Angående vissa markförvärv för försvaret in. m
1953-03-20 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1953:149, Angående vissa markförvärv för försvaret in. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 149.
1
Nr 149.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
markförvärv för försvaret in. m.; given Stockholms
slott den 20 mars 1953.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Torsten Nilsson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen äskas (under punkterna 1, 5 och 7) tre anslag om sammanlagt
1 850 000 kronor till vissa markförvärv för försvaret. Vidare äskas
(under punkt 2) ett investcringsanslag av 455 000 kronor för slutförande
av krigsarkivets nybyggnad. Härjämte begäres (under punkt 4) godkännande
av ett markbyte med Östersunds stad. Slutligen begäres ändrad
disposition av vissa av riksdagen tidigare anvisade medel till centralsjukhus
för Bodens garnison (under punkt 3), till vattenförsörjning för militära
anläggningar å Rindö och Stenslätten (under punkt (i) samt till uppförande
av centrala tvätt- och reparationsanstalter (under punkt 81.
1_530 53 Bihanij till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 149.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 149.
Utdrag av protokoll över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
20 mars 1953.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,
Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt
avser punkt 6, jämväl med chefen för kommunikationsdepartementet
samt, såvitt avser punkt 8, även med chefen för inrikesdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, frågor
angående vissa markförvärv för försvaret in. in. och anför därvid följande.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa markförvärv under
arméns, marinens och flygvapnets delfonder av försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1953/54 beräkna investeringsanslag av respektive 300 000
kronor, 300 000 kronor och 1 500 000 kronor.
Jag upptager nu dessa anslagsfrågor till slutlig behandling. I samband
därmed torde även böra behandlas vissa andra frågor rörande investeringar
för försvaret av beskaffenhet att böra föreläggas riksdagen.
FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND.
Arméns delfond.
[1] Vissa markförvärv för armén. Såsom förut anförts har Kungl.
Maj :t i årets statsverksproposition (Bil. 25, punkt 9) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa markförvärv under
arméns delfond beräkna ett investeringsanslag av 300 000 kronor. Jag anmäler
nu det slutliga medelsbehovet i detta hänseende.
Under senare år har som regel, då medel på en gång beviljats för flera
markförvärv, ett särskilt belopp även beräknats för att möta oförutsedda
utgifter i samband med förvärvens genomförande. Det inträffar nämligen
stundom, att den reserv, som upptages under varje anslagspost till markförvärv,
där expropriation förutses behöva ifrågakomma, befinnes otillräcklig
i de fall då den fastställda expropriationsersättningen överstiger
det vid anslagsberäkningen uppskattade värdet av expropriationsföremålet.
Dessutom kan prisstegringar inträffa under den ofta ganska långa tid som
Kungl. Maj:ts proposition nr iU9.
3
förflyter mellan kostnadsberäkningens uppgörande och förvärvets genomförande.
Genom att särskilda medel anvisats för att möta oförutsedda utgifter
har det i många fall blivit möjligt att undvika att varje -— om än
obetydlig — brist i en anslagspost för markförvärv måste föranleda särskilt
riksdagsäskande. Fortifikationsförvaltningen föreslår nu, att för detta
ändamål måtte för budgetåret 1953/54 anvisas ett belopp av minst 150 000
kronor. Med hänsyn till den omfattning i vilken expropriation under senare
år måst användas och till inträffade värdestegringar, synes ett förhållandevis
stort belopp böra anvisas. Jag beräknar 100 000 kronor vara erforderliga
för ändamålet. Liksom hittills varit fallet bör dessa medel även kunna i enlighet
med Kungl. Maj :ts beslut i varje särskilt fall utnyttjas för att bestrida
uppkommande kostnader för smärre kompletteringar av arméns fastighetsbestånd.
Anslagsmedlen torde böra anvisas under rubriken Vissa markförvärv
för armén. Outnyttjade medel under det för innevarande budgetår
uppförda anslaget Vissa markförvärv torde böra .tillföras det nya anslaget.
Fortifikationsförvaltningen har äskat betydande belopp för ett flertal
närmare specificerade markförvärv. I nuvarande ekonomiska läge har jag
emellertid icke ansett mig kunna tillstyrka att medel nu anvisas för berörda
ändamål.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Vissa markförvärv för armén för budgetåret 1953/54
anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.
[2] Nybyggnad för krigsarkivet. Efter förslag av Kungl. Maj :t i pro
positionen
1942:270 beräknade riksdagen (skr. nr 376) för budgetåret
1942/43 ett belopp av 500 000 kronor till påbörjande av nybyggnad å Ladugårdsgärde
för krigsarkivet, att utgå av det av riksdagen för nämnda budgetår
såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastiglietsfond, arméförvaltningens
delfond, till Vissa byggnadsarbeten in. m. anvisade reservationsanslaget
av 40 000 000 kronor.
Vidare medgav Kungl. Maj:t genom beslut den 9 oktober 1942 att byggnadsstyrelsen
finge för bestridande av kostnaderna för utarbetande av förslag
till nybyggnad disponera högst 50 000 kronor av förenämnda anslag.
Efter förslag i propositionen 1944: 175 (s. 74 o. f.) medgav riksdagen
sedermera (skr. nr 322), att eu nybyggnad för krigsarkivet finge, i den
mån kostnaderna icke kunde bestridas från av riksdagen tidigare anvisade
anslag, med anlitande av det för budgetåret 1944/45 under arméns dclfond
anvisade investeringsanslaget av 24 000 000 kronor till Vissa byggnadsarbeten
in. in., utföras inom eu kostnadsram av totalt 1 750 000 kronor
enligt prisläget våren 1944.
Sedermera har Kungl. Maj :t genom beslut den 26 januari och den 16
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 149.
mars 1945 ställt 300 000 kronor till förfogande för att bestrida kostnaderna
för utsprängning och inredning in. in. av för krigsarkivet avsedda arkivlokaler
inom den till Ladugårdsgärde förlagda skyddsrumsanläggningen för
de militära ämbetsbyggnaderna. Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut den
11 maj 1945 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att -— i den mån byggnadstillstånd
kunde komma att meddelas för ändamålet -— gå i författning
om uppförande inom en kostnadsram av 1 450 000 kronor av nybyggnad
för krigsarkivet samt medgivit att till bestridande av kostnaderna må, utöver
tidigare för ändamålet anvisade medel, 50 000 kronor, anlitas förenämnda
båda anslag intill ett sammanlagt belopp av högst 1 450 00Q kronor.
Ett av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 15 oktober 1951 framställt
äskande om ett investeringsanslag av 580 000 kronor på tilläggsstat för
budgetåret 1951/52 för täckande av vissa till följd av inträffade prisstegringar
uppkomna merkostnader för den färdigställda ämbetsbyggnaden
och ett i byggnadsprogrammet ingående arkivtorn som ännu icke har
kommit till utförande har icke föranlett någon Kungl. Maj :ts åtgärd.
