Sök i Ratio Lex

Angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1954/55, m. m

1954-04-09 · 51 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 51 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:215, Angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1954/55, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

1

Nr 215.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående komplettering

av riksstatsfårslaget för budgetåret 1954/55, m. m.;

given Stockholms slott den 9 april 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 april

1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, frågan om komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1954/55 och vissa därmed sammanhängande

spörsmål. Föredraganden anför därvid följande.

I. Inledning.

I två särskilda skrivelser den 25 mars 1954 har riksräkenskapsverket

framlagt dels förslag till slutlig beräkning av statsverkets inkomster under

budgetåret 1954/55 och dels redogörelse för approximativ beräkning rörande

utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1953/54.

1 Dihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 215.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj. ts proposition nr 215.

I det följande redogöres först för utfallet av driftbudgeten för budgetåret

1953/54.

Härefter kommer jag att anmäla den slutliga beräkningen av avskrivningsbehovet

för budgetåret 1954/55 beträffande nya kapitalinvesteringar.

I fråga om driftbudgeten för budgetåret 1954/55 redovisas till en början

förändringarna av utgifterna i förhållande till förslaget i statsverkspropositionen.

Härefter anmäles den nya beräkningen av inkomsterna för nästkommande

budgetår. I anslutning härtill lämnas en redogörelse för det ekonomiska

läget och den ekonomiska politiken. Vidare framlägges i samband

därmed förslag rörande den uttagningsprocent för den statliga inkomstskatten

som bör tillämpas under nästa budgetår.

Beträffande kapitalbudgeten framlägges definitivt förslag till investeringsplan

för budgetåret 1954/55 jämte därtill fogade investeringsstater.

II. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1953/54.

I sin förenämnda skrivelse den 25 mars 1954 har riksräkenskapsverket

beräknat, att inkomstutfallet i förhållande till den för löpande budgetår

fastställda riksstaten, i vilken inkomsterna upptagits till 8 159 miljoner

kronor, kommer att visa en ökning med 157,71 miljoner kronor och

således uppgå till cirka 8 317 miljoner kronor.

Inkomsterna å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättes

komma att understiga de i riksstaten ursprungligen beräknade med

(netto) 9,91 miljoner kronor, huvudsakligen motsvarande ett underskott å

de till automobilskattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna.

För de inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden,

redovisas i riksräkenskapsverkets beräkning en nettomerinkomst å 167,62

miljoner kronor. Inkomsterna å titeln för skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. beräknas komma att överstiga det i riksstaten upptagna beloppet med

100 miljoner kronor, medan riksstatens övriga inkomsttitlar sammanlagt

beräknas utvisa ett nettoöverskott på 57,71 miljoner kronor. Merinkomster

redovisas sålunda för vissa bevillningar, bland vilka märkes tullmedel med

60 miljoner kronor, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med

25 miljoner kronor samt maltdrycksskatt och skatt å läskedrycker med vardera

7 miljoner kronor. Uppbörd i statens verksamhet beräknas lämna ett

nettoöverskott av närmare 13 miljoner kronor. Under titeln diverse inkomster

upptages merinkomster till ett belopp av 17 miljoner kronor. Statens

kapitalfonder beräknas av riksräkenskapsverket utvisa en nettomerinkomst

av sammanlagt 1,7 miljoner kronor i förhållande till riksstatens beräkningar.

Å andra sidan räknas med en minskning för titlarna varuskatt med 30

miljoner kronor, införselavgift och accis å fettvaror m. m. med 13 miljoner

kronor, tobaksskatt med 25 miljoner kronor, brännvinstillverkningsskatt

med 5 miljoner kronor och skatt å elektrisk kraft med likaledes 5 miljoner

kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 215.

3

Enligt vad riksräkenskapsverket vidare anför i sin skrivelse beräknas

utgifterna å driftbudgeten i fråga om de mot budgetutjämningsfonden

reglerade anslagen komma att utvisa en nettomerutgift å i runt

tal 18 miljoner kronor, varvid ämbetsverket bortsett från uppkommande besparingar

å reservationsanslag. De belopp, som för de olika huvudtitlarnas

vidkommande förväntas komma att tagas i anspråk från respektive överföras

till budgetutjämningsfonden, anges i efterföljande sammanställning.

Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna................. — —

II. Justitiedepartementet........................ 1,08 —

III. Utrikesdepartementet........................ — 2,07

IV. Försvarsdepartementet....................... 16,08 —

V. Socialdepartementet.......................... 27,64 —

VI. Kommunikationsdepartementet................ 8,46 —

VII. Finansdepartementet......................... — 2,26

VIII. Ecklesiastikdepartementet.................... — 6,37

IX. Jordbruksdepartementet...................... — 15,24

X. Handelsdepartementet........................ — 2,37

XI. Inrikesdepartementet......................... 19,20 —

XII. Civildepartementet........................... — 20,80

XIII. Oförutsedda utgifter.......................... 0,32 —

XIV. Riksdagen och dess verk m. m................. 0,36_—

Säger 73,14 49,11

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden.............................. — 0,80

II. Riksgäldsfonden............................. — 5,00

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster — —

Säger — 5,80

Summa 73,14 54,91

Nettomerutgift 18,23

I fråga om utfallsberäkningen å utgiftssidan anför riksräkenskapsverket

följande.

Såsom framgår av sammanställningen utgöras de största avvikelserna av

beräknade nettomerutgifter å försvarsdepartementets, socialdepartementets,

kommunikationsdepartementets och inrikesdepartementets huvudtitlar om

respektive 16,08 miljoner kronor, 27,64 miljoner kronor, 8,46 miljoner kronor

och 19,20 miljoner kronor samt beräknade nettobesparingar å jordbruksdepartementets

och civildepartementets huvudtitlar om respektive 15,24 miljoner

kronor och 20,80 miljoner kronor. Den för försvarsdepartementets huvudtitel

redovisade nettomerutgiften sammanhänger främst med att arméns

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 215.

anslag till avlöningar till aktiv personal in. fl. och till familjebidrag samt

marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. beräknas komma att

överskridas med respektive 5,22 miljoner kronor, 6,13 miljoner kronor och

3,79 miljoner kronor. Beträffande den nettomerutgift, som beräknas uppkomma

å socialdepartementets huvudtitel, må framhållas, att anslagen till

bidrag till erkända arbetslöshetskassor, till bostadsrabatter samt till bidrag

till folkpensioner in. in. beräknas uppvisa nettomerutgifter om respektive 10

miljoner kronor, 8,55 miljoner kronor och 8,68 miljoner kronor. Till förklaring

av den för kommunikationsdepartementets huvudtitel redovisade nettomerutgiften

må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsattes på grund

av uppkommande nettobrist å de till automobilskattemedlens specialbudget

hörande inkomsttitlarna via anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond

bliva belastad med 9,52 miljoner kronor. Det enligt riksstaten

och tilläggsstaten beräknade underskottet, 81,19 miljoner kronor, å

automobilskattemedlens specialbudget torde sålunda vid realiserandet av

budgeten komma att stiga till 90,71 miljoner kronor. Den för inrikesdepartementets

huvudtitel redovisade nettomerutgiften beror i huvudsak på, att anslagen

till avlöningar och omkostnader för statens sinnessjukhus och till bidrag

till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö samt anslagen

till polisväsendet och till civilförsvaret beräknas komma att överskridas med

(6,59 + 6,00 -j- 2,72 =) 15,31 miljoner kronor. Den nettobesparing, som beräknas

för jordbruksdepartementets huvudtitel, sammanhänger främst med

att å anslaget till producentbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk

förutsättas uppkomma besparingar å 14,40 miljoner kronor. Den för civildepartementets

huvudtitel redovisade nettobesparingen faller till ett belopp

av 8,92 miljoner kronor å anslaget till bidrag till pensioneringskostnaderna

för statens pensionsanstalt samt är i övrigt i huvudsak att hänföra till anslagen

till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedel på grund

av ändrad lönegruppering samt till täckning av beräknade kostnader för ändrad

lönegradsplacering m. m., vilka anslag i enlighet med vad som förutsatts

vid anslagens beviljande beräknas i allmänhet icke bliva tagna i anspråk av

de avlöningsutbetalande myndigheterna.

I fråga om utfallet av driftbudgetens utgiftssida i vad avser de mot budgetutjämningsfonden

reglerade anslagen har riksräkenskapsverket slutligen

framhållit, att budgetutjämningsfonden beräknas komma att tillföras besparingar

å reservationsanslag å i runt tal 15 miljoner kronor. Då övriga mot

budgetutjämningsfonden reglerade anslag enligt vad förut framhållits beräknas

komma att utvisa en nettomerutgift å 18,23 miljoner kronor, skulle budgetutjämningsfonden

alltså genom utfallet av driftbudgetens utgiftssida belastas

med 3,23 miljoner kronor.

Med ledning av de i det föregående redovisade beräkningarna över utfallet

av driftbudgetens inkomster och utgifter samt med hänsyn till de ytterligare

utgifter, för vilka medel anvisats eller äskats å tilläggsstat, har riksräkenskapsverket

beräknat underskottet å driftbudgeten att avföras

å budgetutjämningsfonden för löpande budgetår till cirka 73 miljoner kronor,

vilket belopp av ämbetsverket avrundats till 75 miljoner kronor. Ämbetsverket

har därvid utgått från det i riksstaten beräknade underskottet å 29,30

miljoner kronor. Härtill har lagts den till 208 miljoner kronor uppgående

summan av de anslag, som anvisats eller äskats å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår. Efter tillägg av de beräknade merutgifterna å

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

anslag, 3,23 miljoner kronor, samt efter avdrag för de beräknade merinkomsterna

å inkomsttitlar, 167,62 miljoner kronor, har ett underskott att

avföras å budgetutjämningsfonden av cirka 73 (72,91) miljoner kronor

framräknats. För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna och de faktiska

utbetalningarna å driftbudgetens anslag skall det angivna underskottet korrigeras

med hänsyn till inträffande förändringar i behållningen av reservationer

å driftbudgeten. Riksräkenskapsverkets beräkningar ger vid handen

att under löpande budgetår kan motses en ökning å 75 miljoner kronor av de

reserverade medlen. Fördelningen av denna summa framgår av följande

sammanställning.

Minskning ( —)

resp.

Ökning (+)

Milj. kr.

Reservationer som beräknas komma att överföras till budgetutjämningsfonden

............................................... 15,00

Beräknad förändring i övrigt i beloppet av kvarstående behållningar

å reservationsanslag:

IV. Försvarsdepartementet................................. + 55,00

V. Socialdepartementet.................................... + 10,00

VI. Kommunikationsdepartementet.......................... +60,00

Övriga huvudtitlar..................................... — 10,00

Utgifter för statens kapitalfonder:

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.................. — 25,00

+ 75,00.

Från det förut framräknade budgetunderskottet å cirka 73 miljoner kronor

skall således dragas angivna reservationsökning å 75 miljoner kronor,

varefter erhålles ett överskott å 2 miljoner kronor. De sammanlagda inkomsterna

kan alltså i stort sett för innevarande budgetår beräknas komma

att uppgå till samma belopp som de totala utgifterna.

Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av budgetutfallet kan också,

om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt riksstat

och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat har

utgifterna upptagits till sammanlagt (8 188,32 + 208,00 =) 8 396,32 miljoner

kronor. De faktiska utgifterna beräknas av riksräkenskapsverket understiga

detta belopp med 81,68 miljoner kronor. Sistnämnda belopp motsvarar den

frånsett indragningen av reservationer beräknade ökningen av beloppet av

utestående reservationer, 90 miljoner kronor, efter avdrag av anslagsöverskridanden

å 8,32 miljoner kronor. Samtliga utgifter kan sålunda beräknas till

cirka 8 315 miljoner kronor. Eftersom inkomsterna beräknas till cirka 8 317

miljoner kronor skulle alltså något överskott eller underskott av betydelse

icke uppkomma.

Slutligen vill jag nämna, att efter det riksräkenskapsverket avgivit sin

beräkning av budgetutfallet kostnaderna under tionde huvudtitelns förslags
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

anslag till omkostnader i samband med inköp och lagring av fasta bränslen

m. m. stigit med 9 miljoner kronor, beroende på förluster å av staten prisgaranterad

ved och torv.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1954/55.

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning

upptagna med allenast beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag

icke äskades definitivt. Jag hemställer nu att få anmäla de

förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena samt av förslag

om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.

De under statens allmänna fastighetsfond äskade investeringsanslagen

till utbyggnad av fångvårdsanstalten på Hall å 1 200 000 kronor,

till nybyggnad för virusavdelning vid statens bakteriologiska laboratorium

och virusinstitution vid karolinska institutet m. m. å 756 000 kronor,

till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. å 24 735 000

kronor, till uppförande vid Restads sjukhus av ett bostadshus för undervisningsändamål

å 300 000 kronor samt till uppförande av klinik för alkoholsjukdomar

å 100 000 kronor bör enligt gällande regler avskrivas med 50 procent.

I fråga om anslaget till anordnande av landsfiskalsbostad i Gäddede å

110 000 kronor bör avskrivning ske med 25 procent. Investeringsanslagen

till Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och utbyggnadsarbeten, till utbyggande

av karolinska sjukhuset samt till utbyggande av akademiska sjukhuset

i Uppsala har definitivt äskats med de i statsverkspropositionen beräknade

beloppen. Motsvarande avskrivningsanslag upptages alltså med de

tidigare, preliminärt äskade beloppen.

Under fonden för låneunderstöd har äskats anslag till ytterligare

lån till föreningen Röingegården u. p. a. för vissa byggnadsarbeten m. m.

å 84 000 kronor samt till lån till föreningen Mellansjö skolhem för vissa reparationsarbeten

m. m. å 80 000 kronor. Då båda dessa lån avses skola vara

ränte- och amorteringsfria bör anslagen avskrivas i sin helhet.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens

förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar

framgår av följande översikt.

Ökning ( + )

Minskning ( —)

Kronor

Statens allmänna fastighetsfond:

Utbyggnad av fångvårdsanstalten på Hall (prop. nr 170)........ + 600 000

Nybyggnad för virusavdelning vid statens bakteriologiska laboratorium

och virusinstitution vid karolinska institutet m. m. (prop.

nr 128).................................................. + 378 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. (prop. nr

127)..................................................... _ 132 500

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

7

ökning (+)

Minskning ( —)

Kronor

Uppförande vid Restads sjukhus av ett bostadshus för undervis
ningsändamål

(prop. nr 166)............................... + 150 000

Uppförande av klinik för alkoholsjukdomar (prop. nr 158)....... + 50 000

Anordnande av landsfiskalsbostad i Gäddede (prop. nr 101)...... + 27 500

Fonden för låneunderstöd:

Ytterligare lån till föreningen Röingegården u. p. a. för vissa byggnadsarbeten

m. m. (prop. nr 102)........................... + 84 000

Lån till föreningen Mellansjö skolhem för vissa reparationsarbeten

m. m. (prop. nr 126)...................................... + 80 000

Summa +1 237 000.

På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar

av de under förevarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning

av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1954/55 i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

Statens allmänna fastighetsfond:

Kronor

Justitiedepartementet:

Utbyggnad av fångvårdsanstalten på Hall......... 600 000

Inrikesdepartementet:

Nybyggnad för virusavdelning vid statens bakteriologiska

laboratorium och virusinstitution vid karo
-

linska institutet m. m........................ 378 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m'' ....................................... 12 367 500

Statens anstalt för fallandesjuka: Om-och utbygg
nadsarbelen.

............................... 300 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset ............ 1 665 000

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala.. 980 000

Uppförande vid Restads sjukhus av ett bostadshus

för undervisningsändamål.................... 150 000

Uppförande av klinik för alkoholsjukdomar....... 50 000

Anordnande av landsfiskalsbostad i Gäddede...... 27 500

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Fonden för låneunderstöd:

Inrikesdepartementet:

Ytterligare lån till föreningen Röingegården u. p. a.

för vissa byggnadsarbeten m. m................ 84 000

Lån till föreningen Mellansjö skolhem för vissa

reparationsarbeten m. m...................... 80 000

IV. Driftbudgeten för budgetåret 1954/55.

Förändringar av utgifterna.

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret

1954/55 upptogs utgifter å sammanlagt 8 517 miljoner kronor. Härav

föll 7 778 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 739 miljoner kronor

på utgifter för statens kapitalfonder.

I särskilda propositioner har Kungl. Maj :t framlagt förslag till ett flertal

ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.

