Sök i Ratio Lex

Angående depåverksamheten till stöd för blinda hantverkare

1953-03-06 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:115, Angående depåverksamheten till stöd för blinda hantverkare

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

1

Nr 115.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående depåverksamheten

till stöd för blinda hantverkare; given Stockholms

slott den 6 mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

För depåverksamheten till stöd för blinda hantverkare tillämpas sedan

år 1950 en provisorisk organisation, vilken innebär att staten genom statens

blinddepånämnd och den under denna lydande centraldepån för blindas

arbeten svarar för inköp och distribution till de blinda hantverkarna av

material för dessas verksamhet ävensom i viss utsträckning för försäljning

av de kvinnliga hantverkarnas tillverkningar, medan De blindas förening

med statens stöd svarar för försäljning av de manliga hantverkarnas

produkter. Med anledning av förslag från blinddepånämnden förordas i

propositionen, att provisoriet bringas att upphöra genom att De blindas

förening övertar hela verksamheten. Det i denna insatta kapitalet skall härvid

utlånas till föreningen, varjämte staten skall lämna ett årligt bidrag

som är avsett att i princip täcka administrationskostnaderna. Detta bidrag

föreslås för budgetåret 1953/54 till 300 000 kronor. Härjämte föreslås dels

oförändrat bidrag, 65 000 kronor, till De blindas förenings verksamhet i

övrigt dels ock anslag till den vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda

män inrättade materialdepån, 17 300 kronor.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 115.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts proposition nr 115.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars

1953.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Lingman, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng,

följande.

I årets statsverksproposition (V ht punkterna 98 och 99) har Kungl. Maj :t

på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1953/54 beräkna dels till Driften av centraldepån

för blindas arbeten ett förslagsanslag av 223 000 kronor dels ock

till Bidrag till de blindas förening ett anslag av 105 000 kronor. Jag anhåller

nu att få upptaga frågan om depåverksamheten till stöd för blinda hantverkare

till närmare behandling.

Depåverksamhetens tillkomst och nuvarande organisation.

Den nuvarande statliga centraldepån för blindas arbeten kan sägas leda

sitt ursprung från en år 1907 av De blindas förening inrättad depå med

uppgift att förse blinda hantverkare med material för borst- och korgtillverkning.

Närmast ligger ett år 1937 av 1936 års utredning angående blinda och

dövstumma avgivet förslag (SOU 1937:34) till grund för depåns inrättande.

Förslaget innebar, att uppgiften att anskaffa råvaror åt blinda hantverkare

borde anförtros en för hela landet gemensam organisation, främst i

syfte att uppnå billigare råvarupriser. Vid sidan om materialanskaffningen

framstod som det väsentligaste för de arbetsföra blindas försörjning förbättrandet

av avsättningsmöjligheterna för blindarbeten. Försäljningsverksamheten,

som endast skulle äga avseende å den produktion av blindalster

vilken icke genom den blindes egen försorg eller organisationernas förmedling

fann köpare, borde anförtros en efter enhetliga linjer uppbyggd försäljningsorganisation.

Genom sammanförandet under samma ledning av

materialanskaffning och försäljning av blindas arbeten skulle man ernå

bl. a. den fördelen, att inköpen av råvarorna kom att företagas med anli
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

tande av den sakkunskap och erfarenhet, som vanns vid den jämsides därmed

bedrivna försäljningen av färdiga alster. Beträffande ledningen av

verksamheten hade utredningsmännen tänkt sig möjligheten av att anförtro

densamma åt De blindas förening. För en sådan anordning hade de

ansett föreningens erfarenhet genom den av föreningen bedrivna depåverksamheten

tala. Med hänsyn bl. a. till den affärsmässiga karaktären av

verksamheten stannade de emellertid slutligen för tanken att anförtro ledningen

åt ett aktiebolag, vari ingick representanter för staten, blindundervisningen,

De blindas förening och den frivilliga hjälpverksamheten.

Principbeslut om inrättande av en centraldepå fattades av 1938 års riksdag

(prop. nr 276, rd. skr. nr 440).

I fråga om ledningen och formerna för depåverksamheten anförde departementschefen

i 1941 års statsverlcsproposition (V ht p. 49), att han

ansåg det vara mindre lämpligt, att företaget uppbyggdes som ett aktiebolag.

Han anslöt sig i stället till ett av statskontoret framfört förslag att

ledningen borde anförtros en av Kungl. Maj :t utsedd nämnd. Härigenom

skulle goda möjligheter vinnas till en effektiv kontroll av verksamheten

från statens sida samtidigt som ledningens initiativ icke otillbörligt hämmades.

Riksdagen (skr. nr 5) godkände Kungl. Maj :ts förslag till organisation

av centraldepån. I enlighet härmed ställdes denna under ledning av

en särskild nämnd, statens blinddepånämnd, bestående av fem av Kungl.

Maj:t utsedda ledamöter jämte suppleanter. Styrelsen för De blindas förening

skall enligt instruktionen för nämnden beredas tillfälle att föreslå

en ledamot jämte suppleant samt direktionen över institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda och Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd

för de blinda att gemensamt föreslå en ledamot jämte suppleant.

På grund av skilda omständigheter kunde centraldepån inte börja sin

verksamhet förrän i februari 1947. Det dröjde härefter inte länge förrän

svårigheter uppstod i rörelsen. Dessa föranleddes huvudsakligen av den rådande

bristen på råvaror samt föreståndarens olämplighet. År 1948 uppdagades

förlust i rörelsen å ca 72 000 kronor. I samband härmed ifrågasatte

blinddepånämnden om inte centraldepån skulle kunna förvandlas till

bolag eller firma, vari staten ingick med rörelsekapital och beviljade årliga

anslag för administrationen, under det att styrelsen i övrigt ägde handlingsfrihet

rörande driften under riksräkenskapsverkets kontroll. En smidigare

organisation var nämligen enligt nämndens mening ofrånkomlig för att

centraldepåns verksamhet skulle kunna bedrivas på ett affärsmässigt fullt

tillfredsställande sätt.

Med anledning av vad sålunda förekommit uppdrog Kungl. Maj :t åt statens

sakrevision att företa en översyn av blinddepånämndens verksamhet och

formerna för dess bedrivande. Sakrevisionen, som lade fram resultatet

av sin översyn i december 1949, framhöll, att det mest väsentliga problemet

var frågan om försäljningen av de färdiga varorna och organisationen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

för densamma. Sakrevisionen ansåg, att försäljningen av de blinda manliga

hantverkarnas alster inte borde ske i statlig regi. Blindalstren kunde i prishänseende

icke konkurrera med de fabriksmässigt tillverkade produkterna

och för ett framgångsrikt försäljningsresultat erfordrades utnyttjandet av

den goodwill, som blindalstren möjligen kunde röna på marknaden. Sådana

svnpunkter kunde bäst iakttagas i privat verksamhet. Sakrevisionen föreslog

en provisorisk lösning, innebärande att ifrågavarande verksamhetsgren

skulle överlåtas till De blindas förening och bedrivas i dennas namn

men med statens stöd i form av förlagskapital, bidrag till driftkostnaderna

och medgivande att utnyttja centraldepåns lokaler och personal.

Min företrädare i ämbetet anförde vid anmälan av propositionen 1950: 166,

att han visserligen fann det föreslagna provisoriet förknippat med uppenbara

olägenheter men att han likväl var beredd tillstyrka, att försäljningen

överläts till De blindas förening. Frågan om den definitiva organisationen

borde upptagas till behandling sedan ett par års erfarenhet av den provisoriska

anordningen vunnits.

