Sök i Ratio Lex

Angående vissa markförvärv för försvaret m. m

1955-02-18 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:109, Angående vissa markförvärv för försvaret m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

1

Nr 109

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa

markförvärv för försvaret m. m.; given Stockholms

slott den 18 februari 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa markförvärv för armén, marinen och flygvapnet

(punkterna 1—3). Vidare föreslås att en ny tvätt- och reparationsainstalt

uppföres i Karlskrona (punkterna 4 och 5).

1—372 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 109

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 18 februari 1955.

Närvarande

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,

Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam, Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och såvitt

avser punkterna 4 och 5 jämväl med chefen för inrikesdepartementet

anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson,

frågor angående vissa markförvärv för försvaret in. in. och anför därvid

följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, för vissa markförvärv under

arméns, marinens och flygvapnets delfonder av försvarets fastighetsfond

för budgetåret 1955/56 beräkna investeringsanslag av respektive 3 500 000

kronor, 250 000 kronor och 3 500 000 kronor. Vid anmälan av ifrågavarande

anslagsfrågor anförde jag, att ytterligare utredningar var erforderliga innan

slutlig ställning kunde tagas till vissa föreslagna markförvärv och att jag

hade för avsikt att senare under riksdagen anmäla dessa ärenden.

Sedan utredningarna numera slutförts, upptager jag i det följande till

behandling frågor om anslag till markförvärv för försvaret. Bland annat

föreslår jag en utvidgning av Ravlunda pansarskjut,fält.

I förenämnda proposition har Kungl. Maj :t vidare föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Uppförande av centrala

tvätt- och reparationsanstalter och till Anskaffning av maskiner och annan

utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter beräkna investeringsanslag

av 2 700 000 kronor respektive 1 000 000 kronor. Jag anförde

vid anmälan av denna anslagsfråga att försvarets fabriksstyrelse erhållit

i uppdrag att inkomma med förslag till uppförande av en ny tvätt- och

reparationsanstalt, främst avsedd för det statliga sinnessjukhus som är

under uppförande i Karlskrona.

Sedan fabriksstyrelsen inkommit med förslag i ämnet upptager jag i det

följande till behandling fråga om anslag för uppförande av den ifrågavarande

tvättanläggningen och för anskaffning av maskiner m. in. för densamma.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

Medelsbehovet för nästa budgetår för de markförvärv som i det följande

anmäles uppgår till sammanlagt 7 950 000 kronor och för den föreslagna

nya tvättanläggningen till 3 700 000 kronor.

Försvarets fastighetsfond

Arméns delfond

[1] Vissa markförvärv för armén. Såsom förut anförts har Kungl. Maj:t

i årets statsverksproposition (bil. 25, punkt 9) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa markförvärv för armén

beräkna ett investeringsanslag av 3 500 000 kronor. Jag anmäler nu det

slutliga medelsbehovet i detta hänseende.

Utvidgning av Ravlunda pansarskjutfält

När Skånska pansarregementet uppsattes och förlädes till Hässleholm

förvärvades enligt beslut av 1943 års riksdag (skr. nr 412) såsom skjutlält

för regementet det s. k. Ravlundafältet, beläget vid skånska ostkusten

mellan Simrishamn och Åhus. Skjutfältets norra gräns går omedelhait nori

om Knäbäcks by, vilken dock icke ingår i skjutfältet. I söder följer gränsen

i huvudsak Verkeån. Fältet har en areal av omkring 750 hektar.

Jag kommer i det följande att föreslå att fältet utvidgas genom förvärv

av Knäbäcks by och vissa områden norr och väster om det nuvarande

skjutfältet. Till en början vill jag emellertid något beröra vad som förekommit

i samband med att frågan om det ursprungliga markförvärvet

förelädes riksdagen.

Vid anmälan av denna fråga i propositionen 1943: 302 angående Skånska

pansarregementets förläggning m. m. anförde föredragande departementschefen

— sedan en redogörelse lämnats för de krav som ur militär synpunkt

borde ställas på ett skjutfält för regementet — bland annat följande.

Det område vid Skånes ostkust, som föreslagits såsom skjutfält för

Skånska pansarregementet, torde i sällsynt hög grad motsvara de militära

fordringar, som rimligen kan uppställas. Området är så beläget, att säkerhet

mot skjutolyckor i möjligaste mån vinnes, terrängen är mycket lämplig

för pansarskjutningar på alla erforderliga avstånd även i förband - och bokskogen i det föreslagna områdets västra del erbjudci gynnsamma

utgångslägen för övningar. Markens lämplighet — sandmark med ett delvis

ganska tunt gräslager — har visserligen varit föremål för delade meningar;

en på mitt uppdrag av statens väginstitut verkställd undersökning

har emellertid givit vid banden att markförhållandena är sådana, att området

torde kunna användas för avsett ändamål under förutsättning att

vissa försiktighetsåtgärder vidtages. Avståndet till Hässleholm är omkring

sju mil men området är lätt alt nå såväl med järnväg som på landsväg. De

sociala olägenheterna blir relativt obetydliga. Marken är nämligen ur jord
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

brukssynpunkt av svag beskaffenhet och bebyggelsen gles. Sjöfarten utanför

kusten synes icke vara av den omfattning att den annat än tillfälligtvis

kommer att störa skjutningarnas bedrivande. Utanför kusten bedrives ett

lönande ålfiske, vilket även efter områdets ianspråktagande såsom skjutfält

torde kunna pågå i full utsträckning, om tillmötesgående och hänsyn

visas från ömse håll.

Gentemot de många fördelar, som ur skjutfältssynpunkt är förknippade

med detta område, står emellertid bygdens egenartade karaktär med talrika

fornlämningar, en unik flora och en ålderdomlig och intressant bebyggelse.

För egen del finner jag det förståeligt, att länsstyrelsen samt naturskydds-

och hembygdsföreningar uttalat betänkligheter i fråga om områdets

ianspråktagande för militära ändamål, och skulle, om valet stode

mellan ur militär synpunkt i stort sett jämbördiga områden, gärna förorda

ett område, som icke är ur naturskydds- och turistsynpunkt så värdefullt,

även om militära krav därigenom i någon mån åsidosattes. Men i

detta fall finnes intet annat val. De omfattande rekognosceringar, som företagits

för att anskaffa skjutfält för de olika pansarförbanden, har praktiskt

taget omfattat hela landet. De platser, som kan anses godtagbara

såväl ur militär synpunkt som med hänsyn till sociala och ekonomiska

konsekvenser, är fåtaliga. Såsom exempel må nämnas, att å hela kuststräckan

Blekinge—Söderhamn, som undersökts vid utredning av frågan

om skjutfält för Göta pansarlivgarde och Södermanlands pansarregemente,

icke någon för ändamålet lämplig plats kunnat utfinnas på fastlandet, varför

de militära myndigheterna hemställt, att en ö i Stockholms skärgård

måtte få tagas i anspråk såsom skjutfält. I fråga om skjutfält för Skaraborgs

pansarregemente har liknande erfarenheter gjorts, och det område

vid Vättern, som för detta förband slutligen föreslagits, är — ehuru i övrigt

fullt godtagbart — icke lämpligt för skjutningar med de tyngsta vapnen.

Beträffande Skånska pansarregementet har trots ingående undersökningar

något annat lämpligt skjutfält än nu ifrågavarande område vid Skånes ostkust

icke påträffats. Efter noggranna överväganden finner jag mig därför

— trots de därmed förenade betänkligheterna — böra tillstyrka förvärv

för lantförsvarets räkning av området ifråga.

I sin förenämnda skrivelse nr 412 anförde riksdagen bland annat att

riksdagen, då området i fråga befunnits ur militär synpunkt vara att förorda,

ansett sig, trots de betänkligheter som ur naturskyddssynpunkt rests

mot förslaget, böra bifalla detsamma.

Förvärvet av skjutfältet genomfördes sedermera genom fortifikationsförvaltningens

försorg åren 1943 och 1944, varefter fältet togs i bruk av

pansarregementet. Anskaffningen av skjutfältet har dragit en kostnad av

i runt tal 1 160 000 kronor. På fältet har hittills nedlagts ett belopp av cirka

700 000 kronor, varav 400 000 kronor för uppförande av stridsvagnsgarage

och återstoden på vägar, broar, arrendegårdar m. in. — För att tillgodose

naturskyddsintressena har ett särskilt organ bildats, det s. k. Havängsrådet

med representanter för militära och civila myndigheter samt företrädare

för naturskyddsintressena.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. M<ij:ts proposition nr 109

5

Fortifikationsförvaltningens framställning

I sina medelsäskanden för nästa budgetår (skr. 20/s 1954, som Va 1955

kompletterats med närmare uppgifter om kostnader och gränser) föreslår

fortifikationsförvaltningen att det nuvarande skjutfältet utvidgas genom

förvärv av Knäbäcks by samt tre såsom A, B och C betecknade områden

norr och väster om skjutfältet. Knäbäcks by och de ungefärliga gränserna

för de tre utvidgningsområdena finns angivna å en karta, som bifogats

handlingarna i ärendet. Kartan återgives å härvid fogad bilaga. Den sammanlagda

arealen för de till förvärv föreslagna områdena utgör omkring

715 hektar. Kostnaderna för förvärvet beräknas till i runt tal 4 100 000

kronor.

Av fortifikationsförvaltningens framställning i ärendet inhämtas i huvudsak

följande.

