Sök i Ratio Lex

Angående flyttning av Stockholms örlogsbas

1953-04-08 · 81 sidor, varav 78 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 78 av 81 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:200, Angående flyttning av Stockholms örlogsbas

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

1

Nr 200.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående flyttning

av Stockholms örlogsbas; given Stockholms slott den

8 april 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över förvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framlägges förslag till principbeslut om flyttning av

Stockholms örlogsbas till Stockholms södra skärgård. Enligt förslaget skall

örlogsvaret förläggas till Muskö och där till huvuddelen insprängas i berg.

örlogsstationen föreslås skola uppdelas så att varvet å Muskö övertar de

uppgifter, som äger direkt anknytning till varvsverksamheten, medan återstoden

av stationen förlägges till Berga i omedelbar anslutning till marinens

där befintliga skolanläggningar. I samband härmed behandlas vissa

frågor rörande Ostkustens marindistrikt m. in.

1—386 63 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 200.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kiingl. Maj:ts proposition nr 200.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 april 1953.

Närvarande :

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, frågan om

flyttning av Stockholms örlogsbas och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flyttning av Stockholms

örlogsbas för budgetåret 1953/54 beräkna ett investeringsanslag av 460 000

kronor under befästningars delfond av försvarets fastighetsfond.

Sedan beredningen av ärendet numera slutförts, förordar jag att förslag

till principbeslut om flyttningen framlägges för riksdagen.

I. INLEDNING.

Frågan om flyttning av Stockholms örlogsbas, varmed främst förstås

örlogsstationen och örlogsvarvet, från huvudstadens centrum har i snart

100 år varit föremål för utredningar och överväganden av statsmakterna.

Motionsvägen upptogs frågan redan vid 1856—1858 års riksdag och den

första utredningen igångsattes år 1863 genom beslut av Kungl. Maj:t. Därefter

har frågan utretts ett flertal gånger samt vid skilda tillfällen berörts

i propositioner, motioner och riksdagsskrivelser, dock utan att något beslut

om utflyttning fattats. Den näst sista utredningen verkställdes av

chefen för marinen och avlämnades den 24 januari 1939.

Nämnda utredningar har i huvudsak räknat med anläggningar ovan

jord och förutsatt, att anläggningarna skulle vara belägna i huvudstadens

omedelbara närhet, alltså långt in i skärgården. I den år 1939 färdigställda

utredningen föreslogs dock en plats längre ut i skärgården, nämligen Erstavik.

Samtliga dessa utredningar får numera, främst till följd av vapenteknikens

utveckling, anses sakna aktualitet. Det synes därför icke erforderligt

att här lämna någon närmare redogörelse för de olika förslagens

innebörd. Sammanfattande redogörelser härutinnan liksom om utflytt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200. 3

ningsfrågans behandling i övrigt fram till år 1940 återfinnes för tiden

1863—1917 i 1916 års flottstationskommittés betänkande den 19 mars

1917 s. 1—52 och 1917 års flottstationskommittés betänkande den 30

november 1917 del I s. 1—37, för tiden 1918—1930 i 1929 års flottstationsutrednings

betänkande den 15 december 1930 (SOU 1930:33) s. 5—25

samt för tiden 1931—januari 1939 i den av chefen för marinen den 24

januari 1939 avlämnade utredningen (SOU 1939:2) s. 9—30. Till dessa

redogörelser tillåter jag mig hänvisa.

Den av chefen för marinen verkställda utredningen berördes i propositionen

nr 60 (s. 8) till 19i0 års urtima riksdag, där föredragande departementschefen

framhöll, att frågan om en förflyttning av Stockholms örlogsbas

i och med utbrottet av den europeiska krisen förlorat sin omedelbara

aktualitet men att förflyttningsfrågan icke därmed borde vara avförd

från dagordningen. Något principbeslut i ärendet borde dock för det dåvarande

icke fattas, enär erfarenheterna från det pågående kriget svårligen

kunde överblickas och framför allt luftkriget kunde tänkas giva

lärdomar, som skulle kunna påverka ett beslut rörande örlogsbasens förläggning

och anordnande.

7.945 års försvarskommitté upptog utflyttningsfrågan i sitt den 25 november

1947 avgivna betänkande med förslag angående försvarets organisation

(SOU 1947: 72). Frågan behandlades där som ett led i ett vidare

sammanhang, avseende omfattningen och utformningen av flottans hela

basorganisation i krig och i fred. Försvar skommittén framhöll (betänkandet

s. 56, 502 o. 503), att en fullgod basorganisation är nödvändig för att flottan

skall kunna fylla sina uppgifter. De för krigsbruk avsedda baserna måste

på grund av vapenteknikens utveckling utformas så, att de erbjuder

effektivt skydd såväl för inneliggande fartyg som för verkstäder och förråd.

För att åstadkomma sådant skydd borde fartygstunnlar samt verkstads-

och förrådsutrymmen insprängas i berg. Basområden för krigsbruk

borde iordningställas på olika platser, bl. a. borde ett primärt basområde

finnas i Stockholms skärgård. Fredsbaser beräknades alltjämt skola finnas

i Stockholm, Karlskrona och Göteborg, varjämte en depå skulle finnas vid

Hårsfjärden. I samband med den föreslagna moderniseringen av basorganisationen

i Stockholms skärgård ansågs frågan om utflyttning av Stockholms

örlogsstation och varv ånyo bli aktuell och böra närmare utredas.

Vid remissbehandlingen av försvarskommitténs betänkande anslöt sig

marinledningen och överbefälhavaren till de av kommittén framförda allmänna

synpunkterna rörande utbyggandet av flottans basorganisation

samt framhöll vikten av att bergrum för sjöstridskrafterna snabbt åstadkoms.

Chefen för kustflottan framhöll, att den föreslagna utbyggnaden av

basorganisationen var av största betydelse för att bereda sjöstridskrafterna

opcrationsfrihet. Marinledningen påyrkade, att den av kommittén före
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

slagna utredningen om flyttning av Stockholms örlogsstation och varv

snarast skulle igångsättas, och överståthållarämbetet förklarade, att en

skyndsam flyttning av örlogsbasen var nödvändig.

I propositionen 1948:206 föreslog Kungl. Maj:t, att flottans basorganisation

skulle utbyggas och moderniseras i enlighet med de av försvarskommittén

angivna principerna, samt anslöt sig till tanken att ånyo utreda

frågan om utflyttning av Stockholms örlogsstation och varv. Föredragande

departementschefen anförde därvid i principfrågan bl. a. följande.

Till försvarskommitténs uttalande om den stora betydelse, som en fullgod

basorganisation har för flottans uthållighet och förmåga att fylla sina

uppgifter, kan jag helt ansluta mig. Behovet av tillfredsställande skydd för

basanläggningar och inneliggande fartyg mot flyganfall och mot fj ärrverkande

vapen framstår, bland annat med hänsyn till landets militärgeografiska

läge och den utveckling, som de nämnda anfallsmedlen undergått,

såsom särskilt betydelsefullt. I enlighet med vad kommittén föreslagit

bör sålunda en modernisering och utbyggnad av basorganisationen

konnna till stånd, främst syftande till ökat utnyttjande av bombsäkra

anläggningar för skydd av fartyg, verkstäder och förråd. Våra vidsträckta

skärgårdar erbjuder särskilt gynnsamma förutsättningar för en sådan utveckling.

Jag vill här erinra, att jag redan i annat sammanhang föreslagit,

att medel skall anvisas för påbörjande av vissa fartygstunnlar. — Försvarskommittén

har räknat med att nuvarande örlogsvarv och örlogsstationer

skall bibehållas. De skäl, som härför åberopats, finner jag

bärande.

Riksdagen (skr. 1948:369) fattade beslut i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag och ansåg även, att en ny utredning om utflyttning av Stockholms

örlogsbas borde komma till stånd.

Kungl. Maj.t har därefter genom beslut den 30 juni 1948 bemyndigat

chefen för försvarsdepartementet att låta verkställa utredning rörande

flyttning av Stockholms örlogsstation och örlogsvarv till plats inom Stockholms

skärgård. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade min företrädare

i ämbetet den 23 juli samma år åtta utredningsmän1 och uppdrog

åt dem att verkställa utredningen.

I direktiven för utredningen anförde min företrädare i huvudsak

följande:

I skrivelse den 13 december 1945 till Kungl. Maj :t har 1945 års markkommission

hemställt, att ombyggnadsåtgärder inom örlogsvarvet icke

måtte vidtagas i sådan omfattning, att en framtida förflyttning av örlogsstationen

och varvet därigenom skulle uppskjutas eller försvåras. Kommissionen

erinrade, att stationen och varvet för närvarande disponerade

i Konteramiralen i amiralitets reserv M. E. Giron, ordförande, samt ledamoten av

riksdagens första kammare ombudsmannen J. E. Eriksson, verkställande direktören i

Öresundsvarvet AB H. Nielsen, numera översten i flygvapnet C. S. Norén, dåvarande

byråchefen i fortifikationsförvaltningen översten M. E. Persson, dåvarande kommendören

vid flottan J. G. E. Wirström, ledamoten av riksdagens första kammare direktören

K. K:son Wistrand och professorn vid tekniska högskolan T. R. Åström. Sedan

Wirström den 9 november 1949 enledigats från uppdraget tillkallades i hans ställe den

31 januari 1950 konteramiralen i amiralitetets reserv G. B. Odqvist.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

5

tillhopa omkring 360 000 kvadratmeter mark — därav på Skeppsholmen

och Kastellholmen sammanlagt omkring 195 000 kvadratmeter — vartill

komme ytterligare 46 000 kvadratmeter, som reserverats för framlida utvidgning

av varvet. Det kunde enligt kommissionens mening icke vara

lämpligt, att stationen och varvet, vilka för sin verksamhet icke syntes

vara beroende av belägenhet i huvudstaden utan av militära skäl tvärtom

borde vara förlagda till annan plats, det oaktat skulle — till stort förfång

för andra samhällsintressen — för sina utrymmeskrävande anläggningar

disponera vidsträckta områden av den ur flera synpunkter värdefullaste

marken i hela landet. Ur såväl militära som civila synpunkter syntes den

förflyttning, som förefölle kommissionen oundviklig, böra ske ju förr dess

hellre. Vid övervägande av lämpligaste användningssättet i händelse av en

förflyttning borde enligt kommissionens mening beaktas, att områdena

med sina betydande skönhetsvärden i största möjliga utsträckning även

bleve tillgängliga för allmänheten. För närvarande vore detta fallet endast

beträffande eu mindre del av Skeppsholmen. I enlighet härmed syntes

stora delar av områdena böra anordnas såsom allmänna parker. Ett sådant

användningssätt uteslöte icke, att man, med bevarande av byggnader

av historiskt värde, utnyttjade områdena för en måttlig och efter parknatur

anpassad bebyggelse med offentliga byggnader.

1945 års försvarskommitté har i sitt betänkande framhållit, att en utflyttning

av örlogsbasen i Stockholm till lämplig plats inom Stockholms

skärgård ur många synpunkter vore önskvärd, bl. a. med hänsyn till de avsevärda

nackdelar ur luftförsvarssynpunkt, som vore förenade med nuvarande

förläggning. Frågans lösande krävde emellertid enligt kommitténs

mening ett arbete av den art och omfattning, att det borde hänskjutas till

särskild utredning. I yttranden över försvarskommitténs betänkande har

såväl marinledningen som överståthållarämbetet framhållit önskvärdheten

av att åtgärder i berörda syfte snarast vidtoges.

Vid anmälan av propositionen 1948:206 (s. 355 och 356) framhöll jag,

att jag delade försvarskommitténs uppfattning, att frågan om flyttning av

Stockholms örlogsstation och örlogsvarv — vilkas nuvarande förläggning

otvivelaktigt vore förenad med nackdelar ur såväl militär som civil synpunkt

— borde hänskjutas till särskild utredning. Åt denna syntes höra uppdragas

att med beaktande av såväl militära som ekonomiska, tekniska och sociala

faktorer snarast utarbeta förslag med kostnadsberäkningar till flyttning

av såväl station som varv till plats inom Stockholms skärgård. Det nära

sambandet mellan station och varv, anförde jag vidare, riktade uppmärksamheten

på behovet av att de förflyttades samtidigt och förlädes i anslutning

till varandra. Själva utflyttningen, vilken åtminstone i sina

huvuddrag även borde planläggas av utredningen, syntes lämpligen böra

äga rum i etapper. I vad mån Hårsfjärdens örlogsdepå, underofficersskolan

vid Berga och andra inom det aktuella området befintliga marina anläggningar

kunde komma att beröras av utflyttningen borde särskilt klarläggas,

varvid även borde beaktas den av försvarskommittén i annat sammanhang

berörda frågan angående behov av tjänstebostäder för viss instruklionspersonal

vid Berga. I samband med utredningen borde undersökas,

vilket belopp som kunde beräknas inflyta vid en försäljning helt

eller delvis av örlogsbasens nuvarande områden i Stockholm. Slutligen

syntes vid utredningen även höra prövas försvarskommitténs förslag om

överflyttning av vissa arbetsuppgifter i fred från Stockholms till Karlskrona

örlogsvarv.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Till vad sålunda anförts har riksdagen anslutit sig (riksdagens skrivelse

nr 369) och därvid framhållit önskvärdheten av att den ifrågavarande utredningen

snarast genomföres.

Beträffande utredningsuppdraget torde jag, i anslutning till vad jag

i nyssnämnda sammanhang anfört, böra här framlägga vissa ytterligare

synpunkter.

Den tekniska utvecklingen under och efter kriget har medfört, att frågan

om stationens och framför allt varvets förläggning och anordnande kommit

i ett delvis nytt läge. Kravet på tillfredsställande skydd för basanläggningar

och inneliggande fartyg mot flyganfall och mot fjärrverkande

vapen framstår sålunda såsom alltmer betydelsefullt med hänsyn bl. a. till

landets militärgeografiska läge och den utveckling, som de nämnda anfallsmedlen

undergått. Den modernisering och utbyggnad av flottans

basorganisation, om vilken årets riksdag i princip fattat beslut, syftar

också främst till ökat utnyttjande av bombsäkra anläggningar för skydd

av fartyg, verkstäder och förråd. Det är av särskild betydelse, att dessa

förhållanden noggrant beaktas vid den kommande utredningen. Tidigare

utredningar, vilka i huvudsak räknat med anläggningar ovan jord, torde

numera få anses i stort sett inaktuella. Däremot torde vissa verkställda

undersökningar rörande möjligheterna att anordna fartygstunnlar och

andra bombsäkra anläggningar inom Stockholms skärgård kunna tjäna

till ledning vid utredningen.

Det synes icke uteslutet, att vissa delar av örlogsvarvets nuvarande

anläggningar i Stockholm kommer att visa sig erforderliga även efter en

utflyttning av varvet i övrigt. Sålunda kan det, ej minst av ekonomiska

skäl, vara nödvändigt att även i framtiden disponera dockorna på Beckholmen,

varvid ett ökat samarbete med civil varvs- och annan industri

torde bli aktuellt. Formerna härför bör närmare undersökas. I den mån

utredningsmännen kommer att beröra frågan om användningen av områden,

som vid en förflyttning av örlogsbasen kommer att frigöras, bör

enligt min mening de av markkommissionen anförda synpunkterna beaktas.

Åt de ekonomiska synpunkterna måste vid utredningen ägnas ingående

uppmärksamhet. Det är sålunda angeläget, att varvets och stationens nya

anläggningar icke gives större omfattning än som oundgängligen erfordras

utan att de krav, som ur militär synpunkt måste uppställas, trädes för

nära. Jag vill i detta sammanhang peka på möjligheterna till samverkan

med den civila industrien även i andra fall än det nyssnämnda och på de

möjligheter till en överflyttning av vissa arbetsuppgifter i fred från Stockholms

till Karlskrona örlogsvarv, som tidigare berörts. Vid övervägande av

sistnämnda fråga måste dock beaktas de synpunkter, som i förutnämnda

proposition (s. 355) anförts beträffande de risker, som följer med en centralisering

av icke fullträffsäkra anläggningar. Givetvis bör kostnadsberäkningar

verkställas för nyanläggningar och flyttning av station och varv,

men även driftskalkyler för det utflyttade varvet bör uppgöras.

Oavsett vilken ståndpunkt utredningsmännen kan komma att intaga till

frågan om den framtida förläggningen av Stockholms örlogsstation och

örlogsvarv bör enligt min mening ett alternativ utarbetas, avseende en förläggning

av utflyttade delar i anslutning till redan förefintliga anläggningar

vid Hårsfjärden.

Det må slutligen understrykas, att här ifrågavarande problem är av betydande

räckvidd och givetvis berör samhällsintressen även utanför för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

7

svaret. Sålunda torde bl. a. vissa kommunala och sociala frågor samt kommunikations-,

kraft- och bostadsfrågor kunna bli aktuella. I den mån så

blir fallet bör utredningsmännen träda i förbindelse med vederbörliga

statliga och kommunala organ.

Med skrivelser den 15 november 1951 har utredningsmännen — vilka

antagit benämningen 1948 års örlogsbasutredning och i det följande kallas

örlogsbasutredningen ■— till fullgörande av sitt uppdrag avgivit betänkande

med förslag angående flyttning av Stockholms örlogsbas till Stockholms

södra skärgård, örlogsbasutredningens förslag är av sådan art, att åtskilliga

uppgifter rörande detsamma bör hållas hemliga. För vinnande av tillräcklig

tydlighet och överskådlighet har utredningen emellertid ansett erforderligt

att framlägga dessa uppgifter inarbetade i den övriga texten.

Med hänsyn härtill har utredningen färdigställt tvenne upplagor av betänkandet,

den ena offentlig (SOU 1951: 46) och den andra hemlig (stencilerad).

För huvuddragen av örlogsbasutredningens förslag kommer redogörelse

att lämnas i det följande. Redogörelsen får givetvis anpassas efter det förhållandet,

att åtskilliga uppgifter rörande de föreslagna anläggningarna

icke bör offentliggöras. Främst de avsnitt, i vilka jag redogör för den föreslagna

varvsanläggningens omfattning och utformning samt för varvets

försörjning med vatten och elkraft, kommer därigenom att begränsas.

Närmare upplysningar i dessa och vissa andra avseenden torde få inhämtas

genom de handlingar, som kommer att överlämnas till riksdagens

vederbörande utskott.

över örlogsbasutredningens förslag har yttranden infordrats av följande

myndigheter in. fl., nämligen riksmarskalksämbetet, överbefälhavaren,

cheferna för marinen och flygvapnet, marinförvaltningen, försvarets civilförvaltning,

försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarets fabriksstyrelse, fortifikationsförvaltningen,

sjökarteverket, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen,

statens institut för folkhälsan, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, djurgårdsnämnden, kammarkollegiet,

statskontoret, riksräkenskapsverket, statens organisationsnämnd,

domänstyrelsen, överståthållarämbetet, länsstyrelsen i Stockholms län,

stadsfullmäktige i Stockholm och Nynäshamn samt kommunalfullmäktige

i Västerhaninge och ösmo.

Vidare har Försvarsverkens civila personals förbund och Försvarets

civila tjänstemannaförbund beretts tillfälle att yttra sig över utredningens

betänkande.

I den omfattning ställningstagandet i det följande därtill föranleder och

sekretesshänsyn icke hindrar kommer redogörelse för innehållet i yttrandena

att lämnas under de särskilda avsnitt, som därav beröres.

Chefen för marinen och marinförvaltningen har avgivit gemensamt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

yttrande och därvid benämnt sig marinledningen. Vid återgivandet av

remissyttrandena kommer denna benämning att användas för att beteckna

dessa båda myndigheter.

II. BÖR STOCKHOLMS ÖRLOGSBAS UTFLYTTAS

OCH I SÅ FALL VART?

A. Allmänna synpunkter på utflyttningsfrågan.

örlogsbasutredningen.

Vid sina överväganden utgår utredningen från att inom Stockholms

skärgårdsområde skall finnas såväl en fredsbas som en primär krigsbas

för flottan. Beslut härom är, såsom redan under I här förut omnämnts,

fattat av 1948 års riksdag.

Angivna omständighet är, enligt utredningens mening, av största betydelse,

när det gäller att bedöma frågan om örlogsvarv et bör kvarbli

på sin nuvarande plats eller flyttas därifrån. Såväl i fredsbasen som i krigsbasen

ingår nämligen ett organ, vilket har att ombesörja sjökrigsmaterielens

utrustning och underhåll, reparationer m. m. samt därmed sammanhängande

förrådsverksamhet. I förra fallet utgöres detta organ av ett

fredsvarv, i det senare av en krigsreparationsbas. Båda måste vara väl

utrustade och av avsevärd kapacitet. Utredningen har funnit, att fredsvarvet

och krigsreparationsbasen både av ekonomiska skäl och ur beredskapssynpunkt

bör utgöras av en och samma anläggning. Denna sin uppfattning

motiverar utredningen i huvudsak sålunda.

Med hänsyn till det centrala läget av Stockholms skärgårdsområde vid

operationer inom norra Östersjön och södra Bottenhavet samt områdets

allmänna betydelse vid krig synes det utredningen ofrånkomligt, att den

krigsreparationsbas, som förutsatts skola finnas inom detta område, för

att kunna fylla sina uppgifter blir väl utrustad och gives en avsevärd

kapacitet. Basen ifråga kan icke undvara effektivt skyddade dockor, verkstäder

och förråd. Härav följer att kostnaderna för anläggningen blir

högst betydande. Det synes då utredningen, att investeringarna för ordnandet

av flottans totala basorganisation inom Stockholms skärgårdsområde

kan avsevärt begränsas, därest fredsvarv och krigsreparationsbas kan

samordnas antingen, om så är möjligt, genom att det befintliga fredsvarvet

utbygges på sådant sätt att det kan tjäna även som krigsreparationsbas

eller genom att varvet vid en utflyttning från huvudstaden förlägges

och anordnas enligt de krav, som måste uppställas på krigsreparationsbasen.

Även beredskapssynpunkter talar med stor styrka för att

1''redsvarv och krigsreparationsbas förenas till en och samma anläggning.

Erfarenheterna från de senaste krigen ger vid handen, att man numera

har att utgå från att ett krig kan börja utan någon längre tids varsel. Då

härjämte den moderna vapentekniken medfört, att oskyddade mål kan

förstöras omedelbart vid krigsutbrottet, skulle det kunna hända, att verksamheten

vid ett oskyddat fredsvarv vid ett krigsutbrott icke hunne över
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

9

flyttas till en skyddad krigsreparationsbas, innan avsevärda skador åstadkommits

på inneliggande fartyg samt på personal och materiel, som bort

överföras till krigsreparationsbasen.

Från nämnda utgångspunkt -—- att fredsvarvet och krigsreparationsbasen

såvitt möjligt bör sammanfalla — har utredningen övervägt, om

Stockholms örlogsvarv även i fortsättningen bör kvarbli på sin nuvarande

plats: Skeppsholmens östra del, den mitt emot belägna stranden av Djurgården

samt Beckholmen. Utredningen konstaterar, att örlogsvarvet nu

väsentligen består av oskyddade anläggningar, av vilka åtskilliga är både

föråldrade och eldfarliga. Detta fredsvarv kan icke på nuvarande plats

moderniseras och utbyggas så att detsamma motsvarar de fordringar, som

nu för tiden ofrånkomligen måste ställas på en krigsreparationsbas främst

med hänsyn till skyddet mot flyganfall och mot robotvapen. Naturförhållandena

medger nämligen icke, att inom varvsområdet eller i dess

omedelbara närhet ordnas bombskyddade utrymmen för fartyg, verkstäder

och förråd i tillfredsställande omfattning. Även det långt indragna

läget inom skärgårdsområdet förhindrar, att örlogsvarvet på nuvarande

plats kan utnyttjas som krigsreparationsbas. Avståndet från sjöstyrkornas

sannolika operationsområden blir för stort och de trånga skärgårdslederna

med deras begränsade manöverutrymmen blir i krig alltför riskabla som

enda passage till och från reparationsbasen. Starka skäl talar sålunda för

en utflyttning au örlogsvarvet.

Även beträffande örlogsstationen har utredningen funnit, att

bärande skäl talar för en utflyttning, ehuru skälen väsentligen är av

annan art än dem som gäller för varvet. Sålunda är för stationen under

krig kravet på skydd och ostörd verksamhet särskilt framträdande endast

för sådana krigsviktiga organ som stationsledningen och personalregistreringen.

Emellertid är stationens nuvarande anläggningar å Skeppsholmen

i många avseenden — främst beträffande förläggnings- och undervisningslokaler

samt anordningar för utomhusidrott — högst otillfredsställande

och utrymmet på holmen alltför begränsat för att där skulle kunna åstadkommas

en tidsenlig anläggning med rationell planering. Den första förutsättningen

för tillskapande av en stationsanläggning, som motsvarar nutida

krav, är sålunda att anläggningen flyttas till annan plats. Vidare talar

sambandet mellan stationen och varvet för att dessa båda anstalter förlägges

någorlunda nära varandra, varför en utflyttning av varvet bör föranleda

en utflyttning även av stationen. Om delta samband anför utredningen

bl. a. följande.

Varvet erhåller en betydande del av sin militärpersonal — underofficerare

och manskap — från stationen, varjämte åtskilliga för stationens

personal föreskrivna yrkeskurser är förlagda till varvet. Fartyg, som i

fredstid rustas å varvet för sjöexpedition, erhåller sina besättningar från

stationen och eller fartygs avrustning å varvet omhändertages besätt
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

ningarna av stationen. Vid mobilisering och under krig råder i viss mån

andra förhållanden, ehuru även då ett nära samarbete äger rum mellan

station och varv.

Sammanfattningsvis framhåller utredningen, att militära synpunkter

med stor styrka talar för en utflyttning av örlogsvarvet och örlogsstationen

från Stockholm. En bortflyttning av varvet och stationen

medför också att Stockholm frigöres från omfattande militära anstalter,

som eljest skulle öka riskerna för flyg- och robotvapenanfall mot huvudstaden.

Härtill kommer det betydande samhällsintresset att Skepps- och

Kastellholmarna samt Galärvarvets område i görligaste mån frigöres för

användning till andra ändamål. Ifrågavarande områden utgör synnerligen

värdefull mark med centralt läge inom huvudstaden och skulle med stor fördel

kunna utnyttjas för andra behov. Genom en av militära skäl föranledd

förflyttning av varvet och stationen skulle sålunda angelägna civila intressen

kunna bli tillgodosedda. Utredningen finner av anförda skäl, att

eu förflyttning ut i skärgården av såväl örlogsvarvet som örlogsstationen

bör komma till stånd.

I detta sammanhang upptar utredningen även frågan, huruvida återstående

marina organ å Skeppsholmen -— chefen för Ostkustens

marindistrikt med stab och förvaltningsorgan — bör kvarbli

i Stockholm, om varvet och stationen flyttar ut, eller om även härvidlag

eu utflyttning bör ske.

Rörande detta spörsmål konstaterar utredningen till en början, att

marindistriktschefen och hans stab, vilkas verksamhet i fred domineras

av planläggnings- och krigsförberedelsearbete, inspektioner samt övervakning

av territorialvattnet, för fullgörandet av sina uppgifter är i behov

av samarbete med såväl övriga marina myndigheter i Stockholm som ett

betydande antal andra där befintliga militära och civila organ. För att

samarbetet skall kunna bedrivas snabbt och effektivt synes det erforderligt,

att marindistriktschefen och hans stab är förlagda till Stockholm. På

frågan om marindistriktschefens uppehållsort i krig anser sig utredningen

icke ha anledning att närmare ingå.

Beträffande marindistriktets förvaltningsmyndigheter framhåller utredningen,

att intendenturförvaltningen och sjukvårdsförvaltningen bl. a.

svarar för en omfattande förrådshållning. Förråden, varav huvuddelen nu

förvaras å Skepps- och Kastellholmarna, är avsedda bl. a. för tillgodoseende

av fartygens behov och för utrustning av den vid örlogsstationen

inryckande personalen. Dessa huvudförråd bör därför utflyttas tillsammans

med varvet och stationen samt inrymmas i bombskyddade lokaler.

Jämte förråden utflyttas givetvis den personal, som omedelbart svarar för

deras skötsel. I övrigt synes intendentur- och sjukvårdsförvaltningarna i

fred böra kvarbli i huvudstaden, dels därför att deras verksamhet om
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

11

spänner hela marindistriktet, dels därför att föredragningar inför marindistriktschefen

ofta förekommer och dels därför att placering i Stockholm

är till fördel för upphandlingsverksamheten. Även den återstående av

marindistriktets förvaltningsmyndigheter, kameralkontoret, bör lämpligen

kvarbli i huvudstaden i fred.