I fråga om Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslagsäskanden

har riksdagen i åtskilliga fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen

har emellertid totalt icke medfört någon större förändring av siffrorna.

Andra huvudtiteln företer en ökning med 2,2 miljoner kronor, varav 1

miljon kronor faller å anslaget till anskaffning och utrustning av tillfälliga

förläggningar för fångvården och 0,9 miljon kronor å anslaget till driftkostnader

för dylika förläggningar. — Tredje huvudtiteln minskar med 0,2

miljon kronor, vilket belopp hänför sig till anslaget till Förenta Nationerna.

För fjärde huvudtiteln föreligger icke någon förändring av totalutgifterna

— Femte huvudtiteln utvisar en nettominskning med 0,4 miljon kronor.

■ För sjätte huvudtiteln föreligger en nettoökning med 60,1 miljoner kronor,

huvudsakligen sammanhängande med den upprustning av vägväsendet,

som föreslagits i proposition nr 129 och som enligt förslag i proposition

nr 112 skall täckas genom en höjning av bilbeskattningen. Sålunda

ökar anslaget till byggande av riksvägar med 13 miljoner kronor, anslaget

till nyanläggning av länsvägar med 3,5 miljoner kronor, anslaget till

nyanläggning av ödebygdsvägar med 1,5 miljoner kronor, anslaget till ombyggnad

av länsvägar och ödebygdsvägar med 36 miljoner kronor, anslaget

till bidrag till byggande av vägar och gator med 5 miljoner kronor samt

anslaget till bidrag till byggande av enskilda vägar med 0,6 miljon kronor-

— Sjunde huvudtiteln utvisar en nettoökning med 0,8 miljon kronor,

varav 0,7 miljon kronor faller på anslaget till en upplysningskam
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

panj i samband med övergången till en friare försäljning av rusdrycker.

_ Under åttonde huvudtiteln uppstår en nettoökning med 2,7 miljoner

kronor. Bland större anslagsökningar märkes 1,6 miljoner kronor till de nykterhetsfrämjande

åtgärder, som föreslagits i propositionen nr 155, 0,5 miljon

kronor till befordringskurser för folkskollärare, 1 miljon kronor till bidrag

till ungdomens fritidsverksamhet och 0,5 miljon kronor till ersättning åt författare

för utlåning av deras verk genom bibliotek. Minskningar redovisas för

ett flertal anslag, bl. a. för avlöningsanslaget till allmänna läroverken med

0,5 miljon kronor. — För nionde huvudtiteln beräknas en nettoökning med

5,2 miljoner kronor, ökningen fördelar sig med 2 miljoner kronor å anslaget

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, 13 miljoner kronor å anslaget

till omkostnader för statlig lagerhållning, 1,6 miljoner kronor å anslaget

till anskaffande av framdrivningsmaskineri för undersöknings- och

bevakningsfartyget Skagerak samt 0,6 miljon kronor å anslaget till bidrag

till vissa skogsbrukskurser m. m. ökningen a anslaget till omkostnader

för statlig lagerhållning sammanhänger med en minskning å 12 miljoner

kronor av anslaget till kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet samt beror på den i proposition nr 180 förordade omläggningen

av systemet för brödsädsregleringen. — Tionde huvudtiteln

ökar med 0,5 miljon kronor, vilken ökning så gott som helt faller på anslaget

till avsättning till fonden för idrottens främjande. — Elfte huvudtiteln

utvisar en nettoökning med 6,7 miljoner kronor. Bland anslagsökningarna

må nämnas 0,5 miljon kronor till inköp av motorfordon m. in. åt statspolisorganisationen,

1 miljon kronor till underhalls-, drift- och expeditionskostnader

för samma organisation, 0,6 miljon kronor till gottgörelse till polisdistrikten

för statspolisorganisationen samt 0,9 miljon kronor till vissa

ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet m. m. Härjämte har

tillkommit ett anslag å 3,5 miljoner kronor till svenska sjukhuset i Korea.

Minskningar, fördelade å ett flertal anslag, föreligger till ett sammanlagt

belopp av 1,3 miljoner kronor. — Tolfte huvudtiteln ökar med 5 miljoner

kronor, vilket belopp anslagits till täckande av kostnader för ändrad lönegradsplacering

för vissa tjänster i statlig eller statsunderstödd verksamhet.

— Beträffande fjortonde huvudtiteln, riksdagen och dess verk, har beslut

fattats om höjning av riksdagsmännens arvoden. Det ökade anslagsbehov

som uppkommer till följd härav torde i annat sammanhang närmare

komma att beräknas av riksgäldskontoret. Uppskattningsvis uppgår ökningen

till 1,8 miljoner kronor. — För huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar

beräknas ett ökat medelsbehov av 1,2 miljoner kronor.

Den totala nettoökningen i förhållande till statsverkspropositionen uppgår

till cirka Sfi miljoner kronor, varav cirka 63 miljoner kronor avser anslagshöjningar

som avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa

av 8 517,5 miljoner kronor, varav 8 007,8 miljoner kronor hänförde sig till

egentliga statsinkomster och 509,7 miljoner kronor till inkomster av statens

kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades i

statsverkspropositionen skatten å inkomst och förmögenhet m. m. ge 4 350

miljoner kronor. Inkomsttitlarna kupongskatt, skogsvårdsavgifter, arvslottsskatt,

gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt samt omsättningsoch

expeditionsstämplar m. m. upptogs till 6, 7,8, 70, 45 resp. 60 miljoner

kronor. I automobilskattemedel beräknades inflyta 665 miljoner kronor.

Tullar och acciser beräknades ge sammanlagt 2 422 miljoner kronor, varav

i tullmedel 400 miljoner kronor, varuskatt 185 miljoner kronor, införselavgift

och accis å fettvaror m. m. 53 miljoner kronor, skatt å kaffe 17 miljoner

kronor, tobaksskatt 675 miljoner kronor, skatter på alkoholhaltiga

drycker och läskedrycker sammanlagt 997 miljoner kronor, nöjesskatt 60

miljoner kronor samt skatt å elektrisk kraft 35 miljoner kronor. Uppbörden

i statens verksamhet upptogs med 154 miljoner kronor. Under diverse

inkomster inflytande medel beräknades till sammanlagt 226 miljoner kronor,

varav 85 resp. 100 miljoner kronor i tips- och lotterimedel.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen

till sammanlagt 211 miljoner kronor, varav för postverket 10

miljoner kronor, televerket 60 miljoner kronor, statens järnvägar 1 miljon

kronor, statens vattenfallsverk 100 miljoner kronor och för domänverket 40

miljoner kronor.

I sin förut nämnda skrivelse den 25 mars 1954 har riksräkenskapsverket

jämlikt gällande instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av

statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1954/

55. Vid beräkningens verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare

år från vederbörande myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de

större inkomsttitlarna ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga

inkomsttitlar. Beträffande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket

i huvudsak anfört följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Beräkningen av denna titel står till

följd av källskattesystemet i nära samband med de antaganden som göras beträffande

utvecklingen av skatteunderlaget under hela den tid som beräkningen

omfattar. I fråga om fysiska personer gäller detta särskilt den sammanlagda

löneinkomsten, enär variationer i densamma giva direkt utslag i avseende

på den inflytande preliminärskattens storlek. Bestämmelserna om ränta å

kvarstående skatt medföra även, att samma förhållande i betydande utsträckning

kan väntas gälla även i fråga om svenska aktiebolag. Under budgetåret

1952/53 kompletterades sålunda inbetalningarna av preliminärskatt

under de ordinarie uppbördsterminerna med omfattande fyllnadsbetalningar

under våren 1953 — sammanlagt uppgående till ca 390 miljoner kronor,

varav huvudparten från bolag — varigenom den enligt taxeringen 1953 på
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

förda kvarstående skatten för bolagen nedbringats till ca 100 miljoner kronor.

Detta belopp understiger med ett tiotal miljoner kronor den enligt samma

taxering beräknade överskjutande skatten för bolag.

Svårigheterna att i förväg bedöma fysiska personers och företags inkomster

är normalt den främsta orsaken till de ibland betydande differenser, som

kunna uppstå mellan förhandsberäkningar av titelns nettoinkomst och det

slutliga utfallet. Till denna osäkerhet bidrar emellertid även sättet för skatteuppbörden.

Ingen helt fix relation kan förutsättas mellan inflytande skatteinkomster

och den samtidiga utvecklingen av skatteunderlaget. Uppbörden

av löntagarnas preliminärskatt är i viss utsträckning beroende av frivilliga

höjningar av löneavdragen med hänsyn till extrainkomster m. in. Likaså

är omfattningen av fyllnadsbetalningarna helt beroende av de skattskyldigas

egna överväganden. I vilken mån de skattskyldigas skatteförpliktelser

komma att fullgöras genom erläggande av preliminärskatt, inklusive

fyllnadsbetalningar, under ett budgetår eller kvarstående skatt under

det påföljande kan icke med större säkerhet bedömas. Ej minst med hänsyn

härtill synes det lämpligt, att utfallet av skattetiteln för innevarande budgetår

och beräkningen av titeln för nästkommande budgetår bedömas i ett

sammanhang.

I sin senaste inkomstberäkning angav riksräkenskapsyerket vissa förutsättningar

för beräkningen av löneinkomsternas utveckling under år 1954,

vilka alltjämt synas äga giltighet. Sålunda påpekades, att en mindre glidning

uppåt av lönenivån syntes ha inträffat under år 1953, varigenom denna

vid ingången till år 1954 något överstege den för år 1953 genomsnittliga,

vilken i sin tur beräknades ligga 2—3 procent över 1952 års nivå. Även för

år 1954 ansågs, med hänsyn till antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen,

en viss glidning uppat kunna förutsättas. Omfattningen

av de avtalsmässiga lönestegringarna kunde icke överblickas, men de

syntes komma att bli av mindre räckvidd. Beträffande den för de totala

löneinkomsterna betydelsefulla sysselsättningsutvecklingen räknades snarast

med en tendens till stegring. Sammanfattningsvis räknades med en uppgång

av den totala lönesumman från 1953 till 1954 med omkring 4 procent och för

våren 1955 med ytterligare någon stegring. Enligt riksräkenskapsverkets mening

kunna dessa antaganden alltjämt läggas till grund för beräkningen.

Icke heller beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor

än tjänst synes anledning föreligga att i detta sammanhang utgå från

annat antagande än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1953

och som innebar en viss stegring under såväl år 1953 som 1954.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen en uppgång

av den sammanlagda taxerade inkomsten av storleksordningen 5 procent för

verksamhetsåret ''l953 i jämförelse med år 1952 och för verksamhetsåret

1954 oförändrat belopp i förhållande till år 1953. Därvid hade förutsatts, att

liksom vid 1953 och 1954 års taxeringar även vid 1955 års taxering skulle

komma alt gälla regler, som begränsade rätten till fri avskrivning. Förslag

av denna innebörd har i proposition nr 17 förelagts arets riksdag. Riksiäkenskapsverket

har vid förnyade överväganden funnit det sannolikt, att bolagens

taxerade inkomster kunna komma att ligga något högre än vad som

antogs i december 1953. Så vilt nu kan bedömas skulle vid taxeiingen 1954

eu uppgång med inemot It) procent kunna förväntas. Även vid taxei ingen

1955 synes eu viss stegring sannolik bland annat med hänsyn till att den

vid inkomsttaxeringen avdragsgilla investeringsavgiften bortfaller.

Beträffande beräkningarna kan vidare nämnas att det, liksom vid decemberberäkningen,

förutsatts under innevarande budgetår skola inl lyta in
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

vesteringsavgifter för år 1953 till ett belopp av omkring 100 miljoner kronor

i form av fyllnadsbetalningar. Vidare räknas det fortfarande med en

uttagnmgsprocent av 110 för den statliga inkomstskatten för fysiska personer

under såväl år 1954 som 1955 och med en genomsnittlig kommunal utdebitering

för år 1955 av samma höjd som gällde för år 1953 (12,72). Kompletterande

uppgifter ha visat, att den kommunala utdebiteringen för år

1954 torde utgöra genomsnittligt 12,40, vilket är 10 öre mera än vad som

antogs i december.

I decemberberäkningen gjordes det antagandet, att bestämmelserna om

ränta a kvarstående skatt skulle, liksom under de föregående två åren, föranleda

aktiebolagen att i avsevärd utsträckning erlägga fyllnadsbetalningar

till den preliminärskatt, som i vanlig ordning erlagts under uppbördsåret.

Riksräkenskapsverket har vid denna beräkning utgått från samma antagande.

Vidare har liksom i december även nu antagits, att inga nämnvärda

belopp av preliminärt erlagd garantiskatt för fastighet komma att inflvta

under budgetåret 1954/55. J

Beträffande storleken av den inflytande kvarstående skatten har ingen

ändring förutsatts för innevarande budgetår. Däremot har motsvarande post

for nästföljande budgetår uppräknats med 30 miljoner kronor, vilket sammanhänger

med att taxeringsutfallet 1954 för aktiebolagen nu antagits komma

att ligga något högre än vad som förutsattes i december.

Enligt vad som nu är känt uppgår den under innevarande budgetår influtna

fastighetsskatten till 360 miljoner kronor mot tidigare antagna 350

miljoner kronor. Motsvarande uppräkning har gjorts även för nästa budgetår.

Utbetalningarna av kommunalskattemedel under år 1954 beräknas nu

med ledning av uppgifter från länsstyrelserna komma att bli närmare 60

miljoner ^ kronor högre än vad som tidigare förutsatts. Skillnaden beror

främst på att den kommunala utdebiteringen som ovan nämnts torde ligga

något högre än vad som antogs i december. Som följd av denna korrigering

beräknas kommunalskatteutbetalningarna för båda budgetåren nu 30 miljoner

kronor högre än i december. Beträffande utbetalningarna under år

1955 ha inga justeringar gjorts. I enlighet med vad som föreslagits i proposition

nr 93 till årets riksdag har förutsatts, att 1954 års fastighetsskatt i

vanlig ordning utbetalas till kommunerna under år 1955 men att å andra

sidan under samma år inget förskott på garantiskatt för fastighet kommer

att utgå. Detta innebär ingen förändring i förhållande till vad som förutsattes

i decemberberäkningen.

I enlighet med vad som förordats i statsverkspropositionen skola folkpensionsavgifterna

från och med budgetåret 1954/55 slutligt redovisas på inkomstskattctiteln.

För detta budgetår har alltså icke räknats med någon

om förin g från titeln av folkpensionsavgifter.

Såsom tidigare förutsatts skola under budgetåren 1953/54 och 1954/55

från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel återföras

till titeln 450 respektive 300 miljoner kronor. Liksom vid decemberberäkningen

har med hänsyn till de gjorda antagandena om skatteunderlagets

utveckling icke heller nu räknats med någon avsättning till fonden.

Vid de kalkyler, för vilka redogjorts här ovan, har ingen hänsyn tagits

till att inkomsttiteln under budgetåret 1954/55 kommer att påverkas av vissa

transaktioner, som hänföra sig till de nya sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna.

Från och med uppbördsåret 1955—56 komma i själva verket att i

skatteuppbörden ingå sjukförsäkringsavgifter och arbetsgivarbidrag från

mindre arbetsgivare, och enligt vad som förutsatts i statsverkspropositionen

skola även bidrag från större arbetsgivare redovisas över titeln. Riksräken
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Mcij.ts proposition nr 215.

skapsverket hade vid sin decemberberäkning utgått från, att dessa avgifter

och bidrag, för budgetåret 1954/55 beräknade till 100 respektive 50 miljoner

kronor, skulle slutligt redovisas på titeln och att utbetalningarna skulle ske

från ett särskilt anslag på budgetens utgiftssida. I statsverkspropositionen

har emellertid uttalats, att utbetalningarna, inklusive de förskott på avgifter

och bidrag som kunna bliva erforderliga, böra ske direkt från inkomstskattetiteln.

1 proposition nr 167 till årets riksdag har den nettobelastning

på inkomstskattetiteln under budgetåret 1954/55, som blir en följd av att

förskotteringen till sjukkassorna under första halvåret 1955 torde komma

att överstiga de samtidigt inflytande avgifterna och bidragen, uppskattats

bliva av storleksordningen 75—100 miljoner kronor. Beloppets storlek vore

dock beroende av flera "svårbedömbara faktorer, såsom sjukkassornas utgifter

under den aktuella perioden och de olika sjukkassornas tillgång på likvida

medel vid skilda tidpunkter. Riksräkenskapsverket har ansett sig böra

taga hänsyn till en av angivna skäl sannolikt uppkommande nettobelastning

på titeln av icke oväsentlig storlek genom att föreslå, att titelns nettoinkomst

för budgetåret 1954/55 avrundas nedåt med 60 miljoner kronor till

4 300 miljoner kronor.

