Angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1954/55, m. m
1954-04-09 · 51 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 51 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1954:215, Angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1954/55, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 215.
1
Nr 215.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående komplettering
av riksstatsfårslaget för budgetåret 1954/55, m. m.;
given Stockholms slott den 9 april 1954.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 april
1954.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Norup, Hedlund, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, frågan om komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1954/55 och vissa därmed sammanhängande
spörsmål. Föredraganden anför därvid följande.
I. Inledning.
I två särskilda skrivelser den 25 mars 1954 har riksräkenskapsverket
framlagt dels förslag till slutlig beräkning av statsverkets inkomster under
budgetåret 1954/55 och dels redogörelse för approximativ beräkning rörande
utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1953/54.
1 Dihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 215.
2 Kungl. Maj. ts proposition nr 215.
I det följande redogöres först för utfallet av driftbudgeten för budgetåret
1953/54.
Härefter kommer jag att anmäla den slutliga beräkningen av avskrivningsbehovet
för budgetåret 1954/55 beträffande nya kapitalinvesteringar.
I fråga om driftbudgeten för budgetåret 1954/55 redovisas till en början
förändringarna av utgifterna i förhållande till förslaget i statsverkspropositionen.
Härefter anmäles den nya beräkningen av inkomsterna för nästkommande
budgetår. I anslutning härtill lämnas en redogörelse för det ekonomiska
läget och den ekonomiska politiken. Vidare framlägges i samband
därmed förslag rörande den uttagningsprocent för den statliga inkomstskatten
som bör tillämpas under nästa budgetår.
Beträffande kapitalbudgeten framlägges definitivt förslag till investeringsplan
för budgetåret 1954/55 jämte därtill fogade investeringsstater.
II. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1953/54.
I sin förenämnda skrivelse den 25 mars 1954 har riksräkenskapsverket
beräknat, att inkomstutfallet i förhållande till den för löpande budgetår
fastställda riksstaten, i vilken inkomsterna upptagits till 8 159 miljoner
kronor, kommer att visa en ökning med 157,71 miljoner kronor och
således uppgå till cirka 8 317 miljoner kronor.
Inkomsterna å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättes
komma att understiga de i riksstaten ursprungligen beräknade med
(netto) 9,91 miljoner kronor, huvudsakligen motsvarande ett underskott å
de till automobilskattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna.
För de inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden,
redovisas i riksräkenskapsverkets beräkning en nettomerinkomst å 167,62
miljoner kronor. Inkomsterna å titeln för skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. beräknas komma att överstiga det i riksstaten upptagna beloppet med
100 miljoner kronor, medan riksstatens övriga inkomsttitlar sammanlagt
beräknas utvisa ett nettoöverskott på 57,71 miljoner kronor. Merinkomster
redovisas sålunda för vissa bevillningar, bland vilka märkes tullmedel med
60 miljoner kronor, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med
25 miljoner kronor samt maltdrycksskatt och skatt å läskedrycker med vardera
7 miljoner kronor. Uppbörd i statens verksamhet beräknas lämna ett
nettoöverskott av närmare 13 miljoner kronor. Under titeln diverse inkomster
upptages merinkomster till ett belopp av 17 miljoner kronor. Statens
kapitalfonder beräknas av riksräkenskapsverket utvisa en nettomerinkomst
av sammanlagt 1,7 miljoner kronor i förhållande till riksstatens beräkningar.
Å andra sidan räknas med en minskning för titlarna varuskatt med 30
miljoner kronor, införselavgift och accis å fettvaror m. m. med 13 miljoner
kronor, tobaksskatt med 25 miljoner kronor, brännvinstillverkningsskatt
med 5 miljoner kronor och skatt å elektrisk kraft med likaledes 5 miljoner
kronor.
Kungl. Maj. ts proposition nr 215.
3
Enligt vad riksräkenskapsverket vidare anför i sin skrivelse beräknas
utgifterna å driftbudgeten i fråga om de mot budgetutjämningsfonden
reglerade anslagen komma att utvisa en nettomerutgift å i runt
tal 18 miljoner kronor, varvid ämbetsverket bortsett från uppkommande besparingar
å reservationsanslag. De belopp, som för de olika huvudtitlarnas
vidkommande förväntas komma att tagas i anspråk från respektive överföras
till budgetutjämningsfonden, anges i efterföljande sammanställning.
Merutgifter Besparingar
Milj. kr. Milj. kr.
Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna................. — —
II. Justitiedepartementet........................ 1,08 —
III. Utrikesdepartementet........................ — 2,07
IV. Försvarsdepartementet....................... 16,08 —
V. Socialdepartementet.......................... 27,64 —
VI. Kommunikationsdepartementet................ 8,46 —
VII. Finansdepartementet......................... — 2,26
VIII. Ecklesiastikdepartementet.................... — 6,37
IX. Jordbruksdepartementet...................... — 15,24
X. Handelsdepartementet........................ — 2,37
XI. Inrikesdepartementet......................... 19,20 —
XII. Civildepartementet........................... — 20,80
XIII. Oförutsedda utgifter.......................... 0,32 —
XIV. Riksdagen och dess verk m. m................. 0,36_—
Säger 73,14 49,11
Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden.............................. — 0,80
II. Riksgäldsfonden............................. — 5,00
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster — —
Säger — 5,80
Summa 73,14 54,91
Nettomerutgift 18,23
I fråga om utfallsberäkningen å utgiftssidan anför riksräkenskapsverket
följande.
Såsom framgår av sammanställningen utgöras de största avvikelserna av
beräknade nettomerutgifter å försvarsdepartementets, socialdepartementets,
kommunikationsdepartementets och inrikesdepartementets huvudtitlar om
respektive 16,08 miljoner kronor, 27,64 miljoner kronor, 8,46 miljoner kronor
och 19,20 miljoner kronor samt beräknade nettobesparingar å jordbruksdepartementets
och civildepartementets huvudtitlar om respektive 15,24 miljoner
kronor och 20,80 miljoner kronor. Den för försvarsdepartementets huvudtitel
redovisade nettomerutgiften sammanhänger främst med att arméns
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 215.
anslag till avlöningar till aktiv personal in. fl. och till familjebidrag samt
marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. beräknas komma att
överskridas med respektive 5,22 miljoner kronor, 6,13 miljoner kronor och
3,79 miljoner kronor. Beträffande den nettomerutgift, som beräknas uppkomma
å socialdepartementets huvudtitel, må framhållas, att anslagen till
bidrag till erkända arbetslöshetskassor, till bostadsrabatter samt till bidrag
till folkpensioner in. in. beräknas uppvisa nettomerutgifter om respektive 10
miljoner kronor, 8,55 miljoner kronor och 8,68 miljoner kronor. Till förklaring
av den för kommunikationsdepartementets huvudtitel redovisade nettomerutgiften
må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsattes på grund
av uppkommande nettobrist å de till automobilskattemedlens specialbudget
hörande inkomsttitlarna via anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond
bliva belastad med 9,52 miljoner kronor. Det enligt riksstaten
och tilläggsstaten beräknade underskottet, 81,19 miljoner kronor, å
automobilskattemedlens specialbudget torde sålunda vid realiserandet av
budgeten komma att stiga till 90,71 miljoner kronor. Den för inrikesdepartementets
huvudtitel redovisade nettomerutgiften beror i huvudsak på, att anslagen
till avlöningar och omkostnader för statens sinnessjukhus och till bidrag
till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö samt anslagen
till polisväsendet och till civilförsvaret beräknas komma att överskridas med
(6,59 + 6,00 -j- 2,72 =) 15,31 miljoner kronor. Den nettobesparing, som beräknas
för jordbruksdepartementets huvudtitel, sammanhänger främst med
att å anslaget till producentbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk
förutsättas uppkomma besparingar å 14,40 miljoner kronor. Den för civildepartementets
huvudtitel redovisade nettobesparingen faller till ett belopp
av 8,92 miljoner kronor å anslaget till bidrag till pensioneringskostnaderna
för statens pensionsanstalt samt är i övrigt i huvudsak att hänföra till anslagen
till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedel på grund
av ändrad lönegruppering samt till täckning av beräknade kostnader för ändrad
lönegradsplacering m. m., vilka anslag i enlighet med vad som förutsatts
vid anslagens beviljande beräknas i allmänhet icke bliva tagna i anspråk av
de avlöningsutbetalande myndigheterna.
I fråga om utfallet av driftbudgetens utgiftssida i vad avser de mot budgetutjämningsfonden
reglerade anslagen har riksräkenskapsverket slutligen
framhållit, att budgetutjämningsfonden beräknas komma att tillföras besparingar
å reservationsanslag å i runt tal 15 miljoner kronor. Då övriga mot
budgetutjämningsfonden reglerade anslag enligt vad förut framhållits beräknas
komma att utvisa en nettomerutgift å 18,23 miljoner kronor, skulle budgetutjämningsfonden
alltså genom utfallet av driftbudgetens utgiftssida belastas
med 3,23 miljoner kronor.
Med ledning av de i det föregående redovisade beräkningarna över utfallet
av driftbudgetens inkomster och utgifter samt med hänsyn till de ytterligare
utgifter, för vilka medel anvisats eller äskats å tilläggsstat, har riksräkenskapsverket
beräknat underskottet å driftbudgeten att avföras
å budgetutjämningsfonden för löpande budgetår till cirka 73 miljoner kronor,
vilket belopp av ämbetsverket avrundats till 75 miljoner kronor. Ämbetsverket
har därvid utgått från det i riksstaten beräknade underskottet å 29,30
miljoner kronor. Härtill har lagts den till 208 miljoner kronor uppgående
summan av de anslag, som anvisats eller äskats å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår. Efter tillägg av de beräknade merutgifterna å
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
anslag, 3,23 miljoner kronor, samt efter avdrag för de beräknade merinkomsterna
å inkomsttitlar, 167,62 miljoner kronor, har ett underskott att
avföras å budgetutjämningsfonden av cirka 73 (72,91) miljoner kronor
framräknats. För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna och de faktiska
utbetalningarna å driftbudgetens anslag skall det angivna underskottet korrigeras
med hänsyn till inträffande förändringar i behållningen av reservationer
å driftbudgeten. Riksräkenskapsverkets beräkningar ger vid handen
att under löpande budgetår kan motses en ökning å 75 miljoner kronor av de
reserverade medlen. Fördelningen av denna summa framgår av följande
sammanställning.
Minskning ( —)
resp.
Ökning (+)
Milj. kr.
Reservationer som beräknas komma att överföras till budgetutjämningsfonden
............................................... 15,00
Beräknad förändring i övrigt i beloppet av kvarstående behållningar
å reservationsanslag:
IV. Försvarsdepartementet................................. + 55,00
V. Socialdepartementet.................................... + 10,00
VI. Kommunikationsdepartementet.......................... +60,00
Övriga huvudtitlar..................................... — 10,00
Utgifter för statens kapitalfonder:
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.................. — 25,00
+ 75,00.
Från det förut framräknade budgetunderskottet å cirka 73 miljoner kronor
skall således dragas angivna reservationsökning å 75 miljoner kronor,
varefter erhålles ett överskott å 2 miljoner kronor. De sammanlagda inkomsterna
kan alltså i stort sett för innevarande budgetår beräknas komma
att uppgå till samma belopp som de totala utgifterna.
Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av budgetutfallet kan också,
om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt riksstat
och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat har
utgifterna upptagits till sammanlagt (8 188,32 + 208,00 =) 8 396,32 miljoner
kronor. De faktiska utgifterna beräknas av riksräkenskapsverket understiga
detta belopp med 81,68 miljoner kronor. Sistnämnda belopp motsvarar den
frånsett indragningen av reservationer beräknade ökningen av beloppet av
utestående reservationer, 90 miljoner kronor, efter avdrag av anslagsöverskridanden
å 8,32 miljoner kronor. Samtliga utgifter kan sålunda beräknas till
cirka 8 315 miljoner kronor. Eftersom inkomsterna beräknas till cirka 8 317
miljoner kronor skulle alltså något överskott eller underskott av betydelse
icke uppkomma.
Slutligen vill jag nämna, att efter det riksräkenskapsverket avgivit sin
beräkning av budgetutfallet kostnaderna under tionde huvudtitelns förslags
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 215.
anslag till omkostnader i samband med inköp och lagring av fasta bränslen
m. m. stigit med 9 miljoner kronor, beroende på förluster å av staten prisgaranterad
ved och torv.
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1954/55.
Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning
upptagna med allenast beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag
icke äskades definitivt. Jag hemställer nu att få anmäla de
förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena samt av förslag
om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.
De under statens allmänna fastighetsfond äskade investeringsanslagen
till utbyggnad av fångvårdsanstalten på Hall å 1 200 000 kronor,
till nybyggnad för virusavdelning vid statens bakteriologiska laboratorium
och virusinstitution vid karolinska institutet m. m. å 756 000 kronor,
till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. å 24 735 000
kronor, till uppförande vid Restads sjukhus av ett bostadshus för undervisningsändamål
å 300 000 kronor samt till uppförande av klinik för alkoholsjukdomar
å 100 000 kronor bör enligt gällande regler avskrivas med 50 procent.
I fråga om anslaget till anordnande av landsfiskalsbostad i Gäddede å
110 000 kronor bör avskrivning ske med 25 procent. Investeringsanslagen
till Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och utbyggnadsarbeten, till utbyggande
av karolinska sjukhuset samt till utbyggande av akademiska sjukhuset
i Uppsala har definitivt äskats med de i statsverkspropositionen beräknade
beloppen. Motsvarande avskrivningsanslag upptages alltså med de
tidigare, preliminärt äskade beloppen.
Under fonden för låneunderstöd har äskats anslag till ytterligare
lån till föreningen Röingegården u. p. a. för vissa byggnadsarbeten m. m.
å 84 000 kronor samt till lån till föreningen Mellansjö skolhem för vissa reparationsarbeten
m. m. å 80 000 kronor. Då båda dessa lån avses skola vara
ränte- och amorteringsfria bör anslagen avskrivas i sin helhet.
Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens
förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
framgår av följande översikt.
Ökning ( + )
Minskning ( —)
Kronor
Statens allmänna fastighetsfond:
Utbyggnad av fångvårdsanstalten på Hall (prop. nr 170)........ + 600 000
Nybyggnad för virusavdelning vid statens bakteriologiska laboratorium
och virusinstitution vid karolinska institutet m. m. (prop.
nr 128).................................................. + 378 000
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. (prop. nr
127)..................................................... _ 132 500
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
7
ökning (+)
Minskning ( —)
Kronor
Uppförande vid Restads sjukhus av ett bostadshus för undervis
ningsändamål
(prop. nr 166)............................... + 150 000
Uppförande av klinik för alkoholsjukdomar (prop. nr 158)....... + 50 000
Anordnande av landsfiskalsbostad i Gäddede (prop. nr 101)...... + 27 500
Fonden för låneunderstöd:
Ytterligare lån till föreningen Röingegården u. p. a. för vissa byggnadsarbeten
m. m. (prop. nr 102)........................... + 84 000
Lån till föreningen Mellansjö skolhem för vissa reparationsarbeten
m. m. (prop. nr 126)...................................... + 80 000
Summa +1 237 000.
På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar
av de under förevarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning
av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1954/55 i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag,
nämligen
Statens allmänna fastighetsfond:
Kronor
Justitiedepartementet:
Utbyggnad av fångvårdsanstalten på Hall......... 600 000
Inrikesdepartementet:
Nybyggnad för virusavdelning vid statens bakteriologiska
laboratorium och virusinstitution vid karo
-
linska institutet m. m........................ 378 000
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m'' ....................................... 12 367 500
Statens anstalt för fallandesjuka: Om-och utbygg
nadsarbelen.
............................... 300 000
Utbyggande av karolinska sjukhuset ............ 1 665 000
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala.. 980 000
Uppförande vid Restads sjukhus av ett bostadshus
för undervisningsändamål.................... 150 000
Uppförande av klinik för alkoholsjukdomar....... 50 000
Anordnande av landsfiskalsbostad i Gäddede...... 27 500
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
Fonden för låneunderstöd:
Inrikesdepartementet:
Ytterligare lån till föreningen Röingegården u. p. a.
för vissa byggnadsarbeten m. m................ 84 000
Lån till föreningen Mellansjö skolhem för vissa
reparationsarbeten m. m...................... 80 000
IV. Driftbudgeten för budgetåret 1954/55.
Förändringar av utgifterna.
I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret
1954/55 upptogs utgifter å sammanlagt 8 517 miljoner kronor. Härav
föll 7 778 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 739 miljoner kronor
på utgifter för statens kapitalfonder.
I särskilda propositioner har Kungl. Maj :t framlagt förslag till ett flertal
ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.
