Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av ett sjöfartsverk, m. m

1955-03-04 · 155 sidor, varav 148 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 148 av 155 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:124, Angående inrättande av ett sjöfartsverk, m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 124

1

Nr 124

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående inrättande av

ett sjöfartsverk, m. mgiven Stockholms slott den

4 mars 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

John Ericsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att huvuddelen av de statliga förvaltningsuppgifterna

på sjöfartens område sammanföres till ett nytt ämbetsverk, sjöfartsverket.

Till detta verk skall överföras samtliga de uppgifter, som nu ombesörj

es av lotsverket och sjökarteverket, vidare väg- och vattenbyggnadsverkets

uppgifter i fråga om hamnar och farleder samt slutligen kommerskollegiets

samtliga uppgifter på sjöfartens område med undantag av sjöfartsstatistiken.

Verket skall sålunda svara för såväl teknisk-nautiska uppgifter

som juridiska, sociala och ekonomiska uppgifter på sjöfartsområdet. Sjöfartsverket

skall bestå av en central sjöf artsstyrelse samt därtill knutna

lokalorgan. Sjöfartsstyrelsen skall stå under ledning av en generaldirektör

och en överdirektör och organiseras på sju byråer nautiska, sjökarte-,

fyr- och elektro-, byggnads-, fartygs-, kansli- och juridisk-sociala byrån

_ samt en ekonomisk sektion och ett försvar skontor. Till verket höi två

lokalstater, nämligen lots- och fyrstaten samt fartygsinspektionen in. m.; till

den senare lokalstaten sammanföres fartygsinspektionens och skeppsmätningsväsendets

distriktsorganisation samt kontrollstationer för prövning av

nautiska instrument. Under styrelsen skall vidare sortera sjöbetälsskolorna

och sjömanshusen samt de av väg- och vattenbygggnadsstyrelsen nu förvaltade

kanalerna, Södertälje kanalverk och Falsterbokanalen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 124

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 12b

Verket skall träda i funktion den 1 januari 1956. Anslag äskas i propositionen

för verket med därtill knuten verksamhet.

I propositionen anföres att frågan om att förlägga sjöfartsstyrelsen till

annan ort än Stockholm övervägts. Undersökningar härom har emellertid

ej kunnat slutföras utan avsikten är att lokaliseringsfrågan skall föreläggas

1956 års riksdag. Vid verkets tillkomst bör styrelsen ligga i Stockholm, då

det av praktiska skäl ej ansetts möjligt att organisera upp verket på annan

plats än i Stockholm, där de myndigheter är belägna, som helt eller delvis

ingår i det nya verket.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 12b

3

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

b mars 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Norup,

Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson fråga om inrättande

av ett sjöfartsverk, m. m., samt anför därvid följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1955/56 beräkna föl
-

jande anslag, nämligen

Kronor

under fjärde huvudtiteln p. 130

till Sjökarteverket: Avlöningar................................. 1 091 000

» » Omkostnader............................... 440 000

» » Mätnings- och rekognosceringsverksamhet..... 900 000

» » Bidrag till internationella hydrografiska byrån. 23 000

» » Ombyggnad av sjömätningsfartyg............ 350 000

under tionde huvudtiteln p. 9, 10, 56, 64 och 69

till Fartygsinspektionen: Avlöningar............................ 620 600

» » Omkostnader.......................... 102 000

» Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar........................ 280 000

» » Omkostnader...................... 30 000

» Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen 690 000

» » Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten

....................................... 16 157 000

» » Omkostnader.................................. 4 680 000

» » Säkerhetsanstalter för sjöfarten.................. 2 920 000

» Statens isbrytarverksamhet................................ 3 096 000

» Kostnader för handelsjöfartens dirigering.................... 20 000

samt under kapitalbudgeten, bil. 31, p. 3 och 5

till Säkerhetsanstalter för sjöfarten............................. 480 000

» Lotsverkets båtlånefond................................... 500 000

Jag torde nu få återkomma till hithörande frågor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 124

1. Inledning

Den 17 november 1950 erhöll jag bemyndigande att tillkalla högst sex utredningsmän

att undersöka vissa administrativa organisationsfrågor på sjöfartens

område. Såsom utredningsmän tillkallades numera landshövdingen

G. A. Widell, tillika ordförande, överdirektören och chefen för sjökarteveiket

J. R. Edman, dåvarande ledamoten av riksdagens första kammare,

sjökaptenen C. E. Ericsson, byråchefen i kommunikationsdepartementet

G. V. Hall, kanslirådet i handelsdepartementet P. Å. Hartvig och drätseldirektören

i Uddevalla C. E. Sahlgren. Utredningen antog benämningen sjöfartsorganisationsutredningen.

Sedan Ericsson erhållit begärt entledigande från uppdraget tillkallades

den 1 juni 1951 numera förste hovmarskalken, konteramiralen S. E. P-son

Wetter att i Ericssons ställe vara ledamot av utredningen.

Enligt direktiven skulle utredningen avse den kommunikationstekniska

sidan av sjöfartens problemkomplex, d. v. s. de frågor som sammanhänger

med hamnar, farleder och över huvud taget framkomstmöjligheterna till

sjöss. Utredningen skulle undersöka möjligheterna att i lämplig utsträckning

samordna ärenden rörande sjöfartens hjälporgan på detta område,

eventuellt att hänföra alla sadana ärenden till ett verk. Sjöfartsnäringens

kommersiellt, tekniskt och socialt präglade frågor lämnades däremot utanför

utredningens uppdrag. Dessa ärenden, som är koncentrerade till kommerskollegium,

ansågs böra kvarbli där. I skrivelse den 12 juni 1953 hemställde

statssekreteraren i handelsdepartementet enligt uppdrag att utredningen såsom

ett alternativ måtte pröva tanken på ett sjöfartsverk, vilket skulle omfatta

även de sjöfartsuppgifter, som enligt de ursprungliga direktiven skulle

stanna i kommerskollegium. I skrivelsen framhölls, att den nya lagstiftningen

rörande konkurrensbegränsande åtgärder medfört att kollegiets organisation

och uppgifter på detta område utvidgats avsevärt. Med hänsyn härtill

och då kommerskollegium under de närmaste åren möjligen även i andra

avseenden kunde komma att erhålla ändrad och vidgad organisation, syntes

det enligt skrivelsen tänkbart att alla sjöfartsfrågor avskildes från'' kollegium.

Med skrivelse den 16 juli 1954 har utredningen överlämnat betänkande

med förslag om inrättande av ett sjöfartsverk (SOU 1954: 21).

Över betänkandet har yttranden avgivits av chefen för försvarsstaben,

chefen för marinen och marinförvaltningen, styrelsen för sjökar te verket,

som överlämnat yttranden från sjökarteverkets civila personalförening m. fl.[

socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskontoret,

riksräkenskapsverket, statens organisationsnämnd, överstyrelsen för yrkesutbildning,

fiskeristyrelsen, kommerskollegium, som överlämnat yttranden

från förste fartygsinspektörerna in. fl., lotsstyrelsen, riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap, statens handels- och industrikommission, statens

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 12i

lönenämnd, länsstyrelserna i Stockholms, Blekinge, Göteborgs och Bohus,

Värmlands samt Norrbottens län, samtliga handelskammare med undantag

av en, Sveriges redareförening, Stockholms rederiförening, Sveriges segelfartygsförening,

Föreningen Sveriges inrikessjöfart, Svenska hamnförbundet,

Föreningen för inre vattenvägar, Sveriges varvsindustriförening, Föreningen

Sveriges mindre varv, Sjöassuradörernas förening, Sveriges skeppsklarerareoch

skeppsmäklareförening, Landsorganisationen i Sverige och Svenska sjöfolksförbundet,

Svenska maskinbefälsförbundet, Sveriges fartygsbefälsförening,

Svenska mekanisters riksförbund, Svenska teknologföreningen, Sveriges

arbetsledareförbund, Sveriges juristförbund och Tjänstemännens centralorganisation

(TCO).

2. Nuvarande organisation

De statliga förvaltningsuppgifterna på sjöfartens område är nu uppdelade

på ett flertal myndigheter. De sjöfartsärenden, som handläggs av centrala

statsmyndigheter med underlydande organ, är i första hand fördelade

på lotsverket, sjökarteverket, väg- och vattenbyggnadsverket samt kommerskollegium.

Lotsstyrelsen skall såsom central myndighet för lotsverket svara för det

statliga lots- och fyrväsendet. Verkets huvuduppgifter är att ombesörja lotsningstjänsten

vid landets kuster och i Mälaren samt att för den allmänna

sjöfarten hålla fyrar, fyrskepp samt andra sjömärken och säkerhetsanordningar

ävensom att handha det statliga sjöräddningsväsendet.

Chef för lotsverket är en generaldirektör. Lotsstyrelsen är organiserad på

tre byråer, nämligen kanslibyrån, lotsbyrån och fyringenjörkontoret. Kanslioch

lotsbyråerna förestås av byråchefer och fyringenjörkontoret av en överfyringenjör.

På kanslibyrån handläggs juridiska, administrativa och kamerala frågor.

Hit hör ärenden angående avlöningsreglementen med följdförfattningar,

lotsförordningen, iotstaxor, lotsverkets båtlånefond, lotsverkets fastigheter

och av verket arrenderade markområden, uthyrning av verkets bostadshus,

lotsverkets uppbörds- och redovisningsväsende samt övriga förekommande

ärenden av ekonomisk beskaffenhet.

På lotsbyråns handläggning ankommer frågor av allmän nautisk karaktär,

såsom ärenden angående de allmänna sjövägarna och deras förseende

med säkerhetsanordningar för sjöfarten, farleder i övrigt och allmänna

hamnfrågor ävensom ärenden avseende lotsverkets fartyg, fyrskepp och

båtar. Vidare behandlas på byrån frågor rörande anställning, befordran,

semester, tjänstledighet och avsked för tjänstemän vid lots- och fyrstaten,

tjänstgöringsreglementen samt utbildnings- och tjänstgöringsföreskrifter för

lots- och fyrpersonalen.

Ärenden, som avser fyrbelysning samt mist- och radiofyrsignalering, hand
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 121

lägges av fyringenjörkontoret, varvid i nautiskt hänseende samråd sker med

lotsbyrån. På fyringenjörkontoret ankommer i övrigt ärenden, som avser

fyrar, fasta sjömärken, gas- och sjöräddningsstationer utom den flytande

materielen, bostads-, lotsuppassnings- och förrådshus, lotsverkets hamnar

och bryggor, fjärrmanöverutrustningar, radarapparatur, radioutrustningar å

fyrar, fyrskepp, lotsplatser och livräddningsstationer, förbrukningsartiklar

för lots- och fyrväsendet, instruktioner, tjänstgöringsföreskrifter och materielbeskrivningar

för skötseln av nämnda materiel och utrustning samt redigering

av publikationen Svensk fyrlista.

Direkt under fyringenjörkontoret sorterar lotsverkets huvudförråd jämte

båtvarv och verkstad vid Rosenvik på Djurgården. Förrådet omfattar i huvudsak

ett centralt lager av olika utrustningsdetaljer och vissa förbrukningsartiklar

för lots- och fyrväsendet. Vid varvet utföres reparationer i begränsad

omfattning av lotsverket tillhöriga båtar, motorer in. m. samt tillverkas

diverse apparat- och byggnadsdetaljer för fyrar o. d. Vid förrådet, som

förestås av en förvaltare, sysselsättes omkring 15 personer, inberäknat kollektivanställda

arbetare.

Rikets kuster är indelade i sex lotsdistrikt, nämligen övre norra, nedre

norra, mellersta, östra, södra och västra lotsdistrikten med distriktsexpeditioner

i respektive Umeå, Gävle, Stockholm, Kalmar, Malmö och Göteborg.

Varje distrikt förestås av en lotsdirektör. Denne biträdes av en lotsinspektör

jämte expeditionspersonal. All till lots- och fyrstaten hörande personal

och materiel inom distrikten sorterar under lotsdirektören.

För när\arande finns 79 lotsplatser. Lotsuppassningen försiggår i regel

från uppassningslokal i land men dessutom vid två platser — Gävle och

Sandhamn från större lotskutter i öppen sjö och vid två platser — Malmö

och Höganäs — från fyrskepp.

För fyrväsendet svarar dels staten, dels kommuner och andra hamnägare.

Staten bar ansvaret för den del av fyrväsendet, som avser att tillgodose den

allmänna sjötrafikens behov, d. v. s. vad som erfordras för att möjliggöra

sjöfartens framkomlighet utefter vårt lands kuster och i skärgårdsområdena,

under det att ordnandet av den lokala fyrbelysningen vid hamnstäder,

andra hamnar och lastageplatser ankommer på kommuner och enskilda

hamnägare. Förvaltningen av säkerhetsanstalterna för sjöfarten i Vänern

och handhavandet av lotsningen där åvilar en sammanslutning av olika

intressenter kommuner och industriföretag — vilken benämnts Venerns

Seglationsstyrelse.

År 1954 fanns under lotsverket 796 fyrar, 17 fyrskeppsstationer och 86

lysboj stationer.

Lotsverkets byggnadsarbeten avser fyrar, hamnar och bryggor samt lotsuppassnings-

och bostadshus in. in. Med hänsyn till arbetsplatsernas belägenhet

och arbetenas ofta speciella karaktär måste de som regel utföras i

lotsstyrelsens egen regi. Ledningen utövas av fyringenjörkontorets byggnadsavdelning,

som under senare år sysselsatt ett 80-tal kollektivanställda

arbetare. Endast i undantagsfall förekommer arbeten på entreprenad, var
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 12b

vid dock konstruktions- och ritningsarbeten samt erforderlig kontroll utrikes

av fyringenjör kontorets byggnadsavdelning.

Under senare tid har kostnaderna för byggnadsverksamheten inklusive

underhålls- och reparationsarbeten uppgått till i genomsnitt ca 1 400 000

kronor per år, fördelade på ett stort antal arbetsobjekt, vilka varit utspridda

efter rikets kuster. I nämnda belopp ingår ej kostnader för fyrapparatur

in. m.

Det sammanlagda antalet befattningshavare hos lotsstyrelsen uppgår för

närvarande till omkring 50 och vid lots- och fyrstaten till omkring 1 400.

Verket i sin helhet äger, inberäknat kollektivanställda arbetare, en personalstyrka

av 1 550 personer.

Huvuduppgiften för sjökarteverket är att genom mätningar och undersökningar

inhämta så tillförlitlig kännedom om riket omgivande farvatten

och dess segelbara inlandsfarvatten, som erfordras för sjöfartens, försvarsväsendets

och den allmänna samfärdselns behov, samt att med stöd av vunna

mätningsresultat utarbeta och utgiva geodetiskt grundade sjökort. Sjömätningarna

bedrivs så, att alla för den allmänna sjöfarten betydelsefulla

farvatten såsom öppen sjö, angöringsomraden, allmänna farleder och ankarsättningar

blir uppmätta med största noggrannhet. Övriga farvatten uppmätes

efter förhållandena så, att resultatet, redovisat i sjökort, kan giva

betryggande ledning för den sjöfart, som kan äga rum i berörda farvatten.

Verket säljer för närvarande omkring 85 000 sjökort årligen.

Sjömätningarna, som är av två slag, kustmätning och ^sjömätning, utlöres

från sjömätningsfartyg och mätningsbåtar. För bemanning av fartygen

utökas sommartid sjökarteverkets personal, vilken eljest uppgår till ca 100

befattningshavare, med officerare, underofficerare och manskap från flottan.

Antalet av den från marinen sålunda kommenderade personalen utgör

omkring 225 man.

Kustmätning innebär sjömätningsarbete inomskärs och i inre havsbandet

samt avser att redovisa strandkontur, vattendjup och säkerhetsanstalter för

sjöfarten, ^sjömätning utföres i mindre kartskala, varvid positionsbestämning

till havs ur sikte av land sker ombord med hjälp av en s. k. deccakcdja,

bestående av fyra på kusten uppställda transportabla radiostationer,

av vilka tre är sändarestationer och en mottagare- och kontrollstation.

Till handledning och hjälp åt sjöfarten utger sjökarteverket seglingsbeskrivningen

»Svensk lots» och tidskriften »Underrättelser för sjöfarande».

Den förra publikationen lämnar till stöd vid navigering efter sjökort upplysning

om kustförhållanden, angöring av kusten, leder, ledmärken, utprickning,

ankarsättningar, hamnar, strömmar in. in. Den senare innehåller

meddelanden om förändringar rörande säkerhetsanstalter för sjöfarten och

sjöfartshinder in. in.

Sjökarteverket svarar även för undersökningen av den magnetiska missvisningens

och de övriga magnetiska elementens variationer. Förutom genom

observationsmätningar, vilka verkställes kontinuerligt vid verkets jordmag
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj.ts proposition nr 124

netiska observatorium på Lovö, studeras de magnetiska elementen och deras

variationer genom fältmätningar på land och till sjöss. Med utgångspunkt

från mätvärdena utarbetas kartor, som anger missvisningen och dess

förändring. Dessa kartor ligger till grund för de missvisningsuppgifter, som

i form av kompassrosor i sjökorten och isogonkartor i »Svensk lots» delges

de sjöfarande.

Genom kontrollstationer i Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar och Sundsvall

utövar sjökarteverket kontroll av lanternor, kompasser och andra nautiska

instrument. Antalet vid stationerna undersökta objekt har under femårsperioden

1949—1953 i medeltal utgjort 6 267 per år.

Överinseendet över sjökarteverket utövas av en styrelse med följande

sammansättning: chefen för marinstaben, ordförande, generaldirektören och

chefen för kommerskollegium, generallotsdirektören, chefen för sjökarteverket

samt två av Kungl. Maj :t för en tid av högst tre år i sänder utsedda

representanter för sjöfartsnäringen. Under en överdirektör som chef bedrives

verksamheten inom sjökarteverket på fyra avdelningar, nämligen

sjökortsavdelningen med ärenden angående geodesi, sjökort, nautiska

publikationer, bibliotek och arkiv,

sjömatningsavdelningen med ärenden angående allmän och militär sjömätning,

militära sjökort och seglingsbeskrivningar,

jordmagnetiska avdelningen med ärenden angående jordmagnetism och

instrumentkontroll och

tekniska avdelningen med ärenden angående fartyg och båtar.

Härtill kommer en expedition med kamerala uppgifter.

Envar av sjökorts-, sjömätnings- och jordmagnetiska avdelningarna förestås

av en byrådirektör. Den tekniska avdelningen är underställd en ingenjör.

Expeditionen förestås av en kamrerare.

Den del av väg- och vattenbyggnadsverkets arbetsuppgifter, som berör sjöfarten,

avser ärenden angående dels hamnar, kanaler och farleder, dels

sjöars och vattendrags tillgodogörande för sjöfart. Handläggningen inom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen av dessa ärenden sker till följd av den

horisontella organisation, som sedan 1946 års omorganisation gäller för

styrelsen, på ett flertal byråer samtidigt. De byråer, som därvid kommer i

fråga, ar hamnbyrån, konstruktionsbyrån, byggnads- och underhållsbyrån,

juridiska byrån, administrativa byrån, förråds- och verkstadsbyrån samt

forsvarsbyrån. De lokala förvaltningar, som handlägger nämnda ärenden,

ar i första hand de tre hamnavdelningarna i Stockholm, Göteborg och Karlskrona

samt Södertälje kanalverk.

Hamnbyrån har karaktären av en utredningsbyrå med huvuduppgift att

verkställa behovsprövning och planläggning av statliga åtgärder i fråga om

hamn- och farledsbyggandet. Byrån prövar även frågor rörande byggnadsföretagens

läge, storlek, vattendjup samt allmän standard ävensom angående

inseglingsrännor, kajanordningar av olika slag m. m. Hamnbyrån granskar

i samråd med konstruktionsbyrån samt byggnads- och underhålls
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 724

byrån — arbetsplaner för byggnadsföretagen och avgiver utlåtanden till

Kungl. Maj :t angående statsbidrag till ifrågasatta byggnadsföretag samt

upprättar kontrakt med bidragstagarna. I icke obetydlig utsträckning biträder

byrån fiskehamnsföreningar och andra intressenter med utredningar

in. m., som erfordras vid behandling av hamnärenden inför vattendomstol.

Hamnbyrån utövar vidare uppsikt över underhållet i hamnar och farleder,

för vilka statsbidrag erhållits, och handlägger även en rad tekniskt-administrativa

ärenden rörande drift och förvaltning av hamnar och farleder.

Slutligen omhänderhar hyrån vattenbyggnadstekniska ärenden angående

sjöars och vattendrags tillgodogörande för sjöfart, flottning, vattenkraft eller

liknande behov, skyddsåtgärder mot skärningar och översvämningar,

tillsyn å allmänna flottleders nyttjande och underhåll in. in.

Då fråga är om arbetsplaner för hamn- och farledsarbeten, vari ingår

kajer, bryggor, vågbrytare eller andra konstarbeten, utför konstruktionsbyrån

granskning ur konstruktiv synpunkt av förslag, som upprättats genom

vederbörande intressenters egen försorg, samt utarbetar hållfasthetsberäkningar

och arbetsritningar till förslag, som i övrigt upprättas inom hamnbyrån

och hamnavdelningarna.

Byggnads- och underhållsbyrån ombesörjer med hjälp av hamnavdelningarna

och i vissa fall av vägförvaltningar anläggningsarbeten i egen regi

avseende statens fiskehamnar, statsunderstödda fiskehamnar samt mindre

hamnar och farleder ävensom flertalet statliga farleder. Vidare utövar byrån

kontroll av alla de anläggningsarbeten i hamnar och farleder, som icke utförs

av väg- och vattenbyggnadsverket men till vilka statsbidrag'' beviljats.

Juridiska byrån handlägger i samband med verkets hamn- och farledsarbeten

uppkommande marklösen, skadereglerings- och andra ärenden av juridisk

natur. Personalfrågor och kamerala ärenden handhas av administrativa

byrån, medan förråds- och verkstadsbyrån sköter anskaffning och lagerhållning

av byggnadsmaterial samt anskaffning och underhåll av maskiner,

mudderverk, pråmar, bogserbåtar och annan flytande materiel.

De tre hamnavdelningarna verkställer var och en inom sitt distrikt samt

under ledning av styrelsens olika byråer den direkta byggnads- och underhållsverksamheten

ävensom kontrollverksamheten i de hamnar och farleder,

vilka tillhör verkets ämbetsområde.

Hamnavdelningarna är såtillvida knutna till vägförvaltningarna att personal-

och kameralärenden, som berör avdelningarna, handlägges av väg
-

förvaltningarna i de län, till vilka hamnavdelningarnas kontor är förlagda.

I någon utsträckning torde förekomma att utförandet av hamn- och farledsarbeten

uppdrages åt vägförvaltning i stället för hamnavdelning.

Södertälje kanalverk ombesörjer direkt under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

driften av Södertälje kanal.

Inom väg- och vattenbyggnadsverket är omkring 70 tjänstemän helt eller

i mera avsevärd utsträckning sysselsatta med hamn- och farledsärenden;

härav tjänstgör 22 personer vid Södertälje kanalverk. Inberäknat kollektivanställda

arbetare torde väg- och vattenbyggnadsverkets med hamn- och farledsärenden

sysselsatta personal uppgå till omkring 300 personer.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

Kommer skollegium har att taga befattning med en mångfald ärenden av

olika slag på sjöfartens område. Av kollegiets åtta byråer sysslar sålunda

fyra helt eller delvis med sjöfartsuppgifter, nämligen handels- och administrativa

byrån, sjöfartsbyrån, fartygsinspektionsbyrån och statistiska byrån.

Förutom dessa byråer — vilkas chefer är kommerseråd — finns inom

kollegium en sjöfartssocial avdelning, som förestås av en byrådirektör. Det

sammanlagda antalet befattningshavare, som inom de olika byråerna är

sysselsatta med sjöf artsärenden, uppgår till ca 60 personer.

Handels- och administrativa byråns befattning med sjöfartsärenden

avser främst fastställelse av hamn- och grundpenningtaxor samt

sluss-, kanal- och farledsavgifter. Den härmed förbundna prövningen innefattar

en granskning dels av hamnarnas ekonomiska förhållanden samt trafikförhållandena,

dels av de föreslagna taxebestämmelserna och deras betydelse

för hamnarna och trafiken. Vid taxefrågornas bedömande inhämtas

statistiska uppgifter rörande sjöfarten och hamnarna från kommerskollegiets

statistiska byrå.

Inom handels- och administrativa byrån handlägges även ärenden om

normalförslag till hamnordningar, angående kanal- och farledsreglementen

samt tillstånd för kommuner att upptaga lån för hamnändamål. I sistnämnda

ärenden avgives utlåtanden till Kungl. Maj :t.

Inom sjöfartsbyrån finns ett flertal mer eller mindre självständiga

organ för fullgörande av byråns olika uppgifter. Ärenden rörande fartygsregistret

och vad därmed sammanhänger har förts till en särskild sektion, fartygsregistreringssektionen.

Övriga ärenden handlägges å den s. k. administra^3

sektionen, inom vilken finns specialrotlar för skilda förvaltningsupp
TiH

fartygsregistreringssektionens uppgifter hör förutom att införa fartygen

i det officiella registret att utfärda nationalitetshandlingar och bevis

av olika slag samt att tilldela signalbokstäver åt fartyg ävensom att föra

och utgiva Sveriges skeppslista. Vidare handhar sektionen uppbörden av

den skatt i form av stämpelavgift som utgår i samband med köp och byte

av registreringspliktiga fartyg.

Kommerskollegium är överstyrelse för sjöbefälsskolorna och har att övervaka

undervisningen vid dessa skolor samt efterlevnaden av gällande författningar

och i övrigt utfärdade bestämmelser. Dessa uppgifter handhaves

närmast av överinspektörerna för sjöbefälsskolorna. överinspektörerna biträder

även vid handläggning av ärenden om behörigheten att utöva befäl å

svenska handelsfartyg.

Bland de till byråns administrativa sektion hörande specialrotlarna räknas

vidare skeppsmätningsväsendet.

Skeppsmätningen har till ändamål att fastställa fartygens storlek (dräktighet)

såsom grund bl. a. för beräkning av de avgifter av olika slag, som utgår

av sjöfarten, såsom fyr- och båkavgift, lotspenningar, tonavgift, hamnavgifter

samt sluss-, kanal- och andra farledsavgifter. Även i andra hänseenden

har emellertid skeppsmätningen en uppgift att fylla. Enär gränser, baserade

på fartygens storlek, angivits i åtskilliga författningar rörande sjöfart, sjö
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 12''r

säkerhet och tullväsende m. in., har nämligen skeppsmätningen jämväl betydelse

för frågor beträffande fartygs utrustning, arbetstid ombord å fartyg,

befälhavares och övrigt befäls behörighet samt fartygs tullbehandling in. in.

De storleksuppgifter, som kommer till uttryck i mätningsresultaten, utnyttjas

också för fartygens identifiering i samband med registrering och för olika

sjöfartsstatistiska ändamål.

För skeppsmätningsväsendet har en ny organisation trätt i kraft den 1 januari

1955 i enlighet med beslut av riksdagen åren 1953 (skr. nr 159) och

1954 (skr. nr 10). Rörande den närmare innebörden av det nya slceppsmätningssystemet

torde få hänvisas till propositionen nr 119/1953.

Kommerskollegium är sedan 1947 chefsmyndighet för statens isbrytarverksamhet.

Den direkta ledningen av isbrytarverksamheten utövas av statens

isbrytardirektör, vilken i denna sin egenskap är tjänsteman a kollegiets

sjöf artsbyrå men samtidigt som sjöofficer placerad i marinstaben. Före viktigare

avgöranden höres en rådgivande nämnd, statens isbrytarnämnd, vars

ledamöter företräder olika verksamhetsområden, som beröres av isbrytartjänsten.

I nämnden är chefen för sjöfartsbyrån ordförande och statens isbrytardirektör

föredragande. Då behov därav uppstår, kan tillfälliga iskontor

upprättas för den regionala ledningen av isbrytarverksamheten. Vidare har

kollegium utsett ett tjugotal isbrytarombud i olika delar av landet för att

tjänstgöra såsom förmedlare av upplysningar och önskemål angående isbrytarverksamheten.

För isbrytningen användes statens isbrytarfartyg samt

vid särskilt behov förhyrda fartyg eller fartyg, som tillhör marinen. Bemanningen

av fartygen ombesörjes av chefen för marinen, medan driften och

vården av fartygen handhas av marinförvaltningen.

Till de förut nämnda specialrotlarna inom sjöf artsbyråns administrativa

sektion hör också sjöåklagarens och den sjötekniske konsulentens avdelning.

Ärenden angående sådana händelser till sjöss eller eljest ombord i fartyg

som befälhavare enligt sjölagen skall rapportera till kommerskollegium och

varöver sjöförklaring skall avgivas inför domstol eller konsul, handlägges

inom kollegium i första hand av sjötekniske konsulenten. Denne granskar

rapporter och sjöförhörsprotokoll och avger eget yttrande i ärendena. Efter

denna förberedande behandling överlämnas handlingarna till sjöåklagaren,

som har att taga ställning till frågan, om åtal bör anställas eller icke. Sjöåklagaren

har vidare själv att föranstalta om undersökning så snart han finner

anledning till misstanke om sådan förseelse mot sjölagen eller sjömanslagen,

vilken hör under allmänt åtal, eller om överträdelse av lagen om tillsyn

å fartyg eller sjöarbetstidslagen eller därmed sammanhörande författningar.

En grupp av ärenden, som handlägges inom sjöfartsbyråns administrativa

sektion i övrigt, avser sjömanshusens verksamhet. Sjömanshusen omhändcrhar

sedan gammalt mönstringsväsendet beträffande sjöfolk och ombesörjer

sjöfolkets inskrivning och registrering. Kommerskollegium övervakar sjömanshusens

administrativa verksamhet och utövar tillsyn å deras ekonomiska

förvaltning. Frågan om sjömanshusens verksamhet utredes för närvarande

av 194(> års sjömanskommitté. Denna skall därvid enligt direktiven

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 124

utröna förutsättningarna att ersätta sjömanshusen med ett organ för en

central registrering av sjöfolk.

Övriga ärenden, som handlägges av byråns administrativa sektion, avser

bl. a. tillsynen över skeppsklarerarna, undantag från gällande förbud alt

här i riket idka kustfart och insjöfart med utländska fartyg, åtgärder till stöd

åt sjöfarten, sjöfartens försvarsberedskap, sjöfartsavgifter, förvärv från utlandet

av vissa fartyg samt statsbidrag till hamnar och farleder.

Å fartygsinspektionsbyrån handläggs ärenden, som ankommer

på kommerskollegium i dess egenskap av fartygsinspektionens chefsmyndighet.

För svenska fartyg gäller detaljerade och omfattande byggnads-, materialoch

utrustningsbestämmelser. Bestämmelserna är grundläggande för den tillsyn

beträffande fartygs sjövärdighet och de ombordvarandes säkerhet, som

utövas av fartygsinspektionen. Granskningen av ritningar och konstruktioner,

som verkställes på fartygsinspektionsbyrån, är av betydande omfattning och

innebär ställningstagande till alla förekommande slag av konstruktioner, materialfrågor

och arbetsutförande för fartyg, maskineri, utrustning m. m.

Förutom nämnda frågor, som hänför sig till själva fartygen och deras utrustning,

förekommer ett stort antal ytterligare säkerhetsfrågor, med vilka

fartygsinspektionsbyrån har att ta befattning. Till dessa frågor hör sådana

förhållanden, vilka måste beaktas vid fartygens nyttjande, såsom fartygens

nedlastning, förande av laster av olika beskaffenhet etc.

Fartygsinspektionsbyrån utfärdar säkerhetscertifikat för passagerarfartyg,

utrustningssäkerhetscertifikat och radiotelegrafsäkerhetscertifikat eller radiotelefonsäkerhetscertifikat

enligt 1948 års internationella konvention för

betryggande av säkerheten för människoliv till sjöss. Byrån utfärdar även

certifikat av andra slag, såsom fartcertifikat, passagerarfartygscertifikat och

fribordscertifikat.

Särskilt vid handläggningen av frågor, som rör bostäderna ombord å fartyg

och de ombordanställdas arbetstid, har fartygsinspektionsbyrån ett nära samarbete

med sjöf artssociala avdelningen. I övrigt har byrån samarbete med

olika organ inom sjöf artsbyrån, särskilt med fartygsregistreringssektionen

och överinspektören för skeppsmätningsväsendet.

För tillsynen å fartyg har byrån till sitt förfogande en lokalstat, omfattande

sju distrikt med en personalstyrka av för närvarande sammanlagt 37 personer.

För vart och ett av distrikten är en förste fartygsinspektör chef.

Distriktsexpeditionerna är förlagda till Skellefteå, Sundsvall, Stockholm, Kalmar,

Malmö, Göteborg och Karlstad.

Över varje tillsynsförrättning avger fartygsinpektör rapport med detaljerade

uppgifter över vad förrättningen omfattat och vad därvid konstaterats.

\arje

även innebär en kontroll av att de åtgärder, som fartygsinspektörerna ålägger

befälhavare och redare att utföra, står i överensstämmelse med gällande

iorfattningar och eljest är ändamålsenliga. Om så icke skulle vara fallet,

beordrar byran rättelse av den anbefallda åtgärden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 124

Statistiska byråns befattning med sjöfartsärenden är koncentrerad

till dess sjöfartsstatistiska avdelning. 1 serien Sveriges officiella statistik utarbetar

avdelningen en berättelse om sjöfart. Härjämte utföres månadsstatistik

avseende sjöfarten, vilken berör olika närings- och ekonomiska föihållanden

och publiceras i Kommersiella meddelanden. Vidare insamlas och

bearbetas kvartalsuppgifter angående bruttoinkomster och kostnader i utlandet

vid utrikes sjöfart. Vid sidan av den reguljära statistiken verkställes

inom byrån statistiska specialundersökningar.

Sjöfartssociala avdelningen, vilken såsom tidigare nämnts

förestås av en byrådirektör, skall deltaga i handläggningen av ärenden, som

är av betydelse för att bereda ombord å fartyg anställda skydd mot olycksfall

och ohälsa. Härunder inbegripes jämväl frågor angående fartygs bemanning

samt bostäder och arbetstid ombord ävensom sjöfartsärenden av annat slag,

vari avdelningens medverkan prövas påkallad.

Till sjöfartssociala avdelningens chef har överlämnats dels den chefen

för sjöfartsbyrån åliggande föredragningsskyldigheten i ärenden rörande

kosthållet ombord å fartyg, tjänstgöringsbetyg för sjöfolk, hemförskaffning

av sjöfolk, beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid resor till och

från hemorten, svenska sjömanshem i utländska hamnar samt manskapets

bildningsfrågor ävensom sjömansvården över huvud taget, dels den chefen

för fartygsinspektionsbyrån åliggande föredragningsskyldigheten i ärenden

angående arbetstiden ombord å fartyg. Avdelningens chef har vidare att i

samråd med chefen för fartygsinspektionsbyrån lämna råd och upplysningar

rörande tillämpningen av gällande föreskrifter angående arbetstiden ombord

å fartyg. Inom avdelningen upprättas årligen redogörelse med statistik

angående olycksfall inom sjömansyrket.

Chefen för avdelningen är enligt instruktionen för handelsflottans välfärdsråd

ledamot av rådet.

Åt chefen för sjöfartssociala avdelningen har vidare uppdragits att biträda

vid tillsynen av arbetarskyddet vid stuveriarbete. Härvid åligger det

honom att i egenskap av specialinspektör under arbetarskyddsstyrelsen

leda tillsynsverksamheten med avseende på arbete med lastning och lossning

av fartyg. För sådant ändamål har han att efter uppdrag av chefsmyndigheten

företaga tjänsteresor, att med ledning av från yrkesinspektörerna

insända anmälningar årligen utarbeta redogörelse för olycksfall i

stuveriarbete samt att meddela råd och anvisningar till förebyggande av

dylika olycksfall.

Förutom lotsverket, sjökarteverket, väg- och vattenbyggnadsverket och

kommerskollegium, vilka får betraktas som de egentliga sjöfartsverken, har

också vissa andra myndigheter uppgifter, som är av betydelse för sjöfarten.

Utrikesdepartementets arvs- och ersättningsbyrå handhar sålunda en del

ärenden av sjöfartssocial natur. Hemförskaffning av sjöfolk, understöd och

annat ekonomiskt bistånd åt sjöfolk, hemsändning från utrikes ort av svensk

sjömans penningmedel och eftergift i vissa fall av belopp, vilka lämnats

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

sasom ekonomiskt bistånd av utlandsmyndighet, är exempel på ärenden,

som faller under arvs- och ersättningsbyråns ämbetsområde. Vid fullgörandet

av sina arbetsuppgifter av sjöfartssocial art biträdes byrån av beskickningar

och konsulat. Ett rådgivande organ är utrikesdepartementets nämnd

för konsulära sjöfolks- och sjöfartsärenden. För understödsfrågorna finns

\id arvs- och ersättningsbyråns sida en nämnd, kallad utrikesdepartementets

understödsnämnd.

Vid de förberedelser, som statens handels- och industrikommission utför

till de olika handelsavtalsförhandlingarna, beaktas sjöfartens betydelse såsom

en allmän faktor i handelsutbytet. Kommissionen har vidare att i samråd

med valutakontoret avgöra frågor om tillstånd alt försälja eller upplåta

svenskt fartyg eller andel däri till utlänning. Frågor om import och export

av fartyg samt angående utförsel av bränsle, förnödenhetsartiklar och

utrustning för fartyg behandlas likaledes av kommissionen.

Sjöfartens betalningar från och till utlandet är föremål för valutakontorets

övervakning enligt valutaförordningen på samma sätt som övriga betalningar

i förhållande till utlandet. För möjliggörande av denna kontroll har

rederierna uppgiftsskyldighet i vissa hänseenden. För tidsbefraktning eller

konsekutiva resor under längre tid än sex månader, skall vidare enligt lagen

om överlåtelse eller upplåtelse av fartyg in. in. tillstånd i varje särskilt fall

inhämtas av valutakontoret.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har såsom central trafikregleringsmyndighet

i krig uppgifter att fullgöra, som rör planläggningen

av det civila transportväsendet under krig eller vid krigsfara.

Handelsfloitans pensionsanstalt omhänderhar, såsom namnet antyder,

sjöfolkets pensionsfrågor.

Den offentliga arbetsförmedlingen ombesörjer arbetsförmedlingen för

sjöfolk genom de s. k. sjömansförmedlingarna.

Handelsflottans välfärdsrdd har till uppgift att planlägga och samordna

\älfärdsarbetet för svenska sjömän under deras vistelse i hamn. Chefen för

kommerskollegiets sjöfartssociala avdelning är, som förut nämnts, ledamot

av rådet.

Härutöver finns vissa kreditinstitutioner med uppgift att betjäna sjöfarten.

Sålunda lämnar Svenska skeppshypotekskassan och nämnden för

lånefonden för den mindre skeppsfarten lån för fartyg med en bruttodräktighet

av högst 3 000 respektive 500 ton.

3. Det föreslagna sjöfartsverket

Utredningen

Utredningen har inledningsvis framlagt vissa allmänna synpunkter i frå«a

om sjöfartens struktur. Därvid har understrukits den stora betydelse, sjöfarten

i olika avseenden har för vårt land. Vidare har framhållits att god

service åt fartygen vid deras utnyttjande av sjövägarna — såsom tillförlitliga

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

sjökort, tillfredsställande fyrar och andra säkerhetsanordningar, god lotsning

och effektiv hjälp vid fartygens gång genom is — helt naturligt underlättar

sjöfarten och medverkar till ett bättre ekonomiskt utnyttjande av fartygen.

Det ankommer huvudsakligen på statliga myndigheter att giva en sådan

service, som nu nämnts.

Under hänvisning till redogörelsen för gällande statlig förvaltningsorganisation

har utredningen konstaterat, att en stark organisatorisk splittring

nu råder. Utredningen erinrar om att den haft i uppdrag att undersöka

möjligheterna att samordna sjöfartsärendena antingen genom att partiellt

omgruppera uppgifter, hänförliga till olika myndigheter, eller genom att

förlägga alla sådana uppgifter till ett sjöfartsverk.

Rörande möjligheterna att åvägabringa önskvärd samordning av de statliga

förvaltningsuppgifterna på området ulan att sammanföra dem till ett

verk har utredningen framhållit att de medel, som främst står till buds, är

dels att partiellt omgruppera ärendena, dels att inrätta samarbetsorgan

mellan myndigheterna och dels att åvägabringa en ömsesidig representation i

de styrelser eller delegationer, som utövar verksledningen. En undersökning

av liknande redan träffade anordningar inom statsförvaltningen har

verkställts.

Utredningen har funnit, att icke något av de nämnda alternativen ensamt

eller i förening med andra kan beräknas medföra tillnärmelsevis tillräckligt

effektiv samordning. Enligt utredningens mening kan endast en mer

eller mindre omfattande sammanslagning av olika enheter skapa en rationell

organisation. Vad som erfordras är nämligen icke blott en sporadisk

och relativt flyktig kontakt mellan enstaka representanter för de olika verken

utan ett utbyggt kontinuerligt samarbete mellan de tjänstemän i verken,

vilka har att taga direkt befattning redan med förberedandet av ärendena.

Sjöfartsverk av mindre typ (alternativ I)

Utredningen har prövat i vilken omfattning en sammanslagning av de

nuvarande verken bör ske, för att en effektiv samordning av ärendena skall

komma till stånd. I första hand har därvid behandlats sambandet mellan

lotsstyrelsens och sjökarteverkets arbetsuppgifter.

Lotsverket och sjökarteverket

Frågan om en sammanslagning av dessa båda verk har övervägts vid

flera tillfällen tidigare. Alt spörsmålet gång efter annan aktualiserats

ler sig förklarligt om man betänker vilken naturlig samhörighet som verkens

förvaltningsområden äger. Enligt verkens instruktioner åligger det

vartdera verket att fortlöpande hålla det andra verket underrättat beträffande

åtgärder och iakttagelser rörande fyrbelysning, ^prickning, grund
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 124

förhållanden och andra faktorer som påverkar sjöfartens framkomstmöjligheter.

Sjökarteverkets och lotsstyrelsens arbetsuppgifter ingriper sålunda

i hög grad i varandra. Ett nära samarbete är också förutsättningen för den

viktiga underrättelseverksamhet, som de båda verken i förening fullgör i

förhållande till sjöfarten och som finner uttryck i publikationerna »Underrättelser

för sjöfarande», »Svensk lots» och »Svensk fyrlista». Lotsstyrelsens

arbetsplaner beträffande sjöfartens säkerhetsanstalter kräver beaktande

vid sjömätningens utförande, medan styrelsens utbyggnadsplaner i

sin tur måste ta hänsyn till inriktningen av sjömätningsarbetet. Därav följer

att planläggningen av arbetsuppgifterna bör utföras gemensamt av de

båda myndigheterna. Utredningen finner därför att vid en eventuell

sammanslagning av myndigheter med förvaltningsuppgifter inom sjöfartens

område sjökarteverket och lotsverket i första hand hör komma i fråga.

En sådan sammanslagning måste medföra att samarbetet kan ske under

smidigare former och därför göras snabbare och mera rationellt. Fördelar

är också att vinna i fråga om utbildning och rekrytering av personal. Vid

tidigare tillfällen, då frågan om sammanslagning varit aktuell, har befarats

att samarbetet mellan marinen och sjökarteverket i fråga om sjömätning

för militärt ändamål skulle försvåras, om sjökarteverket förlorade

sin självständiga ställning. Vid framläggandet av sitt förslag till organisation

av det nya verket har de i detta hänseende framförda synpunkterna

beaktats.

Vid en sammanslagning av lotsverket och sjökarteverket kan tvekan råda

om handhavandet av den jordmagnetiska undersökningsverksamheten. Utredningen

har härom anfört bland annat följande.

Den jordmagnetiska undersökningsverksamheten avser ej endast fältmätning

utan framför allt en därpå följande vetenskaplig bearbetning av mätvärdena,

som syftar till bestämning av de magnetiska elementen och deras variationer.

Av nämnda element utgör den magnetiska missvisningen den för

praktiska ändamål mest betydelsefulla faktorn. Kännedom om missvisningen

och dess variation är visserligen för orientering på land av stor betydelse.

Till sjöss är emellertid denna kännedom ett oeftergivligt villkor för trygg

navigering och säkerhet. Därför har sedan gammalt en av den jordmagnetiska

avdelningens viktigare arbetsuppgifter varit att företaga fältmätningar till

sjöss. Förutom genom jordmagnetiska specialmätningar införskaffas missvisningsuppgifter

även genom de vanliga sjömätningsexpeditionerna. Såsom tidigare

nämnts redovisas missvisningsuppgifter i såväl sjökort som sjökarteverkets

publikationer »Svensk lots» och »Underrättelser för sjöfarande».

Av vad sålunda anförts framgår, att ett viktigt och betydelsefullt organisatoriskt

samband förefinnes mellan den jordmagnetiska avdelningen och

det ifrågasatta genom sammanslagning av sjökarteverket och lotsverket bildade

nya verket. Utredningen anser, att ifrågavarande samband bör vara

utslagsgivande för att jämväl den jordmagnetiska avdelningen i sjökarteverket

överföres till ifrågavarande nya verk.

Utredningen har förutsatt, att handhavandet av det statliga sjöräddningsväsendet

tills vidare skall åvila det av utredningen förordade nya verket.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

17

Statens byggnadsverksamhet beträffande hamnar och farleder

Efter att ha redogjort för innebörden av den år 1946 beslutade omorganisationen

av väg- och vattenbyggnadsverket, i vad angår hamn- och farledsärendenas

handläggning, har utredningen erinrat om riksdagens uttalande

i sammanhanget (skr. nr 368/1946) att hamnarbetena var av en så

speciell art, att personalen kunde och borde erhålla en så fristående ställning

som möjligt, tills vidare inom den nya organisationens ram. Enligt

riksdagens mening borde slutlig ställning till hamnarbetsorganisationens

framtida gestaltning då icke tagas, utan frågan borde upptagas till förnyad

prövning senast vid den tidpunkt, då resultatet av bl. a. 1944 års hamnutrednings

arbete förelåg.

Tämligen snart efter genomförandet av 1946 års omorganisation började

vägbyggnadsuppgifterna öka och är nu av betydande storleksordning.

Hamnbyggnadsverksamheten, som redan år 1946 var liten i förhållande till

vägbyggandet, har endast obetydligt ökats. Följden därav har helt naturligt

blivit, att hamnärendena kommit att minska i betydelse inom verket. Den

omorganiserade hamnbyrån har icke heller kommit att utveckla sin arbetsmetodik

i den riktning, som departementschefen i 1946 års proposition ansåg

önskvärt, nämligen till att verkställa behovsprövning och planering av

hamnbyggnadsprojekten icke blott ur teknisk lämplighetssynpunkt utan

även ur samhälls- och trafikekonomiska samt näringspolitiska synpunkter.

Någon sakkunskap för bedömning av hamnbyggnadsförslagen i sistnämnda

avseenden har nämligen icke tillförts byrån. Den horisontella organisationen

har förstärkt intrycket av hamnärendenas relativa obetydlighet, eftersom

ärendena därigenom kommit att fördelas mellan flera byråer, vilkas

huvuduppgifter är hänförliga till vägväsendet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har -— framhåller utredningen vidare

_i olika sammanhang under senare år betonat önskvärdheten av att verkets

arbetsuppgifter begränsas och att verket erhåller mera ensartade arbetsuppgifter,

så att det på ett rationellt sätt kan fylla sin huvuduppgift,

nämligen vägbyggnads- och vägunderhallsverksamheten. Styrelsen har i

fråga om hamnområdet uttalat, att den verksamhet rörande hamnväsendet,

som för närvarande är förlagd till styrelsen, icke bör splittras utan, varthän

den än kan komma att förläggas, sammanhållas på ett enda ställe.

Hamnförslag måste prövas också med hänsyn till navigeringsmöjligheterna

i sjöleden till hamnen samt behovet av farledens utmärkning och fyrbelysning.

Då det av utredningen förordade verket förutsättes övertaga lotsstyrelsens

uppgifter i fråga om sjövägarnas framkomlighet och den därmed

sammanhängande skyldigheten att vid behov föreslå ny farled eller åtgärder

beträffande redan befintlig, anser utredningen det fördelaktigt, att förslagen

inom det egna verket underställes vattenbyggnadsteknisk sakkunskap avskilda

slag för projektering och kostnadsberäkning, innan verket skrider

till ytterligare åtgärder. Därefter uppställer sig frågan huruvida anledning

2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. i samt. .Yr 124

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 12b

finnes att jämväl flytta väg- och vattenbyggnadsstyrelsens byggnadsverksamhet

beträffande hamnar och farleder. Detta skulle innebära, att denna

verksamhet skulle sammanslås med lotsstyrelsens byggnadsverksamhet, som

avser fyrar, hamnar och husbyggnader för lotsverkets behov m. in. En överföring

bör lämpligen ske endast därest omslutningen av ifrågavarande byggnadsarbeten

kan väntas bli så stor, att den kan motivera skapandet av en

organisation med tillräcklig sakkunskap, så att garantier vinns för arbetenas

rationella och ekonomiska bedrivande.

Utredningen har på grundval av infordrade uppgifter sökt bilda sig en

uppfattning om omfattningen av den byggnadsverksamhet, som det förordade

verket skulle omhänderha vid en överflyttning även av byggnadsverksamheten

för hamnar och farleder. Därest byggnads- och underhåilsverksamheten

hos lotsverket samt hos väg- och vattenbyggnadsverkets hamnorgan

tänkes ha varit sammanförd under den senaste sexårsperioden, skulle

denna verksamhet ha haft en omslutning av ungefär 8 miljoner kronor per

år. Härav skulle omkring 2,8 miljoner kronor ha utgjort kostnader för arbeten,

vilka utförts under den tänkta organisationens kontroll och återstoden

ha representerat byggnads- och underhållsarbeten i organisationens

egen regi. En sådan omslutning är enligt utredningens mening tillräckligt

stor för att möjliggöra rationellt byggande genom ett särskilt organ, bildat

genom utbrytning från väg- och vattenbyggnadsverket och lotsverket av nu

ifrågavarande verksamhetsgrenar. Utredningen har erinrat att de nämnda

omslutningssiffrorna måste ses mot bakgrund av den av statsfinansiella och

andra skäl begränsade investeringsverksamheten under de senaste åren.

Utredningen åberopar vidare i detta sammanhang att för årtionden framåt

arbetsuppgifter föreligger inom lotsverket på vattenbyggnadsområdet —

särskilt i fråga om fyranläggningar — av en storleksordning och svårighetsgrad,

som tidigare icke förekommit. För att inom rimlig tid genomfora

ifrågavarande arbetsuppgifter erfordras enligt lotsstyrelsen förstärkning

av ingenjör spersonalen och nyanskaffning av viss kostnadskrävande

större materiel. Därest lotsverkets och hamnbyråns byggnadsavdelningar

sammanslås, skulle enligt lotsstyrelsen den erforderliga ökningen av personal

och materiel bli av jämförelsevis mindre omfattning, varjämte bättre

mojligheter skulle föreligga att rekrytera ingenjörspersonal och övrig arbetskraft.

Utredningen har funnit starka skäl tala för en utbrytning från vägoch

vattenbyggnadsverket av handläggningen av praktiskt taget''alla hamnoch

farledsärenden och en överflyttning av dessa ärenden till det nya verket

Från överflyttning bör emellertid undantagas de speciella, till hamnbyrån

hänförliga ärendegrupper, vilka avser dels skyddsåtgärder mot strandskarnmgar

och översvämningar, dels den i 70 § lagen om flottning i allmän

farled föreskrivna, väg och vattenbyggnadsstyrelsen åvilande tekniska

tillsynen a flottledsanläggningars underhåll och nyttjande.

Utredningen har sedan upptagit till behandling spörsmålet om vilket eller

vilka organ, som bör handha de mera ekonomiskt betonade hamnärendena

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

och svara för de samhällsekonomiska planläggnings- och behovsprövningssynpunkterna.

Här utövas det statliga inflytandet huvudsakligen i samband

med prövning av dels ansökningar om statsbidrag till hamnbyggnader, dels

ansökningar från kommuner om tillstånd att upptaga lån eller teckna boigen

för finansiering av hamnbyggnad. Ansökningar om statsbidrag a\göres

av Kungl. Maj:t (kommunikationsdepartementet), sedan yttranden avgivits

av bland andra väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt kommerskollegium

eller, i fråga om fiskehamnar, fiskeristyrelsen. Behandlingen av låneärendena

däremot sker inom finansdepartementet. I dessa ärenden höres eftei

bedömande från fall till fall kommerskollegium, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt kommunala finansrådet.

Utredningen erinrar om att 1944 års hamnutredning ansett, att en ingående

granskning av hamnbyggnadsprojekt ur såväl teknisk och affär sekonomisk

som samhällsekonomisk synpunkt borde vara obligatorisk i statsbidragsärenden.

Beträffande hamnbyggnadsärende, som ej avsåg statsbidrag,

borde den statliga institution, som skall svara för beredningen, ha en rådgivande

uppgift. Hamnutredningens majoritet förordade att den samhällsekonomiska

prövningen skulle handhas av samma organ, som svarade för den

tekniska, d. v. s. anförtros åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Hamnutredningen

föreslog för handhavandet av samtliga hamnarenden inom vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen en organisatorisk utbyggnad av styrelsen med

en särskild hamnavdelning, vilken under en överdirektörs ledning skulle

vara uppdelad på en teknisk byrå, en ekonomisk byrå och ett kansli. Föislaget

innebar att även taxefrågorna samt hamnområdes- och hamnordningsärendena

skulle överföras från kommerskollegium. Reservanterna i

utredningen uttalade sig för att granskningen av hamnförslagen ur samhällsekonomisk

synpunkt hellre borde ske hos det statliga organ, som närmast

företrädde näringarna — handeln och sjöfarten — och som fördenskull

hade de största förutsättningarna för eu sådan prövning, nämligen

kommerskollegium.

Vid remissbehandlingen av hamnutredningens betänkande har majoritetens

förslag tillstyrkts av ett fåtal myndigheter. Vissa myndigheter, däribland

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt kommerskollegium, har närmast

anslutit sig till reservanternas ståndpunkt. Hamnutredningens förslag

har tills vidare icke föranlett någon åtgärd.

Det bör erinras om att en utredningsman år 1953 tillkallats för att verkställa

utredning rörande statens ekonomiska medverkan vid om- och utbyggnad

av handelshamnar och farleder (hamnbidragsutredningen). Denna

utredning pågår för närvarande.

Sjöfartsorganisationsutredningen utgår från alt statens medverkan genom

statsbidrag till byggande av samtliga slag av hamnar och farleder åtminstone

under de närmaste åren kommer att bibehålla ungefär samma

omfattning som för närvarande. Vid ett genomförande av utredningens förslag

att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå skall infogas i sjöfartsstyrelsen

kommer den tekniska granskningen av hamnbyggnadsären
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

den inklusive kostnadsberäkningar att åvila denna styrelse. Avgörandena

i hamn- och farledsärenden, vilka i olika avseenden träffas av statliga myndigheter,

bör enligt utredningens mening icke ske utan att hänsyn tages

till samhällsekonomiska och näringspolitiska synpunkter. Utredningen understryker

angelägenheten av att denna granskning icke begränsas till att

avse lämpligheten av en hamnanläggning i en viss ort. Behovet av anläggningen

bör ses i relation till befintliga och planerade anläggningar i andra

orter och anläggningens utförande bör bedömas under hänsynstagande till

anslutande kommunikationsleder såväl på sjön som i land, till industriens

och övriga näringars transportbehov o. s. v. Samråd kan därvid ske med

bland annat organet för näringslivets lokalisering inom arbetsmarknadsstyrelsen.

Utredningen har funnit, att den samhällsekonomiska och näringspolitiska

bedömningen bäst kan verkställas beträffande handelshamnar av

kommerskollegium och i fråga om fiskehamnar av fiskeristyrelsen. Kommerskollegium

och fiskeristyrelsen bör jämväl verkställa den företagsekonomiska

granskning, som må anses påkallad.

Vid genomförande av utredningens sålunda skisserade förslag skulle huvudgrupperna

av de hamn- och farledsärenden, vilka kommer att handläggas

gemensamt av sjöfartsstyrelsen och kommerskollegium eller sjöfartsstyrelsen

och fiskeristyrelsen, prövas i följande ordning. Ansökningar om

statsbidrag ingives till sjöfartsstyrelsen, vilken genom sin byggnadsbyrå underkastar

hamnbyggnadsförslaget en teknisk-ekonomisk prövning. Under

denna prövning har byggnadsbyrån möjlighet att bland annat samråda med

styrelsens övriga byråer i frågor, som avser navigering och fyrbelysning,

farledsdjup, dimensionerna å de fartyg, som förväntas komma att trafikera

hamnen m. in., samt i spörsmål, som har anknytning till försvarets och

den ekonomiska försvarsberedskapens intressen. Ärenden angående statsbidrag

till hamnbyggnader förutsättes skola av sjöfartsstyrelsen remitteras

till kommerskollegium för utredning av projektets angelägenhet och räntabilitet

samt slalsbidragsbehovet. Vid denna prövning kommer samhällsekonomiska

och näringspolitiska synpunkter att göra sig gällande. Då fråga

är om statsbidrag till fiskehamn, skall ärendet på samma sätt underställas

fiskeristyrelsens bedömande.

Sedan statsbidragsfrågorna pa nu nämnt sätt beretts inom sjöfartsstyrelsen

samt kommerskollegium och fiskeristyrelsen, skall sjöfartsstyrelsen

med eget utlåtande underställa statsbidragsärendet Kungl. Maj :ts prövning.

Härigenom skulle sjöfartsstyrelsen komma att direkt under Kungl. Maj:t

— såsom förhållandet nu i regel är i fråga om väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

— svara för beredningen av statsbidragsfrågorna.

Ansökningar om tillstånd för kommun att upptaga lån för hamnändamål,

vilka skall ingivas till Kungl. Maj :t, bör remitteras till både sjöfartsstyrelsen

och kommerskollegium. Bedömning ur huvudsakligen teknisk synpunkt

göres därvid av sjöfartsstyrelsen, medan behovsprövning utföres av kommerskollegium.

Frågor om fastställande av hamn- och grundpenningtaxor samt taxor å

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 12b

sluss-, kanal- och farledsavgifter ävensom ärenden, som rör hamnordningar

samt kanal- och farledsreglementen m. m., bör liksom hittills handlaggas

inom kommerskollegium. Enär sjöfartsstyrelsen förutsättes skola förvalta

en del staten tillhöriga kanaler och fiskehamnar och därigenom vinna

praktisk erfarenhet på detta område, bör samarbete i nyssnämnda taxem.

fl. ärenden äga rum mellan kommerskollegium och sjöfartsstyrelsen.

Utredningen har vidare med hänsyn till karaktären av de vidgade arbetsuppgifter,

som skulle tillkomma kommerskollegium, ansett en förstärkning

av kollegiets med hithörande ärenden sysselsatta personal nödvändig. Denna

förstärkning synes böra ske med högt kvalificerad personal med insikter i

samhällsekonomi samt närings- och transportpolitik. På grund av svårigheten

att bedöma omfattningen av de nytillkommande arbetsuppgifterna

anser utredningen, att förstärkningen bör begränsas till en befattningshavare,

vars löneställning icke bör sättas lägre än 31 lönegraden.

Statens isbrytarverksamhet

Utredningen har beträffande den statliga isbrytarverksamheten till en

början erinrat, att dess organisatoriska hemvist inom statsförvaltningen vid

ett flertal tillfällen övervägts. Detta skedde senast år 1947, då genom beslut

av statsmakterna ledningen av isbrytarverksamheten under fredsförhållanden

överflyttades från de sjömilitära myndigheterna till kommerskollegium.

Överflyttningen till kommerskollegium var betingad av önskemålet att bereda

handelssjöfarten och näringslivet i övrigt större inflytande över dirigeringen

av isbrytarverksamheten.

Utredningen har därefter beträffande ledningen av isbrytarverksamheten

anfört i huvudsak följande.

Ledningen av statens isbrytarverksamhet omfattar två olika moment,

nämligen dels fastställande av verksamhetens art och omfattning, dels verksamhetens

praktiska utformning.

Arten och omfattningen av isbrytarverksamheten hör helt naturligt baseras

på näringarnas behov och i huvuddrag -— såsom nu är fallet regleras

genom utfärdade författningsföreskrifter. I samråd med isbrytarnämnden

och med beaktande av näringarnas och hela folkförsörjningens behov har

den nuvarande isbrytarledningen i fråga om verksamhetens omfattning att

besluta t. ex. om tidpunkt för isbrytarverksamhetens påbörjande och avslutande,

om isbrytarnas arbetsområden i stort samt om förhyrning av större

isbrytare vid särskilda issvårigheter. Under normala och milda vintrar

torde frågor av större räckvidd om isbrytarverksamhetens art och omfattning

än vad som nu angivits och vad som innefattas i ovannämnda författningsföreskrifter

sällan aktualiseras.

Det kan på grund av de omständigheter som nu nämnts antagas, alt några

olägenheter för näringslivet i stort sett icke behöver uppstå, därest statens

isbrytarverksamhet överflyttas från kommerskollegium till det av lotsoch

sjökarteverken samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnorgan bil
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 124

dade verket. Principfrågorna om isbrytarverksamhetens inriktning med avseende

på näringslivets intressen förekommer sålunda icke oftare och behöver

ej heller behandlas snabbare än att — om eu överflyttning skulle ske

samråd i lämpliga former kan äga rum med kommerskollegium liksom

med näringslivets organisationer.

Vad isbrytarverksamhetens praktiska utformning beträffar må framhållas,

att denna — sedan numera mångårig erfarenhet vunnits och därpå

giundade tydliga författningsföreskrifter utfärdats — mera är en rent nautisk

och sjömansmässig angelägenhet, där det gäller att utan tyngande

formaliteter snabbt och effektivt kunna lämna sjöfarten så omedelbar hjälp

som möjligt.

Det av utredningen i det föregående förordade verket skulle erhålla betydelsefulla

uppgifter i fråga om sjöfartslederna och hamnarna. Verkets

huvuduppgift skulle därvid bli att ombesörja anordningar för att så långt

som möjligt trygga framkomligheten i de svenska farvattnen och på sjövägarna

dit. Jämväl statens isbrytarverksamhet har samma syfte. Isbrytarverksamheten

har till ändamål att bistå sjöfarten i de svenska farvattnen

samt på sjövägarna dit med isbrytning och därmed sammanhängande verksamhet.

Uppgifterna liärutinnan avser således framkomligheten för fartygen

under vinterförhållanden. Utredningen har vidare anfört, att isbrytningen

i detta avseende ytterligare kompletterar det förenämnda verkets

förut angivna huvuduppgift icke blott i principiell mening utan även i mera

praktisk bemärkelse. Samtidigt som en del av de säkerhetsanstalter, som

utmärker sjöfartsledernas sträckning, måste intagas på grund av den åverkan,

som de eljest skulle utsättas för genom isen, inträder nämligen isbrytarverksamheten

också såsom fartygens vägvisare i de tillfrusna lederna.

Lotsarna måste vidare under isförhållanden inrikta sin verksamhet i överensstämmelse

med de åtgärder, som isbrytarledningen vidtagit. Ett ömsesidigt

hänsynstagande mellan de nu åsyftade verksamhetsgrenarna och en till

vissa delar gemensam planläggning av åtgärderna skulle säkerligen vara

ägnade att öka effektiviteten i de gemensamma strävandena för sjöfartsäkerhetens

tryggande. Utredningen håller före, att de arbetsmässiga och organisatoriska

fördelar, som på denna väg skulle kunna vinnas vid ett sammanförande

av isbrytarverksamheten med det verk, som i övrigt skulle

handha sjöfartssäkerhetsfrågorna med avseende på sjövägarna och deras

utnyttjande, är så viktiga, att ledningen för isbrytarverksamheten enligt

utredningens mening bör införlivas med det ovan föreslagna verket. Utredningen

förordar därför, att så sker.

Utredningen hav därvid förutsatt, att isbrytarnämnden också i framtiden

skall stå till isbrytarledningens förfogande såsom rådgivande organ, varjämte

samråd med kommerskollegium i erforderlig utsträckning skall äga

rum beträffande näringspolitiska synpunkter.

Det förordade nya verket kommer enligt vad utredningen framhållit att

förvalta fartygs- och annan flytande materiel i sådan omfattning att ett

särskilt organ bör bildas inom verket för ärenden angående anskaffning

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj ds proposition nr tVr

samt underhåll och vård av materielen. Möjligheterna att rationellt utnyttja

personalen inom det nyssnämnda organet för de tekniska fartygsärendena

bör ökas om jämväl isbrytarfartygen under ställes detsamma. Utredningen

anser självklart, att marinförvaltningen liksom hittills även vid en forandring

i övrigt av organisationen beträffande isbrytarverksamheten skulle

kunna omhänderha isbrytarfartygens underhåll och vård liksom också nyanskaffning

av dylika fartyg. Enligt utredningens mening måste det emellertid

vara mera fördelaktigt, att underhållet och vården av fartygen ombesörj

es av samma myndighet, som bär ansvaret för fartygens utnyttjande och

dirigering. Detta torde icke minst vara fallet, då det gäller planläggningen

av fartycsunderhållet på längre sikt. Utredningen betonar, att det ur organisatoriska

och ekonomiskt-administrativa synpunkter är mest tillfredsställande

att ansvaret för samtliga ärenden rörande isbrytarfartygen och deras

verksamhet ligger på en hand, nämligen hos det förordade samordnande verket.

Det fartygsförvaltningsorgan, som inrättas inom detta verk, avses icke

skola dimensioneras för att i egen regi kunna omhänderha några större underhålls-

och nybyggnadsarbeten eller projekteringsarbeten. Enligt utredningens

mening bör nämligen dylika arbeten utlämnas på entreprenad eller

uppdragas åt marinförvaltningen, skeppsvarv eller konsulterande fartygskonstruktörer.

Utredningen förordar, att de ärenden rörande isbrytarfartyg, som för

närvarande handlägges inom marinförvaltningen, överflyttas till det nya verket.

I frågor om nybyggnad av isbrytarfartyg bör dock — med hänsyn till

det intresse marinens myndigheter hyser för isbrytarfartygens konstruktiva

lämplighet för användning i krig eller vid krigsfara för sjömilitära

uppgifter — samråd i erforderlig utsträckning äga rum med chefen för

marinen.

Utredningen har understrukit, att dess förslag i fråga om isbrytarverksamheten

icke gör det påkallat att nu upptaga frågan om militär eller civil

bemanning av fartygen till prövning; eventuellt kan frågan utredas av det

nya verket. Förslaget innefattar ej heller någon ändring av isbrytarfartygens

karaktär av örlogsfartyg under den tid fartygen är påmönstrade. Rörande

isbrytardirektörens tjänstgöring i marinstaben förutsätter utredningen vidare,

att någon ändring icke skall ske.

Utredningens i det föregående redovisade förslag innebär, att ett centralt

ämbetsverk — förslagsvis benämnt sjöfartsstyrelsen eller, med lokala organ,

sjöfartsverket — skulle bildas genom organisatorisk sammanslagning av lotsverket

och sjökar teverket, väg- och vattenbyggnadsverkets hamnorgan och

statens isbrytarverksamhet. Detta förslag betecknar utredningen som alternativ

I. ,•

I sjöfartsstyrelsen enligt alternativ I föreslås följande byråer, nämligen

nautiska byrån, sjökartebyrån, fyr- och elektrobyrån, byggnadsbyrån, fartygsbyrån

och administrativa byrån samt ett försvarskontor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 124

Sjöfartsverk av större omfattning (alternativ II)

Utredningen har framhållit, att det — med hänsyn till önskemålet att motverka

splittringen av de statliga förvaltningsuppgifterna på sjöf artsområde t

samt skapa önskvärd koncentration och ändamålsenlighet -—- ter sig naturIigt

att vidare undersöka, huruvida en bättre lösning kan ernås genom att

ytterligare förvaltningsuppgifter överförs till och samordnas inom det nya

sjöfartsverket.

Ett sjöfartsverk, organiserat enligt alternativ I, skulle handha i huvudsak

nautiskt och tekniskt betonade förvaltningsuppgifter till sjöfartens tjänst

och verket har i enlighet därmed av utredningen karakteriserats såsom ett

nautiskt-tekniskt verk. Med denna utformning har emellertid icke alla sjöfarten

berörande förvaltningsuppgifter förlagts hos sjöfartsstyrelsen, eftersom

framför allt den verksamhet, som bedrives av fartygsinspektionsmyndigheten

och den närbesläktade skeppsmätningsinstitutionen skulle befinna sig

utanför sjöfartsverket. Den fråga, som utredningen i detta sammanhang

forst uppställt för sig, är därför om nämnda båda till kommerskollegium

hörande verksamhetsgrenar bör uppgå i sjöfartsverket.

Kommerskollegiets sjöf artsfrågor

Beträffande fartygsinspcktionens arbetsuppgifter har utredningen framhållit,

att flertalet avgöranden i fråga om säkerhetskontrollen bygger på ett

bedömande ur i huvudsak tekniska synpunkter.

Inom sjöfarten måste man räkna med att fartygsmaterielen kan utsättas

för starka påfrestningar. Utvecklingen på fartygsbyggandets område går också

i riktning mot alltmera komplicerade tekniska konstruktioner, vilka syftar

till att bland annat öka fartygens fart och lastförmåga. Denna tendens har

ytterligare ökat behovet av säkerhetskontroll. De anvisningar och föreskrifter,

som fartygsinspektionsmyndigheten måste utfärda med hänsyn till sjöfartssäkerheten,

kan visserligen innebära ekonomiskt kännbara ingripanden

för fartygsägarna, men fartygsinspektionsmyndigheten måste vid sjöfartssäkerhetsfrågornas

avgörande låta hänsynen till ombordanställdas och passagerares

säkerhet gå i främsta rummet. Detta innebär, att i vart fall näringsekonomiska

synpunkter icke får vara avgörande i fartygsinspektionens

verksamhet. Det förtjänar vidare framhållas, att nu ifrågavarande område

ar i stor utsträckning internationellt reglerat och att skeppsfarten i de flesfa

länder åtminstone gäller detta samtliga stora sjöfartsnationer —- måste

underkasta sig flertalet av bestämmelserna.

Utredningen har erinrat om att det samlade beståndet av isbrytare och sjömätningsfartyg,

tjänstefartyg och andra slag av båtar för lots- och fyrväsendets

behov samt mudderverk, pråmar och båtar för hamn- och farledsarbetenas

bedrivande — d. v. s. den flytande materiel, som skulle förvaltas av

sjöfartsverket uppgår till ett stort antal enheter, nämligen drygt 360,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kuugl. Maj:ts proposition, nr 12b

varav ca 25 större fartyg, och representerar ett betydande värde. Det är därför

viktigt, att alla anstalter träffas för att underhålls- och nybyggnadsfrågor

avseende denna materiel handlägges på ett så kvalificerat sätt som

möjligt. Detta syfte skulle enligt utredningens mening kunna befordras, därest

fartygsinspektionens tjänstemän och de tjänstemän, som vid utredningens

första alternativförslag avses skola avdelas för förvaltningen av sjöfartsverkets

egen fartygs- och båtmateriel, sammanföres inom en och samma

arbetsenhet. Den fartygstekniska expertisen inom fartygsinspektionsbyrån

skulle därvid i avsevärd mån kunna utnyttjas för såväl ^byggnadsfrågor

som viktigare underhållsärenden avseende sjöfartsverkets fartygsbestånd.

Även som kontrollanter vid nybyggnad av fartyg för sjöfartsverkets räkning

skulle tjänstemännen inom fartygsinspektionen — både inom det centrala

verket och ute på de olika distrikten — kunna utnyttjas. Utredningen konstaterar,

att personalen genom denna samordning skulle komma att väl utnyttjas

och organisationen bli mera ekonomisk, samtidigt som verkets faitygsärenden

skulle vinna i kvalitativt avseende. Det merarbete, som härigenom

skulle falla på fartygsinspektionen, skulle i väsentlig mån kunna neutraliseras

genom en lämplig fördelning i tiden av arbetsuppgifterna. Det säsongmässiga

utnyttjandet av vissa fartyg, främst isbrytarna och sjömätningsfartygen,

underlättar en sådan fördelning.

Utredningen har beträffande sambandet mellan fartygsinspektion och

skeppsmätning framhållit, att det mått på fartygsstorleken, som erhålles genom

skeppsmätningen, är avgörande icke blott för beräkning av fartygs umgälder

utan även för fartygsinspektionens tillsynsbefogenheter och för giltigheten

av det övervägande antalet föreskrifter, vilkas efterlevnad fartygsinspektionen

skall kontrollera. Vid tillämpningen av skeppsmätningsreglerna

och sjöfartssäkerhetsföreskrifterna kräves i ett flertal spörsmål samarbete

mellan överinspektören för skeppsmätningsväsendet och fartygsinspektionsbyrån,

för att en fast och lämplig praxis skall kunna utbildas och följas.

Utredningen erinrar också om att fartygsinspektionsmyndigheten vid

utfärdande av certifikat, vari bland annat fartygs dräktighet angives, måste

kontrollera sina uppgifter härom hos nyssnämnde överinspektör.

Sverige har den 1 januari 1955 övergått till ett på engelsk mätningsmetod

byggt internationellt mätningssystem. Övergången har ansetts kräva en centralisering

av mätningsbevisens granskning. Härigenom befrias tullkamrarna

från allt gransknings- och utskrivningsarbete. I stället skall kommerskollegium

ombesörja skeppsmätningskontrollen och utfärda mätbrev. Dock

skall utfärdandet av mätbrev i viss utsträckning delegeras till skeppsmätarna.

Utredningen har erinrat om att ett av kommerskollegium framlagt förslag

till ny organisation för skeppsmätningsväsendet upptagits till behandling

i 1954 års statsverksproposition. Riksdagen lämnade den i propositionen

förordade organisationen, vilken i förhållande till kollegiets förslag innebar

vissa beskärningar, utan erinran. Statsutskottet påpekade emellertid, att sjöfartsorganisationsutredningen

enligt vad utskottet underhand inhämtat från

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 12''i

handelsdepartementet bland annat kunde komma att beröra frågor beträffande

skeppsmätningsväsendets framtida organisation. För den händelse utredningen

framlade förslag av sådan art, förutsatte utskottet, att Kungl. Maj:t

skulle pröva i vad mån de i statsverkspropositionen framlagda förslagen i

motsvarande delar borde genomföras endast såsom provisorier.

Utredningen har beträffande nyssnämnda förslag till nyorganisation för

skeppsmätningsväsendet framhållit, att detta bland annat torde grunda sig

på det förhållandet att ommätning av utländska fartyg efter övergången

till de internationella reglerna i flertalet fall icke längre skall behövas. Omorganisationen

synes ha föranletts jämväl av behovet att även på detta område

av statsverksamheten övergiva sportelsystemet och reglera skeppsmätarnas

löne- och anställningsförhållanden. Skeppsmätarebefattningarna har

sålunda inordnats i det statliga avlöningssystemet. Omorganisationen innebär

en minskning av hela antalet befattningar men medför samtidigt en förskjutning

till ökat antal sådana befattningshavare, som är sysselsatta på heltid.

Utredningen har vidare erinrat, att kommerskollegium såsom skäl för den

ändrade anställningsformen för skeppsmätarna åberopat att skeppsmätningen

blivit allt svårare att bemästra, allteftersom fartygen blivit större och

Jjy88nadskonstruktionerna kommit att visa allt större variationer samt en

mångfald nya slag av fartygsmaskinerier framkommit och en mängd nya

mekaniska och andra anordningar installerats ombord å fartygen. Kollegium

har ansett det icke längre vara lämpligt att, såsom hittills skett, i större

utsträckning för skeppsmätning anlita personer utan skeppsbyggeriutbildning

eller eljest utan tillräckliga kunskaper om fartyg och fartygskonstruktioner.

Det är i överensstämmelse härmed som kollegium också föreslagit

en höjning av kompetenskraven för de olika skeppsmätarebefattningarna.

Beträffande sättet för denna kompetenshöjning har utredningen framhållit,

att syftet kan tillgodoses icke allenast genom nyanställning av mera

kvalificerad skeppsmätarpersonal utan även därigenom, att skeppsmätningsorganisationen

närmare anknytes till fartygsinspektionens såväl central- som

lokalorganisation. Inom fartygsinspektionen finns åtskilliga tjänstemän med

skeppsbyggeriutbildning, som i sin egenskap av fartygsinspektörer har stor

erfarenhet av fartygskonstruktioner, olika slag av fartygsmaskiner samt över

huvud taget de olika anordningarna ombord å fartygen. Enligt utredningens

mening är det möjligt och framstår även såsom lämpligt att skeppsmätarna

och fartygsinspektörerna, vilka har samma arbetsobjekt och som uppenbarligen

även bör ha samma grundutbildning, genom en närmare samverkan

jämväl utnyttjas för gemensamma arbetsuppgifter. De mera kvalificerade av

iartygsinspektörerna och skeppsmätarna skulle med andra ord kunna disponeras

både såsom fartygsinspektörer och skeppsmätare. Detta måste vid en

väl genomförd arbetsfördelning leda till att personalen kan utnyttjas mera

effektivt och därför också torde kunna reduceras. Man behöver icke räkna

med en reserv för var och en av verksamhetsgrenarna utan kan nöja sig med

en gemensam sådan för hastigt påkommande arbetsuppgifter av det ena eller

andra slaget.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 12b

Utredningen har därför ansett, att skeppsmätningsväsendet bör bringas

till nära samverkan med fartygsinspektionen. Såsom utredningen i sitt

organisationsförslag närmare utvecklat, bör detta ske genom att fartygsinspektionen

och skeppsmätningen överflyttas från kommerskollegium till fartygsbyrån

inom den av utredningen föreslagna sjöfartsstyrelsen samt att

skeppsmätningsväsendets lokalorganisation inordnas i fartygsinspektionens

lokalorgan. I fråga om dispositionen av personalen har utredningen ansett

angeläget framhålla, att när fartygsinspektionsförrättning och skeppsmätningsförrättning

påkallas att äga rum samtidigt på olika fartyg, den förra

förrättningen med hänsyn till sjöfartssäkerhetsintressena bör givas företräde

I fråga om anpassningen av personaluppsättningen i förhållande till arbetsuppgifterna

har utredningen ansett de anförda synpunkterna tala för en

minskning av den för ifrågavarande verksamhetsgrenar beräknade personaluppsättningen.

Med hänsyn till svårigheten att med visshet kunna förutsäga

vilken arbetsbörda i fråga om skeppsmätningsuppgifter, som efter ö\ergången

till de nya mätningsreglerna kommer att åvila den nu tänkta sammanslagna

organisationen av fartygsinspektörer och skeppsmätare, torde föisiktigheten

bjuda, att man icke redan nu alltför mycket begränsar organisationen.

I det förslag till personalorganisation, som utredningen framlägger,

beaktas denna synpunkt.

Utredningen har därefter övergått till att behandla frågan om de sjöfartssociala

ärendenas plats inom organisationen. Dessa ärenden handhas för

närvarande inom kommerskollegium av en sjöfartssocial avdelning. Utredningen

har betonat, att fartygsinspektionen är det organ inom kommerskollegium,

med vilket sjöfartssociala avdelningen har det viktigaste samarbetet.

I handläggningen inom fartygsinspektionsbyrån av ärenden, som

rör fartygens bostäder, deltager sålunda sjöfartssociala avdelningen,

äger samråd rum mellan fartygsinspektionsbyrån och avdelningen i ärenden

angående arbetstiden ombord å fartyg, i vilka frågor den chefen för fartygsinspektionsbyrån

tillkommande föredragningsskyldigheten överlämnats till

avdelningens chef. Fartygsinspektionen utövar också — samtidigt som den

fullgör sina tillsynsuppgifter — genom sin lokalorganisation kontroll på, att

sjöfartssociala föreskrifter och beslut blir vederbörligen åtlydda.

Chefen för sjöfartssociala avdelningen är under arbetarskyddsstyrelsen

såsom chefsmyndighet specialinspektör för tillsynen å arbete med lastning

och lossning av fartyg, medan fartygsinspektionen är chefsmyndighet för

arbetarskyddet ombord å fartygen. Fartygsinspektionen har därigenom även

tillsyn över sådana anordningar omhord, som stuveriarbetarna betjänar sig

av vid lastnings- och lossningsarbetet. Utredningen har framhållit, att arbetarskyddet

vid stuveriarbete synes mindre ändamålsenligt organiserat med

hänsyn till att två myndigheter utövar tillsynen av detsamma. Utredningen

anser ett närmare samarbete mellan yrkesinspektörerna, i den utsträckning

de lyder under specialinspektören, och fartygsinspektörerna erfordras.

För att de sociala synpunkterna skall kunna hävdas med erforderlig

styrka, anser utredningen det vara nödvändigt att sambandet mellan far
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 12k

tygsinspektionsmyndigheten och sjöfartssociala avdelningen icke brytes. Utredningen

har därför förordat, att vid ett överförande av fartygsinspektionsbyrån

till sjöfartsstyrelsen jämväl sjöf artssociala avdelningen samtidigt

överflyttas till denna styrelse.

Enligt utredningens mening är det lämpligt att i samband med den nu

ifrågasatta organisationsändringen giva sjöfartssociala avdelningen en mera

fristående ställning än inom kommerskollegium genom att till avdelningen

koncentrera en självständig handläggning av de sjöfartssociala ärenden, som

för närvarande hör till andra organ inom kollegium.

Beträffande de ärenden, som bör tillföras den sjöfartssociala avdelningen,

har utredningen anfört i huvudsak följande.

I första hand bör från kommerskollegiets sjöf artsbyrå till socialbyrån

överföras ärenden, som angår kosthållet ombord å fartyg, semester för sjöfolk,

hemförskaffning av sjöfolk, beredande av lägre biljettkostnader för

sjöfolk vid vissa resor, ersättning åt sjöfolk för förlust av personlig egendom

vid fartygs förolyckande m. in., tjänstgöringsbetyg för sjöfolk, arbetsförmedling,

pensionering av sjömän, hälsovård, sjömanshem och sjömansvård samt

manskapets utbildnings- och bildningsfrågor. Flertalet av dessa ärendegrupper

är redan nu på så sätt överlämnade till sjöfartssociala avdelningen att

föredragningsskyldigheten i ärendena åvilar chefen för avdelningen. Från

sjöfartsbyrån bör därjämte till sjöf artsstyrelsens socialbyrå överföras ärenden

angående sjömäns på- och avmönstringar, sjömanslagen samt arbetsmarknadsfrågor.

Vidare bör från fartygsinspektionen överföras ärenden, som

avser arbetstiden ombord å fartyg.

Socialbyrån bör deltaga i handläggningen på fartygsinspektionsbyrån avärenden

om bostäder ombord å fartyg och sjöfolkets arbetarskyddsfrågor.

För att även andra förekommande ärenden av social beskaffenhet än de

förenämnda skall underställas socialbyrån, bör enligt utredningens mening

i instruktionen för sjöfartsstyrelsen införas en allmän regel av denna innebörd.

I det av utredningen enligt alternativ I organiserade sjöfartsverket skulle

handläggas sådana sjöfartssäkerhetsfrågor, som har samband med lotsstyrelsens

och sjökarteverkets verksamhet. Genom en överflyttning också av

fartygsinspektionen och sjöfartssociala avdelningen till sjöfartsverket skulle

i huvudsak samtliga sjöfartssäkerhetsfrågor komma att handhavas av detta

verk. Alla sjöfartssociala frågor skulle också — efter den koncentration av

ärenden av social natur till socialbyrån inom sjöfartsstyrelsen, som utredningen

förordat, och genom överflyttning av fartygsinspektionen — handhavas

av sjöfartsverket. Även handläggningen av samtliga i egentlig mening

tekniska frågor berörande sjöfarten skulle ske inom verket, därest

fartygsinspektionen och skeppsmätningsmyndigheten förenas med detsamma.

Tillsynen över sjöbefulsskolorna åvilar för närvarande kommerskollegium

i dess egenskap av överstyrelse för dessa skolor. Kollegium handlägger även

ärenden angående behörighet att utöva befäl å svenska handelsflottans far
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 12-''r

tyg. Utredningen betonar, att frågor angående befäl, bemanning och arbetstid

ombord är av stor betydelse för sjöfartssäkerheten. Frågor om bemanningen

och arbetstiden ombord liksom tillsynen av fartygsmaterielen skulle

i enlighet med vad utredningen tidigare förordat komma att med fartygsinspektionen

och sjöfartssociala avdelningen överflyttas till sjöfartsstyrelsen.

För att frågorna om sjöbefälsskolorna och befälet skall kunna bedömas

med vederbörligt beaktande av erfarenheterna beträffande olika sidor av

sjöf artssäkerhetsproblemet, föreslår utredningen, att handläggningen även

av dessa ärenden skall överflyttas från kommerskollegium till sjöfar tsstyrelsen.

Denna styrelse skulle således komma att övertaga kommerskollegiets

uppgift att vara överstyrelse för sjöbefälsskolorna. I syfte att vinna enhetlighet

i pedagogiskt hänseende med annan yrkesutbildning bör samråd äga

rum mellan överstyrelsen för yrkesutbildning och sjöfartsstyrelsen.

Med den struktur, som sjöfartsstyrelsen skulle erhålla, därest de hittills

omnämnda delarna av kommerskollegium skulle överflyttas till styrelsen,

är det följdriktigt att också överföra sjöåklagarens och sjötekniske konsulentens

avdelning samt fartygsregistreringssektionen till styrelsen. Detsamma

anser utredningen gälla ett stort antal andra sjöfartsärenden, som handlägges

inom kommerskollegiets sjöf artsbyrå. Däremot bör icke den av kollegiets

statistiska byrå handhavda sjöf artsstatistiken överföras till sjöfartsstyrelsen.

Enligt utredningens åsikt skulle nämligen en sådan förflyttning medföra

en icke önskvärd splittring av de näringsstatistiska arbetsuppgifter, som

kommerskollegium alltmera kommit att fullgöra i sin egenskap av centralmyndighet

för näringsstatistiken.

Den verksorganisation, som bildas genom att — utöver vad som föreslås

i alternativ I — till sjöfartsverket överflyttas i det föregående nämnda delar

av kommerskollegium, betecknar utredningen som alternativ II. I sjöfartsstyrelsen

enligt alternativ II skulle ingå två byråer utöver dem enligt

alternativ I, nämligen en juridisk byrå och en socialbyrå. Utredningen har

i anslutning till alternativ II understrukit, att möjligheterna att bevara det

näringsekonomiska sambandet mellan sjöfartsnäringen och andra näringsgrenar

icke får minskas. Enligt utredningens mening bör därför sjöfartens

kommersiella frågor och spörsmålen om sjöfartsnäringens ekonomiska förhållanden,

sedda i samband med landets övriga näringar, bevakas inom

kommerskollegium. Detta kan dock enligt utredningens mening icke till fullo

förverkligas, därest icke de sjöfartsfrågor, som för närvarande handlägges

inom statens handels- och industrikommission, överflyttas från kommissionen

till kollegium.

Utredningen anser att nämnda ekonomiska frågor, efter den väsentliga

ändring av kommerskollegiets inre organisation, som skulle bli följden av

att utredningens förslag genomföres, bör handläggas tillsammans med de

handelsärenden, vilka för närvarande handhas inom kommerskollegium.

Utredningen erinrar också om att den föreslagit, att den samhällsekonomiska

och transportpolitiska prövningen av hamnförslag skall verkställas av

kommerskollegium.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

Utredningen har förutsatt, att ett intimt samarbete skall äga rum mellan

kommerskollegium och sjöfartsstyrelsen i samtliga väsentliga frågor, som

beröra sjöfartsnäringen.

Beträffande den lokala organisationen förutsättes ingen ändring skola ske

i alternativ I. I alternativ II föreslås däremot, att skeppsmätningsväsendets

lokalorganisation och sjökar teverkets kontrollstationer för undersökning av

nautiska instrument inordnas i fartygsinspektionens distriktsorganisation.

Utredningen har vid bedömningen av sina båda alternativa förslag framhållit,

att med den större organisation, som skulle bildas enligt alternativ II,

en längre gående samordning av de statliga förvaltningsuppgifterna på sjöfartsområdet

ernås än med alternativ I. Det större alternativet är förenat

med många fördelar ej endast i förhållande till nuvarande organisation utan

även vid jämförelse med det mindre alternativet. Då det gäller personaluppsättningen

kan vidare en del besparingar göras i fråga om alternativ II, som

icke är möjliga att uppnå enligt alternativ I. De nackdelar, som kan tänkas

följa av utredningens förslag att vissa näringsekonomiska och transportpolitiska

frågor skall handhas av kommerskollegium, bör enligt utredningen

motverkas genom intimt samarbete mellan kommerskollegium och sjöfartsstyrelsen.

Utredningen finner så väsentliga fördelar vara förbundna

med alternativ II, att utredningen förordar detta.

Kostnadsberäkningar, lokalfrågan

Utredningens förslag innebär med avseende på de årliga kostnaderna för

personalorganisationen, att en besparing uppnås vid alternativ I med ca

150 000 kronor och vid alternativ II med ca 245 000 kronor, allt jämfört med

nuvarande organisation.

Utredningen har rörande lokalfrågan framhållit, att det är önskvärt att

lokaler för sjöfartsstyrelsen kan beredas inom en och samma fastighet eller

inom närgränsande byggnader. Utredningen förutsätter, att en eventuell sjöfartsstyrelse

skall förläggas till Stockholm.

Skäl talar enligt utredningens mening för att styrelsen erhåller lokaler på

Skeppsholmen med utnyttjande av dels sjökarteverkets nuvarande byggnad,

dels någon av de byggnader, vilka i samband med örlogsstationens förflyttning

kommer att utrymmas. Utredningen meddelar, att den underhand anmält

den föreslagna sjöfartsstyrelsens lokalbehov för byggnadsstyrelsen.

Yttranden

Behovet av en samordning av de statliga organen på sjöfartens

område anser flertalet av remissinstanserna vara ådagalagt.

Lotsstyrelsen framhåller sålunda härom bl. a., att uppspaltningen av de

verkställande uppgifter för sjöfartens betjänande, som åvilar staten, på ett

alltför stort antal och i flera fall alltför små organisatoriska enheter leder

till att befintliga statliga organ icke är i stånd att med tillbörlig sakkun
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

skap och auktoritet hävda sjöfartens behov och intressen. Intet befintligt

organ äger eller kan äga den överblick över samtliga avsnitt av sjöfarten

och dess behov, varom här är fråga. Detta gäller statens medelstilldelning

för skilda ändamål liksom avvägningen av de olika kommunikationsmedlens

investeringsbehov.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser, att de sakkunniga på ett övertygande

sätt visat angelägenheten av att den nu rådande splittringen av statens

sjöfartsuppgifter avhjälpes genom inrättande av ett särskilt ämbetsverk för

sjöfartsfrågor. Genom en sådan koncentration av handläggningen av hithörande

ärenden skulle ej endast vinnas en bättre samordning på verksplanet

utan även förutsättningar skapas för en mera enhetlig behandling av

sjöfartsärendena inom Kungl. Maj :ts kansli.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser i likhet med utredningen, att ett

bättre samarbete näppeligen kan åstadkommas på annat sätt än att förvaltningsuppgifterna

på sjöfartens område sammanföres till ett ämbetsverk.

Endast härigenom kan man förverkliga den önskvärda administrativa och

sakliga koordinationen av hithörande ärenden.

Sveriges fartygsbefälsförening framhåller att den brist på överblick, som

den nuvarande förvaltningsmässiga splittringen för med sig, otvivelaktigt

har sin del däri att näringen och dess angelägenheter över huvud taget intager

en i förhållande till sin betydelse undanskymd plats. Det är en naturlig följd

av den splittrade ansvarsfördelningen inom den statliga sjöfartsadministrationen,

att intet statligt organ äger möjlighet att med auktoritet bevaka näringens

samtliga problem och att i ett sammanhang hävda dess skilda intressen

av ekonomisk, teknisk och social natur. Föreningen ställer sig därför

välvillig till tanken på en samordning på området.

Vissa remissinstanser uttalar dock tvekan om behov av en närmare samordning

av sjöf artsorganen föreligger. Sålunda framhåller kommerskollegium

bland annat, att det icke bör ifrågakomma att genomföra mer eller

mindre genomgripande organisationsändringar, såvida det icke blivit ådagalagt

att den nuvarande organisationen vållar olägenheter, som bortfaller

genom ändringarna, eller att den nya ordningen medför fördelar, som överväger

nackdelarna.

Beaktas bör — anför kollegium vidare — att den omständigheten att

olika grenar inom sjöfartsförvaltningen är förlagda till skilda ämbetsverk

icke behöver betyda att en oläglig splittring föreligger. Sjöfarten spänner

över ett mycket stort arbetsfält, där vitt skilda synpunkter anmäler sig. Sålunda

kan en klar skiljelinje uppdragas mellan frågor, som berör sjöfarten såsom

sådan, och frågor, vilka avser de till sjöfartsnäringens fromma skapade

hjälporganen med huvudsakligen tekniska uppgifter. Men även inom dessa

båda huvudgrupper ryms ärenden som är väsensskilda och saknar annat

påtagligt samband än att de kan hänföras till sjöfarten. Beträffande den

första gruppen kan framhållas, att t. ex. frågor om fartygs registrering har

föga gemensamt med frågor om sjöfolks yrkesutbildning, samt beträffande

den andra gruppen, att t. ex. isbrytningsverksamheten kräver annan sak
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 12b

kunskap och andra tekniska hjälpmedel än byggandet av fyrar. Med denna

utgångspunkt skulle det t. o. m. kunna påstås att det i stället är till gagn,

om olika sjöfartsfrågor handläggs av skilda organ, detta helst som utvecklingen

även på detta område av samhällslivet går mot en utpräglad specialisering.

Flertalet sjöfartsfrågor har det gemensamt, att de på ett eller annat sätt

anknyter till närings- eller samhällsekonomiska förhållanden. I åtskilliga

fall är denna anknytning påfallande, medan i andra fall de ekonomiska

synpunkterna har mindre betydelse eller nästan helt får träda tillbaka för

andra synpunkter.

Ett riktigt närings- eller samhällsekonomiskt bedömande kan knappast

anläggas på en sjöfartsfråga utan närmare kännedom om samtliga de omständigheter,

som kan inverka på frågans lösning. Förtrogenhet med sjöfartens

villkor och behov förvärvas genom dagligt arbete med sjöfartsfrågor

av olika slag och kan icke rätt gärna inhämtas på annat sätt. Enligt

kollegiets mening är det därför föga ändamålsenligt att beträffande sådana

sjöfartsärenden, där de ekonomiska synpunkterna är viktiga, förlägga de

praktiska förvaltningsuppgifterna till ett ämbetsverk och bevakandet av de

ekonomiska intressena till ett annat. En dylik ordning medför antingen ett

avsevärt dubbelarbete eller att sistnämnda verk icke tillfredsställande kan

utföra sitt uppdrag. Beträffande de områden inom statsförvaltningen, där

en sådan arbetsfördelning är eller har varit genomförd, torde erfarenheterna

icke vara enbart goda.

Kollegium anför såsom sin mening, att den nuvarande fördelningen av

sjöfartsärendena mellan olika ämbetsverk i stort sett icke hindrar en enhetlig

och sakkunnig handläggning av dessa ärenden.

Sveriges redareförening framhåller, att ur sjöfartsnäringens synpunkter

den nuvarande ordningen icke visat sig vara förenad med några olägenheter

av den art och omfattning som kan motivera en sammanslagning. Utredningen

borde mera konkret ha påvisat, vari fördelarna av sammanslagningen

skulle bestå.

Smålands och Blekinge handelskammare samt Sveriges skeppsklarerareoch

skeppsmäklareförening framför i huvudsak samma synpunkter som

redareföreningen.

Ett fåtal myndigheter har över huvud icke ingått på frågan om behovet

av en samordning eller på vad sätt ett förefintligt sådant behov bör tillgodoses.

I en del yttranden lämnas tillstyrkande i princip av tanken på

ett sjöfartsverk utan att närmare ställning tages till frågan om verkets omfattning.

Sålunda anför chefen för försvarsstaben att det ur försvarssynpunkt synes

vara enbart en fördel, om huvuddelen av de med sjöfarten sammanhängande

ärendena kan sammanföras till en myndighet.

Styrelsen för sjökarteverket har först lämnat en redogörelse för tidigare

utredningar rörande sjökarteverkets ställning och i anslutning därtill fram
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 12i

hållit, att de nackdelar, som tidigare ansetts vara förbundna med en sammanslagning

av sjökar teverket och lotsverket, nu bör stå tillbaka för de

fördelar, som ur mera allmän sjöfartssynpunkt kan vinnas. Två ledamöter i

styrelsen — dess vice ordförande, riksdagsmannen C. Lindberg samt byråchefen

J. Nyman — har reserverat sig och uttryckligen förordat att utredningens

alternativ II genomföres.

Väg- och vattenbgggnadsstgrelsen framhåller, att den effektivaste samordningen

i och för sig vinnes, om handläggningen av sjöf artsärenden koncentreras

till ett enda verk. önskvärt hade därvid varit att ett sådant verks

organisation och arbetsuppgifter redan från början kunnat grundas på en

av statsmakterna beslutad framtida hamnpolitik. 1944 års hamnutrednings

förslag angående statens medverkan till om- och nybyggnader av hamnarna

med tillhörande infartsleder har ännu icke föranlett något statsmakternas

ställningstagande. Det dröjsmål, som uppstått vid behandlingen av dessa

frågor, har medfört en osäkerhet på området som även sträcker sig till bedömandet

av här föreliggande förslag. Det förordade sjöfartsverkets organisation

är givetvis i väsentlig mån beroende av huru statens politik på

bl. a. hamnbyggnadsområdet kommer att utformas.

Utredningen har — framhåller styrelsen — såsom motiv för överförandet

till det nya verket av den hamnverksamhet, som för närvarande är förlagd

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, framhållit fördelen av att ha

omedelbar tillgång till nautisk och fyrteknisk sakkunskap. Såsom andra

skäl för en överflyttning har anförts det samråd med sjömätningsexperter,

som kan vara erforderligt vid upprättande och granskning av förslag till

hamnar och farleder, och fördelen av att inom det egna verket ha möjlighet

att underställa förslag rörande farleder m. m. vattenbyggnadsteknisk sakkunskap

av skilda slag för projektering och kostnadsberäkning. Dessa motiv

kan enligt styrelsens mening icke tillmätas särskild tyngd. Det har sålunda

hittills icke visat sig möta några svårigheter att vid nuvarande handläggning

av hamnärendena erhålla de nautiska och fyrtekniska synpunkterna

på ärendena. Icke heller har det mött svårigheter att inom rimliga

gränser få samråd med sjömätningsexperter.

Det motiv, som skulle kunna anföras för en sammanslagning av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens hamnverksamhet med övriga statliga förvaltningsärenden

inom sjöf artsväsendet, synes styrelsen vara av helt annan natur.

Om hamnfrågorna inom det nya verket redan på ett förberedande stadium

allsidigt kan belysas och placeras i sitt rätta sammanhang både i

näringspolitiskt avseende och såsom led i den allmänna planläggningen, utgör

detta enligt styrelsens mening ett verkligt och tungt vägande skäl för

överförandet till det nya verket av den inom väg- och vattenbyggnadsverket

hittills bedrivna hamnverksamheten.

Byggnadsstyrelsen finner en sådan samordning av närstående statliga

verksamhetsgrenar, som i betänkandet föreslagits, i princip riktig.

Vattenfallsstyrelsen finner det ändamålsenligt, att frågor och ärenden

rörande sjöfart sammanföres till ett verk. Vattenfallsstyrelsen förutsätter

3 llihanij till riksdagens protokoll 101)5. 1 samt. Nr 121

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 125

att inrättandet av ett sjöfartsverk icke innebär någon ändring eller inskränkning

i styrelsens uppgift som förvaltare av vissa kanaler och farleder.

Sveriges arbetsledareförbund anser en samordning av de statliga organ,

som har att syssla med sjöfartsproblem, i princip välbetänkt. I särskilt hög

grad gäller detta om de organ, som har till uppgift att anskaffa och underhålla

fartyg, byggnader och annan teknisk utrustning. Lotsverket bygger

och underhåller exempelvis sådana hamnanläggningar, som erfordras vid

lots- och fyrplatser, medan väg- och vattenbyggnadsverket bland annat svarar

för motsvarande arbetsuppgifter beträffande hamnar för fisket och

den mindre sjöfartens behov. Icke minst i dylika avseenden ter sig en samordning

av personal och maskiner m. m. rationell och naturlig. Förbundet

tillstyrker sålunda för sin del i princip det av utredningen framlagda förslaget.

Övriga remissinstanser har tillstyrkt det ena eller det andra av utredningens

två alternativa förslag. Samtliga dessa remissinstanser synes i och

för sig godtaga alternativ I i dess huvuddrag. Vissa remissinstanser har

efter en jämförelse av de fördelar och nackdelar, som anses förenade med

alternativ II, kommit till det resultatet att nackdelarna överväger och för

den skulle stannat för att förorda alternativ I. Ett ungefär lika stort antal

remissinstanser har emellertid tillstyrkt utredningens alternativ II. Några

vill även gå längre än utredningen genom att till sjöfartsverket överföra

flera uppgifter än utredningen med sitt större alternativ avsett.

De myndigheter och organisationer, som begränsar sig till ett tillstyrkande

av utredningens alternativ I, är chefen för marinen

och marinförvaltningen — marinledningen — riksräkenskapsverket, kommerskollegium,

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, länsstyrelsen i

^ ärmlands län, flertalet handelskamrar, Sveriges redareförening, Sveriges

varvsindustriförening, Föreningen Sveriges inrikessjöfart, Sveriges segelfartygsförening,

Stockholms rederiförening, Sjöassuradörernas förening samt

Sveriges skeppsklarerare- och skeppsmäklareförening.

Marinledningen finner riktigt, att frågor rörande sjövägarna och deras

utnyttjande samanföres till ett nautiskt-tekniskt verk av i stort sett den typ

utredningen föreslagit i alternativ I. Marinledningen framhåller, att alternativ

II synes ge det nya verket arbetsuppgifter, som på ett svårbedömbart

sätt tangerar eller ingår på sjöfartens näringspolitiska frågor. Marinledningen

anser det osannolikt, att man råder bot för den splittring, som nu

kan föreligga i fråga om sjöfartsadministration, genom att i enlighet med

alternativ II fördela de arbetsuppgifter, vilka för närvarande åvilar sjötartsbyrån

i kommerskollegium, på sex byråer inom såväl kollegium som

den föreslagna sjöfartsstvrelsen. Marinledningen anser, att detta alternativ

icke bör realiseras.

Kommerskollegium erinrar att frågan om en sammanslagning av lotsstvrelsen

och sjökarteverket undersöktes så sent som år 1931, varvid en dylik

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 12b

sammanslagning ansågs ej böra ske. De! torde enligt kollegiets uppfattning

icke med fog kunna påstås, att förhållandena ändrats sedan dess. Sjokarteverkets

uppgifter är särpräglade med vetenskapliga inslag, under det

att lotsverket handlägger frågor som är huvudsakligen av nautisk-tekmsk

eller administrativ art. Det går därför icke att utan vidare avfärda den invändningen,

att en sammanslagning av sj ökarteverket och lotsverket kan

medföra att vissa arbetsuppgifter åsidosättes till förmån för andra.

Enligt kollegiets uppfattning har utredningen icke berört frågan, om utbrytandet

av hamnärenden från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kan tänkas

medföra några olägenheter. Beträffande hamnärendena innebär alternativ

I bland annat, att kollegium liksom hittills skall handlagga frågor

rörande hamn- och grundpenningtaxor samt taxor å sluss-, kanal- och farledsavgifter

ävensom hamnordningar samt kanal- och farledsreglementen

in. in. Utredningen har också förordat, att kollegium beträffande handelshamnarna

skall svara för den samhällsekonomiska och näringspolitiska

bedömningen. Det kan ifrågasättas om det icke vore mest rationellt att vid

ett genomförande av alternativ 1 förlägga alla hamnärenden till det nya

verket och utrusta det härför. Framförallt synes det ändamålsenligt att

samordna den teknisk-ekonomiska prövningen av hamnbyggnadsförslag

med den näringspolitiska och samhällsekonomiska bedömningen. Mot denna

tanke talar emellertid att kollegium då skulle helt berövas möjligheten

att överblicka ett för vårt näringsliv viktigt område, något som kollegium

med hänsyn till sin allmänna uppgift att följa utvecklingen av naringarna

icke kan gilla. På grund härav och då det icke torde böra ifrågakomma att

till kollegium överflytta den teknisk-ekonomiska prövningen, vill kollegium,

under förutsättning att alternativ I godtages, icke motsätta sig utredningens

förslag i detta hänseende.

Vad beträffar isbrytarverksamheten har utredningen icke anfört något i

och för sig bärande skäl för en överflyttning till det nya verket. Varken

från handelssjöfartens eller övriga näringars sida torde dock kunna resas

några allvarligare erinringar mot en sådan överflyttning. Däremot ifrågasätter

kollegium starkt, om det kan vara klokt att fråntaga marinförvaltningen

dess nuvarande befattning med isbrytarmaterielen.

Även om det sålunda är svårt att ur sjöfartens eller andra näringsgrenars

synvinkel finna några vägande skäl för en omorganisation enligt alternativ

I, vill kollegium icke bestrida att ett genomförande av detta alternativ kan

komma att förenkla de statliga förvaltningsuppgifterna på det nautisk-tekniska

området samt där nedbringa statens utgifter. Under förutsättning att

så verkligen blir fallet samt Övriga av alternativ I berörda ämbetsverk finner

sammanslagningen ändamålsenlig, anser sig kollegium icke böia avstyrka

denna.

Mot alternativ II anför kommerskollegium i huvudsak följande synpunkter.

Del är riktigt, all fartygsinspektionens verksamhet förutsätter teknisk sakkunskap

hos befattningshavarna, men det bör ihågkommas, att vorksamhe
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 12b

ten avser fartygen som sådana eller med andra ord själva grunden för all sjöfart,

medan det enligt alternativ I föreslagna verket skulle ha till huvudsaklig

uppgift att underlätta fartygens framkomst och därigenom främja

sjöfarten. Detta är en klar skiljelinje, som i och för sig gör en uppdelning av

uppgifterna på skilda ämbetsverk naturlig och befogad. I förhållande härtill

är det ett syfte av underordnat slag att vilja utnyttja fartygsinspektionens

sakkunskap för omhänderhavande av det statliga fartygsbestånd varöver

det nya verket skulle komma att förfoga.

Obestridligen får varken näringspolitiska eller samhällsekonomiska synpunkter

vara avgörande i fartygsinspektörernas verksamhet, utan ärendena

måste handläggas så att sjöfartssäkerheten icke blir eftersatt. Detta betyder

emellertid icke, att de ekonomiska synpunkterna alltid kan förbigås i frågor,

som rör sjöfartssäkerheten. Stundom är förhållandena sådana -—- t. ex. då

det gäller att bestämma huruvida vissa säkerhetsbestämmelser skall skärpas

eller om dispens skall lämnas från gällande föreskrifter — att det först måste

undersökas vilka verkningar ett beslut i den ena eller andra riktningen kommer

att få i näringspolitiskt hänseende. En sådan undersökning leder måhända

till det övervägandet att en skärpning icke bör ifrågakomma eller

att dispens bör lämnas. Ett bifall till alternativ II skulle minska kollegiets

möjligheter att verkställa sådan prövning, något som ur näringspolitisk synpunkt

icke är önskvärt.

Fartygsinspektionsmyndighetens verksamhet som sådan är av social natur.

Den avser nämligen främst tillsyn över att fartygen är så beskaffade och

utrustade, att de ombordvarandes liv och hälsa icke äventyras. I detta hänseende

saknar myndigheten påtagliga beröringspunkter med ämbetsverket

enligt alternativ I.

Fartygsinspektion och skeppsmätning har det gemensamt att båda kräva

teknisk kunskap, men deras syften är väsensskilda. Skeppsmätningen, vars

uppgift är att fastställa fartygs dräktighet, tjänar i första hand fiskaliska

intressen, under det att denna anknytning saknas då det gäller inspektionsverksamheten.

Det bör icke ifrågakomma att tvinga de tjänstemän som har

den maktpåliggande uppgiften att övervaka fartygens säkerhet att taga

andra, för denna verksamhet ovidkommande hänsyn.

Mätbrevet är ett av de viktigaste dokumenten för ett fartyg. Därpå grundas

umgäldsbelastningen under fartygets användning och utan mätbrevet får

fartyget i allmänhet icke nyttjas i handelssjöfart. Det är därför av vikt att

mätbrev utfärdas ej blott med största noggrannhet utan också med all

skyndsamhet. Varje dröjsmål kan förorsaka fartygsägaren stora ekonomiska

förluster. Härtill kommer att skeppsmätningen — till skillnad från vad som

gäller beträffande fartygsinspektionens verksamhet — bekostas av fartygsägarna

genom de avgifter de har att erlägga vid mätningarna. Av det anförda

framgår, att rederinäringen har ett berättigat intresse av att handläggningen

av skeppsmätningsärendena sker självständigt och icke sammankopplas med

andra förvaltningsuppgifter.

På grund av det anförda finner sig kollegium icke böra tillstyrka utred
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 12U

ningens förslag att till det med alternativ I avsedda verket överflytta fartygsinspektionsmyndigheten,

i vart fall icke tillsammans med skeppsmätningsorganisationen.

Om statsmakterna emellertid finner påtagliga fördelar

vara förenade med en överflyttning av fartygsinspektionen i dess nuvarande

gestaltning, blir nackdelarna dock icke så framträdande, att en

överflyttning icke skulle kunna vara godtagbar ur kollegiets synpunkter.

Kollegiets möjlighet att omedelbart bedöma sjöfartssäkerhetsfrågornas inverkan

på näringspolitiska eller samhällsekonomiska förhållanden skulle

visserligen minskas, men kollegiets medverkan i dessa ärenden kunde till

nöds ske genom remiss eller genom gemensam beredning mellan de båda

verken. Det kan vidare förefalla betänkligt att bryta det nuvarande sambandet

mellan fartygsinspektionen och kollegiets sjöfartssociala avdelning. Då

fartygsinspektionens verksamhet i grund och botten är av social natur, är

en särskild bevakning i detta hänseende dock icke nödvändig.

Beträffande övriga på kollegium ankommande sjöf artsfrågor kan ännu

mindre bärande skäl åberopas för att de skall frångå kollegium. Här träder

nämligen de näringspolitiska och samhällsekonomiska synpunkterna i förgrunden,

och dessa synpunkter kan svårligen beaktas av kollegium utan

ständig kontakt med de praktiska förvaltningsuppgifterna. Utredningen har

insett, att nackdelar kan vara förbundna med en sådan ordning, men enligt

dess åsikt skulle de kunna motverkas genom intimt samarbete mellan kollegium

och den blivande sjöfartsstyrelsen. Utredningen synes dock icke gjort

klart för sig vilket avsevärt dubbelarbete som måste följa härav. En ökning

av kollegiets handels- och administrativa byrå med tre tjänstemän, som skulle

ha till uppgift att handlägga ärenden, där ekonomiska synpunkter gör sig

gällande, är därför meningslös. Personalen skulle bli otillräcklig och okvalificerad

för det ifrågasatta samarbetet.

Utredningen synes — framhåller kollegium — ha funnit den uppgiften

övermäktig, att söka helt råda bot på den förmenta splittringen inom sjöfartsförvaltningen.

Utredningen har sålunda icke alls berört konsulernas

eller utrikesdepartementets omfattande verksamhet på detta område, ej heller

handelsflottans pensionsanstalt, sjömansförmedlingen eller sjömansskolorna.

I betänkandet saknas också antydan om hur utredningen tänkt sig att

den statliga handläggningen av frågor rörande sjöförsäkringsväsendet och

skeppsklarerareinstitutionen skulle ske i fortsättningen; dessa frågor torde

därför ha avsetts skola kvarligga i kollegium.

Ett genomförande av alternativ II skulle enligt kollegiets mening vara

till förfång icke endast för sjöfartsnäringen utan även för andra näringsgrenar.

Såsom statens centrala verk på näringslivets område har kollegium

under sin långa verksamhetstid förvärvat förtrogenhet med det svenska

näringslivet och dess förhållanden, och kollegium har i sin ämbetsutövning

kunnat följa utvecklingen av de olika näringsgrenarna och beakta deras inbördes

samband. Underlaget härför skulle delvis undanryckas, därest befattningen

med sjöfartsnäringens praktiska frågor berövades kommerskollegium.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kimgl. Maj:ts proposition nr 124

Med stöd av det anförda avstyrker kommerskollegium bifall till alternativ

II.

Mot kollegiets majoritet avvikande mening har anförts av t. f.

kommerseråden Borg och Lindstedt samt chefen för kollegiets sjöfartssociala

avdelning, byrådirektören Öbrink. Dessa synes närmast stödja antingen alternativ

II eller ett ännu vidsträcktare alternativ.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför, att en sammanslagning

av lotsverket, sjökarteverket samt väg- och vattenbyggnadsverkets hamnorgan,

såsom utredningen påvisat, medför uppenbara fördelar. Då det vidare

torde vara möjligt att anordna sådant samråd beträffande isbrytarverksamheten

mellan kommerskollegium och sjöfartsverket att de näringspolitiska

synpunkterna erhåller erforderligt beaktande, motsätter sig ej länsstyrelsen,

att även isbrytarverksamheten överföres till sjöfartsverket. Länsstyrelsen

tillstyrker därför alternativ I. Samtliga de ärendegrupper, som vid

alternativ II tillkommer genom överflyttning från kommerskollegium, har

däremot ett intimt samband med sjöfartsnäringens ekonomiska förhållanden.