Med utgångspunkt från det sålunda anförda uppskattar riksräkenskapsverket

den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. för budgetåret 1953/54 till 4 100 miljoner kronor och förordar, att

samma titel i det slutliga riksstatsförslaget för budgetåret 1954/55 uppföres

med 4 300 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket vill starkt understryka det ovissa i bland annat det

antagande, som gjorts i fråga om fyllnadsbetalningar av preliminär skatt

för verksamhetsåret 1953. I den mån kvarskatteräntan icke föranleder fyllnadsbetalningar

i den utsträckning riksräkenskapsverket här räknat med,

sker en motsvarande förskjutning i skatteinkomsten från budgetåret 1953/

54 till budgetåret 1954/55. Samma osäkerhet gäller motsvarande antagande

beträffande fyllnadsbetalningar våren 1955.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps skatt. I statsverkspropositionen

är denna inkomsttitel upptagen till 70 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen

har i skrivelse den 12 mars 1954 förordat, att ifrågavarande inkomster

i den definitiva riksstaten uppföras med oförändrat belopp. Riksräkenskapsverket,

som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna på titeln

till likaledes 70 miljoner kronor, föreslår, att det i statsverkspropositionen

upptagna beloppet för budgetåret 1954/55 får kvarstå oförändrat.

Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen beräknats till 45 miljoner

kronor. Generalpoststyrelsen, som i november 1953 beräknade inkomsterna

på denna titel till 40 miljoner kronor, har i sin ovan nämnda skrivelse

efter förnyad beräkning anfört, att ifrågavarande inkomster för budgetåret

1954/55 synas böra beräknas till 45 miljoner kronor eller 3 miljoner

kronor mera än vad som förutses för budgetåret 1953/54. Riksräkenskapsverket

förordar, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till oförändrat

45 miljoner kronor.

Omsättnings- och expeditionsstämplar in. m. Denna titel har i statsverkspropositionen

uppförts med 60 miljoner kronor. Gcneralpoststyrelsen, som

i november 1953 uppskattade inkomsterna till 58 miljoner kronor, har efter

förnyad beräkning ansett, att uppbörden under titeln bör beräknas till 60

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som uppskattar inkomsterna för

innevarande budgetår till 62 miljoner kronor, anser en mindre uppräkning

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet vara befogad och föreslår,

att titeln i det slutliga riksstatsförslaget beräknas till 62 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. Inkomsttitlarna fordonsskatt och bensinskatt upptogos

i statsverkspropositionen preliminärt till 225 respektive 440 miljoner

kronor i avvaktan på det förslag till ändrade grunder för beskattningen av

motorfordonstrafiken, som avsågs att senare underställas riksdagen. ''Sedermera

har Kungl. Maj:t i proposition nr 112 framlagt sådant förslag. Detta

innebar bland annat en höjning från och med 1 januari 1955 av fordonsskatten

för flertalet fordonskategorier samt en höjning från och med 1 juli

1954 av skatterna på bensin och motorsprit med 4 öre per liter till respektive

32 och 7 öre per liter. I samband med skattehöjningen på bensin föreslås

aven uttagande av en tillfällig skatt på bensin, som finnes i lager den 1

juli 1954. Vidare föreslås viss skattelättnad för inhemsk skifferbensin från

och med 1 juli 1954. Skatten på motorbrännolja föreslås höjd från och

med 1 januari 1955 med 9 öre per liter, men denna skattehöjning kommer

icke att påverka skatteuppbörden under budgetåret 1954/55.

Med ledning bland annat av nu tillgängliga uppgifter om den debiterade

skatten har riksräkenskapsverket uppskattat fordonsskatten under innevarande

budgetår till 210 miljoner kronor, vilken beräkning innefattar en

viss avrundning nedåt. Titeln bensinskatt har för samma budgetår beräknats

inbringa 390 miljoner kronor. I proposition nr 112 ha för budgetåret

1954/55 fordonsskatten och bensinskatten med hänsyn tagen till de föreslagna

skatteförändringarna beräknats till 245 respektive 495 miljoner kronor.

Enhgt riksräkenskapsverkets uppfattning finnes icke anledning att avvika

från propositionens beräkning av inkomsterna av fordonsskatt, även om

den torde vara att anse som försiktig med hänsyn till vad som nu är känt

om utfallet av skatteuppbörden under innevarande budgetår och en sannolik

fortsatt stark ökning av fordonsbeståndet. Även beträffande bensinskatteinkomsterna

saknas enligt riksräkenskapsverkets mening anledning att

nu avvika från propositionens beräkning. Inhämtade upplysningar från generaltullstyrelsen,

kontrollstyrelsen och länsstyrelserna tyda dock på att

beräkningen kan komma att visa sig ligga i överkant.

Riksräkenskapsverket föreslår sålunda, att titlarna fordonsskatt och bensinskatt

i det slutliga riksstatsförslaget uppföras med 245 respektive 495

miljoner kronor.

Tullmedel. Denna titel beräknades av riksräkenskapsverket i december

1953 till 400 miljoner kronor, vilket belopp även uppförts i statsverkspropositionen.

I skrivelse den 12 mars 1954 har generaltullstyrelsen, som i november.

1953 upptagit tullmedlen till 360 miljoner kronor, anfört, att en

minskning kan väntas av tullintäkterna för bland annat livsmedel, handelsfardigt

jarn och stål samt maskiner och instrument. Minskningen i tullintäkter

från dessa varugrupper angives komma att i viss mån utjämnas av

en ökning för andra varuslag, främst motorfordon. Oavsett viss tvekan, huruvida

denna utjämning kan bli fullständig och huruvida restitutionerna

komma att stanna vid ett förutsatt årsbelopp av 35 miljoner kronor, har

generaltullstyrelsen ansett sig icke ha tillräckliga skäl att för nettouppbörden

av tullmedel angiva lägre belopp än det i riksstatsförslaget upptagna.

Tullinkomsterna ha av riksräkenskapsverket beräknats till 410 miljoner

kronor under innevarande budgetår, vilket är 10 miljoner kronor mera än

vad som antogs i december 1953 och 60 miljoner kronor mera än vad som

upptagits i riksstaten. Med hänsyn till det beräknade utfallet av tulluppbör
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

den under innevarande budgetår och ett sannolikt stigande importbehov för

betydelsefulla varugrupper anser riksräkenskapsverket, att tulluppbörden

för budgetåret 1954/55 bör beräknas något högre än i statsverkspropositionen.

Verket får därför föreslå, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget upptages

till 420 miljoner kronor.

Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits

185 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade

beräkningar ge tillsammans ett belopp av 172 miljoner kronor. Enligt riksräkenskapsverkets

beräkningar kan titeln, med bortseende från den numera

avskaffade bilaccisen, för innevarande budgetår beräknas ge en inkomst av

ca 190 miljoner kronor. Den nuvarande tendensen pekar beträffande samtliga

under titeln redovisade skatteslag på en stabil eller stigande uppbörd.

Med hänsyn härtill anser riksräkenskapsverket, att titeln varuskatt i det

slutliga riksstatsförslaget bör uppföras med 200 miljoner kronor eller 15

miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Införselavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen

upptagits med 53 miljoner kronor, vilket belopp byggde

på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar.

Dessa myndigheter ha vid förnyade beräkningar bibehållit tidigare belopp.

Uppskattningen av titelns inkomster är förenad med betydande svårigheter,

främst till följd av att införselavgiften är beroende av den internationella

fettråvaruprisnivåns utveckling. Enligt riksräkenskapsverkets mening synas

titelns inkomster böra beräknas till samma belopp som i statsverkspropositionen

eller 53 miljoner kronor.

Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1953 denna titel

till 650 miljoner kronor. I statsverkspropositionen höjdes detta belopp

till 675 miljoner kronor med hänsyn till att i proposition nr 28 samtidigt

framlades förslag om en höjning av skattesatserna för cigarretter och en

skattesänkning för cigarrer och cigarrcigarretter från och med den 1 april

1954. Detta förslag har av riksdagen sedermera godkänts. Aktiebolaget Svenska

tobaksmonopolet ansåg sig i oktober 1953 mot bakgrund av efterfrågeutvecklingen

under år 1953 böra beräkna inkomsterna av tobaksskatt under

budgetåret 1954/55 till 610 miljoner kronor, vilket innebar en stagnation

på den nivå, som beräknades bli uppnådd under budgetåret 1953/54. Tobaksmonopolet

har vid förnyad beräkning i mars 1954 icke ansett sig ha

anledning att ändra grunderna för den tidigare beräkningen i annan mån

än vad som följer av den ändrade tobaksbeskattningen och föreslagit, att inkomsten

på ifrågavarande titel under budgetåret 1954/55 upptages till 635

miljoner kronor." Liksom i december 1953 anser riksräkenskapsverket även

nu tobaksmonopolets bedömning vara väl försiktig. Även om cigarrettkonsumtionens

utveckling under 1953 innebär, att tidigare års snabba ökning

bromsats upp, måste enligt riksräkenskapsverkets uppfattning fästas avseende

vid att även under år 1953 skett en med hänsyn till den samtidiga, relativt

långsamma köpkraftsökningen icke oväsentlig stegring av den värdemässiga

tobaksomsättningen. Denna har även medfört en stegring av skatteintäkterna.

Tobaksskatten inbringade under budgetåret 1952/53 ca 590

miljoner kronor och har av riksräkenskapsverket beräknats komma afl under

innevarande budgetår uppgå till 625 miljoner kronor, varvid skatteomläggningen

från den 1 april 1954 antagits ge ett skattetillskott av 5 miljoner

kronor. Även om viss tveksamhet kan råda om den fortsatta konsumtionsutvecklingcn,

bör enligt riksräkenskapsverkets mening beräkningen av In
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Knngl. Maj:ts proposition nr 215.

baksskatteinkomsterna under budgetåret 1954/55 bygga på förutsättningen

om en fortgående konsumtionsökning, dock i något långsammare takt än

vad som antogs i december 1953. Med utgångspunkt härifrån och med hänsynstagande

till den beslutade skatteomläggningen föreslår riksräkenskapsverket,

att inkomsttiteln tobaksskatt i det slutliga riksstatsförslaget upptages

till 660 miljoner kronor.

Rusdrycksmedel av partihandelsbolag och rusdrycksmedel av detaljhandelsbolag.

Ifrågavarande titlar ha i statsverkspropositionen uppförts med

12 respektive 35 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse den 12

mars 1954 förordat, att dessa belopp bibehållas. Enligt riksräkenskapsverkets

mening saknas anledning att i det slutliga riksstatsförslaget frångå

statsverkspropositionens beräkning.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel beräknades

i december 1953 av riksräkenskapsverket till 675 miljoner kronor. Med

hänsyn till i proposition nr 28 framlagt förslag om höjda skattesatser från

och med den 1 april 1954 uppfördes titeln i statsverkspropositionen med 770

miljoner kronor. Vid beräkningen av detta belopp hade även hänsyn tagits

till att enligt nämnda proposition den nuvarande brännvinstillverkningsskatlen

skall avvecklas och inräknas i omsättningsskatten. Riksdagen har seder111

era fattat beslut i enlighet med propositionen. Kontrollstyrelsen har efter

förnyad beräkning föreslagit, att statsverkspropositionens belopp bibehålies.

Titeln, som under budgetåret 1952/53 lämnade en inkomst av 623 miljoner

kronor, har av riksräkenskapsverket för innevarande budgetår beräknats till

675 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna 650 miljoner kronor. Merinkomsten

förklaras till ett belopp av ca 15 miljoner kronor av skattehöjningen

från den 1 april 1954. Enligt riksräkenskapsverkets mening synes det

av kontrollstyrelsen föreslagna beloppet för budgetåret 1954/55 bygga på

ett alltför försiktigt antagande om konsumtionens utveckling. Detta skulle

gälla i än högre grad, om den i proposition nr 151 föreslagna höjningen av

tilldelningen på motböckerna genomföres. Riksräkenskapsverket föreslår,

att ifrågavarande titel i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med ett belopp

av 800 miljoner kronor eller 30 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel

beräknades i december 1953 av riksräkenskapsverket till 55 miljoner kronor

och samma belopp har upptagits i statsverkspropositionen. De i proposition

nr 28 föreslagna och av riksdagen sedermera godkända justeringarna av

skattesatserna ha beräknats icke komma att nämnvärt påverka titelns nettoinkomster.

Kontrollstyrelsen har efter förnyad beräkning upptagit ifrågavarande

inkomster till 55 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att

titeln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 55 miljoner

kronor.

Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen i anslutning till

riksräkenskapsverkets beräkning med 85 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen,

som i november 1953 uppskattade inkomsterna till 80 miljoner kronor, har

efter förnyad beräkning upptagit titeln till 82 miljoner kronor. I proposition

nr 154 har föreslagits, att den särskilda skatten på lagrat svagdricka borttages

från och med den 1 juli 1954, vilket beräknas medföra ett skattebortfall

av 1 miljon kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknar inkomsterna

för innevarande budgetår till 87 miljoner kronor, föreslår, att titeln i det

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

slutliga riksstatsförslaget avseende budgetåret 1954/55 upptages till samma

belopp som i statsverkspropositionen eller 85 miljoner kronor.

Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen upptagits till 40 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen, som i november 1953 beräknade titeln till 36

miljoner kronor, har efter förnyad beräkning föreslagit ett belopp av 38

miljoner kronor. Ifrågavarande inkomster ha under år 1953 företett en kraftig

stegring och beräknas för innevarande budgetår komma att uppgå till

42 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att titeln i det

slutliga riksstatsförslaget uppföres med 45 miljoner kronor eller 5 miljoner

kronor mera än i statsverkspropositionen.

Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen beräknats

till 60 miljoner kronor. Uppbörden har under de senaste åren visat

en fortgående stegring och beräknas för innevarande budgetår komma att

uppgå till 57 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar, att det i statsverkspropositionen

upptagna beloppet får kvarstå oförändrat.

Skatt å elektrisk kraft har i statsverkspropositionen uppförts med 35 miljoner

kronor. Titeln beräknas under innevarande budgetår komma att inbringa

30 miljoner kronor. I enlighet med kontrollstyrelsens förnyade beräkningar

förordar riksräkenskapsverket, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget

upptages till 32 miljoner kronor eller 3 miljoner kronor mindre än i

statsverkspropositionen.

Tipsmedel. I statsverkspropositionen ha inkomsterna på denna titel beräknats

till 85 miljoner kronor. Titelns inkomster ha under senare år visat

en kraftig stegring. En tendens till sänkt stegringstakt kan emellertid skönjas

under de senaste månaderna, och behållningen på titeln har av riksräkenskapsverket

beräknats komma att under innevarande budgetår stanna vid

71 miljoner kronor mot ett i december 1953 beräknat belopp av 75 miljoner

kronor. Mot bakgrunden härav anser riksräkenskapsverket en sänkning av

det i statsverkspropositionen uppförda beloppet vara befogad och föreslår,

att titeln i det slutliga riksstatsförslaget beräknas till 80 miljoner kronor.

Lotterimedlen upptogos i statsverkspropositionen till 100 miljoner kronor.

Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, som i oktober 1953 uppskattade

ifrågavarande inkomster till 87 miljoner kronor, har i skrivelse den 17

februari 1954 ansett sig böra höja sin tidigare beräkning till 90 miljoner

kronor. För innevarande budgetår ha inkomsterna av riksräkenskapsverket

antagits komma att stiga till 95 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår,

att det i statsverkspropositionen för budgetåret 1954/55 beräknade beloppet,

100 miljoner kronor, får kvarstå oförändrat.

För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december

1953 j anslutning till generalpoststyrelsens beräkning ett belopp av 10 miljoner

kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen. I skrivelse den

5 mars 1954 bar generalpoststyrelsen avgivit förnyad beräkning av inkomsterna

på titeln i fråga. Den nya beräkningen visar i jämförelse med motsvarande

kalkyl i oktober 1953 relativt små förskjutningar av postverkets

inkomster och utgifter och resulterar liksom då i ett inkomstöverskott på ca

10 miljoner kronor. Gcncralpostslyrelsen har i anslutning härtill meddelat,

att den av styrelsen föreslagna ändringen av vissa postavgifter i postgiroroielsen

icke kommer att påverka det nu beräknade överskottet av postverkets

2 Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. År 2/5.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj:ts proposition nr 215.

rörelse. Riksräkenskapsverket föreslår i anslutning till generalpoststyrelsens

beräkning, att i det slutliga riksstatsförslaget som inkomst av postverket uppföres

oförändrat 10 miljoner kronor.

