Sök i Ratio Lex

Angående anslag till understödjande av helikopterflyg m. m

1954-01-15 · 49 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 49 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1954:59, Angående anslag till understödjande av helikopterflyg m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 59.

1

Nr 59.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

understödjande av helikopterflyg m. m.; given Stockholms

slott den lo januari 1954.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås statligt stöd åt en på helikopterflygning grundad,

försöksvis anordnad räddnings- och undsättningstjänst i övre Norrland.

Verksamheten avses skola anordnas genom anlitande av Östermans

Aero Aktiebolag, som f. n. är det enda företag, som utför flygning med

helikoptrar inom riket. Förslag till avtal med bolaget om stationering av

en helikopter i Norrbottens län och de ekonomiska villkoren härför framlägges.

Enligt avtalsförslaget skall staten till bolaget utgiva dels en fast

avgift för beredskapshållning av 140 000 kronor, dels ersättning för utförda

flygningar med helikopter med 160 kronor per timme, dels vissa mindre

belopp för traktamenten, övertidsersättningar m. m. i vissa fall.

Vidare föreslås, att medel anvisas för sjuktransporter med helikopter i

övriga delar av riket vid sådana tillfällen, när flygning med flygvapnets

ambulansflygplan icke lämpligen kan ske. Totalt beräknas statsverkets

kostnader för helikopterflygningar för budgetåret 1954/55 till 170 000

kronor.

Flygvapnets ambulansflygorganisation föreslås tills vidare bibehållen i

oförändrad omfattning. För detta ändamål äskas för nästa budgetår ett

anslag av 90 000 kronor.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 saml. Nr 59.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 59.

Utdrag av protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 januari

1954:

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikationsoch

finansdepartementen anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet

Hedlund.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

elfte huvudtiteln, punkterna 135 och 136, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1954/55 beräkna

dels till Sjuktransporter med flygplan ett förslagsanslag av 90 000 kronor,

dels ock till Anordnande av helikopterflyg ett förslagsanslag av 170 000

kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.

Inledning.

I skrivelse den 7 december 1950, nr 408, i anledning av väckta motioner

(I: 44 och II: 80) angående ytterligare åtgärder för att i fall av behov bispringa

befolkningen i landets glest bebodda nordliga trakter anhöll riksdagen,

i överensstämmelse med vad statsutskottet i utlåtande nr 221/1950

föreslagit, att Kungl. Maj :t måtte närmare överväga, vilka åtgärder som

kunde vara ägnade att förbättra möjligheterna att vid behov bispringa befolkningen

i landets glest bebodda nordliga trakter, samt för riksdagen

framlägga därav föranledda förslag.

På grund härav uppdrog Kungl. Maj :t den 16 februari 1951 åt flygförvaltningen

att, efter samråd med länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, utreda frågan om möjligheterna att använda helikopterflyg

för i riksdagens skrivelse avsedda ändamål jämte därmed sammanhängande

spörsmål samt att till Kungl. Maj :t inkomma med av utredningen

föranledda förslag och kostnadsberäkningar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

I aniedning av ett uttalande av 1951 års riksdag (skr. nr 11, statsutskottets

utlåtande nr 11, punkten 119) förklarade Kungl. Maj :t i brev till flygförvaltningen

den 11 maj 1951, under erinran om det förvaltningen den 16

februari 1951 meddelade uppdraget, att Kungl. Maj :t förutsatte, att förvaltningen

hade sin uppmärksamhet riktad på angelägenheten av en för

hela landet förbättrad möjlighet att vid behov kunna bispringa befolkningen

i glest bebodda trakter.

Efter samråd med berörda myndigheter har flygförvaltningen den

20 augusti 1952 avgivit begärd utredning och därvid framlagt preliminära

kostnadsberäkningar för anskaffande och drift av två eller tre helikoptrar,

avsedda att stationeras vid flygvapnets förband i Luleå och å Frösön samt

eventuellt i Hägernäs.

Över flygförvaltningens berörda utredning har, efter remiss, utlåtande

avgivits av statskontoret, luftfartsstyrelsen, domänstyrelsen och riksbrandinspelctören.

I skrivelse den 29 december 1951 till chefen för inrikesdepartementet har

Östermans Aero Aktiebolag hemställt om visst statligt stöd för sin helik

opter flygverk samhet.

Häröver har remissutlåtanden avgivits av luftfartsstyrelsen, flygförvaltningen

och länsstyrelsen i Jämtlands län, varjämte kungl. svenska aeroklubben

inkommit med eu skrivelse i ärendet.

Vidare har föreningen för helikopterflygets främjande i skrivelse den

20 januari 1953 föreslagit, att statsbidrag måtte utgå till gäldande av kostnader

för användande av helikopter i ambulansverksamhet.

Över sistnämnda framställning har utlåtande inhämtats från medicinalstyrelsen

och statskontoret.

Vid anmälan av medelsbehovet under förslagsanslaget till Sjuktransporter

med flygplan för budgetåret 1953/54 (1953 års statsverksproposition,

XI, s. 242) framhöll jag, att frågan om statens engagemang i en helikopterflygverksamhet

av större omfattning icke vore så fullständigt utredd, att

jag då skulle kunna framlägga ett definitivt förslag härutinnan. Bl. a.

borde man avvakta erfarenheter av den större typ av helikopter, som Östermans

Aero Aktiebolag enligt vad jag erfarit avsåge att inom kort introducera

i vårt land, samt för vilka ändamål och i vilken utsträckning av statsmedel

bekostad flygning med helikoptrar lämpligen kunde och borde ifrågakomma.

Den företrädesvis tekniska utredning, som måste ligga till grund

för dessa bedömanden, kunde icke med fördel bedrivas inom inrikesdepartementet.

Jag hade därför under hand anhållit hos berörda myndigheter att

med bolaget upptaga överläggningar om dessa frågor och att inkomma med

de förslag, till vilka överläggningarna kunde föranleda. Av den dittills förebragta

utredningen framginge dock, att helikoptern i vissa situationer besutte

påtagliga fördelar framför konventionella flygplan. Jag tillstyrkte därför,

att vid sådana tillfällen, när flygning med de nuvarande ambulansflyg
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 59.

planen icke lämpligen kunde ske, möjlighet bereddes att anlita den av

Östermans Aero Aktiebolag sedan flera år tillbaka bedrivna helikopterflygtjänsten.

Medelsbehovet härför uppskattade jag för budgetåret 1953/54 till

25 000 kronor.

Sedan 1953 års riksdag (statsutsk. uti. nr 11, punkten 107; riksd. skr.

nr 11) anvisat medel för ändamålet, bemyndigade Kungl. Maj :t den 5 juni

1953 flygförvaltningen att — efter samråd med luftfartsstyrelsen — med

Östermans Aero Aktiebolag träffa avtal om utförande av ambulansflygningar

med helikoptrar vid sådana tillfällen, när flygning med flygvapnets

ambulansflygplan icke lämpligen kunde ske, med beaktande av vad föredragande

departementschefen anfört angående kostnaderna härför.

Jag vill i detta sammanhang erinra, att Kungl. Maj :t den 8 januari 1954

förklarat hinder icke möta för flygförvaltningen att med Östermans Aero

Aktiebolag träffa avtal om utförande av sjuktransporter tills vidare under

budgetåret 1953/54 med en bolaget tillhörig, i Kiruna stationerad helikopter

enligt vissa riktlinjer, som angives i en till beslutet fogad promemoria.

Beslutet innebär, att sjuktransporter med helikopter må utföras inom ett

relativt stort område i övre Norrland, även när väderleks- och andra förhållanden

icke omöjliggör flygning med flygvapnets ambulansflygplan i

Luleå. Beslutet bar föranletts av att det med av bolaget f. n. tillämpade

flygpriser ställer sig för statsverket förmånligare att inom nämnda område

anlita bolagets helikopter för sjuktransporter än att utföra dessa med

ambulansflygplanet i Luleå.

I skrivelse den 11 september 1953 har flygförvaltningen framlagt den

av mig begärda kompletterande utredningen angående helikopterflyg. Häri

anföres, att, därest hjälp- och ambulansflygningen successivt grundas på

helikopterflygverksamhet, denna verksamhet tills vidare bör uppdragas

åt Östermans Aero Aktiebolag, i den mån tillfredsställande avtal med företaget

kan slutas. Förslag till avtal med bolaget har vidfogats utredningen.

I anledning av utredningen har remissutlåtanden avgivits av statskontoret

och riksräkenskapsverket samt länsstyrelserna i Stockholms, Jämtlands

och Norrbottens län. Förstnämnda länsstyrelse har bifogat yttranden

av landstingets i länet förvaltningsutskott och föreningen för helikopterflygets

främjande. Härjämte har Aktiebolaget Lapplandsflyg inkommit

med en framställning i ärendet och därvid hemställt om visst stöd för sin

flygverksamhet.

Under frågans behandling inom inrikesdepartementet har överläggningar

ägt rum med representanter för olika berörda myndigheter samt med Östermans

Aero Aktiebolag.

Slutligen har flygförvaltningen i petitaskrivelse den 19 september 1953

äskat anslag till sjuktransporter med flygplan för budgetåret 1954/55.

Jag vill i det följande närmare redogöra för de olika förslagen beträffande

en helikopterorganisation och däröver avgivna yttranden. Till en

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59. 5

början skall jag dock lämna en översikt av den nuvarande ambulansflygorganisationen

samt redogöra för de synpunkter på helikoptrarnas användbarhet

och föreliggande behov av helikoptrar för olika ändamål, som framkommit

under utredningen i ärendet.

Den nuvarande ambulansflygorganisationen.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 9 mars 1923 meddelade överstyrelsen för

Svenska röda korset, att överstyrelsen fått sin uppmärksamhet riktad på

önskvärdheten av att prov med täckta sjuktransportaeroplan komme till

utförande i Sverige. Därest ett dylikt plan anskaffades och stationerades

i Boden, syntes detsamma i väsentlig grad kunna bidraga till lösandet av

sjuktransportfrågan i Norrland. Överstyrelsen kunde emellertid ej utan

bidrag av statsmedel anskaffa aeroplanet i fråga, vartill komme, att överstyrelsen

vore ur stånd att anskaffa och underhålla för flygplanet erforderlig

personal. Genom beslut den 13 april 1923 ställde Kungl. Maj :t medel

till förfogande såsom bidrag till inköp av ett sjuktransportaeroplan, under

villkor att överstyrelsen bestrede återstående kostnader för planets inköp

och införande i riket samt i fredstid ordnade sjuktransport därmed inom

Norrbottens och Västerbottens län. Senare samma år medgav Kungl. Maj :t,

att personal tillhörande fälttelegrafkåren finge efter eget åtagande tagas i

anspråk vid transporter av sjuka personer, som icke tillhörde krigsmakten.

De genom statens medverkan på angivet sätt igångsatta sjuktransporterna

slog synnerligen väl ut. På grund härav och sedan en flygkår erhållit

stadigvarande förläggning å Frösön vid Östersund, anvisade 1927 års riksdag

(propositionerna nr 139 och 140) medel för anskaffande samt underhåll

och drift av ytterligare ett sjuktransportflygplan, stationerat å Frösön

och betjänat av personal ur flygvapnet. Under de närmast följande två åren

ställdes, delvis genom medverkan av Svenska röda korset, ytterligare två

flygplan till förfogande, varigenom reservplan blev tillgängliga både å

Frösön och i Boden.

År 1933 inköptes för statens räkning ett ambulansflygplan, avsett att

stationeras vid flygkåren i Hägernäs. Enligt uppgjord plan skulle driftkostnaderna

bestridas av vederbörande landsting eller enskilda genom avgifter

för planets begagnande, medan underhållskostnaderna skulle täckas till

ena hälften av Stockholms stad och Stockholms läns landsting och till andra

hälften av staten.

De sålunda anskaffade ambulansflygplanen har tid efter annan, dels på

grund av förslitning, dels efter inträffade flyghaverier, ersatts av nya och

till följd av den snabba utvecklingen inom flygtekniken förbättrade flygplan.

Under år 1952 har ambulansstationen i Boden överflyttats till Norrbottens

flygbaskår vid Kallax, Luleå. F. n. förfogar flygvapnet således över

flygplan för civila sjuktransporter från Frösön, Luleå och Hägernäs. Med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Mnj:ts proposition nr 59.

dessa flygplan utfördes åren 1949—1953 ambulansflygningar i följande

omfattning.

År

Förläggningsplatser

Antal

trans-

porter

Antal

patienter

Flygtid

timmar

Flyg-

kilometer

1949

Hägernäs ....................

29

29

22,25

3 469

Östersund ....................

17

18

41,25

6 575

Boden ........................

44

46

105,55

22 475

Summa 1949

90

93

169,45

32 519

1950

Hägernäs ....................

65

66

62,42

9 866

Östersund ....................

20

24

43,45

7 045

Boden........................

51

53

117,35

24 250

Summa 1950

136

143

224,02

41 161

1951

Hägernäs ....................

51

52

31,00

4 497

Östersund ....................

21

23

38,55

6 570

Boden........................

53

59

146,10

25 060

Summa 1951

125

134

216,05

36 127

1952

Hägernäs ....................

58

58

63,16

10 314

Östersund ....................

16

16

44,10

7 606

Boden—Luleå ................

30

30

93,40

17 850

Summa 1952

104

104

201,06

35 770

1953

Hägernäs ....................

84

85

97,34

16 399

(jan.—nov.)

Östersund ....................

13

14

47,10

8 250

Luleå ........................

25

25

86,00

18 805

Summa 1953

122

124

230,44

43 454

Totalsumma

577

598

1 041,42

189 031

De nuvarande ambulansflygplanen har en flyghastighet av 200 kilometer

i timmen och kan maximalt föra, förutom besättning, två liggande och två

sittande passagerare.

Statens utgifter för drift och underhåll av flygplanen bestrides från det

under elfte huvudtiteln anvisade förslagsanslaget till Sjuktransporter med

flygplan. För flygplanen på Frösön och i Luleå bestrides underhålls- och

driftkostnaden i sin helhet från anslaget. För det vid Hägernäs stationerade

flygplanet skall enligt överenskommelse driftkostnaden bestridas av

vederbörande landsting eller av enskilda i form av avgifter för pianets begagnande,

medan underhållskostnaden täckes dels från nämnda anslag,

dels genom bidrag från Stockholms läns landsting. Sistberörda bidrag utgår

f. n. med 3 000 kronor. Belastningen på sjuktransportanslaget uppgick budgetåret

1952/53 till 65 815 kronor. Övriga kostnader för ambulansflygningarna,

främst personalkostnader, belastar anslag under fjärde huvudtiteln.

Vid sidan av den militära ambulansflygorganisationen har de senaste

åren sjuktransporter med flygplan i viss omfattning utförts av privata före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59. 7

tag. Under vartdera av åren 1952 och 1953 verkställdes sålunda enligt vad

som upplysts från luftfartsstyrelsen 50 å 60 sådana transporter. Flertalet

av dessa utfördes av Östermans Aero Aktiebolag, som härvid vid sidan av

konventionella flygplan även anlitat helikoptrar. Kostnaderna har i övervägande

antalet fall bestritts av vederbörande landsting, Räddningskåren

eller enskilda.

Helikopterns användningsområde samt föreliggande behov av

helikoptrar för olika ändamål.

Det flygförvaltningen den 16 februari och den 11 maj 1951 lämnade uppdraget

avsåg en utredning rörande en på helikopterflyg grundad undsättnings-

och räddningstjänst, därvid särskilt möjligheterna att bispringa befolkningen

i landets glest bebodda trakter vid sjukdomsfall eller isolering

på grund av väderleksförhållanden o. d. ställdes i förgrunden. För uppdragets

fullgörande upprättades inom flygförvaltningen en promemoria

angående helikopterflygning över glest bebodda trakter, i vilken anfördes

bl. a. följande.

Helikopterflyget har i ett flertal länder fått mycket stor användning för

bl. a. räddnings- och transporttjänst över otillgängliga områden. Speciellt

har USA drivit denna verksamhet mycket långt. Det framgår även, att helikoptern

väl skulle lämpa sig för våra norrländska förhållanden, där tillgång

till landningsplatser för konventionella flygplan är mycket begränsad.

För ifrågavarande räddningstjänst i Norrland bedömes helikopter avsedd

för flygförare samt 2—3 personer vara tillfyllest. Denna typ bör ha eu

praktisk aktionsradie av minst 200 km för att med ett minimum av utplacerade

bränsledepåer kunna täcka aktuella områden. Landning och start

på såväl land som sjö bör kunna utföras. Utrustningen bör omfatta två

invändigt placerade bårar, instrument för nattflygning, radio samt vinsch

för att möjliggöra bärgning av personer i nöd och avlämnande av bl. a.

proviant i de fall, då landning ej kan företagas.

Under förutsättning att helikopterflygningarna skall ske i flygvapnets

regi, synes en helikopter böra stationeras å Kallax vid Norrbottens flygbaskår,

en i Östersund vid Jämtlands flygflottilj och en i Hägernäs vid Roslagens

flygkår; då det emellertid f. n. finnes en mindre helikopter för Stockholms

skärgård enligt avtal mellan föreningen svenskt skärgårdsflyg och

östermans Aero Aktiebolag, kan måhända tills vidare anstå med stationering

i Hägernäs, tills erfarenhet vunnits med helikopterverksamheten i

de nordliga trakterna. Senare bör organisationen eventuellt utbyggas.

Med skrivelse den It september 1951 översände flygförvaltningen promemorian

till vissa länsstyrelser för samråd. Vid skrivelsens besvarande

behandlade länsstyrelserna genomgående frågan om behovet av helikoptrar

för räddnings- och undsätt ningstjäns t. Rörande

denna fråga anfördes huvudsakligen följande.

