Sök i Ratio Lex

Angående avlösning av malmfåltspolisorganisationen

24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:27, Angående avlösning av malmfåltspolisorganisationen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 27.

1

Nr 27.

Kungl. Mcij:ts proposition till riksdagen angående avlösning av

malmfåltspolisorganisationen; given Stockholms slott

den 4 december 1953.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Sammanfattning.

I propositionen föreslås, att den så kallade malmfältspolisen i Kiruna

stad och Gällivare kommun, vilken bekostas av medel, som tillhandahålles

av Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (LKAB), skall upphöra, i samband

varmed kommunerna skall övertaga hela ansvarigheten för polisväsendet

inom respektive kommuner i enlighet med bestämmelserna i polislagen.

Såsom villkor för upphörandet av LKAB:s förpliktelser beträffande polisväsendet

skall gälla, att bolaget åtager sig vissa förpliktelser till statsverket

av såväl engångs- som fortlöpande beskaffenhet. Kommunerna skall, bl. a.

för sin medverkan till frågans lösning, beredas den förmånen att staten till

dem utbetalar det årliga bidraget från LKAB. De skall även i samband med

övergången till den nya organisationen av statsmedel få gottgörelse för

huvuddelen av de pensionskostnader av engångsnatur, som sammanhänger

med att de blir huvudmän för den då anställda malmfältspolispersonalen.

Avlösningen skall ske den 1 juli 1954.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 saml. Nr 27.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 27.

Utdrag au protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

i december 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anmäler statsrådet Hedlund fråga om malmfältpolisens framtida

ställning samt anför.

Inledning.

Genom beslut den 29 juni 1950 uppdrog Kungl. Maj:t åt landshövdingen

Bo Hammarskjöld att verkställa utredning rörande den s. k. malmfältspolisens

framtida ställning och därmed sammanhängande spörsmål. Utredningen

— som antagit benämningen 1950 års utredning angående malmfältspolisen

— har den 9 september 1952 avgivit promemoria med förslag

i ämnet.

över promemorian har utlåtande avgivits av länsstyrelsen i Norrbottens

län efter hörande av följande myndigheter, korporationer in. in., nämligen

landsfogden i länet, landsfiskalerna i Kiruna, Vittangi, Gällivare och dåvarande

Hakkas distrikt, stadsfullmäktige i Kiruna, Gällivare kommunalfullmäktige,

municipalfullmäktige i Malmbergets och Gällivare municipalsamhällen

samt Kiruna polisförening och malmfältspolisens kår i Malmberget.

Utlåtanden har därjämte avgivits av överbefälhavaren, efter börande

av chefen för armén, samt av statskontoret, riksräkenskapsverket, domänstyrelsen,

kommerskollegium, statspolisintendenten, statens pensionsanstalt,

1951 års pensionsutredning, Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, svenska

polisförbundet och svenska stadsförbundet. Dessutom har svenska landskommunernas

förbund beretts tillfälle alt yttra sig men icke inkommit

med något utlåtande.

Efter överväganden inom inrikesdepartementet drogs i en promemoria

den 7 februari 1953 riktlinjer upp för en lösning, som i vissa delar avvek

från utredningens förslag, över departementspromemorian inhämtades utlåtande

från länsstyrelsen i Norrbottens län efter hörande av Kiruna och

Gällivare kommuner.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 27.

Ärendet har sedan varit föremål för överläggningar mellan företrädare

för inrikesdepartementet och länsstyrelsen samt representanter för bolaget

och Kiruna stad.

1950 års utredning angående malmfältspolisen.

Malmfältspolisens tillkomst samt gällande polisorganisation.

I Kiruna polisdistrikt, som omfattar Jukkasjärvi församling av Kiruna

stad, finnes dels s. k. malmfältspolis och dels kommunalanställd polispersonal

anställd enligt polislagen. Detsamma är förhållandet i Malmbergets

polisdistrikt (Malmbergets kyrkobokföringsdistrikt av Gällivare kommun).1

Malmfältspolisen har sitt ursprung i två kontrakt av den 9 september

1899, varigenom länsstyrelsen i Norrbottens län jämlikt bemyndigande —

efter godkännande av riksdagen — i nådigt brev den 26 maj samma år å

Kungl. Maj :ts och kronans vägnar upplät på arrende under en tid av 50 år,

enligt det ena kontraktet till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (LKAB)

och enligt det andra kontraktet till aktiebolaget Gellivare malmfält vissa

i anslutning till bolagens utmål å malmfälten belägna områden. I båda kontrakten

intogs, jämte andra villkor för arrendeupplåtelsen, föreskrift om

skyldighet för bolagen att bekosta viss polisbevakning. I kontraktet med

LKAB stadgades sålunda »att bolaget skall tillhandahålla Konungens Befallningshavande

erforderliga medel för avlönande av den polisstyrka, som

till ordningens vidmakthållande å Luossavaara och Kiirunavaara och närmast

därintill belägna områden av Konungens Befallningshavande förordnas.

» Kontraktet med aktiebolaget Gellivare malmfält innehöll en

likalydande föreskrift om ordningens vidmakthållande »å Malmberget och

närmast därintill belägna område».

I samband med 1907 års s. k. malmavtal, som reglerade ekonomiska

mellanhavanden mellan svenska sluten, å ena, samt trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund och LKAB m. fl., å andra sidan, ersattes förenämnda

kontrakt av två nya arrendekontrakt, gällande en tid av 50 år

räknat från och med den 1 januari 1908, båda kontrakten med LKAB såsom

arrendator. 1 dessa kontrakt intogs bestämmelser av enahanda lydelse som

de nyss citerade.

Sistnämnda båda kontrakt är alltjämt gällande. Av 1927 års malmavtal,

som ersatt 1907 års malmavtal och som med senare överenskomna

ändringar alltjämt gäller, följer att arrendekontrakten skall bestå,

så länge bolaget uppehåller gruvdriften. 1927 års malmavtal är icke tids
1

Då betänkandet avgavs var Gällivare kommun uppdelad på Gällivare och Hakkas landsfiskalsdistrikt,

omfattande Gällivare och Malmbergets resp. Hakkas polisdistrikt. Numera

bildar kommunen ett landsfiskalsdistrikt, Gällivare, som omfattar Gällivare och Hakkas

polisdistrikt. Malmbergets polisdistrikt har sålunda indragits och uppgått i Gällivare polisdistrikt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 27.

begränsat. Enligt avtalet bär staten berättigats att vart tionde år fatta ståndpunkt

till frågan om inlösning av de aktier i LKAB, som ägs av trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund. Därest inlösningsrätten begagnas, skall

tillsägelse härom göras senast två år före inlösningsdagen. Nästkommande

inlösningsdag är den 30 september 1957.

Polispersonalens storlek i de ifrågavarande polisdistrikten framgår av

följande uppställning:

Nuvarande polisstyrka

Polisdistrikt

Malmfältspolis

Kommunalanställd

polispersonal

S:a

Kiruna

1 överkonstapel

1 bitr. överkonstapel

2 kriminalkonstaplar

12 konstaplar

1 kriminalkonstapel

2 konstaplar

1 extra polissyster

16

41 *

20

Malmberget

1 överkonstapel

3 konstaplar

2 extra konstaplar

2 fjärdingsman

6

2

8

Malmfältspolisen förordnas av länsstyrelsen utan att vare sig LKAB eller

vederbörande polisdistrikt äger öva inflytande på tillsättningen. Personalen

avlönas enligt ett av länsstyrelsen fastställt avlöningsreglemente, vilket

ansluter sig till statens allmänna avlöningsreglemente den 30 juni 1947

(Saar). De ordinarie befattningshavarna är placerade, konstaplar i lönegrad

14, kriminalkonstaplar och biträdande överkonstapel i lönegrad 16 samt

Överkonstaplar i lönegrad 19 i enlighet med löneplan nr 1 i statens löneplansförordning

den 30 juni 1947. Utöver lön och kallortstillägg utgår beklädnadsbidrag

med 528 kronor för år och man. Lönebeloppen och beklädnadsbidragen

utbetalas genom länsstyrelsens försorg av7 medel, som bolaget

tillhandahåller. Bolaget ersätter även vissa telefonkostnader för malnifältspolisen.

Befattningshavarna vid malmfältspolisen har tidigare av bolaget tillerkänts

pension enligt ett för bolagets tjänstemän gällande pensionsreglemente.

Den personal, som anställts under senare år, har dock icke erhållit

pensionsrätt. Enligt för utredningen tillgängliga uppgifter gäller pensionsutfästelser

för sex av de i Kiruna stationerade befattningshavarna och för

fyra av befattningshavarna i Malmberget.

Den kommunalanställda personalen är anställd på sätt och enligt grunder,

som gäller för den kommunala polisen i allmänhet.

1 I Vittangi polisdistrikt, som omfattar Vittangi församling av Kiruna stad, finnes endast

kommunalanställd polispersonal, nämligen en biträdande överkonstapel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 27.

Skälen för eu omorganisation.

Åtskilliga olägenheter är enligt utredningen förenade med polisväsendets

nuvarande organisation inom ifrågavarande områden.