Chefen för Skånska pansarregementet, militärbefälhavaren för första

militärområdet och chefen för armén framlade under senare delen av år

1949 och början av år 1950 förslag om att samtliga fastigheter i Knäbäcks

by skulle inlösas, då det av säkerhetsskäl var ohållbart att bibehålla en av

civilbefolkningen bebodd by såsom en kil in i pansarskjutfältet. I anslutning

härtill framfördes krav på att skjutfältet även i övrigt skulle avsevärt

utvidgas. De skjutmöjligheter som funnits vid fältets anskaffande hade

nämligen genom skärpta säkerhetsföreskrifter samt vapen- och stridsteknikens

utveckling blivit högst väsentligt inskränkta. I sina medelsäskanden

för budgetåren 1951/52, 1952/53 och 1953/54 framlade fortifikationsförvaltningen

förslag om utvidgning av fältet, därvid äskandena för de båda

sistnämnda budgetåren inskränktes till att avse endast förvärv av Knäbäcks

by. I medelsäskandena för budgetåret 1954/55 anmälde ämbetsverket

att utvidgningsförslagen borde bli föremål för översyn med hänsyn till att

pansarregementet tillförts nya tunga stridsvagnar (centurionstridsvagnar).

Sedan denna översyn slutförts har fortifikationsförvaltningen i medelsäskandena

för budgetåret 1955/56 ånyo framlagt förslag om utvidgning

av fältet.

I fråga om de nya stridsvagnarnas inverkan på omfattningen av utvidgningen

har chefen för pansarregementet i skrivelse till fortifikationsförvaltningen

den 29 juni 1953 bland annat upplyst, att den nya materielen

anskaffats för att kunna bekämpa stridsvagnar på stora avstånd. Övningsskjulning

med direkt riktning måste därför kunna ske på större avstånd

än som erfordras med de äldre stridsvagnstyperna. En ökning av skjulavstånden

från för närvarande högst omkring 900 meter upp till minst

1 600 meter är enligt regementschefen möjlig att genomföra, men endast

om skjutfältet utvidgas. För detta ändamål behöver utvidgningen omfatta

främst Knäbäcks by samt områdena A och B. Efter en sådan utvidgning blir

det möjligt att erhålla flera skjutplatser för skjutning upp till 1 600 meter

och eu plats för skjutning upp till 2 000 meter. Vid skjutning på

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

större avstånd än 2 000 meter föreligger endast möjligheten till mer skolmässig

skjutning mot bogserat mål på havet. Skjutningar på större avstånd

minskar möjligheterna att samtidigt använda fältet för andra skjutningar

och övningar. Genom förvärv av område C kan enligt regementschefen

emellertid lämplig terräng vinnas för skjutning med eldhandvapen

och granatkastare av trupp, som icke deltager i skjutning inom annan del

av fältet. Ett inköp av detta område skulle vidare förbättra möjligheterna

för stridsskjutningar inom södra delen av fältet. Rörelsefriheten inom

fältet skulle dessutom ökas.

I yttrande den 2 juli 1953 över regementschefens skrivelse har militärbefälhavaren

för första militärområdet bland annat anfört att en utvidgning

av fältet är ofrånkomlig om en effektiv utbildning i skjutning med den

nya stridsvagnsmaterielen skall kunna genomföras. Direkt skjutning bör

kunna ske på avstånd upp till 2 000 meter. Fältet bör vidare ha sådan

storlek, att tillämpade stridsskjutningar i samverkan med pansarinfanteriförband

kan utföras. Genom profilmätning har konstaterats att från tre

punkter inom område A och från en punkt inom nuvarande fältet skottvidder

på 1 300—1 600 meter kan erhållas samt att cn skottvidd på omkring

2 000 meter kan uttagas från en punkt inom område B. Område A

jämte dess fortsättning öster ut mot Knäbäck är det enda område, inom

vilket terrängen lämpar sig för stridsskjutningar i större förband än

kompani. Terrängen inom område B är jämn, stenfri och fast och därför

mycket lämplig för körutbildning med de nya stridsvagnarna, som tar

skada av stenig terräng. Område C är mycket lämpligt för övrig stridsutbildning

såsom stridsskjutning med finkalibriga vapen och granatkastare,

fältarbeten in. m. Förvärv av området skulle avsevärt öka möjligheterna

att samtidigt bedriva utbildning på flera avdelningar.

Chefen för armén har i yttrande den 20 juli 1953 förklarat sig biträda

militärbefälhavarens synpunkter. I skrivelse till fortifikationsförvaltningen

den 16 juni 1954 med förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1955/56

har arméchefen bland annat uttalat, att tillgången till pansarförband utbildade

i den terräng och under de förhållanden i övrigt som är typisk för

södra Sverige är särskilt värdefull vid försvaret av denna del av landet.

Nuvarande pansarutbildningsenhet i södra Sverige beräknas även framdeles

konnna att bibehållas. Den snabba tekniska utvecklingen av vapen

och pansarfordon har lett till ökade krav på övningsterräng. Tidigare

undersökningar har enligt arméchefen visat, att skjutfält för pansarregementet

icke kan åstadkommas på annan plats än Ravlunda. Detta skjutfält

har emellertid i sin nuvarande omfattning sedan länge varit för litet.

Behovet av utvidgning har ytterligare skärpts, sedan regementet nu tillförts

modern stridsvagnsmateriel med förbättrade prestanda. Skjututbildningen

med de nya stridsvagnarna måste kunna genomföras på fältmässiga

stridsavstånd. Genom den nu föreslagna utvidgningen av fältet kommer

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kangl. Maj:ls proposition nr 109

även möjligheterna till stridsskjutning i samverkan med pansarinfanteriförband

att icke oväsentligt förbättras.

Fortifikationsförvaltningen anser för egen del att det är av synnerlig

betydelse att utvidgningen av skjutfältet snarast kommer till stånd. Sedan

flera år tillbaka har behov förelegat av att utvidga skjutfältet. Då pansarregementet

numera utrustats med ny tung stridsvagnsmateriel har behovet

av att genomföra utvidgningen väsentligt skärpts. Möjligheterna att bedriva

stridsskjutning med den nya materielen inom det nuvarande fältet är i hög

grad begränsade.

För att få fullt klarlagt om markförhållandena inom de föreslagna utvidgningsområdena

är av beskaffenhet att utan dränerings-, steniöjningseller

andra åtgärder tåla den belastning, som ständigt förekommande övningar

med tunga stridsvagnar innebär, har Sveriges geologiska undersökning

på fortifikationsförvaltningens framställning företagit en undersökning

av områdena. Av ett utav geologiska undersökningen den 19 juni

1954 dagtecknat utlåtande inhämtas bland annat följande. Samtliga tre

områden består till huvuddelen av sandmark. Torv- och kärrmarker saknas

i stort sett. Några mindre delar av områdena A och C ligger dock lågt och

är ganska fuktiga. Några egentliga utdikningar inom dessa områden torde

emellertid icke vara erforderliga. Marken är i övrigt fast och har hög bärighet

och framkomlighet. Block saknas inom område B och till större delen

även inom område A. Område C är däremot ganska blockigt och en vass

blockröjning torde vara erforderlig. Område B får anses som mest lämpligt

som övningsfält.

Beträffande bebyggelsen vid Knäbäcks by, som efter genomförandet av

utvidgningen icke längre kommer att kunna utnyttjas för bostadsändamål,

har fortifikationsförvaltningen inhämtat yttrande från riksantikvarieämbetet.

Efter samråd med Nordiska museet har ämbetet i skrivelse till förvaltningen

den 26 juli 1954 anfört bland annat följande. Inom de aktuella

områdena är inga fasta fornlämningar kända. Bebyggelsen inom Knäbäcks

fiskeläge utgöres till sin huvuddel av bostadshus med tillhörande ekonomibyggnader,

uppförda under 1800-talets senare hälft. Av kulturhistoriskt

intresse är särskilt fiskarebodarna och en gammal smedja i Knäbäck. Bland

bebyggelsen i övrigt har gården öståkra l3 värde ur kulturhistorisk synpunkt

liksom även Orehus skolbyggnad. Bebyggelsen inom det planerade

utvidgade skjutfältet är ur kulturhistorisk synpunkt icke av sådan beskaffenhet

att den kan betecknas som omistlig. Miljöbilden särskilt kring

Knäbäcks by har dock ett icke oväsentligt värde. Ämbetet anser sig emellertid

icke av antikvariska eller kulturhistoriska skäl kunna motsätta sig

den föreslagna utvidgningen, öståkragården bör dock om möjligt bibehållas

på sin plats varjämte en kompletterande uppmätning och fotografering

av hela bebyggelsen bör företagas innan utrymning och rivning äger rum.

Enligt vad som upplysts av chefen för pansarregementet i skrivelser till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

fortifikationsförvaltningen den 21 maj och den 5 juli 1954 kommer utvidgningen

icke att medföra någon större ändring beträffande riskgränserna

till sjöss med undantag av att riskområdets norra yttergräns kommer att

utgå från område B:s norra begränsning mot havet. Fortifikationsförvaltningen

har därför icke funnit det erforderligt att inhämta yttranden från

myndigheter och sammanslutningar som bevakar sjöfartsintressena.

