Sök i Ratio Lex

Angående vissa markförvärv för försvaret in. m

1953-03-20 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:149, Angående vissa markförvärv för försvaret in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

1

Nr 149.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

markförvärv för försvaret in. m.; given Stockholms

slott den 20 mars 1953.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen äskas (under punkterna 1, 5 och 7) tre anslag om sammanlagt

1 850 000 kronor till vissa markförvärv för försvaret. Vidare äskas

(under punkt 2) ett investcringsanslag av 455 000 kronor för slutförande

av krigsarkivets nybyggnad. Härjämte begäres (under punkt 4) godkännande

av ett markbyte med Östersunds stad. Slutligen begäres ändrad

disposition av vissa av riksdagen tidigare anvisade medel till centralsjukhus

för Bodens garnison (under punkt 3), till vattenförsörjning för militära

anläggningar å Rindö och Stenslätten (under punkt (i) samt till uppförande

av centrala tvätt- och reparationsanstalter (under punkt 81.

1_530 53 Bihanij till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 149.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Utdrag av protokoll över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt

avser punkt 6, jämväl med chefen för kommunikationsdepartementet

samt, såvitt avser punkt 8, även med chefen för inrikesdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, frågor

angående vissa markförvärv för försvaret in. in. och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa markförvärv under

arméns, marinens och flygvapnets delfonder av försvarets fastighetsfond

för budgetåret 1953/54 beräkna investeringsanslag av respektive 300 000

kronor, 300 000 kronor och 1 500 000 kronor.

Jag upptager nu dessa anslagsfrågor till slutlig behandling. I samband

därmed torde även böra behandlas vissa andra frågor rörande investeringar

för försvaret av beskaffenhet att böra föreläggas riksdagen.

FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND.

Arméns delfond.

[1] Vissa markförvärv för armén. Såsom förut anförts har Kungl.

Maj :t i årets statsverksproposition (Bil. 25, punkt 9) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa markförvärv under

arméns delfond beräkna ett investeringsanslag av 300 000 kronor. Jag anmäler

nu det slutliga medelsbehovet i detta hänseende.

Under senare år har som regel, då medel på en gång beviljats för flera

markförvärv, ett särskilt belopp även beräknats för att möta oförutsedda

utgifter i samband med förvärvens genomförande. Det inträffar nämligen

stundom, att den reserv, som upptages under varje anslagspost till markförvärv,

där expropriation förutses behöva ifrågakomma, befinnes otillräcklig

i de fall då den fastställda expropriationsersättningen överstiger

det vid anslagsberäkningen uppskattade värdet av expropriationsföremålet.

Dessutom kan prisstegringar inträffa under den ofta ganska långa tid som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr iU9.

3

förflyter mellan kostnadsberäkningens uppgörande och förvärvets genomförande.

Genom att särskilda medel anvisats för att möta oförutsedda utgifter

har det i många fall blivit möjligt att undvika att varje -— om än

obetydlig — brist i en anslagspost för markförvärv måste föranleda särskilt

riksdagsäskande. Fortifikationsförvaltningen föreslår nu, att för detta

ändamål måtte för budgetåret 1953/54 anvisas ett belopp av minst 150 000

kronor. Med hänsyn till den omfattning i vilken expropriation under senare

år måst användas och till inträffade värdestegringar, synes ett förhållandevis

stort belopp böra anvisas. Jag beräknar 100 000 kronor vara erforderliga

för ändamålet. Liksom hittills varit fallet bör dessa medel även kunna i enlighet

med Kungl. Maj :ts beslut i varje särskilt fall utnyttjas för att bestrida

uppkommande kostnader för smärre kompletteringar av arméns fastighetsbestånd.

Anslagsmedlen torde böra anvisas under rubriken Vissa markförvärv

för armén. Outnyttjade medel under det för innevarande budgetår

uppförda anslaget Vissa markförvärv torde böra .tillföras det nya anslaget.

Fortifikationsförvaltningen har äskat betydande belopp för ett flertal

närmare specificerade markförvärv. I nuvarande ekonomiska läge har jag

emellertid icke ansett mig kunna tillstyrka att medel nu anvisas för berörda

ändamål.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Vissa markförvärv för armén för budgetåret 1953/54

anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

[2] Nybyggnad för krigsarkivet. Efter förslag av Kungl. Maj :t i pro
positionen

1942:270 beräknade riksdagen (skr. nr 376) för budgetåret

1942/43 ett belopp av 500 000 kronor till påbörjande av nybyggnad å Ladugårdsgärde

för krigsarkivet, att utgå av det av riksdagen för nämnda budgetår

såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastiglietsfond, arméförvaltningens

delfond, till Vissa byggnadsarbeten in. m. anvisade reservationsanslaget

av 40 000 000 kronor.

Vidare medgav Kungl. Maj:t genom beslut den 9 oktober 1942 att byggnadsstyrelsen

finge för bestridande av kostnaderna för utarbetande av förslag

till nybyggnad disponera högst 50 000 kronor av förenämnda anslag.

Efter förslag i propositionen 1944: 175 (s. 74 o. f.) medgav riksdagen

sedermera (skr. nr 322), att eu nybyggnad för krigsarkivet finge, i den

mån kostnaderna icke kunde bestridas från av riksdagen tidigare anvisade

anslag, med anlitande av det för budgetåret 1944/45 under arméns dclfond

anvisade investeringsanslaget av 24 000 000 kronor till Vissa byggnadsarbeten

in. in., utföras inom eu kostnadsram av totalt 1 750 000 kronor

enligt prisläget våren 1944.

Sedermera har Kungl. Maj :t genom beslut den 26 januari och den 16

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

mars 1945 ställt 300 000 kronor till förfogande för att bestrida kostnaderna

för utsprängning och inredning in. in. av för krigsarkivet avsedda arkivlokaler

inom den till Ladugårdsgärde förlagda skyddsrumsanläggningen för

de militära ämbetsbyggnaderna. Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut den

11 maj 1945 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att -— i den mån byggnadstillstånd

kunde komma att meddelas för ändamålet -— gå i författning

om uppförande inom en kostnadsram av 1 450 000 kronor av nybyggnad

för krigsarkivet samt medgivit att till bestridande av kostnaderna må, utöver

tidigare för ändamålet anvisade medel, 50 000 kronor, anlitas förenämnda

båda anslag intill ett sammanlagt belopp av högst 1 450 00Q kronor.

Ett av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 15 oktober 1951 framställt

äskande om ett investeringsanslag av 580 000 kronor på tilläggsstat för

budgetåret 1951/52 för täckande av vissa till följd av inträffade prisstegringar

uppkomna merkostnader för den färdigställda ämbetsbyggnaden

och ett i byggnadsprogrammet ingående arkivtorn som ännu icke har

kommit till utförande har icke föranlett någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

I skrivelse den 23 februari 1953 har byggnadsstyrelsen, med överlämnande

av i samråd med krigsarkivet upprättat förslag till uppförande av

arkivlokaler, anfört i huvudsak följande.