Beträffande polisorganisationen som sådan framhålles det oegentliga i

att polispersonal i samma polisdistrikt har olika huvudmän. Den omständigheten

att inom samma polisdistrikt finnes dels kommunalt anställd

polispersonal och dels personal, anställd jämlikt föreskrifterna i arrendekontrakten,

är ägnad att försvåra polisverksamhetens behöriga bedrivande.

Malmfältspolisens bristande mobilitet är även en betydande olägenhet.

Malmfältspolisen anses sålunda icke kunna tagas i anspråk för tjänstgöring

utanför de polisdistrikt, vari den är stationerad. LKAB eller representanter

för bolaget har i skilda sammanhang även ifrågasatt befogenheten

av att använda malmfältspolis inom de delar av polisdistrikten, som ligger

så avlägset från områdena för gruvdriften, att polisarbetet där icke kan anses

äga något samband med densamma. I Kiruna torde ej heller malmfältspolis

författningsenligt kunna tagas i anspråk för den staden åliggande

skyldigheten att tillhandahålla reservpolis.

Beträffande malmfältspolispersonalens anställningsförhållanden kan enligt

utredningen allvarliga erinringar göras, särskilt i vad gäller pensionsförhållandena.

Största delen av personalen har icke fått sin pensionsfråga ordnad.

De pensionsutfästelser, som meddelats av bolaget, företer dessutom

väsentliga brister, främst därutinnan att rätt till uppskjuten pension icke

föreligger. Detta förhållande har bl. a. medfört, att befattningshavare vid

malmfältspolisen, som anställts i andra polisdistrikt, underlåtit att begära

avsked från sin anställning vid malmfältspolisen för att icke äventyra den

pensionsrätt, som därstädes tillkommer eller möjligen må tillkomma dem.

Vidare anmärker utredningen, att oklarhet råder rörande malmfältspolisens

tjänsterättsliga ställning i allmänhet, främst i vad angår frågan

i vad mån bestämmelserna i polisiagen och övriga författningar rörande

polisväsendet är tillämpliga å densamma. Denna oklarhet är uppenbarligen

i och för sig en allvarlig olägenhet. Den medför även åtskilliga praktiska

nackdelar. Sålunda må nämnas, att ovissheten om personalens rätt

till reseersättning och till ersättning för skada i tjänsten m. in. verkar

hämmande på mobiliteten.

Såsom ytterligare skäl för en omorganisation av malmfältspolisen nämner

utredningen slutligen, att den oklara gränsen mellan kommunernas och bolagets

skyldigheter under senare år upprepade gånger föranlett allvarliga

tvister.

Utredningens förslag.

Allmänna riktlinjer. Utredningen har funnit, att en avlösning av organisationen

bör ske. Polisorganisationen inom de avlägset och intill rikets

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 27.

gränser belägna kommuner, som inrymmer de lappländska malmfälten,

bör icke tillåtas vara svagare än polisorganisationen i landet i övrigt.

Med hänsyn till att de mellan staten och LKAB ingångna avtalen icke i

och för sig kan grundlägga någon rätt för kommunerna, måste avlösningen

i princip anses vara en angelägenhet uteslutande mellan staten och bolaget.

De ledande synpunkterna vid omorganisationen bör vara, att endast en

huvudman skall finnas för polisväsendet i envar av kommunerna, ävensom

att allt samband mellan bolaget och kommunerna i polishänseende skall

upphöra. Utredningen anser, att erforderlig effektivitet i organisationen

skall kunna vinnas i de stora och bärkraftiga kommuner, varom här är

fråga, med en kommunal polisorganisation enligt polislagen, och föreslår,

att kommunerna i fortsättningen övertager hela ansvarigheten för polisväsendet.

Förhållandet mellan staten och LKAB. Staten och LKAB bör träffa avtal

om bolagets förpliktelser efter en avlösning. Detta avtal bör gälla, så länge

bolaget eller dess rättsinnehavare innehar nyttjanderätten till de med

arrendekontrakten avsedda områdena på de villkor i övrigt, som innehållas

i kontrakten.

LKAB:s förpliktelser bör efter avlösningen i princip motsvara löne- och

pensionskostnaderna för visst antal polismän i Kiruna och Malmberget. Att

lägga jämväl andra kostnader till grund skulle icke stämma väl överens

med innehållet i arrendekontrakten.

Såsom grund för betalningsförpliktelsen såsom sådan kan — utöver bolagets

eget åtagande — anföras, att varken bolaget eller staten i samband

med ingåendet av 1927 års malmavtal synes ha ifrågasatt någon ändring

i den grundläggande klausulen i 1899 års arrendekontrakt angående bolagets

skyldighet att bestrida poliskostnader, detta oaktat att 1925 års polislag

vid tiden för malmavtalet redan var utfärdad.

Mellan utredningen och LKAB har preliminärt överenskommits, att

bolaget efter en avlösning av malmfältspolisen i princip skall bestrida löneoch

pensionskostnaderna för en överkonstapel och 11 konstaplar i Kiruna

samt för en överkonstapel och 3 konstaplar i Malmberget. Med representanter

för bolaget har utredningen gjort upp ett förslag till avtal av följande

lydelse:

Avtal.

Enligt två särskilda arrendekontrakt, båda dagtecknade den 7 mars och

den 3 juli 1907, mellan Kungl. domänstyrelsen, å Kungl. Maj:ts och kronans

vägnar, å ena, samt Luossavaara-Iviirunavaara (LKAB), å andra

sidan, rörande upplåtelse av viss kronomark dels i Jukkasjärvi socken

(första stycket, tionde att-satsen) och dels i Gällivare socken (tredje stycket,

tionde att-satsen), gäller som villkor för upplåtelserna, bland annat,

»att bolaget skall tillhandahålla Konungens Befallningshavande erforderliga

medel för avlönande av den polisstyrka, som till ordningens vidmakthållande

å Luossavaara och Kiirunavaara malmfält och närmast

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj :ts proposition nr 27.

därintill belägna områden», resp. »å Malmberget och närmast därintill

belägna område av Konungens Befallningshavande förordnas.»

Mellan Kungl. Maj :t och kronan, å ena, samt LKAB, å andra sidan, har

denna dag överenskommits, att nämnda föreskrifter skola — såvitt angår

ovannämnda kontrakt ävensom de övriga avtal mellan staten och LKAB

eller av LKAB företrädda rättssubjekt där motsvarande föreskrift finnes

intagen — från och med den 1 juli 1953 ersättas av följande bestämmelser:

1. LKAB skall årligen, tre månader efter mottagen anmaning, till statsverket

erlägga ett belopp motsvarande kostnaderna under närmast föregående

kalenderår — första gången dock endast för andra halvåret 1953 —

för avlöning och pensionering av två polisöverkonstaplar och fjorton poliskonstaplar.

Avlöningsbeloppen skola därvid bestämmas enligt den vid varje särskild

tidpunkt för nämnda år fastställda lönen enligt högsta löneklassen inom

vederbörlig, för motsvarande befattning vid den statliga poliskåren i Boden

gällande lönegrad.

Ersättningen för pensionskostnaderna skall motsvara de fortlöpande avgifter,

som utgå enligt statens pensionsanstalts reglemente för en poliskår

med den storlek och sammansättning som ovan angivits.

2. LKAB skall vidare, tre månader efter mottagen anmaning, till statsverket

erlägga ett engångsbelopp, motsvarande engångsavgifterna per den

30 juni 1953 enligt statens pensionsanstalts reglemente för all vid denna

tidpunkt varaktigt anställd personal vid malmfältspolisen i Kiruna och Malmberget,

som omfattas av betalningsförpliktelsen i punkt 1, första stycket.

Till grund för beräkningen skall läggas all den tid vederbörande polismän

varit anställda vid malmfältspolisen.

3. Kungl. Maj:t och kronan övertager alla förpliktelser som åvila LKAB

till följd av pensionsutfästelser som LKAB meddelat personal, som den

30 juni 1953 är anställd vid malmfältspolisen.

Detta avtal skall äga giltighet så länge LKAB eller dess rättsinnehavare

innehar nyttj anderätten till de med förenämnda arrendekontrakt den 7

mars och den 3 juli 1907 avsedda områdena på de villkor i övrigt som innehållas

i kontrakten.

Tvister rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal skola avgöras

av skiljemän. Av skiljemännen skall Kungl. statskontoret utse en, LKAB en

och de sålunda utsedda en tredje skiljeman, vilken tillika skall vara ordförande.

Kunna förstnämnda två skiljemän icke enas om valet av den

tredje skiljemannen, utses denne av Kungl. Maj :t. I övrigt skola bestämmelserna

i lagen om skiljemän äga tillämpning.

Till innehållet i avtalet fogar utredningen bl. a. följande anmärkningar:

Punkt 1. Genom avlöningsbeloppens anknytning till lönerna vid den

statliga poliskåren i Boden erhålles automatisk anpassning till det vid varje

särskild tidpunkt gällande statliga polislöneläget. Vid avlöningsbeloppens

beräkning skall hänsyn tagas till utgående rörligt tillägg men däremot

icke till kallortstillägg, beklädnadsersättning eller andra särskilda ersättningar

eller tillägg. Beräkningen har föreslagits skola ske efter högsta löneklassen,

detta i avsikt att kompensera det förhållandet, att särskilda ersättningar

och tillägg icke skola medräknas.

