Sök i Ratio Lex

Angående dispositionen av överskottsmedel i vissa clearingkassor

1953-01-23 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1953:39, Angående dispositionen av överskottsmedel i vissa clearingkassor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

1

Nr 39.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående dispositionen

av överskottsmedel i vissa clearingkassor; given Stockholms

slott den 23 januari 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framlägges förslag rörande dispositionen av överskottsmedel

i ett antal clearingkassor, som inrättats för prisutjämning inom vissa

branschområden under krigs- och efterkrigsåren och vilkas verksamhet nu

upphört. Av nämnda medel, sammanlagt ca 7,6 milj. kronor, härrör omkring

6,3 milj. kronor från den s. k. krigsriskkassan — som inrättats för att bereda

visst försäkringsskydd vid import av stenkol, koks och kolbriketter —

och återstoden, ca 1,3 milj. kronor, från sex clearingkassor för prisutjämning

beträffande olika varuslag, I propositionen föreslås, att av ifrågavarande

medel 5,5 milj. kronor användes för inrättande av en fond för försöksverksamhet

och forskning på bränsleområdet och 1,2 milj. kronor för bildande

av en fond för teknisk forskning. Resten av medlen, 0,9 milj. kronor, föreslås

skola tillföras handels- och sjöfartsfonden att användas bl. a. för forskning

samt försöks- och upplysningsverksamhet av betydelse för konsumenterna.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 39.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

Utdrag au protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

23 januari 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, fråga om dispositionen

av överskottsmedel i vissa clearingkassor samt anför därvid följande.

Inledning.

Under krigs- och efterkrigsåren har dels tvångsvis, dels genom överenskommelser

med enskilda företagarsammanslutningar inrättats ett antal

clearingkassor för prisclearing beträffande olika slag av varor. Det må här

erinras om att riksdagen i propositionerna nr 191/1941 och 228/1942 erhöll

redogörelse för de clearingåtgärder, som vidtagits för utjämning av marknadspriserna

å vissa förnödenheter, samt att riksdagen med bifall till vad

i propositionerna föreslagits medgav att Kungl. Maj :t även i fortsättningen

vidtog åtgärder i nämnda syfte. Inom några clearingkassor pågår ännu

verksamheten. Flertalet har dock avvecklats. I vissa fall har verksamheten

upphört men avveckling ännu icke skett.

Den 29 mars 1946 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens priskontrollnämnd att

efter samråd med övriga krisorgan, vid vilka clearingkassor fanns inrättade,

överväga och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag rörande allmänna riktlinjer

för dispositionen av de överskott, som de särskilda clearingkassorna

efter clearingförfarandets upphörande kunde förete utöver till förfogande

ställt förlagskapital. I skrivelse den 15 juni 1946 har priskontrollnämnden

inkommit med utredning och förslag i ämnet. Förslaget innebar i huvudsak,

att clearingkassornas överskott skulle överföras till särskilda, vid de olika

centrala krisorganen inrättade fonder, vilkas medel skulle i första hand användas

till åtgärder i prisutjämnande syfte inom vederbörande krisorgans

verksamhetsområde.

I de likalydande motionerna I: 290 och II: 347 till 1951 års riksdag hemställdes,

att riksdagen skulle hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

3

med beaktande av vad i motionerna anförts, måtte företaga en utredning

rörande dels tidpunkten för avveckling av s. k. clearingkassor och därmed

jämförliga inrättningar, dels äganderättsförhållandena beträffande behållningen

i clearingkassor, vilkas verksamhet upphört, dels sättet för överförande

till delägare i dessa kassor av deras andel av desamma samt för

riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

I utlåtande (nr 10) över motionerna anförde bankoutskottet bl. a. följande.

I de yttranden över motionerna, som utskottet låtit infordra från statens

jordbruksnämnd, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, statens

handels- och industrikommission, statens bränslekommission samt statens

priskontrollnämnd — vilka yttranden återgivits i utlåtandet — hade

redogörelser lämnats för de av respektive myndigheter omhänderhavda clearingkassorna.

Utskottet hade dessutom inhämtat vissa upplysningar rörande

de överskottsmedel, som innestod för statens krigsförsäkringsnämnds räkning.

Det införskaffade utredningsmaterialet hade givit en överblick i huvuddrag

rörande de olika clearingkassorna och en belysning av de spörsmål,

som uppkom i samband med dessa kassors verksamhet. Av de hörda

myndigheterna hade priskontrollnämnden tillstyrkt den av motionärerna

föreslagna utredningen. Jordbruksnämnden hade uttalat, att något behov

av utredning av det slag motionärerna åsyftat icke förelåg beträffande till

nämndens verksamhetsområde hörande clearingkassor. Av den av utskottet

inhämtade utredningen framgick bl. a., att frågan om dispositionen av

förefintliga överskottsmedel i allmänhet icke slutgiltigt lösts. Av särskild

betydelse med hänsyn till storleken av det uppkomna överskottet var frågan

om den definitiva regleringen av krigsförsäkringsnämndens medel. Jämväl

andra frågor torde i vissa fall stå öppna och vara i behov av närmare övervägande.

