Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område m. m

1955-03-10 · 321 sidor, varav 148 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 148 av 321 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:180, Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180 år 1955

1

Nr 180

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder i

prisreglerande syfte på jordbrukets område m. m.;

given Stockholms slott den 31 mars 1955.

Kungl. Maj:t vill hänned, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående förbud mot viss användning av denaturerad

spannmål;

2) förordning om upphävande av förordningen den 29 maj 1933 (nr 234)

angående användande av svensk havre vid gryn- och mjöltillverkning m. m.;

3) förordning angående upphävande av förordningen den 24 maj 1934

(nr 172) om skatt å kli;

4) förordning angående slaktdjursavgift;

5) förordning angående ändrad lydelse av 6 a § förordningen den 21 december

1951 (nr 830) om införsel och utförsel av margarinvaror samt om

kontroll över tillverkningen av dessa varor; samt

6) förordning angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror,

in. m.;

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sam. B. Norup

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sedan överenskommelse träffats mellan statens jordbruksnämnd, å ena,

samt en av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens

folk utsedd förhandlingsdelegation, å andra sidan, angående grunderna för

prissättningen på jordbrukets produkter under regleringsåret den 1 september

1955—den 31 augusti 1956, har Kungl. Maj :t den 25 mars 1955 meddelat

beslut i prisfrågan. Sagda prisöverenskommelse samt i anslutning därtill

stående förslag till åtgärder underställes i propositionen riksdagens

prövning.

1 Biliang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 180

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Till ledning för prisöverenskommelsen har som vanligt legat en av kalkylsakkunniga

upprättad kalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader.

Vidare har hänsyn tagits till den höjning av jordbrukets kostnader,

som har kunnat beräknas bli en följd av förhandlingarna om nya kollektivavtal

för lantarbetare och andra arbetargrupper. Prisöverenskommelsen

innebär i huvudsak, att jordbruket skall, utöver de i kalkylen redovisade

inkomsterna, tillföras en inkomstökning i form av prishöjningar till ett

belopp av i runt tal 290 miljoner kronor. Prishöjningsbeloppet, jämfört

med i kalkylen upptagna belopp, fördelar sig med 19 miljoner kronor på

brödsäd, 8 miljoner kronor på matpotatis, 107 miljoner kronor på konsumtionsmjölk,

7 miljoner kronor på grädde, 5 miljoner kronor på ost, 11 miljoner

kronor på ägg samt 132 miljoner kronor på kött och fläsk.

I propositionen framlägges vidare, bland annat, förslag till förordningar

angående förbud mot viss användning av denaturerad spannmål, angående

slaktdjursavgift och angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror,

in. m., samt till ändrad lydelse av förordningen om införsel och utförsel

av margarinvaror samt om kontroll över tillverkningen av dessa varor,

ävensom till upphävande av förordningarna angående användande av svensk

havre vid gryn- och mjöltillverkning m. m. och om skatt å kli.

Spannmålskreditfonden föreslås skola upphöra med utgången av innevarande

budgetår.

Medelsbehovet för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under

budgetåret 1955/56 beräknas till 189 miljoner kronor, därav cirka 182 miljoner

kronor till allmänt mjölkpristillägg, extra mjölkpristillägg i vissa delar

av landet samt leveranstillägg, 1,7 miljoner kronor till stöd åt odlingen

av lin och hampa, 1 miljon kronor till fraktbidrag för fodersändningar till

Västerbottens och Norrbottens län samt 4 miljoner kronor till diverse kostnader

i samband med jordbruksregleringen. På grund av förefintliga reservationer

från innevarande och tidigare år beräknas anslagsbehovet till de

prisreglerande åtgärderna till 169 miljoner kronor. Vidare begäres ett förslagsanslag

på 14 miljoner kronor till omkostnader för statlig lagerhållning

av vissa jordbruksprodukter in. m. samt medgivande att för samma

ändamål använda en beräknad reservation på det för budgetåret 1954/55

anvisade reservationsanslaget till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet. Därjämte äskas till Bidrag till produktionsbefrämjande

åtgärder i Norrland in. in. ett reservationsanslag av 1,1 miljoner

kronor.

Bemyndigande begäres även att av prisregleringsanslaget för innevarande

budgetår få utbetala prisfallsersättning till vissa kvarnar in. fl.

Införselavgifter på fettvaror m. in. beräknas tillföra riksstatens inkomstsida

56 miljoner kronor under budgetåret 1955/56. Vidare beräknas titeln

Diverse kapitalfonder komma att tillföras ett belopp av cirka 2,2 miljoner

kronor, utgörande ränteinkomster på kapitalanslagen för lagring av jordbruksprodukter

och för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

3

Förslag

till

förordning angående förbud mot viss användning av denaturerad

spannmål

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Har Tåg eller vete genom färgning eller annorledes denaturerats för foderändamål

på grund av föreskrift, som meddelats av Kungl. Maj :t eller, enligt

Kungl. Maj :ts bemyndigande, av statens jordbruksnämnd, må dylik vara

icke användas för tillverkning av annan produkt än kreatursfoder och ej

heller som utsäde.

2 §•

Den som bryter mot bestämmelserna i 1 § eller saluhåller eller försäljer

produkt, som "tillverkats i strid mot nämnda bestämmelser, straffes med

dagsböter, där han insett eller bort inse, att den vara med vilken han

tagit befattning varit denaturerad eller tillverkats av denaturerad spannmål.

Husbonde ansvarar för förseelse, som i första stycket avses, om den begås

av hans husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom vore förseelsen

begången av honom själv, därest ej omständigheterna göra sannolikt,

att förseelsen skett utan hans vetskap och vilja.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955.

Genom förordningen upphäves förordningen den 24 maj 1934 (nr 180)

angående villkor i vissa fall för införsel av fodermedel samt förbud mot

viss användning av denaturerad spannmål.

Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 29 maj 1933 (nr 234)

angående användande av svensk havre vid gryn- och

mjöltillverkning m. m.

Härigenom förordnas, att förordningen den 29 maj 1933 angående användande

av svensk havre vid gryn- och mjöltillverkning m. in. skall upphöra

alt gälla med utgången av juni 1955.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Förslag

till

förordning angående upphävande av förordningen den 24 maj 1934

(nr 172) om skatt å kli

Härigenom förordnas, att förordningen den 24 maj 1934 om skatt å kli

skall upphöra att gälla med utgången av juni 1955.

Förslag

till

förordning angående slaktdjursavgift

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För upprätthållande av prisregleringen för köttvaror skall, i den mån

Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd

så förordnar, viss avgift (slaktdjursavgift) enligt vad nedan sägs

upptagas dels för kött och fläsk, som blivit vid offentligt slakthus, kontrollslakteri

eller kommunal köttbesiktningsbyrå godkänt vid besiktning

enligt lagen den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning och slakthus

eller kungörelsen den 30 november 1934 (nr 559) angående kontrollslakterier,

dels för levande hästar, nötkreatur och svin, vilka för slakt utföras

ur riket.

2 §.

Vid bestämmande av slaktdjursavgiftens storlek skall iakttagas, att avgiften

högst må utgöra

vid slakt, räknat för hel kropp, för häst och för sådant nötkreatur, som

efter nedslaktningen väger minst 150 kilogram, femton kronor samt för

nötkreatur med lägre vikt (kalv) och för svin åtta kronor ävensom

vid utförsel av levande djur för häst och för sådant nötkreatur, som väger

minst 300 kilogram, femton kronor samt för nötkreatur med lägre

vikt (kalv) och för svin åtta kronor.

