Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om folkomröstning angående högertrafik

1955-02-25 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:112, Med förslag till lag om folkomröstning angående högertrafik

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112

1

Nr 112

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

folkomröstning angående högertrafik; given Stockholms

slott den 25 februari 1955.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll över justitiedepartementsärenden

vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att antaga härvid

fogade förslag till lag om folkomröstning angående högertrafik.

GUSTAF ADOLF

Herman Zetterberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås lagstiftning om anordnande av en allmän folkomröstning

angående högertrafik. Omröstningen föreslås äga rum den 16

oktober 1955. Förslaget behandlar i övrigt frågeställningen vid omröstningen

samt de tekniska anordningarna i samband med densamma.

1 Iiiliang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 112

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 112

Förslag

till

Lag

om folkomröstning angående högertrafik

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den 16 oktober 1955 skall genom allmän folkomröstning folkets mening

inhämtas om frågan, huruvida högertrafik bör införas på vägarna i riket.

Den som önskar att högertrafik införes röstar ja.

Den som önskar att vänstertrafik bibehålies röstar nej.

Röstande, som icke önskar taga ställning till frågan om höger- eller vänstertrafik,

äger avlämna blank röstsedel.

2 §•

För omröstningen indelas riket i omröstningsdistrikt. Kommun eller del

av kommun, som vid val till riksdagens andra kammare bildar ett valdistrikt,

skall utgöra ett omröstningsdistrikt.

Omröstningsförrättare är inom varje omröstningsdistrikt den som vid val

till andra kammaren är valförrättare; och skall vad i lagen om val till riksdagen

finnes stadgat om sådan valförrättare äga motsvarande tillämpning

beträffande omröstningsförrättare.

3 §•

Vid omröstningen skall då gällande röstlängd för val till andra kammaren

lända till efterrättelse.

Varje röstande äger en röst.

4 §•

Kungörelse angående omröstningen skall utfärdas av länsstyrelsen sist

den 27 september 1955. Om kungörelsen skall anslag äga rum efter vad

därom stadgas i lagen den 13 mars 1942 med vissa bestämmelser om kungörande

i kyrka. Kungörelsen skall tillika i erforderlig omfattning införas

i ortstidningar.

I kungörelsen skall angivas:

a) den fråga som skall besvaras vid omröstningen och det sätt på vilket

de röstande därvid äga giva sin mening till känna;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 112

b) dag och tid för omröstningen;

c) omröstningsstället för varje omröstningsdistrikt; samt

d) erinran om rätt för röstande att i vissa fall utöva rösträtt inom riket

å postanstalt samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat.

5 §•

Omröstningen förrättas å den tid på dagen, som i 58 § första stycket

lagen om val till riksdagen är stadgad för val till andra kammaren, dock

skall vad i andra stycket nämnda paragraf är föreskrivet om rätt för länsstyrelse

att förordna om annan tid äga motsvarande tillämpning.

Jämväl i övrigt skola beträffande ordningen för omröstningens förrättande

i tillämpliga delar gälla de bestämmelser som i lagen om val till riksdagen

givas med avseende å val till andra kammaren, såvida ej annat följer av vad

nedan stadgas.

I omröstningslokal skola finnas anslagna exemplar av lagen om val till riksdagen

och av denna lag ävensom av länsstyrelsens kungörelse angående omröstningen.

6 §.

Vid omröstningen skall begagnas röstsedel, som är av vitt papper utan

kännetecken och som innehåller ordet ja eller ordet nej eller är blank. Sådana

röstsedlar, lika till storlek och beskaffenhet, skola vid omröstningstillfället

finnas tillgängliga för de röstande.

7 §■

Vid omröstningen skola användas särskilda röstkuvert. Om beskaffenheten

av dessa och deras tillhandahållande skall i tillämpliga delar gälla

vad om valkuvert för val till andra kammaren är stadgat.

8 §•

Omröstning skall ske i den ordning, som för rösträtts utövande vid andrakammarval

är föreskriven; och äger äkta make, under villkor och på sätt

som för valsedelsförsändelse stadgas, avlämna röstsedel genom andra maken

med begagnande av röstscdelsförsändelse.

9 §•

När alla, som före det för omröstningens slut fastställda klockslaget inställt

sig i omröstningslokalen, avlämnat sina röstsedlar, förklarar ordföranden

omröstningen avslutad.