I fråga om Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslagsäskanden
har riksdagen i åtskilliga fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen
har emellertid totalt icke medfört någon större förändring av siffrorna.
Andra huvudtiteln företer en ökning med 2,2 miljoner kronor, varav 1
miljon kronor faller å anslaget till anskaffning och utrustning av tillfälliga
förläggningar för fångvården och 0,9 miljon kronor å anslaget till driftkostnader
för dylika förläggningar. — Tredje huvudtiteln minskar med 0,2
miljon kronor, vilket belopp hänför sig till anslaget till Förenta Nationerna.
För fjärde huvudtiteln föreligger icke någon förändring av totalutgifterna
— Femte huvudtiteln utvisar en nettominskning med 0,4 miljon kronor.
■ För sjätte huvudtiteln föreligger en nettoökning med 60,1 miljoner kronor,
huvudsakligen sammanhängande med den upprustning av vägväsendet,
som föreslagits i proposition nr 129 och som enligt förslag i proposition
nr 112 skall täckas genom en höjning av bilbeskattningen. Sålunda
ökar anslaget till byggande av riksvägar med 13 miljoner kronor, anslaget
till nyanläggning av länsvägar med 3,5 miljoner kronor, anslaget till
nyanläggning av ödebygdsvägar med 1,5 miljoner kronor, anslaget till ombyggnad
av länsvägar och ödebygdsvägar med 36 miljoner kronor, anslaget
till bidrag till byggande av vägar och gator med 5 miljoner kronor samt
anslaget till bidrag till byggande av enskilda vägar med 0,6 miljon kronor-
— Sjunde huvudtiteln utvisar en nettoökning med 0,8 miljon kronor,
varav 0,7 miljon kronor faller på anslaget till en upplysningskam
-
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 215.
panj i samband med övergången till en friare försäljning av rusdrycker.
_ Under åttonde huvudtiteln uppstår en nettoökning med 2,7 miljoner
kronor. Bland större anslagsökningar märkes 1,6 miljoner kronor till de nykterhetsfrämjande
åtgärder, som föreslagits i propositionen nr 155, 0,5 miljon
kronor till befordringskurser för folkskollärare, 1 miljon kronor till bidrag
till ungdomens fritidsverksamhet och 0,5 miljon kronor till ersättning åt författare
för utlåning av deras verk genom bibliotek. Minskningar redovisas för
ett flertal anslag, bl. a. för avlöningsanslaget till allmänna läroverken med
0,5 miljon kronor. — För nionde huvudtiteln beräknas en nettoökning med
5,2 miljoner kronor, ökningen fördelar sig med 2 miljoner kronor å anslaget
till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, 13 miljoner kronor å anslaget
till omkostnader för statlig lagerhållning, 1,6 miljoner kronor å anslaget
till anskaffande av framdrivningsmaskineri för undersöknings- och
bevakningsfartyget Skagerak samt 0,6 miljon kronor å anslaget till bidrag
till vissa skogsbrukskurser m. m. ökningen a anslaget till omkostnader
för statlig lagerhållning sammanhänger med en minskning å 12 miljoner
kronor av anslaget till kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet samt beror på den i proposition nr 180 förordade omläggningen
av systemet för brödsädsregleringen. — Tionde huvudtiteln
ökar med 0,5 miljon kronor, vilken ökning så gott som helt faller på anslaget
till avsättning till fonden för idrottens främjande. — Elfte huvudtiteln
utvisar en nettoökning med 6,7 miljoner kronor. Bland anslagsökningarna
må nämnas 0,5 miljon kronor till inköp av motorfordon m. in. åt statspolisorganisationen,
1 miljon kronor till underhalls-, drift- och expeditionskostnader
för samma organisation, 0,6 miljon kronor till gottgörelse till polisdistrikten
för statspolisorganisationen samt 0,9 miljon kronor till vissa
ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet m. m. Härjämte har
tillkommit ett anslag å 3,5 miljoner kronor till svenska sjukhuset i Korea.
Minskningar, fördelade å ett flertal anslag, föreligger till ett sammanlagt
belopp av 1,3 miljoner kronor. — Tolfte huvudtiteln ökar med 5 miljoner
kronor, vilket belopp anslagits till täckande av kostnader för ändrad lönegradsplacering
för vissa tjänster i statlig eller statsunderstödd verksamhet.
— Beträffande fjortonde huvudtiteln, riksdagen och dess verk, har beslut
fattats om höjning av riksdagsmännens arvoden. Det ökade anslagsbehov
som uppkommer till följd härav torde i annat sammanhang närmare
komma att beräknas av riksgäldskontoret. Uppskattningsvis uppgår ökningen
till 1,8 miljoner kronor. — För huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar
beräknas ett ökat medelsbehov av 1,2 miljoner kronor.
Den totala nettoökningen i förhållande till statsverkspropositionen uppgår
till cirka Sfi miljoner kronor, varav cirka 63 miljoner kronor avser anslagshöjningar
som avräknas mot automobilskattemedlen.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa
av 8 517,5 miljoner kronor, varav 8 007,8 miljoner kronor hänförde sig till
egentliga statsinkomster och 509,7 miljoner kronor till inkomster av statens
kapitalfonder.
Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades i
statsverkspropositionen skatten å inkomst och förmögenhet m. m. ge 4 350
miljoner kronor. Inkomsttitlarna kupongskatt, skogsvårdsavgifter, arvslottsskatt,
gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt samt omsättningsoch
expeditionsstämplar m. m. upptogs till 6, 7,8, 70, 45 resp. 60 miljoner
kronor. I automobilskattemedel beräknades inflyta 665 miljoner kronor.
Tullar och acciser beräknades ge sammanlagt 2 422 miljoner kronor, varav
i tullmedel 400 miljoner kronor, varuskatt 185 miljoner kronor, införselavgift
och accis å fettvaror m. m. 53 miljoner kronor, skatt å kaffe 17 miljoner
kronor, tobaksskatt 675 miljoner kronor, skatter på alkoholhaltiga
drycker och läskedrycker sammanlagt 997 miljoner kronor, nöjesskatt 60
miljoner kronor samt skatt å elektrisk kraft 35 miljoner kronor. Uppbörden
i statens verksamhet upptogs med 154 miljoner kronor. Under diverse
inkomster inflytande medel beräknades till sammanlagt 226 miljoner kronor,
varav 85 resp. 100 miljoner kronor i tips- och lotterimedel.
Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen
till sammanlagt 211 miljoner kronor, varav för postverket 10
miljoner kronor, televerket 60 miljoner kronor, statens järnvägar 1 miljon
kronor, statens vattenfallsverk 100 miljoner kronor och för domänverket 40
miljoner kronor.
I sin förut nämnda skrivelse den 25 mars 1954 har riksräkenskapsverket
jämlikt gällande instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av
statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1954/
55. Vid beräkningens verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare
år från vederbörande myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de
större inkomsttitlarna ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga
inkomsttitlar. Beträffande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket
i huvudsak anfört följande.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Beräkningen av denna titel står till
följd av källskattesystemet i nära samband med de antaganden som göras beträffande
utvecklingen av skatteunderlaget under hela den tid som beräkningen
omfattar. I fråga om fysiska personer gäller detta särskilt den sammanlagda
löneinkomsten, enär variationer i densamma giva direkt utslag i avseende
på den inflytande preliminärskattens storlek. Bestämmelserna om ränta å
kvarstående skatt medföra även, att samma förhållande i betydande utsträckning
kan väntas gälla även i fråga om svenska aktiebolag. Under budgetåret
1952/53 kompletterades sålunda inbetalningarna av preliminärskatt
under de ordinarie uppbördsterminerna med omfattande fyllnadsbetalningar
under våren 1953 — sammanlagt uppgående till ca 390 miljoner kronor,
varav huvudparten från bolag — varigenom den enligt taxeringen 1953 på
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
förda kvarstående skatten för bolagen nedbringats till ca 100 miljoner kronor.
Detta belopp understiger med ett tiotal miljoner kronor den enligt samma
taxering beräknade överskjutande skatten för bolag.
Svårigheterna att i förväg bedöma fysiska personers och företags inkomster
är normalt den främsta orsaken till de ibland betydande differenser, som
kunna uppstå mellan förhandsberäkningar av titelns nettoinkomst och det
slutliga utfallet. Till denna osäkerhet bidrar emellertid även sättet för skatteuppbörden.
Ingen helt fix relation kan förutsättas mellan inflytande skatteinkomster
och den samtidiga utvecklingen av skatteunderlaget. Uppbörden
av löntagarnas preliminärskatt är i viss utsträckning beroende av frivilliga
höjningar av löneavdragen med hänsyn till extrainkomster m. in. Likaså
är omfattningen av fyllnadsbetalningarna helt beroende av de skattskyldigas
egna överväganden. I vilken mån de skattskyldigas skatteförpliktelser
komma att fullgöras genom erläggande av preliminärskatt, inklusive
fyllnadsbetalningar, under ett budgetår eller kvarstående skatt under
det påföljande kan icke med större säkerhet bedömas. Ej minst med hänsyn
härtill synes det lämpligt, att utfallet av skattetiteln för innevarande budgetår
och beräkningen av titeln för nästkommande budgetår bedömas i ett
sammanhang.
I sin senaste inkomstberäkning angav riksräkenskapsyerket vissa förutsättningar
för beräkningen av löneinkomsternas utveckling under år 1954,
vilka alltjämt synas äga giltighet. Sålunda påpekades, att en mindre glidning
uppåt av lönenivån syntes ha inträffat under år 1953, varigenom denna
vid ingången till år 1954 något överstege den för år 1953 genomsnittliga,
vilken i sin tur beräknades ligga 2—3 procent över 1952 års nivå. Även för
år 1954 ansågs, med hänsyn till antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen,
en viss glidning uppat kunna förutsättas. Omfattningen
av de avtalsmässiga lönestegringarna kunde icke överblickas, men de
syntes komma att bli av mindre räckvidd. Beträffande den för de totala
löneinkomsterna betydelsefulla sysselsättningsutvecklingen räknades snarast
med en tendens till stegring. Sammanfattningsvis räknades med en uppgång
av den totala lönesumman från 1953 till 1954 med omkring 4 procent och för
våren 1955 med ytterligare någon stegring. Enligt riksräkenskapsverkets mening
kunna dessa antaganden alltjämt läggas till grund för beräkningen.
Icke heller beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor
än tjänst synes anledning föreligga att i detta sammanhang utgå från
annat antagande än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1953
och som innebar en viss stegring under såväl år 1953 som 1954.
Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen en uppgång
av den sammanlagda taxerade inkomsten av storleksordningen 5 procent för
verksamhetsåret ''l953 i jämförelse med år 1952 och för verksamhetsåret
1954 oförändrat belopp i förhållande till år 1953. Därvid hade förutsatts, att
liksom vid 1953 och 1954 års taxeringar även vid 1955 års taxering skulle
komma alt gälla regler, som begränsade rätten till fri avskrivning. Förslag
av denna innebörd har i proposition nr 17 förelagts arets riksdag. Riksiäkenskapsverket
har vid förnyade överväganden funnit det sannolikt, att bolagens
taxerade inkomster kunna komma att ligga något högre än vad som
antogs i december 1953. Så vilt nu kan bedömas skulle vid taxeiingen 1954
eu uppgång med inemot It) procent kunna förväntas. Även vid taxei ingen
1955 synes eu viss stegring sannolik bland annat med hänsyn till att den
vid inkomsttaxeringen avdragsgilla investeringsavgiften bortfaller.
Beträffande beräkningarna kan vidare nämnas att det, liksom vid decemberberäkningen,
förutsatts under innevarande budgetår skola inl lyta in
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
vesteringsavgifter för år 1953 till ett belopp av omkring 100 miljoner kronor
i form av fyllnadsbetalningar. Vidare räknas det fortfarande med en
uttagnmgsprocent av 110 för den statliga inkomstskatten för fysiska personer
under såväl år 1954 som 1955 och med en genomsnittlig kommunal utdebitering
för år 1955 av samma höjd som gällde för år 1953 (12,72). Kompletterande
uppgifter ha visat, att den kommunala utdebiteringen för år
1954 torde utgöra genomsnittligt 12,40, vilket är 10 öre mera än vad som
antogs i december.
I decemberberäkningen gjordes det antagandet, att bestämmelserna om
ränta a kvarstående skatt skulle, liksom under de föregående två åren, föranleda
aktiebolagen att i avsevärd utsträckning erlägga fyllnadsbetalningar
till den preliminärskatt, som i vanlig ordning erlagts under uppbördsåret.
Riksräkenskapsverket har vid denna beräkning utgått från samma antagande.
Vidare har liksom i december även nu antagits, att inga nämnvärda
belopp av preliminärt erlagd garantiskatt för fastighet komma att inflvta
under budgetåret 1954/55. J
Beträffande storleken av den inflytande kvarstående skatten har ingen
ändring förutsatts för innevarande budgetår. Däremot har motsvarande post
for nästföljande budgetår uppräknats med 30 miljoner kronor, vilket sammanhänger
med att taxeringsutfallet 1954 för aktiebolagen nu antagits komma
att ligga något högre än vad som förutsattes i december.
Enligt vad som nu är känt uppgår den under innevarande budgetår influtna
fastighetsskatten till 360 miljoner kronor mot tidigare antagna 350
miljoner kronor. Motsvarande uppräkning har gjorts även för nästa budgetår.
Utbetalningarna av kommunalskattemedel under år 1954 beräknas nu
med ledning av uppgifter från länsstyrelserna komma att bli närmare 60
miljoner ^ kronor högre än vad som tidigare förutsatts. Skillnaden beror
främst på att den kommunala utdebiteringen som ovan nämnts torde ligga
något högre än vad som antogs i december. Som följd av denna korrigering
beräknas kommunalskatteutbetalningarna för båda budgetåren nu 30 miljoner
kronor högre än i december. Beträffande utbetalningarna under år
1955 ha inga justeringar gjorts. I enlighet med vad som föreslagits i proposition
nr 93 till årets riksdag har förutsatts, att 1954 års fastighetsskatt i
vanlig ordning utbetalas till kommunerna under år 1955 men att å andra
sidan under samma år inget förskott på garantiskatt för fastighet kommer
att utgå. Detta innebär ingen förändring i förhållande till vad som förutsattes
i decemberberäkningen.
I enlighet med vad som förordats i statsverkspropositionen skola folkpensionsavgifterna
från och med budgetåret 1954/55 slutligt redovisas på inkomstskattctiteln.
För detta budgetår har alltså icke räknats med någon
om förin g från titeln av folkpensionsavgifter.
Såsom tidigare förutsatts skola under budgetåren 1953/54 och 1954/55
från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel återföras
till titeln 450 respektive 300 miljoner kronor. Liksom vid decemberberäkningen
har med hänsyn till de gjorda antagandena om skatteunderlagets
utveckling icke heller nu räknats med någon avsättning till fonden.
Vid de kalkyler, för vilka redogjorts här ovan, har ingen hänsyn tagits
till att inkomsttiteln under budgetåret 1954/55 kommer att påverkas av vissa
transaktioner, som hänföra sig till de nya sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna.
Från och med uppbördsåret 1955—56 komma i själva verket att i
skatteuppbörden ingå sjukförsäkringsavgifter och arbetsgivarbidrag från
mindre arbetsgivare, och enligt vad som förutsatts i statsverkspropositionen
skola även bidrag från större arbetsgivare redovisas över titeln. Riksräken
-
13
Kungl. Mcij.ts proposition nr 215.
skapsverket hade vid sin decemberberäkning utgått från, att dessa avgifter
och bidrag, för budgetåret 1954/55 beräknade till 100 respektive 50 miljoner
kronor, skulle slutligt redovisas på titeln och att utbetalningarna skulle ske
från ett särskilt anslag på budgetens utgiftssida. I statsverkspropositionen
har emellertid uttalats, att utbetalningarna, inklusive de förskott på avgifter
och bidrag som kunna bliva erforderliga, böra ske direkt från inkomstskattetiteln.
1 proposition nr 167 till årets riksdag har den nettobelastning
på inkomstskattetiteln under budgetåret 1954/55, som blir en följd av att
förskotteringen till sjukkassorna under första halvåret 1955 torde komma
att överstiga de samtidigt inflytande avgifterna och bidragen, uppskattats
bliva av storleksordningen 75—100 miljoner kronor. Beloppets storlek vore
dock beroende av flera "svårbedömbara faktorer, såsom sjukkassornas utgifter
under den aktuella perioden och de olika sjukkassornas tillgång på likvida
medel vid skilda tidpunkter. Riksräkenskapsverket har ansett sig böra
taga hänsyn till en av angivna skäl sannolikt uppkommande nettobelastning
på titeln av icke oväsentlig storlek genom att föreslå, att titelns nettoinkomst
för budgetåret 1954/55 avrundas nedåt med 60 miljoner kronor till
4 300 miljoner kronor.
