Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt, m. m

1953-03-13 · 31 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:128, Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

1

Kr 128.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändring i förordningen den 25 maj

1941 (nr 251) om varuskatt, m. m.; given Stockholms

slott den 13 mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251)

om varuskatt; samt

2) förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 30

juni 1943 (nr 477) om skatt å vissa pälsvaror fogade förteckningen över

pälsskinn.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 128.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås vissa ändringar i förordningarna om varuskatt

och pälsvaruskatt. I varuskatteförordningen föreslås i första hand den ändringen,

att det belopp, å vilket skatten skall beräknas (beskattningsvärdet),

skall utgöra priset vid försäljning i större poster från tillverkaren. Enligt

nu gällande bestämmelser är beskattningsvärdet ett högre värde, nämligen

priset vid försäljning till detaljhandlare. Ändringen, som ansetts nödvändig

för att den numera inträdda friare prisbildningen icke skall motverkas av

gällande skattekonstruktion, nödvändiggör en höjning av skattesatserna för

att skatteintäkterna skall bibehållas oförändrade. Därjämte föreslås viss

jämkning av skattesatserna för munvatten och s. k. ättiketerpreparat ävensom

vissa andra tekniska artiklar, varigenom den reella skattebelastningen

på dessa artiklar sänkes. Ändringarna i pälsvaruskatteförordningen innebär

väsentligen en jämkning för vissa skinn av skattesatserna, vilka bör stå i

viss relation till respektive skinnpriser. För några skinnslag förordas dessutom

av kontrolltekniska skäl en sammanslagning av skattesatserna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

3

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941

(nr 251) om varuskatt.

Härigenom förordnas, dels att 3 § 2 mom. förordningen den 25 maj 1941

om varuskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock

att den vid förordningen fogade förteckningen över varor, för vilka varu
-

skatt skall erläggas1 2, skall erhålla den

vid fogad bilaga.

Nuvarande lydelse:

3 §.

2. Varans beskattningsvärde är lika

med det pris, som den skattskyldige

i allmänhet betingar sig för varan vid

försäljning till detaljhandlare eller,

i fall där försäljning till detaljhandlare

icke bedrives, det pris, som den

skattskyldige kan antagas hava betingat

sig, därest sådan försäljning

skett; och skall i intetdera fallet varuskatten

inberäknas i priset. Därest

den skattskyldige regelmässigt försäljer

allenast en obetydlig del av varan

till detaljhandlare, skall vid tillämpning

av bestämmelserna i detta stycke

så anses som om försäljning till

detaljhandlare icke bedreves.

För vara---i förvärvssyfte.

Det ankommer — — — givna stadganden.

ändrade lydelse, som framgår av här
-

Föreslagen lydelse:

3 §.

2. Varans beskattningsvärde är lika

med det lägsta pris, som den skattskyldige

betingar sig vid försäljning

av varan i större poster till återförsäljare,

med vilken den skattskyldige

icke står i intressegemenskap, eller,

i fall där sådan försäljning icke

bedrives, det lägsta pris den skattskyldige

kan antagas hava betingat

sig, därest sådan försäljning skett;

och skall i intetdera fallet varuskatten

inberäknas i priset. Såsom beskattningsvärde

må icke angivas pris,

som gäller allenast för en mindre

betydande del av den skattepliktiga

försäljningen.

För vara---— i förvärvssyfte.

Det ankommer —---givna stad
ganden.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1953.

1 Senaste lydelse av 3 § se 1948: 6H.

2 Senaste lydelse av förteckningen se 1952:199.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

Bilaga.

Nuvarande lydelse:

Förteckning

över

varor, för vilka varuskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning hänförliga till

nedanstående statistiska nummer

Skattesats,

Statistiskt

nr

Varuslag

procent av

beskattnings-

värdet

ur 298—302 Choklad- och konfityrvaror, hänförliga till följande

varugrupper:

choklad eller ersättningsmedel härför, med eller

utan tillsats av socker eller sötningsmedel;
lakritsvaror,

med tillsats av socker, sötningsmedel,

kryddor eller essenser;

karameller, praliner, konfekt, dragéer, kola,

pastiljer, tabletter, tuggummi, skumstrutar,

kokosbollar och dylika sötsaker, ävensom

sötsaker helt eller delvis utgörande eller

innehållande glaserade eller kanderade frukter,

bär, andra växtdelar eller ersättningsmedel

härför;

rån eller s. k. wafers med överdrag eller mellanlägg

av choklad, socker, fruktgelé eller

dylikt;

i utformade figurer, stänger eller stycken framställda

sötsaker, innehållande:

lakrits, även utan tillsats av socker, sötningsmedel,

kryddor eller essenser;

marsipan, mandelmassa eller liknande

massa;

marmelad eller ersättningsmedel härför;

med socker eller sötningsmedel försatta pulver

och tabletter, avsedda för beredning av

läskedrycker............................

glass ....................................

Anm. Bestämmelserna i förordningen om varuskatt

äro icke tillämpliga å följande varor,

nämligen kakao- och glasspulver (med eller

utan tillsats av socker eller sötningsmedel),

s. k. fastlagsmassa, tårtor, bakelser, tebröd

och liknande bakverk, ej heller å färdigställda,

för hushåll, restauranger eller matserveringar

avsedda efterrätter, helt eller delvis

bestående av glass. Vad nu sagts gäller även

om bakverket eller efterrätten är tillsatt eller

60

60

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 128.

5

Bilaga.

Föreslagen lydelse:

Förteckning

över

varor, för vilka varuskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning hänförliga till

nedanstående statistiska nummer

i

Statistiskt

nr

Varuslag

Skattesats,

procent av

beskattningsvärdet
-

ur 298—302

Choklad- och konfityrvaror, hänförliga till följande

varugrupper:

choklad eller ersättningsmedel härför, med

eller utan tillsats av socker eller sötningsmedel;
lakritsvaror,

med tillsats av socker, sötningsmedel,

kryddor eller essenser;

karameller, praliner, konfekt, dragéer, kola,

pastiljer, tabletter, tuggummi, skumstrutar,

kokosbollar och dylika sötsaker, ävensom

sötsaker helt eller delvis utgörande eller

innehållande glaserade eller kanderade frukter,

bär, andra växtdelar eller ersättningsmedel

härför;

rån eller s. k. wafers med överdrag eller mellanlägg

av choklad, socker, fruktgelé eller dylikt;
i

utformade figurer, stänger eller stycken framställda

sötsaker, innehållande:

lakrits, även utan tillsats av socker, sötningsmedel,

kryddor eller essenser;

marsipan, mandelmassa eller liknande

massa;

marmelad eller ersättningsmedel härför;

med socker eller sötningsmedel försatta pulver

och tabletter, avsedda för beredning av

läskedrycker...........................

glass ....................................

65

65

Anm. Bestämmelserna i förordningen om varuskatt

äro icke tillämpliga å följande varor,

nämligen kakao- och glasspulver (med eller

utan tillsats av socker eller sötningsmedel),

s. k. fastlagsmassa, tårtor, bakelser, tebröd

och liknande bakverk, ej heller å färdigställda,

för hushåll, restauranger eller matserveringar

avsedda efterrätter, helt eller delvis

bestående av glass. Vad nu sagts gäller även

om bakverket eller efterrätten är tillsatt eller

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

Nuvarande lydelse:

Statistiskt

nr

Varuslag

Skattesats,

procent av

beskattnings- värdet

ur 540: 2

belagd med eller däri på annat sätt ingår

choklad eller andra varuskattebelagda varor

eller socker, under förutsättning dock att

varan bibehållit karaktären av tårta, bakelse,

tebröd eller liknande bakverk eller efterrätt

av glass.

Kemiska kompresser och tillbehör, avsedda för hår-

permanentning.............................

40

ur 587—868

Essenser och extrakter, avsedda för beredning av

alkoholhaltiga drycker......................

120

591

Tandpulver och tandpasta....................

20

ur 592—593

Puder, med undantag av ströpuder, samt smink

och andra preparat för hudens färgning, läppstift

härunder inbegripna........................

75

ur 593

Nagellack, nagelpasta, nagelpolermedel, nagellack-

borttagningsmedel och andra dylika för nagel- behandling avsedda preparat samt ögonhårs- kräm, ögonbrynsstift och andra liknande prepa- rat för behandling av ögonhår eller ögonbryn ..

75

ur 593

Parfymer, luktvatten och andra dylika luktgivande

preparat, badsalt, nagelbandsvatten, munvatten,

toalettvatten (med undantag av preparatet sprit,

glycerin och rosenvatten) samt hårborttagnings- medel och medel mot transpiration, ansiktslera,

ansiktsskum och andra dylika till hudkräm icke

hänförliga preparat för hudens vård, hårvatten,

hårolja, pomada, onduleringspreparat samt andra

preparat för hårets behandling eller vård, dock

med undantag av schamponeringsmedel......

40

ur 593, ur 596

Schamponeringsmedel.........................

20

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. MaJ:ts proposition nr 128. 7

Föreslagen lydelse:

Statistiskt

nr

Varuslag

Skattesats,

procent av

beskattnings- värdet

belagd med eller däri på annat sätt ingår

choklad eller andra varuskattebelagda varor

eller socker, under förutsättning dock att

varan bibehållit karaktären av tårta, bakelse,

tebröd eller liknande bakverk eller efterrätt

av glass.

ur 540: 29

Kemiska kompresser och tillbehör, avsedda för

50

hårpermanentning..........................

ur 587: 1—

Essenser och extrakter, avsedda för beredning av

588: 3

alkoholhaltiga drycker......................

120

591

Tandpulver och tandpasta....................

25

ur 592—593

Puder, med undantag av ströpuder, samt smink

och andra preparat för hudens färgning, läpp-

80

stift härunder inbegripna....................

ur 593

Munvatten och ätiiketerpreparat..................

25

ur 593

Nagellack, nagelpasta, nagelpolermedel, nagellack- borttagningsmedel och andra dylika för nagel- behandling avsedda preparat samt ögonhårs- kräm, ögonbrynsstift och andra liknande prepa-

80

rat för behandling av ögonhår eller ögonbryn

ur 593

Parfymer, luktvatten och andra dylika luktgivande

preparat, badsalt, nagelbandsvatten, toalettvatten

(med undantag av preparatet sprit, glycerin och

rosenvatten) samt hårborttagningsmedel och me- del mot transpiration (andra än ätiiketerpreparat)

ansiktslera, ansiktsskum och andra dylika till hud- kräm icke hänförliga preparat för hudens vård, hår- vatten. hårolja, pomada, onduleringspreparat samt

andra preparat för hårets behandling eller vård,

50

dock med undantag av schamponeringsmedel. .

ur 593, ur 596

Schamponeringsmedel.........................

25

Förslag

till

förordning angående åndrad lydelse av den vid förordningen den

30 juni 1943 (nr 477) om skatt å vissa p&lsvaror fogade

förteckningen över pälsskinn.