I skrivelse den 23 februari 1953 har byggnadsstyrelsen, med överlämnande
av i samråd med krigsarkivet upprättat förslag till uppförande av
arkivlokaler, anfört i huvudsak följande.
De ritningsförslag, som legat till grund för nyssnämnda medelsäskande,
har omarbetats med hänsyn, bland annat, till nya rön beträffande arkivalieförvaring.
Förslaget omfattar en byggnad i 4 våningar i stället för den ursprungligen
planerade tornbyggnaden. Planytan är emellertid större, vilket
motiveras av krav, som numera gäller arkivbyggnader i allmänhet och i
all synnerhet när, såsom här är fallet, s. k. rörlig hyllinredning skall komma
till användning, d. v. s. skjutbara hyllor, som medgiver en tätare uppställning.
Genom föreliggande förslag kan det ytterligare medelsbehovet reduceras
med 125 000 kronor till (580 000 — 125 000 =) 455 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte godkänna det ingivna
ritningsförslaget att i huvudsak lända till efterrättelse samt att för
täckande av beräknade merkostnader för byggnadsföretaget ett investeringsanslag
av 455 000 kronor måtte beviljas för budgetåret 1953/54 och
ställas till ämbetsverkets förfogande.
Departementschefen.
Det av byggnadsstyrelsen nu framlagda förslaget skiljer sig i så måtto
från det tidigare förslaget, att tornbyggnaden ersättes med en byggnad i
fyra våningar med större planyta. Den sålunda föreslagna lösningen av
byggnadsfrågan beräknas minska de totala kostnaderna med 125 000 kronor.
Mot förslaget har jag intet att erinra. Till följd av den sedan år 1944
inträffade byggnadskostnadsstegringen erfordras emellertid oaklat ändringen
av byggnadsprogrammet förstärkningsanslag för att byggnaden skall
opaginerad Kontrollera mot PDF
Knngl. Maj:ts proposition nr !¥.).
kunna slutföras. Mot beräkningen av det ytterligare medelsbehovet bär
jag intet att erinra, och jag föreslår alltså, att för ändamålet anvisas ett
investeringsanslag av 455 000 kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att till Nybyggnad för krigsarkivet för budgetåret 1953/54
anvisa ett investeringsanslag av 455 000 kronor.
[3] Cenlralsjukhus för Bodens garnison in. m. Efter förslag av
Kungl. Maj:t i propositionen 1951:109 anvisade riksdagen (skr. nr 292)
under försvarets fastighetsfond, arméns delfond, för budgetåret 1951/52
ett investeringsanslag av 735 000 kronor till centralsjukhus för Bodens
garnison in. m. Enligt förslaget skulle ett centralt truppförbandssjukhus
tillskapas inom den kasern vid Norrbottens artillerikår, där förbandets
sjukhus var inrymt. För detta ändamål skulle alla tre våningarna i
kasernen tagas i anspråk. Förefintliga sjukvisitationslokaler vid Bodens
artilleriregemente och Bodens ingenjörkår skulle, efter smärre omändringsarbeten,
bibehållas, varjämte i anslutning till sjukvisitationslokalen vid
artilleriregementet skulle inrättas en tandpoliklinik avsedd för personalen
vid regementet och ingenjörkåren. Kostnaderna härför beräknades till omkring
57 000 kronor enligt prisläget den 1 januari 1951. Kostnaderna för
erforderliga ombyggnads- och reparationsarbeten beräknades totalt uppgå
till omkring 735 000 kronor enligt samma prisläge.
Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 12 februari
1953 föreslagit en annan lösning av denna byggnadsfråga och härom anfört
i huvudsak följande.
Arbetena med iordningställande av förenämnda sjukvisitationslokaler
och tandpoliklinik pågår, under det alt ombyggnadsarbeten in. in. för
centralsjukhuset ännu icke igångsatts. Frågan om centralsjukhusets förläggning
in. m. har nämligen numera kommit i ett nytt läge. Sålunda
kommer, enligt uppgift från arméstaben, underofficersbyggnaden vid
Bodens artilleriregemente alt inom eu nära framtid icke längre användas
för bostadsändamål. Expeditioner och lektionssalar i vissa kaserner kan
då överflyttas till underofficersbyggnaden. Regementet kommer därigenom
att disponera väsentligt ökade förläggningsutrymmen, vilket möjliggör att
all personal vid regementet kan förläggas inom kasernetablissementet.
Härigenom kan även ernås eu bättre disposition av förläggningsutrymmena
för vissa andra militära förband i Boden. Sålunda kan Signalregementets
kompani, som disponerar förläggningsutrymmen vid Norrbottens regemente,
med bibehållen gemensam administration med detta regemente i
sin helhet förläggas till den förutvarande artillerikårens etablissement, i
första hand till den kasern, som ursprungligen avsetts för centralsjukhus.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 149.
Sjukhuset föreslås i stället skola förläggas till kasern I vid Norrbottens
regemente, vilket i sin tur tillföres förutvarande Tredje intendenturkompaniets
kasern med därstädes befintliga förläggningsutrymmen.
Fortifikationsförvaltningen har beräknat kostnaderna för ombyggnad av
kasern I vid Norrbottens regemente till centralsjukhus till 1 280 000 kronor,
inklusive kostnader för skyddsrum, 110 000 kronor, enligt prisläget
den 1 oktober 1952.
Som jämförelse framhålles, att fortifikationsförvaltningen med ledning
av inkomna anbud rörande ombyggnad av artillerikårens kasern till centralsjukhus
numera beräknat kostnaderna för denna ombyggnad till 1 235 000
kronor, exklusive kostnader för skyddsrum, 120 000 kronor, enligt samma
prisläge.
Kostnaderna för iordningställande av sjukvisitationslokaler vid Bodens
ingenjörkår samt av sjukvisitationslokaler och tandpoliklinik vid Bodens
artilleriregemente beräknas numera uppgå till 65 000 kronor.
Det ytterligare medelsbehovet för centralsjukhuset uppgår således till
(1 280 000 -f 65 000 —- 735 000 =) 610 000 kronor. Prisstegringen å beloppet
735 000 kronor uppgår sedan den 1 januari 1950 till omkring 280 000
kronor. Återstoden utgöres av kostnadsökningar betingade av andra skäl,
såsom ökade krav på skyddsrum samt på sanitära anläggningar, ventilationsteknisk
och elektrisk installation m. m.
Förläggningen av centralsjukhuset till Norrbottens regemente har förordats
av chefen för armén, militärbefälhavaren för sjätte militärområdet
och försvarets sjukvårdsstyrelse.
Fortifikationsförvaltningen har föreslagit att de kostnader, som icke kan
rymmas inom tidigare anvisade medel, skall bestridas av det i årets statsverksproposition
(Bil. 25, punkt 8) äskade investeringsanslaget å 2 540 000
kronor till Vissa byggnadsarbeten för armén.