Genom den i ärendet förebragta utredningen hade utskottet därför

kommit till den uppfattningen att anledning syntes föreligga att från en gemensam

utgångspunkt bedöma ifrågavarande spörsmål. Utskottet underströk

angelägenheten av att en slutlig reglering av de med clearingkassornas och

därmed jämförliga inrättningars verksamhet sammanhängande frågorna

kom till stånd samt förutsatte därför, att Kung], Maj :t tog ifrågavarande

ärende under övervägande och i anslutning därtill föreläde riksdagen de förslag,

vartill dessa överväganden kunde föranleda. I utskottsutlåtandet hemställdes,

att riksdagen, i anledning av motionerna, måtte i skrivelse till

Kung], Maj :t giva till känna vad utskottet anfört. I skrivelse den 9 maj 1951

(nr 171) anmälde riksdagen, att riksdagen fattat beslut i överensstämmelse

med vad utskottet i utlåtandet hemställt.

Jag hemställde sedermera den 30 november 1951, att Kungl. Maj :t måtte

bemyndiga chefen för handelsdepartementet att tillkalla en utredningsman

med uppdrag att utreda frågan om den slutliga dispositionen av överskottsmedlen

i vissa clearingkassor. Därvid åberopade jag bl. a., att priskontrollnämndens

år 1946 avgivna förslag fick anses inaktuellt. Utredningsmannen

borde avgiva förslag beträffande dispositionen av överskottsmedlen i sådana

clearingkassor, vilkas verksamhet upphört, med undantag dock för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

de till statens jordbruksnämnds verksamhetsområde hörande kassorna —- här syntes nämligen, med hänsyn till vad jordbruksnämnden anfört i sitt

till bankoutskottet avgivna yttrande, någon särskild undersökning ej erforderlig.

Jag framhöll vidare, att bedömningen av dispositionsfrågan kunde

ställa sig olika beträffande å ena sidan sådana kassor, som inrättats

genom överenskommelser med enskilda företagarsammanslutningar, och å

andra sidan tvångsvis anordnade kassor. Med hänsyn till att uppkomna underskott

i sistnämnda slag av kassor vid olika tillfällen täckts med av riksdagen

för ändamålet anvisade medel, torde det finnas anledning överväga,

om icke överskott i andra dylika kassor åtminstone i viss utsträckning borde

indragas till statsverket. Dessutom borde uppmärksamhet ägnas frågan,

i vad mån överskottsmedlen — särskilt vad gällde de på frivillighetens väg

anordnade kassorna — horde anlitas som stöd åt forskning vid institutioner

av olika slag eller till andra därmed jämförliga ändamål till fromma för

det område av näringslivet från vilket medlen ifråga härrörde. Däremot ansåg

jag mig, bl. a. av rent praktiska skäl, icke böra räkna med, att återbetalning

till de ursprungliga inbetalarna skulle ifrågakomma annat än möjligen

i undantagsfall. Utredningen borde ske i samråd med vederbörande krisorgan

samt efter hörande i erforderlig omfattning av berörda organisationer.

Sedan Kungl. Maj :t lämnat det begärda bemyndigandet tillkallade jag den

6 december 1951 direktören Bengt Petri att med biträde av byråchefen Gösta

Wiedesheim-Paul verkställa ifrågavarande utredning. I en med skrivelse

den 28 juni 1952 överlämnad promemoria har utredningsmannen framlagt

förslag i ämnet.

Över utredningens promemoria har efter remiss utlåtanden avgivits av

statskontoret, kommerskollegium, statens bränslekommission, statens priskontrollnämnd,

statens handels- och industrikommission, riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap, statens tekniska forskningsråd samt bränsleutredningen

1951. Kommerskollegium har överlämnat införskaffade yttranden

från Sveriges industriförbund samt Stockholms handelskammare, handelskammaren

i Göteborg och Skånes handelskammare.

I detta sammanhang bör nämnas, att förslag rörande dispositionen av överskottsmedel

från statens krigsförsäkringsnämnds verksamhet framlades i

propositionen nr 145/1952. Förslaget har bifallits av riksdagen (statsutsk.

uti. nr 212/1952, r. skr. nr 423/1952).

Förslag rörande dispositionen av överskottsmedel i vissa

clearingkassor.

Utredningen om den slutliga dispositionen av överskottsmedlen i vissa clearingkassor

redogör inledningsvis för clearingväsendets uppkomst

och utveckling. Av redogörelsen framgår i huvudsak följande.

Redan på ett tidigt skede av andra världskriget befanns det i vårt land

nödvändigt att söka dämpa verkan av importprisstegringarna på vissa vik
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

5

tiga varuområden. För detta ändamål tillämpades i vissa fall ett prisutjämningsförfarande,

som i princip innebar, att för vederbörande varuslag ett avräkningspris

fastställdes att gälla under en tid framåt. I den mån importkostnaderna

avvek från detta avräkningspris skedde en utjämning på så

sätt att den, som kunnat införa varan till lägre pris än nämnda pris, ålades

att till en clearingkassa inbetala skillnaden mellan det verkliga importpriset

och det bestämda avräkningspriset, under det att den, som vid sin import

åsamkats högre kostnader än avräkningspriset, erhöll täckning från

clearingkassan för de överskjutande kostnaderna.

Till en början avsåg clearingen enbart aktuell import men sedermera visade

det sig i vissa fall lämpligt att låta densamma omfatta även förråd,

som fanns i landet vid clearingens inrättande, ävensom eventuellt förekommande

inhemsk produktion. Undantagsvis anordnades även prisutjämning

för svenska varor oberoende av om samma varuslag tillika var föremål för

import. Hos statens handelskommission inrättades vidare clearinglcassor, som

ej avsåg bestämda varor utan vissa länder, med vilka kompensationsaffärer

bedrevs. Clearingen bestod i att vid export till visst land erlades prisutjämningsbidrag,

som användes för att nedbringa priserna på sådana från samma

land importerade varor, vilkas priser avsevärt översteg den svenska prisnivån.

