Sök i Ratio Lex

Angående stuteristatens organisation m. m

1955-02-18 · 38 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:102, Angående stuteristatens organisation m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102

1

Nr 102

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående stuteristatens

organisation m. m.; given Stockholms slott den 18

februari 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet,

föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vilkas avlåtande

till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sam. B. Norup

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en nedskärning av den statliga stuteriverksamheten,

innebärande bland annat att antalet statsägda hingstar skall minskas

från 100 till omkring 50. Strömsholms hingstdepå föreslås skola nedläggas.

Till statens hingstdepåer och stuteri upptages för budgetåret 1955/56 ett

avlöningsanslag om 526 400 kronor och ett omkostnadsanslag om 161 300

kronor. Jämfört med innevarande budgetår innebär dessa anslagsäskanden

en besparing med 365 100 kronor. På längre sikt beräknas den årliga besparingen

till i runt tal 535 000 kronor.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 102

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 102

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18

februari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans- och civildepartementen

anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup,

följande.

I årets statsverksproposition (IX ht p. 55) har Kungl. Maj:t på min hemställan

föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet

för budgetåret 1955/56 beräkna till Statens hingstdepåer och stuteri dels

till avlöningar ett förslagsanslag av 646 300 kronor, dels till omkostnader

ett förslagsanslag av 359 000 kronor.

Jag torde nu få återkomma till dessa anslagsfrågor och vissa därmed

sammanhängande problem.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 30 juni 1954

en utredningsman, generaldirektören och chefen för lantbruksstyrelsen

M. I. C.-H. Nordlander, att verkställa utredning av frågan om det statliga

stuteriväsendets organisation m. in.

Utredningsmannen har den 15 januari 1955 avgivit betänkande med förslag

angående stuteristatens organisation (stencilerat).

Över betänkandet i dess helhet har, efter remiss, yttranden avgivits av

försvarsstaben, statskontoret, lantbruksstyrelsen, Avelsföreningen för

svenska varmblodiga hästen, Föreningen nordsvenska hästen, Försvarsverkens

civila personals förbund och Sveriges lantbruksförbund. Därjämte

har Riksförbundet Landsbygdens folk beretts tillfälle yttra sig.

Beträffande personalfrågor har yttranden dessutom avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

och statens lönenämnd. Vidare har Civila statsförvaltningens

tjänstemannaförbund i skrivelse den 8 februari 1955 i anslutning

till utredningsmannens förslag hemställt om förbättrad lönegradsplacering

av vissa tjänster vid Flyinge hingstdepå.

Försvarsstaben har med sitt utlåtande överlämnat yttrande av arméledningen.

I skrivelse den 23 augusti 1954 har lantbruksstyrelsen hemställt om

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 102

medelsanvisning till anslagen för Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar

och Omkostnader.

Jag torde härefter först få lämna en sammanfattning av nyssnämnda

betänkande och yttrandena över detsamma.

I. Utredningsmannens betänkande

1. Översikt över betänkandets innehåll

Utredningsmannen framhåller, att den svenska halvblodsavelns framtida

utveckling är i hög grad beroende av kavalleriets ställning i försvarsorganisationen.

Frågan om omfattningen av den statliga hingstaveln och stuteriverksamheten

måste i sista hand bedömas med hänsyn till arméns behov

av varmblodiga hästar för krigsbehov. Skulle arméorganisationen bli

sådan, att beridna förband icke ingår i krigsorganisationen, torde det nämligen

icke finnas anledning att bibehålla de nuvarande hingstdepåerna.

Det stöd för aveln, som i så fall kan vara motiverat av andra än militära

synpunkter, torde då böra lämnas på annat sätt. Räknar man med att

armén vid mobilisering skall tillföras ett ej alltför obetydligt antal ridbara

hästar, torde det å andra sidan vara ofrånkomligt att bibehålla en viss statlig

hingsthållning för halvblodsaveln. I avvaktan på ett definitivt beslut om

en ny försvarsorganisation anser sig utredningsmannen böra utgå från det

förslag rörande arméns hästhållning, som chefen för armén framlagt i samband

med den utredning rörande försvarsgrenarnas organisation, överbefälhavaren

avgivit till chefen för försvarsdepartementet den 27 oktober 1954.

Detta förslag betraktas härvid som ett uttryck för arméns minimibehov av

hästar till beridna förband vid mobilisering.

Utredningsmannen anför vidare, att stuteristaten för närvarande har en

betydligt större omfattning än som behövs med hänsyn till ridhästavelns

nuvarande storlek. Vare sig man utgår från det behov av hingstar, som

föreligger med hänsyn till ridhästavelns nuvarande omfattning, eller från

det behov, som skulle föreligga, därest ridhästaveln anpassas till vad som

vid ett genomförande av nyssnämnda organisationsförslag framstår som

önskvärt ur försvarssynpunkt och andra synpunkter, kommer man enligt

utredningsmannens uppfattning till ungefär samma resultat i frågan om

vilken omfattning den statliga hingsthållningen bör ha.

Vid en omorganisation av stuteristaten bör man därför enligt utredningsmannen

utgå från ridhästavelns nuvarande omfattning och den hingsthållning,

som i betraktande därav nu kan anses erforderlig. Så länge det

ur försvarssynpunkt är önskvärt att uppehålla ett hästbestånd av denna

omfattning och man därmed även vinner, att de anspråk på hästar, som i

en krigssituation ställes på jordbruket, begränsas, synes det nämligen motiverat,

att man ej nedskär den statliga hingsthållningen på ett sätt, som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 102

skulle innebära, att förutsättningarna för att uppehålla ridhästaveln bleve

väsentligt försämrade.

Med dessa utgångspunkter kommer man enligt utredningsmannen till

att det statliga hingstbeståndet kan begränsas till ungefär hälften av nuvarande

antal eller till omkring 50. Då detta antal är mindre än det hingstbestånd,

som för närvarande finnes enbart vid Flyinge, föreslås att hingstdepån

vid Strömsholm skall helt nedläggas och verksamheten koncentreras

till Flyinge. Utstationering av hingstar under betäckningssäsongen skall

likväl även i fortsättningen ske inom alla de områden, där aveln har tillräcklig

omfattning. Vissa av de nuvarande hingststationerna måste dock

indragas. De uppfödare, som till följd härav får onormalt långt till närmaste

hingststation, föreslås skola kunna få viss kompensation genom befrielse

från språngavgift.

Med hänsyn till det i Flyinge befintliga statsstuteriets betydelse för aveln

ur kvalitativ synpunkt anser utredningsmannen, att detsamma bör bevaras.

Antalet avelsston föreslås dock skola minskas från 30 till 20. Även uppfödning

av unghingstar skall enligt förslaget fortfarande bedrivas. Antalet

unghästar anses emellertid kunna reduceras från 90 till mellan 50 och 60.

Omorganisationen avses skola i stort sett genomföras med utgången av

år 1955.

För den nedskurna organisationen behövs endast en personal, motsvarande

ungefär hälften av den nuvarande. Den övertaliga personalen förutsättes

skola få i stort sett samma — i vissa avseenden dock något gynnsammare

— avskedsförmåner, som tillämpats vid avskedanden av personal

på andra håll inom den centrala statsförvaltningen.

Kostnaderna för stuteristaten uppgår för närvarande till i runt tal

1 050 000 kronor för år. Enligt utredningsmannens förslag skulle erhållas

en årlig besparing å omkring 480 000 kronor.

2, Den statliga hingsthållningens omfattning

Statens hingstdepåer och statsstuteriet är främst inriktade på halvblodsaveln,

som frambringar hästar av utpräglad ridhästtyp, framför allt remonter

och ackordshästar för armén. Depåernas beskällare utnyttjas dock även

för produktion av lättare arbetshästar och avelsdjur. Nästan hela den för

halvblodsaveln erforderliga hingsthållningen ombesörjes genom utstationering

av beskällare från Flyinge och Strömsholm, och den svenska halvblodsavelns

erkänt höga standard beror otvivelaktigt till stor del på det goda

hingstmaterial, som på detta sätt ställes till förfogande av staten. Av samtliga

de 88 halvblodshingstar, tillhörande den svenska varmblodiga hästen,

vilka under år 1953 förklarats tillåtna som beskällare, ägdes sålunda 85

av staten.1 Rekryteringen av dessa sker huvudsakligen på så sätt, att årli
-

1 De angivna siffrorna innefattar 10 treåriga hingstar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 102

gen till Flyinge inköpes ett antal — för närvarande något över 20 —

föl, av vilka de bästa senare insättes i aveln. Vid hingstdepåerna fanns

vidare elva fullblodsbeskällare. Även dessa användes inom halvblodsaveln,

som kontinuerligt måste tillföras fullblod för att bibehålla de egenskaper,

som gör den särskilt lämplig för ridning. Vidare hölls nämnda år elva

andra halvblodshingstar (oldenburgare, ostpreussare och hannoveranare).

Till stöd för den nordsvenska aveln har hingstdepåerna vidare i enlighet

med uttalande av 1947 års riksdag vissa år inköpt hingstar av nordsvensk

ras. För närvarande äger staten sju sådana hingstar.

Fullblodsaveln, vilken är inriktad på att frambringa hästar för kapplöpningsändamål,

bygger huvudsakligen på enskild hingsthållning men är delvis

grundad på den statliga hingsthållningen. En del av de elva statliga

fullblodsbeskällarna utnyttjas sålunda huvudsakligen för fullblodsaveln.

Den varmblodiga travaraveln är däremot helt baserad på enskild hingsthållning.

Vid statens hingstdepåer fanns i slutet av år 1953 följande antal beskällare

av olika typer.

Flyinge

Strömsholm

Summa

Fullblod ........................

8

3

n

Svenska halvblod ................

57

28

85

Oldenburgare m. fl.................

5

6

11

Nordsvenska ....................

4

3

Summa

74

40

1141

1 Därav 10 treåriga hingstar.

Under betäekningssäsongen, d. v. s. under månaderna maj—augusti, utstationeras

större delen av beskällarna på olika platser. Från Strömsholm

ombesörjes hingsthållningen i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands,

Kalmar, Gotlands, Älvsborgs, Skaraborgs, Örebro och Västmanlands

län. Flyinge hingstdepå har stationer i Jönköpings, Kronobergs, Blekinge,

Kristianstads, Malmöhus och Hallands län. Vid varje station placeras

1—3 beskällare. Skötare medföljer till stationer med två eller tre

hingstar.

De båda hingstdepåernas stationer fördelade sig år 1953 efter antalet

beskällare på följande sätt.

Antal stationer med

Samtliga

en

två

tre

stationer

hingst

hingstar

hingstar

Flyinge..........................

15

12

6

33

Strömsholm......................

17

9

. -

26

Summa

32

21

0

5»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 102

Sammanlagt var 92 hingstar, därav 7 fullblod, 70 svenska halvblod, 8

andra halvblod och 7 nordsvenska hingstar utstationerade i olika län.

Artificiell insemination kan av tekniska skäl icke användas inom den

svenska halvblodsaveln. Även avelns begränsade omfattning är ur genetisk

synpunkt ett hinder för användning av artificiell insemination.

Vid statsstuteriet i Flyinge finnes för närvarande 29 halvblodsston. Uppfödningsanstalten

har omkring 90 ungdjur. Dessa utgöres dels av föl från

statsstuteriet, dels av hingstföl, som inköpts av enskilda uppfödare. Med

donationsmedel hålles dessutom 6 fullblodsston och 10 unghästar av

fullblod.

3. Rid Läs t avelns omfattning

Ridhästaveln omfattade under senare hälften av 1940-talet bortåt 110

hingstar och 2 300—2 400 avelsston. Året 1950 utgjorde en vändpunkt, då

en betydande minskning av antalet betäckningar skedde. Stobeståndet har

sedan dess ytterligare minskat och omfattar för närvarande endast omkring

1 500 djur.

Av gammalt har ridhästaveln sitt säkraste fäste i Skåne. Omkring 60

procent av de ston, som regelbundet användes i aveln, hör hemma i Skåne

och därifrån har årligen levererats remonter i ungefär samma proportion.

Det därnäst viktigaste avelsområdet är Kalmar län, där aveln framför allt

bedrives på Öland men i viss utsträckning också på fastlandet. Även på

Gotland samt i Skaraborgs och Hallands län har aveln en relativt bred

bas (70—90 ston i vartdera länet). I övrigt bedrives ridhästaveln endast

i begränsad omfattning i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge

och Örebro län. I Stockholms, Uppsala och Södermanlands län har denna

avel aldrig varit betydande och har under senare år minskat proportionsvis

mer än i andra län. I Västmanlands län bedrives aveln huvudsakligen

i trakterna omkring Strömsholm och Kungsör.

Den minskning av halvblodsaveln, som kunnat konstateras under de

senaste åren, är icke en lokal företeelse i den meningen, att aveln upphört

inom vissa områden och relativt oberörd fortsätter i andra. Geografiskt

bibehåller den alltjämt sin forna utbredning, och den minskade avelsfrekvensen

härrör från en allmän utglesning av fölstobeståndet. Detta förhållande

försvårar en anpassning av hingstbeståndet. Redan under 1940- talet var medeltalet be täckta ston per hingst så lågt som 21 å 22 eller

ungefär halva det antal, som i och för sig är möjligt. Därefter har den

genomsnittliga betäckningssiffran nedgått till 16. År 1953 användes endast

tre hingstar för betäckning av mer än 30 ston. För ett tjugotal hingstar

var betäckningssiffran under tio.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 102

7

4. Avsättningsförhållanden

Ridhästaveln har hittills för sin avsättning främst varit beroende av

arméns remontuppköp, och aveln har därför både kvantitativt och k\alitativt

anpassats efter arméns behov av remonter. Under 1940-talet inköptes

av armén årligen omkring 500 remonter. Av enskilda uppfödare uttogs dessutom

i samband med remontuppköpen omkring 150 ston för avelsändamål.

Uppfödarna kunde således räkna med en säker avsättning av omkring 650

i regel treåriga hästar.