Departementschefen.
Det av fortifikationsförvaltningen framlagda förslaget synes möjliggöra
en mera ändamålsenlig disposition av tillgängliga förläggningsutrymmen
för de i Boden förlagda truppförbanden. De föreslagna utökningarna av
byggnadsprogrammet med skyddsrum m. m. finner jag mig böra godtaga.
Då jag icke har något att erinra mot kostnadsberäkningarna, tillstyrker
jag därför att ifrågavarande sjukhusanläggning må komma till utförande
inom den föreslagna utvidgade kostnadsramen 1 280 000 kronor. Riksdagens
medgivande härtill torde dock böra inhämtas. Vid bifall härtill
torde anslaget Vissa byggnadsarbeten för armén intill ett belopp av
(1 280 000 + 65 000 — 735 000 —) 610 000 kronor få disponeras jämväl för
här avsett ändamål.
Kuiigl. Maj:ts proposition nr 149.
7
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Knngl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva
att centralsjukhuset i Boden må komma till utförande
enligt i det föregående framlagt förslag.
[4] Markbyte med Östersunds stad. Med skrivelse den 5 mars 1953
har fortifikations förvaltningen överlämnat ett exemplar jämte kartbilagor
av ett med drätselkammaren i Östersund träffat preliminärt avtal rörande
markbyte mellan kronan och Östersunds stad samt hemställt, att avtalet
måtte godkännas. Av skrivelsen inhämtas följande.
Drätselkammaren i Östersund har föreslagit visst byte av mark mellan
kronan och staden. Den mark, som kronan skulle avstå, utgöres dels av
stadsägan nr 255 A om 1,28525 hektar (figur nr 6 å kartbilaga B), dels
ock av elva för gatubreddning erforderliga eller enligt gällande stadsplan i
gatumark (allmän plats) ingående markområden om tillhopa cirka l,ii96
hektar (figurerna nr 7—17). Såsom ersättning skulle kronan av staden erhålla
dels ett område om cirka 53,2 2 hektar av stadsägoområdet nr 410,
Furulund, (å kartbilaga A utmärkt med röda begränsningslinjer), dels ock
ett område om cirka 0,ie hektar av stadsägoområdet nr 302 (figur nr 2 å
kartbilaga B). Stadsägan nr 255 A, som är belägen vid Genvägen öster om
A 4 kasernområde, har förvärvats av kronan år 1944 från Östersunds
stad mot en efter ett pris av 3 kr. per in- beräknad köpeskilling
för uppförande av en kasernbyggnad för artilleriets kadettskola, vilken då
var förlagd till regementet. Den planerade bebyggelsen har emellertid
icke kommit till utförande och skolan har numera flyttats från regementet.
Stadsägan erfordras icke längre för regementet och kan i likhet med förenämnda
gatumark utan olägenhet avstås till staden. Den mark, som kronan
enligt förslaget skulle erhålla av staden, gränsar intill regementets
övningsfält. Det anses i hög grad önskvärt, att de båda områdena tillägges
övningsfältet, då härigenom vinnes ökade möjligheter att bedriva övningar.
I avgivna yttranden har militärbefälhavaren för andra militärområdet
och chefen för armén tillstyrkt det föreslagna markbytet.
Furulundsområdet består av 34,i hektar produktiv skogsmark med
växande skog, ett tomt- och inägoområde om 11, i hektar samt 8 hektar
impediment. Å området finnes uppfört ett boningshus med tillhörande uthus.
Fortifikationsförvaltningen har låtit särskilda värderingsmän värdera
den i bytet ingående marken. Därvid har Furulundsområdet åsatts
ett värde av 72 000 kronor, varifrån vissa avdrag skall göras för avverkad
skog in. in. Vidare har stadsägan nr 255 A värderats till 77 115 kronor och
övrig i bytet ingående mark till 3 kronor per kvadratmeter.
Vid därefter av fortifikationsförvaltningen med staden upptagna förhandlingar
har parterna enats om att godtaga det av värderingsmännen
Kungl. Maj:ts proposition nr H9.
8
uppskattade värdet å stadsägan nr 255 A samt att åsätta i bytet ingående
gatumark, tillhopa It 196 kvadratmeter, ett värde av 1 krona per kvadratmeter,
vilket är det gängse priset för gatumark i staden. Därjämte har
överenskommits, att Furulundsområdet värderas till 72 000 kronor, för
vilket belopp staden förvärvat egendomen år 1951, samt att den del om
0,i6 hektar av stadsägoområdet nr 302, som kronan skall förvärva, skall
anses äga ett värde av 16 311 kronor, eller cirka 3 kronor 50 öre per kvadratmeter.
Den mark, som kronan skall avstå, anses sålunda äga ett värde
av (77 115 + 11 196 =) 88 311 kronor och den mark, .staden skall avstå,
likaledes ett värde av (72 000 + 16 311 =) 88 311 kronor.
Då användbarheten av regementets övningsfält i hög grad ökas genom
det föreslagna markbytet, har fortifikationsförvaltningen med drätselkammaren
i Östersund under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande träffat
ett den 28 februari och den 4 mars 1953 dagtecknat, av stadsfullmäktige
den 17 februari 1953 godkänt avtal i ämnet.
Departementschefen.
Enligt det föreslagna bytesavtalet skall kronan till Östersunds stad överlåta
två områden om sammanlagt cirka 2,4 hektar, vilka icke längre erfordras
för regementets räkning, och i stället erhålla två likvärdiga markområden
om sammanlagt cirka 53 hektar, belägna intill Norrlands artilleriregementes
övningsfält. Markbytet innebär påtagliga fördelar ur militär
synpunkt, då härigenom ökade möjligheter vinnes att bedriva övningar.
Med hänsyn härtill förordar jag, att markbytet kommer till stånd på angivna
villkor. Ärendet torde böra underställas riksdagens prövning.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att det föreslagna markbytet med Östersunds
stad må komma till stånd på de villkor, som i det föregående
angivits.
Marinens delfond.
[5] Vissa markförvärv för marinen. Kungl. Maj:t har i årets stats
verksproposition
(Bil. 25, punkt 15) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Vissa markförvärv under marinens delfond
beräkna ett investeringsanslag av 300 000 kronor. Jag anmäler nu
det slutliga medelsbehovet i detta hänseende. Ärendet är av den natur,
att en fullständig redogörelse för detsamma icke bör lämnas till statsrådsprotokollet.
Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar,
som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.
Förvärv av skjutfält för Göteborgs kustartilleriförsvar. I sina medels
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 149.
9
äskanden för budgetåret 1952/53 framlade fortifikations förvaltningen förslag
till förvärv av vissa markområden i Ölmevalla socken för skjutfält
för Göteborgs kustartilleriförsvar till ett beräknat belopp av 340 000 kronor.
