Sök i Ratio Lex

Angående vissa byggnadsfrågor to. m. inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde

1955-03-04 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:142, Angående vissa byggnadsfrågor to. m. inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 142

1

Nr 142

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa byggnadsfrågor

to. m. inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde; given Stockholms slott den 4

mars 1955.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ivar Persson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande två å

nästa sida angivna investeringsanslag, som i riksstatsförslaget upptagits

med allenast beräknade belopp. Härutöver föreslås att antalet medicine

studerande skall från och med nästa läsår ökas — utöver vad som redan

beslutats — med 66 per år. För ändamålet äskas ett förslagsanslag av

180 000 kronor.

— Bihang till riksdagens protokoll 1965. 8 saml. Nr

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 1/+2

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet injör Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 mars 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Norup,

Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, följande.

I årets statsverksproposition, bilagan 29, Kapitalbudgeten, har Kungl.

Maj:t under punkterna 11 och 14 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition, för budgetåret 1955/56 beräkna

dels till Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg

ett investeringsanslag av 1 350 000 kronor,

dels ock till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola ett investeringsanslag

av 350 000 kronor.

Sedan beredningen av dessa frågor numera avslutats, anhåller jag att

anyo få anmäla desamma. Samtidigt torde jag få anmäla ytterligare en

fråga, nämligen om ökad intagning av medicine studerande vid universitetet

i Lund.

!• Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet

i Göteborg.

För anordnande av en arkitekttävling rörande nybyggnad för de anatomiska,

histologiska, medicinsk-kemiska, fysiologiska och farmakologiska

institutionerna samt bibliotek vid medicinska högskolan i Göteborg och

därmed sammanhängande utredningsarbeten m. m. anvisade 1948 års riksdag

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 221 för budgetåret

1948/49 ett investeringsanslag av 150 000 kronor. Enligt nyssnämnda

proposition avsågs berörda nybyggnad skola förläggas i nära anslutning till

Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och inom sjukhusets område. Sedan det

av skilda skäl visat sig mindre lämpligt att förlägga nybyggnaden inom

sjukhusets område, godkände Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1953

ett av byggnadsstyrelsen med skrivelse den 22 juni 1953 framlagt förslag

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ''proposition nr llfå

till program för anordnande i samverkan med Göteborgs stad av en arkitekttävling

om dispositionsplan för område norr om Sahlgrenska sjukhuset

samt förslag till nybyggnad för medicinska högskolan.

Under rubriken Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet

i Göteborg har riksdagen för innevarande budgetår anvisat ett investeringsanslag

av 150 000 kronor, avsett att disponeras för upprättande av ritningar

till nybyggnaden.

I skrivelse den 31 augusti 1954 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för

nästa budgetår måtte utverkas ett anslag av 1 500 000 kronor till påbörjande

av nybyggnad för de anatomiska och histologiska institutionerna

vid Göteborgs universitet. Byggnadsstyrelsen har därvid anmält, att arkitekttävlingen

avslutats, och anfört följande beträffande arkitekttävlingens

resultat.

Prisnämnden har i sitt yttrande över tävlingen funnit, att två av de

tolv inlämnade förslagen visserligen vart för sig i olika avseende besutte

större förtjänster än de övriga förslagen men att icke något av dem utan

väsentlig överarbetning kunde läggas till grund för såväl ett definitivt ställningstagande

rörande markområdets disposition som utarbetande av ritningar

till byggnaderna.

Ett av dessa två förslag, författat av arkitekten Klas Anshelm har emellertid

befunnits vara utvecklingsbart. Med utgående från detta har byggnadsstyrelsen

i samråd med representanter för Göteborgs stad, universitetskanslern

och medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet påbörjat arbetet

med att upprätta ritningar till nybyggnaderna för fakulteten samt

uppgöra förslag till omfattningen av det markområde för ändamålet som

kan visa sig lämpligt. Tävlingsresultatet har givit vid handen, att kostnaderna

för de ifrågasatta nybyggnaderna för de fem teoretiska institutionerna

jämte administration, bibliotek, panncentral och personalbostäder

överslagsvis uppgår till sammanlagt omkring 25 miljoner kronor.

Byggnadsstyrelsen anmäler, att styrelsen har för avsikt att framdeles

till Kungl. Maj:t för godkännande inkomma med såväl ritningsförslag till

byggnaderna jämte kostnadsberäkning som förslag till avtal med staden

rörande uppkommande markfrågor.

Styrelsen räknar med att ritningsarbetet för anläggningen kräver sådan

tid, att de egentliga byggnadsarbetena kan påbörjas tidigast omkring årsskiftet

1955/56.

Beträffande byggnadsprogrammet anför ämbetsverket följande.

Såsom framgår av det av Kungl. Maj:t godkända tävlingsprogrammet

bygger lokalbehovet på en årlig intagning av 100 studerande. På grund av

de uttalanden, som gjorts i 1948 års läkarutbildningskommittés betänkande

(SOU 1953: 7), anser emellertid styrelsen, att ritningsarbetet bör så bedrivas,

att möjligheten hålles öppen för en sådan utbyggnad av anläggningen

att årliga antalet intagna kan ökas från 100 till 120.

Det bör här vidare erinras, att 1951 års tandläkarkommitté i sitt betänkande

(SOU 1953: 36) framlagt förslag till åtgärder för en ökad examination

av tandläkare, innebärande bland annat att till Göteborg skulle förläggas

en tredje tandläkarhögskola. Med anledning härav avser styrelsen, att,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 11$

därest statsmakterna beslutar i enlighet med förslaget, vid ritningsarbetet

för den medicinska fakulteten beakta det av en ökad tandläkarutbildning

föranledda behovet av lokaler för den prekliniska delen av denna utbildning

inom byggnaderna för den medicinska fakulteten.

I vissa ytterligare avseenden är det Kungl. Maj:t underställda programmet

föremål för överarbetning i avsikt att söka tillvarataga alla föreliggande

möjligheter till en koncentrering och ekonomisk planlösning av byggnadskomplexet.

I fråga om tidsschemat för anläggningens utförande anför byggnadsstyrelsen

följande.

Det samråd styrelsen upptagit med berörda myndigheter har även rört

det tidsschema, enligt vilket anläggningens olika delar bör uppföras. Det

har därvid framgått att, om hänsyn tages till nuvarande förutsättningar

för den teoretiska läkarutbildningen i Göteborg samt till den i proposition

nr 212: 1954 förordade ordningen för den ökade utbildningen, de anatomiska

och histologiska institutionerna såsom mest angelägna bör uppföras

först. I det av arkitekten Anshelm uppgjorda förslaget har också i enlighet

med tävlingsprogrammet anvisningar till en sådan lösning av uppgiften

i stort framlagts, att dessa två institutioner utan olägenhet för anläggningen

i dess helhet kan uppföras som en självständigt fungerande första byggnadsetapp.

Sedermera har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 16 februari 1955

överlämnat situationsplan över anläggningen ävensom sex den 3 februari

1955 dagtecknade, av arkitekten Klas Anshelm upprättade ritningar till

nybyggnad för de anatomiska och histologiska institutionerna. Styrelsen,

som alltjämt räknar med att det fortsatta planeringsarbetet skall kunna

bedrivas så, att byggnadsarbetet kan igångsättas vid årsskiftet 1955/56,

begränsar sig nu till att föreslå, att för påbörjande av nybyggnad för de

anatomiska och histologiska institutionerna för nästa budgetår anvisas ett

investeringsanslag av 1 350 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen anför härvid följande angående dispositionen av det

av arkitekttävlingen berörda området norr om Sahlgrenska sjukhuset.

Den situationsplan över anläggningen, som här bifogas, har upprättats

i anslutning till det av styrelsen i dess skrivelse den 31 augusti 1954 berörda

tävlingsförslaget, och visar, att det för ändamålet erforderliga markområdet,

på planen markerat med röda begränsningslinjer, nära sammanfaller

med det område, som stadsfullmäktige i Göteborg den 16 augusti

1953 förklarat sig vilja upplåta för dåvarande medicinska högskolan. Styrelsen

har därför hemställt, att Göteborgs stad måtte inkomma med förslag

till avtal om upplåtelse av detta område. Närmare övervägande har

gett vid handen, att ifråga om det ytterligare markbeliov, som framdeles

kan uppstå för ändamål i anslutning till den medicinska undervisningen,

inga andra riktlinjer för närvarande bör uppdragas än att en eventuell

tandläkarhögskola bör förläggas på den östra delen av markområdet, på

situationsplanen markerad med gröna begränsningslinjer. I övrigt synes

det för närvarande obebyggda området — sedan den stora, nordsydliga

dalgången undantagits såsom parkområde — böra tills vidare reserveras

för andra, framtida behov, sammanhängande med den medicinska utbild
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 1^2

ningen, och i minst den utsträckning, som på situationsplanen markerats

med blå begränsningslinje. Vid förhandlingar i ärendet har stadens representanter

också utlovat, att området icke kommer att utnyttjas för andra

ändamål utan kronans medgivande.

Byggnadsstyrelsen framhåller vidare, att genom stadens sjukhusdirektion

verkställts en utredning, som visar att uppvärmningen av såväl medicinska

fakultetens byggnader som den av staden planerade mikrobiologiska institutionen

med fördel kan ordnas genom anslutning till den utbyggda panncentralen

vid Sahlgrenska sjukhuset.

Byggnadsstyrelsen säger sig ha för avsikt att sedermera till Kungl. Maj:t

överlämna särskild skrivelse med förslag till avtal mellan kronan och Göteborgs

stad — på grundval av bland annat stadsfullmäktiges förut nämnda

erbjudande — rörande såväl markupplåtelse jämte anordnande av tillfartsvägar

och ledningar för elektricitet, gas, vatten och avlopp som leverans

till universitetsbyggnaderna av värme, elektricitet, gas och vatten.

Beträffande planeringen av byggnaderna och kostnaderna för anläggningen

anför byggnadsstyrelsen nu följande.

Vad angår planeringen av nybyggnaderna har styrelsen i sin framställning

den 31 augusti 1954 berört frågan om tillgodoseende av lokalbehovet

såväl för en från 100 till 120 elever per år ökad intagning som

för den prekliniska delen av tandläkarutbildningen. Efter underhandssamråd

med representant för departementet samt medicinska fakulteten har

därefter en överarbetning skett av det tidigare av Kungl. Maj:t godtagna

lokalprogrammet. Härvid har också hänsyn tagits till förslagen beträffande

lärarpersonalens omfattning i Kungl. Maj:ts proposition 212: 1954 rörande

läkarutbildningen. Sålunda har för den ökade intagningen vissa utvidgningar

skett av ordinarie kurslaboratorier, föreläsningssalar och omklädningsrum

m. m. samt medtagits ett antal rumsenheter för nya lärarkrafter.

Därjämte har förslaget utformats så, att den eventuella prekliniska delen

av tandläkarutbildningen kan förläggas till dessa institutioner.

Ritningsförslaget, vilket godtagits av fakulteten, har beträffande histologiska

och anatomiska institutionerna utarbetats närmare och framgår av

de den 3 februari 1955 dagtecknade, av arkitekten Klas Anshelm upprättade

ritningarna. Förslaget har också kostnadsberäknats beträffande denna

del av anläggningen, vilket givit vid handen att för byggnadernas uppförande

erfordras 9 200 000 kronor. Härtill kommer 500 000 kronor för

vägar och planering samt anslutningsledningar jämte kulvert för värme,

vatten och avlopp m. m., delvis avsedda för anläggningen i helt utbyggt

skick. I beloppet för själva byggnaderna ingår icke kostnader för inredning

och utrustning av institutionerna.

Planeringen av de övriga tre institutionerna för kemi, fysiologi _ och

farmakologi är i sina huvuddrag klarlagd liksom även av administrationsoch

biblioteksbyggnaden. Den tid som stått till förfogande har icke medgivit

en mer ingående utredning rörande det krävande och omfattande

byggnadsföretaget i dessa delar. Annan kostnadsberäkning än rent överslagsmiissig

sådan har därför icke kunnat verkställas. Styrelsen räknar sålunda

med att anläggningen enligt det ursprungliga lokalprogrammet kommer

att draga eu kostnad av uppskattningsvis 27 miljoner kronor, inklu
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ;proposition nr l.f2

sive de nämnda kostnaderna för anatomiska och histologiska institutionerna.

Härtill kommer kostnaden för den utvidgning, som betingas främst

av ökad intagning till 120 elever och som uppskattats till cirka 1 miljon

kronor. Ehuru detta innebär att kostnaden per m3 för byggnaderna i stort

sett överensstämmer med motsvarande kostnad för institutionerna vid

karolinska institutet och andra för icke statliga ändamål tillkomna jämförbara

forskningslaboratorier, avser byggnadsstyrelsen att fortsättningsvis

undersöka alla möjligheter att åstadkomma en sänkning av det nämnda

totalbeloppet. Därvid kommer styrelsen bland annat att ägna särskild uppmärksamhet

åt frågan om utförandet av installationer och ledningssystem.

Departementschefen. Anatomiska, histologiska, medicinsk-kemiska, fysiologiska

och farmakologiska institutionerna vid universitetet i Göteborg

har alltsedan medicinska högskolans i Göteborg tillkomst varit förlagda

till provisoriska lokaler i avvaktan på uppförande av nybyggnad för dessa

institutioner jämte vissa för dem gemensamma lokaler, såsom bibliotek

m. m. Enligt 1948 års avtal mellan staten och Göteborgs stad angående

anordnande av medicinska högskolan i Göteborg skulle nybyggnaden uppföras

inom västra delen av Sahlgrenska sjukhusets område. Det har emellertid

numera visat sig vara mindre lämpligt ur skilda synpunkter att

lägga nybyggnaden inom sjukhusets område. Enligt nu föreliggande förslag

skall nybyggnader för medicinska fakulteten i Göteborg i stället förläggas

till ett norr om Sahlgrenska sjukhuset beläget område, som Göteborgs stad

är villig upplåta för ändamålet. Jag biträder detta förslag.

Den planerade anläggningen, som avses omfatta nybyggnader för anatomiska,

histologiska, medicinsk-kemiska, farmakologiska och fysiologiska

institutionerna samt för administration och bibliotek, har uppskattningsvis

beräknats draga en byggnadskostnad av 28 000 000 kronor. Härvid har

byggnadsstyrelsen räknat med att de nya institutionerna skall möjliggöra

en årlig intagning av 120 medicine studerande. Därjämte har förslaget utformats

sa, att den prekliniska delen av en till Göteborg förlagd tandläkarutbildning

kan anordnas i dessa institutioner. Mot de sålunda angivna riktlinjerna

för institutionernas utformning har jag icke funnit anledning till

erinran.

Den uppskattade totala byggnadskostnaden för anläggningen är betydande,

och jag finner det angeläget, att byggnadsstyrelsen, såsom styrelsen

förklarat sig ha för avsikt att göra, fortsättningsvis undersöker alla möjligheter

att åstadkomma en sänkning av sagda totalbelopp.

_ Enligt föreliggande förslag skall nybyggnaderna anslutas till Sahlgrenska

sjukhusets panncentral. Häremot torde intet vara att erinra. Jag förutsätter,

att det skall fa ankomma pa Kungl. Maj:t att träffa avtal med

Göteborgs stad härom och om de med byggnadsföretaget sammanhängande

frågor i övrigt, beträffande vilka byggnadsstyrelsen förklarat sig ha

för avsikt att framlägga förslag till avtal.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 14%

Av de i den planerade anläggningen ingående delarna synes mig nybyggnaderna

för de fem institutionerna först böra komma till utförande. Härvid

bör, såsom föreslagits, nybyggnaderna för anatomiska och histologiska institutionerna

uppföras först. Byggnadskostnaderna för denna del av anläggningen,

vars föreslagna utformning närmare framgår av sex av arkitekten

Anshelm upprättade, den 3 februari 1955 dagtecknade ritningar, har

beräknats till 9 200 000 kronor. Härtill kommer 500 000 kronor för vägar

och planering samt anslutningsledningar och kulvert för värme, vatten och

avlopp m. m., delvis avsedda för anläggningen i helt utbyggt skick. Jag

tillstyrker, att nybyggnaderna för anatomiska och histologiska institutionerna

uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med nyssnämnda ritningar,

varvid jag likväl förutsätter, att byggnadsstyrelsen vid det fortsatta ritningsarbetet

eftersträvar att begränsa byggnadskostnaderna jämväl för

denna del av anläggningen.

Som av den lämnade redogörelsen framgått beräknar byggnadsstyrelsen,

att det fortsatta planeringsarbetet skall kunna bedrivas så, att byggnadsarbetet

kan igångsättas vid årsskiftet 1955/56. Enligt vad jag under hand

inhämtat torde man med hänsyn till nu rådande arbetskraftförhållanden i

Göteborg böra räkna med en byggnadstid av omkring fyra och ett halvt

år för nybyggnaderna för de fem institutionerna. En dylik byggnadstakt

förutsätter emellertid, att erforderliga medel ställes till förfogande for byggnadsarbetets

utförande utan avbrott. Härför torde krävas en genomsnittlig

medelsanvisning av närmare 6 000 000 kronor för ett vart av budgetåren

1956/60. Under berörda förutsättningar torde det tidigast läsåret 1959/60

bli möjligt att årligen intaga 120 medicine studerande i Göteborg. Med

hänsyn till rådande läkarbrist finner jag det därför angeläget, att ytterligare

åtgärder redan nu vidtages för att möjliggöra en ökad utbildning av läkare.

Till denna fråga återkommer jag under följande avsnitt.

För påbörjande av nybyggnaderna för de anatomiska och histologiska

institutionerna torde för nästa budgetar under rubriken Nybyggnad för

medicinska fakulteten i Göteborg böra anvisas ett investeiingsanslag av

1 350 000 kronor. Den behållning, som vid utgången av innevarande budgetår

må förefinnas å det av riksdagen för budgetåret 1948/49 anvisade

investeringsanslaget av 150 000 kronor till Nybyggnad för medicinska högskolan

i Göteborg bör tillgodoföras nyssnämnda anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) till Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet

i Göteborg för budgetåret 1955/56 å kapitalbudgeten

under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsbelopp

av 1 350 000 kronor;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr l.f2

b) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1954/55

förefintlig behållning å det för budgetåret 1948/49 anvisade

investeringsanslaget av 150 000 kronor till Nybyggnad för

medicinska högskolan i Göteborg må tillgodoföras det under

a) angivna anslaget.

2. ökad utbildning av läkare

Enligt i propositionen 1954:212 angående reformering av läkarutbildningen

framlagt förslag, vilket biträtts av riksdagen, skall det årliga intaget

av medicine studerande från och med läsåret 1955/56 ökas från 310

till 342, innebärande en ökning vid karolinska institutet med 6 till 118,

vid universitetet i Uppsala med 16 till 80 och vid universitetet i Lund

med 10 till 74.