Till följd av nedskärning eller motorisering av beridna och hästanspända

truppförband har arméns fredsbehov av hästar minskats. Enligt riksdagsbeslut

skall dock under ettvart av åren 1954—1956 450 remonter inköpas

för arméns räkning.

Från och med år 1949 har till Schweiz årligen exporterats ett hundratal

svenska remonter. Med Kungl. Maj :ts medgivande har arméförvaltningen

med motsvarande schweiziska myndighet år från år träffat avtal

om ifrågavarande export. Avtalsenligt inköpes även dessa hästar genom

remonteringsnämnden vid de ordinarie remontuppköpen och levereras till

remontdepåerna i vanlig ordning. Bland remonterna vid två av de tre depåerna

utväljer — sedan vid vardera depån 30 hästar, lämpade för tävlingsbruk

eller avel, undantagits — en schweizisk inköpsdelegation det överenskomna

antalet hästar, vilka av arméförvaltningen säljes till schweiziska

staten. Tack vare denna export har avsättningsförhållandena under de

senaste åren varit minst lika goda som eller till och med något bättre än

tidigare.

En viss, ehuru mycket blygsam export har vidare förekommit till Norge.

De statliga uppköpen av hingstföl torde även ha utgjort en viss stimulans

för aveln.

Vad slutligen gäller efterfrågan på ridhästar för civilt bruk är det icke

möjligt att exakt ange dennas storlek. Antalet dylika ridhästar torde för

närvarande uppgå till närmare 2 000. En ej ringa del därav utgöres av

hästar, som från armén sålts särskilt till ridhus eller ryttarföreningar.

Sannolikt säljes till ridhus, ryttarföreningar och privatpersoner 200 å 250

hästar årligen. En ökning i denna efterfrågan kan måhända förutses, i

den mån ridsporten vinner ökad utbredning. — Inom galopp- och travsporten

beräknas för närvarande finnas ett tusental avelshästar och ett

par tusen tävlingshästar, därav flertalet inom travsporten.

5. Ridhästaveln» framtidsutsikter

Eu utredning rörande försvarsgrenarnas organisation har den 27 oktober

1954 avgivits av överbefälhavaren till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet.

Utredningen är hemligstämplad, men vissa huvuddrag

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 102

av densamma har offentliggjorts. Enligt dessa innebär det förslag till arméorganisation,

som utarbetats av chefen för armén i samband med sagda

utredning, att kavalleriet skall försvinna som självständigt truppslag. Livregementets

husarregemente föreslås skola ingå som en bataljon i Skaraborgs

pansarregemente för utbildning av motoriserade och cykelburna

spaningsförband; denna bataljon skall således icke vara beriden. Norrlands

dragonregemente skall enligt förslaget ersättas av en beriden jägarbataljon

vid Västerbottens infanteriregemente. Så länge det anses erforderligt

att disponera beriden trupp i huvudstaden för statsceremonier, skall Livgardesskvadronen

erhalla erforderlig ridutbildning. Skvadronen förutsättes

dock skola huvudsakligen ha andra uppgifter. I samband med reduceringen

av de beridna truppförbanden skall den nuvarande ridskolan och

de tie nu verksamma remontdepåerna indragas. Ridutbildning och remontdressyren

skall i stället ske vid Västerbottens infanteriregemente i Umeå.

Betiäffande här nämnda förslag har vidare överbefälhavaren för sin del

ifrågasatt, om icke de beridna förbanden bör helt indragas. Arméns behov

av hästar torde även komma att minskas därigenom, att antalet infanteriförband

med hästanspända fordon reduceras.

Utredningsmannen har under hand erfarit att vid en begränsning av

de ridande förbanden till i huvudsak endast en bataljon vid Västerbottens

infanteriregemente blott ett sjuttiotal remonter torde behöva inköpas årligen.

Av besparingsskäl skulle vidare remontinköpen sannolikt komma att

gälla fyraåringar i stället för som nu är fallet treåringar. De årliga inköpen

skulle dock ej täcka mer än en mindre del av det antal hästar, som

enligt arméchefens organisationsförslag skulle erfordras för beridna förband

vid mobilisering. Detta behov har i stället förutsatts skola huvudsakligen

täckas genom uttagning av hästar, i första hand varmblodiga men

i den mån sådana ej finnes även kallblodiga.

Såsom förut anförts, skall enligt riksdagens beslut 450 remonter inköpas

för arméns räkning under vartdera av åren 1955 och 1956. Utredningsmannen

utgår ifrån att dessa inköp kommer att ske men att inköpen därefter

kommer att få en betydligt minskad omfattning. Då de föl, som produceras

år 1955, kan försäljas som treåringar år 1959, kommer innevarande

års betäckningar att påverkas av riksdagens beslut rörande remonteringens

framtida omfattning.

Beträffande förslagets konsekvenser för stuteriorganisationen anför utredningsmannen

följande.

En statlig hingsthållning för ridhästaveln är huvudsakligen motiverad

av avelns betydelse för försvaret. Denna motivering täcker emellertid icke

blott den avel, som fordras för att ställa ett visst antal hästar till förfogande

för den årliga remonteringen. Ur beredskapssynpunkt är det nämligen

av ännu större betydelse, att det vid mobilisering finnes tillgång till

en reserv av ridhästar av lämplig typ i privat ägo. Varmbloden är vidare

användbara även för andra militära uppgifter än ridning. De ridhästar,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 102

som hålles för civila ändamål, utgör därför en reserv av hästar för krigsbruk,

som även kommer jordbruket tillgodo. En hel del arbetshästar kan

härigenom sparas för jordbrukets behov vid mobilisering. Det må i detta

sammanhang nämnas, att varmbloden redan på grund av sina i asegenskaper

är bättre ägnade än i vart fall tyngre kallblod av ardennertyp att

tåla påfrestningarna i militär användning. Det har vidare efter vad

det vill synas med visst fog — uttalats den uppfattningen, att en stor del

av arbetshästarna i jordbruket numera användes endast för lättare körslor

och därför ej kan beräknas vara i fullgod kondition vid en eventuell uttagning.

Denna brist på kondition kan i sin tur väntas medföra, att förslitning

av de arbetshästar, som inkallas vid mobilisering, blir snabbare

och ersättningsbehoven sannolikt förhållandevis stora. En befintlig reserv

av ett visst antal varmblod skulle följaktligen vid mobilisering kunna väntas

icke blott ersätta motsvarande antal arbetshästar från jordbruket utan

ha proportionsvis större betydelse, eftersom ersättningsbehovet kunde beräknas

bli mindre beträffande varmblod än för de kallblod, som från början

uttagits till krigstjänst.

Beträffande exporten av ridhästar anför utredningsmannen vidare.

Exportens omfattning är för närvarande ganska begränsad, och utsikterna

att vidmakthålla den på längre sikt är ovissa. De priser, som erhållits,

har hittills i regel icke varit särskilt tillfredsställande. Exportmöjligheterna

har emellertid utan tvivel inneburit en stimulans för uppfödarna,

och för det allmänna har exporten även varit av värde därigenom, att den

gjort det möjligt att behålla en större stam av avelsston än som eljest varit

fallet. Det är sistnämnda förhållande, som gjort att eu viss statlig medverkan

till export ansetts motiverad. Särskilt om avsättningsmöjligheterna

inom landet för remonter avsevärt beskäres, måste det även i fortsättningen

ur beredskapssynpunkt vara önskvärt, att genom en fortsatt export ett

större antal avelsston kan bibehållas än som motsvarar den svenska marknadens

normala behov. Från denna synpunkt synes det motiverat, att den

statliga hingsthållningen även står till förfogande för en uppfödning av

ridhästar till export.

I fråga om hingsthållningens omfattning konstaterar utredningsmannen,

att denna även under nuvarande förutsättningar är alltför stor i förhållande

till antalet betäckningar, samt anför därom.

Anledningen till den för stora hingsthållningen är, att stobeståndet uttunnats

inom alla de områden, där aveln bedrives. Av flera skäl synes det

dock icke lämpligt att i vart fall under en första etapp av stuteriorganisationens

begränsning genom en strängt rationell nedskärning av hingstbeståndet

framtvinga en koncentration av ridhästaveln till de län, där den

har den största omfattningen. Det bör framhållas, att inom vissa trakter,

där aveln har en relativt begränsad omfattning, avelsprodukternas kvalitet

likväl är hög. Ur beredskapssynpunkt kan det vidare vara mindre lämpligt

att helt koncentrera hela ridhästaveln till de sydligaste länen, i synnerhet

som arméns behov av hästar alltmer synes förskjutas till förbanden

i de norra delarna av landet. En bättre avvägning än hittills måste dock

ske mellan å ena sidan antalet hingsthållningsstationer och antalet där

stationerade hingstar samt å andra sidan avelns omfattning i trakten.

Sannolikt kommer utvecklingen att av sig själv gå i denna riktning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 102

De allmänna förutsättningar, under vilka förevarande fråga bör bedömas,

sammanfattas slutligen av utredningsmannen på följande sätt.

Då man diskuterar frågan om omfattningen av den statliga hingsthållningen

och stuteriverksamheten, torde det vara anledning att understryka,

att svaret på denna fråga i sista hand måste bli beroende på vilka krav

som från försvarets sida reses på att ha tillgång till varmblodiga hästar

för krigsbehov. Skulle arméorganisationen bli sådan, att beridna förband

icke ingår i krigsorganisationen, torde det nämligen icke finnas anledning

att bibehålla de nuvarande hingstdepåerna enbart med tanke på det civila

ridsportintresset eller eventuella möjligheter till export av varmblodiga

hästar. Det stöd för aveln, som i så fall kan vara motiverat ur andra synpunkter

än försvarets, torde då böra lämnas på annat sätt.

Räknar man med att armén vid mobilisering skall kunna tillföras ett ej

alltför obetydligt antal ridbara hästar, torde det å andra sidan vara ofrånkomligt

att bibehålla en viss statlig hingsthållning.

Då statsmakterna ännu ej tagit ställning till spörsmålet om den nya försvarsorganisationen,

saknas det underlag, som i och för sig är behövligt

för ett mera långsiktigt beslut i fråga om organisationen av stuteristaten.

Detta torde dock ej böra hindra, att man redan nu omprövar den sistnämnda.

Såsom redan berörts har nämligen stuteristaten för närvarande

en omfattning, som betydligt överstiger vad som behövs med hänsyn till

hästavelns nuvarande storlek. En nedskärning är sålunda under alla förhållanden

motiverad.

Vad framtidsutsikterna angår synes det vidare, till dess ett definitivt

beslut om den nya försvarsorganisationen föreligger, lämpligt att betrakta

det av chefen för armén framlagda organisationsförslaget såsom ett uttryck

för arméns minimibehov av hästar till beridna förband vid mobilisering

och följaktligen även att anse den statliga hingsthållning, som skulle

erfordras för att tillgodose detta behov, som ett minimum av vad som bör

bibehållas vid hingstdepåerna.

Av skäl som förut berörts torde det såväl ur försvarets som jordbrukets

och folkförsörjningens synpunkt vara önskvärt, att nyssnämnda behov av

hästar till beridna förband åtminstone i huvudsak kan tillgodoses medelst

varmblodiga hästar. Önskemål härom har för försvarets del uttalats av

en representant för försvarsstaben, med vilken utredningen samrått. Om

så skall kunna ske, måste emellertid den varmblodiga häststammen här i

landet — arméns hästinnehav frånräknat — bibehållas i ungefärligen nuvarande

omfattning. Vare sig man utgår från det behov av hingstar, som

föreligger med hänsyn till ridhästavelns nuvarande omfattning, eller från

det behov, som skulle föreligga, därest ridhästaveln anpassas till vad som

vid ett genomförande av arméchefens förslag till arméorganisation vore

önskvärt ur försvarssynpunkt och andra synpunkter, kommer man alltså

till i stort sett samma resultat.

En fråga, som man i detta sammanhang ej kan bortse från, är emellertid,

om man verkligen kan räkna med att det över huvud taget finnes utsikter

till att ridhästaveln skall kunna bibehållas på nuvarande nivå, eller

om man inte snarare bör förutse, att den i fortsättningen kommer att gå

tillbaka i samma takt som varit fallet under de senaste åren eller måhända

i ännu snabbare takt. Vad denna fråga angår må framhållas, att det är

ytterst vanskligt att uttala sig om varmblodsavelns utsikter i framtiden.

Eu nedskärning av arméns remontinköp i den utsträckning, som förut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 102

satts i arméchefens organisationsförslag, kommer uppenbarligen att utgöia

ett svårt slag för den varmblodiga hästaveln. A andra sidan har behovet av

ridhästar för civilt ändamål, där man med nuvarande omfattning av ridsporten

kan räkna med ett årligt rekryteringsbehov av uppskattningsvis

inemot 250 hästar, hittills till ej ringa del lillgodosetts med hästar, som

utackorderats eller sålts från armén. I samma mån som arméns hästinnehav

under fredstid minskas, bör uppfödarnas möjligheter att sälja hastar

direkt till ridhus och ryttarföreningar samt andra hästägare ökas. I betraktande

av de utvidgningsmöjligheter, som alltjämt torde finnas för ridsporten,

synes man för övrigt snarast kunna räkna med en reell ökning

av efterfrågan på ridhästar för civilt bruk. Vad exportmöjligheterna angår

har ledningen för Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen uppgivit,

att man inom föreningen anser utsikterna att behålla den hittillsvarande

exportmarknaden vara goda och även hyser vissa förhoppningar

att kunna få till stånd export till nya marknader och till tillfredsställande

priser.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden synes det berättigat, om man

vid en omorganisation av stuteristaten utgår från ridhästavelns nuvarande

omfattning och den hingsthållning, som i betraktande därav nu kan anses

erforderlig. Så länge det ur försvarssynpunkt är önskvärt att uppehåll

ett hästbestånd av denna omfattning och man därmed även vinner att de

anspråk på hästar som i en krigssituation ställes på jordbruket begransas,

synes det nämligen motiverat, att man ej nedskär den statliga hingsthållningen

på ett sätt, som skulle innebära, att förutsättningarna för att uppehålla

ridhästaveln bleve väsentligt försämrade.

