Sök i Ratio Lex

Angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1953/54, m. m

1953-04-24 · 56 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 56 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:227, Angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1953/54, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

1

Nr 227.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående komplettering

av riksstatsfårslaget för budgetåret 1953/54, m. m.;

given Stockholms slott den 24 april 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 (nr

155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker;

2) förordning med bestämmelser om taxering till investeringsavgift i

vissa fall;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Förslag

till

förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923

(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker.

Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker* 1, vilken jämlikt förordning

den 29 februari 1952 (nr 63) gäller intill utgången av juni månad 1953, skall

äga fortsatt giltighet intill utgången av juni månad 1954.

1 Senaste lydelse av förordningen se 1950: 570.

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 221.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

Förslag

till

förordning med bestämmelser om taxering till investeringsavgift

i vissa fall.

Härigenom förordnas som följer.

Vad i förordningen den 14 december 1951 (nr 794) om särskild avgift vid

vissa investeringar (investeringsavgift) finnes stadgat om skyldighet för

fysisk eller juridisk person att erlägga dylik avgift för investeringar inom

viss förvärvskälla, skall gälla jämväl beträffande sådana investeringar inom

den ifrågavarande förvärvskällan, som verkställts under det beskattningsår

(räkenskapsår), för vilket taxering till statlig inkomstskatt i första instans

verkställes år 1955 eller 1956, under förutsättning att i nyss angivna räkenskapsår

ingår kalenderåret 1953 eller del därav samt detta förhållande helt

eller delvis föranletts av att räkenskapsår så omlagts att något av de räkenskapsår

vilka utgått efter den 29 februari 1952 kommit att omfatta annan

tidrymd än tolv månader. Bestämmelserna i förordningen om investeringsavgift

rörande skyldighet att avlämna deklaration till ledning för taxering

till sådan avgift, m. m. skola därvid äga motsvarande tillämpning.

Den omständigheten att fysisk eller juridisk person, vars första räkenskapsår

för den ifrågavarande förvärvskällan utgått efter den 29 februari

1952, låtit detta första räkenskapsår omfatta annan tidrymd än tolv månader

medför icke att bestämmelserna i denna förordning bliva tillämpliga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 april

1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Sköld, frågan om komplettering av

riksstatsfårslaget för budgetåret 1953/5b och vissa därmed sammanhängande

spörsmål. Föredraganden anför därvid följande.

I. Inledning.

I särskilda skrivelser den 21 och den 24 mars 1953 har riksräkenskapsverket

framlagt dels förslag till slutlig beräkning av statsverkets inkomster under

budgetåret 1953/54 och dels redogörelse angående approximativ beräkning

rörande utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1952/53.

I det följande redogöres först för utfallet av driftbudgeten för budgetåret

1952/53.

Härefter kommer jag att anmäla den slutliga beräkningen av avskrivningsbehovet

för budgetåret 1953/54 beträffande nya kapitalinvesteringar.

I fråga om driftbudgeten för budgetåret 1953/54 redovisas till en början

förändringarna av utgifterna i förhållande till förslaget i statsverkspropositionen.

Härefter anmäles den nya beräkningen av inkomsterna för nästkommande

budgetår samt frågan om fortsatt giltighet av förordningen angående

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. I anslutning härtill

lämnas en redogörelse för det ekonomiska läget och den ekonomiska

politiken, varjämte behandlas frågan om särskilda bestämmelser i anledning

av investeringsavgiftens avveckling. Vidare framlägges i samband därmed

förslag rörande dels den uttagningsprocent för den statliga inkomstskatten,

som bör tillämpas under nästa budgetår, dels förlängning av gällande

bestämmelser angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

dels ock särskilda bestämmelser om taxering till investeringsavgift i vissa

fall.

Beträffande kapitalbudgeten framlägges definitivt förslag till investeringsplan

för budgetåret 1953/54 jämte därtill fogade investeringsstater.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

II. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1952/53.

I sin förenämnda skrivelse den 24 mars 1953 har riksräkenskapsverket beräknat,

att inkomstutfallet i förhållande till den för löpande budgetår

fastställda riksstaten, i vilken inkomsterna upptagits till 8 391,4 miljoner

kronor, kommer att visa en minskning med 462,3 miljoner kronor.

Inkomsterna å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättes

komma att överstiga de i riksstaten ursprungligen beräknade med 15,io

miljoner kronor, huvudsakligen motsvarande en ökning av fordonsskatten

med 5 miljoner kronor och av bensinskatten med 10 miljoner kronor.

För de inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden,

redovisas i riksräkenskapsverkets beräkning en neltobrist å 477,4 miljoner

kronor. Den mot budgetutjämningsfonden reglerade bristen framkommer

som ett saldo mellan överskott och underskott för olika inkomsttitlar. I fråga

om de direkta skatterna förutses underskott för bl. a. skatt å inkomst- och

förmögenhet in. m. och för titeln konjunkturskatt med 555 resp. 96 miljoner

kronor. Å andra sidan redovisas merinkomster för vissa bevillningar, bland

vilka märkes tullmedel med 10 miljoner kronor, varuskatt med 25 miljoner

kronor och tobaksskatt med 25 miljoner kronor. Totalt sett uppgår nettobristen

å skattetitlarna till 565 miljoner kronor. Uppbörd i statens verksamhet

beräknas lämna ett nettoöverskott av drygt 14 miljoner kronor. Under

titlarna folkpensionsavgifter och diverse inkomster upptages merinkomster

av 49 resp. 18 miljoner kronor. Inkomsterna av statens kapitalfonder beräknas

av riksräkenskapsverket komma att öka med sammanlagt ca 6 miljoner

kronor i förhållande till riksstatens beräkningar. För fonden för statens

aktier och fonden för kreditgivning till utlandet har sålunda upptagits

merinkomster med närmare 30 miljoner kronor. Å andra sidan räknas med

en minskning för affärsverksfonderna om ca 26 miljoner kronor.

Enligt vad riksräkenskapsverket vidare anför i sin skrivelse beräknas u tgifterna

å driftbudgeten i fråga om de mot budgetutjämningsfonden

reglerade anslagen komma att utvisa en nettomerutgift å i runt tal

98 miljoner kronor, varvid ämbetsverket bortsett från uppkommande besparingar

å reservationsanslag. De belopp, som för de olika huvudtitlarnas vidkommande

förväntas komma att tagas i anspråk från respektive överföras

till budgetutjämningsfonden, anges i efterföljande sammanställning.

Merutgifter Besparingar

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna................ Ö l 3 __

II. Justitiedepartementet......................... 10-20 _

III. Utrikesdepartementet......................... — 0 33

IV. Försvarsdepartementet....................... 11232 —

V. Socialdepartementet.......................... 57-66 _

VI. Kommunikationsdepartementet................ — 4-17

VII. Finansdepartementet......................... 11-22 _

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj. ts proposition nr 227.

5

Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

VIII. Ecklesiastikdepartementet..................... 85 20 —

IX. Jordbruksdepartementet....................... 25-65 —

X. Handelsdepartementet........................ 2 58 —

XI. Inrikesdepartementet......................... 57-86 —

XII. Civildepartementet .......................... — 249-93

XIII. Oförutsedda utgifter.......................... — 0-73

XIV. Riksdagen och dess verk m. in................ — 0-28

Säger 362-82 255-44

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden.............................. 0-40 —

II. Riksgäldsfonden ............................. — 10-00

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster — —

Säger 0-40 10-00

Summa 363-22 265 44

Nettomerutgift 97-78

I fråga om utfallsberäkningen å utgiftssidan anför riksräkenskapsverket

följande.

Såsom framgår av sammanställningen, utvisar civildepartementets huvudtitel

den största avvikelsen från beräkningarna i riksstat och tilläggsstat

med en uppskattad nettobesparing å 249,93 miljoner kronor. Denna

besparing, som är att hänföra till de å riksstaten och tilläggsstat II uppförda

anslagen till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen

för vissa löne- och pensionsförmåner respektive täckning av beräknade

kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m., sammanhänger emellertid

med att dessa anslag i enlighet med vad som förutsatts vid anslagens beviljande

beräknas i allmänhet icke bliva tagna i anspråk av de avlöningsutbetalande

myndigheterna, vilket leder till en motsvarande merbelastning

av myndigheternas avlöningsanslag. Efter korrigering med hänsyn härtill

av de olika huvudtitlarnas belastning märkas bland mera betydande merutgifter

överskridanden av arméns anslag till familjebidrag och mathållning

med tillhopa 9,72 miljoner kronor, av anslaget under socialdepartementets

huvudtitel till bidrag till folkpensioner m. m. med 38,63 miljoner

kronor samt av anslaget under jordbruksdepartementets huvudtitel till producentbidrag

till vissa innehavare av mindre jordbruk med 10,51 miljoner

kronor. Bland större besparingar må nämnas den besparing å 10 miljoner

kronor som beräknas uppkomma å anslaget till räntor å statsskulden. Vidare

må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsättes på grund av

merinkomster å de till automobilskattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna

komma att via anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond

tillföras 8,n miljoner kronor. Det enligt riksstat och

tilläggsstat beräknade underskottet å specialbudgeten, 222,oe miljoner kronor,

beräknas sålunda vid realiserandet av budgeten minskas till 213,95

miljoner kronor.

I fråga om utfallet av driftbudgetens utgiftssida i vad avser de mot budgetutjämningsfonden

reglerade anslagen har riksräkenskapsverket slutligen

framhållit, alt budgetutjämningsfonden beräknas komma att tillföras

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

besparingar å reservationsanslag å minst 50 miljoner kronor. Då övriga

mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag enligt vad förut framhållits

beräknas komma att utvisa en nettomerutgift å 97,78 miljoner kronor,

skulle budgetutjämningsfonden alltså genom utfallet av driftsbudgetens utgiftssida

belastas med 47,78 miljoner kronor.

Med ledning av de i det föregående redovisade beräkningarna över utfallet

av driftbudgetens inkomster och utgifter samt med hänsyn till de

ytterligare utgifter, för vilka medel anvisats eller äskats å tilläggsstat, har

riksräkenskapsverket beräknat överskottet å driftbudgeten att

tillföras budgetutjämningsfonden för löpande budgetår till i runt tal 200

miljoner kronor. Ämbetsverket har därvid utgått från det i riksstaten beräknade

överskottet å 1171 miljoner kronor, vilket minskats med dels de

beräknade bristerna å inkomsttitlarna å 477 miljoner kronor och dels de

beräknade merutgifterna för vissa anslag å 48 miljoner kronor ävensom

med det sammanlagda beloppet av å tilläggsstat anvisade eller äskade anslag

å 443 miljoner kronor. För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna

och de faktiska utbetalningarna å driftbudgetens anslag skall det angivna

överskottet korrigeras med hänsyn till inträffande förändringar i behållningen

av reservationer å driftbudgeten. Riksräkenskapsverkets beräkningar

ger vid handen att under löpande budgetår kan motses en minskning

å 150 miljoner kronor av de reserverade medlen. Fördelningen av denna

summa framgår av följande sammanställning.

Minskning (—)

resp.

ökning ( +)

Milj. kr.

Reservationer som beräknas komma att överföras till budgetutjämningsfonden

............................................ — 50-00

Beräknad förändring i övrigt i beloppet av kvarstående behållningar

å reservationsanslag:

IV. Försvarsdepartementet................................... — 70 00

VI. Kommunikationsdepartementet............................ + 70 00

IX. Jordbruksdepartementet.................................. —170-00

X. Handelsdepartementet.................................... — 1000

XI. Inrikesdepartementet .................................... — 10-00

Övriga huvudtitlar....................................... — 10 00

Utgifter för statens kapitalfonder:

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar................... + 100-00

Summa — 150-00

Från det förut framräknade budgetöverskottet å i runt tal 200 miljoner

kronor skall således dragas angivna reservationsminskning å 150 miljoner

kronor. Det belopp, varmed inkomsterna enligt riksräkenskapsverket beräknas

komma att överstiga utgifterna å driftbudgeten under innevarande

budgetår, skulle i enlighet härmed kunna uppskattas till omkring 50 miljoner

kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

7

Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av budgetutfallet kan också,

om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt riksstat

och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat har

utgifterna upptagits till sammanlagt (7 219,91 -j- 443,02 =) 7 662,93 miljoner

kronor. De faktiska utgifterna beräknas av riksräkenskapsverket överstiga

detta belopp med 212,88 miljoner kronor, varav 112,88 miljoner kronor avser

överskridanden av anslag samt 100,oo miljoner kronor förbrukning av reservationer.

Samtliga utgifter kan sålunda beräknas till i runt tal 7 875 miljoner

kronor. Eftersom inkomsterna beräknas till omkring 7 925 miljoner

kronor, kan alltså det kassamässiga överskottet beräknas till ca 50 miljoner

kronor.

Det bör emellertid framhållas, att det sålunda framräknade överskottet

icke helt motsvarar de faktiska in- och utbetalningarna under budgetåret

1952/53 å statsverkets kassa, bland annat med hänsyn till de olika transaktioner,

som förekommer vid sidan av budgeten.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar budgetåret 1953/54.

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning

upptagna med allenast beräknade belopp, huvudsakligen beroende på att

motsvarande investeringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu

att få anmäla de förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena

samt av förslag om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen

beräknade.

De under statens allmänna fastighetsfond äskade investeringsanslagen

till inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen

å 100 000 kronor, till uppförande av bostadsfastighet

för tjänstemän vid beskickningen i Oslo å 600 000 kronor, till uppförande

av bostadsfastighet för tjänstemän vid beskickningen i Paris å 1 600 000 kronor

samt till nybyggnad i Malåträsk för Sveriges geologiska undersökning

å 250 000 kronor avser medel till förvaltningsbyggnader och skall alltså avskrivas

med 25 procent. Avskrivning med 50 procent bör enligt gällande

grunder ske beträffande investeringsanslagen till vissa inredningsarbeten för

zoofysiologiska institutionen vid universitetet i Lund å 60 000 kronor, till

utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm å 3 200 000 kronor, till vissa

byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. in. å 22 052 000 kronor, till

Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och utbyggnadsarbeten å 1 000 000

kronor samt till utbyggande av karolinska sjukhuset å 2 610 000 kronor.

Under försvarets fastighetsfond uppfördes i årets statsverksproposition

ett gemensamt avskrivningsanslag för envar av fastighetsfondens

dclfonder. Avskrivningsbehovct beräknades schablonmässigt till 50 procent

av den totala investeringen —• frånsett kostnader för markförvärv,

vilka icke avskrives — i vederbörande delfond med undantag för befästningars

delfond för vilken total avskrivning tillämpades. Såsom framgår

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

av propositionen nr 149 har sedermera under arméns delfond äskats ett

nytt anslag till nybyggnad för krigsarkivet å 455 000 kronor. Med hänsyn

härtill torde avskrivningsanslaget å arméns delfond med ändring av det i

statsverkspropositionen äskade beloppet, böra uppräknas med 227 500 kronor.

Något anslag till flyttning av Stockholms örlogsbas, vartill i statsverkspropositionen

beräknades ett preliminärt belopp av 460 000 kronor under

befästningars delfond, har icke upptagits. Avskrivningsanslaget å befästningars

delfond torde därför böra upptagas med ett till 69 000 000 kronor

reducerat belopp.

Under statens utlåningsfonder har anslaget till lånefonden för

bostadsbyggande definitivt äskats med 540 000 000 kronor, innebärande en

höjning av det preliminärt beräknade beloppet med 65 000 000 kronor. Avskrivningsbehovet

bör i enlighet med gällande grunder beräknas efter 25

procent.

Under fonden för låneunderstöd har slutliga belopp äskats

till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet med 70 000 000 kronor

samt till lån till anordnande av kollektiva tvätterier med 2 000 000 kronor.

Anslagen bör enligt gällande regler avskrivas med 100 resp. 25 procent. Slutliga

belopp har vidare äskats för anslagen till lån till föreningen Röingegården

u. p. a. för vissa ombyggnadsarbeten med 100 000 kronor, till lån till

stiftelsen Skärsbo barnhem för vissa reparationsarbeten m. ni. med 60 000

kronor, till lån till de statsunderstödda alkoholistanstalterna för sanering

av deras ekonomi med 609 900 kronor samt till lån till nybyggnader vid erkända

alkoholistanstalter med 990 000 kronor. Slutligen har äskats ett anslag

till lån till föreningen Margarethahemmet för vård av fallandesjuka sinnesslöa

barn för sanering av hemmets ekonomi å 130 000 kronor. Då samtliga

nämnda lån avses skola vara ränte- och amorteringsfria bör anslagen

avskrivas i sin helhet.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens

förslag till anslag till avskrivning av nya kaptalinvesteringar

framgår av följande översikt.

Ökning ( + )

Minskning (—)

Kronor

Statens allmänna fastighets)ond:

Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikes
-

representationen (prop. nr 114)......................... — 475 000

Uppförande av bostadsfastighet för tjänstemän vid beskickningen

i Oslo (prop. nr 114)............................ + 150 000

Uppförande av bostadsfastighet för tjänstemän vid beskickningen

i Paris (prop. nr 114)........................... + 400 000

Vissa inredningsarbeten för zoofysiologiska institutionen vid

universitetet i Lund (prop. nr 164)..................... + 30 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. (prop.

nr 124)............................................... + 26 000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij. ts proposition nr 227.