Omedelbart därefter företages preliminär röstsammanräkning. Bestämmelserna

i fi8 § lagen om val till riksdagen skola därvid äga motsvarande

tillämpning. Vid ordnande i grupper av sedlar, som avses under 3. d) av

nämnda paragraf, skall iakttagas att ja-sedlar sammanföras i eu grupp,

nej-sedlar i eu grupp samt blanka sedlar i eu grupp; och skall å omslag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 112

till varje sådan grupp av sedlar antecknas de inneliggande sedlarnas antal

samt den grupp de tillhöra.

Protokoll skall vid förrättningen föras enligt formulär, som av Konungen

fastställes.

10 §.

Sedan det vid omröstningsförrättningen förda protokollet upplästs och

dess riktighet bekräftats av ordföranden och två av de närvarande, förklaras

förrättningen i denna del avslutad.

Omröstningsförrättaren insänder därefter ofördröj ligen till länsstyrelsen

röstomslagen, vilka skola vara omsorgsfullt förseglade under minst två närvarandes

sigill, samt omröstningsprotokollet och röstlängden. Sker insändandet

med posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.

11 §•

Vad i 70 § lagen om val till riksdagen stadgas angående rätt för väljare att

vid val till andra kammaren i vissa fall avlämna valsedel å postanstalt, beskickning

eller konsulat skall äga motsvarande tillämpning å den som vid

omröstningen önskar avlämna röstsedel; och skola i fråga om förfarandet

i nämnda avseende gälla de i 71—75 §§ samma lag därom meddelade bestämmelserna.

12 §.

Länsstyrelsen skall, sedan röstomslag, omröstningsprotokoll och röstlängder

inkommit från alla omröstningsdistrikt i länet, vid offentlig förrättning

verkställa sammanräkning av de inom länet avgivna rösterna.

Angående sådan förrättnings förberedande och verkställande skall, med

iakttagande jämväl av bestämmelserna i 13 och 14 §§ denna lag, vad i

76—78 ävensom 83 och 84 §§ lagen om val till riksdagen är stadgat om

röstsammanräkning vid val till andra kammaren äga motsvarande tillämpning.

Röstsedlarna skola förvaras minst ett år efter det att omröstningsförrättningen

avslutats.

13 §.

Ogill är röstsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt

där anbragt;

vilken, om den ej är blank, upptar annat ord än »ja» eller »nej».

Finnas i ett röstkuvert två likalydande röstsedlar, skall allenast en sedel

räknas. Finnas i annat fall än nu sagts i ett röstkuvert två röstsedlar eller

finnas i ett röstkuvert flera än två röstsedlar, äro de alla ogilla. Där i

röstkuvert finnes jämte röstsedel annat än sådan sedel, är röstsedeln ogill.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 112

14 §.

Omröstningens utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av protokollet

över sammanräkningen. Med protokollets uppläsning är omröstningsförrättningen

avslutad.

Sedan tid för besvär mot förrättningen utgått, insändes till inrikesdepartementet

avskrift av sammanräkningsprotokollet jämte uppgift, huruvida

besvär anförts.

15 §.

Sedan till inrikesdepartementet från länsstyrelserna inkommit protokoll

över de av dem förrättade sammanräkningarna och omröstningsförrättningarna

vunnit laga kraft, verkställes inför chefen för nämnda departement

sammanräkning av de inom hela riket avgivna rösterna.

16 §.

Förmenar någon, att folkomröstningen icke försiggått i laga ordning, äger

han att däröver hos Konungen anföra besvär. För sådant ändamål äger klaganden

att hos länsstyrelsen äska behörigt protokollsutdrag. Protokoll bör

inom tre dagar därefter till klaganden utlämnas; och skall han vid förlust

av talan sist inom tio dagar efter omröstningsförrättningens slut med sina

till Konungen ställda besvär inkomma till länsstyrelsen, som genom tillkännagivande

i länskungörelserna och i ortstidning utsätter viss kort tid,

inom vilken förklaring över besvären må av vederbörande till länsstyrelsen

avgivas. Sedan denna tid tilländagått, har länsstyrelsen att besvären jämte

de förklaringar, som må hava inkommit, ofördröj ligen till Konungen insända

för att i Dess regeringsrätt skyndsamt föredragas och avgöras.

17 §.

Det åligger kommunerna att tillhandahålla lämpliga omröstningslokaler

och att gälda kostnaden för de anordningar, som äga samband därmed.