Fortifikationsförvaltningen har gjort en utredning om fastighetsförhållandena

inom de till förvärv föreslagna områdena. Av utredningen framgår

att Knäbäcks by består av 23 olika fastigheter i enskild ägo med en

sammanlagd areal av omkring 2 hektar. Samtliga fastigheter är bebyggda

med mindre bostadshus. Av fastigheterna bebos 14 året runt medan 9 blott

utnyttjas såsom sommarbostäder. Områdena A, B och C omfattar sammanlagt

omkring 713 hektar. Huvuddelen härav, eller cirka 580 hektar, ingår i

Christinehofs fideikommiss. Återstoden är fördelad på två jordbruksfastigheter,

öståkra lä om 34,2 hektar och öståkra l3 m. fl. om 80 hektar,

två obebyggda fastigheter om tillhopa ej fullt 19 hektar samt en avstyckad

mindre tomt. På de fideikommisset tillhöriga områdena finnes uppförda tre

bostadsbyggnader tillhöriga enskilda personer. Områdena är i övrigt obebyggda.

Huvuddelen av den fideikommisset tillhöriga marken, eller cirka 558

hektar, utgöres av produktiv skogsmark. De båda Öståkragårdarna, som

innehåller 20 respektive 30 hektar inägojord och återstoden skogsmark, är

bebyggda med bostads- och ekonomibyggnader som är i förhållandevis gott

skick.

Beträffande fastigheterna i Knäbäcks by anser fortifikationsförvaltningen

att det icke torde vara omöjligt att till godtagbara priser åstadkomma

frivilliga uppgörelser om försäljning till kronan. I övrigt räknar

ämbetsverket icke med några frivilliga uppgörelser utan torde expropriationsförfarande

få tillgripas.

Pa grund av utsträckningen av riskområdet till sjöss efter utvidgningens

genomförande räknar fortifikationsförvaltningen med att vissa åldrätter

belägna utanför område B och norr därom även måste inlösas.

Med utgångspunkt i värderingar som utförts av olika sakkunniga beräknar

fortifikationsförvaltningen totalkostnaden för genomförandet av utvidgningen

till i runt tal 4 100 000 kronor.

Yttranden

I ärendet har yttranden avgivits av länsstyrelsen i Kristianstads län,

skogsstyrelsen, försvarets fastigbetsnämnd, Samfundet för hembygdsvård

och Svenska naturskyddsföreningen. Härjämte har representanter för de av

utvidgningen närmast berörda kommunerna, Brösarp och Degeberga, i en

till chefen för försvarsdepartementet överlämnad skrift framfört sina synpunkter

på föreliggande fråga.

Länsstyrelsen upplyser att styrelsen vid sammanträden den 13 oktober

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

och den 4 december 1954 berett ortsbor och representanter för kommuner

och sammanslutningar m. fl. tillfälle att framföra sina synpunkter på den

ifrågasatta utvidgningen. Länsstyrelsen har härjämte inhämtat länets naturskyddsråds

yttrande i frågan. För egen del anför länsstyrelsen bland annat

följande. Synnerlig vikt måste fästas vid vad befolkningen inom områdena

A, B och C samt Knäbäck givit till känna i anledning av planerna på skjutfältets

utvidgning. Fiskarena i Knäbäck har visserligen vid sammanträdena

inför länsstyrelsen låtit tillkännagiva, att de såsom förhållandena

utvecklat sig är villiga flytta från Knäbäck. Från inom områdena A och

B boende har däremot givits uttryck för besvikelse och bitterhet att behöva

bryta upp från för dem kära boplatser. De kommunala representanterna

har framhållit, att ortsbefolkning och turister ännu mera än hittills skulle

hindras att besöka den vackra kuststräckan mellan Haväng och Stora Juleboda.

Dessa invändningar är vägande. Områdena A, B och C erbjuder betydande

skönhetsvärden. Särskilt kan man peka på den vackra stranden

norr om Knäbäck, Julebodaåns sträckning och bokskogen i nordväst och

väster. Härtill kommer den med landskapet vackert harmonierande bebyggelsen

i Knäbäck. Allt detta är emellertid bebyggelse, natur och landskap,

som man möter även på andra platser i landet och som därför enligt

länsstyrelsens mening icke kan betraktas som omistliga. — Det till Skåne

förlagda pansarregementet, i främsta rummet avsett för Skånes försvar,

bör beredas de bästa betingelser för att effektivt kunna utnyttja den nya

stridsvagnsmaterielen. Länsstyrelsen finner sig därför — trots de intressen

som därvid uppoffras — icke böra motsätta sig den föreslagna utvidgningen

av skjutfältet. Vid sammanträdena inför länsstyrelsen har ofta

framförts den meningen att skjutfältet även efter utvidgningen skulle befinnas

vara för litet för sitt ändamål och att skjutfältet därför borde flyttas

till annan plats. Förhoppningarna om en förflyttning torde icke vara realistiskt

grundade. Det lärer icke vara möjligt att i Skåne, södra Småland

eller västra Blekinge finna en annan skjutplats, där icke vägar, järnvägar,

samhällen eller mer betydande sjöfart ligger i farozonen. Av ekonomiska

och andra praktiska skäl skulle det icke gå att förlägga ett skjutfält till

dylik plats. Ravlundafältet däremot är ur säkerhetssynpunkt sett relativt

gynnsamt beläget. Därest utvidgning av skjutfältet kommer till stånd anser

sig länsstyrelsen kraftigt böra understryka att åtskilligt bör kunna göras

för att tillgodose allmänhetens tillträde till skjutfältet ävensom för att befrämja

vissa andra civila intressen.

Skogsstyrelsen, som inhämtat yttrande av skogsvårdsstyrelsen i Kristianstads

län, anför att såväl det nuvarande skjutfältet som de till förvärv föreslagna

områdena ligger inom sådant område, där skogens bestånd prövas

erforderligt till skydd mot sand- eller jordflykt. Skogsstyrelsen som icke

vill motsätta sig att fältet utvidgas på sätt som föreslagits, förutsätter

emellertid alt eu starkare utglesning av skogen på allt sätt undvikes. Sly
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Knngl. Maj:ts proposition nr 109

relsen utgår vidare från att i de fall risk för vinderosion och sandflykt uppstår,

erforderliga åtgärder till motverkan härav utan dröjsmål vidtages av

de militära myndigheterna efter samråd med sakkunskap på vinderosionens

område.

Samfundet för hembygdsvård anför att det ur en rad olika synpunkter

är olyckligt att utvidga det nuvarande skjutfältet. Det skulle betyda att

övningsfältet på ett helt annat sätt än förut kommer att dominera stranden

och bygden, att Knäbäcks by med dess värdefulla miljöbild liksom

Lilla Juleboda och Skogsdala sannolikt försvinner, att en stor del av den

vackra bokskogen decimeras och deformeras i samband med uthuggningar

för militära övningar. Därtill kommer att bygdens karaktär av viktigt fritids-

och rekreationsområde allvarligt skulle hotas, en olägenhet som skulle

beröra en mycket stor del av östra Skåne. Det kan också befaras att det

utomordentligt värdefulla strandområdet mellan Haväng och Knäbäck liksom

dynområdet intill Lilla Juleboda utsättes för åverkan av olika slag. —

Samfundet föreslår att en grundlig utredning verkställes om möjligheten

att förlägga skjutfältet till annan ort.

Svenska naturskyddsföreningen, som inhämtat yttrande från Skånes

naturskyddsförening och tagit del av förenämnda yttrande från Samfundet

för hembygdsvård, anser att stora svårigheter föreligger att inne i landet

erhålla ett skjutfält med lämplig mark och som ger erforderligt utrymme

för skjutning med pansarvagnar. Frågan om skjutfältets förläggning till

annat håll bör emellertid prövas så grundligt som möjligt. Föreningen anser

det därför lämpligt att samfundet, som synes på allvar räkna med att

ett lämpligare område kan uppletas, anmodas att i samråd med representant

för militär myndighet och Skånes naturskyddsförening verkställa en

snabbinventering av möjligheterna att förlägga skjutfältet till annan plats.

— Skånes naturskyddsförening har i sitt förenämnda yttrande anfört bland

annat följande. Kuststräckan mellan Haväng och Juleboda och terrängen

där innanför är med rätta berömd för sin storslagna och säregna natur.

När det på sin tid blev tal om att såsom skjutfält utnyttja nämnda område

yppades från olika håll farhågor för att naturen skulle utsättas för förstörelse

i olika avseenden. Bland annat befarade man att den glesa markvegetationen

inom de hedartade partierna skulle rivas upp genom stridsvagnarna.

Dessa farhågor har dessbättre visat sig ogrundade. Även om

det helt naturligt icke kunnat undvikas, att skador uppstått på markvegetationen

har dessa varit av ringa omfattning och icke givit upphov till sandflykt

i nämnvärd utsträckning. Ej heller har skador av annat slag uppstått,

som kunnat tillmätas större betydelse. Med visst fog kan det rent

av sägas, att områdets användande som skjutfält medfört några positiva

resultat ur naturskyddssynpunkt. Som exempel härpå kan anföras att de

magra åkerfält som fanns vid de förutvarande jordbruken på strandheden

och som störde helhetsbilden, numera vuxit igen, så att strandheden i dag

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

ter sig än mera storslagen än tidigare. Beträffande djurlivet torde under

inga omständigheter kunna hävdas att faunan har utarmats såsom en följd

av den militära verksamheten. — De delar av området, som ur naturskyddssynpunkt

är mest värdefulla, befinner sig redan inom det nuvarande skjutfältet.