Överskotten i sistnämnda clearingkassor, tillhopa 5,3 milj. kronor,

har efter förslag av utredningen rörande vissa organisationsfrågor inom utrikeshandeln

jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 24 september 1948 tillförts

handels- och sjöfartsfonden för att användas till åtgärder ägnade att främja

varuutbytet med utlandet.

Clearingverksamheten kan indelas i tvångsclearing och frivillig clearing.

Förutsättning för att en clearing kunnat genomföras tvångsvis har varit antingen

att varan varit under beslag eller föremål för importreglering eller

eljest underkastad sådan reglering, att vederbörande myndighet kunnat till

densamma knyta särskilda villkor om skyldighet för näringsutövaren att

underkasta sig clearingförfarandet. Frivillig clearing har kommit till stånd

efter avtal mellan vederbörande krisorgan och enskilda intressenter eller

sammanslutningar av dylika.

Utredningens förslag avser behållningen i följande kassor, nämligen den

s. k. krigsriskkassan, clearingkassan för smörjmedel, clearingkassan för raka,

gjutna tryckrör, Svenska garveriidkarnas råvaru- och importförenings clearingkassa

för hudar, Svenska bomullsfabrikantföreningens clearingkassa för

bomull och cellull, Svenska råvaru- och importföreningens för kemikalier

clearingkassa samt Svenska järn- och balkgrossisters förenings clearingkassa

för handelsjärn. Beträffande de olika kassorna anför utredningen bl. a.

följande.

Krigsriskkassan — som icke är en clearingkassa i egentlig mening men

dock i detta sammanhang ansetts böra behandlas som en sådan — inrättades

enligt ett mellan statens bränslekommission och Svenska kolimportörers förening

1939 u. p. a. den 15 oktober 1940 ingånget avtal. Genom krigsriskkassan

skulle, på sätt i avtalet stadgas, sådan skada regleras, varav för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 39.

eningens medlemmar till följd av krig eller därmed sammanhängande förhållanden

drabbats vid utövandet av sin näring såsom importörer av stenkol,

koks eller kolbriketter, oaktat de på sedvanligt sätt genom försäkring sökt

skydda sig mot förlustrisk. Kassan skulle enligt avtalet tillföras medel genom

avgifter från föreningsmedlemmarna. Dessa avgifter, som beräknades efter

visst av kommissionen bestämt belopp per importerat ton, inräknades i utför

säljningspriserna på respektive varor. Det förutsattes, att avgiften skulle

utgå så länge kommissionen fann erforderligt med hänsyn till kassans ändamål.

Om avvecklingen av krigsriskkassan är i avtalet stadgat, att eventuellt

föreliggande överskott skall inlevereras till statsverket. Sådan inleverans har

ännu icke skett. Kassans behållning per den 30 juni 1952 beräknades uppgå

till 6 321 079 kronor 17 öre.

Clearingkassan för smörjmedel inrättades enligt Kungl. Maj :ts beslut den

17 april 1942 och började sin verksamhet den 1 maj samma år. Dess uppgift

var att utjämna importpriserna beträffande sådana smörjmedel, som infördes

till landet, samt att möjliggöra försäljning av inhemska fjär smörj oljor

till samma normalpris som fastställts för motsvarande mineraloljor. Vid prisregleringens

upphörande skulle i clearingkassan befintliga medel utöver det

belopp, som motsvarade vad kassan erhållit såsom förlagskapital, inlevereras

till statsverket genom insättning å statsverkets checkräkning i riksbanken

för statskontorets räkning att bokföras i enlighet med föreskrifter,

som Kungl. Maj :t framdeles på förslag av statskontoret ville meddela.

Sedan Kungl. Maj :t genom beslut den 14 december 1945 förordnat att clearingförfarandet

i fråga om smörjmedel skulle upphöra med utgången av år

1945, avgav statens industrikommission i skrivelse den 29 juli 1947 slutredovisning

rörande clearingkassans verksamhet. Enligt redovisningen uppgår

kassans överskott till 268 848 kronor 66 öre, vilket belopp kommissionen den

1 augusti 1947 insatte å statsverkets checkräkning för statskontorets räkning.

Hos statskontoret är medlen upptagna under särskild diversemedelstitel.

I skrivelse till statens priskontrollnämnd den 24 april 1946 föreslog industrikommissionen,

att överskottsmedlen skulle anslås till forskning beträffande

framställning av smörjoljor ur tjära.

Clearingkassan för raka, gjutna tryckrör inrättades enligt Kungl. Maj :ts

beslut den 22 september 1944. Clearingen skulle enligt beslutet omfatta dels

tryckrör, som efter clearingens början tillverkades inom landet, dels ock

vid clearingens genomförande hos importörer och grossister befintliga tryckrör,

ävensom med vissa undantag tryckrör, som importerats eller importeades

efter clearingens genomförande. Vid prisregleringens upphävande i

clearingkassan befintliga medel utöver det belopp, som motsvarade vad kassan

erhållit såsom förlagskapital, skulle inlevereras till statsverket genom

insättning å statsverkets checkräkning i riksbanken för statskontorets räkning.