Länsstyrelsen i Stockholms lön och landstingets förvaltningsutskott i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kiingl. Maj:ts proposition nr 59.

nämnda län förklarade sig ej ha något att erinra mot förslaget i vad detsamma

berörde Stockholms län.

Södermanlands läns landstings förvaltningsutskotts sjukvårdsavdelning

anförde.

Möjligheterna att för länets skärgårdsbefolkning ordna tillförlitliga och

tillräckligt snabba transportmedel vid inträffade svårare olycksfall och

hastigt påkommande svårare sjukdomsfall, vilka kräver omedelbar läkarhjälp,

har varit mycket begränsade. Redan år 1947 uppmärksammades

denna fråga av landstinget och medgavs i vissa fall anlitandet av ambulansflyg,

då annat lämpligt transportmedel ej stått att erhålla. Möjligheterna

för de vanliga ambulansflygplanen att under den för skärgårdsbefolkningen

vanskligaste tiden av året, nämligen vintertid då isarna varken bär eller

brister, kunna komina till användning är emellertid mycket begränsade.

De möjligheter, som helikopterflyget enligt erfarenheter från andra länder

och i viss utsträckning även från vårt eget land besitter för landning

och start från ett mycket begränsat område, gör detsamma synnerligen lämpat

för ambulansflygningar från skärgårdsöar, då andra transportmedel

på grund av väderleksförhållanden eller på grund av behovet av snabba

transporter icke kan anlitas.

Länsstyrelsen i Södermanlands län yttrade.

Behov av flygtransport med helikopter synes inom Södermanlands län

endast föreligga vid inträffande svårare sjukdoms- eller olycksfall i skärgården

under den s. k. förfallstiden, då isen hindrar båtförbindelse och

varken bär eller brister. Någon isolering under längre tid på grund av isförhållanden

synes här icke vara att räkna med, varför något behov av

livsmedelstransporter eller dylikt med flyg knappast kan sägas föreligga.

Länsstyrelsen har sig ej bekant något fall, då flyg anlitats för ambulanstransport

inom länet. I vad mån detta beror på att hittills för ändamålet

tillgängligt flyg icke ägt samma landningsmöjligheter som helikopterflyget

undandrar sig länsstyrelsens bedömande.

Även om sålunda något dokumenterat behov av helikopterflyg icke kan

anses föreligga för länets del, är det givet att tillgången till denna transportmöjlighet

under svåra förhållanden kan vara av stort värde. Som en bered

skapsåtgärd måste därför ordnandet av helikopterflyg inom länet hälsas

med tillfredsställelse.

Länsstyrelsen i Östergötlands län överlämnade ett yttrande av landsfiskalen

i Valdemarsviks distrikt, vari framhölls, att befolkningen i särskilt

Gryts och S:t Annas skärgårdar f. n. saknade ordnade kommunikationer.

Under längre eller kortare tider varje år, då isarna ej vore körstarka, bleve

många skärgårdsbor helt isolerade. Landsfiskalen förordade anskaffandet

av en helikopter för länets räkning. Eu dylik helikopter skulle även bli

värdefull vid räddnings- och undsättningstjänst efter inträffade sjöolyckor

vid kusten.

För egen del anförde länsstyrelsen i Östergötlands län liknande synpunkter

och framhöll, att det i hög grad torde stå i överensstämmelse med det

allmännas intressen, att befolkningen i skärgården tillgodosåges på ett sätt,

som kunde medverka till att minska bortflyttningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 59.

Länsstyrelsen i Jämtlands län anförde.

För den undsättningstjänst, som är behövlig för befolkningen i länets

ödebygder, har den vid Jämtlands flygflottilj stationerade flygambulansen

varit till mycket stort gagn för befolkningen och utnyttjats i stor omfattning,

ofta under mycket svåra förhållanden. Dock möter under vissa delar

av året, främst under snösmältnings- och islossningsperioder, svårigheter att

utföra flygningar med ambulansen, beroende på bristande landningsmöjligheter.

Dessa perioder omfattar, genomsnittligt sett, omkring två månader

årligen. På grund av svårigheten att få lämpliga landningsplatser måste

skadade eller sjuka ofta underkastas långa och besvärliga transporter fram

till ambulansen. De nu berörda svårigheterna förefinnes ej, eller i varje

fall i väsentligt mindre omfattning, beträffande helikopterflyg.

De möjligheter, som helikopterflyg — särskilt på grund av dess relativa

oberoende av landningsplatser, för spaning anpassbara hastighet m. m. —

erbjuder i fråga om räddningstjänst, undsättning av orter, isolerade genom

snö eller andra omständigheter, tillförsel till dylika orter av livsmedel och

läkemedel samt sjuktransporter m. in. torde vara för flygförvaltningen väl

kända. Länsstyrelsen finner en placering av helikopter inom länet som

komplettering av övriga hjälpmedel för ödebygdsbefolkningen vara av synnerligen

stort värde och vill för sin del varmt tillstyrka en sådan åtgärd.

Länsstyrelsen erinrar om den försöksverksamhet i förevarande avseende,

som på länsstyrelsens initiativ kommit till stånd. Enligt avtal mellan länsstyrelsen

och Östermans Aero Aktiebolag placerades en helikopter i Åre

under högsäsongen vintern 1951. Därvid förband sig bolaget att mot viss

fast ersättning och ersättning per flygtimme på rekvisition av länsstyrelsen

utföra flygningar i räddningstjänst. Under den tid, cirka en månad, helikoptern

nämnda år var stationerad i Åre, behövde den ej användas för

räddningstjänstens räkning, men den hade däremot tillfälle att visa sin

ändamålsenlighet för uppdrag i fjälltrakterna vid åtminstone ett par tillfällen,

då det var fråga om sjuktransporter. Särskilt en transport av en

svår ögonskada från Rundhögen direkt till lasarettet i Östersund visade till

fullo maskinens speciella möjligheter såsom sjuktransportmedel eller liknande.

Vid ifrågavarande tillfälle kunde tack vare helikoptern en lång och

för den skadade plågsam och riskfull transport undvikas.

Även år 1952 har med bolaget träffats avtal om placering under vintersäsongen

av en helikopter i fjälltrakterna på i huvudsak samma villkor som

föregående år, dock har timpriset höjts till 500 kronor i timmen. Givetvis

kan emellertid länsstyrelsen ej i längden påtaga sig kostnaderna för verksamheten.

Medel för bestridande av länsstyrelsens andel i de fasta kostnaderna

har erhållits genom hopsamlade medel.

Länsstyrelsen i Västerbottens län hade intet att erinra mot att helikopterflyg

anordnades i enlighet med flygförvaltningens promemoria men framhöll,

att flygtiden från de föreslagna stationeringsorterna till Västerbottens

län bleve rätt avsevärda, varför det varit önskvärt, att en maskin kunnat

placeras på lämplig plats i nämnda län.

Östermans Aero Aktiebolag anför i sin inledningsvis berörda framställning

om stöd för sitt helikopterflyg.

Helikoptern står i särställning bland flygplanstyper tack vare sina alldeles

speciella flygegenskaper. Den är mer mångsidig i sin användning än

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

något annat trafikmedel, ty den kan höja sig och sänka sig rakt upp och

ned, flyga framåt, baklänges och åt sidorna, sväva stillastående eller

bromsa upp sin hastighet från normal marschfart till stillastående på en

sträcka av omkring 25 meter. Den kan därför landa och starta på ett

onuåde som är blott obetydligt större än rotorn. Den behöver inga startoch

landningsbanor utan kan landa och starta praktiskt taget var som

helst, t. ex. på ett hustak eller en sjukhusgård, på ett krigs- eller handelsfartyg

även under gång, på en kaj i staden, på en brygga i skärgården eller

på ojämn yta såsom på en åker, i lätt terräng och i snö. Den kan hålla sig

svävande stilla i luften eller flyga med mycket låg hastighet hur nära

mark- eller vattenytan som helst och därvid t. ex. utföra inspektionsarbete,

överföra nödställda från båt, kobbe eller fyrplats till båt eller till helikoptern

själv eller undsätta isolerade nödställda med livsmedel och förnödenheter.

Den kan utföra uppdrag under sämre väderleksförhållanden

ärl vanliga flygplan tack vare just sin förmåga att flyga långsamt på ringa

höjd över marken, varigenom marksikten kan utnyttjas för orienteringen.

Ambulansflygningar med helikopter har av bolaget utförts i Stockholms

skärgård, mestadels när det till Roslagens flygkår stationerade ambulansplanet

av väderleksskäl icke kunnat utgå, och helikoptrarna har därvid

bevisligen medverkat till att flera människoliv räddats.

1 sitt remissutlåtande över den av Östermans Aero Aktiebolag gjorda

framställningen framhåller luftfartsstyrelsen, att helikoptern ur driftssynpunkt

visat sig användbar för transportuppdrag upp till 100 å 150 kilometer,

därvid den otta kan komma till användning även under för andra

flygplantyper ogynnsamma eller helt omöjliga operativa förhållanden. Helikoptern

är härjämte för vissa uppdrag ojämförligt överlägsen sjö- och

landtransportmedel med avseende å förmågan att nå otillgängliga platser.

Dess relativt blygsamma fordringar på landningsutrymme medför även,

att transporterna i regel kan ske »från dörr till dörr», varigenom tidsödande

omlastningar kan undvikas och en jämförelsevis snabb befordran

ernås. För Sveriges speciella geografiska förhållanden får helikoptern anses

synnerligen värdefull, särskilt i skärgårdarna och i Norrland, där utnyttjandet

av ytbundna transportmedel åtminstone under vissa tider på året

är förenat med betydande svårigheter och risker. Genom den hittillsvarande

helikopterverksamheten har en icke obetydlig fond av erfarenhet samlats

samt en ganska värdefull organisation bildats. Enligt luftfartsstyrelsens

uppfattning skulle det vara av stort värde, om dessa omständigheter även

i fortsättningen finge medverka till att befrämja helikopterflygets utveckling.

Det torde nämligen icke vara tvivel underkastat, att helikoptern i

framtiden kommer att spela en betydligt ökad roll inom lufttrafiken. Redan

nu kan man förutsätta, att inom en överskådlig framtid mera ekonomiska

typer med ökade användningsmöjligheter kan komma i drift.

Flyg förvaltning en har i utlåtande över Östermans Aero Aktiebolags framställning

uttalat, att den ökade humanitära hjälpverksamhet, som åsyftas

för befolkningen i landets glest bebodda trakter, kan ordnas på ett tillfredsställande

sätt endast genom att insätta helikoptrar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Knngl. Maj ris proposition nr 59.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anför.

Under de tider helikopter varit stationerad i Norrbotten har den kunnat

genomföra flygföretag under förhållanden, som omöjliggjort eller i varje

fall i hög grad försvårat en insats från det reguljära ambulansflygets sida.

1 första hand har detta självfallet inträffat under de s. k. förfallstiderna,

då ambulansplanen varken kan landa eller starta. Uppdragen har ofta gällt

sjuktransporter men även spaningar efter vilsegångna personer och andra

liknande uppgifter. Summerar man erfarenheterna av helikopterns hittills

utförda flygföretag, så erhåller man ett otvetydigt belägg för att helikoptern

väl lämpar sig för vissa uppdrag, ej minst under de speciella klimatiska

och geografiska förhållanden, som gäller inom Norrbottens län.

Man skall heller icke underskatta vad det ur psykologiska synpunkter

betyder för befolkningen i kommunikationsisolerade bygder att veta, att

det i bekymmersamma situationer finns möjlighet att ordna flygtransporter

även under förhållanden, då det reguljära ambulansflyget icke kan komma

ifråga.

Det bör emellertid betonas, att de konventionella flygplanen är helikoptern

klart överlägsna ifråga om marschfarten. De har dessutom bättre

utrymmen och en ändamålsenligare inredning — egenskaper, som ej minst

då det är fråga om ambulansflygningar spelar en stor roll. Men även för

helikoptrarna kan man förutse tekniska förbättringar, som även ur dessa

synpunkter kommer att öka deras användbarhet.

Enligt svenska aeroklubben är det numera ett välkänt förhållande, att

helikoptern utgör ett utomordentligt hjälpmedel för transport av sårade

och sjuka. Erfarenheterna från Koreakriget talar för dess absoluta oumbärlighet

i krig. Sedan Koreakrigets början har helikoptern räddat icke

mindre än 14 674 sårade och sjuka FN-soldater och civilpersoner. Vid

naturkatastrofer kan värdet av helikoptern i räddningstjänst ej nog uppskattas.

Detta fick man belägg för under den stora flodkatastrofen i Holland,

där ett trettiotal helikoptrar gjorde en storartad insats. Sedan helikoptern

år 1947 infördes i Sverige av Östermans Aero Aktiebolag, har den

klart visat sin överlägsenhet som transportmedel för sjuka och skadade,

vilka kunnat hämtas på svårtillgängliga, avlägsna platser under ogynnsamma

väderleksförhållanden.

Även föreningen för helikopterflygets främjande framhåller helikoptrarnas

fördelar framför vanliga flygplan. Föreningen finner det därför påkallat,

att försök nu i större skala igångsättes med användning av helikoptrar

för sjuktransportändamål och även för transport av läkare till svårt

sjuka, bosatta avlägset från framkomliga vägar eller eljest på otillgängliga

platser. Dylika helikoptertransporter borde efter hand kunna ersätta de

nuvarande ambulansflygningarna.

Länsstyrelsen i Jämtlands lån har även upptagit frågan om helikoptrarnas

användbarhet för andra ändamål än räddningstjänst

och härutinnan anfört.

Det är sannolikt, att under vissa delar av året — särskilt med hänsyn

till tillgången av ambulansflyg — helikoptern komme att i relativt liten

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 59.

utsträckning behöva anlitas för den egentliga undsättnings- och räddningstjänsten.

Vid sådant förhållande vore det önskvärt att få utrönt, huruvida

ej under vissa tider maskinen skulle kunna mot ersättning ställas till förfogande

för andra ändamål. Länsstyrelsen pekar på vissa uppgifter, som

i sadant hänseende skulle kunna ifrågakomma, såsom översyn av vattenfallsstyrelsens

kraftnät och vattenregleringsanläggningar, skogsbrandbevakning,

vissa polisiära uppgifter, gräns- och tullbevakning in. in. Länsstyrelsen

förmodar jämväl, att en till Frösön förlagd helikopter skulle kunna

betjäna vissa militära ändamål och även utföra uppdrag för länsstyrelsens

räkning.

Ett utnyttjande av helikopterflyg på nu antytt sätt borde vara ägnat att

nedbringa behovet av särskilt anslag för ändamålet. Man torde ej heller

behöva befara, att därigenom dess användning för det primära ändamålet,

undsättnings- och räddningstjänst, äventyrades i väsentlig grad, därest

utnyttjandet för berörda sekundära behov förlädes till lämpliga tider. Radioutrustningen

synes även möjliggöra, att i förekommande trängande fall

maskinen, då den tagits i anspråk för sekundära uppgifter, snabbt kan

sättas in på sin egentliga uppgift.

I eu skrivelse den 2 maj 1952 till flygförvaltningen anförde vattenfallsstyrelsen.

Kraftförsörjningen i landet är till stor del beroende av kraftöverföringen

på de stora stamlinjer, som genomlöper landet från norr till söder. 1 de

norra delarna av landet, närmast från Harsprånget via Östersund till Hallsberg

men även längs ett flertal parallellgående ledningar öster härom i

mellersta Norrland, är terrängen svårframkomlig och saknar i stor utsträckning

vägar. Inträffar ett fel på en sådan ledning, är det av stor

ekonomisk betydelse, icke minst för industrin, och av stor vikt för järnvägsdriften,

som båda är beroende av elkraften, att felet snabbt lokaliseras

och repareras. Tillgång på flyg, som även skulle kunna landsätta reparationsmateriel

och personal, skulle vara synnerligen värdefullt vid dylika

tillfällen. Dessa är dessbättre relativt sällsynta under normala förhållanden,

men den nationalekonomiska förlusten, främst i industriproduktionen,

kan i fråga om de största ledningarna räknas i 5-siffriga tal i kronor räknat,

när ett sådant fel inträffar. Utryckningsberedskapen bör för nämnda

ändamål Arara hög. Planerna att utrusta helikoptrarna med radio är ur

denna synpunkt förmånliga. De föreslagna stationeringsplatserna Luleå

och Östersund är ur kraftförsörjningens synpunkt lämpliga. Det är icke

uteslutet, att vattenfallsstyrelsen skulle finna det lämpligt att utnyttja ett

helikopterflyg även för mera ofta förekommande, mindre brådskande transportuppgifter,

särskilt i fjälltrakterna. Ur vattenfallsstyrelsens synpunkt

är det önskvärt, att helikoptrarna icke är för små.

Vad som sagts om vattenfallsstyrelsen får anses gälla även de större

icke statliga kraftföretag, som innehar viktiga kraftledningar.

Domänstyrelsen anför i remissutlåtande över flygförvaltningens utredning.

Behov av helikopterflyg i landets nordliga trakter kan anses förefinnas

för vissa förvaltningsuppgifter inom affärsdrivande verk, bolag och flottningsföreningar.

Så exempelvis torde det i vissa fall kunna utnyttjas av

domänstyrelsen vid styrelsens och de lokala förvaltningarnas inspektioner

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

och rekognosceringar liksom också eventuellt vid bekämpning av björk

med hormonderivat, vilket genom besprutning från helikopter kan spridas

över större områden, där uppslag av dålig björk hindrar barrträdsåterväxten.

Försök i sistnämnda avseende har gjorts under de senaste åren.