Sedan den 1 juli 1950 bedrives verksamheten sålunda under ledning av

två huvudmän. Staten, representerad av blinddepånämnden, handhar 1)

inköpen och försäljningen av råvaror till blinda hantverkare, såväl manliga

som kvinnliga, 2) försäljningen av de kvinnliga hantverkarnas alster

samt 3) viss tillverkning av borstträn. Försäljningen av de varor, som tillverkas

av manliga hantverkare, omhänderhaves av De blindas förening

genom en särskild, av föreningen utsedd affärsstyrelse. Personal och lokaler

utnyttjas delvis gemensamt för de av staten och föreningen drivna verksamhetsgrenarna.

För den del av verksamheten som ledes av blinddepånämnden står såsom

förlagsinedel till förfogande 710 000 kronor, varav staten anvisat 640 000

kronor och vissa organisationer tillskjutit 70 000 kronor. Vidare anvisas

för denna del av verksamheten ett årligt anslag, avsett att täcka vissa lönekostnader

och andra omkostnader. Anslaget har för budgetåret 1952/53

upptagits till 223 000 kronor, varav 134 200 kronor till avlöningar och

88 800 kronor till omkostnader. Med hänsyn till 1952 års löneökningar har

medgivande lämnats att överskrida avlöningsposten med 16 300 kronor,

varför sammanlagt 239 300 kronor står till förfogande under innevarande

budgetår.

För försäljningen av färdiga varor, tillverkade av manliga hantverkare,

har anvisats ett förlagskapital av 250 000 kronor, därav 100 000 kronor från

staten och 150 000 kronor från föreningen. Härutöver har föreningen måst

tillfälligt insätta ytterligare kapital i rörelsen. Till föreningen utgår vidare

ett årligt anslag å 105 000 kronor, varav 40 000 kronor utgör bidrag till

kostnaderna för försälj ningsverksamheten.

Omfattningen av de olika verksamhetsgrenarna vid centraldepån torde få

belysas genom följande uppgifter angående omsättningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115. 5

lj7 1949—30j6 1950 1/7 1950—30j6 1951 117 1951—30/6 1952

Kronor

Kronor

Kronor

Manliga avd:, material..........

981 077

1 485 367

1 334 016

färdiga varor ....

193 598

377 743

623 165

Kvinnliga avd.: material........

44143

64 592

66 080

färdiga varor....

46 054

59 017

63 766

Summa

1 264 872

1 986 719

2 087 027

Från centraldepåns driftkostnadsanslag bestrides kostnaderna för den

till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män förlagda materialdepån.

Statens blinddepånämnds framställning.

Statens blinddepånämnd har (skr. 29/8 1952) anfört, att den provisoriska

organisationen av depåverksamheten nu ägt bestånd under två budgetår.

Nämnden har funnit tiden vara inne att upptaga frågan om den framtida

organisationen till behandling. Nämnden utgår härvid från den övertygelsen,

att en verksamhet av ifrågavarande slag är och även framdeles torde

komma att vara av väsentlig betydelse för de blinda, även om genom andra

åtgärder ökad sysselsättning av annan art skulle kunna beredas dem.

Den gångna tidens erfarenheter bekräftar enligt nämndens mening, att

avsevärda olägenheter är förenade med den provisoriska organisationen.

Nämnden har lämnat i huvudsak följande redogörelse för de mera påtagliga

av dessa olägenheter.

Starka skäl tala för att här ifrågavarande åtgärder till förbättrande av de

blindas förvärvsmöjligheter givas en så enhetlig ledning som möjligt. Då

nu materialanskaffning och färdigvaruförsäljning icke bedrivas under

samma ledning, går man delvis miste om den fördel, som det skulle innebära,

att inköpen av råvarorna företoges med anlitande av den sakkunskap

och erfarenhet, som vinnes vid försäljningen av färdiga varor. Ehuru nämnden

och affärsstyrelsen samarbeta i så stor utsträckning som möjligt, kan

icke nämnden genom färdigvaruförsäljningen förskaffa sig all den erfarenhet,

som skulle vara av värde vid handhavandet av råvaruinköpen.

Ur personalsynpunkt är det en uppenbar nackdel att en del av personalen

har två olika arbetsgivare. Detta förhållande är i och för sig ägnat att orsaka

konflikter och svårigheter, även om några större olägenheter hittills

icke uppkommit på grund av ett gott samarbete mellan de två arbetsgivarna

samt lojalitet från de anställdas sida.

För personalens del medför nuvarande ordning vidare, att ovisshet råder

beträffande personalens framtida ställning i olika hänseenden. Att organisationen

utgör ett provisorium har bl. a. medfört, att den av statsmedel

avlönade kontorspersonalen icke förts in under statens allmänna avlöningsreglemente

samt att den icke heller erhållit några pensionsförmåner. Dessa

förhållanden ha icke kunnat undgå att föranleda missnöje bland de anställda.

\ ad beträffar själva arbetet vid centraldepån medför organisationen en

viss tyngd och en hel del dubbelarbete i kameralt avseende.

De båda huvudmännen ha helt skild bokföring, vilket i och för sig medför

åtskilligt fler bokföringstransaktioner än vad som skulle erfordras vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj ds proposition nr 115.

eu enhetlig organisation. Härtill kommer att åtskilliga kostnader, vilka

äro gemensamma för de båda verksamhetsgrenarna, skola fördelas på dessa

grenar, varvid i olika fall olika fördelningsgrunder måste tillämpas. Som

exempel på dessa olägenheter ma anföras följande. Centraldepan levererar

råvaran till den blinde hantverkaren och debiterar denne för leveransen.

Efter tillverkningen levererar hantverkaren den färdiga varan till De blindas

förening, som därefter betalar hantverkaren för nedlagt arbete samt i allmänhet

även för det i den färdiga varan ingående materialet. I många av de

fall där hantverkaren icke erlagt kontant betalning för materialet, nödgas

emellertid föreningen stödja hantverkaren genom att direkt till depån betala

materialkostnaden, vilken i sådant fall krediteras hantverkaren. Dessa

och liknande transaktioner medföra inte bara dubbelarbete utan också risk

för missförstånd, framförallt som den blinde kanske mer än andra har

svårt att sätta sig in i nuvarande uppläggning. Då de båda företagen i

många fall ha gemensamma såväl kunder som leverantörer, medför detta

dubblering av reskontra och därmed sammanhängande dubbelarbete.

Oberoende av verksamhetens uppdelning på två huvudmän äro de olägenheter,

som nämnden härefter vill närmare behandla, nämligen de som

sammanhänga med att verksamheten, delvis, bedrives i statlig regi.

Den stelhet som kännetecknar den statliga medelsanvisningen är synnerligen

svår att förena med en affärsverksamhet, vars omfattning och behov

kunna växla ganska mycket från tid till annan. Att vid en viss tidpunkt

beräkna af färskonjunkturer na och därmed anslagsbehovet för en

period, som ligger 1—2 år längre fram i tiden, måste med nödvändighet

bli eu beräkning som är i hög grad oviss. Om anslagsberäkningarna sedan

visa sig vara för låga är det" med nuvarande bestämmelser rörande överskridande

av depåns anslag mycket svårt att erhålla de medel, som erfordras

för att kunna upprätthålla verksamheten i erforderlig omfattning.

