Sök i Ratio Lex

Angående organisationen av den civila sjukvårdsberedskapen m. m

1953-03-13 · 42 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 41 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:159, Angående organisationen av den civila sjukvårdsberedskapen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

1

Nr 159.

Kungl. Mcij:ts proposition till riksdagen angående organisationen

av den civila sjukvårdsberedskapen m. m.; given Stockholms

slott den 13 mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att krigsplanläggningen av den allmänt civila

hälso- och sjukvården sammanföres hos en till medicinalstyrelsen knuten

nämnd, kallad medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd. I samband

härmed kommer medicinalstyrelsens beredskapsavdelning och den nuvarande

sjukvårdsberedskapsnämnden att indragas. Avlönings- och omkostnadsanslagen

för den nya sjukvårdsberedskapsnämnden beräknas för nästa

budgetår till 390 000 resp. 45 000 kronor.

För utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara samt

för utrustning för viss läkemedelstillverkning i bergrum äskas två reservationsanslag

om 7 500 000 resp. 30 000 kronor. Medelsbehovet för förvaring

och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. in. beräknas till 90 000 kronor.

t — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 159.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars

1953.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman,

Hedlund, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

samt t. f. chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Lindell, anför

chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

elfte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1953/54 beräkna följande anslag, nämligen

dels under punkten 5 till Medicinalstyrelsen: Beredskapsavdelning ett förslagsanslag

av 150 000 kronor, dels under punkten 6 till Sjukvårdsberedskapsnämnden:

Avlöningar ett förslagsanslag av 160 000 kronor, dels under

punkten 7 till Sjukvårdsberedskapsnämnden: Omkostnader ett förslagsanslag

av 27 900 kronor, dels under punkten 8 till Sjukvårdsberedskapsnämnden:

Förvaring och underhåll av materiel in. m. ett förslagsanslag av

90 000 kronor, dels under punkten 9 till Utrustning m. in. av beredskapssjukhus

vid krig eller krigsfara ett reservationsanslag av 7 625 000 kronor,

dels ock under punkten 10 till Utrustning för viss läkemedelstillverkning

i bergrum ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

Anledningen till att nämnda anslag allenast beräknades preliminärt var,

att anslagen kunde komma att påverkas av det betänkande angående hälsooch

sjukvården vid krig och andra utomordentliga förhållanden (SOU

1952: 22), som expeditionschefen i inrikesdepartementet E. Montell i egenskap

av särskilt tillkallad utredningsman avgivit den 19 juli 1952. Vid

tiden för statsverkspropositionens avlåtande hade remissbehandlingen av

betänkandet nyligen avslutats och beredningen av förevarande frågekomplex

därför ännu icke kunnat slutföras.

Förut denna dag har jag för remiss till lagrådet anmält frågan om ny

krigssjukvårdslag och vissa spörsmål, som eljest avser hälso- och sjukvårdens

verksamhet och organisation i stort vid krig, krigsfara eller liknande

förhållanden. Härvid angav jag de myndigheter m. fl., som avgivit

yttranden över betänkandet. De torde här få upprepas: överbefälhavaren

efter chefernas för armén, marinen och flygvapnet samt försvarets sjukvårdsstyrelses

hörande, medicinalstyrelsen, sjukvårdsberedskapsnämnden,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

civilförsvarsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret, statens organisationsnämnd,

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, statens

medicinska forskningsråd, vilket åberopat ett av sin subkommitté försvarsmedicinska

nämnden utarbetat yttrande, överståthållarämbetet efter Stockholms

stadskollegiums och civilförsvarschefens i Stockholm hörande, länsstyrelserna

i samtliga län som regel efter hörande av bl. a. vederbörande

förste provinsialläkare, samtliga landsting med undantag av Uppsala läns,

Jönköpings läns, Kalmar läns södra, Värmlands läns, Örebro läns och

Västerbottens läns, sjukhusdirektionerna i Göteborg och i Malmö, hälsooch

sjukvårdsstyrelsen i Norrköping, sjukvårdsberedningen för lasarettet i

Gävle, svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet, svenska läkaresällskapet,

Sveriges läkarförbund, svenska militärläkareföreningen, överstyrelsen

för svenska röda korset, riksförbundet Sveriges lottakårer, centralförbundet

för befälsutbildning samt Sveriges civilförsvarsförbund.

Jag anhåller nu att få till behandling upptaga frågorna om organisation

för och anslag till den allmänt civila hälso- och sjukvårdsberedskapen, varmed

här förstås planläggning och andra förberedelser för omställning till

krigsförhållanden av den fredsmässiga civila hälso- och sjukvården.

Organisationen för planläggning av den allmänt civila hälsooch

sjukvårdsberedskapen.

Nuvarande organisation.

Enligt gällande planläggning kommer hälso- och sjukvården i krig att

bedrivas inom tre olika organisationer, nämligen inom krigsmakten, inom

civilförsvaret och inom det s. k. allmänt civila medicinalväsendet. I det

följande behandlas i huvudsak endast planläggningen för sistnämnda organisation.

I egenskap av centralorgan för den civila hälso- och sjukvården ansvarar

medicinalstyrelsen för den redan i fred bedrivna centrala planläggningen

av det allmänt civila medicinalväsendets verksamhet under krig. Emellertid

har det befunnits lämpligt att —• med bibehållande av en viss direktivrätt

för medicinalstyrelsen — förlägga en del av styrelsens planläggningsuppgifter

till en särskild nämnd, sjukvårdsberedskapsnämnden. Åt denna

har sålunda uppdragits alt vidtaga de åtgärder, som erfordras för att upprätthålla

lokal- och materielberedskapen framför allt för den slutna kroppssjukvårdens

del. Dessutom har nämnden fristående från medicinalstyrelsen

ålagts att fullgöra vissa uppgifter såsom sakkunnigt organ åt riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap, nämligen beträffande den del av den

ekonomiska beredskapsplanläggningen som rör läkemedel och sjukvårdsmateriel

för såväl militära som civila ändamål i krig.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Det beredskapsarbete, som närmast åligger medicinalstyrelsen och som i

huvudsak avser hälsovården, den öppna sjukvården, sinnessjuk- och sinnesslövården,

apoteksväsendet samt krigsplacering av medicinalpersonal för

hela den civila hälso- och sjukvården, är i. n. uppdelat mellan de olika fredsbyråerna

inom styrelsen samt en särskild beredskapsavdelning. I stort sett

kan sägas, att huvuddelen av personalplanläggningen och allmänna beredskapsärenden

ankommer på beredskapsavdelningen medan övriga uppgifter

handläggas på respektive fredsbyråer under större eller mindre medverkan

av beredskapsavdelningen. Samråd äger i förekommande fall rum

med sidoordnade myndigheter, framför allt militära sådana och civilförsvarsstyrelsen.

— På senaste tid har för medicinalstyrelsen tillkommit en

ny väsentlig beredskapsuppgift, nämligen att vara huvudansvarig myndighet

för de civila försvarsförberedelserna mot biologisk krigföring. För

biträde åt styrelsen i denna dess egenskap har inrättats ett råd med representanter

för de myndigheter m. fl., som ha mera väsentliga uppgiftei

i fråga om skyddet mot biologisk krigföring.

Personalen på medicinalstyrelsens beredskapsavdelning består f. n. av

följande befattningshavare, vilka äro heltidsanställda i den mån annat

icke sägs:

1 deltidsanställd chef.......................... arvode 3 000 kr./år

Allmän sektion (personalplanlåggning m. in.)

1 läkare arvode = lön i lönegrad

Cp 12

1 deltidsanställd föredragande i blodtransfusions
frågor

................................... arvode 7 200 kr./ar

1 deltidsanställd läkare (tillfälligt).............. arvode 800 kr./mån.

1 farm. kand................................. Cg 21

1 förste kontor sskrivare (sjuksköterska) Ce 21

1 sjuksköterska .............................. Cg 16

Sektion för skydd mot biologisk krigföring

1 epidemiolog ................................ arvode 25 000 kr./år

1 hälsovårdsinspektör ........................ arvode 13 000 kr./år

Gemensam personal

2 amanuenser (därav en tillfällig)

1 kanslibiträde

1 expeditionsvakt

5 kontorsbiträden

Med hänsyn till betydelsen för totalförsvaret av sjukvårdsberedskapsnämndens

verksamhet har nämnden sammansatts av representanter för

medicinalstyrelsen, chefen för försvarsstaben, försvarets sjukvårdsstyrelse,

civilförsvarsstyrelsen och svenska landstingsförbundet. Instruktion för

nämnden är icke utfärdad. — Nämnden sysselsätter följande kanslipersonal:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

1 verkställande tjänsteman ersättn. för mistad lön

+ arvode 5 000 kr./år

S jukhiisavdelning

1 intendent .................................. Ce 27

2 assistenter.................................. Ce, Cg 22

1 assistent .................................. Cg 19

Planeringsavdelning

1 apotekare .................................. Cg 29

1 assistent .................................. Ce 22

Gemensam personal

1 särskild föredragande (pensionerad officer). . . . arvode 10 000 kr./år

1 deltidsanställd sekreterare .................. arvode 2 000 kr./år

1 kontorist

3 kontorsbiträden (varav 1 deltidsanställt)

Hos myndigheten i den övre regionala instansen, civilbefälhavaren, är

en av förste provinsialläkarna i de till civilområdet hörande länen, den

s. k. civilläkaren, placerad för att vid krigsfall biträda civilbefälhavaren

vid fullgörande av de uppgifter beträffande hälso- och sjukvård, som ankommer

på denne. I fred har civilläkaren ingen tjänstgöringsskyldighet och

det förberedelsearbete, som han har möjlighet utföra, torde därför vara

av ringa omfattning.

I fråga om länsorganen har Kungl. Maj :t genom beslut den 15 juni 1951

förordnat, att envar länsstyrelse skall uppgöra plan för sin krigsorganisation,

innebärande bl. a. att inom länsstyrelsen skall i krig organiseras en

hälso- och sjukvårdssektion. Denna har att handlägga frågor rörande

bl. a. länets sjukvårdsresurser samt deras utnyttjande och fördelning.

I sektionen skall ingå förste provinsialläkaren samt en kvalificerad representant

för huvudman för sjukhusverksamhet i länet. Det har ålagts länsstyrelserna

att utse lämplig person att leda och övervaka arbetet inom

sektionen samt att förordna person med administrativ erfarenhet att biträda

på sektionen. Den 20 september 1951 har Kungl. Maj:t som tillägg

till nyssnämnda beslut föreskrivit, att varje länsstyrelse skall för utförande

av erforderligt förberedelsearbete i fred inom nämnda sektion utse person,

vilken besitter de särskilda kvalifikationer som erfordras för att även

under krig vara chef för sektionen. Därest denne icke i sin tjänst är skyldig

utföra nämnda arbete utan ersättning, utgår arvode till honom med

högst 1 500 kronor för år. Den hittillsvarande bristen på anvisningar har

föranlett, att länsstyrelsernas planläggningsarbete på området ännu är av

mycket begränsad omfattning.

Vid planläggningen av den slutna kroppssjukvården i krig biträdes sjukvårdsberedskapsnämnden

regionalt av fredssjukhusens huvudmän, d. v. s.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

i huvudsak landstingen och de landstingsfria städerna. Sådant biträde har

i avsevärd omfattning lämnats under den nu pågående planläggningen för

verksamheten vid beredskapssjukhusen.

I detta sammanhang torde vidare få angivas, vilka organ som svarar för

krigsplanläggningen av krigsmaktens och civilförsvarets sjukvårdstjänst.

Inom krigsmakten ankommer den centrala planläggningen av sjukvårdstjänsten

i allmänhet på chefen för försvarsstaben och försvarets

sjukvårdsstyrelse med viss fördelning dem emellan. Frågorna om personalen

och dennas utbildning handhas dock av de tre försvarsgrenscheferna

med sina överläkare. Regionalt åligger huvuddelen av planläggningen militärbefälhavarna

(motsvarande) och dessas stabsläkare.

Planläggningen av civilförsvarets sjukvårdstjänst ledes och övervakas

centralt av civilförsvarsstyrelsen och regionalt av länsstyrelserna.

Vissa principer för krigsplanläggningen.

U tredningsmannen.

En allmän förutsättning i fråga om varje slag av försvarsberedskap är,

att de organ, som svara för verkställigheten under krig, även ombesörja

planläggningen för denna verksamhet. Denna princip betecknar utredningsmannen

som i och för sig självklar. Den får emellertid icke tolkas bokstavligt

utan måste tillåta vissa variationer. Därest det skulle befinnas

lämpligt, att krigsplanläggningen till viss del omhänderhaves av annat

organ än det, som skall ansvara för den sålunda planlagda verksamheten

i krig, bör detta kunna ske. En bestämd förutsättning härför är emellertid,

att sistnämnda organ skall vad gäller ifrågavarande del av planläggningen

angiva riktlinjerna för densamma, hålla sig noggrant underrättad

om dess fortskridande och med dirigerande myndighet ingripa när så befinnes

påkallat. Förberedelser böra även vara vidtagna för att de delar av

det partiellt planläggande organet, som väsentligen syssla med ifrågavarande

planläggning, skola på ett ur organisatorisk synpunkt lämpligt

sätt infogas i verkställighetsorganet vid dettas organisering för krigsfall.

Utredningsmannen finner vidare uppenbart, att det av olika anledningar

kan vara påkallat och i vissa avseenden t. o. in. nödvändigt att planläggningen

utföres eller i varje fall sammanhålles centralt, medan ledningen

i verkställighetsläget av förbindelsetekniska eller andra skäl måste i möjligaste

mån decentraliseras. Antydda förhållanden göra det emellertid i

högsta grad angeläget, att de i verkställighetsläget ansvariga regionala

organen av det centrala planläggningsorganet användas för införskaffande

av uppgifter och annat biträde vid planläggningen för ifrågavarande region

och även på annat sätt erhålla en ingående förtrogenhet med planläggningens

innehåll.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Yttrandena.

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

7

I den mån vad utredningsmannen sålunda anfört beröres i yttrandena

sker detta med reservationslöst instämmande.

Departementschefen.

Någon erinran torde icke kunna framföras mot de i betänkandet angivna

riktlinjerna för krigsplanläggningen. Jag anser alltså i likhet med utredningsmannen,

att identitet principiellt bör föreligga mellan verkställighetsoch

planläggningsorgan. Vidare bör ledningsorganen i lägre instanser på

olika sätt göras förtrogna med planläggningen, även om denna i huvudsak

utföres centralt.

I detta sammanhang torde jag böra erinra om vissa huvuddrag av den

krigsorganisation för hälso- och sjukvården, som jag förordat i samband

med den tidigare omnämnda lagrådsremissen i ämnet. Jag har därvid funnit,

att hälso- och sjukvården vid krigsfall framdeles måste bedrivas inom

samma tre organisationer som enligt gällande planläggning, nämligen inom

krigsmakten, inom civilförsvaret och inom det allmänt civila medicinalväsendet.

De operativa ledningsorganen inom sistnämnda organisation är

enligt förslaget centralt medicinalstyrelsen samt regionalt civilbefälhavarna

och länsstyrelserna. Ansvaret för omställning till krigsförhållanden och

verksamheten i krig beträffande de olika grenarna av den allmänt civila

hälso- och sjukvården tillkommer i princip de fredsmässiga huvudmännen.

Det anförda torde böra hållas i minnet när organisationen för krigsplanläggning

på området skall utformas enligt de förordade principerna.

Frågan om ett gemensamt planläggningsorgan.

Utredningsmannen.

I diskussionen om hälso- och sjukvårdsberedskapen ifrågasättes

emellanåt, om icke den centrala planläggningen av hela denna beredskap

med fördel skulle kunna anförtros ett enda organ. Detta borde

emellertid icke vara något av centralorganen för de tre hälso- och sjukvårdsorganisationerna,

enär risk då skulle föreligga för att den organisation,

vars centralorgan anförtroddes planläggningen, skulle få sina intressen

tillgodosedda på de två andra organisationernas bekostnad. I stället

borde för ändamålet ett nytt organ med enbart planläggande uppgifter

tillskapas.

Fördelen med ett planläggningsorgan av angivet slag finner utredningsmannen

vara att, därest organet tilldelas personal i tillräckligt antal och

med erforderliga kvalifikationer, inom organet skulle kunna bedrivas en

kraftfull och enhetlig planläggning i fråga om hälso- och sjukvårdsberedskapens

olika delar.

Inrättandet av ett gemensamt planläggningsorgan skulle emellertid medföra

högst betydande nackdelar. Härom anför utredningsmannen följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

Det skulle innebära ett avsteg från principen om identitet mellan de

organ, som skola svara för verkställigheten under krig, och de organ som

skola ombesörja planläggningen. Denna olägenhet skulle åtminstone såtillvida

kunna överbryggas, att krigsplanläggningen beträffande envar av

de tre hälso- och sjukvårdsorganisationerna handhaves av en särskild avdelning

inom planläggningsorganet och att varje sådan avdelning vid eventuell

verkställighet bildade kärnan i centralorganet för sin organisation.

En betydligt allvarligare nackdel ur ifrågavarande synpunkt är emellertid,

att huvudmannen för envar av de tre hälso- och sjukvårdsorganisationerna

— alltså överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen för krigsmaktens

resp. civilförsvarets sjukvårdstjänst samt den från krigsplanläggningsuppgifter

i övrigt helt befriade medicinalstyrelsen för det allmänt

civila medicinalväsendet — måste såsom ansvarig för organisationens funktionsduglighet

i ett krigsfall ha rätt att dirigera planläggningen såvitt angår

hans egen organisation. Risken för att denna dirigering från olika håll

kommer att allvarligt störa enhetligheten i planläggningen är påfallande.

Betänkligt synes vidare vara, att vid tillkomsten av ett gemensamt planläggningsorgan

den betydande sakkunskap såväl på det medicinskt-tekniska

som på de organisatoriska och administrativa områdena, som ingår i medicinalstyrelsen

och försvarets sjukvårdsstyrelse, icke direkt kan tillgodogöras

i det gemensamma planläggningsorganet, då sagda styrelser skulle lämnas

utanför krigsplanläggningen.

Ytterligare vill jag påpeka, att det ifrågasatta gemensamma planläggningsorganet

under inga förhållanden torde kunna få en personaluppsättning

som tillnärmelsevis motsvarar behovet av personal hos de centrala ledningsorganen

i ett krigsfall. Såsom förut antytts skulle planläggningsorganets

personal endast komma att bli en kärna och en förhållandevis mycket liten

sådan för nämnda ledningsorgan. Dessas personal i övrigt skulle sålunda

som regel komma att sakna erfarenhet av beredskapsarbete och kännedom

om den aktuella planeringen för hälso- och sjukvårdande verksamhet i krig.

Med hänsyn till det anförda har utredningsmannen funnit sig icke böra

föreslå en sådan ingripande ändring av organisationen för beredskapsarbetet

på hälso- och sjukvårdsområdet, att härför skulle skapas ett gemensamt

planläggningsorgan.

Yttrandena.

Endast medicinalstyrelsen, sjiikvardsberedskapsnämnden och svenska

landstingsförbundet uttala sig i denna fråga. De dela utredningsmannens

uppfattning, att ett gemensamt planläggningsorgan icke bör inrättas.

Departementschefen.

Olägenheterna med ett gemensamt planläggningsorgan för hälso- och

sjukvården i krig synes avgjort överväga fördelarna. Jag finner, att ett

sådant organ icke bör inrättas.

Ifrågavarande planläggning bör alltså utföras av eller i nära anslutning

till de myndigheter, som i krig kommer att ha den operativa ledningen

inom de tre hälso- och sjukvårdsorganisationerna. Liksom i verkställighetsläget

en intim samverkan mellan ledningsorganen inom nämnda orga
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 159. 9

nisationer måste ske, bör även planläggningsorganen samarbeta med varandra.

Särskilt gäller detta planläggningen av sådan hälso- och sjukvård,

som är av betydelse för totalförsvaret och sålunda för utjämning av behov

var de än uppkommer.

Det allmänt civila medicinalväsendet, vars krigsplanläggning nu skall

behandlas, har till väsentliga delar sådan betydelse. Krigsmaktens och

civilförsvarets sjukvårdstjänst synes snarast kunna betecknas som komplement

till det allmänt civila medicinalväsendet.

Centralorgan för krigsplanläggningen av den allmänt civila hälso
och

sjukvården.

Utredningsmannen.

I fråga om den nuvarande situationen framhåller utredningsmannen,

att den allmänt civila hälso- och sjukvårdsberedskapen vid

tiden för sjukvårdsberedskapsnämndens tillkomst den 1 juli 1948 väsentligen

identifierades med beredskapssjukhusorganisationen. Vid planläggningen

för denna organisation skildes mellan lokal-, materieloch

personalplanläggning. Beträffande de två förstnämnda momenten skulle

ansvaret åvila sjukvårdsberedskapsnämnden och beträffande det sistnämnda

medicinalstyrelsen. Utredningsmannen betecknar denna uppdelning av planläggningen

såsom schematisk. I den generella planeringen måste nämligen

ingå betydelsefulla moment, som icke naturligt kunna hänföras till någon

av de angivna delarna. Planeringen måste sålunda inledas med en ingående

undersökning, hur beredskapssjukhusen äro avsedda att fungera

i krig. Denna förutsätter en så noggrann kännedom som möjligt om beredskapssjukhusens

förhållande till andra civila och militära hälso- och sjukvårdsenheter.

Med utgångspunkt från militär- och civilförsvarssynpunkter

på frågan om beredskapssjukhusens förläggning och övriga anordning

måste vidare en medicinsk bedömning av förutsättningarna för och innehållet

i verksamheten ske. Här måste alltså ett nära samarbete äga rum

mellan företrädare för olika slag av sakkunskap, och utgångspunkterna

för den generella planeringen måste framgå som resultat av detta samarbete.

— Utarbetandet av anvisningar för upprättande och drift av beredskapssjukhusen

kan heller icke utan vidare hänföras till någon av de såsom

schematiserade betecknade planeringsdelarna.

Planläggningen för beredskapssjukhusen har till alla delar utom beträffande

spörsmålet att förse sjukhusen med medicinal- och annan personal

i realiteten omhänderhafts av sjukvårdsberedskapsnämnden. Samarbetet

mellan nämnden och medicinalstyrelsen har emellertid varit utomordentligt

livligt med hänsyn till den av styrelsen omhänderhavda personalplanläggningens

stora betydelse för den allmänna planeringen av sjukhusberedskapen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Till de delar planläggningen för den allmänt civila hälso- och sjukvården

icke åvilar sjukvårdsberedskapsnämnden ankommer den på medicinalstyrelsen.

På senaste tiden har planläggning påbörjats även inom andra

områden än den slutna kroppssjukvården.

I fråga om formerna för den framtida centrala krigsplanläggningen

finner utredningsmannen tre möjligheter erbjuda

sig, nämligen att planläggningen handhaves

1. av medicinalstyrelsen, antingen av styrelsen såsom sådan, varvid i styrelsen

placeras en militärassistent och eventuellt en civilförsvarsassistent,

eller av en till styrelsen anknuten nämnd av motsvarande slag som styrelsens

fredsmässiga nämnder, exempelvis socialpsykiatriska nämnden,

disciplinnämnden in. fl.

2. av medicinalstyrelsen och sjukvårdsberedskapsnämnden med en arbetsfördelning

dem emellan, som är likartad den nuvarande, eller

3. enbart av ett särskilt tillskapat, helt fristående planläggningsorgan av

sjukvårdsberedskapsnämndens typ.

Utredningsmannen behandlar först alternativ 3. Härvid finner han, att

de argument, som han anfört mot det diskussionsvis framförda förslaget

om ett gemensamt planläggningsorgan för all hälso- och sjukvård i krig,

till väsentlig del äga giltighet även i detta sammanhang. Invändningarna

avse i huvudsak, att verkställighets- och planläggningsorgan icke skulle bli

identiska, att medicinalstyrelsen skulle såsom operativt ledningsorgan i

krig ha direktivrätt gentemot planläggningsorganet, ehuru styrelsen i övrigt

vore helt befriad från och därför saknade erfarenhet beträffande krigsplanläggning,

samt att den betydande sakkunskap på olika områden som inginge

i medicinalstyrelsen icke kunde direkt tillgodogöras i planläggningen. När

det gäller planeringen för den allmänt civila hälso- och sjukvårdsberedskapen

tillkommer, att det medbestämmande och medansvar från krigsmaktens

och militärsjukvårdens sida, som är av största betydelse när det

gäller krigsplanläggning för vissa grenar av den allmänt civila hälso- och

sjukvården, icke är påkallat beträffande sådan planering, som saknar direkt

intresse för den militära verksamheten. Att representanter för sistnämnda

verksamhet skulle deltaga i avgöranden i fråga om planläggning av hälsooch

sjukvård, som mera exklusivt är avsedd endast för civilbefolkningen,

exempelvis den civila öppna vården, kronikervården utanför sjukhus och

folktandvården, synes icke erforderligt. Utredningsmannen finner sig böra

avstyrka en organisationsform enligt alternativ 3.

Vad angår valet mellan alternativen 1. och 2. har utredningsmannen på

sid. 170—172 utförligt behandlat skälen för och emot de båda alternativen.

För att beredskapsplanläggningen skall odelad ankomma på medicinalstyrelsen

talar enligt utredningsmannen i främsta rummet personalfrågans

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

stora betydelse för planeringen av beredskapssjukhusens verksamhet samt

sjukhusvårdens nära samband med andra grenar av det allmänt civila medicinalväsendet,

för vilkas verksamhet i krig medicinalstyrelsen nu är planläggande

myndighet. Utredningsmannen erinrar om att han tidigare i betänkandet

föreslagit, att avvägningen mellan den militära och den civila

sidans behov av medicinalpersonal såväl till antal som till kvalifikationer

skall ske av försvarets sjukvårdsstyrelse och medicinalstyrelsen gemensamt.

Beträffande beredskapssjukhusen skulle enligt förslaget den myndighet,

som ansvarar för planläggningen i övrigt, f. n. sjukvårdsberedskapsnämnden,

anmäla personalbehovet för medicinalstyrelsen. Denna behovsanmälan

skulle förberedande behandlas av representanter för styrelsen och nämnden,

innan den slutliga behovsavvägningen skedde. En garanti för att medicinalstyrelsen

icke kommer att underskatta beredskapssjukhusens personalbehov

i förhållande till behovet inom de vårdgrenar, för vilkas krigsverksamhet

medicinalstyrelsen direkt ansvarar, finner utredningsmannen vara

att styrelsen liksom andra i sjukvårdsberedskapsnämnden representerade

myndigheter är medansvarig för beredskapssjukhusplaneringen. Genom medicinalstyrelsens

medverkan och medansvar i nämndens arbete garanteras

även enligt utredningsmannens uppfattning, att vid planeringen av beredskapssjukhusens

verksamhet tillbörlig hänsyn tages till dennas nära samband

med och stora betydelse för de grenar av hälso- och sjukvården, vilkas

beredskapsplanläggning ankommer på medicinalstyrelsen.

De tillhållanden, som tala för att sjukvårdsberedskapsnämnden skall bibehållas,

sammanfattar utredningsmannen sålunda.

Nämnden inrättades så sent som den 1 juli 1948 och har visat sig vara

en funktionsduglig arbetsenhet. Nämndens nuvarande planläggning avser

områden —• kroppssjukhusvården samt läkemedels- och sjukvårdsmaterielförsörj

ningen — inom vilka i ett krigsfall behov samtidigt uppkomma och

måste tillgodoses inom krigsmakten och bland civilbefolkningen. Nämndformen

erbjuder goda möjligheter att vid planläggningen erhålla medverkan

från de myndigheter (motsvarande), för vilka den verksamhet planläggningen

avser har betydelse. Av särskild vikt är härvid, att de fredsmässiga

sjukhushuvudmännen erhålla ett medbestämmande i planläggningsfrågorna,

vars motsvarighet vid inordnande på ett eller annat sätt av planläggningen

i medicinalstyrelsen skulle ha berett svårighet. Ansvaret för sjukhusverksamheten

i krig ankommer ju nämligen ytterst på dessa huvudmän och

deras organ.

Vid summering av de olika skäl, som tala för och emot alternativen att

planläggningen helt anförtros åt medicinalstyrelsen eller en till denna anknuten

nämnd och att den uppdelas mellan styrelsen och sjukvårdsberedskapsnämnden,

finner utredningsmannen, att sakskälen avgjort tala till

förmån för sistnämnda alternativ. Han föreslår alltså, att sjukvårdsberedskapsnämnden

skall bibehållas och att ansvaret för beredskapsplanläggningen

beträffande den allmänt civila hälso- och sjukvården skall fördelas

mellan denna och medicinalstyrelsen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 159.

Utredningsmannen övergår härefter till frågan om arbetsfördelning

och relationer i övrigt mellan medicinalstyrelsen och

sjukvårdsberedskapsnämnden. Enligt utredningsmannens uppfattning bör

i princip hela planläggningen för beredskapssjukhusens verksamhet åvila

nämnden. Enda undantaget härifrån är, att den allmänna fördelningen av

medicinalpersonalen mellan den militära och civila sidan skall verkställas

av medicinalstyrelsen och försvarets sjukvårdsstyrelse.

