I anslutning till vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av

anslaget Försvarets civilförvaltning: Avlöningar bör de under förevarande

punkt redovisade tjänster, som av civilförvaltningen angivits, utgå ur arméns

personalförteckning.

26. Förslaget om att vid militärbefälsstaberna inrätta aktuariebefattningar

i Ca 27 kan jag icke f. n. biträda.

Liksom civilförvaltningen räknar jag med att vid Bodens försvarsområdesstab

skall tillkomma en tjänst för brandmästare i Ce 17 i utbyte mot

den vakanta överfurirsbeställningen vid I 49.

Såsom tidigare anförts har förslaget om uppflyttning av en tjänst för

montör i Ca 13 vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden till linjeförman

i Ca 17 redan kommit till stånd.

Jag har icke funnit anledning till erinran mot civilförvaltningens beräkning

av medelsbehovet till lärararvoden.

Ämbetsverkets förslag om att till avlöningsanslag överföra de kostnader

för lärararvoden vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna, som

hittills bestritts från övnings- eller materielanslag, anser jag mig böra biträda.

I samband härmed bör föreskrift meddelas att sistnämnda anslag

icke får utnyttjas för att bestrida dylika arvodeskostnader. Jag tillstyrker

även förslaget om att till redovisning under anslagsposterna till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, överföra kostnaderna

för arvoden till civila lärare vid fasta utbildningsanstalter och skolor.

Vad i övrigt föreslagits och anförts under denna punkt ger mig icke anledning

till annan erinran än att kostnaderna för bevakning av provisoriska

förråd icke torde behöva upptagas till högre belopp än 350 000 kronor för

nästa budgetår.

27. Innan jag redogör för mina ställningstaganden till de framlagda

organisationsförslagen vill jag framhålla nödvändigheten av att åtgärder

vidtages för att slopa mindre betydelsefulla förband och enheter. Jag anser

detta vara en av förutsättningarna för att viktigare delar av organisationen

skall kunna erhålla den förstärkning som bedömes erforderlig.

Jag kan icke utan ytterligare utredning tillstyrka, att Livgardesslcvadronen

och Stockholms stabskompani organiseras på sätt föreslagits. De små

enheter varom här är fråga kräver nämligen jämförelsevis höga förvaltningskostnader

och det bör därför undersökas huruvida de icke kan anslutas

till andra förband. Även frågan om nedbringande av antalet

ekonomivärnpliktiga placerade vid stabskompaniet bör närmare utredas.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. May.ts proposition nr 110.

Jag får erinra om att förslag föreligger om en dyrbar utökning av förläggningsutrymmena

för dessa värnpliktiga. Med hänsyn till det anföida förordar

jag, att endast smärre ändringar av personalorganisationen för ifrågavarande

förband nu vidtages. Jag tillstyrker i sådant hänseende att 7 tjänster

för hästskötare i Cg 10 och 1 tjänst för förradsman i Cg 11 nu inrättas. Härvid

kan antalet kollektivavtalsanställda arbetare nedbringas.

Med anledning av vad chefen för armén och organisationsnämnden anfört

rörande tillgång på och behov av personal vid försvarsområdesstaberna

finner jag det nödvändigt att förstärka stabernas personalorganisation.

En underlåten förstärkning av organisationen kan medföra allvarliga vådor

för krigsberedskapen i fråga om såväl materielens användbarhet som krigsplanläggningen.

För de försvarsområdesstaber beträffande vilka ändringsförslag

i det föregående anmälts beräknar jag följande personaländringar.

Beställningar för 10 kaptener i Md 27, 2 fanjunkare i Ma 19 och 48 överfurirer

i Ma 14 samt tjänster för.3 förrådsförmän i Ce 13, 12 kanslibiträden

i Ce 11 och 7 förrådsmän i Ce 11 bör inrättas. Av nämnda tio kaptensbeställningar

i Md 27 avses åtta för tjänst såsom tygofficerare. Ifrågavarande beställningar

torde få avses även för andra försvarsområdesstaber än dem

som nu är i fråga. När kaptensbeställning tages i anspråk för tygofficer skall

för ändamålet inrättad befattning för pensionerad officer hållas vakant.

Vid de staber varom nu är fråga kan arvodesbefattningar för 2 pensionerade

officerare i 1: 30 och 1 pensionerad underofficer i 1: 22 samt tjänster för

3 förrådsförmän i Ca 13, 17 bilförare i Ce 10 och 24 biträden för skriv- och

kontorsgöromål utgå. Jag är icke beredd att tillstyrka den föreslagna uppvärderingen

av en förvaltarbeställning i intendentur förr ådstjänst vid Bodens

försvarsområde från Ma 21 till Ma 23. Assistenterna för frivilligfragor bör

liksom hittills åtnjuta ersättning i form av månatliga arvoden. Jag föreslår

att arvodet fastställes till 500 kronor.

Beträffande artilleri- och ingenjörofficersskolan förordar jag, att en tjänst

för kontorist i Ce 13 och en tjänst för kanslibiträde i Ce 11 inrättas. Därutöver

bör en extra tjänst för skriv- och kontorsbiträde utbytas mot en extra

ordinarie motsvarande tjänst. Vid bifall till vad jag nu förordat kan en befattning

för förste vaktmästare utgå ur organisationen.

Genom arméns motorisering har behovet av utbildning i ridning och hästtjänst

i övrigt avsevärt minskat. Detta har bl. a. tagit sig det uttrycket, att

den för tjänsten nödvändiga utbildningen vid ridskolan i Strömsholm under

senare år varit av ringa omfattning. Såvitt man nu kan bedöma torde någon

ändring härutinnan icke vara att förvänta. Jag ifrågasätter därför om

icke denna utbildningsverksamhet i kostnadsbesparande syfte bör anslutas

till ett kavalleriförband. Denna fråga synes böra ånyo övervägas inom

arméledningen. Under hänvisning till det anförda är jag icke beredd att

nu förorda några åtgärder beträffande ridskolans personal som kan hindra

ett genomförande av en omorganisation. Jag förordar att följande tjänster

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

119

tillkommer, nämligen 1 för stallförman i Cg 12, 2 för hästskötare i Cg 10

och 1 för förrådsman i Cg 11. 6 tjänster för vaktmästare i Ce 10 bör utbytas

mot samma antal tjänster för hästskötare i Ce 10. En vakant tjänst för ekonomibiträde

i Ce 4 kan indragas. Jag förutsätter att i samband med denna

personalförstärkning en begränsning av den kollektivavtalsanställda personalen

åvägabringas.

För Herrevadsklosters remontdepå räknar jag icke med några personalförändringar.

Vid Göta trängregementes mobiliseringscentral i Nora bör 1 tjänst för

förrådsvaktmästare i Ce 12 utgå och 1 tjänst för förrådsman i Ce 11 tillkomma.

Vid anmälan av frågan om organisationen av försvarets personalvård

i det föregående har jag, såvitt berör arméns avlöningsanslag, tillstyrkt att

10 tjänster i Ce 17 inrättas för heltidstjänstgörande personalvårdsassistenter

samt att 6 nu befintliga extra tjänster i 22 lönegraden för personalvårdsassistenter

utbytes mot extra ordinarie tjänster i 17 lönegraden. Samtidigt

kan 18 arvoden till deltidstjänstgörande assistenter indragas.

I enlighet med vad jag i det följande under anslaget Försvarshögskolan:

Avlöningar anför bör beställningen för ställföreträdande militärbefälhavare

i femte militärområdet samt en majorsbeställning vid Svea livgarde vid nästkommande

ledigblivande vakanthållas. I personalförteckningen bör göras

erforderlig anteckning härom.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar

m. m. vid armén och med ledning av belastningen på arméns

avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag

nämnda anslag för budgetåret 1953/54 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 73 100 000 (+ 5 800 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 6 800 000

(+ 300 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 1 250 000

( + 485 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 42 665 000 (+ 4 965 000)

kronor;

Rörligt tillägg 64 000 000 (+ 29 625 000) kronor;

Pensionsmedel 4 000 000 ( + 360 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 315 000 kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 181 500 000 (+ 38 500 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid armén, som föranledes

av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj ds brev den 6 juni 1952

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns

personalförteckningar för budgetåret 1952/53;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 73 100 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis ...................... 6 800 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................. 1 250 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 42 665 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 64 000 000

Summa kronor 187 815 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Pensionsmedel, förslagsvis.................. 4 000 000

2. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis

.................................. 2315 000

Nettoutgift kronor 181 500 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl. för bud

getåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 181 500 000 kronor

[20] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1951/52 .................. 47 800 000 60 328 537

1952/53 (statsliggaren s. 220) 57 700 000

1953/54 (förslag).......... 70 000 000 I

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 70) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1953/54 beräkna ett

förslagsanslag av 70 000 000 kronor.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

121

Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag därom

anfört i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkanden.

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen

för marinen m. fl. vissa personalförändringar m. m. vid marinen.

Marinchefens m. fl. yrkanden

1. Andrad organisation av marinledningen

(fj10 1953).

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Marinstaben.

1 chef Mo 15 ................... 23 940

1 souschef Mo 14 — kommendör
kapten

av 1. graden eller överstelöjtnant

Ma 33................ 5 310

2 kommendörkaptener av 1. graden

Ma 33 vid flottan — kommendörkaptener

av 1. graden eller överstelöjtnanter

Ma 33 vid marinstaben

......................... —

1 kommendörkapten av 1. graden

Ma 33 överföres från flottan..... —

1 kommendörkapten av 2. graden

Ma 30 vid flottan — kommendörkapten

av 2. graden eller major

Ma 30 vid marinstaben......... —

1 kommendörkapten av 2. graden

eller major Ma 30.............. 15 813

1 major Ma 30 överföres från kustartilleriet

..................... —

1 kommendörkapten av 2. graden

Ma 30 vid flottan.............. 15 813

1 kapten Ma 27 vid marinintendenturkåren

— kommendörkapten av

2. graden Ma 30 .............. 2 106

2 kanslibiträden Ce 11 (1 kanslibiträde

Ce 11 och 1 biträde för

skriv- och kontorsgöromål)...... 13 710

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål

— kanslibiträden Ce 11. . . —

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. May.ts proposition nr 110.

Marinchefens m. fl. yrkanden

Flottans personalinspektion.

1 chef för marinstaben Mo 15 — inspektör

för flottans personal Mo 15

Avlöningsförstärkning............

2 kanslibiträden Ce 11 (2 biträden

för skriv- och kontorsgöromål). .

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

— kanslibiträde Cell....

Ingenjörtekniska inspektionen.

1 marindirektör av 1. graden Ca 33

— förste marindirektör Co 14. ..

1 mariningenjör av 1. graden Ca 29

1 mariningenjör av 2. graden Ca 27

1 specialingenjör av 2. graden Ca 29

1 expeditionsofficer 1: 30 ........

1 assistent Ce 22 (sakanslag) — Ca

22 vid marinstaben (Ce 22).....

1 kanslibiträde Cell ............

1 kansliskrivare Ce 15 (sakanslag)

— Ca 15 vid marinstaben (Ce 15)

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

........................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 800

10 116

5 310

15 111

13 707

15 111

10 467

7 569

5 058

Marinintendenturinspektionen.

1 kapten Ma 27 ................. 13 707

1 kanslibiträde Ce 11 överföres från

sakanslag..................... 6 489 + 170 517

2. Personal vid marinstaben för hydrografisk

forskning m. m.

1 chef för hydrografisk detalj Ce 29

(laborator Ce 29).............. 20 148

1 föreståndare för militär meteorologisk

informationstjänst Ca 27 på

övergångsstat vid flygstaben överföres

till marinstaben.......... —-

2 hydrografassistenter Ce 19 ...... 23 736

2 hydrograftekniker Ce 16 (tekniker

Ce 15)....................... 20 184

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

123

Marinchefens m. it. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning

Summa

1 biträde för skriv- och lcontorsgö-

romål........................

6 744

1 meteorolog Ce 22..............

13 956

4 meteorolog er Ce 19.............

47 472 +

9 384

3. Marinstabens bilddetalj.

1 föreståndare för fotolaboratoriet

Ce 18........................

—

1 laboratorieförman Ce 15........

—

2 fotografer Cg 13 — Ce 13........

3 tekniska biträden Cg 8 — kopister

—

Ce 8.........................

—

1 faktor Ce 19..................

1 fotograf Cg 13 (sakanslag) — Ce

—

13 vid marinstaben (Cg 13).....

9 348

1 offsettryckare Cg 12 — Ce 13 ....

—

1 offsettryckare Cg 12............

9 000

2 tekniska biträden Cg 8 — Ce 8..

- +

18 348

4. Marinstabens organisation i övrigt.

1 studierektor Ce 26 — Cb 10.....

1 chef för polisdetaljen Ce 25 — Ce

—

26...........................

—

1 expeditionsofficer 1: 30 — 1: 32. .

1 bibliotekarie 1: 30 — 1: 32 ......

1 bilförare Ce 10 — tekniskt biträde

Ce 11 (expeditionsvakt Ce 10). . .

1 biträde för skriv- och kontorsgö-

—

romål — kanslibiträde Ce 11... .

—

5. Sjökrigshögskolans organisation.

3 kommendörkaptener av 2. graden,

majorer eller kaptener (lärare i

strategi, artilleri och stabstjänst)

Ma 30/27 — kommendörkaptener

av 1. graden (överstelöjtnanter)

eller kommendörkaptener av 2.

graden (majorer) Ma 33/30...... 8 046

1 kapten (lärare i taktik) Md 27 —

kommendörkapten av 1. eller 2.

graden Ma 33/30 .............. 4 086

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall

Marinchefens in. il. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning

1 expeditionsofficer 1:30 ........ 7974

1 kanslibiträde Ce 11 ............ —

1 kontorsbiträde Ca 8 indrages vid

vakans....................... —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

uppföres på personalförteckningen

................... — +

6. Förändringar i övrigt beträffande

marinintendenturkåren.

1 kommendörkapten av 1. graden

Ma 33 — kommendör Ma 37 ... . —

1 kommendörkapten av 2. graden

Ma 30 — kommendörkapten av 1.

graden Ma 33................. —

1 kapten Ma 27 —• kommendörkapten

av 2. graden Ma 30......... 2 808

Vikariatslön Ma 30 för 1 kapten

Ma 27........................ —

1 löjtnant Ma 23/19.............. 14 184 —

7. Förändringar i övrigt beträffande militär

personal.

Flottan.

1 chef för Stockholms örlogsvarv

Mo 14 — Mo 15............... —

Vikariatslön Ma 37 för 2 kommendörkaptener

av 1. graden Ma 33 —

2 kommendörkaptener av 1. graden

Ma 33.................... —

1 kommendörkapten av 2. graden

Ma 30........................ —

8 kaptener Ma 27 ............... 141 216

2 förvaltare Ma 21 — Ma 23 ...... 3 096

2 förvaltare Ma 21 .............. 25 800

10 flaggunderofficerare Ma 19 ..... 114 000

12 underofficerare av 2. graden Ma

16 ........................... 120 960

1 flaggunderofficer eller underofficer

av 2. graden Ma 19/Ma 16. . .

till

Summa

20 106

11 376

11 400

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

125

Marinchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

1 expeditions underofficer 1:22 vid

Ökning

Minskning Summa

Stockholms örlogsstation........

Kustartilleriet.

1 överstelöjtnant Ma 33 — chef för

kustartilleriets skjutskola Ma 37/33

Vikariatslön Ma 37 för 2 överstelöjt-

—

nanter Ma 33 .................

—

9 kaptener Ma 27 ...............

156 618

5 flaggunderofficerare Ma 19......

56 065

5 underofficerare av 2. graden Ma 16

49 535

1 förvaltare (i kassatjänst) Ma 21. .

Förändringar i övrigt beträffande

mariningenjörkåren.

2 marindirektörer av 1. graden Ca

12 636 _|_ 643 254

33 — Ca 37...................

3 marindirektörer av 2. graden Ca

—

31.........................

2 mariningenjörer av 1. graden Ca

—

29 med vikariatslön Ca 31......

3 mariningenjörer av 1. graden Ca

—

29.........................

58 572

1 mariningenjör av 2. graden Ca 27

2 mariningenjörer av 2. graden Ca

27 — mariningenjörer av 1. graden

17 652

Ca 29......................

2 specialingenjörer av 1. graden

3 744

Ca 33.......................

2 specialingenjörer av 2. graden

—

Ca 29....................

1 specialingenjör av 2. graden Ca 29

— specialingenjör av 1. graden

39 048

Ca 31...................

1 specialingenjör av 3. graden Ca 27

— specialingenjör av 2. graden

Ca 29...................

Förändringar beträffande sjukvårds- personal.

1 läkare med arvode vid Härnö-

1 872

+ 120 888

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ls proposition nr 110.

Marinchefens m. fl. yrkanden

sands kustartilleridetachement

m. m. — marinläkare av 1. graden

Ca 27........................

1 marinläkare av 1. graden Cg 25

1 marinläkare av 1. graden Ca 25

2 marinläkare av 1. graden vid marinläkarkåren

.................

2 marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren

och 1 marinläkarstipendiat.

.................... — + 7

10. Förändringar beträffande polis- och

vaktpersonal m. m.

1 överkonstapel Ca 19 vid Göteborgs

örlogsvarv (1 överkonstapel

Cg 19)....................... 11 400

6 inspektionskonstaplar Ce 16, 2 vid

Stockholms samt 1 vid ettvart av

Hemsö, Gotlands, Blekinge och

Göteborgs kustartilleriförsvar (6

inspektionskonstaplar Cg 16) ... . 59 616

1 konstapel Ca 14 och 1 konstapel

Ce 14 vid Göteborgs örlogsvarv (2

konstaplar Cg 14) ............. 18 600

4 konstaplar Ce 14 vid Karlskrona

örlogsvarv (4 konstaplar Cg 14). . 35 664

5 vaktmästare Ce 10, 3 vid Härnösands

kustartilleridetachement och

2 vid Gotlands kustartilleriförsvar

(5 vaktmästare Cg 10) ......... 39 096

Arvoden till tillsynsmän vid befästningar

m. in. tillhörande Gotlands

kustartilleriförsvar............. 29 520

4 vaktmästare Cg 10 vid sjökrigsskolan

— Ce 10................ —

1 vaktmästare Cg 10 vid marinens

underofficersskola — Ce 10...... —

1 expeditionsvakt Ca 10 vid Ost
-

kustens marindistrikt — förste

expeditionsvakt Ca 11..........

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

7 752

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

127

Marinchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Arvoden till uppbörds- och tillsynsman

vid Sydkustens och Västkustens

marindistrikt ..........

1 540

Arvode till tillsynsman vid Hårsfjärdens

örlogsdepå............

1 100

Arvode till tillsynsman för de sjökrigshistoriska

samlingarna i

Karlskrona

+ 135 296

11. Ordinarie kontorsbiträdestjänster.

28 biträden för skriv- och kontors
göromål

— kontorsbiträden Ca 8 —

12. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal.

Norrlandskustens marindistrikt.

1 biträde för skriv- och kontorsgö
romål

— kanslibiträde Cell____ —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

uppföres på personalförteckningen

................... .

Ostkustens marindistrikt.

1 kanslibiträde Ce 11 — kontorist

Ce 13........................ _

1 kontorsbiträde Ca 8 — kanslibiträde

Ca 11................... .

2 kanslibiträden Ce 11........... .

2 kontorsbiträden Ca 8 indrages vid

vakans.......................

3 biträden för skriv- och kontorsgö
rornål

— kanslibiträden Ce 11.. . —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

överföres från sakanslag.. 7 548

3 biträden för skriv- och kontorsgö
romål.

....................... .

Gotlands marindistrikt.

1 kanslibiträde Ce 11 — kansliskrivare

Ce 15 ................ _

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 biträde för skriv- och kontorsgö
romål

— kanslibiträde Cell.... —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

....................... 6 204

Sydkustens marindistrikt.

5 kanslibiträden Ce 11 .......... —

5 kontorsbiträden Ca 8 indrages vid

vakans....................... —

1 kontorsbiträde Ca 8 (biträde för

skriv- och kontorsgöromål)..... 6 204

Västkustens marindistrikt.

1 kontorsskrivare Ce 19 överföres

från sakanslag................ 11 4:00

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål

— kanslibiträden Ce 11. . . —

2 kanslibiträden Cg 11 — Cell.... —

3 kanslibiträden Ce 11 .......... —

3 kontorsbiträden Ca 8 indrages vid

vakans....................... —

Sjökrigsskolan.

1 kontorist Ce 13 — kansliskrivare

Ce 15........................ —

1 kanslibiträde Cell............ —

1 kontorsbiträde Ca 8 indrages vid

vakans....................... —

Marinens underofficersskola.

1 kanslibiträde Ce 11 — kontorist

Ce 13........................ —

1 kanslibiträde Ce 11 ............ —

1 kontorsbiträde Ca 8 indrages vid

vakans....................... —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

........................ 6 480 + 37 836

13. Övriga personalförändringar in. in.

3 aktuarier Ca 27, vid Ostkustens,

Västkustens och Sydkustens marindistrikt

...................... —-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

129

Marinchefens m. fl. yrkanden

1 lärare i gymnastik och idrott Cg 23

vid Karlskrona örlogsstation och

1 timavlönad gymnastiklärare vid

Stockholms örlogsstation —■ 2

gymnastiklärare Ce 23..........

1 förrådsförman Cg 13 vid Ostkustens

marindistrikt — Ce 13......

2 institutionsvaktmästare Ce 12 vid

Stockholms örlogsstation (tekniska

biträden Ce 11).............

1 förrådsman Cg 11 vid Sydkustens

marindistrikt — Ce 11..........

2 badmästare Cg 10 vid Karlskrona

örlogsstation överföres från sakanslag

.......................

1 kokerska Ce 7 vid Härnösands kustartilleridetachement

— Ce 10. . . .

2 ekonomibiträden Ce 5 och 6 eko
nomibiträden

Ce 4 vid Sydkustens

marindistrikt .............

1 maskinmästare Cg 19 vid Karlskrona

örlogsstation — Ce 19.....

1 maskinmästare Ce 17 vid marinens

underofficersskola — Ce 19

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

4 490

17 304

15 264

45 130

1 reparatör Ce 12 vid Göteborgs örlogsstation,

vakant .............

Viss forskning .................. 21 000

2 stabsarvoden å 780 kronor vid

kustartilleriinspektionen........

1 utbildningsarvode å 1 560 kronor

till heltidstjänstgörande lärare i

skjutteknik vid kustartilleriets

skjutskola....................

1 utbildningsarvode å 1 560 kronor

till heltidstjänstgörande lärare i

förvaltningstjänst och reglementen

vid sjökrigsskolan.......... 1 560

1 befattningsarvode å 780 kronor

till chefen för Hårsfjärdens örlogs

depå ..................... —

9—250 53 B i han g till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 110.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Marinchefens m. fl. yrkanden

1 arvode å 1 000 kronor till juridiskt

biträde vid Stockholms kustartilleriförsvar

....................

Representationsbidrag till chefen för

Västkustens marindistrikt.......

Arvoden till arkivföreståndare vid

Ostkustens och Sydkustens marindistrikt

....................