Slaktdjursavgift skall icke utgå för levande djur, vilket landvägen annorledes

än å järnväg utföres för gränsbefolkningens räkning eller som utfores

under sådana förhållanden, att enligt 4 § första stycket förordningen

den 6 juni 1952 (nr 365) angaende reglering av utförseln av vissa levande

djur och jordbruksprodukter m. m. utförseltilJstånd icke erfordras.

Jordbruksnämnden äger från avgiftsskyldigheten medgiva undantag, där

så med hänsyn till särskilda förhållanden finnes skäligt.

3 §.

1 mom. Uppbörd av slaktdjursavgift för kött och fläsk, som besiktigats

vid offentligt slakthus eller kommunal köttbesiktningsbyrå, skall omhänderhavas

av det samhälle, genom vars försorg köttbesiktningen ägt rum.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts pi’oposition nr 180

För erläggande av slaktdjursavgift för kött och fläsk, som besiktigats vid

kontrollslakteri, ansvarar slakteriinrättningens innehavare.

2 mom. Utförsel ur riket av levande djur av det slag, för vilket slaktdjursavgift

enligt meddelat förordnande skall utgå, må ej äga rum utan att

för tullmyndigheten företes

antingen bevis, utfärdat av den myndighet Kungl. Maj :t därtill bemyndigar,

att djuret icke är avsett för slakt, eller ock

bevis att slaktdjursavgift för djuret erlagts eller att befrielse från avgiften

meddelats av jordbruksnämnden.

4 §.

Slaktdjursavgift skall erläggas i den ordning jordbruksnämnden bestämmer.

Slaktdjursavgift för kött och fläsk må, där den icke inbetalas i föreskriven

ordning, på framställning av jordbruksnämnden omedelbart utmätas

med det belopp, vartill nämnden efter verkställd undersökning fastställer

densamma.

5 §•

Medel, vilka inflyta genom upptagande av slaktdjursavgift, skola enligt

av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter amändas till täckande av kostnader

i samband med jordbruksregleringen.

6 §•

Det åligger styrelse för offentligt slakthus, kommunal köttbesiktningsbyrå

och innehavare av kontrollslakteri att, i den mån jordbruksnämnden så

föreskriver och i enlighet med de närmare föreskrifter jordbruksnämnden

meddelar,

dels till ledning vid fastställande av slaktdjursavgift lämna nämnden

regelbundna deklarationer angående besiktningen av kött och fläsk,

dels i övrigt lämna regelbundna uppgifter angående besiktningsrörelsen

och på anfordran tillhandahålla nämnden eller dess ombud i rörelsen förda

anteckningar jämte därtill hörande handlingar.

7 §•

Jordbruksnämnden eller dess ombud äger att, för kontroll av efterlevnaden

av bestämmelserna i denna förordning och med stöd därav givna föreskrifter,

hos företag som avses i 6 § verkställa undersökning av lokal, vari

slakt bedrives, ävensom därtill hörande lagerlokaler.

8 §•

Vad som inhämtats av handling, som avgivits eller tillhandahållits på

grund av stadgande i 6 §, eller vid kontroll av lokaler enligt 7 §, må ej

yppas i vidare mån än ärendets beskaffenhet kräver; dock må deklaration,

på sätt Kungl. Maj :t förordnar, för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet

eller tjänsteman, åt vilken Kungl. Maj :t uppdrager utförandet

av sådan bearbetning.

9 §■

Underlåter någon att lämna uppgifter enligt vad som stadgas i 6 §, eller

vägrar någon att i enlighet med föreskrifterna i samma paragraf tillhandahålla

jordbruksnämnden eller dess ombud där omförmäld handling, straffes

med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

Till samma straff dömes, där gärningen innebär fara i bevishänseende

men ej enligt allmän lag är belagd med straff, den som uppsåtligen giver

oriktigt eller ofullständigt innehåll åt i G § avsedda uppgifter. Sker så
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

dan förseelse utan uppsåt men av grov oaktsamhet, vare straffet dagsböter.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration till ledning vid fastställande

av allmän avgift lämnat oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.

Om straff för vägran att lämna tillträde för undersökning enligt 7 § stadgas

i allmänna strafflagen.

10 §.

Bryter någon mot den i 8 § stadgade tystnadsplikten, dömes, där han

ej för brottet är underkastad ansvar enligt allmänna strafflagen, till dagsböter

eller fängelse.

11 §•

Husbonde ansvarar för sådan i 9 § första eller andra stycket omförmäld

förseelse, som förövas av hans husfolk eller i hans arbete antagen person,

liksom vore förseelsen begången av honom själv, såframt ej omständigheterna

göra sannolikt att förseelsen skett utan hans vetskap och vilja.

12 §.

Brott, varom i 10 § sägs, må, där det icke skall straffas enligt allmänna

strafflagen, av allmän åklagare åtalas allenast efter angivelse av målsägande.

13 §.

Vägrar någon att lämna jordbruksnämnden eller dess ombud tillträde till

lokal för verkställande av undersökning enligt 7 § eller att på anfordran

tillhandahålla nämnden eller dess ombud anteckningar eller handling, som

avses i 6 §, eller underlåter någon att i föreskriven ordning avlämna där

avsedd deklaration eller uppgift, må jordbruksnämnden förelägga honom

lämpligt vite.

Länsstyrelse äger utdöma vite enligt denna paragraf.

14 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas

av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955.

Genom förordningen upphäves förordningen den 5 juni 1953 (nr 376) angående

slaktdjursavgift.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 6 a § förordningen den 21 december

1951 (nr 830) om införsel och utförsel av margarinvaror samt

om kontroll över tillverkningen av dessa varor

Härigenom förordnas, att 6 a § förordningen den 21 december 1951 om

införsel och utförsel av margarinvaror samt om kontroll över tillverkningen

av dessa varor1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 Senaste lydelse av 6 a §, se SFS 1952: 665.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

6 a §.

Bestämmelserna i--— margarinvara som

a) å fartyg---utrikes orter;

b) befordras under----icke erfordras;

c) enligt föreskrifter,---inom riket;

d) inedföres såsom---erforderlig myckenhet;

e) till en myckenhet av högst två kilogram medföres av resande eller a

transportmedel anställd person; _ ....

f) till en myckenhet av högst två kilogram införes eller utföres i egentlig

gränstrafik; eller .....

g) till en myckenhet av högst två kilogram med post eller järnväg eller

med fartyg eller luftfartyg i reguljär fraktfart inkommer till eller avsändes

från riket såsom gåva direkt till enskild person.

Ej heller---tillämnade användning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955.

Förslag

till

förordning angående reglering av införseln av fettravaror

och fettvaror, m. m.

Härigenom förordnas som följer.