De ritningsförslag, som legat till grund för nyssnämnda medelsäskande,

har omarbetats med hänsyn, bland annat, till nya rön beträffande arkivalieförvaring.

Förslaget omfattar en byggnad i 4 våningar i stället för den ursprungligen

planerade tornbyggnaden. Planytan är emellertid större, vilket

motiveras av krav, som numera gäller arkivbyggnader i allmänhet och i

all synnerhet när, såsom här är fallet, s. k. rörlig hyllinredning skall komma

till användning, d. v. s. skjutbara hyllor, som medgiver en tätare uppställning.

Genom föreliggande förslag kan det ytterligare medelsbehovet reduceras

med 125 000 kronor till (580 000 — 125 000 =) 455 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte godkänna det ingivna

ritningsförslaget att i huvudsak lända till efterrättelse samt att för

täckande av beräknade merkostnader för byggnadsföretaget ett investeringsanslag

av 455 000 kronor måtte beviljas för budgetåret 1953/54 och

ställas till ämbetsverkets förfogande.

Departementschefen.

Det av byggnadsstyrelsen nu framlagda förslaget skiljer sig i så måtto

från det tidigare förslaget, att tornbyggnaden ersättes med en byggnad i

fyra våningar med större planyta. Den sålunda föreslagna lösningen av

byggnadsfrågan beräknas minska de totala kostnaderna med 125 000 kronor.

Mot förslaget har jag intet att erinra. Till följd av den sedan år 1944

inträffade byggnadskostnadsstegringen erfordras emellertid oaklat ändringen

av byggnadsprogrammet förstärkningsanslag för att byggnaden skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr !¥.).

kunna slutföras. Mot beräkningen av det ytterligare medelsbehovet bär

jag intet att erinra, och jag föreslår alltså, att för ändamålet anvisas ett

investeringsanslag av 455 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för krigsarkivet för budgetåret 1953/54

anvisa ett investeringsanslag av 455 000 kronor.

[3] Cenlralsjukhus för Bodens garnison in. m. Efter förslag av

Kungl. Maj:t i propositionen 1951:109 anvisade riksdagen (skr. nr 292)

under försvarets fastighetsfond, arméns delfond, för budgetåret 1951/52

ett investeringsanslag av 735 000 kronor till centralsjukhus för Bodens

garnison in. m. Enligt förslaget skulle ett centralt truppförbandssjukhus

tillskapas inom den kasern vid Norrbottens artillerikår, där förbandets

sjukhus var inrymt. För detta ändamål skulle alla tre våningarna i

kasernen tagas i anspråk. Förefintliga sjukvisitationslokaler vid Bodens

artilleriregemente och Bodens ingenjörkår skulle, efter smärre omändringsarbeten,

bibehållas, varjämte i anslutning till sjukvisitationslokalen vid

artilleriregementet skulle inrättas en tandpoliklinik avsedd för personalen

vid regementet och ingenjörkåren. Kostnaderna härför beräknades till omkring

57 000 kronor enligt prisläget den 1 januari 1951. Kostnaderna för

erforderliga ombyggnads- och reparationsarbeten beräknades totalt uppgå

till omkring 735 000 kronor enligt samma prisläge.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 12 februari

1953 föreslagit en annan lösning av denna byggnadsfråga och härom anfört

i huvudsak följande.

Arbetena med iordningställande av förenämnda sjukvisitationslokaler

och tandpoliklinik pågår, under det alt ombyggnadsarbeten in. in. för

centralsjukhuset ännu icke igångsatts. Frågan om centralsjukhusets förläggning

in. m. har nämligen numera kommit i ett nytt läge. Sålunda

kommer, enligt uppgift från arméstaben, underofficersbyggnaden vid

Bodens artilleriregemente alt inom eu nära framtid icke längre användas

för bostadsändamål. Expeditioner och lektionssalar i vissa kaserner kan

då överflyttas till underofficersbyggnaden. Regementet kommer därigenom

att disponera väsentligt ökade förläggningsutrymmen, vilket möjliggör att

all personal vid regementet kan förläggas inom kasernetablissementet.

Härigenom kan även ernås eu bättre disposition av förläggningsutrymmena

för vissa andra militära förband i Boden. Sålunda kan Signalregementets

kompani, som disponerar förläggningsutrymmen vid Norrbottens regemente,

med bibehållen gemensam administration med detta regemente i

sin helhet förläggas till den förutvarande artillerikårens etablissement, i

första hand till den kasern, som ursprungligen avsetts för centralsjukhus.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Sjukhuset föreslås i stället skola förläggas till kasern I vid Norrbottens

regemente, vilket i sin tur tillföres förutvarande Tredje intendenturkompaniets

kasern med därstädes befintliga förläggningsutrymmen.

Fortifikationsförvaltningen har beräknat kostnaderna för ombyggnad av

kasern I vid Norrbottens regemente till centralsjukhus till 1 280 000 kronor,

inklusive kostnader för skyddsrum, 110 000 kronor, enligt prisläget

den 1 oktober 1952.

Som jämförelse framhålles, att fortifikationsförvaltningen med ledning

av inkomna anbud rörande ombyggnad av artillerikårens kasern till centralsjukhus

numera beräknat kostnaderna för denna ombyggnad till 1 235 000

kronor, exklusive kostnader för skyddsrum, 120 000 kronor, enligt samma

prisläge.

Kostnaderna för iordningställande av sjukvisitationslokaler vid Bodens

ingenjörkår samt av sjukvisitationslokaler och tandpoliklinik vid Bodens

artilleriregemente beräknas numera uppgå till 65 000 kronor.

Det ytterligare medelsbehovet för centralsjukhuset uppgår således till

(1 280 000 -f 65 000 —- 735 000 =) 610 000 kronor. Prisstegringen å beloppet

735 000 kronor uppgår sedan den 1 januari 1950 till omkring 280 000

kronor. Återstoden utgöres av kostnadsökningar betingade av andra skäl,

såsom ökade krav på skyddsrum samt på sanitära anläggningar, ventilationsteknisk

och elektrisk installation m. m.

Förläggningen av centralsjukhuset till Norrbottens regemente har förordats

av chefen för armén, militärbefälhavaren för sjätte militärområdet

och försvarets sjukvårdsstyrelse.

Fortifikationsförvaltningen har föreslagit att de kostnader, som icke kan

rymmas inom tidigare anvisade medel, skall bestridas av det i årets statsverksproposition

(Bil. 25, punkt 8) äskade investeringsanslaget å 2 540 000

kronor till Vissa byggnadsarbeten för armén.