Röstsedlar, kuvert och omslag skola på statsverkets bekostnad tillhandahållas;

och skola med avseende härå bestämmelserna i 96 § lagen om val till

riksdagen äga motsvarande tillämpning.

18 §.

Angående statlig upplysningsverksamhet i samband med omröstningen

skall gälla vad därom särskilt bestämmes.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 112

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 25 februari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Nordenstam, Lindström, Lange.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om bestämmelser

rörande folkomröstning angående högertrafik.

Föredraganden anför följande.

I en denna dag avgiven proposition, nr 111, har Kungl. Maj :t på föredragning

av statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet föreslagit,

att en rådgivande folkomröstning angående frågan om högertrafik skall anordnas,

varvid tillika framlagts förslag rörande vissa anslag i samband med

omröstningen.

Det grundläggande stadgandet om rådgivande folkomröstning upptages i

49 § 2 mom. regeringsformen. Som bekant antogs vid 1954 års riksdag1

såsom vilande ändrad lydelse av nämnda stadgande jämte därtill anslutande

bestämmelser i riksdagsordningen, vilken ändring syftade till ett

utbyggande av folkomröstningsinstitutet i viss omfattning. Den angivna

författningsändringen är emellertid alltjämt beroende på vidare grundlagsenlig

behandling. Enligt den äldre lydelse av 49 § 2 mom. regeringsformen,

som sålunda fortfarande gäller, ankommer det på Konungen och

riksdagen gemensamt att besluta om allmän folkomröstning, när det i

ärende av särskild vikt prövas nödigt att före dess avgörande inhämta

folkets mening. Beslutet skall ges formen av samfällt stiftad lag, vilken

tillika skall innehålla bestämmelser om den eller de frågor som skall besvaras

samt om tid och sätt för omröstningen. Handläggningen av nämnda

lagfråga ankommer på justitiedepartementet. Med anledning härav har

inom justitiedepartementet utarbetats förslag till lag om folkomröstning

angående högertrafik. Detta förslag ansluter sig i tillämpliga delar nära

till det förslag till en allmän folkomröstningslag som tidigare framlagts

1 Prop. nr 193; KU uti. nr 16.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 112

av 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning (SOU 1952: 7).1 Jag

vill emellertid betona att jag med det nu framlagda förslaget icke avsett

att taga ståndpunkt till den närmare utformningen av de generellt tilllämpliga

lagbestämmelser om allmän folkomröstning, vilka enligt vad vid

folkomröstningsreformen förutsatts skall utfärdas i samband med ikraftträdandet

av de nya grundlagsstadgandena i ämnet.

Rörande innehållet i lagförslaget anhåller jag nu få lämna en kortfattad

redogörelse.

Såsom framgår av den i proposition nr 111 lämnade redogörelsen avser

den ifrågasatta trafikomläggningen endast vägtrafiken. Någon ändring beträffande

järnvägstrafiken ifrågasätts alltså icke. I övrigt må beträffande

utformningen av frågeställningen vid omröstningen hänvisas till vad chefen

för kommunikationsdepartementet anfört i denna del. Enligt förslaget

skall endast en fråga föreläggas de röstande, och denna fråga skall gälla,

huruvida högertrafik bör införas på vägarna i riket. Frågan skall besvaras

med ja eller nej. Omröstningspropositionen har i anslutning härtill

utformats sålunda, att den som önskar att högertrafik införes röstar ja,

medan den som önskar att vänstertrafik bibehålies röstar nej. För att

lämna tillfälle åt röstande, som ej önskar taga ställning till frågan om höger-

eller vänstertrafik, att ge uttryck häråt har det vidare ansetts lämpligt

att i förslaget uttryckligen ange att den röstande i sådant fall äger avlämna

blank röstsedel.

Det är av vikt att folkomröstningen företages så snart, att det slutliga

ställningstagandet från statsmakternas sida i sakfrågan ej alltför länge

uppskjutes. Omröstningen bör därför såvitt möjligt äga rum under innevarande

år. Å andra sidan har man att räkna med att en ej obetydlig tid

åtgår för de administrativa förberedelserna för omröstningen. Även förberedandet

och genomförandet av den upplysningsverksamhet, som enligt

kommunikationsministerns förslag skall föregå omröstningen, kräver tid.