Det skulle därför vara högst olyckligt att flytta bort dessa ärendegrupper

från kollegium till ett övervägande tekniskt betonat verk, som sjöfartsverket

skulle bli. Länsstyrelsen avstyrker därför alternativ II.

Länsstyrelsen i Värmlands län har icke något att erinra mot en sammanslagning

av sjökarteverket och lotsstyrelsen till ett nytt verk. En sådan sammanslagning

är naturlig och ägnad att främja verkens arbete. Utredningen

har även förebragt starka skäl för en utbrytning från väg- och vattenbyggnadsverket

av hamn- och farledsärenden samt en överflyttning av dessa

ärenden till det föreslagna nya sjöfartsverket. Länsstyrelsen understryker

vikten av att i ärenden angående statsbidrag till hamnbyggnader en grundlig

samhällsekonomisk prövning kommer till stånd. Statens isbrytarverksamhet

synes numera, sedan en mångårig erfarenhet vunnits om näringarnas och

folkförsörjningens behov av isbrytarverksamhet och de möjligheter till förlängd

seglationstid denna erbjuder, främst vara en rent nautisk och sjömannamässig

angelägenhet. Det är därför följdriktigt att denna verksamhet

överflyttas till det nya sjöfartsverket. Länsstyrelsen tillstyrker, att ett

sjöfartsverk i enlighet med utredningens alternativ I inrättas.

Länsstyrelsen är mera tveksam om lämpligheten av att, såsom föreslås

i utredningens alternativ II, från kommerskollegium till sjöfartsverket överflytta

alla praktiska förvaltningsuppgifter på sjöfartsområdet. Utredningen

har otvivelaktigt förebragt goda skäl för en sådan överflyttning. Man vinner

en längre gående samordning av de statliga förvaltningsuppgifterna

på sjöfartsområdet än enligt alternativ I, och man kan vinna en del besparingar

i fråga om personaluppsättningen, som icke är möjliga enligt alternativ

II. Kommerskollegium avses emellertid skola behålla uppgiften att

bevaka de frågor som berör sjöfartens ekonomi. Då en stor del av de ärenden,

som föreslås överflyttade till sjöfartsverket, i hög grad påverkar sjöfartens

ekonomi, känner sig länsstyrelsen icke övertygad om att utredningens

förslag i nu förevarande hänseende icke kan komma att äventyra det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr IM

39

näringsekonomiska sambandet mellan sjöfartsnäringen och ^dra närings

grenar. Länsstyrelsen anser därför att utredningens a ernativ II bo bl

föremål för ytterligare överväganden innan slutlig ställning till forslaget

^Sveriges redareförening har icke något att erinra mot att en sådan sammanslagning,

som avses med alternativ I, kommer till stand, därest storre

effektivitet i de skilda förvaltningsuppgifterna därigenom kan ernas.

Sjöfartsnäringens ekonomiska och kommersiella intressen ager, yttra

föreningen vidare, ett omedelbart och påtagligt omband med näringspolitiken

i allmänhet. De ärenden, som berör dessa intressen, bor darfor handha

av det ämbetsverk, som har att tillvarataga handelns och industriens angelagenheter.

Utredningens förslag innebär att från kommerskollegium losrycks

alla praktiska förvaltningsuppgifter på sjöfartsområdet, samtidigt som kollegium

ålägges skyldigheten att bevaka den mångfald av viktiga frågor, so

berör sjöfartens ekonomi. I praktiken skulle dessa uppgifter handhas av e

fåtal tjänstemän i underordnad ställning. En dylik ordning är pa intet satt

tillfredsställande. Sjöfartsnäringen måste påfordra, att for dessa viktiga oc i

arbetskrävande uppgifter finnes en tillräcklig och kompetent tjanstemannastab

i kollegium och att dess intressen inom verket auktoritativt företräd.

av en särskild ledamot i verket.

En mångfald av de ärenden, som skulle ingå i ett nytt verk enligt alteinativ

II, berör omedelbart rederinäringens ekonomiska forhållanden. Det

«äller i främsta rummet frågor, som hänvisats till den juridiska byran,

men i hög grad även spörsmål, som tilldelats socialbyrån och fartygsbyran.

Ärenden angående sjöfartsavgifter, befäl å handelsfartyg, monstringsvasendet,

sjömanslagen, sjöarbetstidslagen, fartygens sjövärdighet och bemanning

samt andra frågor rörande sjöf artssäkerheten ar alla viktiga för sjöfartens

ekonomi. Sjöfartsnäringen måste påfordra, att alla dessa och liknande

spörsmål handlägges under hänsynstagande till de ekonomiska verkningarna

för näringen. Därest alla dessa frågor efter behandling i det nya

verket skulle underställas kommerskollegium för bedömning ur ekonomis

synpunkt, skulle detta uppenbarligen medföra en organisatorisk splittring,

som icke för närvarande är för handen.

Den föreslagna organisationen av det nya verket ger ur sjöfartsnäringens

synpunkt anledning till allvarliga invändningar. Arbetsfördelningen mellan

det nya verket och kommerskollegium är så diffust uppdragen, att man beträffande

ett stort antal ärenden ej kan avgöra, under vilket av de båda

verken de skulle höra hemma. ....

Sveriges varvsindustriförening har i princip intet att erinra mot inrättandet

av ett sjöfartsverk enligt alternativ I under förutsättning att detta medför

större effektivitet i de skilda förvaltningsuppgifterna. Föreningen yttrar

sig ej över förslaget till alternativ II.

Föreningen Sveriges inrikessjöfart har anfört liknande synpunkter. Föieningen

framhåller vidare alt en sammanslagning av fartygsinspektionen och

skeppsmätningsväsendet »icke får krediteras alternativ II», enär en sådan

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 12k

sammanslagning kan göras inom kommerskollegiets ram. Inrättandet av

en socialbyrå innebär icke blott en kvalitativ och kvantitativ personalförstärkning

utan även en påtaglig strukturförändring. Då de sociala ärendena

griper över ett mycket stort område och ofta ingår som delfrågor i

större juridiska och tekniska spörsmål är den föreslagna anordningen med

en socialbyrå en försämring jämfört med nu gällande ordning.

Sveriges segelfartygsförening anser icke att större fördelar skulle vinnas

föi sjöfartsnäringen med ett verk av den omfattning, som utredningens

alternativ II avser; alternativ I torde däremot innebära ökad snabbhet i

handläggningen och ett förbilligande av administrationen. Isbrytarverksamheten

bör dock kvarstanna under kommerskollegiets ledning.

Stockholms rederiförening kan för sin del icke finna, att de förbättringar

alternativ II skulle medföra väger tyngre än de därmed förenade nackdelarna.

Föreningen avstyrker därför alternativ II men tillstyrker ett genomförande

av alternativ I, inberäknat överflyttning av isbrytarverksamhetens

ledning till sjöfartsstyrelsen.

Flertalet handelskamrar har tillstyrkt alternativ I men avstyrker alternativ

II. De synes ha befarat, att kommerskollegium, sedan så gott som samtliga

uppgifter av praktisk natur rörande sjöfarten enligt alternativ II flyttats

från kollegium, icke skall få tillgång till lämplig personal för bevakningen

av de näringsekonomiska spörsmålen.

En del av de remissinstanser, som tillstyrkt alternativ I, har dock ifrågasatt

inskränkningar i speciella avseenden av alternativ

I.

Vissa remissinstanser har sålunda hyst tvekan inför förslaget att överflytta

ledningen av isbrytarverksamheten från kommerskollegium till siöfartsstyrelsen.

Yttranden av sådant innehåll har avgivits av bland annat

kommerskollegium, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, hamnförbundet

och ett flertal handelskamrar. Som skäl härför har åberopats att isbrytarverksamheten

har stor kommersiell betydelse samt att den hittillsvarande

ordningen fungerat väl. Sveriges segelfartygsförening avstyrker,

eftersom en överflyttning av verksamheten icke kan anses medföra några

administrativa eller tekniska fördelar. Marinledningen har i princip intet

att erinra mot att uppgiften överflyttas till sjöfartsverket men anser, att

lsbrytardirektoren bör erhålla en mera fristående ställning och därför vara

direkt underställd generaldirektören.

Utredningens förslag att överflytta vården av isbrytarmaterielen från

marinforvaltmngen till sjöfartsverket har flera remissinstanser behandlat

ingående Flera har kant sig tveksamma och några har avstyrkt utredningens

förslag i detta hänseende.

Marinledningen framhåller sålunda, att marinförvaltningen inhämtat

\ ardefulla erfarenheter om isbrytarmaterielen, vilka icke torde finnas på

annat håll i landet. Den föreslagna fartygsbyrån kommer att sakna både

kvantitativa och kvalitativa förutsättningar att omhänderha det årliga un
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 12b

derhållet av isbrytarmaterielen, som i de flesta hänseenden skiljei sig från

de övriga fartyg, vilka beröres av fartygsbyråns arbetsuppgifter. Enligt utredningens

förslag skall fartygsbyrån överlämna större nybyggnadsprojekteringar

och konstruktionsarbeten till marinförvaltningen, skeppsvarv m. in.

Marinförvaltningen har emellertid den erfarenheten, att placering av större

sådana arbetsobjekt hos skeppsvarv fordrar en personalkrävande medverkan

även av beställaren i form av beställningsarbeten och kontroll. Då den

föreslagna fartygsbyrån saknar erforderlig personal för sådana arbeten inom

flera branscher torde alla större sådana arbeten — i varje fall i fråga om

isbrytare — komma att överlämnas till marinförvaltningen. Skall emellertid

isbrytarmaterielens underhåll och vård övergå till sjöfartsverket, kommer

marinförvaltningen och möjligen även örlogsvarven att successivt förlora

de nu samlade, mångåriga erfarenheterna härvidlag, d. v. s. grundvalen

för isbrytarnas konstruktion, och därigenom framgent bli ur stand att åtaga

sig dylika uppdrag.

Marinförvaltningen har, trots att begärda personalökningar uteblivit,^ genom

överbelastning av ingenjörspersonalen hittills — ibland dock i väl långsamt

tempo — lyckats genomföra anbefallda uppdrag i fråga om isbrytarmaterielen.

Ämbetsverkets växande och brådskande sjömilitära arbetsuppgifter

gör det dock för framtiden allt svårare att med nuvarande knapphändiga

personalbestånd utan eftersättande av nyssnämnda huvuduppgifter

behålla åliggandena beträffande isbrytarmaterielen.

Den personalökning som för ändamålet skulle erfordras vid sjöfartsverkets

fartygsbyrå är svår att angiva. Såvitt marinledningen kan finna skulle

dock denna byrå, för att helt kunna övertaga marinförvaltningens arbeten

med isbrvtarmaterielen, behöva en ökning i förhållande till utredningens

alternativ I — som redan i och för sig innebär en personalökning av ett

sjöfartsråd i Cp 13 och en byråingenjör i Ce 25 — av uppskattningsvis tre

byråingen i örer och tre tjänstemän eller tillhopa åtta personer.

Då kostnaderna för marinförvaltningens för ändamålet behövliga personalförstärkning

synes bli väsentligt mindre än en nödvändig utbyggnad

av den föreslagna fartygsbyrån, avstyrker marinledningen i effektivitetsoch

besparingssyfte, att frågor rörande projektering, nybyggnad, ombyggnad,

reparation, underhåll och vård av statens isbrytare överföres från marinförvaltningen

till det tänkta sjöfartsverket. I stället bör personalökning

för marinförvaltningen snarast komma till stånd.

Kommerskollegium ifrågasätter för sin del lämpligheten av att marinförvaltningen

fråntages sina hittillsvarande uppgifter med avseende å isbrytarmaterielen.

Med hänsyn bland annat till marinens intresse av isbrytarfartygen under

orostider anser Sveriges segelfartygsförening, att någon ändring i omhänderhavandet

och vården av isbrytarmaterielen ej bör ske. Synpunkter av

liknande art har anförts av handelskammaren i Gävle, Norrbottens och Västerbottens

läns handelskammare samt föreningen Sveriges inrikessjöfart.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 724

Lotsstyrelsen har däremot med särskild motivering biträtt utredningens

förslag i denna del. Styrelsen anser, att isbrytaren Thules tillkomsthistoria

utgör en bekräftelse på riktigheten av 1941 års isbrytarutrednings av lotsstyrelsen

på sin tid biträdda mening, att de till isbrytarverksamheten anslagna

medlen samt anskaffning, underhåll och vård av materielen bör tillkomma

samma statliga organ. Fartygets färdigställande har nämligen avsevärt

fördröjts och tillika dragit höga kostnader.

Lotsstyrelsens erfarenhet av marinens varv är, att de regelmässigt utför

ett kvalitativt gott arbete men att de i allmänhet ej förmår i pris tävla med

de privata varven. Vid större beställningar kan de därtill icke ange bestämd

leveranstid utan gör denna beroende av vad fullgörandet av angelägna militära

beställningar kan medgiva. Någon kontroll över vad som är att hänföra

till militärt angeläget och mindre angeläget blir en civil beställare icke

i tillfälle att utöva. De icke militära arbetsuppgifterna kommer i sådana

fall att få funktion av reservarbeten åt marinens verkstäder.

Lotsstyrelsen anför vidare, att fartygsinspektionen är tillsynsmyndighet

över hela den svenska handelsflottan, i vilken ingår enheter av lika komplicerad

natur som isbrytarfartygen. Det kan därför icke med fog göras gällande,

att den föreslagna fartygsbyrån ej skulle vara lämplig och kvalificerad

att svara för underhåll och vård av den statliga isbrytarmaterielen. Dessa

uPPMifter är för övrigt både i Danmark och i Finland anförtrodda därvarande

chefsmyndighet för fartygsinspektionen. Härtill kommer att — såsom

utredningen framhållit — underhålls- och tillsynsarbeten beträffande isbrytarmaterielen,

vilka måste vara förlagda till sommarhalvåret, låter sig väl

samordna med motsvarande uppgifter beträffande lotsverkets och sjöfartsverkets

fartygsmateriel, vilka uppgifter i betydande omfattning förlägges

till vinterhalvåret.

Slutligen erinrar lotsstyrelsen i detta sammanhang om önskvärdheten av

att en sådan fartygsavdelning organiseras, som rymmer tillräckligt antal

och nöjaktigt avlönade tekniska tjänster med möjligheter till befordran inom

avdelningen. Ur dessa synpunkter innebär det en bestämd vinning att

till en sådan fartygsavdelning överföra även bestyret med anskaffning, underhåll

och vård av statens isbrytarmateriel.

Sistnämnda skäl har även åberopats av de båda förenämnda reservanterna

i sjökarteverkets styrelse.

Vidare har i en del yttranden framhållits, att fartygsbyrån bör handha

vården icke blott av den av utredningen föreslagna flytande materielen utan

aven därutöver annan staten tillhörig fartygsmateriel. Sålunda anser Föreningen

Sveriges mindre varv att även tullverkets båtmateriel borde handhas

av sjöfartsstyrelsens fartygsbyrå. Storleksordning, konstruktion, materiel

och utrustning i övrigt är jämförbara med lotsverkets båtmateriel. Svenska

mekanikers riksförbund framhåller, att fartygsbyrån även bör påföras ansvaret

för väg- och vattenbyggnadsverkets vägfärjor och statens fiskefartyg.

Svenska teknologföreningen ifrågasätter, huruvida icke sjöfartsstyrelsen bör

inträda som service-organ för S.J :s tågfärjor samt för fiskeristyrelsens och

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Knngl. Maj.ts proposition nr 12b

tullverkets båtmateriel. Även förste fartygsinspektören i Stockholms distrikt

har ansett att fiskeristyrelsens fartyg och väg- och vattenbyggnadsverkets

vägfärjor bör ifrågakomma som ytterligare arbetsobjekt for byran.

Frågan om den jordmagnetiska verksamhetens samhörighet med sjöfaitsverket

har berörts av Svenska teknologföreningen. Föreningen anser, att

denna verksamhet har uppgifter, som går vida utöver vad som sammanhänger

med sjöfarten. Det kan enligt föreningens mening ifrågasattas om

icke den jordmagnetiska avdelningen borde inordnas i rikets allmänna kart
''^Styrelsen

för sjökarteverket har framhållit att tveksamhet vid flera tillfällen

gjort sig gällande om den jordmagnetiska avdelningen lämpligen bör

knytas till ett mera vetenskapligt betonat ämbetsverk. Styrelsen åberopai

vad den i ett Yttrande år 1947 uttalat, nämligen att den jordmagnetiska

avdelningens huvudändamål är att tillhandahålla magnetiska missvismngsuppgifter

till sjökort och seglingsbeskrivningar. Den omständigheten, att sjöfarten

också genom de av sjökarteverket utgivna publikationerna »Svensk

lots» och »Underrättelser för sjöfarande», vilka ständigt är tillhands för

navigören, kan vinna kännedom om arbetsresultaten från jordmagnetiska

avdelningen, talar enligt styrelsens uppfattning för att en överflyttning a-s

avdelningen till annan statlig institution icke utan tvingande skal bör komma

i fråga.

Styrelsen har ytterligare styrkts i sin uppfattning att den jordmagnetiska

avdelningen icke bör fjärmas från sin hittillsvarande nautiska anknytning

med hänsyn till att ledningen av kontrollväsendet, d. v. s. kontrollstationernas

undersökningar av fartygslanteror, kompasser och andra nautiska instrument,

sedermera också anförtrotts den jordmagnetiska aidelningen. Häiigenom

har avdelningens arbetsuppgifter kommit att bliva av mer praktiskfysikalisk

art än tidigare varit fallet.

Utredningens alternativ II tillstyrk es ellei lämnas i

huvudsak utan erinran av arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen,

socialstyrelsen, statskontoret, statens organisationsnämnd, fiskeristyrelsen,

lotstyrelsen, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, förste fartygsinspektörerna,

länstyrelserna i Stockholms län, Blekinge län och Norrbottens

län, Föreningen för inre vattenvägar, Föreningen Sveriges mindre varv,

Landsorganisationen i Sverige och Svenska sjöfolksförbundet, S\enska hamnförbundet,

Svenska maskinbefälsförbundet, Svenska mekanisters riksförbund,

Svenska teknologföreningen, Sveriges fartygsbefälsförening, Sveriges

juristförbund och Tjänstemännens centralorganisation. Några av dessa remissinstanser

har, såsom angives i det följande, antytt möjligheten av ett

sjöfartsverk med mer omfattande uppgifter än enligt alternativ II.

Statskontoret ansluter sig helt till utredningens uppfattning, att åtgärder

hör vidtagas för åstadkommande av en bättre samordning och en rationellare

organisation av statens befattning med sjöfartsfrågorna. Statskontoret

anser övervägande skäl tala för att man på en gång genomför en omorganisation

efter de riktlinjer, som uppdragils i alternativ II.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 124

Statens organisationsnämnd yttrar, att utredningen på ett noggrant sätt

synes ha övervägt de olika möjligheterna till samordning och rationalisering

av frågor, som i detta sammanhang varit till bedömande. Ur de synpunkter

nämnden företräder anses det föreslagna alternativ II vara det rationellaste.

Detta alternativ innebär att dubbelarbeten i största möjliga mån elimineras

och att en fullständigare samordning vid handläggning av hithörande frågor

åstadkommes än vad fallet skulle vara om alternativ I genomfördes. Härtill

kommer även den omständigheten, att alternativ II ur kostnadssynpunkt

ställer sig fördelaktigare för statsverket.

Lotsstyrelsen framhåller, att en hard konkurrens ständigt råder om andel

i de medel, som staten fördelar för att tillgodose olika samhällsnyttiga ändamål.

Här har också sjöfarten obestridliga intressen att bevaka. Såväl för

dem som företräder statsmakterna som för sjöfartens utövare bör det vara

ej endast en fördel utan även ett behov att de sjöfartsintressen, som här

anmäler sig, blir samordnade så att deras anspråk kan överblickas. Uppspaltningen

av de verkställande uppgifter för sjöfartens betjänande, som åvilar

staten, på ett alltför stort antal och i flera fall alltför små organisatoriska

enheter leder till att befintliga statliga organ icke är i stånd att med tillbörlig

sakkunskap och auktoritet hävda sjöfartens behov och intressen på

förevarande områden. Intet befintligt organ äger eller kan äga den överblick

over samtliga de avsnitt av sjöfarten och dess behov, varom här är fråga.

Investeringsspörsmålen har fått en allt mer central betydelse inom statshushållningen

och ställer allt högre krav på sakkunskap vid bedömningen.

Att bereda ökade möjligheter till sådan sakkunnig bedömning såvitt angår

de samlade investeringsbehoven för de uppgifter beträffande sjöfarten, som

åvilai det allmänna, utgör ett tungt vägande skäl för det föreslagna sammanförandet

av dessa uppgifter under ett centralt organ. Det kan vidare icke

\ara en lämplig och ändamålsenlig ordning att, såsom för närvarande är

och måste bli fallet, de skilda verksledningar, som företräder olika avsnitt

av vad som är att hänföra till sjöfartens serviceuppgifter, skall vara hänvisade

att utan möjlighet att för egen del företaga en samordning, avvägning

och gi adering av olika anslagsbehovs inbördes angelägenhetsgrad —

inför Kungl. Maj :t tävla om bifall till var sina förslag.

Styrelsen framhåller, att en närmare samordning av sjömätningsväsendet

sa^ ^r" °C^ utPr*ckn*ngsväsendet än som vid nuvarande organisation är

möjlig, synes påkallad. Med nuvarande organisation går det ej att inom

lotsverket utbilda för befälstjänst lämpliga personer. En sammanslagning

av lotsverket och sjökarteverket skulle ge möjlighet till mera allsidig utbildning

och prövning av befälsämnen samt skapa bättre rekryteringsmöjligheter.

Det kan enligt lotsstyrelsens mening icke heller vara en ändamålsenlig

ordning att så likartade arbetsuppgifter som de, vilka åvilar lotsstyrelsens

vatten- och husbyggnadsavdelning samt hamnorganisationen inom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, skall utföras inom skilda administrativa enheter.

Lotsstyrelsens nämnda avdelning är av alltför liten omfattning samt har

alltför få befattningshavare med erforderlig teknisk utbildning och alltför

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 12b

fåtalig yrkesutbildad arbetarpersonal för att avdelningen skall kunna ansvara

för utförandet i egen regi av byggnadsföretag av den storleksordning

och svårighetsgrad, som ingår i lotsstyrelsens arbetsprogram för den närmare

framtiden. Vid bifall till utredningens förslag ernås ökade möjligheter

till befordran av den tekniska personalen, varigenom rekryteringen skulle

underlättas. Styrelsen tillstyrker vidare, att statens isbrytarverksamhet i

dess helhet övertages av sjöfartsverket, vilket även innebär att ärenden angående

nyanskaffning, underhåll och vård av isbrytarmaterielen skall överflyttas

till sjöfartsstyrelsens fartygsavdelning.

En överflyttning av fartygsinspektionen till sjöfartsverket är enligt lotsstyrelsen

en förutsättning för att vården av den staten tillhöriga fartygsmateriel,

som redan enligt alternativ I tillföres verket, skall kunna handhas på

ett rationellt sätt. Beträffande övriga organ, som enligt alternativ II skall

överflyttas från kommerskollegium till det nya verket, framhåller lotsstyrelsen,

att de — även om de ej kan betecknas som sjöfartens hjälporgan i

egentlig mening — dock ytterst är av betydelse för sjöfartens säkerhet, varför

de på ett naturligt sätt hör hemma inom det föreslagna sjöfartsverket.

Den av utredningen föreslagna gränsdragningen mellan sjöfartsstyrelsens

och kommerskollegiets uppgifter anser styrelsen vara väl avvägd och icke

böra föranleda några svårigheter att upprätthålla i praktiken.

Lotsstyrelsen anser att alternativ I endast utgör en ofullständig lösning av

föreliggande organisationsproblem och tillstyrker därför inrättande av ett

sjöfartsverk enligt alternativ II. Vissa ytterligare personalökningar erfordras

dock. Styrelsen understryker, att jämförelsen mellan nuvarande lönekostnader

och motsvarande kostnader i det nya verket skall ses mot bakgrunden

av att lotsstyrelsens personal ■— särskilt den tekniska personalen

— måste förstärkas i icke obetydlig utsträckning, om sammanslagningen ej

kommer till stånd. Frågan om en omorganisation av den statliga sjöfartsadministrationen

bör över huvud icke göras beroende av huruvida besparingar

på lönestaten siffermässigt kommer att påvisas eller ej. Vid ett bedömande

av det föreliggande organisationsspörsmålet måste i första hand tagas

sikte på de fördelar i stort, som genom organisationen står att vinna beträffande

möjligheten att ägna sjöfartsärendena grundlig och sakkunnig

handläggning, att bevaka sjöfartens intressen och att på mest effektiva sätt

betjäna sjöfarten.

Synpunkter av liknande art har framförts av förut nämnda reservanter i

sjökarteverkets styrelse.

Såsom förut nämnts, har chefen för fartygsinspektionsbyrån, t. f. kommerserådet

Borg, och chefen för sjöfartssociala avdelningen, byrådirektören

Öbrink, anmält mot kommerskollegiets majoritet avvikande meningar.

Borg framhåller att han ur synpunkten av fartygsinspektionens intresse

icke kan godtaga kollegiets uppfattning att en överflyttning av allenast fartygsinspektionen

till det med alternativ I avsedda verket skulle kunna godtagas.

Fartygsinspektionen är i väsentliga delar av sin verksamhet beroende

av ett snabbt fungerande samarbete med sjöfartssociala avdelningen, skepps
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 12b

mätningsavdelningen och fartygsregistreringssektionen. Därest dessa förvaltningsenheter

skulle placeras inom ett annat ämbetsverk än där fartygsinspeklionen

är placerad, lär den markanta brådskan vid handläggningen av många

ärenden inom fartygsinspektionsbyrån komma att utgöra ett besvärande hinder

för det önskvärda samarbetet. Sjöfartssociala avdelningen lär, i vad avser

nybyggnad och ombyggnad av fartyg, icke kunna undvara ett nästan dagligt

samråd med fartygsinspektionsbyråns tjänstemän för klarläggande av frågor

rörande utformningen av bostäder, arbetsredskap och säkerhetsanordningar

ombord.

De sakkunnigas motivering för tillskapande av ett sjöfartsverk synes enligt

Borg vara i sina grundlinjer fullt riktig. Särskilt anser Borg alternativ II

medföra väsentliga fördelar. Borg tillstyrker för sin del detta alternativ.

Öbrink anser sig icke kunna dela kommerskollegiets mening att enbart

dess fartygsinspektionsbyrå till nöds kan skiljas från kollegium och överflyttas

till sjöfartsverket. Redan då fartygsinspektionen inrättades tillskapades

inom socialstyrelsen en särskild avdelning med uppgift att bevaka de

sociala intressena. Denna avdelning har sedermera överflyttats till kommerskollegium

och utgör nu dess sjöf artssociala avdelning. Fartygsinspektionen

har sedan den inrättades icke undergått någon omorganisation, som kan anses

ha medfört, att den numera skulle vara bättre ägnad att tillgodose sjöfartens

sociala spörsmål. Däremot har dessa frågor under senare år tillmätts

allt större betydelse. Detta har medfört att samråd i frågor av berörd art

numera dagligen förekommer mellan fartygsinspektionsbyrån och sjöfartssociala

avdelningen. Ett brytande av denna ordning betyder en eftersättning

av de sociala momentens bevakande och förorsakar betänkliga förseningar i

den brådskande handläggning, som ofta är erforderlig. De tjänstemän inom

fartygsinspektionen, som besitter praktisk erfarenhet från sjömansyrket, har

ej sådan tjänsteställning och ej heller sådana arbetsuppgifter, att de sociala

frågornas beaktande kan anses tryggat å fartygsinspektionsbyrån eller inom

inspektionen. Även öbrink tillstyrker alternativ II.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser det naturligt att i samband med inrättandet

av ett sjöfartsverk frågor rörande sjöfarten i görligaste mån sammanföres i

detta verk. Följaktligen bör verket få den utformning som föreslagits i alternativ

II. Arbetsmarknadsstyrelsens uppgift att medverka till en ur arbetsmarknadssynpunkt

ändamålsenlig planering av investeringarna och att skapa

en reserv av arbetsobjekt mot arbetslöshet underlättas genom inrättande av

ett sjöfartsverk.

Arbetarskyddsstyrelsen anser att en samordning av ifrågavarande ämbetsverk

medför en avsevärd förenklad och förbilligad men samtidigt effektiviserad

organisation för handläggning av en mångfald sjöf artsfrågor. Det av utredningen

förordade alternativ II tillstyrker styrelsen såsom den mest effektiva

organisationen. Den av utredningen berörda frågan om organisation och

förläggning av tillsynen över arbetarskyddet vid arbete ombord å fartyg och

vid stuveriarbete anser sig styrelsen böra yttra sig om först sedan arbetarskyddsutredningens

betänkande och förslag framlagts.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 724

Fiskeristyrelsen anser att stora administrativa och organisatoriska fördelar

skulle vinnas genom tillkomsten av ett verk i enlighet med utredningens alternativ

II.

Länsstyrelserna i Stockholms län, Blekinge län och Norrbottens län tillstyr - ker såsom nämnts alternativ II. Länsstyrelserna anser fördelarna med detta

alternativ vara så stora ur såväl effektivitets- som kostnadssynpunkt, att steget

bör tas fullt ut och detta alternativ genomföras, så att man ej stannar

vid något, som kan betraktas som en halvmesyr. Länsstyrelsen i Norrbottens

län ifrågasätter om icke sjöåklagarens uppgifter borde anförtros riksåklagarämbetet.

Skulle det anses mindre lämpligt att åtalsfrågor i första hand

prövas av detta ämbete, kan sjöåklagaren införlivas med stadsfiskalsorganisationen

i Stockholm.

Föreningen för inre vattenvägar anser, att ett sjöfartsverk enligt alternativ

II med de förstärkningar och med de vidgade befogenheter, som föreningen

föreslår, skulle bli väl rustat att vara det centrala statliga organet för beredning

och handhavande av statens ofrånkomliga uppgifter på detta viktiga

område.

Landsorganisationen i Sverige ansluter sig till de synpunkter, som framförts

i Svenska sjöfolksförbundets yttrande. Detta förbund har särskilt berört

de sociala ärendenas handläggning inom den statliga sjöfartsorganisationen

och har tillstyrkt utredningens alternativ II.

Svenska maskinbefälsförbundet framhåller, att en överföring till sjöfartsverket

av statens isbrytarverksamhet enligt förbundets åsikt medför påtagliga

fördelar. Förbundet har icke något att erinra mot att far tygsinspektionens

tekniska expertis utnyttjas för sjöfartsverkets egna fartyg och flytande

materiel i övrigt, men betonar att det merarbete, som härigenom uppstår för

inspektionens tjänstemän, icke får föranleda att fartygsinspektionens egentliga

arbetsuppgift eftersättes.

Svenska mekanisters riksförbund finner sakliga skäl föreligga för ett genomförande

av alternativ II. Då skeppsmätningsverksamheten mycket nära

ansluter till fartygsinspektionsverksamheten är det helt naturligt att även

skeppsmätningen överföres till sjöfartsverket, i all synnerhet som därvid ett

bättre utnyttjande av sakkunnig och kvalificerad personal ernås. I fråga om

arbetarskyddet ombord framhåller förbundet, att det är naturligt att fartygsinspektionen

skall handha översynen över alla ombord varande anordningar.

Svenska teknologföreningen framhåller, alt man från början bör organisera

verket så, att samtliga till sjöfarten hörande tekniska frågor kan handläggas

där med samlad sakkunskap. Föreningen skulle med tillfredsställelse hälsa

tillkomsten av ett sjöfartsverk i stort sett uppbyggt så, som utredningen föreslagit

i alternativ II. Föreningen anser en kompletterande undersökning av

personalbehovet nödvändig; en ytterligare utvidgning av personalramen synes

erforderlig. Även med hänsyn härtill kommer dock ett sjöfartsverk att innebära

icke endast en rationell arbetsform utan även en besparing. Verket bör

nämligen rätteligen jämföras med de förhållanden, som skulle råda, om det

nuvarande provisoriet — särskilt beträffande loisstyrelsens ingenjörspersonal

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

— hade ersatts med organisationer utbyggda för att på ett ekonomiskt sätt

kunna lösa dem redan förelagda uppgifter.

Flera remissinstanser, som tillstyrkt alternativ II, har anfört särskilda

synpunkter på handläggningen av frågor av närings- och samhällsekonomisk

art. De nämnda frågornas betydelse med avseende

på hamnväsendet synes i första hand ha beaktats. En del av remissinstanserna

har i sammanhanget ifrågasatt eller uttalat sig för att sjöfartsstyrelsen

anförtros flera uppgifter än vad utredningen i alternativ II avsett.

Svenska hamnförbundet erinrar om att 1944 års hamnutredning på sin

tid föreslog, att en viss skärpning borde äga rum vid granskningen av statsbidragsfrågor

avseende hamnar. Förbundet framhåller, att det vill synas

som om sjöf artsorganisationsutredningen ville hålla möjligheten öppen

för en skärpt statlig granskning även i andra fall. Förbundet understryker

i anslutning härtill, att behandlingen av hamnbyggnadsfrågor, där problem

av interkommunal natur uppkommer, lämpligast och i överensstämmelse

med den kommunala särarten sker i första hand hos det kommunala samarbetsorganet

på detta område, Svenska hamnförbundet, och i andra hand

hos statlig myndighet.

Det ur hamnförbundets synpunkt betydelsefulla i den föreslagna organisationen

är, att man funnit sig böra skilja mellan den tekniska sidan av

hamnbyggnadsfrågorna, som förlagts till sjöf artsstyrelsens byggnadsbyrå,

och den ekonomiska — företags- och samhällsekonomiska samt näringspolitiska

— vilken avses ligga hos kommerskollegium.

Behovsprövningen skiljes sålunda från prövningen av olika tekniska alternativ.

Om av olika skäl en sjöf artsstyrelse bör komma till stånd, finner

förbundet det naturligt att hit hänföra lotsverket och sjökar teverket. Det

kan också synas givet att dit även bör överflyttas väg- och vattenbyggnadsverkets

hamnorgan. Man frågar sig emellertid då, framhåller förbundet,

om icke även kommerskollegiets befattning med hamnbyggnadsfrågor —

yttranden i statsbidrags- och lånefrågor ur behovssynpunkt — borde överflyttas

till sjöfartsstyrelsen.

Såsom utredningen ansett är det emellertid ett starkt samband mellan sjöfarten

och landets övriga näringar. Det synes därför naturligt att ärenden rörande

den kommersiella sidan av sjöfarten alltjämt bibehålies inom kollegium

såsom handelns, industriens, bergshanteringens och sjöfartens samt jämväl

hamnarnas ämbetsverk. Behovsgranskningen av hamnbyggnadsfrågor och

lånefrågor skulle då kvarligga hos kommerskollegium. I detta sammanhang

framhåller hamnförbundet, att hamn- och farledstaxefrågor organisatoriskt

bör ligga hos samma myndighet som verkställer behovsprövningen av hamnoch

farledsbyggnadsfrågor, eftersom ekonomien är avgörande för båda slagen

av ärenden.

Arbetsmarknadsstyrelsen konstaterar, att flertalet frågor, som rör samhälleliga

investeringar inom sjöfartens område, enligt förslaget kommer att

handläggas inom sjöfartsverket. Arbetsmarknadsstyrelsens uppgift att med
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 12''t

verka till eu ur arbetsmarknadssynpunkt ändamålsenlig planering av investeringarna

och att skapa en reserv av arbetsobjekt som beredskap mot

arbetslöshet underlättas på sjöfartens område genom inrättande av ett sjöfartsverk.

Arbetsmarknadsstyrelsen understryker vad utredningen framhållit

om att ett intimt samarbete i hamn- och farledsärenden mellan det

föreslagna verket och arbetsmarknadsstyrelsens lokaliseringsbyrå är synnerligen

angeläget. Hamnfrågorna har en vital betydelse för näringslivets

utveckling icke blott för den direkt berörda orten utan även för dess omland.

Det är därför nödvändigt, att lokaliseringsorganet får möjlighet att

göra sina synpunkter gällande vid ifrågavarande ärendens behandling.

Svenska teknologföreningen anser, alt hamnlåneärenden, varvid inga

statliga medel sökes till byggnadsföretaget, endast bör underkastas en rent

finansiell prövning, närmast gällande vederbörande låntagare. Föreningen

anser det synnerligen angeläget, att den kommunala självbestämmanderätten

icke beskäres.

Statens organisationsnämnd understryker att remissförfarandet mellan

sjöfartsstyrelsen, kommerskollegium och fiskeristyrelsen i dessa ärenden ej

får göras för tungrott. Inrättandet av ett samarbetsorgan bör övervägas.

Länsstyrelsen i Blekinge län anför att fiskehamnarna numera ofta tjänar

även transport- och turistväsendet. Den samhällsekonomiska och näringspolitiska

bedömningen av behovet av fiskehamnar bör därför — liksom

andra hamnar — åvila kommerskollegium och ej fiskeristyrelsen. Länsstyrelsen

i Norrbottens län ifrågasätter också om icke denna uppgift bör handhas

av kommerskollegium i stället för fiskeristyrelsen.

Lotsstyrelsen ställer sig ej avvisande till tanken på att till sjöfartsverket

även överföra de sjöf artsfrågor, som enligt utredningen anses skola handläggas

i kommerskollegium. Dessa ärendegrupper torde i regel avse sådana

frågor, där kollegium har att yttra sig i egenskap av remissinstans. Det ankommer

sålunda på den myndighet, som beslutar remissen, att bestämma

vilket eller vilka organ som skall höras. I den mån den remitterande myndigheten

finner anledning förmoda, att i visst ärende sakkunskap finnes att

tillgå i kommerskollegium eller i sjöf artsstyrelsen torde — oavsett huru

ärendegrupperna enligt instruktionerna fördelats mellan dessa ämbetsverk

— den remitterande instansen komma att genom remiss bereda sig tillfälle

få del av sådan sakkunskap. Lotsstyrelsen tror därför, att den enligt alternativ

II föreslagna avgränsningen från sjöfartsstyrelsen av vissa sjöfartsfrågor,

företrädesvis sådana av ekonomisk natur, i stort sett saknar praktisk

betydelse.

Med hänsyn till att den samhällsekonomiska samt närings- och transportpolitiska

behovsprövningen av förslag till byggande av handelshamnar och

farleder skall verkställas icke enbart ur sjöfartsnäringens synpunkt utan

jämväl med hänsyn till övriga näringars intressen, synes viss tvekan kunna

råda om lämpligheten att förlägga denna prövning till sjöfartsstyrelsen.

Hamntaxeärcndcna, i vilka kollegium är beslutande myndighet, synes böra

handläggas av samma myndighet, som får sig anförtrodd nyssnämnda liamn
1

Biliang till riksdagens protokoll /95.5. 1 samt. Nr 121

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 12''i

ärenden. Jämväl i ärenden angående skeppsklarerarinstitutionen har kollegium

självständig beslutanderätt. Dessa senare ärenden är emellertid i detta

sammanhang av underordnad betydelse. Vad beträffar sjöfartsstatistiken

har som skäl mot att överflytta densamma till sjöf artsstyrelsen framhållits,

att detta skulle medföra en icke önskvärd splittring av de näringsstatistiska

arbetsuppgifterna. Ehuru styrelsen icke vill frånkänna dessa skäl viss betydelse,

anser sig styrelsen dock böra ifrågasätta, huruvida icke jämväl sjöfartsstatistiken,

därest de ekonomiska frågorna i övrigt rörande sjöfarten

kommer att tillföras sjöfartsstyrelsen, bör ankomma på detta verk.

T. f. kommerserådet Lindstedt anför i sitt särskilda yttrande, att de med

sjöfarten sammanhängande näringspolitiska spörsmålen ej gärna kan bedömas

utan en ingående beröring med de praktiska förvaltningsuppgifterna.

Han kan därför i likhet med majoriteten i kollegium ej biträda alternativ II,

eftersom detta alternativ innebär att huvudparten av nämnda uppgifter skulle

förläggas till det nya verket, medan i stort sett endast den näringspolitiska

prövningen skulle kvarbli hos kollegium. Enligt Lindstedt är det emellertid

icke ovillkorligen nödvändigt att kollegium bibehålies vid denna uppgift,

utan även den skulle kunna anförtros åt ett för hela sjöfarten gemensamt

ämbetsverk. Olägenheten därmed är att det nuvarande sambandet mellan

sjöfarten och andra viktiga näringsgrenar såtillvida skulle brytas, som kollegium

i fortsättningen skulle få svårare att överblicka de olika näringsgrenarnas

inbördes sammanhang i ekonomiskt avseende.

Denna olägenhet synes dock icke så betydande som utredningen och kollegiets

majoritet velat göra gällande. Sålunda kan erinras om att det icke

ansetts erforderligt att uppdraga åt kollegium att följa utvecklingen av en

för landet och dess näringsliv så viktig näringsgren som jordbruket och dess

binäring fisket. Vidare bör den samhällsekonomiska bedömning varom här

är fråga kunna ske omedelbart i handelsdepartementet, som är högsta centrala

myndighet på näringslivets område. I allt fall väger denna olägenhet

lättare än de fördelar som måste vara förbundna med att skapa ett särskilt

ämbetsverk för sjöfarten.

Handelskammaren i Karlstad understryker behovet av att en verklig företagsekonomisk

och samhällsekonomisk prövning av ärenden angående

statsbidrag till hamnbyggnader kommer till stånd. Handelskammaren föreslår,

att inom sjöfartsstyrelsen inrättas en ekonomisk byrå för dessa uppgifter.

En sådan organisation skulle ha den fördelen, att den ekonomiska

granskningen kom till stånd redan på ett tidigt stadium, varigenom en del

arbete med teknisk granskning av förslag, som ur ekonomisk synpunkt är

orealistiska, kunde undvikas. Samråd mellan ekonomisk och teknisk sakkunskap

kunde kontinuerligt ordnas på ett smidigt sätt.

Föreningen för inre vattenvägar delar icke utredningens uppfattning att

den transportpolitiska behovsprövningen vid statsbidragsärenden skall förläggas

till kommerskollegium. Enligt föreningens åsikt bör det nya verket

självfallet vara huvudansvarigt för transportpolitisk prövning ur sjöf artssynpunkt

även i sådana ärenden. Ärenden angående hamn- och kanaltaxor,

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 12 h

hamnordningar samt kanalreglementen bör även handläggas inom sjöfartsverket,

vilket bör vara det för vattenvägar och hamnar närmast ansvariga

ämbetsverket.

Föreningen ser dock ingen större olägenhet i att dessa ärenden fortfarande

handlägges inom kollegium, dock under den bestämda förutsättningen

att detta verk utvecklas till ett centralt organ för handläggning ur samhällsekonomisk

och näringspolitisk synpunkt av transportpolitiska frågor beträffande

såväl järnvägs- och landsvägstrafik som sjöfart och luftfart.

Föreningen finner det beklagligt, att utredningens direktiv begränsats så,

att sjöfartsverket ej kunnat förses med resurser för att möjliggöra en bedömning

på längre sikt av de större, principiella frågorna, såsom Östersjöns

tillfartsleder, infartslederna till vissa större hamnar etc. Liksom planering

och behovsprövning beträffande järnvägar, landvägar och luftvägar äger

rum inom resp. verk, så bör detta för vattenvägarnas och hamnarnas del

ske inom det föreslagna sjöfartsverket.

Sveriges fartijgsbefälsförening uttalar, att det förefaller sannolikt att ett

ämbetsverk för sjöfartens vidkommande genom en sådan begränsning av

dess förvaltningsuppgifter, som utredningen föreslagit, icke får den centrala

roll för främjande av sjöfartsnäringens angelägenheter som fallet blir,

om verket också har att bevaka de kommersiella frågorna. Huruvida ett

eventuellt sjöfartsverk bör anförtros även frågor, som sammanhänger med

sjöfartens ekonomiska förhållanden, torde få bli beroende av en framtida

prövning.

Avdelningen för väg- och vattenbyggnadskonst inom teknologföreningen

framhåller, att det för en allsidig teknisk-ekonomisk bedömning av kanaloch

hamnproblemen inom verket måste vara en avgjord fördel att inte bara

kostnadssidan utan även intäktssidan — representerad bl. a. av taxeärendena

_ lian bil föremål för ett ingående studium. Om icke intäkterna beaktas,

kan verket löpa risk hamna i ensidigt byggnadstekniska bedömanden; å andra

sidan skulle taxeärendenas kvarblivande i kommerskollegium utan den

direkta kontakten med kostnadssidan innebära risk för ensidig fiskalisk

handläggning till nackdel för en ändamålsenlig transportplanering. Avdelningen

föreslår därför att icke blott statsbidragsärenden utan även taxeärenden

hänföres till det nya verket, som bör ges erforderlig kapacitet härför.

Utredningen har framhållit, alt de sjöfartsfrågor, som för närvarande

handlägges inom statens handels- och industrikommission, bör överflyttas

från kommissionen till kommerskollegium.

Statens handels- och industrikommission betraktar det som en naturlig

utvecklingslinje att — medan kommissionens arbetsuppgifter av krisbetonad

art kommer att försvinna — de arbetsuppgifter, vilka kan antagas vara

av mera varaktig natur, kommer alt överflyttas på ordinarie statsorgan. I och

för sig skulle kommissionen därför ej ha något att erinra mot en avveckling

av dess nuvarande befattning med ärenden berörande sjöfarten. Emellertid

tar uppgifterna på sjöfartsområdet föga tid i anspråk, och en överflyttning

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 12i

av dem till kommerskollegium kan ur denna synpunkt icke lia någon organisatorisk

betydelse.

Handläggningen av licens- och andra tillståndsärenden synes icke heller

ha sådan allmän räckvidd, att en överflyttning av dem till kommerskollegium

skulle inverka på kollegiets möjligheter att bevaka sjöfartens kommersiella

frågor och näringens ekonomiska förhållanden. Härtill kommer,

att det knappast kan vara att förorda, att uppgifter av krisbetonad art —

vilka bör förutsättas komma att försvinna -— överflyttas på kommerskollegium.

Som en avgörande invändning mot den ifrågasatta anordningen kan

slutligen anföras, att det icke synes praktiskt lämpligt att från handels- och

industrikommissionens licensgivande verksamhet föra bort ett enstaka detalj

område för att lägga det på en annan institution. Detta senare gäller också

redovisningen av sjöfartsfrågor i samband med förberedelserna för handelsförhandlingar.

Om man sålunda av angivna skäl måste ställa sig betänksam mot att från

kommissionen rycka loss vissa detalj områden ingående i större komplex av

ärenden, kan det däremot, i anslutning till den ovan skisserade utvecklingen,

diskuteras i vad mån den ena eller andra grenen av kommissionens verksamhet

med fördel skulle kunna överflyttas till kommerskollegium.

Frågan om sjö fartsstyrelsens förläggning och lokalfrågor

har berörts i några yttranden.

Byggnadsstyrelsen framhåller sålunda att vinsterna av den föreslagna

samordningen icke helt kan tillgodogöras med mindre än att en samlad förläggning

av de olika organen kan åstadkommas. Byggnadsstyrelsen föreslår,

att plats reserveras för sjöfartsstyrelsens lokaler i den av byggnadsstyrelsen

i annat sammanhang föreslagna ämbetsbyggnaden vid Karlaplan i Stockholm.

Om sjöfartsstyrelsen organiseras, innan denna byggnad uppföres, kan

enligt de undersökningar, som byggnadsstyrelsen utfört i de gamla s. k.

bankohusen, där bland annat lotsstyrelsen för närvarande har lokaler, en

tjänsterumsyta frigöras, som täcker sjöfartsstyrelsens samtliga behov enligt

det större alternativet utöver sjökartebyrån.

Kommerskollegium anser lokalfrågan ha avgörande betydelse för förverkligande

av utredningens förslag enligt såväl alternativ I som alternativ II.

De organisatoriska vinster, som åsyftats med förslaget, torde vara avhängiga

av att lokalförhållandena tillåter en omedelbar kontakt mellan det tilltänkta

verkets sammanförda delar. Därför måste det nya verkets byråer och avdelningar

inhysas under samma tak. Den föreslagna omorganisationen bör icke

till någon del genomföras förrän en gemensam ämbetsbyggnad kan ställas

till verkets förfogande. Styrelsen för sjökarieverket och Stockholms rederiförening

har framlagt liknande synpunkter på lokalfrågan.

Lotsstyrelsen finner det angeläget, att frågan om inrättande av ett sjöfartsverk

icke skjutes på framtiden utan att den nya organisationen genomföres

utan uppskov, även om någon lämplig byggnad, som kan inrymma

hela styrelsen, ej f. n. står till buds. En provisorisk lösning bör kunna er
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 12i

hållas genom att förlägga det nya ämbetsverket med undantag av sjökartebyrån

till norra och södra bankohusen vid Järntorget i Stockholm. Under

en övergångstid, intill dess lämplig ämbetsbyggnad rymmande sjöfartsstyrelsen

i dess helhet anskaffas, kan sjökartebyrån utan större olägenhet vara

förlagd till sjökar teverkets nuvarande byggnad å Skeppsholmen.

Synpunkter av liknande art har framförts från förut nämnda reservanter

i sjökarteverkets styrelse.

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår, att lokaliseringsfrågan blir föremål för

en förutsättningslös undersökning, varvid även andra lokaliseringsmöjligheter

än Stockholm bör övervägas.

Departementschefen

Sedan lång tid tillbaka har en rad skiftande uppgifter på sjöfartens område

ombesörjts av samhällets organ. Dessa uppgifter är fördelade på ett

flertal olika myndigheter. Sålunda svarar sjökarteverket för sjömätning och

utarbetande av sjökort, lotsverket för fyrbelysning och utprickning av farleder

samt för lotsningstjänsten, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för anläggning

av vissa hamnar och farleder samt kommerskollegium bl. a. för

fartygsinspektion och skeppsmätning, vissa sociala, juridiska och ekonomiska

frågor, sjöbefälsskolor och sjömanshus samt — gemensamt med marinförvaltningen

— för isbrytartjänsten. De nu nämnda myndigheterna ornhänderhar

den alldeles övervägande delen av de uppgifter på sjöfartens område

som åvilar staten. Härutöver handlägges vissa speciella frågor av

andra myndigheter, såsom konsulaten, handels- och industrikommissionen,

valutakontoret och handelsflottans pensionsanstalt.

År 1950 tillkallades sakkunniga för att utreda frågan om den statliga förvaltningsorganisationen

på sjöfartens område. Utredningens uppdrag, vilket

år 1953 i viss mån utvidgades, avsåg enligt de slutgiltiga direktiven väsentligen

att pröva möjligheterna att organisatoriskt och administrativt samordna

hela den statliga verksamhet på sjöfartens område, som nu ankommer

på olika centrala verk och likartade organ. Utredningen har i juli 1954

avgivit ett betänkande om inrättande av ett sjöfartsverk. I betänkandet har

till en början konstaterats, att en tillräckligt effektiv samordning icke kan

åstadkommas annorledes än genom en mer eller mindre omfattande sammanslagning

av olika organisatoriska enheter. Utredningen har framlagt

två alternativa organisationsförslag. Alternativ I innebär att de sjöfartens

hjälporgan, som svarar för sjövägarna och framkomstmöjligheterna till

sjöss, sammanslås till ett verk, vilket skulle omfatta sjökarteverket, lotsverket,

väg- och vattenbyggnadsverket, i vad detta handhar hamn- och farledsanläggningar,

samt isbrytarverksamheten. Ett sjöfartsverk enligt alternativ

II skulle, utöver de uppgifter som ingår i alternativ I, även överta

flertalet av de förvaltningsuppgifter på sjöfartens område, som kommerskollegium

nu handhar. Härvid skulle sålunda till sjöfartsverket överföras

fartygsinspektionen, skeppsmätningsväsendet, sjöåklagarväsendet, fartygs
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 124-

registreringen, sjöfartssociala frågor samt vissa andra, huvudsakligen juridiska

sjöfartsfrågor. Däremot skulle sjöfartens kommersiella frågor och

spörsmålen om sjöfartsnäringens ekonomiska förhållanden bevakas inom

kommerskollegium. Utredningens förslag innebär med avseende på de årliga

kostnaderna för personalorganisationen att en besparing uppnås, jämfört

med nuvarande organisation. Denna besparing är större vid alternativ

II än vid alternativ I och överstiger i det förstnämnda fallet 200 000 kronor.

Generellt förklarar utredningen, att den finner alternativ II vara förbundet

med så väsentliga fördelar att den vill förorda detta alternativ.

I de yttranden som avgivits över utredningens betänkande har med få

undantag den uppfattningen hävdats, att man bör söka undanröja den nuvarande

splittringen av de statliga sjöfartsorganen och att skapa en mera

rationell organisation. Några remissinstanser, huvudsakligen statliga myndigheter,

gör icke något uttryckligt val mellan de två alternativ, som framlagts

av utredningen. Till alternativ I ansluter sig, med vissa förbehåll,

kommerskollegiets majoritet och Sveriges redareförening, vidare flertalet

handelskammare och företagarorganisationer samt några få statliga myndigheter.

Alternativ II har tillstyrkts av lotsstyrelsen och en rad statliga

myndigheter, av de anställdas organisationer och några tekniska sammanslutningar.

En särskild grupp utgör slutligen några remissutlåtanden, där

man förordat en utvidgning av alternativ II i så måtto att alla sjöfartsärenden

i kommerskollegium överföres till det nya verket.

För egen del vill jag till en början uttala, att jag har funnit det klart

ådagalagt både av utredningen och i en rad remissyttranden, att ett behov

att samordna de statliga sjöfartsorganen föreligger. Det kan inte med framgång

bestridas, att den mycket starka splittring, som nu förekommer med

avseende å sjöfartsärendenas handläggning och som exemplifierats även

av tidigare utredningar, t. ex. 1944 års hamnutredning i vad angår hamnärendena,

hindrar en önskvärd överblick och minskar möjligheterna att

sammanhålla besläktade ärenden. Det måste vidare av lätt insedda skäl bli

svårt att sörja för planmässighet och kontinuitet vid ställningstagandet till

sjöfartens angelägenheter, så länge ärendegrupperna är uppdelade på så

många organ, bl. a. fyra olika centrala ämbetsverk.

Vad sedan angår den lösning, som bör väljas till vinnande av en bättre

tingens ordning, vill jag här först allmänt ta ståndpunkt till utredningens

båda huvudförslag och ämnar därefter återkomma till olika detaljspörsmål.

Beträffande utredningens alternativ I må till en början framhållas, att förslaget

att sammanföra lotsverket och sjökarteverket ter sig välmotiverat.

Det är helt naturligt, att sjömätning och kartering av farleder föres samman

med den direkta dirigering genom farlederna, som lotsverket svarar

för. Det synes vidare ändamålsenligt att denna verksamhet samordnas med

anläggandet av hamnar och farleder. För väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

utgör hamn- och farledsanläggningar en förhållandevis liten del av verkets

arbete, som ligger vid sidan av den egentliga verksamheten. Samtidigt bör

beaktas, att lotsstyrelsens anläggningsarbeten visserligen kan väntas växa i

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 12i

55

omfattning men ändock för närvarande har så förhållandevis blygsam omfattning

att eu rationell arbetsdrift och rekrytering försvaras. Genom att

hamnbyråns och lotsstyrelsens byggnadsuppgifter, som till stor del ar av

likartad eller besläktad karaktär, slås samman, åstadkommes en mera slagkraftig

arbetsenhet. Den berörda byggnadsverksamheten far genom den

gemensamma organisationen ett bättre personellt undetlag; -krytering av

kvalificerade tekniker kan då ske lättare än i skilda mindre enheter Enligt

alternativ I skall vidare isbrytningen överföras till det föreslagna nya veiket

Även detta synes ha starkt fog för sig, eftersom isbrytmngsverksamheten

i likhet med sjömätning och lotsning avser framkomstmojbgheterna

till sjöss och sålunda i huvudsak är av teknisk-nautisk karaktar. Den ko - takt med företrädare för näringslivet, som kan erfordras för isbrytarledningen,

bevaras genom att isbrytarnämnden överföres till sJofartsve^ flvt

Alternativ II innebär, som förut nämnts, att ytterligare en rad frågor flyttas

till det nya verket, nämligen de tekniska, juridiska och sociala sj of artsärenden,

som nu handläggs i kommerskollegmm Däremot skull> enlig

redningen de ekonomiska frågorna stanna inom kollegium. D^ knbk som

anförts mot alternativ II främst av kommerskollegiets majoritet och reda

organisationerna, innebär i korthet följande. Några olagenheter bär ej påvisats,

som borde föranleda att man flyttade hithörande frågor från kommerskollegium.

Dessa ärenden har ofta nog nära samband med de ekonomiska

frågorna, som enligt utredningen skulle kvarbliva hos *oll®P"“*

bör därför primärt behandlas av det verk, som bär ansvaret för sjöfartens

ekonomiska spörsmål. Om de tekniska och sociala arendena flyttas>^- faller en väsentlig del av det praktiska material, som erfordras för att

kommerskollegium skall kunna ta ställning till sjöfartens ekonomiska angelägenheter.

Följden härav skulle bli dubbelarbete och gransdragningen

mellan de båda verkens uppgifter skulle bil oklar. Om befattmngen me

sjöfartsnäringens praktiska frågor berövades kommerskollegium, skulle verket

vidare i viss mån mista underlaget för sin uppgift att som statens centrala

verk följa utvecklingen av olika näringsgrenar och beakta deras inbördes

samband. . „ ... , .

Vad först angår synpunkten att det ej påvisats nagra olagenhetei av att

låta de ifrågavarande tekniska, sociala och juridiska sjofartsfragorna kvarbliva

i kommerskollegium, må först erinras, att det knappast rader delade

meningar om att man bör söka så långt möjligt undanröja den nu rådande

splittringen av sjöfartsärendenas handläggning. Den riktiga frågeställningen

synes då bliva, huruvida berörda ärendegrupper exempelvis far ygsinspektionsärendena,

skeppsmätningsfrågorna, de sjöfartssociala spörsmålen

— har ett närmare sammanhang med övriga sjofartsfrågor, nu hemmahörande

hos lotsverket, sjökarteverket eller hamnhy rån men avsedda a

sammanföras i det nya verket, än med kommerskollegiets andra ämnesområden.

Det synes mig icke råda tvivel om att de omstridda arendegrupperna

har det starkaste sakliga sammanhanget med de angelagenheter, som

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 121

utan egentlig meningsskiljaktighet redan enligt alternativ I ansetts böra

foras till sjöfartsverket. I princip synes därför starka skäl tala för en överföring

av de tekniska, sociala och juridiska sjöfartsfrågorna, och denna

torde alltså bora komma till stånd, såframt ej speciella praktiska olägenheter

kan tänkas förenade med en sådan lösning.

Praktiska betänkligheter av antydd art har av kommerskollegiets majoritet

och redareföreningen ansetts föreligga i så måtto, att kommerskollegium

ju aven enligt alternativ II skulle behålla en del ekonomiska sjöfartsärenden

och att dessas riktiga bedömande skulle försvåras om kollegiet ej hade

den praktiska erfarenhetsgrund, som sysslandet med andra sjöfartsärenden

kan innebära. Denna invändning torde icke kunna frånkännas ett visst fog.

För att råda hot härför föreligger uppenbarligen två möjligheter, antingen åt t

valja utredningens alternativ I eller att — som några remissinstanser föreslagit

ta steget fullt ut och från kommerskollegium till det nya verket

överföra samtliga sjöfartsfrågor, sålunda även de ekonomiska. För den senare

lösningen talar enligt min mening starka skäl. Till en början måste det

anses ytterst önskvärt att det verk, som skall svara för anläggning och kontinuerlig

tillsyn av farleder och hamnar, också får resurser att bedöma

belioad av hamnar och farleder och deras förläggning. Detta kan icke gärna

ske utan att verket har god kännedom om sjöfartens allmänna utveckling

och sjöfartsnäringens ekonomiska läge. Det ter sig därför välmotiverat, att

det verk, som skall planera och genomföra den ständigt fortgående utbyggnaden

av olika serviceanordningar till sjöfartens fromma, också sysslar med

sjöfartsnäringens ekonomiska angelägenheter. Denna mening vinner f. ö.

ett visst stod i kollegiernajoritetens bestämda uttalande, att det icke är möjligt

att, såsom utredningen tänkt sig, flytta flertalet med sjöfartsfrågor sysseJsatta

tjänstemän från ämbetsverket och låta 3—4 tjänstemän kvarstanna

tor att handlagga ekonomiska sjöfartsfrågor. Kommerskollegium skulle efter

en sadan åderlåtning icke vara i stånd att tillfredsställande sköta de här avse

da uppgifterna. År detta, som jag är benägen antaga, riktigt, synes det

emellertid samtidigt innebära, att om det övervägande flertalet befattningshavare

på kollegiets sjöfartsavdelning flyttar till ett annat verk, så får detta

verk darmed goda förutsättningar att svara för kollegiets nuvarande sjöfarts
Till

stöd for tanken att överföra också de ekonomiska sjöfartsfrågorna till

det nya verket må vidare erinras att det av företrädare för sjöfartens organisationer

ofta framhållits, att staten ägnar alltför litet intresse åt sjöfartens

problem Bland dem som avgivit yttrande över betänkandet har bl. a. farygsbefalsforenmgen

menat, att sjöfartsnäringen genom splittringen av sjör

t sfrågor på skilda statsorgan kommit att intaga en i förhållande till sin

a ning undanskymd plats. Enligt min mening bör tillskapandet av ett sjö
£aTiöttT

har bef0f..nhet att mi behandling uppta i stort sett alla väsentlga

sjofaitsfragor, innebara en klar förbättring i nu berörda hänseende över

enThsidfJt ?Ct ^ 6,1 VinSt 3tt äVCn kompbcerade sjöf artsproblem kan få

en allsidig belysning inom ett och samma verk, som har tillgång till både

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 12b

teknisk, nautisk, ekonomisk, juridisk och social sakkunskap. Även ur rent

praktisk synpunkt bör det kunna innebära en viss lättnad för redare, sjofolk

och andra till sjöfartsnäringen anknutna kategorier att ej behöva vända

sig till flera olika ämbetsverk utan kunna ta upp skiftande frågor med

en enda myndighet.

Det har slutligen hävdats, att det skulle vara en mycket beaktansvärd fordel

både för kommerskollegium såsom ekonomiskt verk och för sjöfarten, att

sjöfartsfrågorna stannade inom kollegium och där behandlades i sammanhang

med andra näringar, icke minst handeln. Redarorganisationerna och

handelskamrarna har särskilt understrukit det värde, som anses ligga i kommerskollegiets

samlade bevakning av skilda näringars ekonomiska problem.

I anledning härav bör emellertid till en början framhallas, att pa de betydelsefulla

områdena jordbruk, skogsbruk och transportväsen till lands det allmännas

uppgifter i huvudsak åvilar andra statliga myndigheter än kommerskollegium.

Tyngdpunkten i fråga om kollegiets bevakning av handelns och

industriens ekonomiska frågor ligger nu, frånsett kollegiets statistiska byrå,

rent praktiskt på den monopol- och kartellövervakning, som verkets monopolutredningsbyrå

svarar för, samt ärenden avseende bergsbruket och elkraftområdet.

Det kan näppeligen med fog göras gällande, att sjöfartsfrågorna

vinner något väsentligt på att behandlas i nära sammanhang med

sistnämnda frågor. En överflyttning av de ekonomiskt-kommersiella sjöfartsärendena

till det nya verket utgör givetvis inget hinder för att kollegiets

allmänna sakkunskap även i fortsättningen utnyttjas i den formen, att verkets

uppfattning i viktigare sjöfartsekonomiska frågor inhämtas genom vanligt

remissförfarande. Det kan helt visst tänkas önskvärt att stärka den ei1’arenhetsbas,

som praktiska näringspolitiska förvaltnings- och utredningsuppgifter

utgör för kommerskollegium, och härvidlag ligger det nära till

hands också ur allmän rationaliseringssynpunkt att överväga, huruvida ej

en del av det arbete, som nu bedrives inom handels- och industrikommissionen

och som kan anses vara av mera permanent art, överflyttas till kollegium.

En sådan överflyttning kommer otvivelaktigt att betyda mer för kollegiets

allmänt näringspolitiska insats än frånskiljandet av sjöfartsfrågorna.

Vad sjöfartens intressen angår kommer enligt min mening det nya verket att,

om den föreslagna organisationen godtages, vara mer allsidigt rustat att samlat

bevaka dessa intressen — tekniska och sociala likaväl som ekonomiska —

än de olika statsorgan, varå hithörande uppgifter hittills varit uppdelade.

Av vad jag nu anfört torde framgå, att jag icke anser värdet av att bibehålla

sjöfartsfrågorna i kommerskollegium väga tyngre än de fördelar, som

står att vinna genom att tillskapa ett sjöfartsverk, vars uppgifter i huvudsak

täcker hela sjöfartsområdet. Jag anser mig sålunda böra förorda, att ett sjöfartsverk

inrättas, som omfattar såväl de med utredningens alternativ II avsedda

uppgifterna som de sjöfartsekonomiska frågorna.

I fråga om de olika arbetsuppgifter, som skulle åvila det föreslagna sjöfartsverket,

har i vissa remissyttranden framförts synpunkter, som bör tagas

upp till behandling.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 12i

Sålunda har Svenska teknologföreningen ifrågasatt, om icke s j ökarteverkets

jord magnetiska avdelning borde inordnas i

rikets allmänna kartverk. Avdelningen har en relativt fristående ställning

och det synes därför icke helt otänkbart att förlägga den till det allmänna

kartverket. Emellertid har dess huvuduppgift — att genom vetenskapliga

metoder registrera den magnetiska missvisningen -— såsom styrelsen

för sjökarteverket framhållit främst anknytning till sjökarteverksamheten

och till den kontroll av kompasser och andra nautiska instrument,

som sjökarteverket svarar för. Jag anser därför övervägande skäl

tala för, att avdelningen inordnas i sjöfartsverket.

Några remissinstanser har ansett, att isbrytarledningen ej

borde överföras till det nya verket utan den nuvarande ordningen bibehållas.

Det närmaste chefskapet för isbrytarverksamheten utövas nu av statens

isbrytardirektör, som tjänstgör i marinstaben men är underställd

kommerskollegium i dess egenskap av chefsmyndighet för isbrytarverksamheten.

Till kollegiet är anknuten den förutnämnda isbrytarnämnden

med representanter för olika näringsintressen. Såvitt jag kan se finns inga

skäl, som kunde föranleda att isbrytarledningen icke med fördel skulle kunna

handhavas av ett sjöfartsverk. Jag förutsätter härvid i likhet med utredningen,

att isbrytarnämnden skulle knytas till sjöfartsverket. Samtidigt

vill jag framhålla, att ledningen av isbrytarverksamheten ofta kräver

snabba ingripanden från dag till dag och stundom från timme till timme.

Det väsentliga är därför, att den omedelbara ledning, som isbrytardirektören

har, kan utövas med tillräcklig kraft och snabbhet. Det kan förtjäna att

nämnas att marinledningen ej haft någon erinran mot att isbrytarledningen

överflyttas till sjöfartsverket. Jag anser det sålunda klart, att sjöfartsverket

bör överta de funktioner, som nu åvilar kommerskollegium på detta område.

Utredningen har föreslagit att sjöfartsverket självt skall ta vård om

den fartygsmateriel, som verket disponerar. Marinledningen

och vissa andra remissinstanser har framfört den uppfattningen, att

marinförvaltningen är bättre rustad att svara för isbrytarfartygens vård och

underhåll. Marinförvaltningen har mångårig erfarenhet i dessa frågor och

kan åta sig att handha dem med en mindre personalförstärkning än som

skulle bli nödvändig för sjöfartsverkets del. Ä andra sidan har några remissinstanser

ifrågasatt, om icke sjöfartsverket skulle ta hand om vården

av hela det statliga fartygsbeståndet hos civila myndigheter, alltså även

de fartyg som disponeras av tullverket, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

statens järnvägar och fiskeristyrelsen.

Enligt min mening kan det icke råda någon tvekan om att en myndighet

av det föreslagna sjöfartsverkets karaktär i princip bör ta vård om all den

fartygsmateriel verket disponerar. Verket har givetvis självt de bästa förutsättningarna

att avgöra, vilka krav som bör ställas på fartygsbeståndet med

hänsyn till dess användning för olika syften. Inom verket bör också finnas

tillgång till nödig sakkunskap på området. För huvuddelen av fartygsbestån
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 121

det torde några svårigheter att ombesörja denna uppgift icke vara att vanta.

Vad särskilt gäller isbrytarfartygen bör man emellertid icke bortse från att

marinförvaltningens farhågor kan ha visst fog för sig. Det ar sålunda mojliot

att en viss personalförstärkning erfordras i sjöfartsverket, om värden

av isbrytarmaterielen överförs dit från marinförvaltningen. Denna personalökning

är svår att nu beräkna. Jag anser därför lämpligt att mannforvaltningen

under en övergångstid, förslagsvis till utgången av år 1957, behåller

ansvaret för isbrytarmaterielen. Hithörande frågor bör givetvis handlaggas i

samråd med sjöfartsverket. Förslaget att under sjöfartsverket lägga vården

av fartyg, som disponeras av andra statliga myndigheter, är jag icke beiedi

tillstyrka. Det kan möjligen bli anledning att framdeles återkomma till detta,

om det vid närmare undersökning skulle visa sig, att en dylik förändring

innebär påtagliga praktiska fördelar.

Vissa remissinstanser, särskilt kommerskollegium, har i samband med sin

kritik av utredningens alternativ II framställt invändningar mot utredningens

förslag att sammanföra f arty gsinspektionen och skeppsmätningen.

Frågan hur dessa båda uppgifter bör organiseras kan emellertid

tas upp som ett fristående problem; därvid har det i och för sig ingen

betydelse om uppgifterna ligger i kommerskollegium eller i ett sjöfartsverk.

Spörsmålet kan alltså lösas alldeles oberoende av huvudfrågan om sjöfartsverkets

omfattning. Jag återkommer härtill i samband med redogörelsen för

verkets organisation.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har föreslagit att sjöåklagaren

skulle överflyttas till riksåklagarämbetet eller till stadsfiskalsorganisationen

i Stockholms stad. På grund av det inbördes sammanhanget mellan utredningar,

där bl. a. sjötekniske konsulenten biträder, och åtalsfrågorna anser

jag icke tillräckliga skäl föreligga för en sådan överflyttning.

Åtskilliga remissinstanser har beträffande handläggningen av

ekonomiska frågor framfört synpunkter, som i olika avseenden

avviker från utredningens förslag. Sålunda har bl. a. hamnförbundet och

teknologföreningen understrukit att det ej finns anledning att, såsom utredningen

synes ha avsett, skärpa den statliga granskningen av hamnprojekt i

sådana fall, där vederbörande kommun söker Kungl. Maj:ts tillstånd att

uppta lån för finansiering av hamnbygge. Den kommunala självbestämmanderätten

bör härvidlag icke beskäras. Fn skärpt statlig granskning av hamnlåneärenden

anses både onödig och olämplig. I anledning härav vill jag

framhålla, att det legat nära till hands för utredningen att i vissa fält beröra

principerna för handläggning av olika grupper av ärenden; huvudintresset

har emellertid självfallet varit att skapa en mer rationell organisation, som

med större effektivitet kan ombesörja de uppgifter som föreligger. Enligt

min mening kan det icke nu bli tal om att närmare gå in på utformningen

av den politik, som från samhällets sida kan komma att föras i dessa fiågoi.

Jag förutsätter alltså, att behandlingen av hamnlåne- och hamnbidragsärenden

vid tiden för sjöfartsverkets tillkomst skall ske efter i huvudsak samma

materiella principer som nu. Jag vill i detta sammanhang erinra om att ut
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj. ts proposition nr 12''i

redning pågår rörande statens ekonomiska medverkan vid om- och utbyggnad

av handelshamnar och farleder. När denna utredning slutförts torde

det bli anledning återkomma.

Som jag förut antytt anser jag angeläget att såväl den tekniska som den

samhällsekonomiska och transportpolitiska bedömningen av hamn- och farledsfrågor

koncentreras till ett verk. Härigenom vin nes bättre överblick och

dessutom bör handläggningen av ärendena kunna ske snabbare. Denna uppfattning

delas av flera remissinstanser. Särskilt kraftigt har Föreningen för

inre vattenvägar betonat vikten av att det föreslagna verket ej blott får resurser

att bevaka den tekniska sidan av sjöfarts- och hamnproblemen utan

även får svara för den allmänt transportpolitiska prövningen. Sålunda bör

bl. a. ärenden rörande hamntaxor, hamnordningar, kanalreglementen o. d.

handläggas av det nya verket. Jag delar föreningens åsikt härutinnan,

I några remissyttranden har ifrågasatts om icke den samhällsekonomiska

och näringspolitiska bedömningen av behovet av fiskehamnar

bör flyttas från fiskeristyrelsen till kommerskollegium. Enligt min mening

bör den tekniska och allmänt ekonomiska granskningen av fiskehamnsprojekt

ske inom sjöfartsverket; den speciella bedömningen med hänsyn till fiskerinäringens

behov bör emellertid ske hos fiskeristyrelsen. Jag kan sålunda

icke tillstyrka att fiskeristyrelsens medinflytande här skulle bortfalla.

Kommerskollegium har i sitt remissyttrande uttalat att utredningen icke

helt kunnat råda bot på den rådande splittringen inom sjöfartsförvaltningen.

Det finns sålunda flera av utredningen ej behandlade stötar

t sorgan. Härvid åsyftar kollegium bl. a. konsulatens och utrikesdepartementets

verksamhet i sjöfartsfrågor, handelsflottans pensionsanstalt,

sjomansformedlingen och sjömansskolorna. I betänkandet saknas — erinrar

kommerskollegium vidare — också antydan hur utredningen tänkt sig att

den statliga handläggningen av frågor rörande sjöförsäkringsväsendet och

skeppsldarerareinstitutionen skulle ske i fortsättningen.

I anledning härav vill jag framhålla, att utrikesdepartementets uppgifter

pa sjöfartens område ej torde behöva rubbas genom att ett sjöfartsverk inrättas.

Jag förutsätter härvid, att det samarbete, som hittills ägt rum mellan

utrikesdepartementet och kommerskollegium, kommer att fortgå när sjöfartsverket

intrader i kommerskollegiets funktioner. — Handelsflottans pensionsanstalt

omhänderhar självständigt det speciella pensioneringssystem,

som galler for sjofolket. Det vore i och för sig icke otänkbart att lägga in

denna uppgift under ett sjöfartsverk, men då den är av mycket speciell karaktar

och synes väl kunna utföras av ett fristående organ, anser jag mig

icke nu bora payrka någon ändring härvidlag. — Sjömansförmedlingen är

i. n. inordnad under arbetsmarknadsstyrelsen och det finns enligt min uppfattning

icke anledning att avskilja sjöfolkets arbetsmarknadsfrågor från

Övriga sadana ärenden. - Sjömansskolorna administreras av överstyrelsen

för yrkesutbildning. Har är det otvivelaktigt önskvärt att ett nära samarbete

kommer till stand mellan överstyrelsen och den myndighet, som har huvudansvaret

for sjöfartsfrågorna. Det kan också finnas skäl att överväga eu

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

organisationsändring, men då överstyrelsen tills vidare torde ha båttre möjligheter

ur pedagogiskt-administrativ synpunkt att svara för denna verksamhet,

anser jag mig icke f. n. böra framlägga något förslag om ändring. —

Beträffande sjöförsäkringsväsendet utövas statlig tillsyn av försäkringsinspektionen;

någon ändring härutinnan aktualiseras ej genom tillkomsten

av ett sjöfartsverk. De sjöförsäkringsfrågor, varmed kommerskollegium

tagit befattning, bör givetvis gå över till sjöfartsstyrelsen. Den auktorisation

av skeppsklarerare, som nu meddelas av kommerskollegium, torde liksom

övriga kollegium åvilande uppgifter med anknytning till sjöfartsnäringen

böra överföras till det nya verket.

I detta sammanhang vill jag vidare erinra, att kommerskollegium ombesörjer

utarbetande av sjöfartsstatistik. I likhet med utredningen anser jag

övervägande skäl tala för att sjöfartsstatistiken ej utbrytes från den näringsstatistik,

som kommerskollegium handhar.

Slutligen vill jag uttala, att jag icke f. n. ifrågasätter någon ändring i de

åligganden på sjöf artsområdet, som handels- och industrikommissionen, valutakontoret

och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap nu utövar

i direkt sammanhang med sina allmänna arbetsuppgifter.

Med stöd av vad jag nu anfört vill jag föreslå, att till ett sjöfartsverk

sammanföres samtliga de uppgifter, som nu åvilar lotsverket och sjökarteverket,

vidare väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, i vad avser hamn- och farledsfrågor,

samt kommerskollegium, i vad gäller sjöf artsfrågor med undantag

av sjöfartsstatistiken. Till en mera i detalj gående specifikation av

verkets arbete skall jag återkomma, när jag i det följande lämnar en närmare

redogörelse för verkets organisation.

I fråga om verkets namn anser jag i likhet med utredningen att verket i

sin helhet, d. v. s. inbegripet lokalstater, bör kallas sjöfartsverket, och att

den centrala styrelsen skall kallas sjöfartsstyrelsen. Då till förberedelserna

för att inrätta verket bör beräknas en tidrymd, som ej understiger ett halvt

år, föreslår jag, att verket träder i funktion den 1 januari 1956.

Vad angår den departe mentala handläggningen av sjöfartsfrågorna

bör nämnas att för närvarande de ärenden, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ombesörjer, handläggs i kommunikationsdepartementetet;

sjökarteverkets ärenden åter handläggs i försvarsdepartementet, medan

lotsverkets och kommerskollegiets ärenden bereds i handelsdepartementet.

I och med sjöfartsverkets tillkomst synes lämpligt, att det departement, som

för närvarande svarar för huvuddelen av sjöf artsfrågorna, nämligen handelsdepartementet,

övertar även de övriga till sjöfartsverket hänförliga ärendena.

Därigenom synes inom Kungl. Maj :ts kansli eu motsvarande rationalisering

kunna åstadkommas som på ämbetsverksplanet avses med tillskapandet

av sjöfartsverket.

1 annan ordning her jag att få anmäla vissa 1 a g - och författningsfrågor

av formell natur, som uppkommer i anledning av den föreslagna

nyorganisationen.

Vad slutligen angår förläggnings-och lokalspörsmålen har

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 12t

utredningen förutsatt, att sjöfartsstyrelsen skall förläggas till Stockholm,

och vidare framhållit som önskvärt att lokaler kan beredas inom en och

samma fastighet eller i angränsande fastigheter. Vid remissbehandlingen

har arbetsmarknadsstyrelsen uttalat, att lokaliseringsfrågan bör bli föremål

för en förutsättningslös undersökning, varvid även andra lokaliseringsmöjligheter

än Stockholm bör övervägas. Vidare har byggnadstyrelsen föreslagit,

att plats reserveras för sjöfartsstyrelsen i en av byggnadsstyrelsen tilltänkt

äinbetsbyggnad vid Karlaplan i Stockholm. Om sjöfartsstyrelsen organiseras,

innan denna byggnad uppföres, kan enligt byggnadsstyrelsen utrymme

beredas för hela sjöfartsstyrelsen utom sjökar tebyrån i de s. k.

bankohusen vid Skeppsbron, där bland annat lotsstyrelsen f. n. har sina

lokaler. Flera remissinstanser har understrukit vikten av att det nya verkets

olika avdelningar kan samlas under ett tak.

I fråga om sjöfartsstyrelsens förläggning vill jag i anslutning till arbetsmarknadsstyrelsens

uttalande framhålla, att jag anser skäl tala för att

någon ort utanför Stockholm väljes. Jag tänker härvid främst på önskvärdheten

av att från huvudstaden avlasta sådan verksamhet, även inom den

statliga sektorn, som utan alltför betydande olägenheter kan bedrivas på

annat håll. I den offentliga debatten har vid olika tillfällen med rätta framhållits,

att en alltför stark koncentration av offentliga förvaltningsorgan

till huvudstaden icke bör främjas. Benägenheten att koncentrera huvudorganen

för mångfaldiga verksamhetsarter till Stockholm är icke lycklig utan

bör i möjligaste mån motverkas. Jag vill också erinra om att statsmakterna

under senare år i olika sammanhang sökt verka för att företag och institutioner

inom den enskilda sektorn förlagts annorstädes än till Stockholm,

där anhopningen redan skapat allvarliga problem. Motsvarande hänsyn gör

sig uppenbarligen gällande i fråga om offentliga institutioner och det finns

speciell anledning att beakta desamma när det gäller ett sjöfartsverk, som

även i andra större kuststäder kan få en naturlig anknytning till sjöfartsnäringen.

Att den kontakt, som sjöfartsstyrelsen bör hålla med andra centrala

myndigheter — de militära likaväl soin ekonomiska och sociala organ

— försvåras genom en förläggning utanför huvudstaden, kan visserligen

inte förnekas, men sådana olägenheter minskar dock i samma mån som olika

kommunikationsmedel utvecklas. Jag har påbörjat en utredning rörande

möjligheterna att lägga verket på annan ort men ännu ej kommit till något

resultat.

De preliminära undersökningarna har närmast gällt möjligheten att i ölika

större kuststäder erhålla en lämplig, centralt belägen tomt för styrelsens

byggnad, vidare tomt och kaj för förråd och fartyg samt slutligen bostäder

för tjänstemännen. Man torde icke kunna räkna med att på kortare tid än

ca 4 år få byggnad och övriga anordningar i sådant skick att inflyttning

kan ske. Jag har härmed velat anmäla, att jag överväger frågan, och jag

har för avsikt att till 1956 års riksdag återkomma till saken.

Man måste således under alla omständigheter räkna med att verket till

en början förläggs till Stockholm. Även om möjligheter funnes att nu in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 12b 6<>

rymma verket i provisoriska lokaler på annan ort, ter det sig a^ pr aktiska

skäl ogörligt att organisera upp verket på annan plats än i Stockholm, där

de myncjigheter hör hemma, som helt eller delvis skall ingå i det nya verket.

Byggnadsstyrelsen har uttalat att lokaler kan anskaffas i de s. k. bankohusen

vid Skeppsbron och jag har under hand inhämtat från styrelsen

att dessa utrymmen kan iordningställas i sådan tid, att huvuddelen av %erket

kan flytta in den 1 januari 1956. Jag utgår sålunda från att nu angivna

lokaler kommer att kunna disponeras av verket från och med dess tillkomst.

4. Sjöfartsstyrelsens organisation

Allmänt angående styrelsen och byråindelningen

Utredningen

Vad angår den ledning, som skall finnas för sjöfartsstyrelsen, har utredningen

anfört, att man icke anser en särskild styrelse av den sammansättning,

som styrelsen för sjökarteverket nu har, vara behövlig i det nya verket.

Utredningen förutsätter, att erforderlig kontakt med berörda myndigheter

och organisationer kan äga rum utan en dylik anordning.

Sjöfartsstyrelsens chef bör vara generaldirektör i lönegrad Cp 19.

Styrelsen bör enligt alternativ I organiseras på sex byråer och ett försvarskontor.

Byråerna skall benämnas

nautiska byrån,

sjökartebyrån,

fyr- och elektr obyrån,

byggnadsbyrån,

fartygs byrån samt

administrativa byrån.

Vid alternativ II tillkommer ytterligare två byråer, nämligen j u r i d i sk

a och sociala byråerna.

Närmare redogörelse för arbetsuppgifter, organisation och personal inom

styrelsen lämnas i det följande.

Yttranden

Chefen för försvarsstaben framhåller, alt det sjömilitära och kommersiella

inflytandet över sjökarteverkets arbete, som tidigare tillgodosetts genom

styrelsen för sjökarteverket med chefen för marinstaben såsom ordförande,

synes upphöra vid ett genomförande av utredningens förslag. Chefen

för försvarsstaben föreslår därför att ett organ skall inrättas, som motsvarar

kartverkskommissionen vid rikets allmänna kartverk. Detta organ

bör bland annat vara rådgivande i betydelsefulla frågor rörande riktlinjerna

för den verksamhet, som överföres från sjökarteverket till sjöfartsstyrelsen,

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Knngl. Maj:ts proposition nr 121

och få en sammansättning, vilken liksom tidigare garanterar bland annat

det sjömilitära inflytandet över verksamheten.

Sjöfartens utslagsgivande betydelse för landets krigsuthållighet samt det

förhållandet, att fientliga skadeverkningar på landväga kommunikationsmedel

i krigstid kommer att framtvinga ett starkt ökat utnyttjande av sjöburen

trafik utefter kusterna samt på insjöar, floder och kanaler, ställer

stora krav på planläggningen av sjötrafikens ordnande i krigstid. Det synes

därför marinledningen lika naturligt som nödvändigt att, av samma

skäl som gäller för järnvägs- samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försvarsbyråer,

sjöfartsstyrelsen får sin försvarsbyrå, instruktionsmässigt anknuten

till chefen för marinen.

Föreningen för inre vattenvägar framhåller, att verket måste ta nära

kontakt med det enskilda näringslivet och att verket för den skull ej bör

vara kollegialt utan i analogi med t. ex. vattenfallsverket ha en styrelse,

vari representanter för sjöfart, handel och industri ingår. Vissa chefer inom

den statliga administrationen — t. ex. chefen för kommerskollegium och

chefen för marinen — kan därjämte tänkas ingå i styrelsen.

Föreningen framhåller vidare, att verkets kärna bör utgöras av en vattenvägs-

och hanmavdelning, organiserad som en förstärkt byrå med en högt

kvalificerad chef, lämpligen i överdirektörs tjänsteställning, tillika ställföreträdare

för generaldirektören. Denna avdelning — vilken skulle inom sig

rymma bland annat de arbetskrafter, som föreslagits för byggnadsbyrån i

utredningens förslag — bör bestå av en allmän utrednings- och planeringssektion,

en projekterings- och konstruktionssektion samt en byggnadssektion.

Därtill borde komma en sektion för handläggning av ärenden rörande

grundtaxor, hamnordningar, kanalreglementen in. m.

Svenska hamnförbnndet förordar en kollegialt beslutande styrelse med

representanter för sjöfartsnäringen och hamnväsendet, varigenom man skulle

ernå ökade möjligheter att få en önskvärd samordning mellan olika organ.

Svenska teknologföreningen förordar en styrelse med verkschefen som

ordförande samt som ledamöter chefen för marinen, chefen för kommerskollegium

jämte fyra av Kungl. Maj :t utsedda personer, vilka skall företräda

oceanfarten, kust- och kanalsjöfarten, handeln samt industrien. Föredragande

sjöfartsråd bör med reservationsrätt deltaga i plenibeslut. Vidare

bör det övervägas att sammanföra de administrativa, juridiska och sociala

byråerna till en allmän byrå. En sådan sammanslagning skulle minska antalet

huvudavdelningar från nio till sju, vilket synes önskvärt för att ernå

en effektiv ledning av verket.

Socialstgrelsen, statskontoret och Sveriges redareförening har i betraktande

av de juridiska och sociala frågornas samhörighet ifrågasatt en sammanslagning

av juridiska byrån och socialbyrån. Chefen för sjöfartssociala

avdelningen i kommerskollegium, byrådirektören öbrink, och Svenska sjöfotksförbundet

har å andra sidan starkt betonat behovet av en självständig

socialbyrå för att de sociala synpunkterna skall kunna hävdas på ett betryggande

sätt.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

Handelskammaren i Karlstad föreslår, såsom förut nämnts, att en ekonomisk

byrå upprättas inom sjöfartsstyrelsen, dit den företagsekonomiska och

samhällsekonomiska prövningen av frågor om statsbidrag till hamnbyggnader,

ansökningar om tillstånd till kommunala lån för hamnändamål, taxor

för reglementen för hamnar och kanaler, utformning av taxor och lotsavgifter

samt fyr- och båkavgifter etc. kunde sammanföras. Handelskammaren

ifrågasätter också skapande av en särskild fartygsinspektionsbyra, omfattande

fartygsinspektionen, skeppsmätningen, sjöåklagaren och sjötekniske

konsulenten, samt anser möjligt, att den administrativa byrån anförtros

även fartygsregistreringen.

Kommerskollegium ifrågasätter starkt, om icke i ledningen av ett ämbetsverk

med så omfattande och olikartade uppgifter på det tekniska och administrativa

området, som de vilka ankommer på det föreslagna sjöfartsverket,

bör ingå en teknisk och en administrativ överdirektör. Vidare uttalar kollegium

att det icke är någon vinst att skeppsmätningsinspektören underställes

chefen för den ifrågasatta fartygsbyrån inom det nya verket. Den förre

måste nämligen förutsättas ha den sakkunskap, som över huvud kan förvärvas

på skeppsmätningsområdet. Han bör därför kunna svara för att

skeppsmätningsärendena blir riktigt behandlade ur teknisk synpunkt. I

dessa ärenden, som är starkt internationellt betonade, anmäler sig icke sällan

invecklade juridiska spörsmål och stundom måste de bedömas också ur

näringspolitisk synpunkt. Det är därför naturligt att ärendena i det centrala

verket beredes å den byrå, där sakkunskapen i dessa stycken finnes.

Statens lönenämnd upptager rent allmänt frågan om lönegradsplacering av

tjänster inom det föreslagna verket och framhåller i anslutning härtill, att

de överflyttade tjänsterna i vissa fall kommer att erhålla en annan ställning

inom den nya organisationen än inom de myndigheter, där de nu finns inrättade.

Om vid överflyttningen förändringar inträffar med avseende å

tjänsternas ansvarsställning eller i övrigt arbetsuppgifternas kvalitativa beskaffenhet,

bör lönegradsplaceringen givetvis omprövas. Med hänsyn bland

annat härtill har lönenämnden ifrågasatt, huruvida icke en mera ändamålsenlig

lösning av hithörande spörsmål skulle vara att den personal, som överföres

till sjöfartsverket, under en övergångstid bibehålies vid gällande anställningsformer

och lönegradsplacering samt att, sedan instruktion för verket

fastställts, en allsidig översyn av tjänsternas lönegradsplacering successivt

igångsättes; under övergångstiden skall gälla att vid uppkommande ledigheter

frågan om tjänsternas återbesättande underställes Kungl. Maj :ts

prövning.

Departementschefen

Utredningen har föreslagit, att sjöfartsstyrelsen organiseras som ett kollegialt

ämbetsverk med en generaldirektör som chef. Vissa remissinstanser

har uttalat, att i styrelsen lämpligen även bör ingå representanter för andra

ämbetsverk samt för olika sjöfarts- och näringsintressen. Sistnämnda för
5

Dihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 124

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 124

slag anser jag mig icke böra biträda, då jag i likhet med utredningen förutsätter,

att erforderliga kontakter med statliga och enskilda organ kan äga

rum utan en dylik anordning. Av samma anledning kan jag icke tillstyrka

förslaget från chefen för försvarsstaben om inrättande av ett rådgivande

organ för behandling av sjökartefrågor. Däremot anser jag önskvärt, att ledningen

för verket förstärks med ytterligare en chefstjänsteman, som bör

erhålla överdirektörs ställning (Cp 15). Jag anser nämligen i likhet med

några remissinstanser, att i ett verk med så mångskiftande och betydelsefulla

uppgifter en biträdande chef bör finnas.

Vad angår byråindelningen har utredningen förordat, att ärendena i styrelsen

vid alternativ I fördelas på 6 byråer och enligt alternativ II på 8 byråer

jämte, i båda fallen, ett försvarskontor. Då jag redan i det föregående

föreslagit en omfattning av styrelsen, som närmast ansluter sig till alternativ

II, avser jag att i fortsättningen ej närmare beröra utredningens organisationsförslag

enligt alternativ I utan torde därvidlag få hänvisa till betänkandet.

Vid remissbehandlingen har olika jämkningar i byråindelningen påyrkats.

För egen del avser jag att, i anslutning till vad bland annat statskontoret och

socialstyrelsen uttalat, föreslå, att de juridiska och sociala ärendena sammanförs

till en byrå. Jag torde senare få återkomma till denna fråga. Jag

har tidigare förutsatt, att även de ekonomiska sjöfartsärendena skall överföras

till sjöfartsstyrelsen. Då dessa betydelsefulla frågor icke gärna kan

handläggas inom någon av de av utredningen föreslagna byråerna, bör enligt

min mening för dessa ärenden upprättas en fristående sektion. I övrigt

har jag icke någon erinran mot utredningens förslag till byråindelning enligt

alterativ II. Yrkandena från vissa remissinstanser om andra ändringar

i byråindelningen än dem jag nyss berört kan jag således ej biträda.

Den av marinledningen upptagna frågan om försvarskontorets instruktionsmässiga

ställning anser jag mig icke nu böra ta ståndpunkt till. Frågan

torde närmare få övervägas i samband med att Kungl. Maj :t framdeles utfärdar

instruktion för sjöfartsverket.

I åtskilliga remissyttranden har förslag framlagts dels om att sjöfartsstyrelsen

skall få ytterligare personal för olika uppgifter, dels att personalen

erhåller ändrad löneställning. Jag vill redan nu göra det allmänna uttalandet,

att ett väsentligt motiv för den sammanslagning av olika statsorgan,

som bildandet av ett sjöfartsverk innebär, är att med oförändrad eller om

möjligt minskad personaluppsättning erhålla en mera rationell organisation

och därmed bättre effekt i arbetet. Jag kan därför icke annat än i rena

undantagsfall, där speciella skäl kan åberopas, förorda inrättande av nya

befattningar. Beträffande yrkandena om ändrad löneställning vill jag i huvudsaklig

anslutning till vad lönenämnden anfört framhålla, att en mera

ingående prövning av lönegradsplaceringen för de olika tjänsterna icke nu

kan ske. Det torde icke låta sig göra att på förhand ange de exakta uppgifterna

för varje enskild befattningshavare; detta skulle innebära, att man

på papperet satte upp en organisation, där varje tjänstemans åligganden i

detalj preciseras. I stället bör vid verkets tillkomst de nuvarande lönegrads
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.ts proposition nr 12i

placeringarna i allmänhet bibehållas. Först sedan det i praktiken blivit

klarlagt om anledning till ändrad löneställning föreligger bör dessa frågor

tas upp till behandling. I avvaktan på en översyn av löneställningen torde

frågor angående återbesättande av ledigblivna tjänster böra underkastas

Kungl. Maj :ts prövning. Med nu angivna utgångspunkter har jag i det följande

ej anledning att annat än mera summariskt behandla spörsmål av

nu antydd art.

Nautiska byrån

Utredningen

Den nautiska byrån bör organiseras på två sektioner, varjämte statens

isbrytardirektör skall handha vissa arbetsuppgifter inom byrån.

I första hand bör byrån tillföras huvuddelen av de arbetsuppgifter, som

nu åvilar lotsbyrån i lotsstyrelsen. Lotsbyråns befattning med personalärenden

och fartygstekniska ärenden bör dock överflyttas till de särskilda

byråer inom sjöfartsstyrelsen, som föreslås för dylika uppgifter.

Nautiska byrån bör också ombesörja utgivning av de nu genom sjökarteverkets

försorg publicerade »Underrättelser för sjöfarande» och »Svensk

lots». Här nämnda uppgifter och andra av liknande art bör handläggas å en

särskild sektion inom byrån, förslagsvis benämnd nautiska sektionen.

På nautiska sektionen bör alltså ankomma ärenden, som avser:

1) allmänna sjövägar och deras förseende med säkerhetsanordningar för

sjöfarten;

2) prickrullor, dock ej avseende militär- och krigsleder;

3) sjötrafikens framkomlighet i samband med framdragning av överoch

undervattensledning samt byggande i vatten;

4) navigationsvarningar;

5) redigering och utgivning av publikationerna »Underrättelser för sjöfarande»,

»Svensk lots» och »Svensk fyrlista»;

6) lotsledsförteckning;

7) utbildningsföreskrifter för lotspersonalen;

8) sjöräddningsväsende;

9) arkivering av utländska sjökort och seglingsbeskrivningar;

10) frågor i allmänhet av nautisk beskaffenhet.

Den andra sektionen inom nautiska byrån avses skola bildas av sjökarteverkets

jordmagnetiska avdelning. Denna sektion skall alltså handlägga

ärenden angående jordmagnetisk forskning och kartläggning, svara för det

jordmagnetiska observatoriet på Lovö samt handha kontrollväsendet för

fartygslanternor och kompasser. Den föreslås skola benämnas jordmagnctiska

sektionen.

Till nautiska byrån bör vidare från kommerskollegium överflyttas de

ärenden, som avser isbrytarverksamheten och issignaltjänsten. Dessa ärenden

skall handhavas av statens isbrytardirektör. Utredningen har föreslagil,

att ansvaret för underhåll och vård av isbrytarmaterielen skall övergå

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj. ts proposition nr 124

från marinförvaltningen till sjöfartsstyrelsen. Sådana ärenden avses skola

handläggas på sjöfartsstyrelsens fartygsbyrå. I övrigt innebär emellertid

överflyttningen av isbrytarärendena från kommerskollegium till sjöfartsstyrelsen

icke någon förändring i förhållande till marinen; bl. a. förutsättes

isbrytardirektören sålunda alltjämt skola vara placerad i marinstaben. I isbrytarnämnden

är enligt nuvarande bestämmelser chefen för kommerskollegiets

sjöfartsbyrå ordförande; utredningen förordar, att ordförandeskapet

vid överflyttningen av isbrytarärendena till sjöfartsstyrelsen uppdrages

åt generaldirektören i styrelsen eller den han i sitt ställe förordnar. Det bör

vidare i fortsättningen ankomma på sjöfartsstyrelsen i stället för kommerskollegium

att föreslå ledamöter i nämnden. En representant för kommerskollegium

bör dock alltjämt ingå i nämnden.

Antalet befattningshavare på nautiska byrån beräknas, såsom framgår av

efterföljande sammanställning, till 14, utom isbrytardirektören med underställd

personal.

Chefsbefattningen motsvaras i nuvarande organisation av befattningen

som chef för lotsbyrån. För nautiska sektionens chef — vilken skall vara

nautiskt utbildad — bör inrättas en befattning som byråinspektör i Ca 27

i stället för en nu i lotsstyrelsen inrättad förste byråsekreterartjänst i samma

lönegrad, vilken tjänst i detta sammanhang bör utgå. Den befattningshavare

vid sjökarteverket med nautisk utbildning, som ombesörjer redigeringen

av publikationerna »Underrättelser för sjöfarande» och »Svensk

Befattning

Nuvarande personal

Föreslagen personal

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

NAUTISKA BYRÅN

Sjöfartsråd (nu byråchef).....

1

Ca 37

1

Ca 37

Summa

1

1

Nautiska sektionen

Bvråinsnektör ...............

l

Ca 27

Förste byråsekreterare ........................

1

Ca 27

Ca 27

Ce 25

bef.gång

Ca 19

Ca 15

bef.gång

Byråinspektör (nu redaktör)....................

1

1

Ca 27

Ce 25

Byråassistent..............................

1

x

Amanuens............................

1

1

x

Assistent..............................

1

1

nei.gang

Ca 19

Ca 15

Kansliskrivare...............................

1

1

Kontorsbiträde............................

1

Summa

7

7

Jordmagnetiska sektionen

Byrådirektör.................

1

Ca 33

Ca 27

bef.gång

Ce 13

Ce 11

bef.gång

1

x

Ca 33

Ca 27

bef.gång

Ce 13

Ce 11

Statshydrograf............................

1

Amanuens.................................

1

x

Kontorist .........................

1

Tekniskt biträde (för LovöobservatorieU

1

1

Kontorsbiträde...............

I

1

Summa

6

6

Summa totalt

14

14

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 12b

lots», har tjänstebenämningen redaktör. Benämningen föreslås ändrad till

byråinspektör. Av de andra befattningarna på nautiska sektionen överflyttas

amanuens- och assistenttjänsterna från lotsstyrelsen samt de övriga från

sjökarteverket. Kostnaderna för avlöning till isbrytardirektören jämte viss

biträdespersonal bestrides för närvarande från marinens avlöningsanslag

medan kostnaderna för en tjänstgörande officer uppdelas mellan nämnda

anslag och isbrytaranslaget under tionde huvudtiteln. Utredningen förutsätter

ingen förändring härutinnan.

Yttranden

Marinledningen, som icke har något att erinra mot att ledningen av statens

isbrytarverksamhet överflyttas från kommerskollegium till sjöfaitsstyrelsen,

föreslår, att isbrytardirektören, som samtidigt tjänstgör som chef

för sjöfartsavdelningen i marinstaben, erhåller en mera fristående ställning

vid det samarbete han i denna egenskap behöver bedriva med sjöfartsstyrelsen.

En sådan ställning erfordras även för att han i fråga om isbrytarmaterielens

tekniska omvårdnad väl skall kunna hävda verksamhetens

intressen vid samarbete med vederbörande tekniska organ, vare sig dessa

äro att finna i sjöfartsverket, i marinförvaltningen eller vid statliga eller

enskilda varv och verkstäder. Isbrytardirektören bör vara direkt underställd

generaldirektören i sjöfartsstyrelsen.

Utredningen har uppgivit, att redigeringen av »Underrättelser för sjöfarande»

och »Svensk lots» ombesörjes av en byråinspektör — f. n. benämnd

redaktör — i Ca 27. Styrelsen för sjökarteverket framhåller att ansvaret för

den sistnämnda publikationen åvilar en byråassistent i Ce 25, som i likhet

med byråinspektören — föreslås överflyttad till nautiska byrån. Då ansvaret

synes likartat, bör tjänsterna, oberoende av varje organisationsförändring,

ha en överensstämmande lönegradsplacering. Styrelsen tillstyrker

såsom nämnts, utredningens förslag, att sjökarteverkets jordmagnetiska avdelning

ingår som en sektion i nautiska byrån; det bör dock i instruktionen

för sjöfartsverket föreskrivas, att ärenden av jordmagnetisk karaktär skall

föredragas av sektionschefen direkt för verkschefen.

Statskontoret har beträffande personaluppsättningen å nautiska byrån

framhållit, att befattningen som byråinspektör i 27 lönegraden inom den

nautiska sektionen bör åsättas tjänstebeteckningen förste byråinspektör.

Kommerskollegium har såsom allmän reflektion beträffande personaluppsättningen

i sjöfartsstyrelsen enligt alternativ I uttryckt tvivel om den

nautiskt utbildade personalen är tillfyllest.

Lotsstyrelsen föreslår alt befattningen som chef för nautiska sektionen,

vars innehavare bör vara sjöfartsrådets ställföreträdare, ändras från byråinspektör

i Ca 27 till förste byråinspektör i Ca 29. Vidare föreslås att en å

styrelsens lotsbyrå nu inrättad tjänst som förste byråsekreterare i Ca 27

skall bibehållas med hänsyn till de kvalificerade administrativa arbetsuppgifter,

som kommer att åvila nautiska byrån; i stället kan en av utredning
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

en föreslagen amanuenstjänst indragas. Utredningens förslag enligt alt. It

innebär bl. a. att från kommerskollegiets sjöfartsbyrå till juridiska byrån

överflyttas befattningen som sjöteknisk konsulent. Innehavaren av denna

tjänst skall vara nautiskt utbildad och ha till uppgift att granska inkomna

rapporter om sjöolyckor in. m. Lotsstyrelsen anser det naturligt, att denna

tjänst placeras på nautiska byrån, vars chef förutsättes representera den

främsta nautiska expertisen inom styrelsen; tjänsten bör därvid benämnas

förste byråinspektör och kvarstå i Ca 29. Även det tidvis anställda nautiska

biträdet åt sjöåklagaren bör tillföras nautiska byrån. Styrelsen förutsätter,

att det för närvarande förekommande dubbelarbetet med granskningen av

rapporter om sjöolyckor, där fartyg gått under ledning av svensk lots —

denna granskning sker nu både i kommerskollegium och lotsstyrelsen _

bortfaller.

Innehavarna av de två befattningarna som överinspektör för sjöbefälsskoloma

avses skola handlägga ärenden om tillsyn av skolorna samt om behörighet

att utöva befäl å svenska handelsfartyg. Utredningen har föreslagit,

att tjänsterna placeras å juridiska byrån; lotsstyrelsen anser dock att

ifrågavarande ärenden mer hör hemma på nautiska byrån. Styrelsen ifrågasätter

därför om icke tjänsterna bör överflyttas till sistnämnda byrå. Personalärenden

avseende sjöbefälsskolorna bör dock handläggas å administrativa

byrån, varvid någon av överinspektörerna bör bli föredragande för sådana

ärenden.

Departementschefen

Utredningens förslag beträffande nautiska byråns uppgifter har mött

erinringar endast från lotsstyrelsen, som ifrågasatt om icke överinspektörerna

för sjöbefälsskolorna och den sjötekniske konsulenten bör tillföras

denna byrå. Då undervisningen i sjöbefälsskolorna omfattar ej endast nautisk

utan även maskinteknisk utbildning samt dessutom överinspektörernas

arbete till stor del är av pedagogisk-administrativ natur kan jag ej biträda

lotsstyrelsens förslag i denna del. Icke heller den sjötekniske konsulenten

bör föras till nautiska byrån, då han har nära samarbete med sjöåklagaren,

Jag tillstyrker således utredningens förslag ifråga om nautiska byråns arbetsuppgifter.

Enligt den av utredningen föreslagna personalorganisationen skall en nu

befintlig förste byråsekreterartjänst utbytas mot en byråinspektörstjänst

i Ca 27. Förslaget biträdes av mig med den ändringen att den nya tjänsten

bör placeras i Ce 27. Vidare bör tjänstebenämningen å denna tjänst och den

nuvarande redaktörstjänsten ändras till förste byråinspektör. Lotsstyrelsens

förslag om att tjänsten som förste byråsekreterare skall kvarstå i stället

för amanuenstjänsten kan jag icke biträda. Utredningens övriga förslag

beträffande personalorganisationen å byrån föranleder ingen erinran från

min sida. De från marinledningen framförda önskemålen om isbrytardirek
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj.ts proposition nr 12i

törens ställning i sjöfartsstyrelsen torde böra prövas i samband med att instruktion

fastställes för sjöfartsstyrelsen. Detsamma gäller ifråga om sjökarteverkets

förslag rörande chefen för jordmagnetiska sektionen.

Sjökartebyrån

Utredningen

Huvuddelen av sjökarteverkets nuvarande uppgifter, d. v. s. de goromål,

som handlägges å verkets sjökortsavdelning och sjömätningsavdelning, böi

sammanföras till en byrå, sjökartebyrån. Hit hör sålunda ärenden, som avser:
1)

geodetiska mätningar och beräkningar;

2) fotogrammetriska arbeten;

3) vattenståndsberäkningar;

4) planläggning och utförande av hydrografiska mätningar;

5) utförande av militärledsmätningar;

6) utarbetande av reproduktionskoncept till allmänna och militära sjökort;
7)

upprättande av militära seglingsbeskrivningar;

8) reproduktion av allmänna och militära sjökort;

9) komplettering och revidering av allmänna och militära sjökort samt

militära seglingsbeskrivningar;

10) lagerhållning av allmänna och militära sjökort samt militära seglingsbeskrivningar

;

11) anskaffning, underhåll och vård av erforderliga instrument för geodetiska

och hydrografiska mätningar;

12) arkivering av geodetiska, hydrografiska och fotogrammetriska handlingar

och kartor ävensom tryckplåtar till allmänna sjökort;

13) arkivering av militära sjökort och seglingsbeskrivningar ävensom

tryckplåtar till militära sjökort;

14) utbildning av mätningsförrättare;

15) samarbete med internationella hydrografiska byrån.

Det synes även lämpligt, att byrån svarar för sjöfartsstyrelsens bibliotek.

För att ernå en lämplig organisation och ledning av arbetet bör sjökartebyrån

indelas i tre sektioner, nämligen en hydrografisk, en kartografisk och

en militärkartografisk.

Av sammanställning å s. 72 framgår, att antalet befattningshavare förblir

oförändrat 55. Lönegradsplaceringen föreslås även bli i huvudsak överensstämmande

med den nuvarande, befattningen som chef för den nuvarande

sjökortsavdelningen är placerad i Ca 33; för chefen å kartografiska

sektionen föreslås emellertid Ca 31.

Befattningshavare med lönegradsbeteckningen Ma tillhör marinen och

skall avlönas från marinens anslag.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 12i

Nuvarande personal

Antal

Lönegrad

1

Cp 15

. -

—

a 1

i

Ma 33 el.

Ma 30

i

Ca 29

i

Ma 27 +

arv.

i

Ca 27

i

Ma 27 el.

Ma 23/19

i

Ma 19

i

Ce 18

i

Ce 17

i

Ca 13

—

—

9

1

Ca 33

1

Ca 27

2

Ca 23

1

Ca 21

4

Ca 21

4

Ca 19

4

Ce 19

1

Ca 19

5

Ce 19

1

Ca 19

1

Ca 19

1

Ca 15

1

Ce 15

1

Ca 14

2

Ce 14

1

Ce 12

1

Ca 11

2

Ce 11

1

Ce 8

3

arv.

38

1

Ca 27

1

Ma 27 +

arv.

1

Ca 23

1

Ca 19

1

Ca 19

1

Ce 19

1

7

55

Ce 11

Befattning

Föreslagen personal

Antal Lönegrad

SJÖKARTEBYRÅN

Överdirektör.

Sjöfartsråd ...

Summa

Hydrografiska sektionen

Tjänstgörande officer (nu byrådirektör)

Statsgeodet...........................

Tjänstgörande officer.................

Statshydrograf......

Tjänstgörande officer

Tjänstgörande underofficer ...............

Förste instrumentmakare.................

Förste arkivbiträde.......................

Ritbiträde...............................

Kanslibiträde (för gemensamma uppgifter inom

byrån).................................

Summa

Kartografiska sektionen

Byrådirektör..........

Statshydrograf........

Kartograf ............

Förste gravör ........

Kartograf ............

Gravör ..............

Kartograf

Laborant ..............

Tryckeriförman ........

Förste ritbiträde ........

» laboratoriebiträde

Koppartryckare ........

Hantverkare .

Ritbiträde ...

Tryckeribiträde.

Lagerbiträde ...

Summa

Militärkartograf iska sektionen

Militärhydrograf ............

Marin assistent..............

Kartograf

Gravör ..

Kartograf

Ritbiträde

Summa

Summa totalt

1

1

1

1

1

10

2

1

4

4

4

1

5

1

1

1

1

1

2

1

1

2

1

3

37

1

1

1

1

1

1

1

7

55

+

Ca 37

Ma 30

Ca 29

Ma 27

arv.

Ca 27

Ma 27

arv. el.

Ma 23/19

+ arv

Ma 19

Ce 18

Ce 17

Ca 13

Ce 11

Ca 31

Ca 23

Ca 21

Ca 21

Ca 19

Ce 19

Ca 19

Ce 19

Ca 19

Ca 19

Ca 15

Ce 15

Ca 14

Ce 14

Ce 12

Ca 11

Ce 11

Ce 8

arv.

Ca 27

Ma 27

arv.

Ca 23

Ca 19

Ca 19

Ce 19

Ce 11

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 124

Av den under kartografiska sektionen upptagna personalen avlönas en

hantverkare, ett tryckeribiträde och tre lagerbiträden för närvarande från

den under sjökar teverkets omkostnadsanslag upptagna posten till publikationstryck.

Utredningen förordar, att medel till avlöning åt denna personal

i fortsättningen anvisas under sjöfartsstyrelsens avlöningsanslag.

För bemanning av sjömätningsfartvgen bör alltjämt disponeras personal

från flottan.

Yttranden

Chefen för försvarsstaben anser, att benämningen marinassistent för den å

militärkartografiska sektionen placerade statofficeren bör utbytas mot benämningen

tjänstgörande officer.

Marinledningen föreslår att marinassistenten överflyttas från sjökartebyrån

till den av marinledningen föreslagna för svar sbyrån. Marinledningen

framhåller vidare, att chefen för hydrografiska sektionen — av utredningen

hänförd till Ma 30 — bör tjänstgöra vid sjökartebyrån under längre tid;

han kan således komma i tur till befordran. Med hänsyn härtill bör tjänsten

liksom hittills avse befattningshavare i Ma 30 eller Ma 33. Vidare föreslår

marinledningen att militärhydrografen på grund av hans under senare år

ökade arbetsbörda och hans föreslagna ställning som sektionschef uppflyttas

till lägst Ca 29. I samband med omorganisationen bör en reglering ske så

att på flottans stat upptages lika många tjänster som de, vilkas innehavare

tjänstgör vid sjökartebyrån hela året. Av denna anledning bör på flottans

stat uppföras två beställningar som tjänstgörande officer, den ena i Ma 27

och den andra i Ma 27 eller Ma 23/19.

Styrelsen för sjökorteverket har intet att erinra mot den föreslagna indelningen

i tre sektioner. Beträffande hydrografiska sektionen föreslår styrelsen

uppflyttning av dels en befattning som förste instrumentmakare från

Ce 18 till Ce 19, dels en befattning som förste arkivbiträde från Ce 17 till

Ce 19. Till den förstnämnda befattningen kommer i den nya organisationen

att hänföras ett ansvarsfullt uppbördsmannaskap. Innehavaren av befattningen

som förste arkivbiträde kommer att handha vissa hemliga handlingar.

Enligt en särskild instruktion får handhavandet av hemligt arkiv inom försvarsväsendet

icke anförtros tjänsteman i lägre lönegrad än Ca 18. Med hänsyn

till att det i detta fall gäller hemliga handlingar av synnerlig sekretess

bör tjänsten placeras i Ce 19. Tjänsten har av utredningen redovisats under

hydrografiska sektionen men bör enligt styrelsen tillhöra militärkartografiska

sektionen. Utredningen har föreslagit att på hydrografiska sektionen

skall nyinrättas en kanslibiträdestjänst; härutöver bör tillkomma en kontorsbiträdestjänst.

En befattning som ritbiträde i Ca 13 föreslås överflyttad tilll

den kartografiska sektionen.

I fråga om kartografiska sektionen förutsätter styrelsen en indelning på

tre detaljer, en originalritnings-, en rättelse- och en reproduktionsdetalj. Chef

bär vara för envar av de två första detaljerna en förste kartograf i Ca 25

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Ilungl. Maj.ts proposition nr 124

samt för reproduktionsdetaljen en förste faktor, likaledes i Ca 25. Styrelsens

förslag i denna del innebär uppflyttning av två kartograf tjänster från Ca 23

samt utbyte av en tjänst som tryckeriförman i Ca 19 mot nyssnämnda förste

faktorbefattning.

Beträffande militärkartografiska sektionen föreslår styrelsen att tjänsten

som militärhydrograf, vars innehavare skall förestå sektionen, uppflyttas

från Ca 27 till Ca 29. Styrelsen hänvisar till att under senare år såväl militärsjömätningen

som det för militära ändamål pågående kartografiska arbetet

ökat i omfattning. Vidare erinrar styrelsen att på sektionen skall tjänstgöra

en marinassistent, som uppbär lön enligt Ma 27 jämte fyllnadsarvode. Styrelsen

finner det uppenbart, att sektionschefen icke bör ha lägre lön än närmast

underlydande befattningshavare. Militärassistenten har hittills svarat

for samarbetet med marinen. Då dessa uppgifter i den nya sjöf artsstyr elsen

skall handläggas på försvarskontoret, kommer marinassistentens göromäl

främst att avse förberedelser för och ledning av de årliga militärsjömätningsexpeditionerna

samt bearbetning av vunna mätningsresultat. Benämningen

marinassistent bör därför utbytas mot tjänstgörande officer. Slutligen bör på

sektionen inrättas en kontorsbiträdestjänst för vissa göromål, som nu handhas

av en arkivarbetare.

Svenska teknologföreningen ifrågasätter, om sänkningen av tre chefslöner

på byrån verkligen motiveras av minskade arbetsuppgifter och mindre ansvar.

Departementschefen

Jag biträder utredningens förslag ifråga om sjökartebyråns arbetsuppgifter,

innebärande att huvuddelen av göromålen i det nuvarande sjökarteverket

överföres till denna byrå.

I den av utredningen föreslagna personalorganisationen synes vissa smärre

ändringar böra vidtagas. Utredningen har föreslagit att för biträdesgöromål

å byrån inrättas en kanslibiträdestjänst i Ce 11 med placering å hydrografiska

sektionen. Motsvarande göromål handhaves nu av en kontorist i

Ca 13, vilken av utredningen placerats å administrativa byrån. Ifrågavarande

befattningshavare synes lämpligen böra överföras till sjökartebyrån och

kanslibit rädestjänsten utgå. I anslutning till de principiella synpunkter jag

forut anfört rörande lönegradsplaceringen torde en tjänstgörande officer

å hydrografiska sektionen även i fortsättningen böra vara placerad i Ma 30

eller alternativt Ma 33. Likaledes bör byrådirektören å kartografiska sektionen

liksom nu vara placerad i Ca 33. Å kartografiska sektionen bör vidare

med hänsyn till befattningshavarnas arbetsuppgifter benämningen för två

gravörtjänster i Ce 19 ändras till kartlitograftjänster. Med anslutning till

marinledningens förslag förordar jag slutligen att marinassistenten å militarkartografiska

sektionen överflyttas till försvarskontoret. Utredningens

förslag att en tjänstgörande officer utöver nuvarande löneförmåner skall tillerkännas

arvode kan jag ej biträda. I övrigt godtager jag utredningens för
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj.ts proposition nr 12i

slag till personalorganisation för sjökartebyrån. Jag är således icke beredd

biträda de ytterligare förslag till tjänsteändringar, som framlagts i leinissyttrandena.

Fyr- och elektrobyrån

Utredningen

Denna byrå avses skola bildas av fyringenjörkontorets i lotsstyrelsen avdelning

för fyr- och elektrotekniska ärenden. Kontorets nuvarande uppgifter beträffande

vatten- och husbyggnadsärenden bör överflyttas till den föreslagna

byggnadsbyrån, varjämte ledningen av det kontoret underställda lotsverkets

huvudförråd bör handhavas av fartygsbyrån. På byrån bör i huvudsak ankomma

ärenden, som avser:

1) fyr-, mistsignal-, radio och radaranordningar ävensom trafiksignalanläggningar

för sjöfarten;

2) teletekniska apparater och anläggningar i övrigt;

3) elektrisk kraftförsörjning för sjöfartsverkets anläggningar ävensom

elektriska kraft-, belysnings- och värmeinstallationer;

4) beskrivningar och instruktioner för skötsel och vård av sådan teknisk

materiel, som omfattas av byråns verksamhet;

Befattning

Nuvarande personal

Föreslagen personal

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

FYR- OCH ELEKTROBYRÅN

Sjöfartsråd (nu överfyringcnjör)................

Summa

Fyr- och kra/Isektionen

Byrådirektör..................................

Byråingenjör..................................

Ingenjör ......................................

Assistent ....................................

Elektrotekniker ..............................

Kanslibiträde ................................

Summa

Teleseklionen

Byrådirektör (nu förste fyringenjör)............

Byråingenjör (nu fyringenjör)..................

Ingenjör (deltidsanställd) ......................

> ......................................

Assistent (nu instruinentuppbördsman)..........

Radioverkmästare ............................

Radiotekniker ................................

Radiomontör..................................

Summa

Summa totalt

I

1

1

1

1

1

1

1

8

15

Cp 13

Ce 25

Ca 23

arv.

Ca 19

Cg 16

Cg H

Ca 81

Ca 27

arv.

Cg 23

Ce 19

Ce 19

eg 1»

Ce 15

1

1

1

1

1

1

1

7

15

Cp 13

Ce 31

Ce 25

Ca 23

Ce 23

Ca 21

Ce 17

Ce 11

Ca 31

Ca 27

Ce 23

Ce 19

Ce 19

Ce 19

Ce 15

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 124

5) utbildningsföreskrifter för fyrpersonalen;

6) frågor i allmänhet av fyrteknisk och elektroteknisk beskaffenhet.

Byråns arbetsuppgifter kan väntas tillväxa efterhand som användningen

av radionavigatoriska hjälpmedel ombord utvecklas samt radiofyrar och motsvarande

anordningar för radar m. m. därigenom påfordras i ökad grad.

För att rätt kunna förutse sjöfartens behov av säkerhetsanordningar på detta

område måste byrån i sin verksamhet ha ett starkt inslag av framtidsplanläggning,

vilket bland annat innebär, att byrån noggrant måste följa den

tekniska utvecklingen på området även inom främmande länders fyrväsen

med särskilt aktgivande på de senaste rönen. Byråns arbete är därför i hög

grad betingat av utvecklingen i nämnda hänseenden.

Byrån bör organiseras på två sektioner, en fyr- och kraftsektion och en

telesektion, enligt sammanställning å s. 75.

Av den nuvarande personalen tjänstgör samtliga i lotsstyrelsen utom ingenjörerna,

assistenten och radiomontören på telesektionen, vilka tillhör sjökarteverket.

Befattningen som chef för telesektionen motsvaras i nuvarande

organisation av tjänsten som förste fyringenjör i Ca 31. Chefen för fyr- och

kraftsektionen måste vara högt kvalificerad. Med hänsyn härtill föreslås, att

på denna sektion inrättas en byrådirektörstjänst i Ce 31. Från sakanslag avlönas

de tjänster, vilka i sammanställningens uppgifter för nuvarande organisation

angivits med lönegradsbeteckningen Cg eller som arvodist; medel

för dessa tjänster bör i fortsättningen anvisas under sjöfartsstyrelsens avlonmgsanslag.

I samband härmed bör tjänsterna erhålla extra ordinarie ställning

i närmast motsvarande lönegrad. En assistenttjänst på fyr- och kraftsektionen

bör uppflyttas från Ca 19 till Ca 21.

Yttranden

Utredningen har bl. a. föreslagit att en å sjökarteverkel nu tjänstgörande

ingenjör i Cg 23 överflyttas till fyr- och elektrobyråns telesektion med placering

i Ce 23. Styrelsen för sjökarteverket finner denna lönegradsplacering

otillfredsställande. Nämnda befattningshavare har i viktiga frågor biträtts

a\ sjökarteverkets konsulterande ingenjör, som åtnjuter ersättning i form

av arvode. Då denna arvodestjänst föreslås skola utgå, får den i 23 lönegraden

placerade ingenjören med hänsyn särskilt till den speciella naturen av

sjökarteverkets deccaapparatur ett skärpt ansvar; på grund härav bör han

placeras i Ce 25.

Statskontoret anser sig i avsaknad av närmare motivering för uppflyttning

av en assistenttjänst på fyr- och kraftsektionen från Ca 19 till Ca 21

icke kunna tillstyrka denna lönegradsförändring.

Lotsstyrelsen framhåller, att fyr- och elektrobyrån — förutom de arbetsuppgifter

som nu handlägges på fyr- och elektrotekniska avdelningen i lotsstyrelsen

samt av sjökarteverkets elektrotekniska personal — kommer att

tilldelas ytterligare arbetsuppgifter av betydande omfattning, främst frågor

om elkraftteknisk, instailationsteknisk och teleteknisk utrustning på stats
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj.ts proposition nr 124

isbrytaren och den flytande materiel, som nu disponeras för väg- och vattenbvggnadsverkets

hamnarbeten. Med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning

och särskilda beskaffenhet samt rådande löneläge för teknisk personal

bör byrådirektören på fyr- och kraftsektionen placeras i 33 i stället för 31

lönegraden; tjänsten bör vidare uppföras pa ordinarie stat. Utredningen

har överfört en byråingenjör i Ce 25 från lotsstyrelsen med oförändrad lönegradsplacering

till fyr- och kraftsektionen. Befattningen bör med hänsyn

till arbetsuppgifterna i det nya verket uppflyttas till Ce 27.

Ärenden angående tryckluftdrivna mistsignalanläggningar med tillhörande

maskinerier samt förbränningsmotorer i aggregat för alstring av elkraft

föredrages för närvarande i lotsstyrelsen av överfyringenjören; ärendenas

beredning och det praktiska arbetet ute på platserna utföres av lotsbyråns

tekniska personal. Lotsstyrelsen tillstyrkex’, att dessa ärenden såsom utredningen

ansett — i sin helhet skall handläggas a den nya fyr- och elektrobyrån.

Emellertid har denna byrå icke tillförts någon arbetskraft för ändamålet;

den nyssnämnda tekniska personalen inom nuvarande lotsbyran har

av utredningen placerats på fartygsbyrån och kommer att helt tagas i anspråk

för arbeten, som skall åvila denna byrå. På fyr- och kraftsektionen

bör därför inrättas en befattning som byråingenjör i Ce 25 för vissa maskintekniska

arbetsuppgifter.

I överensstämmelse med vad som anförts i yttrandet från styrelsen för

sjökarteverket föreslår även lotsstyrelsen, att den tidigare nämnda ingenjörstjänsten

i 23 lönegraden omhildas till en befattning som byråingenjör i

Ce 25. Viss personal, som deltar i sjökar teverkets arbete med de s. k. deccakedjorna,

tillhandahålles av marinen, däribland en telemästare i 16 lönegraden.

Denne tjänstgör under hela året i sjökarteverket. Med hänsyn härtill

och för att undvika ofta förekommande personbyten bör tjänsten uppföras

på fyr- och elektrobyråns telesektion under benämningen tekniker i Ce 17.

Slutligen föreslås, att befattningarna som elektrotekniker i Ce 17, radioverkmästare

i Ce 19 och radiotekniker i Ce 19 med oförändrad löneställning

erhåller tjänstebenämningen tekniker.

Svenska teknologföreningen anser namnet på den föreslagna byrån missvisande,

eftersom fyrfrågorna kommer att handläggas på flera olika byråer.

Byrån bör benämnas enbart elektrobyrån och den ena sektionen endast

kraftsektionen.

Föreningen understryker utredningens påpekande att utvecklingen inom

detta område går snabbt. Kvalificerad förstärkning av byråns personal kan

bli nödvändig för att lösa uppgifterna inom delta för sjöfartens ekonomi

betydelsefulla område.

Departementschefen

De av utredningen föreslagna arbetsuppgifterna för fyr- och elektrobyrån

har icke mött någon erinran från remissinstansernas sida. Icke heller jag

har något att erinra häremot. Teknologf öreningens yrkande om ändrad benämning

å byrån anser jag mig icke böra biträda.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 124

Sjöfartsrådet bör placeras i lönegraden Cs 13. Med hänsyn till arten och

omfattningen av fyr- och kraftsektionens arbetsuppgifter synes erforderligt

att såsom utredningen föreslagit sektionen tillföres en kvalificerad tekniker.

För ändamålet bör inrättas en byrådirektörstjänst med placering i Ca

31, motsvarande en nu befintlig tjänst som förste fyringenjör i lotsstyrelsen.

I enlighet med tidigare anförda principiella skäl anser jag mig icke kunna

förorda en uppflyttning av assistentbefattningen från Ca 19 till Ca 21. I fråga

om personalen å fyr- och kraftsektionen förordar jag vidare att den nu arvodesanställde

ingenjören kvarstår i arvodesbefattningen och att elektroteknikern,

som f. n. är placerad i Cg 17, bibehålies å extra stat. Förslaget

att ett extra kanslibiträde erhåller extra ordinarie anställning biträder jag.

\ad gäller befattningen som chef för telesektionen kan jag för närvarande

ej tillstyrka högre placering än Ce 29. Tjänsten bör erhålla benämningen

förste byråingenjör. Jag förordar att ingenjören i Cg 23 överföres till extra

ordinarie stat. Någon uppflyttning av tjänsten, som föreslagits i några remissyttranden,

är jag däremot icke beredd förorda. Utredningens förslag om

överföring till extra ordinarie stat av en radioverkmästare och en radiotekniker,

vilka båda har en förhållandevis lång tjänstgöring i lotsstyrelsen,

föranleder icke heller nagon erinran från min sida; dock bör den senare

befattningshavaren vara placerad i 18 lönegraden liksom nu. I remissyttrandena

framförda förslag om ändringar i övrigt i personalorganisationen kan

jag ej biträda.

By ggnadsbyrån

Utredningen

Utredningen har föreslagit, att den tekniska granskningen av byggnadsobjekt

på hamn- och farledsområdet samt handhavandet av den statliga

byggnadsverksamheten på detta område skall överflyttas från väg- och vattenbyggnadsverket

till sjöfartsstyrelsen. Dessa ärenden bör handläggas på

en särskild byggnadsbyrå. Till denna byrå bör även föras de byggnadsärenden

avseende lotsverkets fasta anläggningar, som nu ankommer på lotsstyrelsens

fyringenjörkontor.

På sjöfartsstyrelsens byggnadsbyrå bör alltså handläggas ärenden som

avser:

1) utredningar rörande samt upprättande respektive granskning av arbetsplaner

för hamnar, farleder samt fyr- och husbyggnader;

2) statsbidrag till hamnar och farleder;

byggande av statliga och statsunderstödda fiskehamnar, statsunderstödda

mindre hamnar och farleder, statliga farleder, hamnar vid lots- och

fyiplatser, fyrar och fasta sjömärken ävensom hus för sjöfartsverkets behov;
4)

byggande enligt Kungl. Majrts medgivande av hamnar och farleder

m. m. för statliga och kommunala myndigheter ävensom enskilda;

5) kontroll av hamn- och farledsbyggnader, som utföres med statsbidrag;

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj.ts proposition nr 124

6) underhåll av statens fiskehamnar och under sjöfartsstyrelsens förvaltning

stående farleder, hamnar vid lots- och fyrplatser, fyrbyggnader,

fasta sjömärken, hus in. m.;

7) drift av statens fiskehamnar och under sjöfartsstyrelsens förvaltning

stående farleder;

8) kontroll av underhåll och drift av hamnar och farleder, utförda med

statsbidrag.

Som framgår av de tidigare lämnade redogörelserna för nuvarande organisation

finnes inom väg- och vattenbyggnadsverket en lokal organisation

för hamn- och farledsbyggande, nämligen de tre hamnavdelningarna i Stockholm,

Karlskrona och Göteborg. Inom lotsstyrelsen finnes däremot icke någon

motsvarighet till dessa lokala byggnadsorgan; ledningen av byggnadsarbetena

sker här centralt. Utredningen har vid prövning av denna fråga

kommit till den uppfattningen, att ett sammanförande till en central myndighet

av alla hithörande utrednings- och byggnadsfrågor är mest ändamålsenligt.

Den centrala myndigheten — sjöfartsstyrelsen — har då möjlighet

att effektivt utnyttja personalen på byggnadsbyrån för de byggnadsprojekt,

som vid olika tidpunkter är aktuella. Styrelsen bör även ha möjlighet

att organisera tillfälliga lokala kontor på byggnadsorten, där så med

hänsyn till arbetenas omfattning synes erforderligt. En central organisation

gör betydande personalinskränkningar möjliga.

För handhavande av här angivna uppgifter bör byrån organiseras på en

utredningssektion och en byggnadssektion enligt efterföljande sammanställning

(s. 80).

Av den nuvarande personalen tjänstgör inom lotsstyrelsen förste fyringenjören

i Ca 31, fyringenjören i Ca 27, två ingenjörer i Ce 23, verkmästarna

samt tre ritare (en i Ca, två i Cg 19); Övriga befattningshavare tjänstgör

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller förutnämnda hamnavdelningar.

Befattningen som sjöfartsråd motsvaras i nuvarande organisation av

byråchefstjänsten på väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå.

Med hänsyn till arbetsuppgifternas art och rådande löneläge för teknisk

personal anser utredningen, att för befattningarna som sektionschefer bör

nyinrättas två byrådirektör stjänster i Ca 33. I nuvarande organisation finnes

fem tjänster i 31 lönegraden, varav en benämnd förste fyringenjör och

de övriga vägingenjör. Ehuru sammanslagningen av lotsstyrelsens samt

väg- och vattenbyggnadsverkets organ för hithörande uppgifter innebär en

rationalisering, har utredningen icke ansett sig kunna förorda eu beskärning

av antalet 31-gradstjänster. För att byråns arbete skall kunna bedrivas

effektivt är tillgång på kvalificerade, självständigt arbetande tekniker en

nödvändig förutsättning. Däremot synes det vid eu sammanslagning och ett

slopande av de lokala organen — hl. a. med hänsyn till det arbete, som utan

särskild personalförstärkning kan utföras inom sjöfartsstyrelsens övriga

byråer — möjligt att i betydande utsträckning reducera ingenjörspersonalen

i lägre lönegrader. Utredningen har härvid förutsatt, att personalens in
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 12i

Befattning

Nuvarande personal

Föreslagen personal

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

BYGGNADSBYRÅN

Sjöfartsråd (nu byråchef)..................

1

Cp 13

1

Cp 13

Summa

1

1

Utredningssektionen

Byrådirektör.................

_

_

1

Ca 33

> (nu förste fyringenjör) ............

1

Ca 31

3

Ca 31

Förste byråingenjör .................

1

Ca 29

1

Ca 29

> >

2

Ce 29

_

Byråingenjör....................

2

Ce 27

2

Ce 27

>

1

Ca 25

1

Ca 25

> ....

4

Ce 25

1

Ce 25

Ingenjör .........................

1

Ce 23

2

Ce 23

Ritare........................

2

Ce 19

2

Ce 19

Kanslibiträde ..................

i

Ca 11

1

Ca 11

Kontorsbiträde.....................

3

bef.gång

2

bef.gång

Summa

18

16

By gg na dssektionen

-

Byrådirektör..............

_

_

1

Ca 33

* (nu väging. vid hamnavdelningarna)

3

Ca 31

2

Ca 31

Vägingenjör .......................

1

Ce 31

Förste byråingenjör..............

1

Ce 29

2

Ce 29

Fyringenjör .......................

1

Ca 27

Byråingenjör.....................

3

Ce 27

2

Ce 27

>

4

Ce 25

2

Ce 25

» ......... , , ,

1

Cg 25

_

Ingenjör .....................

1

Ce 23

2

Ce 23

» ........

5

Ce 21

—

_

> ......

i

Cg 21

_

Verkmästare........................

i

Ce 21

2

Ce 21

> .....

i

Cg 21

_

Ritare.......................

i

Cä 19

1

Ca 19

..........

2

Cg 19

1

Ce 19

Tekniker........................

2

Ce 17

Kontorsbiträde.....................

4

bef.gång

2

bef.gång

Summa

32

17

Summa totalt

Öl

34

delning pa sektioner icke skall utgöra hinder för att befattningshavarna

smidigt utnyttjas för arbetsuppgifter inom byråns hela verksamhetsområde.

Vid bifall till den föreslagna organisationen av byrån ernås sålunda en avsevärd

minskning av lönekostnaderna. Antalet befattningar på byggnadsbyran

beräknas sålunda nedgå med 17 i förhållande till nuvarande organisation.

Förslaget innebär i fråga om väg- och vattenbyggnadsverket, att

hamnbyrån upphör, att antalet tjänster minskas på konstruktionsbyrån med

fem (1 Ce 29, 3 Ce 25, 1 Ce 19) samt på byggnads- och underhållsbyrån med

två (1 Ce 27, 1 kontorsbiträde) samt att de tre lokala hamnavdelningarna

jämte vissa kontorsbiträdesbefattningar avvecklas.

Antalet kontorsbiträdesbefattningar, varmed de tre av organisationsändringen

berörda vägförvaltningarna enligt förslaget minskas, utgör fyra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj.ts proposition nr 12b

Utredningen förutsätter, att samtidigt med ovan angivna organ isationsändring

till sjöfartsstyrelsen överflyttas för hamnbyggnadsverksamheten erforderligt

antal arbetsledare ävensom de maskinister och andra maskinskötare,

som nu är avdelade för driften av mudderverk och annan flytande materiel.

Även kollektivavtalsanställda arbetare, vilka är att anse såsom stadigvarande

knutna till hamnbyggnadsverksamheten, bör övergå i sjöfartsverkets

tjänst. Den nu nämnda personalen bör i fortsättningen liksom hittills avlönas

från sakanslag och har därför icke redovisats i personalsammanställningen

för byrån.

Yttranden

Åtskilliga av de myndigheter och organisationer, som yttrat sig över utredningens

förslag till personalorganisation för förevarande byrå, har berört

två huvudfrågor, nämligen dels frågan om att slopa hamnavdelningarna,

dels frågan huruvida personaluppsättningen på byrån är tillräcklig.

Chefen för försvarsstaben anser slopandet av hanmavdelningarna vara en

bestämd nackdel ur såväl beredskapssynpunkt som även ur andra än militära

synpunkter. Det slutliga avgörandet i denna fråga bör ske först efter

närmare utredning i samråd med berörda civila och militära myndigheter.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser hamnavdelningarnas arbetsuppgifter

vara av den art, att de fordrar noggrann lokalkännedom. Styrelsen finner

möjligt att personalen i vissa avseenden kan lättare utnyttjas effektivt

om den sammandrages. Häremot verkar dock vissa med centraliseringen

sammanhängande olägenheter, som bör beaktas. Den detaljerade lokalkännedom,

som erfordras, kan ej förvärvas av ett större antal tjänstemän. Redan

härigenom minskas möjligheten att genom centralisering uppnå ett bättre

utnyttjande av personalen. Genom att resorna blir mera omfattande ökar

spilltiden och resekostnaderna. Det har vidare visat sig att redan med de

nuvarande stora distrikten det i vissa fall kan uppstå svårigheter att förvärva

personal, som ur egen eller familjens synpunkt är villig att tillbringa

en stor del av sin tid på resor. Därjämte skulle anordningen behöva kompletteras

med lokala arbetskontor. Bostadsproblemen för personalen vid

dessa kan också bli svåra. Även om det är möjligt att förvärva sådan personal

kommer det i större utsträckning än nu att erfordras resor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansvarar i krig för underhåll och reparation

av vissa hamnar och farleder genom en särskild byggnads- och

reparationsberedskap, som nu delvis ankommer på hamnavdelningarna.

Om avdelningarna indrages måste — framhåller styrelsen — denna beredskap

helt vidmakthållas av sjöfartsstyrelsen, vilket torde vara förenat med

bestämda nackdelar. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avstyrker således

förslaget om indragning av hamnavdelningarna; om de bör kvarligga på nuvarande

orter och om de bör ändras till antal blir beroende på arbetsuppgifternas

omfattning och förläggning.

(> Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 124

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

Fiskei istyrelsen hyser betänkligheter mot indragningen av hamnavdelningarna

och menar att hamnavdelningarna i Göteborg och Karlskrona för åtskillig

tid framåt har en viktig funktion att fylla.

Länsstyrelserna i Blekinge län samt Göteborgs och Bohus län har i huvudsak

anlagt liknande synpunkter men har därutöver betonat, att det är

av värde för länsstyrelsen att ha tillgång till en hamnavdelning inom länet.

Lansstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller, att erfarenheten i länet,

där fiske och fraktfart spelar en framträdande roll, visar att det funnits

anledning för länsstyrelsen att så gott som varje vecka taga kontakt med

hamnavdelningen. Länsstyrelsen föreslår att hamnavdelningarna bibehålies

och helst förstärkes.

Föreningen för inre vattenvägar ställer sig tveksam till förslaget att slopa

hamnavdelningarna.

Svenska teknologföreningen anser, att det är väsentligt att behovet av

lokalkännedom och av byggnadskunnig personal längs kusterna icke eftersättes.

Tjänstemännens centralorganisation uttalar att ett slopande av hamnavdelningarna

ej medför endast fördelar utan även vållar olägenheter i åtskilliga

avseenden.

Lotsstyrelsen framhåller, att om det för hamnbyggnadsarbeten vid västkusten

behövs en lokal avdelning bör man överväga att infoga den i —

eller samordna den med — lotsdistriktsexpeditionen där. En sådan åtgärd

bhr ett naturligt led i rationaliseringen av de statliga uppgifterna på sjöi

artsområdet. J

Farhågor for att den av utredningen föreslagna personaluppsättningen å

byggnadsbyrån ej är tillräcklig har uttryckts i flera yttranden. Sålunda ifrågasätter

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen om nämnda byrå med dess i

förhållande till nuvarande organisation starkt beskurna personaluppsättning

skall kunna tillfredsställande ombesörja den verksamhet, som kommer att

ahgga det nya sjöfartsverket. Styrelsen utvecklar vidare sina synpunkter

pa följande sätt.

En väsentlig del av det arbete, som f. n. utföres på styrelsens hamnbyrå

och hamnavdelningar, utgör den projekterings- och utredningsverksamhet

som niaste föregå varje byggnadsföretag. I denna verksamhet ingår tidsödande

och arbetskrävande tekniska, allmänt ekonomiska och transportekononnska

undersökningar. Ingående utredningar om behovet av de ifrågasatta

byggnadsåtgärderna ävensom rörande olika alternativ att tillgodose

detta behov måste företagas, innan det omfattande tekniska arbetet med

hamnbyggnadens allmänna utformning m. m. vidtager. Med den erfarenhet

styrelsen bär av dessa arbetsuppgifters omfång, anser styrelsen den personal

som i orslaget tilldelats den nya byggnadsbyrån vara otillräcklig.

Styrelsen anser vidare att betydande svårigheter kommer att uppstå, då

det galler rekryteringen av ingenjörspersonal. Utredningen har beräknat

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj.ts proposition nr 12b

den sammanlagda omslutningen av byggnads- och underhållsverksamheten

hos lotsverket samt väg- och vattenbyggnadsverkets hamnorgan under den

senaste sexårsperioden till ca 8 milj. kronor per år; utredningen har ansett

en sådan omslutning tillräckligt stor för att möjliggöra rationellt byggande

genom ett för ändamålet tillskapat organ inom det nya verket. Till belysning

härav framhåller väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att byggnadsomslutningen

vid envar av styrelsens större vägförvaltningar f. n. uppgår till ca

15—20 milj. kronor per år. Enligt styrelsens förmenande skulle en vägförvaltning

med en sådan byggnadsomslutning utgöra en alltför oekonomisk

organisation om den utrustades med all den expertis i form av personal

för konstruktioner och annan sakkunskap, som krävs för byggandet.

Inom en sådan relativt liten organisation med begränsade befordringsutsikter

torde även betydande svårigheter föreligga att rekrytera skickliga

ingenjörer. Även om den av utredningen föreslagna nya organisationen kan

medföra bättre rekryteringsmöjligheter än för närvarande vid lotsverket, är

styrelsen av egna erfarenheter ytterligt tveksam om organisationen får möjlighet

att förvärva ingenjörspersonal med sådan kompetens, att arbetsuppgifterna

kommer att handläggas på ett nöjaktigt sätt.

Utredningen har föreslagit, att vid överflyttningen av hamnärenden från

väg- och vattenbyggnadsverket till sjöfartsverket skall undantagas de ärenden,

som avser dels teknisk tillsyn å allmän flottleds underhåll och nyttjande,

dels skyddsåtgärder mot strandskärningar och översvämningar. Vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen anför härom, att styrelsen, sedan väg- och vattenbyggnadsdistrikten

upphörde, icke tilldelats eller eljest kunnat frigöra

personal för tillsynen över flottlederna. Detta arbete har fördenskull alltsedan

dess varit nedlagt.

Vad angår det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen åvilande ansvaret för

skyddsåtgärder mot strandskärningar och översvämningar framhåller styrelsen,

att — i den mån bestämmelserna härom innebär att styrelsen ålägges

tillsynen och planläggningen av förebyggande åtgärder — styrelsen kommer

att efter den föreslagna omorganisationen icke ha någon personal tillgänglig

för dessa arbetsuppgifter.

Styrelsen hemställer därför att för sin del bli befriad från dessa speciella

arbetsuppgifter.

Lotsstijrelsen anser sig icke kunna bedöma storleken av de arbetsuppgifter,

som kommer att tillföras hamnbyrån från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

hamnbyggnadsverksamhet. En sammanslagning av denna verksamhet med

lotsstyrelsens byggnadsavdelning kommer emellertid att medföra en arbetskraftbesparande

rationalisering. Personaluppsättningen på byggnadsavdelningen

inom lotsstyrelsens fyringenjörkontor är redan nu för liten; vid sammanslagningen

kommer sålunda icke någon i lotsstyrelsen för närvarande

anställd byggnadsteknisk kraft att friställas. I delta sammanhang framhåller

styrelsen, att vid dess byggnadsavdelning utöver den i betänkandet redovisade

personalen för närvarande tjänstgör en ingenjör i Cg 30. Utredningens förslag

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 124

till personaluppsättning på byggnadsbyrån anser styrelsen böra utökas med

två befattningar som assistent i Ce 19, en å vardera sektionen. Deras arbetsuPP§ifter

skulle vara att biträda den tekniska personalen vid upphandlingar,

förande av byggnadsliggare och statistik samt handläggning av vissa andra

göromål, som måste skötas även när den tekniska personalen är på tjänsteresor.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att med hänsyn till utvecklingen

på området någon nedskärning av den nuvarande personalstyrkan ej

torde vara möjlig att genomföra.

Svenska hamnförbundet ställer sig skeptiskt till tanken att personalbehovet

inom byggnadsbyrån blir så mycket mindre än inom motsvarande nu

befintliga organ.

Svenska teknologföreningen anser det uteslutet att byrån med den föreslagna

organisationen skall kunna lösa sina uppgifter. Chefen för byggnadsbyrån

får en nyckelställning och måste besitta höga tekniska kvalifikationer

in. m. Han bör därför placeras i överdirektörs löneställning.

En viss begränsning av byggnadsbyrån föreslås av statskontoret. Ämbetsverket

har icke blivit övertygat om nödvändigheten att tillskapa två särskilda

sektionschef stjänster i 33 lönegraden; det närmaste ansvaret för sektionernas

arbetsuppgifter bör kunna avila befattningshavare i 31 lönegraden. I vart

fall bör antalet tjänster i 33 och 31 lönegraderna icke överstiga det nuvarande

antalet befattningar i sistnämnda lönegrad.

Statens lönenämnd har ifrågasatt om icke placeringen av nämnda tjänster

i 33 lönegraden är väl hög.

Sveriges arbetsledareförbund erinrar om att utredningen å byggnadssektionen

redovisar en verkmästare i Ce 21 och en verkmästare i Cg 21, vilka

befattningar nu tillhör lotsstyrelsen, och att. utredningen föreslagit, att båda

verkmästarna skall placeras i Ce 21. Arbetsledareförbundet har i anledning

härav anfört att man beträffande väg- och vattenbyggnadsverkets byggnadsverksamhet

funnit lämpligt att införa ett arbetsledarreglemente i stället för

att inordna verkets arbetsledare i statsförvaltningens vanliga huvudanställningsformer.

Anställningsformerna enligt detta arbetsledarreglemente kan

närmast karakteriseras såsom reglerad arvodesbefattning med lönegradsplacering

och sociala förmåner inklusive pensioner, motsvarande vad som

tillkommer e. o. tjänstemän. Lotsverket återigen torde först under senare

år ha anställt arbetsledare i verkmästarställning, vilket skett i blygsam skala.

Införandet av specialreglementen har ej kommit i fråga för lotsverkets vidkommande.

Den formella skillnad, som sålunda föreligger i anställningsform mellan

lotsverkets och väg- och vattenbyggnadsverkets bvggnadsarbetsledare inom

det berörda området, får enligt arbetsledareförbundets mening ej leda till

att de båda grupperna sätts i olika ställning vid den tilltänkta sammanslagningen.

Arbetsledareförbundet, som har medlemmar inom båda de berörda

personalgrupperna, finner det sålunda oriktigt att sätta nu Cg-anställd personal

inom lotsverket i förmånsställning framför befattningshavare med

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 124

85

mångårig pensionsberättigad anställning hos väg- och vattenbyggnadsverket.

Att uppföra lotsstyrelsens hittillsvarande arbetsledare på avlöningsanslag

men låta väg- och vattenbyggnadsverkets motsvarande befattningshavare

kvarstå på sakanslag synes ej heller riktigt. Därest man i fortsättningen avser

att avlöna den hithörande personalen på sakanslag, bör detta i lika mån

tillämpas oavsett från vilket ämbetsverk personalen övertagits.

Departementschefen

Utredningen har föreslagit, att byggnadsbyråns huvuduppgifter skall vara

dels tekniska granskningen av byggnadsprojekt avseende hamnar, farleder,

fyr- och husbyggnader, dels handhavandet av den statliga byggnadsverksamheten

på detta område. Förslaget innebär alltså, att såväl väg- och

vattenbyggnadsverkets som lotsstyrelsens byggnadsverksamhet samt därtill

knutna utrednings- och konstruktionsuppgifter skall skötas av byggnadsbyrån.

Utredningens förslag i detta hänseende tillstyrker jag. Rörande handläggningen

av ärenden angående teknisk tillsyn å allmän flottleds underhåll

och utnyttjande samt skyddsåtgärder mot strandskärningar och översvämningar

är jag icke beredd att tillstyrka någon överflyttning till sjöfartsverket.

Väg- och vattenbyggnadsverket har nu en lokal organisation för hamnoch

farledsbyggande, nämligen de tre hamnavdelningarna i Stockholm,

Karlskrona och Göteborg. Lotsstyrelsen har icke någon motsvarighet till

dessa lokala organ, utan ledningen av byggnadsverksamheten skötes centralt

från styrelsen. Utredningen har föreslagit, att hithörande utrednings- och

byggnadsfrågor sammanföres till den centrala myndigheten — sjöfartsstyrelsen.

Utredningen förordar vidare, att sjöfartsstyrelsen skall ha möjlighet

att organisera tillfälliga lokala kontor på byggnadsorten, där så med

hänsyn till arbetenas omfattning bedömes erforderligt.

Utredningens förslag innebär att de nuvarande hamnavdelningarna slopas.

Detta har av en del remissinstanser ansetts vara förenat med nackdelar.

Sålunda har det framhållits att tjänstemännen vid en centraliserad organisation

ej kan väntas besitta samma lokalkännedom som befattningshavarna

i lokalavdelningen. Vidare medför centraliseringen ökat behov av

resor. Försvarsberedskapsskäl anses också tala för en lokal eller decentraliserad

organisation. Länsstyrelserna i Blekinge län och Göteborgs och Bohus

län har tillagt, att det är av värde för länsstyrelsen att ha tillgång till

en hamnavdelning i länet.

I remissyttrandena har vidare uttryckts farhågor för att den personal,

som tilldelats byrån, är otillräcklig i förhållande till arbetsuppgifterna samt

att svårigheter kommer att uppstå, då det gäller rekryteringen av ingenjörspcrsonal.

I anledning av de kritiska synpunkter som anförts vill jag först framhålla

att den nuvarande organisationen av hamnbyggnadsfrågor inom vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen innebär en uppdelning av frågorna dels inom

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kangl. Maj.ts proposition nr 12b

styrelsen på ett flertal byråer, dels inom verket på den centrala styrelsen

och på fasta lokalavdelningar. Utredningens förslag innebär en koncentration

av dessa frågor till en starkare central arbetsenhet, vilket torde främja

möjligheten att få till stånd en översiktlig arbetsplanering och arbetsledning.

Vad angår slopandet av hamnavdelningarna vill jag framhålla att skillnaden

mellan nuvarande förhållanden och den av utredningen rekommenderade

ordningen ej torde vara så betydande som vissa remissinstanser velat

göra gällande. Utredningen förutsätter nämligen att, samtidigt som de

fasta hamnavdelningarna slopas, lokala arbetskontor upprättas i mån av

behov. Detta synes enligt min uppfattning innebära en smidigare organisation

än en fast distriktsorganisation, som lätt kan bli överdimensionerad i

förhållande till de tid efter annan växlande arbetsuppgifterna inom distrikten.

I sådant fall försvåras möjligheterna att effektivt utnyttja den befintliga

personalen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har avstyrkt indragning

av hamnavdelningarna, men samtidigt uttalat att frågan, huruvida de bör

ligga kvar på nuvarande orter och om de bör ändras till antal, bör bli beroende

på arbetsuppgifternas omfattning och förläggning. Sistnämnda uttalande

ansluter sig såvitt jag kan finna helt till den av mig förordade ordningen

med lokala arbetskontor. Den skillnad i ståndpunkter, som här kan

föreligga, synes sålunda inskränka sig till frågan huruvida lokalorganen

skall vara mer eller mindre rörliga. Som jag redan angivit anser jag övervägande

skäl tala för ett system, som innebär att styrelsen utan större omgång

skall kunna ompröva och förändra den lokala organisationen i samma

män som byggnadsarbetenas omfattning växlar på olika platser. Det bör i

detta sammanhang nämnas att de nuvarande hamnavdelningarna i Stockholm

och Karlskrona i betydande utsträckning kommit att syssla med andra

arbeten än hamnbyggnadsfrågor, bl. a. med brobyggnader. Det finns sålunda

anledning utgå från att de lokala arbetskontor, som i fortsättningen kan

erfordras för hamnärenden, kan bli mindre omfattande än de befintliga

hamnavdelningarna.

Den av utredningen föreslagna byråorganisationen innebär å ena sidan

en förstärkning beträffande de högsta tjänsterna, vilkas innehavare skall

svara för de kvalitativt mest krävande uppgifterna, och å andra sidan en

viss minskning av lägre personal. Detta är en förskjutning, som torde vara

ägnad att medföra en kraftigare och mera kvalificerad ledning av verksamheten,

samtidigt som betydande personalbesparingar uppkommer. Vidare

ernås en förbättring av befordringsmöjligheterna för ingenjörspersonalen,

vilket bör påverka rekryteringen av sådan personal i förmånlig riktning.

I anledning av de farhågor, som framförts i vissa yttranden, för att personalen

skulle bli otillräcklig vill jag framhålla att byggnadsbyrån ej dimensionerats

för en utvidgad byggnadsverksamhet utan endast för samma

byggnadsvolym, som kommit till utförande under senare år. Jag vill

erinra om att utredning för närvarande pågår angående statens ekonomiska

medverkan vid om- och utbyggnad av handelshamnar och farleder. Det är

därför angeläget att nu ej överdimensionera den med denna verksamhet

sysselsatta personalen. Såvitt jag kunnat finna får den organisation, som

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj.ts proposition nr 724

utredningen föreslagit, anses vara väl avpassad med hänsyn till vad som nu

kan förutses i fråga om byggnadsuppgifternas omfattning. I händelse^ även

framtida mera avsevärd utvidgning av byggnadsverksamheten måste

man givetvis räkna med ökat personalbehov.

Vad angår detaljerna i fråga om personaluppsättningen på byggnadsbyrån

godtager jag utredningens förslag i vad avser löneställningen för de tre

ledande befattningshavarna, d. v. s. sjöfartsrådet och de båda sektionscheferna.

Vad angår anställningsformen bör emellertid sjöfartsrådstjänsten

placeras i Cs 13 och tjänsten som chef för utredningssektionen i Ce 33. Ifråga

om övriga befattningar på byrån kan jag i enlighet med tidigare åberopade

principiella skäl ej tillstyrka lönegradsuppflyttningar i den utsträckning

utredningen föreslagit. Sålunda bör på utredningssektionen närmast sektionschefen

uppföras en byrådirektör i Ca 31, en förste byråingenjör i Ca 29

och två förste byråingenjörer i Ce 29, vilket svarar mot nu befintliga tjänster

Vidare bör i stället för två av utredningen föreslagna ingenjörsbefattningar

i Ce 23 upptagas en tjänst i Ce 23 och en i Ce 21. På byggnadssektionen

bör uppföras en befattning som förste byråingenjör i Ce 29 och tre tjänster

som byråingenjör i Ce 27. Av de föreslagna två tjänsterna som ingenjör

i Ce 23 bör en placeras i Ce 23 och en i Ce 21. Slutligen bör den ena av de

föreslagna två verkmästartjänsterna i Ce 21 placeras i Cg 21. Beträffande

den av utredningen i Ce 19 föreslagna ritartjänsten bör vid inplacering i

lönegrad den hos kommunikationsverken tillämpade befordringsgången för

lägre ingenjörspersonal komma ifråga. I övrigt biträder jag utredningens

förslag och kan således ej förorda härifrån avvikande yrkanden i remissyttrandena.

Fartygsbyrån

Utredningen

Tidigare har nämnts, att sjöfartsverket självt bör anskaffa och underhålla

för verksamheten erforderliga fartyg. Sådana fartygsförvaltmngsuppgifter

ankommer för närvarande förutom på lotsbyrån inom lotsstyrelsen samt sjokarteverkets

tekniska avdelning även på marinförvaltningen i fråga om isbrytarfartygen

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vad beträffar ett antal

båtar, pråmar och mudderverk. För bland annat nu angivna andamål bor

inrättas en fartygsbyrå; det bör emellertid i detta sammanhang erinras om att

större nybyggnadsprojekteringar och konstruktionsarbeten avses skola överlämnas

till marinförvaltningen, skeppsvarv eller konsulterande fartygsingen
''

Utredningen har på anförda skäl förordat, att fartygsinspektionsbyrån och

sjöfartsbyråns skeppsmätningssektion skall överflyttas från kommerskollcrfium

till en och samma enhet inom sjöfartsstyrelsen enligt alternativ II. Förslaget

innebär därjämte, att fartygsinspektionens och skeppsinatmngsvasendets

lokala organ skall sammanslås. Utredningen bar föreslagit, att fartygs
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 12i

inspektionens och skeppsmätningsväsendets arbetsuppgifter vid alternativ II

skall inordnas under fartygsbyrån.

Pa byrån bör ankomma följande ärenden:

1) tillsyn å fartyg enligt lagen härom;

2) utfärdandet av föreskrifter rörande sjöfartssäkerheten;

3) upplysningsverksamhet rörande tillämpningen av gällande föreskrifter

om sjöfartssäkerheten;

4) bemanning av fartyg enligt tillsynslagen;

5) bostäder för ombordanställda;

6) omhänderhavande av skeppsmätningsväsendet;

7) projektering, anskaffning, reparation och underhåll av tjänstefartyg för

lotsdistrikten, sjömätnings- och isbrytarfartyg, fyrskepp och andra fartyg

ävensom mudderverk, pråmar, kuttrar och båtar, allt med utrustning och

inventarier;

8) anskaffning och underhåll av arbetsmaskiner och boj materiel;

9) anskaffning och lagerhållning av förbrukningsartiklar.

Såsom tidigare berörts, bör samarbete äga rum med socialbyrån i frågor

av sjöfartssocial natur.

Då det kan förutsättas, att fartygsinspektionspersonalen efter en överflyttning

till sjöfartsverket lättare kan tagas i anspråk för inspektion och

besiktning m. m. av verkets fartygsbestånd, är det möjligt att i förhållande

till alternativ I reducera den personal, som sysslar med förvaltningen av

sjöfartsverkets eget fartygsbestånd och verkets flytande materiel i övrigt

Utredningen vill särskilt framhålla, att man vid alternativ I måste ha två

tjänster j byråchefsgrad — en i kommerskollegium och en i sjöfartsstyrelSf6n

~ f,°r de arbetsuPPgifter, som vid alternativ II föreslås skola sammanloras

till fartygsbyrån. Vid alternativ II torde vidare en byråingenjörsbefattmng

i Ce 25 kunna inbesparas. Personalen på byrån framgår av efterföljande

sammanställning (s. 89).

Av den närmast under sjöf artsrådet angivna nuvarande personalen tillhör

byrådirektören i Ca 31 (nu förste fyringenjör), byråingenjören och ingenjören

lotsstyrelsen, medan assistenten och en kontorist tjänstgör i sjökarteverket.

Övriga befattningar är inrättade i kommerskollegium. Under huvudförrådet

har i nuvarande organisation redovisats från lotsstyrelsen förvaltaren,

verkmästaren, förrådsmästaren och kansliskrivaren. Av de övriga befattningarna,

vilka finns vid sjökar teverket, avlönas flertalet från sjökarteverkets

anslag till mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Kostnaderna för

motsvarande befattningar i den nya organisationen bör bestridas från sjöfartsstyrelsens

avlöningsanslag. I sammanställningen har icke upptagits ett

10-tal arbetare vid lotsverkets huvudförråd med anställning enligt kollektivavtal;

avlöningen till dessa torde även i fortsättningen böra bestridas från

sakanslag. Med hänsyn till huvudförrådets och verkstadens omfattning, vilen

efter omorganisationen även torde bli väsentligt ökad, bör den byråingenjor,

som avses förestå förrådet, uppflyttas från Ca 25 till Ca 27.

Vid alternativ II motsvaras befattningen som sjöfartsråd av tjänsten såsom

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 124

89

Befattning

Nuvarande personal

Föreslagen personal

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

FARTYGSBYRÅN

Sjöfartsråd (nu kommerseråd)..................

Överinspektör (för skeppsmätningsärenden)......

1

X

Ga 37

Ca 33

1

1

1

Cp 13

Ca 33

Ce 33

1

Ca 31

1

Ca 31

1

Ca 29

1

Ca 29

1

Ca 29

1

Ca 29

1

Ca 27

1

Ca 27

1

Ce 27

1

Ce 27

1

Cg 27

1

Ce 27

2

Ce 25

2

Ce 25

1

Ce 25

—

—

1

Ca 23

1

Ca 23

1

Ca 21

1

Ca 21

—

1

Ca 15

3

Ca 13

2

Ca 13

1

Ca It

1

Ca 11

6

bef.gång

6

bef.gång

Summa

23

23

Huvudjörrådet

1

Ca 25

1

Ca 27

1

Ca 23

1

Ca 23

1

Ce 21

1

Ce 21

1

Ce 21

1

Ce 21

1

Ce 17

1

Ce 17

2

Ce 16

2

Ce 16

1

Ce 15

1

Ce 15

2

Ce 14

2

Ce 14

1

Ce 14

1

Ce 14

2

Ce 12

2

Ce 12

Summa

Summa totalt

13

36

13

36

chef för kommerskollegiets fartygsinspektionsbyrå. Enligt alternativ I forutsättes

sjöfartsrådet i huvudsak komma att syssla med fartygsförvaltningsfrågor.

Vid alternativ II måste sjöfartsrådet emellertid också taga befattning

med ett flertal andra ärenden, som angår fartygsinspektionen och skeppsmätningen,

samt därutöver uppgifter av samordnande art. Då sjöfartsrådet sålunda

icke kan följa fartygsinspektionsärendena i samma utsträckning, som chefen

för fartygsinspektionsbyrån inom kommerskollegium med den mindre och

helt på fartygsinspektionsärenden inriktade byråorganisationen nu kan göra,

uppkommer fråga, huruvida icke en förstärkning för detta ändamål erfordras.

Utredningen vill i detta sammanhang erinra om att kommerskollegium

i sina riksdagspetita upprepade gånger framfört krav om förstärkning av

fartygsinspektionsbyrån med en befattning såsom byrådirektör i lönegrad

Ca 31. Kollegium har sålunda ansett behov av förstärkning föreligga redan

vid nu gällande organisation. Härutinnan må erinras om att statsmakterna

även vid 1954 års riksdag ansett sig böra avslå framställningen. Utredningen

vill för sin del framhålla, att till följd av i det föregående förordade organisa
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

toriska förändringar, varvid fartygsinspektionen utnyttjas för andra uppgifter

inom det nya verkets ram, och med hänsyn till den motivering, som tidigare

anförts, behovet av en byrådirektörstjänst i allt fall inom sjöfartsverket

kommer att bli starkt framträdande. Pa grund av de mera krävande uppgifter,

som inom den nya fartygsbyrån kommer att åvila befattningshavaren

och för att samtidigt i fråga om löneställningen nå paritet med fartygsinspektionens

distriktschefer, bör befattningen hänföras till 33 lönegraden.

I sammanställningen har såsom nuvarande skeppsmätningspersonal angivits

de befattningar, som enligt statsmakternas beslut finns från och med

den 1 januari 1955. Den av utredningen föreslagna organisationen företer, vad

byråorganisationen angar, endast den skillnaden, att en befattning soin

skeppsmätningskontrollör i Ce 25 indragits.

Yttranden

Det av utredningen framlagda förslaget om närmare samarbete mellan

fartygsinspektionen och skeppsmätningen har tillstyrkts av ett flertal remissmyndigheter.

Sålunda finner statskontoret det välbetänkt att i administrativt och förvaltningsmässigt

hänseende sammanföra skeppsmätningsväsendet och farlygsinspektionen.

Utredningen har uttalat, att man icke redan nu alltför

mycket bör begränsa organisationen med hänsyn till svårigheten att bedöma

omfattningen av skeppsmätningsuppgifterna efter övergången till nya mätningsregler.

Statskontoret framhåller i anslutning härtill att frågan om

pei sonalorganisationens omfattning vid lämplig tidpunkt bör upptagas till

förnyat övervägande.

Statens organisationsnämnd anser den av utredningen föreslagna samordningen

i administrativt och förvaltningsmässigt hänseende i en gemensam

distriktsorganisation av fartygsinspektionens och skeppsmätningsväsendets

lokala organ med gemensam utbildning för de bägge personalgrupperna

vara mycket eftersträvansvärd.

Förste fartggsinspektörerna tillstyrker samtliga den föreslagna samordningen

av fartygsinspektion och skeppsmätning, vilken anses innebära en

rationalisering av verksamheten.

Svenska mekanisters riksförbund anser det vara helt naturligt, då skeppsmätningsverksamheten

mycket nära ansluter till fartygsinspektionsverksamheten,

att även skeppsmätningen överföres till sjöfartsverket, i all synnerhet

som därvid ett bättre utnyttjande av sakkunnig och kvalificerad personal

kan ernås.

Sveriges fartygsbefålsförening finner utredningens förslag till samordning

av fartygsinspektion och skeppsmätning välbetänkta. Föreningen anför

vidare att utredningen tänker sig att fartygsinspektörer och skeppsmätare

efter utbildning skall kunna utnyttjas för såväl besiktningar som mätningsarbete.

Utredningen synes emellertid förbehålla sådan allsidig tjänst

för de skeppsbyggeritekniskt utbildade inspektörerna. Enligt föreningens

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj.ts proposition nr 121

mening är detta förbehåll onödigt. Även de nautiskt och maskintekniskt utbildade

inspektörerna kan efter viss teoretisk efterutbildning och praktisk

tjänst mycket väl disponeras för utvidgade arbetsuppgifter.

Kommerskollegium anför å andra sidan, såsom redan nämnts, synpunkter

mot den föreslagna samordningen. Kollegium har härom framhållit, att

fartygsinspektion och skeppsmätning har det gemensamt att båda krävei

teknisk kunskap, men deras ändamål dock är väsensskilda.

Utredningens främsta syfte med en sammanslagning av fartygsinspektionspersonalen

och skeppsxnätarkåren är, att efter hand samtliga befottningshavare

skall ha sådan utbildning, att de kan utföra både inspektionsoch

skeppsmätningsförrättningar. En sådan ordning skulle enligt utredningen

möjliggöra en bättre arbetsfördelning och ett mera effektivt utnyttjande

av personalen än för närvarande, något som på längre sikt skulle leda till

att personalen kunde minskas. Uppenbarligen är det möjligt att låta utbilda

personalen så att den kan utföra båda slagen av uppgifter, och det ar

även tänkbart att i enstaka fall tidsbesparing i arbetet skall kunna uppnås

genom att en person vid samma tillfälle inspekterar ett fartyg och mäter

detsamma. Detta innebär emellertid icke, att antalet arbetsuppgifter som

sådana minskar. Enligt kollegiets uppfattning kan det därför icke forvantas,

att den nya ordningen skulle leda till personalinskränkningar, delta

desto mindre som denna även skulle få nya arbetsuppgiftei. I allt fall kan

fördelarna aldrig bli så stora, att de överväger de påtagliga nackdelar, som

nyss redovisats.

Farhågor för att sjöfartens betjäning på detta område genom den föreslagna

samordningen skall bli försämrad uttalas av handelskammaren i

Göteborg, Sveriges redareförening och Stockholms rederiförening.

Föreningen Sveriges inrikessjöfart uttrycker tvivel beträffande storleken

av den rationaliseringsvinst, som utredningen beräknat uppstå som ett resultat

av samordningen.

Olika spörsmål rörande den av utredningen föreslagna personaluppsättningen

å fartygsbyrån har uppmärksammats i ett flertal yttranden.

Stgrelsen för sjökarteverket ifrågasätter sålunda — utan att taga slutlig

ståndpunkt till lönegradsplaceringen — om icke en tjänst som assistent i

Ca 21 bör i fråga om såväl benämning som lönegradsplacering jämställas

med befattningen som förvaltare i Ca 23 på huvudförrådet.

Statskontoret framhåller, att de vidgade arbetsuppgifter, som avsetts för

fartygsbyrån vid en verksorganisation i enlighet med alternativ II, motiverar

inrättandet av en särskild byrå. Beträffande personaluppsättningen anser

ämbetsverket att den förordade tjänsten som byrådirektör i Ce 33 bor

upptagas i 31 lönegraden.

Kommerskollegium anser, att en avsevärd personalökning på fartygsbyrån

är ofrånkomlig, åtminstone i den omfattning, som t.f. kommerserådet Borg

angivit i sill särskilda yttrande. Kommerserådet Borg föreslår — i likhet

med lotsstyrelsen — att byrådirektören i Ca 31 uppflyttas till Ca 33 ej blott

för att få paritet med de båda övriga tekniska tjänsterna av byrådirektors
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kiuigl. Maj. ts proposition nr 12b

karaktäi utan även för att verket skall ha tillgång till en kvalificerad person,

motsvarande de ansprak som särskilt förvaltningen av isbrytarfartygen

kommer att ställa. En i alternativ I upptagen byråingenjör i Ce 25 har

utredningen dragit in enligt alternativ II; den bör emellertid bibehållas även

i detta alternativ. Innehavaren av befattningen som förste byråsekreterare

i Ce 29 måste ha grundliga kunskaper om de tekniska spörsmål, varmed

byrån har att taga befattning. Bland annat med hänsyn härtill är det angeläget,

att tjänsten ej blir en genomgångstjänst utan en sluttjänst; den

bör därför omvandlas till byrådirektör stjänst i Ca 31. Samma yrkande framföres

av Sveriges juristförbund. Vidare anser Borg — liksom lotsstyreisen

att den amanuenstjänst, som nu ingår i fartygsinspektionsbyrån men som

av utredningen ej redovisats under den föreslagna fartygsbyrån, bör tillföras

denna. Amanuensen skall biträda med uppsättande av'' skrivelser av''

teknisk-juiidisk art, med granskning av certifikat m. m. Även juristförbundet

anser att en sådan amanuenstjänst bör inrättas. Vad beträffar skeppsmätningsärendena

framhåller Borg, att det är svårt att med säkerhet bedöma

omfattningen av arbetsuppgifterna efter den 1 januari 1955, då Sverige

skall börja tillämpa de internationella skeppsmätningsreglerna. Utredningen

har för skeppsmätningsärendena räknat med en överinspektör i Ca

33 och en förste skeppsmätningskontrollör i Ce 27 men föreslagit indragning

av en tjänst som skeppsmätningskontrollör i Ce 25. Inför de bestämda

påståenden som chefen för sjöfartsbyrån framfört därom att kontrollorganisationen

ej kan tillfredsställande fungera med allenast två skeppsmätningstjänstemän,

anser Borg det vara mycket angeläget, att en tredje tjänsteman

för kontroll av mätbrev bibehålies å byrån tills vidare, intill dess erfarenhet

vinnes om arbetsbelastningen på denna detalj av fartygsbyrån. Ifrågavarande

tjänsteman synes böra placeras i Cg 25.

Med hänsyn till att sjöfartsverkets eget fartygsbestånd kommer att utgöras

av ett stort antal enheter, många av betydande storlek och med dyrbar utrustning,

maste framhåller lotsstyreisen — den personal, som avses för

vården av denna materiel samt för planläggning och kontroll av nyanskaffningar,

äga stor sakkunskap inom skeppsbyggnadsfacket. Genom att fartygsinspektionens

tekniska personal vid alternativ II ingår i fartygsbyrån

kan denna fråga lösas på ett rationellt och för staten ekonomiskt fördelaktigt

sätt. Personalen på fartygsbyrån bör dock i förhållande till alternativ

II utökas med en byraingenjör i Ce 25. Såsom avdelningschefer närmast

undei sjöfartsradet skulle enligt alternativ II komma att tjänstgöra en överinspektör

i Ca 33 för skeppsmätningsärenden, en byrådirektör i Ce 33 för

fartygsinspektionsärenden samt en byrådirektör — nu förste fyringenjör__

i Ca 31 för ärenden angående verkets eget fartygsbestånd. Sistnämnda

tjänst bör icke vara placerad i lägre lönegrad än de båda förstnämnda och

föreslås därför uppflyttad till Ca 33.

Enligt vad lotsstyreisen inhämtat tjänstgör för närvarande på kommerskollegiets

fartygsinspektionsbyrå en amanuens i befordringsgången, som

icke redovisats av utredningen under fartygsbyrån. Styrelsen föreslår att

denna befattning överflyttas till fartygsbyrån.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kangl. Maj:ts proposition nr 12i

Sveriges redareförening anför, att utnyttjande av fartygsinspektionens

personal för tillsyn av det statliga tonnaget kommer att inkräkta på den

egentliga verksamheten och leder till dröjsmål vid behandlingen av handelssjöfartens

säkerhetsfrågor.

Svenska maskinbefålsförbundet har intet att erinra mot att fartygsinspektionsbyråns

tekniska sakkunskap utnyttjas för vården av sjöfartsverkets

egen båtmateriel. Det merarbete, som härigenom ålägges inspektionens

tjänstemän, får icke föranleda, att fartygsinspektionens egentliga tillsynsuppgift

eftersättes.

Svenska teknologföreningen anser, att en fartygsbyrå enligt alternativ I

icke är nog omfattande för att handlägga även ärenden rörande fartyg för

hamn- och farledsbyggnad, än mindre rörande isbrytarfartyg. Med personal

enligt alternativ II är byrån bättre skickad att övertaga dessa ärenden, men

det synes tvivelaktigt huruvida dess arbetskapacitet är fullt tillräcklig. Vid

den utökning av fartygsbyråns verksamhet, som alternativ II innebär gentemot

alternativ I, måste en uppflyttning av chefslönen äga rum för att man

i konkurrens med den privata marknaden skall kunna erhålla en kvalificerad

person.

Det under fartygsbyrån lydande huvudförrådet har bildats genom sammanslagning

av lotsstyrelsens och sjökarteverkets motsvarande organisationer.

Emellertid ålägges förrådet omfattande arbetsuppgifter, som nu åvilar

marinförvaltningen samt väg- och vattenbyggnadstyrelsen. Teknologföreningen

anser det uppenbart, att personal måste tillföras förrådet för att lösa

dessa ytterligare uppgifter.

Föreningen Sveriges inrikessjöfart anser att fartygsinspektionstjänstemännens

utnyttjande för vården av sjöfartsverkets egna fartyg och båtar leder

till den mindre lämpliga konsekvensen att samma tjänstemän skulle komma

att utöva kontrollen av de fartyg, som de själva skulle bli satta att

handhava.

Departementschefen

Fartygsbyråns huvuduppgifter skall enligt utredningen gälla handhavandet

av fartygsinspektion och skeppsmätning samt underhåll och vård av

sjöfartsverkets egen fartygsmateriel. Frågor angående anskaffning av fartyg

ävensom viss förrådshållning för sjöfartsverkets behov avses också höra till

fartygsbyråns uppgifter.

Utredningens förslag att anknyta skeppsmätningsorganisationen till fartygsinspektionens

såväl central- som lokalorganisation har mött delade meningar

bland remissinstanserna. Sålunda anser kommerskollegium att en

sammanslagning ej bör äga rum med hänsyn till att risk enligt kollegiets

mening finns för att skeppsmätningsärendena kan bli försenade och rederinäringen

därigenom orsakas ekonomiska förluster. Även Sveriges redareförening

och Stockholms rederiförening är av den meningen att en sådan

samordning ej bör ske. Ä andra sidan tillstyrkes förslaget av ett flertal

remissinstanser. Chefen för kommerskollegiets fartygsinspektionsbyrå, t.f.

kommerserådet Borg, har sålunda framhållit att med samordningen bety
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj. ts proposition nr 124

dande fördelar kan vinnas i fråga om effektivitet och snabbhet. Statskontoret

och statens organisationsnämnd har också ansett välbetänkt att den föreslagna

samordningen i en gemensam distriktsorganisation av fartygsinspeklion

och skeppsmätningsväsendets lokala organ kommer till stånd. Detta

understrykes jämväl av cheferna för fartygsinspektionsdistrikten, vilka i likhet

med organisationsnämnden anser en gemensam utbildning för de båda

personalgrupperna eftersträvansvärd.

För egen del finner jag i likhet med organisationsnämnden och företrädarna

för fartygsinspektionen att betydande fördelar är att vinna genom

den av utredningen föreslagna samordningen av fartygsinspektion och

skeppsmätning. Sedan utbildningen av de båda personalkategorierna för de

gemensamma uppgifterna genomförts i erforderlig utsträckning och den

kommande rekryteringen anpassats etter de härvid vunna erfarenheterna,

torde en avsevärd rationalisering av den gemensamma verksamheten kunna

ernås. Jag tillstyrker därför utredningens förslag i detta hänseende.

En del remissinstanser har varit tveksamma beträffande utredningens

förslag att fartygsinspektörerna inom såväl central- som lokalorganisationen

utnyttjas för frågor som angår sjöfartsverkets fartygsbestånd. Denna tvekan

synes vara förestavad av farhågor för att fartygsinspektörerna genom

tillkomsten av dessa nya arbetsuppgifter skall bli så betungade att deras

egentliga uppgifter eftersättes till nackdel för sjöfartssäkerheten. Marinledningen

avstyrker att frågor rörande projektering och nybyggnad samt reparation

och underhåll av statens isbrytarfartyg överföres från marinförvaltningen

till sjöfartsverket. Andra myndigheter har anmält tvekan beträffande

lämpligheten att verkställa denna överflyttning.

Då det synes önskvärt att de fartygsförvaltande uppgifterna beträffande

den omfattande fartygsmateriel, som övertages från sjökarteverket, lotsverket

och väg- och vattenbyggnadsverket, i första hand får lösas, innan göromålen

avseende statens isbrytarfartyg pålägges byrån, anser jag, som jag

redan tidigare berört, lämpligt att vården av isbrytarfartygen under en övergångstid

av två år kvarstannar hos marinförvaltningen. Om fartygsunderhållsärendena

sålunda överföres till sjöfartsverket i olika etapper torde någon

risk ej föreligga för att byrån ej skall medhinna sina uppgifter.

Da nuvarande chefstjänst på kommerskollegiets fartygsinspektionsbyrå

ar avsedd att överföras till fartygsbyrån bör sjöfartsrådstjänsten placeras i

Ca 37. Vad angår personaluppsättningen i övrigt på byrån anser jag mig

—- med hänsyn till de väsentligt ökade uppgifter som kommer att åvila byråns

chef — böra tillstyrka förslaget om att en ny tjänst som byrådirektör

inrättas. Tjänsten bör emellertid tills vidare placeras i Cg 31. Utredningen

har vidare föreslagit, att en tjänst såsom byråingenjör i Cg 27 uppföres''såsom

extra ordinarie i samma lönegrad; utredningens förslag härutinnan

an jag emellertid icke biträda, utan befattningen torde få ingå i bvråns

personalstat med tills vidare oförändrad anställningsform. I likhet med lotsstyrelsen

och chefen for fartygsinspektionsbyrån anser jag att till byrån

bor överföras en nu förefintlig amanuenstjänst. Uppflyttningen av en kontoristbefattning

i Ca 13 till kansliskrivare i Ca 15, vilket utredningen för
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj. ts proposition nr 12b

ordat, är jag icke beredd tillstyrka. Enligt vad jag inhämtat finns f. n.

fem biträden i reglerad befordringsgång; jag kan icke tillstyrka någon utökning

utöver detta antal. Vad slutligen angår tjänsterna vid huvudförrådet

godtar jag utredningens förslag med undantag för uppflyttningen av

en byråingenjör från Ca 25 till Ca 27; befattningen bör i enlighet med de

principiella skäl jag förut anfört kvarstå i lönegraden Ca 25.

Övriga i remissyttrandena framförda yrkanden har jag icke funnit skäl

att biträda.

Kanslibyrån

Utredningen

Den administrativa byrå, som utredningen för alternativ I ansett behövlig,

har utredningen föreslagit skola bildas genom sammanslagning av lotsstyrelsens

kanslibyrå och sjökarteverkets expedition för kamerala och administrativa

ärenden. Till byrån har även tänkts överflyttade en del personalärenden

angående lots- och fyrstaten, vilka för närvarande handlägges på

lotsstyrelsens lotsbyrå. Å administrativa byrån enligt utredningens alternativ

I skulle finnas tre sektioner, nämligen en allmän sektion, en personalsektion

och en kameralsektion. Samtidigt angavs de ärenden, som härvid

skulle ankomma på byrån.

Med den omfattning, som sjöfartsstyrelsen med lokalorgan skulle erhålla

vid alternativ II, skulle arbetsbelastningen på en administrativ byrå bliva

alltför stor, därest handläggningen av samtliga ärenden av administrativ och

juridisk natur skulle åvila densamma. I administrativa byrån skulle nämligen

komma att ingå — förutom sektionerna enligt alternativ I — inspektörerna

för sjöbefälsskolorna, sjöåklagaren och sjötekniske konsulenten, fartygsregistreringsselctionen

samt huvuddelen av sjöfartsbyråns administrativa

sektion i övrigt. Samtliga arbetsuppgifter, som handlägges av dessa organ,

kan enligt utredningens mening icke lämpligen sammanhållas inom en

byrå, varför utredningen föreslår en uppdelning av nu åsyftade ärenden

på en administrativ byrå för de omfattande personal- och kameralärendena

samt en juridisk byrå för övriga ärenden.

På administrativa byrån skulle i enlighet härmed ankomma ärenden, som

avser:

1) instruktion, arbetsordning och tjänstereglemente;

2) lotsförordning;

3) anställning av personal samt semester, tjänstledighet, avsked, pension

och personalregistrering;

4) personal- och avlöningsstater;

5) avlöningsförfattningar och deras tillämpning;

6) belöning åt personal;

7) bestämmelser angående tjänstedräkt;

8) kassarörelse och redovisningsväsende;

9) båtlånefond;

10) resereglementen och deras tillämpning;

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

Befattning

Nuvarande personal

Föreslagen personal

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

ADMINISTRATIVA BYRÅN

Sjöfartsråd (nu byråchef)......................

1

Ca 37

1

Ca 37

Summa

1

1

Personalsek tionen

Byrådirektör..................................

_

_

1

Ca 31

Förste byråsekreterare (nu på övergångsstat) ....

1

Ca 29

1

Ca 29

Förste byråsekreterare ........................

1

Ce 27

1

Ce 27

Amanuens....................................

2

bef.gång

2

bef.gång

Förste kansliskrivare..........................

1

Ca 17

1

Ca 17

Förste expeditionsvakt ........................

1

Ca 12

1

Ca 12

» I ......

1

Ca 11

—

_

Kanslibiträde ................................

2

Ca 11

2

Ca 11

Expeditionsvakt ..............................

4

Ca 10

5

Ca 10

Kontorsbiträde................................

2

bef.gång

2

bef.gång

Expeditionsvakt (aspirant) ....................

1

Cf 7

1

Cf 7

Summa

16

17

Kameralseklionen

Kamrerare..............................

1

Ca 27

1

Ca 29

Biträdande kamrerare ........................

1

Ca 25

1

Ca 27

Aktuarie.............................

1

Ca 25

Bokhållare...............................

2

Ca 21

1

Ca 21

Kontorsskrivare ............................

2

Ce 19

2

Ce 19

Kassör................................

1

Ca 17

1

Ca 17

Kansliskrivare ................................

1

Ca 15

1

Ca 15

> .......

1

Ce 15

_

_

Kontorist ...........................

1

Ca 13

1

Ca 13

> ...........

1

Ce 13

1

Ce 13

Kanslibiträde ......................

1

Ca 11

1

Ca 11

>

—

—

1

Ce 11

Kontorsbiträde.............................

1

bef.gång

1

bef.gång

Summa

14

12

Summa totalt

31

30

11) redigering och utgivning av meddelandeserie;

12) försäljning av sjökort och publikationer;

13) uthyrning av tjänstebostäder och andra lokaler, bostadsordning;

14) registrering och arkivering av allmänna handlingar;

15) administrativa frågor rörande sjömanshusen.

För handläggningen av dessa ärenden bör byrån organiseras på två sektioner,

en personalsektion och en kameralsektion.

Den å byrån erforderliga personalen framgår av ovanstående sammanställning.

Sjöfartsrådstjänsten motsvaras i nuvarande organisation av befattningen

som chef för lotsstyrelsens kanslibyrå. Befattningen som chef för personalsektionen,

vilken befattning föreslås nyinrättad, har utredningen hänfört

till 31 lönegraden. En befattning som förste expeditionsvakt i Ca 11,

vilken i sammanställningen redovisats under personalsektionen, föreslås,

såsom icke längre erforderlig i denna ställning, nedflyttad till expeditionsvakt

i Ca 10.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj.ts proposition nr 12t

Av de under personalsektionen redovisade tjänslerna tillhör i den nuvarande

organisationen förste byråsekreteraren i Ca 29 (nu på övergångsstat)

och förste byråsekreteraren i Ce 27, en amanuens, en förste kansliskrivare,

ett kanslibiträde och två expeditionsvakter kommerskollegium. Från sjökarteverket

har överförts befattningen som förste expeditionsvakt i Ca It, en

expeditionsvakt och en kontorsbiträdestjänst. Övriga befattningar kommer

från lotsstyrelsen.

I fråga om kamerala sektionen föreslås att de nuvarande befattningarna

som kamrerare vid lotsstyrelsen och sjökarteverket i Ca 27 resp. Ca 25 uppflyttas

till Ca 29 resp. Ca 27. Den sistnämnda befattningen erfordras främst

på grund av sjöfartsverkets omfattande lokala organisation. I stället kan en

inom lotsstyrelsen inrättad befattning som aktuarie i Ca 25 indragas. Från

vägförvaltningarna i Stockholms, Blekinge samt Göteborgs och Bohus län,

till vilka de tre hamnavdelningarna nu är anslutna, bör överflyttas två kamerala

befattningar, nämligen en bokhållartjänst i Ca 21 och en kontorsskrivartjänst

i Ce 19. Dessa tjänster jämte ytterligare en bokhållartjänst i

Ca 21 har nämligen inrättats vid de nämnda vägförvaltningarna för att möta

den av hamnverksamheten ökade belastningen på de kamerala avdelningarna.

Av dessa tre tjänster synes en bokhållartjänst vid bildandet av sjöfartsstyrelsen

kunna indragas. En tjänst som kansliskrivare i Ce 15 bör utbytas

mot en kanslibiträdestjänst i Ce 11. I övrigt föreslås icke någon ändring beträffande

de befattningar, som redan nu finns inrättade för göromålen på

denna sektion. Utöver vad som förut nämnts tillhör i den nuvarande organisationen

befattningarna som kontorsskrivare, kassör, kansliskrivare i Ca 15

och kontorist i Ce 13 lotsstyrelsen samt de övriga sjökarteverket.

Yttranden

Styrelsen för sjökarteverket understryker behovet av den i utredningens

förslag angivna befattningen som biträdande kamrerare i Ca 27. Med hänsyn

till bl. a. de arbetsuppgifter rörande isbrytarverksamheten som skall övertagas

från marinförvaltningen, anser styrelsen det ytterst tveksamt, om

den av utredningen föreslagna personalminskningen på kamerala sektionen

bör genomföras redan från början. Frågan om indragning av en tjänst

som kansliskrivare i Ce 15 bör anstå till dess det sammanlagda kamerala

arbetet detalj organiserats.

Statskontoret föreslår, att byrådirektör stjänsten i Ca 31 å administrativa

byrån bör ersättas med en förste byråsekreterarebefattning i 29 lönegraden.

Lotsstyrelsen framhåller, att sjöfartsverkets personalbestånd vid alternativ

II kommer att uppgå till ca 2 000 befattningshavare. Häri ingår kollektivavtalsavlönad

personal till ett antal av ca 400. Däremot har ej medräknats

det stora antalet tillfälliga biträden vid lots- och fyrstaten, tillsyningsmän

vid obevakade fyrar och livräddningspersonal samt ej heller de militära besättningarna

å sjömätningsfartyg, isbrytare och deccastationer. Personalen

vid sjöbefälsskolorna (ca 50 befattningshavare) och sjömanshusen (ca

V llihantj till riksdagens protokoll t''J55. t samt. Nr VM

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 124

80 befattningshavare) ingår heller inte i det angivna antalet. Lotsstyrelsen

framhåller, att handläggningen å administrativa byrån av personal- och avlöningsärenden

i anledning härav kommer att bli mycket arbetskrävande.

Lotsstyrelsen erinrar om att på lotsbyrån för närvarande finns en assistent

i lönegrad Ca 19 vilken bl. a. svarar för den omfattande personalregistreringen

vid lots- och fyrstaten. Befattningen skall enligt utredningens förslag

räknas till nautiska byrån. Lotsstyrelsen finner detta riktigt, enär nautiska

byrån behöver en assistent för att biträda med redigering av Svensk

fyrlista, förande av prickrullor, in. m. Då emellertid ingen av befattningarna

på administrativa byrån kan avdelas för uppgifter, som nu åvilar assistenten

på lotsbyrån, måste administrativa byrån vid båda alternativen förstärkas

med en assistentbefattning i Ce 19. Vid alternativ II erfordras på denna sektion

icke någon ytterligare personalförstärkning.

Antalet expeditionsvakter synes alltför knappt tilltaget. Detta skulle bli

särskilt kännbart, därest det nya verket till en början kommer att erhålla

spridd förläggning. Eventuellt erforderlig ytterligare personal torde få anställas

med anlitande av de särskilda medel, som utredningen under anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal beräknat för personalförstärkningar.

I fråga om kamerala sektionen anser styrelsen, att personalbeståndet är

alltför knappt tilltaget i förhållande till de omfattande kamerala uppgifterna.

Utredningen har bland annat föreslagit indragning av dels en nu i lotsstyrelsen

inrättad tjänst som aktuarie i Ca 25, dels en befattning som kansliskrivare

i Ce 15, vilken tillhör sjökarteverket. Aktuarien handhar avlöningsuträkningen,

som för närvarande omfattar ca 1 200 befattningshavare,

samt handlägger vissa därmed sammanhängande ärenden. Styrelsen har

icke något att erinra mot att aktuarietjänsten indrages. Avlöningsuträkningen

bör lämpligen under överinseende av kamreraren eller biträdande

kamreraren kunna handhas av befattningshavare i något lägre löneställning.

Arbetet med avlöningsuträkning och vad därmed sammanhänger tager emellertid

redan nu aktuariens arbetstid helt i anspråk. I det nya verket kommer

motsvarande arbete till följd av den ökade personalen att bli av än

större omfattning; minst två befattningshavare kommer att åtgå för dessa

uppgifter. Med hänsyn härtill kan styrelsen icke tillstyrka utredningens förslag

om indragning av befattningen som kansliskrivare i Ce 15. Lotsstyrelsen

ar tveksam om antalet befattningar på sektionen likväl blir tillräckligt

men anser sig dock icke nu böra framlägga förslag om inrättande av ytterligare

befattningar.

Departementschefen

I likhet med remissinstanserna har jag icke något att erinra mot utredningens

förslag beträffande administrativa byråns arbetsuppgifter eller dess

uppdelning på två sektioner. Jag vill emellertid föreslå att byråns namn ändras

till kanslibyrån.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 121

Jag tillstyrker att en ny tjänst inrättas som chef för personalsektionen.

Befattningen bör placeras som byrådirektör i Cg 31. Samtidigt förutsätter

jag dock att den på övergångsstat förda befattningen som förste byråsekreterare

i Ca 29 kvarstår å övergångsstat. En nu förefintlig tjänst som förste

expeditionsvakt i Ca 11 torde böra bibehållas å övergångsstat. Så länge

denna befattningshavare kvarstår i tjänst, bör en expeditionsvaktbefattning

i Ca 10 hållas vakant.

Den föreslagna lönegradsplaceringen för tjänsterna som kamrerare och

biträdande kamrerare å kameralsektionen, innebärande förhöjd löneställning

för dem, kan jag i enlighet med tidigare anförda principiella skäl icke

tillstyrka. En tjänst som aktuarie i Ca 25, en bokhållaretjänst i Ca 21 och

en kansliskrivarbefattning i Ce 15 torde som utredningen föreslagit kunna

indragas. Jag anser nämligen att det bör finnas goda förutsättningar att rationalisera

det kamerala arbetet, som hittills utförts i fyra olika verk, när det

blir överfört till sjöfartsstyrelsen. Vidare vill jag erinra om att jag vid behandlingen

av sjökartebyrån föreslagit att kontoristen i Ca 13 å förevarande

sektion överföres till sjökartebyrån. Utredningens förslag om förstärkning av

den lägre biträdespersonalen å kameralsektionen biträder jag såtillvida, att

jag förordar att en biträdestjänst i reglerad befordringsgång inrättas. Någon

personalförstärkning härutöver, som bl. a. lotsstyrelsen påyrkat, är jag däremot

icke beredd förorda.

Juridisk-sociala byrån

I det föregående har förordats en ändring beträffande den av utredningen

föreslagna byråindelningen, som innebär att juridiska byrån och sociala

byrån sammanföres till en byrå, benämnd juridisk-sociala byrån. Den närmast

följande redogörelsen för utredningens förslag och yttrandena däröver

omfattar därför båda byråerna.

Utredningen

Juridiska byrån

På juridiska byrån bör ankomma ärenden, som avser:

1) åtgärder i anledning av timade sjöolyckor;

2) behörighet att utöva befäl å svenska handelsfartyg;

3) tillsyn av sjöbefälsskolorna;

4) fartygsregistrering samt pass- och nationalitetshandlingar;

5) uppbörd av stämpelavgift för köp eller byte av registreringspliktiga

fartyg;

6) sjöfartslagstiftning i allmänhet;

7) på sjöfartsstyrelsen ankommande frågor angående sjöfartsavgifter;

8) markfrågor;

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 12i

Befattning

Nuvarande personal

Föreslagen personal

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

JURIDISKA BYRÅN

Sjöfartsråd (nu kommerseråd)................

1

Ca 37

Ce 33

Ca 33

Ce 33

Ca 31

Ca 29

Ca 29

Ca 27

Ca 25

1

Ca 37

Sjöåklagare.....................

1

1

Överinspektör ..............

UC Od

>

1

Cd öi)

Byrådirektör......................

1

2

LiC oö

Förste byråsekreterare ............

1

uä ö 1

Sjöteknisk konsulent ...............

1

1

i

Förste byråsekreterare .............

Byråsekreterare .................

2

3

Lid Z /

Amanuens...................

bef.gång

Kansliskrivare ...............

C)

uei.gang

Ca Tö

Ca 11

9

Kansiibiträde....................

2

2

Uit JLtJ

Kontorsbiträde................

4

lud 11

bef.gång

Juridiskt-administrativt biträde..........

1

Summa totalt

22

21

1 Bör vid avgång ersättas med en amanuens.

9) bevakning av sjöfartsverkets rätt i skadestånds- och andra mål;

10) ansvar för tjänstefel;

11) juridiska frågor i allmänhet.

För närvarande ankommer på lotsstyrelsen att i förekommande fall utreda,

huruvida medföljande lots har begått fel, som föranlett sjöolycka.

Härmed sammanhängande utredningsarbete bör med fördel kunna anknytas

till sjöåklagarens verksamhet.

För handläggningen av nu angivna ärenden bör byrån ha den personal,

som framgår av förestående sammanställning.

Som biträde åt sjöåklagaren har tidvis varit anställda en tjänsteman i

Cg 23 (sjökapten) samt en jurist (månadsarvode ca 650 kronor), båda med

deltidstjänstgöring. Denna möjlighet till personalförstärkning bör vid behov

kunna utnyttjas även framdeles.

I den föreslagna organisationen beräknas en ny tjänst såsom byrådirektör

för å byrån förekommande allmänna ärenden.

Utom personal, som vid alternativ II tänkes överflyttad från administrativa

byrån, har byrån i den föreslagna organisationen tillförts följande befattningshavare

från kommerskollegiets sjöfartsbyrå, nämligen ett kommerseråd

i Ca 37, en sjöåklagare i Ce 33, två överinspektörer i Ca 33 respektive

Ce 33, en byrådirektör i Ca 31, en sjöteknisk konsulent i Ca 29, en förste

byråsekreterare i Ca 27, två byråsekreterare i Ca 25, en kansliskrivare i

Ca 15, två kanslibiträden i Ca 11 och två kontorsbiträden.

Socialbyrån

På socialbyrån bör handläggas ärenden, som avser;

1) de ombordanställdas arbetstid;

2) ombordanställdas skydd mot olycksfall vid nyttjande av arbetsinrättningar

eller mot ohälsa;

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 121

101

3) sjöfolkets hälsovård i övrigt;

4) sjömanslagen;

5) sjöfolkets pensionering;

6) sjöfolkets på- och avmönstringar;

7) kosthållet ombord å fartyg;

8) tjänstgöringsbetyg för sjöfolk;

9) sjöfolks semester;

10) hemförskaffning av sjöfolk;

11) beredande i vissa fall av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid resor

till och från hemorten;

12) ersättning åt sjöfolk för förlust av personlig egendom vid fartygs

förolyckande;

13) frågor angående manskapets utbildning;

14) svenska sjömanshem i utländska hamnar;

15) manskapets bildningsfrågor;

16) frågor beträffande sjömansvården i övrigt;

17) arbetsförmedlings- och arbetsmarknadsfrågor;

18) tillsynsverksamhet vid arbetet med lastning och lossning av fartyg

och åtgärder till förhindrande av olycksfall i stuveriarbete.

På byrån bör finnas den personal som framgår av efterföljande sammanställning

(s. 102).

Vid omvandling av sjöfartssociala avdelningen till en socialbyrå bör byrådirektörstjänsten

utbytas mot en sjöfartsrådstjänst. Den föreslagna överföringen

till socialbyrån av ärenden, som för närvarande handlägges å

kollegiets sjöfarts- och fartygsinspektionsbyråer, kommer att innebära en

ökad arbetsbelastning för byrån. Detta torde i första hand påkalla, att byrån

i förhållande till avdelningens nuvarande personaluppsättning förstärkes

med en amanuenstjänst (jurist). Vidare torde den ökade arbetsbelastningen

nödvändiggöra den omläggningen av arbetet, att utarbetandet av de

årliga rapporterna och statistiska uppgifterna rörande olycksfall inom sjömans-

och stuveriyrkena samt granskningen av inkommande rapporter och

anmälningar om olycksfall nära nog helt måste åläggas assistenten och

kanslibiträdet. Härvid torde assistentens arbetstid helt bliva upptagen av

granskning av de ca 5 000 olycksfallsanmälningar, som årligen inkommer,

medan kanslibiträdet, förutom arbete med bland annat arkivering, diarieföring

och förande av kortregister, måste åläggas att självständigt utföra

arbetet med de statistiska rapporter, som årligen avlämnas. En dylik omfördelning

av arbetsuppgifterna förutsätter dock en uppflyttning av kanslibiträdestjänsten

till lägst en tjänst såsom kontorist i Ca 13. I samband med

omorganisationen bör vidare en tjänst såsom extra förste byråsekreterare i

27 lönegraden ombildas till extra ordinarie och en kontorsbiträdestjänst

nyinrättas.

Utredningen erinrar om att 1946 års sjömanskommitté för närvarande

utreder frågan om att ersätta sjömanshusinstitutionen med en central registrering

av sjöfolk och därvid bland annat har att beakta spörsmålet hur

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 121

Befattning

Nuvarande personal

Föreslagen personal

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

SOCIALBYRÅN

Sjöfartsråd (nu byrådireklör) ..................

1

Ca 31

1

Ca 37

Förste bvråsekreterare ..............

1

Cg 27

1

Ce 27

Amanuens....................

—

1

bef.gång

Assistent......................

1

Ce 23

1

Ce 23

Kontorist ........................

_

1

Ga 13

Kanslibiträde....................

1

Ca 11

Kontorsbiträde............................

—

t

bef.gång

Summa

4

6

sjöfolkets på- och avmönstring samt handhavandet av sjömanshusens understödsverksamhet

skall organiseras. Kommitténs förslag härutinnan kan

komma att påverka såväl administrativa byråns som socialbyråns framtida

organisation.

Kansliet för handelsflottans välfärdsråd, bestående av en idrottssekreterare,

ett kanslibiträde i Cg 11 och ett kontorsbiträde i Ca 8, förlagt till kommerskollegium,

bör följa sjöfartssociala avdelningen vid dess överflyttning

till sjöfartsstyrelsen. Kanslipersonalen, som helt avlönas av välfärdsrådets

medel, bör i detta sammanhang icke inräknas i sjöfartsstyrelsens personal

och har därför icke upptagits å någon personalförteckning för styrelsen.

Yttranden

Statskontoret anser sig ej kunna tillstyrka att en ny tjänst som byrådirektör

inrättas på juridiska byrån. Ämbetsverket föreslår, såsom förut

nämnts, med hänsyn till det nära sambandet mellan juridiska byrån och

den nuvarande sjöfartssociala avdelningen, att avdelningen inlemmas i

juridiska byrån. För avdelningens chef bör därvid bibehållas tjänsten som

byrådirektör i Ca 31.

Socialstyrelsen framhåller, att handläggningen av frågor av social natur

rörande sjöfolket är splittrad på ett stort antal organ. Varje förslag som

syftar till att minska denna splittring och förstärka den sociala expertisen

är därför välkommet. Ur denna synpunkt hälsar socialstyrelsen utredningens

förslag med tillfredsställelse.

Socialstyrelsen finner det naturligt, att de sjöfartssociala frågor som hittills

handlagts inom kommerskollegium överflyttas till det nya sjöfartsverket.

Otvivelaktigt innebär det även en rationalisering av arbetet att sammanföra

de på olika byråer spridda ärendena av social natur. Även vid ett

genomförande av utredningens förslag kommer emellertid handläggningen

av skilda sjöfolksfragor att vara mycket splittrad. Socialstyrelsen anser det

därför vara angeläget att man vid den förestående omorganisationen ser till

att den nya avdelningen får en sådan utformning att den kan fungera som

ett verkligt centralt socialt organ för sjöfolket. Ur denna synpunkt och

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj.ts proposition nr 121

med hänsyn till vikten av att de sjöfartssociala frågorna erhåller en självständig

handläggning finner socialstyrelsen det vara motiverat att den nuvarade

sjöfartssociala avdelningen utbygges till en självständig byrå. Styrelsen

finner det emellertid oundgängligt att denna byrå utrustas med social

expertis som är väl förtrogen med de synpunkter, som tillämpas vid handlä°x;''ning

av sociala frågor i allmänhet och som kan verka för en tidsenlig

öö o ° .... . ... «.

standard och en sund utveckling av sociala institutioner inom sjotarten.

Styrelsen uttalar härjämte, att ett alternativ, som kan diskuteras, är att

förstärka den föreslagna juridiska byrån och dit förlägga en sjöfartssocial

avdelning med i stort sett nuvarande personaluppsättning.

Sueriges redareförening föreslår att socialbyrån med hänsyn till de betydelsefulla

frågor av juridisk natur, som tillförts densamma, sammanslås

med den juridiska byrån.

Kommerskollegium föreslår att den mycket viktiga och arbetskrävande

tjänsten som sjöteknisk konsulent uppflyttas från Ca 29 till Ca 31.

Kollegium framhåller vidare, att utredningens förslag att inrätta en särskild

socialbyrå innebär ett avsteg från den tanke som hittills varit vägledande

beträffande handläggningen inom kollegium av de socialt betonade

sjöfartsfrågorna. Möjligheten att underkasta dem en mera allsidig bedömning

minskar avsevärt genom förslaget. Denna olägenhet anser dock kollegium

ej vara så påtaglig, såvitt angår ärenden där de sociala synpunkterna

ar förhärskande, att icke förslaget i och för sig kan godtagas. Sönderbrytningen

av kollegiets sjöfartsbyrå har emellertid medfört, att utredningen

tvingats att till socialbyrån förlägga ärenden som rätteligen icke hör dit.

Sjömanslagen har starka sociala inslag, men den ingriper också på andra

viktiga områden, nämligen civilrättens, arbetsrättens, straffrättens, processrättens

och offentligrättens. På grund härav bör ärenden i samband med sjömanslagen

handläggas på juridiska byrån, dit sjöfartslagstiftningen i allmänhet

förts, varvid de ärenden som är av social beskaffenhet bör underställas

socialbyrån för samråd. Liknande synpunkter kan anföras mot tanken

att till sistnämnda byrå föra frågor om sjöfolkets på- och avmönstringar,

vilka avser huvudsakligen administrativ kontroll beträffande föreskrivna

anställningsvillkor samt officiell bekräftelse av anställningsavtalet genom

sjömansrullans upprättande i laga ordning. Enligt kollegiets mening skulle

den ärendeuppdelningen kunna göras, att till socialbyrån föres de ärenden,

beträffande vilka föredragningsskyldigheten för närvarande uppdragits åt

chefen för sjöfartssociala avdelningen, jämte frågor berörande tillsynsverksamheten

vid arbetet med lastning och lossning av fartyg och åtgärder till

förhindrande av olycksfall i stuveriarbetet ävensom statistik angående olycksfall

inom sjömansyrket, medan övriga ärenden förlägges antingen till juridiska

eller administrativa hyrån. Om det skulle anses att socialbyråns

arbetsuppgifter genom denna arbetsfördelning skulle bli för få, kan det

övervägas om icke frågor rörande hemsändning av svensk sjömans penningmedel

från utrikes ort samt om eftergift i vissa fall av belopp, som lämnats

såsom ekonomiskt bistånd av utlandsmyndighet, skulle kunna — såvitt

angår sjömän — överföras till byrån från utrikesdepartementet.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

Om sociala byråns verksamhetsområde begränsas på angivet sätt, vill ämbetsverket

icke motsätta sig att till chef för byrån utses en befaren nautiker.

För erforderlig juridisk och administrativ sakkunskap bör då inrättas en

byrådirektörstjänst. Om byråns verksamhetsområde blir så vidsträckt som

utredningen föreslagit måste dock byråchefen vara eu kvalificerad jurist med

administrativ erfarenhet. Även i detta fall bör en byrådirektörstjänst inrättas,

vars innehavare dock då bör ha de kvalifikationer, som nu kräves i fråga om

chefen för sjöfartssociala avdelningen. Förste byråsekreteraren på byrån bör

flyttas upp från Ce 27 till Ca 29 i likhet med övriga förste hyråsekreterartjanster;

eljest kan lätt den missuppfattningen uppstå, att socialbyråns uppgifter

skulle vara mindre viktiga än andra byråers. Sistnämnda förslag har

även framförts av juristförbundet.

Slutligen föreslår kommerskollegium i detta sammanhang att den personal,

som utgör kansliet för handelsflottans välfärdsråd, knytes närmare till

statsförvaltningen genom att överföras till det nya verkets stat. Kollegium

erinrar att i prop. 174/1948 förutsatts, att denna personal — sedan närmare

erfarenhet vunnits — skulle knytas till kollegiets stat. Befattningen som

idrottssekreterare bör uppflyttas från 25 till 27 lönegraden.

Chefen för sjöfartssociala avdelningen i kommerskollegium, byrådirektören

Öbrink, tillstyrker inrättandet av en socialbyrå i enlighet med alternativ II.

Han föreslår dock -— i likhet med kommerskollegium och juristförbundet__

att forste byråsekreteraren i överensstämmelse med vad som är fallet på

verkets övriga byråer placeras i Ca 29 i stället för Ce 27. Vidare bör kontoristtjänsten

flyttas från Ca 13 till Ca 15, varjämte han ifrågasätter, om icke

en tjänsteman med social utbildning bör tillföras byrån. Kollegium har i

sitt yttrande anfört att möjligheterna att mera allsidigt bedöma de socialt

betonade sjöfartsfrågorna avsevärt minskar, om en social byrå inrättas. En

sådan bedömning kan dock enligt Öbrink ernås, om den av ärendet berörda

byrån deltar i handläggningen. Vidare anför Öbrink:

Kohcgium uttalar att en sönderbrytning av kollegiets sjöf artsbyrå har

ni''M a.tt utredningen tvingats att till socialbyrån förlägga ärenden som

rätteligen icke hör dit, och anför här såsom exempel sjömanslagen. Enli«t

™en*n§ ar sociala inslagen i denna lag av så förhärskande natur,

att frågor i samband med denna bör behandlas av den föreslagna socialnyrän.

1 likhet med vad förut anförts bör emellertid övriga intressen tillgodoses

genom att i ärendet berörd byrå deltager i handläggningen

Kollegium uttalar vidare, att det är mycket vanskligt att finna en klar

gians mellan de ärenden där sociala hänsyn bör vara avgörande och andra

ärenden. Enligt min mening har emellertid utredningen i huvudsak sammantort

sadana arendegrupper, där det sociala inslaget är övervägande. Utvecklingen

pa det sociala området och ett tillgodoseende av sjöfolkets intressen

narutinnan ar enligt min mening av sådan betydelse, att ärenden av social

natur enhgt de riktlinjer, som utredningen angivit, bör koncentreras och

Handläggas pa en hyra — den föreslagna socialbyrån.

Svenska sjöfolksförbundet framhåller, att handläggningen inom kommerskollegium

av socialt präglade sjöfartsärenden är uppdelad på kollegiets tre

sj of artsa vdelningar — sjöfartsbyrån, fartygsinspektionen och sjöfartssociala

avdelningen. Detta innebär en betänklig splittring i handläggningen inom

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj.ts proposition nr 12b

kollegium av de för sjöfolket mycket viktiga sociala frågorna. För en rationell

och effektiv behandling bör dessa ärenden i möjligaste mån sammanföras

och handläggas å allenast en avdelning. Den föreslagna fördelningen

av arbetsuppgifterna å de byråer inom sjöfartsverket, som skall behandla

ärenden vilka för närvarande handlägges å kommerskollegiets sjöfartsavdelning,

innebär en ganska genomgripande förändring jämfört med nu gällande

fördelning inom kommerskollegium. Genom omvandling av kollegiets sjöfartssociala

avdelning till socialbyrå och med den koncentration av sjöfartssociala

frågor, som i samband därmed törutsättes, har den splittring av handläggningen

av dylika frågor, som av förbundet påtalats, i betydande utsträckning

undanröjts. Enligt förbundets mening kan den föreslagna ordningen

anses innebära ett fullfölj ade av vad som angående de sjöf artssociala frågornas

hävdande fastslogs vid inrättandet år 1915 av sjöf artsavdelningen å socialstyrelsens

arbetarskyddsbyrå och senare även i samband med sjöf artssociala

avdelningens inrättande inom kommerskollegium. Förbundet understryker,

att en särskild byrå för ärenden av social karaktär är en nödvändig förutsättning

för att sjöfolkets sociala angelägenheter skall kunna hävdas på ett tillbörligt

sätt inom ett ämbetsverk av så utpräglad tekniskt-administrativ karaktär

som det föreslagna sjöfartsverket.

Landsorganisationen ansluter sig till de synpunkter som framförts i Svenska

sjöfolksförbundets yttrande.

Lotsstyrelsen beräknar det totala antalet amanuenser inom sjöf artsstyrelsen

vid alternativ II till åtta; för att bereda den juridiskt-administrativa personalen

bättre befordringsmöjligheter inom verket bör åtminstone en av de

fyra amanuensbefattningarna på juridiska byrån ombildas till en tjänst som

förste byråsekreterare i Ce 27. — Som framgår av den förut lämnade redogörelsen

för nautiska byrån har styrelsen föreslagit, att vissa ärendegrupper

och befattningar bör överflyttas från juridiska byrån till nautiska byrån.

Sveriges juristförbund anser den föreslagna personalorganisationen för juridiska

byrån väl utformad utom på en punkt. Sjöåklagarens arbetsbörda

har sedan länge varit mycket betungande och det har på senare tid blott genom

ovanligt stor arbetsinsats från dennes sida varit möjligt att avverka

målen i samma takt, som de underställts honom. Den föreslagna organisationen

kommer dessutom att medföra ytterligare arbetsuppgifter för sjöåklagaren.

För att undanröja detta missförhållande och undvika stegiing av

antalet balanserade mål samt för att tillgodose nödiga rekryteringssynpunkter

föreslår förbundet inrättandet av en tjänst som biträde åt sjöåklagaren

med placering i Ca 29.

Arbetarskijddsstyrelsen anser sig icke böra avgiva yttrande rörande oiganisationen

av arbetarskyddet ombord å fartyg och vid stuveriarbete förrän

den år 1953 tillkallade arbetarskyddsutredningen framlagt sitt betänkande.

Statens organisationsnämnd framhåller likaledes, att slutlig ställning i denna

fråga icke kan tagas förrän nämnda utredning fullgjort sitt uppdrag. I avvaktan

härpå bör emellertid den tillsynsverksamhet på detta område, som

åvilar kommerskollegiets sjöfartssociala avdelning, överflyttas till sjöfarlsstyrclsen.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj ris proposition nr 124

Departementschefen

De huvudsakliga arbetsuppgifterna för juridiska byrån och sociala byrån

består enligt utredningen av åtgärder i anledning av timade sjöolyckor,

ärenden avseende behörighet att utöva befäl å svenska handelsflottans fartyg,

fartygsregistrering, tillsyn av sjöbefälsskolorna, sjöfartslagstiftnings- och

andra juridiska frågor, sjöfartsavgifter, de ombordanställdas arbetstid och

skydd mot olycksfall samt de sjöfartssociala frågor, som i övrigt rör sjöfolkets

villkor och sociala omvårdnad. Då ärendena angående sjöfartsavgifter

har nära samband med de ekonomiska ärenden, för vars handhavande jag

i det följande föreslår en särskild sektion, anser jag att denna ärendegrupp

bör överföras till nämnda sektion.

Statskontoret och Sveriges redareförening förordar, att den av utredningen

föreslagna socialbyrån med hänsyn till de sociala frågornas nära

samband med de juridiska sammanslås med den juridiska byrån. Socialstyrelsen,

som anser det vara en rationalisering att, såsom utredningen

föreslagit, sammanföra de hittills på olika byråer spridda ärendena av social

natur, anser sig kunna som ett alternativ diskutera att den föreslagna

juridiska byrån förstärkes och att dit förlägges en sjöfartssocial avdelning

med i stort sett nuvarande personaluppsättning. Kommerskollegium betonar

också de sociala frågornas samhörighet med de juridiska och föreslår,

för att detta samband skall tryggas, en modifierad ärendefördelning. Chefen

för kommerskollegiets sjöfartssociala avdelning åter anser de sociala

synpunkterna vara övervägande vid tillämpningen av de lagar det här ytterst

gäller. Svenska sjöfolksförbundet, till vars yttrande landsorganisationen

anslutit sig, understryker, att en särskild byrå för ärenden av social

karaktär är en nödvändig förutsättning för att sjöfolkets sociala angelägenheter

skall kunna hävdas på ett tillbörligt sätt inom ett ämbetsverk av så

utpräglad tekniskt-administrativ karaktär som det föreslagna sjöfartsverket.

Det torde vara uppenbart att de sociala frågorna har starkt samband med

de juridiska, då det gäller tillämpningen av de författningar, som innefattar

de normerande bestämmelserna om sjöfolkets rättigheter och skyldigheter

i olika hanseenden. Om övervakningen av att dessa författningar efterlevs

utövas gemensamt av företrädarna för de sociala och de juridiska

trågorna, bör detta enligt min mening icke inverka hämmande på möjligheterna

att hävda de sociala synpunkterna. Det förhållandet att verket till

betydande del sysslar med tekniskt-administrativa frågor gör det enligt min

mening snarast önskvärt att de sociala ärendena bevakas inom en byrå

som är bättre utrustad med både juridisk och social sakkunskap än som

kan bil fallet på en förhållandevis liten social byrå. Jag vill även erinra

om att 1946 års sjömanskommitté för närvarande utreder frågan om att

ersätta sjömanshusen med en central registrering av sjöfolk och därvid

torde komma att ta upp spörsmålet hur sjöfolkets på- och avmönstring samt

sjömanshusens understödsverksamhet skall organiseras. Denna frågas åter
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj. ts proposition nr 12b

verkan på organisationen för de sjöfartssociala ärendena kan därför icke

nu överblickas, utan utredningens förslag torde böra avvaktas, innan en

alltför ingripande ändring i fråga om de sjöfartssociala ärendenas handläggning

genomföres. Utredningens sammanställning av sjöfartssociala ärenden

innefattar flera ärendegrupper, som jämväl handhas av andra myndigheter,

bl. a. utrikesdepartementet och arbetsmarknadsstyrelsen. Någon ändring

med avseende på dessa myndigheters uppgifter avses ej för närvarande.

_Jag anser sålunda att de juridiska och sociala byråerna bör sammanslås.

Byråns namn bör bli juridisk-sociala byrån.

Utredningens förslag att en ny byrådirektörstjänst tillföres byrån kan

jag icke biträda. Från byrån bör överföras en befattningshavare till den ekonomiska

sektionen, nämligen ett kanslibiträde i Ca 11. Då en särskild social

byrå icke inrättas bör till juridisk-sociala byrån föras de tjänstemän,

som nu tillhör sjöfartssociala avdelningen i kommerskollegium, nämligen en

byrådirektör i Ca 31, en förste byråsekreterare i Cg 27, en assistent i Ce 23

och ett kanslibiträde i Ca 11. — Jag kan icke ansluta mig till kommerskollegiets

mening, att personalen å kansliet för handelsflottans välfärdsråd

överföres till det nya verkets stat.

Personaluppsättningen å juridisk-sociala byrån kommer att omfatta följande

befattningar.

Befattning

Sjöf artsråd...........

Sjöåklagare .........

Överinspektör .......

» .......

Byrådirektör.........

Förste byråsekreterare.

Sjöteknisk konsulent .

Förste byråsekreterare

» »

Byråsekreterare......

Amanuens...........

Assistent............

Kansliskrivare ......

Kanslibiträde........

Kontorsbiträde......

Antal

1

1

1

1

2

1

1

1

1

2

2

1

2

2

4

Lönegrad

Ca 37

Ce 33

Ca 33

Ce 33

Ca 31

Ca 29

Ca 29

Ca 27

Cg 27

Ca 25

bef.gång

Ce 23

Ca 15

Ca 11

bef.gång

I likhet med arbetarskyddsstyrelsen och statens organisationsnämnd anser

jag att frågan om organisationen av arbetarskyddet ombord å fartyg icke

bör upptagas till slutlig prövning, förrän arbetarskyddsutredningen framlagt

sitt betänkande.

I övrigt har vad som anförts i remissyttrandena ej givit mig anledning

att på annat sätt än i det föregående redovisats frångå utredningens förslag.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj. ts proposition nr 124

Ekonomiska sektionen

Utredningen

Enligt utredningens förslag skulle de ekonomiska sjöfartsärendena kvarstanna

i kommerskollegium. I anledning härav har utredningen räknat med

att tre befattningar — en byrådirektör i Ca 31, en förste byråsekreterare i

Ca 27 och en amanuens — skulle kvarstanna i kommerskollegium. Vidare

har utredningen ansett erforderligt att för handläggning av ärenden i kollegium

av närings- och transportpolitik art nyinrättas en tjänst i lägst 31

lönegraden.

Departementschefen

Som jag förut angivit bör en särskild arbetsenhet inrättas inom sjöfartsstyrelsen

för handläggning av vissa ekonomiska ärenden. De ärenden, som

här kommer ifråga avser främst uppgifter, som enligt utredningen skulle

kvarstanna i kommerskollegium, men dessutom vissa ärenden, som kan

överflyttas från juridisk-sociala byrån. Ärendenas art framgår av följande

sammanställning.

1) sjöfartsnäringens utveckling; problem på längre sikt för näringen;

2) allmänna ekonomiska frågor av löpande natur berörande sjöfarten;

3) traktater, berörande sjöfarten såsom näring, samt övriga sjöfartsärenden

mellan Sverige och främmande makter i den mån de ej närmare berör

de övriga byråernas verksamhet;

4) lån, understöd och subvention;

5) samhällsekonomisk och transportpolitisk bedömning av hamn- och

farledsanläggningar;

6) fastställande av hamn- och grundpenningtaxor samt taxor å sluss-,

kanal- och farledsavgifter; sjöfartsavgifter i övrigt;

7) tillsyn över skeppsklarerarna.

Då dessa ärenden ej kan väntas bli av en sådan omfattning, att det är erforderligt

att för dem inrätta en särskild byrå, förordar jag att de handläggs

på en självständig sektion under ledning av en byrådirektör i Ca 33. Jag

förutsätter härvid att sektionen direkt underställes antingen generaldirektören

eller överdirektören. Sektionen torde böra tillföras viss personal, som

utredningen ansett skola kvarstanna i kommerskollegium, nämligen en förste

byråsekreterare i Ca 27 och en amanuens. Dessa tjänster jämte en i kollegium

nu befintlig befattning som byrådirektör i Ca 31 bör utgå ur kollegiets

personalstat. För tillgodoseende av sektionens behov av biträdeshjälp bör

ett kanslibiträde i Ca 11 överföras från juridisk-sociala bvrån till sektionen.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 12b

109

Försvarskontoret

Utredningen

För närvarande finns marinassistenter — officerare på stat eller i reserven

vid flottan — vid sjökarteverket, lotsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt kommerskollegium. Marinassistenten vid sjökarteverket

är heltidstjänstgörande vid verket; som framgår av det föregående avses

han skola tillhöra sjöfartsstyrelsens sjökartebyrå. De övriga marinassistenterna

däremot uppbär i denna egenskap endast ett mindre årsarvode

och är icke heltidstjänstgörande. Vid inrättandet av ett sjöfartsverk bör de

arbetsuppgifter, som åvilar marinassistenterna i lotsstyrelsen samt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, sammanföras till ett försvarskontor i sjöfartsstyrelsen.

Utredningen vill i detta sammanhang understryka, att en enhetlig

handläggning av alla de ärenden rörande sjövägarna m. in., som har nära

samband med och är av stor betydelse för det militära och det ekonomiska

försvaret, bör i väsentlig mån kunna främja det planeringsarbete, som utföres

av de marina myndigheterna samt riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.

Åtskilliga frågor av viktig natur har hittills på grund av

bristande personaltillgång icke kunnat ägnas den handläggning, som i och

för sig varit önskvärd. Inrättandet av ett försvarskontor är därför enligt

utredningens mening en angelägen åtgärd.

De huvudsakliga ärendena bör vara:

1) militär- och krigsleder samt deras förseende med navigatoriska hjälpmedel;
2)

planer för militär sjömätning enligt av chefen för marinen framlagda

principförslag;

3) omläggning av allmänna sjövägar vid beredskapstillstånd och krig;

4) prickrullor för militär- och krigsleder samt allmänna sjövägar vid

beredskapstillstånd och krig;

5) granskning av sjökort och kartor för publicering;

6) planläggning inom civilförsvarets och den ekonomiska försvarsberedskapens

områden;

7) planläggning av sjöfartsverkets verksamhet samt disposition av dess

personal under försvarsberedskap och krig;

8) sjöfartsverkets säkerhetstjänst och civilförsvar;

9) militär personal för bemanning av sjömätnings- och isbrytarfartyg;

10) registrering och förvaring av sjöfartsstyrelsens hemliga handlingar

utom sådana, som skall handhavas å sjökar tebyrån.

Vid kontoret bör finnas den personal, som framgår av följande sammanställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj.ts proposition nr 12i

Befattning

Föreslagen personal

Antal

Lönegrad

FÖRSVARSKONTORET

Chef (kommendörkapten)..................

1

1

Ma 33 el.

Ma 30 + arv.

Expeditionsofficer (pensionerad kapten) ..........

Expeditionsunderofficer (pensionerad underofficer) ................

Kanslibiträde ................

1

1

1

5

arv.

Kontorsbiträde....................

Summa

Chefen för försvarskontoret bör avlönas såsom militärassistent å försvarsstabens

stat under fjärde huvudtiteln. Han bör i likhet med en del dylika

befattningshavare hos andra verk erhålla ett tilläggsarvode av 1 200 kronor

per år. Arvodena till expeditionsofficeren och expeditionsunderofficeren

bör utgöra skillnaden mellan lön och pension i den befattning, vari vederbörande

blivit pensionerad. Till expeditionsofficeren bör vidare utgå ett

tilläggsarvode av 780 kronor per år. Arvodena bör bestridas från sjöfartsstyrelsens

avlöningsanslag.

Såsom tidigare nämnts, är marinassistenten i kommerskollegium icke heltidstjänstgörande.

Vid ett sjöfartsverk enligt alternativ II bör dennes arbetsuppgifter

övertagas av försvarskontoret i sjöfartsstyrelsen och arvodesbefattningen

i fråga indragas; någon särskild förstärkning av kontorets

personal synes ej erforderlig av denna anledning.

Yttranden

Chefen för försvarsstaben framhåller, att den nuvarande kontakten mellan

militära och civila myndigheter på sjöfartens områden bör utvecklas

vidare och givas en fast organisation inom sjöfartsverkets ram. Inrättandet

av ett försvarskontor är därför en synnerligen angelägen åtgärd. Kontoret

bör dock med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifterna utvidgas

till en försvarsbyrå i likhet med vad som finns vid bland annat järnvägsstyrelsen

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Chefen för byrån bör —

för att möjliggöra större urval och önskvärd kontinuitet — i enlighet med

utredningens förslag placeras i Ma 30 eller Ma 33; hans arvode bör dock

uppgå till 2 700 kronor per år i stället för av utredningen föreslagna 1 200

kronor. Chefen för marinen och chefen för försvarsstaben bör i samråd

med det föreslagna verket närmare utreda vilka arbetsuppgifter, som bör

åvila försvarsbyrån, och det erforderliga personalbehovet.

Marinledningen anser, att försvarskontoret med en chef och fyra personer

för expeditionsgöromål fått en påtagligt ineffektiv konstruktion, som

ej motsvarar de betydande arbetsuppgifterna. I styrelsen för sjökarteverket

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kimgl. Maj:ts proposition nr i2i

ingår chefen för marinstaben som ordförande; denna viktiga instans föreslås

av utredningen skola utgå och måste därför ersättas med chefen för

försvarskontoret. Till kontoret bör överflyttas den nuvarande marinassistenten

i sjökarteverket, vilken av utredningen föreslagits skola ingå i sjökartebyrån;

han bör benämnas tjänstgörande officer. Vidare erfordras —

utöver utredningens förslag — ytterligare en tjänstgörande officer för planläggning

av sjötrafikens reglering och dirigering vid krig eller krigsfara

samt en deltidsanställd jurist för författningsarbete rörande sjöfartsverkets

och marinens samverkan vid krig eller krigsfara. Om sistnämnda deltidstjänst

icke kan inrättas, bör administrativa byråns juridiska sakkunskap

tagas i anspråk. Den av utredningen angivna expeditionspersonalen på försvarskontoret

kan samtidigt reduceras med en expeditionsunderofficer och

ett kontorsbiträde. Marinledningen föreslår att kontoret organiseras som

en försvarsbyrå, anknuten till marinen, med följande personal:

1 byråchef, kommendörkapten av första graden, Ma 33 jämte arvode å

2 700 kronor,

2 tjänstgörande officerare, Ma 27 jämte arvode,

1 expeditionsofficer (pensionerad kapten) med arvode,

1 kanslibiträde Ce 11,

1 deltidstjänstgörande jurist med arvode.

Befattningarna i Ma 33 och Ma 27 bör uppföras på marinstabens stat

(f. n. finns där endast den ena befattningen i Ma 27).

Om sjöfartsstyrelsen inrättas, kan marinassistenten i lotsstyrelsen indragas

men däremot ej motsvarande två befattningar i kommerskollegium och

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, av vilka den i kollegium ej är förenad

med något arvode. Den andra befattningen, som avlönas med 32 kronor

50 öre i månaden, erfordras alltjämt med hänsyn till frågor om broar, deras

segelfria höjd m. m. Denna åsikt delas av våg- och vattenbgggnadsstijrelsen.

Styrelsen för sjökarteverket anser förslaget om ett försvarskontor vara

ett steg i rätt riktning. Med hänsyn till de kvalificerade uppgifterna bör

chefen icke ha lägre grad än kommendörkapten av första graden, d. v. s.

Ma 33. Styrelsen förordar att denne erhåller sådant fyllnadsarvode, att

lönen i huvudsak motsvarar byråchefs avlöningsförmåner. Med hänsyn till

arbetsuppgifternas rent marina art bör tjänsten icke uppföras på försvarsstabens

utan på flottans stat. Styrelsen föreslår även, att ytterligare en

tjänst inrättas för en officer i Ma 27 jämte arvode.

Statskontoret anser, att befattningen som chef för försvarskontoret bör

hänföras till Ma 30; alternativ lönesättning i Ma 33 bör alltså ej medgivas.

Vidare bör den föreslagna expcditionsofficersbefattningen utgå.

Lotsstyrelsen framhåller, att det med hänsyn till att de ärenden, som

kräver militär sakkunskap, icke är av samma räckvidd som i exempelvis

järnvägsstyrelsen eller väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, icke är påkallat

att giva chefen för den militära avdelningen i sjöfartsstyrelsen ställning

såsom byråchef.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj. ts proposition nr 121

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap förutsätter, att försvarskontorets

uppgifter bland annat skall vara att särskilt bevaka, att försvarsberedskapssynpunkterna

tillgodoses inom verket samt att till verket i övligt

vidarebefordra den kännedom, som kontoret erhåller om övriga myndigheters

beredskapsplanläggning, och att taga därav betingade initiativ.

Departementschefen

Liksom utredningen anser jag att ett särskilt organ bör inrättas inom sjöfartsstyrelsen

för de ärenden som har militär anknytning. I samband härmed

torde, som utredningen framhållit, de nuvarande uppdragen som marinassistent

i kommerskollegium, lotsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

kunna upphöra. Utredningen har förslagit en mindre omfattande

organisation i form av ett försvarskontor, medan från militärt håll

förslag framförts om inrättande av en särskild byrå för ändamålet liksom

fallet är inom bl. a. järnvägsstyrelsen. För egen del ansluter jag mig, närmast

på de skäl lotsstyrelsen anfört, till utredningens förslag och förordar

således, att ett försvarskontor inrättas.

I likhet med remissinstanserna har jag icke något att erinra mot att kontorets

arbetsuppgifter bestämmes på sätt utredningen föreslagit. Om så

sker synes jämväl de av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

påtalade synpunkterna komma att tillgodoses.

Jag förordar att som chef för kontoret förordnas en kommendörkapten

med placering i Ma 33 eller Ma 30. För befattningshavaren bör inrättas en

beställning på flottans stat. I likhet med vad som är fallet i andra verk torde

befattningshavaren ifråga böra åtnjuta ett särskilt tilläggsarvode med 1 200

kronor för år. Det högre arvode, som föreslagits av bl. a. chefen för försvarsstaben,

är jag icke beredd tillstyrka.

I övrigt vill jag föreslå vissa jämkningar i utredningens förslag till personaluppsättning

för försvarskontoret.

Som jag framhållit vid anmälan av sjökartebyråns personalorganisation

synes lämpligt att i enlighet med marinledningens förslag överflytta tjänstgörande

officern i Ma 27 å militärkartografiska sektionen till försvarskontoret.

Härigenom tillgodoses i viss mån önskemålen om ytterligare expertis

för de militära ärendena. Om detta förslag genomföres torde den föreslagna

tjänsten som expeditionsofficer kunna utgå. Tjänsten som expeditionsunderofficer

synes däremot böra bibehållas för att tillgodose föreliggande

behov av kvalificerad biträdestjänst på kontoret. I befattningen torde som

utredningen föreslagit böra anställas en pensionerad underofficer med lön

motsvarande skillnaden mellan pension och lön i den befattning vari vederbörande

blivit pensionerad. Personalen i övrigt på kontoret synes kunna inskränkas

till ett kontorsbiträde i befordringsgången. Jag är sålunda icke

beredd tillstyrka att även ett kanslibiträde anställes.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 124 113

Sammanfattning av sjöfartsstyrelsens organisation

Vid bifall till av mig i det föregående förordat förslag om personalorganisation

för sjöfartsstyrelsen skall i personalförteckning för sjöfartsstyrelsen

från och med den 1 januari 1956 uppföras följande tjänster.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaldirektör................................................. Cp 19

1 överdirektör.................................................... Cp 15

5 sjöfartsråd..................................................... Ca 37

2 överinspektörer................................................. Ca 33

4 byrådirektörer.................................................. Ca 33

7 byrådirektörer.................................................. Ca 31

1 förste byråingenjör.............................................. Ca 29

1 förste byråinspektör............................................. Ca 29

2 förste byråsekreterare........................................... Ca 29

1 sjöteknisk konsulent............................................ Ca 29

1 statsgeodet..................................................... Ca 29

2 förste byråinspektörer........................................... Ca 27

2 förste byråsekreterare........................................... Ca 27

1 byråingenjör.................................................... Ca 27

1 militärhydrograf................................................ Ca 27

2 statshydrografer................................................ Ca 27

1 kamrerare...................................................... Ca 27

2 byråingenjörer.................................................. Ca 25

2 byråsekreterare................................................. Ca 25

1 kamrerare...................................................... Ca 25

2 ingenjörer...................................................... Ca 23

3 kartografer..................................................... Ca 23

1 förvaltare...................................................... Ca 23

1 förste gravör................................................... Ca 21

4 kartografer..................................................... Ca 21

1 assistent....................................................... Ca 21

1 bokhållare...................................................... Ca 21

5 gravörer....................................................... Ca 19

2 kartografer..................................................... Ca 19

2 assistenter...................................................... Ca 19

1 laborant....................................................... Ca 19

1 tryckeriförman.................................................. Ca 19

1 ritare.......................................................... Ca 19

1 förste kansliskrivare............................................. Ca 17

8 Bihctng till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 124

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj. ts proposition nr J2i

Befattning Lönegrad

1 kassör......................................................... Ca 17

1 förste ritbiträde................................................ Ca 15

4 kansliskrivare................................................... Ca 15

1 koppartryckare................................................. Ca 14

4 kontorister..................................................... Ca 13

1 ritbiträde...................................................... Ca 13

1 förste expeditionsvakt........................................... Ca 12

8 kanslibiträden............................ Ca 11

1 ritbiträde...................................................... Ca 11

5 expeditionsvakter............................................... Ca 10

4 kontorsbiträden................................................. Ca 8

Tjänstemän å övergångsstat:

1 förste byråsekreterare......................................:.... Ca 29

1 förste expeditionsvakt........................................... Ca 11

Anm. En expeditionsvaktstjänst må tillsättas först sedan innehavaren av

den å övergångsstat uppförda förste expeditionsvaktstjänsten avgått.

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25:

2 sjöfartsråd..................................................... Cs 13

1 sjöåklagare..................................................... Ce 33

1 överinspektör................................................... Ce 33

1 byrådirektör.................................................... Ce 33

4 förste byråingenjörer............................................ Ce 29

1 förste byråinspektör............................................. Ce 27

1 förste byråsekreterare........................................... Ce 27

1 förste skeppsmätningskontrollör.................................. Ce 27

5 byråingenjörer.................................................. Ce 27

Härutöver kommer personalen inom sjöfartsstyrelsen att utgöras av 2

byrådirektörer i Cg 31, 1 förste byråsekreterare och 1 byråingenjör i Cg 27,

4 byråingenjörer, 2 byråinspektörer och 1 byråassistent i Ce 25, 8 byråsekreterare

eller amanuenser i reglerad befordringsgång, 3 ingenjörer och 1 assistent

i Ce 23, 2 ingenjörer, 1 maskinmästare och 2 verkmästare i Ce 21, 1

verkmästare i Cg 21, 2 gravörer, 2 kartlitografer, 6 kartografer, 1 assistent,

1 radioverkmästare, 3 ritare och 2 kontorsskrivare i Ce 19, 1 förste instrumentmakare

och 1 radiotekniker i Ce 18, 1 förste arkivbiträde och 1 förrådsmästare

i Ce 17, 1 elektrotekniker i Cg 17, 2 maskinister i Ce 16, 1 förste laboratoriebiträde,

1 radiomontör och 1 kansliskrivare i Ce 15, 2 hantverksförmän,

1 maskinist och 2 koppartryckare i Ce 14, 2 kontorister i Ce 13, 3 hant
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj.ts proposition nr 124

verkare i Ce 12, 1 tekniskt biträde, 3 ritbiträden och 1 kanslibiträde i Ce 11,

jämte annan icke-ordinarie personal, uppgående till 23 personer.

Den militära personalen redovisas icke å sjöfartsstyrelsens personalstat.

Den utgöres av 2 tjänstgörande officerare i Ma 33 eller Ma 30, 2 tjänstgörande

officerare i Ma 27, 1 tjänstgörande officer i Ma 27 eller Ma 23/19 samt 1

tjänstgörande underofficer i Ma 19.

Den sålunda föreslagna personalen bör i huvudsak erhålla den placering

på de olika byråerna som i det föregående föreslagits; jag förutsätter dock

att, därest det visar sig påkallat, omflyttning av personal byråerna emellan

skall kunna äga rum.

Den av mig föreslagna personalorganisationen för sjöfartsstyrelsen innebär,

att i det närmaste samtlig personal från lotsstyrelsen och sjökarteverket

övergår till det nya verket. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt vägförvaltningarnas

personalorganisationer nedgår med det antal befattningshavare

som utredningen redovisat såsom nu tillhörande dessa myndigheter.

Kommerskollegiets organisation slutligen minskar med följande tjänster,

vilka är knutna till den verksamhet som övertages av sjöfartsstyrelsen, nämligen

2 kommerseråd i Ca 37, 2 överinspektörer i Ca 33, 3 byrådirektörer i Ca 31,

1 förste byråinspektör, 2 förste byråsekreterare, varav en på övergångsstat,

och 1 konsulent i Ca 29, 1 förste byråinspektör och 2 förste byråsekreterare i

Ca 27, 2 byråsekreterare i Ca 25, 1 förste kansliskrivare i Ca 17, 1 kansliskrivaye

i Ca 15, 2 kontorister i Ca 13, 5 kanslibiträden i Ca 11, 1 expeditionsvakt

i Ca 10 och 2 kontorsbiträden i Ca 8; 1 sjöåklagare och 1 överinspektör i

Ce 33, 1 förste byråsekreterare och 1 förste skeppsmätningskontrollör i Ce 27,.

1 förste byråsekreterare i Cg 27, 2 byråinspektörer i Ce 25, 1 skeppsmätningskontrollör

i Cg 25, 3 byråsekreterare eller amanuenser i reglerad befordringsgång,

1 assistent i Ce 23, 1 expeditionsvakt i Cg 8 samt 5 kontorsbiträden

i reglerad befordringsgång.

De befattningar, som inrättas i sjöfartsstyrelsen, har som framgår av vad

förut anförts med få undantag f. n. sin motsvarighet hos de verk, genom vars

sammanslagning det nya verket bildas. Det finns därför anledning utgå från

att innehavarna av de tjänster, som faller bort i de nuvarande verken, skall

kunna överföras till motsvarande tjänster i sjöfartsverket. För att underlätta

denna överflyttning bör i den mån så befinnés påkallat ledigförklarande

av tjänsterna ej äga rum. För den händelse innehavare av ordinarie tjänst

ej kan beredas motsvarande anställning i sjöfartsverket bör det få ankomma

på Kungl. Maj :t att meddela beslut om förande på övergångsstat av dylik

befattning. Även i fråga om övriga övergångsanordningar, som må påkallas

vid förslagets genomförande, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 12''r

5. Sjöfartsverkets lokalorgan m. m.

Utredningen

Såsom tidigare nämnts bör de tre till väg- och vattenbyggnadsverket börande

hamnavdelningarna i Stockholm, Karlskrona och Göteborg, avvecklas.

Beträffande övriga lokala organ — lotsdistrikten, statens isbrytarombud

samt kontrollstationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar och Sundsvall

för prövning av lanternor, kompasser och andra nautiska instrument

— föreslås icke någon ändring. Södertälje kanalverk, som nu sorterar under

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, bör likaledes med oförändrad organisation

ingå i sjöfartsverket. Personalen vid Falsterbolcanalen, för vilken avlöningskostnaderna

bestrides från förslagsanslaget till underhåll och drift

av statens fiskehamnar och farleder, bör under enahanda förutsättningar,

som nu gäller, anses ingå i sjöfartsverkets lokalorganisation.

Fartygsinspektionens och skeppsmätningsväsendets lokala organ skal!

enligt utredningens förslag i alternativ II samordnas i en gemensam

distriktsindelning. För närvarande finns sju fartygsinspektionsdistrikt med

expeditioner i Skellefteå, Sundsvall, Stockholm, Kalmar, Malmö, Göteborg

och Karlstad. Enligt beslut av 1954 års riksdag skall heltidsanställda skeppsmätare

finnas i Stockholm, Malmö och Göteborg; härjämte skall på ytterligare

några orter finnas arvodesanställda skeppsmätare, för vilka skeppsmätningstjänsten

avses som bisyssla. Utredningens förslag innebär, att

skeppsmätningsorganen i Stockholm, Malmö och Göteborg inordnas i motsvarande

fartygsinspektionsdistrikt. Förste fartygsinspektören i dessa distrikt

skall således vara chef för både fartygsinspektions- och skeppsmätningspersonalen.

En gemensam utbildning för bägge personalgrupperna

skall eftersträvas, så att fartygsinspektörerna skall kunna utföra skeppsmätningar

och skeppsmätningspersonalen fartygsinspektionsgöromål. Härigenom

kan en jämnare arbetsbelastning uppnås. Om någya arvodesanställda

skeppsmätare anställs i vissa hamnar, bör dessa lyda under chefen

för det fartygsinspektionsdistrikt, vari de tjänstgör. Utredningen förutsätter,

att kostnaderna för eventuellt erforderlig extra personal, som kan behövas

för merarbete i anledning av övergången till det nya skeppsmätningssystemet,

får bestridas av särskilda medel. — Anledning saknas enligt utredningens

mening att vid sammanslagningen av fartygsinspektionens och

skeppsmätningsväsendets lokala organ ändra den nuvarande benämningen

fartygsinspektionsdistrikt.

Vid genomförande av alternativ II synes lämpligt att i administrativt hänseende

inordna i fartygsinspektionsdistrikten även personalen vid kontrollstationerna,

vilken utgöres av tre kontrollstationsföreståndare (två i Ca 25,

en i Ce 25) och ett tekniskt biträde i Ce 11 ävensom två arvodesanställda

föreståndare. Såsom framgår av det föregående är dessa kontrollstationer

belägna å orter, där expeditioner för fartygsinspektionsdistrikten är inrättade.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj.ts proposition nr 12b

Vidare anser utredningen lämpligt, att förutsättningarna för att sammanföra

den nu föreslagna distriktsorganisationen med lotsdistrikten framdeles

undersökes. Denna prövning bör ske genom det nya verkets försorg.

Befattningarna inom fartygsinspektionsdistrikten framgår av följande

sammanställning. I den nuvarande organisationen har därvid i fråga om

skeppsmätningspersonalen angivits de befattningar, som avsetts skola finnas

från och med den 1 januari 1955.

Befattning

Nuvarande personal

Föreslagen personal

Antal

Lönegrad

Antal

Lönegrad

Fartygsinspektionsdislriklen

Överinspektör (nu förste fartygsinspektör) ......

7

3

Ca 33

Ce 31

7

3

Ca 33

Ce 29

2

Ca 27

2

Ca 29

2

Ce 27

2

Ce 27

1

Ce 27

_

—

15

Ca 25

15

Ca 25

1

Ce 25

1

Ce 25

Föreståndare för kontrollstation................

2

1

Ca 25

Ce 25

2

1

Ca 25

Ce 25

6

Ce 23

6

Ce 23

1

bef.gång

för ing.

pers.

Ca 13

1

bef.gång

1

1

för ing.

pers.

Ca 13

6

Ca 11

6

Ca 11

Tekniskt biträde (vid kontrollstationen i Göteborg)

1

4

Ce 11

Cg 11

bef.gång

arv.

1

4

Ce 11

Cg 11

3

3

bef.gång

3

3

arv.

Summa

59

58

Härutöver bör liksom hittills finnas två arvodesanställda föreståndare

för kontrollstationerna i Kalmar och Sundsvall.

Utredningen föreslår, att befattningarna som förste skeppsmätare nedflyttas

från Ce 31 till Ce 29 samt att en tjänst som skeppsmätare i Ce 27

indrages. Benämningen å distriktscheferna anser utredningen bör ändras

till överinspektör. De tvenne ordinarie fartygsinspektörerna i 27 lönegraden,

vilka är stationerade i Stockholm och Göteborg, synes i anledning av

det ökade arbete, som det ankommer på dem att svara för, sedan överinspektörerna

i deras egenskap av distriktschefer efter omorganisationen erhållit

delvis andra arbetsuppgifter, böra uppflyttas till 29 lönegraden och

samtidigt benämnas förste fartygsinspektörer. I övrigt anser sig utredningen

icke böra föreslå några förändringar beträffande denna lokala organisation.

Utredningen framhåller, att inom skeppsmätningsväsendets lokalstat

icke finnes särskild personal för enbart skriv- och kontorsgöromål.

Personalkostnader för Södertälje kanalverk och Falsterbokanalen förutsättes

i samma ordning som för närvarande skola bestridas från driftskostnadsstaten

för Södertälje kanalverk respektive förslagsanslaget till Underhåll

och drift av statens fiskehamnar och farleder.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 12b

De sakanslag, som för närvarande utgår till sjökarteverket, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

(för hamnverksamheten), lotsstyrelsen samt statens

isbrytarverksamhet, synes böra beräknas i vanlig ordning genom försorgav

respektive myndighet. Anslagen berörs icke heller av den föreslagna

omorganisationen i vidare mån än att vissa sakanslag, vilka står till sjökarteverkets

och lotsstyrelsens disposition, befrias från personalkostnader

för sådan personal, som tidigare avlönats från dessa anslag.

Utredningen erinrar om en fråga, som kan vara av betydelse icke blott

för sjöfartsverkets byggnadsverksamhet utan även för ett rationellt ordnande

av fartygsanskaffning och fartygsunderhåll, nämligen frågan om inrättande

av en för råds fond för sjöfartsverkets behov. Fonden bör enligt utredningens

mening vara konstruerad efter samma principer som väg- och

vattenbyggnadsverkets förrådsfond och ha i huvudsak samma uppgifter

som denna fond. Den bör med en sådan utformning kunna underlätta kostnadsfördelningen

för byggnadsverksamheten och skapa fastare betingelser

för avskrivning av fartyg, maskiner och andra på fonden invärderade tillgångar

samt — med den redovisning över investeringsanslag, och särskilt

dispositionsanslag, som förutsättes skola äga rum — också göra det möjligt

att smidigt och snabbt kunna ordna eu anskaffningsfråga i en nödsituation.

Redovisningen av verkstadsrörelsen vid Rosenvik torde också böra äga rum

över fonden, vilken därvid även kan tillhandahålla för driften behövligt förlagskapital.

Det torde böra ankomma på sjöfartsstyrelsen att närmare utreda frågan

och att verkställa värdering av de tillgångar, som — utom från väg- och

vattenbyggnadsverket övertagna mudderverk och annan materiel — böy

upptagas till redovisning å fonden.

Yttranden

För de yttranden, vari till behandling upptagits frågorna om hamnavdelningarnas

slopande samt sammanslagning i en gemensam distriktsorganisation

av fartygsinspektion och skeppsmätning, har redogörelser i det föregående

lämnats under byggnadsbyrån respektive fartygsbyrån.

Statens organisationsnämnd har, såsom förut nämnts, tillstyrkt utredningens

förslag i fråga om lokalorganisationen. Nämnden finner det angeläget,

att en utredning, sasom utredningen också förordat, verkställes angående

möjligheterna att sammanföra den föreslagna distriktsorganisationen

med lotsdistrikten, sa att en enhetlig distriktsindelning av lokalorganen

inom sjöfartsverket kan åstadkommas och de möjligheter till eventuella besparingar,

som kan stå att vinna genom en dylik anordning, tillvaratas.

Kommerskollegium anser, att förste skeppsmätarna bör placeras i lägst

31 lönegraden. Kollegium erinrar om att detta ansluter sig till vad som förordats

i propositionen nr 12/1954 angående förslag till ny organisation av

skeppsmätningsväsendet.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj.ts proposition nr 12i

T. f. kommerserådet Borg — som anser att betydande fördelar kan vinnas

i fråga om effektivitet och snabbhet vid handläggningen av ärenden i

gemensam lokalorganisation för fartygsinspektion och skeppsmätning - förslår ej annan ändring i personalorganisationen än att ett kanslibitrade

med placering i Stockholm bör flyttas upp till kontorist. Förste fartygsinspektören

i Stockholms distrikt anser likaledes behov föreligga av en kontoristtjänst.

I fråga om lönegradsplaceringen av förste skeppsmätarna ifrågasätter

han lämpligheten av nedsättningen från 31 till 29 lönegraden.

Förste farty g sinspektör en i Göteborgs distrikt anser, att personalen för

skriv- och kontorsgöromål efter en sammanslagning av skeppsmätning och

fartygsinspektion icke kommer att bli tillräcklig. Förstärkning av denna personal

erfordras därför. På grund av den stora arbetsbördan i Göteborgs distrikt

bör den föreslagna befattningen som förste fartygsinspektör i distriktet

tillkomma utöver befintliga befattningar. Vidare bör för rekryteringen av

inspektionspersonal tillskapas en tjänst som extra befattningshavare i Göteborg.

Förste fartygsinspektören i Sundsvalls distrikt anser, att den nuvarande

inspektörspersonalen är otillräcklig.

Förste fartygsinspektören i Malmö distrikt framhåller, att kontorsarbetet

vid distriktet ej efter omorganisationen hinner utföras av enbart ett kanslibiträde.

En förstärkning med ett kontors- eller skrivbiträde är därför nödvändig.

Förste fartygsinspektören i Karlstads distrikt föreslår att åtgärder vidtages

för att på ett effektivare sätt utnyttja fartygsinspektionens tid. Det

bör exempelvis ges tillstånd att mot ersättning nyttja egen bil i tjänsten.

Förste fartygsinspektören i Kalmar distrikt ifrågasätter, om det inte är

riktigast att så helt sammanföra fartygsinspektion och skeppsmätning, att

gemensamma benämningar på befattningshavarna också införes. Benämningarna

överinspektör, förste fartygsinspektör (även för förste skeppsmätare)

och fartygsinspektör (även för skeppsmätare) bör då tillämpas för

de olika graderna av inspektörer och skeppsmätare.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anför, att vid en omorganisation bör

den väg- och vattenbyggnadsverket tillhöriga verkstaden i Barsebäck, som

uteslutande avdelats för liamnmateriel, övertagas av det nya sjöfartsverket.

En verkstad i Lysekil, som huvudsakligen utnyttjas för vägväsendets materiel,

färjor m. m. torde däremot böra kvarstå under väg- och vattenbyggnadsverkets

förvaltning.

Lotsstyrelsen erinrar om att utredningen ifrågasatt inrättande av en lorrådsfond

för sjöfartsverkets behov. En sådan fond skulle kunna vara av

betydelse icke blott för sjöfartsverkets byggnadsverksamhet utan även för

ett rationellt ordnande av fartygsanskaffning och fartygsunderhåll. Styrelsen

förutsätter att den blivande sjöfartsstyrelsen närmare får utreda denna

fråga.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Knngl. Maj. ts proposition nr 12b

Departementschefen

När jag i det föregående förordat, att ett sjöfartsverk inrättas, har jag

förutsatt, att verket skall organiseras soin en styrelse med därtill hörande

lokalstater. Nu befintliga lokalstater är lots- och fyrstaten under lotsstyrelsen,

sjökar teverkets kontrollstationer för prövning av kompasser, lanternor

och andra nautiska instrument, hamnavdelningarna inom väg- och vattenky§§nadsverket

samt fartygsinspektionens och skeppsmätningsväsendets

distriktsorganisationer under kommerskollegium. Vidare kan som lokalorgan

räknas av väg- och vattenbyggnadsverket förvaltade kanaler, Södertälje

kanal, Falsterbokanalen, Sotenkanalen och Väddö kanal ävensom de under

kommerskollegium sorterande sjöbefälsskolorna och sjömanshusen.

Utredningen föreslår, att till sjöfartsstyrelsen skall höra två lokalstater,

nämligen dels lots- och fyrstaten, dels en lokalstat, som skapas genom sammanslagning

av fartygsinspektionens och skeppsmätningsväsendets distriktsorganisationer

samt sjökar teverkets kontrollstationer. Vidare förordar utredningen,

att de av väg- och vattenbyggnadsverket förvaltade kanalerna

samt sjöbefälsskolorna och sjömanshusen skall lyda under sjöf artsstyrelsen

på samma sätt som nu under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen respektive

kommerskollegium.

Jag har redan tidigare berört frågan om hamnavdelningarnas slopande

och samordningen av fartygsinspektion och skeppsmätning, varvid jag godtagit

utredningens förslag. Även sjökarteverkets kontrollstationer bör som

utredningen föreslagit i administrativt hänseende anslutas till den av fartygsinspektions-

och skeppsmätningsdistrikten bildade nya lokalorganisationen.

Denna lokalstat torde böra benämnas fartygsinspektionen m. m.

Jag anser mig också i huvudsak kunna godtaga utredningens förslag till

personalorganisation för denna lokalstat. Jag biträder sålunda förslaget att

benämningen förste fartygsinspektör ändras till överinspektör. Den av utredningen

föreslagna nedflyttningen i lönegrad från Ce 31 till Ce 29 av befattningarna

som förste skeppsmätare och indragningen av en tjänst som

skeppsmätare i Ce 27 kan jag däremot icke tillstyrka. Sistnämnda befattning

bör emellertid uppföras som extra tjänst. Icke heller den föreslagna

uppflyttningen av två befattningar som förste fartygsinspektör till Ca 29 biträder

jag. Den av vissa remissmyndigheter föreslagna utökningen av personalorganisationen

är jag icke beredd tillstyrka.

Vid bifall till av mig i det föregående förordat förslag om personalorganisation

för ifrågavarande lokalstat skall i personalförteckningen för fartygsinspektionen

m. in. uppföras följande tjänster.

Befattnin« Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

7 överinspektörer........

2 förste fartygsinspektörer

15 fartygsinspektörer......

Ca 33

Ca 27

Ca 25

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

121

Belattning

2 föreståndare för kontrollstation

1 kontorist....................

6 kanslibiträden...............

1 kontorsbiträde...............

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25:

Cp 31

3 förste skeppsmätare.............................................

2 fartygsinspektörer............................................... ^

Vad utredningen i övrigt föreslagit rörande lokalstater och lokalorgan har

jag ingen erinran mot. Jag anser i likhet med utredningen och organisationsnämnden

att det bör ankomma på sjöfartsstyrelsen att närmare överväga

möjligheterna att framdeles sammanföra de båda lokalstater, som verket

nu förutsättes skola ha, så att en enhetlig distriktsindelning av lokalorganen

inom sjöfartsverket skall kunna åstadkommas.

Fartyg, maskiner, förråd och annan materiel, som erfordras för verksamhetens

fortsatta bedrivande bör överföras till sjöfartsverket från lotsverket,

sj ökar teverket, väg- och vattenbyggnadsverket samt kommerskollegium.

Härvid avser jag även sådana kontorsinventarier och annan dylik utrustning,

som disponeras av de verk eller delar av verk av vilka sjöfartsverket

bildas. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter

i dessa frågor. Därvid torde även böra övervägas den av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen väckta frågan om sjöfartsverket skall övertaga den

väg- och vattenbyggnadsverket tillhöriga verkstaden i Barsebäck. Det av utredningen

upptagna spörsmålet om inrättande av en förrådsfond anser jag

mig icke nu kunna ta ställning till. Frågan torde som utredningen förutsatt

få upptagas till övervägande av sjöfartsstyrelsen, sedan närmare erfarenheter

vunnits beträffande förvaltning och redovisning av den till sjöfartsverket

hänförliga materielen.

Beträffande frågan om finansieringen av den verksamhet, som sjöfartsverket

har att svara för, vill jag slutligen erinra om att en rad särskilda anslag

för närvarande finns uppförda under riksstatens fjärde, sjätte och

tionde huvudtitlar samt på kapitalbudgeten, vilka disponeras av de verk

som avses uppgå i sjöfartsverket. Dessa anslag bör pa sätt, som anges i

följande avsnitt, i fortsättningen disponeras av sjöfartsverket.

Lönegrad

Ca 25

Ca 13

Ca 11

Ca 8

6. Anslagsfrågor

Vid bifall till av mig i det föregående förordade förslag om inrättande av

ett sjöfartsverk, som skall träda i funktion den 1 januari 1956, erfordras

att anslag till avlöningar och omkostnader för sjöfartsstyrelsen anvisas för

budgetåret 1955/56; anslagen skall beräknas med hänsyn till kostnaderna

under ett halvt år och ställas till styrelsens förfogande fr. o. m. den 1 januari

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 12''i

1956. På motsvarande sätt bör avlönings- och omkostnadsanslag beräknas

och anvisas för den del av lokalstaten, som avser fartygsinspektionen m. in.

För huvuddelen av den lokala förvaltningen — lots- och fyrstaten _- bör

anslag upptagas för hela budgetåret; anslagen bör under förra hälften av

budgetåret stå till lotsstyrelsens förfogande och under senare hälften av

budgetåret disponeras av sjöfartsstyrelsen. Anslagen till sjöbefälsskolorna,

sjömanshusen, hamn- och farledsanläggningar, säkerhetsanstalter för sjöfarten,

isbrytning och sjömätning bör likaledes under tiden 1 juli—31 december

1955 disponeras i den ordning, som nu gäller, och för tiden 1 januari—

30 juni 1956 disponeras av sjöfartsstyrelsen. Slutligen bör för förra hälften

av budgetåret 1955/56 anslag uppföras till avlöningar och omkostnader för

lotsstyrelsen, sjökarteverket, fartygsinspektionen och skeppsmätningsväsendet.

Anslag för sjöfartsverket

Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar

U tredningen

Utredningen har beräknat sjöfartsstyrelsens avlöningskostnader vid alternativ

I till 2 594 000 kronor och vid alternativ 11 till 3 237 000 kronor. För

avlöningar till ordinarie personal har beräknats 855 000 respektive 1 080 000

kronor. För arvoden och särskilda ersättningar har för båda alternativen upptagits

13 100 kronor, fördelade på följande ändamål, nämligen till generaldirektörens

ställföreträdare 1 500 kronor, till chefen för försvarskontoret 1 200

kronor, till envar av tre kommenderade officerare 780 kronor, till expeditionsofficeren

å försvarskontoret 780 kronor, till föreståndaren vid sjökarteverkets

kontrollstation i Kalmar 1 200 kronor och till föreståndaren vid sjökarteverkets

kontrollstation i Sundsvall 6 000 kronor. För avlöningar åt

icke-ordinarie personal har beräknats 820 000 respektive 985 000 kronor.

Härvid har 50 000 kronor avsetts för extra personal under övergångstiden

efter omorganisationen. För bestridande av vissa kostnader för sjömätningsexpeditioner,

såsom tjänstgöringstraktamenten, sjötillägg, sjömätartillägg

m. m. har, liksom för närvarande sker i sjökarteverkets avlöningsstat, upptagits

en särskild anslagspost, benämnd särskilda löneförmåner. Den har för

båda alternativen upptagits med 105 000 kronor eller samma belopp som anvisats

för ändamålet för innevarande budgetår. För rörligt tillägg slutligen

har beräknats 800 900 respektive 1 053 900 kronor.

Departementschefen

Anslag till avlöningar för sjöfartsstyrelsen under nästa budgetår erfordras

endast för tiden 1 januari—30 juni 1956 eller ett halvt år.

Vid bifall till den personalorganisation jag i det föregående förordat uppgår

utgifterna för avlöningar till ordinarie tjänstemän till 699 100 kronor.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj.ts proposition nr 124

Avlöningskostnaderna för den av mig föreslagna icke-ordinarie personalen

kan beräknas till 680 400 kronor för nästa budgetår. Under ifrågavarande

anslagspost bör också upptagas medel för vikariatsersättningar, övertidsersättningar

in. m. Dessa kostnader beräknar jag med utgångspunkt från

nuvarande medelsanvisning härför till i runt tal 10 000 kronor. Härjämte bor

posten, såsom utredningen framhållit, uppräknas för att tillgodose behovet

av extra personal under övergångstiden. Med utgångspunkt från det av utredningen

föreslagna beloppet bör för nästa budgetår härför beraknas 25 000

kronor. Anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal bor salunda

upptagas till 715 400 kronor.

Såsom arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, bör for år utga 1 200 kronor i

chefen för försvarskontoret och 780 kronor till envar av två kommenderade

officerare, eller för halvt budgetår tillhopa i runt tal 1 400 kronor.

Vidare bör som utredningen föreslagit medel beräknas för sjötillägg m. m.

Då jag i och för sig godtager utredningens beräkning av dessa kostnader ei
-

fordras härtill för nästa budgetar

105 000 = 52 500 kronor.

2

För rörligt tillägg beräknar jag slutligen 219 600 kronor.

Si öfartsstyrelsens avlöningsanslag bör sålunda för nästa budgetar uppföras

med ett belopp av (699 100 + 715 400 + 1 400 + 52 500 + 219 600 =)

1 688 000 kronor.

Som tidigare nämnts övertager sjöfartsstyrelsen — förutom personalen

från sjökarteverket och lotsstyrelsen — vissa befattningshavare från vag- och

vattenbyggnadsstyrelsen, vägförvaltningarna och kommerskollegmm. Avloningskostnaderna

för tiden 1 januari-30 juni 1956 för dessa befattningshavare

kan beräknas till respektive 135 000, 197 500 och 377 800 kronor.

Molsvarande minskningar å ifrågavarande myndigheters avlöningsanslag

för nästa budgetår torde böra vidtagas.

Sjöf artsstyr elsen: Omkostnader

Kungl. Maj :t har fastställt omkostnadsstater för budgetåret 1954/55 for

sjökarteverket, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vägförvaltningarna den

4 juni 1954 (statsliggaren s. 271, 373 och 375) samt för kommerskollegmm

och lotsverket den 7 maj 1954 (statsliggaren s. 904 och 928). Staterna slutar

å 440 000, 1 096 000, 3 723 000, 432 300 respektive 4 583 100 kronor.

Utredningen

Utredningen framhåller, att utgifterna för omkostnader i likhet med en

del personalkostnader i viss utsträckning blir beroende på hur sjofartsstyrelsens

lokalfråga ordnas. Enär någon omedelbar lösning av denna icke

torde kunna förväntas — i varje fall icke i sådan form att styrelsen i sm

helhet kan sammanföras — har utredningen icke ansett lämpligt att i kostnadsberäkningarna

realisera de besparingar, som tvivelsutan torde uppstå

vid ett sammanförande av hela styrelsen till lokaler på ett ställe.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

Utredningen har därför vid beräkningen av omkostnadsanslaget i huvudsak

utgått från de nuvarande förutsättningarna med hänsyn tagen desssutom

till den beräknade personalminskningen.

Med dessa utgångspunkter beräknar utredningen sjöfartsstyrelsens medelsbehov

för omkostnader till 646 000 kronor vid genomförande av ett verk

enligt alternativ I. Därest verket inrättas enligt alternativ II beräknas kostnaderna

stiga med 100 000 kronor till 746 000 kronor. Utredningen framhåller,

att den förutsatt att en minskning samtidigt skall ske av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

och kommerskollegiets omkostnadsanslag.

Departementschefen

Sjöfartsstyrelsens medelsbehov för omkostnader avser för nästa budgetår

endast senare hälften av budgetåret.

Som tidigare nämnts kommer styrelsen att överta sjökarteverkets och lotsstyrelsens

verksamhet helt samt vissa uppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

vägförvaltningarna och kommerskollegium. Det synes därför

riktigt, att vid beräkningen av sjöfartsstyrelsens omkostnadsanslag för

nasta budgetår utgå ifrån de berörda verkens kostnader för motsvarande

verksamhet. Därjämte torde särskilda medel behöva anvisas för möbler,

kontorsmaskiner in. m. Sjöfartsstyrelsens inventariebehov kommer visserligen

att till största delen tillgodoses från de verk som berörs av omorganisationen,

men vissa kompletteringar torde bli nödvändiga. Med desssa utgångspunkter

och med ledning av från verken inhämtade uppgifter beräknar jag

sjöfartsstyrelsens ifrågavarande utgifter för nästa budgetår till i runt tal

440 600 kronor. Av detta belopp hänför sig 203 500, 77 500, 12 400, 42 700

och (55 500 — 1 000 = ) 54 500 kronor till respektive sjökarteverkets, lotsstyrelsens,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens, vägförvaltningarnas och kommerskollegiets

verksamhetsområde samt återstoden, 50 000 kronor, till det

nyssnämnda behovet av inventarier. De tre sistnämnda myndigheternas omkostnadsanslag

torde som utredningen framhållit för nästa budgetår böra

minskas med de belopp som beräknats belöpa å den överflyttade verksamheten.

Till bestridande av sjöfartsstyrelsens omkostnader bör anvisas ett

särskilt anslag å riksstaten. Anslaget, som i likhet med andra omkostnadsanslag

bör ha förslagsanslags karaktär, bör benämnas Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader.

Det nya anslaget torde böra inrymma anslagsposter till sjukvård in. in.,

reseersättningar, expenser, publikationstryck och vissa engångskostnader

samt en uppbördspost avseende försäljningsmedel för sjömansrullor. För de

olika ändamålen beräknar jag (11 000 + 157 700 + 122 400 + 100 500 +

o0 000 1 000 =) 440 600 kronor. Sjöfartsstyrelsens omkostnadsanslag skulle

således för nästa budgetår upptagas med 440 600 kronor. Det torde lämpligen

få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser beträffande

användningen av de olika posterna.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

125

Fartygsinspektionen m. m.: Avlöningar och Omkostnader

Utredningen

Vid alternativ II har utredningen föreslagit, att den lokala skeppsmätningsorganisationen

samt kontrollstationerna för prövning av nautiska instrument

skall inordnas under fartygsinspektionsdistrikten och att en gemensam

lokalförvaltning härigenom skall bildas. Avlöningskostnaderna för

distriktsorganisationen beräknas till följande belopp.

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................

365 000

210 000

300 000

Summa kronor 875 000

Till avlöningar för fartygsinspektionen bör i enlighet härmed utgå ett förslagsanslag

av 875 000 kronor.

Kostnaderna för den föreslagna organisationen är ca 20 000 kronor lägre

än för den nuvarande, vari inräknats den av statsmakterna år 1954 beslutade

nya personaluppsättningen för skeppsmätningsväsendet.

Med utgångspunkt från det nuvarande anslaget till fartygsinspektionens

omkostnader och med ledning av de för den lokala skeppsmätningsorganisationen

för tiden efter den 1 januari 1955 beräknade beloppen kan följande

omkostnadsstat uppställas.

Omkostnadsstat

1. Sjukvård m. in., förslagsvis...............

2. Reseersättningar m. m., förslagsvis........

3. Expenser, förslagsvis.....................

2 600

103 000

28 000

Summa kronor 133 600

Anslagsposten till expenser synes böra uppdelas på följande sätt, nämligen
-

för bränsle, lyse och vatten, förslagsvis

» övriga expenser, högst............

1 300

26 700

Summa kronor 28 000

Departementschefen

Under förutsättning av bifall till de jämkningar i utredningens förslag, som

jag i det föregående förordat rörande personaluppsättningen inom förevarande

lokalorganisation och som innebär att för personalen såväl i fråga om

antal som löneställning skall gälla detsamma som för närvarande, torde

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj. ts proposition nr 124

medelsbehovet för Far tygsinspektionen m. m.: Avlöningar under tiden 1 januari—30

juni 1956 upptagas till sammanlagt 483 700 kronor. Denna medelsberäkning

är grundad på nuvarande avlöningskostnader för motsvarande

personal, räknat för ett halvt budgetår. Sålunda har kostnaderna för den

personal, som nu avlönas från fartygsinspektionens anslag, upptagits till

310 300 kronor, för skeppsmätningspersonalen till 140 900 kronor och för

personalen vid kontrollstationerna till 32 500 kronor. I sistnämnda summa

ingår ett belopp av 3 600 kronor, utgörande av Kungl. Maj :t fastställda arvoden

till två föreståndare för kontrollstationer (i Kalmar respektive Sundsvall).

Med hänsyn till personalens fördelning å ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare

och till vad nyss sagts om arvoden till kontrollstationsföreståndare

bör anslagsbeloppet 483 700 kronor fördelas å olika anslagsposter

på följande sätt, nämligen avlöningar till ordinarie tjänstemän 246 000 kronor,

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t 3 600 kronor,

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 165 000 kronor och rörligt

tillägg 69 100 kronor.

Det för Fartygsinspektionen m. m.: Omkostnader erforderliga anslaget

kan med utgångspunkt från nu uppförda omkostnadsanslag till fartygsinspektionen

och skeppsmätningsväsendet beräknas till 68 000 kronor för

tiden 1 januari—30 juni 1956.

Lots- och fyrstaten: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1953/54 ....................... 15 779 700 15 999 772

1954/55 (statsliggaren s. 925) .. 16 177 400

1955/56 (förslag).............. 16 151 700

I arets statsverksproposition har förevarande anslag upptagits med ett

beräknat belopp av 16 157 000 kronor.

Yrkanden

Lotsstyrelsen (skr. 31/8 och 20/10 samt PM 17/11 1954) hemställer, att

anslaget höjes med 278 800 kronor.

1. Personal på distriktsexpeditionerna:

1 distriktsfyrmästare i södra lotsdistriktet Ca 20—Ca 21

2. Fartygspersonal:

a) 1 maskinist Ca 17—Ca 19.........................

2 nya tjänster såsom matros Ce 10................

b) 6 kockstewartar Ce 13—Ca 13.....................

3. Lotspersonal:

Indragning av 1 tjänst såsom lotsförman Ca 18........

ökning Minskn.

744 —

1 188 —

15 264 —

11 928

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 124

127

Ökning Minskn.

4.

Fyrpersonal:

a) På fyrskepp med eget framdrivningsmaskineri

12 fyrmästare Ca 19—Ca 20.......................|

12 förste fyrvaktare (styrmän) Ca 15—Ca 16.........

12 förste fyrvaktare (maskinister) Ca 15—Ca 16.....|

12 fyrvaktare Ce 12—Ca 12.......................

b) Vid Hoburgs samt Ölands södra uddes fyrplatser

2 fyrmästare Ca 17—Ca 19........................!

2 förste fyrvaktare Ca 14—Ca 15...................

2 fyrvaktare Ca 11—Ca 12........................

c) 16 kockstewartar på fyrskepp Ce 13—Ca 13.........

d) 1 kockstewart på fyren Ölands södra grund Ce 13

Ca 13..........................................

e) Indragning av 1 tjänst såsom fyrmästare Ca 15 och

1 tjänst såsom fyrvaktare Ce 11 vid Femörehuvuds

fyrplats........................................

f) Indragning av 1 tjänst såsom förste fyrvaktare Ca 15

vid Djurstens fyrplats...........................

g) ökad ledighet för fyrpersonal......................

h) Avrundning.......................................

Summa kronor

18 432

3 744

— 18 630

— 10 032

280 000

24__

319 396 40 596

+ 278 800

Motiv

1 Vid tjänsteförteckningsrevisionen år 1952 erhöll distriktsfyrmästaren

uppflyttning från lönegrad Ca 16 till Ca 20. Samtidigt placerades överlotsarna

i 20 lönegraden. Distriktsfyrmästaren bor emellertid vara placerad i

högre lönegrad än överlotsarna, förslagsvis Ca 21. Vid lönesättningen or

distriktsfyrmästaren bör även beaktas att överlotsarna äger att utöver lon

uppbära s. k. lotslott och lotslottsersättning. Genom dessa lönetillägg kommer

överlotsarnas avlöningsförmåner regelmässigt att överstiga aven det

lönebelopp som distriktsfyrmästaren skulle erhålla, om den föreslagna upp
flyttningen

till 21 lönegraden genomföres.

2 a) östra lotsdistriktet är f. n. tilldelat ångfartyget Kalmar. Distriktets

nya tjänstemotorfartyg beräknas kunna vara färdigbyggt och leveransklait

under november 1955. Besättningen på det nya fartyget bor ha samma sammansättning

som på lotsverkets Övriga tjänstemotorfartyg Till följd daray

bör en för ångfartyg uppförd maskinisttjänst i lönegrad Ca 17 utbytasi mo

en befattning som maskinist på motorfartyg i lönegrad Ca 19. Samtidigt

bör maskinisttjänsten i Ca 17 föras på övergångsstat, då den ordinarie innehavaren

av tjänsten f. n. uppehåller högre extra ordinarie befattning hos

lotsstyrelsen. För att besättningen på det nya tjanstemotorfartyget skall b i

fulltalig erfordras vidare två nya matrostjänster.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

2 b) Stadigvarande behov föreligger av kockstewartar på tjänstefartygen,

varför ifrågavarande befattningar bör uppföras på ordinarie stat. Förslaget,

som framfördes i föregående års petita (X ht s. 96), motiveras även med att

tjänsterna får betraktas som slutbefattningar.

3. 1 lotsförman i Ca 18 på övergångsstat beräknas under innevarande budgetår

avgå från sin tjänst.

4 a) Under sina överläggningar med 1949 års tjänsteförteckningskommitté

utgick lotsstyrelsen från att fyrmästarna på fyrskepp med framdrivningsmaskineri

liksom dittills skulle placeras i samma lönegrad som överlotsarna.

Till jämförelsegrund för lönegradsplaceringen förelåg vid denna tidpunkt

1948 års lotskommittés förslag om uppflyttning av överlotsarna till 19 lönegraden.

Beslut fattades emellertid sedermera om överlotsarnas placering i

Ca 20. Ett förbiseende torde därvid ha ägt rum, då motsvarande uppflyttning

ej samtidigt företogs beträffande ifrågavarande fyrmästare. Med hänsyn

därtill bör dessa fyrmästartjänster nu uppflyttas från 19 till 20 lönegraden.

För detta yrkande talar även att samma teoretiska utbildning, nämligen styrmansexamen,

fordras för såväl fyrmästare som överlotsar. Vidare är båda

tjänsterna förenade med samma ansvar i fråga om förmanskap.

Beträffande tjänsterna såsom förste fyrvaktare (styrman, maskinist) på

fyrskepp med framdrivningsmaskineri kan anföras liknande synpunkter

som i fråga om nämnda fyrmästarbefattningar. Sålunda bör ifrågavarande

förste fyrvaktare i lönehänseende jämställas med de lotsar vid större lotsplatser

som vid tjänsteförteckningsrevisionen år 1952 placerades i 16 lönegraden.

bör dessa slag av tjänster fordras samma eller likvärdig teoretisk

utbildning. Som ytterligare skäl för en uppflyttning av förste fyrvaktarna

till Ca 16 framhåller lotsstyrelsen, att det länge varit svårt att få kompetent

personal till dessa befattningar. Till följd därav har styrelsen i stor utsträckning

nödgats dispensera från uppställda kompetenskrav. Rekryteringssvårigheterna

kommer att öka, om icke lönesättningen förbättras på

sätt som föreslås.

Behovet av fyrvaktartjänsterna i Ce 12 är stadigvarande, varför de bör

ordinariesättas.

4 b) I den år 1952 fastställda förteckningen över lönegrader för befattningshavare

på fyrskepp, fyrar, gasstation och tjänstefartyg har fyrarna

indelats i följande grupper, nämligen 1) fyrar med radiofyranläggning eller

större tekniska anläggningar i övrigt, 2) fyrar med mistsignalanläggning eller

eljest mera krävande tjänstgöring och 3) övriga fyrar. Vid fyrplatser i grupp

1) tillhör fyrmästare lönegrad Ca 19, förste fyrvaktare Ca 15 och fyrvaktare

Ca 12. Motsvarande befattningshavare vid fyrplats i grupp 2) är placerad

i lönegrad Ca 17, Ca 14 respektive Ca 11.

Hoburgs och Ölands södra uddes fyrplatser har hittills inordnats under

fyrarna i grupp 2). Dessa två fyrplatser beräknas emellertid under år 1955

bli utrustade med radiofyranläggningar, varför de fr. o. in. budgetåret 1955/

56 bör överföras till grupp 1) och personalen placeras i de lönegrader som

gäller i fråga om fyrplatser i denna grupp.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj:ts proposition nr 12i

4 c—d) Stadigvarande behov föreligger av dessa tjänster.

4 e) Fyren vid Femörehuvud skall ombyggas och förses med automatisk

apparatur. Personalen vid fyrplatsen kan därför indragas.

4 f) Arbetet med halvautomatisering av fyren vid Djursten beräknas bli

slutförd under innevarande budgetår. Till följd därav kan en av de nuvarande

två befattningarna vid fyrplatsen, nämligen tjänsten såsom förste

fyrvaktare i lönegrad Ca 15, indragas från och med budgetåret 1955/56.

4 g) I november 1952 gjorde Fyrpersonalens förening framställning om

ökad ledighet för fyrpersonal. Framställningen syftade till att fyrskeppspersonalen

och därmed likställd personal skulle, utöver ordinarie semester,

tillerkännas ytterligare en månads ledighet om året samt att den kompensationsledighet,

som tillkommer landfyrpersonal, skulle utsträckas på visst

sätt. I yttrande den 31 augusti 1953 tillstyrkte lotsstyrelsen framställningen

såvitt den avsåg fyrskeppspersonalen men förklarade sig då ej kunna förorda

utökad ledighet för landfyrpersonalen. Statens lönenämnd tillstyrkte

i huvudsak personalföreningens yrkanden.

Nu hänvisar lotsstyrelsen till sitt tidigare yttrande i frågan. Därutöver

framhåller styrelsen beträffande fyrskeppspersonalen, att en förbättring av

dess förmåner skulle vara ägnad att minska nuvarande rekryteringssvårigheter.

I fråga om landfyrpersonalen är lotsstyrelsen fortfarande tveksam om

lämpligheten att utöka ledigheten. Styrelsen vill emellertid icke motsätta sig

att så sker.

Yttrande

Statens lönenämnd har ingen erinran mot de föreslagna lönegradsplaceringarna

för en maskinist och två matroser på tjänstefartyget Kalmar samt

för personalen vid Hoburgs och Ölands södra uddes fyrplatser. Däremot

finner lönenämnden tillräckliga skäl ej föreligga beträffande yrkandet om

lönegradsförbättring för fyrmästare och förste fyrvaktare på fyrskepp med

framdrivningsmaskineri.

Departementschefen

Lotsstyrelsens förslag till uppflyttning i lönegrad för distriktsfyrmästaren

i södra lotsdistriklet kan jag icke biträda.

Beträffande personalen på tjänstefartyget Kalmar i östra lotsdistriktet tillstyrker

jag att befattningen som maskinist i Ca 17, i samband med att distriktets

nya tjänstefartyg tages i bruk, utbytes mot 1 maskinisttjänst i

Ca 19. Jag har ingen erinran mot att förstnämnda tjänst i 17 lönegraden

uppföres på övergångsstat. Vidare tillstyrker jag lotsstyrelsens förslag alt

för det nya tjänstefartyget inrätta två nya tjänster som matros i lönegrad

Ce 10. Med hänsyn till att fartyget icke beräknas vara färdigbyggt förrän i

november 1955 bör medel för de nya tjänsterna som maskinist och matros

endast anvisas för åtta månader. Den erforderliga anslagsökningen därför

beräknar jag till (800 -j- 10 200 —) 11 000 kronor.

Yrkandet om att överföra ett antal befattningar som kockstewart till or
!)

Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. Xr 124

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj.ts proposition nr J24

dinaiie stat kan jag icke biträda. I fråga om den föreslagna lönegradsförbättringen

för fyrmästare och förste fyrvaktare på fyrskepp med eget framdrivningsmaskineri

anser jag mig icke kunna förorda en ändring i den

år 1952 genomförda tjänsteförteckningsrevisionen. Yrkandet om ordinariesättning

av tjänsterna som fyrvaktare på dylika fyrskepp kan jag icke heller

tillstyrka.

Jag har ingen erinran mot den föreslagna lönegradsuppflyttningen för

personalen på Hoburgs och Ölands södra uddes fyrplatser i samband med

att dessa fyrar utrustas med radiofyranläggningar.

Indragningen av en lotsförmanstjänst på övergångsstat, personalen vid

Femörehuvuds fyrplats samt förste fyrvaktartjänsten vid Djurstens fvrplats

tillstyrker jag.

Lotsstyrelsens yrkande med avseende å ökad ledighet för fyrpersonal torde

få prövas i ett större sammanhang.

Den föreslagna indragningen av tjänster på lots- och fyrstaten medför en

minskning av avlöningsanslaget med (11 900 + 18 600 + 10 000 =) 40 500

kronor. Samtidigt uppgår medelsbehovet för de lönegradsuppflyttningar och

de nya tjänster, som jag tillstyrkt, till (11 000 -f 3 800 =) 14 800 kronor.

Anslaget bör alltså för nästa budgetår nedräknas med (40 500 — 14 800 =)

25 700 kronor till (16 177 400 — 25 700 =) 16 151 700 kronor. Därjämte

föranleder de beslutade ändringarna av grundlönerna en omräkning av vissa

anslagsposter.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 6 503 500 (-f 1 560 200) kronor;

avlöningar till icke-ordinarie personal 5 558 300 (+984 100) kronor;

särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie personal 2 919 500

(oförändrat) kronor;

rörligt tillägg 1 170 400 (— 2 570 000) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (6 503 500 + 5 558 300 + 2 919 500 +

1 170 400 =) 16 151 700 (— 25 700) kronor.

I personalförteckningen för lots- och fyrstaten bör följande ändringar vidtagas.

Såsom nya tjänster uppföres 1 maskinist i Ca 19, 2 fyrmästare i Ca 19,

2 förste fyrvaktare i Ca 15 och 2 fyrvaktare i Ca 12; 1 maskinist i Ca 17

uppföres på övergångsstat. Ur personalförteckningen avföres 1 lotsförman i

Ca 18 på övergångsstat, 2 fyrmästare i Ca 17, 1 fyrmästare i Ca 15, 1 förste

fyrvaktare i Ca 15, 2 förste fyrvaktare i Ca 14 och 2 fyrvaktare i Ca 11.

Lots- och fyrstaten: Omkostnader

I gällande riksstat är under rubriken Lotsverket: Omkostnader uppfört

ett förslagsanslag å 4 583 100 kronor till bestridande av utgifter av omkostnadsnatur

inom lotsverket. Belastningen å anslaget utgjorde för budgetåret

1953/54 4 603 283 kronor. Kungl. Maj :t har den 7 maj 1954 fastställt omkostnadsstat

för lotsverket (statsliggaren s. 928).

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj. ts proposition nr 124

I årets statsverksproposition (X ht p. 56) har förevarande anslag upptagits

med ett till 4 680 000 kronor beräknat belopp.

Yrkanden

Lotsstyrelsen (skr. 31/8 1954) hemställer, att anslaget till Lotsverket:

Omkostnader höjes med 296 400 kronor.

Anslagspost (delpost)

1. Sjukvård m. m...............

2. Reseersättningar..............

3 A) Expenser:

Bränsle, lyse och vatten ....

B) Övriga expenser:

a) Renhållning och städning av

lotsstyrelsens och distriktsexpeditionernas

lokaler......

b) Skrivmaterialier, papper, blankettryck

o. d...............

c) Inköp och underhåll av möb
ler,

skriv- och räknemaskiner

m. fl. inventarier...........

d) Bokinköp, bindning av böcker

och handlingar, m. fl. ändamål

e) Ersättningar för städning av

lotsverkets lokaler å lotsplatserna.

.....................

f) Övriga kostnader som bestrids

från denna post............

4. Publikationstryck.............

5. Övriga utgifter:

a) Förbrukningsartiklar........

b) Reparation och underhåll av

obevakade fyrar, fasta sjömärken,

apparater, maskiner

och inventarier inom lotsdistrikten.

.................

c) Reparation och underhåll av

fyrskepp, tjänstefartyg och

därmed jämställda fartyg samt

lotsverket tillhöriga tjänstebåtar.

.....................

d) Legor för lotsbåtar.........

e) Drift av lotsbåtar..........

Netto-

Omkostnads-

• Styrelsens förslag

utgift

1953/54

stat 1954/55

1955/56

68 987

60 000

65 000 (+ 5 000)

158 236

171 000

171 000

10 403

10 000

10 000

23 718

24 000

25 000

( +

1 000)

30 959

23 000

31 000

(+

8 000)

13 910

10 000

12 000

( +

2 000)

11 416

9 400

11 500

( +

2 100)

20 700

20 700

26 000

(+

5 300)

122 774

9 876

123 000

12 000

123 000

12 000

866 596

925 000

925 000

337 817

305 000

400 000

( +

95 000)

959 356

604 958

258 517

980 000

550 000

250 000

1 100 000

600 000

250 000

(+ 120 000)

(+ 50 000)

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

Anslagspost (delpost)

Nettout
gift
1953/54
-

Omkostnads- Styrelsens

stat 1954/55 1955/56

förslag

f) Resor i samband med lotsning

h) Kostnader för tjänstedräkt ..

i) Diverse och extra utgifter ...

j) Vissa engångskostnader.....

g) Bojar och prickar

m. m.

649 445 700 000 700 000

321 926 350 000 350 000

78 026 45 000 45 000

35 658 15 000 15 000

8 000 (+ 8 000)

(+ 296 400)

Motiv

1. Ökningen är betingad av medelsåtgången under budgetåret 1953/54.

Hänsyn har ej tagits till omregleringen av statstjänstemännens sjukvårdsförmåner

i samband med sjukförsäkringsreformen.

3 B) a) Städningskostnaderna har ökat genom tillkomsten av nya lokaler

inom lotsstyrelsen. — b) Den äskade ökningen är betingad av medelsåtgången

under budgetåret 1953/54. — c) Kontorsmöbelbeståndet inom lotsstyrelsens

lokaler är till stor del otidsenligt och det är ofrånkomligt att under

de närmaste åren successivt ersätta ett antal uttjänta kontorsmöbler. — d)

Posten bör höjas med hänsyn till belastningen under budgetåret 1953/54. —

e) Därest icke personalen skall nödgas själv vidkännas direkta utgifter för

städningen, erfordras att delposten höjes till det belopp styrelsen föreslagit.

Till ytterligare stöd för ökningen erinrar styrelsen om att under senare år

medel anvisats till förbättring av uppassningslokalerna på vissa lotsplatser,

vilket bl. a. inneburit iordningställande av rymligare lokaler.

5 b) Delposten är i första hand avsedd till underhåll av säkerhetsanordningar

för sjöfarten. Ett eftersättande härav kan med hänsyn till sjöfartssäkerheten

icke ifrågakomma. Under de senaste två decennierna har antalet

säkerhetsanordningar ökat högst väsentligt, ökningen utgöres främst av det

stora antal ledfyrar — inemot 300 -— som uppförts under och efter andra

världskriget. Vidare har under senare år tillkommit en mängd teletekniska

anläggningar. Under 1954 genomförd förbättring av löneförmånerna för

lotsverkets kollektivavtalsavlönade arbetare kommer jämväl att medföra

ökad medelsåtgång under denna delpost.

5 c) Den föreslagna höjningen av delposten är oundgängligen erforderlig,

därest tjänstefartyg, fyrskepp samt övriga lotsverket tillhöriga fartyg och

båtar skall kunna underhållas på ett betryggande sätt.

5 d) Höjningen är motiverad av belastningen för budgetåret 1953/54.

5 j) För budgetåret 1953/54 anvisades 12 000 kronor för anskaffning av

skriv- och räknemaskiner till större lotsplatser. Styrelsen hade beräknat

kostnaden för denna anskaffning till 20 000 kronor. Enär det anvisade beloppet

icke varit tillräckligt att inköpa skriv- och räknemaskiner till alla

lotsplatser, som är i behov av dylika maskiner, bör för budgetåret 1955/56

upptagas ett belopp av 8 000 kronor för ändamålet.

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj.ts proposition nr 12b

Övriga i omkostnadsstaten ingående poster beräknar styrelsen, såsom

framgår av uppställningen, till oförändrade belopp.

Departementschefen

Enligt gällande ordning bestrids de utgifter som hänför sig till antingen

lotsstyrelsen eller lots- och fyrstaten eller som är gemensamma för båda

från ett och samma anslag, Lotsverket: Omkostnader. Anslaget bor emellertid

för nästa budgetår delas upp i två anslag, ett för lots- och fyrstaten och

ett för lotsstyrelsen. Anslagen, som båda bör ha förslagsanslags karaktär,

torde böra benämnas Lots- och fyrstaten: Omkostnader och Lotsstyrelsen.

Omkostnader.

Det förstnämnda anslaget bör tillföras anslagsposten Övriga utgifter - upptagen under p. 5 i den inledningsvis lämnade uppställningen — då dessa

kostnader helt hänför sig till lots- och fyrstaten. Därjämte bör under detta

anslag även beräknas medel för sjukvård, reseersättningar och andra expenser

än för bränsle, lyse och vatten. Anslaget till Lotsstyrelsen: Omkostnader

torde böra uppta, förutom poster till sjukvård m. m., reseersättningar

och övriga expenser, en post till vardera bränsle, lyse och vatten samt till

publikationstryck.

Jag övergår härefter till anslagsberäkningen för nästa budgetår. Den av

mig i det följande förordade medelsanvisningen för olika ändamål avser endast

halva budgetåret, när det gäller lotsstyrelsen, eftersom dess verksamhet

är avsedd att övertagas av sjöf artsstyr elsen fr. o. in. den 1 januari 1956.

Anslagsposten till sjukvård m. in. synes böra upptagas med oförändrat

belopp, 60 000 kronor. Härav beräknar jag för lots- och fyrstatens del

55 000 kronor och för lotsstyrelsen |60 000 ^ 55 00 _j ^ 500 kronor. För

reseersättningar beräknar jag liksom lotsstyrelsen oförändrat belopp 171 000

kronor, varav torde böra avses för lots- och fyrstaten 121 000 kronor samt

för lotsstyrelsen =) 25 000 kronor. Medel för bränsle, lyse

och vatten erfordras endast för lotsstyrelsens del; kostnaden härför beräknas

till 5 000 kronor. Till övriga expenser är jag beredd tillstyrka en höjning

med 14 900 kronor till 225 000 kronor, att fördelas med 147 000 kronor å

lots- och fyrstaten och med --=j 39 000 kronor å lotssty
relsen.

Till publikationstryck, som endast ifrågakommer för lotsstyrelsens

del, beräknar jag 6 000 kronor. I enlighet med vad tidigare sagts överföres

anslagsposten till övriga utgifter och därunder upptagna delposter till lotsoch

fyrstatens omkostnadsanslag. Den begärda höjningen av delposten till

reparation och underhåll av obevakade fyrar, fasta sjömärken, apparatui,

maskiner och inventarier inom lotsdistrikten synes kunna begränsas till

35 000 kronor. Posten bör sålunda uppföras med 340 000 kronor. Delposten

till reparation och underhåll av fyrskepp, tjänstefartyg och därmed jäm
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 12i

ställda fartyg samt lotsverket tillhöriga tjänstebåtar synes i betraktande av

medelsåtgången under budgetåret 1953/54 kunna upptagas till oförändrat

belopp, 980 000 kronor. Å andra sidan bör de två sistnämnda delposteyna

nedräknas den förra med 10 000 och den senare med 15 000 kronor, enär

viss personal, som hittills avlönats av medel som anvisats under dessa poster,

i fortsättningen skall avlönas från sjöfartsstyrelsens avlöningsanslag. Den

äskade höjningen med 50 000 kronor till 600 000 kronor av delposten till

legor för lotsbåtar biträder jag. Däremot avstyrker jag, att medel anvisas

till vissa engångskostnader. Övriga under anslagsposten till övriga utgifter

upptagna delposter torde som lotsstyrelsen föreslagit för nästa budgetår få

upptagas med oförändrat belopp. Slutligen bör i enlighet med vad lotsstyrelsen

i annat sammanhang yrkat 10 000 kronor upptagas för förnyelse av

lotsverkets vandringsbibliotek.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skall omkostnadsanslaget

till lots- och fyrstaten för nästa budgetår upptagas till (55 000 -f 121 000 +

147 000 + 925 000 + 330 000 + 965 000 + 600 000 + 250 000 + 700 000 -f

350 000 -j- 45 000 -j- 15 000 -j- 10 000 =) 4 513 000 kronor.

Närmare bestämmelser om anslagets användning torde lämpligen böra få

meddelas av Kungl. Maj:t.

Lotsstyrelsens omkostnadsanslag skulle för nästa budgetår upptagas med

(2 500 -f- 25 000 -j- 5 000 -(- 39 000 -f- 6 000 =) 77 500 kronor. Till detta anslag

återkommer jag.

Övriga till sjöfartsverket hänförliga anslag

Den verksamhet, som är avsedd att överflyttas till sjöfartsverket, bekostas,

förutom från de avlönings- och omkostnadsanslag, som redovisats i det

föregående, för närvarande från följande anslag, nämligen under fjärde huvudtiteln

reservationsanslagen till Sjökar te ver ket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet

och Ombyggnad av sjömätningsfartyg samt förslagsanslaget

till Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska byrån,

under sjätte huvudtiteln reservationsanslagen till Bidrag till handelshamnar

och farleder, Statliga farledsarbeten, Byggande av fiskehamnar, Bidrag till

byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder, Reparation och

ombyggnad av Falsterbokanalen samt Understöd åt skärgårdsrederier,

ävensom förslagsanslaget till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder samt under tionde huvudtiteln förslagsanslagen till

Sjöbefälsskolorna: Avlöningar och Omkostnader, anslaget till Sjöbefälsskolorna:

Ivompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk, reservationsanslagen

till Sjöbefälsskolorna: Materiel, böcker m. m. och Lotsverket: Säkerhetsanstalter

för sjöfarten, förslagsanslagen till Statens isbrytarverksamhet,

Kostnader för handelssjöfartens dirigering samt Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond samt anslaget till Bidrag till

sjömanshusens förvaltningskostnader. Å kapitalbudgeten är upptagna två

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

anslag som avsetts för den här ifrågavarande verksamheten, nämligen investeringsanslagen

till Säkerhetsanstalter för sjöfarten och till Lotsverkets

båtlånefond.

De medel som i fortsättningen anslås för de här nämnda ändamalen bor

ställas till sjöfartsverkets förfogande. I samband härmed kan vara motiverat

bl. a. ur, förenklingssynpunkt att slå samman vissa av anslagen. Detta

bör emellertid icke ske under nästa budgetår, då sjöfartsverket börjar sin

verksamhet först i mitten av budgetåret och på grund härav två myndigheter

kommer att behöva förfoga över anslagen, nämligen under förra hälften

av budgetåret den myndighet som nu har dispositionsrätten och under senare

hälften av budgetåret sjöfartsverket. Av samma anledning bör icke

heller några ändringar i anslagsrubrikerna nu företagas. Frågan om eventuell

sammanslagning av anslag synes därför böra upptagas i samband

med medelsanvisningen för budgetåret 1956/57.

I årets statsverksproposition har frågan om medelsbehovet för nästa

budgetår slutbehandlats i vad avser de här nämnda anslagen under sjätte

huvudtiteln och erforderliga medel äskats (p. 21—26, 70). Motsvarande gäller

för de under tionde huvudtiteln upptagna anslagen till Sjöbefälsskolorna

(p, ii_14), Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader (p. 65) samt

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond (p.

93). Övriga i detta avsnitt berörda anslag har i årets statsverksproposition

upptagits°med beräknade belopp. Jag torde nu få återkomma till dessa anslagsfrågor,

varvid dock erforderlig hemställan om medelsanvisning kommer

att göras i ett senare sammanhang.

Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet

Anslag

1953/54 .......................... 900 000

1954/55 (statsliggaren s. 272)...... 900 000

1955/56 (förslag).................. 856 000

Nettoutgift

659 228

Förevarande anslag har i årets statsverksproposition upptagits med ett

till 900 000 kronor beräknat belopp.

Styrelsen för sjökarteverket (skr. 16/8 1954) hemställer, att anslaget

för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, 900 000 kronor.

Departementschefen

jag har i och för sig icke något att erinra mot styrelsens beräkning av

medelsbehovet för nästa budgetår. Då emellertid viss personal, som hittills

avlönats från detta anslag, i fortsättningen kommer att avlönas från sjöfartsstyrelsens

avlöningsanslag, bör förevarande anslag nedräknas med 44 000

kronor. Anslaget bör alltså uppföras med (900 000 — 44 000 = ) 856 000

kronor.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj.ts proposition nr 124

Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska byrån

1953/54 ........

Anslag

Nettoutgift

1954/55 (statsliggaren s. 272) .

1955/56 (förslag)......

... 23 000

21 483

.nftST1'' a“lag,har ‘ 4re''S statsverksproposition upptagits med ett

till 23 000 kronor beraknat belopp.

I enhghet med förslag av styrelsen för sjökarteverket (skr. 16/8 1954)

upp ores anslaget for nasta budgetår med oförändrat belopp, 23 000 kronor.

Sjökarteverket: Ombyggnad av sjömätningsfartyg

Anslag Nettoutgift

1953/54 .......................... 285 000 284 929

1954/55 (statsliggaren s. 272)...... 350 000

1955/56 (förslag).................. 350 000

Detta anslag har i årets statsverksproposition

350 000 kronor beräknat belopp.

upptagits med ett till

Yrkande

Styrelsen för sjökarteverket (skr. 16/8 1954) hemställer att anslaget för

nasta budgetår uppföres med oförändrat belopp, 350 000 kronor.

Motiv

For sjömätning till havs (^sjömätning) disponerar sjökarteverket icke

mer an ett fullgott fartyg, .Gustaf af Klint». Med anlitande av endast detta

fartyg skulle tidrymden för uppmätningen av utsjöfarvattnen komma att

omfatta omkring 90 år. Med hänsyn till angelägenheten av att påskynda

utsjomatningen har till denna verksamhet från och med 1954 års mätnmgssäsong

överförts ett för kustmätning avsett fartyg, »Ejdern».

Anskaffning av ytterligare utsjömätningstonnage framstår i dagens läge

!,°m,d®n “est angelägna åtgärden i sjökarteverkets upprustningsprogram.

For tillgodoseende av detta behov föreslår styrelsen att ett äldre fartyg som

av lotsstyrelsen numera kan ställas till sjökarteverkets förfogande, ombyts

för sjomatningsandamål. Ifrågavarande fartyg, vars namn är Castor, har

under ett antal år använts som reservfartyg inom lotsverket och är nu avsett

att utrangeras, enär det anses för litet för Iotsverkets arbeten.

Lotsstyrelsen har på förfrågan förklarat sig villig att efter den 1 juli 1955

"ta?on?a!tnmg överlåta »Castor» till sjökarteverket. Fartyget, som är byggt

ar 1894, har^ ingående besiktigats särskilt beträffande skrovet, som befunnits

vara i så gott stånd, att det efter ombyggnad, som bör omfatta helt ny

inredning samt insättning av motor i stället för nuvarande ångmaskinanaggning,

beraknas kunna vara för sjökarteverkets ändamål tjänstedugligt

linnpr Pir-lro Qfl A»» J ° ö

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj.ts proposition nr 12b

Kostnaden för ombyggnad av »Castor» beräknar sjökarteverkets styrelse

till 350 000 kronor eller samma belopp, som för innevarande budgetår anslagits

för ombyggnad av sjömätningsfartyget »Johan Nordenankar». Driftoch

underhållskostnader för fartyget, bedöms icke belöpa sig till högre

belopp, än att de kan rymmas inom ramen för de anslag sjökarteverket redan

disponerar för sådant ändamål.

För militär mätning disponerar sjökarteverket det 1881 byggda fartyget

»Svalan». Fartyget upprustades vintern 1944/45 och beräknades då kunna

nyttjas under ytterligare 10 år. Det är nu i mycket bristfälligt skick, bostadsförhållandena

och de sanitära anordningarna är otillfredsställande

samt driftkostnaderna onormalt höga. Styrelsen framhåller att frågan om

att ersätta »Svalan» med ett nytt fartyg icke kan anstå mer än högst några

år. Kostnaden för ett nytt fartyg beräknas till 1 000 000 kronor och föreslås

skola uppdelas på budgetåren 1956/57—1958/59.

Styrelsen framhåller vidare, att vissa ombyggnadsarbeten är nödvändiga

å dels de för kustmätning avsedda fartygen »Svensksund» och »Petter

Gedda» och dels å det för magnetisk mätning använda fartyget »Kompass».

Arbetena, som anges kunna anstå till budgetåren 1959/60 och 1960/61, beräknas

nu kosta 475 000, 60 000 respektive 70 000 kronor eller tillhopa

605 000 kronor.

Departementschefen

Det torde, som styrelsen för sjökarteverket framhållit, vara angeläget att

förbättra möjligheterna att verkställa utsjömätning. Styrelsens förslag att

bygga om lotsverkets fartyg »Castor» till sjömätningsfartyg synes vara en

lämplig utväg och tillstyrkes av mig. Styrelsens beräkning av kostnaderna

föranleder ingen erinran från min sida. Jag förordar sålunda att för ändamålet

anvisas 350 000 kronor.

Styrelsens Övriga förslag, innefattande ersätlningsbygge för »Svalan» samt

ombyggnadsarbeten å »Svensksund» m. fl. fartyg, är jag icke beredd att nu

ta ställning till.

Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten

Anslag Nettoutgift

1953/54....................... 1 200 000 1 341 942

1954/55 (statsliggaren s. 929) ... 2 925 000

1955/56 (förslag).............. 2 890 000

Förevarande anslag har i årets statsverksproposition upptagits med ett till

2 920 000 kronor beräknat belopp.

Till säkerhetsanstalter för sjöfarten anvisas anslag årligen även å kapitalbudgeten

under statens allmänna fastighetsfond. För innevarande budgetår

är detta anslag upptaget med ett belopp av 475 000 kronor.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj.ts proposition nr 121

Yrkanden

För budgetåret 1955/56 hemställer lotsstyrelsen (skr. 31/8 1954, 26/1

1955), att anslag till säkerhetsanstalter för sjöfarten uppföres med 3 420 000

kronor å driftbudgeten och 480 000 kronor å kapitalbudgeten.

Motiv

Styrelsens äskanden till säkerhetsanstalter för nästa budgetår framgår av

följande sammanställning (se s. 139), som även anger hur kostnaderna är

avsedda att fördelas mellan drift- och kapitalbudgeten. Erforderliga avskrivningsanslag

har också beräknats.

Under p. 1 i sammanställningen begär lotsstyrelsen fortsatt medelsanvisnmg

till kostnaderna för det beslutade nya tjänstefartyget för östra lotsdistriktet.

Härtill har för innevarande budgetår anvisats 1 500 000 kronor.

Styrelsen erinrar om att den i föregående års petitaskrivelse beräknade totalkostnaden

för fartyget enligt då beräknade priser uppgick till 3 700 000 kronor.

Styrelsen beräknar nu — därest icke mera avsevärda förskjutningar i

pris- eller lönenivån inträffar — att den slutliga kostnaden för fartyget skall

kunna nedbringas till 3 000 000 kronor. Ett belopp av 1 500 000 kronor bör

därför anvisas för nästa budgetår. Styrelsens övriga förslag rörande fartygsbeståndet

innefattar bl. a. anskaffning av en ny motorjakt för arbetet med

gasning av och underhållsarbeten å ledfyrar m. m. (p. 2). För ändamålet

finnes f. n. en motorjakt, levererad 1950. Med hänsyn till det under senare

år ökade antalet fyrar är ett fartyg för dessa arbeten icke tillfyllest. Kostnaden

för ett nytt fartyg beräknas till 350 000 kronor. Styrelsen äskar vidare

medel för ombyggnad och modernisering av fyrskeppet nr 6 Almagrundet

(p. 3). Fartyget, som är byggt år 1868, är i behov av omfattande moderniserings-

och ombyggnadsarbeten. Totalkostnaden härför beräknas till 450 000

kronor, varav 100 000 kronor äskas för nästa budgetår. Å fyrskeppet nr 22

Norströmsgrund (p. 4), byggt år 1900, föreslår styrelsen att ångmaskinanläggningen,

som nu är kraftigt nedsliten, ersättes med motormaskineri. Vidare

är efter en nyligen inträffad grundstötning vissa reparationer nödvändiga.

Därjämte bör fyrskeppet förses med maskinanläggning för inistsignalering

in. m. Den sammanlagda kostnaden beräknas till 180 000 kronor,

vilket belopp äskas för nästa budgetår.

I fråga om de fasta säkerhetsanstaltcrna begär lotsstyrelsen fortsatt medelsanvisning

bl. a. till bottenfast fyranläggning på Engelska grundet (p. 7)

samt till flyttning och automatisering av Skags fyr m. in. (p. 9). Anläggningen

på Engelska grundet beräknas numera tack vare nya, rationellare

aibetsmetoder samt förenklade manöveranordningar för apparatutrustningen

draga en totalkostnad av 525 000 kronor mot tidigare beräknade 600 000

kronor. För nästa budgetår äskas återstående erforderligt belopp, 375 000

kronor. Även kostnaden för arbetena vid Skags fyr beräknas nedgå. Bl. a.

genom att använda från luftfartsstyrelsen inköpt fyrapparatur, som nyttjats

för nu nedlagda flygfyrar, kan totalkostnaden för dessa arbeten nedbringas

från 280 000 till 240 000 kronor. För innevarande budgetår har för

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 12b

139

Ändamål

Anslag

Anslag å kapital-

Summa

Av-

å drift-

budgeten

anslag

skriv-

bud-

å drift-

nings-

geten

till bo-

till

och

anslag

Kronor

stads-

Övriga

kapital-

Kro-

och

anlägg-

bud-

nor

uppass-

ningar

geterna

ningshus

Kronor

Kronor

Kronor

a) Fartyg, båtar, bojar m. m.

1. Nytt tjänstefartyg för östra lotsdistriktet,

delkostnad.............................

2. Ny motorjakt för gasning av och underhållsarbeten

å ledfyrar ......................

3. Ombyggnad och modernisering av fyrskeppet

nr 6 Almagrundet, delkostnad...........

4. Nytt framdrivningsmaskineri m. m. för fyrskeppet

nr 22 Norströmsgrund, delkostnad

b) Fasta säkerhetsanordningar

5. Elektrifiering av Fjärdgrunds fyr och

Bredskärs lotsplats m. m., delkostnad ...

6. Nytt fyrtorn vid samt elektrifiering av

Björns fyrplats, delkostnad.............

7. Bottenfast fyranläggning på Engelska

grundet, delkostnad....................

8. Angöringsfyr på Vinterklasen samt för
bättrad

fyrbelysning i Bråviken m. m., delkostnad

...............................

9. Flyttning och automatisering av Skags fyr

m. m., delkostnad.....................

10. Fyranläggning på Kungsgrundet, delkostnad

..................................

11. Elektrifiering av Tylö fyrplats, delkostnad

12. Nytt sjömärke på Lördagshällan........

13. Elektrifiering av Draghällans fyrplats . . .

14. Modernisering av obemannade fyrar.....

15. Åtta nya radiofyrar....................

16. Fyr på Norra Fällbådan, delkostnad.....

17. Fyr vid Postgrundet...................

18. Ledfyr på Hanö.......................

c) Hamnar m. m.

19. Förbättring av hamnförhållandena vid

Bönnskärs lotsplats, delkostnad.........

d) Lotsuppassningsställen

20. Förbättring av lotsuppassningslokalerna

vid vissa lotsplatser, delkostnad

c) Bostäder

21. Förbättring av bostadsförhållandena vid

Brämöns fyrplats....................

22. Förbättring av bostadsförhållandena vid

Måseskärs fyrplats.....................

/) Diverse

23. Förnyelse av lotsverkets vandringsbibliotek

Summa

1500000

350 000

100 000

180 000

60 000

75 000

375000

30 000

50 000

250 000

60 000

25 000

75 000

40 000

85 000

75 000

60 000

10 000

10 000

10 000

3 420 000

1500 000

—

—

350 000

—

—

—

100 000

—

—

—

180 000

—*

_

_

60 000

_

—

—

75 000

—

—

—

375 000

—

—

—

30 000

—

—

100 000

150 000

100 000

_

250 000

_

_

—

60 000

—.

_

—

25 000

—

_

—

75 000

—

_

_

40 000

—

_

—

85 000

—

_

—

75 000

—

_

—

60 000

—

—

10 000

—

40 000

50 000

40 000

ISO 000

—

130 000

65 000

130 000

_

130 000

65 000

80 000

—

80 000

40 000

_

10 000

—

340 000

140 000

3 900 000

310 000

480000

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 124

ändamålet anvisats 90 000 kronor och återstoden, 150 000 kronor, erfordras

lör nästa budgetår. Under p. 10 upprepar lotsstyrelsen förslag från föregående

års petita om fyranläggning på Kungsgrundet (X ht 1954 s. 103).

I anslutning till förslaget under p. 15 om åtta nya radiofyrar till en kostnad

av 85 000 kronor nämner lotsstyrelsen att den från Scandinavian Airlines

System till fördelaktigt pris fått övertaga 15 radiosändare som varit installerade

i flygplan men som av tekniska skäl måst ersättas med andra.

Sändarna är av god kvalitet och kan för låg kostnad ändras till radiofyrsändare.

I första hand avser styrelsen alt nyttja fyra av sändarna till radiofyrar

vid Hemsö, Skag och reservfyrskeppet nr 8, för vilka ändamål anslag

redan finns tillgängliga, samt för fyren Kungsgrundet, vartill anslag äskats

under p. 10. Det under denna punkt äskade beloppet avses för installation

av radiofyr vid fyrarna Rataskär, Hällgrund, Örskär, Fårö, Hoburg och

Ölands södra udde, i Ystad och på fyrskeppet Fladen. Förslag om att anlägga

en fyr på Norra Fällbådan (p. 16) framfördes även i styrelsens petita för

budgetåret 1953/54 (X ht 1953 s. 98). Totalkostnaden för dessa arbeten beräknas

även nu till 150 000 kronor, varav hälften äskas för nästa budgetår.

I fråga om hamnar äskar lotsstyrelsen för nästa budgetår resterande belopp,

50 000 kronor, till förbättring av hamnförhållandena vid Rönnskärs

lotsplats (p. 19). För innevarande budgetår har härtill anvisats 130 000

kronor.

Till slutförande av planerade förbättringar och utökning av lotsuppassnings-

och överliggningslokaler vid vissa lotsplatser (p. 20) äskar lotsstyrelsen

för nästa budgetår 130 000 kronor. För ändamålet har för de två senaste

budgetåren anvisats sammanlagt 272 000 kronor.

Beträffande bostäderna föreslår styrelsen bl. a. en förbättring av bostadsförhållandena

vid Brämöns fyrplats (p. 21). Där finnes ett år 1860 uppfört

bostadshus med tre lägenheter för fyrmästaren och två fyrvaktare. För övriga

två befattningshavare har provisoriska bostäder iordningställts. Samtliga

lägenheter saknar värmeledning, vatten och avlopp och uppfyller ej heller

i övrigt en acceptabel standard. Styrelsen avser att uppföra ett nytt fyrmästarhus

med utrymme även för sjukvikarie samt att modernisera det

gamla bostadshuset. Totalkostnaden för dessa arbeten uppgår till 130 000

kronor, vilket belopp äskas för nästa budgetår.

Styrelsen har vidare hemställt om 10 000 kronor till förnyelse av lotsverkets

vandringsbibliotek (p. 23). Jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj :t den

10 februari 1939 fick styrelsen för budgetåret 1938/39 ta i anspråk 2 000

kronor av styrelsens omkostnadsanslag för inrättande av ett lånebibliotek.

Sammanlagt inköptes 400 böcker, vilka cirkulerat mellan lots- och fyrplatserna.

Styrelsen framhåller att ett vandringsbibliotek inom lotsverket har en

betydande uppgift att fylla. Kostnaden för erforderligt tillskott till biblioteket

beräknar styrelsen till 10 000 kronor och hemställer att detta belopp

anvisas för nästa budgetår.

Lotsstyrelsen erinrar slutligen om att styrelsen i skrivelse den 9 oktober

1953 hemställde, att för budgetåret 1954/55 måtte anvisas ett anslag å 94 000

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj.ts proposition nr 124

kronor till materielanskaffning för vissa farleder men att framställningen

icke bifölls. Styrelsen upprepar nu sitt yrkande under åberopande av vad

som anförts i nämnda skrivelse.

Departementschefen

Kostnaden för det under byggnad varande nya tjänstefartyget för östra

lotsdistriktet beräknar lotsstyrelsen nu komma att nedgå till 3 000 000 kronor

innebärande en minskning med 700 000 kronor. För nästa budgetår torde,

som lotsstyrelsen föreslagit, för ändamålet böra anvisas återstående erforderligt

belopp 1 500 000 kronor.

Lotsstyrelsen s övriga äskanden till säkerhetsanstalter för sjöfarten anser

jag mig kunna biträda till övervägande delen. Det torde emellertid vara

möjligt att uppskjuta de arbeten och anskaffningar för vilka medel äskats

under p. 11, 12 och 14. Därjämte torde medelsanvisning för nästa budgetår

till de under p. 2, 10, 13 och 16 föreslagna arbetena kunna begränsas till

200 000, 100 000, 25 000 respektive 50 000 kronor. Övriga i sammanställningen

upptagna yrkanden tillstyrker jag helt. Kostnaden för de nu förordade

arbetena uppgår till sammanlagt 1 900 000 kronor. Härav bör emellertid

det för förnyelse av biblioteket avsedda beloppet av 10 000 kronor anvisas

under omkostnadsanslaget. Anslaget bör vidare nedräknas med 20 000

kronor motsvarande kostnaden för personal som hittills avlönats från anslaget

men som i fortsättningen kommer att avlönas från sjöfartsstyrelsens

avlöningsanslag.

Medelsanvisningen till säkerhetsanstalter för sjöfarten skulle därmed för

nästa budgetår uppgå till sammanlagt (1 500 000 -f- 1 900 000 —- 10 000 -—

20 000 =) 3 370 000 kronor. Härav torde böra upptagas å driftbudgeten

2 890 000 kronor och å kapitalbudgeten 480 000 kronor. Till medelsanvisningen

å kapitalbudgeten återkommer jag senare.

Lotsstyrelsens hemställan om medel till materielanskaffning för vissa farleder

är jag icke heller i år beredd att biträda.

Statens isbrytarverksamhet

Anslag Nettoutgift

1953/54 ....................... 1 250 000 3 370 739

1954/55 (statsliggaren s. 933) ... 1 700 000

1955/56 (förslag)............... 3 096 000

Förevarande anslag har i årets statsverksproposition upptagits med ett till

3 096 000 kronor beräknat belopp.

Yrkande

Marinförvaliningen och kommerskollegium (gemensam skr. 18/8 1954)

hemställer, att anslaget för nästa budgetår höjes med 1 486 000 kronor till

3 186 000 kronor.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj.ts proposition nr 12''r

M o t i v

De kostnader för statens isbrytarverksanihet, som närmare anges i den för

verksamheten upprättade staten, beräknas av ämbetsverken för nästa budgetår

stiga med 100 000 kronor till 1 800 000 kronor med hänsyn till ökade

löpande underhållskostnader för statsisbrytarna genom tillkomsten av

»Thule».

Övrig för nästa budgetår äskad anslagsökning hänför sig till förslag om

modernisering av Ymer samt vissa inredningsändringar å såväl detta fartyg

som Atle. Ämbetsverken erinrar om att marinförvaltningen i skrivelse den

30 april 1954 framlagt förslag härom. Ämbetsverket bedömde därvid att

Ymer kunde användas i ytterligare 20 år, d. v. s. till 1974, genom en större

reparation och modernisering av dieselmaskineriet, renovering av tre generatorer

och propellermotorerna, omläggning av de elektriska kabelnäten, vissa

skrovarbeten samt modernisering av viss maskinmateriel och elektrisk materiel.

Kostnaden härför beräknades till 2 000 000 kronor. Om denna modernisering

och iståndsättning utfördes räknade ämbetsverket med att Ymer

kunde hållas i driftsdugligt skick för rimliga underhållskostnader. Marinförvaltningen

framhöll vidare att vissa iståndsättningsarbeten, såsom beträffande

dieselmotorer och elektrisk materiel, under alla förhållanden måste

utföras under de närmaste åren. Kostnaden härför beräknades till 1 000 000

kronor utöver ordinarie underhållskostnader. Kostnaden för ev. installation

av nya dieselmotorer beräknades ej understiga 5 000 000 kronor. Med hänsyn

härtill och till Ymers ålder ansåg marinförvaltningen alternativet med reparation

och modernisering av dieselmotorerna såväl ur teknisk som ekonomisk

synpunkt vara att föredraga. Ämbetsverket framhöll att enär halva

kostnaden hänförde sig till arbeten, som i varje fall måste utföras under de

närmaste åren för att hålla fartyget i driftsdugligt skick, en ej oväsentlig ökning

av Ymers livslängd skulle vinnas genom en relativt måttlig ytterligare

kapitalinsats.

Härutöver framhåller marinförvaltningen och kommerskollegium nu att

ett genomförande av den föreslagna moderniseringen av Ymer kommer att

dels nedbringa de årliga underhållskostnaderna för fartyget, dels minska

risken för driftshaverier, som kan medföra att isbrytaren måste tagas ur

tjänst för reparation.

Till bestridande av arbetena å Ymer erfordras för nästa budgetår 1 200 000

kronor och för budgetåret 1956/57 återstoden, 800 000 kronor.

Ini edningsändringarna å Ymer och Atle är betingade av att sammansättningen

av statsisbrytarnas besättningar ändrats. Antalet underofficerare har

minskats och antalet högbåtsmän ökats i motsvarande grad. Detta förhållande

kräver ändrade dispositioner beträffande hyttutrymmen samt inredning

av mässar för högbåtsmän. Vidare bör liksom i Övriga flottans fartyg

inredas klädesbytescentraler för båda fartygen samt för Ymer två expeditionshytter

för redogörare och uppbördsmän. Därjämte bör ur hygienisk synpunkt

vissa förbättringar vidtagas i manskapsinredningarna på Atle. Kostnaden

för de nämnda arbetena beräknas för Ymers de! till 146 000 kronor

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 12i

143

och för Atles del till 40 000 kronor, eller tillhopa 186 000 kronor, vilket

belopp erfordras för nästa budgetår.

Yttrande

Statskontoret uttalar, att en anslagshöjning för löpande kostnader bör föranleda

en uppräkning av posten nr 1 i den för anslaget gällande staten.

Huruvida det kan anses ekonomiskt välbetänkt att lägga ned 2 000 000 kronor

för modernisering av Ymer saknar statskontoret möjlighet att bedöma.

Departementschefen

Marinförvaltningen och kommerskollegium har framlagt förslag om vissa

reparations- och moderniseringsarbeten å statsisbrytaren Ymer, varigenom

Ymer skulle kunna göra fullgod tjänst åtminstone till 1974 eller ca 10 år

längre än annars skulle vara möjligt. Kostnaden för dessa arbeten har ämbetsverken

beräknat till 2 000 000 kronor, varav för nästa budgetår erfordras

1 200 000 kronor och återstoden för budgetåret 1956/57. Ämbetsverken framhåller,

att under alla förhållanden vissa arbeten är nödvändiga å Ymer, därest

fartyget över huvud skall kunna hållas i driftsdugligt skick. Kostnaden härför

beräknas till ca 1 000 000 kronor utöver ordinarie underhållskostnader.

Ämbetsverkens förslag innebär att man för en jämförelsevis låg kostnad

kan disponera ett fullgott isbrytarfartyg under ytterligare minst 10 år. Härtill

kommer att drifts- och underhållskostnaderna för Ymer kan beräknas

nedgå efter ombyggnaden. Jag tillstyrker därför att fartyget repareras och

moderniseras på sätt ämbetsverken föreslagit. Kostnadsberäkningarna föranleder

ingen erinran från min sida och för ändamålet bör avses 2 000 000

kronor, varav 1 200 000 kronor torde böra anvisas för nästa budgetår. Samtidigt

vill jag understryka att den förordade upprustningen av Ymer självfallet

på intet sätt minskar angelägenheten av att Atle, som kan väntas vara

i fullgott skick endast ytterligare ett fåtal år, ersättes med en ny isbrytare.

Ämbetsverkens förslag om vissa inredningsändringar å Ymer och Atle biträder

jag endast såtillvida att jag förordar att 96 000 kronor ställes till förfogande

för dylika arbeten å Ymer.

Vad slutligen angår äskandet om ytterligare 100 000 kronor för löpande

underhålls- och driftkostnader har jag icke något att erinra häremot.

Anslaget till statens isbrytarverksamhet skulle därmed för nästa budgetår

uppgå till (1 700 000 + 1 200 000 + 96 000 + 100 000 =) 3 096 000 kronor.

Kostnader för handelssjöfartens dirigering

Anslag

Nettoutgift

1953/51 .........................

... 25 000

12 245

1954/55 (statsliggaren s. 935).....

... 20 000

1955/56 (förslag).................

... 20 000

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 121

Förevarande anslag har i årets statsverksproposition upptagits med ett till

20 000 kronor beräknat belopp.

I enlighet med förslag av chefen för marinen (skr. 18/9 1954) uppföres

anslaget för nästa budgetår med oförändrat belopp.

Kapitalbudgeten

Statens allmänna fastighets fond

Säkerhetsanstalter för sjöfarten

Förevarande anslag har i årets statsverksproposition upptagits med ett till

480 000 kronor beräknat belopp.

Såsom jag tidigare vid behandling av reservationsanslaget till Lotsverket:

Säkerhetsanstalter för sjöfarten framhållit, torde för nästa budgetår viss

del av utgifterna för säkerhetsanstalter för sjöfarten böra bestridas från anslag

å kapitalbudgeten. Medelsbehovet utgör i enlighet med vad tidigare anförts

480 000 kronor.

Statens utlåningsfonder

Lotsverkets båtlånefond

Förevarande anslag har i årets statsverksproposition upptagits med ett till

500 000 kronor beräknat belopp.

Beträffande fondens tillkomst och användning hänvisar jag till 1947 års

statsverksproposition, bil. 31 s. 3. Såsom kapital för fonden har hittills

anvisats belopp å sammanlagt 4 900 000 kronor. För innevarande budgetår

har fonden tillförts 500 000 kronor.

Vid anmälan av motsvarande anslag i föregående års statsverksproposition

(bil. 31 s. 4) framhöll jag, att jag anslöt mig till ett då framfört förslag

om utredning beträffande båthållningen vid lotsplatserna. Med stöd av

Kungl. Maj :ts den 19 februari 1954 givna bemyndigande tillkallades den 24

samma månad särskilda utredningsmän för att verkställa utredning och avgiva

förslag rörande den framtida organisationen av båthållningen vid rikets

lotsplatser. Utredningen har den 15 februari 1955 avgivit betänkande i

ämnet. Betänkandet är nu föremål för remissbehandling.

Yrkande

Lotsstyrelsen (skr. 31/8 1954) hemställer, att 1 000 000 kronor måtte tillföras

lotsverkets båtlånefond för nästa budgetår.

Motiv

Lotsstyrelsen, som erinrar om förenämnda utredning, framhåller att, därest

någon omläggning av båthållningen icke kommer till stånd till den 1 juli

1955, medelsanvisning för erforderlig förnyelse av båtmaterielen bör ske

under oförändrade former för budgetåret 1955/56. Av hittills anvisade medel,

4 900 000 kronor, finns f. n. odisponerade i runt tal 680 000 kronor.

Under tiden till den 1 juli 1956 kan i amorteringar beräknas inflyta tillhopa

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj:ts proposition nr 12k

omkring 275 000 kronor. För utlåning ur fonden till sistnämnda dag finns

sålunda tillgängliga sammanlagt omkring 950 000 kronor. Detta belopp förslår

emellertid långt ifrån till beviljande av lån för den förnyelse av båtmaterielen,

som behöver äga rum inom nämnda tid.

En av styrelsen företagen inventering utvisar, att sammanlagda kostnaderna

för den båtmateriel, som behöver nyanskaffas före den 1 juli 1956,

med gällande priser belöper sig till omkring 2,5 miljoner kronor, vilket innebär,

att en förstärkning av fonden med ca 1,5 miljon kronor i och för sig

erfordras. Ett byggnadsprogram av dylik omfattning kan emellertid av praktiska

skäl icke realiseras till den 1 juli 1956. Med hänsyn härtill anser sig

styrelsen böra begränsa sitt yrkande om ytterligare medelsanvisning till

1 000 000 kronor.

Departementschefen

1 avvaktan på slutligt ställningstagande till utredningens förslag torde ifrågavarande

anslag för nästa budgetår böra upptagas till oförändrat belopp,

500 000 kronor.

Anslag till vissa myndigheter för tiden 1 juli—31 december 1955

Lotsstyrelsen: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1953/54 .......................... 681 500 683 951

1954/55 (statsliggaren s. 924)...... 686 300

1955/56 (förslag).................. 344 400

Förevarande anslag har i årets statsverksproposition upptagits med ett till

690 000 kronor beräknat belopp.

Yrkanden

Lotsstyrelsen (skr. 31/8 1954) hemställer, att anslaget höjes med 46 700

kronor.

Ökning

1. Nya tjänster:

a) 1 fyringenjör Ce 27..........................

b) 2 radiotekniker Ce 19........................

2. 1 förste byråsekreterare Ca 29—byrådirektör Ca 31

3. Löneklassändringar.............................

4. Avrundning....................................

18 276

24 288

900

3 224

12

Summa kronor 46 700

Motiv

1 a) Motsvarande yrkande framfördes i föregående års petitaskrivelse (X ht

1954 s. 94).

10 liihatuj till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 124

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 12i

1 b) Befattningshavarna avlönas nu från sakanslag med placering, en som

verkmästare i Cg 19 och en som radiotekniker i Cg 18. Behovet av tjänsterna

är stadigvarande och extra ordinarie befattningar bör därför inrättas. Dessa

bör båda vara placerade i Ce 19.

2. Motsvarande yrkande framfördes i föregående års petitaskrivelse.

Departementschefen

Några tjänsteändringar inom lotsstyrelsen är jag icke beredd att tillstyrka.

Medel till avlöningar för lotsstyrelsen erfordras endast under första hälften

av nästa budgetår. Då jag icke tillstyrkt några tjänsteändringar synes

medelsbehovet kunna upptagas till hälften av det för innevarande budgetår

anvisade anslaget. För löneklassändringar tillkommer dock en ytterligare

kostnad av i runt tal 1 300 kronor. Vidare föranleder de beslutade ändringarna

av grundlönebeloppen omräkning av anslagsposterna i lotsstyrelsen^

avlöningsstat.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 207 500 (— 105 600) kronor;

avlöningar till icke-ordinarie personal 93 606 (—48 300) kronor;

rörligt tillägg 43 300 (— 188 000) kronor.

Anslaget bör alltså bestämmas till (207 500 -f 93 600 -(- 43 300 = ) 344 400

(— 341 900) kronor.

Lotsstyrelsen: Omkostnader

Som jag vid anmälan av lots- och fyrstatens omkostnadsanslag anfört erfordras

för tiden 1 juli—31 december 1955 ett särskilt omkostnadsanslag för

lotsstyrelsen. Anslaget torde som tidigare föreslagits få upptagas med 77 500

kronor.

Sjökarteverket: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1953/54 ....................... 1 085 000 1 093 015

1954/55 (statsliggaren s. 270) ... 1 091 000

1955/56 (förslag)............... 552 000

I årets statsverksproposition har förevarande anslag upptagits med ett beräknat

belopp av 1 091 000 kronor.

Styrelsen för sjökarteverket (skr. 16/8 1954) hemställer, att anslaget med

hänsyn till löneklassuppflyttningar samt till lönegradsändringar enligt reglerad

befordringsgång höjes med 13 000 kronor. Därjämte föreslår styrelsen,

att 2 gravörtjänster i lönegrad Ce 19 utbytes mot 2 extra ordinarie befattningar

som kartlitografer i samma lönegrad. Slutligen vrkar styrelsen att

den extra tjänsteman i Cg 23, som är teknisk ledare för sjökarteverkets

deccakedja, överföres till extra ordinarie stat.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr tVr

147

D e par temen tschefen

Medel under detta anslag bör anvisas endast för tiden 1 juli—31 december

1955.

Den yrkade anslagshöjningen för löneklassuppflyttningar m. m. föranleder

i princip ingen erinran från min sida. Anslaget bör för detta ändamål

höjas med 6 500 kronor, eftersom medelsanvisningen inskränkes till halvt

budgetår. Däremot anser jag mig i övrigt icke kunna tillstyrka någon ändring

beträffande sjökar teverkets personal för den tid, som här avses.

De beslutade ändringarna av grundlönebeloppen föranleder omräkning av

vissa anslagsposter.

Anslaget beräknas sålunda

avlöningar till ordinarie tjänstemän 274 200 (—137 800) kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 6 200 (

6 160) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 157 100 (—72 900) kronor;

särskilda löneförmåner 52 500 (— 52 500) kronor;

rörligt tillägg 62 000 (— 269 640) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (274 200 -f- 6 200 -j- 157 100 -j- 52 500 +

62 000 ==) 552 000 (— 539 000) kronor.

Sjökarteverket: Omkostnader

Anslag

1953/54 .......................... 440 000

1954/55 (statsliggaren s. 271)...... 440 000

1955/56 (förslag).................. 220 000

Förevarande anslag har i årets statsverksproposition uppförts med ett till

440 000 kronor beräknat belopp.

Styrelsen för sjökarteverket (skr. 16/8 1954) hemställer, att anslaget för

nästa budgetår upptages med oförändrat belopp, 440 000 kronor.

Departementschefen

Jag har icke något att invända mot styrelsens beräkning av anslagsbehovet

till omkostnader. Anslaget bör för tiden 1 juli—31 december 1955 upptagas

med hälften av det av styrelsen äskade beloppet eller 220 000 kronor.

Nettoutgift

487 627

Fartygsinspektionen: Avlöningar

Anslag

Nettoutgift

1953/54 .......................

.. 620 000

607 349

1954/55 (statsliggaren s. 906) ....

.. 620 600

1955/56 (förslag)................

,.. 310 300

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 12b

I årets statsverksproposition har förevarande anslag upptagits med ett

beräknat belopp av 620 600 kronor.

Kommerskollegium (skr. 17/8 1954) hemställer, att anslaget utgår med

oförändrat belopp.

Departementschefen

Medel under detta anslag bör anvisas för tiden 1 juli—31 december 1955.

Vidare föranleder de beslutade ändringarna av grundlönebeloppen omräkning

av anslagsposterna.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 234 900 (— 119 700) kronor;

avlöningar till icke-ordinarie personal 32 400 (— 17 400) kronor;

rörligt tillägg 43 000 (— 173 200) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (234 900 + 32 400 -f- 43 000 =) 310 300

(— 310 300) kronor.

Fartygsinspektionen: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1953/54 .........................

. 102 000

98 069

1954/55 (statsliggaren s. 906).....

. 102 000

1955/56 (förslag).................

. 51 500

I årets statsverksproposition har förevarande anslag upptagits med ett beräknat

belopp av 102 000 kronor.

Kommerskollegium (skr. 17/8 1954) hemställer att delposten till övriga

expenser, som i omkostnadsstaten för innevarande budgetår uppförts med

16 700 kronor, höjes med 2 000 kronor i syfte att förbättra underhållet av

lokaler och inventarier.

Departementschefen

Medel under detta anslag bör anvisas för tiden 1 juli—31 december 1955.

Vad angår kommerskollegiets yrkande om anslagshöjning förordar jag

att delposten till övriga expenser uppräknas med 500 kronor.

Anslaget bör alltså uppföras med (51 000 + 500 =) 51 500 kronor.

Skeppsmätnings väsendet: Avlöningar

Anslag

Nettoutgift

1953/54 ........................

.. 64 600

63 912

1954/55 (statsliggaren s. 907) ....

.. 173 200

1955/56 (förslag)................

.. 140 900

I årets statsverksproposition har förevarande anslag upptagits med ett beräknat

belopp av 280 000 kronor.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 12b

149

Yrkande

Kommerskollegium (skr. 23/8 1954) hemställer, att anslaget uppföres med

281 800 kronor.

Motiv

Av det för budgetåret 1954/55 beviljade avlöningsanslaget (X ht 1954 s. 18)

avser 32 300 kronor den äldre skeppsmätningsorganisationen. Någon medelsanvisning

för detta ändamål under budgetåret 1955/56 erfordras icke till

följd av omorganisationen fr. o. in. den 1 januari 1955. Av anslaget för innevarande

budgetår hänför sig vidare 140 900 kronor till den nya skeppsmätningsorganisationen

under tiden 1 januari—30 juni 1955. Kollegiets fölslag

innebär endast en omräkning av sistnämnda belopp till att avse hela

budgetåret 1955/56. Grunderna för medelsberäkningen är däremot oförändrade.

Med hänsyn till osäkerheten vid beräkningen för den nya skeppsmätningsorganisationen

föreslår kollegium, att posten till avlöningar till icke-ordinarie

personal uppföres förslagsvis.

Departementschefen

Kommerskollegiets medelsberäkning föranleder i princip ingen erinran

från min sida. Däremot är jag ej beredd tillstyrka att icke-ordinarieposten

uppföres förslagsvis. Medel under detta anslag bör anvisas för tiden 1 juli—

31 december 1955. Vidare föranleder de beslutade ändringarna av grundlönebeloppen

omräkning av vissa anslagsposter.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till icke-ordinarie personal 114 200 (+26 900) kronor;

avlöningar till tillfällig personal 10 000 (oförändrat) kronor;

rörligt tillägg 16 700 (— 26 900) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (114 200 + 10 000 + 16 700 =) 140 900

(— 32 300) kronor.

Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1953/54 .........................

... 15 700

8 975

1954/55 (statsliggaren s. 907).....

... 23 700

1955/56 (förslag).................

... 15 800

I årets statsverksproposition har förevarande anslag upptagits med ett beräknat

belopp av 30 000 kronor.

Yrkande

Kommerskollegium (skr. 23/8 1954) hemställer, att anslaget uppföres med

31 600 kronor.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj.ts proposition nr 121

Motiv

Av det för budgetåret 1954/55 beviljade anslaget (X ht 1954 s. 19) hänför

sig 7 900 kronor till omkostnader för den äldre skeppsmätningsorganisationen.

Till följd av omorganisationen fr. o. in. den 1 januari 1955 bortfaller

dessa kostnader för budgetåret 1955/56. Av anslaget för innevarande budgetår

avser vidare 15 800 kronor omkostnader för den nya skeppsmätningsorganisationen

under tiden 1 januari—30 juni 1955. Kollegiets yrkande bygger

på samma beräkningsgrunder, som gäller för sistnämnda belopp, och innebär

endast omräkning till helt budgetår.

Departementschefen

Jag har i och för sig icke någon erinran mot kommerskollegiets beräkning

av anslaget. För tiden 1 juli—31 december 1955 bör under anslaget anvisas

ett belopp av 15 800 kronor.

7. Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna det av mig framlagda förslaget om inrättande

från och med den 1 januari 1956 av ett sjöfartsverk;

II. bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet med i det

föregående framlagda förslag, dels fastställa personalförteckningar

för sjöfartsstyrelsen och fartygsinspektionen

m. m., dels ock vidtaga ändringar i personalförteckningen

för lots- och fyrstaten;

III. godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen,

att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1956:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 699 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........... 715 400

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t................................. 1 400

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis.............. 52 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 219 600

Summa kronor 1 688 000

IV. godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen

m. m., att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1956:

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr t2k

151

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. 246 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t.................................. 3 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 165 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 69 100

Summa kronor 483 700

V. godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 6 503 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 5 558 300

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
-

ordinarie personal, förslagsvis.................. 2 919 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 1 170 400

Summa kronor 16 151 700

VI. godkänna följande avlöningsstat för sjökarteverket, att

tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1955:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis---- 274 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t.................................. 6 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal....... 157 100

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis............... 52 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis..........•••........... 62 000

Summa kronor 552 000

VII. godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,

att tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1955:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis---- 234 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 32 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 43 000

Summa kronor 310 300

VIII. godkänna följande avlöningsstat för skeppsmätningsväsendet,

att tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1955:

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj.ts proposition nr 124

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 114 200

2. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis....... 10 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 16 700

Summa kronor 140 900

IX. godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att

tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1955:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.... 207 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 93 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 43 300

Summa kronor 344 400

X. å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln för budgetåret

1955/56 anvisa till

a) Sjökarteverket: Avlöningar ett förslagsanslag av 552 000

kronor

b) Sjökarteverket: Omkostnader ett förslagsanslag av

220 000 kronor

c) Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet

ett reservationsanslag av 856 000 kronor

d) Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska

byrån ett förslagsanslag av 23 000 kronor

e) Sjökarteverket: Ombyggnad av sjömåtningsfartyg ett

reservationsanslag av 350 000 kronor

XI. å driftbudgeten under tionde huvudtiteln för budgetåret

1955/56 anvisa till

a) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av

1 688 000 kronor

b) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av

440 600 kronor.

c) Fartygsinspektionen m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag

av 483 700 kronor

d) Fartygsinspektionen m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag

av 68 000 kronor

e) Lots- och fyrstaten: Avlöningar ett förslagsanslag av

16 151 700 kronor

f) Lots- och fyr staten: Omkostnader ett förslagsanslag av

4 513 000 kronor

g) Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten ett reservationsanslag

av 2 890 000 kronor

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungi. Maj.ts proposition nr 124

h) Statens isbrytarverksamhet ett förslagsanslag av

3 096 000 kronor

i) Kostnader för handelssjöfartens dirigering ett förslagsanslag

av 20 000 kronor

j) Fartygsinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag av

310 300 kronor

k) Fartygsinspektionen: Omkostnader ett förslagsanslagav

51 500 kronor

l) Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ett förslagsan
slag

av 140 900 kronor

in) Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 15 800 kronor

n) Lotsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 344 400

kronor

o) Lotsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 77 500

kronor

XII. å kapitalbudgeten för budgetåret 1955/56 såsom investeringsanslag

anvisa

a) under Statens allmänna fastighetsfond till Säkerbetsanstalter

för sjöfarten 480 000 kronor

b) Under Statens utlåningsfonder till Lotsverkets båtlånefond

500 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Blom

11 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 124

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 12i

Innehållsförteckning

1. Inledning....................................................... 4

2. Nuvarande organisation......................................... 5

3. Det föreslagna sjöfartsverket.................................. 14

Utredningen.................................................... 44

Sjöfartsverk av mindre typ (alternativ I)......................... 45

Sjöfartsverk av större omfattning (alternativ II)...........” ” ’ ’ ” 24

Yttranden ......................................................’ ’ ’ 30

Departementschefen.............................................. 53

4. Sjöfartsstyrelsens organisation................................. 53

Allmänt angående styrelsen och byråindelningen................... 63

Utredningen s. 63. Yttranden s. 63. Departementschefen s. 65.

Nautiska byrån................................................. 07

Utredningen s. 67. Yttranden s. 69. Departementschefen s. 70.

Sjökartebyrån................................................... 74

Utredningen s. 71. Yttranden s. 73. Departementschefen s. 74.

Fyr- och elektrobyrån............................... 75

Utredningen s. 75. Yttranden s. 76. Departementschefen s. 77.

Byggnadsbyrån........................................... 78

Utredningen s. 78. Yttranden s. 81. Departementschefen s. 85.

Fartygsbyrån................................................... 87

Utredningen s. 87. Yttranden s. 90. Departementschefen s. 93.

Kanslibyrån.................................................... 95

Utredningen s. 95. Yttranden s. 97. Departementschefen s. 98.

Juridisk-sociala byrån........................................... 99

Utredningen s. 99. Yttranden s. 102. Departementschefen s. 106.

Ekonomiska sektionen........................................... 408

Utredningen s. 108. Departementschefen s. 108.

Försvarskontoret................................................ 499

Utredningen s. 109. Yttranden s. 111. Departementschefen s. 112.

Sammanfattning av sjöfartsstyrelsens organisation.................. 113

5. Sjöfartsverkets lokalorgan m. m................................ 146

Utredningen s. 116. Yttranden s. 118. Departementschefen s. 120.

6. Anslagsfrågor.......................................... 424

Anslag för sjöfartsverket............................................ 422

Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar..................................." 422

Omkostnader................................... 423

Fartygsinspektionen m. m.: Avlöningar, Omkostnader.............. 125

Lots- och fyrstaten: Avlöningar.................................. 426

Omkostnader................................ 130

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Knngl. Maj:ts proposition nr 124

Sjökarteverketf Mätnings- och rekognosceringsverksamhet----

Bidrag till internationella hydrografiska byrån

Ombyggnad av sjömätningsfartyg...........

Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten.................

Statens isbrytarverksamhet................................

Kostnader för handelssjöfartens dirigering..................

Säkerhetsanstalter för sjöfarten............................

Lotsverkets båtlånefond...................................

Anslag till vissa myndigheter för tiden 1 juli — 31 december 1955 .

Lotsstyrelsen: Avlöningar.................................

Omkostnader...............................

Sjökarteverket: Avlöningar................................

Omkostnader..............................

Fartygsinspektionen: Avlöningar...........................

Omkostnader.........................

Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar .......................

Omkostnader.....................

7. Hemställan

135

136

136

137

141

143

144

144

145

145

146

146

147

147

148

148

149

150

560467

Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:324 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om folkomröstning angående högertrafik. a1 i texten
  2. SU 1955:147 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående anslag för budgetåret 1955/56 till kommerskollegium jämte i ämnet väckt motion. s. 73 i texten
  3. SU 1955:128 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1955/56 under fjärde huvudtiteln m. m. jämte i ämnet väc s. 64 i texten