Televerket. Inkomsterna på denna titel ha i statsverkspropositionen upptagits

till 60 miljoner kronor. Telestyrelsen, som i november 1953 beräknade

överskottet till 57 miljoner kronor, har i skrivelse den 9 mars 1954 meddelat,

att inga sådana förändringar sedan dess inträtt, som kunna motivera en

ändring av det tidigare beräknade överskottet. Riksräkenskapsverket förordar,

att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till oförändrat

60 miljoner kronor.

Statens järnvägar. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel i anslutning

till riksräkenskapsverkets förslag uppförts med ett formellt belopp

av 1 miljon kronor. Järnvägsstyrelsen räknade i sin beräkning i december

1953 för budgetåret 1954/55 med balans mellan driftöverskott och avskrivningsbehov

och föreslog, att för titeln endast skulle upptagas ett formellt

belopp. I skrivelse den 15 mars 1954 har järnvägsstyrelsen meddelat, att

sedan december 1953 intet inträffat, som synes kunna motivera en förändring

av det då lämnade förslaget. Riksräkenskapsverket, som ansett sig böra

godtaga järnvägsstyrelsens beräkning av rörelseresultatet, föreslår, att titeln

i det slutliga riksstatsförslaget upptages till ett i förhållande till statsverkspropositionen

oförändrat belopp av 1 miljon kronor.

Statens vattenfallsverk. Vattenfallsstyrelsen beräknade i november 1953

inkomsterna på denna titel till 85 miljoner kronor, varvid räknades med en

avsättning till värdeminskningskonto, som med 25 miljoner kronor översteg

den normenliga. Riksräkenskapsverket, som utgick ifrån att de av vattenfallsstyrelsen

förutsatta principerna för avsättning till värdeminskningskonto

i anslutning till penningvärdets ändringar icke borde tillämpas föreslog,

att inkomsttiteln skulle beräknas till 110 miljoner kronor. I statsverkspropositionen

ha ifrågavarande inkomster upptagits till 100 miljoner kronor,

varvid uttalats att vattenfallsstyrelsens begäran om extra avsättning

till värdeminskningskonto beaktats på så sätt, att om inkomsterna medge ett

större överskott än 100 miljoner kronor, extra avsättning får ske med ett belopp

som motsvarar merinkomsterna, dock högst 25 miljoner kronor. Vattenfallsstyrelsen

har i skrivelse den 11 mars 1954 under hänvisning till det i

statsverkspropositionen gjorda uttalandet ansett sig böra beräkna det inlevererbara

överskottet under budgetåret 1954/55 till 100 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

får i anslutning härtill förorda, att ifrågavarande inkomsttitel

i det slutliga riksstatsförslaget upptages till samma belopp som i statsverkspropositionen

eller 100 miljoner kronor.

Domänverket. Riksräkenskapsverket föreslog i december 1953 i anslutning

till domänstyrelsens beräkning, att ifrågavarande inkomsttitel tills vidare

skulle uppföras med 40 miljoner kronor, vilket belopp även godtagits i

statsverkspropositionen. Domänstyrelsen har i skrivelse den 13 mars 1954

erinrat om att det vid styrelsens beräkning i november 1953 ställde sig

mycket vanskligt att framlägga en prognos över utfallet av 1954 års rörelse

och att det ej heller nu kunde sägas föreligga något fastare underlag för en

sådan. Styrelsen har emellertid icke ansett sig för närvarande ha anledning

att jämka det av styrelsen tidigare angivna beloppet, 40 miljoner kronor. Enligt

riksräkenskapsverkets beräkningar komma inkomsterna på titeln för

innevarande budgetår att uppgå till 31 miljoner kronor mot i december

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

1953 antagna 20 miljoner kronor. Med hänsyn bland annat till det väntade

utfallet för innevarande budgetår föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln

»Domänverket» i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med

45 miljoner kronor eller 5 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Riksräkenskapsverket har slutligen framhållit, att de nu verkställda beräkningarna

liksom den tidigare inkomstberäkningen är grundade på förutsättningarna,

att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett

detsamma som för närvarande samt att den ekonomiska utvecklingen icke

störes genom mera omfattande arbetskonflikter.

Departementschefen.

Den internationella ekonomiska utvecklingen. Det ekonomiska läget ute i

världen har under de senaste månaderna varit i stort sett stabilt. Avmattningen

i Förenta staterna har visserligen fortsatt, medan produktionen i

Västeuropa och på andra håll stigit. Priserna har i allmänhet företett endast

mindre förändringar; för kaffe, kakao, te och på sistone en del metaller

har dock prisstegringar inträffat. Den utjämning i de internationella betalningarna,

som kännetecknat de senaste åren, har fortgått.

Inom konjunkturinstitutet pågår för närvarande vissa utredningar rörande

det ekonomiska läget inom och utom landet i samband med förberedelserna

till institutets sedvanliga vårrapport. Den bild av läget, som kan

erhållas på grundval av institutets material och de kompletterande utredningar

som verkställts genom nationalbudgetdelegationens försorg, ger anledning

att särskilt framhålla följande drag i utvecklingen.

Olika tendenser bryter sig inom den amerikanska ekonomin. Den industriella

produktionen har sedan mitten av förra året successivt sjunkit och

var i februari 1954 8 procent lägre än ett år tidigare och 10 procent lägre

än på försommaren i fjol. Sysselsättningen har visat en motsvarande inskränkning

och arbetslösheten har stigit; i mars redovisades 3,7 miljoner

arbetslösa, vilket var mer än dubbelt så många som ett år tidigare och motsvarade

omkring 6 procent av den totala arbetsstyrkan. Minskningen av

produktion och sysselsättning synes främst sammanhänga med företagens

strävan att minska lagren. Till avmattningen har också bidragit en nedskärning

av statsutgifterna, någon nedgång av företagens investeringar och

minskade försäljningar av varaktiga konsumtionsvaror. Såvitt framgår av

tillgänglig statistik torde lagren inom det amerikanska näringslivet få anses

ligga på en jämförelsevis hög nivå. Strävandena att åstadkomma ett

bättre förhållande mellan lager och försäljningar har enligt hittills kända

siffror icke medfört önskat resultat, utan tvärtom är läget nu sämre än i

höstas på grund av att nedgången i försäljningssiffrorna varit större än

lagerminskningen. Delta lyder på fortsatta ansträngningar att nedbringa

lagren. Därmed skulle också en viss produktionsminskning komma att inträda.

Å andra sidan visar en i februari—mars 1954 företagen enkät att de

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 215.

privata investeringarna skulle komma att begränsas med endast 4 procent

mellan 1953 och 1954. Konsumenterna iakttar visserligen något större försiktighet

i sina inköp än tidigare, men dessa håller sig likväl på en i det närmaste

oförändrad nivå, stimulerade av vissa skattesänkningar. Utmärkande

för läget är vidare, att prisnivån i stort sett är stabil, att den amerikanska

importen hittills hållit sig rätt väl uppe och att kursutvecklingen på fondbörsen

de senaste månaderna närmast visat en stigande tendens. Den amerikanska

administrationen synes också alltjämt bedöma läget med tillförsikt.

Förväntningarna innebär att produktion och inkomster i år sannolikt kommer

att stanna något under fjolårets höga nivå. Likväl synes från ekonomisk

synpunkt år 1954 framstå som det näst bästa i Förenta staternas historia.

Utvecklingen i Västeuropa bildar enligt förut åberopat material i viss mån

en kontrast mot utvecklingen i Förenta staterna. För ett år sedan framträdde

tendenser till stagnation i den europeiska produktionen, medan uppgången

i den amerikanska var stark. Under senare delen av föregående år och

de första månaderna 1954, då den amerikanska industriproduktionen gått

tillbaka, har i motsats härtill den europeiska visat nya uppgångstendenser.

Återhämtningen inom konsumtionsvaruindustrierna, främst textilbranschen,

efter bakslaget 1951—52 har fortsatt. Därtill kommer att verkstadsindustrin,

som under fjolåret i många länder företedde tecken på en uppbromsning,

nu åter synes befinna sig i en viss expansion. Däremot synes kol- och

stålproduktionen alltjämt kämpa med avsättningssvårigheter. Eljest förefaller

det för närvarande snarare vara investeringarna än konsumtionen

som förorsakat ökningstendenserna i den industriella produktionen.

De västeuropeiska ländernas guld- och dollarreserver har fortsatt att öka

och uppgår för närvarande till omkring 11 miljarder dollar. Återuppbyggnaden

efter kriget har nu fortgått så långt, att det blivit möjligt att erhålla en

mängd varor inom Europa och från de med de västeuropeiska länderna

förenade områdena, vilka varor tidigare anskaffats från dollarområdet. Av

avgörande betydelse är emellertid de amerikanska rustningsutgifterna i andra

länder för inköp av materiel och utgifter i samband med amerikanska

truppers förläggning. Det är till stor del på grund av denna dollarström som

Västeuropa har kunnat öka sina hårdvalutareserver och i viss utsträckning

mildra sina restriktioner beträffande import från dollarländerna. Även om

förbättringen i dollarbalansen synes komma att fortsätta under den närmaste

framtiden, är utvecklingen i hög grad avhängig av faktorer sådana

som de amerikanska rustningsutgifterna, vilka inte med säkerhet kan väntas

bestå på längre sikt. Det är därför sannolikt, att de ledande västeuropeiska

länderna kommer att avvakta den fortsatta amerikanska konjunkturutvecklingen

och verkningarna av pågående överväganden om den amerikanska

handelspolitiken, innan de är beredda att ta avgörande steg till friare

handels- och betalningsförbindelser med dollarområdet.

Den europeiska betalningsunionen (EPU) och samarbetet inom Parisorganisationen

(OEEC) har bidragit till att underlätta handels- och betalningsförbindelserna

mellan Västeuropas länder och med dem förenade va
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

lutaområden. Trots ojämnheter i graden av handelns befrielse från kvantitativa

restriktioner — särskilt Frankrikes importreglering under de senaste två

åren har vållat olägenheter — måste den relativt fria och multilaterala handeln

inom detta stora område betecknas som ett framsteg. Betydelsen av nu

nämnda förhållanden för vårt lands del framgår därav, att över 70 procent

av vår handel sker med länder tillhörande betalningsunionen. EPU-avtalet

ingicks ursprungligen i mitten av 1950 för en tid av två år och har därefter

förlängts för ett år i taget. Det nuvarande avtalet utlöper vid mitten av 1954.

I samband med frågan om en ytterligare förlängning har meningsmotsättningar

framträtt mellan överskotts- och underskottsländerna inom unionen.

Fyra länder, nämligen Tyskland, Belgien, Nederländerna och Schweiz, har

kommit att bilda en grupp av extrema överskottsländer. Särskilt Tyskland

har haft stigande överskott. Från överskottsländernas sida har krävts dels

en amortering av sådana fordringar, som varit utestående viss tid, dels en

ökad guldandel i likviderna av ytterligare överskott över kvoterna. Häremot

har å andra sidan gjorts gällande, att betalningsunionen för sin funktion

kräver vissa kreditmarginaler och att gäldenärsländerna räknat därmed vid

sina åtaganden i fråga om handelns liberalisering. Det har även anförts, att

överskottsländerna bör vidta åtgärder ägnade att åstadkomma en bättre

utjämning i betalningarna genom att underlätta importen. Då betalningsunionen

alltjämt kan vara till gagn för den internationella handeln, torde man

kunna förvänta, att pågående förhandlingar leder till ett sådant resultat, att

unionen kan fortsätta sin verksamhet tills vidare.

Den ekonomiska utvecklingen inom landet. Den i det föregående tecknade

bilden av den internationella konjunkturutvecklingen överensstämmer väl

med den, som låg till grund för nationalbudgeten för år 1954. Även den inhemska

utvecklingen under årets första månader, sådan den framträder i

hittills tillgänglig statistik, motsvarar nationalbudgetens förväntningar. Det

har under sådana förhållanden inte funnits anledning att företa en allmän

revision av denna. I det följande skall endast några nyare uppgifter anföras

till komplettering av nationalbudgeten och de mindre modifikationer anges,

som motiveras av förut åberopade undersökningar.

Den ökade ekonomiska aktivitet inom näringslivet, som gjorde sig gällande

under senare delen av fjolåret, har fortsatt under de första månaderna

av innevarande år. Industriförbundets produktionsindcx har under de senaste

sju månader, för vilka beräkningar föreligger, d. v. s. augusti 1953—

februari 1954, varit 4 procent högre än under motsvarande period ett år

tidigare.

Inom handels- och industrikommissionen har i slutet av mars vissa produktionsanalyscr

gjorts för att utröna aktuella tendenser, ökad export av

papp och papper väntas medföra en något större stegring av produktionen

härav än vad som beräknades i nationalbudgeten. Också produktionen av

pappersmassa, som under januari—februari i år var 13 procent större än i

fjol, väntas stiga något mer än vad som tidigare beräknats.

Malmproduktionen väntas mellan 1953 och 1954 minska med 8 å 9 pro
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

cent, motsvarande nedgången av malmexporten. Produktionsökningen av

handelsfärdigt järn och stål beräknas bli cirka 100 000 ton, vilket är 25 000

ton mindre än som angavs i nationalbudgeten, en avvikelse som väntas bli

kompenserad av ökad import. Produktionen av handelsfärdigt järn och stål

var under januari—februari 1 procent mindre än i fjol. Tackjärnsproduktionen

visade också en mindre nedgång medan produktionen av göt och

skrotat stålgjutgods var 5 procent större än under motsvarande period i fjol.

Inom verkstadsområdet synes sedan årsskiftet läget ej ha nämnvärt förändrats.

I nationalbudgeten uppskattades industrins produktionsresultat öka med

3 procent mellan 1953 och 1954. För närvarande synes ingen anledning föreligga

att frångå denna bedömning.

Jordbruket väntas vid normalskörd enligt nya beräkningar av jordbruksnämnden

ge ett i förhållande till 1953 med 4 procent ökat bidrag till bruttonationalprodukten.

I nationalbudgeten antogs för 1954 en minskning med

1 procent. Förändringen förorsakas huvudsakligen av att bidraget från brödsädsproduktionen

antages bli högre. Beträffande skogsbruket väntas avverkningarna

under 1954 bli betydligt större än vad som tidigare räknats med.

Ökningen uppskattas nu till 17 procent mot tidigare 11 procent. Till stor

del förorsakas stegringen av stormfällningen i januari.

De tendenser som här redovisats tillika med vad som i övrigt är känt om

utvecklingen inom näringslivets olika grenar ger ej anledning till någon

mera avsevärd revidering av produktionsuppskattningarna i nationalbudgeten.

De nya beräkningarna för jord- och skogsbruket jämte den gynnsamma

produktionsutvecklingen för industrin under slutet av 1953 och början av

1954 tyder närmast på att den produktionsökning med 3 V2 procent, som

antogs i nationalbudgeten, snarare skulle vara något för låg än för hög.

På arbetsmarknaden har icke inträffat några större förändringar under

första kvartalet 1954. Den högre produktionsnivån inom industrin har dock

medfört en något ökad efterfrågan på arbetskraft till industrin.

Den säsongmässiga arbetslösheten inom byggnadsfacken har i år varit

något större än i fjol. Orsaken till denna ökning av arbetslösheten är de tillfälliga

driftsavbrott som uppstått till följd av den ihållande kölden. Om man

bortser från dessa »frostpermitteringar», har byggnadsverksamheten legat

på en väl så hög nivå som förra året. ökningen av arbetslösheten i år i

förhållande till i fjol faller huvudsakligen på gruppen byggnadsgrovarbetare.

Vid mitten av april torde enligt arbetsmarknadsstyrelsen hela arbetslösheten

i byggnadsbranschen vara borta.