Omröstningen torde därför icke kunna äga rum förrän mot slutet av detta

år. Liksom de allmänna valen bör omröstningen företagas på en sön- eller

helgdag. Jag föreslår såsom lämplig dag för omröstningen söndagen den

16 oktober 1955.

Rätt att deltaga i omröstningen tillkommer enligt 49 § 2 mom. regeringsformen

en var som är röstberättigad vid val till riksdagens andra kammare.

Det synes naturligt att även reglerna för förfarandet vid folkomröstningen

utformas i nära överensstämmelse med vad gäller för valen till andra kammaren.

Denna princip ligger också till grund för det förut omnämnda förslaget

av folkomröstningsutredningen till generella bestämmelser om allmän

folkomröstning, och samma system tillämpades även i stort sett redan

vid anordnandet av 1922 års förbudsomröstning. Liksom då skedde

hör således för rösternas avlämnande riket indelas i omröslningsdistrikt

1 Utredningens förslag Ull lag om allmän folkomröstning har såsom bilaga A fogats till prop.

nr 19ii: 1954.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 112

motsvarande valdistrikten vid valen till andra kammaren. Såsom omröstningsförrättare

bör tjänstgöra valnämnd, magistrat eller av magistraten

utsedda deputerade, vilka vid samma val fungerar som valförrättare. Avgörande

för frågan om rösträtt vid omröstningen bör på motsvarande sätt

vara den röstlängd som vid tiden för omröstningen gäller för andrakammarval.

Bestämmelser i nu nämnda hänseenden har upptagits under 2 och

3 §§ i lagförslaget. I sistnämnda paragraf har även uttryckligen fastslagits

att varje röstande vid omröstningen äger en röst.

Kungörande av val till andra kammaren sker genom länsstyrelsens försorg.

Även såvitt angår den nu ifrågavarande omröstningen bör till ledning

för de röstberättigade särskild kungörelse utfärdas. Förutom den fråga

som därvid skall besvaras och sättet för frågans besvarande, bör i kungörelsen

angivas bl. a. dag och tid för omröstningen ävensom den lokal, där röstning

för varje distrikt skall äga rum. Kungörelsen synes jämväl i detta fall

lämpligen böra för varje län ombesörjas av länsstyrelsen. Den tid då kungörelsen

sist skall utfärdas är enligt förslaget —- i anslutning till motsvarande

bestämmelse för andrakammarvalen — bestämd till 19 dagar före omröstningen,

d. v. s. den 27 september. Föreskrifterna rörande omröstningens

kungörande ha upptagits under förslagets 4 §.

I fråga om den tid på dagen då röstande har att inställa sig i röstningslokalen

för utövande av sin rösträtt gäller enligt 58 § första stycket lagen

om val till riksdagen att val skall fortgå mellan klockan 9 och 15 samt

vidare på landet mellan klockan 17 och 20 och i stad mellan klockan 17

och 21, dock med uppehåll för tid då högmässogudstjänst pågår. Enligt

andra stycket av samma paragraf äger länsstyrelsen emellertid att inom

vissa närmare angivna gränser fastställa andra tider för valets förrättande,

när det befinnes lämpligare. En hänvisning till dessa bestämmelser har

gjorts i 5 § första stycket av lagförslaget.

Vad härefter angår själva röstningen torde det vara lämpligt — eftersom

enligt förslaget endast en fråga skall föreläggas de röstberättigade — att

vid förrättningen användes skilda sedlar för ja- och nej-röstning. I överensstämmelse

med vad vid de allmänna valen är brukligt synes böra föreskrivas

att den röstande skall inlägga röstsedeln i ett särskilt röstkuvert. En

liknande ordning tillämpades för övrigt också vid förbudsomröstningen år

1922.

Röstsedlar bör i likhet med valsedlar tillverkas av vitt papper och sakna

kännetecken. I fråga om röstkuvertens beskaffenhet saknas anledning avvika

från vad gäller valkuvert. Det torde dock vara lämpligt att kuverten

förses med sådan ändamålsbeteckning, att deras användning vid omröstningen

därav framgår. Under förutsättning att på sätt nu förordats röstkuvert

begagnas vid röstningen torde däremot ej föreligga skäl att åsätta

röstsedlarna någon ändamålsbeteckning. Röstsedel skall därför ej innehålla

annat än ordet »ja» eller »nej». För röstande som icke vill uttrycka någon

bestämd mening skall sedeln i dess helhet vara blank. För röstningens fullgörande

bör tryckta ja- och nej-sedlar ävensom blanka sedlar samt kuvert

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Knngl. Maj.ts proposition nr 112

tillhandahållas de röstande i omröstningslokalen. Något tvång att för jaoch

nej-röstning begagna tryckt sedel synes dock ej böra föreskrivas. Enligt

förslaget skall röstande alltså vara oförhindrad att rösta med en avhonom

själv eller annan skriven sedel eller med sedel, på vilken ordet »ja»

eller »nej» eljest blivit tydligt anbragt.