Departementschefen.

Det av fortifikationsförvaltningen framlagda förslaget synes möjliggöra

en mera ändamålsenlig disposition av tillgängliga förläggningsutrymmen

för de i Boden förlagda truppförbanden. De föreslagna utökningarna av

byggnadsprogrammet med skyddsrum m. m. finner jag mig böra godtaga.

Då jag icke har något att erinra mot kostnadsberäkningarna, tillstyrker

jag därför att ifrågavarande sjukhusanläggning må komma till utförande

inom den föreslagna utvidgade kostnadsramen 1 280 000 kronor. Riksdagens

medgivande härtill torde dock böra inhämtas. Vid bifall härtill

torde anslaget Vissa byggnadsarbeten för armén intill ett belopp av

(1 280 000 + 65 000 — 735 000 —) 610 000 kronor få disponeras jämväl för

här avsett ändamål.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 149.

7

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Knngl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva

att centralsjukhuset i Boden må komma till utförande

enligt i det föregående framlagt förslag.

[4] Markbyte med Östersunds stad. Med skrivelse den 5 mars 1953

har fortifikations förvaltningen överlämnat ett exemplar jämte kartbilagor

av ett med drätselkammaren i Östersund träffat preliminärt avtal rörande

markbyte mellan kronan och Östersunds stad samt hemställt, att avtalet

måtte godkännas. Av skrivelsen inhämtas följande.

Drätselkammaren i Östersund har föreslagit visst byte av mark mellan

kronan och staden. Den mark, som kronan skulle avstå, utgöres dels av

stadsägan nr 255 A om 1,28525 hektar (figur nr 6 å kartbilaga B), dels

ock av elva för gatubreddning erforderliga eller enligt gällande stadsplan i

gatumark (allmän plats) ingående markområden om tillhopa cirka l,ii96

hektar (figurerna nr 7—17). Såsom ersättning skulle kronan av staden erhålla

dels ett område om cirka 53,2 2 hektar av stadsägoområdet nr 410,

Furulund, (å kartbilaga A utmärkt med röda begränsningslinjer), dels ock

ett område om cirka 0,ie hektar av stadsägoområdet nr 302 (figur nr 2 å

kartbilaga B). Stadsägan nr 255 A, som är belägen vid Genvägen öster om

A 4 kasernområde, har förvärvats av kronan år 1944 från Östersunds

stad mot en efter ett pris av 3 kr. per in- beräknad köpeskilling

för uppförande av en kasernbyggnad för artilleriets kadettskola, vilken då

var förlagd till regementet. Den planerade bebyggelsen har emellertid

icke kommit till utförande och skolan har numera flyttats från regementet.

Stadsägan erfordras icke längre för regementet och kan i likhet med förenämnda

gatumark utan olägenhet avstås till staden. Den mark, som kronan

enligt förslaget skulle erhålla av staden, gränsar intill regementets

övningsfält. Det anses i hög grad önskvärt, att de båda områdena tillägges

övningsfältet, då härigenom vinnes ökade möjligheter att bedriva övningar.

I avgivna yttranden har militärbefälhavaren för andra militärområdet

och chefen för armén tillstyrkt det föreslagna markbytet.

Furulundsområdet består av 34,i hektar produktiv skogsmark med

växande skog, ett tomt- och inägoområde om 11, i hektar samt 8 hektar

impediment. Å området finnes uppfört ett boningshus med tillhörande uthus.

Fortifikationsförvaltningen har låtit särskilda värderingsmän värdera

den i bytet ingående marken. Därvid har Furulundsområdet åsatts

ett värde av 72 000 kronor, varifrån vissa avdrag skall göras för avverkad

skog in. in. Vidare har stadsägan nr 255 A värderats till 77 115 kronor och

övrig i bytet ingående mark till 3 kronor per kvadratmeter.

Vid därefter av fortifikationsförvaltningen med staden upptagna förhandlingar

har parterna enats om att godtaga det av värderingsmännen

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr H9.

8

uppskattade värdet å stadsägan nr 255 A samt att åsätta i bytet ingående

gatumark, tillhopa It 196 kvadratmeter, ett värde av 1 krona per kvadratmeter,

vilket är det gängse priset för gatumark i staden. Därjämte har

överenskommits, att Furulundsområdet värderas till 72 000 kronor, för

vilket belopp staden förvärvat egendomen år 1951, samt att den del om

0,i6 hektar av stadsägoområdet nr 302, som kronan skall förvärva, skall

anses äga ett värde av 16 311 kronor, eller cirka 3 kronor 50 öre per kvadratmeter.

Den mark, som kronan skall avstå, anses sålunda äga ett värde

av (77 115 + 11 196 =) 88 311 kronor och den mark, .staden skall avstå,

likaledes ett värde av (72 000 + 16 311 =) 88 311 kronor.

Då användbarheten av regementets övningsfält i hög grad ökas genom

det föreslagna markbytet, har fortifikationsförvaltningen med drätselkammaren

i Östersund under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande träffat

ett den 28 februari och den 4 mars 1953 dagtecknat, av stadsfullmäktige

den 17 februari 1953 godkänt avtal i ämnet.

Departementschefen.

Enligt det föreslagna bytesavtalet skall kronan till Östersunds stad överlåta

två områden om sammanlagt cirka 2,4 hektar, vilka icke längre erfordras

för regementets räkning, och i stället erhålla två likvärdiga markområden

om sammanlagt cirka 53 hektar, belägna intill Norrlands artilleriregementes

övningsfält. Markbytet innebär påtagliga fördelar ur militär

synpunkt, då härigenom ökade möjligheter vinnes att bedriva övningar.

Med hänsyn härtill förordar jag, att markbytet kommer till stånd på angivna

villkor. Ärendet torde böra underställas riksdagens prövning.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att det föreslagna markbytet med Östersunds

stad må komma till stånd på de villkor, som i det föregående

angivits.

Marinens delfond.

[5] Vissa markförvärv för marinen. Kungl. Maj:t har i årets stats
verksproposition

(Bil. 25, punkt 15) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Vissa markförvärv under marinens delfond

beräkna ett investeringsanslag av 300 000 kronor. Jag anmäler nu

det slutliga medelsbehovet i detta hänseende. Ärendet är av den natur,

att en fullständig redogörelse för detsamma icke bör lämnas till statsrådsprotokollet.

Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar,

som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Förvärv av skjutfält för Göteborgs kustartilleriförsvar. I sina medels
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

9

äskanden för budgetåret 1952/53 framlade fortifikations förvaltningen förslag

till förvärv av vissa markområden i Ölmevalla socken för skjutfält

för Göteborgs kustartilleriförsvar till ett beräknat belopp av 340 000 kronor.

