Sök i Ratio Lex

Angående anslag till en statens sjuksköterskeskola i Göteborg

1953-03-13 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:152, Angående anslag till en statens sjuksköterskeskola i Göteborg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

1

Nr 152.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till en

statens sjuksköterskeskola i Göteborg; given Stockholms

slott den 13 mars 1953.

Kungl. Maj.t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att en statlig sjuksköterskeskola med en årlig

intagning av 60 elever anordnas i vissa vid barnmorskeläroanstalten i Göteborg

under hösten 1953 ledigblivande lokaler. Kostnaderna, som vid full

utbyggnad beräknas uppgå till omkring 275 000 kronor per år, uppskattas

för budgetåret 1953/54 till 103 000 kronor, varav för avlöningar 53 000 kronor

och för omkostnader 50 000 kronor.

1 Bihantj till riksdagens protokoll 1953. I saml. Nr 152.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anmäler chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, fråga

om anslag till en statens sjuksköterskeskola i Göteborg samt anför därvid

följande.

I årets statsverksproposition har jag under elfte huvudtiteln, punkten 102,

i samband med min preliminära anmälan av anslag för budgetåret 1953/54

till Barnmorskeläroanstaltema: Avlöningar framhållit bl. a., att förhandlingar

vid tiden för statsverkspropositionens avlämnande påginge med Göteborgs

stad om upplåtelse av vissa till barnmorskeläroanstalten därstädes

upplåtna lokaler och bostäder, vilka icke erfordrades för bammorskeundervisningen,

för en ifrågasatt statlig sjuksköterskeskola i Göteborg. Dessa

förhandlingar beräknades bliva avslutade inom den närmaste tiden.

Jag vill vidare erinra om, att Kungl. Maj:t på min hemställan i proposition

den 6 mars 1953 angående vissa anslag till barnmorskeläroanstaltema

föreslagit, att en extra utbildningskurs vid bammorskeläroanstalten i Göteborg

skall indragas fr. o. m. hösten 1953.

I skrivelse den 30 januari 1953 har medicinalstyrelsen nu inkommit med

utredning och förslag rörande inrättande av en statlig sjuksköterskeskola

i Göteborg.

Över framställningen har, efter remiss, yttranden avgivits av statskontoret,

centrala sjukvårdsberedningens arbetsutskott, styrelsen för statens sjuksköterskeskola,

svenska stadsförbundets sjukvårdsdelegation, styrelsen för

svenska landstingsförbundet och svensk sjuksköterskeförening.

Förslag.

Medicinalstyrelsen erinrar, att styrelsen'' i sina anslagsäskanden för budgetåret

1953/54 till barnmorskeläroanstaltema föreslagit, att den kurs vid

läroanstalten i Göteborg, som eljest skulle börja den 1 augusti 1953, skall

indragas och därefter endast en barnmorskekurs årligen anordnas vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 152.

3

denna anstalt. I samband härmed har med hänsyn till den alltjämt rådande

stora bristen på sjuksköterskor övervägts att med utnyttjande av

barnmorskeläroanstaltens ledigblivande lokaler anordna utbildning av

sjuksköterskor.

Styrelsen erinrar vidare om att 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen

i sitt betänkande 1 (SOU 1948: 17) beräknat, att en ungefärlig

intagning av minst 1 500 sjuksköterskeelever per år skulle vara tillräcklig

för att tillgodose sjuksköterskebehovet efter år 1960. Kommittén har därvid

bl. a. utgått från att antalet sjuksköterskor per vårdavdelning icke

skulle ökas. Antalet sjuksköterskor vid lasarett, sjukstugor m. fl. vårdanstalter,

vilket av kommittén uppskattats till 6 000 år 1960, barnmorskorna

medräknade; har emellertid redan hösten 1952 ökat till cirka 7 000, varav

omkring 500 barnmorskor. Kommitténs beräkningar äro således för låga,

och man har anledning förmoda, att så kan vara fallet även beträffande

dess kalkyler rörande behovet av sjuksköterskor inom kroniker- och åldringsvården.

Kommittén har icke heller räknat med den utökning av antalet

sjuksköterskor per vårdenhet, som sannolikt kommer att bliva en följd

av den starkt avkortade vårdtiden och de intensivare och mera invecklade

behandlingsmetoderna. Ett ökat behov av sjuksköterskor i den öppna sjukvården

kan dessutom förväntas såsom en följd av de kortare vårdtiderna.

Å andra sidan har avgången från sjuksköterskekåren väsentligt minskat

under de senaste åren, vilket till någon del torde bero på den höjda pensionsåldern.

För att erhålla underlag för en bedömning av utbildningsbehovet har

medicinalstyrelsen uppgjort en prognos över tillgången till och behovet av

sjuksköterskor år 1965. Antalet yrkesverksamma sjuksköterskor åren 1950

och 1965 har därvid uppskattats till 13 0D0 resp. 22 000, medan kommitténs

motsvarande siffra för år 1965 utgjorde 19 140. Framskrivningen av kåren

har skett under förutsättning bl. a., att 1 500 elever årligen fr. o. in. år 1955

tagas in på sjuksköterskeskoloma, att 89 procent av dessa utexamineras,

att studietiden är tre år samt att avgången per 1 000'' sköterskor i viss ålder

är densamma som under perioden 1946—1950. Då pensionsåldern fr. o. m.