Införselreglering

1 §•

Kungl. Maj :t må förordna, att här nedan angiven vara icke får införas

till riket utan tillstånd av statens jordbruksnämnd eller den, vilken jordbruksnämnden

bemyndigar att meddela tillstånd till sådan införsel, nämligen
a)

jordnötter, kopra, sojabönor samt andra oljehaltiga fröer och frukter,

dock ej linfrö; , ,

b) f ettämnen och fettsyror, dock ej ullfett, lanolin, degras och annat

garverifett, icke härdad linolja, ricinolja samt kinesisk eller japansk trä
^c)

margarin, konstister, fetlemulsion, andra till födoämnen avsedda ersättningsmedel

för smör, grädde, ister, talg eller hästflott, ävensom andra

livsmedel under förutsättning att däri ingår en mera väsentlig tillsats av

fett.

Vid meddelande av dylikt tillstånd må uppställas sådana villkor för dess

tillgodonjutande, som prövas vara erforderliga.

2 §•

Förordnande enligt 1 § utgör ej hinder för transitering eller annan befordran

under tullverkets kontroll eller för uppläggning i frihamn eller å

tullager eller provianteringsfrilager; dock må å provianteringsfrilager upp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO

lagd vara icke utan medgivande av jordbruksnämnden för varje särskilt

fall disponeras annorledes än till fartygs eller luftfartygs proviantering eller

utrustning i föreskriven ordning.

Ej heller skall sådant förordnande ha avseende å

a) vara som införes under sådana förhållanden att tullfrihet för densamma

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än

de under e) och s) upptagna eller enligt 8 § samma förordning eller, i fråga

om icke tullpliktig vara, skulle ha åtnjutits enligt något av dessa stadganden,

om varan varit tullbelagd; eller

b) vara som enligt föreskrifter, meddelade av generaltullstyrelsen, försändes

landvägen antingen över riket från en till annan utrikes ort eller

över utlandet från en till annan ort inom riket.

Förordnande enligt 1 § skall, intill en myckenhet av sammanlagt två

kilogram för varor av de slag som omfattas av dylikt förordnande, ej heller

ha avseende å vara, som införes i egentlig gränstrafik eller å vara, som

av resande medföres och framföres till tullklarering i ett sammanhang vid

inresetillfället under förutsättning, att varan är avsedd för den resandes

eller hans familjs personliga behov eller utgör gåva till närstående person

tor dennes personliga bruk och således icke införes i omsäftningssyfte eller

tor yrkesmässig förbrukning.

3 §•

Till riket inkommen vara som på grund av bestämmelserna i denna förordning

icke får införas må, därest varan ej enligt 15 § eller enligt lagen

om straff för olovlig varuinförsel skall vara förverkad samt hinder ej heller

eljest möter mot utförsel av varan, under tullkontroll återutföras enligt de

föreskrifter som i tullstadgan äro givna för gods anmält till returförtullnmg.

Vad i första stycket stadgats gäller även om varan är fri från tull eller

annan avgift vid införsel eller om anmälan till utförsel icke gjorts inom föreskriven

tid.

Regleringsavgift och regleringsbidrag

4 §•

För i 1 § under b) och c) avsedda varor, som införas till riket och förtullas,

samt för fetter, oljor och fettsyror, vilka här i landet utvinnas ur

varor av de slag, som angivits under a) i samma paragraf, skall, i den mån

Kungl. Maj :t så förordnar, erläggas avgift (regleringsavgift).

Avgiftens storlek bestämmes av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande, av jordbruksnämnden.

Vid förändring av regleringsavgiftens storlek för vara, som avses i 1 §

under b), skall i den omfattning Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande, jordbruksnämnden bestämmer motsvarande efterreglering

vidtagas även beträffande avgiften för inneliggande lager av avgiftsbela^d

vara av samma slag hos den som inför, utvinner, driver handel med eller

for industriell fabrikation förbrukar sådan vara.

5 §.

Har förordnande jämlikt 4 § meddelats beträffande viss vara, skola gällande

bestämmelser i fråga om rätten att å transilupplag upplägga tullbelagd

vara, som inkommit till riket, tillämpas på varan även om den är

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO

9

6 § .

Regleringsavgift skall icke utgå för vara, som i föreskriven ordning utlämnas

från provianteringsfrilager för fartygs eller luftfartygs proviantering

eller utrustning.

Éj heller skall regleringsavgift utgå för vara som jämlikt 2 § må införas

utan särskilt tillstånd. Beträffande vara som återinföres skall skyldighet

att erlägga regleringsavgift föreligga allenast såvitt fråga är om

återinförsel av vara, som antingen utförts innan förordnande om regleringsavgift

för varan meddelats eller vid vars utförsel erhållits sådant regleringsbidrag,

varom i 9 § förmäles.

Regleringsavgift skall uppbäras och redovisas av jordbruksnämnden i

den ordning Kungl. Maj :t, eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden

bestämmer. För sådana i 1 § under b) och c) avsedda varor,

som införas till riket, skall avgiftsskyldigheten åvila den, för vars räkning

införseln sker. För varor, vilka utvinnas ur till riket införda fettråvaror

av de slag som avses i 1 § under a), skall avgiftsskyldigheten åvila den som

verkställer utvinningen.

För erläggande av regleringsavgift vid sådan efterreglering, som avses i

4 § tredje stycket, svarar innehavaren av varulagret.

8 §.

Inbetalas icke regleringsavgift i föreskriven ordning, må avgiften på framställning

av jordbruksnämnden omedelbart utmätas med det belopp, vartill

nämnden efter verkställd undersökning fastställer densamma.

9 §.

Återbäring av regleringsavgift må efter ansökan lämnas för svinn, som

uppstår vid härdning och raffinering, och för fettsyror, som framkomma

vid raffinering av vegetabiliska oljor samt val- och annan sjödjursolja.

För vara, som avses i 1 § b) och c) eller som utvunnits ur sådan vara

som avses under 1 § a), åtnjutes, där varan kommit till användning för

annat än matnyttigt ändamål eller enligt bevis av tullmyndighet utförts

ur riket eller till svensk frihamn eller ingått såsom beståndsdel i annan

sålunda utförd vara, efter ansökan visst bidrag (regleringsbidrag), motsvarande

högst den regleringsavgift, som skulle ha utgått vid import av vara

av samma slag.

Ansökan om regleringsbidrag skall skriftligen göras hos jordbruksnämnden

sist tolv månader efter utgången av den månad, under vilken sådant

förhållande uppstått som enligt andra stycket utgör förutsättning för åtnjutande

av bidrag. Har ansökan inkommit senare, må bidrag ej utgå, med

mindre Kungl. Maj:t det medgiver. I denna paragraf avsedd återbäring av

regleringsavgift och utbetalning av regleringsbidrag skall i övrigt ske i den

omfattning och på de villkor Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

jordbruksnämnden bestämmer.

10 §.

Därest särskilda skäl föreligga må Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj ds

bemyndigande, jordbruksnämnden meddela befrielse, helt eller delvis, från

skyldighet att erlägga regleringsavgift så ock medgiva återbäring, helt eller

delvis, av sådan avgift jämväl i annat fall än i 9 § sägs.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungi. Maj.ts proposition nr 180

Skyldighet att använda fettämne ur svenskt oljeväxtfrö

11 §.

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd

äger föreskriva, att envar, som yrkesmässigt tillverkar vara av sådant

slag, som angivits i 1 § under c), skall vara skyldig att därvid till

viss myckenhet använda ur inhemskt oljeväxtfrö framvunna fettämnen.