De blindas förening har i olika sammanhang måst ekonomiskt stödja

den av staten bedrivna verksamheten. Bristen på förlagsmedel föranledde

nämnden att för några år sedan hos föreningen upptaga ett — numera återbetalat

— lån å 125 000 kronor. Nu rådande likviditetssvårigheter vid depån

ha vidare föranlett föreningen att för depåns räkning inköpa råvarupartier

till ett värde av över 100 000 kronor. Det synes föga tillfredsställande,

att ifrågavarande statliga verksamhet bedrives under sådana former,

att verksamheten icke kan behörigen upprätthållas utan ekonomisk

hjälp av en enskild organisation.

Såsom en sammanfattning av de hittills gjorda erfarenheterna uttalar

nämnden, att olägenheterna av den nuvarande organisationsformen, vilka

sammanhänger både med verksamhetens uppdelning och med den statliga

ledningen av en del av verksamheten, är avsevärda och i betydande grad

försvårar verksamhetens bedrivande på ett ändamålsenligt sätt. Det synes

därför nämnden vara i hög grad angeläget att en bättre organisation snarast

kommer till stånd.

Härvid kan enligt nämndens mening i princip följande alternativ komma

i fråga:

1. Nuvarande uppdelning bibehålies men göres mera fullständig och definitiv.

Härvid skulle nämnden och affärsstyrelsen var för sig anställa all

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majrts proposition av 115.

den personal som behöves för respektive verksamhetsgrenar och den personella

gemenskapen upphöra. Den av staten avlönade personalen skulle

beredas fast, pensionsreglerad anställning. För den av nämnden ledda

verksamheten skulle vidare meddelas bestämmelser, som möjliggjorde den

smidigare anpassning till föreliggande behov, vilken erfordras med hänsyn

till verksamhetens karaktär av affärsrörelse.

2. Hela verksamheten övertages av staten. Härvid skulle man kunna antingen

återföra organisationen till den form, som gällde före den 1 juli

1950, eller också bilda ett statligt aktiebolag för ändamålet.

3. Hela verksamheten överföres på De blindas förening, som därvid

skulle av staten garanteras ett ekonomiskt stöd av i princip samma omfattning

som det stöd staten f. n. lämnar hela verksamheten jämte det tillägg

som De blindas förenings styrelse i en i det följande närmare behandlad

skrivelse till nämnden anhållit om.

Beträffande alternativ 2. anför nämnden, att en återgång till tidigare organisationsform

inte är lämplig, hl. a. med hänsyn till de vägande skäl,

som av statens sakrevision tidigare anförts mot statens handhavande av

färdigvaruförsäljningen. Då förslag om aktiebolagsform tidigare avvisats

av statsmakterna (V ht 1941 s. 85) och de då anförda invändningarna alltjämt

torde äga giltighet, har nämnden funnit sig icke böra närmare gå

in på denna möjlighet.

Gentemot alternativ 1. kan enligt nämnden invändas, att det innebär en

viss dubbelorganisation, som medför ökade kostnader, särskilt för avlöningar

samt ökat lokalbehov för kontorspersonalen. Man går vidare miste

om fördelarna av en enhetlig ledning. A andra sidan skulle dock åtskilliga

av de nuvarande olägenheterna försvinna och de kvarstående nackdelarna

torde inte bli större än att man skulle kunna tänka sig en lösning enligt

detta alternativ.

I jämförelse med de nyss berörda nackdelarna enligt alternativ 1. skulle

alternativ 3. enligt nämndens mening medföra de fördelar, som följer av en

enhetlig organisation under en och samma ledning. En skarp gräns mellan

de olika verksamhetsgrenarna behöver ej dragas, förlust å en gren kan

utjämnas genom vinst å en annan. Hela verksamheten kan bedrivas under

mindre stela former och med snabbare anpassning till behoven vid olika

tider och konjunkturer. Vidare erfordras mindre personal och lokaler än

vid en uppdelning av verksamheten. Besparingen å avlöningarna uppskattas

till ca 38 600 kronor. Besparingen ifråga om lokaler kan f. n. inte preciseras

men torde röra sig om ca 4 kontorsrum. Vissa andra besparingar kan

också uppnås, genom samordning av transporter 1 500 kronor, telefoner

1 500 kronor och styrelsearvoden 2 100 kronor eller sammanlagt 5 100 kronor.

Det torde heller inte vara uteslutet att det framdeles skulle kunna visa

sig möjligt att i fråga om försäljning av färdiga varor åstadkomma viss

samordning med försäljningen av de produkter som tillverkas vid det av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

föreningen och Stockholms blindförening ägda De blindas tekniska fabriks

aktiebolag. Det torde även vara en fördel, att verksamheten handhaves av

De blindas förening, som har ett starkt intresse av att driva verksamheten

på ett sätt som är till gagn för de blinda hantverkarna utan att därigenom

förlust uppkommer å rörelsen. Föreningen har också såväl vid den hittillsvarande

färdigvaruförsäljningen som vid den genom nyssnämnda fabrik

saktiebolag drivna rörelsen förskaffat sig en icke obetydlig erfarenhet

av ekonomisk verksamhet inom hithörande områden.

Nämnden vill inte utesluta möjligheten av en lösning enligt alternativ 1,

men förordar alternativ 3. Nämnden har lagt fram detaljerade förslag till

båda dessa lösningar. I det följande redogöres endast för alternativ 3.

Efter ingående överläggningar med De blindas förening har nämnden

utarbetat förslag till vissa bestämmelser, vilka skulle kunna ligga till grund

för föreningens övertagande av hela verksamheten i enlighet med alternativ

3. Bestämmelserna har godkänts av föreningen. Förslaget innefattas i följande

10 punkter.

1) De blindas förening åtager sig att fr. o. in. den 1/7 1953 omhänderhava

hela den verksamhet, som nu bedrives vid centraldepån för blindas arbeten

under ledning av statens blinddepånämnd och föreningens affärsstyrelse.

2) Verksamheten skall bedrivas genom ett av föreningen för ändamålet

särskilt bildat aktiebolag. Bolagets styrelse bör bestå av 7 ledamöter.

3) Staten tillhandahåller för verksamheten erforderliga lokaler. De nuvarande

otillräckliga lokalerna skola så snart ske kan utbyggas eller ersättas

av andra, tillfredsställande lokaler.

4) Det av staten tidigare anvisade förlagskapitalet, 740 000 kronor, överföres

till bolaget såsom räntefritt stående lån. Övriga förlagsmedel, 70 000

kronor från vissa organisationer samt 150 000 kronor från föreningen,

överföras även å bolaget, varvid det sistnämnda beloppet jämväl skall

åtnjutas som räntefritt stående lån. Föreningen skall äga att, utöver det av

föreningen tecknade aktiekapitalet, i mån av behov tillskjuta ytterligare

kapital. Å sådant kapital skall föreningen äga rätt att uppbära ränta, varjämte

dessa räntekostnader skola ingå bland de driftkostnader, för vilka

årligt statsbidrag utgår.

5) Bolaget övertager per den 1/7 1953 nämndens respektive föreningens

varulager till bokförda värden minskade med i respektive bokslut eventuella

redovisade vinster. Övriga tillgångar liksom skulderna (utom förlagsmedlen)

övertagas även till bokförda värden.

