Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m

1955-02-25 · 42 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 41 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:133, Angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 133

1

Nr 133

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

till universitetssjukhusen m. mgiven Stockholms

slott den 25 februari 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Hedlund

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen framlägges förslag till reglering av frågan om rätt för

biträdande överläkare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet att

utöva privatpraktik inom sjukhusen.

Till utrustning av lungklinikerna vid karolinska sjukhuset föreslås anvisande

av ett reservationsanslag å 200 000 kronor. I anslutning härtill

förordas, att handhavandet av frågan om klinikernas utrustning anförtros

en särskild utrustningskommitté.

För utbyggande av karolinska sjukhuset begäres ett investeringsanslag

av 4 390 000 kronor. Av anslaget avses 300 000 kronor för uppförande av

nybyggnad för det bakteriologiska centrallaboratoriet och blodgivarcentralen,

420 000 kronor för anordnande av kulvert mellan panncentralen och

lungklinikerna, 2 400 000 kronor för fortsatta byggnadsarbeten på lungklinikerna,

1 130 000 kronor för slutförande av utbyggnad av ångpanne- och

elektricitetscentralerna, 50 000 kronor för ombyggnad av läkannatsalen i

centralblocket, 40 000 kronor för ombyggnad av köksanläggningens ångkök

samt 50 000 kronor till utredningsarbeten beträffande nya byggnadsföretag.

För det fortsatta utbyggandet av akademiska sjukhuset i Uppsala föreslås

anvisande av ett investeringsanslag å 375 000 kronor, avsett dels för

anordnande av provisoriska lokaler för neurologi och dermato-venereologi

dels ock för fortsatt utredning. I samband därmed lämnas eu redogörelse

för verkställd utredning rörande uppförande av en ny panncentral.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 133

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 133

Till bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund föreslås skola anvisas ett reservationsanslag å 1 137 000

kronor, varav 1 000 000 kronor avser påbörjande av det s. k. centralblocket.

I syfte att vid universitetet i Göteborg tillskapa förbättrade arbetsbetingelser

för undervisning och forskning inom ämnet obstetrik och gynekologi

äskas till vissa ändringsarbeten inom kvinnoklinik I ett anslag av

16 600 kronor.

Slutligen föreslås riksdagen godkänna, att staten skall bidraga till de

framtida kostnaderna för uppförande av mikrobiologiska institutioner i

Göteborg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 133

3

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

25 februari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Nordenstam, Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik- och

civildepartementen anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet

Hedlund.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

elfte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1955/56 beräkna följande anslag, nämligen under

punkten 55 till Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag av

200 000 kronor och under punkten 68 till Bidrag till vissa byggnadsarbeten

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. ett reservationsanslag

av 1 816 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten,

inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond, föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1955/56 beräkna

följande anslag, nämligen under punkten 4 till Utbyggande av karolinska

sjukhuset ett investeringsanslag av 4 390 000 kronor och under punkten

5 till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala ett investeringsanslag

av 725 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga dessa anslagsfrågor till fortsatt behandling.

I samband därmed torde jag få anmäla uppkomna frågor om dels

mottagande av en av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse gjord donation

för uppförande av en endokrinologisk forskningsinstitution, dels rätt för

biträdande överläkare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet att

utöva privatpraktik inom sjukhusen, dels anslag till vissa ändringsarbeten

inom kvinnoklinik I vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, dels ock uppförande

av mikrobiologiska institutioner i Göteborg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 133

Reglering av frågan om de biträdande överläkarnas vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet rätt till privatpraktik

inom sjukhusen

Förslag

I skiivelse den 26 november 1953 har direktionen för karolinska sjukhuset

hemställt, att direktionen måtte erhålla bemyndigande att medgiva

biträdande överläkare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet rätt

att å vederbörande sjukhus anordna mottagning för öppen vård.

Motiv

I proposition nr 242/1952 underställdes riksdagens prövning en mellan

representanter för statsverket och Sveriges yngre läkares förening träffad

överenskommelse angående bl. a. arvodesreglering för biträdande överläkare

och biträdande läkare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Enligt överenskommelsen skulle liksom dittills ifrågavarande läkare

icke äga rätt till privatpraktik inom sjukhusen. Riksdagen godkände den

träffade överenskommelsen. Hos direktionen har sedermera såväl vissa

överläkare som överläkarföreningen vid karolinska institutets undervisningssjukhus

och Sveriges yngre läkares förening hemställt, att åtgärder

måtte vidtagas för att möjliggöra för biträdande överläkare att utöva

privatpraktik vid sjukhusen, vilket skulle vara till fördel för sjukvården.

I likhet med överläkarföreningen och Sveriges yngre läkares förening anser

direktionen det vara till fördel för sjukvården, om biträdande överläkare

medgives rätt att i viss utsträckning utöva dylik privatpraktik.

Detta är särskilt angeläget beträffande patienter, som vårdats av vederbörande

läkare å sjukhusen och sedermera behöver återkomma för efterbehandling

eller i andra därmed likställda fall. Genom ett medgivande

av ifrågavarande innebörd kommer även vederbörande läkare att vara tillgänglig

för sjukhusens patienter en större del av dagen än om han i full

utsträckning nödgas förlägga sin privatpraktik utom sjukhusen. Ett upprätthållande

av det nuvarande förbudet i hela dess stränghet kan därför

i många fall direkt motverka sjukhusens eget välförstådda intresse. Medgivande

till privatpraktik bör dock icke lämnas i andra fall än då ett

dylikt medgivande anses uppenbart främja den vid sjukhusen bedrivna

sjukvården och av vederbörande klinikchef förordas som önskvärt ur sjukvårdens

synpunkt.

Yttranden

Statskontoret vill icke motsätta sig, att direktionen erhåller begärt bemyndigande.

Tillstånd till privatpraktik bör dock förbindas med villkor,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 133

att vederbörande överläkare härför lämnar ersättning, som minst svarar

mot sjukhusets kostnader för lokal, personal och material.

Statens lönenämnd anför.

Nämnden måste ställa sig mycket tveksam till en uppmjukning av det i

den träffade överenskommelsen om bl. a. de biträdande överläkarnas avlöningsförmåner

intagna förbudet för dessa läkare att utöva privatpraktik

inom sjukhusen. I anslutning härtill vill nämnden betona, att uttryckligt

förbud, motsvarande det i överenskommelsen intagna, gällde redan före

överenskommelsens träffande. Mot bakgrunden härav synes det förhållandet

att — såsom framgår av handlingarna — vissa biträdande överläkare

»efter gammal hävd» utövat privatpraktik inom sjukhusen icke i och för

sig utgöra motiv för en ändring av överenskommelsen. Nämnden vill emellertid,

därest det anses ligga i sjukvårdens intresse att det begärda bemyndigandet

lämnas, icke motsätta sig bifall till framställningen under av

statskontoret angiven förutsättning.

Departementschefen

Vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet finnes f. n. sexton biträdande

överläkare. Dessa läkare, vilka samtliga är deltidsanställda med

en arbetstid av 27 timmar per vecka, är jämlikt för nämnda sjukhus gällande

reglemente skyldiga att biträda vederbörande överläkare vid fullgörande

av de åligganden, som åvilar denne, samt att under överläkaren

ombesörja och hava tillsyn över de sjukas behandling och vård.

I proposition nr 242/1952 underställdes riksdagens prövning en mellan

representanter för statsverket och Sveriges yngre läkares förening träffad

överenskommelse angående bl. a. arvodesreglering för de biträdande överläkarna

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, enligt vilken dessa

läkare skulle erhålla en arvodeshöjning med 3 000 kronor om året. Liksom

dittills skulle rätt till privatpraktik inom sjukhusen icke tillkomma de

biträdande överläkarna, överenskommelsen godkändes av riksdagen.

Direktionen för karolinska sjukhuset har numera, såsom framgår av den

tidigare lämnade redogörelsen, hemställt om bemyndigande att få meddela

biträdande överläkare tillstånd att å direktionen underlydande sjukhus anordna

mottagning för öppen vård på de villkor, som av direktionen bestämmes.

De skäl, som direktionen åberopat till stöd för sin framställning, synes

mig motivera, att frågan om de biträdande överläkarnas rätt till privatpraktik

nu upptages till förnyad prövning. I likhet med lönenämnden ställer

jag mig tveksam till en generell uppmjukning av det i den tidigare

träffade överenskommelsen om bl. a. de biträdande överläkarnas löneförmåner

intagna förbudet för dessa läkare att utöva privatpraktik inom sjukhusen.

Fall kan emellertid förekomma, då ett upprätthållande av förbudet

framstår som ur sjukvårdens synpunkt olämpligt och hinderligt. Möjlighet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 133

bör därför föreligga att i det enskilda fallet medgiva vederbörande läkare

rätt till öppen mottagning på sjukhuset. Det synes lämpligen böra få ankomma

på Kungl. Maj:t att medgiva dylikt tillstånd efter prövning i varje

särskilt fall. Jag förutsätter härvid, att tillstånd till utövande av privatpraktik

icke kommer att lämnas i andra fall än då meddelande av dylikt

tillstånd uppenbarligen är ägnat att befrämja sjukvården och av direktionen

tillstyrkes som ur sjukvårdens synpunkt önskvärt. En ytterligare förutsättning

för meddelande av tillstånd bör vara, att lokaler finnes tillgängliga

eller utan kostnad för statsverket kan ställas till förfogande samt att vederbörande

läkare för rätten till öppen mottagning lämnar ersättning, som

minst svarar mot sjukhusets kostnader för lokal, personal och material.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att efter prövning i varje

särskilt fall medgiva biträdande överläkare vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet rätt till privatpraktik

inom sjukhusen.

Karolinska sjukhuset: Utrustning

För innevarande budgetår har icke något anslag för detta ändamål upptagits

i riksstaten. I årets statsverksproposition har för nästa budgetår

preliminärt beräknats ett anslag av 200 000 kronor.

Förslag

Direktionen för karolinska sjukhuset hemställer i skrivelse den 31 augusti

1954 dels om godkännande av ett till 4 596 000 kronor kostnadsberäknat

förslag till utrustning av lungklinikerna, dels ock om anvisande för nästa

budgetår av 250 000 kronor för utrustningsarbetets påbörjande.

Motiv

Arbetet med uppförande av lungklinikerna vid karolinska sjukhuset

pågår och beräknas vara avslutat under senare delen av år 1956, vilket

innebär, att klinikerna kan tagas i bruk omkring den 1 januari 1957. En

förutsättning härför är dock, att utrustningsarbetet kan påbörjas under

budgetåret 1955/56. 1955 års riksdag bör därför fatta beslut angående

utrustningsanslagets storlek samt för budgetåret 1955/56 anvisa ett mindre

belopp av det totala anslaget.

Direktionen har låtit utarbeta ett utrustningsförslag, enligt vilket den

totala utrustningskostnaden beräknats till 4 596 000 kronor. Kostnaderna

för utrustningen skall bestridas av staten, Stockholms stad och Stock
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kwigl. Maj:ts proposition nr 133

holms läns landsting enligt mellan dessa parter träffade överenskommelser

innebärande bl. a., att staden och länet skall bidraga med 75 procent av

totalkostnaden för utrustningen av de platser, som staden och länet skall

disponera (74 resp. 46), dock högst utrustningskostnaden vid eget nyuppfört,

på flera specialavdelningar uppdelat sjukhus. Länet skall därjämte

bidraga med 75 procent av utrustningskostnaden för de till den

medicinska tuberkuloskliniken anknutna central- och distriktsdispensärerna,

vilken beräknats till 370 /00 kronor. Staden och länet skall tillhandahålla

sina bidrag under byggnadstiden på så sätt, att de skall fördelas

per byggnadsår i ungefärlig proportion till statens bidrag, varvid

hänsyn skall tagas till det antal vårdplatser staden resp. länet erhåller i

förhållande till det totala antalet vårdplatser. Kostnaden per vårdplats

uppgår enligt förslaget till 16 251 kronor lo öre. Stadens och länets bidrag

har med utgångspunkt från denna platskostnad uppskattats till 901 939

resp. 560 665 kronor. Till utrustning av dispensärerna skall länet därjämte

bidraga med 75 procent av 370 700 kronor eller med 278 025 kronor.

Statens andel kan således beräknas till (4 596 000 — 901 939 560 665

278 025) 2 855 371 kronor.

Av kostnaderna för utrustning av barnkliniken avsåg ett belopp av

115 300 kronor komplettering av utrustningen vid sjukhusets tvättinrättning

i syfte att bl. a. tillgodose lungklinikernas framtida tvättbehov. Stadens

och länets bidrag för bestridande av lungklinikernas andel i kostnaden

för tvättinrättningens komplettering uppgår till 11 530 resp. 7 167

kronor, vilka bidrag ännu icke erlagts. Med hänsyn härtill bör statens

andel i utrustningskostnaden för lungklinikerna minskas med (11 530 +

7 167) 18 697 till 2 836 674 kronor samt stadens och länets andelar ökas

med 11 530 resp. 7 167 kronor till 913 469 resp. 845 857 kronor.

Yttranden

Stockholms läns landstings förvaltningsutskott förutsätter, att förslaget

till utrustning av lungklinikerna blir föremål för granskning av centrala

sjukvårdsberedningen samt att utrustningsanslaget ej fastställes utan föregående

förhandlingar mellan staten, staden och landstinget.

Stockholms stads sjukhusdirektion framhåller, att stadens kostnad för

utrustningen per vårdplats enligt direktionens förslag uppgår till 12 344

kronor. Vid stadsfullmäktiges behandling i oktober månad 1945 av avtalet

mellan staten och staden angående samarbete för uppförande och drift

av lungklinikerna beräknades utrustningskostnaden per vårdplats till i

runt tal 6 000 kronor. Prisstegringen för sjukhusutrustning i allmänhet

sedan denna tid uppgår icke till 100 procent. Stadens andel i utrustningskostnaden

för den pediatriska kliniken, som öppnades under år 1951,

stannade vid 6 750 kronor per plats. Den beräknade kostnaden för stadens

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 133

andel i utrustningskostnaden för lungklinikerna synes sjukhusdirektionen

vid sådant förhållande allt för hög för att kunna accepteras med hänsyn

till avtalets bestämmelser. I avvaktan på resultatet av centrala sjukvårdsberedningens

granskning av föreliggande utrustningsförslag är sjukhusdirektionen

icke beredd att taga slutlig ställning till ersättningsfrågan.

