Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m

1953-03-13 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:161, Angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

1

Nr 161.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslag till

universitetssjukhusen m. m.; given Stockholms slott

den 13 mars 1953.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag, av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

För utbyggande av karolinska sjukhuset föreslås anvisande av ett investeringsanslag

av 2 610 000 kronor. Av anslaget avses 560 000 kronor för

slutförande av byggnadsarbetena på den nya reumatologiska kliniken,

700 000 kronor till merkostnader på grund av kostnadsstegring vid denna

klinik, 400 000 kronor för de fortsatta byggnadsarbetena på de nya lungklinikerna,

varvid förutsatts att för detta ändamål jämväl må ianspråktagas

av 1952 års riksdag anvisade medel för anordnande av en kulvertförbindclse

mellan panncentral och planerade lungkliniker, 500 000 kronor

för fortsatt utbyggnad av ångpanne- och elektricitetscentralerna, 350 000

kronor för utbyggande av den mekaniska verkstaden samt 100 000 kronor

till kostnader för utredningar rörande nya byggnadsföretag.

Redogörelse lämnas för en verkställd utredning angående inrättande av

en brännskadeavdelning vid karolinska sjukhuset. I anslutning härtill föreslås

anvisande av 10 000 kronor till avdelningens utrustning.

I syfte att vid Sabbatsbergs sjukhus bereda ökade vård- och operationsmöjliglieter

för thoraxkirurgi föreslås, att till vissa ombyggnads- och inredningsarbeten

vid sjukhuset anvisas ett anslag av 155 000 kronor.

Slutligen föreslås riksdagen skola godkänna vissa grunder för fördelningen

mellan staten och Uppsala läns landsting av kostnaderna för pensionering

av vissa befattningshavare vid Akademiska sjukhuset.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 161.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlandek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och t. f.

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Lindell, anför chefen för

inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under

kapitalbudgeten, inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond,

punkten 3, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret 1953/54

beräkna ett investeringsanslag av 2 610 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga denna anslagsfråga till fortsatt behandling.

I samband därmed torde jag få anmäla uppkomna frågor om dels

mottagande av en av Rockefellerstiftelsen gjord donation för uppförande

av ett laboratorium vid den thoraxkirurgiska kliniken vid karolinska sjukhuset,

dels inrättande vid karolinska sjukhuset av en brännskadeavdelning,

dels utbyggnad av den thoraxkirurgiska avdelningen vid Sabbatsbergs

sjukhus, dels ock fördelning av pensionskostnaderna för vissa befattningshavare

vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Utbyggande av karolinska sjukhnset.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag

av 2 110 000 kronor.

Förslag.

1. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande hemställer

i skrivelse den 10 december 1952 om ett anslag å 2 610 000 kronor.

a) Uppförande av reumatologisk klinik in. m................. 1 260 000

b) Uppförande av lungkliniker............................. 400 000

c) Utbyggande av ångpanne- och elektricitetscentralerna...... 500 000

d) Utbyggande av den mekaniska verkstaden ................ 350 000

e) Utredningsmedel ....................................... 100 000

2 610 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 161.

3

2. Kanslern för rikets universitet tillstyrker i skrivelse den 5 februari

1953 mottagandet av en donation från Rockefellerstiftelsen å 1 miljon

svenska kronor för uppförande av ett forskningslaboratorium vid den planerade

thoraxkirurgiska kliniken vid karolinska sjukhuset.

Motiv.

1 a) Den reumatologiska kliniken beräknas bliva färdigställd i mitten

av år 1954. Kostnaderna för byggnaden angåvos i proposition nr 123/1951

till 2 060 000 kronor enligt prisläget sommaren 1950. För budgetåren 1951/

53 ha för byggnadsföretaget anvisats tillhopa 1 500 000 kronor. Resterande

medel eller 560 000 kronor böra ställas till förfogande för nästa budgetår.

Till följd av kostnadsstegringar om ca 40 procent från sommaren 1950 till

sommaren 1952 erfordras för byggnadsföretaget en ytterligare medelsanvisning

av i runt tal 825 000 kronor, varav för nästa budgetår 700 000 kronor.

Till ifrågavarande byggnadsföretag bör således för budgetåret 1953/54

anvisas (560 000 + 700 000) 1 260 000 kronor.

1 b) Kostnaderna för nybyggnad för lungklinikerna beräknades i proposition

nr 123/1951 till 7 070 000 kronor enligt prisläget sommaren 1950.

För budgetåret 1951/52 har anvisats 500 000 kronor för uppgörande av

arbetsritningar och påbörjande av nybyggnaden.

Byggnadsföretaget har upptagits på 1953 års byggnadstillståndskvot och

igångsättningstillstånd torde erhållas i slutet av detta år. Medelsbehovet

för nästa budgetår uppskattas till 700 000 kronor.

1952 års riksdag anvisade 300 000 kronor för anordnande av en kulvertförbindelse

mellan sjukhusets panncentral och lungklinikerna. Med hänsyn

till den förskjutning, som ägt rum i fråga om tidpunkten för påbörjandet av

nybyggnaden för lungklinikerna, räknar kommittén med att under nästa

budgetår medel icke erfordras för kulvertförbindelsen. Om medgivande

erhålles att i stället använda dessa medel för arbetena med lungklinikernas

uppförande, skulle storleken av erforderlig medelsanvisning för byggnadsarbetena

under budgetåret 1953/54 kunna begränsas till 400 000 kronor.

1 c) Den totala kostnaden för utbyggnaden beräknades i proposition

nr 123/1951 till 2 100 000 kronor, varav för budgetåren 1951/53 anvisats

tillhopa 950 000 kronor. Av resterande medel erfordras för nästa budgetår

500 000 kronor.

1 d) Enligt den av 1951 års riksdag godkända generalplanen för sjukhusets

utbyggande skall den mekaniska verkstaden utbyggas. Kostnaden

härför beräknades i proposition nr 123/1951 till 350 000 kronor enligt prisläget

sommaren 1950. Utbyggnaden av verkstadsutrymmet bör ske i direkt

anslutning till planerade arbeten inom panncentralen. För nästa budgetår

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

erfordras därför hela det beräknade kostnadsbeloppet eller 350 000 kronor.

Kommittén ämnar framdeles hemställa om medel till täckande av eventuellt

uppkommande merkostnader.

1 e) För utredning rörande vissa ytterligare byggnadsföretag inom ramen

för sjukhusets planerade utbyggande samt för löpande arbetsuppgifter erfordras

för nästa budgetår 100 000 kronor.