Innan ytterligare erfarenheter vunnits, lärer man icke kunna göra något

uttalande om möjligheterna att utnyttja här ifrågasatta helikoptrar för

sistberörda ändamål.

För inspektioner och rekognosceringar samt för skogsbrandbevakning

kan för domänverket tänkas utnyttjas omkring 20 å 25 effektiva flygtimmar

per år. Detta beror dock helt av kostnaden per flygtimme. Styrelsen

förutsätter, att en stor helikopter avses, som kan taga minst 3 man förutom

föraren.

Riksbrandinspektören yttrar.

För att bevakning från helikopter skall kunna helt eller delvis ersätta

nuvarande tornbevakning måste fordras en ständig överflygning av bevakningsområdet,

så att varje del av området kan iakttagas åtminstone 2 ä 3

gånger dagligen, samt noggrann kännedom hos flygplanens observatörer

om alla s. k. fasta rökar, d. v. s. rökar från industrier, tåg på vissa tider,

pågående hyggesbränningar och liknande. Dessa fordringar är sannolikt

av ekonomiska och praktiska skäl omöjliga att uppfylla. Riksbrandinspektören

anser därför, att effektiv skogsbrandbevakning icke kan ske från

helikopter, i synnerhet icke från sådana plan, som jämväl skall stå till

reds för andra uppgifter.

Vid stora skogsbränder åter torde helikopter eller annan flygplanstyp

med fördel kunna användas vid ledning av brandsläckningen. Såväl försök

som erfarenheten har visat, att helikoptern kan ha stor betydelse i detta

fall. Stora skogsbränder förekommer emellertid mera sällan. Säkerligen

förekommer icke en storbrand om året. Dessa få tillfällen till användning

är sålunda utan betydelse för realiserandet av flygförvaltningens förslag.

Även i detta fall måste man räkna med att helikoptern blir bunden till

brandplatsen under tid skogsbranden utbreder sig, vanligen några dagar,

och att den under denna tid ej kan engageras för andra uppgifter.

Östermans Aero Aktiebolag framhåller, att helikopterns mångsidiga användbarhet

av bolaget kunnat utnyttjas vid ett flertal olika slag av flyguppdrag.

Såsom exempel på sådana anföres.

Postflygningar har utförts i Stockholms skärgård på uppdrag av postverket.

De har skett vintertid, då väderleks- och isförhållandena omöjliggör

för båtar eller vanliga flygplan att genomföra postturer. Dessa flygningar

var, då de startades vintern 1948, de första reguljära postturerna i

världen med helikopter. De har kunnat genomföras med 100 procent regularilet.

Besprutnings- och bepudringsflygningar för skogs- och jordbruk har utförts

på olika håll i landet för utrotande av skadeinsekter samt för utspridning

av hormonpreparat och ogräsbekämpningsmedel.

Rekognosceringsflygningar för vattenfallsstyrelsen och televerkets kabelkontor

har varit av värde såväl ur ekonomisk synpunkt som i tids- och

arbetsbesparande syfte. Med helikoptern har på en vecka utförts rekognosceringar,

som med markrekognoscering tidigare tagit 2—3 månader för

12—15 man.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 59.

Häijämte har helikopter av bolaget använts för militära flygningar av

olika slag, utbildnings-, experiment- och provflygningar, uppvisnings- och

rundflygningar, reportage- och reklamflygningar samt för malmletning.

Förslagen rörande helikopterflyg.

Organisationen av och kostnaderna för ett statligt helikopterflyg.

Flygförvaltningens utredning den 20 augusti 1952.

Såsom framgått av det föregående har flygförvaltningen redan i sin till

vissa länsstyrelser utsända promemoria angående helikopterflygning över

glest bebodda trakter berört vissa organisatoriska frågor. I utredningen

den 20 augusti 1952 har förvaltningen ytterligare utvecklat sin ståndpunkt

i ämnet. Härvid anföres i huvudsak följande.

Enligt flygförvaltningens mening bör helikoptrar i första hand komma

till användning inom de nordliga delar av landet, där flygvapnet nu tillhandahåller

flygambulanstjänst, nämligen övre Norrland samt Jämtland

med angränsande landskap. För den händelse undsättnings-, efterspaningsoch

räddningstjänsten med helikoptrar uppdrages åt flygvapnet, föreslås

helikoptrarna böra stationeras i Luleå och på Frösön.

Vad Stockholms skärgård beträffar erinras, att ett kronan tillhörigt ambuJansflygplan

är stationerat vid Roslagens flygkår (F 2) och att härutöver

för ambulanstjänst disponeras en helikopter jämlikt ett den 4 augusti 1950

dagtecknat, under fem ar gällande avtal mellan Stockholms läns landsting

och Östermans Aero Aktiebolag. Den härvid använda helikoptertypen är

icke utan omfattande ändringsarbeten lämplig för ifrågavarande räddningstjänst

(kort aktionsradie, låg topphöjd, avsaknad av vinsch, plats för högst

två sjuka i sittande ställning). Enligt vad som kommit till flygförvaltningens

kännedom förefinnes från civilt håll stort intresse att för Stockholmstrakten

anskaffa en helikopter, som kan transportera upp till 10 passagerare

och som är försedd med vinsch. För den händelse en dylik helikopter

skulle anskaffas, torde flygvapnets medverkan icke längre vara

erforderlig.

Flygförvaltningen finner sig icke kunna föreslå den typ av helikopter,

som bör anskaffas. I detta hänseende erfordras detaljerad utredning med

avseende å flygegenskaper, användningsområde och leveranstider in. m. En

preliminär utredning har dock givit vid handen, att typerna Bristol 171

MIv 3 och Sikorsky W. S. 51 är de helikoptrar, som f. n. kan ifrågakomma.

Kostnaderna för anskaffning av en helikopter — avsedd för flygförare

jämte 3—4 passagerare med utrustning, ett förstahandsbehov av reservdelar,

översynsverktyg samt viss stationsutrustning — kan med nu gällande

piiser beräknas uppgå till omkring 750 000 kronor enligt följande sammanställning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59. 15

Anskaffningskostnad.

a) Helikopter i normalutförande (radio, blindflygningsinstrument, dubbelkommando)

.......................... 510 000

b) Helikopter i ambulans- och sjöräddningsutförande. I övrigt enligt

normalutförande (vinsch och två bårar) .......................... 540 000

Flottörställ .................................................... 20 000

560 000

Kostnaden för tre helikoptrar (3 X 560 000) .................................. 1 680 000

Reservmotor med koppling och fläkt................................ 60 000

Reservrotorblad (tre blad).......................................... 50 000

Verktyg och reservdelar (första anskaffningen) ...................... 70 000 jgo ooo

Stationsutrustning .......................................................... 10 000

Frakt- och tullkostnader .................................................... 290 000

Summa anskaffningskostnader för tre helikoptrar 2 160 000

Om endast två helikoptrar skall anskaffas, minskas summan 2160 000 kronor med kostnaderna

för en helikopter jämte flottörställ 560 000 kronor samt frakt och tullkostnader 96 000 kronor,

tillhopa 656 000 kronor. Anskaffningskostnaden för reservdelar, reservmotor, verktyg

m. m. kommer icke att ändras, varför slutkostnaden blir (2160 000 — 656 000) 1 504 000

kronor.

Med utgångspunkt från en beräknad flygtid av 2 000 timmar och en livslängd

å helikoptern av 10 år kommer drift- och underhållskostnaden att

uppgå till omkring 250 kronor per timme enligt följande specifikation.

Drift- och underhållskostnad.

Drivmedelskostnader.

Bensin 100 lit/tim å 0,30 kr.......................................... 30:—-

Olja 2 » å 0,90 ».......................................... 1:80

31: 80 32: —

Underhållskostnader.

Kostnaden för dagligt underhåll beräknas till per flygtimme .................. 40: —

* » periodiska tillsyner » » » * .................. 75: —

» » 4 översyner (utföres efter 400 flygtimmar) av motor, skrov och

rotor beräknas till 76 000, vilket utgör per flygtimme ........ 88: —•

» * mindre haverier per flygtimme ................................ 15: —

Summa drift- och underhållskostnader per flygtimme 250: —-

På grund av bristande erfarenhet beträffande helikoptrar reserverar sig

flygförvaltningen för att drift- och underhållskostnaden kan bli något större

än beräknat. Härtill kommer kostnaden för uppförande av hangar — cirka

60 000 kronor — på de platser, där helikoptrar avses skola baseras.

Vid beräkningen av timkostnaden har hänsyn icke tagits till administrations-

eller lönekostnader. För att kontinuerlig beredskap skall kunna upprätthållas

på varje stationeringsplats, är det erforderligt, att tillgång finnes

till minst tre utbildade helikopterförare och tre mekaniker. En stationering

av helikoptrarna vid flygvapnets förband torde nödvändiggöra en utökning

av antalet flygtekniker med en vid resp. förband.

Yttranden över flygförvaltningens förslag.

1 yttrandena över flygförvaltningens promemoria berördes i några fall

den tilltänkta organisationen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 59.

Sålunda framhöll Södermanlands läns landstings förvaltningsutskotts

sjukvårdsavdelning att, då en helikopter för Stockholms skärgård redan

funnes i Hägernäs, det borde övervägas att stationera den ifrågasatta nya

helikoptern vid F 11 i Nyköping.

Länsstyrelsen i Stockholms län fann vad förvaltningsutskottets sjulcvårdsavdelning

anfört värt beaktande.

Landsfiskalen i Valdemarsviks distrikt och länsstyrelsen i Östergötlands

län förordade, att en helikopter stationerades i Norrköping och betjänades

av där befintligt militärt flygförband.

Länsstyrelsen i Västerbottens län yttrade, att, därest personal funnes

tillgänglig vid flygfältet i Stensele socken, en placering av helikopter därstädes

varit för länet förmånligast. När flygfält komme till stånd vid Umeå,

borde en omprövning av stationeringsorten för ifrågavarande helikopter ske.

Länsstyrelsen i Norrbottens län uttalade.

En helikopter, stationerad i Kallax, skulle otvivelaktigt ha räckvidd över

länets hela skärgård och kunna nå praktiskt taget till Umeå i Västerbottens

län. För varje flygning inom länets fjällområden skulle emellertid fordras,

att helikoptern ginge ned och fyllde sitt bränsleförråd, innan flygningen

kunde fortsättas. I första hand skulle bränsledepåer därför erfordras i Arjeplog,

Jokkmokk eller eventuellt Porjus, Gällivare och Pajala. För flygningen

inom fjällvärlden måste bränsledepåer utplaceras i rimlig närhet till fjällområdena.

I andra hand kan man därför diskutera depåer i Jäkkvik, Kvikkjokk,

Suorva, Kiruna, Abisko och Karesuando. Skulle en helikopter befinnas

böra stationeras närmare fjällvärlden, föreslår länsstyrelsen Jokkmokk

eller eventuellt Porjus samt i andra hand Kiruna som lämplig stationeringsort.

I utlåtanden över flygförvaltningens utredning den 20 augusti 1952 har

statskontoret och luftfartsstyrelsen anfört.

Statskontoret. Därest staten i nuvarande ekonomiska läge anses kunna

påtaga sig de med den föreslagna räddningstjänsten förbundna kostnaderna,

vill statskontoret icke motsätta sig, att denna i huvudsak anordnas på sätt

flygförvaltningen föreslagit ävensom att medel för verksamheten anvisas i

enlighet med de av förvaltningen framlagda kostnadsberäkningarna. Till

dess närmare erfarenhet vunnits rörande helikopterns användbarhet för

ändamålet ävensom rörande kostnaderna för driften, bör enligt statskontorets

mening verksamheten försöksvis drivas i mera begränsad omfattning

och sålunda tills vidare endast en maskin anskaffas att disponeras för landets

nordliga trakter. Statskontoret utgår från att vid nyttjandet av helikoptern

ersättning lämnas för självkostnaderna, vid sjuktransporter av

vederbörande landsting och eljest av den myndighet, som anlitar flygtjänsten.

Luftfartsstyrelsen framför som sin mening, att det icke torde vara försvarligt

att — såsom statskontoret föreslagit — inskränka en statlig heli
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

17

kopterorganisation till allenast en helikopter. Bortsett från vådorna av den

ur flera synpunkter mycket bristfälliga beredskap, som detta arrangemang

skulle innebära, kommer oproportionerligt höga fasta kostnader att belasta

en dylik organisation, medförande ett mycket högt flygtimpris.

Organisationen av ett statsunderstött helikopterflyg och kostnaderna härför.

Förslag av Östermans Aero Aktiebolag.

Bolaget har i sin framställning och i en senare avgiven kompletterande

skrivelse anfört.

Östermans Aero Aktiebolag är ett dotterföretag till Aktiebolaget Hans

Österman. Bolagets aktiekapital uppgår till 150 000 kronor. Östermankoncernen

har ett samlat aktiekapital av 3 700 000 kronor. Under aerobolagets

hittillsvarande nio verksamhetsår har omsättningen sammanlagt

uppgått till 9 500 000 kronor för försålda flygmaskiner och flygmateriel

samt för utförda flygningar. Åren 1947 och 1948 anskaffades fem helikoptrar,

varigenom Sverige blev första land i världen förutom USA med

helikoptrar i kommersiell verksamhet.

Sammanlagt har bolaget åren 1947—1951 flugit helikopter resp. 317, 495,

314, 400 och 512 timmar. Under de gångna åren har bolaget förvärvat en

god erfarenhet beträffande flygning med och skötsel av helikoptrar, och

dess personal har erhållit en omfattande specialutbildning.

Den hittillsvarande verksamheten har emellertid icke varit tillfredsställande

ur ekonomisk synpunkt. Bolaget beräknar, att verksamheten kostat

cirka 250 000 kronor per år i förlust, vilket närmast beror på att helikoptrarna

icke utnyttjats tillräckligt. Enligt bolagets mening bör den organisation,

som erfordras för att helikopterverksamheten skall kunna drivas

på ett tekniskt säkert och ändamålsenligt sätt och med ett ekonomiskt tillfredsställande

resultat, arbeta med minst tre helikoptrar. Medan en dylik

organisation blir kapabel att prestera minst 2 000 flygtinnnar per år, är å

andra sidan minimigränsen för att en ekonomiskt bärkraftig drift skall

kunna upprätthållas ett antal av 1 000 flygtimmar per år. För år 1952 kan

bolaget emellertid ej kalkylera med att sälja mer än 600 flygtimmar till ett

pris av 500 kronor per flygtimme.

Förlusten på verksamheten har hittills täckts av Aktiebolaget Hans

Österman, som emellertid nu förklarat sig icke längre kunna bära denna

utgift. Aerobolaget står sålunda inför hotet att omedelbart nedlägga eller

1 varje fall avsevärt inskränka sin helikopterverksamhet och försälja helikoptrarna

till utlandet.

Det är därför bolagets förhoppning att under hänvisning till de prestationer,

som helikopterflyget bättre än andra trafikmedel kan utföra i sjukvårdens,

försvarets och postbefordringens tjänst, lyckas väcka vederbörande

myndigheters intresse för att den organisation för helikopterflyg, som bola
2

— Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 59.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 5t).

get uppbyggt, genom samhällsorganisationernas medverkan ej endast i

första hand bibehålies och utnyttjas till sin fulla kapacitet utan även på

längre sikt ytterligare utbygges, till fromma för såväl det allmänna som

den enskilde på de berörda områdena av samhället. Förutsättningen för

ett sådant utnyttjande och utbyggande är, att det för en rationellt driven

verksamhet erforderliga minimiantalet flygtimmar för helikoptrarna säkerställes

för viss tid framåt. Detta kan förslagsvis ske genom att överenskommelser

med vederbörande myndigheter kommer till stånd för helikopterns

användning för vissa flyguppdrag.

Bolagets förslag till helikoptrarnas utnyttjande innebär i huvudsak följande.

Permanenta helikopterstationer upprättas och drives av bolaget i

samarbete med vederbörande myndigheter, till att börja med förslagsvis i

Stockholm, Östersund och Boden eller Vilhelmina. Vid varje helikopterstation

stationeras en helikopter jämte erforderlig personal och fullständig

marktjänst. Helikoptrarna disponeras var och en inom sitt distrikt för

ambulans- och undsättningstjänst, spaning och rekognoscering bl. a. för

ordningsmaktens räkning, telegrafstyrelsens kabelarbeten, bepudring och

besprutning i jordbrukets och skogsbrukets tjänst, viktiga transporter till

otillgängliga trakter, postflygningar, flygfotografering o. s. v. samt för

militära uppdrag.

Viss omkonstruktion av en helikopter förberedes f. n. för att möjliggöra

medförande av bår med liggande patient. Det vore givetvis önskvärt, att en

eller flera större helikoptrar med plats för flera patienter funnes till förfogande,

framförallt för räddningstjänst. Bolaget är berett att inköpa dylik

helikopter under förutsättning, att ett visst stöd från myndigheternas sida

lämnas, lämpligen i form av ett visst antal garanterade flygtimmar.

För beredskapen för ambulans- och räddningstjänst vid de föreslagna

helikopterstationerna föreslås, att Sea-Bee amfibieplan insättes såsom komplettering,

att användas vid längre transporter och eljest, då helikoptertransport

icke är nödvändig. Även Sea-Bee-pIanen kan anordnas för transport

av patient på bår.

Till förfogande står tre helikoptrar, som äges av Östermans Aero Aktiebolag,

och en, som äges av Svenskt helikopterflyg. Som komplettering till

helikoptrarna är f. n. två Sea-Bee-plan i bruk för ambulanstjänst.

Yttranden över bolagets förslag.