Sjukvårdsberedskapsnämnden borde alltjämt vara sakkunnigorgan åt

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap vad gäller läkemedels- och

sjukvårdsmaterielförsörjningen. Det kunde vidare ifrågasättas, huruvida

nämndens planläggning även borde avse den civila organisationen lör

epidemibekämpning, vars mest omfattande form är försvaret mot biologisk

krigföring. Denna verksamhet kan nämligen komma att få stor betydelse

för att tillgodose behov såväl inom krigsmakten som bland civilbefolkningen.

Utredningsmannen finner emellertid, att epidemiberedskapen för

krigsfall bör i enlighet med statsmakternas år 1952 fattade beslut uppbyggas

genom samarbete mellan sådana myndigheter och institutioner, som

redan ha närbesläktade freds- eller beredskapsuppgifter, samt att medicinalstyrelsen

härvid skall vara det ledande och samordnande organet.

Beträffande övriga grenar av den allmänt civila hälso- och sjukvården

finner utredningsmannen, att dessa i första hand syfta till att tillgodose

civilbefolkningens mera normala behov under krig. Medicinalstyrelsen, som

administrerar dessa vårdgrenar i fred och konnner att utöva högsta ledningen

av dem i krig, bör enligt utredningsmannen alltjämt handha krigsplanläggningen

i denna del.

Med hänsyn till att den operativa ledningen i krig beträffande den allmänt

civila hälso- och sjukvården och därmed också beredskapssjukhusens

verksamhet skall tillkomma medicinalstyrelsen måste enligt utredningsmannens

mening styrelsen ha viss direktivrätt gentemot sjukvårdsberedskapsnämnden

i vad avser planläggningen av denna verksamhet. Direktivrätten

torde böra så bestämmas, att medicinalstyrelsen skall äga befogenhet

att efter samråd med andra myndigheter (motsvarande), för vilka verksamheten

är av betydelse, angiva riktlinjerna för planläggningen. Formellt

utövande av direktivrätten torde i praktiken sällan behöva komma i fråga,

då skiljaktiga meningar i allmänhet synes kunna framdeles såsom hittills

utjämnas genom diskussioner inom nämnden.

Efter att ha redogjort för medicinalstyrelsens beredskapsuppgifter (bet.

s. 175—180) behandlar utredningsmannen i fortsättningen frågan om in edicinalstyrens

beredskapsorganisation. Med hänvisning

till nämnda redogörelse framhåller utredningsmannen, att beredskapsuppgifterna

äro synnerligen omfattande. Av redogörelsen framgår också,

att medicinalstyrelsens beredskapsplanläggning i betydande omfattning

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 159.

13

befinner sig i sin begynnelse och i vissa fall t. o. in. på eif rent förberedande

stadium. Styrelsens personaluppsättning för dessa beredskapsuppgifter är

enligt utredningsmannens uppfattning otillräcklig för att en godtagbar beredskap

skall kunna skapas inom rimlig tid.

I fråga om arbetets svårighetsgrad anför utredningsmannen följande.

Beredskapsplanläggning är till sin natur väsentligen organisationsarbete.

Det gäller att klarlägga de genom krigsförhållandena i olika avseenden förändrade

förutsättningarna för viss samhällsviktig verksamhet samt att så

jämka och komplettera fredsorganisationen för verksamheten, att organisationen

ansluter sig till de nya förutsättningarna. Fredsmässigt organisationsarbete

betraktas i allmänhet såsom kvalificerad verksamhet. Vid sådant

arbete äro dock utgångspunkterna för och syftemålen med den ifrågasatta

nya eller förändrade organisationen oftast relativt lätt utredda. Annorlunda

förhåller det sig som regel beträffande beredskapsplaneringen. De av krigsförhållandena

föranledda särskilda behoven och förändrade betingelserna

för behovstäckningen äro förutsättningar för ifrågavarande organisationsarbete,

som endast med svårighet och aldrig med visshet kunna angivas.

De senaste krigserfarenheterna äro härvid vägledande men utvecklingen

på krigsteknikens område är som bekant numera snabb. Den för beredskapsplanläggningen

ansvarige måste emellertid efter så noggrann utredning

och så ingående överväganden som möjligt bestämma förutsättningarna

för planläggningen.

Den karakteristik, som här lämnas på beredskapsarbete i allmänhet,

gäller i full utsträckning beredskapsplanläggningen inom medicinalväsendet.

Detta arbete får alltså betraktas såsom i regel mycket kvalificerat.

Ytterligare kännetecknas ifrågavarande beredskapsplanläggning emellanåt av

att den är mycket tidskrävande. Enligt min erfarenhet är den i vissa kretsar

spridda uppfattningen, att väsentliga brister beträffande den civila hälsooch

sjukvårdsberedskapen kunna i ett skärpt läge snabbt botas, klart

felaktig.

Utredningsmannen erinrar härefter om att beredskapsplanläggningen hittills

varit uppdelad mellan medicinalstyrelsens beredskapsavdelning och de

skilda fredsbvråerna inom styrelsen samt att chefen för inrikesdepartementet

i 1952 års statsverksproposition, bil. 13, sid. 16, funnit det böra övervägas

att mera koncentrera planläggningsarbetet till beredskapsavdelningen.

Enligt utredningsmannens uppfattning bör planläggningen för att bli tillräckligt

effektiv väsentligen utföras inom beredskapsavdelningen. Härvid

måste dock den inom fredsbyråerna förefintliga sakkunskapen väl tillvaratagas

och planläggningen ske i nära samråd med dessa byråer. Utredningsmannen

föreslår därför, att den av honom såsom nödvändig konstaterade

personalförstärkningen hänföres till beredskapsavdelningen.

Att närmare angiva antalet befattningshavare på beredskapsavdelningen

samt löneställning och arbetsområden för envar av dessa finner utredningsmannen

f. n. icke möjligt. För att ernå den avsedda förstärkningen av

beredskapen inom den allmänt civila hälso- och sjukvården är det emellertid

nödvändigt, att personer, som med hänsyn till utbildning, erfarenhet

och läggning äro lämpade för detla ganska speciella slag av arbete, kunna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

för längre eller kortare tid knytas till beredskapsavdelningen. Med hänsyn

till svårigheterna att för uppbyggnadsskedet angiva den på avdelningen

erforderliga personalen torde Kungl. Maj :t alltjämt böra äga att efter det

aktuella behovet besluta om sammansättningen av avdelningens personal.

Tjänsten som chef för beredskapsavdelningen gör utredningsmannen till

föremål för särbehandling och anför.

Innehavaren av denna tjänst intager en nyckelställning beträffande beredskapsplanläggningen

inom hela medicinalområdet. Han skall leda det

mångskiftande beredskapsarbetet inom medicinalstyrelsen och i detta avseende

befordra samverkan mellan beredskapsavdelningen och de olika

fredsbyråerna. Han skall vara styrelsens representant hos sjukvårdsberedskapsnämnden

och härvid bl. a. tillse, att nämndens planläggning och den

beredskapsplanering, som tillkommer medicinalstyrelsen, ske under ömsesidigt

hänsynstagande till varandra och så samordnas, att de bilda ett enhetligt

system. Beträffande avvägningen mellan den militära och den civila

sidan i fråga om behovet av medicinalpersonal kommer vidare chefen för

beredskapsavdelningen att angiva de principiella riktlinjerna för den civila

sidans behovsberäkning och när det gäller spörsmål av större betydelse själv

deltaga i avvägningsarbetet. Chefen för beredskapsavdelningen måste med

hänsyn till de antydda arbetsuppgifterna vara mycket god organisatör samt

besitta omfattande erfarenhet av hälso- och sjukvårdsadministration och

beredskapsarbete. Det synes uppenbart, att en heltidsanställd chef för

medicinalstyrelsens beredskapsarbete är oundgänglig för den tid som nu

kan överblickas.

Utredningsmannen föreslår, att för ändamålet en befattning som överdirektör

i lönegrad Cp 15 inrättas.

Behov att för beredskapsplanläggningen knyta en militär- eller civilförsvarsassistent

till medicinalstyrelsen finner utredningsmannen icke föreligga.

Beträffande sjukvårdsberedskapsnämndens organisation

anför utredningsmannen, att i nämnden böra såsom f. n. ingå representanter

för sjukhushuvudmännen genom svenska landstingsförbundet

samt för medicinalstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen, chefen för försvarsstaben

och försvarets sjukvårdsstyrelse. Han finner vidare ett påtagligt

behov föreligga för nämnden av att alltid äga tillgång till en kvalificerad

lasarettsläkare, vilken om möjligt bör ha krigserfarenhet och vara eller ha

varit styresman för lasarett. I avsikt att vinna garanti för att detta behov

blir tillgodosett föreslår utredningsmannen, att nämnden utökas med en

läkarrepresentant, föreslagen av svenska lasarettsläkarföreningen.

I fråga om nämndens kanslipersonal gör utredningsmannen endast det

uttalandet, att nämnden bör åtminstone under beredskapens uppbyggnad

intaga en något friare ställning ur anslagsteknisk synpunkt än en myndighet

med ordinära fredsuppgifter.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

Slutligen påpekar utredningsmannen, att tillgång till medicinsk

expertis eller medicinska utredningar eller sakkunnigutlåtanden kan

vara betydelsefull, emellanåt t. o. m. utgöra grundläggande förutsättning

för krigsplanläggningen av den allmänt civila hälso- och sjukvården.

Det har befunnits lämpligt att till ett organ sammanföra utredningar,

forskning och försök inom försvarsmedicinen. Detta organ är en ständig

subkommitté under statens medicinska forskningsråd, den s. k. försvarsmedicinska

nämnden. Dennas verksamhet har emellertid kommit att bli

inriktad huvudsakligen på den militära hälso- och sjukvårdens problem

och till någon del på civilförsvarets sjukvårdsfrågor.

Utredningsmannen föreslår, att även de båda planläggningsmyndigheterna

på det allmänt civila medicinalområdet, medicinalstyrelsen och sjukvårdsberedskapsnämnden,

skola erhålla biträde av försvarsmedicinska

nämnden. Lämnande av sådant biträde bör för nämnden vara självfallet

inom ramen för tillgängliga resurser. Medicinalstyrelsen bör äga utse en

ledamot i nämnden.

Yttrandena.

Vad angår formerna för krigsplan läggningen av den

allmänt civila hälso- och sjukvården framhåller överbefälhavaren önskvärdheten

dels av att planläggningen i fred åvilar samma myndighet, som

skall svara för verkställigheten i krig, dels av att den myndighet, som i

fred handlägger civila sjukvårdsfrågor, medicinalstyrelsen, har möjlighet

att härvid beakta eventuella beredskapssynpunkter. Den av utredningsmannen

föreslagna organisationen anser överbefälhavaren lämplig.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län förklarar sig icke ha något att erinra

mot utredningsmannens förslag till organisation för den centrala krigsplanläggningen.

Sjukvårdsberedskapsnämnden anser, att det principiella ställningstagandet

till frågan om nämndens fortsatta medverkan i det civila beredskapsarbetet

närmast bör ankomma på de myndigheter, som äro representerade

i nämnden. Nämnden vill emellertid förklara, att även vid en utökning av

arbetsuppgifterna nämnden, oavsett om den skall liksom hittills vara fristående

eller ingå såsom ett organ inom medicinalstyrelsen, är beredd att

påtaga sig dessa.

Medicinalstyrelsen lämnar först en översikt över sina mest närliggande

beredskapsuppgifter och framhåller under hänvisning härtill, att detta arbete

har speciell inriktning och betydande storleksordning. Styrelsen finner

därför uppenbart, att ansvaret för beredskapsplanläggningen icke utan allvarlig

risk för eftersättande av viktiga och trängande fredsuppgifter kan

åläggas styrelsens ledning. Tages vidare hänsyn till att huvudmannaskapet

för kroppssjukvården till den ojämförligt största delen åvilar andra organ

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

än staten och att ett oavvisligt behov föreligger av samordning av all beredskapsplanläggning,

i första hand på den civila sidan, tala enligt styrelsens

mening starka skäl för att planläggningen anförtros åt ett särskilt organ,

där de olika huvudmännen och övriga intressenter äga deltaga och samverka

under gemensamt ansvar. Detta organ kan antingen utgöras av en

fristående, utbyggd sjukvårdsberedskapsnämnd eller eu till medicinalstyrelsen

knuten nämnd med beslutanderätt i styrelsens ställe.

Beträffande det förstnämnda alternativet anför medicinalstyrelsen i

huvudsak följande.

Emot en fristående nämnd kan främst riktas den anmärkningen, att den

bryter principen om identitet mellan ansvaret för planläggningen och ansvaret

för verkställigheten i krig. Formellt är detta en svaghet. Reellt torde

denna svaghet i avsevärd grad uppvägas av det ur psykologisk synpunkt

viktiga förhållandet, att huvudmännen beredas tillfälle att jämte de statliga

intressenterna under eget ansvar medverka i planläggningen samt att

detta planläggningsorgan kan beräknas bilda det väsentliga underlaget för

det samrådsförfarande, som av utredningsmannen förutsättes komma till

stånd mellan civil och militär hälso- och sjukvård i krig. Dess kansli skulle

dessutom vid krig ingå i medicinalstyrelsen och sålunda utgöra en kärna

i verkställighetsorganet. Det önskvärda sambandet mellan planläggning och

verkställighet synes därför kunna i tillfredsställande grad åvägabringas.

Detta blir falleti än högre grad, därest styrelsen bibehålies vid möjligheten

att meddela direktiv för nämndens arbete samt erhåller en något utökad

representation i nämnden.

Mot en utbyggd sjukvårdsberedskapsnämnd har utredningsmannen anfört,

att ett medbestämmande och medansvar från krigsmaktens och militärsjukvårdens

sida är opåkallat, när det gäller krigsplanläggning för vissa helt

civilt betonade grenar av den allmänt civila hälso- och sjukvården. Styrelsen

kan icke helt dela denna uppfattning, enär dels även beslut rörande

sådana grenar kunna inverka på delar av hälso- och sjukvården, vilka närmare

beröra de militära intressena, dels ett sådant medansvar synes ägnat

att underlätta ett samförstånd vid avvägningen av de militära och civila

behoven såväl vid planläggningsarbetet som i ett verkställighetsläge.

Vad angår den viktiga frågan om huru den civila sidan bör representeras

vid avvägningen av personaltilldelningen mellan de militära och civila

organisationerna har utredningsmannen föreslagit, att avvägningsärendena

skulle handläggas gemensamt av en representant för medicinalstyrelsen och

eu för försvarets sjukvårdsstyrelse. Medicinalstyrelsen finner det obestridligt,

att utredningsmannen härigenom lyckats lösa frågan på ett sådant

sätt, att de motstridiga intressena skulle kunna väl balansera mot varandra.

Samma möjlighet finnes ej i den av medicinalstyrelsen föreslagna

organisationen, enär styrelsen icke längre skulle äga samma förutsättningar

att företräda de civila intressena. Det kan ock ifrågasättas, huruvida

sjukvårdsberedskapsnämnden blir helt lämplig härför. Den omständigheten,

att två militära ledamöter ingå i densamma, kan innebära cn

försvagning av den civila sidans möjligheter att hävda sina synpunkter.

Å andra sidan bör beaktas, att diskussionen av personalfrågorna i nämnden

kan öka de militära myndigheternas förståelse för de civila intressena och

vice versa. Styrelsen vill därför förorda, att även denna uppgift tills vidare

anförtros nämnden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

Medicinalstyrelsen förklarar sig väl medveten om att förslaget att förlägga

all planläggning till en fristående, utbyggd sjukvårdsberedskapsnämnd

kan möta invändningar av principiell innebörd. Därest dessa anses

böra tillmätas avgörande betydelse, vill styrelsen alternativt förorda en sådan

ändring av sitt förslag, att planläggningsorganet inordnas i medicinalstyrelsen

såsom en nämnd med egen beslutanderätt, liksom vissa andra

nämnder i styrelsen. Därigenom skulle ansvaret för arbetet utåt vila på medicinalstyrelsen

men inom styrelsen icke i första hand falla på generaldirektören

utan på nämndens ledamöter. Det förberedande och verkställande

arbetet skulle i detta fall bedrivas på en särskild beredskapsavdelning under

ledning av en väl kvalificerad chef.

överbefälhavaren uttalar sig även angående förslaget, att hela den civila

planläggningen av krigssjukvården skulle överföras till sjukvårdsberedskapsnämnden.

Han anser, att denna lösning är klart sämre än den av utredningsmannen

föreslagna och därför icke bör ifrågakomma annat än som

ett provisorium.

Utöver medicinalstyrelsen har ett flertal remissinstanser kritiserat utredningsmannens

förslag, att ansvaret för krigsplanläggningen skall åvila medicinalstyrelsen

och sjukvårdsberedskapsnämnden med viss fördelning dem

emellan.

Sålunda finner svenska stadsförbundet utredningsmannens argumentering

för att bibehålla det civila planeringsarbetet uppdelat på sjukvårdsberedskapsnämnden

och medicinalstyrelsen icke övertygande. Enligt förbundets

mening bör en utbyggnad av medicinalstyrelsen, vilken skall svara även för

ledningen i verkställighetsläget, kunna möjliggöra tillskapandet av ett för

hela den civila hälso- och sjukvården i krig enhetligt och funktionsdugligt

planläggningsorgan. De myndigheter, som nu representeras i sjukvårdsberedskapsnämnden,

kunna medverka i planläggningsarbetet genom ett till

medicinalstyrelsens förfogande ställt fakultativt organ. —- Enahanda synpunkter

anföras av Stockholms stadskollegium och sjukhusdirektionen i

Göteborg. — Även följande remissinstanser uttalar sig för att hela planläggningen

skall ankomma på medicinalstyrelsen, nämligen länsstyrelserna i

Malmöhus, Värmlands, Västmanlands och Jämtlands län, sistnämnda läns

landsting, sjukhusdirektionen i Malmö, svenska läkaresällskapet och Sveriges

läkarförbund.

Svenska landstingsförbundet ifrågasätter, om icke krigsplanläggningen

beträffande alla de grenar av civil hälso- och sjukvård, som huvudsakligen

ha kommunala huvudmän, bör övertagas av sjukvårdsberedskapsnämnden.

Under sådana förhållanden kominer endast ett fåtal arbetsuppgifter på

området att kvarstå för medicinalstyrelsen. Det kan därför enligt förbundets

uppfattning vara lämpligt att överflytta även dessa uppgifter till nämnden.

Härigenom skulle skapas förutsättningar för enhetlighet och samordning.

I detta yttrande instämma flera bindsting. —- Också länsstyrelserna

2 —• Bihang till riksdagens protokoll 1955. t samt. AV 159.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:is proposition nr 159.

i Kronobergs och Norrbottens lön anse, att sjukvårdsberedskapsnämnden

bör planlägga i princip hela den allmänt civila hälso- och sjukvården i krig.

I fråga om utredningsmannens organisationsförslag beträffande

medicinalstyrelsen finner statskontoret inrättandet

av en överdirektörstjänst enbart för beredskapsgöromålen knappast

kunna komma i fråga och avstyrker förslaget i denna del. Statens organisationsnamnet

och länsstyrelsen i Örebro län äro av samma uppfattning. —

Övriga remissinstanser, som uttalat sig i denna fråga, nämligen överbefälhavaren,

försvarsmedicinska nämnden, svenska stadsförbundet och svenska

läkaresällskapet, finna det nödvändigt, att medicinalstyrelsens beredskapsavdelning

förstärkes på sätt utredningsmannen föreslagit.

Civilförsvarsstyrelsen förklarar sig icke dela utredningsmannens uppfattning,

att det icke är erforderligt att till medicinalstyrelsens beredskapsorganisation

knyta en civilförsvarsassistent. En sådan bör anslutas både till

medicinalstyrelsen och sjukvårdsberedskapsnämnden.

Yttrandena över förslaget till sjukvårdsberedskapsnämnden

s organisation avse dels nämndens sammansättning dels dess

kanslipersonal.

I den förra frågan framhåller sjukvårdsberedskapsnämnden, att städerna

utanför landsting såsom sjukhushuvudmän intimt beröras av nämndens

arbete. Nämnden föreslår därför, att dessa kommuner bli representerade i

nämnden genom särskild ledamot, utsedd på förslag av svenska stadsförbundet.

Samma förslag framföres också av medicinalstyrelsen, försvarsmedicinska

nämnden, svenska stadsförbundet, Stockholms stadskollegium

samt sjukhusdirektionerna i Göteborg och i Malmö.

Medicinalstyrelsen erinrar om dels utredningsmannens av styrelsen biträdda

förslag, att styrelsen skall ha ledningen av den allmänt civila hälsooch

sjukvården vid krigsfall, dels sitt eget i första hand framförda förslag,

att planläggningen beträffande denna skall i sin helhet tillkomma sjukvårdsberedskapsnämnden.

Under sådana förhållanden är det angeläget, att

styrelsen tillförsäkras större möjlighet än hittills att följa nämndens verksamhet.

Detta skulle kunna ske på så sätt, att förutom den hittillsvarande

ledamoten, som även i fortsättningen lämpligen bör vara generaldirektörens

ställföreträdare, vederbörande byråchefer eller föredragande allt efter ärendenas

art alternera såsom styrelsens andra ledamot i nämnden. Utredningsmannens

förslag att tillföra nämnden läkarsakkunskap genom en läkarledamot

från lasarettsläkarföreningen synes med den sålunda föreslagna

organisationsändringen icke vara tillräckligt motiverat. — Liknande synpunkter

anför sjukvårdsberedskapsnämnden.

Beträffande kanslipersonalen för planeringsorganet, vare sig detta blir

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

den utbyggda sjukvårdsberedskapsnämnden eller en till medicinalstyrelsen

anknuten nämnd, anför medicinalstyrelsen följande.

Kansliets chef bör givas en sådan tjänsteställning, att dels en väl kvalificerad

innehavare av befattningen kan förvärvas, dels denne skall på jämbördig

tot kunna företräda den civila hälso- och sjukvårdsberedskapen

gentemot andra myndigheter. Åtminstone så länge utbyggnadsskedet varar

bör han beredas den tjänsteställning som utredningsmannen föreslagit. Under

honom bör arbetet uppdelas på två byråer, varav en planerings- och

personalbyrå med i viss mån utvidgade arbetsuppgifter i jämförelse med

medicinalstyrelsens nuvarande beredskapsavdelning samt en administrativ

byrå med något minskade arbetsuppgifter i förhållande till nämndens nuvarande

arbetsområde. Därutöver bör tills vidare finnas en fristående

sektion för det synnerligen omfattande arbete, som åtgärderna till skydd

mot biologisk krigföring kan beräknas innebära. Då åtgärderna på detta

område i mycket beröra organisationen av annan hälsovård och av krigstjänsteläkarna

bedriven öppen sjukvård, böra frågor rörande all utanför

anstalt bedriven vård tills vidare handläggas å denna sektion. Till planerings-

och personalbyrån bör den medicinska planläggningen av beredskapssjukhusen

överföras, jämte likartade frågor beträffande sinnessjukhusen,

kronikeranstalterna och förlossningsanstalterna. Under administrativa byrån

torde böra sortera ett gemensamt sekretariat, på vilket bl. a. torde ankomma

att utforma tillämpningsföreskrifter och andra erforderliga anvisningar.

Planerings- och personalbyrån bör under avdelningschefen förestås av en

läkare med en löneställning Ce 37, vilket motsvarar befattningen som byråöverläkare

vid försvarets sjukvårdsstyrelse. Administrativa byrån bör förestås

av en såväl administrativt som ekonomiskt utbildad befattningshavare.

Enär denne jämte läkaren på planerings- och personalavdelningen framdeles

avses svara för kontinuiteten i planläggningsarbetet, bör även han

beredas pensionsberättigad tjänst såsom byråchef i Ce 37. Hälsovårdssektionen

slutligen bör förestås av en läkare, väl kvalificerad i epideiniologi och

bakteriologi, varvid arvode bör utgå med sådant belopp att kompetent innehavare

av befattningen kan erhållas.

Under byråcheferna bör inrättas dels ett fåtal extra ordinarie befattningar

såsom byråsekreterare, intendent, sjuksköterska och registrator, dels

efter behov arvodestjänster.

Rådet för försvaret mot biologisk krigföring bör överflyttas från medicinalstyrelsen

till planeringsorganet.

Sjukvårdsberedskapsnämnden gör i huvudsak enahanda uttalande som

medicinalstyrelsen.

Utredningsmannens förslag, alt försvarsmedicinska nämnden

skall såsom sakkunnigorgan biträda även planeringsinyndigheterna

för den allmänt civila hälso- och sjukvården, föranleder ingen

erinran i remissyttrandena.

1 detta sammanhang må slutligen påpekas, att ett flertal remissinstanser,

främst länsstyrelser, framhållit, att en förutsättning för att de re
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.is proposition nr 159.

gionala och lokala organen skola kunna effektivisera sitt planläggningsarbete

är, att de snarast erhålla vägledande anvisningar för sin

verksamhet av de centrala planläggningsorganen.

Departementschefen.

För att uppnå en önskvärd enhetlig planläggning av den allmänt civila

hälso- och sjukvården i krig är det nödvändigt, att huvuddelen av planläggningen

utföres eller i varje fall ledes av centrala organ. Särskilt

gäller detta i fråga om fördelningen av tillgänglig medicinalpersonal

samt beträffande sådan hälso- och sjukvårdande verksamhet, som är

avsedd för annat än rent lokal behovstäckning. Såsom exempel på sådan

verksamhet vill jag anföra den slutna vården av kropps- och sinnessjuka,

epidemibekämpning med tillhörande laboratorieverksamhet, försörjningen

i stort med läkemedel och sjukvårdsmateriel o. s. v. Vad gäller mera

lokalt betonad verksamhet såsom den öppna sjukvården och hälsoövervakningen

i primärkommunerna bör krigsplanläggningen för denna givetvis

ske lokalt men i enlighet med anvisningar utfärdade av de centrala

planläggningsorganen. I tydlighetens intresse bör påpekas, att beträffande

flertalet områden, som är ägnade för central planläggning, exempelvis

verksamheten vid kroppssjukhusen, erfordras ett mer eller mindre långtgående

biträde av regionala och lokala instanser, särskilt av sådana, som

driver motsvarande verksamhet i fred.

Vid övervägande av den lämpliga organisationen för nämnda centrala

planläggning finner jag följande synpunkter vara av särskild betydelse.

Identitet bör så långt möjligt föreligga mellan organet för ledningen av

ifrågavarande verksamhet i krig och det organ, som i fred planlägger verksamheten.

Såsom jag tidigare anfört, bör enligt min mening de centrala

ledningsbefogenheterna i fråga om den allmänt civila hälso- och sjukvården

i krig tillkomma medicinalstyrelsen. Huvudparten av den fredsmässiga

hälso- och sjukvården, främst kroppssjukhusvården men även mycket

väsentliga delar av den öppna sjukvården in. m., är icke statlig utan ombesörjes

av landstingen och de landstingsfria städerna. Dessa skall även under

krig i princip ansvara för motsvarande verksamhet. Det har vidare befunnits

oundgängligt, att i krig två nya hälso- och sjukvårdsorganisationer

upprättas, nämligen krigsmaktens och civilförsvarets sjukvårdstjänst. De

är närmast att betrakta som komplement till det allmänt civila medicinalväsendet

och bör i möjligaste mån begränsas. Krigsorganisationen för

den allmänt civila hälso- och sjukvården är därför av största intresse för

utformningen av de båda nya organisationerna.

Utredningsmannens förslag till organisation för planläggningen av den

allmänt civila hälso- och sjukvården i krig innebär en liknande uppdelning

som f. n. av ansvaret för planläggningen mellan medicinalstyrelsen och

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

sjukvårdsberedskapsnäranden. Nämnden skulle handha i princip hela planläggningen

för beredskapssjukhusen och vara sakkunnigorgan åt riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap beträffande läkemedels- och sjukvårdsmaterielförsörjningen.

På medicinalstyrelsen skulle ankomma hela

planläggningen i övrigt, vari ingår den mycket betydelsefulla verksamheten

att tillsammans med försvarets sjukvårdsstyrelse fördela medicinalpersonalen

mellan den militära och den civila sektorn. Med sitt förslag har

utredningsmannen avsett, att medicinalstyrelsen i egenskap av centralmyndighet

i fred och centralt ledningsorgan i krig skall ha ansvaret för planläggningen

beträffande betydelsefulla delar av den civila hälso- och sjukvården

under krig. Härmed skulle verkets ledning och personal förvärva

förtrogenhet med beredskapsfrågor och ha möjlighet att vid fredsärendenas

behandling beakta eventuella beredskapssynpunkter. Beträffande verksamheten

vid beredskapssjukhusen, vilken är den mest omfattande grenen av

den allmänt civila hälso- och sjukvården och har utomordentlig betydelse

för det totala försvaret, skulle planläggningen alltjämt ankomma på sjukvårdsberedskapsnämnden.

Denna anordning skulle visserligen bryta principen

om identitet mellan lednings- och planläggningsorgan men genom

densamma skulle såväl sjukhushuvudmännen som företrädare för krigsmakten

och civilförsvaret få medbestämmande och medansvar i fråga om

denna planläggning. Den på angivet sätt splittrade civila planläggningen

skulle sammanhållas av den föreslagne chefstjänstemannen för medicinalstyrelsens

beredskapsuppgifter, vilken även borde vara styrelsens representant

i sjukvårdsberedskapsnämnden.

Ett par på beredskapsområdet mycket kvalificerade remissmyndigheter

tillstyrker utredningsmannens förslag. Övriga myndigheter, som yttrat sig

över förslaget, riktar kritik mot detsamma. Denna har väsentligen följande

innehåll. Förslaget bryter mot principen, att organet för ledningen i krig

skall ansvara för fredsplanläggningen. Någon garanti för enhetlighet i planläggningen

erhålles icke. Bortsett från sjukhusverksamheten kommer planläggningen

av den hälso- och sjukvård, som i fred handhas av landsting

och landstingsfria städer, att bedrivas utan medverkan av dessa huvudmän.

Slutligen framhåller medicinalstyrelsen, att ansvaret för planläggningen

icke kan åläggas styrelsens ledning utan risk för att viktiga och

trängande fredsuppgifter eftersättes.

Under åberopande av en eller flera av nämnda kritiska synpunkter framför

ett antal remissinstanser egna förslag till lösning av denna organisationsfråga.

Medicinalstyrelsen föreslår, att all krigsplanläggning på området

skall uppdragas åt sjukvårdsberedskapsnämnden eller, om detta icke

skulle befinnas lämpligt, åt en till medicinalstyrelsen knuten nämnd. Ett

tiotal remissinstanser, vilka i huvudsak representerar landstingen, anser,

alt hela planläggningen bör överflyttas till sjukvårdsberedskapsnämnden.

Ungefär lika många instanser föreslår, att planläggningen odelad skall till
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 1Ö9.

komma medicinalstyrelsen, i vissa fall med tillägg att medverkan från de

myndigheter m. fl., som nu är representerade i sjukvårdsberedskapsnämnden,

kan erhållas genom ett fakultativt organ vid medicinalstyrelsens sida.

De sålunda av remissmyndigheterna anförda synpunkterna finner jag

beaktansvärda. Särskilt synes det betydelsefullt, att landsting och landstingsfria

städer medverkar vid krigsplanläggningen även beträffande annan

av dem driven hälso- och sjukvård än verksamheten vid beredskapssjukhusen.

Då nämnda huvudmäns andel i den civila hälso- och sjukvården

är klart dominerande, bör till det organ, som får i uppdrag att krigsplanlägga

denna verksamhet, hänskjutas också återstående planläggning på

området. Detta organ bör vara en nämnd, då denna organisationsform erbjuder

möjlighet till representation från huvudmännens och andra intressenters

sida. Med hänsyn till att ledningen av verksamheten i krig skall

utövas av medicinalstyrelsen bör planläggningsorganet erhålla så nära anslutning

som möjligt till denna myndighet.

Jag föreslår alltså, att för ifrågavarande krigsplanläggning en särskild

nämnd inrättas och knytes till medicinalstyrelsen på motsvarande sätt som

styrelsens nuvarande, för fredsuppgifter tillkomna nämnder. Den nya

nämnden, vilken torde få betecknas medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd,

bör övertaga samtliga krigsplanläggningsuppgifter beträffande

den allmänt civila hälso- och sjukvården. I likhet med medicinalstyrelsen

finner jag, att nämnden, trots att i densamma enligt vad i det

följande sägs bör ingå även representanter för krigsmakten, kan företräda

den civila verksamheten på området vid fördelningen av medicinalpersonalen

mellan den militära och civila sidan. I samband med att medicinalstyrelsens

sjukvårdsberedskapsnämnd inrättas, vilket bör ske från den 1 juli

1953, skall den nuvarande sjukvårdsberedskapsnämnden och medicinalstyrelsens

beredskapsavdelning indragas.

Den nya sjukvårdsberedskapsnämnden bör givas sådan sammansättning,

att de myndigheter och institutioner, som har ett mera väsentligt intresse

av nämndens verksamhet, blir representerade i nämnden. För att markera

nämndens nära anslutning till medicinalstyrelsen men främst för att skapa

garantier för att en sådan anslutning verkligen kommer till stånd bör

föreskrivas, att chefen för medicinalstyrelsen eller hans ställföreträdare

skall vara ordförande i nämnden och att styrelsen skall ha ytterligare en

representant i nämnden. Sistnämnda ledamotskap bör alltefter ärendenas

sakliga innehåll alternera mellan styrelsens byråchefer och med dessa

jämställda särskilda föredragande. De kommunala huvudmännen bör erhålla

två företrädare i nämnden, utsedda på förslag av svenska landstingsförbundet

resp. svenska stadsförbundet. Vidare bör såsom i fråga om den

nuvarande sjukvårdsberedskapsnämnden envar av chefen för försvarsstaben,

försvarets sjukvårdsstyrelse och civilförsvarsstvrelsen utse sin representant.

Den nya nämnden skulle alltså komma att bestå av sju ledamöter

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

mot fem i den nuvarande nämnden. De två nytillkomna ledamöterna utgöres

av ytterligare en representant för medicinalstyrelsen och av en företrädare

för stadsförbundet.

Med den sammansättning nämnden enligt mitt förslag skulle få synes

någon direktivrätt från medicinalstyrelsens sida gentemot nämnden icke

vara erforderlig.

Jag övergår härefter till frågan om den nya sjukvårdsberedskapsnämndens

kansliorganisation.

Såväl utredningsmannen som vissa remissmyndigheter framhåller, att

beredskapsplanläggningen beträffande den civila hälso- och sjukvården

alltjämt företer allvarliga brister. Remissmyndigheterna efterlyser särskilt

centralt utarbetade anvisningar för de regionala och lokala organens planläggningsarbete.

För att lyfta den civila hälso- och sjukvårdsberedskapen till en rimlig

nivå är det därför nödvändigt, att det centrala planläggningsorganet, medicinalstyrelsens

sjukvårdsberedskapsnämnd, till en början erhåller en förhållandevis

stark kansliorganisation. Sedan en första genomgång av beredskapsområdet

verkställts, synes organisationen kunna begränsas.

I likhet med medicinalstyrelsen och sjukvårdsberedskapsnämnden anser

jag, att den nya sjukvårdsberedskapsnämndens kansli bör tills vidare uppdelas

på två byråer och en fristående sektion. De två byråerna torde under

benämningarna upphandlings- och. organisationsbyrån samt personalbyrån

böra erhålla väsentligen motsvarande arbetsuppgifter som den nuvarande

sjukvårdsberedskapsnämndens kansli resp. medicinalstyrelsens beredskapsavdelning.

Emellertid bör de omfattande och specialbetonade göromål, som

avser åtgärder till skydd mot biologisk krigföring och som nu ankommer

på beredskapsavdelningen, hänföras till förenämnda fristående sektion,

vilken bör benämnas hälsovårdssektionen. I fråga om den närmare fördelningen

av den nya nämndens arbetsuppgifter på de båda byråerna och

sektionen torde nämnden få besluta sedan viss erfarenhet av organisationen

vunnits.

Den nuvarande sjukvårdsberedskapsnämndens kansli förestås av en

heltidsanställd befattningshavare, som härför åtnjuter dels ersättning för

mistad lön på sin ordinarie tjänst (f. n. byrådirektör i lönegrad Ca 31,

löneklass 32), dels arvode med 5 000 kronor för år. Chefen för medicinalstyrelsens

beredskapsavdelning är deltidsanställd med årsarvode av 3 000

kronor. Hans närmaste medhjälpare är en heltidsanställd läkare med arvode

motsvarande lön i lönegrad Cp 12.

Inom den av mig föreslagna nya sjukvårdsberedskapsnämndens kansliorganisation

torde vardera byrån böra förestås av en befattningshavare

med byråchefs ställning. Med hänsyn till att arbetsuppgifterna på personalbyrån

till övervägande del kommer att avse fördelning och krigsplacering

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

av läkare och annan kvalificerad medicinalpersonal samt beredskapsutbildning

för dessa personalkategorier, bör chefen för denna byrå vara läkare.

Tjänsten som chef för upphandlings- och organisationsbyrån bör

uppehållas av en befattningshavare med administrativ utbildning och erfarenhet.

En av dessa båda befattningar bör placeras i lönegrad Ce 37 medan

den andra torde kunna konstrueras som en arvodesbefattning, varvid

arvodet bör motsvara lön i 37 löneklassen. Hälsovårdssektionen bör förestås

av den epidemiolog med arvode av 25 000 kronor för år, som med stöd

av riksdagens bemyndigande redan under innevarande budgetår anställts

för ändamålet inom medicinalstyrelsens beredskapsavdelning.

Någon särskild tjänst som kanslichef anser jag mig icke böra tillstyrka.

Däremot torde en av byråcheferna böra förordnas att jämte egen tjänst

fullgöra åliggandena som chef för kansliet. Härför bör ersättning utgå med

3 000 kronor för år.

Beträffande kanslipersonalen i övrigt, vilken under nästa budgetår bör

i huvudsak överensstämma med motsvarande befattningshavare hos den

nuvarande sjukvårdsberedskapsnämnden och medicinalstyrelsens beredskapsavdelning,

torde jag få hänvisa till vad i det följande anföres härom.

Med den av mig föreslagna organisationen för krigsplanläggningen av

den allmänt civila hälso- och sjukvården torde något behov av militär- eller

civilförsvarsassistent hos det centrala planläggningsorganet icke föreligga.

Vad utredningsmannen anfört och föreslagit beträffande försvarsmedicinska

nämndens medverkan även vid nu ifrågavarande planläggningsarbele

föranleder ingen erinran från min sida.

Regionala organ för krigsplanläggningen av den allmänt civila hälso- och sjukvården.

Enligt vad jag förordat vid remissen till lagrådet av förslaget till krigssjukvårdslag

skall regionala organ för ledningen av den civila hälso- och

sjukvården i krig finnas i två instanser, nämligen civilbefälhavare och

länsstyrelser. Följande län ingår icke i civilområden, nämligen Gotlands

län, vilket helt sammanfallar med sjunde militärområdet, samt Västerbottens

och Norrbottens län, vilka tillsammans motsvarar sjätte militärområdet.

Utredningsmannen.

Vad angår civilbefälhavarna erinrar utredningsmannen om

föreskriften i 2 § instruktionen för dessa den 5 juni 1951 (nr 429),

att civilbefälhavaren skall under fred hålla sig underrättad om den försvarsberedskapsplanläggning,

som sker inom hans område, och samla

material härom. Han skall även i görligaste mån verka för att civila försvarsåtgärder

i erforderlig omfattning planlägges och att denna planläggning

samordnas de olika myndigheterna emellan. I sådant syfte bör

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

civilbefälhavaren jämväl samråda med vederbörande centrala myndigheter

och han äger genom framställningar hos dessa och andra myndigheter påkalla

de undersökningar eller planläggningsarbeten, som han anser erforderliga.

Vid civilbefälhavarinstitutionens inrättande den 1 juli 1951 ställdes ingen

särskild personal till civilbefälhavarnas förfogande. Från den 1 juli 1952 är

emellertid en heltidsanställd föredragande knuten till varje civilbefälhavare.

Till motivering härför anfördes bl. a. (prop. 155/1952, sid. 32—33)

följande.

Det har blivit alltmera uppenbart, att stora krav ställas på civilbefälhavarna

för att det med organisationen avsedda syftet skall kunna vinnas.

För den erforderliga samordningen är det ej nog att civilbefälhavarna allenast

hålla sig underrättade om planläggningen inom civilområdet. De måste

även aktivt ingripa för att samordna planläggningen de olika myndigheterna

emellan och för att, då så behövdes, påkalla kompletterande undersökningar

m. in. Föredraganden bör efter civilbefälhavarens bestämmande

biträda de enskilda länsstyrelserna och närmast under civilbefälhavaren

följa planläggningen och leda samordningen mellan de olika länen och

skilda verksamhetsområdena.

Utredningsmannen förutsätter, att de heltidsanställda föredragandena i

huvudsak komma att tagas i anspråk för den mycket betydelsefulla och

omfattande ekonomiska försvarsberedskapen. Däremot torde de icke medhinna

att ta någon närmare befattning med övriga beredskapsgrenar. Utredningsmannen

erinrar om sin tidigare i betänkandet uttalade uppfattning,

att den operativa ledning av hälso- och sjukvården i krig, som syftar till att

dess resurser bli på ett rationellt sätt utnyttjade och fördelade, måste tillkomma

civilbefälhavaren senast vid ett krigsutbrott och att utövandet av

denna operativa ledning förutsätter, att civilbefälhavaren äger tillgång till

kvalificerade medarbetare. Ytterligare en förutsättning härför finner utredningsmannen

vara, att medarbetarna redan i fred haft tillfälle sätta sig

in i betingelserna för verksamheten och planläggningen på området. Särskilt

gäller detta den person, som av civilbefälhavaren utses att förestå ifrågavarande

ledningsarbete i krig. F. n. krigsplaceras en av förste provinsialläkarna

i de län, som ingå i civilområdet, såsom s. k. civilläkare hos civilbefälhavaren.

Med hänsyn till urvalsmöjligheterna vid denna krigsplacering

torde civilläkaren normalt komma att utses till föreståndare för verksamheten.

Utredningsmannen föreslår, att åt ifrågavarande föreståndare beredes

tillfälle att under högst 30 dagar per år sätta sig in i hälso- och sjukvårdens

beredskapsplanläggning och beträffande denna och angränsande planläggning

nära samarbeta med den heltidsanställde föredraganden och vederbörande

militärbefälsläkare.

I normalfallet, då civilläkaren utses till föreståndare, blir tillvägagångssättet,

att civilläkaren får tjänstledighet från sin förste provinsialläkarbe
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

fattning och vikarie förordnas på befattningen, llr beredskapssynpunkt är

det angeläget, att till vikarie om möjligt förordnas den läkare, som är krigsplacerad

såsom förste krigstjänsteläkare i stället för den såsom civilläkare

ianspråktagne. De sammanlagda årskostnaderna för den föreslagna anordningen

beräknar utredningsmannen till omkring 15 000 kronor.

Beträffande länsstyrelsernas planläggningsarbete erinrar utredningsmannen

om Kungl. Maj :ts i det föregående refererade beslut den

15 juni och 20 september 1951 angående länsstyrelsernas krigsorganisation.

Enligt dessa beslut skall vid varje länsstyrelse i krig finnas organiserad

bl. a. en hälso- och sjukvårdssektion med operativa ledningsuppgifter.

För erforderligt förberedelsearbete i fred skall inom sektionen utses en

person, vilken besitter de särskilda kvalifikationer, som erfordras för att

även under krig vara chef för sektionen.

Utredningsmannen konstaterar emellertid att, ehuru samtliga länsstyrelser

utsett personer för nämnda förberedelsearbete, detta i flertalet län ännu

icke kommit riktigt igång. Skälet härtill är, att arbetet som regel förutsätter

kännedom om de resultat, till vilka den centrala beredskapsplanläggningen

på området kommit, men att denna planläggning alltjämt är i väsentliga

delar eftersläpande. Allteftersom resultaten mogna fram, komma

de givetvis att tillställas länsstyrelserna såsom underlag för dessas krigsförberedelser.

Utredningsmannen finner icke anledning föreslå någon arbetskraftsförstärkning

vid länsstyrelsernas hälso- och sjukvårdssektioner.

Yttrandena.

Utredningsmannens förslag såvitt det avser organisationen i civilbef

ålhav arinstansen föranleder ingen annan erinran än att

statskontoret uttalar, att för en och samma befattningshavare en årligen

återkommande tjänstgöring om 30 dagar knappast torde vara erforderlig.

Tjänstgöringen bör enligt statskontorets mening kunna uttagas

under en tidsperiod om 2—3 år.

Länsstyrelsen i Älvsborgs lån föreslår, att civilläkaren beredes tillfälle att

genomgå en centralt anordnad kort utbildningskurs, innan han börjar

tjänstgöringen hos civilbefälhavaren.

Beträffande hälso- och sjukvårdssektioner na vid länsstyrelserna

framhåller länsstyrelsen i Malmöhus län, att, i varje fall i de större länen,

cheferna för dessa sektioner bör beredas tillfälle att årligen under viss,

icke alltför kort tid odelat ägna sig åt beredskapsplanläggningen. Ett likartat

uttalande göres av länsstyrelsen i Östergötlands län.

Sveriges läkarförbund finner angeläget, att även de läkare, som placeras

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 159. 27

hos länsstyrelserna såsom förste krigstjänsteläkare, erhålla tillfälle att

under högst 30 dagar per år sätta sig in i beredskapsplanläggningen.

Slutligen finner länsstyrelsen i Gävleborgs län önskvärt med en utbildningskurs

för cheferna för länsstyrelsernas hälso- och sjukvårdssektioner.

Departementschefen.

Utredningsmannens förslag att civilbefälhavarens närmaste medhjälpare

vid ledningen av den civila hälso- och sjukvården i kx-ig skall beredas tillfälle

att redan i fred sätta sig in i betingelserna för verksamheten och

planläggningen på omi-ådet, biträder jag i princip. Även om i enlighet med

statskontorets uppfattning eu årligen återkommande tjänstgöring om 30

dagar knappast synes erforderlig, bör i varje fall under nästa budgetår

sådan tjänstgöring kunna komma till stånd.

Några remissinstanser föreslår, att cheferna för hälso- och sjukvårdssektionerna

vid länsstyrelserna skall på motsvarande sätt som nyssnämnda

befattningshavare hos civilbefälhavarna få under viss tid varje år odelat

ägna sig åt beredskapsplanläggningen. Jag vill erinra om att nämnda sektionschefer

i enlighet med Kungl. Maj:ts redan i september 1951 meddelade

beslut härom har att utföra erforderligt förberedelsearbete i fred inom

sektionen. På grund härav anser jag mig icke böra tillstyrka remissinstansernas

berörda förslag.

Däremot finner jag i likhet med ett par länsstyrelser angeläget, att korta

utbildnings- och informationskurser anordnas centralt för ifrågavarande

sektionschefer hos civilbefälhavare och länsstyi-elser.

I fråga om bestridandet av kostnaderna för nu föreslagen tjänstgöring

och kursverksamhet torde jag få hänvisa till det följande.

Anslagsberäkningar för budgetåret 1953/54.

Av vad jag anfört i det föregående framgår, att jag beträffande den

centrala ledningen av beredskapsplanläggningen ansett mig böra tillstyxka,

att denna anförtros åt en särskild, till medicinalstyrelsen knuten nämnd,

kallad medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd. Medicinalstyrelsens

beredskapsavdelning och den nuvarande sjukvårdsberedskapsnämnden

skulle i samband härmed indragas.

I enlighet härmed bör de tre förslagsanslag, som för innevarande budgetår

anvisats till ifrågavarande ändamål, utgå ur riksstaten för budgetåret

1953/54. För bestridande av kostnaderna för den nya sjukvårdsberedskapsnämndens

verksamhet torde för nästa budgetår böra anvisas två förslagsanslag,

rubricerade Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Avlöningar

och Medicinalstyrelsens sjukvåidsberedskapsnämnd: Omkostnader.

Enär medicinalstyi-elsen och sjukvårdsberedskapsnämnden i sina anslagsäskanden

utgått från nu gällande organisation, redovisas äskandena be
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

träffande den nuvarande beredskapsavdelningen samt nämndens avlöningar

i ett sammanhang under det nya avlöningsanslaget. Anslaget till Sjukvårdsberedskapsnämnden:

Förvaring och underhåll av materiel in. in. bör benämnas

Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel in. in. I övrigt

utgår jag i det följande från i riksstaten nu eller tidigare upptagna anslag.

I det föregående har jag tillstyrkt, att den befattningshavare i ett civilområde,

vilken utses att närmast under civilbefälhavaren leda den civila

hälso- och sjukvården i krig, normalt den hos civilbefälhavaren krigsplacerade

s. k. civilläkaren fen av förste provinsialläkarna inom civilområdet),

skall under nästa budgetår beredas tillfälle att under högst 30

dagar sätta sig in i beredskapsplanläggningen. Kostnaderna för denna anordning,

vilken föranleder behov av motsvarande ledighet från den ordinarie

tjänstgöringen, kan beräknas till i runt tal 15 000 kronor per år. Något

särskilt anslag synes emellertid icke erfordras för ändamålet. Ifrågakommande

kostnader för avlöning till vikarier torde böra bestridas från vederbörlig

anslagspost under anslaget till Förste provinsialläkare och provinsialläkare

m. fl.: Avlöningar. Resekostnadsersättning och traktamente torde —

i likhet med vad som gäller för militärassistenter m. fl. hos länsstyrelserna

— böra utbetalas från vederbörande länsstyrelses anslag till reseersättningar.

Vidare har jag i det föregående förordat, att korta utbildnings- och informationskurser

centralt skall kunna anordnas för cheferna för civilbefälhavarnas

och länsstyrelsernas hälso- och sjukvårdssektioner. Då själva

kurskostnaderna torde få bestridas från anslagen till sjukvårdsberedskapsnämnden

samt resekostnadsersättning och traktamente synes böra utgå

från länsstyrelsernas reseersättningsanslag, finner jag ej heller för nu

ifrågavarande ändamål särskilt anslag erforderligt.

Uppräkning av de anslag, som skall anlitas för nu angivna ändamål, torde

med hänsyn till den förhållandevis obetydliga merbelastning, som föranledes

av förslagen, icke böra ifrågakomma.

Iso) Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Avlöningar.

Beredskapsavdelningen Sjukvårdsberedskapsnämnden

Anslag

1951/52 70 000

1952/53 (statsliggaren s.

914 resp. 915) 90 000

1953/54 (förslag) —

Nettoutgift

Anslag

Nettoutgift

127 407

113 600

192 960

144 000

390 000

Yrkanden.

I. Medicinalstyrelsen (skr. 19/12 1952) hemställer, att anslaget till beredskapsavdelningen

uppräknas med 141 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

29

ökn. el.

minskn.

1. Personalförstärkningar:

a) 1 överdirektör Cr 15 ................................................ 4. 31 920

b) 1 epidemiolog........................................................ 4. 25 000

c) 1 hälsovårdsinspektör................................................. 4. 13 000

d) 1 föredragande i ärenden rörande blodtransfusionsverksamhet............ 4 7 200

ej 1 sjuksköterska Cg 16................................................ 4- 10 488

f) Ett extra kontorsbiträde ............................................ 4- 7 548

2. Personalminskning:

1 chef för beredskapsavdelningen ........................................ — 3 000

3. Lönereglering:

En arvodesanställd läkare uppföres som byråöverläkare Ce 37.............. 4- 2 088

4. Vikariats- och övertidsersättningar ........................................ 4. 14 092

5. Omräkning:

Lönegradsuppflyttning av föreståndaren för sjuksköterskeregistret (prop.

nr 241/1952), reglerad befordringsgång för amanuensen och indexhöjning

för dessa ............................................... 4- 6 336

Omkostnader för rådet för skydd mot biologisk krigföring ................ + 21 000

Höjning av posten till arvoden till skrivbiträden, tillfällig personal; m. m. .. + 5 328

4- 141000

II. Sjukvårdsberedskapsnåmnden (skr. 28/8 1952) hemställer, att dess

avlöningsanslag uppräknas med 28 000 kronor.

ökning

1. Löneregleringar:

a) Arvode till en verkställande tjänsteman.................................... 1000

b) Ersättning till verkställande tjänstemannen för mistade avlöningsförmåner .... 4 548

c) 1 intendent Ce 29: 30 i stället för Ce 27: 28................................ 1 884

d) 1 kontorist Ce 13:16 i stället för 1 kanslibiträde Ce 11:14.................. 814

e) 1 kanslibiträde Cg 11:11 i stället för 1 kontorsbiträde Ce 8:10.............. 372

2. Omräkning:

Indexhöjning .............................................................. 19 300

Avrundning................................................................ 82

28 000

Motiv.

I. (Beredskapsavdelningen.)

Anslaget för innevarande budgetår, 90 000 kronor, har beräknats på följande

sätt: arvode till chef för beredskapsavdelningen 3 000, arvode till

en heltidsanställd läkare 24 612, löner till en amanuens i reglerad befordringsgång

och en föreståndare för sjuksköterskeregistret 21 600 samt arvoden

till skrivbiträden, tillfällig personal m. m. 40 788 kronor. Kungl. Maj:t

har dessutom genom beslut den 6 juni 1952 bemyndigat styrelsen att inrätta

ett råd för skydd mot biologisk krigföring och för ändamålet anvisat

ett belopp av 21 000 kronor, att bestridas från detta anslag. Ett tidigare

för representant hos arméöverläkaren avsett arvode om 4 500 kronor för

år må icke tagas i anspråk under den tid, den heltidsanställde läkaren är

anställd vid beredskapsavdelningen.

Medicinalstyrelsen har i yttrande över betänkandet angående hälso- och

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 159.

sjukvården vid krig och andra utomordentliga förhållanden föreslagit, att

planläggningen av den allmänt civila hälso- och sjukvården anförtros åt

en särskild nämnd, antingen fristående eller knuten till styrelsen. I båda

fallen skulle nämnden vara organiserad på i huvudsak samma sätt som

den nuvarande sjukvårdsberedskapsnämnden. Till nämnden skulle höra

ett kansli, till vilket beredskapsavdelningens och sjukvårdsberedskapsnämndens

nuvarande befattningshavare skulle överflyttas. I det följande

föreslår styrelsen därjämte en viss förstärkning av nämndens personal.

Styrelsen har vid beräkningen av anslaget utgått från, att Kungl. Maj:t

-—- liksom tidigare varit fallet — skall äga möjlighet att vid förekommande

behov medgiva överskridande av detsamma.

1 a) och 2) En överdirektör stjänst är erforderlig i varje fall under tiden

för beredskapens utbyggande. Då man icke bestämt kan förutse ett stadigvarande

behov av tjänsten, synes den böra placeras i Cr 15. Den nuvarande

arvodesbefattningen som chef för beredskapsavdelningen bör indragas.

Vidare kan behovet av en nu medgiven förstärkning av läkarpersonalen

(en läkare med arvode av högst 800 kronor för månad) komma att minska.

1 b) Kungl. Maj:t har den 6 juni 1952 medgivit, att vid beredskapsavdelningen

må under budgetåret 1952/53 vara anställd en epidemiolog

med ett arvode av 25 000 kronor per år. Denne läkares arbetsuppgifter äro

av samma art, som förutsatts skola tillkomma chefen för den föreslagna

hälsovårdssektionen.

1 c) Befattningen, som av Kungl. Maj :t medgivits för budgetåret 1952/53,

erfordras på hälsovårdssektionen såsom biträde åt epidemiologen.

1 d) Tjänsten har medgivits av Kungl. Maj:t för budgetåret 1952/53.

Arvodet till befattningshavaren utgår med högst 600 kronor för månad

för en arbetstid av 31/» timmar per dag. Befattningen erfordras även under

nästa budgetår.

1 e) En sjuksköterska har varit anställd vid beredskapsavdelningen

sedan den 1 december 1950. Erfarenheten har visat, att föreståndaren för

sjuksköterskeregistret icke utan hjälp kan genomföra registrerings- och

planeringsarbetet. Ännu återstår mycket att uträtta i fråga om krigsplaceringen.

Sedan det egentliga arbetet härmed avslutats, kan biträde av en

sjuksköterska bliva behövligt med hänsyn till omfattningen av de revideringar

av krigsplaceringarna, som fortlöpande måste företagas. Sjuksköterskekåren

växer med f. n. ca 800 ä 900 medlemmar per år, varför det

löpande arbetet med deras registrering och placering måste komma att

successivt öka. I varje fall är sjuksköterskan erforderlig under nästa

budgetår.

1 f) Den fasta biträdespersonalen på beredskapsavdelningen utgöres av

ett extra kanslibiträde och fyra kontorsbiträden, av vilka två med halvtidstjänstgöring,

ävensom ett biträde med arvode avdelat för den heltidsanställde

läkaren. Denna biträdespersonal har visat sig otillräcklig. Under hela förra

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

budgetåret och under den gångna delen av detta budgetår har ytterligare

ett och tidvis flera biträden måst anställas. Med hänsyn till pågående

arbete med krigsplaceringarna och tillväxten av sjuksköterskekåren synes

det uppenbart, att även under nästa budgetår erfordras minst ett kontorsbiträde

utöver den fasta biträdespersonalen.

3) Såsom chef för den av styrelsen föreslagna planerings- och personalbyrån

erfordras en heltidsanställd välkvalificerad läkare. Den nu heltidsanställde

läkaren på beredskapsavdelningen har tjänstgjort sedan september

1950. Han åtnjuter arvode motsvarande lön enligt 12 löneklassen å löneplan

nr 2. Då behov av heltidstjänstgöring får anses föreligga för överskådlig

tid framåt, bär befattningen göras pensionsgrundande, även om

styrelsens förslag till organisation av beredskapsplanläggningen icke skulle

bifallas. Tjänsten bör placeras i Ce 37 såsom byråöverläkare i likhet med

närmast motsvarande tjänst inom försvarets sjukvårdsstyrelse.

II. (Sjukvårdsberedskapsnämnden.)

Nämndens egenskap av beredskapsorgan på ett område, där det pågår

ett omfattande uppbyggnadsarbete, kan under ett löpande budgetår medföra

behov av personalförstärkning, som det är svårt om ens möjligt att

förutse vid tiden för avgivande av petita för samma budgetår. Möjlighet

bör därför föreligga för Kungl. Maj:t, att, om så visar sig erforderligt,

medgiva överskridande av anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal. Denna uppfattning har framförts även av utredningsmannen

angående krigssjukvården m. m. (s. 185).

1 a) och b) Befattningen såsom verkställande tjänsteman och chef för

nämndens kansli var ursprungligen avsedd som en bisyssla men har alltsedan

nämndens inrättande den 1 juli 1948 till följd av göromålens omfattning

varit en heltidstjänst. Behov av dylik heltidstjänstgöring föreligger

även för nästa budgetår. Verkställande tjänstemannen uppbär i

ersättning ett årligt arvode av 5 000 kronor jämte gottgörelse för mistade

avlöningsförmåner. Arvodet har alltsedan nämndens inrättande utgått med

oförändrat belopp. Nämnden finner skäligt, att det höjes med 20 procent

eller 1 000 kronor. Med hänsyn till höjningen av det rörliga tillägget och

då verkställande tjänstemannens ordinarie tjänst fr. o. m. den 1 juli 1952

uppflyttats i lönegrad, erfordras ökad medelsanvisning även till ersättning

för mistade löneförmåner.

1 c) Intendenten har till huvudsaklig arbetsuppgift att handlägga ärenden

rörande upphandling och förrådshållning. Denna verksamhet är av

betydande omfattning och kräver initiativkraft, omdömesförmåga och

kunnighet.

1 d) Nämnden hänvisar härutinnan till sina anslagsäskanden för innevarande

budgetår (jfr XI ht 1952, s. 17 under 2 b).

1 e) Nämndens biträdespersonal består, förutom av förutnämnda kansli
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

biträde, av tre biträden för skrivgöromål i reglerad befordringsgång, av

vilka ett halvtidsanställt. Ett av de båda heltidsbiträdena tjänstgör på planeringsavdelningen.

Den omfattande försörjningsplaneringen i fråga om läkemedel

och sjukvårdsmateriel ävensom de s. k. utrikeshandelsärendena

nämnden är remissorgan åt statens handels- och industrikommission i

frågor rörande import och export av dessa varor — har medfört, att biträdet

måst ägna större delen av sitt arbete åt registrering, bokföring och

statistiksammanställningar. Detta arbete är av sådan art, att det bör utföras

av kanslibiträde. Då ärendena äro av krisnatur, bör kanslibiträdestjänsten

tills vidare icke vara pensionsberättigande.

I sitt yttrande över det tidigare omnämnda betänkandet föreslår nämnden,

att såsom biträde åt chefstjänstemannen anställes en kunnig förvaltningsjurist,

lämpligen en förste byråsekreterare i Cg 29, samt att befattningen

som verkställande tjänsteman utbytes mot en byråchefstjänst i Ce 37.

För anställning under uppbyggnadsskedet av tillfällig personal bör vidare

under sakkunnigposten beräknas visst belopp, att av nämnden disponeras

efter skälighetsprövning i varje särskilt fall. Slutligen föreslås, att

därest alternativ 3 (fristående organ för all planläggning) genomföres —

de fasta arvodena till nämndens ordförande och övriga ledamöter fördubblas

och sålunda upptagas till 1 200 resp. 600 kronor per år.

Yttranden.

I. (Beredskapsavdelningen.)

Statskontoret erinrar, att ämbetsverket den 6 november 1952 avgivit utlåtande

angående hälso- och sjukvården vid krig och andra utomordentliga

förhållanden. I anslutning härtill avstyrkes förslaget om inrättandet av

en överdirektörstjänst. Enligt statskontorets mening bör ytterligare erfarenhet

av verksamheten på avdelningen avvaktas, innan pensionsberättigande

befattning inrättas för den heltidsanställde läkaren. Behovet av ytterligare

biträdespersonal undandrager sig statskontorets bedömande. Det torde

emellertid få förutsättas, att ny personal anställes endast om och i den

mån oavvisligt behov därav föreligger.

II. (Sjukvårdsberedskapsnämnden.)

Statskontoret anser — med hänsyn till den uppräkning med i regel 10

procent som under år 1952 vidtagits beträffande arvoden av bisysslekaraktär

— en motsvarande höjning av arvodet till verkställande tjänstemannen

i och för sig icke böra föranleda någon erinran. Befattningshavaren

erhåller emellertid även ersättning för mistade avlöningsförmåner. Den

sammanlagda ersättningen uppgår därför f. n. till ej mindre än 2 323 kronor

för månad, motsvarande i det närmaste lön i löneklass 39. Enligt statskontorets

mening föreligga ej tillräckliga skäl att ytterligare förbättra er
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj.ts proposition nr 159. 33

sättningen. Då frågorna om ändrad löneställning för nämndens intendent

och biträdespersonal äro föremål för prövning av tjänsteförteckningskommittén

resp. biträdesutredningen, bör förslagen i dessa delar i avvaktan på

resultatet av utredningarnas arbete icke föranleda någon åtgärd.

Departementschefen.

Nid bifall till vad jag i det föregående förordat kommer medicinalstyrelsens

beredskapsavdelning och den nuvarande sjukvårdsberedskapsnämnden

alt sammanföras till en arbetsenhet, medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd.

Förslag rörande ledningen av nämndens kansliorganisation

bär tömt framlagts. I enlighet härmed bör pa nämndens personalförteckning

uppföras en befattning som byråchef i lönegrad Ce 117. Vidare bör till

förteckningen överföras de båda på den nuvarande sjukvårdsberedskapsnämndens

personalförteckning uppförda befattningarna som kontorsbiträde

i Ca 8 och intendent i Ce 27. Löneställningen för sistnämnda befattning skall

enligt tjänsteförteckningskommilténs i propositionen nr 241/1952 redovisade,

av riksdagen antagna förslag bibehållas oförändrad. Däremot har i enlighet

med i propositionerna nr 107, 241 och 245/1952 framlagda, av riksdagen

likaledes antagna förslag befattningarna såsom föreståndare för sjuksköterskeregistret

i lönegrad Ce 19 (beredskapsavdelningen) och kanslibiträde i

lönegrad Ce 11 (nämnden) ändrats till befattningar såsom förste kontorsskrivare

i Ce 21 resp. kontorist i Ce 13, varjämte amanuens- och vaktmästarpersonal

erhållit viss lönegradsuppflyttning. Övriga i resp. anslagsäskanden

framförda förslag till löneregleringar anser jag mig icke kunna tillstyrka.

Avlöningskostnaderna för medicinalstyrelsens beredskapsavdelning och

den nuvarande sjukvårdsberedskapsnämnden under budgetåret 1952/53

torde — inberäknat nu gällande rörligt tillägg samt i enlighet med riksdagens

bemyndigande medgivna löneregleringar och tillfällig personalförstärkning

samt kostnader för rådet för skydd mot biologisk krigföring

kunna uppskattas till i runda tal 231 000 resp. 179 000 kronor eller tillhopa

410 000 kronor. Beredskapsavdelningens och sjukvårdsberedskapsnämndens

nuvarande befattningshavare torde i huvudsak böra överflyttas till den

nya sjukvårdsberedskapsnämnden. Den omorganisation av nämndens kansli,

som förut angivits, och den enhetliga ledning av beredskapsarbetet på

detta område, som blir en följd härav, torde emellertid komma att innebära

eu rationalisering och effektivisering av nämndens arbete. Med hänsyn

härtill anser jag mig kunna räkna med att redan fr. o. in. nästa budgetårs

ingång en viss reducering av den tillfälligt anställda personalen skall vara

möjlig. Den i anledning härav uppkommande kostnadsminskningen torde

kunna uppskattas till i runt tal 20 000 kronor. Med hänsyn till arbetsuppgifternas

karaktär är det emellertid icke möjligt att i förväg mera exakt

beräkna behovet av den erforderliga personalen. Organisationen bör därför

besitta önskvärd elasticitet och Kungl. Maj:t — liksom hittills varit fallet

3 Hiluing till riksdagens protokoll 195.1. 1 samt. Nr 159.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

beträffande beredskapsavdelningen — äga att allt efter det aktuella behovet

besluta om sammansättningen av nämndens personal.

Åtskilliga av nämndens åligganden kan vidare beräknas innefatta engångsuppgifter,

efter vilkas fullgörande arbetsbelastningen på nämnden

kan antagas komma att i viss utsträckning minska. Jag förutsätter därför,

att nämnden, sedan erfarenheter av den nya organisationen vunnits och

efter hand som beredskapsplaneringen fortskrider, ägnar frågan om personalbehovet

och personalens sammansättning en ingående uppmärksamhet.

Med utgångspunkt från vad jag sålunda anfört, förordar jag, att nämndens

avlöningsanslag för nästa budgetår upptages till (410 000—20 000)

390 000 kronor. Då för innevarande budgetår för motsvarande ändamål anvisats

två förslagsanslag om sammanlagt 234 000 kronor — vartill dock

kommer betydande kostnader för vissa förut angivna särskilda ändamål —

uppgår den anslagsmässiga ökningen av medelsbehovet till lö6 000 kronor.

Anslaget torde böra omfatta följande anslagsposter, nämligen avlöning

till ordinarie tjänsteman, arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt rörligt

tillägg.

Anslagsposten till avlöning till ordinarie tjänsteman kan liksom f. n.

upptagas med ett formellt belopp om 100 kronor.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, torde böra beräknas medel för arvoden åt ledamöter och

suppleanter i nämnden, för arvoden åt anlitade experter samt lör rådet

mot biologisk krigföring med oförändrade belopp om resp. 4 000, 3 000 och

21 000 kronor. Vidare bör från denna post bestridas kostnaderna för särskilt

arvode — 3 000 kronor — till den befattningshavare, som förordnas till

kanslichef hos nämnden, ävensom för avlöning till arvodesanställda befattningshavare,

dock med undantag av viss biträdespersonal in. in., vilken

f. n. avlönas från sjukvårdsberedskapsnämndens icke-ordinariepost. Medelsbehovet

kan i anslutning härtill uppskattas till 102 900 kronor.

Till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde böra beräknas

193 000 kronor. Anslagsposten torde av förut anförda skäl tills vidare

böra uppföras förslagsvis, varvid dock överskridande av densamma icke bör

få äga rum utan medgivande av Kungl. Maj:t.

Medelsbehovet under anslagsposten till rörligt tillägg torde kunna beräknas

till omkring 94 000 kronor.

I enlighet härmed kan anslaget bestämmas till (100 + 102 900 4- 193 000

+ 94 000) 390 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) fastställa följande personalförteckning för medicinalstyrelsens

sjukvårdsberedskapsnämnd:

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungi. Maj.ts proposition nr 15!).

Personalförteckning.

Befattning Tjänsteman å ordinarie stat. Lönegrad

1 kontor sbiträde Ca 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25.

1 byråchef Ce 37

1 intendent .................................. Ce 27;

b) godkänna följande avlöningsstat för medicinalstyrelsens

sjukvårdsberedskapsnämnd, att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Ivungl. Maj:t, förslagsvis ................ 102 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis 193 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 94 000

Summa förslagsanslag kronor 390 000;

c) till Medicimdstgrelscns sjukvårdsberedskapsnämnd:

Avlöningar för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 390 000 kronor.

2:o) Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Omkostnader.

Anslag Ncttoutgifl

1951/52 37 000 03 720

1952/53 (statsliggaren s. 915).......... 27 900

1953/54 (förslag) ................... 45 000

Yrkande.

Sjukvärdsbercdskapsnämndcn (skr. 28/8 1952) hemställer, att anslaget

upptages med oförändrat belopp, 27 900 kronor.

Motiv.

Den relativt stora belastningen på anslaget under budgetårel 1951/52

sammanhänger därmed, alt under nämnda år från anslaget bestridits bl. a.

omkostnader för beredskapsförråd till ett belopp av 31 982 kronor. Fr. o. in.

innevarande budgetår bestridas sistnämnda utgifter från förslagsanslaget

till Förvaring och underhåll av materiel in. in.

Yttrande.

Statskontoret föreslår, all anslagsposten till sjukvård m. in. med hänsyn

till belastningen höjes från 100 till 500 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj.ls proposition nr 1 JM.

.50

Departementschefen.

Utgifter av omkostnadsnatur, som hänfört sig till medicinalstyrelsens nuvarande

beredskapsavdelning, har icke bestritts från beredskapsavdelningens

anslag utan från styrelsens omkostnadsanslag. Enligt vad jag under

hand inhämtat från medicinalstyrelsen har dessa utgifter under budgetåret

1951/52 uppgått till i runda tal för sjukvård in. in. 300, för reseersättningar

3 000 samt för expenser 13 400 kronor. Av sistnämnda belopp belöper

cirka 400 kronor på lyse och cirka 13 000 kronor på övriga expenser. Då

nämnda belopp torde få godtagas såsom utgångspunkt för en beräkning

av det ökade medelsbehovet för den nya sjukvårdsberedskapsnämnden, förordar

jag, att motsvarande anslagsposter i nämndens nuvarande omkostnadsstat

för budgetåret 1953/54 uppräknas med nu angivna belopp. Å andra

sidan torde vid bifall härtill i medicinalstyrelsens omkostnadsstat under

posterna till reseersättningar och övriga expenser, expenser för eget behov,

för samma budgetår äskade belopp böra nedräknas med 3 000 resp. 13 000

kronor.

I övrigt ifrågasätter jag ej annan ändring beträffande omkostnadsanslaget,

än att jag i likhet med statskontoret anser mig böra förorda, att anslagsposten

till sjukvård in. in., f. n. uppförd med 100 kronor, med hänsyn till

belastningen budgetåret 1951/52, 827 kronor, uppräknas med ytterligare

400 kronor utöver vad förut angivits.

I enlighet med vad jag sålunda förordat bör anslaget höjas med (300 +

3 000 + 13400 + 400) 17 100 kronor och sålunda upptagas till (27 900 +

17 100) 45 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

— med ändring beträffande medicinalstyrelsens omkostnadsanslag av vad

därutinnan föreslagits i årets statsverksproposition under elfte huvudtiteln,

punkten 4 — föreslå riksdagen att

a) till Medicinalstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 340 000 kronor;

b) till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

3:o) Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmatericl in. m.

1952/53 (statsliggaren s. 916)

1953/54 (förslag)

Anslag

90 000

90 000

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr lött.

37

Yrkande.

Sjukvårds beredskaps nämnde n (skr. 28/8 1952) hemställer, att anslaget

upptages med oförändrat belopp, 90 000 kronor.

Ökn. cl.

minskn.

1. a) Arvoden till redogörare för centrala förråd.............................. 4- 1 800

b) Arvoden till redogörare för lokala förråd .............................. + 10 000

2. Hyror, frakter in. m.....................................................— 11 800

+/— 0

Motiv.

1 a) och b) Anslaget är upptaget i riksstaten först fr. o. m. innevarande

budgetår, varför nämnden icke nu med någon större grad av säkerhet kan

förutse den totala belastningen. Redogörararvodena skola enligt Kungl.

Maj:ts beslut den 9 maj 1952 utgå med i genomsnitt 900 kronor för centrala

förråd och 250 kronor för lokala förråd, allt för år räknat. Antalet centrala

förråd, tidigare åtta, har numera ökats till tio. I gengäld torde utbyggnaden

av den lokala förrådsorganisationen kunna tills vidare begränsas till 120

förråd. Medelsbehovet ökar härigenom från 7 200 resp. 20 000 kronor till

9 000 resp. 30 000 kronor.

2) Genom tillmötesgående från landsting och kommuner har nämnden

kunnat i förhållandevis stor utsträckning förvärva förrådslokaler utan annan

kostnad än löpande direkta omkostnader för lyse, städning in. m.

Yttrande.

Statskontoret har funnit nämndens beräkning av förevarande anslag

icke giva anledning till erinran.

Departementschefen.

Antalet centrala förråd har sedan föregående år ökat från åtta till tio

och antalet lokala förråd från 100 till 120. Med utgångspunkt från de genomsnittsarvoden,

som fastställdes vid 1952 års riksdag, uppgår sålunda medelsbehovet

för arvoden till redogörare vid centrala resp. lokala förråd till

(10 X 900) 9 000 resp. (120 x 250) 30 000 kronor, vilket innebär en ökning

i förhållande till anvisade medel med sammanlagt 11 800 kronor. Av skäl,

som sjukvårdsberedskapsnämnden framhållit, torde emellertid kostnaderna

för lokalhyror kunna beräknas minska i ungefär motsvarande omfattning.

Med hänsyn härtill har jag intet alt erinra mot nämndens beräkning av

medelsbehovet för nästa budgetår. Jag förordar sålunda, att anslaget uppföres

med oförändrat belopp, 90 000 kronor.

Anslaget torde, i enlighet med vad jag förut anfört, böra benämnas Förvaring

och underhåll av viss sjukvårdsmateriel in. in.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majrt måtte

föreslå riksdagen

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kangl. Maj. ts proposition nr t59.

att till Förvaring och underhåll av viss sjukvärdsmutcriel

in. in. för hudgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

4:o) Utrustning in. ni. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara.

1950/51

1951/52

1952/53 (statsliggaren s. 916)

1953/54 (förslag) ..........

Anslag

4 000 000''

8 000 000- 7 670 000

7 500 000

Ncttoutgift

1 494 662

4 747 753

Yrkande.

Sjukvårdsbcredskapsnämnden (skr. 28/8 1952) hemställer, alt för ändamålet

anvisas 9 425 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 1 755 000

kronor.

Motiv.

Vid ingången av budgetåret 1952/53 fanns på anslaget en reservation av

10 691 122 kronor, inberäknat ett belopp om 3 000 000 kronor, vilket anvisats

på tilläggsstat för budgetåret 1951/52. Nämnden har ansett det ur

ekonomisk synpunkt fördelaktigt att sammankoppla de upphandlingar, för

vilka sistnämnda belopp är avsett, med dem som intill ett belopp av

6 670 000 kronor skola verkställas med anlitande av det för innevarande

budgetår anvisade anslaget. Återstoden av reservationen, (10 691 122 —

3 000 000) 7 691 122 kronor, är genom redan träffade leveransavtal och

slutplanerade upphandlingar bunden till hela sitt belopp.

Med anlitande av hittills för ändamålet anslagna medel beräknas omkring

83 200 platser kunna ställas till förfogande. Då emellertid beredskapsorganisationen

enligt 1951 års av Kungl. Maj:t fastställda plan omfattar

inalles 109 260 platser, återstå cirka 26 000 platser, för vilka utrustning

icke finnes eller med hittills anvisade medel kan anskaffas.

Beredskapssjukhusens materielbristcr böra täckas snarast möjligt. Den

hittillsvarande anskaffningen avser, utom i fråga om ett mindre antal

operationsutrustningar, endast det i ett verkställighetsläge erforderliga

utrustningsbehovet. Några reserver av nämnvärd omfattning finnas sålunda

icke att tillgå för den händelse materielen förstöres genom krigshandlingar

eller på annat sätt.

Utrustningskostnaden per vårdplats med undantag för filtar uppgår f. n.

till i genomsnitt 844 kronor. För filtanskaffning ha medel anvisats i särskild

ordning. Totalkostnaden för tillgodoseende av det återstående anskaffningsbehovet

kan därför uppskattas till (26 000 x 844) 21 944 000

1 På tilläggsstat.

2 Därav på tilläggsstat 3 000 000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

kronor. Nämnden anser det rimligt, att en tredjedel härav eller i runt tal

7 300 000 kronor anvisas för nästa budgetår.

Av anslaget för innevarande budgetår är ett belopp om 1 000 000 kronor

avsett till anskaffning och installation av sanitetsteknisk utrustning i vissa

för användning såsom beredskapssjukhus avsedda lokaler. Beloppet skall

helt användas för anskaffning och anordnande av rörledningar för vatten

och avlopp samt ledningsdragning för elektrisk energi. Enligt nämndens

beräkningar uppgår det totala medelsbehovet för ändamålet till cirka

7 700 000 kronor. Härav belöpa på rör- och elledningskostnaderna i runt

tal 2 225 000 kronor. Återstoden avser anskaffning av w. c., badkar in. in.

Det är av stor vikt ur beredskapssynpunkt, att nämnda ledningar snarast

möjligt komma till utförande i samtliga berörda lokaler. Nämnden föreslår

därför, att för tillgodoseende av för detta ändamål återstående medelsbehov

ett belopp om 1 225 000 kronor anvisas för nästa budgetår.

Ansvaret för upprättandet och driften av provisoriska förlossningshem

under utrymning ävensom de för upprättandet och driften erforderliga

förberedande åtgärderna åvilar numera medicinalstyrelsen och sjukvårdsberedskapsnämnden.

Nämnden företar f. n. en översyn av tidigare planläggning

för dessa förlossningshem. Platsbehovet kan uppskattas till i

runt tal 2 700. Befintlig för här ifrågavarande förlossningsändamål anskaffad

materiel torde täcka behovet för ungefär 1 200 platser. Det föreligger

följaktligen ett icke tillgodosett utrustningsbehov för cirka 1 500

platser. Kostnaden härför utgör enligt eu av nämnden i samråd med medicinalstyrelsen

verkställd beräkning i runt tal 1 800 000 kronor. Nämnden

anser angeläget, att beredskapen på delta område icke eftersättes. Åtminstone

hälften av anskaffningskostnaden eller ett belopp om 900 000 kronor

hör därför anvisas för nästa budgetår.

Nämnden föreslår sålunda, att anslaget för nästa budgetår uppföres

med (7 300 000 + \ 225 000 + 900 000) 9 425 000 kronor.

Yttranden.

Statskontoret anser del rådande läget kräva ett fortsatt tillbakaliållande

av mera betydande utgiftsstegringar. För utrustning av nya vårdplatser

bör därför beräknas högst samma belopp som för innevarande budgetår

eller 5 000 000 kronor, varigenom anslaget för i framställningen avsedda

ändamål skulle kunna begränsas till 7 125 000 kronor.

Jtiksnömnden för ekonomisk försvarsberedskap har tidigare tillstyrkt

sådan utökning av beredskapssjukhusorganisationen, att 109 260 vårdplatser

kunna utrustas. Av detta antal återstå i det närmaste 26 000 vårdplatser,

för vilka utrustning icke finnes eller kan med hittills anvisade medel anskaffas.

Riksnämnden till styrker därför bifall till sjukvårdsberedskapsnämndens

framställning i denna del. Riksnämnden förordar också för
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungi. Maj.ts proposition nr 159.

slagen om anvisande av medel till sanitetsteknisk utrustning i lokaler, som

äro avsedda till heredskapssjuklius, samt till provisoriska förlossningshem.

Departementschefen.

Av riksdagen hittills för anskaffande av utrustning till beredskapssjlikhusens

vårdplatser anvisade medel förslår till utrustning för omkring 83 200

platser, d. v. s. det platsantal, som avsetts med ifrågavarande medelsanvisning.

Då enligt av Kungl. Maj:t den 20 juli 1951 godkänd planläggning

sammanlagt 109 260 vårdplatser skola kunna disponeras inom heredskapssjukhusorganisationen,

återstår sålunda (109 260 — 80 200) 26 060 platser,

för vilkas utrustning medel icke finnes tillgängliga. Det är självfallet, att

denna brist bör fyllas under de närmaste åren, men jag är icke beredd att

nu taga ställning till i vilken takt detta skall ske. .lag anser det emellertid

vara angeläget, att utrustning till ett begränsat antal vårdplatser anskaffas

under budgetåret 1953/54. Jag förordar därför, att för nämnda budgetår

ett belopp om 5 375 000 kronor anvisas för ändamålet. Detta skulle möjliggöra

en materielanskaffning för omkring 6 300 vårdplatser, d. v. s. av i

huvudsak samma omfattning som den, för vilken medel beräknats för innevarande

budgetår. Härigenom skulle sammanlagt i runt tal (83 200 + 6 300)

89 500 platser kunna bliva fullt utrustade.

För anskaffning och installation av sanitetsteknisk utrustning i vissa

för användning såsom beredskapssjukhus avsedda lokaler har av 1952 års

riksdag anvisats ett belopp av 1 000 000 kronor. Totalkostnaden för ändamålet

beräknas till i runt tal 7 700 000 kronor, varav ett belopp av omkring

2 225 000 kronor hänför sig till kostnader för rör- och elledningsinstallationer.

Det är icke möjligt att, om sådan utrustning saknas, med erforderlig

skyndsamhet taga sjukhusen i anspråk. I likhet med sjukvårdsberedskapsnämnden

anser jag därför angeläget, att denna utrustning anskaffas och

installeras i sjukhusen, varvid i första hand rör- och elledningsinstallationerna

bör komma i fråga. Jag förordar därför, att för bestridande av återstående

kostnader för sistnämnda ändamål ett belopp om 1 225 000 kronor

anvisas för nästa budgetår.

Vad slutligen angår de provisoriska förlossningshemmen kan, Såsom

framgår av nämndens framställning, platsbehovet f. n. uppskattas till i

runt tal 2 700. Då befintlig, användbar materiel kan beräknas täcka utrustningshovet

för omkring 1 200 vårdplatser, föreligger sålunda ett icke tillgodosett

utrustningsbehov för cirka (2 700 — 1 200) 1 500 platser. Materielkostnaden

per vårdplats kan uppskattas till omkring 1 200 kronor och totalkostnaden

för detta ändamål sålunda till i runt tal (1 500 x 1 200) 1 800 000

kronor. I enlighet med sjukvårdsberedskapsnämndens förslag anser jag mig

böra förorda, att hälften av sistnämnda belopp eller 900 000 kronor anvisas

för budgetåret 1953/54.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle anslaget för nästa budgetår

behöva uppföras med (5 375 000 + 1 225 000 + 900 000) 7 500 000 kronor.

Förslaget innebär en minskning med 170 000 kronor i förhållande till för

innevarande budgetår anvisade medel.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Utrustning in. in. av beredskapssjukluis vid krig

eller krigsfara för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kronor.

5:o) Utrustning för viss läkemedelstillverkning i bergrum.

Anslag Nettoutgilt

1951/52 .............................. 50 000 —

1952/53 .............................. _

1953/54 (förslag)...................... 30 000

Yrkande.

Sjnkvärdsberedskapsnämnden (skr. 10/1 och 28/8 1952) hemställer, atl

lör ifrågavarande ändamål anvisas ett belopp om ytterligare 30 000 kronor.

Motiv.

Av 1951 års riksdag anvisades för budgetåret 1951/52 — förutom medel

under kapitalbudgeten för anordnande av ett bergrum för viss läkemedelstillverkning

— ett reservationsanslag om 50 000 kronor för anskaffande

av apparatur för denna tillverkning.

Ifrågavarande medelsanvisning avsåg att möjliggöra en tillverkning i

krig i skyddat utrymme av ett syntetiskt blodersättningsmedel, benämnt

Macrodex. Byggnadsarbetena ha påbörjats och förslag till organisationsplan

för tillverkningen har överlämnats till Kungl. Maj:t.

Utrustningsanslaget kvarstod vid ingången av innevarande budgetår oförbrukat.

Kungl. Maj :t har genom beslut den 18 april 1952 uppdragit åt sjukvårdsberedskapsnämnden

att verkställa den med anslaget avsedda upphandlingen.

Denna pågår f. n. och väntas bliva avslutad inom loppet av

år 1952.

Efter anslagsframställningen inträffad prishöjning har emellertid medfört,

att anslaget icke är tillräckligt. Statens kostnader torde med nuvarande

priser komma att uppgå till inalles cirka 80 000 kronor. Härvid

bär dock — på grund av numera vunnen ytterligare erfarenhet av tillverkningen

— medtagits eu förrådsbehållare för en kostnad av omkring

4 200 kronor utöver vad som avsetts i del ursprungliga förslaget. Del är

angeläget, att den erforderliga apparaturen snarast anskaffas i komplett

skick.

4 — Biliung till riksdagens protokoll 11)53. 1 sand. Nr 15!).

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

Y ttrande.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har icke något att erinra

mot sjukvårdsberedskapsnämndens förslag.

Departementschefen.

Sedan 1951 års riksdag till utrustning för viss läkemedelstillverkning

i bergrum anvisat ett reservationsanslag om 50 000 kronor, uppdrog Kungl.

Maj :t genom beslut den 11 maj 1951 åt sjukvårdsberedskapsnämnden att

till Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande bl. a. organisationen av

ifrågavarande läkemedelstillverkning. I enlighet med det förslag i ämnet,

som med anledning härav utarbetades av nämnden, har sedermera organisationsplan

för tillverkningen den 18 april 1952 godtagits av Kungl. Maj:t

samtidigt som åt nämnden uppdrogs att anskaffa erforderlig utrustning för

ändamålet. På grund av vunnen ytterligare erfarenhet av tillverkningen visade

det sig emellertid nödvändigt att anskaffa en förrådsbehållare utöver

vad som avsetts i det ursprungliga förslaget. Med hänsyn härtill ävensom

till sedan tiden för nämndens första anslagsframställning i september

1950 inträffade prisstegringar har det anvisade anslaget visat sig otillräckligt.

Ett ytterligare medelsbehov om cirka 30 000 kronor har sålunda uppkommit.

Då jag icke har något att erinra mot nämndens beräkningar av

den på anförda skäl uppkomna merkostnaden, anser jag mig böra förorda,

att ett reservationsanslag om sistnämnda belopp anvisas för nästa

budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Utrustning för viss läkemedelstillverkning i bergrum

för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa

cl t reservationsanslag av 30 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj:t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Örtenberg.

1DUNS TRYCKERI. ESSELTE, STHLM 53

316178

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:279 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1953/54 till civilförsvaret ni. m. a1 i texten
  2. SU 1953:142 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående organisationen av den civila sjukvårdsber edskapen m. m. a1 i texten