Arvoden till deltidstjänstgörande militära

och civilmilitära lärare. . . .

Civila lärare....................

Fänrikar.......................

Viss icke-ordinarie personal vid ma
rinläkarlcåren

.................

Personalvårdsassistenter..........

Assistenter för frivilligfrågor.......

Höjning av de rörliga tilläggsförmå
nerna

.......................

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift.

.......................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 000

900

50 000

101 700

181 440

140 000

3 000

12 900

9 790 000

90 000 + 9 837 428

Motiv.

1. Ändrad organisation av marinledningen. Enligt gällande instruktion

för marinledningen (SFS 1942:864) utgöres densamma av chefen

för marinen, marinstaben, kustartilleriinspektionen, tjänstegrensinspektörerna

— nämligen inspektörerna för sjöartilleriet, torpedvapnet, ubåtsvapnet,

minväsendet och marinens förbindelseväsende samt marinöverintendenten,

marinöverdirektören och marinöverläkaren — ävensom marinförvaltningen.

Chefen för marinen har framlagt förslag till viss omorganisation av

marinledningen. I fråga om den nuvarande organisationen har marinchefen

anfört bl. a. följande.

Inom marinstaben handlägges dels ärenden av för hela marinen gemensam

natur, såsom operativa frågor, ärenden beträffande förbindelsetjänst,

vissa frågor rörande organisation, utbildning, personalvård m. m., dels

personal-, utbildnings- och organisationsärenden, som avser flottan. Marinstaben

är därjämte att betrakta som chefens för marinen expedition, genom

vilken såväl dennes beslut i kommandoärenden expedieras som vissa

ärenden rörande kustartilleriets personal och de för marinen gemensamma

personalkårerna efter handläggning vidarebefordras till högre myndighet.

Inom kustartilleriinspektionen handlägges frågor rörande kustartilleriets

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 131

personalorganisation och utbildning ävensom ärenden, vilka berör kustartilleriets

materiel och befästningar.

Motsvarigheten till de sistnämnda ärendena inom kustartilleriinspektionen

behandlas beträffande flottan av tjänstegrensinspektörerna, envar

inom den tjänstegren, som hans benämning antyder. Huvudvikten beträffande

tjänstegrensinspektörernas verksamhet ligger emellertid inom

området personalens yrkesutbildning och vapnens och övrig materiels utnyttjande.

Vissa av tjänstegrensinspektörerna är gemensamma för marinens

båda vapenslag, nämligen de inspektörer vilkas verksamhet avser förbindelsetjänst,

intendenturtjänst, ingenjörteknisk verksamhet samt hälsooch

sjukvårdstjänst. De tre sistnämnda inspektörerna är jämväl chefer

för var sin av de för marinen gemensamma personalkårerna, nämligen

marinöverintendenten för marinintendenturkåren, marinöverdirektören för

mariningenjörkåren och marinöverläkaren för marinläkarkåren. I sistnämnda

egenskap handlägger de vissa utbildnings- och personalärenden.

Den nuvarande organisationen är enligt marinchefen behäftad med

vissa olägenheter, som närmast torde vara beroende av att de många personalinstanserna

i marinledningen griper in i varandra i fråga om ansvar,

uppgifter och initiativmöjligheter på ett sätt som försvårar en enhetlig

och planmässig ledning.

Marinchefen anser olägenheterna till väsentlig del bero av det förhållandet

att chefen för marinen är chef för sjöofficerskåren samt att en

särskild befattningshavare med uppgift att sammanhålla och i flertalet

fall självständigt handlägga flottans personal- och uthildningsärenden

saknas. Både marinchefen och marinstabschefen tvingas att — vid sidan

av sina huvuduppgifter — handlägga sådana detaljärenden rörande flottans

personal och utbildning som i fråga om kustartilleriet handlägges av

inspektören för kustartilleriet. Härigenom blir enligt marinchefens mening

ifrågavarande båda chefers ställning inom marinen icke rätt avvägd. För

att råda hot på de berörda olägenheterna föreslår marinchefen att ärendena

rörande flottans personal och utbildning samt därmed sammanhängande

organisationsärenden frigöres från marinstaben och sammanföres

till ett nytt organ, förslagsvis benämnt flottans personalinspektion, under

chefskap av en inspektör för flottans personal. Detta organ skulle bildas

genom utbrytning av marinstabens nuvarande personal- och utbildningsavdelningar,

delar av organisationsavdelningen samt i sig innesluta jämväl

chefen för sjövärnskåren och nuvarande sjövärnsdetaljen. Inspektören för

flottans personal bör enligt marinchefen från denne övertaga befattningen

som chef för sjöofficerskåren.

Marinstaben avses sedan angivna delar utbrutits bli ett i sin helhet för

marinen gemensamt, operativt stabsorgan, bestående av operationsavdelning,

sjöfartsavdelning, centralavdelning, förbindelseavdelning, pressdetalj,

expedition, kassa och bibliotek.

I fråga om tjänstegrensinspektörerna har marinchefen framlagt förslag

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

till ändrad organisation huvudsakligast endast med avseende å inspektörer,

vilkas verksamhet avser båda marinens vapenslag, nämligen marinöverdirektören

(inspektör för ingenjörtekniska tjänsten) och marinöverintendenten

(inspektör för intendenturtjänsten). Sålunda föreslås beträffande

marinöverdirektören, att dennes arbetsuppgifter skall uppdelas genom att

inspektions- och personalkårchefsuppgifterna helt skiljes från verksamheten

inom marinförvaltningen och att för handläggandet av de förstnämnda

arbetsuppgifterna skall avses ett särskilt organ, marinens ingenjörtekniska

inspektion. Ledningen av denna föreslås skola under marinöverdirektören

utövas av en stabschef med instruktionsmässigt reglerade

befogenheter som marinöverdirektörens ställföreträdare inom inspektionen.

— Även de på marinöverintendenten ankommande inspektionsuppgifterna

föreslås skola sammanhållas i ett särskilt organ, marinens

intendenturinspektion.

Den nya organisationen av marinledningen föreslås skola genomföras

från och med den 1 oktober 1953.

De ändringar beträffande personaluppsättningen inom marinledningen

som marinchefen i anledning av den förordade nya organisationen anser

erforderliga framgår av sammanställningen i det föregående.

Försvarets civilförvaltning finner det vanskligt att uttala sig om lämpligheten

av det framlagda förslaget till omorganisation av marinledningen,

framför allt som det icke är möjligt att överblicka vilka ytterligare åtgärder

i centraliserande syfte ett genomförande av den föreslagna organisationen

kan föra med sig och de konsekvenser som härav kan följa för de

regionala och lokala personal- och utbildningsorganens vidkommande.

Med hänsyn till vad marinchefen anfört anser sig ämbetsverket emellertid

böra räkna med att förslaget genomföres från och med den av marinchefen

föreslagna tidpunkten, den 1 oktober 1953. Civilförvaltningen

biträder vidare i allt väsentligt marinchefens förslag till personalförändringar

i anledning av den förordade nya organisationen.

2. Personal vid marinstaben för hydrografisk forskning in. in. Marinchefen

har upprepat ett för innevarande budgetår framlagt förslag om

att vid marinstaben inrätta en särskild hydrografisk detalj. Beträffande

innebörden av förslaget hänvisas till propositionen 1952: 120 (s. 121 o. f.).

Vid anmälan av nämnda proposition (s. 139) förklarade sig departementschefen

— med hänsyn till det förhållandet att den hydrografiska tjänsten

bedrevs med utnyttjande bl. a. av personal avsedd för marinens väderlekstjänst

— icke utan närmare utredning angående en eventuell omorganisation

av väderlekstjänsten vid marinen och personalbehovet för denna tjänst

beredd taga ställning till marinchefens förslag. Med skrivelse den 9 juni

1952 har marinchefen sedermera redovisat en i samråd med chefen för

flygvapnet företagen utredning i ämnet, våld bl. a. framhålles att svårig
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110.

133

heterna att besätta de nuvarande meteorologbeställningarna vid marinen

— vilka alltjämt är vakanta och enligt av Kungl. Maj :t lämnade medgivanden

utnyttjas för anställande av lägre extra tjänstemän — till stor

del torde bero på att de fåtaliga beställningarna icke medgiver någon

större möjlighet för befattningshavarna att genom omkommendering (förflyttning)

erhålla omväxling i tjänstgöring och egen fortsatt utbildning.

Befordringsmöjligheterna är även begränsade. Dessa ogynnsamma förhållanden

skulle kunna avhjälpas om de för marinens väderlekstjänst erforderliga

beställningarna uppfördes på flygvapnets stat. I anslutning

härtill har marinchefen nu föreslagit att samtliga i marinens personalförteckning

under rubriken Marinens väderlekstjänst upptagna 5 meteorologtjänster

avföres ur förteckningen och att för marinens väderlekstjänst

behövliga meteorologtjänster i stället upptages på flygvapnets stat. I fråga

om de senare hänvisas till vad som anföres i ämnet under flygvapnets

motsvarande anslag.

Försvarets civilförvaltning tillstyrker ånyo att den hydrografiska verksamheten

erhåller en fastare organisation och utgår från den av marinchefen

för ändamålet föreslagna personaluppsättningen. I likhet med

marinchefen anser ämbetsverket att för detaljchefen tills vidare bör avses

29 lönegraden. Tjänsten bör tills vidare benämnas laborator. Civilförvaltningen

räknar dock med att denna såväl som övriga under förevarande

punkt föreslagna tjänster i fråga om tjänstebenämning och löneställning

skall prövas av tjänsteförteckningskommittén. Med hänsyn härtill räknar

ämbetsverket tills vidare med alt hydrografassistenterna upptas i Ce 19 och

hydrografteknikerna i Ce 15. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget att

avföra de nuvarande meteorologtjänsterna ur marinens personalförteckning.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut tillstyrker liksom

föregående år att en särskild hydrografisk detalj inrättas vid marinstaben.

Institutet understryker vikten av att viss vetenskaplig utbildning och

kompetens blir företrädd inom detaljen och föreslår i enlighet härmed

att vetenskapliga kompetensfordringar avseende ämnena meteorologi och

oceanografi fastställs beträffande den föreslagna föreståndartjänsten.

I stället för tjänstebenämningen laborator föreslås militärhydrograf eller

marinhydrograf.

3. Marinstabens bilddetalj. Förslagen innebär i huvudsak en upprepning

av marinchefens för de tre senaste budgetåren framställda förslag

(jfr prop. 1952: 120, s. 123). I sina anslagsäskanden för innevarande

budgetår räknade civilförvaltningen — i avvaktan på slutligt ställningstagande

till vissa av 1946 års militära förvaltningsutredning framlagda

förslag med avseende på hjälptryckerianläggningarna inom försvaret -—

icke med någon jämkning i anställningsförhållandena för personalen vid

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. May.ts proposition nr 110.

bilddetaljen. För nästa budgetår föreslår ämbetsverket, som i princip vidhåller

sin sålunda intagna ståndpunkt, icke andra förändringar än att en

extra tjänst för offsettryckare i Cg 12 tillkommer vid bilddetaljen ävensom

att eu befintlig tjänst för fotograf i Cg 13 överföres från sakanslag.

4. Marinstubens organisation i övrigt. De förslag till lönegrads- och

löneklassuppflyttningar som i sammanställningen redovisats under denna

punkt bär i huvudsak förut framlagts av marinchefen (jfr prop. 1952: 120,

s. 123 o. f.). Civilförvaltningen räknar i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

icke med jämkning av löneställningen för någon av ifrågavarande

tjänster. Beträffande marinchefens förslag att omvandla en tjänst för

bilförare i Ce 10 till tjänst för tekniskt biträde i Ce 11 vidhåller ämbetsverket

sitt tidigare framförda förslag att utbyta tjänsten mot eu tjänst

för expeditionsvakt. Ämbetsverket räknar därvid med oförändrad löneställning

under nästa budgetår. — Enligt beslut av 1952 års riksdag

(prop. 1952:241, Bil. A: 17) bär studierektor stjänsten numera uppflyttats

till Ce 33. Enligt samma beslut har tjänsten som chef för polisdetaljen

i Ce 25 utbytts mot en tjänst för byråinspektör i samma lönegrad.

5. Sjökrigshögskolans organisation. Marinchefen har tillstyrkt ett av

chefen för sjökrigshögskolan framfört förslag om att utbyta de 3 beställningarna

för kommendörkapten av 2. graden, major eller kapten i Ma 30

eller Ma 27 vid skolan, avsedda för lärare i strategi, artilleri och stabstjänst,

mot beställningar för kommendörkapten av 1. graden, överstelöjtnant eller

kommendörkapten av 2. graden, major i Ma 33 eller Ma 30. Vidare har

marinchefen tillstyrkt förslag av skolchefen att utbyta den för lärare i

taktik avsedda kaptensbeställningen i Md 27 vid skolan mot beställning

för kommendörkapten av 1. eller 2. graden i Ma 33 eller Ma 30. Till stöd

för förslagen har särskilt framhållits önskvärdheten av att de viktigaste

ämnesgrupperna vid skolan representeras av lärare med långvarig erfarenhet

från militär verksamhet i kvalificerade befattningar. Då sådan

erfarenhet endast i undantagsfall förekommer hos officerare med kaptens

tjänstegrad bör lärarna uttagas bland regementsofficerare. Det är

vidare önskvärt att ifrågavarande lärare får tillfälle bedriva undervisning

vid högskolan under längre sammanhängande tid. De föreslagna

lönegradsuppflyttningarna åsyftar att skapa sådana befordrings- och löneförhållanden

vid skolan att detta blir möjligt.

Även civilförvaltningen tillstyrker de föreslagna lönegradsuppflyttningarna.

Såsom expeditionsofficer är för närvarande en kapten på aktiv stat

kommenderad till högskolan. Med tillstyrkan av civilförvaltningen har

marinchefen föreslagit att för ändamålet i stället inrättas en för pensionerad

officer avsedd arvodesbefattning i 1: 30.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

135

Ett av inarinchefen framlagt förslag om att utbyta eu tjänst för kontor

sbiträde i Ca 8 mot kanslibi trädest jänst i Ce It anser sig civilförvaltningen,

i avvaktan på att biträdestjänsterna vid högskolan prövas av 1947

års biträdesutredning, icke kunna tillstyrka.

Ämbetsverket har däremot icke något att erinra mot förslag av marinchefen

om att uppföra en nu såsom extra inrättad tjänst för biträde för

skriv- och kontorsgöromål på skolans personalförteckning.

6. Förändringar i övrigt beträffande marinintendenturkåren. Marinchefen

har föreslagit att en beställning som kommendörkapten av 1. graden

i Ma 33, avsedd för chefen för intendenturförvaltningen vid Ostkustens

marindistrikt, uppflyttas till beställning för kommendör i Ma 37, samt att

en beställning för kommendörkapten av 2. graden, avsedd för motsvarande

befattningshavare vid Västkustens marindistrikt, uppflyttas till beställning

för kommendörkapten av 1. graden i Ma 33. Civilförvaltningen anser

sig icke kunna tillstyrka något av dessa båda förslag.

Däremot tillstyrker civilförvaltningen förslag om att uppflytta den för

chefen för intendenturförvaltningen vid Norrlandskustens marindistrikt

avsedda kaptensbeställningen i Ma 27 till beställning för kommendörkapten

av 2. graden i Ma 30. Till stöd för detta förslag har bland annat framhållits,

att vederbörande befattningshavare även fungerar som stabsintendent vid

Hemsö kustartilleriförsvar och intendent vid Härnösands kustartilleridetachement.

I avvaktan på ställningstagande till 1946 års militära förvaltningsutrednings

organisationsförslag anser sig civilförvaltningen icke kunna tillstyrka

ett av marinchefen framlagt förslag om att innehavaren av den för chefen

för marinförvaltningens drivmedelssektion avsedda kaptensbeställningen

i Ma 27 skall förordnas bestrida göromål som eljest ankommer på beställningshavare

i Ma 30.

Till följd av omorganisation av Stockholms kustartilleriförsvar kan

en för kustartilleriförsvaret avsedd löjtnantsbeställning indragas.

7. Förändringar i övrigt beträffande militär personal.

Flottan. Marinchefen har upprepat ett för innevarande budgetår framlagt

förslag om att uppflytta beställningen som chef för Stockholms örlogsvarv

från Mo 14 till Mo 15 (prop. 1952: 120, s. 120 o. f.).

Marinchefen har även återkommit till den föregående år väckta frågan

om förbättrad löneställning för de två kommendörkaptener av 1. graden

i Ma 33, vilka tjänstgör som chefer för vapenavdelningarna vid Stockholms

och Karlskrona örlogsvarv. Marinchefen har nu föreslagit att befattningshavarna

i fråga erhåller vilcariatslöneförordnanden i Ma 37.

Civilförvaltningen räknar icke för nästa budgetår med ändrad löneställning

för någon av nämnda tre befattningshavare utan föreslår att

frågan om vederbörandes löneställning hänskjutes till de sakkunniga för

översyn av löneställningen för vissa chefstjänstemän.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Marinchefen har vidare föreslagit att två nya beställningar för kommendörkapten

av 1. graden i Ma 33 inrättas, avsedda den ena för chefen för

den inom flygförvaltningen organiserade försvarets robotvapenbyrå och

den andra för den av 1946 års militära förvaltningsutredning föreslagna

centralplaneringen i marinförvaltningen. För robotvapenbyrån har marinchefen

även föreslagit skola tillkomma en beställning för kommendörkapten

av 2. graden i Ma 30.

Civilförvaltningen anser sig i avbidan på ställningstagande till 1946

års militära förvaltningsutrednings betänkande icke kunna tillstyrka att

någon av berörda 3 beställningar nu inrättas.

Marinchefen har redovisat ett behov av 11 nya kaptensbeställningar vid

flottan, vilka anses erforderliga med hänsyn till förändringar i fartygsbeståndet,

utvecklingen av sjökrigets tekniska hjälpmedel, ökad yrkesutbildning

in. in. Av besparingsskäl har emellertid marinchefen föreslagit att

fr. o. m. nästa budgetår skall tillkomma endast 8 beställningar. Civilförvaltningen

tillstyrker förslaget.

För masldntjänstchefer (uppbördsmaskinister) på två jagare typ

Halland har marinchefen föreslagit två förvaltarbeställningar i Ma 23

skola tillkomma i utbyte mot två för biträden till nybyggnadskontrollanter

för jagarna avsedda förvaltarbeställningar i Ma 21. Civilförvaltningen

räknar med hänsyn till att maskintjänstcheferna på övriga två landskapsjagarc

är placerade i Ma 23 med att de sålunda föreslagna utbytena kommer

till stånd.

Marinchefen har upprepat ett redan för innevarande budgetår framlagt

förslag om att inrätta en förvaltarbeställning i Ma 21 för kvartermästare

vid marinförvaltningens skyddstjänstbyrå (prop. 1952: 120, s.

128) ävensom föreslagit att ytterligare eu dylik beställning, avsedd för

chef och uppbördsman vid radiostation, inrättas. Förslagen tillstyrkes av

civilförvaltningen.

Av marinchefen framlagt förslag om att utöka flottans underofficerskader

med 10 flaggunderofficerare i Ma 19 och 12 underofficerare av 2.

graden i Ma 16 grundar sig bland annat på behov, som betingas av planen

för flottans ersättningsbyggnader och tillkomsten av nya yrkesgrenar.

Civilförvaltningen, som inhämtat att det föreliggande personalbehovet icke

kan tillgodoses genom att taga i anspråk de i vederbörlig personalförteckning

redovisade beställningarna för övertaliga underofficerare, anser sig

böra räkna med att de av marinchefen föreslagna utökningarna kommer

till stånd.

En beställning för övertalig underofficer, flaggunderofficer eller underofficer

av 2. graden i Ma 19 eller Malö, beräknas kunna till följd

av pensionsavgång avföras ur personalförteckningen fr. o. in. nästa budgetår.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

137

Enligt föreskrift till personalförteckningen inå en beställning för förvaltare

i Ma 21, avsedd för expeditionsunderofficer vid registerdetaljen vid

Stockholms örlogsstation, icke tillsättas så länge ifrågavarande göromål

fullgöres av pensionerad underofficer i arvodesbefattning (prop. 1951: 110,

s. 43). Då denne underofficer numera avgått ur tjänst, kan befattningen

som expeditionsunderofficer i 1: 22 indragas.

Kustartilleriet. Marinchefen har ånyo (jfr prop. 1952:120, s. 121)

upptagit frågan om högre löneställning för chefen för kustartilleriets

skjutskola, överstelöjtnant i Ma 33, samt nu föreslagit att för nämnde

chef inrättas en beställning som chef för kustartilleriets skjutskola i Ma

37 eller Ma 33 i utbyte mot överstelöjtnantsbeställningen. Till stöd för förslaget

framhålles att cheferna för artilleriskjutskolan och luftvärnsskjutskolan

vid armén från och med innevarande budgetår placerats i Ma 37

mot tidigare Ma 37 eller Ma 33.

Civilförvaltningen föreslår alt prövningen av frågan om löneställningen

för ifrågavarande befattning anförtros åt de sakkunniga för översyn av

löneställningen för vissa chefstjänstemän och räknar i avvaktan härpå

icke med ändrad löneställning för befattningen. Ämbetsverket förordar

däremot att den för skolchefen avsedda beställningen uppföres på särskild

personalförteckning för skolan.

Ett av marinchefen framlagt förslag om att två överstelöjtnanter i Ma 33,

tjänstgörande som tygmästare vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar,

skall förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest

ankommer på beställningshavare i Ma 37 avstyrkes av civilförvaltningen

under hänvisning till löneställningen för motsvarande befattningshavare

vid armén.

Enligt förslag av inspektören för kustartilleriet skulle kompaniofficerskadern

vid kustartilleriet utökas under den kommande treårsperioden,

varvid från och med nästa budgetår skulle tillkomma 11 nya kaptensbeställningar

i Ma 27, avsedda att i första hand täcka personalbehov som ej

kunnat förutses i 1942 års försvarsbeslut. Marinchefen har, i avvaktan på

beslut beträffande marinförvaltningens organisation och genomförandet av

ändringar i övrigt inom kustartilleriförsvaren, förordat en utökning med

9 kaptensbeställningar från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen biträder

marinchefens förslag. i

Inspektören för kustartilleriet har anmält behov av ytterligare beställningar

för It flaggunderofficerare i Ma 19 och 12 underofficerare av

2. graden i Ma 16. Med hänsyn till pågående utredning om befälsorganisationen,

möjligheterna att inom rimlig tid besätta beställningar för telemästare

och instrumentmästare samt eventuella organisationsändringar vid

kustartilleriförsvaren har marinchefen ansett sig icke kunna tillstyrka att

mer än sammanlagt 10 beställningar tillkommer, varav 5 i Ma 19 och 5 i

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kiuigl. Maj:Is proposition nr 110.

Ma 16. Civilförvaltningen utgår från att beställningar inrättas i enlighet

med vad marinchefen tillstyrkt.

I samband med rationalisering från och med den 1 oktober 1952 av

Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartilleriregemente har en

beställning för förvaltare i kassatjänst i Ma 21 blivit övertalig och kan indragas.

