Sök i Ratio Lex

Angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente m. m

1955-03-31 · 45 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:171, Angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1955

1

Nr 171

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar

i statens allmänna avlöningsreglemente m. m.; given

Stockholms slott den 31 mars 1955.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

För årets riksdag har i tidigare propositioner framlagts förslag, som föranleder

ändringar i vissa statliga avlöningsreglementen m. fl. författningar.

Främst gäller detta prop. 1955:25 angående lönegradsplaceringen för vissa

tjänster m. m., prop. 1955:98 angående vissa frågor rörande tjänstebostäderna

för folkskolans lärare och prop. 1955: 148 angående avstängning av

domare. Vissa ytterligare ändringar föranledes av vid 1954 års riksdag fattade

beslut i fråga om undervisning och vård av psykiskt efterblivna och

om formerna för överförande av beställningshavare på disponibilitetsstat.

Inom civildepartementet har härutöver varit föremål för beredning vissa

andra frågor, som för sin lösning påkallar ändringar i avlöningsreglementen

eller som eljest är av natur att böra underställas riksdagen. Det sistnämnda

gäller bl. a. fråga om vidgad rätt till löneförmåner för deltagare i

kurser i företagsdemokrati.

I förevarande proposition föreslås, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl.

Maj :t att, i huvudsaklig överensstämmelse med såsom bilaga till statsrådsprotokollet

i ärendet fogat författningsförslag, vidtaga ändringar i statens

allmänna avlöningsreglemente. Därjämte begäres riksdagens bemyndigande

att vidtaga vissa ändringar i avlöningsregleinentet för folkskolan, avlöningsreglementet

för övningslärare och prästlönereglementet ävensom i

statsbidragskungörelsen för de centrala verkstadsskolorna samt att utfärda

ändrade bestämmelser angående löneförmåner vid deltagande i kurser i företagsdemokrati.

Slutligen underställes riksdagens prövning frågor om beredskapsersättning

i vissa fall.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. .Yr 171

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 mars

1955.

N är varande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Torsten Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar

Nilson, Lindell, Lange.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för civildepartementet, statsrådet Lange, frågor om ändringar i gällande

avlöningsreglementen m. m. samt anför därvid följande.

I olika tidigare avgivna propositioner till årets riksdag har framlagts förslag,

som föranleder ändringar i gällande avlöningsreglementen. I prop.

1955: 25 har på min föredragning framlagts vissa förslag angående övningsoch

facklärartjänster, vilka redan vunnit riksdagens godkännande (SU 32;

Rskr 107). Ytterligare förslag av här avsedd natur har framlagts i prop.

1955:98 angående vissa frågor rörande tjänstebostäderna för folkskolans

lärare, prop. 1955: 102 angående stuteristatens organisation m. m., prop.

1955: 110 angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde

huvudtitel för budgetåret 1955/56 m. m. samt i prop. 1955: 148 angående

avstängning av domare.

Vissa ytterligare ändringar föranledes av vid 1954 års riksdag fattade

beslut. Detta gäller till en början vad då beslutats angående undervisning

och vård av psykiskt efterblivna (prop. 26; L2U 27; Rskr 239 samt prop.

124; SU 127; Rskr 304). Viss ändring föranledes vidare av riksdagens beslut

i fråga rörande överförande av beställningshavare på disponibilitetsstat

(Mot. 1:203; SU 118; Rskr 271).

Inom civildepartementet har härutöver varit föremål för beredning vissa

andra lönefrågor, som för sin lösning påkallar ändringar i avlöningsreglementena,

ävensom vissa framställningar, som är av natur att böra underställas

riksdagen.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla ett av 1949 års utredning rörande

avlöningsförmånerna för utomlands stationerade tjänstemän den 19

juni 1954 avgivet betänkande till den del detsamma avser ändrade grunder

för barnbidrag åt utomlands stationerade tjänstemän vid utrikesförvaltningen.

Betänkandet har i årets statsverksproposition anmälts i vissa delar,

nämligen såvitt avser dels fråga om höjning av bidrag för inköp av bil (III

ht, p. 1) och dels fråga om inrättande av en utrikesförvaltningens lånefond

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 171

3

(kap.budgeten, bil. 24 s. 5). över betänkandet har utlåtanden avgivits av

försvarets civilförvaltning, chefen för försvarsstaben, socialstyrelsen, utredningsmannen

för utomlands sjukvård, byggnadsstyrelsen, statskontoret,

riksräkenskapsverket, domkapitlet i Uppsala, lantbruksstyrelsen, medicinalstyrelsen

och statens lönenämnd ävensom av sändebuden i Washington,

Buenos Aires, London, Köpenhamn, Helsingfors, Paris, Tokio, Haag, Oslo,

Warszawa, Moskva, Ankara och Bonn samt generalkonsulerna i New York

och San Francisco.

I prop. 1955: 124 har framlagts förslag angående inrättande fr. o. m.

den 1 januari 1956 av ett sjöfartsverk. Vid bifall till angivna förslag torde

behov föreligga av vissa ändringar av väsentligen formell natur i statens

allmänna avlöningsreglemente att gälla från angivna tidpunkt. Kungl. Maj :t

torde med stöd av det genom riksdagens skrivelse 1948: 351 lämnade bemyndigandet

äga vidtaga dessa ändringar.

I. Statens allmänna avlöningsreglemente (Saar)

Inom civildepartementet har i anslutning till det anförda upprättats förslag

till kungörelse om ändring i statens allmänna avlöningsreglemente

den 30 juni 1948 (nr 436), vilket förslag torde få fogas såsom bilaga till

statsrådsprotokollet i detta ärende.

I förslaget har medtagits jämväl vissa ändringar av formell natur, vilka

med hänsyn till det Kungl. Maj :t genom riksdagens skrivelse 1948:351

lämnade bemyndigandet icke torde behöva underställas riksdagen.

Beträffande det närmare innehållet i de föreslagna reglementsbestämmelserna

torde jag få lämna följande redogörelse.

1 §•

Reglementete tillämpningsområde m. m.

Enligt 1 mom. f) av förevarande paragraf är avlöningsreglementet tilllämpligt

å rektorer och lärare vid statsunderstödda skolor för bildbara sinnesslöa

eller epileptiker och med sådana skolor samorganiserade arbetshem

(sinnesslöskolorna, epileptikerskolorna), med undantag av lärare i annat

ämne än kunskapsämne eller kvinnlig slöjd.

I detta stadgande föreslår jag vissa ändringar. Sålunda bör i anslutning

till förenämnda vid 1954 års riksdag fattade beslut om undervisning och

vård av vissa psykiskt efterblivna benämningen skolor för bildbara sinnesslöa

utbytas mot särskolor för psgkiskt efterblivna och i samband härmed

införas samlingsbenämningen särskolorna. Sistnämnda benämning bör införas

jämväl i 3 § 1 mom. och de särskilda bestämmelserna för läroverk

m. fl. läroanstalter i 4, 5, 7, 13, 19, 28, 29, 31, 38—42 och 49 §§ reglementet.

För att icke onödigtvis tynga författningsfönslaget har ändringar av denna

natur införts allenast om jämväl annan anledning till ändring i ifrågavarande

paragraf förelegat. I övrigt avses dessa ändringar skola företagas vid

den slutliga utredigeringen av ändringskungörelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 171

I detta sammanhang föreslår jag vidare, att med hänsyn till den organisatoriska

utvecklingen vad i stadgandet sägs om samorganiserade arbetshem

skall utgå. Vid vissa med sinnesslöskolorna (epileptikerskolorna) samorganiserade

arbetshem, d. v. s. hem, avsedda för sådana sinnesslöa, som

omfattades av 1944 års lag om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa

(sinnesslöa under 21 års ålder), har emellertid även bildbara sinnesslöa

över 21 års ålder mottagits eller fått kvarstanna, trots att dessa hem

egentligen icke var avsedda för sådant klientel. Vid nämnda arbetshem

ävensom vid några enstaka fristående arbetshem, avsedda för bildbara sinnesslöa

över 21 års ålder, har inrättats ett antal lärartjänster i kvinnlig

slöjd. Enär icke samtliga ifrågavarande tjänster synes kunna placeras vid

särskolornas yrkeshem, d. v. s. motsvarigheten i 1954 års lag om undervisning

och vård av vissa psykiskt efterblivna till förstnämnda arbetshem, och

lärartjänster icke bör förekomma vid arbetshemmen inom vårdanstalterna,

torde, därest riksdagen icke har något att erinra häremot, de tjänster, som

icke kan överflyttas, böra föras på övergångsstat eller övergångsvis bibehållas

tills vidare.

I anslutning till riksdagens beslut i anledning av prop. 1955 : 25 (bilaga

11) bör slutligen den i stadgandet gjorda gränsdragningen i förhållande till

avlöningsreglementet för övningslärare revideras. Från tillämpningen av

Saar bör sålunda fr. o. m. den 1 juli 1955 undantagas lärare i gymnastik

och i hushållsgöromål.

4 §.

Tjänsters inrättande och lönegradsplacering

De i prop. 1955: 110 framlagda förslagen till ändringar i fråga om flygvapnets

underbefälsorganisation m. m. har förutsatts i allmänhet icke skola

medföra behov av att nu företaga ändringar i avlöningsreglementet. Bemyndigande

har emellertid begärts för Kungl. Maj :t att meddela de närmare

bestämmelser, som kan erfordras för genomförande av förslagen. Till frågan

om inarbetande i avlöningsreglementet av bestämmelser rörande beställningshavare

i lönegraderna Mf 7 och Mf 8 vid de olika försvarsgrenarna torde

jag få anledning återkomma, sedan härför erforderliga utredningar företagits.

Emellertid föranleder förslagen i nämnda proposition redan nu vissa ändringar

i avlöningsreglementet. I propositionen föreslås sålunda en uppdelning

av signalistutbildningen vid flygvapnet på två linjer, en för marksignalister

(signalister) och en för signalister, som skall tjänstgöra som andre

män i attack-, nattjakt- och spaningsflygplan (flygnavigatörer). Flygnavigatörerna

har förutsatts skola kontraktsanställas, utbildas och befordras

efter i huvudsak samma grunder som fältflygare. Vid bifall till angivna

förslag bör därför de i avlöningsreglementet meddelade bestämmelserna

om fältflygare utsträckas att gälla jämväl flygnavigatörer. Detta gäller till

en början i fråga om första stycket av de i förevarande paragraf meddelade

särskilda bestämmelserna för försvaret.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

5

7 §.

Förening av tjänst med tjänstebefattning eller uppdrag

Genom beslut den 10 december 1954 har Kungl. Maj:t i anslutning till

1954 års riksdags beslut angående undervisning och vård av psykiskt efterblivna

förordnat, att den i skolöverstyrelsen anställde inspektören för sinnesslöundervisningen

fr. o. m. den 1 januari 1955 skall benämnas särskolinspektör.

Angivna tjänstebenämning har i författningsförslaget införts

i de i denna paragraf meddelade särskilda bestämmelserna för läroverk

m. fl. läroanstalter.

13 §.

Ordinarie tjänstemans förflyttningsskyldighet

I prop. 1955: 102 framlagt förslag angående stuteristatens organisation

innefattar, att Strömsholms hingstdepå kommer att successivt avvecklas.

Därefter kommer att kvarstå endast Flyinge hingstdepå och stuteri. Tjänsten

som chef för Strömsholms hingstdepå kommer att avföras ur personalförteckningen

redan fr. o. m. den 1 juli 1955. Vid bifall till angivna förslag

erfordras icke längre den under de särskilda bestämmelserna i förevarande

paragraf meddelade föreskriften angående förflyttningsskyldighet för depåchef

till annan depåchefstjänst vid stuteristaten.

14 §.

Ordinarie tjänstemans avgångsskyldighet m. m.

I de särskilda bestämmelserna för försvaret under förevarande paragraf

meddelas bl. a. föreskrifter om skyldighet för vissa militära och civilmilitära

beställningshavare att avgå från sin beställning, där så finnes påkallat med

hänsyn till statens intressen, samt om förutsättningarna för dylik beställningshavares

försättande i disponibilitet mot åtnjutande av disponibilitetsarvode.

Beslut om skyldighet att avgå från beställningen meddelas enligt angivna

föreskrifter av Kungl. Maj :t efter förslag av vederbörande försvarsgrenschef.

Innan sådant förslag avgives, skall yttranden ha inhämtats från övriga beställningshavaren

överordnade myndigheter eller chefer.

I anslutning till beslut vid 1954 års riksdag (Mot. I: 203; SU 118; Rskr

271) har i författningsförslaget intagits föreskrift att vederbörande beställningshavare

skall beredas tillfälle att yttra sig, innan ett överförande till

disponibilitetsstat må äga rum.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

15 §.

Icke-ordinarie tjänstemans entledigande

I de i förevarande paragraf meddelade särskilda bestämmelserna för försvaret

föreslår jag — i anslutning till vad jag anfört under 4 § — sådan

ändring, att för flygnavigatörer av 2. graden skall gälla samma föreskrifter

beträffande avgång, som är meddelade för fältflygare av 2. graden.

28

De fall då löneavdrag skall tillämpas

Allmänna bestämmelser

Under III meddelas för närvarande vissa föreskrifter i fråga om löneförmåner

under avstängning från tjänstgöring m. m.

Enligt stadgandets första stycke skall för tjänsteman, som är avstängd

från tjänstgöring enär han vägrar underkasta sig ålagd läkarundersökning,

med lönen förfaras i enlighet med av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser

eller beslut. Bestämmelser i angivna hänseende har meddelats i olika kungörelser;

för statstjänstemän i allmänhet återfinns de i SFS 1935: 459.

Tjänsteman, som är avstängd från tjänstgöring av annan anledning än nyss

sagts, är enligt stadgandets andra stycke skyldig vidkännas C-avdrag, vederbörande

myndighet likväl obetaget att, där så prövas skäligt, låta honom

uppbära viss del av lönen. Finnes avstängningen ha varit obefogad, skall

löneavdrag ej tillämpas och innehållen lön utbetalas. Motsvarande föreskrifter

gäller, därest tjänsteman är anhållen såsom misstänkt för brott, är häktad

eller undergår frihetsstraff; lika med obefogad avstängning behandlas

härvid fall, då den anhållne ej blir häktad eller den anhållne eller häktade

blir frikänd.

I prop. 1955: 148 har framlagts förslag till lag om avstängning av domare,

vilken avses skola träda i kraft den 1 juli 1955. Beslut om dylik avstängning

skall meddelas av rätten och förutsättes skola kunna meddelas i fall då domare

på sannolika skäl är misstänkt för brott, som kan antagas medföra

avsättning. Domare, som enligt lagen är avstängd från utövning av tjänsten,

skall vara skyldig vidkännas det löneavdrag som rätten må bestämma. Närmare

föreskrifter om de olika slag av löneavdrag, som må komma i fråga,

skall kunna meddelas av Konungen; i motiven anföres härom att löneavdrag

jämlikt lagen bör utformas i överensstämmelse med avlöningsförfattningarnas

avdragstyper. I konsekvens med konstruktionen av avstängningsinstitutet

såsom en förberedelse till avsättning har i lagförslaget upptagits föreskrift

om att domare, som avstängts och fått vidkännas löneavdrag men ej

dömes till avsättning, skall äga uppbära den lön som avdragits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

Därest, såsom förutsatts, av rätten beslutat löneavdrag skall motsvara A-,

B- eller C-avdrag å lönen, torde i allmänhet icke några komplikationer beträffande

avlöningsförfattningarnas tillämpning under avstängningstiden

komma att uppstå. Emellertid måste förhållandet mellan i judiciell ordning

beslutad avstängning och sådana fall av avstängning genom administrativa

beslut, som här förut berörts, anhållande och häktning närmare regleras.

Jag föreslår härutinnan, att i förevarande stadgande i avlöningsreglementet

intages erinran om att beträffande avstängning och löneavdrag i vissa fali

föreskrifter meddelas i förenämnda lag och med stöd därav meddelade bestämmelser.

Vidare föreslår jag, att de nu förefintliga föreskrifterna om

löneförmåner under avstängning m. m. icke skall gälla tjänsteman, som är

avstängd jämlikt sagda lag.

Jag torde få återkomma till viss ytterligare fråga i anslutning till den

föreslagna lagen i samband med behandlingen av 41 § Saar.

Särskilda bestämmelser

I de särskilda bestämmelserna under denna paragraf föreslår jag vissa

ändringar i punkten 1 av de för försvaret meddelade bestämmelserna.

I konsekvens med vad jag anfört under 4 §, bör till en början i punkten

1 a) flygnavigatörer i lönegraderna Me 14 och 16 likställas med fältflygare

i samma lönegrader.

Vidare torde vissa kompletterande föreskrifter beträffande lön under

sjukledighet i vissa fall böra meddelas för fast anställt manskap och förste

fältflygare. Härom får jag anföra följande.

Enligt de i 28 § I, punkt 6 b) under 1) meddelade bestämmelserna äger

tjänsteman, tillhörande avdragsgrupp 2 eller 3, vid tjänstledighet på grund

av sjukdom eller arbetsoförmåga, föranledd av kroppsskada, som ådragits

under tjänsteutövning och som av vederbörande centrala myndighet bedömes

vara orsakad av ett uppenbart olycksfall, uppbära oavkortad lön, i förekommande

fall lön med sjukpenningavdrag. Kroppsskadan förutsättes

härvid vara av det slag, att densamma vid tjänstledighet utöver den i 11 §

yrkesskadeförsäkringslagen angivna samordningstiden — i regel omfattande

90 dagar efter den då skadan inträffade — kommer att medföra rätt till

ersättning enligt sagda lag. Har skadan ådragits under sådana förhållanden,

att myndigheten icke funnit angivna förutsättningar föreligga, skall tjänstemannen

under samordningstiden uppbära lön som vid sjukdom i allmänhet.

I fall då tjänstledigheten varar utöver samordningstiden, är löneförmånerna

under ledigheten beroende av huruvida tjänstlcdighetsorsaken utgöres

av skada, som medför rätt till ersättning enligt lagen om yrkesskadeförsäkring,

eller ej.

Befinnes skadan vid riksförsäkringsanstaltens eller försäkringsrådets

prövning vara i tjänsten ådragen yrkesskada, varom förmäles i nyssnämnda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 171

lag, skall i princip oavkortad lön utgå såväl under samordningstiden som

under den därefter fortgående sjukledigheten, vilket i förekommande fall

innebär, att en retroaktiv reglering av den under samordningstiden utbetalda

lönen skall verkställas. För tid efter utgången av sistnämnda tid skall

tjänstemannen i här avsedda fall vidkännas yrkesskadeavdrag. Delta avdrag

är avvägt med utgångspunkt från att värdet av skattefriheten för den

del av lönen, som motsvarar sjukpenningen enligt yrkesskadeförsäkringslagen,

härigenom skall elimineras.

Därest skadan vid nämnda prövning skulle befinnas icke vara yrkesskada,

skall tjänstemannen under den fortsatta tjänstledigheten åtnjuta lön

enligt bestämmelserna i 28 § I, punkt 6 a), d. v. s. såsom vid tjänstledighet

för sjukdom i allmänhet.

Vad här anförts beträffande löneförmåner under samordningstiden äger

tillämpning jämväl å innehavare av beställning med lönegradsbeteckningen

Mha, beställningshavare i lönegraden Mg 10, Me 10 eller Me 11 och fältflygare

i lönegraden Me 14 eller Me 16 samt kommer fr. o. m. den 1 juli 1955

att gälla jämväl för flygnavigatör i lönegraden Me 14 eller Me 16. Behov av

vissa särbestämmelser för dessa anställningshavare med undantag av nämnda

flygnavigatörer har visat sig föreligga med hänsyn till att de undantagits

från den obligatoriska försäkringen enligt lagen om yrkesskadeförsäkring

och i stället hänförts under militärersättningsförordningen. I fråga om flygnavigatörer

i lönegraderna Me 14 och 16 uppkommer samma behov, när de

blir hänförda under nämnda förordning.

Militärersättningsförordningen ansluter sig i stora delar till yrkesskadeförsäkringslagen.

Vissa skiljaktigheter förefinnes emellertid. Såsom kroppsskada

räknas sålunda enligt förordningen även sjukdom, som icke förorsakats

av olycksfall. Yppas sådan sjukdom under militärtjänstgöring, skall

den anses vara ådragen under tjänstgöringen, såvida ej skälig anledning finnes

antaga att sjukdomens framträdande föranletts av annan orsak än tjänstgöringen

och att tjänstgöringen icke väsentligen bidragit därtill. Annan

sjukdom, som icke förorsakats av olycksfall, skall anses vara ådragen under

tjänstgöringen, därest denna skäligen kan antagas ha väsentligen bidragit

till sjukdomen.

Sjukpenning och livränta enligt militärersättningsförordningen utgår icke

till här förut omförmälda beställningshavare, så länge anställningen varar.

På grund härav blir de vid tjänstledighet på grund av skada under militärtjänstgöring

enligt 31 § sjukförsäkringslagen berättigade till sjukpenning

enligt sagda lag. Med undantag för karenstiden kommer sålunda dylik beställningshavare

normalt att under hela sjukperioden, intill dess vederbörande

blir utförsäkrad, uppbära sjukpenning från allmän sjukkassa och enligt

de regler, som gäller för sjukdom i allmänhet.

Anmälan om inträffat olycksfall under militärtjänstgöring skall i fråga

om personal, hänförd under militärersättningsförordningen, göras till riks
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 171

torsäkringsanstalten, dock endast i fall då ersättning enligt förordningen

skäligen kan antagas komma att utgå, d. v. s. i fråga om sjukpenning, då arbetsoförmågan

på grund av skadan eller sjukdomen väntas kvarstå efter anställningens

eller tjänstgöringens upphörande.

Av vad jag tidigare anfört framgår, att de i 28 § I, punkt 6 b) under 1)

samt de i samma punkt under c) meddelade bestämmelserna utformats med

utgångspunkt från att vid samordningstidens utgång riksförsäkringsanstalten

skall ha prövat, huruvida tjänstledighetsorsaken är yrkesskada, varom

förinäles i lagen om yrkesskadeförsäkring, samt att, då fråga är om dylik

skada, vederbörande efter samordningstidens utgång skall äga rätt till sjukpenning

enligt yrkesskadeförsäkringslagen.

Någon samordning, motsvarande den som i fråga om yrkesskadeförsäkringen

under viss tid gäller i förhållande till den allmänna sjukförsäkringen,

är icke föreskriven mellan förmåner enligt sjukförsäkringslagen och ersättningar

enligt militärersättningsförordningen. Vid skada, som i princip

medför rätt till ersättning enligt sagda förordning, förefinnes följaktligen icke

heller någon motsvarighet till den tidsgräns, vid vilken enligt förenämnda

bestämmelser ändring av de utgående löneförmånerna skall inträda. De förutsättningar,

på vilka sagda bestämmelser bygger, föreligger sålunda icke

i dylikt fall.

Närmast till hands synes ligga att vid utformandet av de särskilda bestämmelserna

jämställa sådan skada, som medför rätt till ersättning enligt militärersättningsförordningen,

med yrkesskada, varom förmäles i lagen om

yrkesskadeförsäkring, och att efter en tid motsvarande samordningstiden

tillämpa bestämmelserna i 28 § I, punkt 6 c). En sådan lösning skulle emellertid

innebära, att dessa beställningshavare skulle komma i en förmånligare

ställning än andra statstjänstemän, dels därigenom att förordningens

skadebegrepp medger en vidare ersättningsrätt än yrkesskadeförsäkringens

och dels därigenom att yrkesskadeavdraget på grund av sin konstruktion är

otillräckligt, om beställningshavaren, såsom i detta fall, uppbär sjukpenning

från sjukkassa.

Enligt min mening bör sådan komplettering av bestämmelserna i 28 § I,

punkt 6 ske, att ifrågavarande beställningshavare blir berättigade att utan i

reglementet angiven tidsbegränsning uppbära oavkortad lön, i förekommande

fall lön med sjukpenningavdrag, förutom i fall som avses under 2)—4)

av punkt 6 b) jämväl vid tjänstledighet av orsak, som angives under 1) av

samma punkt. Vid tjänstledighet till följd av sjukdom i andra fall synes

rätten till sådan lön böra begränsas till att omfatta fall, där tjänstledigheten

sträcker sig utöver tid, motsvarande den i 11 § yrkesskadeförsäkringslagen

angivna samordningstiden, och är föranledd av sådan skada, som enligt

försvarets civilförvaltnings bedömande skulle ha medfört ersättning enligt

lagen om yrkesskadeförsäkring, därest sagda lag varit å den skadade

tillämplig.

Alt bedömningsfrågan ansetts böra avgöras av försvarets civilförvaltning,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition hr 171

sammanhänger med att riksförsäkringsanstalten icke torde äga träffa beslut

av här avsedd innebörd beträffande beställningshavare, som undantagits

från yrkesskadeförsäkringen. Talan mot civilförvaltningens beslut i fall,

som här avses, skall sålunda i vanlig ordning föras hos kammarrätten. Jag

förutsätter emellertid att civilförvaltningen vid sin prövning i tveksamma

fall kommer att rådgöra med riksförsäkringsanstalten.

I författningsförslaget har under de särskilda bestämmelserna för försvaret

som nya andra och tredje stycken under 1 b) intagits bestämmelser av

nu angiven innebörd. Behov av tillämpning av föreslagna regler å flygnavigatörer

i lönegraderna Me 14 och 16 uppkommer, såsom framgår av vad jag

förut anfört, först om de blir hänförda under militärersättningsförordningen.

I författningsförslaget har de icke medtagits. När de blir hänförda under

förordningen, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att företaga härav

betingad ändring i förevarande bestämmelser.

33 §.

Särskilda ersättningar

Särskilda bestämmelser

Utrikesförvaltningen. Under punkten 3 a) av de särskilda bestämmelserna

för utrikesförvaltningen föreskrives för närvarande, att tjänsteman vid utrikesförvaltningen

samt försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer

vid stationering utomlands äger åtnjuta särskilda förmåner i enlighet med i

sagda punkt meddelade bestämmelser, pressattaché och attaché vid utrikesförvaltningen

dock endast i den mån sådant särskilt angives.

En förmån av här avsett slag utgör barnbidrag, som utgår, därest tjänsteman

på grund av försörjningsplikt underhåller barn under 19 års ålder,

med 750 kronor för ett och 500 kronor för varje ytterligare barn under 10

års ålder samt med 2 000 kronoy för varje barn, som fyllt 10 år, allt för år

räknat. Barnbidrag utgår även till attaché, om han förklarats slutligt antagen

för fortsatt tjänstgöring inom utrikesförvaltningen. Barnbidragen har

med anlitande av de till prisutjämningstillägg åt diplomatisk och konsulär

personal anvisade medlen förstärkts med ett tillägg å 250 kronor för år,

såvitt angår barn under 10 års ålder, och 1 000 kronor för år, såvitt angår

barn, som fyllt 10 men ej 19 år. Barnbidragen utgår sålunda för närvarande

med totalt 1 000, 750 resp. 3 000 kronor för år.

Jämlikt 29 § 8 mom. prästlönereglementet åtnjuter kyrkoherde i svensk

församling i utlandet barntillägg enligt samma grunder, som i Saar stadgas

beträffande barnbidrag åt utlandstjänsteman. I det utlandstillägg jämte provisorisk

höjning därå, som utgår till nu nämnd kyrkoherde, inbegripes även

en förhöjning av barntillägget, motsvarande nu utgående förhöjning av det

enligt Saar utgående barnbidraget.

Såsom jag inledningsvis nämnt, har 1949 års ullandslöneutredning i sitt

den 19 juni 1954 dagtecknade betänkande bl. a. framlagt förslag till ändrade

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kimgl. Maj.ts proposition nr 171

bestämmelser i Saar såvitt avser ifrågavarande barnbidrag. Jag torde i detta

sammanhang få anmäla utredningens förslag, i den del detsamma avser

ändrade grunder för barnbidrag, samt de däröver avgivna utlåtandena.

Utredningens förslag

Inledningsvis framhåller utredningen, att med barnbidragen, som infördes

i lönesystemet år 1939 och därvid fastställdes till i Saar nu angivna belopp,

i princip intet annat avsetts än att bereda ullandstjänstemännen samma

möjligheter som de i hemlandet stationerade att ge sina barn svensk uppfostran

(jfr prop. 1939:28; SU 30; Rskr 45 samt statsverksprop. 1939, III

ht; SU 3; Rskr 3). Bidragsbeloppen avvägdes med utgångspunkt från att

barnen i allmänhet intill en ålder av ungefär 10 år uppfostrades hos föräldrarna

men därefter erhöll utbildning i Sverige, antingen i internatskola ellei,

med anlitande av skolhushåll, vid annan läroanstalt. Bidraget för barn under

10 års ålder torde ha fastställts under visst hänsynstagande till kostnaderna

för resor för barnet till och från hemlandet samt för lön och resor för en

svensk barnsköterska eller småbarnslärarinna. Bidraget för barn, som fyllt

10 men ej 19 år, beräknades på grundval av inhämtade uppgifter om avgifterna

vid svenska internatskolor och om kostnaderna för skolhushåll. Förstärkningen

av barnbidragen genom prisutjämningsmedel grundade sig på

beslut vid 1949 års riksdag i anledning av i prop. 1949: 117 framlagda förslag.

Utredningen framhåller vidare, att det vid avvägandet av löneförmånerna

för de utomlands stationerade tjänstemännen torde vara ofrånkomligt

att särskilt beakta de merkostnader, som de till följd av utlandstjänstgöringen

i allmänhet har att vidkännas för sina barns uppfostran och utbildning.

Kompensation för sådana merkostnader bör liksom för närvarande utgå i

form av ett särskilt barnbidrag. Med hänsyn till de betydande belopp, varmed

barnbidragen — särskilt för barn över 10 år — numera utgår, har emellertid

utredningen företagit en närmare granskning av förutsättningarna för

åtnjutande av sådant bidrag.

Utredningen finner den nuvarande åldersgräns — fyllda 19 år — vid vilken

barnbidrag senast upphör att utgå, vara lämpligt avvägd. Likaså anses

det i allmänhet väl motiverat, att barnbidrag utgår med avsevärt högre belopp

för barn, som fyllt 10 år, än för barn under denna ålder. Det torde

nämligen alltjämt vara regel, att barnet uppfostras hos föräldrarna intill

en ålder av omkring 10 år och därefter sättes i skola i Sverige. Det högre barnbidraget

bör liksom för närvarande avvägas med hänsyn till de merkostnader,

som drabbar utlandstjänstemännen, om de håller sina barn i skola i

hemlandet. I motsats till vad nu gäller, bör emellertid detta högre barnbidrag

utgå endast under förutsättning att barnet verkligen erhåller utbildning vid

undervisningsanstalt i Sverige. Utredningen föreslår sålunda två olika typer

av barnbidrag, nämligen dels ett högre bidrag för barn, som fyllt 10 men ej

19 år och som erhåller utbildning vid undervisningsanstalt i Sverige, och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr li 1

dels ett lägre bidrag för annat barn under It) år. Utredningen anser därjämte,

att det bör föreskrivas, att tjänsteman, som önskar komma i åtnjutande

av det högre bidraget, skall avge förklaring, att barnet erhåller sådan

utbildning, som nyss nämnts.

Vad beträffar barnbidragens belopp, har utredningen, med ledning av inhämtade

uppgifter om avgifterna vid vissa svenska internatskolor, funnit sig

böra förorda, att det högre bidraget i nuvarande läge regelmässigt skall utgå

med omkring 4 000 kronor för år. Delta bidrag bör emellertid enligt utredningens

mening icke utgå med ett fast belopp utan göras rörligt enligt grunder,

liknande dem som gäller i fråga om höjning av löner enligt statens löneplansförordning

(numera statens grundlöneförordning). Det bör emellertid

få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa grunderna för förhöjning av

här avsedda barnbidrag. Med beaktande av den vid förslagets avgivande gällande

faktiska förhöjningen av statstjänsteinännens löner förordar utredningen,

att ifrågavarande barnbidrag skall utgå med ett grundbelopp av 2 600

kronor (vid 1954 års grundnivå) jämte rörlig förhöjning därå enligt på

förut angivet sätt fastställda grunder. I detta sammanhang föreslår utredningen

vidare, att barnbidraget i förekommande fall skall minskas med

stipendium, som må ha beviljats barnet jämlikt kungörelsen den 28 juni

1946 (nr 552) angående statsstipendier för bedrivande av studier vid allmänna

läroverk in. fl. läroanstalter [numera kungörelsen den 5 juni 1958

(nr 530) angående statlig studiehjälp åt elever vid vissa läroanstalter].

Det lägre barnbidraget avses, såsom tidigare nämnts, skola utgå dels för

barn under 10 års ålder och dels för barn i åldern 10—18 år, som ej erhåller

utbildning vid undervisningsanstalt i Sverige. Enligt utredningens uppfattning

är för dessa barns vidkommande ett bidrag motiverat med hänsyn till

de särskilda kostnader, som följer av att svensk barnsköterska anställes

eller, då fråga är om äldre barn, att barnet hålles i skola i anställningslandet

eller eljest utom hemlandet. Utredningen finner det angeläget, att detta

barnbidi ag fastställes på sådant sätt, att det erhåller samma realvärde på

olika stationeringsorter. Utredningen föreslår, att bidraget åt tjänsteman, som

ar stationerad på ort, där levnadskostnaderna ej är högre än i Stockholm,

fastställes till belopp, motsvarande det barnbidrag och prisutjämningstillägg

för år räknat, som för närvarande utgår för barn under 10 års ålder, eller

sålunda till 1 000 kronor för det första barnet och 750 kronor för varje ytterligare

barn. För tjänsteman, som är stationerad i land med högre levnadskostnader

än i Stockholm, bör bidraget i motsvarande mån höjas. Då

levnadskostnaderna på vederbörande ort väsentligt förändrats och föranlett

justering av utlandstillägget, bör jämväl barnbidraget jämkas på motsvarande

sätt.

Utredningen finner det icke vara rimligt, att vissa kategorier av den utomlands

stationerade personalen, såsom pressattachéer, lanlbruksattachéer och

icke slutligt antagna attachéer, är uteslutna från rätten till barnbidrag, då de

självfallet vid stationering utomlands drabbas av samma merkostnader för

barnens uppfostran och utbildning som de tjänstemän, vilka enligt nu gäl
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 171

lande bestämmelser är berättigade till barnbidrag. Rätten till barnbidrag

föreslås därför skola utsträckas till att omfatta all utomlands stationerad,

lönegradsplacerad personal.

Utredningen föreslår vidare, att barnbidrag endast skall utgå för barn,

som är svensk medborgare. Detta motiveras med att barn, som icke är svensk

medborgare, torde ha så obetydlig samhörighet med Sverige, att staten ej har

tillräcklig anledning att påtaga sig särskilda kostnader för dess uppfostran

och utbildning.

Såsom tidigare nämnts utgår barnbidrag enligt nu gällande bestämmelser

för barn, som tjänstemannen på grund av försörjningsplikt underhåller. I

detta hänseende förordar utredningen, att kravet på förhandenvaro av försörjningsplikt

(privaträttslig underhållsskyldighet) icke skall bibehållas utan

att avgörande för rätten till barnbidrag skall vara, om barnet faktiskt underhålles

av tjänstemannen. Emellertid föreslås den begränsningen i förhållande

till nuvarande bestämmelser, att barnbidrag må utgå endast för eget

barn eller adoptivbarn. Denna skärpning motiveras med att en utländskänsteman,

som på grund av försörjningsplikt underhåller exempelvis makes

barn i tidigare äktenskap, enligt utredningens mening ej bör komma i åtnjutande

av barnbidrag för barnet med mindre förhållandet mellan tjänstemannen

och barnet erhållit den fasthet, som en adoption innebär. I anslutning

härtill föreslår utredningen införande av en bestämmelse av innehåll,

att tjänsteman, i händelse han är hemskild eller frånskild och andra maken

tillerkänts vårdnaden om makarnas barn, i intet fall skall äga uppbära

barnbidrag med högre belopp, än vad han jämlikt dom eller avtal är pliktig

utge såsom underhållsbidrag för barnet. Enligt nu gällande bestämmelser

inverkar sagda omständighet icke på tjänstemannens rätt till barnbidrag

eller på bidragets belopp.

Utredningen har uppmärksammat, att tjänsteman, vilken vid förflyttning

från utrikes ort till hemlandet har barn, som åtnjuter utbildning vid internatskola,

regelmässigt är nödsakad att vidkännas de höga kostnaderna för

sådan utbildning åtminstone för hela den termin, under vilken förflyttningen

äger rum. Utredningen finner det rimligt, att det högre barnbidraget i nu

nämnt fall får utgå till utgången av det kalenderhalvår, under vilket förflyttningen

sker. Härtill torde böra anmärkas, att enligt nu gällande bestämmelser

barnbidrag utgår ifrån och med den dag tjänstemannen på grund

av honom meddelat förordnande inträder i utövning av den befattning, varmed

förmånen är förenad, till och med den dag han, i anslutning till förordnandets

upphörande, upphör att utöva befattningen.

Avslutningsvis framhåller utredningen, att tjänsteman, som omedelbart

före ikraftträdandet av de föreslagna ändrade bestämmelserna åtnjuter

barnbidrag resp. barntillägg enligt nu gällande grunder, av billighetsskäl ej

bör vidkännas någon minskning i de belopp, som utgår enligt Saar resp.

prästlöncreglementet. Utredningen föreslår därför, att sådan tjänsteman får

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 171

åtnjuta barnbidrag resp. barntillägg enligt i nämnda reglementen fastställda

grunder, därest han anmäler önskan härom; de förhöjningar av prisutjämningsmedel,

som utgått under senaste åren, bör däremot enligt utredningens

mening bortfalla.

Remissutlåtandena

Några myndigheter — sändebuden i Ankara, London och Oslo, försvarets

civilförvaltning, socialstyrelsen, riksräkenskapsverket samt lantbruksstyrelsen

har antingen lämnat betänkandet i hithörande delar utan erinringar

eller också ej alls gått in på frågan om barnbidrag, medan andra myndigheter

gjort erinringar i fråga om vissa detaljer i utredningens förslag.

Vad beträffar den åldersgräns — fyllda 19 år — vid vilken barnbidrag senast

upphör att utgå, erinrar sändebuden i Bonn, Buenos Aires, Haag och

Warszawa, att utlandsbarnen oftast förlorar ett skolår till följd av ombyte

av skolor och svårigheterna att ordna effektiv läsning, innan de placeras i

Sverige, samt andra liknande omständigheter. Till en följd härav föreslås

åldersgränsen höjd till fyllda 20 år. Jämväl generalkonsuln i San Francisco

finner en dylik höjning av åldersgränsen kunna ifrågasättas, om det visas,

att skolgång i Sverige på grund av särskilda omständigheter ej kunnat ordnas

så tidigt, att den kan avslutas vid 19 års ålder. Vid sådant förhållande anses

emellertid rättvist, att det högre barnbidraget ej börjar utgå, förrän barnet

uppnått 11 års ålder.

Utredningens förslag om att det högre barnbidraget skall få utgå endast

om barnet erhåller undervisning vid undervisningsanstalt i Sverige, möter

gensaga från sändebudet i Haag, som föreslår, att i detta hänseende nu

gällande regler bibehålies. Det framhålles, att det kan finnas mycket starka

skäl för föräldrar i avlägset belägna länder att behålla barnen hos sig även

efter fyllda 10 år och att i sådana fall kostnaderna för barnens utbildning

utomlands torde bli minst lika höga som vid en svensk internatskola. Sändebudet

i Washington framhåller, att den av utredningen nu föreslagna regeln

ingående diskuterades redan inom 1938 års utredning, som föregick införandet

av nu gällande bestämmelser, men att den ej infördes, enär det ansågs,

att den i vissa fall skulle kunna verka alltför strängt. Sändebudet anser,

att, därest den av utredningen föreslagna bestämmelsen nu införes, det tilllägget

bör göras, att Kungl. Maj :t må på ansökan kunna bevilja det högre

bidraget, även om barnet ej uppfostras i Sverige, dock högst för en sammanlagd

tid av tre år. Jämväl generalkonsulerna i New York och San Francisco

anser, att undantag från den föreslagna regeln bör kunna medges under

vissa förhållanden. Även sändebudet i Köpenhamn är inne på samma

tankegång samt framhåller, att det torde kunna diskuteras, huruvida icke

det högre bidraget, måhända med något avdrag, skulle kunna utgå för det

tall att någon eller några tjänstemän å viss ort, som saknar svensk skola, i

stället för att sända sina barn till Sverige skulle föredraga att låta anställa

en svensk lärare, som anordnar studier efter svensk skolplan.

I fråga om barnbidragens belopp finner sändebudet i Bonn, att det av ut
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

redningen föreslagna lägsta bidragsbeloppet — 750 kronor bör höjas till

900 kronor. Sändebudet i Helsingfors ifrågasätter, om det är nödvändigt att

minska barnbidraget med eventuellt utgående stipendium.

Statskontoret kan ej tillstyrka, att attachéer, som ej är slutligt antagna,

erhåller rätt till barnbidrag.

Utredningens förslag om att barnbidrag skall utgå endast för eget barn och

adoptivbarn har mött gensaga från flera hall. Sändebudet i Tokio framhåller,

att den föreslagna bestämmelsen att barnbidrag ej får utgå för makes

barn i tidigare äktenskap, med mindre adoption skett, kan medföra en oskälig

begränsning i det enskilda fallet. Kungl. Maj:t bör bemyndigas att i ömmande

fall medge utbetalande av barnbidrag, även där detta enligt den föreslagna

bestämmelsen eljest icke skulle kunnat utgå. Generalkonsuln i New

York finner det icke tilltalande, att tjänsteman, för att makens barn ej skall

bli sämre lottade i fråga om skolutbildning, skall vara hänvisad till en adoption,

vars genomförande för övrigt ej är beroende av honom enbart. Om den

föreslagna bestämmelsen genomföres, bör i varje fall de tjänstemän, som

jämlikt nuvarande bestämmelser åtnjuter barnbidrag för styvbarn, bibehållas

vid denna rätt i full utsträckning. Ej heller generalkonsuln i San

Francisco accepterar den av utredningen föreslagna begränsningen. Sändebudet

i Haag motsätter sig såväl den ifrågavarande regeln som den av utredningen

föreslagna bestämmelsen, att bidragsberättigat barn skall vara

svensk medborgare. Båda dessa inskränkningar anses innefatta opåkallade

ingrepp i privatlivet och vara utan nämnvärd betydelse för statsverket.

Statens lönenämnd påtalar, att den föreslagna bestämmelsen om att barnbidrag

för barn, om vilket tjänsteman ej har vårdnaden, i intet fall skall

utgå med mer än vad tjänstemannen jämlikt dom eller avtal är pliktig utgiva

såsom underhållsbidrag för barnet, kan medföra, att hemskild eller

frånskild tjänsteman, vilkens barn vistas i Sverige och/eller för vilket underhållsbidraget

avvägts efter kostnaderna i Sverige, får sina utgifter för barnet

helt ersatta av statsmedel. Lönenämnden anser, att denna bestämmelse

bör förtydligas, eftersom syftet med barnbidrag är att bereda utomlands stationerad

tjänsteman ersättning endast för merkostnaderna för barns uppfostran

och utbildning.

Sändebudet i Tokio finner regeln om att tjänsteman, som förflyttas från

utrikes ort till hemlandet, i visst fall skall äga rätt att uppbära det högre

barnbidraget intill utgången av det kalenderhalvår, varunder flyttningen äger

rum, böra utvidgas så att tjänstemannen beredes möjlighet erhålla det högre

bidraget intill utgången av löpande läsår.

Slutligen förordar statskontoret — under erinran bl. a. om att enligt 51 §

Saar tjänsteman är skyldig underkasta sig ändring i förevarande bestämmelser

— att de nya bestämmelserna skall erhålla allmängiltig verkan, dock

med rätt för Kungl. Maj:t att undantagsvis — när särskilda skäl föreligger

— medge, att barnbidrag må åtnjutas enligt de nuvarande bestämmelserna

på sätt utredningen föreslagit.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 17i

Departementschefen

Utredningen finner kompensation i form av särskilt barnbidrag även fortsättningsvis

böra utgå för de merkostnader, som utomlands stationerade

tjänstemän i allmänhet har att vidkännas för sina barns uppfostran och

utbildning. I fråga om förutsättningarna för bidragens utgående och grunderna

för deras avvägning föreslår utredningen relativt vittgående ändringar.

Utredningen förordar vidare vissa övergångsanordningar till förekommande

av minskning i de förmåner, som tjänsteman omedelbart före ikraftträdandet

av de föreslagna bestämmelserna äger åtnjuta enligt de i Saar

och i prästlönereglementet inskrivna reglerna.

För egen del har jag kunnat ansluta mig till åtskilliga av de synpunkter

som utredningen framlagt. Jag är dock icke beredd göra så vittgående ändringar

i bestämmelserna som föreslagits.

I likhet med utredningen finner jag barnbidraget fortfarande böra utgå

endast till barn, som ej fyllt 19 år. Vad under remissbehandlingen anförts

om en höjning av angivna gräns till 20 år, har jag således icke ansett mig

kunna biträda. Rätt till barnbidrag synes nämligen icke böra föreligga, efter

det barnet uppnått sådan ålder, att familjepension eller familjelivränta enligt

1947 års allmänna familjepensionsreglemente icke kan utgå.

Frågan om en differentiering av bidragsbeloppen efter barnens ålder och

antal har nära samband med spörsmålet om vilken betydelse kostnader för

utbildning vid undervisningsanstalt i Sverige skall tillmätas för graderingen.

Enligt gällande föreskrifter utgår ett särskilt högre belopp för barn, som

uppnått 10 års ålder, oavsett om det utbildas i hemlandet; jämväl det av

prisutjämningsmedel utgående tillägget ä 1 000 kronor utgår oberoende av

om barnet undervisas i Sverige. Utredningens förslag innefattar den ändringen,

att det högre beloppet skulle utgå endast till barn, som uppnått 10

års ålder och som åtnjuter undervisning i hemlandet. För övriga barn föreslås

bidrag — på samma sätt som nu — differentierade med ett särskilt

belopp för det första barnet och ett lägre belopp för ettvart av de följande.

Utredningens förslag i denna del har mötts av kritik i flera remissyttranden.

Enligt min mening finnes icke anledning ändra den hittills gällande ordningen

på denna punkt. Vad härutinnan anförts i samband med införandet av

bestämmelserna om barnbidragen (prop. 1939:28) torde alltjämt äga giltighet.

Jag förordar sålunda ett bibehållande av nu gällande differentieringsgrunder

med ett högre barnbidrag för barn som uppnått 10 års ålder än för barn

under nämnda ålder. Detta bidrag skall utgå oberoende av om barnet undervisas

i Sverige eller ej. Vidare bör liksom hittills barnbidragen för barn

under 10 år utgå med högre belopp för det första barnet än för de följande.

Då det från angivna utgångspunkter gäller att taga ställning till bidragsbeloppen,

anser jag mig böra förorda, att i reglementsbestämmelserna inskrives

de belopp, som för närvarande utgår inberäknat tillägg av prisutjäm
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition, nr 171

ningsmedel. Förhöjning av angivna belopp bör under vissa förhållanden kunna

ske i enlighet med i det följande angivna grunder.

För barn under 10 år föreslår jag, i konsekvens med vad jag förut anfört,

att barnbidraget för år räknat fastställes till 1 000 kronor för det första

barnet och 750 kronor för varje ytterligare barn. Utredningens förslag att,

i förekommande fall, tillägg till angivna belopp skulle kunna fastställas av

Kungl. Maj:t med hänsyn till levnadskostnaderna å tjänstemannens stationeringsort

har jag icke ansett mig kunna biträda.

För barn, som fyllt 10 år, innebär mitt förslag ett belopp av 3 000 kronor

för år. Angivna belopp bör i likhet med andra biförmåner enligt avlöningsbestämmelserna

vara fast; några regler om rörlighet vill jag sålunda ej förorda.

Kungl. Maj:t bör emellertid äga möjlighet medge viss förhöjning härav

främst i fall, då barnet erhåller utbildning vid undervisningsanstalt i Sverige.

Såsom vid remissbehandlingen från olika håll framhållits torde emellertid

i vissa fall motsvarande kostnader kunna uppkomma för undervisning

som anordnas i stationeringslandet, exempelvis om tjänstemän på viss

ort, som saknar svensk skola, anordnar utbildning genom svensk lärare

efter svensk skolplan. Jämväl för dylika fall synes Kungl. Maj:t böra äga

möjlighet att med beaktande av föreliggande omständigheter medge förhöjning

högst motsvarande den, som kunde ha förekommit vid utbildning i

Sverige. Jag förutsätter, att före Kungl. Maj:ts prövning av frågan om förhöjning

av det fasta beloppet, 3 000 kronor, yttrande skall ha inhämtats från

utrikesförvaltningens lönenämnd. Kostnaderna för medgivna förhöjningar

föreslår jag skola bestridas från den under utrikesförvaltningens anslag till

avlöningar upptagna anslagsposten Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, delposten Särskilda förmåner i övrigt.

1 överensstämmelse med utredningens förslag förordar jag, att rätten till

barnbidrag skall utsträckas till att omfatta all utomlands stationerad, lönegradsplacerad

personal. Barnbidrag bör sålunda utgå jämväl till pressattachéer

och icke slutligt antagna attachéer. Jämväl lantbruksattachéer bör

komma i åtnjutande av denna förmån; härav betingad ändring föreslår jag

skola göras i de för angivna tjänstemän meddelade särskilda bestämmelserna

i förevarande paragraf, i samband varmed även rätt till utomeuropeiskt

tillägg bör inskrivas i stadgandet.

Jag finner mig likaledes böra tillstyrka utredningens förslag att rätt till

barnbidrag skall föreligga endast för barn med svenskt medborgarskap.

Utredningen har föreslagit, att tjänsteman skall äga rätt åtnjuta barnbidrag

endast för eget barn eller adoptivbarn. Gällande bestämmelser anknyter

på denna punkt till att försörjningsplikt mot barnet föreligger för tjänstemannen.

Med beaktande jämväl av vad härvidlag anförts under remissbehandlingen,

föreslår jag att den nuvarande regeln bibehålies. I anslutning

till utredningens förslag förordar jag emellertid en sådan komplettering av

stadgandet att tjänsteman, för den händelse han är hemskild eller frånskild

och andra maken tillerkänts vårdnaden om barnet, icke skall äga uppbära

2 Iiihang till riksdagens protokoll 1:955. 1 samt. Nr 171

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 171

barnbidrag med högre belopp än tjänstemannen jämlikt dom eller avtal är

pliktig utge såsom underhållsbidrag för barnet.

Enligt gällande bestämmelser utgår i princip barnbidrag fr. o. in. den dag

tjänstemannen på grund av honom meddelat förordnande inträder i utövning

av den befattning, varmed förmånen är förenad, t. o. m. den dag han,

i anslutning till förordnandets upphörande, upphör att utöva befattningen.

Utredningen har föreslagit, att barnbidrag för barn, som åtnjuter undervisning

vid internatskola i Sverige, skall få åtnjutas intill utgången av det

kalenderhalvår, under vilket förflyttning till hemlandet sker. Under remissbehandlingen

har framförts förslag om att barnbidraget skall få bibehållas

intill utgången av löpande läsår. Jag delar uppfattningen att viss

möjlighet till bibehållande av barnbidrag för tid efter hemflyttningen bör

öppnas i här avsedda fall och kan även godtaga utredningens förslag som

en huvudregel. Då emellertid den tid, varunder behov föreligger av att ha

barn kvar i internatskola, kan vara mycket varierande alltefter den tidpunkt

på året då hemflyttning sker och även kan påverkas av vilka möjligheter

som föreligger att få bostad i samband med återflyttningen, bör Kungl. Maj :t

erhålla möjlighet att efter prövning av omständigheterna i det enskilda fallet

medge en förlängning av avsedda tid; barnbidraget bör dock icke få

bibehållas under längre tid än högst ett år efter förflyttningen. Jag förutsätter

att yttrande från utrikesförvaltningens lönenämnd skall ha inhämtats

före prövningen av framställning om dylik förlängning.

Såsom statskontoret påpekat är tjänsteman skyldig underkasta sig ändring

i här ifrågavarande bestämmelser. Då vidare de ställningstaganden,

till vilka jag kommit, innebär att övergångsbestämmelser icke torde vara

påkallade i samma omfattning som vid ett genomförande av utredningens

förslag, finner jag mig icke böra föreslå några dylika bestämmelser.

Jag förutsätter givetvis, att vid ett genomförande av förut angivna förslag

utgående prisutjämningstillägg skall minskas i den omfattning de motsvarar

förmåner, som kommer att utgå från annan anslagspost.

I författningsförslaget har — utöver förut motiverade ändringar i fråga

om barnbidragen — inarbetats den av riksdagen beslutade höjningen till

10 000 kronor av bidraget för inköp av bil (jfr III ht, p. 1).

Till de ändringar, som kan föranledas i bestämmelserna om barntillägg

i prästlönereglementet, torde jag få återkomma i samband med redovisningen

av vissa förslag till ändringar i specialavlöningsreglementena.

Fly inge hingstdepå och stuteri. Efter indragandet av Strömsholms hingstdepå

kommer representationsbidrag allenast att utgå till chefen för Flyinge

hingstdepå och stuteri. Av skäl, som anförts under 13 §, föreslår jag, att

ändring i bestämmelsen om representationsbidrag göres med verkan redan

fr. o. in. den 1 juli 1955.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 171

39 §.

19

Tjänstedräkt och tjänstetecken m. m.

I anslutning till förenämnda förslag rörande flygnavigatörer föreslås,

att punkten 3 av de i 39 § meddelade särskilda bestämmelserna för försvaret

kompletteras på sådant sätt, att flygnavigatörer i lönegraderna Me 14 och 16

likställes med fältflygare i samma lönegrader.

41 §.

Grundläggande bestämmelser om sjukvård

Allmänna bestämmelser

Enligt 3 mom. av förevarande paragraf skall tjänsteman i fall, som avses

i 28 § III andra stycket och IV Saar, avstå från sådan ersättning av statsmedel

för kostnader för sjukvård, som eljest kunnat utgå enligt 41—48 §§

Saar. Angivna förmåner skall i enlighet härmed avstås, om tjänsteman är

avstängd från tjänstgöring av annan anledning än på grund av vägran att

underkasta sig läkarundersökning, anhallen sasom misstänkt för brott eller

häktad för brott eller om han undergår frihetsstraff. Samma gäller om

tjänsteman avhåller sig från tjänstgöring utan att ha erhållit ledighet eller

kunnat styrka giltigt förfall.

Genom förevarande föreskrift göres icke inskränkning i den rätt till sjukvårdsförmåner,

som må tillkomma tjänsteman enligt allmän lag.

Såsom framgår av‘vad jag anfört under 28 § kommer fr. o. m. den 1

juli 1955 avstängning i judiciell ordning att kunna ske beträffande vissa

domare. Dylik avstängning och därmed förenade löneavdrag kommer att

regleras i lagen om avstängning av domare och med stöd därav meddelade

föreskrifter.

Jag torde här få anmäla frågan om vilken verkan avstängning enligt

lagen bör ha på de sjukvårdsförmåner, som tillkommer domare, på vilken

Saar är tillämpligt. Erinras må härvid till en början att tjänsteman är skyldig

underkasta sig ändring i bestämmelserna om sjukvård i Saar.

Enligt min mening bör här avsedda fall av avstängning medföra samma

konsekvenser beträffande rätten till ersättning för sjukvårdskostnader som

de fall av avstängning i administrativ ordning, vilka avses i 28 § III andra

stycket Saar i dess gällande lydelse. Vederbörande bör alltså under avstängningstiden

avstå från annan ersättning för sjukvårdskostnader än som må

tillkomma honom enligt allmän lag. I fall då enligt lagen om avstängning

av domare verkställt löneavdrag skall återgå, d. v. s. om ej dom pa avsättning

följer, skall jämväl rätten till sjukvårdsförmåner för avstängningstiden

återställas.

I författningsförslaget har i enlighet härmed förevarande fall av avstängning

likställts med de i 3 mom. nu upptagna.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kiingl. Maj.ts proposition nr 171

Särskilda bestämmelser

I anslutning till förenämnda förslag beträffande flygnavigatörer föreslås,

att punkten 2 av de i förevarande paragraf meddelade särskilda bestämmelserna

för försvaret kompletteras på sådant sätt, att flygnavigatörer i lönegraderna

Me 14 och 16 likställes med fältflygare i samma lönegrader.

II. Övriga avlöningsreglementen m. m.

Vissa ändringar erfordras jämväl i avlöning sreglementet för folkskolan

den 30 juni 1948 (nr 437), avlöningsreglementet för övningslärare den 9

juni 1950 (nr 386) och prästlönereglementet den 29 juni 1951 (nr 577)

ävensom i de i kungörelsen den 22 juni 1951 (nr 586) angående statsbidrag

till centrala verkstadsskolor intagna lönebestämmelserna.

I fråga om samtliga angivna avlöningsreglementen gäller, att deras lydelse

icke har fastställts av riksdagen. Statsbidragskungörelsen för de centrala

verkstadsskolorna är utfärdad av Kungl. Maj :t, sedan riksdagen godkänt

vissa huvudgrunder för lönereglering för lärarpersonalen vid nämnda

skolor. Med hänsyn härtill begränsar jag mig beträffande ifrågavarande

författningar till att redovisa de erforderliga ändringarna.

Avlöningsreglementet för folkskolan (Arf)

Anställnings- och avlöningsvillkor för småskollärare m. fl. vid uppehållande

av folkskollärartjänst. I kungörelsen 1954: 230 har meddelats bestämmelser

att tillämpas under läsåren 1954/55—1960/61 angående småskollärares

övertagande av undervisningen i tredje klassen i folkskolor av Aformen,

vid vilka eljest skulle nyanställas icke-ordinarie folkskollärare eller

meddelas fortsatt förordnande för extra folkskollärare, som ej avlagt folkskollärarexamen.

Till dylik tjänstgöring må ifrågakomma endast sådan småskollärare,

som under närmast föregående läsår uppehållit undervisningen

i motsvarande läraravdelning av andra klassen, dock må, om läraren vid

nämnda läsårs slut frånträtt sin tjänstgöring vid skolan, annan småskollärare

ifrågakomma. Här avsedd småskollärare är skyldig att mot ersättning

enligt de för timlärare i småskola gällande grunderna meddela undervisning

i egen avdelning 2 veckotimmar utöver honom enligt 4 § 2 mom.

första stycket Arf åliggande undervisningsskyldighet.

I fall, som avses i nämnda kungörelse, bibehåller sålunda vederbörande

sin anställning som småskollärare. Då småskollärare, lärare vid mindre

folkskola eller biträdande lärare eljest anställes för tjänstgöring på folkskolestadiet,

erhåller läraren förordnande som extra folkskollärare. Enligt

för innevarande läsår av Kungl. Maj :t genom beslut den 30 juni 1954 meddelade

bestämmelser äger läraren därvid — i den mån det är för honom

förmånligare än en tillämpning av eljest gällande bestämmelser — under

förordnandet uppbära läsårsdaglön enligt löneklassen närmast över den, i

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

21

vilken han är placerad såsom småskollärare, lärare vid mindre folkskola

eller biträdande lärare. Ordinarie eller extra ordinarie småskollärare, lärare

vid mindre folkskola eller biträdande lärare, vilken under redovisningsåret

1954/55 förordnas som extra folkskollärare och till följd härav

erhåller minskade löneförmåner, må vidare kunna erhålla lönefyllnad enligt

vissa grunder.

Bestämmelser om tjänsteförening har intagits i 5 § Arf. Dessa bestämmelser

medför intet hinder mot att ordinarie eller extra ordinarie småskollärare

förordnas som extra folkskollärare.

I fråga om avlöning åt ordinarie lärare som är tjänstledig för att uppehålla

annan lärartjänst stadgas i It § 2 mom. Arf följande:

Förordnas ordinarie folkskollärare eller småskollärare att med full tjänstgöring

uppehålla annan folkskollärar- respektive småskollärartjänst, skall

han i avlöningshänseende behandlas som om den uppehållna tjänsten vore

ordinarie och läraren ordinarie innehavare av densamma samt sålunda

frånträda samtliga med den egna tjänsten förenade avlöningsförmåner. Vad

här sagts om småskollärare äger även tillämpning å lärare vid mindre folkskola

och biträdande lärare.

Vad ovan sagts skall gälla jämväl i den mån förordnandet avser ferietid.

Därest förordnandet omfattar eller enligt vad i 3 § 3 inom. sägs skall anses

omfatta hel termin, skall vad i första stycket sagts gälla även i fråga om

sådan ferietid, som infaller under samma kalenderhalvår som terminen men

icke omfattas av förordnandet.

I en av skolöverstyrelsen med yttrande den 10 november 1953 överlämnad

framställning har Sveriges småskollärarinneförbund hemställt om pensionsrätt

för vissa småskollärare, som tjänstgör på folkskolestadiet, och därvid

anfört i huvudsak följande.

Vid tjänstgöring på folkskolestadiet skall småskollärarinna förordnas till

extra folkskollärare och alltså tillhöra lönegrad Cg 17. I regel torde de småskollärarinnor,

som vikarierar på folkskolestadiet, icke tillhöra de yngsta,

utan regelmässigt torde de inneha ordinarie småskollärartjänst. Eftersom

de är tjänstlediga från denna, behåller de alltså sin pensionsrätt under tiden

för tjänstgöringen på folkskolestadiet. Enligt den tolkning, som givits åt

pensionsbestämmelserna, äger de också därvid tillgodoräkna tjänstgöringstiden

på folkskolestadiet såsom tjänstår för pension såsom småskollärarinna.

Emellertid blir det med den förutsebara utökningen av denna användning

av småskollärarinnor på folkskolestadiet allt vanligare att dylik tjänstgöring

verkställes också av småskollärarinnor, som icke erhållit ordinarie småskollärartjänst.

Om en sådan lärarinna omedelbart före tjänstgöringen på

folkskolestadiet varit extra ordinarie småskollärarinna, kan hon — på grund

av det speciella extraordinariebegrcppet inom folk- och småskolan — icke

få behålla sin pensionsrätt såsom extra ordinarie småskollärarinna under

tjänstgöringen på folkskolestadiet. Hon mister alltså sin pensionsrätt och

kan aldrig få någon ny pensionsrätt, så länge hon tjänstgör på folkskolestadiet.

Lika bekymmersamt i pensionshänseende är det för dem, som tar vikariat

på folkskolestadiet innan de någon gång varit extra ordinarie småskollärarinnor.

Detta problem har en alldeles speciell aktualitet för ett stort antal småskollärarinnor

i Norrbotten. Inom många av skoldistrikten längst i norr

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

har nämligen rått en utpräglad brist på folkskollärare under en mycket lång

tid. Det är t. ex. icke ovanligt i dessa skoldistrikt med småskollärarinnor,

som redan tjänstgjort på folkskolestadiet i It)—15 år. För dessa lärarinnor

är pensionsfrågan nu brännande.

I sitt yttrande över framställningen har skolöverstyrelsen tillstyrkt densamma

och därvid framhållit, att behov föreligger av en fastare reglering av

löne- och anställningsförhållandena för småskollärare vid tjänstgöring å

folkskolestadiet, då det kan förväntas, att småskollärare i ökad utsträckning

reguljärt kommer att lagas i anspråk för sådan vikariatstjänstgöring. Denna

fråga får därvid enligt överstyrelsens mening ses i nära samband med de

särskilda åtgärder, vilka av statsmakterna under senare år vidtagits för

att utsträcka folkskollärarnas arbetsområde till de högre skolorna. I konsekvens

därmed avses nämligen i första hand småskollärare i motsvarande

utsträckning tagas i anspråk för täckande av uppkommande underskott av

lärare på folkskolestadiet.

Enligt överstyrelsens mening bör småskollärare, som redan innehar ordinarie

eller extra ordinarie anställning som småskollärare, under förordnande

att uppehålla folkskollärartjänst — vare sig förordnandet avser hel termin

eller endast del därav — icke förordnas som extra folkskollärare. I stället

bör i anställnings- och avlöningshänseende så anses, som om läraren under

förordnandet är innehavare av anställning som småskollärare, varvid dock

lönen och tjänstgöringsskyldigheten bör bestämmas på visst i det följande

angivet sätt. I sådant fall bör bestämmelserna i 11 § 2 mom. Arf i tillämpliga

delar få äga motsvarande giltighet även på extra ordinarie småskollärare.

Läraren skall sålunda frånlräda samtliga med den egna tjänsten förenade

avlöningsförmåner, vilket bör gälla jämväl i den mån förordnandet

avser ferietid. Vid helterminsförordnande skall detla gälla även i fråga om

sådan ferietid, som infaller under samma kalenderhalvår som terminen men

icke omfattas av förordnandet. En extra ordinarie småskollärare, som beviljas

tjänstledighet för att hel termin uppehålla folkskollärartjänst, bör

sålunda avstå lön från den egna tjänsten för hela kalenderhalvåret och i

stället äga uppbära motsvarande avlöningsförmåner å den uppehållna tjänsten.

Här avsedd tjänstgöring bör författningsenligt få tillgodoräknas som

tjänstår för pension som småskollärare.

Genom den föreslagna anordningen kommer kalendermånadslön att utgå

i stället för läsårsdaglön. Härigenom undanröjes åtskilliga ojämnheter i den

nuvarande löneberäkningen, vilka sammanhänger med dels skillnaden i belopp

mellan kalendermånadslön och läsårsdaglön, dels skillnaden mellan

förordnande under hel termin och under del av termin. Vid förordnande kortare

tid än en termin kan nämligen för närvarande ersättningen bli ganska

betydande, eftersom ferielön ej skall avstås å småskollärartjänsten och läsårsdaglön

utgår å folkskollärartjänsten.

Småskollärare, som icke redan innehar ordinarie eller extra ordinarie

anställning som småskollärare och icke heller är pensionerad, bör om förutsättningar

härför föreligger enligt 3 g Arf, vid förordnande å folkskollärar
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 171

tjänst anställas såsom extra ordinarie småskollärare på sätt i nämnda

stadgande anges. Anställes sålunda småskollärare under pågående termin

för tjänstgöring å folkskolestadiet till terminens slut och har hon i samma

skoldistrikt varit anställd som extra ordinarie eller extra småskollärare under

den förflutna delen av terminen, bör hon erhålla extra ordinarie anställning,

vilken i dylikt fall skall omfatta hela det kalenderhalvår, under vilket terminen

infaller.

I övriga fall bör småskollärare anställas som extra småskollärare, varvid

dock under enahanda förhållanden som förut sagts förordnande som extra

ordinarie småskollärare bör erhållas vid tidigare tjänstgöring under terminen

inom samma skoldistrikt.

Vid löneawägningen för här angivna småskollärare bör uppmärksammas,

att extra folkskollärare utan föreskriven kompetens för närvarande åtnjuter

lön enligt löneklass 17. En lägre löneklassplacering synes därför icke lämplig

för de småskollärare, vilka erhåller förordnande a folkskolestadiet. Extra

småskollärare hänföres för närvarande till löneklasserna 11—14, extia

ordinarie till 13—16 och ordinarie till 15—18. För de extra och extra

ordinarie småskollärarnas del innebär detta, att lönen bör utgå enligt löneklass

17. De ordinarie småskollärarna skulle emellertid genom en sådan

löneawägning i vissa fall åsamkas löneminskning, överstyrelsen föreslår

därför, att småskollärare under vikariat å folkskollärartjänst skall åtnjuta

lön enligt löneklass närmast överstigande den, i vilken hon är placerad som

småskollärare, dock lägst löneklass 17. I konsekvens härmed bör undervisningsskyldigheten

vara densamma som för folkskollärare.

För tilläggstimmar på folkskolestadiet bör timarvode utgå enligt för folkskolan

gällande grunder eller, vid den tidpunkt då utlåtandet avgavs, efter

TC 17.

Här ifrågavarande småskollärare bör självfallet på vanligt sätt placeras

och uppflyttas i löneklass i småskollärartjänsten.

Den i det föregående föreslagna regleringen avses i tillämpliga delar skola

gälla även biträdande lärare och lärare vid mindre folkskolor, ävensom

nomadlärare, lärare vid sjukvårdsanstalt och barnhem samt övriga befattningshavare,

vilka anges i 1 § 2 mom. Arf, i den mån vederbörande avlagt

småskollärarexamen.

Från bestämmelserna bör undantagas pensionsavgångna småskollärare,

vilka anställes och avlönas enligt kungörelsen 1950:515. Bestämmelserna

bör ej heller äga tillämpning å sådana småskollärare som avses i förutnämnda

kungörelse 1954: 230 eller som undervisar i hjälpklass å folkskolestadiet

enligt Kungl. Maj :ts brev den 11 maj 1951, eftersom ifrågavarande

småskollärare tjänstgör å folkskolestadiet utan att uppehålla iolkskollärartjänst.

Utlåtanden i ärendet bär vidare avgivits av statskontoret den 9 december

1953 och av statens lönenämnd den 11 december 1953. Varken statskontoret

eller lönenämnden har funnit anledning till erinran mot av överstyrelsen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

framlagda förslag. Lönenämnden förutsätter emellertid, att de föreslagna

bestämmelserna skall äga tillämpning i samtliga de fall, då småskollärare

anställes såsom folkskollärare eller uppehåller folkskollärartjänst.

De särskilda åtgärder, vilka av statsmakterna under senare år vidtagits

lör att tillgodose det ökade behovet av lärare vid de högre skolorna, har

bl. a. medfört ett visst underskott å folkskollärare med föreskriven kompetens

för undervisning å folkskolestadiet. Det har då fallit sig naturligt att

i första hand anlita småskollärare för att täcka den uppkomna lärarbristen

på folkskolestadiet.

I likhet med skolöverstyrelsen finner jag det icke tillfredsställande, att

småskollärare, som icke innehar ordinarie tjänst, skall vara ogynnsammare

ställd i pensionshänseende under uppehållande av vakant folkskollärartjänst

än om han bestred småskollärartjänst. Skolöverstyrelsens förslag syftar till

att åstadkomma likställdhet i detta hänseende. Med hänsyn härtill anser jag

mig i huvudsak kunna godtaga förslaget. Jag ansluter mig även till skolöverstyrelsens

uppfattning att undervisningsskyldigheten för här avsedda

småskollärare skall vara densamma som för folkskollärare. Det torde ankomma

på Kungl. Maj :t att besluta om timarvode för tilläggstimmar i här

avsedda fall.

Skolöverstyrelsen har vidare föreslagit, att här ifrågavarande anordning

skall tillämpas jämväl beträffande biträdande lärare och lärare vid mindre

folkskola ävensom beträffande nomadlärare, lärare vid sjukvårdsanstalt och

barnhem samt övriga befattningshavare, vilka avses i 1 § 2 mom. Arf, i den

mån vederbörande avlagt småskollärarexamen. Även detta förslag anser jag

mig kunna biträda.

Vad åter angår den ifrågasatta löneställningen för här avsedda lärare kan

jag icke ansluta mig till skolöverstyrelsens förslag, att lönen skall utgå

efter löneklassen närmast över den, i vilken läraren är placerad såsom småskollärare.

Erinras må nämligen, att biträdande lärare och lärare vid mindre

folkskola enligt Arf i innehavande anställning äger åtnjuta lön enligt löneklassen

närmast över den, i vilken han är placerad. För ordinarie sådan lärare

skulle alltså uppehållande av folkskollärartjänst icke innebära någon

löneförbättring. Härtill kommer, att nu gällande bestämmelser möjliggör för

småskollärare att vid förordnande å folkskollärartjänst erhålla lön efter den

högsta för extra folkskollärare gällande löneklassen, d. v. s. löneklass 20.

En jämförelse med löneförmånerna till ordinarie småskollärare, som undervisar

i tredje klass enligt kungörelsen 1954: 230, ger dessutom vid handen,

att dylik lärare som uppnått slutlöneklassen skulle erhålla högre lön än en

ordinarie småskollärare i slutlöneklassen som uppehåller vakant folkskollärartjänst

och därvid kan komma att undervisa i vilken som helst av folkskolestadiets

klasser. Den senare läraren skulle enligt skolöverstyrelsens

förslag kunna erhålla lön högst enligt löneklass 19, medan den förre erhåller

lön efter löneklass 18 jämte timarvode för två undervisningstimmar i

veckan, vilket sammanlagt ger mera än lön i 19 löneklassen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

Till undvikande av dessa ojämnheter i lönehänseende vill jag därför förorda,

att småskollärare, som förordnas att med full tjänstgöringsskyldighet

uppehålla folkskollärartjänst, erhåller lön efter den löneklass, som med två

enheter överstiger den i vilken han är placerad såsom småskollärare, dock

lägst efter löneklass 17, som är den lägsta för extra folkskollärare gällande

löneklassen.

De föreslagna bestämmelserna bör, i enlighet med vad jag tidigare förordat,

gälla även biträdande lärare, lärare vid mindre folkskola och sådana

i 1 § 2 mom. Arf nämnda befattningshavare som avlagt småskollärarexamen.

Undantagna från bestämmelserna bör däremot, i anslutning till vad

skolöverstyrelsen föreslagit, vara pensionsavgångna småskollärare, småskollärare,

som avses i kungörelsen 1954:230, samt småskollärare, som undervisar

i hjälpklass på folkskolestadiet och som avlönas enligt av Kungl. Maj:t

den 11 maj 1951 meddelade bestämmelser.

Erforderliga bestämmelser rörande anställnings- och avlöningsförhållandena

för småskollärare m. fl. vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet

uppehålla folkskollärartjänst bör, därest riksdagen icke har något

att erinra däremot, intagas i Arf.

Frågan om tjänstårsberäkning i pensionshänseende för sådana icke-ordinarie

småskollärare, som uppehållit folkskollärartjänst under tid före de

nya bestämmelsernas ikraftträdande, torde få prövas av Kungl. Maj :t i härför

föreskriven ordning.

Skyldighet att mottaga tjänstebostad. I prop. 1955: 98 angående vissa frågor

rörande tjänstebostäderna för folkskolans lärare har uttalats, att vid

bifall till i propositionen framlagda förslag vissa ändringar erfordras i bl. a.

avlöningsreglementet för folkskolan.

Angivna ändringar berör 26 § 1 mom. Arf, vilket stadgande reglerar lärares

skyldighet att mottaga tjänstebostad. Beträffande ändringarnas sakliga

innebörd torde jag få hänvisa till den i förenämnda proposition (s. 15—19)

lämnade redogörelsen.

Avlöningsreglementet för övningslärare

Ändringar i anledning av prop. 1955: 25. I anslutning till riksdagens beslut

i anledning av prop. 1955: 25 bör vissa ändringar ske i avlöningsreglementet

för övningslärare. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta

härom.

Ändringar erfordras vidare bl. a. i stadgan för övningslärare och i timlärarkungörelsen.

Frågan om företagande av dessa ändringar torde framdeles

få anmälas för Kungl. Maj :t.

Resekostnadsersättning m. m. till vissa lärare i övningsämnen. Enligt 7 §

stadgan för övningslärare må i övningslärartjänst med minst 15 veckotimmars

undervisningsskyldighet ingå tjänstgöring vid mer än en skola. I fråga

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 171

om folkskolan avses därvid med skola skoldistrikt. Fyllnadstjänstgöring

kan alltså ej fullgöras vid annan folkskola i samma distrikt.

Ordinarie eller extra ordinarie lärare, som å sin tjänst meddelar undervisning

minst 14 veckotimmar, må därutöver enligt 12 § 1 mom. stadgan

tillgodoräkna högst tre veckotimmar, då fyllnadstjänstgöring föranleder

tidsödande resor.

Medför fyllnadstjänstgöring kostnader för resor, skall dessa enligt 17 §

avlöningsreglementet för övningslärare och 4 § tilläggsbestämmelserna till

reglementet ersättas med skäligt belopp. Resa med järnväg ersättes därvid

efter klass III. Dagtraktamente utgår icke. Där det skulle medföra större

olägenhet för läraren att resa till eller från stationeringsorten samma dag,

som han har fyllnadstjänstgöring å annan ort, och läraren därför övernattar

utom stationeringsorten, må traktamente utgå med elva kronor för natt.

Ersättningens belopp bestämmes av skolöverstyrelsen eller, efter överstyrelsens

bemyndigande, av rektor vid statlig skola eller skolstyrelsen vid annan

skola. För lärare anställd vid folkskola eller fortsättningsskola bestämmes

dock ersättningens belopp av skolstyrelsen, sedan statens folkskolinspektör

avgivit yttrande.

De nu återgivna bestämmelserna är endast tillämpliga å ordinarie och

extra ordinarie övningslärare. De i 23 § avlöningsreglementet intagna bestämmelserna

rörande timlärare innehåller ingen föreskrift om resekostnadsersättning

in. m. Timlärare vid fortsättningsskolan kan emellertid enligt

8 § tilläggsbestämmelserna till reglementet under vissa betingelser erhålla

ersättning för resor mellan bostadsort och kursort samt mellan kursorter

i samband med tillträdande och avslutande av tjänstgöring vid fortsättningsskolan.

I skrivelse den 7 maj 1951 med förslag till kungörelse om bestridande under

budgetåret 1950/51 av kostnaderna för avlöning enligt avlöningsreglementet

för övningslärare m. in. hemställde skolöverstyrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte utfärda föreskrifter, att ersättning för resor i samband med

fyllnadstjänstgöring, skulle utgå även till timlärare. I skrivelse den 26 mars

1952 med överlämnande av ett antal ansökningar från timlärare i övningsämnen

om resekostnadsersättning in. m i samband med tjänstgöring i flera

skolor förnyade skolöverstyrelsen sin ifrågavarande hemställan.

I skrivelse den 29 november 1952 anför Svenska facklärarförbundet bl a,

följande.

Enb0t bestämmelserna i avlöningsreglementet för övningslärare samt kungörelsen

angaende tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet för övmngslarare

kan resekostnads- och traktamentsersättning för övningslärare

flm!Lani-aSt l *amba''ld ™ed fyllnadstjänstgöring. Då emellertid begreppet

fyllnadstjänstgöring för folkskolans lärare förutsätter tjänstgöring "i olika

skoldistrikt har angivna bestämmelser kommit att verka synnerligen orätt
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

vist I de stora norrlandsdistrikten erhålla sålunda inte lärarna reseersättning

vid tjänstgöring vid flera skolor inom samma distrikt trots de stora

avstånden mellan skolorna. Detta medför inte endast eu orättvisa ur lararnas

synpunkt, vilka i flera fall få sina inkomster väsentligt minskade pa

grund av de dryga resekostnaderna, utan medför även att ifragavarande

skoldistrikt ha exceptionella svårigheter att erhålla kompetenta lararkrafter
För

att ernå en tillfredsställande ändring av nuvarande bestämmelser beträffande

utbetalande av rese- och traktamentsersättning till övningslärare

bör inte kravet på fyllnadstjänstgöring upprätthållas for dylik ersättnings

utbetalande Likaledes bör bestämmelserna i 12 § 1 mom. stadgan for ovningslärare

ändras såtillvida, att ordinarie och extra ordinarie lärare, som a sin

tjänst meddelar undervisning minst 14 veckotimmar, därutöver ma tillgodoräkna

högst tre veckotimmar då tjänstgöringen föranleder tidsödande resor.

Även här föreslås sålunda att förmånerna i samband med tidsödande resor

inte skola vara sammankopplade med begreppet fyllnadstjänstgöring.

Förbundet hemställer, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga sådana åtgärder att

resekostnadsersättning och traktamente till övningslärare kommer att utgå

oberoende av om läraren har fyllnadstjänstgöring eller ej; reseersättningen

bör härvid fastställas på sådant sätt att den utgår för samtliga lärare, som

måste förflytta sig mer än tre kilometer mellan de olika skolor, där undervisningen

fullgöres. Vidare hemställes, att ordinarie och extra ordinarie övningslärare

vid folkskolan erhåller rätt att vid tidsödande resor tillgodoräkna

högst tre veckotimmar utöver den fastställda undervisningsskyldigheten

å tjänsten, därest tjänstgöringen utgör minst 14 veckotimmar, oberoende

av om fyllnadstjänstgöring föreligger eller ej.

Över framställningen har skolöverstyrelsen, statens lönenämnd och statskontoret

efter remiss avgivit utlåtanden.

Skolöverstyrelsen ansluter sig i sitt utlåtande till Svenska facklärarförbundets

uppfattning och tillstyrker framställningen, dock med den begränsningen

att avståndet mellan skolorna bör överstiga 5 km för att resekostnadsersättning

skall utgå.

Statens lönenämnd finner i och för sig sakliga skäl tala för att övningslärare,

som tjänstgör vid flera skolor inom samma skoldistrikt, i fråga om

rätt till resekostnadsersättning och traktamente samt rätt att tillgodoräkna

högst tre veckotimmar för tidsödande resor behandlas som om 17 § avlöningsreglementet

för övningslärare, jämförd med 4 § tilläggsbestämmelserna

till samma reglemente, samt 12 § 1 mom. stadgan för övningslärare varit

tillämpliga å honom, d. v. s. som om fall av fyllnadstjänstgöring föreligger.

Statskontoret ifrågasätter, huruvida tillräckliga skäl föreligger att för

folkskolans övningslärare införa generell rätt till resekostnads- och traktamentsersättning,

då fråga icke är om fyllnadstjänstgöring och hänvisar härvid

till 1941 års lärarlönesakkunnigas uttalande (prop. 1950: 234, s. 38), att

fråga om dylik ersättning hör få prövas av Kungl. Maj:t.

I utlåtande den 20 oktober 1953 över ett av särskild utredningsman inom

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 171

ecklesiastikdepartementet den 22 maj 1953 avgivet förslag angående ändrade

grunder för statsbidrag till avlönande av övningslärare samt fördelning

av kostnader för avlöning vid fyllnadstjänstgöring in. m. berör skolöverstyrelsen

de av facklärarförbundet upptagna spörsmålen och anför därvid

bl. a.

Enligt bestämmelserna i 17 § avlöningsreglementet för övningslärare och

4 § tilläggsbestämmelserna till detta reglemente kan resekostnads- och traktamentsersättning

till övningslärare utgå endast i samband med fyllnadstjänstgöring.

Då emellertid begreppet fyllnadstjänstgöring för folkskolans

lärare förutsätter tjänstgöring i olika skoldistrikt, utgår f. n. icke sådan

ersättning till övningslärare vid tjänstgöring vid flera skolor inom samma

distrikt. För att över huvud extra ordinarie och ordinarie övningslärartjänster

skola kunna inrättas inom många skoldistrikt, måste tjänstgöringen förläggas

till skilda skolor inom distriktet. I landsbygdsdistrikten, där avstånden

ofta äro stora mellan skolorna, medföra resorna mellan de olika skolorna

dryga kostnader. Då dessa kostnader åvila läraren, ha svårigheter ofta

yppat sig för distrikten att till sådana tjänster förvärva kompetenta lärarkrafter,

vilket förhallande i sin mån bidragit till att minska distriktens intresse

för inrättande av reglerade övningslärartjänster. Möjligheten till ersättning

för läraren för sådana resor skulle utan tvivel vara ägnad undanröja

dessa olägenheter och därigenom befrämja en mer ändamålsenlig utveckling

av övningslärartjänsterna inom landsbygdsdistrikten, överstyrelsen

föreslår därför en sådan ändring av gällande bestämmelser, att rese- och

traktamentsersättning må utgå till övningslärare vid folk- och fortsättningsskola

vid resa mellan olika skolor inom distriktet, där undervisning

fullgöres, under förutsättning att avståndet mellan skolorna vid sådan resa

överstiger 5 km. ---— Likaledes böra bestämmelserna i 12 § 1 mom. stad
gan

för övningslärare ändras på sådant sätt, att ordinarie och extra ordinal

ie lärare, varom här är fråga, som å sin tjänst meddelar undervisning minst

14 veckotimmar, därutöver må tillgodoräkna högst tre veckotimmar, då

tjänstgöring föranleder tidsödande resor.

Skolöverstyrelsen upptager vidare ånyo i sitt utlåtande frågan om resekostnadsersättning

m. m. till timlärare i övningsämnen. Då stadgandena

härom får anses avse endast ordinarie och extra ordinarie lärare, har överstyrelsen

icke ansett sig kunna utge ersättning för timlärares resor i samband

med fyllnadstjänstgöring. Enligt överstyrelsens mening bör emellertid

ersättning skäligen utgå även för timlärares motsvarande resor. Det kan exempelvis

knappast anses skäligt, att en vikarie, som har timlärarförordnande,

själv skall bekosta sina resor, medan reseersättning utgår till tjänstens

ordinarie innehavare, överstyrelsen erinrar därvid även, att timlärare icke

äger tillgodoräkna tidsödande resor i samband med fyllnadstjänstgöring

såsom visst antal veckotimmar, överstyrelsen hemställer om sådan ändring

a\ ifrågavarande bestämmelser, att möjlighet att erhålla resekostnadsersättning

och traktamente beredes även timlärare i övningsämnen i samband

med fyllnadstjänstgöring.

I likhet med skolöverstyrelsen finner jag starka skäl tala för att timlärare,

som uppehåller ordinarie eller extra ordinarie övningslärartjänst,

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

med vilken är förenad fyllnadstjänstgöring, och som icke kan beredas extra

ordinarie anställning på grund av bristande behörighet eller emedan förordnandet

omfattar kortare tid än en termin, tillerkännes resekostnadsersättning.

Såsom villkor härför bör emellertid gälla, att timläraren fullgör hela

den för tjänsten fastställda undervisningen samt att resekostnadsersättning

skulle ha utgått, därest han varit innehavare av tjänsten. Jämväl traktamente

för natt torde under angivna förutsättningar böra utgå enligt samma grunder

och med samma belopp, som gäller för ordinarie och extra ordinarie övningslärare

med fyllnadstjänstgöring. Däremot bör restid alltjämt icke kunna inräknas

i undervisningsskyldigheten för timlärare.

Vad åter angår de framställda yrkandena, att begreppet fyllnadstjänstgöring

för folkskolans del skulle utsträckas till att avse övningslärares tjänstgöring

vid olika skolor inom samma skoldistrikt, får jag erinra, att jämväl

lärare i kunskapsämnen vid folkskolan kan ha sin tjänstgöring förlagd till

olika skolor inom det skoldistrikt, där de är anställda. Sist angivna lärare

är icke berättigade till av statsmedel utgående resekostnadsersättning in. m.

Jag är därför icke beredd att tillstyrka, att övningslärare vid folkskolan av

statsmedel beredes ersättning för resor mellan olika skolor, då fråga icke

är om fyllnadstjänstgöring vid skola i annat skoldistrikt. Vid sådant förhållande

synes ej heller i angivna fall restid böra få inräknas i undervisningsskyldigheten.

Därest riksdagen icke har något att erinra häremot, torde i 23 § avlöningsreglementet

för övningslärare böra intagas bestämmelse om resekostnadsersättning

och traktamente till timlärare, som uppehåller ordinarie

eller extra ordinarie övningslärartjänst med vilken är förenad fyllnadstjänstgöring.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela beslut i anledning a\

de förenämnda framställningar från enskilda lärare, vilka överlämnats av

skolöverstyrelsen.

Prästlönereglementet

Barntillägg till kyrkoherde i svensk församling i utlandet. Bestämmelserna

i 29 § 8 mom. prästlönereglementet om barntillägg till kyrkoherde i svensk

församling i utlandet torde få ändras efter i princip samma grunder, som i

det föregående föreslagits i fråga om de i 33 § Saar upptagna bestämmelserna

om barnbidrag till utomlands stationerad personal vid utrikesförvaltningen.

Förhöjning av bostadsavdrag för prästerliga tjänstebostäder. I förut omförmälda

prop. 1955: 98 har framlagts förslag till höjning av de i 21 § boställsordningcn

för folkskolans lärare upptagna hyresavdragen för tjänstebostäder.

De föreslagna hyreshöjningarna utgör ett provisorium i avvaktan

på de ställningstaganden i tjänstebostadsfrågorna, som kan bli en följd av

1952 års tjänstebostadsutrednings kommande förslag.

Angivna förslag har jag funnit aktualisera frågan om en höjning jämväl

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 171

av de i 33 § prästlönereglementet upptagna bostadsavdragen, vilka i likhet

med hyresavdragen för folkskolans lärare fastställts på grundval av uppgifter

från 1945 års hyresräkning.

Svenska prästförbundet, som beretts tillfälle att framföra sina synpunkter

på frågan, har därvid uttalat bl. a., att förbundet, enär kännedom om

saken erhållits för sent, icke haft möjlighet att taga ställning till frågan

samt att förbundet anser, att en justering av bostadsavdragens storlek bör

föregås av en utredning, som tar hänsyn till bostädernas standard, deras användning

i församlingsarbetet och övriga faktorer, som i detta fall måste

beaktas.

För folkskolans tjänstebostäder hade de sakkunniga för översyn av vissa

statsbidrag på skolväsendets område i sitt betänkande (SOU 1954: 27) funnit

en generell hyreshöjning med omkring 25 procent böra ske. Detta procenttal

hade valts med hänsyn till att bostadsposten i levnadskostnadsindex

höjts med ungefär detta tal från år 1945 till juni 1954. Det i förenämnda

proposition framlagda förslaget innefattar emellertid en i två hänseenden

differentierad hyreshöjning. Större höjningar föreslås sålunda till en början

för bättre bostäder än för sämre, så att höjningen skall utgöra ungefär 30

procent för A-bostäder, 25 procent för B-bostäder och 15 procent för C-bostäder.

Vidare föreslås ett högre procenttal för nybyggda A-bostäder — bostäder

som tagits i bruk som tjänstebostäder efter utgången av år 1950 —

än för äldre dylika bostäder. I medeltal för samtliga nu befintliga tjänstebostäder

utgör den föreslagna hyreshöjningen ungefär 25 procent.

För de prästerliga tjänstebostäderna är bostadsavdragen ej differentierade

efter bostadskvaliteten på sätt som skett vid folkskolan. För de olika hyresgrupperna

är fastställda ett bostadsavdragsbelopp för domprostar, kyrkoherdar

in. fl. och ett för komministrar m. fl. Bostadsavdragen är beräknade

med utgångspunkt från en såsom normal ansedd bostad om sex rum och

kök för kyrkoherde samt fem rum och kök för komminister, exklusive expeditionsrum.

Prästerliga tjänstebostäder finns — till skillnad mot vid folkskolan

— jämväl i hyresgrupp 5.

Jämväl kyrkoherde- och komministerbostädernas hyror torde komma att

bli föremål för övervägande av tjänstebostadsutredningen, varför en nu företagen

höjning liksom i fråga om folkskolan måste utgöra ett provisorium.

Med hänsynstagande till de i viss mån särpräglade förhållandena beträffande

de prästerliga tjänstebostäderna har jag funnit mig böra föreslå, att

tills vidare bostadsavdragen, såvitt avser hyresgrupperna 1—4, uppräknas

med ungefär 25 procent och att härigenom framkommande avdrag för hyresgrupp

4 göres tillämpliga jämväl för bostäder i hyresgrupp 5. Därest riksdagen

ej har något att erinra häremot, bör ändring av angivna innebörd

företagas i 33 § 5 mom. prästlönereglementet.

Kungörelsen angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor

I förut omförmälda prop. 1955: 25 har jämväl föreslagits vissa ändringar

i löneställningen för rektorer och yrkeslärare vid centrala verkstadsskolor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 171

I anledning av riksdagens beslut i detta avseende torde Kungl. Maj :t få vidtaga

erforderliga ändringar i kungörelsen den 22 juni 1951 (nr 586) angående

statsbidrag till nämnda skolor.

III. Beredskapsersättning i vissa fall

Enligt 37 § 1 mom. Saar utgår enligt bestämmelser, som meddelas av

Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut, avlöningsförstärkningar och

befattningsarvoden m. in. Dylika bestämmelser har meddelats i tilläggsbestämmelserna

till Saar. Enligt bilaga D, avd. II B, till dessa bestämmelser

utgår i vissa angivna fall särskild ersättning för vecka räknat till tjänstemän

vid statens järnvägar, statens vattenfallsverk, försvarets fabriksverk

och Södertälje kanalverk vid fullgörande av s. k. beredskapstjänst. Enligt

avd. III D i nyssnämnda bilaga utgår liknande beredskapsersättningar till

tjänstemän vid försvaret i vissa fall.

Beträffande grunderna för beredskapsersättningarnas bestämmande får

jag hänvisa till de redogörelser härför, som lämnats i prop. 1951: 190 (sid.

8—10), 1952: 204 (sid. 52—54) och 1953: 194 (sid. 19 o. 20).

Med stöd av riksdagens i skrivelse 1948: 351 givna bemyndigande har

Kungl. Maj :t medgivit beredskapsersättning till ytterligare några kategorier

av tjänstemän. Dessa beslut torde nu böra underställas riksdagens prövning.

Genom beslut den 3 september 1954 har Kungl. Maj :t sålunda på framställning

av försvarets civilförvaltning, med giltighet tills vidare från och med

den 1 april 1953 räknat, bemyndigat ämbetsverket att, på därom av chefen

för Ostkustens marindistrikt gjord framställning, medge att till kryptoutbildat

kanslibiträde, som bestrider beredskapstjänst för kryptotekniker vid

marindistriktet, ersättning må utbetalas enligt de grunder, som enligt a\d.

III D förenämnda bilaga gäller angående ersättning till civil personal med

telefonistgöromål, som bestrider beredskapstjänst.

Kungl. Maj :t har vidare med anledning av en av chefen för marinen gjord

framställning genom beslut den 10 september 1954 medgivit, att förrådsmästare

vid vissa drivmedelsförråd må för dem åvilande beredskapstjänstgöring

beredas motsvarande ersättning, som enligt avd. III D förenämnda

bilaga utgår till vid där avsedd central drivmedelsanläggning anställd förrådsförvaltare

eller förrådsmästare, som utöver ordinarie arbetstid tas i anspråk

för bevakningstjänst.

Jag torde vidare få anmäla, att försvarets civilförvaltning i skrivelse den

4 februari 1955, med överlämnande av en av chefen för Västkustens marindistrikt

hos ämbetsverket gjord framställning, hemställt om bemyndigande

att på därom av cheferna för Sydkustens och Västkustens marindistrikt

gjorda framställningar medge, att till kanslibiträde, som bestrider beredskapstjänst

vid marindistrikten, må utbetalas ersättning enligt samma grunder

som tidigare medgivits beträffande motsvarande befattningshavare vid

Ostkustens marindistrikt.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

I ärendet har upplysts, att behov av beredskapstjänstgöring icke torde

föreligga för kryptoutbildad civil personal vid övriga marindistrikt eller vid

kustartilleriet. Icke heller inom armén eller flygvapnet skulle så vara fallet.

För den av ärendet berörda personalen synes föreligga motsvarande tjänstgöringsförhållanden

som vid Ostkustens marindistrikt. Med hänsyn härtill

finner jag mig kunna biträda framställningen. Därest riksdagen godkänner

det den 3 september 1954 lämnade bemyndigandet och icke heller i övrigt

har något att erinra häremot, torde begärt bemyndigande för försvarets civilförvaltning

få meddelas att gälla fr. o. m. den 1 januari 1955.

IV. Löneförmåner till deltagare i kurser i företagsdemokrati

Frågan om ersättning till deltagare i kurs i företagsdemokrati upptogs ursprungligen

av Statstjänarkartellen i skrivelse den 14 februari 1949. Efter

att ha framhållit behovet av särskilda kurser i företagsdemokrati för tjänstemän

och arbetare, som fungerar som ledamöter i företagsnämnd eller som

1''öretagsombud, hemställde kartellen, att inom statsförvaltningen anställda

tjänstemän och arbetare måtte vid deltagande i av personalorganisation

anordnad kurs i företagsdemokrati äga åtnjuta, tjänstemän oavkortad lön

och arbetare semesteravlöning, jämte för båda kategorierna fria resor till och

från den plats där dylik kurs hålles.

Efter remissbehandling av framställningen upptog föredragande statsrådet

frågan i prop. 1950: 139. Därvid anförde föredraganden bl. a.

De organ för information och samråd, som under benämningen företagsnämnder

kommit till stånd inom försvaret, kommunikationsverken och vissa

delar av den allmänna civilförvaltningen, utgöra ett viktigt led i strävandena

att på olika vägar rationalisera statsförvaltningen och samtidigt skapa arbetsförhållanden,

vilka äro ägnade att öka arbetsglädjen och trivseln hos

de anställda. Då företagsnämndernas (företagsombudens) verksamhet i produktionsfrämjande

syfte kan bliva av stort värde för statsverket, om dessa

organ rätt handhava sin uppgift, synes det mig angeläget, att ledamöterna

och deras suppleanter — såväl representanterna för de anställda som de av

loretagsledningen utsedda — äro väl skickade för sin uppgift.

Föredraganden fann en utbildningsverksamhet av företagsnämndernas ledamöter

betydelsefull och värd statens stöd. Därvid var det dock angeläget,

att myndigheterna själva tog aktiv del i de föreslagna kursernas organisation.

Kursplanerna borde därför göras upp av myndighet och personalorganisationer

i samråd och det slutliga fastställandet förbehållas myndigheten,

som även skulle ha att fastställa antalet kursdeltagare. Under angivna förutsättningar

föreslogs, att kursdeltagare skulle erhålla rätt att bibehålla oavkortad

lön under kurs samt förmånen av fria resor enligt billigaste färdsätt till

och från kurs. Rätten att bibehålla oavkortad lön begränsades dock i propositionen

till två dagar jämte, i förekommande fall, erforderlig restid. Beträffande

kostnaderna för kost och logi till kursdeltagare borde dessa falla

på de medverkande personalorganisationerna i vad det gällde personalens

representanter. I fråga om kursdeltagare, som representerade verksledningen,

ansågs dock dessa kostnader böra stanna å organisationerna endast i den

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 171 33

mån överenskommelse härom träffades mellan myndigheten och organisationerna.

Genom riksdagens skrivelse den 9 maj 1950, nr 169, bemyndigades Kungl.

Maj :t, att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen föreslagits

meddela bestämmelser i ämnet. Bestämmelserna utfärdades genom cirkulär

till statsmyndigheterna den 9 juni 1950, nr 352, varvid dock undantogs

sådan personal, för vilken överenskommelsen om inrättande av företagsnämnder

har karaktären av kollektivavtal. För den huvudsakliga delen av

denna grupp, anställda inom försvaret, har sedermera överenskommelse om

motsvarande förmåner träffats mellan försvarets avtalsdelegation och Försvarsverkens

civila personals förbund.

Statlig befattningshavare äger enligt cirkuläret bl. a. rätt att efter medgivande

av myndigheten vid deltagande i kurs i företagsdemokrati m. m.

bibehålla oavkortad lön under två dagar jämte restid. Såsom förutsättningar

härför gäller enligt cirkuläret bl. a., att kursen skall anordnas av vederbörande

myndighet och personalorganisationerna gemensamt, att kursplanen

skall slutligt fastställas av myndigheten samt att myndigheten skall fastställa

antalet kursdeltagare.

I skrivelse den 16 februari 1955 har Statstjänarkartellen återkommit till

frågan och föreslår en förlängning av kurstiden. Efter att ha framhållit att

kurser av så kort varaktighet som två dagar icke ger tillräckligt utrymme

för en önskvärd behandling av de frågor, som bör förekomma vid företagsnämndskurserna,

hemställer kartellen, att bestämmelserna om ersättning

för deltagande i kurser beträffande företagsnämndernas verksamhet ändras

på det sättet att begränsningen till två dagar med rätt till oavkortad lön

upphäves eller, om detta förslag icke bifalles, att antalet dagar utökas från

två till fem. Till stöd för detta förslag har kartellen anfört i huvudsak följande.

Under den tid företagsnämnderna verkat har på skilda områden en rätt

betydande kursverksamhet ägt rum. Som exempel kan nämnas, att inom

Järnvägsmannaförbundets verksamhetsområde år 1952 ordnats 12 tvådagarskurser

med 550 deltagare, under januari—april år 1955 är 11 kurser planerade

med 550 deltagare, och att inom Telegraf- och telefonmannaförbundets

verksamhetsområde under åren 1952—54 ordnats 7 kurser. Även på

andra områden av statsförvaltningen har kursverksamhet ordnats eller för

den närmaste tiden planerats.

Allt efter som företagsnämndernas verksamhet fortgått och utvidgats

har det visat sig att kurser av så kort varaktighet som två dagar inte

ger tillräckligt utrymme för en önskvärd behandling av de frågor, som bör

förekomma vid kurserna. För att kursdeltagarna icke endast genom föreläsningar

skall beredas möjlighet till elementär kunskap om ramen för

företagsnämndernas uppgifter och arbetssätt utan också genom grupparbete

beredas möjligheter till mera ingående diskussioner om olika detaljfrågor

och om nämndarbetets utveckling synes det nödvändigt att kurserna i fortsättningen

får omfatta flera dagar än hittills.

‘i Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sanil. Nr 171

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

Över Statstjänarkartellens framställning har, efter remiss, utlåtanden avgivits

av statskontoret och statens lönenämnd.

Statskontoret har för sin del icke funnit, att enbart på grundval av föreliggande

framställning åtgärder kan vidtagas för en förlängning av antalet

kursdagar med oavkortad lön och såsom skäl härför framhållit i huvudsak

följande.

Innan ställning tages till framställningen synes närmare böra klarläggas,

huruvida vederbörande myndigheter, som ha att fastställa kursplanerna,

anse det oundgängligen påkallat, att ytterligare dagar avses för kursverksamheten.

Ämbetsverket håller vidare före, att rätten till oavkortad lön även

i fortsättningen bör begränsas till visst antal dagar.

Statens lönenämnd har ansett, att med hänsyn till de villkor, som är förknippade

med rätten till oavkortad lön för deltagare i kurser i företagsdemokrati

in. in., betänkligheter icke behöver möta mot ett upphävande av

den nuvarande begränsningen till två dagar. Lönenämnden har fördenskull

tillstyrkt bifall till vad Statstjänarkartellen i första hand hemställt.

I de värderingar av företagsnämndernas viktiga uppgifter som samarbetsorgan

mellan de statliga myndigheterna och deras personal, som kom

till uttryck i 1950 års proposition, vill jag gärna instämma. Det synes mig

också angeläget nämna, att sedan statsmakterna senast hade anledning behandla

denna fråga en ytterligare utbyggnad av nämndverksamheten har

skett inom statsförvaltningen. Sålunda finnes numera även vid de flesta

myndigheter inom den allmänna civilförvaltningen inrättade s. k. samarbetsnämnder.

För närvarande finnes företags- eller samarbetsnämnder

inrättade inom 53 statliga verk och myndigheter. Nämnderna fördelar sig

på 12 centrala och 685 lokala nämnder. Den personal, som beröres av nämndernas

verksamhet, uppgår till omkring 215 000. Inom civildepartementet

har numera också i likhet med vad som tidigare skett inom Svenska arbetsgivarföreningens

verksamhetsområde en speciell tjänsteman fått i uppdrag

att centralt handlägga samarbetsfrågorna och främja samarbetsorganens

verksamhet.

Den särskilda form av skolningsverksamhet i de företagsdemokratiska

frågeställningarna, som introducerats på det statliga området med gemensamma

kurser för saväl arbetsgivarens som personalens representanter i

nämnderna, har enligt vad jag inhämtat slagit synnerligen väl ut vid de

kurser, som hittills kommit till stånd. Eu dylik gemensam utbildning synes

mig också ligga helt i linje med företagsdemokratiens grundtankar.

Mot Statstjänarkartellens uppfattning, att kurser av så kort varaktighet

som två dagar icke ger tillräckligt utrymme för en önskvärd behandling av

de frågor som bör förekomma vid företagsnämndskurserna, har ingen gensaga

rests från remissinstansernas sida. Det råder dock olika meningar mellan

statskontoret och lönenämnden, huruvida det även i fortsättningen i

bestämmelserna för kursverksamheten generellt skall fastställas ett°visst

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

35

antal dagar för rätt till oavkortad lön eller om denna begränsning skall

upphävas och myndigheterna var för sig skall få bestämma kursernas

längd. De erfarenheter, som hittills samlats i civildepartementet angående

företags- och samarbetsnämndernas verksamhet inom statsförvaltningen,

och den begränsade kursverksamhet, som hittills bedrivits, ger icke något

entydigt svar på den frågan. Att den nuvarande kurstiden av två dagar är

för kort — framförallt genom praktiserandet av den nya studieformen

grupparbete — torde dock stå klart. Jag vill i detta sammanhang erinra om

att Kungl. Maj :t efter framställning av försvarets centrala företagsnämnd

den 26 november 1954 medgivit, att tjänsteman, som i egenskap av representant

för myndighet deltog i en planerad tredagarskurs, fick bibehålla

oavkortad lön under dessa dagar. Ersättningen till personalrepresentanterna

under den tredje dagen bestreds i detta fall av personalorganisationen.

Den lämpligaste lösningen av förevarande spörsmål torde vara, att den

generella rätten för kursdeltagare att erhålla oavkortad lön för här avsedda

kurser i företagsdemokrati tills vidare begränsas till tre dagar. Kungl. Maj:t

bör dock efter framställning från myndighet och efter prövning av de uppgjorda

kursplanerna kunna medge förlängning av denna tid. I den mån som

kurser i framtiden i ökad utsträckning kommer till stånd och ytterligare

erfarenheter vinnes om deras lämpligaste planering samt om deras värde

för statsverket, bör Kungl. Maj:t genom ändrade bestämmelser antingen

kunna generellt höja antalet kursdagar eller i enlighet med Statstjänarkartellens

av lönenämnden tillstyrkta förslag upphäva den generella begränsningen.

Jag förutsätter vidare, alt såsom hittills såväl myndigheter som personalorganisationer

skall ställa föreläsare till förfogande för kurserna. I

den mån tjänsteman, som ej är ledamot i företagsnämnd, av myndighet beordras

alt hålla föreläsningar vid kurs, föreligger tjänsteresa, för vilken

resekostnads- och traktamentsersättning utgår i vanlig ordning.

Liksom hittills bör bestämmelserna icke omfatta sådana personalrepresentanter,

för vilka överenskommelsen om inrättande av företagsnämnder

har karaktären av kollektivavtal. För denna personal bör det, såsom nu är

fallet, ankomma på vederbörande myndighet att med personalorganisationerna

överenskomma om ifrågavarande förmåner.

Föreslagna grunder för ersättning till deltagare i kurser för ledamöter i

företags- eller samarbetsnämnd torde böra underställas riksdagens prövning.

Därest de vinner riksdagens godkännande, torde jag senare få för Kungl.

Maj :t anmäla frågan om utfärdande av bestämmelser i ämnet.

Hemställan

Vad jag i det föregående under 1 -IV förordat bör i princip träda i kraft

den 1 juli 1955. Det torde få ankomma på Kungl. Maj it alt utfärda de

övergångsbestämmelser, som kan befinnas erforderliga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, atl Kungl. Maj:t måtle

föreslå riksdagen att

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

A. bemyndiga Kungl. Maj:t att

1) vidtaga ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente

den 30 juni 1948 (nr 436) i huvudsaklig överensstämmelse

med det såsom bilaga vid statsrådsprotokollet i ärendet

fogade författningsförslaget,

2) vidtaga ändringar i avlöningsreglementet för folkskolan

den 30 juni 1948 (nr 437), avlöningsreglementet för övningslärare

den 9 juni 1950 (nr 386), prästlönereglementet

den 29 juni 1951 (nr 577) samt kungörelsen den 22 juni 1951

(nr 586) angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor i

huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående under

II förordats,

3) utfärda de övergångsbestämmelser, som kan bli erforderliga

i anledning av förenämnda förslag,

4) meddela bestämmelser angående beredskapsersättning

till kryptoutbildade kanslibiträden vid Sydkustens och Västkustens

marindistrikt i huvudsaklig överensstämmelse med

vad i det föregående under III förordats,

5) utfärda ändrade bestämmelser angående avlöningsförmåner

för befattningshavare i statens tjänst vid deltagande i

kurser i företagsdemokrati in. m. i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående under IV förordats;

B. godkänna av Kungl. Maj:t meddelade beslut angående

ersättning för beredskapstjänstgöring till dels kryptoutbildat

kanslibiträde vid Ostkustens marindistrikt och dels förrådsmästare

vid vissa marinens drivmedelsförråd.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Uno Wilhelmsson

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj.ts proposition nr 171

37

Bilaga

Förslag

till

kungörelse om ändring i statens allmänna avlöningsreglemente

den 30 juni 1948 (nr 436)

Härigenom förordnas,

att följande författningsrum i statens allmänna avlöningsreglemente den

30 juni 19481 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, nämligen

dels de allmänna bestämmelserna i 1 § 1 inom., 3 § 1 mom. och 41 § 3 mom.,

dels de särskilda bestämmelserna i 4, 7, 13—15, 33, 39 och 41 §§, dels ock

28 §.

1 §•

Reglementets tillämpningsområde m. m.

1 mom. Detta reglemente---— i Umeå;

f) rektorer och lärare vid statsunderstödda särskolor för psykiskt efterblivna

och epileptikerskolor (särskolorna, epileptikerskolorna), med undantag

av lärare i gymnastik och i hushållsgöromål; samt

g) tjänstemän vid ---— riksdagens beslut.

3 §•

För reglementets tillämpning grundläggande bestämmelser

1 mom. I reglementet----särskilda bestämmelserna.

Med universiteten---och skogshögskolan.

Med läroverk m. fl. läroanstalter avses försvarets läroverk, de allmänna

läroverken, statens skolköksseminarium, folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna,

läroanstalterna för blinda, vårdanstalten för blinda med komplicerat

lyte, skolorna för döva, de högre tekniska läroverken, konstfackskolan,

sjöbefälsskoilorna, de högre kommunala skolorna, privatläroverken,

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, seminariet för huslig utbildning

i Umeå, särskolorna och epileptikerskolorna.

Med länsstyrelserna---- — med landshövding.

Med statens---Södertälje kanalverk.

1 Senaste lydelse, se

beträffande de allmänna bestämmelserna i 1 § 1 mom. och 3 § 1 moin. samt de särskilda

bestämmelserna i 4, 7, 13, 14, 33 och 39 §§ 1954: 342,

beträffande 28 §, de allmänna bestämmelserna i 41 § 3 mom. och de särskilda bestämmelserna

i 41 § 1954: 760, samt

beträffande de särskilda bestämmelserna i 15 § 1953: 347.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 171

4§.

Tjänsters inrättande och lönegradsplacering

B. Särskilda bestämmelser

Försvaret

Sammanlagda antalet icke-ordinarie furirsbeställningar respektive beställningar

för fältflygare och flygnavigatörer på aktiv stat i lönegraderna Mg

10, Me 10 och Me 11 bestämmes av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens

beslut. Sådan innehavare av furirsbeställning eller beställning för fältflygare

eller flygnavigatör, som ej uppnått 20 års ålder, skall vara placerad i lönegraden

Mg 10. Annan innehavare av icke-ordinarie furirsbeställning eller

beställning för fältflygare av 2. graden eller flygnavigatör av 2. graden skall

vara placerad i lönegraden Me 10 till och med det kalenderkvartal, då han

under tre år innehaft furirsbeställning respektive nämnd beställning för fältflygare

eller flygnavigatör på aktiv stat eller enligt av Kungl. Maj :t meddelade

bestämmelser kan räkna minst sex års anställning såsom manskap, och

i lönegraden Me 11 för tiden därefter.

Extra ordinarie —- —• — meddelade bestämmelser.

Andra icke-ordinarie----riksdagens beslut.

Antalet anställningshavare---- Kungl. Maj :t.

Bank- och fondinspektionen. Sparbanksinspektionen

Universiteten och vissa högskolor

Läroverk m. fl. läroanstalter

De tjänster vid högre kommunala skolor, privatläroverk, fackskolan för

huslig ekonomi i Uppsala, seminariet för huslig utbildning i Umeå, särskolor

och epileptikerskolor, å vilka reglementet äger tillämpning, inrättas av

vederbörande kommunala myndigheter eller huvudmän i enlighet med beslut

eller bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t. Tjänsterna lönegradsplaceras

därvid i enlighet med bestämmelser meddelade av Kungl. Maj :t

med stöd av riksdagens beslut.

H ushållningssällskapen. Skogs vårds styrelserna

Statens af färsdrivande verk

7 §.

Förening av tjänst med tjänstebefattning eller uppdrag

B. Särskilda bestämmelser

Högsta domstolen. Regeringsrätten. Häradsrätterna. Vattendomstolarna

Försvaret

Universiteten och vissa högskolor

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 171

39

Läroverk m. fl. läroanstalter

Lärare må---i sänder.

Tjänsteman vid särskolorna eller epileptikerskolorna skall söka i 1 mom.

avsett tillstånd hos särskolinspektören eller, om denne icke lämnar dylikt

tillstånd, hos skolöverstyrelsen. Vad i 1 mom. sägs om den, som tillsatt

tjänstebefattning eller meddelat uppdrag, skall beträffande sådan tjänsteman

avse skolöverstyrelsen. Utöver vad i andra stycket av nämnda moment

stadgas skall iakttagas, att skolstyrelsen skall höras, innan tillstånd beviljas.

Utan särskilt---å rektorsexpeditionen.

Provinsialläkarstaten. Veterinårstaten

Länsstyrelserna

13 §.

Ordinarie tjänstemans förflyttningsskyldighet

B. Särskilda bestämmelser

Försvaret

Universiteten och vissa högskolor

Läroverk m. fl. läroanstalter

Ordinarie lärare vid högre kommunal skola samt rektor eller lärare vid

särskola eller epileptikerskola är pliktig att låta förflytta sig till annan ordinarie

tjänst vid statlig eller kommunal läroanstalt, som avses i 3 § 1 mom.

tredje stycket, eller till lärartjänst vid folkskoleväsendet, allt då sådant erfordras

vid i vederbörlig ordning beslutad omorganisation av den skolform

tjänstemannen tillhör eller för indragning av övertalig lärartjänst eller då

eljest synnerliga skäl därtill äro.

Vid privatläroverk---i Umeå.

Hushållningssällskapen. Skogsvårdsstyrelserna

Länsstyrelserna

14 §.

Ordinarie tjänstemans avgångsskyldighet m. m.

B. Särskilda bestämmelser

Utrikesdepartementet. Beskickningar och konsulat

Försvaret

1. Innehavare av militär beställning, vilken tillhör någon av lönegraderna

Ma 30—37 eller lönegrad med beteckningen Mo, eller av civilanilitär beställning,

vilken tillhör någon av lönegraderna Ca 29—37 eller lönegrad med beteckningen

Co, är pliktig att avgå från beställningen, där så finnes påkallat

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

med hänsyn till statens intressen. Beslut härom meddelas av Kungl. Maj:t

efter förslag av vederbörande försvarsgrenschef. Innan sådant förslag avgives,

skola yttranden hava inhämtats från övriga beställningshavaren överordnade

myndigheter eller chefer. Beställningshavaren skall, innan beslut meddelas,

hava beretts tillfälle att inkomma med yttrande i ärendet.

Med stöd---riksdagens beslut.

Därest beställningshavare--- — stycket sagts.

I första--- — intressen stridande.

2. Angående skyldighet —--- gällande tjänstepensionsreglemente.

15 §.

Icke-ordinarie tjänstemans entledigande

B. Särskilda bestämmelser

Försvaret

Oavsett vad i 1 mom. sägs skall furirsbeställning samt beställning för fältflygare

av 2. graden och flygnavigatör av 2. graden, vilken tillträtts före

utgången av första kontraktsperiod för anställning såsom manskap, innehavas

intill utgången av nämnda period, så framt ej avgång dessförinnan

medgives i enlighet med bestämmelser meddelade av Kungl. Maj :t.

Läroverk in. fl. läroanstalter

28 §.

De fall då löneavdrag skall tillämpas

A. Allmänna bestämmelser

I. Tjänstledighet: Tjänsteman-----början tillhör.

II. Arbete vid--— — vidkännas C-avdrag.

III. Avstängning från tjänstgöring m. m.: Om avstängning och löneavdrag

i vissa fall stadgas i lagen om avstängning av domare och med stöd därav

meddelade föreskrifter; och skall vad nedan i andra och tredje styckena

töreskrives icke gälla tjänsteman, som är avstängd jämlikt sagda lag.

Är tjänsteman avstängd från tjänstgöring, enär han vägrar underkasta

sig ålagd läkarundersökning, förfares med lönen i enlighet med av Kungl.

Maj:t meddelade bestämmelser eller beslut.

Är tjänsteman avstängd från tjänstgöring av annan-----lön utbetalas.

IV. Tjänsteman avhåller----— vidkännas C-avdrag.

V. Tjänsteman, tillhörande —--90 dagar.

B. Särskilda bestämmelser

Högsta domstolen. Regeringsrätten. Häradsrätterna

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

41

Försvaret

1. a) Vad under I, punkt 5 sägs om verket skall avse försvarsväsendet.

I fråga om lön vid tjänstledighet för studier för fortsatt militär utbildning

eller för förvärvande av kompetens till vinnande av civil anställning

gälla för innehavare av beställningar i lönegraderna Mha 1 och 2, Me 10

och 11 samt beställningar för fältflygare och flygnavigatörer i lönegraderna

Me 14 och 16 särskilda av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.

b) Vid tjänstledighet---samma kalenderår.

Vid tjänstledighet, som avses under I, punkt 6 b) under 1), äger innehavare

av beställning med lönegradsbeteckningen Mha samt beställningshavare

i lönegraden Mg 10, Me 10 eller Me 11 och fältflygare i lönegraden

Me 14 eller Me 16 ålnjuta oavkortad lön, i förekommande fall lön med sjukpenningavdrag.

.

Vad i föregående stycke sägs skall gälla jämväl vid tjänstledighet, som i

annat fall än som avses under I, punkt 6 b) under 1), är föranledd av skada,

som enligt försvarets civilförvaltnings bedömande skulle ha medfört rätt till

ersättning enligt lagen oan yrkesskadeförsäkring, därest sagda lag varit å

anställningshavaren tillämplig; dock endast under förutsättning att den av

skadan föranledda tjänstledigheten sträcker sig utöver tid motsvarande den

i It § sagda lag angivna samordningstiden. Vad under I, punkt 6 c), föreskrives

angående reglering av under samordningstiden utbetald lön skall

härvid äga motsvarande tillämpning.

c) Där sådant--- — av kalenderåret.

2. Vad under III föreskrives---i förvarsarrest.

Vad under III sägs---för krigsmän.

Kon junktnrinstitutet

Läroverk m. fl. läroanstalter. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
1.

a) I stället----visst ämne.

I nästföregående----samma ordningsnummer.

b) Vid tjänstledighet---en följd.

Vid tjänstledighet, som avses i nästföregående stycke, skall sådan rektor

i lönegrupp I eller II vid särskola eller epileptikerskola, som är hänförd till

avdragsgrupp 3, till och med det redovisningsår, varunder han fyller 39 ai.

äga åtnjuta oavkortad lön, i förekommande fall lön med sjukpenningavdrag,

under högst 10 dagar av ett och samma redovisningsår.

c) Vad under I sägs om visst högsta antal dagar av ett och samma kalenderår

skall, såvitt angår de högre kommunala skolorna, privatläroverken,

tackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, seminariet för huslig utbildning

i Umeå, särskolorna och epileptikerskolorna, i stället avse delta högsta antal

dagar av ett och samma redovisningsår.

2. I den mån icke vederbörande myndighet annat medgiver, skall tjänsteman

med rätt till ferier därunder vidkännas A-avdrag, om han under innehav

av statlig anställning eller icke-statlig anställning med avlöning enligt

av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser under de båda senaste terminerna

före feriernas början vidkänts (''.-avdrag av annan anledning än offentligt

uppdrag eller åtnjutit under I, punkt 6 a) eller d) avsedd tjänstledighet så

lång tid, att återstoden icke uppgår till 60 dagar. Vad nu sagts avser icke

fall, då på grund av tjänstledighet under ferierna eller av annan anledning

större löneavdrag än A-avdrag är tillämpligt. Vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården, de högre kommunala skolorna, privatlärover
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

ken, fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, särskolorna och epileptikerskolorna

skall härutöver gälla att, om tjänsteman under berörda två terminer

vidkänts C-avdrag mer än 120 dagar, det ankommer på skolöverstyrelsen

eller, vad angår statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården,

på socialstyrelsen att bestämma, huruvida större löneavdrag än A-avdra«

skall tillämpas under ferietiden.

Vad i —--är terminsindelad.

3. Lärare eller -— -—■ — eller avkortad.

Inställes, inskränkes —--annorlunda föreskriver.

Konsthögskolan. Musikaliska akademien med musikhögskolan. Universiteten

och vissa högskolor. Farmacevtiska institutet. Gymnastiska centralinstitutet.

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Statens anstalt

för fallandesjuka

Provinsialläkarstaten. Veterinärstaten

Lots- och fyrstaten

Länsstyrelserna

Statens affårsdrivande verk

33 §.

Särskilda ersättningar

B. Särskilda bestämmelser

Utrikesdepartementet. Beskickningar och konsulat. Försvarsattachéer och

biträdande försvarsattachéer

1. Tjänsteman vid ----finnas lämpliga.

2. Kabinettssekreteraren i--— för år.

3- a) Tjänsteman vid ----- särskilt angives.

Ortstillägg utgår---och attaché.

■ BarT\bidra3l utgår, därest tjänsteman på grund av försörjningsplikt underhåller

barn under 19 års ålder, vilket är svensk medborgare, med 1 000 kron0r/ornett

°ch 750 kronor för varJe ytterligare barn under 10 års ålder samt

med 3 000 kronor for varje barn, som fyllt 10 år, allt för år räknat. Kungl.

medgiva, att barnbidraget för barn, som fyllt 10 år, må utgå

med högre belopp, därest barnet erhåller utbildning vid undervisningsanstalt.

.1 Sverige eller eljest särskilda omständigheter det föranleda.

Tjänsteman, som åtnjuter barnbidrag för barn, vilket erhåller utbildning

vid undervisningsanstalt i Sverige, må vid förflyttning till ort inom riket

uppbära bidraget intill utgången av det kalenderhalvår, under vilket förtlyttnmg

till Sverige skett; dock äger Kungl. Maj:t med hänsyn till särskilda

omständigheter medgiva att bidraget må bibehållas under högst ett

ar efter förflyttningen.

Föi barn, om vilket tjänstemannen icke har vårdnaden, må barnbidrag i

intet fall utgå med mer än vad tjänstemannen jämlikt dom eller avtal är

pliktig utgiva såsom underhållsbidrag för barnet.

Barnbidrag utgår jämväl till pressattaché och attaché.

Utomeuropeiskt tillägg---såsom löjtnant.

Chargé d’affairestillägg ----för år.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

Bidrag för inköp av bil utgår, därest tjänsteman vid utrikesförvaltningen

för första gången förordnats att i egenskap av sändebud tjänstgöra såsom

chef för beskickning, med 10 000 kronor.

Ersättning för hållande av bil--- 500 kronor.

Ersättning för bilresor---stationering utomlands.

Förflgttningsbidrag utgår--— inom utrikesförvaltningen.

Språktillägg utgår---må utgå.

b) Ortstillägg, barnbidrag---utom verksamhetsområdet.

c) I fråga---- förhöjda tilläggsförmåner.

Vid tillämpningen ——— egen tjänst.

Försvaret

Universiteten och vissa högskolor

Läroverk m. fl. läroanstalter. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
Folkskolinspektionen
Lantbruksattachéerna
Lantbruksattaché

äger åtnjuta ortstillägg, barnbidrag och utomeuropeiskt

tillägg jämlikt av Kungl. Maj:t meddelade särskilda bestämmelser.

Flginge hingstdepå och stuteri

Representationsbidrag utgår till chefen för Flyinge hingstdepå och stuteri

med 750 kronor för år.

Provinsialläkarstaten

Länsstyrelserna

Statens af färs drivande verk

39 §.

Tjänstedräkt och tjänstetecken m. m.

B. Särskilda bestämmelser

Försvaret

1. För militära---nedan sägs.

2. Innehavare av---—- centrala förvaltningsmyndighet.

I vad----Kungl. Maj :t.

3. Beställningshavare tillhörande någon av lönegraderna Ma, Me och Mg

10 samt Ma och Me 11, fältflygarc och flygnavigatörer tillhörande någon av

lönegraderna Me 14 och Me 16 ävensom hjälptekniker vid flygvapnet ma

såsom lån erhålla beklädnad och övrig för tjänsten erforderlig utrustning.

I den mån fråga icke är om persedlar, vilka enligt punkt 4 a) här nedan

må utan ersättning utlånas till ordinarie beställningshavare, skall vederbörande

härför månadsvis i efterskott erlägga ersättning med belopp, som

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

fastställes av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av vederbörande

centrala förvaltningsmyndighet. Ersättningen skall i fråga om

uniformspersedlar motsvara hälften av statsverkets beräknade självkostnad

och beträffande övriga persedlar hela självkostnaden.

4. a) Annan beställningshavare---hörande utrustning.

I övrigt---viss tid.

b) Sådan under---uppburit ekiperingshjälp.

c) För underhåll--- — prövas skäligt.

Rätt till--- — centrala förvaltningsmyndighet.

Läroverk m. fl. läroanstalter

Bestämmelserna i denna paragraf äga icke tillämpning vid de högre kommunala

skolorna, privatläroverken, fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala,

seminariet för huslig utbildning i Umeå, särskolorna eller epileptikerskolorna.

Hushållningssällskapen. Skogs vårds styrcls erna

Länsstyrelserna

41 §.

Grundläggande bestämmelser om sjukvård

A. Allmänna bestämmelser

3 inom. I fall, som avses i 28 § III första och tredje styckena samt IV,

skall tjänsteman avstå från ersättning av statsmedel, varom i detta kapitel

förmäles.

B. Särskilda bestämmelser

Högsta domstolen. Regeringsrätten

Försvaret

1. Beställningshavare med —--Kungl. Maj:t.

2. Beställningshavare med lönegradsbeteckningen Mha, beställningshavare

i lönegraden Mg 10, Me 10 eller Me 11 samt fältflygare och flygnavigalör

i lönegraden Me 14 eller Me 16, som vid anställningens upphörande är

i behov av sjukvård, äger enligt de närmare bestämmelser, som meddelas

av Kungl. Maj :t, bibehållas vid sin rätt till ersättning för kostnader för sjukvård

så länge sjukdomen varar, dock högst ett år efter anställningens upphörande.

3. Angående rätt---särskilt stadgas.

Universiteten och vissa högskolor

Läroverk m. fl. läroanstalter

Rektorer och lärare i avdragsgrupp 2 eller 3 vid de högre kommunala

skolorna, privatläroverken, fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, seminariet

för huslig utbildning i Umeå, särskolorna och epileptikerskolorna

erhålla, med iakttagande av vad här nedan särskilt föreskrives, ersättning

av statsmedel för kostnader för sjukvård i den omfattning och under de

villkor, som i detta kapitel stadgas eller av Kungl. Maj:t för särskilt fall

bestämmas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 171

Vid bestämmande —---förmånen åtnjutits.

Från det---av statsmedel.

Beslut om---av skolöverstyrelsen.

Hushållningssällskapen. Skogsvårdsstyrelserna

Länsstyrelserna

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1955.

550677

Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:306 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående dels ombyggnad av järnvägen å sträckan Sölvesborg—Hörviken till normalspår m. m. och dels anslag a1 i texten
  2. SU 1955:134 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 10 i texten