Direktionen hemställer därför, att densamma, sedan centrala sjukvårdsberedningens

granskning av utrustningsförslaget avslutats, beredes tillfälle

att ånyo avgiva yttrande rörande storleken av det bidrag staden är skyldig

lämna till lungklinikernas utrustning.

Centrala sjukvårdsberedningen har vid sin granskning av direktionens

förslag till laboratorieutrustning samrått med styresmannen för akademiska

sjukhuset i Uppsala, laboratorn A. Grönwall och styresmannen för

Örebro lasarett, laboratorieläkaren O. Wilander, vilka av Kungl. Maj :t tillkallats

att såsom experter biträda besparingssakkunniga vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet. Nämnda personer har på anförda skäl

förklarat sig sakna tillräckligt underlag för utrustningsförslagets bedömande

samt ifrågasatt, huruvida icke ärendet med hänsyn till de betydande

kostnaderna bör överlämnas till en särskild utrustningskommitté.

Med hänsym till vad sålunda anförts har sjukvårdsberedningen från sin

granskning undantagit utrustningen till de kemiska, fysiologiska och bakteriologiska

laboratorierna samt kandidatlaboratorierna, vilken utrustning

av direktionen kostnadsberäknats till 693 000 kronor. Beredningen föreslår,

att förslaget i denna del återremitteras till direktionen. Beträffande

utrustningsförslaget i övrigt tillstyrker beredningen, att utrustning anskaffas

för ett belopp av 3 120 000 kronor i enlighet med vad beredningen

angivit i särskild promemoria. Enligt beredningen är det av vikt, att standardiserade

artiklar eller artiklar av i marknaden förekommande gängse

typer och utföranden lämnas företräde vid upphandling framför sådana

av s. k. egen modell eller specialutförande.

Departementschefen

Närmare utformat förslag till utrustning av lungklinikerna framlades

första gången den 9 januari 1950 av kommittén för karolinska sjukhusets

fortsatta utbyggande. Därvid åberopades en av numera intendenten vid

sjukhuset O. F. Johansson utförd detaljerad beräkning. Denna beräkning,

som uppgjorts med utgångspunkt från prisförhållandena i oktober månad

1949, slutade på ett belopp av 3 200 000 kronor. Kommittén ansåg för sin

del, att kostnaderna borde kunna begränsas till 2 717 000 kronor genom

viss reducering av anskaffningsprogrammet. I proposition nr 123/1951,

vari anslag till byggnadsföretaget begärdes, togs icke ställning till frågan

om utrustningskostnaderna.

Enligt den nu föreliggande, av direktionen upprättade utrustningsplanen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 133

uppskattas totalkostnaderna till drygt 4 500 000 kronor. Den avsevarda

kostnadsökningen i förhållande till tidigare beräkningar torde delvis vara

att hänföra till inträffad kostnadsstegring och till den utveckling mot alltmer

kostnadskrävande apparatur, som under senare år ägt rum inom

thoraxkirurgien. Den i direktionens förslag beräknade utrustningskostnaden

per vårdplats utgör cirka 17 675 kronor. Frånräknas kostnaden föi

dispensärerna blir kostnaden per vårdplats 16 251 kronor, vilket belopp

måste betraktas som anmärkningsvärt högt i jämförelse med motsvarande

kostnad vid utrustning av tidigare uppförda kliniker även om hänsyn tages

till den speciella art av medicinsk verksamhet, varom här är fråga. Jag är

väl medveten om, att det är förenat med avsevärda svårigheter att göra

en på längre sikt riktig avvägning mellan de naturliga önskemålen att se

ifrågavarande kliniker så välutrustade som möjligt och de ofrånkomliga

kraven på sparsamhet, och jag anser självfallet inga hinder böra läggas i

vägen för anskaffande av för ändamålet erforderlig utrustning. Det synes

mig dock icke uteslutet, att en översyn av föreliggande utrustningsförslag kan

leda till besparingar utöver dem å cirka 780 000 kronor, som föranletts av

den av centrala sjukvårdsberedningen verkställda granskningen. Jag anser

därför, att en dylik översyn bör föregå ett slutligt ställningstagande till

den föreliggande beräkningen av kostnaderna för lungklinikernas uliustning.

Jag vill i detta sammanhang även framhålla, att kommittén for karolinska

sjukhusets fortsatta utbyggande enligt vad jag under hand erfarit

i dagarna hemställt om direktionens för karolinska sjukhuset yttrande,

huruvida numera vunna erfarenheter rörande vårdbehovet för tuberkulos

kan giva anledning till någon förändring av vårdavdelningarnas vid den

medicinska tuberkuloskliniken planerade utformning. Det är uppenbart, att

ett eventuellt ianspråktagande av vissa utrymmen inom lungklinikerna for

andra specialiteter än tuberkulos kan komma att påverka utrustningsbehovet.

Med ett definitivt ställningstagande till det nu framlagda utrustningsförslaget

bör även av detta skäl tills vidare anstå. Den av mig i det föregående

förordade översynen av föreliggande utrustningsförslag synes mig

lämpligen höra anförtros åt en särskild utrustningskommitté. Jag förutsätter,

att kommittén vid sin överarbetning av utrustningsförslaget vinnlägger

sig om att begränsa utgifterna så långt detta är möjligt samt att

kommittén för budgetåret 1956/57 skall kunna redovisa på verkställd

översyn grundade beräkningar rörande totalkostnaden för utrustning av

ifrågavarande kliniker. Kostnaderna för kommitténs verksamhet torde

åtminstone tills vidare höra bestridas från förevarande anslag.

Vidkommande medelsbehov och beställningsbemyndigande under nästa

budgetår beräknar jag en medelsanvisning av 200 000 kronor. Jag föreslår

vidare, med hänsyn till att långa leveranstider måste beräknas för en betydande

del av utrustningen, alt kommittén bemyndigas att beställa utrustning

för lungklinikerna till ett sammanlagt värde av högst 1 000 000 kro
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 133

nor, att gäldas tidigast under budgetåret 1956/57. Jag förutsätter emellertid,

att kommittén icke utan en mycket ingående prövning av utrustningsfrågan

kommer att fullt utnyttja detta bemyndigande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) medgiva, att utrustning till lungklinikerna vid karolinska

sjukhuset må beställas till ett värde av högst 1 000 000

kronor, att gäldas tidigast under budgetåret 1956/57;

b) till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret

1955/56 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

Utbyggande av Karolinska sjukhuset

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag

av 3 330 000 kronor.

Förslag

1. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande hemställer

i skrivelse den 12 februari 1955 om ett anslag å 4 390 000 kronor,

a) Anordnande av kulvertförbindelse mellan panncentral och

•ungkliniker............................................ 420 000

b) Uppförande av lungkliniker 2 400 000

c) Utbyggande av ångpanne- och elektricitetscentralerna 1 130 000

d) Ombyggnad av läkarinatsalen i centralblocket 50 000

e) Omändring av köksanläggningens ångkök.................. 40 000

f) Uppförande av centrallaboratorier....................... 300 000

g) Utredningsmedel ...................................... 5q qqq

4 390 000

2. Kanslern för rikets universitet hemställer i skrivelse den 22 september

1954 om bemyndigande för lärarkollegiet vid karolinska institutet att mottaga

en av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse gjord donation å 1 miljon

kronor till bidrag till den endokrinologiska forskningen i Sverige.

Motiv

1 a) Uppförandet av lungklinikerna har numera fortskridit så långt, att

kulverten med nödvändighet måste kunna tagas i bruk under nästa budgetår.

1 b) Lungklinikerna beräknas så vitt nu kan bedömas bliva färdigställda

under år 1956. Byggnadsföretaget kostnadsberäknades i propositionen nr

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 133

85/1954 till 9 900 000 kronor. För budgetåren 1951/52, 1953/54 och 1954/55

har för företaget anvisats tillhopa 2 700 000 kronor. Medelsbehovet för nästa

budgetår uppskattas till 2 400 000 kronor.

1 c) Den totala kostnaden för utbyggnaden beräknades i propositionen nr

85/1954 till 2 940 000 kronor, varav för budgetåren 1951/55 anvisats

1 810 000 kronor. För att slutföra byggnadsföretaget erfordras för nästa

budgetår resterande belopp eller 1 130 000 kronor.

1 d) I skrivelse till Kungl. Maj :t den 24 januari 1951 med förslag till generalplan

för karolinska sjukhusets utbyggande framhöll kommittén, att läkarnas

lunchrum i våningen 1 trappa i centralblocket var otillräckligt och

borde utvidgas genom att ett intilliggande konferensrum tillfördes matsalen,

varvid lunchlokalerna borde utformas som en rationell barservering.

Genom tillkomsten av de pediatriska och reumatologiska klinikerna har

läkarpersonalen vid sjukhuset betydligt utökats och kravet på en mera

rationellt ordnad servering för lunchlokalerna skärpts. Vid lungklinikernas

tillkomst blir förhållandena i matsalen ohållbara. Med den av kommittén

föreslagna utvidgningen av matsalen kan därför icke längre anstå.

Kostnaderna för ombyggnaden, vilken måste komma till stånd under nästa

budgetår, har beräknats till 50 000 kronor.

1 e) Statsmakterna har år 1951 lämnat utan erinran ett av kommittén i

skrivelse den 24 januari 1951 framfört förslag till en mindre omändring

av ångkökets patientstekkök. Det är nödvändigt, att ändringen genomföres

under nästa budgetår. Kostnaden har beräknats till 40 000 kronor.

1 f) I sina anslagsäskanden för budgetåret 1954/55 framhöll kommittén,

att det av 1951 års riksdag fattade beslutet om en lösning av centrallaboratoriernas

lokalfrågor förutsatte, att de nuvarande vårdplatserna för Stockholms

garnison vid karolinska sjukhuset i viss utsträckning frigjordes.

Kommittén hade vid uppgörande av det förslag, som låg till grund för riksdagsbeslutet,

utgått från, att garnisonsplatserna skulle komma att frigöras

och garnisonssjukvården i Stockholm slutligt lösas. Då statsmakterna emellertid

icke tagit slutlig ställning till frågan om garnisonssjukvården i Stockholm,

hade kommittén icke kunnat fullfölja utredningsarbetet för centrallaboratorierna

efter angivna riktlinjer. I skrivelse den 8 december 1952 till

chefen för försvarsdepartementet har kommittén påpekat vikten av, att frågan

om garnisonssjukvårdens i Stockholm ställning slutligt klarlägges.

Då frågan rörande ett tillgodoseende av centrallaboratoriernas lokalbehov

icke längre kan stå öppen, har kommittén nu upptagit denna fråga till förnyad

prövning. Kommittén har därvid samrått med besparingssakkunniga

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, vilkas uppdrag jämväl

omfattar en översyn av laboratorieverksamheten vid karolinska sjukhuset.

Kommitténs förslag innefattar såsom en första byggnadsetapp en definitiv

lösning av bakteriologiska centrallaboratoriets och blodgivarcentralens lokalfrågor.

Däremot är kommittén i detta sammanhang icke beredd att fram
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 133

lägga ett definitivt förslag till lösning av de fysiologiska och kemiska centrallaboratoriernas

lokalfrågor på längre sikt. Enligt kommitténs mening är

lokalförhållandena vid bakteriologiska laboratoriet så otillfredsställande, att

laboratoriets lokalbehov bör tillgodoses framför de övriga centrallaboratoriernas.

En omedelbar utbyggnad av blodgivarcentralen påkallas av lungklinikernas

tillkomst. För bakteriologiska laboratoriet och blodgivarcentralen

föreslår kommittén sålunda uppförande av en fristående nybyggnad,

förlagd intill den patologiska institutionen.

Fysiologiska centrallaboratoriet bör med hänsyn till behovet av en nära

kontakt med vårdavdelningarna i huvudkomplexet helst bibehållas inom

detta. Laboratoriet har provisoriskt fått viss lokalökning inom centralblocket

genom övertagandet av en vårdavdelning, vilken frigjorts genom reumatologiska

klinikens tillkomst. När den planerade nybyggnaden för det

bakteriologiska laboratoriet färdigställts, kan jämväl de för sistnämnda

laboratorium nu utnyttjade lokalerna tillföras det fysiologiska laboratoriet.

\ tterligare lokalbehov för det fysiologiska centrallaboratoriet kan tillgodoses

genom en utbyggnad av centralkomplexet i markplanet i direkt anslutning

till nuvarande lokaler.

Det av kommittén utarbetade förslaget till nybyggnad för det bakteriologiska

laboratoriet och blodgivarcentralen beräknas bliva utformat på

sådant sätt, att nya lokaler för det kemiska laboratoriet skall kunna anknytas

till den planerade nybyggnaden såsom en andra utbyggnadsetapp

genom en påbyggnad av densamma. Byggnaden har vidare så planerats,

att en tillbyggnad av densamma kan ske, därest framtida krav på ytterligare

lokalbehov för exempelvis forskningsändamål skulle uppkomma, vilka

icke kan tillgodoses genom ianspråktagande av i byggnaden redovisade

reservutrymmen om cirka 150 m2.

Kommittén avser att framlägga förslag till en lösning på längre sikt av

de fysiologiska och kemiska centrallaboratoriernas lokalfrågor, så snart erfarenhet

föreligger av den av beparingssakkunniga verkställda översynen

av laboratorieorganisationen. Kommittén räknar med, att ett dylikt förslag

skall kunna framläggas inom sådan tid, att detsamma kan underställas

1956 ars riksdag. En väsentlig förutsättning för att utredningsarbetet

rörande de fysiologiska och kemiska centrallaboratoriernas lokalfrågor efter

angivna riktlinjer skall kunna fullföljas på ett ekonomiskt riktigt sätt är

emellertid, att frågan om garnisonssjukvårdens framtida ställning klarlägges,

vilket bör ske snarast möjligt.

Den föreslagna nybyggnaden för det bakteriologiska centrallaboratoriet

och blodgivarecentralen avses uppförd i anslutning till den patologiska institutionens

sydvästra hörn och förlagd parallellt med Gustaf V:s forskningsinstitut.