9

Ökning ( + )

Försvarets fastighets fond: Kronor

Arméns delfond (prop. nr 149)............................ + 227 500

Befästningars delfond (prop. nr 200)...................... — 460 000

Statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsbyggande (prop. nr 138)............ +16 250 000

Fonden för låneunderstöd:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet (prop. nr 138) — 65 000 000

Lån till stiftelsen Skärsbo barnhem för vissa reparationsarbeten

m. m. (prop. nr 135).................................. — 25 800

Lån till de statsunderstödda alkoholistanstalterna för sanering

av deras ekonomi (prop. nr 95)......................... — 190 100

Lån till nybyggnader vid erkända alkoholistanstalter (prop.

nr 95)................................................ + 30 000

Lån till föreningen Margarethahemmet för vård av fallandesjuka

sinnesslöa barn för sanering av hemmets ekonomi

(prop. nr 148)......................................... + 130 000

Summa — 48 907 400

På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar

av de under förevarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning

av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag såvitt

rör anslaget till arméns delfond under försvarets fastighetsfond — föreslå

riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1953/54 i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

Statens allmänna fastighetsfond:

Kronor

Utrikesdepartementet:

Inköp, uppförande och istdndsättande av fastigheter

för utrikesrepresentationen............. 25 000

Uppförande av bostadsfastighet för tjänstemän vid

beskickningen i Oslo....................... 150 000

Uppförande av bostadsfastighet för tjänstemän vid

beskickningen i Paris...................... 400 000

Ecklesiastikdepartementet:

Vissa inredningsarbeten för zoofysiologiska institutionen

vid universitetet i Lund............ 30 000

Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm .. 1 600 000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

Handelsdepartementet:

Nybyggnad i Maläträsk för Sveriges geologiska

undersökning.............................

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m....................................

Statens anstalt för fallandesjuka:

Om- och utbyggnadsarbeten.................

Utbyggande av karolinska sjukhuset...........

Försvarets fastighetsf ond:

Försvarsdepartementet:

Arméns delfond.........................

Befästningars delfond....................

Statens utlåningsfonder:

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsbyggande..........

Fonden för låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet...

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier.....

Inrikesdepartementet:

Lån till föreningen Röingegården u. p. a. för vissa

ombyggnadsarbeten.........................

Lån till stiftelsen Skärsbo barnhem för vissa reparationsarbeten

m. m........................

Lån till de statsunderstödda alkoholistanstalterna

för sanering av deras ekonomi..............

Lön till nybyggnader vid erkända alkoholistanstal
ier.

......................................

Lån till föreningen Margarethahemmet för vård

av fallandesjuka sinnesslöa barn för sanering av

hemmets ekonomi..........................

Kronor

62 500

11 026 000

500 000

1 305 000

5 735 000

69 000 000

135 000 000

70 000 000

500 000

100 000

60 000

609 900

990 000

130 000.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 227.

11

IV. Driftbudgeten för budgetåret 1953/54.

Förändringar av utgifterna.

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret

1953/54 upptogs utgifter å sammanlagt 8 168 miljoner kronor. Härav

föll 7 408 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 760 miljoner kronor

på utgifter för statens kapitalfonder.

I särskilda propositioner har Kungl. Maj :t framlagt förslag till ett flertal

ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.

I fråga om Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslagsäskanden

har riksdagen i åtskilliga fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen

har emellertid totalt icke medfört någon större förändring av siffrorna.

Andra huvudtiteln utvisar en ökning med 1,3 miljoner kronor, vilken faller

på avlönings- och omkostnadsanslagen till fångvårdsanstalterna. — Fjärde

huvudtiteln företer en nettoökning med 11,5 miljoner kronor. Bland anslagsökningarna,

som uppgår till 14,2 miljoner kronor, må nämnas 11,o miljoner

kronor till svenska fältsjukhuset i Korea och 2,5 miljoner kronor till ersättning

i anledning av kroppsskada ådragen under militärtjänstgöring. Å andra

sidan har ersättningsanslagen till försvarets fastighetsfond samt vissa avlöningsanslag

nedräknats med 2,i resp. 0,6 miljoner kronor. — För femte

huvudtiteln föreligger en nettoökning med 17,5 miljoner kronor. Sålunda

ökar bostadsrabatterna med 12,4 miljoner kronor och anslaget till bidrag till

viss bostadsförbättringsverksamhet — tidigare benämnt bidrag till främjande

av bostadsbyggande på landsbygden — med 5,o miljoner kronor. —

Åttonde huvudtiteln företer en ökning med 1,5 miljoner kronor. Bland större

anslagsökningar må nämnas 0,6 miljon kronor till studiehjälp åt elever i

försöksdistrikt med enhetsskola, 0,3 miljon kronor till avlöningar vid de

högre tekniska läroverken och 0,8 miljon kronor till europeiskt samarbete

inom kärnforskningen. I övrigt fördelar sig ökningar och minskningar å

ett stort antal anslag. — För nionde huvudtiteln beräknas en nettoökning

med 1,2 miljoner kronor. Sålunda ökar anslaget till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område med 12,o miljoner kronor, medan anslaget till kostnader

i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet — preliminärt

upptaget med 6,5 miljoner kronor — bortfaller och anslaget till omkostnader

för statlig lagerhållning nedgår med 4 miljoner kronor. Bland

förändringar i övrigt märkes en ökning med 0,5 miljon kronor för avlöningar

till lantbruksnämnderna och en minskning av anslaget till bidrag till jordbrukets

rationalisering med l,o miljon kronor. — Tionde huvudtiteln företer

en nettoökning med 0,5 miljon kronor, varav drygt 0,4 miljon kronor faller

på ett anslag till statsbidrag till åtgärder för krigsförsörjningen. — För

elfte huvudtiteln uppkommer en nettoökning med 3,5 miljoner kronor. Bland

större anslagsökningar märkes 5,o miljoner kronor till understödjande av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 227.

riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande, 0,6 miljon kronor till

vissa byggnadsarbeten vid Svartsjöanstalten och l,i miljoner kronor till häradsskrivarnas

in. fl. avlöningar. Minskningar redovisas för ett flertal anslag,

bl. a. för anslagen till statens sinnessjukhus med totalt l,o miljon kronor

och för bidragsanslaget till den lokala polisorganisationen å landsbygden

med 1,7 miljoner kronor. — Tolfte huvudtiteln ökar med 10,5 miljoner kronor,

varav 7,5 miljoner kronor hänför sig till den ändrade lönegrupperingen

och 3,o miljoner kronor till en förhandlingsöverenskommelse rörande ändrad

lönegradsplacering för vissa statliga tjänster. — För huvudtiteln avskrivning

av nya kapitalinvesteringar beräknas ett minskat medelsbehov av 48,9 miljoner

kronor.

I förhållande till statsverkspropositionen har man sålunda att räkna med

en nettominskning av utgifterna med 1,4 miljoner kronor.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa

av 8 168 miljoner kronor, varav 7 632 miljoner kronor hänförde sig till egentliga

statsinkomster och 536 miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades i

statsverkspropositionen skatten å inkomst och förmögenhet m. m. ge 4 006

miljoner kronor. Inkomsttitlarna kupongskatt, skogsvårdsavgift^ arvslottsskatt,

gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt samt omsättningsoch

expeditionsstämplar m. m. upptogs till 5, 7,s, 70, 36 resp. 60 miljoner

kronor. I automobilskattemedel beräknades inflyta 640 miljoner kronor. Tullar

och acciser beräknades ge sammanlagt 2 246 miljoner kronor, varav i

tullmedel 350 miljoner kronor, varuskatt 250 miljoner kronor, accis å margarin

och vissa andra fettvaror 4 miljoner kronor, skatt å kaffe 17 miljoner

kronor, tobaksskatt 650 miljoner kronor, skatter på alkoholhaltiga drycker

och läskedrycker sammanlagt 885 miljoner kronor, nöjesskatt 55 miljoner

kronor samt skatt å elektrisk kraft 35 miljoner kronor. Uppbörden i

statens verksamhet samt folkpensionsavgifterna upptogs med 117 resp.

272 miljoner kronor. Under diverse inkomster inflytande medel beräknades

till sammanlagt 177 miljoner kronor, varav 60 resp. 88 miljoner kronor i

tips- och lotterimedel.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen

till sammanlagt 260 miljoner kronor, varav för postverket 10 miljoner

kronor, telegrafverket 60 miljoner kronor, statens järnvägar 10 miljoner

kronor, statens vattenfallsverk 130 miljoner kronor och för domänverket

50 miljoner kronor.

I skrivelse den 21 mars 1953 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande

instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1953/54. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 227.

13

myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna

ävensom vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande de

olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak anfört följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet in. m. Beräkningen av denna titel står

till följd av källskattesystemet i nära samband med de antaganden som göras

beträffande inkomstutvecklingen under hela den tid som beräkningen

omfattar. I fråga om fysiska personer gäller detta särskilt den sammanlagda

löneinkomsten, enär variationer i densamma giva direkt utslag i avseende

på den inflytande preliminärskattens storlek. Bestämmelserna om ränta å

kvarstående skatt ha numera medfört, att samma förhållande i högre grad

än tidigare kan väntas gälla även i fråga om svenska aktiebolag. Under

budgetåret 1951/52 — då räntebestämmelserna första gången voro tillämpliga

— kompletterades sålunda inbetalningarna under de ordinarie uppbördsterminerna

av preliminärskatt med omfattande fyllnadsbetalningar

under våren 1952. Härigenom har den under våren 1953 påräkneliga uppbörden

av kvarstående skatt blivit i motsvarande mån mindre. Även under

innevarande budgetår torde en liknande utveckling vara att vänta. I

vilken utsträckning möjligheterna till fyllnadsbetalning under våren 1953

komma att utnyttjas — vilket i sin tur vid givet taxeringsresultat blir bestämmande

för den uppbörd av kvarstående skatt som kan väntas under budgetåret

1953/54 — kan emellertid icke med större säkerhet bedömas. Ej

minst med hänsyn härtill synes det lämpligt, att utfallet av skattetiteln för

innevarande budgetår och beräkningen av titeln för nästkommande budgetår

bedömas i ett sammanhang.

I sin senaste inkomstberäkning angav riksräkenskapsverket vissa förutsättningar

för beräkningen av löneinkomsternas utveckling under år 1953,

vilka alltjämt synas äga giltighet. Sålunda påpekades, att den från tidigare

år kända löneglidningen praktiskt taget torde ha upphört under år 1952,

varigenom lönenivån vid slutet av året endast obetydligt skulle avvika från

den för år 1952 genomsnittliga nivån. Icke heller väntades större förändringar

i lönenivån till följd av löneglidning under år 1953. Beträffande den

för de totala löneinkomsterna betydelsefulla sysselsättningsutvecklingen räknades

icke, totalt sett, med större förändringar i förhållande till det vid

beräkningstillfället gällande läget, även om det påpekades att en ogynnsammare

utveckling icke kunde uteslutas. Ej heller i detta hänseende synas

skäl föreligga att nu utgå från ändrade förutsättningar.

Resultatet av årets avtalsrörelse kunde vid beräkningen i december 1952

givetvis icke överblickas. I detta hänseende föreligga nu bättre hållpunkter

för beräkningen. Även om förhandlingarna för betydande delar av arbetsmarknaden

ännu icke äro avslutade, torde nu stå klart, att årets avtal komma

att medföra endast relativt obetydliga förskjutningar i löneläget.

Sammanfattningsvis anser sig riksräkenskapsverket fortfarande böra

grunda sina beräkningar på antagandet om någon, fastän i jämförelse med

decemberberäkningen något mindre, stegring av den sammanlagda inkomsten

av tjänst under år 1953 i jämförelse med år 1952 och ytterligare någon

stegring under de första månaderna 1954.

Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst

synes anledning ej föreligga att i detta sammanhang utgå från andra antaganden

än som redovisades i den senaste inkomstberäkningen. De inneburo

en mindre stegring år 1952 i jämförelse med år 1951 — huvudsakligen

hän förlig till inkomst av jordbruksfastighet — men för år 1953 åter någon

tillbakagång.

Vad beträffar aktiebolagen antogs i decemberberäkningen en nedgång

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Mcij:ts proposition nr 227.

av den sammanlagda taxerade inkomsten på 5—10 procent för verksamhetsåret

1952 i jämförelse med 1951 års höga nivå och för verksamhetsåret

1953 oförändrad nivå i förhållande till 1952. Därvid hade beaktats den sannolika

effekten av den tillfälliga begränsningen av den fria avskrivningsrätten,

varom beslut hade fattats av riksdagen. Det låter sig icke heller nu göra

att med någon större grad av säkerhet bedöma taxeringsutfallet. Riksräkenskapsverket

har icke ansett sig ha skäl att frångå sina tidigare antaganden.

I decemberberäkningen gjordes det antagandet, att bestämmelserna om

ränta å kvarstående skatt skulle, liksom året före, föranleda aktiebolagen att

i avsevärd utsträckning erlägga fyllnadsbetalningar till den preliminärskatt,

som i vanlig ordning erlagts under uppbördsåret. Riksräkenskapsverket har

vid denna beräkning utgått från samma antagande som vid decemberberäkningen.

Beträffande beräkningarna kan vidare nämnas att det, liksom vid decemberberäkningen,

förutsatts skola inflyta belopp av storleksordningen

100 miljoner kronor i form av investeringsavgifter under båda de ifrågavarande

budgetåren. Det kan även påpekas, att det fortfarande räknas med

en uttagsprocent av 110 för den statliga inkomstskatten under såväl 1953

som 1954 och med oförändrad total kommunal utdebitering under år 1954

i jämförelse med år 1953. Den senare beräknas nu uppgå till 12,72 pr skattekrona.

I förhållande till beräkningen i december 1952 föreligga ändrade förutsättningar

därigenom att riksdagen fattat beslut om höjning av folkpensionsavgifterna

från 1 januari 1954. Effekten härav på statsinkomsterna

kommer i första hand till synes som en stegring av preliminärskatteinkomsterna,

då folkpensionsavgifterna uppbäras i samband med den allmänna

uppbörden. Under budgetåret 1953/54 kommer denna uppbördsökning även

att vara liktydig med en nettoökning av de behållna inkomsterna på skattetiteln,

emedan den bokföringsmässiga omföringen från denna till titeln

folkpensionsavgifter baseras på senast kända uppgifter om debiterade pensionsavgifter,

vilket för budgetåret 1953/54 blir de vid 1953 års taxering påförda

avgifterna. För 1953 års riksdag har vidare framlagts förslag om vissa

ändringar i uppbördsförfarandet från den 1 januari 1954, innebärande

bland annat en effektivisering av skatteuppbörden genom uttagande av preliminärskatt

vid korttidsanställning. Även härigenom kommer preliminärskatteinkomsterna

under våren 1954 att öka i förhållande till tidigare beräkning.

Under de angivna förutsättningarna kunna de sammanlagda inkomsterna

å titeln i form av preliminärskatteuppbörd nu beräknas uppgå till mellan

ö 600 och 6 700 miljoner kronor under såväl innevarande som nästkommande

budgetår. Beträffande beräkningen av övriga inkomster å titeln liksom

beträffande utgifterna ha endast smärre justeringar gjorts.

De sammanlagda inkomsterna å titeln skulle därigenom komma att uppgå

till mellan 7 800 och 7 900 miljoner kronor för innevarande budgetår och

till i runt tal 8 500 miljoner kronor för nästkommande budgetår. I sistnämnda

belopp ingår då en preliminärt beräknad återföring från fonden

för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel med 500 miljoner

kronor.

Utgifterna å titeln beräknas för budgetåret 1952/53 till mellan 3 800 och

3 900 miljoner kronor och för budgetåret 1953/54 till omkring 4 500 miljoner

kronor. Därvid har för det förstnämnda budgetåret medräknats en beräknad

nettoavsättning till nämnda fond med 350 miljoner kronor.

Den behållna inkomsten skulle sålunda uppgå för budgetåret 1952/53

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 227. 15

till 4 000 miljoner kronor och för budgetåret 1953/54 till likaledes 4 000

miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket vill starkt understryka det ovissa i det antagande,

som gjorts i fråga om fyllnadsbetalningar av preliminär skatt för^ verksamhetsåret

1952. I den mån kvarskatteräntan icke föranleder fyllnadsbetalningar

i den utsträckning riksräkenskapsverket här räknat med, sker

en motsvarande förskjutning i skatteinkomsten från budgetåret 1952/53

till budgetåret 1953/54. Samma osäkerhet gäller motsvarande antagande beträffande

fyllnadsbetalningar våren 1954, fastän de betalningar, som då

kunna komma i fråga, vid de gjorda antagandena beträffande utfallet av

1954 års taxering, bli av betydligt mindre storleksordning.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen

är denna inkomsttitel upptagen till 70 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen,

som i november 1952 beräknade de totala inkomsterna under titeln

i fråga till G5 miljoner kronor, har i skrivelse den 13 mars 1953, med

hänvisning bland annat till att uppbördssiffrorna under den hittills gångna

delen av löpande budgetår synas peka på ett lägre inkomstbelopp än vad

som tidigare förutsatts, anfört att inkomsterna under titeln för budgetåret

1953/54 böra uppföras med högst 65 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

beräknar nu inkomsterna på titeln för löpande budgetår till 60 miljoner kronor,

vilket är 5 miljoner kronor mindre än vid decemberberäkningen. Orsaken

till nedgången ligger delvis däri att under den hittills förflutna delen

av budgetåret inga större engångsbelopp influtit, vilket annars brukar

vara fallet. Riksräkenskapsverket föreslår, att det i statsverkspropositionen

upptagna beloppet, 70 miljoner kronor, får kvarstå oförändrat.

Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen beräknats till 36 miljoner

kronor. I sin ovan nämnda skrivelse har generalpoststyrelsen efter förnyad

beräkning föreslagit samma belopp. Riksräkenskapsverket anser, att

titeln i det slutliga riksstatsförslaget bör upptagas till 36 miljoner kronor.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Denna titel har i statsverkspropositionen

uppförts med 60 miljoner kronor, vilket även stod i

överensstämmelse med generalpoststyrelsens beräkning i november 1952.