6) Staten lämnar till bolaget ett årligt driftbidrag, i princip avsett att

täcka lönekostnader (dock ej löner till försäljningspersonal) samt de slag

av omkostnader, vilka f. n. vid depån bestridas av statsmedel, ävensom

ovannämnda räntekostnader och kostnader för personalens pensionering.

Bidraget utgår tills vidare som regel med högst 317 000 kronor jämte eventuella

ränte- och pensionskostnader samt må icke överstiga de verkliga utgifterna

för ifrågavarande ändamål. Bidraget bör vidare kunna höjas eller

sänkas om mer betydande ändringar inträda beträffande löne- och prisnivån

i landet eller om verksamhetens omfattning förändras i avsevärd grad. För

att möjliggöra ett relativt snabbt förfarande bör för ändamålet anvisas ett

förslagsanslag samt Kungl. Maj:t äga att efter verksamhetsårets slut fast
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts proposition nr 115.

9

ställa det definitiva bidraget för året. Preliminär utbetalning av bidraget

under verksamhetsåret förutsättes därvid skola ske.

7) Å verksamheten eventuellt uppkommande vinst skal! användas för

konsolidering av bolaget.

8) Eventuella förluster, vilka icke kunna täckas av eventuella vinstmedel

eller genom höjning av statsbidraget enligt bestämmelserna i punkt 6),

skola i den mån så erfordras täckas av föreningen intill sammanlagt högst

50 000 kronor.

9) Skulle bolaget träda i likvidation, skola dess tillgångar användas till

återbetalning av statslånet först sedan föreningen erhållit full betalning för

sina fordringar hos bolaget.

10) Kungl. Maj:t skall äga utöva den kontroll över bolagets verksamhet

som Kungl. Maj :t kan finna skäl föreskriva. I sådant hänseende synes böra

gälla, att Kungl. Maj :t skall utse minst en ledamot av bolagets styrelse samt

en av bolagets revisorer. Riksrälcenskapsverket och sakrevisionen böra äga

granska verksamheten. Vidare bör föreskrivas, att bolagets bokföring skall

vara så anordnad, att de utgifter, för vilka statsbidraget i första hand är

avsett, redovisas särskilt. Förvaltningsberättelse jämte balansräkning samt

vinst- och förlusträkning skall årligen ingivas till socialdepartementet.

I sin förut (s. 7) omnämnda skrivelse till nämnden har De blindas förening

anfört bl. a. följande rörande grunderna för statens bidrag till kostnaderna

för försäljning av de färdiga varorna.

När De blindas förening den 1 juli 1950 övertog försäljningen av de manliga

blindas hantverksalster beviljade statsmakterna härför förutom ett

räntefritt rörelsekapital å kronor 100 000 ett årligt bidrag å kronor 40 000,

vilket belopp jämte viss beräknad vinst å försäljningen skulle täcka föreningens

kostnader. Föreningen var emellertid redan från början medveten

om att vid starten vissa utgifter måste tillkomma som ej kunde infogas i den

sålunda uppgjorda inkomst- och utgiftsstaten. Föreningen har på grund

härav för vartdera av budgetåren 1950/51 och 1951/52 tillskjutit kronor

40 000.

Till följd av dyrtiden har föreningens andel av utgifterna för försäljningsverksamheten

blivit betydligt större än man från början räknat med,

och så stora kostnader som hittills torde i längden icke kunna bäras av

föreningen.

Under förutsättning att föreningen fortfarande skall handhava försäljningen

av de färdiga produkterna torde det därför vara nödvändigt att sätta

en klar gräns mellan de utgifter, som skola bestridas av statsmedel, och

dem, som föreningen skall svara för.

De blindas förenings styrelse hemställer därför, att depånämnden hos

Kungl. Maj :t ville föreslå, att statsanslag i likhet med vad som nu sker till

centraldepån måtte utgå till avlöningar åt erforderlig kontors- och lagerpersonal

samt till direkta kontorskostnader såsom kontorsmaterial, porton,

telefon in. m. och detta vare sig försäljningen bedrives såsom särskilt företag

eller gemensamt med centraldepån. Härutöver anhåller föreningen, att

statsmedel även måtte beviljas till bestridande av fraktkostnaderna för varor

som hantverkarna sända till försäljningskontorets lager. Det har nämligen

visat sig nödvändigt för försäljningskontoret att betala dylika frakter, tv

om så ej skedde, skulle den avlägset boende hantverkaren få mindre betalt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

för sitt arbete än andra. Dessa fraktkostnader uppgingo under senast förflutna

budgetår till kronor 2 552: 70.

Å andra sidan förbinder sig föreningen att ur egna medel jämte eventuell

vinst på försäljningen svara för de direkta försäljningskostnaderna såsom

avlöningar och provisioner samt reseersättningar för försäljarna, frakter

och rabatter till köparna, emballage, reklam och därmed jämförliga utgifter.

Vid beräkningen av det årliga bidraget har nämnden utgått från de för

innevarande budgetår under förslagsanslaget till driften av centraldepån

för blindas arbeten för avlöningar och omkostnader disponibla beloppen

135 920 resp. 86 100 kronor (oberäknat de belopp som avsetts för den vid

hantverk sskolan i Kristinehamn för blinda män inrättade materialdepån).

Vid genomförande av alternativ 1. beräknar nämnden motsvarande medelsbehov

för nästa budgetår till 144 513 resp. 92 600 kronor. Härtill har lagts

de beräknade kostnaderna för avlöningar och omkostnader i den av De

blindas förening handhavda försäljningsverksamheten vid genomförande av

alternativ 1. eller 89 272 resp. 34 000 kronor (föreningens beräknade utgifter

för ändamålet under innevarande budgetår uppges till 49 400 resp.

32 500 kronor). Från summan av angivna belopp (144 513 + 92 600 +89 272

+ 34 000) 360 385 kronor har dragits 43 700 kronor, vartill besparingarna

vid genomförande av alternativ 3. uppskattas. Återstoden, 316 685 kronor,

har avrundats till 317 000 kronor. Härvid har nämnden förutsett, att materialdepån

vid hantverksskolan i Kristinehamn icke överföres till De blindas

förening. Sistnämnda belopp bör emellertid, anser nämnden, ökas med

eventuella kostnader för personalens pensionering och för ränta å av föreningen

ytterligare insatt kapital. Då den provisoriska organisationen avlöses

av en mera definitiv organisation synes det vara nödvändigt att personalen

beredes pensionsberättigande anställning. Med hänsyn till statens omfattande

stöd till denna verksamhet ifrågasätter nämnden om icke pensioneringen

lämpligen skulle handhavas av statens pensionsanstalt. Med denna

utgångspunkt har nämnden funnit det icke vara nödvändigt att nu låta

utföra beräkningar rörande pensioneringskostnadernas storlek.

Slutligen har nämnden anfört, att centraldepåns nuvarande lokaler vida

understiger vad som erfordras. Bortsett från storleken är vidare den nuvarande

byggnaden i Tomteboda mindre lämplig för ifrågavarande verksamhet.

Nämnden har hos byggnadsstyrelsen hemställt, att styrelsen måtte

företaga en utredning rörande centraldepåns lokalbehov samt utarbeta förslag

till en lösning av lokalfrågan. Ehuru en tillfredsställande lösning av

denna fråga utgör en förutsättning för omorganisationen, anser nämnden

det dock inte nödvändigt att avvakta preciserade förslag i ämnet från

byggnadsstyrelsen innan ställning tages till organisationsfrågan.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Yttranden.