Luftfarts styrelsen uttalar, att statligt stöd till yrkesmässig luftfart i princip

bör givas formen av garanti för visst minsta antal flygtimmar. Härigenom

får det statliga stödet karaktär av »hjälp till självhjälp».

Med hänsyn till helikopterns redan nu mångsidiga användbarhet och

goda framtidsutsikter är det enligt luftfartsstyrelsens uppfattning ett allmänt

intresse att stödja och tillvarataga den organisation och erfarenhet,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

som byggts upp på detta område, samt befrämja ett mera omfattande program

för användandet av denna flygplantyp. Hur detta program skall i

detalj och på längre sikt utformas bör göras till föremål för ytterligare

prövning; för dagen torde det vara tillräckligt att på så sätt stödja det

sökande företaget, att dess verksamhet icke av ekonomiska skäl behöver

inskränkas.

Luftfartsstyrelsen, som under hand haft överläggningar i ärendet med

vissa civila och militära myndigheter samt Stockholms läns landsting, har

fått den bestämda uppfattningen, att redan nu kvalificerade behov av helikopterflygtid

förefinnes i sådan utsträckning, att desamma — tillsammans

med bolagets möjligheter att till enskilda försälja flygtid — bör förslå till

en någorlunda ekonomiskt lönande drift. Medelsknapphet, i vissa fall förenad

med en i och för sig förklarlig bristande kännedom och erfarenhet av

helikopterflygets förutsättningar och möjligheter, torde hittills ha verkat

återhållande på beställningarna. Enligt luftfartsstyrelsens mening bör därför

stödet till bolaget i första hand lämnas i form av ökade beställningar på

flygtid och myndigheternas förslag om ökad medelstilldelning härför bedömas

liberalt. För bolagets tilltänkta beredskapshållning för viss ambulans-

och räddningstjänst synes dock ersättning böra utgå efter grunder,

som får bestämmas med hänsyn till förhållandena inom varje särskilt område.

Luftfartsstyrelsen är övertygad om att det i åtskilliga fall kommer

att visa sig, att helikoptertransporterna medför direkta eller indirekta fördelar,

som väl motiverar flygtimkostnaderna. Det synes också ur principiell

synpunkt riktigast, att det allmänna får ett påtagligt utbyte för pengarna,

vilket icke är fallet, om den direkta subventionsvägen väljes. Vissa besparingar

kan måhända göras i flygvapnets ambulansorganisation, därest

Östermans Aero Aktiebolag skulle komma att utföra den övervägande delen

av ambulansflygningarna, något som redan synes ha blivit fallet inom

stockholmsområdet.

Flijgförvaltningen upplyser, att Östermans Aero Aktiebolag numera inrett

sina helikoptrar så, att de kan taga en sjuk i liggande ställning, och

att inmontering av vinsch är under arbete. Sedan dessa ändringar genomförts,

är bolagets helikoptrar lämpliga att använda jämväl i räddningstjänst.

Av bolagets kostnadsberäkning framgår, att med utgångspunkt från

1951 års prisläge ytterligare omkring 600 flygtimmar skulle erfordras för

att verksamheten icke skulle medföra förlust under år 1952. Genom den

prisstegring, som inträtt sedan beräkningen uppgjordes, torde behovet av

flygtimmar ha ökat i motsvarande grad.

Beträffande den ekonomiska ersättningen för ambulansflygningarna och

den utökade humanitära hjälpverksamheten bör förslagsvis medel i proportion

till uttagen flygtid ställas till de länsstyrelsers förfogande, inom

vilkas län ambulansflygplan är stationerat. Återstående flygtid, som skulle

behöva tillföras bolaget för att minska dess nuvarande årsförlust, skulle

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

kunna täckas bl. a. genom uppdrag av militära och civila statliga myndigheter.

Slutligen framhålles, att vid ett överförande till bolaget av den övervägande

delen av ambulansflygningarna inga andra besparingar för flygvapnets

del kan göras än att det under XI huvudtiteln anvisade anslaget till

Sjuktransporter med flygplan ej längre erfordras.

Flygförvaltningens utredning den 11 september 1953.

Flygförvaltningen framhåller inledningsvis, att de stora kostnaderna i

samband med helikopterflygning samt helikopterns nuvarande tekniska

prestanda medför, att helikoptern tills vidare huvudsakligen kommer att

användas dels i fall, då kostnaden på grund av uppdragets natur (sjuktransporter,

räddningsuppdrag m. in.) är av underordnad betydelse, dels

där landningsplatser för konventionella flygplantyper icke finnes eller där

terrängförhållanden in. in. försvårar eller omöjliggör användandet av annat

transportmedel. De transportuppdrag, vilka i dagens läge har aktualitet,

kan i regel utföras med helikoptrar av mindre typ; det är dock troligt, att

på längre sikt helikoptrar med större kapacitet med fördel kan användas.

Härigenom vinnes även utökade användningsmöjligheter.

Flygförvaltningen övergår härefter till en närmare granskning av de nuvarande

helikopter typer na och deras prestanda. Begränsningarna

hos de befintliga mindre typerna, jämförda med de större, beror bl. a. på

att marschfarten är lägre, varför de blir mer beroende av vindstyrkan, att

flygtiden är mindre, vilket ytterligare begränsar deras användbarhet i hård

vind, alt rotorbelastningen, d. v. s. flygvikten dividerad med rotorarean,

är mindre, varigenom de blir mer känsliga för byigt väder, samt att effektbelastningen,

d. v. s. flygvikten dividerad med motorns hästkraftantal, är

större, varför lyftförmågan vid exempelvis stigning rakt upp över en plats

blir lägre.

Hårt väder, som gör den större typen önskvärd eller nödvändig, inträffar

enligt statistiken utmed kusterna cirka 40 dagar per år. Statistik från

fjällen saknas, men med hänsyn till vindstyrkans normala ökning med

höjden samt över bergspartier, bör siffran här bli två å tre gånger så stor.

För val av lämpliga helikoptrar av mindre resp. större typ har följande

uppgifter sammanställts angående kostnader, tillförlitlighet, prestanda, användbarhet

in. in. för de olika helikoptrar, vilka ansetts böra komma i fråga.

Av dessa typer kan endast Bell 47 räknas som mindre typ. Den är tillräckligt

utprovad för eu god bedömning av dess tillförlitlighet, den kan

förses med flottörer och är numera tresitsig. Den kan bära två liggande

passagerare i täckta bårar, placerade utanför kabinen. Placeringen medför,

att den skadade eller sjuke icke kan vårdas under transporten på samma

sätt som om båren vore placerad i kabinen. Typen kan dock godtagas som

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

21

Tekniska data samt kostnader

Bell 47

Bristol 171

Sikorsky S 51

Sikorsky S 55

Motoreflekt ....................

200 hkr

550 hkr

550 hkr

600 hkr

Rotorarea ......................

89,5 kvm

173 kvm

173 kvm

204 kvm

Normal flygvikt ................

1 070 kg

2 400 kg

2 590 kg

3 090 kg

Lastförmåga ....................

400 kg

650 kg

640 kg

930 kg

Max bränsle ..................

170 kg

300 kg

325 kg

500 kg

Förare ..................

100 kg

100 kg

100 kg

100 kg

Mekaniker................

100 kg

100 kg

100 kg

100 kg

Extralast ................

30 kg

150 kg

115 kg

230 kg

Topphöjd, flygning ..............

3 300 m

4 900 m

3 900 m

3 900 m

» hovring över mark ....

2 500 m

3 100 m

2 100 m

2 400 m

» fri hovring............

1 400 m

1 900 m

1 400 m

1 300 in

Marschfart......................

125 km/tim

145 km/tim

135 km/tim

135 km/tim

Flygtid ........................

3,2 tim

4,2 tim

4,4 tim

5,1 tim.

Flygsträcka ....................

400 km

625 km

625 km

690 km

40 % av denna = aktionsradie. .. .

160 km

250 km

250 km

280 km

Inköpspris ung.1 ................

203 000 kr

570 000 kr

485 000 kr

850 000 kr

Kostnad vid helårskontrakt

Fast kostnad2 ..................

167 000 kr

390 000 kr

345 000 kr

542 000 kr

Kostnad per flygtimme ..........

160 kr

230 kr

230 kr

230 kr

Kostnad per flygtimme vid enstaka

1 200 kr

beställningar ................

500 kr

900 kr

800 kr

1 Det av firman uppgivna helikopterpriset har

ökats med 25 % för utrustning såsom

vinsch, flottörer, radio och för frakt.

2 Den fasta kostnaden per år består till huvuddelen av utgifter för löner, försäkringar,

avskrivningar, hyror m. m.

den mindre typen avsedd för vanliga flygningar. Den finnes sedan fem år

inom landet och skötes av en väl trimmad personalorganisation.

Beträffande den större typ, som kommer att erfordras för sjöräddningstjänst,

svårare ambulansflygningar och större personaltransporter, kan

valet stå mellan Sikor sky S 51 eller S 55 och Bristol 171.

Sikorsky S 55, som tar två besättningsmän och sju passagerare eller sex

bårar, har tillräcklig lastkapacitet för alla aktuella transportuppgifter. Den

kan även utrustas med flottörer. Den har en mycket lång flygtid bakom

sig både under normal trafik i USA och under krigsförhållanden i Korea.

Typ S 55 är emellertid väl stor och kostsam för flertalet här aktuella uppgifter

och torde icke kunna utnyttjas ekonomiskt annat än vid skytteltrafik

mellan tätorter, tidningsflygning samt andra dylika uppdrag på

orter, som ligger långt ifrån det aktuella ambulansflygområdet. Östermans

Aero Aktiebolag är dock övertygat om att även denna helikoptertyp kommer

att kunna utnyttjas kommersiellt i Norrland inom en snar framtid.

Av helikoptrarna Sikorsky S 51 och Bristol 171 är den förra icke längre

modern. Erforderliga översyner tar lång tid, vilket medför höga underhållskostnader.

Den har sämre prestanda än Bristol 171 med samma motor

och har sämre utvecklingsmöjligheter. Den kan förses med flottörer och

invändiga bårar.

Bristol 171, som tar förare och fyra sittande eller två liggande passagerare

med vårdare, har tillräcklig lastkapacitet för aktuella transportupp
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

gifter. Typen har enligt uppgifter från England undergått tillfredsställande

tjänstbarhetsprov och kommer att förses med flottörer. Den är under leverans

till engelska flygvapnet och det civila trafikbolaget BEA.

Det finns sålunda i dag större helikoptertyper, som lämpar sig för den

planerade verksamheten i Norrland. Materielen står under ständig förbättring,

och på området synes f. n. pågå en stark utveckling. Vid den tidpunkt,

då det slutliga valet av helikoptertyp skall träffas, kan bedömningsfaktorerna

ha avsevärt förändrats, och en omprövning måste då göras av

de faktorer, som påverkar valet. Någon provverksamhet för att utröna en

helikoptertyps egenskaper behöver icke utföras med hänsyn till erfarenheterna

från utlandet. Däremot är det lämpligt att praktiskt visa olika

myndigheter och företag helikopterns möjligheter. Detta bör ordnas genom

bolagets försorg.

Som underlag för bedömning av erforderligt antal helikoptrar

av olika storlekar har av försvarsstaben insamlats uppgifter

från ett fyrtiotal myndigheter, institutioner och sammanslutningar om

behovet av helikopterflygning i fredstid. Det insamlade materialet visar, att

önskemålen omfattar drygt 2 000 flygtimmar per år, därav cirka 1 700

timmar med liten och cirka 350 timmar med stor helikopter. De militära

myndigheterna svarar för omkring 3/5 av det sammanlagda timantalet. Av

de anmälda behoven torde enligt flygförvaltningens uppfattning flera med

fördel kunna tillgodoses med konventionella långsamtgående flygplan till

betydligt lägre kostnad än om helikoptrar användes. Å andra sidan kan

de insamlade uppgifterna icke anses vara en fullständig inventering över

var helikoptrar behöves eller med fördel kan användas, främst enär helikopterns

möjligheter icke ännu är mera allmänt kända. Undersökningen

visar även, att myndigheternas anslag för budgetåret 1953/54 förslår för

endast omkring 700 timmar. Från enskilda beställare har bolaget beställning

på cirka 1 000 timmar under år 1953. Härav berörs Norrland endast

till ringa del, varför en helikopterverksamhet där måste stödjas av staten

under inledningsskedet. Här kan möjligen postverket, televerket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk samt domänverket bidraga till att öka

beställd flygtid genom att låta med helikopter utföra de transporter, som

enbart, snabbast eller billigast kan utföras på detta sätt.

För utförande av flygningar har bolaget sex helikoptrar av typ Bell 47

inom landet. Dessa kan utan svårighet utnyttjas minst 3 600 timmar om

året, varför behovet av den mindre typen är väl tillgodosett.

Av den större typen erfoi*dras vid utbyggd helikopterorganisation, om

aktionsradierna skall kunna täcka hela det aktuella området, minst två

för stationering i Norrland samt såsom reserv ytterligare en, vilken normalt

kan utnyttjas i södra Sverige. Användning för hjälpflygningar i Norrland

av helikopter typ Bell 47 med dess till 160 km begränsade aktionsradie

och ringa effektöverskott kan betraktas endast som en temporär lösning

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

till dess tidpunkten kan anses lämplig för anskaffande av större helikoptrar.

Vid användning av typen Bell 47 måste flygsträckorna ökas genom bränslepåfyllning

vid lämpligt valda orter eller genom extra bränsle medfört i

dunkar under utflygningen. Bensindepåer kommer att utläggas genom bolagets

försorg.

Bolaget har under hand framhållit, att så länge de sex helikoptrarna

typ Bell 47 icke är fullbelagda med andra uppdrag, denna typ bör användas

för hjälpflygningar och nyinköp alltså äga rum först senare. Härigenom

kommer visserligen de påtalade begränsningarna beträffande hård

vind, lastförmåga och flygsträcka att förefinnas, men detta kan under inledningsskedet

uppvägas av ökad flygfrekvens med bibehållen flygsäkerhet

genom att flygmateriel med väl kända flygegenskaper användes. Den större

helikoptertypen skulle alltså ifrågakomma till inköp först vid ersättningsköp

eller när hela den nuvarande helikopterparken kan med ekonomiskt

bärande resultat utnyttjas för flygningar i södra och mellersta Sverige.

Under utredningens gång har bolaget företagit en omorganisation

av helikopterverksamheten för att anpassa denna till de önskemål, som

framkommit från länsstyrelserna i Norrland. Omorganisationen, vilken tills

vidare måste drivas med förlust för bolaget, har gjorts i förhoppning om

att statsmakterna skall möjliggöra, att helikopterverksamheten kan fortbestå

och utvecklas i bolagets regi. Enligt organisationsplanen har helikopterstationer

upprättats i Stockholm, Göteborg, Karlsborg, Östersund och

Kiruna, d. v. s. på de platser, där helikopteruppdrag kan förväntas. Av

nämnda platser är Stockholm en naturlig huvudstation och Östersund

lämplig för flygningar i Norrland med hänsyn till att hjälp med väderleksrapporter,

radioförbindelse in. in. kan erhållas från Jämtlands flygflottilj.

Beträffande den andra stationen i Norrland bör ytterligare utredning äga

rum i samråd med luftfartsstyrelsen och länsstyrelsen i Norrbottens län,

så att lämpligaste plats väljes för att det aktuella området skall täckas av

helikopterns aktionsradie. Helikoptrarna synes böra placeras vid flygfält

med hangarer eller vid orter, där större garage kan hyras, så att statlig

investering undvikes. Lämpliga flygfält med hangar eller ladvärn finnes

vid Gällivare och Porjus. För landet i övrigt kan stationsorterna växla efter

beställningsomfånget.

I detta sammanhang framhålles, att den tilltänkta helikopterorganisationen

icke påkallar nämnvärda utgifter för staten för fasta anläggningar

av något slag. Såvitt nu kan förutses, kommer detta att gälla även i fråga

om en framtida utbyggnad av organisationen med större helikoptrar.

Finansieringen av verksamheten i södra och mellersta Sverige

bör i en framtid belastas helt genom beställningar, varvid hjälpflygningar na

får ingå såsom särskilda beställningar i den övriga flygningen och på enahanda

villkor. Eu undersökning genom av flygförvaltningen anlitad auktoriserad

revisor har givit vid handen, att bolaget vid beställd flygtid av

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 59.

600 timmar per helikopter typ Bell 47 behöver uttaga ett timpris å cirka

450 kronor, därest verksamheten skall gå med normal vinst. Då bolaget

emellertid räknar med att under år 1953 kunna erhålla beställning på

totalt cirka 2 000 timmar, erfordras för bolagets sex helikoptrar ytterligare

1 600 timmar. Bolaget torde icke kunna påräkna utökade beställningar i

sådan utsträckning under de närmaste åren utan framhåller angelägenheten

av att staten i lämplig form lämnar bolaget medverkan. Möjligheten

att med ekonomiskt nöjaktigt resultat driva helikopterverksamheten kommer

främst att underlättas, därest staten kontrakterar två helikoptrar för

hjälpflygtjänst i Norrland. Därvid skulle fyra helikoptrar återstå för den

övriga verksamheten i landet. Erforderlig flygtid för dessa blir 2 400 timmar,

vilket med det nuvarande beställningsomfånget av 2 000 timmar ger

en brist på 400 timmar. Man måste sträva efter att framgent avhjälpa

denna brist på flygtimmar, för att bolaget skall kunna undvika att höja

timpriserna. Som ett led i denna strävan bör bolaget övertaga all hjälpflygverksamhet

i Stockholms skärgård, omfattande cirka 50 timmars ambulansflygning.