8. Förändringar i övrigt beträffande mariningenjörkåren. Marinchefen

har återkommit till frågan om höjd löneställning för två marindirektörer

av 1. graden i Ca 33, chefer för fartygsavdelningarna vid Stockholms och

Karlskrona örlogsvarv (prop. 1952: 120, s. 129 o. f.), samt föreslagit att

de uppflyttas till lönegrad Ca 37.

Civilförvaltningen anser att frågan om dessa befattningshavares löneställning

bör prövas av förenämnda sakkunniga för översyn av löneställningen

för vissa chefstjänster och räknar därför icke nu med någon förändring

av löneställningen.

Marinchefens förslag att utöka mariningenjörkårens stat med två beställningar

för specialingenjör av 1. graden i Ca 33, avsedda för byråchefer

i marinförvaltningen, samt beställningar för tre marindirektörer av

2. graden i Ca 31 och två mariningenjörer av 1. graden i Ca 29 med vikariatslön

i Ca 31, likaledes avsedda för marinförvaltningen, anser sig civilförvaltningen

i avvaktan på ställningstagande till 1946 års militära förvaltningsutrednings

förslag icke kunna tillstyrka.

Förslag av marinchefen om att inrätta tre beställningar för mariningenjör

av 1. graden i Ca 29 samt en beställning för mariningenjör av 2. graden

i Ca 27 tillstyrkes av civilförvaltningen med hänsyn till behovet av

fartygsingenjörer på landskaps jagare m. m.

Av de två beställningar för mariningenjör av 2. graden i Ca 27, som

föreslagits skola uppflyttas till mariningenjör av 1. graden i Ca 29, avses

den ena för flottiljingenjör vid 1. ubåtsflottiljen och den andra för fartygsingenjör

på kryssaren Gotland. Civilförvaltningen tillstyrker de föreslagna

uppflyttningarna.

Likaså tillstyrker ämbetsverket att två nya beställningar för specialingenjör

av 2. graden i Ca 29, avsedda för tjänstgöring ombord på fartyg,

tillkommer.

Förslag om att inrätta en beställning för specialingenjör av 1. graden

i Ca 31, avsedd för torpedingenjör vid försvarets robotvapenbyrå, i utbyte

mot en beställning för specialingenjör av 2. graden i Ca 29, anser sig

civilförvaltningen i avvaktan på resultatet av 1946 års militära förvaltningsutrednings

arbete icke kunna tillstyrka.

Däremot tillstyrker civilförvaltningen förslag av marinchefen om att

uppflytta en beställning för specialingenjör av 3. graden i Ca 27, avsedd

för elektroingenjör på kryssare, till specialingenjör av 2. graden i Ca 29.

Med skrivelse den 4 december 1952 har överlämnats utredning rörande

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

139

marinens tekniska personal.1 Utredningsmannen föreslår, att en ny kategori

mariningenjörer införes. Underofficerarna tillhörande maskin- och

hantverksavdelningarna föreslås skola ersättas med en mästarkår. Den

nya kategorien mariningenjörer skall rekryteras från nämnda mästarkår

samt från värnpliktiga med gymnasieingenjörsexamen eller studentexamen

från allmänt läroverk. Ifrågavarande mariningenjörsaspiranter skall utbildas

vid sjökrigsskolan. Efter avslutad utbildning skall mariningenjörer

placeras till tjänstgöring på fartyg samt vid marinförvaltningen, örlogsvarv,

förband och verkstäder. Vakanserna inom den nuvarande mariningenjörkåren

föreslås skola i möjligaste utsträckning täckas genom utbildning

av befintlig civil ingenjörpersonal, värnpliktiga civilingenjörer tillhörande

marinen och officerare i teknisk tjänst. Slutligen föreslås ändrad

organisation av den nuvarande mariningenjör kår en. Bland annat föreslås

inrättande av ett antal högre beställningar för mariningenjörer.

Utredningen har remitterats till berörda myndigheter och organisationer.

Vissa organisationer har på grund av tidsbrist icke hunnit avgiva slutligt

yttrande före remisstidens utgång.

9. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal. Civilförvaltningen tillstyrker

nu det av marinchefen ånyo (jfr prop. 1952: 120, s. 130) framförda

förslaget att för den f. n. mot årligt arvode av 9 900 kronor anställde

läkaren vid Härnösands kustartilleridetachement, tillika stabsläkare och

chef för sjukvårdsförvaltningen vid Norrlandskustens marindistrikt jämte

Hemsö kustartilleriförsvar, inrätta en beställning för marinläkare av 1.

graden i Ca 27.

Övriga under denna punkt redovisade förslag — nämligen att för marinöverläkarens

expedition inrätta en beställning för marinläkare av 1. graden

i Cg 25, att för biträdande regementsläkare vid Älvsborgs kustartilleriregemente

inrätta en motsvarande beställning i Ca 25 samt att för stabsläkare

vid kustflottan inrätta två arvodestjänster för marinläkare av 1.

graden vid marinläkarkåren i utbyte mot arvodestjänster för två marinläkare

av 2. graden vid kåren och 1 marinläkarstipendiat — innebär j

huvudsak ett upprepande av tidigare framförda förslag (jfr prop. 1952:120,

s. 130 o. f.) och har ej heller nu biträtts av civilförvaltningen.

10. Förändringar beträffande polis- och vaktpersonal m. in. Chefen för

marinen har framhållit att den bristande effektivitet i bevakningen av militära

anläggningar, förråd in. in., som under senaste tiden yppats i samband

med obehörig underrättelseverksamhet samt förberedelser till sabotage

och stöld, givit anledning till utfärdande av skärpta bestämmelser för

bevakningen, vilka beräknas medföra ökat behov av bevakningspersonal

och ökade arbetsuppgifter för den nuvarande personalen. Marinchefen avser

därför att efter verkställd utredning inkomma med uppgift på de ytterligare

medel och de övriga åtgärder som den skärpta bevakningen kan

1 Utredningen har verkställts av direktören R. A. Linden med biträde av experter.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

komma att kräva. Redan nu har marinchefen emellertid föreslagit vissa

åtgärder i personalförstärkande syfte och därvid återkommit till frågan

om vissa förstärkningar av marinens poliskår (jfr prop. 1952: 120, s. 131

o. f.). Personalen vid kåren, som enligt gällande personalförteckningar

skall utgöras av 2 överkonstaplar i Ca 19, 3 inspektionskonstaplar i Ca 16

och 51 konstaplar, varav 41 i Ca 14, 9 i Ce 14 och 1 i Cg 14, är i sin helhet

fördelad på örlogsvarven. För Karlskrona örlogsvarv avses 1 överkonstapel,

1 inspektionskonstapel, 17 ordinarie och 4 extra ordinarie konstaplar

samt 1 extra konstapel, för Stockholms örlogsvarv 1 överkonstapel,

1 inspektionskonstapel samt 15 ordinarie och 2 extra ordinarie konstaplar

och för Göteborgs örlogsvarv 1 inspektionskonstapel samt 9 ordinarie och

3 extra ordinarie konstaplar. För att effektivisera bevakningen vid örlogsvarven

föreslås skola tillkomma för Göteborgs örlogsvarv 3 tjänster, varav

1 överkonstapel i Ca 19 och 2 konstaplar — 1 i Ca 14 och 1 i Ce 14 —- samt för Karlskrona örlogsvarv 4 konstaplar i Ce 14. Vidare upprepas

tidigare framställda förslag om att tjänster för inspektionskonstaplar i

Ce 16 inrättas för bevaknings- och patrulleringstjänst m. in. vid kustartilleriförsvaren.

Med hänsyn till respektive skyddsområdens utsträckning

anses behov föreligga av 2 inspektionskonstaplar vid Stockholms kustartilleriförsvar

och 1 dylik konstapel vid ettvart av Hemsö, Gotlands, Blekinge

och Göteborgs kustartilleriförsvar, tillhopa 6 tjänster. Försvarets civilförvaltning

har icke något att erinra mot de av chefen för marinen föreslagna

utökningarna av tjänster för polispersonal. Ämbetsverket ifrågasätter emellertid

huruvida icke tjänsterna i fråga t. v. bör inrättas som extra.

Marinchefen har vidare föreslagit inrättande av 5 tjänster för vaktmästare

i Ce 10, avsedda för bevakning av kasern- och förrådsområden.

Av tjänsterna avses 3 för Härnösands kustartilleridetachement (Hemsö

kustartilleriförsvar) och 2 för Gotlands kustartilleriförsvar. För att här

avsedd bevakning skall kunna på ett tillfredsställande sätt anordnas dygnet

runt behövs enligt marinchefen såväl vid Hemsö som på Gotland

6 vakter (militära eller civila). I fråga om Hemsö föreligger härutöver med

hänsyn till ett speciellt bevakningsobjekt behov av ytterligare 1 vakt. Om

ett av marinchefen framställt förslag att inrätta 10 nya överfurirsbeställningar

för vakttjänst icke bil''allés bör vaktbehovet enligt chefen för marinen

i sin helhet täckas med civil personal, varvid utöver förenämnda fem

vaktmästartjänster i Ce 10 skulle erfordras 1 vaktmästare i Ce 12 och 1

vaktmästare i Ce 10 vid Gotlands kustartilleriförsvar samt 4 vaktmästare

i Ce 10 vid Hemsö kustartilleriförsvar. Försvarets civilförvaltning,

som vid sina beräkningar utgår från att överfurirsbeställningar för vakttjänst

till av marinchefen föreslaget antal tillkommer, räknar med att 5

nya vaktmästartjänster inrättas, dock t. v. såsom extra i Cg 10.

Civilförvaltningen räknar med att vid genomförande av nyssnämnda för
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition liv Ilo.

141

slag kostnaderna för arvoden till tillsynsmän inom Gotlands marindistrikt

kommer att minska med 29 520 kronor.

Civilförvaltningen tillstyrker ett av marinchefen ånyo framställt förslag

om extraoi dinariesättning av 5 för bevakningsgöromål avsedda vaktmästare

i Cg 10, varav 4 vid sjökrigsskolan och 1 vid marinens underofficersskola.

Däremot har civilförvaltningen ansett sig icke f. n. kunna biträda förslag

om att uppflytta en tjänst för expeditionsvakt i Ca 10 vid Ostkustens marindistrikt,

avsedd för Stockholms örlogsvarv, till förste expeditionsvakt i

Ca 11.

För arvoden till upphörds- och tillsynsmän vid marinens kustbevakning

in. in. inom Sydkustens och Västkustens marindistrikt räknar chefen för

marinen för nästa budgetår med ett ökat medelsbehov av tillhopa 1 540 kronor.

Härav belöper 120 kronor på Sydkustens och 1 420 kronor på Västkustens

marindistrikt. Civilförvaltningen har icke något att erinra mot

dessa beräkningar.

Det i marinens gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar

upptagna arvodet om 1 100 kronor till tillsynsman vid Hårsfjärdens

örlogsvarv kan utgå ur förteckningen.

Marinchefen har föreslagit att det i samma förteckning upptagna arvodet

till tillsynsman vid de sjökrigshistoriska samlingarna i Karlskrona,

vilket fr. o. in. innevarande budgetår höjts från 600 till 660 kronor, nu

ytterligare höjes till 1 500 kronor. Civilförvaltningen räknar med hänsyn

till att statsmakterna nyligen prövat frågan om arvodesbeloppets storlek

icke med någon jämkning av detta arvode.

It. Ordinarie kontorsbiträdestjänster. I enlighet med principerna för

reglerad befordringsgång för biträdespersonal föreslås sammanlagt 28 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 tillkomma vid marinen i utbyte mot samma

antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål, nämligen

vid Ostkustens marin distrikt 6 tjänster, av vilka 1 för marindistriktsstaben

och gemensamma förvaltningsorgan, 3 för Stockholms

örlogsstation och 2 för Vaxholms kustartilleriregemente;

vid Gotlands kustartilleriförsvar 1 tjänst;

vid Sydkustens marindistrikt 17 tjänster, av vilka 2 för rnarindistriktsstaben

och gemensamma förvaltningsorgan, 10 för Karlskrona örlogsstation

och 5 för Blekinge kustartilleriförsvar;

vid Västkustens marindistrikt 3 tjänster avsedda för Göteborgs

örlogsstation; samt

vid sjökrigshögskolan 1 tjänst.

12. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Marinchefen har

beträffande Norrlandskustens marindistrikt föreslagit dels att ett

biträde för skriv- och kontorsgöromål, som förestår upphandlingscentralen

m. m. vid Hemsö kustartilleriförsvars intendenturförvaltning, uppflyttas

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj ris proposition nr 110.

till kanslibiträde i Ce It, dels ock att ett från posten Övrig extra personal

avlönat biträde för skriv- och kontorsgöromål vid marindistriktsstaben

uppföres på personalförteckningen. Civilförvaltningen har ansett sig nu

böra upptaga endast sistnämnda förslag.

Ostkustens marindistrikt. Följande av marinchefen framlagda

förslag har civilförvaltningen ansett sig icke nu böra upptaga, nämligen

uppflyttning av en för marindistriktets arkiv avsedd tjänst för kanslibiträde

i Ce 11 till kontoristtjänst i Ce 13, uppflyttning av en för intendenturförvaltningen

avsedd kontor sbi trädestjänst i Ca 8 till tjänst för kanslibiträde

i Ca 11, inrättande för två kontorsbiträden i Ca 8 — tjänstgörande

det ena som föreståndare för marindistriktets telefonväxel och det andra

som föreståndare för kameralkontorets stamavlöningsdetalj — av lcanslibiträdestjänster

i Ce 11 samt uppflyttning av tre tjänster för biträde för

skriv- och kontorsgöromål — avsedda för respektive föreståndaren för

kameralkontorets detalj för värnpliktsavlöningar, föreståndaren för plåtoch

maskingruppen vid Stockholms örlogsstation och föreståndaren för

skrivcentralen — till kanslibi trädest jänster i Cell.

Förslag av marinchefen att från sakanslag till avlöningsanslag överföra

ett vid intendenturförvaltningen anställt biträde för skriv- och kontorsgöromål

tillstyrkes däremot av civilförvaltningen.

Från posten Övrig extra personal bestrides för närvarande enligt Kungl.

Maj :ts medgivande kostnaderna för avlöning åt två biträden för skriv- och

kontorsgöromål vid Ostkustens marindistrikt, av vilka det ena tjänstgöi

såsom signalexpeditör vid förbindelseavdelningen och det andra såsom

skrivbiträde i stabsexpeditionen. Enligt Kungl. Maj :ts medgivande den 14

november 1952 må vidare ett extra biträde för skriv- och kontorsgöromål

under innevarande budgetår finnas anställt vid Hårsfjärdens örlogsdepå

för tjänstgöring i depåns telefonväxel. Civilförvaltningen tillstyrker i enlighet

med marinchefens förslag att ifrågavarande tre biträdestjänster må

finnas inrättade jämväl under nästa budgetår, tills vidare dock endast såsom

extra.

Gotlands marindistrikt. Följande av marinchefen framlagda förslag

har civilförvaltningen ansett sig icke nu böra upptaga, nämligen uppflyttning

av en tjänst för kanslibiträde i Ce 11, avsedd för inköpscentralen

vid intendenturförvaltningen inom Gotlands kustartilleriförsvar, till kansliskrivartjänst

i Ce 15 samt uppflyttning av en tjänst för biträde för skrivoch

kontorsgöromål, avsedd för befattningshavare som utför självständig

siffergranskning av kustartilleriförsvaret berörande fakturor och beredei

ärenden rörande anställning av civila tjänstemän och kollektivavtalsanställd

personal, till kanslibiträdestjänst i Ce 11.

Däremot tillstyrker civilförvaltningen att en tjänst för biträde för skrivoch

kontorsgöromål, avsedd för förenämnda inköpscentral, inrättas, tills

vidare dock endast såsom extra.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

143

Sydkustens mar in di strik t. Marinchefen har föreslagit att fem

kanslibiträdestjänster i Ce 11 inrättas för samma antal kontorsbiträden i

Ca 8. Av nämnda biträden är en placerad vid sjukvårdsförvaltningens

expedition, tre vid kameralkontorets avdelning för stammanskap och en

vid Karlskrona örlogsstations rättsvårdsdetalj. Civilförvaltningen har ansett

sig icke nu böra upptaga dessa förslag.

I anledning av förslag av marinchefen om att inrätta en tjänst för kontorsbiträde

i Ca 8, avsedd för Malmö marina bevakningsområde, tillstyrker

civilförvaltningen att fr. o. in. nästa budgetår för bevakningsområdet inrättas

en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Västkustens marindistrikt. Ett förslag av chefen för Göteborgs

kustartilleriförsvar att från sakanslag till förevarande anslag överföra en

för uppbandlingscentralen vid kustartilleriförsvarets intendenturförvaltning

avsedd kontorsskrivartjänst i Ce 19 tillstyrkes av civilförvaltningen.

Följande av marinchefen framförda förslag har civilförvaltningen ansett

sig icke nu böra upptaga, nämligen uppflyttning av tre tjänster för biträde

för skriv- och kontorsgöromål, av vilka två vid Göteborgs örlogsstation

och en vid Göteborgs kustartilleriförsvars intendenturförvaltning,

till tjänster för kanslibiträde i Ce 11, extraordinariesättning av två extra

kanslibi trädestjänster vid intendenturförvaltningen, samt inrättande för

tre kontorsbiträden i Ca 8, av vilka en vid intendenturförvaltningen och

två vid marindistriktsstaben, av kanslibi trädestjänster i Cell.

Sjökrigsskolan. Civilförvaltningen har icke heller ansett sig nu

böra upptaga ett av marinchefen ånyo (jfr prop. 1952: 120, s. 135)

framfört förslag om att uppflytta en tjänst för kontorist i Ce 13 vid intendenturavdelningen

till kansliskrivartjänst i Ce 15 och ett likaledes av

marinchefen framfört förslag om att för ett kontorsbiträde i Ca 8, föreståndare

för skrivcentralen, inrätta en kanslibiträdestjänst i Cell.

Marinens underofficersskola. Marinchefen har föreslagit att en

vid skolans intendenturavdelning placerad kanslibiträdestjänst i Ce 11 uppflyttas

till kontorist i Ce 13, att en kanslibiträdestjänst i Ce 11 inrättas för

föreståndaren för skrivcentralen, som är kontorsbiträde i Ca 8, samt att

för skolans intendenturavdelning inrättas en tjänst för biträde för skrivoch

kontorsgöromål.

Civilförvaltningen tillstyrker att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

inrättas, tills vidare dock såsom extra. Övriga förslag har

ämbetsverket ansett sig icke nu böra upptaga.

13. Övriga personalförändringar m. in. I skrivelse den 28 februari 1952

bär överbefälhavaren föreslagit, bl. a., att för handläggning av ärenden på

säkerhetstjänstens område inrättas en aktuariebefattning — i lönehänseende

jämställd med kapten — vid ettvart av Ostkustens, Västkustens och

Sydkustens marindistrikt. Civilförvaltningen anser att förslaget bör ytterligare

övervägas.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kimgl. Maj:ts proposition lir 110.

Från posten Övrig extra personal avlönas f. n. enligt Kungl. Maj :ts medgivande

en lärare i gymnastik och idrott i Cg 23 vid Karlskrona örlogsstation.

Vidare är mot timarvode en gymnastiklärare anställd vid Stockholms

örlogsstation. Civilförvaltningen tillstyrker ett av Svenska gymnastildärarsällskapet

framlagt förslag om att för nämnda lärare inrätta

två gymnastiklärartjänster i Ce 23.

Förslag av marinchefen om att extraordinariesätta en förrådsförmanstjänst

i Cg 13 vid Ostkustens marindistrikt är ämbetsverket f. n. icke berett

tillstyrka.

Marinchefen har föreslagit att för marinens teleskola, Stockholms örlogsstation,

inrättas två tjänster för institutionsvaktmästare i Ce 12, avsedda

för civila teletekniker. Civilförvaltningen räknar för sin del med att för

ändamålet tillkommer två tjänster för tekniska biträden i Cell.

Förslagen att extraordinariesätta en från posten Övrig extra personal

nu avlönad förrådsman i Cg 11 vid skrivmaterielförrådet vid Sydkustens

marindistrikt samt två från sakanslag avlönade badmästare i Cg 10 vid

Karlskrona örlogsstations simhall bör enligt civilförvaltningen prövas i

samband med genomförandet av rationaliserad organisation vid inarindistriktet

och örlogsstationen. Civilförvaltningen tillstyrker emellertid att

de extra badmästar tjänster na överföres till att avlönas från förevarande

anslag.

Marinchefen har föreslagit att för en övergångsvis anställd kokerska

i Ce 7 vid Norrlandskustens marindistrikt inrättas tjänst i Ce 10. Enligt

marinchefen föreligger risk att den nuvarande befattningshavaren om högre

löneställning än f. n. icke erbjudes lämnar tjänsten samt att i dylikt fall dyrbarare

arbetskraft (biträdande köksföreståndare i 14 lönegraden) måste

anställas. Civilförvaltningen, som utgår från att tjänsten prövas av tjänsteförteckningskommittén,

räknar i detta sammanhang med oförändrad löneställning

för tjänsten.

Civilförvaltningen tillstyrker förslag av marinchefen om minskning av

antalet ekonomibiträden vid Sydkustens marindistrikt med 8, varav 2 i

Ce 5 och 6 i Ce 4.

Beträffande marinchefens förslag om extraordinariesättning av eu f. n.

från posten övrig extra personal avlönad inaskinmästartjänst i Cg 10 vid

Karlskrona örlogsstation respektive uppflyttning av en maskinmästartjänst

i Ce 17 vid marinens underofficersskola till Ce 19 har civilförvaltningen

samrått med fortifikationsförvaltningen, som funnit sig böra tillstyrka

båda förslagen. Civilförvaltningen ställer sig emellertid tveksam till förslagen

och räknar därför icke med några ändringar beträffande dessa

tjänster fr. o. in. nästa budgetår. Däremot räknar civilförvaltningen i enlighet

med förslag av marinchefen och fortifikationsförvaltningen med att

eu enligt föreskrift till gällande personalförteckning vakantsatt reparatörstjänst

i Ce 12 vid Göteborgs örlogsstation utgår ur förteckningen.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Marinchefen har återkommit till ett för innevarande budgetår framlagt

lörslag om att beräkna särskilda medel för operativ forskning (prop. 1952:

120, s. 136 o. f.). I äskandena för innevarande budgetår tillstyrkte civilförvaltningen

förslag av marinchefen om att anvisa 18 000 kronor för deltidsanställning

(Vs-tidstjänstgöring) av tre forskare med arvode motsvarande

löneklassen 1: 30. Ämbetsverket tillstyrker att för nästa budgetår

anvisas 21 000 kronor för samma ändamål.

Förslag om utökning av antalet stabsarvoden vid kustartilleriinspektionen

har av marinchefen framställts för innevarande och närmast föregående

tre budgetår (jfr prop. 1952: 120, s. 137). Civilförvaltningen har icke

ansett sig kunna biträda nu framställt förslag om att inrätta två stabsarvoden

om vartdera 780 kronor för inspektionen.

Civilförvaltningen har vidare ånyo avstyrkt förslag av marinchefen om

att inrätta ett arvode för heltidstjänstgörande lärare i skjutteknik vid

kustartilleriets skjutskola.

Ett för sjökrigsskolan avsett utbildningsarvode å 1 560 kronor, avsett

för lärare i förvaltningstjänst och reglementen, kan enligt marinchefen utgå

fr. o. in. nästa budgetår. Läraren i fråga är nämligen numera deltidstjänstgörande.

Marinchefen har föreslagit att ett befattningsarvode å 780 kronor inrättas

för chefen för Hårsfjärdens örlogsdepå. Förslaget motiveras med att

ifrågavarande befattning, som bestrides av kompaniofficer, med hänsyn till

arbetsuppgifter, ansvar m. in. rätteligen skulle kräva en regementsofficer.

Civilförvaltningen anser sig icke kunna biträda förslaget.

I enlighet med förslag av marinchefen räknar civilförvaltningen med att

nuvarande arvode a 1 000 kronor till juridiskt biträde vid Stockholms kustartilleriförsvar

kan utgå ur förteckningen å vissa arvoden och särskilda

ersättningar.

Ett av marinchefen ånyo framfört förslag om att höja representationsbidraget

till chefen för Västkustens marindistrikt från 1 500 till 3 000 kronor

(jfr prop. 1952: 120, s. 138) avstyrkes även nu av civilförvaltningen.

I likhet med marinchefen anser ämbetsverket att frågan om representationsbidrag

till vissa befattningshavare bör bli föremål för en allsidig

översyn.

För handhavande av arkiven vid Ostkustens och Sydkustens marindistrikt

har, sedan 1915 respektive 1929, enligt årliga beslut av Kungl.

Maj :t brukat utgå särskilda arvoden med 500 kronor respektive 400 kronor

för år från anslaget till extra utgifter. I yttrande den 5 december 1952

över framställning av marinförvaltningen rörande arvode till arkivföreståndaren

vid Ostkustens marindistrikt föreslår civilförvaltningen att båda

de förenämnda arvodena från och med nästa budgetår uppföres å marinens

förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar. Ämbetsverket erin10—250

53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr 110.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

val- i sammanhanget om att de arbetsuppgifter arvodena avser kommer att

bortfalla först då överflyttning till krigsarkivet av marindistriktens arkivalier

äger rum samt framhåller att detta av utrymmesskäl torde dröja åtskilliga

år.

I enlighet med förslag av marinchefen räknar civilförvaltningen för timarvoden

till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare för nästa

budgetår med ett medelsbehov av 157 000 kronor, vilket i förhållande till

innevarande budgetår innebär en kostnadsökning av 50 000 kronor, ökningen

beror på den under år 1952 genomförda arvodesregleringen samt

ändrad disposition av lärare.

Civilförvaltningen beräknar med ledning av belastningen under föregående

budgetår det totala medelsbehovet för civila lärare för nästa budgetår

till 450 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår

innebär en kostnadsökning av 101 700 kronor.

I fråga om ett av civilförvaltningen i skrivelse den 7 oktober 1952 avgivet

förslag till ändrad redovisning av vissa lärararvoden hänvisas till framställningen

under arméns motsvarande anslag (p. 26). Av det för nästa

budgetår beräknade medelsbehovet till civila lärare vid marinen, 450 000

kronor, skulle enligt civilförvaltningens nyssnämnda förslag cirka 100 000

kronor, såsom belöpande på arvoden till dylika lärare vid de fasta utbildningsanstalterna

och skolorna, bestridas från anslagsposten till Ai voden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t.

Antalet fänrikar beräknas under nästa budgetår uppgå till 48 mot för

innevarande budgetår beräknade 66. Härav föranledd kostnadsminskning

uppskattas till 181 440 kronor.

Delposterna Viss icke-ordinarie personal vid marinläkaxkaren (nu

330 000 kronor) och Personalvårdsassistenter (nu 42 000 kronor) beräknas

med hänsyn till under 1952 genomförda arvodesregleringar behöva uppräknas

med 140 000 kronor respektive 3 000 kronor.

Från den för innevarande budgetår med 14 700 kronor uppförda delposten

Assistenter för frivilligfrågor må enligt fördelning av chefen för

marinen bestridas kostnaderna för månatliga arvoden av, i ett för allt,

350 kronor till för mobiliseringsuppgifter vid marindistriktsstaber m. m.

anlitad kvinnlig krigstjänstpersonal. Marinchefen har föreslagit att, i

stället för nämnda anordning, dels en tjänst för assistent i frivilligfrågox

i Ce 13 inrättas vid ettvart av Norrlandskustens, Ostkustens, Sydkustens

och Västkustens marindistrikt — med en tjänstgöringstid av 9 månader

per år vid Ostkustens och Sydkustens marindistrikt samt av 6 månader

per år vid de båda andi''a marindistrikten — dels ock därutövex medel anvisas

för anställande med motsvarande arvode av sådan assistent vid

Stockholms kustartilleriförsvar under fyra månader och vid Gotlands marindistrikt

under tre månader.

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Då samtliga här ifrågavarande assistenter avses skola tagas i anspråk

för kortare tid än 12 månader för år, räknar civilförvaltningen icke med

att några extra ordinarie tjänster inrättas för ändamålet utan förutsätter

att vederbörande anställes mot arvode till beloppet svarande mot lön i 13

löneklassen löneplan 1.

Den genomförda höjningen av de rörliga tilläggsförmånerna beräknas

erfordra en ökning av utgifterna under anslagsposten Rörligt tillägg med

i runt tal 9 870 000 kronor och av inkomsterna under posten Pensionsmedel

med i runt tal 80 000 kronor.

Liksom under arméns anslag föreslår civilförvaltningen att under förevarande

anslag tillkommer en särskild uppbördspost, benämnd Avlöningar

till viss personal i verkstadsdrift. För nästa budgetår beräknar ämbetsverket

denna post till 90 000 kronor.

Departementschefen.

1. .lag är icke f. n. beredd att taga ställning till marinchefens förslag

om ändrad organisation av marinledningen. Oundgängligen erforderliga

jämkningar i organisationen torde få ske inom ramen för nu gällande personalstater.

Jag räknar icke med att något av de under förevarande punkt

redovisade förslagen till personalförändringar skall genomföras under

nästa budgetår.

2. Jag är inte heller nu beredd tillstyrka förslaget om att inrätta en

särskild hydrografisk detalj vid marinstaben. Med hänsyn härtill räknar

jag ej heller för nästa budgetår med några förändringar beträffande den

för marinens väderlekstjänst avsedda personalen. — I detta sammanhangtorde

emellertid få erinras om att enligt beslut av 1952 års riksdag (prop.

241, bil. A: 17) reglerad befordringsgång införts för meteorologpersonalen

vid marinen.

3. Några förändringar beträffande personaluppsättningen vid marinstabens

bilddetalj är jag icke heller för nästa budgetår beredd föreslå. Jagfår

emellertid erinra om att enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 241,

bil. A: 17) en för bilddetaljen avsedd tjänst som fotograf i Ce 15 omvandlats

till tjänst för faktor i Ce 19.

4. Under denna punkt har i det föregående berörts vissa genom nyssnämnda

riksdagsbeslut redan genomförda personalförändringar. Jag kan

f. n. icke tillstyrka att därutöver vidtages annan åtgärd i anledning av de

under punkten framställda förslagen än att jag i enlighet med civilförvaltningens

förslag förordar att den ifrågavarande bilförartjänsten i Ce 10 omvandlas

till tjänst för expeditionsvakt i samma lönegrad.

5. Av de under förevarande punkt redovisade förslagen kan jag f. n.

endast tillstyrka att en nu såsom extra upptagen tjänst för biträde för

skriv- och kontorsgöromal uppföres på personalförteckningen.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

6. Den för Stockholms kustartilleriförsvar avsedda löj tnantsbeställning

som genom omorganisation av kustartilleriförsvaret blivit övertalig bör

indragas. I övrigt räknar jag för nästa budgetår icke med några förändringar

beträffande marinintendenturkåren.

7. Jag anser mig vad flottan beträffar böra tillstyrka förslaget om att

utbyta två förvaltarbeställningar i Ma 21 mot beställningar i Ma 23 för maskintjänstchef

(uppbördsmaskinist) på jagare typ Halland. Såsom föreslagits

bör vidare en beställning för flaggunderofficer eller underofficer

av 2. graden i Ma 19 eller Ma 16 samt en arvodesbefattning såsom expeditionsunderofficer

i 1: 22 vid Stockholms örlogsstation utgå ur respektive

personalförteckningar från och med nästa budgetår.

Under hänvisning till vad jag anfört beträffande vissa skolchef sbefattningar

vid armén kan jag icke f. n. biträda förslaget om att för

chefen för kustartilleriets skjutskola inrätta en beställning i Ma 37

eller Ma 33 i utbyte mot en överstelöjtnantsbeställning. Den genom rationalisering

av Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartilleriregemente

övertaliga förvaltarbcställningen i Ma 21 bör indragas.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag kan jag icke f. n.

tillstyrka.

8. Riksdagens beslut i anledning av propositionen 1952: 241 (bil. A: 17)

har medfört betydande förbättringar för mariningenjör kår ens personal.

Jag är icke beredd att nu tillstyrka ytterligare förändringar beträffande

denna personal.

De av särskild utredningsman framlagda förslagen beträffande mariningenjörkåren

berör även andra personalkårer inom marinen och är i

övrigt så vittgående att jag icke f. n. kan taga ställning till desamma.

9. Behovet av en läkarbeställning för Härnösands kustartilleridetachement

m. m. bör tillgodoses genom att för ändamålet tas i anspråk den f. n.

vakanta, för flottans värnpliktsskola avsedda beställningen för marinläkare

av 1. graden i Ca 27. Därvid utgår jag emellertid från att, för det fall beställningen

icke kan omedelbart tillsättas, den hittillsvarande anordningen

med arvode till läkare vid detachementet övergångsvis får tillämpas. Övriga

under denna punkt redovisade förslag kan jag f. n. icke tillstyrka.

10. Jag anser mig icke f. n. kunna förorda någon av de av marinchefen

föreslagna utökningarna av marinens poliskår.

Förslaget om att inrätta tillhopa fem vaktmästartjänster vid Härnösands

kustartilleridetachement och Gotlands kustartilleriförsvar anser jag mig

icke heller kunna biträda. Jag får emellertid erinra om att jag i det föregående

vid behandlingen av marinens manskapsorganisation tillstyrkt inrättande

av tio överfurirsbeställningar, avsedda för bevakningsuppgifter

vid kustartilleriet. Enligt min mening bör det övervägas huruvida inte i

viss utsträckning befintliga högbåtsmän vid flottan skulle kunna avdelas

för aktuella bevakningsgöromål inom kustartilleriförsvaren.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

149

Jag räknar icke i detta sammanhang med några minskningar av kostnaderna

för arvoden till tillsynsman.

Mot marinchefens beräkning av kostnaderna för uppbörds- och tillsynsmän

vid marinens kustbevakning inom Sydkustens och Västkustens marindistrikt

har jag icke något att erinra.

Arvodet till tillsynsman vid Hårsfjärdens örlogsdepå bör såsom föreslagits

utgå ur arvodesförteckningen.

Övriga under förevarande punkt upptagna förslag kan jag icke biträda

i annan mån än att jag tillstyrker att en av de extra vaktmästartjänsterna

i Cg 10 vid sjökrigsskolan omvandlas till extra ordinarie.

11. I enlighet med vad under denna punkt föreslagits bör 28 ordinarie

kontor sbi trädest jänster tillkomma vid marinen i utbyte mot tjänster för

biträde för skriv- och kontorsgöromål.

12. För det vid Norrlandskustens marindistrikt anställda, från posten

övrig extra personal avlönade biträdet för skriv- och kontorsgöromål bör

fr. o. in. nästa budgetår en tjänst uppföras på personalförteckningen. Jag

räknar med att de tre vid Ostkustens marindistrikt f. n. anställda biträdena

för skriv- och kontorsgöromål, vilka tjänstgör som signalexpeditör vid

förbindelseavdelningen, skrivbiträde i stabsexpeditionen och telefonist vid

Hårsfjärdens örlogsdepå, må finnas anställda även under nästa budgetår,

samtliga med avlöning från posten övrig extra personal.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag är jag icke beredd

tillstyrka.

13. Jag kan icke f. n. tillstyrka att extra ordinarie tjänster för gymnastiklärare

inrättas vid Karlskrona och Stockholms örlogsstationer. Däremot

räknar jag med att den mot timarvode anställde gymnastikläraren vid

Stockholms örlogsstation ersättes med en såsom extra tjänsteman anställd

gymnastiklärare i Cg 23.

Vad beträffar förslaget om att minska antalet ekonomibiträden vid

Sydkustens marindistrikt får jag erinra om att enligt Kungl. Maj :ts brev

den 27 februari 1953 angående ändrade personalförteckningar för nämnda

marindistrikt in. in. antalet ekonomibiträden redan minskats från 32 till

25. Någon minskning härutöver ifrågasätter jag icke nu.

Den f. n. vakanta reparatör stjänsten i Ce 12 vid Göteborgs örlogsstation

bör såsom föreslagits utgå ur personalförteckningen.

Övriga under denna punkt framställda förslag till förändringar beträffande

befintliga tjänster eller till inrättande av nya tjänster kan jag

icke tillstyrka.

Att medel för operativ forskning beräknas under förevarande anslag

kan jag alltjämt icke tillstyrka.

Beträffande befattningsarvoden räknar jag icke med annan förändring

för nästa budgetår än att ett utbildningsarvode å 1 560 kronor till lärare

i förvaltningstjänst och reglementen vid sjökrigsskolan utgår.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. May.ls proposition nr 110.

Arvodet till juridiskt biträde vid Stockholms kustartilleriförsvar bör

såsom föreslagits fr. o. in. nästa budgetår utgå ur förteckningen å vissa

arvoden och särskilda ersättningar.

Jag tillstyrker att de arvoden till arkivföreståndare vid Ostkustens

respektive Sydkustens marindistrikt, som hittills utgått från anslaget till

extra utgifter, fr. o. in. nästa budgetår bestrides från förevarande anslag

samt uppföres på marinens förteckning å vissa arvoden och särskilda

ersättningar.

Beträffande assistenter för frivilligfrågor räknar jag för nästa budgetår

med att det månatliga arvodet höjes till 500 kronor.

Civilförvaltningens beräkningar av medelsbehoven för deltidstjänstgörande

militära och civilmilitära lärare respektive för civila lärare under

nästa budgetår föranleder ingen erinran från min sida.

Beträffande ämbetsverkets förslag till ändrad redovisning av vissa lärararvoden

hänvisas till vad jag därom anfört under arméns motsvarande

anslag. 1 anslutning härtill räknar jag med att av det för civila lärare

för nästa budgetår beräknade beloppet — 450 000 kronor — 100 000 kronor

skall bestridas från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t. Vad civilförvaltningen i övrigt under

denna punkt anfört och yrkat ger mig icke anledning till erinran.

I enlighet med vad jag i det följande anför vid behandlingen av anslaget

Försvarshögskolan: Avlöningar bör en beställning för kommendörkapten

av 1. graden vid flottan vakanthållas vid ledigblivande. Till personalförteckningen

bör erforderlig föreskrift härom meddelas.

I det föregående har jag vid behandlingen av frågan om den lokala

organisationen för personalvården, såvitt avser marinen, föreslagit bl. a.

att en ny tjänst i Ce 17 för personalvårdsassistent inrättas i utbyte mot

två deltidsanställda assistenter samt att tre för heltidstjänstgörande personalvårdsassistenter

avsedda extra tjänster i Cg 22 utbytes mot tjänster

i Ce 17.

.lag föreslår att Härnösands kustartilleridetachement (KA 4 H) — med

hänsyn till förbandets storlek och numera från KA 4 helt fristående ställning

— fr. o. in. nästa budgetår benämnes Härnösands kustartillerikår

(KA 5).

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit ifråga om personalförändringar

in. in. vid marinen och med ledning av belastningen pa

marinens avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår

beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1953/54 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 31 600 000 (+ 1 400 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 070 000 ( +

90 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 595 000

(125 000 i kronor;

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 151

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 14 000 000 (+900 000)

kronor;

Rörligt tillägg 23 625 000 ( + 9 935 000) kronor;

Pensionsmedel 800 000 (+ 60 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 90 000 kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 70 000 000 (+ 12 300 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid marinen, som

föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................................. 31 600 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis ........................... 1 070 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 595 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 14 000 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ 23 625 000

Summa kronor 70 890 000

Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................... 800 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift,

förslagsvis ............................................. 90 000

Nettoutgift kronor 70 000 000

c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 000

kronor.

[21] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl.

Anslag Nettoutgift

1951/52 .................. 52 000 000 66 143 491

1952/53 (statsliggaren s. 241) 63 700 000

1953/54 (förslag).......... 77 000 000

s. 152 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 110.

152

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 102) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. 11. för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag

av 77 500 000 kronor.

Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag därom anfört

i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Y r k a n den.

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen

för flygvapnet m. fl. vissa personalförändringar m. m. vid flygvapnet.

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Vissa förändringar beträffande flyg- staben.

1 major Ma 30 — överstelöjtnant

eller major Ma 33/30 ..........

Ökning Minskning Summa

1 27,3

4 kaptener Ma 27 — majorer Ma 30

—

1 kapten Ma 27.................

13 270

1 pensionerad officer i arvodesbe- fattning 1:30 .................

1 psykolog Ce 31 ...............

—

1 vaktmästare Ce 10 — förste vakt- mästare Ca 11 ................

1 expeditionsvakt Ca 10 — förste

expeditionsvakt Ca 11..........

_

2 kanslibiträden Ce 11 — Ca 11 ...

—

1 reparatör Cg 11................

8 652 -p 28 200

Luftbevakningens organisation.

Inspektionen för luftbevakningen.

1 major eller kapten Ma 30/27 —

överstelöjtnant eller major Ma

33/30 ........................

1 kapten Ma 27.................

18 276

Förband och skolor.

14 kaptener Ma 27 ..............

241 892

5 pensionerade officerare i arvodes- befattningar 1: 30..............

34 950

5 driftingenjörer Cg 27...........

86 390 + 381 508

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

153

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

3. Överförande av vissa underofficerare

till civilmilitär anställningsform.

54 förvaltare (i flygstationstjänst)

Ma 21 — verkmästare av 1. klassen

(i flygstationstjänst) Ca 21. . . —

20 förvaltare (i förrådstjänst) Ma 21

— verkmästare av 1. klassen (i

förrådstjänst) Ca 21 ........... —

17 fanjunkare Ma 19 — mästare av

1. klassen Ca 18 .............. 8 653 _ g $53

4. Personal för fallskärmsjägarutbild-

ning.

1 sergeant Ma 16.................

9 648

3 flygtekniker Ca 15.............

27 864

+ 37 512

5. Förändringar i övrigt beträffande mi- litär personal.

2 kaptener Ma 27 för flygkrigshög- skolan respektive flygkadettsko- lan —• majorer Ma 30...........

5 640

3 kaptener Ma 27 för F 2, F 11 och

F 16.........................

51 084

1 löjtnant Ma 23/19 för F 2.......

—

1 officer i intendenturbefattning 1:30

vid flygvapnets centrala skolor.. .

6 750

1 löjtnant (i intendenturbefattning)

Ma23/19 — kapten (i intenden- turbefattning) Ma 27...........

3 444

1 förvaltare (i förrådstjänst) Ma 21

för F 2 ......................

2 fänrikar......................

19 642

20 förste fältflygare Me 16 .......

196 420

50 fältflygare av 1. graden Me 14..

453 500

200 furirer Me 11/10.............

1 558 300

56 korpraler och fältflygare av 3.

graden Mha 2.................

198 240

f 17 korpraler eller vicekorpraler

Mha 2/1......................

380 484

13 vicekorpraler och meniga Mha 1

36 660 __ 1 054 221

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

6. Förändringar beträffande läkar- och

sjukvårdspersonal.

2 specialflygläkare, Cp 5 jämte av
-

löningsförstärkning............ —

5 flygläkare av 2. graden......... 29 820

1 sjukvårdsbiträde Cg 5 vid Fil.. 5616 -j- 35 436

7. Förändringar i övrigt beträffande

teknisk personal.

1 mästare av 1. klassen Ca 18 —

verkmästare av 1. klassen Ca 21

1 824

55 flygtekniker Ca 15............

519 530

110 hjälptekniker Ce 10..........

853 270

3 verkstadsöveringenjörer, vid cen- trala flygverkstäder, Cp 9 — Cp 12

—

+ 1 374 624

8. Fortsatt utbyggnad av flottilj polis- organisationen.

2 förste flottiljpoliser Ca 16.......

19 642

26 flottiljpoliser Ca 14............

235 820

+ 255 462

9. Förändringar beträffande meteorologpersonalen.

Reglerad befordringsgång för extra

ordinarie meteorologer och för me
teorologassistenter.

............ —

1 föreståndare för militärmeteorologisk

informationstjänst Ca 27 på

övergångsstat vid flygstaben överföres

till marinstaben........... 18 276

1 förste stabsmeteorolog Ca 29.....

1 meteorolog Ce 23..............

1 meteorolog Ce 22..............

2 meteorologer Ce 19.............

20 148

14 184

13 956

23 268

+

53 280

Förändringar i övrigt beträffande

förråds- och vaktpersonal m. m.

1 förman Cg 13 vid F 17 — Ce 13

34 förrådsmän Cg 11 — Ce 11 ....

19 förrådsmän Ce 11 — förrådsför- män Ce 13 ...................

12 464

12 464

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

155

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

8 förrådsmän Cg 11 ..........

1 vaktmästare Cg 10 vid F 5

Ce 10.....................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

64 816

77 280

11. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal.

1 kontorist Ce 13 vid F 2 — Ca 13

1 kanslibiträde Ce 11 vid F 2 —

Ca 11.........................

1 kanslibiträde Cg 11 vid flygvapnets

centrala intendenturförråd —

Ce 11........................

20 biträden för skriv- och kontorsgöromål

— kontorsbiträden Ca 8

12. Övriga personalförändringar m. m.

4 lärare i gymnastik och idrott Cg

23, vid F 2, F 5, F 20 och flygvapnets

centrala skolor — Ce 23 ....

17 trafikledare Ce 22 — förste trafikledare

Ce 23................

1 trafikledare Ce 22 vid Fl ......

1 tekniskt biträde Ce 8 vid F 1____

4 kasernföreståndare Ce 17 vid F 8,

F 9, F 10 och Fil ............

1 reparatör Cg 12 vid F 2.........

1 reparatör Ce 13 vid F 7.........

1 reparatör Ce 12 vid F 7.........

I eldare Ce 10 vid F 7 — eldare

Ce 11........................

1 reparatör Cg 12 vid F 3 — Ce 12

Arvoden till tillsynsmän vid krigs
llygfält

och övningsplatser.......

Viss icke-ordinarie läkarpersonal. .

Arvoden till vissa lärare..........

Personalvårdsassistenter..........

Assistenter för frivilligfrågor.......

Flygtillägg......................

Höjning av de rörliga tilläggsförmå
nerna

.......................11 700 000

Avlöningar till viss personal i verk
stadsdrift

.................... 1 580 000 j_ 9 $7^ joö

12 840

6 936

39 756

8 652

8 758

8 429

345

740

50 000

19 000

4 000

48 650

450 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

15G

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Motiv.

1. Vissa förändringar beträjfunde flygstaben. Chefen för flygvapnet har

upprepat tidigare framfört förslag om att i utbyte mot en majorsbeställning

inrätta en beställning för alternativt överstelöjtnant eller major, avsedd

för chefen för personalavdelningen (jfr prop. 1952: 120, s. 147). Civilförvaltningen

tillstyrker även nu att det föreslagna utbytet kommer till stånd.

I sina anslagsäskanden för budgetåren 1951/52 och 1952/53 avstyrkte

civilförvaltningen förslag av chefen för flygvapnet om att för chefen för presssektionen

inrätta en majorsbeställning i utbyte mot en kaptensbeställning

(jfr prop. 1952: 120, s. 147). Av flygvapenchefen ånyo framfört förslag i

ämnet avstyrkes av civilförvaltningen.

För innevarande och närmast föregående budgetår föreslog chefen för

flygvapnet vidare, att tre beställningar för kapten, avsedda för ställföreträdande

avdelningschefer vid operations-, organisations- och utbildningsavdelningarna,

skulle utbytas mot majorsbeställningar. Civilförvaltningen

ansåg sig i äskandena för nämnda budgetår icke kunna biträda förslaget

(jfr prop. 1952: 120, s. 147). Ej heller ett av flygvapenchefen nu ånyo framfört

förslag i ämnet anser sig civilförvaltningen kunna biträda.

Chefen för flygvapnet har framhållit angelägenheten av att förstärka

arbetskraften vid personalavdelningen och i detta syfte föreslagit att ytterligare

en kaptensbeställning inrättas. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Chefen för flygvapnet har återkommit till frågan om att inrätta en för

pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i 1: 30 för vice värd för flygvapnets

ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde (jfr prop. 1952: 120, s. 148),

vilken befattning alltjämt uppehälles av en till frivillig tjänstgöring inkallad

reservofficer. Som ytterligare stöd för förslaget att inrätta förenämnda arvodesbefattning

bär flygvapenchefen framhållit att vice värden i vissa fall

har att fullgöra göromålen som adjutant åt flygvapenchefen och chefen för

flygstaben. Civilförvaltningen anför för sin del att de arbetsuppgifter, som

ålagts ifrågavarande reservofficer vid sidan av vice värdsysslan, icke synes

vara av sådan omfattning att de utgör tillräckligt underlag för att inrätta en

särskild befattning. Med hänsyn härtill och då den av departementschefen

vid anmälan av propositionen 1952: 120 (s. 161) förutsatta prövningen av

frågan om bestridandet av arbetsuppgifterna som vice värd beträffande

samtliga ämbetsbyggnader å Ladugårdsgärde lämpligen bör ske i samband

med det slutliga ställningstagandet till militära förvaltningsutredningens

förslag, anser sig ämbetsverket icke heller nu kunna tillstyrka

flygvapenchefens förslag.

Chefen för flygvapnet har föreslagit alt vid flygstaben inrättas en tjänst

för psykolog i Ce 31, främst avsedd att ingå i den vid flygvapnet, organiserade

kommissionen för uttagning av vissa personalkategorier såsom fältflygare,

officers- och reservofficersaspiranter m. fl. Civilförvaltningen anser

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

157

sig i avvaktan på resultatet av personalbehandlingsutredningens arbete

icke böra räkna med att den föreslagna tjänsten inrättas.

Förslag att utbyta en extra ordinarie vaktmästartjänst mot förste vaktmästartjänst

i Ca 11, avsedd för bevakningstjänst, och en ordinarie expeditionsvaktstjänst

mot en förste expeditionsvaktstjänst i Ca 11, avsedd för

filmtjänst, bär tidigare framställts av chefen för flygvapnet (jfr prop. 1952:

120, s. 148). Civilförvaltningen har vid anslagsberäkningarna för nästa

budgetår utgått från oförändrad lönegradsplacering för tjänsterna i fråga.

— Emellertid har enligt beslut av 1952 års riksdag berörda expeditionsvaktstjänst

numera uppflyttats till förste expeditionsvaktstjänst i Ca 11.

Vidare har enligt samma riksdagsbeslut en av de extra ordinarie vaktmästartjänsterna

vid flygstaben uppflyttats till förste vaktmästartjänst i

Ce 11 (prop. 1952: 241, bil. A: 18 resp. bil. D).

Civilförvaltningen tillstyrker vidare liksom i äskandena för innevarande

och närmast föregående budgetår (jfr prop. 1952: 120, s. 148) förslag av

chefen för flygvapnet om att ordinaries ätta två extra ordinarie kanslibiträdestjänster

vid flygstaben.

Chefen för flygvapnet har upprepat förslag om att inrätta en extra tjänst

för reparatör i Cg 11, avsedd för bilreparatör vid den för försvarets myndigheter

på Ladugårdsgärde gemensamma hörcentralen (prop. 1952: 120,

s. 149). Civilförvaltningen anser sig numera böra tillstyrka förslaget.

2. Luftbevakningens organisation. Genom beslut av 1948 års riksdag

(prop. 206, s. 420—425) överfördes luftbevakningen från armén till flygvapnet

och tillskapades en fast fredsorganisation för denna verksamhetsgren.

Sålunda inrättades inom flygledningen en inspektion för luftbevakningen

med en inspektör i Mo 14 som chef, en major eller kapten som stabschef,

tre kaptener och en kommenderad officer ur luftvärnet. Vidare förstärktes

envar av de fem flygbasområdesstaberna med en kapten, flygbaskåren

(F 21) med en major samt flygkadettskolan (F 20) — där utbildning

av värnpliktiga till officerare och underofficerare i luftbevakningstjänst

skulle äga rum — med en kapten och två löjtnanter. Sammanlagt skulle

alltså enligt nämnda riksdagsbeslut på flygvapnets stat finnas 14 officerare

för luftbevakningens ledning och för berörda utbildning vid F 20.

Jämlikt beslut av 1951 års riksdag (prop. 110, s. 182—183) skall utbyggnaden

och moderniseringen av luftbevakningen i materiellt hänseende omfatta

ytterligare områden utöver vad som förutsattes i 1948 års riksdagsbeslut.

Chefen för flygvapnet har upprepat ett för innevarande och närmast

föregående budgetår framfört förslag om att för stabschefen vid inspektionen

för luftbevakningen inrätta en beställning för alternativt överstelöjtnant

eller major i utbyte mot den befintliga beställningen för alternativt

major eller kapten (jfr prop. 1952: 120, s. 149 o.f.). Civilförvaltningen

anser sig nu icke böra räkna med den föreslagna lönegradsuppflyttningen.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. May.ts proposition nr 110.

Vidare har chefen för flygvapnet ånyo föreslagit att en ny beställning

för kapten inrättas vid luftbevakningsinspektionen (prop. 1952: 120, s. 150).

Förslaget biträdes av civilförvaltningen.

För budgetåret 1952/53 föreslog flygvapenchefen att för luftbevakningen,

med placering vid förband och flygkadettskolan, måtte inrättas nya beställningar

för 6 majorer, 14 kaptener och 8 löjtnanter samt 5 arvodesbefattningar

för pensionerade officerare i 1 : 30. Beträffande motiveringen till

förslaget hänvisas till prop. 1952: 120, s. 150—151. Departementschefen

ansåg emellertid vid anmälan av denna proposition förslagen kräva ytterligare

överväganden och var därför icke då beredd att tillstyrka desamma.

Flygvapenchefen har återkommit till dessa personalfrågor samt föreslagit

att principbeslut nu fattas om utbyggnad av luftbevakningens personalorganisation

i enlighet med nyssnämnda förslag och att flygvapnet från och

med nästa budgetår tillföres berörda 14 kaptensbeställningar och 5 arvodesbefattningar.

Civilförvaltningen räknar med att de föreslagna beställningarna

och befattningarna tillkommer från och med nästa budgetår.

I utlåtande över eu av flygförvaltningen den 12 februari 1952 gjord framställning

rörande personal för underhållstjänsten beträffande luftbevakningens

och jaktstridsledningens telekommunikationer förordade civilförvaltningen

att kostnaderna för avlöning åt 5 driftingenjörer i 27 lönegraden,

1 vid varje flygbasområdesstab, skulle bestridas från avlöningsanslag och

icke såsom flygförvaltningen föreslagit från sakanslag. Tjänsterna medtogs

emellertid icke i den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1952/53 fastställda förteckningen

över extra personal vid flygvapnet med avlöning från posten

Övrig extra personal. Civilförvaltningen räknar med att angivna 5 tjänster

upptages i motsvarande förteckning över extra personal för budgetåret

1953/54.

3. Överförande av vissa underofficerare till civilmilitär anställningsform.

Enligt principbeslut av 1948 års riksdag (prop. 206, s. 446, 447, 455 och

462) skall vid fullt genomförd personalorganisation befintliga beställningar

för förvaltare i flygstationstjänst och i förrådstjänst (flygmateriel) samt för

fanjunkare i stationsunderofficers- och förrådsunderofficersbefattningar

ersättas med verkmästare av 1. klassen respektive mästare av 1. klassen.

I äskandena för budgetåret 1951/52 föreslog flygvapenchefen att nämnda

beslut skulle genomföras från och med samma budgetår. Departementschefen

ansåg emellertid försiktigheten bjuda att — i avvaktan på resultatet

av 1949 års tjänsteförteckningskommittés utredning i fråga om löneställning

för förvaltare — genomföra ifrågavarande principbeslut endast beträffande

beställningar för fanjunkare. I avvaktan på närmare utredning

beträffande vissa särskilda befattningar föreslog departementschefen, att

från och med budgetåret 1951/52 60 fanjunkare skulle utbytas mot mästare

av 1. klassen i Ca 18. Beträffande de ifrågavarande 74 förvaltarbeställning
-

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

159

arna och återstående 17 fanjunkarbeställningarna förordade departementschefen

att såsom ett provisorium extra tjänstemän i Cg 19 respektive Cg 16

skulle få anställas såsom ersättare vid uppkommande vakanser (prop.

1951: 110, s. 151—154, 176 och 177). Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

I medelsäskandena för innevarande budgetår hemställde chefen för

flygvapnet med tillstyrkan av civilförvaltningen att 1948 års förenämnda

riksdagsbeslut måtte genomföras i sin helhet från och med innevarande

budgetår. Departementschefen erinrade vid anmälan av prop. 1952: 120

(s. 162 o.f.), att frågan om lönegradsplaceringeri av de i sammanhanget

aktuella civilmilitära beställningarna ännu ej prövats av tjänsteförteckningskommittén.

Vidare hade kommittén framlagt förslag till ändrad lönegradskonstruktion

för militär personal. Enär löneställningen för här ifrågavarande

kategorier militära och civilmilitära tjänster således vore oklar,

borde i avvaktan på dessa lönefrågors slutliga prövande det fortsatta genomförandet

av 1948 års principbeslut tills vidare anstå. Med hänsyn härtill

borde den under budgetåret 1951/52 införda provisoriska anordningen,

att vid vakanser i här ifrågavarande underofficersbeställningar såsom ersättare

anställes civilmilitära extra tjänstemän, utsträckas att gälla även

under innevarande budgetår.

Chefen för flygvapnet har jämväl i äskandena för budgetåret 1953/54

återkommit till frågan om att överföra ifrågavarande underofficerare till

civilmilitär anställningsform och föreslagit att 1948 års berörda riksdagsbeslut

helt genomföres från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen

tillstyrker förslaget.

4. Personal för fallskärmsjägarutbildning. Chefen för flygvapnet har upprepat

ett för innevarande budgetår framlagt förslag om att inrätta beställningar

för 1 sergeant och 3 flygtekniker, avsedda för skötsel av det transportflygplan

som utnyttjas vid arméns fallskärmsjägarutbildning (prop. 120,

s. 152 o.f.). Civilförvaltningen anser sig böra räkna med tillkomsten av

ifrågavai-ande beställningar.

5. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Chefen för flygvapnet

har upprepat sina för innevarande och närmast föregående budgetår

(jfr prop. 1952: 120, s. 153) framställda förslag om att i utbyte mot kaptensbeställningar

inrätta två majorsbeställningar, avsedda den ena för

förste lärare vid flygkrigshögskolan och den andra för skolchefens ställföreträdare

(läraren i krigskonst eller förste flygläraren) vid flygkadettskolan.

Civilförvaltningen biträder även nu förslaget.

Chefen för flygvapnet har föreslagit att ytterligare 3 kaptensbeställningar

inrättas, avsedda en för chef för den till Roslagens flygkår (F 2) förlagda

förberedande fältflygarskolan, en för fotoofficer vid Södermanlands flygflottilj

och chef för flottiljens fotoavdelning samt en för chef för femte divisionen

vid Upplands flygflottilj (F 16), omfattande personal och flyg
-

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

plan för flygkadettskolans (F 20) flygövningar. Till stöd för förslagen har

flygvapenchefen anfört i huvudsak följande.

Då den förberedande fältflygarskolan förlädes till F 2, tillfördes kåren

ej någon militär personal, varför en kapten från annat förband måst kommenderas

som skolchef. Då flygvapnet helt saknade kommenderingsreserv,

hade till följd härav brist på en kapten uppstått vid detta förband. Det vore

vidare av största vikt att elevernas utbildning och fostran redan från början

handhades av väl kvalificerat befäl, som under en längre tid kunde fast

placeras vid skolan. — Enligt beslut av 1948 års riksdag skulle vid F 11,

som är vår enda spaningsflottilj, i fred tjänstgöra 11 flygande kaptener,

varav 1 vore avsedd att tjänstgöra som förste flottilj adjutant. Denne tjänstgjorde

tillika som fotoofficer. I sistnämnda egenskap vore adjutanten chef

för fotoavdelningen och under flottilj chefen ansvarig för all fotoverksamhet

vid flottiljen. Han lämnade direktiv för och kontrollerade det tekniska

underhållet av kameramaterielen, tjänstgjorde som lärare i flygfotografering,

svarade för viss krigsplanläggning samt ledde utprovning av ny fotomateriel.

Arbetsuppgifterna vore av sådan art att de icke kunde kombineras

med annan befattning. — Jämlikt förenämnda riksdagsbeslut skulle en

stationsavdelning ingå i den till F 16 förlagda flygkadettskolan. Sedermera

hade emellertid stationsavdelningen överförts till F 16. Avdelningen hade

där organiserats såsom en femte division med personal och flygplan för

skolans flygövningar. Då divisionen organiserades förutsattes att en av

lärarna vid skolan vid sidan av sin ordinarie befattning skulle tjänstgöra

som divisionschef (markstyrkechef). Då det visat sig svårt att förena ifrågavarande

befattningar, hade under de senaste åren befattningen såsom divisionschef

uppehållits av en reservofficer, som inkallats till frivillig tjänstgöring

med avlöning från vakant kaptensbeställning. Vakanserna i fråga

om kaptensbeställningar vore emellertid nu fyllda.

Civilförvaltningen räknar med att ifrågavarande 3 kaptensbeställningar

inrättas från och med nästa budgetår.

Chefen för flygvapnet har föreslagit att för F 2 inrättas en beställning

för löjtnant, avsedd som chef för kåx-ens specialavdelning, tillika biträdande

skolchef vid den förberedande fältflygarskolan. Som chef för specialavdelningen,

vid vilken de värnpliktigas allmänmilitära utbildning äger rum,

tjänstgör f. n. kåradjutanten. Från och med innevarande budgetår har

en arvodesbefattning för mobiliseringsofficer i 1: 30 överflyttats till F 2 för

att minska kårchefens och kåradjutantens arbetsbörda (prop. 1952: 120,

s. 153 och 163). Med hänsyn härtill anser civilförvaltningen att det bör anstå

tills vidare med att inrätta den föreslagna löjtnantsbeställningen.

I gällande personalförteckning finnes under rubriken Flygvapnets centrala

skolor uppförd en arvodesbefattning för officer i intendenturbefattning

i 1: 30. Denne officer tjänstgör såsom intendent och kasernofficer

vid skolorna. Chefen för flygvapnet har framhållit att de med förenämnda

befattning förenade arbetsuppgifterna fått en sådan omfattning att för dem

bör avses en officer på aktiv stat samt föreslagit att arvodesbefattningen

indrages och att från och med samma tidpunkt den beställning för löjtnant

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

161

i intendenturbefattning som f. n. är avsedd för biträdande intendent vid

Västmanlands flygflottilj (F 1), tillika lärare i intendenturtjänst vid flygvapnets

centrala skolor, tages i anspråk för nämnda skolor. Med hänsyn

till det ansvar, som kommer att åvila ifrågavarande officer såsom intendent

och kasernofficer, bör beställningen enligt flygvapenchefen omvandlas till

beställning för kapten. Civilförvaltningen, som icke har något att erinra mot

den föreslagna personalanordningen, räknar med att en kaptensbeställning

tillkommer i utbyte mot en beställning för löjtnant samt att här avsedd

arvodesbefattning indrages.

Chefen för flygvapnet har upprepat ett redan för innevarande budgetår

framställt förslag (prop. 1952: 120, s. 153 o.f.) om att för F2 inrätta en

beställning för förvaltare i förrådstjänst (intendenturmateriel). Civilförvaltningen

anser sig i avvaktan på organisationsförsök vid flygvapnets förband

icke heller nu böra räkna med att en dylik beställning tillkommer.

I enlighet med förslag av chefen för flygvapnet räknar civilförvaltningen

med alt antalet fänrikar under budgetåret 1953/54 skall utgöra i medeltal

53, innebärande en ökning med 2 i förhållande till innevarande budgetår.

Antalet icke-ordinarie manskapsbeställningar vid flygvapnet, med undantag

för musikmanskap, vid fullt genomförd organisation har senast

(prop. 1951: 110, s. 166 och 178) fastställts till sammanlagt 1 222, varav

653 furirer, 106 korpraler, 117 korpraler eller vicekorpraler och 346 vicekorpraler

eller meniga. För budgetåret 1952/53 fastställd personalförteckning

för flygvapnet upptager, förutom musikmanskap, följande beställningar

för icke-ordinarie manskap, nämligen 950 furirer, 150 korpraler,

117 korpraler eller vicekorpraler och 346 vicekorpraler eller meniga, tillhopa

1 563 beställningar.

Chefen för flygvapnet har nu med hänsyn till beslutad ändrad befordringsgång

och beräknad förlängning av anställningstiden för fältflygare

(jfr prop. 1952: 229) upptagit antalet icke-ordinarie manskapsbeställningar,

utom för musikmanskap, vid fullt genomförd organisation till sammanlagt

1 072, varav 85 fältflygare av 1. graden i Me 14, 448 furirer och fältllygare

av 2. graden i Me 11 eller Me 10, 206 korpraler och fältflygare av 3. graden

i Mha 2 samt 333 vicekorpraler, meniga och fältflygarelever i Mha 1. Vidare

har flygvapenchefen räknat med att vid genomförd organisation skall finnas

120 förste fältflygare i Ce 16.

Flygvapenchefen har föreslagit att från och med budgetåret 1953/54 inrättas

20 beställningar för förste fältflygare i Me 16 ävensom räknat med

följande förändringar från och med samma budgetår i antalet beställningar

för icke-ordinarie manskap, utom musikmanskap, nämligen inrättande av

50 beställningar för fältflygare av 1. graden, minskning med 200 beställningar

för furirer till (950—200=) 750, ökning med 56 beställningar för

korpraler och fältflygare av 3. graden till (150+56 = ) 206, minskning

11—250 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 110.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

med samtliga 117 beställningar för korpraler eller vicekorpraler samt minskning

med 13 beställningar för vicekorpraler och meniga till (346—13=) 333.

Civilförvaltningen grundar sin anslagsberäkning på det av flygvapenchefen

sålunda angivna antalet beställningar.

6. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Chefen för flygvapnet

har upprepat tidigare framfört förslag om att inrätta två förordnandetjänster

i Cp 5 för fullständigt flygutbildade läkare, förenade med

avlöningsförstärkning å 10 000 kronor (jfr prop. 1952:120, s. 155 o.f.).

Med hänsyn till den ställning statsmakterna tidigare intagit till frågan om

specialflygläkarorganisation räknar civilförvaltningen ej med att de föreslagna

tjänsterna skall inrättas från och med budgetår et 1953/o4.

Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen upprepat

ett för innevarande och närmast föregående budgetår framfört förslag (prop.

1951: 110, s. 158 o.f., samt 1952: 120, s. 156) om att öka antalet befattningar

för flygläkare av 2. graden från 26 till 31.

Civilförvaltningen räknar i enlighet med förslag av försvarets sjukvårdsstyrelse

med att en extra tjänst för sjukvårdsbiträde i Cg 5 tillkommer vid

Södermanlands flygflottilj från och med nästa budgetår.

7. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal. Chefen för flygvapnet

har föreslagit att en beställning för mästare av 1. klassen i Ca 18

utbytes mot en beställning för verkmästare av 1. klassen i Ca 21, avsedd

att vid tekniska inspektionen biträda vid handläggning av ärenden rörande

flygstationstjänsten samt att deltaga i inspektionen av denna tjänst vid förbanden.

Civilförvaltningen biträder förslaget.

I anslutning till ett av flygförvaltningen i anslagsäskandena för nästa budgetår

framlagt förslag om medelsanvisning för att anskaffa transportflygplan

har chefen för flygvapnet föreslagit att nya beställningar inrättas för

55 flygtekniker, avsedda för dessa flygplans vård och tillsyn. Civdförvaltningen

utgår från att de föreslagna beställningarna inrättas.

Med tillstyrkan av civilförvaltningen har flygvapenchefen föreslagit att

antalet beställningar för hjälptekniker i Ce 10 ökas med 110 till 355, varigenom

det för fullt utbyggd organisation beräknade antalet uppnås (prop.

1951: 110, s. 155).

Chefen för flygvapnet har vidare föreslagit att de tre tjänsterna för verkstadsöveringenjör

vid centrala flygverkstäder uppflyttas från lönegrad Cp 9

till lönegrad Cp 12. Civilförvaltningen utgår vid anslagsberäkningen från

oförändrad löneställning för ifrågavarande ingenjörer. — Berörda tjänster

har sedermera enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 1952: 241, bil. A: 18)

uppflyttats till Cp 10.

8. Fortsatt utbyggnad av flottiljpolisorganisationen. Enligt prop. 1948: 206

(s. 455) beräknades behovet av flottilj polis er till 258, varav 19 förste flottilj
-

s. 163 Kontrollera mot PDF

Iiiingl. Maj:ts proposition nr 110.

163

poliser (Ca 16) och 239 flottiljpoliser (Ca 14). Hittills har inrättats beställningai

föi 13 förste flottilj poliser och 161 flottiljpoliser. Den nu föreslagna

och av civilförvaltningen tillstyrkta utökningen med 2 respektive 26 beställningai

skulle möjliggöra, att flottiljpolisorganisationen kunde genomföras

vid ytterligare två flottiljer.

9. Förändringar beträffande meteorologpersonalen. Chefen för flygvapnet

har upprepat sina tidigare framförda förslag om att införa reglerad b ef ordlingsgång

för extra ordinarie meteorologer och meteorologassistenter (jfr

prop. 1952: 120, s. 157). Civilförvaltningen har med hänsyn till 1949 års

tjänsteförteckningskommittés arbete i anslagsäskandena utgått från oförändrad

löneställning för denna personal. — Sedermera har enligt beslut av

1952 ars liksdag (prop. 1952: 241, bil. A: 18) för meteorologerna införts

reglerad befordringsgång, omfattande lönegraderna Cfl9 (H/a år), Ce 21

(2 år) och Ce 23.

Såsom anförts i det föregående vid behandlingen av marinens avlöningsanslag

(p. 2) föreslås att den på flygstabens personalförteckning uppförda

tjänsten på övergångsstat för föreståndare för militärmeteorologisk informationstjänst

i Ca 27 överföres till marinstaben samt att viss på marinens

personalförteckning uppförd meteorologpersonal skall avföras ur förteckningen.

I samband härmed föreslås att på flygvapnets personalförteckning

uppföres följande för marinens väderlekstjänst erforderliga tjänster, nämligen

1 förste stabsmeteorolog i Ca 29 och 4 meteorologer, av vilka 1 i Ce 23,

1 i Ce 22 och 2 i Ce 19.

10. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och vaktpersonal in. in.

Chefen för flygvapnet har ånyo framfört sitt för innevarande och närmast

föregående budgetår (jfr prop. 1952: 120, s. 158) framlagda förslag om att

till extra ordinarie omändra följande extra tjänster, nämligen 1 förman

(nu i Cg 13) vid F 17, 34 förrådsmän (nu i Cg 11) — 4 vid flygvapnets centrala

skolor, 3 vid F 3 och F 8, 2 vid F 5, F 11, F 14, F 16 och F 21 samt 1

vid flygstaben, Fl, F 2, F 4, F 6, F 7, F 9, F 10, F 12, F 13, F 15, F17,

F 18 och Flygbo O — samt 1 vaktmästare (nu i Cg 10) vid F 5. Civilförvaltningen

har liksom tidigare tillstyrkt förslaget i vad avser de 34 förrådsmannatjänsterna.

Övriga av flygvapenchefen föreslagna överföringar till extra ordinarie

anställning anser ämbetsverket böra anstå i avvaktan på organisationsundersökningar.

I anledning av det i sammanställningen redovisade förslaget om att till

13 lönegraden uppflytta 19 förrådsmannatjänster i Cell — avsedda för

fallskärmsförråden vid F 1—F 8 och F 21 — erinras om att tjänsterna i

fråga enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 1952: 241, bil. D) numera

uppflyttats till förrådsförmän i Ce 13.

Från och med innevarande budgetår har vid envar av de tio flygflottiljer,

som utrustats med reaktionsdrivna flygplan, med hänsyn till den av reak
-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

tionsdriften föranledda ökningen i drivmedelstjänstens omfattning inrättats

2 extra förrådsmannatjänster i Cg 11. Chefen för flygvapnet har nu — med

förmälan att ytterligare flygflottiljer beräknas komma att under innevarande

budgetår tillföras reaktionsdrivna flygplan — föreslagit att 8 nya förrådsmannatjänster

i Cg 11 inrättas. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

11. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Chefen för flygvapnet

har upprepat förslag om att ordinariesätta en kontoristtjänst och en

kanslibiträdestjänst vid Roslagens flygkår (F 2), båda i kassatjänst. Civilförvaltningen

tillstyrker förslaget. — Sedermera har enligt beslut av 1952

års riksdag (prop. 1952: 245) berörda tjänster uppflyttats till kansliskrivare

i Ce 15 respektive kontorist i Ce 13.

Förslag av flygvapenchefen om att extraordinariesätta en extra kanslibiträdestjänst

vid flygvapnets centrala intendenturförråd i Västerås tillstyrkes

icke heller nu av civilförvaltningen.

Civilförvaltningen förordar att i enlighet med principerna för reglerad

befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 20 kontorsbiträdestjänster

skall tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och

kontorsgöromål, nämligen

vid llygstaben 1 tjänst;

vid flygförbanden 13 tjänster, av vilka 2 vid vardera av F 12 och F 15

samt 1 vid envar av F 1, F 6, F 7, F 9, F 11, F 13, F 16, F 18 och F 21,

ävensom

vid väderlekstjänsten 6 tjänster.

12. Övriga personalförändringar in. in. Civilförvaltningen tillstyrkei ett

av Svenska gymnastikläraresällskapet framlagt förslag om extraordinariesättning

av 4 extra tjänster i Cg 23 för lärare i gymnastik och idrott vid Roslagens

flygkår (F 2), krigsflygskolan ( F 5), flygkadettskolan (F 20) och flygvapnets

centrala skolor.

I anledning av det i framställningen redovisade förslaget om att till lönegraden

Ce 23 uppflytta 17 trafikledartjänster i Ce 22 — 1 vid varje förband

utom F 8 och F 9 — erinras om att nämnda tjänster liksom tidigare befintliga

2 förste trafikledartjänster i Ce 23 — vid F 8 och F 9 enligt beslut av

1952 års riksdag (prop. 1952: 241, bil. A: 18) numera uppflyttats till förste

trafikledartjänster i Ce 27.

Chefen för flygvapnet har föreslagit att vid Västmanlands flygflottilj (F 1)

inrättas ytterligare 1 trafikledartjänst i Ce 22 (numera enligt nyssnämnda

riksdagsbeslut Ce 23) och 1 tjänst för tekniskt biträde i Ce 8, avsedd för

flottiljens väderleksavdelning. Till stöd för förslaget har åberopats den i

jämförelse med förhållandena vid andra flygflottiljer avsevärt större omfattning

i vilken flygsäkerhetspersonalen vid F 1 måste tagas i anspråk till

följd av att flottiljen är nattjaktflottilj. Flygsäkerhetsorganisationen vid

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

165

F 1 måste sålunda vara i funktion under betydligt längre tid per dygn än

som från början beräknades. Flygsäkerhetspersonalen tvingas därför fullgöia

betydande Övertid, vilken nu blivit av större omfattning än vad personalen

rimligen kan åläggas. Antalet övertidstimmar för befintliga tre

trafikledare uppgick 1951 till sammanlagt 1 422 timmar. Motsvarande förhållanden

gäller för personalen vid väderleksavdelningen, som under

mörkerflygning måste upprätthålla samma verksamhet som under ordinarie

övningstid. De befintliga 2 tekniska biträdena i Ce 8 förslår ej för tjänstgöring

utöver ordinarie övningstid. Civilförvaltningen biträder förslaget.

I flygvapnets gällande förteckning för andra extra ordinarie tjänstemän

än manskap finns upptagna bl. a. 17 kasernföreståndare i Ce 17,1 vid envar

av ^ F F 12 F 18 och F 21, 1 vid flygvapnets centrala skolor samt 1

vid Övre Norrlands flygbasområde. Chefen för flygvapnet har föreslagit

att jämväl envar av F 8—F 11, vid vilka förband underofficerare på aktiv

stat f. n. tjänstgör i befattningar som kasernunderofficer, tillföres en dylik

tjänst. Flygvapenchefen har därvid framhållit att han i yttrande över en av

fortifikationsförvaltningen och statens organisationsnämnd avgiven rapport

över organisationsförsök åren 1949 och 1950 inom I. och III. militärområdena

rörande försvarets fastighetsförvaltning föreslagit att för dylik befattning

regelmässigt skall avses kasernföreståndare, bl. a. med hänsyn

till den byggnadstekniska utbildning som vederbörande bör besitta. Vidare

börjar antalet övertaliga underofficerare nu efter hand att minska,

vartill kommer att ett flertal sådana underofficerare måst överföras till luftbevaknings-

och radartjänst.

Civilförvaltningen har icke velat motsätta sig att de nu föreslagna 4 kasernföreståndartjänsterna

inrättas.

I enlighet med förslag av fortifikationsförvaltningen hemställer civilförvaltningen

i skrivelse den 28 november 1952 att vid Roslagens flygkår (F 2)

inrättas en extra reparatörstjänst i Cg 12, att vid Skaraborgs flygflottilj

(F 7) inrättas ytterligare 2 reparatörstjänster, varav 1 i Ce 13 och 1 i Ce 12,

samt att 1 tjänst för eldare i Ce 10 vid samma flottilj omvandlas till tjänst

för eldare i Ce 11.

Chefen för flygvapnet har föreslagit att eu befintlig extra tjänst för repalatöi

i Cg 12 vid Östgöta flygflottilj (F 3) extraordinariesättes från och med

nasta budgetår. Civilförvaltningen, som samrått i ämnet med fortifikationsförvaltningen,

är icke beredd tillstyrka förslaget.

Genom beslut den 29 augusti 1952 har Kungl. Maj:t fastställt förteckning

å arvoden till tillsynsmän vid flygvapnets krigsflygfält och övningsplatser

att gälla tills vidare från och med budgetåret 1952/53. Förteckningen upptar

arvoden till ett sammanlagt belopp av 41 440 kronor eller 740 kronor

mera än som för ändamålet upptagits i flygvapnets gällande förteckning

å vissa arvoden och särskilda ersättningar.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Civilförvaltningen föreslår att delposten Viss icke-ordinarie läkarpersonal

uppräknas med 50 000 kronor. Ökningen beror på genomförd

reglering av arvodena för bland andra flygläkare av 2. graden.

Till arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare

samt arvodesavlönade civila lärare har för innevarande budgetår beräknats

(121 000 + 170 000 = ) 291 000 kronor. För budgetåret 1953/54 uppskattar

civilförvaltningen i enlighet med förslag av chefen för flygvapnet motsvarande

kostnader till (161 500+148 500=) 310 000 kronor. Ökningen beror

i huvudsak på höjning av arvodena samt utökat timantal vid flygvapnets

centrala skolor.

Såsom anförts i det föregående under arméns motsvarande anslag (p. 26)

föreslår civilförvaltningen i skrivelse den 7 oktober 1952 ändiad redovisning

av vissa kostnader för arvoden till lärare vid försvarsgrenarnas fasta utbildningsanstalter

och skolor. Av det för nästa budgetår för flygvapnet beräknade

medelsbehovet till civila lärare, 148 500 kronor, avser enligt ämbetsverket

omkring 50 000 kronor kostnader som enligt nyssnämnda förslag

skall redovisas under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t.

Med hänsyn till genomförd arvodesreglering räknar civilförvaltningen

med en höjning av delposten till Personalvårdsassistenter med 4 000 kronor.

Flygvapenchefen har (skr. 20/12 1952) beräknat medelsbehovet för assistenter

för frivilligfrågor till 69 650 kronor för nästa budgetår, innebärande

en ökning med 48 650 kronor. Härvid har förutsatts att arvode liksom

nu skall utgå med 350 kronor per manad men att antalet tjänstgöringsmanader

skall utgöra 199 mot 60 för innevarande budgetår. Civilförvaltningen

förklarar i avgivet yttrande att, därest förslag i anledning av den av kommittén

för frivilligt försvarsarbete förordade omläggningen av här avsedd

verksamhet icke kommer att framläggas för innevarande ars liksdag, ämbetsverket

icke vill motsätta sig att medelsbehovet beräknas på sätt flygvapenchefen

föreslagit.

Till bestridande av kostnaderna för de lönetillägg, som skall utgå av

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, sasom flygtillägg

in. m„ beräknar civilförvaltningen för nästa budgetår 4 500 000 kronor,

vilket innebär en kostnadsminskning med 400 000 kronor. Minskningen

sammanhänger med att mekanikertillägg numera icke utgår. Motsvarande

tillägg, som utgår av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, uppskattas för samma budgetår till 1 870 080 kronor, innebärande

en kostnadsminskning med 50 000 kronor.

Civilförvaltningen räknar med hänsyn till höjningen av de rörliga tillläggsförmånerna

med en ökning av utgifterna under anslagsposten Röiligt tilllägg

med i runt tal 11 800 000 kronor och av inkomsterna under posten

Pensionsmedel med i runt tal 100 000 kronor.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 110.

167

Liksom under arméns och marinens motsvarande anslag föreslår civilförvaltningen

att under förevarande anslag tillkommer en särskild uppbördspost,

benämnd Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift. För nästkommande

budgetår beräknar ämbetsverket denna post till 1 580 000 kronor.

Departementschefen.

1. Jag anser anledning icke längre föreligga att för chefen för personalavdelningen

avse lägre löneställning än för cheferna för övriga avdelningar

inom flygstaben. För chefen för personalavdelningen bör därför

ir. o. in. nästa budgetår tillkomma en beställning för överstelöjtnant eller

major i utbyte mot en maj or sbeställning.

Några ytterligare personalförändringar är jag icke f. n. beredd tillstyrka

i anledning av de under förevarande punkt redovisade förslagen.

2. Jag kan icke heller nu tillstyrka förslagen om att för stabschefen vid

luftbevakningsinspektionen inrätta en beställning för överstelöjtnant eller

major i utbyte mot en beställning för major eller kapten samt att inrätta

en ny kaptensbeställning för inspektionen. Förslaget om inrättande av

ytterligare fjorton beställningar för officerare i luftbevakningstjänst kan

jag icke heller för närvarande biträda.

Förslaget om att för luftbevakningsorganisationen inrätta fem arvodesbefattningar

för pensionerade officerare, avsedda för flygbasområdesstaberna,

är jag icke heller nu beredd tillstyrka. Vad åter angår förslaget om

att inrätta fem extra driftingenjör stjänster i Cg 27 för underhållst jänsten

beträffande telekommunikationer får jag erinra om att jag vid anmälan

av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 165) utgått från att inom anslaget

Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel nr. in. utrymme skall

finnas för anställning av personal för underhåll m. m. av luftbevakningens

och jaktstridsledningens kommunikationer. Jag räknar därför ej med att

tjänster för dylik personal, avlönad från förevarande anslag, nu inrättas.

3. I enlighet med ett av tjänsteförteckningskommittén denna dag avgivet

förslag tillstyrker jag att de 54 beställningarna för förvaltare i flygstationstjänst

utbytes mot beställningar för förste verkmästare i Ca 22, att de 20

beställningarna för förvaltare i förrådstjänst utbytes mot beställningar för

förrådsförvaltare i Ca 21 och att de 17 fanjunkarbeställningarna utbytes

mot beställningar för mästare i Ca 19. Härigenom skulle 1948 års åberopade

riksdagsbeslut bli helt genomfört. De underofficerare som den 1 juli

1953 bestrider respektive befattningar bör, om de så önskar, överföras till

motsvarande nya civilmilitära beställningar. De som ej önskar överföras

bör medges kvarstå i innehavda militära beställningar. Till personalförteckningen

bör därför anmärkas att ifrågavarande civilmilitära beställningar

tills vidare får ersättas med för budgetåret 1952/53 uppförda motsvarande

underofficersbeställningar. Viss icke alltför kort betänketid torde

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

emellertid böra medges vederbörande. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att efter förslag av chefen för flygvapnet meddela de närmare bestämmelser

för överföringen som kan befinnas erforderliga.

4. Jag är icke heller nu beredd tillstyrka den personalökning, som föreslagits

under denna punkt.

5. Det ånyo framställda förslaget om att för ifrågavarande två lärare

vid flygkrigshögskolan respektive flygkadettskolan inrätta maj or sbeställningar

i utbyte mot kaptensbeställningar kan jag endast på det sätt biträda

att jag förordar utbyte av en kaptensbeställning för flygkrigshögskolan

mot beställning för major eller kapten.

Jag delar flygvapenchefens uppfattning att de arbetsuppgifter som är

förenade med arvodesbefattningen för officer i intendenturbefattning vid

flygvapnets centrala skolor motiverar att för desamma avses kapten på

aktiv stat. Liksom civilförvaltningen har jag intet att erinra mot den av

flygvapenchefen föreslagna personalanordningen. Jag tillstyrker alltså att

arvodesbefattningen indrages och att samtidigt en beställning för löjtnant

i intendenturbefattning utbytes mot kaptensbeställning.

Beräkningen av antalet fänrikar under nästa budgetår har icke givit

mig anledning till erinran. Jag kan vidare tillstyrka vad flygvapenchefen

föreslagit för nästa budgetår beträffande antalet beställningar för fältflygare

och för manskap i övrigt.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag kan jag icke f. n.

biträda.

6. Av de under denna punkt framställda förslagen kan jag f. n. endast

tillstyrka att ett extra sjukvårdsbiträde i Cg 5 tillkommer vid Södermanlands

flygflottilj.

7. Jag anser mig böra tillstyrka att antalet hjälptekniker fr. o. m.

nästa budgetår ökas med 110, varigenom det för fullt utbyggd organisation

beräknade antalet skulle uppnås. I övrigt kan jag icke i anledning av

de under denna punkt redovisade förslagen förorda ytterligare personalförstärkningar

eller löneförbättringar.

8. Förslaget under denna punkt tillstyrker jag.

9. Såsom av det föregående framgår har viss reglerad befordringsgång

för meteorologer redan genomförts. För meteorologassistenterna utgår jag

för nästa budgetår från oförändrade avlöningsförhållanden.

Under hänvisning till vad jag i det föregående vid behandlingen av marinens

motsvarande anslag (p. 2) anfört kan jag icke f. n. tillstyrka något

av övriga under förevarande punkt redovisade förslag.

10. Förslaget om att för flottiljer med reaktionsdrivna flygplan inrätta

ytterligare åtta förrådsmannatjänster i Cg 11 kan jag biträda. Några ytterligare

personalförändringar är jag icke f. n. beredd tillstyrka i anledning

av de under förevarande punkt redovisade förslagen.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

169

11. Jag kan icke tillstyrka att — utöver de redan genomförda lönegradsuppflyttningarna

— annan åtgärd nu vidtages än att i enlighet med principerna

för reglerad befordringsgång 20 kontorsbiträdestjänster i Ca 8

inrättas i utbyte mot biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål.

12. Det synes erforderligt att flygsäkerhetspersonalen vid Västmanlands

flygflottilj förstärkes. Jag tillstyrker därför att vid flottiljen inrättas nya

tjänster för en trafikledare i Ce 23 och ett tekniskt biträde i Ce 8.

Förslagen om att vid Roslagens flygkår inrätta en extra reparatör stjänst

i Cg 12 samt att vid Skaraborgs flygflottilj inrätta ytterligare två reparatör

stjänster, varav en i Ce 13 och en i Ce 12, kan jag tillstyrka.

Jag kan i anledning av övriga under förevarande punkt redovisade

förslag till inrättande av nya tjänster eller förändringar beträffande befintliga

tjänster icke tillstyrka någon åtgärd utöver dem som redan beslutats

av riksdagen enligt förslag i propositionen 1952:241.

Beträffande assistenter för frivilligfrågor förordar jag i anslutning till

vad jag anfört vid anmälan av motsvarande fråga under arméns och marinens

avlöningsanslag att månadsarvodet höjes till 500 kronor. Jag föreslår

dessutom att medel anvisas för ytterligare ett antal tjänstgöringsmånader

för nämnda assistenter. Med anledning härav bör för detta ändamål under

nästa budgetår beräknas sammanlagt 50 000 kronor.

Vad civilförvaltningen i övrigt föreslagit och anfört under denna punkt

har icke givit mig anledning till erinran.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar

in. in. vid flygvapnet och med ledning av belastningen

på flygvapnets anslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar

jag nämnda anslag för budgetåret 1953/54 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 35 100 000 ( + 3 000 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 050 000 ( +

10 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 215 000

kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 17 300 000 ( + 1 500 000)

kronor;

Rörligt tillägg 25 585 000 (+ 10 440 000) kronor;

Pensionsmedel 630 000 (+ 30 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 1 620 000 kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 77 000 000 ( + 13 300 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, som

föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl. att tillämpas under

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 35 100 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 1 050 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 215 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 17 300 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 25 585 000

Summa kronor 79 250 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 630 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift,

förslagsvis ............................................. 1 620 000

Nettoutgift kronor 77 000 000

c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 77 000 000

kronor.

[22] Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar.

Anslag

1951/52 .............................. 1 315 000

1952/53 (statsliggaren s. 265) 1 660 000

1953/54 (förslag) ............... 2 400 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 138) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett

förslagsanslag av 2 400 000 kronor.

Yrkande.

Försvarets forskningsanstalt (skr. 2%, 12/i2 1952) hemställer, att anslaget

höjes med 1 498 000 kronor.

Nettoutgift

1 659 025

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 171

Ökning

1. Personalförstärkningar m. m.

Avdelning 1.

3 laboratoriechefer eller laboratorer i högst Cp eller Cr 10 76 716

2 laboratorer i högst Cp eller Cr 9 — laboratoriechefer eller

laboratorer i högst Cp eller Cr 10 .............................. —

2 laboratorer eller förste forskningsingenjörer i högst Ce 31 40 296

1 laborator eller förste forskningsingenjör i högst Ce 31 —

laboratoriechef eller laborator i högst Ce 33 ..................

1 förste forskningsingenjör eller forskningsingenjör i högst

Ce 29 — laboratoriechef eller laborator i högst Ce 33 ...... —

1 laborator eller forskningsläkare i högst Ce 31 .................. 20 148

1 förste forskningsingenjör eller forskningsingenjör i högst

Ce 29 — laborator eller förste forskningsingenjör i högst

Ce 31 ..................................................................... —

1 förste forskningsingenjör eller forskningsingenjör i högst

Ce 29 ..................................................................... 18 276

1 ingenjör Ca 30 å övergångsstat — laborator Ca 31 ............ 768

Viss ytterligare lönereglering .......................................... 2 676

Avdelning 2.

4 laboratoriechefer eller laboratorer i högst Cp eller Cr 10 ... 102 288

1 laboratoriechef eller laborator i högst Ce 33 — labora
rator

i högst Cp eller Cr 10 .......................................... —

1 laboratoriechef eller laborator i högst Ce 33 — laboratoriechef

eller laborator i högst Cp eller Cr 10 ...............

1 laborator eller förste forskningsingenjör i högst Ce 31 — laboratoriechef

eller laborator i högst Ce 33 ..................

1 laborator eller förste forskningsingenjör i högst Ce 31 ... 20 148

2 förste forskningsingenjörer eller forskningsingenjörer i

högst Ce 29 — laboratorer eller förste forskningsingenjörer

i högst Ce 31 ......................................................... —

3 laboratorer eller förste forskningsingenjörer i högst Ce 31 ... 60 444

7 förste forskningsingenjörer eller forskningsingenjörer i högst —

Ce 29 127 932

Viss ytterligare lönereglering .......................................... 9 192

Avdelning 3.

4 laboratoriechefer eller laboratorer i högst Cp eller Cr 10... 102 288

1 laborator eller förste forskningsingenjör i högst Ce 31 ...... 20 148

1 förste forskningsingenjör eller forskningsingenjör i högst

Ce 29 — laborator eller förste forskningsingenjör i högst

Ce 31...................................................................... —

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kiwgl. Maj:ts proposition nr HO.