2) I skrivelse den 30 juni 1952 till universitetskanslern anmälde rektorsämbetet

vid karolinska institutet, att Rockefellerstiftelsen beslutat att till

institutet överlämna en miljon svenska kronor för uppförande av ett forskningslaboratorium

vid den planerade thoraxkirurgiska kliniken vid karolinska

sjukhuset. Ämbetet hemställde samtidigt, att kanslern måtte utverka

Kungl. Maj:ts tillstånd för institutet att mottaga donationen. I skrivelse

den 15 juli 1952 framhöll rektorsämbetet, att laboratoriets tillkomst nödvändiggjorde

anställandet av viss närmare angiven forskningspersonal

samt anvisande av särskilda medel för laboratoriets inredning, utrustning

och drift. Rektorsämbetet förutsatte, att dessa kostnader komme att bestridas

av statsverket.

Med stöd av under hand infordrade uppgifter uppskattar kanslern den

för laboratoriet erforderliga personalen till en förståndare, tillika laborator

i Ca 34, en sjuksköterska i Ce 12, ett första laboratoriebiträde i Ce 15, ett

laboratoriebiträde i Ce 11, en kontorist i Ce 13 och en verkmästare i Ce 14.

Den årliga lönekostnaden för denna personal kan beräknas till i runt tal

71 000 kronor. I årligt materielanslag till den thoraxkirurgiska kliniken

bör till följd av laboratoriets tillkomst anvisas 30 000 kronor innebärande

en ökning i förhållande till nu utgående anslag med 21 200 kronor. De årliga

driftkostnaderna kunna sålunda approximativt uppskattas till (71 000

+ 21 200) 92 000 kronor, vartill komma utgifter för städning, bränsle, lyse

och vatten, vilka utgifter torde böra bestridas från karolinska institutets

omkostnadsanslag. För utrustning och inredning av laboratoriet erfordras

ett engångsanslag av 275 160 kronor, varav 65 880 kronor belöper på operationsutrustning,

123 780 kronor på röntgenutrustning och 85 500 kronor

på apparatur för djurexperiment. Lokalbehovet för laboratoriet kan enligt

av kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande verkställd

utredning tillgodoses genom en påbyggnad med två våningar av den i lungklinikerna

ingående flygelbyggnaden.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att den nämnda flygelbyggnaden

tidigare varit avsedd att inrymma i sitt lägsta plan varnmottagning och

diverse allmänna utrymmen samt i överliggande våningar central- och

lokaldispensär, röntgendiagnostisk avdelning samt operationsavdelning.

Forskningslaboratoriet tänkes skola förläggas ovanpå operationsavdelningen.

Den undre av de två för laboratoriet avsedda våningarna avses för

experimentalkirurgi samt tänkes skola innehålla betydande utrymmen för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

5

djuroperation och röntgenlaboratorium med därtill hörande mörkrum och

våtgranskningen. I denna våning är avsikten att dessutom inrymma blodlaboratorium,

gaslaboratorium, biokemiskt laboratorium och isotoplaboratorium

jämte forskarrum, rum för sekrterare och personalrum. Den övre

våningen planeras skola innehålla djurstallar jämte erforderliga biutrymmen

såsom foderkök, badrum, sköljrum, rastgård, obduktion, rum med

förbränningsugn, verkstad och personalrum.

Enligt av arkitekten G. Birch-Lindgrens arkitektkontor verkställd utredning

kan kostnaden för erforderliga byggnadsåtgärder beräknas till

905 000 kronor. Om dessa beräkningar visa sig hållbara och Rockefellerstiftelsen

icke har något att invända däremot, torde man möjligen kunna

räkna med att av donationsmedlen ett belopp av 95 000 kronor kan disponeras

för laboratoriets utrustning och inredning. På grund av betydelsen

av att laboratoriet kommer till stånd tillstyrker kanslern donationens

mottagande.

Yttrande.

Statskontoret framhåller, att man torde kunna förutsätta, att behovet av

lokalutrymmen, utrustning och personal för forskningsändamål vederbörligen

beaktats vid planeringen av lungklinikerna. Den erbjudna donationen

gör det möjligt att ställa ökade resurser till förfogande för forskningen.

Mottagandet av donationen kommer emellertid att för statsverket medföra

betydligt ökade årliga driftkostnader. Den av donationen föranledda utvidgningen

av utbyggnadsprogrammet torde därför ovillkorligen böra hållas

inom sådan ram, att donationsmedlen ej endast förslå till kostnaderna

för de ökade lokalutrymmena utan även lämna full tillgång till anskaffning

av erforderlig inredning och utrustning. Beslutet om uppförandet av lungklinikerna

innebar, att en gemensam röntgendiagnostisk avdelning skulle

anordnas för dessa kliniker. Då denna avdelning motiverades bl. a. av forskningsarbetet,

måste behovet av den föreslagna fasta röntgenapparaturen

vid forskningsavdelningen starkt ifrågasättas. Vidare bör donationen ej få

föranleda någon ökning av den personaluppsättning, som eljest skulle ha

avsetts för forskningsverksamheten. Hos Rockefellerstiftelsen bör utverkas,

att donationen får mottagas under angivna förbehåll.

Departementschefen.

Arbetena med uppförande av den reumatologiska kliniken har numera

fortskridit så långt, att kliniken beräknas bliva färdigställd våren 1954.

Jag tillstyrker, att för slutförande av byggnadsarbetena för nästa budgetår

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 161.

anvisas 560 000 kronor. Då jag anser mig böra acceptera kommitténs beräkningar

av de uppkomna merkostnaderna för uppförande av kliniken,

tillstyrker jag likaledes, att för täckande av dessa merkostnader för nästa

budgetår anvisas ett belopp av 700 000 kronor.

Förslaget att för uppförande av lungklinikerna taga i anspråk de medel,

som tidigare beviljats för anordnande av en kulvertförbindelse, finner jag

mig böra biträda. Vid bifall härtill erfordras för fullföljande av byggnadsarbetena

å lungklinikerna för nästa budgetår en ny medelsanvisning av

endast 400 000 kronor.

Mot de beräknade kostnaderna för utbyggande av ångpanne- och elektricitetscentralerna

samt mekaniska verkstaden, 500 000 resp. 350 000 kronor,

har jag intet att erinra.

För kommitténs fortsatta arbete bör för nästa budgetår anvisas ett belopp

av 100 000 kronor.

Det sammanlagda anslagsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra

(560 000 + 700 000 + 400 000 + 500 000 + 350 000 + 100 000) 2 610 000

kronor.

Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår, att Rockefellerstiftelsen

beslutat att till karolinska institutet överlämna 1 000 000 svenska kronor

för uppförande av ett forskningslaboratorium vid den planerade thoraxkirurgiska

kliniken. Frågan om donationens mottagande bör underställas

riksdagens prövning. Jag vill redan här nämna, att ett mottagande av donationen

kommer att medföra vissa kostnader för statsverket såväl för laboratoriets

årliga drift som för dess inredning och urtustning.