Sedan emellertid detta ärende kommit i nytt läge, underställde ämbetsverket

genom skrivelse den 8 mars 1952 ånyo ärendet Kungl. Maj :ts prövning

och anförde därvid i huvudsak följande.

I skrivelser den 30 april och den 6 augusti 1948 hade chefen för Göteborgs

kustartilleriförsvar framhållit nödvändigheten av att inköpa vissa

ytterligare markområden intill det område, som för kustartilleriets behov

av kronan genom expropriation år 1946 redan förvärvats vid Falkasand

på örmanäshalvön inom nämnda socken. Inom det exproprierade området

hade vissa permanenta försvarsanläggningar utförts. För att under fredstid

rationellt kunna utnyttja området för övningsskjutningar vore det

emellertid nödvändigt att utvidga området. Förvärvet borde jämväl omfatta

ett av kronan arrenderat område, å vilket elva tältbaracker för förläggning

av personal vore uppförda. Det vore vidare av yttersta vikt att

förhindra uppkomsten av bebyggelse mellan det exproprierade området

och stranden med hänsyn till skadeverkningarna vid skjutövningar med

skarp ammunition, varför även denna mark borde ingå i förvärvet. De

till förvärv föreslagna områdena hade en sammanlagd areal av cirka 22,-28

hektar. Området vore enligt kustartillerichefens bedömande det för ändamålet

enda lämpliga i någorlunda närhet av Göteborg. Markförvärvet hade

tillstyrkts av chefen för marinen. Av kostnadsskäl hade inlösen av tre

sambrukade fastigheter, betecknade Örmanäs l8, 9U och KF, icke ansetts

höra komma i fråga.

Emellertid hade ägarna till dessa fastigheter, under hänvisning till de

olägenheter som förorsakades av de å kronans område bedrivna skjutövningarna,

anhållit att kronan måtte inlösa dessa fastigheter efter ett

vid värdering den 17 januari 1950 åsatt värde av 130 000 kronor.

Länsarkitekten i Hallands län hade meddelat, att för sydvästra delen av

Ölmevalla kommun år 1950 hade upprättats förslag till generalplan. I förslaget

vore kustartilleriets övningsplals vid Falkasand markerad såsom

område för allmänna byggnader, varvid det militära ändamålet vore underförstått.

Nämnda område avgränsades i öster av en planerad ringväg runt

Örmanäshalvön. Öster om denna väg vid Falkasand vore fastigheterna

Örmanäs l8, 9“ och 10:! belägna inom å generalplanekartan utlagda lantbruks-

och rekreationsområden. Några byggnadsregleringar i form av

detaljplaner funnes icke för nämnda fastigheter. Beträffande ölmevalla

kommun hade länsstyrelsen jämlikt 1 § lagen den 15 december 1950 om

tillfälligt byggnadsförbud inom vissa strandområden förordnat, att byggnad

tills vidare icke finge uppföras utan länsstyrelsens tillstånd utmed, bland

annat, den del av kusten, som här vore i fråga. Förordnandet, som avsåge

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

marken inom 200 meter från strandlinjen vid normalt medel vattenstånd,

berörde dock icke nyssnämnda fastigheter. Med hänsyn till de uppenbara

olägenheterna vid skarpskjutning för ifrågavarande markägare tillstyrkte

länsarkitekten, att fastigheterna inlöstes.

Chefen för marinen hade tillstyrkt förvärv av dels fastigheten Örmanäs

53, dels ock fastigheterna Örmanäs l8, 914 och 103.

För egen del fann fortifikationsförvaltningen de anförda olägenheterna

för ägarna av sistnämnda tre fastigheter vara så avsevärda, att fastigheterna

borde inlösas av kronan, med hänsyn, bland annat, till risken att

kronan kunde komma att åläggas utgiva betydande skadestånd till ägarna.

Härtill kom att avtalet rörande arrende av det område av örmanäs 103, å

vilket förläggningsbarackerna uppförts, endast förlängts tills vidare och

när som helst kunde uppsägas av markägarna. En omflyttning av de

militära anläggningarna borde icke komma i fråga.

Det ifrågasatta markförvärvet norr, väster och sydväst om batteriplatsen,

vilket i marinchefens yttrande föreslagits skola begränsas till att omfatta

fastigheten örmanäs 53, syntes med hänsyn till rådande byggnadsförbud

kunna tills vidare anstå i avvaktan på slutlig utredning rörande det totala

markbehovet för anläggningen i fråga. Ämbetsverket avsåg att sedermera,

då sådan utredning förelåg, i samråd med marinchefen i ett sammanhang

till bedömande upptaga detta markförvärv.

Sedan Kungl. Maj:t sedermera uppdragit åt fortifikationsförvaltningen

att med markägarna förhandla om och, där för kronan antagbar överenskommelse

kunde träffas, med förbehåll av utav Kungl. Maj :t lämnat godkännande,

sluta avtal rörande förvärv av mark, som här avses, har fortifikationsförvaltningen

i skrivelse den 26 november 1952, bland annat, meddelat,

att ämbetsverket numera träffat avtal med ägarna till fastigheterna

Örmanäs l8, 914 och 103 — under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande

före den 1 augusti 1953 — rörande överlåtelse av fastigheterna till

kronan för en köpeskilling av 110 000 kronor, vilket belopp jämväl utgör

full ersättning för det intrång och obehag, som intill dagen för köpekontraktets

undertecknande förorsakats säljarna genom kronans skjutövningar.

Fastigheterna har en sammanlagd areal av cirka 10,4 hektar, varav 7,3

hektar åker och trädgård, 0,3 hektar tomt och 2,8 hektar skogsmark. Då

hela arealen ej erfordras för försvarsändamål, torde efter kronans förvärv

vissa delar av åkerjorden kunna frånsäljas för att läggas till angränsande

jordbruksfastigheter. Fortifikationsförvaltningen har funnit den överenskomna

köpeskillingen godtagbar för kronan. Då av medel, som ställts till

förfogande för iordningställande av baracklägret vid Falkasand, ett belopp

av 30 000 kronor kan tagas i anspråk för markförvärvets genomförande,

erfordras sålunda för ändamålet ett belopp av (110 000 —

30 000 =) 80 000 kronor jämte 1 500 kronor för gränsmarkering, eller tillhopa

81 500 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr IM.

11

Fortifikationsförvaltningen har även slutfört en utredning rörande det

totala markbehovet för ifrågavarande försvarsanläggning. För att erhålla

erforderligt säkerhetsområde vid övningar med raketvapen har det ansetts

vara nödvändigt att vidtaga en viss mindre utvidgning av det ursprungligen

såsom erforderligt angivna området. Kostnaderna för förvärv av de markområden

som sålunda erfordras utöver förenämnda fastigheter har — inberäknat

viss säkerhetsmarginal — beräknats till 87 000 kronor, vartill

kommer cirka 8 000 kronor för avstyckningskostnader, gränsmarkering

m. in.