år 1950 höjts från i allmänhet 55 till 60 år, ha likväl särskilda antaganden

måst göras om avgången i de högsta åldersgrupperna, vilka antaganden

givetvis äro mycket osäkra. Avgången var åren 1946—1950 betydligt lägre

än 1939—1945. Enär denna sålunda visat häftiga kastningar, bör man räkna

med möjligheten av en ökad avgång. Med hänsyn härtill torde de aktiva

sjuksköterskornas antal år 1965 böra uppskattas till ett något lägre tal eller

förslagsvis cirka 21 000.

Antalet yrkesverksamma sjuksköterskor år 1950 fördelat efter verksamhetsgrenar

jämte beräknat behov för samma grenar år 1965 framgår av

följande tabell:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Vårdgren 1950 1965

lasaretts, epidemi- och förlossningsvård1 .......... 6 100 9 209

tuberkulossjukvård ............................. 470 403

kronikervård................................... 515 1 347

sinnessjukvård ..................................500_(568)

S:a sluten hälso- och sjukvård 7 585 11 527

distrikts-, skolhälso-, dispensär-, förebyggande barnavård

........................................ 2 170 3 080

sjuksköterskebarnmorskor ...................... — 650

övrig öppen vård............................... 970_1 500

S:a öppen hälso- och sjukvård 3 140 5 230

husmödrar vid sjukhus, medicinsk undervisning . .. 330 600

socialvård ..................................... 330 330

vikarier vid tjänstledighet, diverse verksamhet...... 1 705 2 653

S:a övrigt 2 365 3 583

Summa 13 090 20 340

Beräkningen för år 1965 har gjorts under förutsättning att lasarettsvården

utbygges, så att vårdplatsantalet, räknat per 10 000 invånare, stiger

till i genomsnitt 50 inom landstingsområden och 65 inom städer utom landsting,

att sjukstugor utbyggas till lasarett och de senare delas i samma takt

som under perioden 1944—1950, att sjukskötersketätheten dessutom ökas

på berörda anstalter med 20 å 25 procent, att tuberkulossjukvården något

nedskäres, att kronikervården utbygges efter normen tre vårdplatser per

1 000 invånare, att distriktsvården utbygges, så att distrikten på landsbygden

och i smärre städer omfatta högst 2 000 invånare och i övriga städer

högst 4 000 invånare, att distriktsbarnmorskorna ersättas med sjuksköterskebarnmorskor,

att industrihälsovårdens behov av sjuksköterskor tredubblas,

att sjuksköterskor komma att verka i socialt arbete i samma utsträckning

som 1950 samt att behovet av husmödrar och instruktionssköterskor betydligt

ökas. Vidare har räknats med befolkningens ökning och därvid skeende

förskjutningar mellan olika åldrar samt stad och landsbygd jämte

härav följande ändrat vårdbehov. Slutligen har förutsatts, att en grupp

sjuksköterskor för vikariat eller för tillfälliga arbetsuppgifter måste finnas

av samma relativa omfattning (13 procent) som år 1950. Någon ökad användning

av sjuksköterskor inom den statliga sinnessjukvården har dock

icke förutsatts och ökningen för storstädernas sinnessjukvård har fått inskränka

sig till att följa befolkningens förändringar.

Även om prognosen bör bedömas med en viss försiktighet, synes den

mana till viss återhållsamhet med inrättande av nya sjuksköterskeskolor,

enär tillgång och efterfrågan någorlunda skulle motsvara varandra år 1965.

Utgångspunkt för prognosen har varit, att sjuksköterskeskoloma framdeles

komma att nyintaga samma antal elever som f. n., d. v. s. drygt 1 500

1 Häri ingår 1950 220 och 1965 750 sjuksköterskebarnmorskor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

5

per år. Det synes därför angeläget, att detta antal bibehålies. Så kan emellertid

icke ske, med mindre ytterligare minst en sjuksköterskeskola tillkommer.

En av de äldsta och största sjuksköterskeskoloma (Sophiahemmet),

som väsentligt utökade sin elevnumerär vid karolinska sjukhusets

tillkomst, har nämligen framhållit, att skolan måste minska antalet elever

för att kunna tillämpa fastställd minimikursplan. Det är1 icke osannolikt,

att så kan komma att ske vid ytterligare någon av de största skolorna.

Medicinalstyrelsen anser vidare tiden vara inne att låta barnmorskeutbildningen

helt bygga på tvåårig utbildning i sjuksköterskeskola. Ur olika

synpunkter vill styrelsen därför förorda, att i samband med den förestående

indragningen av en undervisningskurs vid bammorskeläroanstalten i Göteborg

en ny sjuksköterskeskola inrättas där. När pågående utredning om

den öppna förlossningsvården fullföljts och bl. a. behovet av distriktssköterskelxirnmorsk

or blivit mera preciserat, skulle den planerade skolan kunna

utbyggas med en utbildningslinje för dylika.

Enär skolan skulle drivas i intimt samarbete med barnmorskeläroanstalten

och i väsentligt större utsträckning än övriga skolor medverka till

att tillgodose landets behov av sjuksköterskebarnmorskor, synes det styrelsen

lämpligast, att staten blir huvudman för densamma. Göteborgs stad

driver sedan länge egen sjuksköterskeskola med en årlig intagning av 90

elever.

Sjuksköterskeskolan avses följa för sådana skolor fastställd minimikursplan.

Utbildningen bör omfatta sju månaders teoretiska kurser, fördelade

på tre perioder, nämligen läskurs I om fyra månader (inleder utbildningen),

läskurs II om två månader (efter ett års praktisk utbildning) samt läskurs

III om en månad (vid kursens slut). Mellan de teoretiska kurserna infaller

den praktiska utbildningen, som för flertalet elever är fördelad på fyra

perioder om sex månader.

Utbildningsplatser för den praktiska utbildningen finnas disponibla i

Göteborg, utom för den grundläggande utbildningen i kirurgisk och medicinsk

sjukvård samt i epidemisk sjukvård och vissa grenar av öppen vård.

Styrelsen avser att senare upptaga förhandlingar med Göteborgs, och Bohus

läns landsting samt vederbörande sjukhusdirektioner angående utbildningsplatser

inom dessa vårdgrenar. Möjligheter härför torde föreligga i såväl

Uddevalla som Mölndal.

Nya kurser böra påbörjas den 1 mars och den 1 september varje år med

30 elever i varje kurs. Minst tio elever i varje kurs beräknas efter två års

utbildning övergå till bammorskeläroanstaltema.

För att kunna antagas såsom elev skall sökande ha genomgått en s. k.

orienteringsperiod om tre månader, vilken skall inledas med en teoretisk

kurs. Sådana provelevkurser böra anordnas kontinuerligt under årot.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungt. Maj:ts proposition nr 152.

Vid fullt utbyggd verksamhet erfordras följande befattningshavare: en

föreståndare, tre instruktionssköterskor för den teoretiska utbildningen,

tre eller fyra instruktionssköterskor för den praktiska utbildningen (kliniklärarinnor),

en skolsköterska och ett skrivbiträde. Av dessa torde föreståndaren

och tre instruktionssköterskor böra uppföras på ordinarie stat.

Om den första utbildningskursen skall kunna börja den 1 mars 1954,

måste provelevkurser igångsättas under eftersommaren 1953. Föreståndaren

och en instruktionssköterska böra därför anställas fr. o. m. den 1 juli

1953 för att organisera verksamheten och anordna de första provelevkurserna.

Även skrivbiträdet måste vara tillgängligt vid denna tidpunkt. En

instruktionssköterska och skolsköterskan böra anställas fr. o. in. den 1 mars

1954. Två kliniklärarinnor böra tillkomma den 1 juli 1954, då första kursens

elever börja sin praktiska utbildning. När nästa teoretiska kurs börjar

den 1 september 1954, bör ytterligare en instruktionssköterska finnas anställd.

En tredje kliniklärarinna bör därefter tillkomma den 1 februari

1955. Härutöver erfordras ett antal timlärare för de teoretiska kurserna.

I det bostadshus, som disponeras av bammorskeläroanstalten, finnas två

större lokaler, som kunna användas till lektions- och övningsrum. Dessutom

finnes i anslutning härtill en mindre avdelning om tre rum, som kan

tagas i anspråk som expedition för förestån daren och instruktionssköterskorna.

För övrigt kan skolan begagna undervisningslokalerna i kvinnokliniken

1 på Sahlgrenska sjukhuset, i den mån de icke användas av barnmorskeläroanstalten.

Vidare disponerar medicinska högskolan flera föreläsningssalar,

som skolan vid behov skulle få låna.

Elevbostäder under de teoretiska kurserna och den praktiska utbildningen

i Göteborg kunna beredas i de rum, som bli lediga genom indragningen

av en kurs för barnmorskeelever. För provelevema finnas fram till mitten

av år 1955 bostäder i samma bostadshus. Efter denna tidpunkt har sjukhusdirektionen

förklarat sig beredd ställa rum till förfogande på annat håll.

Vid sammanträde mellan representanter för medicinalstyrelsen, Göteborgs

sjukhusdirektion, medicinska högskolan, Göteborgs sjuksköterskeskola

och Sahlgrenska sjukhuset förklarade sig stadens representanter intresserade

av att få en statlig sjuksköterskoskola förlagd till Göteborg och

voro villiga att hyra ut förenämnda undervisningslokaler och elevbostäder

samt att taga emot elever från skolan för praktisk utbildning. Såväl undervisningslokaler

som elevbostäder skulle av sjukhusdirektionen uthyras fullt

möblerade och med fri städning.

Behovet av undervisningsmateriel har beräknats efter de normer, som

tillämpats beträffande landstingens nytillkomna sjuksköterskeskolor. Efter

frånräknande av befintlig disponibel apparatur har kostnaden enligt i

januari 1953 gällande priser uppskattats till 28 500 kronor. Därutöver er
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 152.

7

fordras för bokinköp minst 5 000 kronor. Dessa kostnader böra i sin helhet

belasta omkostnadsstaten för budgetåret 1953/54.

Skolans elever böra komma i åtnjutande av samma förmåner som eleverna

vid Göteborgs sjuksköterskeskola, d. v. s. fri bostad, kost och tvätt

samt ett arvode av 50 kronor per månad under första till och med adertonde

utfcildningsmånaden samt därefter 80 kronor per månad. Kostersättning

och arvode bör utgå under ferierna. Kostnaderna för dessa förmåner

avses skola bestridas av staten under den teoretiska undervisningen och i

övrigt av den lokala huvudmannen.

överinseendet över barnmorskelärcanstalten, som f. n. åvilar medicinalstyrelsen,

och den nya sjuksköterskeskolan bör åvila en för de båda läroanstalterna

gemensam styrelse med i princip den sammansättning, som

gäller för av staten godkänd sjuksköterskeskola. Styrelsen bör utses av

Kungl. Maj:t och bestå av förslagsvis åtta personer, av vilka två skulle

föreslås av Göteborgs sjukhusdirektion, två av Göteborgs och Bohus läns

landsting och övriga av medicinalstyrelsen. För de förordnade ledamöterna

böra finnas fyra ersättare, två utsedda efter förslag av sjukhusdirektionen

och landstinget samt två efter förslag av medicinalstyrelsen.