Nybyggnaden omfattar en huvudbyggnad i tre våningsplan

jämte souterrängvåning samt en särskild flygelbyggnad för djurstallar och

foderförrad, förlagd nordväst om huvudbyggnaden. Huvudbyggnaden in
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 133

rymmer i bottenvåningen förutom entréutrymmen lokaler för blodgivarcentralen.

Till souterrängvåningen har förlagts vissa biutrymmen till blodgivarcentralen,

omklädnadsrum för personal, allmänna förråd samt skyddsrum.

Första och andra våningarna inrymmer det bakteriologiska laboratoriet.

Till första våningen förlägges bl. a. lokaler för allmän rutinverksamhet,

för överläkaren och för Wassermanavdelningen samt till andra våningen

slutna avdelningar för tuberkulos och virus ävensom undervisningslokaler

samt substratkök. Totalkostnaden för nybyggnadens uppförande

har beräknats till 4 600 000 kronor, varav för nästa budgetår erfordras

300 000 kronor. Vid förslagets upprättande har samråd ägt rum med direktionen

för karolinska sjukhuset och centrala sjukvårdsberedningen.

Vid byggnadsfrågans behandling inom kommittén har lärarkollegiets vid

karolinska institutet representant framhållit önskvärdheten av, att undervisning

och forskning beredes ökat utrymme, varvid jämväl borde

beaktas, att inrättandet av en framtida professur i klinisk bakteriologi

kunde komma att kräva ytterligare lokaler. Vidare har framförts önskemål

om att redan nu till den planerade nybyggnaden för det bakteriologiska

centrallaboratoriet anknyta ytterligare lokaler för forsknings- och djuravdelningar

för de fysiologiska och kemiska centrallaboratorierna ävensom

att verkstadslokalerna bör planeras för att tillgodose de övriga centrallaboratorierna.

Beträffande önskemålet om ökade lokaler för undervisningen

hänvisar kommittén till läkarsakkunnigas år 1953 avgivna betänkande,

enligt vilket undervisningen i klinisk bakteriologi skall omfatta demonstrationer

medan laborationer endast förekommer i viss begränsad omfattning.

Vidkommande kravet på ytterligare lokaler för forskning finner

kommittén för sin del icke möjligt att nu medverka till att tillskapa lokaler

för en professur i klinisk bakteriologi, om vars inrättande något ställningstagande

från statsmakternas sida ännu icke föreligger. I övrigt hänvisar

kommittén till befintliga reservutrymmen samt till att byggnaden

är planerad så, att goda förutsättningar finnes för en framtida tillbyggnad.

Kommittén har erfarit, att frågan om planering och ett visst samgående

mellan olika medicinska institutioner vid Göteborgs universitet vad beträffar

verkstadsdriften upptagits till utredning i anslutning till inom byggnadsstyrelsen

pågående arbete med upprättande av ritningar till nybyggnader

för medicinska fakulteten vid nämnda universitet. Kommittén räknar

med att kunna tillgodogöra sig erfarenheterna från denna utredning vid

lösandet av frågan om verkstadslokalerna för centrallaboratorierna vid

karolinska sjukhuset.

Kommittén har ansett av föreståndaren för blodgivarcentralen framlagt

lokalprogram vara förhållandevis väl tilltaget. Kommittén har därför för

avsikt att vid uppgörande av slutliga ritningar genom ytterligare jämförelser

klarlägga, huruvida någon beskärning kan ske beträffande blodgivarcentralens

storlek. Kommittén räknar därvid icke med att någon minskning

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 133

bör vidtagas av den totalt redovisade byggnadsytan utan den yta, som eventuellt

kan frigöras från de nu för blodgivarcentralen angivna utrymmena,

synes i så fall böra tillföras de reservutrymmen, som är avsedda att tillgodose

forskningens lokalbehov.

Kommittén kommer vid det fortsatta ritningsarbetet att även i övrigt tillvarataga

den ekonomisering av byggnadens utformning, som kan vidtagas

utan eftersättande av anläggningens ändamålsenlighet.

1 g) För löpande arbetsuppgifter erfordras för nästa budgetår 50 000

kronor.

2) I skrivelse den 15 maj 1953 till lärarkollegiet vid karolinska institutet

meddelade Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, att stiftelsen till hugfästande

av minnet av stiftelsens grundare och donator beslutat att till

institutet överlämna 1 miljon kronor såsom bidrag till den endokrinologiska

forskningen i vårt land. Donationen vore avsedd att täcka kostnaden

för uppförande och inredning av lokaler för en endokrinologisk forskningsinstitution

under överinseende av institutet och karolinska sjukhusets

direktion, varigenom den nuvarande endokrinologiska avdelningen vid

serafimerlasarettet skulle kunna överflyttas till karolinska sjukhuset och

dess fortsatta utveckling underlättas. Donationen ställdes till förfogande

endast under förutsättning, alt den planerade institutionen komme att arbeta

uteslutande i forskningens tjänst, varjämte stiftelsen förbehölle sig att

taga donationen under förnyad omprövning, därest arbetet med institutionens

uppförande icke påbörjats inom två år.

Enligt en av lärarkollegiet under medverkan av kommittén för karolinska

sjukhusets fortsatta utbyggande verkställd utredning beträffande byggnadskostnaderna

ävensom beskrivning över institutionens förläggning in. m.

med därvid fogade ritningar beräknas kostnaderna för byggnadsarbetena till

717 000 kronor samt utgifterna för inredning och utrustning till 246 000

kronor. Det nödvändiga lokalutrymmet avses bliva tillgodosett genom att

kaiolinska sjukhusets C 2-flygel (kvinnokliniken) påbygges med en våning

inrymmande huvudsakligen laboratorier samt att den nuvarande kandidatvåningen

i flygeln tages i anspråk som vårdavdelning med 14 vårdplatser.

Byggnadsstyrelsen har i avgivet yttrande förklarat sig icke ha något att

eiinrat mot sättet för institutionens anordnande. Den årliga lönekostnaden

för erforderlig personal har beräknats till 110 500 kronor, varav 29 000 kronor

på institutets stat och 81 500 kronor på sjukhusets stat. De årliga omkostnaderna

har uppskattats till 63 000 kronor, vilka utgifter avses skola

bestridas från karolinska sjukhusets omkostnadsanslag. För fastighetsunderhåll

har slutligen upptagits 2 500 kronor. De årliga driftkostnaderna

har sålunda beräknats till (110 500 + 63 000 + 2 500) 176 000 kronor. Ä

andra sidan har de årliga inkomsterna av den vid institutionen bedrivna

verksamheten i form av företrädesvis vårdavgifter uppskattats till 190 000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 133 15

kronor eller till ett belopp, som med 14 000 kronor överstiger de beräknade

utgifterna.

Universitetskanslern framhåller, att endokrinologien omfattar läran om

de hormonproducerande körtlarnas sjukdomar och intager jämte hormonforskningen

f. n. en central ställning inom medicinen. Flera betydelsefulla

framsteg under senare år har framkommit inom detta område, exempelvis

hormonbehandling av ledgångsreumatism och vissa former av cancer.

Självständiga endokrinologiska institutioner och kliniker finnes sedan länge

i de stora kulturländerna. Vid serafiinerlasarettet har en dylik avdelning

funnits sedan 1947 såsom en underavdelning till den medicinska kliniken.

Avdelningen har under hand arbetat sig fram till en ställning som centrum

för klinisk-endokrinologisk forskning i vårt land och är f. n. den enda

specialavdelningen för behandling av ämnesomsättningssjukdomar. Det vid

avdelningen bedrivna forskningsarbetet har resulterat i att bröstkräfta,

prostatakräfta och svåra fall av sockersjuka kunnat behandlas med nya

operationsmetoder, som tillvunnit sig internationellt erkännande. Genom

ett mottagande av donationen skulle den klinisk-endokrinologiska forskningen

beredas i hög grad förbättrade fortsatta arbetsmöjligheter. Med hänsyn

härtill och då stiftelsen förklarat sig icke ha något att erinra mot den

av lärarkollegiet framlagda organisationsplanen, tillstyrker universitetskanslern

varmt, att institutet bemyndigas mottaga donationen. Mot ett av

lärarkollegiet framfört förslag, att den planerade institutionen skall förestås

av en på institutets stat uppförd befattningshavare i laborators ställning,

har kanslern intet att erinra. Med hänsyn till rådande tveksamhet, huruvida

erforderliga byggnadsarbeten kan komma att slutföras redan under

nästa budgetår, torde emellertid enligt kanslerns mening med inrättande

av laboratorsbefattningen kunna anstå till budgetåret 1956/57.

Yttranden

Över byggnadskommitténs framställning såvitt densamma

avser uppförande av centrallaboratorier har yttrande avgivits av

lärarkollegiet vid karolinska institutet, som anfört i huvudsak följande.

För alt utröna i vad mån en rationalisering av den klinisk-kemiska undersökningsverksamheten

vid sjukhuset skulle kunna medföra en åtminstone

temporär lättnad har kommittén samrått med besparingssakkunniga.

Det är sannolikt, att eu centralisering av ledningen av och ansvaret för

rutinundersökningarna skulle medföra viss lättnad i laboratoriearbetet.

Åtgärder i sådan riktning återverkar emellertid på de enskilda klinikernas

möjligheter till egen forskning och frågan är sålunda icke enbart ett rationaliseringsproblem.

Det är kollegiets bestämda uppfattning, vilken så vitt

kunnat utrönas torde delas även av besparingssakkunniga, att man icke på

denna väg kan komma fram till en definitiv lösning av lokalfrågan. Under

sådana förhållanden måste kollegiet beklaga, att de kemiska och fysiolo
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 133

giska centrallaboratoriernas definitiva lokaler icke redan nu planerats. Med

hänsyn till angelägenheten av att någonting göres vill kollegiet emellertid

förorda kommitténs förslag till en lösning i två etapper. Härvid måste dock

uttryckligen betonas, att uppläggningen av den första etappen icke får bli

sådan, att man i ett senare skede saknar frihet att utforma den slutliga lösningen

på det mest ändamålsenliga sättet. Vid sitt ställningstagande till

det nu föreliggande förslaget har kollegiet ansett sig böra särskilt beakta

sådana synpunkter.

Beträffande det fysiologiska centrallaboratoriet torde numera så starka

skäl för dess förläggning till centralblocket föreligga, att planer på en placering''

i en fristående byggnad ej längre behöver diskuteras.

För de bakteriologiska och kemiska laboratorierna är en lokal anslutning

till centralblocket däremot av mera underordnad betydelse. Då många skäl

därjämte talar för en förläggning till en särskild byggnad, har kollegiet ansett

det nödvändigt att allvarligt räkna med, att även det kemiska laboratoriets

lokalfråga måste lösas genom en nybyggnad. Som ytterligare ett skäl

härför kan andragas det fysiologiska laboratoriets utvidgningsbehov. Genom

övertagande av det kemiska laboratoriets utrymmen skulle en tillfredsställande

lösning av detta utrymmesbehov bli möjlig.

Enligt kollegiets mening bör man kräva, att det nu framlagda förslaget

först och främst skall utgöra en godtagbar lösning av blodgivarcentralens

och det bakteriologiska centrallaboratoriets lokalfråga, men därjämte medge

eu sådan utbyggnad, att det kan hysa även de övriga laboratoriernas forsknings-

och djurvdelningar samt det kemiska centrallaboratoriets rutinavdelning,

när en sådan placering av densamma blir aktuell. Det bakteriologiska

laboratoriet tankes skola disponera två våningsplan om sammanlagt cirka

1 260 m2. Härav utgöras dock cirka 260 in2 av helt mörka utrymmen. Enligt

kollegiets uppfattning synes i förslaget på ett tillfredsställande sätt ha

sörjts för rutinverksamhetens behov, medan de för forskning och undervisning

avsatta utrymmena är alltför knappt tillmätta.

\ ad forskningen beträffar föreligger redan riksdagens principbeslut från

år 1951 enligt vilket utrymme för densamma skall beredas. Härtill kan fogas

följande av föredragande departementschefen i propositionen nr 212/1954

gjorda uttalande: »Inom samtliga ämnen» (det gäller här även klinisk fysiologi

och klinisk kemi) »kommer enligt kommitténs av mig biträdda förslag

att meddelas en viktig undervisning i grundutbildningen, och även för

specialistutbildningen har ämnena stor betydelse. Ämnesföreträdarna gör

en väsentlig insats i den kliniska forskningen, och vid deras laboratorier

sker en omfattande verksamhet i sjukvårdens tjänst. Ämnena är således av

den betydelse inom medicinen, att professurer i och för sig är berättigade.»

Att forskningens berättigade krav måste tillgodoses, är givet, alldeles oavsett

om statsmakterna av ekonomiska skäl ansett sig i detta skede kunna

inrätta en professur i ämnet eller ej. Kollegiet räknar bestämt med, att

utvecklingen skall gå i den riktning, som sålunda förutsetts, och det synes

vara av väsentlig betydelse att vid en planering av nya lokaler, som enligt

byggnadskommittén avser en definitiv lösning, taga hänsyn härtill.

Vid dimensioneringen av undervisningslaboratorierna måste givetvis hänsyn

tas dels till studentantalet, dels till det förhållandet att genom bakteriologiundervisningens

integration i den kliniska undervisningen i medicin,

kirurgi, pediatrik, epidemiologi etc. samtidigt flera olika studentkurser

kan komma att meddelas undervisning och flera olika delar av ämnet be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 133

handlas. Förutom den elementära undervisningen för medicine kandidater

kommer emellertid laboratoriet också att få delta i laborantutbildningen

och, som i den förenämnda propositionen framhållits, att spela en viktig

roll i specialistutbildningen.

Enligt kollegiets mening torde blodgivarcentralens och det bakteriologiska

laboratoriets lokalbehov kunna på ett tillfredsställande sätt tillgodoses

inom ramen för det framlagda förslaget förutsatt att byggnaden får

helt disponeras härför.

Beträffande djurutrymmena avser förslaget enbart ett tillgodoseende av

det bakteriologiska laboratoriets behov. Detta skulle ske genom uppförandet

av en flygelbyggnad i två våningar, som föreslås få en längd av 26 meter.