En betydelsefull uppgift för den thoraxkirurgiska kliniken vid karolinska

sjukhuset blir att befordra den vetenskapliga forskningen inom

thoraxkirurgien, vilken erhållit allt större betydelse i och med de nya operationsmetoder,

som framkommit under senare år och de möjligheter till

ytterligare utveckling, som tvivelsutan förefinnes. Svensk forskning intar

härutinnan en framträdande plats. Det är angeläget, att de möjligheter tillvaratages,

som är ägnade att befrämja denna forsknings fortsatta utveckling.

En sådan möjlighet har nu erbjudit sig genom den av Rockefellerstiftelsen

gjorda donationen, vilken utgör ett förnyat bevis på stiftelsens

städse visade intresse för främjande av svensk medicinsk forskning. Det

synes mig uppenbart, att den thoraxkirurgiska kliniken genom tillkomsten

av det föreslagna laboratoriet skulle beredas väsentligt förbättrade forskningsbetingelser.

Vid ett ställningstagande till frågan om laboratoriets inrättande

måste emellertid, såsom statskontoret framhållit, beaktas, att laboratoriets

tillkomst kommer att för statsverket medföra betydande kostnader

för laboratoriets utrustning, inredning och drift. Driftkostnaden låter

sig f. n. icke med säkerhet bedömas. Det synes emellertid kunna antagas,

att laboratoriets tillkomst kommer att kräva en viss utökning av den per
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

7

sonal, som eljest skulle ha avsetts för den vid den thoraxkirurgiska kliniken

bedrivna forskningsverksamheten. Personalbehovet torde dock kunna

närmare bedömas endast i samband med prövningen av personalstat för

kliniken i dess helhet. Vad angår kostnaderna för laboratoriets utrustning

och inredning beräknas desamma till ett belopp av ca 95 000 kronor kunna

bestridas av tillgängliga donationsmedel under förutsättning att Rockefellerstiftelsen

icke framställer någon erinran häremot. Det torde få ankomma

på karolinska institutet att hos stiftelsen efterhöra, huruvida hinder

möter mot att disponera donationsmedlen jämväl för att bestrida med

laboratoriets utrustning och inredning förenade kostnader. Med hänsyn till

betydelsen av att det planerade laboratoriet kommer till stånd anser jag

mig böra tillstyrka laboratoriets inrättande trots därav för statsverket föranledda

betydande utgifter. Jag förordar därför, att karolinska institutet

bemyndigas att å statens vägnar mottaga den erbjudna donationen. Förslaget

angående laboratoriets placering föranleder ingen invändning från

min sida. Ej heller har i ärendet företedda ritningar till det planerade laboratoriet

givit mig anledning till erinran. Ritningarna synes mig sålunda

vara ägnade att läggas till grund för vidare utarbetande av byggnadsprogrammet.

Frågan om laboratoriets närmare utformning torde böra anförtros

åt kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva, att av 1952 års riksdag anvisade medel för

anordnande av kulvertförbindelse mellan panncentral och

planerade lungkliniker vid karolinska institutet må tagas i

anspråk för lungklinikernas nybyggnad;

b) medgiva, att en av Rockefellerstiftelsen gjord donation

å en miljon svenska kronor för uppförande av ett laboratorium

vid den planerade thoraxkirurgiska kliniken

vid karolinska sjukhuset må mottagas på av mig förut angivna

villkor;

c) till Utbyggande av karolinska sjukhuset under Statens

allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet, för budgetåret

1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 2 610 000

kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

Inrättande av en brännskadeavdelning

vid karolinska sjukhuset.

Inledning.

I skrivelse den 14 november 1950 hemställde direktionen för karolinska

sjukhuset om anvisande av erforderliga medel för inrättande vid sjukhuset

av en brännskadeavdelning genom ianspråktagande av en kirurgisk garnisonsavdelning.

1 skrivelsen framhölls, att inrättandet av en dylik avdelning

vore av stor betydelse icke enbart ur beredskapssynpunkt utan även med

hänsyn till forskningens och undervisningens krav. Avdelningen tänktes

skola omfatta cirka tolv vårdplatser samt anknytas till den kirurgiska kliniken,

vars chef tillika skulle vara föreståndare för avdelningen. I sina

petita för budgetåret 1952/53 hemställde direktionen ånyo om medel för

ändamålet ifråga.

I 1952 års statsverksproposition (XI s. 94 och 100) biträdde jag förslaget

om inrättande av en dylik avdelning vid sjukhuset. Jag förordade sålunda,

att en förste underläkare skulle anställas såsom chef för avdelningen samt

12 200 kronor anvisas till utrustning.

I utlåtande den 28 mars 1952, nr 11, punkterna 41 och 42 uttalade statsutskottet,

att det borde undersökas, om icke den plastikkirurgiska avdelningen

vid serafimerlasarettet kunde omhändertaga de relativt fåtaliga

brännskadefallen. För den händelse den plastikkirurgiska avdelningens

kapacitet befunnes otillräcklig för vården av de brännskadade, syntes det

utskottet rimligt, att Stockholms stad påtoge sig viss del av kostnaderna

för en ny brännskadeavdelning. Närmare utredning härom borde verkställas,

innan beslut fattades om avdelningens inrättande. Denna utredning

borde ankomma på Kungl. Maj:t, som också borde äga träffa preliminärt

avtal med staden. Medel för anställande av en förste underläkare syntes

böra av riksdagen anvisas men icke få tagas i anspråk, förrän av utskottet

föreslagen utredning slutförts. Då utskottet räknade med, att staden skulle

påtaga sig viss del av kostnaderna för avdelningen, därest denna efter

förnyad prövning ansåges böra komma till stånd, förordade utskottet en

nedräkning av det för utrustning beräknade beloppet med 10 000 kronor.

Riksdagen beslöt i överensstämmelse med vad statsutskottet föreslagit.

I anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t den 19 september 1952 åt kommissionen

för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande

m. m. att företaga den av statsutskottet begärda utredningen samt att, därest

utredningsresultatet så skulle föranleda, upptaga förhandlingar med

Stockholms stad angående kostnadsfördelningen.

Kommissionen har med skrivelse den 7 januari 1953 redovisat resultatet

av i ärendet företagen utredning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 161.

9

Kommissionens utredning och förslag.

Kommissionen erinrar, att förslaget att vid karolinska sjukhuset inrätta

en brännskadeavdelning tillkommit som ett beredskapsinitiativ efter samråd

med militärmedicinsk sakkunskap i syfte att åstadkomma en intensifierad

forskning rörande brännskador. Detta hade varit huvudmotivet för

den föreslagna centraliseringen till karolinska sjukhuset av brännskadevården

inom Stockholmsområdet. Genom en sådan centralisering skulle

även utbildning av läkare på ifrågavarade specialområde möjliggöras. Av

kommissionen verkställda undersökningar ha visat, att den plastikkirurgiska

avdelningen vid serafimerlasarettet icke kan med bibehållande av sin

nuvarande sjukvårdande uppgift tjäna som forsknings- och utbildningscentrai

rörande brännskador. Den 17 november 1952 uppgick antalet patienter,

som väntade på intagning vid den plastikkirurgiska avdelningen, till

1 045 varav 75 med s. k. förtur. Väntetiden uppgår för flertalet patienter

till lägst 4 högst 8 år. För akuta fall såsom brännskador, frakturer, senskador

och elakartade tumörer utgör väntetiden 2—4 veckor. Detta visar

enligt kommissionens mening icke blott att den planerade brännskadeavdelningen

vare sig kan eller bör förläggas till serafimerlasarettet utan även

att en förstärkning jämväl av vårdmöjligheterna för brännskador är angelägen.

Med hänsyn härtill finner kommissionen det synnerligen välmotiverat,

att en brännskadeavdelning vid karolinska sjukhuset snarast inrättas.

Det är av vikt, att avdelningen förlägges till ett sjukhus av karolinska sjukhusets

karaktär med dess stora möjligheter till nära kontakt med olika

specialkliniker och med tillgång till moderna laboratorier. Ett intimt samarbete

förutsättes emellertid även med den plastikkirurgiska avdelningen

vid serafimerlasarettet, vilket samarbete torde underlättas genom tillkomsten

fr. o. in. budgetåret 1952/53 av en befattning som förste underläkare

vid sistnämnda avdelning.

Beträffande frågan om eventuell medverkan i ekonomiskt avseende från

stadens sida vid avdelningens inrättande erinrar kommissionen om, att staden

hittills jämlikt en den 18 januari 1949 träffad överenskommelse mellan

karolinska sjukhusets direktion och staden erlagt bidrag för vård å sjukhusets

kirurgiska garnisonsavdelningar av civila patienter från staden.

Bidraget har beräknats enligt de grunder, som angivas i 1931 års avtal mellan

staten, staden och Stockholms län om samarbete för karolinska sjukhusets

uppförande och drift, överenskommelsen har numera av direktionen

uppsagts att gälla fr. o. in. den 1 januari 1953. I anledning härav har

Kungl. Maj:t den C november 1952 uppdragit åt kommissionen att å statens

vägnar upptaga förhandlingar med staden och länet angående ersättning

för vård å garnisonsavdelningarna av sjuka från staden och länet. Några

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

förhandlingar i denna fråga ha ännu icke inletts. Från stadens representanters

sida har beträffande stadens deltagande i kostnaderna för den ifrågasatta

brännskadeavdelningen framhållits, att den framtida överenskommelse

om vårdbidrag från staden för garnisonsplatser vid karolinska sjukhuset,

som kunde komma att gälla fr. o. in. den 1 januari 1953, förutsattes

skola tillämpas jämväl beträffande brännskadeavdelningen. Något ytterligare

bidrag från stadens sida ansåges icke motiverat. Kommissionen anser

för sin del, att staten bör åtnöjas med en efter denna grund lämnad

ekonomisk medverkan från stadens sida. Därest den föreslagna avdelningen

kommer till stånd, har staden förklarat sig villig medverka till att akuta

brännskador från stadens sjukvårdsområde i största möjliga utsträckning

hänvisas dit för erhållande av vård. Den plastikkirurgiska efterbehandlingen

av de vid avdelningen omhändertagna vårdfallen tänkes delvis skola

ske vid S:t Görans sjukhus enligt närmare överenskommelse mellan berörda

läkare.

Departementschefen.

Förslaget att vid karolinska sjukhuset inrätta en brännskadeavdelning

har främst syftat till att åstadkomma förbättrade betingelser för forskning

och undervisning på brännskadevårdens område. Med hänsyn till brännskadornas

ökade frekvens och betydelse vid nutida krigföring föreligger

ett stort behov av åtgärder för vidgade möjligheter till vetenskaplig forskning

och utarbetande av förbättrade behandlingsmetoder. Det torde bland

medicinsk expertis råda enighet om, att detta mål kan uppnås endast genom

inrättande av specialavdelningar för brännskador under ledning av därför

särskilt utbildade kirurger. För undervisningen av de blivande läkarna, för

forskningen samt för att utveckla nuvarande behandlingsmetoder och

pröva nya sådana är det av vikt, att dylika specialavdelningar inrättas vid

vissa större sjukhus, i första hand undervisningssjukhusen, där tillräcklig

erfarenhet och tillräckligt klientel kan samlas. En dylik centralisering av

brännskadevården torde komma att visa sig fördelaktig för såväl sjukvård

som forskning och undervisning.

Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår, att jag i 1952 års statsverksproposition

förordat inrättande vid karolinska sjukhuset av en brännskadeavdelning,

till vilken avdelning brännskadevården inom Stockholmsområdet

borde koncentreras. Endast genom att fungera som centralanstalt

för ett dylikt större område kan avdelningen erhålla ett tillräckligt patientklientel

och lämna tillräckligt material för forskning och undervisning. Den

av förhandlingskommissionen verkställda utredningen har visat, att avdelningen

icke lämpligen kan eller bör förläggas till annat sjukhus. Vad

s. 11 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts proposition nr 161.

11

angår frågan om ekonomisk medverkan från stadens sida till avdelningens

inrättande anser jag mig kunna godtaga det förslag härutinnan, som framlagts

av kommissionen. Något avsteg synes mig härigenom icke ske från

hittills godtagna principer, i det att tillkomsten av avdelningen huvudsakligen

betingas av forsknings- och undervisningsskäl. Jag förordar därför,

att staten åtager sig hela kostnaden för utrustning av ifrågavarande avdelning.

Då för detta ändamål redan anvisats 2 200 kronor, erfordras i enlighet

med tidigare verkställd kostnadsberäkning en ytterligare medelsanvisning

av 10 000 kronor. Erforderliga medel torde böra upptagas under karolinska

sjukhusets omkostnadsanslag. Det i årets statsverksproposition beräknade

omkostnadsanslaget bör därför uppräknas med 10 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte — med ändring av vad därutinnan föreslagits i årets statsverksproposition

— föreslå riksdagen

att till Karolinska sjukhuset: Omkostnader för budgetåret

1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 7 131 500 kronor.

Bidrag till ny- och ombyggnad av Sabbatsbergs sjukkus.

Anslag för ändamålet är ej upptaget i gällande riksstat.

Yrkande.

Stockholms stads sjukhusdirektion hemställer i skrivelse den 18 februari

1953 om största möjliga statsbidrag till provisorisk utbyggnad av den thoraxkirurgiska

verksamheten vid Sabbatsbergs sjukhus.

Motiv.

Enligt mellan staten, å ena, samt Stockholms stad, å andra sidan, träffat

avtal angående samarbete för uppförande och drift av en medicinsk tuberkulosklinik

och en thoraxkirurgisk klinik vid karolinska sjukhuset har

staden — förutom andel i riksplatserna — av de allmänna vårdplatserna

vid den thoraxkirurgiska kliniken kontraherat följande platser för sjuka

från staden, nämligen å avdelningen för lungtuberkulösa fall nioi platser

och å avdelningen för icke tuberkulösa fall fem platser. Den planerade t bo
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

raxkirurgiska kliniken vid karolinska sjukhuset har ännu icke kommit

till stånd. Kliniken beräknas icke kunna tagas i bruk förrän tidigast i slutet

av år 1956. Thoraxkirurgien har under de sista åren i vårt land liksom

i flertalet andra länder genomgått en snabb utveckling. Det övervägande

flertalet operationer på det thoraxkirurgiska området utföras vid Sabbatsbergs

sjukhus i Stockholm samt vid specialkliniker i Lund och Malmö. Vid

Sabbatsbergs sjukhus har för de thoraxkirurgiska fallen hittills provisoriskt

utnyttjats en vårdavdelning, omfattande 16 sängar, inom den gamla

tuberkulospaviljongen. Operationerna utföras inom den befintliga kirurgiska

operationsavdelningen.

I skrivelse till sjukhusdirektionen har överläkaren vid den kirurgiska avdelningen,

professorn Crafoord, framhållit, att behandlingen av de tuberkulösa

lungsjuka under senare år undergått en genomgripande förändring.

Tidigare ha endast s. k. revbensoperationer tillgripits. Genom tillkomsten

av de moderna kemoterapeutika såsom streptomycin och Pas ha operationsntetodema

emellertid utvecklats därhän, att man numera i allt större utsträckning

kunnat övergå till resektion av de sjuka områdena i lungan.

Dessa operationer måste dock alltid kombineras med de förenämnda revbensoperationema.

Det har skett en lavinartad utveckling på detta speciella

område under de senaste åren och tillströmningen av patienter för erhållande

av operativ behandling har till följd härav starkt ökat. Tillgängliga

resurser vid Sabbatsbergs sjukhus äro långt ifrån tillräckliga för att möta

dessa nya behov. Patienterna kunna sålunda f. n. ej intagas vid den ur

operationssynpunkt gynnsammaste tidpunkten. Den nuvarande thoraxkirurgiska

specialavdelningen har icke blott för litet platsantal utan är

även ytterst olämpligt belägen. Patienterna måste således transporteras

utomhus från vårdavdelningen till operationsavdelningen och åter samma

väg. Transport av patienter per bår utomhus efter en större lungoperation

är uppenbarligen förenad med vissa risker. Den thoraxkirurgiska avdelningen

har ursprungligen avsetts endast för thoracoplastikfall, vilka utan

större risk kunna transporteras utomhus. För att bereda thoraxkirurgien

ökade operations- och vårdmöjligheter bör en vårdavdelning, som tillhört

den tidigare gynekologavdelningen, omändras till en thoraxkirurgisk vårdavdelning,

omfattande 25 sängar, och samtidigt en operationsavdelning inrättas

inom cvanförvarande vindsvåning.

Sjukhusdirektionen påpekar, att direktionen varit medveten om, att svårigheter

förelegat att på ett tillfredsställande sätt bedriva den thoraxkirurgiska

verksamheten vid Sabbatsbergs sjukhus. Direktionen hade dock hoppats,

att den vid karolinska sjukhuset planerade lungkliniken sknlle komma

till stånd inom rimlig tid efter det avtal härom år 1944 träffats med

staten, varigenom några mera kostnadskrävande åtgärder för den thoraxkirurgiska

verksamheten ej skulle behöva vidtagas under provisorietiden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

13

Den snabba utvecklingen på detta specialområde har emellertid medfört,

att man med hänsyn till det ökade vårdbehovet icke längre kan avvakta

lungklinikens färdigställande. Den ökade verksamheten vid den thoraxkirurgiska

avdelningen sammanhänger delvis med att jämväl utomlänspatienter

och utlänningar mottagits för vård. Med de begränsade resurser,

som stå till buds inom landet, har nämligen direktionen av humanitära

skäl icke ansett sig kunna motsätta sig att även andra patienter än sådana

från staden bePetts vård vid avdelningen. En del av dessa fall ha varit

specialfall av stort medicinskt intresse och utgjort ett ur forskningens synpunkt

värdefullt material. Enligt inhämtade uppgifter har antalet fall vid

avdelningen uppgått år 1951 till sjuttionio, varav tjugoåtta från orter utom

Stockholm, samt år 1952 till tvåhundrafyra, varav sjuttio från orter utom

Stockholm.

Kostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder i samband med den föreslagna

utvidgningen av den thoraxkirurgiska avdelningen beräknas till

205 000 kronor, vartill kommer 60 000 kronor för komplettering av inventarieutrustning.

Härutöver erfordras medel för anordnande av ersättningslokal

för blodtappningsfilial och tandvårdsavdelning, vilka avdelningar

eljest avsetts kunna inrymmas inom den vindsvåning, som föreslagits skola

tagas i anspråk för den thoraxkirurgiska operationsavdelningen. Sistnämnda

kostnader uppskattas till 45 000 kronor. Den totala kostnaden uppgår

sålunda till 310 000 kronor.

Med hänsyn till att staden utan kostnad för statsverket hittills ombesörjt

den thoraxkirurgiska vården även för s. k. rikspatienter och av humanitära

skäl måste fortsätta därmed, intill dess lungkliniken vid karolinska sjukhuset

tages i bruk, anser sjukhusdirektionen skäligt, att staten bidrager

med åtminstone hälften av den totala kostnaden för utbyggnaden. Under

ärendets vidare beredning har emellertid stadens kammarkontor framhållit

bl. a., alt den föreslagna utbyggnaden måste anses vara direkt betingad

av att staten ännu icke infriat sin utfästelse att anordna en thoraxkirurgisk

klinik vid karolinska sjukhuset, varför staten borde bära huvuddelen

av kostnaderna eller åtminstone 75 procent därav. Sjuklnisdirektionen

hemställer därför, att största möjliga del av de beräknade kostnaderna

för utbyggnaden måtte bestridas av statsmedel.

Departementschefen.