De bestämmelser rörande röstsedlar och röstkuvert, vilka jag i anslutning

till det anförda funnit mig böra förorda, upptages i 6 och 7 §§. Till dessa

bestämmelser har även knutits ett stadgande om ogiltighet i vissa fall av

verkställd röstning. Stadgandet härom, som återfinns i 13 §, innebär att

röstsedel skall anses ogill, därest till sedeln använts annat än vitt papper

eller å sedeln finns något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt

där anbragt, eller sedeln — där den ej är blank — upptar annat svar

än »ja» eller »nej». Härtill kommer vissa föreskrifter för sådana fall då i

röstkuvert inlagts flera röstsedlar eller, jämte röstsedel, annat än sådan sedel.

Vad i sistnämnda avseende föreslagits överensstämmer helt med de bestämmelser

som för liknande fall gäller med avseende a allmänna val.

1 fråga om förfarandet vid röstningen liksom ordningen vid förrättningen

i övrigt hänvisas i förslaget (8 § jämte 5 § andra stycket) till motsvarande

bestämmelser för andrakammarval. Röstningen förutsättes sålunda

tillgå på i huvudsak följande sätt. Till röstberättigad som anmäler sig för

röstning utlämnas ett röstkuvert, varefter han på eu med skärm eller dylikt

avskild plats i lokalen, där hans förehavanden ej kan iakttagas, inlägger

en röstsedel i kuvertet och tillsluter detta. Sedan den röstande framlämnat

det tillslutna kuvertet och det genom röstlängden kontrollerats att

han är röstberättigad i distriktet, nedlägger ordföranden kuvertet i rösturnan,

i samband varmed i röstlängden antecknas att rösträtten utövats

vid omröstningen. Att före röstningen även röstsedlar skall tillhandahållas

de röstande har redan anförts. Det ligger i sakens natur att tillhandahållandet

av röstsedlar skall ske på sådant sätt att rösthemligheten kan bevaras.

Den röstande bör därför äga att på lämplig plats i lokalen, som är skyddad

för insyn och där röstsedlar av förekommande typer framlagts, själv förse

sig med erforderlig röstsedel.

Den meddelade hänvisningen till vallagen beträffande ordningen vid förrättningen

innebär bl. a. alt omröstningsförrättaren äger meddela de föreskrifter

för ordningens upprätthållande och förrättningens behöriga fortgång,

vartill han finner skäl. I anslutning till nämnda befogenhet torde det

även ankomma på omröstningsförrättaren att tillse, att utlämnandet av röstsedlar

anordnas på lämpligt sätt. Jämväl de föreskrifter av lormell natur,

vilka i fråga om andrakammarvalen gäller med avseende å förrättningen

och uppehåll däri, skall i förevarande fall lända till efterrättelse.

1 detta sammanhang förtjänar slutligen särskilt nämnas att röstande som

på grund av kroppsligt fel är oförmögen att avgiva sin röst i föreskriven

ordning, liksom vid val, skall äga att vid röstningen anlita biträde av den

han själv därtill utser.

Vad hittills anförts om utövandet av rösträtt vid omröstningen har när
2

Ilihang till riksdagens protokoll I9.rt.r>. i an ml. AV 112

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 112

inast avsett den vanliga formen av röstning genom personlig inställelse

inför omröstningsförrättaren. För att underlätta för de röstberättigade att

deltaga i omröstningen torde emellertid de möjligheter till röstning i annan

ordning, som i sådant syfte medgivits för allmänna val, böra ges motsvarande

tillämpning vid denna omröstning. Såväl röstning genom äkta make som

s. k. poströstning bör alltså kunna äga rum i samma omfattning som vid

val. I enlighet härmed har under 8 § i förslaget intagits ett stadgande att

äkta make vid omröstningsförrättningen skall äga att, under villkor och på

sätt som för valsedelsförsändelse är stadgat, avlämna röstsedel genom andra

maken med begagnande av röstsedelsförsändelse. Vidare hänvisas i 11 §

till de bestämmelser som meddelats för andrakammarval om rätt till röstning

i vissa fall å postanstalt, beskickning eller konsulat.