Punkt 2. I vad avser engångsbeloppet för pensionskostnader förutskickas,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:is proposition nr 27.

att utredningen kommit till den uppfattningen, att kommunerna icke bör

förpliktas att erlägga de erforderliga engångsavgifterna vid inträde i SPA

för den personal tillhörande malmfältspolisen, som upptagits i en vid utredningens

promemoria fogad bilaga. För den vid avlösningen varaktigt anställda

personal, som skall omfattas av LKAB:s årliga betalningsförpliktelse,

har utredningen ansett bolaget böra bestrida dessa avgifter. För övrig

i bilagan upptagen personal vid malmfältspolisen bör staten bära de mot

engångsavgifter i nämnda anstalt svarande kostnaderna.

Punkt 3. LKAB har meddelat pensionsutfästelser till viss personal vid

malmfältspolisen. Enligt utredningens förslag kommer kommunerna att

berättigas ansluta sin polispersonal till SPA. Med hänsyn till LKAB:s pensionsåtaganden

enligt avtalsförslaget synes bolaget på föreslaget sätt böra

befrias från alla tidigare pensionsåtaganden, i vad avser personal som är

anställd vid mamfältspolisen vid avlösningen.

Förhållandet mellan staten och kommunerna. Utredningen anser, att

kommunerna etter en avlösning av malmfältspolisen bör vara huvudmän

lör hela sitt polisväsen. De bör i bidragshänseende icke vidare vara beroende

av LKAB ulan i stället tillförsäkras ett förhållandevis stort statsbidrag.

Kommunerna torde visserligen i likhet med övriga kommuner vara pliktiga

att underkasta sig de bestämmelser i polislagen, som fastslår den kommunala

ansvarigheten för polisväsendet. Eftersom kommunerna av särskilda

skäl så länge i avsevärd mån varit befriade från polislagens förpliktelser

att anställa polispersonal, ett förhållande till vilket staten i hög

grad medverkat, torde de dock icke, utan att några förändrade förhållanden

inträtt, böra utan vidare berövas denna förmån. Utredningen har därför

ansett skäligt, att de tillförsäkras ett statsbidrag, som icke alltför

mycket skiljer sig från den förmån malmfältspolisorganisationen inneburit.

Med stöd av dessa allmänna synpunkter och efter förhandlingar med

berörda kommuner föreslår utredningen,

att staten med Kiruna stad och Gällivare kommun sluter eu överenskommelse,

innebärande att statsverket, under förutsättning av i det följande

angivna åtaganden från kommunernas sida, tillförsäkrar dem följande

förmåner.

a) Kommunerna erhåller årligen av Kronan det belopp LKAB skall erlägga

enligt punkt 1 i avtalet, varvid Kiruna stad skall erhålla vad som

belöper å 1 överkonstapel och It konstaplar och Gällivare kommun vad

som belöper å 1 överkonstapel och 8 konstaplar. Vid beräkningen av det

allmänna, för närvarande med 50 procent utgående statsbidraget till landskommuner

för polisväsendet skall bidragsunderlaget för Gällivare kommun

utgöras av avlöningskostnaderna för all ordinarie polispersonal med avdrag

av det enligt berörda avtal punkt 1 på lönekostnaderna beräknade bidragsbeloppet.

b) Till Kiruna stad skall dessutom utgå statsbidrag med 50 procent av

avlöningskostnaderna för 1 biträdande polisöverkonstapel, 2 kriminalkonstaplar

och 1 poliskonstapel (d. v. s. den personalstyrka vid den nuvarande

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 27.

malmfältspolisen i staden för vilken LKAB icke i princip skall bestrida

avlönings- och pensionskostnader). Avlöningskostnaderna skall beräknas

i överensstämmelse med vad som angivits i nämnda avtal punkt 1, andra

stycket.

c) Kommunerna berättigas att vinna inträde i SPA för all sin nuvarande

och blivande polispersonal utan skyldighet att erlägga engångsavgifter för

den personal, tillhörande malmfältspolisen, som fanns anställd den 1

april 1952.

Såsom förutsättning för tillgodonjutandet av nu angivna förmåner bör

gälla, att kommunerna lämnar bindande åtaganden i följande hänseenden.

1. Kommunerna övertager den 1 juli 1953 hela ansvarigheten för polisväsendet

inom respektive kommuner.

2. Samtliga tjänster vid malmfältspolisen skall samma dag överföras på

kommunerna, eller sålunda på Kiruna stad 1 polisöverkonstapel, 1 biträdande

polisöverkonstapel, 2 kriminalkonstaplar och 12 poliskonstaplar samt

på Gällivare kommun 1 polisöverkonstapel, 3 poliskonstaplar och 2 extra

poliskonstaplar.

3. De personer, som vid tiden för övertagandet varaktigt innehar eller

uppehåller tjänster, som sålunda överförs, skall utan vidare överföras å

kommunernas lönestat. Dessa befattningshavare skall därefter i allo åtnjuta

de rättigheter, som tillkomma kommunalt anställd polispersonal, ävensom

var pliktiga att fullgöra de skyldigheter, som ankomma å sådan polispersonal.

4. överförandet innebär, att kommunerna skall svara för de på tiden därefter

belöpande, huvudmannen åvilande kostnaderna för vederbörande polismäns

pensionering, beräknade efter full pension vid 57 levnadsår och 25

tjänstår eller den högre pensions- och tjänsteålder, som kan komma att

fastställas för personal i motsvarande befattningar vid den statliga poliskåren

i Boden.

Vissa pensionsfrågor. Tjänstledig polisman vid malmfältspolisen bör före

omorganisationen avfordras besked, om han önskar kvarstå i tjänst vid

kåren. Befattningshavare, som icke anmäler sådan önskan, bör vid omorganisationen

anses skild från sin befattning. Dylik befattningshavare

bör emellertid beredas rätt till vissa pensionsförmåner. Detsamma bör enligt

utredningens mening gälla även för polisman, som slutat sin anställning

vid malmfältspolisen utan rätt till pension från LKAB. Frågan huruvida

polismannen formellt kvarstår i sin anställning vid poliskåren eller icke

bör icke vara av betydelse vid spörsmålets bedömande. De kostnader, som

föranledas av nu ifrågavarande pensionering, bör enligt utredningen bäras

av staten. Förutsättning för åtnjutande av pensionsrätt bör med hänsyn

till villkoren för åtnjutande av tjänstelivränta enligt 1947 års allmänna

tjänstepensionsreglemente vara, att anställningstiden vid malmfältspolisen

omfattat minst tre år.

Rörande den närmare regleringen av dessa pensionsfrågor anför utredningen

:

Av de befattningshavare, som tidigare avgått från anställning vid malmfältspolisen

eller som kommer att i samband med omorganisationen avgå

därifrån, innehar några för närvarande befattningar, som är förenade med

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 27.

pensionsrätt enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente eller enligt

SPA-reglementet eller som kan förenas med pensionsrätt enligt sistnämnda

reglemente. Dessa befattningshavare bli skäligen tillgodosedda, om Kungl.

Maj :t lämnar medgivande i fråga om rätt till tjänstårsberäkning för pension

enligt vederbörligt reglemente med avseende å tiden för anställningen

vid malmfältspolisen. Engångsavgift för tjänstårsberäkningen torde icke

böra uttagas.

Vad angår de befattningshavare, som icke omfattas av vad nu sagts,

uppstår fråga om beviljande av pensionsförmån vid sidan av gällande

bestämmelser. Utredningen förordar, att prövning i förevarande avseende

bör äga rum, när framställning därom göres av vederbörande befattningshavare

eller huvudman. Prövningen torde böra ankomma på SPA. I fråga

om de grunder för pensionering, som bör vinna tillämpning vid prövningen

hos SPA, föreslår utredningen en tillämpning av vad i sådant hänseende

skulle ha gällt, därest befattningshavaren vid avgången innehaft ordinarie

tjänst vid den statliga poliskåren i Boden i den lönegrad, efter vilken hans

avlöning vid malmfältspolisen senast varit bestämd. Anställningstid vid

malmfältspolisen bör därvid helt tillgodoräknas såsom tjänstår även i

vad angår tid före nettolönesystemets införande, under vilken befattningshavare

icke varit pliktig att erlägga pensionsavgift. Skulle den översyn av

de statliga reglerna beträffande pensionsrätten för förtidsavgången personal,

som ankommer på 1951 års pensionsutredning, med hänsyn till den

s. k. oantastbarhetsprincipen leda till införande av gynnsammare regler

med verkan även för tidigare avgången personal, bör även förevarande

pensioner omprövas.

Tjänstelivränta för de förutvarande malmfältspoliserna bör få utgå

såsom förtidslivränta även i samband med befattningshavarens avgång

från polistjänst med rätt att därvid åtnjuta pension på grund av de för

tjänsten gällande pensionsbestämmelserna.

För att belysa innebörden av vad utredningen nu föreslagit har utredningen

gjort en preliminär beräkning av livräntebelopp, som kan ifrågakomma.

Resultatet av beräkningarna framgår av nedanstående uppställning:
-

Namn

Födelseår

Senast av- lönad enl.

lönegrad

Tjänstelivränta från 65 års

ålder (uppskjuten livränta)

Familjeliv- ränta för änka,

årligen kronor

före

efter

67 års ålder, årligen kronor

Öhrman ............

1910

A 10

310

310

198

Nordberg............

190!)

Ca 14

791

651

398

Söderberg ............

1912

A 10

231

231

129

Salander ............

1908

Ca 19

2075

1787

975

Stenlund ............

1908

Ca 16

1030

862

482

Livräntebeloppen bör enligt utredningens uppfattning reduceras i den

man detta erfordras till förhindrande av att de sammanlagda livränteoch

pensionsförmånerna kommer att överstiga det belopp, som kunnat

uppkomma, därest befattningshavaren under hela sin polistjänst ägt pensionsrätt

enligt SPA-reglementet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:Is proposition nr 27.

I övergångshänseende har utredningen föreslagit följande:

Den personal, som i samband med malmfältspolisens upphörande övergår

till tjänst vid polisväsendet i Kiruna stad eller Gällivare kommun,

kommer vid ett genomförande av utredningens förslag att erhålla pensionsrätt

enligt SPA-reglementet med rätt att för pension enligt reglementet

tillgodoräkna sig föregående anställningstid vid inalmfältspolisen. Därest

LKAB:s pensionsutfästelser skulle återkallas synes övergångsvis för därav

berörda polismän böra stadgas, att de icke skola få sämre pensionsförmåner

än vad de skulle ägt åtnjuta enligt bolagets pensionsreglemente.

Ekonomiska frågor. Kostnaderna för polisväsendet i Kiruna stad och

Malmbergets polisdistrikt har för LKAB:s del för år 1950 uppgått till

244 298 kronor medan de kommunala kostnaderna för samma ändamål

under året upptagits till 72 95(1 kronor för Kiruna och 28 320 kronor för

Malmberget, på vilken sistnämnda summa statsbidrag utgått med 8(540

kronor.* 1

Vid en avlösning av malmfältspolisorganisationen enligt utredningens

förslag skulle LKAB :s årliga kostnader uppgå till ca 192 600 kronor och

bolagets engångsutgifter beträffande Kiruna till 143 000 kronor och beträffande

Malmberget till 135 000 kronor, eller sammanlagt 278 000 kronor,

vilka samtliga belopp skulle erläggas till statsverket.

Statsverket skulle till kommunerna betala dels det från LKAB uppburna

årliga bidraget, dels — vilket följer av föreskriften rörande beräkningen

av bidragsunderlaget för del allmänna statsbidraget — för Gällivare kommuns

del, utöver vad enligt gällande bestämmelser redan utgår för kostnaderna

till fjärdingsmännens avlöningar, 20 procent å de två extra polismännens

avlöningar, eller i runt tal 3 800 kronor för år, och dels till

Kiruna stad 50 procent av avlöningskostnaderna för vissa polismän eller

ca 23 000 kronor. De direkta utgifterna skulle alltså uppgå till 26 800

kronor. Statsverket skulle även få vidkännas kostnaderna för förmånerna

i pensionshänseende för kommunerna. Den förmån av engångsnatur, som

följer av befrielsen från skyldighet att erlägga engångsavgifter för viss

personal vid inalmfältspolisen, motsvarar summan av de för denna personal

vid anslutningen till SPA eljest ifrägakommande engångsavgifterna.

Värdet härav har beräknats utgöra omkring 315 000 kronor. Det anmärkes,

att engångsavgift enligt SP A-reglementet i allmänhet motsvarar allenast

hälften av den kostnad, som uppkommer genom den pensionsökning, avgiften

avser. I vad rör förmåner av fortlöpande natur märkes, att de fortlöpande

avgifterna för de nuvarande 21 befattningarna i Kiruna och de

6 befattningarna vid inalmfältspolisen i Malmberget, varav icke någon

enligt gällande regler kan anslutas till SPA, beräknats uppgå till omkring

20 000 kronor för år. Den del av pensioneringskostnaderna, som icke

1 Vid en jämförelse mellan de för 1950 angivna kostnaderna och de kostnadsberäkningar, som

i det följande lämnas, bör bemärkas de under senare tid mycket betydande höjningarna av dyrtidskompensationen

å avlöningar och pensioner.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 27.

täckes av dessa avgifter, kan beräknas motsvara en fortlöpande årlig

avgift å omkring 35 000 kronor för år.

Till kostnaderna för pensioneringen bidrager dock LKAB enligt vad

ovan sagts med ett engångsbidrag till staten av ca 278 000 kronor.

Slutligen må erinras om att statsverket, enligt vad tidigare sagts, skulle

bära kostnaderna för viss pensionering av personal, som redan slutat sin

anställning vid malmfältspolisen, eller som kommer att i samband med

omorganisationen avgå därifrån.

För jämförelse med statsverkets angivna direkta ökade årsutgifter om

26 800 kronor efter en avlösning av malmfältspolisen i enlighet med utredningens

förslag må nämnas, att en kommunalisering av malmfältspolisen

efter allmänna statsbidragsregler skulle komma att medföra ett

till 27 140 kronor beräknat årligt statsbidrag för hithörande polismän til!

Gällivare kommun.

Yttranden över utredningens förslag.

I fråga om behovet av en enhetlig organisation, som avlöser den nuvarande,

råder icke delade meningar. Vidare föreligger samstämmighet

rörande lämpligheten av att kommunerna övertager ansvarigheten för hela

polisväsendet i Kiruna och Malmberget. 1 sistnämnda hänseende anför

statskontoret.

De av utredningen berörda kontrakten avsågo upplåtelse av sådan mark,

som erfordrades för iordningställande av en ändamålsenlig bostadsbebyggelse

av tätortskaraktär för de anställda vid gruvföretagen. Att i samband

härmed en reglering av polisbevakningen genomfördes torde få ses

mot bakgrunden av det förhållandet, atl landsbygdens kommuner vid

denna tid icke ansågos vara skyldiga att hålla personal för enbart ordnings-

och säkerhetstjänst, t den mån behov förelåg av särskild personal

med bevakningsuppgifter, framför allt i orter med tätbebyggelse, anställdes

med statens medverkan i mån av tillgång å medel extra polismän

eller särskilda polisstyrkor. Malmfältspolisen torde få anses vid sin tillkomst

hava utgjort eu dylik särskild polisstyrka. Frågan om denna polispersonals

ställning var för övrigt töremål för särskilt övervägande vid

statsmakternas prövning av ifrågavarande markupplåtelser.

De bristfälligheter, som tidigare utmärkte landsbygdens polisväsen, reglerades

genom 1925 års polisreform, enligt vilken det skulle ankomma å

den kommunala polisorganisationen åt! svara för upprätthållandet av

allmän ordning och säkerhet. Kommunernas övertagande av hela ansvarigheten

för polisväsendet i Kiruna och Malmberget, såsom i promemorian

förordats, lärer därför enligt statskontorets mening i princip endast innebära

ett fullföljande av 1925 års polisreform. Utredningens förslag härutinnan

föranleder därför icke någon erinran från ämbetsverkets sida.

Vad angår principerna för ordnandet av de e k o n omis k a in e 1 1 a nhavanden

a mellan de olika intressenterna så förklarar sig LKAB be1

ett att med Kungl. Maj :t träffa avtal av den innebörd, som framgår av utredningens

förslag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 27.

13

Stadsfullmäktige i Kiruna tillstyrker förslaget men understryker kraftigt,

att staden räknar med att någon väsentlig ökning av den nuvarande polisstyrkan

icke kommer att äga rum. Skulle en ökning likväl komma till stånd

av den del av poliskåren, för vilken LKAB icke i princip skulle bestrida

avlönings- och pensionskostnader, förutsätter staden, att statsbidrag då

erhålies med 50 procent av kostnaderna för den utökade polisstyrkan. Som

motivering härför anföres, att en eventuell utökning av poliskåren måste

sättas i samband med stadens expansion och ökningen av antalet anställda

hos LKAB, vilket i sin tur är en direkt följd av en av statsmakterna anbefalld,

mycket kraftig ökning av gruvans produktionsvolym och som både

staten och LKAB har direkt ekonomisk fördel av, eftersom båda äro huvudintressenter

i gruvan. Länsstyrelsen i Norrbottens lån anför emot detta

uttalande, att en omorganisation av stadens poliskår kan komma att visa

sig behövlig. Därvid lär ytterligare en och annan tjänst visa sig erforderlig.

Med de grunder varpå förslaget bygger, bör detta emellertid näppeligen föranleda

till att staden skall berättigas erhålla ytterligare statsbidrag för

personalförstärkningen.

Övriga kommuner, hörda polischefer samt överbefälhavaren, riksräkenskapsverket,

domänstyrelsen, kommerskollegium, stats polisintendenten och

stadsförbundet har intet att erinra mot vad utredningen anfört i dessa delar.

Landsfogden i Norrbottens län tillstyrker förslaget i princip men ifrågasätter

jämkningar ifråga om ett par detaljer. Sålunda anser han det tveksamt

om statsbidrag till reservpolisens avlöning i Kiruna bör ifrågakomma

med de betydande bidrag, som enligt förslaget tillkommer staden; om så

sker torde stadens kostnader för viss personal komma att dubbelersättas.

Landsfogden förutsätter vidare, att polispersonal, till vilken bidrag skall

utgå enligt utredningens förslag, må disponeras för tjänstgöring enligt

7 § polislagen och 14 § polisreglementet.

Länsstyrelsen i Norrbottens län, som jämväl i princip tillstyrker förslaget,

framhåller, att den föreslagna omorganisationen i princip icke innebär att

de båda kommunernas ekonomiska ställning avsevärt förbättras. Visserligen

komma kommunerna att intaga en särställning i statsbidragshänseende,

men förhållandet är detsamma nu, då LKAB avlönar viss polispersonal.

Av denna grund synes det vara mindre tilltalande, att som landsfogden

föreslagit, beröva Kiruna stad dess ersättning för hållande av reservpolis.

Däremot torde staden böra förbinda sig att tillhandahålla erforderlig personal

ur hela sin poliskår för tillfällig tjänstgöring utom staden. Länsstyrelsen

anför vidare.

Avtalet mellan Kronan och LKAB skall gälla, så länge LKAB eller dess

rättsinnehavare innehar nyttjanderätten till de utarrenderade områdena.

Skulle denna nyttjanderätt upphöra, vilket torde kunna ske utan att gruvdriften

behöver nedläggas, lära Kiruna stad och Gällivare kommun förlora

sin rätt till ersättning för två överkonstaplar och fjorton konstaplar. För

stadens del kan man fråga sig, om denna fortfarande skall vara berättigad

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 27.

till statsbidrag med 50 procent av avlöningskostnaderna för 1 biträdande

överkonstapel, 2 kriminalkonstaplar och 1 poliskonstapel eller om rätten

därtill skall upphöra. Från kommunernas sida lärer därvid göras gällande,

att statsbidrag skall utgivas även till det belopp, som tidigare enligt avtalet

utgivits av bolaget. Det torde vara önskvärt, att denna fråga beaktas vid

ingående av avtal med de båda kommunerna.

Däremot finner statskontoret sig icke kunna tillstyrka det av utredningen

förordade statsbidragssystemet för Kiruna stad och Gällivare kommun.

Ämbetsverket anför:

Utredningen har ansett, att dessa kommuner efter malmfältspolisens avlösning

borde komma i åtnjutande av ett statsbidrag, som icke alltför mycket

skilde sig från den förmån, som nuvarande polisorganisation inneburit.

Ett genomförande av förslaget i denna del skulle enligt statskontorets mening

leda till, att sagda kommuner i bidragshänseende skulle komma att

intaga en förmånsställning, som icke längre kan anses sakligt motiverad.

Såvitt av utredningen framgår, har nämligen malmfältspolisen icke några

uppgifter utöver dem, som enligt gällande polislag ankomma å den kommunala

polisorganisationen. Vid sådant förhållande lära kommunerna

icke med fog kunna göra gällande krav på statsbidrag i särskild ordning

för upprätthållande av polisverksamheten inom kommunerna i normal

utsträckning. Den ifrågasatta omorganisationen av polisväsendet i Kiruna

och Malmberget bör sålunda komma till stånd utan att rätt tillerkännes

kommunerna att uppbära statsbidrag i vidare mån än som följer av bestämmelserna

i lagen om polisväsendet i riket. Vad särskilt angår Kiruna, som

alltsedan år 1948 åtnjuter stadsrättigheter och följaktligen enligt gällandp

bestämmelser icke äger åtnjuta statsbidrag för sitt polisväsen, framhålles

det goda skatteunderlaget (76 skattekronor per invånare enligt 1951 års

taxeringar). Den merutgift, som ett uteblivande av de särskilda statsbidragen

skulle medföra, torde vara av jämförelsevis ringa betydelse. Med utgångspunkt

från 1951 års taxeringar skulle sålunda de av utredningen

uppskattade bidragsbeloppen, omkring 166 000 kronor för Kiruna och

omkring 50 000 kronor för Gällivare, endast motsvara en utdebitering per

skattekrona av 12 resp. 6 öre. Därest medverkan från statens sida i allt

fall skulle anses påkallad i och för omorganisationens genomförande, synes

en successiv avlösning av bolagets betalningsförpliktelser under högst 5 år

böra ifrågakomma.

Vid en avveckling av malmfältspolisen i enlighet med de av statskontoret

förordade riktlinjerna torde jämkning få ske av den betalningsförpliktelse,

som eljest åligger bolaget enligt arrendekontrakten. Ämbetsverket förutsätter

härvid, att frågan om pensionering av den personal, som redan lämnat

sin anställning hos malmfältspolisen, kan vinna sin lösning genom bolagets

försorg.

Rörande pensionsfrågorna yttrar länsstyrelsen i Norrbottens län,

att mellan bolagets pensionsförmåner och den rätt till pension, som nu

erbjudes av utredningen, visserligen föreligger så stora olikheter, att någon

direkt jämförelse ej kan göras. Länsstyrelsen anser likväl, att utredningens

förslag på denna punkt är mycket tillfredsställande, varvid även bör beaktas,

att personalen vid malmfältspolisen ej tillförsäkrats pensionsrätt. Läns
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj.ts proposition nr 27.

15

styrelsen tillstyrker sålunda förslaget i denna del. Svenska polisförbundet

har icke något att erinra mot att pensioneringen ordnas genom statens pensionsanstalt.

Angående förslaget om rätt för Kiruna stad att ansluta sin polispersonal

till SPA gör statskontoret uttalanden, som innebär ett avstyrkande medan

styrelsen för statens pensionsanstalt (majoriteten) uttalar tveksamhet.

Anstalten anför härvid:

Förslaget om rätt för Kiruna stad att ansluta polispersonalen till statens

pensionsanstalt innebär en avvikelse från gällande ordning. Det synes tveksamt

om förslaget i angiven del bör genomföras, innan slutlig ställning tagits

till 1948 års polisutrednings förslag beträffande möjlighet för vissa

städer och köpingar att ansluta sin polispersonal till anstalten. Ett bifall

till nu föreliggande förslag skulle också kunna innebära, att den åt 1951 års

pensionsutredning anförtrodda utredningen av frågan om omfattningen av

pensionsanstaltens pensioneringsverksamhet föregrepes. Vad polisväsendet

angår kan sistnämnda utredning med hänsyn till givna direktiv tänkas

komma att utmynna i förslag om möjlighet för samtliga städer och köpingar

att vinna anslutning till pensionsanstalten mot skyldighet att erlägga

avgifter svarande mot hela kostnaden för pensioneringen. Å andra sidan

bör ej förbises, att vissa särskilda förhållanden äro utmärkande för den nuvarande

malmfältspolisorganisationen och att dessa måhända kunna ses

som en väsentlig bakgrund till utredningens förslag i fråga om statsbidrag

till lönekostnaderna. Bl. a. är organisationen sålunda närmare anknuten till

statliga myndigheter än vad fallet är med det kommunala polisväsendet.

Ett genomförande av utredningens förslag i bidragshänseende torde medföra,

att även Kiruna stad i avseende å statsbidrag kommer att under överskådlig

tid bli tillgodosedd i minst samma utsträckning som de polisdistrikt,

vilka åtnjuta statsbidrag enligt 15 § 2 mom. polislagen. Att sålunda Kiruna

stad med avseende å statsbidragsförhållandena skulle bli väl jämförlig med

de polisdistrikt, vilka äga vinna anslutning till statens pensionsanstalt, kan

dock icke utan vidare betraktas såsom tillräckligt motiv för en speciell lösning

av pensionsfrågan för stadens polispersonal.

Utredningens förslag är emellertid närmast att betrakta såsom ett detaljspörsmål

i samband med lösningen av den större frågan om organisation

och statsbidrag. De av utredningen framlagda förslagen ha också tillkommit

efter förhandlingar med därav berörda parter, och det är tänkbart, att

mera genomgripande avvikelser från förslagen kunna äventyra en lösning

av frågan om malmfältspolisens inlemmande i det kommunala polisväsendet.

Pensionsanstalten har ej möjlighet att bedöma, huruvida behovet av en

lösning av denna organisationsfråga är så stort, att det motväger här anförda

erinringar mot att bereda Kiruna stad tillträde till anstaltens polispensionering

och de konsekvenser som därav kunna tänkas följa. Därest,

trots dessa erinringar, en lösning av frågan enligt de av utredningen angivna

huvudlinjerna skulle befinnas påkallad synes i allt fall, för att markera

att här är fråga om en av speciella förhållanden motiverad undantagsmässig

anordning, anslutningsrätten icke böra fastställas i själva SPAreglementet

utan regleras i annan ordning.

Pensionsanstalten ifrågasätter vidare vissa jämkningar i fråga om förslagets

utformning med avseende å pensions- och tjänståldrar. Därjämte för
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj.ts proposition nr 27.

16

utsätter anstalten, att föreslagen befrielse från engångsavgiftsbetalning endast

skall avse tjänstår sberäkning med tillämpning av 18 § 3 mom. SPAreglementet

för anställningstid vid malmfältspolisen samt att det engångsbelopp,

som kommer att betalas av bolaget, tillgodoföres tolfte huvudtitelns

anslag till Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens pensionsanstalt.

En ledamot av statens pensionsanstalt, statskommissarien Björn, uttalar

skiljaktig mening och hänvisar beträffande sitt ställningstagande till statskontorets

yttrande.

1951 års pensionsutredning konstaterar, att förutsättningen för att SPAanslutning

för Kirunapolisen överhuvud skall komma ifråga torde vara att

malmfältspolisutredningens förslag om särskilt statsbidrag till staden

följes. Om däremot statskontorets linje i fråga om statsbidragen följes,

torde SPA-anslutning av Kirunapolisen vara utesluten, innan det slutliga

resultatet av pensionsutredningens arbete föreligger. Vid ett genomförande

av malmfältspolisutredningens förslag i statsbidragsfrågan är pensionsutredningen

likväl inte f. n. beredd att tillstyrka SPA-anslutning av polispersonalen

i Kiruna utan föreslår, att det bidrag till staden till täckande av

pensioneringskostnader, som kan finnas skäligt, tills vidare i princip beräknas

enligt de grunder, som tillämpas ifråga om ersättning för kostnader för

statspolis.

Malmfältspolisutredningens förslag om SPA-anslutning av nuvarande

malmfältspolis i Malmberget föranleder inte någon erinran från pensionsutredningen.

I promemorian uttalas angående på tiden efter omorganisationen

belöpande pensionsavgifter, att dessa avgifter skall beräknas »efter full

pension vid 57 levnadsår och 25 tjänstår eller den högre pensions- och

tjänstålder, som kan komma att fastställas för personal i motsvarande

befattningar vid den statliga poliskåren i Boden». Pensionsutredningen kan

inte ge sin anslutning till detta uttalande utan förutsätter, att SPA-reglementets

allmänna bestämmelser följes i nämnda hänseende.

Förslaget angående reglering av pensionsfrågorna för personal, som åtnjuter

tjänstledighet vid malmfältspolisen eller tidigare varit anställd vid

denna, föranleder inte uttalande från pensionsutredningen annat än i vad

förslaget gäller reduktion av från staten utgående livränteförmån, som sammanträffar

med pension från annat håll. Enligt pensionsutredningens mening

bör livräntebeloppen reduceras i den mån detta erfordras till förhindrande

av att de sammanlagda livränte- och pensionsförmånerna eljest skulle

överstiga den högsta förmån, som hade kunnat beredas befattningshavaren

om SP A-reglementet och dess föregångare ifrågakommit för tillämpning

på honom under hela hans anställningstid i polistjänst. Svenska polisförbundet,

som anser, att polislagstiftningen i full utsträckning är tillämplig

på personalen vid malmfältspolisen, framhåller, att malmfältspolisutredningens

förslag till reglering av frågan strider mot innehållet i 4 § förordningen

den 6 juni 1925 med vissa bestämmelser angående befattningsha
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nv 27.

17

vares vid polisväsendet rätt till lön och pension in. in. (polislöneförordningen).

Av förslaget följer enligt förbundet, att den som tidigare varit

anställd vid malinfältspolisen och övergått till polistjänst i stad också erhåller

sämre uppskjuten pension än den, som övergått till polistjänst på

landsbygden och blivit pensionsförsäkrad i SPA. Förbundet anför vidare.

Polislöneförordningen stadgar bättre villkor i fråga om uppskjuten pension

än som medgives enligt det nu gällande SPA-reglementets bestämmelser

om tjänstelivränta. Denna senare förmån utgår nämligen först vid uppnådda

65 levnadsår, utmätes då efter ofördelaktigare beräkningsgrunder

än vad som följer av polislöneförordningen och realvärdet är ej skyddat

mot penningvärdesförsämringar genom rörligt tillägg. Vidare är den utesluten

från rätt till tjänstelivränta som ej kan tillgodoräkna sig minst

3 tjänstår.

Med angiven inställning till frågan om polislöneförordningens tillämplighet

anser förbundet även, att en förutvarande befattningshavare vid malmfältspolisen

i Kiruna (Nordström) med en anställningstid av It månader

bör tillerkännas rätt till uppskjuten pension för den tid han varit anställd

vid malmfältspolisen.

Flera remissinstanser understryker, att personalen vid malmfältspolisen

icke bör erhålla försämrade förmåner vid övergång till kommunal

tjänst. I detta hänseende anför länsstyrelsen i Norrbottens lån:

Vid ett avskaffande av malmfältspolisen torde möjlighet icke föreligga

att låta personalen kvarstå å övergångsstat, därest den icke skulle åtnöjas

med de förmåner, som erbjudas i de nya kommunala tjänsterna. Det synes

önskvärt, att personalen efter reformens genomförande ej erhåller en

sämre ekonomisk ställning än tidigare. Den polispersonal, som överföres

till Kiruna stad, lär i fråga om avlöningsförmåner och semester erhålla

samma ställning som hittills, alldenstund avlöningsreglementena för malmfältspolisen

och stadens polis äro likalydande. Inom Gällivare socken äro

avlöningsförmånerna icke helt desamma som för malmfältspolisen. överkonstapel

är sålunda placerad i 18 :e lönegraden. Semester under SO dagar

erhålles först sedan vederbörande fyllt 40 år. Dessförinnan är tiden 20

dagar. Det synes skäligt, att överkonstapeln vid malmfältspolisen får behålla

19 :e lönegraden och att de båda extra konstaplarna vid kåren i

Malmberget, vilka äro de enda, som ej fyllt 40 år, tillförsäkras den längre

semestern, därest de vilja övergå i kommunens tjänst.

Departementspromemorian.

I departementspromemorian den 7 februari 1953 lämnas först en redogörelse

för huvuddragen i utredningens förslag samt för det väsentliga i

yttrandena från statskontoret, statens pensionsanstalt och 1951 års pensionsutredning.

Därefter redovisas följande överväganden inom departementet.

I polislagen fastslås, att kommunerna i princip skall ansvara för den

lokala polisverksamheten, i vissa fall med bidrag av statsmedel. På grund

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 saml. Nr 27.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 27.

av avtalet mellan staten och LKAB har Kiruna stad och Gällivare kommun

under eu följd av ar kunnat väsentligen begränsa den polisstyrka,

som bekostats av kommunala medel. Utredningen har med hänsyn till

detta förhållande ansett skäligt, att kommunerna vid eu såsom nödvändig

ansedd avlösning av de nuvarande förhållandena med avseende å huvudmannaskapet

icke berövas sin förmånsställning utan tillförsäkras ett relativt

stort statsbidrag.

Den omständigheten att kommunerna under många år till följd av

mellanhavanden mellan staten och LKAB åtnjutit en förmånligare ställning

än andra kommuner, kan givetvis icke grunda någon rätt för kommunerna

att lör framtiden bibehålla en sådan förmånsställning. Principiella

skäl talar starkt mot förslaget att av skälighetshänsyn giva kommunerna

bidrag utöver vad polislagen stadgar. För statens del skulle ett

sådant avsteg från de allmänna reglerna om en kommuns ekonomiska

ansvar för polisväsendet, som ett genomförande av utredningens förslag

skulle innebära, dessutom komma att medföra utgifter — direkta eller

indirekta — av icke oväsentlig storlek. Det förtjänar här framhållas, att

Kiruna stad icke heller vid ett genomförande av de förslag, som framförts

i eu den 2 januari 1953 inom inrikesdepartementet upprättad promemoria

angående vissa reformer på polisväsendets område, skulle få laglig rätt

till statsbidrag. Principiella skäl talar även emot att medgiva SPA-anslutning

vid sidan av gällande bestämmelser. Mot sistnämnda förslag talar

även det förhållandet, att eu utredning pågår om anstaltens verksamhetsområde.

Vid ärendets behandling inom departementet har övervägts, att man

skulle följa den linje, som statskontoret förordat. En sådan lösning torde

dock icke kunna genomföras ulan alt nya förhandlingar upptagas med

bolaget. Vidare uppkommer fråga, huruvida i sådant fall kommunerna

skall vara villiga alt fullgöra de åtaganden gentemot personalen, som

enligt utredningens förslag skulle vara en motprestation till de av utredningen

föreslagna bidragen. Man torde visserligen med stöd av bestämmelser

i polislagen kunna åstadkomma i stort sett samma resultat som

utredningen åsyltar. Denna utväg synes dock föga tilltalande och bör om

möjligt undvikas. På grund av (let anförda förordas i stället en lösning

efter följande linjer.

Kommunerna övertager hela ansvaret för polisväsendet. Förutom lagstadgat

statsbidrag och för Gällivares del SPA-anslutning erbjudes kommunerna

de belopp, som LKAB enligt avtalsförslaget betalar till staten,

d. v. s. för Kirunas del f. n. ca 143 000 kronor årligen och 143 000 kronor

i engångsbidrag samt för Gällivares del ca 49 000 kronor årligen. Vid beräkningen

av (let allmänna statsbidraget till landskommuner skall bidragsunderlaget

för Gällivare kommun därvid utgöras av avlöningskostnaderna

lör all polispersonal med avdrag av det nyssnämnda årliga bidraget. Såsom

förutsättning för åtnjutandet av sagda förmåner skall kommunerna lämna

bindande åtaganden i de hänseenden, som utredningen föreslagit.

Denna lösning innebär i förhållande till utredningens förslag ingen

förändring för LKAB och Gällivare. För Kirunas del innebär förslaget en

årlig utgiftsökning om ca 50—60 000 kronor i förhållande till utredningens

linje och 70—80 000 kronor i förhållande till nuläget. Merkostnaden

skulle delvis kompenseras genom engångsbidraget. Den årliga merkostnaden

i förhållande till nuläget skulle motsvara en utdebitering — be
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 27.

räknad på uppgifter från 1951 års taxeringar — om ca 5 öre per skattekrona.

I förhållande till statskontorets linje, som torde medföra en merkostnad

för Kiruna med minst 200 000 kronor och en ökad utdebitering

av lägst 14 öre per skattekrona, synes detta förslag förmånligt för

stadens del.

Statsverkets merutgifter för den nya organisationen skulle utgöras av

bidraget till 2 extra konstaplar i Malmberget, utgifter för SPA-anslutningen

av polispersonalen i Malmberget samt pensionsförmånerna för förutvarande

och tjänstledig malmfältspolispersonal.

Yttranden över departementspromemorian.

Drätselkammaren i Kiruna stad motsätter sig en lösning efter de av

departementet angivna riktlinjerna. Härvid anföres i huvudsak följande:

Det förefaller staden av många skäl naturligt, att statsbidrag såsom till

fjärdingsmän utgår även till Kiruna stad och drätselkammaren vill i korthet

anföra eu del faktorer sammanhängande med stadens säregna struktur,

som tala för en dylik uppfattning.

Kiruna stad har en ytvidd av 1 413 675 hektar. Som jämförelse kan

nämnas, att Skånes yta är 1 093 000 hektar och Blekinges 290 900 hektar

eller tillsamman 1 383 900 hektar, vilket med ca 30 000 hektar understiger

Kirunas areal. Eu stor del av denna yta har landsbygdskaraktär, men den

övervägande delen är ren ödebygd. På grund av de långa resorna, som i

fjällvärlden oftast måste företagas till fots, blir utryckningar och utredningar

av polisen stundom synnerligen tidsödande och kostnadskrävande.

I en del fall måste polisen lämna bistånd, då turister gå vilse eller råka

ut för olycksfall i fjällen. Samhällsbor och andra, som jaga och fiska i

ödemarkerna, ha emellanåt måst undsättas eller varnas av polispersonalen.

Det här anförda torde utgöra förklaring tillfyllest till att Kiruna stad

erhåller statsbidrag till polispersonal efter samma grunder, som utgår till

landskommmuner. Motiveringen torde även vara tillräcklig för att bidraget

ej enbart begränsas till de 4 man av malmfältspolisen, som utredningen

föreslår, i all synnerhet som den ökade brytningen av malm troligen

kommer att föra med sig anspråk på förstärkning av polisstyrkan. Av

samma skäl bör, enligt utredningens förslag, en anslutning till SPA medgivas

för hela polisstyrkan i Kiruna, vilket även med hänsyn till de nuvarande

befattningshavarna i malmfältspolisen, vilkas pensionsförhållanden

inte helt äro ordnade, synes vara den absolut rationellaste lösningen.

Drätselkammaren, som förutsätter att de ökade kostnaderna för staden

enligt departementspromemorian skulle uppgå till ca 95 000 kronor, uttalar

härefter följande.

I promemorian förekommer en uträkning vad departementets linje skulle

innebära för merkostnad per skattekrona, grundad på 1951 års taxering. Då

detta exceptionellt stora skatteunderlag åberopas, anser sig staden oförhindrad

meddela, vad ifrågavarande utgifter skulle ha inneburit vid det

betydligt lägre antalet skattekronor som förekommit under krisår.

I 1936 års stat uppgick antalet skattekronor till 106 843 och i 1947 års

stat till 272 344. Om dessa skatteunderlag läggas till grund för beräk
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 27.

ningar rörande poliskostnader, erhålles en merkostnad per skattekrona

efter departementets linje i förhållande till nuläget om 89 resp. 35 öre.

Eftersom stadens ekonomiska ställning f. n. även framkommit i remissyttrande

och promemorian, torde det finnas anledning nämna de övriga

parternas utbyte av lapplandsmalmen:

LKAB.s nettovinst .............

Utdelning till svenska staten .

Utdelning till Grängesbergsbolaget

Räkenskapsår

49/50

50/51

51/52

milj.

kr.

89,0

127,c

216,1

»

»

37,9

43,2

63,5

. . »

»

26,1

29,4

42,7

Till större delen härröra dessa medel från kirunagruvorna. Statens inkomster

från LKAB inskränker sig emellertid inte till ovan redovisade

belopp lör utdelning. Därtill komma skatterna samt, förutom de ordinarie

fraktinkomster, som statens järnvägar är garanterade enligt fraktavtalet,

även en extra fraktavgift, som ställs i förhållande till exportpriset på

malmen. För det sista räkenskapsåret uppgick dessa fraktavgifter till 90,(i

milj. kronor.

Det av utredningen framlagda förslaget angående inalmfältspolisen måste

anses utgöra ett förhandlingsresultat och hör som sådant respekteras.

Länsstyrelsen i Norrbottens län. Den reducering av det allmännas bidrag,

som departementspromemorian föreslår för Kirunas vidkommande, har

mött bestämt motstånd från stadens sida. Den nu inträdda situationen

synes beklaglig, då en snar lösning av det föreliggande organisationsproblemet

framstår som ytterligt nödvändig. Det hade varit önskvärt, att

lösningen kunnat ske utan att någon av de berörda parterna blivit missnöjd.

Väl är det sant, att utformningen av det av 1950 års utredning

framlagda förslaget i vissa avseenden kan ur allmänna synpunkter diskuteras

och någon laglig rätt till en undantagsställning i bidragshänseende

föreligger ju ej för Kirunas vidkommande. Å andra sidan är det lika

ostridigt, att såväl de med gruvdriften sammanhängande förhållandena

som stadens egenartade geografiska bild på ett alldeles särskilt sätt påkallar

undantag från de givna reglerna. Drätselkammaren har i sitt yttrande

därjämte tryckt på de avsevärda inkomster, som staten indirekt

tillgodogjort sig genom malmfyndigheternas exploatering — ej minst genom

tillämpningen av det på många håll starkt kritiserade systemet med

de s. k. extra fraktavgifterna.

Därest Kungl. Maj:t alltjämt icke skulle anse det av 1950 års utredning

framlagda förslaget antagbart för statsverkets del, synes ej annat återstå

än att föra ytterligare förhandlingar med Kiruna stad. Såväl LKAB som

Gällivare kommun torde kunna ställas helt utanför nya överläggningar.

Givet är att länsstyrelsen med anlitande av polislagens bestämmelser

kan framtvinga kommunala åtgärder för en erforderlig utökning fr. o. in.

den 1 juli 1953 av Kirunapolisen. Länsstyrelsen avstyrker emellertid, att

en lösning sker efter denna linje.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27.

21

Departementschefen.

Malmfältspolisen har sin grund i kontrakt mellan staten och LKAB rörande

arrendeupplåtelse av viss mark i anslutning till malmfälten. I kontrakten

stadgas, att bolaget skall tillhandahålla länsstyrelsen i Norrbottens

län erforderliga medel för avlönande av den polisstyrka, som förordnas

av länsstyrelsen till ordningens upprätthållande å Luossavaara och Kiirunavaara,

resp. Malmberget, och närmast därintill belägna områden. Arrendekontrakten

skall enligt träffad uppgörelse bestå så länge bolaget uppehåller

gruvdriften.

Malmfältspolisen består av 16 man i Kiruna polisdistrikt och 6 man i

Gällivare polisdistrikt. Härutöver finnes i dessa distrikt anställd vanlig

kommunal polis i enlighet med polislagens bestämmelser, 4 befattningshavare

i Kiruna och 19 i Gällivare polisdistrikt. — Såsom anmärkts i samband

med redogörelsen för utredningens innehåll har Malmbergets polisdistrikt

numera indragits och uppgått i Gällivare polisdistrikt. Berörda organisationsförändring

måste anses sakna betydelse vid bedömandet av utredningens

förslag.

Såsom framgått av den föregående redogörelsen, har betydande olägenheter

visat sig vara förenade med polisväsendets nuvarande organisation

i dessa distrikt. Detta gäller såväl polisverksamhetens bedrivande som

anställningsförhållandena för personalen vid malmfältspolisen.

Det förslag till en framtida organisation av polisverksamheten i ifrågavarande

områden, som 1950 års utredning angående malmfältspolisen framlagt

efter förhandlingar med berörda parter, innebär i korthet följande.

Kommunerna övertager hela ansvarigheten för polisväsendet inom områdena.

Staten och LKAB träffar avtal om bolagets förpliktelser efter avlösningen.

Enligt ett uppgjort förslag till sådant avtal skall LKAB årligen

till staten erlägga ett belopp, som skall motsvara lönekostnaderna för 2

överkonstaplar och 14 konstaplar, samt de fortlöpande avgifterna enligt

SPA-reglementet för samma antal polismän ävensom ett engångsbelopp,

motsvarande engångsavgifterna enligt samma reglemente för nyssnämnda

16 polismän. Staten övertager härvid alla bolagets föx-pliktelser till följd av

pensionsutfästelser, som bolaget meddelat personal, som är anställd vid

malmfältspolisen. Till kommunerna skall enligt utredningens förslag såsom

statsbidrag utgå de belopp, som LKAB enligt vad ovan sagts skall

årligen betala till staten och därutöver till Kiruna stad 50 procent av avlöningskostnaderna

för 1 biträdande överkonstapel, 2 kriminalkonstaplar

och 1 poliskonstapel. Såväl Kiruna som Gällivare berättigas därjämte att

vinna inträde i SPA för all nuvarande och blivande personal i kommunerna,

utan skyldighet att erlägga engångsavgifter för nuvarande personal. Såsom

förutsättning för åtnjutandet av dessa förmåner skall gälla, att kommu
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 27.

nerna förbinder sig att den 1 juli 1953 övertaga hela ansvarigheten för polisväsendet

inom kommunerna, att övertaga samtliga tjänster vid malmfältspolisen,

att övertaga den personal, som vid avlösningen varaktigt

innehar eller uppehåller tjänsterna samt att svara för de på tiden därefter

belöpande, huvudmannen åvilande kostnaderna för polismännens pensionering.

På statsverket skulle ankomma att bestrida vissa pensionsförmåner

för tjänstlediga och förutvarande befattningshavare vid inalmfältspolisen.

För egen del är jag ense med utredningen om att endast en huvudman

för polisväsendet i envar av kommunerna bör finnas samt att kommunerna

själva bör övertaga huvudmannaskapet. Jag delar även utredningens mening

att allt samband i polishänseende mellan LKAB och kommunerna

bör upphöra. Vad angår förhållandet mellan staten och bolaget, anser jag

mig i princip böra tillstyrka det avtalsförslag, som utredningen framlagt.

Beträffande förhållandet mellan staten och kommunerna efter en avlösning

av den nuvarande organisationen har utredningen ansett, att

kommunerna icke bör berövas den förmånsställning de genom malmfältspolisen

haft i jämförelse med andra kommuner när det gällt polislagens

föreskrifter att bekosta polisväsendet. Utredningen har därför ansett skäligt,

att de tillförsäkras ett statsbidrag, som icke i någon högre grad avviker

från den förmån, som malmfältspolisorganisationen inneburit. För egen

del vill jag av principiella skäl icke förorda en lösning, som vid sidan

av polislagen och övriga gällande författningar tillförsäkrar dessa kommuner

fortlöpande förmåner, som leder till ökade utgifter för statsverket.

Jag kan alltså icke tillstyrka föreslaget 50-procentigt statsbidrag till

fyra polismän i Kiruna och ej heller det av bl. a. 1951 års pensionsuIredning

avstyrkta förslaget om SPA-anslutning för polismännen i staden. Däremot

har jag ej något att erinra mot att kommunerna — om de medverkar till

frågans lösning — beredes den förmånen, att staten till dem utbetalar det

årliga bidraget från LKAB. Vidare anser jag skäligt, att kommunerna får

någon lättnad vid själva övergången till den nya organisationen och av statsmedel

erhåller gottgörelse för huvuddelen av de pensionskostnader av engångsnatur,

som sammanhänger med att de blir huvudmän för den då anställda

malmfältspolispersonalen. Detta bör för Kirunas del ske genom ett

engångsbidrag, som till beloppet motsvarar stadens kostnader för att tillförsäkra

ett visst antal befattningshavare vid malmfältspolisen samma pensionsförmåner

som om de varit anställda hos kommunen under den tid

som motsvarar deras anställning vid malmfältspolisen. Med hänsyn till

grunderna för bolagets betalningsåtagande synes detta antal lämpligen böra

bestämmas till högst 12 av de befattningshavare, som vid avlösningen varaktigt

innehar eller uppehåller tjänster vid malmfältspolisen i staden. Jag

förutsätter, att staden bereder motsvarande pensionsförmåner åt de befattningshavare,

som må komma att överstiga det antal för vilka bidrag sålunda

lämnas. Beträffande Gällivare, som ju enligt gällande bestämmelser äger

s. 23 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr 27.

23

rätt att SPA-ansluta sin polispersonal, får denna kompensation ske på sätt

som utredningen föreslagit, alltså genom att kommunen befrias från engångsavgifter

enligt 18 § 3 mom. SP A-reglementet. Utredningens förslag

att befattningshavare vid malmfältspolisen med pensionsutfästelser från

LKAB, som övergår till tjänst vid polisväsendet i Kiruna stad eller Gällivare

kommun, icke bör få sämre pensionsförmåner än vad de skulle ägt åtnjuta

enligt bolagets pensionsreglemente synes mig vara riktigt. I vad avser de

polismän, som kommer att anslutas till SPA, tillstyrker jag vad utredningen

föreslagit härom. I övrigt bör det ankomma på vederbörande kommun att

sörja för att ifrågakommande polismän tillgodoses på föreslaget sätt.

Sammanfattningsvis innebär den av mig förordade regleringen av förhållandet

mellan staten och kommunerna, att Kiruna stad skulle erhålla —

förutom vanligt bidrag till reservpolisen — dels LKAB:s årliga, på staden

belöpande bidrag, och dels ett engångsbelopp såsom bidrag till pensioneringskostnaderna

för högst 12 polismän. Gällivare kommun skulle, såsom

även utredningen föreslagit, erhålla dels på kommunen belöpande del av

LKAB:s årliga bidrag — varvid statsbidraget enligt polislagen skall minskas

på sätt utredningen föreslagit — dels rätt till SP A-anslutning för all polispersonal

utan att behöva erlägga engångsavgifter.

Såsom en förutsättning för åtnjutandet av de utöver gällande författningar

tillstyrkta förmånerna skall gälla, att kommunerna övertager dels

samtliga tjänster vid malmfältspolisen och dels den personal vid malmfältspolisen,

som är villig att övergå i kommunernas tjänst. De enskilda befattningshavarna

bör därvid såsom av mig förut i visst hänseende framhållits

och i vissa remissyttranden uttalats icke efter avlösningen beredas

sämre avlöningsförmåner i något avseende än vid anställningen hos malmfältspolisen.

Kommunerna skall efter övertagandet svara för de på tiden

därefter belöpande, huvudmannen åvilande kostnaderna för vederbörande

polismäns pensionering — såvitt avser polismännen i Gällivare beräknade

•efter de pensions- och tjänståldrar, som gäller enligt SP A-reglementet.

Efter avlösningen skall de bestämmelser, som är tillämpliga på polisväsendet

i allmänhet, gälla även polisen i ifrågavarande kommuner. Jag

kan alltså icke tillstyrka det i remissyttrandet av länsstyrelsen i Norrbottens

län framförda förslaget om att utsträcka mobiliteten för dessa poliskårer

utöver vad som gäller enligt polislagen.

Vad beträffar pensioner åt avgångna och tjänstlediga befattningshavare

vid malmfältspolisen tillstyrker jag utredningens förslag att staten skall

bära kostnaderna för sådan pensionering. Vad utredningen anfört rörande

den närmare regleringen av dessa pensionsfrågor har icke givit mig anledning

till erinran. Dock bör reduktion av livräntebeloppen i vissa fall,

då denna förmån sammanträffar med pension från annat håll, ske i enlighet

med vad 1951 års pensionsutredning uttalat.

Avlösningen torde böra ske den 1 juli 1954, vilket föranleder vissa jämkningar

i avtalsförslaget.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 27.

Det förslag, som jag nu framlagt, liar utarbetats efter förhandlingar

mellan företrädare för inrikesdepartementet, länsstyrelsen, representanter

för bolaget och Kiruna stad, vilka förklarat sig vilja biträda en lösning efter

dessa linjer. För Kirunas del har detta skett genom beslut av drätselkammaren

i staden den 25 september 1953.

Merutgifterna för statsverket i förhållande till nuläget i anledning av

vad jag här föreslagit kommer att bestå i dels ett årligt bidrag enligt polislagen

till 2 extra poliskonstaplar i Gällivare, ca 3 800 kronor, dels ock ett

direkt engångsbidrag till Kiruna stad för pensioneringskostnader, uppskattningsvis

300 000 kronor, varifrån emellertid kan avräknas LKAB :s

engångsbidrag om ca 278 000 kronor. Härtill kommer vissa indirekta

bidrag till Gällivare polisdistrikt genom befrielsen för polisdistriktet att

erlägga engångsavgifter till SPA jämte statens bidragsgivning till pensioneringskostnaderna

vid anstalten; dessa indirekta bidrag kan uppskattas

till ca 300 000 kronor såsom engångsbidrag och ca 4 000 kronor såsom

årligt bidrag. Slutligen skulle statsverket vidkännas kostnader för pensionering

av viss avgången personal.

bör Gällivare kommun torde uppstå en ökad årlig nettokostnad av storleksordningen

20 000 kronor och för Kiruna stad en årlig kostnadsökning

av storleksordningen 100 000 kronor, som dock delvis kompenseras genom

engångsbidraget om ca 300 000 kronor.

LKAB.s olika bidrag torde tillgodoföras anslaget till Bidrag till den

lokala polisorganisationen å landsbygden m. m., från vilket anslag även

torde få utbetalas de direkta statsbidragen till Kiruna stad och Gällivare

kommun. De indirekta bidragen kommer att belasta vederbörligt anslag

under tolfte huvudtiteln.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående förordade grunder

för en avlösning av malmfältspolisorganisationen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Ulla Chrnzander.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 54

316709

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:129 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlösning av malmfältspolisorganisatio 7ZG71 a1 i texten
  2. SU 1954:37 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlösning av malmfältspolisorganisationen. s. 1 i texten