Med utgångspunkt från det sålunda anförda uppskattar riksräkenskapsverket
den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. för budgetåret 1953/54 till 4 100 miljoner kronor och förordar, att
samma titel i det slutliga riksstatsförslaget för budgetåret 1954/55 uppföres
med 4 300 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket vill starkt understryka det ovissa i bland annat det
antagande, som gjorts i fråga om fyllnadsbetalningar av preliminär skatt
för verksamhetsåret 1953. I den mån kvarskatteräntan icke föranleder fyllnadsbetalningar
i den utsträckning riksräkenskapsverket här räknat med,
sker en motsvarande förskjutning i skatteinkomsten från budgetåret 1953/
54 till budgetåret 1954/55. Samma osäkerhet gäller motsvarande antagande
beträffande fyllnadsbetalningar våren 1955.
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps skatt. I statsverkspropositionen
är denna inkomsttitel upptagen till 70 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen
har i skrivelse den 12 mars 1954 förordat, att ifrågavarande inkomster
i den definitiva riksstaten uppföras med oförändrat belopp. Riksräkenskapsverket,
som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna på titeln
till likaledes 70 miljoner kronor, föreslår, att det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet för budgetåret 1954/55 får kvarstå oförändrat.
Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen beräknats till 45 miljoner
kronor. Generalpoststyrelsen, som i november 1953 beräknade inkomsterna
på denna titel till 40 miljoner kronor, har i sin ovan nämnda skrivelse
efter förnyad beräkning anfört, att ifrågavarande inkomster för budgetåret
1954/55 synas böra beräknas till 45 miljoner kronor eller 3 miljoner
kronor mera än vad som förutses för budgetåret 1953/54. Riksräkenskapsverket
förordar, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till oförändrat
45 miljoner kronor.
Omsättnings- och expeditionsstämplar in. m. Denna titel har i statsverkspropositionen
uppförts med 60 miljoner kronor. Gcneralpoststyrelsen, som
i november 1953 uppskattade inkomsterna till 58 miljoner kronor, har efter
förnyad beräkning ansett, att uppbörden under titeln bör beräknas till 60
miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som uppskattar inkomsterna för
innevarande budgetår till 62 miljoner kronor, anser en mindre uppräkning
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 215.
av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet vara befogad och föreslår,
att titeln i det slutliga riksstatsförslaget beräknas till 62 miljoner kronor.
Automobilskattemedel. Inkomsttitlarna fordonsskatt och bensinskatt upptogos
i statsverkspropositionen preliminärt till 225 respektive 440 miljoner
kronor i avvaktan på det förslag till ändrade grunder för beskattningen av
motorfordonstrafiken, som avsågs att senare underställas riksdagen. ''Sedermera
har Kungl. Maj:t i proposition nr 112 framlagt sådant förslag. Detta
innebar bland annat en höjning från och med 1 januari 1955 av fordonsskatten
för flertalet fordonskategorier samt en höjning från och med 1 juli
1954 av skatterna på bensin och motorsprit med 4 öre per liter till respektive
32 och 7 öre per liter. I samband med skattehöjningen på bensin föreslås
aven uttagande av en tillfällig skatt på bensin, som finnes i lager den 1
juli 1954. Vidare föreslås viss skattelättnad för inhemsk skifferbensin från
och med 1 juli 1954. Skatten på motorbrännolja föreslås höjd från och
med 1 januari 1955 med 9 öre per liter, men denna skattehöjning kommer
icke att påverka skatteuppbörden under budgetåret 1954/55.
Med ledning bland annat av nu tillgängliga uppgifter om den debiterade
skatten har riksräkenskapsverket uppskattat fordonsskatten under innevarande
budgetår till 210 miljoner kronor, vilken beräkning innefattar en
viss avrundning nedåt. Titeln bensinskatt har för samma budgetår beräknats
inbringa 390 miljoner kronor. I proposition nr 112 ha för budgetåret
1954/55 fordonsskatten och bensinskatten med hänsyn tagen till de föreslagna
skatteförändringarna beräknats till 245 respektive 495 miljoner kronor.
Enhgt riksräkenskapsverkets uppfattning finnes icke anledning att avvika
från propositionens beräkning av inkomsterna av fordonsskatt, även om
den torde vara att anse som försiktig med hänsyn till vad som nu är känt
om utfallet av skatteuppbörden under innevarande budgetår och en sannolik
fortsatt stark ökning av fordonsbeståndet. Även beträffande bensinskatteinkomsterna
saknas enligt riksräkenskapsverkets mening anledning att
nu avvika från propositionens beräkning. Inhämtade upplysningar från generaltullstyrelsen,
kontrollstyrelsen och länsstyrelserna tyda dock på att
beräkningen kan komma att visa sig ligga i överkant.
Riksräkenskapsverket föreslår sålunda, att titlarna fordonsskatt och bensinskatt
i det slutliga riksstatsförslaget uppföras med 245 respektive 495
miljoner kronor.
Tullmedel. Denna titel beräknades av riksräkenskapsverket i december
1953 till 400 miljoner kronor, vilket belopp även uppförts i statsverkspropositionen.
I skrivelse den 12 mars 1954 har generaltullstyrelsen, som i november.
1953 upptagit tullmedlen till 360 miljoner kronor, anfört, att en
minskning kan väntas av tullintäkterna för bland annat livsmedel, handelsfardigt
jarn och stål samt maskiner och instrument. Minskningen i tullintäkter
från dessa varugrupper angives komma att i viss mån utjämnas av
en ökning för andra varuslag, främst motorfordon. Oavsett viss tvekan, huruvida
denna utjämning kan bli fullständig och huruvida restitutionerna
komma att stanna vid ett förutsatt årsbelopp av 35 miljoner kronor, har
generaltullstyrelsen ansett sig icke ha tillräckliga skäl att för nettouppbörden
av tullmedel angiva lägre belopp än det i riksstatsförslaget upptagna.
Tullinkomsterna ha av riksräkenskapsverket beräknats till 410 miljoner
kronor under innevarande budgetår, vilket är 10 miljoner kronor mera än
vad som antogs i december 1953 och 60 miljoner kronor mera än vad som
upptagits i riksstaten. Med hänsyn till det beräknade utfallet av tulluppbör
-
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
den under innevarande budgetår och ett sannolikt stigande importbehov för
betydelsefulla varugrupper anser riksräkenskapsverket, att tulluppbörden
för budgetåret 1954/55 bör beräknas något högre än i statsverkspropositionen.
Verket får därför föreslå, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget upptages
till 420 miljoner kronor.
Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits
185 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade
beräkningar ge tillsammans ett belopp av 172 miljoner kronor. Enligt riksräkenskapsverkets
beräkningar kan titeln, med bortseende från den numera
avskaffade bilaccisen, för innevarande budgetår beräknas ge en inkomst av
ca 190 miljoner kronor. Den nuvarande tendensen pekar beträffande samtliga
under titeln redovisade skatteslag på en stabil eller stigande uppbörd.
Med hänsyn härtill anser riksräkenskapsverket, att titeln varuskatt i det
slutliga riksstatsförslaget bör uppföras med 200 miljoner kronor eller 15
miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Införselavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen
upptagits med 53 miljoner kronor, vilket belopp byggde
på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar.
Dessa myndigheter ha vid förnyade beräkningar bibehållit tidigare belopp.
Uppskattningen av titelns inkomster är förenad med betydande svårigheter,
främst till följd av att införselavgiften är beroende av den internationella
fettråvaruprisnivåns utveckling. Enligt riksräkenskapsverkets mening synas
titelns inkomster böra beräknas till samma belopp som i statsverkspropositionen
eller 53 miljoner kronor.
Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1953 denna titel
till 650 miljoner kronor. I statsverkspropositionen höjdes detta belopp
till 675 miljoner kronor med hänsyn till att i proposition nr 28 samtidigt
framlades förslag om en höjning av skattesatserna för cigarretter och en
skattesänkning för cigarrer och cigarrcigarretter från och med den 1 april
1954. Detta förslag har av riksdagen sedermera godkänts. Aktiebolaget Svenska
tobaksmonopolet ansåg sig i oktober 1953 mot bakgrund av efterfrågeutvecklingen
under år 1953 böra beräkna inkomsterna av tobaksskatt under
budgetåret 1954/55 till 610 miljoner kronor, vilket innebar en stagnation
på den nivå, som beräknades bli uppnådd under budgetåret 1953/54. Tobaksmonopolet
har vid förnyad beräkning i mars 1954 icke ansett sig ha
anledning att ändra grunderna för den tidigare beräkningen i annan mån
än vad som följer av den ändrade tobaksbeskattningen och föreslagit, att inkomsten
på ifrågavarande titel under budgetåret 1954/55 upptages till 635
miljoner kronor." Liksom i december 1953 anser riksräkenskapsverket även
nu tobaksmonopolets bedömning vara väl försiktig. Även om cigarrettkonsumtionens
utveckling under 1953 innebär, att tidigare års snabba ökning
bromsats upp, måste enligt riksräkenskapsverkets uppfattning fästas avseende
vid att även under år 1953 skett en med hänsyn till den samtidiga, relativt
långsamma köpkraftsökningen icke oväsentlig stegring av den värdemässiga
tobaksomsättningen. Denna har även medfört en stegring av skatteintäkterna.
Tobaksskatten inbringade under budgetåret 1952/53 ca 590
miljoner kronor och har av riksräkenskapsverket beräknats komma afl under
innevarande budgetår uppgå till 625 miljoner kronor, varvid skatteomläggningen
från den 1 april 1954 antagits ge ett skattetillskott av 5 miljoner
kronor. Även om viss tveksamhet kan råda om den fortsatta konsumtionsutvecklingcn,
bör enligt riksräkenskapsverkets mening beräkningen av In
-
16
Knngl. Maj:ts proposition nr 215.
baksskatteinkomsterna under budgetåret 1954/55 bygga på förutsättningen
om en fortgående konsumtionsökning, dock i något långsammare takt än
vad som antogs i december 1953. Med utgångspunkt härifrån och med hänsynstagande
till den beslutade skatteomläggningen föreslår riksräkenskapsverket,
att inkomsttiteln tobaksskatt i det slutliga riksstatsförslaget upptages
till 660 miljoner kronor.
Rusdrycksmedel av partihandelsbolag och rusdrycksmedel av detaljhandelsbolag.
Ifrågavarande titlar ha i statsverkspropositionen uppförts med
12 respektive 35 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse den 12
mars 1954 förordat, att dessa belopp bibehållas. Enligt riksräkenskapsverkets
mening saknas anledning att i det slutliga riksstatsförslaget frångå
statsverkspropositionens beräkning.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel beräknades
i december 1953 av riksräkenskapsverket till 675 miljoner kronor. Med
hänsyn till i proposition nr 28 framlagt förslag om höjda skattesatser från
och med den 1 april 1954 uppfördes titeln i statsverkspropositionen med 770
miljoner kronor. Vid beräkningen av detta belopp hade även hänsyn tagits
till att enligt nämnda proposition den nuvarande brännvinstillverkningsskatlen
skall avvecklas och inräknas i omsättningsskatten. Riksdagen har seder111
era fattat beslut i enlighet med propositionen. Kontrollstyrelsen har efter
förnyad beräkning föreslagit, att statsverkspropositionens belopp bibehålies.
Titeln, som under budgetåret 1952/53 lämnade en inkomst av 623 miljoner
kronor, har av riksräkenskapsverket för innevarande budgetår beräknats till
675 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna 650 miljoner kronor. Merinkomsten
förklaras till ett belopp av ca 15 miljoner kronor av skattehöjningen
från den 1 april 1954. Enligt riksräkenskapsverkets mening synes det
av kontrollstyrelsen föreslagna beloppet för budgetåret 1954/55 bygga på
ett alltför försiktigt antagande om konsumtionens utveckling. Detta skulle
gälla i än högre grad, om den i proposition nr 151 föreslagna höjningen av
tilldelningen på motböckerna genomföres. Riksräkenskapsverket föreslår,
att ifrågavarande titel i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med ett belopp
av 800 miljoner kronor eller 30 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel
beräknades i december 1953 av riksräkenskapsverket till 55 miljoner kronor
och samma belopp har upptagits i statsverkspropositionen. De i proposition
nr 28 föreslagna och av riksdagen sedermera godkända justeringarna av
skattesatserna ha beräknats icke komma att nämnvärt påverka titelns nettoinkomster.
Kontrollstyrelsen har efter förnyad beräkning upptagit ifrågavarande
inkomster till 55 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att
titeln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 55 miljoner
kronor.
Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen i anslutning till
riksräkenskapsverkets beräkning med 85 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen,
som i november 1953 uppskattade inkomsterna till 80 miljoner kronor, har
efter förnyad beräkning upptagit titeln till 82 miljoner kronor. I proposition
nr 154 har föreslagits, att den särskilda skatten på lagrat svagdricka borttages
från och med den 1 juli 1954, vilket beräknas medföra ett skattebortfall
av 1 miljon kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknar inkomsterna
för innevarande budgetår till 87 miljoner kronor, föreslår, att titeln i det
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
slutliga riksstatsförslaget avseende budgetåret 1954/55 upptages till samma
belopp som i statsverkspropositionen eller 85 miljoner kronor.
Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen upptagits till 40 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen, som i november 1953 beräknade titeln till 36
miljoner kronor, har efter förnyad beräkning föreslagit ett belopp av 38
miljoner kronor. Ifrågavarande inkomster ha under år 1953 företett en kraftig
stegring och beräknas för innevarande budgetår komma att uppgå till
42 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att titeln i det
slutliga riksstatsförslaget uppföres med 45 miljoner kronor eller 5 miljoner
kronor mera än i statsverkspropositionen.
Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen beräknats
till 60 miljoner kronor. Uppbörden har under de senaste åren visat
en fortgående stegring och beräknas för innevarande budgetår komma att
uppgå till 57 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar, att det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet får kvarstå oförändrat.
Skatt å elektrisk kraft har i statsverkspropositionen uppförts med 35 miljoner
kronor. Titeln beräknas under innevarande budgetår komma att inbringa
30 miljoner kronor. I enlighet med kontrollstyrelsens förnyade beräkningar
förordar riksräkenskapsverket, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget
upptages till 32 miljoner kronor eller 3 miljoner kronor mindre än i
statsverkspropositionen.
Tipsmedel. I statsverkspropositionen ha inkomsterna på denna titel beräknats
till 85 miljoner kronor. Titelns inkomster ha under senare år visat
en kraftig stegring. En tendens till sänkt stegringstakt kan emellertid skönjas
under de senaste månaderna, och behållningen på titeln har av riksräkenskapsverket
beräknats komma att under innevarande budgetår stanna vid
71 miljoner kronor mot ett i december 1953 beräknat belopp av 75 miljoner
kronor. Mot bakgrunden härav anser riksräkenskapsverket en sänkning av
det i statsverkspropositionen uppförda beloppet vara befogad och föreslår,
att titeln i det slutliga riksstatsförslaget beräknas till 80 miljoner kronor.
Lotterimedlen upptogos i statsverkspropositionen till 100 miljoner kronor.
Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, som i oktober 1953 uppskattade
ifrågavarande inkomster till 87 miljoner kronor, har i skrivelse den 17
februari 1954 ansett sig böra höja sin tidigare beräkning till 90 miljoner
kronor. För innevarande budgetår ha inkomsterna av riksräkenskapsverket
antagits komma att stiga till 95 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår,
att det i statsverkspropositionen för budgetåret 1954/55 beräknade beloppet,
100 miljoner kronor, får kvarstå oförändrat.
För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december
1953 j anslutning till generalpoststyrelsens beräkning ett belopp av 10 miljoner
kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen. I skrivelse den
5 mars 1954 bar generalpoststyrelsen avgivit förnyad beräkning av inkomsterna
på titeln i fråga. Den nya beräkningen visar i jämförelse med motsvarande
kalkyl i oktober 1953 relativt små förskjutningar av postverkets
inkomster och utgifter och resulterar liksom då i ett inkomstöverskott på ca
10 miljoner kronor. Gcncralpostslyrelsen har i anslutning härtill meddelat,
att den av styrelsen föreslagna ändringen av vissa postavgifter i postgiroroielsen
icke kommer att påverka det nu beräknade överskottet av postverkets
2 Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. År 2/5.
18
Kungi. Maj:ts proposition nr 215.
rörelse. Riksräkenskapsverket föreslår i anslutning till generalpoststyrelsens
beräkning, att i det slutliga riksstatsförslaget som inkomst av postverket uppföres
oförändrat 10 miljoner kronor.
Televerket. Inkomsterna på denna titel ha i statsverkspropositionen upptagits
till 60 miljoner kronor. Telestyrelsen, som i november 1953 beräknade
överskottet till 57 miljoner kronor, har i skrivelse den 9 mars 1954 meddelat,
att inga sådana förändringar sedan dess inträtt, som kunna motivera en
ändring av det tidigare beräknade överskottet. Riksräkenskapsverket förordar,
att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till oförändrat
60 miljoner kronor.
Statens järnvägar. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel i anslutning
till riksräkenskapsverkets förslag uppförts med ett formellt belopp
av 1 miljon kronor. Järnvägsstyrelsen räknade i sin beräkning i december
1953 för budgetåret 1954/55 med balans mellan driftöverskott och avskrivningsbehov
och föreslog, att för titeln endast skulle upptagas ett formellt
belopp. I skrivelse den 15 mars 1954 har järnvägsstyrelsen meddelat, att
sedan december 1953 intet inträffat, som synes kunna motivera en förändring
av det då lämnade förslaget. Riksräkenskapsverket, som ansett sig böra
godtaga järnvägsstyrelsens beräkning av rörelseresultatet, föreslår, att titeln
i det slutliga riksstatsförslaget upptages till ett i förhållande till statsverkspropositionen
oförändrat belopp av 1 miljon kronor.
Statens vattenfallsverk. Vattenfallsstyrelsen beräknade i november 1953
inkomsterna på denna titel till 85 miljoner kronor, varvid räknades med en
avsättning till värdeminskningskonto, som med 25 miljoner kronor översteg
den normenliga. Riksräkenskapsverket, som utgick ifrån att de av vattenfallsstyrelsen
förutsatta principerna för avsättning till värdeminskningskonto
i anslutning till penningvärdets ändringar icke borde tillämpas föreslog,
att inkomsttiteln skulle beräknas till 110 miljoner kronor. I statsverkspropositionen
ha ifrågavarande inkomster upptagits till 100 miljoner kronor,
varvid uttalats att vattenfallsstyrelsens begäran om extra avsättning
till värdeminskningskonto beaktats på så sätt, att om inkomsterna medge ett
större överskott än 100 miljoner kronor, extra avsättning får ske med ett belopp
som motsvarar merinkomsterna, dock högst 25 miljoner kronor. Vattenfallsstyrelsen
har i skrivelse den 11 mars 1954 under hänvisning till det i
statsverkspropositionen gjorda uttalandet ansett sig böra beräkna det inlevererbara
överskottet under budgetåret 1954/55 till 100 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
får i anslutning härtill förorda, att ifrågavarande inkomsttitel
i det slutliga riksstatsförslaget upptages till samma belopp som i statsverkspropositionen
eller 100 miljoner kronor.
Domänverket. Riksräkenskapsverket föreslog i december 1953 i anslutning
till domänstyrelsens beräkning, att ifrågavarande inkomsttitel tills vidare
skulle uppföras med 40 miljoner kronor, vilket belopp även godtagits i
statsverkspropositionen. Domänstyrelsen har i skrivelse den 13 mars 1954
erinrat om att det vid styrelsens beräkning i november 1953 ställde sig
mycket vanskligt att framlägga en prognos över utfallet av 1954 års rörelse
och att det ej heller nu kunde sägas föreligga något fastare underlag för en
sådan. Styrelsen har emellertid icke ansett sig för närvarande ha anledning
att jämka det av styrelsen tidigare angivna beloppet, 40 miljoner kronor. Enligt
riksräkenskapsverkets beräkningar komma inkomsterna på titeln för
innevarande budgetår att uppgå till 31 miljoner kronor mot i december
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 215.
1953 antagna 20 miljoner kronor. Med hänsyn bland annat till det väntade
utfallet för innevarande budgetår föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln
»Domänverket» i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med
45 miljoner kronor eller 5 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Riksräkenskapsverket har slutligen framhållit, att de nu verkställda beräkningarna
liksom den tidigare inkomstberäkningen är grundade på förutsättningarna,
att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett
detsamma som för närvarande samt att den ekonomiska utvecklingen icke
störes genom mera omfattande arbetskonflikter.
Departementschefen.
Den internationella ekonomiska utvecklingen. Det ekonomiska läget ute i
världen har under de senaste månaderna varit i stort sett stabilt. Avmattningen
i Förenta staterna har visserligen fortsatt, medan produktionen i
Västeuropa och på andra håll stigit. Priserna har i allmänhet företett endast
mindre förändringar; för kaffe, kakao, te och på sistone en del metaller
har dock prisstegringar inträffat. Den utjämning i de internationella betalningarna,
som kännetecknat de senaste åren, har fortgått.
Inom konjunkturinstitutet pågår för närvarande vissa utredningar rörande
det ekonomiska läget inom och utom landet i samband med förberedelserna
till institutets sedvanliga vårrapport. Den bild av läget, som kan
erhållas på grundval av institutets material och de kompletterande utredningar
som verkställts genom nationalbudgetdelegationens försorg, ger anledning
att särskilt framhålla följande drag i utvecklingen.
Olika tendenser bryter sig inom den amerikanska ekonomin. Den industriella
produktionen har sedan mitten av förra året successivt sjunkit och
var i februari 1954 8 procent lägre än ett år tidigare och 10 procent lägre
än på försommaren i fjol. Sysselsättningen har visat en motsvarande inskränkning
och arbetslösheten har stigit; i mars redovisades 3,7 miljoner
arbetslösa, vilket var mer än dubbelt så många som ett år tidigare och motsvarade
omkring 6 procent av den totala arbetsstyrkan. Minskningen av
produktion och sysselsättning synes främst sammanhänga med företagens
strävan att minska lagren. Till avmattningen har också bidragit en nedskärning
av statsutgifterna, någon nedgång av företagens investeringar och
minskade försäljningar av varaktiga konsumtionsvaror. Såvitt framgår av
tillgänglig statistik torde lagren inom det amerikanska näringslivet få anses
ligga på en jämförelsevis hög nivå. Strävandena att åstadkomma ett
bättre förhållande mellan lager och försäljningar har enligt hittills kända
siffror icke medfört önskat resultat, utan tvärtom är läget nu sämre än i
höstas på grund av att nedgången i försäljningssiffrorna varit större än
lagerminskningen. Delta lyder på fortsatta ansträngningar att nedbringa
lagren. Därmed skulle också en viss produktionsminskning komma att inträda.
Å andra sidan visar en i februari—mars 1954 företagen enkät att de
20
Kungl. Maj. ts proposition nr 215.
privata investeringarna skulle komma att begränsas med endast 4 procent
mellan 1953 och 1954. Konsumenterna iakttar visserligen något större försiktighet
i sina inköp än tidigare, men dessa håller sig likväl på en i det närmaste
oförändrad nivå, stimulerade av vissa skattesänkningar. Utmärkande
för läget är vidare, att prisnivån i stort sett är stabil, att den amerikanska
importen hittills hållit sig rätt väl uppe och att kursutvecklingen på fondbörsen
de senaste månaderna närmast visat en stigande tendens. Den amerikanska
administrationen synes också alltjämt bedöma läget med tillförsikt.
Förväntningarna innebär att produktion och inkomster i år sannolikt kommer
att stanna något under fjolårets höga nivå. Likväl synes från ekonomisk
synpunkt år 1954 framstå som det näst bästa i Förenta staternas historia.
Utvecklingen i Västeuropa bildar enligt förut åberopat material i viss mån
en kontrast mot utvecklingen i Förenta staterna. För ett år sedan framträdde
tendenser till stagnation i den europeiska produktionen, medan uppgången
i den amerikanska var stark. Under senare delen av föregående år och
de första månaderna 1954, då den amerikanska industriproduktionen gått
tillbaka, har i motsats härtill den europeiska visat nya uppgångstendenser.
Återhämtningen inom konsumtionsvaruindustrierna, främst textilbranschen,
efter bakslaget 1951—52 har fortsatt. Därtill kommer att verkstadsindustrin,
som under fjolåret i många länder företedde tecken på en uppbromsning,
nu åter synes befinna sig i en viss expansion. Däremot synes kol- och
stålproduktionen alltjämt kämpa med avsättningssvårigheter. Eljest förefaller
det för närvarande snarare vara investeringarna än konsumtionen
som förorsakat ökningstendenserna i den industriella produktionen.
De västeuropeiska ländernas guld- och dollarreserver har fortsatt att öka
och uppgår för närvarande till omkring 11 miljarder dollar. Återuppbyggnaden
efter kriget har nu fortgått så långt, att det blivit möjligt att erhålla en
mängd varor inom Europa och från de med de västeuropeiska länderna
förenade områdena, vilka varor tidigare anskaffats från dollarområdet. Av
avgörande betydelse är emellertid de amerikanska rustningsutgifterna i andra
länder för inköp av materiel och utgifter i samband med amerikanska
truppers förläggning. Det är till stor del på grund av denna dollarström som
Västeuropa har kunnat öka sina hårdvalutareserver och i viss utsträckning
mildra sina restriktioner beträffande import från dollarländerna. Även om
förbättringen i dollarbalansen synes komma att fortsätta under den närmaste
framtiden, är utvecklingen i hög grad avhängig av faktorer sådana
som de amerikanska rustningsutgifterna, vilka inte med säkerhet kan väntas
bestå på längre sikt. Det är därför sannolikt, att de ledande västeuropeiska
länderna kommer att avvakta den fortsatta amerikanska konjunkturutvecklingen
och verkningarna av pågående överväganden om den amerikanska
handelspolitiken, innan de är beredda att ta avgörande steg till friare
handels- och betalningsförbindelser med dollarområdet.
Den europeiska betalningsunionen (EPU) och samarbetet inom Parisorganisationen
(OEEC) har bidragit till att underlätta handels- och betalningsförbindelserna
mellan Västeuropas länder och med dem förenade va
-
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
lutaområden. Trots ojämnheter i graden av handelns befrielse från kvantitativa
restriktioner — särskilt Frankrikes importreglering under de senaste två
åren har vållat olägenheter — måste den relativt fria och multilaterala handeln
inom detta stora område betecknas som ett framsteg. Betydelsen av nu
nämnda förhållanden för vårt lands del framgår därav, att över 70 procent
av vår handel sker med länder tillhörande betalningsunionen. EPU-avtalet
ingicks ursprungligen i mitten av 1950 för en tid av två år och har därefter
förlängts för ett år i taget. Det nuvarande avtalet utlöper vid mitten av 1954.
I samband med frågan om en ytterligare förlängning har meningsmotsättningar
framträtt mellan överskotts- och underskottsländerna inom unionen.
Fyra länder, nämligen Tyskland, Belgien, Nederländerna och Schweiz, har
kommit att bilda en grupp av extrema överskottsländer. Särskilt Tyskland
har haft stigande överskott. Från överskottsländernas sida har krävts dels
en amortering av sådana fordringar, som varit utestående viss tid, dels en
ökad guldandel i likviderna av ytterligare överskott över kvoterna. Häremot
har å andra sidan gjorts gällande, att betalningsunionen för sin funktion
kräver vissa kreditmarginaler och att gäldenärsländerna räknat därmed vid
sina åtaganden i fråga om handelns liberalisering. Det har även anförts, att
överskottsländerna bör vidta åtgärder ägnade att åstadkomma en bättre
utjämning i betalningarna genom att underlätta importen. Då betalningsunionen
alltjämt kan vara till gagn för den internationella handeln, torde man
kunna förvänta, att pågående förhandlingar leder till ett sådant resultat, att
unionen kan fortsätta sin verksamhet tills vidare.
Den ekonomiska utvecklingen inom landet. Den i det föregående tecknade
bilden av den internationella konjunkturutvecklingen överensstämmer väl
med den, som låg till grund för nationalbudgeten för år 1954. Även den inhemska
utvecklingen under årets första månader, sådan den framträder i
hittills tillgänglig statistik, motsvarar nationalbudgetens förväntningar. Det
har under sådana förhållanden inte funnits anledning att företa en allmän
revision av denna. I det följande skall endast några nyare uppgifter anföras
till komplettering av nationalbudgeten och de mindre modifikationer anges,
som motiveras av förut åberopade undersökningar.
Den ökade ekonomiska aktivitet inom näringslivet, som gjorde sig gällande
under senare delen av fjolåret, har fortsatt under de första månaderna
av innevarande år. Industriförbundets produktionsindcx har under de senaste
sju månader, för vilka beräkningar föreligger, d. v. s. augusti 1953—
februari 1954, varit 4 procent högre än under motsvarande period ett år
tidigare.
Inom handels- och industrikommissionen har i slutet av mars vissa produktionsanalyscr
gjorts för att utröna aktuella tendenser, ökad export av
papp och papper väntas medföra en något större stegring av produktionen
härav än vad som beräknades i nationalbudgeten. Också produktionen av
pappersmassa, som under januari—februari i år var 13 procent större än i
fjol, väntas stiga något mer än vad som tidigare beräknats.
Malmproduktionen väntas mellan 1953 och 1954 minska med 8 å 9 pro
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
cent, motsvarande nedgången av malmexporten. Produktionsökningen av
handelsfärdigt järn och stål beräknas bli cirka 100 000 ton, vilket är 25 000
ton mindre än som angavs i nationalbudgeten, en avvikelse som väntas bli
kompenserad av ökad import. Produktionen av handelsfärdigt järn och stål
var under januari—februari 1 procent mindre än i fjol. Tackjärnsproduktionen
visade också en mindre nedgång medan produktionen av göt och
skrotat stålgjutgods var 5 procent större än under motsvarande period i fjol.
Inom verkstadsområdet synes sedan årsskiftet läget ej ha nämnvärt förändrats.
I nationalbudgeten uppskattades industrins produktionsresultat öka med
3 procent mellan 1953 och 1954. För närvarande synes ingen anledning föreligga
att frångå denna bedömning.
Jordbruket väntas vid normalskörd enligt nya beräkningar av jordbruksnämnden
ge ett i förhållande till 1953 med 4 procent ökat bidrag till bruttonationalprodukten.
I nationalbudgeten antogs för 1954 en minskning med
1 procent. Förändringen förorsakas huvudsakligen av att bidraget från brödsädsproduktionen
antages bli högre. Beträffande skogsbruket väntas avverkningarna
under 1954 bli betydligt större än vad som tidigare räknats med.
Ökningen uppskattas nu till 17 procent mot tidigare 11 procent. Till stor
del förorsakas stegringen av stormfällningen i januari.
De tendenser som här redovisats tillika med vad som i övrigt är känt om
utvecklingen inom näringslivets olika grenar ger ej anledning till någon
mera avsevärd revidering av produktionsuppskattningarna i nationalbudgeten.
De nya beräkningarna för jord- och skogsbruket jämte den gynnsamma
produktionsutvecklingen för industrin under slutet av 1953 och början av
1954 tyder närmast på att den produktionsökning med 3 V2 procent, som
antogs i nationalbudgeten, snarare skulle vara något för låg än för hög.
På arbetsmarknaden har icke inträffat några större förändringar under
första kvartalet 1954. Den högre produktionsnivån inom industrin har dock
medfört en något ökad efterfrågan på arbetskraft till industrin.
Den säsongmässiga arbetslösheten inom byggnadsfacken har i år varit
något större än i fjol. Orsaken till denna ökning av arbetslösheten är de tillfälliga
driftsavbrott som uppstått till följd av den ihållande kölden. Om man
bortser från dessa »frostpermitteringar», har byggnadsverksamheten legat
på en väl så hög nivå som förra året. ökningen av arbetslösheten i år i
förhållande till i fjol faller huvudsakligen på gruppen byggnadsgrovarbetare.
Vid mitten av april torde enligt arbetsmarknadsstyrelsen hela arbetslösheten
i byggnadsbranschen vara borta.
Förhållandena inom byggnadsfacken torde även vara huvudanledningen
till att antalet på arbetsförmedlingarna anmälda arbetslösa arbetssökande
under februari och mars i år varit högre än vid samma tid i fjol. Arbetslöshetens
tillfälliga karaktär framgår därav, att siffrorna över antalet arbetslösa,
som ej beräknas erhålla arbete inom två veckor, under årets tre första
månader varit lägre än under motsvarande tid föregående år. Behovet av
arbeten i sysselsättningsfrämjande syfte har också varit mindre innevarande
år.
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
Antalet sysselsatta inom industrin var i februari 1954 obetydligt mindre
än samma månad 1953 och befinner sig efter en nedgång under fjolåret nu
i stigande. Från januari till februari visar sålunda sysselsättningen inom
industrin en ökning med 0,5 procent. Denna uppgång gäller nu även verkstadsindustrin,
som för närvarande efterfrågar både yrkesutbildad och icke
yrkesutbildad arbetskraft.
Utrikeshandeln under de två första månaderna 1954 har starkt påverkats
av de besvärande isförhållandena runt våra kuster. Enligt handelsstatistikens
siffror för januari—februari har värdet av varuimporten uppgått till
1 336 miljoner kronor (1953: 1 293 mkr.), medan exportvärdet stannade vid
1 074 miljoner kronor (1953:1 042 mkr.). Importöverskottet utgjorde sålunda
262 miljoner kronor eller 11 miljoner kronor mer än under samma
tid föregående år.
På importsidan märks en volymnedgång för bränslen, nämligen för kol
och koks samt mineraloljor. Importen av livsmedel, främst kött och fläsk,
har ökat. Vidare har som väntat bilimporten stigit kraftigt, nämligen från
ett värde av 29,8 miljoner till 46,5 miljoner kronor.
Under samma period föreligger på exportsidan en uppgång för kemisk
massa. Exporten av vete har uppvisat en kraftig ökning från 16 000 till
101 000 ton. Däremot har exporten av sågade och hyvlade trävaror avsevärt
reducerats. En värdemässig minskning föreligger för järnexporten, medan
maskinexporten under januari—februari något förbättrats.
Beträffande övriga i bytesbalansen ingående poster beräknas sjöfartsnettot
ha lämnat ett något mindre överskott under januari—februari 1954 än
under motsvarande tid i fjol. Nedgången torde huvudsakligen kunna tillskrivas
de i förhållande till samma tid i fjol försämrade tramp- och tankfrak
-
V alutareserven
(Milj. kr)
För-
31/12
31/3
30/6
30/9
31/12
31/3
ändring
1952
1953
1953
1953
1953
1954
31.12.53
—31.3.54
1. Den centrala valutare-
serven:
Guld och US-dollar utom
EPU-överenskommelsen
Guld och US-dollar under
+ 872
+ 930
+ 992
+ 1098
+ 1147
+ 1226
+ 79
EPU-överenskommelsen
+ 391
+ 415
+ 348
!+ 384
+ 419
+ 375
- 44
EPU-valutor ..........
r 973
+ 876
+ 887
+ 912
+ 970
+ 793
- 177
Övriga valutor ........
+ 68
+ 24
+ 23
+ 34
4- 85
+ 62
- 23
Summa
+ 2 804
+ 2 245
+ 2 250
+ 2 428
+ 2021
+ 2450
- 165
2. Affärsbankernas valuta-
behållning..............
- 20
- 37
- 135
- 56
+ 3
- 54
- 57
Summa totalt
+ 2 284
+ 2 208
+ 2115
+ 2872
+ 2 624
+ 2 402
- 222
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
terna. Övriga löpande transaktioner med utlandet uppskattas ha lämnat ett
mindre underskott. Totalt sett beräknas bytesbalansen uppvisa ett underskott
under januari—februari 1954 på ungefär 150 miljoner kronor mot 115 miljoner
1953. Underskottet i bytesbalansen återspeglas i en nedgång av valutareserven
med 74 miljoner kronor. Under 1953 stannade denna nedgång vid
24 miljoner kronor.
Som framgår av tabellen fortsatte valutareserven att minska även under
mars. Under första kvartalet har den totala valutareserven minskat med
222 miljoner mot 76 miljoner kronor under samma tid 1953. Största nedgången
uppvisar EPU-valutorna, som sedan årets början minskat med 177
miljoner kronor.
Under mars månad har inom handels- och industrikommissionen en revidering
verkställts av de under senhösten utförda beräkningarna över storleken
av 1954 års export och import. Både för exporten och importen har en
uppjustering skett i förhållande till nationalbudgeten för 1954. Siffrorna i
nationalbudgeten anges nedan inom parentes.
Enligt de nya beräkningarna kommer importen under 1954 att uppgå till
ca 8 250 miljoner kronor (7 800) och exporten till ca 7 500 miljoner kronor
(7 100). I jämförelse med 1953 uppskattas ökningen i importvolymen bli 3
procent (1), medan volymen av exporten beräknas öka med 1 procent (—3).
Under 1954 beräknas importpriserna falla med 2 procent (—5) och exportpriserna
med 3 procent (—5), vilket skulle medföra en viss ytterligare
försämring av våra bytesrelationer under 1954.
Det uppskattade underskottet i handelsbalansen med 750 miljoner kronor
väntas uppvägas av nettoinkomster från övriga poster i bytesbalansen. Sjöfarten
beräknas av riksbanken sålunda ge ett netto på 800 miljoner kronor,
medan övriga löpande transaktioner med utlandet väntas ge ett underskott
på 25 miljoner kronor. Totalt skulle sålunda bytesbalansen komma att uppvisa
ett överskott på 25 miljoner kronor. Transaktioner av kapitalnatur uppskattas
dock ge ett motsvarande underskott, varför några förändringar i
valutareserven under 1954 ej skulle uppkomma. En förskjutning av betalningsströmmarna,
som äger samband med de stora fartygsleveranserna under
år 1954, kan dock komma att påverka valutareserven i negativ riktning.
Sedan nationalbudgeten uppgjordes har något nytt statistiskt material för
bedömning av investeringsplanerna inom industrin ej framkommit. I nationalbudgeten
antogs industrins byggnadsinvestering förbli oförändrad, medan
investeringarna i maskiner och transportmedel beräknades minska med
50 miljoner kronor. Ett indirekt mått på den rådande investeringsviljan
inom industrin utgör statistiken över till länsarbetsnämnderna inkomna
ansökningar om byggnadstillstånd. Enligt denna var värdet av inkomna
ansökningar under januari—februari i år 68,3 miljoner mot 24,1 miljoner
kronor i fjol. Industrikvoten för året inom den uppgjorda budgeten för byggnadstillståndsgivningen
är nu helt tagen i anspråk. Denna uppgång i industrins
investeringsvilja får ses mot bakgrund av den ökade aktiviteten inom
näringslivet.
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 215.
I nationalbudgeten uppskattades antalet inflyttningsfärdiga lägenheter under
1953 till 48 000. Enligt nu föreliggande siffror synes antalet ha uppgått
till cirka 51 000. Under 1954 antogs bostadsinvesteringarna bli av ungefär
samma omfattning som under 1953, mätt efter nedlagda kostnader. Antalet
inflyttningsfärdiga lägenheter under 1954 är till största delen beroende
av antalet lägenheter i redan igångsatta företag samt byggnadstidernas längd
för dessa företag. För hela 1954 synes antalet inflyttningsfärdiga lägenheter
bli något större än 1953 eller 52 000—53 000.
I fråga om de offentliga investeringarna finnes ingen anledning att på
detta stadium revidera de beräkningar, som gjordes vid årsskiftet.
Den privata konsumtionen antogs i nationalbudgeten komma att volymmässigt
öka med 2—3 procent under 1954. Huvudsakligen väntades efterfrågestegringen
komma att rikta sig mot nya bostäder och inköp av bilar.
De nu i det närmaste slutförda förhandlingarna om kollektivavtal för
1954 har givit till resultat en höjning av den genomsnittliga lönenivån av
ungefär den omfattning, som tidigare antagits. Beträffande jordbruksinkomsterna
ger den nu framlagda jordbrukskalkylen för produktionsåret
1954/55 ej heller anledning till justeringar av tidigare beräkningar. Nettoresultatet
av samtliga inkomstförändringar mellan 1953 och 1954 kan vantas
bli en stegring av de totala personliga inkomsterna från 1953 till 1954
med omkring 4 procent, d. v. s. lika mycket som antagits i nationalbudgeten
för 1954.
Priserna på konsumtionsvaror och -tjänster sådana de avspeglas i socialstyrelsens
konsumtionsprisindex har under januari och februari varit obetydligt
högre än genomsnittet för 1953. Genomsnittet för de två första månaderna
ligger 0,2 procent högre än motsvarande månader 1953.
Prisnivån har under de senaste månaderna präglats av stabilitet. Partiprisindex
låg under första kvartalet på lägre nivå än genomsnittet för 1953.
Jämfört med januari—mars 1953 har partipriserna varit 2 procent lägre.
Bland prisförändringarna för olika varugrupper kan framför allt nämnas en
prisstegring på kaffe. Däremot har priserna på järn och stål samt andra metaller
sjunkit.
För en bedömning av detalj omsättningen finnes för närvarande intet annat
underlag än Företagsekonomiska forskningsinstitutets siffror för vissa
branscher för januari och februari 1954. Volymmässigt synes försäljningarna
i jämförelse med motsvarande månader 1953 ha ökat i januari för samtliga
redovisade branscher. Störst var ökningen i skohandeln, där den uppgick
till drygt 20 procent. Denna ökning sammanhänger med att tidigare
uppskjuten försäljning av vinterskor aktualiserades av januaris vinterväder.
I februari uppvisade både sko- och textilhandeln lägre volymmässig försäljning
än i februari förra året, medan järn- och färghandeln visade högre.
I nationalbudgeten har antagits, att den offentliga konsumtionen skulle
komma att öka med omkring 0 procent under 1954, varav den statliga 3 4
procent och den kommunala ungefär 7 procent. Enligt vad som nu kan bedömas
torde dock stegringen i den statliga konsumtionen komma att stanna
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 215.
vid ungefär 2 procent. Ökningen av den offentliga konsumtionen synes således
bli någon procent mindre än vad som beräknades i nationalbudgeten.
Sammanfattningsvis kan beträffande det ekonomiska läget inom landet
anföras, att den vid årsskiftet uppgjorda nationalbudgeten för 1954 alltjämt
synes äga giltighet. En viss tendens synes dock föreligga till en något högre
produktion, något större privat investeringslust och ett mera omfattande
handelsutbyte med utlandet. Frånsett risken för en säsongmässig överansträngning
på byggnadsarbetsmarknaden under sommarmånaderna synes den
samhällsekonomiska balansen dock inte hotad. Jämvikten gentemot utlandet
böi också kunna upprätthallas. Även om en viss beredskap ständigt måste
upprätthållas mot såväl inflationistiska som depressiva tendenser synes arbetslöshetsriskerna
nu kunna bedömas som än mindre än tidigare. Läget
tillåter dock icke, att man bortser från sysselsättningsriskerna på något längre
sikt. Skulle den politiska avspänningen bestå, får det ej betraktas såsom
uteslutet, att den betydelsefulla strategiska faktor i de senaste årens högkonjunktur,
som rustningarna utgjort, försvagas utan att ersättas av andra
konjunkturstimulerande krafter. Denna möjlighet öppnar nya perspektiv
bortom den gynnsamma sysselsättningssituation som för dagen erbjuder
sig. Behovet av en dubbelsidig beredskap — mot inflation och depression —
är därför fortfarande lika trängande som vid årsskiftet. Vad jag anförde i finansplanen
i denna fråga äger alltjämt giltighet.
Den ekonomiska politiken. Av den nu lämnade redogörelsen framgår, att
den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige hittills under år 1954
i stort sett motsvarat de antaganden, som låg till grund för den i årets
statsverksproposition redovisade nationalbudgetkalkylen. De smärre avvikelser
från de då gjorda förutsättningarna, som sedermera kunnat konstateras,
tyder såvitt nu kan bedömas närmast på en förstärkning av de expansiva
tendenserna i den svenska ekonomin under den fortsatta delen av
året. Det finns sålunda för närvarande inga skäl att frångå de riktlinjer
för den ekonomiska politiken som jag angav i finansplanen. Liksom vid
motsvarande tid i fjol då propositionen rörande komplettering av riksstatsförslaget
framlades synes det till och med kunna bli nödvändigt att under
de kommande månaderna uppställa krav på en skärpt restriktiv politik.
Detta gäller framför allt med avseende på sommarmånaderna, då risk finns
för en utveckling mot översysselsättning. Jag vill i detta sammanhang erinra
om att Kungl. Maj:t med hänsyn till nu nämnda förhållanden denna dag
beslutat utfärda direktiv till statsmyndigheterna rörande viss återhållsamhet
vid igångsättningen av statliga arbeten under sommaren. Avsikten härmed
är att i möjligaste mån förhindra en med hänsyn till läget ogynnsam
ökning av anspråken på landets reala resurser under denna tid.
Av vad jag nu anfört framgår, att statsmakternas åtgärder på det ekonomiskt-politiska
planet liksom tidigare bör inriktas på att med bibehållen inre
och yttre samhällsekonomisk balans vidmakthålla en hög och jämn syssel
-
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 2i5.
sättning samt ett stabilt penningvärde. De medel, som enligt min mening
bör användas för att realisera denna målsättning, har ingående redovisats i
finansplanen. Såsom jag då framhöll får i nuvarande läge de viktigaste instrumenten
utgöras av allmänt verkande åtgärder framför allt på finansoch
kreditpolitikens områden, kompletterade med bibehållen byggnadsreglering.
Jag vill vidare erinra om att innevarande års riksdag beslutat att for
beskattningsåret 1954 bibehålla nu gällande bestämmelser om tillfällig begränsning
av rätten till fria avskrivningar. Jag tillåter mig beträffande dessa
frågor hänvisa till vad jag anförde i nyss nämnt sammanhang. Närmast vill
jag beröra vissa spörsmål som efter årsskiftet aktualiserats på kreditpolitikens
område.
En stram kreditpolitik har under de senaste åren utgjort ett viktigt element
i den ekonomiska politiken. Av grundläggande betydelse för verkan
av denna kreditpolitik har varit de överenskommelser, som träffats mellan
riksbanken och kreditinstituten. På grund av vissa kreditinstituts principiella
betänkligheter mot att deltaga i fortsatta avtal med riksbanken har
överenskommelserna för innevarande år ersatts av ett samarbete i friare
former. Innebörden härav är att kreditinstituten förklarat sig tills vidare
under 1954 ämna följa de riktlinjer för kreditpolitiken, som angivits i de
under fjolåret gällande överenskommelserna.
Det är mot bakgrunden av denna händelseutveckling som man får se den
skärpning av kassareservbestämmelserna som jag i proposition nr 164 föreslagit
årets riksdag i samband med min hemställan om fortsatt giltighet a\
beredskapslagstiftningen rörande bankernas kassareserver. Min förhoppning
är att denna lag icke skall behöva tillgripas, utan att ett ur samhällsekonomisk
synpunkt" tillfredsställande resultat skall kunna uppnås på de vägar
som nu beträtts. Skulle situationen på kreditmarknaden påkalla att lagen
anlitas, måste emellertid lagstiftningen vara så utformad, att den i fråga
om kraven på banklikviditeten icke ger en mindre verkan än vad som åsyftats
med den tidigare överenskommelsen med bankerna. En effektiv beredskap
fordrar vidare, att bestämmelserna på förevarande område ger utrymme
för åtgärder, som icke blott svarar mot nu rådande betingelser utan även
uppfyller de krav som kan ställas i tider med mera balansrubbande expansionstcndcnser
än för närvarande.
Den uppfattning om behovet av en fortsatt restriktiv politik, som jag här
givit uttryck för, bygger på den konjunkturbild som förhållandena på det
ekonomiska planet för närvarande uppvisar. Det finns emellertid anledning
att liksom i finansplanen understryka ovissheten rörande den ekonomiska
utvecklingen på något längre sikt. Även om en omsvängning i klart depressiv
riktning längre fram under året icke i dag kan förutses, bör såsom nyss
nämnts risken härför ej heller uteslutas. Som jag framhöll i finansplanen
ingår därför i statsmakternas planläggning på det ekonomiskt-politiska området
även en beredskap för sistnämnda utvecklingsalternativ. Utöver vad
jag då anförde, vill jag bär nämna, att under de senaste månaderna liksom
i fjol hållits överläggningar under socialdepartementets ledning med re
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
presentanter för arbetsmarknadsstyrelsen och olika berörda statliga myndigheter
angående en förstärkning av sysselsättningsberedskapen för nästkommande
vintersäsong. Vidare kommer enligt vad jag inhämtat utredningen
rörande utformningen av statliga stödåtgärder i syfte att stimulera
avsättning, produktion och sysselsättning i näringslivet att inom kort slutredovisa
sitt arbete. De frågor som kan föranledas av detta förslag rörande
planläggningen av den fortsatta beredskapen mot omkastningar i den ekonomiska
konjunkturen kommer senare att anmälas för Kungl. Maj:t.
Budgetläget. I och med att det samhällsekonomiska läget framstår såsom i
stort sett oförändrat i förhållande till situationen vid årsskiftet, blir också,
såsom jag nyss framhållit, den allmänna bakgrunden till bedömningen av
budgetutvecklingen och budgetpolitiken på det hela taget densamma som i
den då framlagda finansplanen. Anledning saknas att företaga några avgörande
justeringar i uppskattningarna beträffande intäkterna av de direkta
skatterna. Bortsett från automobilskattemedlens specialbudget visar ej heller
i övrigt statens inkomster och utgifter påtagliga avvikelser från förut
gjorda uppskattningar. De förnyade budgetberäkningar som nu framlägges
innebär sålunda inga väsentliga förskjutningar gentemot uppskattningarna
i statsverkspropositionen.
För budgetåret 1953/54 är inkomsterna i riksstaten upptagna till
8 159 miljoner kronor. Uppskattningarna i finansplanen till årets statsverksproposition
tydde på att detta belopp skulle komma att stiga med något över
200 miljoner kronor. Enligt riksräkenskapsverkets nya beräkningar skulle
ökningen i förhållande till riksstaten bli cirka 50 miljoner kronor lägre än
som förutsattes i statsverkspropositionen, d. v. s. drygt 150 miljoner kronor
mer än vad riksstaten utvisar. Inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1953/54 upptages sålunda nu med sammanlagt (8 159 + 158 =) cirka
8 317 miljoner kronor.
Beträffande utgifterna å driftbudgeten har för budgetåret 1953/54 å
riksstaten uppförts ett belopp av 8 188 miljoner kronor. Vid statsverkspropositionens
framläggande hade tillkommit utgifter på tilläggsstat med tillhopa
omkring 150 miljoner kronor. De sammanlagda utgifterna redovisades
sålunda med ett belopp av (8 188 -f- 152 =) 8 340 miljoner kronor. Nu föreliggande
beräkningar pekar på ytterligare utgiftsökningar med 74 miljoner
kronor. Härav hänför sig 57 miljoner kronor till utgifter å tilläggsstat och
17 miljoner kronor till anslagsöverskridanden. Av utgiftsökningarna på tillläggsstat
faller cirka 40 miljoner kronor på anslag för finansiering av sysselsättningsberedskapen.
I övrigt avser ökningarna på tilläggsstat huvudsakligen
avskrivningar. Anslagsöverskridandena berör till omkring halva
beloppet tionde huvudtitelns förslagsanslag till omkostnader i samband med
inköp och lagring av fasta bränslen m. in. och beror på förluster i samband
med statliga prisgarantier på ved och torv. Återstoden fördelar sig på
ett stort antal anslag. Med hänsyn till vad nu anförts kan utgifterna å drift
-
29
Kungl. Maj.ts proposition nr 215.
budgeten för innevarande budgetår beräknas till (8 188 + 152 + 74 ==)
8 414 miljoner kronor, d. v. s. 226 miljoner kronor mer än vad riksstaten
utvisar.
Här redovisade förändringar på inkomst- och utgiftssidorna av driftbudgeten
för löpande budgetår ger till resultat ett formellt budgetunderskott av
(8 317 —. 8 414 =) 97 miljoner kronor, att jämföras med ett formellt underskott
av 29 miljoner kronor enligt riksstaten och ett formellt överskott av
28 miljoner kronor enligt uppskattningarna i årets statsverksproposition.
Det nu framräknade underskottet skall emellertid korrigeras med hänsyn
till utvecklingen av behållningarna å reservationsanslagen. Att döma av verkställda
undersökningar kommer en reservationsökning med 90 miljoner kronor
att uppstå för budgetåret 1953/54. Med hänsyn härtill kan utfallet a^
driftbudgeten för 1953/54 beräknas bli ett underskott av (97 90 =) 7
miljoner kronor. Detta belopp ligger helt inom budgetens felmarginal.
Jag övergår härefter till att behandla det statsfinansiella läget för budgetåret
195i/55. I statsverkspropositionen upptogs inkomsterna å driftbudgeten
med 8 517 miljoner kronor och utgifterna med samma belopp, innebärande
formell balans å driftbudgeten. Den föreslagna höjningen av spritoch
tobaksbeskattningen hade därvid inräknats. Med hänsyn till att 60 miljoner
kronor av förefintliga behållningar å äldre reservationsanslag förutsattes
bli förbrukade under budgetåret 1954/55 förelåg i själva verket ett
underskott i driftbudgeten med sistnämnda belopp. Det slutliga riksstatsförslag,
som härmed framlägges, erbjuder praktiskt taget samma budgetbalans
som enligt statsverkspropositionen. De förskjutningar som kan konstateras
på inkomst- och utgiftssidorna i förhållande till det ursprungliga
riksstatsförslaget är relativt begränsade och hänför sig främst till bilskattemedlens
specialbudget. Nettoförändringarna gentemot det ursprungliga budgetförslaget
i statsverkspropositionen innebär i det närmaste parallella förskjutningar
av totalbeloppen för inkomsterna respektive utgifterna. På inkomstsidan
redovisas nämligen en nettoökning med drygt 81 miljoner kronor
till 8 599 miljoner kronor, medan utgiftssidan visar en nettoökning med 86
miljoner kronor till 8 603 miljoner kronor. Detta innebär ett formellt underskott
i driftbudgeten för budgetåret 1954/55 med 4 miljoner kronor, d. v. s. i
praktiken formell balans. I detta sammanhang vill jag även påpeka, att det
under nionde huvudtiteln äskade anslaget till producentbidrag till vissa innehavare
av mindre jordbruk efter vad jag inhämtat kommer att belastas med
lägre belopp än som beräknats i statsverkspropositionen.
Någon ny undersökning beträffande förbrukningen av äldre reservationsmedel
under budgetåret 1954/55 har inte företagits. Reservationsmedelsförbrukningen
vid sidan av riksstaten beräknas alltså liksom i statsverkspropositionen
till 60 miljoner kronor. Utfallet av driftbudgeten för 1954/55
skulle alltså, inklusive reservationsmedelsförbrukningen, bli ett underskott
av 64 miljoner kronor. Det bör emellertid anmärkas, alt förändringen i reservationsmcdelsbehållningarna
för 1953/54, som redan nämnts, nu antagits
resultera i eu ökning med 90 miljoner kronor, medan i finansplanen räknats
med en minskning av 140 miljoner kronor. Detta kan påverka reservations
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
medelsförbrukningen under 1954/55 i höjande riktning. Då närmare hållpunkter
saknas för en revidering av den i finansplanen lämnade siffran, har
emellertid denna här upptagits oförändrad.
Vad inkomstsidan närmare beträffar vill jag till en början framhålla,
att riksräkenskapsverkets marsberäkning utvisar en nettoökning med 79
miljoner kronor jämfört med statsverkspropositionen. Jag ansluter mig till
denna beräkning och förordar, att den godtages såsom utgångspunkt för det
slutliga riksstatsförslaget. Härutöver är dock smärre jämkningar nödvändiga
beträffande en del inkomstposter såsom en konsekvens av vad som
föreslagits i samband med vissa särpropositioner (prop. nr 60, 116, 170, 180
och 198). Efter dylika jämkningar blir nettoökningen av inkomsterna 81
miljoner kronor i förhållande till det ursprungliga budgetförslaget i januari.
Härvid är att märka, att automobilskattemedlen uppräknats med 75 miljoner
kronor i överensstämmelse med det förslag som framlagts i proposition nr
112. Bortsett från höjningen av bilskatten uppgår slutsumman för inkomsterna
å driftbudgeten, på 6 miljoner kronor när, till samma belopp som i
statsverkspropositionen. Inom ramen för denna slutsumma förutsättes emellertid
intäkterna av indirekta skatter m. m. bli 56 miljoner kronor högre än
enligt prognoserna vid årsskiftet, medan inkomstskattetiteln nedräknats med
50 miljoner kronor från 4 350 miljoner kronor till 4 300 miljoner kronor.
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna m. m. på inkomstskattetiteln,
som leder fram till beloppet 4 300 miljoner kronor, kan med ledning
av riksräkenskapsverkets uppgifter sammanfattas på följande sätt. Som
1953/54 1954/55
enl. stv.
prop.
ny ber.
enl. stv.
prop.
ny ber.
Inkomster:
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
Preliminärskatt inkl. fyllnadsbetalning-
ar (ej sjukförsäkringsavgifter)......
6 800
6 770
7 300
7 300
Kvarstående skatt................
825
825
700
730
Fastighetsskatt ....................
350
360
290
300
Tillkommande skatt................
30
30
35
35
Restantier m. m.................
175
175
200
200
Summa inkomster
8180
8160
8 525
8 565
Utgifter:
Kommunalskattemedel.............
3 720
3 750
3 880
3 910
Överskjutande skatt................
435
430
500
500
Restitutioner .....................
50
50
60
60
Omföring av folkpensionsavgifter....
220
222
_
_
Övriga omföringar ................
35
35
35
35
Summa utgifter
4 460
4 487
4 475
4 505
Inkomster utöver utgifter............
3 720
3 673
4 050
4 060
31
Kungl. Maj.ts proposition nr 215.
1953/54 1954/55
Återföring från fonden för reglering
av utbetalningarna av kommunal- skattemedel......................
enl. stv.
prop.
Milj. kr.
450
ny ber.
Milj. kr.
450
enl. stv.
prop.
Milj. kr.
300
ny ber.
Milj. kr.
300
Netto
4170
4123
4 350
4 360
Härifrån avgår förskott till sjukkassor
—
—
—
75—100
Avrundat
4100
4 300
jämförelse har därvid medtagits motsvarande beräkning, sådan den nu föreligger,
för innevarande budgetår, ävensom de i finansplanen till årets statsverksproposition
redovisade uppskattningarna.
En jämförelse med motsvarande uppställning i årets statsverksproposition
visar endast obetydliga förändringar i de olika posterna. Den inflytande
kvarstående skatten har för budgetåret 1954/55 uppräknats med 30
miljoner kronor i förhållande till uppgifterna i statsverkspropositionen, vilket
sammanhänger med att utfallet av 1954 års taxering för aktiebolagen nu
antages komma att ligga något högre än vad som tidigare förutsattes. Å
andra sidan beräknas utbetalningarna av kommunalskattemedel för budgetåret
1954/55 komma att bli 30 miljoner kronor högre än enligt statsverkspropositionen.
Med hänsyn till gjorda antaganden om skatteunderlagets utveckling
räknas icke med någon avsättning till fonden för reglering av utbetalningarna
av kommunalskattemedel under budgetåret 1954/55. Totalresultatet
av riksräkenskapsverkets nya beräkningar blir en nettointäkt under
inkomstskattetiteln av 4 360 miljoner kronor mot 4 350 miljoner kronor enligt
statsverkspropositionen. Emellertid bör, såsom verket föreslår, i det
slutliga riksstatsförslaget hänsyn tas till den omständigheten, att förskotteringen
till sjukkassorna i samband nied övergången till de nya sjuk- och
yrkesskadeförsäkringarna under första halvåret 1955 torde komma att överstiga
de samtidigt inflytande avgifterna och bidragen. Det blir alltså här
fråga om en faktisk utbetalning av statsmedel, som på det hela taget inte
torde kunna återvinnas, så länge uppbörden av arbetsgivarbidrag och försäkringsavgifter
släpar efter i förhållande till de löpande ersättningarna från
sjukkassorna till de försäkrade. Såsom jag framhöll i finansplanen, hade i
det ursprungliga budgetförslaget medelsbehovet för ifrågavarande förskottering
icke uppförts såsom en belastning på inkomstskattetiteln. Jag tog då i
stället hänsyn till denna faktor vid bedömningen av det kassamässiga lånemedelsbehovet
för statsbudgeten i dess helhet. Riksräkenskapsverket har nu velat
markera den sannolikt uppkommande belastningen på inkomstskattetiteln
till följd av berörda förskottering till sjukkassorna genom att låta titelns
nettoinkomst för budgetåret 1954/55 avrundas nedåt med 60 miljoner kronor
till 4 300 miljoner kronor. Jag tillstyrker detta.
I enlighet med vad jag här anfört skulle, som förut nämnts, inkomsterna
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 215.
för budgetåret 1954/55 uppgå till 8 599 miljoner kronor. Det bör understrykas,
att detta inkomstbelopp kommer att uppnås endast under de relativt
gynnsamma samhällsekonomiska förutsättningar som lagts till grund
för uppskattningarna på de skilda punkterna.
Beträffande utgifterna å driftbudgeten för budgetåret 1954/55, vilka
i statsverkspropositionen upptagits med 8 517 miljoner kronor, anmälde jag
i finansplanen, att bland annat anslagen till vägväsendet upptagits med beräknade
belopp i avvaktan på behandlingen av frågan om bilbeskattningen.
Sedan numera i proposition nr 112 förslag i denna fråga förelagts riksdagen,
har i proposition nr 129 definitiva äskanden gjorts beträffande vägväsendet.
Enligt nämnda proposition förutses för upprustning av vägväsendet under
sjätte huvudtiteln en utgiftsökning med 60 miljoner kronor i förhållande
till de beräknade beloppen. Även beträffande en del under andra huvudtitlar
upptagna anslag, som avräknas mot automobilskattemedel, föreligger ökningar.
Den sammanlagda utgiftsökningen i förhållande till statsverkspropositionen
beträffande anslag av nu nämnd art uppgår till 63 miljoner kronor.
I övrigt redovisas utgiftsökningar utöver statsverkspropositionen med
inalles 23 miljoner kronor. Totalt erhålles sålunda en ökning av utgifterna
å driftbudgeten för budgetåret 1954/55 med 86 miljoner kronor i jämförelse
med summan i statsverkspropositionen, varigenom det slutliga riksstatsförslagets
utgiftssida, som redan angivits, kommer att sluta på 8 603
miljoner kronor.
I följande sammanställning redovisas den sedvanliga översikten av inkomster
och utgifter å driftbudgeten.
Driftbudgeten
Miljoner kronor
Budgetår
Inkomster
Utgifter
över- eller
underskott
Reserva-
tionsmedels-
förändring
över- eller
underskott
inkl. reserva- tionsmedels- förändringar
1950/51.................
5 821
5 449
1 +
372
(-175)
+ 372
1951/52 ..................
7 507
6 423
1 + 1084
( + 138)
+ 1084
1952/53..................
7 808
7 647
> +
161
(- 21)
+ 161
1953/54 enl. riksstaten....
8159
8188
—
29
- 50
- 79
> stv.prop. 1954
8 368
8 340
+
28
-140
- 112
ny beräkning ....
8 317
2 8 414
3 _
97
3+ 90
s- 7
1954/55 enl. stv. prop.....
8517
8517
—
- 60
- 60
ny beräkning ....
8 599
8 603
-
4
- 60
- 64
I fråga om kapitalbudgeten har, såsom framgår av följande
tablå, efter statsverkspropositionens avlämnande icke inträffat några nämnvärda
förändringar. Däremot har höjningar föreslagits beträffande de sam
-
1 Reservationsmedelsförändringar under äldre anslag inräknade.
2 Därav riksstat 8 188, tilläggsstater I och II 208 samt överskridanden 18 mkr.
3 Exkl. indragna reservationsmedel.
33
Kungl. Maj.ts proposition nr 215.
manlagda beloppen av de rörliga krediterna. Sålunda har i proposition
nr 51 förutsatts en rörlig kredit till Norrbottens järnverk med 75 miljoner
kronor, vilket förslag bifallits av riksdagen. Vidare innebär den i proposition
nr 180 förordade omläggningen av systemet för brödsädsregleringen
en ökning av den rörliga krediten för detta ändamål i riksgäldskontoret
med 15 miljoner kronor. I vilken utsträckning dessa krediter kommer att tas
i anspråk kan inte på förhand avgöras. Mot den ökade belastningen på riksgäldskontoret
till följd av de nya rörliga krediterna får emellertid ställas
förändringar i den motsatta riktningen beträffande utnyttjandet av tidigare
beviljade krediter för andra ändamål. I följande tablå har nettoresultatet av
nu berörda förändringar markerats genom att beloppet för ökade rörliga krediter
för budgetåret 1953/54 höjts från 100 miljoner kronor enligt uppgifterna
i statsverkspropositionen till 150 miljoner kronor. Någon ny uppskattning
beträffande förbrukningen av äldre anslagsmedel å kapitalbudgeten
har inte utförts.
Kapitalbudgeten
Miljoner kronor
Budgetår
Investe-
rings-
anslag
Avskriv- ningsmedel
och övriga
likvida
medel
Rörliga
krediter
Förbruk- ning av
äldre
anslags- medel
Låneme
enl. riks- staten
delsbehov
inkl. rörl.
kred. och be- räknad för- brukning
av äldre an- slagsmedel
1950/51...................
998
430
127
(522)
''568
695
1951/52...................
1408
632
374
(6)
''776
1150
1952/53 ...................
1838
818
137
(57)
*1020
1 157
1953/54 enl. riksstaten.....
2 091
818
200
150
1273
1 623
> stv.prop. 1954
2115
818
100
200
1297
1597
ny beräkning.....
2 2 134
8 835
150
200
1299
1649
1954/55 enl. stv.prop.......
1876
802
100
150
1074
1 324
ny beräkning.....
1879
803
100
150
1076
1326
I finansplanen redogjorde jag för de alternativa investeringsprogram som
rymdes inom ramen för den framlagda kapitalbudgeten. Jag framhöll därvid,
att utgångspunkten vid uppgörandet av kapitalbudgeten varit ett investeringsprogram
av i det närmaste samma omfattning som under innevarande
budgetår (normalalternativet). Med hänsyn till ovissheten beträffande den
framtida utvecklingen och inför risken av en tillspetsning av konjunkturen
hade därjämte ett lägre alternativ för investeringarna i de affärsdrivande
verken uppgjorts (minimialternativet). Dessutom påpekades, att de marginaler
som föreligger å anslagen medger ett visst utrymme för en utökning
av investeringsprogrammet utöver normalalternativet (maximialternativet).
Minimialternativet angavs representera en medelsförbrukning som med 05
miljoner kronor understiger normalalternativet. Maximialternativet, åter
1
Förbrukning av äldre anslagsmedel inräknad.
2 Därav 43 mkr å tilläggsstat.
» » 17 > » >
It Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 21,5.
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 215.
igen, fick anses möjliggöra en ökning av investeringarna med cirka 75 miljoner
kronor utöver normalalternativet genom ianspråktagande av outnyttjade
belopp å äldre anslag. Beträffande valet mellan dessa tre alternativ
uttalade jag i finansplanen, att det definitiva ställningstagandet borde uppskjutas,
tills en bättre överblick av läget i framtiden kunde erhållas. Några
månader har nu passerat, sedan statsverkspropositionen avlämnades, men
möjligheterna att bedöma det ekonomiska lägets gestaltning under det kommande
budgetåret är fortfarande synnerligen begränsade. I den mån det
redan nu blir nödvändigt att ta ställning till den statliga investeringsverksamhetens
omfattning under budgetåret 1954/55, torde man emellertid närmast
få ta sikte på normalalternativet. I sammanhanget får jag, som jag
redan gjort vid behandlingen av den ekonomiska politiken, erinra om att
Kungl. Maj :t tidigare denna dag fattat beslut att utfärda föreskrifter om begränsning
av de statliga myndigheternas byggnads- och anläggningsverksamhet
under sommarmånaderna.
Liksom skedde i finansplanen i statsverkspropositionen vill jag här slutligen
lämna en översikt av det statliga upplåningsbehovet. Som framgår av
översikten har lånemedelsbehovet minskat med närmare 100 miljoner kronor,
sedan statsverkspropositionen framlades. Den till 100 miljoner kronor preliminärt
beräknade posten till förskott i samband med sjukförsäkringen
har nämligen, som förut redovisats, nu beaktats i samband med beräkningen
av inkomstskattetiteln och ingår i driftbudgetens saldo, varför den här icke
upptages separat. Jag vill emellertid erinra om, såsom tidigare nämnts, att
det för 1954/55 angivna beloppet för reservationsmedelsförbrukningen kan
vara för lågt upptaget. I övrigt intresserar främst uppräkningen av rörliga
krediter med 50 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 i förhållande till
uppskattningarna i statsverkspropositionen.
Kassamässigt lånemedelsbehov.
Miljoner kronor.
1953/54 1954/55
Driftbudgeten:
enl. stv.
prop.
ny ber.
enl. stv.
prop.
ny ber.
Över- (—) eller underskott ( + )......
Reservationsmedelsförbrukning ( +)
- 28
97
—
4
eller ökning ( —) ................
140
- 90
60
60
Kommunmedel ....................
450
450
300
300
Förskott i samband med sjukförsäkr.
—
—
100
—
Kapitalbudgeten:
562
457
460
364
Investeringsbemyndiganden..........
1297
1299
1074
1076
Förbrukning av äldre anslag........
200
200
150
150
Rörliga krediter....................
100
150
100
100
1597
1 649
1 324
1 326
Totalt
2 159
2 106
1784
1690
35
Kungl. Maj.ts proposition nr 215.
Riksstatsförslaget, sådant det nu framlägges i slutligt skick, skiljer sig
icke till sin karaktär från det preliminära förslag som lämnades i statsverkspropositionen.
Mellan inkomster och utgifter på driftbudgeten råder formell
balans. Vid uppgörandet av förslaget har det, såsom jag mera utförligt
diskuterade i finansplanen, synts lämpligt att låta en konjunkturbild med
de drag som är kännetecknande för dagsläget bilda utgångspunkten. För
denna situation, som kan betecknas såsom en balanserad högkonjunktur,
har den finanspolitiska målsättningen varit att hålla jämvikt mellan driftbudgetens
inkomster och utgifter. Den fortsatta konjunkturutvecklingen
kommer självfallet att bli avgörande för budgetutfallet, såväl beträffande
drift- som kapitalbudgeten. Blir det nuvarande konjunkturläget i huvudsak
bestående under det kommande året, bör driftbudgeten för 1954/55 få ett
balanserat utfall, så när som på den extra belastning som kan väntas uppkomma
genom utnyttjandet av tidigare reservationsanslag. Härvid förutsättes
emellertid, att några mera betydande anslagsäskanden på tilläggsstat
icke framkommer. Något utrymme härför inom nuvarande inkomstram
föreligger icke.
En sammanställning av de förändringar av inkomsterna och utgifterna
å driftbudgeten för nästa budgetår, som i enlighet med vad i det föregående
anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen,
torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll.
Jag torde härefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande
av preliminär skatt för inkomst under budgetåret 1954/55. Beträffande uttagningsprocenten
för ifrågavarande budgetårs förra hälft vill jag erinra
om att detta procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26
juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma
tal som gällt för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. 110. Vad åter
angår uttagningsprocenten för nästa budgetårs senare hälft vill jag såsom
en bakgrund till övervägandena angående detta procenttals lämpliga höjd
nämna följande.
Enligt verkställda beräkningar kan en sänkning av uttagningsprocenten
från 110 till 100 väntas medföra ett inkomstbortfall av cirka 250 miljoner
kronor. Eftersom en sänkning under ett första budgetår endast skulle beröra
en tredjedel av preliminärskatteuppbörden och då dessutom den preliminära
B-skatten som regel grundas på den senaste debiteringen för slutlig
inkomstskatt, skulle skattebortfallet under det första budgetåret belöpa sig
till 75 miljoner kronor. Möjligheten att sänka uttagningsprocenten med tio
enheter bör ses mot bakgrunden av statsinkomsternas beräknade utveckling
vid nuvarande uttagningsprocent av 110. Jag vill då först erinra om
att inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1954/55 enligt föreliggande
förslag till riksstat överstiger det beräknade inkomstutfallet för budgetåret
1953/54 med 282 miljoner kronor. Denna stegring beror emellertid till större
delen på de höjda skatterna för å ena sidan sprit och tobak och å andra
sidan motorfordonstrafiken. Frånräknas inkomstökningen på grund av dessa
skattehöjningar, uppgår stegringen av inkomsterna å driftbudgeten från
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
1953/54 till 1954/55 till 111 miljoner kronor. Beträffande inkomstutvecklingen
1955/56 har riksräkenskapsverket i samråd med nationalbudgetdelegationen
under hand företagit vissa uppskattningar. Dessa grundas på antagandet
att nuvarande konjunkturläge består och att uttagningsprocenten
bibehålies vid 110. Beräkningarna har givit till resultat en total inkomstökning
med cirka 125 miljoner kronor i förhållande till budgetåret 1954/55,
om man bortser från automobilskattemedlens specialbudget.
Det kassamässiga inkomstutfallet för enstaka budgetår påverkas emellertid
av fluktuationer i fråga om uppbörd och utbetalning av kommunalskatternedel,
kvarstående och överskjutande skatt samt av fyllnadsbetalningar.
Under de närmaste budgetåren kommer inkomstskattetiteln även att beröras
av omläggningen av fastighetsbeskattningen. För att vid bedömningen av inkomstutvecklingen
på längre sikt eliminera verkningarna av dylika fluktuationer
har inom riksräkenskapsverket en uppskattning företagits beträffande
de statliga skatter och avgifter som slutligt skall redovisas på inkomstskattetiteln
(statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter).
Ämbetsverket har härvid utgått från antagandet om en årlig treprocentig stegring
av den reala nationalinkomsten vid oförändrad prisnivå (för år 1954
3,5 procent enligt nationalbudgeten). Skatteunderlaget har för såväl
fysiska personer som aktiebolag antagits undergå en fortgående stegring
i överensstämmelse härmed. Uttagningsprocenten för den statliga inkomstskatten
för fysiska personer har förutsatts vara oförändrat 110 procent, varjämte
den kommunala utdebiteringen antagits oförändrad från och med
1955. Under de angivna förutsättningarna beräknas de skattskyldiga bli
påförda följande belopp i miljoner kronor enligt taxeringarna under åren
1955—1959.
Taxeringsår
1955 1956 1957 1958 1959
4 300 4 450 4 610 4 820 5 040
Såsom framgår av de redovisade siffrorna, skulle inkomstskattetiteln vid
nu rådande samhällsekonomiska framstegstakt för den närmaste femårsperioden
visa en genomsnittlig stegringstendens med 185 miljoner kronor
per år. Härtill får sedan läggas utvecklingen beträffande övriga inkomster
å driftbudgeten. För samtliga inkomster å driftbudgeten med undantag av
automobilskattemedlen erhålles vid motsvarande samhällsekonomiska antaganden
en årlig stegringstakt av cirka 300 miljoner kronor. Av vad som
förut anförts framgår emellertid, att denna stegring inte kan väntas ge något
nämnvärt utslag i budgeten vare sig under budgetåret 1954/55 eller under
budgetåret 1955/56. Vidare bör mot nu berörda, så att säga automatiska, inkomstökning
ställas den automatiska utgiftsstegring som senast redovisades
i statsverkspropositionen. För budgetåren 1955/56—1958/59 har den automatiska
utgiftsstegringen beräknats bli av den genomsnittliga storleken 200
miljoner kronor per år. För budgetåret 1955/56 har den automatiska utgifts
-
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
ökningen av den Nothinska utredningen uppskattats till 275 miljoner kronor.
Vid bedömningen av de möjligheter, som kan föreligga att nedpressa denna
ökning, bör hållas i minnet, att större delen därav hänför sig till socialhuvudtiteln.
Däremot innefattar denna uppskattning icke några automatiska
utgiftsökningar beträffande försvaret. Även om alla ansträngningar måste
sättas in på att hålla tillbaka utgiftsstegringen, framstår därför en betydande
uppgång av utgifterna å driftbudgeten under de närmaste budgetåren
såsom ofrånkomlig.
Sammanfattningsvis erbjuder budgetläget under de närmast kommande åren
ett synnerligen begränsat utrymme för skattesänkningar. I allra högsta grad
gäller detta budgetåren 1954/55 och 1955/56, men även beträffande de omedelbart
därefter följande åren framstår marginalen mellan inkomster och utgifter
såsom trång. I medvetande härom kan jag inte taga på mitt ansvar att
föreslå någon sänkning av uttagningsprocenten för inkomstskatten från och
med den 1 januari 1955. En återgång till procenttalet 100 bör ske när de budgetmässiga
och samhällsekonomiska förhållandena det medgiver, men jag kan
mot bakgrunden av de uppskattningar som redovisats beträffande såväl budgetåret
1954/55 som budgetåret 1955/56 inte finna, att det i dag föreligger
någon som helst grund för ett beslut i sådan riktning. Jag har emellertid redan
i finansplanen uttalat, att alla möjligheter bör tillvaratas för att i framtiden
ernå en förenkling av skattesystemet, vilket av praktiska skäl måste
få formen av skattelättnader för löntagare och andra av reformen berörda
kategorier. En sådan reform bör enligt min mening gå före en generell
minskning av inkomstskatten genom en sänkning av uttagningsprocenten.
Det är min förhoppning att de sakkunniga som utreder denna fråga hinner
avsluta sitt arbete i sådan tid, att förslag i ärendet kan föreläggas nästa års
riksdag.
Det anförda ger vid handen att jag förordar, att uttagningsprocenten för
den senare hälften av budgetåret 1954/55 fastställes till oförändrat 110, i
vad avser den statliga inkomstskatt för fysiska personer, oskifta dödsbon
och familjestiftelser som skall ingå i den preliminära skatten för budgetåret
1954/55. Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1954
års taxering vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna
i 12 § förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda
procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande
preliminära skatt för kalenderåret 1953.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1954/55
med Ilo procent av grundbeloppet; samt
b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1954/55 enligt den vid detta protokoll såsom Bilntng A fogade
specifikationen.
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 215.
V. Kapitalbudgeten för budgetåret 1954/55.
I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition
en beräknad investeringsplan för budgetåret 1954/55 jämte därvid
fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas
riksdagen.
Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medelsäskandena
i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,
samt därjämte de nya investeringsanslag som äskats i särskilda propositioner.
En omräkning av hittills äskade resp. i förekommande fall av riksdagen
anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande sammanställning
framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag på
1 879 miljoner kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida har i de
följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar under
huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka hänför
sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt de avskrivningsanslag
under samma huvudtitel, vilka hänför sig till senare under
riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte har de
i investeringsstaterna uppförda posterna Avskrivningsmedel inom fonderna
och Övriga kapitalmedel underkastats översyn.
En sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under
olika kapitalfonder ger följande resultat.
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond ....................... 12 800 000
B. Televerkets fond....................... 206 550 000
C. Statens järnvägars fond ................ 290 800 000
D. Statens vattenfallsverks fond............ 346 500 000
E. Domänverkets fond .................... 1 470 700
II. Luftfartsfonden.........................................
III. Statens allmänna fastiglietsfond..........................
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastiglietsfond ............... 109 750 000
B. Försvarets fabriksfond ................. 4 100 000
V. Statens utlåningsfonder..................................
VI. Fonden för låneunderstöd ..............................
VII. Fonden för statens aktier ..............................
VIII. Fonden för förlag till statsverket........................
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
fond
.................................. 45 400 000
B. Jordfonden ........................... 6 000 000
C. Statens reproduktionsanstalts fond....... 195 000
858 120 700
7 025 000
63 404 400
113 850 000
422 400 000
161 434 300
200 500 000
1 020 000
51 595 000
Summa kronor 1 879 349 400.
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond ....................... 5 101 000
B. Televerkets fond........................161450 000
C. Statens järnvägars fond.................158 100 000
D. Statens vattenfallsverks fond............. 58 500 000
E. Domänverkets fond..................... 701 000 383 852 000
n. Luftfartsfonden......................................... 1 036 000
III. Statens allmänna fastiglietsfond.......................... 39 585 800
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastiglietsfond................. 94 388 000
B. Försvarets fabriksfond................... 2 461 000 96 849 000
V. Statens utlåningsfonder.................................. Hl 97® 0W)
VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 87 309 100
VII. Fonden för statens aktier .............................. 1000
Vin. Fonden för förlag till statsverket........................ 1 000 000
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 14 900 000
C. Statens reproduktionsanstalts fond........ 171 000 15 071 000
Summa kronor 735 778 900.
Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena beräknas
till de belopp som framgår av följande
Förslag till investeringsplan för budgetåret 1954 55.
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond ....................... 7 899 999
B. Televerkets fond....................... 45 100 000
C. Statens järnvägars fond ................ 132 700 000
D. Statens vattenfallsverks fond............ 288 000 000
E. Domänverkets fond.................... 769 700 474 268 700
II. Luftfartsfonden......................................... 5 989 000
III. Statens allmänna fastiglietsfond ......................... 23 818 600
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastiglietsfond............... 15 362 000
B. . Försvarets fabriksfond.................. 1 639 000 17 001000
V. Statens utlåningsfonder................................. 311 325 000
VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 74 125 200
VII. Fonden för statens aktier............................... 200 499 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket........................ 20 000
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
-
fond.................................. 30 500 000
B. Jordfonden............................ 6 000 000
C. Statens reproduktionsanstalts fond ...... 24 000 36 524 000
Säger 1 143 570 500
Avgår kapitalåterbetalning:
Oreglerade kapitalmedelsförluster................. 31000 000
övrig kapitalåterbetalning....................... 36 075 100 67 075 100
Summa kronor 1076 495 400.
Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bihang B.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att, med beaktande av de ändringar, som må påkallas av
riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag
efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret
1954/55 jämte därtill fogade stater i enlighet med
här framlagda förslag samt
att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten
upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda
Lånemedel.
....................... kronor 1 076 495 400.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Otto Winther.
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
41
Bihang A.
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
för budgetåret 1954/55.
Kronor
Kronor
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och
rörelse:
a. Skatt å inkomst och förmögen-
het m. m., bevillning......... 4 300 000 000
b. Kupongskatt, bevillning......
6 000 000
c. Utskiftningsskatt och ersätt-
ningsskatt, bevillning........
1 000 000
d. Skogsvårdsavgifter, bevillning..
7 800 000
e. Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevill-
ning......................
650 000
f. Arvslottsskatt, gåvoskatt och
kvarlåtenskapsskatt, bevillning.
70 000 000
g. Lotterivinstskatt, bevillning ..
45 000 000
h. Omsättnings- och expeditions-
stämplar m. m., bevillning...
62 000 000
4 492 450 000
2. Automobilskattemedel:
a. Fordonsskatt, bevillning......
245 000 000
b. Bensinskatt, bevillning.......
495 000 000
740 000 000
3. Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning........
420 000 000
b. Varuskatt, bevillning........
200 000 000
c. Införselavgift och accis å fett-
varor m. m., bevillning .....
53 000 000
d. Skatt å kaffe, bevillning.....
17 000 000
e. Tobaksskatt, bevillning......
660 000 000
f. Rusdrycksförsäljningsmedel av
partihandelsbolag, bevillning..
12 000 000
g. Rusdrycksförsäljningsmedel av
detaljhandelsbolag, bevillning. .
35 000 000
h. Omsättnings- och utskänknings-
skatt å spritdrycker, bevillning
800 000 000
i. Omsättnings- och utskänknings-
skatt å vin, bevillning.......
55 000 000
j. Maltdrycksskatt, bevillning...
85 000 000
k. Skatt å läskedrycker, bevillning
45 000 000
1. Statlig nöjesskatt, bevillning..
60 000 000
m. Skatt å elektrisk kraft, bevillning
32 000 000
2 474 000 000
7 706 450 000
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter....................
Kronor
Kronor
500 000
2. Inkomster vid fångvården.................
1 700 000
3. Inkomster vid si ökarte verket...........
400 000
4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk- ringsrådet..........................
5 100 000
5. Bidrag till pensionsstvrelsen..............
120 000
6. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården......................
425 000
7. Inkomster vid statens geotekniska institut ....
600 000
8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion...
2 400 000
9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket .
1 200 000
10. Avgifter för registrering av motorfordon......
4 000 000
11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd- rologiska institut...................
2 500 000
12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk- samhet ...........................
37 000
13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.....
1 500 000
14. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri
sprit m. m.....................
41 000
15. Inkomst av myntning och justering .
25 500 000
16. Kontrollstämpelmedel.................
800 000
17. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......
440 000
18. Bidrag till sparbanksinspektionen............
245 000
19. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........
300 000
20. Inkomster vid tandläkarhögskoloma..........
40 000
''
21. Avgifter för granskning av biografbilder......
234 000
22. Inkomster vid lantbruksnämnderna...........
1 600 000
23. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an- stalt ............................
700 000
24. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt
1 300 000
25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll- anstalt ........................
300 000
26. Inkomster vid lantmäteriväsendet.........
7 600 000
27. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......
900 000
28. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk- ningen ...........................
28 000
29. Skeppsmätningsavgifter .....................
185 000
30. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
55 000
31. Inkomster vid statens provningsanstalt.......
1 900 000
32. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten....
2 700 000
33. Fyr- och båkmedel........................
9 500 000
34. Lotspenningar.......................
9 000 000
35. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. ..
550 000
36. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter
6 400 000
37. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register.
450 000
38. Bidrag till försäkringsinspektionen...........
700 000
39. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko- holistanstalter ...........................
400 000
40. Inkomster vid statens bakteriologiska labora- torium .......................
1 900 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 215.
43
Kronor
Kronor
41. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
400 000
42. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium
375 000
43. Inkomster vid statens sinnessjukhus..........
32 000 000
44. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på
Salbohed och i Vänersborg................
90 000
45. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka
350 000
46. Inkomster vid statens institut för folkhälsan ..
450 000
47. Inkomster vid karolinska sjukhuset..........
19 000 000
48. Inkomster vid serafimerlasarettet............
7 000 000
153 915 000
! III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel..............................
13 000 000
2. Totalisatormedel..........................
18 000 000
80 000 000
4. Lotterimedel.............................
100 000 000
5. Övriga diverse inkomster..................
10 000 000
221 000 000
8 081 365 OOO
B. Inkomster av statens kapitalfonder.
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning.....................
10 000 000
2. Televerket...............................
60 000 000
3. Statens järnvägar.........................
1 000 000
4. Statens vattenfallsverk....................
100 000 000
5. Domänverket............................
45 000 000
216 000 000
II. Riksbanksfonden...............................
15 000 000
III. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond..............
1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » ..............
470 000
3. Beskickningsfastigheternas » ..............
625 000
4. Byggnadsstyrelsens » ..............
11 000 000
5. Generaltullstyrelsens » ..............
155 000
6. Uppsala universitets > ..............
255 000
7. Lunds universitets » ..............
380 000
8. Lotsstyrelsens » ..............
85 000
9. Medicinalstyrelsens » ..............
2 880 000
10. Karolinska sjukhusets » ..............
400 000
16 251 000
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond...................
23 010 000
2. Försvarets fabrilcsfond.....................
2 600 000
25 610 000
! V. Statens utlåningsfonder:
1. Värnpliktslånefonden ......................
100
2. Statens bostadslåncfond ...................
18 000
3. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby ................................
26 000
4. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be-
medlade, barnrika familjer...............
6 200 000
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 215.
Kronor
Kronor
5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen..................
116 000
6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden .........................
1 000 000
7. Lånefonden för bostadsbyggande.....
46 000 000
8. Lånefonden för lantarbetarbostäder..........
600
9. Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg- nadsindustrien ......................
200 000
10. Statens bosättningslånefond.................
1 900 000
11. Vattenkraftslånefonden ....................
230 000
12. Luftfartslånefonden........................
675 000
1
13. Tullverkets båtlånefond ....................
1 500
14. Statens lånefond för universitetsstudier.......
50 000
15. Allmänna studielånefonden..................
85 000
16. Statens lånefond för hästavelns befrämjande ..
100
17. Statens kaninavelslånefond..................
100
18. Gödselvårdslånefonden......................
7 000
19. Statens kalkbrukslånefond..................
3 000
20. Statens fruktodlingslånefond.............. ..
100
21. Jordbrukets lagerhusfond...................
300 000
22. Statens mejerilånefond.....................
2 000
23. Jordbrukets maskinlånefond.................
825 000
24. Spannmålskreditfonden.....................
100
25. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.....
200 000
26. Statens slakterilånefond....................
3 000
i
27. Kraftledningslånefonden.....................
115 000
28. Elektrifieringslånefonden....................
100
29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo- tordrift ................................
100
30. Egnahemslånefonden.......................
6 700 000
31. Arrendelånefonden.........................
100
32. Arbetarsmåbrukslånefonden.................
100
33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond................
1 000
34. Kronotorparnas inventarielånefond ..........
100
35. Statens avdikningslånefond..................
1 450 000
36. Täckdikningslånefonden ....................
40 000
!
37. Bevattningslånefonden......................
3 000
:
38. Allmänna nyodlingsfonden .................
100
i
39. Fiskerilånefonden..........................
200 000
40. Statens fiskredskapslånefond.................
100
1
41. Kommunskogslånefonden....................
100
42. Virkesmätningslånefonden ..................
100
43. Skogsväglånefonden........................
1 000
44. Statens skogslånefond......................
100
45. Lånefonden för insamling av skogsfrö........
100
i
46. Hemslöjdslånefonden.......................
40 000
47. Industrilånefonden.........................
50 000
48. Statens hantverkslånefond..................
60 000
49. Fonden för hantverks- och småindustrikredit..
20 000
.
Kungl. Maj.ts proposition nr 215.
45
Kronor
Kronor
50. Rederilånefonden..........................
100
51. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten..
118 000
52. Statens sekundärlånefond för rederinäringen...
73 000
53. Lotsverkets båtlånefond....................
135 000
66 849 800
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond...................
19 200 000
2. Statskontorets > ...................
1 125 000
3. Lantbruksstyrelsens » ...................
215 000
4. Riksbankens » ...................
480 000
5. Riksgäldskontorets » ...................
1 630 000
22 650 000
VII. Fonden för statens aktier .......................
70 000 000
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden.....................
26 900 000
2. Civila tjänstepensionsfonden.................
1 260 000
3. Militära tjänstepensionsfonden...............
152 000
4. Allmänna familjepensionsfonden..............
3 550 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond ........
7 275 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk......
22 000
39 159 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet........
36 000 000
2. Övriga diverse kapitalfonder................
9 700 000
45 700 000
617 219 800
Summa
8 598 584 800
46
Kungl. Maj.ts proposition nr 215.
Bihang B.
Förslag till
investeringsstater för budgetåret 1954/55.
I. Statens affärsverksfonder.
A. Postverkets fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 12 800 000
fonden................ 5 100 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 7 699 000
12 800 000 12 800 000
B. Televerkets fond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 206 550 000
riksstaten............. 950 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 157 000 000
Övriga kapitalmedel...... 3 500 000
Investeringsbemyndigande. 45 100 000
206 550 000 206 550 000
C. Statens Järnvägars fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 290 800 000
fonden................ 158 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 132 700 000
290 800 000 290 800 000
D. Statens vattenfallsverks fond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 346 500 000
riksstaten ............. 5 700 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 52 700 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 288 000 000
346 500 000 346 500 000
E. Domänverkets fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 1470 700
fonden................ 700 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 769 700
1 470 700
1 470 700
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
II. Luftfartsfonden.
47
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 7 025 000
riksstaten............. 225 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 810 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 5 989 000 __
7 025 000 7 025 000
III. Statens allmänna fastighetsfond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 63 404 400
riksstaten............. 32 724 800
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 6 860 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 23 818 600
63 404 400 63 404 400
IV. Försvarets fonder.
A. Försvarets fastighetsfond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 109 750 000
riksstaten............. 83 925 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 10 462 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 15 362 000 _
109 750 000 109 750 000
B. Försvarets fabriksfond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.. 4 100 000
fonden................ 2 460 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 1 639 000 ____
"TlOOOOO 4 100 000
V. Statens utlåningsfonder.
Värnpllktslånefonden.
Avskrivningsmedel från
riksstaten.............. 200 000 Investeringsanslag ........ 200 000
Lånefonden för bostadsbyggande.
Avskrivningsmedel från Investeringsanslag.........400 000 000
riksstaten.............. 100 000 000
Investeringsbemyndigande. 300 000 000 ___
400 000 000
400 000 000
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien.
Investeringsbemyndigande.
. 4 000 000 Investeringsanslag......
... 4 000 000
Statens bosättningslånefond.
Investeringsbemyndigande.,
. 3 000 000 Investeringsanslag ......
.. 3 000 000
Statens
lånefond för universitetsstudier.
Avskrivningsmedel från
riksstaten.............
4 000 000 Investeringsanslag ......
.. 4 000 000
Allmänna studielånefonden.
Avskrivningsmedel från
riksstaten............. 6 500 000 Investeringsanslag ......
.. 6 500 000
Statens avdikningsiånefond.
Avskrivningsmedel från
riksstaten..............
Investeringsbemyndigande.
Investeringsanslag ......
200 000
800 000
.. 1 000 000
1 000 000
1 000 000
Fiskerilånefonden.
Avskrivningsmedel från
riksstaten..............
Investeringsbemyndigande.
Investeringsanslag.......
175 000
525 000
700 000
700 000
700 000
Lotsverkets båtlånefond.
Investeringsbemyndigande.
500 000 Investeringsanslag ......
500 000
Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.
I nvesteringsb emyndigande.
2 500 000 Investeringsanslag.......
.. 2 500 000
Summa investeringsbemyndiganden
för statens utlåningsf
onder.......... 311325 000
låningsf onder.......... 311325 000
VI. Fonden för låneunderstöd.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 161 434 300
riksstaten............. 73 709 000
Övriga kapitalmedel...... 13 600 100
Investeringsbemyndigande. 74 125 200
161 434 300 161 434 300
VII. Fonden för statens aktier.
Övriga kapitalmedel...... 1 000 Summa investeringsanslag . .200 500 000
Investeringsbemyndigande. 200 499 000
200 500 000
200 500 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 215.
49
VIII. Fonden för förlag till statsverket.
Övriga kapitalmedel...... 1 000 000 Summa investeringsanslag. 1 020 000
Investeringsbemyndigande. 20 000
1020000 1 020 000
IX. Diverse kapitalfonder.
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.. 45 400 000
riksstaten ............ 2 700 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 12 000 000
Övriga kapitalmedel...... 200 000
Investeringsbemyndigande. 30 500 000 _
45 400 000 45 400 000
B. Jordfonden.
Investeringsbemyndigande. 6 000 000 Investeringsanslag........ 6 000 000
C. Statens reproduktionsanstalts fond.
Avskrivningsmedel inom
Summa investeringsanslag.
195 000
fonden ................
170 000
Övriga kapitalmedel.....
1000
Investeringsbemyndigande.
24 000
195 000
195 000
Säger beträffande samtliga investeringsstater för:
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag 1 879 349 400
riksstaten ............ 311 008 800
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 406 262 000
Övriga kapitalmedel...... 18 508 100
Investeringsbemyndigande 1 143 570 500
1 879 349 400 1 879 349 400
4 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 215.
50
Kungl. Maj.ts proposition nr 215.
Driftbudgeten för
Inkomster.
Statsverks- propositionen
Mil], kr.
Senare
ändringar
Milj. kr.
Summa
Milj. kr.
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter ..........................
7 627,5
+ 79,0
7 706,5
II. Uppbörd i statens verksamhet........
154,3
- 0,4
153,9
III. Diverse inkomster..................
226,0
- 5,0
221,0
Säger
8 007,8
+ 73,6
8 081,4
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder............
211,0
+ 5,0
216,0
II. Riksbanksfonden ..................
15,0
—
15,0
III. Statens allmänna fastighetsfond......
16,3
—
16,3
IV. Försvarets fonder ..................
25,6
—
25,6
V. Statens utlåningsfonder..............
66,8
—
66,8
VI. Fonden för låneunderstöd ..........
22,6
—
22,6
VII. Fonden för statens aktier............
70,0
—
70,0
VIII. Statens pensionsfonder..............
39,2
—
39,2
IX. Diverse kapitalfonder ..............
43,2
+ 2,5
45,7
Säger
509,7
+ 7,5
517,2
Säger för inkomster å driftbudgeten
8 517,5
+ 81,1
8 598,6
Summa
8 517,5
8 598,6
Kungl. Maj.ts proposition nr 215.
51
budgetåret 1954/55.
Bilaga.
Utgifter.
Statsverks-
Senare
propositionen
ändringar
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna ......
3,6
—
3,6
II. Justitiedepartementet ..............
67,4
+ 2,2
69,6
III. Utrikesdepartementet ..............
48,8
— 0,2
48,6
IV. Försvarsdepartementet..............
2 019,2
—
2 019,2
V. Socialdepartementet................
2 376,5
- 0,4
2 376,1
VI. Kommunikationsdepartementet.......
749,1
+ 60,1
809,2
VII. Finansdepartementet ...............
177,3
+ 0,8
178,1
VIII. Ecklesiastikdepartementet...........
983,5
+ 2,7
986,2
IX. Jordbruksdepartementet ............
447,1
+ 5,2
452,3
X. Handelsdepartementet..............
127,1
+ 0,5
127,6
XI. Inrikesdepartementet................
506,8
+ 6,7
513,5
XII. Civildepartementet.................
257,0
+ 5,0
262,0
XIII. Oförutsedda utgifter ...............
1,0
—
1,0
XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....
13,6
4- 1,8
15.4
Säger
7 778,0
+ 84,4
7 862,4
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden....................
8,3
—
8,3
II. Riksgäldsfonden....................
390,0
—
390,0
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
309,8
+ 1,2
311,0
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-
delsförluster.....................
31,0
—
31,0
Säger
739,1
i + 1,2
740 3
Summa utgifter å driftbudgeten
8 517,1
+ 85,6
8 602,7
Beräknat över- eller underskott............
+ 0,4
- 4,1
Summa
8 517,5
8 598,6
647328. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (5)
5 kopplingar.
- Rskr. 1954:354 Skrivelse till Konungen angående statsregleringen för budgetåret 1954/55. s. 1 i texten
- Rskr. 1954:351 Skrivelse till Konungen angående väckta motioner om anställande vid de rättspsykiatriska undersökningsstationema av socialassistenter m. m. i. anledning av Kung s. 1 i texten
- SU 1954:157 Memorial angående siatsregleringen för budgetåret 195^/55. s. 9 i texten
- BevU 1954:57 Skrivelse till Kungl. Maj :t dels anhålla om en utredning rörande en speciell framtida skattesänkning för de inkomsttagargrupper, som genom inflationen fått sit s. 1 i texten
- SU 1954:150 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/5/t. s. 2 i texten