Beträffande sammanräkningen av de avgivna rösterna gäller i fråga om

andrakammarvalen att sammanräkning verkställs av länsstyrelserna var

för sitt län, dock räknas valsedlarna dessförinnan preliminärt av valförrättarna

omedelbart efter röstningens slut. Även vid val av kommunalfullmäktige

är länsstyrelsen sammanräkningsmyndighet, varemot vid stadsfullmäktigval

sammanräkningen utförs av magistraten eller valnämnden i staden.

Sammanräkningen vid den omröstning som nu är ifråga torde — då

rösterna fördelar sig på ett fåtal grupper — bli mindre krävande än vid val.

Det kunde därför ifrågasättas att för detta fall anförtro åt omröstningsförrättarna

att verkställa slutlig sammanräkning av rösterna, vilken ordning

tillämpades vid folkomröstningen 1922. Emellertid har folkomröstningsoch

valsättsutredningen i sitt förslag till lag om allmän folkomröstning

stannat för den uppfattningen, att den slutliga röstsammanräkningen vid

sådan folkomröstning alltid bör liksom vid andrakammarvalen handläggas

av länsstyrelserna. Utredningen har därvid bl. a. erinrat om att i samman - räkningsförfarandet ingår även prövning av giltigheten av de avgivna rösterna.

Uppgiften är enligt utredningens mening ej heller så tidskrävande,

att någon nämnvärd fördel skulle vara förenad med att i fall sådana som

det föreliggande, där endast en fråga framlägges till besvarande, den slutliga

röstsammanräkningen skulle fullgöras av omröstningsförrättarna. Härutöver

kan även påpekas att det i varje fall torde böra ankomma på länsstyrelsen

att sammanräkna poströster, varjämte denna myndighet, om rösterna

för varje omröstningsdistrikt slutligt räknas omedelbart i samband

med röstningen, dock skulle ha att verkställa en sammanräkning för länet

med ledning av de från omröstningsförrättarna översända protokollen. Vid

nämnda förhållanden har jag för min del ej funnit tillräckliga skäl föreligga

att i detta hänseende förorda någon principiell avvikelse från det förfarande

som tillämpas för andrakammarvalen.

I enlighet härmed upptas i 9 § av förslaget bestämmelser om röstningens

avslutande och preliminär röstsammanräkning i omedelbart samband därmed,

varjämte i 12—14 §§ regleras förfarandet vid slutlig röstsammanräkning

inför länsstyrelsen.

Sedan protokollet över länsstyrelsens sammanräkning blivit uppläst, är

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 112

11

omröstningsförrättningen att anse som avslutad, vilken bestämmelse har

betydelse bl. a. för beräkning av besvärstid. Uträknandet av omröstningsresultatet

för hela riket torde böra ankomma på inrikesdepartementet, som

även har att liksom vid val handlägga övriga administrativa frågor i samband

med omröstningen. Efter utgången av besvärstiden skall länsstyrelsen

därför till inrikesdepartementet insända avskrift av sammanräkningsprotokollet

jämte uppgift, huruvida besvär anförts. Med ledning av de insända

protokollen verkställes därefter inför chefen för nämnda departement

sammanräkning av de inom hela riket avgivna rösterna.

Den i förslaget intagna besvärsbestämmelsen (16 §) har utformats i

överensstämmelse med vad gäller talan mot val till andra kammaren.

Kostnaderna för förrättningen torde böra fördelas mellan kommunerna

och statsverket på samma sätt som kostnader för andrakammarval. Ett

stadgande härom har upptagits i 17 §.

Slutligen har i 18 § upptagits en hänvisning till vad som bestämmes angående

statlig upplysningsverksamhet i samband med omröstningen.

Föredraganden hemställer härefter, att det inom justitiedepartementet

sålunda upprättade förslaget till lag om folkomröstning angående högertrafik

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Fischier

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:323 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om folkomröstning angående högertrafik. a1 i texten
  2. 2LU 1955:32 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts''proposition med förslag till lag om folkomröstning angående högertrafik, dels ock i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten