Sök i Ratio Lex

Angående Sveriges deltagande i europeiskt samarbete på kärnforskningens område

1953-03-06 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:127, Angående Sveriges deltagande i europeiskt samarbete på kärnforskningens område

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

1

Nr 127.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående Sveriges deltagande

i europeiskt samarbete på kärnforskningens

område; given Stockholms slott den 6 mars 1953.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att Sverige skall deltaga i det av Europeiska

kärnforskningsrådet (CERN) planerade samarbetet inom kärnforskningen

samt att för ändamålet å riksstaten uppföres ett förslagsanslag av 800 000

kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr 127.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Lingman,

Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, följande.

Med skrivelse den 10 december 1952 har atomkommittén överlämnat en

av Europeiska kärnforskningsrådet (CERN) upprättad »Första rapport till

medlemsstaterna angående de organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna

för ett framtida europeiskt samarbete inom kärnforskningen»

samt ett likaledes av CERN upprättat »Utkast till konvention för upprättande

av en europeisk organisation för kärnforskning». Samtidigt har atomkommittén

lämnat en redogörelse för vad som hittills förevarit i frågan

samt framlagt vissa förslag beträffande Sveriges deltagande i det planerade

samarbetet.

Efter CERN:s senaste sammanträde i Bryssel den 12—14 januari 1953

har atomkommittén med skrivelse den 27 februari 1953 inkommit med

vissa kompletterande upplysningar och förslag.

På grundval av de ingivna handlingarna torde jag först få lämna en redogörelse

för vissa huvudpunkter i ämnet.

Samarbetsfrågans tidigare behandling.

Under senare år har vid vetenskapliga konferenser och liknande sammankomster

mellan europeiska kämforskare tanken på ett gemensamt europeiskt

institut för kärnforskning diskuterats. Successivt har dessa planer

fått allt fastare former och gjorts till föremål för ingående överläggningar

vid ett flertal särskilt för detta ändamål anordnade konferenser och sammanträden.

Det första av dessa sammanträden hölls i Geneve den 12 december

1950 på initiativ av det av Europarörelsen skapade Centre Européen

de la Culture. Därvid beslöts att i samarbete med Unesco upprätta en

planläggningsbyrå för projektet i Paris. Under den därpå följande perioden

fortsattes behandlingen genom Unesco. Sålunda hölls på Unescos

initiativ en konferens i Paris den 23—25 maj 1951, och resultatet

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 127.

av denna behandlades vid Unescos generalkonferens i juni och juli 1951.

Därvid bemyndigades Unescos generalsekreterare att fortsätta arbetet enligt

de uppdragna riktlinjerna, men generalkonferensen rekommenderade,

att åtgärder skulle vidtagas för att försäkra sig om de regeringars stöd,

som saken närmast gällde. Med anledning härav lämnade Unescos generalsekreterare

i skrivelse till Sveriges utrikesminister av den 31 augusti

1951 en redogörelse för frågans läge och inbjöd till en konferens för sakens

dryftande i Paris i december 1951.

Vid konferensen i Paris, som hölls den 17—20 december 1951, rådde

enighet om att arbetet på planläggningen av ett europeiskt kämforskningsinstitut

borde fortsätta och att de i konferensen deltagande staterna skulle

söka utverka visst finansiellt bistånd från respektive regeringar för vad som

kallats etapp 2 av projektet och som avsåg en i möjligaste mån detaljerad

vetenskapligt-teknisk och ekonomisk undersökning av detsamma. Kostnaden

för denna undersökning beräknades till ca 200 000 dollar. Därav ansågs

att på Sveriges del skulle komma ca 11 000 dollar. För att arbetet

på denna utvecklingsetapp skulle komma igång lämnade Frankrike, Italien

och Belgien särskilda bidrag genom vilka de första arbetena kunde

genomföras. Sedermera har emellertid bidrag lämnats också från ett antal

övriga länder, däribland Sverige. På förslag av atomkommittén anvisade

nämligen Kungl. Maj:t den 8 februari 1952 ur anslaget till atomenergiforskning

57 000 kronor som svenskt bidrag till kostnaderna för den nyss

nämnda etapp 2.

Upprättandet av CERN.