Härigenom förordnas, att den vid förordningen den 30 juni 1943 om skatt

ä vissa pälsvaror fogade förteckningen över pälsskinn, för vilka skatt skall

erläggas jämlikt 3 § 1 mom. förordningen1, skall erhålla den ändrade lydelse,

som framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1953.

1 Senaste lydelse av förteckningen se 1951: 214.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition ni 128.

Bilaga.

Nuvarande lydelse:

Förteckning

över

pälsskinn, för vilka skatt skall erläggas jämlikt 3 § 1 mom. förordningen

om skatt å vissa pälsvaror,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning

upptagna under nr 678—681.

* .

Varuslag

Skattesats

kr. per styck

Pälsskinn, beredda, lösa, av:

får,

breitschwanz och persian..............................

5:— i

metis och sydvästpersian..............................

5: —

astrakan, bessarab, indiskt lamm, koweit, krimmer, s. k. salz-

felle, schiraz och svensk karakul......................

1: 50

gnagare — andra än ekorrdjur —

bisam,

nordlig.............................................

1: 25

sydlig..............................................

1: —

hunddjur,

blå-, platina-, silver-, svart- och viträv samt s. k. whiteface

9:-

säldjur,

sjöbjörn (äkta säl)....................................

15: —

andra (inbegripet blueback och whitecoat)...............

5: —

s. k. pannor, lösa, av hästdjur och'' nötkreatur............

0:05 i

s. k. ten, lösa, av hästdjur, nötkreatur* ren och älg

0:05 |

jk’<i-nn in^ninalisiiöt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

9

Bilaga.

Föreslagen lydelse:

Förteckning

över

pälsskinn, för vilka skatt skall erläggas jämlikt 3 § 1 mom. förordningen

om skatt å vissa pälsvaror,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning

upptagna under nr 678—681.

Varuslag

Skattesats

kr. per styck

Pälsskinn, beredda, lösa, av:

får,

breitschwanz och persian, metis och sydvästpersian, astrakan,

bessarab, indiskt lamm, koweit, krimmer, s. k. salzfelle,

3: —

schiraz och svensk karakul...........................

gnagare — andra än ekorrdjur —

bisam, nordlig och sydlig..............................

1: —

• j i; ‘ t : f t •

hunddjur,

blå-, platina-, silver-, svart- och viträv samt s. k. whiteface

7:50

säldjur,

sjöbjörn (äkta säl)....................................

15: —

sjölejon (skinn intill 4 000 kvadratcentimeter).............

2:50

andra (inbegripet blueback och whitecoat)...............

5: —

s. k. pannor och ben.....................................

0: 05

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 12S.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om ändrade

bestämmelser rörande varuskatt och pälsvaruskatt samt anför därvid

följande.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 7 januari 1953 har kontrollstyrelsen

framlagt förslag till ändring i vissa delar av varuskatteförordningen. Kontrollstyrelsen

har samtidigt överlämnat av styrelsen införskaffade yttranden

i ämnet från Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund, svensk

industriförening, kooperativa förbundet, inköpscentralernas aktiebolag ICA,

kemisk-tekniska fabrikantförbundet, kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters

förening (KeLiFa), svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen

u. p. a., Sveriges glassindustriers riksförbund, Sveriges frisörgrossistförening

och Sveriges frukt- & konfektyrhandlareförbund.

över kontrollstyrelsens skrivelse har infordrade utlåtanden avgivits av

1952 års kommitté för indirekta skatter och av generaltullstyrelsen.

Sedermera har kemisk-tekniska fabrikantförbundet och svenska frisörföreningen

u. p. a. inkommit med särskilda yttranden i ärendet.

Kontrollstyrelsen har vidare i skrivelse till Kungl. Maj :t den 17 januari

1953 framlagt förslag till ändrad lydelse av den vid förordningen om skatt

å vissa pälsvaror fogade varuförteckningen. Förslaget har enligt vad i skrivelsen

upplysts utarbetats efter visst samråd med representanter för pälsbranschen.

Ändringar i varuskatteförordningen.

Gällande bestämmelser.

Enligt 1 § förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt skall för

vara, som är upptagen i en vid förordningen fogad förteckning, erläggas

varuskatt, där varan tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu eller för

vidare bearbetning eller ock införes till riket. I nämnda förteckning är upptagna

choklad- och konfityrvaror samt kemisk-tekniska preparat i den mån

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Alaj.ts proposition nr 128.

de är att hänföra till vissa angivna varugrupper. I fråga om gruppen choklad-

och konfityrvaror kan beskattningen sägas väsentligen omfatta sötsaker

och glass samt pulver och tabletter för beredning av läskedrycker. Beskattningen

av kemisk-tekniska preparat är begränsad till essenser och

extrakter, avsedda för beredning av alkoholhaltiga drycker, samt till kosmetiska

preparat och närstående varor, såsom kemiska kompresser för hårpermanentning,

munvårdspreparat, puder och läppstift, preparat för behandling

av naglar, ögonhår och ögonbryn samt toalettvatten, eau-de-cologne

och parfym.

Skatten skall utgå med visst procenttal av varans beskattningsvärde. Detta

procenttal, som är angivet i den förenämnda varuförteckningen, utgör för

choklad- och konfityrvaror 60 procent och för kemisk-tekniska preparat

20—120 procent, beroende på varuslag.

Enligt 3 § 2 mom. varuskatteförordningen är varas beskattningsvärde

lika med det pris, som den skattskyldige i allmänhet betingar sig för varan

vid försäljning till detaljhandlare eller, där försäljning till detaljhandlare

icke bedrives, det pris som den skattskyldige kan antagas ha betingat sig,

därest sådan försäljning förekommit. I intetdera fallet skall varuskatten

inberäknas i priset. Därest den skattskyldige regelmässigt försäljer endast

en obetydlig del av varan till detaljhandlare, skall bestämmelserna tillämpas

så som om försäljning till detaljhandlare icke skedde.

Kontrollstyrelsen bär lämnat särskilda anvisningar rörande tillämpningen

av reglerna för beskattningsvärdets bestämmande. Enligt nu gällande anvisningar

— kontrollstyrelsens cirkulärskrivelser den 28 februari och den

1 april 1948 — är beskattningsvärdet lika med det pris, som enligt prislista

eller eljest utan hänsyn till prestationsrabatter gäller vid tillverkarens

försäljning till detaljhandlare. Det orabatterade pris exklusive varuskatt

(katalogpris), som tillverkare sålunda tillämpar vid försäljning till detaljhandlare,

skall gälla såsom beskattningsvärde utan avdrag för i priset inräknade

fraktkostnader, kassarabatter och särskilda kvantitetsrabatter. Där

tillverkare försäljer sin produktion helt eller i det närmaste helt till partihandlare

skall beskattningsvärdet vara lika med av partihandlaren tillämpat

pris vid försäljning till detaljhandlare. I det fall tillverkare försäljer hela

eller den väsentliga delen av sin produktion av skattepliktiga varor direkt till

allmänheten, skall beskattningsvärdet utgöra viss procentuell del av det

vid varornas försäljning till allmänheten tillämpade priset (inklusive varuskatt).

Bestämmelserna i 3 § 2 mom. första stycket varuskatteförordningen om

beskattningsvärdet skall tillämpas icke blott av inhemska tillverkare utan

även av personer, som bedriver importhandel med skattepliktiga varor.

Beskattningsvärdet för importvaror skall sålunda i princip vara lika med

det pris, som importören i allmänhet betingar sig för varan vid försäljning

till detaljhandlare. Undantag från denna regel gäller enligt 3 § 2

mom. andra stycket varuskatteförordningen för sådana fall, där varan efter

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

införsel skall omformas, vidare bearbetas eller omförpackas samt där densamma

införes för annat ändamål än försäljning eller användning i förvärvssyfte.

I dylika fall är beskattningsvärdet för varan lika med varans

värde, beräknat enligt 4 § tulltaxeförordningen, med tillägg av den å varan

belöpande tullen. Detta värde är lika med varans inköpspris med tillägg för

tull och alla omkostnader till svensk importort (i regel cif-värde + tull).

Från varuskatteförordningens tillkomst år 1941 till den 1 juli 1946 tilllämpades

beträffande importvaror de regler för beskattningsvärdets bestämmande,

som finnes intagna i 3 § varuskatteförordningen i dess ursprungliga

lydelse (SFS 1941:251). Enligt dessa regler skulle beskattningsvärdet

vid all import bestämmas på det sätt som gäller enligt 3 § 2

mom. andra stycket varuskatteförordningen i dess nuvarande lydelse.

Kontrollstyrelsens förslag.

Kontrollstyrelsen har i sitt förslag förordat ändrade regler beträffande

beskattningsvärdets bestämmande samt i anslutning härtill föreslagit sådan

jämkning i skattesatserna att skatteintäkterna i huvudsak blir oförändrade.

Vid sidan av detta huvudförslag har styrelsen framlagt förslag dels till

enhetlig skattesats för de kemisk-tekniska preparat, för vilka nu tillämpas

skattesatser på 40 och 75 procent, dels till sänkning av skattesatsen för

munvatten och s. k. ättiketerpreparat.

I fråga om bakgrunden till förslaget rörande omläggning av reglerna för

beskattningsvärdets bestämmande har kontrollstyrelsen anfört bl. a. följande.

Varuskatteförordningen, som reglerar beskattningen å sötsaker samt kemisk-tekniska

preparat, har i stora drag utan andra väsentliga ändringar

än i fråga om det skattepliktiga varuområdets avgränsning varit gällande

alltsedan våren 1941. Beskattningen genomfördes i ett marknadsläge, som

i hög grad skiljer sig från dagens. Den varubrist som under krigs- och de

första efterkrigsåren gjorde sig starkt gällande i fråga om choklad- och

konfityrvaror och som medförde ransonering av socker och andra råvaror,

föreligger ej längre och därmed ej heller samma starka ställning för tillverkarna

såsom säljare. Dessa förhållanden ha medfört en ökad konkurrens

mellan tillverkarna och därigenom möjliggjort priskontrollens borttagande.

Bruttoprissystemet har hävts inom såväl choklad- och konfityrbranschen

som inom kemisk-tekniska branschen. Härigenom har prisbindningen på

ifrågavarande varuområden lösgjorts i de olika handelsleden och strävanden

göra sig gällande att anpassa prissättningen i högre grad efter prestation.