Vid bestämmandet av dessa myckenheter skall beaktas, att fullgoda varor

skola kunna framställas. Föreskrift skall innebära skyldighet för tillverkaren

att i genomsnitt under varje tidsperiod använda sådan myckenhet av

fettämnet eller fettämnena att den motsvarar viss angiven procent av den

sammanlagda mängden fettämnen, som använts för tillverkningen under

perioden.

Antecknings- och redovisningsskyldighet

12 §.

Envar som bedriver verksamhet, varmed följer skyldighet att erlägga här

avsedd regleringsavgift, eller sådan skyldighet att använda fettämne ur

svenskt oljeväxtfrö, som avses i 11 §, är skyldig att i enlighet med de närmare

föreskrifter jordbruksnämnden meddelar, föra sådana anteckningar

angående rörelsen, som erfordras för kontroll över att bestämmelserna i

denna förordning eller med stöd av densamma givna föreskrifter iakttagas.

o Det åligger därjämte näringsidkare, som avses i första stycket, dels att

på anfordran tillhandahålla jordbruksnämnden eller dess ombud nämnda

anteckningar och förda handelsböcker med därtill hörande handlingar ävensom

de övriga uppgifter angående rörelsen som erfordras för kontrollen,

dels att i den utsträckning jordbruksnämnden bestämmer och i enlighet

med de närmare anvisningar nämnden meddelar till nämnden eller dess

ombud lämna regelbundna uppgifter angående rörelsen.

Näringsidkare, som avses i första stycket, är vidare skyldig att lämna

ombud för jordbruksnämnden tillträde till fabrik, lagerlokal eller annan

av näringsidkaren disponerad lägenhet för kontroll av varulager. Nämnden

eller dess ombud äger jämväl, utan att ersättning härför utgår till näringsidkaren,

taga prov ur dylikt varulager.

13 §.

Den som idkar handel med vara, som omfattas av förordnande enligt 1 §,

eller med produkt, vari dylik vara ingår, är, ändå att bestämmelserna i

12 § icke äro tillämpliga på honom, skyldig att på anfordran lämna jordbruksnämnden

eller dess ombud sådana upplysningar om sin rörelse, som

nämnden finner erforderliga för kontroll över efterlevnaden av denna förordning

och med stöd av densamma givna föreskrifter, ävensom att, där

jordbruksnämnden finner det påkallat för kontrollens utövande, tillhandahålla

nämnden eller dess ombud sina handelsböcker med tillhörande handlingar.

14 §.

Upplysning, som inhämtas med stöd av 12 eller 13 §§, må ej yppas i

vidare mån än som erfordras för vinnande av det med upplysningens inhämtande

avsedda ändamålet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Ansvarsbestämmelser m. m.

11

15 §.

Den som utan behörig tullangivning eller medelst vilseledande åtgärder

till riket inför eller söker införa vara, som enligt denna förordning icke

får införas, straffes med dagsböter.

Vara som någon i strid mot denna förordning olovligen infört eller sökt

införa skall förklaras förverkad jämte emballage eller kärl vari den förvaras.

Kan egendom som sålunda skolat förklaras förverkad, ej tillrättaskaffas,

gälde den brottslige dess värde. Framgår av omständigheterna att

brottet skett av förbiseende, må av domstolens prövning bero, huruvida förverkandepåföljd

skall inträda.

I fråga om åtal för förseelse, som avses i första stycket, och talan om

förverkande av gods eller värde på grund av föreskrifterna i andra stycket

ävensom beslag av gods, som kan antagas vara förverkat, och förfarandet

med beslagtaget gods skall vad i allmänhet är stadgat om olovlig införsel

av tullpliktig vara äga motsvarande tillämpning.

16 §.

Den som bryter mot villkor för tillgodonjutande av tillstånd enligt 1 §

eller i strid mot stadgandet i 2 § första stycket disponerar å provianteringsfrilager

upplagd vara annorledes än till fartygs eller luftfartygs proviantering

eller utrustning i föreskriven ordning straffes med dagsböter.

17 §.

Underlåter någon att fullgöra med stöd av 11 § stadgad skyldighet att

använda ur svenskt oljeväxtfrö framvunnet fettämne, straffes med dagsböter.

18 §•

Den som ej fullgör vad enligt 12 § första eller andra stycket eller 13 §

åligger honom straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex manader.

Till samma straff dömes, där gärningen innebär fara i bevishänseende

men ej enligt allmän lag är belagd med straff, den som uppsåtligen giver

oriktigt eller ofullständigt innehåll åt anteckningar eller uppgifter som avses

i nämnda stadganden. Sker sådan förseelse utan uppsåt men av grov oaktsamhet,

vare straffet dagsböter.

Om straff för vägran att lämna tillträde för kontroll enligt 12 § tredje

stycket samt för brott mot den i 14 § stadgade tystnadsplikten stadgas i

strafflagen.

19 §.

Husbonde ansvarar för sådan i 17 § eller 18 § första eller andra stycket

omförmäld förseelse, som förövas av hans husfolk eller i hans arbete antagen

person, liksom vore förseelsen begången av honom själv, såframt ej

omständigheterna göra sannolikt, att förseelsen skett utan hans vetskap och

vilja.

20 §.

Vägrar någon att lämna jordbruksnämnden eller dess ombud tillträde till

lokal för kontroll eller provtagning som avses i 12 § tredje stycket eller att

på anfordran tillhandahålla nämnden eller dess ombud handelsbok eller annan

handling, som avses i 12 eller 13 §, eller att i föreskriven ordning avlämna

uppgift, som där avses, må nämnden förelägga honom lämpligt vite.

Länsstyrelse äger utdöma sådant vite.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

21 §.

Skall i denna föi ordning avsedd vara enligt lullstadgan eller lagen om

straff för olovlig varuinförsel eller på grund av stadgande i denna förordning

säljas å auktion genom tullverkets försorg, må försäljningen ske endast

till någon, som erhållit tillstånd varom i 1 § sägs, eller ock under

förbehåll att varan återutföres.

Kan försäljning i enlighet med vad sålunda stadgats ej komma till stånd,

skall med varan förfaras på sätt Kungl. Maj :t efter anmälan av generaltullstyrelsen

förordnar.

22 §.

Försäljningssumma för förverkat gods samt belopp som utgivits i stället

för sådant gods tillfalla kronan.

23 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas

av Kungl. Maj :t, eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955. Genom förordningen

upphäves förordningen den 5 juni 1953 (nr 395) angående reglering av

införseln av fettråvaror och fettvaror, m. in.