Av sjukhusdirektionens framställning framgår, alt det är angeläget, att

eu utvidgning och upprustning av den thoraxkirurgiska avdelningen vid

Sabbatsbergs sjukhus kommer till stånd. Icke minst med hänsyn till den

alltmer stegrade patienttillströmningen bör åtgärder vidtagas för att be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

reda ökade vård- och operationsmöjligheter vid avdelningen. Enligt vad

jag under hand erfarit uppgick antalet patienter, som väntade på intagning

vid avdelningen, i januari månad innevarande år till 85, varav 39 från orter

utom Stockholm. Dessutom avvaktade ett trettiotal patienter vid Söderby

sjukhus resektion, varjämte vid S:t Görans sjukhus funnos antecknade omkring

50 personer, vilka i sina hem avvaktade möjlighet att få intagas vid

den thoraxkirurgiska avdelningen. Mot bakgrunden härav anser jag mig

icke kunna ifrågasätta behovet av en förstärkning av stadens resurser för

thoraxkirurgiska operationer utan finner det i hög grad påkallat, att behandlingsmöjligheterna

vid Sabbatsbergs sjukhus förbättras på sätt som

föreslagits. Med hänsyn såväl till det intresse, som staten ur rikssjukvårdens

synpunkt måste anses ha av att den föreslagna utvidgningen kommer

till stånd som till den thoraxkirurgiska avdelningens betydelse för undervisning

och forskning, anser jag det motiverat, att staten åtager sig viss

del av de till 310 000 kronor beräknade ombyggnads- och inredningskostnaderna.

Jag tillstyrker därför, att staten bidrager med halva kostnaden

för ombyggnaden under förutsättning, att staden bidrager med andra hälften

samt att vid avdelningen framdeles mottages rikspatienter i minst samma

omfattning som tidigare. Dä jag funnit mig kunna acceptera de uppgjorda

kostnadsberäkningarna, skulle statsverkets andel komma att utgöra 155 000

kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till ny- och ombyggnad av Sabbatsbergs

sjukhus för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 155 000 kronor.

Förslag till avtal om fördelning mellan staten och Uppsala läns

landsting av kostnaderna för pensionering av vissa befattningshavare

vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Inledning.

1951 års riksdag godkände av föredragande departementschefen förordade

ändrade grunder för samarbetet rörande driften av akademiska sjukhuset

i Uppsala.

Ifrågavarande grunder har angivits i ett i propositionen nr 123/1951

(s. 69—71) intaget, av Uppsala läns landsting den 5 oktober 1950 godkänt

förslag till nytt avtal mellan universitetet i Uppsala såsom företrädare för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

15

Kungl. Maj:t och kronan samt landstinget angående samarbete för drift av

akademiska sjukhuset i Uppsala med däri av dåvarande chefen för inrikesdepartementet

föreslagen ändring, innebärande att i de driftkostnader, som

ligga till grund för beräkningen av landstingets ersättning, huvudmansavgiften

för de befattningshavare, som icke skulle kunnat erhålla anslutning

till statens pensionsanstalts reglemente, därest anställningen avsett

landstingslasarett, skall ingå med dubbla beloppet av de i reglementet

angivna pensionsavgifterna.

Vid lagtima möte den 3 oktober 1951 förklarade sig landstinget icke

kunna godkänna den av departementschefen föreslagna och av riksdagen

godkända ändringen i avtalsförslaget. Med anledning härav tillkallades

genom beslut den 30 juni 1952 en kommission med uppdrag att på statens

vägnar förhandla med landstinget rörande fördelningen mellan statsverket

och landstinget av ifrågavarande pensionskostnader.

Kommissionen har framlagt förslag i ämnet den 26 februari 1953.

Förhandlingskominissionens utredning och förslag.

Kommissionen framhåller, att 1949 års förhandlingskommission på sin

tid förutsatte, att jämväl de befattningshavare, om vilka nu vore fråga,

nämligen undersköterskor, sjukvårdsbiträden, ekonomipersonal och personal

i administrativt arbete borde beredas pensionsrätt enligt SPA-reglementet.

Möjlighet härtill förelåge, enär samtliga befattningshavare vid

akademiska sjukhuset — frånsett underläkarna — upptagits i nämnda

reglemente, vilket trädde i kraft den 1 januari 1950. 1949 års förhandlingskommission

hade även utgått från, att vid en dylik lösning av pensionsfrågan

de i SPA-reglementet fastställda pensionsavgifterna (fortlöpande avgifter

+ engångsavgifter) skulle inräknas i de driftkostnader, som lades

till grund för beräkning av landstingets ersättning. Riksdagens beslut, att

i dessa driftkostnader huvudmansavgiften beträffande ifrågavarande befattningshavare

skall ingå med dubbla beloppet av de i SPA-reglementet

angivna pensionsavgifterna, innebär en bestämd avvikelse från den förutsättning

beträffande fördelningen av uppkommande pensionskostnader,

som förelegat vid de tidigare avtalsförhandlingarna. Landstingets förhandlingsdelegerade

ha därför vid de nu slutförda förhandlingarna avvisat varje

förslag, som för landstinget skulle innebära större kostnader i förevarande

avseende än vad som förutsatts vid tidigare förhandlingar.

Enligt av kommissionen företagna beräkningar kan det dubbla beloppet

av de i SPA-reglementet angivna fortlöpande årliga avgifterna för den personal,

som kan vinna anslutning till reglementet, uppskattas till lägst

453 000 kronor och högst 600 000 kronor. Enligt det ursprungliga avtals
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

förslaget skulle endast hälften av dessa kostnader medtagas vid driftkostnadsberäkningen.

En fördubbling av den fortlöpande pensionsavgiften kommer

alt för landstingets del medföra eu fördubbling av pensioneringskostnaderna.

Till belysande av att så blir förhållandet anför kommissionen

följande exempel.

Därest avgiften enligt SPA-reglementet utgör 275 000 kronor och landstingets

patientbeläggning är densamma som under år 1949/50 eller 80,836

procent av den totala beläggningen, kan landstingets andel av pensionsavgifterna

beräknas till:

Pensionsavgifter, totalt kr...........

Härav bidrager landstinget med belopp

motsvarande beläggningen för året

= 80,836 % ....................

Avgår: Statens bidrag enligt avtal

= 13 %........................

Alt. 1

Då avgifterna beräknas

enligt

SPA-regl.

275 000

222 300

28 900

Alt. 2

Då avgifterna beräknas

med dubbla

beloppet

550 000

444 600

57 800

Landstingets andel utgör kr. 193 400

386 800

Merkostnaden för landstinget enligt alternativ 2 blir således 193 400 kronor,

vilken merkostnad landstingets representanter förklarat sig icke kunna

godtaga.