Förslag till avtal mellan medicinalstyrelsen och sjukhusdirektionen har

i anslutning till förut angivna grunder upprättats av styrelsen och överensstämmer

i princip med motsvarande avtal rörande barnmorskeläroanstalten.

Avlöningskostnadema torde vid full verksamhet komma att uppgå till

155 400 kronor. Timlärararvoden till lärare med akademisk examen har

därvid beräknats efter 30 kronor per timme, till annan lärare efter 25 kronor

och för laborationsövningar efter 15 kronor per timme.

Omkostnaderna vid full verksamhet uppskattas till 356 000 kronor. Under

praktisk utbildning komma emellertid utgifterna för elevernas bostäder,

kost och arvode att betalas av vederbörande huvudman. Den ersättning,

som med anledning härav beräknas inflyta, torde beträffande Göteborgs

stad uppgå till i runt tal 200 000 kronor och beträffande annan huvudman

till cirka 37 000 kronor. Nettokostnaderna torde sålunda kunna beräknas

uppgå till 119 000 kronor.

För budgetåret 1953/54 beräknas anslagsbehovet komma att uppgå till

119 000 kronor, varav 53 000 kronor för avlöningar och 66 000 kronor för

omkostnader. För avlöningar till ordinarie tjänstemän, för arvode till redogörare,

tillika sekreterare, för arvoden till tillfälliga lärare, för avlöningar

till icke-ordinarie tjänstemän samt för rörligt tillägg har därvid beräknats

resp. 19 800, 3 000, 8 800, 7 400 och 14 000 kronor.

Omkostnadsanslaget skulle fördelas enligt följande uppställning:

1. Sjukvård in. in. åt befattningshavare ...................... 100

2. Reseersättningar......................................... 400

Transport 500

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Transport 500

3. Expenser ............................................... 3 000

4. Övriga utgifter:

a) Inköp och underhåll av undervisningsmateriel..... 33 500

b) Bostad och kost åt elever........................ 22 000

c) Arvoden åt elever............................... 6 000

d) Sjukvård åt elever.............................. 500

e) Elevers resor i undervisningssyfte................ 300

f) Förströelse och diverse utgifter.................. 200 62 500

Summa 66 000

Anslagsposten till Expenser har beräknats med tanke på att skolan måste

anskaffa trycksaker och blanketter av olika slag.

Delposterna till Bostad och kost åt elever samt till Arvoden åt elever ha

beräknats för 30 elever under fyra månaders teoretisk kurs eller f(85 +

97: 50) X 30 X 4] = 21 900 avrundat 22 000 resp. [50 X 30 X 4] = 6 000

kronor.

Slutligen hemställer styrelsen om uppdrag att med Göteborgs sjukhusdirektion

träffa avtal rörande undervisningens anordnande m. m. i huvudsaklig

överensstämmelse med förut angivna grunder.

Yttranden.

Statskontoret anser, att utbildningen av sjuksköterskor bör omhänderhas

av staten, endast då särskilda skäl kunna motivera detta, exempelvis för

att tillgodose behovet av sjuksköterskeutbildad personal vid statliga sjukhus

och anstalter. Den omständigheten, att den föreslagna sjulcsköterskeskolan

i viss utsträckning skulle utgöra grund för barnmorskeutbildning,

för vilken staten f. n. är huvudman, synes emellertid icke i och för sig

utgöra tillräckligt skäl för att frångå denna princip. Det bör också uppmärksammas,

att enligt i ärendet verkställda beräkningar endast omkring

en tredjedel av de vid skolan utexaminerade eleverna skulle komma att

fortsätta sin utbildning till barnmorskor. Statskontoret avstyrker sålunda,

att staten ställer sig som huvudman för en dylik läroanstalt. Därest det

likväl anses oundgängligen påkallat, att en sjuksköterskeutbildning, avsedd

att tjäna som grund för vidareutbildning för barnmorskor, kommer till

stånd under medverkan av staten, bör närmare övervägas, huruvida icke

möjligheter föreligga att med bidrag av statsmedel anordna en särskild

utbildningslinje vid någon redan befintlig sjuksköterskeskola. Det synes

därvid icke utan vidare givet, att utbildningen bör förläggas till Göteborg.

Det torde vara uppenbart, att man vid ett godtagande av styrelsens förslag

i största möjliga utsträckning bör söka åstadkomma en nära sam
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

9

ordning mellan barnmorskeläroanstalten i Göteborg och den nya skolan.

I enlighet härmed och då vissa svårigheter kunna uppstå för medicinalstyrelsen

att utöva det direkta överinseendet över och administrationen av

de båda skolorna, synes icke något vara att erinra mot att dessa erhålla

en gemensam styrelse. Antalet ledamöter bör emellertid icke lämpligen

överstiga sex. Den samordning mellan de båda läroanstalterna, som statskontoret

förutsätter komma till stånd, bör medföra, att även personalen

göres gemensam i den omfattning så är möjligt. Detta torde framförallt

gälla i fråga om skolsköterskan och skrivbiträdet men även beträffande

föreståndarinnan. Med hänsyn härtill kan statskontoret icke tillstyrka förslaget

om en särskild för sjuksköterskeskolan avsedd tjänst som föreståndare.

Antalet kliniklärarinnor torde icke böra göras större än vid statens sjuksköterskeskola

i Stockholm. Detta skulle —- vid bifall till det i statsverkspropositionen

för innevarande år framlagda förslaget om utökning av

lärarpersonalen vid sistnämnda skola — innebära inrättande av tre dylika

tjänster.

Medicinalstyrelsen har föreslagit, att till eleverna skulle utgå arvode med

samma belopp som vid Göteborgs stads sjuksköterskeskola. Även om vissa

skäl kunna tala för detta förslag, anser sig statskontoret icke kunna förorda

detsamma, enär i så fall högre arvode komme att utgå vid nu ifrågavarande

skola än vid statens sjuksköterskeskola i Stockholm.

Det framlagda förslaget till avtal med Göteborgs stad har icke givit anledning

till erinran.

Centrala sjukvårdsberedningen beräknar, att med ett platstillskott för

lasaretts- och sjukstugevården, motsvarande det, som genomsnittligt uppnåtts

under åren 1942—1951, erhålles ett något högre platsantal än vad

som motsvarar de i framställningen angivna promillesiffrorna för 1965.

Det är emellertid beredningens uppfattning, att bl. a. utbyggnaden av kronikervården

kommer att taga resurserna så pass mycket i anspråk, att det

— i betraktande av huvudmännens finansieringsmöjligheter — kan vara

berättigat att räkna med möjligheten av en något minskad utbyggnadstakt

för lasarettens vidkommande. Den ökning av sjukskötersketätheten inom

lasarettsvården, som förutskickas, torde vidare vara i stort sett riktigt bedömd

med hänsyn till bl. a. den fortgående specialiseringen och det därav

betingade ökade behovet av kvalificerad sjukvårdspersonal. Beräkningen

av behovet av sjuksköterskor inom den slutna kroppssjukvården torde sålunda

vara förhållandevis försiktig och i allt väsentligt bärande. Även behovet

inom den öppna hälso- och sjukvården synes vara i huvudsak riktigt

avvägt.

önskvärdheten av att bibehålla antalet intagna sjuksköterskeskoleelever

vid drygt 1 500 per år synes därför styrkt, och beredningen har icke något

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts proposition nr 152.

att erinra mot att behovet på föreslaget sätt och med hänsyn till den speciella

uppgiften täckes genom inrättande av en statens sjuksköterskeskola

i Göteborg.

För anskaffning av undervisningsmateriel m. m. föreslår beredningen,

att 23 500 kronor anvisas, varav cirka 4 000 kronor för inköp av böcker

till elevbibliotek m. m. Beredningen framhåller vidare, att begagnade instrument

etc. samt annan begagnad dyrbar materiel med fördel kan användas

för undervisnings- och demonstrationsändamål, varigenom kostnaderna

ytterligare skulle kunna reduceras. Sådan materiel finnes säkerligen

att tillgå på ett flertal sjukhus.

Styrelsen för statens sjuksköterskeskola framhåller, att förutom den i förslaget

åberopade prognosen över sjuksköterskebehovet även föreliggande

brist på utbildade instruktionssköterskor bör ge anledning till återhållsamhet

med inrättandet av nya skolor. Å andra sidan vill styrelsen understryka

önskvärdheten av att barnmorskeutbildningen snarast lägges om till att

bygga på tvåårig utbildning vid sjuksköterskeskola. Den möjlighet, som nu

yppat sig att utan större anläggningskostnader få till stånd en väsentlig

förbättring härvidlag, bör tillvaratagas. Styrelsen tillstyrker därför skolans

inrättande. Då tillgången på sjuksköterskebarnmorskor i landet får anses

vara ett intresse av rikskaraktär, bör staten lämpligen vara huvudman för

skolan.

Det synes angeläget, att den nya skolan icke i väsentliga delar kommer

att avvika från den redan befintliga statliga skolan med avseende å principiell

uppläggning och standard. Det är även önskvärt, att ett visst samarbete

mellan de olika skolorna möjliggöres i det hänseendet, att en elevkan

gå över från den ena skolan till den andra utan någon nämnvärd förlängning

av utbildningstiden. Styrelsen påpekar, att vid härvarande skola

icke f. n. kan, utan standardsänkning, tillämpas den kursplan, som föreslagits

för skolan i Göteborg i fråga om den praktiska utbildningen men

har i och för sig icke något att erinra mot densamma.

Styrelsen hävdar, att elevernas förmåner vid de båda statliga skolorna

böra vara i stort sett lika. Eleverna i Göteborg böra sålunda icke få uppbära

arvode under de första 18 månaderna av utbildningstiden, enär eleverna

vid skolan i Stockholm icke ha dessa förmåner. Liksom fallet är

vid härvarande skola bör därför ersättningen från huvudmännen för de

sjukhus, där eleverna praktisera, tillföras en särskild fond, ur vilken studiebidrag

utbetalas till eleverna under de två eller tre sista terminerna. Fonden

bör även disponeras för andra utgifter enligt en av Kungl. Maj:t fastställd

stat.

Svenska stadsförbundets sjukvårdsdelegation framhåller, att medicinalstyrelsens

prognos visserligen räknar med ett flertal osäkra faktorer, men

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

11

någon erinran mot beräkningarna eller de förutsättningar, på vilka de baserats,

synes ej kunna med fog framställas. Skulle det senare visa sig, att

det framtida behovet av sjuksköterskor nu beräknats för högt, lärer det

ej vara förenat med större olägenheter att minska elevintagningen. Det är

betydligt svårare att hastigt öka sjuksköterskekåren, om behovet räknats

för lågt, enär en ökning av elevintagningen gör sig gällande först efter tre

å fyra år. Enbart den omständigheten, att sjuksköterskekåren i nuvarande

stund är och sannolikt under flera år förblir otillräcklig, utgör skäl för! att

tills vidare godtaga medicinalstyrelsens beräkning. Styrelsens motivering

för att ett vidmakthållande av elevrekryteringen vid de bägge senaste årens

nivå ej kan ske, med mindre ytterligare minst en sjuksköterskeskola tillkommer,

synes fullt övertygande.

Ett av de åberopade skälen för den nya skolans inrättande är, att barnmorskeutbildningen

nu föreslås helt omlagd till att bygga på tvåårig grundutbildning

i sjuksköterskeskola. Sedan numera god erfarenhet vunnits av

detta utbildningssystems tillämpning vid barnmorskeläroanstalten i Stockholm

och då förutsättningar nu synas föreligga att utsträcka reformen till

göteborgsanstalten, vill sjukvårdsdelegationen understryka sin principiella

anslutning härtill.

Det synes i första hand böra åligga staten såsom innehavare av ett

stort antal sjukvårdsinrättningar att inrätta ytterligare erforderliga sjuksköt

erskeskolor.

Svenska landstingsförbundets styrelse erinrar, att brist på sjuksköterskor

varit rådande under en följd av år. I den mån nya sjuksköterskeskolor tillkommit

har dock en förbättring inträtt. Alltjämt ha dock sjukhusen och

sjukvården i övrigt stora bekymmer på grund av den knappa tillgången på

sjuksköterskor. Den av medicinalstyrelsen företagna uppskattningen av

behovet ger vid handen, att det skulle dröja drygt ett tiotal år, innan jämvikt

mellan tillgång och efterfrågan på detta område skulle ernås. Under

sådana förhållanden synes det angeläget, att åtgärder vidtagas för att öka

utbildningskapaciteten. Någon farhåga för överproduktion av sjuksköterskor

lärer ej behöva föreligga, enär stora planer för utbyggnad av såväl

den slutna som den öppna sjukvården föreligga och risk för avveckling av

vissa dubbelkurser finnes.

Styrelsen tillstyrker sålunda medicinalstyrelsens förslag att inrätta en

ny sjuksköterskeskola. Det synes ändamålsenligt, att den förlägges till

Göteborg, där lokaler stå till förfogande och de kommunala huvudmännen

för sjukvården förklarat sig villiga att ställa för den praktiska utbildningen

erforderliga sjukhusplatser till förfogande. Förslaget att staten skall stå

som huvudman för skolan, finner styrelsen välbetänkt med hänsyn till den

nära anknytning skolan kommer att få till därvarande barnmorskeläroanstalt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Även till förslagen om skolans organisation och ledning kan styrelsen

lämna sin anslutning. Löner och timlärararvoden vid skolan böra avvägas

med hänsyn till vad som mera allmänt tillämpas vid övriga sjuksköterskeskolor.

Svensk sjuksköterskeförening framhåller, att ett ökat antal sjuksköterskor

erfordras vid sjukhusen om dessas kapacitet skall kunna utnyttjas. Förbättrade

vårdmöjligheter i hemmen kräver ökat antal sköterskor i öppen vård.

Hälsovården är i Sverige i stort en statens angelägenhet. Till en god

hälsovård hör en väl planlagd förlossningsvård med mödravård. Det har

länge varit ett önskemål från föreningens sida, att kombinerad utbildning

måtte ordnas för dem, som önska ägna sig åt denna verksamhet. Föreningen

tillstyrker, att en statens sjuksköterskeskola inrättas i Göteborg i samband

med omläggningen av undervisningen vid barnmorskeläroanstalten där.

Beträffande elevernas ersättning under den praktiska utbildningen kan

föreningen godkänna såväl det av medicinalstyrelsen föreslagna som alternativt

det vid statens sjuksköterskeskola tillämpade systemet, varvid föreningen

förutsätter, att ersättningen för av eleverna utfört arbete utgår

enligt gängse värdesättning men fördelas mellan eleven och skolan enligt

de principer, som tillämpas vid statens sjuksköterskeskola.

Departementschefen.

För att erhålla en uppfattning om behovet av utbildningsplatser för sjuksköterskor

har medicinalstyrelsen verkställt vissa beräkningar rörande tillgången

till och behovet av sjuksköterskor år 1965. Antalet yrkesverksamma

sjuksköterskor, som år 1950 uppgick till 13 090, har beräknats förstnämnda

år uppgå till 22 000. Styrelsen har därvid räknat med att avgången

från yrket kommer att vara densamma som under perioden 1946—1950.

Enligt vad jag under hand inhämtat från medicinalstyrelsen har avgången

under senare år stadigt minskat och utgjorde sålunda år 1951 endast 1,75

procent mot 7,2 procent år 1946. Då avgången starkt växlat och under de

närmast föregående åren (1939—1945) varit genomsnittligt betydligt högre,

torde emellertid såsom medicinalstyrelsen föreslagit tillgången till sjuksköterskor

år 1965 försiktigtvis böra nedräknas till omkring 21 000. Enär

det av styrelsen för samma år beräknade totala behovet av sjuksköterskor

skulle uppgå till omkring 20 400, skulle sålunda vid denna tidpunkt tillgång

och efterfrågan i huvudsak motsvara varandra. Nu angivna beräkningar

måste givetvis grunda sig på ett flertal osäkra faktorer och därför

bedömas med en viss försiktighet. Det måste emellertid förväntas, att bl. a.

utbyggnaden av såväl den slutna som den öppna vården samt de starkt avkortade

vårdtiderna och intensifierade behandlingsmetoderna kommer att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

13

ställa ökade krav på tillgången till kvalificerad sjukvårdspersonal. Jag

har därför i huvudsak ansett mig kunna godtaga styrelsens beräkningar

och de förutsättningar, på vilka dessa baserats, såsom underlag för en bedömning

av det framtida utbildningsbehovet.

Utgångspunkt för beräkningarna rörande tillgången till sjuksköterskor

har varit, att samma antal elever som f. n., d. v. s. något mer än 1 500 per

år, framdeles skall nyintagas i sjuksköterskeskolorna. Detta elevantal bör

sålunda i görligaste mån uppehållas. En eller möjligen två av de största

sjuksköterskeskolorna torde emellertid komma att minska sitt elevantal

med omkring 40 å 50 elever per år. Då någon ökning av elevintagningen

vid övriga skolor icke synes vara att räkna med, skulle ett bibehållande av

förenämnda elevantal sålunda icke vara möjligt med nuvarande antal sjulcsköterskeskolor.

Med hänsyn härtill och då någon ytterligare sjuksköterskeskola

i kommunal eller enskild regi icke synes vara att förvänta, bör

nya utbildningsmöjligheter tillskapas på annat sätt. Redan detta förhållande

synes i och för sig tala för att ytterligare en statlig sjuksköterskeskola

inrättas. Jag vill emellertid också med några ord belysa den aktuella situationen

i fråga om tillgången på sjuksköterskor m. m. Enligt vad jag under

hand inhämtat från medicinalstyrelsen uppgick antalet i sluten vård inrättade

sjukskötersketjänster den 31 oktober 1952 till 6 900, varav 1 290

var vakanta. Av sistnämnda antal uppehölls dock 922 tjänster av formellt

kompetenta vikarier, varför de egentliga vakanserna — d. v. s. helt

vakanta tjänster och tjänster utan formellt kompetent vikarie — uppgick

till sammanlagt 368. Antalet huvudsakligen på grund av sjuksköterskebrist

stängda avdelningar och vårdplatser utgjorde vid samma tidpunkt 20 resp.

552. I förhållande till motsvarande siffror för år 1951 har situationen visserligen

betydligt förbättrats, men antalet vakanser är alltjämt avsevärt.

Inom den öppna vården fanns den 1 januari 1952 inrättade 1 631 distriktsskötersketjänster.

Då av dessa 1 343 var besatta, uppgick antalet vakanser

vid nämnda tidpunkt alltså till icke mindre än 288. Bristen på sjuksköterskor

är sålunda f. n. — liksom fallet varit de senaste åren — starkt kännbar.

Av skäl som nu anförts anser jag mig böra tillstyrka medicinalstyrelsens

förslag att inrätta ytterligare en statlig sjuksköterskeskola i Göteborg med

en årlig intagning av 60 elever. Härtill kommer, att Kungl. Maj:t i proposition

den 6 mars 1953 angående vissa anslag till barnmorskeläroanstalterna

föreslagit, att utbildningen vid barnmorskeläroanstalten i Göteborg

fr. o. m. januarikursen 1956 skall — liksom f. n. vid stockholmsanstalten

— utformas såsom påbyggnad till tvåårig allmänutbildning i sjuksköterskeskola.

Förstnämnda utbildning skulle då i viss utsträckning kunna repliera

på den nya skolan. Medicinalstyrelsen har uppskattningsvis räknat med

att ett tjugutal elever årligen skulle övergå till de båda barnmorskeläroanstalterna

för utbildning till sjuksköterskebarnmorskor. I nämnda proposi
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 152.

tion har vidare föreslagits, att den extrakurs, som sedan budgetåret 1944/45

anordnats vid göteborgsanstalten, skall indragas fr. o. m. hösten 1953. De

undervisningslokaler och elevbostäder, som härigenom kommer att frigöras,

skulle sålunda kunna disponeras för den nya sjuksköterskeskolans

räkning. Ett visst ytterligare lokalbehov skulle dock uppkomma. Jag förutsätter

emellertid att, särskilt som lokalbehovet under det första verksamhetsåret

kan beräknas vara av förhållandevis ringa omfattning, lokaler

utöver vad som frigöres i samband med nedläggandet av nämnda barnmorskekurs

endast ianspråktages om så visar sig oundgängligen erforderligt.

Stadens representanter har preliminärt förklarat sig villiga såväl att

hyra ut angivna lokaler för ändamålet som att taga emot skolans elever

för praktisk utbildning. I den mån utbildningsplatser icke kan ställas till

förfogande inom staden, synes möjlighet finnas att erhålla sådana i såväl

Uddevalla som Mölndal. Förslag till avtal i dessa och andra med utbildningen

sammanhängande frågor torde i vanlig ordning böra underställas

Kungl. Maj:t för godkännande.

Mot styrelsens förslag, att utbildningen vid den nya sjuksköterskeskolan

skall följa för samtliga sådana skolor fastställd minimikursplan, har jag

i huvudsak intet att erinra. Timantalet i bl. a. gymnastik torde dock kunna

reduceras något. Jag förutsätter vidare, att medicinalstyrelsen i detta sammanhang

beaktar möjligheten att tillgodose det av styrelsen för statens

sjuksköterskeskola i Stockholm framförda önskemålet om en viss samordning

mellan undervisningen vid de båda skolorna.

Det torde vara lämpligt, att en samordning i olika avseenden mellan barnmorskeläroanstalten

och den nya skolan kommer till stånd. Jag förordar

därför, att en gemensam styrelse för dessa båda läroanstalter inrättas. Det

kan emellertid ifrågasättas, huruvida icke antalet ledamöter i styrelsen

skulle kunna begränsas till sex. Kungl. Maj:t bör äga besluta såväl härom

som rörande styrelsens sammansättning. Bestämmelser i detta hänseende

liksom rörande styrelsens och befattningshavarnas åligganden in. m. torde

lämpligen böra intagas i en särskild instruktion.

För bestridande av kostnaderna för skolans verksamhet torde för nästa

budgetår böra anvisas två förslagsanslag, rubricerade Statens sjuksköterskeskola

i Göteborg: Avlöningar och Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:

Omkostnader. Den nuvarande statliga skolan bör med hänsyn härtill benämnas

statens sjuksköterskeskola i Stockholm och för densamma för nästa

budgetår äskade avlönings- och omkostnadsanslag i enlighet härmed erhålla

motsvarande ändrade benämning. Det sammanlagda medelsbehovet

för den nya skolan har vid fullt utbyggd verksamhet uppskattats till i runt

tal 275 000 kronor, varav för avlöningar omkring 156 000 och för omkostnader

omkring 119 000 kronor. Jag har i huvudsak intet att erinra mot

dessa beräkningar. I enlighet härmed och då jag icke kan tillstyrka, att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

15

antalet instruktionssköterskor för den praktiska utbildningen blir högre

än vid motsvarande skola i Stockholm, skulle vid full verksamhet erfordras

följande befattningshavare, nämligen en föreståndare (23 lönegraden), tre

instruktionssköterskor för den teoretiska och tre för den praktiska utbildningen

(18 eller 20 lönegraden), en skolsköterska (14 lönegraden) samt

ett kontorsbiträde. Härtill kommer timanställda lärare samt en redogöraresekreterare.

Av nämnda befattningshavare erfordras budgetåret 1953/54

föreståndaren och en instruktionssköterska under hela budgetåret samt

ytterligare en instruktionssköterska och skolsköterskan fr. o. m. den 1 mars

1954. Skolsköterskan torde, såsom statskontoret föreslagit, kunna anställas

gemensamt för skolan och barnmorskeläroanstalten. Då jag icke kan tillstyrka,

att ordinarie befattningar redan nu inrättas vid skolan, torde förenämnda

befattningshavare böra beredas extra ordinarie anställning i angivna

lönegrader. Behovet av skrivhjälp torde åtminstone under den första

tiden kunna tillgodoses genom anställande av ett för nämnda läroanstalter

gemensamt, deltidsanställt skrivbiträde med avlöning enligt bestämmelserna

om reglerad befordringsgång.

Arvodet till redogöraren, tillika sekreterare, vilken likaledes kommer

att vara gemensam för de båda läroanstalterna, bör bestämmas till 2 400

kronor för år och timlärararvodena, liksom fallet är vid statens sjuksköterskeskola

i Stockholm, utgå med högst samma belopp som motsvarande

arvoden vid statens institut för folkhälsan. Kostnaden för sistnämnda ändamål

uppskattar jag för nästa budgetår i likhet med medicinalstyrelsen till

omkring 8 800 kronor.

För fullgörande av uppdrag som ledamot eller suppleant i styrelsen för

skolan bör ersättning utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen.

Kostnaden härför kan beräknas till omkring 600 kronor per år. Vidare

bör reseersättning enligt allmänna resereglementet utgå till ledamot eller

suppleant för resa, som för uppdragets fullgörande företages från hemorten

till Göteborg och åter. Kostnaden härför bör bestridas från skolans

omkostnadsanslag.

I enlighet med vad sålunda anförts kan medelsbehovet under avlöningsanslaget

för nästa budgetår beräknas till 53 000 kronor, varav för arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Ivungl. Maj:t, (2 400 + 600) 3 000

kronor, för arvoden åt tillfälliga lärare 8 800 kronor, för avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal 27 200 kronor samt för rörligt tillägg 14 000

kronor.

Medicinalstyrelsens förslag till omkostnadsstat för skolan för nästa budgetår

anser jag mig kunna i huvudsak godtaga. Delposten till inköp och

underhåll av undervisningsmateriel torde dock i enlighet med centrala

sjukvårdsberedningens förslag kunna nedräknas med 10 000 kronor till

23 500 kronor. Av beredningen i detta sammanhang anvisad möjlighet att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

ytterligare reducera kostnaderna i detta hänseende bör beaktas. Då jag

vidare i likhet med statskontoret icke kan förorda, att högre arvoden utbetalas

vid göteborgsskolan än vid motsvarande skola i Stockholm, kan

delposten till arvoden åt elever om 6 000 kronor utgå för nästa budgetår.

Liksom fallet är vid sistnämnda skola, torde ersättningar från huvudmännen

för de sjukhus, där praktisk utbildning av den nya skolans elever

äger rum, böra tillföras en särskild elevfond, vilken bör disponeras i enlighet

med av Kungl. Maj:t fastställd stat. Då medicinalstyrelsen uppskattat

medelsbehovet under omkostnadsanslaget för nästa budgetår till 66 000

kronor, skulle vid bifall till vad jag nu förordat ifrågavarande anslag behöva

uppföras med (66 000 — 10 000 — 6 000) 50 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte — med ändring i förekommande fall av vad därutinnan föreslagits

i årets statsverksproposition under elfte huvudtiteln, punkterna 104 och

105 — föreslå riksdagen att

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola

i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

....................................... 43 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................. 2 700

3. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis...... 34 400

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 81 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 63 900

Summa förslagsanslag kronor 225 000;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola

i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 3 000

2. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis...... 8 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 27 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 14 000

Summa förslagsanslag kronor 53 000;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

17

c) till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar

för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 225 000 kronor;

d) till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 89 300 kronor;

e) till Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Avlöningar

för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 53 000 kronor;

f) till Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 50 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven örtenberg.

2 Hiliang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 152.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:224 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1953/54 till startens sjuksköterskeskolor. s. 1 i texten
  2. SU 1953:99 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående anslag för budgetåret 1953/54 till statens sjuksköterskeskolor. s. 4 i texten