De faktorer, som nu berörts, är så pass osäkra, att det knappast ar

möjligt att på dem grunda något bestämt antagande rörande utvecklingstendenserna

för ridhästaveln. Det bör i detta sammanhang ej heller förbises,

att de ekonomiska villkoren för denna avel är långt ifrån gynnsamma.

I själva verket torde aveln under senare år i regel ha gett ett dåligt ekonomiskt

resultat, och det har i stället främst varit uppfödarnas intresse för

aveln, som föranlett, att denna ej redan gått tillbaka mer än vad den faktiskt

har gjort. Det är emellertid mycket ovisst, huruvida detta intresse

kan påräknas även i fortsättningen, särskilt om de ekonomiska förutsättningarna

för aveln skulle försämras ytterligare.

De berörda osäkerhetsfaktorerna är enligt utredningsmannens mening

dock ej sådana, att man på grund av dem redan nu bör nedskära den statliga

hingsthållningen till en lägre nivå än vad som ur andra synpunkter är

motiverat. Om utvecklingen skulle gå i en för ridhästaveln ogynnsam riktning,

bör man dock vara beredd att vidtaga de ytterligare begränsningar

i hingsthållningen, som då blir påkallade.

6. Förslag rörande stuteristatens organisation

Under hänvisning till förut anförda förhållanden uttalar utredningsmannen,

att redan under nu rådande förutsättningar antalet statsägda hingstar

av olika raser bör kunna reduceras till något mindre än hälften av nuvarande

antal eller till omkring 50. Därigenom skulle även en begränsning

av personalorganisationen till ungefär hälften av den nuvarande bli möjlig.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 102

Det sålunda reducerade hingstbeståndet bör enligt utredningsmannens

mening i huvudsak avses för ridhästaveln med beaktande av att några fullblodshingstar

av god kvalitet även i fortsättningen bör ingå i beståndet.

De oldenburgska och nordsvenska hingstar, som för närvarande finnes vid

hingstdepåerna, anses efter hand kunna reduceras eller helt avvecklas. De

fem oldenburgska hingstar, som nu finnes vid Strömsholm, har nämligen

icke kommit till större användning under senare år. Icke heller de sju

statsägda nordsvenska hingstarna visar tillfredsställande betäckningssiffror.

Då arméns inköp av draghästar i framtiden synes komma att begränsas

till högst ett tjugotal djur årligen, anser utredningsmannen, att en

statlig hingsthållning för nämnda ändamål icke längre är motiverad.

Vid en nedskärning av antalet beskällare vid depåerna till 50 och kanske

längre fram till än lägre antal finner utredningsmannen vidare, att det

kan vara skäl att överväga, om det är anledning att längre upprätthålla

t%a depaei. Utredningsmannen anför följande i denna fråga.

Flyinge, som är den större depån med för närvarande över 60 hingstar

för ridhästaveln, är beläget i centrum av landets mest betvdande avelsdistrikt.

Redan genom sitt geografiska läge utgör Flyinge således den viktigaste

stödjepunkten för ridhästaveln. Av de trakter, där hingsthållningen

ombesörjes från Strömsholm, har aveln den största omfattningen i Kalmar

län, främst i dettas södra del. Med hänsyn till kommunikationerna torde

det i och för sig vara lämpligare, att hingsthållningen i detta område sker

från Flyinge. Ur kommunikationssynpunkt torde vidare en del andra av

de hingststationer, som hör till Strömsholm, såsom de i Östergötlands och

Skaraborgs län, utan olägenhet kunna överföras till Flyinge. Med undantag

för Gotland har i den återstående delen av det område, som hör till

Strömsholm, ridhästaveln mycket begränsad omfattning. Redan vid nuvarande

omfattning av aveln synes endast fem eller sex hingstar erfordras i

de mellansvenska länen norr om Småland och Västergötland.

Ett nedläggande av depån i Strömsholm kan å andra sidan komma att

innebära, att det redan svaga intresset för ridhästaveln i mellersta Sverige

•^.^el\^are minskas, eftersom uppfödarna här icke har möjlighet att upprätthålla

samma kontakt med Flyinge som med Strömsholm. Det kan också

synas mindre lämpligt, att aveln alltmer koncentreras till en helt annan

del av landet än den, där hästarna är avsedda att få sin militära användning.

Gentemot det törsta argumentet kan emellertid till en början invändas,

att en starkt reducerad hingstdepå i Strömsholm endast kan få karaktären

av en filial till b lyinge och att dess värde som central kontaktpunkt

för uppfödarna under alla förhållanden torde minska i proportion till verksamhetens

begränsning. Vid en så omfattande nedskärning av hingsthållmngsorganisationen

som den, varom nu är fråga, talar alla ekonomiska och

praktiska skäl för att verksamheten koncentreras till en depå. Härför talar

också det skälet, att man för närvarande väl kan konstatera, att en stark

begränsning av organisationen är nödvändig, men icke helt överblicka, hur

långt denna begränsning bör gå. Fn fortsatt anpassning av den statliga

hingsthållningen bör kunna ske på ett smidigare sätt, om verksamheten

koncentreras till en depå.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 102

Av nu angivna skäl föreslår utredningsmannen, att depån i Strömsholm

skall helt nedläggas och att hela hingsthållningen i landet — tills vidare

med ett femtiotal fyraåriga och äldre hingstar — skall ombesörjas från

Flyinge. Härvid framhålles, att utslagningen av de övertaliga hingstarna

bör ske på ett sätt, som bäst gagnar ridhästuppfödningen ur avelssynpunkt,

och med beaktande av att uppfödarnas avsättningsmöjligheter för

unghästar icke skadas. Vidare bör det kvarstående hingstbeståndet utnyttjas

på ett sådant sätt, att hingstarna kommer till så god användning som

möjligt med hänsyn till såväl antalet betäckningar som stomaterialets

kvalitet.

Då det icke kan undvikas, att vissa hingststationer måste helt indragas,

har utredningsmannen ansett sig böra överväga, om icke kompensation

i någon form borde lämnas uppfödare, som på grund härav får väsentligt

längre väg till hingststation med åtföljande högre fraktkostnader för stona.

Enligt utredningsmannens uppfattning kan en sådan kompensation anses

berättigad i vissa fall och enklast ske i den formen, att språngavgiften,

för närvarande 40 kronor, efterskänkes. Utredningsmannen föreslår därför,

att med lantbruksstyrelsens medgivande befrielse från språngavgift

skall kunna lämnas för väl kvalificerade halvblodsston, vilka äges av uppfödare,

som redan nu ägnar sig åt halvblodsaveln och som i fortsättningen

till följd av indragning av hingststation får avsevärt högre betäckningskostnader.

Eftersom de uppfödare, som skulle åtnjuta denna förmån,

annars i de flesta fall sannolikt torde finna sig nödsakade att nedlägga

verksamheten, anses en sådan åtgärd icke medföra något egentligt inkomstbortfall

för staten.

På grund av stobeståndets utglesning i olika avelsområden räknar utredningsmannen

vidare med att antalet enhingststationer kommer att bli

förhållandevis större än för närvarande. Därigenom skulle under betäckningssäsongen

en del personal kunna frigöras från skötseln av hästarna.

I den mån så kan ske, bör dylika säsongvariationer i personalbehovet

utnyttjas för att bereda personalen semesterledighet utan att vikarier behöver

anställas.

I direktiven för utredningen ifrågasattes, om icke i viss utsträckning

av staten ägda hingstar kan stationeras hos lämpliga enskilda hingsthållare

eller hingsthållningsföreningar. Enligt vad utredningsmannen erfarit, torde

tillfälle härtill erbjuda sig endast i undantagsfall. Principiella hinder anses

emellertid icke föreligga mot att hingst mera stadigvarande stationeras

hos enskild fodervärd. Utredningsmannen anför i denna fråga följande.

Från depåns sida måste självfallet det kravet resas, att hingstarna under

hela tiden skall erhålla en omsorgsfull skötsel. En sådan är både arbetskrävande

och ställer stora krav på kunnande hos den, som omhänderhar

hingsten. Särskilt med tanke pa den stora arbetsåtgången kan man icke

räkna med att uppfödarna i allmänhet skall vara intresserade av att ataga

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 102

sig hingsthållningen. Där fullgod vård av hingst kan påräknas, synes emellertid

principiella hinder icke föreligga mot att hingst stadigvarande stationeras

hos enskild todervärd. Denne bör då erhålla foderlega och ersättning

för skötsel med belopp, varom överenskommelse träffas med chefen

för depån. Man torde kunna räkna med att sådan ersättning icke skall

behöva överstiga 3 000 kronor för år. I den mån tillfälle till sådan utstationering

erbjuder sig, torde systemet medföra vissa besparingar genom

minskade lönekostnader och bortfall av fraktkostnader i samband med

kortvarigare utstationering under betäckningssäsongen.

Utredningsuppdraget omfattade vidare frågan, huruvida staten även i

fortsättningen bör hålla avelsston i Flyinge. Härom anföres följande.

Stuteriet i Flyinge är avsett att upprätthålla och förkovra den svenska

ridhästavelns kvalitet genom ett avelsarbete, som tar sikte på att ingjuta,

befästa och bevara önskvärda egenskaper hos rasen. Stuteriet kan anses

vara ett reservat för en samling elitston och utgör en garanti för att

beskällarebeståndet även i fortsättningen kan hållas på en tillräckligt hög

nivå. Under nu rådande nedgångstider för ridhästaveln säljer de enskilda

uppfödarna många för avel väl kvalificerade ston som remonter. Samtidigt

utgallras åtskilliga avelsston, oavsett ålder och avelsmeriter. Om

farhågorna för att den bebådade nedskärningen av hästhållningen i armén

kommer att medföra försämrade förutsättningar för ridhästaveln besannas,

torde riskerna för att avelns kvalitativa standard skall sänkas

bil än större. Under dessa förhållanden utgör stuteriet en tillgång och

ett stöd för aveln av större värde än någonsin förut.

Stuteriet föreslås därför skola bibehållas. Av besparingsskäl och för att

bereda enskilda uppfödare erforderligt utrymme för avsättning av högt

kvalificerade avelsdjur bör dock enligt utredningsmannen antalet ston

minskas från 30 till omkring 20.

Även hingstuppfödningsverksamheten vid Flyinge föreslås skola bibehållas.

Till motivering härför göres följande uttalande.

Uppfödningsverksamheten bedrives på så sätt, att genom inköp tillvaratages

lovande hingstföl, vilka tillsammans med de i stuteriet födda bildar

ett erforderligt material för ett fortskridande strängt urval. De från privata

uppfödare inköpta hingstfölen utgör ett värdefullt tillskott även i det

avseendet, att de i regel är fallna efter andra fäder än de vid Flyinge

födda och delvis representerar andra blodlinjer. Den rationella och" härdande

uppfödning samt dressyr och målmedvetna träning, som hingstfölen

erhaller vid Flyinge, bereder alla individer samma utvecklingsmöjligheter

under samma miljöförhållanden. Härigenom erhålles fasta hållpunkter för

en jamforande bedömning icke blott med hänsyn till yttre egenskaper utan

aven till inre sådana såsom konstitution, energi och lynne. Därigenom

las en saker grund för det slutliga urvalet av de hingstar, som skall

rekrytera hingstdepåns beskällare.

Som en följd av hingsthållningens minskade omfattning föreslås emellertid,

att antalet unghästar skall nedskäras från för närvarande 90 till

50 å 60.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 102

Beträffande såväl stuteri- som hingstuppfödningsverksamheten anmärkes,

att denna är väsentligt mindre arbetskrävande än hingsthållningen.

De besparingar, som kan vinnas genom en längre gående nedskärning än

den föreslagna, blir följaktligen ganska små och enligt utredningsmannens

uppfattning avsevärt mindre än den tillgång, den här ifrågavarande verksamheten

utgör för aveln. I detta sammanhang uttalar utredningsmannen

vidare, att det ej är uteslutet att stuteri- och hingstuppfödningsverksamheten

vid Flyinge i framtiden kan komma att få betydelse ur en annan

synpunkt. Det kan nämligen icke helt uteslutas, att utsikterna för ridhästaveln

kommer att te sig så ogynnsamma, att en mycket stor del av

uppfödarna icke anser sig kunna fortsätta aveln och att tillräckligt underlag

icke finnes ens för en hingsthållningsorganisation av mindre omfattning

än den, som här föreslagits. Under sådana förhållanden torde det

enligt utredningsmannens mening få övervägas, om icke verksamheten

vid Flyinge bör omläggas till stuteri med begränsad hingsthållning för

stuteriet och för de enskilda uppfödare i den närmaste omgivningen eller

vissa andra lokalt begränsade områden, som alltjämt kan vara intresserade

av aveln.

Slutligen erinrar utredningsmannen om att — i enlighet med villkoren

i ett av Kungl. Maj:t den 16 september 1932 godkänt donationsbrev av

godsägaren P. O. Liedberg — skötseln av vissa den s. k. Liedbergska

donationsfonden tillhöriga fullblodsston och unghästar av fullblod ornhänderhas

vid Flyinge. Ersättning härför utgår enligt donationsbrevet

på så sätt, att Flyinge tillföres vissa procent av de inkomster, som fonden

årligen erhåller genom försäljning av föl och unghästar. Någon ändring

härvidlag ifrågasättes icke.

Enligt direktiven ingår i utredningsuppdraget även en undersökningav

frågan, huruvida några besparingar kan vinnas genom att verksamheten

vid remontdepåerna delvis överföres till hingstdepåerna eller genom

en samordning av remont- och hingstdepåernas verksamhet på annat sätt.

Denna fråga har kommit i ett helt nytt läge i och med det förslag

till ny arméorganisation, som chefen för armén framlagt och som bland

annat innebär, att samtliga de tre nuvarande remontdepåerna skall indragas

samt att ridutbildning och remontdressyr beträffande det fåtal

remonter, som i fortsättningen avses skola inköpas, i stället skall ske vid

Västerbottens infanteriregemente. Utredningsmannen har med hänsyn härtill

ej ansett det påkallat att upptaga sagda fråga.