Kungl. Maj :t förordnade sedermera genom beslut den 1 mars 1946 att

clearingförfarandet skulle upphöra den 4 i samma månad. En av statens in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

7

dustrikommission den 10 april 1946 avgiven slutredovisning rörande kassan

utvisade att denna lämnat ett överskott av 850 429 kronor 69 öre, som kvarstod

å clearingkassans checkräkning. Sedan Kung], Maj :t i anslutning till

beslut av 1950 års riksdag (prop. nr 49, statsutsk. uti. nr 33, r. skr. nr 67)

den 17 mars 1950 anbefallt statens handels- och industrikommission att av

kvarstående medel i kassan till riksnämnden för ekonomisk förvarsberedskap

utbetala det belopp, som erfordrades för täckande av förlust i samband

med clearing å raka rör av smidbart järn m. m., har kommissionen till nämnden

utanordnat 562 249 kronor. Återstoden av kassans överskott, 288 180

kronor 69 öre, har den 30 juni 1950 inlevererats till statskontoret och bokförts

under Diverse inkomster.

Svenska garveriidkarnas råvaru- och importförenings clearingkassa för

hudar inrättades genom avtal den 10 januari 1945 mellan statens priskontrollnämnd

och föreningen för utjämning av priserna på vissa importerade oberedda

hudar och skinn. Enligt avtalet skulle clearingförfarandet upphöra

tre månader efter å någondera sidan skedd uppsägning, dock senast vid den

tidpunkt då den allmänna statliga regleringen av priserna på ifrågakomna

varor upphävdes. Därest överskott kvarstod i kassan vid clearingens upphörande,

skulle överskottsmedlen inbetalas till statsverket genom insättning

å statsverkets checkräkning i riksbanken för statskontorets räkning.

Kassan har avvecklats under budgetåret 1948/49. Av befintligt överskott

har 170 878 kronor 28 öre tagits i anspråk för subventionering av importerade

hudar, medan återstoden, 1 805 kronor 68 öre, jämte vissa efter kassans

avstämning influtna äldre reklamationsersättningar, uppgående till

2 586 kronor 16 öre, inlevererats till statskontoret, överskottet, som sålunda

utgör 4 391 kronor 84 öre, har bokförts under Diverse inkomster.

Svenska bomiillsfabrikaniföreningens clearingkassa för bomull och cellull

inrättades den 1 juni 1941 och utgjorde en förutsättning för den prisöverenskommelse

beträfande bomullsvaror, som då träffades mellan statens priskontrollnämnd

och föreningen. Enligt ny överenskommelse den 9 december

1942 utvidgades kassan till en allmän prisutjämningskassa för bomullsvaror.

Nu gällande bestämmelser återfinns i en överenskommelse den 5 maj

1943 mellan nämnden och föreningen. Överenskommelsen innehåller samma

bestämmelser angående överskottsmedel som avtalet beträffande clearingkassan

för hudar, dock med tillägg att insättning å statsverkets checkräkning

skall ske, därest icke annan av Kungl. Maj :t godkänd överenskommelse

träffas mellan nämnden och föreningen. Clearingverksamheten upphörde

i januari 1948. Kassan, som förvaltas av föreningen, beräknades per

den 30 juni 1952 redovisa en behållning av 472 812 kronor 55 öre. Någon uppgörelse

om kassans avveckling har ej träffats mellan föreningen och nämnden.

Svenska råvaru- och importföreningens för kemikalier clearingkassa inrättades

den 28 juli 1942 för att möjliggöra en utjämning av priserna på

vissa kaseinpartier. De närmare bestämmelserna återfinns i en överenskommelse

mellan statens priskontrollnämnd och föreningen den 7 maj 1943,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

som angående överskottsmedel innehåller samma bestämmelser som avtalet

beträffande clearingkassan för hudar. Kassans verksamhet upphörde med

utgången av budgetåret 1948/49, varvid en behållning å 106 295 kronor 49

öre redovisades till priskontrollnämnden. Beloppet insattes av nämnden på

särskild checkräkning i riksbanken, där det alltjämt innestår.

Svenska järn- och balkgrossisters förenings clearingkassa för handelsjärn

inrättades den 1 april 1943 för att åstadkomma en utjämning av lagerpriserna

på svenskt och utländskt handelsjärn inom grosshandeln. Bestämmelser

angående kassan, som förvaltas av föreningen, föreligger i en överenskommelse

mellan statens priskontrollnämnd och föreningen den 1 juni 1943,

vilken i vad avser överskottsmedel innehåller samma bestämmelser som avtalet

beträffande clearingkassan för hudar. Genom en tilläggsöverenskommelse

den 7 april 1945 inställdes clearingverksamheten tills vidare och har

sedan ej återupptagits. Behållningen beräknades per den 30 juni 1952 uppgå

till 128 016 kronor 55 öre.

Vad beträffar frågan om äganderätten till clea ringkassornas

överskottsmedel anför utredningen, att såsom rättsinnehavare

kan teoretiskt ifrågakomma de inbetalande företagarna, konsumenterna

och staten. I de här aktuella kassorna har mellan 90 och 100 procent

av clearinginbetalningarna blivit inkalkylerade i priserna till återförsäljare

och konsumenter. När överskott uppkommit, har detta sålunda i allmänhet

inneburit, att konsumenterna fått betala ett något för högt pris, under det

att säljarna icke lidit något men av den för höga avgiftssättningen. I stort

sett är det därför konsumenterna och icke de i clearingen deltagande företagarna,

som åsamkats en extra utgift. Utredningen finner dock icke självklart,

att konsumenterna äger en rätt till återbäring. Då anspråk på direkt

återbäring till konsumenterna ej framställts och en sådan av praktiska skäl

måste anses utesluten, anser utredningen spörsmålet härom icke påkalla en

definitiv lösning.