De till förvärv föreslagna områdena är därför till vissa delar relativt

likgiltiga ur naturskyddssynpunkt. Detta gäller t. ex. större delen a\

den planterade tallskogen mellan Knäbäcks-bäcken och Julebodaan. Värdefullare

icke minst ur rekreationssynpunkt är själva kuststräckan mellan

Knäbäck och Juleboda. En klenod är också den vackra bokskogen vid

Öståkra. Allra dyibarast synes dock Knäbäcks fiskeläge vara och det är

med yttersta beklagande som föreningen konstaterar att denna sannskyldiga

idyll skall behöva uppoffras. Föreningen ifrågasätter om icke åtminstone

de vackraste och ur kulturhistorisk synpunkt värdefullaste husen

skulle kunna bevaras och utnyttjas för något militärt ändamål. Från

militärt håll har betonats att det trots noggranna undersökningar icke

varit möjligt att i södra Sverige finna ett område, som skulle kunna ersätta

Ravlundafältet såsom pansarskjutfält. Föreningen är benägen att

tro på sanningen i detta påstående och kan i varje fall icke själv ge anvisning

på ett sådant område. Om mot förmodan ett dylikt område kunde

uppletas skulle med visshet intrånget på mänsklig bebyggelse och verksamhet

blivit avsevärt större än inom Ravlundaområdet och innebära att ett

betydande antal gårdar och hus måste utrymmas, åkrar nedläggas, skogar

fällas och vägar omläggas. — Föreningen vill ur de synpunkter föreningen

har att företräda icke motsätta sig en utvidgning av skjutfältet i enlighet

med de uppgjorda planerna. Föreningen förutsätter att de militära myndigheterna

visar samma hänsyn som hittills gentemot naturskyddsintressena

och vidare att det s. k. Havängsrådet kommer att bestå även i fortsättningen

och fungera på samma sätt som hittills.

Försvarets fastighetsnämnd erinrar om att Samfundet för hembygdsvård

och Svenska naturskyddsföreningen hemställt att en grundlig utredning

måtte verkställas angående förflyttning av Skånska pansarregementets

skjutfält till annan plats. Jämväl Brösarps och Degeberga kommuner, vilka

närmast kommer att beröras av den föreslagna utvidgningen, har i en till

chefen för försvarsdepartementet överlämnad skrivelse framfört att det

nuvarande skjutfältet borde slopas och ett nytt förläggas till annan ort.

- Med anledning av de från olika håll framförda förslagen till flyttning

av ifrågavarande skjutfält har fastighetsnämnden ansett det önskvärt att

kunna framlägga en redogörelse för de undersökningar, som i samband

med anskaffandet av Ravlundafältet verkställts genom arméstabens försorg.

På anmodan av nämnden har arméstaben inkommit med eu dylik

redogörelse, av vilken framgår att sedan år 19J58, då rekognosceringarna

påbörjades, ett stort antal områden såväl inom Skåne som i angränsande

län undersökts. Följande områden hade därvid gjorts till föremål för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 109

grundligare undersökningar, nämligen Ringenäs, Hovs hallar, Slättaröd,

Öllov, Farhult, Falsterboudde, Kabusa, Gladsax hallar, Ravlunda och Rinkaby,

samtliga belägna längs kusten, ävensom två inne i landet belägna områden

vid Tönnersjö och Kosta. Längs väst- och sydkusten visade det sig

omöjligt att erhålla tillräckliga säkerhetsområden med hänsyn till den helt

nära kusten gående sjöfartsleden. På östkusten däremot, där sjöfartsleden

går långt från kusten, visade det sig möjligt att utfå tillräckligt stort säkerhetsområde

över vatten. Den lämpligaste förläggningen av ett skjutfält

bedömdes vara mellan Simrishamn och Åhus. Valet kom härigenom att

falla på området vid Ravlunda, som visade sig ur militär synpunkt lämpligt

såsom pansarskjutfält, vartill kom att området var glesbebyggt och marken

ur jordbrukssynpunkt av svag beskaffenhet. De undersökta områdena inne

i landet visade sig olämpliga bland annat med hänsyn till de mycket stora

områden, som i så fall ur säkerhetssynpunkt måste förvärvas. Sistnämnda

områden genomkorsas dessutom av vägar och järnvägar, varjämte marken,

därest den icke består av moss- och myrmark, är mycket stenbunden och

olämplig för bandfordon. Förutom nu nämnda områden har sedermera

genom arméstabens försorg ett stort antal områden inom södra Sverige

undersökts. Därvid har icke framkommit något område, som visat sig

lämpligt och användbart såsom pansarskjutfält. Enligt fastighetsnämndens

mening visar arméstabens utredning att det enda såsom pansarskjutfält

lämpliga området inom sydligaste Sverige är beläget vid Ravlunda. Med

hänsyn härtill anser nämnden att anledning saknas att gå i författning om

ytterligare undersökningar för att på annan plats finna ett för anordnande

av skjutfält för Skånska pansarregementet lämpligt område.

I syfte att på platsen närmare studera förhållandena har nämndens

ledamöter och experter i två omgångar besökt Ravlundafältet och de till

utvidgning av fältet föreslagna områdena. Nämnden har i anslutning till

sina besök vid Ravlunda varit närvarande vid två av länsstyrelsen i Kristianstads

län den 13 oktober och den 4 december 1954 anordnade sammanträden,

vid vilka markägare samt representanter för av utvidgningen berörda

kommuner ävensom naturskyddssammanslutningar beretts tillfälle

att framlägga sina synpunkter i frågan.

Beträffande det framlagda förslaget till utvidgning av Ravlundafältet

anser nämnden i likhet med de militära myndigheterna och fortifikationsförvaltningen

att, sedan Skånska pansarregementet tillförts ny tung stridsvagnsmateriel,

eu utvidgning av skjutfältet är ofrånkomlig för att den

nya materielen skall kunna till fullo utnyttjas. Det längsta skjutavstånd

på land som för närvarande kan uttagas vid direkt skjutning är 900 meter

medan från flera punkter inom utvidgningsområdet skjutavstånd på 1 300

—1 600 meter kan erhållas, varjämte från en punkt en skottvidd av 2 000

meter kan uttagas. Genom utvidgningen kommer skjutfältets areal att

nära nog fördubblas. Härigenom kan övningarna göras mer omväxlande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

13

än tidigare och skjutning under framryckning kommer att kunna äga rum.

Nämnden anser att det ur militär synpunkt är av vital betydelse att utvidgningsförslaget

fullföljes. Genom utvidgningen av fältet torde dessutom

kunna vinnas att särskilt ömtåliga områden i viss utsträckning kan friställas

från övningar.

Inom utvidgningsområdet är mantalsskrivna 48 personer, varav 36 inom

Knäbäcks by. Från fiskarena i Knäbäck har vid nämnda sammanträden

framhållits, att de alltsedan skjutfältets tillkomst liidit stort intrång i sitt

fiske genom att de under skjutningar icke kunnat fiska på sina vanliga

fångstplatser. Då de ieke längre kan leva på sitt näringsfång har några ,sålt

sina fastigheter till sommargäster och avflyttat till annan ort. Andra, som

likaledes är villiga att avflytta, har icke kunnat flytta, då deras tillgångar

är bundna i fastigheter, som det är svårt att avyttra under förhandenvarande

förhållanden. Fiskarena önskar för sin del en snabb lösning av

frågan. Med anledning av vad från fiskarenas håll anförts anser sig nämnden

kunna konstatera, att fiskarena med tillfredsställelse ser fram mot

tidpunkten för inlösen av deras fastigheter. Vad härefter gäller markägarna

i övrigt inom utvidgningsområdet har vid förenämnda sammanträden

representanter för dessa förklarat att de icke är villiga att avstå

från sina fastigheter eller delar därav. Även representanter för ägarna

till inom området befintliga, på ofri grund belägna byggnader har förklarat

sig ovilliga att avstå från desamma. Sistnämnda byggnader har i

huvudsak använts såsom sommarbostäder. Nämnden anser att beträffande

den del av utvidgningsområdet, som tillhör Ghristinehofs fideikommiss liksom

beträffande de såsom sommarbostad utnyttjade byggnaderna skäl

av social natur mot den föreslagna utvidgningen icke kan andragas. Möjligen

skulle så kunna vara förhållandet beträffande de båda öståkragårdarna,

vilka brukas av ägarna. Med hänsyn till gårdarnas storlek torde

dock för dessa gårdar utgående ersättningar bli av den storleksordningen,

att någon svårighet för vederbörande ägare att på annat håll skaffa sig

ersättning för de avyttrade fastigheterna icke borde behöva uppkomma.

Nämnden anser sig sålunda kunna konstatera att såvitt gäller den inom

utvidgningsområdena bosatta befolkningen ur sociala synpunkter några

vägande skäl mot utvidgningsförslaget icke synes kunna andragas.

Vid förenämnda sammanträden liksom i Brösarps och Degeberga kommuners

skrivelse har framhållits, hland annat, att den skjutplats, som avsåges

att förläggas väster om Lilla Juleboda, kommer att ligga på ett avstånd

av endast cirka en kilometer från Maglehems samhälle, varigenom

befolkningen i samhället kommer att tillskyndas stort obehag genom ljudstörningar

vid skjutning med stridsvagnspjäserna. Från militärt håll har

i anledning härav anförts, att en skogsridå kommer att kvarlämnas mellan

skjutplatsen och samhället. Nämnden är medveten om alt vissa ljudstör
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Muj:ts proposition nr 109

ningar kommer att uppstå för innevånarna i Maglehems samhälle men

anser sig icke på denna grund kunna förorda en begränsning av utvidgningsområdet

i riktning mot samhället, enär i så fall den enda möjligheten

att uttaga ett skjutavstånd av 2 000 meter vid skjutning mot mål på land

skulle bortfalla.

Såsom framgår av den genom riksantikvarieämbetets försorg företagna

utredningen finns inga fasta fornlämningar inom utvidgningsområdet.

Däremot finns inom Käbäcks by några fiskarebodar samt en smedja, som

är av kulturhistoriskt värde. Vidare anses fastigheten Öståkra l3 och Orehus

skolbyggnad äga kulturhistoriskt intresse. Nämnden finner det beklagligt

att den idylliska bebyggelsen i Knäbäck icke torde kunna bibehållas.

Beträffande byggnaderna på fastigheten Öståkra l3 förutsätter

nämnden att dessa bibehålies och upprustas. Utrymmena inom byggnaderna

synes kunna utnyttjas såsom förråd, förläggning eller på annat sätt.

Därest så visar sig möjligt ur övningssynpunkt bör jämväl Orehus skolbyggnad

bibehållas.

I likhet med Skånes naturskyddsförening anser sig nämnden efter sina

besök vid Ravlundafältet kunna konstatera, att de ojämförligt vackraste partierna

redan befinner sig inom skjutfältets gränser. Nämnden bär dock icke

kunnat finna att detta medfört att området blivit lidande ur naturskyddssynpunkt.

Tvärtom torde genom att området utnyttjats såsom skjutfält

hava undvikits att strandområdet, såsom skett norr om Knäbäck, planterats

med tal), varigenom områdets hedkaraktär bibehållits och måhända rent

av förstärkts. Nämnden har visserligen kunnat konstatera att skador uppstått

inom vissa områden av fältet genom körning med bandfordon men

dessa skador synas dock vara av förhållandevis ringa omfattning. Beträffande

de områden, som avses skola införlivas med skjutfältet, anser nämnden

att några omistliga värden ur naturskyddssynpunkt icke därigenom

går förlorade även om det i och för sig är beklagligt att strandremsan

mellan Knäbäck och Juleboda under vissa tidsperioder kommer att avspärras

för allmänheten. I detta sammanhang vill nämnden framhålla

det önskvärda i att avspärrning av fältet särskilt under sommaren i god

tid och på lämpligt sätt kungöres för allmänheten. Vidare synes det önskvärt

att liksom hittills skjutningar regelmässigt icke äger rum under lördagar

och söndagar. Härigenom skulle allmänheten beredas tillfälle att

under veckohelgerna i obegränsad omfattning besöka fältet.

Från olika håll har framhållits den risk för sand- och jordflykt som

som skulle uppstå genom att skogen på vissa delar av utvidgningsområdet

måste utgallras. Skogsstyrelsen har i sitt utlåtande framhållit att en starkare

utglesning av skogen på allt sätt bör undvikas och att om risk för

vinderosion och sandflykt uppstår, erforderliga åtgärder för att motverka

detta utan dröjsmål måste vidtagas av vederbörande militära myndigheter

efter samråd med sakkunskap på vinderosionens område. Fastighetsnämn
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

15

den vill understryka vikten av vad skogsstyrelsen härom anfört och vill

i detta sammanhang föreslå att skjutfältsförvaltningen tillföres ökad personal

och erforderlig maskinell utrustning för vård av såväl det nuvarande

fältet som utvidgningsområdet. Nämnden vill särskilt framhålla vikten

av att medel ställes till förfogande för utförande av erforderliga skogsplanteringsåtgärder.

Med hänsyn till det anförda anser nämnden att, även om vissa civila

intressen kommer att bli lidande vid ett genomförande av utvidgningsförslaget,

de militära kraven på att erhålla ett för Skånska pansarregementet

tillfredsställande skjutfält i första hand bör tillgodoses. Nämnden finner

sig med anledning härav böra tillstyrka förevarande förslag till utvidgning

av Ravlundafältet.

Departementschefen

Jag vill till en början något redogöra för de krav som ur militär synpunkt

bör uppställas på ett för moderna stridsvagnar användbart pansarskjutfält.

Fältet får icke ligga på för stort avstånd från vederbörande truppförbands

förläggningsplats. Om möjligt bör det ligga inom ett avstånd av

10 mil från förläggningsplatsen för att alltför tidsödande och kostnadskrävande

förflyttningar skall kunna undvikas. Fältet måste vidare vara

betryggande ur säkerhetssynpunkt. Riskområdets storlek är avgörande för

hur stort fältet bör vara. Vid förläggning utan anslutning till något vattenområde

bör fältet ha minst 2,5 mils längd och 2 mils bredd. Därest riskområdet

förlägges över vatten kan det erforderliga markområdet minskas

avsevärt såväl i djupled som i sidled. Fältet bör dock medgiva uttagande

av skjutavstånd mot mål på land av minst 2 000 meter ävensom tillåta

gruppering i sidled och ge möjlighet att verkställa framryckning från utgångsgruppering.

Slutligen bör terrängen vara omväxlande och i huvudsak

lättframkomlig för bandfordon. Marken bör icke vara stenbunden och

risken för skogsbrand bör vara begränsad. Vid skjutfält som gränsar mot

vatten bör fiske och sjötrafik icke förekomma i större utsträckning inom

riskområdet.

Det nuvarande skjutfältet för Skånska pansarregementet vid Ravlunda

uppfyllde de militära krav som år 1943, då fältet anskaffades, uppställdes

på ett pansarskjutfält. Sedan regementet numera tillförts den nya långskjutande

centurionstridsvagnen medgiver emellertid skjutfältet icke längre

uttagande av tillräckliga skjutavstånd på land, vartill kommer att fältet

icke heller i erforderlig utsträckning tillåter gruppering i sidled och skjutning

under framryckning. Fortifikationsförvaltningen har därför föreslagit

att det nuvarande skjutfältet skall väsentligt utvidgas.

För att få förslaget så allsidigt belyst som möjligt har, såsom framgår

av det föregående, yttranden inhämtats från länsstyrelsen i Kristianstads

län, skogsstyrelsen, Samfundet för hembygdsvård, Svenska naturskydds
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

föreningen samt försvarets fastighetsnämnd. Genom länsstyrelsens försorg

har härjämte vid två tillfällen särskilda möten anordnats för att bereda

ortsbor och representanter för kommuner m. fl. tillfälle att framföra

sina synpunkter. Länsstyrelsen har i sitt yttrande förklarat att styrelsen

ej vill motsätta sig en utvidgning av skjutfältet i enlighet med vad som

föreslagits av fortifikationsförvaltningen, ehuru länsstyrelsen framhåller

att stora civila intressen därvid uppoffras. Skogsstyrelsen har förklarat

att hinder ur skogsvårdssynpunkt ej föreligger mot att fältet utvidgas.

Samfundet och naturskyddsföreningen har i sina yttranden föreslagit att

en utredning verkställes om möjligheterna att flytta skjutfältet till annan

ort. Jämväl representanter för de av utvidgningsförslaget närmast berörda

kommunerna har föreslagit att skjutfältet ersättes av ett nytt sådant fält,

beläget på annan plats. Försvarets fastighetsnämnd slutligen tillstyrker

utvidgningsförslaget. Nämnden, som har en sådan sammansättning att

såväl militära som civila intressen är representerade, har bland annat till

uppgift, att, då fråga uppkommer om förvärv av större markområden för

försvaret, utreda förvärvets lämplighet och därvid även tillse att civila

synpunkter på markens eventuella användning beaktas.

Beträffande möjligheterna att förlägga skjutfältet till annan plats har

ingående undersökningar gjorts genom arméstabens försorg. För resultaten

av dessa undersökningar har närmare redogjorts i fastighetsnämndens

yttrande. Av redogörelsen framgår att sedan 1938 ett mycket stort antal

områden såväl i Skåne som i angränsande landskap undersökts. De områden,

som undersökts i de inre delarna av landet, har visat sig olämpliga

bland annat med hänsyn till de mycket stora markområden, cirka 50 000

hektar, som i så fall ur säkerhetssynpunkt måste inköpas. Dessa områden

genomkorsas dessutom av vägar och järnvägar, varjämte marken, i de fall

den icke består av myr- och mossmark, är mycket stenbunden och olämplig

för bandfordon. Fastighetsnämnden har i sitt yttrande uttalat, att de

gjorda undersökningarna visar att Ravlunda är det enda för pansarskjutning

lämpliga området i sydligaste Sverige. Nämnden har således kommit

till samma uppfattning som dåvarande departementschefen givit uttryck för

i samband med förvärvet av det ursprungliga skjutfältet (jfr s. 4). Jag

delar helt denna uppfattning. Några skäl att vidtaga ytterligare undersökningar

om möjligheterna att förlägga skjutfältet till annat område anser

jag icke föreligger.

Från olika håll har framhållits att den föreslagna utvidgningen innebär

ett djupt ingrepp i förhållandena i bygden och medför att åtskilliga personer

måste lämna sina boplatser och yrken. Inom utvidgningsområdet är

för närvarande mantalsskrivna 48 personer, av vilika 36 i Knäbäcks by.

Såsom framgår av det föregående har länsstyrelsen under hösten 1954

anordnat två sammanträden med ortsbor och representanter för av utvidgningen

berörda kommuner in. fl. Vid dessa möten har även fastighets
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

nämnden närvarit. Nämnden har därvid ansett sig kunna konstatera att

fiskarena i Knäbäcks by med tillfredsställelse ser fram mot tidpunkten för

inlösen av deras fastigheter. Däremot torde Övriga fastighetsägare icke

vara villiga att frivilligt avstå från sin egendom. Nämnden anser dock att

ur sociala synpunkter några vägande skäl mot utvidgningsförslaget icke

kan andragas. Jag ansluter mig till denna uppfattning. Hade skjutfältet

förlagts till annan plats än Ravlunda skulle olägenheterna ur social synpunkt

säkerligen ha blivit väsentligt större.