11

Över blinddepånämndens framställning har utlåtanden avgivits av statskontoret,

statens sakrevision, De blindas förening, direktionen över institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda och Kronprinsessan Margaretas

arbetsnämnd för de blinda ävensom av byggnadsstyrelsen såvitt angår lokalfrågan.

De blindas förening har avgivit förnyat yttrande med anledning av

vad statens sakrevision anfört i sitt utlåtande.

Blinddepånämndens förslag har tillstyrkts av De blindas förening, direktionen

över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda och Kronprinsessan

Margaretas arbetsnämnd för de blinda. Direktionen och arbetsnämnden

har förklarat sig inte ha något att erinra mot att av dem tillskjutna

förlagsmedel ställes till De blindas förenings förfogande vid genomförande

av blinddepånämndens förslag.

Statskontoret har icke något att i och för sig erinra mot att De blindas

förening övertager hela verksamheten och sålunda även tillhandahåller de

blinda hantverkarna arbetsmateriel. En förutsättning för en dylik ordning

torde emellertid vara, att en för statsverket godtagbar överenskommelse

träffas angående villkoren för övertagandet och den fortsatta driften av

verksamheten. Det av statens blinddepånämnd upprättade förslaget till

sådant avtal är emellertid alltför oförmånligt för staten. De förpliktelser,

som enligt det framlagda förslaget skulle åvila det allmänna, är därjämte

så tänjbara, att ett godtagande av förslaget uppenbarligen måste förutsätta

en mycket ingående och fortlöpande kontroll för att icke säga omedelbar

medverkan från statens sida i fråga om verksamhetens bedrivande. Statskontoret

förordar därför, att en förutsättningslös utredning verkställes angående

villkoren för verksamhetens överlåtande på föreningen. Vid denna

utredning bör erfarenheterna från depåns hittillsvarande verksamhet tjäna

till ledning för bedömandet av storleken av de bidrag av statsmedel, som

skäligen bör beviljas föreningen.

Statens sakrevision har ansett sig böra undersöka den omfattning, i vilken

de blinda erhåller hjälp i sina förvärvsmöjligheter genom ifrågavarande

verksamhet. Härvid har beträffande centraldepåns försäljning av material

för borst- och korgtillverkningen, som under budgetåret 1951/52 uppgick

til! ca 1 340 000 kronor, framgått, att antalet blinda, som direkt eller indirekt

verkställt inköp från centraldepån, utgjort ca 900. Av dessa är

emellertid det övervägande antalet småförbrukare och endast ca 350 blinda

har under nämnda budgetår verkställt inköp för mer än 1 000 kronor.

Ur rent ekonomiska försörj ningssynpunkter torde sålunda centraldepån

ha någon mera nämnvärd betydelse endast för ca en tredjedel av kunderna.

Vad angår hantverkarnas arbetsförtjänster har vissa uppgifter härom inhämtats

från föreningen, med ledning varav förtjänsten ansetts kunna uppskattas

till ett belopp, som i medeltal utgör ca 70 % av råvarupriset. Genom

depåns försäljningsverksamhet har sålunda under förutnämnda budgetår

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

ca 900 blinda hantverkare beretts möjlighet till eu arbetsförtjänst om tillhopa

ca 900 000 kronor. Särskilt för det stora antalet småförbrukare medför

denna form av bistånd relativt ringa hjälp i deras förvärvsverksamhet

och dess största betydelse torde närmast få ses ur arbetsterapeutiska synpunkter.

I detta sammanhang framhåller sakrevisionen beträffande centraldepåns

försäljningspriser, ätt någon jämförelse med priserna i öppna

marknaden knappast låter sig göra, då där icke förekommer någon direkt

motsvarighet till centraldepåns försälj ningsverksamhet. Någon detaljförsäljning

av de materialslag, varom här är fråga, förekommer egentligen

icke inom landet.

Vad härefter angår den av föreningen omhänderhavda försälj ningsverksamheten

utvisar bokslutet för budgetåret 1951/52 en förlust av ca 75 000

kronor. Försäljningen bär uppgått till ca 548 000 kronor, varav 420 000

kronor blindvaror och 128 000 kronor fabriksvaror. De häremot svarande

försäljningskostnaderna utgör ca 190 000 kronor. De blinda hantverkarnas

arbetsförtjänst på ifrågavarande försäljning kan, enligt vad som inhämtats

av föreningen, uppskattas till omkring 30 % av föreningens pris vid inköp

från hantverkare eller ca 125 000 kronor. Den sålunda erhållna arbetsförtjänsten

synes enligt sakrevisionens mening affärsmässigt sett icke stå i

rimlig proportion till de häremot svarande försäljningskostnaderna. Sakrevisionen

erinrar, att den i sin tidigare utredning bl. a. framhållit, att

frågan angående försäljningen av de blinda hantverkarnas alster icke syntes

kunna lösas isolerad utan borde tagas upp i samband med frågan om

försäljning av partiellt arbetsföras i allmänhet produkter.

Vad sålunda framkommit understryker enligt sakrevisionen angelägenheten

av att nya vägar sökes för ifrågavarande hjälpverksamhet. Blinddepånämnden

har emellertid i sin framställning utgått ifrån den övertygelsen,

att en verksamhet av nu ifrågavarande slag är och även framdeles torde

komma att vara av väsentlig betydelse för de blinda, även om genom andra

åtgärder ökad sysselsättning av annan art skulle kunna beredas dem. Med

hänsyn härtill vill sakrevisionen i nuvarande läge icke motsätta sig, att

föreningen fr. o. m. den 1 juli 1953 övertager hela den ifrågavarande verksamheten.

Då emellertid det förutnämnda av blinddepånämnden utarbetade

förslaget till bestämmelser för övertagandet enligt sakrevisionens mening

icke kan anses godtagbart för statsverket, har frågan härom upptagits

till ingående diskussioner med representanter för föreningen. I anslutning

härtill har följande grunder för verksamhetens överlåtande godtagits, därvid

dock frågan om det årliga bidragets storlek lämnats öppen.

1. De blindas förening åtager sig att fr. o. in. den 1 juli 1953 genom ett

av föreningen för ändamålet särskilt bildat aktiebolag omhänderha hela

den verksamhet, som nu bedrives vid centraldepån för blindas arbeten

under ledning av statens blinddepånämnd och av föreningen genom dennas

affärsstyrelse.

2. De av staten för centraldepåns räkning uppförda byggnaderna upp
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

13

låtas kostnadsfritt åt föreningen för sagda ändamål. Frågan angående

lokalbehovet upptages till prövning, sedan byggnadsstyrelsen slutfört sin

nu pågående utredning i ärendet.

3. Centraldepåns tillgångar och skulder övertagas av föreningen till bokförda

värden enligt balansräkning per den 30 juni 1953 för att av föreningen

överlåtas å aktiebolaget. I balansräkningen skall varulagret upptagas

till återanskaffningsvärdet, nedskrivet med eventuellt överskott å

rörelsen.

4. Det till centraldepån av staten anvisade förlagskapitalet å 640 000

kronor, minskat med eventuell förlust enligt balansräkningen, ställes till

föreningens förfogande såsom räntefritt lån att jämte det räntefria lån å

100 000 kronor, som föreningen tidigare erhållit för sin försälj ningsverksamhet,

användas såsom förlagskapital för verksamheten. Övriga förlagsmedel,

70 000 kronor, som ställts till förfogande av vissa organisationer

och 150 000 kronor av föreningen, överföras därjämte till nämnda förlagskapital.