I undantagsfall kan clearingkostnaden möjligen sägas ha fått bestridas

av de inbetalande företagarna. Utredningen fäster uppmärksamheten särskilt

vid de fall, då lager inbegripits i ett clearingförfarande. Därvid kan lagerinnehavaren

ha hindrats att med eljest uppkommande vinst nedskriva

lagret till prisnivån före clearingens genomförande och sålunda fått vidkännas

en prisfallsförlust, då clearingen upphört. Utredningen anser dock

mycket tveksamt om i de aktuella fallen ifrågavarande företagare, därest de

verkligen åsamkats sådana förluster, kan göra gällande någon rätt till överskottsmedlen.

Sannolikt skulle det visa sig ogörligt att nu ingå på en bedömning

av enskilda ersättningsanspråk. Några anordningar i syfte att i efterhand

möjliggöra utbetalning av eventuella ersättningar har i förevarande fall

icke vidtagits. — Emellertid kommer, såvitt utredningen genom förfrågningar

och eljest kunnat utröna, några ersättningsanspråk från lagerinnehavarens

sida icke i detta sammanhang att göras gällande, varför ytterligare rättslig

analys av frågan om sådana anspråk icke erfordras.

Vidare beröres frågan, huruvida det kan ha förekommit, att företagare

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

9

lidit ekonomisk skada genom clearingförfarande annorledes än genom att

lager inbegripits i ett dylikt. Härom anföres, att detta teoretiskt väl icke kan

uteslutas men att det torde vara utomordentligt svårt att konstatera. Utredningen

finner spörsmålet sakna praktisk betydelse, då ingen enskild företagare

torde kunna styrka omfattningen av en eventuell förlust, beroende

bl. a. på att man har att röra sig med rena antaganden beträffande de prisförhållanden,

som skulle ha rått om clearingen ej genomförts. I detta sammanhang

erinras om att en sträng priskontroll varit i kraft under den tid,

varom fråga är.

Av vad sålunda anförts drar utredningen den slutsatsen att — om frågan

betraktas som ett praktiskt problem — det knappast kan föreligga något

hinder för staten att förfoga över överskottsmedlen, även om statens rätt

i varje fall till de på frivillig väg tillkomna kassorna i och för sig kan ifrågasättas.

Utredningen övergår härefter till spörsmålet rörande de användningssätt,

som kan komma i fråga vid dispositionen av

clearing kassornas överskottsmedel. Mot bakgrunden av

den verkställda bedömningen beträffande äganderätten till medlen framstår

det för utredningen som ett första alternativ att indraga samtliga belopp till

statsverket. Visst stöd härför finner utredningen däri, att staten i fråga om

andra clearingkassor än de behandlade måst träda emellan för att täcka uppkomna

underskott.

Det förhållandet att staten kan anses äga rätt att förfoga över ifrågavarande

medel får emellertid enligt utredningen icke undanskymma det faktum

att medlen har en speciell karaktär. Sålunda härrör medlen från vissa

mer eller mindre klart avgränsade branscher. Att överskott uppkommit innebär

i stort sett att konsumenterna i respektive branscher fått betala ett

något för högt pris under den tid clearingen varat. Dessutom kan möjligen

enskilda företagare ha åsamkats förlust genom clearingen. Dessa omständigheter

talar enligt utredningens uppfattning för att medlen används för något

ändamål, som åtminstone indirekt kan sägas tjäna ifrågavarande konsumenters

och företagares intressen. Därjämte framhåller utredningen, att avsikten

med clearingen ju icke varit att skaffa staten inkomster, varför det

förefaller rimligt att — då sådana ändock uppkommit — överväga om icke

överskottsmedlen bör anslås till speciella ändamål under beaktande av deras

ursprung.

Utredningen har för sin del kommit till den uppfattningen, att ifrågavarande

överskottsmedel lämpligen bör anslås till teknisk forsknings- och

försöksverksamhet inom de branschområden, varifrån medlen härrör. Medelsbehovet

för teknisk forsknings- och försöksverksamhet är enligt utredningen

avsevärt större än de belopp som anslås därtill från statligt och enskilt

håll. Ett extra tillskott av medel till dylik verksamhet skulle i nuvarande

läge uppenbarligen vara till stor nytta. Vidare torde en dylik eller

liknande användning av medlen kunna accepteras av alla berörda parter,

staten, företagarna och konsumenterna. Särskilt har utredningen haft för

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

•ögonen den bränsletekniska forskningen och försöksverksamheten, som är

av stor betydelse för landets framtida bränsleförsörjning. Företagarna i de

flesta branscher bedriver själva i större eller mindre utsträckning försöksverksamhet;

med vissa undantag är så icke fallet inom bränslebranschen.

Detta förhållande leder enligt utredningens mening till ökad förpliktelse för

statsmakterna att tillse, att sådan försöksverksamhet kommer till stånd.

Med hänsyn till att clearingåtgärderna i flertalet fall föranletts av de extraordinära

förhållandena under kriget anser utredningen naturligt att på

frågan om överskottsmedlens användning även anlägga beredskapssynpunk•ter.

Utredningen framhåller att, såvitt gäller den bränsletekniska försöksoch

forskningsverksamheten, beredskapsintresset uppenbarligen helt sammanfaller

med strävandena att även under mera normala förhållanden göra

vårt land mera oberoende av importbränslen.