Enligt vad kollegiet inhämtat skulle denna byggnad kunna förlängas med

20 meter och utökas med ytterligare en våning.

Hur än de fysiologiska och kemiska laboratorierna slutligen kommer att

utformas, torde den mest rationella lösningen vara att sammanföra samtliga

djurutrymmen i en byggnad, vilket ju också förutsatts i alla tidigare projekt.

Ur byggnadsteknisk synpunkt måste det under sådana förhållanden

vara riktigast att redan i första etappen bygga ut djuravdelningen till full

kapacitet. Kollegiet förordar att så sker, vilket skulle kräva en förlängning

av djurflygeln till omkring 40 meter och tillägg av ytterligare en våning.

Möjligheterna att inpassa det kemiska laboratoriet i den framlagda planen

är vanskliga att bedöma. Enligt vad kollegiet inhämtat skulle huvudbvggnaden

kunna utökas med två våningar i en senare etapp. Totalt skulle

härigenom erhållas omkring 3 785 m2 för laboratorierna nyttig yta. Det synes

tveksamt, huruvida det kemiska laboratoriets lokalbehov kan tillgodoses

inom denna ram. Enligt vad kollegiet inhämtat medger emellertid den

framlagda planen ytterligare en utbyggnadsmöjlighet, nämligen i form av

en flygel i riktning mot thoraxkliniken. Med detta alternativ kan utrymmesbehovet

utan tvekan helt tillfredsställas. Kollegiet anser sig därför

kunna konstatera att det förslag till en första etapp i utbyggnaden av

centrallaboratorierna, som byggnadskommittén nu framlagt, tillåter en

rationell lösning också av det kemiska centrallaboratoriets lokalfråga.

För utarbetandet av de slutliga ritningarna till nybyggnad enligt den

första etappen måste det givetvis vara av största betydelse, att klarhet snabbt

kan vinnas i frågan om det kemiska laboratoriets slutliga organisation och

placering.

över universitetskanslerns framställning har yttranden

avgivits av statskontoret och rilcsräkenskapsverket.

Statskontoret har icke något att erinra mot att lärarkollegiet vid karolinska

institutet bemyndigas mottaga den erbjudna donationen. På av universitetskanslern

anförda skäl synes med inrättande av den avsedda laboratorsbefattningen

kunna anstå till budgetåret 1956/57. Beräkningarna rörande

driftekonomien och övriga omkostnader för forsknings- och vårdavdelningarna

bör sedermera granskas av besparingssakkunniga vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet.

Riksräkenskapsverket ansluter sig till vad statskontoret anfört i ärendet.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 133

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 133

Departementschefen

I sitt den 24 januari 1951 dagtecknade betänkande med förslag till generalplan

för karolinska sjukhusets utbyggande framlade byggnadskommittén

jämväl förslag till lösning av centrallaboratoriernas vid sjukhuset

lokalfråga. Kommittén förordade härvid en lösning, som innebar, att de

fysiologiska och kemiska centrallaboratorierna skulle förläggas inom centralblockets

södra länga. I övrigt skulle det bakteriologiska centrallaboratoriet

och dess forskningslaboratorium, de fysiologiska och kemiska forskningslaboratorierna

jämte djuravdelningarna samt blodgivarcentralen förläggas

i en fristående byggnad utanför sjukhusets huvudkomplex. I fråga

om förläggningen av den friliggande delen av centrallaboratorierna framlade

byggnadskommittén två alternativa förslag. Den ena lösningen innebar

en förläggning omedelbart öster om Konung Gustaf V :s forskningsinstitut,

medan enligt det andra alternativet en förläggning tänktes skola

ske i anslutning till den patologiska institutionens södra gavel. Beträffande

de till huvudblocket förlagda laboratorielokalerna förutsatte ett förverkligande

av kommitténs förslag, att vissa om- och tillbyggnadsåtgärder måste

vidtagas. Sålunda krävde ianspråktagandet av redan befintliga vårdavdelningar

vissa ombyggnadsarbeten, varjämte det redan beslutade nya garnisonssjukhuset

snarast måste uppföras för att frigöra de vid karolinska

sjukhuset belägna garnisonsavdelningarna.

Vid sin anmälan i proposition nr 123/1951 av byggnadskommitténs

förslag förklarade föredragande departementschefen, att han ansåg sig

böra förorda förslaget trots de icke oväsentliga störningar i sjukhusdriften,

som måste uppstå vid ett genomförande av de ifrågasatta byggnadsarbetena

i huvudkomplexet. Detta departementschefens uttalande föranledde icke

någon riksdagens erinran.

Det förslag till nybyggnad för centrallaboratorierna, som nu framlagts

av byggnadskommittén, avser, som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen,

att tillgodose det bakteriologiska centrallaboratoriets och blodgivarcentralens

lokalbehov samt innebär sålunda endast delvis ett förverkligande

av 1951 års principbeslut till lösning av centrallaboratoriernas

lokalfråga. Anledningen härtill är, att frågan om en lösning på längre sikt

av de fysiologiska och kemiska centrallaboratoriernas lokalproblem ansetts

äga sådant samband med besparingssakkunnigas översyn av verksamheten

vid sjukhusets central- och rutinlaboratorier, att resultatet av

denna översyn borde avvaktas. Därjämte har kommittén framhållit, att ett

ställningstagande från statsmakternas sida till frågan om garnisonsavdelningarnas

kvarblivande vid sjukhuset utgör en förutsättning för, att

utredningsarbetet rörande de fysiologiska och kemiska centrallaboratoriernas

lokalfrågor skall kunna fullföljas efter tidigare uppdragna riktlinjer.

Jag har tidigare i andra sammanhang framhållit, att centrallaborato
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 133

rierna vid karolinska sjukhuset icke motsvarar de krav, som man i dag

måste ställa på sådana laboratorier vid ett modernt undervisnings- och

forskningssjukhus. Till följd av bl. a. bristande lokala resurser har ifrågavarande

laboratorier kommit att verka som en flaskhals för den löpande

verksamheten vid sjukhuset. De nuvarande lokalerna är därjämte otillräckliga

för att tillgodose undervisningens och forskningens behov. En

snar lösning av centrallaboratoriernas lokalproblem har därför med tiden

framstått som en allt angelägnare fråga. Byggnadskommittén har emellertid

som nyss nämnts icke ansett sig kunna nu framlägga ett definitivt

förslag till lösning av de fysiologiska och kemiska centrallaboratoriernas

lokalfråga. De skäl, som kommittén åberopat till stöd för sitt ställningstagande

härulinnan, måste enligt min mening godtagas. Jag delar sålunda

uppfattningen, att klarhet först måste vinnas såväl ifråga om möjligheten

att frigöra de nuvarande garnisonsavdelningarna vid sjukhuset som beträffande

frågan, hur den kemiska laboratorieverksamheten vid sjukhuset

för framtiden lämpligen bör organiseras. Det är min avsikt att utverka

Kungl. Maj :ts uppdrag åt kommissionen för förhandlingar rörande karolinska

sjukhusets utbyggande att upptaga förhandlingar med Stockholms

stad och Stockholms län angående en avveckling av förenämnda garnisonsplatser.

Jag vill i detta sammanhang även anmäla, att besparingssakkunniga

nyligen till Kungl. Maj:t inkommit med ett på ingående undersökningar

grundat förslag till viss omorganisation av laboratorieverksamheten

vid karolinska sjukhuset, vilket förslag f. n. är under remissbehandling.

Det är min förhoppning, att resultat av förenämnda förhandlingar

samt ställningstagande till besparingssakkunnigas förslag kan

föreligga i sådan tid, att byggnadskommittén skall finna det möjligt att

framlägga förslag till en definitiv lösning av de fysiologiska och kemiska

centrallaboratoriernas lokalproblem i sådan tid, att den kan underställas

1956 års riksdag.

Den omständigheten, att det f. n. icke är möjligt att framlägga förslag

till lösning av samtliga centrallaboratoriers lokalproblem, får emellertid

enligt min mening icke föranleda, att jämväl frågan om det bakteriologiska

centrallaboratoriets och blodgivarcentralens utbyggande skjutes på framtiden.

Den bakteriologiska verksamheten vid karolinska sjukhuset är f. n.

koncentrerad till det bakteriologiska centrallaboratoriet, till vilket flertalet

undersökningar från samtliga kliniker måste förläggas. Till följd av otillräckliga

lokala resurser kan laboratoriet icke utföra samtliga för sjukhuset

erforderliga undersökningar. Utrymmena för disk, sterilisering och substratberedning

är otillräckliga och nuvarande lokaler för tuberkulosundersökningar

för små för att arbetet skall kunna bedrivas på ett hygieniskt

och för personalen betryggande sätt. Antalet undersökningar, som måste

utföras vid andra laboratorier utanför sjukhuset, har ständigt ökat. Förutom

de nackdelar, som ur sjukvårdens synpunkt är förenade härmed

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 133

genom bl. a. fördröjda undersökningsresultat, åsamkas sjukhuset genom

en utläggning av undersökningarna betydande kostnader, vilka för budgetåret

1954/55 uppgått till 75 000 kronor. Såväl ur sjukvårdens synpunkt

som av allmänna driftekonomiska skäl framstår det därför som angeläget,

att större lokaler kan ställas till laboratoriets förfogande. Ifråga om blodgivarcentralen

är det nödvändigt, att centralens utbyggnad är klar senast

vid tidpunkten för lungklinikernas färdigställande med hänsyn till den

stora ökning i förbrukningen av transfusionsblod, som kan väntas inträffa,

när dessa kliniker tages i bruk. Av det nu sagda framgår, att åtgärder

snarast bör vidtagas för att tillgodose det bakteriologiska centrallaboratoriets

och blodgivarcentralens utrymmesbehov. Med hänsyn härtill tillstyrker

jag kommitténs förslag om uppförande i en första byggnadsetapp

av en nybyggnad för dessa institutioner. Vid detta mitt ställningstagande

har jag beaktat, att byggnadskommitténs förslag så utformats, att detsamma

icke hindrar en framtida rationell lösning jämväl av det kemiska centrallaboratoriets

lokalfråga. Jag anser mig sålunda i huvudsak kunna godtaga

det principförslag till nybyggnad, som framlagts av byggnadskommittén.

Med hänsyn till att enligt den av 1951 års riksdag godkända planen

utrymme jämväl skall beredas för forskningslaboratorium, förutsätter jag,

att byggnadskommittén vid det fortsatta utredningsarbetet beaktar behovet

av tillräckliga lokaler för detta ändamål. Synpunkter i denna del har framförts

av lärarkollegiet vid karolinska institutet, och dessa bör prövas vid

det fortsatta utredningsarbetet. Jag vill i detta sammanhang erinra om, att

i lungklinikerna avses skola inrymmas bakteriologiska laboratorier om cirka

170 in2. Det synes mig vara av vikt, att kommittén vid planeringen av den

föreslagna nybyggnaden beaktar den inverkan dessa nytillkommande laboratorier

kan få vid bedömningen av lokalbehovet. Jag utgår från, att vid det

fortsatta utredningsarbetet samråd äger rum med besparingssakkunniga

och lärarkollegiet i syfte att inom den beräknade kostnaden vinna en såväl

ur sjukvårdens som forskningens och undervisningens synpunkt så lämplig

utformning av byggnaden som möjligt. Kostnaden för nybyggnaden har

beräknats till 4 600 000 kronor. Jag förordar att för uppgörande av huvudritningar

och andra förberedande arbeten samt för påbörjande av byggnadsarbetet

för nästa budgetår anvisas ett belopp av 300 000 kronor.

Vad angår byggnadskommitténs övriga anslagsäskanden för nästa budgetår

anser jag mig kunna biträda desamma. I likhet med kommittén anser jag

sålunda att följande belopp bör stå till förfogande för nästa budgetår,

nämligen 420 000 kronor för anordnande av kulvertförbindelse mellan

lungklinikerna och panncentralen, 2 400 000 kronor för fullföljande av

byggnadsarbetena på lungklinikerna, 1 130 000 kronor för slutförande av

nybyggnad av ångpanne- och elektricitetscentralerna, 50 000 kronor för

ombyggnad av läkarmatsalen i centralblocket, 40 000 kronor för ombyggnad

av köksanläggningens ångkök samt 50 000 kronor för kommitténs fortsatta

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kiingl Maj.ts proposition nr 133

arbete. Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså

utgöra (300 000 + 420 000 + 2400 000 + 1130000 + 50 000 + 40 000 + 50000)

4 390 000 kronor.

Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår, att Knut och Alice Wallenbergs

stiftelse beslutat att till karolinska institutet överlämna 1 000 000

kronor såsom bidrag till den endokrinologiska forskningen i vårt land.

Donationen är avsedd att täcka kostnaderna för uppförande och inredning

av en endokrinologisk forskningsinstitution. Stiftelsen har förutsatt, att

docenten vid karolinska institutet, biträdande överläkaren vid serafimerlasarettet

Rolf Luft skall bli föreståndare för den nya institutionen.

Endokrinologien har under det senaste årtiondet erhållit allt större betydelse

inom såväl forskning som den kliniska medicinen. Det praktisktmedicinska

värdet av endokrinologisk behandling av rubbningar i de hormonproducerande

organen är stort och den kliniska endokrinologien har

erhållit en erkänd ställning i ett flertal kulturländer. Som universitetskanslern

framhållit intager svensk forskning pa detta område en framskjuten

plats. Att tillskapa ökade möjligheter för tillvaratagande av olika

forskningsinitiativ och skapa utrymme för intensifierade personliga insatser

på området är givetvis angeläget. Det är uppenbart, att den endokrinologiska

forskningen skulle erhålla väsentligt förbättrade forskningsbetingelser genom

tillkomsten av den föreslagna institutionen. Vid ett ställningstagande

till frågan om institutionens tillkomst måste emellertid även beaktas de

kostnader, som staten ikläder sig genom att mottaga den erbjudna donationen.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att kostnaden för institutionens

uppförande och inredning helt kommer att bestridas av donationsmedel.

Vad angår driftkostnaderna har från institutionens verksamhet härflytande

inkomster beräknats överstiga utgifterna. Även om de gjorda kostnadsberäkningarna

icke kan göra anspråk på fullständighet, synes någon större

kostnadsökning för statsverket icke uppkomma genom donationens mottagande.

Jag anser mig därför böra förorda, att karolinska institutet bemyndigas

att å statens vägnar mottaga den erbjudna donationen, som utgör

ett förnyat bevis på stiftelsens städse visade intresse för främjande av den

medicinska forskningen i vårt land. Såvitt nu kan bedömas torde den

planerade institutionen icke kunna tagas i bruk förrän tidigast fr. o. m.

budgetåret 1956/57. Med eu prövning av frågan om personalstat för institutionen

synes med hänsyn härtill böra tills vidare anstå. Jag vill i detta

sammanhang erinra om, att karolinska sjukhuset med stöd av beslut vid

1954 års riksdag fr. o. in. budgetåret 1954/55 övertagit driften av det inom

sjukhusets kvinnoklinik inrymda hormonlaboratoriet. Den vid detta laboratorium

bedrivna verksamheten och den verksamhet, som avses skola

bedrivas vid den planerade endokrinologiska forskningsinstitutionen, torde

ha starka beröringspunkter. Det synes mig med hänsyn härtill icke uteslutet,

att vissa besparingar ifråga om personal och materiel skulle kunna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 133

vinnas genom en samordning av verksamheten vid de båda institutionerna.

Det synes mig lämpligt, att besparingssakkunniga erhåller i uppdrag att

verkställa utredning härom, vilken utredning bör bedrivas med sådan

skyndsamhet, att på densamma grundade förslag kan prövas i samband

med direktionens anslagsäskanden för budgetåret 1956/57.

Förslaget angående institutionens anordnande föranleder ingen invändning

från min sida. Ej heller har i ärendet företedda ritningar till den

planerade institutionen givit mig anledning till erinran. Frågan om institutionens

närmare utformning torde böra anförtros kommittén för karolinska

sjukhusets fortsatta utbyggande.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva, att lärarkollegiet vid karolinska institutet

erhåller bemyndigande att mottaga en av Knut och Alice

Wallenbergs stiftelse gjord donation å en miljon kronor som

bidrag till den endokrinologiska forskningen i Sverige;

b) till Utbyggande av karolinska sjukhuset under Statens

allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet, för budgetåret

1955/56 anvisa ett investeringsanslag av 4 390 000

kronor.

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag

av 1 960 000 kronor.

Förslag

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande hemställer

i skrivelse den 9 februari 1955 om ett anslag å 725 000 kronor.

1) Nybyggnad för panncentral................................ 500 000

2) Ombyggnad av den s. k. E-paviljongen...................... 175 000

3) Utredningsmedel ........................................ 50 ooo

725 000

Motiv

1) Den i 1950 års förslag till generalplan förutsatta utredningen rörande

nybyggnad för panncentral har numera fullföljts så långt, att ritningsförslag

upprättats och kostnadsberäkning skett rörande en för sjukhusets behov

vid full utbyggnad avsedd central. Centralen har utformats för eldning

med olja men så anordnats, att kol- eller fliseldning framdeles kan

upptagas efter viss utbyggnad och komplettering med maskinell utrustning

och kolgård. Kostnaden för anläggningen har — bortsett från kulvertledningar

samt av grundförhållanden på byggnadsplatsen betingade åtgärder

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 133

— uppskattats till 2380 000 kronor, vartill kommer uppskattningsvis 265 000

kronor för vissa ändringsarbeten och installationer inom sjukhuset. Förenämnda

anordningar för övergång till fossilt bränsle inklusive kolgård

m. m. har, därest installationer skall göras för koleldning, kostnadsberäknats

till cirka 780 000 kronor.

I 1950 års generalplaneförslag berördes förutsättningarna för ett samgående

med andra statliga institutioner liksom alternativa mojligheter till

centralens förläggning. Förslaget att utnyttja panncentralen vid Ulleråkers

sjukhus har ytterligare övervägts. Det har därvid visat sig, att kulvertforbindelsernas

längd medför kostnader, som gör en centralisering av uppvärmningen

av enbart Ulleråkers sjukhus och akademiska sjukhuset omotiverad.

Med hänsyn härtill och då fortifikationsförvaltningen förklarat, att

de mellan dessa båda sjukhus liggande militära anläggningarna icke har

något att vinna på en anslutning till panncentralen vid Ulleråkers sjukhus,

bär kommittén frånträtt tanken att utnyttja denna panncentral for tillgodoseende

av akademiska sjukhusets uppvärmningsbehov.

I fråga om lämplig plats för en sjukhusets egen central framlades redan

i generalplaneförslaget följande alternativ, nämligen på sjukhusområdet

norr om sköterskehemmet, på universitetet tillhörig mark väster om stockholmsvägen

(kvarteret Blåsenhus) samt vid Kronåsens fot. Dessa platser

har kommittén fortsättningsvis övervägt jämte därutöver en förläggning

antingen på arméns underofficersskolas område eller i kvarteret Tullgarn

inom stadens industriområde öster om Fyrisån. En förläggning inom sjukhusområdet

har numera med hänsyn till områdets karaktär och bebyggelse

ansetts icke böra ifrågakomma. Kommittén har till närmare prövning upptagit

två av de andra alternativa förläggningarna, nämligen i kvarteret Blåsenhus

i anslutning till vissa av universitetets institutionsbyggnader samt

i kvarteret Tullgarn. Kommittén anför härom.

Vid en jämförelse mellan förläggningarna visar det sig, att i fråga om

de allmänna förutsättningarna för panncentralens anordnande storre frihet

för utformning, framtida utvidgningar samt uppläggning av bränsleförråd

erhålles vid en förläggning till kvarteret Tullgarn än till kvarteret Blåsenhus.

Kostnaden för själva centralen exklusive anordningar för eldning

med fossilt bränsle samt kulvertledningar in. in. blir i bada fallen densamma,

nämligen 2 900 000 kronor, vartill kommer åtgärder inom sjukhuset

för omkring 265 000 kronor. Då i alternativet Tullgarn fordras en

längre kulvertledning, vilken måste anordnas under Fynsån, foraidedes

emellertid härav en kostnad av cirka 400 000 kronor mot cirka 220 000 kronor

för kvarteret Blåsenhus. Omräknas skillnaden i anläggningskostnad

till årlig driftkostnad och lägges därtill de värmeförluster, som uppstår i

kulverten, erhålles en årlig merkostnad för en förläggning i kvarteret 1 ullgarn

om cirka 12 700 kronor. Emellertid medför placeringen därstädes att

bränsle kan levereras per båt eller järnväg till ett lägre pris, jämfört med

leveranser per bil, vilket blir nödvändigt i det andra fallet. Härmed erhalles

— med eu beräknad förbrukning för sjukhusets del av 6 800 in’ per

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungi. Maj:ts proposition nr 133

år — en årlig besparing om cirka 20 400 kronor. Härvid förutsättes dock,

att vissa lossningsanordningar in. m. kommer till utförande. Då sådana

anordningar för lossning från båt drager förhållandevis höga kostnader,

har dylika tills vidare icke ansetts böra utföras. 1 stället erfordras anlaggande

av ett stickspår för en kostnad av omkring 35 000 kronor

Kommittén har upptagit förhandlingar med Uppsala stad om förvärv av

lämpligt markområde i kvarteret Tullgarn, vilket resulterat i ett förslag

Vi - ni! i °™ förvärv av en tomtyta av 8 300 m2 för en köpesumma av

41o 000 kronor, motsvarande ett pris av 50 kronor per m2. Enligt kommitténs

mening medför ett sådant markförvärv icke en reel merkostnad för

I ullgarnsalternativet, då marken i kvarteret Blåsenhus eller på annan tänkbar

plats å kronan tillhörigt område icke kan anses ha ett lägre värde än

marken i kvarteret Tullgarn.

Kommittén har ansett sig böra preliminärt undersöka, om icke fördelar

beträffande driftekonomin står att vinna genom samordning av en för universitetet

avsedd panncentral med den nu för akademiska sjukhuset planerade.

Kommittén yttrar i denna fråga följande.

I 1948 års generalplan för universitetet räknades med en panncentral

förlagd i anslutning till botaniska institutionens byggnader, vilken skulle

betjana befintliga och planerade nybyggnader väster om Stockholmsvägen.

En preliminär utredning i ärendet har verkställts av kommittén, varvid

man räknat med anslutning jämväl av de närmast norr om sjukhuset, utmed

Fyrisån belägna universitetsbyggnaderna. Utredningen har visat, att

en sadan sammanslagning oberoende av panncentralens läge ger en

väsentlig årlig vinst enbart genom uppkommande besparing i anläggningskostnad.

Sjukhusets panncentral har, som tidigare framhållits, kostnadsberäknas

till 2 900 000 kronor, medan kostnaden för en universitetets central

avsedd enbart för de inom området belägna och planerade institutionerna

kan uppskattas till cirka 2 100 000 kronor. Då en för de båda anläggningarna

gemensam central kostnadsberäknats till omkring 4 000 000 kronor,

skulle genom anordnande av en gemensam central uppkomma en besparing

av omkring 1 000 000 kronor. Omräknad i årsomkostnad blir besparingen

cirka 70 000 kronor per år, vartill kommer de vinster, som göres

genom ökad bränsleekonomi och genom att kostnaderna för personal och

ledning för en gemensam central blir lägre än för två skilda centraler. Anordnandet

av en för sjukhuset och universitetet gemensam central kan ske

genom utbyggnad av den för sjukhuset planerade centralen med två pannor

samt erforderlig komplettering av anläggning och utrustning i övrigt.

7fnnnannnna sådan utl,->’kJknad uppgår preliminärt "till cirka

\ id en förläggning till kvarteret Tullgarn medför anläggningens utvidgning

till att tjäna även universitetet, att ledningarna från panncentralen

till sjukhuset får givas något grövre dimensioner än eljest, vilket drager en

kostnad av cirka 115 000 kronor. Förlängningen av kulverten från sjukhuset

till universitetet skulle kosta omkring 200 000 kronor. Verkställd

utiedning har visat, att de årliga kostnaderna för dessa ledningsdragningar

med cirka 11 800 kronor överstiger den lägre bränslekostnaden vid en förläggning

till kvarteret 1 ullgarn i jämförelse med en förläggning till kvar
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 133

teret Blåsenhus. Med hänsyn till de fördelar i andra avseenden, som är

förenade med en förläggning till kvarteret Tullgarn, anser kommittén detta

alternativ vara att föredraga, även om en utbyggnad av centralen skulle

bli aktuell för universitetets räkning. Möjligheten till ett samgående bör

sålunda hållas öppen genom att kulvertledningen från panncentralen i kvarteret

Tullgarn till sjukhuset redan från början dimensioneras och utformas

med tanke härpå.

De med panncentralens anordnande förbundna kostnaderna skulle sålunda

preliminärt uppgå till (2 900 000 + 265 000 + 400 000 + 35 000 +

115 000) 3 715 000 kronor. Härtill kommer 415 000 kronor för förvarv av

mark i kvarteret Tullgarn. Arbetet beräknas kunna påbörjas omkring årsskiftet

1955/56. Det erforderliga medelsbehovet för nästa budgetår uppskattas

till 500 000 kronor. Kommittén, som har för avsikt att hos landstinget

hemställa om medelsanvisning för år 1956 med samma belopp, ämnar

sedermera inkomma till Kungl. Maj:t med förslag till särskilt avtal med

landstinget rörande fördelningen mellan kronan och landstinget av totalkostnaden

för panncentralen.

I samband med av överbefälhavaren i oktober 1954 avgivet förslag till

försvarets organisation kan frågan om en ändrad disposition av de militära

etablissemangen i Uppsala komma att beröras. Ehuru kommittén efter

hittills verkställd utredning icke haft anledning räkna med, att en förläggning

av panncentralen till underofficersskolans område bör ske, har kommittén

med hänsyn till det nämnda organisationsförslaget funnit sig bora

pröva möjligheterna härför. Denna prövning bör grundas på bl. a. de ställningstaganden

från berörda militära organs sida, som kan ske, innan definitivt

beslut måste fattas rörande centralens förläggning. Då förutsättningarna

för centralens placering enligt detta alternativ måste vara, att anläggningskostnaderna

icke ökas, hemställer kommittén, att riksdagen måtte

bemyndiga Kungl. Maj :t att efter kommitténs slutredovisning av denna

särskilda fråga taga ställning till centralens läge.

2) Kommittén har funnit det angeläget att i avvaktan på fullföljandet

av utredningsarbetet rörande nybyggnader för kliniker in. in. föreslå provisoriska

åtgärder för att tillgodose lokalbehovet för vissa kliniker, där utvecklingen

beträffande såväl sjukvård som undervisning gör en snabbare

lösning nödvändig. Detta gäller närmast ämnena dermatologi och neurologi.

Kungl. Maj:ts i propositionen nr 212/1954 framlagda förslag angående

reformering av läkarutbildningen innebär, att samlade lokaler för undervisningen

i dessa ämnen med nödvändighet snarast måste anordnas. Enda

möjligheten härtill har kommittén funnit vara att i den nuvarande E-paviljongen

inrätta en vårdavdelning om cirka 25 platser för vardera ämnet

jämte poliklinik-, behandlings- och undervisningslokaler. Paviljongen användes

f. n. av landstinget såsom kronikerhem men de planer landstinget

upprättat för anordnandet av nya kronikerplatser beräknas komma att

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 133

förverkligas under innevarande år i sådan utsträckning, att paviljongen

kan disponeras för andra ändamål. Paviljongen beräknas visserligen komma

att rivas i samband med uppförandet av nya klinikbyggnader för sjukhuset

men de åtgärder, som erfordras i byggnaden, är förhållandevis måttliga och

synes befogade med hänsyn till byggnadens återstående livslängd. Kostnaden

för erforderlig ombyggnad har beräknats till 350 000 kronor. Kommittén

föreslår, att statsverkets andel härav uppgående till 175 000 kronor,

under förutsättning av sedvanlig uppdelning mellan kronan och landstinget,

anvisas för budgetåret 1955/56, under vilket budgetår byggnadsföretaget

beräknas kunna genomföras.

3) Av hittills anvisade medel för kommitténs löpande arbete samt planering

av blivande byggnadsföretag fanns vid årsskiftet 1954/55 tillgängliga

cirka 276 000 kronor. Kommittén beräknar, att för kommande budgetår

erfordras ytterligare 50 000 kronor.

Departementschefen

®yggnadskommitténs nu framlagda förslag ifråga om uppförande av

en ny panncentral för akademiska sjukhuset i Uppsala innebär, såsom

framgår av den lämnade redogörelsen, icke något definitivt ställningstagande

från kommitténs sida till frågan om panncentralens förläggning.

Kommittén har i sin framställning redovisat de olika alternativ, som härutinnan

övervägts, samt framhållit, att ett slutligt ställningstagande beträffande

två av dessa alternativ bör föregås av viss ytterligare utredning.

Kommittén har emellertid med hänsyn till angelägenheten att undvika

ytterligare uppskov med panncentralens uppförande hemställt, att riksdagen

matte bemyndiga Kungl. Maj :t att framdeles efter av kommittén

slutförd utredning taga ställning till centralens förläggning. Jag är i likhet

med kommittén angelägen om, att uppförandet av panncentralen, vilken

är en förutsättning för ytterligare viktiga nybyggnadsåtgärder vid sjukhuset,

kan påbörjas så snart som möjligt. Jag är dock icke beredd att

förelägga frågan riksdagen, innan ett definitivt förslag beträffande panncentralen

framlagts. Jag anser det därför böra ankomma på kommittén

att fullfölja sitt utredningsarbete och snarast möjligt inkomma med ett

definitivt förslag beträffande panncentralen. För påbörjande av byggnadsarbetena

har kommittén hemställt om anvisande för nästa budgetår av

500 000 kronor. Med den ståndpunkt jag nu intagit kan jag icke heller

tillstyrka någon medelsanvisning för nästa budgetår.

I proposition nr 212/1954 har framhållits, att en förutsättning för genomforande

i Uppsala av den nya undervisningsordningen i neurologi och

dermato-venereologi är, att lokaler anordnas för undervisningens igångsättande

i dessa ämnen. Med hänsyn härtill och då ett genomförande av

sjukhusets utbyggnad i enlighet med föreliggande generalplan under nu
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 133

varande förhållanden måste antagas bli en fråga på lång sikt, anser jag

mig böra förorda en provisorisk lösning av lokalfrågan för förenämnda

ämnen i enlighet med byggnadskommitténs förslag. Mot de föreliggande

kostnadsberäkningarna för de föreslagna byggnadsarbetena har jag icke

funnit anledning till erinran. Av den beräknade totalkostnaden, 350 000

kronor, bör den ena hälften bestridas av landstinget och den andra hälften

av statsmedel. Det erforderliga statsanslaget uppgår alltså till 175 000

kronor.

För sitt fortsatta utredningsarbete har kommittén hemställt om en medelsanvisning

av 50 000 kronor. Detta belopp bör med hänsyn till att jag i det

föregående icke ansett mig böra förorda anvisande av medel för panncentralens

uppförande något uppräknas. Jag föreslår, att för fortsatt utredning

och uppgörande av definitivt förslag beträffande en ny panncentral

samt för kommitténs arbete i övrigt för nästa budgetår anvisas ett

belopp av 200 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra

(175 000 + 200 000) 375 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala

under Statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,

för budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av

375 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 133

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund m. m.

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag

av 1 627 400 kronor.

Förslag

1. Direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund hemställer

i skrivelse den 30 augusti 1954 om anslag å sammanlagt 164 113

kronor.

a) Ombyggnad av hissar m. m. inom ortopediska kliniken 63 000

b) Vissa yttre arbeten ...................................... 27 500

c)

kens operationsavdelning 73 5 j 3

164113

2. Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning hemställer

i skrivelser den 11 september och den 21 oktober 1954 om ett anslag å

3 980 500 kronor.

a) Uppförande av ny panncentral .......................... 679 000

b) Uppförande av etapp I av centralblocket .................. 3 301 500

3 980 500

Av handlingarna i ärendet framgår, att statsbidrag begäres med hälften

av den i varje särskilt fall beräknade kostnaden samt att Malmöhus läns

landsting för de olika ändamålen anvisat eller förutsättes skola anvisa

enahanda belopp.

Motiv

1 a) Befintliga hissar är i stort behov av ombyggnad, då de icke längre

fyller kraven på driftsäkerhet. För att avlasta hissarna den lättare trafiken

bör därjämte en endast för personbefordran avsedd mindre hiss monteras.

1 b) Med hänsyn till såväl den alltmer ökade trafiken inom lasarettsområdet

som det dyrbara vägunderhållet är det nödvändigt att snarast

ordna de yttre kommunikationerna inom området. I samråd med vederbörande

kommunala myndigheter har därför en plan uppgjorts för trafikens

ordnande å såväl södra som norra lasarettsområdet. Planen avser breddning

och rätning av befintliga trafikleder, anläggning av en ny väg från

röntgendiagnostiska avdelningen II till reumatologiska kliniken, uppsättning

av vägskyltar samt permanentbeläggning. Kostnaden beräknas till

100 000 kronor. Då samtliga vägföretag enligt planen knappast kan komma

till utförande under nästa budgetår, har medel endast beräknats för de

nödvändigaste arbetena.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 133

1 c) För om- och tillbyggnad av kirurgiska klinikens operationsavdelning

har 1951 års landsting anvisat 90 720 kronor samt 1952 års riksdag

enahanda belopp. Den 7 april 1952 medgav landstingets förvaltningsutskott,

att byggnadsföretaget finge utföras, oaktat kostnaden för detsamma till

följd av prisstegring och viss utökning av byggnadsvolymen komme att

överstiga den beräknade med i runt tal 135 000 kronor. Den 28 oktober

1952 medgav hälso- och sjukvårdsberedningen, att modernisering och

komplettering av kirurgiska klinikens röntgenanläggning finge ske, oaktat

kostnaden härför översteg den tidigare beräknade med 9 620 kronor. Härtill

kommer vissa oförutsedda utgifter, varför kostnaden för till- och ombyggnaden

uppgått till sammanlagt 328 666 kronor mot beräknade 181 440

kronor. Av bristen, 147 226 kronor, faller hälften på staten.

2 a) Arbetet med uppförande av ny panncentral vid lasarettet påbörjades

i slutet av augusti månad 1954. Den fortsatta utredning, som genom

bvggnadsutredningen bedrivits, har visat, att till centralen bör anslutas

utrymmen för bl. a. följande ändamål, nämligen vissa förråd samt garage

för ambulans- och lastbilar med till garagen hörande tvätt- och smörjhallar.

Byggnadsutredningen har därjämte föreslagit, att vid den å norra

lasarettsområdet belägna, blivande entrén för ekonomi-, tvätt- och panneentralsbyggnaderna

skall uppföras en övervakningsbyggnad med tillhörande

vågar och bensinstation. Härtill kommer planerings- och planteringsarbeten.

För dessa arbeten, betecknade såsom panncentralens etapp

II, beräknas kostnaderna uppgå till sammanlagt 1 358 000 kronor, varav

hälften eller 679 000 kronor belöper på staten.

2 b) Ritningsarbetet beträffande det s. k. centralblocket har numera

fortskridit så långt, att byggnadsutredningen kunnat framlägga förslag

till en första byggnadsetapp. Enligt detta förslag skall i en första etapp

färdigställas de blivande intagnings- och poliklinikblocken (block A och B).

För att tillgodose det synnerligen trängande behovet av behandlingslokaler

och vårdplatser för neuromedicinsk och neurokirurgisk vård har emellertid

beslutats, att block A och B i avbidan på tillkomsten av centralblockets

övriga delar skall inrymma neurologiska och neurokirurgiska kliniker.

Nybyggnaden har så utformats, att minsta möjliga förändringar behöver

vidtagas för att block A och B skall kunna användas för sitt definitiva

ändamål d. v. s. block A för akutintag för centralblockets vårdgrenar,

intagningsavdelning och blodgivarcentral och block B för medicinska och

kirurgiska polikliniker med tillhörande laboratorier m. m. För detaljredovisning

av byggnadens lokaler hänvisas till i ärendet föreliggande

ritningar och arbetsbeskrivning. Totalkostnaden för uppförande av etapp I

har uppskattats till 6 603 000 kronor, varav enligt gällande grunder för

fördelningen av byggnadskostnaderna vid lasarettet hälften faller på

staten. Det är avsett, att byggnadsföretaget skall kunna påbörjas den

1 september 1955.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 133

Yttranden

Centrala sjukvårdsberedningen har i yttranden till medicinalstyrelsen

över hälso- och sjukvårdsberedningens skrivelser anfört, att såväl grovförrådet

som garageanordningarna ursprungligen planerats mera omfattande.

Vid överläggningar mellan landstinget samt representanter för

beredningen och byggnadsstyrelsen har dessa anordningar befunnits kunna

väsentligt nedskäras och kan numera av beredningen godtagas sådana

de i nedskuret skick framgår av föreliggande ritningar. Icke heller vågoch

bensinstationen har föranlett någon beredningens erinran men det

kan ifrågasättas, om staten skall bidraga till kostnaden för densamma.

Beträffande etapp I av centralblocket har kostnaden för provisoriet

beräknats till 6 603 000 kronor. Enligt vad beredningen under hand inhämtat

uppskattas kostnaden för lokalernas iordningställande för sitt

definitiva ändamål till 595 000 kronor. Den slutliga kostnaden för etapp I

kommer således att uppgå till 7 198 000 kronor. Beredningen, som haft

tillfälle att fortlöpande taga del av utredningsarbetet och därvid kunnat

medverka till, att en fjärde våning i blocket kunnat insparas genom ett

intensivare utnyttjande av tillgängliga ytor, har i princip icke något att

erinra mot förslaget till utformning av etapp I i enlighet med de framlagda

alternativen för den provisoriska resp. den slutgiltiga användningen. Enligt

beredningens uppfattning bör emellertid provisoriet i högre grad kunna

bringas att överensstämma med den slutgiltiga lösningen. Särskilt gäller

detta de sanitära installationerna. Då väsentliga besparingar härigenom

kan uppnås, anser beredningen den provisoriska lösningen böra ägnas

särskild uppmärksamhet för ernående av förenklingar i berörda avseende.

Medicinalstyrelsen, som godkänt föreliggande ritningar till nybyggnad

för panncentral, tillstyrker statsbidrag för ändamålet utom beträffande

våg- och bensinstationen, vartill statsbidrag enligt styrelsens mening icke

torde böra utgå. Styrelsen, som jämväl godkänt föreliggande ritningar

till uppförande av centralblockets första etapp under förutsättning att

av centrala sjukvårdsberedningen gjorda erinringar beaktas, tillstyrker

under angiven förutsättning begärt statsbidrag.

Byggnadsstyrelsen, som avgivit yttranden över såväl direktionens framställning

som hälso- och sjukvårdsberedningens skrivelser, anför.

Styrelsen har från lasarettsdirektionen infordrat det ritningsunderlag,

som legat till grund för beräkningen av de av direktionen upptagna beloppen.

Med anledning härav har ritningar över om- och tillbyggnadsarbetena

vid kirurgiska kliniken tillställts styrelsen medan något sådant

material enligt uppgift icke upprättats rörande övriga arbeten, vartill

statsbidrag begärts. Byggnadsstyrelsen kan därför icke göra något uttalande

rörande sistnämnda arbeten. Mot den beräknade kostnaden för

kirurgiska klinikens om- och tillbyggnad har byggnadsstyrelsen intet att

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 133

erinra. Kostnaden får ses mot bakgrunden av dels den åberopade merkostnaden

för röntgenanläggningen dels ock det förhållandet, att arbetenas

omfattning är icke oväsentligt större än enligt 1951 ars förslag.

Den såsom etapp II benämnda delen av panncentralen har med undantag

för däri ingående infartsvägar till panncentralen intet annat tekniskt

samband med etapp I än att de planerade lokalerna med fördel bör anslutas

till panncentralen i detta läge. Byggnadsstyrelsen har efter samråd med

centrala sjukvårdsberedningen funnit de föreslagna utrymmena motiverade

men det undandrager sig styrelsens bedömande, huruvida staten bör bidraga

med halva kostnaden för samtliga lokaler och anordningar. Mot den uppgivna

kostnaden, 1 358 000 kronor, synes intet vara att erinra.

Mot föreliggande förslag till utförande av etapp I av centralblocket och

utrymmenas provisoriska användning har byggnadsstyrelsen intet att erinra.

I fråga om vissa detaljer i ritningsförslaget rörande provisoriet synes

emellertid en viss överarbetning önskvärd i avsikt att minska de ändringar,

som sedermera erfordras för den definitiva användningen. De

till 6 603 000 kronor beräknade kostnaderna föranleder ingen annan

styrelsens erinran än att hälso- och sjukvårdsberedningen icke upptagit

medel för yttre arbeten, vägar etc.

Departementschefen

Enligt beslut av Malmöhus läns landsting skall vid lasarettet i Lund uppföras

ett s. k. centralblock. Byggnadskomplexet skall bestå av fem byggnadsdelar,

vilka tänkes skola inrymma dels ambulansintag, intagningsavdelning

och blodgivarcentral (block A), dels kirurgiska och medicinska

polikliniker jämte specialpolikliniker (block B), dels operationsavdelningar,

röntgendiagnostiska avdelningar in. m. (block C), dels vårdavdelningar

för medicinska, kirurgiska, neurokirurgiska och neuromedicinska klinikerna

samt centrallaboratorium och lasarettskontor m. in. (block D) dels

ock laboratorier för kemi och fysiologi in. m. (block E). Antalet vårdplatser

skall utgöra 599, varav 182 vid den medicinska kliniken, 273 vid

den kirurgiska kliniken, 64 vid den neurokirurgiska kliniken, 68 vid den

neuromedicinska kliniken samt 12 vid en postoperativ avdelning. Centralblocket

omfattar en byggnadsvolym av 227 000 m3 och har kostnadsberäknats

till 42 347 000 kronor. Byggnaden är avsedd att uppföras i etapper

och byggnadstiden har beräknats till cirka åtta år.