5. Staten lämnar för verksamheten ett årligt bidrag, som i princip är

avsett att täcka de avlöningar och omkostnader, vilka f. n. bestridas av

statsmedel. Bidraget beräknas för budgetåret 1953/54 till 300 000 kronor.

6. Å verksamheten eventuellt uppkommande vinst skall användas för

konsolidering av bolaget.

7. Kungl. Maj :t skall äga utöva den kontroll över aktiebolagets verksamhet,

som Kungl. Maj :t kan finna skäl föreskriva och äga utse minst

en ledamot av aktiebolagets styrelse samt en av dess revisorer. Riksräkenskapsverket

och sakrevisionen skola äga granska verksamheten. Förvaltningsberättelse

jämte balansräkning samt vinst- och förlusträkning skola

årligen ingivas till socialdepartementet.

De sålunda godtagna grunderna skiljer sig, anför sakrevisionen, från

nämndens förslag däri, att de icke i samma omfattning innehåller detaljföreskrifter

för det särskilt bildade aktiebolaget utan begränsar sig till att

reglera rättsförhållandet mellan parterna, staten å ena sidan och föreningen

i egenskap av bolagets huvudman å andra sidan. Med hänsyn till detta

partsförhållande är det icke såsom enligt nämndens förslag erforderligt

att på förhand reglera den inbördes ekonomiska ansvarigheten för eventuella

årliga driftsförluster eller skulder vid en likvidation av bolaget. Sakrevisionen

förutsätter dock, att statsmakterna i största möjliga utsträckning

kommer att bistå föreningen för reglerande av förluster, som förorsakats

verksamheten av omständigheter, varöver föreningen uppenbarligen

icke kunnat råda. Föreningens önskemål om räntegarantier för kapital,

som föreningen utöver aktiekapitalet vid behov kan tillföra bolaget, har

icke kunnat godtagas, då ett dylikt arrangemang kan medföra svåröverskådliga

konsekvenser.

Beträffande det årliga bidraget kan sakrevisionen icke tillstyrka hela

det belopp, som ingår i den av nämnden och föreningen träffade överenskommelsen.

En jämförelse mellan de beräknade behoven för de skilda posterna

och dessas utgiftsutfall under föregående budgetår samt i synnerhet

under förra delen av innevarande budgetår, ger nämligen vid handen,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

att vissa besparingar kan ernås. Härutöver synes ytterligare besparingar

kunna vinnas genom ett effektivare utnyttjande av personalen och en

ändamålsenligare disposition av lokalerna. Med hänsyn härtill anser sakrevisionen,

att bidraget för budgetåret 1953/54 kan begränsas till ett belopp

av 300 000 kronor. Bl. a. för att bereda det planerade bolaget möjlighet att

på ett fullt affärsmässigt sätt omhänderha verksamheten synes andra

dispositionsföreskrifter än de nämnda icke böra förenas med bidragets

anvisande. Härvid förutsätter sakrevisionen, att statsmakterna kommer att

tillmötesgå föreningens framställningar rörande bidrag till verksamheten

efter i princip samma grunder, som nu gäller, samt att framställningar om

medel föranledda av väsentliga kostnadsförändringar uppåt eller nedåt

upptages till prövning i samband med de årliga medelsäskandena.

Slutligen framhåller sakrevisionen, att föreningens övertagande av verksamheten

icke omfattar den hitintills under centraldepån redovisade verksamheten

vid materialdepån i Kristinehamn. Kostnaderna för denna depå

har för budgetåret 1951/52 uppgått till ca 17 200 kronor. Därest depån

kommer att kvarstå, bör medel härför anvisas under VIII. huvudtiteln,

under vilken depån i verkligheten lyder.

De blindas förening har i sitt yttrande med anledning av sakrevisionens

utlåtande erinrat, att vid centraldepåns inrättande inga andra utgifter förutsattes

från föreningens sida än de 20 000 kronor, som föreningen lämnade

som kapitaltillskott. Föreningen fortsätter:

När De blindas förening år 1950 övertog försäljningen av de färdiga produkterna

innebar detta ett stort avsteg från vad man dittills hade tänkt

sig. Föreningen var fullt medveten om de betydande risker i ekonomiskt

hänseende, som detta övertagande kunde innebära. Den skärpta konkurrensen

inom borstbranschen jämte andra förhållanden nödvändiggjorde

emellertid åtgärder, som vore ägnade att förbättra försäljningen av de

blindas arbeten, och föreningen ansåg sig därför föranlåten att gå med

på det av sakrevisionen upprättade förslaget. Det må i detta sammanhang

framhållas, att det torde ha blivit både billigare och lättare att upprätta

en effektiv försäljningsorganisation vid tiden för centraldepåns start än

senare, när konkurrensen hade börjat med full kraft ,och föreningen kan

icke annat än beklaga, att så icke skedde.

En starkt bidragande orsak till att föreningen accepterade de av sakrevisionen

år 1950 uppställda villkoren var, att arrangemanget endast skulle

vara ett provisorium. Förhållandena borde därför kunna regleras på ett

mera tillfredsställande sätt inom överskådlig tid.

Statens blinddepånämnds förslag till omorganisation vid centraldepån

innebar så tillvida en förbättring av De blindas förenings förpliktelser, att

statens anslag skulle beräknas täcka samma kostnader även i samband med

färdigvaruförsäljningen, som f. n. bestridas av statsmedel i fråga om råvarudistributionen.

Däremot skulle föreningen även i fortsättningen tillhandahålla

150 000 kronor såsom förlagskapital för verksamheten. Det ansågs

emellertid rimligt, att föreningens kostnader i form av ränteförlust

begränsades till avkastningen av detta kapital och att föreningen, vars

tillgångar huvudsakligen utgöras av donationsmedel, borde äga rätt att av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

statsmedel åtnjuta ränta på det kapital, som föreningen utöver de 150 000

kronor kunde nödgas insätta. Då sakrevisionen icke" ansett sig kunna biträda

detta förslag om ränta, synes grunden för bestämmelser om storleken

av föreningens kapitaltillskott ha bortfallit.

I sin ovan berörda framställning föreslog statens blinddepånämnd, att

föreningen skulle erhålla ett bidrag av statsmedel för verksamheten, motsvarande

vissa särskilt angivna kostnader, vilka för nästa budgetår beräknades

uppgå till 317 000 kronor. Sakrevisionen utgår från samma beräkningsgrunder

vid fastställande av anslagets storlek men anser, att anslaget

icke bör bindas vid särskilda utgiftsposter och föreslår ett anslag

för nästa budgetår på 300 000 kronor. Sakrevisionen ger inga konkreta

anvisningar på de punkter, där besparingar kunna göras.

De blindas förening är visserligen tveksam, huruvida sakrevisionens bedömning

av medelsbehovet är tillförlitligare än blindepånämndens, men föreningen

är likväl beredd att tills vidare söka driva verksamheten inom

den kostnadsram, sakrevisionen föreslår. Det förutsättes dock att Kungl.

