Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m

1954-01-08 · 40 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 39 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:37, Med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

i.

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

1

Nr 37.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370), m. m.; given Stockholms slott den 8

januari 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

2) lag om ändrad lydelse av 45 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370), m. in.; samt

3) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928

(nr 379).

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås att inkomst av fastighet, som äges av bostadsförening

eller bostadsaktiebolag, skall beräknas enligt den förenklade schablonmetod,

som redan genomförts för en- och tvåfamilj sfastigheter. Intäkten

skall sålunda upptagas till 3 procent av fastighetens taxeringsvärde, varefter

avdrag medgives för räntekostnader för lånat kapital i fastigheten.

Medlem i bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag skall beskattas

endast om han hyrt ut sin lägenhet. Inkomstberäkningen skall i sådant

fall ske efter regler, som i huvudsak överensstämmer med de nu gällande. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 37.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 24 § 1 inom., 25 § 1 och 3 mom. och 45 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 — sistnämnda förfatlningsrum

enligt dess avfattning jämlikt lagen den 5 juni 1953, nr 399 —- samt anvisningarna

till 19 §, punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 24 §, punkt

1 av anvisningarna till 36 §, punkt 2 av anvisningarna till 38 § och punkt 1

av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen1 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives, att till 24 § samma lag skall fogas ett nytt moment,

betecknat 3 inom., av nedan angiven lydelse, att till anvisningarna till 39 §

nyssnämnda lag skall fogas en ny punkt, betecknad 3, av lydelse som i det

följande angives samt att punkt 5 av anvisningarna till 25 § och punkt 2 av

anvisningarna till 45 § kommunalskattelagen skola upphöra att gälla.

24 §.

i mom. Till intäkt av annan fastighet skall, där ej annat föranledes av

vad nedan i andra stycket eller 2 eller 3 mom. stadgas, hänföras vad av

fastighet här i riket, som taxerats såsom annan fastighet, kommit ägaren

till godo, såsom:

hyresvärdet av---frälseränta.

Har fastighet----av 30 § 2 mom.

Förmån av---särskilt redovisas.

3 mom. Har fastighet tillhört bostadsförening eller bostadsaktiebolag och

har fastigheten uteslutande eller huvudsakligen använts för beredande av

bostad åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare, skall såsom intäkt

av fastigheten upptagas ett belopp motsvarande för helt år räknat tre

procent av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret. Finnes

ej taxeringsvärde åsatt för året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på

grundval av fastighetens värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt för

åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

Att inkomst som medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag

i denna sin egenskap åtnjutit i vissa fall skall räknas såsom intäkt av

kapital, därom stadgas i punkt 2 av anvisningarna till 38 §.

(Se vidare anvisningarna.)

25 §.

i mom. Från bruttointäkten---liknande avgäld.

3 mom. I fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt

24 § 2 eller 3 mom., må avdrag icke göras för andra omkostnader än för 1

1 Senaste lydelse av 24 § 1 mom., 25 § 1 och 3 mom., punkt 2 av anvisningarna till 24 § och

punkt 1 av anvisningarna till 33 § se 1953: 404, av anvisningarna till 19 § se 1950: 308,

av punkt 3 av anvisningarna till 24 § se 1930:190 samt av punkt 1 av anvisningarna till 54 §

se 1934:294. Betr. nu gällande lydelse av punkt 2 av anvisningarna till 45 § se 1930:190

samt betr. lydelsen fr. o. m. den 1 januari 1955 av 45 § se 1953:400 och 1954:000. Anvisningarna

till 45 § upphöra vid sistnämnda tidpunkt att gälla se 1954: 000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37. 3

ränta å lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller liknande

avgäld.

Har fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 § 2 mom., delvis

använts i ägarens rörelse, skall räntan och avgälden minskas med den

del därav, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda fastighetsdelen.

(Se vidare anvisningarna.)

45 §.

Genom fastighetsskatten---fastighetsskatt beskattats.

Rätt till förenämnda avdrag skall tillkomma fastighetens ägare. Dock skall

ägare av strömfall med skyldighet att bidraga till kostnaden för regleringsföretag

tillgodonjuta den del av avdraget för regleringssamfälligheten tillhörig

regleringsdamm, som motsvarar den på strömfallet belöpande andelen av

nämnda kostnad.

Har fastighet----ägt fastigheten.

Avdraget skall---gällande taxeringsvärdet.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 19 §.

Fattigunderstöd, begravningshjälp samt underhåll, som lämnats fånge

eller patient å hospital, m. m. dyl. är icke att hänföra till skattepliktig inkomst.

Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlemsavgifter.

Bestämmelsen att--— nämnda lag.

till 24 §.

2. Såsom av 24 § 1 mom. sista stycket framgår, skall avkastning av plantering

eller trädgårdsland, i den mån planteringen eller trädgårdslandet är att

anse endast såsom tillbehör till bostadslägenhet och användes företrädesvis

för ägarens personliga trevnad, icke särskilt redovisas, och får å andra sidan

enligt 25 § underhållskostnaden ej avdragas. Värdet av berörda förmån

skall tagas i beräkning vid bestämmande av bostadsvärdet.

Om däremot----uppgivna intäkterna.

Föreligger handelsträdgårdsrörelse,----av rörelse.

3. Med bostadsförening--— eller bolaget.

till 36 §.

1. Vid beräkning av realisationsvinst upptages såsom intäkt vad som erhållits

för den avyttrade egendomen. Avdrag får ske för alla omkostnader

för förvärvet och avyttringen, således för erlagd köpeskilling, för vad som

nedlagts på förbättring av egendomen, för inköps- och försäljningsprovision,

för stämpelkostnader in. in. Hit räknas jämväl kostnad, som under tid, då

intäkt av avyttrad annan fastighet eller i förekommande fall del därav

beräknats enligt 24 § 2 eller 3 inom., nedlagts på reparation och underhåll

av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade egendomen

på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet.

Har den skattskyldige tidigare fått åtnjuta avdrag för värdeminskning av den

avyttrade egendomen eller dyl., skall å andra sidan, i den mån ej vad som

vid avyttringen återbekommits av de avskrivna beloppen inräknas i intäkt

av rörelse, omkostnadsbeloppet minskas med detta avdrag. Vidare får vid

vinstberäkningen den skattskyldige åtnjuta avdrag för under beskattnings
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

året utbetalda förvaltningskostnader och räntor, därest dessa ej böra hänföras

till annan förvärvskälla.

till 38 §.

2. Till intäkt av kapital hänföres sådan utdelning från aktiebolag eller

ekonomisk förening, som utgår i förhållande till innehavda aktier eller andelar,

men däremot icke — med undantag som i andra stycket sägs — utdelning,

som utgår efter annan grund, t. ex. i förhållande till gjorda inköp

eller försäljningar. Dylik utdelning är skattefri, där den blott innebär en

minskning i levnadskostnader, och skall i annat fall hänföras till den förvärvskälla,

vartill den på grund av sin beskaffenhet är att räkna. Sålunda

hänföres exempelvis till inkomst av jordbruk respektive rörelse näringsidkares

utdelning från ekonomisk förening i form av pristillägg å varor, som

han sålt till föreningen, eller i form av rabatt för varor, som han för sin näring

inköpt av föreningen.

Utdelning från bostadsförening eller bostadsaktiebolag, som utgått annorledes

än i förhållande till innehavda andelar eller aktier, räknas såsom

intäkt av kapital för medlemmen eller delägaren, om och i den mån utdelningen

överstiger sådana på beskattningsåret belöpande avgifter och andra

inbetalningar till föreningen eller bolaget, vilka icke äro att anse som kapitaltillskott.

Har bostad eller annan förmån, som tillkommit medlem av bostadsförening

eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap, helt eller

till övervägande del varit av medlemmen eller delägaren mot vederlag upplåten

till annan under hela eller större delen av beskattningsåret, räknas

vederlaget jämte värdet av bostad eller annan förmån, som medlemmen eller

delägaren för eget bruk förfogat över, såsom intäkt av kapital för medlemmen

eller delägaren.

Har bostad eller annan förmån av fastighet, varav intäkten beräknas enligt

24 § 3 inom., tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag

i denna hans egenskap och är icke fråga om upplåtelse som

i tredje stycket sägs, skall värdet av bostaden eller förmånen icke räknas

såsom skattepliktig intäkt för medlemmen eller delägaren. I följd härav

må, såvitt fråga ej är om till rörelse hänförlig utgift, avdrag icke ske för

medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget eller

för andra omkostnader, som äro hänförliga till innehavet av bostaden eller

förmånen.

till 39 §.

3. Där vederlag för upplåtelse av lägenhet, vilken tillkommit medlem av

bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap,

enligt bestämmelserna i punkt 2 tredje stycket av anvisningarna till 38 §

upptagits såsom skattepliktig intäkt för medlemmen eller delägaren, får avdrag

för sådana avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bolaget,

som icke äro att anse såsom kapitaltillskott, göras i den mån beloppet

av inbetalningarna överstiger utdelning som skett annorledes än i förhållande

till innehavda andelar i föreningen eller aktier i bolaget. Avdrag må

jämväl ske för sådana av upplåtelsen föranledda kostnader, som bestritts

av medlemmen eller delägaren själv. Kostnad för reparation och underhåll

må anses såsom föranledd av upplåtelsen endast i vad avser avhjälpande

av brist eller skada, som uppkommit under upplåtelsetiden.

Med kapitaltillskott menas dels medlems inbetalning å insats i föreningen

och delägares inbetalning å aktie dels ock sådan ytterligare inbetalning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

5

av medlem eller delägare, som är avsedd att inom föreningen eller bolaget

användas för fondering såsom genom kapitalavbetalning å skuld eller genom

ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig förbättring av fastigheten

eller genom annan stadigvarande kapitalplacering. Där lägenhet är

upplåten med hyresrätt och således icke med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt,

skall dock icke någon del av hyresavgiften anses såsom kapitaltillskott.

Verkställes fondering inom förening eller bolag, utan att det

framgår vilka medel därför användas, skola i första hand anses för fondering

använda andra medel än medlemmarnas eller delägarnas inbetalningar

under beskattningsåret eller de under året influtna hyrorna för lägenheter,

som varit uthyrda till andra än medlemmar eller delägare i denna deras

egenskap. Vad därefter återstår av det till fondering använda beloppet skall

fördelas på nämnda inbetalningar och hyror efter deras inbördes storlek,

och skall vad därvid belöper på de inbetalningar, som verkställts för de med

bostadsrätt eller liknande besittningsrätt upplåtna lägenheterna, anses såsom

kapitaltillskott.

till 54 §.

1. Den befrielse från skattskyldighet för utdelning från svenska aktiebolag

och svenska ekonomiska föreningar, som enligt 54 § a) är medgiven

svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, har avseende jämväl

å utdelning, som uppburits efter annan grund än i förhållande till innehavda

aktier eller andelar, dock icke utdelning för vilken det utdelande företaget

må njuta avdrag enligt 29 § 2 mom.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att äldre

bestämmelser skola tillämpas vid 1954 års taxering samt vid eftertaxering

för år 1954 eller tidigare år.

Vidare skall iakttagas, att denna lag skall, såvitt avser 45 §, äga giltighet

allenast intill dess lagen den 5 juni 1953, nr 400, träder i kraft.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 45 § kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370), m. m.

Härigenom förordnas, att 45 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 enligt detta författningsrums avfattning jämlikt lagen den 5 juni 1953,

nr 4001, skall — med giltighet från det sistnämnda lag träder i kraft —

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att anvisningarna till

nyssnämnda paragraf skola — likaledes med giltighet från det lagen den 5

juni 1953, nr 400, träder i kraft — upphöra att gälla.

45 §.

Vid beräkning----motsvarande garantibeloppet.

Oaktat garantibelopp för regleringssamfällighet tillhörig regleringsdamm

upptagits såsom skattepliktig inkomst för samfälligheten, skall dock ägare

av strömfall med skyldighet att bidraga till kostnaden för regleringsföretaget

tillgodonjuta det i första stycket angivna, å regleringsdammen belöpande

avdraget, i den mån detsamma motsvarar den på strömfallet belöpande andelen

av nämnda kostnad.

Förslag

till

förordning om ändring i taxeringsförordningen den

28 september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, att 40 a §, 53 § 1 mom. samt 78 och 142 §§ taxeringsförordningen

den 28 september 19281 2 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

40 a §.

1 mom. Har medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag

under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller till övervägande

del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande lägenhet,

skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering för inkomst

eller förmögenhet varje år av föreningen eller bolaget lämnas uppgift

om beloppet av medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen

eller bolaget och huru mycket därav som utgör kapitaltillskott ävensom angående

värdet av medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller

bolagets behållna förmögenhet. Omförmälda uppgift skall utan anmaning

avlämnas senast den 15 februari under taxeringsåret i den ordning, som i

37 § 1 mom. sägs.

1 Betr. tidigare lydelse av 45 §, jfr även 1954: 000.

2 Senaste lydelse av 40 a § se 1930:192, av 53 § 1 inom. se 1947:513, av 78 § se 1951:792

och av 142 § se 1947:591.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37. 7

Uppgiften skall avfattas å blankett enligt formulär, som fastställes av

Kungl. Maj:t.

2 mom. Efter anmaning av taxeringsintendent åligger det bostadsförening

eller bostadsaktiebolag att även beträffande andra medlemmar eller

delägare än som avses i 1 mom. i den omfattning, som i anmaningen angives,

avlämna uppgift angående värdet av medlems eller delägares andel i

föreningens eller bolagets behållna förmögenhet.

3 mom. Det åligger bostadsförening eller bostadsaktiebolag att senast den

8 februari under taxeringsåret underrätta medlem eller delägare om värdet

av medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna

förmögenhet.

I fail som avses i 1 mom. åligger det bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget

att senast den 8 februari under taxeringsåret tillställa medlemmen

eller delägaren uppgift angående de i berörda moment omförmälda förhållanden,

i vad medlemmen eller delägaren angår.

4 mom. Vid underlåtenhet att beliörigen fullgöra vad i 1 eller 2 mom. stadgas

skola bestämmelserna i 38 § 2 och 3 mom. samt 40 § 2 mom. äga motsvarande

tillämpning.

Om ansvar för underlåtenhet att behörigen fullgöra föreskrifterna i 1—

3 mom. stadgas i 142 §.

53 §.

1 mom. Deklarationsblanketter skola kostnadsfritt tillhandahållas i stad

hos den lokala skattemyndigheten eller, där staden icke har egen uppbördsförvaltning,

hos magistraten eller kommunalborgmästaren och å landet hos

ordförande i kommunalnämnd samt därjämte, då fråga är om allmän fastighetstaxering,

hos ordförande i beredningsnämnd och, då fråga är om årlig

taxering, hos ordförande i taxeringsnämnd. Vad nu sagts om deklarationsblanketter

för årlig taxering skall gälla även i fråga om blanketter till uppgifter

enligt 40 a § 1 mom. samt 41 och 42 §§; och skola blanketter till uppgifter

enligt 42 § kostnadsfritt tillhandahållas jämväl hos den, som utbetalar

utdelning eller ränta, som där avses.