Nästa fas i utvecklingen var ett sammanträde i Geneve den 12—15 februari

1952, även detta anordnat av Unesco. Detta sammanträde bevistades

av delegationer från 12 västeuropeiska stater, och dessutom var observatörer

från ytterligare några stater närvarande. Denna konferens utgör

en mycket viktig milstolpe i det europeiska samarbetet på kärnforskningens

område, ty där uppnåddes överenskommelse om att ett gemensamt

organ för det nämnda samarbetet skulle skapas, senare benämnt Conseil

Européen pour la Recherche Nucléaire (CERN). Huvudarbetet vid denna

konferens var uppgörandet av texten till en överenskommelse mellan

ett antal västeuropeiska stater, varigenom det nämnda rådet skulle skapas.

Överenskommelsen ifråga skulle träda i kraft så snart 5 stater hade

biträtt överenskommelsen och dessutom de utlovade finansiella bidragen

tillsammans uppgick till minst 100 000 dollar. Överenskommelsen underställdes

sedan de olika regeringarna, och den trädde i kraft den 2 maj 1952.

Det bör understrykas, att det hittills upprättade europeiska kärnforskningsrådet,

CERN, är en temporär organisation och endast avsedd att

fungera för planläggning av det blivande samarbetet inom den europeiska

kärnforskningen. Om ett sådant kommer till stånd så måste sålunda en ny

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 127.

överenskommelse träffas och ett särskilt mera definitivt organ för den

fortsatta verksamheten skapas. Den nuvarande överenskommelsen gäller

sålunda uttryckligen endast för en period av 18 månader. Formellt har

det europeiska kärnforskningsrådet sin geografiska placering i Geneve, men

sammanträdena hålls i olika av de deltagande länderna. Medlemmar i rådet

är de stater, som deltog i Genévekonferensen och som sedan ratificerat

överenskommelsen och utlovat de fastställda bidragen till rådets verksamhet.

Medlemmar är enligt dessa principer för närvarande Danmark, Frankrike,

Holland, Tyskland, Schweiz, Sverige och Jugoslavien, d. v. s. 7 stater.

Dessa har sålunda uppfyllt alla sina formella förpliktelser. Därtill kommer

emellertid ytterligare 3 stater som räknas som ledamöter av rådet och

även kommer att uppfylla de formella förpliktelserna. Det är i själva verket

inre juridiska förhållanden som gjort att de ännu inte ratificerat överenskommelsen.

Dessa stater är Belgien, Italien och Norge. England representeras

tills vidare genom observatörer. Klarhet har emellertid praktiskt taget

uppnåtts om att England kommer att ansluta sig till rådet som medlem.

En särskild ställning intar vidare Unesco, som har rättighet att skicka

en representant till sammanträden i rådet, men denne representant har

ingen rösträtt. Varje deltagande stat har en röst i rådet. Varje stat har

rätt att. skicka 2 representanter och dessutom så många suppleanter eller

rådgivare, som man anser lämpligt.

I artikel 3 av överenskommelsen anges rådets uppgifter. Rent allmänt

säges där först att rådets uppgift är att på en regional europeisk grundval

organisera samarbete rörande studiet av fenomen i samband med partiklar

med hög energi och på detta sätt bidraga till grundforskningens utveckling.

Sedan specificeras detta något närmare, och det sägs, att i denna

uppgift ingår att uppgöra planer för upprättandet av ett internationellt

kärnforskningslaboratorium, vilket innebär tekniska undersökningar rörande

den experimentella utrustningen vid institutet, och vidare ett studium

av de administrativa, ekonomiska, juridiska och tekniska problem,

som uppkommer vid upprättandet av ett sådant institut. I en särskild

punkt sägs också att rådet skall understödja teoretisk forskning i sammanhang

med uppgörandet av de nämnda planerna för institutet. Dessa åtgöranden

skall enligt artikel 3 utmynna i ett betänkande från rådet innehållande

resultaten av dess arbeten och undersökningar. Detta betänkande

skall underställas regeringarna i medlemsstaterna och det skall innehålla

förslag till en konvention för upprättandet av ett internationellt laboratorium

och för organisationen av andra slags samarbetsformer inom kärnforskningen.

I artikel 5 sägs att rådet skall utnämna en sekreterare, som skall representera

rådet i juridiska och ekonomiska sammanhang. I en särskild punkt

under artikel 5 fastställs också att rådet skall upprätta särskilda studiegrupper,

som är behövliga för att utföra de uppgifter, som rådet har enligt

den nyssnämnda artikel 3.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

CERN har hittills hållit fyra sammanträden, nämligen den 5—8 maj

1952 i Paris, den 20—21 juni 1952 i Köpenhamn, den 4—7 oktober 1952 i

Amsterdam och den 12—14 januari 1953 i Bryssel. Vid sammanträdet i Amsterdam

beslöts, att det planerade kärnforskningsinstitutet skulle förläggas

till Geneve.