Förekommer i författning eller i beslut, som meddelats av Kungl. Maj:t

eller jordbruksnämnden, hänvisning till stadgande som ersatts genom bestämmelse

i den nya förordningen skall denna i stället gälla.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

13

Utdrag av protokollet över jordbrnksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

31 mars 1955.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Torsten Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar

Nilson, Lindell, Lange.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, fråga om åtgärder i

prisreglerande syfte på jordbrukets område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln

på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1955/56 beräkna dels (p. 112) till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag av 200 000 000

kronor, dels (p. 114) till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig

inköps- och försäljningsverksamhet ett förslagsanslag av 32 500 000 kronor,

dels ock (p. 91) till Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland

m. m. ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

I skrivelse den 19 mars 1955, som inkommit till jordbruksdepartementet

den 22 mars samma år, har statens jordbruksnämnd framlagt förslag angående

prissättningen på jordbrukets produkter och vissa jordbruksförnödenheter

för regleringsåret 1955/56. Förslaget grundas på en den 16 mars

1955 mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation träffad överenskommelse

i ämnet. Vid nämndens skrivelse har fogats, bland annat,

promemorior dels med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder på

jordbrukets område, dels angående produktionsutvecklingen på jordbrukets

område, dels med redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt

på vissa förnödenheter för jordbrukets behov, dels angående jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter år 1953, dels med beräkningar rörande

jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåren 1950/51—

1954/55 jämte en förkalkyl för produktionsåret 1955/56, dels ock angående

fettvaruregleringens ekonomiska resultat samt till promemoriorna hörande

tabellbilaga. Promemoriorna torde såsom bilaga 1—6 få fogas till detta

protokoll. Vidare har vid nämndens skrivelse fogats en särskild skrivelse

från Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, dagtecknad den 10 mars

1955. Skrivelsen torde såsom bilaga 7 få bifogas detta protokoll.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Över vissa delar av jordbruksnämndens framställning har statens priskontrollnämnd

avgivit yttrande.

I anledning av jordbruksnämndens framställning bär Kungl. Maj :t den

25 mars 1955 meddelat beslut i prisfrågan.

Jag torde nu få underställa riksdagen frågan om den närmare utformningen

av de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område för regleringsåret

1955/56 och därmed sammanhängande spörsmål.

I detta sammanhang får jag dessutom anmäla en den 26 mars 1954 dagtecknad

framställning av lantbruksstyrelsen angående fraktbidrag för fodersändningar

till norra Sverige. Över framställningen har yttranden avgivits

av jordbruksnämnden den 11 maj 1954, Riksförbundet Landsbygdens

folk den 15 maj 1954 och Sveriges lantbruksförbund den 22 maj 1954.

Jag torde vidare få anmäla en den 13 augusti 1954 dagtecknad skrift av

Föreningen Sveriges spisbrödsfabrikanter och Svenska bygdekvarnars riksförbund

i fråga om prisfallsersättning för brödsäd åt vissa kvarnar och

spisbrödsfabriker med kvarn. Häröver har yttranden avgivits av jordbruksnämnden

den 5 oktober och den 30 november 1954 samt av statskontoret

den 19 februari 1955. Föreningen och förbundet har vidare inkommit med

ytterligare skrifter i ärendet, dagtecknade den 28 oktober och den 27 december

1954.

Likaså torde jag här få anmäla en skrivelse från lantbruksstyrelsen den

23 augusti 1954 angående statsbidrag till Svensk matpotatiskontrolls verksamhet

under budgetåret 1955/56 samt en den 17 november 1954 till jordbruksdepartementet

inkommen skrivelse från Kooperativa förbundet margarinfabriken

aktiebolag m. fl. angående regleringsavgift på allt importerat

margarin. Över sistnämnda ansökning har jordbruksnämnden yttrat

sig i sin förut berörda skrivelse den 19 mars 1955.

Vidare torde jag här få till behandling upptaga en framställning den 1

mars 1955 av jordbruksnämnden med förslag i fråga om förbud för nämnden

att ikläda sig kostnad för viss försäkring m. m. Över framställningen

har yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket och statens

sakrevision.

Prissättningen på jordbrukets produkter för regleringsåret 1954/55

I sin skrivelse den 19 mars 1955 har jordbruksnämnden till en början

redogjort för det system för prissättningen på jordbrukets produkter och

förnödenheter, som tillämpas under innevarande regleringsår. Därvid har

nämnden i huvudsak anfört följande.

I början av år 1954 hade kalkylsakkunniga på sedvanligt sätt upprättat

en förkalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret

1954/55. Beräkningarna, som granskades och godkändes av jordbruksnämndens

råd den 11 och 26 februari 1954, visade ett kalkylmässigt överskott

av 20,5 miljoner kronor. På kostnadssidan i kalkylen hade då inräk
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kuncjl. Maj. ts proposition nr ISO

nats effekten (motsvarande 120 miljoner kronor på inkomstsidan) av den

lönehöjning, som lantarbetarna erhållit genom det i januari 1954 träffade

kollektivavtalet för denna arbetarkategori. Härvid hade enligt tidigare tilllämpad

princip jordbrukets egen arbetskraft tillgodoförts samma lön, som

enligt kollektivavtalet tillkommer den lejda arbetskraften. Vidare hade i

kalkylen räknats med en nedgång av arbetsvolymen till följd av rationalisering

med 3 procent, motsvarande en arbetskostnadsminskning av cirka

70 miljoner kronor, räknat på inkomstsidan.

Efter förhandlingar mellan nämnden, å ena, samt en av Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation,

å andra sidan, träffades den 26 februari 1954, en prisöverenskommelse,

som av nämnden sammanfattats på följande sätt.

Till grund för överenskommelsen skulle läggas den av jordbruksnämndens

råd godkända normkalkylen för produktionsåret 1954/55. Nämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation var från början ense om att det beräknade

överskottet på 20,5 miljoner kronor skulle utjämnas medelst prissänkningar.

Överenskommelse träffades därutöver om prissänkningar med

ytterligare 37 miljoner kronor. Vägledande för jordbruket vid dessa prissänkningar

var hänsynen till de allmänna stabiliseringssträvandena, rådande

marknadsmässiga förhållanden och en strävan att medelst ökad inhemsk

konsumtion nedbringa exportkvantiteterna. Sammanlagt skulle sålunda

företagas prissänkningar, i förhållande till de i kalkylen upptagna

priserna motsvarande ett kalkylbelopp av 57,5 miljoner kronor.

Det kan i sammanhanget nämnas, att det åsyftade önskemålet att öka den

inhemska konsumtionen har förverkligats. Sålunda har den totala konsumtionsvolymen

(räknad i konstanta priser) för kaloriberäknade varuslag

(d. v. s. i huvudsak de varor, som produceras av det svenska jordbruket)

ökat med 4 procent år 1954 jämfört med år 1953, från att under de

närmast föregående åren ha legat på en praktiskt taget oförändrad nivå.

Konsumtionsökningen synes emellertid icke vara enbart en följd av prissänkningarna

utan också av den omständigheten, att realinkomstutvecklingen

under 1954 var betydligt gynnsammare än under åren närmast dessförinnan.

I kalkylen för 1954/55 hade de sakkunniga redan räknat med vissa prissänkningar

(minus vissa prishöjningar) jämfört med 1953/54 till ett belopp

av 69,7 miljoner kronor. Tillsammans med de tidigare nämnda prissänkningarna

— 57,5 miljoner kronor — blev det totala prissänkningsbeloppet

cirka 127 miljoner kronor.

Producentpriserna på vete och råg hade i kalkylen beräknats enligt tidigare

tillämpade principer, varvid förutsatts, att förmalningsavgiften under

regleringsåret skulle utgå med 5 kronor per deciton. På grund av att

den statliga avsättningsgarantien för brödsäd skulle upphöra från och med

den 1 september 1954, fann nämnden och förhandlingsdelegationen anledning

alt sänka det i kalkylen upptagna inkomstbeloppet för brödsäd med

6,5 miljoner kronor. Med hänsyn till den överenskommelse, som på sommaren

1953 träffats i fråga om priserna på 1954 års brödsädsgröda, kunde

de i kalkylen angivna priserna på vete och råg i övrigt icke ändras. Nämnden

och förhandlingsdelegationen var ense om att en sänkning av dessa

priser, vid i övrigt oförändrade marknadsförhållanden, var påkallad såvitt

angick 1955 års skörd. Förhandlingar lvärom skulle upptagas under sommaren

1954.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO

För att prissänkningarna i görligaste man icke skulle drabba det mindre

jordbruket, överenskoms att från och med den 1 september 1954 en omläggning

av de nuvarande leveranstilläggen för mjölk skulle ske, varigenom

mjölkpriset till mindre leverantörer skulle höjas samt tillägget bortfalla

vid leveranser över 30 000 kilogram per år. De statliga mjölkpristilläggen

skulle i övrigt vara oförändrade under regleringsåret.