Förhållandena inom byggnadsfacken torde även vara huvudanledningen

till att antalet på arbetsförmedlingarna anmälda arbetslösa arbetssökande

under februari och mars i år varit högre än vid samma tid i fjol. Arbetslöshetens

tillfälliga karaktär framgår därav, att siffrorna över antalet arbetslösa,

som ej beräknas erhålla arbete inom två veckor, under årets tre första

månader varit lägre än under motsvarande tid föregående år. Behovet av

arbeten i sysselsättningsfrämjande syfte har också varit mindre innevarande

år.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Antalet sysselsatta inom industrin var i februari 1954 obetydligt mindre

än samma månad 1953 och befinner sig efter en nedgång under fjolåret nu

i stigande. Från januari till februari visar sålunda sysselsättningen inom

industrin en ökning med 0,5 procent. Denna uppgång gäller nu även verkstadsindustrin,

som för närvarande efterfrågar både yrkesutbildad och icke

yrkesutbildad arbetskraft.

Utrikeshandeln under de två första månaderna 1954 har starkt påverkats

av de besvärande isförhållandena runt våra kuster. Enligt handelsstatistikens

siffror för januari—februari har värdet av varuimporten uppgått till

1 336 miljoner kronor (1953: 1 293 mkr.), medan exportvärdet stannade vid

1 074 miljoner kronor (1953:1 042 mkr.). Importöverskottet utgjorde sålunda

262 miljoner kronor eller 11 miljoner kronor mer än under samma

tid föregående år.

På importsidan märks en volymnedgång för bränslen, nämligen för kol

och koks samt mineraloljor. Importen av livsmedel, främst kött och fläsk,

har ökat. Vidare har som väntat bilimporten stigit kraftigt, nämligen från

ett värde av 29,8 miljoner till 46,5 miljoner kronor.

Under samma period föreligger på exportsidan en uppgång för kemisk

massa. Exporten av vete har uppvisat en kraftig ökning från 16 000 till

101 000 ton. Däremot har exporten av sågade och hyvlade trävaror avsevärt

reducerats. En värdemässig minskning föreligger för järnexporten, medan

maskinexporten under januari—februari något förbättrats.

Beträffande övriga i bytesbalansen ingående poster beräknas sjöfartsnettot

ha lämnat ett något mindre överskott under januari—februari 1954 än

under motsvarande tid i fjol. Nedgången torde huvudsakligen kunna tillskrivas

de i förhållande till samma tid i fjol försämrade tramp- och tankfrak
-

V alutareserven

(Milj. kr)

För-

31/12

31/3

30/6

30/9

31/12

31/3

ändring

1952

1953

1953

1953

1953

1954

31.12.53

—31.3.54

1. Den centrala valutare-

serven:

Guld och US-dollar utom

EPU-överenskommelsen

Guld och US-dollar under

+ 872

+ 930

+ 992

+ 1098

+ 1147

+ 1226

+ 79

EPU-överenskommelsen

+ 391

+ 415

+ 348

!+ 384

+ 419

+ 375

- 44

EPU-valutor ..........

r 973

+ 876

+ 887

+ 912

+ 970

+ 793

- 177

Övriga valutor ........

+ 68

+ 24

+ 23

+ 34

4- 85

+ 62

- 23

Summa

+ 2 804

+ 2 245

+ 2 250

+ 2 428

+ 2021

+ 2450

- 165

2. Affärsbankernas valuta-

behållning..............

- 20

- 37

- 135

- 56

+ 3

- 54

- 57

Summa totalt

+ 2 284

+ 2 208

+ 2115

+ 2872

+ 2 624

+ 2 402

- 222

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

terna. Övriga löpande transaktioner med utlandet uppskattas ha lämnat ett

mindre underskott. Totalt sett beräknas bytesbalansen uppvisa ett underskott

under januari—februari 1954 på ungefär 150 miljoner kronor mot 115 miljoner

1953. Underskottet i bytesbalansen återspeglas i en nedgång av valutareserven

med 74 miljoner kronor. Under 1953 stannade denna nedgång vid

24 miljoner kronor.

Som framgår av tabellen fortsatte valutareserven att minska även under

mars. Under första kvartalet har den totala valutareserven minskat med

222 miljoner mot 76 miljoner kronor under samma tid 1953. Största nedgången

uppvisar EPU-valutorna, som sedan årets början minskat med 177

miljoner kronor.

Under mars månad har inom handels- och industrikommissionen en revidering

verkställts av de under senhösten utförda beräkningarna över storleken

av 1954 års export och import. Både för exporten och importen har en

uppjustering skett i förhållande till nationalbudgeten för 1954. Siffrorna i

nationalbudgeten anges nedan inom parentes.

Enligt de nya beräkningarna kommer importen under 1954 att uppgå till

ca 8 250 miljoner kronor (7 800) och exporten till ca 7 500 miljoner kronor

(7 100). I jämförelse med 1953 uppskattas ökningen i importvolymen bli 3

procent (1), medan volymen av exporten beräknas öka med 1 procent (—3).

Under 1954 beräknas importpriserna falla med 2 procent (—5) och exportpriserna

med 3 procent (—5), vilket skulle medföra en viss ytterligare

försämring av våra bytesrelationer under 1954.

Det uppskattade underskottet i handelsbalansen med 750 miljoner kronor

väntas uppvägas av nettoinkomster från övriga poster i bytesbalansen. Sjöfarten

beräknas av riksbanken sålunda ge ett netto på 800 miljoner kronor,

medan övriga löpande transaktioner med utlandet väntas ge ett underskott

på 25 miljoner kronor. Totalt skulle sålunda bytesbalansen komma att uppvisa

ett överskott på 25 miljoner kronor. Transaktioner av kapitalnatur uppskattas

dock ge ett motsvarande underskott, varför några förändringar i

valutareserven under 1954 ej skulle uppkomma. En förskjutning av betalningsströmmarna,

som äger samband med de stora fartygsleveranserna under

år 1954, kan dock komma att påverka valutareserven i negativ riktning.

Sedan nationalbudgeten uppgjordes har något nytt statistiskt material för

bedömning av investeringsplanerna inom industrin ej framkommit. I nationalbudgeten

antogs industrins byggnadsinvestering förbli oförändrad, medan

investeringarna i maskiner och transportmedel beräknades minska med

50 miljoner kronor. Ett indirekt mått på den rådande investeringsviljan

inom industrin utgör statistiken över till länsarbetsnämnderna inkomna

ansökningar om byggnadstillstånd. Enligt denna var värdet av inkomna

ansökningar under januari—februari i år 68,3 miljoner mot 24,1 miljoner

kronor i fjol. Industrikvoten för året inom den uppgjorda budgeten för byggnadstillståndsgivningen

är nu helt tagen i anspråk. Denna uppgång i industrins

investeringsvilja får ses mot bakgrund av den ökade aktiviteten inom

näringslivet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

I nationalbudgeten uppskattades antalet inflyttningsfärdiga lägenheter under

1953 till 48 000. Enligt nu föreliggande siffror synes antalet ha uppgått

till cirka 51 000. Under 1954 antogs bostadsinvesteringarna bli av ungefär

samma omfattning som under 1953, mätt efter nedlagda kostnader. Antalet

inflyttningsfärdiga lägenheter under 1954 är till största delen beroende

av antalet lägenheter i redan igångsatta företag samt byggnadstidernas längd

för dessa företag. För hela 1954 synes antalet inflyttningsfärdiga lägenheter

bli något större än 1953 eller 52 000—53 000.

I fråga om de offentliga investeringarna finnes ingen anledning att på

detta stadium revidera de beräkningar, som gjordes vid årsskiftet.

Den privata konsumtionen antogs i nationalbudgeten komma att volymmässigt

öka med 2—3 procent under 1954. Huvudsakligen väntades efterfrågestegringen

komma att rikta sig mot nya bostäder och inköp av bilar.

De nu i det närmaste slutförda förhandlingarna om kollektivavtal för

1954 har givit till resultat en höjning av den genomsnittliga lönenivån av

ungefär den omfattning, som tidigare antagits. Beträffande jordbruksinkomsterna

ger den nu framlagda jordbrukskalkylen för produktionsåret

1954/55 ej heller anledning till justeringar av tidigare beräkningar. Nettoresultatet

av samtliga inkomstförändringar mellan 1953 och 1954 kan vantas

bli en stegring av de totala personliga inkomsterna från 1953 till 1954

med omkring 4 procent, d. v. s. lika mycket som antagits i nationalbudgeten

för 1954.

Priserna på konsumtionsvaror och -tjänster sådana de avspeglas i socialstyrelsens

konsumtionsprisindex har under januari och februari varit obetydligt

högre än genomsnittet för 1953. Genomsnittet för de två första månaderna

ligger 0,2 procent högre än motsvarande månader 1953.

Prisnivån har under de senaste månaderna präglats av stabilitet. Partiprisindex

låg under första kvartalet på lägre nivå än genomsnittet för 1953.

Jämfört med januari—mars 1953 har partipriserna varit 2 procent lägre.

Bland prisförändringarna för olika varugrupper kan framför allt nämnas en

prisstegring på kaffe. Däremot har priserna på järn och stål samt andra metaller

sjunkit.

För en bedömning av detalj omsättningen finnes för närvarande intet annat

underlag än Företagsekonomiska forskningsinstitutets siffror för vissa

branscher för januari och februari 1954. Volymmässigt synes försäljningarna

i jämförelse med motsvarande månader 1953 ha ökat i januari för samtliga

redovisade branscher. Störst var ökningen i skohandeln, där den uppgick

till drygt 20 procent. Denna ökning sammanhänger med att tidigare

uppskjuten försäljning av vinterskor aktualiserades av januaris vinterväder.

I februari uppvisade både sko- och textilhandeln lägre volymmässig försäljning

än i februari förra året, medan järn- och färghandeln visade högre.

I nationalbudgeten har antagits, att den offentliga konsumtionen skulle

komma att öka med omkring 0 procent under 1954, varav den statliga 3 4

procent och den kommunala ungefär 7 procent. Enligt vad som nu kan bedömas

torde dock stegringen i den statliga konsumtionen komma att stanna

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

vid ungefär 2 procent. Ökningen av den offentliga konsumtionen synes således

bli någon procent mindre än vad som beräknades i nationalbudgeten.

Sammanfattningsvis kan beträffande det ekonomiska läget inom landet

anföras, att den vid årsskiftet uppgjorda nationalbudgeten för 1954 alltjämt

synes äga giltighet. En viss tendens synes dock föreligga till en något högre

produktion, något större privat investeringslust och ett mera omfattande

handelsutbyte med utlandet. Frånsett risken för en säsongmässig överansträngning

på byggnadsarbetsmarknaden under sommarmånaderna synes den

samhällsekonomiska balansen dock inte hotad. Jämvikten gentemot utlandet

böi också kunna upprätthallas. Även om en viss beredskap ständigt måste

upprätthållas mot såväl inflationistiska som depressiva tendenser synes arbetslöshetsriskerna

nu kunna bedömas som än mindre än tidigare. Läget

tillåter dock icke, att man bortser från sysselsättningsriskerna på något längre

sikt. Skulle den politiska avspänningen bestå, får det ej betraktas såsom

uteslutet, att den betydelsefulla strategiska faktor i de senaste årens högkonjunktur,

som rustningarna utgjort, försvagas utan att ersättas av andra

konjunkturstimulerande krafter. Denna möjlighet öppnar nya perspektiv

bortom den gynnsamma sysselsättningssituation som för dagen erbjuder

sig. Behovet av en dubbelsidig beredskap — mot inflation och depression —

är därför fortfarande lika trängande som vid årsskiftet. Vad jag anförde i finansplanen

i denna fråga äger alltjämt giltighet.

Den ekonomiska politiken. Av den nu lämnade redogörelsen framgår, att

den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige hittills under år 1954

i stort sett motsvarat de antaganden, som låg till grund för den i årets

statsverksproposition redovisade nationalbudgetkalkylen. De smärre avvikelser

från de då gjorda förutsättningarna, som sedermera kunnat konstateras,

tyder såvitt nu kan bedömas närmast på en förstärkning av de expansiva

tendenserna i den svenska ekonomin under den fortsatta delen av

året. Det finns sålunda för närvarande inga skäl att frångå de riktlinjer

för den ekonomiska politiken som jag angav i finansplanen. Liksom vid

motsvarande tid i fjol då propositionen rörande komplettering av riksstatsförslaget

framlades synes det till och med kunna bli nödvändigt att under

de kommande månaderna uppställa krav på en skärpt restriktiv politik.

Detta gäller framför allt med avseende på sommarmånaderna, då risk finns

för en utveckling mot översysselsättning. Jag vill i detta sammanhang erinra

om att Kungl. Maj:t med hänsyn till nu nämnda förhållanden denna dag

beslutat utfärda direktiv till statsmyndigheterna rörande viss återhållsamhet

vid igångsättningen av statliga arbeten under sommaren. Avsikten härmed

är att i möjligaste mån förhindra en med hänsyn till läget ogynnsam

ökning av anspråken på landets reala resurser under denna tid.

Av vad jag nu anfört framgår, att statsmakternas åtgärder på det ekonomiskt-politiska

planet liksom tidigare bör inriktas på att med bibehållen inre

och yttre samhällsekonomisk balans vidmakthålla en hög och jämn syssel
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i5.

sättning samt ett stabilt penningvärde. De medel, som enligt min mening

bör användas för att realisera denna målsättning, har ingående redovisats i

finansplanen. Såsom jag då framhöll får i nuvarande läge de viktigaste instrumenten

utgöras av allmänt verkande åtgärder framför allt på finansoch

kreditpolitikens områden, kompletterade med bibehållen byggnadsreglering.

Jag vill vidare erinra om att innevarande års riksdag beslutat att for

beskattningsåret 1954 bibehålla nu gällande bestämmelser om tillfällig begränsning

av rätten till fria avskrivningar. Jag tillåter mig beträffande dessa

frågor hänvisa till vad jag anförde i nyss nämnt sammanhang. Närmast vill

jag beröra vissa spörsmål som efter årsskiftet aktualiserats på kreditpolitikens

område.

En stram kreditpolitik har under de senaste åren utgjort ett viktigt element

i den ekonomiska politiken. Av grundläggande betydelse för verkan

av denna kreditpolitik har varit de överenskommelser, som träffats mellan

riksbanken och kreditinstituten. På grund av vissa kreditinstituts principiella

betänkligheter mot att deltaga i fortsatta avtal med riksbanken har

överenskommelserna för innevarande år ersatts av ett samarbete i friare

former. Innebörden härav är att kreditinstituten förklarat sig tills vidare

under 1954 ämna följa de riktlinjer för kreditpolitiken, som angivits i de

under fjolåret gällande överenskommelserna.

Det är mot bakgrunden av denna händelseutveckling som man får se den

skärpning av kassareservbestämmelserna som jag i proposition nr 164 föreslagit

årets riksdag i samband med min hemställan om fortsatt giltighet a\

beredskapslagstiftningen rörande bankernas kassareserver. Min förhoppning

är att denna lag icke skall behöva tillgripas, utan att ett ur samhällsekonomisk

synpunkt" tillfredsställande resultat skall kunna uppnås på de vägar

som nu beträtts. Skulle situationen på kreditmarknaden påkalla att lagen

anlitas, måste emellertid lagstiftningen vara så utformad, att den i fråga

om kraven på banklikviditeten icke ger en mindre verkan än vad som åsyftats

med den tidigare överenskommelsen med bankerna. En effektiv beredskap

fordrar vidare, att bestämmelserna på förevarande område ger utrymme

för åtgärder, som icke blott svarar mot nu rådande betingelser utan även

uppfyller de krav som kan ställas i tider med mera balansrubbande expansionstcndcnser

än för närvarande.

Den uppfattning om behovet av en fortsatt restriktiv politik, som jag här

givit uttryck för, bygger på den konjunkturbild som förhållandena på det

ekonomiska planet för närvarande uppvisar. Det finns emellertid anledning

att liksom i finansplanen understryka ovissheten rörande den ekonomiska

utvecklingen på något längre sikt. Även om en omsvängning i klart depressiv

riktning längre fram under året icke i dag kan förutses, bör såsom nyss

nämnts risken härför ej heller uteslutas. Som jag framhöll i finansplanen

ingår därför i statsmakternas planläggning på det ekonomiskt-politiska området

även en beredskap för sistnämnda utvecklingsalternativ. Utöver vad

jag då anförde, vill jag bär nämna, att under de senaste månaderna liksom

i fjol hållits överläggningar under socialdepartementets ledning med re
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

presentanter för arbetsmarknadsstyrelsen och olika berörda statliga myndigheter

angående en förstärkning av sysselsättningsberedskapen för nästkommande

vintersäsong. Vidare kommer enligt vad jag inhämtat utredningen

rörande utformningen av statliga stödåtgärder i syfte att stimulera

avsättning, produktion och sysselsättning i näringslivet att inom kort slutredovisa

sitt arbete. De frågor som kan föranledas av detta förslag rörande

planläggningen av den fortsatta beredskapen mot omkastningar i den ekonomiska

konjunkturen kommer senare att anmälas för Kungl. Maj:t.

Budgetläget. I och med att det samhällsekonomiska läget framstår såsom i

stort sett oförändrat i förhållande till situationen vid årsskiftet, blir också,

såsom jag nyss framhållit, den allmänna bakgrunden till bedömningen av

budgetutvecklingen och budgetpolitiken på det hela taget densamma som i

den då framlagda finansplanen. Anledning saknas att företaga några avgörande

justeringar i uppskattningarna beträffande intäkterna av de direkta

skatterna. Bortsett från automobilskattemedlens specialbudget visar ej heller

i övrigt statens inkomster och utgifter påtagliga avvikelser från förut

gjorda uppskattningar. De förnyade budgetberäkningar som nu framlägges

innebär sålunda inga väsentliga förskjutningar gentemot uppskattningarna

i statsverkspropositionen.

För budgetåret 1953/54 är inkomsterna i riksstaten upptagna till

8 159 miljoner kronor. Uppskattningarna i finansplanen till årets statsverksproposition

tydde på att detta belopp skulle komma att stiga med något över

200 miljoner kronor. Enligt riksräkenskapsverkets nya beräkningar skulle

ökningen i förhållande till riksstaten bli cirka 50 miljoner kronor lägre än

som förutsattes i statsverkspropositionen, d. v. s. drygt 150 miljoner kronor

mer än vad riksstaten utvisar. Inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1953/54 upptages sålunda nu med sammanlagt (8 159 + 158 =) cirka

8 317 miljoner kronor.

Beträffande utgifterna å driftbudgeten har för budgetåret 1953/54 å

riksstaten uppförts ett belopp av 8 188 miljoner kronor. Vid statsverkspropositionens

framläggande hade tillkommit utgifter på tilläggsstat med tillhopa

omkring 150 miljoner kronor. De sammanlagda utgifterna redovisades

sålunda med ett belopp av (8 188 -f- 152 =) 8 340 miljoner kronor. Nu föreliggande

beräkningar pekar på ytterligare utgiftsökningar med 74 miljoner

kronor. Härav hänför sig 57 miljoner kronor till utgifter å tilläggsstat och

17 miljoner kronor till anslagsöverskridanden. Av utgiftsökningarna på tillläggsstat

faller cirka 40 miljoner kronor på anslag för finansiering av sysselsättningsberedskapen.

I övrigt avser ökningarna på tilläggsstat huvudsakligen

avskrivningar. Anslagsöverskridandena berör till omkring halva

beloppet tionde huvudtitelns förslagsanslag till omkostnader i samband med

inköp och lagring av fasta bränslen m. in. och beror på förluster i samband

med statliga prisgarantier på ved och torv. Återstoden fördelar sig på

ett stort antal anslag. Med hänsyn till vad nu anförts kan utgifterna å drift
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

budgeten för innevarande budgetår beräknas till (8 188 + 152 + 74 ==)

8 414 miljoner kronor, d. v. s. 226 miljoner kronor mer än vad riksstaten

utvisar.

Här redovisade förändringar på inkomst- och utgiftssidorna av driftbudgeten

för löpande budgetår ger till resultat ett formellt budgetunderskott av

(8 317 —. 8 414 =) 97 miljoner kronor, att jämföras med ett formellt underskott

av 29 miljoner kronor enligt riksstaten och ett formellt överskott av

28 miljoner kronor enligt uppskattningarna i årets statsverksproposition.

Det nu framräknade underskottet skall emellertid korrigeras med hänsyn

till utvecklingen av behållningarna å reservationsanslagen. Att döma av verkställda

undersökningar kommer en reservationsökning med 90 miljoner kronor

att uppstå för budgetåret 1953/54. Med hänsyn härtill kan utfallet a^

driftbudgeten för 1953/54 beräknas bli ett underskott av (97 90 =) 7

miljoner kronor. Detta belopp ligger helt inom budgetens felmarginal.

Jag övergår härefter till att behandla det statsfinansiella läget för budgetåret

195i/55. I statsverkspropositionen upptogs inkomsterna å driftbudgeten

med 8 517 miljoner kronor och utgifterna med samma belopp, innebärande

formell balans å driftbudgeten. Den föreslagna höjningen av spritoch

tobaksbeskattningen hade därvid inräknats. Med hänsyn till att 60 miljoner

kronor av förefintliga behållningar å äldre reservationsanslag förutsattes

bli förbrukade under budgetåret 1954/55 förelåg i själva verket ett

underskott i driftbudgeten med sistnämnda belopp. Det slutliga riksstatsförslag,

som härmed framlägges, erbjuder praktiskt taget samma budgetbalans

som enligt statsverkspropositionen. De förskjutningar som kan konstateras

på inkomst- och utgiftssidorna i förhållande till det ursprungliga

riksstatsförslaget är relativt begränsade och hänför sig främst till bilskattemedlens

specialbudget. Nettoförändringarna gentemot det ursprungliga budgetförslaget

i statsverkspropositionen innebär i det närmaste parallella förskjutningar

av totalbeloppen för inkomsterna respektive utgifterna. På inkomstsidan

redovisas nämligen en nettoökning med drygt 81 miljoner kronor

till 8 599 miljoner kronor, medan utgiftssidan visar en nettoökning med 86

miljoner kronor till 8 603 miljoner kronor. Detta innebär ett formellt underskott

i driftbudgeten för budgetåret 1954/55 med 4 miljoner kronor, d. v. s. i

praktiken formell balans. I detta sammanhang vill jag även påpeka, att det

under nionde huvudtiteln äskade anslaget till producentbidrag till vissa innehavare

av mindre jordbruk efter vad jag inhämtat kommer att belastas med

lägre belopp än som beräknats i statsverkspropositionen.

Någon ny undersökning beträffande förbrukningen av äldre reservationsmedel

under budgetåret 1954/55 har inte företagits. Reservationsmedelsförbrukningen

vid sidan av riksstaten beräknas alltså liksom i statsverkspropositionen

till 60 miljoner kronor. Utfallet av driftbudgeten för 1954/55

skulle alltså, inklusive reservationsmedelsförbrukningen, bli ett underskott

av 64 miljoner kronor. Det bör emellertid anmärkas, alt förändringen i reservationsmcdelsbehållningarna

för 1953/54, som redan nämnts, nu antagits

resultera i eu ökning med 90 miljoner kronor, medan i finansplanen räknats

med en minskning av 140 miljoner kronor. Detta kan påverka reservations
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

medelsförbrukningen under 1954/55 i höjande riktning. Då närmare hållpunkter

saknas för en revidering av den i finansplanen lämnade siffran, har

emellertid denna här upptagits oförändrad.

Vad inkomstsidan närmare beträffar vill jag till en början framhålla,

att riksräkenskapsverkets marsberäkning utvisar en nettoökning med 79

miljoner kronor jämfört med statsverkspropositionen. Jag ansluter mig till

denna beräkning och förordar, att den godtages såsom utgångspunkt för det

slutliga riksstatsförslaget. Härutöver är dock smärre jämkningar nödvändiga

beträffande en del inkomstposter såsom en konsekvens av vad som

föreslagits i samband med vissa särpropositioner (prop. nr 60, 116, 170, 180

och 198). Efter dylika jämkningar blir nettoökningen av inkomsterna 81

miljoner kronor i förhållande till det ursprungliga budgetförslaget i januari.

Härvid är att märka, att automobilskattemedlen uppräknats med 75 miljoner

kronor i överensstämmelse med det förslag som framlagts i proposition nr

112. Bortsett från höjningen av bilskatten uppgår slutsumman för inkomsterna

å driftbudgeten, på 6 miljoner kronor när, till samma belopp som i

statsverkspropositionen. Inom ramen för denna slutsumma förutsättes emellertid

intäkterna av indirekta skatter m. m. bli 56 miljoner kronor högre än

enligt prognoserna vid årsskiftet, medan inkomstskattetiteln nedräknats med

50 miljoner kronor från 4 350 miljoner kronor till 4 300 miljoner kronor.

De beräkningar av inkomsterna och utgifterna m. m. på inkomstskattetiteln,

som leder fram till beloppet 4 300 miljoner kronor, kan med ledning

av riksräkenskapsverkets uppgifter sammanfattas på följande sätt. Som

1953/54 1954/55

enl. stv.

prop.

ny ber.

enl. stv.

prop.

ny ber.

Inkomster:

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Preliminärskatt inkl. fyllnadsbetalning-

ar (ej sjukförsäkringsavgifter)......

6 800

6 770

7 300

7 300

Kvarstående skatt................

825

825

700

730

Fastighetsskatt ....................

350

360

290

300

Tillkommande skatt................

30

30

35

35

Restantier m. m.................

175

175

200

200

Summa inkomster

8180

8160

8 525

8 565

Utgifter:

Kommunalskattemedel.............

3 720

3 750

3 880

3 910

Överskjutande skatt................

435

430

500

500

Restitutioner .....................

50

50

60

60

Omföring av folkpensionsavgifter....

220

222

_

_

Övriga omföringar ................

35

35

35

35

Summa utgifter

4 460

4 487

4 475

4 505

Inkomster utöver utgifter............

3 720

3 673

4 050

4 060

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

1953/54 1954/55

Återföring från fonden för reglering

av utbetalningarna av kommunal- skattemedel......................

enl. stv.

prop.

Milj. kr.

450

ny ber.

Milj. kr.

450

enl. stv.

prop.

Milj. kr.

300

ny ber.

Milj. kr.

300

Netto

4170

4123

4 350

4 360

Härifrån avgår förskott till sjukkassor

—

—

—

75—100

Avrundat

4100

4 300

jämförelse har därvid medtagits motsvarande beräkning, sådan den nu föreligger,

för innevarande budgetår, ävensom de i finansplanen till årets statsverksproposition

redovisade uppskattningarna.

En jämförelse med motsvarande uppställning i årets statsverksproposition

visar endast obetydliga förändringar i de olika posterna. Den inflytande

kvarstående skatten har för budgetåret 1954/55 uppräknats med 30

miljoner kronor i förhållande till uppgifterna i statsverkspropositionen, vilket

sammanhänger med att utfallet av 1954 års taxering för aktiebolagen nu

antages komma att ligga något högre än vad som tidigare förutsattes. Å

andra sidan beräknas utbetalningarna av kommunalskattemedel för budgetåret

1954/55 komma att bli 30 miljoner kronor högre än enligt statsverkspropositionen.

Med hänsyn till gjorda antaganden om skatteunderlagets utveckling

räknas icke med någon avsättning till fonden för reglering av utbetalningarna

av kommunalskattemedel under budgetåret 1954/55. Totalresultatet

av riksräkenskapsverkets nya beräkningar blir en nettointäkt under

inkomstskattetiteln av 4 360 miljoner kronor mot 4 350 miljoner kronor enligt

statsverkspropositionen. Emellertid bör, såsom verket föreslår, i det

slutliga riksstatsförslaget hänsyn tas till den omständigheten, att förskotteringen

till sjukkassorna i samband nied övergången till de nya sjuk- och

yrkesskadeförsäkringarna under första halvåret 1955 torde komma att överstiga

de samtidigt inflytande avgifterna och bidragen. Det blir alltså här

fråga om en faktisk utbetalning av statsmedel, som på det hela taget inte

torde kunna återvinnas, så länge uppbörden av arbetsgivarbidrag och försäkringsavgifter

släpar efter i förhållande till de löpande ersättningarna från

sjukkassorna till de försäkrade. Såsom jag framhöll i finansplanen, hade i

det ursprungliga budgetförslaget medelsbehovet för ifrågavarande förskottering

icke uppförts såsom en belastning på inkomstskattetiteln. Jag tog då i

stället hänsyn till denna faktor vid bedömningen av det kassamässiga lånemedelsbehovet

för statsbudgeten i dess helhet. Riksräkenskapsverket har nu velat

markera den sannolikt uppkommande belastningen på inkomstskattetiteln

till följd av berörda förskottering till sjukkassorna genom att låta titelns

nettoinkomst för budgetåret 1954/55 avrundas nedåt med 60 miljoner kronor

till 4 300 miljoner kronor. Jag tillstyrker detta.

I enlighet med vad jag här anfört skulle, som förut nämnts, inkomsterna

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

för budgetåret 1954/55 uppgå till 8 599 miljoner kronor. Det bör understrykas,

att detta inkomstbelopp kommer att uppnås endast under de relativt

gynnsamma samhällsekonomiska förutsättningar som lagts till grund

för uppskattningarna på de skilda punkterna.

Beträffande utgifterna å driftbudgeten för budgetåret 1954/55, vilka

i statsverkspropositionen upptagits med 8 517 miljoner kronor, anmälde jag

i finansplanen, att bland annat anslagen till vägväsendet upptagits med beräknade

belopp i avvaktan på behandlingen av frågan om bilbeskattningen.

Sedan numera i proposition nr 112 förslag i denna fråga förelagts riksdagen,

har i proposition nr 129 definitiva äskanden gjorts beträffande vägväsendet.

Enligt nämnda proposition förutses för upprustning av vägväsendet under

sjätte huvudtiteln en utgiftsökning med 60 miljoner kronor i förhållande

till de beräknade beloppen. Även beträffande en del under andra huvudtitlar

upptagna anslag, som avräknas mot automobilskattemedel, föreligger ökningar.

Den sammanlagda utgiftsökningen i förhållande till statsverkspropositionen

beträffande anslag av nu nämnd art uppgår till 63 miljoner kronor.

I övrigt redovisas utgiftsökningar utöver statsverkspropositionen med

inalles 23 miljoner kronor. Totalt erhålles sålunda en ökning av utgifterna

å driftbudgeten för budgetåret 1954/55 med 86 miljoner kronor i jämförelse

med summan i statsverkspropositionen, varigenom det slutliga riksstatsförslagets

utgiftssida, som redan angivits, kommer att sluta på 8 603

miljoner kronor.

I följande sammanställning redovisas den sedvanliga översikten av inkomster

och utgifter å driftbudgeten.

Driftbudgeten

Miljoner kronor

Budgetår

Inkomster

Utgifter

över- eller

underskott

Reserva-

tionsmedels-

förändring

över- eller

underskott

inkl. reserva- tionsmedels- förändringar

1950/51.................

5 821

5 449

1 +

372

(-175)

+ 372

1951/52 ..................

7 507

6 423

1 + 1084

( + 138)

+ 1084

1952/53..................

7 808

7 647

> +

161

(- 21)

+ 161

1953/54 enl. riksstaten....

8159

8188

—

29

- 50

- 79

> stv.prop. 1954

8 368

8 340

+

28

-140

- 112

ny beräkning ....

8 317

2 8 414

3 _

97

3+ 90

s- 7

1954/55 enl. stv. prop.....

8517

8517

—

- 60

- 60

ny beräkning ....

8 599

8 603

-

4

- 60

- 64

I fråga om kapitalbudgeten har, såsom framgår av följande

tablå, efter statsverkspropositionens avlämnande icke inträffat några nämnvärda

förändringar. Däremot har höjningar föreslagits beträffande de sam
-

1 Reservationsmedelsförändringar under äldre anslag inräknade.

2 Därav riksstat 8 188, tilläggsstater I och II 208 samt överskridanden 18 mkr.

3 Exkl. indragna reservationsmedel.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

manlagda beloppen av de rörliga krediterna. Sålunda har i proposition

nr 51 förutsatts en rörlig kredit till Norrbottens järnverk med 75 miljoner

kronor, vilket förslag bifallits av riksdagen. Vidare innebär den i proposition

nr 180 förordade omläggningen av systemet för brödsädsregleringen

en ökning av den rörliga krediten för detta ändamål i riksgäldskontoret

med 15 miljoner kronor. I vilken utsträckning dessa krediter kommer att tas

i anspråk kan inte på förhand avgöras. Mot den ökade belastningen på riksgäldskontoret

till följd av de nya rörliga krediterna får emellertid ställas

förändringar i den motsatta riktningen beträffande utnyttjandet av tidigare

beviljade krediter för andra ändamål. I följande tablå har nettoresultatet av

nu berörda förändringar markerats genom att beloppet för ökade rörliga krediter

för budgetåret 1953/54 höjts från 100 miljoner kronor enligt uppgifterna

i statsverkspropositionen till 150 miljoner kronor. Någon ny uppskattning

beträffande förbrukningen av äldre anslagsmedel å kapitalbudgeten

har inte utförts.