Utredningen kommer alltså till den uppfattningen, att marindistriktschefen

med stab ävensom marindistriktets intendentur- och sjukvårdsförvaltningar

samt kameralkontor i fred bör kvarbli i Stockholm men att

intendentur- och sjukvårdsförvaltningarnas huvudförråd bör utflyttas.

Remissyttranden.

Bland de myndigheter och organ, som ansett sig ha att taga ställning

till frågan om örlogsbasen bör ligga kvar i Stockholm eller ej, råder

nästan fullständig enighet om att örlogs v ar v et och ör logsstationen

bör flyttas från huvudstaden. Endast Försvarsverkens civila personals

förbund är av annan uppfattning och enbart såvitt angår örlogsvarvet. Ur

de särskilda uttalandena i denna fråga må här återgivas följande.

Överbefälhavaren framhåller, att den vapentekniska utvecklingen under

och efter andra världskriget ävensom, såvitt nu kan bedömas, den kommande

utvecklingen på detta område framtvingar alltmer vittgående krav

på skyddade basanläggningar för krigsmakten. Den nuvarande belägenheten

av Stockholms örlogsvarv och örlogsstation är förenad med allvarliga

nackdelar såväl från militär som civil synpunkt. Flyttning av örlogsbasen

till en skyddad plats i Stockholms skärgård är därför av hög angelägenhetsgrad.

Marinledningen deklarerar samma uppfattning som överbefälhavaren

och understryker särskilt, att på varvets nuvarande plats möjligheter saknas

att i nämnvärd omfattning inspränga anläggningarna i berg och att

det nuvarande varvet ligger för långt indraget från flottans operationsområden.

Vidare påpekas, att ett bibehållande av örlogsbasen i Stockholm

skulle framtvinga omfattande nybyggnader och kostnadskrävande moderniseringar

för det befintliga varvet.

Öv er ståthållar ämbetet anser en utflyttning av varvet och stationen nödvändig

såväl med hänsyn till civilbefolkningen som ur militära synpunkter.

Länsstyrelsen i Stockholms län finner skälen för örlogsbasens utflyttande

från Stockholm så påtagliga, att länsstyrelsen förbehållslöst ansluter

sig till förslaget därom.

Stockholms stadsfullmäktige tillstyrker förslaget och hänvisar till ett

av borgarrådsberedningen avgivet yttrande. I detta framhålles, att genom

utflyttningen skulle förverkligas en gammal tanke, för vilken såväl militära

som civila skäl talar och till vilken staden vid tidigare tillfällen, då

den aktualiserats, intagit en positiv ställning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Försvarsverkens civila personals förbund anser bärande skäl för örlogsvarvets

utflyttning icke föreligga och åberopar vissa synpunkter, som förbundet

framfört i samband med en tidigare utredning i ämnet. Vad som

framhålles är i huvudsak följande.

Bombfaran för Stockholm minskas icke genom varvets utflyttning, enär

staden ändock har mängder av bombmål kvar. För bedömandet av frågan

om örlogsvarvets flyttning är den driftsekonomiska frågan viktigast och

driftsekonomien försämras vid varvets utflyttning från Stockholm genom

att det blir svårare och dyrare att erhålla arbetskraft och materiel ävensom

service från utomstående företag. — Även de dryga anläggnings- och

flyttningskostnaderna talar mot en utflyttning. Förbundet rekommenderar

i stället ett samgående med de privata varven i Stockholm och förordar,

att bergrum skapas i anslutning till såväl de privata varven som det nuvarande

örlogsvarvet, varigenom skulle vinnas större spridning och bättre

effekt av reparationsverksamheten under krig. En dylik lösning behöver

icke förhindra örlogsstationens utflyttning. Om i samband därmed Skeppsholmsdelen

av örlogsvarvet överflyttas till Djurgården, kan Skeppsholmen

frigöras för andra ändamål.

Utredningens förslag, att ledningen för Ostkustens marindistrikt

— med undantag för vissa därtill anknutna förråd -—- skall

lcvarbli i Stockholm, har som regel icke särskilt berörts i remissyttrandena.

Statens organisationsnämnd och försvarets civilförvaltning har emellertid

på väsentliga punkter motsatt sig förslaget.

Organisationsnämnden framhåller, att de erfarenheter nämnden vunnit

vid organisationsundersökningar inom bl. a. Sydkustens och Västkustens

marindistrikt ger vid handen, att betydande olägenheter uppstår, om icke

intendentur- och sjukvårdsförvaltningarna samt kameralkontoret i sin

helhet utflyttas. Verksamheten vid nämnda förvaltningsorgan har nämligen

så nära samband med verksamheten vid örlogsstationen och övriga till

utflyttning föreslagna delar av örlogsbasen, att arbetet kommer att försvåras

och fördröjas, om de ifrågavarande organen kvarstannar å Skeppsholmen.

Sannolikt kommer då även personalen att behöva ökas. Vidare

kommer bl. a. cheferna för intendentur- och sjukvårdsförvaltningarna att

förlora en stor del av den direkta kontakten med sina förvaltningsområden.

Civilförvaltningen framför liknande synpunkter beträffande hela ledningen

för marindistriktet och föreslår, att frågan om utflyttning av nämnda

stabs- och förvaltningsorgan upptages till förnyat övervägande.

B. Valet av plats för en utflyttad örlogsbas.

Örlogsbasutreclningen.

1. Örlogsvarvet.

När det gäller att finna den lämpligaste platsen för ett från Stockholm

utflyttat örlogsvarv, måste man hålla i minnet angelägenheten av att freds
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

13

varv och krigsreparationsbas såvitt möjligt utgöres av en och samma anläggning.

Utredningen har i enlighet härmed sökt finna en plats, som är

så belägen och så beskaffad, att den lämpar sig såväl för anläggande av

en för krigsförhållanden avsedd reparationsbas som för varvsdrift i fred.

Rörande läget för en krigsreparationsbas har utredningen funnit,

att två oeftergivliga villkor måste uppställas: basen får icke ligga för

långt ifrån det antagliga operationsområdet och basens vitala delar måste

kunna skyddas genom att insprängas i berg. Utredningen anför härom

följande.

Krigsreparationsbasen bör ligga så nära det antagliga operationsområdet

att utnyttjandet av basen icke försvåras genom alltför stora avstånd. Särskilt

sådana sårbara mål som skadade och havererade fartyg bör utan

större tidsutdräkt kunna införas till krigsreparationsbasen. På grund härav

måste en sådan bas inom Stockholms skärgård i varje fall förläggas utanför

farledsförträngningen vid Oxdjupet; detta desto mera som den trånga

passagen därstädes i krigstid kan bli spärrad genom fientliga stridsåtgärder.

Erfarenheterna från andra världskriget har givit vid handen, att det

icke är praktiskt genomförbart att enbart genom jaktflyg och luftvärn

skydda en sådan anläggning som en krigsreparationsbas från förstörelse

genom starka anfall med bombflyg eller robotvapen. Härtill kommer att

även atombomber kan bli fällda mot sådana mål som örlogsbaser. För närvarande

finnes ingen annan möjlighet för en anläggning av berört slag

att undgå förstörelse vid anfall med ovan nämnda angreppsmedel än att

anläggningen skyddas genom betongkonstruktioner eller insprängning i

berg. För att en krigsreparationsbas skall kunna effektivt fylla sina uppgifter

är det emellertid en ofrånkomlig förutsättning, att såväl basens egna

anläggningar som inneliggande fartyg beredes tillfredsställande skydd även

mot angreppsmedel av ifrågavarande art. Att i skyddande betongkonstruktioner

inbygga en basanläggning av den storlek, som erfordras inom Stockholms

skärgårdsområde, skulle draga orimliga kostnader. Krigsreparationsbasens

vitala delar — dockor, verkstäder, förråd, expeditionslokaler m. m.

— måste därför insprängas i berg.

Utredningen framför även åtskilliga andra synpunkter på krigsreparationsbasens

läge. Dessa synpunkter kan sammanfattas sålunda.

Med hänsyn till riskerna för ett fientligt anfall med sjöstridskrafter

bör basen icke läggas så långt framskjuten att svårigheter uppstår att

ordna tillfredsställande skydd mot kuppföretag med lätta fartyg. Risken

för artilleribcskjutning behöver däremot icke tillmätas någon avgörande

betydelse för basens placering, om anläggningen kan utföras på sådant

sätt att fullgott skydd mot dylik beskjutning därigenom erhålles. För att

försvåra kuppföretag genom luftlandsatta marktrupper bör basens belägenhet

vara sådan, att den omgivande terrängen i möjligaste mån försvårar

genomförandet av luftlandsättningsoperationer och erbjuder möjlighet

att på ett effektivt sätt anknyta försvaret till naturliga hinderlinjer. För

att kunna utnyttja gemensamt jaktskydd och luftvärn är det fördelaktigt

om krigsreparationsbasen kan förläggas i direkt anslutning till en operationsbas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Från angivna utgångspunkter har undersökningarna i första hand inriktats

på att finna ett bergmassiv, där krigsreparationsbasen kan insprängas.

Trots rikedomen på bergformationer i Stockholms skärgård har

det vid undersökningarna, som utförts genom marinledningens försorg,

visat sig att tillgången på lämpliga bergmassiv är ytterst begränsad. Att

så är fallet beror på de krav, som måste ställas på bergets utsträckning,

höjd och geologiska beskaffenhet samt på de nautiska förhållandena intill

detsamma. Endast ett enda bergmassiv inom Stockholms skärgårdsområde

har befunnits fullt tillfredsställande för anordnande av en krigsreparalionsbas

av nu ifrågavarande omfattning. Detta bergmassiv utgöres av den

s. k. Sköldudden (Djupskårberg) å Muskö i Stockholms södra skärgård.

Denna plats har även i övrigt ur militär synpunkt befunnits lämplig för

basen ifråga.

Utredningen konstaterar, att den inom Stockholms skärgård erforderliga

krigsreparationsbasen icke rimligen kan förläggas till annan plats än Muskö

Sköldudde.

Sedan sålunda klarlagts till vilken plats krigsreparationsbasen bör förläggas,

har utredningen undersökt, huruvida en anläggning, belägen å

denna plats och insprängd i berg, också kan utnyttj as såsom

fredsvarv.

Det har därvid befunnits, att landsvägsförbindelse till fastlandet ■—

något som är en grundförutsättning för varvsdrift i fred å Muskö •—- kan ordnas till rimlig kostnad. Ordnandet av vatten- och elektricitetsförsörjningen

för muskövarvet synes icke heller vålla några svårigheter eller

bli alltför kostnadskrävande. För en mindre del — ett 60-tal befattningshavare

— av den vid varvet sysselsatta personalen bör visserligen av driftsoch

beredskapsskäl bostäder ordnas i närheten av varvet genom kronans

försorg, men huvuddelen av bostadsproblemet synes kunna lösas på ett

fördelaktigare och mindre kostsamt sätt genom att personalen får bosätta

sig i befintliga tätorter på fastlandet — närmast Nynäshamns stad och

Ösmo stationssamhälle. De berörda kommunerna har visat stort intresse

härför och förbundit sig att lämna sin medverkan för att ordna erforderliga

bostäder. De resor med buss till och från arbetsplatsen, som vid sådan

bosättning blir nödvändiga, synes icke avskräckande, då avståndet till

Muskö Sköldudde enligt det av utredningen förordade vägförslaget blir

15,7 kilometer från såväl Nynäshamn som Ösmo stationssamhälle.

En viss svårighet vid rekrytering av personal kan enligt utredningens

mening möjligen befaras men torde uppkomma vid varje utflyttning av

varvet till plats, som icke ligger omedelbart intill Stockholm.

Vidare har man att räkna med att förutsättningarna för en ekonomiskt

lönande drift kommer att ställa sig mindre gynnsamma å Muskö än i

Stockholm, vilket beräknas medföra en mindre försämring av driftsresul
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

15

tatet. De militära fördelarna av varvsdriftens överförande till en skyddad

anläggning å Muskö är emellertid av den storleksordning, att i förhållande

därtill en sådan mindre försämring av driftsresultatet synts sakna betydelse.

Utredningen har också ägnat uppmärksamhet åt frågan, huruvida sysselsättning

i bergrum kan vara förenad med ökade hälsorisker och därför

mindre tillrådlig under fredsförhållanden. I sådant syfte har utredningen

samrått med statens institut för folkhälsan och beretts tillfälle att taga

del av en undersökning rörande detta spörsmål, vilken utförts av institutet

under åren 1949—-1951. Undersökningen har icke givit belägg för att några

vägande erinringar kan riktas mot att arbete under fredsförhållanden bedrives

i lokaler, som är insprängda i berg, under förutsättning att lokalerna

är väl anordnade särskilt beträffande ventilations- och belysningsförhållanden.

Utredningen har sålunda kommit till den uppfattningen, att tillräckliga

förutsättningar finns för varusdrift i fred vid en anläggning å Muskö

Sköldudde.

På grundval av de gjorda undersökningarna anser utredningen, att örlogsvarvet

vid utflyttning från Stockholm bör förläggas till Muskö Sköldudde

och där anordnas på sådant sätt, att detsamma även kan användas

såsom krigsreparationsbas, det vill säga till huvuddelen insprängas i berg.

2. örlogsstationen.

Vid behandlingen av frågan om platsvalet för en från Stockholm utflyttad

örlogsstation framhåller utredningen, att hänsyn måste tagas till

det nära samarbete, som äger rum mellan stationen och varvet främst

därigenom att stationen lämnar militär arbetskraft till varvet och besättningar

till fartygen. En förläggning av stationen i anslutning till den av

utredningen förordade varvsanläggningen å Muskö kan därför i och för

sig framstå såsom naturlig. Ä andra sidan är en viktig gren av stationens

arbetsuppgifter, nämligen utbildningsverksamheten, av alldeles samma

art som den verksamhet, vilken bedrives vid marinens till Berga vid Hårsljärden

förlagda skolor: marinens underofficersskola och flottans yrkesskolor.

Ett förläggande av stationen i anslutning till dessa skolor, av vilka

underofficersskolan på sin tid utflyttats från stationen, synes också kunna

medföra fördelar. Utredningen har övervägt båda dessa möjligheter och

därvid funnit, att åtskilliga skäl kan anföras för och emot vartdera av

dessa alternativ.

För en förläggning av stationen till Muskö — och emot

Berga — talar främst den omständigheten, att en icke obetydlig

del av den nuvarande stationens personal har sin verksamhet förlagd till

varvet. Denna omständighet skulle, om stationen helt förlädes till Berga,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

medföra omfattande och kostsamma personaltransporter samt även leda

till andra olägenheter. Härom anför utredningen i huvudsak följande.

Av stationens personal tjänstgör vid varvet främst yrkeskurser, manskap

för rustning och avrustning av fartyg, uppbördsmän vid avrustade

fartyg och deras biträden samt sådana fartygsbesättningar, vilka under

kortvarig reparation av fartygen icke kan förläggas och förplägas ombord.

Denna personalstyrka, som varierar betydligt, har ungefärligt uppskattats

till mellan 200 och 700 man vid en utflyttad örlogsbas. Om stationen i dess

helhet förlädes till Berga, dit avståndet från Muskö Sköldudde sjövägen

är cirka 11 kilometer, skulle detta medföra ständiga, omfattande personaltransporter

mellan Berga och Muskö. Kostnaderna härför skulle bli betydande,

varjämte mycken övnings- och arbetstid ginge förlorad. Då personalen

måste intaga frukost och middag å Berga men lunch å Muskö,

uppstode en snedbelastning för matinrättningarna både å Berga och Muskö,

vilket i sin tur skulle göra driften oekonomisk.

Vidare skulle stationen, om den anslötes till varvet å Muskö, kunna

beredas bättre skydd mot kuppföretag och bättre bevakning än å Berga.

För stationens förläggande till Berga —- och emot Muskö

— talar främst, att därigenom de redan befintliga lokalerna å Berga

skulle kunna bättre utnyttjas samt personal- och lokalbehovet nedbringas.

Även för personalens del skulle en förläggning till Berga vara att föredraga.

Utredningen utvecklar dessa synpunkter i huvudsak sålunda.

Den befintliga anläggningen å Berga utbyggdes från början för underofficersskolan

och Stockholms örlogsstations värnpliktsskola. Sedermera

har värnpliktsskolan flyttats från Berga och ersatts av yrkesskolorna.

Dessa har mindre elevantal än värnpliktsskolan och eleverna tillhör i

betydande utsträckning andra personalkategorier. Härigenom har anläggningen

å Berga blivit snedbelastad och i viss utsträckning överdimensionerad,

ehuru dock de ledigblivna förläggningsutrymmena provisoriskt tagits

i anspråk för andra ändamål. Som exempel på snedbelastningen och därmed

sammanhängande partiell överdimensionering kan nämnas, att eu

manskapskasern med förläggningsutrymme för 160 man icke längre behövs

för manskapsförläggning — den användes provisoriskt som radarskola

i avvaktan på nybyggnad — att ytterligare en halv kasern med förläggningsutrymme

för 80 man, vilken f. n. provisoriskt utnyttjas som sjukhus,

kommer att frigöras, när ett sjukhus, vartill medel redan finnes beviljade,

blir uppfört, att manskapsmatsalen medger utspisning av 1 000

man, medan platsbehovet vid nuvarande — och för de närmaste åren beräknad

— organisation uppgår till endast cirka 550. Å andra sidan föreligger

brist på förläggningsutrymmen för officerare och underofficerare.

Om stationen förlädes till Berga, skulle det bli möjligt att rationellt utnyttja

så gott som hela det befintliga byggnadsbeståndet för sådana ändamål

för vilka byggnaderna från början avsetts, varigenom oekonomiska

ombyggnader kunde undvikas och nybyggnadsbehovet för stationen nedbringas.

Vidare skulle de nuvarande skolorna å Berga och stationens underbefälsskola

kunna gemensamt ulnyttja vissa speciella utbildningsanordningar

och lokaler, t. ex. riktarhall med cldledningsspcl, exercishall

och simhall. Personal- och lokalbehovet för administration skulle också

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

17

kunna nedbringas genom sammanslagning i viss utsträckning av stationens

och skolornas administrationsorgan.

Ur personell synpunkt synes stationens förläggande till Berga avgjort

vara att föredraga framför förläggning till Muskö. Rustade sjöstyrkor och

fartyg använder norra Hårsfjärden, utanför Vitså, som ordinarie fredsankarplats,

varför det måste bli olägligt för personalen, som ofta behöver

kontakt med stationen, om denna förlädes till Muskö. En förläggning till

Berga däremot vore ur denna synpunkt mycket lämplig.

Det har synts utredningen påfallande i hur stor utsträckning de skäl,

som talar för stationens förläggande i anslutning till varvet å Muskö, och

de, som talar för Berga, anknyter till skilda grenar av stationens verksamhet.

Utredningen har därför ansett sig böra överväga, om icke lösningen

av problemet är att söka i en uppdelning av den nuvarande stationen

mellan varvet å Muskö och en ny station å Berg a.

Varvet skulle då övertaga den nuvarande stationens — och marindistriktets

— uppgifter med förläggning och förplägnad1 m. in. av yrkeskurserna,

uppbördsmännens biträden, besättningar, som deltager i arbetet med fartygens

rustning eller avrustning, samt personal från fartyg, som undergår

kortvarig reparation av sådan art att personalen icke kan förläggas och

förplägas ombord.

Genom denna anordning undviker man en väsentlig del av de tidskrävande

och dyrbara transporterna mellan stationen å Berga och varvet.

Belastningen på matinrättningarna såväl å Berga som å Muskö blir jämnare.

Då de fartygsbesättningar, som enligt vad nyss sagts skulle inkvarteras

å varvet, bara skulle vistas i land under relativt korta tidsperioder,

anser utredningen, att man för dem bör även i fredstid kunna godtaga

förläggning i bergrum. Genom att för ändamålet utnyttja de förläggningsutrymmen,

som av beredskapsskäl ändock bör finnas i varvsberget, uppstår

icke obetydliga besparingar.

Till den nya stationen å Berga flyttas de avdelningar av den nuvarande

stationen, vilka icke — enligt vad nyss angivits — äger direkt anknytning

till varvet. I stationen, som bör handha vården av hela etablissementet

vid Berga, bör underofficersskolan organiskt inordnas.

Härigenom kan de tillgängliga lokalerna effektivt utnyttjas och administrationen

rationaliseras. Kontakten mellan sjökommenderad personal

och stationens personalorgan underlättas. Huvuddelen av stationen blir

belägen så nära Stockholm som verksamheten medger.

Utredningen har funnit att de fördelar, som kan vinnas genom den

angivna uppdelningen av stationen, är så betydande, att en sådan åtgärd

bör genomföras. Utredningen anser sålunda, att örlogsstationen vid utflyttning

från Stockholm bör uppdelas så, att örlogsvarvet å Muskö övertar

1 Skeppsholmens matinrättning, som tidigare omhänderhafts av örlogsstationen,

drives numera av marindistriktets intendenturförvaltning.

2—380 53 Bihantj till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr 200.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

de uppgifter, vilka äger direkt anknytning till varvet, medan återstoden av

stationen förlägges till Berga i omedelbar anslutning till de befintliga skolan

läggningarna.

3. Marindistriktets huvudförråd.

Beträffande placeringen av de marindistriktet tillhörande huvudförråd,

som utredningen föreslagit skola flyttas från Stockholm, anser utredningen,

att de olika förråden beroende på deras art och sammansättning

bör förläggas i anslutning till varvet eller stationen eller ock till vissa

andra platser.

Remissyttranden.

1. Örlogsvar vet.

Samtliga myndigheter och organ, som ansett sig ha att allsidigt taga

ställning till frågan, har tillstyrkt eller lämnat utan erinran utredningens

förslag, att örlogsvarvet vid en utflyttning från Stockholm skall förläggas

till Muskö Sköldudde. Ingen erinran har framförts mot de synpunkter, som

utredningen anlagt på platsens lämplighet för anordnande av en krigsreparationsbas.

Vissa myndigheter och organ har inskränkt sig till att

granska de speciella omständigheter, vilka utredningen ansett skapa förutsättningar

för att i fred bedriva varvsdrift vid en anläggning å angivna

plats. Härvid har betänkligheter uttalats endast ur rekryterings- och arbetsmarknadssynpunkt.

Överbefälhavaren förklarar, att utredningens principiella förslag — att

sammanslå ett fredsvarv och en krigsreparationsbas till en och samma

anläggning på Muskö — synes såväl från ekonomisk som militär synpunkt

välmotiverat.

Fortifikationsförvaltningen delar helt utredningens uppfattning om behovet

av att inspränga det utflyttade örlogsvarvet i berg. Endast genom

en sådan åtgärd kan varvet beredas det skydd, som är erforderligt med

hänsyn till varvets viktiga uppgifter vid beredskap och krig. Någon annan

plats för insprängning av varvet än Muskö Sköldudde torde icke kunna

uppletas.

Förslaget lämnas utan erinran av länsstyrelsen ur allmänna synpunkter,

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beträffande möjligheterna att ordna

vägförbindelse och vattenförsörjning, av vattenfallsstyrelsen i fråga om

krafttillförseln till anläggningarna samt av bostadsstyrelsen beträffande

riktlinjerna för bostadsförsörjningens ordnande.

Statens institut för folkhälsan bekräftar, att hälsorisker av arbete i bergrum

icke synes uppstå om de moderna tekniska resurserna avseende ventilation,

luftbehandling och belysning utnyttjas och lokalerna i övrigt

utformas med vederbörlig hänsyn tagen till trivsel och hygien.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

19

Arbetsmarknadsstyrelsen befarar, att varvet vid utflyttningen till Muskö

behöver nyanställa ett mycket stort antal arbetare för att fylla vakanserna

efter dem, som enligt styrelsens uppfattning sannolikt kommer att lämna

sin anställning vid varvet i samband med dess flyttning från Stockholm.

Då ifrågavarande del av Stockholms län under hela efterkrigstiden kännetecknats

av utpräglad brist på arbetskraft, måste tillskottet av arbetskraft

i huvudsak komma från andra orter. Förläggandet av örlogsvarvet till

Muskö medför en avsevärd utbyggnad av näringslivet i Nynäshamnsområdet.

Härigenom skulle vinnas ökad differentiering av områdets näringsliv

och förbättrade möjligheter till yrkesval för dess befolkning samtidigt som

en välbehövlig avlastning skulle ske på Stockholms arbetsmarknad. Trots

dessa fördelar är varvets utflyttning till Stockholms södra skärgård ur

arbetsmarknadssynpunkt problematisk på grund av den rådande bristen

på arbetskraft inom området.

Försvarsverkens civila personals förbund uttrycker också farhågor för

arbetskraftsrekryteringen. Förbundet håller före, att själva läget för varvet

kommer att vara hindrande för erhållandet av arbetskraft och att bergverkstaden

kommer att medföra betänkligheter från arbetstagarnas sida.

Icke desto mindre förordar förbundet, att ansträngningar skall göras för

att öka arbetsuppgifterna vid det utflyttade varvet så att arbetsstyrkan

blir 300 man större än vad utredningen utgått från.

Försvarets civila tjänstemannaförbund anser, att utredningen bedömt

möjligheterna för en ekonomiskt lönande drift vid anläggningen å Muskö

alltför pessimistiskt.

2. Örlogsstationen.

Förslaget om den nuvarande örlogsstationens fördelning på varvet å

Muskö och på en ny station i anslutning till de befintliga Berga-anläggningarna

har också fått ett gynnsamt mottagande vid remissbehandlingen.

Endast ett remissorgan — Försvarets civila tjänstemannaförbund — har

anmält avvikande mening.

Bland de myndigheter, som positivt tillstyrkt förslaget eller uttryckligen

förklarat sig intet ha att erinra mot detsamma, märkes överbefälhavaren,

marinledningen, fortifikations förvaltningen, statens organisationsnämnd

och länsstyrelsen.

Tjänstcmannaförbundet anför, att det synes förbundet som om den

bästa lösningen skulle vara att stationen utan uppdelning förlägges till

Berga. Ur flera synpunkter är det nämligen enligt förbundets mening

olämpligt, att militär personal och värnpliktiga i större omfattning förlägges

inom varvets område i fredstid. Permissionsmöjligheterna försämras

och de personella synpunkterna blir överhuvud sämre tillgodosedda å

Muskö än å Berga. Transportkostnaderna skulle kunna motvägas av att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

man, om stationen helt förlädes till Berga, kunde slippa uppföra gymnastikbyggnad

och idrottsplats å Muskö.

3. Marindistriktets huvudförråd m. m.

Ingen erinran har framförts mot förslaget om placering av marindistriktets

huvudförråd.

I detta sammanhang må emellertid erinras att statens organisationsnämnd

förordat, att marindistriktets hela intendentur- och sjukvårdsförvaltningar

samt kameralkontor utflyttas från Stockholm. Organisationsnämnden

förklarar, att såvitt nämnden för närvarande kan bedöma, dessa

förvaltningsorgan torde böra förläggas till Berga, bortsett från vissa förråd

in. in., som bör förläggas i anslutning till varvet.

Departementschefen.

I nära 100 år har statsmakterna övervägt frågan om flyttning av Stockholms

örlogsbas utan att något definitivt beslut fattats i vare sig ena eller

andra riktningen. De förutsättningar, från vilka frågan måste bedömas,

har emellertid genom händelserna under det senaste årtiondet radikalt

förändrats. Tidigare ansågs i första hand organisatoriska och ekonomiska

synpunkter tala för en flyttning. Därjämte framhölls önskemålet att frigöra

huvudstaden från en militär anläggning, som bedömdes öka riskerna

för angreppshandlingar — på senare tid främst genom flyganfall — mot

staden. Nu har den vapentekniska utvecklingen under och efter andra

världskriget i förening med vunna erfarenheter om den hänsynslöshet,

varmed överraskningsmomentet numera utnyttjas vid ett krigsutbrott, fått

som följd att militära skäl med stor styrka talar för en utflyttning av i

vart fall den del av örlogsbasen, som örlogsvarvet utgör. Kommer kriget,

måste man räkna med att varvet i dess nuvarande skick utsättes för stora

risker genom flyganfall, robotbombning eller insats av atombomber mot

huvudstaden. Detta förhållande kan på varvets nuvarande plats icke i

väsentlig grad ändras genom skyddsåtgärder, enär naturförhållandena icke

medger att bergrum för fartyg, verkstäder och förråd i tillnärmelsevis tillräcklig

omfattning anordnas i anslutning till den befintliga varvsanläggningen.

Icke ens om närbelägna civila varv utnyttjades som annexföretag

är detta möjligt. Som krigsreparationsbas är det nuvarande varvet alltså

icke lämpligt, även om avståndet till flottans operationsområden hade varit

mindre än vad som faktiskt är fallet.