Kostnaderna för det fortsatta samarbetet.

Av det hittills sagda torde framgå, att realiserandet av planerna för ett

europeiskt kärnforskningsinstitut och andra former för samarbete på kärnforskningsområdet

avses skola ske i etapper. Den första etappen, som omfattat

de helt förberedande sonderingar, som sedan några år gjorts — i slutet

genom Unescos försorg — har behandlats förut. Denna första etapp är helt

passerad och som slutdatum för denna kan sättas den 2 maj 1952, då överenskommelsen

om CERN trädde i kraft. Därmed påbörjades den andra

etappen, i vilken vi för närvarande befinner oss och som beräknas vara

avslutad i oktober 1953. Den andra etappen innefattar den tekniska och

ekonomiska planeringen av det blivande samarbetet och sammanfaller sålunda

med CERN:s verksamhetstid. Under den tredje etappen är avsikten

att det planerade europeiska kärnforskningsinstitutet skall byggas och vidare

att de andra formerna för europeiskt samarbete skall träda i funktion.

Den tredje etappen beräknas omfatta sju år. I och med att dessa sju år

gått till ända förutsättes, att de tekniska förutsättningarna för ett effektivt

europeiskt samarbete skall vara för handen, så att detta skall kunna

bedrivas i full skala.

De totala kostnaderna under tredje etappen beräknas enligt nu föreliggande

material till 27,3 miljoner dollar (cirka 142 miljoner kronor). Fördelningen

på olika ändamål framgår av följande tabell:

Miljoner

Uppförandet av det europeiska laboratoriet dollar

Protonsynkrotron (fullbordad inom sju år) .................... 14,0

Synkrocyklotron (fullbordad inom fyra år) .................... 4,0

Byggnader och utrustning .................................. 4,0

Andra verksamhetsgrenar

Teoretisk ledning och andra former av europeiskt samarbete . . . . )

Stödet åt andra former av samarbete......................../

Förvaltning av företaget inklusive drifts- och underhållskostnader

Reservfond vid slutet av perioden............................

De årliga kostnaderna under sju årsperioden skulle sålunda uppgå till 3,9

miljoner dollar (cirka 20 miljoner kronor). De årliga kostnaderna efter

sju årsperiodens slut beräknas uppgå till mellan 1 och 1,5 miljon dollar.

2,0

3,0

0,3

27,3

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Vid sammanträdet i Bryssel beslöts, att som grundval för de olika staternas

bidrag skulle i princip gälla respektive länders nationalinkomster.

Den svenska delegationen kunde dock icke biträda beslutet för vårt lands

del, då det skulle ge en kvot av 5,48 procent, motsvarande 1 100 000 kronor

per år under de sju uppbyggnadsåren. Detta ställningstagande har två orsaker.

Den ena är mera av teknisk art och kommer helt säkert att utan vidare

rättas till. Vid generalsekretariatets beräkning har en felaktig siffra

använts för den svenska nationalinkomsten. Den rätta bidragskvoten för

Sveriges del, om enbart nationalinkomsten lägges till grund, torde bli 4,92

procent, vilket motsvarar ett årligt bidrag av något under 1 miljon kronor

per år. Därtill kommer emellertid, att den svenska delegationen önskar få

det svenska bidraget ytterligare sänkt med hänsyn tagen till för vårt land

gällande speciella förhållanden. Atomkommittén anser, att man bör räkna

med att kostnaderna för Sveriges del under sjuårsperioden kommer att belöpa

sig till mellan 800 000 och 1 000 000 kronor per år, samt uppger, att

man vid pågående förhandlingar eftersträvar det förra beloppet.

Förslag till konvention för upprättande av en europeisk

organisation för kärnforskning.

På basis av ingående diskussioner vid Amsterdammötet har ett förslag

till konvention för upprättandet av en europeisk organisation för kärnforskning

utarbetats av CERN. Detta förslag till konvention har behandlats vid

sammanträdet i Bryssel och torde komma att antagas i sina huvuddrag.

''Förslaget är i stort sett baserat på samma principer som dem, som gäller för

konventionen rörande CERN och som accepterats av de däri deltagande

staterna. Anledning torde icke föreligga att här gå in på detaljerna i konventionsförslaget.

Endast några punkter av särskild betydelse torde påpekas.

I artikel 5 punkterna 2 och 4 fastställs, att varje medlemsstat skall utnämna

två representanter i rådet och att vid omröstning i rådet varje medlemsstat

skall ha en röst.