Förutom ersättning för beställd flygning önskar bolaget ersättning

med ett årligt belopp i ett för allt för nattlig beredskap. Detta

belopp anser bolaget sig kunna sätta så lågt som till 35 000 kronor med

hänsyn till den organisation, som redan finnes. Beloppet avser främst att

täcka kostnader för övertidstjänstgöring för personalen. Redan innevarande

budgetår kommer flygvapnet dessutom att enligt Kungl. Maj:ts beslut den

5 juni 1953 beställa ambulansflygningar från bolaget till ett belopp av

25 000 kronor. Sistnämnda anslagsbelopp torde för kommande budgetår

böra ställas till landstingens förfogande.

För verksamheten i Norrland kan bolaget, som nämnts, i dagens läge

icke i nämnvärd omfattning givas löften på beställningar, utan här måste

staten garantera bolaget ersättning för den beredskap bolaget åtager sig

att hålla. De ekonomiska villkoren härför bör regleras i ett särskilt avtal.

Flygförvaltningen har sökt att med bolaget överenskomma om villkor i

ett ramavtal, huvudsakligen för försvarets räkning för innevarande budgetår.

Vid förhandlingar har det emellertid framkommit, att ett dylikt

ramavtal tills vidare icke lämpligen bör upprättas. De olika beställarnas

önskemål beträffande beredskap, flygningens art i övrigt m. m. har varit

så varierande, att stora svårigheter mött att sammanfatta villkoren i ett

enda avtal. Vidare har det i flertalet fall varit omöjligt att från statens

sida på förhand engagera sig för tillräcklig flygtid, så att bolaget kunnat

binda ett fast antal helikoptrar till ramavtalet. Emellertid har förhandlingarna

resulterat i det positiva resultatet, att bolaget accepterat ett principutkast

till avtal avsett att såsom förebild kunna tillämpas vid beställningar

från statliga och kommunala myndigheter. De i denna förebild angivna

taxorna har redan år 1953 tillämpats i ett avtal mellan bolaget och flygförvaltningen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 59.

Det särskilda avtalet angående verksamheten i Norrland, vilket är en

tillämpning av det förenämnda principutkastet, avser kontraktering av helikopter

typ Bell 47 mellan vederbörande länsstyrelse och bolaget. Jämlikt

avtalet avses bolaget skola erhålla en fast avgift av 167 000 kronor per år

och helikopter, varjämte skall utgå viss ersättning per uttagen flygtimme.

I den mån helikoptern icke utnyttjas av vederbörande länsstyrelse, äger

bolaget rätt att efter överenskommelse i varje särskilt fall använda helikoptern

för egna flygningar mot återbetalning av viss del av den fasta

kostnaden.

Vid kommande eventuell utbyggnad av helikopterorganisationen med

helikoptrar av större typ kräver bolaget ökad insats från statens sida såväl

i fråga om fast kostnad som kostnad per flygtimme. De belopp, bolaget

härvid önskar erhålla, framgår av den i det föregående givna sammanställningen

över olika helikoptertyper.

Bestämmelser för de praktiska formerna för beredskap, beställningsgång

m. m. rörande verksamheten i Norrland är icke behandlade i avtalsförslagen

utan bör avtalas direkt mellan vederbörande länsstyrelser och

bolaget samt ansluta sig till den aktuella förläggningen av personal och

helikoptrar. Samråd i dessa frågor synes böra etableras mellan vederbörande

länsstyrelse och flygstaben.

Flygvapnets nuvarande beredskap för ambulansflygningar

i Norrland bör icke upphöra förrän den angivna helikopterorganisationen

visat sig kunna uppfylla kraven på en hjälpflygverksamhet.

Flygförvaltningen kan därför tills vidare icke föreslå besparing

genom indragning berörande flygvapnets ambulansberedskap.

Enligt vad utredningen givit vid handen kan utbyggnaden av

hjälpflygverksamheten ske på följande sätt.

Etapp 1, fr. o. m. budgetåret 1954-/55. Endast bolagets nuvarande helikopterpark

användes, varvid staten garanterar bolaget två hjälp stationer

i Norrland samt ersätter bolaget för viss beredskapskostnad i Stockholms

skärgård. Flygvapnets ambulansorganisation bibehålies i Norrland, medan

den i Stockholms skärgård ställes i reserv. Statens direkta utgifter under

etapp 1 beräknas till

Fast kostnad i Norrland (2 x 167 000).................................. 334 000 kronor

Uppskattad flygfrekvens av 200 flygtimmar i Norrland .................. 32 000 »

Beredskapskostnad för Stockholms skärgård ............................ 35 000 »

Anslag till flygvapnets sjuktransporter med flygplan...................... 50 000 »

Summa 451 000 kronor

I det föregående omnämnd återbäring av fast avgift i Norrland vid flygningar

för enskilda beställare torde under etapp 1 icke kunna påräknas i

nämnvärd utsträckning.

Etapp 2, tidigast fr. o. in. budgetåret 1955)56. Staten garanterar såsom

under etapp 1 två stationer i Norrland, av vilka den ena utrustas med större

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majits proposition nr 59.

helikopter. Bolagets beredskapshållning i Stockholms skärgård fortgår såsom

under etapp 1. Flygvapnets ambulansberedskap upphör, allteftersom

helikopterorganisationen kan fungera utan denna reserv. Som reserv för

den större helikoptern under de första åren kan den mindre typen användas.

Statens direkta utgifter under etapp 2 beräknas till

Fast kostnad i Norrland för helikopter typ Bell 47 ...................... 167 000 kronor

Fast kostnad i Norrland för helikopter av större typ .................... 390 000 »

Uppskattad flygfrekvens 100 flygtimmar med Bell 47 .................... 16 000 »

Uppskattad flygfrekvens 100 flygtimmar med större typ.................. 23 000 »

Beredskapskostnad för Stockholms skärgård ............................ 35 000 »

Summa 631 000 kronor

Såsom representativa kostnader för större helikopter har kostnaderna

för helikopter typ Bristol 171 använts. Viss återbäring av fast kostnad på

grund av enskilda beställningsuppdrag till bolaget torde kunna påräknas.

Storleken av detta belopp kan dock tills vidare icke uppskattas.

Etapp 3, tidigast fr. o. in. budgetåret 1955/56. De två stationerna i Norrland

utrustas med större helikoptertyp, varvid staten garanterar kostnaderna

för dessa stationer samt för beredskapen i Stockholms skärgård.

Statens direkta utgifter beräknas till

Fast kostnad för Norrland (2 x 390 000)................................ 780 000 kronor

Uppskattad flygfrekvens 200 flygtimmar i Norrland...................... 46 000 »

Beredskap i Stockholms skärgård ...................................... 35 000 »

Summa 861 000 kronor

I fråga om återbäring genom enskilda beställningar gäller vad som angivits

under etapp 2. Bolaget räknar med att småningom kunna erhålla

cirka 300 flygtimmar från privata beställare i Norrland medförande eu

återbäring till staten av cirka 200 000 kronor. Försiktigheten bjuder dock,

att man icke räknar med återbäring under de första åren.

De i utredningen omnämnda båda avtalsutkasten torde få fogas såsom

bilagor till detta protokoll (Bilaga 1 och 2).

Yttranden över flygförvaltningens utredning.

Statskontoret anför.

Genom den för budgetåret 1953/54 beslutade medelsanvisningen för anlitande

av helikopterflyg torde statsmakterna närmast ha åsyftat att skapa

bättre möjligheter för ambulans- och räddningstjänst i glest befolkade

trakter, främst i Norrland. Att döma av flygförvaltningens redogörelse

synes den härför erforderliga flygtiden med helikopter endast omfatta

cirka 100 flygtimmar för år. Självfallet bör statsverket ej binda sig för en

mera kostnadskrävande organisation än som oundgängligen lcräves för att

tillgodose behovet av flygtid för räddningstjänst och för andra av staten

omfattade ändamål. Statskontoret har icke blivit övertygat om att det före
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

finnes dylika uppgifter för helikopterflyg i Norrland av sådan omfattning

och angelägenhetsgrad, att det är motiverat, att statsverket ikläder sig så

vittgående förpliktelser som nu påkallas. Därtill kommer, att endast begränsade

möjligheter torde föreligga att i rådande finansiella läge tillgodose

de anspråk på staten, som framföres i flygförvaltningens förslag.

Ämbetsverket kan därför ej tillstyrka, att förslaget lägges till grund för

en med statligt stöd bedriven helikopterflygverksamhet.

Stockholms läns landstings förvaltningsutskott hälsar med tillfredsställelse

förslaget, att den statsunderstödda helikopterverksamheten till en

början skall koncentreras till bl. a. Stockholms skärgård. Även om den av

Östermans Aero Aktiebolag nu använda helikoptern, Bell 47, hittills kunnat

användas utan större svårigheter vid sjuktransporter i Stockholms skärgård,

är det dock önskvärt, att en större helikopter med skyddad plats

inuti helikoptern för liggande sjuka så snart ske kan baseras i Stockholm.

Även föreningen för helikopterflggeis främjande uttalar sin tillfredsställelse

med förslaget om placering i Norrland och Stockholm av helikoptrar.

Oaktat planen för placering av helikoptrar icke täcker hela vårt

land, synes den dock utgöra en god grund för vidare utveckling av helikopterflyget.

Föreningen anser det i hög grad önskvärt, att helikopterflyget

utbygges med stationer på sådana platser, att helikopter kan nå

åtminstone skärgårdsområdena, särskilt i Blekinge samt Göteborgs och

Bohus län.

Länsstyrelsen i Stockholms län ansluter sig till vad i sistberörda två

yttranden anförts.

Länsstyrelsen i Jämtlands län förordar, att eu helikopterstation placeras

i nämnda län, och förutsätter, att hinder icke möter mot att denna station

tills vidare förlägges till Jämtlands flygflottilj å Frösön i avbidan på att

hangarfrågan kan lösas på annat sätt. Länsstyrelsen är beredd att i samråd

med Östermans Aero Aktiebolag upptaga förhandlingar med bl. a. vederbörande

kommunala myndigheter i syfte att med deras medverkan eller

genom deras försorg ordna hangarfrågan och därmed sammanhängande

problem på längre sikt. Vidare anföres.

Det kan med fog ifrågasättas, huruvida icke villkoren för statligt stöd

åt det civila helikopterflygets organisation och handhavande skulle kunnat

föreslås något mera vidsynt och generöst utformade såväl i anseende till

bolaget som de förevarande civila behoven av verksamheten, än vad flygförvaltningen

föreslagit. Det avtalsutkast, som avses komma till användning

för reglering av bolagets helikopterverksamhet i länet, synes mindre

väl ägnat att påskynda och främja helikopterorganisationens utbyggnad.

Skall denna utbyggnad ske i den takt och i den omfattning, som länsstyrelsen

finner angeläget, måste det statliga stödet lämnas på sådant sätt,

att det stimulerar helikopterns användning ej blott för hjälp- och ambulansflygning

utan också för de övriga mångskiftande uppgifter av civil art,

för vilka helikoptern är lämplig. I den mån helikopterns utnyttjande för

sådana uppgifter stegras, ökas givetvis också möjligheten att vinna bättre

ekonomi, under det behovet av statligt stöd minskas. Det främsta hindret för

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

ett ökat utnyttjande av det civila helikopterflyget är nämligen numera utan

tvivel priset för begagnandet. En statlig subventionering synes därför icke

böra förbindas med skyldighet för bolaget att debitera privata beställare annan

och väsentligt högre kostnad per flygtimme än statliga och kommunala

myndigheter. Statens stödåtgärder bör i stället utformas så, att bolaget

kan tillämpa ett lågt flygpris, lika för alla trafikanter. En statlig initialsubvention

om 167 000 kronor per år till envar av de i Norrland stationerade

helikoptrarna skulle enligt flygförvaltningens utredning möjliggöra

för bolaget att nu uttaga ett så lågt pris som 160 kronor per flygtimme.

Om sagda subvention beviljas, torde förutsättningarna för uppnående av

en hög flygfrekvens även i Norrland vara så goda, att det blir möjligt att

tämligen snart minska subventionsbeloppet. Man lärer jämväl kunna förutsätta,

att efter en tämligen kort övergångstid de nuvarande höga priserna

på helikoptermaterial kommer att nedpressas genom ökad produktion och

rationalisering av tillverkningen. Enligt länsstyrelsens uppfattning bör subventionen

lämnas med tillämpning av de principer, som tidigare kommit

till användning vid subventionering av det konventionella, kommersiella

flyget.

Länsstyrelsen vill vidare framhålla, att föreskriften i avtalsutkastets 6 §

om skyldighet för bolaget att till länsstyrelsen återbära den i 3 § omförmälda

lasta avgiften, i den mån helikoptern »efter överenskommelse i

varje särskilt iall» av bolaget användes »för egna flygningar», sannolikt

kommer att bereda såväl bolaget som länsstyrelsen åtskilliga både kamerala

och administrativa besvärligheter, även om länsstyrelsen — som meningen

att döma av innehållet i 5 och 10 § g i utkastet synes vara — skall anlita

såväl auktoriserad revisor som en sin särskilda representant för att kontrollera

och övervaka bolagets bokföring och handhavandet av dess verksamhet

inom länet. Det länsstyrelsen i 12 g givna åläggandet att svara »för

att lämplig uppställningsplats för helikoptern, hangar eller uppvärmt garage,

ställs till förfogande» lärer länsstyrelsen svårligen kunna fullgöra,

med mindre erforderliga medel härför ställes till länsstyrelsens förfogande.

Enahanda torde för övrigt fallet vara beträffande kontrollen och övervakningen

av bolagets flygverksamhet i länet, då nämligen bland länsstyrelsens

tjänstemän icke finnes någon auktoriserad revisor eller tjänsteman

med sådan utbildning, att han kan anses fullt skickad att ikläda länsstyrelsen

ansvar lör utförandet av Sådana flygningar, som beställes av

statliga eller kommunala myndigheter och institutioner.

Länsstyrelsen instämmer med flygförvaltningen beträffande angelägenheten

av att flygvapnets ambulansberedskap tills vidare bibehålies i avvaktan

på erfarenhet, huruvida helikopterorganisationen kan utbyggas.

Även länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker i princip flygförvaltningens

förslag till stödjande av flygverksamheten med helikopter i övre

Norrland och anser, att ett sådant stöd bör lämnas till dess verksamheten

blivit självbärande. Beträffande utkastet till avtal mellan länsstyrelsen och

bolaget finner länsstyrelsen det ej med tydlighet framgå, huruvida länsstyrelsen

eller bolaget skall bekosta uppförande och tillsyn av hangar eller

uppvärmt garage. Länsstyrelsen, som anser dessa utgifter böra bestridas

av bolaget, yrkar därför, att föreskriften i fråga förtydligas i denna riktning.

I övrigt synes utkastet kunna godtagas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Med anledning av flygförvaltningens förslag, att flygvapnets ambulansberedskap

skall upphöra under utbyggnadsetapp 2, betonar länsstyrelsen

de konventionella flygplanens överlägsenhet över helikoptern i vissa betydelsefulla

avseenden. Denna omständighet motiverar, att flygvapnets

ambulansberedskap tills vidare bör bibehållas, även om det uppgjorda utbyggnadsprogrammet

för helikopterflyget befinnes böra fullföljas.

Framställning av Aktiebolaget Lapplandsflyg.

I skrivelse den 27 november 1953 anför Aktiebolaget Lapplandsflyg.

Den flygverksamhet i övre Norrland, som under senaste året bedrivits

av Aktiebolaget Lapplandsflyg, startade redan år 1948. Bolagets flygplan

har under denna tid årligen utfört ett stort antal ambulansflygningar. Med

hänsyn till att planen varit baserade nära ödebygdsområdena har dessa

transporter kunnat utföras synnerligen snabbt och till låg kostnad. Under

tiden den 21 juni—den 3 september 1953 har tolv ambulansflygningar

utförts med bolagets flygplan.

Bolaget disponerar f. n. sju flygplan, samtliga lämpliga som ambulansflygplan.

För att kunna stå i ständig förbindelse med flygplanen planerar

bolaget upprättande av markradiostationer, dels vid baserna i Porjus och

Arjeplog, dels på två platser i fjälltrakterna.

Såsom ett led i bolagets utveckling planeras anskaffande av en helikopter

av modern typ. Därvid har bolaget att välja mellan Bell 47, 4-sitsig Sikorsky

och en helikopter av helt ny konstruktion. Den senare typen, som bolaget

redan preliminärt kontrakterat på grund av dess prisbillighet och goda

egenskaper, kan dock icke levereras förrän tidigast i slutet av ar 1954.

I anledning därav har bolaget även förhandlat om förvärv av helikopter

av någon av de två förstnämnda typerna.

Förutsättningen för att bolaget skall kunna investera kapital för ändamålet

är emellertid, att bolaget icke försättes i sämre ställning än andra

flygföretag, som bedriver helikopterflygning, Om endast ett företag subventioneras,

kommer detta nära nog att omöjliggöra verksamheten för

andra företag. Förslagsvis kunde frågan lösas så, att en helikopter inköptes

av staten och ställdes till bolagets disposition för utförande av sjuktransporter.

Bolaget garanterar i sådant fall att dels utföra ambulansflygning

med helikoptern till självkostnadspris, dels för annan flygtid amortera ett

överenskommet belopp per flygtimme.

Beträffande frågan om subvention till Östermans Aero Aktiebolag är

det givetvis av största betydelse, att eventuell subvention utgår endast till

flygning med helikopter. Om subventionen kan utnyttjas till flygverksamhet

överhuvudtaget, skulle Aktiebolaget Lapplandsflyg med största sannolikhet

tvingas inställa verksamheten.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 5!).

Framställning av föreningen för helikopterflygets främjande.

Föreningen har för avsikt att i samråd med medicinalstyrelsen underhandla

med Östermans Aero Aktiebolag om dels bibehållandet av den

helikopterflygverksamhet, som bolaget sedan år 1948 utövat i Stockholms

skärgård, och dels utökning av denna verksamhet att omfatta vissa delar

av Norrland genom förläggning av eu helikopter på lämplig plats därstädes.

Då det icke är tänkbart, att den enskilde — lika litet som då det gäller

nuvarande ambulansflygningar — skall kunna gälda de med användning

av helikopter i ambulansverksamhet förenade kostnaderna, föreslår föreningen,

att statsbidrag härtill måtte utgå enligt kungörelsen den 5 maj

1939 (nr 257) angående statsbidrag till lindring i sjukvårdskostnaderna

för mindre bemedlade patienter å landsbygden i de fall, då den sjuke

jämlikt nämnda kungörelse är att anse såsom mindre bemedlad, och med

tre fjärdedelar av kostnaden för användningen av helikoptern i övriga fall.

För att reglera detaljerna vid den föreslagna verksamheten och för att

söka förhindra eventuellt missbruk av helikoptern för sjukresor eller sjuktransporter

torde Kungl. Maj :t böra uppdraga åt medicinalstyrelsen att

angiva villkoren för helikopterns användning i sjukvårdstjänst.

Yttranden över föreningens framställning.

Medicinalstyrelsen tillstyrker med hänsyn till de dryga kostnaderna för

ambulanstransporter med helikopter föreningens förslag till kostnadernas

fördelning samt hemställer om bemyndigande att utfärda närmare föreskrifter

för helikopters användning i sjukvårdstjänst, bl. a. till förhindrande

av missbruk.

Enligt statskontorets mening bör undersökas, om ej vederbörande landsting

bör svara för de huvudsakliga kostnaderna för nyttjande av helikopter

för sjuktransporter.

Valet av organisationsform för främjande av helikopterflyg.

Med anledning av de föreliggande olika förslagen rörande helikopterflygets

organisation har i några yttranden närmare berörts frågan om

vilkendera organisationsformen, som bör väljas.

Salunda anför luf tf artsstyrelsen i sitt utlåtande över flygförvaltningens

utredning om statligt helikopter flyg. Genom ambulans- och räddningstjänstens

kombinering med kommersiell helikopterflygning inom åtskilliga

andra användningsområden och inom ramen för en relativt stor organisation

synes det allmännas kostnader för en fullgod ambulans- och räddningsorganisation

med detta transportmedel komma att ställa sig lägre än

för det alternativ flygförvaltningen haft att utreda. Även om årskostnaderna

skulle ställa sig ungefär lika, innebär den indirekta subventionen

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

till den enskilda organisationen, att staten för en kostnad, som kan uppskattas

till cirka 300 000 kronor per år, kan erhålla och nyttiggöra för

olika myndigheters vidkommande ett betydligt större antal flygtimmar än

som torde vara fallet, därest ambulans- och räddningsorganisationen bedreves

enligt det andra alternativet. Det torde knappast vara möjligt för

flygvapnet att i nämnvärd omfattning ställa sin organisation till förfogande

för mer eller mindre kommersiellt betonade transporter, även om beställarna

utgöres av statliga eller kommunala myndigheter. Det bör härvid

även observeras, att åtskilliga transportuppdrag för arméns och marinens

behov icke är av militär natur i egentlig bemärkelse.

Efter att ha vägt de för- och nackdelar, som kan anföras för de båda

nu föreliggande alternativen, vill styrelsen sålunda för sin del förorda, att

det allmännas stöd lämnas till den enskilda organisation, som till sina

grunddrag redan existerar. Härigenom får också helikopterflyget i allmänhet

tillfälle att prövas och anpassas till svenska förhållanden inom ett

flertal användningsområden. Garantin till Östermans Aero Aktiebolag bör

successivt minskas och icke utgå under längre tid än som erfordras för att

en naturlig efterfrågan från statliga, kommunala och enskilda håll hinner

stabiliseras. Eventuellt kan en mindre, fast ersättning för viss beredskapshållning

för ambulans- och räddningstjänst tänkas kvarstå.

Flygförvaltningen har i samråd med flygstaben kommit till den uppfattningen,

att ambulansflygtjänsten och övriga åtgärder för att bispringa

befolkningen i landets glest bebodda trakter icke bör åvila flygvapnet,

varför ett anförtroende av verksamheten till ett enskilt företag i princip

kan tillstyrkas.

Länsstyrelsen i Jämtlands län anser likaledes, att frågan hur helikopterflyget

skall ombesörjas lämpligen i första hand bör försöksvis lösas genom

ett privat företag, som redan har material och organisation för ändamålet,

därvid i nuvarande läge annat företag än Östermans Aero Aktiebolag icke

lärer kunna ifrågakomma. Länsstyrelsen hälsar med tillfredsställelse, alt

1‘lygförvaltningen även uppdragit grundlinjer för en successiv utbyggnad

och förbättring under de närmaste åren av det enskilda helikopterflyget

med statsmakternas medverkan. Ett understödjande av det privata helikopterflyget

möjliggör, att helikoptern — som fallet varit under dess stationering

i Åre — kan användas jämväl för turistflygningar, varigenom

behovet av statsbidrag för säkerställande av ett helikopterflyg för räddningstjänst

och sjuktransporter säkerligen kan nedbringas i icke oväsentlig

omfattning. Vidare undgår man att, innan vidare erfarenhet vunnits, belasta

statsverket med de mycket höga kostnader, som anskaffandet av lämplig

flygmateriel skulle medföra. Därtill kommer, att ett utnyttjande i enskild

regi av helikopter för de skilda uppgifter, som av såväl luftfartsstyrelsen

som länsstyrelsen anses lämpliga, torde kunna ske smidigare och med

mindre kostnader för staten än om detta flyg skulle gå i militär regi.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Mcij:ts proposition nr 59.

Länsstyrelsen i Norrbottens län ifrågasätter starkt, om statligt stöd skall

komma allenast ett privatägt företag till godo. Visserligen har Östermans

Aero Aktiebolag på detta område utfört en högst berömvärd pionjärinsats,

men delta företag skulle, om man accepterade flygförvaltningens förslag

om stöd åt bolaget och gjorde detta bindande för en längre tid, komma

att erhålla en i viss män privilegierad ställning i förhållande till eventuellt

andra företag, som kan komma att bedriva helikopterflyg. Inom länet bedrives

f. n. — förutom av Östermans Aero Aktiebolag — kontinuerlig civil

flygverksamhet av Aktiebolaget Lapplandsflyg. Detta företag disponerar

icke någon helikopter, men enligt vad länsstyrelsen inhämtat räknar bolaget

med att inom en nära framtid från utlandet kunna förvärva en helikopter

av en större typ än den som Östermans Aero Aktiebolag f. n. använder

och som, när det gäller vissa transporter, måste anses ha en för

liten kapacitet. Skulle Aktiebolaget Lapplandsflyg förverkliga sina planer,

borde självfallet de båda företagen göras likaberättigade i fråga om det

allmännas stöd. I avvaktan på närmare besked, huruvida även något annat

företag än Östermans Aero Aktiebolag kommer att etablera helikopterflyg

inom länet, anser länsstyrelsen sig emellertid böra förorda, att staten med

sistnämnda bolag träffar avtal om flygverksamheten under budgetåret

1954/55. Med ledning av därunder vunna erfarenheter har statsmakterna

bättre möjlighet att bedöma, huruvida statens stöd bör fortsätta samt —

därest så bedömes vara fallet — om formen för och omfattningen av statens

medverkan är de rätta och skäliga.

Stockholms läns landstings förvaltningsutskott finner det lämpligt, att

verksamheten omhänderhaves av Östermans Aero Aktiebolag, som under

en följd av år vunnit stor erfarenhet rörande helikopterns användningsmöjligheter

och som med synnerligen gott resultat utfört sjuktransporter

under de mest skiftande förhållanden inom länet.

Föreningen för helikopterflygets främjande tillstyrker likaledes, att verksamheten

tills vidare uppdrages åt Östermans Aero Aktiebolag i den mån

tillfredsställande avtal med företaget kan slutas.

Länsstyrelsen i Stockholms län ansluter sig till vad landstingets förvaltningsutskott

i länet och föreningen för helikopterflygets främjande anfört.

Även domänstyrelsen ifrågasätter, om icke det ursprungligen avsedda

ändamålet billigast skulle kunna nås genom avtal med ett enskilt företag,

som mot viss ersättning per flygtimme och eventuellt annan statsgaranti

kunde åtaga sig att ställa erforderliga helikoptrar till förfogande.

Enligt riksräkenskapsverket talar mycket för alt anskaffande av helikoptrar

genom flygvapnets försorg genom möjligheterna till samordning

med den militära organisationen kommer att ställa sig billigare för det

allmänna än stöd till eu av ett enskilt företag organiserad helikopterflygtjänst.

Det senare alternativet synes i varje fall icke kunna övervägas utan

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 59. 33

tillgång till en jämförande undersökning av de båda alternativen i kostnadshänseende.

Svenska aeroklubben anför. Med sin maskinpark av helikoptrar, sin goda

organisation och mångåriga pionjärverksamhet äger Östermans Aero Aktiebolag

ensamt resurser att utan dröjsmål övertaga det ansvarsfulla värvet

av snabb och effektiv sjuktransport med helikopter.

Anslag till sjuktransporter med flygplan.

Anslaget har för budgetåren 1952/53 och 1953/54 upptagits med 80 000

resp. 75 000 kronor. Av sistnämnda anslagsbelopp har, såsom i det föregående

anförts, 25 000 kronor beräknats för ambulansflygningar med

helikopter.

Flggförvaltningen anför i sin inledningsvis omnämnda petitaskrivelse

den 19 september 1953, efter samråd med medicinalstyrelsen och överstyrelsen

för svenska röda korset, följande.

Ordinarie sjuktransportplanet i Hägernäs har under budgetåret 1952/53

genomgått stor motoröversyn. Av belastningen sagda budgetår, 65 815 kronor,

avser 21 000 kronor från utlandet inköpta propellernav för trebladiga

propellrar, som är under inmontering i de ordinarie sjuktransportplanen

i Hägernäs och Östersund.

Kostnaderna för budgetåret 1954/55 uppskattas till 119 000 kronor, varav

för drivmedel 11 000 kronor, för underhållskostnader 77 000 kronor, för

administrationskostnader 6 000 kronor samt för ambulansflygningar med

helikoptrar 25 000 kronor. Härvid har flygförvaltningen räknat med att

antalet gångtimmar för flygplanen, vilket budgetåret 1952/53 utgjort 490,

under nästa budgetår kommer att uppgå till 340. Under budgetåret 1954/55

beräknas översyn å flygplan och motor behöva utföras å sjuktransportflygplanet

i Luleå, vilket medför en kostnadsökning av i runt tal 45 000

kronor. Flygförvaltningen räknar med att bidraget från Stockholms läns

landsting kommer att uppgå till 3 000 kronor, varför av statsmedel skulle

erfordras 116 000 kronor.

Departementschefen.

Den civila ambulansflygtjänst, som under de tre senaste decennierna

bedrivits genom flygvapnets försorg, har f. n. baser i Luleå, på Frösön

samt i Hägernäs utanför Stockholm. Då de nuvarande planen har en flyghastighet

av 200 kilometer i timmen och utan bränslepåfyllning kan flyga

4—5 timmar, kan med planen utföras sjuktransporter över praktiskt taget

hela riket. Vid sidan av flygvapnets ambulansorganisation finns dessutom

på olika platser i landet ett mindre antal enskilda flygföretag, som har

3 — Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 sand. Nr 59.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kiingl. Maj. ts proposition nr 59.

möjlighet att utföra sjuktransporter med flygplan. Genom dessa företags

medverkan har flygtransporter ej sällan kunnat komma till stånd även

vid sådana tillfällen, då väderleksförhållandena omöjliggjort uppstigningar

från flygvapnets baser.

Tillgången till en effektiv ambulansflygtjänst är av utomordentligt

stort värde, då det gäller att bispringa sjuka och skadade personer. Särskilt

i de mera glest bebodda trakterna i landet och i skärgårdarna, där befolkningen

åtminstone tidvis lever isolerad, har möjligheterna att på ett

snabbt och för den sjuke bekvämt sätt organisera sjuktransporter med

flygplan varit av största betydelse och ofta livsavgörande.

Den av 1950 års riksdag begärda utredningen om ytterligare åtgärder

för att i fall av behov bispringa befolkningen i landets glest bebodda

nordliga trakter aktualiserades av de nämnda år ovanligt besvärliga snöförhållandena

i vissa delar av Norrland, varigenom stora områden helt

utestängdes från kontakt med yttervärlden. En rad olika hjälpåtgärder

för att skapa tryggare och drägligare villkor för ödebygdernas invånare

ifrågasattes härvid. Då erfarenheten visat, att motorfordon och flygplan av

vanliga typer i många fall icke kunde fungera under svåra väderleks- och

snöförhållanden, påpekades särskilt möjligheterna att använda helikopterflyg

i undsättnings- och räddningstjänst.

Genom initiativ av Östermans Aero Aktiebolag har flygning med helikoptrar

förekommit i vårt land sedan år 1947. Bolaget har numera åtta

helikoptrar till sitt förfogande. Jämsides med flyguppdrag för kommersiella

och liknande ändamål har bolagets helikoptrar vid åtskilliga tillfällen

utfört ambulanstransporter och andra räddningsföretag under förhållanden,

som helt omöjliggjort insättande av vanliga flygplan eller materiel

av annat slag.

De konventionella flygplanens användbarhet för räddnings- och undsättningsändamål

begränsas främst av att de fordrar goda start- och landningsmöjligheter.

Särskilt under de tider av året, då sjöar och vattendrag

ej kan utnyttjas som landningsplatser på grund av att isarna varken bär

eller brister, kan stora delar av vårt land därför ej nås av vanliga flygplan.

Dessa s. k. förfallstider omfattar i Norrland cirka en månad på hösten

och upp till ett par månader på våren. Flygplanens höga hastighet medför

även, att de är mindre lämpliga för efterspaning och liknande uppgifter,

där god marksikt är önskvärd, och att de ej kan användas för räddningsföretag,

där den nödställde måste upptagas utan att landning kan ske,

såsom fallet kan vara t. ex. vid undsättning i hög sjö av drunknande eller

av nödställda på ett sjunkande fartyg eller i en mindre båt. Av det nu

förebragta utredningsmaterialet framgår klart, att helikoptern just i nyssnämnda

situationer har avgjorda företräden framför vanliga flygplan. Dess

förmåga att röra sig obehindrat i alla riktningar, flyga hur sakta som helst

och även stå stilla i luften medför, att den kan starta och landa på en

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kun/jl. Maj.ts proposition nr 59.

mycket liten yta och även upptaga nödställda utan landning. Helikoptern

är därför värdefull ej endast som komplement till ambulansflygplan

för sjuktransporter vid tillfällen, då andra transportmöjligheter ej står

till buds, utan även för en räddnings- och undsättningstjänst i mera vidsträckt

bemärkelse, såsom för undsättning med livsmedel och andra förnödenheter

på isolerade platser, räddning av sjöfarande i nöd, efterspaning

av saknade personer i bergstrakter och annorstädes. Det bör sålunda icke

råda tvekan om att det allmänna har ett stort intresse av att en för dylika

uppgifter ägnad helikopterflygtjänst finnes att tillgå.

Möjligheterna att med statsmedel finansiera en på helikoptrar baserad

räddningstjänst begränsas emellertid av de därmed förenade betydande

kostnaderna. Enligt flygförvaltningens beräkningar skulle anskaffandet

av tre helikoptrar av lämplig typ jämte erforderlig reservmateriel in. in.

genom ftygvapnets försorg draga en kostnad av cirka 2 160 000 kronor.

Kostnaderna för drift och underhåll av dessa helikoptrar, stationerade

vid flygvapnets förband, uppskattas till minst 250 kronor per flygtimme,

varvid dock administrations- och avlöningskostnader icke medräknats.

Vid anlitande av Östermans Aero Aktiebolag tillhöriga helikoptrar

av mindre typ skulle statens kostnader för tre helikopterstationer enligt

ftygförvaltningens förslag till utbyggnadsetapp uppgå till 369 000 kronor

per år i fasta avgifter samt 160 kronor per ftygtimme. Vilket alternativ,

som i längden skulle ställa sig för staten förmånligast, är det svårt att i

nuvarande läge yttra sig om, eftersom några säkra beräkningar av i vilken

omfattning helikoptrarna skulle komma att utnyttjas icke kan göras. Det

är emellertid uppenbart, att en uteslutande för räddnings- och undsättningsändamål

avsedd helikopterorganisation skulle bli ianspråktagen för

ett så ringa antal flygtimmar per år, att de fasta och löpande kostnaderna

utslagna per flygtimme måste bli avsevärda vilket alternativ som än valdes.

För alternativet att grunda en räddningstjänst på av statsmedel anskaffade

helikoptrar talar främst, att möjligheterna till samordning med

den militära organisationen kan väntas medföra relativt små administrations-

och personalkostnader. Å andra sidan torde det ligga i sakens natur

att graden av utnyttjande härvid måste bli jämförelsevis låg, eftersom

flygvapnet icke torde ha möjlighet att använda helikoptrarna för kommersiella

och liknande ändamål, som faller utanför det militära verksamhetsområdet.

Från flygförvaltningens sida har för övrigt uttalats, att ej

heller den civila räddnings- och undsättningstjänsten är eu uppgift, som

bör åvila flygvapnet. Vidare bör beaktas, att helikoptern är ett förhållandevis

nytt flygmedel, som är statt i snabb utveckling, och att förbättrade

typer kan väntas bli tillgängliga inom en snar framtid. Det synes därför

fördelaktigt att icke nu behöva binda sig för viss helikoptertyp utan att

kunna uppskjuta detta avgörande till en senare tidpunkt, då större erfarenhet

nåtts om den lämpligaste helikoptertypen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Till förmån för förslaget att genom stödjande av ett enskilt företag

skapa förutsättningar för en helikopter flygtjänst talar i första hand, att

räddnings- och undsättningstjänsten härvid kan förenas med kommersiella

flyguppdrag. Härigenom beredes icke endast möjlighet att tillgodose andra

statliga och enskilda behov av helikopterflygning, utan den sålunda ökade

flygfrekvensen torde i sin tur åtminstone så småningom medföra sänkning

av flygkostnaderna per timme, vilket kan lända även räddningsflyget

till fördel. Vad som anföres mot detta alternativ är framför allt,

att ett ensidigt stödjande av ett enskilt företag skulle sätta det i en

privilegierad ställning, som skulle kunna bereda andra företag på området

konkurrenssvårigheter. Det bör dock observeras, att i dagens läge endast

ett företag i landet bedriver flygning med helikoptrar, nämligen Östermans

Aero Aktiebolag, och att det torde vara ovisst, huruvida de av Aktiebolaget

Lapplandsflyg berörda planerna på att anskaffa en helikopter kan komma

att bli förverkligade. Ett stödjande av den av Östermans bolag bedrivna

helikopterverksamheten skulle medföra den ytterligare fördelen, att en till

sina grunddrag redan existerande organisation omedelbart kunde ställas

till förfogande och den samlade praktiska erfarenheten av helikopterflygning

inom landet nyttiggöras.

Efter vägande mot varandra av de båda alternativ, som sålunda synes

kunna ifrågakomma, har jag stannat för att föreslå, att räddnings- och

undsättningstjänsten med helikopter tills vidare och i den mera begränsade

omfattning, jag i det följande ämnar förorda, säkerställes genom stöd åt

Östermans Aero Aktiebolag. Att garantier för en ständig beredskap med

helikopter i fråga om räddnings- och undsättningstjänsten i varje fall inom

vissa områden icke kan erhållas utan statligt stöd torde framgå av vad

förut anförts.

Såsom jag i det föregående berört, måste de ekonomiska villkoren för

flygning med helikoptrar verka inskränkande på möjligheterna att med

statsmedel bekosta en på helikoptrar baserad räddningstjänst. Det synes

mig också tillrådligt att gå fram med försiktighet, när det gäller att stödja

ett så förhållandevis nytt flygmedel som helikoptern, vars praktiska användbarhet

ännu icke är i alla avseenden prövad. Jag är därför icke beredd

att förorda, att staten f. n. engagerar sig i en helikopterverksamhet,

som täcker alla de områden i riket, där behov av helikoptrar för räddningsoch

undsättningsändamål skulle kunna anses föreligga. I stället föreslår

jag, att till en början en mera försöksbetonad verksamhet kommer till

stånd, inom vilken erfarenheter kan samlas för en eventuell framtida utbyggnad

av helikopterflygtjänsten. Tills vidare torde denna verksamhet

höra inskränkas till en helikopterstation. De nordligaste delarna av riket

med sina stora ödemarksområden, svagt utvecklade kommunikationsförbindelser

samt ofta besvärliga väderleksförhållanden får anses i främsta

rummet vara i behov av helikopterflyg för räddnings- och undsättnings
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

tjänst. Då härjämte förutsättningarna torde vara mycket små att utan

statligt stöd driva ett ekonomiskt lönsamt helikopterflyg för tillgodoseende

av andra statliga och enskilda behov i dessa trakter, föreslår jag, att den

ifrågavarande helikoptern stationeras i Norx-bottens län.

För Stockholms skärgårds del finnes en räddnings- och undsättningstjänst

med helikopter redan anordnad på grund av avtal mellan Stockholms

läns landsting och Östermans Aero Aktiebolag. Enligt vad bolaget

upplyst, har under år 1953 utförts ett trettiotal ambulansflygningar med

denna helikopter om tillhopa cirka 40 flygtimmar. Då bolagets totala beställningsomfång

inom Stockholms-distriktet nämnda år angivits till 800 å

900 flygtimmar, synes vissa förutsättningar finnas för bolaget att även utan

särskilda stödåtgärder från statens sida fortsätta helikopterflygverksamheten

inom detta område. Jag räknar därför med att helikopter, som vid

behov kan anlitas även för räddningsuppdrag, kommer att finnas tillgänglig

inom detta område för framtiden.

För flygningar i övre Norrland har Östermans Aero Aktiebolag f. n. en

helikopter placerad i Kiruna. Jag är icke beredd att nu taga ställning till

frågan om helikoptern i fortsättningen bör vara stationerad därstädes

eller på annan plats inom Norrbottens län. Denna fråga synes få avgöras

efter ytterligare samråd med länsstyrelsen i länet, luftfartsstyrelsen och

bolaget. Jag förutsätter dock, att helikoptern skall förläggas på en ort, där

garageringsutrymme för densamma utan särskilda kostnader för statsverket

kan ställas till förfogande antingen av flygvapnet eller genom vederbörande

kommuns försorg. Vidare bör stationeringsorten väljas så, att

radioförbindelse med denna kan hållas under flygningarna.

Den typ av helikopter, som bolaget f. n. använder, Bell 47, är tresitsig,

och den sjuke kan placeras i en täckt bår utanför kabinen. Båren har förbindelse

med kabinen, varigenom den sjuke kan lämnas viss vård under

transporten. Särskild anordning för uppvärmning av bår utrymme t finns

anordnad. Helikoptern är försedd med radioutrustning och kan förses med

vinsch för upptagning av nödställda utan landning. Utan förnyad bränslepåfyllning

kan helikoptern flyga cirka 400 kilometer, varigenom dess aktionsradie,

med erforderlig säkerhetsmarginal, begränsas till 160 kilometer.

Verksamhetsområdet kan emellertid utvidgas betydligt genom att

extrabränsle medföres under utflygningen att användas under återfärden

och genom utläggande av bränsledepåer på lämpliga platser. Enligt uppgift

från bolaget har sådana depåer redan utlagts på några platser i Norrbottens

län och depånätet kommer att ytterligare utvidgas, om avtal med

staten kommer till stånd.

Vad flygförvaltningen anfört om frekvensen av hårt väder i fjälltrakterna,

som gör en större typ av helikopter önskvärd eller nödvändig, bör enligt

vad jag inhämtat icke uppfattas så, att Bell-maskinen ej kan flyga

under dylika vindförhållanden, utan endast att den för vissa speciella

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungi. Maj:ts proposition nr 59.

räddningsuppdrag, där landning ej kan ske, t. ex. upptagande av nödställda

från fartyg under storm, är mindre lämplig eller i undantagsfall oanvändbar.

Från flygförvaltningen har jag inhämtat, att den ifrågavarande

helikoptertypen kan flyga under nästan vilka väderleksförhållanden som

helst och att den bl. a. prövats i en vindstyrka av 33 sekundmeter. Såvitt

jag kunnat finna, uppfyller typen därför de krav, som för flertalet situationer

kan komma att ställas på en helikopter i räddningstjänst. Även

om en större helikoptertyp måhända bör eftersträvas i framtiden, anser

jag därför, att den typ, bolaget f. n. förfogar över, tills vidare bör godtagas.

I princip delar jag luftfartsstyrelsens uppfattning, att statligt stöd åt

enskild flygverksamhet i första hand bör lämnas i form av ökade beställningar

på flygtid. Särskilt i Norrland synes emellertid statliga myndigheters

behov av flygningar med helikopter vara så ringa, att något verksamt

stöd åt Östermans Aero Aktiebolag ej kan nås på denna väg. Om

bolaget skall kunna hålla en helikopter placerad i övre Norrland för räddningstjänst

utan att lida direkta förluster härvid, synes det i nuvarande läge

vara nödvändigt att bolaget tillerkännes ersättning därför i särskild ordning.

Denna ersättning kan betraktas som vederlag för bolagets beredskapshållning.

Det är emellertid i statens intresse, att bolaget vid sidan av räddningstjänsten

kan utnyttja helikoptern för andra flygningar i så stor utsträckning

som möjligt, då förutsättningarna att kunna minska de fasta

kostaderna för räddningstjänsten härigenom ökas. De statliga myndigheter,

för vilkas verksamhet det är lämpligt att kunna utnyttja helikoptern

och vilka förfogar över medel för ändamålet, bör sålunda äga möjlighet

att, i den män räddningstjänst ej lägger hinder i vägen härför, anlita helikoptern.

Det avtalsutkast, som flygförvaltningen efter förhandlingar med bolaget

framlagt, avseende räddnings- och undsättningstjänsten i Nondand, innebär

i huvudsak följande. Staten skall för varje helikopterstation gälda en

fast avgift till bolaget av 167 000 kronor per år. Härjämte skall staten

erlägga ett pris av 160 kronor för varje uttagen flygtimme. Vidare skall

enligt närmare angivna grunder utgå vissa övertidsersättningar, ersättning

för bolagets självkostnader för extra personal, om flygtidsfördelning eller

beredskapshållning påfordrar insättande av sådan personal, m. in. Avgifterna

inkluderar alla kostnader för helikopter med utrustning, besättning,

drift, underhåll, reparation etc., ingående i bolagets kalkyler, vilka skall

hållas tillgängliga för av vederbörande länsstyrelse utsedd auktoriserad

revisor för granskning. I den mån helikoptern ej utnyttjas av länsstyrelsen,

skall bolaget äga rätt att efter överenskommelse i varje särskilt fall använda

helikoptern för egna flygningar. I sådana fall skall den fasta avgiften

minskas i förhållande till den tid bolaget disponerar helikoptern.

Denna skall av bolaget hållas i den beredskap, som överenskommes mellan

länsstyrelsen och bolaget. Övriga statliga och kommunala myndigheter

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 5t).

och institutioner skall efter överenskommelse med länsstyrelsen äga beställa

flygningar med tillämpning av villkoren i avtalet. Detta skall gälla

ett år. Sker ej uppsägning senast en månad före avtalstidens utgång, förlänges

avtalet automatiskt med ett år.

I huvudsak finner jag mig kunna godtaga villkoren i det berörda avtalsutkastet.

Den föreslagna bestämmelsen, att den fasta avgiften skall minskas

med visst belopp för de tider bolaget disponerar helikoptern för egna

flygningar, anser jag dock mindre lämplig. Dels synes den ägnad att

minska stimulansen för bolaget att vid sidan av räddningstjänsten och

övriga flygningar för statens räkning utföra flygningar åt enskilda intressenter,

dels torde kontrollen från länsstyrelsens sida av bestämmelsens

tillämpning bli besvärlig och förorsaka onödig omgång. Vid de överläggningar,

som inom departementet förts med bolaget, har bolagets representanter

förklarat sig villiga att nedsätta den fasta avgiften enligt avtalet

med ett belopp, som svarar mot vad bolaget kunde väntas bli skyldigt

återbära enligt den berörda klausulen. Nämnda belopp har ansetts kunna

för det första året beräknas till 27 000 kronor. För egen del anser jag detta

förslag vara avgjort att föredraga. Jag förordar således, att den fasta avgiften

nu bestämmes till 140 000 kronor och att i gengäld den ifrågavarande

bestämmelsen utgår ur avtalet. I detta sammanhang vill jag kraftigt understryka,

att bolagets övriga flygningar icke får inkräkta på effektiviteten

av räddningstjänsten och att det därför måste fordras, att sådana flygningar

omedelbart avbrytes, om helikoptern alarmeras för ett räddningsuppdrag.

Med hänsyn till att den fasta avgiften är att betrakta såsom ersättning

till bolaget för beredskapshållning, synes bolaget böra bestrida eventuella

kostnader för extra personal, om flygtidsfördelning eller beredskapshållning

påfordrar insättande av sådan. Vid förhandlingarna med bolaget har

överenskommits, att bestämmelsen i avtalsförslaget om att bolaget skall

erhålla ersättning för dylika kostnader skall utgå.

Jag tillstyrker, att avtalet slutes för ett år, i förevarande fall för budgetåret

1954/55. Däremot anser jag icke lämpligt, att avtalet automatiskt skall

förlängas att gälla efter avtalstidens utgång, om det icke uttryckligen uppsagts.

I stället föreslår jag, att avtalet automatiskt skall upphöra att gälla,

såvida icke överenskommelse träffats om förlängning. Innan nytt avtal

slutes, bör särskilt beaktas om detta kan anses lämpligt med hänsyn till

andra företags konkurrensintressen.

Beträffande detaljerna i avtalsförslaget torde Kungl. Maj:t, eller eiter

Kungl. Maj :ts bemyndigande länsstyrelsen i Norrbottens län, få göra de

jämkningar, som må befinnas lämpliga, t. ex. i fråga om eventuella avdrag

å den fasta avgiften vid längre tids force majeure. Härjämte torde det få

ankomma på Kungl. Maj :t eller vederbörande myndighet att meddela närmare

föreskrifter rörande avtalets tillämpning, såsom tillvägagångssättet

vid alarmering av helikoptern, beredskapshållning m. in.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 59.

Det avtalsutkast, som avsetts skola läggas till grund för överenskommelser

mellan myndigheter och bolaget vid helikopterflygningar i övriga

delar av riket, har jag icke funnit anledning att närmare granska. Med

motsvarande justeringar, som jag föreslagit beträffande avtalet för övre

Norrland, och härav föranledda nedsättningar av de fasta avgifterna synes

det dock i huvudsak godtagbart som principutkast.

Med hänsyn till att den av mig föreslagna räddnings- och undsättnings[jänsten

med helikopter får en relativt begränsad omfattning och närmast

blir att betrakta som en försöksverksamhet, synes det tillrådligt, att flygvapnets

ambulansflygorganisation åtminstone tills vidare bibehålies obeskuren.

Jag förordar alltså, att ambulansflygplanen i Hägernäs och Luleå

samt på Frösön även i fortsättningen skall stå till förfogande. För övre

Norrlands del medför detta, att en viss valfrihet kan uppkomma mellan

att anlita helikoptern eller flygplanet i Luleå för sjuktransporter. Jag förutsätter,

att, när hänsyn till den sjuke icke lägger hinder i vägen härför,

det alternativ väljes, som från fall till fall bedömes ställa sig för statsverket

ur ekonomisk synpunkt fördelaktigast. Erfarenheterna från Stockholms

län, där ambulansflygningar f. n. sker både med flygplan och helikopter,

tyder på att några större friktioner icke behöver befaras.

Statskontoret har utgått från att ersättning för nyttjande av helikoptern

skall lämnas, vid sjuktransporter av vederbörande landsting och eljest av

den myndighet, som anlitar flygtjänsten. Vad särskilt gäller sjuktransporterna

bekostas ambulansflygningarna i Norrland f. n. helt av statsmedel.

Det synes ur denna synpunkt inkonsekvent att tillämpa en annan kostnadsfördelning

vid anlitande av helikoptern. Härtill kommer, att landstingen

i och med sjukförsäkringsreformens genomförande fr. o. in. år 1955

till största delen kommer att avkopplas från befattningen med bidrag till

sjuktransporter, vilka överflyttas på sjukkassorna. Med hänsyn till de påfrestningar,

som sjukförsäkringslagen kan befaras komma att medföra för

lokalsjukkassorna i övre Norrland, kan icke förordas, att dessa kassor

betungas jämväl med transportkostnader för helikopterflygning. Jag anser

mig därför böra föreslå, alt sjuktransporter med helikoptern i Norrland i

sin helhet skall bekostas av statsmedel. Vid räddnings- och undsättningsflygningar

i övrigt lärer det icke kunna ifrågakomma annat än att statsverket

skall svara lör de därmed förenade kostnaderna i den mån det icke

finnes någon enskild, mot vilken krav på ersättning skäligen kan riktas.

Däremot bör, såsom jag i det föregående framhållit, kostnaderna för

anlitande av helikoptern för andra ändamål än räddnings- och undsättningstjänst

bestridas av beställaren, även då denne är statlig myndighet.

Med den av mig föreslagna ordningen för bestridande av kostnaderna

för sjuktransporter med helikopter förlorar den av föreningen för helikopterflygets

fräriijande gjorda framställningen om statsbidrag för ändamålet

aktualitet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Vad angår medelsbehovet för helikopterflygningarna för budgetåret

1954/55 kan några säkra beräkningar icke göras, då det är ovisst i vilken

omfattning helikoptern behöver anlitas för räddnings- och undsättningsflygningar.

Det synes dock icke sannolikt, att flygtiden kommer att överstiga

100 timmar. Kostnaden för flygtidsersättningar skulle sålunda kunna

uppskattas till 16 000 kronor. Härtill kommer kostnaden för övertidsersättningar

m. m. enligt avtalet. Sistberörda kostnader torde icke komma att

uppgå till några mera betydande belopp. Jag beräknar 4 000 kronor för

ändamålet. Inberäknat den fasta avgiften, 140 000 kronor, skulle således

för räddnings- och undsättningstjänsten med helikopter i övre Norrland

erfordras (16 000 + 4 000 + 140 000) 160 000 kronor.

Såsom tidigare berörts, har under förslagsanslaget till Sjuktransporter

med flygplan för innevarande budgetår beräknats 25 000 kronor för utförande

av sjuktransporter med helikopter vid sådana tillfällen, när flygning

med flygvapnets ambulansflygplan icke lämpligen kan ske. För att i

fortsättningen vid behov kunna anlita helikopter för sådana transporter

inom de delar av landet, som ej kan draga nytta av den föreslagna helikoptertjänsten

i övre Norrland, förordar jag, att visst belopp beräknas härför

även för nästa budgetår. Medelsbehovet uppskattar jag till 10 000

kronor.

Totalt skulle således för helikopterflygningar erfordras 170 000 kronor.

Medlen torde böra anvisas under ett särskilt anslag av förslagsanslags natur

å driftbudgeten under elfte huvudtiteln. Anslaget synes i riksstaten böra

uppföras under rubriken Understödjande av helikopterflyg.

Vad slutligen angår medelsbehovet för flygvapnets ambulansflygorgadisation

har jag icke annat att erinra mot flygförvaltningens anslagsberäkning

än att beloppet, med hänsyn till vad jag nyss anfört vid beräknande

av anslaget till Understödjande av helikopterflyg, kan minskas med 25 000

kronor, avseende ambulansflygningar med helikopter. Anslaget till Sjuktransporter

med flygplan bör sålunda upptagas med (116 000—25 000)

91 000 kronor eller avrundat 90 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna de av mig föreslagna grunderna för understödjande av

helikopterflyg,

dels ock under elfte huvudtiteln för budgetåret 1954/55 anvisa

1) till Sjuktransporter med flygplan ett förslagsanslag av 90 000 kronor

samt

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:is proposition nr 59.

2) till Understödjande au helikopterflyg ett förslagsanslag av 170 000

kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Barbro Åslund.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

43

Bilaga 1.

Flygförvaltningens utkast till avtal.

Mellan (Myndigheten) och Östermans Aero AB, Stockholm, (Östermans)

har träffats följande avtal.

§ 1.

Östermans förbinder sig att mot beställning i varje särskilt fall under

en tid av ett år, räknat från undertecknandet av detta avtal, i den utsträckning

Östermans helikoptrar äro tillgängliga, utföra flygningar för (Myndighetens)

räkning med helikopter av typ Bell 47, försedd med erforderlig

utrustning.

Beställning sker enligt följande:

Taxiflygning.

Flygning under 1—4 dygn beställes senast tre dagar före flygnings påbörjande.

.

Flygning under fem dygn eller mera beställes senast sju dagar toie

flygnings påbörjande.

Östermans åtagande att utföra beställda flygningar gäller med reservation

för eventuellt mellankommande hjälpflygningar, vilka ha företrädesrätt.

§ 2.

Besättning, som utgöres av en förare och en mekaniker med gällande

certifikat, ställes till förfogande av Östermans. Besättningen skall vara

godkänd av (Myndigheten).

§ 3.

(Myndigheten) betalar Östermans för under detta avtal fallande flygningar

enligt följande:

1. För beställning omfattande enstaka flygning (taxiflygning)

Kronor 500:— per flygtimme

2. För beställning omfattande minst ett (1) dygn

Fast avgift Kronor 750: — per dygn jamte

driftkostnad Kronor 200: — per flygtimme

3 För beställning omfattande minst fem (5) dygn i följd

Fast avgift Kronor 700:— per dygn jamte

driftkostnad Kronor 200:— per flygtimme

4. För beställning omfattande minst tio (10) dygn i följd

Fast avgift Kronor 650: — per dygn jämte

driftkostnad Kronor 200: — per flygtimme

5. För beställning omfattande minst tjugo (20) dygn i följd

Fast avgift Kronor 575:— per dygn jämte

driftkostnad Kronor 200: — per flygtimme

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

6. För beställning omfattande minst en (1) månad (= 30 dygn) i följd

Fast avgift Kronor 15 000:— per mån. jämte

driftkostnad Kronor 200: — per flygtimme

7. För beställning omfattande minst ett halvt (%) år (= 180 dygn) i följd

Fast avgift Kronor 85 000:— per %-år jämte

driftkostnad Kronor 160:— per flygtimme

8. För beställning omfattande minst ett (1) år (= 360 dygn) i följd

Avgift Kronor 167 000:— per år jämte

driftkostnad Kronor 160:— per flygtimme.

Som tlygtid räknas den tid, som helikoptern befinner sig i luften. Flygtiden

avrundas till närmaste 5-min.-period. Del av flygtimme ersättes med

1/i2 av timpriset för varje 5-min.-period.

Vid flygningar enligt ovan inräknas även i beställningen den tid, som

åtgår för transport av helikopter till och från verksamhetsområdet.

Östermans äger vidare uppbära ersättning i följande fall:

a) vid bortovaro från ordinarie stationeringsort: traktamentsersättning per

besättningsmedlem enligt följande:

0 — 6 timmar .................... Ingen ersättning

6 —12 » .................... Kronor 12:50

12 — 24 » .................... Kronor 25: —

b) vid flygningar utöver ordinarie tjänstetid: övertidsersättning till besättning

i enlighet med gällande avtal mellan Östermans och dess personal.

c) Vid flygningar, som påfordra transport av helikopter jämte utrustning

och besättning: Östermans självkostnader för besättningens resor (II

kl), frakter, lastnings- och lossningskostnader.

d) Om flygtidsfördelning eller beredskapshållning påfordrar insättning

av extra personal ersättning för Östermans självkostnader härför (löner,

traktamentskostnader, resekostnader m.m.).

Betalning erlägges månadsvis i efterskott mot av Östermans utställd

faktura i 2 ex.

Ovanstående avgifter äro baserade på kostnadsläget den 1/6 1953. Därest

detta kommer att avsevärt ändras under avtalstiden, skola förhandlingar

kunna upptagas om justering av avgifterna i motsvarande grad.

§ 4.

Därest Östermans under en tidsperiod av mera än två dygn i följd, beroende

på i § 15 angivna orsaker (force majeure), är förhindrad att ställa

helikopter till förfogande, utgår ej fast avgift för överskjutande antal dygn.

År orsaken ej att betrakta som force majeure, utgår icke fast avgift för

något av de dygn, varmed flygningen har försenats.

§ 5.

I §. 3 angivna avgifter inkludera alla kostnader för helikopter med utrustning,

besättning, drift, underhåll, reparation etc. ingående i Östermans

kalkyler, vilka skola vara tillgängliga för av (Myndigheten) utsedd

auktoidserad revisor för kostnadsgranskning.

§ 6.

I den män helikoptern ej utnyttjas av (Myndigheten), äger Östermans

rätt att efter överenskommelse med (Myndigheten) i varje särskilt fall an
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 59.

vända helikoptern för egna flygningar. I sådana fall skall i § 3 angiven

fast avgift minskas med belopp svarande mot det antal dygn/timmar, Östermans

disponerar helikoptern. Vid Östermans disposition av helikoptern

för egna flygningar under sön- och helgdagar samt helgdagsaftnar minskas

dock icke — med nedannämnt undantag — den fasta avgiften.

Har (Myndigheten) minst sju dagar i förväg meddelat Östermans, att

helikoptern ställes till Östermans förfogande, minskas den fasta avgiften

med belopp svarande mot hela den tid — med undantag av infallande sönoch

helgdagar samt helgdagsaftnar — Östermans sålunda har att disponera

helikoptern oberoende av om Östermans därunder utnyttjar helikoptern

eller ej.

Ställes helikoptern till Östermans förfogande under mera än sju dagar

i följd, skall dock även för med tidsperioden sammanfallande sön- och

helgdagar samt helgdagsaftnar den fasta avgiften minskas.

§ 7.

(Myndigheten) påtager sig intet ansvar för skador å helikopter med utrustning,

som användes för flygning enligt detta avtal, ej heller för skada

tillskyndad besättning eller tredje man.

§ 8.

(Myndigheten) skall äga rätt att när som helst, helt eller delvis, annullera

beställd flygning ävensom avbryta påbörjad flygperiod.

Annullering av beställd taxiflygning sker utan kostnad för (Myndigheten).

Annullering senast fjorton (14) dagar före beställd flygperiods påbörjande

sker utan någon kostnad för (Myndigheten). Sker annullering vid tidpunkt,

som ligger mindre än fjorton (14) dagar före flygperiods påbörjande, erlägger

(Myndigheten) 50 % av den del av fasta avgiften, som faller på den

annullerade periodtiden, dock högst kronor 7 500:— för varje särskilt fall.

Vid avbrytande av påbörjad flygperiod erlägger (Myndigheten) — utöver

upplupen driftkostnad — dels så stor del av den fasta avgiften, som

svarar mot den av (Myndigheten) disponerade periodtiden, dels en avbrytningsavgift,

som utgår med 50 % av den del av fasta avgiften, som

faller på den annullerade periodtiden, dock högst kronor 7 500: — för varje

särskilt fall.

§ 9.

Om helikopter på grund av haveri eller annan anledning blir funktionsoduglig,

förbinder sig Östermans, på egen bekostnad och inom kortast

möjliga tid, att — vilket som sker snabbast — antingen iordningställa densamma

eller ställa om möjligt likvärdig helikopter till (Myndighetens) förfogande

på villkor i övrigt enligt detta avtal.

§ 10.

Helikoptern skall av Östermans hållas i den beredskap, som överenskommes

mellan (Myndigheten) och Östermans.

§ 11.

Över verkställda flygningar skall föras flygbesked, som för varje flygtillfälle

bestyrkes av föraren och av (Myndigheten) utsedd representant.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 5.9.

Plygbcskedet skall innehålla uppgift om tidpunkt för start och landning

samt flygtidens längd, angiven i timmar och minuter.

§ 12.

Det åligger i § 2 nämnd besättning att ställa sig till efterrättelse de

direktiv, som av (Myndighetens) representant på uppdragsorten meddelas,

såvida dessa icke av helikopterföraren ur flygsynpunkt bedömas outförbara,

olämpliga eller för helikopter och besättning riskabla.

§ 13.

(Myndigheten) svarar för att lämplig uppställningsplats för helikoptern,

hangar eller uppvärmt garage ställs till förfogande.

§ 14.

Skulle till följd av force majeure beställd flygning hindras, försvåras

eller försenas, fritager Östermans sig från allt ansvar härför.

Såsom force majeure anses bl. a. arbetskonflikter, militärinkallelser och

varje annat hinder att erhålla arbetskraft, krig, blockad, avspärrning, politiska

oroligheter, statsingripande av olika slag såsom beslag, export- och

importförbud, ävensom vägrade licenser från olika myndigheters sida, eldsvåda,

otjänlig väderlek och andra naturhinder, maskin- och andra skador,

brist på transportmedel eller trafikrubbningar vid järnväg, hamnar eller

andra trafikinstitulioner, försenade fartyg eller andra transportmedel, utebliven,

felaktig eller försenad leverans från Östermans leverantörer eller

andra förhållanden, likgiltigt av vilken art, som ligga utom Östermans

kontroll och som påverka Östermans möjligheter att fullgöra sina förpliktelser

enligt detta avtal.

§ 15.

Detta avtal gäller ett år från undertecknandet. Uppsägning av avtalet

skall ske senast en månad före avtalstidens utgång. Skulle så ej ske, förlänges

avtalet varje gång med ett år i sänder.

§ 16.

Tvister angående tolkning och tillämpning av detta avtal skola hänskjutas

till avgörande av skiljemän enligt gällande lag.

Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna

tagit var sitt.

Stockholm den 1953 Stockholm den 1953

Östermans Aero Aktiebolag

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

47

Bilaga 2.

Flygförvaltningens utkast till avtal.

Mellan Länsstyrelsen i................län (Länsstyrelsen) och Öster
mans

Aero AB, Stockholm, (Östermans) har träffats följande avtal.

§ 1.

Östermans förbinder sig att under en tid av ett år, räknat från undertecknandet

av detta avtal, hålla en helikopter av typ Bell 47, försedd med

erforderlig utrustning, inom ................ län för utförande av hjalp
flygningar.

§ 2.

Besättning, som utgöres av en förare och en mekaniker med gällande

certifikat, ställes till förfogande av Östermans.

§ 3.

Länsstyrelsen betalar Östermans för ovannämnda flygningar enligt

följande:

a) En fast avgift av Kr. 167 000: —- per år ( = 360 dygn).

b) En avgift av Kr. 160:— per uttagen flygtimme.

Som flygtid räknas den tid, som helikoptern befinner sig i luften.

Flygtiden avrundas till närmaste 5-min.-period. Del av flygtimme ersättes

med V12 av timpriset för varje 5-min.-period.

c) Vid bortovaro från ordinarie stationeringsort; traktamentsersättning

per besättningsmedlem enligt följande:

0 — 6 timmar .................... Ingen ersättning

6—-12 » .................... Kronor 12:50

12 — 24 » .................... Kronor 25: —

d) Vid flygning utom ordinarie tjänstetid; övertidsersättning till besättningen

i enlighet med gällande avtal mellan Östermans och dess personal.

e) Vid flygningar, som påfordra transport av helikopter jämte utrustning

och besättning; Östermans självkostnader för besättningens resor (II

klass), frakter, lastnings- och lossningskostnader.

f) Om flygtidsfördelning eller beredskapshållning påfordrar insättning av

extra personal; ersättning för Östermans självkostnader härför (löner,

traktamentskostnader, resekostnader in. in.).

Betalning erlägges månadsvis i efterskott mot av Östermans utställd

faktura i 2 ex. Ovanstående avgifter äro baserade på kostnadsläget den

Va 1953. Därest detta kommer att avsevärt ändras under avtalstiden, skola

förhandlingar kunna upptagas om justering av avgifterna i motsvarande

grad.

§ 4.

Därest Östermans under en tidsperiod av mer än två dygn i följd, beroende

på i § 13 angivna orsaker (force majeure), är förhindrad att ställa

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungi. Maj:ts proposition nr 59.

helikopter till förfogande, utgår ej den fasta avgiften för överskjutande

dygn. Är orsaken ej att betrakta som force majeure, utgår icke fast avgift

för något av de dygn, varmed flygningen har försenats.

I § 3 angivna avgifter inkludera alla kostnader för helikopter med utrustning,

besättning, drift, underhåll, reparation etc., ingående i östermans

kalkyler, vilka skola vara tillgängliga för av Länsstyrelsen utsedd

auktoriserad revisor för kostnadsgranskning.

§ 6.

I den mån helikoptern ej utnyttjas av Länsstyrelsen, äger östermans rätt

att efter överenskommelse i varje särskilt fall använda helikoptern för

egna flygningar. I sådana fall skall i § 3 angiven fast avgift minskas med

belopp svarande mot det antal dygn/timmar östermans disponerar helikoptern.

§ 7.

Länsstyrelsen påtager sig intet ansvar för skador å helikopter med utrustning,

som används för flygning enligt detta avtal, ej heller för skada

tillskyndad besättning eller tredje man.

§ 8.

Om helikopter på grund av haveri eller annan anledning blir funktionsoduglig,

förbinder sig östermans, på egen bekostnad och inom kortast möjliga

tid, att — vilket som sker snabbast — antingen iordningställa densamma

eller ställa om möjligt likvärdig helikopter till Länsstyrelsens förfogande

på villkor i övrigt enligt detta avtal.

§ 9.

Helikoptern skall av östermans hållas i den beredskap, som överenskommes

mellan Länsstyrelsen och östermans.

§ 10.

Över verkställda flygningar skall flygbesked föras, som för varje flygtillfälle

bestyrkes av föraren och av Länsstyrelsen utsedd representant.

Flygbeskedet skall innehålla uppgift om tidpunkt för start och landning

samt flygtidens längd, angiven i timmar och minuter.

§ IL

Det åligger i § 2 nämnd besättning att ställa sig till efterrättelse de direktiv,

som av Länsstyrelsens representant på uppdragsorten meddelas, såvida

dessa icke av helikopterföraren ur flygsynpunkt bedömas outförbara, olämpliga

eller för helikopter och besättning riskabla.

§ 12.

Länsstyrelsen svarar för att lämplig uppställningsplats för helikoptern,

hangar eller uppvärmt garage, ställs till förfogande.

§ 13.

Skulle till följd av force majeure beställd flygning hindras, försvåras eller

försenas, fritager östermans sig från allt ansvar härför.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Såsom force majeure anses bl. a. arbetskonflikter, militärinkallelser och

varje annat hinder att erhålla arbetskraft, krig, blockad, avspärrning, politiska

oroligheter, statsingripande av olika slag såsom beslag, export- och

importförbud, ävensom vägrade licenser från olika myndigheters sida,

eldsvåda, otjänlig väderlek och andra naturhinder, maskin- och andra

skador, brist på transportmedel eller trafikrubbningar vid järnväg, hamnar

eller andra trafikinstitutioner, försenade fartyg eller andra transportmedel,

utebliven, felaktig eller försenad leverans från Östermans leverantörer eller

andra förhållanden, likgiltigt av vilken art, som ligga utom Östermans

kontroll och som påverka Östermans möjligheter att fullgöra sina förpliktelser

enligt detta avtal.

§ 14.

Övriga statliga eller kommunala myndigheter och institutioner skola

jämväl efter överenskommelse med Länsstyrelsen äga beställa flygningar

med tillämpning av villkoren i detta avtal.

§ 15.

Detta avtal gäller ett år från undertecknandet. Uppsägning av avtalet

skall ske senast en månad före avtalstidens utgång. Skulle så ej ske, förlänges

avtalet varje gång med ett år i sänder.

§ 16.

Tvister angående tolkning och tillämpning av detta avtal skola hänskjutas

till avgörande av skiljemän enligt gällande lag.

Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna

tagit var sitt.

Stockholm den 1953 Stockholm den 1953

För Länsstyrelsen i län Östermans Aero Aktiebolag

4 — Bihnng till riksdagens protokoll 1954. 1 sand. Nr 59.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1954:103 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1954/55 till understödjande av helikopterflyg m. m. a1 i texten
  2. SU 1954:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1951/55 till understödjande av helikopterflyg m. m. s. 1 i texten