7. Personalfrågor

Vid statens hingstdepåer och stuteri finnes för närvarande följande

Ijänster.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 102

Flyinge hingstdepå och stuteri Strömsholras hingstdepå

X depåchef............

1 depåchef...............

1 veterinär ...........

1 kontorsskrivare.........

......... Ca 19

1 beridare...........

1 bokhållare............

1 fodermarsk..........

1 fodermarsk.............

......... Ce 14

1 fodermarsk—stoöverskötare ...

... Ce 15

1 körmästare.............

1 körmästare.........

16 stallbetjänter...........

......... Ce 12

1 hantverkare .........

1 nattvakt...............

35 stallbetjänter.......

1 nattvakt............

1 ekonomibiträde.........

...Ce 6

Depåchefstjänsten vid Strömsholm är vakantsatt.

Den av utredningsmannen föreslagna nedskärningen av hingstdepåernas

verksamhet innebär, att ungefär hälften av den nuvarande personalen blir

överflödig. I första hand kan härvid samtliga befattningar vid Strörnsholms

hingstdepå indragas. Vid Flyinge kan vidare åtta befattningar som

stallbetjänter indragas, därest hingstbeståndet vid depån nedskäres till

50 beskällare. Sammanlagt skulle sålunda följande tjänster kunna indragas,

nämligen dels en kontorsskrivaretjänst i Ca 19, en fodermarsktjänst

i Ce 14, en körmästaretjänst i Ce 13, 24 stallbetjänttjänster i Ce 12

och en nattvaktstjänst i Ce 10. Arvodesbefattningarna såsom veterinär och

hovslagare vid Strömsholms hingstdepå anses likaledes kunna slopas.

Den övertaliga extra ordinarie personalen föreslås skola beredas i

huvudsak samma avskedsförmåner, som genom Kungl. Maj:ts beslut den

5 november 1954 föreskrivits beträffande viss övertalig personal vid den

centrala försvarsförvaltningen in. m. Nämnda föreskrifter stadgar, att till

övertaliga befattningshavare, som entledigas utan att i samband med

entledigandet erhålla annan anställning i statens tjänst, skall på vissa

villkor utgå antingen årlig ersättning eller avskedsersättning.

Enligt föreskrifterna skall intill pensionsåldern årlig ersättning

utgå med belopp, motsvarande 90 procent av pensionen, därest befattningshavaren

uppnått en levnadsålder av 50 år och har en sammanlagd

anställningstid av 15 år. För befattningshavare, som uppnått 45 levnadsår,

skall underskjutande levnadsår kompenseras av överskjutande tjänsteår

över 15 år enligt beräkningsgrunden ett anställningsår lika med två

levnadsår. På motsvarande sätt skall för tjänsteman, som har 10 men ej

15 anställningsår, bristande anställningsår kompenseras av överskjutande

levnadsår enligt förut angivna beräkningsgrund. Efter uppnådd pensionsålder

utgår full pension.

Avskedsersättning skall enligt nämnda föreskrifter utgå till anställningshavare,

som ej uppfyller de för årlig ersättning stadgade villkoren

i fråga om levnadsålder och anställningstid. Avskedsersättningen

utgår med belopp motsvarande en, två eller tre månaders arbetsförtjänst,

allteftersom vederbörande anställningshavare vid avgången ur tjänst har

en sammanlagd anställningstid i statens tjänst av respektive minst tre,

sex och nio år.

Från rätt till årlig ersättning eller avskedsersättning undantages an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kmujl. Maj.ts proposition nr 102

ställningshavare, vilkens anställning är att betrakta som bisyssla eller som

icke har en sammanlagd anställningstid i den centrala statsförvaltningen

av minst tre år. Vidare undantages den, som i samband med omorganisationen

erhåller förtidspension eller som av statsmedel uppbär tjänstepension

eller som överskridit pensionsålderns nedre gräns, liksom även

den, som vid avgången ur tjänst icke uppnått en levnadsålder av 25 år

och då icke heller är gift eller har försörjningsplikt för barn. Slutligen

undantages anställningshavare, vilken utan att förebringa godtagbara

skäl härför vägrar att antaga erbjuden annan anställning i statens tjänst

eller vilken icke iakttagit vad som skäligen bort ankomma på honom för

att erhålla ny anställning.

Enligt utredningsmannens mening kan ifrågavarande bestämmelser i

huvudsak läggas till grund för avvecklingen av övertalig personal vid

hingstdepåerna. Detta skulle helt vara fallet beträffande avskedsförmån

1 form av årlig ersättning. I de fall, då avskedsförmånen skulle utgå med ett

engångsbelopp i form av avskedsersättning anser utredningsmannen dock,

att något gynnsammare villkor bör komma i fråga. Såsom skäl härför

anför utredningsmannen följande.

Hingstdepåernas personal har en mycket speciell yrkesinriktning, varför

denna personal även under nuvarande gynnsamma arbetsmarknadsförhållanden

i många fall torde ha svårt att erhålla likvärdig annan anställning.

Härtill kommer, att i vart fall personalen vid Strömsholm knappast

kan påräkna ny anställning i orten utan måste söka arbete på annat

håll med därav följande flyttningskostnader. Skillnaden mellan å ena

sidan årlig ersättning och å andra sidan avskedsersättning är vidare mycket

betydande, varför i en hel del gränsfall avskedsförmånen kommer att bli

väsentligt olika vid relativt obetydliga skillnader i ålder och anställningstid.

En genomgång av hingstdepåernas personalförteckningar ger vid handen,

att det vid avskedande^ av den omfattning varom här är fråga knappast

kan undvikas, att en hel del sådana gränsfall uppkommer.

Under åberopande av här anförda skäl föreslår utredningsmannen, att

avskedsersättning skall utgå med belopp motsvarande två, fyra, sex eller

åtta månaders arbetsförtjänst, allteftersom den ifrågavarande befattningshavaren

har en sammanlagd anställningstid i statens tjänst av minst tre,

sex, nio eller tolv år. Med hänsyn till arbetets art finner han det vidare

skäligt, att tid som stamanställd vid försvaret inräknas i anställningstiden.

I övrigt anses de förut berörda föreskrifterna vara tillämpliga vid

avvecklingen av övertalig personal vid hingstdepåerna.

I den mån den avskedade personalens tjänstebostäder icke erfordras

för den kvarvarande personalen eller för andra ändamål, föreslår utredningsmannen,

att vederbörande tills vidare skall fa inneha nuvarande

tjänstebostad. Utredningsmannen förutsätter vidare, att den ofientliga

arbetsförmedlingen söker att, i den mån så kan ske, med förtursrätt

placera den övertaliga personalen i annan lämplig statstjänst liksom också

atl tillfälle till omskolning beredes personal, som icke på annat sätt kan

erhålla ny anställning.

2 - Ilihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 102

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj:ts proposition nr 102

I fråga om förfaringssättet vid avvecklingen av den övertaliga personalen

gör utredningsmannen följande uttalande.

Urvalet av vilka stallbetjänter som skall kvarstå i tjänsten eller uppsägas,

bör ske med hänsyn till vederbörandes lämplighet och personliga

förhållanden samt oavsett vilken depå de för närvarande tillhör. Stuteriorganisationens

ledning har självfallet att bestämma vilka som skall avskedas.

Utredningsmannen förutsätter emellertid, att avvecklingen av den

övertaliga personalen kommer att ske efter hörande av personalen och

dennas fackliga organisationer. Sålunda bör i första hand de, som frivilligt

kan önska avsked, beredas tillfälle härtill. Vidare bör i samförstånd

med de fackliga organisationerna största möjliga hänsyn tagas till sådana

gränsfall, där vederbörande kan synas bli särskilt lidande på avskedet ur

tjänsten.

I samband med personalfrågorna erinrar utredningsmannen om att

lantbruksstyrelsen i sina anslagsäskanden för budgetåret 1954/55 föreslagit,

att befattningarna som bokhållare och beridare vid Flyinge hingstdepå

skall uppflyttas från lönegrad Ca 21 till lönegrad Ca 23. Till motivering

härför har styrelsen anfört följande.

Vad angår bokhållarebefattningen vid Flyinge, är den föreslagna uppflyttningen

motiverad med hänsyn till depåförvaltningens omfattning

och speciella karaktär. Personalen vid depån utgöres av 46 fast anställda

befattningshavare samt tillfällig arbetskraft för snickeriarbeten och dagsverken

i jordbruket in. in. Depåns byggnadsbestånd uppgår till ett sjuttiotal

byggnader, inrymmande bland annat tjänstebostäder för personalen.

Sedan flera år tillbaka pågår successiv ombyggnad av personalbostäderna.

Förutom kontant lön har stallpersonalen vidsträckt rätt till tjänstebeklädnad.

Depåchefen kan av naturliga skäl icke själv ombesörja eller

i detalj övervaka anskaffningen av materiel för bostädernas och övriga

kyggnaders fortlöpande underhåll, inköpen av tjänstekläder och kontrollen

av till låns utlämnade beklädnadspersedlar, arbetsredskap och annan för

arbetet vid depån erforderlig materiel. Dessa mångskiftande arbetsuppgifter

åvilar till största delen bokhållaren vid depån, som dessutom svarar

för det rent kontorsmässiga arbetet. Befattningens lönegradsplacering har

visserligen varit föremål för prövning av 1949 års tjänsteförteckningskommitté,

men lantbruksstyrelsen anser, att frågan bör upptagas till

förnyat övervägande. Befattningen torde med hänsyn till de speciella

förhållandena icke direkt kunna jämföras med annan tjänst inom statsförvaltningen.

Den har emellertid varit placerad i samma lönegrad som

eller högre lönegrad än viss förvaltningspersonal vid statens sinnessjukhus

samt kamrerarna vid skogsvårdsstyrelserna, vilka tjänster nu vunnit

uppflyttning två eller flera lönegrader. Vid lönegradsplaceringen av denna

tjänst torde även böra beaktas dess karaktär av sluttjänst.

Vad härefter beträffar beridaren vid Flyinge, har denne hittills i lönehänseende

varit jämställd med bokhållaren. Styrelsen anser, att denna

likställdhet, som berott på de speciella kvalifikationer, vilka erfordras för

befattningen och det med densamma förenade stora ansvaret, alltjämt

bör bibehållas. Beridaren har sålunda att under depåchefens frånvaro

utöva ledningen vid depån med undantag för den ekonomiska förvaltningen

och har att enligt depåchefens anvisningar handha dressyren

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 102

av hästarna. Han har vidare överinseendet över stallpersonalen samt ansvaret

för stallpersedlar och körredskap in. in. Slutligen vill styrelsen

understryka, att beridaren i jämförelse med arméns högsta underofficersgrad

(förvaltare) tidigare tillhört högre lönegrad än denne samt att denna

relation numera ändrats så att nämnda underofficersgrad är placerad två

lönegrader högre än beridarebefattningen. Styrelsen anser, att detta förhållande

utgör ett tungt vägande skäl för uppflyttning av beridarebefattningen

till lönegrad Ca 23.

I anslagsäskandena för budgetåret 1955/56 har lantbruksstyrelsen vidhållit,

att nämnda befattningshavare måtte uppflyttas i lönegrad. Styrelsen

har härvid förutsatt, att frågan upptages till behandling i samband med

förevarande utredning. Vidare har styrelsen till utredningsmannen överlämnat

en den 9 juni 1954 dagtecknad skrivelse från t. f. chefen vid

Strömsholms hingstdepå, kontorsskrivaren A. T. Lewén, däri denne hemställt

om uppflyttning av sin befattning, nu placerad i Ca 19, till samma

lönegrad som beridare- och bokhållarebefattningarna vid b lyinge hingstdepå

och stuteri. Till motivering härför har bland annat anförts, att genom

vakanssättning av depåchefstjänsten och indragning av en tidigare beridarebefattning

vid depån betydligt ökade arbetsuppgifter och större ansvar

har kommit att åvila kontorsskrivaren.

Utredningsmannen anför för sin del följande i dessa frågor.

Den föreslagna omorganisationen innebär en viss begränsning av verksamheten

vid Flyinge hingstdepå och stuteri i fråga om antalet hästar

och som en följd därav också beträffande stallpersonalen. Detta medför

dock knappast någon minskning av göromålen för bokhållaren och beridaren.

Vad särskilt gäller bokhållarens arbete torde den ökning av

depåns hingststationer, som uppkommer genom nedläggandet av depån i

Strömsholm, mer än väl kompensera verksamhetens begränsning i andra

avseenden. Icke heller för beridarens del torde minskningen av hästantalet

medföra någon nämnvärd förändring av arbetsuppgifterna. Den föreslagna

omorganisationen synes sålunda icke förändra de nämnda befattningshavarnas

arbetsuppgifter. I övrigt finner utredningsmannen i likhet

med lantbruksstyrelsen en lönegradsuppflyttning motiverad.

Utredningsmannen föreslår av nu angivna skäl, att befattningarna som

bokhållare och beridare vid Flyinge hingstdepå och stuteri placeras i lönegrad

Ca 23. I fråga om den förstnämnda befattningen skulle härvid tjänstebenämningen

ändras från bokhållare till kamrerare.

Kontor sskrivaret jänsten vid Strömsholm anses icke längre vara erforderlig,

om Strömsholms hingstdepå nedlägges. Utredningsmannen föreslår

därför, att innehavaren av denna tjänst beredes tillfälle att efter

stuteristatens omorganisation antingen avgå med förtidspension eller intill

uppnådd pensionsålder tjänstgöra vid depån i Flyinge. Förtidspension

kan emellertid bli mindre förmånlig än den årliga ersättning, som föreslagits

skola utgå till vissa icke ordinarie befattningshavare. Då kontorsskrivaren

jämväl torde vara berättigad till viss pension enligt andra

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 102

tjänstepensionsbestämmelser, kan enligt utredningsmannens uppfattning

ett sådant resultat undvikas genom att vid prövningen av frågan om

sammanträffande av de olika pensionsförmånerna beaktas, att denne

befattningshavare ej erhåller lägre pensionsförmåner än som skulle ha

utgått till honom, därest han varit innehavare av icke ordinarie tjänst och

i sådan egenskap erhållit årlig ersättning enligt förut angivna regler.