En skyddad och användbar krigsreparationsbas inom Stockholms skärgårdsområde

är emellertid nödvändig för att flottan i krig skall kunna fylla

sina uppgifter. Vid sådant förhållande finner jag i likhet med örlogsbasutredningen

det både av ekonomiska skäl och ur beredskapssynpunkt riktigast

att flytta fredsvarvet och anordna det så, att det även kan tjänstgöra

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

21

som krigsreparationsbas. De verkställda undersökningarna visar att en

sådan förening av de båda organen är möjlig att genomföra. Den för det

nya varvet föreslagna platsen synes vara för en krigsreparationsbas nära

nog idealisk och för fredsdrift acceptabel. De befarade olägenheterna i form

av något försämrade möjligheter till ekonomiskt lönande drift och försvårad

rekrytering torde icke vara så allvarliga att de får utgöra hinder

för en utflyttning. Vad särskilt angår de uttalade farhågorna för att alltför

många arbetare kommer att sluta sin anställning vid varvet, när detsamma

flyttas, vill jag här endast erinra om att tidpunkten, då verksamheten

kan föras över till den nya anläggningen, är så avlägsen, att det icke

nu är möjligt att med säkerhet bedöma denna fråga. Självfallet kommer

konjunkturerna vid tiden för utflyttningen att få stor betydelse för personalens

benägenhet att följa med vid flyttningen. De framförda farhågorna

för att bergrumsarbetet skulle inverka menligt på rekryteringen vill

jag icke tillmäta alltför stor betydelse. Några hälsorisker av sådant arbete

har trots ingående undersökningar icke kunnat påvisas. Det må i stället

framhållas, att åtskilligt arbete, som vid det nuvarande örlogsvarvet —

och vid andra varv av konventionell typ — måste utföras utomhus hurdant

vädret än är, å Muskö får ske i skydd. Jag ansluter mig sålunda helt

till förslaget att flytta Stockholms örlogsvarv till Muskö Sköldudde och där

spränga in varvets vitala delar i berget.

För örlogsstationens utflyttning talar väsentligen andra skäl. Den nuvarande

stationen behöver moderniseras och rationaliseras, men utrymmet

på Skeppsholmen är för litet för att man där skulle kunna tillskapa en

fullt modern anläggning. Vidare bör stationen icke ligga alltför långt från

varvet med tanke på samarbetet dem emellan. Även stationen bör därför

utflyttas. Örlogsbasutredningens förslag att vid flyttningen uppdela stationen

efter arbetsuppgifterna så att en del överföres till det nya varvet

å Muskö medan återstoden får bilda en ny örlogsstation å Berga i anslutning

till de redan befintliga marina anläggningarna därstädes finner jag

lämpligt. Att utan sådan uppdelning överflytta stationen till Berga skulle

vara ofördelaktigt särskilt med tanke på de omfattande, tids- och kostnadskrävande

sjötransporter, som då skulle bli nödvändiga för att dagligen

forsla personal mellan stationen och varvet. Även om i sådant fall gymnastik-

och idrottsanläggning skulle kunna undvaras å Muskö — något

som icke är säkert med hänsyn till den personal, som under alla förhållanden

för tjänstens skull måste vara förlagd dit — kan någon nettobesparing

i det totala byggnadsbehovet icke påräknas. Tvärtom förefaller en

nettoökning sannolik. Ytterligare kasernutrymmen skulle nämligen krävas

å Berga för sådan personal, som enligt utredningens förslag skulle å Muskö

inkvarteras i ändock befintliga bergrum, och anordningarna å Berga för

bespisning in. in. måste ökas utan att motsvarande minskningar skulle

kunna göras å Muskö.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Om örlogsvarvet och örlogsstationen sålunda flyttas till skärgården, vinner

man också en betydande fördel av annan art: huvuddelen av Skeppsoch

Kastellholmarna samt av marinens områden å Djurgården frigöres

för andra angelägna behov. Däremot synes det mig föga troligt att utflyttningen

kommer att minska riskerna för angrepp från luften mot huvudstaden.

Jag ansluter mig även till örlogsbasutredningens förslag, att marindistriktets

huvudförråd flyttas ut tillsammans med varvet och stationen.

Däremot är jag icke nu beredd att taga ställning till frågan, om marindistriktschefen

med stab och förvaltningsorgan — förråden undantagna —

skall kvarbli i Stockholm eller även de flyttas därifrån. Denna fråga

synes mig böra ytterligare utredas, lämpligen av marinledningen och organisationsnämnden

tillsammans.

Det bör också ankomma på marinledningen, i erforderlig utsträckning

i samarbete med organisationsnämnden, att närmare undersöka och framlägga

förslag i sådana organisationsfrågor, som uppkommer genom ett

beslut om utflyttning av örlogsvarvet och örlogsstationen. Jag tänker då

icke minst på de problem, som föranledes av att en del av den nuvarande

örlogsstationen förenas med varvet medan huvuddelen av stationen förlägges

tillsammans med marinens skolor å Berga. Vid dessa undersökningar

bör särskilt beaktas de möjligheter till personalbesparingar, som

uppstår genom att administrationen för vissa organ kan göras gemensam.

III. ÖRLOGSVARVET A MUSKÖ M. M.

A. Varvsanläggningen in. in.

Örlogsbasutredningen.

1. Allmänna grunder för beräknandet av anläggningens omfattning

m. m.

örlogsvarvet.

Utredningen, som icke haft att verkställa någon granskning av örlogsvarvets

organisation, utgår från att varvet även efter en utflyttning

kommer att bestå av tre militärtekniska avdelningar — vapenavdelning,

fartygsavdelning och intendenturavdelning — för den beställande, kontrollerande

och förrådsförvaltande verksamheten, en verkstadsavdelning

— marinverkstäderna — för det Verkstadstekniska utförandet av arbetena

och ett byggnadsdepartement för handhavandet av fastighetsförvaltningen.

Behovet av organisatoriska förändringar anser utredningen

böra övervägas inom marinledningen sedan beslut fattats i utflyttningsfrågan.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 200.

23

Beträffande omfattningen av den nya v ar v san läggningen

anser utredningen, att densamma bör bestämmas med hänsyn till de

krav, som ställes på anläggningen under beredskap och krig. Anläggningen

å Muskö bör därför utbyggas till sådan kapacitet, att de inom

Östersjön och angränsande farvatten opererande sjöstridskrafterna kan

beredas en någorlunda effektiv service beträffande reparation, översyn

och utrustning av fartygen, även för det fall att örlogsvarvet i Karlskrona

och de civila varven vid Ostkusten väsentligen satts ur stånd att

biträda med sådana uppgifter. Detta medför krav på ökade utrymmen

för marinverkstäderna. De militärtekniska avdelningarna och byggnadsdepartementet

behöver däremot — om man bortser från sådana nytillkommande

uppgifter som förläggning och förplägnad av personal in. m.

— i stort sett oförändrade utrymmen. Då emellertid marinverkstädernas

kapacitet beräknas endast delvis bli utnyttjad i fredstid, kan vissa av

verkstadsutrymmena under fredsförhållanden användas bl. a. för förvaring

av sådana till de militärtekniska avdelningarna hörande förråd,

som ianspråktages vid rustning av fartygen. Härigenom kan den totala

omfattningen av verkstads-, expeditions- och förrådslokaler nedbringas

så, att anläggningen å Muskö i dessa avseenden endast behöver göras

obetydligt större än örlogsvarvet i Stockholm. Krigsanvändningen föranleder

däremot avsevärd utökning i andra hänseenden, särskilt beträffande

förläggnings-, förplägnads- och sjukvårdsutrymmen. Den utökning av

varvsanläggningen å Muskö, vilken föranledes av att varvet övertar vissa

av den nuvarande örlogsstationens uppgifter, uppväges i huvudsak av

motsvarande minskningar för den nya stationsanläggningen å Berga.

Utredningen anser vidare, av skäl som kommer att redovisas under

avsnittet V E, att anläggningarna å Fjäderholmarna samt vissa verkstadsanläggningar

vid Hårsfjärdens örlogsdepå å M är sgarn bör flyttas till

muskövarvet och anpassas efter där rådande förhållanden.

Vad angår verksamhetens omfattning i fred, räknar utredningen

med att driften vid marinverkstäderna kommer att inskränkas

även i förhållande till fredsdriften vid det nuvarande varvet i Stockholm

främst därför att den nya varvsanläggningens avlägsenhet från större sjöfarts-

och industricentra kan befaras medföra, att vissa nybyggnads-,

ombyggnads- och moderniseringsarbeten, som nu utföres av stockholmsvarvet,

icke kan genomföras å Muskö på konkurrenskraftiga villkor.

Utredningen har därför ansett försiktigheten bjuda att räkna med en

väsentlig nedgång i sådana arbeten och har med hänsyn härtill utgått

från att marinverkstädernas kapacitet endast kommer att delvis utnyttjas

i fred. Emellertid framhåller utredningen samtidigt, att det ur beredskapssynpunkt

är fördelaktigt, om anläggningen redan i fred kan utnyttjas

i större utsträckning, varigenom svårigheterna vid en övergång till

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

beredskaps- eller krigsförhållanden minskas. Alla möjligheter bör därför

tillvaratagas att på ett ekonomiskt bärkraftigt sätt utvidga driften

vid marinverkstäderna. Utredningen har ansett det angeläget att vid

uppgörandet av planerna för varvets utrustning skapa goda förutsättningar

för en sådan utvidgning av driften och föreslår bl. a. med hänsyn

härtill, att varvet utrustas med en större flytdocka.

Den minskning av arbetsuppgifterna i fred, varmed utredningen sålunda

räknat för marinverkstädernas del, avser endast i mindre utsträckning

sådana arbeten, beträffande vilka varvets militärtekniska avdelningar

uppträder såsom beställare och kontrollanter. Dessa avdelningars

förrådsförvaltande uppgifter minskas icke totalt sett. Utredningen räknar

därför med i stort sett samma omfattning av de militärtekniska avdelningarnas

beställande, kontrollerande och förrådsförvaltande verksamhet

som i Stockholm. Vissa nya verksamhetsgrenar — omhänderhavande

av förläggning, förplägnad m. m. — tillkommer emellertid. För

bgggnadsdepartementet räknar utredningen med totalt sett ungefärligen

oförändrad omfattning av verksamheten om hänsyn även tages till byggnadsdepartementets

uppgifter beträffande örlogsstationen å Berga.

Den totala personalstyrkan i fredstid vid örlogsvarvet å Muskö

— inberäknat tillfälligt förlagda fartygsbesättningar m. m. — uppskattar

utredningen ungefärligt till 1 800 man. Härvid anför utredningen

i huvudsak följande.

Från de förut angivna förutsättningarna rörande verksamhetens omfattning

har utredningen beräknat, att den vid varvet i fredstid tjänstgörande

personalen, förutom manskap, kommer att uppgå till cirka 1 250

personer, vilket är omkring 300 personer mindre än för närvarande vid

varvet i Stockholm. Den manskapsstyrka, som mera stadigvarande kommer

att vara förlagd till varvet å Muskö, beräknas normalt icke överstiga

350 man. Vidare har man att räkna med att besättningar från fartyg, som

undergår reparation av sådan art att besättningarna icke lämpligen kan

vara förlagda ombord, måste kunna tillfälligt förläggas å varvet. Hur

stor denna personalstyrka blir, är givetvis svårt att beräkna. Den kommer

också att variera betydligt från tid till annan. Såsom ett genomsnittstal

har utredningen räknat med 200 man — officerare, underofficerare och

manskap.

Personalens fördelning på olika kategorier framgår av en i betänkandet

(s. 34) intagen tablå, till vilken här hänvisas.

Marindistriktets förråd m. m.

Såsom förut angivits bör marindistriktets förråd vid utflyttningen från

Stockholm fördelas mellan Muskö, Berga och vissa andra förrådsorter.

Vid bedömandet av förrådsutrymmenas storlek har utredningen

funnit vissa förråd kräva ökad golvyta medan lokalbehovet för andra

förråd kan minskas vid en utflyttning, då modernare förrådslokaler er
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

25

hålles. För alla förråden tillsammans beräknar utredningen, att utrymmena

vid en utflyttning kan något minskas.

I detta sammanhang upptar utredningen frågan om anordnande av

en skyddad tvätt- och reparationsanstalt i anslutning till

varvet å Muskö och föreslår, att en sådan anstalt skall ingå i anläggningen.

Utredningen anför härom.

I fred ombesörjer nu den centrala tvätt- och reparationsanstalten i

Stockholm (Hässelby) såväl tvätt som textil- och skoreparationer inom Ostkustens

marindistrikt. Anstalten i Hässelby, som är oskyddad, är så belägen,

att ständiga och omfattande transporter dit av tvättgods in. in. från

fartygen och marinens landorganisation ute i skärgården under krigsförhållanden

synes föga tillrådliga. Då nu förslag framlägges om utbyggande

av en för sjöförsvaret centralt belägen, skyddad basanläggning,

synes det utredningen angeläget, att denna anläggning utrustas med en

även i krig användbar tvätt- och reparationsanstalt, som kan betjäna

flottan och kustartilleriet inom Södertörnsområdet. Utredningen har därför

i sitt förslag medtagit en sådan anstalt. Huruvida den skall drivas av

marindistriktets intendenturförvaltning eller av varvet torde få framdeles

övervägas.

Personalen vid marindistriktets förråd in. in. å Muskö beräknar

utredningen till cirka 50 personer i fred.

2. Allmän beskrivning av anläggningen samt uppgift om den

beräknade totalkostnaden för densamma.

örlogsbasutredningen redogör i korthet för terräng förhållandena

på den plats, dit varvet föreslagits skola förläggas, och anger i huvuddrag

hur anläggningen där bör planeras. Redogörelsen anknyter

till en i betänkandet såsom Bil. I intagen fältkarta, till vilken här torde

få hänvisas. Utredningens redogörelse innehåller i huvudsak följande.

Berget å Muskö Sköldudde (Djupskårberg), vars centrala parti täcker

en yta av ungefär 90 hektar, begränsas på tre sidor av vatten: i söder av den

relativt grunda, väl skyddade Gullbodaviken, i väster och norr av Mälbyfjärden.

Med Muskö i övrigt förenas bergspartiet — frånsett ett kuperat

strandparti och en utlöpare av berget i nordost — genom en dalgång av 100

—500 meters bredd. Längre österut å Muskö vidtager ånyo höjdpartier, till

större delen bergiga och skogbevuxna men i sydost, kring gården Gullboda,

övergående i ett mjukare kuperat, delvis odlat område.

I berget bör insprängas de delar av varvsanläggningen, vilka är av

vital betydelse och därför bör beredas effektivt skydd.

På lämpliga sträckor utefter stranden av Sköldudden bör anläggas

kajer, pirar in. in. Sydost om berget kan lämpligen uppföras friliggande

kaserner, gymnastik- och idrottshall, marketenteri m. in.

Vid gården Gullboda, sydost om Skölduddsberget, bör ordnas ett bostadsområde

för den till ett 60-tal befattningshavare uppgående personal,

som bör vara bosatt i närheten av anläggningen. Området har goda naturliga

förutsättningar för bostadsbebyggelse och ligger fördelaktigt till ur

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

kommunikationssynpunkt, då den landsväg, som förutsatts skola förbinda

anläggningen å Sköldudden med fastlandet, planeras skola sträcka

sig söderut å Muskö och därefter över St. Skramsö, Yxlö, Herrö och

Himmelsö till fastlandet.

Kostnaderna för anläggningen i dess helhet — omfattande

kostnader för berganläggningen, friliggande byggnader och anläggningar,

komplettering av maskinpark och transportmateriel, försvarsanordningar,

bostäder, vägförbindelse i den mån den icke bekostas av medel

för anläggande av allmänna vägar, ordnande av vatten- och elektricitetsförsöjning,

markförvärv, flyttning m. in. — har utredningen beräknat

till 202 800 000 kronor, enligt prisläget sista kvartalet 1950. Utredningen

minskar denna summa med dels 1 600 000 kronor, som redan tidigare

anvisats och tagits i anspråk för förvärv av mark i trakten av Sköldudden,

dels ock 12 200 000 kronor för vissa arbeten inom ifrågavarande skärgårdsområde,

vilka arbeten statsmakterna beslutat innan utredningen

slutfördes. Om dessa belopp frånräknas återstår en kostnad av

189 000 000 kronor.

I detta sammanhang må anmärkas, att kostnaderna i nuläget givetvis

är betydligt högre till följd av de prisstegringar, som inträtt efter sista

kvartalet 1950. Även beträffande de belopp, som bör avräknas från totalkostnaden

på grund av fattade beslut, har vissa förändringar inträtt.

Jag kommer att lämna närmare uppgifter härom i ett senare avsnitt.

3. Den i berg insprängda delen av anläggningen.

Någon detaljerad beskrivning av den planerade berganläggningen

kan icke här lämnas. En sådan beskrivning återfinnes i utredningens

hemliga betänkande.

Utredningen har emellertid offentligen redogjort för vissa allmänna

principer, som följts vid planläggningen. Sålunda har vid placeringen

av förråd, expeditioner, förläggningsutrymmen m. in. särskilt beaktats

önskvärdheten av att lokalt sammanföra likartade arbetsuppgifter,

varigenom skapas möjligheter att rationalisera verksamheten och nedbringa

såväl lokal- som personalbehovet. Av arbetshygieniska och psykologiska

skäl har eftersträvats att göra lokaliteterna i berget så tilltalande

som möjligt och giva dem en utformning, som i görligaste mån förtar

intrycket av bergrum. I syfte att åstadkomma fullt tillfredsställande allmänhygieniska

förhållanden har utredningen vidare ägnat stor uppmärksamhet

åt värme- och ventilationsanläggningarna, de sanitetstekniska

anordningarna samt anläggningarna för belysning och brandsläckning

m. in. Härvid har bl. a. sörjts för möjligheter att genom luftkonditionering

reglera luftens temperatur och fuktighet samt att bortföra avgaser

och illaluktande ångor m. m.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

27

I detta sammanhang har utredningen även lämnat en kortfattad redogörelse

för de principer utredningen tillämpat i syfte att nedbringa lokalbehovet

till minsta möjliga. Härvid lämnas också vissa andra uppgifter

om lokaler in. in. Utredningen anför i huvudsak följande.

Genom att marinverkstädernas kapacitet endast i begränsad utsträckning

avses tagas i anspråk under fred, kommer icke oväsentliga delar av

deras för expeditioner och verkstadsdrift beräknade utrymmen att i fredstid

bli disponibla för andra ändamål. Utredningen bär räknat med att dessa

i fred lediga utrymmen skall användas såsom undervisningslokaler för

yrkeskurser in. fl. liknande behov samt såsom upplagsplatser för bl. a. sådana

delar av de militärtekniska avdelningarnas förråd, som endast skall

täcka utrustningsbehov och som sålunda helt ianspråktages, när fartygen

rustas vid beredskap eller mobilisering. På så sätt kan nyanläggningsbehovet

av lokaler i berget för de militärtekniska avdelningarna in. in. i

motsvarande mån minskas.

För att verksamheten vid muskövarvet under krigsförhållanden skall

kunna pågå så ostörd som möjligt erfordras att förläggningsutrymmen

finnes anordnade i berget för den vid anläggningen sysselsatta personalen

jämte tillfälligt ilandflyttade fartygsbesättningar in. in. Utredningen har

vid planerandet av berganläggningen tillgodosett detta behov. Då under

fredsförhållanden endast en del av dessa utrymmen behöver vara disponibel

för förläggningsändamål, föreslår utredningen, att återstoden av

ifrågavarande utrymmen inredes och användes i första hand såsom matsalar

men även såsom mässar, dagrum och andra samlingslokaler in. m.

All den personal, som i krigstid förlägges inom berganläggningen,

måste givetvis också kunna bespisas där. Utredningen räknar därför med

att i berget utbygges en köksanläggning av erforderlig storlek. Köket avses

skola användas även under fredsförhållanden och bör därför inredas

på sådant sätt, att några svårigheter icke uppstår att normalt ha i bruk

endast en del av den befintliga utrustningen.

Några särskilda matsalar för krigsbruk avses icke skola utsprängas i

berget, utan utredningen räknar med att bespisningen under krig får ske

i förläggnings- och verkstadslokaler, förbindelsegångar m. fl. dylika utrymmen.

För fredsbruk avses — såsom nyss angivits — erforderliga

matsalar skola inredas i en del av då lediga förläggningsutrymmen. Enligt

utredningens bedömande kommer i fredstid en del av personalen att

medföra mat från hemmet. Utredningen räknar med att denna personal

skall ha möjlighet att äta antingen i matrum vid de olika arbetsplatserna

eller i ett utanför berget förlagt marketenteri.

Behovet av sjukvårdslokaler vid varvsanläggningen bar, efter framställning

från utredningen, beräknats av försvarets sjukvårdsstyrelse.

Dessa beräkningar bar legat till grund för utredningens planläggning av

sjukvårdsanstalterna i berget.

Under fred bör huvuddelen av det aktuella sjukvårdsbehovet för

musköanläggningens personal tillgodoses antingen genom civila sjukvårdsanstalter

i Nynäshamn eller genom det sjukhus, som avses skola

tillhöra den till Berga utflyttade örlogsstationen. Härigenom kan viss del

av det för krigsbruk behövliga bergsutrymmet för vårdavdelningen disponeras

för andra ändamål i fredstid.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Utredningen gör vissa jämförelser mellan de föreslagna utrymmena

och varvets nuvarande lokaler i Stockholm. Härutinnan torde få hänvisas

dels till de uppgifter om läget i stort, vilka lämnats under punkt 1 här

förut, och dels till utredningens betänkande.

Anläggningskostnaderna för de föreslagna anordningarna

i berget å Muskö har utredningen beräknat till sammanlagt

HO 000 000 kronor enligt prisläget sista kvartalet 1950. Från detta totalbelopp

avräknar utredningen — av skäl som tidigare berörts — 12 200 000

kronor, varefter den återstående kostnaden uppgår till 127 800 000 kronor.

Kostnaderna omfattar sådana arbeten och anordningar, som normalt

brukar bekostas av investeringsanslag, såsom sprängnings- och inklädnadsarbeten,

fast inredning, fast inbyggda delar av transportanordningar,

fundament för verkstadsmaskiner m. m.

4. Friliggande byggnader och anläggningar m. m.

Kajer, pirar, kajplaner m. m.

Vid den allmänna beskrivningen av varvsanläggningen (punkt 2 här

förut) har jag i grova drag angivit, hur örlogsbasutredningen tänkt sig att

kajer, pirar m. m. skall anordnas. Några detaljer om dessa anläggningar

bör icke här lämnas, utan jag hänvisar härvidlag till det hemliga betänkandet.

Kostnaderna för nu angivna anläggningar vid varvet å Muskö har

beräknats till sammanlagt 12 800 000 kronor enligt det av utredningen tilllämpade

prisläget.

Flytdocka.

I det föregående har jag refererat örlogsbasutredningens synpunkter

rörande verksamhetens omfattning i fred vid muskövarvet. Nu vill jag

erinra om utredningens uttalande, att driften vid marinverkstäderna kan

befaras komma att inskränkas i förhållande till fredsdriften vid det nuvarande

varvet i Stockholm, beroende på det nya varvets avlägsenhet från

större sjöfarts- och industricentra. Därvid har utredningen även framhållit

angelägenheten av att anläggningen redan i fred kan utnyttjas i större utsträckning

samt att alla möjligheter bör tillvaratagas att på ett ekonomiskt

bärkraftigt sätt utvidga driften vid marinverkstäderna. För att skapa goda

förutsättningar för en sådan utvidgning av driften föreslår utredningen

bl. a. att muskövarvet utrustas med en större flytdocka och anför härom

i huvudsak följande.

Tillgången till en sådan docka skulle väsentligt öka varvets möjligheter

att mottaga större fartyg — även handelsfartyg — för reparation och översyn,

varigenom marinverkstäderna kunde tillföras för driftsekonomin

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

29

högst betydelsefulla arbeten. På så sätt skulle man kunna avsevärt förbättra

verkstädernas ekonomiska resultat vid den minimidrift å varvet,

varmed utredningen försiktigtvis ansett sig böra räkna under fredsförhållanden,

ävensom betydligt vidga möjligheterna att öka varvsdriftens

omfattning, något som både ur driftsekonomisk synpunkt och av beredskapsskäl

är önskvärt.

Härtill kommer vissa synpunkter beträffande Beckholmen. För att i erforderlig

utsträckning tillgodose behovet av dockningsmöjligheter för de

större örlogsfartygen och isbrytarna blir det nödvändigt att i kronans ägo

behålla Beckholmen med Gustaf V:s docka, såframt icke en flytdocka av

motsvarande kapacitet anskaffas för muskövarvet. Vare sig därvid anläggningarna

å Beckholmen skulle drivas av marinen eller utarrenderas

till något privat varv med företrädesrätt för marinen till dockning, synes

kronans möjligheter att fullt tillgodogöra sig värdet av Beckholmen mindre

gynnsamma. Om däremot muskövarvet tillföres den ifrågasatta flytdockan,

kan värdena å Beckholmen uttagas på det för kronan fördelaktigaste sättet,

förslagsvis genom försäljning.

Kostnaderna för en flytdocka med angiven kapacitet har uppskattats

till i runt tal 8 000 000 kronor.

Husbyggnader, idrottsanläggningar m. m.

Med hänsyn till muskövarvets användning under fredsförhållanden har

utredningen ansett sig böra föreslå, att vissa friliggande byggnader in. in.

skall ingå i anläggningen. Utredningen framför härom i huvudsak följande

synpunkter.

Under fredsförhållanden bör förläggning i bergrum endast förekomma

beträffande personal, som tillfälligt inkvarteras vid varvet, medan däremot

den personal, som skall vara inkasernerad där under längre tidsperioder,

bör förläggas i byggnader utanför berget. För trivseln bland de i

berganläggningen sysselsatta synes det vidare vara av vikt, att lämpliga

åtgärder vidtages med tanke på dem, som önskar tillbringa lunchrasten

utanför berget. Härför erfordras ett friliggande marketenteri, som bör anordnas

på sådant sätt, att det kan tjäna som samlingslokal även för de

personer, som är bosatta inom det till varvet hörande bostadsområdet. I

anslutning till marketenteriet bör finnas vissa fritidslokaler för den inkasernerade

personalen. Såväl för sistnämnda personal som för dem, som

blir bosatta i varvets närhet, erfordras anläggningar för gymnastik och

idrott, vilka anläggningar blir av särskild betydelse med hänsyn till varvets

relativt isolerade läge. Behov föreligger också av ett dyktankhus och

en korthållsskjutbana. Härtill kommer, att vissa av de för varvsdriften

erforderliga lokalerna och förvaringsutrymmena synts kunna förläggas

utanför berget antingen därför att de icke är av väsentlig betydelse för

verksamheten i krig eller ock på grund av att materielen är föga sårbar

eller utan större svårighet kan ersättas. Av dessa skäl har förvaringshallar

och verkstad för småbåtar samt vissa upplag synts kunna anordnas utan

bergskydd.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

I enlighet med de angivna allmänna synpunkterna föreslår utredningen,

att till varvsanläggningen skall höra följande friliggande byggnader och

anläggningar.

5 kaserner, varav en med förläggningsplats för 2 officerare, 10 underofficerare

och 40 underbefäl samt jämväl inrymmande vaktlokal, och de

övriga med förläggningsplats för tillhopa 300 meniga.

Marketenteri och mäss med utrymmen för 15 officerare, 50 underofficerare

och poliser, 75 högbåtsmän och furirer, 35 civila tjänstemän

samt 450 meniga och arbetare. Den största serveringslokalen inredes så,

att den även kan användas såsom biograf och teaterlokal. I byggnaden inrymmes

även lånebibliotek samt läs- och skrivrum.

Gymnastikbyggnad med utrymmen även för fäktning och brottning

samt bastubad.

Idrottsplats och tennisbanor.

Dyktankhus liknande det vid stockholmsvarvet befintliga.

Korthållsskjutbana för 10 skyttar.

Båtverkstad med kontorslokaler och båthallar.

Upplagsplatser med förrådsskjul och kontorsbyggnader.

Regnskydd, cykelstall och motorcykeltak.

Närmare detaljuppgifter om byggnaderna m. m. kan inhämtas ur betänkandet.

Kostnaderna för nu berörda byggnader m. m. har av utredningen

beräknats till sammanlagt 9 800 000 kronor.

Utvändiga ledningar m. m.

Vatten-, värme- och eltillförseln till de nyss berörda friliggande

byggnaderna och anläggningarna ordnas genom anknytning'' till de centrala

vatten-, värme- och elnäten inuti Skölduddsberget. Härvid förutsattes

vattenledningar samt elkablar och transformatorer i görligaste mån bli

gemensamma för nu berörda byggnader m. m. och bostadsområdet vid

Gullboda. Ytterbelysning ordnas i erforderlig omfattning inom varvsområdet.

För rening av avloppsvattnet från de friliggande byggnaderna

inom varvsområdet och från bebyggelsen å bostadsområdet vid Gullboda

avses en gemensam reningsanläggning skola utföras.

Kostnaderna för nu berörda ledningar m. m. ■— med undantag för de

ledningar, som inbygges i kajer och pirar, samt för den del av gemensamma

ledningar m. in., som får anses belöpa på bostadsområdet -— har

av utredningen beräknats till sammanlagt 1 350 000 kronor.

Väg- och planeringsarbeten m. m.

De erforderliga vägarna inom varvsområdet anknytes till den landsväg,

som förutsatts skola byggas från fastlandet till sydöstra Muskö och

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

31

därifrån förbi Gullbodaviken och Skölduddsberget till den befintliga allmänna

landsvägen å öns centrala del. Huvudvägarna inom varvsområdet

avses skola erhålla samma bredd å körbanan som landsvägen från fastlandet

samt förses med gångbana. I anslutning till kaserner m. m. ordnas

erforderliga planer.

Varvsområdet avgränsas åt landsidan med trådnätstängsel, som på

insidan förses med en tät häck av exempelvis gran för att förhindra insyn.

Kostnaderna för de nu berörda arbetena har beräknats till 1 450 000

kronor.

5. Komplettering av maskinpark och transportmateriel m. m.

Utredningen räknar med att den maskinpark, som finns vid örlogsvarvet

i Stockholm, skall överflyttas till muskövarvet vid dettas färdigställande

och att marinverkstädernas maskinersättningskonto i största

möjliga utsträckning utnyttjas för att vid nämnda tidpunkt hålla maskinparken

i fullgott skick. Av olika skäl erfordras emellertid en komplettering

av maskinparken i samband med utflyttningen. Härom anför utredningen.

Vid varvet i Stockholm har vissa maskiner och anordningar kunnat

undvaras tack vare den service, som stått att erhålla hos närbelägna industrier

i huvudstaden. Efter utflyttningen har man åtminstone beträftande

vissa arbetsdetaljer att räkna med att ett dylikt samarbete blir allför

osmidigt och oekonomiskt. Av detta skäl anser utredningen, att muskövarvet

bör tillföras sådana anordningar som sandbläster- och metallsprutaggregat,

härdugnar samt anläggningar för galvanisering och förkromning.

Strävandena att göra anläggningen å Muskö till en fullgod

krigsreparationsbas, som kan fungera även vid en avspärrning, medför

också behov av att tillföra anläggningen vissa specialmaskiner för arbeten,

som eljest även efter utflyttningen kunnat i fredstid beställas från annat

håll.

För den föreslagna tvättinrättningen kräves nyuppsättning av maskiner.

Utredningen har också ansett det konsekvent att i detta sammanhang medräkna

viss tyngre apparatur, som ur beredskapssynpunkt stadigvarande

bör vara placerad vid sjukvårdsanstalten å Muskö.

I berganläggningen är goda kommunikationer inom och mellan de

olika lokalerna en grundförutsättning för åstadkommande av rationell

drift. Det är sålunda nödvändigt att sörja för att anläggningen i tillräcklig

omfattning förses med fast inbyggda eller helt rörliga transportanordningar.

Utredningen anför härom i huvudsak som följer.

Fast inbyggda transportanordningar med traverser eller telfrar bör

givetvis ingå i utrustningen för verkstäderna och flertalet av förråden.

De fast anbragta delarna av dessa anordningar (fundament, balkar m. m.)

har medtagits i redogörelsen och kostnadsberäkningen för byggnadsarbetena.

I nu förevarande sammanhang upptages de rörliga delarna av berörda

transportanordningar.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Mcij:ts proposition nr 200.

För sliparna medtages i detta sammanhang slipmaskinerier och vagnar.

Vid kajerna avses uppsättas erforderligt antal kranar.

De betydande avstånden inom anläggningen nödvändiggör också en

komplettering av varvets utrustning med helt rörliga transportmedel, såsom

mobilkranar, krantruckar, traktorer och släpvagnar.

Däremot har varvets nuvarande bilpark synts tillräcklig även efter en

utflyttning.

Utredningen räknar slutligen med att varvets sjötransportmedel som en

följd av utflyttningen behöver kompletteras med två isbrytande bogserbåtar.

Den sammanlagda kostnaden för anskaffning av nu berörda maskinella

anordningar, transportmedel in. in. har beräknats till 7 150 000

kronor.

6. Försvar sanordningar.

Beträffande försvarsanordningarna i anslutning till den planerade varvsanläggningen

å Muskö torde få hänvisas till örlogsbasutredningens hemliga

betänkande och däröver avgivna yttranden.

Kostnaderna för berörda anordningar har utredningen upptagit till

2 500 000 kronor.

Remissyttranden.

Vad örlogsbasutredningen föreslagit rörande omfattningen och utformningen

av örlogsvarvet m. m. å Muskö har i väsentliga delar tillstyrkts eller

lämnats utan erinran av remissmyndigheterna. Endast på ett fåtal punkter

av någon större betydelse har meningarna brutit sig. Ett par remissorgan

har sålunda påyrkat, att man vid beräkningarna skulle utgå från en mera

omfattande verksamhet i fred vid muskövarvet än utredningen räknat med.

Vidare har delade meningar framförts rörande dels frågan om varvet bör

utrustas med en flytdocka och dels förslaget att anlägga en skyddad tvättoch

reparationsanstalt i anslutning till varvet. I detaljfrågor har åtskilliga

erinringar och påpekanden gjorts, men vederbörande remissorgan har

då icke sällan självt framhållit, att det gällt spörsmål, som icke nu bör

avgöras utan som bör slutligt prövas i samband med den kommande detaljplaneringen.

Ur de allmänna uttalandena må återgivas följande.

Marinledningen anför i huvudsak: Mot den planläggning av örlogsbasen,

som utredningen framlagt, finns i stort sett intet att erinra. Vissa detaljerinringar

kan göras, men marinledningen anser att dessa bör upptagas till

behandling först vid den tidpunkt, då utförandet av ifrågavarande delar av

anläggningen blir aktuellt. Först då kan hänsyn tagas till samtliga föreliggande

faktorer. På totalkostnaderna inverkar de föga.

Fortifikationsförvaltningen uttalar, att det av utredningen framlagda för
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ''200.

33

slaget om utformningen av varvsanläggningen in. m. å Muskö är i allt

väsentligt väl ägnat att läggas till grund för ett beslut i utflyttningfrågan.

Statens institut för folkhälsan anser, att de föreslagna bergrumsanläggningarna

icke kommer att medföra hälsorisker för den där arbetande personalen

eller för de besättningar, som inkvarteras i bergrummen, under förutsättning

att de moderna tekniska resurserna avseende ventilation, luftbehandling

och belysning utnyttjas och även i övrigt vederbörlig hänsyn

tages till trivsel och hygien.

Försvarsverkens civila personals förbund framhåller, att allt bör göras

för att under fredstid begränsa den del av driften, som skall förläggas i berg,

inte minst med hänsyn till den mängd av giftiga gaser (bly in. in.), som

förekommer vid varvsdrift, samt de stora olycksfallsrisker, som föreligger

inom varvsindustrien. Förbundet har med tillfredsställelse konstaterat, att

utredningen betonat betydelsen av att ägna de allmänhygieniska förhållandena

i bergverkstäderna det största intresse. Förbundet vill också understryka

betydelsen härav och av att inga kostnadsskäl får vara hindrande i

detta fall.

Frågan om verksamhetens omfattning i fred vid muskövarvet

har upptagits av Försvarsverkens civila personals förbund och Försvarets

civila tjänstemannaförbund. Båda förbunden anser, att man bör utgå från

samma omfattning av fredsdriften och samma personalstyrka å Muskö som

i Stockholm och icke som utredningen förutsätta eu nedgång i fredsverksamheten

med åtföljande personalminskning vid utflyttningen.

Personalförbundet anför härutinnan bl. a. följande.

Utredningen räknar med att driften vid marinverkstäderna genom förflyttningen

kommer att minskas i förhållande till den nuvarande. Ur beredskapssynpunkt

är det av synnerlig vikt att så stor stam av yrkesskickligt

folk som möjligt med kännedom om platsens förhållanden m. in. hålles

sysselsatt i driften. Allt bör därför göras för att utöver de militära arbetena

anskaffa och bibehålla civilproduktion. Denna civila produktion har även

en väsentlig psykologisk verkan på trivsel i arbetet. Förbundet anser således

att en lika stor arbetsstyrka som den nuvarande vid marinverkstäderna i

Stockholm bör beräknas även för muskövarvet.

Mot flytdockan uttalas betänkligheter av marinledningen och överbefälhavaren.

Rörande skälen härför torde få hänvisas till de hemliga yttrandena.

A andra sidan anser Försvarsverkens civila personals förbund det nödvändigt,

att icke blott den av utredningen föreslagna större flytdockan anskaffas

utan även minst en mindre dylik. Flytdockorna behövs för att kunna

skaffa civila arbetsuppgifter. Genom dem kan också arbetena under fredstid

i större utsträckning utföras utanför berglokalerna.

Försvarets civila tjänstemannaförbund framhåller också behovet av flyt•V

:sxfl 53 Bilutng till riksdagens protokoll 1953.

1 sand. Kr 200.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kangl. Maj:ts proposition nr 200.

dockan, bl. a. för att kunna docka tankbåtar, som lossar sin last vid raffinaderiet

i Nynäshamn, Gotlandsbolagets båtar in. fl., beträffande vilka ur beställarens

synpunkt fördelar faktiskt kan utvinnas på grund av det geografiska

läget.

Förslaget att anlägga en skyddad tvätt- och reparationsanstalt

i anslutning till muskövarvet avstyrkes av försvarets fabriksstyrelse, i vart

fall såvitt avser en anläggning av den omfattning utredningen förutsatt.

Fabriksstyrelsen anser, att andra alternativ än det föreslagna måhända kan

skänka godtagbara lösningar av tvätt- och reparationstjänsten under krigsförhållanden.

Att driva den föreslagna anstalten å Muskö i fred skulle med

visshet visa sig mindre ekonomiskt än den centraliserade driften vid

Hässelby.

Statens organisationsnamnet ställer sig tveksam till förslaget om tvättoch

reparationsanstalten och anser, att saken bör särskilt utredas.

Försvarets civila tjänstemannaförbund däremot anser, att en sådan anstalt

å Muskö kommer att ställa sig billigare i drift än anstalten i Hässelby

och understryker musköanstaltens betydelse i krig. Förbundet tillstyrker

därför utredningens förslag.

De flesta erinringar och påpekanden, som gjorts i detaljfrågor, är av

den art att någon redogörelse för dem icke kan medtagas här. Något behov

av att redovisa dem i detta sammanhang synes för övrigt icke föreligga, då

de icke väsentligen påverkar kostnadsramen och då de bör prövas först vid

detaljplanläggningen.

Av yttrandena må endast nämnas att Försvarsverkens civila personals

förbund och Försvarets civila tjänstemannaförbund anser, att det föreslagna

friliggande marketenteriet är för litet och bör göras betydligt större.

B. Markfrågan.

Örlogsba su t redningo 11.

När utredningen bedömt omfattningen av markbehovet för det

utflyttade örlogsvarvet har utredningen icke blott tagit hänsyn till de omedelbara

anspråken på mark för de föreslagna anläggningarna. Utredningen

har funnit, att man jämväl måste taga hänsyn till framtida utvidgningsbehov,

bevaknings- och försvarssynpunkter samt nödvändigheten av att

förhindra olämplig exploatering och bebyggelse i närheten av varvsanläggningen.

Från dessa utgångspunkter har utredningen vid en detaljundersökning

funnit, att för varvet bör avses en landareal av cirka 1 050 hektar,

belägen inom Muskö, Västerhaninge och ösmo socknar.

Av nämnda område hade cirka 470 hektar redan förvärvats för marinens

räkning, när utredningen slutförde sitt uppdrag. Huvuddelen därav

hade inköpts enligt beslut av 1950 års riksdag (prop. 1950: 141, rd. skr. 223)

i syfte bl. a. att förhindra påbörjad exploatering.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

35

Kostnaden för den sålunda redan inköpta marken uppgick till cirka

1 250 000 kronor. Ytterligare 350 000 kronor fanns disponibla. Det ytterligare

erforderliga beloppet för markförvärvets genomförande beräknade

utredningen till 3 400 000 kronor enligt 1950 års prisläge. Totalkostnaden

för förvärv av den för varvsanläggningen erforderliga marken beräknades

sålunda till (1 250 000 + 350 000 + 3 400 000 =) 5 000 000 kronor.

Beslutade åtgärder.

Med hänsyn till förefintliga exploateringstendenser föreslog Kungl.

Maj:t i propositionen 1952: 166 riksdagen att anvisa erforderliga medel för

att omedelbart säkra kronans behov av mark för marinens behov inom

ifrågavarande del av Stockholms skärgård.

Riksdagen (skr. 1952: 210) anvisade för budgetåret 1952/53 under marinens

delfond av försvarets fastighetsfond till Vissa markförvärv 4 500 000

kronor, vari inräknats angivna 3 400 000 kronor samt medel för täckande

av prisstegringar efter det utredningens kostnadsberäkningar utfördes.

C. Bostadsfrågan.

Örlogsbasutredningen.

1. Allmänna synpunkter.

Såsom jag tidigare (III A) anfört beräknar utredningen, att den vid

anläggningen å Muskö i fredstid tjänstgörande personalen kommer att

uppgå till cirka 1 850 personer. Av dessa beräknas cirka 550 vara inkasernerade

å örlogsvarvet — däribland 200 tillhörande fartygsbesättningar med

tillfällig förläggning i land — och ett 60-tal erhålla tjänstebostäder invid

varvet. Återstår således i runt tal 1 250 arbetare och tjänstemän (militära

och civila), vilkas bostadsfråga måste lösas på annat sätt. Därest bostäder

åt sistnämnda personer skulle ordnas å Muskö, där för närvarande tätbebyggelse

för permanent bruk saknas, skulle detta medföra uppkomsten

av en ny samhällsbildning med en folkmängd, som utredningen uppskattar

till i runt tal 4 000 personer.

Utredningen har funnit det ur flera synpunkter olämpligt, att en samhällsbildning

av angivna storlek tillskapas å Muskö. Härom anför utredningen

i huvudsak följande.

Redan ur civilförsvarssynpunkt möter betänkligheter med tanke på dels

de primära bombmål, som skulle komma att finnas på och i närheten av

•in, och dels de svårigheter en evakuering kunde möta, om vägförbindelsen

med fastlandet bleve avbruten. Vidare skulle en sådan samhällsbildning

bli alltför liten för att bilda underlag för åtskilliga önskvärda gemensamhetsanordningar

(t. ex. läroverk, yrkesskolor och sjukhus). Den till samhället

knutna befolkningsgruppen skulle också bli alltför odifferentierad

och samhällets utvecklingsmöjligheter mycket begränsade. Slutligen måste

beaktas, att en nyanläggning av ett helt samhälle måste kräva betydligt

större kapitalinvesteringar än vad som skulle erfordras, om den behövliga

bebyggelsen kunde anslutas till eu redan befintlig tätort.

opaginerad Kontrollera mot PDF

;p; Kangl. Maj:ts proposition nr 200.

De angivna omständigheterna har föranlett utredningen att undersöka

möjligheterna att bereda huvuddelen av varvspersonalen bostäder i anslutning

till befintliga tätorter på fastlandet. De tätorter, som härvid kunnat

komma i fråga med hänsyn till möjligheterna att ordna tillfredsställande

kommunikationer till varvsanläggningen, är Nynäshamns stad och ösmo

stationssamhälle.

2. Bosättning i Nynäshamn och Ösmo.

Som underlag för att bedöma, om det är möjligt och lämpligt att basera

varvspersonalens bosättning på Nynäshamn och Ösmo, har utredningen

inhämtat varjehanda faktiska uppgifter om staden och kommunen. Rörande

dessa uppgifter må hänvisas till utredningens betänkande.

På grundval av de verkställda undersökningarna har utredningen kommit

till den uppfattningen, att Nynäshamns stad och ösmo stationssamhälle

tillsammans har goda förutsättningar att utbyggas till bostadscentrum

för huvuddelen av den vid anläggningen å Muskö sysselsatta personalen.

Utredningen anför härom i huvudsak följande.

Nynäshamn har redan nu och kommer, med ett befolkningstillskott av

varvspersonal, i än högre grad att tå möjligheter att uppbära gemensamhetsanordningar

för undervisning, sjukvård, handel, nöjesliv in. in. av

sådan omfattning och kvalitet, att staden bör kunna utöva en betydande

dragningskraft som bostadsort. Vad särskilt angår högre undervisning och

sjukvård är det gynnsamt, att planerna på anläggningar härför redan fortskridit

så långt, att de synes kunna realiseras, innan utflyttningen av

varvspersonal blir aktuell. Då Nynäshamn inom sina nuvarande gränser

icke förfogar över några större områden, som kunnat avsättas för egnahem

eller liknande utrymmeskrävande bebyggelse, synes Ösmo stationssamhälle,

där avsevärda markreserver finnes, kunna bilda ett lämpligt komplement

till staden. Vägsträckan till varvet å Muskö beräknas efter den

planerade landsvägens tillkomst bli 15,7 kilometer från såväl Nynäshamn

som Ösmo stationssamhälle. Restiden med buss uppskattas till 25 å 30

minuter. Resorna synes sålunda icke avskräckande, men utredningen räknar

med att varvet bör bära viss del av resekostnaderna.

I syfte alt skapa eu grundval för att lösa bostadsfrågan har utredningen

tagit kontakt med vederbörande kommunala myndigheter, vilka visat stort

intresse för saken och utfäst sig att vidtaga erforderliga åtgärder för att

ordna bostäder, därest statsmakterna beslutar om utflyttning av varvet till

Muskö. Utfästelserna, vilka beslutats av stadsfullmäktige i Nynäshamn och

kommunalfullmäktige i ösmo respektive den 1 juni 1951 och den 28 mars

samma år, är av följande innebörd.

N y n ä s h a in n :

a) Därest statsmakterna beslutar utflyttning av Stockholms örlogsvarv

till Stockholms södra skärgård, är Nynäshamns stad beredd att — efter

anmodan från vederbörande statliga myndighet — svara för att vid tiden

s. 37 Kontrollera mot PDF

Knngl. Mai:Is proposition nr 200.

37

för varvets utflyttning så stort antal i gott skick varande moderna hyreslägenheter,

som utflyttande personal önskar förhyra i Nynäshamn, finnes

hyresledigt inom staden till hyror, som kan godkännas av bostadsstyrelsen.

Staden är även beredd åtaga sig att förmedla uthyrning till varvets personal

av ifrågavarande hyreslägenheter.

b) Likaså är staden beredd svara för att minst 150 st. för egnahemsbebyggelse

lämpliga tomter inom staden finnes tillgängliga för försäljning

till sådan vid varvet tjänstgörande personal, som önskar förvärva dylika

tomter. Inom bebyggelseområdet skall staden ha anlagt vägar (gator) samt

vatten- och avloppsledningar. Priset för tomterna skall icke överstiga

stadens självkostnader för tomtmarkens anskaffande och tomternas iordningställande.

Staden är villig medgiva, att kontroll av prissättningen verkställes

av bostadsstyrelsen. För närvarande torde ovannämnda tomtpris,

som av bostadsstyrelsen kan godkännas, uppgå till cirka 5 kronor per m2.

Ö s in o :

Därest statsmakterna beslutar utflyttning av Stockholms örlogsvarv till

Stockholms södra skärgård, är Ösmo kommun beredd att — efter anmodan

från vederbörande statliga myndighet — svara för att vid tiden för varvets

utflyttning minst nedan angivet antal i gott skick varande moderna hyreslägenheter

finnes att förhyra i närheten av ösmo järnvägsstation för varvets

personal till hyror, som kan godkännas av bostadsstyrelsen.

Lägenhets tvp

Antal

Procent

1

rum och kök .................................

..................... 70

22

2

rum och kök .................................

..................... 130

41

3

och flera rum och kök .....................

..................... 115

37

315

100

Likaså, är kommunen beredd att till varvets personal försälja 355 st.

för egnahemsbebyggelse lämpliga tomter i närheten av järnvägsstationen.

Till tomterna skall då vara framdragna vägar (gator) samt vatten- och

avloppsledningar. Priset på tomterna skall icke överstiga kommunens

självkostnader för tomtmarkens anskaffande och tomternas iordningställande.

Kommunen är villig medgiva, att kontroll av prissättningen verkställes

av bostadsstyrelsen. För närvarande uppgår ovannämnda pris till

kr. 2: 20 per in2 tomtmark.1

3. Tjänstebostäder in. in. u Muskö.

Varvsanläggningens betydelse för krigsberedskapen, nödvändigheten av

att upprätthålla ett effektivt brandskydd och en viss ständig reparationsservice

för anläggningen samt det även i fredstid förefintliga behovet av

att kunna när som helst utföra dockningar och förbereda eller igångsätta

brådskande reparationer på fartyg medför, att vissa av de vid anläggningen

tjänstgörande befattningshavarna måste vara tillgängliga dygnet runt och

alltså bosatta i varvets omedelbara närhet. Så är enligt utredningens bedömande

fallet med bl. a. varvschefen, verkstadsdirektören eller överingenjören

vid marinverkstäderna, brandbefälet samt vissa verkmästare, förråds
-

Avser tomter med framdragna vägar men utan vatten och avlopp.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

förvaltare, förmän och arbetare. Vissa andra befattningshavare, t. ex. polispersonal

och eldare, arbetar i skift dygnet om, vilket gör, att de icke kan

vara bosatta på något längre avstånd från arbetsplatsen. Med hänsyn till

varvets läge synes behovet av bostäder för nämnda personal icke kunna

tillgodoses på annat sätt än genom uppförande av tjänstebostäder. Antalel

sådana bostäder, som utredningen funnit oundgängligen nödvändigt, uppgår

till 2 lägenheter om 6 rum och kök, 2 lägenheter om 5 rum och kök,

11 lägenheter om 3 rum och kök, 31 lägenheter om 2 rum och kök, 2 lägenheter

om 2 rum och kokvrå samt 14 enkelrum, varav 4 med kokvrå. Alltså

tilhopa 62 bostäder.

En noggrann specifikation på de befattningshavare, för vilka de olika

bostäderna avses, är intagen å s. 53 i betänkandet, vartill här hänvisas.

Inom bostadsområdet erfordras även lokaler för en livsmedels- och

diverseaffär, skomakeri, frisérsalong, postkontor, bensinstation och garage.

Då det knappast är att vänta, att några yrkesutövare kommer att etablera

sig inom den lilla samhällsbildningen utan att de kan hyra bostäder där,

räknar utredningen även med att 4 lägenheter skall ordnas för butiksinnehavare

m. fl.

Såsom redan vid den allmänna beskrivningen av varvsanläggningen

(under III A) angivits, anser utredningen att bostäderna bör förläggas sydost

om Skölduddsberget vid gården Gullboda, där goda naturliga förutsättningar

för bostadsbebyggelse finns.

Kostnaderna för de till bostadsområdet hörande byggnaderna inklusive

vägar, planer, utvändiga ledningar, ytterbelysning, andel i avloppsreningsanläggning

m. m. har utredningen beräknat till 3 375 000 kronor.

Remissyttranden.

De av utredningen framlagda förslagen rörande bostadsfrågans ordnande

har i huvudsak icke föranlett erinringar från remissmyndigheternas

sida.

Länsstyrelsen förklarar sålunda, att i stort sett intet synes vara att invända

mot vad utredningen anfört i dessa frågor, men omnämner, att länsarkitekten

ifrågasatt om icke för ernående av en mera rationell uppbyggnad

av ösino stationssamhälle dit borde förutom egnahemsbebyggelse förläggas

jämväl viss hyreshusbebyggelse.

B o stads styr elsen framhåller vikten av att de för utflyttningen ansvariga

myndigheterna har intimast möjliga kontakt med de berörda orternas

kommunala myndigheter. Uppgifter om planerad eller väntad utflyttning

av personal bör efter hand lämnas i så god tid som möjligt.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser, att om musköprojektet skall genomföras

en väl genomtänkt samhällsplanering bör verkställas, omfattande

hela Nynäshamnsområdet, så att erforderlig bostadsbebyggelse kan erhålla

s. 39 Kontrollera mot PDF

Knngl. Mai:Is proposition nr 200.

39

den mest förnuftiga lokaliseringen. Innan en sådan samhällsplanering föreligger,

kan styrelsen icke taga slutlig ställning till förslaget om bostadsfrågans

ordnande.

Stadsfullmäktige i Nynäshamn bekräftar sina gjorda åtaganden men

förutsätter härvid att i god tid före utflyttningen uppgifter lämnas dels om

den ungefärliga tidpunkten för densamma och dels om antalet till Nynäshamn

utflyttande personer.

Kommunalfullmäktige i Ösmo vidbliver även sina utfästelser och påyrkar

snara besked om bostadsbehovets fördelning. Fullmäktige framhåller

vidare bl. a., att Ösmo stationssamhälle ur civilförsvarssynpunkt är att

föredraga framför Nynäshamn.

Försvarets civila tjänstemannaförbund förutsätter att statliga åtgärder

vidtages för att hjälpa sådana utflyttande, som önskar skaffa sig egna

hem. Förbundet understryker också vikten av att läroverk, yrkesskolor och

sjukhus inrättas.

D. Kommunikationsfrågan.

Örlogsbasutredningen.

1. Järnvägsförbindelse.

Vid sina undersökningar har utredningen kommit till den uppfattningen,

att en järnvägsförbindelse till den nya varvsanläggningen å Muskö icke är

någon oeftergivlig förutsättning för att kommunikationerna med varvet

skall kunna ordnas på nöjaktigt sätt. Men väl har en järnvägsförbindelse

bedömts vara till icke obetydlig fördel för varvet. Utredningen har därför

ansett, att frågan om anordnandet av en sådan förbindelse bör bedömas

helt ur ekonomiska synpunkter.

En preliminär undersökning har visat, att kostnaden för en sådan järnvägsanläggning,

enligt 1950 års prisläge, kan uppskattas till omkring

20 000 000 kronor om järnvägen helt förlägges i dagen och 50 000 000

kronor om den på den eljest mest sårbara delen av sträckningen framdrages

i tunnel. Vidare har det befunnits, att transportkostnaderna per

godstonkilometer på järnvägen skulle bli orimligt höga.

Utredningen har icke kunnat finna, att fördelarna ur transportsynpunkt

skulle kunna uppväga de höga kostnaderna. Därför har utredningen icke

ansett sig böra föreslå att järnväg framdrages till varvet.

2. Lan ds vägs förbindels e.

Såsom jag redan nämnt anser utredningen, alt eu landsvägsförbindelse

mellan Muskö och fastlandet är eu grundförutsättning för varvsdrift i fred

å Muskö. Utredningen har därför ägnat stor uppmärksamhet åt såväl

frågan om själva väganläggningen som spörsmålet om personaltransporternas

ordnande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Väganläggningen''.

På utredningens initiativ har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen låtit en

konsulterande ingenjörsfirma upprätta utredningsplan för vägföretaget.

Enligt denna plan skulle landsvägen mellan Muskö och fastlandet framdragas

över St. Skramsö, Yxlö, Herrö och Himmelsö samt på fastlandet

anslutas till en föreslagen ny sträckning för länshuvudväg 143 (Stockholm

—N ynäsha m n).

Väg- och vattenbyggniidsstgrelsen har i skrivelse till utredningen meddelat

sina synpunkter på vägfrågan. Styrelsen, som endast uttalar sig om

den tekniska lösningen av vägprojektet, förklarar, att någon omläggning

av länshuvudväg 143 i den omfattning den framlagda utredningsplanen

avsåg icke tidigare varit på förslag och icke heller torde bli aktuell ur vägväsendets

synpunkt inom överskådlig tid på grund av andra angelägnare

objekt. Styrelsen inskränker sig därför till att behandla den i utredningsplanen

föreslagna vägförbindelsen Muskö—Nynäshamn jämte anslutning till

nuvarande vägen mot Ösmo. Styrelsen godtar utredningsplanens förslag

rörande vägsträckningen från Muskö till Himmelsö. För vägens fortsatta

sträckning kan i första hand två alternativ komma i fråga. Härom och i

kostnadsfrågan anför styrelsen i huvudsak följande.

Från Himmelsö bör vägen framdragas antingen (alternativ 1) över

Kaffeholmarna—Sjöängen—Kalvö till Nynäshamns stadsgräns med anslutningen

Kaffeholmarna—Lund till den nuvarande vägen mot ösmo eller

(alternativ 2) över Kalvöströmmar—Kalvö till Nynäshamns stadsgräns

med anslutningen Himmelsö—Lund till den nuvarande vägen mot Ösmo.

Styrelsen anser alternativ 1 vara att föredraga ur huvudvägssynpunkt,

ehuru jämväl en sträckning enligt alternativ 2 kan godtagas, därest en

dylik sträckning anses lämplig med hänsyn till förbindelserna till örlogsbasen.

Anläggningskostnaderna inklusive kostnaden för upprättande av

arbetsplan samt kostnaden för marklösen och intrång för ovannämnda

vägförbindelser kan — oberoende av vilket alternativ, som kommer till

utförande — preliminärt uppskattas till 8 000 000 kronor. Därjämte

erfordras för vägens införande i Nynäshamns stad vissa förändringar av

befintliga gator, vilka åtgärder preliminärt kostnadsberäknats till 500 000

kronor. De i förenämnda alternativ ingående broarna över farlederna har

med hänsyn till kostnaderna förutsatts skola utföras såsom fasta högbroar.

Örlogsbasutredningen anser för egen del, att vägförbindelsen mellan

Muskö och Nynäshamn bör givas den sträckning, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

angivits såsom alternativ 2, och anför härom följande.

Detta alternativ är redan såtillvida fördelaktigt som det innebär, att

tvenne fasta förbindelser skulle finnas mellan fastlandet och Himmelsö,

vilket gör det svårare att avbryta vägförbindelsen. Vidare är våglängden

mellan Muskö och Nynäshamn 1,9 kilometer kortare enligt alternativ 2 än

enligt alternativ 1, vilket medför en avsevärd besparing i trafikkostnader.

1 Beträffande använda ortsnamn m. in. hänvisas till den i utredningens tryckta

betänkande intagna kartan Bil. I.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

41

Denna besparing har i utredningsplanen uppskattats till ett kapitaliserat

belopp av cirka 3 000 000 kronor. Beträffande den i alternativ 2 upptagna

anslutningen Himmelsö—Lund till nuvarande väg mot ösmo anser utredningen,

att densamma på fastlandet bör utföras med den sträckning, som

å kartan Bil. I till utredningens betänkande angivits med prickad linje,

varigenom en kortare och bättre förbindelse åstadkommes mellan Muskö

och ösmo. Med den av utredningen sålunda förordade vägsträckningen

blir våglängden från Muskö Sköldudde 15,7 kilometer såväl till Nynäshamns

centrum som till ösmo stationssamhälle.

Vidkommande kostnaderna för vägförbindelsens ordnande utgår

utredningen från alt sådana kostnader, som hänför sig till omläggning eller

förbättring av redan befintliga allmänna vägar eller gator, bestrides av väghållax-en

i vanlig ordning. Det kan vidare ifrågasättas, om icke kostnaden

för den föreslagna nya vägen mellan Nynäshamn och Himmelsö borde utgå

av anslaget till byggande av allmänna vägar, eftersom vägen väl låter sig

inpassa i en framtida omläggning av länshuvudväg 143 och en sådan omläggning

såsom framgår av den utarbetade utredningsplanen synes medföra

avsevärda fördelar med hänsyn till trafikkostnaderna. På grund av

vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört om den tidpunkt, då en omläggning

av länshuvudvägen ur vägväsendets synpunkt kan bli aktuell,

har utredningen dock ansett sig böra upptaga hela det belopp, 8 000 000

kronor, som beräknats erforderligt för byggande av de föreslagna nya

vägarna.

Personaltransporterna.

Utredningen anser, att personaltransporterna till och från muskövarvet

bör ombesörjas med bussar i den mån personalen icke använder egna

transportmedel. I vilken utsträckning det sistnämnda blir fallet kan icke

nu med säkerhet bedömas, men utredningen har ansett sig kunna utgå

från att cirka 1 000 personer dagligen skall transporteras till och från

arbetet med bussar. Härutöver erfordras reguljär busstrafik med några

turer om dagen mellan Muskö och fastlandet.

Berörda trafikuppgifter synes i princip kunna lösas enligt 2 olika alternativ:

antingen genom det trafikföretag, som redan bedriver busstrafik

inom berörda del av Stockholms län, nämligen Trafikaktiebolaget Stockholm—Nynäs,

eller genom varvet i egen regi. Utredningen har undersökt

båda dessa alternativ. Härvid har trafikaktiebolaget — under vissa i utredningens

betänkande närmare angivna förutsättningar — förklarat sig

villigt att ombesörja personaltransporterna till och från arbetsplatsen till

ett månadskortpris no omkring 34 kronor enligt prisnivån sista kvartalet

1950. Om trafiken i stället ombesörjes av varvet i egen regi, skulle trafikkostnaden

enligt utredningens beräkningar ställa sig något ogynnsammare.

På grundval av de verkställda undersökningarna och under förutsätt
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

K un g l. Maj:ts proposition nr 200.

ning att ändrade förhållanden icke inträder, innan den ifrågavarande trafikuppgiften

blir aktuell, förordar utredningen, att överenskommelse

träffas med Trafikaktiebolaget Stockholm—Nynäs om upprätthållande av

den för varvet erforderliga busstrafiken.

Utredningen behandlar också frågan, huruvida transportkostnaderna

bör bäras av varvet eller de anställda, och förordar eu

uppdelning så att resekostnaden för den enskilde icke blir högre än om

varvet låge kvar i Stockholm. Härom anför utredningen i huvudsak följande.

Av största betydelse vid bedömandet av denna fråga synes vara, att rekryteringen

icke bör försvåras genom att den anställde betungas med höga resekostnader.

Å andra sidan synes det rimligt, att den anställde åtminstone får

bestrida så stor del av transportkostnaden, som svarar mot vad han skulle

få betala om varvet låge kvar i Stockholm och han vore så gynnsamt bosatt,

att han för att färdas mellan bostaden och arbetsplatsen endast behövde

företaga spårvagns- eller bussresa å innerstadslinje. Sistnämnda kostnad

uppgick sista kvartalet 1950 — den tidpunkt, som utredningen utgått från

vid bedömandet av olika kostnader i samband med varvets utflyttning -—

till cirka 15 kronor per månad. Då ett månadskort för bussresa från de nya

bosättningsorterna, Nynäshamn och ösmo, till varvet å Muskö kan beräknas

kosta 34 kronor enligt angivna prisläge, bör mellanskillnaden (34— 15 =)

19 kronor bäras av varvet. Detta belopp bör utbetalas till personalen i form

av särskilt resebidrag och synes böra utgå oavsett om vederbörande utnyttjar

den planerade bussförbindelsen eller begagnar eget transportmedel. Med

hänsyn till semester o. d. synes resebidraget som regel komma att utgå

under 11 månader per person och år.

Då den å fastlandet bosatta varvspersonalen beräknats till cirka 1 250

personer, skulle muskövarvets andel i kostnaden för personaltransporterna

uppgå till (19 x 11 X 1 250=) i runt tal 260 000 kronor per år. Utredningen

påpekar emellertid, att varvet i Stockholm för personalens

räkning avgiftsfritt uppehållit färjförbindelser såväl mellan Räntmästartrappan

vid Skeppsbron och Skeppsholmen som mellan Galärvarvet på

Djurgården och Skeppsholmen. Kostnaderna härför uppgick år 1950 till

sammanlagt 110 000 kronor. Merkostnaden för personaltransporterna efter

varvets utflyttning till Muskö skulle sålunda bli (260 000-—110 000=)

150 000 kronor.

5. Båttrafik.

Om varvet utflyttas till Muskö, räknar utredningen med att såväl personsom

godstrafiken mellan varvet och fastlandet i allmänhet skall framföras

över den planerade landsvägen. En del tyngre och skrymmande gods torde

dock få fraktas sjövägen eller ock föras på järnväg till Nynäshamn och därifrån

på pråm till varvet. Bl. a. med hänsyn härtill har utredningen, såsom

jag redan (under III A) omnämnt, föreslagit, att varvets sjötransportmedel

skall kompletteras med två isbrytande bogserbåtar. I övrigt synes det till
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kunrjl. Maj:ts proposition nr 200.

43

gängliga båtbeståndet tillräckligt för ombesörjande av erforderliga gods- och

personaltransporter till sjöss.

Några särskilda åtgärder för att utöka den nu bedrivna reguljära båttrafiken

till Muskö har utredningen icke ansett påkallade av den föreslagna

utflyttningen av varvet.

Remissyttranden.

Flertalet av de uttalanden, som remissorganen gör rörande kommunikationsfrågan,

avser väganläggningen. Erinringar mot den föreslagna

vägsträckningen framföres därvid endast i ett fall.

Länsstyrelsen påpekar emellertid, att definitiv ställning till frågorna om

vägens sträckning och om vägförbindelsens utformande i detalj bör tagas i

den för dylika ärendens behandling stadgade ordningen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller, att det föreliggande förslaget

endast utgör en översiktlig utredning, syftande till att klarlägga

möjligheterna att åstadkomma vägförbindelserna. Fullständig arbetsplan

måste upprättas, när beslut fattats i huvudfrågan om örlogsbasens förläggning.

Arbetsplanen bör samordnas med arbetena för örlogsbasen i övrigt,

varjämte hänsyn bör tagas även till andra stora vägarbeten i trakten söder

om Stockholm. Om, såsom utredningen förutsatt, kostnaderna för omläggning

eller förbättring av redan befintliga allmänna vägar och gator skall

bestridas av vägväsendels anslag, erfordras att företagen kan inordnas i

föreskrivna planer för väg- och gatubyggandet. De väg- och gatuanläggningar

varom här kan hli fråga, såsom vägen ösmo—Lund och infarten till

Nynäshamn, ingår icke i de planer som hittills uppgjorts med beaktande av

väntad medelstillgång.

Stadsfullmäktige i Nynäshamn förordar det av utredningen tillstyrkta

alternativet 2 för vägsträckningen och meddelax-, att en lämplig anslutning

till stadens gatusystem redan är utformad i en år 1948 antagen stadsplan

för området vid infarten.

Kommunalfullmäktige i ösmo däremot anser, alt vägen bör utföras enligt

alternativ 1.

I vissa remissyttranden har berörts frågan om fördelningen av kostnaderna

för per sonal transporter na.

Statskontoret och försvarets civilförvaltning påpekar, att utredningens förslag

härutinnan icke helt överensstämmer med den praxis, som hittills följts

i likartade fall. Det framhålles vidare, att hela frågan om de grunder, enligt

vilka dylik resekostnadsersättning bör utgå, är under övervägande. Ersättning

för resorna till musköanläggningen bör utgå efter samma normer, som

må komma att gälla i motsvarande fall.

Försvarsverkens civila personals förbund anser all resekostnaderna helt

bör bestridas av kronan.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kanyl. Maj:ts proposition nr 200.

E. Vatten- och elförsörjningen.

Örlogsbasutredningen.

Genom utredningens försorg har vatten- och elkraftsbehovet vid

musköanläggningen uppskattats, varefter utredningen undersökt möjligheterna

att tillgodose detta behov. Undersökningen har givit vid handen,

att hithörande frågor synes kunna lösas utan några mera betydande svårigheter.

Planer har uppgjorts för de anläggningar, som blir behövliga för

ändamålet. Några närmare uppgifter om dessa planer bör dock icke här

lämnas.

Kostnaderna för de erforderliga anläggningarna — exklusive kostnader

för anordningar, vilka medtagits under redogörelsen för själva

varvsanläggningen in. m., — har enligt det av utredningen tillämpade

prisläget beräknats till 1 100 000 kronor för vattenförsörjningen och 275 000

kronor för elanläggningarna.

Remissyttranden.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen anför, att vattenförsörjningen för

anläggningen och bostäderna på Muskö torde kunna ordnas enligt utredningens

förslag.

Vattenfallsstyrelsen förklarar sig intet ha att erinra mot vad utredningen

föreslagit i fråga om krafttillförseln till musköanläggningen.

1 övrigt hänvisas till de hemliga yttrandena.

F. Driftskalkyierna.

Örlogsbasutredningen.

Utredningen har enligt direktiven haft att uppgöra driftskalkyler för

det utflyttade varvet. Vid sitt arbete härmed har utredningen utgått från

att sådana kalkyler endast skolat uppgöras för det affärsdrivande organet

inom varvet, nämligen marinverkstäderna. För de militärtekniska avdelningarna

och byggnadsdepartementet, vilkas verksamhet är beroende

av statsanslag, kan driftskalkyler i egentlig mening svårligen åstadkommas,

men uti-edningen beräknar, att totalkostnaderna för dessa avdelningar

(departement) kommer att å Muskö bli ungefär desamma som i Stockholm.

De av utredningen för marinverkstäderna å Muskö uppgjorda

driftskalkylerna intages såsom tablå 1 i det följande.

Kalkylerna avser fredstid och hänför sig till prisläget sista kvartalet

1950 samt är i övrigt uppgjorda under bl. a. följande förutsättningar.

All verkstadsrörelse är koncentrerad till muskövarvet.

En tillräckligt stor flytdocka står till marinverkstädernas förfogande,

varigenom driften kan utvidgas och därmed anläggningarna bättre utnyttjas.

Personalen är avpassad så att densamma i möjligaste mån beredes jämn

sysselsättning året runt.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

45

Toppbelastningar utjämnas genom anlitande av övriga örlogsvarv eller

privata varv och verkstäder.

Tablå 1. Driftskalkyler för marin verkstäderna vid muskövarvet.

Inkomst- och utgiftsposter

Inkomster

Arbeten för vapenavdelningen .......

» » fartygsavdelningen ____

» » intendenturavdelningen

» » byggnadsdepartementet

» » marinförvaltningen ____

Övriga arbeten för marinen ..........

Arbeten för andra försvarsgrenar .

Övriga statliga arbeten ................

Arbeten för privata beställare .......

Försåld materiel och skrot ..........

» elenergi .........................

» värme............................

Täckning av beredskapsutgifter ____

Utgifter

Avskrivning av maskiner .....

Lokalhyra .......................

Arbetarlöner ....................

Semesterlöner ....................

Tjänstemannalöner ...........

Sjukvård ..........................

Material från verkstadsförråd

» från sektionsförråd ..

» direkt inköpt ........

Frakter och transporter .....

Resekostnader .................

Telefonkostnader ..............

Vatten .............................

Ränta å verkstadsförråd .....

Kronor

2 250 000

5 100 000

10 000

300 000

850 000

800 000

......................... 250 000

......................... 250 000

......................... 100 000

......................... 350 000

......................... 800 000

Summa inkomster 10 500 000

...................... 280 000

.............. 300 000

...................... 5 000 000

...................... 330 000

...................... 1 400 000

...................... 50 000

...................... 1 750 000

...................... 800 000

...................... 100 000

...................... 425 000

...................... 50 000

...................... 20 000

...................... 25 000

...................... 30 000

Summa utgifter 10 560 000

Utredningen kommenterar de särskilda i kalkylerna intagna inkomst-

och utgiftsposterna. Beträffande dessa kommentarer torde i huvudsak

få hänvisas till betänkandet. Här må endast omnämnas följande.

Beträffande inkomsterna innebär kalkylerna, att utredningen räknar

med en avsevärd nedgång i förhållande till läget vid stockbolmsvarvet

budgetåret 1050/51, vilket år tages som jämförelse. Nedgången beror till

icke obetydlig del på omständigheter, vilka icke sammanhänger med varvets

utflyttning. Sålunda beräknas ändrings- och moderniseringsarbetena,

vilka nu förekommer i betydande omfattning såsom följdverkningar av

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

beredskapstiden och krigserfarenheter, komma att avsevärt minska i omfattning.

Härigenom påverkas särskilt posterna »arbeten för fartygsavdelningen»

och »arbeten för marinförvaltningen». I övrigt sammanhänger

den beräknade minskningen av inkomsterna direkt med utflyttningen och

beror främst på att xissa nybyggnads-, ombyggnads- och moderniseringsarbeten

in. in., vilka nu utföres av stockholmsvarvet, befaras icke kunna

verkställas å Muskö till konkurrenskraftiga villkor. De inkomstposter,

som särskilt drabbas härav, är »arbeten för marinförvaltningen», »övriga

arbeten för marinen», »arbeten för andra försvarsgrenar», »övriga statliga

arbeten» och »arbeten för privata beställare». Utredningen betonar

emellertid, att möjligheter att utföra arbeten av nämnd art icke saknas

vid muskövarvet och att man bör sträva efter en ökning av nämnda

arbetsuppgifter, vilket skulle fördelaktigt inverka på det ekonomiska

driftsresultatet.

Beträffande utgifterna må endast påpekas, att utredningen räknat upp

posten »frakter och transporter» bl. a. med hänsyn till marinverkstädernas

andel i de ökade kostnader för personaltransporter, som blir en följd av utflyttningen.

Sammanfattningsvis framhåller utredningen, att kalkylerna visar

balans men att ett mindre nettoöverskott, som funnits för marinverkstäderna

i Stockholm, bortfaller. Utredningen anför härom.

Med det angivna bidraget av 800 000 kronor till täckning av beredskapsutgifter

— samma belopp, som utgått varje budgetår alltsedan marinverkstädernas

tillkomst den 1 juli 1945 till och med den 30 juni 1951 — beräknas

sålunda inkomst- och utgiftsstaterna balansera varandra. Kalkylerna

för muskövarvet utvisar alltså en försämring av driftens ekonomiska

resultat i jämförelse med stockholmsvarvet i så måtto att det vid sistnämnda

varv årligen uppkommande mindre nettoöverskottet uteblir. Detta överskott

vid stockholmsvarvet har sedan den 1 juli 1945 uppgått till i medeltal

cirka 60 000 kronor för år. Härvid bör emellertid uppmärksammas,

att bortfallet av icke oväsentliga inkomstbelopp betingas av helt andra

orsaker än varvets utflyttning till Muskö och skulle drabba varvsdriften

även i Stockholm. Det nuvarande varvet måste dock, på grund av sitt

gynnsamma läge, förutsättas ha större möjligheter att genom ökade beställningar

från annat håll kompensera dessa inkomstminskningar.

Remissyttranden.

Driftskalkylerna har i allmänhet icke behandlats i remissorganens utlåtanden.

Endast i ett par fall har hithörande frågor berörts.

Försvarets civila tjänstemannaförbund anser — såsom redan nämnts

— att utredningen alltför pessimistiskt bedömt utsikterna för en ekonomiskt

lönande drift å Muskö. För vissa objekt — t. ex. tankbåtarna, som

lossar olja vid raffinaderiet i Nynäshamn, och Gotlandsbolagets båtar —

erbjuder muskövarvets läge faktiska fördelar ur beställarens synpunkt.

Man bör därför vid beräkningarna utgå från ungefär samma omfattning

av verksamheten och samma personalstyrka som i Stockholm.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. \Iaj:ts proposition nr 200.

47

Även försvarsverkens civila personals förbund vill basera kalkylerna på

oförändrad arbetsvolym och personalstyrka. Bland utgifterna bör medtagas

hela resekostnaden för personalen och även ersättning för restid.

G. Utflyttningens verkställande och flyttningskostnaderna.

Örlogsbasutredningen.

Vid sina överväganden har utredningen kommit till den uppfattningen,

att vissa verkstäder och förråd kan överföras till Muskö allteftersom lokalerna

iordningställes men att huvuddelen av varvet bör utflyttas

på en gång. Härom anför utredningen följande.

Även om sprängnings- och byggnadsarbetena i Skölduddsberget skulle

kunna bedrivas på sådant sätt, att lokalerna successivt iordningställdes för

inflyttning, synes något överförande i etapper icke böra ifrågakomma för

huvuddelen av varvet — såframt icke ändringar i beredskapsläget skulle

påkalla extraordinära åtgärder. Huvuddelen av varvet utgör nämligen en

enhet, där de olika grenarna av verksamheten griper in i varandra på

sådant sätt, att en splittring skulle medföra betydande organisatoriska,

driftstekniska och ekonomiska olägenheter. Vissa verkstäder och förråd

är emellertid av den art att de lämpligen kan överflyttas allteftersom utrymmena

i berget iordningställes, men i övrigt bör varvet — och de delar

av marindistriktets förråd, som avses skola förläggas till Muskö — utflyttas

på en gång, när den nya anläggningen i huvudsak färdigställts.

Kostnaderna för flyttningen — som till största delen synes böra utföras

med pråmar — har utredningen uppskattat till i runt tal 2 000 000

kronor.

Remissyttranden.

De av utredningen angivna principerna för utflyttningens verkställande

har icke föranlett erinringar från remissmyndigheterna.

I vissa yttranden har uppmärksammats varjehanda personalproblem,

som uppstår i samband med att utflyttningen genomföres.

Försvarsverkens civila personals förbund framhåller sålunda, att betydande

olägenheter och avsevärda ekonomiska svårigheter uppstår för den

civila personalen vid varvet, när detsamma utflyttas. Dylika olägenheter

kan sammanhänga med att hustru och barn har förvärvsarbete i Stockholm,

med barnens skolgång eller med att vederbörande är ägare av ett eget hem

eller en bostadsrättslägenhet. Sådana olägenheter måste beaktas och åtgärder

vidtagas för att eliminera desamma. De förluster personalen lider vid

förflyttningen bör i full utsträckning kompenseras. Till äldre arbetare bör

förtidspension kunna beviljas och för andra arbetare bör i vissa fall avskedsersättning

kunna utgå. Dyrortsfrågan kräver särskild uppmärksamhet.

Förbundet anser, att man med hänsyn till rekryteringssvårigheter bör tilllämpa

en högre dyrort än den nu för Nynäshamn och ösmo gällande. En

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

.särskild delegation bör tillsättas för att behandla nu nämnda och andra

uppkommande personalfrågor. Minst två representanter för förbundet bör

ingå i denna delegation.

Försvarets civila tjänstemannaförbund framför i stort sett enahanda

synpunkter och önskar även få minst två representanter i den föreslagna

delegationen.

Beträffande flyttningskostnaderna påpekar försvarets civilförvaltning,

att utredningen icke synes ha tagit hänsyn till kostnaderna för

flyttning av de enskilda tjänstemännen och deras bohag. Uppskattningsvis

beräknas dessa kostnader till cirka 1 500 000 kronor enligt prisläget i

januari 1952.

H. Sammanfattning av kostnadsberäkningarna.

Örlogsbasutredningen.

De här förut angivna, av utredningen beräknade kostnaderna för den

nya varvsanläggningen in. in. å Muskö har utredningen sammanfört till

en tablå, vilken här återgives (tablå 2). Utredningen erinrar, att alla kostnader

hänför sig till prisläget sista kvartalet 1950.

Tablå 2. Sammanställning av kostnaderna för varvsanläggningen m. in. å Muskö.

Kostnadsberäkningen avser Kronor Summa kronor

Markförvärv ............................................................... 5 000 000

Den i berg insprängda delen av anläggningen ..................... 140 000 000

Friliggande byggnader och anläggningar in. m.:

Kajer, pirar, kajplaner m. m...................... 12 800 000

Flytdocka ................................................ 8 000 000

Husbyggnader, idrottsanläggningar m. in....... 9 800 000

Utvändiga ledningar ................................. 1 350 000

Väg- och planeringsarbeten m. m................ 1 450 000 33 400 000

Komplettering av maskinpark och transportmateriel m. m. ... 7 150 000

Försvarsanordningar ................................................... 2 500 000

Tjänstebostäder in. in.................................................... 3 375 000

Landsvägsförbindelse ................................................... 8 000 000

Vattenförsörjning ......................................................... 1 100 000

Elförsörjning ............................................................... 275 000

Flyttningskostnader ...................................................... 2 000 000

Totalsumma 202 800 000

Avgår för redan beslutade anläggningar in. m.

inom skärgårdsområdet:

Markförvärv ............................................. 1 600 000

övrigt ................................................... 12 200 000 13 800 000

Återstående medelsbehov ................................................ 189 000 000

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

49

Remissyttranden.

Fortifikationsförvaltningen anser de av utredningen framlagda kostnadsberäkningarna

enligt prisläget sista kvartalet 1950 fullt godtagbara.

Förvaltningen erinrar emellertid om den betydande prisstegring, som inträffat

efter sistnämnda tidpunkt. Denna prisstegring uppskattar förvaltningen

i sitt i februari 1952 avgivna remissyttrande till överslagsvis

30 å 35 % av de beräknade kostnaderna.

Försvarets civilförvaltning påpekar — som nyss nämnts — att de beräknade

kostnaderna bör ökas med cirka 1 500 000 kronor, utgörande

uppskattningsvis beräknade flyttningskostnader för personalen och dess

bohag.

Riksräkenskapsverket anser, att till kostnaderna bör läggas även den

kapitalmedelsförlust, som uppstår i den mån vid utflyttningen icke fullt

avskrivna byggnader icke vidare kan utnyttjas och måste försäljas på

sådant sätt, att det bokförda nettovärdet av byggnaderna icke täckes av

inflytande försäljningsmedel. Angående storleken av denna kapitalmedelsförlust

anför ämbetsverket i huvudsak följande.

Den 30 juni 1951 kvarstod av ifrågavarande byggnadsvärden i runt tal

3,5 miljoner kronor oavskrivna. Detta belopp, som sålunda skulle motsvara

kapitahnedelsförlusten vid en slopning omedelbart av samtliga byggnader,

kommer att reduceras med de avsättningar som årligen göres till

värdeminskningskontot tills utflyttningen sker och med de försälj ningsmedel

som då kan inflyta för byggnaderna. Förlusten reduceras självfallet

också med det bokförda nettovärdet för sådana byggnader, som kan disponeras

för andra ändamål.

Riksmarskalksämbetet och djur går dsnämnden gör gällande att i förevarande

sammanhang bör medräknas även kostnaderna för att återställa

de genom utflyttningen frigjorda områdena i ursprungligt eller tjänligt

skick.

Departementschefen.

Jag anser det av örlogsbasutredningen framlagda förslaget till varvsanläggning

in. in. å Muskö i det väsentliga väl utformat. Förslaget bör

kunna utgöra en god grundval för ett principbeslut om utflyttningen.Genom

ett sådant beslut bör ramen för anläggningens omfattning och huvuddragen

för den fortsatta planläggningen fastställas. Några detaljer i utformningen

bör däremot icke nu fastlåsas. På Kungl. Maj:t bör ankomma att bestämma

härutinnan allteftersom detaljplanläggningen fortskrider. Därvid

bör i kostnadsminskande syfte eftersträvas en viss begränsning av byggnadsprogrammet.

Det är vanskligt att på förhand bedöma i vilken utsträckning muskövarvet

blir konkurrenskraftigt i fråga om vissa större arbeten. Med hänsyn härtill

delar jag utredningens uppfattning, att försiktigheten bjuder att räkna

4—386 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 200.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

med en viss nedgång i marinverkstädernas arbetsuppgifter och personalstyrka

under fred. Jag är emellertid också ense med utredningen om

önskvärdheten av att utvidga fredsdriften, om sådant visar sig kunna ske

med ekonomisk fördel. Då anläggningen i allt väsentligt är dimensionerad

efter krigsförhållanden, kan en sådan utvidgning av fredsdriften ske utan

att lokalerna i allmänhet behöver utökas. Endast beträffande vissa för

fredsbruk avsedda specialanordningar, t. ex. marketenteriet, kan en utökning

bli behövlig. Sådana anordningar bör därför redan från början

planlösas så, att en utvidgning kan ske utan svårighet.

Skall man tillvarataga alla möjligheter att göra fredsdriften ekonomisk,

synes varvet icke kunna undvara en större flytdocka. Jag anser därför

att en sådan docka bör ingå i varvsanläggningen.

Till frågan om anordnande av en skyddad tvätt- och reparationsanstalt

i anslutning till varvsanläggningen är jag icke beredd att nu taga

ställning. Frågan bör ytterligare övervägas.

Jag ansluter mig till de av utredningen förordade principerna för bostadsfrågans

lösning. De av Nynäshamns stad och Ösmo kommun gjorda

utfästelserna bör genom Kungl. Maj ris försorg godtagas. Därvid får dock

framhållas, att tiden ännu icke är inne att taga ställning till frågan om

den för varvspersonalen erforderliga bostadsbebyggelsens fördelning mellan

staden och kommunen. Jag har erfarit, att frågorna om inrättande

av lasarett och gymnasium i Nynäshamn för närvarande ligger mindre

gynnsamt till än när utredningen verkställde sin undersökning. En tillfredsställande

lösning av dessa och andra frågor, som kan göra de tilltänkta

bostadsorterna attraktiva, är emellertid av vikt för att underlätta

arbetskraftsrekryteringen vid musköanläggningen. Jag förutsätter därför,

att vederbörande kommunala och statliga organ samverkar för att åstadkomma

gynnsamma lösningar och att statsmakterna i mån av behov lämnar

sin medverkan härvid.

Vägförbindelsen mellan Muskö och fastlandet synes mig böra i princip

ordnas enligt utredningens förslag. Definitiv ställning får tagas i den

ordning, som gäller för behandling av vägfrågor i allmänhet. Jag delar

utredningens uppfattning, att kostnaderna för erforderliga arbeten med

redan befintliga allmänna vägar och gator bör bestridas av väghållaren i

vanlig ordning. Vid angelägenhetsgraderingen beträffande dessa arbeten

måste hänsyn tagas icke blott till det tidigare befintliga behovet av åtgärderna

utan även till de ändrade förutsättningar ur trafiksynpunkt,

som blir en följd av musköanläggningens tillkomst. Av samma skäl och

med hänsyn till den betydelse, som den nya muskövägen får för andra

trafikintressen än varvets, bör en del av anläggningskostnaderna för denna

väg belasta väganslaget. Kostnadsfördelningen synes här lämpligen böra

göras så, att den del av vägsträckan, som kan ingå såsom ett led i en

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

51

eventuell omläggning av länshuvudväg 143, bekostas av väganslag medan

återstoden av nyanläggningskostnaden påföres varvet.

Utredningen anser att kronan bör bära en del av kostnaderna för personaltransporterna

till och från musköanläggningen. Frågan om de allmänna

principer enligt vilka kronans bidrag bör utgå i dylika fall är för närvarande

föremål för beredning inom civildepartementet. De principer, som

kan komma att fastställas för andra liknande fall, torde böra tillämpas

även beträffande musköanläggningen.

De av utredningen framlagda driftskalkylerna föranleder ingen erinran

från min sida.

I samband med utflyttningen uppkommer givetvis åtskilliga personalproblem,

som måste särskilt övervägas. Genom Kungl. Maj :ts försorg bör

vid lämplig tidpunkt tillsättas något organ för att behandla sådana frågor.

Hur detta organ skall sammansättas torde icke behöva nu diskuteras.

Enligt vad som under hand meddelats från fortifikationsförvaltningen

är den i förvaltningens remissyttrande angivna prisstegringsprocenten för

musköanläggningen alltjämt aktuell. Den av utredningen beräknade totalkostnaden

för anläggningen, 202 800 000 kronor, bör alltså uppräknas med

30 å 35 % för att motsvara den nuvarande prisnivån. Såsom försvarets

civilförvaltning påpekat bör till de av utredningen beräknade kostnaderna

läggas jämväl flyttningskostnader för personalen. Däremot räknar jag i

detta sammanhang icke med några kapitalmedelsförluster för de byggnader,

som frigöres i Stockholm, liksom ej heller med kostnader för att

iordningställa de frigjorda områdena. Man vet ju för närvarande icke,

om några kapitalmedelsförluster uppkommer, och ej heller är det ännu

klarlagt, hur områdena skall användas efter utflyttningen och i vilken utsträckning

byggnaderna bör vara kvar eller borttagas. I totalkostnaden

för den nya anläggningen bör inrymmas åtminstone någon allmän marginal

för oförutsedda utgifter. Jag anser därför befogat att öka den av utredningen

beräknade totalkostnaden med 35 %, vartill lägges kostnaden

för personalens flyttning. Jag räknar därför med att totalkostnaden för

musköanläggningen m. in. enligt nuvarande prisläge rör sig om 275 000 000

kronor.

Från totalkostnaden borträknar utredningen 1 600 000 kronor för redan

genomförda markförvärv och 12 200 000 kronor för beslutade arbeten.

Sedan denna beräkning verkställdes har ytterligare 4 500 000 kronor anvisats

för markförvärv. Kostnaderna för de beslutade arbetena har stigit,

varjämte i annat sammanhang förslag förelagts riksdagen att anvisa medel

för budgetåret 1953/54 för påbörjande av ytterligare visst arbete, som omfattas

av utredningens beräkningar. Vid bifall till detta förslag skulle

den sammanlagda kostnaden för beslutade arbeten uppgå till 30 200 000

kronor och de för ändamålet anvisade medlen utgöra 16 610 000 kronor.

Totalkostnaden enligt nuvarande prisläge bör alltså minskas med (1 600 000

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

+ 4 500 000 + 16 610 000=) 22 710 000 kronor, varefter återstår att anvisa

i runt tal 252 300 000 kronor för genomförande av örlogsvarvets utflyttning

till Muskö. Härav bör — såsom jag förut framhållit — en mindre

del bestridas av väganslag.

IV. ÖRLOGSSTATIONEN VID BERGA M. M.

A. Stationsanläggningen in. m.

Örlogsba^utredningen.

1. Allmänna grunder för beräknandet av anläggningens omfattning

in. m.

Örlogsstationen med yrkesskolornas anläggningar.

Enligt utredningens här förut behandlade förslag skall örlogsstationen vid

utflyttningen från Stockholm uppdelas så, att örlogsvaret å Muskö övertar

de uppgifter, vilka äger direkt anknytning till varvet, medan återstoden

av stationen förlägges till Berga i omedelbar anslutning till där befintliga

anläggningar för marinens underofficersskola och flottans yrkesskolor.

I den till Berga utflyttande huvuddelen av örlogsstationen ingår stationens

underbefälsskola, varjämte underofficersskolan enligt utredningens

mening bör organisatoriskt inordnas i stationen. Förslaget innebär vidare

att stationen — liksom för närvarande underofficersskolan — skall omhänderha

förläggning och förplägnad för yrkesskolorna och befäls- in. fl.

kurser, som tillfälligt förlägges till Berga. Slutligen förutsättes stationen

skola övertaga vissa av de uppgifter, som nu ankommer på Hårsfjärdens

örlogsdepå.

Örlogsstationens inre organisation får i samband med utflyttningen

anpassas efter de ändrade arbetsuppgifterna. Utredningen, som

icke haft att framlägga förslag härutinnan, förutsätter att detta spörsmål

överväges inom marinledningen, sedan utflyttningen beslutats.

Då en betydande del av den vid örlogsstationen i fredstid tjänstgörande

personalen vid mobilisering lämnar stationen för att betjäna stridsmedlen,

är det väsentligen fredsorganisationen, som blir utslagsgivande beträffande

den nya stationsanläggningens omfattning.

Utredningen har därför på grundval av uppgifter från marinmyndigheterna

verkställt personalberäkningar för stationens fredsorganisation

jämte yrkesskolor och kurser samt vissa marindistriktet tillhörande förråd.

I jämförelse med nuvarande förhållanden har därvid personalreduceringar

synts möjliga tack vare att underofficersskolan inordnas i stationen. Härigenom

synes nämligen vissa organisationsenheter (t. ex. kasern-, intendentur-

och sjukvårdsavdelningarna) kunna göras gemensamma och per
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

53

sonalbehovet särskilt för ekonomitjänst, handräckning och städning nedbringas.

Utredningen beräknar att sammanlagt cirka 1 650 personer kommer

att i fredstid längre eller kortare tid samtidigt tjänstgöra vid eller vara

lörlagda å Berga. Av detta totalantal beräknas ungefärligen 100 vara

officerare och vederlikar, 130 underofficerare och poliser, 260 högbåtsmän

och furirer, 970 korpraler och meniga — av dem 300 med tillfällig

förläggning — samt 190 civil personal.

För upplysningar om personalens fördelning på olika organisationsenheter

hänvisas till en i utredningens betänkande (s. 70) intagen tablå.

Nybyggnad sbehovet för stationen vid dess utflyttning till Berga

kan enligt utredningens beräkningar avsevärt begränsas främst därigenom

att stationen kan gemensamt med underofficersskolan utnyttja vid Berga

redan befintliga byggnader. Härtill bidrager även dels att viss personal

överflyttas till örlogsvarvet å Muskö, dels att den nuvarande stationens

gammalmodiga och opraktiskt anordnade byggnader ersättes av moderna

lokaler. Totalt beräknas behovet av nija utrymmen för själva stationen å

Berga bli omkring 25 % mindre än motsvarande utrymmen å Skeppsholmen.

Vid denna jämförelse har icke medräknats familjebostäder m. in.

Utredningen understryker, att beräkningarna endast kunnat göras ungefärliga

med hänsyn till den tid, som beräknas förflyta innan stationsorganisationen

kan börja sin verksamhet på den nya platsen, och de förändringar

i fråga om organisation och personalsammansättning m. in., som

dessförinnan kan inträffa.

1 detta sammanhang berör utredningen även spörsmålet om yrkesskolornas

lokalbehov. Detta lokalbehov föranledes visserligen icke

till någon del av örlogsstationens utflyttning utan är i och för sig ett fristående

problem. Men skall hela Berga-anläggningen vid stationens utflyttning

kunna disponeras och utbyggas på lämpligaste sätt, måste alla

på platsen aktuella byggnads! rågor behandlas i samband med varandra.

Utredningen konstaterar att skolorna behöver ökade utrymmen för undervisning

och förläggning och anför härom i huvudsak följande.

Till en början är att erinra därom att yrkesutbildningen vid flottan på

grund av de reducerade fartygsrustningarna samt jämväl vissa utbildningsorganisatoriska

hänsyn nyligen centraliserats och i stor utsträckning

förlagts i land, allt i överensstämmelse med av statsmakterna tidigare fattade

beslut. Eu del av de skol- och övningslokaler in. in., som genom denna

omläggning av yrkesutbildningen blivit erforderliga, har uppförts vid Berga,

dit yrkesutbildningen koncentrerats och där även tillgängliga förläggningsutrymmen

tagits i anspråk för yrkesskolornas personal av olika kategorier.

För ubåts- och maskinutbildningen behövliga utrymmen finnes dock ännu

icke iordningställda, för viss annan utbildning står endast provisoriska

lokaler till förfogande och för förläggning av officers- och underofficerspersonal,

som kommenderas till Berga för genomgående av yrkesskolor

eller särskilda kurser, kräves betydligt ökade utrymmen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Marindistriktets förråd.

Utredningen anser, att vid en utflyttning av marindistriktets nu i Stockholm

befintliga huvudförråd bl. a. viss del av beklädnadsförrådet bör förläggas

till Berga. Genom tillkomsten av moderna och rationellt inredda lokaler

synes därvid den totalt erforderliga golvytan kunna minskas med omkring

1 300 m2 i jämförelse med den nu i Stockholm disponerade.

Proviantförrådet vid Berga avses huvudsakligen för matinrättningens

behov och redovisas liksom denna under stationsorganisationen.

2. Allmän beskrivning av anläggningen samt uppgift om

den beräknade totalkostnaden för densamma.

Marinens underofficersskola och flottans yrkesskolor disponerar för

närvarande ett markområde om cirka 275 hektar utefter stranden av Hårsfjärden.

Området, som är beläget i Västerhaninge socken, synes bli tillräckligt

även för örlogsstationens behov, om det utökas med en mindre del

av intilliggande mark under domänstyrelsens förvaltning.

De inom området nu befintliga byggnaderna utgöres av Berga slott, vars

utrymmen huvudsakligen användes såsom expeditions- och mässlokaler,

ävensom av förläggnings-, förplägnads- och förrådsbyggnader jämte anläggningar

för undervisning och övningar m. in. För området finns gemensam

värmecentral. Vid en utflyttning av örlogsstationen förutsättes samtliga

dessa byggnader och anläggningar bli tagna i anspråk antingen för nuvarande

ändamål eller för stationens behov eller för gemensamt bruk.

Utredningen räknar med att örlogsstationen även skall disponera förläggnings-

och förplägnadslokalerna å Märsgarn på andra sidan Hårsfjärden

såsom reservutrymmen vid toppbelastningar.

Utflyttningen av örlogsstationen till Berga medför behov av ett flertal

nybyggnader samt om- och tillbyggnad eller omdisposition av vissa befintliga

byggnader. Härjämte erfordras vissa bergsutrymmen.

Huvuddelen av nybyggnaderna anser utredningen böra placeras nordväst

om det nuvarande kasernområdet. Härvid liksom vid placeringen av

övriga nybyggnader har hänsyn tagits till att den befintliga panncentralen,

som kan tillgodose ungefär hälften av nybyggnadernas värmebehov, skall

kunna helt utnyttjas.

De tjänstebostäder, som bör ordnas för viss personal vid stationen, bör

lämpligen förläggas till den östligaste, invid Vitsån belägna delen av det

av underofficersskolan nu disponerade området.

För närmare uppgifter om de föreslagna byggnadernas placering hänvisas

till utredningens betänkande med däri såsom Bil. II intagen situationsplan.

Kostnaderna för den nya anläggningen vid Berga — omfattande

kostnader för ny- och ombyggnader, bergrum, förtöj ningspir,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

55

vägar och planer samt utökning av vatten- och elektricitetsförsörjningen

in. in. — har utredningen totalt beräknat till 14 300 000 kronor enligt prisläget

sista kvartalet 1950. Av detta totalbelopp belöper 9 500 000 kronor på

den egentliga stationsanläggningen, 3 350 000 kronor på byggnader och anläggningar

för yrkesskolorna m. m. samt 1 450 000 kronor på de marindistriktet

tillhörande förråd, som utflyttas tillsammans med örlogsstationen.

I de sålunda beräknade beloppen ingår icke kostnader för flyttningen,

telefoninstallationer in. m„ vilka kostnader icke är av den storleksordning

att de kan inverka på avgörandet i utflyttningsfrågan.

Från angivna totalbelopp har utredningen avräknat 900 000 kronor, utgörande

den sammanlagda kostnaden för vissa tidigare av statsmakterna

beslutade arbeten, vilka ännu icke utförts när utredningen verkställde sina

undersökningar.

Anmärkas må att kostnaderna i nuläget givetvis är betydligt högre till

följd av inträffade prisstegringar. Vidare må anmärkas att de medel, som

tidigare funnits anvisade för nyssnämnda av statsmakterna tidigare beslutade

arbeten, numera har indragits i samband med inventering av arbeten,

för vilka byggnadstillstånd icke ansetts kunna lämnas inom en nära

framtid (prop. 1951: 186 o. 1952:212, rd. skr. 1951:272 o. 1952:217).

3. Friliggande byggnader och anläggningar.

Ör logsstationen.

Expeditionslokaler för stationsledningen avses skola erhållas

genom nybyggnad av kanslihus. Den nuvarande kanslibyggnaden vid marinens

underofficersskola användes såsom kanslihus för underofficersoch

underbefälsskolorna samt för stationens övriga utbildningsverksamhet.

Beträffande skolbyggnader m. m. avses underofficersskolan böra

bibehålla sin nuvarande byggnad, medan en nybyggnad uppföres för underbefälsskolan.

För musikundervisningen uppföres en musikbyggnad.

För övningsändamål erfordras följande nya byggnader och anläggningar,

nämligen gymnastikbyggnad, simhall, idrottsplats, stridsskjutningsbana

och handgranatbana. Skolskjutningsbanan utökas.

Ett friluftsbad anlägges.

Vad så förläggningsutrymmena beträffar har utredningen beräknat

förläggning erforderlig för följande antal personer av olika kategorier,

utöver det mindre antal befattningshavare, som bör beredas tjänstebostad

vid Berga:

30 officerare,

60 underofficerare,

200 högbåtsmän och furirer,

200 korpraler samt

770 meniga.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. May.ts proposition nr 200.

Officerarna och underofficerarna tillhör huvudsakligen yrkesskolorna,

varför förläggningsutrymmena för nämnda båda kategorier redovisas

under dessa skolor. Av de 770 platserna för meniga beräknas 300 för tillfällig

förläggning.

För förläggning av manskap finns nu vid Berga 6 kaserner, varav 2

med högre standard avsedda för eleverna i underofficersskolan. Vissa

delar av kasernerna användes nu såsom undervisnings- och sjulcvårdslokaler

in. m. Efter stationens utflyttning avses samtliga befintliga kaserner

helt skola utnyttjas såsom förläggningslokaler. Därutöver erfordras

nybyggnad av 2 kaserner av högre standard, avsedda huvudsakligen

för eleverna i underbefälsskolan, och en av enklare typ.

För personalens förplägnad behövs inga nya byggnader utan

endast ändringar eller tillbyggnad av redan befintliga.

Beträffande förråds v er k sa in heten erfordras endast nybyggnad för

det till matinrättningen anslutna proviantförrådet.

För sjukvården föreslår utredningen nybyggnad av ett sjukhus med

90 vårdplatser. Utrymmet har beräknats så, att även de fartyg, som befinner

sig inom Hårsfjärdsområdet, kan repliera på detta sjukhus i den

mån deras egna sjukavdelningar icke är tillräckliga.

En ny verkstadsbyggnad uppföres, varjämte den nuvarande riktövningshallen

användes såsom vapenverkstad samt såsom handvapen- och

inålmaterielförråd.

En ny vakt- och arrestbyggnad uppföres vid infarten till stationsområdet.

För fritidssysselsättning ombygges den nuvarande vakt- och

arrestbyggnaden. För samma ändamål ianspråktages jämväl en befintlig

smedja och en mindre verkstadsbyggnad samt den s. 1c. Grindstugan.

Den befintliga vänthallen flyttas.

Eu ny kolgård anlägges.

Sammanlagda kostnaderna för de nu nämnda byggnadsarbetena

har beräknas till 6 250 000 kronor.

Yrkesskolorna in. in.

För utbildningen vid yrkesskolorna erfordras en ny skolbyggnad,

avsedd för ubåts- och maskinskolorna. Den befintliga yrkesskolebyggnaden

bör jämväl i fortsättningen användas för signalskolan.

För läggnings utrymm en måste finnas för de officerare och underofficerare,

som kommenderas till yrkesskolor eller kurser och som icke är

bosatta i Stockholm eller dess närhet. Å Berga slott beräknas efter stationens

utflyttning 10 rum stå till förfogande för inkvartering. Därutöver

erfordras en nybyggnad med 75 enkelrum för nu angivna personal.

Kostnaderna för nämnda byggnadsarbeten för yrkesskolor och kurser

har beräknats till 1 070 000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 200.

57

Marindistriktets förråd.

Vissa mindre byggnadsarbeten för marindistriktets förrådsverksamhet

beräknas draga en kostnad av 130 000 kronor.

4. 1 berg insprängda anordningar.

Ör logsstationen.

För de nya byggnaderna in. in. inom det utökade kasernområdet fordras

en ökning av panncentralens kapacitet. Denna tillbyggnad måste

av sprängtekniska skäl ske i form av en ny tunnel, som inspränges i nära

anslutning till den förut befintliga centralen.

För personalen vid stationsledningen ordnas skyddsrum, som jämväl

avses för viss förrådsförvaring.

Kostnaderna för nu nämnda bergsutrymmen har beräknats till

890 000 kronor.

Yrkesskolorna.

För personalen ordnas skyddsrum, som jämväl avses kunna användas

som undervisningslokaler.

Kostnaderna för dessa bergsutrymmen har beräknats till 1 800 000

kronor.

Marindistriktets förråd.

För vissa förråd ordnas förvaring i bergsutrymmen, vilka jämväl

avses såsom skyddsrum för personalen vid Berga samt såsom sjukvårdslokaler.

Kostnaderna för nu nämnda bergsutrymmen har beräknats till

1 320 000 kronor.

5. Förtöjningspir m. in

Utredningen föreslår att en förtöjningspir skall byggas vid Berga. Fn

sådan pir erfordras för att möjliggöra snabba och tidsbesparande kommunikationer

mellan yrkesskolornas landförläggningar och skolavdelningens

fartyg, för att underlätta förbindelserna mellan de rustade fartygens

besättningar och stationens organ samt för att erhålla en lämplig förläggningsplats

åt de smärre kommunikationsbåtar, som behövs vid Berga-anläggningen.

Piren avses få en längd av 130 meter för att medgiva samtidig förtöjning

av en större jagare, en ubåt, en större minsvepare samt några mindre

fartyg. Vid sidan av piren lägges 2 pontoner för småbåtarnas räkning.

Den ena pontonen finns redan tillgänglig.

Den sammanlagda kostnaden för piren med sidoponton och landfäste

har beräknats till 480 000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

6. Utvändiga ledningar m. m.

Angående behovet av att utöka ledningsnätet in. m. anför utredningen

väsentligen följande.

På grund av den genom stationsutflyttningen ökade vattenförbrukningen

tillkommer en del nya ledningar för vatten och avlopp, varjämte

det blir erforderligt att uppföra en ny vattenreservoar om 500 in3 vid

Berga. För huvuddelen av nyanläggningen bör avloppen anslutas till befintligt

avloppssystem, varvid en ombyggnad och utökning av nuvarande

reningsverk utföres. Bostadsområdet avses dock få eget avloppssystem

med reningsanläggning.

Värmeförsörjningen till nyanläggningarna medför krav på utökning av

värmeledningsnätet genom nya kulvertar i samband med utvidgning av

panncentralen.

De stegrade kraven på elförsörjningen nödvändiggör en utökning av

transformatoranläggningen ävensom nedläggande av ytterligare kraft- och

belysningskablar jämte anordnande av utvidgad ytterbelysning samt dragande

av signal- och högtalarkablar m. in.

Kostnaderna för nu angivna arbeten — med undantag för vad som

hänför sig till bostadsområdet — har beräknats till 800 000 kronor.

7. Väg- och planeringsarbeten m. m.

Vissa vägar och planer måste nyanläggas inom det utökade kasernområdet.

Härjämte bör det nuvarande vägnätet överses.

Stängsel har utredningen ansett böra anordnas endast vid huvudentrén

på en kortare sträcka mellan 2 bergshöjder.

Kostnaderna för nu nämnda arbeten inom stationsområdet — bostadsområdet

icke inräknat — har beräknats till 160 000 kronor.

Remissyttranden.

De remissorgan, som uttalat sig om örlogsbasutredningens förslag till

stationsanläggning in. in. vid Berga, har ansett förslaget i stort sett godtagbart.

Kritik har riktats främst mot den standard, som föreslagits för

vissa kaserner. Situationsplanen har ansetts böra i vissa avseenden överarbetas.

Några detaljpåpekanden har gjorts. I ett par yttranden har personalfrågor

i samband med utflyttningen berörts. Ur de särskilda yttrandena

må återgivas följande.

Marinledningen förklarar sig i stort sett intet ha att erinra mot den

verkställda planläggningen. Detalj erinringar kan dock göras beträffande

vissa byggnaders placering, standarden för vissa kasernbyggnader in. in.,

men dessa detalj spörsmål bör upptagas till behandling först vid den tidpunkt,

då uppförandet av anläggningen blir aktuellt.

Fortifikationsförvaltningen anser även förslaget böra i princip godtagas.

Förvaltningen kan dock icke godkänna den standard, som utredningen

föreslagit beträffande förläggningslokaler för huvuddelen av manskapet

å Berga. Denna standard, som skulle innebära dubbelförläggning i s. k.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

59

barack-kaserner, kan endast godkännas vid tillfällig förläggning. Av de

befintliga 4 barack-kasernerna åtgår 2 för sådan förläggning. De båda

andra bör avses för enkelförläggning. Det återstående behovet av förläggningslokaler

för här ifrågavarande personal (manskap som icke är

elever i underofficers- och underbefälsskolorna) bör täckas genom att

uppföra stenkaserner av samma typ, som förekommer vid arméns nybyggda

etablissement och som av örlogsbasutredningen föreslagits för

varvsanläggningen å Muskö. Varje sådan kasern inrymmer 12 logement

för 6 man vid enkelförläggning. För att täcka ifrågavarande förläggningsbehov

vid Berga erfordras 5 sådana kaserner. — Förvaltningen anser

vidare att vissa ändringar i den uppgjorda situationsplanen bör övervägas.

Beträffande utredningens förslag om vatten- och avloppsanläggningar

in. m. framför förvaltningen vissa detaljerinringar.

Statskontoret förklarar sig kunna tillstyrka utredningens förslag om

förläggningsstandard för eleverna i underbefälsskolan endast under förutsättning,

att detsamma icke innebär ett frångående av eljest tillämpade

principer för inkvartering av denna personalgrupp.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller, att behovet av avloppsvattenrening

bör särskilt uppmärksammas för att icke möjligheterna till

friluftsbad vid Berga skall riskeras.

De av Försvarsverkens civila personals förbund och Försvarets civila

tjänstemannaförbnnd beträffande varvspersonalen gjorda uttalandena om

problem och svårigheter, som uppstår i samband med utflyttningen, avser

i tillämpliga delar jämväl stationens personal. Även vid Berga bör

mässutrymmena ökas.

B. Bostadsfrågan.

Örlogsbasutredningen.

1. Allmänna synpunkter.

Såsom framgått av den här förut lämnade redogörelsen beräknas huvuddelen

av personalen vid örlogsstationen å Berga vara inkasernerad. Tjänstebostäder

avses för ett mindre antal befattningshavare. Övrig personal bör

enligt utredningens uppfattning kunna vara bosatt i Stockholm, särskilt i

de södra förorterna, eller i tätorterna mellan Stockholm och Berga.

Utredningen räknar med att en icke obetydlig del av stationens ifrågavarande

personal tills vidare kommer att behålla sina nuvarande bostäder

och endast så småningom utflyttar, allteftersom personalen finner det fördelaktigt

och lämpligt att vara bosatt i närheten av tjänstgöringsplatsen.

Den samhällsbildning, som med hänsyn till läget i förhållande till Berga

och kommunikationerna till Stockholm synts bäst lämpad såsom bosättningsplats

för utflyttande personal, är Västerhaninge stationssamhälle.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

2. Bosättning i Västerhaninge.

För att få en närmare uppfattning om Västerhaninge samhälles förutsättningar

såsom bostadscen Irum och för att klarlägga möjligheterna att

erhålla bostäder inom samhället för personal vid örlogsstationen har utredningen

tagit kontakt med vederbörande myndigheter inom Västerhaninge

kommun. Därvid har inhämtats en rad faktiska uppgifter om

kommunen, vilka uppgifter återfinnes i utredningens betänkande.

På grundval av de verkställda undersökningarna har utredningen kommit

till den uppfattningen, att Västerhaninge samhälle har grundläggande

förutsättningar att tjäna såsom bostadscentrum för örlogsstationens personal.

Visserligen saknas för närvarande ordnade kommunikationer mellan

Västerhaninge och Berga, men sådana synes kunna upprättas, när

behov därav föreligger. Samhällets läge synes också sådant, att skäliga

förhoppningar kan hysas om att dess utveckling icke skall bli beroende

enbart av örlogsstationen utan att samhället på annat sätt skall kunna erhålla

en del av det befolkningstillskott, som synes önskvärt för samhällsbildningens

utbyggande.

Utredningens överläggningar med de kommunala myndigheterna i

Västerhaninge har haft till resultat, att kommunalfullmäktige i kommunen

den 28 maj 1951 utfäst sig att vidtaga åtgärder för att bereda bostäder

åt personal vid örlogsstationen om denna utflyttas till Berga. Utfästelsen

är av följande innebörd.

a) Därest statsmakterna beslutar utflyttning av Stockholms örlogsstation

till Berga, är Västerhaninge kommun beredd att — efter anmodan

från vederbörande statliga myndighet — svara för att vid tiden för stationens

utflyttning så stort antal i gott skick varande moderna hyreslägenheter,

som erfordras för utflyttande personal (tillhörande stationen eller

däri uppgående skolor), finnes att förhyra inom Västerhaninge samhälle

till hyror, som kan godkännas av bostadsstyrelsen.

b) Likaså är kommunen beredd svara för att erforderligt antal för

egnahemsbebyggelse lämpliga tomter inom samhället finnes tillgängliga

för försäljning till sådan vid örlogsstationen (och däri uppgående skolor)

tjänstgörande personal, som önskar förvärva dylika tomter, och som av

kommunen kan godkännas som köpare. Till tomterna skall då vara framdragna

vägar (gator) samt vatten- och avloppsledningar. Priset på tomterna

skall icke överstiga kommunens självkostnader för tomtmarkens

anskaffande och tomternas iordningställande å angivet sätt. Kommunen

är villig medgiva, att kontroll av prissättningen verkställes av bostadsstyrelsen.

För närvarande uppgår ovannämnda pris till 5 kronor per kvm.

I den mån tomter försäljes av enskilda markexploatörer är kommunen

beredd medverka till att sagda kostnader blir lägsta möjliga.