Medelsbehovet för samtliga erforderliga markförvärv utgör sålunda tillhopa

(81 500 + 87 000 + 8 000 =) 176 500 kronor.

Åberopande det anförda hemställer fortifikationsförvaltningen att för

förvärv av skjutfält för Göteborgs kustartilleriförsvar måtte anvisas ett

belopp av 176 500 kronor.

Departementschefen.

Enligt verkställda undersökningar synes det område varom här är fråga

vara det enda som inom rimligt avstånd från Göteborg kan utnyttjas för

skarpskjutningar med kustartilleriets rörliga pjäser. På platsen har redan

vidtagits vissa permanenta anordningar. Då emellertid kronans dispositionsrätt

till området bör säkras och de av fortifikationsförvaltningen i

övrigt anförda skälen för ifrågavarande markförvärv synes bärande, anser

jag mig böra tillstyrka fortifikationsförvaltningens slutliga förslag, innebärande

förvärv av cirka 31,4 hektar mark. Mot de av ämbetsverket senast

gjorda kostnadsberäkningarna, vilka innebär en kostnadsminskning av

83 500 kronor i förhållande till det ursprungligen framlagda förslaget, har

jag intet att erinra. Det preliminära köpeavtalet bör således godkännas. I

anslutning till det anförda tillstyrker jag, att för förvärv av skjutfält för

Göteborgs kustartilleriförsvar beräknas ett belopp av 176 500 kronor.

Av skäl som anförts vid behandlingen av motsvarande anslag under

arméns delfond bör medel anvisas för oförutsedda utgifter för markförvärv.

Jag föreslår att för detta ändamål beräknas ett belopp av 73 500

kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts beräknar jag följande belopp till

markförvärv, för marinen.

Förvärv av skjutfält för Göteborgs kustartilleriförsvar ............... 176 500

Oförutsedda utgifter för markförvärv för marinen ..................... 73 500

Summa kronor 250 000

Anslagsmedlen torde böra anvisas under rubriken Vissa markförvärv

för marinen. Outnyttjade medel under det för innevarande budgetår uppförda

anslaget Vissa markförvärv bör tillföras det nya anslaget.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Åberopande det anförda får jag hemställa, afl Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

alt till Vissa markförvärv för marinen för budgetåret

1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 250 000 kronor.

[6j Vattenförsörjningen för militära anläggningar å Rindö och Sten
släiten.

Enligt skrivelser 1943:411 och 1944:497 medgav riksdagen,

bland annat, att i propositionerna 1943: 287 (s. 43—50 och 54 och 55) samt

1944:288 (s. 51—55) framlagt förslag om anordnande av vattenledning

för militära anläggningar å Rindö och Stenslätten samt för Vaxholms stad

finge genomföras med anlitande av de av riksdagen å kapitalbudgeten under

försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens delfond, för budgetår^

n 1943/44 och 1944/45 anvisade investeringsanslagen till Vissa byggnadsarbeten

m. m. På sätt av proposition 1944: 288 framgår beräknades

kostnaderna för företaget preliminärt till 980 000 kronor.

Det förslag till anordnande av vattenledning, som sålunda förelädes

1943 och 1944 års riksdagar, innebar att såsom vattentäkt skulle utnyttjas

Strömsviken och Siggestaträsket å Värmdön (Siggesta-alternativet).

Genom beslut den 26 april 1946 fann Kungl. Maj:t gott dels fastställa

ingivna ritningar till vattenledning för Rindö och Stenslätten samt för

Vaxholms stad (Siggesta-alternativet), dels bemyndiga marinförvaltningen

att gå i författning om utförande av ifrågavarande anläggning inom viss

angiven kostnadsram, dels ock anvisa ett belopp av 771 700 kronor av

ifrågavarande investeringsanslag för anläggningens påbörjande.

Genom samma beslut godkände Kungl. Maj:t vidare ett med Vaxholms

stad träffat, den 24 och 25 april 1946 dagtecknat förslagskontrakt, enligt

vilket kronan förband sig, bland annat, att till stadens områden på Rindö

och Vaxön leverera eu viss mängd vatten per år mot avgifter som i förslagskontraktet

närmare angivits.

Sedan svårigheter uppstått att träffa erforderliga uppgörelser med de

av vattenledningsföretaget berörda markägarna, hemställde marinförvaltningen

i skrivelse den 30 november 1946 hos Kungl. Maj:t om expropriationstillstånd

för genomförande av Siggesta-alternativet. I samband med

remissbehandlingen av sistnämnda framställning väcktes nya förslag

rörande företagets utförande, varvid bland annat ett förslag att såsom

vattentäkt utnyttja Ekefjärden å Bogesundslandet (Ekefjärds-alternativet)

upptogs till behandling. Härjämte framlade fortifikationsförvaltningen ett

reviderat förslag till utförande av Siggesta-alternativet.

1 samband med ärendets vidare beredning inom försvarsdepartementet

framkom emellertid, att undersökningar verkställts av Vattenbyggnadsbyrån

i Stockholm — på uppdrag av österåkers kommun — rörande ett

vattenledningsprojekt inom kommunen i syfte alt förse bland annat öster
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

13

skär med vatten. Fråga uppkom härvid huruvida ett samgående vore tänkbart

för att lösa österåkers, Rindös och Vaxholms vattenfrågor, varvid

såsom vattentäkt skulle kunna utnyttjas sjön Garnsviken i österåkers

socken (Garnsviken-alternativet). Sedan det befunnits att sistnämnda

alternativ borde närmare utredas, åtog sig österåkers kommun att föranstalta

härom, under förutsättning dock att kronan, därest företaget ej

bleve realiserat, svarade för viss del av utredningskostnaderna.

Berörda utredning resulterade sedermera i ett detaljerat förslag av

Vattenbyggnadsbyrån, som beträffande anläggningens förvaltning framlade

alternativa förslag, varvid dock antogs att kronan ej skulle vara intresserad

att stå som ägare av anläggningen. Denna ansågs i stället böra ägas och

förvaltas av företrädesvis Österåkers kommun ensam eller av en sammanslutning

mellan de olika intressenterna, lämpligen ett kommunalförbund.

Kronans vattenbehov skulle därvid tillgodoses i avtalsmässig ordning.

Enligt skrivelse 1950:223 medgav riksdagen i anledning av proposition

1950: 141 (s. 12—15) att, därest vattenförsörjningen för de militära etablissementen

å Rindö och Stenslätten komme att ordnas genom anslutning till

Garnsviken-alternativet och det därvid skulle visa sig ur ekonomiska och

andra synpunkter lämpligast att kronan själv ombesörjde erforderliga anläggningar

å Rindö och Stenslätten, Kungl. Maj :t ägde för detta ändamål

omdisponera av riksdagen för anordnande av vattenledning för militära

anläggningar å Rindö och Stenslätten samt Vaxholms stad anvisade medel.