Utredningsmannen föreslår således, att dels samtliga befattningar vid

Strömsholms hingstdepå skall indragas, dels följande personalstat skall

beräknas för Flyinge hingstdepå och stuteri.

Tjänstemän på ordinarie stat. Tjänstemän på icke ordinarie stat.

1

depåchef.............

1 fodermarsk...................

... Ce 15

1

veterinär............

1 fodermarsk—stoöverskötare. . . .

... Ce 15

1

beridare............

1 körmästare...................

... Ce 14

1

kamrerare...........

1 hantverkare..................

... Ce 12

27 stallbetjänter.................

... Ce 12

1 nattvakt.....................

... Ce 10

1 ekonomibiträde...............

... Ce 6

Därest innehavaren av den ordinarie kontorsskrivaretjänsten på Strömsholm

väljer att intill uppnådd pensionsålder vid utgången av oktober 1958

kvarstå i tjänst och överflyttas till Flyinge, bör denna tjänst uppföras på

övergångsstat.

8. Anslagsberäkningar

Till statens hingstdepåer och stuteri utgår budgetåret 1954/55 till avlöningar

ett belopp av 646 300 kronor och till omkostnader ett belopp av

406 500 kronor eller sammanlagt 1 052 800 kronor. Hur anslagen fördelar

sig på olika poster och hur utredningsmannens förslag påverkar

stuteristatens anslagsbehov dels efter en fullt genomförd omorganisation

enligt de riktlinjer, som angivits i det föregående, dels under den övergångstid

till den framtida organisationen, som budgetåret 1955/56 skulle

utgöra, redovisas av utredningsmannen på följande sätt.

Budgetåret

1954/55

Efter fullt genom- förd omorganisa- tion

Budgetåret

1955/56

Avlöningar

1. Avlöningar till ordinarie personal. . . .

46 800

36 000

48 300

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t..

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

4 900

—

2 500

personal.......................

376 400

221 000

298 600

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän ......

1 600

1 200

1 400

174 600

30 000

555 400

5. Rörligt tillägg ...................

216 600

133 700

6. Avskedsersättningar ..............

Summa kronor

6i6 300

391 900

Omkostnader..........Nettoutgift kronor

406 500

ISO 000

181 300

Tillhopa kronor

1 052 800

571900

736 700

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kung/. Maj.ts proposition nr 102

Vad först angår de möjliga besparingarna på längre sikt, beräknas dessa

till i runt tal 480 000 kronor, varav omkring 255 000 kronor på avlöningsanslaget

och 225 000 kronor på omkostnadsanslaget.

I fråga om avlöningsanslaget torde de föreslagna personalinskränkningarna

komma att medföra en sammanlagd besparing av i runt tal 255 000

kronor, varav omkring 180 000 kronor avser indragna tjänster vid Strömsholm

och omkring 75 000 kronor personalinskränkningar vid Flyinge.

A posten avlöningar för ordinarie tjänstemän beräknas härvid å ena sidan

en besparing av 12 300 kronor komma att uppstå, sedan den nuvarande

befattningen som kontorsskrivare vid Strömsholms hingstdepå indragits.

Å andra sidan uppkommer en kostnadsökning med ett grundlönebelopp av

1 500 kronor för uppflyttning av beridare- och bokhållaretjänsterna vid

Flyinge hingstdepå och stuteri från lönegrad 21 till lönegrad 23. Då posten

för arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, avser arvoden till t. f. depåchefen

och till veterinären vid Strömsholmsdepån, bortfaller posten helt efter

nedläggandet av denna depå. Förändringarna å posten för avlöningar till

icke-ordinarie tjänstemän hänför sig till de föreslagna personalinskränkningarna.

Anslagsposten särskilda löneförmåner in. m. kan efter omorganisationen

reduceras dels med det belopp av 250 kronor, som utgår

i representationskostnader till chefen för Strömsholmsdepån, dels med

200 kronor av den särskilda ersättning, som utgår till stoöverskötaren vid

Flyinge stuteri för levande födda föl och som genom stoantalets minskning

icke behöver upptagas till högre belopp än 400 kronor.

Även härutöver beräknas på längre sikt vissa besparingar å avlöningsanslaget

vara möjliga att ernå. Till vikarier för stallpersonalen vid semester

och sjukledighet beräknades för budgetåret 1954/55 ett belopp av 19 700

kronor. Utredningsmannen räknar emellertid med att i fortsättningen

semester- och sjukvikarier för stallpersonalen icke skall behöva anställas

i den omfattning, som nu sker. Då det synes svårt, att nu ange storleken

av de besparingar, som kan vinnas härigenom, föreslås ytterligare justeringar

av avlöningsanslaget i detta hänseende skola ske först i samband

med anslagsäskandena för budetåret 1956/57.

I fråga om anslaget till omkostnader kan efter fullt genomförd omorganisation

besparingar ske främst därigenom, att efter nedläggandet av

Strömsholms hingstdepå hela omkostnadsbeloppet för denna del av verksamheten,

uppgående till ett nettobelopp av 105 000 kronor, bortfaller. Även

genom den föreslagna nedskärningen av verksamheten vid Flyinge kan

åtskilliga besparingar vinnas. Vid Flyinge hingstdepå och stuteri beräknas

sålunda de i uppställningen å s. 22 angivna kostnadsminskningarna kunna

äga rum.

Till följd av medelsanvisningar av engångskaraktär eller redan planerad

nedskärning av verksamheten kan dessutom enligl lantbruksstyrelsens

anslagsäskanden för budgetåret 1955/56 posterna för reseersättningar, lant
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 102

Kronor

Sjukvård .................................

700

Reseersättningar..............................

3 000

Beklädnad ..................................

2 300

Furage ......................................

34 000

Lantbeskällares underhåll......................

2 000

Häst- och fölinköp............................

50 000

Hästsjukvård ................................

800

Summa minskning kronor

92 800

beskällares underhåll och byggnaders underhåll minskas med (25 000 +

6 000 + 8 500 =) 39 500 kronor.

Å andra sidan är en viss nedgång av inkomsterna att vänta. Som en följd

av hästantalets nedgång blir sålunda på längre sikt inkomsterna av sålda

djur avsevärt lägre. Ehuru enligt utredningsmannens förslag Flyinge hingstdepå

skall övertaga den nuvarande Strömsholmsdepåns stationer, kan vidare

på grund av minskat antal betäckningar inom samtliga avelsområden

inkomsterna från språngavgifter komma att nedgå med ett icke obetydligt

belopp. Vissa hyresinkomster från tjänstebostäderna vid Strömsholm torde

även i fortsättningen kunna tillföras statsverket. I detta sammanhang

kan man emellertid bortse från denna inkomstpost liksom också från de

inkomster som möjligen kan erhållas genom anläggningarnas i Strömsholm

utnyttjande för andra ändamål, genom utarrendering av betesmarker

etc. Enligt utredningsmannens uppskattning skulle inkomsterna komma

att nedgå med omkring 34 000 kronor till 177 000 kronor. Utredningsmannen

understryker emellertid, att inkomstberäkningarna i hög grad

är beroende av halvblodsavelns utveckling och att här gjorda beräkningar

måste betraktas som mycket ungefärliga.

Nu anförda beräkningar avser de årskostnader, som stuteristaten kan

väntas draga, sedan omorganisationen fullt genomförts. De föreslagna personalinskränkningarna

och nedskärningen av hästbeståndet kan emellertid

genomföras först till utgången av år 1955. Avvecklingen av den övertaliga

personalen fordrar nämligen av olika skäl en viss tid. Av praktiska skäl

anses vidare omorganisationen kunna påbörjas först efter betäckningssäsongens

slut vid månadsskiftet augusti/september, sedan beskällarna

återkommit till depåerna. Den nuvarande personalstyrkan erfordras dessutom

för åtskilliga arbetsuppgifter i samband med omorganisationen, såsom

överförande av vissa hingstar och av inventarier från Strömsholm till

Flyinge, iordningsställande av anläggningarna vid Strömsholm m. m. Försäljningen

av de icke erforderliga hingstarna till slakt eller efter kastrering

till ridhästar kan vidare icke ske på en gång, om tillfredsställande priser

skall erhållas. Under dessa förhållanden erhålles de beräknade besparingarna

endast till en viss del under budgetåret 1955/5(5.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 102

Under avlöningsanslaget för budgetåret 1955/56 skulle sålunda enligt

utredningsmannens förslag för uppflyttningen av en beridare- och en bokhållarebefattning

vid Flyinge hingstdepå från lönegrad 21 till lönegrad

23 posten avlöningar till ordinarie tjänstemän behöva uppräknas med 1 500

kronor till 48 300 kronor. Ehuru kontorsskrivarebefattningen vid Strömsholms

hingstdepå är avsedd att sedermera indragas, torde nämligen lön

för innehavaren av denna tjänst böra beräknas för hela budgetaret 1955/56,

därest befattningsinnehavaren efter depåns nedläggande önskar erhålla

överflyttning till Flyinge. Posten arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, avser

såsom förut nämnts arvoden till dels veterinären vid Strömsholms hingstdepå,

dels kontorsskrivaren vid depån för uppehållande av den vakanta

depåchefstjänsten. Under förutsättning att depån nedlägges med utgången

av år 1955, behöver dessa arvoden utgå för halva budgetåret. Under denna

post upptaget belopp kan följaktligen endast minskas med 2 400 kronor.

Under posten avlöningar till icke-ordinarie personal upptaget belopp kan

vid genomförande av de föreslagna personalinskränkningarna efter utgången

av år 1955 minskas med 77 800 kronor till 298 600 kronor. Med

hänsyn till att antalet fölston vid Flyinge stuteri förutsatts skola reduceras

till 20 kan den särskilda ersättningen till stoöver skötaren för levande

födda föl minskas med 200 kronor. Medelsbehovet för rörligt tillägg beräknas

på grund av föreslagna minskningar under icke-ordinarieposten

kunna reduceras med 42 000 kronor till 174 600 kronor.

Såsom skett vid avveckling av övertalig civil personal vid försvaret bör

enligt utredningsmannen under avlöningsanslaget upptagas de engångsbelopp

i form av avskedsersättning, som skall utgå i de fall då anställningshavaren

icke är berättigad till årlig ersättning. Under förutsättning att

bland den övertaliga personalen något mer än halva antalet stallbetjänter,

som skall avskedas, eller 13, kommer att erhålla ersättning i denna form

och att ersättningen bör utgå med i genomsnitt fyra månaders arbetsförtjänst,

skulle för ändamålet erfordras omkring 30 000 kronor.

Enligt utredningsmannens förslag bör sålunda anslaget till Statens

hingstdepåer och stuteri: Avlöningar lör budgetåret 1955/56 upptagas med

(646 300 + 1 500 — 2 400 — 77 800 — 200 — 42 000 + 30 000 -) 555 400

kronor.

I de fall, då årlig avskedsersättning skall utgå till övertalig personal,

förutsätter utredningsmannen, att medel härför beräknas under tolfte

huvudtitelns anslag till Diverse pensioner och understöd in. in. Utredningsmannen

erinrar härvid om att enligt beslut av 1954 års riksdag (rskr. 397)

skall från nämnda anslag bestridas kostnaden för periodiskt utgående avvecklingsersältningar

till övertalig personal vid riksförsäkringsanstalten.

Med åberopande av nämnda beslut har vidare Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen

till 1955 års riksdag töreslagit, att detsamma skall gälla

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj. ts proposition nr 102

motsvarande ersättningar till övertalig personal vid den centrala försvarsförvaltningen.

Lantbruksstyrelsen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1955/56

hemställt, att förslagsanslaget till Statens hingstdepåer och stuteri: Omkostnader

skall minskas med 47 500 kronor enligt denna sammanställning.

ökning

Minskning

Utgifter

Reseersättningar..................

25 000

Furage ........................

28 000

Lantbeskällares underhåll..........

6 000

Byggnaders underhåll ............

8 500

Inventariers underhåll ............

7 000

Summa kronor

35 000

54 500

Inkomster

Hyres- och arrendemedel m. m.....

28 000

Detta innebär en nettominskning på utgiftssidan med 19 500 kronor.

Minskningarna å utgiftssidan av posterna för reseersättningar och

byggnaders underhåll motsvaras av för budgetåret 1954/55 beviljade engångshöjningar,

medan minskningen av posten för lantbeskällares underhåll

motiveras av minskat antal beskällarestationer och utstationerade

hingstar. Det ökade medelsbehovet för furage samt uppräkningen av inkomstposten

för hyres- och arrendemedel sammanhänger med att det

nya arrendekontraktet för kronoegendomen Valleberg innehåller föreskrift

om att arrendesumman skall betalas kontant och att från egendomen till

Flyinge hingstdepå och stuteri levererat furage skall ersättas enligt å orten

gängse pris. Till underhåll av inventarier har slutligen begärts en anslagsökning

av 7 000 kronor, emedan vissa inventarier nått en så höggradig

förslitning, att det såväl ur arbetssynpunkt som ur ekonomisk synpunkt

icke anses försvarligt att ytterligare uppskjuta erforderlig nyanskaffning.

Utredningsmannen har ingen annan erinran mot dessa förslag än att

anslagsökningen till inventariers underhåll bör anstå till dess omorganisationen

av stuteristaten genomförts. Vid nedläggandet av Strömsholms

hingstdepå kan nämligen där befintliga inventarier, som är i brukbart

skick, överföras till Flyinge och i viss utsträckning komplettera inventarierna

därstädes, över huvud taget bör enligt utredningsmannens mening

behovet av nya inventarier sedermera närmare övervägas med hänsyn till

den föreslagna begränsningen av verksamheten.

Vidare skall enligt utredningsmannens förslag omkostnaderna för

nästkommande budgetår, såvitt angår Strömsholms hingstdepå, avse en

under budgetårets sex första månader bedriven verksamhet. Utrednings
u
mannen

har därför beräknat, att endast omkring hälften av de för denna

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 102

depå avsedda omkostnadsbeloppen på utgiftssidan behover upptagas i

anslaget. Även begränsningen av verksamheten vid Flyinge har ansetts

medge en reduktion av vissa utgiftsbelopp.