Kapitalbudgeten

Miljoner kronor

Budgetår

Investe-

rings-

anslag

Avskriv- ningsmedel

och övriga

likvida

medel

Rörliga

krediter

Förbruk- ning av

äldre

anslags- medel

Låneme

enl. riks- staten

delsbehov

inkl. rörl.

kred. och be- räknad för- brukning

av äldre an- slagsmedel

1950/51...................

998

430

127

(522)

''568

695

1951/52...................

1408

632

374

(6)

''776

1150

1952/53 ...................

1838

818

137

(57)

*1020

1 157

1953/54 enl. riksstaten.....

2 091

818

200

150

1273

1 623

> stv.prop. 1954

2115

818

100

200

1297

1597

ny beräkning.....

2 2 134

8 835

150

200

1299

1649

1954/55 enl. stv.prop.......

1876

802

100

150

1074

1 324

ny beräkning.....

1879

803

100

150

1076

1326

I finansplanen redogjorde jag för de alternativa investeringsprogram som

rymdes inom ramen för den framlagda kapitalbudgeten. Jag framhöll därvid,

att utgångspunkten vid uppgörandet av kapitalbudgeten varit ett investeringsprogram

av i det närmaste samma omfattning som under innevarande

budgetår (normalalternativet). Med hänsyn till ovissheten beträffande den

framtida utvecklingen och inför risken av en tillspetsning av konjunkturen

hade därjämte ett lägre alternativ för investeringarna i de affärsdrivande

verken uppgjorts (minimialternativet). Dessutom påpekades, att de marginaler

som föreligger å anslagen medger ett visst utrymme för en utökning

av investeringsprogrammet utöver normalalternativet (maximialternativet).

Minimialternativet angavs representera en medelsförbrukning som med 05

miljoner kronor understiger normalalternativet. Maximialternativet, åter
1

Förbrukning av äldre anslagsmedel inräknad.

2 Därav 43 mkr å tilläggsstat.

» » 17 > » >

It Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 21,5.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

igen, fick anses möjliggöra en ökning av investeringarna med cirka 75 miljoner

kronor utöver normalalternativet genom ianspråktagande av outnyttjade

belopp å äldre anslag. Beträffande valet mellan dessa tre alternativ

uttalade jag i finansplanen, att det definitiva ställningstagandet borde uppskjutas,

tills en bättre överblick av läget i framtiden kunde erhållas. Några

månader har nu passerat, sedan statsverkspropositionen avlämnades, men

möjligheterna att bedöma det ekonomiska lägets gestaltning under det kommande

budgetåret är fortfarande synnerligen begränsade. I den mån det

redan nu blir nödvändigt att ta ställning till den statliga investeringsverksamhetens

omfattning under budgetåret 1954/55, torde man emellertid närmast

få ta sikte på normalalternativet. I sammanhanget får jag, som jag

redan gjort vid behandlingen av den ekonomiska politiken, erinra om att

Kungl. Maj :t tidigare denna dag fattat beslut att utfärda föreskrifter om begränsning

av de statliga myndigheternas byggnads- och anläggningsverksamhet

under sommarmånaderna.

Liksom skedde i finansplanen i statsverkspropositionen vill jag här slutligen

lämna en översikt av det statliga upplåningsbehovet. Som framgår av

översikten har lånemedelsbehovet minskat med närmare 100 miljoner kronor,

sedan statsverkspropositionen framlades. Den till 100 miljoner kronor preliminärt

beräknade posten till förskott i samband med sjukförsäkringen

har nämligen, som förut redovisats, nu beaktats i samband med beräkningen

av inkomstskattetiteln och ingår i driftbudgetens saldo, varför den här icke

upptages separat. Jag vill emellertid erinra om, såsom tidigare nämnts, att

det för 1954/55 angivna beloppet för reservationsmedelsförbrukningen kan

vara för lågt upptaget. I övrigt intresserar främst uppräkningen av rörliga

krediter med 50 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 i förhållande till

uppskattningarna i statsverkspropositionen.

Kassamässigt lånemedelsbehov.

Miljoner kronor.

1953/54 1954/55

Driftbudgeten:

enl. stv.

prop.

ny ber.

enl. stv.

prop.

ny ber.

Över- (—) eller underskott ( + )......

Reservationsmedelsförbrukning ( +)

- 28

97

—

4

eller ökning ( —) ................

140

- 90

60

60

Kommunmedel ....................

450

450

300

300

Förskott i samband med sjukförsäkr.

—

—

100

—

Kapitalbudgeten:

562

457

460

364

Investeringsbemyndiganden..........

1297

1299

1074

1076

Förbrukning av äldre anslag........

200

200

150

150

Rörliga krediter....................

100

150

100

100

1597

1 649

1 324

1 326

Totalt

2 159

2 106

1784

1690

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

Riksstatsförslaget, sådant det nu framlägges i slutligt skick, skiljer sig

icke till sin karaktär från det preliminära förslag som lämnades i statsverkspropositionen.

Mellan inkomster och utgifter på driftbudgeten råder formell

balans. Vid uppgörandet av förslaget har det, såsom jag mera utförligt

diskuterade i finansplanen, synts lämpligt att låta en konjunkturbild med

de drag som är kännetecknande för dagsläget bilda utgångspunkten. För

denna situation, som kan betecknas såsom en balanserad högkonjunktur,

har den finanspolitiska målsättningen varit att hålla jämvikt mellan driftbudgetens

inkomster och utgifter. Den fortsatta konjunkturutvecklingen

kommer självfallet att bli avgörande för budgetutfallet, såväl beträffande

drift- som kapitalbudgeten. Blir det nuvarande konjunkturläget i huvudsak

bestående under det kommande året, bör driftbudgeten för 1954/55 få ett

balanserat utfall, så när som på den extra belastning som kan väntas uppkomma

genom utnyttjandet av tidigare reservationsanslag. Härvid förutsättes

emellertid, att några mera betydande anslagsäskanden på tilläggsstat

icke framkommer. Något utrymme härför inom nuvarande inkomstram

föreligger icke.

En sammanställning av de förändringar av inkomsterna och utgifterna

å driftbudgeten för nästa budgetår, som i enlighet med vad i det föregående

anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen,

torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll.

Jag torde härefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under budgetåret 1954/55. Beträffande uttagningsprocenten

för ifrågavarande budgetårs förra hälft vill jag erinra

om att detta procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26

juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma

tal som gällt för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. 110. Vad åter

angår uttagningsprocenten för nästa budgetårs senare hälft vill jag såsom

en bakgrund till övervägandena angående detta procenttals lämpliga höjd

nämna följande.

Enligt verkställda beräkningar kan en sänkning av uttagningsprocenten

från 110 till 100 väntas medföra ett inkomstbortfall av cirka 250 miljoner

kronor. Eftersom en sänkning under ett första budgetår endast skulle beröra

en tredjedel av preliminärskatteuppbörden och då dessutom den preliminära

B-skatten som regel grundas på den senaste debiteringen för slutlig

inkomstskatt, skulle skattebortfallet under det första budgetåret belöpa sig

till 75 miljoner kronor. Möjligheten att sänka uttagningsprocenten med tio

enheter bör ses mot bakgrunden av statsinkomsternas beräknade utveckling

vid nuvarande uttagningsprocent av 110. Jag vill då först erinra om

att inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1954/55 enligt föreliggande

förslag till riksstat överstiger det beräknade inkomstutfallet för budgetåret

1953/54 med 282 miljoner kronor. Denna stegring beror emellertid till större

delen på de höjda skatterna för å ena sidan sprit och tobak och å andra

sidan motorfordonstrafiken. Frånräknas inkomstökningen på grund av dessa

skattehöjningar, uppgår stegringen av inkomsterna å driftbudgeten från

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

1953/54 till 1954/55 till 111 miljoner kronor. Beträffande inkomstutvecklingen

1955/56 har riksräkenskapsverket i samråd med nationalbudgetdelegationen

under hand företagit vissa uppskattningar. Dessa grundas på antagandet

att nuvarande konjunkturläge består och att uttagningsprocenten

bibehålies vid 110. Beräkningarna har givit till resultat en total inkomstökning

med cirka 125 miljoner kronor i förhållande till budgetåret 1954/55,

om man bortser från automobilskattemedlens specialbudget.

Det kassamässiga inkomstutfallet för enstaka budgetår påverkas emellertid

av fluktuationer i fråga om uppbörd och utbetalning av kommunalskatternedel,

kvarstående och överskjutande skatt samt av fyllnadsbetalningar.

Under de närmaste budgetåren kommer inkomstskattetiteln även att beröras

av omläggningen av fastighetsbeskattningen. För att vid bedömningen av inkomstutvecklingen

på längre sikt eliminera verkningarna av dylika fluktuationer

har inom riksräkenskapsverket en uppskattning företagits beträffande

de statliga skatter och avgifter som slutligt skall redovisas på inkomstskattetiteln

(statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter).

Ämbetsverket har härvid utgått från antagandet om en årlig treprocentig stegring

av den reala nationalinkomsten vid oförändrad prisnivå (för år 1954

3,5 procent enligt nationalbudgeten). Skatteunderlaget har för såväl

fysiska personer som aktiebolag antagits undergå en fortgående stegring

i överensstämmelse härmed. Uttagningsprocenten för den statliga inkomstskatten

för fysiska personer har förutsatts vara oförändrat 110 procent, varjämte

den kommunala utdebiteringen antagits oförändrad från och med

1955. Under de angivna förutsättningarna beräknas de skattskyldiga bli

påförda följande belopp i miljoner kronor enligt taxeringarna under åren

1955—1959.

Taxeringsår

1955 1956 1957 1958 1959

4 300 4 450 4 610 4 820 5 040

Såsom framgår av de redovisade siffrorna, skulle inkomstskattetiteln vid

nu rådande samhällsekonomiska framstegstakt för den närmaste femårsperioden

visa en genomsnittlig stegringstendens med 185 miljoner kronor

per år. Härtill får sedan läggas utvecklingen beträffande övriga inkomster

å driftbudgeten. För samtliga inkomster å driftbudgeten med undantag av

automobilskattemedlen erhålles vid motsvarande samhällsekonomiska antaganden

en årlig stegringstakt av cirka 300 miljoner kronor. Av vad som

förut anförts framgår emellertid, att denna stegring inte kan väntas ge något

nämnvärt utslag i budgeten vare sig under budgetåret 1954/55 eller under

budgetåret 1955/56. Vidare bör mot nu berörda, så att säga automatiska, inkomstökning

ställas den automatiska utgiftsstegring som senast redovisades

i statsverkspropositionen. För budgetåren 1955/56—1958/59 har den automatiska

utgiftsstegringen beräknats bli av den genomsnittliga storleken 200

miljoner kronor per år. För budgetåret 1955/56 har den automatiska utgifts
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

ökningen av den Nothinska utredningen uppskattats till 275 miljoner kronor.

Vid bedömningen av de möjligheter, som kan föreligga att nedpressa denna

ökning, bör hållas i minnet, att större delen därav hänför sig till socialhuvudtiteln.

Däremot innefattar denna uppskattning icke några automatiska

utgiftsökningar beträffande försvaret. Även om alla ansträngningar måste

sättas in på att hålla tillbaka utgiftsstegringen, framstår därför en betydande

uppgång av utgifterna å driftbudgeten under de närmaste budgetåren

såsom ofrånkomlig.

Sammanfattningsvis erbjuder budgetläget under de närmast kommande åren

ett synnerligen begränsat utrymme för skattesänkningar. I allra högsta grad

gäller detta budgetåren 1954/55 och 1955/56, men även beträffande de omedelbart

därefter följande åren framstår marginalen mellan inkomster och utgifter

såsom trång. I medvetande härom kan jag inte taga på mitt ansvar att

föreslå någon sänkning av uttagningsprocenten för inkomstskatten från och

med den 1 januari 1955. En återgång till procenttalet 100 bör ske när de budgetmässiga

och samhällsekonomiska förhållandena det medgiver, men jag kan

mot bakgrunden av de uppskattningar som redovisats beträffande såväl budgetåret

1954/55 som budgetåret 1955/56 inte finna, att det i dag föreligger

någon som helst grund för ett beslut i sådan riktning. Jag har emellertid redan

i finansplanen uttalat, att alla möjligheter bör tillvaratas för att i framtiden

ernå en förenkling av skattesystemet, vilket av praktiska skäl måste

få formen av skattelättnader för löntagare och andra av reformen berörda

kategorier. En sådan reform bör enligt min mening gå före en generell

minskning av inkomstskatten genom en sänkning av uttagningsprocenten.

Det är min förhoppning att de sakkunniga som utreder denna fråga hinner

avsluta sitt arbete i sådan tid, att förslag i ärendet kan föreläggas nästa års

riksdag.

Det anförda ger vid handen att jag förordar, att uttagningsprocenten för

den senare hälften av budgetåret 1954/55 fastställes till oförändrat 110, i

vad avser den statliga inkomstskatt för fysiska personer, oskifta dödsbon

och familjestiftelser som skall ingå i den preliminära skatten för budgetåret

1954/55. Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1954

års taxering vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna

i 12 § förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda

procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande

preliminära skatt för kalenderåret 1953.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1954/55

med Ilo procent av grundbeloppet; samt

b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1954/55 enligt den vid detta protokoll såsom Bilntng A fogade

specifikationen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

V. Kapitalbudgeten för budgetåret 1954/55.

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition

en beräknad investeringsplan för budgetåret 1954/55 jämte därvid

fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas

riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medelsäskandena

i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,

samt därjämte de nya investeringsanslag som äskats i särskilda propositioner.

En omräkning av hittills äskade resp. i förekommande fall av riksdagen

anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande sammanställning

framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag på

1 879 miljoner kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida har i de

följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar under

huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka hänför

sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt de avskrivningsanslag

under samma huvudtitel, vilka hänför sig till senare under

riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte har de

i investeringsstaterna uppförda posterna Avskrivningsmedel inom fonderna

och Övriga kapitalmedel underkastats översyn.

En sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under

olika kapitalfonder ger följande resultat.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ....................... 12 800 000

B. Televerkets fond....................... 206 550 000

C. Statens järnvägars fond ................ 290 800 000

D. Statens vattenfallsverks fond............ 346 500 000

E. Domänverkets fond .................... 1 470 700

II. Luftfartsfonden.........................................

III. Statens allmänna fastiglietsfond..........................

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastiglietsfond ............... 109 750 000

B. Försvarets fabriksfond ................. 4 100 000

V. Statens utlåningsfonder..................................

VI. Fonden för låneunderstöd ..............................

VII. Fonden för statens aktier ..............................

VIII. Fonden för förlag till statsverket........................

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
fond

.................................. 45 400 000

B. Jordfonden ........................... 6 000 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond....... 195 000

858 120 700

7 025 000

63 404 400

113 850 000

422 400 000

161 434 300

200 500 000

1 020 000

51 595 000

Summa kronor 1 879 349 400.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ....................... 5 101 000

B. Televerkets fond........................161450 000

C. Statens järnvägars fond.................158 100 000

D. Statens vattenfallsverks fond............. 58 500 000

E. Domänverkets fond..................... 701 000 383 852 000

n. Luftfartsfonden......................................... 1 036 000

III. Statens allmänna fastiglietsfond.......................... 39 585 800

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastiglietsfond................. 94 388 000

B. Försvarets fabriksfond................... 2 461 000 96 849 000

V. Statens utlåningsfonder.................................. Hl 97® 0W)

VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 87 309 100

VII. Fonden för statens aktier .............................. 1000

Vin. Fonden för förlag till statsverket........................ 1 000 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 14 900 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond........ 171 000 15 071 000

Summa kronor 735 778 900.

Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena beräknas

till de belopp som framgår av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1954 55.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ....................... 7 899 999

B. Televerkets fond....................... 45 100 000

C. Statens järnvägars fond ................ 132 700 000

D. Statens vattenfallsverks fond............ 288 000 000

E. Domänverkets fond.................... 769 700 474 268 700

II. Luftfartsfonden......................................... 5 989 000

III. Statens allmänna fastiglietsfond ......................... 23 818 600

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastiglietsfond............... 15 362 000

B. . Försvarets fabriksfond.................. 1 639 000 17 001000

V. Statens utlåningsfonder................................. 311 325 000

VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 74 125 200

VII. Fonden för statens aktier............................... 200 499 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket........................ 20 000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
-

fond.................................. 30 500 000

B. Jordfonden............................ 6 000 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond ...... 24 000 36 524 000

Säger 1 143 570 500

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster................. 31000 000

övrig kapitalåterbetalning....................... 36 075 100 67 075 100

Summa kronor 1076 495 400.