Det nyss angivna prissänkningsbeloppet på cirka 127 miljoner kronor

utjämnades genom följande åtgärder, vilka skulle träda i kraft den 1 september

1954. (Den beräknade inkomstminskningen i miljoner kronor anges

inom parentes.)

Priserna för höst- och vårvete skulle minska med 5 kronor per deciton

och för råg med 8 kronor 50 öre per deciton (64,6 miljoner kronor). Det i

kalkylen upptagna priset på fabrikspotatis skulle sänkas med 3 öre per

hektoliter och stärkelseprocent (1,5 miljoner kronor), vilket belopp skulle

avsättas till en clearingkassa, ur vilken eventuella förluster vid avsättning

av överskott av industripotatis skulle bestridas. Priset på sockerbetor sänktes

med 15 öre per decition för betor med en sockerhalt av 16 procent (3

miljoner kronor). Tidigare utgående stimulanstillägg, 30 öre per deciton,

slopades samtidigt som kompensation medgavs med 15 öre per deciton för

kostnadsökning i anledning av nytt ackordsavtal för betor. Priserna på oljeväxtfröer

sänktes med belopp, varierande mellan 8 och 15 öre per kilogram

(15,3 miljoner kronor).

Inkomsterna för mejerimjölk skulle nedgå med 0,19 öre per kilogram

(17,4 miljoner kronor). Det bör emellertid nämnas, att i verkligheten en

större prissänkning förutsattes skola ske, enär den utbetalning av inom

Svenska mejeriernas riksförening reserverade medel, som ägde rum produktionsåret

1953/54, icke beräknades kunna fortsätta under 1954/55. Detta

ansågs medföra en sänkning av avräkningspriset på mjölk med 0,8 öre

per kilogram, varför den totala genomsnittliga sänkningen av producentpriset

för mjölk kunde beräknas till cirka 1 öre per kilogram. För att i

någon mån kompensera det mindre jordbruket för detta beräknade inkomstbortfall

befanns det lämpligt att stödja detsamma genom en omläggning

av systemet med leveranstillägg. Det har nu visat sig att den förutsatta

starkare nedgången av avräkningspriset icke har ägt rum. Medelavräkningspriset,

exklusive efterlikvid och producentprisbidrag, låg i september

och oktober förra året 0,4 respektive 0,2 öre lägre än ett år tidigare.

I jordbrukskalkylen har för 1954/55 upptagits ett genomsnittspris, som

ligger 0,17 öre per kilogram lägre än medelpriset för 1953/54. Vidare förutsattes

i uppgörelsen, att priserna på kött och fläsk skulle sänkas med i genomsnitt

13 öre per kilogram (44,7 miljoner kronor). Denna prissänkning

har emellertid av olika skäl icke ägt rum.

Mot dessa prissänkningar om sammanlagt 146,5 miljoner kronor avgick

i kalkylen inräknade prishöjningar på fodersäd, matpotatis m. m. om tillhopa

19,3 miljoner kronor. Det totala prissänkningsbeloppet blev sålunda

omkring 127 miljoner kronor. En viss del av det angivna prissänkningsbeloppet

berodde på kalkylerat prisfall på överskottskvantiteter för export

samt minskade statliga bidrag. De belopp, som beräknades motsvara sänkning

av de inhemska försäljningspriserna, uppgick till 85 miljoner kronor.

Effekten av den lönehöjning, som lantarbetarna erhållit genom det i

januari 1954 träffade kollektivavtalet för denna arbetarkategori, motsvarade

på jordbrukskalkylens inkomstsida ett belopp av 120 miljoner kronor.

Jordbruket fick härav behålla 83 miljoner kronor, medan resten eller 37

miljoner kronor tillfördes konsumenterna genom prissänkningar. Det nya

kollektivavtalet medförde för lantarbetarna en lönehöjning av drygt 5 pro
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

17

cent. Inkomstförbättringen för jordbrukarna själva och deras i jordbruksarbetet

deltagande familjemedlemmar beräknades till i genomsnitt cirka

3 procent.

Konsumenterna tillfördes sålunda i form av prissänkningar nyssnämnda

37 miljoner kronor samt överskottet i kalkylen (20,5 miljoner kronor, reducerat

till 16,5 miljoner kronor med hänsyn till att det belopp, som motsvarade

producentprissänkningen på fabrikspotatis, skulle fonderas och att avvecklingen

av lagringsstödet till kött och fläsk icke medförde prissänkning

utan minskade statliga utgifter). Härtill kom en redan vid uppgörandet

av kalkylen beaktad, under sommaren 1953 beslutad prissänkning på

brödsäd, motsvarande 31,5 miljoner kronor. Det sammanlagda beloppet för

sänkning av de inhemska försäljningspriserna blev sålunda 85 miljoner

kronor eller ungefär samma belopp, som tidigare angavs som inkomstökning

för jordbruket i dess helhet. Konsumenterna kunde sålunda sägas

ha tillförts ett lika stort belopp i form av prissänkningar, som jordbruket

tillförts i form av inkomstökning.

Överenskommelsen skulle gälla hela regleringsåret 1954/55 och förutsatte

att den s. k. 4-procentregeln skulle äga tillämpning. Omräkning av

kalkylen skulle på grund härav ske under augusti 1954 på grundval av

skörderapporterna per den 15 juli, dock endast såvitt sådan omräkning

begärdes av nämnden eller jordbrukets förhandlingsdelegation. Dylik omräkning

har icke påfordrats.

Därest på grund av nya kollektivavtal lönehöjningar, berörande den del

av regleringsåret, som belöpte efter den 1 januari 1955, skulle inträffa för

lantarbetare eller andra arbetargrupper och jordbrukets kostnader därigenom

skulle ökas, förbehöll sig jordbrukets förhandlingsdelegation att,

oavsett 4-procentregeln, upptaga förhandlingar med nämnden om kompensation

härför genom prishöjningar på jordbrukets produkter. Detsamma

skulle gälla om kostnaderna ökades på grund av införandet av allmän sjukförsäkring

samt nya beskattningsregler för motorfordon och drivmedel. Denna

klausul har åberopats vid årets prisförhandlingar för 1955/56.

Till överenskommelsen fogades protokollsanteckningar av följande innehåll.

Jordbrukets förhandlingsdelegation förklarade sig beredd att, i samband

med ett slopande av normalpriserna på kött och fläsk, på allt sätt medverka

till att slakteriföreningarnas prissättning på hela, halva och fjärdedels kroppar

av nötkreatur, häst och svin skulle ansluta sig till slakteriförbundets

prissättning i Stockholm och Göteborg, varvid som utgångspunkt skulle tagas

de då gällande prisskillnaderna mellan Stockholm och Göteborg å ena

sidan samt övriga prisområden å andra sidan. Skulle fråga uppkomma om

ändring av nuvarande regler för fastställande av regleringsavgiften på fettråvaror,

överenskoms att förhandlingar härom först skulle upptagas med

förhandlingsdelegationen.