Under dessa förutsättningar har utredningsmannen beräknat, att bruttoutgifterna

under budgetåret 1955/56 kommer att belöpa sig till ett sammanlagt

belopp av 443 300 kronor. Genom avvecklingen av en stor del av

hästbeståndet vid depåerna kan en betydande engångsökning av inkomsterna

beräknas ske under detta år, varför nettoutgifterna uppskattas skola

nedgå till 181 300 kronor. Detta innebär att anslaget skulle kunna minska

med 225 200 kronor.

Såsom förut nämnts, har utredningsmannen föreslagit, att möjlighet

skall finnas att under hela året utstationera hingstar hos lämpliga fodervärdar

mot ersättning, som bestämmes efter prövning i varje särskilt fall.

Utredningsmannen finner det icke möjligt att nu bedöma, i vilken omfattning

ett sådant förfaringssätt kan komma att tillämpas. I den män

sådan utackordering sker, föreslås kostnaderna för densamma Ulls vidare

skola bestridas ur anslagsposten till furage. Därest det skulle bli nödvändigt

att av sådan anledning överskrida sagda post, förutsättes anslaget

till avlöning av icke ordinarie personal skola kunna nedsättas i motsvarande

mån.

Slutligen föreslår utredningsmannen, att inventarierna vid Strömsholms

hingstdepå skall överföras till Flyinge samt att förvaltningen av egendomen

och därå befintliga anläggningar, i den mån egendomen ej kommer

att tagas i anspråk för vissa särskilda ändamål, skall ankomma på domänverket.

II. Yttrandena

Allmänna synpunkter

1 samtliga remissyttranden biträdes utredningsmannens uppfattning, att

den statliga hingsthållningen bör reduceras till den omfattning, som kan

anses motsvara behovet för den nu bedrivna ridhästaveln. Samtidigt framhålles

i flera yttranden, att avelns nuvarande omfattning bör vidmakthållas.

Försvarsstaben uttalar sålunda, att det är av väsentlig betydelse,

att avelsverksamheten får en sådan omfattning och inriktning, att såväl

näringslivets fredsekonomiska synpunkter som totalförsvarets behov av

hästar i krig kan tillgodoses. 1 fråga om behovet av hästar i krig anför

arméledningen följande.

Chefen för armén har i förslaget rörande kavalleriets framtida organisation

av ekonomiska skäl räknat med att krigsorganisationens jagarskvadroner

skall vara beridna på för fredsutbildningen erforderliga varmblodiga

stamridhästar samt i övrigt på uttagna hästar. För narvarande

tillgodoses krigsorganisationens behov i stor utsträckning med arméns

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungi. Maj.ts proposition nr 102

relativt stora bestånd av stamridhästar (1 455), ackordridhästar (560) och

varmblodiga ackorddraghästar (750). Enligt arméchefens förslag kommer

antalet stamridhästar att minskas till 435 samt beståndet av ackordridhästar

och varmblodiga ackorddraghästar att helt avvecklas. Eftersom

antalet skvadroner i krigsorganisationen förutsättes skola minska med

endast 30 procent, kommer följaktligen behovet av uttagna ridhästar att

stiga (med omkring 50 procent). Det är önskvärt, att detta behov i största

möjliga utsträckning kan tillgodoses med varmblodiga ridhästar, eftersom

kallblodiga ridhästar medför en viss kvalitetsförsämring.

Ehuru utredningsmannens allmänna syn på frågan om den statliga

hingsthållningens omfattning biträdes av remissinstanserna, har erinringar

gjorts beträffade vissa delar av förslaget till omorganisation av stuteristaten,

särskilt frågorna om nedläggande av Strömsholms hingstdepå, om

avskedsvillkoren för övertalig personal samt om lönegradsplaceringen av

vissa tjänstemän på stuteristaten.

Stuteristatens omorganisation

Den föreslagna nedskärningen av antalet hingstar från för närvarande

omkring 100 till 50 har icke föranlett någon erinran i vidare mån än att

lantbruksstyrelsen anser det vara önskvärt, att hingstantalet under ett

eller annat år må kunna få något överstiga den sistnämnda siffran. Å

andra sidan finner statskontoret det tveksamt, om anledning föreligger

att hålla ens ett så stort hingstbestånd som det föreslagna.

Beträffande den föreslagna indragningen av Strömsholms hingstdepå har

försvarsstaben, arméledning och Sveriges lantbruks förbund ifrågasatt, om

icke denna fråga bör anstå, till dess utredning rörande möjligheterna att

till Strömsholm förlägga viss utbildning i hästvård och körning förelig§er-

Arméledningen anför härom, att en samordning mellan en dylik

skola, hingsthållning, avelsstohållning samt arméns remontutbildning kan

vara möjlig. Vidare uttalar arméledningen i detta sammanhang, att det ur

mobiliseringssynpunkt vore fördelaktigt, om ridhästar kunde uttagas inom

landets nordliga delar, och att närhet till hingstdepå gynnar uppfödning.

Lantbruksförbundet gör följande uttalande i frågan.

o Det råder enligt förbundets mening ingen tvekan om att Strömsholm

såsom institution kan komma att få viktiga uppgifter. Utredningen framhåller

själv Strömsholms betydelse för bevarandet av intresset för ridhästaveln

i mellersta Sverige. Därtill kommer den på depån sedan några

år bedrivna utbildningen i körning och hästvård. Som särskilt viktig vill

förbundet beteckna den därstädes förekommande undervisningen i hästens

användning som dragare i skogsarbetet. När traktoranvändningen på allvar

kom i gång i vårt land, gjorde sig den uppfattningen allmänt gällande, att

hästen snart nog skulle sakna betydelse såsom dragkraft, och man inriktade

alla ansträngningar på att få fram lämpliga traktorer som ersättare för

hästen. Genom detta tänkesätt försummades hästaveln och hästvården.

Resultatet härav gör sig mer och mer gällande i en hastigt sjunkande

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 102

häststam och en högre medelålder. Snart nog föreligger ett underskott

på hästar, medan den återstående stammen är överårig. Man kan fråga

sig, hur det skulle gå, om vårt land i ett beredskapstillstånd blev avsparrat.

Varken försvaret eller jordbruket kunde då tillgodoses med nödvändigt

antal hästar. Mer aktuellt är emellertid det faktum, som mer och mer

börjar gå upp för vederbörande, nämligen att maskiner icke alltid kan

ersätta "hästen. Mest påtagligt blev detta vid den stora stormfällningen

vintern 1954. Att en renässans för hästen som dragare i skogen ar pa väg,

kan man sluta sig till därav, att ett så omfattande skogsbolag som Uddeholms

aktiebolag i stor utsträckning bytt ut traktorer mot hästar och

själv organiserat hästuppfödning. För denna skogsförvaltning beräknas,

att enbart för lunningsarbetet för närvarande och inom den närmaste framtiden

permanent behövs 800—1 000 hästar. Detta innebär ett årligt rekryteringsbehov

av 60—80 unghästar. Om så icke redan skett, kommer förmodligen

andra skogsintressenter att följa nämnda bolags exempel. Infoi

denna väntade utveckling torde det vara nödvändigt, att alla ansträngningar

göres för att snabbast möjligt stoppa upp den kraftigt verkande »avhastningen».

Förbundet anser det självklart, att staten skall främja dessa

ansträngningar, ej minst med tanke på beredskapen såväl ur militär- som

jordbrukssynpunkt.

Statskontoret finner för sin del, att bärande skäl anförts för ett nedläggande

av Strömsholms hingstdepå.

I fråga om utredningsmannens förslag att de statsägda nordsvenska

hingstarna efter hand skall avskaffas, uttalar försvarsstaben, att behovet

av statlig avelsverksamhet för kallblod bör undersökas och att i avvaktan

på en sådan utredning ingen avveckling bör ske av de kallblodiga

hingstarna. Föreningen nordsvenska hästen anför följande i denna fråga.

De fåtaliga nordsvenska statshingstarna torde icke vara utan betydelse

för den nordsvenska aveln i södra delarna av landet, där den enskilda

nordsvenska hingsthållningen åtnjuter mindre ekonomiskt stöd från statens

sida än norrut och även i övrigt är mindre lönsam. Så länge den

statliga hingsthållningen äger bestånd och så lange den enskilda nordsvenska

hingsthållningen söderut icke kommer i åtnjutande av okat

statsunderstöd, föreligger enligt föreningens mening ingen anledning att

helt avveckla den nordsvenska hingsthållningen vid den statliga hingstdepån.

Den tjänar som ett komplement till den enskilda hingsthållningen

och bereder möjligheter för nordsvenska uppfödare i södra delarna av

landet, som icke har tillgång till enskilda nordsvenska hingstar, att tortsätta

sitt avelsarbete. Med hänsyn till arméns och skogsbrukets behov av

nordsvenska hästar torde det vara ett statsintresse, att denna avel icke

berövas möjligheterna att fortleva och utvecklas inom härför lämpade

områden i södra Sverige.

Den föreslagna avvecklingen av de oldenburgska hingstarna möter gensägelse

från Försvarsverkens civila personals förbund, som härom uttalar,

all de genom oldenburgska och nordsvenska hästar framkomna korsningsprodukterna

aldrig visats för premierings- och remonteringsnämnderna

samt att ifrågavarande hingstars lämplighet i aveln därför blivit svårbedömd

och dåligt uppskattad.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 102

Ifråga om hingstarnas utplacering har utredningsmannen framhållit,

att man på grund av stostammens utglesning torde får räkna med att

antalet enhingststationer blir större i fortsättningen än för närvarande.

Enligt lantbruks styrelsens mening bör möjligheterna för eu sådan utveckling

dock icke överskattas.

Erfarenheten har nämligen visat, att dubbelstationer är den mest lämpliga

formen for denna verksamhet. Hingstskötaren möter här med hingsten

pa avtalad plats mera långväga ston, liksom han verkar för att ston i

trakten, vilka ar därtill förtjänta, verkligen föres till hingst. En dubbelstation

ar förmånlig aven ur ren avelssynpunkt, då stoägaren har bättre

möjlighet att valja den for stoet mest passande hingsten. Vidare bör unga

ingstar, som for första gången är uppställda för avelstjänst, alltid

placeras vid en dylik station.

Med hansyn till de besparingar, som kan vinnas genom att stadigvarande

utstationera hingstarna hos enskilda fodervärdar, bör enligt statskontorets

mening ett sådant system komma till användning i all den utsträckning,

som lämpligen kan ske. I de fall, då högre ersättning än 3 000 kronor

påkallas åt fodervärd, förordar statskontoret, alt depåchefen skall understalla

ersättningsfrågan lantbruksstyrelsens prövning.

Försvarsverkens civila personals förbund anser för sin del, att utackordeiing

av hingstar till privata fodervärdar kan äventyra hingstarnas vård.

Den högre fraktkostnad, som vissa stoägare kan åsamkas på grund av

storre avstånd till hingststation, har utredningsmannen ansett böra kompenseras

i den formen, att språngavgiften efterskänkes. Statskontoret finner

emellertid icke tillräckliga skäl föreligga härför. Lantbruksstyrelsen anser

a andra sidan, att det kan förekomma fall, då dylikt vederlag icke är

tilhäckligt för att uppmuntra till fortsatt avel. Styrelsen erinrar vidare

om att i det statsbidrag å sammanlagt 35 000 kronor, som utgår ur anslaget

till Hastavelns befrämjande och som Avelsföreningen för svenska varmblodiga

hästen alltsedan budgetåret 1948/49 åtnjuter, ingår enligt Kungl.

Maj :ts bemyndigande årligen ett belopp av 2 000 kronor till betäckningspremier

i form av fraktbidrag för halvblodsston, vilkas ägare är bosatt

på något längre avstånd från hingststationen. Styrelsen ifrågasätter, om

icke ett okat bidrag för detta ändamål bör utgå till avelsföreningen för att

genom dess försorg utdelas som fraktbidrag för kvalificerade avelsston.

P ersonalfrågor

Beträffande avskedsvillkoren för den övertaliga personalen vill statskontoret

icke motsätta sig, att denna personal får åtnjuta samma avskedstörmåner,

som fastställts genom Kungl. Maj :ts beslut den 5 november

1954 rörande gottgörelse till övertalig personal vid den centrala försvarsförvaltningen

in. in. Ämbetsverket finner det däremot helt uteslutet, att

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kiingl. Maj:ts proposition nr 102

än gynnsammare villkor skulle beredas nu ifragavarande personal. Statens

lönenämnd anser likaledes, att principiella skäl talar för att de bestämmelser,

som i förevarande avseende utfärdas för stuteristaten, helt bör

anslutas till de i nyssnämnda beslut meddelade föreskrifterna, vilka angivits

skola tillämpas där Kungl. Maj :t ej för vissa fall annorlunda beslutar.

En härmed överensstämmande utformning av nu itrågavarande föreskrifter

lägger enligt lönenämndens mening icke hinder i vägen för Kungl.

Maj :t att i särskilda fall taga hänsyn till sådana speciella förhållanden,

vilka kan föranleda avsteg från de allmänna reglerna.

Försvarsverkens civila personals förbund understryker däremot utredningsmannens

synpunkter, att hingstdepåernas personal har en mycket

speciell yrkesinriktning, varför denna personal även under nuvarande

gynnsamma arbetsmarkadsförhållanden i många fall torde ha svårt att

erhålla likvärdig annan anställning. Förbundet framhåller bland annat,

att ett flertal befattningshavare befinner sig i fyrtioårsåldern och i de

flesta fall har ett tjugotal tjänsteår. Detta bör enligt förbundets mening

motivera en ytterligare höjning av ersättningsbeloppen. Förbundet anser

vidare, att utöver de av utredningsmannen föreslagna förmånerna flyttningsersättning

bör beviljas befattningshavare, som avflyttar från Strömsholm

eller Flyinge. Beträffande personalens avveckling anföres vidare

följande önskemål.