Medicinska fakulteten i Lund, som under hand anmodats inkomma med

uppgift om möjligheterna att ytterligare öka det årliga intaget av medicine

studerande vid universitet, har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 februari

1955 anmält, att det är möjligt att öka antalet studerande till Ilo i de

ämnen, som ingår i medicine kandidatexamen enligt den nya studieordningen.

Dessa ämnen är anatomi, histologi, allmän kemi, medicinsk kemi,

medicinsk fysik, fysiologi, medicinsk statistik, medicinsk genetik och psykologi.

Däremot har fakulteten icke funnit möjligt att för närvarande bedöma

förutsättningarna för en utökning i Lund av antalet medicine studerande

under det propedeutiska året (det tredje studieåret).

En årlig utbildning i Lund av 110 medicine studerande fram till medicine

kandidatexamen beräknas medföra följande merkostnader:

Årliga kostnader

Anatomiska institutionen

Personal

1 förste assistent.....................

1 förste amanuens .....................

2 tredje amanuenser ........................

1 vaktmästare, tillika djurvårdare i Cg 10

Materiel m. m. (5 400—2 0001) ....................

Histologiska institutionen

Personal

1 förste assistent.......................

1 mekaniker (arvode) ..................

Materiel m. m..............

Kronor Kronor

12 000

6 000

4 008

7 632 29 640

3 400

12 000

5 000 17 000

5 400

1 Nu från universitetets anslag till materiel

m. m. utgående medel till avlönande av djurvårdare.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds ''proposition nr 1^ 9

Medicinsk-kemiska institutionen

Personal Kronor Kronor

2 biträdande lärare (ä 13 800 kr.) .............. 27 600

2 förste amanuenser .......................... 12 000

1 tredje amanuens ............................ 2 004

1 laboratoriebiträde (11 lönegraden) ............ 7 968 49 572

Materiel m. m................................... 16 500

Fysiologiska institutionen

Personal Kronor Kronor

1 biträdande lärare (docentkompetent) .......... 19 860

1 förste assistent.............................. 12 000

1 andre assistent.............................. 10 008

3 tredje amanuenser........................... 6012

1 laboratoriebiträde (11 lönegraden)............. 7 968 55 848

Materiel m. ................................... 16 000

Medicinsk statistik

Ökat arvode åt lärare

200

Ökat arvode åt lärare

Medicinsk genetik

200

Engångsanslag

Anatomiska institutionen ........................ 15 000

Histologiska institutionen ........................ 35 518

Medicinsk-kemiska institutionen .................. 47 000

Fysiologiska institutionen ........................ 45 000 142 518

Sammanlagt beräknas sålunda de årliga merkostnaderna till 193 760

kronor, varav för avlönande av personal 152 460 kronor och för materiel

m. m. 41 300 kronor, samt engångskostnaderna till 142 518 kronor.

Universitetskanslern finner med hänsyn till det föreliggande behovet av

en ökad produktion av läkare i vårt land de möjligheter, som sålunda visat

sig förefinnas för en utökning av medicinarintaget i Lund med icke mindre

än 36 per år, böra tillvaratagas. Kanslern, som lämnat de gjorda kostnadsberäkningarna

utan erinran, förordar därför, att erforderliga medel utverkas

för genomförande av nämnda åtgärd från och med nästa läsår. Därest

det ökade intaget tager sin början från och med höstterminen 1955 erfordras,

framhåller kanslern, att ökade medel i enlighet med kostnadsberäkningen

för nästa budgetår anvisas för ämnena anatomi, histologi, medicinsk

statistik och medicinsk genetik.

Beträffande frågan om förutsättningarna för utbildning av de studerande

efter medicine kandidatexamen vid det föreslagna ökade intaget anför

kanslern följande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 14%

Förutsättningarna för en utökning i Lund av antalet medicine studerande

under det propedeutiska året är såsom fakulteten upplyst ännu icke

klargjorda. Jag utgår dock från att det skall visa sig möjligt att med

anlitande bland annat av de resurser, som står till buds vid allmänna

sjukhuset i Malmö, kunna lösa detta spörsmål. Skulle denna väg icke visa

sig framkomlig, torde det enligt mitt förmenande icke vara ogörligt att

förlägga denna utbildning till antingen karolinska institutet eller till medicinska

fakulteten i Göteborg. Denna fråga liksom även spörsmålet om den

efter det propedeutiska året följande kliniska utbildningen bör snarast

upptagas till omprövning.

I detta sammanhang torde jag få erinra om att Kungl. Maj:t genom

beslut den 3 december 1954 uppdragit åt generaldirektören och chefen för

medicinalstyrelsen A. Engel och professorn vid universitetet i Uppsala B.

Rexed att sasom sakkunniga företaga en resa till Schweiz under högst

fjorton dagar för att undersöka möjligheterna att bereda ett begränsat antal

sådana svenska studenter och med dem likställda, vilka uppfylla behörighetsvillkoren

för vinnande av inträde vid svensk medicinsk fakultet,

grundläggande medicinsk utbildning vid ifrågakommande läroanstalter i

Schweiz samt att med vederbörande schweiziska myndigheter och institutioner

upptaga förhandlingar härom. Tillika anbefalldes de sakkunniga att

skyndsamt och om möjligt före den 20 februari 1955 till ecklesiastikdepartementet

inkomma med redogörelse för undersökningen, innefattande jämväl

förslag till de åtgärder, som de sakkunniga funne undersökningen böra

föranleda.

De sakkunniga har med skrivelse den 22 februari 1955 inkommit med

utredning och förslag i ämnet.

Efter att ha lämnat en ingående redogörelse för läkarutbildningen i

Schweiz och sina undersökningar på ort och ställe uttalar de sakkunniga,

att de funnit förutsättningar föreligga för att anordna en grundläggande

läkarutbildning av svenska studerande vid vissa universitet i Schweiz. De

sakkunniga anför härom sammanfattningsvis följande.

I den män utbildningen såsom i nedan framlagda förslag rör sig inom

de prekliniska ämnena^ behöver ej undervisningen ges några nationella

särdrag utan en högtstående utländsk utbildning såsom den schweiziska

kan godtagas. En tids utbildning vid de internationellt betonade fakulteterna

i Schweiz ger dagligen möjligheter till förkovran ej blott i tyska

utan även i franska och engelska samt bjuder goda tillfällen till kontakter

med studerande från skilda länder, vilket synes oss av betydande värde

redan på detta tidiga skede av studierna.

Under hänvisning till den framlagda utredningen finner vi, att en grundläggande

läkarutbildning av svenska studerande kan anordnas vid universiteten

i Bern, Basel och Ziirich. En sådan utbildning skulle omfatta ämnena

anatomi, histologi, fysiologi och medicinsk kemi under den schweiziska

studieplanens 3:e—5:e terminer, varjämte särskild undervisning i

medicinsk statistik och genetik samt psykologi anordnas. Examen, likställd

med medicine kandidatexamen, avlägges vid respektive schweiziska

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 142

fakulteter, varefter den studerande återgår till studier i Sverige. Lämpligt

och med hänsyn till fördelningen på schweiziska medicinska fakulteter

möjligt är att sända 30 studerande årligen till sådana studier. De studerande,

som alla bör börja studierna på hösten, kan första gången sändas

till Schweiz redan hösten 1955. De studerande skall fylla fordringarna för

intagning vid medicinsk fakultet i Sverige och bör med hänsyn till studentbetygets

kvalitet ligga på samma nivå som de som antas till medicinska

studier i Sverige. Kanslern för rikets universitet bör hänvisa studerande

till utbildning i Schweiz. Under vissa föi-utsättningar skulle en utbildning

av latinstudenter utan kompletteringsstudier kunna ske i Schweiz med

början av deras studier redan under den schweiziska utbildningens första

termin.

De sakkunniga finner det motiverat, att staten vid utbildning av medicine

studerande i Schweiz ikläder sig de egentliga merkostnaderna jämfört

med studier i Sverige. Endast härigenom kan man, anför de sakkunniga,

förhindra, att utbildning därstädes skulle försiggå under ett ekonomiskt

handikap, som ogynnsamt kunde påverka urvalet av de studerande.

De sakkunniga föreslår därför, att årligen 30 statsstipendier å 4 400 kronor

inrättas för ändamålet, därest ifrågavarande utbildning anses böra

anordnas. Beträffande beräkningen av de föreslagna statsstipendiernas

storlek m. m. har de sakkunniga anfört följande.

Medan undervisningen vid svenska universitet är kostnadsfri, betalar

de studerande vid schweiziska universitet avgifter, »studiengebiihren», för

de föreläsningsserier och laborationskurser, som de utnyttjar. Dessa avgifter

går dels till lärarna som en ersättning för deras arbete, och dels till

institutionerna för att täcka omkostnader vid undervisningen. Då undervisningen

i stort sett är av samma omfång och art vid de olika medicinska

fakulteterna, har också en utjämning av avgifterna skett, så att de är

ungefär lika höga. Schweiziska och utländska studenter betalar samma avgifter,

och inga särskilda avgifter kommer att tas ut för svenska studerande.

Undervisningsavgifterna varierar något för de olika terminerna, men

i genomsnitt utgör de enligt sammanställningar 350 schweizerfrancs per

termin. Om hänsyn tas även till vissa examensavgifter (170 francs för »die

anatomisch-physiologische Priifung») samt avgifter för anordnande av

vissa extra kurser (medicinsk statistik, medicinsk genetik och psykologi)

med uppskattningsvis 200 francs, skulle avgifterna för tre terminers studier

bli 1 420 francs (3X150+170+200) eller cirka 1 675 kronor. Det torde

vara rimligt, att hela denna kostnad täckes av allmänna anslag för de svenska

studenternas del. .....

Då de studerande hänvisas till en utomlands belägen ort, innebär ju

detta, att deras resekostnader blir högre än de studerandes som far fullfölja

sina studier inom Sverige. Det torde vara skäligt att de studerande

erhåller en reseersättning, motsvarande kostnaden för en årlig resa i tredje

klass från landets gräns (Malmö) till studieorten och åter samt för sovvagn

i båda riktningarna. Under de två studieår, som de svenska studenterna

tillbringar i Schweiz, bör de således få ersättning för fyra enkla resor

jämte sovvagnar mellan Malmö och studieorten. Enkel resa Malmö—

Schweiz jämte sovvagn kostar enligt uppgift från resebyrå c:a 150 kronor

(något billigare till Basel och något dyrare till Ziirich). Denna kostnad

blir således 4X150=600 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr l.f2

Våra undersökningar av levnadskostnaderna för studerande i Schweiz

(upplysningar från konsulaten och universiteten) har visat, att dessa är

kannbart högre än i Sverige. Det torde vara rimligt, att åtminstone en del

av denna merkostnad för studierna täcks stipendievägen. På grund av

sYf.nSheten fastställa en skälig totalsumma för uppehället vare sig det

1 eller Schweiz, om hänsyn skall tas till alla utgifter (även

kläder, nöjen etc.), har vi stannat för att merkostnaden för mat och rum

bör ersättas genom stipendium. Enligt uppgift från garantilånenämnden

beräknas f.n. de svenska statsstipendierna för mat och rum (de s.k. naturastipendierna)

av statsstipendienämnderna genomsnittligt till 250 kronor

per månad. Våra undersökningar av motsvarande kostnader i Schweiz

^äv vid handen, att 325 francs maste anses vara en skälig månadsutgift

härför, d. v. s. c:a 385 kronor per manad. Vi beräknar således en merkostnad

för _mat och rum på 135 kronor per månad vid svenska studerandes

vistelse i Schweiz. Den studietid, som förflyter under de tre terminerna i

Schweiz, utgör 16 månader, om de studerande anses böra anlända till studieorten

14 dagar före första tenninens början för att orientera sig, om de

icke reser hem under det relativt korta uppehållet mellan de två terminerna

mitt på året samt om de beräknas behöva stanna två månader över

den tredje terminen för att tentamensläsa och avlägga examen. Denna

merkostnad blir således (16X135) = 2 160 kronor.

Det statliga stipendium, vilket skall ersätta den svenske studeranden i

Schweiz för studiemerkostnaden jämfört med Sverige, torde således böra

uppgå till 1 675-j—600-f-2 160 kronor (studieavgifter-f-resor+tillägg för mat

och rum) =4 435 kronor eller avjämnat 4 400 kronor. Denna summa avser

kostnader för hela studietiden i Schweiz. Stipendiet utlämnas lämpligen i

tre poster till den studerande förslagsvis med 1 500 kronor 1 /9 första studieåret,

1 000 kronor nästföljande 1/3 samt resten 1 900 kronor den därpå

följande 1/10 för det sista studieåret. Detta stipendium bör utgå till alla

svenska studerande som av myndigheterna hänvisas till studier i Schweiz.

De nämnda studerandena skall därjämte givetvis ha rätt att söka alla stipendier

och lån, som står öppna för studerande i Sverige.

Hela kostnaden för statsverket för utbildning av 30 studerande under

två akademiska år i Schweiz blir enligt de sakkunnigas förslag (30X

4 400=) 132 000 kronor, varav 75 000 kronor skulle erfordras under det

första året.

Till sist ma nämnas, att de sakkunniga framhållit, att, om det visar sig

möjligt att utbilda ett ökat antal medicine studerande vid svenska fakulteter,

det för dem är självfallet, att en sådan utväg bör föredragas.

Departementschefen. För närvarande torde i vårt land finnas omkring

5 400 yrkesverksamma läkare. Detta antal kommer successivt att ökas på

grund av den ökade intagning av medicine studerande, som skett sedan

år 1948. Vidare har vid 1954 års riksdag beslut fattats dels om vissa åtgärder,

som syftar till att förkorta studietiden, dels ock om en ytterligare

ökning från och med nästa läsår av den årliga intagningen av medicine

studerande. De av fjolarets riksdag sålunda beslutade åtgärderna påverkar

emellertid tillgången på läkare först i början av 1960-talet. Enligt under

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr lJ+%

hand från 1949 års arbetskraftsutredning erhållna uppgifter, vilka dock

är av preliminär natur, beräknas läkarbehovet av utredningen år 1965 utgöra

minst 8 400. Häremot skulle svara en tillgång av omkring 7 500 yrkesverksamma

läkare, varför bristen då skulle uppgå till minst 900 läkare.

Med hänsyn härtill finner jag det påkallat, att ytterligare åtgärder nu vidtages

för en ökad examination av läkare.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgått föreligger dels möjlighet

att utöka antalet studerande i Lund med ej mindre än 36 per år i de

ämnen, som ingår i medicine kandidatexamen enligt den nya studieordningen,

dels ock att årligen ge ett 30-tal svenska studerande grundläggande

läkarutbildning vid vissa universitet i Schweiz av en omfattning, motsvarande

studierna för medicine kandidatexamen enligt sagda studieordning.

Hur den fortsatta utbildningen, som även vid utnyttjande av sistnämnda

möjlighet enligt de sakkunnigas mening måste ske i Sverige, lämpligen

skall kunna ordnas, är dock ej ännu klarlagt. Till denna fråga återkommer

jag i det följande. Av de angivna möjligheterna för ökad läkarutbildning

synes mig Lunda-alternativet i första hand böra utnyttjas. Jag förordar

därför — närmast som en provisorisk åtgärd i avvaktan på att möjligheter

om några år kommer att föreligga att öka intagningen av medicine studerande

vid universitetet i Göteborg från 70 till 120 per år — att det årliga

intaget av medicine studerande vid universitetet i Lund ökas till 110 från

och med nästa läsår.

Då det är angeläget att läkarbristen så snart som möjligt bringas att

upphöra, finner jag det påkallat, att möjlighet beredes ytterligare ett 30- tal studerande att påbörja sin läkarutbildning under nästa läsår. Enligt

vad jag under hand inhämtat torde det vara möjligt att utöka antalet

studerande vid karolinska institutet — utöver vad tidigare beslutats —

med åtminstone 20 per år i de ämnen, som ingår i medicine kandidatexamen

enligt den nya studieordningen, under förutsättning att ökade personella

och materiella resurser ställes till förfogande för ändamålet. Jag har

för avsikt att låta undersöka, om intagningen vid institutet kan ökas därutöver,

om det är möjligt att ytterligare något öka intagningen vid universitetet

i Uppsala och om man redan nu kan vidtaga någon ökning av intagningen

vid universitetet i Göteborg, i syfte att vid dessa läroanstalter

ernå en ökad sammanlagd intagning — utöver tidigare beslutad — av omkring

30 medicine studerande från och med nästa läsår. Skulle det visa sig,

att möjligheterna begränsar sig till en ökad intagning av endast omkring

20, torde man jämväl böra bereda högst tio svenska studerande tillfälle

att nästa läsår påbörja grundläggande läkarutbildning i Schweiz i enlighet

med föreliggande förslag. Mot storleken av de för ändamalet föreslagna

statsstipendierna eller mot den föreslagna uppdelningen av stipendierna

på de två studieåren i Schweiz har jag icke funnit anledning till erinran.

Hur den fortsatta utbildningen efter medicine kandidatexamen skall

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr lJ+%

kunna ordnas vid den förordade ökade läkarutbildningen utgör ett ej så

lättlöst problem. Jag utgår emellertid från att det på ett eller annat sätt

skall kunna lösas till höstterminen 1957, då det ökade medicinarintaget

första gången kräver större platstillgång för utbildningen efter medicine

kandidatexamen. Jag vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen i

skrivelse den 14 december 1954, nr 395, anhållit om en skyndsam och förutsättningslös

utredning rörande inrättande av en för den kliniska utbildningen

avsedd, till Norrland förlagd medicinsk läroanstalt. Jag har för

avsikt att inom en nära framtid utverka tillstånd att tillkalla sakkunniga

för att verkställa den av riksdagen begärda utredningen. I de sakkunnigas

uppgift bör även ingå att utreda frågan om fortsatt utbildning efter medicine

kandidatexamen av det ökade antal studerande, som enligt vad jag

nyss föreslagit skall påbörja sina medicinska studier nästa läsår.

En utbildning i Lund av 110 medicine studerande per år fram till medicine

kandidatexamen har, såsom av den lämnade redogörelsen närmare

framgått, beräknats medföra årliga merkostnader av i runt tal 193 800

kronor, varav 152 500 kronor för avlönande av personal och 41 300 kronor

för materiel m. m., samt engångskostnader, huvudsakligen avseende anskaffning

av instrument och apparater samt undervisningsmateriel, å i runt

tal 142 500 kronor. Mot det beräknade ökade personalbehovet har jag icke

funnit anledning till erinran. I lönekostnaderna torde böra inräknas en

höjning med 450 kronor av arvodet till läraren i psykologi. Vidare bör medelsbehovet

för avlönande av två biträdande lärare vid medicinsk-kemiska

institutionen enligt nu gällande arvodesgrunder beräknas till 30 480 kronor

i stället för i kostnadsberäkningen upptagna 27 600 kronor. Beräkningen

av medelsbehovet för materiel m. m. anser jag mig böra godtaga.

Jag tillstyrker likaså de föreslagna engångsanslagen.

En ökad utbildning vid karolinska institutet av ytterligare 20 studerande

per år fram till medicine kandidatexamen kan enligt vad jag under hand

inhämtat beräknas medföra årliga merkostnader av i runt tal 104 000 kronor,

varav 68 000 kronor för avlönande av personal och 36 000 kronor för

materiel in. in., samt engångskostnader, huvudsakligen avseende anskaffning

av instrument och apparater, å 40 000 kronor.

Under nästa budgetår berörs endast ämnena anatomi, histologi, medicinsk

statistik och medicinsk genetik av den ökade intagningen. Medelsbehovet

under sagda budgetår för den ökade intagningen vid universitetet

i Lund beräknar jag till 107 000 kronor, varav 47 700 kronor avser avlöningskostnader,

8 800 kronor löpande utgifter för materiel m. m. och 50 500

kronor engångsanslag. Härvid har jag räknat med att under universitetets

i Lund anslag till materiel m. m. nu beräknade medel till avlönande av

djurvårdare vid anatomiska institutionen vid bifall till förslaget om anställande

av en vaktmästare vid sagda institution skall tillgodoföras institutionens

anslagsmedel till materiel. Medelsbehovet under samma budgetår

för en intagning av ytterligare 20 medicine studerande vid karolinska

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts -proposition nr 142

institutet uppskattar jag till 48 000 kronor. Härutöver bör medel beräknas

för utbildning av ytterligare tio studerande. Sker utbildningen i Schweiz

uppgår medelsbehovet till 25 000 kronor, vilket belopp jämväl torde rymma

kostnaderna, om utbildningen sker i Sverige. Då anslag till uppehållande

av verksamheten vid de medicinska lärosätena redan äskats i årets statsverksproposition,

synes det mig lämpligt, att ett särskilt förslagsanslag

äskas för ifrågavarande ändamål under rubriken Ökad utbildning av läkare.

Anslaget torde böra uppföras med 180 000 kronor. Lönekostnaderna

torde emellertid lämpligen böra få bestridas från vederbörliga, förslagsvis

betecknade anslagsposter i ifrågakommande lärosätens avlöningsanslag. Om

så sker bör det förordade anslaget endast få tas i anspråk enligt Kungl.

Maj:ts närmare bestämmande för bestridande av löpande utgifter för materiel

m. m. och av den ökade läkarutbildningen föranledda engångskostnader

samt för eventuella statsstipendier.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ökad utbildning av läkare för budgetåret 1955/56

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

180 000 kronor.

3. Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola

Till uppförande av nybyggnader för Chalmers tekniska högskola har för

budgetåren 1945/46—1954/55 anvisats tillhopa 16 378 000 kronor, varav

för innevarande budgetår 1 800 000 kronor.

Sedan högskolans kollegienämnd hos överstyrelsen för de tekniska högskolorna

gjort framställning om anslag till nybyggnader m. m. för högskolan

i enlighet med ett av Chalmerska byggnadskommittén framlagt förslag,

har överstyrelsen i skrivelse den 14 september 1954 hemställt, att

förevarande anslag måtte för nästa budgetår uppföras med 1 812 000 kronor.

Överstyrelsen har därvid beräknat medelsbehovet på följande sätt.

1. Nybyggnad för biblioteket.............................. 1 500 000

2. Anläggande av ny idrottsplats i stället för Gibraltarvallen . . 200 000

3. Yttre arbeten ......................................... U2 000

Summa kronor 1 812 000

Överstyrelsen har samtidigt erinrat om att överstyrelsen i skrivelse den

17 november 1953 hemställt om anvisande under samma anslagsrubrik av

ett belopp av 46 000 kronor till vissa arbeten för högskolans radioastronomiska

observatorium på Råö.

Nybyggnad för biblioteket. Till detta byggnadsföretag har

för budgetåret 1947/48 anvisats ett belopp av 700 000 kronor, vilket emellertid

icke kommit att tagas i anspråk för därmed avsett ändamål. I stället

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts -proposition nr 1J$

har vid olika tillfällen vid anvisande av medel under förevarande anslag

förutsatts, att beloppet skulle få disponeras för andra med anslaget avsedda

änaamål (se 1951, 1953 och 1954 års statsverkspropositioner, bilagan 29,

Kapitalbudgeten).

I nämnda bilaga till förra årets statsverksproposition anmäldes, att Chalmerska

byggnadskommittén framlagt en överarbetning av en tidigare plan

till nybyggnad för biblioteket. Enligt denna överarbetade plan beräknades

nybyggnaden komma att kosta 2 300 000 kronor, men några medel för

ändamålet äskades icke i propositionen. Genom beslut den 30 april 1954

har Kungl. Maj:t därefter, med ändring av ett i ämnet tidigare meddelat

beslut, föreskrivit, att nybyggnaden för biblioteket skall utföras i huvudsaklig

överensstämmelse med denna överarbetade plan, dock med beaktande

av vad byggnadsstyrelsen i ärendet anfört. Överstyrelsen hemställer nu,

att av det erforderliga beloppet för nästa budgetår måtte anvisas 1 500 000

kronor.

Anläggande av ny idrottsplats i stället för Gibraltar

v a 11 e n. Genom avtal den 20 och 23 augusti 1949 mellan Kungl.

Maj:t och Kronan och Göteborgs stad har det område, som nu upptages av

idrottsplatsen Gibraltarvallen, överlåtits på Kronan för att disponeras av

Chalmers tekniska högskola vid dess fortsatta utbyggnad. Som motprestation

skall på statsverkets bekostnad anläggas en ny likvärdig idrottsanläggning.

Gibraltarvallen får icke tagas i bruk av högskolan förrän den

nya idrottsanläggningen är färdig. Kostnaderna för denna beräknades år

1948 till 460 000 kronor.

I 1951 års statsverksproposition (bilagan 29, Kapitalbudgeten, punkten

11) förordade dåvarande departementschefen, att kostnaden för anläggande

av den nya idrottsplatsen i mån av behov skulle få bestridas med de

medel, som tidigare anvisats under förevarande anslag för uppförande av

ny biblioteksbyggnad. Vidare må nämnas, att innevarande års anslag av

1 800 000 kronor till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola visserligen

i första hand är avsett till nybyggnad för avdelningen för maskinteknik

men att anslaget, ävensom för biblioteket tidigare anvisade, kvarstående

medel, må disponeras jämväl för vissa andra ändamål, däribland

anläggandet av den nya idrottsplatsen (se 1954 års statsverksproposition,

bilagan 29, Kapitalbudgeten, punkten 9). Kostnaderna för anläggande av

idrottsplatsen beräknades år 1953 av Göteborgs stads fastighetskontor till

761 000 kronor, dvs. 301 000 kronor mer än som tidigare beräknats. Kostnadsökningen

angavs bero på den allmänna ökningen i arbetslöner m. m.

I beslut den 30 april 1954 har Kungl. Maj:t förklarat Sig icke hava något

att erinra mot att ifrågavarande idrottsanläggning utföres genom Göteborgs

stads försorg.

Chalmerska byggnadskommittén erinrar nu, att byggnadsstyrelsen i underdånigt

remissutlåtande den 22 mars 1954 förklarat sig vilja godtaga

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 1^2

den ursprungliga, av Göteborgs stad gjorda kalkylen å 460 000 kronor, vilket

belopp omräknat i nuvarande prisläge skulle motsvara 660 000 kronor.

Kommittén anmäler vidare, att chefen för Göteborgs stads gatukontor förklarat,

att det under vissa gynnsamma förutsättningar icke torde vara

omöjligt att utföra ifrågavarande arbeten för en kostnad av 660 000 kronor.

Han har dock framhållit, att grundförhållandena är sådana, att det

är svårt att göra en tillförlitlig kostnadsberäkning, men att arbetena givetvis

skall utföras så, att kostnaderna blir så låga som möjligt. Kommittén

föreslår anvisande för ändamålet av 200 000 kronor, motsvarande skillnaden

mellan nyssnämnda belopp 660 000 kronor och 460 000 kronor.

Kollegienämnden erinrar, att till förfogande för utförande av idrottsanläggningen

finnes förutnämnda belopp av 460 000 kronor, som ursprungligen

beräknats till uppförande av ny biblioteksbyggnad, och hemställer

därför om anvisande av det enligt byggnadsstyrelsens beräkning ytterligare

erforderliga beloppet, nämligen 200 000 kronor.

Överstyrelsen biträder kollegienämndens hemställan.

Yttre arbeten. Såsom närmare framgår av 1953 års statsverksproposition

(bilagan 29, Kapitalbudgeten, punkten 11) har kostnaderna för

vissa yttre arbeten på området Nya Chalmers, innefattande anläggande av

vägar, gräsmattor, belysning m. m., beräknats till 875 000 kronor. Hittills

har för ändamålet ställts till förfogande 280 000 kronor, varutöver det i

fråga om innevarande budgetårs anslag förutsatts, att detta i viss mån

skall kunna disponeras även för yttre arbeten. C halmer ska byggnadskommittén

framhåller, att de yttre arbetena på många punkter sammanhänger

med övertagandet av Gibraltarvallen och därför bör anstå något. Vissa

arbeten anser kommittén dock böra komma till utförande snarast möjligt.

Dessa arbeten består i utbyggande och permanentbeläggning av en väg

in. m. i högskoleområdets södra del samt i vissa planerings- och uppsnyggningsarbeten

kring de nyuppförda elektrotekniska byggnaderna. Kommittén

beräknar kostnaderna för dessa arbeten till sammanlagt 112 000 kronor

och föreslår, att detta belopp anvisas för nästa budgetår. Kollegienämnden

och överstyrelsen biträder kommitténs förslag.

Radioastronomiska observatoriet på Råö. I skrivelse

den 17 november 1953 har överstyrelsen för de tekniska högskolorna med

anledning av framställning i ämnet av lokalstyrelsen för Chalmers tekniska

högskola dels föreslagit, att högskolan skall få tillstånd att som donation

mottaga fastigheten Råö 81 i Onsala socken, där högskolans radioastronomiska

observatorium är beläget, dels också hemställt bland annat om anvisande

av 46 000 kronor till byggnadsarbeten å nämnda fastighet. Vidare

har (iverstyrelsen i skrivelse den 2 november 1954 gjort framställning angående

godkännande av ett avtal mellan Kungl. Maj:t och Kronan samt

Onsala sockens skifteslag angående vissa åtgärder med syfte att bereda

2 — Uihang till riksdagens protokoll 1055. 1 samt. Nr

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr Uf3

radioastronomiska observatoriet skydd mot elektriska störningar. Vad först

angår tillkomsten av ifrågavarande donation, dess

omfattning m. in. inhämtas av tillgängliga handlingar följande.

Med hjälp av anslag från olika fonder påbörjades i början av 1940-talet

pa arrenderad mark i Stora Askim ca 10 km söder om Göteborg uppbvggandet

av Chalmers tekniska högskolas första radiovågutbredningsobservatorium.

Verksamheten vid detta observatorium växte efter hand ut och hade

år 1949 nått en sådan omfattning, att en särskild observatorsbefattning

inrättades vid högskolan med uppgift för innehavaren att närmast under

professorn i elektronik O. Rydbeck svara för den vittomfattande och internationellt

betydelsefulla observations verksamheten. Med den efter kriget

tilltagande bebyggelsen i Askimtrakten och efter uppförandet av radiostationen

i Västra Frölunda pa blott ca 1 200 meters avstånd från observatoriet,

blev dettas ställning prekär. Mättekniken hade undan för undan förfinats,

samtidigt som störningarna från grannskapet obarmhärtigt växt. I

och med att Frölundastationen började regelbundna sändningar lamslogs

observatorieverksamheten. I detta läge kom majoren Herbert Jacobsson

självmant till elektronikinstitutionens hjälp och upplät åt densamma ett

område av sin egendom Råö på Onsalahalvön. Sommaren 1949 påbörjades

där uppbyggandet av ett nytt vågutbredningsobservatorium eller radioastronomiskt

observatorium. Major Jacobssons avsikt var att donera

området till högskolan, men han avled innan något gåvobrev utfärdats. En

ägodelningsprocess fördröjde avstyckningen av observatorieområdet och

donationens fullföljande, och en ytterligare försening vållades av att även

major Jacobssons änka, fru Karin Jacobsson, avled. I juni 1952 fullföljdes

emellertid donationen av fru Jacobssons dödsbo. Området har numera avstyckats

och åsatts registerbeteckningen Råö 81. Dess areal är 27,154

hektar.

Om donationens värde för högskolan har kollegienämriden

anfört följande.

Kollegienämnden vill understryka, att den skänkta fastigheten är av

allra största värde för högskolan och den vetenskapliga forskningen därigenom

att området är och torde förbliva relativt fritt från elektriska störningar.

Därtill kommer, att området är lättillgängligt från Göteborg, varigenom

samarbetet med verksamheten vid elektronikinstitutionen i övrigt

underlättas. Det är enligt kollegienämndens mening högeligen angeläget,

att den skänkta fastigheten får mottagas.

Såväl högskolans lokalstyrelse som överstyrelsen betonar kraftigt den

donerade fastighetens betydelse för den fortsatta forskningsverksamheten

vid institutionen för elektronik med tillhörande observatorier. Överstyrelsen

anför därvid bland annat följande.

Donationen är ett uttryck för den uppskattning, som professor Rydbecks

banbrytande insatser på det radioastronomiska området tillvunnit sig, och

genom dess frikostighet har förutsättningar skapats för ett i Norden enastående

observatorium. De ökade kunskaper om radiovågornas utbredning,

som genom denna verksamhet står att vinna, blir ej blott till fromma för

framtida radiokommunikationer. Radioastronomien är jämväl av värde för

angränsande vetenskapsgrenar, såsom meteorologi, kosmofysik och astro
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr l/f ''2

nomi. Även ur militär synpunkt bär verksamheten vid llåö tillmätts stor

vikt. Bland de sakkunniga instanser och företrädare för av donationen berörda

intressen, som haft tillfälle att taga ställning till frågan, synes enighet

råda om donationens stora värde för det allmänna. Överstyrelsen har

för egen del också blivit övertygad därom.

För donationen gäller vissa villkor, vilka angives under

punkterna 1—3 och 5—7 i följande utdrag av gåvobrevet.

1) Området bortskänkes till Chalmers tekniska högskola att användas

till ett radiovågutbredningsobservatorium.

2) Området med därå befintliga byggnader skall utgöra en integrerande

del av den institution, för vilken professor Olof Rvdbeck är föreståndare.

Vid professor Rydbecks avgång från högskolan skall området och observatoriet

knytas till den institution vid Chalmers tekniska högskola, som fortsätter

den av Rvdbeck grundlagda forskningsverksamheten rörande radiovågornas

utbredning runt och utanför vår jord.

3) I enlighet med makarna Jacobssons under livstiden uttalade önskan

får området bebyggas i den utsträckning observatorieverksamheten fordrar.

I övrigt skall dock området skyddas, så att dess egenart och natur för

framtiden bevaras.

4) Dödsboet kommer att tillse, att vid försäljning av dödsboet tillhöriga

angränsande fastigheter köpevillkor intages i syfte att förhindra för observatorieverksamheten

störande anordningar.

5) Högskolan tillförsäkras rätt till fri utfartsväg samt till framdragande

av erforderlig kraftledning — om möjligt som jordledning. Underhåll av

väg och kraftledning åvilar dock högskolan.

6) Jakten å Råö 81 skall för all framtid tillkomma ägaren av Råö l7.

Jakträtten må servitutsintecknas i Råö 81.

7) Enär tillträdet av fastigheten redan ägt rum, erlägger högskolan alla

å fastigheten Råö 81 belöpande skatter, onera och övriga avgifter fr. o.m.

den 1 januari 1952. Lagfartskostnader betalas av högskolan.

De under 1), 3) och 6) upptagna villkoren har icke föranlett någon erinran

eller särskilt uttalande från överstyrelsens sida. Vad angår villkoret

under 2) har överstyrelsen uttalat, att den anser sig kunna förutsätta, att

spörsmålet om observatorieverksamhetens organisation skall kunna erhålla

en ur administrativ synpunkt tillfredsställande lösning utan att uppfyllandet

av detta villkor äventyras. Enligt överstyrelsens mening bör därför

frågan om donationens mottagande kunna prövas utan sammankoppling

med spörsmålet om elektronikforskningens organisation i övrigt. Vad angår

det under 5) upptagna villkoret i fråga om underhåll av väg, upplyser

överstyrelsen, att ifrågavarande väg, som anlagts på donatorernas bekostnad,

har en längd av 1 400 meter samt att vägförvaltningen i Hallands län

åtagit sig underhållet därav för en årlig kostnad av 35 öre per löpmeter,

motsvarande i runt tal 500 kronor. Till bestridande av denna kostnad bör

enligt överstyrelsens mening få anlitas högskolans omkostnadsanslag. Den

under samma punkt i gåvobrevet upptagna kraftledningen, vilken numera

utgöres av en jordkabel, torde enligt överstyrelsen knappast kräva några

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 1^

underhållskostnader. Vad slutligen gäller det under punkten 7) angivna

villkoret i fråga om skatter och onera uttalar överstyrelsen, att fastigheten

jämlikt 5 § kommunalskattelagen undantagits från skatteplikt samt att

några lagfartskostnader ej uppkommer i detta fall.

Som framgår av det nu sagda har överstyrelsen i fråga om de i gåvobrevet

angivna donationsvillkoren intagit den ståndpunkten, att dessa

\illkor

En förutsättning för att observatorieverksamheten skall kunna bedrivas

tillfredsställande är frånvaron av elektriska störningar. Detta gör en fri dlysning

av fastigheten It a ö 81 och kringliggande o mr

å d e nödvändig. Dylik fridlysning har också meddelats av länsstyrelsen

1 Hallands län genom resolution den 4 maj 1953, vilken numera vunnit

laga kraft. I resolutionen meddelas förbud för obehöriga att beträda högskolans

observatorieanläggningar å Råö 8l jämte visst angränsande område

ävensom att av anläggningarna eller inom området taga fotografier

eller göra avbildningar eller beskrivningar samt att inom området inneha

sprängämnen. Därjämte föreskrives viss begränsning i fråga om rätten att

framföra motorfordon på Råöhalvön.

Utan hinder av förbudet ma området beträdas och motorfordon framföras

av ägare till mark inom området samt innehavare av nyttjanderätt

och servitutsrätt som berör marken jämte gäster som av dem medtages,

dock med den inskränkningen, att endast sådana motorfordon må framföras

och sådana elektriska apparater användas, som blivit försedda med

av högskolan godkänt störningsskydd. Det åligger högskolan att i enlighet

med utfärdad förbindelse på egen bekostnad avstöra de elektriska apparater

och motorfordon, som ägare av mark inom området begagnar, samt att

likaledes på egen bekostnad avstöra motorfordon och båtar, som tillhör

ny tfj anderättsh av are och servitutsinnehavare och som erfordras för att

vederbörande skall kunna utöva sin rätt.

Den avstörning av motorfordon, som tillhör ägare av mark inom omladet,

vilken det sålunda åligger högskolan att på egen bekostnad utföra,

har redan verkställts till relativt ringa kostnad. Annorlunda förhåller det

sig med motsvarande skyldighet beträffande motorfordon och båtar, som

tillhör innehavare av servituts- eller nyttjanderätt. Omfattningen och innebörden

av ifrågakommande servitutsrätter och nyttj anderätter är nämligen

oklar och för närvarande i viss utsträckning beroende på domstols prövning.

Den fråga, som i förevarande sammanhang är av intresse, gäller, huruvida

allmän nyttjanderätt föreligger till den inom det fridlysta området

belägna s. k. sockenbryggan. Om dylik rätt icke föreligger, torde avstörningen

kunna beräknas bli av ringa omfattning och i varje fall icke komma

att omfatta personbilar. Domstolsprövningen blir därför avgörande för om

högskolan skall behöva avstöra flera eller färre fordon.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$

Oberoende av den nu angivna rättsliga prövningen har emellertid ett

avtal träffats mellan Onsala sockens skifteslag samt Kungl. Maj:t och

Kronan genom högskolans lokalstyrelse. Från lokalstyrelsens sida har därvid

för avtalets giltighet förutsatts godkännande av Kungl. Maj:t. Vad

angår skifteslaget synes ha förutsatts, att detta representerar samtliga ifrågakommande

innehavare av servituts- eller nyttjanderätt. Avtalet innebär,

att skifteslaget godtager en begränsning av det totala antal motorfordon,

som skall äga passera in på det fridlysta området, till 25 och av det totala

antalet båtar med elektrisk utrustning vid sockenbryggan till 10. Högskolan

skall avstöra de 25 fordonen, och kostnaderna härför skall förskotteras

med hälften av högskolan och hälften av skifteslaget, till dess lagakraftägande

dom i nyssnämnda mål föreligger. Om domen betager skifteslagets

delägare rätten till sockenbryggan, skall den av skifteslaget förskot - terade kostnaden för avstörning av andra fordon än arbetsfordon stanna

på skifteslaget. I motsatt fall skall högskolan betala kostnaderna för avstörningen

av alla de 25 fordonen. Kostnaderna för avstörning av batarna

skall delas lika mellan högskolan och skifteslaget.

Överstyrelsen har med följande motivering tillstyrkt ett godkännande

av det träffade avtalet i avstörningsfrågan.

Med hänsyn till den pågående rättegången kan onekligen skäl tala för

att resultatet av denna avvaktas, innan ställning tages till den här föreliggande

frågan. Å andra sidan framstår det som ett önskemål, att de föreliggande

tvistefrågorna så snart som möjligt avlägsnas. Utgången av rättegången

kan icke förutses, men det lärer i allt fall kunna antagas, att en

avsevärd tid kan komma att förflyta, innan en lagakraftägande dom i målet

föreligger. Det är vidare för observatoriets verksamhet angeläget att

vinna garantier för att antalet motorfordon och båtar så långt möjligt begränsas.

Vid angivna förhållanden vill det synas överstyrelsen som om det

ingångna avtalet bör kunna anses innefatta en för Kronan godtagbar uppgörelse

av förlikningskaraktär.

Kostnaderna för avstörning av ifrågakommande motorfordon och båtar

beräknas komma att uppgå till högst 6 000 kronor, alternativt högst It 000

kronor beroende på utfallet av rättegången. Överstyrelsen framhåller emellertid,

att det är svårt att på förhand, innan närmare erfarenhet vunnits,

med någon större grad av säkerhet beräkna kostnaden för en tillräckligt

effektiv avstörning. Överstyrelsen föreslår, att uppkommande avstörningskostnader

vid ett godkännande av avtalet skall få bestridas från högskolans

materielanslag inom ramen för den medelsanvisning, som av detta

anslag kan komma att tilldelas institutionen för elektronik tillhörande observatorier.

Slutligen framhåller överstyrelsen, att frågan om ett godkännande

av avtalet bör prövas i samband med frågan om Råödonationens

mottagande.

Statskontoret har givit uttryck åt den principiella uppfattningen, att utgången

av rättegången bör avvaktas, innan ställning tages till de i avtals
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$

förslaget berörda spörsmålen. Ämbetsverket framhåller, att avtalet enligt

dess mening bör godtagas endast om särskilda omständigheter anses föreligga,

vilka motiverar en »förlikning».

Som av det föregående framgått påbörjades uppbyggandet av

det radioastronomiska observatoriet på Råö redan för

flera ar sedan, innan donationen ännu fullbordats. För observatoriet har

sålunda uppförts vissa byggnader, nämligen en laboratoriebyggnad, bekostad

av major Jacobsson, en bostadsflygel, en övernattningsstuga och

vissa mindre mätpaviljonger. Därjämte har en väg och en kraftledning anlagts

båda omnämnda i det föregående — samt en omfattande och dyrbai

instrumentutrustning ställts upp. Det sammanlagda värdet av de gjorda

anläggningarna uppskattades år 1953 av professor Rydbeck till mer

än 1 miljon kronor. Överstyrelsen, som funnit det överraskande, att så betydande

investeringar skulle ha gjorts, innan frågan om donationens mottagande

slutligt prövats, har inhämtat närmare upplysningar om de verkliga

kostnaderna för de gjorda anläggningarna. Överstyrelsen har därvid

funnit, att ett belopp av 204 000 kronor bestritts av statsmedel, varav

sammanlagt 87 000 kronor från de tekniska och naturvetenskapliga forskningsråden

och 117 000 kronor från högskolans anslag till materiel m. m.

samt till inredning och utrustning av nya lokaler. I övrigt har anläggningarna

bekostats av donationsmedel till ett sammanlagt belopp av i runt

tal 137 000 kronor, så langt värdet av dessa bidrag kunnat närmare specificeras.

Den huvudsakliga förklaringen till den betydande skillnaden mellan

summan av de belopp, överstyrelsen angivit, och det av Rydbeck angivna

värdet av anläggningarna synes vara den, att Rydbeck praktiskt

taget utan kostnad från Norge kunnat förvärva tre mycket värdefulla s. k.

\\ iirzburgspeglar, som på sin tid kvarlämnats där av den tyska krigsmakten

och som nu på Råö utnyttjats för uppbyggandet av tre radioteleskop.

Överstyrelsen framhåller, att de gjorda investeringarna i viss mån föregripit

frågan om donationens mottagande, samt uttalar, att det enligt överstyrelsens

mening varit lämpligt, att spörsmålet härom kunnat bli föremål

för prövning i ett tidigare skede.

Överstyrelsen framhåller, att observatoriet på Råö redan med nuvarande

resurser bör kunna väl främja forskningen och undervisningen inom radioastronomien

men att det likväl synes uppenbart, att ett rationellt utnyttjande

av observatoriet kräver en avsevärd förstärkning av dess resurser

såväl genom utbyggnad av befintliga anläggningar

som genom ökning av den för verksamheten vid observatoriet avsedda

personalen. Föreståndaren för elektronikinstitutionen, professorn

Rydbeck, har öcksa framlagt förslag om inrättande av vissa befattningar

samt en investeringsplan för observatoriets fortsatta utbyggnad, vilken

sistnämnda beräknats kräva en sammanlagd medelsanvisning av 300 000

kronor fördelad på fem år. Kollegienämnden har tillstyrkt denna plan och

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Uf2

23

i anslutning därtill hemställt om viss medelsanvisning. Högskolans lokalstyrelse

och sedermera överstyrelsen för de tekniska högskolorna har emellertid

ansett, att frågan om observatoriets fortsatta utbyggnad i stort sett

borde ställas på framtiden och att frågan om nya medelsbehov allteftersom

de aktualiserades borde prövas på grundval av årliga anslagsäskanden.

Emellertid föreligger vissa anslagsbehov, vilkas omedelbara tillgodoseende

enligt överstyrelsen är i hög grad önskvärt. Det gäller cn medelsanvisning

om sammanlagt 51 000 kronor och överstyrelsen anför härom följande.

De nya anläggningar vid Råö, som här är i fråga, utgöres främst av en

kombinerad förråds- och garagebyggnad för förvaring av reservdelar till

radioteleskopen och annan apparatur in. m., ävensom av vatten- och avloppsledningar

för en redan befintlig bostadsflygel, där en institutionsvaktmästare

med familj är stadigvarande bosatt, och för en övernattningsstuga.

Kollegienämnden har senast beräknat härför erforderliga kostnader till

sammanlagt 46 000 kronor, varav 31 000 kronor för förråds- och garagebyggnaden

samt 15 000 kronor för vatten- och avloppsanläggningar. Överstyrelsen

tillstyrker dessa förslag. Med hänsyn till att i ärendet ifrågasatts,

att byggnadsarbetena skulle utföras i elektronikinstitutionens egen regi,

vill överstyrelsen emellertid utttala, att överstyrelsen ej blivit övertygad

om lämpligheten av en sådan anordning även med beaktande av de särskilda

omständigheter, som här kan föreligga. Det bör enligt överstyrelsens

mening principiellt ankomma på högskolans byggnadskommitté att

utföra för högskolan avsedda byggnadsföretag och överstyrelsen förutsätter

att — vid bifall till förslagen — därmed förenade arbeten anförtros åt

byggnadskommittén. Den erforderliga medelsanvisningen synes böra beräknas

under anslaget till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola.

Härutöver har såsom investeringsanslag äskats medel för en anläggning

för observatoriets kraftförsörjning. Det gäller enligt vad överstyrelsen inhämtat

här anläggandet av en ny transformatorstation med en effekt av

30 kVa, vilket befunnits ofrånkomligt för undvikande av för observatoriedriften

störande spänningsfall. Denna transformator har redan uppförts

av Yngeredsfors Kraft Aktiebolag. Kostnaderna har uppgått till i runt tal

6 700 kronor och bolaget har förklarat sig villigt att bidraga med 25 % av

dessa, under det att återstående 75 % eller i runt tal 5 000 kronor skall

gäldas av högskolan. Det har för överstyrelsen upplysts, att den ifrågavarande

transformatorn ej är belägen å fastigheten Råö 81 utan inom den

s.k. jaktparken vid Råö. Transformatorn utgör ej högskolans egendom

utan tillhör bolaget. Reellt sett synes den utgift, som högskolan här ånyo

ådragit sig utan bemyndigande därtill, vara att jämställa med cn anslutningsavgift.

Överstyrelsen, som funnit den ifrågavarande transformatoranläggningen

vara av väsentlig betydelse för observatoriet, får därför förorda,

att högskolans kostnader för anläggningen — liksom löpande utgifter

för elektrisk energi till observatoriet vid Råö — måtte få bestridas ur

den under högskolans omkostnadsanslag uppförda delposten till bränsle,

lyse och vatten.

Överstyrelsens ställningstagande till frågan om Råödonationens mottagande

och vad därmed hör samman torde i huvudsak kunna sammanfattas

på följande sätt. Överstyrelsen tillstyrker, att donationen mottages på de

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 1/+2

i gåvobrevet angivna villkoren samt att det träffade avtalet angående avstörning

av motorfordon godkännes. Överstyrelsen föreslår, dels att fastigheten

Råd 81 med därå befintliga byggnader ställes under byggnadsstyrelsens

förvaltning och redovisas å byggnadsstyrelsens delfond under statens

allmänna fastighetsfond, dels att till vissa byggnadsarbeten för observatoriet

anvisas sammanlagt 46 000 kronor. Löpande kostnader för elektrisk

energi m.m. vid observatoriet och för vägunderhåll ävensom kostnaderna

för avstörning av motorfordon m. m. och för anläggandet av transformatorstation

föreslås få bestridas ur vederbörliga till högskolan anvisade

anslag.

Statskontoret har i likhet med överstyrelsen ansett, att det varit önskvärt,

att frågan om donationens mottagande kunnat prövas i ett tidigare

skede, men har dock icke haft något att erinra mot att donationen mottages.

Ämbetsverket anför bland annat följande.

Vad angår de med ett mottagande förenade ekonomiska konsekvenserna

finnes från statskontorets sida icke något att erinra mot vad överstyrelsen

anfört och föreslagit rörande underhåll av den i ärendet omnämnda vägen

samt kostnaderna för anbringande å motorfordon och båtar av stömingsskydd.

Ämbetsverket finner ej heller uteslutet, att vissa byggnadsarbeten

och förbättringar å observatorieområdet kan vara av sådan angelägenhetsgrad,

att medel härför snarast måste anvisas. Storleken av ifrågavarande

medelsbehov undandrar sig emellertid statskontorets bedömande. Den planerade

utbyggnaden i övrigt av observatoriet torde — såsom överstyrelsen

framhållit — böra ställas på framtiden. Ämbetsverket utgår härvid liksom

överstyrelsen från att i fortsättningen inga åtgärder kommer att vidtagas

från högskolans sida i förevarande avseende, vilka kan anses innefatta

ett föregripande av statsmakternas prövning. Slutligen må framhållas, att

ärendet i dess helhet torde böra underställas riksdagen.

Byggnadsstyrelsen anför följande.

Byggnadsstyrelsen har intet att erinra mot att byggnaderna ställes under

byggnadsstyrelsens vård och förvaltning från budgetåret 1955/56. Ifråga

om de föreslagna byggnads- och anläggningsarbetena har styrelsen intet

att erinra och styrelsen ansluter sig till överstyrelsens förslag, att medel

härför anvisas under anslaget till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola

och att därmed förenade arbeten anförtros åt Chalmers tekniska

högskolas byggnadskommitté.

Byggnadsstyrelsen har på platsen tagit del av förutsättningarna för arbetenas

utförande, men då mer detaljerade förslag icke föreligger kan styrelsen

beträffande kostnaderna endast uttala, att de uppgivna beloppen

31 000 kronor respektive 15 000 kronor är låga och att det undandrager

sig styrelsens bedömande huruvida tillräckligt stor del av arbetet kan utföras

av elever eller annan tillgänglig arbetskraft.

Departementschefen. I det föregående har utförligt redogjorts för omständigheterna

kring donationen till Chalmers tekniska högskola av fastigheten

Råö 81 på Onsalahalvön samt för den ställning överstyrelsen för de

tekniska högskolorna intagit till frågan om donationens mottagande. För

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Majits proposition nr 1/+2

egen del har jag icke funnit anledning till erinran mot vad överstyrelsen

i detta hänseende anfört och jag vill understryka, att jag i likhet med överstyrelsen

anser att de gjorda investeringarna på ett icke önskvärt sätt föregripit

frågan om donationens mottagande. Jag anser mig också kunna biträda

överstyrelsens förslag om godkännande av den överenskommelse angående

avstörning av motorfordon och båtar, som träffats med Onsala

sockens skifteslag. Min ståndpunkt i frågan om Råödonationens mottagande

och de därmed förknippade olika omständigheterna kan därför i huvudsak

angivas på följande sätt. Jag anser, att donationen bör mottagas på de

i gåvobrevet angivna villkoren, att fastigheten bör ställas under byggnadsstyrelsens

vård och förvaltning, att den i avstörningsfrågan med skifteslaget

träffade överenskommelsen bör godtagas samt att ur högskolans materielanslag

bör få bestridas uppkommande kostnader för avstörning av

motorfordon m. in. och ur dess omkostnadsanslag kostnader för underhåll

av den i ärendet angivna vägen, för elektrisk ström m. in. och för uppförandet

av en transformator.

Ett mottagande av donationen har av vederbörande vid högskolan beräknats

komma att medföra vissa framtida kostnader för fortsatt utbyggande

av Råöobservatoriet. överstyrelsen har emellertid ansett sig för

närvarande böra framlägga förslag endast om anvisande av 46 000 kronor

till vissa byggnadsarbeten. Jag biträder detta förslag och förutsätter därvid

i likhet med överstyrelsen, att ifrågavarande byggnadsarbeten skall

anförtros åt Chalmerska byggnadskommittén.

Med hänsyn till de framtida eventuella ytterligare kostnaderna för ett

fortsatt utbyggande av observatoriet torde frågan om donationens mottagande

böra underställas riksdagen. Jag föreslår, att riksdagens medgivande

utverkas för lokalstyrelsen för Chalmers tekniska högskola att på

statens vägnar mottaga donationen.

Huvuddelen av de anslagsmedel, som för nästa budgetår äskats till nybyggnader

för Chalmers tekniska högskola, är avsedd för den till 2 300 000

kronor kostnadsberäknade nybyggnaden för högskolans bibliotek. Liksom

förra året anser lag mig emellertid även i ar böra avsta från att föreslå

någon medelsanvisning till detta byggnadsföretag. Däremot anser jag i

likhet med överstyrelsen, att ytterligare medel nu bör anvisas till anläggande

av ny idrottsplats i stället för Gibraltarvallen samt till vissa yttre

arbeten å området Nya Chalmers. Den sammanlagda medelsanvisning,

överstyrelsen beräknat för dessa bada ändamål samt för nyssnämnda

byggnadsarbeten på Råö, uppgår till 358 000 kronor, vilket belopp dock

torde kunna avrundas till 350 000 kronor. Jag föreslår, att för nästa budgetår

till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola anvisas ett investeringsanslag

om sistnämnda belopp, 350 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t mätte

föreslå riksdagen alt

3 — Bihang till riksdagens protokoll 19H5. 1 samt Nr H2

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr lJfé

a i medgiva, att den av framlidna fru Karin Jacobssons

dödsbo till Chalmers tekniska högskola gjorda donationen

av fastigheten Råö 81 i Onsala socken må av högskolan

mottagas;

b) till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola för

budgetåret 1955/56 anvisa ett investeringsanslag av

350 000 kronor.

Vad departementschefen sålunda under punkterna 1—3

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller

Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Inga Bäcklin

Ivar Haggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1055

550533

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:308 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1955/56 till Lunds universitet: Avlöningar. a1 i texten
  2. Rskr. 1955:282 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående vissa byggnadsfrågor m. m. inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde jämte a1 i texten
  3. SU 1955:136 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag för budgetåret 1955/56 till ökad utbildning av läkare jämte i ämnet väckta motioner. s. 12 i texten