Sedan emellertid detta ärende kommit i nytt läge, underställde ämbetsverket
genom skrivelse den 8 mars 1952 ånyo ärendet Kungl. Maj :ts prövning
och anförde därvid i huvudsak följande.
I skrivelser den 30 april och den 6 augusti 1948 hade chefen för Göteborgs
kustartilleriförsvar framhållit nödvändigheten av att inköpa vissa
ytterligare markområden intill det område, som för kustartilleriets behov
av kronan genom expropriation år 1946 redan förvärvats vid Falkasand
på örmanäshalvön inom nämnda socken. Inom det exproprierade området
hade vissa permanenta försvarsanläggningar utförts. För att under fredstid
rationellt kunna utnyttja området för övningsskjutningar vore det
emellertid nödvändigt att utvidga området. Förvärvet borde jämväl omfatta
ett av kronan arrenderat område, å vilket elva tältbaracker för förläggning
av personal vore uppförda. Det vore vidare av yttersta vikt att
förhindra uppkomsten av bebyggelse mellan det exproprierade området
och stranden med hänsyn till skadeverkningarna vid skjutövningar med
skarp ammunition, varför även denna mark borde ingå i förvärvet. De
till förvärv föreslagna områdena hade en sammanlagd areal av cirka 22,-28
hektar. Området vore enligt kustartillerichefens bedömande det för ändamålet
enda lämpliga i någorlunda närhet av Göteborg. Markförvärvet hade
tillstyrkts av chefen för marinen. Av kostnadsskäl hade inlösen av tre
sambrukade fastigheter, betecknade Örmanäs l8, 9U och KF, icke ansetts
höra komma i fråga.
Emellertid hade ägarna till dessa fastigheter, under hänvisning till de
olägenheter som förorsakades av de å kronans område bedrivna skjutövningarna,
anhållit att kronan måtte inlösa dessa fastigheter efter ett
vid värdering den 17 januari 1950 åsatt värde av 130 000 kronor.
Länsarkitekten i Hallands län hade meddelat, att för sydvästra delen av
Ölmevalla kommun år 1950 hade upprättats förslag till generalplan. I förslaget
vore kustartilleriets övningsplals vid Falkasand markerad såsom
område för allmänna byggnader, varvid det militära ändamålet vore underförstått.
Nämnda område avgränsades i öster av en planerad ringväg runt
Örmanäshalvön. Öster om denna väg vid Falkasand vore fastigheterna
Örmanäs l8, 9“ och 10:! belägna inom å generalplanekartan utlagda lantbruks-
och rekreationsområden. Några byggnadsregleringar i form av
detaljplaner funnes icke för nämnda fastigheter. Beträffande ölmevalla
kommun hade länsstyrelsen jämlikt 1 § lagen den 15 december 1950 om
tillfälligt byggnadsförbud inom vissa strandområden förordnat, att byggnad
tills vidare icke finge uppföras utan länsstyrelsens tillstånd utmed, bland
annat, den del av kusten, som här vore i fråga. Förordnandet, som avsåge
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 149.
marken inom 200 meter från strandlinjen vid normalt medel vattenstånd,
berörde dock icke nyssnämnda fastigheter. Med hänsyn till de uppenbara
olägenheterna vid skarpskjutning för ifrågavarande markägare tillstyrkte
länsarkitekten, att fastigheterna inlöstes.
Chefen för marinen hade tillstyrkt förvärv av dels fastigheten Örmanäs
53, dels ock fastigheterna Örmanäs l8, 914 och 103.
För egen del fann fortifikationsförvaltningen de anförda olägenheterna
för ägarna av sistnämnda tre fastigheter vara så avsevärda, att fastigheterna
borde inlösas av kronan, med hänsyn, bland annat, till risken att
kronan kunde komma att åläggas utgiva betydande skadestånd till ägarna.
Härtill kom att avtalet rörande arrende av det område av örmanäs 103, å
vilket förläggningsbarackerna uppförts, endast förlängts tills vidare och
när som helst kunde uppsägas av markägarna. En omflyttning av de
militära anläggningarna borde icke komma i fråga.
Det ifrågasatta markförvärvet norr, väster och sydväst om batteriplatsen,
vilket i marinchefens yttrande föreslagits skola begränsas till att omfatta
fastigheten örmanäs 53, syntes med hänsyn till rådande byggnadsförbud
kunna tills vidare anstå i avvaktan på slutlig utredning rörande det totala
markbehovet för anläggningen i fråga. Ämbetsverket avsåg att sedermera,
då sådan utredning förelåg, i samråd med marinchefen i ett sammanhang
till bedömande upptaga detta markförvärv.
Sedan Kungl. Maj:t sedermera uppdragit åt fortifikationsförvaltningen
att med markägarna förhandla om och, där för kronan antagbar överenskommelse
kunde träffas, med förbehåll av utav Kungl. Maj :t lämnat godkännande,
sluta avtal rörande förvärv av mark, som här avses, har fortifikationsförvaltningen
i skrivelse den 26 november 1952, bland annat, meddelat,
att ämbetsverket numera träffat avtal med ägarna till fastigheterna
Örmanäs l8, 914 och 103 — under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande
före den 1 augusti 1953 — rörande överlåtelse av fastigheterna till
kronan för en köpeskilling av 110 000 kronor, vilket belopp jämväl utgör
full ersättning för det intrång och obehag, som intill dagen för köpekontraktets
undertecknande förorsakats säljarna genom kronans skjutövningar.
Fastigheterna har en sammanlagd areal av cirka 10,4 hektar, varav 7,3
hektar åker och trädgård, 0,3 hektar tomt och 2,8 hektar skogsmark. Då
hela arealen ej erfordras för försvarsändamål, torde efter kronans förvärv
vissa delar av åkerjorden kunna frånsäljas för att läggas till angränsande
jordbruksfastigheter. Fortifikationsförvaltningen har funnit den överenskomna
köpeskillingen godtagbar för kronan. Då av medel, som ställts till
förfogande för iordningställande av baracklägret vid Falkasand, ett belopp
av 30 000 kronor kan tagas i anspråk för markförvärvets genomförande,
erfordras sålunda för ändamålet ett belopp av (110 000 —
30 000 =) 80 000 kronor jämte 1 500 kronor för gränsmarkering, eller tillhopa
81 500 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr IM.
11
Fortifikationsförvaltningen har även slutfört en utredning rörande det
totala markbehovet för ifrågavarande försvarsanläggning. För att erhålla
erforderligt säkerhetsområde vid övningar med raketvapen har det ansetts
vara nödvändigt att vidtaga en viss mindre utvidgning av det ursprungligen
såsom erforderligt angivna området. Kostnaderna för förvärv av de markområden
som sålunda erfordras utöver förenämnda fastigheter har — inberäknat
viss säkerhetsmarginal — beräknats till 87 000 kronor, vartill
kommer cirka 8 000 kronor för avstyckningskostnader, gränsmarkering
m. in.