Som jämförelse härtill kan erinras om, att det vid varuskatteförordningens

ikraftträdande och därefter fram till våren 1952 inom chokladoch

konfityrbranschen samt kemisk-tekniska branschen huvudsakligen tilllämpades

ett detaljerat rabattsystem, som utgick från bundna bruttopriser

till konsument, ett fixerat katalogpris till detaljist med vissa kvantitetsrabatter

och en på priset till detaljhandlare utan hänsyn till kvantitet fastställd

grossistmarginal. Enligt detta system voro således detalj- och grosshandelns

marginaler för huvuddelen av försäljningen av dessa varor klart

fixerade medelst i tillverkarnas priskuranter för varje vara angivna priser

vid försäljning till de olika handelsleden. Systemet har emellertid numera,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

13

som ovan nämnts, avvecklats och ersatts av en friare prisbildning inom

varje handels led. Grossist- och detaljistpriserna kunna, i den mån fabrikanterna

övergått eller övergå till prissättning efter prestation, komma att

i större utsträckning variera för samma vara från fall till fall, och tillverkaren

kan därför, eftersom gränsen mellan grossist och detaljist i dagens

läge blir mindre markerad, icke angiva det pris, som för en viss vara skall

vara att anse som pris till detaljhandlare.

Reglerna för beskattningsvärdets bestämmande äro utformade på sådant

sätt att varor av samma slag i huvudsak erhållit samma skattebelastning,

oberoende av handelsvägar till konsumenten. Genom att beskattningen i

princip knutits till tillverkarens prislista har detta varit möjligt och det

bär varit denne, som i regel genom sin prissättning bestämt såväl beskattningsvärde

som handelsmarginal och konsumentpris. Med bruttoprissystemets

hävande komma priserna på detta sätt icke vidare att styras av producenten.

För de fall där försäljning till detaljhandlare icke alls eller endast

i obetydlig omfattning förekommer, har bruttoprissystemets avskaffande

sålunda medfört, att kontrollstyrelsen icke på sätt i författningen

stadgas kan fastställa regler för ett exakt angivande av det pris, som skulle

ha tillämpats, om försäljning till detaljhandlare ägt rum. På choklad- och

konfityrvarornas område ha dessa regler för beskattningsvärdets bestämmande

betydelse i fråga om konditorer, bagare, glasstillverkare och hemtillverkare

av karameller. Av för närvarande omkring 1 800 hos styrelsen

anmälda sötvarutillverkare skola mer än hälften beräkna beskattningsvärde

enligt sistnämnda metod. I skatteinkomsthänseende betyder dessa tillverkares

försäljning dock relativt litet och motsvarar mindre än fem procent

av den totala skatteinkomsten. Vad beträffar försäljning av skattepliktiga

tekniska preparat förekommer endast enstaka fall, där densamma av tillverkaren

bedrives direkt till konsument.

I fråga åter om de fall då skattepliktiga varor av tillverkare försäljas

helt eller i det närmaste helt till partihandlare, och beskattningsvärdet sålunda

skall bestämmas med hänsyn till av partihandlaren tillämpat pris

vid dennes försäljning till detaljhandlare, må framhållas, att stora praktiska

svårigheter alltid föreligga för tillverkaren att hålla sig underrättad

om partihandlarens prissättning. Dessa svårigheter voro dock betydligt

mindre under den tid då en säljarens marknad i hög grad var rådande.

Kontrollstyrelsen har härefter behandlat olika möjligheter till en omläggning

av varuskatten. Härom har styrelsen uttalat bl. a. följande.

Beskattningen å sötsaker och kemisk-tekniska preparat kan i viss utsträckning

läggas å råvaror, halvfabrikat eller färdigvaror, och den kan utformas

såsom en styckeskatt — skatt efter vikt, volym eller antal — eller

såsom en värdeskatt, som beräknas på varuvärdet vid försäljning till grossist,

detaljhandlare eller konsument. Kontrollstyrelsen har övervägt olika

möjligheter att anordna eu viss del av varuskatten som råvaru- eller halvtabrikatskatt,

men då en dylik skatteform antingen måste innebära en utvidgning

av det skattepliktiga varuområdet eller en mycket stark beskattning

av ett fåtal råvaror, som helt eller huvudsakligen användas inom de

berörda branscherna, har styrelsen icke ansett sig böra framlägga förslag

härom, även om en dylik beskattning rent skattetekniskt skulle ha inneburit

vissa fördelar. Då den nuvarande anordningen med en skatt å färdigvaror

sålunda torde böra bibehållas tills vidare, har styrelsen särskilt övervägt

möjligheten att föreslå en omläggning av skatten till en viktskatt. Styrelsen

har därvid förutsatt att varuskatten liksom nu så långt möjligt bör

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 12S.

vara proportionell mot priset på de olika varorna. På grund av de betydande

prisspänningar, som föreligga mellan olika slag av sötsaker, synes följaktligen

en enhetlig viktskatt icke kunna förordas, i varje fall icke utan kombination

med en väl avvägd råvaruskatt, vilken såsom angivits icke nu torde

ifrågakomma. Med hänsyn till svårigheterna att avgränsa de olika varuslagen

sinsemellan kunna nämligen icke olika efter varuslagen differentierade

skattesatser komma till användning. Då en viktbeskattning dessutom kan

väntas medföra förändringar i företagsstrukturen på producentsidan, kan

den icke heller av detta skäl förordas.

I enlighet med det ovan anförda har kontrollstyrelsen ansett, att varubeskattningen

tills vidare bör anordnas såsom en värdebeskattning å färdigvaran.

Hittills har skatten beräknats på varans pris — verkligt eller beräknat

— vid försäljning till detaljhandlare. Detta system erbjuder såsom angivits

betydande nackdelar. En beskattning efter konsumentpris är i dagens

läge icke heller tänkbar, enär detta — i varje fall formellt — skulle innebära

en återgång till bruttoprissystemet. I avvaktan på resultatet av de utredningar,

som bedrivas av kommittén för indirekta skatter, får kontrollstyrelsen

därför föreslå, att på sätt i det följande angives ett system med

lägsta pris vid försäljning från fabrikant såsom beskattningsvärde genomföres.

Rörande uppbyggnaden av det ifrågasatta skattesystemet har kontrollstyrelsen

yttrat följande.

Det är ur allmänna synpunkter önskvärt, att skatten utformas så att den

icke motverkar konkurrensvilja och strävan att i största möjliga utsträckning

sätta pris efter prestation. Detta gäller icke blott generella prisnedsättningar

utan även den reduktion av priset, som möjliggöres av minskade

produktions- och distributionskostnader, exempelvis vid tillverkning av stora

serier eller vid leverans av större order. Den möjlighet till en mera allmän

sänkning av konsumentpriserna som ett rationellt utnyttjande av produktionsapparaten

innebär, bör sålunda enligt kontrollstyrelsens uppfattning

icke begränsas genom att skatten bindes vid ett högre pris.

I enlighet med det anförda skulle skatten i varje särskilt fall anpassas

efter det aktuella nettopriset från fabrik, d. v. s. fakturabeloppet inklusive

i förekommande fall efter schematiska grunder beräknade frakttillägg. Kassarabatter

och årshonus böra sålunda icke vara avdragsgilla vid beskattningsvärdets

bestämmande. Anordningen skulle innebära att det för ernående

av lägsta möjliga skatt kommer alt ligga i såväl producenternas som

grossisternas och detaljhandlarnas intresse att nedbringa priset och därmed

även beskattningsvärdet genom rationell försäljning och distribution.

I den mån fabrikant tillämpar en relativt stark differentiering av prissättningen

får man förutsätta, att en övergång till det här föreslagna beskattningssystemet

kommer att medföra bildande av särskilda försäljningsbolag

för att detaljhandeln skall få en likformig beskattning. Kontrollstyrelsen

anser, att dylik genom integration påverkad bestämning av beskattningsvärdet

bör godkännas, i den mån dessa försäljningsföretag icke debiteras

priser, som äro lägre än dem som tillämpas regelmässigt gentemot andra

större köpare. Då flertalet tillverkare naturligen icke kunna bedriva försäljning

genom ett integrerande försäljningsföretag bör, för att konkurrensförhållandena

icke skola rubbas, varje tillverkare även vid försäljning till

detaljhandlare, som inköper varor i mindre poster, äga debitera skattepålägget

på det beskattningsvärde som motsvarar lägsta pris vid försäljning i

större poster. Då det angivna systemet emellertid skulle kunna medföra att

tillverkare för att erhålla lägre beskattningsvärde kunde försälja enstaka

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

varupartier till underpriser till annan återförsäljare, bör kontrollstyrelsen i

skattehänseende äga bortse från dylika försäljningar.

Varje uppläggning av varubeskattningen efter värdeskattesystein måste

medföra svårigheter i fråga om beskattningsvärdets bestämmande i de fall

då skattegrundande försäljning sker i annat handelsled än det som närmast

avses i författningen. Då beskattningsvärdet för närvarande är lika med

priset vid försäljning till detaljhandlare, måste, då försäljning sker helt eller

i det närmaste helt till grossist eller konsument, beskattningsvärdet fastställas

enligt särskilda regler. Med det nu förordade systemet uppkommer

problemet i de fall, där försäljning sker huvudsakligen i poster av obetydlig

storleksordning till detaljhandlare eller direkt till konsument. Kontrollstyrelsen

bör i analogi med vad nu är fallet kunna bestämma beskattningsvärdet

för dylika fall, därvid vägledning kan erhållas av den rabattering och

prissättning som genomsnittligt tillämpas eller det konsumentpris som kan

anses vara gängse på orten. Kontrollstyrelsen torde sålunda i skatteförfattningen

böra bemyndigas att besluta om beskattningsvärdets bestämmande i

nu angivna fall. Under den tid prisreglering på varorna gällt har behovet

av en författningsbestämmelse icke varit så framträdande, då kontrollstyrelsen

i händelse av besvär över beslut i dylika ärenden i allmänhet skulle

ha kunnat hänvisa till priskontrollnämndens bestämmelser.

För att icke det lägre beskattningsvärdet skall medföra en sänkning av

skatteintäkterna måste skatteprocenten höjas. Kontrollstyrelsen har i detta

hänseende yttrat, att med ledning av vanligen tillämpade rabattsatser kunde

lägsta grossistpris för choklad- och konfityrvaror beräknas till 40 procent av

konsumentpriset — 41 procent (styckvaror) och 38 procent (lösviktsvaror).

Då beskattningsvärdet, beräknat enligt nu gällande regler, kunde angivas till

i runt tal 44 procent av konsumentpriset, skulle skatteomläggningen medföra

en nedsättning av det totala beskattningsvärdet å sötsaker med 9,1 pro
cent

|j|| eller alltså till 90,9 procent av nuvarande beskattningsvärde. För

erhållande av oförändrad skatteintäkt skulle skattesatsen följaktligen höjas

tm (gö!H 66 Procent‘

Vad härefter anginge skattepliktiga kemisk-tekniska preparat kunde de

omräknade skattesatserna beräknas på sätt framginge av följande sammanställning,

därvid såsom utgångspunkt tjänat en grossistrabatt av 18 procent

— för spritdrycksessenser 20 procent.