Beträffande den sålunda ifrågasatta användningen av överskottsmedlen

har utredningen dels haft samråd med cheferna för vederbörande krisorgan,

dels i viss utsträckning inhämtat yttranden från representanter för företagarna

inom de olika branscherna. Krisorganscheferna har förklarat sig i

stort sett icke ha något att erinra. De hörda branschrepresentanterna, vilkas

yttranden i sammandrag återges i den av utredningen avgivna promemorian,

har icke motsatt sig att medlen användes till forskning. I några fall har dock

särskilda önskemål framförts. Sålunda har Svenska bomullsfabrikantföreningen

förordat, att överskottsmedlen i clearingkassan för bomull och cellull

överlämnas till stiftelsen Svensk textilforskning att omhänderhavas som

en fond för forskning på bomulls- och rayonområdet. Färg- och fernissfabrikanternas

förening har hemställt, att överskottet i clearingkassan för

kemikalier tillföres stiftelsen Svensk färg- och lackforskning för att användas

såsom bidrag till stiftelsens kostnader för professuren i färg- och lackkemi

vid tekniska högskolan i Stockholm. Från statens handels- och industrikommission

har under hand meddelats, att intresse torde finnas bland

deltagarna i sistnämnda kassa för stöd åt limforskningen vid Svenska träforskningsinstitutet.

Svenska järn- och balkgrossisters förening har förklarat

sig mera intresserad av ekonomisk än av teknisk forskning samt förordat,

att överskottsmedlen i clearingkassan för handelsjärn disponeras

exempelvis för stipendier vid handelshögskolorna eller såsom stöd åt Grosshandelns

utredningsinstitut. Alternativt har föreningen förordat, att medlen

anslås för något allmänt utrikeshandelsfrämjande ändamål. Sveriges grossistförbund

har närmare utvecklat förslaget om stöd åt Grosshandelns utredningsinstitut

och därvid särskilt framhållit behovet av distributionsekonomisk

forskning. Svenska värme- och sanitetstekniska föreningen har anhållit

att föreningens stiftelse för forskning måtte bli ihågkommen vid fördelningen

av överskottsmedlen i clearingkassan för tryckrör.

I fråga om användningen av överskottsmedlen i krigsriskkassan har utredningen

icke inhämtat något yttrande, eftersom denna kassa ej utgjort en

clearingkassa i egentlig mening utan avser en krigsriskförsäkring, som

bränslekonsumenter av alla slag svarat för. Ej heller beträffande clearing
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

11

kassan för hudar, vars överskott är helt obetydligt, har särskild undersökning

ansetts påkallad.

På grundval av de överväganden, för vilka nyss redogjorts, samt de från

olika branschrepresentanter inhämtade yttrandena framlägger utredningen

följande förslag beträffande dispositionen av överskottsmedlen

i de av utredningen behandlade kassorna.

Krigsriskkassans överskottsmedel, i runt tal 6,3 milj. kronor, disponeras

för försöksverksamhet och forskning på bränsleområdet. Medlen överföres

till en fond under statskontorets förvaltning. Såväl fondens kapital som

räntan därå förutsättes skola användas för det avsedda ändamålet. Närmare

bestämmelser om dispositionen av de i fonden tillgängliga medlen meddelas

av Kungl. Maj :t efter förslag i första hand av bränsleutredningen 1951,

statens bränslekommission, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

och statens tekniska forskningsråd.

överskottsmedlen i de övriga clearingkassorna, med undantag av clearingkassan

för handel sjärn, disponeras för teknisk forskning. Medlen, sammanlagt

omkring 1,2 milj. kronor, sammanslås till en fond, förslagsvis benämnd

1952 års forskningsfond, att förvaltas av statskontoret. Fondens medel,

såväl kapital som ränta, ställes till tekniska forskningsrådets disposition

för utdelande av bidrag efter samma grunder som gäller beträffande

det å riksstaten uppförda anslaget till tekniskt-vetenskaplig forskning m. m.

Beträffande medelsdispositionen bör särskilt föreskrivas, att bidrag företrädesvis

skall utgå till teknisk forskning inom de branschområden, varifrån

de härrör, och i proportion till de från respektive branscher influtna beloppen.

Tillika bör iakttagas, att bidragsgivningen för att beredskapssynpunkterna

skall tillgodoses sker i samråd med riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.

Det förutsättes, att fondmedlen användes ej enbart till

grundforskning utan även — med hänsynstagande till de speciella önskemål,

som kan framkomma från branschkunnigt håll — till forskning, som gränsar

till praktisk försöksverksamhet.

Vad slutligen angår clearingkassan för handelsjärn föreslår utredningen

med hänsyn till de önskemål, som framställts från branschens sida, att överskottet,

ca 0,i milj. kronor, tillföres de s. k. varuutbytesmedlen inom handelsoch

sjöfartsfonden för att användas till åtgärder, som är ägnade att främja

varuutbytet med utlandet.

1 detta sammanhang må nämnas, att till åtgärder för främjande av en

rationell bränsleförsörjning för budgetåret 1952/53 anvisats ett reservationsanslag

av 300 000 kronor (prop. nr 87/1952, statsutsk. uti. nr 132/1952,

r. skr. nr 241/1952). B ränsleut redning en 1951 (skr. 12/9 1952) har anhållit,

att anslaget för nästa budgetår höjes till 1 000 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

Yttranden.

I samtliga remissyttranden utom det, som avgivits av statskontoret, tillstyrkes

i stort sett utredningens förslag. I vad förslaget avser användningen

av krigsriskkassans överskottsmedel anser statens bränslekommission detsamma

utgöra en lämplig lösning; bränslentredningen i951 uttalar, att den

föreslagna anordningen synes kunna bli ett verksamt medel i strävan att

åstadkomma en minskning av vårt lands beroende av bränsleimporten. Statens

tekniska forskningsråd anför, att behovet av ytterligare medel för tekniskt-vetenskaplig

forskning är betydande och att den föreslagna forskningsfonden

kan bli till stor nytta.