I proposition nr 148/1952 underställdes riksdagens prövning frågan om

statens bidrag till kostnaderna för centralblockets uppförande. I sitt av

1952 års riksdag godkända utlåtande nr 217 tillstyrkte statsutskottet, att

staten skulle bidraga med hälften av de framtida kostnaderna för centralblockets

uppförande. I anslutning härtill uttalade utskottet, att det fortsatta

utredningsarbetet i första hand borde inriktas på att åstadkomma så

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 133

rationella lösningar som möjligt. Problemet om det för varje särskild klinik

lämpligaste platsantalet borde sålunda ytterligare genomarbetas. Vidare

borde alla möjligheter att utnyttja utrymmena så effektivt som möjligt

omsorgsfullt tillvaratagas. Av vikt vore, att medicinalstyrelsen och centrala

sjukvårdsberedningen bereddes tillfälle att under fortlöpande kontakt följa

det fortsatta utredningsarbetet, så att av dessa myndigheter godkända ritningar

med tillhörande kostnadsberäkningar avseende jämväl utrustningsbehovet

i sinom tid kunde underställas riksdagen för prövning.

Som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har landstingets

hälso- och sjukvårdsberedning nu framlagt förslag till centralblockets uppförande

i en första byggnadsetapp. Enligt det aktuella förslaget avses i

denna etapp skola uppföras block A och B. Denna byggnadsdel omfattar

cirka 35 000 in3 och har kostnadsberäknats till 6 603 000 kronor. Huvudritningar

har upprättats och byggnadsföretaget är avsett att påbörjas hösten

1955. Byggnadstiden har beräknats till cirka två år. För att tillgodose det

trängande vårdbehovet inom de neurokirurgiska och neurologiska disciplinerna

är avsikten, att block A och B i avbidan på tillkomsten av centralblockets

övriga delar provisoriskt skall utnyttjas för neurokirurgi och neuromedicin.

Byggnaden tänkes härvid skola utgöra en enhet med 61 resp. 58

vårdplatser för neurokirurgi och neuromedicin med därtill hörande operations-

och arbetslokaler, laboratorier och röntgen. Till följd härav tillkommer,

då byggnaden framdeles tages i anspråk för sitt egentliga ändamål,

vissa kostnader för ombyggnadsarbeten, vilka uppskattats till 595 000

kronor.

Behov av förbättrade vårdmöjligheter inom neurokirurgi och neurologi

har förelegat vid Lunds lasarett sedan lång tid tillbaka. Vid besök på platsen

har jag konstaterat de i hög grad otillfredsställande lokalförhållanden, varunder

dessa discipliner f. n. måste arbeta. Den neurokirurgiska kliniken

med sammanlagt 40 vårdplatser har f. n. vissa lokaler i olika delar av

kirurgiska klinikens byggnad, vilken för detta ändamål bl. a. erhållit en

baracktillbyggnad. Den neurologiska kliniken med 24 vårdplatser är helt

otillräcklig och nödgas arbeta i två olika byggnader å norra lasarettsområdet,

nämligen de medicinska och ortopediska avdelningarna. Ett tillgodoseende

av ifrågavarande klinikers lokalbehov framstår ur sjukvårdens och undervisningens

intresse som en trängande angelägenhet. Det måste med hänsyn

härtill enligt min mening hälsas med tillfredsställelse, att möjlighet nu

yppat sig att avhjälpa rådande missförhållanden genom ett tillfälligt ianspråktagande

av block A och B för neurokirurgisk och neuromedicinsk

vård. Jag tillstyrker därför det framlagda förslaget i denna del, trots de

merkostnader för statsverket, som till följd härav framdeles uppkommer. Då

fråga endast är om en provisorisk lösning, synes det mig icke nödvändigt

att nu taga definitiv ställning till antalet vårdplatser för ifrågavarande

vårdgrenar utan anser jag, att med ett ställningstagande i denna fråga kan

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:is proposition nr 133

tills vidare anstå. Förslaget till slutgiltig användning av block A och B

ansluter sig i huvudsak till det principförslag, som tidigare underställts

riksdagens prövning. I likhet med i ärendet hörda myndigheter anser jag

mig kunna biträda detsamma. Jag förutsätter emellertid, att de anmärkningar,

som av centrala sjukvårdsberedningen och byggnadsstyrelsen gjorts

vid granskningen av i ärendet företedda ritningar, beaktas vid det fortsatta

arbetet. Mot kostnadsberäkningarna har jag icke funnit anledning till

erinran. Enligt vad jag under hand inhämtat torde statens bidrag för nästa

budgetår kunna begränsas till 1 000 000 kronor. Jag föreslår därför att

för nästa budgetår för påbörjande av etapp I av centralblocket anvisas

ett belopp av 1 000 000 kronor.

Av statsutskottets förenämnda utlåtande framgår, att utskottet förutsatt,

att av centralblockets uppförande föranlett utrustningsbehov jämväl skall

underställas riksdagen för prövning. Detta uttalande måste enligt min

mening så förstås, att utskottet utgått från, att staten, som av hävd betalat

hälften av kostnaderna för utrustning av särskild betydelse för undervisning

och forskning, skatt bidraga till kostnaderna för utrustning av

centralblocket. Efter vilken fördelningsgrund detta skall ske framgår

icke av utskottsutlåtandet. Då det synes mig angeläget, att en bestämd norm

vinnes för statens ifrågasatta medverkan, anser jag förhandlingar härom

böra komma till stånd mellan staten och landstinget. Jag önskar framhålla,

att detta mitt förslag uteslutande bottnar i övertygelsen att undanröjande

av rådande ovisshet på denna punkt är till gagn icke blott för staten utan

jämväl för landstinget. Det är min avsikt att utverka Kung!. Maj:ts medgivande

att utse en kommission med uppdrag att upptaga förhandlingar

med landstinget i frågan.

Enligt avtal mellan byggnadsstyrelsen och landstinget skall landstinget

vid lasarettet i Lund uppföra en ny vämnecentral. Till gäldande av kostnaderna

härför skall staten bidraga efter samma grunder, som gäller ifråga

om de byggnadsarbeten i allmänhet vid lasarettet, till vilka staten bidrager.

Kostnaden för anläggningen (etapp 1) beräknades i proposition nr 148/1952

till cirka 7 640 000 kronor, varav hälften eller cirka 3 820 000 kronor skulle

belöpa på statsverket. Av sin del har staten hittills anvisat 400 000 kronor.

Landstinget har numera även hemställt om statsbidrag till uppförande av

eu såsom etapp II av panncentralen benämnd nybyggnad. Byggnaden är

avsedd att inrymma grovförråd, garage, tvätt- och smörjhallar för ambulansoch

lastbilar samt entrébyggnad med våganordningar och. bensinstation.

Kostnaden för nybyggnaden har uppskattats till 1 3ö8 01M) kronor, varav

landstinget ansett hälften böra bestridas av staten. I likhet med i ärendet

hörda myndigheter ställer jag mig tveksam till frågan, i vilken utsträckning

staten bör ekonomiskt understödja ifrågavarande byggnadsföretag. Jag anser

det sålunda kunna ifrågasättas, huruvida principen om lika fördelning

av kostnaderna mellan staten och landstinget med fog kan hävdas beträf3

- Ilihang till riksdagens protokoll 11)33. 1 samt. AV 133

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 133

fande hela detta byggnadsföretag. Av väsentlig betydelse vid ett ställningstagande

härvidlag är i vilken utsträckning de nybyggnadsarbeten, som är

avsedda att komma till stånd, omfattats av den byggnadsplan, som tidigare

underställts riksdagens prövning. Handlingarna i ärendet lämnar på denna

punkt ingen ledning. Jag anser mig icke utan ytterligare utredning kunna

tillstyrka, att statsbidrag i förevarande fall utgår med det av landstinget

ifrågasatta beloppet. Jag förordar därför, att förhandlingar upptages med

landstinget angående storleken av det belopp, som skäligen bör utgå ur

statsmedel till nu förevarande ändamål, vilka förhandlingar bör anförtros

den av mig i det föregående omnämnda förhandlingskommissionen.

Med anledning av sjukhusdirektionens framställning tillstyrker jag att

för nästa budgetår anvisas ett belopp 63 000 kronor för ombyggnad av

hissar m. in. inom ortopediska kliniken. Till om- och tillbyggnad av kirurgiska

kliniken beviljade 1952 års riksdag statsbidrag med 90 720 kronor.

Arbetena kostnadsberäknades då till 181 440 kronor. Hälso- och sjukvårdsberedningen

har sedermera medgivit vissa avvikelser från det ursprungliga

byggnadsprogrammet, som medfört en merkostnad av 147 226 kronor. Ehuru

jag anser, att framställning om ytterligare statsbidrag bort underställas

statsmakternas prövning före byggnadsarbetenas igångsättande, vill jag

icke motsätta mig, att återstoden av å staten fallande del eller 73 613 kronor

anvisas för nästa budgetår. Någon medelsanvisning till bestridande av

kostnaderna för yttre arbeten är jag icke beredd att nu förorda. Frågan,

om och i vilken utsträckning staten bör bidraga till kostnaderna för dessa

arbeten, bör hänskjutas till förhandlingar mellan staten och landstinget.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle statsbidraget för

nästa budgetår uppgå till (1 000 000+ 63 000 + 73 613) 1 136 613 kronor,

vilket belopp torde böra avrundas till 1 137 000 kronor. Jag hemställer alltså,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för budgetåret

1955/56 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 1 137 000 kronor.

Göteborgs universitet: Vissa ändringsarbeten inom kvinnoklinik I

Enligt gällande avtal mellan Kungl. Maj :t och kronan samt Göteborgs

stad angående anordnande av en medicinsk högskola i Göteborg skall

staden för klinisk undervisning upplåta bl. a. kvinnokliniken II vid Sahlgrenska

sjukhuset, vilken klinik framdeles är avsedd att överflyttas till

en planerad ny sjukhusanläggning i stadens östra del. Om anordnandet

av den nya kliniken skall särskild överenskommelse träffas mellan staten

och staden (p. 11).

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 133

35

Förslag

I skrivelse den 30 juni 1954 med anslagsäskanden för nästa budgetår

har organisationskommittén vid medicinska högskolan i Göteborg gjort

framställning om anvisande av ett anslag å 16 600 kronor för bestridande

av vissa kostnader i samband med överflyttning av undervisningen i

obstetrik och gynekologi från kvinnoklinik II till kvinnoklinik I.

Motiv

Sahlgrenska sjukhuset disponerar för kvinnosjukdomar och förlossningsfall

två kliniker, kvinnoklinik I inom Sahlgrenska sjukhusets område och

kvinnoklinik II vid övre Husargatan. Kvinnoklinik I, som togs i bruk år

1939, är en modern sjukhusklinik med 267 vårdplatser, varav 180 för

förlossningsfall och 78 för gynekologiska fall. Kvinnoklinik II har 99

vårdplatser, varav 71 för förlossningsfall och 28 för gynekologiska fall.

Medicinska högskolan förfogar över kvinnoklinik II för undervisning och

forskning i obstetrik och gynekologi, vilken anordning är av provisorisk

karaktär i avbidan på klinikens överflyttning till det planerade sjukhuset

i stadens östra del. På grund av förhållandena på byggnadsmarknaden

har emellertid en förändiäng av sjukhusplanerna måst vidtagas pa så sätt,

att man i första hand bygger ut klinikerna vid Sahlgrenska sjukhuset.

Med hänsyn härtill torde det komma att dröja avsevärd tid, innan det

planerade nya sjukhuset kan påbörjas. Flertalet av medicinska högskolans

kliniker är belägna inom Sahlgrenska sjukhusets område och de teoretiska

institutionerna kommer att förläggas i närheten av detta område. Det är

därför synnerligen lämpligt att dit jämväl förlägga den obstetrisk-gynekologiska

undervisningen och forskningen. Härigenom underlättas helt naturligt

det för den medicinska forskningen nödvändiga samarbetet mellan

olika discipliner. Den nuvarande förläggningen av obstetrisk-gynekologiska

kliniken medför en isolering, som försvårar kontakten och samarbetet

med övriga avdelningar. Härtill kommer, att tillgången på ett stort sjukhusmaterial

är av största betydelse för undervisningen. Som tidigare nämnts

omfattar kvinnoklinik II endast 28 vårdplatser för gynekologiska fall. Då

antalet vid kliniken tjänstgörande assistenter utgör 20, är det uppenbart,

att materialet är otillräckligt för undervisningen redan med nuvarande

antal studerande. Av nu angivna skäl skulle det vara av stor betydelse,

om den obstetrisk-gynekologiska undervisningen och forskningen kunde

överflyttas från kvinnoklinik II till kvinnoklinik I, vilken överflyttning

av olika skäl bör ske i början av år 1956. Samtidigt härmed hör barnmorskeundervisningen,

som f. n. är förlagd till kvinnoklinik I, överflyttas

till kvinnoklinik II. Medicinalstyrelsen har vid i ärendet förda förhandlingar

ställt sig positiv till detta förslag. Jämväl staden har vid preliminära

opaginerad Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj.ts proposition nr 133

förhandlingar i frågan förklarat sig villig att biträda förslaget om undervisningens

överflyttande. Överflyttningen av undervisningen och forskningen

i obstetrik och gynekologi till kvinnoklinik I nödvändiggör anordnande

inom denna klinik av ett samlingsrum jämte lokaler för expedition

och arkiv. Erforderlig ombyggnad har kostnadsberäknats till 16 600

kronor.

Yttrande

Kanslern för rikets universitet, som överlämnat ett från byggnadsstyrelsen

inhämtat yttrande i ärendet, anser den föreslagna överflyttningen

av undervisning och forskning i obstetrik och gynekologi ändamålsenlig

och tillstyrker därför bifall till organisationskommitténs förslag härom.

Departementschefen

Av vad organisationskommittén anfört framgår, att kvinnokliniken II

icke är lämplig som undervisningsklinik. Det otillräckliga patientmaterialet

innebär ur undervisningssynpunkt stora nackdelar varjämte klinikens isolerade

belägenhet i förhållande till klinikerna och de vetenskapliga institutionerna

på eller i närheten av Sahlgrenska sjukhusets område försvårar

erforderligt vetenskapligt samarbete med övriga medicinska discipliner.

Det synes mig angeläget, att undervisning och forskning inom ämnet

obstetrik och gynekologi erhåller så gynnsamma arbetsbetingelser som

möjbgt. Med hänsyn härtill biträder jag det av organisationskommittén

framlagda förslaget och förordar sålunda, att undervisningen i nämnda

ämne överflyttas till den inom Sahlgrenska sjukhusets område belägna

kvinnokliniken. Tidpunkten härför torde få bli beroende av överenskommelser

mellan universitetet å ena samt staden och medicinalstyrelsen å

andra sidan. Den av mig förordade överflyttningen av undervisningen förutsätter

ändring i gällande avtal angående anordnande av en medicinsk högskola

i Göteborg. Förhandlingar härom bör upptagas med Göteborgs stad.

Jag har för avsikt att inom den närmaste framtiden utverka Kungl. Maj :ts

bemyndigande att utse en kommission för förhandlingar med Göteborgs

stad rörande frågor, som äger samband med den medicinska undervisningens

ordnande. Det bör ankomma på denna förhandlingskommission att

med staden upptaga de förhandlingar varom här är fråga. Organisationskommitténs

uppskattning av medelsbehovet för erforderliga ändringsarbeten

inom kvinnoklinik I har icke givit mig anledning till erinran. För

ändamålet bör å riksstaten för nästa budgetår upptagas ett anslag av

reservationsanslags natur under förut angivna rubrik. Detta anslag bör

uppföras med 16 600 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj.t måtte

föreslå riksdagen

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 133

att till Göteborgs universitet: Vissa ändringsarbeten inom

kvinnoklinik I för budgetåret 1955/56 under elfte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 16 600 kronor.

Göteborgs universitet: Uppforande av mikrobiologiska institutioner

Förslag

1. Kanslern för rikets universitet har med yttrande den 4 januari 1955

överlämnat en den 22 december 1954 dagtecknad framställning från det

större akademiska konsistoriet vid Göteborgs universitet om anvisande

av 500 000 kronor för uppförande av mikrobiologiska institutioner.

2. Göteborgs sjukhusdirektion hemställer i skrivelse den 30 november

1954, att Kungl. Maj :t måtte förelägga 1955 års riksdag förslag till uppförande

av förenämnda institutioner.

Motiv

Enligt gällande avtal mellan staten och Göteborgs stad angående anordnande

av medicinska högskolan i Göteborg skall genom stadens försorg och

med bidrag av statsmedel vid Sahlgrenska sjukhuset uppföras ett byggnadskomplex,

den s. k. östra institutionsbyggnaden, inrymmande en patologiskanatomisk

och en bakteriologisk institution jämte kapell och föreläsningssal,

vilka institutioner och utrymmen är avsedda dels för stadens behov dels

ock för den medicinska undervisningen och forskningen. Enligt punkt 9 i

avtalet skall kostnaderna för den östra institutionsbyggnaden bestridas av

staden, dock att staten skall lämna bidrag med 50 procent av de verkliga

kostnaderna. Hittills har endast en del av byggnadsföretaget utförts, nämligen

den patologisk-anatomiska institutionen jämte kapell och föreläsningssal.

Ifråga om den bakteriologiska institutionen har en omprövning av dess

lokalbehov måst äga rum. Utvecklingen inom bakteriologien har nämligen

medfört krav på nya avdelningar delvis med utrymmeskrävande apparatur,

t. ex. avdelning för mykologi och för massodling av bakterier, varjämte

lokaler erfordras för viruslaboratorium. De relativt många laboratorieinfektioner,

speciellt tuberkulos, som inträffat vid olika laboratorier, kräver

skyddsåtgärder och ökat utrymme. Forskningsarbetet har i allt högre grad

kommit att inriktas på undersökningar om bakteriernas struktur, vilket

medfört behov av att på ett bakteriologiskt laboratorium ha tillgång till

sådana hjälpvetenskaper som kemi, biokemi och fysik. Antalet prov vid

rutinlaboratoriet har också avsevärt ökat. Fråga har därför uppkommit om

uppförande av en betydligt större nybyggnad än man tidigare räknat med.

Svårigheter föreligger emellertid att bereda plats för byggnaden på den

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 133

ursprungligen avsedda tomten mellan den nuvarande bakteriologiska laboratoriebyggnaden

och den nyuppförda patologiska institutionen. På den

tomtyta, som finnes disponibel, kan uppföras en byggnad med en golvyta

av högst netto 400 m2 i våningsplanet. Denna yta är emellertid för liten,

eftersom det finnes avdelningar inom laboratoriet, exempelvis substratavdelningen,

som kräver 600 m2 i planet och som ej utan besvär och merkostnad

för driften kan fördelas på två våningsplan. Plats saknas också för

djurstallar. Härtill kommer, att utvecklingsmöjligheter saknas. Krav har

vidare uppkommit på uppförande i anslutning till Konung Gustaf V:s

jubileumsklinik av en byggnad för ett radiofysiskt laboratorium. Enda

möjligheten att tillgodose detta krav är att utnyttja den nuvarande bakteriologiska

laboratoriebyggnaden och sammanbygga densamma med jubileumskliniken.

Nämnda omständigheter har gjort det nödvändigt att söka annan tomt

för de mikrobiologiska institutionerna. De föreslås nu förlagda utanför sjukhusområdet

vid Guldhedsgatan cirka 150 meter från den nyuppförda patologiska

institutionsbyggnaden. Tillräckligt markutrymme om ungefär 20 000

in2 kan disponeras på denna plats.

Behovet av nybyggnader är mycket trängande. Uppskovet under flera år

har medfört betydande olägenheter både för den medicinska fakulteten

i fråga om undervisning och forskning och för staden beträffande den bakteriologiska

och virologiska laboratorieverksamheten, som bedrives i för

trånga och olämpliga lokaler. Det är därför synnerligen angeläget, att byggnadsarbetet

kan påbörjas under hösten 1955 och vara avslutat våren 1958.

Det nu framlagda förslaget om uppförande av byggnader för mikrobiologiska

institutioner utanför Sahlgrenska sjukhusets område förutsätter ändring

av 1948 års avtal mellan staten och staden angående den medicinska

högskolan. Överläggningar härom mellan berörda parter bör snarast

upptagas.

De mikrobiologiska institutionerna tänkes skola omfatta lokaler för den

medicinska fakultetens allmänbakteriologiska institution och kliniskt bakteriologiska

institution samt stadens bakteriologiska och virologiska laboratorier

med ett för alla institutionerna gemensamt djurhus, vartill kommer

ett mindre risklaboratorium avsett för tillverkning av BCG-vaccin. Byggnadskomplexets

förläggning och närmare utformning framgår av i ärendet

företedda, av G. Birch-Lindgrens arkitektkontor utarbetade ritningar. Byggnadskomplexets

nettoytinnehåll utgör 8 244 m2 med följande fördelning på

olika ändamål.

Staten

Allmänbakteriologisk institution inklusive

dess virusavdelning .................... 2 238 m2

Klinisk bakteriologisk institution 1 044 in2 3 282 m2 = 40 %

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 133

39

Staden

Bakteriologiskt laboratorium

BCG-laboratorium

Viruslaboratorium

Reservutrymmen

Det är således staden, som kommer att disponera större delen av lokalerna.

Det motsatta förhållandet föreligger beträffande den redan uppförda

delen av den tidigare planerade östra institutionsbyggnaden, den patologiska

institutionen, där sjukhusdirektionen disponerar ungefar en fjärdedel

medan universitetet förfogar över resten. De mikrobiologiska institutionerna

har kostnadsberäknats till 14 500 000 kronor, varav hälften

tänkes skola belöpa på staten. För nästa budgetår bör anvisas 500 000

kronor som ett första statligt bidrag till byggnadskomplexets uppförande.

3 298 in2

182 m2

1 335 m2

147 m2 4 962 m2 = 60 %

Summa 8 244 in2 = 100 %

Yttrande

Byggnadsstyrelsen anför.

Sedan byggnadsstyrelsen den 30 september 1954 framfört vissa synpunkter

på ett i april 1954 upprättat ritningsförslag, har detta förslag

i vissa avseenden överarbetats. Därvid har en reduktion av lokalytor och

byggnadsvolym genomförts. I fråga om de för allmänbakteriologiska och

kliniskt bakteriologiska institutionerna avsedda lokalerna har detta skett

genom dels en allmän minskning av byggnadskropparna dels slopande

av ett friliggande skyddsrum, vilket inlagts i källarvåningen i stallet for

tidigare föreslagna förrådslokaler.

Vid härefter verkställd detaljerad genomgång av i forsta hand de

nämnda lokalerna med bl. a. representanter för sjukhusdirektionen har

samstämmighet uppnåtts rörande fördelningen av de skilda lokalernas användning

för undervisnings- resp. sjukvårdsbehov. Denna i förhållande till

det ovannämnda tidigare förslaget ändrade uppdelning sammanfaller nära

med den av sjukhusdirektionen lämnade redogörelsen härför och styrelsen

har i detta avseende intet att erinra mot förslaget.

Kostnaderna för anläggningen har angivits till 14 500 000 kronor. Denna

beräkning synes kunna godtagas men styrelsen kan f. n. icke bedöma

i vad mån särskilda förhållanden ifråga om byggnadsplatsen in. m. kan

komma att inverka på den slutliga kostnaden. Det är av vikt, att man

vid det fortsatta planeringsarbetet beaktar möjligheten att i framtiden

genomföra sådana eventuellt erforderliga utvidgningar av byggnadens

olika delar, som kan betingas av den fortgående utvecklingen inom berörda

områden.

Departementschefen

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, skall enligt gällande avtal

mellan staten och Göteborgs stad angående anordnande av en medicinsk

högskola i Göteborg genom stadens försorg och med bidrag av statsmedel

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 133

vid Sahlgrenska sjukhuset uppföras ett byggnadskomplex, den s. k. östra

institutionsbyggnaden, inrymmande en patologisk-anatomisk institution,

en bakteriologisk institution ävensom kapell och föreläsningssal. Den nu

aktuella etappen av detta byggnadskomplex avser uppförande av den bakteriologiska

institutionen. Den ursprungliga planen att förlägga denna institution

inom Sahlgrenska sjukhusets område har måst frångås beroende

främst därpå, att den snabba utvecklingen inom bakteriologi och virologi

medfört behov av avsevärt ökade utrymmen i förhållande till vad som från

början ansetts erforderligt. Avsikten är numera att utanför sjukhusets

område uppföra ett byggnadskomplex, de s. k. mikrobiologiska institutionerna,

inrymmande förutom institutioner för allmän och klinisk bakteriologi

jämväl stadens bakteriologiska och virologiska laboratorier. Kostnaderna

för anläggningen har beräknats till 14 500 000 kronor.

Det nu framlagda förslaget till nybyggnader innebär en avsevärd utökning

av utrymmena i förhållande till det förslag, som tidigare underställts

riksdagen för prövning. Orsaken härtill är att söka i, att utrymmesbehovet

vid mera ingående bearbetning visat sig vara större än vad den

tidigare beräkningen utvisade. Mot utformningen av det nu föreliggande

förslaget har jag i likhet med byggnadsstyrelsen intet att erinra. Jag anser

sålunda detsamma innebära en ur statens synpunkt godtagbar lösning av

undervisningens och forskningens i bakteriologi och virologi lokalbehov

och finner mig därlör böra förorda förslagets genomförande. Jag är emellertid

icke beredd att nu taga ställning i fråga om fördelningen mellan

staten och staden av de beräknade byggnadskostnaderna. Jag vill erinra

om, att staten enligt förslaget avses skola disponera endast 40 procent av

utrymmena. Mot bakgrunden härav måste den i tidigare avtal fastslagna

hälftendelningen av kostnaderna få anses innebära en för staden mycket

förmånlig fördelningsgrund. Det synes mig böra kunna ifrågasättas, huruvida

ieke statens andel med hänsyn till numera föreliggande förhållanden

hör minskas. Förhandlingar härom bör upptagas med staden i anslutning

till de förhandlingar om avtalsändring, som i övrigt påkallas av det nu

framlagda, av mig biträdda förslaget. Den under föregående pnnkt omförmälda

förhandlingskommissionen torde lämpligen erhålla i uppdrag

att med staden upptaga dessa förhandlingar. Resultatet av förhandlingarna

får sedan i vanlig ordning anmälas för Kungl. Maj:t och underställas

riksdagen för prövning. Någon medelsanvisning för nästa budgetår anser

jag icke erforderlig och har icke heller av staden ifrågasatts.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna, att staten skall bidraga till de framtida

kostnaderna för uppförande av mikrobiologiska institutioner

i Göteborg.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 133

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj :t

Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Åke Eklöf

4 — Bihong till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 155

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 133

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Reglering av frågan om de biträdande överläkarnas vid karolinska sjukhuset

och serafimerlasarett rätt till privatpraktik inom sjukhusen............. 4

Förslag...........

Motiv............

Yttranden.........

Departementschefen

Karolinska sjukhuset: Utrustning

Förslag....................

Motiv.....................

Yttranden........................................................ 7

Departementschefen............................................... 8

Utbyggande av karolinska sjukhuset.................................... 10

Förslag........................................................... 10

Motiv............................................................ 10

Yttranden........................................................ 15

Departementschefen............................................... 18

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala......................... 22

Förslag........................................................... 22

Motiv............................................................ 22

Departementschefen............................................... 26

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund m. m......................................................... 28

Förslag........................................................... 28

Motiv............................................................ 28

Yttranden........................................................ 30

Departementschefen............................................... 31

Göteborgs universitet: Vissa ändringsarbeten inom kvinnoklinik 1.......... 34

Förslag........................................................... 35

Motiv............................................................ 35

Yttrande......................................................... 36

Departementschefen............................................... 36

Göteborgs universitet: Uppförande av mikrobiologiska institutioner........ 37

Förslag........................................................... 37

Motiv............................................................ 37

Yttrande ........................................................ 39

Departementschefen............................................... 39

05 O) 05 CR

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:268 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1955/56 till universitetssjukhusen m. m. a1 i texten
  2. SU 1955:115 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1955156 till universitetssjukhusen m. m. s. 32 i texten