Inom det nuvarande skjutfältet finns områden med ovanligt vacker och

säregen natur. De av fortifikationsförvaltningen nu till förvärv föreslagna

områdena är däremot icke lika värdefulla ur naturskyddssynpunkt. Fastighetsnämnden

anser sig efter sina besök vid Ravlunda kunna konstatera

att de ojämförligt vackraste partierna redan befinner sig inom skjutfältets

gränser. Samma uppfattning har Skånes naturskyddsförening givit uttryck

åt i sitt i det föregående återgivna yttrande till Svenska naturskyddsföreningen.

Några ur naturskyddssynpunkt omistliga värden torde därför icke

gå förlorade om områdena införlivas med skjutfältet. Jag vill i detta sammanhang

erinra om att föredragande departementschefen i förenämnda

proposition 1943: 302 uttalade att ett militärt utnyttjande av området icke

behövde medföra, att dess säregna karaktär spolierades. Vidare framhöll

han att man vid ett militärt förvärv av området kunde räkna med att detta

jämväl i framtiden komme att få bibehålla sin karaktär av hedlandskap

medan det i annat fall måste vara en tidsfråga när de öppna vidderna

ändrat karaktär genom skogsplantering eller när området tagits i anspråk

för villabebyggelse. Jag anser mig kunna konstatera att erfarenheterna

från de gångna tio åren sedan skjutfältet anskaffades bestyrkt att de främst

från naturskyddshåll framförda farhågorna att den säregna naturen skulle

spolieras visat sig betydligt överdrivna. Om det nu föreliggande förslaget

till utvidgning genomföres kan de ömtåligaste delarna av nuvarande fältet

ytterligare skonas genom att större möjligheter skapas att förlägga

övningar till mera oömma delar av området. — Inom utvidgningsområdena

finnes inga fasta fornlämningar. De byggnader inom områdena som äger

kulturhistoriskt intresse bör om möjligt bibehållas. De regler, som hittills

tillämpats beträffande vården av det nuvarande skjutfältet, bör även gälla

för skötseln av de nya områdena. Möjligheterna att utnyttja skjutfältet

som fritidsområde är icke alltför begränsade. Under sommarmånaderna

äger nämligen skjutningar rum i mindre omfattning än under andra lider

av året, och som regel pågår skjutningar icke alls under veckohelgerna.

Ur militär synpunkt är det av vital betydelse att det framlagda förslaget

till utvidgning av Ravlundafältet genomföres. Någon effektiv skjututbildning

med den nya stridsvagnsmaterielen torde eljest icke kunna anordnas.

Någon möjlighet alt förflytta skjutfältet till annan plats inom sydligaste

2—372 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955 1 sarnl. Nr 109.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

Sveiige linns såsom förut framhållits icke. Såsom jag vidare framhållit

tidigare kan ur sociala synpunkter eller ur naturskyddssynpunkt några

vägande skäl mot utvidgningen icke anföras. Den föreslagna utvidgningen

bedömes tillfyllest för tillgodoseende av nu kända eller skönjbara krav på

ett pansarskjutfält. Jag föreslår därför att det nuvarande skjutfältet utvidgas

i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag.

Såsom förut nämnts har i årets statsverksproposition under förevarande

anslag beräknats ett belopp av 3 500 000 kronor för nästa budgetår. Av

namnda belopp bär 3 400 000 kronor avsetts för genomförandet av utvidgningen

av Ravlunda skjutfält. Beräkningen grundade sig på en av fortifikationsförvaltningen

överslagsvis gjord uppskattning av medelsbehovet.

Sedan detaljvärderingar numera utförts räknar ämbetsverket med en något

högre kostnad eller totalt 4 100 000 kronor. Kostnadernas fördelning på de

olika fastigheterna och fastighetsdelarna framgår av till ärendet hörande

handlingar, som kommer att överlämnas till vederbörande utskott.

Under senare år har som regel ett särskilt belopp beräknats för att möta

oförutsedda utgifter i samband med markförvärv. I de fall där expropriation

måste tillgripas kan det inträffa att den fastställda expropriationsersättningen

överstiger det vid anslagsberäkningen uppskattade värdet av

expropriationsföremålet. Dessutom kan prisstegringar inträffa under den

ofta ganska långa tid som förflyter innan förvärvet kan genomföras. Genom

att särskilda medel anvisats för att möta oförutsedda utgifter har det i

många fall blivit möjligt att undvika att varje brist i en anslagspost för

markförvärv måste föranleda särskilt riksdagsäskande. Liksom hittills

varit fallet bör vidare de för oförutsedda utgifter anvisade medlen kunna

i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall utnyttjas för att

bestrida kostnader för smärre kompletteringar av fastighetsbeståndet. —

Jag föreslår att för detta ändamål anvisas 100 000 kronor för nästa budgetår.

Jag beräknar sålunda för arméns del följande medelsbehov föreligga.

Utvidgning av Ravlunda pansarskjutfält ................................. 4 100 000

Oförutsedda utgifter ...................................................... 100 qqo

Summa kronor 4 200 000

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Vissa markförvärv för armén för budgetåret 1955/56

anvisa ett investeringsanslag av 4 200 000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

19

Marinens delfoiul

[2] Vissa markförvärv för marinen. Kungl. Maj it har i årets istatsverksproposition

(bil. 25, punkt 16) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Vissa markförvärv för marinen för budgetåret

1955/56 beräkna ett investeringsanslag av 250 000 kronor. Jag anmäler

nu det slutliga medelsbehovet för detta ändamål.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår (skr. 20/8 1954 och 3h. 1955)

har fortifikationsförvaltningen beräknat 100 000 kronor för inköp av mark

för en förrådsanläggning för Stockholms kustartilleriförsvar. Inköpet avses

även skola omfatta vissa byggnader, vilka lämpligen kan iordningställas

för förrådsändamål. Kostnaderna för denna del av förvärvet bör emellertid

enligt fortifikationsförvaltningens mening bestridas från det å fastighetsfonden

under marinens delfond uppförda anslaget till anordnande av vissa

förråd och garage.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma

icke bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få

inhämtas genom de handlingar som kommer att överlämnas till liksdagens

vederbörande utskott.

Departementschefen

Jag föreslår att 100 000 kronor beräknas under förevarande anslag för

genomförandet av ifrågavarande förvärv. Övriga kostnader torde såsom

fortifikationsförvaltningen föreslagit få bestridas från anslaget till anordnande

av vissa förråd och garage, under vilket anslag medel för nästa budgetår

beräknats för bland annat en förrådsanläggning för Stockholms

kustartilleriförsvar.

Av skäl som anförts vid behandlingen av motsvarande anslag under

arméns delfond bör medel beräknas för oförutsedda utgifter. Dessa medel

torde huvudsakligen komma att användas för smärre kompletteringar av

marinens fastighetsbestånd. Fortifikationsförvaltningen har sålunda vid

beräkningen av denna post anmält att behov av medel kommer att föie

ligga för att inlösa viss tomtmark vid örlogsvarvet i Karlskrona och för

förvärv av ett invid marina anläggningar beläget mindre markområde för

att förhindra att området exploateras för sommarstugebebyggelse. Jag föreslår

att för oförutsedda utgifter beräknas ett belopp av 150 000 kronor.

Under förevarande anslag torde sålunda följande medelsbehov föreligga.

Förvärv av mark för förrådsanläggning för Stockholms kustartilleriförsvar

.....................................................................

Oförutsedda utgifter ............................................................

100 000

150 000

Summa kronor 250 000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 109

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Vissa markförvärv för marinen för budgetåret

1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 250 000 kronor.

Flygvapnets delfond

[3] Vissa markförvärv för flygvapnet. Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition

(bil. 25, punkt 23) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Vissa markförvärv för flygvapnet för budgetåret

1955/56 beräkna ett investeringsanslag av 3 500 000 kronor. Jag

anmäler nu det slutliga medelsbehovet för detta ändamål.

För innevarande budgetår har under förevarande anslag upptagits ett

belopp av 1 500 000 kronor.

Flygförvaltningen har i fråga om medelsbehovet för markförvärv för

nästa budgetår i sina medelsäskanden (skr. ‘Vs och 27/s 1954) anfört i

huvudsak följande.

Markförvärv för flygfältsarbeten. För att kunna genomföra erforderliga

markförvärv i takt med planerade nyanläggningar och utvidgningar av

ftygfält räknar flygförvaltningen för nästa budgetår med ett medelsbehov

av 4 300 000 kronor. Markförvärv beräknas bland annat komma att ske för

utbyggnad av en andra startbana vid vissa flottiljer. Härför erfordras avsevärda

markförvärv, som kommer att ställa sig särskilt kostsamma. På

grund av rådande dränerings- och terrängförhållanden samt för att minska

uppkommande intrång i kringliggande samhällsbildningar måste nämligen

de nya banorna huvudsakligen förläggas utanför befintliga fält. Vidare har

första banan vid ifrågavarande flottiljer utförts i den ur markförvärvsoch

byggnadssynpunkt billigaste riktningen. Även vid övnings- och krigsflygfälten

kommer pa grund av speciella lokala förhållanden markförvärven

att medföra avsevärda kostnader.

Markförvärv för bomb- och skjatplatser. För genomförande av en inom

flygförvaltningen upprättad plan för utbyggnad och nyanläggning av boniboch

skjutplatser erfordras markförvärv för en beräknad totalkostnad av

985 000 kronor. Medelsbehovet för de under budgetåret 1955/56 aktuella

markförvärven beräknar flygförvaltningen till 240 000 kronor.

Tvångsinlösen av mark enligt byggnadslagen. För detta ändamål och

föi genomförande av smärre kompletteringar av flygvapnets markbestånd

beräknar flygförvaltningen för nästa budgetår ett belopp av 100 000 kronor.

Förvärv av det s. k. Ekhindshovsområdet vid Södertörns flygflottilj.

Ifrågavarande område består av ett trettiotal mindre fastigheter belägna i

omedelbar anslutning till den ena av flottiljens startbanor. På fastigheterna

uppförda byggnader av olika slag utgör i en del fall flyghinder. Olyckstill
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

21

bud har förekommit. Den omedelbara närheten till startbanan medför

vidare att inom området bosatta personer utsätts för allvarliga bullerstörningar.

Ett flertal av fastigheterna inom området har redan förvärvats

av kronan. Flygförvaltningen föreslår nu att ytterligare fastigheter inom

detta område förvärvas. Därvid bör enligt ämbetsverket i första hand de

fastigheter inköpas som utgör flyghinder. Värdet av dessa fastigheter beräknar

ämbetsverket till omkring 450 000 kronor. Vidare bör kronan, i den

mån vederbörande ägare så påfordrar, inlösa sådana fastigheter som är utsatta

för allvarliga bullerstörningar. Värdet av de fastigheter som av denna

anledning kan ifrågakomma för förvärv beräknar flygförvaltningen till omkring

280 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna uppskattar ämbetsverket

sålunda till cirka 730 000 kronor, vartill kommer kostnader för förvärv

av mellan fastigheterna belägna vägar och för oförutsedda utgifter,

eirka 70 000 kronor. Flygförvaltningen räknar sålunda med ett medelsbehov

av omkring 800 000 kronor för detta ändamål.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget utgör således enligt

ämbetsverket (4 300 000 + 240 000 + 100 000 + 800 000 =) 5 440 000 kronor

för nästa budgetår.

Departementschefen

För att möjliggöra en snabbare takt i utbyggnaden av flygfälten har jag

i årets statsverksproposition (bil. 25, s. 24) föreslagit en höjning av anslaget

till flygfältsarbeten från 25 till för nästa budgetår 30 miljoner kronor. I

konsekvens härmed bör ökade medel ställas till förfogande för att genomföra

de markförvärv som erfordras för flygfältsarbetena. Såsom flygförvaltningen

framhållit kan dessa komma att bli särskilt omfattande bland

annat därför att ett flertal banor i huvudsak måste läggas utanför de befintliga

fälten.

Under förevarande anslag torde vidare medel beräknas för markförvärv

för bomb- och skjutplatser och för inlösen av fastigheter inom det s. k.

Eklundshovsområdet. Slutligen torde för att kunna genomföra smärre

kompletteringar av flygvapnets fastighetsbestånd och för att bestrida kostnader

för tvångsinlösen av mark enligt byggnadslagen medel beräknas för

oförutsedda utgifter i likhet med vad som skett under arméns och marinens

delfonder.

Enligt min uppskattning av medelsbehovet torde ett belopp av 3 500 000

kronor förslå för att under nästa budgetår genomföra de nödvändigaste

markförvärven för här angivna ändamål. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att besluta om hur dessa medel skall utnyttjas.

Åberopande det anförda får jag hemställa, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Vissa markförvärv för flygvapnet för budgetåret

1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 3 500 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

Försvarets fabriksfond

[4] Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter. Kungl. Maj:t

har i årets statsverksproposition (bil. 25, punkterna 39 och 40) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Uppförande

av centrala tvätt- och reparationsanstalter och till Anskaffning av maskiner

och annan utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter beräkna

investeringsanslag av 2 700 000 kronor respektive 1 000 000 kronor. Jag

anmäler nu det slutliga medelsbehovet för ifrågavarande ändamål.

Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande har den 14 juni

1954 avgivit betänkande angående samordning av den statliga tvättverksamheten

m. m. Kommittén konstaterar att flertalet av de statliga tvättanstalterna

endast tillgodoser den egna institutionens tvättbehov och i allmänhet

har en så låg kapacitet att de icke medger rationell drift i industriell

skala. En centralisering av tvätt- och reparationsverksamheten skulle enligt

kommittén medföra betydande besparingar. Vid utarbetandet av förslaget

rörande tvättverksamhetens framtida ordnande har kommittén därför inriktat

sig på att ge tvättanstalterna en för ekonomisk drift lämplig storlek.

Landet föreslås indelat i tolv uppsamlingsområden, vart och ett omfattande

ett eller flera län, med en central tvättanläggning inom varje område.

Anläggningen avses för inom ifrågavarande område befintliga statliga institutioner

samt institutioner tillhörande landsting, kommuner in. fl. Enligt

kommittéförslaget erfordras helt nya anläggningar eller utbyggnad av befintliga

anläggningar inom de flesta uppsamlingsområdena. Med hänsyn

till de betydande kapitalinvesteringar, som erfordras för inrättande av de

nya anläggningarna, räknar kommittén med att utbyggnadsprogrammet

måste genomföras under en rätt lång tidrymd. Tvättverksamheten bör enligt

kommittén drivas i bolagsform. De olika beställningsgrupperna — försvarsväsendet,

sinnessjukvården, landstingen m. fl. — bör beredas tillfälle

att genom representanter i bolagsstyrelsen utöva ett direkt inflytande på

verksamheten. Bolaget bör konstrueras såsom ett fullt självständigt, statsägt

bolag.

Det är icke min avsikt att här behandla det ifrågavarande kommittéförslaget

i dess helhet utan endast det avsnitt som avser uppförande av en ny

central tvätt- och reparationsanstalt inom det uppsamlingsområde, som

enligt kommittéförslaget omfattar Kronobergs och Blekinge län samt

södra delen av Kalmar län. Denna fråga har nämligen aktualiserats av att

Gullberna sinnessjukhus, som är under uppförande i Karlskrona, beräknas

åtminstone delvis kunna tagas i bruk vid årsskiftet 1957—1958, vid vilken

tidpunkt frågan om hur sjukhusets tvätt skall ombesörjas bör vara löst.

Enligt de av kommittén uppgjorda planerna skall sjukhusets tvätt ombesörjas

av en ny till Karlskrona förlagd tvättanstalt, som förutom för sjuk
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 109

23

huset är avsett för statliga institutioner (främst försvarets) och institutioner

tillhörande landsting in. fl. inom det förut angivna uppsamlingsområdet.

Den nuvarande till Karlskrona förlagda tvätt- och reparationsanstalten

under försvarets fabriksstyrelse föreslås av kommittén bli nedlagd.

Kostnaderna för den nya tvätt- och reparationsanstalten beräknar kommittén

till 3,7 miljoner kronor, varav 2,7 miljoner kronor för byggnader och

1 miljon kronor för maskiner.

Genom beslut den 10 december 1954 har Kungl. Maj:t uppdragit åt försvarets

fabriksstyrelse att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till uppförande

av den nya tvättanstalten.

Med skrivelse den 31 januari 1955 har fabriksstyrelsen överlämnat förslag

i ämnet. Av skrivelsen inhämtas i huvudsak följande.

Fabriksstyrelsen redogör till en början något för den centralisering

som ägt rum av försvarets tvätt- och reparationsverksamhet. Vid 1943 års

riksdag beslöts att den ditintills förbandsvis bedrivna tvätt- och reparationsverksamheten

skulle rationaliseras genom att denna verksamhet koncentrerades

till ett mindre antal centrala tvätt- och reparationsanstalter

vilka skulle underställas fabriksstyrelsen. I överensstämmelse med av riksdagen

fattade beslut åren 1943, 1944 och 1953 har dylika anstalter uppförts

i Stockholm, Boden, Visby, Långsele och Umeå. Därjämte har såsom

provisoriska centralanstalter tills vidare utnyttjats befintliga anstalter i

Landskrona och Karlskrona.

Beträffande den föreslagna nya anläggningen anför fabriksstyrelsen att

styrelsen undersökt lämpligheten att förlägga densamma antingen till

Karlskrona, där den nuvarande tvätt- och reparationsanstalten är belägen,

eller till annan ort i sydöstra Sverige. Därvid har det visat sig, att den med

hänsyn till transportkostnaderna lämpligaste förläggningsorten är belägen

omkring fem mil norr om Karlskrona. En förläggning av anläggningen till

denna plats skulle emellertid medföra avsevärda olägenheter ur personalsynpunkt.

Vidare måste man räkna med att utöka bostadsbeståndet på den

nya förläggningsorten. Fabriksstyrelsen har därför i likhet med statens

kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande funnit övervägande skäl tala

för att anstalten förlägges till Karlskrona. Styrelsen har med drätselkammaren

i Karlskrona stad träffat ett preliminärt avtal om upplåtelse av

erforderlig mark och angående vatten- och elförsörjning. Det markomåde,

omkring 19 800 kvadratmeter, som erfordras har staden erbjudit sig att

utan ersättning överlåta på kronan.

Den nya anläggningen avses i första hand för de statliga sjukhusen

Gullberna, som är under uppförande i Karlskrona, och S:t Sigfrids i

Växjö, de militära förband som för närvarande är hänvisade till den befintliga

tvätt- och reparationsanstalten i Karlskrona samt Kronobergs regemente.

Fabriksstyrelsen har vidare upptagit förhandlingar med Blekinge

och Kronobergs läns landsting samt Kalmar läns södra landsting i fråga

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

om ett utnyttjande av den planerade anläggningen för landstingens räkning.

Därvid har framkommit att Blekinge läns landsting icke önskar utnyttja

anläggningen. Förvaltningsutskotten i Kronobergs läns landsting

och Kalmar läns södra landsting har däremot beslutat föreslå respektive

landsting att anlita anstalten för tvätt och textilreparation.

Med utgångspunkt i dessa förutsättningar har anstalten dimensionerats

för en kapacitet av cirka 9 ton vattentvätt och 1 ton kemisk tvätt om dagen

samt textilreparation av detta tvättgods. Vid anstalten bör härjämte — i

likhet med vad som är fallet vid den nuvarande tvätt- och reparationsanstalten

i Karlskrona — kunna utföras reparationer av flygbeklädnad,

pälsar samt viss typ av mössor ävensom skoreparationer för de förband,

som i detta hänseende betjänas av den nuvarande anstalten. Av den beräknade

mängden vattentvätt, 9 ton, utgör 3,2 ton militärtvätt, 2 ton statlig

sjukhustvätt och återstoden landstingstvätt.

Fabriksstyrelsen erinrar om att kommittén för sinnessjukvårdens utbyggande

i sitt förenämnda betänkande utgått från att skoreparationer icke

skall sammankopplas med tvättverksamheten och att de planerade nya

tvätt- och reparationsanstalterna sålunda icke bör inrymma några lokaler

för ifrågavarande ändamål. Då den nuvarande tvättanstalten i Karlskrona

nedlägges bör enligt kommitténs mening den till anläggningen anslutna

skoreparationsverkstaden kvarstå. Verkstaden, som har lokaler i samma

byggnad som den under fabriksstyrelsen lydande centrala beklädnadsverkstaden

i Karlskrona, bör enligt kommittén i administrativt hänseende kunna

anslutas till denna verkstad. Fabriksstyrelsen anser dock för sin del att det

skulle medföra avsevärda olägenheter att bibehålla de nuvarande verkstadslokalerna

för skoreparationer. Lokalerna befinner sig nämligen i ett synnerligen

otillfredsställande skick. Skulle verkstaden bibehållas i nuvarande

lokaler blir förhållandevis omfattande iståndsättningsåtgärder nödvändiga,

vilka arbeten av fabriksstyrelsen kostnadsberäknats till 80 000 kronor,

medan kostnaderna för att inom den nya tvättanstalten iordningställa

lokaler för skoreparationer beräknas till endast 60 000 kronor. Ett bibehållande

av de nuvarande lokalerna skulle även medföra ett sämre driftsekonomiskt

resultat. Fabriksstyrelsen bär därför i sitt förslag utgått från

att skoreparationer skall kunna utföras vid den nya tvättanstalten.

Den projekterade anstaltens belägenhet och närmare utformning framgår

av till ärendet hörande ritningar. Anläggningens yttermått bestämmes av

kravet på att sammanhängande arbetsoperationer i görligaste mån förlägges

i samma plan. Anläggningskostnaderna beräknas av fabriksstyrelsen

till 3 150 000 kronor. Kostnaderna för anskaffning av maskiner och annan

utrustning har beräknats till 1 160 000 kronor. Utrustningen i den befintliga

anläggningen är försliten och omodern och torde endast i begränsad utsträckning

kunna utnyttjas för den nya. Den sammanlagda kostnaden beräknas

sålunda uppgå till 4 310 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

25

Medelsbehovet bör enligt fabriksstyrelsen i första hand täckas genom att

taga i anspråk odisponerade behållningar under anslagen Uppförande av

centrala tvätt- och reparationsanstalter och Anskaffning av maskiner och

annan utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter, vilka anslag

anvisats under fabriksfonden för respektive budgetåren 1951/52 och 1950/51.

De odisponerade medel som styrelsen sålunda räknar med att kunna utnyttja

utgör under det förstnämnda anslaget 446 200 kronor och under det

sistnämnda 160 100 kronor. Härutöver erfordras emellertid ytterligare

(4 310 000—606 300 =) avrundat 3 700 000 kronor. Dessa medel bör enligt

fabriksstyrelsen anvisas såsom investeringsanslag under försvarets

fabriksfond med 2 700 000 kronor till byggnadsarbeten och 1 000 000 kronor

till anskaffning av maskiner och annan utrustning.

Departementschefen

Gullberna sinnessjukhus, som är under uppförande i Karlskrona, beräknas

åtminstone delvis kunna tagas i bruk vid årsskiftet 1957—1958. För att

bl. a. tillgodose sjukhusets behov av tvätt föreslår kommittén för sinnessjukvårdens

utbyggande i sitt betänkande angående samordning av den

statliga tvättverksamheten in. m. att en ny central tvättanläggning uppföres

i Karlskrona. Enligt kommittéförslaget är den nya anläggningen avsedd,

förutom för nämnda sjukhus, för statliga institutioner (främst försvarets)

och institutioner tillhörande landsting in. fl. inom Blekinge och Kronobergs

län samt södra delen av Kalmar län. Försvarets fabriksstyrelses

nuvarande tvättanstalt i Karlskrona, vilken är inrymd i provisoriska lokaler

som icke lämpar sig för utbyggnad, föreslås bli nedlagd då den nya anläggningen

kan tagas i bruk.

Fabriksstyrelsen har på anmodan av Kungl. Maj: t inkommit med förslag

till uppförande av den nya anläggningen. Förslaget innebär i huvudsak

att i Karlskrona uppföres en ny tvätt- och reparationsanstalt för en

kostnad, inberäknat maskiner och annan utrustning, av 4 310 000 kronor.

Anläggningen har dimensionerats för att utnyttjas i första hand av de

statliga sjukhusen Gullberna i Karlskrona och S:t Sigfrids i Växjö, de

militära förband som för närvarande är hänvisade till den nuvarande tvättoch

reparationsanstalten i Karlskrona samt Kronobergs regemente. Härjämte

bär preliminära överenskommelser träffats med förvaltningsutskotten

i Kronobergs läns landsting och Kalmar läns södra landsting om utnyttjande

för landstingens räkning av den nya tvättanstalten. Blekinge läns

landsting önskar däremot icke anlita anstalten.

I fråga om val av plats för anläggningen anser jag i likhet med kommittén

och fabriksstyrelsen att Karlskrona är den ur de flesta synpunkter

lämpligaste platsen. Den preliminära överenskommelse som fabriksstyrelscn

träffat med Karlskrona stad om upplåtelse av mark in. in. torde därför

kunna godkännas av Kungl. Maj:t.

3—372 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 saml. Nr 109

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

Anläggningen torde få utföras i huvudsak i enlighet med fabriksstyrelsens

förslag. Lokaler bör sålunda på sätt föreslagits inrymmas för skoreparationer.

Detta synes nämligen vara den mest ekonomiska lösningen även

om en framtida omläggning av skoreparationsverksamheten skulle medföra

att verkstaden nedlägges eller flyttas.

Gentemot kostnadsberäkningarna synes ej heller vara något att invända.

Kommittéförslaget upptager visserligen en något lägre kostnad, cirka 3,7

miljoner kronor, men detta torde åtminstone delvis sammanhänga med att

kommittén räknat med en anstalt med något mindre kapacitet än vad

fabriksstyrelsen föreslagit. Jag förutsätter emellertid att fabriks styrelsen

beaktar alla möjligheter att nedbringa kostnaderna.

Jag föreslår sålunda att en ny tvätt- och reparationsanstalt driven i

fabriksstyrelsens regi får uppföras i Karlskrona. Styrelsens nuvarande

tvättanstalt i Karlskrona liksom de till Kronobergs regemente och S:t Sigfrids

sjukhus anknutna mindre anläggningarna bör nedläggas då den nya

anläggningen kan tagas i bruk. Några nämnvärda personalproblem torde

icke behöva uppstå i samband därmed. Fabriksstyrelsen räknar med att den

genom centraliseringen friställda personalen i de flesta fall skall kunna

beredas anställning i den nya tvättanstalten.

Medelsbehovet torde få tillgodoses i första hand genom att utnyttja de

i det föregående angivna reservationsbehållningarna å sammanlagt 606 300

kronor. Härjämte torde för nästa budgetår få anvisas ett belopp av 3 700 000

kronor, varav 2 700 000 kronor för byggnadsarbeten under anslagsbenämningen

Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter och 1 000 000

kronor för maskinanskaffningar m. in. under anslagsbenämningen Anskaffning

av maskiner och annan utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter.

Jag hemställer alltså, såvitt avser medel för byggnadsarbetena, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter

för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av

2 700 000 kronor.

[5] Anskaffning av maskiner och annan utrustning för centrala tvättoch

reparationsanstalter. Under hänvisning till vad jag i det föregående

under punkt 4 ainfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t såvitt avser

medel för maskinanskaffningar in. in. för den föreslagna nya tvättanstalten

måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffning av maskiner och annan utrustning för

centrala tvätt- och reparationsanstalter för budgetåret 1955/56

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 109

27

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

A. Broberg

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 109

Bilaga

ODE fluvoronde. område.

^ UtD/dqninqsomrade ->4.

Maglehem

Skeppar/)

R avi un da.

Sthlm 1955. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:301 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ls proposition angående vissa markförvärv för försvaret m. m. a1 i texten
  2. SU 1955:129 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa markförvärv för försvaret m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 76 i texten