Enligt ett den 19 maj 1952 av fortifikationsförvaltningen för Kungl.

Maj :ts godkännande framlagt förslag skall vattenförsörjningen för de

militära inrättningarna på Rindö, Stenslätten, Kastellholmen och Vaxön

anordnas enligt Garnsviken-alternativet. Ett vattenverksförbund, bestående

av Österåkers kommun och Vaxholms stad, har bildats för utförande

och förvaltning av anläggningen från Garnsviken fram till eu mottagningsreservoar

å Rindö. Vaxholms stad har åtagit sig att ombesörja huvudledningen

å Rindö samt vattnets överförande därifrån till Kastellholmen och

Vaxön, medan kronan för sin ifrågavarande vattenförsörjning ansetts böra

ansluta som abonnent till staden, varvid det dock skall ankomma på kronan

att själv ombesörja vattnets överförande till Stenslätten ävensom utförandet

av en vattenledning från mottagningsreservoaren å västra Rindö fram till

kronans anläggningar därstädes. För att kunna tillgodogöra sig vattnet

vid huvudanläggningens färdigställande måste kronan vidare ombesörja

iordningställandet av rörnätet inom egna områden.

över förslaget har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avgivit utlåtande

den 24 november 1952, varefter fortifikationsförvaltningen den 22 december

1952 avgivit förnyat utlåtande.

Genom beslut den 13 februari 1953 har Kungl. Maj:t -— med upphävande

av beslutet den 26 april 1940 — funnit gott föreskriva att vattenförsörj
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

ningen för de militära inrättningarna på Rindö, Stenslätten, Kastellholmen

och Vaxön skall anordnas i enlighet med Garnsviken-alternativet, utformat

på här angivet sätt.

Genom samma beslut den 13 februari 1953 har Kungl. Maj:t bemyndigat

fortifikationsförvaltningen att underteckna ett med Vaxholms stad träffat

förslag till avtal jämte tillägg, sedan vissa smärre kompletteringar däri

verkställts. Enligt förslaget blir kronan beträffande sin ifrågavarande

vattenförsörjning abonnent till staden, som bland annat förbinder sig att

till kronans anläggningar på Rindö och Stenslätten tillhandahålla hushållsvatten

av fullgod kvalitet intill en sammanlagd vattenmängd av 300 000

kubikmeter per år, medan kronan å sin sida garanterar likvid för en vattenmängd

av — under de två första åren efter anläggningens färdigställande

-— 150 000 kubikmeter per år och därefter en med närmare beräkningsgrunder

angiven mängd — dock högst 150 000 och lägst 100 000

kubikmeter per år. Vattnet tillhandahålles på Rindö mot en avgift, bestående

av dels ett grundpris, motsvarande det pris staden har att erlägga

till vattenverlcsförbundet, dels ock ett detaljpris, avsett att täcka stadens

kostnader för drift och underhåll m. in. av stadens anläggningar på Rindö

för vattentillförseln till kronan.

I sin förenämnda framställning har fortifikationsförvaltningen hemställt

om bemyndigande att för bestridande av kostnaderna för utförande, ombyggnad

och nyanläggning av kronans ledningsnät vid Oscar-Fredriksborg,

västra Rindö och Stenslätten anlita de medel, som genom beslutet den 26

april 1946 ställts till ämbetsverkets förfogande.

I sitt utlåtande har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen härutinnan ifrågasatt

om icke de ifrågavarande av riksdagen anvisade medlen bör ställas till

vattenverksförbundets eller Vaxholms stads förfogande — lämpligen i form

av ett lån — för utförande av den nu aktuella anläggningen till den del

denna motsvarar i Siggesta-alternativet ingående anläggningsdelar — särskilt

som från nämnda intressenters sida påpekats för dem rådande

finansieringssvårigheter.

Departementschefen.

Jag kan icke tillstyrka att vattenverksförbundets och Vaxholms stads

medelsbehov tillgodoses i den ordning, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagits.

För att kronan vid huvudanläggningens färdigställande skall kunna tillgodogöra

sig det därefter levererade vattnet är det erforderligt att kronan

dessförinnan genomför vissa nyanläggnings- och ombyggnadsarbeten beträffande

serviceledningarna inom egna områden. De av riksdagen för

vattenledningsföretaget anvisade medlen kan lämpligen utnyttjas härför.

Då emellertid anslagsmedlen avsetts för huvudvattenledningen, synes riks
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

15

dagens bemyndigande till denna anslagsdisposition böra inhämtas. Kostnaderna

för anläggningarna för vattnets överförande till Stenslätten ävensom

för utförandet av ledningen från mottagningsreservoaren å västra

Rindö fram till kronans anläggningar därstädes torde med stöd av riksdagens

skrivelse 1950: 223 jämväl få bestridas av ifrågavarande medel.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att av riksdagen för anordnande av vattenledning för militära

anläggningar å Rindö och Stenslätten samt för Vaxholms

stad anvisade medel må omdisponeras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående anförts.

Flygvapnets delfond.

[7] Vissa markförvärv för flygvapnet. Kungl. Maj :t har i årets statsverksproposition

(Bil. 25, punkt 22) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Vissa markförvärv under flygvapnets delfond

beräkna ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor. Jag anmäler nu

det slutliga medelsbehovet i detta hänseende.

Markförvärv för flygfältsutvidgningar. Efter förslag av Kungl. Maj :t i

propositionen 1946:229 anvisade riksdagen för budgetåret 1946/47 till

markförvärv för flygfältsarbeten ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

Sedan flygförvaltningen framlagt en generalplan för ifrågavarande markförvärv,

har Kungl. Maj:t på av förvaltningen gjorda framställningar

genom särskilda beslut av förenämnda anslag ställt erforderliga medel till

ämbetsverkets förfogande för vissa markförvärv.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1950 års statsverksproposition, propositionen

1951: 109 och propositionen 1952: 166 har riksdagen sedermera för

budgetåren 1950/53 anvisat sammanlagt 1 300 000 kronor för markförvärv

för flygfältsutvidgningar. De anvisade medlen beräknas i sin helhet komma

att disponeras under innevarande budgetår.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår anför flygförvaltningen, att

de flygfältsarbeten, vilka beräknas påbörjas under budgetåret 1953/54,

kommer att kräva ytterligare markförvärv för flygfältsutvidgningar, för

vilka medel icke står till förvaltningens förfogande. Medelsbehovet för dessa

markförvärv beräknas till 1 400 000 kronor. Därutöver beräknar ämbetsverket

600 000 kronor till markförvärv för nya flygfält. Sammanlagt erfordras

således under budgetåret 1953/54 (1 400 000 + 600 000 =) 2 000 000

kronor.

Oförutsedda utgifter för markförvärv. Jämväl under flygvapnets delfond

har fortifikationsförvaltningen beräknat särskilda medel till oförutsedda

utgifter för markförvärv. Förvaltningen föreslår att för ändamålet

ett belopp av 100 000 kronor anvisas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr H9.

Departementschefen.

Flygteknikens utveckling har nödvändiggjort en omfattande utbyggnad

och förbättring av de militära flygfälten. För att dessa såväl ur flygsäkerhetssynpunkt

som med hänsyn till beredskapen betydelsefulla arbeten skall

kunna fullföljas erfordras att ytterligare medel ställes till förfogande för

markförvärv. Jag kan dock icke tillstyrka att för ändamålet anvisas mer

än 1 400 000 kronor. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga

dispositionsbestämmelser.

.lag föreslår, alt även under flygvapnets delfond beräknas ett belopp av

100 000 kronor för oförutsedda utgifter för markförvärv. Liksom beträffande

arméns delfond synes beloppet böra kunna i enlighet med Kungl.

Maj:ts beslut i varje särskilt fall utnyttjas för bestridande av uppkommande

kostnader för smärre kompletteringar av flygvapnets fastighetsbestånd.

Jag utgår från alt beloppet jämväl skali kunna utnyttjas för att bestrida

kostnader för tvångsinlösen av mark enligt byggnadslagen. Flygförvaltningen

har för detta ändamål äskat 25 000 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts beräknar jag för markförvärv under

flygvapnets delfond följande belopp.

Markförvärv för flygfältsutvidgningar .................................... 1 400 000

Oförutsedda utgifter för markförvärv för flygvapnet ............... 100 000

Summa kronor 1 500 000

Anslagsmedlen torde böra anvisas under rubriken Vissa markförvärv

för flygvapnet. Outnyttjade medel under äldre anslag bör tillgodoföras det

nya anslaget.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Vissa markförvärv för flygvapnet för budgetåret

1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor.

FÖRSVARETS FABR1KSFOND.

[8] Inrättande av en central tvätt- och rcparationsanstalt i Umeå.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i proposition 1943: 179 beslöt riksdagen att

den förbandsvis bedrivna tvätt- och reparationstjänsten i fråga om intendenturmateriel

vid försvaret skulle centraliseras till ett antal centrala tvättoch

reparationsanstalter enligt ett av 1942 års militära reparationstjänstutredning

framlagt förslag. Sedermera har riksdagen (skr. 1943: 320,

1944:327 och 491, 1946:337, 1951:19 samt 1952:20) ställt tillhopa

6 222 000 kronor till förfogande för uppförande av centralanstalter på Gotland

samt i Stockholm, Boden, Långsele, Herrljunga och Mjölby samt

2 425 000 kronor för anskaffning av maskiner och annan utrustning för

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

17

dylika anstalter. Såsom centralanstalter skulle dessutom tills vidare utnyttjas

befintliga anläggningar i Landskrona och Karlskrona.

I skrivelse den 9 mars 1953 har försvarets fabriksstyrelse, efter samråd

med statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande, framlagt förslag

om inrättande av en central tvätt- och reparationsanstalt i Umeå. Fabriksstyrelsen

anför i huvudsak följande.

För närvarande är sex tvätt- och reparationsanstalter i drift, nämligen

i Stockholm, Visby, Karlskrona, Landskrona, Långsele och Boden. I enlighet

med av 1943 och 1944 års riksdagar gjorda uttalanden ombesörjes

vid anstalterna tvätt och reparationer icke endast för militära förband och

sjukhus utan även för statliga och kommunala institutioner.

Tvätt- och reparationsverksamheten för samtliga till mellersta och övre

Norrland förlagda militära förband m. m. har centraliserats till de centrala

anstalterna i Boden och Långsele utom beträffande vattentvätt och vissa

reparationer för de till Umeå förlagda förbanden. Av dessa är i enlighet

med reparationstjänstutredningens förslag Norrlands dragonregemente hänvisat

till den vid Västerbottens regemente befintliga tvättinrättningen,

vilken vid fullt genomförd centralisering avses skola underställas fabriksstyrelsen.

Från Västerbottens läns landsting har hösten 1952 framställts en förfrågan,

huruvida fabriksstyrelsen hade möjlighet att åtaga sig tvätt- och

reparationsverksamheten för landstinget. Styrelsen har med anledning

därav verkställt utredning, varav framgått, att landstingets tvätt icke kan

utföras vid befintliga centralanstalter i Norrland. Styrelsen har därför

ansett sig böra närmare undersöka möjligheten att utnyttja en av Umeå

stad i Umeå för några år sedan uppförd kommunal tvättinrättning, som

staden har för avsikt att avyttra. En förutsättning synes emellertid vara

att anläggningen utnyttjas även av de militära förbanden i Umeå samt det

medicinalstyrelsen underställda Umedalens sjukhus. De tvättgodsmängder

per år, som vid sådant förhållande skulle avverkas vid anstalten, utgör för

militära förband 240 ton, för Umedalens sjukhus 460 ton och för landstinget

1 030 ton, eller tillhopa 1 730 ton.

Enligt landstingets beräkningar skulle en sådan centralisering för landstingets

del medföra väsentliga kostnadsbesparingar. Även för de statliga

institutionerna skulle anordningen erfarenhetsmässigt medföra avsevärda

ekonomiska fördelar.

Under förutsättning av Kungl. Maj :ts bifall har fabriksstyrelsen träffat

avtal med Umeå stad om förvärv av nyssnämnda anläggning, bestående

av tomt å cirka 3 600 in2 i kvarteret Ejdern inom staden jämte tvättbyggnad

och eu mindre bostadsbyggnad, för en köpeskilling av 700 000 kronor på

sätt framgår av ett styrelsens skrivelse bilagt köpekontrakt, vilket liksom

ett med Västerbottens läns landstings förvaltningsutskott träffat avtal om

2—530 53 llihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 149.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

samarbete tecknats under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande

senast den 1 juli 1953.

För att anläggningen skall kunna utnyttjas för den beräknade kapaciteten

erfordras dock vissa ombyggnadsarbeten, vilka kostnadsberäknats till

sammanlagt 800 000 kronor. Kostnaderna för anskaffning av maskiner

har beräknats till 735 000 kronor.

En i anläggningen ingående husmoderstvätt är avsedd att uthyras till

Umeå stad för en hyra av 4 000 kronor för år. Erforderlig personal torde i

huvudsak kunna rekryteras från nuvarande statliga tvättinrättningar i

Umeå, från landstingets tvätterier samt från den nuvarande tvättanläggningen.