Dessutom avgav herrar Bonow och Meidner i anslutning till överskommelsen

ett särskilt uttalande om producentbidragen och leveranstilläggen.

I kommentarerna till överenskommelsen anförde nämnden vidare, att

den i anslutning till den offentliga diskussion, som förekommit i samband

med överläggningarna om jordbrukspriserna, ville framhålla, att den omständigheten

att man i totalkalkylen tillgodoräknade den egna arbetskraften

sanuna lön, som tillkom den lejda, icke innebar, att de genom en höjning

av lantarbetarlönen ökade kalkylmässiga kostnaderna automatiskt skulle

kompenseras vid prissättningen. I vilken utsträckning kostnadsökningen

skulle täckas respektive inkomstökningen utjämnas, hade principiellt alltid

varit en förhandlingsfråga. Alt kalkylmässiga kostnadsökningar, förorsa
2

Bihang till riksdagens protokoll 1055. 1 samt. Nr ISO

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

kade av höjd lönesättning, vid ett flertal tillfällen täckts sammanhängde

med utgångspunkten för vår jordbrukspolitik — nämligen den eftersträvade

inkomstutjämningen mellan jordbruksbefolkningen och jämförliga befolkningsgrupper.

Så länge man ansett, att en rätt betydande inkomstklyfta förelegat,

hade en prissättning, som lett till ett oförändrat relativt inkomstläge

eller till en minskning av klyftan, ansetts böra accepteras.

överenskommelsen godkändes av nämndens råd den 26 februari 1954.

Kungl. Maj :t meddelade därefter den 12 mars 1954 beslut rörande prissättningen

på jordbrukets produkter under 1954/55 och godtog därvid förenämnda

prisöverenskommelse. Kungl. Maj:ts beslut i prissättningsfrågan

underställdes därefter riksdagens prövning (prop. 1954: 180). Riksdagen

beslutade sedermera i huvudsaklig överensstämmelse med propositionen

(JoU 32; rskr. 302).

Jordbruksnämnden upplyser vidare i sin skrivelse, att nämnden, sedan

skörderesultaten baserade på 15 juli-rapporterna blivit tillgängliga, anmodade

de kalkylsakkunniga att avge yttrande angående skördeutfallets inverkan

på kalkylen, samt anför härom.

Med anledning av uppdraget utförde de sakkunniga en granskning av

viktigare poster i kalkylen. I skrivelse till nämnden den 13 augusti 1954

meddelade de sakkunniga, att den på våren för 1954/55 framräknade inkomstsumman

sannolikt icke komme att uppnås. Såvitt de sakkunniga kunde

bedöma, skulle emellertid underskottet, om skörderapporterna per den

15 juli lades till grund för skördeberäkningen och hänsyn alltså ej togs

till utvecklingen därefter, hålla sig innanför den marginal, som bestämmes

av 4-procentregeln.

Jordbrukets förhandlingsdelegation meddelade den 23 augusti 1954, att

den icke fann anledning påkalla fullständig omräkning av kalkylen. Nämnden

beslöt likaledes, att en omräkning av jordbrukskalkylen icke skulle

företagas, och hemställde den 24 augusti 1954, att Kungl. Maj :t måtte lämna

detta beslut utan erinran.

Jordbruksnämnden erinrar härefter om att Kungl. Maj:t den 27 augusti

1954 fattade beslut i enlighet med nämndens hemställan.

Förkalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under

produktionsåret 1955/56

För att erhålla ett underlag för behandlingen av frågan om prissättningen

på jordbrukets produkter under 1955/56 har kalkylsakkunniga på uppdrag

av jordbruksnämnden utarbetat en förkalkyl över jordbrukets inkomster

och kostnader under nämnda produktionsår. Denna kalkyl har granskats

och godkänts av jordbruksnämndens råd vid sammanträde den 11 februari

1955. Nämnden har i sin skrivelse den 19 mars 1955 lämnat en redogörelse

för innebörden och resultatet av ifrågavarande kalkyl (bilaga 5).

I redogörelsen anför nämnden till en början, att nu liksom i fjolårets

vårkalkyl regleringsåret 1950/51 använts som basår. Kalkylen för 1955/

56 ansluter sig i övrigt i metodiskt hänseende till de under en följd av år

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

utförda inkomst- och kostnadsberäkningar, vilka legat till grund för prissättningen

på jordbruksprodukter. Den har karaktären av en normkalkyl

såtillvida, att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under det

kommande produktionsåret under förutsättning av normala väderleksförhållanden,

oförändrade löner och räntesatser samt oförändrade priser på

produkter och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens upprättande

förändringar i priser med hänsyn till marknadsläget kunnat förutses med

viss grad av säkerhet.

Nämnden framhåller vidare, att det, innan en redogörelse för de olika

kostnadsposterna i den nu upprättade kalkylen lämnas, torde vara befogat

att göra några kommentarer till vissa resultat, som framkommit vid den i

samband med upprättandet av prognosen för 1955/56 utförda omräkningen

av kalkylen för 1954/55. Härom anför nämnden i huvudsak följande.

Som framgår av vad i det följande sägs om kostnadsberäkningarna har

kalkylsakkunniga framlagt fem olika procentuella alternativ för den årliga

minskningen i jordbrukets arbetsvolym sedan basåret 1950/51. Beroende

på det procenttal, som antages för den årliga nedgången, har de sakkunniga

redovisat olika belopp för underskottet. Räknar man som i vårkalkylen

1954 med 3 procent årlig minskning av arbetsvolymen blir underskottet

för 1954/55 cirka 336 miljoner kronor. Antages däremot minskningen uppgå

till 5 procent, sjunker underskottet till cirka 148 miljoner kronor. De i

kalkylen upptagna underskotten har därvid reducerats med 22 miljoner

kronor (räntekostnadsposten) samt med ytterligare 37 miljoner kronor

(av jordbruket avstått belopp våren 1954).

Underskottet beror bland annat på att inkomsterna blivit drygt 130 miljoner

kronor lägre än vad som beräknades i vår kalkylen, medan kostnaderna

— exklusive arbetskostnaderna — ökat med drygt 180 miljoner kronor.

Inkomstminskningen beror dels på den av skördeskadorna orsakade

kvantitets- och kvalitetsnedsättningen för såväl brödspannmål som övrig

spannmål, dels på att den totala mjölkproduktionen blev 6 procent lägre

än beräknat, dels ock på en nedgång i inkomsterna från slaktdjur. Inkomsterna

av oljeväxter och potatis ökade dock något jämfört med vad de sakkunniga

räknat med i förkalkylen. Kostnadsökningen beror i första hand

på den av skördeskadorna orsakade ökade förbrukningen av köpfodermedel

— drygt 100 miljoner kronor — samt på ökade kapitalkostnader med

57 miljoner kronor.

Nämnden övergår därefter till att redogöra för beräkningarna av jordbrukets

inkomster. Inledningsvis framhåller nämnden därvid, att

särskild uppmärksamhet denna gång ägnats vissa poster på inkomstsidan.