Medelsbehovet för samtliga erforderliga markförvärv utgör sålunda tillhopa
(81 500 + 87 000 + 8 000 =) 176 500 kronor.
Åberopande det anförda hemställer fortifikationsförvaltningen att för
förvärv av skjutfält för Göteborgs kustartilleriförsvar måtte anvisas ett
belopp av 176 500 kronor.
Departementschefen.
Enligt verkställda undersökningar synes det område varom här är fråga
vara det enda som inom rimligt avstånd från Göteborg kan utnyttjas för
skarpskjutningar med kustartilleriets rörliga pjäser. På platsen har redan
vidtagits vissa permanenta anordningar. Då emellertid kronans dispositionsrätt
till området bör säkras och de av fortifikationsförvaltningen i
övrigt anförda skälen för ifrågavarande markförvärv synes bärande, anser
jag mig böra tillstyrka fortifikationsförvaltningens slutliga förslag, innebärande
förvärv av cirka 31,4 hektar mark. Mot de av ämbetsverket senast
gjorda kostnadsberäkningarna, vilka innebär en kostnadsminskning av
83 500 kronor i förhållande till det ursprungligen framlagda förslaget, har
jag intet att erinra. Det preliminära köpeavtalet bör således godkännas. I
anslutning till det anförda tillstyrker jag, att för förvärv av skjutfält för
Göteborgs kustartilleriförsvar beräknas ett belopp av 176 500 kronor.
Av skäl som anförts vid behandlingen av motsvarande anslag under
arméns delfond bör medel anvisas för oförutsedda utgifter för markförvärv.
Jag föreslår att för detta ändamål beräknas ett belopp av 73 500
kronor.
I enlighet med vad sålunda anförts beräknar jag följande belopp till
markförvärv, för marinen.
Förvärv av skjutfält för Göteborgs kustartilleriförsvar ............... 176 500
Oförutsedda utgifter för markförvärv för marinen ..................... 73 500
Summa kronor 250 000
Anslagsmedlen torde böra anvisas under rubriken Vissa markförvärv
för marinen. Outnyttjade medel under det för innevarande budgetår uppförda
anslaget Vissa markförvärv bör tillföras det nya anslaget.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 149.
Åberopande det anförda får jag hemställa, afl Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
alt till Vissa markförvärv för marinen för budgetåret
1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 250 000 kronor.
[6j Vattenförsörjningen för militära anläggningar å Rindö och Sten
släiten.
Enligt skrivelser 1943:411 och 1944:497 medgav riksdagen,
bland annat, att i propositionerna 1943: 287 (s. 43—50 och 54 och 55) samt
1944:288 (s. 51—55) framlagt förslag om anordnande av vattenledning
för militära anläggningar å Rindö och Stenslätten samt för Vaxholms stad
finge genomföras med anlitande av de av riksdagen å kapitalbudgeten under
försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens delfond, för budgetår^
n 1943/44 och 1944/45 anvisade investeringsanslagen till Vissa byggnadsarbeten
m. m. På sätt av proposition 1944: 288 framgår beräknades
kostnaderna för företaget preliminärt till 980 000 kronor.
Det förslag till anordnande av vattenledning, som sålunda förelädes
1943 och 1944 års riksdagar, innebar att såsom vattentäkt skulle utnyttjas
Strömsviken och Siggestaträsket å Värmdön (Siggesta-alternativet).
Genom beslut den 26 april 1946 fann Kungl. Maj:t gott dels fastställa
ingivna ritningar till vattenledning för Rindö och Stenslätten samt för
Vaxholms stad (Siggesta-alternativet), dels bemyndiga marinförvaltningen
att gå i författning om utförande av ifrågavarande anläggning inom viss
angiven kostnadsram, dels ock anvisa ett belopp av 771 700 kronor av
ifrågavarande investeringsanslag för anläggningens påbörjande.
Genom samma beslut godkände Kungl. Maj:t vidare ett med Vaxholms
stad träffat, den 24 och 25 april 1946 dagtecknat förslagskontrakt, enligt
vilket kronan förband sig, bland annat, att till stadens områden på Rindö
och Vaxön leverera eu viss mängd vatten per år mot avgifter som i förslagskontraktet
närmare angivits.
Sedan svårigheter uppstått att träffa erforderliga uppgörelser med de
av vattenledningsföretaget berörda markägarna, hemställde marinförvaltningen
i skrivelse den 30 november 1946 hos Kungl. Maj:t om expropriationstillstånd
för genomförande av Siggesta-alternativet. I samband med
remissbehandlingen av sistnämnda framställning väcktes nya förslag
rörande företagets utförande, varvid bland annat ett förslag att såsom
vattentäkt utnyttja Ekefjärden å Bogesundslandet (Ekefjärds-alternativet)
upptogs till behandling. Härjämte framlade fortifikationsförvaltningen ett
reviderat förslag till utförande av Siggesta-alternativet.
1 samband med ärendets vidare beredning inom försvarsdepartementet
framkom emellertid, att undersökningar verkställts av Vattenbyggnadsbyrån
i Stockholm — på uppdrag av österåkers kommun — rörande ett
vattenledningsprojekt inom kommunen i syfte alt förse bland annat öster
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 149.
13
skär med vatten. Fråga uppkom härvid huruvida ett samgående vore tänkbart
för att lösa österåkers, Rindös och Vaxholms vattenfrågor, varvid
såsom vattentäkt skulle kunna utnyttjas sjön Garnsviken i österåkers
socken (Garnsviken-alternativet). Sedan det befunnits att sistnämnda
alternativ borde närmare utredas, åtog sig österåkers kommun att föranstalta
härom, under förutsättning dock att kronan, därest företaget ej
bleve realiserat, svarade för viss del av utredningskostnaderna.
Berörda utredning resulterade sedermera i ett detaljerat förslag av
Vattenbyggnadsbyrån, som beträffande anläggningens förvaltning framlade
alternativa förslag, varvid dock antogs att kronan ej skulle vara intresserad
att stå som ägare av anläggningen. Denna ansågs i stället böra ägas och
förvaltas av företrädesvis Österåkers kommun ensam eller av en sammanslutning
mellan de olika intressenterna, lämpligen ett kommunalförbund.
Kronans vattenbehov skulle därvid tillgodoses i avtalsmässig ordning.
Enligt skrivelse 1950:223 medgav riksdagen i anledning av proposition
1950: 141 (s. 12—15) att, därest vattenförsörjningen för de militära etablissementen
å Rindö och Stenslätten komme att ordnas genom anslutning till
Garnsviken-alternativet och det därvid skulle visa sig ur ekonomiska och
andra synpunkter lämpligast att kronan själv ombesörjde erforderliga anläggningar
å Rindö och Stenslätten, Kungl. Maj :t ägde för detta ändamål
omdisponera av riksdagen för anordnande av vattenledning för militära
anläggningar å Rindö och Stenslätten samt Vaxholms stad anvisade medel.
Enligt ett den 19 maj 1952 av fortifikationsförvaltningen för Kungl.
Maj :ts godkännande framlagt förslag skall vattenförsörjningen för de
militära inrättningarna på Rindö, Stenslätten, Kastellholmen och Vaxön
anordnas enligt Garnsviken-alternativet. Ett vattenverksförbund, bestående
av Österåkers kommun och Vaxholms stad, har bildats för utförande
och förvaltning av anläggningen från Garnsviken fram till eu mottagningsreservoar
å Rindö. Vaxholms stad har åtagit sig att ombesörja huvudledningen
å Rindö samt vattnets överförande därifrån till Kastellholmen och
Vaxön, medan kronan för sin ifrågavarande vattenförsörjning ansetts böra
ansluta som abonnent till staden, varvid det dock skall ankomma på kronan
att själv ombesörja vattnets överförande till Stenslätten ävensom utförandet
av en vattenledning från mottagningsreservoaren å västra Rindö fram till
kronans anläggningar därstädes. För att kunna tillgodogöra sig vattnet
vid huvudanläggningens färdigställande måste kronan vidare ombesörja
iordningställandet av rörnätet inom egna områden.
över förslaget har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avgivit utlåtande
den 24 november 1952, varefter fortifikationsförvaltningen den 22 december
1952 avgivit förnyat utlåtande.
Genom beslut den 13 februari 1953 har Kungl. Maj:t -— med upphävande
av beslutet den 26 april 1940 — funnit gott föreskriva att vattenförsörj
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 149.
ningen för de militära inrättningarna på Rindö, Stenslätten, Kastellholmen
och Vaxön skall anordnas i enlighet med Garnsviken-alternativet, utformat
på här angivet sätt.
Genom samma beslut den 13 februari 1953 har Kungl. Maj:t bemyndigat
fortifikationsförvaltningen att underteckna ett med Vaxholms stad träffat
förslag till avtal jämte tillägg, sedan vissa smärre kompletteringar däri
verkställts. Enligt förslaget blir kronan beträffande sin ifrågavarande
vattenförsörjning abonnent till staden, som bland annat förbinder sig att
till kronans anläggningar på Rindö och Stenslätten tillhandahålla hushållsvatten
av fullgod kvalitet intill en sammanlagd vattenmängd av 300 000
kubikmeter per år, medan kronan å sin sida garanterar likvid för en vattenmängd
av — under de två första åren efter anläggningens färdigställande
-— 150 000 kubikmeter per år och därefter en med närmare beräkningsgrunder
angiven mängd — dock högst 150 000 och lägst 100 000
kubikmeter per år. Vattnet tillhandahålles på Rindö mot en avgift, bestående
av dels ett grundpris, motsvarande det pris staden har att erlägga
till vattenverlcsförbundet, dels ock ett detaljpris, avsett att täcka stadens
kostnader för drift och underhåll m. in. av stadens anläggningar på Rindö
för vattentillförseln till kronan.
I sin förenämnda framställning har fortifikationsförvaltningen hemställt
om bemyndigande att för bestridande av kostnaderna för utförande, ombyggnad
och nyanläggning av kronans ledningsnät vid Oscar-Fredriksborg,
västra Rindö och Stenslätten anlita de medel, som genom beslutet den 26
april 1946 ställts till ämbetsverkets förfogande.
I sitt utlåtande har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen härutinnan ifrågasatt
om icke de ifrågavarande av riksdagen anvisade medlen bör ställas till
vattenverksförbundets eller Vaxholms stads förfogande — lämpligen i form
av ett lån — för utförande av den nu aktuella anläggningen till den del
denna motsvarar i Siggesta-alternativet ingående anläggningsdelar — särskilt
som från nämnda intressenters sida påpekats för dem rådande
finansieringssvårigheter.
Departementschefen.
Jag kan icke tillstyrka att vattenverksförbundets och Vaxholms stads
medelsbehov tillgodoses i den ordning, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagits.
För att kronan vid huvudanläggningens färdigställande skall kunna tillgodogöra
sig det därefter levererade vattnet är det erforderligt att kronan
dessförinnan genomför vissa nyanläggnings- och ombyggnadsarbeten beträffande
serviceledningarna inom egna områden. De av riksdagen för
vattenledningsföretaget anvisade medlen kan lämpligen utnyttjas härför.
Då emellertid anslagsmedlen avsetts för huvudvattenledningen, synes riks
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 149.
15
dagens bemyndigande till denna anslagsdisposition böra inhämtas. Kostnaderna
för anläggningarna för vattnets överförande till Stenslätten ävensom
för utförandet av ledningen från mottagningsreservoaren å västra
Rindö fram till kronans anläggningar därstädes torde med stöd av riksdagens
skrivelse 1950: 223 jämväl få bestridas av ifrågavarande medel.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,
att av riksdagen för anordnande av vattenledning för militära
anläggningar å Rindö och Stenslätten samt för Vaxholms
stad anvisade medel må omdisponeras i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående anförts.
Flygvapnets delfond.
[7] Vissa markförvärv för flygvapnet. Kungl. Maj :t har i årets statsverksproposition
(Bil. 25, punkt 22) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Vissa markförvärv under flygvapnets delfond
beräkna ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor. Jag anmäler nu
det slutliga medelsbehovet i detta hänseende.
Markförvärv för flygfältsutvidgningar. Efter förslag av Kungl. Maj :t i
propositionen 1946:229 anvisade riksdagen för budgetåret 1946/47 till
markförvärv för flygfältsarbeten ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
Sedan flygförvaltningen framlagt en generalplan för ifrågavarande markförvärv,
har Kungl. Maj:t på av förvaltningen gjorda framställningar
genom särskilda beslut av förenämnda anslag ställt erforderliga medel till
ämbetsverkets förfogande för vissa markförvärv.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1950 års statsverksproposition, propositionen
1951: 109 och propositionen 1952: 166 har riksdagen sedermera för
budgetåren 1950/53 anvisat sammanlagt 1 300 000 kronor för markförvärv
för flygfältsutvidgningar. De anvisade medlen beräknas i sin helhet komma
att disponeras under innevarande budgetår.
I sina medelsäskanden för nästa budgetår anför flygförvaltningen, att
de flygfältsarbeten, vilka beräknas påbörjas under budgetåret 1953/54,
kommer att kräva ytterligare markförvärv för flygfältsutvidgningar, för
vilka medel icke står till förvaltningens förfogande. Medelsbehovet för dessa
markförvärv beräknas till 1 400 000 kronor. Därutöver beräknar ämbetsverket
600 000 kronor till markförvärv för nya flygfält. Sammanlagt erfordras
således under budgetåret 1953/54 (1 400 000 + 600 000 =) 2 000 000
kronor.
Oförutsedda utgifter för markförvärv. Jämväl under flygvapnets delfond
har fortifikationsförvaltningen beräknat särskilda medel till oförutsedda
utgifter för markförvärv. Förvaltningen föreslår att för ändamålet
ett belopp av 100 000 kronor anvisas.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr H9.
Departementschefen.
Flygteknikens utveckling har nödvändiggjort en omfattande utbyggnad
och förbättring av de militära flygfälten. För att dessa såväl ur flygsäkerhetssynpunkt
som med hänsyn till beredskapen betydelsefulla arbeten skall
kunna fullföljas erfordras att ytterligare medel ställes till förfogande för
markförvärv. Jag kan dock icke tillstyrka att för ändamålet anvisas mer
än 1 400 000 kronor. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga
dispositionsbestämmelser.
.lag föreslår, alt även under flygvapnets delfond beräknas ett belopp av
100 000 kronor för oförutsedda utgifter för markförvärv. Liksom beträffande
arméns delfond synes beloppet böra kunna i enlighet med Kungl.
Maj:ts beslut i varje särskilt fall utnyttjas för bestridande av uppkommande
kostnader för smärre kompletteringar av flygvapnets fastighetsbestånd.
Jag utgår från alt beloppet jämväl skali kunna utnyttjas för att bestrida
kostnader för tvångsinlösen av mark enligt byggnadslagen. Flygförvaltningen
har för detta ändamål äskat 25 000 kronor.
I enlighet med vad sålunda anförts beräknar jag för markförvärv under
flygvapnets delfond följande belopp.
Markförvärv för flygfältsutvidgningar .................................... 1 400 000
Oförutsedda utgifter för markförvärv för flygvapnet ............... 100 000
Summa kronor 1 500 000
Anslagsmedlen torde böra anvisas under rubriken Vissa markförvärv
för flygvapnet. Outnyttjade medel under äldre anslag bör tillgodoföras det
nya anslaget.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att till Vissa markförvärv för flygvapnet för budgetåret
1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor.
FÖRSVARETS FABR1KSFOND.
[8] Inrättande av en central tvätt- och rcparationsanstalt i Umeå.
Efter förslag av Kungl. Maj:t i proposition 1943: 179 beslöt riksdagen att
den förbandsvis bedrivna tvätt- och reparationstjänsten i fråga om intendenturmateriel
vid försvaret skulle centraliseras till ett antal centrala tvättoch
reparationsanstalter enligt ett av 1942 års militära reparationstjänstutredning
framlagt förslag. Sedermera har riksdagen (skr. 1943: 320,
1944:327 och 491, 1946:337, 1951:19 samt 1952:20) ställt tillhopa
6 222 000 kronor till förfogande för uppförande av centralanstalter på Gotland
samt i Stockholm, Boden, Långsele, Herrljunga och Mjölby samt
2 425 000 kronor för anskaffning av maskiner och annan utrustning för
Kungl. Maj:ts proposition nr 149.
17
dylika anstalter. Såsom centralanstalter skulle dessutom tills vidare utnyttjas
befintliga anläggningar i Landskrona och Karlskrona.
I skrivelse den 9 mars 1953 har försvarets fabriksstyrelse, efter samråd
med statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande, framlagt förslag
om inrättande av en central tvätt- och reparationsanstalt i Umeå. Fabriksstyrelsen
anför i huvudsak följande.
För närvarande är sex tvätt- och reparationsanstalter i drift, nämligen
i Stockholm, Visby, Karlskrona, Landskrona, Långsele och Boden. I enlighet
med av 1943 och 1944 års riksdagar gjorda uttalanden ombesörjes
vid anstalterna tvätt och reparationer icke endast för militära förband och
sjukhus utan även för statliga och kommunala institutioner.
Tvätt- och reparationsverksamheten för samtliga till mellersta och övre
Norrland förlagda militära förband m. m. har centraliserats till de centrala
anstalterna i Boden och Långsele utom beträffande vattentvätt och vissa
reparationer för de till Umeå förlagda förbanden. Av dessa är i enlighet
med reparationstjänstutredningens förslag Norrlands dragonregemente hänvisat
till den vid Västerbottens regemente befintliga tvättinrättningen,
vilken vid fullt genomförd centralisering avses skola underställas fabriksstyrelsen.
Från Västerbottens läns landsting har hösten 1952 framställts en förfrågan,
huruvida fabriksstyrelsen hade möjlighet att åtaga sig tvätt- och
reparationsverksamheten för landstinget. Styrelsen har med anledning
därav verkställt utredning, varav framgått, att landstingets tvätt icke kan
utföras vid befintliga centralanstalter i Norrland. Styrelsen har därför
ansett sig böra närmare undersöka möjligheten att utnyttja en av Umeå
stad i Umeå för några år sedan uppförd kommunal tvättinrättning, som
staden har för avsikt att avyttra. En förutsättning synes emellertid vara
att anläggningen utnyttjas även av de militära förbanden i Umeå samt det
medicinalstyrelsen underställda Umedalens sjukhus. De tvättgodsmängder
per år, som vid sådant förhållande skulle avverkas vid anstalten, utgör för
militära förband 240 ton, för Umedalens sjukhus 460 ton och för landstinget
1 030 ton, eller tillhopa 1 730 ton.
Enligt landstingets beräkningar skulle en sådan centralisering för landstingets
del medföra väsentliga kostnadsbesparingar. Även för de statliga
institutionerna skulle anordningen erfarenhetsmässigt medföra avsevärda
ekonomiska fördelar.
Under förutsättning av Kungl. Maj :ts bifall har fabriksstyrelsen träffat
avtal med Umeå stad om förvärv av nyssnämnda anläggning, bestående
av tomt å cirka 3 600 in2 i kvarteret Ejdern inom staden jämte tvättbyggnad
och eu mindre bostadsbyggnad, för en köpeskilling av 700 000 kronor på
sätt framgår av ett styrelsens skrivelse bilagt köpekontrakt, vilket liksom
ett med Västerbottens läns landstings förvaltningsutskott träffat avtal om
2—530 53 llihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 149.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 149.
samarbete tecknats under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande
senast den 1 juli 1953.
För att anläggningen skall kunna utnyttjas för den beräknade kapaciteten
erfordras dock vissa ombyggnadsarbeten, vilka kostnadsberäknats till
sammanlagt 800 000 kronor. Kostnaderna för anskaffning av maskiner
har beräknats till 735 000 kronor.
En i anläggningen ingående husmoderstvätt är avsedd att uthyras till
Umeå stad för en hyra av 4 000 kronor för år. Erforderlig personal torde i
huvudsak kunna rekryteras från nuvarande statliga tvättinrättningar i
Umeå, från landstingets tvätterier samt från den nuvarande tvättanläggningen.
Det framlagda förslaget innebär i princip ingen ändring i det av den
militära reparationstjänstutredningen framlagda förslaget till rationalisering
av tvätt- och reparationstjänsten inom försvaret utan endast att tvättinrättningen
vid Västerbottens regemente utbytes mot en anläggning med
större kapacitet.
Genom beslut den It maj 1951 har Kungl. Maj:t uppdragit åt statens
kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande att, efter samråd med berörda
myndigheter, verkställa utredning rörande frågan om samordning av den
statliga tvättverksamheten och därmed sammanhängande spörsmål. Kommittén
har i yttrande till fabriksstyrelsen framhållit att kommittén ännu
icke haft möjlighet att bedöma frågan om en centralisering av den statliga
tvättverksamheten i hela dess räckvidd. Med hänsyn till de särskilda intressen
som föreligger för landstingets del i denna fråga har kommittén
emellertid ej velat motsätta sig förslaget till förvärv av Umeå stads tvättanläggning.
Enligt kommitténs beräkningar kommer den av fabriksstyrelsen
föreslagna anläggningen att kräva en kapitalinvestering, som är 350 000
kronor högre än vad som skulle vara erforderligt, därest den föreslagna
anstalten förlädes till Uinedalens sinnessjukhus. Kommittén har förutsatt
att Västerbottens läns landsting är berett att under en tid av tio år
erlägga 3,6 % årlig ränta å denna ökade kapitalkostnad samt att detta
räntebelopp av fabriksstyrelsen gottskrives övriga statliga intressenter.
Fabriksstyrelsen har den 9 mars 1953 med landstinget träffat uppgörelse
av denna innebörd. Med hänsyn till att ordnandet av tvättfrågorna för
Västerbottens läns landsting synes utomordentligt brådskande har fabriksstyrelsen
ansett sig böra redan nu framlägga här ifrågavarande förslag.
Ett uppskov med ställningstagandet skulle leda till att landstingets tvättfrågor
måste lösas separat, vilket avsevärt skulle försvåra realiserandet
av ett senare framlagt centraliseringsförslag.
Fabriksstyrelsen föreslår att kostnaderna för anläggningen skall bestridas
från tillgängliga medel under de för centralanstalter och dessas maskinutrustning
avsedda anslagen.
Kungl. Maj:ts proposition nr l''t9.
19
Departementschefen.
Den av 1943 års riksdag beslutade centraliseringen av tvätt- och reparationstjänsten
beträffande försvarets intendenturmateriel har till större
delen genomförts. Av de ursprungligen planerade anstalterna har endast
två, i Herrljunga och Mjölby, ännu icke kommit till utförande.
Med anledning av en vid 1949 års riksdag väckt motion uttalade statsutskottet
i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 4 bland annat att det
enligt utskottets mening vore av intresse att på grundval av hittills vunna
erfarenheter av centraliseringen få närmare utrönt det ekonomiska utfallet
av verksamheten vid de anstalter som redan trätt i verksamhet. Med anledning
härav uppdrog Kungl. Maj :t den 4 november 1949 åt 1946 års
militära förvaltningsutredning att verkställa utredning i angivet hänseende.
Enligt vad jag inhämtat från förvaltningsutredningen är dess utredningsarbete,
vilket icke kunde igångsättas förrän i slutet av år 1950, nu
avslutat, och utlåtande i ämnet kan alltså förväntas inom den närmaste
tiden. Utredningsarbetet har blivit fördröjt av väsentligen två skäl: dels
har det mött svårigheter att göra tillförlitliga beräkningar av sådana omkostnadsposter
som exempelvis kostnaden för värme och dels har det befunnits
erforderligt att beträffande vissa delar av reparationstjänsten verkställa
en kvalitetsbedömning genom särskilt tillkallade experter. Såvitt avser
centraliseringen av tvätten har utredningen otvetydigt givit vid handen
att en för ett eller två förband avsedd tvättinrättning ur ekonomisk synpunkt
är underlägsen en större anstalt.
Fabriksstyrelsens nu föreliggande framställning åsyftar inrättande av
en tvättanstalt med uppgift att omhänderha tvätten för såväl de två militära
förbanden i Umeå som sjukhustvätten från landstingets sjukhus och
Umedalens sinnessjukhus. Förslaget har tillkommit efter initiativ från
landstinget, som funnit angeläget att genom samgående med de statliga
myndigheterna söka sänka sina tvättkostnader. Goda erfarenheter av ett
dylikt samarbete föreligger redan i Västernorrlands län, och avtal av samma
art har även träffats mellan Norrbottens läns landsting och fabriksstyrelsen.
Enligt den verkställda utredningen kan i stort två alternativ för en samordning
av landstingets och statens tvätt i Umeåtrakten tänkas. Det ena,
vilket nu föreslås av fabriksstyrelsen, innebär att styrelsen förvärvar en
Umeå stad tillhörig tvättinrättning och efter viss utvidgning och komplettering
av denna övertar tvätten för de militära förbanden, sinnessjukhuset
och landstinget. Enligt det andra alternativet skulle tvätten i stället centraliseras
till Umedalens sinnessjukhus, där i så fall den befintliga tvättinrättningen
skulle byggas ut. Tvättkostnaderna beräknas bli praktiskt taget lika
i båda alternativen. Det senare alternativet beräknas dock kräva något
lägre investeringskostnader. Detta alternativ kan emellertid icke genom
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 149.
föras omedelbart, och det föreligger därför risk för att landstingets tvättfrågor,
vilka anses mycket angelägna, måste lösas separat. Därigenom
skulle den önskvärda samordningen av statens och landstingets tvätt allvarligt
försvåras. Då därtill kommer att landstinget åtagit sig att förränta
den ökade investeringskostnaden, anser jag mig böra tillstyrka att det av
fabriksstyrelsen föreslagna alternativet genomföres. Det torde böra övervägas
om icke även övrig statlig tvätt i Umeåområdet bör övertagas av
fabriksstyrelsens tvättanstalt.
Mot kostnadsberäkningarna har jag intet att erinra. De träffade
preliminära avtalen bör således godkännas. Ej heller mot den föreslagna
omdispositionen av förenämnda investeringsanslag har jag något att invända.
Riksdagens medgivande härtill torde dock böra inhämtas.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att
a) medgiva, att en central tvätt- och reparationsanstalt må
komma till utförande i Umeå i enlighet med vad i det föregående
anförts;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att för ifrågavarande ändamål
disponera outnyttjade belopp å investeringsanslaget 1951/52
Kb IV B 5: Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter
intill ett belopp av 1 500 000 kronor samt å investeringsanslaget
1950/51 Kb IV B 4: Anskaffning av maskiner
och annan utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter
intill ett belopp av 735 000 kronor.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
B. Wassén.
Sthlm 1953, K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1953:173 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa markförvärv för försvaret m. m. a1 i texten
- SU 1953:84 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa markförvärv för försvaret m. m. s. 1 i texten