Nuvarande

Omräknad

skattesats,

skattesats,

procent

procent

20

24,4

40

48,4

75

91,5

120

150

Därest vid en skatteomläggning oförändrad skattebelastning eftersträvades,

torde de sålunda omräknade skattesatserna, lämpligen avrundade till

närmaste hela femtal, intagas i den nya skatteförfattningen. Kontrollstyrelsen

har dock beträffande varugruppen essenser och extrakter, avsedda för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

beredning av alkoholhaltiga drycker (skattesats 120 procent) förordat, att

någon ytterligare höjning på grund av den redan nu hårda skattebelastningen

icke genomfördes. Skattesatserna skulle i enlighet härmed höjas på

sätt framginge av följande sammanställning.

Choklad- och konfityrvaror................

Kemisk-tekniska preparat:

Tandkräm och schamponeringsmedel

Hårvatten, eau de cologne, parfym m. in

Puder, smink, nagellack m. m.............

Essenser och extrakter...................

Skattesatser

i procent

nu-

om-

varande

räknade

.... 60

65

. . .. 20

25

.... 40

50

.... 75

90

.... 120

120

I anslutning till behandlingen av skattesatserna för kemisk-tekniska preparat

har kontrollstyrelsen upptagit frågan om en enhetlig skattesats för

vissa varugrupper och därvid anfört följande:

Beträffande de här omräknade skattesatserna för varugrupperna hårvatten,

eau de cologne, parfym in. m. samt puder, smink, nagellack m. in. å

50 resp. 90 procent av beskattningsvärdet må anföras, att det ur flera synpunkter

skulle vara motiverat att beskatta dessa varugrupper efter enhetlig

skattesats. Av de tillverkare, som ha att erlägga skatt för kemisk-tekniska

preparat, redovisar flertalet skatt allenast för varor, tillhörande dessa båda

varugrupper. För dessa tillverkare skulle tillämpning av en enhetlig skattesats

för angivna varugrupper medföra förenklad fakturering, och kontrollen

av skatteredovisningen till kontrollstyrelsen skulle även förenklas betydligt.

Då numera knappast kan göras gällande några särskilda skäl för

olikheter i beskattningen av olika slag av skattepliktiga toalett- och skönhetsmedel

och såsom ovan angivits en väsentlig förenkling i skilda hanseenden

skulle följa med en enhetlig skattesats, får kontrollstyrelsen fororda en

dylik lösning.

Statsverkets årliga intäkt av varuskatten å ifrågavarande varugrupper uppgår

för närvarande för såväl inhemska som importerade varor tillhopa till

omkring 21 miljoner kronor, varav omkring 5,5 miljoner kronor utgöra skatt

på puder, smink, läppstift, m. m. efter nuvarande skattesats å 75 procent.

Därest en enhetlig skattesats å förslagsvis 55 procent fastställdes, skulle

skatteinkomsten för dessa varugrupper vid oförändrad omsättning bil i huvudsak

densamma.

Tandvårdsmedel såsom tandpulver och tandpasta å ena sidan och munvatten

å andra sidan är beskattade efter olika skattesatser nämligen 20

resp. 40 procent. Kontrollstyrelsen har förordat en enhetlig skattesats av 25

procent för samtliga tandvårdsmedel. Samma skattesats föreslås också för

de i vissa hänseenden närstående åttiketerpreparaten. Kontrollstyrelsen har

för dessa förslag framfört följande motivering.

Varor, vilka på grund av sammansättning eller tillämnad användning stå

varandra nära, böra lämpligen vara beskattade efter samma skattesats, då

eljest den mera beskattade varan komine i sämre konkurrensläge. Därest de

varor vilka nu beskattas efter antingen 75 eller 40 procent, framdeles på

sätt förordats bli beskattade efter enhetlig skattesats, kvarstår problemet

blott i fråga om tandvårdsmedel (tandpulver och tandpasta) skattesats 20

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

procent och munvatten — skattesats 40 procent. Frågan om skattesatsen för

dessa varor har erhållit förnyad aktualitet genom att det numera tillverkas

ett preparat, som huvudsakligen är avsett såsom tandvårdsmedel men som

efter utspädning med vatten kan användas även som munvatten. Varan skiljer

sig från vanligen förekommande tandvårdsmedel särskilt i så måtto att

den har en halvflytande konsistens. Bl. a. på grund härav kan varan i tullstatistiskt

hänseende icke hänföras till stal. nr 521 tandpulver och tandpasta,

utan är enligt generaltullstyrelsens beslut såsom munvatten hänförlig

till stat. nr 593. Då såsom angivits skattesatsen för landpulver och tandpasta

utgör 20 procent av beskattningsvärdet, medan skattesatsen för munvatten

utgör 40 procent kommer varan i dess egenskap av tandvårdsmedel i ett avsevärt

försämrat konkurrensläge. Det synes oegentligt, att tandvårdsmedel

med annan konsistens än tandpulver och tandpasta skola drabbas av hårdare

beskattning än den för dessa varuslag gällande.

Även med bortseende från den nu aktuella beskattningsfrågan kan det

ifrågasättas, om icke skattesatsen för munvatten borde nedsättas. Styrelsen

åsyltar härvid det förhållandet att vissa varor, vilka skattetekniskt måste

behandlas såsom munvatten, i viss utsträckning och i vissa fall till och med

väsentligen användas för andra ändamål, såsom för behandling av sår eller

insektsbett eller såsom inhalationsmedel och insektsskydd, allt ändamål där

eljest skattefria varor komma till användning. Delta gäller exempelvis beträffande

ättiketerpreparaten »Salubrin» och »Lazarob, vilka dock i viss utsträckning

även finna användning bl. a. såsom medel mot transpiration. Nu

angivna förhållanden medför i och för sig, att skattesatsen för dessa preparat

borde bibehållas oförändrad vid 40 procent. Med hänsyn till att preparaten

huvudsakligen användas för andra ändamål, synes dock nedsättning av

skattesatsen till den för tandpulver och tandpasta gällande kunna ifrågakomma.

Kontrollstyrelsen har övervägt att föreslå undantag från skatteplikt enligt

varuskatteförordningen för tandvårdsmedel, munvatten och ättiketerpreparat

ävensom för schamponeringsmedel. Med hänsyn till att kommittén

för indirekta skatter hl. a. har till uppgift att taga ställning till frågan

om varubeskattningens framtida omfattning och utformning, finner kontrollstyrelsen

icke lämpligt att föregripa kommitténs ställningstagande genom

att nu framlägga särskilt förslag i detta hänseende.

Kontrollstyrelsen får på grund av vad ovan anförts föreslå, att skattesatsen

för munvatten, inbegripet ättiketerpreparat, nedsättes från 40 till 20 procent

av beskattningsvärdet — eller vid en omläggning av beskattningsvärdet

i enlighet med vad i det föregående förordats till 25 procent. Därest så

sker skulle statsverkets årliga inkomst av varuskatt för sistnämnda varuslag,

som för närvarande uppgår till 1,2 miljon kronor, vid oförändrad omsättning

nedgå till omkring 0,6 miljon kronor.

Slutligen har kontrollstyrelsen föreslagit, att beskattningsvärdet i fråga

om importerade varor skall vara lika med importvärdet med tillägg av tull.

Enligt kontrollstyrelsens förslag skulle sålunda beskattningen av importvaror

i princip verkställas enligt det system som tillämpades före den 1 juli

1946. I samband härmed har styrelsen förordat atl deklarationsskyldigheten

för importörer, vilken skyldighet infördes 1946, borttages (8 § 1 mom). Däremot

har styrelsen ansett att det såsom hjälpmedel i kontrollarbetet alltjämt

förelåge behov av sådan i 8 § 2 inom. varuskatteförordningen omnämnd försäkran,

som skall avgivas vid import av skattepliktiga varor för vidare beIUhang

till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 128.

o

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

arbetning in. in. Då av importör avgiven försäkran därvid allenast skulle

tjäna kontrollsyfte, syntes densamma dock böra benämnas kontrolluppgift.

Till tullverket ingivna dylika handlingar borde liksom hittills översändas

till kontrollstyrelsen. Då särskilda importdeklarationer icke vidare skulle

avgivas till tullverket och kontrollstyrelsens bestyr med granskning av dylika

deklarationer upphörde, har styrelsen föreslagit att bestämmelserna i

8 § 4 mom. måtte utgå ur författningen.

Remissyttrandena.

1952 års kommitté för indirekta skatter har framhållit, att kommittén

ännu icke i arbetet på sitt uppdrag hunnit så långt, att kommittén vore beredd

att säga något om innebörden av de förslag, som kommittén komme

att lägga fram. Med hänsyn till de olägenheter med nu gällande beskattningsregler

i varuskatteförordningen, som kontrollstyrelsen påtalat i sin

nyssnämnda skrivelse, hade kommittén emellertid icke något att invända

mot de förslag, som framlagts av kontrollstyrelsen såsom ett provisorium i

avvaktan på resultatet av kommitténs arbete. Kommittén ville dock särskilt

understryka vikten av att skattesatsernas storlek så avvägdes att statens intäkter

av denna skatt bedömdes icke nedgå.

Generaltullstijrelsen har förklarat att styrelsen i sak icke hade något att

erinra mot förslaget.

I de yttranden, som kontrollstyrelsen latit inhämta från olika branschorganisationer,

har den förordade omläggningen av reglerna för beskattningsvärdets

beräknande i allmänhet i princip tillstyrkts. Tre av

de hörda organisationerna, nämligen svensk industriförening, kemisk-tekniska

fabrikantförbundet samt kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening

(KeLiFa) har dock avstyrkt förslaget. Av innehållet i de avgivna yttrandena

må här återgivas följande.

Sveriges grossistförbund har i princip anslutit sig till den omläggning av

varubeskattningen, som förordats i kontrollstyrelsens förslag. Då förslaget

i sin tillämpning skulle kunna komma att medföra betydande merarbete och

andra nackdelar för grosshandeln har grossistförbundet framhållit, att det

tillstyrkte förslaget endast under förutsättning att tillämpningsföreskrifterna

utformades på sådant sätt att dylika olägenheter icke uppkomme.

Sveriges köpmannaförbund har förordat, att beskattningsvärdet skall utgöra

fabrikantens lägsta tillämpade pris ab fabrik exklusive förekommande

kassarabatter.

Kooperativa förbundet har icke velat motsätta sig förslaget såsom ett provisorium.

Förbundet har anfört.

Kooperativa förbundets styrelse är av principiella skäl icke anhängare av

ett punktskattesystem, som har sådan utformning att det i olika grad påverkar

kostnadsstruktur och lönsamhetsförhållanden inom olika branscher.

I den mån en indirekt beskattning skall tillämpas bör den i princip vara så

utformad, att den — därest icke alldeles speciella skäl för en annan ord
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

ning föreligga — i lika grad drabbar olika branscher. Detta är fallet med en

allmän omsättningsskatt, lagd på fabrikant- och importstadierna, till skillnad

från punktbeskattning inom vissa branscher.

Det föreliggande förslaget från kontrollstyrelsen är avsett att vara av provisorisk

karaktär i avvaktan på att den översyn över den indirekta beskattningen,

som företages av kommittén för indirekta skatter, blivit slutförd.

Ehuru styrelsen icke finner förslaget i alla delar tillfredsställande, vill

den icke motsätta sig ett provisoriskt genomförande av detsamma. Styrelsen

vill emellertid understryka nödvändigheten av att tillämpningsföreskrifterna

i anslutning till den föreslagna § 3 i varuskatteförordningen får en sådan

utformning, att den oklarhet som vidlåder formuleringen i denna paragraftext

i möjligaste mån elimineras. Styrelsen förbehåller sig vidare att

återkomma till frågan då förslagen från kommittén för indirekta skatter föreligger.

Inköpscentralernas aktiebolag ICA har understrukit det principiellt berättigade

i den av kontrollstyrelsen förordade omläggningen. I yttrandet har

bolaget bl. a. uttalat.

Den främsta svårigheten vid uttagande av en värdeskatt torde vara att erhålla

ett likformigt beskattningsvärde på alla de varor som skola drabbas

av skatten. Som regel torde man kunna utgå ifrån att en varas »värde» särskilt

under tider med mera rörlig prissättning är lättare att bestämma i tidigare

handelsled än i senare. De faktorer, som verka prisdifferentierande

göra sig med ökad styrka gällande ju flera handelsled varan passerar. Ur

denna synpunkt anse vi en omläggning av beskattningen på sätt kontrollstyrelsen

föreslagit rent principiellt vara berättigad.

Emellertid göra sig även mera praktiska överväganden gällande. Ur teknisk

synpunkt är det önskvärt, att skatten beräknas på ett faktiskt debiterat

pris på varan. Enligt nu gällande förordning skall skatten som regel beräknas

på det pris, som fabrikant faktiskt betingar sig vid försäljning till detaljist,

under det att enligt förslaget skatten i regel skall beräknas på fabrikantens

pris vid försäljning till grossist. Varken den gamla eller den nu

föreslagna regeln kan emellertid tillämpas undantagslöst. Den gamla regeln

kan ej direkt tillämpas i de fall, då fabrikanten ej bedriver någon försäljning

till detaljist och den nya regeln kan ej vinna omedelbar tillämpning i

fall då fabrikanten ej säljer till grossist.

Sammanfattningsvis har bolaget uttalat att bolaget i princip icke hade

något att erinra mot en omläggning av beskattningen enligt de grunder, som

kontrollstyrelsen föreslagit, därest en sådan omläggning ansåges nödvändig

ur allmän synpunkt. Bolaget har emellertid tillika framhållit svårigheten

att för närvarande bedöma de praktiska verkningarna av en dylik omläggning.

Svenska choklad- och konfektgrfabrikantföreningen n. p. a. har uttalat att,

ehuru föreningen icke kunde anse att ifrågavarande förslag på ett tillfredsställande

sätt löste alla de med chokladbeskattningen sammanhängande problemen,

föreningen likväl ville framhålla, att förslaget innebure en väsentlig

förbättring jämfört med nu gällande ordning. Sin uppfattning har föreningen

närmare motiverat på följande sätt.

Föreningen vill framför allt understryka, att förslaget medför alt man

undanröjer de hinder mot en rationell prissättning med hänsyn till kundens

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Knngl. Maj.ts proposition nr 128.

inköpsprestation, som nu gällande beskattningsregler reser. Som en följd

av förslagets genomförande kommer med all säkerhet en ur distributionsekonomisk

synpunkt riktigare prissättning att genomföras inom branschen,

varigenom otvivelaktigt även lägre distributionskostnader och därmed lägre

priser till konsumenterna kommer att uppnås. Ytterligare en fördel hos

förslaget är att mera enhetliga förutsättningar för konkurrensen mellan

olika företag i branschen skapas och möjligheterna att utnyttja varuskatten

som ett vapen i konkurrensen minskas. Då det måste anses synnerligen angeläget

att denna ändring snabbt kommer till stånd, vill föreningen, för den

händelse man icke anser sig kunna omedelbart avskaffa varubeskattningen

på choklad, förorda genomförandet av Kontrollstyrelsens förslag.

Föreningen vill dock understryka, att det förefaller svårt att överblicka de

konsekvenser på längre sikt, som de föreslagna bestämmelserna om beskattningsvärdets

beräknande skulle kunna få. Med hänsyn till att Kontrollstyrelsen

förutsätter att de nya bestämmelserna endast skall gälla tills vidare

anser föreningen dock, att dessa betänkligheter icke är av sådan betydelse

att de bör få hindra ett genomförande av den ifrågasatta omläggningen av

skattens beräknande. Föreningen utgår ifrån, att Kontrollstyrelsens uttryck

»tills vidare» innebär att styrelsen räknar med att varubeskattningen väsentligt

kommer att omarbetas som ett resultat av den statliga indirekta yaruskattekommitténs

arbete. Föreningen förutsätter vidare, att den får tillfälle

att överlägga med Kontrollstyrelsen rörande utformningen av de anvisningar

som vi förmodar att styrelsen avser att utfärda beträffande de nya bestämmelsernas

tillämpande. Föreningen vill i detta sammanhang särskilt påpeka,

att det synes angeläget att bestämmelsen om beskattningen av s. k. försäljningsbolag

utformas på ett sätt så att full jämställdhet mellan olika föietagsformer

uppnås.

Rörande skatten på importvaror har föreningen anfört följande.

Bestämmelserna om skatt på importvaror synes i viss utsträckning gynna

importvarorna, då skatt ej utgår på någon form av försäljningskostnader i Sverige

medan ett svenskt företag måste räkna med att inkalkylera exempelvis

reklamkostnaderna i beskattningsvärdet. Föreningen har dock inga erinringar

mot att beskattningsreglerna för importvaror utformas pa foieslaget

sätt i avvaktan på den omläggning av varubeskattningen, som forutsattes

bli följden av nyssnämnda kommittés arbete.

Chokladfabrikantföreningen har slutligen uttalat önskemål om en sänkning

av skattesatsen. Enligt föreningens mening skulle såval statens fiskaliska

intressen som chokladindustriens intresse att återvinna den år 1951

och tidigare förlorade omsättningen bäst tillgodoses av en skattesats av 40 %

på nuvarande beskattningsvärde, motsvarande 45 % på det nu föreslagna

beskattningsvärdet.

Sveriges glnssindustriers riksförbund har bl. a. med hansyn till de pavisade

svårigheterna med beskattningen ansett att varuskatten på glass borde

avskaffas. Föreningen tillägger.

Därest detta för närvarande ej kan ske, vill föreningen dock framhålla, att

förslaget innebär en väsentlig förbättring jämfört med nu gallande förordning

Det skulle nämligen innebära, att den fria service i form av kioskti,

kylskåp, is in. in., som medlemmarna giva små kunder, ej skulle beskattas

Glassindustrien belastas nämligen av denna fria service, vilken däremot ej

förekommer beträffande övriga konfityrvaror. — Emellertid må aven fram
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 128.

hållas, att de föreslagna bestämmelserna synes medföra, att de mindre företagen

av glassfabrikanterna skulle kunna bereda sig vissa fördelar. Bl. a.

synes bestämmelserna kunna medföra, att dessa i prisnedsättande syfte kunna

företaga förändring med varan, så att den blir kvalitativt sämre. Detta

skulle vara ofördelaktigt för allmänheten och några möjligheter att inskrida

häremot synes ej föreligga.

Sammanfattningsvis anser föreningen, att varuskatten å glass skall slopas.

Därest detta ej kan ske omedelbart, vill föreningen förorda Kontrollstyrelsens

förslag.

Sveriges frisörgrossistförening har icke framfört någon erinran mot kontrollstyrelsens

förslag.

Sveriges frukt- och konfektgrliandlarcförbund har med viss modifikation

tillstyrkt kontrollstyrelsens förslag. Förbundet har i huvudsak anfört.

För att minska riskerna för att varuskatten som sådan skall bliva ett mer

eller mindre illojalt konkurrensmedel, vill förbundet föreslå, att beskattningsvärdet

skall utgöra fabrikanternas rena nettopris fritt fabrik d. v. s.

varans produktionskostnad med tillägg för inom själva fabriken förekommande

kostnader. Detta pris bör redovisas till kontrollstyrelsen, som har att

i varje särskilt fall godkänna detsamma. Försäljningen bör sedan ske till

återförsäljarna med skatten inkluderad i priset. Ett sådant beskattningssystein

överensstämmer ju även med kontrollstyrelsens förslag till beskattning

av importvarorna, där i regel cif-värdet + tull skall vara beskattningsvärdet.

I detta fall måste ju såväl frakten inom landet som importörens distributionskostnader

och ev. kassarabatt påläggas importpriset efter skattepålägget.

Genom att beskattningsvärdet beräknas enligt förbundets förslag skulle

några mer eller mindre formella, särskilda försäljningsbolag icke behöva bildas.

Förbundet kan i detta sammanhang icke underlåta påpeka, att om dylikt

försäljningsbolag kollektivt bildas, detta snarare skulle verka konkurrenshämmande

än konkurrensfrämjande.

Svensk industriförening har ansett, att bärande skäl för överarbetning av

varuskatteförordningen icke förelåge nu. Föreningen har härom anfört.

Den viktigaste grunden för den av kontrollstyrelsen föreslagna omläggningen

av varubeskattningsvärdets bestämmande synes vara den, att det nuvarande

systemet för detta värdes fastställande, i princip detaljhandelspriset,

skulle ha undergrävts eller raserats genom bruttoprissystemets avskaffande

inom berörda branscher. Enligt föreningens mening torde emellertid

de verkningar, som bruttoprissystemets avskaffande fått i nu ifrågavarande

hänseenden, ha betydligt överdrivits och kunna näppeligen utgöra

bärande grund för en så relativt djupgående förändring av varuskatteförordningen,

som en omläggning av reglerna för varubeskattningsvärdets bestämmande

innebär. För det första torde påståendet att bruttoprissystemet

»har ersatts av en friare prisbildning inom varje handelsled» ännu så länge

vara överdrivet och mera utgöra ett önsketänkande än en realitet. För det

andra torde, om så verkligen vore förhållandet, i t. o. in. extrem grad sådana

förhållanden, alltså en hård konkurrens inom varje handelsled, icke på något

sätt hindra eu fortsatt tillämpning av de nuvarande reglerna, att där

försäljning till detaljhandlare icke bedrives varubeskattningsvärdet skall

utgöra det pris den skatteskyldige kan antagas ha betingat sig, därest sådan

försäljning förekommit. Föreningen kan icke se någon orsak varför

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

möjligheterna att göra denna mer eller mindre skönsmässiga bedömning

skulle ha förändrats eller försämrats genom bruttoprissvstemets avskaffande,

så mycket mera som den mindre industrien aldrig i praktiken på grund

av ekonomisk svaghet kunnat upprätthålla ett effektivt bruttoprissystem

och förhållandena sålunda för dess del icke genomgått någon egentlig förändring.