I några remissyttranden framföres vissa erinringar eller önskemål. Sålunda

anför Skånes handelskammare, att den frågan alltjämt står öppen, i

vilken mån företagare, som verkställt inbetalningar till clearingkassa eller

lidit förlust till följd av dylik kassas verksamhet, kan äga rättsligt grundade

ersättningsanspråk med avseende å överskottsmedlen. Bränslekommissionen

betonar vikten av att de för bränsleforskning avsedda medlen framförallt

kommer den praktiska forskningen till godo och erinrar om de arbetsuppgifter

som upptagits på bränsleutredningens program.

Beträffande överskottsmedlen i cleaiängkassan för handelsjärn förordar

tekniska forskningsrådet och Stockholms handelskammare, att medlen användes

för distributionsekonomisk forskning, såsom vederbörande branschorganisation

alternativt föreslagit.

Handels- och industrikommissionen finner med hänsyn till clearingverksamhetens

samband med krigsförhållandena skäligt, att överskottsmedlen

åtminstone i huvudsak användes till sådan forskning, som kan sägas ha

beredskapskaraktär. Kommissionen anför vidare vissa skäl, som enligt kommissionens

mening talar för att överskottsmedlen i clearingkassan för raka,

gjutna tryckrör i första hand användes för gjuter iteknisk forskning. Riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap framhåller, att medlen bör få

användas för forsknings- och försöksverksamhet icke endast i fråga om

varor, som berörts av clearingen, utan även för annan forskning inom respektive

branschområde. Till det av priskontrollnämnden avgivna utlåtandet

har fogats ett särskilt yttrande av ledamoten Lind, som ansett det böra

övervägas att samla överskottsmedlen i en kulturell stödfond eller i en fond

för stöd åt Hemmens forskningsinstitut och byrån Aktiv hushållning inom

nämnden.

Statskontoret förklarar sig icke kunna biträda utredningens förslag. Det

kan enligt ämbetsverkets mening icke anses tillfredsställande, att clearingkassornas

verksamhet bedömes fristående från andra av krigstiden föranledda

prisreglerande åtgärder. I yttrandet erinras bl. a. om att statsmedel

tidigare fått tagas i anspråk för att täcka förluster, som förorsakats av dylika

åtgärder. Statskontoret förordar därför att ifrågavarande överskottsmedel

indrages till statsverket.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 39.

13

Vidare uttalar statskontoret, att några mera vägande skäl icke anförts för

det av utredningen föreslagna fonderingsförfarandet. Ämbetsverket framhåller

angelägenheten ur administrativa synpunkter av att nya diversemedelsfonder

tillskapas allenast i de fall, där andra utvägar för medlens tillgodogörande

icke står till buds. En eventuell fondering av förevarande medel

bör enligt statskontorets mening ske genom att medlen tillföres handelsoch

sjöfartsfonden.

Departementschefen.

Som ett led i prispolitiken efter det andra världskrigets utbrott har dels

tvångsvis genom beslut av Kungl. Maj :t, dels på frivillig väg efter överenskommelser

mellan staten och sammanslutningar inom näringslivet inrättats

ett antal clearingkassor för prisutjämning beträffande olika varuslag. Till

grund för clearingförfarandet har lagts i förväg bestämda avräkningspriser.

Därest det verkliga anskaffningspriset för visst varuparti underskridit avräkningspriset

har vederbörande företagare till clearingkassan erlagt en

avgift, beräknad på grundval av prisskillnaden. I motsatt fall har den överskjutande

anskaffningskostnaden blivit täckt av medel ur kassan.

En med clearingkassorna jämförlig inrättning är den s. k. krigsriskkassan,

som tillkommit för att möjliggöra reglering av sådana av krigsförhållandena

föranledda förluster inom importkolhandeln, som ej blivit täckta

genom vanlig försäkring. Kassans medel har tillskjutits av importörerna i

form av avgifter, beräknade efter visst av bränslekommissionen fastställt

belopp per ton importerad vara. Avgifterna har inkalkylerats i de priser,

som tillämpats vid återförsäljning.

Verksamheten inom vissa kassor främst tillhörande jordbruksnämndens

verksamhetsområde pågår fortfarande. Flertalet clearingkassor har emellertid

numera avvecklats. Det kassamässiga resultatet av clearingverksamheten

varierar från fall till fall. Sålunda har vid verksamhetens upphörande några

kassor visat underskott, andra överskott. Medel till täckning av de uppkomna

underskotten har anvisats å riksstaten eller tagits ur överskott, som

uppstått i clearingkassor eller i samband med annan prisreglerande verksamhet.

Frågan om den slutliga dispositionen av överskottsmedlen aktualiserades

av 1951 års riksdag. Härutinnan har förslag av särskild utredning

nu framlagts beträffande krigsriskkassan och sex clearingkassor för olika

varuslag. Överskottsmedlen i dessa kassor utgör sammanlagt ca 7,6 milj.

kronor.