Ökning

3 laboratorer eller förste forskningsingenjörer i högst Ce 31 ... 60 444

8 förste forskningsingenjörer eller forskningsingenjörer i

högst Ce 29 ............................................................ 146 208

Viss ytterligare lönereglering ....................................... 9 036

2. Arvoden ..................................................................... 4 000

3. Överflyttning av tjänster från anslaget till viss forskningsverksamhet

m. m.

19 forskningsingenjörer Ce 27 ....................................... 347 244

7 forskningsingenjörer Ce 27 — förste forskningsingenjörer

eller forskningsingenjörer i högst Ce 29 ........................ —

Vissa tjänster i 25 lönegraden och lägre lönegrader ............ 60 876

4. Omräkning.

Löneklassuppflyttningar in. m........................................ 20 000

Rörligt tillägg ............................................................ 245 000

Avrundning .................................................................. 3872

1 498 000

Motiv.

Forskningsanstalten erinrar om att anstalten i början av år 1949 i samarbete

med försvarsgrensförvaltningarna utarbetade en plan för verksamheten

vid forskningsanstalten i syfte att under budgetåren 1949—1952

successivt utvidga anstalten för att kunna genomföra de forskningsuppgifter,

som från såväl försvarsgrensförvaltningarnas som forskningsanstaltens

sida bedömdes mest angelägna. Statsmakterna har emellertid

icke ansett sig kunna i nämnvärd utsträckning öka medelsanvisningen till

forskningsanstalten. På grund häraA’ har forskningsanstalten nödgats att

under de senaste budgetåren nedskära och begränsa forskningsverksamheten

i förhållande till vad som planerats i förutnämnda treårsprogram.

Anstalten har också, till en del beroende på svårigheter att med den nuvarande

bristen på befattningar i högre lönegrader förvärva tillräckligt

många högkvalificerade forskare, tvingats avstå från flera forskningsuppgifter,

vilka såväl anstalten som försvarsgrensförvaltningarna ansett vara

utomordentligt viktiga för vårt försvar.

Ifråga om vissa andra för försvarsgrenarna aktuella uppgifter, ofta av

ren utvecklingskaraktär, har anstalten i samråd med förvaltningarna

tvingats tillämpa ett system med av förvaltningarna direkt betalda uppdrag.

Under budgetåret 1951/52 har sålunda anstalten mot särskild ersättning

från förvaltningarna och andra uppdragsgivare åtagit sig och

utfört forsknings- och utvecklingsuppdrag för sammanlagt i runt tal

2 600 000 kronor. Det är uppenbart att detta system, som måste betraktas

som en ren nödlösning, har väsentliga nackdelar och därför i fortsättningen

bör undvikas. En rationell planläggning av forskningsverksamheten med

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

173

anställning av högt kvalificerad personal är nämligen icke möjlig, så

länge anstalten för sin ekonomi är beroende av medel, som oberäknat och

i efterhand inflyter från andra myndigheter i den mån dessa kan ställa

sådana medel till anstaltens förfogande. Dessutom kommer forskningsanstalten

i ekonomiskt beroende av försvarsgrensförvaltningarna, vilket

medför att anstalten påverkas så att verksamheten blir inriktad på korttidsuppdrag

i stället för på den forskning, som i längden bedömes ge vårt

försvar det värdefullaste tillskottet i effektiv krigsmateriel.

I detta läge har forskningsanstalten återigen tillsammans med de tre

förvaltningarna noggrant genomgått alla de arbetsuppgifter inom den militära

forskningen, som tidigare legat till grund för upprättandet av den i

3-årsplanen upptagna personalorganisationen. Härvid har ånyo konstaterats,

att någon minskning av denna icke är möjlig utan att för försvaret

synnerligen viktiga forskningsuppgifter helt åsidosättes. Fastmer har krav

framkommit på lösande av uppgifter, som icke tidigare kunnat förutses.

Den ytterligare utökning av anstaltens organisation, som skulle erfordras

för att lösa även dessa nytillkomna uppgifter, är emellertid relativt obetydlig,

vilket tyder på att någon nämnvärd utökning av anstalten såvitt

nu kan överblickas icke skulle vara erforderlig sedan treårsplanen jämte

vid den nu genomförda noggranna undersökningen av forskningsanstaltens

arbetsuppgifter framkomna mindre utökningen genomförts. Den successiva

utbyggnad av forskningsanstalten, som sålunda visat sig nödvändig

men som i brist på erforderliga medel hittills blott delvis kunnat genomföras,

skulle därför i och med ett bifall till föreliggande förslag, enligt vad

som nu kan bedömas, i huvudsak vara avslutad. Härigenom skulle forskningen

vid de tre avdelningarna kunna givas en mera stabil organisation,

varigenom arbetets effektivitet i icke oväsentlig grad skulle kunna höjas,

medförande snabbare och bättre lösningar av föreliggande forskningsuppgifter.

Då det emellertid icke är praktiskt möjligt att redan under nästkommande

budgetår få organisationen genomförd i full utsträckning, även

om detta utan tvivel vore högst önskvärt, har styrelsen ansett sig böra

begränsa medelsäskandena för budgetåret 1953/54 så, att den önskvärda

utbyggnaden genomföres under två på varandra följande budgetår. Med

hänsyn till nödvändigheten av att i tid kunna vidtaga erforderliga förberedelser

är det emellertid angeläget, att statsmakterna snarast i princip

beslutar om utvidgningen av forskningsanstaltens verksamhet i hela den

utsträckning som föreslagits.

För budgetåret 1952/53 begärdes sammanlagt för anstaltens verksamhet

14 265 000 kronor. Omräknade till nu utgående löner samt med hänsyn

till prisstegringar torde detta belopp nu motsvara i runt tal 16 450 000

kronor. Härtill kommer vissa kostnader för utveckling och tillverkning av

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Knngl. Maj:ts proposition nr 110.

elektronrör samt för verkskyddsutrustning. Ifrågavarande kostnader har

beräknats till 1 140 000 kronor respektive 185 000 kronor. Medelsbehovet

vid fullt utbyggd organisation skulle under förutsättning av oförändrade

löner och priser komma att uppgå till sammanlagt i runt tal 21 250 000

kronor. Av skäl som nyss anförts har styrelsen ansett sig kunna begränsa

medelsbehovet för budgetåret 1953/54 till 17 790 000 kronor.

Beträffande de särskilda yrkandena under förevarande anslag är att

anföra i huvudsak följande.

1. Till den del förslagen avser inrättande av nya tjänster innebär de

huvudsakligen upprepningar av förslag i forskningsanstaltens medelsäskanden

för tidigare budgetår (jfr prop. 1952: 120, s. 167 o. f.). Övriga under

denna punkt särskilt redovisade förslag till lönegradsuppflyttningar avser

på ett undantag när ytterligare höjning av tjänster, som enligt beslut av

1952 års riksdag i anledning av propositionen 1952: 251 (bil. B) redan uppflyttats

i lönegrad. Undantaget avser den tjänst för laborator i Ca 31 som

föreslås tillkomma vid avdelning 1 i utbyte mot en ingenjör stjänst på

övergångsstat i Ca 30. Forskningsanstalten framlägger slutligen förslag till

lönereglering beträffande vissa tjänster som icke omfattats av nyssnämnda

riksdagsbeslut. Sistnämnda förslag har i sammanställningen redovisats

endast med angivande av de beräknade kostnaderna.

2. Forskningsanstalten framhåller att det på grund av verksamhetens

omfattning visat sig erforderligt att en befattningshavare inom var och en

av anstaltens tre avdelningar under vederbörande avdelningschefs frånvaro

representerar denne och föreslår med stöd härav inrättande av 3 ställföreträdarearvoden

om 2 000 kronor per år.

På grundval av belastningen beräknar anstalten för arvoden i övrigt en

minskning av medelsbehovet med 2 000 kronor.

3. Forskningsanstalten föreslår att 19 befattningar för forskningsingenjör

i Ce 27, vilka med stöd av förenämnda riksdagsbeslut inplacerats i

denna lönegrad och uppförts på den för anslaget till viss forskningsverksamhet

gällande personalförteckningen, överföres till avlöningsanslaget

samt att i samband därmed 7 av tjänsterna omvandlas till tjänster för

förste forskningsingenjör eller forskningsingenjör i högst Ce 29. Av ifrågavarande

7 tjänster avses två för avdelning 1, två för avdelning 2 och

tre för avdelning 3.

Härutöver föreslås att ett antal extra ordinarie tjänster i 25 lönegraden

och lägre lönegrader, huvudsakligen avsedda för expeditions- och kontorsarbete,

skall överföras från anslaget till viss forskningsverksamhet.

Departementschefen.

Under en följd av år har forskningsanstalten framlagt förslag om en

väsentlig utbyggnad av anstaltens organisation. Förslagen har grundats

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

175

på en treårsplan som anstalten gjort upp i samråd med för svar sgrensförvaltningarna.

Av statsfinansiella skäl har emellertid förslagen i endast

mycket begränsad omfattning kunnat genomföras.

Anstalten föreslår nu att den angivna treårsplanen, i vissa avseenden

kompletterad, skall läggas till grund för förslag till årets riksdag. Med

hänsyn till den försening som inträtt beträffande planens genomförande

föreslås dock att utbyggnaden av anstalten skall äga rum under loppet

av två år.

För egen del får jag framhålla att icke minst ekonomiska skäl talar för

att forskningen ges tillräckligt utrymme inom den totala försvarsbudgetens

ram. För årets riksdag har framlagts vittsyftande förslag rörande materielanskaffning

för försvaret. Av vikt är att denna anskaffning kan inriktas

på sådan materiel som med hänsyn till forskningsrön och utvecklingstendenser

kan behålla sin modernitet under lång tid framåt. En ökad

forskningsinsats kan här inbespara belopp som vida överstiger de på

forskningen nedlagda kostnaderna. Exempel härpå kan framdragas

redan från forskningsanstaltens hittillsvarande verksamhet. Inom den

ekonomiska ram som står till förfogande för försvarsändamål under nästa

budgetår har det emellertid befunnits möjligt att i allenast mycket begränsad

omfattning tillgodose de av anstalten anmälda behoven.

En granskning av anstaltens nuvarande personalorganisation visar att

det föreligger en viss disproportion mellan högre och lägre tjänster. Detta

har haft till följd att anstalten icke i tillräcklig omfattning kunnat förvärva

högkvalificerade forskare, och härigenom torde den lägre kvalificerade

personalen i vissa fall icke ha kunnat effektivt utnyttjas. En ändring

av förhållandet mellan högre och lägre tjänster skulle därför även inom

oförändrad kostnadsram kunna synas motiverad. Jag kan emellertid icke

i nuvarande läge tillstyrka att antalet forskarbefattningar i de högre lönegraderna

ökas utöver vad som beslutats genom 1952 års tjänsteförteckningsrevision.

Frågan om den centrala ledningen av forskningsanstalten och dess avdelningar

är föremål för utredning genom särskilt tillkallad sakkunnig.

Sedan denne i juni 1952 avgivit utredning rörande vissa särskilda förhållanden

inom anstaltens avdelning 1, har utredningsarbetet beträffande uppdraget

i övrigt kunnat igångsättas. Enligt vad utredningsmannen upplyst

beräknas utredningsarbetet kunna slutföras inom en nära framtid. Såvitt

avser anstaltens personalorganisation torde utredningsmannen komma att

föreslå inrättande av vissa högre forskarbefattningar för effektivisering

av forskningsplaneringen såväl centralt som inom de olika avdelningarna.

Såsom nyss anförts kan jag emellertid icke i nuvarande läge tillstyrka en

utökning av antalet dylika befattningar.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

En viss förstärkning av anstaltens administrativa personal har däremot

synts utredningsmannen så angelägen att därmed icke kan anstå. Ledningen

av de administrativa göromålen handhaves sedan anstaltens tillkomst,

under anstaltens chef, av en kamrerare i Ca 27. Med hänsyn till

den avsevärda ökningen av anstaltens organisation — befattningshavarnas

antal är nu omkring 630 mot 130 år 1945 — bör en befattning för byrådirektör

i 33 lönegraden tillkomma. Befattningen torde tills vidare böra

uppföras som extra ordinarie. I samband därmed kan kamrerarbefattningen

överföras till övergångsstat.

Forskningsanstalten ledes för närvarande av en styrelse, i vilken ingår,

förutom anstaltens överdirektör, företrädare för dels forskningen inom anstaltens

huvudsakliga forskningsområden och dels de militära myndigheterna.

Med hänsyn till de många intressen som sålunda skall företrädas

inom styrelsen består denna av icke mindre än 10 ledamöter och 8 suppleanter.

Enär de sistnämnda förutsättes som regel skola närvara vid styrelsens

sammanträden för att hålla sig underrättade om verksamheten,

uppgår antalet vid styrelsesammanträdena närvarande — inberäknat anstaltens

avdelningschefer, vilka ofta är föredragande — till mer än 20.

Erfarenheten har visat, att denna organisation icke motsvarar de krav

som numera måste ställas på forskningsanstaltens ledning. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan utredningen slutförts, besluta om de

ändringar beträffande styrelsens sammansättning och därmed sammanhängande

frågor som må befinnas påkallade.

I anslutning till vad jag sålunda anfört föreslår jag att vid forskningsanstalten

fr. o. m. nästa budgetår inrättas en för anstaltens kansli avsedd

byrådirektör stjänst i Ce 33 och att samtidigt den befintliga ordinarie

tjänsten för kamrerare i Ca 27 föres på övergångsstat.

Jag anser mig vidare böra förorda att de 19 tjänster för forskningsingenjör

i Ce 27, vilkas innehavare f. n. avlönas från anslaget till viss

forskningsverksamhet, med oförändrad löneställning överföres till förevarande

anslag. I övrigt kan jag som nämnts icke nu tillstyrka att några

förändringar vidtages beträffande personaluppsättningen vid forskningsanstalten,

utöver dem som redan genomförts enligt riksdagens beslut i anledning

av propositionen 1952: 251. Jag kan icke heller förorda att särskilda

arvoden inrättas för ställföreträdare åt anstaltens avdelningschefer.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1953/54 till 2 400 000 kronor enligt

följande.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 2 100

kronor på grund av genomförd lönereglering till (253 000 + 2 100 =) i

runt tal 255 000 kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 177

Kungi. Maj :t, minskas med 2 000 kronor till (13 700 — 2 000 ==) 11 700

kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas

med 15 528 kronor för en byrådirektör i Ce 33, 227 772 kronor för 19

forskningsingenjörer i Ce 27, 52 830 kronor på grund av genomförd lönereglering

och 13 000 kronor för löneklassuppflyttningar m. m. till (1 005 000

+ 15 528 + 227 772 + 52 830 + 13 000 =) i runt tal 1 315 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med 430 000 kronor till (388 300 +

430 000 =) 818 300 kronor.

Anslagshöjningen utgör 740 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) överföra den på personalförteckningen för försvarets

forskningsanstalt under rubriken Tjänstemän å ordinarie

stat uppförda tjänsten för kamrerare i lönegrad Ca 27 till

redovisning under rubriken Tjänstemän å övergångsstat samt

på förteckningen under rubriken Extra ordinarie tjänstemän

i högre lönegrad än Ce 25 uppföra en tjänst för byrådirektör

i lönegrad Ce 33 samt ytterligare nitton tjänster för forskningsingenjör

i lönegrad Ce 27;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 255 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ....................................... 11700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 1 315 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 818 300

Summa kronor 2 400 000

c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.

{23] Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader.

Anslag Nettoutgift

1951/52 .............................. 235 000 325 912

1952/53 (statsliggaren s. 265) 350 000

1953/54 (förslag) ............... 400 000

12—250 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml.

Nr 110.

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 138) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag

av 400 000 kronor.

Yrkande.

Försvarets forskningsanstalt hemställer, att anslaget höjes med 385 000

kronor.

Ökning

1. Sjukvård ........................................................................ 10 000

2. Reseersättningar m. m.................................................... 35 000

3. Expenser ........................................................................ 155 000

4. Verkskyddsutrustning .............. 185 000

385 000

Motiv.

1. Anslagsposten till sjukvård (nu 35 000 kronor) anses böra höjas med

10 000 kronor med hänsyn till belastningen under budgetåret 1951/52 (i

runt tal 41 000 kronor) samt förutsatt utökning av anstaltens organisation.

2. Anstalten förutsätter att resekostnader för personal, som avlönas från

anslaget till viss forskningsverksamhet, alltjämt får bestridas från samma

anslag. På grund av den begärda utökningen av anstaltens organisation

räknas under omkostnadsanslaget med ett ytterligare behov av medel för

resekostnader av 30 000 kronor (nu 35 000 kronor). Inträffade prisstegringar

föranleder vidare ökad belastning å anslagsposten med 5 000 kronor.

3. Nettoutgifterna för bränsle, vatten och elektrisk ström under budgetåret

1951/52 uppgick till cirka 123 000 kronor. Någon minskning av dessa

kostnader anses icke vara att förvänta under budgetåret 1953/54. Delposten

för ifrågavarande ändamål, vilken nu är upptagen till 100 000 kronor,

föreslås höjd med 30 000 kronor.

Den förutsatta utökningen av anstaltens organisation medför under budgetåret

1953/54 stegrat behov av skrivmaterialier, papper, möbler och arbetsmaskiner

liksom ökade kostnader för telefonabonnemang m. m. Härav föranledd

ökning beräknas utgöra 105 000 kronor. Prisstegringar medför ytterligare

behov av medel i detta hänseende med 20 000 kronor.

4. Beloppet utgör den beräknade kostnaden för verkskyddsmateriel för

forskningsanstalten, huvudsakligen avseende brandskyddsmateriel.

Departementschefen.

Då jag inte räknar med någon nämnvärd ökning av forskningsanstaltens

verksamhet under nästa budgetår torde en uppräkning av omkostnadsanslaget

för detta ändamål icke erfordras.

Jag beräknar icke heller medel för verkskyddsutrustning under anslaget.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

179

För övriga ändamål under anslaget förordar jag en medelsanvisning å

400 000 kronor. Höjningen, 50 000 kronor, föranledes främst av prisstegringar.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

[24] Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet.

Anslag Nettoutgift Behållning

1951/52 .............................. >5 900 000 6 760 534 4 451

1952/53 (statsliggaren s. 266) 27 100 000

1953/54 (förslag) ............... 8 200 000

1 Därutöver 307 000 kronor överförda från anslag under tolfte huvudtiteln.

2 Därutöver 600 000 kronor anvisade på tilläggsstat II och 614 000 kronor överförda från

anslag under tolfte huvudtiteln.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 138) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret 1953/54 beräkna

ett reservationsanslag av 8 200 000 kronor.

Yrkande.

Försvarets forskningsanstalt hemställer, efter samråd med bland andra

överbefälhavaren, att anslaget höjes med 5 725 000 kronor. Härvid förutsättes

att avlöningskostnader till ett belopp av 408 000 kronor, som nu bestrides

från forskningsanslaget, överföres till avlöningsanslaget. Av det

äskade beloppet, 12 825 000 kronor, avses 1 140 000 kronor för utveckling

och tillverkning av elektronrör m. m., för vilket ändamål medel för innevarande

budgetår begärts av krigsmaterielverket och anvisats under ifrågavarande

anslag. Dessutom hemställer anstalten liksom för innevarande

budgetår om bemyndigande att utlägga beställningar på materiel för forskningsverksamhet

intill ett belopp av 1 500 000 kronor utöver anvisade

anslagsmedel.

Motiv.

Därest forskningsverksamheten vid anstalten finge bedrivas i enlighet

med en under år 1949 av anstalten i samråd med försvarsgrensförvaltningarna

utarbetad plan för verksamheten under de närmast påföljande

åren, kunde medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår under förut

angiven förutsättning beräknas till 16 040 000 kronor. Då tillräckliga medel

för en forskningsverksamhet i enlighet med den utarbetade planen icke

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. May.ts proposition nr 110.

kunnat anvisas och då bristen på befattningar i högre lönegrader föranlett

svårigheter att anställa tillräckligt antal högt kvalificerade forskare, har

anstalten under de närmast föregående budgetåren liksom under det innevarande

nödgats inskränka verksamheten till att omfatta de forskningsuppgifter,

som bedömts vara mest angelägna. Anstalten räknar nu med att

utbyggnaden av anstalten i enlighet med nämnda plan skall genomföras

under de två närmast följande budgetåren. Den begärda ökningen av anslaget

för nästa budgetår föranledes — förutom av nämnda utbyggnad —

av inträffade pris- och lönestegringar.

Departementschefen.

Under hänvisning till vad jag anfört under forskningsanstaltens avlöningsanslag

föreslår jag att förevarande anslag uppföres med ett belopp

av 8 200 000 kronor. Därvid har jag, såsom framgår av vad som anförts

under avlöningsanslaget, räknat med att vissa avlöningskostnader, som

nu belastar forskningsanslaget, under budgetåret 1953/54 i stället skall

bestridas från avlöningsanslaget. Jag förutsätter vidare, att inom ramen

för det av mig tillstyrkta anslagsbeloppet till viss forskningsverksamhet

skall bestridas erforderliga kostnader för utveckling och tillverkning inom

landet av elektronrör och andra teletekniska detaljer, i den mån icke

andra medel står till förfogande därför. Liksom för innevarande budgetår

bör utverkas riksdagens bemyndigande att medgiva anstalten att utlägga

materielbeställningar intill ett belopp av 1 500 000 kronor utöver anvisade

medel.

Under åberopande av det anförda får jag i detta sammanhang — under

erinran om att anslagshöjningen utgör 1 100 000 kronor — hemställa, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 8 200 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver beställningar

av materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet

må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000 kronor.

[25] Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning.

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1951/52 ..............................

245 000

257 961

668

1952/53 (statsliggaren s. 266)

300 000

1953/54 (förslag) ...............

325 000

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

181

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 138) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning för budgetåret

1953/54 beräkna ett reservationsanslag av 325 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt hemställer, att anslaget uppföres med

840 000 kronor för utrustning av nytillkommande lokaler ävensom för engångsanskaffning

av instrument och verktygsutrustning i anledning av

förutsatt utökning av anstaltens organisation. För egen del kan jag icke

tillstyrka, att anslaget för nästa budgetår uppföres med högre belopp än

325 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor. Jag

hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av

viss utrustning för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 325 000 kronor.

[26] Försvarshögskolan: Avlöningar. I årets statsverksproposition

(bil. 6, punkt 142) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Försvarshögskolan: Avlöningar för budgetåret

1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 105 000 kronor.

Yrkande.

Chefen för försvarsstaben (skr. V» 1952) har, till ändamål av natur att

böra tillgodoses från avlöningsanslag för försvarshögskolan, för nästa budgetår

beräknat ett medelsbehov av i runt tal 191 000 kronor.

Utgifter Uppbördsmedel
1.