Styrelsen har med utgångspunkt från hittills kända uppbördssiffror för innevarande

budgetår nu ansett sig böra beräkna uppbörden under titeln i

fråga till högst 56 miljoner kronor för budgetåret 1953/54. Enligt riksräkenskapsverkcts

mening bör titeln i det slutliga riksstatsförslaget kunna

upptagas till oförändrat 60 miljoner kronor.

Fordonsskatt. Denna titel beräknades i december 1952 av riksräkenskapsverket

till 200 miljoner kronor, vilket belopp även uppförts i statsverkspropositionen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som i november 1952 likaså

föreslagit detta belopp, har i skrivelse den 3 mars 1953 meddelat, att därefter

ingenting framkommit, som föranleder ändring av denna beräkning.

Länsstyrelsernas beräkningar sluta nu på 185 miljoner kronor mot 171

miljoner kronor i november 1952. Med ledning av vad som nu är känt om

ökningen av fordonsbeståndet under år 1952 och om de faktorer, som kunna

beräknas påverka utvecklingen under år 1953, anser riksräkenskapsverket,

att de antaganden beträffande fordonsbeståndets tillväxt, vilka lågo till

grund för verkets beräkning i december 1952, fortfarande kunna godtagas.

Riksräkenskapsverket föreslår därför, att det i statsverkspropositionen uppförda

beloppet, 200 miljoner kronor, bibehålies.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

Bensinskatt. Riksräkenskapsverket föreslog i december 1952, att denna

titel skulle beräknas till 365 miljoner kronor. I statsverkspropositionen har

preliminärt upptagits ett belopp på 440 miljoner kronor, varvid förutsatts

en skattehöjning med 5 öre per liter på bensin och brännolja. Sedermera

har Kungl. Maj:t i proposition nr 83 förelagt riksdagen förslag till höjning

av skatterna på bensin och motorbrännolja från och med den 1 juli 1953

med 3 öre för liter liksom uttagande av skatten på motorsprit från nämnda

dag med 3 öre för liter.

De förnyade beräkningar, som verkställts av generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen

och länsstyrelserna, innebära under förutsättning av en sådan

skattehöjning, att inkomsterna på ifrågavarande titel skulle komma

att uppgå till ca 410 miljoner kronor för budgetåret 1953/54. Bränslekommissionen

uppskattar enligt skrivelse den 19 mars 1953 föx-brukningen av

bensin och spritblandningar under budgetåret 1953/54 något lägre än i november

1952. Den nya beräkningen avviker dock icke väsentligt från de

antaganden om förbrukningen, som ligga till grund för generaltullstyrelsens

och kontrollstyrelsens ovannämnda beräkningar av skatteuppbörden. Beträffande

förutsättningarna för beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel

bör även beaktas, att enligt beslut vid årets riksdag rätt till viss restitution

av skatt på bensin, som användes vid jordbrukets drift, skall införas för

tiden den 1 januari 1953—den 31 december 1954. Kostnaden härför har beräknats

till 1,5 miljoner kronor för helt år.

Under hänvisning till vad sålunda anförts föreslår riksräkenskapsverket,

att titeln bensinskatt i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 410 miljoner

kronor.

Tullmedcl. Denna titel har i statsverkspropositionen uppförts med 350

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1952 inkomsterna

till 325 miljoner kronor i överensstämmelse med generaltullstyrelsens

förslag. I skrivelse den 13 mars 1953 har generaltullstyrelsen meddelat, att de

vid styrelsens beräkning i november 1952 åberopade osäkerhetsmomenten

beträffande utrikeshandelns kommande utveckling visserligen alltjämt i

väsentliga delar kvarstå men att det vill synas, som om en normal utveckling

från nu kända läge för utrikeshandeln skulle leda till att under budgetåret

1953/54 tullmedelsuppbörden komme att bli högre än 325 miljoner

kronor och möjligen nå samma storlek som under kalenderåret 1953. Generaltullstyrelsen

har därför numera ansett sig böra för budgetåret 1953/54

upptaga uppbörden av tullmedel till netto 350 miljoner kronor. Med hänvisning

till vad generaltullstyrelsen anfört och till att tullmedelsinkomsterna

under innevarande budgetår nu kan väntas bli något högre än vad som

tidigare beräknats eller 360 miljoner kronor, får riksräkenskapsverket föreslå,

att titeln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 350 miljoner

kronor.

Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits

250 miljoner kronor, vilket belopp även föreslagits av riksräkenskapsverket.

Denna beräkning vilade på förutsättningen, att skatten vid tillverkning och

import av personbilar m. m. skulle komma att utgå även under budgetåret

1953/54 efter i huvudsak oförändrade grunder. Kungl. Maj :t har sedermera

i proposition nr 85 förelagt riksdagen förslag med denna innebörd. Kontrollstyrelsens

och generaltullstyrelsens förnyade beräkningar ge tillsammans

ett belopp av 244 miljoner kronor, under förutsättning att bilaccisen kvarstår,

mot 233 miljoner kronor vid motsvarande beräkningar i november

1952. Orsaken till uppräkningen ligger huvudsakligen i att skatten på chok
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 227.

17

lad och konfityrvaror numera väntas ge högre avkastning. Inkomsterna

på titeln varuskatt beräknas redan för innevarande budgetår komma att

uppgå till 250 miljoner kronor. Med hänsyn härtill förordar riksräkenskapsverket,

under förutsättning att varubeskattningen bibehålies efter i huvudsak

oförändrade grunder, att titeln för budgetåret 1953/54 beräknas till 260

miljoner kronor eller 10 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror. I statsverkspropositionen har

för denna inkomsttitel upptagits 4 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen och

statens jordbruksnämnd ha vid förnyade beräkningar bibehållit detta belopp.

Det har emellertid framhållits, att beräkningsgrunderna bli helt förändrade,

därest den föreslagna omläggningen av accissystemet på fettvaruområdet

skulle genomföras under den tid beräkningarna avse. Riksräkenskapsverket

förordar, under förutsättning av oförändrade grunder för fettvarubeskattningen,

att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet bibehålies.

Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket föreslog i sin inkomstberäkning i december

1952, att för denna titel skulle upptagas ett belopp på 650 miljoner

kronor, vilket även uppförts i statsverkspropositionen. Aktiebolaget Svenska

tobaksmonopolet har i skrivelse den 10 mars 1953 meddelat, att det

fortfarande, liksom i november 1952, anser sig böra föreslå att titeln beräknas

till 625 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar för innevarande

budgetår tobaksskatten till 600 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

anser sig för det kommande budgetåret alltjämt böra räkna med en fortgående

omsättningsökning och föreslår, att titeln för budgetåret 1953/54

upptages till oförändrat 650 miljoner kronor.

Rusdrgcksförsäljningsmedel av partihandelsbolag. I statsverkspropositionen

har denna titel beräknats till 11 miljoner kronor, varvid för aktiebolaget

Vin- & spritcentralen, till vilket inkomsterna på titeln i första hand hänföra

sig, förutsatts en avsättning på 5 miljoner kronor till dispositionsfonden. Sedan

avtal numera träffats med aktiebolaget Vin- & spritcentralen om ändrad

tidpunkt för inleverans till statsverket av omsättningsskatt på spritdrycker

och på vin, har emellertid behovet av en sådan avsättning bortfallit. Kontrollstyrelsen

har därför vid förnyad beräkning föreslagit, att titeln uppföres

med 16 miljoner kronor, och riksräkenskapsverket föreslår att detta belopp

upptages i det slutliga riksstatsförslaget.

Rusdrgcksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag har i statsverkspropositionen

beräknats till 34 miljoner kronor. Titeln beräknas för innevarande

budgetår giva 33 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har vid förnyad beräkning

bibehållit statsverkspropositionens belopp och riksräkenskapsverket får

därför föreslå, att ifrågavarande titel i det slutliga riksstatsförslaget upptages

till oförändrat 34 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel upptogs i

statsverkspropositionen till 650 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket hade

vid sin decemberberäkning föreslagit 625 miljoner kronor, medan kontrollstyrelsen

förordat 620 miljoner kronor. I skrivelse den 12 mars 1953 bär

kontrollstyrelsen beräknat titeln till 630 miljoner kronor. Med hänsyn till

att inkomsterna redan under innevarande budgetår beräknas uppnå detta

belopp, vilket innebär eu snabbare stegring än vad som tidigare antagits, anser

riksräkenskapsverket att titeln för budgetåret 1953/54 bör kunna upptagas

med det i statsverkspropositionen beräknade beloppet, 650 miljoner

kronor.

15 Ii i han q till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 227.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin, maltdrijcksskatt samt skatt d

läskedrycker. Dessa titlar ha i statsverkspropositionen upptagits med respektive

50, 80 och 85 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har efter förnyad beräkning

föreslagit samma belopp, och riksräkenskapsverket förordar, att för

ifrågavarande titlar statsverkspropositionens belopp bibehållas oförändrade.

Statlig nöjesskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1952 denna

inkomsttitel till 55 miljoner kronor, vilken uppskattning godtagits i statsverkspropositionen.

Länsstyrelserna beräknade i november 1952 titeln till

drygt 49 miljoner kronor och ha vid förnyad uppskattning stannat vid ungefär

samma belopp. Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning kan titeln redan

under innevarande budgetår beräknas ge en inkomst av närmare 55 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att det i statsverkspropositionen

uppförda beloppet på 55 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 bibehålies.

Skatt å elektrisk kraft har i statsverkspropositionen upptagits med 35 miljoner

kronor, vilket belopp även bibehållits av kontrollstyrelsen vid förnyad

beräkning. Riksräkenskapsverket förordar i anslutning härtill, att statsverkspropositionens

belopp upptages oförändrat i det slutliga riksstatsförslaget.

Inkomst av myntning och justering. I statsverkspropositionen har för denna

titel upptagits 3 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsterna

till ca 5,5 miljoner kronor. Mynt- och justeringsverket har i skrivelse

den 25 februari 1953 föreslagit, att inkomsterna på titeln för budgetåret

1953/54 beräknas till 4 miljoner kronor, innebärande en höjning med

1 miljon kronor i förhållande till verkets beräkning i oktober 1952. Höjningen

har föranletts av att verkets kapacitet förutses öka genom färdigställande

av en ny smältugn. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i det

slutliga riksstatsförslaget beräknas till 4 miljoner kronor.

Folkpensionsavgifter. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1952

denna inkomsttitel till 225 miljoner kronor. Med hänsyn till att förslag om

höjning av pensionsavgifterna från och med den 1 januari 1954 avsågs skola

föreläggas 1953 års riksdag uppräknades emellertid i statsverkspropositionen

det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet till 272 miljoner kronor.

Riksdagen har sedermera fattat beslut om höjning av folkpensionsavgifterna

från nämnda dag. Den ökning av statsinkomsterna under budgetåret 1953/54,

som blir en följd härav, framkommer, såsom ovan anförts, i första hand

som en ökning av bruttoinkomsterna på inkomstskattetiteln genom att pensionsavgifterna

ingå i preliminärskatteuppbörden. Då det inkomstbelopp,

som genom omföring från inkomstskattetiteln tillgodoföres titeln folkpensionsavgifter

för budgetåret 1953/54, beräknas med utgångspunkt från beloppet

av vid 1953 års taxering påförda avgifter, kommer emellertid avgiftshöjningen

icke att påverka beräkningen av titeln folkpensionsavgifter för

ifrågavarande budgetår. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att inkomsttiteln

upptages till 225 miljoner kronor i det slutliga riksstatsförslaget.

Totalisatormedel. I statsverkspropositionen har denna titel upptagits till

14 miljoner kronor. Lantbruksstyrelsen, som i oktober 1952 beräknade inkomsterna

på titeln till 13 miljoner kronor, anför i skrivelse den 6 mars 1953,

att titeln nu kan beräknas till 14 miljoner kronor eller till samma belopp

som nu väntas för löpande budgetår. Med hänsyn till den fortgående ökningen

av inkomsterna på titeln i fråga anser riksräkenskapsverket, att i det

slutliga riksstatsförslaget bör upptagas ett till 15 miljoner kronor förhöjt

belopp.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

19

Tipsmedel. I statsverkspropositionen ha inkomsterna på denna titel beräknats

till 60 miljoner kronor. Under år 1952 ha tipsinsatserna kraftigt

stegrats i förhållande till föregående år, och titeln beräknas för innevarande

budgetår inbringa 57 miljoner kronor. Då ökningen alltjämt synes fortgå,

föreslår riksräkenskapsverket, att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet

höjes till 65 miljoner kronor.

För lotterimedlen beräknades i statsverkspropositionen 88 miljoner kronor.

Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, som i oktober 1952 uppskattade

ifrågavarande inkomster till 82 miljoner kronor, har i skrivelse den 26

februari 1953 efter förnyad beräkning ansett sig böra höja sin tidigare beräkning

till 86 miljoner kronor. För innevarande budgetår kunna inkomsterna

nu antas komma att stiga till 90 miljoner kronor. Då stegringen av

lottförsäljningen ännu ej visat tecken att avstanna, föreslår riksräkenskapsverket,

att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet höjes till 95 miljoner

kronor.

För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december

1952 i anslutning till postverkets beräkning ett belopp av 10 miljoner kronor,

vilket även upptagits i statsverkspropositionen. I skrivelse den 6 mars

1953 har generalpoststyrelsen avgivit förnyad beräkning av inkomsterna på

titeln i fråga. Den nya beräkningen visar i jämförelse med motsvarande kalkyl

i oktober 1952 relativt små förskjutningar av postverkets inkomster och

utgifter och resulterar liksom då i ett inkomstöverskott på ca 10 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket föreslår i anslutning härtill, att i det slutliga

riksstatsförslaget som inkomst av postverket uppföres oförändrat 10 miljoner

kronor.

Telegrafverket. Inkomsterna på denna titel ha i statsverkspropositionen

beräknats til] 60 miljoner kronor. Telegrafstyrelsen, som i november 1952

föreslagit detta belopp, har i skrivelse den 10 mars 1953 meddelat, att inga

sådana förändringar i förutsättningarna för beräkning av telegrafverkets

överskott för budgetåret 1953/54 inträtt, att någon anledning finns att föreslå

ändring av det i statsverkspropositionen upptagna överskottsbeloppet.

Riksräkenskapsverket förordar därför, att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget

upptages till oförändrat 60 miljoner kronor.

Statens järnvägar. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel

upptagits 10 miljoner kronor, vilket belopp föreslagits av riksräkenskapsverket.

Järnvägsstyrelsen, vars kalkyl över förväntade intäkter och kostnader

för budgetåret 1953/54 ledde till ett överskott av storleksordningen 10

miljoner kronor, hade med hänvisning till att beräkningarna voro grundade

på osäkra antaganden och att det framkomna överskottet var så litet

i förhållande till omslutningen för sin del föreslagit, att som inkomst under

riksstatstiteln skulle tillsvidare räknas med ett belopp av 5 miljoner

kronor. Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 20 mars 1953 anfört, att sedan

nyssnämnda förslag framlades inga stora förändringar inträtt i de förutsättningar

på vilka en dylik beräkning måste bygga. Järnvägsstyrelsen räknar

nu emellertid med något lägre intäkter än tidigare, närmast som en

följd av alt vissa avgiftsjusteringar torde visa sig nödvändiga, medan kostnadssidan

skulle vara oförändrad. Styrelsen anser sig därför numera icke

kunna räkna med att något överskott uppkommer på statens järnvägars rörelse

under budgetåret 1953/54 och föreslår därför att vid den förnyade

beräkningen av inkomsttiteln endast upptages ett formellt belopp.

Riksräkenskapsverket, som ansett sig böra godtaga järnvägsstyrelsens

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

beräkning av rörelseresultatet, vill erinra om att de inleveranser till statsverket,

som kunna påräknas under det kommande budgetåret, delvis äro

beroende av storleken av från innevarande budgetår balanserade överskottsmedel.

Ehuru dessa efter vad som nu kan bedömas icke fullt komma att

uppgå till det belopp av 10 miljoner kronor, varmed inkomsttiteln uppförts

i statsverkspropositionen, anser emellertid riksräkenskapsverket, att titeln

»Statens järnvägar» i det slutliga riksstatsförslaget bör kunna oförändrat

upptagas till avrundat 10 miljoner kronor.

Statens vattenfallsverk. Vattenfallsstyrelsen beräknade i november 1952

inkomsterna på titeln till 90 miljoner kronor, varvid räknades med en extra

avsättning till värdeminskningskonto på 15 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,

som ifrågasatte huruvida sådan extra avsättning erfordrades,

föreslog i sin inkomstberäkning, att titeln skulle beräknas till 105 miljoner

kronor. I statsverkspropositionen har titeln upptagits med 130 miljoner

kronor. Denna höjning möjliggjordes genom att förstärkning av vattenfallsverkets

rörelsemedel förutsattes skola ske genom särskilda investeringsanslag

på riksstaten och genom ökning av verkets rörliga kredit i riksgäldskontoret,

varigenom balanserade överskottsmedel kunde frigöras ur rörelsen

och inlevereras till statsverket.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 12 mars 1953 inkommit med förnyad

beräkning. Styrelsen anför däri, att någon säkrare bedömning än under

hösten 1952 rörande det ekonomiska resultatet för budgetåret 1953/54

icke är möjlig, då det kan bliva påverkat av helt oförutsebara omständigheter.

Vattenfallsstyrelsen har vidare vidhållit sin önskan att göra extra

avsättning till värdeminskningskonto och framhållit, att styreisen kommer

att upptaga en sådan avsättning i sitt förslag till driftkostnadsstat för budgetåret

1953/54. Därvid kommer förmodligen också att begäras en höjning

av beloppet till 25 miljoner kronor, varför det inlevererbara överskottet

skulle komma att nedgå till 105 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som beträffande den ifrågasatta extra avsättningen

till värdeminskningskonto icke funnit anledning frångå sin tidigare

ståndpunkt, har i övrigt intet att erinra mot vattenfallsstyrelsens beräkning

och föreslår därför, att ifrågavarande inkomsttitel i det slutliga riksstatsförslaget

upptages till 130 miljoner kronor.

Domänverket. Domänstyrelsen ansåg sig i november 1952 böra beräkna

inkomsterna på denna titel till 35 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

föreslog i sin decemberberäkning att titeln i avvaktan på säkrare hållpunkter

för en bedömning borde upptagas till 50 miljoner kronor, vilket belopp

även uppförts i statsverkspropositionen. Domänstyrelsen har i skrivelse den

4 mars 1953 framhållit, att icke heller nu något fastare underlag för en

beräkning av överskottet för år 1953 kan sägas föreligga. Med hänsyn bland

annat härtill har styrelsen icke ansett sig böra jämka det av styrelsen tidigare

angivna beloppet, 35 miljoner kronor. Enligt vad domänstyrelsen för

närvarande kunnat bedöma, skulle beloppet dock snarast vara högt beräknat.

Enligt vad riksräkenskapsverket under hand inhämtat hänför sig osäkerheten

i beräkningarna främst till den del av domänverkets intäkter, som

härrör från försäljningar av virke å rot och för vilken marknadsläget under

hösten 1953 i hög grad blir bestämmande. Under hänvisning till vad

sålunda anförts förslår riksräkenskapsverket, att domänstyrelsens beräkning

av inkomsterna på ifrågavarande titel godtages och att titeln i det

slutliga riksstatsförslaget uppföres med ett till 35 miljoner kronor sänkt

belopp.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 227.

21

Riksräkenskapsverket har slutligen framhållit, att de nu verkställda beräkningarna

liksom den tidigare inkomstberäkningen är grundad på förutsättningarna,

att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett

detsamma som för närvarande samt att den ekonomiska utvecklingen icke

störes genom mera omfattande arbetskonflikter.

Frågan om fortsatt giltighet av förordningen angående omsättningsoch

utskänkningsskatt å spritdrycker.

Beträffande förevarande fråga må följande nämnas.

Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av

spritdrycker upptagits en särskild skatt. Gällande bestämmelser innefattas

i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker sådan den lyder enligt förordningarna den

26 juni 1933 (nr 399), den 21 maj 1937 (nr 246), den 25 maj 1941 (nr 254),

den 28 maj 1943 (nr 257), den 11 juni 1943 (nr 316), den 30 januari 1948

(nr 18) samt den 17 november 1950 (nr 570) (sistnämnda författning återgiver

förordningen deh 8 juni 1923 i dess helhet i senaste lydelse).

Enligt dessa bestämmelser upptages omsättningsskatt:

l:o) vid detaljhandelsbolagens (systembolagens) inköp av spritdrycker,

därvid skatten utgår dels med en grundavgift av 11 kronor för liter och dels

med 80 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp

av dryckerna i butelj er åt skick;

2:o) för spritdrycker, som jämlikt bestämmelserna i två särskilda kungörelser

den 18 december 1918, nr 987 och 989, inköpes hos partihandelsbolaget

eller importeras för användning till vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt,

tekniskt, industriellt eller likartat ändamål, därvid skatten utgår

med en grundavgift av 1 krona 40 öre för liter.

Utskänkningsskatt upptages för spritdrycker, som utskänkes, samt utgår

med 4 kronor för liter renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt,

6 kronor för liter annat egentligt brännvin och 8 kronor för liter andra

spritdrycker.

Departementschefen.

Den internationella ekonomiska utvecklingen. Det ekonomiska läget ute i

världen har under de senaste månaderna utvecklats gynnsammare än man

tidigare räknat med. Visserligen har priserna pekat nedåt för flera viktiga

råvaror, men produktionen har hållit sig väl uppe eller ytterligare stigit och

spänningarna i de internationella betalningarna bär åtminstone tillfälligt

mildrats.

Prisutvecklingen på de viktigaste råvarorna har sedan sammanbrottet i

början av 1951 av den första spekulationen efter Koreakrigets utbrott varit

i stort sett fallande. I början av innevarande år hade man i genomsnitt kommit

tillbaka till läget på försommaren 1950. Därvid syntes en normalisering

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

vara på väg att inträda. Förhoppningarna om en internationell avspänning

har de senaste månaderna utlöst nya prisfall och förväntningar om ytterligare

prisnedgång. Då produktionen i många fall stigit och då den onormala

efterfrågan för lagringsköp bortfallit, har förutsättningar för prissänkningar

uppkommit. Särskilt betydande har prisnedgången varit å gummi, tenn,

bly och zink. En stor produktion av sådana jordbruksprodukter som spannmål

och socker utövar en pristryckande verkan. På andra områden såsom

t. ex. beträffande textilråvaror har en viss stabilisering nåtts. Även i de fall,

där betydande prisfall inträffat, utgör detta knappast något tecken på en

allmän konjunkturförsämring. Inte heller torde man ha anledning att räkna

med att det prisfall som hittills inträffat eller nu kan förutses kommer

att ha mera betydande ogynnsamma konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen

i stort sett.

I de stora industriländerna har man under det senaste halvåret kunnat

iaktta en återhämtning efter den avmattning, som tidigare gjorde sig gällande.

Särskilt i Förenta Staterna har industriproduktionen präglats av ett uppsving,

som medfört rekordsiffror för produktionsvolymen. Detta sammanhänger

inte längre med en fortsatt expansion av rustningsutgifterna, vilka

tvärtom sedan andra kvartalet 1952 praktiskt taget upphört att växa. Däremot

bäres ökningen upp av en stigande efterfrågan från konsumenternas

sida, inte minst på varaktiga konsumtionsvaror, en efterfrågan som till någon

del bygger på en tillväxt av konsumtionskrediterna och såtillvida kan sättas

i samband med upphävandet i mitten av fjolåret av de tidigare tillämpade

restriktionerna i fråga om avbetalningshandeln. Den stigande omsättningen

har också föranlett ökade lagringsköp från handelns sida. De privata investeringarna

ligger alltjämt vid en hög nivå. Anledning finnes att förvänta

en god konjunktur åtminstone under innevarande år. Även om en internationell

avspänning skulle komma till stånd, torde detta knappast på kort sikt

mera radikalt förändra situationen. Det är mera ovisst i vad mån tillräckliga

expansionsfaktorer skulle framträda ett kommande år för att uppväga

en inskränkning i rustningsutgifterna.

I Västeuropa har i flertalet länder inträffat en återhämtning inom de konsumtionsvaruindustrier,

framför allt beklädnadsindustrierna, som drabbades

av ett bakslag under 1951—1952. Däremot förefaller de privata investeringarna

på många håll att stagnera. I samband härmed rapporteras skärpt konkurrens

inom kapitalvaruindustrierna, särskilt vissa delar av verkstadsindustrin.

Över huvud förefaller den europeiska konjunkturen något mera dämpad

än den amerikanska. Partipriserna faller och levnadskostnaderna är i allmänhet

stabila. I samband därmed har man på olika håll börjat att försiktigt

mildra den inflationsbekämpande politiken för att därmed stimulera

såväl investeringar som konsumtionsefterfrågan. Vissa skattelättnader har

sålunda företagits t. ex. i Västtyskland och i mycket begränsad utsträckning

i Storbritannien. Även räntesänkningar och uppmjukningar av kreditpolitiken

i övrigt har förekommit. Effekten synes dock såvitt man kan se ha varit

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 227.

Dollarbristen har under det senaste året mildrats både genom ökad amerikansk

import och genom den nedgång av den kommersiella exporten från

Förenta Staterna, som framkallats av skärpta importrestriktioner, särskilt i

olika delar av sterlingområdet. Härigenom har de västeuropeiska länderna

och med dem förbundna valutaområden kunnat öka sina guld- och dollarreserver.

Särskilt framträdande är därvid den omsvängning som inträtt ifråga

om sterlingområdets gemensamma reserv, som under det senaste året, d. v. s.

sedan våren 1952, stigit med omkring 500 miljoner dollar.

Denna gynnsamma utveckling väntas fortsätta under innevarande år. I

samband därmed torde de av betalningssvårigheterna framkallade importrestriktionerna

på sina håll, t. ex. inom sterlingområdet, kunna mildras. En

del länder i Sydamerika har alltjämt svårigheter att få rådande inflationistiska

tendenser under kontroll och handeln med dem kan endast ske genom

besvärliga bytesaffärer.

Den antydda utvecklingen av de internationella betalningarna innebär ej,

att man kan se en nära liggande lösning av dollarknapphetens problem. Till

ett avskaffande av de diskriminatoriska begränsningarna av importen från

dollarområdet och upprättandet av en allmän konvertibilitet torde vägen

ännu vara lång. Under sådana förhallanden är det av värde att det fortsatta

arbetet för en friare handel mellan de västeuropeiska länderna och

med dem förenade valutaområden tryggats genom det inom Parisorganisationen

fattade principbeslutet om en förlängning av den europeiska betalningsunionen

på ytterligare ett år.

Den ekonomiska utvecklingen inom landet. Den i det föregående skildrade

internationella utvecklingen kan antas medföra vissa utsikter till en gynnsam

utveckling även för det svenska näringslivet. Situationen för Sveriges

del under den närmaste framtiden torde nu kunna bedömas som något bättre

än när årets nationalbudget framlades. För närvarande karakteriseras läget

av samhällsekonomisk balans med en aktivitetsgrad inom näringslivet, som

är något lägre än de närmast föregående åren. Balansen på arbetsmarknaden

är god och penningvärdet stabilt.

De svårigheter för delar av den svenska industrien att finna avsättning för

sina produkter på de utländska marknaderna som redovisades i 1953 års nationalbudget,

är fortfarande i huvudsak rådande och har i förening med

den uppnådda konjunkturdämpningen medfört en viss stagnation i utvecklingen

av den samlade produktionen inom landet. De hittills förflutna

månaderna av innevarande år har sålunda för industriens vidkommande

karakteriserats av i stort sett de tendenser som var förhärskande under

senare delen av fjolåret. Den industriella produktionsvolymen var under

januari och februari drygt en procent lägre än under samma månader

1952. Minskningen är främst att hänföra till den avsevärt lägre produktionen

inom verkstadsindustrien och på skogsvaruområdet. Sysselsättningen vid

verkstäderna under dessa månader understeg med nära åtta procent nivån

under motsvarande månader 1952, varvid dock är att märka att nedgången

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

drabbat de skilda branscherna med olika styrka. Verkstadsindustriens orderstockar

har krympt med 16 procent från september 1952 till februari 1953.

Samtidigt visar en snabbundersökning av orderingången under januari och

februari en minskning med inemot 30 procent i förhållande till samma period

1952. För skogsindustriernas del hade under årets första månader det

förbättrade avsättningsläget ännu ej medfört någon kraftigare produktionsstegring

från den lägre nivå på vilken stabiliseringen hösten 1952 inträdde.

Försäljnings- och produktionsutvecklingen inom denna bransch synes dock

under första kvartalet ha förbättrats i större utsträckning än vad man vid

årsskiftet vågade hoppas. En betydande produktionsuppgång har skett för

de konsumtionsvaruindustrier, som under fjolåret drabbades av tillverkningsinskränkningar.

För textil- och beklädnadsindustrien samt för skoindustrien

bär återhämtningen i efterfrågan i förening med en fortgående

avveckling av överskottslagren medfört en ökning av produktionen med inemot

tio procent jämfört med de första månaderna 1952. En i jämn takt fortsatt

stegring av järnmalmsbrytningen samt en av betydande kapacitetsutvidgningar

betingad snabb expansion inom järn- och stålframställningen bar

även bidragit till att upprätthålla industriens produktion. Vad beträffar

uppskattningen av industriens totala tillverkningsvolym under är 1953 kan

på grundval av nu kända data och utvecklingstendenser fortfarande antagas,

att industriproduktionen innevarande år kommer att vara av ungefär

samma storlek som under 1952.

Beträffande övriga näringsgrenar kan nämnas, alt kraft- och belysningsverkens

produktionsbidrag under januari och februari med fem ä sex procent

översteg nivån under samma period 1952, vilket överensstämmer med

tidigare prognoser, samt att den nya kalkylen för jordbrukets del pekar på

en stegring med två procent av bidraget till bruttonationalprodukten, under

förutsättning att skörden blir av normal omfattning. I nationalbudgeten antogs

oförändrad jordbruksproduktion.

Här redovisade tendenser tillika med vad som i övrigt är känt om utvecklingen

inom näringslivets olika grenar ger i nuvarande läge ej fog för en

större revidering av produktionsuppskattningarna i 1953 års nationalbudget.

Vad som där sades om stagnerande tillväxt av bruttonationalprodukten under

en period av anpassning till ett förändrat utrikeshandelsläge äger i stort

sett alltjämt giltighet. Det bör emellertid samtidigt understrykas, att uppskattningarna

av produktionsutvecklingen under innevarande år i stor utsträckning

fortfarande bygger på den osäkra grund som bedömningar av

den framtida efterfrågan på svenska exportvaror utgör.

Den lägre produktionsnivån inom industrien och byggnadsverksamheten

har givit sig till känna i en mindre efterfrågan på arbetskraft under

första kvartalet i år än under motsvarande period åren 1951 och 1952. Februarisiffran

för arbetslöshetsprocenten inom fackförbunden var 3,9, jämfört

med 2,8 och 2,4 de närmast föregående åren. Om ytterligare några år medtages

i jämförelsen, finner man att årets procenttal är lägre än åren 1948,

1949 och 1950. Då redovisades nämligen för samma månad 4,2, 4,o respektive

4,o procent.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 227.

Siffran för senaste tolvmånadersperioden (mars 1952—februari 1953) är

inte högre än 2,6, vilket tyder på att den redovisade arbetslösheten huvudsakligen

är av säsongmässig art. Detta framgår även av de senaste uppgifterna

för arbetslösheten inom byggnadsfacken. Följande tabell visar, att i mitten

av april åter nåddes samma nivå som den 1 december 1952, d. v. s. drygt

fem procent.

Arbetslösa byggnadsarbetare i procent av medlemsantalet inom

byggnadsfackförbunden på ett 70-tal större orter

1 okt. 1952 ................ 2,o

1 dec. » 5,4

1 jan. 1953 ................ 12,o

1 febr. > 10,5

1 mars » 10,5

1 april » 7,i

15 » » 5,6

Den säsongmässiga förbättringen på arbetsmarknaden avspeglar sig även

i antalet till arbetsförmedlingarna anmälda arbetssökande, som vid angiven

tidpunkt icke beräknades kunna erhålla arbete inom två veckor. I mitten av

januari och februari låg talet vid 23 000 respektive 24 000, medan under

mars en nedgång med cirka 30 procent till knappt 17 000 kunde rapporteras.

1 mitten av april redovisades en ytterligare minskning med över 20 procent

till cirka 13 000 arbetssökande av denna kategori.

Att säsongarbetslösheten detta år varit större än de närmast föregående

åren torde huvudsakligen bero på att arbetsgivarna nu i motsats till under

den överfulla sysselsättningens skede icke ansett sig behöva behålla hela

sin arbetsstyrka även under perioder, då produktionen tillfälligt inskränkts.

Inom en sektor av näringslivet, nämligen verkstadsindustrien, synes dock

en viss konjunkturmässig arbetslöshet föreligga. Driftsinskränkningar i

mindre skala företogs inom denna bransch redan under andra halvåret i

fjol. Tendensen tycks bestå, vilket framgår av de alltjämt ehuru i avtagande

mängd inströmmande varslen om planerade permitteringar.

För att motverka olägenheterna av såväl den säsongmässiga som den

konjunktur mässiga arbetslösheten har statliga arbeten i arbetsmarknadsstyrelsens

regi pågått under vintern. I mitten av mars uppgick antalet sysselsatta

i sådana arbeten till något över 5 000. Det bör i detta sammanhang

betonas, att flertalet friställda arbetare hittills utan längre väntetid kunnat

erhålla arbete inom någon annan bransch eller industri. Alla nu tillgängliga

uppgifter tyder på att det icke förefinnes någon risk för ökad arbetslöshet

inom den närmaste framtiden. Snarare torde man få räkna med brist

på arbetskraft inom vissa sektorer av näringslivet under sommarmånaderna.

Beträffande utrikeshandeln har en ny kalkyl inom handels- och

industrikommissionen givit till resultat, att den totala exportvolymen nu

beräknas komma att överstiga fjolårets med cirka två procent, en något

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 227.

mindre ökning än som förutsågs i nationalbudgeten. Importvolymen uppskattas

fortfarande bli oförändrad i förhållande till 1952 års volym. Prisutvecklingen

inom utrikeshandeln har för Sveriges del medfört att läget ter

sig något ljusare nu än vid beräkningstillfället i november. Om man nämligen

lägger de priser som noterats hittills i år till grund för uppskattningar

av ett årsgenomsnitt, blir resultatet, att exportprisnivån kommer att ligga

12 procent under 1952 års medelnivå mot 16 procent enligt nationalbudgeten.

Importprisnivån däremot beräknas även enligt de nya kalkylerna ligga

cirka åtta procent under fjolårets genomsnittliga nivå. De gynnsammare

kalkylerna för exportpriserna medför, att försämringen av bytesförhållandet

med utlandet, uttryckt som förhållandet mellan export- och importpriser,

kan uppskattas bli cirka fem procent i stället för tidigare angivna tio

procent. Bytesförhållandet skulle därmed fortfarande vara förmånligare än

under både 1949 och 1950.

Med de här antagna volym- och prisnivåerna skulle värdet av årets export

uppgå till inemot 7 300 miljoner kronor och importvärdet till cirka

8 300. Jämfört med fjolåret innebär detta en värdemässig minskning av exporten

med över 800 och av importen med omkring 700 miljoner kronor.

Sjöfartsnettot uppskattas ge ej fullt 300 miljoner kronor mindre än i fjol

eller omkring 800 miljoner. Sedan en minuspost om cirka 100 miljoner för

övriga s. k. osynliga poster medtagits i kalkylen, skulle årets underskott i

bytesbalansen uppgå till cirka 300 i stället för tidigare kalkylerade 425 miljoner.

Om transaktionerna av kapitalnatur antages komma att i stort sett taga

ut varandra, skulle valutareservens minskning komma att inskränka sig

till nyssnämnda 300 miljoner kronor, vilket således innebär en mindre

ogynnsam utveckling än som förutsågs i nationalbudgeten. De senaste uppgifterna

beträffande valutareservens storlek och sammansättning anges i nedanstående

tabell, där även utvecklingen under år 1952 redovisas.

Valutareserven

1.

2.

(Milj. kr.)

91/u 31/s 8%

1951 1952 1952

S0/9 U/n 81/,

1952 1952 19 >8

Den centrala valutareserven

:

Guld och US-dollar

utom EPU-överens
-

kommelsen.......

+ 907

+ 797

+

845

+ 870

+ 872

+ 930

Guld och US-dollar

under EPU-över- enskommelsen ....

+ 166

+ 497

+

499

+ 444

+ 391

+ 415

EPU-valutor........

+ 1 021

+ 1020

+

959

+ 927

+ 973

+ 876

Övriga valutor......

+ 284

+ 99

+

120

4 81

+ 68

+ 24

Summa

+ 2 378

+ 2413

+

2 423

+ 2 322

+ 2 304

+ 2 245

Affärsbankernas valu- tabehållning.......

- 226

— no

_

164

— 84

— 20

- 37

Summa totalt

+ 2 152

- 2 303

+ 2 259

+ 2 238

+ 2 284

+ 2 208

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

27

På investeringsområdet kan noteras, att byggnads- och anläggningsverksamhetens

volym bland annat på grund av vinterns jämförelsevis

stränga väderlek torde ha varit starkare säsongmässigt begränsad än

under fjolåret, vilket till sommaren kan tänkas medföra eu viss översysselsättning

inom byggnadsbransch,en. För att motverka en sådan har under

vinterhalvåret byggnadstillstånd, som icke utnyttjats inom föreskriven tid,

indragits för i runt tal 150 miljoner kronor. Samtidigt har emellertid under

denna tid andra tillstånd kunnat meddelas såväl inom som utom ramen för

den ursprungliga budgeten, avseende sådan byggnadsverksamhet, som beräknades

kunna fullbordas före högsäsongens början. För hela år 1953 torde

därför, efter vad som nu kan bedömas, byggnadsinvesteringarna till sin omfattning

komma att motsvara de uppställda prognoserna. Detta innebär en

något större ökning av dessa investeringar över 1952 års nivå än vad som

angavs vid årsskiftet, eftersom fjolårets byggnads- och anläggningsverksamhet,

enligt vad förnyade beräkningar ger vid handen, vid denna tidpunkt något

överskattades. Bostadsproduktionen 1952 omfattade sålunda blott 44 500

lägenheter mot i nationalbudgeten uppgivna 45 000 ä 46 000. De offentliga

investeringarna i samfärdseln samt i vägar och gator torde komma

att öka kraftigare än vad som förutsattes i budgeten. Beträffande industriens

investeringar bör nämnas, att under de första månaderna av 1953 värdet av

inkomna ansökningar om byggnadstillstånd för industriändamål uppgick

till ett osedvanligt lågt belopp, vilket kan tolkas som bevis för riktigheten

av de gjorda antagandena om en nedgång i den industriella investeringsvolymen

innevarande år.

Den privata konsumtionen beräknades i nationalbudgeten komma

att bli oförändrad mellan 1952 och 1953, huvudsakligen emedan gjorda

kalkyler över konsumtionens bestämningsgrunder — inkomster, skatter,

sparande och prisnivå — pekade på fortsatt relativ stabilitet för dessa. Utvecklingen

hittills under 1953 har i stort sett verifierat budgetens antaganden

på dessa punkter. De nu i det närmaste slutförda avtalsförhandlingarna

har medfört prolongation av gällande löner över så gott som hela fältet.

Från november 1952 till februari 1953 synes endast en obetydlig löneglidning

uppåt ha ägt rum inom industrien. Beträffande jordbrukarinkoinsterna

ger den nu framlagda jordbrukskalkylen för produktionsåret 1953/54

ej anledning till mer betydande justering av tidigare beräkningar. Konsumtionsprisnivån

har under de gångna månaderna av 1953 legat stilla på den

nivå som nåddes under senare delen av fjolåret. Levnadskostnadsindex låg

vid beräkningstillfället i mars oförändrat vid 213, eller samma tal som noterats

alltsedan juni 1952. För återstoden av innevarande år förefaller utsikterna

till fortsatt prisstabilitet goda. Vissa sänkningar kommer till hösten

att ske för en del livsmedel till följd av den nya jordbruksöverenskommelsen.

Tillsammans med vissa skattesänkningar och det slutliga genomförandet

av treveckorssemestern innebär detta en reallönestegring.

Den offentliga konsumtionen av varor och tjänster hittills under

1953 kan icke beräknas i avsaknad av statistiskt underlag. Emellertid

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

torde inga nämnvärda förändringar ha inträtt i de förutsättningar, som låg

till grund för nationalbudgetens uppskattning för detta område, vilken utmynnade

i en beräknad volymmässig ökning med fem procent.

Sammanfattningsvis kan beträffande det ekonomiska läget inom landet

anföras, att den vid årsskiftet uppgjorda nationalbudgeten för 1953

alltjämt torde äga giltighet i vad avser prognoserna för den reala utvecklingen,

även om vissa smärre justeringar av enstaka poster — främst beträffande

utrikeshandeln — nu kan göras. Till följd av utvecklingen under

de gångna månaderna — den internationella såväl som den inhemska —

synes dock på kort sikt farhågorna för en förstärkning av de depressiva

tendenserna i den svenska ekonomien nu vara mindre berättigade än vid

årsskiftet. I gengäld har riskerna för förnyade inflationistiska spänningar

åter kommit i blickfältet.

Den ekonomiska politiken. Såsom framgår av den nu lämnade redogörelsen

för den senaste ekonomiska utvecklingen har det under de gångna månaderna

av 1953 icke inträffat några omständigheter som i avgörande grad

rubbar den bild av det ekonomiska läget i vårt land, som nationalbudgeten

gav vid tidpunkten för statsverkspropositionens framläggande. Den då framlagda

nationalbudgeten äger sålunda alltjämt giltighet, även om vissa smärre

justeringar på enstaka punkter nu kunnat göras. Någon anledning att

i detta sammanhang presentera en reviderad nationalbudgetkalkyl har sålunda

icke ansetts föreligga. Jag vill emellertid erinra om att konjunkturinstitutet

inom kort kommer att framlägga en rapport rörande det ekonomiska

läget.

Då man alltså har att räkna med i stort sett samma konjunkturbild som

vid tidpunkten för finansplanens utarbetande, innebär detta också att de

överväganden som där gjordes beträffande den allmänna utformningen av

statsmakternas ekonomiska politik alltjämt äger sin giltighet. Jag konstaterade

i finansplanen, att över konjunkturen inom näringslivet hade — såsom

ett resultat av de depressiva inflytelserna utifrån och den förda ekonomiska

politiken — brutits, kostnadsstegringen hade hejdats och ett läge uppnåtts

som i stort sett präglades av ekonomisk balans. Med utgångspunkt härifrån

diskuterade jag utförligt frågan om vilka krav som det aktuella läget och

de ekonomiska utsikterna på något längre sikt ställde på utformningen av

den ekonomiska politiken. Jag fastslog därvid som en grundläggande princip

att den förda restriktiva politiken alltjämt måste upprätthållas. Särskilt

underströk jag betydelsen härav för möjligheterna att undvika en ytterligare

försämring av vårt internationella konkurrensläge genom en fortsatt

uppdrivning av den interna kostnadsnivån. Genom en fortsatt konjunkturdämpande

politik tillsammans med energiska strävanden till kostnadssänkningar

och rationaliseringar inom näringslivet borde förutsättningar kunna

skapas för att på något längre sikt åstadkomma ett stärkt internationellt

konkurrensläge och därmed jämvikt även i vår yttre balans.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 227.

29

Denna grundsyn på den ekonomiska politikens allmänna inriklning finner

jag alltjämt bärande. Det kan till och med vara motiverat att nu hävda kraven

på en fortsatt restriktiv politik med något större styrka än fallet var

vid årsskiftet. Då fästes betydande uppmärksamhet vid möjligheten av en

mer eller mindre utpräglad depression inom en icke alltför aviägsen tidrymd,

även om osäkerheten i detta alternativ starkt underströks. Såsom jag

i den föregående redogörelsen för det ekonomiska läget antytt, synes det nu

icke uteslutet att man får räkna med risker för ånyo uppflammande inflationstendenser

under den fortsatta delen av året. Särskilt gäller detta utvecklingen

under sommarmånaderna. Utvecklingen under de gångna månaderna

— såväl internationellt som inom landet — synes sålunda ge anledning

antaga att farhågorna för en förstärkning av de depressiva tendenserna

i den svenska ekonomin nu är mindre berättigade än vid årsskiftet. Det

bör sålunda understrykas, att alla tillgängliga uppgifter tyder på att det

icke föreligger några risker för ökad arbetslöshet inom den närmaste framtiden.

Snarare bör man under sommaren räkna med att brist på arbetskraft

med därav följande tendenser till översysselsättning och inflationistiska

spänningar kan aktualiseras inom vissa sektorer av näringslivet.

Vilken vändning som den ekonomiska utvecklingen på något längre sikt

kan taga är i nuvarande läge mer än någonsin svårt att bedöma. Denna utveckling

är av betydelse för en del av den period som det nu föreliggande

budgetförslaget omfattar. Skäl synes föreligga för att i det följande liksom

i finansplanen utgå från det ekonomiska läge som för närvarande råder

utan att man däri kan lägga något annat än en rimlig arbetshypotes rörande

den fortsatta utvecklingen.

Av vad jag nu anfört rörande dagens läge måste följa att någon uppmjukning

av den nuvarande restriktiva politiken för närvarande icke kan ifrågakomma.

A andra sidan är det givet, att en effektiv beredskap måste upprätthållas

för att man längre fram skall kunna möta en utveckling i mera deciderat

depressiv riktning. Planläggningen av de sysselsättningspolitiska beredskapsåtgärder

som bör vidtagas i ett depressionsläge pågår sedan en

längre tid. Jag lämnade en översiktlig redogörelse härför i finansplanen. Jag

vill här nämna, att under de senaste månaderna överläggningar hållits under

socialdepartementets ledning med representanter för arbetsmarknadsstyrelsen

och olika berörda statliga myndigheter angående beredskapen mot

arbetslöshet under nästa höst och vinter. Detta arbete syftar till att förbereda

en reserv av arbetsprojekt som kan lagas i anspråk i sysselsättningsfrämjande

syfte när så erfordras. Planläggningen omfattar såväl statliga

som kommunala anläggningsarbeten, husbyggnadsprojekt, anstalter för utökad

yrkesutbildning och industribeställningar. De nyssnämnda överläggningarna,

vilka varit av förberedande karaktär, följes nu av närmare diskussioner

mellan arbetsmarknadsstyrelsen och berörda verk angående den

mera detaljerade planläggningen. Avsikten är att denna beredskapsplan skall

vara klar att framläggas i slutet av augusti. De planeringsåtgärder jag nu

nämnt avser att möjliggöra snabba ingripanden från myndigheternas sida

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 227.

i fall sysselsättningssvårigheter av mera övergående art skulle uppträda lokalt

på arbetsmarknaden under hösten och vintern. Skulle en lågkonjunktur

inträffa med allmän produktions- och sysselsättningskris, erfordras självfallet

åtgärder av en helt annan omfattning. Såsom jag i finansplanen utvecklade

blir det i en dylik situation en uppgift för samhället att i första

hand söka upprätthålla den normala verksamheten och sysselsättningen

inom näringslivet. Utformningen av penning- och finanspolitiken blir härvidlag

av särskild betydelse. Vid sidan härav kan även åtgärder av mera

speciell natur komma i fråga för att stimulera den normala produktionen.

Såsom jag berörde i finansplanen har jag tillkallat särskilda sakkunniga —

kommittén för produktionsfrämjande åtgärder — med uppdrag att framlägga

konkreta förslag till dylika beredskapsåtgärder. Detta arbete pågår

för närvarande och resultat i vissa delar torde snart kunna förväntas från

kommittén. Utöver nu nämnda anordningar av generell art inom den ekonomiska

politiken och särskilda produktionsstimulerande åtgärder får man

även räkna med att det kan bli nödvändigt att vid en allmän depression

sätta i gång offentliga beredskapsarbeten för att hålla sysselsättningen uppe.

Översynen av planerna på detta område har pågått sedan en längre tid tillbaka.

Jag vill i det följande något beröra vissa av de olika elementen i den ekonomiska

politiken med utgångspunkt från den allmänna uppfattning som

jag i det föregående angivit. Till en början vill jag då uppehålla mig vid

de skattepolitiska åtgärder som vidtagits i konjunkturdämpande syfte. Jag

avser här investeringsavgiften och bilaccisen, begränsningen av den fria lagervärderingen

och av den fria avskrivningen samt elskatten. I finansplanen

förklarade jag mig ha för avsikt att i samband med kompletteringen av

riksstatsförslaget återkomma till frågan om en eventuell avveckling av

dessa åtgärder.

Vad först investeringsavgiften beträffar uttalade jag i finansplanen att

denna avgift, mot bakgrunden av då rådande ekonomiska läge, tills vidare

borde bibehållas under året, liksom andra investeringsbegränsande åtgärder.

Om det ekonomiska läget skulle förändras ytterligare i depressiv riktning,

skulle emellertid frågan om investeringsavgiftens fortbestånd omprövas.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört har en dylik förändring

inte inträtt och jag anser därför att anledning nu icke föreligger till annat ställningstagande

än att investeringsavgiften bör bibehållas jämväl för beskattningsåret

1953. Mot bakgrunden av de rådande utsikterna på arbetsmarknaden

och de samhällsekonomiska risker som är förbundna därmed kan det

enligt min mening icke vara tillrådligt att genom ett slopande av investeringsavgiften

för innevarande beskattningsår stimulera till en ytterligare

ökad sysselsättning på investeringsområdet under den stundande sommaren

med därav följande tendenser till inflationistiska spänningar. Även om investeringsavgiften

sålunda icke bör slopas tidigare än vad i förordningen

avsetts, får man emellertid räkna med att investeringsavgiftens investeringsbegränsande

effekt i vissa fall redan kan ha upphört eller i allt fall upp
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

31

hör före utgången av 1953. Detta sammanhänger med investeringsavgiftens

konstruktion. Byggnadsarbeten under 1953, som avslutas först efter detta

beskattningsårs utgång, drabbas således icke av avgift. Avgörande tidpunkt

är i detta fall nämligen när den nya byggnaden i räkenskaperna uppföres

på konto för färdigställda fastigheter och detta skall ske då byggnaden tages

i bruk. Maskiner som nu beställes men levereras först efter beskattningsårets

utgång undgår likaledes avgift; leveransdagen är nämligen i detta

fall avgörande. Då leveranstiden i vissa fall är ganska lång —- detta gäller

nybyggda fartyg men även en del andra maskiner och inventarier — följer

härav att den investeringsbegränsande effekten i viss omfattning redan

upphört och under tiden fram till årets utgång alltmer uttunnas. Vad sist

sagts har avseende även å vissa andra investeringar som en rörelseidkare

gör, t. ex. mera tidskrävande grundförbättringsarbeten å mark. Å andra

sidan gäller att avgiften beträffande vissa slag av investeringar bevarar

sin investeringsbegränsande effekt ända till beskattningsårets utgång. Detta

är fallet beträffande köp av färdig byggnad, reparation och underhåll av

byggnad samt vissa arbeten i gruva. Kvar står emellertid att investeringsavgiftens

verkan i betydelsefulla hänseenden steg för steg minskas under hösten.

Detta kan anses som en lämplig företeelse inför avgiftens upphörande

vid årsskiftet. Såsom jag vid upprepade tillfällen tidigare uttalat bör den

nämligen inte ges förlängd giltighet.

Beträffande bilaccisen vill jag erinra om att jag vid anmälan av proposition

nr 85 till årets riksdag uttalade, att det framstod som behövligt att bibehålla

den särskilda beskattningen av personbilar och motorcyklar även för tiden

efter den 1 juli 1953. Såsom jag där anförde skulle ett borttagande av skatten

med säkerhet innebära en stimulans till ökad import och därigenom

stegrat valutautflöde. Med hänsyn till den valutautströmning som man har

att räkna med för år 1953 måste uppenbarligen varje åtgärd, som kan få till

följd en ytterligare försämring av betalningsbalansen, inge betänkligheter.

Jag underströk i propositionen vidare, att det för dagen ej heller fanns anledning

att genom ett borttagande av tillverkningsskatten skapa förutsättningar

för en stegring av efterfrågan på inom landet framställda fordon.

Det har synts mig lämpligast att låta giltighetstiden för förordningen om

bilaccis omfatta hela nästa budgetår. Såsom jag i propositionen uttalade behöver

detta emellertid icke ha någon avgörande inverkan på frågan om tidpunkten

för skattens avskaffande. Denna kan praktiskt taget när som helst

underställas riksdagen.

Vid 1952 års riksdags höstsession fattades beslut om att den vid vårsessionen

beslutade inskränkningen i rätten till fri lagervärdering skulle upphävas

för år 1952, varjämte motsvarande lättnader under vissa betingelser förutskickades

beträffande år 1953. I finansplanen underströk jag, att begränsningen

av rätten till fri lagervärdering borde tillämpas allenast därest utvecklingen

visade att detta var betingat av konjunkturpolitiska skäl. Jag framhöll

därför, att jag vid den framtida tidpunkt, då utvecklingen under 1953 kunde

med större säkerhet bedömas, ämnade överväga huruvida det kunde befinnas

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

obehövligt med särskilda åtgärder mot spekulativa lagerökningar. Min avsikt

är därför att, om det vid tiden för riksdagens höstsession visat sig att

tendenser till spekulativ lagerhållning ej förekommit, föreslå att ifrågavarande

bestämmelser skall upphävas jämväl för år 1953.

Beträffande begränsningen av den fria avskrivningsrätten vill jag allenast

framhålla, att jag i avvaktan på resultaten av det utredningsarbete som bedrives

av företagsbeskattningskommittén icke är beredd att föreslå några

ändringar i de härutinnan gällande bestämmelserna.

Vad slutligen angår elskatten vill jag nämna, att Sveriges industriförbund

i en den 5 februari 1953 dagtecknad skrift på anförda skäl anhållit att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att elskatteförordningen skulle upphöra

att gälla snarast möjligt och senast med utgången av juni månad innevarande

år. I sin framställning har förbundet särskilt understrukit den synpunkten

att konjunkturläget undergått en sådan förändring att det ur samhällsekonomisk

synpunkt är angeläget att snarast avlägsna kostnadsökande

belastningar på industrin av den typ som elskatten utgör. Med utgångspunkt

från den uppfattning rörande den allmänna konjunkturbilden och

den ekonomiska politikens inriktning i dagens läge, som jag i det föregående

givit uttryck för, är jag dock icke beredd att för närvarande förorda ett

slopande av elskatten.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört rörande de skattepolitiska

åtgärderna i syfte att begränsa investeringarna får man även räkna med att

tills vidare bibehålla bvggnadsregleringen. En fortsatt byggnadsreglering är

framför allt av betydelse när det gäller att möta de tidigare diskuterade riskerna

för översysselsättning inom byggnadsbranschen till sommaren. Vissa

uppmjukningar i denna reglering har dock under det gångna året kunnat

vidtagas med hänsyn till den förbättrade tillgången på arbetskraft. Såsom

jag framhållit i finansplanen kommer möjligheterna till ytterligare uppmjukningar

givetvis att beaktas även i fortsättningen.

I enlighet med den allmänna uppfattning rörande den ekonomiska politikens

utformning, varåt jag här och i finansplanen gett uttryck, bör vidare

den nuvarande restriktiva kreditpolitiken alltjämt upprätthållas. Denna politik

utgör utan tvivel ett av de verkningsfullaste medlen för att hindra eventuella

nya inflationsimpulser att vinna spridning. Den nuvarande inriktningen

av kreditpolitiken får också sin betydelse för finansieringen av bostadsproduktionen.

Först i ett ekonomiskt läge av mera generellt depressiv

karaktär bör en omprövning av de grundläggande riktlinjerna för den nuvarande

kreditpolitiken företagas. Riksbankens penningpolitiska verksamhet

syftar självfallet liksom hittills till att hindra en självständig inflationistisk

utveckling, att vidmakthålla den uppnådda stabiliteten i penningvärdet och

skydda valutareserven. Det ligger i sakens natur att kreditpolitiken i detta

hänseende ingår som ett led i en samordnad ekonomisk politik. Jag vill ytterligare

betona, att en fortsatt restriktiv kreditpolitik får ökad betydelse som

generellt efterfrågedämpande instrument med hänsyn till att man för nästa

budgetår utifrån nu kända förutsättningar icke har att räkna med någon

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 227.

33

efterfrågebegränsande inverkan från finanspolitiken, då ju riktlinjen för

budgetens uppgörande varit att allenast vidmakthålla balans mellan inkomster

och utgifter på driftbudgeten. Å andra sidan är det självfallet, att finanspolitiken

på nytt kan ges en aktiv inriktning, därest nya inflationsimpulser

skulle göra sig gällande. I ett sådant läge kan bl. a. en begränsning

av den statliga medelsförbrukningen särskilt på investeringsområdet kom:

ma i fråga. Härtill återkommer jag närmare i det följande vid behandlingen

av budgetförslaget.

I fråga om priskontrollen vill jag till sist allenast erinra om att nyligen i

proposition till årets riksdag framlagts förslag om förlängning av prisregleringslagens

giltighetstid med ytterligare ett år till och med den 30 juni 1954.

I propositionen uppehöll jag mig utförligt vid frågan om priskontrollens utformning

i dagens ekonomiska läge och redogjorde för de riktlinjer som -—

med utgångspunkt från de förslag i ämnet som framlagts av den för ändamålet

tillkallade förhandlingsdelegationen — borde gälla för den prisreglerande

verksamheten. Jag torde därför här kunna inskränka mig till att hänvisa

till vad jag i det sammanhanget anfört.

Särskilda bestämmelser i anledning av investeringsavgiftens avveckling. Inför

investeringsavgiftens avveckling uppkommer frågan huruvida särskilda

awecklingsföreskrifter bör meddelas. Jag har förut framhållit, att den omständigheten

att investeringsavgiftens verkan under hösten steg för steg

minskas får anses vara en lämplig företeelse inför avgiftens upphörande.

Det finnes emellertid anledning undersöka huruvida särskilda avvecklingsföreskrifter

av annan anledning finnes påkallade. Jag får härom anföra följande.

Gällande bestämmelser är så konstruerade att investeringsavgift träffar

investeringar under beskattningsår, som ligger till grund för 1953 och 1954

års taxeringar. För dem, som taxeras enligt den s. k. kontantmetoden, innebär

detta att avgiften träffar investeringar under kalenderåren 1952 och

1953. För rörelseidkare ävensom för jordbrukare med taxering enligt bokföringsmässiga

grunder är emellertid icke givet, att beskattningsåret sammanfaller

med kalenderåret. Såsom beskattningsår gäller i dessa fall räkenskapsår.

Och räkenskapsår kan avslutas vid annan tidpunkt än kalenderårsskifte.

Räkenskapsår, som avslutas senast den 28 (29) februari ett år, lägges

till grund för taxering samma år. Avslutas räkenskapsåret den 1 mars

eller senare, sker taxeringen först nästföljande år.

Av det sagda följer, att om en rörelseidkare haft räkenskapsavslut t. ex.

den 30 juni, taxeras han år 1953 för räkenskapsåret 1/7 1951—30/6 1952

och år 1954 för räkenskapsåret 1/7 1952—30/6 1953. Vid 1953 års inkomsttaxering

taxeras han jämväl till investeringsavgift, men på grund av de särskilda

övergångsbestämmelser, som fogats till förordningen om investeringsarvgift,

undantogs från avgift sådana investeringar som låg d tiden före årsskiftet

1951/52. Detta innebär, att nämnde rörelseidkare taxeras till investeringsavgift

åren 1953 och 1954 för sammanlagt 18 månader, medan en röst

Iiihawj till riksdagens protokoll 1933. 1 samt. Nr 227.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition, nr 227.

relseidkare med räkenskapsavslut vid kalenderårsskifte taxeras vid nämnda

båda tillfällen för investeringar under sammanlagt 24 månader.

Mot dessa konsekvenser av bestämmelsernas utformning kan givetvis ur

vissa synpunkter riktas invändningar. Jag anser likväl, att tillräckliga skäl

knappast föreligger för att meddela bestämmelser av innebörd att investeringarna

jämväl under tiden 1/7—31/12 1953 skall i detta fall avgiftsbeläggas.

Vederbörande har icke genom några särskilda åtgärder sökt bereda sig

obehöriga förmåner. Det kan vidare sägas, att denne rörelseidkare med visst

fog räknat med att investeringar, som kommer till stånd under andra halvåret

1953 och till vilkas utförande han dessförinnan förbundit sig, skulle gå

fria från avgift. Det skulle därför möjligen te sig stötande att avgiftsbelägga

dessa genom nytillkomna bestämmelser.

Som jag nyss framhöll, anser jag alltså övervägande skäl tala för att icke

införa någon avgiftsplikt i nyss angivna och därmed jämförbara fall.

Gällande bestämmelser lämnar emellertid utrymme för de avgiftsskyldiga

att genom speciella åtgöranden kringgå reglerna om investeringsavgift. I

dessa fall synes bedömandet böra bli ett annat än det nyss angivna.

Något hinder föreligger icke för en rörelseidkare eller en jordbrukare med

bokföringsmässig inkomstredovisning att genom s. k. omläggning av räkenskapsår

undgå taxering år 1953 eller 1954. Om t. ex. räkenskapsavslutet

framflyttas från 31/12 1952 till 1/3 1953, sker icke någon taxering för inkomst

år 1953; nämnda räkenskapsår blir beskattningsår vid 1954 års taxering.

Och det räkenskapsår, som avslutas 1/3 1954, taxeras först år 1955, då

investeringsavgift ej skall med gällande regler uttagas.

De nu antydda fallen av omläggning av räkenskapsår kan varieras på ett

flertal olika sätt samt föranleda antingen att taxering ej sker ettdera av åren

1953 och 1954 eller ock att taxering väl sker båda dessa år men för en sammanlagt

kortare tidrymd än 24 månader. Särskilt torde följande möjlighet

böra uppmärksammas. Genom utsträckning av det räkenskapsår, som normalt

skolat avslutas den 31/12 1953, att avse tid efter den 28 februari 1954,

undgås investeringsavgift för år 1953. Härav följer emellertid även att någon

inkomsttaxering icke sker år 1954. Väl gör den skattskyldige härigenom

icke någon vinst ur inkomstskattesynpunkt om frågan bedömes på något

längre sikt. Ur stats- och kommunfinansiell synpunkt skulle emellertid avsevärda

olägenheter temporärt kunna inträda.

Det synes icke försvarligt med bestämmelser som skulle stimulera till dylika

åtgärder. Det är ej heller acceptabelt med regler som innebär, att den

lojale rörelseidkaren eller jordbrukaren skall erlägga en avgift, som den

mindre lojale med en mycket enkel åtgärd skulle kunna undandra sig.

Jag förordar därför, att sådana bestämmelser meddelas att, om någon omlagt

sitt räkenskapsår så att han taxeras år 1953 eller 1954 för inkomst avseende

annan tidrymd än 12 månader, han skall taxeras till investeringsavgift

jämväl år 1955 eller 1956 under förutsättning att omläggningen medfört

att inkomsttaxeringen sistnämnda år avsett beskattningsår som omfattat

kalenderåret 1953 eller del därav.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 227.

35

Det synes skäligt att från nyssnämnda bestämmelser undantaga den, som

påbörjat verksamhet under nu ifrågavarande tid och gjort sitt första räkenskapsavslut

å annan tid än efter 12 månaders verksamhet. Detta kan ske

genom en föreskrift av innebörd, att den omständigheten att det första räkenskapsåret

omfattar annan tid än tolv månader icke skall föranleda tilllämpning

av avvecklingsbestämmelserna. En sådan föreskrift skulle möjligen

kunna föranleda att ett bolag läte ett för ändamålet bildat dotterbolag

göra en viss investering för att därefter låta detta dotterbolag, genom ett

förlängt första räkenskapsår, undgå investeringsavgift. Ett dylikt illojalt

förfaringssätt torde emellertid möjliggöra en tillämpning av 18 § förordningen

om investeringsavgift.

Jag får tillägga, att om de bestämmelser, som jag i det föregående förordat,

godtages av riksdagen, finnes anledning antaga att omläggningar av

räkenskapsår i avgiftsundandragande syfte knappast skulle ifrågakomma.

Bestämmelserna skulle med andra ord icke komplicera taxeringsmyndigheternas

arbete.

Budgetläget. I riksstaten för budgetåret 1952/53 har inkomsterna upptagits

med 8 391 miljoner kronor och utgifterna med 7 220 miljoner kronor, innebärande

ett formellt budgetöverskott av 1 171 miljoner kronor. Jag konstaterade

i finansplanen till årets statsverksproposition, att den avmattning av

konjunkturen som inträtt under det sistförflutna året satt tydliga spår i den

statsfinansiella utvecklingen. Redan för nu löpande budgetår visade statsinkomsterna

sålunda en minskning i förhållande till riksstaten med 346 miljoner

kronor. Även om särskilda omständigheter medverkat till denna nedgång,

återspeglade den likväl omkastningen i de senaste årens inkomstutveckling.

Jag förutskickade, att det icke var osannolikt att inkomstminskningen

i fortsättningen av budgetåret skulle komma att visa sig ännu större.

Såsom av den föregående redogörelsen framgått, har riksräkenskapsverket

nu i sin förnyade inkomstberäkning ansett sig böra räkna med ett ytterligare

inkomstbortfall på 120 miljoner kronor. Minskningen hänför sig huvudsakligen

till en nedräkning av inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet

in. in. från 4 100 000 till 4 000 000 kronor samt till sänkt överskott

från vissa affärsverksfonder. Inkomstskattetiteln upptages sålunda

nu med samma belopp varmed den ingår i inkomstberäkningarna för budgetåret

1953/54, jämfört med 4 555 miljoner kronor i riksstaten. Denna utveckling

sammanhänger givetvis med den inträdda konjunkturavmattningen

och inkomststabiliseringen. I övrigt innebär riksräkenskapsverkets förnyade

beräkning av inkomstutfallet för löpande budgetår endast smärre justeringar

i förhållande till vad som redovisades i statsverkspropositionen. Inkomsterna

upptages nu med sammanlagt (8 391 —346— 120 =) 7 925 miljoner

kronor.

Även beträffande utgiftssidan har, såsom jag framhöll redan i finansplanen,

eu betydande förskjutning inträffat sedan riksstaten uppgjordes. Vid

statsverkspropositionen framläggande hade tillkommit utgifter på tilläggs
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

stat med tillhopa 357 miljoner kronor, framför allt sammanhängande med

ökade kostnader för försvaret och vägväsendet. De sammanlagda utgifterna

redovisades sålunda med ett belopp av (7 220 -j- 357 =) 7 577 miljoner kronor.

Det formella budgetöverskottet angavs till (1 171 — 346 — 357 =) 468

miljoner kronor. Med hänsyn tagen till beräknad förbrukning av äldre reservationsanslag

uppskattades det kassamässiga överskottet till 268 miljoner

kronor. Emellertid underströk jag i finansplanen, att detta överskott i

verkligheten skulle komma att reduceras redan av den anledningen att ytterligare

utgiftsstegringar med bestämdhet kunde förutses. Det var därför

tveksamt om över huvud något överskott skulle komma att föreligga när

budgetåret gått till ända. De nu föreliggande beräkningarna visar på ytterligare

utgiftsökningar med tillhopa 198 miljoner kronor, varav 86 miljoner

kronor hänför sig till utgifter på tilläggsstat och 112 miljoner kronor till

beräknade anslagsöverskridanden. Av utgiftsökningen på tilläggsstat faller

51 miljoner kronor på anslag för finansiering av sysselsättningsberedskapen.

I övrigt hänför den si/g i huvudsak till ökade anslag under fjärde huvudtiteln

och till avskrivningar. Anslagsöverskridandena faller till omkring halva beloppet

på anslagen till folkpensioner och producentbidrag samt till vissa försvarsändamål.

Återstoden fördelar sig på ett stort antal anslag på budgeten

och sammanhänger med förskjutningen i pris- och lönenivån. Med hänsyn

till vad nu anförts kan utgifterna för löpande budgetår beräknas till (7 577

4- 198 =) 7 775 miljoner kronor, d. v. s. 555 miljoner kronor mer än vad

riksstaten utvisar. Resultatet av här redovisade förändringar på inkomstoch

utgiftssidan för löpande budgetår är att det formella budgetöverskottet,

om man bortser från indragning av reservationerna, nedgår till (7 925 —

7 775 =) 150 miljoner kronor eller med ytterligare 318 miljoner kronor i

förhållande till den i statsverkspropositionen framlagda utfallsberäkningen.

Härtill kommer en medelsförbrukning på äldre reservationsanslag som

uppskattas till 100 miljoner kronor. Det reella överskottet skulle således

komma att uppgå till cirka 50 miljoner kronor. Detta belopp ligger helt

inom budgetens felmarginal. Genom utvecklingens gång har således budgeten

för löpande budgetår kommit att bli jämnt balanserad från att vid tidpunkten

för riksstatens fastställande ha varit överbalanserad med drygt en

miljard kronor. Som framgår av det föregående är detta resultatet av inkomstminskningar

och utgiftsökningar på vardera i runt tal en halv miljard

kronor. Såsom jag utförligt belyste i finansplanen ger emellertid i dagens

läge en utveckling, där det tidigare vid riksstatens upprättande eftersträvade

budgetöverskottet krymper samman eller rent av försvinner, i och

för sig icke anledning till oro. överbalanseringen av budgeten var i den förut

rådande tillspetsade högkonjunkturen ett nödvändigt led i den ekonomiska

politiken för att hindra anspråken att spränga ramen för våra reala resurser.

Med den minskade aktivitet inom näringslivet som inträtt sedan riksstaten

för budgetåret 1952/53 gjordes upp bör en av utvecklingen föranledd

minskning av budgetöverskottet kunna accepteras.

Jag övergår härefter till att behandla det statsfinansiella läget för bud
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 227.

37

getåret li)53/5i. I statsverkspropositionen upptogs inkomster och utgifter

till samma belopp, 8 168 miljoner kronor. Riksstatsförslaget var alltså

formellt balanserat. Med hänsyn till beräknad förbrukning av äldre reservationsanslag

på 50 miljoner kronor förelåg i själva verket ett reellt underskott

i budgeten med detta belopp. Underskottet låg emellertid helt inom

budgetens felgränser. De förskjutningar som nu kan konstateras på inkomst-

och utgiftssidan i förhållande till siffrorna i statsverkspropositionen

är mycket begränsade. Budgeten för nästa budgetår kan således fortfarande

sägas vara praktiskt taget balanserad. På inkomstsidan föreligger

eu nettominskning med 9 miljoner kronor till 8 159 miljoner kronor och

på utgiftssidan en nettominskning med 2 miljoner kronor till 8 166 miljoner

kronor. Detta innebär ett formellt underskott i driftbudgeten på 7 miljoner

kronor. Reservationsmedelsförbrukningen vid sidan av riksstaten beräknas

fortfarande till 50 miljoner kronor.

Vad inkomstsidan närmare beträffar vill jag först framhålla, att riksräkenskapsverkets

förnyade inkomstberäkning, såsom av den föregående

redogörelsen framgått, utvisar en nettominskning med 63 miljoner jämfört

med beräkningen i statsverkspropositionen. Å andra sidan tillkommer

nu en inkomstpost på 50 miljoner kronor med hänsyn till de förslag som

nyligen framlagts för riksdagen (prop. nr 196) rörande omläggning av det

nuvarande accis- och clearingsystemet för stöd åt den inhemska smörproduktionen

och oljeväxtodlingen. Av betydelse för bedömningen av budgetläget

under nästa budgetår är vidare följande förhållande. I statsverkspropositionen

upptogs inkomsttiteln bensinskatt till 440 miljoner kronor,

varvid räknades med en höjning av bensinskatten med 5 öre per liter. Med

hänsyn till att sedermera i proposition till riksdagen (nr 83) framlagts

förslag om höjning med allenast 3 öre per liter har riksräkenskapsverket

nedräknat inkomsttiteln med 30 miljoner kronor till 410 miljoner kronor.

I nyssnämnda proposition framhöll jag, att automobilskattemedlens specialbudget

för nästa budgetår skulle bli formellt underbalanserad med 30

miljoner kronor. Då emellertid underskottet endast sammanhängde med

att anslaget till Förstärkning och förbättring av vägar anvisats för kalenderår

mot tidigare budgetår och någon kassamässig underbalansering i

verklig mening alltså icke förelåg, ansåg jag mig i avvaktan på resultatet

av 1951 års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken inte

böra förorda någon mot underskottet svarande höjning av bilbeskattningen.

Vid bedömningen av budgetutfallet för nästa budgetår bör följaktligen

utgiftssidan reduceras med motsvarande belopp, vilket kassamässigt sett

kommer att tagas i anspråk först under budgetåret 1954/55. Med beaktande

av det anförda kan sålunda det riksstatsförslag som nu framlägges sägas

vara överbalanserat med (30 — 7 =) 23 miljoner kronor.

Utgifterna på driftbudgeten, sådana de nu kan överblickas, slutar på

ett belopp av 8 166 miljoner kronor, innebärande en minskning med 2 miljoner

kronor i förhållande till statsverkspropositionen. Detta utgör resultatet

av å ena sidan utgiftsökningar med tillhopa 47 miljoner kronor under

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 227.

egentliga statsutgifter, i huvudsak under försvars-, social- och civilhuvudtitlarna,

å andra sidan en anslagsminskning för avskrivningar av nya kapitalinvesteringar

med 49 miljoner kronor med hänsyn till de definitiva

äskandena av bostadsbyggnadsanslagen under kapitalbudgeten.

Beträffande de tillfälliga statsinkomster som ingår i budgeten för nästa

budgetår vill jag erinra om mitt uttalande i finansplanen att det knappast

var möjligt att mera bestämt ange summan av dessa. Troligen översteg de

ej 250 miljoner kronor. Dessa inkomster kunde vägas mot utgifter för jordbruksregleringen

och den engångsbelastning på närmare 100 miljoner kronor

som folkpensionsreformen medförde under det första budgetåret, då

höjningen av folkpensionsavgiften ännu ej verkade med full kraft. I detta

hänseende vill jag nu erinra om att det för jordbruksregleringen erforderliga

subventionsbeloppet för nästa budgetår nedbringas med omkring 70

miljoner kronor i förhållande till vad som utgått under budgetåret 1952/53.

I följande sammanställning redovisas den sedvanliga översikten av inkomster

och utgifter å driftbudgeten.

Driftbudgeten

Miljoner kronor

Budgetår

Inkomster

Utgifter

över- eller

underskott

Reserva-

tionsmedels-

förbrukning

Verkligt

över- eller

underskott

1950/51..................

5 821

5 449

1 + 372

- 175

+ 372

1951/52..................

7 507

6 423

1 + 1 084

+ 138

+ 1084

1952/53 enl. riksstaten....

8 391

7 220

+ 1 171

- 100

+ 1071

» stv.prop. 1953

8 045

7 577

+ 468

- 200

+ 268

ny beräkning ....

7 925

2 7 775

s+ 150

- 100

+ 50

1953/54 enl. stv. prop.....

8168

8168

—

- 50

- 50

ny beräkning ....

8159

8166

7

- 50

- 57

Vad kapitalbudgeten beträffar har, som framgår av den följande sammanställningen,

skett en nettoökning med 84 miljoner kronor jämfört med

beräkningarna i statsverkspropositionen. Sålunda har anslag äskats med

50 resp. 35 miljoner kronor till inlösen av inhemskt oljeväxtfrö och till

ytterligare lagring av jordbruksprodukter. Som tidigare nämnts har vidare

de definitiva äskandena av främst bostadsbyggnadsanslagen å kapitalbudgeten

medfört en minskning med 49 miljoner kronor av de å driftbudgeten

upptagna avskrivningsanslagen. Det formella lånemedelsbehovet kommer

av dessa anledningar att öka med 133 miljoner kronor. Vid bedömningen av

lånemedelsbehovet för nästa budgetår bör slutligen hänsyn tagas till att ett

belopp av ca 500 miljoner kronor kommer att utbetalas till kommunerna

1 Reservationsmedelsförändringar under äldre anslag inräknade.

2 Därav riksstat 7 220, tillägasstater I och II 443 samt överskridanden 113 mkr.

3 Exkl. indragna reservationer.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 227.

39

från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. En

del av detta belopp kommer dock att i enlighet med gällande lagstiftning

fonderas av kommunerna.

Kapitalbudgeten

Miljoner kronor

Lånemedelsbehov

Budgetår

Investerings-

anslag

Avskriv- ningsmedel

och övr.

likvida medel

Rörlig kredit

enl. riks- staten

inkl. rörl.

kredit och be- räknad äldre

anslagsför- brukning

1950/51...................

998

430

127

>568

695

1951/52...................

1408

632

374

>776

1150

1952/53 enl. riksstaten.....

1628

836

290

792

1 182

> stv prop. 1953

1 782

*836

290

946

1386

ny beräkning.....

81836

05

CD

GO

-f

290

967

1407

1953/54 enl. stv.prop.......

2 007

867

200

1 140

1490

ny beräkning.....

2 091

818

200

1273

1623

I finansplanen utvecklade jag vissa nya punkter på frågan om täckande

av det statliga upplåningsbehovet under nästa budgetår med hänsyn till

att något överskott å driftbudgeten ju icke beräknas stå till förfogande för

finansiering av utgifterna på kapitalbudgeten. Jag underströk därvid, att

man borde kunna hysa förtroende till kapitalmarknadens förmåga att tillgodose

det ökade statliga lånebehovet och erinrade om att kreditföretagen

redan visat vilja till samarbete för att en lösning skulle komma till stånd

av de frågor som uppkom i samband med det nya läget på kapitalmarknaden.

Sedan dess har enligt min mening inga omständigheter inträffat som

skulle vara ägnade att rubba den uppfattning jag då gav uttryck åt.

Såsom av det anförda framgår skiljer sig icke budgetförslaget för 1953/54

sådant det nu kan överblickas till sin karaktär från det som framlades i

statsverkspropositionen. Balans råder praktiskt taget mellan inkomster och

utgifter på driftbudgeten. Lånemedelsbehovet på kapitalbudgeten får täckas

genom upplåning i stället för som under de närmast föregående budgetåren

delvis eller helt genom ianspråktagande av överskott på driftbudgeten. Såsom

jag närmare utvecklade i finansplanen har det vid uppgörandet av budgeten

för nästa budgetår synts lämpligast att låta en konjunkturbild med de

drag som är karakteristiska för dagsläget bilda utgångspunkten. För denna

situation, som kännetecknas av ett mera normaliserat ekonomiskt klimat

och samhällsekonomisk balans, har den finanspolitiska målsättningen varit

1 Förbrukning av äldre anslagsmedel inräknad.

! Häri ingår ej avskrivningsanslag å tilläggsstat II.

3 Därav 208 mkr å tilläggsstat I och It.

4 > 33 » > » II.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

att hålla balans mellan driftbudgetens inkomster och utgifter. Budgetutfallet,

såväl beträffande drift- som kapitalbudgeten, kommer självfallet att bli

beroende av den fortsatta konjunkturutvecklingen. Antaget att dagens konjunkturläge

blir i huvudsak bestående under det framförliggande året bör

man sålunda kunna räkna med ett balanserat utfall av driftbudgeten för

1953/54. Detta förutsätter emellertid att några mera betydande anslagsäskanden

på tilläggsstat icke framkommer. Något utrymme härför inom nuvarande

inkomstram föreligger icke.

Skulle emellertid en mera långtgående dämpning av konjunkturen inträda

med klart depressiva tendenser inom olika delar av näringslivet, måste man

räkna med att den nu framlagda budgeten i själva verket kommer att bli

underbalanserad. Såsom jag i finansplanen närmare utvecklat, ligger dock

en dylik utveckling i linje med de krav som i ett sådant läge måste ställas på

utformningen av statsmakternas ekonomiska politik. Finanspolitiken bör då

aktivt inriktas på att via en underbalansering av budgeten stimulera efterfrågan

i samhället. Å andra sidan bör man, såsom jag i det föregående betonat,

räkna med risker för att nya inflationistiska spänningar kan uppkomma.

Särskild uppmärksamhet kräver här utvecklingen under sommarmånaderna,

varunder man inte kan utesluta möjligheten av översysselsättning

inom vissa branscher, exempelvis på byggnadsområdet. Skulle tendenser till

en uppflammande inflationskonjunktur ånyo framträda måste detta givetvis

få sina konsekvenser för den allmänna uppläggningen av finanspolitiken och

för realiserandet av 1953/54 års budget. Visserligen är, såsom jag understrukit

i finansplanen, möjligheterna begränsade att snabbt anpassa de finanspolitiska

åtgärderna till de kastningar som kan inträda i den ekonomiska

utvecklingen. Vissa möjligheter till modifiering av den statliga utgiftsramen,

särskilt på investeringsområdet, föreligger dock. Naturligtvis kan det även

tänkas att åstadkomma en förnyad överbalansering av driftbudgeten genom

åtgärder på inkomstsidan. Vad utgiftssidan beträffar uttalade jag redan i

finansplanen, att det ansetts önskvärt att skapa förutsättningar för en viss

flexibilitet i handhavandet av den statliga verksamheten. För den händelse

den ekonomiska utvecklingen skulle gå i riktning mot en tillspetsad högkonjunktur

med inflationistiska spänningar har planer sålunda gjorts upp för

en viss begränsning av investeringarna på kapitalbudgeten och av medelstilldelningen

på driftbudgeten för vissa ändamål av investeringsliknande natur,

i huvudsak på försvarets, vägväsendets och jordbrukets område. Jag vill erinra

om att de på drift- och kapitalbudgeten upptagna anslagsbeloppen i

några fall anpassats så att de rymmer vissa marginaler för en utökning

av verksamheten utöver den omfattning som i dagens läge befunnits lämplig.

I den mån konjunkturläget icke ger anledning till att taga dessa marginaler

i anspråk, kan sålunda budgetutfallet förutses komma att visa behållningar

på några av riksstatsanslagen.

I anslutning till den redogörelse för budgetläget som jag nu lämnat vill

jag även något beröra frågan om de automatiska utgiftsökningarna. Dessa

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

41

har påkallat ökad uppmärksamhet under senare år vid bedömningen av den

statsfinansiella utvecklingen. Tidigare inom finansdepartementet verkställda

överslagsberäkningar har tytt på att man har att räkna med relativt betydande

kostnadsökningar av ifrågavarande karaktär. Såsom framhölls i finansplanen

kan de automatiska anslagsökningarna för budgetåret 1953/54 uppskattas

till cirka 470 miljoner kronor. Denna avsevärda stegring sammanhänger

emellertid till betydande del med inträdda förskjutningar i pris- och

inkomstnivån. För de närmast följande budgetåren torde man icke ha att

räkna med belopp av denna storleksordning. Jag har emellertid funnit det

angeläget att låta verkställa eu mera ingående undersökning av de automatiska

anslagsstegringar som kan förutses i statens verksamhet på skilda områden

under de närmaste budgetåren. Jag har därför med stöd av Kungl.

Maj :ts bemyndigande den 16 januari i år tillkallat en särskild utredningsman,

f. d. överståthållaren T. Nothin, med uppdrag att verkställa ifrågavarande

utredning. Syftet med undersökningen är att fastslå omfattningen av

de av statsmakterna gjorda åtagandena på längre sikt eller med andra ord

att redovisa de finansiella konsekvenserna av statsmakternas redan fattade

beslut. Utredningen bedrives nu med sådan skyndsamhet att dess resultat

kan väntas föreligga inom några månader. Utredningsresultaten kommer därför

att kunna beaktas vid arbetet med uppgörandet av budgetförslaget för

budgetåret 1954/55 och att tjäna som ett underlag vid en planering av den

statsfinansiella utvecklingen på längre sikt. Det är min avsikt att lämna en

redogörelse för den verkställda utredningen i samband med framläggandet

av statsverkspropositionen till 1954 års riksdag.

I anslutning till vad jag i det föregående nämnt torde den å riksstatens

inkomstsida under delrubriken tullar och acciser uppförda bevillningen Accis

å margarin och vissa andra fettvaror böra utgå och i stället under samma delrubrik

upptagas en ny bevillning, nämligen Införselavgift och accis å fettvaror

m. in. Under rubriken uppbörd i statens verksamhet torde i enlighet

med vad som anföres i proposition nr 54 uppföras en till 53 000 kronor beräknad

ny titel, benämnd Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning.

Vidare torde de under samma rubrik upptagna titlarna Inkomster vid karolinska

sjukhuset och Inkomster vid serafimerlasarettet uppräknas med

2 500 000 resp. 1 500 000 kronor i förhållande till riksräkenskapsverkets förslag

med hänsyn till vad som anförts i proposition nr 68 angående viss

taxehöjning.

Fn sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna

å driftbudgeten för nästa budgetår, som i enlighet med vad i det föregående

anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen,

torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll.

Jag torde därefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet

för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta pro
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

centtal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt för

innevarande budgetårs senare hälft d. v. s. till 110. Vad åter angår nästkommande

budgetårs senare hälft, för vilken tid procenttalet icke är i förväg

bundet, förordar jag, att för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser

den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära skatten

för budgetåret 1953/54, likaledes uttages med 110 procent av grundbeloppet.

Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1953 års taxering

vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen

om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda procenttal

av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära

skatt för kalenderåret 1952.

Bestämmelserna angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

har brukat av riksdagen antagas endast för ett år i sänder och gäller

för närvarande, enligt förordningen den 29 februari 1952 (nr 63), till

utgången av juni 1953.

De nuvarande skattesatserna för omsättningsskatten vid systembolagens

inköp av spritdrycker fastställdes vid 1950 års riksdag (höstsessionen). Efter

förslag av Kungl. Maj :t (prop. nr 255) i anledning av det förändrade ekonomiska

läget höjdes i samband med vissa andra skärpningar på den indirekta

beskattningens område grundavgiften från 9 till 11 kronor för liter

och procentavgiften från 60 till 80 procent med tillämpning från och med

den 1 december 1950.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker bör utgå enligt de

nu gällande bestämmelserna även under nästa budgetår. I enlighet härmed

bör giltighetstiden för 1923 års förordning förlängas intill utgången av juni

1954.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört torde förslag slutligen böra

föreläggas riksdagen angående bestämmelser om taxering till investeringsavgift

i vissa fall.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1953/54 med

110 procent av grundbeloppet;

b) antaga inom finansdepartementet upprättade förslag

till

1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8

juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker;

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 227.

43

2) förordning med bestämmelser om taxering till investeringsavgift

i vissa fall;

c) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1953/54 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang A fogade

specifikationen.

V. Kapitalbudgeten för budgetåret 1953/54.

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition

en beräknad investeringsplan för budgetåret 1953/54 jämte därvid

fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas

riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medelsäskandena

i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,

samt därjämte de nya investeringsanslag som i särskilda propositioner

äskats av riksdagen. En omräkning av hittills äskade resp. i förekommande

fall av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande sammanställning

framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag

på 2 091 miljoner kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida

har i de följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar

under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar,

vilka hänför sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål,

samt de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänför sig till

senare under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte

har de i investeringsstaterna uppförda posterna Avskrivningsmedel

inom fonderna och Övriga kapitalmedel underkastats översyn.

En sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under

olika kapitalfonder ger följande resultat.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond................... 12 900 000

B. Telegrafverkets fond................ 312 930 000

C. Statens järnvägars fond ............. 383 200 000

D. Statens vattenfallsverks fond........ 349 500 000

E. Domänverkets fond................. 23 106 100

II. Luftfartsfonden......................................

III. Statens allmänna fastighetsfond.......................

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond............ 109 820 000

B. Försvarets fabriksfond.............. 4 000 000

V. Statens utlåningsfonder...............................

VI. Fonden för låneunderstöd............................

VII. Fonden för förlag till statsverket......................

1 081 636 100

9 386 000

67 479 000

113 820 000

558 751 000

83 857 200

105 550 000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 227.

VIII. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets för
-

rådsfond........................... 55 600 000

B. Jordfonden......................... 15 000 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond ... 198 500 70 798 500

Summa kronor 2 091 277 800

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond...........

B. Telegrafverkets fond........

C. Statens järnvägars fond.....

D. Statens vattenfallsverks fond

E. Domänverkets fond.........

II. Luftfartsfonden............................

III. Statens allmänna fastighetsfond.............

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond..............

B. Försvarets fabriksfond................

V. Statens utlåningsfonder.....................

VI. Fonden för låneunderstöd..................

VII. Fonden för förlag till statsverket............

VIII. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

................................

C. Statens reproduktionsanstalts fond.....

4 901 000

161 870 000

177 100 000

47 500 000

701 000 392 072 000

.........TT 601 000

........... 41 477 100

98 391 000

2 311 000 100 702 000

......... 143 725 000

......... 92 885 900

......... 1 000 000

12 080 000

154 000 12 234 000

Summa kronor 784 697 000

Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena beräknas

till de belopp som framgår av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1953/54.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond................... 7 999 000

B. Telegrafverkets fond................ 151 060 000

C. Statens järnvägars fond............. 206 100 000

D. Statens vattenfallsverks fond........ 302 000 000

E. Domänverkets fond................. 22 405 100 689 564 100

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 227.

45

II. Luftfartsfonden...................................... 8 785 000

III. Statens allmänna fastighetsfond....................... 26 001 900

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond............ 11 429 000

B. Försvarets fabriksfond.............. 1 689 000 13 118 000

V. Statens utlåningsfonder............................... 415 026 000

VI. Fonden för låneunderstöd............................ —9 028 700

VII. Fonden för förlag till statsverket...................... 104 550 000

VIII. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets för
rådsfond.

.......................... 43 520 000

B. Jordfonden......................... 15 000 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond ... 44 500 58 564 500

Säger 1 306 580 800

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster.............. 1 000 000

övrig kapitalåterbetalning.................... 32 200 100 33 200 100

Summa kronor 1 273 380 700

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bihang B.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar, som må påkallas av

riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag

efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret

1953/54 jämte därtill fogade stater i enlighet med

här framlagda förslag samt

att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten

upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda
Lånemedel.

....................... kronor 1 273 380 700.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Birgit Warholm.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

47

Hihang A.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1953/54.

Kronor

Kronor

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1.

Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a. Skatt å inkomst och förmögen-

het m. m., bevillning.........

4 000 000 000

b. Kupongskatt, bevillning......

c. Utskiftningsskatt och ersätt-

5 000 000

ningsskatt, bevillning........

1 000 000

d. Skogsvårdsavgifter, bevillning..

e. Bevillningsavgifter för särskilda

7 800 000

förmåner och rättigheter, bevill- ning ......................

300 000

f. Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt, bevillning.

70 000 000

g. Lotterivinstskatt, bevillning ..

h. Omsättnings- och expeditions-

36 000 000

stämplar m. m., bevillning...

60 000 000

4 180 100 000

2.

Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning......

200 000 000

b. Bensinskatt, bevillning.......

410 000 000

610 000 000

3.

Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning........

350 000 000

b. Varuskatt, bevillning........

c. Införselavgift och accis å fett-

260 000 000

varor m. m , bevillning .....

54 000 000

d. Skatt å kaffe, bevillning.....

17 000 000

e. Tobaksskatt, bevillning......

f. Brännvinstillverkningsskatt, be-

650 000 000

villning....................

25 000 000

g. Rusdrycksförsäljningsmedel av

partihandelsbolag, bevillning..

h. Rusdrycksförsäljningsmedel av

16 000 000

detaljhandelsbolag, bevillning..

i. Omsättnings- och utskänknings-

34 000 000

skatt å spritdrycker, bevillning

j. Omsättnings- och utskänknings-

650 000 000

skatt å vin, bevillning.......

50 000 000

k. Maltdrycksskatt, bevillning . . .

80 000 000

1. Skatt å läskedrycker, bevillning

35 000 000

m. Statlig nöjesskatt, bevillning . .

55 000 000

n. Skatt å elektrisk kraft, bevillning

35 000 000

2 311 000 000

7 101 100 000

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

Kronor

Kronor

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter .....................

125 000

2. Inkomster vid fångvården...................

1 500 000

3. Inkomster vid sjökarteverket................

350 000

4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-

ringsrådet..............................

5 800 000

5. Bidrag till pensionsstyrelsen.................

120 000

6. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna-

och ungdomsvården......................

450 000

7. Inkomster vid statens geotekniska institut ...

430 000

8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion...

2 000 000

9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket .

700 000

10. Avgifter för registrering av motorfordon......

3 200 000

11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd-

rologiska institut........................

2 250 000

12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk-

samhet.................................

35 000

13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.....

1 500 000

14. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. m..............................

41 000

15. Inkomst av myntning och justering..........

4 000 000

16. Kontrollstämpelmedel ......................

750 000

17. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......

350 000

18. Bidrag till sparbanksinspektionen............

225 000

19. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........

290 000

20. Inkomster vid tandläkarhögskolorna..........

40 000

21. Avgifter för granskning av biografbilder......

275 000

22. Inkomster vid lantbruksnämnderna...........

1 400 000

23. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an-

stalt . ................................

675 000

24. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt

1 300 000

25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll-

anstalt.................................

250 000

26. Inkomster vid lantmäteriväsendet............

7 000 000

27. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......

900 000

28. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk-

ningen ................................

28 000

29. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning

53 000

30. Inkomster vid statens provningsanstalt.......

1 700 000

31. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten....

2 300 000

32. Fyr- och båkmedel........................

9 000 000

33. Lotspenningar.............................

9 000 000

34. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt...

450 000

35. Patent- och varumärkes- samt registreringsav-

gifter..................................

6 300 000

36. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register.

300 000

37. Bidrag till försäkringsinspektionen...........

650 000

38. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko-

holistanstalter...........................

350 000

39. Inkomster vid statens bakteriologiska labora-

torium.................................

1 800 000

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 227.

49

Kronor

Kronor

40. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

400 000

41. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

375 000

42. Inkomster vid statens sinnessjukhus..........

28 000 000

43. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på

Salbohed och i Vänersborg................

90 000

44. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka

310 000

45. Inkomster vid statens institut för folkhälsan ..

300 000

46. Inkomster vid karolinska sjukhuset..........

17 500 000

47. Inkomster vid serafimerlasarettet............

7 500 000

122 362 000

III. Folkpensionsavgifter.............................

225 000 000

IV. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel..............................

9 000 000

2. Totalisatormedel..........................

15 000 000

3. Tipsmedel................................

65 000 000

4. Lotterimedel.............................

95 000 000

5. Övriga diverse inkomster..................

6 000 000

190 000 000

7 638 462 OOO

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning.....................

10 000 000

2. Telegrafverket............................

60 000 000

3. Statens järnvägar.........................

10 000 000

4. Statens vattenfallsverk....................

130 000 000

5. Domänverket............................

35 000 000

245 000 000

II. Riksbanksfonden...............................

15 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond..............

1 000

2. Fångvårdsstyrelsens » ..............

385 000

3. Beskickningsfastigheternas » ..............

555 000

4. Byggnadsstyrelsens » ..............

10 602 000

5. Generaltullstyrelsens » ..............

140 000

6. Uppsala universitets > ..............

230 000

7. Lunds universitets » ..............

335 000

8. Lotsstyrelsens » ..............

70 000

9. Medicinalstyrelsens » ..............

2 435 000

10. Karolinska sjukhusets » ..............

375 000

15 128 000

IV- Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond...................

21 980 000

2. Försvarets fabriksfond.....................

2 350 000

24 330 000

V. Statens utlåningsfonder:

1. Värnpliktslånefonden......................

100

2. Statens bostadslånefond ...................

22 000

3. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby ................................

27 000

4 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 227.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

Kronor

Kronor

4. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be-

medlade, barnrika familjer................

6 500 000

5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen..................

128 000

6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden .........................

1 050 000

7. Lånefonden för bostadsbyggande.............

32 000 000

8. Lånefonden för lantarbetarbostäder..........

700

9. Statens bosättningslånefond.................

1 800 000

10. Vattenkraftslånefonden ....................

217 000

11. Luftfartslånefonden........................

1 000 000

12. Tullverkets båtlånefond ....................

2 000

13. Statens lånefond för universitetsstudier.......

40 000

14. Allmänna studielånefonden..................

65 000

15. Statens lånefond för hästavelns befrämjande ..

100

16. Statens kaninavelslånefond..................

100

17. Gödselvårdslånefonden......................

8 000

18. Statens kalkbrukslånefond..................

4 000

19. Statens fruktodlingslånefond.................

100

20. Jordbrukets lagerhusfond...................

245 000

21. Statens mejerilånefond.....................

3 000

22. Jordbrukets maskinlånefond.................

757 000

23. Spannmålskreditfonden.....................

100

24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.....

300 000

25. Statens slakterilånefond....................

3 000

26. Kraftledningslånefonden.....................

100 000

27. Elektrifieringslånefonden....................

100

28. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo-

tordrift ................................

100

29. Egnahemslånefonden.......................

7 200 000

30. Arrendelånefonden.........................

100

31. Arbetarsmåbrukslånefonden.................

100

32. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond................

1 000

33. Kronotorparnas inventarielånefond ..........

100

34. Statens avdikningslånefond..................

1 400 000

35. Täckdikningslånefonden ....................

50 000

36. Bevattningslånefonden......................

3 000

37. Allmänna nyodlingsfonden .................

100

38. Fiskerilånefonden..........................

170 000

39. Statens fiskredskapslånefond.................

100

40. Kommunskogslånefonden....................

1 000

41. Virkesmätningslånefonden ..................

100

42. Skogsväglånefonden........................

1 000

43. Statens skogslånefond......................

100

44. Lånefonden för insamling av skogsfrö........

100

45. Hemslöjdslånefonden.......................

115 000

46. Industrilånefonden.........................

10 000

47. Statens hantverkslånefond..................

60 000

48. Fonden för hantverks- och småindustrikredit..

18 000

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 227.

51

Kronor

Kronor

49. Rederilånefonden..........................

100

50. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten..

66 000

51. Statens sekundärlånefond för rederinäringen...

70 000

52. Lots verkets båtlånefond....................

120 000

53 558 300

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond...................

17 750 000

2. Statskontorets delfond......................

1 050 000

3. Lantbruksstyrelsens delfond.................

125 000

4. Riksbankens delfond.......................

560 000

5. Riksgäldskontorets delfond..................

1 635 000

21 120 000

VII. Fonden för statens aktier .......................

70 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden.....................

26 800 000

2. Civila tjänstepensionsfonden.................

1 200 000

3. Militära tjänstepensionsfonden...............

150 000

4. Allmänna familjepensionsfonden..............

3 350 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond ........

7 100 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk......

20 000

38 620 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet........

31 000 000

2. Övriga diverse kapitalfonder................

6 800 000

37 800 000

520 556 300

Summa |

i 8 159 018 800

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

/

Biliang B.

Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1953/54.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverkets fond.

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 4 900 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 7 999 000

12 900 000

Summa investeringsanslag. 12 900 000

12 900 000

B. Telegrafverkets fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 312 930 000

riksstaten............. 1 370 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 157 000 000

Övriga kapitalmedel...... 3 500 000

Investeringsbemyndigande. 151 060 000 _

312 930 000 312 930 000

C. Statens järnvägars fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 383 200 000

riksstaten............. 2 000 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 175 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 206 100 000 _

383 200 000 383 200 000

D. Statens vattenfallsverks fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 349 500 000

riksstaten ............. 14 000 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 33 400 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 302 000 000 __

349 500 000 349 500 000

E. Domänverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 23106 100

fonden................ 700 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 22 405 100

23 106 100

23 106 100

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

II. Luftfartsfonden.

53

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 600 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 8 785 000

9 386 000

Summa investeringsanslag. 9 386 000

9 386 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 67 479 000

riksstaten............. 35 265 100

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 6 211 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 26 001 900 _

67 479 000 67 479 000

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 109 820 000

riksstaten............. 88 485 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 9 905 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 11 429 000 _

109 820 000 109 820 000

B. Försvarets fabriksfond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.. 4 000 000

fonden................ 2310 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 1 689 000 _

4 000 000 4 000 000

V. Statens utlåningsfonder.

Lånefonden för bostadsbyggande.

Avskrivningsmedel från Investeringsanslag.........540 000 000

riksstaten.............. 135 000 000

Investeringsbemyndigande. 405000 000 __

540 000 000 540 000 000

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien.

Investeringsbemyndigande.. 4 000 000 Investeringsanslag......... 4 000 000

Statens bosfittningslånetond.

Investeringsbemyndigande.. 1 000 000 Investeringsanslag

1 000 000

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj. ts proposition nr 227.

Vattenkrattslånefonden.

Investeringsbemyndigande.. 1500 000 Investeringsanslag .

Luftiartslånefonden.

Investeringsbemyndigande.. 1 000 Investeringanslag..

Statens lånetond för universitetsstudier.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 2 500 000 Investeringsanslag

Avskrivningsmedel från

riksstaten..........

Allmänna studielånefonden.

6 000 000 Investeringsanslag

Jordbrukets lagerhusfond.

Investeringsbemyndigande. 2 500 000 Investeringsanslag

Kronotorparnas inventarlelånefond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............. 50 000 Investeringsanslag

Avskrivningsmedel från

riksstaten..............

Investeringsbemyndigande.

Fiskerilånefonden.

Investeringsanslag

175 000

525 000

700 000

Lots verkets båtlånefond.

Investeringsbemyndigande. 500 000 Investeringsanslag

Summa investeringsbemyndiganden

för statens utlåningsfonder.

......... 415 026 000

1 500 000

1 000

2 500 000

6 000 000

2 500 000

50 000

700 000

700 000

500 000

VI. Fonden för låneunderstöd.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 83 857 200

riksstaten............. 77 756 900

Övriga kapitalmedel...... 15 129 000

Investeringsbemyndigande. - 9 028 700

83 857 200 83 857 200

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Övriga kapitalmedel...... 1 000 000 Summa investeringsanslag . 105 550 000

Investeringsbemyndigande. 104 550 000

105 550 000

105 550 000

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

55

VIII. Diverse kapitalfonder.

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.. 55 600 000

riksstaten ............ 3 880 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 8 000 000

Övriga kapitalmedel...... 200 000

Investeringsbemyndigande. 43 520 000

55 600 000 55 600 000

B. Jordfonden.

Investeringsbemyndigande. 15 000 000 Investeringsanslag ........ 15 000 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 198 500

fonden................ 153 000

Övriga kapitalmedel..... 1 000

Investeringsbemyndigande. 44 500

198 500 198 500

Säger beträffande samtliga investeringsstater för:

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag 2 091 277 800

riksstaten ............ 366 482 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 398179 000

Övriga kapitalmedel...... 20 036 000

Investeringsbemyndigande 1 306 580 800

2 091 277 800

2 091 277 800

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

Driftbudgeten för

Inkomster.

Statsverks- propositionen

Milj. kr.

Senare

ändringar

Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ..........................

7 066-1

+ 35-0

7 101-1

II. Uppbörd i statens verksamhet........

117-3

+ 5i

122-4

III. Folkpensionsavgifter................

272-0

- 47-0

225-0

IV. Diverse inkomster..................

177-0

+ 130

190-0

Säger

7 632-4

+ 61

7 638-5

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder............

260-0

— 15-o

245-0

II. Riksbanksfonden ..................

15-0

—

15-o

EU. Statens allmänna lastighetsfond......

15i

—

15i

IV. Försvarets fonder ..................

24-3

—

24-3

V. Statens utlåningsfonder..............

53-6

—

530

VI. Fonden för låneunderstöd ..........

21-1

—

21-1

VII. Fonden för statens aktier............

70-o

—

70o

Vin. Statens pensionsfonder..............

38-6

—

38-6

IX. Diverse kapitalfonder ..............

37-8

—

378

Säger

535-6

- 15-o

520-6

Säger för inkomster å driftbudgeten

8 168-0

- 8-9

8 159*0 i

Summa

8 168-0

| 8 159-0

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

57

budgetåret 1953/54.

Bilaga.

Utgifter.

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna ......

36

_

3-6

II. Justitiedepartementet ..............

63''6

+ 1-3

64-9

III. Utrikesdepartementet ..............

48''7

—

48-7

IV. Försvarsdepartementet..............

1 970-2

+ 11-5

1 981-7

V. Socialdepartementet................

2 1766

+ 17-5

2 1941

VI. Kommunikationsdepartementet.......

721-1

—

721-1

VII. Finansdepartementet ...............

1750

—

175-0

VIII. Ecklesiastikdepartementet...........

969-5

+ 1-5

9710

IX. Jordbruksdepartementet ............

393-8

+ 1-2

395-0

X. Handelsdepartementet..............

128-3

+ 05

128-8

XI. Inrikesdepartementet................

479-7

+ 3*5

483-2

XII. Civildepartementet .................

262-6

+ 10-5

273-1

XIII. Oförutsedda utgifter ...............

Ro

—

l-o

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

13-9

—

13 9

Säger

7 407-7

+ 47-5

7 455-1

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden....................

8-7

—

87

II. Riksgäldsfonden....................

335-0

—

335 0

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

415-4

— 48-9

366"5

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-

delsförluster.....................

l-o

-

l-o

Säger

760-1

— 48 9

711-2

Summa utgifter å driftbudgeten

8 167 8

- 1-4

8 1663

Beräknat över- eller underskott............

+ 0-2

- 73

Summa

8 168 o

S 159-0

5 Bihan g till riksdagens protokoll t''Jod. 1 samt. Xr 2Hi.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:319 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition s. 2 i texten
  2. SU 1953:163 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1953/5b. s. 9 i texten
  3. BevU 1953:57 Bevillningsutskottets betänkande nr 57 a1 i texten
  4. SU 1953:154 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53. s. 2 i texten