Förbundet vill framhålla det angelägna i att utredningsmannens synpunkter

vinner beaktande, nämligen att med förtursrätt placera den övertaliga

personalen i annan likvärdig statlig tjänst och i övrigt ge densamma

möjligheter till omskolning. Förbundet anser, att personalen en gång varje

vecka bör tillställas sammanställning över lediga lämpliga statliga befattningar

i likhet med vad försvarets socialbyrå (försvarets anställningsbyrå)

gör.

Lantbruk sstyrelsen bör beredas möjlighet att låta befattningshavare övergångsvis

kvarstå någon kortare tid efter avvecklingen, om vederbörande

därigenom uppnår pensionsåldern eller ålder och anställningstid, som berättigar

till årlig ersättning.

Förbundet förutsätter, att avvecklingen av personalen sker i samråd med

den berörda personalen och dess fackliga organisation, eventuellt genom att

en personalrepresentant får ingå i kommitté eller dylikt.

I fråga om den avskedade personalens anställningsmöjligheter anför arbetsmarknadsstyrelsen

följande.

Arbetsmarknadsstyrelsen delar utredningens uppfattning, att hingstdepåernas

personal genom sin mycket speciella yrkesinriktning torde tå

svårt att erhålla likvärdig annan anställning. Genom motoriseringen och det

därmed minskade hästbeståndet har såväl statens som jordbrukets behov av

stallpersonal minskat betydligt. Sålunda synes möjligheterna att omplacera

de här berörda befattningshavarna i motsvarande statlig tjänst inom t. ex.

försvaret eller statspolisen vara ytterst små. Beträffande möjligheterna att

omplacera befattningshavarna i annan statstjänst kan styrelsen icke yttra

sig, eftersom kännedom saknas om övriga kvalifikationer, aldei in. in. Även

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 102

om jordbruket i viss utsträckning alltjämt har behov av stallpersonal, är de

löneförmåner, som enligt avtal erbjudes fodennarskar och liknande, betydiigt

lägre än vad som uppbäres av hingstdepåernas befattningshavare, varför

dessa troligen endast i yttersta nödfall kommer att acceptera dylika

tjänster. Enligt vad styrelsen erfarit synes däremot hästsporten ha ett visst

behov av kvalificerad stallpersonal. Inom denna bör åtminstone en del av

befattningshavarna ha möjlighet att omplaceras. Tjänsterna vid travstaliarna

torde i arbetsuppgifter och lönehänseende icke avsevärt skilja sig från

de nuvarande befattningarna.

Med hänsyn till de begränsade möjligheter, som torde föreligga att omplacera

befattningshavarna i likvärdig statlig eller enskild tjänst,"kan enligt

styrelsens uppfattning omskolning i vissa fall bli nödvändig. Därvid bör de

befattningshavare, som erhåller avskedsersättning, äga rätt att under omskolningstiden

uppbära ersättning motsvarande tidigare löneförmåner.

De föreslagna lönegradsuppflyttningarna av beridare- och bokhållaretjänsterna

vid Flyinge avstyrkes av statskontoret, som med hänsyn till den

avsedda begränsningen i driften tvärtom ifrågasätter, om icke en översyn

av löneställningen för vissa befattningshavare vid Flyinge — såsom depåchefen

— bör komma till stånd. Ämbetsverket anser det jämväl böra övervägas,

om icke den i personalplanen upptagna veterinärbefattningen vid

Fiyinge kan ersättas med en arvodestjänst å deltid, motsvarande den som

nu finnes vid Strömsholm.

Icke heller statens lönenämnd finner tillräckliga skäl föreligga för lönegradsuppflyttning

av beridare- och bokhållaretjänsterna.

Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund hemställer däremot, att

förslag i enlighet med utredningsmannens betänkande måtte framläggas i

detta spörsmål. Till motivering härför anför förbundet följande.

Vad först gäller bokhållarebefattningen må konstateras, att personalorganisationen

vid Flyinge hingstdepå är relativt stor och att de kamerala

arbetsuppgifterna är både omfattande, mångsidiga och präglade av7 hög grad

av självständighet. Det synes förbundet uppenbart, att rubricering av tjänster

som bokhållare i och för sig är felaktig. Utredningsmannens förslag, att

tjänsten skall benämnas kamrer, är mot den bakgrunden väl motiverad.

Även en jämförelse med befattningar på andra områden av statsförvaltningen

med uppgifter av samma art och omfattning klarlägger, att löneställningen

är i behov av reglering. En jämförelse med lönegradsplaceringen för

skogsvårdsstyrelsernas kamrerare, med vilka bokhållaren tidigare varit likställd,

torde få anses riktig. Även må framhållas, att nu tillämpad grad närmast

svarar mot underordnade bokhållaretjänster på andra områden.

Ifråga om tjänsten som beridare kan svårligen några direkta jämförelser

göras med tjänster inom andra områden av förvaltningen. Några skäl för

att mot bakgrund särskilt av nu gällande löneställning för militär personal

bibehålla tjänsten i nuvarande löneställning anses icke föreligga. Lantbruksstyrelsen

har för sin del särskilt framhållit, att lönerelationen till den

militära sidan utgör ett tungt vägande skäl för uppflyttning av tjänsten till

Gci 23.

Förbundet vill vidare framhålla, att några förhandlingar om dessa tjänsters

lönegradsplacering icke ägt rum under tjänsteförteckningsrevisionen,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 102

eftersom berörda befattningshavare vid tidpunkten härför icke representerades

av någon av de förhandlande organisationerna.

Vad angår kontor sskrivaren vid Strömsholms hingstdepå, A. T. Lewén

erinrar statskontoret att denne vid sidan av sina löneförmanei uppbär

pension såsom f. d. fanjunkare å reservstat och att han i händelse av

förtidspensionering erhåller högre förmåner än de, som skulle ha utgått till

honom, därest han varit innehavare av icke-ordinarie tjänst och i sådan

egenskap erhållit årlig ersättning. Statskontoret finner vidare, att peisonalbehovet

vid Flyinge redan är tillgodosett, varför en förflyttning av

Lewén till Flyinge ej kan förordas. Enligt statskontorets mening bör det

i stället övervägas, om icke Lewén lämpligen kan tjänstgöra i annan befattning,

förslagsvis någon arvodesbefattning inom försvaret.

I förevarande sammanhang upptager vidare Försvarsverkens civila personals

förbund frågan om lönegradsplaceringen av nattvakterna vid hingstdepåerna

och anför härom följande.

Vid senaste tjänsteförteckningsrevisionen uppflyttades stallbetjänterna

från lönegrad 10 till lönegrad 12. Nattvakterna — en vid Strömsholm och

en vid Flyinge — fick däremot kvarstå i lönegrad 10 på grund av att

vakter på övriga statliga områden var placerade i sistnämnda lönegrad.

En översyn skulle dock senare enligt tjänsteförteckningssakkunnigas medgivande

göras av vaktmästares och vakters lönegradsplacering, för att

man skulle utröna, huruvida skäl fanns för en bättre placering än i lönegrad

10. Sådan översyn skedde bland annat på försvarets område genom

försvarets civilförvaltnings försorg. Därvid uppflyttades vissa vakter, som

hade kvalificerade arbetsuppgifter, till lönegrad 12.

Förbundet anser, att den eller de nattvakter, som blir kvar efter omorganisationen,

bör placeras i lönegrad 12.

Det är flera skäl som talar härför, bland andra, att nattvakten bör vara

hästkännare och ha erfarenhet av arbete med hästar. Det kan under hans

nattvaktstjänst inträffa sådana händelser, som kräver omedelbara förebyggande

åtgärder. Vidare bör han kunna bedöma, när han skall tillkalla

hjälp o. s. v. Han bör således vara mer kvalificerad än nattvakter i allmänhet.

Vidare är det önskvärt, att nattvaktstjänsten ligger i samma

lönegrad som stallbetjänternas, så att dessa vid vakans å nattvaktsbefattning

kan erbjudas dylik tjänst.

Slutligen må nämnas, att enligt statskontorets mening lantbruksstyrelsens

stuteribyrå i organisatoriskt hänseende bör ingå som sektion under

annan byrå i styrelsen.

Övriga synpunkter

I samband med frågan om stuteristatens organisation framför Avelsföreningen

för svenska varmblodiga hästen förslag om anordnande av ett

civilt ackordhästsystem för täckande av krigsbehovet av varmblodiga

hästar. Avelsföreningen anför härom följande.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 102

Enligt nuvarande organisation håller armén själv en fjärdedel av arméns

krigsbehov av hästar, då däremot enligt förslagen endast en tiondedel av

detta behov skall täckas genom arméns egna hästar. Jämlikt förslagen

kommer remonteringen att bli så låg, att bibehållande av den höga kvalité,

som för närvarande utmärker svensk halvblodsavel, omöjliggöres. Den i

förhållande till andra länders prisläge goda export, som under de sista

åtta åren ägt rum, synes komma att äventyras genom den starkt beskurna

remonteringen. Det har erkänts, att varmblodiga hästar är nödvändiga

den dag kriget står för dörren och att den varmblodiga hästen genom

sin egenart icke blott sparar en kallblodig häst åt näringslivet utan även

minskar ersättningsbehovet genom större uthållighet. Därför står det för

avelsföreningen klart, att lämpliga åtgärder kräves för avelsgrenens uppehållande.

Om jordbruk och övrigt näringsliv skall släppa till arméns krigsbehov

av hästar, synes det logiskt, att jordbrukets och näringslivets organisationer

redan under fredstid får svara för det behov, armén uppställer

som nödvändigt, och därmed handha samtliga frågor angående dessa

hästar under fredstid. Lantbruksstyrelsen bör därför få till uppgift att

handha icke blott stuteri- och hingsthållningsärenden utan även frågor

angående hållande av ett ackordhästbestånd för att täcka ett krigsbehov av

varmblodiga hästar, motsvarande vad som hittills varit fallet inom armén.

III. Departementschefen

Vid såväl Flyinge hingstdepå och stuteri som Strömsholms hingstdepå

är verksamheten främst inriktad på halvblodsaveln, vilken frambringar

hästar av utpräglad ridhästtyp, framför allt remonter och ackordshästar

för armén. Depåernas beskällare utnyttjas dock även för produktion av

lättare arbetshästar och avelsdjur.

En av 1951 års hästavelsutredning företagen undersökning av hästbeståndets

nuvarande storlek och sammansättning samt av det framtida behovet

av hästar ger vid handen, att man har att räkna med att antalet

hästar i vårt land inom få år kommer att nedgå högst avsevärt. En av orsakerna

härtill är jordbrukets alltjämt ökande mekanisering. I samma

riktning verkar motoriseringen av försvarsmakten. Enligt nu föreliggande

förslag till arméns organisation i fredstid är avsikten att starkt beskära

kavalleriförbanden och över huvud reducera arméns hästhållning. För krigsorganisationen

räknar man dock med att det behövs ett relativt betydande

antal såväl ridhästar som draghästar.

Även om det vid nu nämnda förhållanden är angeläget att, särskilt ur

beredskapssynpunkt, säkerställa en viss stabilisering av hästuppfödningen,

synes den angivna utvecklingen medföra vissa konsekvenser för det statliga

stuteriväsendet. Ridhästavelns successiva nedgång under 1950-talet har

redan föranlett en minskning av depåernas hingstbestånd med ett tjugotal

djur. Såsom utredningsmannen framhållit synes emellertid en ytterligare

nedskärning av antalet hingstar kunna äga rum även vid en uppfödning av

ungefärligen samma omfattning som den nuvarande. Med hänsyn till att

man här har att röra sig med åtskilliga osäkra faktorer, kan delade me
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Ktingl. Mnj:ts proposition nr 102

ningar givetvis råda om hur stor minskning därvid bör komma i fråga, För

min del kan jag ansluta mig till utredningsmannens förslag, alt antalet

hingstar nu skall minskas till omkring 50. Det torde få ankomma på lantbruksstyrelsen

att avgöra, vilken sammansättning det kvarvarande hingstheståndet

hör ha. Till ledning härvidlag vill jag dock framhålla, att de

oldenburgska hingstarna enligt min mening efter hand synes böra utmönstras.

Vidare torde det vara lämpligt, att nordsvenska hingstar icke hålles i

större antal än som motsvarar det faktiska behovet.

Jag delar även utredningsmannens mening, att stuteriet i Flyinge bör

bibehållas. I enlighet med förslaget bör dock antalet ston minskas till 20.

Med hänsyn till verksamhetens nedgång i övrigt torde vidare uppfödningen

av unghästar böra begränsas till 50 å 60 djur.

Vid bifall till den av mig förordade nedskärningen av hingsthållningen

synes tillräckligt underlag saknas för att upprätthålla verksamheten vid två

depåer. Det torde heller icke finnas utsikt till att kunna tillföra depåerna

nya arbetsuppgifter genom att dit delvis överflytta verksamheten vid remontdepåerna

eller genom att på annat sätt samordna hingst- och remontdepåernas

uppgifter. I det förut berörda förslaget till ny arméorganisation

föreslås nämligen, att samtliga nuvarande remontdepåer skall indragas

samt att ridutbildning och remontdressyr för framtiden skall äga rum vid

Västerbottens infanteriregemente. Vid nu angivna förhållanden torde den

ena av hingstdepåerna böra nedläggas. Av de skäl, utredningsmannen anfört,

synes det närmast komma i fråga att draga in depån vid Strömsholm.

Även om vissa olägenheter otvivelaktigt är förenade därmed, anser jag mig

dock böra förorda, att denna depå skall nedläggas och den statliga stuteriverksamheten

för framtiden koncentreras till Flyinge. Vid detta mitt ställningstagande

förutsätter jag dock, att ledningen för Flyinge hingstdepå

kommer att vinnlägga sig om att hålla erforderlig kontakt med uppfödarna

i mellersta Sverige och i möjligaste mån tillgodose även deras intressen.

Frågan huruvida anläggningarna vid Strömsholm skall kunna utnyttjas

för landets hästavel på annat sätt, exempelvis genom att dit förlägga utbildningskurser

i körning och hästvård, främst för jordbrukets och skogsbrukets

behov, kommer att närmare övervägas av utredningsmannen. Utredningen

torde få bedrivas enligt riktlinjer som senare kommer att meddelas.