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bihang B.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar, som må påkallas av

riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag

efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret

1954/55 jämte därtill fogade stater i enlighet med

här framlagda förslag samt

att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten

upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda
Lånemedel.

....................... kronor 1 076 495 400.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Otto Winther.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

41

Bihang A.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten

för budgetåret 1954/55.

Kronor

Kronor

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a. Skatt å inkomst och förmögen-

het m. m., bevillning......... 4 300 000 000

b. Kupongskatt, bevillning......

6 000 000

c. Utskiftningsskatt och ersätt-

ningsskatt, bevillning........

1 000 000

d. Skogsvårdsavgifter, bevillning..

7 800 000

e. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevill-

ning......................

650 000

f. Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt, bevillning.

70 000 000

g. Lotterivinstskatt, bevillning ..

45 000 000

h. Omsättnings- och expeditions-

stämplar m. m., bevillning...

62 000 000

4 492 450 000

2. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning......

245 000 000

b. Bensinskatt, bevillning.......

495 000 000

740 000 000

3. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning........

420 000 000

b. Varuskatt, bevillning........

200 000 000

c. Införselavgift och accis å fett-

varor m. m., bevillning .....

53 000 000

d. Skatt å kaffe, bevillning.....

17 000 000

e. Tobaksskatt, bevillning......

660 000 000

f. Rusdrycksförsäljningsmedel av

partihandelsbolag, bevillning..

12 000 000

g. Rusdrycksförsäljningsmedel av

detaljhandelsbolag, bevillning. .

35 000 000

h. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker, bevillning

800 000 000

i. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å vin, bevillning.......

55 000 000

j. Maltdrycksskatt, bevillning...

85 000 000

k. Skatt å läskedrycker, bevillning

45 000 000

1. Statlig nöjesskatt, bevillning..

60 000 000

m. Skatt å elektrisk kraft, bevillning

32 000 000

2 474 000 000

7 706 450 000

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter....................

Kronor

Kronor

500 000

2. Inkomster vid fångvården.................

1 700 000

3. Inkomster vid si ökarte verket...........

400 000

4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk- ringsrådet..........................

5 100 000

5. Bidrag till pensionsstvrelsen..............

120 000

6. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården......................

425 000

7. Inkomster vid statens geotekniska institut ....

600 000

8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion...

2 400 000

9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket .

1 200 000

10. Avgifter för registrering av motorfordon......

4 000 000

11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd- rologiska institut...................

2 500 000

12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk- samhet ...........................

37 000

13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.....

1 500 000

14. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. m.....................

41 000

15. Inkomst av myntning och justering .

25 500 000

16. Kontrollstämpelmedel.................

800 000

17. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......

440 000

18. Bidrag till sparbanksinspektionen............

245 000

19. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........

300 000

20. Inkomster vid tandläkarhögskoloma..........

40 000

''

21. Avgifter för granskning av biografbilder......

234 000

22. Inkomster vid lantbruksnämnderna...........

1 600 000

23. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an- stalt ............................

700 000

24. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt

1 300 000

25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll- anstalt ........................

300 000

26. Inkomster vid lantmäteriväsendet.........

7 600 000

27. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......

900 000

28. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk- ningen ...........................

28 000

29. Skeppsmätningsavgifter .....................

185 000

30. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning

55 000

31. Inkomster vid statens provningsanstalt.......

1 900 000

32. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten....

2 700 000

33. Fyr- och båkmedel........................

9 500 000

34. Lotspenningar.......................

9 000 000

35. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. ..

550 000

36. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter

6 400 000

37. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register.

450 000

38. Bidrag till försäkringsinspektionen...........

700 000

39. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko- holistanstalter ...........................

400 000

40. Inkomster vid statens bakteriologiska labora- torium .......................

1 900 000

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

43

Kronor

Kronor

41. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

400 000

42. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

375 000

43. Inkomster vid statens sinnessjukhus..........

32 000 000

44. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på

Salbohed och i Vänersborg................

90 000

45. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka

350 000

46. Inkomster vid statens institut för folkhälsan ..

450 000

47. Inkomster vid karolinska sjukhuset..........

19 000 000

48. Inkomster vid serafimerlasarettet............

7 000 000

153 915 000

! III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel..............................

13 000 000

2. Totalisatormedel..........................

18 000 000

80 000 000

4. Lotterimedel.............................

100 000 000

5. Övriga diverse inkomster..................

10 000 000

221 000 000

8 081 365 OOO

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning.....................

10 000 000

2. Televerket...............................

60 000 000

3. Statens järnvägar.........................

1 000 000

4. Statens vattenfallsverk....................

100 000 000

5. Domänverket............................

45 000 000

216 000 000

II. Riksbanksfonden...............................

15 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond..............

1 000

2. Fångvårdsstyrelsens » ..............

470 000

3. Beskickningsfastigheternas » ..............

625 000

4. Byggnadsstyrelsens » ..............

11 000 000

5. Generaltullstyrelsens » ..............

155 000

6. Uppsala universitets > ..............

255 000

7. Lunds universitets » ..............

380 000

8. Lotsstyrelsens » ..............

85 000

9. Medicinalstyrelsens » ..............

2 880 000

10. Karolinska sjukhusets » ..............

400 000

16 251 000

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond...................

23 010 000

2. Försvarets fabrilcsfond.....................

2 600 000

25 610 000

! V. Statens utlåningsfonder:

1. Värnpliktslånefonden ......................

100

2. Statens bostadslåncfond ...................

18 000

3. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby ................................

26 000

4. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be-

medlade, barnrika familjer...............

6 200 000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

Kronor

Kronor

5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen..................

116 000

6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden .........................

1 000 000

7. Lånefonden för bostadsbyggande.....

46 000 000

8. Lånefonden för lantarbetarbostäder..........

600

9. Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg- nadsindustrien ......................

200 000

10. Statens bosättningslånefond.................

1 900 000

11. Vattenkraftslånefonden ....................

230 000

12. Luftfartslånefonden........................

675 000

1

13. Tullverkets båtlånefond ....................

1 500

14. Statens lånefond för universitetsstudier.......

50 000

15. Allmänna studielånefonden..................

85 000

16. Statens lånefond för hästavelns befrämjande ..

100

17. Statens kaninavelslånefond..................

100

18. Gödselvårdslånefonden......................

7 000

19. Statens kalkbrukslånefond..................

3 000

20. Statens fruktodlingslånefond.............. ..

100

21. Jordbrukets lagerhusfond...................

300 000

22. Statens mejerilånefond.....................

2 000

23. Jordbrukets maskinlånefond.................

825 000

24. Spannmålskreditfonden.....................

100

25. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.....

200 000

26. Statens slakterilånefond....................

3 000

i

27. Kraftledningslånefonden.....................

115 000

28. Elektrifieringslånefonden....................

100

29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo- tordrift ................................

100

30. Egnahemslånefonden.......................

6 700 000

31. Arrendelånefonden.........................

100

32. Arbetarsmåbrukslånefonden.................

100

33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond................

1 000

34. Kronotorparnas inventarielånefond ..........

100

35. Statens avdikningslånefond..................

1 450 000

36. Täckdikningslånefonden ....................

40 000

!

37. Bevattningslånefonden......................

3 000

:

38. Allmänna nyodlingsfonden .................

100

i

39. Fiskerilånefonden..........................

200 000

40. Statens fiskredskapslånefond.................

100

1

41. Kommunskogslånefonden....................

100

42. Virkesmätningslånefonden ..................

100

43. Skogsväglånefonden........................

1 000

44. Statens skogslånefond......................

100

45. Lånefonden för insamling av skogsfrö........

100

i

46. Hemslöjdslånefonden.......................

40 000

47. Industrilånefonden.........................

50 000

48. Statens hantverkslånefond..................

60 000

49. Fonden för hantverks- och småindustrikredit..

20 000

.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

45

Kronor

Kronor

50. Rederilånefonden..........................

100

51. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten..

118 000

52. Statens sekundärlånefond för rederinäringen...

73 000

53. Lotsverkets båtlånefond....................

135 000

66 849 800

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond...................

19 200 000

2. Statskontorets > ...................

1 125 000

3. Lantbruksstyrelsens » ...................

215 000

4. Riksbankens » ...................

480 000

5. Riksgäldskontorets » ...................

1 630 000

22 650 000

VII. Fonden för statens aktier .......................

70 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden.....................

26 900 000

2. Civila tjänstepensionsfonden.................

1 260 000

3. Militära tjänstepensionsfonden...............

152 000

4. Allmänna familjepensionsfonden..............

3 550 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond ........

7 275 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk......

22 000

39 159 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet........

36 000 000

2. Övriga diverse kapitalfonder................

9 700 000

45 700 000

617 219 800

Summa

8 598 584 800

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

Bihang B.

Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1954/55.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 12 800 000

fonden................ 5 100 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 7 699 000

12 800 000 12 800 000

B. Televerkets fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 206 550 000

riksstaten............. 950 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 157 000 000

Övriga kapitalmedel...... 3 500 000

Investeringsbemyndigande. 45 100 000

206 550 000 206 550 000

C. Statens Järnvägars fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 290 800 000

fonden................ 158 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 132 700 000

290 800 000 290 800 000

D. Statens vattenfallsverks fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 346 500 000

riksstaten ............. 5 700 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 52 700 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 288 000 000

346 500 000 346 500 000

E. Domänverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 1470 700

fonden................ 700 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 769 700

1 470 700

1 470 700

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

II. Luftfartsfonden.

47

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 7 025 000

riksstaten............. 225 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 810 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 5 989 000 __

7 025 000 7 025 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 63 404 400

riksstaten............. 32 724 800

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 6 860 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 23 818 600

63 404 400 63 404 400

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 109 750 000

riksstaten............. 83 925 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 10 462 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 15 362 000 _

109 750 000 109 750 000

B. Försvarets fabriksfond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.. 4 100 000

fonden................ 2 460 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 1 639 000 ____

"TlOOOOO 4 100 000

V. Statens utlåningsfonder.

Värnpllktslånefonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............. 200 000 Investeringsanslag ........ 200 000

Lånefonden för bostadsbyggande.

Avskrivningsmedel från Investeringsanslag.........400 000 000

riksstaten.............. 100 000 000

Investeringsbemyndigande. 300 000 000 ___

400 000 000

400 000 000

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien.

Investeringsbemyndigande.

. 4 000 000 Investeringsanslag......

... 4 000 000

Statens bosättningslånefond.

Investeringsbemyndigande.,

. 3 000 000 Investeringsanslag ......

.. 3 000 000

Statens

lånefond för universitetsstudier.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

4 000 000 Investeringsanslag ......

.. 4 000 000

Allmänna studielånefonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 6 500 000 Investeringsanslag ......

.. 6 500 000

Statens avdikningsiånefond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten..............

Investeringsbemyndigande.

Investeringsanslag ......

200 000

800 000

.. 1 000 000

1 000 000

1 000 000

Fiskerilånefonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten..............

Investeringsbemyndigande.

Investeringsanslag.......

175 000

525 000

700 000

700 000

700 000

Lotsverkets båtlånefond.

Investeringsbemyndigande.

500 000 Investeringsanslag ......

500 000

Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.

I nvesteringsb emyndigande.

2 500 000 Investeringsanslag.......

.. 2 500 000

Summa investeringsbemyndiganden

för statens utlåningsf

onder.......... 311325 000

låningsf onder.......... 311325 000

VI. Fonden för låneunderstöd.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 161 434 300

riksstaten............. 73 709 000

Övriga kapitalmedel...... 13 600 100

Investeringsbemyndigande. 74 125 200

161 434 300 161 434 300

VII. Fonden för statens aktier.

Övriga kapitalmedel...... 1 000 Summa investeringsanslag . .200 500 000

Investeringsbemyndigande. 200 499 000

200 500 000

200 500 000

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

49

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Övriga kapitalmedel...... 1 000 000 Summa investeringsanslag. 1 020 000

Investeringsbemyndigande. 20 000

1020000 1 020 000

IX. Diverse kapitalfonder.

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.. 45 400 000

riksstaten ............ 2 700 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 12 000 000

Övriga kapitalmedel...... 200 000

Investeringsbemyndigande. 30 500 000 _

45 400 000 45 400 000

B. Jordfonden.

Investeringsbemyndigande. 6 000 000 Investeringsanslag........ 6 000 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond.

Avskrivningsmedel inom

Summa investeringsanslag.

195 000

fonden ................

170 000

Övriga kapitalmedel.....

1000

Investeringsbemyndigande.

24 000

195 000

195 000

Säger beträffande samtliga investeringsstater för:

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag 1 879 349 400

riksstaten ............ 311 008 800

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 406 262 000

Övriga kapitalmedel...... 18 508 100

Investeringsbemyndigande 1 143 570 500

1 879 349 400 1 879 349 400

4 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 215.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

Driftbudgeten för

Inkomster.

Statsverks- propositionen

Mil], kr.

Senare

ändringar

Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ..........................

7 627,5

+ 79,0

7 706,5

II. Uppbörd i statens verksamhet........

154,3

- 0,4

153,9

III. Diverse inkomster..................

226,0

- 5,0

221,0

Säger

8 007,8

+ 73,6

8 081,4

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder............

211,0

+ 5,0

216,0

II. Riksbanksfonden ..................

15,0

—

15,0

III. Statens allmänna fastighetsfond......

16,3

—

16,3

IV. Försvarets fonder ..................

25,6

—

25,6

V. Statens utlåningsfonder..............

66,8

—

66,8

VI. Fonden för låneunderstöd ..........

22,6

—

22,6

VII. Fonden för statens aktier............

70,0

—

70,0

VIII. Statens pensionsfonder..............

39,2

—

39,2

IX. Diverse kapitalfonder ..............

43,2

+ 2,5

45,7

Säger

509,7

+ 7,5

517,2

Säger för inkomster å driftbudgeten

8 517,5

+ 81,1

8 598,6

Summa

8 517,5

8 598,6

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

51

budgetåret 1954/55.

Bilaga.

Utgifter.

Statsverks-

Senare

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna ......

3,6

—

3,6

II. Justitiedepartementet ..............

67,4

+ 2,2

69,6

III. Utrikesdepartementet ..............

48,8

— 0,2

48,6

IV. Försvarsdepartementet..............

2 019,2

—

2 019,2

V. Socialdepartementet................

2 376,5

- 0,4

2 376,1

VI. Kommunikationsdepartementet.......

749,1

+ 60,1

809,2

VII. Finansdepartementet ...............

177,3

+ 0,8

178,1

VIII. Ecklesiastikdepartementet...........

983,5

+ 2,7

986,2

IX. Jordbruksdepartementet ............

447,1

+ 5,2

452,3

X. Handelsdepartementet..............

127,1

+ 0,5

127,6

XI. Inrikesdepartementet................

506,8

+ 6,7

513,5

XII. Civildepartementet.................

257,0

+ 5,0

262,0

XIII. Oförutsedda utgifter ...............

1,0

—

1,0

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

13,6

4- 1,8

15.4

Säger

7 778,0

+ 84,4

7 862,4

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden....................

8,3

—

8,3

II. Riksgäldsfonden....................

390,0

—

390,0

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

309,8

+ 1,2

311,0

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-

delsförluster.....................

31,0

—

31,0

Säger

739,1

i + 1,2

740 3

Summa utgifter å driftbudgeten

8 517,1

+ 85,6

8 602,7

Beräknat över- eller underskott............

+ 0,4

- 4,1

Summa

8 517,5

8 598,6

647328. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:354 Skrivelse till Konungen angående statsregleringen för budgetåret 1954/55. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1954:351 Skrivelse till Konungen angående väckta motioner om anställande vid de rättspsykiatriska undersökningsstationema av socialassistenter m. m. i. anledning av Kung s. 1 i texten
  3. SU 1954:157 Memorial angående siatsregleringen för budgetåret 195^/55. s. 9 i texten
  4. BevU 1954:57 Skrivelse till Kungl. Maj :t dels anhålla om en utredning rörande en speciell framtida skattesänkning för de inkomsttagargrupper, som genom inflationen fått sit s. 1 i texten
  5. SU 1954:150 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/5/t. s. 2 i texten