Det framlagda förslaget innebär i princip ingen ändring i det av den

militära reparationstjänstutredningen framlagda förslaget till rationalisering

av tvätt- och reparationstjänsten inom försvaret utan endast att tvättinrättningen

vid Västerbottens regemente utbytes mot en anläggning med

större kapacitet.

Genom beslut den It maj 1951 har Kungl. Maj:t uppdragit åt statens

kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande att, efter samråd med berörda

myndigheter, verkställa utredning rörande frågan om samordning av den

statliga tvättverksamheten och därmed sammanhängande spörsmål. Kommittén

har i yttrande till fabriksstyrelsen framhållit att kommittén ännu

icke haft möjlighet att bedöma frågan om en centralisering av den statliga

tvättverksamheten i hela dess räckvidd. Med hänsyn till de särskilda intressen

som föreligger för landstingets del i denna fråga har kommittén

emellertid ej velat motsätta sig förslaget till förvärv av Umeå stads tvättanläggning.

Enligt kommitténs beräkningar kommer den av fabriksstyrelsen

föreslagna anläggningen att kräva en kapitalinvestering, som är 350 000

kronor högre än vad som skulle vara erforderligt, därest den föreslagna

anstalten förlädes till Uinedalens sinnessjukhus. Kommittén har förutsatt

att Västerbottens läns landsting är berett att under en tid av tio år

erlägga 3,6 % årlig ränta å denna ökade kapitalkostnad samt att detta

räntebelopp av fabriksstyrelsen gottskrives övriga statliga intressenter.

Fabriksstyrelsen har den 9 mars 1953 med landstinget träffat uppgörelse

av denna innebörd. Med hänsyn till att ordnandet av tvättfrågorna för

Västerbottens läns landsting synes utomordentligt brådskande har fabriksstyrelsen

ansett sig böra redan nu framlägga här ifrågavarande förslag.

Ett uppskov med ställningstagandet skulle leda till att landstingets tvättfrågor

måste lösas separat, vilket avsevärt skulle försvåra realiserandet

av ett senare framlagt centraliseringsförslag.

Fabriksstyrelsen föreslår att kostnaderna för anläggningen skall bestridas

från tillgängliga medel under de för centralanstalter och dessas maskinutrustning

avsedda anslagen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr l''t9.

19

Departementschefen.

Den av 1943 års riksdag beslutade centraliseringen av tvätt- och reparationstjänsten

beträffande försvarets intendenturmateriel har till större

delen genomförts. Av de ursprungligen planerade anstalterna har endast

två, i Herrljunga och Mjölby, ännu icke kommit till utförande.

Med anledning av en vid 1949 års riksdag väckt motion uttalade statsutskottet

i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 4 bland annat att det

enligt utskottets mening vore av intresse att på grundval av hittills vunna

erfarenheter av centraliseringen få närmare utrönt det ekonomiska utfallet

av verksamheten vid de anstalter som redan trätt i verksamhet. Med anledning

härav uppdrog Kungl. Maj :t den 4 november 1949 åt 1946 års

militära förvaltningsutredning att verkställa utredning i angivet hänseende.

Enligt vad jag inhämtat från förvaltningsutredningen är dess utredningsarbete,

vilket icke kunde igångsättas förrän i slutet av år 1950, nu

avslutat, och utlåtande i ämnet kan alltså förväntas inom den närmaste

tiden. Utredningsarbetet har blivit fördröjt av väsentligen två skäl: dels

har det mött svårigheter att göra tillförlitliga beräkningar av sådana omkostnadsposter

som exempelvis kostnaden för värme och dels har det befunnits

erforderligt att beträffande vissa delar av reparationstjänsten verkställa

en kvalitetsbedömning genom särskilt tillkallade experter. Såvitt avser

centraliseringen av tvätten har utredningen otvetydigt givit vid handen

att en för ett eller två förband avsedd tvättinrättning ur ekonomisk synpunkt

är underlägsen en större anstalt.

Fabriksstyrelsens nu föreliggande framställning åsyftar inrättande av

en tvättanstalt med uppgift att omhänderha tvätten för såväl de två militära

förbanden i Umeå som sjukhustvätten från landstingets sjukhus och

Umedalens sinnessjukhus. Förslaget har tillkommit efter initiativ från

landstinget, som funnit angeläget att genom samgående med de statliga

myndigheterna söka sänka sina tvättkostnader. Goda erfarenheter av ett

dylikt samarbete föreligger redan i Västernorrlands län, och avtal av samma

art har även träffats mellan Norrbottens läns landsting och fabriksstyrelsen.

Enligt den verkställda utredningen kan i stort två alternativ för en samordning

av landstingets och statens tvätt i Umeåtrakten tänkas. Det ena,

vilket nu föreslås av fabriksstyrelsen, innebär att styrelsen förvärvar en

Umeå stad tillhörig tvättinrättning och efter viss utvidgning och komplettering

av denna övertar tvätten för de militära förbanden, sinnessjukhuset

och landstinget. Enligt det andra alternativet skulle tvätten i stället centraliseras

till Umedalens sinnessjukhus, där i så fall den befintliga tvättinrättningen

skulle byggas ut. Tvättkostnaderna beräknas bli praktiskt taget lika

i båda alternativen. Det senare alternativet beräknas dock kräva något

lägre investeringskostnader. Detta alternativ kan emellertid icke genom
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

föras omedelbart, och det föreligger därför risk för att landstingets tvättfrågor,

vilka anses mycket angelägna, måste lösas separat. Därigenom

skulle den önskvärda samordningen av statens och landstingets tvätt allvarligt

försvåras. Då därtill kommer att landstinget åtagit sig att förränta

den ökade investeringskostnaden, anser jag mig böra tillstyrka att det av

fabriksstyrelsen föreslagna alternativet genomföres. Det torde böra övervägas

om icke även övrig statlig tvätt i Umeåområdet bör övertagas av

fabriksstyrelsens tvättanstalt.

Mot kostnadsberäkningarna har jag intet att erinra. De träffade

preliminära avtalen bör således godkännas. Ej heller mot den föreslagna

omdispositionen av förenämnda investeringsanslag har jag något att invända.

Riksdagens medgivande härtill torde dock böra inhämtas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva, att en central tvätt- och reparationsanstalt må

komma till utförande i Umeå i enlighet med vad i det föregående

anförts;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att för ifrågavarande ändamål

disponera outnyttjade belopp å investeringsanslaget 1951/52

Kb IV B 5: Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter

intill ett belopp av 1 500 000 kronor samt å investeringsanslaget

1950/51 Kb IV B 4: Anskaffning av maskiner

och annan utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter

intill ett belopp av 735 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

B. Wassén.

Sthlm 1953, K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:173 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa markförvärv för försvaret m. m. a1 i texten
  2. SU 1953:84 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa markförvärv för försvaret m. m. s. 1 i texten