Sök i Ratio Lex

Angående mottagande av den till staten testamenterade egendomen Harpsund

1953-03-20 · 24 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:174, Angående mottagande av den till staten testamenterade egendomen Harpsund

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

1

Nr 174.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående mottagande

av den till staten testamenterade egendomen Harpsund;

given Stockholms slott den 20 mars 1953.

Kungl. Maj:t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen förordas att staten under vissa förutsättningar mottager

den av direktören C. A. Wicander testamenterade egendomen Harpsund.

Egendomen föreslås skola i sin helhet redovisas å statens allmänna fastighetsfond

enligt de vanliga regler som gäller för fonden. Då staten härigenom

kommer att oavsett storleken av de inlevererade inkomsterna påtaga sig

alla med egendomen förenade utgifter, föreslås att det särskilda donationskapitalet

å 300 000 kronor — vars huvudsakliga avkastning enligt testamemtet

skulle i första hand användas för underhåll av corps de logiets inre och

dess inventarier — tages i anspråk för vissa investeringar m. m.

Det anses såsom ovisst om inkomsterna totalt sett och på lång sikt kommer

att täcka utgifterna. För budgetåret 1953/54 har utgifterna över fastighetsfondens

stat beräknats till 90 000 kronor och inkomsterna till samma

belopp.

Bemyndigande begäres av riksdagen att för nästa budgetår med 90 000

kronor överskrida posten till reparations- och underhållskostnader m. m. å

fastighetsfondens stat.

1 Bihang tt/l riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 174.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 174.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 mars

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson,

Lindell, Nordenstam. »

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om mottagande

av den till staten av direktören C. A. Wicander testamenterade egendomen

Harpsund, in. m.

Inledning.

Genom testamente den 3 december 1949 har direktören C. A. Wicander,

som avlidit den 27 december 1952, till svenska staten testamenterat säteriet

Harpsund med underlydande gårdar och hemman jämte därstädes vid hans

frånfälle befintliga yttre och inre inventarier och lager samt konstsamlingar

ävensom ett kapital av 300 000 kronor. Enligt testamentet skall egendomen

användas som hedersbostad för Sveriges vid varje tid fungerande statsminister

(regeringschef). Dessutom gäller följande särskilda villkor.

a) Av de inre inventarierna har viss testators hustru personlig tillhörig

lös egendom undantagits. Härjämte skall hon intill sin död äga rätt att

disponera viss villabyggnad och åtnjuta vissa förmåner i samband därmed.

Byggnad och omgivande trädgård skall underhållas av staten.

b) Tillträde skulle ske å närmaste fardag efter testators död, eller den

14 mars 1953.

c) Corps de logiet vid Harpsund med flygelbyggnader och paviljonger

samt tillhörande park och trädgård skall upplåtas till statsministern att av

honom tillträdas två månader efter hans utnämning. Testators tanke har därvid

varit, att statsministern skall använda sig av denna förmån för att där,

då hans tid det medgiver, i en vacker omgivning njuta en välbehövlig rekreation

och ha tillfälle att som gäster mottaga sina regeringskolleger och

andra personer, med vilka han önskar sammanträffa. I bostadsförmånen

skall ingå fritt lyse, vatten och värme samt nödiga trädgårds- och lantbruksprodukter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 174.

d) Kapitalet å 300 000 kronor skall förvaltas av statskontoret såsom en

särskild lond. Avkastningen skall, sedan 10 procent av densamma lagts till

kapitalet, i törsta hand användas till underhåll av corps de logiets inre och

dess inventarier. Vad därefter återstår skall ställas till statsministerns förfogande

till avlöning av hans personliga tjänare å Harpsund och övriga av

hans vistelse därstädes föranledda kostnader.

e) Till egendomen hörande lant- och skogsbruk skall skötas efter de

grunder, som Kungl. Maj:t kan komma att bestämma. Testators önskan är

härvid att godsets skogs- och jordbruk samt ladugårdarna för framtiden

skötes på ett sätt, som kan tjäna till förebild för den kringliggande bygden

såsom det varit testators strävan att göra.

f) Den lasta egendomens avkastning skall användas för underhåll av

^byggnader och anläggningar, till förbättring av jord- och skogsbruket samt

till yttre underhåll av corps de logiet med tillhörande byggnader.

g) Inom corps de logiet befintliga samlingar av konst och konsthantverk

samt värdefullare inventarier får icke därifrån bortföras, så länge som corps

de logiet användes som hedersbostad för statsministern.

Harpsunds egendom ligger inom Mellösa, Floda och Sköldinge socknar i

Södermanlands län vid allmänna vägen Mellösa—Fjällskäfte omkring 12

kilometer nordväst om Flen. Egendomen omfattar fastigheterna Harpsund

4\ Djupgrav l1, Hansjötorp l1, Heden 1'', Lövsätter l1, Ramsbäck 21, Stenslund

1\ Vesterlund l1 och Vik l38 (alla i Mellösa) samt Granhed 2* (i Floda)

och Vinsätter 1‘ (i Sköldinge). Gården innehåller totalt en areal av drygt

1 607 hektar, därav 1 158 hektar skogsmark och 309 hektar tomt, åker och

ängsmark. Återstoden, omkring 140 hektar, utgöres av sankmark och annan

ofruktbar jord samt sjöar. Fastigheternas sammanlagda taxeringsvärde uppgår

enligt utdrag av fastighetstaxeringslängden för år 1952 till 1 541 200

kronor, därav 588 300 kronor belöper på jordbruket, 828 900 kronor på

skogsbruket och 124 000 kronor på annan fastighet.

I anledning av donationen bemyndigade Kungl. Maj :t den 16 januari 1953

chefen för finansdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att

verkställa utredning huruledes den testamenterade egendomen lämpligen

borde förvaltas och redovisas bland statens tillgångar, därest staten mottoge

densamma. Med stöd av bemyndigandet tillkallades såsom sakkunniga expeditionschefen

i finansdepartementet R. G. Renlund, förste byråsekreteraren

hos domänstyrelsen S. A. Holmstedt samt intendenten hos byggnadsstyrelsen

G. A. Mårdh.

Med skrivelse den 7 mars 1953 har de sakkunniga överlämnat den begärda

utredningen.

Över utredningen har, efter remiss, utlåtanden avgivits av byggnadsstyrelsen,

statskontoret, riksräkenskapsverket, domänstyrelsen, nordiska museet

och chefen för nationalmuseum.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 17 i.

Utredningen.

Utredningen har inledningsvis lämnat en beskrivning över egendomen

och därvid till en början uppehållit sig vid jordbruket. Utredningen

har härom anfört.

Fastigheterna Harpsund 4'' och Ramsbäck 21, som representerar huvudgården

och har en sammanlagd areal av 197 hektar, varav 176 hektar åker

och tomt samt 21 hektar betesäng, ligger under gemensamt och eget bruk.

Gården är en typisk kreatursgård och drives också såsom sådan. Kreatursbesättningen

uppgår till ett 70-tal mjölkande kor och ett 50-tal ungdjur

m. m. Brukningsdelarnas arrondering är mindre god. Åkrarna ligger sålunda

spridda i flera skiften och har oregelbundna, flerstädes kuperade ägofigurer.

Jordarten är i huvudsak lera med starkt inslag av mjäla, å vissa partier

mossjord. Täckdikningen är tillfredsställande, och de öppna avloppen utom

ett är igenlagda med rör. Betesmarken utgöres i huvudsak av gammal åker

och är i medelgott skick. Gården är elektrifierad med ledningarna i huvudsak

nedlagda i jorden. Till huvudgården hörande förvaltarbostad med kontor,

rättarbostad, arbetarbostäder och ekonomibyggnader är i huvudsak i

gott skick och synes icke påfordra några större investeringar under de närmaste

åren.

Jordbruket vid huvudgården är av svag beskaffenhet. Bokföringen och det

material i övrigt, som stått till utredningens förfogande, visar att gården under

skördeåren 1949, 1950 och 1951 lämnat skördar avsevärt under genomsnittet

för gårdar över 75 hektar inom Mälar- och Hjälmarbygden. För 1949

redovisas en vinst av allenast 22 kr./ha, 1950 en förlust av 175 kr./ha och

1951 en förlust av 114 kr./ha åker, bortsett från förlusten av räntan å investerat

kapital. Under nämnda år har gården som nettoresultat lämnat

en förräntning å det beräknade investerade kapitalet av resp. l,i, —8,5 och

—3,g procent. Underhåll och avskrivningar å byggnaderna har i bokföringen

beräknats till 2,5 procent å nybyggnadsvärdena, och återstoden av

byggnadskostnaderna under nämnda år, 212 000 kronor, har redovisats

som kapitalökning. Skördevärdet å Harpsund ligger 29 procent under genomsnittet

för gårdar av motsvarande storlek inom Mälar- och Hjälmarbygden

och intäkterna 23 procent under genomsnittet. Samtidigt är driftskostnaderna

12 procent högre vid Harpsund än vid jämförelsegårdarna.

Jordbruket i övrigt vid egendomen är utarrenderat med fördelning på 9

mindre brukningsenheter, nämligen Djupgrav, Lilla Hansjötorp med Lövsätter,

Harpsundsstugan, Hedtorp med Vesterlund, Hosjötorp, Stenslund,

Sågtorp med Kvarntorp, Sätterkärr samt östra Granhed. Den sammanlagda

åkerarealen uppgår till 79 hektar. Summan av arrendeintäkterna utgör 5 890

kronor. Åkrarna är i stor utsträckning splittrade och betesmarkerna mindre

tillfredsställande. Täckdikning har icke utförts. Med undantag för Hosjötorp

och Stenslund, där byggnaderna är av mindre god kvalitet, befinner sig

byggnadsbeståndet övervägande i medelgott eller gott skick och är väl underhållet.

Alla gårdarna utom Hosjötorp är elektrifierade. Brandförsäkringsvärdet

för byggnaderna uppgår till sammanlagt 639 000 kronor. Utgifterna

inklusive avskrivningar beräknas överstiga de inflytande arrendeintäkterna

med drygt 5 000 kronor om året.

I fråga om skogsbruket jämte jakt och fiske vid egendomen anför

utredningen.

Den övervägande delen av Harpsunds egendom upptages av skogsmark.

Man kan räkna med i runt tal 1 000 hektar fullt produktiv skogsmark. Den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 174.

5

ideala medelboniteten uppskattas till 4,5 och virkesförrådet till 124 m3sk

per hektar skogsmark. Virkesförrådet och åldersklassfördelningen är sådan,

att en normal och för all framtid jämn årsavkastning kan förväntas. Den

ärliga avverkningen har beräknats till 4 400 m3sk, eller 4,4 m3sk per hektar,

vilket i det närmaste motsvarar den ideala boniteten. Då den verkliga

årsavkastningen vid skogsbruk som regel ej brukar uppnå den ideala, har

den uthålliga årsavverkningen ansetts böra av säkerhetsskäl reduceras till

4 000 m3sk. Nätet av vägar för skogskörslorna är väl utbyggt, och körarehehovet

kan tillgodoses inom egendomen. För skogsarbetet i övrigt måste

dock extra arbetskraft anlitas. För den under avverkningssäsongerna erforderliga

extra arbetskraften finnes bostäder.

Möjligheter till fiske finns vid egendomen, huvudsakligen gädda och

abborre. Jakten bedömes såsom god. Tillgången på älg och hare är sålunda

riklig. Det finns även gott om rådjur och skogsfågel. Avskjutningen i fråga

om älg har varit cirka fyra djur om året. Om en stuga upplåtes inom egendomen

torde jakten med relativt gott ekonomiskt utbyte kunna utarrenderas.

1 fråga om corps de logiet med tillhörande byggnader

m. m. har utredningen lämnat följande sammanfattande redogörelse.

Huvudbyggnaden med flyglar m. in. är omgiven av en planterad park och

odlad trädgård med en sammanlagd uppgiven areal av 20 000 in2. I parken

finns ordnade gräsmattor samt blomsterplanteringar. Trädgården omfattar

cirka 7 000 in2. I anslutning till växthusen, som är tre till antalet, finns

drivbänkar. Trädgården har i huvudsak levererat hlommor, frukt och grönsaker

till gården, och endast en mindre del av produkterna har saluförts.

Under sommartid har trädgården sysselsatt fyra å fem anställda. Den synes

icke kunna drivas kommersiellt. Till huvudbyggnaden och parken hör tennisplan,

båtbrygga och hadhus.

Huvudbyggnaden är uppförd i trä i en våning med mittparti i två våningar

och inredd vind. Mittpartiet byggdes år 1914, varefter tillbyggnad och modernisering

ägt rum i flera etapper. Källare finns under viss del av byggnaden.

Centralvärme är indragen i bottenvåningen, medan byggnaden i* övrigt

till större delen uppvärmes med kakelugnar. Bottenvåningen inrymmer

i huvudsak vardagsrum, salong och matsal samt modernt inredda köks- och

ekonomiutrymmen ävensom tjänarrum. I våningen en trappa finns förutom

hall, bibliotek och skrivrum ett tiotal sov- och gästrum. Vindsvåningen innehåller

huvudsakligen fyra gästrum. I samtliga våningarna finns modernt utrustade

badrum och toalettutrymmen. I källaren inrymmes pann- och bränslerum,

hushållskällare med kylrum och renseri samt vissa smärre förrådsrum.

I direkt anslutning till corps de logiet är uppförd en tjänarflygel av

legel.

Huvudbyggnaden är väl underhållen och befinner sig i huvudsak i gott

skick. Befintlig pannskorsten är emellertid bristfällig och måste ommuras,

om värmecentralen i byggnaden skall bibehållas. Även värme- och vattenpannorna

torde inom de närmaste åren behöva utbytas.

Omkring huvudbyggnaden är grupperade tre fristående flygelbyggnader

och två paviljonger. Den norra flygelbyggnaden rymmer i huvudsak en större

gillestuga jämte pentry. De båda övriga flygelbyggnaderna är inredda för

bostadsändamål, den östra flygeln dock endast såvitt gäller bottenvåningen,

där förutom två gästrum finns en lägenhet om två rum och kök, vilken för

närvarande bebos av gårdens husföreståndarinna. 1 den västra flygeln inrymmer

bottenvåningen hall, vardagsrum och två gästrum ävensom bad- och

toalettrum, samt vindsvåningen en lägenhet om tre rum, kök och hall. Samt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 174.

liga flygelbyggnaderna är i gott skick. Uppvärmningsanordningarna i de

båda för bostadsändamål inredda flyglarna utgöres av kakelugnar, kaminer

(delvis elektriska) och vedspis.

Härutöver finns i huvudbyggnadens närhet uppförda ett magasin, chaufförsbostad,

garage, tre växthus, trädgårdsmästarebostad, pumphus (för bevattning

av trädgården), båthus med garage och torkvind, tennispaviljong,

två vedbodar, en mindre stuga om två rum och kök (vilken är förbehållen

framlidne konsuln Hjalmar Wicanders sjuksköterska under hennes livstid)

samt två större villabyggnader, nämligen Villa Slänten och Villa Lillgården,

av vilka Villa Slänten för närvarande är uthyrd. Slutligen tillkommer

anläggningen Tjädertorp, omfattande fyra sommarstugor med två uthus

och belägen omkring två kilometer väster om huvudgården. Med några

få undantag är byggnaderna väl underhållna och i gott skick.

Det sammanlagda brandförsäkringsvärdet för corps de logiet med tillhörande

byggnader utgör 1 473 000 kronor, därav 625 000 kronor belöper på

huvudbyggnaden.

Corps de logiet rymmer ett rikt inventariebestånd. Eu granskning härav

har icke fallit inom utredningsuppdraget. Från dödsboet har dock i samband

med bouppteckningen överlämnats värderingsprotokoll över del av

dödsboet tillhörigt lösöre, slutande å ett belopp av 28 177 kronor, däribland

en bil för 10 000 kronor, ävensom värdering av till egendomen hörande

konstföremål och antikviteter, utvisande ett belopp av 395 225 kronor.

I fråga om egendomens förvaltning har utredningen diskuterat

olika alternativ. I första hand har föreslagits en uppdelning av förvaltningen

mellan domänstyrelsen och byggnadsstyrelsen, därvid förutsatts att

domänverket utarrenderar huvudjordbruket. Därest en utarrendering av

huvudjordbruket icke visar sig genomförbar, och hela egendomen sålunda

skall drivas av staten i egen regi, har utredningen tänkt sig att den myndighet,

som enligt utredningsförslaget ansetts böra ur redovisningssynpunkt

svara för egendomen i dess helhet, nämligen byggnadsstyrelsen, för skötseln

av jord- och skogsbruk skulle vid sin sida få en sakkunnig nämnd, representerande

den expertis i jordbruks- och skogsfrågor, över vilken styrelsen

ej själv förfogade.

Beträffande egendomsförvaltningens närmare utformning samt de bedömanden,

som legat till grund för utredningsförslaget, så vitt gäller godsets

skötsel, har utredningen anfört i huvudsak följande.

Om hela egendomen drives i egen regi vore en tänkbar form för förvaltningen,

att denna anförtros åt en för ändamålet inrättad stiftelse. En dylik

fristående förvaltning, lagd vid sidan om det statliga budgetsystemet, förutsätter

att egendomen kan helt bära sina egna utgifter. Testator synes visserligen

ha utgått ifrån att fastigheten såsom sådan kommer att bli självförsörjande.

Enligt de i det följande redovisade kostnadsberäkningarna kan

emellertid ett dylikt läge icke ständigt och i varje situation för framtiden

antagas föreligga. Egendomens skötsel genom en fristående stiftelse skulle

därför kunna aktualisera anslagsfrågor, som med hänsyn till testamentsvillkoren

skulle bliva komplicerade. Utredningen har därför ansett stiftelsen

vara en mindre ändamålsenlig form för enhetlig förvaltning i egen regi.

En annan tänkbar form för statlig drift av egendomen i dess helhet är

att inordna fastigheten under befintlig statlig förvaltning. Domänstyrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 171.

t

och byggnadsstyrelsen skulle härvid närmast komma i fråga. Detta förutsätter

en uppdelning av förvaltningen, varvid jord- och skogsbruket skulle

anförtros åt den förra och corps de logiet med tillhörande byggnader och

parkområde åt den senare myndigheten. Härigenom kunde, såvitt gäller

skogsbruket, tillvaratagas den skogstekniska expertis, som står till domänstyrelsens

förfogande, och de erfarenheter, som där finns samlade av statlig

skogsförvaltning. Domänstyrelsen saknar emellertid de organisatoriska förutsättningarna

för att driva ett jordbruk i statens regi. Eu uppdelning av

förvaltningen mellan domänstyrelsen och byggnadsstyrelsen förutsätter alltså

att domänstyrelsen utarrenderar jordbruket. Enligt de uppgjorda kostnadskalkylerna

beräknas en dylik förvaltningsform bliva för staten mindre

kostsam än vid drift av hela egendomen i egen regi. Enligt testamentsbestämmelserna

skall det ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma de grunder,

efter vilka lant- och skogsbruket skall skötas. Detta skulle kunna tagas till

intäkt för en sådan tolkning, att testator lämnat åt Kungl. Maj :t att helt

fritt bedöma och bestämma vilken förvaltningsform som är lämpligast ur

statens synpunkter. Vissa uttalanden tyder emellertid på att testator närmast

tänkt sig att skötseln av jord- och skogsbruk skulle omhänderhavas

av staten i egen regi. Utredningen är därför tveksam om en utarrendering

av jordbruket är förenlig med testamentsvillkoren för övertagandet. Utarrendering

av befintliga jordbruksenheter är emellertid den vanliga förvaltningsformen

beträffande kronoegendomar. Med hänsyn härtill ävensom till

det bättre ekonomiska utbyte för staten, som är att räkna med vid utarrendering

av jordbruket, har utredningen ansett sig böra förorda en dylik förvaltningsform.

Ett godkännande härav från testators arvingar synes dock

erforderligt med hänsyn till testamentsinnehållet. Det torde ankomma på

staten att även vid en utarrendering genom avtal med arrendatorn skapa

garantier för att egendomens jordbruk skötes på ett föredömligt sätt i enlighet

med de av testator uttryckta önskemålen.

Därest emellertid en utarrendering av huvudjordbruket icke visar sig

genomförbar, och egendomen sålunda skall drivas av staten i egen regi,

har utredningen — då den sakkunskap och organisationsform, som fordras

för en effektiv skötsel av hela egendomen, icke lär finnas samlad hos en

och samma myndighet — tänkt sig att den myndighet, som ur redovisningssynpunkt

bör svara för hela egendomen enligt utredningens förslag

i det följande, nämligen byggnadsstyrelsen, för skötseln av jord- och skogsbruk

vid sin sida skulle få en sakkunnig nämnd, representerande den expertis

i jordbruks- och skogsfrågor, över vilken styrelsen ej själv förfogade.

Byggnadsstyrelsen förutsättes såsom huvudförvaltande myndighet skola

själv utöva den direkta tillsynen över corps de logiet med tillhörande byggnader,

park och trädgård, därtill hörande personalfrågor etc. Den föreslagna

sakkunnignämnden skulle lämpligen bestå av tre personer med förslagsvis

landshövdingen inom länet såsom ordförande. Då båda övriga ledamöterna

skulle företräda erforderlig sakkunskap inom jord- och skogsbruk.

Nämnden skulle utöva den direkta tillsynen över och omedelbara ledningen

av driften av jord- och skogsbruket vid egendomen och sålunda i förhållande

till byggnadsstyrelsen såsom huvudförvaltning intaga en fristående

ställning. En viss parallell till en dylik förvaltningsform finns redan beträffande

slottsbyggnadernas delfond i vad gäller förhållandet mellan byggnadsstyrelsen

och ståthållarämbetena vid de kungliga slotten. Byggnadsstyrelsen

har där ansvaret för byggnadsunderhållet såsom huvudförvaltande

myndighet, varvid ståthållarämbetena utövar den omedelbara vården och

tillsynen av slottsegendomarna i övrigt. Nämnden skulle årligen uppgöra

förslag till driftskostnadsstat för jord- och skogsbruk, som av statsmak
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

terna skulle behandlas i samma ordning som komme att gälla utgifterna

för och inkomsterna av byggnadsbeståndet under byggnadsstyrelsens direkta

förvaltning. Såsom i det följande närmare kommer att utvecklas skulle

nettoresultatet av driften komma att inlevereras till byggnadsstyrelsen att

av styrelsen redovisas i likhet med övriga inkomster från egendomen.

Den av utredningen skisserade formen för förvaltning av egendomen i

statens egen regi har sålunda ansetts böra ifrågakomma, därest det visar

sig av olika skäl icke möjligt att utarrendera jordbruket. Statens tillträde

till egendomen har av utredningen förutsatts skola ske den 1 juli 1953.

Utredningen framhåller att en utarrendering av jordbruket icke torde kunna

äga rum förrän tidigast å närmaste laga fardag därefter, vilket är den

14 mars 1954. övergångsvis under ett eller några år torde staten sålunda

under alla omständigheter få svara för driften av jordbruket i egen regi.

Utredningen utgår från att egendomen därvid förvaltas enligt alternativet

med byggnadsstyrelsen såsom den för egendomens skötsel huvudansvariga

myndigheten och en sakkunnignämnd vid styrelsens sida.

I fråga om redovisningen av egendomen bör enligt utredningen till

utgångspunkt tagas det huvudändamål, vartill egendomen enligt testamentets

bestämmelser skall användas. Utredningen föreslår att hela egendomen

redovisas å statens allmänna fastighetsfond. Till stöd härför anför utredningen.

Huvudsyftet med donationen har varit att bereda en hedersbostad för

Sveriges vid varje tid fungerande statsminister. I testamentet angives de

byggnader och anläggningar, som skall för förverkligandet av detta syfte

upplåtas till den fungerande statsministern. Utredningen har mot bakgrunden

härav funnit det ligga närmast till hands att jämställa ifrågavarande

byggnadskomplex med park och trädgård med en civil förvaltningsbyggnad.

I enlighet härmed har utredningen föreslagit att corps de logiet

med tillhörande byggnader redovisas å statens allmänna fastighetsfond,

byggnadsstyrelsens delfond.

Vad därefter angår de till staten testamenterade jord- och skogsegendomarna

skulle dessa, därest gällande principer för redovisning av statens

egendomar av detta slag följdes, redovisas å domänverkets fond. Vissa avsteg

från dessa principer förekommer dock, där särskilda förhållanden givit

anledning därtill. De särskilda villkor, som enligt testamentet förknippats

med innehavet av ifrågavarande jord- och skogsegendom, nämligen att

avkastningen — sedan underhållskostnaderna för åbyggnader och anläggningar

samt nödiga förbättringar av jord- och skogsbruk bestritts — skall

användas för yttre underhåll av corps de logiet med tillhörande byggnader,

motiverar enligt utredningens mening ett avsteg från gällande principer för

redovisningen även i nu förevarande fall. Med hänsyn till villkoren för avkastningens

användning har utredningen sålunda ansett mera lämpligt, att

hela egendomskomplexet upptages till redovisning å statens allmänna fastighetsfond.

Härigenom vinnes även en enhetlig redovisning av såväl tillgångsvärdena

som inkomsterna från och utgifterna för samtliga egendomar.

Utredningen föreslår att inkomsterna av och utgifterna för egendomen

redovisas över staten för statens allmänna fastighetsfond i huvudsak enligt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 174. 9

de för statredovisningen gällande reglerna. Utredningen anför härom följande.

Redovisningen av den fasta egendomens avkastning bör enligt utredningsförslaget

ske i huvudsak enligt de regler, som gäller för inkomsterna å

statens allmänna fastighetsfond. Endast det sammanlagda nettoresultatet

av jord- och skogsbruket — såväl vid utarrendering som vid drift i statens

egen regi av jordbruket — bör emellertid uppföras såsom tillgångspost i

fastighetsfondens stat. Nettoavkastningen av den fasta egendomen torde

sålunda tillsammans med övriga inkomster från egendomen såsom hyror

etc. böra uppföras å inkomsttiteln Diverse inkomster för byggnadsstyrelsens

delfond. Samtidigt bör enligt vanliga regler kostnaderna för underhållet av

corps de logiet med tillhörande byggnader och parkområden bestridas över

posten till Reparations- och underhållskostnader m. in. Då staten för fastighetsfonden

är konstruerad enligt bruttoredovisningssystemet kommer visserligen

icke direkt korrespondens att föreligga mellan å ena sidan inkomsterna

från den testamenterade egendomen i form av nämnda överskott från

jord- och skogsbruk samt avkastning i övrigt och å andra sidan de utgifter,

som dessa inkomster enligt testamentets bestämmelser avser att täcka.

Med den föreslagna redovisningen kommer det emellertid att åligga byggnadsstyrelsen

att — oberoende av om de inkomster, som kan inflyta från den

testamenterade egendomen därtill förslår eller ej — hos Kungl. Maj :t äska

de medel som enligt gällande normer för å fastighetsfondens stat invärderade

byggnader erfordras för att vidmakthålla corps de logiet med tillhörande

byggnader och anläggningar i ett tillfredsställande skick. Det ankommer

sedan på Kungl. Maj :t och riksdagen att taga ställning därtill vid prövningen

av utgifterna å fondens stat. Man torde kunna utgå från att ifrågavarande

underhållsfrågor blir bedömda på samma sätt som motsvarande

utgiftsfrågor för statsförvaltningens byggnader i övrigt, även om balans

icke skulle föreligga mellan berörda inkomster och utgifter.

Genom egendomens redovisning å fastighetsfonden kommer sålunda staten

att oavsett de inlevererade inkomsternas storlek i full utsträckning svara

för fastigheternas underhåll, vilket i den situationen, att den fasta egendomens

avkastning visar sig otillräcklig för ett normalt underhåll av byggnaderna,

kan sägas innebära ett åtagande utöver vad testamentsbestämmelserna

innebär. Då en strikt tillämpning av testamentets ordalag i fråga

om dispositionen av den fasta egendomens avkastning skulle kunna medföra

ett komplicerat utjämningsförfarande mellan inkomster och utgifter utan

att garantierna för statens ansvar för underhållet därigenom skulle bliva

större, har utredningen förordat att redovisningen av å ena sidan den fasta

egendomens avkastning och å andra sidan utgifterna för yttre underhåll

av corps de logiet med tillhörande byggnader in. in. helt följer fastighetsfondens

vanliga regler enligt bruttoredovisningssystemet.

Vad nu sagts i fråga om redovisningen av den fasta egendomen har ägt

sammanhang med kostnaderna för det yttre underhållet av corps de logiet

med tillhörande byggnader. Även utgifterna för det inre underhållet och

driften av den fasta egendom, vilken skall stå under byggnadsstyrelsens direkta

tillsyn — d. v. s. alla byggnader och anläggningar, som icke är att

hänföra till jordbruket eller skogsbruket — har utredningen ansett böra

bestridas över fastighetsfondens stat. Med inre underhåll och drift har utredningen

därvid även avsett vården av yttre och inre inventarier, anställande

av för corps de logiets med tillhörande byggnader skötsel erforderliga

personal in. in., allt i den mån dylik verksamhet ligger vid sidan om lantoch

skogsbruket.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 174.

Enligt testamentets bestämmelser skall huvuddelen av avkastningen från

det särskilda donationskapitalet å 300 000 kronor i första hand användas

till underhåll av eorps de logiets inre och dess inventarier och i andra

hand ställas till statsministerns förfogande för avlönande av hans personliga

tjänare m. m. Utredningen anför att detta villkor skulle kunna uppfyllas

därigenom, att den del av kapitalets avkastning, som skall användas för den

fasta egendomens inre underhåll, tillgodoföres inkomstposten Diverse inkomster

å fastighetsfondens stat. I enlighet med vad utredningen föreslagit

beträffande redovisningen — hela egendomens inordnande under statens

allmänna fastighetsfond och tillämpning av de vanliga regler, som gäller

för fonden — kommer emellertid staten, såsom förut angivits, att påtaga sig

alla med egendomens skötsel förenade utgifter, oberoende utav storleken

av intäkterna från den fasta egendomen och donationskapitalet. Med hänsyn

härtill och då vid statens övertagande av egendomen vissa kapitaltillskott

bedömts erforderliga, har utredningen föreslagit, att donationskapitalet

tages i anspråk för vissa andra i det följande angivna ändamål, som

äger samband med egendomens skötsel. Ett dylikt ianspråktagande, som

innebär i viss mån ett avsteg från testamentets bestämmelser, har förutsatts

kräva ett godkännande av testators arvingar.

Utredningens kostnadsberäkningar innefattar i första hand en

bedömning av inkomst- och utgiftsförhållandena vid egendomen på lång

sikt. Då inkomstutvecklingen förutsatts komma att gestalta sig olika vid

drift av hela egendomen i statens regi och vid utarrendering av huvudjordbruket

har alternativa kalkyler uppgjorts. Härjämte har utredningen gjort

en uppskattning utav storleken av inkomster och utgifter vid godset under

budgetåret 1953/54.

Vad först angår jordbruket har utredningen räknat med att verksamheten

på lång sikt kommer att vid drift i statens egen regi redovisa ett nettounderskott

av i genomsnitt 25 000 kronor per år, därav 20 000 kronor hänför

sig till huvudjordbruket och 5 000 kronor till arrendeställena. Vid en

utarrendering av huvudjordbruket skulle därå belöpande inkomster och

utgifter enligt utredningens bedömanden komma att i stort sett täcka varandra.

Även för budgetåret 1953/54 räknar utredningen med balans i förhållandet

mellan inkomster och utgifter vid huvudgården. Därvid har dock

förutsatts att vissa kapitalbelopp ställes till jordbrukets förfogande vid egendomens

tillträde. Nettounderskottet av arrendeställena uppskattas till nyssnämnda

belopp, 5 000 kronor. I fråga om beräkningarna av jordbrukets framtida

avkastningsförmåga anför utredningen.

Utredningen har mött väsentliga svårigheter att med ledning av det material,

som stått utredningen till buds och de okulärbesiktningar som företagits,

göra en kalkyl över jordbruksegendomens framtida sannolika avkastningsförmåga.

Utredningen har sålunda haft tillgång endast till räkenskaperna

för de tre sista skördeåren. Den rikliga snötillgången under tiden

för utredningsuppdraget har också försvårat iakttagelser beträffande exempelvis

markbeskaffenheten.

Jordbruket vid huvudgården har under de tre senaste verksamhetsåren

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 174.

11

redovisat förlust med i genomsnitt 20 000 kronor om året. Det dåliga resultatet

synes i första rummet bero på svaga näringsfattiga jordar och de mindre

goda arronderingsförhållandena. I någon mån kanske det kan hänföras

till ett med hänsyn till jordbrukets storlek alltför omfattande byggnadsbestånd,

med därav följande krav på dryga underhållskostnader. 1 vilken utsträckning

detta är fallet är svårt att bedöma. Vid drift av jordbruket i statens

egen regi har utredningen på grundval av de senaste årens rörelseresultat

och med hänsyn till jordbrukets allmänna struktur kommit till den uppfattningen,

att man på lång sikt måste räkna med ett genomsnittligt årligt

underskott av omkring 20 000 kronor. Annorlunda torde det ställa sig vid

utarrendering. Enligt av utredningen gjorda kalkyler skulle arrendeinkomsterna

kunna täcka de utgifter, som därvid kommer att åvila jordägaren för

vidmakthållandet av bostads- och ekonomibyggnadsbeståndet på lång sikt,

d. v. s. möjliggöra erforderliga avsättningar till nybyggnads- och förbättringsåtgärder.

Vid en utarrendering synes jordbrukets döda och levande inventarier

böra säljas. Ett visst kapitaltillskott uppkommer härigenom, vilket

synes skapa garantier för att staten även på lång sikt får möjligheter

att utan egen insats upprätthålla egendomens bostads- och ekonomibyggnader

på nuvarande standard. De nu gjorda alternativa bedömningarna har

gällt de ekonomiska förhållandena på lång sikt.

För budgetåret 1953/54 har utredningen — i avsaknad av säkrare hållpunkter

för en uppskattning av jordbrukets avkastningsförmåga och med

understrykande av den stora osäkerhet i beräkningarna, som måste följa

av de konjunkturbetingade variationerna i prissättningen in. in. — räknat

med att vid dagsprisläget inkomster och utgifter av jordbruksdriften kommer

att i stort sett täcka varandra. Att utredningen mot bakgrunden av den

redovisade långtidskalkylen ändå gjort en sådan bedömning beror framförallt

på det förhållandevis goda skick byggnader och anläggningar vid

övertagandet befinner sig i. En ytterligare förutsättning för antagandet är

utredningens i det följande närmare redovisade förslag att vissa kapitalbelopp

ställes till jordbrukets förfogande till täckande av visst omedelbart påkallat

medelsbehov för rörelsekapital och investering.

De årliga utgifterna för arrendeställena överstiger, såsom tidigare nämnts,

inkomsterna med i runt tal 5 000 kronor. Därvid har hänsyn tagits även till

erforderliga avskrivningar. Vid ett bibehållande av arrendegårdarna räknar

utredningen med ett underskott av denna storlek på lång sikt. Utredningen

har förutsatt, att några av arrendegårdarna successivt avvecklas och lägges

till skogsmarken. Ett bibehållande utav ett antal av arrendegårdarna utgör

en förutsättning för skogens rationella brukande. Ett underskott på de utarrenderade

gårdarna får därför anses utgöra en för skogsintäkternas förvärvande

nödvändig utgift. Vid eu utarrendering av huvudgården har utredningen

därför ansett att underskottet å arrendeställena bör bäras av

skogsbruket, i den mån de icke avvecklas.

De framtida inkomstförhållandena såvitt gäller skogsbruket bedömes av

utredningen såsom gynnsamma. På lång sikt har sålunda räknats med en

årlig nettoinkomst av skogsbruket å i runt tal 80 000 kronor. För nästa budgetår

har skogsintäkterna uppskattats till 90 000 kronor. Såsom motivering

anför utredningen i huvudsak följande.

Årsavkastningen har av skogsteknisk expertis uppskattats till 4 000 mssk

eller 4,4 m:!sk per hektar. Denna avverkning beräknas kunna uttagas omedelbart

och för all framtid. Domänstyrelsen tillämpar numera vid inköp

och försäljning av skog och skogsmark en särskild metod för beräkning av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 174-,

grundvärdet å skogsfastighet, avkastningsvärdet, där vid värderingen gällande

dagspriser och omkostnader för virkets avverkning reduceras med medelpris,

avseende en längre tidsperiod. Med tillämpning härav skulle den årliga

framtida nettoinkomsten av skogsbruket vid Harpsund beräknas till 61 200

kronor. Innevarande säsongs dagspris på årsavverkningen utgör emellertid

124 600 kronor, vilket är ej mindre än 63 400 kronor över den enligt förenämnda

beräkningsmetod som medeltal beräknade årliga nettoinkomsten.

Vid bestämningen av medeltalspriset har ej heller räknats med något, eventuellt

möjligt, större engångsuttag enligt dagspris. Det är även att märka

att den av domänverket tillämpade beräkningsmetoden mera är avsedd att

läggas till grund för en bedömning av prisförhållandena vid försäljning eller

inköp av skogsegendomar. Vid en uppskattning av avkastningsförmågan, då

egendomen mottages som donation, lär av naturliga skäl en så långt driven

försiktighet som fallet skulle vara om staten skulle köpa egendomen icke

behöva iakttagas. Utredningen anser därför att en något högre medeltalssiffra

för det framtida avkastningsvärdet bör kunna läggas till grund vid

en långsiktig uppskattning och har vid sina överväganden stannat för ett

belopp av 75 000 kronor, representerande även det en försiktig uppskattning

av den framtida medelnettoinkomsten.

Arrendeintäkterna av jakten har under förutsättningen att en stuga ställes

till arrendatorns förfogande uppskattats till 4 000 kronor.

Vid uppskattningen av jordbrukets nettoavkastning under budgetåret

1953/54 har utredningen med utgångspunkt från nuläget räknat med en

fortsatt sjunkande tendens i fråga om virkespriserna, varjämte hänsyn tagits

till att avverkningar i full omfattning icke kan beräknas äga rum under

den första säsongen med hänsyn till tidpunkten för övertagandet, som

av utredningen förutsatts skola ske den 1 juli 1953. Liksom i fråga om

jordbruket måste på grund av konjunkturförhållandena stor osäkerhet vidlåda

beräkningarna.

Utöver intäkterna av jordbruket och skogsbruket har utredningen räknat

med vissa inkomster i samband med uthyrning av dels tjänarflygeln till huvudgården,

dels vissa till corps de logiet hörande byggnader. Enligt av utredningen

gjorda uppskattningar skulle hyresintäkterna kunna komma att

uppgå till sammanlagt 5 000 kronor.

Kostnaderna för den vid drift av egendomen i statens egen regi ifrågasatta

sakkunnignämnden har av utredningen beräknats till 5 000 kronor.

Utredningen har uppskattat de sammanlagda kostnaderna för underhåll

och drift av corps de logiet in. in. till 85 000 kronor, därav 30 000 kronor

beräknats för löpande yttre underhåll av byggnaderna, 7 000 kronor för underhåll

av inredningar och inventarier samt 15 000 kronor för uppvärmning,

elektricitet m. in. Återstoden, 33 000 kronor, skulle täcka kostnaderna för

den personal, som av utredningen bedömts erforderlig för kontinuerlig

skötsel av corps de logiet in. in., nämligen en husfru, en värmeledningsskötare,

tillika reparatör, samt en gårdskarl, ävensom för den tillfälliga arbetskraft,

varav behov ansetts komma att föreligga tidvis. Utgångspunkten

för beräkningarna har varit dagsprisläget, varjämte i fråga om kostnaderna

för personal samt bränsle in. in. förutsatts att huvudbyggnaden kommer att

utnyttjas under endast en mindre del av året.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 174.

13

l enlighet med utredningens nu redovisade kostnadsberäkningar, avseende

inkomster och utgifter över fastighetsfondens stat, skulle på lång sikt

och vid drift av hela egendomen i statens egen regi inkomsterna komma att

uppgå till 60 000 kronor och utgifterna till 90 000 kronor. Enligt alternativet

med huvudjordbrukets utarrendering uppgår långsiktigt de beräknade inkomsterna

till 80 000 kronor och utgifterna till 85 000 kronor. För budgetåret

1953/54 slutligen leder utredningens beräkningar fram till balans mellan

inkomster och utgifter.

Härutöver har utredningen räknat med vissa utgifter, som icke ansetts

böra redovisas över fastighetsfondens stat, nämligen dels kostnaderna för

pensionering av den mera varaktigt anställda personalen — vilka kostnader

uppskattats till 6 000 ä 7 000 kronor — dels viss ersättning åt statsministern

till täckande av vissa merkostnader för honom vid egendomens utnyttjande.

För sistnämnda ändamål bär utredningen upptagit 6 000 kronor.

Utredningen har vidare, såsom i det föregående berörts, ansett vissa engångsutgifter

för nyinvestering erforderliga. Sålunda har en före testators

död planerad omläggning av värmesystemet inom corps de logiet och vissa

därtill hörande byggnader bedömts böra komma till utförande snarast. Kostnaderna

härför har uppskattats till 120 000 kronor. Vidare har utredningen

för vissa smärre byggnadsarbeten, som ej ingår i det löpande underhållet,

beräknat ett medelsbehov av 10 000 kronor. Även för jordbrukets del har

utredningen ansett särskilda medel behöva tillskjutas. Därest jordbruket

skall drivas i egen regi —- vilket utredningen förutsatt skola under alla

omständigheter övergångsvis behöva ske — erfordras sålunda för jordbruket

särskilda rörelsemedel. Det erforderliga tillskottet har av utredningen

beräknats till 100 000 kronor, utöver vad som ansetts behövligt för vissa

inom en nära framtid påkallade investeringar och nyanskaffningar. För sistnämnda

ändamål har kapitalbehovet kalkylerats till 70 000 kronor. Det sammanlagda

kapitalbehovet vid egendomen har sålunda av utredningen uppskattats

till 300 000 kronor. Beloppet har, såsom tidigare nämnts, ansetts

böra täckas av det särskilda donationskapitalet.

Vid en utarrendering av jordbruket kommer eu försäljning av till jordbruket

hörande döda och levande inventarier att påkallas. Utredningen föreslår

att det belopp, som härvid kan komma att inflyta, reserveras för tillgodoseende

av behov inom egendomens jordbruk, som framdeles kan visa

sig uppkomma.

Yttrandena.

Av remissmyndigheterna har byggnadsstyrelsen, riksräkenskapsverket och

domänstyrelsen i stort sett lämnat utredningsförslaget utan erinran. Statskontoret

föreslår att den testamenterade egendomen skall sammanhållas och

redovisas såsom ett särskilt förinögenhetsobjekt vid sidan om det statliga

budgetsystemet. Nordiska museet och nationalmuseum har i huvudsak yttrat

sig endast om de i donationen ingående samlingarna av konst och konsthantverk.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

Utgångspunkten för statskontorets inställning till redovisnings- och förvaltningsfrågan

har varit att vid en utarrendering av huvudjordbruket och

med en försiktig anpassning av utgifterna efter inkomstflödet förutsättningar

på längre sikt borde föreligga att utan tillskott av statsmedel tillgodose syftet

med testamentsförordnandet. Ämbetsverket yttrar.

Den förebragta utredningen giver vid handen, att om de i den testamenterade

egendomen ingående jordbruksfastigheterna framdeles skola drivas

av staten i egen regi, icke oväsentliga tillskott av statsmedel årligen måste

lämnas, därest testators syfte med legatet till alla delar skall fullföljas. Härtill

kommer, att enligt vad utredningen ådagalägger ansvaret för jordbruket

med en sådan driftsform icke kan anförtros något lämpligt statligt organ.

Under hand har tillika uppgivits, att jordbruket icke lämpar sig för ett utnyttjande

i den av staten bedrivna försöksverksamheten på jordbrukets område

eller för lantbruksundervisningen. Då det enligt statskontorets mening

framstår såsom i hög grad angeläget, att förutsättningar för en ekonomisk

drift skapas, lär det få anses betydelsefullt, att samtycke utverkas av testators

efterlevande till en utarrendering av jordbruket, samt till att detta får

drivas på en ekonomiskt försvarbar standard. Vid en försiktig anpassning

av utgifterna efter inkomsttillflödet borde med en dylik ordning förutsättningar

på längre sikt föreligga att utan tillskott av statsmedel tillgodose syftet

med testamentsförordnandet.

Med dessa utgångspunkter är statskontoret icke berett ansluta sig till utredningens

förslag om eu redovisning av fastigheterna över fastighetsfonden.

På denna väg kan nämligen icke någon överblick vinnas över de faktiska

utgifter, som donationen kan komma att ådraga statsverket. I stället framstår

det för ämbetsverket såsom mest ändamålsenligt, att i överensstämmelse

med vad som skett i andra liknande fall (jfr exempelvis von Hallwylska

donationsfonden), den till statsverket testamenterade egendomen sammanhålles

och redovisas, förslagsvis hos statskontoret, såsom ett särskilt förmögenhetsobjekt,

under beteckningen »C. A. Wicanders testamentsfond».

I övrigt föreslås följande åtgärder.

1. Till statskontorets förvaltning överlämnas i enlighet med vad testator

avsett kapitalbeloppet å 300 000 kronor, att redovisas å fonden. Jämväl egendomen

i övrigt upptages till redovisning å fonden, men förvaltas i sin helhet

av domänstyrelsen, som i den utsträckning så finnes erforderligt bör kunna

söka biträde hos byggnadsstyrelsen vid mera krävande byggnadsarbeten.

Därest statsverket skulle nödgas att under första verksamhetsåret driva jordbruket

i egen regi, bör denna uppgift kunna anförtros lantbruksnämnden i

länet under domänstyrelsens medverkan.

2. Domänstyrelsen ålägges att svara för alla de övriga förvaltningsuppgifter

beträffande egendomen, som enligt förslaget skulle ankomma å byggnadsstyrelsen.

Styrelsen bör härvid sträva efter att i stort anpassa förvaltningsutgifterna

efter det beräknade inkomsttillflödet. Uppenbarligen kan emellertid

icke alltid — särskilt under det första året — ernås full täckning för utgifterna,

liksom det å andra sidan kan tänkas, att verksamheten vissa år lämnar

överskott. För att uppnå fullständig balans böra dessa underskott, respektive

överskott regleras över fonden, därvid i första hand avkastningen å

fondkapitalet samt i andra hand kapitalmedlen böra användas för att täcka

uppkommande underskott, medan överskotten böra kapitaliseras.

3. Nyssnämnda kapitalbelopp bör tillika kunna disponeras som förlag

vid verksamhetens igångsättande in. m. på sätt de sakkunniga antytt. Sålunda

disponerade belopp böra återföras till fondkapitalet, när möjlighet

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 17i.

därtill föreligger, exempelvis i samband med en försäljning av inventarierna

för jordbruket vid en utarrendering.

4. I enlighet med testamentsbestämmelserna skulle därefter avkastningen,

sedan med denna eventuellt underskott täckts och 10 procent av densamma

lagts till fondkapitalet, överlämnas till statsministern, att användas för

avsett ändamål. Om emellertid i enlighet med det ovan anförda fondkapitalet

och avkastningen av detta får användas såsom en regulator för utfallet

av verksamheten, kommer avkastningen att växla och kan uppenbarligen

under vissa år — i vart fall det första — helt utebliva. För att undvika dylika

ojämnheter, som givetvis skulle försvåra ett utnyttjande av egendomen för

det ändamål testator avsett, föreslås — i viss anslutning till utredningens

förslag — att riksdagens medgivande inhämtas att i dylikt fall överskrida

anslagsposten till lönefyllnad åt statsministern med så stort belopp, att detta

tillika med den disponibla avkastningen av fonden uppgår till 6 000 kronor.

I anslutning härtill bör å andra sidan icke större belopp än 6 000 kronor

årligen ställas till förfogande, även om avkastningen tidvis blir högre, utan

bör överskjutande belopp reserveras för kommande årsutbetalningar.

Slutligen förutsätter statskontoret, att möjlighet bör förefinnas för kronan

att utan hinder av vad testamentet på denna punkt kan stadga, avhända

sig mindre delar av den fasta egendomen, exempelvis för bostadsändamål

arrendegårdar, som böra nedläggas såsom brukningsenheter, med

tillhörande tomtmark samt jämväl annan tomtmark. I dylikt fall bör givetvis

inflytande köpeskillingslikvider tillföras fondkapitalet.

I fråga om egendomens redovisning har riksräkenskapsverket helt anslutit

sig till vad utredningen förordat. Beträffande förvaltningen föreslår ämbetsverket

att den av utredningen vid drift av hela egendomen i statens egen

regi ifrågasatta sakkunnignämnden skall anförtros förvaltningen av egendomens

jord- och skogsbruk även om huvudjordbruket utarrenderas. Riksräkenskapsverket

anför.

En fristående, vid sidan av budgeten redovisad förvaltning av egendomen

genom en för ändamålet inrättad stiftelse torde av skäl, som utredningen

angivit, icke vara lämplig utan egendomen synes i enlighet med vad utredningen

förordat böra förvaltas i den ordning, som i allmänhet tillämpas

beträffande förvaltningen av staten tillhörig fast egendom. Såsom utredningen

framhållit, torde dock testamentets bestämmelser om att avkastningen

av egendomens jord- och skogsbruk skall användas för yttre underhåll

av corps de logiet med tillhörande byggnader motivera, att — i anslutning

till vad som skett exempelvis beträffande egendomar som ingå i militära

övningsområden — det avsteget göres från eljest tillämpade redovisningsprinciper,

att icke blott corps de logiet med därtill hörande byggnader

jämte park och trädgård utan även till egendomen hörande jordbruk och

skog redovisas å allmänna fastighetsfonden och härvid hänföres till byggnadsstyrelsens

delfond. Enligt riksräkenskapsverkets mening bör domänverket

med hänsyn till sin ställning såsom affärsdrivande verk knappast åläggas

förvaltningsuppgifter med avseende å egendom, som icke redovisas å

domänverkets fond och som därför icke tillför domänverket några inkomster.

Riksräkenskapsverket vill därför förorda, att den av utredningen föreslagna

nämnden anförtros förvaltningen av egendomens jord- och skogsbruk även

om huvudjordbruket utarrenderas. Vid bifall härtill bör vad som föreslagits

om att nämnden årligen skall uppgöra förslag till driftkostnadsstat för

jord- och skogsbruket tillämpas även vid utarrendering av huvudjordbruket.

Förvaltningen av jord- och skogsbruket genom eu nämnd, som ju skall

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 174.

särskilt inrikta sig på denna uppgift, kan måhända också komma att medföra

kostnadsbesparingar samt synes överhuvud ägnad att skapa vissa garantier

för att resultatet av förvaltningen skall bli det bästa möjliga. Nämnden

bör därför erhålla den fristående ställning, som utredningen föreslagit. Den

bör alltså ha att till byggnadsstyrelsen endast inleverera den behållna avkastningen

av jord- och skogsbruket. Räkenskaper rörande nämndens medelsförvaltning

böra avlämnas till riksräkenskapsverket. Så länge jordbruket

drives i statens regi, bör den förvaltare, som anställes för jord- och skogsbrukets

skötsel, vara redogörare hos nämnden.

Utredningens förslag att de behållna inkomsterna av jord- och skogsbruket

och övriga inkomster från egendomen såsom hyror etc. skola redovisas

bland fastighetsfondens inkomster och härvid tillgodoföras titeln diverse

inkomster å fondens stat samt förslaget att utgifterna för det yttre underhållet

av corps de logiet med tillhörande byggnader skola bestridas från den

bland utgifterna å fondens stat upptagna posten till reparations- och underhållskostnader

in. in. har riksräkenskapsverket också funnit sig böra tillstyrka.

Då en strikt tillämpning av testamentets ordalag i fråga om användningen

av den fasta egendomens avkastning för nu berörda underhållsutgifter

skulle kunna medföra ett komplicerat utjämningsförfarande mellan

inkomster och utgifter utan att garantierna för statens ansvar för underhållet

därigenom skulle bliva större, har utredningen förordat, att redovisning

av å ena sidan den fasta egendomens avkastning och å andra sidan

utgifterna för yttre underhåll av corps de logiet med tillhörande byggnader

in. in. skall följa fastighetsfondens vanliga — enligt bruttoredovisningssvstemet

utformade — regler. Även detta förslag biträdes av riksräkenskapsverket

liksom också förslaget att jämväl de av utredningen angivna utgifterna

för det inre underhållet och driften av den fasta egendom, vilken skall

stå under byggnadsstyrelsens direkta tillsyn, skola bestridas av medel, som

anvisas å fastighetsfondens stat.

Vad utredningen föreslagit i fråga om egendomens invärdering å fastighetsfonden

samt beträffande användningen av det särskilda donationskapitalet

har icke heller givit riksräkenskapsverket anledning till erinran. Därest

det särskilda donationskapitalet i enlighet härmed tages i anspråk för vissa

investeringar och anskaffningar samt såsom rörelsemedel för jordbruket,

bör kapitalet i samband med att egendomen upptages till redovisning å fastighetsfonden

uppföras å fonden såsom diverse medel å en för ändamålet

särskilt upplagd titel. De medel, som vid en utarrendering av huvudjordbruket

inflyta vid försäljning av jordbrukets döda och levande inventarier

och som av utredningen föreslagits skola reserveras för tillgodoseende av

behov inom egendomens jordbruk, böra tillföras samma titel. Uppgifterna

med avseende å förvaltningen av fondkapitalet böra alltså helt ankomma

på byggnadsstyrelsen.

Domänstyrelsen har förordat att hela egendomen drives av staten i egen

regi, vilket enligt styrelsens mening icke kommer att ställa sig ekonomiskt

mindre oförmånligt för staten än alternativet med jordbrukets utarrendering.

I fråga om skogsbruket anser ämbetsverket, att utredningen beräknat

den framtida årliga nettoavkastningen 10 000 kronor för högt. Samtidigt har

enligt ämbetsverkets mening förvaltningskostnaderna beräknats för lågt. Domänstyrelsen

har anfört i huvudsak följande.

Styrelsen anser det oriktigt att icke upptaga särskilda förvaltningskostnader

även i alternativ II. Som allmän princip anser styrelsen bör gälla, att

uppstående kostnader för utförande av arbetsuppgifter av administrativ art

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 174.

17

som anförtros åt domänverket vid sidan av dess affärsverksamhet bör till

fullo ersättas. Styrelsen får i detta sammanhang erinra om riksdagens revisorers

uttalande 1951 angående nyttjanderätten till gruvskogarna, varvid

revisorerna ansett, att domänverket bör ersättas för dess befattning med

dessa skogar till fulla kostnader. I analogi därmed bör även domänverket

ersättas för sin eventuella befattning med egendomen Harpsund. Kostnaden

härför vid alternativ II kan beräknas bliva minst lika hög som upptagits

som särskild förvaltningskostnad i alternativ I d. v. s. 5 000 kronor.

Styrelsen finner det vidare egendomligt att så stor skillnad redovisas i

den ekonomiska kalkylen vid jämförelse mellan, å ena sidan, jordbruksdrift

i egen regi och, å andra sidan, vid utarrendering av jordbruket, och detta

även om man beaktar de fördelar som arrendesystem kan erbjuda med hänsyn

till brukarens personliga intresse för driften. Det är möjligt att den

korta jämförelseperiod till vilken utredningen hänvisat och den i vissa

hänseenden mindre rationella drift, som jordbruket hittills synes ha varit

underkastad, givit en alltför mörk bakgrund för bedömningen. Vidare kan

man ställa sig mycket tveksam till uppgiften, att egendomen skall vid utarrendering

på längre sikt kunna drivas utan förluster, särskilt med hänsyn

till att i testamentet förutsatts, att egendomen skall drivas som ett mönsterjordbruk.

Styrelsen anser på grund härav att man icke bör räkna med någon

större ekonomisk fördel vid utarrendering av jordbruket i förhållande till

drift i egen regi och att detta därför icke bör vara avgörande vid valet av

förvalt ningsalternativ.

Vid sitt ställningstagande till värdet av skogsavkastningen måste styrelsen

starkt reservera sig för de fel, som kunna föreligga beträffande det material,

som stått till buds för skogstaxatorns värdering. Med hänsyn till de olika

uppgifter som lämnats om virkesförråd m. in. och då dessa uppgifter icke

grunda sig på någon nyligen å marken gjord uppskattning utan på vissa

erfarenhetstal för länet, vilar värdeberäkningen på en mycket osäker grund.

Under förutsättning likväl att ifrågavarande primäruppgifter återspegla fastighetens

aktuella skogliga tillstånd beräknar styrelsen skogens avkastningsvärde

vara ca 1 900 000 kronor. Därvid har man räknat med att det årliga

genomsnittliga nettovärdet på skogsavkastningen under de närmaste fyra

decennierna successivt stiger från 60 000 till 75 000 kronor för att därefter

åter successivt nedgå till 60 000 kronor. Som ett grovt medeltal synes man

i den framlagda ekonomiska kalkylen kunna räkna med att den årliga nettoavkastningen

från skogen — inklusive inkomsten av jaktarrenden — kommer

att uppgå till ca 70 000 kronor, d. v. s. 10 000 kronor mindre än vad

utredningsmännen upptagit. Styrelsen vill särskilt understryka att denna

beräkning bygger på de förutsättningar att ur skogen — särskilt då under

de närmaste åren — icke kommer att uttagas större kvantiteter än som av

styrelsen på grundval av föreliggande primäruppgifter bedömts lämpligt vid

uthålligt skogsbruk samt att de framtida konjunkturerna beträffande virkespriserna

komma att svänga omkring det av styrelsen vid värderingen använda

medeltalspriset.

En fråga som styrelsen anser sig ytterligare böra framhålla är att utredningen

icke räknat med några särskilda kostnader för tillsynen över corps

de logiet in. in., dä man ansett att den för jord- och skogsbrukets skötsel anställde

förvaltaren eller, vid utarrendering, den för skogsbruket anställde

kronojägaren skall kunna omhänderha denna tillsyn. Då emellertid vid den

verkställda skogsvärderingen icke räknats med eu heltidsanställd tjänsteman

för skötseln av ifrågavarande skog utan i denna värdering endast medtagils

den kostnad för tillsyn in. in., som skäligen bör åbelöpa ifrågavarande

skogsareal, anser styrelsen, att eu ytterligare kostnad för sagda tillsyn av

2 Uihung till riksdagens protokoll 1953. t samt. ,Yr 174.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

corps de logiet in. m. bör upptagas vid båda driftsalternativen, vilken kostnad

torde böra beräknas till lägst 5 000 kronor per år.

Vid godtagande av utredningens övriga inkomst- och utgiftsuppgifter, vilka

styrelsen icke anser sig nu ha möjlighet eller anledning att ingå på, skulle

den ekonomiska kalkylen i alternativ I komma att upptaga följande under
-

skott:

enligt utredningen...................................... 43 000 kronor

för högt upptagen nettoinkomst från skogen.............. 10 000 »

ej upptagen kostnad för tillsyn av eorps de logiet in. in..... 5 000 »

Summa 58 000 kronor.

Vad slutligen beträffar frågan om redovisningen anser styrelsen med hänsyn

till föreliggande donationsbestämmelser beträffande Harpsund i likhet

med utredningen lämpligt att hela egendomen redovisas å statens allmänna

1''astighetsfond.

Som ett sammanfattande omdöme i fråga om de av utredningen framlagda

alternativen beträffande driftsformen får styrelsen uttala följande.

Enligt alternativ I skulle egendomens corps de logi, jordbruk och skogsbruk

komma att sammanhållas i en enhet under byggnadsstyrelsens förvaltning

med biträde av en i länets styrelse förankrad sakkunnig nämnd.

Enligt alternativ II däremot skulle skötseln av egendomen bliva beroende

av två skilda myndigheter samt av arrendatorns vilja och förmåga. Styrelsen

anser det första alternativet bäst överensstämma med de förutsättningar

under vilka donationen givits och vill, då dessutom enligt styrelsens förmenande

det ekonomiska resultatet icke torde komma att uppvisa några nämnvärda

skillnader i de olika alternativen, för sin del tillstyrka att, därest donationen

emottagits, alternativ I väljes.

Nordiska museet har i sitt utlåtande anfört.

Corps de logiet på Harpsund är uppfört 1914 efter ritningar av arkitekten

Otar Hökerberg och har senare blivit tillbyggt vid två tillfällen. Den gamla

huvudbyggnaden, som ansågs härstamma från 1700-talets början, blev i detta

sammanhang nedriven. Även de båda yttre flyglarna mot sjön äro uppförda

av konsul Hjalmar Wicander. Däremot äro de tre övriga flyglarna, den

norra, östra och västra, endast ombyggda och behålla även i det inre en de!

minnen av förhållandena före restaureringen. Med hänsyn till dessa omständigheter

anser Nordiska museet, att Harpsunds corps de logi ej tillhör

de byggnader som i och för sig böra betraktas som kulturminnesmärken.

Harpsund inrymmer emellertid ganska betydande samlingar av konstoch

kulturhistoriskt värde, som i huvudsak blivit hopbragta av Hjalmar

Wicander. Särskilt märkes den stora kollektionen av in- och utländskt

porslin, men även silvret, de svenska 1700-talsmöblerna och några av de här

förvarade konstverken äro av hög kvalitet. Det är inte minst karaktären av

en personligt präglad enhet, där samlingen redan från början fått växa in i

miljön, som synes oss motivera en ansträngning att bevara gårdens byggnader

i orört skick.

Vid en jämförande granskning ha utredningsmännens beräkning av de

löpande utgifterna befunnits vara gjord med tillbörlig försiktighet. Inkomsterna

på skogsavkastningen verka snarast vara beräknade i överkant,

på jordbruket däremot i underkant. Den rationella formen för jordbruksdriften

torde, enligt de erfarenheter museet gjort, vara en utarrendering på

det sätt, som utredningsmännen i första hand föreslå.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

19

Det är tydligt, att den testamenterade egendomen — även med hänsyn

till den särskilda fonden på 300 000 kronor — åtminstone icke för närvarande

kan göras ekonomiskt bärkraftig. Emellertid förefaller det museet

som om de förhållandevis blygsamma utgifter, som staten vid ett eventuellt

övertagande skulle behöva ikläda sig, kunna motiveras även ur den synpunkten

att ett rikt och intressant samlarhem från 1920-talet på så sätt skulle komma

att bevaras för eftervärlden. Det torde icke vara uteslutet, att åtminstone

större delen av det felande beloppet i årsbudgeten skulle kunna erhållas genom

att anordna visningar för allmänheten under tider, då gården icke användes

för sitt i första hand med donationen avsedda ändamål.

Chefen för nationalmuseum yttrar.

Inom corps de logiet å Harpsund finnes omfattande samlingar av konst

och konsthantverk, som enligt föreskrift i testamentet icke får avföras därifrån,

så länge corps de logiet användes som hedersbostad för statsministern.

Dessa samlingar representerar redan i och för sig ett betydande värde — i

utredningen angives inemot 400 000 kronor, vilket icke torde vara för högt

— och de inrymmer åtskilligt, icke minst av östasiatiskt konsthantverk, som

i det allmännas ägo på ett värdefullt sätt skulle komplettera statens nuvarande

konstsamlingar. En viktigare synpunkt är emellertid den, att det framstår

som ett kulturvårdsintresse av vikt att bevara levande hela den miljö, i

vilken samlingarna ingår som ett mycket viktigt led, nämligen en mellansvensk

herrgårdsmiljö från början av detta århundrade sådan den uppbyggts

av en man med levande känsla för konst och konsthantverk och därtill goda

ekonomiska resurser.

Under hänvisning till det nu sagda samt med framhållande, att jag icke

ansett mig böra gå in på de ekonomiska och andra frågor, som behandlats av

utredningen, får jag ur de synpunkter, jag har att företräda, tillstyrka, att

staten mottager egendomen. Därest så sker, torde samlingarna av konst och

konsthantverk å Harpsund i anslutning till vad som föreskrives i nationalmusei

stadgar, bihanget § 1 (SFS 1921:867), böra stå under överinseende

av överintendenten och chefen för nationalmuseum, alt förtecknas och vårdas

på samma sätt som samlingarna å de kungliga slotten och statens i

andra offentliga inrättningar befintliga konstverk.

Departementschefen.

Syftet med donationen av Harpsunds egendom jämte visst kapital har

varit att därigenom bereda eu hedersbostad åt Sveriges vid varje tid fungerande

statsminister (regeringschef). Corps de logiet med tillhörande flygelbyggnader,

park och trädgård skall enligt testamentsbestämmelserna upplåtas

till honom. Testators tanke har varit att statsministern skall använda sig

av denna förmån för att där, då hans tid det medgiver, i en vacker omgivning

njuta en välbehövlig rekreation och ha tillfälle att som gäster mottaga sina

regeringskolleger och andra in- och utländska personer med vilka han önskar

sammanträffa.

Självfallet finns det all anledning alt från statens sida uttrycka tacksamhet

för den generositet som testator visat.

Med statsministerposten är förenad en avsevärd arbetsbörda. Med hänsyn

till att denna post i nuvarande tid i regel också torde vara förenad med le
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 174

darskapet för det parti, som statsministern representerar, är hans möjligheter

att disponera någon fritid mycket begränsade. Det behov, som testator

åsyftat att fylla, torde därför icke vara så starkt framträdande. Man kan

knappast räkna med att den fungerande statsministern under rådande förhållanden

skulle få tillfällen att mera kontinuerligt kunna utnyttja egendomen.

Han torde kunna vistas där endast under någon eller några kortare

tidsperioder av året.

De begränsade möjligheter för den fungerande statsministern att begagna

sig av egendomen som sålunda i regel torde föreligga leder närmast tanken

till att staten i och för sig icke har behov av att mottaga egendomen.

Testamentsbestämmelserna synes emellertid icke lägga hinder i vägen för

att statsministern, i den utsträckning han icke personligen utnyttjar egendomen,

själv upplåter densamma för något ändamål, som ansluter sig till

testators syfte. Sådan upplåtelse medför tydligen icke att egendomen undandrages

statsministerns omedelbara disposition. Med hänsyn till det ringa

utnyttjandet för hans egen del torde man sålunda kunna utgå ifrån att byggnadskomplexet

av honom skulle kunna upplåtas till begagnande av regering,

riksdag, administration och sammanslutningar för konferenser och sammanträden

även om han inte själv skulle behöva deltaga däri. Egendomen skulle

på så sätt kunna fylla behovet av en rofylld plats för rådplägningar i sådana

fall, där huvudstaden med hänsyn till arbetsstörande inflytelser av olika

slag är en mindre lämplig ort. En dylik utvidgning av egendomens användning

torde enligt min mening kunna fylla ett behov, som — utöver det av

testator direkt åsyftade — otvivelaktigt får anses föreligga. Om även dessa

synpunkter tas i betraktande synes det alltså med hänsyn till den nytta statsverket

skulle få av egendomen i och för sig vara motiverat för staten att mottaga

denna och påtaga sig de kostnader, som eventuellt därigenom kan uppkomma,

förutsatt att de hålles inom rimliga gränser.

Den bedömning för ett ställningstagande till frågan om ett mottagande

från statens sida som nu skett har sålunda utgått från behovet av egendomen

ur nyttosynpunkt för statsverket. Givetvis får man emellertid vid bedömningen

icke bortse från det förmögenhetsvärde som genom testators frikostiga

donation tillföres statsverket, särskilt de konstsamlingar som följer med

egendomen. Helt naturligt får frågan då icke enbart ses mot bakgrunden av

den avkastning som förmögenhetskomplexet kan giva. I nationalmuseets

yttrande har understrukits betydelsen ur olika konst- och kulturhistoriska

synpunkter för staten att mottaga egendomen med dess rika inventariebestånd

av konstföremål.

Jag övergår därefter till att behandla frågan i vad mån ett mottagande

av egendomen är försvarligt med hänsyn till det ekonomiska åtagande som

staten därigenom kan ikläda sig.

Den gjorda utredningen har närmast gällt att klarlägga konsekvenserna

i förvaltnings- och redovisningshänseende i fråga om den fasta egendomen

vid ett mottagande av donationen från statens sida. Utredningen har därvid

även måst ingå på inkomst- och utgiftsförhållandena vid egendomen, i synnerhet

som resultatet av övervägandena i sistangivna hänseenden nära sam
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 174.

21

manhänger med hur förvaltningen och redovisningen lämpligen bör lösas.

Såsom av utredningen framgår måste kostnadsfaktorerna i vissa delar med

hänsyn till egendomens natur — jag syftar närmast på jord- och skogsbruket

bli mycket svårbedömbara och osäkerhet vidlåda beräkningarna, vilket

även utredningen framhållit. Detta gäller framförallt de långsiktiga inkomst-

och utgiftsuppskattningarna. Denna uppfattning har även kommit

till synes i vissa av de avgivna remissutlåtandena. Enligt utredningens beräkningar

skulle viss förlust på längre sikt uppkomma, vilken skulle bliva

olika stor beroende av den driftsform som användes. Statskontoret hävdar å

andra sidan att vid en rationell drift av egendomen och med tillvaratagande

av alla möjligheter till besparingar egendomskomplexet skulle kunna drivas

så att det på lång sikt bleve självförsörjande. Domänstyrelsen riktar invändningar

mot de slutsatser i fråga om jordbrukets lönsamhet utredningen kommit

till och finner i andra delar utredningen ha bortsett från eller underskattat

vissa kostnadsfaktorer. Styrelsen kommer totalt sett till större minussaldo

än utredningen.

Såsom av det följande framgår har jag mot bakgrunden av de av utredningen

gjorda kostnadsberäkningarna och de avgivna remissutlåtandena

kommit till den uppfattningen att även om det kan synas ovisst huruvida

inkomster och utgifter i stort sett och på lång sikt kan balansera varandra

det ändock ur ekonomiska synpunkter är försvarligt att mottaga egendomen

med vad därtill hörer. De ekonomiska förpliktelser statsverket skulle

ikläda sig kan i alla händelser icke bliva av den storleksordning att de skulle

motivera ett avstående, särskilt med hänsyn till vad jag inledningsvis anfört

om den nytta statsverket får av egendomen och det förmögenhetsvärde

statsverket därigenom tillföres.

Vau först angår jordbruket har utredningen förordat att detsamma utarrenderas,

vilket är det vanliga beträffande kronoegendomar och av utredningen

bedömts ställa sig ekonomiskt gynnsammare för staten. Dock har

förutsatts att egendomen övergångsvis under något eller några år kommer

att drivas av staten i egen regi. Utredningen har — på grundval av det material

som stått utredningen till buds — ansett att en viss förlust skulle uppkomma

vid drift av jordbruket i statens egen regi, vilken förlust emellertid

vid en utarrendering skulle inskränka sig till ett förhållandevis litet belopp,

hänförligt till de redan vid egendomen befintliga arrendegårdarna. För egen

del anser jag det icke vara uteslutet att jordbruket vid Harpsund efter en

rationalisering av driften kan visa sig bärkraftigt oavsett den tillämpade

förvaltningsformen. I avvaktan på närmare erfarenheter av jordbruksdriften

är jag icke beredd att nu taga definitiv ståndpunkt till frågan om en utarrendering

bör komma till stånd eller ej. Därest emellertid verksamheten

skulle visa sig förlusthringande, och ett väsentligt bättre ekonomiskt utbyte

mot bakgrunden av de vunna erfarenheterna bedömes uppkomma vid övergång

till arrendedrift, synes en dylik omläggning av driften böra kunna genomföras.

Staten synes även, med hänsyn till den ekonomiska belastning, som de

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

nuvarande arrendeställena utgör, böra förbehålla sig rätten att framdeles

nedlägga de gårdar, som ur arbetskraftssynpunkt icke kan anses behövliga

för ett rationellt utnyttjande av skogen.

Utredningen har uppskattat den årliga framtida nettoavkastningen av

skogsbruket — inklusive inkomsten av jaktarrenden — till i runt tal 80 000

kronor. Domänverket har räknat med ett 10 000 kronor mindre belopp. Såsom

utredningen framhåller måste på grund av konjunkturförhållandena

stor osäkerhet vidlåda en beräkning av den framtida skogsavkastningen.

Enligt de gjorda expertutredningarna synes i vart fall en årlig framtida

nettoinkomst av 70 000 å 80 000 kronor kunna påräknas. Med hänsyn till

nämnda osäkerhet i fråga om beräkningarna anser jag emellertid icke uteslutet,

att en något större medelnettoinkomst skulle kunna uppkomma.

Utredningens uppskattning av hyresintäkterna lämnar jag utan erinran.

Vad härefter angår utgiftssidan har utredningen uppskattat de sammanlagda

kostnaderna för underhåll och drift av corps de logiet med härtill hörande

byggnader, park och trädgård till 85 000 kronor. Såvitt gäller personalkostnaderna

samt kostnaderna för bränsle in. in. har därvid förutsatts,

att huvudbyggnaden kommer att utnyttjas under endast en mindre del av

året. Därest egendomen i enlighet med vad jag tidigare förordat kommer

att i viss utsträckning begagnas även för sammanträden och konferenser är

det möjligt att den beräknade utgiftsramen kommer att visa sig otillräcklig.

Den utgiftsstegring som kan följa med ett ökat utnyttjande av särskilt

huvudbyggnaden torde icke nu kunna bedömas. Den bör dock icke påverka

slåndpunktstagandet i fråga om statens mottagande av egendomen.

Uppskattningen av pensionskostnaderna föranleder icke någon erinran

från min sida.

Vad härefter angår egendomsförvallningens närmare utformning anser

jag den vid drift av hela egendomen i egen regi av utredningen förordade

sakkunnignämnden utgöra ett ändamålsenligt och samtidigt föga kostnadskrävande

organ för tillsynen över jord- och skogsbruket. Riksräkenskapsverket

har föreslagit att nämnden bör anförtros förvaltningen av egendomens

jord- och skogsbruk även om huvudjordbruket utarrenderas. Då jag

anser att nämnden även i händelse av jordbrukets utarrendering på skäl

som av riksräkenskapsverket antytts kan vara en lämplig form för ledningen

av rörelsen vid gården, tillstyrker jag vad riksräkenskapsverket förordat.

Nämnden bör erhålla den fristående ställning som utredningen förutsatt.

Den bör alltså ha att till byggnadsstyrelsen endast inleverera den behållna

avkastningen av jord- och skogsbruket. Räkenskaper rörande nämndens

medelsförvaltning bör avlämnas till riksräkenskapsverket. Vid drift av jordbruket

i statens egen regi bör den förvaltare som anställes för jord- och

skogsbrukets skötsel, vara redogörare hos nämnden. Vad utredningen anfört

slutligen i fråga om byggnadsstyrelsens befattning med egendomsförvaltningen

lämnar jag utan erinran.

Vad härefter angår frågan om egendomens redovisning må erinras om

att jag i det tidigare anförda ansett ovisst i vad mån inkomsterna totalt sett

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 174.

23

kan komma att täcka utgifterna. Med den utgångspunkten kan jag — på de

skäl som utredningen anfört mot en redovisning av godset vid sidan om det

statliga budgetsystemet — icke ansluta mig till statskontorets förslag, att

egendomen såsom självförsörjande skall sammanhållas och redovisas såsom

ett särskilt förmögenhetsobjekt. Jag tillstyrker därför liksom riksräkenskapsverket

och på de skäl utredningen anfört att egendomen i dess helhet

invärderas å statens allmänna fastighetsfond med tillämpning av de för fonden

och dess statredovisning gällande reglerna.

Jag tillstyrker även vad utredningen förordat i fråga om det särskilda

donationskapitalet och förutsätter sålunda att detta skall kunna tagas i anspråk

i enlighet med utredningens förslag.

För budgetåret 1953/54 har utredningen i fråga om de poster, som enligt

förslaget skall redovisas över staten för statens allmänna fastighetsfond,

räknat med balans i förhållandet mellan inkomster och utgifter; inkomsterna

har beräknats till 90 000 kronor och utgifterna till samma belopp. I avvaktan

på närmare erfarenheter av verksamheten vid egendomen godtager

jag denna beräkning. Staten för statens allmänna fastighetsfond för nästa

budgetår har visserligen redan fastställts av riksdagen. En därvid icke förutsedd

ökning av den förslagsvis beräknade inkomstposten diverse inkomster

kommer dock ej att föranleda någon ändring av staten. Däremot torde under

förutsättning av bifall till vad jag i det tidigare föreslagit bemyndigande

böra lämnas Kungl. Maj :t att med 90 000 kronor överskrida utgiftsposten

till reparations- och underhållskostnader under byggnadsstyrelsens delfond.

Med hänsyn till de begränsade möjligheter statsministern i nuvarande tid

har att vistas på egendomen, är det svårt att nu bedöma de merkostnader

som uppkommer för honom vid egendomens utnyttjande. De kan likväl

knappast motivera det belopp utredningen föreslagit. Jag är icke beredd att

för närvarande avge något förslag i detta hänseende.

Bland den lösegendom som omfattas av donationen ingår en bil, värderad

till 10 000 kronor och i gott skick. Denna bör stå till den fungerande

statsministerns förfogande i huvudsak enligt de grunder, som gäller beträffande

de till landshövdingarnas disposition stående bilarna. Jag vill i detta

sammanhang erinra om att riksdagen i anledning av motionerna I: 260 och

II: 308 hos Kungl. Maj :t hemställt om förslag till nästa års riksdag rörande

tjänstebilar åt regeringen. Genom nu föreslagna arrangemang beträffande

ifrågavarande bil får den genom motionerna väckta frågan tills vidare anses

löst.

Såsom framgår av det föregående anser jag att för utnyttjandet av egendomen

och det särskilda donationskapitalet bör tillämpas grunder, som i

vissa begränsade hänseenden något avviker från vad som kan antagas ha

varit testators avsikt med donationen. Jag har därvid utgått ifrån att en

överenskommelse med testatorns arvingar skall kunna träffas som i vad

på arvingarna kan ankomma skall giva staten sådan möjlighet. Vidare förutsätter

jag att om avvikelsen från testamentsvillkoren är av den art, att

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

Kungl. Maj :ts tillstånd därtill befinnes erforderligt, sådant tillstånd i sinom

tid kommer att lämnas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen, att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med de av mig

i det föregående angivna grunderna mottaga den av direktören

C. A. Wicander testamenterade egendomen Harpsund,

dels medgiva att den under byggnadsstyrelsens delfond i

staten för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1953/54 upptagna utgiftsposten Reparations- och underhållskostnader

m. m. må överskridas med 90 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Barbro Åslund.

537272. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:298 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53. a1 i texten
  2. SU 1953:155 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående mottagande av den till staten testamenterade egendomen Harpsund. s. 1 i texten