Försvarshögskolans råd .................................... 500

2. Personal.

1 chef Mo 17/15 ............................................. 34 320

3 regementsofficerare Ma 33/30 .............................. 70 920

1 arvodesbefattning för pensionerad officer 1:30 ... 21 084

1 arvodesbefattning för pensionerad underofficer 1:22 13 956

1 kanslibiträde Ca 11 .......................................... 8 652

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ............... 6 072

3. Arvoden till militära lärare .............................. 13 140

4. Arvoden till civila lärare ................................... 33 240

5. Arvoden till särskilda föreläsare ........................... 10 350

6. Pensionsmedel ...................... on qr«

212 234 20 966

+ 191 268

Avrundat 191 000

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Motiv.

Vid anmälan till propositionen 1952: 120 (punkt 1) av frågan om högre

försvarsstudier under budgetåret 1952/53 lämnades en redogörelse för

organisationen av samt personal- och medelsbehovet för en försvarshögskola

enligt en skrivelse i ämnet av överbefälhavaren den 15 febiuari 19o2.

Till denna redogörelse torde här få hänvisas.

1. Beloppet avser kostnader för arvoden vid sammanträden till ledamöterna

i rådet.

2. Chefen för försvarsstaben föreslår nu att för skolans chef inrättas

en beställning i Mo 17 eller Mo 15 och att för tre heltidsanställda militära

lärare, en ur varje försvarsgren, inrättas beställningar i Ma 33 eller Ma 30.

De föreslagna arvodesbefattningarna och tjänsterna för kontorspersonal

avses för skolans expedition.

3. Av beloppet beräknas 5 940 kronor för utbildningsarvoden om 1 980

kronor till de tre heltidstjänstgörande militära lärarna. Återstoden av beloppet,

7 200 kronor, avses för timarvoden till tre under omkring sex månader

deltidstjänstgörande militära lärare, en ur varje försvarsgren.

4. Av beloppet hänför sig 23 640 kronor till arvoden till civila lärare

under omkring tolv tjänstgöringsmånader. Nämnda arvoden avses skola

motsvara de löneförmåner vederbörande går miste om vid tjänstledighet

till följd av läraruppdraget och beräknas i medeltal motsvara lönen i 33

löneklassen, löneplan 1. Återstoden, 9 600 kronor, beräknas för särskilda

arvoden till förenämnda civila lärare.

5. Beloppet beräknas efter ett antal föreläsningstimmar per år av 115

och ett arvode per timme av 90 kronor.

Yttrande.

Försvarets civilförvaltning förklarar sig icke kunna förorda att för skolchefen

och de heltidstjänstgörande lärarna avses beställningar i alternativa

lönegrader. Enligt ämbetsverket bör undersökas om icke vid inrättande av

nämnda beställningar häremot svarande reduceringar av antalet beställningar

på försvarsgrenarnas personalstater kan företagas. Civilförvaltningen

tillstyrker inrättandet av de för skolans expedition föreslagna befattningarna

för pensionerad officer, kanslibiträde och biträde för skrivoch

kontorsgöromål. Enligt ämbetsverket bör emellertid kanslibiträdestjänsten

t. v. upptagas såsom extra ordinarie. Beträffande arvodesbefattningen

för pensionerad underofficer anser civilförvaltningen att mera ingående

erfarenhet av verksamheten vid skolan bör avvaktas, innan ifrågavarande

befattning inrättas. Ämbetsverket uttalar dock att inrättande av

befattningen är att föredraga framför att utnyttja kommenderad personal

på aktiv stat. Slutligen framhåller civilförvaltningen, att kostnaderna för

arvoden till civila lärare hör beräknas efter 31 löneklassen och icke, såsom

försvarsstabschefen föreslagit, efter 33 löneklassen.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

183

Departementschefen.

Enligt beslut av 1951 års riksdag anordnades under budgetåret 1951/52

försöksvis högre försvarsstudier enligt ett av överbefälhavaren framlagt

förslag. På grundval av de därvid vunna erfarenheterna har verksamheten

under innevarande budgetår givits en fastare form inom en försvarshögskola

som organiserats med utnyttjande av kommenderad och tillfälligt anställd

personal. Försvarshögskolans uppgift är i första hand att åt högre

civila och militära befattningshavare ge en vidgad överblick över det totala

krigets problem. Högskolan skall vidare som en förberedelse för högre militära

chefs- eller stabsbefattningar och för motsvarande civila befattningar

ge fördjupade insikter om det totala försvarets olika grenar samt om planläggning

och genomförande av för dem gemensamma försvarsuppgifter.

Slutligen skall högskolan utföra eller medverka vid specialstudier av frågor

som är särskilt aktuella för det totala försvaret.

Verksamheten vid högskolan omfattar dels en höstkurs och en vårkurs

om vardera ungefär 9 veckor för i vardera gruppen omkring 25 militära

och civila befattningshavare och dels en chefskurs om ungefär 10 dagar

för sammanlagt omkring 20 högre civila och militära befattningshavare.

Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 142) framhöll

jag att hittills vunna erfarenheter av verksamheten vid försvarshögskolan

visat att ett starkt behov föreligger att även i fortsättningen högre

försvarsstudier ordnas i huvudsak i enlighet med den hittills vid försvarshögskolan

bedrivna verksamheten. Jag förordade därför att försvarshögskolan

fr. o. in. nästa budgetår skulle ges en fastare organisation med verksamheten

inriktad på längre sikt än hittills varit fallet. I avvaktan på resultatet

av vissa undersökningar rörande möjligheterna att i samband med

inrättande av nya beställningar för personal vid försvarshögskolan minska

försvarsgrenarnas personalstater kunde jag emellertid icke framlägga slutliga

anslagsberäkningar i statsverkspropositionen.

Sedan dessa undersökningar numera slutförts inom försvarsledningen

upptager jag försvarshögskolans anslagsfrågor till slutlig behandling.

Jag anser mig härvid kunna tillstyrka att på särskild stat för försvarshögskolan

inrättas beställningar för skolchef samt heltidstjänstgörande

militära lärare ur armén och marinen. Behovet av motsvarande lärare ur

flygvapnet torde tills vidare få tillgodoses genom kommendering. Vad skolchefen

beträffar kan jag emellertid icke förorda att för denne avses högre

beställning än i Mo 15. Beställningen bör kunna besättas med officer ur

vilken försvarsgren som helst. Med hänsyn till betydelsen av att vid personvalet

äga stor frihet tillstyrker jag att de för lärare ur armén och

marinen avsedda beställningarna placeras i alternativt Ma 33 eller Ma 30.

För att motväga de merkostnader som uppkommer genom inrättandet

av ifrågavarande beställningar föreslår jag, i huvudsaklig överensstäm
-

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

melse med ett av överbefälhavaren under hand avgivet förslag, att beställningen

i Mo 15 för ställföreträdande militärbefälhavare i femte militärområdet,

en majorsbeställning vid Svea livgarde samt en beställning

för kommendörkapten av 1. graden vid flottan vid ledigblivande vakantsättes.

Jag anser mig böra godtaga försvarsstabschefens förslag till personaluppsättning

för skolans expedition med den jämkningen att jag icke för

närvarande kan tillstyrka att en arvodesbefattning för underofficer inrättas.

I likhet med civilförvaltningen anser jag att kanslibiträdestjänsten

tills vidare bör inrättas såsom extra ordinarie.

Försvarsstabschefens beräkning av kostnaderna för arvoden till ledamöter

av skolans råd samt till lärare och särskilda föreläsare ger mig icke

anledning till erinran. Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t

att meddela reglerande föreskrifter i fråga om här avsedda arvoden. I

förslaget till avlöningsstat i det följande upptager jag samtliga berörda

arvodeskostnader under en anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t.

Anslaget Försvarshögskolan: Avlöningar beräknar jag för budgetåret

1953/54 till 162 000 kronor med den fördelning på anslagsposter som framgår

av förslaget till avlöningsstat.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) fastställa följande personalförteckning för försvarshögskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Personalförteckning.

Beställning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 chef ............................................. Mo 15

1 överstelöjtnant eller major .................. Ma 33 el. Ma 30

1 kommendörkapten av 1. graden (överstelöjtnant)

eller kommendörkapten av 2.

graden (major) .............................. Ma 33 el. Ma 30

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarshögskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 53 000

2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis

14 000

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

185

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 57 230

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 10 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 40 370

Summa kronor 175 100

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 13 100

Nettoutgift kronor 162 000

c) till Försvarshögskolan: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 162 000 kronor.

[27] Försvarshögskolan: Omkostnader. I årets statsverksproposition

(bil. 6, punkt 142) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Försvarshögskolan: Omkostnader beräkna

ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

Yrkande.

Chefen för försvarsstaben har, till ändamål av natur att böra tillgodoses

från omkostnadsanslag för försvarshögskolan, för nästa budgetår beräknat

ett medelsbehov av 80 900 kronor.

1. Sjukvård in. m.................................. 500

2. Reseersättningar m. in......................... 60 000

3. Expenser .......................................... 20 400

80 900

Motiv.

1. Beloppet avser kostnader för skolans personal.

2. De under denna punkt uppförda kostnaderna avser kostnader för

rese- och traktamentsersättningar för lärare och militära elever vid skolan.

Motsvarande kostnader för civila elever beräknas skola bestridas av vederbörande

civila myndigheter.

3. Av beloppet hänför sig 4 200 kronor till undervisningsmateriel, 4 300

kronor till viss engångsanskaffning av materiel, 5 400 kronor till kompendier

och 6 500 kronor till övriga expenser.

Yttrande.

Försvarets civilförvaltning har icke haft något att erinra mot försvarsstabschefens

beräkning av medelsbehovet till skolans omkostnader.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Departementschefen.

Jag godtager de av försvarsstabschefen gjorda beräkningarna och föreslår

att anslaget uppföres med ett avrundat belopp av 80 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarshögskolan: Omkostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

[28] Svenska fältsjukhuset i Korea. Genom beslut den 10 augusti 1950

medgav Kungl. Maj:t att Svenska röda korset finge -— under villkor att bestämmelserna

i en Genévekonvention angående förbättrande av sårades och

sjukas behandling vid stridskrafterna i fält iakttoges — på statsverkets bekostnad

ställa till F. N:s överkommandos förfogande i Korea ett fältsjukhus

enligt en viss organisationsplan.

För täckande av kostnaderna för sjukhuset har riksdagen hittills anvisat

tillhopa 23 000 000 kronor, varav 10 000 000 kronor å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1950/51 (prop. 1950: 250; rd. skr. 386), 5 000 000 kronor

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1951/52 (prop. 1951:224;

rd. skr. 371) samt 8 000 000 kronor å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1952/53 (prop. 1952:243; rd. skr. 427). Genom den sistnämnda

medelsanvisningen har kostnaderna för sjukhusets drift intill utgången av

budgetåret 1952/53 beräknats kunna täckas.

Vid anmälan av propositionen 1952: 243 framhöll jag att det givetvis icke

var möjligt att då beräkna de slutliga kostnaderna för sjukhuset. Om anvisat

anslag icke skulle förslå eller ytterligare kostnader tillkomma genom att

sjukhuset i dåvarande eller eventuellt ändrad verksamhetsform toges i

anspråk även efter utgången av budgetåret 1952/53, syntes frågan om anvisande

av ytterligare anslag framdeles få underställas riksdagen. I avbidan

på dylikt förslag borde uppkommande merkostnader få bestridas

från anslaget till oförutsedda utgifter och frågan om täckning av sålunda

bestridda kostnader framdeles anmälas. Vad sålunda anförts föranledde

icke erinran från riksdagens sida.

I propositionen 1952:243 lämnades en redogörelse för de ekonomiska

förhållandena vid sjukhuset intill den 1 juli 1952. Enligt en i propositionen

intagen sammanställning hade kostnaderna för sjukhuset uppgått till

i runt tal 14 500 000 kronor. Därefter har intill den 1 januari 1953 förbrukats

ytterligare omkring 3 700 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna

för sjukhusets verksamhet intill sistnämnda dag framgår av följande

sammanställning.

Löner ............................................. 3 953 000

Traktamenten ................................. 778 000

Materiel .......................................... 5 251 000

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 187

Övriga driftkostnader (transporter, försäkringar,

läkemedel, materielunderhåll

in. in.) ................................. 8 235 000

Summa kronor 18 217 000

I posten för materiel ingår likvid för av Förenta staterna tillhandahållen

materiel m. m. under tiden den 24 augusti 1950—den 30 juni 1951.

I skrivelse den 10 februari 1952 har försvarets civilförvaltning efter samråd

med överstyrelsen för Svenska röda korset inkommit med beräkning

av medelsbehovet för fältsjukhuset under budgetåret 1953/54 och därvid

anfört i huvudsak följande. Sjukhusets medelsbehov blir i första hand

beroende av hur länge och under vilka former dess verksamhet kommer att

fortsätta. Då dessa frågor ligger utanför civilförvaltningens bedömande,

anser ämbetsverket lämpligast att ange det genomsnittliga medelsbehovet

för månad vid en verksamhet av hittillsvarande omfattning och med utgångspunkt

härifrån föreslå medelsanvisning för budgetåret 1953/54. Då

beräkningarna måste grundas på antaganden rörande verksamheten och

beläggningen vid fältsjukhuset blir de givetvis i viss mån osäkra. En bidragande

orsak härtill är att tillförlitliga uppgifter ej stått att erhålla rörande

priser å förnödenheter och materiel, som tillhandahålles av Förenta

staterna, ävensom kommande lönesättning för vid fältsjukhuset anställd

koreansk personal. Sistnämnda kostnader är i hög grad beroende av utvecklingen

av prisnivån i Korea.

Beräkningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.

Per månad

Totalt

Kronor

Kronor

Arvoden, semesterersättningar,

utrustningsbidrag

m. in..............................

.......................... 150 500

1 806 000

Månadstraktamenten .............

.......................... 31 100

373 200

Resor ...................................

.......................... 213 700

2 564 400

Försäkringar ......................

.......................... 81 000

972 000

Löner till koreansk personal -----

.......................... 77 700

932 400

Mathållning .........................

.......................... 142 400

1 708 800

Materiel och tvätt ...................

.......................... 21 400

256 800

Transporter till Korea ..........

.......................... 34 600

415 200

Med i c,i n ...............................

.......................... 60 000

720 000

Livsmedel och bränsle ..........

.......................... 21 000

252 000

Övriga driftkostnader .............

.......................... 50 000

600 000

Summa kronor 883 400

10 600 800

Kostnaderna för mathållning har beräknats efter ett antal av 150

svenskar, 300 patienter och 200 anställda koreaner. Vidare har räknats med

ett dagsportionspris för svenskar och patienter av 1 dollar 75 cents (cirka

s. 188 Kontrollera mot PDF

188 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

9 kronor 7 öre) samt en månatlig kostnad av 100 kronor per person för

anställda koreaner.

Med hänsyn till de osäkra beräkningsgrunderna har det synts civilförvaltningen

lämpligt att beräkna det totala medelsbehovet för budgetåret

1953/54 till 11 000 000 kronor.

Departementschefen.

Det är icke heller nu möjligt att bedöma hur länge fältsjukhuset kommer

att erfordras i sin nuvarande verksamhetsform. Såsom jag framhållit

vid anmälan av tidigare propositioner om medel för sjukhusets verksamhet

kan, därest stridshandlingarna skulle upphöra, fråga uppkomma om sjukhusets

utnyttjande under någon tid såsom civilt sjukhus i svensk regi,

varvid kostnaderna skulle betraktas som ett bidrag till åtgärder för återhämtningen

i Korea. I nämnda sammanhang har jag vidare berört förslag

om en sjukvårdande verksamhet av denna art, bedriven av de skandinaviska

länderna gemensamt. Jag förutsätter att, därest beslut fattas om

en fortsättning efter vapenstillestånd av sjukhusverksamhet i Korea, de

anslagsmedel som anvisats för fältsjukhuset övergångsvis får utnyttjas

jämväl för den ändrade verksamheten intill dess andra anslagsmedel kan

tagas i anspråk. Det må i detta sammanhang anmärkas att sjukhuset

redan i viss utsträckning kunnat bereda sjukvård åt den koreanska civilbefolkningen.

Det är givetvis icke möjligt att nu beräkna de slutliga kostnaderna för

sjukhuset. Medel torde emellertid nu böra anvisas för sjukhusets drift intill

utgången av budgetåret 1953/54. Då jag icke funnit anledning till erinran

mot civilförvaltningens kostnadsberäkningar -—■ vilka måste anses såsom

mycket osäkra — föreslår jag att för nästa budgetår äskas ett reservationsanslag

av 11 000 000 kronor. Om detta belopp icke skulle förslå torde

frågan om anvisande av ytterligare anslag framdeles få underställas riksdagen.

I avbidan på dylikt förslag torde uppkommande merkostnader få

bestridas från anslaget till oförutsedda utgifter och frågan om täckning av

sålunda bestridda kostnader framdeles anmälas.

Jag får under åberopande av det anförda hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Svenska fältsjukhuset i Korea för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 11 000 000 kronor.

[29] Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Anslag Nettoutgift

1951/52 .............................. 12 500 000 12 499 127

1952/53 (statsliggaren s. 290) 13 500 000

1953/54 (förslag ) ............... 15 000 000

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

189

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 186) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring, för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 12 500 000 kronor.

Riksförsäkringsanstalten och försvarets socialbyrå hade i skrivelse den

18 augusti 1952 föreslagit, att anslaget — som föreslås erhålla den jämkade

benämning, som anslagsrubriken angiver — skulle minskas med 1 000 000

kronor. Myndigheterna hade därvid räknat med att kostnaderna för äldre

skadefall, särskilt det stora antal fall som hänför sig till den förstärkta

försvarsberedskapen, skulle komma att minska med större belopp än det,

till vilket kostnaderna för nya fall väntas uppgå.

Jag anhåller att nu ånyo få upptaga denna anslagsfråga till behandling.

Jag ämnar nämligen senare denna dag på grundval av en av riksförsäkringsanstalten

den 3 januari 1953 ingiven framställning anmäla proposition

med förslag till förordning om ändrad lydelse av 9 § militärersättningsförordningen

den 2 juni 1950 (nr 261) m. m., innebärande att sjukpenningar

och invaliditetsräntor skall höjas med omkring 30 procent samt livräntor

till änkor och barn med omkring 20 procent. Dessa åtgärder beräknas av

riksförsäkringsanstalten medföra en kostnadsökning under detta anslag av

omkring 2 500 000 kronor. Då jag icke funnit anledning till erinran mot

denna beräkning, bör anslaget för budgetåret 1953/54 upptagas med

(12 500 000 + 2 500 000 =) 15 000 000 kronor. Anslagshöjningen utgör

alltså 1 500 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte — med

ändring av i statsverkspropositionen härutinnan framlagt förslag — föreslå

riksdagen

att till Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring, för budgetåret 1953/54 anvisa ett

förslagsanslag av 15 000 000 kronor.

Sammanställning

över de i det föregående äskade anslagen ävensom de anslag under riksstatens

fjärde huvudtitel, om vilka slutliga äskanden framlagts i den i

annat sammanhang anmälda propositionen nr 76.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

I statsverkspropo
-

Anslag sitionen upptaget

belopp

Försvarets civilförvaltning: Avlöningar ...... 3 550 000

Försvarets civilförvaltning: Omkostnader ... 430 000

Krigsmaterielverket: Avlöningar ............... 3 550 000

Krigsmaterielverket: Omkostnader ............ 445 000

Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen

m. .................................................. 1 925 000

Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar ... 2 000 000

Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader... 270 000

Arméförvaltningen: Avlöningar ............... 1 725 000

Arméförvaltningen: Omkostnader ............ 680 000

Marinförvaltningen: Avlöningar ............... 845 000

Marinförvaltningen: Omkostnader ............ 550 000

Flygförvaltningen: Avlöningar ................. 1 120 000

Flygförvaltningen: Omkostnader ............... 700 000

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. 181 500 000

Armén: Ersättning till försvarets fastighets
fond:

Arméns delfond ........................ 34 000 000

Marinen:

Marinen: Ersättning till försvarets fastig
hetsfond:

Marinens delfond .................. 12 000 000

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal

m. fi................................................ 77 500 000

Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastig
hetsfond:

Flygvapnets delfond............... 17 500 000

Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar ... 2 400 000

Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader 400 000

Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

................................. 8 200 000

Försvarets forskningsanstalt: Engångsan
skaffning

av viss utrustning .................. 325 000

Försvarshögskolan: Avlöningar ............... 105 000

Försvarshögskolan: Omkostnader ............ 80 000

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars

delfond .............................. 15 300 000

Svenska fältsjukhuset i Korea .................. —

Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring ............... 12 500 000

Slutligt äskat

belopp

3 490 000

430 000

3 620 000

445 000

1 940 000

2 057 000

295 000

2 045 000

680 000

890 000

600 000

1 120 000

750 000

181 500 000

32 748 000

70 000 000

11 163 000

77 000 000

17 488 000

2 400 000

400 000

8 200 000

325 000

162 000

80 000

15 286 000

11 000 000

15 000 000

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Enligt årets statsverksproposition (bil. 6, s. 237) skulle fjärde huvudtitelns

slutsumma för budgetåret 1953/54 vid bifall till vad däri föreslagits

^*PP§^ till 1 970 208 100 kronor. Vid bifall till de här avgivna förslagen

skulle slutsumman ökas med 11 514 000 kronor till 1 981 722 100 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Fredrik v. Scheele.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Knngl. May.ts proposition nr 110.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

1. Marinens manskapsorganisation ...................................................... 2

Departementschefen ..................................................................... 18

2. Arméingenjörkårens reservorganisation m. m..................................... 20

Departementschefen ..................................................................... 29

3. Personalvårdens lokala organisation ................................................ 30

Departementschefen ..................................................................... 34

4. Vissa arvodesfrågor berörande det frivilliga försvarsarbetet .............. 35

Departementschefen ..................................................................... 38

5. Rationaliseringsverksamhet inom försvaret ....................................... 39

6. Försvarets civilförvaltning: Avlöningar ............................................. 41

7. Försvarets civilförvaltning: Omkostnader ......................................... 45

8. Krigsmaterielverket: Avlöningar ..................................................... 46

9. Krigsmaterielverket: Omkostnader ................................................... 49

10. Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m............................... 49

11. Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar............................................. 50

12. Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader.......................................... 57

13. Arméförvaltningen: Avlöningar......................................................... 58

14. Arméförvaltningen: Omkostnader .................................................. 60

15. Marinförvaltningen: Avlöningar ..................................................... 61

16. Marinförvaltningen: Omkostnader ................................................... 63

17. Flygförvaltningen: Avlöningar ......................................................... 64

18. Flygförvaltningen: Omkostnader ...................................................... 66

19. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl..................................... 68

Departementschefen ..................................................................... 109

20. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl..................................... 120

Departementschefen ..................................................................... 147

21. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.................................. 151

Departementschefen ..................................................................... 167

22. Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar .......................................... 170

23. Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader ....................................... 177

24. Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet ..................... 179

25. Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning ...... 180

26. Försvarshögskolan: Avlöningar ...................................................... 181

27. Försvarshögskolan: Omkostnader ................................................... 185

28. Svenska fältsjukhuset i Korea ..................................................••••••• 186

29. Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring 188

Sthlm 1953. K. L. Beckmana Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:273 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1953 a1 i texten
  2. SU 1953:136 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1953/ö''r under fjårde huvudtiteln m. m. jämte i ämnet v s. 1 i texten