Med förslag till lag om tillsättning av vissa befattningshavare inom socialvården
1953-03-20 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1953:180, Med förslag till lag om tillsättning av vissa befattningshavare inom socialvården
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
1
Nr 180.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
tillsättning av vissa befattningshavare inom socialvården;
given Stockholms slott den 20 mars 1953.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till lag om tillsättning av vissa befattningshavare
inom socialvården.
GUSTAF ADOLF.
G. E. Sträng.
Propositionens innehåll.
I propositionen föreslås, att om kommun beslutat inrätta befattning, som
skall vara gemensam för fattigvårdsstyrelse, barnavårdsnämnd, pensionsnämnd,
nykterhetsnämnd, arbetslöshetsnämnd, familjebidragsnämnd och
hemhjälpsnämnd eller för två eller flera av dessa organ, sådan befattning
må tillsättas i den särskilda ordning kommunen bestämmer.
1 Dihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr ISO.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
K drslas
till
Lag
om tillsättning av vissa befattningshavare inom socialvården.
Härigenom förordnas som följer.
Har kommun beslutat inrätta befattning, som skall vara gemensam för
fattigvårdsstyrelse, barnavårdsnämnd, pensionsnämnd, nykterhetsnämnd,
arbetslöshetsnämnd, familj ebidrägsnämnd och hemhjälpsnämnd eller för
två eller flera av dessa organ, må sådan befattning tillsättas i den särskilda
ordning kommunen bestämmer.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1953.
Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
3
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 mars
1953.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,
Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för socialdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om tillsättning av vissa
befattningshavare inom socialvården samt anför.
I socialvårdskommitténs i april 1950 avlämnade betänkande med förslag
angående socialhjälp m. m. (SOU 1950: 11) behandlades frågan om en ny
hjälpform, socialhjälp, som enligt kommitténs mening borde ersätta den nuvarande
fattigvården. Betänkandet utmynnade i denna del i ett förslag till
socialhjälpslag, avsedd att avlösa 1918 års fattigvårdslag. Vidare upptogs i
betänkandet bl. a. frågan om socialvårdens kommunala organisation. I denna
del föreslogs, att i varje kommun skall finnas en socialnämnd med central
ställning inom kommunens socialvård. De närmare bestämmelserna härom
var enligt förslaget sammanfattade i ett förslag till lag om socialnämnd m. m.
över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av ett stort antal
myndigheter och sammanslutningar. Mot socialvårdskommitténs förslag till
reformering av det materiella innehållet i gällande fattigvårdslag och annan
hithörande lagstiftning framkom vid remissbehandlingen en ganska stark
kritik, som avsåg både förslagets huvudgrunder och olika detaljer däri. Med
hänsyn härtill har det synts nödvändigt att förslaget i denna del överarbetas,
innan det lägges till grund för en ny lagstiftning i ämnet, övervägandena härom
inom socialdepartementet är ännu ej avslutade.
Även mot kommitténs förslag rörande frågan om socialvårdens kommunala
organisation framfördes vid remissbehandlingen betydelsefulla erinringar.
Detta avsnitt av betänkandet har senare inom socialdepartementet
gjorts till föremål för ytterligare undersökningar, .lag är dock ännu ej beredd
att taga någon bestämd ståndpunkt till hithörande spörsmål. Emellertid
har i olika sammanhang gjorts gällande, att betingelser f. n. saknades
för kommunerna att på ett rationellt sätt ordna sin socialvårdsorganisation,
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 180.
framförallt den sociala byrå- och kontorsorganisationen. Härvidlag är det
främst tjänstetillsättningsfrågan som tilldragit sig uppmärksamhet.
Sistnämnda spörsmål synes mig vara av sådan beskaffenhet att det bör
provisoriskt lösas i avvaktan på att statsmakterna får tillfälle att taga ställning
till ifrågavarande reformkomplex i dess helhet.
Jag anhåller därför att nu få upptaga frågan till behandling.
Uttryckliga bestämmelser om tjänstetillsättningen inom den kommunala
socialvården finnes i 20 § lagen den 14 juni 1918 (nr 422) om fattigvården,
15 § barnavårdslagen den 6 juni 1924 (nr 361) och 8 § alkoholistlagen den
12 juni 1931 (nr 233). Enligt förstnämnda båda lagrum äger fattigvårdsstyrelse
resp. barnavårdsnämnd anställa särskilda tjänstemän för att utföra
vissa ordföranden åliggande göromål eller att i andra avseenden biträda
vid handhavandet av styrelsens eller nämndens verksamhet. I 8 §
alkoholistlagen medges nykterhetsnämnd rätt att, i den mån det finnes erforderligt,
till sitt biträde kalla därtill skickade personer. Rörande övriga
sociala nämnder, som nu är av intresse, nämligen pensionsnämnd, arbetslöshetsnämnd,
familjebidragsnämnd och hemhjälpsnämnd, torde oaktat särskilt
stadgande härom ej finnes gälla samma princip, som kommit till uttrvck
i de berörda lagrummen, d. v. s. att nämnden äger anställa sina tjänstemän.
De nuvarande bestämmelserna om tjänstetillsättningsrätten är givetvis
avpassade med tanke på det fallet, att varje nämnd har sina egna tjänstemän.
Utvecklingen har emellertid i många kommuner utan stöd i lagstiftningen
gått mot en centralisering av socialvårdens lokala organisation. Denna
centralisering har givits olika omfattning och utformning i de olika
kommunerna. I städerna har vanligen inrättats en social årdsbvra, som betjänar
två eller flera sociala nämnder, och i landskommunerna ingår en motsvarande
byråorganisation ofta i kommunalkontoret. 1 ill dessa byråer eller
kontor har därvid i viss utsträckning knutits tjänstemän med arbetsuppgifter
inom två eller flera sociala nämnders verksamhetsområde. I fråga om
dessa befattningshavare synes gällande bestämmelser om tjänstetillsättningen
stundom ha vållat svårigheter. En för flera sociala nämnder gemensam
befattningshavare skall nämligen formellt tillsättas av envar av de berörda
nämnderna; och om då någon av dessa nämnder ej har samma uppfattning
i tj änstetillsättningsfrågan som den eller de övriga nämnderna kan anställningen
gå om intet. Sådana motsättningar mellan nämnderna kan alltså leda
till att en ur rationaliseringssynpunkt påkallad sammanslagning av olika
befattningar ej kan komma till stånd.
För att undgå sådana svårigheter och för att överhuvud åstadkomma en
enklare ordning för tjänstetillsättningen i dessa fall har kommunerna sökt
sig fram på olika vägar. Sålunda har tillsättningsrätten ibland överlåtits på
en av de berörda nämnderna eller på kommunens beslutande organ eller
centrala förvaltningsorgan; stundom utövas denna rätt av en delegation med
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 180.
6
representanter för alla eller vissa av de nämnder, som skall biträdas av
ifrågavarande befattningshavare. Det är emellertid att märka, att man icke
haft stöd i lagstiftningen för den sålunda valda ordningen för tjänstetillsättningen.
När beslut i sådana anställningsärenden i några fall blivit föremål
för prövning i högre instans, har besluten upphävts, enär de ansetts stå i
strid med de förut berörda lagbestämmelserna rörande nämnds tjänstetillsättningsrätt.
Det synes alltså som om behov föreligger av smidigare regler på detta
område, d. v. s. regler som skapar det formella underlaget för en rationell
samordning såvitt nu är i fråga av det kommunala socialvårdsarbetet.
Emellertid ligger stora delar av socialvårdslagstiftningen f. n. i stöpsleven.
Såsom inledningsvis berörts är fattigvårdslagstiftningens omgestaltning under
prövning inom socialdepartementet. Barnavårdslagstiftningen är föremål
för översyn av särskilda sakkunniga. Även på nvkterhetslagstiftningens område
föreligger ett sakkunnigförslag.
I detta läge synes det därför icke vara lämpligt att frågan om hur gemensamma
befattningar för olika kommunala socialvårdsorgan skall tillsättas
slutgiltigt prövas. För närvarande torde sålunda endast en provisorisk reglering
böra ske med syfte att skapa laga grund för den praxis i fråga om
tjänstetillsättningen, som blivit en följd av rationaliseringssträvandena. Med
hänsyn till de starkt skiftande förhållandena inom olika kommuner såväl i
fråga om omfattningen av den centraliserade socialvårdsorganisationen som
rörande arbetsuppgifternas fördelning mellan tjänstemännen inom en sådan
organisation synes man böra skapa en regel, som ger varje kommun rätt att
själv bestämma ordningen för tillsättningen av befattningshavare i de nu
aktuella fallen. Därigenom kan kommunerna bibehålla en redan nu tilllämpad,
såsom rationell befunnen ordning för tjänstetillsättningen.
I enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättats ett
förslag till lag om tillsättning i vissa fall av befattningshavare inom socialvården.
Förslaget innebär, att om kommun beslutat att inrätta befattning,
som skall vara gemensam för två eller flera av kommunens socialvårdsorgan,
sådan befattning får tillsättas i den särskilda ordning kommunen bestämmer.
Förslaget asyftar alltså icke det fallet, att den lokala socialvården ej
är centraliserad i kommunen. Även om en sådan centralisering genomförts,
avser förslaget ej de tjänstemän inom den centrala byråorganisationen, som
blott biträder ett socialt förvaltningsorgan. Nuvarande regler skall då fortfarande
gälla, vilket innebär att detta organ själv har att tillsätta befattningshavaren.
Rörande ordningen för tjänstetillsättningen i de fall, som förslaget
avser, torde här endast böra anmärkas, att det synes lämpligt att vederbörande
sociala organ beredes tillfälle att yttra sig i frågan, i varje fall
när det gäller mer kvalificerade tjänster.
Den föreslagna lagen torde böra träda i kraft den 1 juli 1953.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t
måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom socialdeparte
-
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 180.
mentet upprättat förslag till lag om tillsättning av vissa befattningshavare
inom socialvården.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lars Åke Åström.
Stockholm 1953. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
530948
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1953:219 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om tillsättning av vissa befattningshavare inom socialvården. a1 i texten
- 2LU 1953:28 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om tillsättning av vissa befattningshavare inom socialvården, dels ock i ämnet väck s. 1 i texten