Sedan verksamheten vid Strömsholms hingstdepå nedlagts, bör depåns

inventarier överflyttas till Flyinge och förvaltningen av egendomen och

därå befintliga anläggningar överföras till domänverket.

Det torde få ankomma på ledningen av Flyinge hingstdepå att besluta om

hur hingstarna efter omorganisationen bör utplaceras inom de skilda avelsområdena.

Såsom utredningsmannen framhållit bör därvid eftersträvas, att

hingstarna kommer till så god användning som möjligt med hänsyn till

såväl antalet betäckningar som stomaterialets kvalitet. På grund av de

3 Ilihang till riksdagens protokoll 1055. 1 sand. Nr 102

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 102

besparingar, som kan vinnas genom att hingst stadigvarande ntstationeras

hos enskild hingsthållare eller hingsthållningsförening, bör sådan utstationering

ske när tillfälle därtill erbjudes och fullgod vård av hingsten kan

påräknas. Hingsthållaren eller föreningen bör därvid erhålla foderlega och

gottgörelse för skötseln av hingsten med belopp, varom överenskommelse

träffats med chefen för depån. Därest högre ersättning än 3 000 kronor

anses böra utgå, bör dock frågan underställas lantbruksstyrelsens prövning.

Efter den föreslagna omorganisationen torde vissa hingststationer komma

att helt indragas, varigenom stoägare åsamkas högre fraktkostnad. I

likhet med utredningsmannen anser jag, att kompensation härför bör kunna

ges i någon form. Lantbruksstyrelsen har i detta sammanhang erinrat om

att i det statsbidrag å 35 000 kronor, som årligen utgår till Avelsföreningen

för svenska varmblodiga hästen ur reservationsanslaget till Hästavelns befrämjande,

ingår ett belopp av 2 000 kronor till betäckningspremier i form

av fraktbidrag för lialvblodsston, vilkas ägare är bosatta på längre avstånd

från hingststation. Det synes enligt min mening lämpligast, att sådan kompensation

även fortsättningsvis får utgå från de medel, som ställes till avelsföreningens

förfogande. Vad jag sålunda anfört innebär, att jag icke biträder

utredningsmannens förslag om efterskänkande i vissa fall av

språngavgiften.

Den föreslagna begränsningen av stuteriverksamheten medför, att personalen

vid denna kan minskas i betydande utsträckning. Enligt utredningsmannens

förslag skulle sålunda samtliga befattningar vid Strömsholm

kunna indragas, medan personalen vid Flyinge skulle kunna minskas med

åtta stallbetjänter. För min del anser jag att härutöver även befattningen

som fodermarsk-stoöverskötare och ytterligare två stallbetjäntbefattningar

vid Flyinge kan indragas.

Befattningen såsom chef för Strömsholms hingstdepå är för närvarande

vakant och kan därför utan vidare indragas. Likaså kan arvodesbefattningarna

som veterinär och hovslagare därstädes slopas. Vad angår innehavaren

av kontorsskrivaretjänsten i lönegrad Ca 19 vid samma depå synes

vid omorganisationen i första hand böra undersökas, huruvida möjlighet

föreligger att låta honom tjänstgöra i annan statlig befattning, varvid hans

nuvarande tjänst bör uppföras på övergångsstat. Därest så icke är fallet,

torde Kungl. Maj :t böra få överväga att bereda befattningshavaren, som

innevarande år uppnår en levnadsålder av 62 år, tillfälle att avgå med förtidspension.

Med hänsyn till djurantalets minskning torde för framtiden någon särskild

veterinärbefattning ej vara erforderlig vid Flyinge. Eftersom befattningen

är ordinarie och vissa svårigheter synes finnas att omedelbart överföra

innehavaren till annan statlig tjänst, vill jag dock för närvarande endast

förorda, att befattningen sättes på övergångsstat.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 102

Vad angår de övertaliga extra ordinarie befattningshavarna vid såväl

Strömshohn som Flyinge torde dessa böra erhålla i huvudsak samma avskedsförmåner,

som genom Kungl. Maj :ts beslut den 5 november 1954

föreskrivits beträffande viss övertalig personal vid den centrala försvarsförvaltningen

in. m. Beslutet innebär, att till ifrågavarande övertaliga befattningshavare,

vilka entledigats utan att i samband med avskedet erhålla

annan anställning i statens tjänst, skall på vissa villkor utgå årlig ersättning

eller avskedsersättning. Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen

skall årlig ersättning intill pensionsåldern utgå med belopp, motsvarande

90 procent av pensionen, därest befattningshavaren uppnått en

levnadsålder av 50 år och har en sammanlagd anställningstid av 15 år. För

befattningshavare, som uppnått 45 men ej 50 levnadsår, skall bristande levnadsår

kompenseras av överskjutande tjänsteår över 15, varvid ett anställningsår

räknas lika med två levnadsår. På motsvarande sätt skall för tjänsteman,

som har 10 men ej 15 anställningsår, felande anställningsår kompenseras

av överskjutande levnadsår enligt samma beräkningsgrund. Efter uppnådd

pensionsålder skall ersättning motsvarande full pension utgå. Avskedsersättning

åter skall enligt nämnda föreskrifter utgå till befattningshavare,

som icke uppfyller de villkor i fråga om levnadsålder och anställningstid,

som stadgas för erhållande av årlig ersättning. Avskedsersättning

utgår med belopp motsvarande en, två eller tre månaders arbetsförtjänst,

allteftersom vederbörande anställningshavare vid avgången ur tjänsten har

en sammanlagd anställningstid i statens tjänst av respektive minst tre,

sex eller nio år. Från rätt till årlig ersättning eller avskedsersättning undantages

anställningshavare, vilkens anställning är att betrakta såsom bisyssla

eller som icke har en sammanlagd anställningstid i den centrala statsförvaltningen

av minst tre år. Vidare undantages den, som i samband med

omorganisationen erhåller förtidspension eller av statsmedel uppbär tjänstepension

eller har överskridit pensionsålderns nedre gräns. Den, som vid

avgången ur tjänst icke uppnått en levnadsålder av 25 år och då icke heller

är gift eller har försörjningsplikt mot barn, undantages vidare liksom även

anställningshavare, vilken utan att förebringa godtagbara skäl vägrar att

antaga erbjuden annan anställning i statens tjänst eller icke iakttagit vad

som skäligen bort ankomma på honom för att erhålla ny anställning. Nu

angivna bestämmelser tillämpas, där icke Kungl. Maj :t för visst fall annorlunda

beslutar.

Även om hingstdepåernas personal har eu synnerligen snäv yrkesinriktning

och möjligheterna att omplacera ifrågavarande befattningshavare

i likvärdig statlig eller enskild tjänst därför torde vara mycket begränsade,

kan jag icke biträda utredningsmannens förslag, att gynnsammare villkor

skall beredas dessa befattningshavare i de fall, då avskedsförmånen skall

utgå i form av avskedsersättning. Ej heller finner jag mig böra förorda den

av Försvarsverkens civila personals förbund gjorda hemställan om särskilda

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 1Ö2

flyttningsbidrag. Såsom statens lönenämnd anfört torde emellertid på grund

av de föreliggande omständigheterna hinder icke böra möta för Kungl.

Maj :t att — i likhet med vad som gäller enligt beslutet den 5 november

1954 — i särskilda fall taga hänsyn till sådana speciella förhållanden, som

hör föranleda avsteg från de allmänna reglerna. Delta bör hland annat gälla

i sådana fall, då omskolning anses böra komma ifråga.

I enlighet med utredningsmannens förslag bör befattningshavare tills

vidare få inneha sin nuvarande tjänstebostad, i den mån denna icke erfordras

för den kvarvarande personalen eller för annat ändamål. Om avskedad

befattningshavare kommer att under längre tid kvarbo i tjänstebostaden,

torde omprövning av hyresersättningen kunna ske med hänsyn till i orten

gängse hyror. Vidare torde den offentliga arbetsförmedlingen böra söka att,

i den mån så kan ske, med förtursrätt placera den övertaliga personalen i

annan lämplig statstjänst.

Vad angår personalfrågorna i övrigt är jag icke beredd att tillstyrka de

lönegradsuppflyttningar av vissa tjänster, som föreslagits av utredningsmannen

och i remissyttrandena. Då det för närvarande är svårt att bedöma,

huruvida ytterligare förändringar i stuteristatens organisation kan bli aktuella,

torde utöver vad jag sålunda förordat icke heller i andra avseenden

nu böra ske några ändringar i personalstaten.

Frågan om ändring i lantbruksstyrelsens byråindelning torde böra upptagas

i annat sammanhang. Jag är icke heller beredd att här ingå på det av

Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen väckta förslaget om anordnande

av ett civilt ackordhästsystem.

På längre sikt beräknas den föreslagna omorganisationen medföra eu

årlig besparing av i runt tal 535 000 kronor, sedan densamma helt genomförts.

Av beloppet hänför sig 290 000 kronor till avlöningsanslaget och

245 000 kronor till omkostnadsanslaget. Minskningen av hästbeståndet liksom

även avvecklingen av den personal, som blir överflödig, kommer emellertid

att taga en icke alltför kort tid i anspråk och beräknas vara genomförd

först vid utgången av år 1955. För budgetåret 1955/56 synes med hänsyn

härtill medelsbehovet böra beräknas på följande sätt.

Vad angår förslagsanslaget till Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar

torde posten till arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, kunna nedräknas

med 2 400 kronor, motsvarande arvoden under ett halvt år till veterinären

och kontorsskrivaren vid Strömsholm. Vidare synes posten till övrig

ieke-ordinarie personal kunna nedsättas med 88 800 kronor på grund av

den föreslagna avvecklingen av viss personal och med 10 000 kronor med

anledning av minskat medelsbehov för vikarier för stallpersonalen vid semester

och sjukdom. Den planerade minskningen av stoantalet föranleder

en nedräkning av ersättningen för levande födda föl med 200 kronor. Å

andra sidan bör till avskedsersättningar upptagas en förslagsvis beräknad

delpost å 25 000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 102

De beslutade ändringarna av grundlönebeloppen föranleder en omräkning

av vissa anslagsposter.

Anslaget beräknas sålunda.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, 62 000 (+ 15 200) kronor;

arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, 2 500 (— 2 400) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 367 800 (—8 600) kronor;

särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie personal 1 400

(— 200) kronor;

rörligt tillägg 67 700 (—-148 900) kronor;

avskedsersättningar 25 000 (ny post) kronor.

Anslaget uppföres alltså med (62 000 + 2 500 + 367 800 + 1 400 + 67 700

+ 25 000 =) 526 400 kronor.

Å personalförteckningen bör avföras en depåchef i lönegrad Cp 2 vid

Strömsholms hingstdepå. Dessutom bör tjänsterna som veterinär i lönegrad

Ca 25 och som kontor sskrivare i lönegrad Ca 19 uppföras å övergångsstat.

I fråga om förslagsanslaget till Statens hingstdepåer och stuteri; Omkostnader

har lantbruksstyrelsen i sina anslagsäskanden för budgetåret 1955/56

hemställt, att detsamma skall upptagas med ett belopp av 359 000 kronor,

vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en minskning med

47 500 kronor. Utredningsmannen har emellertid beräknat medelsbehovet

under anslaget till endast 181 300 kronor. Därvid har såsom utgift uppförts

till sjukvård 3 300 (— 1 200), reseersättningar 30 000 (—31 000), lyse och

vatten 9 500 (— 2 500), övriga expenser 5 900 (— 1 100) samt övriga utgifter

394 600 (— 138 400) kronor eller tillhopa 443 300 kronor. Vidare har

å inkomstsidan upptagits tillhopa 262 000 ( + 51 000) kronor, därav hyresoch

arrendemedel in. in. 70 000 (+ 19 000) kronor, sålda hästar 110 000

(+ 46 000) kronor, språngavgifter 75 000 (— 13 000) kronor samt inkomster

i övrigt 7 000 (— 1 000) kronor.

Vad utredningsmannen sålunda föreslagit kan jag godtaga med den

ändringen, att utgiftsposterna för furage samt häst- och fölinköp torde

kunna nedsättas med ytterligare 10 000 kronor vardera. Anslaget bör sålunda

för nästa budgetår upptagas med ett belopp av (423 300 — 262 000 =)

161 300 kronor. 1 fråga om den sistnämnda anslagsposten förutsättes härrid,

att erforderlig ökning av posten skall ske under vissa år, då större

inköp är påkallade. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t alt i sinom tid

fastställa ny stat för anslaget.

I delta sammanhang torde jag få anmäla, att Kungl. Maj :t den J7 december

1954 förordnat, alt domänstyrelscn — med iakttagande av gällande

föreskrifter — skall utarrendera arrendelotten Flyinge nr 1, kallad Valleberg,

av Flyinge kungsgård i Södra Sandby socken, Malmöhus län, med

undantag av eu äldre, till försäljning ifrågasatt arbetarbostad med ekonomi
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 102

hus och tomtområde för Flyinge hingstdepås och stuteris räkning under en

tid av tio år, räknad från och med den 14 mars 1955, mot ett årligt arrende

icke understigande 33 800 kronor samt att domänstyrelsen av inflytande

arrendemedel skall gottgöras de direkta utgifterna för arrendelottens förvaltning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens hingstdepåer och stuteri,

som angivits i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för statens hingstdepåer

och stuteri, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 62 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ........ 2 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 367 800

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän ...................... 1 400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 67 700

6. Avskedsersättningar, förslagsvis ............ 25 000

Summa kronor 526 400;

c) till Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar å riksstaten

för budgetåret 1955/56 under nionde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 526 400 kronor; samt

d) till Statens hingstdepåer och stuteri: Omkostnader å

riksstaten för budgetåret 1955/56 under nionde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 161 300 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. Liizell

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:343 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2: o), 8:o), 10: o), 14: o) och 17: o) lage a1 i texten
  2. JoU 1955:28 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående stuteristatens organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten