Sök i Ratio Lex

Angående anslag till anskaffning av en ng statsisbrytare

1955-03-18 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:144, Angående anslag till anskaffning av en ng statsisbrytare

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 144

1

Nr 144

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till anskaffning

av en ng statsisbrytare; given Stockholms

slott den 18 mars 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

John Ericsson

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

18 mars 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna

för försvars- och finansdepartementen anmäler chefen för handelsdepartementet,

statsrådet Ericsson, fråga angående anslag till anskaffning av

en ny statsisbrytare och anför därvid följande.

I 1954 års statsverksproposition (X ht s. 116) framlades förslag om att

riksdagen måtte dels besluta om anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg

som ersättare för isbrytaren Atle, dels för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor till Kostnader för projektering

av en ny statsisbrytare.

1 Bilxany till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Xr 144

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr /44

Till stöd härför anfördes i huvudsak följande.

Statsisbrytarna är för närvarande tre till antalet, Atle, Ymer och Thule.

Fartygen är färdigställda 1926, 1933 och 1953 samt har ett deplacement av

respektive 2 740, 4 330 och 2 100 ton. Atle och Ymer har nu uppnått den

för specialfartyg av detta slag höga åldern av 28 respektive 21 år. Båda fartygen

har börjat visa ålderdomstecken, som medför ökade underhållskostnader

och mindre servicemöjligheter. Framför allt gäller det sagda Atle, som

enligt vad kommerskollegium räknat med knappast kan göra fullgod tjänst

längre än till 1960.

Erfarenheten har visat att åtminstone två större havsisbrytare erfordras

för att i tillräcklig utsträckning tillgodose behovet av isbrytarhjälp under

normala vintrar. Under stränga vintrar blir behovet självfallet större. Tillkomsten

av Thule innebär visserligen en kraftig förstärkning av isbrytarberedskapen,

men detta fartyg, som är mindre än Atle, kan icke helt ersätta

Atle, och detta var ej heller tanken, när Thule anskaffades. Thule är närmast

byggd med tanke pa förhallandena i Öresund, där de större isbrytarna

på grund av sitt djupgående icke kan lämna erforderlig assistans. För att

vår sjöfart vintertid skall kunna få isbrytarhjälp i tillräcklig omfattning,

bör åtgärder vidtagas för att anskaffa en ersättare för Atle. Angelägenheten

härav understrykes ytterligare av att även Ymers kapacitet börjat avta.

Med hänvisning till vad sålunda anförts föreslogs, att principbeslut skulle

fattas om att anskaffa en ny isbrytare som ersättning för Atle. Kostnaden för

ett dylikt fartyg kunde närmare angivas, först sedan projektarbetet avslutats.

Kollegium hade preliminärt beräknat kostnaden till ca 30 000 000 kronor.

Med hänsyn till den långa konstruktions- och anskaffningstiden, 5—6

år, borde medel för projektering anvisas för nästa budgetår (d. v. s. 1954/55).

Statsutskottet (uti. nr 10), som erinrade om att utskottet redan i sitt av

1947 års riksdag godkända utlåtande nr 134 uttalat önskvärdheten av att

vår isbrytarberedskap förstärktes genom ersättningsbyggnad, fann angeläget,

att åtgärder vidtogs för att anskaffa en ersättare för statsisbrytaren

Atle. Utskottet tillstyrkte, att ytterligare ett statens isbrytarfartyg anskaffades

och att medel anvisades till bestridande av kostnaderna för projekteringen

av fartygsbygget. Mot det för ändamålet äskade anslaget hade utskottet

icke något att erinra. Utskottet hemställde att riksdagen måtte besluta

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.

I skrivelse den 6 april 1954 (nr 10) anmälde riksdagen, att riksdagen fattat

beslut i överensstämmelse med vad utskottet föreslagit.

Kungl. Maj :t har den 7 maj 1954 ställt anslaget till marinförvaltningens

förfogande, att disponeras enligt de bestämmelser Kungl. Maj:t framdeles

efter förslag av marinförvaltningen meddelade.

I skrivelse den 23 oktober 1954 anmälde marinförvaltningen, att des$

projektbyrå för avsevärd tid framåt var hårt belastad, varför ämbetsverket

undersökt möjligheterna att lämna ut projektarbetet till ett varv, Kockums

mekaniska verkstad. Varvet hade åtagit sig uppgiften. Marinförvaltningen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 144

hemställde därför om bemyndigande att få sluta avtal med nämnda företag

om projektering av isbrytaren.

Samtidigt framträdde emellertid ett finskt företag, Wärtsilä-koncernen

aktiebolag, med ett erbjudande om leverans av ett isbrytarfartyg. I anledning

härav upptogs förhandlingar med koncernen. Sedan enighet nåtts om

de huvudsakliga villkoren för en eventuell leverans från koncernen, lämnade

Kungl. Maj :t genom beslut den 7 januari 1955 bemyndigande åt marinförvaltningen

att — under förbehåll av Kungl. Maj :ts slutliga godkännande

efter riksdagens prövning av ärendet i samband med vederbörlig medelsanvisning

— teckna kontrakt med Wärtsilä-koncernen aktiebolag om leverans

till en kostnad av högst 27 670 000 kronor av ett nytt isbrytarfartyg,

exklusive framdrivningsmaskineri och viss annan utrustning.

Vidare anbefallde Kungl. Maj :t marinförvaltningen att snarast till Kungl.

Maj :t inkomma dels med uppgift å den beräknade totalkostnaden för isbrytaren

och å medelsbehovet för budgetåren 1954/55 och 1955/56, dels med

förslag till de åtgärder i övrigt, som erfordrades för anskaffandet av isbrytaren.

I skrivelse den 19 januari 1955 har marinförvaltningen anfört i huvudsak

följande.

Marinförvaltningen utlade den 30 december 1954 preliminär beställning å

fartygsbygget hos Wärtsilä-koncernen, Finland, under förutsättning av

Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande; att utlägga preliminär beställning

vid angivna tidpunkt hade varit nödvändigt, enär av Wärtsilä-koncernen

utlovad leverans av fartyget inom år 1957 förutsatte beställning före december

månads utgång 1954.

Fn ytterligare förutsättning för att den av Wärtsilä-koncernen erbjudna

leveranstiden skulle kunna hållas var att framdrivningsmaskineriet för fartyget

skulle tillhandahållas av marinförvaltningen med mycket kort leveranstid.

Ämbetsverket hade tidigare vid kontakter med Nydqvist & Holm

aktiebolag (Nohab) och Allmänna svenska elektriska aktiebolaget (Asea)

i nämnda hänseende preliminärt tillförsäkrat sig de leveranstider som var

erforderliga. Berörda företag hade för att kunna hålla tiderna utbett sig beställningar

före 1954 års utgång. Enär marinförvaltningen vid ärendets behandling

kommit till den uppfattningen, att den av Wärtsilä-koncernen utlovade,

synnerligen korta leveranstiden var av väsentlig betydelse, hade ämbetsverket,

alltjämt under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens

godkännade, den 30 december 1954 jämväl lämnat berörda företag erforderliga

beställningar.

Kostnaderna för marinförvaltningens anskaffningar hos Nohab samt Asea

in. in. beräknas till cirka 14 330 000 kronor enligt prisläget i december 1954.

I beloppet inrymmes i första hand kostnaderna för nämnda maskinmateriel,

cirka 9 100 000 kronor. Resterande del (14 330 000 — 9 100 000 —) 5 230 000

kronor är avsedd för viss annan materiel (cirka 2 100 000 kronor), vilken

kommer att beställas successivt under byggnadstiden, för kontroll, administration,

besiktning och provturer (cirka 1 350 000 kronor) samt för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 1H

oförutsett (cirka 1 780 000 kronor). Då erbjudandet från Wärtsilä-koncernen

uppgick till 27 670 000 kronor, beräknas totalkostnaderna för det nu x

Finland beställda isbrytarfartyget till cirka (27 670 000 + 14 330 000 =)

42 000 000 kronor.

Marinförvaltningen förutsätter, att likviderna till Wärtsilä-koncernen skall

regleras genom avdrag på Finlands statsskuld till Sverige. Bestämmelser

härom bör införas i det kontrakt, som kommer att utväxlas med koncernen.

Kontraktsförslag är under utarbetande inom ämbetsverket.

Marinförvaltningen anser det lämpligt icke minst ur ekonomisk synpunkt,

att i det kommande fartygsbyggnadskontraktet kommer till uttryck

vissa ändringar och modifikationer i föreliggande erbjudande från Wärtsiläkoncei

nen. Dessa åtgärder medför i vissa fall mer-, i vissa fall mindrekostnad.

Med anledning härav synes lämpligt att marinförvaltningen medgives

göra de jämkningar i angivet maximibelopp, 27 670 000 kronor, som omständigheterna

påfordrar, dock utan att totalbeloppet för fartyget, cirka

42 000 000 kronor, ändras.

Kostnaderna för marinförvaltningens anskaffningar in. in. beräknas enligt

vad nyss anförts till 14 330 000 kronor. Betalningsutfallet för detta bemyndigande

beräknas till följande:

Kronor

budgetåret 1954/55 ........................ 5 500 000

» 1955/56 2 500 000

* 1956/57 4 000 000

* 1957/58 2 330 000

1 Öl att maiinförvaltningen skall kunna fullgöra ifrågavarande uppdrag

utan åsidosättande av andra ämbetsverket åliggande arbetsuppgifter, erfordras

en temporär, successiv förstärkning av personalen, räknat från den 15

februari 1955.

Marinförvaltningen hemställer dels om bemyndigande att utlägga beställningar

i fråga om vissa anskaffningar in. in. till ett i Finland beställt statens

isbrytarfartyg inom en kostnadsram av 14 330 000 kronor, dels att till

vissa anskaffningar in. in. för nämnda isbrytarfartyg å tilläggsstat för budgetåret

1954/55 måtte anvisas ett reservationsanslag av 5 500 000 kronor

samt å riksstaten för budgetåret 1955/56 ett reservationsanslag av 2 500 000

kronor, dels att ämbetsverket bemyndigas jämka mellan kostnaderna för

Wärtsilä-koncernens arbete, 27 670 000 kronor, och marinförvaltningens

kostnader för ytterligare anskaffningar, 14 330 000 kronor, varvid den beläknade

totalkostnaden av cirka 42 000 000 kronor för isbrytaren dock ej får

överskridas, dels ock om bemyndigande att successivt från den 15 februari

1955 anställa viss personal.

I detta sammanhang bör slutligen nämnas, att marinförvaltningen och

kommerskollegium i skrivelse den 18 augusti 1954 framlagt förslag om en

revidering och modernisering av maskinanläggningen på statsisbrytaren

mer, varigenom Ymer skulle kunna användas tio år utöver ursprungligen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr Hi

beräknade 30 år eller fram till 1974. Kostnaderna härför uppskattas till

2 milj. kronor och föreslås fördelade på två budgetår. I proposition nr 124

till årets riksdag angående inrättande av ett sjöfartsverk in. in. har bl. a.

föreslagits att till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret 1955/56 anvisas

ett belopp av 3 096 000 kronor. Det sålunda angivna medelsbehovet avser

bl. a. delkostnad för modernisering av Yrner. Det bör här endast framhållas,

att en förlängd tjänstduglighet för Ymer på intet vis gör behovet av en ny

statsisbrytare mindre angelägen, då ju denna är avsedd att ersätta Atle.

Departementschefen

Sedan 1954 års riksdag fattat principbeslut om anskaffande av en ny statsisbrytare

och anvisat medel för projektering av densamma, har under hösten

1954 övervägts hur anskaffandet lämpligen skulle ske. Marinförvaltningen,

som omhänderhar isbrytarmaterielen, kunde på grund av otillräckliga

personella resurser ej åta sig projekteringsarbetet. Däremot visade det

sig möjligt för ett svenskt varv att svara för denna uppgift. Marinförvaltningen

framlade i oktober 1954 förslag att projekteringsarbetet skulls anförtros

det svenska varvet. Ungefär samtidigt upplystes emellertid från ett

finskt företag, Wärtsilä-koncernen AB, att koncernen kunde åta sig att bygga

en isbrytare med leverans inom ca 3 år. Detta är åtskilligt kortare tid än

man förut räknat med. Koncernen har under senare år byggt ett flertal

större isbrytare, bl. a. isbrytaren Voima för finska statens räkning, och

vidare levererat flera isbrytare till ryska staten.

Marinförvaltningen tog kontakt med koncernen och preliminära förhandlingar

ägde under hösten rum om fartygstyp, utrustning, pris, leveranstid

in. m. Resultatet av dessa överläggningar innebar i huvudsak följande. Koncernen

kunde projektera och bygga en isbrytare av i stort sett samma typ

som Voima. Fartyget får ett deplacement av 4 900 ton. Framdrivningsmaskineriet

är dieselelektriskt med fyra propellrar, två i för och två i akter. Största

längd och bredd är 83,22 resp. 19,40 meter samt djupgående 6,60 meter.

Framdrivningsmaskineriet, det dieselelektriska maskineriet för kraftförsörjningen

och viss annan speciell utrustning för isbrytaren bör beställas i Sverige.

Under förutsättning av beställning omkring årsskiftet 1954/55 kan isbrytaren

levereras i slutet av år 1957. Priset för fartyget, exklusive den i

Sverige beställda utrustningen, blir 27 670 000 kronor; nämnda belopp kan

komma att något jämkas beroende på ändringar och modifikationer i förhållande

till föreliggande erbjudande från koncernen; bortsett härifrån är

priset fast, på vilket sålunda inga indexreglerade eller liknande tillägg skall

utgå. Likviden till koncernen är avsedd att fullgöras på sådant sätt att den

i sin helhet kommer att avräknas mot vissa under åren 1957—1959 förfallande

finska räntebetalningar och annuiteter, avseende den finska statsskulden

till Sverige.

Vid övervägande av det finska erbjudandet bar jag ansett följande omständigheter

särskilt böra beaktas. Wärtsilä-koncernen intar bland nordiska

skeppsvarv så till vida en särställning som det i fråga om isbrytarebyggen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 744

besitter en omfattande och djupgående erfarenhet. En av marinförvaltningen

verkställd besiktning av isbrytaren Voima har också givit vid handen, att

fartygstypen är lämplig, ävensom att driftserfarenheterna är fullt tillfredsställande.

Vidare kan det finska varvet leverera isbrytaren betydligt snabbare

än om fartyget byggts i Sverige; i det senare fallet torde leverans kunna

ske först flera år senare. Slutligen innebär betalningssättet en lämplig form

för att reglera finska betalningar, avseende statsskulden till Sverige. Jämväl

ur handelspolitiska synpunkter synes det avsedda arrangemanget vara fördelaktigt.

Jag har ansett de nu nämnda förhållandena tala för en beställning i Finland.

För att halla möjligheten till leverans från Wärtsilä-koncernen öppen

var det emellertid erforderligt att en preliminär beställning utlades strax

efter det att de förberedande förhandlingarna slutförts. I detta läge ansåg

jag det motiverat att från svensk sida en villkorlig beställning lämnades,

avgiven med förbehåll för riksdagens prövning av ärendet i samband med att

anslagsfrågan förelägges riksdagen. Att jag ansåg mig kunna tillstyrka

ifrågavarande åtgärd får givetvis också ses mot bakgrunden av att riksdagen

fattat principbeslut om anskaffande av isbrytaren.

Marinförvaltningen har gjort framställning om de åtgärder som erfordras

för att fullfölja beställningen. I detta sammanhang torde jag få anmäla

frågan om anslagsbehovet; till övriga av marinförvaltningen gjorda

yrkanden -— med undantag av personalfrågan, som handlägges av chefen

för försvarsdepartementet — torde ställning få tagas sedan riksdagens beslut

i ärendet föreligger.

Totalkostnaden för isbrytaren kan enligt marinförvaltningen beräknas

till 42 milj. kronor. Kommerskollegium uppgav visserligen hösten 1952 att

en ny statsisbrytare uppskattningsvis kunde dra en kostnad av ca 30 milj.

kronor. Härvid förklarade dock kommerskollegium att någon exakt kostnadsberäkning

ej var möjlig. Vidare bör framhållas att den nu tilltänkta isbrytaren

har något kraftigare dimensioner och effekt (4 900 ton, 10 500 hästkrafter)

än den större av de nuvarande svenska havsisbrytarna, Ymer (4 300

ton, 8 100 hästkrafter), den typ, som kommerskollegium 1952 torde ha haft

i tankarna. Anledningen till att man nu är inriktad på en större fartygstyp

är den, att större isbrytarlartyg erfordras i samma mån som handelsflottan

övergår till allt större fartygsenheter. Den finska isbrytaren Voima beräknas

kunna assistera lastfartyg upp till 10 000 dödviktston och tankfartyg upp

lill 16 000 dödviktston. Byggnadskostnaderna för en isbrytare av den storlek,

som nu avses, blir självfallet högre än för en ny isbrytare av Ymers typ. Vid

den granskning av kostnadsberäkningarna för den nya isbrytaren som verkställts

har ingenting framkommit som tyder på annat än att det nu aktuella

priset av 42 milj. kronor får anses skäligt för ett specialfartyg av denna typ.

På anförda skäl finner jag alltså att den angivna totalkostnaden bör godtagas.

Såsom marinförvaltningen föreslagit bör inom ramen för ett totalbelopp

om 42 milj. kronor jämkning kunna ske mellan kostnaden för Wärtsilä-koncernens

arbete och kostnaderna i övrigt. Redan nu kan förutses

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 1H

att priset till koncernen kominer att bli av storleksordningen 27 950 000 kronor,

medan återstoden, ca 14 050 000 kronor, avser Marinförvaltningens utgifter.

Mot en sådan fördelning har jag ingen erinran. Marinförvaltningen

har begärt att för budgetåret 1954/55 anvisas ett belopp av 5 500 000 kronor

och för budgetåret 1955/56 ett belopp av 2 500 000 kronor. Mot dessa

belopp har jag ej någon erinran. Jag föreslår därför att ifrågavarande medel

anvisas under tionde huvudtiteln med den av marinförvaltningen angivna

uppdelningen på tilläggsstat för innevarande budgetår samt på riksstaten

för budgetåret 1955/56 i form av reservationsanslag under rubriken

Anskaffning av en ny statsisbrytare. Vad gäller frågan om avräkning av likviden

för fartyget mot vissa betalningar, avseende den finska statsskulden

till Sverige, har preliminärt träffats överenskommelse med finska regeringen.

Avsikten är att bekräfta denna överenskommelse genom skriftväxling

mellan regeringarna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) till Anskaffning av en ng statsisbrytare å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1954/55 under tionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 5 500 000 kronor;

b) till Anskaffning av en ny statsisbrytare å riksstaten

för budgetåret 1955/56 under tionde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnel Ljungar

550888. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:246 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55, i vad p a1 i texten
  2. SU 1955:101 Utlåtande i anledning av Kungl. Majrts proposition angående anslag till anskaffning av en ng statsisbrgtare. s. 7 i texten