I artikel 7 punkt 1 sägs, att kostnaderna för organisationen skall fördelas

på de deltagande staterna i överensstämmelse med en skala, som fastställts

av rådet och som kan förändras genom beslut av rådet. De bidrag

som kommer att beslutas för det första året skall intagas i ett särskilt tilllägg

till konventionen. Denna första fördelning av kostnaderna blir naturligtvis

i stort sett vägledande för fördelningen under de följande åren.

I punkt 2 av artikel 7 återfinns bestämmelser för hur kostnaderna skall

beräknas för stater, som inträder i samarbetet på ett senare stadium.

Artikel 10 innehåller bestämmelser för hur eventuellt behövliga förändringar

i konventionens lydelse skall kunna genomföras. Artikeln ifråga

innehåller även stadganden syftande till att ge de deltagande länderna till
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

räcklig garanti för att inte utan starka skäl beslut fattas, som medför ökade

ekonomiska åtaganden, samtidigt som man givetvis måste hålla möjligheten

öppen för viss revision som kan bli nödvändig i belysning av nya

tekniska eller andra erfarenheter.

Artikel 12 innehåller bestämmelser om hur en medlemsstat skall kunna

utgå ur organisationen efter uppbyggnadsperiodens slut, om staten ifråga

så skulle finna lämpligt.

Artikel 15 punkt 2 stadgar att konventionen skall träda i kraft, när 5

stater definitivt anmält sitt deltagande och dessutom det ytterligare villkoret

uppfyllts, att den årliga bidragssumman från de deltagande staterna

uppgår till minst 3 miljoner dollar.

Atomkommitténs motivering och förslag.

I fråga om betydelsen för svensk forskning av det nu planerade samarbetet

anför atomkommittén bland annat följande.

Forskarna i vårt land har sedan länge sökt att följa med och lämna

sitt bidrag till utvecklingen på kärnforskningens område. Den nya epok

som 1930-talets upptäckter inom kärnfysiken medförde avsatte även hos

oss en starkt ökad aktivitet, särskilt genom de forskningsarbeten som upptogs

vid vetenskapsakademiens forskningsinstitut för fysik, där också i

slutet på 1930-talet en av Europas första cyklotroner byggdes. De vidsynta

insatser, som efter krigets slut av statsmakterna gjorts för främjande av

atomenergiverksamheten, har också medfört, att man utan överdrift kan

påstå att Sverige, vägt efter måttet av sina resurser, befinner sig i främsta

linjen bland de stater, som på allvar upptagit atomenergiforskning på sitt

vetenskapliga program. Å ena sidan kan man då säga att en sådan ställning

förpliktar till att söka göra denna insats så fruktbar även för andra

länder som möjligt. A andra sidan medför detta förhållande också, att vi

är väl förberedda att kunna dra bästa möjliga nytta av ett samarbete av

det slag som nu planeras. Det är visserligen uppenbart, att även om detta

samarbete skulle komma till stånd utan vår medverkan detta icke innebär

att vi inte skulle få tillgodogöra oss de resultat, som de andra ländernas

samarbete medför. Dessa kommer självfallet att publiceras och på så sätt

bli tillgängliga för alla intresserade. En sak är emellertid att få ta del av

slutresultat, publicerade i tidskrifter o. d. En helt annan är att hela tiden

ha haft möjlighet att leva sig in i de aktuella problemställningarna och

följa utvecklingen i varje fas. Vi har vidare under den tid CERN varit i

funktion fått stark erfarenhet av hur stimulerande den europeiska samverkan

varit redan på detta stadium. Än mera påtaglig måste denna verkan

bli vid ett samarbete på lång sikt och gällande konkreta vetenskapliga

arbeten. Av särskild betydelse är de kontakter, den erfarenhet och de

kunskaper som våra unga forskare kan väntas komma att få genom arbete

på detta stora institut i direkt samverkan med kolleger från de ledande

europeiska kulturländerna och för övrigt även från andra världsdelar. Även

om Sverige inte skulle deltaga i detta samarbete så är det väl visserligen

inte troligt att våra forskare skulle bli helt utestängda från möjligheter

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

att arbeta vid institutet — ett motsatt förhållande skulle ju strida mot

vetenskapens vanliga generösa praxis — men under alla förhållanden finge

vi då finna oss i att bli tillgodosedda i andra hand. Genom Uppsalainstitutets

deltagande inom CERN:s ram blir det för övrigt inte endast vid

CERN:s institut i Geneve och Köpenhamn som våra forskare kan väntas

få impulser och kontakter utan detsamma gäller också i samband med utländska

forskares arbete vid svenska institutioner inom den europeiska

samarbetsorganisationens ram.

Det föreligger sålunda mycket starkt intresse för och ett behov av att

vårt land som likaberättigad delägare får tillfälle att lämna sitt bidrag till

och skörda sin vinst av det europeiska samarbetet. Utan tvivel kommer

detta att utöva en starkt stimulerande verkan på svensk forskning och

avsevärt öka våra möjligheter att på tidigast möjliga stadium få tillfälle

tillgodogöra oss nya upptäckter, nya konstruktioner och nya ideer inom

kärnforskningens och därmed också inom atomenergiverksamhetens område.

Atomkommittén har inte anledning att här behandla andra sidor av

detta problem än den som rör forskningen, men det är ändå ganska svårt

att undgå att reflektera över vilket intryck det skulle göra i Västeuropa om

denna planerade kooperation kommer till stånd och Sverige ändå ställer sig

utanför, särskilt med tanke på vår erkända internationella ställning inom

kärnforskningen men också med hänsynstagande till andra förhållanden.

Atomkommittén anser det synnerligen önskvärt, att 1953 års riksdag

fattar principbeslut om Sveriges anslutning till det sålunda planerade europeiska

samarbetet på kärnforskningens område. Då vissa punkter ännu

ej är helt klarlagda, anser emellertid atomkommittén ett sådant beslut böra

ha formen av att Kungl. Maj:t bemyndigas besluta om svenskt deltagande

i den mån Kungl. Maj:t finner, att den slutgiltigt utformade konventionen

får en utformning, som är tillfredsställande från Sveriges synpunkt.

Slutligen hemställer atomkommittén om anvisande för nästa budgetår

av ett förslagsanslag av 800 000 kronor, att efter förslag av kommittén

användas för Sveriges deltagande i det planerade samarbetet på kärnforskningens

område.

Departementschefen.

I likhet med atomkommittén finner jag det önskvärt, att Sverige deltager

i det planerade europeiska samarbetet inom kärnforskningen.

Såsom av det föregående framgår står detta samarbete nu inför sin tredje

etapp, en sjuårsperiod, vilken enligt planen skall ägnas åt upprättandet

av ett europeiskt kärnforskningsinstitut i Geneve och organiserandet av

andra former av samarbete på kärnforskningens område. Från CERN:s

sida har uttryckts en förhoppning, att de europeiska regeringarna skall fatta

beslut angående denna plan i så god tid, att det blir möjligt att omedelbart

fullfölja den, då CERN:s verksamhet upphör i oktober 1953. Vid

ett uppskov med regeringarnas ställningstagande skulle synnerligen allvarliga

olägenheter för det planerade samarbetets rationella genomförande

kunna uppstå.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Det material, som står till buds för samarbetsfrågans bedömande, är

visserligen ej fullständigt men torde vara tillräckligt för ett ställningstagande

i stort. Jag anser därför, att frågan om det fortsatta samarbetet

bör underställas årets riksdag.

Såsom atomkommittén föreslagit torde Kungl. Maj:t böra begära riksdagens

bemyndigande att, i den mån Kungl. Maj:t finner det slutliga förslaget

till konvention rörande europeiskt samarbete inom kärnforskningen

förmånligt för vårt land, besluta om svenskt deltagande i nämnda arbete.

Atomkommittén har beräknat, att kostnaderna för Sveriges deltagande

i samarbetet kommer att belöpa sig till mellan 800 000 och 1 000 000 kronor

per år under den kommande sjuårsperioden. Dessa beräkningar ger

mig icke anledning till erinran. Kostnaderna torde böra bestridas från ett

särskilt förslagsanslag under åttonde huvudtiteln med rubriken »Europeiskt

samarbete inom kärnforskningen». Anslaget torde för nästa budgetår böra

uppföras med 800 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i den mån Kungl. Maj:t

finner ett kommande av Conseil Européen pour la Recherche

Nucléaire (CERN) framlagt, slutgiltigt förslag till

konvention rörande europeiskt samarbete på kärnforskningens

område förmånligt för Sverige, besluta om svenskt

deltagande i nämnda samarbete;

b) till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen för

budgetåret 1953/54 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 800 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Agnes Magnusson.

2 — Dihamj Ull riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr 121.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:167 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Sveriges deltagande i europeiskt samarbete på kärnforskningens område. s. 1 i texten
  2. SU 1953:77 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Sveriges deltagande i europeiskt samarbete på kärnjorskningens område. s. 1 i texten