3. Tjänstebostäder vid Berga.

Enär avståndet mellan stationsanläggningen och avsett bostadscentrum

— Västerhaninge — är omkring 5 kilometer, framträder kravet på bostäder

i stationens närhet för sådan personal, som på grund av sina arbets
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

61

uppgifter bör finnas lätt tillgänglig dygnet runt. Utredningen har undersökt

behovet av sådana tjänstebostäder och härvid bedömt detsamma

restriktivt bl. a. med hänsyn till den ståndpunkt, som statsmakterna

under senare år intagit till frågor om byggande av bostäder vid andra

militära anläggningar. Därvid har utredningen funnit, att tjänstebostäder

i stationens närhet bör vara tillgängliga för 25 befattningshavare -—

utöver ekonomipersonal, för vilken bostäder redan finns. De 25 befattningshavarna

utgöres av stationschefen, kasernbefälhavaren, 5 underofficerare

(kasern- och skoluppbördsmännen, uppbördsmannen för matinrättningen

samt föreståndarna för häktet och marketenteriet), en personalvårdsassistent,

en maskinist, en högbåtsman (uppbördsman för simhallen),

en trädgårdsmästare, en förste vaktmästare, en förman vid

kasernuppbörden, 3 eldare, 2 chaufförer samt 7 sjuksköterskor och sjukhusbiträden.

För denna personal erfordras sammanlagt en lägenhet om 6 rum och

kök, en lägenhet om 5 rum och kök, 7 lägenheter om 3 rum och kök, 9

lägenheter om 2 rum och kök, en lägenhet om 2 rum och kokvrå samt 6

enkelrum, varav 2 med kokvrå. En specifikation utvisande för vilka särskilda

befattningshavare de olika lägenheterna avses är intagen å s. 83

i betänkandet, vartill här hänvisas.

För närvarande finns 10 familjebostäder vid Berga. Av dessa är dock

endast 5 lägenheter — nämligen en lägenhet om 5 rum och kök, 3 om 3

rum och kök samt en om 2 rum och kök — i sådant skick att de på längre

sikt kan medräknas för täckande av bostadsbehovet.

Enligt utredningens bedömande är det sålunda nödvändigt att uppföra:

1 lägenhet om 6 rum och kök,

4 lägenheter om 3 rum och kök samt

8 lägenheter om 2 rum och kök ävensom

bostäder för sjukvårdspersonalen.

Sammanlagda kostnaderna för de tjänstebostäder, som sålunda behöver

uppföras, samt för butikslokal, panncentral, tvättstuga och garage,

som erfordras i anslutning till bostäderna, ävensom för vägar och planer,

utvändiga ledningar in. in. inom bostadsområdet har beräknats till

i 180 000 kronor.

Remissyttranden.

De av utredningen anlagda synpunkterna på frågan om b osättning sförhållandena

för den personal, som icke erhåller tjänstebostäder

vid örlogsstationen, har icke föranlett någon erinran från

remissmyndigheterna.

Beträffande tjänstebostäder na har marinledningen angivit, att

detalj erinringar kan riktas mot det föreslagna antalet sådana bostäder.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kirngl. Maj:ts proposition nr 200.

Fortifikationsförvciltningen ifrågasätter om icke bostaden för stationschefen

borde utgå, då chefsbostäder icke uppförts av kronan vid andra nybyggda

etablissement med liknande belägenhet som den nya örlogsstalionen.

C. Kommunikationsfrågan.

Örlogsbasutredningen.

I sitt betänkande redogör utredningen för de befintliga kommunikationerna

till Berga och konstaterar, att någon allmän trafik för närvarande

icke uppehälles mellan Västerhaninge och Berga. God vägförbindelse finns

dock och Trafikaktiebolaget Stockholm—Nynäs, som innehar trafiktillstånd

mellan nämnda platser, har på förfrågan av utredningen förklarat sig

villigt att vid behov ordna busstrafik mellan Västerhaninge järnvägsstation

och Berga-området. Utredningen har därför icke ansett sig behöva räkna

med några särskilda åtgärder för att lösa kommunikationsfrågan i samband

med en utflyttning av örlogsstationen till Berga.

Remissyttranden.

I remissmyndigheternas utlåtanden föranleder kommunikationsfrågan

intet annat uttalande än ett allmänt påpekande från marinledningen, att

kommunikationerna mellan örlogsbasens olika delar å ena sidan samt

bostadsorterna och Stockholm å den andra måste ordnas på ett för personalen

ur ekonomiska och andra synpunkter tillfredsställande sätt.

D. Vatten- och elförsörjningen.

Örlogsbasutredningen.

Berga-områdets vattenförsörjning sker för närvarande från en

vattentäkt vid Västerhaninge, varifrån vattnet genom en tryckledning föres

via Vitså till Berga. Vattentäkten ifråga synes tillräcklig för att tillgodose

Berga-anläggningarnas vattenbehov även efter örlogsstationens utflyttning.

Genom fortifikationsförvaltningens försorg har åtgärder redan vidtagits för

att säkerställa rätten till ökat uttag.

För att kunna uppfordra den ökade vattenmängden måste ytterligare

en borrad brunn med pumpstation anläggas vid vattentäkten i Västerhaninge.

Med hänsyn till vattnets järnhalt avses anläggningen skola förses

med avjärningsverk. Däremot behöver den befintliga vattenledningen

från Västerhaninge till Berga icke omläggas. En ny vattenreservoar måste

dock uppföras vid Berga.

Örlogsstationens förläggande till Berga medför givetvis ökade krav på

elförsörjningen. Den befintliga högspänningsservisen måste därför

förstärkas.

Kostnaderna beräknas uppgå till 180 000 kronor för utökningen av

vattentäkten vid Västerhaninge och till 40 000 kronor för förstärkningen

av högspänningsservisen, eller sammanlagt till 220 000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

63

Remissyttranden.

Väg- och vaitenbyggnadsstijrelsen bestyrker att vattenförsörjningen för

de utökade anläggningarna vid Berga kan lösas utan svårighet.

Vattenfallsstyrelsen förklarar sig intet ha att erinra mot vad utredningen

anfört om krafttillförseln till Berga-anläggningen.

E. Sammanfattning av kostnadsberäkningarna.

Örlogsbasutredningen.

De här förut angivna kostnaderna för den nya örlogsstationen vid

Berga och för vissa anläggningar därstädes för flottans yrkesskolor och

marindistriktets förråd har utredningen sammanfört till en tablå, vilken

här återgives utom i vad avser de förut omnämnda, nu ej aktuella avdragen

för tidigare beslutade byggnader och anläggningar (tablå 3). Utredningen

erinrar, att alla kostnader hänför sig till prisläget sista kvartalet

1950. En specifikation av kostnaderna är intagen såsom Bil. III i

utredningens tryckta betänkande, vartill här torde få hänvisas.

Tablå 3. Sammanställning av kostnaderna för örlogsstationen vid Berga m. m.

Kostnadsberäkningen avser Kronor Summa kronor

Örlogsstationen

Friliggande byggnader och anläggningar ............ 6 250 000

I berg insprängda anordningar ........................... 890 000

Utvändiga ledningar m. in............................... 800 000

Väg- och planeringsarbeten in. m...................... 160 000

Tjänstebostäder ............................................. 1 180 000

Vatten- och elförsörjning ................................. 220 000 9 500 000

Yrkesskolorna m. m.

Friliggande byggnader och anläggningar ............ 1 070 000

I berg insprängda anordningar ........................ 1 800 000

Förtöjningspir in. in........................................ 480 000 3 350 000

Marindistriktets förråd

Friliggande byggnader och anläggningar ............ 130 000

I berg insprängda anordningar ........................ 1 320 000 \ 450 000

Totalsumma för Berga-anläggningen .............................. 14 300 000

Remissyttranden.

Fortifikationsför vall ningen meddelar, att den standardhöjning, som förvaltningen

påyrkat beträffande vissa manskapskaserner, medför en mer
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

kostnad i förhållande till utredningens förslag om cirka 2 000 000 kronor

enligt prisläget sista kvartalet 1950. Även vissa detalj kompletteringar,

som förvaltningen ansett behövliga, medför en viss kostnadsökning, uppskattad

till cirka 250 000 kronor. Prisstegringen efter den tidpunkt, till

vilken utredningens kostnadsberäkningar hänför sig, beräknas liksom beträffande

varvsanläggningen å Muskö till SO å 35 %.

Departementschefen.

De förutsättningar i fråga om behovet av förläggningslokaler m. m. på

vilka örlogsbasutredningen grundat sitt förslag har i vissa avseenden förändrats

sedan utredningen avgav sitt betänkande. Sålunda har flottans

värnpliktsutbildning enligt beslut av 1952 års riksdag i väsentliga avseenden

omlagts. Vidare har chefen för marinen framlagt förslag till ny

underbefälsorganisation vid flottan, vilket förslag i annat sammanhang

förelagts riksdagen. Även örlogsstationens stabs- och förvaltningsorganisation

torde komma att förändras. Det är därför icke möjligt att nu i

detalj taga ställning till nybyggnadsprogrammet för örlogsstationen in. in.,

utan detta torde böra underkastas en översyn med beaktande av numera

rådande förhållanden. Vid denna översyn bör undersökas huruvida icke,

eventuellt genom bättre utnyttjande av tillgängliga lokalutrymmen inom

övriga marindistrikt, en viss begränsning av byggnadsprogrammet kan

vinnas. Sedan översynen verkställts, bör frågan ånyo underställas riksdagens

prövning.

Ehuru det sålunda icke är möjligt att nu taga slutlig ståndpunkt till

byggnadsprogrammet, torde den av Västerhaninge kommun gjorda utfästelsen

att bereda bostäder in. in. åt utflyttande personal kunna genom

Kungl. Maj :ts försorg godtagas. Några uppgifter om antalet behövliga bostäder

kan dock givetvis icke lämnas förrän på ett senare stadium.

Jag finner det tveksamt, om tjänstebostad bör uppföras för stationschefen.

i samband med den här förut nämnda detalj granskningen av

byggnadsprogrammet får emellertid även enskildheterna i förslaget om

tjänstebostäder närmare bedömas. Tills vidare utgår jag från utredningens

förslag som beräkningsgrund.

Behovet av ett särskilt organ för att behandla personalfrågor i samband

med utflyttningen är icke så framträdande när det gäller stationen som

i fråga om varvet. Att så är förhållandet sammanhänger delvis med att

stationens fasta personal är betydligt mindre än varvets. Vidare är avståndet

från Berga till Stockholm icke längre än att utflyttningen av personalen

i viss utsträckning kan ske successivt, när förhållandena för den

enskilde synes lämpliga. I första hand bör därför eftersträvas att lösa

uppkommande frågor rörande stationens personal på ordinärt sätt.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

65

Ehuru den förutsatta översynen av byggnadsprogrammet närmast bör

föranleda en viss begränsning av detsamma, räknar jag tills vidare med

den av utredningen enligt prisläget sista kvartalet 1950 beräknade totalkostnaden

för den nya anläggningen vid Berga, 14 300 000 kronor, ökad

till 16 500 000 kronor för att möjliggöra högre standard för vissa förläggningslokaler

ävensom vissa detalj kompletteringar. Liksom beträffande

varvsanläggningen bör vidare en uppräkning av totalkostnaden ske med

35 % på grund av inträffade prisstegringar m. in. Jag räknar alltså med

i runt tal 22 500 000 kronor som totalkostnad för den nya Berga-anläggningen

enligt nuvarande prisläge. Denna kostnadsram kan dock icke slutligt

fastställas med hänsyn till den förut nämnda översynen av förslaget.

V. SÄRSKILDA FRÅGOR.

A. Sjökarteverket.

Örlogsbasutredningen.

Sjökarteverket disponerar å Skeppsholmen förutom ämbetsbyggnaden

vissa i berg insprängda utrymmen samt en mindre byggnad, i vilken verkets

jordmagnetiska avdelning är inrymd. Mätningsfartygen är vintertid

vanligen förlagda till örlogsvarvet i Stockholm, där jämväl mätningsbåtarna

plägar vara upplagda.

Enär sjökarteverket icke tillhör Stockholms örlogsbas, har utredningen

icke ansett sig böra ingå på frågan om ämbetsverkets kvarblivande på

Skeppsholmen eller bortflyttning därifrån vid blivande omdisponering av

holmen, sedan densamma till övervägande delen frigjorts från militära anläggningar.

Utredningen förutsätter emellertid, att sjökarteverket tills

vidare får disponera ämbetsbyggnaden med tomt och bergsutrymmen

ävensom nyssnämnda mindre byggnad.

Genom utflyttningen av örlogsvarvet uppstår behov av annan förläggningsplats

för sjökarteverkets flytande materiel. Frågan härom anser utredningen

böra upptagas framdeles, då förhållandena bättre kan överblickas.

Någon svårighet att tillfredsställande lösa detta spörsmål torde enligt utredningens

mening knappast föreligga, helst som plats för såväl fartyg

som båtar kommer att finnas vid muskövarvet.

Remissyttranden.

Sjökarteverket förklarar sig icke ha annat att erinra mot utredningens

förslag än att Muskö såsom förläggningsplats för verkets fartyg och båtar

synes olämplig. Något eget förslag anser sig ämbetsverket icke böra avgiva,

enär en statlig kommitté för närvarande utreder frågan om ett för

sjöfarten gemensamt centralt förvaltningsorgan, i vilket bl. a. sjökarte5—386

63 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 200.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

verket kan tänkas ingå. På denna kommitté torde ankomma att till behandling

även upptaga frågorna om ämbetslokaler för det ifrågasatta nya

förvaltningsorganet och lämplig förläggningsplats för dess fartygsmateriel.

B. Skeppsholms församling.

Örlogsbasutredningen.

Då man måste räkna med att det kommer att dröja avsevärd tid, innan

örlogsvarvet och stationen utflyttats från Stockholm och den där tjänstgörande

personalen mera allmänt bosatt sig å de nya tjänstgöringsorterna,

har utredningen icke ansett sig böra ingå på frågan om Skeppsholms församlings

fortsatta tillvaro. Detta spörsmål synes utredningen böra upptagas

till prövning först då konsekvenserna i personalhänseende av örlogsbasens

utflyttning klarare kan överblickas.

Remissyttranden.

Försvarets civilförvaltning och kammarkollegiet förklarar sig dela utredningens

uppfattning, att frågan om Skeppsholms församlings fortsatta

tillvaro i sinom tid bör särskilt utredas. Kollegiet erinrar härvid om att

anledning torde föreligga att upptaga till omprövning frågan om det fortsatta

bibehållandet av icke-territoriella svenska församlingar i landet över

huvud taget.

C. Marinens behov av mark och byggnader å Skeppsholmen

m. m. efter örlogsbasens utflyttning.

Örlogsbasutredningen.

Utredningen har övervägt vilka byggnader och markområden å Skeppsholmen,

Kastellholmen, Galärvarvet, Djurgårdsstaden och Beckholmen,

som vid en utflyttning av örlogsvarvet och stationen alltjämt bör reserveras

för marinens behov. Utredningen har härvid utgått från att holmarna

m. m. i största möjliga utsträckning bör utnyttjas för andra ändamål

och har därför eftersträvat att så långt ske kan frigöra dem från

militära anläggningar. Vissa byggnader in. m. behöver emellertid enligt

utredningens mening fortfarande stå till marinens förfogande. Härom

anför utredningen i huvudsak följande.

Skeppsholmen.

Såsom utredningen tidigare anfört bör chefen för Ostkustens marindistrikt

med stab och förvaltningsorgan i fred kvarbli i Stockholm. Såsom

ämbetsbyggnad bör marindistriktet härvid förfoga över nuvarande

kasern I (den strax söder om Skeppsholmsbron belägna 1600-talsbyggnaden)

med erforderligt tomtområde.

Marindistriktets kameralkontor är för närvarande inrymt i Långa

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

67

raden nr (del av västra boställslinset). Då kameralkontoret icke synes

kunna inrymmas i kasern I, bör detsamma kvarbli i nuvarande byggnad.

Marinen bör vidare bibehållas vid dispositionen av de i nordvästra

delen av Skeppsholmen insprängda skyddsrummen, vilket emellertid icke

innebär, att marinen skall förfoga jämväl över markytan därovanför.

Även efter utflyttning av station och varv kommer behov av viss manskapspersonal

i Stockholm att kvarstå för expeditions- och ordonnanstjänst

vid marinledningen, marindistriktet och andra militära organ. Den

erforderliga manskapsstyrkan kan beräknas till omkring 40 man och

utredningen hade från början tänkt sig, att denna styrka skulle kunna

förläggas till livgardesskvadronens kasern vid Lidingövägen. Sedan det

emellertid visat sig, att plats där icke kunde beredas, har utredningen övervägt

andra alternativ samt efter samråd med marinmyndigheterna stannat

för att föreslå, att manskapsstyrkan ifråga tillsvidare förlägges och bespisas

i den nuvarande marketenteribgggnaden på Skeppsholmen. Erforderliga

ändringsarbeten för förläggning av ovannämnda manskapsstyrka

jämte ett fåtal man ekonomipersonal — tillhopa högst 45 man —

synes bli av relativt ringa omfattning och har kostnadsberäknats till

65 000 kronor.

Utredningen förutsätter, att nuvarande mässlokaler för officerare och

underofficerare i Långa raden nr S (del av östra boställshuset) fortfarande

skall få utnyttjas av i Stockholm —• vid marinledningen, sjökrigshögskolan,

marindistriktet, kommandoexpeditionen o. s. v. — tjänstgörande

personal.

Såsom redan angivits förutsättes sjökarteverket skola även i fortsättningen

disponera nuvarande byggnader m. m.

Örlogsstationen förrådshåller för närvarande å Skeppsholmen såsom

reserv viss äldre, skrymmande intendenturmateriel — huvudsakligen

kaserninventarier — vilken så småningom torde böra kasseras och för

vilken nya förrådslokaler därför icke bör anordnas. I den mån dylik

materiel i större utsträckning finns kvar och fortfarande avses skola

behållas vid tidpunkten för stationens utflyttning bör materielen tills

vidare inrymmas i marindistriktets nuvarande intendentur förråd (det

gamla spannmålsmagasinet å sydvästra Skeppsholmen).

I anslutning till vad utredningen anfört om Skeppsholms församling

förutsättes, att kyrkan (Carl Johans kyrka) och prästgården med tillhörande

tomtområden tillsvidare disponeras på samma sätt som hittills.

Utredningen utgår från att nordvästra Skeppsholmen kommer att disponeras

på sådant sätt, att där befintligt salutbatteri kan bibehållas.

Det må anmärkas, att av de förut omnämnda byggnaderna kasern I,

västra och östra boställshusen samt intendenturförrådet är skyddade såsom

byggnadsminnesmärken.

Kastellholmcn.

Enär kastellet är skyddat såsom byggnadsminnesmärke och torde vara

föga användbart för civilt bruk samt jämväl med hänsyn till att å denna

byggnad enligt gammal hävd örlogsflaggan hissas, väl synlig från hamnen

och inloppet, anser utredningen det lämpligt —- särskilt med tanke på utländska

örlogsbesök — att kastellet fortfarande disponeras av marinen varjämte

det därinvid belägna salutbatteriet bör kvarbli på nuvarande plats.

I övrigt frigöres Kastellholmcn helt från marinens anläggningar.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Galär varvet.

Kyrkogården bör bibehållas såsom för närvarande i fråga om såväl utsträckning

som användning. I övrigt avses mark och byggnader å Galärvarvet

skola helt frigöras.

Djurgårdsstaden.

Inom Djurgårdsstaden finns för närvarande inga byggnader för varvsdrift

eller liknande ändamål, och området synes helt kunna avstås av

marinen.

Beckholmen.

Därest det nya örlogsvarvet å Muskö i enlighet med utredningens förslag

utrustas med en flytdocka av motsvarande kapacitet som Gustaf V:s

docka å Beckholmen, synes denna holme jämte därå befintliga dockor

icke längre behöva stå till marinens förfogande.

Remissyttranden.

Utredningens förslag om vilka byggnader och markområden å Skeppsholmen

in. in., som alltjämt bör avses för marinens räkning, har som

regel icke föranlett erinringar från remissmyndigheterna. I ett par yttranden

— av Stockholms stad och statskontoret — har dock framhållits, att

det är önskvärt att ytterligare begränsa det fortsatta militära utnyttjandet

av Skeppsholmen.

Erinras må, att —- såsom förut refererats — försvarets civilförvaltning

och statens organisationsnämnd ansett marindistriktets ledning böra av

organisatoriska skäl utflyttas från huvudstaden i större utsträckning än

vad utredningen föreslagit.

Civilförvaltningen framhåller härutöver, att det knappast torde vara

ekonomiskt försvarbart att ordna särskild förläggning och utspisning för

ett litet antal värnpliktig expeditionspersonal och ordonnanser å Skeppsholmen.

Behovet av dylik personal för i Stockholm kvarvarande organ

bör i sinom tid närmare undersökas av organisationsnämnden.

D. Den framtida användningen av de genom utflyttningen disponibla

områdena m. m. samt värdet av desamma.

Örlogsbasutredningen.

Från Stockholms örlogsvarv har utredningen inhämtat uppgift om

arealen för de av örlogsbasen disponerade områdena i huvudstaden. De

uppgivna arealsiffrorna, vilka icke får betraktas såsom exakta, är:

Skeppsholmen ................................. 166 250 in2

Kastellholmen ................................. 29 070 »

Galärvarvet .................................... 104 241 »

Djurgårdsstaden .............................. 49 476 »

Beckholmen .................................... 57 000 »

Summa 406 037 in2

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

69

Såsom framgår av den under V C här förut lämnade redogörelsen,

räknar utredningen med att nämnda områden jämte byggnader, med

undantag allenast för ett mindre antal byggnader eller delar av sådana å

Skepps- och Kastellholmarna samt för kyrkogården å Galärvarvet, skall

vid utflyttningen av örlogsvarvet och stationen avstås av marinen för

andra ändamål.

Vid behandlingen av frågan om den framtida användningen av

de sålunda disponibla områdena med därå befintliga byggnader och anläggningar

har utredningen utgått från att det icke ålegat utredningen alt

framlägga något fullständigt förslag rörande den blivande användningen

av områdena utan att utredningen hade att befatta sig med denna fråga

endast i den mån delar av områdena även efter utflyttningen behövde

disponeras för marinens räkning eller det eljest av särskilda orsaker ansågs

påkallat, att utredningen tog ställning till frågan. Utöver klarläggandet

av frågan om vilka byggnader och markområden, som även i fortsättningen

bör avses för marinens räkning, har utredningen därför inskränkt

sig till att påpeka önskvärdheten ur statsfinansiell synpunkt av

att en del av utgifterna för den nya örlogsbasen motsvaras av inkomster

genom försäljning av mark, som till följd av utflyttningen frigjorts, samt

till att göra vissa allmänna uttalanden i anslutning härtill. Utredningen

anför härvid i huvudsak följande.

Beträffande Skepps- och Kastellholmarna ansluter sig utredningen helt

till det i direktiven återgivna uttalandet av 1945 års markkommission, enligt

vilket stora delar av områdena bör anordnas såsom allmänna parker,

något som icke utesluter att man, med bevarande av byggnader av historiskt

värde, utnyttjar områdena för en måttlig och efter parknatur anpassad

bebyggelse med offentliga byggnader. Någon försäljning bör alltså

här icke komma ifråga. Däremot anser utredningen böra övervägas, om

icke Galärvarvet — utom kyrkogården — Djurgårdsstaden och Beckholmen

kan helt eller delvis avyttras. Härvid skulle Galärvarvet kunna avses

för bostadsbebyggelse och de delar av Djurgårdsstaden, som icke är av

kulturhistoriskt värde, kunna utnyttjas för uppförande av bostadshus eller

— såsom för närvarande (Gröna Lunds tivoli) — för nöjesanläggningar.

Vad Beckholmen angår representerar dockorna därstädes så stora värden,

att holmen även i fortsättningen bör avses för varvsindustri i den mån icke

delar av holmen nödvändigtvis måste användas för en eventuell blivande

österbro.

Utredningen framhåller i detta sammanhang, att frågorna om utflyttningen

och försäljningen icke bör sammankopplas på

så sätt, att en del av investeringarna i den nya anläggningen direkt skulle

finansieras med inflytande försäljningsmcdel. En sådan sammankoppling

synes av olika skäl mindre lämplig, bl. a. därför att kronans förhandlingsläge

skulle försämras, om försäljningen behövde ske till en viss tidpunkt.

Utredningen anser därför, att medel för den nya anläggningen bör

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

anvisas i vanlig ordning och att de försälj ningsmedel, som inflyter, bör

över vederbörande kapitalfond tillföras riksstaten.

Då frågan om användningen av de genom örlogsbasens utflyttning frigjorda

områdena i huvudstaden icke avsetts skola lösas i samband med

utflyttningsfrågans behandling, har utredningen beträffande områdenas

värde ansett sig endast ha att klargöra storleksordningen av det saluvärde,

som områdena kan anses representera. Utredningen har icke ansett

det erforderligt att föranstalta om en kostsam expertvärdering för att åstadkomma

en sådan uppskattning. I stället har utredningen efter samråd

med djurgårdsnämnden verkställt en allmän bedömning av värdet på

grundval av tidigare värderingar, gällande taxerings- och bokföringsvärden

för markområdena med därå befintliga byggnader och anläggningar samt

en allmän kännedom om fastighetsvärdena i huvudstaden. Utredningen

har därvid kommit till den uppfattningen, att de områden av Skeppsholmen,

Kastellholmen, Galärvarvet, Djurgårdsstaden och Beckholmen, vilka

skulle frigöras genom utflyttning av örlogsvarvet och örlogsstationen

in. m., jämte därå befintliga, för fortsatt marint bruk icke avsedda byggnader

och anläggningar representerar ett värde av storleksordningen

50 000 000 kronor enligt prisläget sista kvartalet 1950. Det synes utredningen,

att av angivna värde drygt hälften belöper på de områden — Galärvarvet,

Djurgårdsstaden och Beckholmen —- vilka utredningen ifrågasatt

kunna helt eller delvis avyttras.

Härtill kommer värdet av de i Lidingö stad belägna Fjäderholmarna,

vilka även skulle frigöras genom örlogsbasens utflyttning och vilka har

en areal av cirka 90 000 m2.

För närmare kännedom om de överväganden, som ligger till grund för

utredningens uppskattning av värdet av de frigjorda områdena, torde få

hänvisas till utredningens betänkande.

Remissyttranden.

Frågan om den framtida användningen av de genom örlogsbasens

utflyttning frigjorda områdena har berörts i åtskilliga remissyttranden.

Flera myndigheter, nämligen riksmarskalksämbetet, fortifikationsförvaltningen,

byggnadsstyrelsen, djurgårdsnämnden och kammarkollegiet,

framhåller behovet av en särskild utredning rörande detta spörsmål och

därmed förknippade problem. I anslutning härtill förklarar vissa myndigheter,

bland dem byggnadsstyrelsen och djurgårdsnämnden, att de i likhet

med örlogsbasutredningen i princip delar de synpunkter, som 1945

års markkommission framfört rörande användningen av Skepps- och

Kastellholmarna. Även mera specificerade förslag rörande användningen av

olika områden framföres liksom också vissa synpunkter rörande omfatt
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 200. 71

ningen av den erforderliga utredningen. Ur de olika uttalandena må återgivas

följande.

Riksmcirskalksämbetet konstaterar, att Galärvarvsområdet ursprungligen

utgjort en del av Kungl. Djurgården och på 1700-talet upplåtits för

marint bruk. Ämbetet anser, att Galärvarvsområdet alltjämt omfattas av

den regalrätt, som gäller till Djurgården. Området ifråga bör enligt

ämbetets mening efter örlogsbasens flyttning bevaras såsom park fritt

från bebyggelse och ställas under djurgårdsförvaltningens vård. För

annan användning erfordras medgivande av Hans Maj :t Konungen personligen.

De områden, som vid blivande särskild undersökning befinnes

skola återföras under djurgårdsförvaltningens vård, bör återställas i såvitt

möjligt ursprungligt skick genom försorg av vederbörande militära

förvaltningsmyndighet.

Fortifikationsförvaltningen anser, att åtskilliga lokalbehov för försvaret

med fördel kan tillgodoses genom att taga i anspråk vid utflyttningen

ledigblivande byggnader särskilt å Skeppsholmen. Förvaltningen anför

härom.

Det har uppstått svårigheter att i kasernerna vid Lidingövägen, vilka

tidigare disponerades av Livregementet till häst, inrymma såväl Livgardesskvadronen

och Stockholms stabskompani som IV. militärbefälsstaben,

Stockholms försvarsområdesstab in. in. Vid en blivande utredning rörande

den framtida användningen av byggnaderna å Skeppsholmen synes jämväl

böra undersökas, om icke något av nyssnämnda organ skulle kunna

överflyttas dit. Vidare har som följd av utflyttningen från Stockholms

centrala delar av huvudstadens garnison uppstått behov av ett centralt

beläget permittenthotell. Detta behov torde öka, om även örlogsbasen utflyttas.

Ett sådant permittenthotell synes lämpligen kunna ordnas å

Skeppsholmen. Även vissa frivilliga försvarsorganisationer torde med

fördel kunna beredas lokaler i ledigblivande byggnader därstädes.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att styrelsen i en generalplan för tillgodoseendet

av statens framtida lokalbehov räknat med att Skeppsholmen

lämpligen skulle kunna utnyttjas främst för olika kulturella institutioner.

Den i sådant avseende mest aktuella frågan gäller vissa lokaler

för konsthögskolan. Styrelsen erinrar även, utan att på nuvarande stadium

ingå på själva sakfrågan, om i olika sammanhang framförda förslag att

till Skeppsholmen förlägga vissa museer, bl. a. det av nationalmuseiutredningen

föreslagna museet för modern konst.

Statskontoret erinrar om de exceptionellt höga markvärden det här är

fråga om och finner det angeläget, att statsverket genom exploatering i viss

omfattning även av mark å Skeppsholmen, i första hand av det för örlogsvarvet

nu utnyttjade området, söker tillgodogöra sig dessa värden.

Djurgårdsnämnden föreslår att, sedan beslut fattats angående utflyttningen,

en utredning omedelbart igångsättes för åt! undersöka den mång
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungi. Maj:ts proposition nr 200.

fald frågor, som måste klarläggas innan slutlig ställning kan tagas rörande

spörsmålet om berörda områdens framtida användning. Nämnden anför

härom i huvudsak följande.

Undersökningen bör bl. a. avse den utsträckning, i vilken områdena

bör bevaras såsom parker och planteringar eller användas för bebyggelse

med statliga ämbetshus eller institutionsbyggnader eller eventuellt till

någon del användas för bostadsbebyggelse. I fråga om befintliga byggnader

bör efter undersökning utrönas, vilka som ur kulturhistorisk eller

praktisk synpunkt bör bevaras och vilka som bör rivas och bortföras.

Även vissa rättsliga frågor torde tarva undersökning. Givetvis är Stockholms

stad nära berört av en dylik utredning angående områdenas användning.

Utredningen torde böra åsyfta en ingående planläggning av användningen

i fråga om områdena, varvid i erforderliga delar förslag bör vara

uppgjorda till stadsplaner och till eventuella därav eller eljest påkallade

avtal med Stockholms stad.

Kammarkollegiet framhåller bl. a., att, i den mån Skepps- och Kastellholmarna

kommer att hållas öppna såsom park eller annan allmän plats,

Stockholms stad lärer böra åtaga sig kostnaderna för vård, underhåll,

renhållning, belysning m. m. dylikt av de öppethållna delarna av holmarna

jämte tillfartsbroar — allt i anslutning till vad som gäller för vissa andra

kronan tillhörande platser i huvudstaden. Kollegiet förutsätter att förhandlingar

härom inledes med staden snarast möjligt, sedan principbeslut

fattats om örlogsbasens utflyttning.

Stockholms stadsfullmäktige åberopar ett av borgarrådsheredningen

gjort uttalande, vari bl. a. framhålles angelägenheten av att samråd i hithörande

spörsmål kommer till stånd mellan kronan och staden.

örlogsbasutredningens uppfattning, att frågorna om utflyttningen

och om försäljning av mark, som därigenom blir disponibel,

icke bör sammankopplas på sådant sätt, att en del av investeringarna

i den nya anläggningen direkt skall finansieras med inflytande

försäljningsmedel, delas av riksräkenskapsverket, kammarkollegiet och

d jurgårdsnämnden.

Den av utredningen verkställda uppskattningen av storleksordningen

av områdenas värde har icke föranlett någon erinran från remissmyndigheternas

sida.

E. Hårsfjärdens örlogsdepå och Fjäderholmarna.

Örlogsbasutredningen.

1. Örlogsdepån.

I sitt betänkande lämnar utredningen vissa faktiska uppgifter om Hårsfjärdens

örlogsdepå. Av dessa uppgifter må här återgivas följande.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

73

Hårsfjärdens örlogsdepå har sina anläggningar huvudsakligen förlagda

till ön Märsgarn, belägen sydost om Hårsfjärden på ett avstånd från

Berga-områdets strand av omkring 2 kilometer.

Till örlogsdepån hör i övrigt det s. k. torpedbåtslaget å Gålö, sporthallen

m. fl. byggnader vid Vitså ävensom anläggningar av olika slag å

kringliggande öar, bl. a. målverkstaden samt idrottsplatsen å Vitsgarn.

Depåns huvuduppgift är att vara ett serviceorgan för kustflottan och

andra fartygsförband, som angör Hårsfjärden, genom att tillhandahålla

målanordningar för skjutningar, effektuera beställningar å sjötransporter

m. in., tillhandahålla förläggning och förplägnad åt tillfälligt ilandflyttad

personal från fartyg, tillhandagå med sjukvård och tandvård m. in.

å Märsgarn finns expeditionslokaler för depåchefen m. fl., förläggningsutrymmen

för ett 80-tal officerare och underofficerare, omkring 240 manskap

samt viss civil personal, förplägnadsmöjligheter för ett 30-tal officerare,

45 underofficerare och omkring 700 manskap, marketenteri samt

sjukstuga och tandpoliklinik. Vidare finns vakt- och arrestlokaler, biograflokal,

förrådsbyggnader, båtskjul samt kajer och bryggor m. m.

Utredningen har, efter samråd med marinmyndigheterna, övervägt hur

med Hårsfjärdens örlogsdepå bör förfaras, om varvet utflyttas till Muskö

och stationen till Berga. Därest sådan utflyttning kommer till stånd, finns

enligt utredningens mening intet skäl att i omedelbar närhet av varv och

station bibehålla en sådan fristående organisation som örlogsdepån, där

verksamheten alltid blir förhållandevis kostnadskrävande. Örlogsdepån

bör alltså upphöra såsom sådan och uppdelas på varv, station och marindistrikt.

Utredningen föreslår sålunda,

att de i depån nu ingående verkstäderna nedlägges och verksamheten

överflyttas till varvsanläggningen å Muskö, med undantag möjligen för

målverkstaden, som lämpligen synes kunna bibehållas vid Märsgarnsviken

som serviceorgan åt sjöstyrkor och fartyg för enklare arbeten med målmaterielen,

att förrådshållningen å Märsgarn av intendenturmateriel nedbringas

till minsta möjliga,

att den sjukvårdande verksamheten och tandpolikliniken överflyttas till

det nya sjukhuset vid Berga,

att förläggningslokaler och förplägnadsanstalter tillföres örlogsstationen

för att disponeras vid toppbelastningar eller eljest vid behov ställas

till förfogande för sjöstyrkor eller fartyg,

att övriga byggnader och anläggningar användes i den utsträckning,

som visar sig erforderlig, men eljest bibehålies såsom reserv, samt

att transportorganisationen (båtcentralen) överflyttas till örlogsstationen

och båtarna förlägges till den föreslagna förtöjningspiren vid Berga.

2. Fjäderholmarna.

De i Lidingö stad inom östligaste delen av Lilla Värtan belägna Fjäderholmarna

utgöres av eu grupp om fyra öar med eu sammanlagd markyta

av cirka DO 000 in2. Holmarna äges av staten och disponeras av marinen

(örlogsvarvct), som där har vissa verkstäder och förråd in. in. Vid en

opaginerad Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

av öarna finns även en av marinförvaltningen omhänderhavd avmagnetiseringsstation

för fartyg.

Utredningen föreslår, att samtliga verkstäder och förråd m. in. med

undantag för avmagnetiseringsstationen — som huvudsakligen användes

av handelsflottan — utflyttas till Muskö Sköldudde, där bergsutrymmen

beräknats för dem. Sitt förslag motiverar utredningen i huvudsak sålunda.

Fjäderholmarna ligger alltför långt indragna i skärgården för att vara

någon lämplig upplagsplats för vissa flottans förråd i krigstid. Därest

varv och station utflyttas till Hårsfjärdsområdet bortfaller även de fredsmässiga

fördelarna med verkstädernas och förrådens placering på Fjäderholmarna.

Ett bibehållande av ifrågavarande anläggningar skulle antingen

nödvändiggöra för fartygen att gå in den långa vägen till Fjäderholmarna

uteslutande för att avlämna eller komplettera förråd eller ock föranleda

dyrbara transporter mellan Fjäderholmarna och platser långt ut i skärgården.

Härtill kommer behovet av tillsyns- och vaktpersonal. Icke obetydliga

besparingar vinnes sålunda ur driftssynpunkt genom att Fjäderholmarnas

anläggningar samtidigt med varvet utflyttas till Muskö, varigenom verkstäderna

och förråden även får fullgott bergskydd.

Remissyttranden.

De av utredningen framlagda förslagen rörande Hårsfjärdens örlogsdepå

och Fjäderholmarna har icke föranlett några särskilda uttalanden av remissmyndigheterna.

Departementschefen.

Jag förutsätter liksom örlogsbasutredningen att sjökarteverket tills

vidare får disponera sina nuvarande lokaler å Skeppsholmen. Övriga här

aktuella frågor, som berör verket, synes icke påkalla något ställningstagande

förrän resultatet av den pågående utredningen rörande vissa

administrativa organisationsfrågor på sjöfartens område föreligger.

Först när utflyttningen av örlogsbasen genomförts, torde tiden vara

inne att till övervägande upptaga frågan om Skeppsholms församlings

framtida öde.

Såsom tidigare anförts är jag icke nu beredd att taga ställning till frågan

om marindistriktschefen med stab och förvaltningsorgan bör kvarbli i

Stockholm, när örlogsbasen i övrigt flyttas därifrån. Detta medför att

jag icke heller kan nu taga slutlig ställning till frågan om marinens framtida

utrymmesbehov å Skepps- och Kastellholmarna. I avvaktan på resultatet

av de fortsatta övervägandena räknar jag emellertid med att lokaler

och markområden å holmarna tillsvidare reserveras för marinens räkning

i den omfattning, som utredningen föreslagit.

Genom örlogsbasens utflyttning frigöres betydande områden av den

värdefullaste marken i landet. Några beslut om den framtida användningen

av dessa områden med därå befintliga byggnader och anläggningar

hör icke fattas, innan en grundlig och allsidig utredning verkställts rörande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

75

de olika synpunkter, som bör beaktas vid omdispositionen. En sådan utredning,

som även kan bli förenad med förhandlingar med Stockholms

stad och andra intressenter, bör igångsättas så snart beslut om örlogsbasens

utflyttning fattats. Vid utredningsarbetet bör beaktas att starka

skäl talar mot försäljning av ifrågavarande markområden, vilka torde böra

i huvudsak reserveras för statliga och kulturella ändamål.

Jag ansluter mig till örlogsbasutredningens uppfattning, att finansieringen

av örlogsbasens utflyttning icke bör sammankopplas med en eventuell

försäljning av delar av de genom utflyttningen disponibla områdena.

Vad utredningen föreslagit rörande Hårsfjärdens örlogsdepå och Fjäderholmarna

föranleder ingen erinran från min sida.

VI. BYGGNADSARBETENAS UTFÖRANDE, ARLIGA ANSLAG.

A. Örlogsvarvet m. m.

Örlogsbasutredningen.

Den nya varvsanläggningen bör enligt utredningens mening komma till

utförande utan dröjsmål med hänsyn till anläggningens betydelse för

landets försvarsberedskap och med tanke på det osäkra utrikespolitiska

läget. Utbyggnadstiden bör därför icke bli längre än som är nödvändigt

för att arbetena skall kunna bedrivas på ett ur teknisk och ekonomisk

synpunkt lämpligt sätt. Denna tid har utredningen uppskattat till 8 år.

Beträffande tidsföljden för arbetenas utförande anger utredningen,

att därvidlag bör iakttagas bl. a.,

att sprängningsarbetena så bedrives, att de utsprängda stenmassorna

kan på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt utnyttjas såsom fyllnadsmaterial

vid byggandet av kajer, pirar, kajplaner, landsväg till fastlandet

samt övriga vägar m. m.,

att kaserner, marketenteri och andra byggnader, som under utbyggnadstiden

kan användas för förläggning och bespisning av arbetare och arbetsledare,

iordningställes snarast samt

att landsvägsförbindelsen med fastlandet utan dröjsmål ordnas i syfte att

förenkla och förbilliga personal- och materialtransporterna till varvsbygget

samt att underlätta successivt färdigställande av vissa av de för varvspersonalen

avsedda bostäderna i Nynäshamn och ösmo, vilka bostäder under utbyggnadstiden

kunde uthyras till arbetare, sysselsatta med utförandet av

anläggningen.

Utredningen anser, att arbetet med den nya varvsanläggningens utbyggande

blir av sådan storleksordning, att detsamma — i likhet med vad

som skett beträffande vissa andra omfattande statliga byggnadsarbeten -—

torde böra ledas av en särskild byggnadskommitté, som direkt

underställes Kungl. Maj :t.

Angående de beräknade kostnadernas fördelning på årliga anslag

anför utredningen i huvudsak följande.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Utredningen har undersökt, hur de enligt prisläget sista kvartalet 1950

beräknade anslag om tillhopa 189 000 000 kronor, som erfordras för utbyggandet

av anläggningen å Muskö, bör fördelas på de 8 utbyggnadsåren.

Därvid har utredningen funnit, att i stort sett följande årsanslag bör anvisas:

1 :a året 8 300 000 kronor, ett vart av 2:a—6:e åren 30 000 000 kronor

samt vartdera 7:e och 8:e året 15 350 000 kronor. Det har härvid förutsatts,

att första året huvudsakligen skulle åtgå för detaljplaneringar och att arbetena

på platsen i full utsträckning skulle igångsättas andra året. I anslaget

för första året ingår även erforderliga medel för markförvärv.

Remissyttranden.

I vissa remissyttranden understrykes angelägenheten av att den planerade

varvsanläggningen snarast kommer till utförande. En särskild byggnadskommitté

för att omhänderha arbetet anser överbefälhavaren, marinledningen

och fortifikationsförvaltningen icke erforderlig. Det framhålles

att byggnadskvoten för försvaret måste ökas, när arbetet skall utföras.

Arbetsmarknadsstyrelsen och bostadsstyrelsen uppehåller sig vid de svårigheter,

som kan möta, när det gäller att skaffa arbetskraft för anläggningsarbetenas

genomförande. Ur yttrandena må återgivas följande.

Överbefälhavaren anser flyttningen av örlogsbasen vara av hög angelägenhetsgrad.

En betingelse för arbetenas rationella bedrivande är, att

de erforderliga väganläggningarna påbörjas utan dröjsmål liksom att erforderliga

bostäder anskaffas åt den personal, som kommer att anställas för

anläggningarnas utförande. Förslaget om en särskild byggnadskommitté

för arbetets genomförande kan icke tillstyrkas. En sådan kommitté måste

under alla förhållanden i stor del av sin verksamhet hämta underlag från

fortifikationsförvaltningen. Den långa utbyggnadstid, varom här är fråga,

torde också medföra en mycket ojämn belastning för kommittén. Ledningen

för anläggandet av muskövarvet bör därför i vanlig ordning åläggas

fortifikationsförvaltningen. Självfallet måste för arbetets genomförande

försvarets byggnadskvot ökas.

Marinledningen framför liknande synpunkter.

Även fortifikationsförvaltningen anser, att det ur beredskapssynpunkt

är av stor betydelse att den nya, i berg insprängda, varvsanläggningen

kommer till stånd så snart som möjligt. För en utflyttning utan dröjsmål

talar också den omständigheten, att det eljest torde bli ofrånkomligt att

nödtorftigt renovera de å Skeppsholmen befintliga anläggningarna, vilket

drager avsevärda kostnader. Att iordningställa den nya varvsanläggningen

på 8 år synes ur teknisk synpunkt möjligt endast under förutsättning, att

inga svårigheter möter att skaffa erforderlig arbetskraft och byggnadsmateriel.

Något behov av en särskild byggnadskommitté med uppdrag att

handha arbetet att bygga den nya varvsanläggningen synes icke föreligga,

utan arbetet bör anförtros förvaltningen. Därvid förutsättes, att erforderliga

personalförstärkningar och tillfälliga organisationsförändringar inom

ämbetsverket får vidtagas.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

77

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att arbetsstyrkan i ett inledande

skede av anläggningsarbetena å Muskö icke torde behöva vara alltför betydande

utan röra sig om uppskattningsvis ett par hundra man huvudsakligen

för väg- och brobyggnader samt andra arbeten av förberedande karaktär.

Är man beredd att taga konsekvenserna av att undandraga angränsande

områden samt stockholmsdistriktet denna arbetskraft, torde utförandet

av arbetena icke vålla alltför stora svårigheter ur arbetskraftssynpunkt

i detta inledande skede. Vid den tidpunkt, då arbetena bedrives i

full utsträckning, torde —- vid en utbyggnadstid av 8 år — i genomsnitt

erfordras 800 å 900 byggnads- och anläggningsarbetare på Muskö m. m.

samt 200 arbetare för bostäderna på fastlandet. Skulle det allmänna arbetsmarknadsläget

då vara väsentligt ändrat med en mattare konjunktur än

den vid tiden för remissyttrandets avgivande (januari 1952) rådande, torde

rekryteringen av den ifrågavarande arbetskraften kunna genomföras, möjligen

med reservation för vissa yrkeskategorier. Skulle däremot arbetsmarknadsläget

vara i huvudsak oförändrat, torde utbyggnadsprogrammet

icke låta sig genomföras utan väsentliga inskränkningar i annan byggnadsoch

anläggningsverksamhet. Av synnerlig betydelse för arbetskraftsrekryteringen

till de planerade anläggningsarbetena är arbetarnas bostadsfråga.

Beträffande denna fråga torde det vara önskvärt att överväga även andra

lösningar än dem som utredningen antytt.

Bostadsstyrelsen uttalar i sitt — likaledes i januari 1952 avgivna — yttrande,

att det med hänsyn till bostadsbyggandets förutsättningar inom

stockholmsregionen synes vara önskvärt att —■ om detta icke visar sig

omöjligt ur andra synpunkter — uppskjuta den föreslagna och såvitt

bostadsstyrelsen kan bedöma lämpliga utflyttningen till en tidsperiod med

mindre ansträngd byggnadsmarknad.

B. Örlogsstationen m. m.

Örlogsbasutredningen.

Den nya örlogsstationen å Berga jämte övriga föreslagna anläggningar

därstädes kan enligt utredningens mening lämpligen utbyggas på 4 år.

När anläggningen färdigställts, utflyttas de delar av nuvarande örlogsstationen,

vilka skall ingå i Berga-anläggningen. De delar av den nuvarande

stationen, vilka på grund av sin nära samhörighet med örlogsvarvet föreslagits

skola utflyttas till Muskö och införlivas med varvet därstädes, måste

kvarbli i Stockholm till dess varvet överflyttas till sin nya anläggning.

Dessa delar av stationen bör, om anläggningen å Berga först blir färdigställd,

redan i Stockholm underställas varvschefen.

Utredningen föreslår att ledningen av arbetena å Berga uppdrages

åt fortifikationsförvaltningcn och anför härom.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Av omständigheter, som är av betydelse för bedömandet av frågan, hur

ledningen av arbetena med stationsanläggningen m. m. å Berga bör ordnas,

må till en början framhållas, att de befintliga kommunikationerna mellan

Berga och Muskö är sådana, att någon mera intim samordning av de direkta

arbetena på dessa båda platser knappast kan ifrågakomma. Vidare må

erinras, att arbetena å Muskö avser uppbyggandet av en ny anläggning, medan

det å Berga närmast gäller att utvidga och komplettera ett befintligt

etablissement. Vid sådant förhållande synes det utredningen lämpligast, att

ledningen av arbetena å Berga anförtros den centrala förvaltningsmyndighet,

under vilken den befintliga anläggningen hör, nämligen fortifikationsförvaltningen.

Den av utredningen beräknade totalkostnaden för Berga-anläggningen bör

fördelas på årliga anslag så, att för första året ställes till förfogande

500 000 kronor, medan återstoden jämnt fördelas på de följande 3 åren.

Remissyttranden.

Arbetsmarknadsstyrelsen anger, att i Västerhaninge och andra kommuner

i angränsande delar av stockholmsområdet torde finnas bosatta

ungefär så många byggnadsarbetare, som behövs för arbetena med den

nya örlogsstationen och med de bostadsbyggen, som sammanhänger med

stationens utflyttning. Ett genomförande av dessa arbeten skulle alltså

icke i och för sig behöva medföra någon mera omfattande nyinflyttning

av byggnadsarbetare till orten. Emellertid skulle en så omfattande byggnadsverksamhet

på denna plats medföra, att ifrågavarande byggnadsarbetskraft

undandroges storstockholmsområdet, där redan vid tiden för remissyttrandets

avgivande knapphet på byggnadsarbetare var rådande.

Departementschefen.

Såsom jag redan framhållit är den nuvarande varvsanläggningen

i Stockholm känslig för krigshandlingar. Med den spänning, som

råder i världen, är det då angeläget att den nya skyddade varvsanläggningen

å Muskö färdigställes så snart omständigheterna medger.

Emellertid är detta företag så kostnads- och arbetskrävande, att det måste

inpassas i ett större sammanhang. Den konjunkturförändring, som inträtt

sedan örlogsbasutredningen slutförde sitt arbete och remissyttrandena

avgavs, har ändrat arbetsmarknadsläget i en för nämnda företags igångsättande

gynnsam riktning. Trots detta räknar jag icke med att musköanläggningen

kan färdigställas på kortare tid än 10 å 15 år såframt

icke exceptionella omständigheter skulle nödvändiggöra en forcering.

Muskövarvet blir till huvudsaklig del en bergrumsanläggning. De mest

omfattande statliga arbetena av liknande art — bortsett från kraftverksbyggena

— omhänderhas nu av fortifikationsförvaltningen. Skulle man tillsätta

en fristående kommitté för att handha utförandet av musköanläggningen,

har man att räkna med antingen att fortifikationsförvaltningen

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

79

måste i åtskilliga hänseenden biträda nämnda kommitté eller ock att dragkamp

om personalen skulle uppstå mellan ämbetsverket och kommittén.

Jag anser det under sådana förhållanden lämpligast, att fortifikationsförvaltningen

får svara för utförandet även av musköanläggningen, och förutsätter,

att härav betingade tillfälliga organisationsförändringar inom

ämbetsverket får beslutas av Kungl. Maj :t. Emellertid må man icke bortse

från att det bär gäller en anläggning av helt annan storleksordning än

dem som vanligen utföres. Vidare är att beakta, att för varvets utflyttning

krävs en rad andra åtgärder än genomförandet av byggnadsarbetena å

Muskö. Sålunda skall bostäder anskaffas genom vederbörande kommuners

försorg, personaltransporterna skall ordnas, varvets maskinpark och transportmateriel

skall kompletteras o. s. v. En nära samordning mellan de

olika åtgärderna erfordras för att resultatet skall bli tillfredsställande.

Därför bör fortifikationsförvaltningen biträdas av en särskild kommitté,

som har att deltaga i planläggningen av byggnadsåtgärderna och följa arbetets

utförande, svara för kontakten med de berörda kommunerna och

samordna de åtgärder, som ankommer på olika statliga organ.

I det planerade varvet skall ingå vissa anläggningar som redan beslutats

av riksdagen. Jag räknar icke med att under nästa budgetår skall

igångsättas andra arbeten än sådana som ingår i det redan beslutade

byggnadsprogrammet. Någon ytterligare medelsanvisning för arbeten på

platsen erfordras således icke för nästa budgetår. Kostnaderna för erforderlig

förplanering av varvsanläggningen torde, i den mån de ej kan

rymmas inom fortifikationsförvaltningens ordinarie anslag, få i mån av

tillgång bestridas från de medel som anvisats för de redan beslutade anläggningarna.

Den fortsatta utbyggnadstakten blir beroende av ett flertal faktorer

som icke nu kan överblickas. Det är därför icke möjligt att nu angiva

storleken av de årliga anslag som erfordras under utbyggnadstiden. Om

anläggningen skulle kunna färdigställas på 10 år — vilket knappast

synes sannolikt — skulle det genomsnittliga medelsbehovet per år uppgå

till omkring 25 miljoner kronor. Om utbyggnadstiden skulle komma att

förlängas till 15 år, nedgår det årliga medelsbehovet till icke fullt 17 miljoner

kronor. Det bör ankomma på fortifikationsförvaltningen i samråd med

marinledningen och förenämnda kommitté att uppgöra en plan för anläggningsarbetenas

bedrivande och på grundval därav framlägga förslag

om hur årsanslagen bör beräknas för att arbetena skall kunna utföras

på ett ur teknisk och ekonomisk synpunkt lämpligt sätt.

I den beräknade totalkostnaden ingår icke blott medel för investeringsarbeten

utan även kostnader, som skall bestridas från driftbudgctsanslag.

Fördelningen mellan dessa båda huvudkategorier framgår i stora drag av

den här förut lämnade redogörelsen. Detaljuppdclningcn får göras i sam
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

band med medelsäskandena för de olika ändamålen. Av kostnaderna för

investeringsarbeten hänför sig största delen till bergrumsanläggningar. Betydande

belopp belöper emellertid på kaserner, tjänstebostäder och andra

friliggande byggnader och anläggningar, örlogsbasutredningen har icke

berört frågan, hur investeringsanslagen med hänsyn härtill bör fördelas

mellan marinens och befästningars delfonder av försvarets fastighetsfond.

Denna fråga bör klarläggas av fortifikationsförvaltningen.

Beträffande den nya örlogsstationen m. m. har jag redan angivit, att

vissa förändringar inträffat rörande det underlag, på vilket örlogsbasutredningen

grundat sina beräkningar, och att därför en viss översyn av förslaget

är påkallad. Någon medelsanvisning bör icke ifrågakomma, innan

denna översyn verkställts. Vid översynen bör även frågorna om lämplig utbyggnadstid

och om erforderlig samordning av varvets och stationens flyttning

beaktas.

Jag delar utredningens uppfattning, att arbetet med anläggningarna å

Berga bör i vanlig ordning omhänderhas av fortifikationsförvaltningen.

VII. DEPARTEMENTSCHEFENS HEMSTÄLLAN.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen besluta,

att Stockholms örlogsbas skall flyttas till Stockholms

södra skärgård i huvudsaklig överensstämmelse med de

riktlinjer, som i det föregående angivits.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Fischier.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kurigl. Maj:ts proposition nr 200. 81

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Inledning ................................................................................. 2

II. Bör Stockholms örlogsbas utflyttas och i så fall vart? ...... 8

A. Allmänna synpunkter på utflyttningsfrågan ................................. 8

B. Valet av plats för en utflyttad örlogsbas ....................................... 12

Departementschefen ..................................................................... 20

III. örlogsvarvet å Muskö m. in.................................................... 22

A. Varvsanläggningen m. m............................................................. 22

B. Markfrågan .............................................................................. 34

C. Bostadsfrågan ........................................................................ 35

D. Kommunikationsfrågan ............................................................ 39

E. Vatten- och elförsörjningen ...................................................... 44

F. Driftskalkylerna ..................................................................... 44

G. Utflyttningens verkställande och flyttningskostnaderna .................. 47

H. Sammanfattning av kostnadsberäkningarna ................................. 48

Departementschefen ..................................................................... 49

IV. Örlogsstationen vid Berga m. m........................................... 52

A. Stationsanläggningen m. m....................................................... 52

B. Bostadsfrågan ........................................................................... 59

C. Kommunikationsfrågan ............................................................ 02

D. Vatten- och elförsörjningen ...................................................... g2

E. Sammanfattning av kostnadsberäkningarna ................................. 53

Departementschefen ..................................................................... 04

V. Särskilda frågor ..................................................................... 05

A. Sjökarteverket ........................................................................ 05

B. Skeppsholms församling ............................................................ 00

C. Marinens behov av mark och byggnader å Skeppsholmen m. m. efter

örlogsbasens utflyttning ............................................................ 00

D. Den framtida användningen av de genom utflyttningen disponibla

områdena m. m. samt värdet av desamma ................................. 08

E. Hårsfjärdens örlogsdepå och Fjäderholmarna .............................. 72

Departementschefen ..................................................................... 74

VI. Byggnadsarbetenas utförande, årliga anslag ..................... 75

A. örlogsvarvet m. m................................................................... 75

B. örlogsstationen in. m................................................................ 77

Departementschef en ..................................................................... 78

VII. Departementschefens hemställan ....................................... 80

6—386 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 saml. Nr 200.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:402 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående flyttning av Stockholms örlogshas. a1 i texten
  2. SU 1953:168 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående flyttning av Stockholms örlogsbas. s. 1 i texten