Därest Kungl. Maj:t av principiella skäl finner sig böra vidhålla, att de

fortlöpande pensionsavgifterna för ifrågavarande befattningshavare vid beräkning

av landstingets ersättning skola ingå med dubbla beloppet av de i

SPA-reglementet angivna pensionsavgifterna, har det för kommissionen

gällt att finna eu sådan lösning, att landstinget på något sätt kompenseras

för härigenom uppkommande merkostnad. Landstingets delegerade ha vid

förhandlingarna föreslagit, att denna kompensation skulle åstadkommas

genom en avsevärd höjning av det 13-procentiga avdraget på den å landstinget

fallande delen av driftkostnaden, men kommissionen har ansett sig

böra bestämt avböja detta förslag, då detsamma skulle kunna leda till för

statsverket betänkliga konsekvenser. Kommissionen, å sin sida, har som en

tänkbar lösning föreslagit, att de eljest staten helt tillfallande poliklinikinkomsterna

avdragas från de driftkostnader, som läggas till grund för

beräkning av landstingets årliga ersättning. Härigenom skulle såvitt angår

de fortlöpande pensionsavgifterna ingen merkostnad uppkomma för landstinget

under förutsättning, att poliklinikinkomsterna täcka minst hälften

av de »dubbla» avgifterna. I förenämnda exempel innebär detta förslag,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

17

att poliklinikinkomsterna enligt alternativ 2 måste uppgå till lägst 275 000

kronor, därest icke landstinget skall drabbas av merkostnad vid den pensionsavgift,

som angivits i exemplet. Då poliklinikinkomsterna under den

nu löpande avtalsperioden torde komma att årligen uppgå till ungefär nyssnämnda

belopp samt man kan antaga, att en fördubbling av de fortlöpande

pensionsavgifterna under samma tid kommer att årligen medföra en kostnad

av cirka 550 000 kronor, ha landstingets representanter för sin de!

accepterat vad kommissionen sålunda föreslagit.

Såsom förutsättning för att poliklinikinkomsterna skola få avdragas skall

gälla, att förefintlig möjlighet till pensionsrätt enligt SPA-reglementet utnyttjas

för de befattningshavare vid sjukhuset, som icke skulle kunnat erhålla

anslutning till reglementet, därest anställningen avsett landstingslasarett.

Vid anslutning till statens pensionsanstalt uppstår jämväl fråga om erläggande

av engångsavgifter (retroaktivavgifter) för tillgodoräknande av

tjänstgöringstid, som infallit före den tidpunkt, då anslutning sker. De

befattningshavare, som hittills haft pensionsrätt enligt de statliga arbetarpensionsreglementena,

torde äga tillgodoräkna sig enligt dessa reglementen

intjänade tjänstår utan att engångsavgifter erläggas. För övriga befattningshavare

åter — huvudsakligen administrativ personal, personal i arbetsledarställning

m. fl. — synes sådan möjlighet icke föreligga. Engångsavgiften

enligt SPA-reglementet för denna personal har beräknats till c:a

320 000 kronor. Dubbla beloppet av dessa avgifter blir således 640 000

kronor.

Landstingets delegerade ha med enahanda motivering, som beträffande

de fortlöpande avgifterna förklarat, att landstinget är villigt att endast deltaga

i de engångsavgifter, som utgå enligt SPA-reglementet. Att på denna

punkt vinna någon för staten förmånligare lösning har icke visat sig möjligt.

Engångsavgifter skola alltså alltjämt inräknas i driftkostnaderna utan

någon förhöjning.

Förhandlingskommissionens förslag till överenskommelse har följande

lydelse:

Mellan universitetet i Uppsala såsom företrädare för Kungl. Maj:t och

kronan, å ena, och Uppsala läns landsting, å andra sidan är — under förutsättning

av Kungl Maj ds och landstingets godkännande — följande överenskommelse

träffad angående samarbete för drift av akademiska sjukhuset

1 Uppsala.

§ I
Det

samarbetsavtal, vartill förslag av särskild förhandlingskommission

framlades för Kungl. Maj:t den 25 januari 1951 och som finnes återgivet

2 Dihctng till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 161.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

i Kungl. Maj:ts proposition nr 123 till 1951 års riksdag s. 69—71 godkännes

att äga tillämpning räknat från och med den 1 juli 1951, dock att § 3 mom.

3 första stycket i avtalet skall hava följande ändrade lydelse:

»I driftskostnader---statens pensionsanstalt. Under förutsättning

att förefintlig möjlighet till pensionsrätt enligt Kungl. Maj ds reglemente för

pensionering genom statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare

(SPA-reglementet) utnyttjas för vid sjukhuset anställd personal,

tillhörande kategori, som vid landstingens sjukvårdsinrättningar saknar

pensionsrätt enligt detta reglemente, skola de fortlöpande avgifterna

till pensionsanstalten för sådan personal inräknas i de driftkostnader, som

skola läggas till grund för beräkning av landstingets ersättning, med dubbla

beloppet av de enligt reglementet bestämda avgifterna. Å andra sidan skola

vid sagda beräkning för tid efter den tidpunkt, då omförmälda personal

erhållit pensionsrätt enligt SPA-reglementet, poliklinikinkomsterna avräknas

från driftkostnaderna. Engångsavgifter för ifrågavarande personal inräknas

med enligt reglementet eljest bestämda belopp, således utan fördubbling.

»

Kommissionen erinrar om, att man från statens sida tidigare givit uttryck

för den uppfattningen, att en reglering av anställnings- och pensionsförhållandena

för befattningshavarna vid akademiska sjukhuset borde genomföras

i överensstämmelse med vad som skett vid övriga statliga sjukhus.

Därest så skett, hade staten riskerat att ensam få bära kostnaderna för

befattningshavarnas pensionering. Kommissionen framhåller vidare, att i

det år 1951 framlagda avtalsförslaget skyldighet fastslagits för landstinget

att deltaga i kostnaderna för avgifter för befattningshavarnas pensionering,

vilket åtagande för landstinget inneburit ganska betydande nya kostnader.

Kommissionens nu framlagda förslag till avtalsändring innebär icke, att

staten i ekonomiskt avseende uppnått en fördelaktigare position än enligt

det tidigare avtalsförslaget. Förhållandet torde snarare vara det motsatta.

Det kan vidare tänkas, att landstinget framdeles kommer att framställa

krav på ytterligare kompensation med därav följande yrkande om revision

av avtalet. Det ursprungliga avtalet kommer sålunda genom den föreslagna

ändringen att mista en del av fastheten i sin konstruktion och

tillföras ett moment, som kan bereda svårigheter för framtiden. Kommissionen

föreslår därför i första hand, att det tidigare av landstinget godkända

avtalsförslaget godkännes jämväl av Kungl. Maj:t med giltighet från och

med den 1 juli 1951, från vilket datum avtalsförslaget i övrigt länt till efterföljd.

Därest så icke anses kunna ske, hemställer kommissionen alternativt,

att den nu föreslagna ändrade lydelsen av § 3 inom. 3 i det ursprungliga

avtalsförslaget måtte av Kungl. Maj:t godkännas med giltighet från och

med den 1 juli 1951.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

19

Yttranden.

Statskontoret erinrar om, att ämbetsverket i utlåtande över förslaget till

nytt avtal angående dritten av akademiska sjukhuset förordade sådan ändring

av avtalets bestämmelser om beräkningen av kostnaderna för pensioneringen

av icke-sjukvårdspersonal, som sedermera godkändes av statsmakterna.

Enär den princip, som låg till grund för jämkningen, enligt

statskontorets mening bör upprätthållas vid beräkningen av landstingets

bidrag till sjukhusets driftkostnader, kan ämbetsverket ej förorda en återgang

till det av 1949 års förhandlingskommission framlagda ursprungliga

avtalsförslaget. Då det emellertid ej synes vara möjligt att vinna landstingets

godkännande av ändrade beräkningsgrunder i förevarande avseende,

om ej kompensation kan beredas för merkostnaderna, synes ej återstå

annat än att godkänna det ändringsförslag, som av förhandlingskommissionen

framlägges såsom ett andra alternativ.

Statens pensionsanstalt framhåller, att anstalten i tidigare utlåtanden

framfört den uppfattningen, att såsom driftkostnad vid akademiska sjukhuset

borde upptagas dubbla beloppet av de enligt SPA-reglementet utgående

fortlöpande pensionsavgifterna. Då denna uppfattning vunnit beaktande

i det av förhandlingsk ommissionen såsom ett andra alternativ framlagda

förslaget till överenskommelse, tillstyrker anstalten, att detta förslag

till överenskommelse måtte av Kungl. Maj:t godkännas.

Uppsala läns landstings förvaltningsutskott uttalar, att den nu föreslagna

utformningen av avtalet ur vissa synpunkter kan anses giva klarare riktlinjer

i fråga om samarbetet för driften. Sålunda kan det motiveras såsom

rättvist, att pensionsavgifterna för sådan personal, som vid övriga landstingssjukhus

icke kan anslutas till statens pensionsanstalt, upptagas med

dubbla belopp och vidare måste det anses riktigare, att icke endast utgifterna

utan även inkomsterna för den polikliniska verksamheten ingå i

sjukhusets driftavräkning. Förvaltningsutskottet är därför berett att hos

landstinget tillstyrka det nu framlagda förslaget.

Direktionen för akademiska sjukhuset förordar det av förhandlingskommissionen

såsom ett andra alternativ framlagda förslaget.

Departementschefen.

Pensionering enligt SPA-reglementet av landstingspersonal i sjukvårdande

verksamhet är1 medgiven i huvudsak endast för läkare, sjuksköterskor

och barnmorskor, varvid staten i stort sett står för halva kostnaden. Övrig

personal i sjukvårdsarbete liksom befattningshavare i administrativt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kuncjl. Maj.ts proposition nr 161.

arbete och ekonomipersonal pensioneras helt med landstingens egna medel.

Då motsvarande personalgrupper vid akademiska sjukhuset enligt det

år 1951 framlagda förslaget till avtal angående samarbete och drift av detta

sjukhus förutsatts skola erhålla pensionsrätt enligt SPA-reglementet, skulle

Uppsala läns landsting enligt avtalsförslaget komma i ett gynnsammare

läge än landstingen i allmänhet, i det att i driftkostnaden skulle inräknas

endast de fortlöpande avgifterna till pensionsanstalten. Vid remissbehandlingen

av avtalsförslaget framhölls med hänsyn härtill såväl av statskontoret

som av statens pensionsanstalt, att det kunde ifrågasättas, om man icke

vid driftkostnadsberäkningen borde utgå från avgifter för pensioneringen,

som närmare anslöte sig till de verkliga pensioneringskostnaderna. I propositionen

nr 123/1951 anslöt sig min företrädare till denna uppfattning

och förordade, att i de driftkostnader, som ligger till grund för beräkningen

av landstingets ersättning, huvudmansavgiften för de befattningshavare,

vilka icke kunnat erhålla anslutning till statens pensionsanstalts reglemente,

därest anställningen avsett landstingslasarett, skulle ingå med dubbla

beloppet av de i reglementet angivna pensionsavgifterna. Detta förslag godkändes

av riksdagen. Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår, att

landstinget förklarat sig icke kunna acceptera en lösning av pensionsfrågan

för ifrågavarande befattningshavare i enlighet med dessa grunder. Från

landstingets sida har vid förhandlingarna framhållits, att man kunde godtaga

den föreslagna ändringen i det ursprungliga avtalsförslaget endast under

förutsättning, att landstinget erhölle kompensation för härigenom för

landstinget uppkommande merkostnader. Vid sådant förhållande har förhandlingskommissionen

föreslagit, att det år 1951 framlagda förslaget till

avtal måtte godkännas utan däri av departementschefen föreslagen ändring.

Alternativt har förhandlingskommissionen förordat, att ett av kommissionen

framlagt förslag till ändring av det ursprungliga avtalsförslaget

måtte godkännas. Enligt detta förslag skall vid beräkningen av landstingets

ersättning de fortlöpande pensionsavgifterna ingå med dubbla beloppet av

de i SPA-reglementet angivna pensionsavgifterna. Som kompensation härför

skall emellertid — i motsats till vad som skulle ske enligt det ursprungliga

avtalsförslaget — poliklinikinkomsterna räknas landstinget till godo

vid erläggandet av dess ersättning.

Vad vid förhandlingarna förekommit synes giva vid handen, att någon

för staten förmånligare lösning av förevarande fråga än( den förhandlingskommissionen

anvisat genom sina båda alternativ icke står att vinna. Jag

anser mig därför icke böra påyrka någon ändrad kostnadsfördelning mellan

statsverket och landstinget. Ett motsatt ställningstagande skulle kunna

äventyra, kanske rent av omöjliggöra en snar lösning av frågan om den

framtida regleringen mellan staten och landstinget av kostnaderna för driften

av akademiska sjukhuset. Jag vill i detta sammanhang erinra om, att

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

21

de ännu formellt gällande äldre avtalen är för statsverket oförmånliga,

och att statens kostnader enligt det år 1951 framlagda avtalsförslaget beräknades

komma att minska med 314 000 kronor årligen. Då jag nu sålunda

ansett mig böra godtaga förhandlingskommissionens förslag vill jag emellertid

samtidigt uttryckligen betona, att detta skett enbart på grund av de

i detta speciella fall rådande förhållandena. Mitt ställningstagande kan

därför icke åberopas såsom prejudicerande för andra fall. Av principiella

skäl anser jag mig icke kunna förorda en lösning av pensionsfrågan i enlighet

med det ursprungliga avtalsförslaget. Jag tillstyrker i stället, att det

av förhandlingskommissionen nu framlagda ändringsförslaget godkännes.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

godkänna av mig i det föregående förordade grunder för

fördelning mellan staten och Uppsala läns landsting av

kostnaderna för pensionering av vissa befattningshavare vid

Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven örtenberg.

3 Bihang till riksdagens protokoll 195.1. 1 samt. Nr 161.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:262 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1953/54 till universitetssjukhusen m. m. a1 i texten
  2. SU 1953:129 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1953/54 till universitetssjukhusen m. m. s. 4 i texten