Maj :t välvilligt kommer att pröva en framställning om höjning av bidraget,

därest de verkliga förhållandena skulle motivera en sådan höjning. Statens

sakrevision berör i någon mån frågan om de blindas ekonomiska utbyte

av den verksamhet, som bedrives av centraldepån och De blindas

förenings försäljningskontor. Det konstateras, att tyngdpunkten icke uteslutande

kan läggas på den ekonomiska sidan. Detta är helt riktigt, men

det förtjänar här påpekas, att den utredning och de sifferuppgifter, som

sakrevisionen i detta hänseende framlägger, icke kunna tillmätas avgjord

betydelse för bedömningen av den nytta, de blinda ha av verksamheten.

Tiden för sakrevisionen har varit för kort för en fullständig utredning.

Med hänsyn till verksamhetens stora betydelse för de blinda är De

blindas förening således beredd att i stort sett godkänna sakrevisionens

förslag men hemställer samtidigt, att Kungl. Maj :t måtte i görligaste mån

beakta här framförda synpunkter.

Byggnadsstyrelsen har förklarat, att flera skäl talar för en omprövning av

frågan om såväl förläggning som utformning av en för ändamålet avsedd

ky§§na<T När slutlig ställning tagits till organisationsfrågorna är styrelsen

beredd att fullfölja utredningen i lokalfrågan.

Departementschefen.

Depåverksamheten till hjälp för blinda hantverkare har såsom framgår

av den lämnade redogörelsen mött svårbemästrade problem. När beslut år

1937 fattades om inrättande av centraldepån för blindas arbeten var avsikten

att i en för hela landet gemensam depå sammanföra dels inköp

och distribution till hantverkarna av material för dessas tillverkningar ( för

manliga hantverkare främst borstar och korgarbeten samt för kvinnliga

hantverkare främst textilarbeten) dels ock försäljning av de blinda hantverkarnas

produkter i den mån dessa inte kunde säljas av hantverkarna

själva eller lokala hjälporgan. Centraldepån kunde inte träda i verksamhet

förrän 1947. Då hade förutsättningarna ändrats i vissa hänseenden.

Materialförsörjningen led av den då rådande råvarubristen och anspråken

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

på central försäljning av de färdiga produkterna steg på grund av ökad

produktion och minskad försäljningshjälp genom lokala organisationer.

Efter en utredning genom statens sakrevision beslöts 1950 en provisorisk

uppdelning av huvudmannaskapet för verksamheten i det att De blindas

förening med visst stöd av staten övertog ansvaret för försäljning av de

manliga hantverkarnas produkter medan staten genom centraldepån behöll

ansvaret för verksamheten i övrigt (materialinköp för såväl manliga som

kvinnliga hantverkare samt viss försäljning av kvinnliga hantverkares

arbeten). Personal och lokaler skulle emellertid delvis utnyttjas gemensamt

av centraldepån och föreningen. Ifrågavarande organisation var avsedd såsom

ett provisorium i avbidan på någon tids erfarenhet.

I viss mån har verksamhetens svårigheter berott på att i två fall de personer

som anlitats såsom föreståndare för centraldepån visat sig olämpliga

för uppgiften. År 1949 uppdagades, att verksamheten åsamkats en förlust

av ca 72 000 kronor. År 1952 befanns, att den då anställde föreståndaren

gjort sig skyldig till brottsligt förfarande, vilket medfört förluster å ca

60 000 kronor, dock utan att centraldepån därigenom behövt redovisa

underskott.

Blinddepånämnden har nu föreslagit, att provisoriet skall avvecklas genom

att De blindas förening övertar huvudmannaskapet även för den del av

verksamheten som f. n. ankommer på staten. Härvid föreslås föreningen

få disponera det av staten i verksamheten insatta kapitalet samt erhålla

ett årligt anslag, som i princip skall täcka administrationskostnaderna med

undantag av de egentliga försäljningskostnaderna för de färdiga produkterna.

Som skäl för sitt förslag har nämnden åberopat de administrativa

olägenheterna av den nuvarande provisoriska organisationen ävensom

svårigheten att över huvud taget driva en affärsverksamhet av ifrågavarande

slag i den statliga verksamhetens former.

Statens sakrevision, som efter en utredning 1949 lade fram förslaget till

den nuvarande provisoriska organisationen, har nu företagit en förnyad

undersökning av verksamheten. Bearbetningen av det material som tillhandahålles

genom centraldepån uppskattas ge ca 900 blinda hantverkare

ca 900 000 kronor i arbetsförtjänst, varvid emellertid endast något mer

än 1/3 av antalet hantverkare kan beräknas ha en inkomst överstigande

700 kronor per år av ifrågavarande verksamhet. Den av De blindas förening

handhavda försäljningen av färdiga varor beräknas ge hantverkarna ca

125 000 kronor. Sakrevisionen anser, att verksamheten särskilt för det

stora antalet småförbrukare har sitt största värde ur arbetsterapeutisk

synpunkt.

Mot sakrevisionens syn på depåverksamheten torde intet väsentligt vara

att invända. Det rent ekonomiska utbytet för de blinda hantverkarna synes,

även om sakrevisionens uppskattning såsom framhållits av De blindas

förening är osäker, med hänsyn till de betydande kostnaderna relativt litet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:Is proposition nr 115.

Verksamhetens berättigande iår emellertid inte bedömas uteslutande ur

strängt ekonomisk synpunkt. Det är med säkerhet av stort värde all arbetsmöjligheter

står öppna lör de blinda även i sådana fall då försörjningen

endast till en mindre del kan grundas därpå. Under senare tid har frågan

om möjligheten och lämpligheten alt hereda blinda andra utkomstmöjligheter

än de traditionella blindhantverksyrkena — för manliga blinda huvudsakligen

borslbinderi och korgmakcri — aktualiserats i olika sammanhang.

Främst har härvid pekats på möjligheten för de blinda alt vinna sin utkomst

i industrin. Försök göres i delta syfte. Sålunda må nämnas, att eu

förberedande kurs för utbildning av finmekaniker anordnats vid liantverksskolan

i Kristinehamn för blinda män. Del är emellertid för tidigt alt ännu

kunna bedöma om sådana åtgärder kan ge anledning till en allmän omläggning

av utbildningen för de blinda och leda till en minskning av blindhantverkets

omfattning. I varje fält kommer under överskådlig tid ett betydande

antal blinda alt vara hänvisade till hantverksyrkena, för vilka de utbildats.

Det är under sådana förhållanden nödvändigt att uppehålla depåverksamheten

och frågan blir endast att finna den mest praktiska organisationen

för densamma.

Vid organisationsfrågans behandling 1950 konstaterades, att staten inte

lämpligen bör ha hand om försäljningen av de blinda hantverkarnas tillverkningar

(bortsett från den till omfattningen ringa försäljningen av

kvinnliga hantverkares alster, i fråga om vilken speciella förhållanden

råder). På grund härav hör den möjligheten uteslutas att staten ånyo tar

band om hela verksamheten. Ett bibehållande av den nuvarande uppdelningen

och upplösning av den nuvarande partiella gemenskapen i fråga

om personal och lokaler synes inte heller ändamålsenlig, då den utan tvivel

skulle leda till ökade kostnader. Av de tre alternativ som blinddcpånämnden

angivit återstår alltså endast det av nämnden förordade alternativet

all hela verksamheten drives av De blindas förening. Med hänsyn till vad

som anförts angående olägenheterna av den nuvarande organisationen anser

jag mig inte böra motsätta mig alt delta alternativ genomföres.

Överlåtelsen av centraldepåns verksamhet bör ske i stöld sett på de villkor

som föreslagits av sakrevisionen och som godtagits av De blindas förening.

De av staten för centraldepån anvisade förlagsmedlen, 640 000 kronor, bör

sålunda ställas till föreningens disposition som ett räntefritt lån. Skulle

förlust befinnas föreligga i centraldepåns verksamhet vid utgången av innevarande

budgetår bör dock lånesununan minskas i motsvarande utsträckning.

Riksdagens medgivande bör inhämtas till överflyttning av högst angivna

belopp, 640 000 kronor, från fonden för förlag till statsverket till fonden

för låneunderstöd. Samtidigt bör nämnda belopp avskrivas med anlitande

av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Det belopp av

100 000 kronor, som 1950 anvisades under fonden för låneunderstöd till

Lån till de blindas förenings försäljningsverksamhet, bör kvarstå som ränte
2

— Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr Ilo.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kmujl. Maj:tv proposition nr Hö.

fritt lån. Vid anmälan av propositionen 1950: 166 anförde min löreträdare

i ämbetet (s. 24), att frågan om avskrivning av nämnda anslag borde tagas

upp till prövning först i samband med ställningstagandet till den definitiva

organisationen av ifrågavarande verksamhet. Även detta anslag bör nu avskrivas

med anlitande av fonden för oreglerade kapital medelsförluster.

Centraldepån disponerar f. n. som förlagskapital 70 000 kronor utövei

det förut nämnda beloppet 640 000 kronor. Av de 70 000 kronorna har

De blindas förening tillskjutit 20 000 kronor. Återstående 50 000 kionoi

bär lämnats av direktionen över institutet och förskolan för blinda å lomteboda

samt Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd för de blinda, vilka

båda förklarat sig inte ha något alt erinra mot att beloppet ställes tdl

De blindas förenings förfogande.

Sammanlagt skulle föreningen sålunda få att disponera högst (640 000 +

100 000) 740 000 kronor av statsmedel samt nyssnämnda 50 000 kronor.

De blindas förening bör förbinda sig att låta av föreningen nu insatt kapital

— förutom förenämnda 20 000 kronor ett belopp av 150 000 kronor som

disponeras för färdigvaruförsäljningen — kvarstå i verksamheten, vaiföi

sammanlagt 960 000 kronor skulle stå till förfogande som rörelsekapital

för densamma under förutsättning alt centraldepån inte redovisar föllust

vid utgången av budgetåret 1952/53.

Enligt blinddepånämndens förslag skall staten lämna ett årligt dlift - bidrag, i princip avsett att täcka lönekostnader (dock ej lönei till föi - säl jningspersonal) samt de slag av omkostnader, vilka 1. n. vid centi aldepån

bestrides av statsmedel, ävensom vissa räntekostnader och kostnader

för personalens pensionering. Sakrevisionen har formulerat saken så att

bidraget i princip skall vara avsett att täcka de avlöningar och omkostnader,

vilka f. n. bestrides av statsmedel. Nämnden har föreslagit anslaget

för nästa budgetår till 317 000 kronor medan sakrevisionen föreslagit

300 000 kronor. Jag delar uppfattningen att staten bör lämna bidrag till

täckande i huvudsak av utgifterna för avlöningar och omkostnader föi hela

den ifrågavarande verksamheten i den utsträckning som i. n. gällei beträffande

centraldepån. 1 bidraget bör alltså inte innefattas de av nämnden

angivna räntekostnaderna. Till frågan om personalens pensionering åt jag

inte f. n. beredd att ta ställning. Bidraget bör i enlighet med sakrevisionens

förslag bestämmas till 300 000 kronor för nästa budgetår. En omräkning

avr bidraget bör äga rum i samband med den årliga budgetbehandlingen i

den mån detta föranledes av väsentliga kostnadsförändringar uppåt eller

nedåt.

Otvivelaktigt lägges genom den av mig förordade överlåtelsen ett stort

ansvar på De blindas förening med hänsyn till de avsevärda belopp av statsmedel

som på detta sätt ställes till föreningens förfogande. Självfallet

måste från statens sida finnas möjligheter att kontrollera verksamheten

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo.

och att återkräva förlagsmedlen om verksamheten inte bedrives på ett

sätt som kan godtagas eller om den väsentligt minskar i omfattning. Staten

bör därför såsom föreslagits äga tillsätta minst en ledamot av styrelsen i

det bolag som skall bildas av föreningen för handhavandet av ifrågavarande

verksamhet. Staten bör vidare utse eu revisor, varjämte riksräkenskapsverket

och sakrevisionen bör äga rätt att granska verksamheten.

I enlighet med sakrevisionens förslag bör De blindas förening tills vidare

kostnadsfritt få disponera de lokaler som f. n. är upplåtna åt centraldepån.

Frågan om dessa lokalers ersättande med andra torde få upptagas sedan

byggnadsstyrelsen slutfört sin utredning i lokalfrågan.

För innevarande budgetår har under anslaget till Bidrag till de blindas

förening inräknats dels 40 000 kronor såsom bidrag till kostnaderna för

den av föreningen bedrivna försäljningsverksamheten dels ock 65 000 kronor

såsom bidrag till föreningens verksamhet i övrigt. Förstnämnda belopp

ingår i det bidrag om 300 000 kronor, som enligt mitt förslag skall anvisas

lör nästa budgetår. Därutöver bör 65 000 kronor fortfarande anvisas som

bidrag till föreningens verksamhet. Delta bidrag användes bl. a. för tidskriften

De blindas veckoblad. Under rubriken Bidrag till de blindas förening

bör därför för nästa budgetår anvisas ett obetecknat anslag av

365 000 kronor.

Den vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män inrättade materialdepån

beröres inte av den nu föreslagna överflyttningen av centraldepåns

verksamhet. Medel till avlöningar och omkostnader för Kristinehamnsdepån

har hittills anvisats under centraldepåns driftkostnadsanslag.

Jag förutsätter, alt Kristinehamnsdepån fortfarande skall bestå samt all

erforderligt anslag till densamma i framtiden lämpligen bör beräknas under

åttonde huvudtitelns anslag till hantverksskolan. För nästa budgetår bör

emellertid övergångsvis upptagas ett särskilt förslagsanslag under femte

huvudtiteln under rubriken Materialdepån i Kristinehamn för blindas arbeten.

Anslaget bör uppföras med 17 300 kronor, varav till avlöningar

14 600 och till omkostnader 2 700 kronor.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen alt

a) godkänna av mig i det föregående förordad överlåtelse

till De blindas förening av verksamheten vid centraldepån

för blindas arbeten;

b) medgiva, att det under fonden för förlag till statsverket

redovisade förlagskapitalet för centraldepån för blindas

arbeten, 640 000 kronor, överföres till fonden för låneunderstöd

och där redovisas under rubriken Lån till de

blindas förenings depåverksamhet;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kunrjl. Maj.ts proposition nr Ilo.

c) för budgetåret 1953/54 under femte huvudtiteln anvisa

dels till Bidrag till de blindas förening ett anslag av

365 000 kronor,

dels ock till Matcrialdepån i Kristinehamn för blindas

arbeten ett förslagsanslag av 17 300 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll ut''

visar.

Ur protokollet:

Lars Lemne.

tDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 83

816201

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:239 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverskpropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1953/54 till arbetarskyddss a1 i texten
  2. SU 1953:112 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående depåverksamheten till stöd för blinda hantverkare jämte i ämnet väckta motioner. s. 4 i texten