Föreningen anser även, att avgörande svagheter vidlåder kontrollstyrelsens

förslag, varför det icke utan betydande förändringar borde genomföras

för den händelse beskattningssystemet absolut måste ändras. Allmänt gör

föreningen det uttalandet, att en förändring icke skulle komma att medverka

till sänkningar i produktionskostnaderna, då den mindre industrien

redan vore hårt pressad i konkurrensen. Föreningen har även pekat på att

det förordade systemet skulle medföra att återförsäljarna genom skatten

skulle kunna räkna ut de priser, som tillverkarna tillämpade vid större order.

På denna punkt har föreningen uttalat följande.

Den allvarligaste bristen i det föreslagna systemet med fabrikantpriset

såsom beskattningsvärde och som enligt föreningens mening omöjliggör detsamma

är emellertid den, att fabrikanten härigenom tvingas att frånkänna

sig en av de bärande rättigheterna han såsom fri företagare i ett demokratiskt

samhälle ovillkorligen måste äga, nämligen rätten till affärssekretess.

Eftersom han på sin faktura skall debitera ett skattetillägg på ett beskattningsvärde,

som motsvarar lägsta pris vid försäljning i större poster även

vid de minsta inköp och skattesatsen är känd, kan de mindre köparna genom

en enkel matematisk operation lätt få exakt kännedom om vilka priser

som större köpare erhåller. Detta medför erfarenhetsmässigt ett olidligt tillstånd

för fabrikanten, vilken utsättes för ständig irritation med beskyllningar

om diskriminering av mindre köpare och krav på samma förmåner för

dem, en belastning som en företagare icke bör ha skyldighet att tåla endast

på grund av ett felaktigt konstruerat fiskaliskt system. Föreningen kan

för sin del icke se huru denna fatalitet på ett betryggande sätt skall kunna

undvikas, därest det av Kontrollstyrelsen nu föreslagna systemet för varuskatteberäkningen

genomföres.

Kemisk-tekniska fabrikantförbundet har anfört, att förbundet av de av

kontrollstyrelsen anförda skälen funnit, att det i längden icke vore möjligt

att tillämpa det nuvarande debiteringssystemet och att en ändring av detta

därför borde eftersträvas. De av kontrollstyrelsen framhållna olägenheterna

av nu tillämpade ordning hade enligt förbundets mening framför allt gjort

sig gällande inom choklad- och konfektyrbranschen. Inom kemisk-tekniska

branschen hade de med det nuvarande systemet förknippade olägenheterna

icke gjort sig lika starkt gällande. I och för sig skulle det därför icke vara

olägligt att, även om den av kontrollstyrelsen föreslagna omläggningen genomfördes

för choklad- och konfektyrvaror, bibehålla det nuvarande debiteringssystemet

för kemisk-tekniska artiklar. Kontrollstyrelsens förslag

skulle innebära en tämligen genomgripande förändring, vars verkningar i

olika avseenden vore svåra att på förhand bedöma. Det borde därför vara

lämpligt att tillämpa det nya systemet för endast de delar av det skattepliktiga

varuområdet, beträffande vilka relativ enighet rådde om behovet av att

en omläggning snarast konnne till stånd. Härigenom skulle det bli möjligt

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

23

att jämföra de båda systemens verkningar i praktiken. Då Kungl. Maj:t

tillsatt en särskild kommitté, 1952 års kommitté för indirekta skatter, syntes

det enligt förbundets mening vara olämpligt att, innan denna kommitté

varit i tillfälle att i ett sammanhang taga ställning till varubeskattningens

framtida utformning, vidtaga andra förändringar i nu gällande bestämmelser

än sådana, som vore särskilt angelägna.

Det av kontrollstyrelsen föreslagna nya debiteringsförfarandet skulle också

aktualisera en rad praktiska problem i samband med fabrikanternas fakturering,

vilka förbundet ännu icke haft tillfälle att tillräckligt noga överväga.

Beträffande kontrollstyrelsens förslag att cif-priset skulle utgöra beskattningsvärdet

för importerade artiklar, har förbundet framhållit, att resultatet

härav skulle bliva, att de importerade artiklarna komme i ett bättre läge

än inhemska produkter, eftersom — beträffande de förra — den del av priset,

som motsvarade importörernas försäljningskostnader (inkl. kostnader

för reklamen) och avans icke belädes med varuskatt. Det måste vara önskvärt

att åstadkomma ett system, som härvidlag medförde större rättvisa

mellan importörer och svenska tillverkare. Även ur samhällsekonomisk synpunkt

måste det enligt förbundets mening anses vara eftersträvansvärt, att

konkurrensen mellan importerade och i Sverige tillverkade varor skedde

utifrån samma utgångsläge i skattehänseende.

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening (KeLiFa) har i sitt

yttrande hänvisat till de synpunkter som framförts av kemisk-tekniska fabrikantförbundet.

Kontrollstyrelsens förslag om enhetlig skattesats av 55 procent å grossistpriset

för de kemisk-tekniska artiklar, som nu är belagda med

en varuskatt av 40 respektive 75 procent å detaljistpriset, har närmare berörts

av kemisk-tekniska fabrikantförbundet. Förbundet har härom anfört följande.

Bortsett ifrån de ändringar av nu gällande skattesatser, som följa av det

föreslagna debiteringssystemet, kunna otvivelaktigt vissa skäl anföras för

en enhetlig skattesats. Det vore dock, enligt förbundets mening, oriktigt att

överdriva olägenheterna av den nuvarande ordningen, vilka naturligen måste

bedömas under jämförelse med de olägenheter, som skulle följa av den av

Kontrollstyrelsen föreslagna sammanslagningen av skattesatserna. Många

av de artiklar, som nu beskattas med 40 %, befinna sig i ett sådant prisläge,

att även en mindre prishöjning — och en sådan prishöjning bleve oundviklig

—- skulle kunna vålla ett kraftigt ökat köpmotstånd. Detta skulle

kunna få allvarliga följder för branschen och också kunna medföra en minskad

skatteintäkt. I den varugrupp, som för närvarande beskattas med 40 %,

ingå bl. a. så typiska »herrartiklar» som hårvatten, hårolja, rakvatten etc.,

vilka äro särskilt priskänsliga. Det vore synnerligen olägligt, om just i dagens

läge en omläggning av varuskattesystemet, som inneburc en skatteökning

för sådana artiklar, skulle komma att ske. Det må i detta sammanhang

påpekas, alt flera av dessa artiklar utgöra arbetsmaterial för frisörer, som

därför genom skatteökningen skulle bliva tvungna att i sin tur uttaga högre

priser för sina arbeten.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kangl. Maj.ts proposition nr 128.

Vidare må framhållas, att de artiklar, som äro belastade med 75-procentig

varuskatt och som enligt Kontrollstyrelsens förslag skulle bliva föremål

för skattesänkning, i mycket stor utsträckning importeras. Kontrollstyrelsens

förslag skulle därför innebära en skattelättnad för de varugrupper, för

vilka importen spelar en relativt stor roll, och en skatteökning för de varor,

för vilka importen spelar en förhållandevis mindre roll. Av många skäl är

en omfördelning av skattebördan med sådana konsekvenser mindre önskvärd.

En sammanslagning av skattesatserna skulle sålunda kunna få synnerligen

olägliga konsekvenser. Vi anse det därför vara angeläget, att denna

fråga först överväges av 1952 års kommitté för indirekta skatter, vilken

kommitté då har möjlighet att anlägga även andra än rent tekniska synpunkter

på frågan.

I sin till Kungl. Maj:t ingivna skrift har fabrikantförbundet upprepat de

i yttrandet till kontrollstyrelsen framlagda synpunkterna samt ytterligare

anfört följande.

Kontrollstyrelsen har framhållit, att flertalet tillverkare av kemisk-tekniska

preparat redovisa skatt endast för varor i dessa båda skatteklasser

och att en sammanslagning av dessa därför skulle medföra förenklad fakturering

och därmed förenklad kontroll för kontrollstyrelsen. Även om vi

icke vilja bestrida påståendet, att flertalet tillverkare redovisa skatt endast

för dessa varugrupper, vilja vi framhålla att samtliga större tillverkare

torde tillverka och saluföra såväl skattefria som skattebelagda artiklar

i olika skatteklasser. Flertalet av vårt förbunds medlemmar föra

sålunda både skattefria artiklar och artiklar belagda med 20 %, 40 %

och 75 % varuskatt. Då ett borttagande av varuskatten på schamponeringsoch

munvårdsmedel, som för närvarande äro de enda kemisk-tekniska artiklar,

som beskattas med 20 %, icke är aktuellt i detta sammanhang, komma

sålunda även om de båda högsta skatteklasserna sammanslås till en, ett

stort antal fabrikanter att föra varor, tillhörande två olika skatteklasser, och

dessutom skattefria varor. Detta innebär, att faktureringen knappast kan

förenklas genom en sammanslagning av de nuvarande 40- och 75-procentsklasserna.

Fakturorna måste — bortsett från de förändringar, som skulle

nödvändiggöras av den föreslagna omläggningen av debiteringsförfarandet

— uppställas på i princip samma sätt som nu, varför kontrollstyrelsens arbete

med kontrollen av debiteringen icke nämnvärt förenklas. — Att i faktureringshänseende

helt skilja mellan skattefria och skattebelagda artiklar är

i regel icke möjligt, eftersom kvantitetsrabatter oftast beräknas med utgångspunkt

från storleken av det totala uttaget per gång av samtliga varor.

De direkta olägenheterna med en enhetlig skattesats vore enligt förbundets

mening betydande. Förbundet har härvid erinrat om sitt uttalande i yttrandet

till kontrollstyrelsen, att flertalet 40-procentsartiklar vore särskilt

priskänsliga och att de senaste årens kostnadsökningar icke kunnat täckas.

Fabrikantförbundet har härom vidare yttrat.

Den föreslagna sammanslagningen av skattesatserna skulle för dessa artiklar

innebära en icke obetydlig skattehöjning, vilket i dagens läge kan få

synnerligen besvärande konsekvenser. Den slcattelindring, som skulle inträda

för de artiklar, som nu beskattas med 75 %, uppväger ingalunda

olägenheterna beträffande artiklarna i den lägre skatteklassen, i all synnerhet

som försäljningen av de senare är ojämförligt större än försäljningen

av 75-procentsartiklarna. Del är vidare att märka, att den försäljningsök
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

25

ning, som en skattesänkning kan tänkas medföra beträffande 75-procentsartiklar,

i stort sett kommer andra företag, framförallt importföretagen,

tillgodo än dem, som drabbas av det köpmotstånd, som en skattehöjning på

40-procentsartiklarna kan befaras framkalla. Denna skattehöjning skulle

även, som vi påpekade i vår skrivelse till kontrollstyrelsen, nödvändiggöra

prishöjningar å frisörarbeten, eftersom artiklarna i den lägre skatteklassen

i stor utsträckning utgöra arbetsmaterial för frisörer.---

Under hänvisning till här anförda synpunkter och till vårt ovannämnda

yttrande till kontrollstyrelsen hemställa vi, att den föreslagna sammanslagningen

av de nuvarande skatteklasserna å 40 och 75 % får anstå till dess

1952 års kommitté för indirekta skatter varit i tillfälle att i ett sammanhang

taga ställning till den framtida utformningen av beskattningen på kemisktekniska

produkter. Vi anse även, att det finnes starka skäl för att undantaga

den kemisk-tekniska varugruppen från den föreslagna omläggningen

av debiteringssystemet.