78 §.

Taxeringsnämndens ordförande åligger huvudsakligen:

a) att tillhandahålla deklarationsblanketter och blanketter till uppgifter

enligt 40 a § 1 mom. samt 41 och 42 §§ samt att meddela den, som därom

framställer begäran, erforderliga uppgifter om honom åliggande deklarationsskyldighet

och sättet för dess fullgörande;

b) att, då----vinnande behövligt.

Det åligger---nämnden kunna lämnas.

På begäran---ordföranden kunna lämnas.

142 §.

Den, som ej behörigen fullgör vad honom enligt 18, 19, 23, 33 eller 34 §,

35 § 1 eller 2 mom., 40 a § 1, 2 eller 3 mom. eller 42 § 4 mom. andra stycket

åligger, skall, där ej försummelsen eljest är med straff belagd, böta högst trehundra

kronor. Vad nu sagts gälle ock om den, som ej behörigen fullgör

vad honom åligger jämlikt förordnande, som meddelats enligt 35 § 4 mom.

eller 42 § 4 mom. tredje stycket eller 42 § 5 mom.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1955.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

8 januari 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om

ändrade regler för beskattning av bostadsföreningar och bostadsaktiebolag,

m. m. samt anför därvid följande.

Inledning.

Nu gällande bestämmelser om beskattning av bostadsföreningar och bostadsaktiebolag

samt av dessas medlemmar eller delägare återfinnes i 24 §,

25 § 1 mom. och 45 § kommunalskattelagen jämte anvisningar till 24 §

punkt 3, till 25 § punkt 5, till 38 § punkt 2 och till 45 § punkt 2 i samma

lag. Samtliga bestämmelser med undantag av 45 § med tillhörande anvisning

är tillämpliga jämväl vid statsbeskattningen enligt vad som framgår

av 2 och 3 §§ förordningen om statlig inkomstskatt.

Bestämmelsernas tillämpningsområde framgår av punkt 3 av anvisningarna

till 24 § kommunalskattelagen. Där sägs att med bostadsförening och

bostadsaktiebolag förstås ekonomisk förening och aktiebolag, vars verksamhet

uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar

eller bolagets delägare bereda bostäder i hus, som äges av föreningen

eller bolaget. Vad angår bostadsföreningar skiljer man efter tillkomsten av

lagen den 25 april 1930 om bostadsrättsföreningar mellan tre olika slag av

sådana föreningar, nämligen dels bostadsrättsföreningar, dels besittningsrättsföreningar

och dels hyresföreningar. Med bostadsrättsförening förstås

enligt sistberörda lag ekonomisk förening med ändamål att i föreningens

hus åt medlemmarna upplåta bostäder eller andra lägenheter under nyttjanderätt

för obegränsad tid. Besittningsrättsförening benämnes förening

med samma ändamål som bostadsrättsförening men tillkommen före lagen

om bostadsrättsföreningar och icke registrerad enligt denna. Hyresförening

slutligen är sådan bostadsförening, som upplåter lägenheter allenast med

hyresrätt för begränsad tid.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

9

Innebörden av kommunalskattelagens bestämmelser om bostadsföreningar

och bostadsaktiebolag är följande.

Medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag skattar —

såsom för inkomst av annan fastighet — för värdet av bostad eller annan

förmån från föreningen eller bolaget tillhörig fastighet, som tillkommit medlemmen

eller delägaren, ävensom för sådan utdelning från föreningen eller

bolaget, som utgått annorledes än å andel eller aktie. Föreningen eller bolaget

skattar — ävenledes såsom för inkomst av annan fastighet — för vad

som till föreningen eller bolaget influtit från fastigheten samt för avgifter

eller andra inbetalningar, som medlem eller delägare i sådan egenskap haft

att utgöra till föreningen eller bolaget, till den del desamma icke är att anse

såsom kapitaltillskott. Utdelning från bostadsförening eller bostadsaktiebolag,

som utgår i förhållande till innehavda aktier eller andelar, räknas såsom

intäkt av kapital eller undantagsvis såsom intäkt av rörelse. Från bruttointäkten

får medlem eller delägare göra avdrag för sådana driftkostnader

för den innehavda lägenheten, vilka bestritts direkt av honom själv, ävensom

för sådana avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bolaget,

som icke är att anse såsom kapitaltillskott. Föreningen eller bolaget

äger rätt att njuta avdrag för sådan utdelning till sina medlemmar eller delägare,

som utgått annorledes än å andelar eller aktier, dock ej för större belopp

av det utdelade än som motsvarar beloppet av de inbetalningar från

medlemmarna eller delägarna, vilka icke är att anse såsom kapitaltillskott.

Såsom framgår av vad nu sagts räknas inbetalning, som är att anse såsom

kapitaltillskott, icke såsom intäkt för föreningen eller bolaget och får

ej av medlemmen eller delägaren avdragas. Särskilda föreskrifter är meddelade

om vad som bör förstås med kapitaltillskott. En viss skillnad göres

därvid mellan sådana föreningar, som plägar upplåta lägenheter allenast

med hyresrätt för begränsad tid (hyresföreningar) samt andra föreningar.

Det stadgas nämligen att, där lägenhet är upplåten med hyresrätt

och således icke med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt, ingen del

av hyresavgiften anses såsom kapitaltillskott. I övriga fall skall med kapitaltillskott

menas dels medlems inbetalning å insats i föreningen och delägares

inbetalning å aktie dels ock sådan ytterligare inbetalning av medlem

eller delägare, som är avsedd att inom föreningen eller bolaget användas

för fondering såsom genom kapitalavbetalning å skuld eller genom ny-, tilleller

ombyggnad eller därmed jämförlig förbättring av fastigheten eller

genom annan stadigvarande kapitalplacering.

Till ledning för bedömande av huru mycket av verkställda inbetalningar

som skall betraktas såsom kapitaltillskott, har särskilda föreskrifter meddelats.

Härutinnan har till en början stadgats, att om fondering inom förening

eller bolag verkställes utan att det framgår vilka medel därför användes,

skall i första hand anses för fondering använda andra medel än

medlemmarnas eller delägarnas inbetalningar under beskattningsåret eller

de under året influtna hyrorna för lägenheter, som varit uthyrda till andra

än medlemmar eller delägare i denna deras egenskap. Vidare föreskrives,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

att återstoden av det till fondering använda beloppet skall fördelas på nämnda

inbetalningar och hyror efter deras inbördes storlek, och skall vad därvid

belöper på de inbetalningar, som verkställts för de med bostadsrätt eller

liknande besittningsrätt upplåtna lägenheterna, anses såsom kapitaltillskott.

Avdrag för värdeminskning å bostadsförening eller bostadsaktiebolag tillhöriga

byggnader, maskiner och andra inventarier tillkommer föreningen

eller bolaget. Medlem av föreningen eller delägare i bolaget äger således icke

åtnjuta dylikt avdrag.

I fråga om avdrag för vad som genom fastighetsskatt blivit beskattat

(procentavdrag) gäller, alt medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag,

som med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt innehaft

lägenhet i föreningen eller bolaget tillhörig fastighet, skall tillgodonjuta den

del av avdraget, som på lägenheten belöper, medan återstoden skall tillkomma

föreningen eller bolaget. Däremot skall procentavdraget för lägenheter,

som upplåtits till medlemmar eller delägare med hyresrätt, tillkomma föreningen

eller bolaget.

För bestämmande av det avdrag, som enligt vad nyss sagts medlem av

bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag äger tillgodonjuta, skall

fastighetens taxeringsvärde fördelas på lägenheterna i fastigheten efter förhållandet

mellan deras värden. Fördelning, som sålunda verkställts, bör i

allmänhet tillämpas, till dess ändring göres av fastighetens taxeringsvärde.

För att underlätta tillämpningen av bestämmelserna om beskattning av

bostadsföreningar och bostadsaktiebolag samt av dessas medlemmar har i

40 a § taxeringsförordningen meddelats föreskrifter om särskilda uppgifter

från sådana föreningar eller aktiebolag. Dessa föreskrifter innefattar i huvudsak

följande.

Bostadsförening eller bostadsaktiebolag skall vid sin självdeklaration foga

vissa uppgifter, avsedda att tjäna till ledning såväl för företagets taxering som

även och i synnerhet för medlemmarnas eller delägarnas taxering, nämligen om

namn för eu var medlem eller delägare, som i denna sin egenskap innehar lägenhet

i föreningens eller bolagets fastighet, om hemvist för varje dylik medlem

eller delägare, som icke är mantalsskriven i fastigheten, om beskaffenheten

av varje dylik lägenhet och dess hyresvärde, om beloppet av en var medlems

eller delägares inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru mycket

därav utgör kapitaltillskott, om beskaffenheten av lägenheter, som upplåtits

till andra än medlemmar eller delägare i denna deras egenskap, ävensom

om sammanlagda beloppet av hyror eller andra avgifter för sådana lägenheter

samt slutligen, såvitt angår medlemmar eller delägare som innehar

lägenheter med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt, om huru mycket

av fastighetens taxeringsvärde som belöper å varje sådan lägenhet. I dylik

uppgift skall ytterligare lämnas upplysning om värdet av varje medlems

eller delägares andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet. Vidare

har bostadsförening eller bostadsaktiebolag att till ledning för taxeringen

av sådana medlemmar eller delägare, som i denna sin egenskap innehar

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

lägenheter i föreningens eller bolagets fastighet men som icke är mantalsskrivna

i fastigheten, att till taxeringsmyndigheten lämna bestyrkt utdrag av

nyssberörda uppgift i vad dylik medlem eller delägare angår. Det åligger därjämte

bostadsförening eller bostadsaktiebolag att senast den 8 februari under

taxeringsåret tillställa varje medlem eller delägare meddelande om de förhållanden,

som enligt vad nyss sagts skall för medlemmen redovisas i den

vid företagets egen självdeklaration fogade uppgiften.

1950 års skattelagssakkunniga, som övervägt frågan om förenklade bestämmelser

på förevarande område, har med skrivelse den 30 oktober 1953

överlämnat promemoria angående beskattning av bostadsföreningar och bostadsaktiebolag

samt av deras medlemmar eller delägare. Vid promemorian

fogade, av de sakkunniga utarbetade författningsförslag torde få såsom

Bihang fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende.

Över promemorian har efter remiss yttranden avgivits av kammarrätten,

riksskattenämnden, bostadsstyrelsen, överståthållarämbetet, länsstyrelserna

i Uppsala, Östergötlands, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt

Västernorrlands län, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund, Sveriges

industriförbund, Sveriges fastighetsägareförbund, Hyresgästernas sparkasseoch

byggnadsföreningars riksförbund u. p. a., Stockholms bostadsföreningars

centralförening u. p. a., Malmö bostadsföreningars centralorganisation förening

u. p. a. samt Svenska riksbyggen.

1950 års skattelagssakkunnigas promemoria.

I promemorian erinrar de sakkunniga till en början om den redogörelse,

som de sakkunniga i sin den 31 december 1951 överlämnade promemoria angående

taxering av inkomst av en- och tvåfamilj sfastigheter lämnat för de

svårigheter, som i fråga om sådan taxering mötte taxeringsmyndigheterna

såväl vid beräkning av bruttointäkter som vid kontroll av yrkade avdrag

för omkostnader. Vad i detta hänseende anförts angående villafastigheter

ägde i huvudsak motsvarande tillämpning i fråga om uppskattning av medlems

och delägares inkomst av lägenhet i fastighet tillhörande bostadsförening

eller bostadsaktiebolag.

De sakkunniga framhåller därefter, att liksom i fråga om villafastigheter

hade — i syfte att bereda beskattningsnämnderna lättnad i arbetet — schablonmässiga

beräkningsgrunder kommit till användning vid uppskattning

av hyresvärdet å lägenheter, som innehades av medlemmar i bostadsföreningar

och delägare i bostadsaktiebolag. I vissa län hade sålunda hyresvärdet

beräknats till viss procent av den på lägenheten belöpande andelen

av det bostadsföretagets fastighet åsatta taxeringsvärdet. I fråga om storleken

av den procentsats, som därvid använts, hade skiljaktigheter förekommit

de olika länen emellan. Tillämpningen av en schablonmässig beräkning

av hyresvärdet av lägenhet, som innehades av medlem i bostadsförening eller

delägare i bostadsaktiebolag, efter viss procent av lägenhetens andel i det

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj.ts proposition nr 37.

företagets fastighet åsatta taxeringsvärdet hade icke alltid medfört en förenkling

av taxeringsförfarandet. I vissa fall hade olika uppfattningar hos

taxeringsmyndigheterna och bostadsföretaget eller dess intressenter om den

procentsats, som vid schablonberäkningen bort tillämpas, eller det berättigade

i att en schablon överhuvudtaget användes, lett till att massbesvär anförts

av de av schablonen berörda skattskyldiga. Sålunda hade år 1951 i ett

enda län ej mindre än 6 000 besvär anförts till prövningsnämnden rörande

beräkning av hyresvärdet för lägenheter i bostadsföreningars fastigheter.

Vad angår län, där hyresvärdet icke bestämts efter schablon, uppger de

sakkunniga att lör undvikande av tvister i vissa fall förhandlingar ägt rum

mellan å ena sidan taxeringsmyndigheterna och å andra sidan bostadsföreningarna

och bostadsaktiebolagen, innan de sistnämnda lämnat de i 40 a §

taxeringsförordningen föreskrivna uppgifterna om lägenheternas hyresvärde

enligt ortens pris. Hade vid dessa förhandlingar enighet icke uppnåtts,

hade de skattskyldiga i sina deklarationsbilagor uppgivit de av bostadsföretagen

angivna värdena. I den mån taxeringsnämnderna därefter vid taxeringen

åsatt högre värden, hade ej sällan besvär anförts av de skattskyldiga.

De sakkunniga tillägger, alt av vad de sakkunniga anfört torde framgå

att såväl då taxeringsmyndigheterna sökt utfinna eu schablon för uppskattning

av hyresvärdet som då uppskattningen skett enligt andra grunder, ifrågavarande

spörsmål givit anledning till talrika taxeringstvister.

Beträffande avdrag för reparationer konstaterar de sakkunniga, att vad

som anförts i promemorian angående taxering av en- och tvåfamilj sfastigheter

ägde motsvarande tillämpning i fråga om taxering av lägenhet, som

innehades av medlem i bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag.

De sakkunniga omtalar, att på en del håll hade i fråga om beräkning av

inkomst för medlemmar i vissa bostadsföreningar tillämpats en mera förenklad

schablon än den, för vilken i det föregående lämnats redogörelse.

Härom anför de sakkunniga följande.

Salunda har i Stockholms stad medlemmar i HSB taxerats enligt en schablon,

som inneburit en långt gående förenkling. Såsom nettointäkt av medlems

lagenhet har upptagits den del av till bostadsrättsföreningen gjorda

inbetalningar, vilken är att anse som kapitaltillskott. Metoden har motiverats

med att medlemmens årliga inbetalningar till föreningen förutsatts

vara avpassade så att de motsvarade hyresvärdet å hans lägenhet. Eftersom

de inbetalningar, som icke utgjordes av kapitaltillskott, skulle varit avdragsgilla

om hyresvärdet på vanligt sätt upptagits som bruttointäkt, skulle resultatet

under angiven förutsättning lämna samma resultat som en fullständig

inkomstberäkning.

En schablonberäkning liknande den i Stockholms stad använda har varit

i bruk även på andra håll i landet. I ett län har möjligheten att använda

schablonen varit begränsad på så sätt, att den fått utnyttjas allenast av medlem

i sådan bostadsrättsförening, som ej slutligt amorterat sin skuld enligt

den ekonomiska planen. I ett annat län har för vissa bostadsrättsföreningar

— HSB och Biksbyggen — tillämpats en schablon, som innebar, att hyresvärdet

bestämdes till sammanlagda beloppet av bostadsrättsinnehavarens

årliga avgifter till föreningen — kapitaltillskottet inberäknat — samt vad

som motsvarade 3 procent ränta å innehavarens kontantinsats vid hans för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 37.

13

värv av lägenheten. Vid tillämpning av denna schablon förutsattes, att bostadsrättsinnehavaren

i allmänhet komme att beskattas för en inkomst motsvarande

summan av kapitaltillskottet och ovannämnda räntebelopp. Från

denna inkomst skulle dock i förekommande fall avdrag kunna medgivas

för ränta å skuld till annan än föreningen samt för utgifter för av bostadsrättsinnehavaren

själv verkställda reparationer.

Sammanfattningsvis anser sig de sakkunniga kunna uttala, att tillämpningen

av gällande bestämmelser vållat svårigheter vid taxeringsarbetet, att

vid denna tillämpning schablonmetoder måst tillgripas samt att utfallet av

taxeringen företedde avsevärda ojämnheter.

De sakkunniga övergår härefter till att redogöra för möjligheterna att förenkla

deklarations- och taxeringsförfarandet för bostadsföreningar och bostadsaktiebolag

samt för dessas medlemmar eller delägare.

Till en början framhåller de sakkunniga, att det finge anses ligga nära

till hands att för ifrågavarande skattskyldiga tillämpa en schablonberäkning

liknande den som från och med 1955 års taxering skulle användas

för ägare av en- och tvåfamilj sfastigheter. 1 intetdera fallet vore fråga om

förvärvskälla i vanlig bemärkelse. En- eller tvåfamilj sfastighet liksom en

bostadsrätt innehades i regel icke för att förvärva inkomst utan för att tillgodose

ägarens eller innehavarens behov av bostad, alltså ett behov hänförligt

till levnadskostnader. För skattskyldiga, varom nu vore fråga, komplicerades

emellertid frågan om en schablonmässig inkomstberäkning av det

förhållandet, att för en och samma fastighet förekomme två särskilda beskattningssubjekt,

nämligen dels å ena sidan fastighetens ägare — bostadsföreningen

eller bostadsaktiebolaget — och dels å andra sidan medlemmen

eller delägaren, som disponerade lägenhet i fastigheten.

Vad först angår medlem eller delägare framhåller de sakkunniga, att en

tillämpning av de principer, som låge till grund för de nya bestämmelserna

om beskattning av inkomst av villafastighet, skulle ha inneburit att som

intäkt skulle ha upptagits viss procent av vad som av fastighetens taxeringsvärde

belöpt å medlemmens eller delägarens lägenhet. Från denna intäkt

skulle avdrag ha medgivits dels för den del av medlemmens eller delägarens

avgifter till föreningen eller bolaget, som motsvarat hans andel av

föreningens eller bolagets ränteutgifter under beskattningsåret, och dels

för av honom själv utbetald ränta å skuld för lägenheten till annan än föreningen

eller bolaget.

De sakkunniga erinrar, att enligt gällande bestämmelser skall utdelning

från bostadsförening eller bostadsaktiebolag, som utgått annorledes än å

andel eller aktie, upptagas såsom intäkt av fastighet för medlemmen eller

delägaren. De sakkunniga påpekar emellertid, att sådan utdelning torde

vara mera sällan förekommande; resultatet bleve i regel såväl bokföringssom

skattemässigt detsamma som om avgiften till föreningen eller bolaget

i motsvarande mån minskats. Vidare anför de sakkunniga, att vid genomförande

av en schablonmässig beräkning av medlems eller delägares in
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

komst av lägenhet i förenings- eller bolagsfastighet helt kunnat bortses från

utdelning, varom nu vore i fråga, i den mån denna icke överstigit de avgifter

till föreningen eller bolaget, som enligt gällande bestämmelser vore

för medlemmen eller delägaren avdragsgilla. Hade emellertid utdelningen

i något enstaka fall uppgått till högre belopp än som motsvarat enligt nu

gällande bestämmelser avdragsgill utdelning hade det överskjutande beloppet

bort upptagas såsom intäkt vid sidan av den enligt det förut sagda

beräknade nettointäkten.

Beträffande frågan hur bostadsförening och bostadsaktiebolag skulle beskattas

därest inkomst för medlem eller delägare skulle beräknas efter i det

föregående angivna grunder framhåller de sakkunniga, att nuvarande bestämmelser

i huvudsak borde bibehållas. Bostadsföretagets rätt till avdrag

för värdeminskning borde dock begränsas till att avse den del av fastigheten,

som icke vore upplåten åt medlem eller delägare. På medlems eller delägares

lägenhet belöpande värdeminskningsavdrag finge nämligen anses

ingå i schablonberäkningen.

De sakkunniga uttalar sig därefter om värdet av en anordning, enligt vilken

inkomst av lägenhet, som innehaves av medlem eller delägare i bostadsförening

eller bostadsaktiebolag, skulle beräknas enligt nyss angivna

schablonmässiga grunder. Enligt de sakkunniga skulle anordningen ur arbetssynpunkt

ha inneburit förenklingar såväl för föreningen eller bolaget

och dess medlemmar eller delägare som för taxeringsmyndigheterna. Sålunda

skulle de besvärliga uppskattningarna av hyresvärden och i samband

därmed förekommande tvister ha kunnat undvikas. Därjämte skulle taxeringsmyndigheterna

ha besparats den ofta besvärliga och tidsödande prövningen

av yrkade avdrag för av lägenhetsinnehavare verkställda reparationer.

Slutligen skulle den bostadsföreningar och bostadsaktiebolag åliggande

uppgiftsskyldigheten ha kunnat begränsas.

De sakkunniga tillägger emellertid, att även efter genomförandet av den

ifrågasatta schablonberäkningen skulle dock ha kvarstått vissa av de särskilda

olägenheter, som vore förenade med en taxering av var och en lägenhetsinnehavare

för sig. Ehuru i mindre omfattning än för närvarande skulle

alltjämt ha erfordrats åläggande för bostadsföreningen och bostadsaktiebolaget

att inkomma med uppgifter till ledning för lägenhetsinnehavarens inkomsttaxering.

Denne å sin sida skulle det ha ålegat att i sin deklaration

med ledning av berörda uppgifter uppgiva sin enligt schablonen beräknade

inkomst av lägenheten. Taxeringsmyndigheterna återigen skulle icke ha

kommit ifrån det kontrollarbete, som varit förenat med avstämning av de

erhållna uppgifterna med lägenhetsinnehavarnas deklarationer.

Med hänsyn till det sist sagda säger sig de sakkunniga ha övervägt möjligheterna

att ytterligare lörenkla deklarations- och taxeringsförfarandet

genom att överflytta den schablonmässiga inkomstberäkningen å bostadsföretagen

och därmed göra dessa ensamma skattskyldiga. De sakkunniga

hade därvid kommit till det resultatet, alt detta alternativ innebure en

mera rationell lösning av föreliggande problem.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

15

De sakkunniga uttalar som sin mening, att det ur principiell synpunkt

icke förelåge hinder mot en anordning av sistnämnda art. De sakkunniga

anför vidare.

Om man med hänsyn till bostadsföreningarnas speciella karaktär anser

sig ha skäl att genom särskilda bestämmelser undvika den dubbelbeskattning,

som eljest förekommer beträffande ekonomiska föreningar, synes den

enkelbeskattning, som man vill bibehålla, lika gärna kunna förläggas till

föreningarna som till medlemmarna, förutsatt att beskattningen därigenom

icke blir hårdare. I kommunalskattelagen finns redan en liknande anordning.

Enligt denna ha försäkringsanstalter, vilka bedriva kapitalförsäkringsrörelse,

att erlägga en s. k. ränteskatt, som i princip motsvarar en försäkringstagarna

åliggande skattskyldighet för i utfallande försäkringsbelopp

ingående ränta men som av praktiska skäl uttages hos försäkringsanstalterna.

Beträffande verkningarna av den av de sakkunniga föreslagna metoden

för beskattning av inkomsten av bostadsföreningarnas fastigheter påpekar

de sakkunniga, att dessa vid jämförelse med resultatet av nu gällande regler

finge anses gynnsamma för föreningarna och deras medlemmar. En

schablonmässig inkomstberäkning, som endast avsåge tre procent å eget

kapital, gåve en lägre inkomst än inkomstberäkning på grundval av hyresvärde

enligt ortens pris. Sistnämnda inkomstberäkning avsåge att ge till

resultat en inkomst, motsvarande den i procent angivna avkastningen å det

egna kapitalet, som ägaren till ett hyreshus genomsnittligt åtnjöte. Berörda

procenttal torde väsentligt överstiga tre.

Enligt de sakkunnigas förslag skall schablonberäkningen omfatta en bostadsförenings

fastighet i dess helhet, sålunda även till den del densamma

icke upplåtes med bostadsrätt utan uthyres. De sakkunniga framhåller, att

inkomsten av sådan uthyrd del i verkligheten ofta kunde anses överstiga

tre procent av föreningens eget kapital, i vad det belöpte å uthyrda delar av

fastigheten. Emellertid syntes man kunna bortse härifrån med hänsyn till

att uthyrningen, om den skedde i större omfattning, kunde betaga föreningen

dess karaktär av bostadsförening och föranleda beskattning enligt allmänna

regler.

Medlem skall enligt de föreslagna grunderna vara helt fri från beskattning,

i den mån han själv helt eller till huvudsaklig del nyttjar en med

bostadsrätt innehavd lägenhet. Inkomstberäkning för medlemmen skall alltså

icke ske. Sker upplåtelse av viss mindre del — exempelvis något enstaka

rum — av lägenhet, skall detta icke böra medföra avvikelse härifrån. De

sakkunniga framhåller, att inkomsten i fråga kunde anses inkluderad i den

beskattning som skedde hos föreningen. I samband härmed erinrar de sakkunniga

om att den, som förhyrde lägenhet och därav till annan uthyrde

något enstaka rum, i allmänhet icke brukade taxeras för inkomst genom

uthyrningen.

Om medlem helt eller till huvudsaklig del hyr ut honom på grund avbostadsrätt

tillkommande lägenhet och sålunda disponerar den på annat

sätt än för tillgodoseende av sitt behov av bostad, anser de sakkunniga ett

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Knngl. Maj:ts proposition nr 37.

annat bedömande befogat. Inkomsten av uthyrningen tedde sig närmast

såsom en förmån på grund av andelsinnehavet, vilken förmån borde likställas

med utdelning å andelarna. Sådan uthyrning vore icke ovanlig och

medlemmen kunde därigenom i vissa fall bereda sig en inkomst, som avsevärt

överstege tre procent av föreningens å honom belöpande egna kapital.

Det inträffade att bostadsrätter förvärvades för kapitalplacering och att

samma person kunde inneha ett flertal bostadsrätter. En sådan utformning

av beskattningsreglerna borde undvikas, som kunde animera till förvärv

av bostadsrätter lör upplåtelse till andra. De sakkunniga anför vidare följande.

De särskilda bestämmelser rörande beskattningen av inkomst av bostadsföreningars

fastigheter har till syfte att förebygga, att inkomst av nämnda

art dubbelbeskattas i den ordning, som eljest gäller för ekonomiska föreningar,

eller att utdelning, som medlem erhåller från bostadsförening och

som blott innebär en minskning i hans kostnad för egen bostad, d. v. s. för

levnadskostnader, blir föremål för beskattning. De skäl, som föranlett denna

utformning av bestämmelserna föreligger ej, då medlem utnyttjar en på

grund av medlemskapet disponerad lägenhet för uthyrning. Den uppkomna

vinsten synes böra betraktas såsom avkastning av kapital, d. v. s. av medlemmens

insats och andel i övrigt i föreningens kapital. Medlemmen bör beskattas

för denna avkastning och den omständigheten, att föreningen beskattas

för inkomst av fastigheten — beräknad efter schablonmetod — bör

ej inverka. Medlemmens bruttointäkt blir med detta betraktelsesätt vad han

uppbär såsom hyra jämte värdet av vad han eventuellt själv nyttjar, ävensom

vad han uppbär såsom utdelning från föreningen, antingen såsom utdelning

å andelar eller i form av återbäring e. d. Såsom omkostnad bör få

avdragas vad han inbetalar till föreningen — utöver kapitalinsats — ränta

å kapital, som han lånat för placering i bostadsrätten samt av uthyrningen

föranledda kostnader, såsom för reparation. Avdrag för reparation bör dock

medges endast i den mån den sker för att avhjälpa skador, uppkomna under

tiden för uthyrningen, o. d. Skulle avdrag för reparationer medges utan

sistnämnda begränsning, skulle bestämmelserna kunna missbrukas.

De föreslagna reglerna för beskattning av inkomst av bostadsrätt, då

nämnda rätt utnyttjats för upplåtelse till annan, bör av praktiska skäl vinna

tillämpning endast då lägenhet upplåtits till huvudsaklig del och under större

delen av beskattningsåret.

Antalet fall då nyss föreslagna regler ifrågakommer till tillämpning, kan

icke antagas vara så stort, att värdet av den förenklade inkomstberäkningen

för bostadsföreningars fastigheter därigenom mera nämnvärt förringas. Genom

reglerna förebygges, att de bestämmelser, vilka är avsedda för medlemmar

som bor i sina lägenheter, utnyttjas av andra och att bostadsföreningslägenheterna

med hänsyn till beskattningssynpunkterna kan komma att

te sig såsom särskilt gynnsamma placeringsobjekt.

I det följande berör de sakkunniga ett par spörsmål, som sammanhänger

med att bostadsföreningarna och bostadsaktiebolagen göres ensamma skattskyldiga.

De sakkunniga anför följande.

Beskattningens förläggande till bostadsföreningarna eller bostadsaktiebolagen

medför, att statlig inkomstskatt, där sådan ifrågakommer, skall beräknas

enligt det procenttal, som enligt förordningen om statlig inkomstskatt

är tillämpligt för vederbörande skattesubjekt. När beskattningen, så
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

17

som för närvarande är fallet, sker hos medlemmarna, varierar skatteprocenten

med hänsyn till medlemmarnas inkomstläge och därav följande marginalskatt.

Den utjämning, som den föreslagna metoden medför, synes vara

av så ringa betydelse att betänkligheter mot förslaget ur denna synpunkt

icke möter.

Till den statliga inkomstskatt, som vid förslagets genomförande kommer

att påföras föreningarna — storleken därav kan föreningarna lätt beräkna

— har föreningarna att taga hänsyn vid beräkning av de årliga avgifter från

medlemmarna, som är erforderliga för bestridande av föreningarnas utgifter.

I sådana föreningar, där medlemmarna har likformig andel i föreningens

förmögenhet, belöper utgifterna för skatter likformigt å medlemmarna.

Har kapitaltillskott icke skett likformigt, kan hänsyn därtill tagas vid upptagande

av den del av avgifterna för bestridande av föreningarnas utgifter,

som avser att täcka föreningarnas statliga inkomstskatt.

De sakkunniga har inhämtat vissa uppgifter angående beräkning vid 1953

års taxering av inkomst av lägenhet, som innehaves av medlemmar i ett

antal bostadsföreningar. Uppgifterna omfattar 19 föreningar i Stockholms

stad samt 10 i vardera av städerna Norrköping, Malmö, Lund och Göteborg.

Såväl äldre som nyare föreningar är representerade. Sammanlagda antalet

lägenheter, beträffande vilka uppgifter införskaffats, utgör 2 522. Uppgifter

har därjämte erhållits beträffande 79 eller så gott som samtliga bostadsföreningar

tillhörande HSB i Stockholm. Sistberörda uppgifter avser 14 800

lägenheter.

Av de inhämtade uppgifterna framgår, att inkomstberäkningen varierar

betydligt icke allenast — såsom naturligt är •—• med hänsyn till föreningarnas

ålder utan också de olika städerna emellan. Medan sålunda i Stockholm

medeltalet nettointäkt per lägenhet uppgår till 474 kronor uppgår det i

Norrköping till 43 kronor, i Malmö till 36 kronor och i Lund till 91 kronor.

I Göteborg återigen lämnar föreningslägenheterna i genomsnitt ett underskott

av 2 kronor. Vad slutligen angår HSB-föreningarna i Stockholm giver

den av dessa använda, speciella inkomstberäkningen till resultat en medelintäkt

per lägenhet av 149 kronor.

I anslutning till det framlagda undersökningsmaterialet framhåller de

sakkunniga, att det med hänsyn till de stora variationer, som rådde ifråga

om inkomstberäkningen av nu ifrågavarande lägenheter, svårigheter förelåge

att utan alltför omfattande undersökningar erhålla ett rättvisande genomsnittsresultat.

På grund av de införskaffade uppgifterna kunde emellertid

för hela landet medeltalet nettointäkt per lägenhet beräknas snarare

under- än överstiga 100 kronor. Då antalet lägenheter i fastigheter tillhörande

bostadsföreningar och bostadsaktiebolag för närvarande uppginge till

omkring 150 000, kunde den totala intäkten av dylika lägenheter beräknas

till högst 15 miljoner kronor.

Vad anginge bostadsföreningarna och bostadsaktiebolagen uppvisade dessa

i regel icke något överskott. I den mån nettointäkt redovisades vore denna

icke så stor. att annat än i undantagsfall efter avdrag för den kommunala

fastighetsskatten uppkomme någon till statlig inkomstskatt beskattningsbar

inkomst.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 saml. Nr 37.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

De sakkunniga påpekar vidare, att det framlagda förslaget sannolikt komme

att medföra en viss minskning av den statliga inkomstskatten. Detta

framginge redan därav att förslaget komme att medgiva ett bättre utnyttjande

av det kommunala utslcyldsavdraget. Härom anföres vidare följande.

Visserligen kan utskyldsavdraget sägas bliva utnyttjat redan enligt nuvarande

system genom att föreningens eller bolagets utgifter för kommunalutskylder

får anses ingå i de för medlemmarna och delägarna avdragsgilla

avgifterna till företaget. I gengäld medger emellertid gällande bestämmelser

icke någon uppdelning av värdeminskningsavdraget å medlemmarna eller

delägarna utan är detta i sin helhet förbehållet föreningen eller bolaget.

Efter värdeminskningsavdragets utnyttjande förslår den för föreningen eller

bolaget återstående inkomsten i allmänhet icke att täcka jämväl utskyldsavdraget.

Medlem i bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag blir

sålunda för närvarande taxerad till statlig inkomstskatt för intäkt av sin

lägenhet även om medlemmarnas eller delägarnas sammanlagda intäkter

icke uppgår till belopp motsvarande det underskott, som uppstår vid beräkning

av föreningens eller bolagets beskattningsbara inkomst.

Genomföres de sakkunnigas förslag uppkommer med hänsyn till utskyldsavdraget

beskattningsbar inkomst för förening, vars inkomster härrör enbart

av fastighet, först då skulden i fastigheten nedgår under viss andel av

taxeringsvärdet. Hur stor del av taxeringsvärdet skulden skall utgöra för

att beskattningsbar inkomst icke skall uppkomma är beroende av den kommunala

utdebiteringens storlek och kan beräknas enligt följande formel, där

talet 3 utgöres av den procentsats, efter vilken den föreslagna schablonberäkningen

skall ske, och talet 4 motsvarar repartitionstalet. Bokstaven u

anger den kommunala utdebiteringen i kronor per skattekrona.

Beskattningsbar inkomst uppkommer icke, när skulden i förhållande till

taxeringsvärdet

vid

en

utdebitering

av

10

kr.

uppgår

till

minst

86,7 %

»

»

»

»

It

»

»

»

»

85,3 %

»

»

»

»

12

»

»

»

»

84 %

»

»

»

»

13

»

»

»

»

82,7 %

De sakkunniga framhåller vidare, att bortsett från att förslaget komme att

medföra ett bättre utnyttjande av det kommunala utskyldsavdraget, även

själva inkomstberäkningen —- såsom tidigare framhållits -— komme att för

de skattskyldiga te sig gynnsammare enligt det föreslagna än enligt det nuvarande

systemet. Huru stor minskningen av den statliga inkomstskatten

komme att bli vore vanskligt att med bestämdhet utsäga, men man behövde

sannolikt icke räkna med ett större skattebortfall än ett par miljoner kronor.

Slutligen konstaterar de sakkunniga, att taxeringen till kommunal inkomstskatt

icke påverkades av de sakkunnigas förslag. Procentavdraget

komme liksom fallet vore vid tillämpning av nu gällande bestämmelser alltid

att överstiga nettointäkten.

I promemorian erinras om de bestämmelser, som är meddelade i 40 a §

taxeringsförordningen angående särskilda uppgifter till ledning vid taxeringen.

De sakkunniga anser, att vid genomförande av de sakkunnigas för
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37. 19

slag denna uppgiftsskyldighet kan väsentligt inskränkas. I detta hänseende

anföres följande.

Det torde vara tillräckligt att varje medlem eller delägare — till ledning

för sin deklaration rörande förmögenhet — från vederbörande förening eller

bolag erhåller upplysning om värdet av sin andel i föreningens eller bolagets

förmögenhet.

Har medlem eller delägare under beskattningsåret haft sin lägenhet upplåten

under sådana omständigheter att inkomst genom upplåtelsen skall

beskattas, bör uppgiften innehålla upplysning om medlemmens eller delägarens

inbetalning till föreningen eller bolaget och huru mycket därav

utgör kapitaltillskott.

Det får förutsättas, att berörda uppgift kommer att innehålla en erinran

om skattskyldigheten för inkomst, som förvärvats genom upplåtelse av

lägenhet av den art, varom nu är fråga.

Regelbundna årliga uppgifter av motsvarande art till taxeringsmyndigheterna

torde icke vara erforderliga med hänsyn till att det stora flertalet

av innehavare av bostadsrätter icke skola taxeras för inkomst därav och

att endast en mindre del av bostadsrättsinnehavarna skola taxeras till statlig

förmögenhetsskatt. Stickprovskontroll bör dock kunna ske och för sådant

ändamål bör taxeringsintendent tilläggas befogenhet att påfordra avlämnande

av uppgifter i den omfattning, som kan vara lämplig. Denna befogenhet

torde endast i ringa utsträckning behöva begagnas.

Remissyttrandena.

Förslaget om införande av en schablon för beräkning av inkomst av fastigheter,

som tillhör bostadsföreningar eller bostadsaktiebolag, tillstyrkes av

samtliga remissinstanser med undantag av Sveriges fastighetsägareförbund.

De tillstyrkande remissinstanserna instämmer i vad de sakkunniga anfört

angående behovet av förenklade regler på förevarande område och uttalar

sin tillfredsställelse över det framlagda förslaget. Från de remissyttranden,

vari närmare berörts frågan om ändrade bestämmelser, må här återgivas

följande.

Riksskattenämnden anför.

Såsom av promemorian framgår äro de gällande reglerna för beskattning

av bostadsföreningar och deras medlemmar (varmed i det följande avses

även bostadsaktiebolag och deras delägare) tämligen invecklade. Fördelningen

av skattskyldigheten mellan förening och medlemmar har reglerats

på ett ingående sätt genom föreskrifter, som måste anses svårtillgängliga

för de skattskyldiga och som kräva ett vidlyftigt uppgiftslämnande. Den

olika behandlingen av bostadsrätt och hyresrätt, av kapitaltillskott och

andra medlemmarnas inbetalningar, av utdelning belöpande på andelsinnehav

och annan utdelning bygger också på gränsdragningar, som många

gånger kunna vara svåra att göra. Vad som framför allt vållat svårigheter

i tillämpningen är dock — som de sakkunniga påpekat — de mera praktiska

frågorna om fastställande av hyresvärden för bostadslägenheterna och

om kontrollen av medlemmarnas avdrag för reparationer och andra omkostnader.

Det arbete, som nedlägges på dylik värdering och kontroll, och

de tvistigheter, som härvid uppkomma, äro betydande och stå ofta icke i

rimlig proportion till de värden, varom här är fråga. Särskilt i betraktande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

av att denna beskattning avser ganska små inkomstbelopp och likväl berör

ett icke ringa antal skattskyldiga synes detta område av skattelagstiftningen

ligga väl till för förenklingar. Riksskattenämnden är därför ense med de

sakkunniga om att en taxering efter mera schablonmässiga grunder här

kan vara på sin plats och skulle vara ett intresse både för de skattskyldiga

och taxeringsmyndigheterna.

Länsstyrelsen i Uppsala lön omtalar, att inom länet under senare år icke

tillämpats schabloner för beräkning av hyresvärden å lägenheter, som innehafts

av medlemmar i bostadsrättsföreningar. Svårigheterna att avväga ett

riktigt hyresvärde hade varit stora och värdesättningen hade ofta givit anledning

till besvär. Länsstyrelsen anför vidare.

Till svårigheterna med uppskattningen av bostadsvärdena har kommit

ett tidsödande arbete med kontrollen av yrkade avdrag, särskilt avdragen

för inbetalningar till föreningen och för reparationer. Vid bedömandet av

värdet av det arbete taxeringsnämnderna måst nedlägga på granskningen

av medlemmarnas deklarationer, såväl vad gäller bruttointäkter som yrkade

avdrag, kan med bestämdhet sägas, att arbetet icke stått i rimlig proportion

till det relativt ringa skattemässiga resultat, som kontrollen medfört. Inom

Uppsala län, där enbart inom Uppsala stad antalet bostadsrättsföreningar

uppgå till över 300 med ett genomsnittligt antal lägenheter i varje förening

av minst 20, åtgår årligen för taxeringsnämnderna en avsevärd tid för kontrollen

av ifrågavarande deklarationer. En förenkling av det tillämpade

systemet eller eu schablontaxering i någon form har därför länge framstått

såsom ett önskemål.

De av de sakkunniga föreslagna bestämmelserna innebära en radikal lösning

av problemen. Genom bostadsinnehavarens befriande från all beskattning

för inkomst av med bostadsrätt innehavd lägenhet, därest han själv

till huvudsaklig del nyttjar lägenheten, och genom schablonberäkning av

inkomsten hos föreningen åstadkommes en genomgripande omläggning av

deklarations- och taxeringsförfarandet som ifråga om rationalisering icke

lämnar något övrigt att önska.

Länsstyrelsen i Malmöhusi län påpekar, att det framlagda förslaget hade

nära samband med den redan genomförda förenklingen i fråga om beskattning

av en- och tvåfamilj sfastigheter och framhåller, att en schablonisering

i än högre grad lämpade sig beträffande inkomsttaxering av de

nu aktuella skattesubjekten. Länsstyrelsen ville därför livligt tillstyrka en

förenkling för denna stora grupp av skattskyldiga.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län framhåller, att besväret med taxering

och kontroll av bostadsföreningarna och deras medlemmar icke stode

i rimligt förhållande till det allmännas skatteintäkter. Vid genomförande av

de sakkunnigas förslag skulle arbetsbesparingen för såväl de skattskyldiga

som taxeringsmyndigheterna bli betydande.

Sveriges industriförbund erinrar, att från förbundets sida vid upprepade

tillfällen framhållits, att det utan tvivel låge i näringslivets intresse att deklarations-

och taxeringsförfarandet förenklades, så att ytterligare ansvällning

av den statliga förvaltningsapparaten undvekes och om möjligt en

nedskärning därav komme till stånd. Ur denna synpunkt vore det föreliggande

förslaget att hälsa med tillfredsställelse.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

21

Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförcningars riksförbund u. p. a.

uttalar sin tillfredsställelse över den lättnad, som ett genomförande av förslaget

komme att innebära ur administrativ synpunkt. Uppgiftslämnandet

till medlemmar och taxeringsmyndigheter vore enligt nuvarande bestämmelser

mycket betungande för föreningarna och de hade dessutom ofta

måst biträda medlemmarna vid upprättandet av deras lägenhetsdeklarationer,

ett mycket omfattande arbete, som till största delen komme att bortfalla,

om förslaget genomfördes.

Svenska riksbyggen framhåller, att tillämpningen av de nya bestämmelserna

komme att bli betydligt enklare. Därjämte komme den ojämnhet och

osäkerhet som tidigare förefunnits beträffande beskattning av bostadsrättsföreningar

att försvinna.

Stockholms bostadsföreningars centralförening u. p. a. uttalar, att förslaget

otvivelaktigt innebure en hel del fördelar såväl för taxeringsmyndigheterna

som för bostadsföreningarna och bostadsaktiebolagen samt dessas

medlemmar eller delägare. Genom förslaget bortfölle tvister beträffande

åsättande av hyresvärde och yrkade avdrag för reparationskostnader. Vidare

befriades föreningarna och aktiebolagen från flertalet deklarationsuppgifter.

Även Malmö bostadsföreningars centralorganisation förening u. p. a. anser,

att de sakkunnigas förslag innebär en avsevärd förbättring av hittills

gällande beskattningssystem, framför allt ur organisatorisk och praktisk

synpunkt.

Sveriges fastighetsägareförbund, som ensamt avstyrkt förslaget om schablonberäkning

för ifrågavarande skattskyldiga, framhåller att det förhållandet,

att bostadsrätten innehades ej för att förvärva inkomst utan för att

tillgodose medlemmarnas behov av bostad, icke kunde förändra förvärvskällans

karaktär. Huruvida en juridisk person, som dreve uthyrningsverksamhet,

uppläte lägenhet till person som vore intressent inom företaget eller

till helt utomstående person, saknade från skattesynpunkt varje betydelse.

Oavsett vem som i sådant fall stode såsom skattesubjekt borde såsom skattepliktig

inkomst upptagas det verkliga beloppet, icke ett fingerat sådant. Tilllämpningen

av två olika beskattningsmetoder i fråga om samma slag av förvärvskälla

tedde sig synnerligen stötande mot bakgrunden av den av alla

erkända principen om rättvisa och likformighet i beskattningen.

Fastighetsägareförbundet anför vidare, att förslaget gåve bostadsföreningarna

en privilegierad ställning i skattesystemet. Från förbundets utgångspunkt

tedde sig detta privilegierande såsom orättvist. I

I en del remissyttranden har berörts frågan huruvida den schablonmässiga

inkomstberäkningen bör — såsom de sakkunniga föreslår -— avse bostadsföreningarna

och bostadsaktiebolagen eller i stället bör utformas att

gälla dessas medlemmar eller delägare.

Kammarrätten anser, att en schablonbeskattning av lägenhetsinnehavarna

skulle vara otillfredsställande i såväl förenklingsavseende som lagtekniskt

hänseende.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

Riksskattenämnden, som tillstyrker de sakkunnigas förslag i förevarande

hänseende, uttalar dock vissa betänkligheter. Riksskattenämnden anför följande.

De sakkunniga ha i förslaget flyttat över beskattningen från den i verkligheten

skattskyldige — bostadsinnehavaren — till ett annat rättssubjekt —

föreningen. Detta är en avvikelse, som icke har täckning i den schablonmässiga

inkomstberäkningen utan som ligger helt vid sidan därav och utgör

ett avsteg från vanliga beskattningsprinciper. Riksskattenämnden anser att

ett sådant avsteg är förenat med vissa vådor och kan få allvarliga konsekvenser,

om det skulle åberopas i andra närliggande sammanhang. Man

öppnar här vägar, som i grunden äro främmande för skattelagstiftningen.

Icke heller i sin begränsning till förevarande område bli konsekvenserna av

skatteöverflyttningen helt tillfredsställande. Bl. a. kan man ha anledning

att reagera mot ett så slumpmässigt resultat som att beskattningen av medlemmarnas

schablonmässigt beräknade inkomst utfaller olika om fastigheten

tillhör ett bostadsaktiebolag och om den tillhör en bostadsförening: i det

förra fallet utgör beskattningen 40 procent, i det senare fallet 32 procent.

Det må dock medgivas att beskattningen hos medlemmarna rör relativt

ringa belopp och att man därför icke har anledning att fästa alltför stort avseende

vid de variationer i beskattningsresultatet, som måste följa av överflyttningen.

Mot betänkligheterna stå också de praktiska vinster, som onekligen

skulle kunna uppnås genom den radikala uppläggning av skattefrågan,

som de sakkunniga tänkt sig. Liksom i fråga om den s. k. ränteskatten

hos försäkringsbolagen skulle de taxeringstekniska omständigheterna här

kunna motivera ett avsteg från gällande beskattningsgrunder.

Länsstyrelsen i Östergötlands län framhåller, att en schabiontaxering av

lägenhetsinnehavarna nära överensstämde med beskattningsreglerna för onoch

tvåfamilj sfastigheter. Genom en sådan lösning uppnåddes emellertid

icke den förenkling av taxeringsproceduren, som man eftersträvade. Det

mest rationella vore därför att beskatta allenast bostadsföreningarna och

bostadsaktiebolagen.

Länsstyrelsen i Blekinge län påpekar, att om schablonbeskattningen förlädes

till medlemmarna i bostadsföreningarna eller delägarna i bostadsaktiebolagen

komme de tekniska svårigheterna i tillämpningen att kvarstå i

stort sett oförändrade.

Länsstyrelsen i Malmöhus län uttalar som sin uppfattning, att det i princip

hade varit riktigare att inkomstbeskatta medlemmarna respektive delägarna.

Även av skattetekniska skäl hade detta kunnat vara lämpligt. Alli

samhällsnyttigt sparande borde nämligen om möjligt beskattas enhetligt,

vare sig det gällde investeringar i egna bostäder, försäkringar eller banksparande.

Länsstyrelsen böjde sig emellertid för de sakkunnigas mening att

i stället beskatta föreningen eller bolaget.

Beträffande (rågan vilka bostadsföretag, som bör omfattas av de föreslagna

bestämmelserna, uttalar kammarrätten, att schablontaxeringen borde

avse allenast bostadsrättsföreningar och s. k. besittningsrättsföreningar.

Vad beträffade dylika föreningar syntes jämförelsen med villafastigheterna

riktig. Att beteckna hyresföreningar och bostadsaktiebolag som kollek
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

23

tiva egnahemsfastigheter syntes däremot icke kunna godtagas. För övrigt

skilde sig den verksamhet, som bedreves av nämnda sammanslutningar, ej

heller avsevärt från sedvanlig verksamhet för uthyrning av bostadslägenheter.

Kammarrätten anför vidare följande.

1953 års lagstiftning om villafastigheters beskattning är en särlagstiftning,

föranledd av dessa fastigheters egenartade ställning i beskattningssystemet.

Att därför utsträcka en dylik särlagstiftning till att omfatta andra

beskattningsobjekt än sådana, vilka förete en påtaglig likhet med villafastigheterna,

kan icke anses befogat, så mycket mindre som förslaget skulle

kunna få konsekvenser, som de sakkunniga uppenbarligen icke ha avsett. Inkomstberäkningen

kommer ju att bereda de skattskyldiga större förmåner

enligt det föreslagna än enligt det nuvarande skattesystemet. Det kan då

antagas, att enskilda fastighetsägare, som nu bedriva vanlig uthyrningsverksamhet,

genom att giva denna form av hyresförening eller bostadsaktiebolag

komme i åtnjutande av sagda förmåner. En sådan omläggning av verksamheten

skulle nog icke vålla dem några större svårigheter. I detta sammanhang

må även erinras därom, att jämlikt bestämmelser i lagen om bostadsrättsföreningar

skall för dylik förenings verksamhet upprättas en utförlig

ekonomisk plan, som skall godkännas av tillsyningsmyndigheten. Något motsvarande

är däremot icke föreskrivet för hyresförenings eller bostadsaktiebolags

verksamhet. Vidare är bostadsrättsförening till skillnad från hyresförening

underkastad bokföringsskyldighet. På grund av det anförda kan

kammarrätten icke förorda införande av föreslagen särlagstiftning för hyresföreningar

och bostadsaktiebolag.

Riksskattenämnden påpekar, att gränsen mellan verkliga bostadsföreningar,

som uppläte lägenheter med hyresrätt, och fastighetsföreningar av

vanlig typ, som uthyrde sina lägenheter, i vissa fall vore ganska löslig.

I fråga om hyresföreningarna saknades den garanti för ett riktigt fullföljande

av föreningens syften, som hos de lagligt reglerade bostadsföreningarna

låge i medlemmarnas delägarskap och medbestämmanderätt. Riksskattenämnden

hade velat fästa uppmärksamheten på denna fråga, som möjligen

kunde förtjäna att närmare undersökas.

Även i ett annat avseende har uttalats farhågor för att de föreslagna bestämmelserna

skulle kunna missbrukas.

Kammarrätten erinrar, att schablonberäkningen enligt förslaget skall tilllämpas

å bostadsförening och bostadsaktiebolag, vars verksamhet uteslutande

eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets

delägare bereda bostäder i företagets fastighet. Kammarrätten anför därefter

följande.

Uthyrning av exempelvis enstaka affärslokaler mot hyror, som överstege

sammanlagda beloppet av de avgifter, föreningsmedlemmarna erlade för sina

bostäder, skulle emellertid kunna ske, och föreningens verksamhet ändå

kunna sägas »huvudsakligen» bestå i att bereda föreningsmedlemmarna bostäder.

Uppenbarligen måste fall av sådant slag undantagas från den föreslagna

schablontaxeringen. Den av de sakkunniga föreslagna definitionen av

ifrågavarande sammanslutningars verksamhet bör därför omredigeras, så

att den förordade lagstiftningen icke kan missbrukas på nyss antytt sätt.

Härvid skulle möjligen bestämmelserna rörande inkomsttaxering av villafas
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

tigheter i 24 § 2 mom. sista stycket kommunalskattelagen med anvisningar

kunna tjäna till ledning.

Även länsstyrelsen i Örebro län anser, att enligt förslaget tillämpningsområdet

för schablonberäkningen blir för vidsträckt. Länsstyrelsen framhåller,

att det syntes icke tillfredsställande att medge schablonberäkning om

en bostadsförenings (bostadsaktiebolags) fastighet till något mindre än hälften

disponerades som vanlig hyresfastighet. Länsstyrelsen ville förorda att

— i likhet med vad som gällde beträffande en- och tvåfamilj sfastigheter —

schablonmetoden icke skulle äga tillämpning beträffande fastighet, vilken »i

icke allenast ringa omfattning» nyttjades för annat ändamål än för föreningens

(bolagets) syfte.

Länsstyrelsen i Malmöhus län uttalar, att det vore önskvärt, att ifrågavarande

spörsmål något mera beaktades. Detta kunde lämpligen ske genom

meddelande av tydliga bestämmelser i anvisningarna.

Överståtliållarämbetet framhåller, att de föreslagna bestämmelserna givetvis

avsåge endast verkliga bostadsföreningar och bostadsaktiebolag. En riklig

gränsdragning mellan verkliga och endast nominella föreningar och bolag

bleve således av stor vikt. Med hänsyn härtill och då den äldre definitionen

å bostadsförening och bostadsaktiebolag kvarstode oförändrad i författningsförslaget

— en definition, som lämnade visst utrymme för en subjektiv bedömning

—• syntes ett klarläggande uttalande om reglerna för gränsdragningen

önskvärda.

Förslaget att inkomsten av lägenheter, som uthyrdes av medlemmar i bostadsförening

eller delägare i bostadsaktiebolag, alltjämt skall beskattas hos

dessa har föranlett erinringar i en del remissyttranden.

Kammarrätten framhåller sålunda, att den föreslagna anordningen vore

ägnad att ingiva betänkligheter i åtskilliga avseenden. De sakkunniga hade

själva påpekat, att anordningen i viss mån förringade värdet av den föreslagna

förenklade inkomstberäkningen. Vidare syntes de sakkunniga ha insett

olägenheten i att föreningsmedlemmen skulle beskattas enligt gällande system,

medan föreningen beskattades efter schablonmetod. Därtill komme, att

det föreslagna stadgandet om begränsning i rätten till avdrag för reparationskostnad

skulle medföra svårigheter i tillämpningen. Kammarrätten delade

emellertid de sakkunnigas uppfattning, att särskilda bestämmelser på ifrågavarande

område vore erforderliga som korrektiv mot missbruk av de föreslagna

reglerna. Det kunde emellertid diskuteras, huruvida icke beskattningen

på detta område kunde anordnas på ett ur likformighets- och lagteknisk

synpunkt mera tillfredsställande sätt. Härom anföres följande.

Det vore måhända icke omöjligt att förlägga jämväl denna beskattning

helt å sammanslutningen och därvid beräkna en för ifrågavarande fall något

högre schablonprocent än tre procent. Denna högre schablonprocent borde

givetvis göras enhetlig för samtliga fall, varom nu är fråga. För varje fastighet,

däri uthyrning av ifrågavarande slag förekomme, finge då verkställas

en uppdelning av sammanslutningens egna, i fastigheten nedlagda kapital

mellan icke uthyrd och uthyrd del av fastigheten samt den högre procentsatsen

tillämpas å den senare delen. Den högre skatt, som sammanslutning
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

en finge erlägga för den uthyrda fastighetsdelen, kunde uttagas av vederbörande

medlem i form av högre årlig avgift. Efter insamlande av erforderligt

statistiskt material skulle man nog kunna finna en lämplig schablonprocent

av antydd art.

Riksskattenämnden säger sig ha övertygats av de sakkunnigas argumentering

i fråga om en fortsatt beskattning av inkomst av lägenheter, som uthyrdes

av innehavarna. Bestämmelsen medförde visserligen en besvärande komplicering

av de eljest enkla reglerna men de vore dock nödvändiga såsom

spärr för missbruk och för att en naturlig omsättning av bostadsrätterna vid

flyttningar eller eljest icke skulle motverkas.

Beträffande den specialregel, som föreslås i fråga om rätt till avdrag för

reparationskostnad för uthyrd lägenhet, anför riksskattenämnden att denna

kunde ge anledning till erinran. En sådan bestämmelse ställde sig ytterst

svårhanterlig i praktiken och borde därför undvikas. Biksskattenämnden

föresloge att rätten till avdrag för reparationer i dessa fall i stället schablonmässigt

begränsades till viss procent av hyresinkomsten.

Även länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller som ett önskemål, att för

ifrågavarande fall tillämpades en enklare metod än den föreslagna. Med hänsyn

till att sådan uthyrning, enligt vad de sakkunniga konstaterade, icke vore

ovanlig, kunde man dock ej vid taxeringen bortse från sådana fall. Då det

vidare här rörde sig om rättsförhållanden av delvis komplicerad natur, vore

en ytterligare förenkling svår att åstadkomma.

Stockholms bostadsföreningars centralförening u. p. a. påpekar, att medlem

eller delägare, som uthyrde lägenhet i andra hand, enligt förslaget bleve

hårdare beskattad än nu. Genom att föreningen eller bolaget vid den kommunala

beskattningen erhölle hela procentavdraget, bleve för medlemmen

eller delägaren inkomsten av den uthyrda lägenheten även kommunalt beskattad.

Dessutom nödgades han att till föreningen eller bolaget erlägga en

förhöjd årsavgift för täckande av föreningens eller bolagets ökade skatteutgifter.

Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund slutligen

framför önskemålet, att de ifrågavarande bestämmelserna matte modifieras. I

I fråga om utformningen i övrigt av sakkunnigförslaget ifrågasättes i

några remissyttranden om icke inkomstberäkningen liksom för en- och tvålamilj

sfastigheterna borde ske på det sättet, att såsom intäkt upptoges 3

procent av fastighetens taxeringsvärde varefter avdrag medgåves för ränta

å lånat kapital.

Länsstyrelsen i Uppsala län påpekar, att enligt det av de sakkunniga föreslagna

beräkningssättet hänsyn visserligen toges till bostadsföretagets skulder

men den högre eller lägre procentsats, efter vilken skulderna förräntades,

komme icke, såsom vid en- och tvåfamilj sfastigheterna, att beaktas vid inkomstberäkningen.

Räntesatserna för bostadsföretagens skulder varierade

emellertid rätt avsevärt beroende på tidpunkten för vederbörande förenings

bildande och räntekostnaderna utgjorde ej sällan den största utgiftsposten

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

för ett bostadsföretag. I regel hade äldre bostadsföreningar sina lån bundna

På lång tid med låg räntesats, medan senare tillkomna bostadsföretag nödgades

betala en högre ränta å sina skulder.

Liknande synpunkter anföres av Stockholms bostadsföreningars centralförening

u. p. a. samt av länsstgrelserna i Östergötlands och Göteborgs och

Bohus län. Sistnämnda länsstyrelse framhåller därjämte, att därest den

schablonmässiga inkomstberäkningen utformades på samma sätt för de nu

ifrågavarande bostadsföretagen som för villaägarna skulle tomträttsavgäld

kunna likställas med ränta, och avgälden alltså icke behöva kapitaliseras på

sätt som de sakkunniga tänkt sig. Man skulle också undvika de komplikationer,

som kunde uppkomma, när bostadsförening eller bostadsaktiebolag

ägde enfamiljs- eller tvåfamilj svillor.

Malmö bostadsföreningars centralorganisation förening u. p. a. framhållei,

att den schablonmässigt beräknade intäkten för en bostadsförening

borde anses innefatta alla sådana föreningens intäkter, som sammanhängde

med fastighetsinnehavet, sålunda även avgifter vid uthyrning av mangel

eller liknande samt inkomst av ränta å normalt rörelsekapital. Dylika inkomster

hade tidigare icke beskattats, eftersom bostadsföreningar nästan

utan undantag icke redovisat någon nettoinkomst av sin rörelse. Skulle

dylika inkomster beskattas sasom särskild intäkt hos föreningen och således

föranleda motsvarande höjning av medlemmarnas avgifter innebure detta

att medlemmarna belastades icke blott med sin andel i skatten för intäkten

enligt schablonen utan därutöver med en andel i skatten å de ifrågavarande

särskilda inkomsterna, för vilka skatt ej tidigare utgått, då de hos" föreningen

uppvägts av olika avdrag.

Nu återgivna synpunkter delas — såvitt angår kapitalinkomst — av länsstyrelsen

i Malmöhus län, som härom anför följande.

Det ar vanligt, att bostadsföreningar och bostadsaktiebolag uppbära inkomst

av kapital, exempelvis genom att influtna inbetalningar göras räntebarande,

tills de tagas i anspråk. Inkomstens storlek varierar självfallet

allt efter fastighetens och därmed de influtna medlens storlek men

kan i eu större förening uppgå till 3 000 å 4 000 kronor under ett år.

u mkonlS? kommer att beskattas utöver vad som följer av den föreslagna

schablontaxeringen. Detta kan resultera i en högre sammanlagd beskattning

an som nu är fallet, då medlemmarna (och föreningarna) taxeras.

Som en förutsättning för det föreslagna systemet ha de sakkunniga utgått

I beskattningen icke skulle bliva hårdare än förut. Med tanke härpå

och da nämnda kapitalinkomst ej står i samband med illegala syften utan

ar eu följd av normalt ekonomiskt förutseende, vore det måhända välbetänkt

med en bestämmelse av innebörd, att inkomst av angivet slag åtminstone

intill en viss gräns ansåges beskattad genom den föreslagna schablontaxeringen.

Gränsdragningen — därest en sådan befunnes nödvändig för att

skapa garanti mot missbruk — torde kunna fixeras vid 0,5 procent av taxelingsvärdet.

Kapitalinkomst upp till denna gräns skulle sålunda ej beskattas

särskilt. I

I det remissyttrande som avgivits av Hyresgästernas sparkasse- och byggnads

föreningars riksförbund u. p. a. påpekas, att enligt de sakkunnigas

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

förslag vid taxeringen till kommunal inkomstskatt del s. k. procentavdraget

skulle i dess helhet tillkomma bostadsföreningen. Detta finge, framhåller

riksförbundet, till följd att den, som bedreve rörelse i lokal eller lägenhet,

upplåten med bostadsrätt, icke — i motsats till vad som gällde enligt nuvarande

bestämmelser — komme i åtnjutande av procentavdrag. Det syntes

emellertid förbundet skäligt, att förslaget ändrades så att procentavdraget

i dessa speciella fall tillkomme medlemmen.

Även Malmö bostadsföreningars centralorganisation förening u. p. a. uttalar

som sin mening, att i nu ifrågavarande fall procentavdraget borde få

utnyttjas av bostadsrättsinnehavaren. Eljest skulle dubbelbeskattning uppkomma

i det att innehavaren komme att beskattas dels indirekt därigenom

att han betalade sin andel i skatten enligt schablontaxeringen och dels direkt

därigenom att han finge erlägga skatt för en större inkomst av sin

rörelse såsom en följd av den lägre lokalkostnaden än om han på vanligt

sätt direkt förhyrt sin lokal.

Frågan om taxeringsvärdet som grund för den föreslagna schablonmässiga

inkomstberäkningen beröres av länsstyrelserna i Malmöhus samt Göteborgs

och Bohus län.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anser det naturligt, att schablonen anknytes

till taxeringsvärdena. Länsstyrelsen anför emellertid i anslutning härtill

följande.

Här som i fråga om enfamilj sfastigheterna gäller, att en första förutsättning

för ett godtagbart resultat är en riktig avvägning av taxeringsvärdena.

Jämväl i fråga om de nu aktuella fastigheternas taxeringsvärden förefinnas

ojämnheter. Länsstyrelsen finner det därför önskvärt att fastighetstaxeringen

förbättras. Måhända erfordras härför även ändrade värderingsmetoder.

Särskilt önskvärt är, att en undersökning göres, om ej bostäder,

som ej ägas för uthyrning, kunna värderas efter ett schablonmässigt bestämt

bostadsvärde i förhållande till lägenhetsyta och byggnadsår i stället

för efter allmänna saluvärdet.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län säger sig vilja understryka att en

fullt rättvis tillämpning av de föreslagna nya bestämmelserna förutsatte

att riktiga och rättvisa taxeringsvärden komme att åsättas bostadsföreningarnas

och bostadsaktiebolagens fastigheter. De åtgärder, som borde vidtagas

för att nå en jämnare taxering av bostadshusen, borde övervägas i god tid

före nästa allmänna fastighetstaxering.

Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund u. p. a.

framhåller att förbundets tillstyrkan av förslaget grundades på den mycket

väsentliga förutsättningen, att fastighetstaxeringen i fortsättningen komme

att ske på ett mera enhetligt och likformigt sätt än som exempelvis

varit fallet vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen och att hänsyn

beträffande bostadsrättsföreningar därvid toges till att deras fastigheter ej

vore avsedda att överlåtas, varför det s. k. saluvärdet ej borde vara norm

vid taxering av sådana fastigheter. Medlem kunde vid överlåtelse av lägen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2° Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

het ej heller alltid tillgodogöra sig lika mycket som summan av kapitaltillskotten.

Riksförbundet anför som exempel en medlem, som mot en insats av 1 500

kronor förvärvat bostadsrätten till eu lägenhet med en produktionskostnad

av 30 000 kronor. Med hänsyn till gällande bestämmelser om amortering av

sekundärlån och tertiärlån borde nämnda bostadsrätt efter 40 år ha ett värde

av 12 000 kronor. Emellertid anföres vidare följande.

jir dock i högsta grad tvivelaktigt att denna summa kan erhållas.

De skal, som tala däremot, äro i första hand följande:

Om den i samband med den statliga långivningen gällande hyreskontrollen

lortlarande kvarstår, kommer en överlåtelse av bostadsrätten till ett inlosenvärde

av kr. 12 000:— med all sannolikhet att kollidera med de av

igheterna föieskrivna villkoren för överlåtelse, d. v. s. säljaren är inte

berättigad att utfå behållen andel i föreningens förmögenhet, trots att han

blivit beskattad därför. Å andra sidan kan det tänkas, att hyreskontrollen

ar upphävd och att någon spärrbestämmelse av ovan angiven karaktär icke

längre förefinnes. I så fall är det emellertid sannolikt, att bostadstillgången

ökats i sadan utstiäckiiing, att särskild lagstiftning icke längre erfordras,.

och då uppstår för säljaren svårighet att finna en köpare, som är villig att

inlösa bostaden till kr. 12 000:—, d. v. s. det verkliga värdet ligger under det

taxeringsmässiga. För HSB-lägenheter har dessutom alltid gällt den bestämmelsen,

att den säljande kan överlata lägenheten till högst summan av insats

plus upplupen amortering, men att han samtidigt är skyldig att av

denna överlåtelsesumma avsätta så stort belopp, som erfordras för att lägenheten

skall återställas i fullgott skick. Detta betyder att säljaren visserligen

är berättigad att erhålla amorterad del av anskaffningskostnaden (räknad

på det ursprungliga bokföringsvärdet, således ej på taxeringsvärdet eller

marknadsvärdet) men att han samtidigt måste gentemot köparen stå för

slitagekostnaden och värdeminskningen på lägenheten i form av fullständig

reparation.

Denna synnerligen väsentliga fråga bör lösas i samband med det nya förslaget.

Detta bör därför enligt förbundets förmenande kompletteras i den

riktningen, att föreningen skall beskattas för kapitaltillskottet intill den

gräns, där det utgör en reell förmögenhetsbildning för medlemmarna. Om

det med hänsyn till de hyresreglerande myndigheternas bestämmelser eller

stadgar och föreskrifter i en bostadskooperativ organisation inför taxeringsna

kan styrkas, att från en viss tidpunkt amorteringen icke

längre utgör ett realiserbart kapitaltillskott för medlemmarna, skall skattebeloppet

därefter ej höjas. För de strikt kooperativa bostadsrättsföreningarna

och deras medlemmar framstår detta som en trängande angelägenhet.

Endast med denna maximering kan det försvaras att årsavgifterna undergå

en höjning, som närmar dom till hyresbeloppet för en likvärdig lägenhet.

Stockholms bostadsföreningars centralförening u. p. a. och Hyresgästernas

sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund u. p. a. anser, att de sakkunnigas

förslag bör föranleda en nedsättning av skattesatsen för bostadsföreningar.

Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund u. p. a.

anför härom följande.

Enligt de nuvarande reglerna för beskattningen har denna i praktiken

främst kommit att gälla kapitaltillskottet. Detta beskattas ju hos medlem
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

men efter den progressiva skatteskala, som gäller för den statliga inkomstskatten,

och den relativa storleken blir alltså beroende på envar medlems

beskattningsbara inkomst. Skattesatsen torde i medeltal ej ligga högre än

17 å 18 % för medlemmarna, men då föreningen enligt förslaget skall svara

för hela skatten, blir denna enligt nuvarande skattesats 32 % och dessutom

underkastad de förändringar, som kunna komma att gälla för beskattning

av ekonomiska föreningar. Omläggningen kommer följaktligen att innebära

en ökad beskattning, som medlemmarna måste bestrida i form av högre

årsavgifter till föreningen. Förbundet är av den meningen, att för bostadsföreningar

och bostadsrättsföreningar, vilka bedriva sin verksamhet utan

eget vinstintresse, nämnda beskattning bör utgå efter ett lägre procenttal.

Stockholms bostadsföreningars centralförening u. p. a. uppskattar den

genomsnittliga skattesatsen till cirka 20 procent och föreslår, att skattesatsen

för bostadsföreningarna sättes till 15 procent.

I fråga om de av de sakkunniga föreslagna ändringarna i bestämmelserna

om särskilda uppgifter från bostadsförening eller bostadsaktiebolag till ledning

vid taxering framhåller riksskattenämnden, att nämnden ifrågasatte

om det icke i de fall, där medlemmarna hyrde ut sina lägenheter, bleve nödvändigt

att bibehålla en skyldighet för föreningen eller bolaget att lämna

uppgifter till taxeringsnämnden, motsvarande den skyldighet som nu funnes

att på bilaga 6 d lämna uppgifter beträffande medlem, som icke vore

mantalsskriven i fastigheten.

Riksskattenämndens uppfattning delas av länsstyrelserna i Uppsala och

Malmöhus län.

Sistnämnda länsstyrelse ävensom Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars

riksförbund u. p. a. samt Malmö bostadsföreningais centralorganisation

förening u. p. a. framhåller, att den föreslagna bestämmelsen

att varje medlem eller delägare skulle tillställas uppgift om andelens

förmögenhetsvärde borde kunna uppmjukas så, att bostadsföreningen eller

bostadsaktiebolaget medgåves rätt att även på annat sätt underrätta medlemmen

eller delägaren om nämnda värde. Centralorganisationen anför, att

det borde vara tillfyllest om uppgiften lämnades exempelvis genom anslag

inom fastigheten eller genom personligt meddelande av styrelseledamot eller

annan.

Länsstyrelsen i Uppsala län uttalar som sin mening, att anmaning att till

taxeringsmyndighet inkomma med uppgift om medlems eller delägares andel

i föreningens eller bolagets förmögenhet borde kunna utfärdas icke

allenast av taxeringsintendent utan jämväl av taxeringsnämndens ordförande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

Departementschefen.

Det av de sakkunniga framlagda förslaget om en förenklad inkomstberäkning

i fråga om fastigheter, som tillhör bostadsföreningar och bostadsaktiebolag,

ansluter sig nära till den redan genomförda schablonen för beskattning

av inkomst av en- och tvåfamilj sfastigheter. Liksom beträffande

sistnämnda slag av fastigheter vållar gällande bestämmelser för beräkning

av inkomst av förvärvskälla betydande svårigheter vid tillämpningen

då det gäller fastigheter tillhöriga nu ifrågavarande bostadsföretag.

Såsom framhållits av de sakkunniga och bekräftats i remissyttrandena

skulle det därför vara av betydande värde att här genomföra en

schablonisering av beskattningsreglerna. Härför talar även det förhållandet

att medlem i bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag •— i

likhet med ägare av villafastighet — som regel icke innehar sin lägenhet

för att förvärva inkomst utan för att tillgodose behovet av bostad. Vid ett

genomförande av en enklare beräkning av inkomst av fastighet, som tillhör

bostadsförening eller bostadsaktiebolag, undslippes även i huvudsak

det invecklade deklarations- och uppgiftsförfarande, som nödvändiggörs av

nuvarande beskattningsregler.

Av det sagda framgår att starka skäl talar för att på förevarande område

genomföra en förenklad beskattningsmetod.

Såsom de sakkunniga påpekat kompliceras frågan om en schablonbeskattning

därav att fråga här är om två särskilda skattskyldiga, nämligen dels

fastighetens ägare d. v. s. bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget och

dels medlemmen eller delägaren, som innehar lägenhet i fastigheten. Skall

den för en- och tvåfamilj sfastigheter genomförda schablonen utvidgas till

ifrågavarande område uppkommer sålunda frågan vem av dessa båda skattskyldiga

schablonen skall avse. Ur principiella synpunkter vore måhända

riktigast att tillämpa den schablonmässiga inkomstberäkningen å medlemmen

eller delägaren. Det är dennes inkomst av den av honom innehavda

lägenheten som är att jämföra med villaägarens inkomst av sin fastighet.

Av vad de sakkunniga anfört framgår emellertid, att ett system med schablonbeskattning

av lägenhetsinnehavaren förenat med ett bibehållande i huvudsak

av nu gällande bestämmelser för beskattning av bostadsföreningen

och bostadsaktiebolaget icke skulle leda till den förenkling i deklarationsoch

taxeringsförfarandet, som eftersträvas. Detta hav också understrukits

i ett flertal remissyttranden.

Mot att förlägga schablonbeskattningen till bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget

har emellertid framförts vissa betänkligheter. En dylik

anordning kan sägas innebära, att medlemmarnas eller delägarnas inkomst

av sina lägenheter upptages till gemensam beskattning hos bostadsföretaget.

Härigenom kommer hänsyn icke att tagas till den individuella skatteförmågan

hos envar av medlemmarna eller delägarna. Den statliga inkomstskatten

kommer att beräknas icke efter den för fysisk person gällande progressiva

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

skatteskalan utan efter den för förening respektive aktiebolag föreskrivna

proportionella skattesatsen. Då det här rör sig om relativt obetydliga skattebelopp

anser jag emellertid nu anförda omständigheter icke böra utgöra

hinder för att schablonbeskattningen i förevarande hänseende utformas i

enlighet med de sakkunnigas förslag. Härtill kommer att den av de sakkunniga

föreslagna anordningen torde utgöra den enda tänkbara rationella

lösningen för förenkling på förevarande område. Jag vill ytterligare

tillägga att — vilket jag har för avsikt att närmare utveckla i ett senare

sammanhang — de föreslagna bestämmelserna i jämförelse med gällande

beskattningsregler icke kommer att medföra en skärpt beskattning.

I samband med den inledningsvis lämnade redogörelsen för nu gällande

bestämmelser angående beskattning av bostadsföreningar och bostadsaktiebolag

samt dessas medlemmar eller delägare har jag erinrat om att enligt

kommunalskattelagen med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås

ekonomisk förening eller aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller

huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare

bereda bostäder i hus, som äges av föreningen eller bolaget. Som jag

därvid framhöll brukar man numera skilja mellan tre olika slag av bostadsföreningar,

nämligen dels bostadsrättsföreningar inregistrerade enligt lagen

den 25 april 1930, dels s. k. besittningsrättsföreningar tillkomna före ikraftträdandet

av nämnda lag och dels hyresföreningar, som upplåter lägenheter

mot hyresrätt för begränsad tid.

De sakkunniga har i fråga om tillämpningsområdet för den av dem föreslagna

schablonberäkningen bibehållit den i kommunalskattelagen angivna

definitionen å bostadsföreningar och bostadsaktiebolag. Dessutom skulle

för tillämpning av sakkunnigförslaget krävas att fastighet, som tillhör bostadsförening

eller bostadsaktiebolag, utnyttjas i enlighet med bostadsföretagets

syfte.

Gentemot de sakkunnigas förslag i förevarande hänseende har erinringar

framförts i ett par remissyttranden. Sålunda har kammarrätten föreslagit,

att schablonbeskattningen borde tillämpas allenast å bostadsrätts- och besittningsrättsföreningarna.

I det av riksskattenämnden avgivna yttrandet har

ifrågasatts om icke de s. k. hyresföreningarna borde undantagas från schablonbeskattningen.

En begränsning av tillämpningsområdet för de föreslagna beskattningsreglerna

skulle innebära, att beträffande de bostadsföretag, som lämnades

utanför schablonbeskattningen, man fick antingen behålla nuvarande särskilda

regler för beräkning av inkomst för bostadsföreningar och bostadsaktiebolag

samt dessas medlemmar eller delägare eller också tillämpa de

vanliga reglerna för beräkning av inkomst av annan fastighet. Intetdera av

dessa alternativ är tilltalande. I bägge fallen skulle värdet av den föreslagna

reformen avsevärt minskas. Det sist nämnda av de bägge anförda alternativen

skulle därjämte medföra en i många fall icke oväsentlig skatteskärpning.

Av nu angivna skäl bör någon begränsning av nyss angivet slag av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

tillämpningsområdet för schablonbeskattningen enligt min mening icke göras,

särskilt som de betänkligheter som anförts av de båda nämnda remissinstanserna

synes vara i viss mån överdrivna.

Emellertid har även i andra avseenden anförts betänkligheter mot att vid

genomförande av en schablonbeskattning på förevarande område bibehålla

nu gällande definition å bostadsförening och bostadsaktiebolag. Det har sålunda

ifrågasatts, att schablonbeskattningen skulle kunna i skatteflyktssyfte

utnyttjas av bostadsföreningar och bostadsaktiebolag, som väl formellt

men icke i verkligheten uppfyllde de villkor, som skulle utgöra en förutsättning

för tillämpning av de föreslagna lindrigare beskattningsreglerna.

Sistnämnda spörsmål är ett problem, som är aktuellt även vid tillämpning

av nu gällande bestämmelser. Enligt min mening bör liksom hittills

åt rättspraxis överlämnas att avgöra huruvida bostadsföretaget i det enskilda

fallet uppfyller de krav, som jämlikt kommunalskattelagens bestämmelser

bör vara uppfyllda för att företaget skall enligt lagens mening betraktas

såsom bostadsförening eller bostadsaktiebolag. Genomföres en lagstiftning

i huvudsaklig anslutning till de sakkunnigas förslag finnes emellertid

anledning att med skärpt uppmärksamhet följa utvecklingen för att

vid behov ompröva bestämmelsernas tillämplighetsområde. Jag förutsätter

att riksskattenämnden beaktar det nu sagda och, jämlikt sitt allmänna uppdrag,

anmäler ett eventuellt behov av ändrad lagstiftning. I

I fråga om de av de sakkunniga föreslagna bestämmelserna angående

beskattning av inkomst av lägenhet, som uthyres av medlem i bostadsförening

eller delägare i bostadsaktiebolag, har i några remissyttranden invänts

bl. a. att nu ifrågavarande särbestämmelser icke oväsentligt minskade

värdet av den föreslagna förenklingsmetoden.

För egen del får jag anföra, att det ur principiella synpunkter finns skäl

att särskilt beskatta den inkomst, som uppkommer då lägenhet i fastighet,

som tillhör bostadsförening eller bostadsaktiebolag, uthyrs av medlem

eller delägare. Vid sådan uthyrning kan finnas anledning räkna med ett

förvärvssyfte, som icke är jämförbart med det intresse att tillgodose sitt behov

av bostad vilket finns hos den i den egna lägenheten boende medlemmen

eller delägaren. Vidare synes man icke med fog kunna framställa anmärkningar

mot att sådan inkomst upptages under förvärvskällan inkomst

av kapital. Genomföres den av de sakkunniga i övrigt föreslagna anordningen

bör nämligen inkomst av uthyrd lägenhet snarast vara att betrakta såsom

utdelning å andel eller aktie.

Givetvis skulle det ha varit av stort värde om man beträffande beskattningen

av ifrågavarande inkomst hade kunnat finna en enklare metod än

den som föreslagits av de sakkunniga. Den av kammarrätten framkastade

tanken, att även i förevarande fall beskattningen skulle kunna ske hos bostadsföreningen

eller bostadsaktiebolaget synes emellertid knappast vara

godtagbar. Den inkomst, som vid uthyrningen uppkommer för lägenhetsinnehavare,

hör nämligen — med hänsyn till att inkomsten i de olika fallen

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

33

kan antagas avsevärt variera och då denna inkomst bör beskattas enligt den

progressiva skatteskalan — taxeras hos medlemmen (delägaren).

Ej heller riksskattenämndens förslag om en schablonmässig beräkning av

reparationskostnaderna till viss procent av hyresinkomsten anser jag vara

genomförbart. Även här föreligger svårigheter att utvälja en för alla uthyrningsfall

lämplig procentsats. Visserligen skulle viss ledning kunna erhållas

av det procenttal, som bostadsstyrelsen i sina hyreskalkyler använder

för beräkning av kostnader för inre reparationer. Detta uppgår för närvarande

till 0,3 procent av byggnadskostnaden. Omräknat i procent av det

taxerade byggnadsvärdet skulle procenttalet utgöra mellan 0,4 och 0,5. Enligt

beräkningar, som jag låtit utföra, skulle därest schablonen för avdragsgilla

reparationskostnader i stället anknötes till hyresinkomsten procentsatsen

i enlighet med bostadsstyrelsens beräkningar kunna uppskattas till

7 procent av grundhyran exklusive bränsle. En tillämpning av en schablonmetod

för beräkning av avdragsgilla reparationskostnader med användande

av sistnämnda procenttal skulle emellertid möta svårigheter med hänsyn

till att grundhyran exklusive fredsbränsle i åtskilliga fall icke är känd. Ä

andra sidan skulle ett procenttal avsett att tillämpas å grundhyran inklusive

fredsbränsle icke vara användbart i de fall, där lägenhet uthyres utan

värme.

Av vad jag nu anfört torde framgå, att svårigheter möter att finna eu

lämplig procentsats för schablonisering av inkomst av lägenhet, som uthyres

av medlem i bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag. Jag

viil emellertid tillägga, att man även oavsett berörda svårigheter med fog

synes kunna framställa anmärkningar mot användande av en schablonmetod

på ifrågavarande område. Då såsom här är fallet intäkter, som skall

upptagas till beskattning, i de enskilda fallen avsevärt varierar bör också

avdrag få ske för de likaledes skiftande kostnaderna för intäkternas förvärvande.

Svårigheterna att tillämpa de av de sakkunniga föreslagna bestämmelserna

torde också av de remissinstanser, vari förevarande spörsmål berörts, ha

i viss mån överbetonats. Såsom de sakkunniga framhållit har begränsningen

av avdragsrätten för reparationskostnaderna till att avse skador, uppkomna

under tiden för uthyrningen, till syfte att förhindra, att den föreslagna

schablonmetoden skulle kunna missbrukas. Utan att därmed vilja söka

ange riktlinjer för taxeringsmyndigheternas arbete, anser jag mig dock

kunna framhålla, att prövningen av yrkade avdrag för reparationskostnader

borde i huvudsak kunna — utan att därför ändamålet med undantagsbestämmelserna

från den föreslagna förenklingsmetoden eftersattes — inskränkas

till sådana fall, där reparationsavdragen är osedvanligt stora eller

dessa eljest föranleder att underskott uppkommer utan att deklarationerna

närmast föregående år uppvisat ett däremot svarande överskott.

Jag förordar sålunda att inkomst av lägenhet som uthyres, i enlighet med

de sakkunnigas förslag, beskattas hos medlemmen i bostadsföreningen eller

delägaren i bostadsaktiebolaget.

3 Bihartg till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr 37.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungt. Maj:ts proposition nr ä7.

Vid utformningen av sitt förslag har de sakkunniga i enlighet med vad

förut angivits som mönster använt det vid föregående års riksdag antagna

systemet för beskattning av inkomst av en- och tvåfamilj sfastigheter. Detta

innebär i princip, att inkomsten beräknas till 3i procent av ägarens eget

kapital i fastigheten. Av tekniska skäl skall emellertid i fråga om en- och

tvåfamilj sfastigheter ränteberäkningen ske på så sätt, att såsom intäkt upptages

3 procent av fastighetens hela taxeringsvärde, varefter avdrag göres

för ägarens verkliga räntekostnader för lånat kapital i fastigheten. Vad angår

bostadsföreningarna och bostadsaktiebolagen har de sakkunniga emellertid

icke ansett hinder möta att låta den treprocentiga inkomstberäkningen

direkt avse det i fastigheten nedlagda egna kapitalet d. v. s. det belopp,

varmed fastighetens taxeringsvärde överstiger föreningens eller bolagets lånade

kapital. Häremot har erinringar anförts i vissa remissyttranden. För

egen del anser jag övervägande skäl tala för att man beträffande bostadsföreningar

och bostadsaktiebolag tillämpar samma metod, som genomförts

för en- och tvåfamilj sfastigheterna. Härigenom vinnes en bättre anpassning

till den verkliga skatteförmågan, eftersom vid inkomstberäkningen hänsyn

kommer att tagas till den högre eller lägre ränta, som utgår på det lånade

kapitalet. Även ur praktiska synpunkter torde de beskattningsregler, som

skall gälla i fråga om en- och tvåfamilj sfastigheterna, vara att föredraga.

Sålunda behöver icke ifrågakomma någon kapitalisering av tomträttsavgäld.

Sådan avgäld kan i stället likställas med ränta. I fall, där det lånade kapitalet

skiftat under beskattningsåret, undgår man vidare en besvärlig genomsnittsberäkning.

På grund av det anförda föreslår jag att schablonberäkningen beträffande

ifrågavarande fastigheter utformas på samma sätt som för villafastigheter.

Schablonbeskattningen av bostadsföreningar och bostadsaktiebolag bör

avse dessa företags inkomst av fastighet. I den män bostadsföretagen vid

sidan härav har inkomst av kapital eller av annan förvärvskälla bör denna

beskattas på vanligt sätt. Att såsom ifrågasatts i ett par remissyttranden

låta schablonberäkningen avse även annan inkomst än av fastighet torde

icke böra ifrågakomma. Detta skulle innebära att schablonbeskattningen

kunde komma att medföra en i jämförelse med andra bostadsföretag omotiverad

lindring i beskattningen för vissa företag.

Bostadsförenings och bostadsaktiebolags verksamhet går ut på att bereda

bostäder åt sina medlemmar eller delägare. Emellertid förekommer att lägenhet

i fastighet, som tillhör dylika bostadsföretag, utnyttjas i medlemmens

eller delägarens rörelse. I sådana fall bör i enlighet med eljest gällande

bestämmelser vid beräkning av rörelseinkomsten avdrag få ske för de av

lägenhetsinnehavet föranledda omkostnaderna, däri inbegripet sådana avgifter

till föreningen eller bolaget, som icke avser kapitaltillskott. Någon anledning

att — såsom ifrågasatts i ett par remissyttranden — i nu ifrågavarande

fall vid taxeringen till kommunal inkomstskatt tillerkänna lägenhetsinnehavaren

det på hans lägenhet belöpande procentavdraget torde emellertid

icke föreligga. Det s. k. procentavdraget bör sålunda även här i dess

helhet tillkomma bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

35

I det yttrande, som avgivits av Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars

riksförbund u. p. a., har ifrågasatts, att som grund för schablonbeskattningen

skulle kunna användas annat värde å fastigheten än det åsatta

taxeringsvärdet. Detta skulle emellertid komplicera taxeringsförfarandet

och i viss utsträckning möjliggöra för bostadsföretagen att själva bestämma

det värde varå schablonmetoden skall tillämpas. Jag kan med hänsyn därtill

icke ansluta mig till riksförbundets förslag.

Beträffande verkningarna av den föreslagna schablonmetoden har de sakkunniga

framhållit, att dessa i jämförelse med resultatet av nuvarande regler

tedde sig gynnsamma för de skattskyldiga. Detta framginge bl. a. därav,

att eget kapital i hyresfastighet i realiteten gåve en väsentligt högre avkastning

än 3 procent. Förslaget medgåve också ett bättre utnyttjande av det

kommunala utskyldsavdraget.

De sakkunniga har inhämtat vissa uppgifter angående beräkning vid 1953

års taxering av inkomst av fastigheter, som tillhör bostadsföreningar. Vad de

sakkunniga härom anfört har jag redan förut återgivit. Av det införskaffade

undersökningsmaterialet, som ytterligare bearbetats inom finansdepartementet,

kan emellertid dessutom utläsas bl. a. följande.

I fråga om de 59 bostadsföreningarna i Stockholm, Norrköping, Malmö,

Lund och Göteborg uppgick medlemmarnas sammanlagda nettointäkt av lägenheter

i föreningshusen till ca 355 500 kronor. Vid tillämpning av den

förordade schablonmetoden skulle i stället vissa av bostadsföreningarna

komma att redovisa en nettointäkt av ca 228 200 kronor. För övriga bostadsföreningar

skulle uppkomma ett sammanlagt underskott av omkring 192 100

kronor. Av nettointäkten å ca 228 200 kronor skulle efter avdrag för fastighetsskatten

återstå en beskattningsbar inkomst av ca 70 900 kronor.

Vad angår bostadsföreningar, som tillhör HSB i Stockholm, uppgick

enligt 1953 års taxering medlemmarnas nettointäkt till omkring 2 200 600

kronor. Enligt schablonmetoden skulle bostadsföreningarna uppvisa en sammanlagd

nettointäkt av ca 1 251 100 kronor och en beskattningsbar inkomst

av ca 161 200 kronor.

De siffror jag nu återgivit torde lämna ytterligare belägg för riktigheten

av de sakkunnigas uppfattning, att en schablonberäkning enligt föreslagna

linjer måste i jämförelse med nu gällande bestämmelser innebära en lindrigare

form av beskattning för de här ifrågavarande skattskyldiga.

I ett remissyttrande har framhållits att den genomsnittliga skattesatsen

vid taxering till statlig inkomstskatt av medlemmar i bostadsföreningar

kunde beräknas till 17 å 18 procent. I ett annat remissyttrande har angivits

att skattesatsen uppginge till 20 procent. Men även om den genomsnittliga

skattesatsen beräknades icke överstiga 12 procent, som är den lägsta

i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt angivna skattesatsen,

utvisar det undersökta taxeringsmaterialet, att den statliga inkomstskatten

blir icke oväsentligt lägre för bostadsföreningarna enligt schablonmetoden

än vad den för närvarande är för föreningarnas medlemmar. Skäl

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

torde därför icke föreligga att —- såsom föreslagits i två remissyttranden

—• låta genomförandet av en schablonberäkning av inkomst av bostadsföreningar

åtföljas av en nedsättning av den för sådana föreningar gällande

skattesatsen.

De förenklade beskattningsregler, som sålunda föreslås för bostadsföreningar

och bostadsaktiebolag, möjliggör även en förenkling av den tyngande

uppgiftsskyldighet, som enligt gällande bestämmelser åligger sådana föreningar

och aktiebolag. I likhet med vad som anförts av vissa remissinstanser

anser jag dock, att i de speciella fall, där medlem i bostadsförening eller

delägare i bostadsaktiebolag hyrt ut sin lägenhet, det bör åligga föreningen

eller bolaget att beträffande av medlemmen eller delägaren verkställda inbetalningar

lämna uppgift icke allenast till denne utan också till taxeringsnämnden.

Sådan uppgift bör lämpligen jämväl innehålla upplysning om värdet

å medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna

förmögenhet. Däremot har jag intet att erinra mot att skyldigheten

att i andra fall lämna medlem eller delägare upplysning om värdet av andel

i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet uppmjukas på sätt föreslagits

av Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund

u. p. a. samt Malmö bostadsföreningars centralorganisation förening u. p. a.

Med anledning av ett uttalande av länsstyrelsen i Uppsala län vill jag

framhålla, att det torde vara mindre lämpligt att utsträcka den av de sakkunniga

föreslagna befogenheten för taxeringsintendent att i andra än uthyrningsfallen

påfordra avlämnande av uppgifter även till taxeringsnämndens

ordförande.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet

upprättats förslag till

1) lag om ändring i kommunalskatt dag en den 28 september 1928 (nr

370);

2) lag om ändrad lydelse av 45 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370), in. m.; samt

3) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928

(nr 379).

Föredragande departementschefen hemställer, att förenämnda författningsförslag

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Otto Winther.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

37

Bihang.

1950 års skattelagssakkunnigas förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 24 § 1 inom., 25 § 1 inom., 26 § och 45 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 samt punkt 1 av anvisningarna

till 36 § och punkt 2 av anvisningarna till 38 § nämnda lag1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives, att till 26 § kommunalskattelagen

skola fogas anvisningar och till 39 § en ny anvisningspunkt, betecknad 3,

av lydelse som i det följande angives, samt att punkt 3 av anvisningarna

till 24 § och punkt 5 av anvisningarna till 25 § skola upphöra att gälla.

24 §.

1 mom. Till intäkt av annan fastighet skall, där ej annat föranledes av

vad nedan i andra stycket eller 2 mom. stadgas, hänföras vad av fastighet

här i riket, som taxerats såsom annan fastighet, kommit ägaren till godo,

såsom:

hyresvärdet av----frälseränta.

Har fastighet---av 30 § 2 inom.

Förmån av---särskilt redovisas.

25 §.

1 mom. Från bruttointäkten----liknande avgäld.

26 §.

1 mom. Vad som återstår av intäkt av annan fastighet, sedan avdrag enligt

25 § gjorts, utgör, där ej annat föranledes av vad i 2 mom. stadgas,

nettointäkt av annan fastighet.

2 inom. Där fastighet tillhört bostadsförening eller bostadsaktiebolag och

helt eller till huvudsaklig del nyttjats för föreningens eller bolagets syfte,

skall nettointäkten upptagas till tre procent av det belopp, varmed fastighetens

taxeringsvärde året näst före taxeringsåret överstiger föreningens

eller bolagets lånade, i fastigheten nedlagda kapital. Finnes ej taxeringsvärde

åsatt för året näst före taxeringsåret, beräknas nettointäkten på grundval

av fastighetens värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt för åsättande

av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

3 mom. Sedan från nettointäkten av annan fastighet avdrag gjorts i enlighet

med bestämmelserna i 45 §, utgör vad som därefter återstår inkomst

av annan fastighet.

(Se vidare anvisningarna.)

45 §.

Vid beräkning---— motsvarande garantibeioppet.

Har garantibelopp för regleringsdamm upptagits såsom skattepliktig inkomst

för regleringssamfällighet, skall ägare av strömfall med skyldighet

att bidraga till kostnaden för regleringsföretaget tillgodonjuta å reglerings
1

Senaste lydelse av 24 § 1 mom., 25 § 1 mom. samt punkt 1 av anvisningarna till 36 §

se 1953: 404 samt av 26 och 45 §§ se 1953:400.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kiingl. Maj:ts proposition nr 37.

dammen belöpande avdrag, som i första stycket sägs, i den män detsamma

motsvarar den pa strömfallet belöpande andelen av nämnda kostnad.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 26 §.

Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås ekonomisk förening

och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består ''i

att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda bostäder i hus,

som äges av föreningen eller bolaget.

Vid beräkning av nettointäkt enligt 26 § 2 mom. skall lånat, i fastighet

nedlagt kapital, vilket under beskattningsåret undergått förändring, upptagas

till det belopp, vartill detsamma under beskattningsåret genomsnittet

uppgått. Med lånat, i fastigheten nedlagt kapital likställes kapitalvärdet

av förpliktelse att utgiva tomträttsavgäld eller liknande avgäld. Vid beräkning

av nettointäkt på sätt som nyss sagts skall underskott icke anses uppkomma.

11

Vid tillämpning av 26 § 2 inom. skall vad medlem tillskjutit såsom kapitaltillskott

icke anses såsom lånat kapital.

Anvisningar

till 36 §.

1. Vid beräkning------annan förvärvskälla.

Vad i första stycket sagts rörande kostnad, som under tid, då intäkt av

avyttrad annan fastighet eller del därav beräknats enligt 24 § 2 nxom.,

nedlagts på reparation och underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen,

skall gälla jämväl beträffande kostnad, som nedlagts på fastighet under

tid, då nettointäkten därav beräknats enligt 26 § 2 mom.

Anvisningar

till 38 §.

2. till intäkt av kapital liänföres sådan utdelning från aktiebolag eller

ekonomisk förening, som utgår i förhållande till innehavda aktier eller

andelar, men däremot icke — med undantag som i andra stycket sägs -—

utdelning, som utgår efter annan grund, t. ex. i förhållande till gjorda inköp

eller försäljningar. Dylik utdelning är skattefri, där den blott innebär

en minskning i levnadskostnader, och skall i annat fall hänföras till den

förvärvskälla, vartill den på grund av sin beskaffenhet är att räkna. Sålunda

hänföres exempelvis till inkomst av jordbruk respektive rörelse näringsidkares

utdelning från ekonomisk förening i form av pristillägg å varor,

som han sålt till föreningen, eller i form av rabatt för varor, som han för

sin näring inköpt av föreningen.

Utdelning från bostadsförening eller bostadsaktiebolag, som utgått annorledes

än i förhållande till innehavda andelar eller aktier, utgör "skattepliktig

intäkt av kapital för medlemmen eller delägaren, om och i den mån

utdelningen överstiger sådana avgifter och andra "inbetalningar till föreningen

eller bolaget, vilka icke äro att anse som kapitaltillskott.

Har bostad eller annan förmån tillkommit medlem av bostadsförening

eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap och har densamma

helt eller till övervägande del under beskattningsåret eller huvudsaklig del

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 37.

39

därav varit av medlemmen eller delägaren mot vederlag upplåten till annan,

utgör vederlaget jämte hyresvärdet för sådan del av lägenheten, som medlemmen

eller delägaren själv förfogat över, skattepliktig intäkt av kapital

för medlemmen eller delägaren.

Har bostad eller annan förmån av fastighet, varav nettointäkten beräknas

enligt 26 § 2 inom., tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare

i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap och har densamma icke

varit upplåten på sätt i tredje stycket sägs, skall värdet av bostaden eller

förmånen icke räknas såsom skattepliktig intäkt för medlemmen eller delägaren;

och må i följd därav avdrag icke ske för medlemmens eller delägarens

inbetalningar till föreningen eller bolaget eller för andra omkostnader,

som äro hänförliga till innehavet av bostaden eller förmånen.

Anvisningar

till 39 §.

3. Där vederlag för upplåtelse av lägenhet, vilken tillkommit medlem av

bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap,

enligt bestämmelserna i punkt 2 tredje stycket anvisningarna till 38 § upptagits

såsom skattepliktig intäkt för medlemmen eller delägaren, får avdrag

ske för avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bolaget,

som icke äro att anse såsom kapitaltillskott, med avdrag för utdelning, som

skett i förhållande till erlagd hyra eller årlig avgift. Avdrag må jämväl ske

för sådana av upplåtelsen föranledda kostnader, som bestritts direkt av

honom själv. Kostnad för reparation och underhåll må anses såsom föranledd

av upplåtelsen endast i vad avser avhjälpande av brist eller skada, som

uppkommit under upplåtelsetiden.

Med kapitaltillskott menas dels medlems inbetalning å insats i föreningen

och delägares inbetalning å aktie dels ock sådan ytterligare inbetalning

av medlem eller delägare, som är avsedd att inom föreningen eller bolaget

användas för fondering såsom genom kapitalavbetalning å skuld eller genom

ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig förbättring av fastigheten

eller genom annan stadigvarande kapitalplacering. Där lägenhet

är upplåten med hyresrätt och således icke med bostadsrätt eller liknande

besittningsrätt, skall dock icke någon del av hyresavgiften anses såsom kapitaltillskott.

Verkställes fondering inom förening eller bolag, utan att det

framgår vilka medel därför användas, skola i första hand anses för fondering

använda andra medel än medlemmarnas eller delägarnas inbetalningar

under beskattningsåret eller de under året influtna hyrorna för lägenheter,

som varit uthyrda till andra än medlemmar eller delägare i denna deras

egenskap. Vad därefter återstår av det till fondering använda beloppet skall

fördelas på nämnda inbetalningar och hyror efter deras inbördes storlek,

och skall vad därvid belöper på de inbetalningar, som verkställts för de

med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt upplåtna lägenheterna, anses

såsom kapitaltillskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1955; dock skall i fråga om ikraftträdandet

av 45 § gälla vad som föreslcrives i övergångsbestämmelserna till

lagen den 5 juni 1953 (nr 400) om ändring i kommunalskattelagen den 28

september 1928.

Vidare skall iakttagas, att vad berörda paragraf i dess före den 1 januari

1955 gällande lydelse innehåller om rätt för medlem av bostadsförening eller

delägare i bostadsaktiebolag att tillgodonjuta avdrag, som i paragrafen omförmäles,

icke skall gälla vid 1955 års inkomsttaxering.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

1950 års skattelagssakkunnigas förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 40 a §* taxeringsförordningen

den 28 september 1928 (nr 379).

40 a §.

1 inom. Det åligger bostadsförening eller bostadsaktiebolag att senast

den 8 februari under taxeringsåret tillställa varje medlem eller delägare

uppgift, innefattande upplysning om värdet av varje medlems eller delägares

andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet.

Har medlem eller delägare under beskattningsåret eller större delen därav

helt eller till huvudsaklig del upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande

lägenhet, skall uppgiften jämväl innehålla upplysning om beloppet

av medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller

bolaget och huru mycket därav utgör kapitaltillskott.

2 mom. Efter anmaning av taxeringsintendent åligger det bostadsförening

eller bostadsaktiebolag att i den omfattning, som i anmaningen angives,

avlämna uppgifter av det innehåll, som avses i 1 inom., jämväl till

taxeringsmyndighet.

3 mom. Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra vad i 1 och 2 mom. stadgas

skola bestämmelserna i 40 § 2 mom. hava motsvarande tillämpning.

Om ansvar för underlåtenhet att behörigen fullgöra föreskrifterna i 1

eller 2 mom. stadgas i 142 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1955.

1 Senaste lydelse se 1930:192.

537902. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1954:18 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 s. 1 i texten

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. RÅ 1996 ref. 68 ur registret