Av vad utredningen anfört framgår, att övervägande delen av inbetalningarna

till de olika kassorna inkalkylerats i varupriserna. Då överskott

uppkommit, är det sålunda som regel i sista hand konsumenterna, som

åsamkats en extra utgift. En återbäring av överskottsmedel direkt till konsumenterna

är självfallet icke praktiskt genomförbar. I vissa fall kan det

ha förekommit, att företagare lidit förlust till följd av kassornas verksam
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

het. Utredningen anser det vara mycket ovisst, huruvida detta kan anses

motivera rättsligt grundade anspråk på ersättning från kassorna. Några

dylika krav har emellertid icke framställts och kommer, såvitt utredningen

kunnat utröna, icke att framställas av de berörda företagarna. Utredningen

har därför icke ansett nödvändigt att närmare ingå på frågan huruvida

eventuella anspråk av detta slag kan göras gällande på rättslig väg. Utredningen

har kommit till den uppfattningen, att om frågan betraktas som ett

praktiskt problem hinder knappast föreligger för staten att förfoga över

medlen. Någon invändning mot detta ställningstagande har icke förekommit

vid remissbehandlingen av utredningens förslag. För egen del har jag icke

heller någon erinran mot den ståndpunkt utredningen intagit. Jag vill i

detta sammanhang påpeka att i avtal, respektive av Kungl. Maj :t meddelade

bestämmelser rörande samtliga här berörda kassor bestämts att uppkommande

överskott skall inbetalas till statsverket.

Vid sina överväganden av hur överskottsmedlen bör disponeras har utredningen

fäst avseende vid överskottsmedlens speciella karaktär och med

hänsyn härtill icke ansett att medlen bör indragas till statsverket för tillgodoseende

av allmänna budgetändamål. Den omständigheten, att medlen

härrör från vissa mer eller mindre klart avgränsade branscher och att deras

uppkomst inneburit uppoffringar från konsumenternas och möjligen vissa

företagares sida, talar enligt utredningens mening för att medlen disponeras

för ändamål, som tjänar ifrågavarande konsumenters och företagares intressen.

Vidare har utredningen understrukit, att avsikten med clearingverksamheten

ju icke varit att skaffa staten inkomster. Utredningen har

förordat, att medlen användes för teknisk forsknings- och försöksverksamhet

inom de branscher, från vilka de härrör. Efter att ha samrått med cheferna

för vederbörande krisorgan och vissa av de berörda branschorganisationerna

har utredningen föreslagit, att krigsriskkassans medel, ca 6,3 milj. kronor,

användes till försöksverksamhet och forskning på bränsleområdet, medlen

i de övriga kassorna utom clearingkassan för handelsjärn, tillhopa omkring

1,2 milj. kronor, för teknisk forskning samt medlen i sistnämnda kassa, ca

0,i milj. kronor, till åtgärder för att främja varuutbytet med utlandet. Vid

remissbehandlingen har i stort sett enighet rått om att den föreslagna användningen

är lämplig; statskontoret har dock ansett att medlen bör indragas

till statsverket.

De principiella skäl utredningen anfört till stöd för sitt förslag förtjänar

enligt min mening beaktande. Utredningens förslag överensstämmer till sitt

syfte med vad som tidigare (jfr X ht 1949 s. 124) beslutats rörande dispositionen

av överskottsmedel i vissa hos statens handelskominission inrättade

clearingkassor. Jag anser mig därför i huvudsak böra tillstyrka utredningsförslaget.

Emellertid synes icke den omständigheten att överskottsmedlen

härrör från vissa branscher genomgående böra tillmätas avgörande betydelse.

Vad angår krigsriskkassans medel förhåller det sig ju så, att de avgifter,

genom vilka överskottet uppkommit, i sista hand bestritts av bränslekonsumenterna,

som knappast kan sägas utgöra någon bestämt avgränsad samhällsgrupp.

Med hänsyn härtill och då vidare överskottsmedlen i krigsrisk
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

15-

kassan uppgår till ett jämförelsevis betydande belopp, förefaller det motiverat

att viss del av desamma undantages från den av utredningen föreslagna

användningen och i stället disponeras för andra ändamål, så t. ex.

forskningsuppgifter samt försöks- och upplysningsverksamhet rörande sådana

frågor, som är av betydelse för de stora konsumentgrupperna i vårt

land. Jag erinrar i detta sammanhang om att tekniska forskningsrådet och

Stockholms handelskammare förordat, att överskottsmedlen i clearingkassan

för handelsjärn användes för distributionsekonomisk forskning. Medlen i

övriga clearingkassor torde som utredningen föreslagit böra användas till

teknisk forskning.

I anslutning till vad sålunda anförts vill jag förorda, att av nu ifrågavarande

överskottsmedel 5,5 milj. kronor disponeras för forsknings- och försöksverksamhet

på bränsleområdet och 1,2 milj. kronor för teknisk forskning.

Dessa medel synes, som utredningen föreslagit, lämpligen böra bilda

två särskilda under statskontorets förvaltning stående fonder. Återstoden

av medlen, i runt tal 0,9 milj. kronor, bör tillföras handels- och sjöfartsfonden.

Jag förutsätter, att härav 400 000 kronor kan få användas för forskning

samt försöks- och upplysningsverksamhet av betydelse för konsumenterna.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser

om medlens användning för olika ändamål. I fråga om dispositionen

av de medel, som avsatts för bränsleforskning, bör bränsleutredningen inkomma

med förslag.

Med hänsyn till det jämförelsevis betydande belopp, som föreslagits skola

användas för forskning m. m. på bränsleområdet, torde något särskilt anslag

till åtgärder för främjande av en rationell bränsleförsörjning icke behöva

uppföras å riksstaten för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att överskottsmedlen i vissa clearingkassor,

tillhopa 7,6 milj. kronor, må användas på sätt jag i det föregående

förordat.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Augustinsson.

537054. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:106 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dispositionen av överskottsmedel i vissa clearingkassor. a1 i texten
  2. SU 1953:38 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dispositionen av överskottsmedel i vissa clearingkassor. s. 1 i texten