Kontrollstyrelsens förslag om en enhetlig skattesats av 25 procent för

munvårds medel och ätti k eterpreparat har berörts av kooperativa

förbundet, kemisk-tekniska fabrikantförbundet och kemisk-tekniska

och livsmedelsfabrikanters förening.

Kooperativa förbundet har erinrat om att förbundet i tidigare sammanhang

hemställt, att frågan om beskattning av tandpulver och tandpasta

måtte tagas under omprövning. Enligt förbundets mening vore dessa preparat

icke att hänföra till sådana umbärliga varor, som borde beskattas.

Kemisk-tekniska fabrikantförbundet har anfört.

Förbundet har anslutit sig till kontrollstyrelsens uppfattning, att munvatten

och övriga munvårdsmedel i beskattningshänseende borde behandlas

lika. I och för sig förelåg det enligt förbundets mening starka skäl för att

munvårdsmedel av alla slag — liksom även schamponeringsmedel — helt

undantoges från beskattning. Förbundet har emellertid — i avvaktan på den

statliga kommitténs ställningstagande i denna fråga — tillstyrkt kontrollstyrelsens

förslag, att skatten för samtliga munvårdsmedel utginge med den

lägsta skattesatsen.

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening har yttrat.

På grund av de skäl, som beröras i kontrollstyrelsens skrivelse, äro vi av

den åsikten, att ättiketerpreparat — liksom schamponeringsmedel och munvårdsmedel

— helt böra undantagas från beskattning. Dessa varor kunna

icke tillskrivas den umbärlighetsgrad, som bör utmärka de varor, som enligt

varuskatteförordningen skola ifrågakomma för beskattning. Vi hoppas,

att 1952 års kommitté för indirekta skatter skall komma att förorda skattebefrielse

för dessa varor. I avvaktan härpå vilja vi tillstyrka, att ättiketerpreparat

beskattas med 25 % av grossistpriset.

Beskattningen av essenser och extrakter har behandlats av kemisk-tekniska

och livsmedelsfabrikanters förening. Föreningen har i sitt yttrande

meddelat att föreningen kunde ansluta sig till kontrollstyrelsens förslag,

att, därest en omläggning av debiteringsförfarandet genomfördes, skatten

på essenser och extrakter begränsades till 120 % av priset till grossist.

Beskattningen av dessa varor hade hittills varit så betungande, att det

måste anses vara angeläget att åstadkomma en skattelättnad för dessa. Av

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 128.

psykologiska skäl skulle det medföra ogynnsamma verkningar, om skatten

på dessa varor skulle utgå med en högre procentsats än den nuvarande,

även om, med hänsyn till den föreslagna omläggningen av debiteringsförfarandet,

skattebördan absolut sett icke skulle ökas.

Departementschefen.

Enligt nuvarande bestämmelser skall varuskatt utgå i förhållande till ett

beskattningsvärde som är lika med det pris — verkligt eller beräknat —

som varan betingar vid försäljning till detaljhandlare. Denna princip har

tillämpats alltsedan varuskatteförordningen tillkom år 1941. Enligt kontrollstyrelsens

uppfattning nödvändiggör den friare prisbildning, som nu gör

sig gällande såväl inom choklad- och konfityrbranschen som inom den kemisk-tekniska

branschen, en omläggning av beskattningssystemet i syfte att

förhindra att skatten genom sin konstruktion motverkar konkurrensvilja

och strävan att i största möjliga utsträckning sätta pris efter prestation. För

att uppnå detta syfte borde skatten beräknas efter varans värde i ett tidigare

handelsled än som sker med nu gällande regler.

Kontrollstyrelsen har övervägt olika möjligheter att anordna en viss del

av varuskatten som råvaru- eller halvfabrikatskatt, men då en dylik skatteform

antingen måste innebära en utvidgning av det skattepliktiga varuområdet

eller en mycket stark beskattning av ett fåtal råvaror, har styrelsen

icke ansett sig böra framlägga förslag därom, även om en dylik beskattning

rent skattetekniskt skulle ha inneburit vissa fördelar. Ej heller har styrelsen

ansett sig kunna tillstyrka införandet av viktbeskattning. I avvaktan på resultatet

av de utredningar, som för närvarande bedrives av 1952 års kommitté

för indirekta skatter, har kontrollstyrelsen föreslagit att varubeskattningen

tills vidare alltjämt anordnas som en värdebeskattning å färdigvaror

men att beskattningsvärdet bestämmes till det lägsta pris som den skattskyldige

betingar sig vid försäljning av varan i större poster till återförsäljare.

Av remissinstanserna har såväl handelns organisationer som flertalet fabrikantorganisationer

inom choklad- och konfityrbranschen i princip tillstyrkt

en omläggning av beskattningssystemet i huvudsaklig överensstämmelse

med kontrollstyrelsens förslag. Mera tveksam har man ställt sig inom den

kemislc-tekniska branschen. Sålunda har kemisk-tekniska fabrikantförbundet

ifrågasatt huruvida icke det nuvarande debiteringssystemet kunde tillsvidare

bibehållas för det kemisk-tekniska varuområdet och kontrollstyrelsens

förslag endast genomföras i fråga om choklad- och konfityrvarorna,

beträffande vilka varor relativ enighet rådde om behovet av att en omläggning

snarast borde komma till stånd. Härigenom skulle man erhålla möjlighet

att jämföra systemens verkningar i praktiken. Enligt förbundets mening

vore olägenheterna för den kemisk-tekniska branschen av den nuvarande

ordningen icke så framträdande att icke resultatet av det pågående

kommittéarbetet skulle kunna avvaktas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

Även enligt min mening är det tveksamt om man redan nu bör genomföra

en ändring av varubeskattningen. Med hänsyn till den positiva inställning

till förslaget som flertalet remissinstanser givit till känna och då kommittén

för indirekta skatter själv icke haft något att invända mot en provisorisk

lösning, vill jag dock förorda att frågan förelägges årets riksdag.

Mot de av kontrollstyrelsen föreslagna reglerna för beskattningsvärdets bestämmande

har jag intet att erinra. Med anledning av vad kemisk-tekniska

fabrikantförbundet anfört, vill jag framhålla att det ur flera synpunkter

skulle vara olämpligt att ha olika regler för beskattningsvärdets bestämmande

för skilda delar av det skattepliktiga varuområdet. Jag tillstyrker alltså att

de nya reglerna skall gälla alla varor, som beskattas enligt varuskatteförordningen.

Jag anser mig i detta sammanhang böra nämna att jag av de yttranden,

som avgivits av kemisk-tekniska fabrikantförbundet, bibringats den

uppfattningen att förbundets invändningar i första hand riktar sig mot den

uppjustering av procentsatsen för vissa varor inom den kemisk-tekniska varugruppen,

som kontrollstyrelsen föreslagit, och endast i mindre mån avser

omläggningen av debiteringssystemet. Såsom av det följande framgår anser

jag att en viss jämkning bör ske i kontrollstyrelsens förslag om ändrad

skattesats för vissa kemisk-tekniska varor, varför anledning för förbundet

att på den grund motsätta sig förslaget ej längre torde föreligga.

Det nu anförda har närmast avsett beskattningsvärdets bestämmande för

inom landet tillverkade varor. I fråga om beskattningsvärdets bestämmande

för importerade varor gäller för närvarande i princip samma regel som för

inom riket tillverkade varor. Beskattningsvärdet för importvaror skall sålunda

vara lika med det pris, som importören i allmänhet betingar sig för varan

vid försäljning till detaljhandlare. Undantag från denna regel gäller för sådana

fall, där varan efter införsel skall omformas, vidare bearbetas eller

omförpackas samt där densamma införes för annat ändamål än försäljning

eller användning i förvärvssyfte. I dylika fall är beskattningsvärdet för varan

lika med varans värde, beräknat enligt 4 § tulltaxeförordningen med tillägg

av den å varan belöpande tullen (i regel cif-värdet -j- tull).

Vid ett genomförande av kontrollstyrelsens förslag att beskattningsvärdet

för inom riket tillverkade varor skall vara lika med lägsta pris vid försäljning

från fabrikant, borde enligt styrelsens mening beskattningsvärdet för

importvaror generellt motsvara tullvärdet enligt 4 § tulltaxeförordningen

jämte tull. I flera remissyttranden har riktats kritik mot kontrollstyrelsens

förslag i denna del. Sålunda har framhållits att förslagets genomförande

skulle leda till att de importerade artiklarna komine i ett bättre läge än inhemska

produkter, eftersom vid import skatt ej skulle beräknas på någon

form av försäljningskostnader i Sverige. Med anledning av dessa invändningar

anser jag mig böra förorda att den nuvarande bestämmelsen om

alt skatten i princip skall beräknas på samma sätt vid import som vid inhemsk

tillverkning bör bibehållas även i fortsättningen.

Ett godtagande av förslaget, afl beskattningsvärdet skall motsvara lägsta

fabrikantpris kommer givetvis att medföra en sänkning av de nuvarande

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

på detalj handelspriset beräknade beskattningsvärdena. För att icke de lägre

beskattningsvärdena skall leda till en sänkning av skatteintäkterna har kontrollstyrelsen

framlagt förslag om viss uppjustering av de nuvarande procentsatserna.

Därjämte har emellertid kontrollstyrelsen beträffande skattesatserna

för vissa varuslag föreslagit ändringar, vilka icke är betingade av

de ändrade beskattningsvärdena.

Sålunda har föreslagits att munvatten och ättiketerpreparat, vilka artiklar

nu beskattas efter en högre skattesats än den som gäller för tandkräm,

skulle beskattas efter samma skattesats som sistnämnda varuslag.

Vidare har föreslagits att den nuvarande skattesatsen för essenser och extrakter

skall bibehållas även efter en omläggning av reglerna för beskattningsvärdets

beräknande, vilket sålunda skulle medföra en viss nedsättning av skattebelastningen

på ifrågavarande varor. Enligt kontrollstyrelsens mening vore

en sådan reducering påkallad. Dessa förslag föranleder ingen erinran från

min sida. Jag tillstyrker sålunda en nedsättning av skattesatsen för munvatten

och ättiketerpreparat från 40 till 25 procent och att essenser och extrakter

även i fortsättningen beskattas efter en skattesats av 120 procent.

Varugrupperna hårvatten, parfym in. in. samt puder, smink, in. in. beskattas

för närvarande med 40 respektive 75 procent. Vid en omläggning

av reglerna för beskattningsvärdets bestämmande i enlighet med vad i det

föregående förordats skulle nämnda skattesatser behöva höjas till 50 respektive

90 procent. Enligt kontrollstyrelsens uppfattning vore det emellertid ur

tlera synpunkter motiverat att beskatta dessa varugrupper efter en enhetlig

skattesats. Statsverkets intäkt av varuskatten å ifrågavarande varugrupper

kan för innevarande budgetår beräknas komma att uppgå till 14,8 miljoner

kronor för hårvatten, parfym m. in. samt till 4 miljoner kronor för puder,

smink in. in. Därest en enhetlig skattesats å 55 procent fastställdes skulle

enligt kontrollstyrelsens beräkningar skatteinkomsten för dessa varugrupper

vid oförändrad omsättning bli i huvudsak densamma. Kontrollstyrelsen har

i enlighet härmed förordat att varuskatten i fortsättningen uttages efter

detta procenttal.

Såsom av den tidigare redogörelsen framgår har branschorganisationerna

inom det kemisk-tekniska området icke ansett sig kunna acceptera förslaget

om en enhetlig skattesats för ifrågavarande båda varugrupper. Den skattelindring,

som skulle inträda för artiklar inom varugruppen puder, smink

in. in. har sålunda icke ansetts kunna uppväga olägenheten av ett högre

skatteuttag beträffande varugruppen hårvatten, parfym in. in. Det har särskilt

understrukits att flera av de artiklar, som inginge i den sistnämnda

varugruppen, vore särskilt priskänsliga och att det vore synnerligen olägligt

om en skatteskärpning nu genomfördes beträffande dessa varor.

Med hänsyn till de invändningar som sålunda framkommit under remissbehandlingen

och då frågan om varuskattens framtida utformning för närvarande

är föremål för utredning, anser jag mig — även om självfallet vissa

skäl talar för en enhetlig beskattning av ifrågavarande två varugrupper —

icke nu böra tillstyrka kontrollstyrelsens förslag. Jag förordar sålunda att

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

skattesatsen för varugruppen hårvatten, parfym m. in. bestämmes till 50

procent. I fråga om varugruppen puder, smink m. in. skulle en omräkning

av den nuvarande procentsatsen 75 närmast motsvara en procentsats av 90.

Emellertid synes det rimligt att en viss nedsättning kommer till stånd beträffande

varugruppen puder, smink in. m. Jag förordar sålunda att skattesatsen

för denna varugrupp fastställes till 80 procent. Härigenom skulle

de sammanlagda skatteintäkterna från dessa båda varuområden i stort sett

bli oförändrade, eftersom procentsatsen 50 för varugruppen hårvatten, parfym

m. m. i och för sig innefattar en viss avrundning uppåt (från 48,4).

I följande tablå är sammanställda — förutom nuvarande skattesatser —

dels de skattesatser, som är erforderliga för att efter en omläggning av reglerna

för beskattningsvärdets bestämmande erhålla oförändrade skatteintäkter

(de inom parentes upptagna siffrorna anger procentsatsen före avjämningen

till närmast hela femtal), dels de av kontrollstyrelsen föreslagna

skattesatserna och dels de av mig förordade skattesatserna.

Nuvarande

Omräknad

Kontroll-

styrelsens

förslag

Departements-

skattesats

skattesats

förslaget

Choklad- och konfityrvaror.........

Kemisk-tekniska preparat

60

65 (66)

65

65

Tandkräm och schamponeringsmedel

20

25 (24-4) |

25

25

Munvatten och ättiketerpreparat..

40

50 (48 4)1

Hårvatten, parfym m. m.........

40

50 (48-4)1

55

50

Puder, smink m. m..............

75

90 (91-5)1''

80

Essenser och extrakter...........

120

150 (150)

120

120

Förslaget om ändrade bestämmelser angående beskattningsvärdets bestämmande

föranleder ändring av 3 § 2 mom. varuskatteförordningen. I den

vid varuskatteförordningen fogade varuförteckningen torde böra dels införas

de nya förhöjda skattesatserna dels ock vidtagas vissa mindre jämkningar

i kolumnen för skattepliktiga varuslag.

De sålunda förordade författningsändringarna bör träda i kraft den 1 juli

1953.

Ändringar i förordningen om pälsvaruskalt.

Gällande bestämmelser.

Enligt 3 § 1 mom. förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) om skatt å

vissa pälsvaror utgår skatten å inom riket beredda pälsskinn med det belopp

för varje skinn, som angives i en vid förordningen fogad förteckning.

För närvarande gällande skattesatser är angivna i eu vid förordningen den

11 maj 1951 (nr 214) angående ändring i nyssnämnda förordning fogad förteckning

och trädde i kraft den 1 juni 1951. Ifrågavarande styckeskattesatser

har fastställts med beräkning att skattebelastningen för varje skinn
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

slag närmast motsvarar 15 procent av noterade priser å skinn av genomsnittskvalitet.

Skatten å importerade beredda pälsskinn utgör enligt 3 § 2

mom. förstnämnda förordning i dess lydelse enligt förordningen den 27 februari

1948, nr 68, i allmänhet 20 procent å importvärdet av sådana skinn

plus tull.

Kontrollstyrelsens förslag.

Det har i fråga om skattesatserna tidigare i olika sammanhang framhållits,

att dessa tid efter annan borde göras till föremål för översyn, varvid

nya skattesatser borde fastställas med beaktande av de vid tidpunkten för

översynen gällande skinnpriserna. Kontrollstyrelsen har tidigare då mera

påtagliga prisförskjutningar ägt rum framlagt förslag till ändrade skattesatser,

vilka förelagts riksdagen för godkännande. Senaste förändringen genomfördes

vid 1951 års riksdag.

I den tidigare omnämnda skrivelsen till Kungl. Maj :t den 17 januari 1953

har kontrollstyrelsen under åberopande av prissänkningar på vissa skinn

förordat därav föranledda jämkningar i skattesatserna för vissa skinnsorter

av får, andra gnagare än ekorrdjur samt hund- och säldjur. Kontrollstyrelsen

har i anslutning härtill av kontrolltekniska skäl föreslagit sammanslagning

av skattesatserna för vissa slag av fårskinn och bisamskinn. Ytterligare

ett par mindre väsentliga tillägg och ändringar föreslås också av kontrollstyrelsen,

som i ärendet anfört följande.

Vad beträffar fårskinn är skattesatsen för breitschwanz och persian,

metis och sydvästpersian 5 kronor och för astrakan, bessarab, indiskt lamm,

koweit, krimmer, s. k. salzfelle, schiraz och svensk karakul 1 krona 50 öre.

1 samband med styrelsens kontrollverksamhet har påträffats fall där persianskinn

i fakturorna upptagits exempelvis såsom schiraz, varigenom en

felaktig skattesats kommit att tillämpas. Med hänsyn till svårigheten att

erhålla en noggrann kontroll över beskattningen av sådana skinn får styrelsen

förorda, att en gemensam skattesats, lämpligen 3 kronor, införes för

här ifrågavarande skinnsorter. Vad gäller gruppen gnagare — andra än

ekorrdjur — är skattesatsen för nordlig bisam 1 krona 25 öre och för sydlig

bisain 1 krona. Då här i stort sett samma synpunkter kunna läggas vad

beträffar kontrollsvårigheterna och priskillnaden mellan de båda skinnslagen

genom prissänkning för nordlig bisam icke är väsentlig, torde en gemensam

skattesats, lämpligen 1 krona, böra införas. För vissa rävskinn, nämligen

skinn av blå-, platina-, silver-, svart- och viträv samt s. k. whiteface

förordas en sänkning av skattesatsen från 9 kronor till 7 kronor 50 öre

på grund av sänkta priser.

Under senare tid har till Sverige införts skinn av sjölejon. Skinnet skiljer

sig såväl till storlek som pris väsentligt från det vanliga sälskinnet, för vilket

skattesatsen är 5 kronor. Skäl synas tala för att en särskild rubrik intages

i den vid pälsskatteförordningen fogade varuförteckningen. Skattesatsen

för ifrågavarande skinn bör fastställas till 2 kronor 50 öre.

I varuförteckningen står under skilda rubriker upptagna »S. k. pannor,

lösa, av hästdjur och nötkreatur» och »S. k. ben, lösa, av hästdjur, nötkreatur,

ren och älg». Genom rubrikernas formulering kunna exempelvis

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

pannor av ren och älg eller pannor och ben av panter och jaguar beredas

utan skatt. För att erhålla en rättvisare beskattning synes här motiverat att

införa en gemensam rubrik, »S. k. pannor och ben».

Departementschefen.

I fråga om de enligt förordningen om skatt å vissa pälsvaror gällande

skattesatserna för inom riket beredda skinn — vilka fastställts till visst

belopp per skinn — har i olika sammanhang uttalats (jfr prop. nr 10/1948

s. 57), att dessa skattesatser borde tid efter annan göras till föremål för

översyn, varvid nya skattesatser borde fastställas med beaktande av de vid

tidpunkten för översynen gällande skinnpriserna. Nu gällande skattesatser

för inom riket beredda skinn har fastställts vid 1951 års riksdag.

Då — såsom kontrollstyrelsen framhållit — under tiden därefter vissa

prissänkningar ägt rum, torde skattesatserna i dylika fall böra jämkas till

sådana belopp att skattebelastningen för varje skinnslag i genomsnitt kommer

att motsvara 15 procent av nu noterade skinnpriser.

Det av kontrollstyrelsen framlagda förslaget till ändringar i vissa skattesatser

har upprättats med beaktande av nyssnämnda synpunkt. Med hänsyn

härtill och då kontrollstyrelsens förslag tillkommit efter visst samarbete

med representanter för vederbörande bransch förordar jag alt förslaget i

fråga genomföres. Härvid bör jämväl den av kontrollstyrelsen förordade

sammanslagningen av skattesatserna för vissa slag av fårskinn och bisamskinn

komma till stånd. Vidare bör i varuförteckningen vidtagas de mindre

jämkningar, som kontrollstyrelsen framlagt förslag om.

De sålunda förordade författningsändringarna bör träda i kraft den 1 juli

1953.

Departementschefens hemställan.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet

upprättats förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 19bl (nr 251)

om varuskatt; samt

2) förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 30

juni 19b3 (nr bil) om skatt å vissa pälsvaror fogade förteckningen över

pälsskinn.

Föredragande departementschefen hemställer, att nämnda båda författningsförslag

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

W. Hammargren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:233 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rörligt tillägg under år 1953 på tjänsteoch familjepensioner för statstjänstemän m. m. a1 i texten
  2. BevU 1953:41 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 19il s. 1 i texten