Sålunda har bland annat omläggningen i prissättningssystemet för brödsäd

hösten 1954 beaktats. 1 stället för att använda de tidigare av staten fastställda

garantipriserna bar de sakkunniga nu utgått från de preliminära inlösenpriserna

per den 1 april 1956, reducerade med belopp, som svarar mot

en normal successiv prisstegring under regleringsåret 1955/56. Med ledning

av socialstyrelsens levnadskostnadsundersökning 1952 har dessutom den

beräknade förbrukningen av inhemsk matpotatis varit föremål för en revidering.

De i tidigare kalkyler använda uppgifterna över medelkoantalet har

vidare nedjusterats med ledning av 1951 års jordbruksräkning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-0 Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Vad härefter angår beräkningarna av skörden anför nämnden i huvudsak

följande.

Till grund för inkomstkalkylen har som vanligt lagts en beräkning av

skörden, verkställd med utgångspunkt från vissa antaganden om arealerna

av olika grödor samt hektaravkastningen. De för 1955 angivna arealerna

har därvid i fråga om höstvete, höstråg, höstraps och höstrybs beräknats

med ledning av arealinventeringen i oktober 1954, varvid från de enligt denna

inventering besådda arealerna gjorts avdrag för »normal utvintring». De

för 1955 (höstsådden 1954) gjorda avdragen för normal utvintring utgör

liksom i normkalkylen våren 1954 för vete 8 procent, för råg 4 procent samt

för höstraps och höstrybs 15 procent av de höstsådda arealerna.

I tabell 1 i kalkylpromemorian (bilaga 5) finnes angivna de arealer av

olika växtslag, med vilka räknas i kalkylen för 1955/56. Såsom jämförelse

har medtagits de skördade arealerna för vissa tidigare år. Härvid har de tidigare

redovisade arealerna omräknats med ledning av 1951 års allmänna

jordbruksräkning.

I förhållande till närmast föregående år räknar de sakkunniga med en

minskning av brödsädsarealen med cirka 70 000 hektar. Nedgången av brödsädsarealen

från 1954 beror på den minskning i odlingen av höstvete och

höstråg, som kunde konstateras vid arealinventeringen i oktober 1954. Denna

nedgång torde till en del ha varit en följd av ogynnsamma väderleksförhållanden,

varför de sakkunniga har räknat med att vissa arealer, som under

normala väderleksförhållanden skulle ha besåtts med höstvete, nu i

stället kommer att användas för vårveteodling. De sakkunniga har därför

räknat med en ökning av vårvetearealen. I fråga om fodersäd har de sakkunniga

bland annat med hänsyn till den senaste prisutvecklingen utgått från

en arealökning av cirka 49 000 hektar. Den beräknade ökningen fördelar

sig med 27 400 hektar på korn, 11 800 hektar på havre och 10 100 hektar

på blandsäd.

I fråga om potatis har de sakkunniga kalkylerat med en i stort sett oförändrad

areal. För sockerbetor har räknats med en arealminskning från

59 500 hektar till 55 000 hektar eller ungefär lika stor areal, som odlades

under åren närmast före 1953. Arealen foderrotfrukter har beräknats fortsätta

att minska något.

Arealerna för foderväxter har beräknats öka med cirka 12 000 hektar.

Oljeväxtarealen har upptagits oförändrad. Den ökning i de besådda arealerna

av höstraps och höstrybs, som kunde konstateras vid arealinventeringen

i oktober 1954, har efter reducering för normal utvintring (15 procent) icke

medfört någon ökning i den beräknade skördade arealen för 1955. För de

vårsådda oljeväxterna har de sakkunniga utgått från en oförändrad totalareal.

Arealen för träda och obrukad åkerjord har beräknats öka något. Den

totala åkerarealen har tills vidare upptagits oförändrad, d. v. s. den enligt

1951 års allmänna jordbruksräkning redovisade arealen. De sakkunniga har

emellertid beslutat hemställa hos statistiska centralbyrån att i den officiella

jordbruksstatistiken i fortsättningen i möjligaste män taga hänsyn till den

sannolika årliga minskningen i åkerarealen efter 1951.

Uppskattningen av det kommande årets hektarskördar har verkställts på

i huvudsak samma sätt som i fjol. De vid uppgörandet av prognoserna använda

hektarskördeuppgifterna har sammanställts i tabell 2 i kalkylpromemorian

(bilaga 5). Den tillämpade prognosmetoden innebär i korthet, alt de

observerade hektarskördarna med tillhjälp av de s. k. allmänna skördeomdömena

omräknas till normerade hektarskördar. De sakkunniga har ansett

sig böra räkna med samma normskördar för 1955, som i fiol antoss för

1954.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

21

Efter denna översikt av areal- och skördeförhållandena behandlar nämnden

inkomstberäkningarna för olika vegetabiliska produkter och anför därvid

till en början, att produktionen 1955/56 av vegetabiliska slutprodukter

har beräknats på grundval av de i tabellerna 1 och 2 i kalkylpromemorian

anförda uppgifterna rörande arealer och antagna normskördar per hektar.

Den erhållna totalskörden av brödsäd har på vanligt sätt reducerats för lagringsförluster,

avrens och utfodring samt utsäde. Med hänsyn till bland annat

prissänkningen på brödsäd har de sakkunniga för 1955/56 höjt avrensoch

utfodringsprocenten för råg från 8 till 10. Beträffande de olika vegetabilieposterna

har nämnden i övrigt anfört i huvudsak följande.

Vid beräkningen av priserna på brödsäd för prognosår har man tidigare

kunnat utgå från priserna för normalkvalitet, justerade för beslutade prisändringar.

En liknande beräkning för 1955/56 måste, på grund av omläggningen

i prissättningssystemet för brödsäd hösten 1954, baseras på noteringarna

för normalkvalitet, medan man tidigare använde de av staten fastställda

garantipriserna. Den större rörlighet i priserna, som blivit en följd av

att systemet med garantipriser avvecklats, torde bland annat leda till att

den ändring från år till år, vilken i verkligheten sker i fråga om det genomsnittspris,

jordbrukarna erhåller, icke kommer att sammanfalla med förändringen

i inlösenpriset. Man torde bland annat kunna utgå ifrån att genomsnittspriset

kommer att ligga på en högre nivå i förhållande till inlösenpriset

än normalt, då skörden av brödsäd är liten men av god kvalitet.

Blir däremot skörden stor och av sämre kvalitet, torde genomsnittspriset tendera

att understiga normal nivå. Med hänsyn till det nu sagda har de sakkunniga

beslutat använda en annan metod för prisberäkningarna än tidigare.

De har därvid utgått från de preliminära inlösenpriserna per den 1 april

1956, reducerade med belopp, som svarar mot en normal successiv prisstegring

under regleringsåret 1955/56. Priserna har antagits komma att

stiga med 25 öre per deciton fram till den 1 april 1956, då de skall utgöra

40 kronor per deciton för vete och 35 kronor per deciton för råg. Detta innebär,

att man räknat med en något svagare prisstegring per månad än under

1953/54 (sista året med fasta garantipriser). Den svagare prisstegringen

motiveras av att räntekostnaderna bör bli lägre under 1955/56 än tidigare

till följd av de prissänkningar, som skett för vete och råg.

Sedan de beräknade månadsmedelpriserna, som vägts med ledning av leveransernas

fördelning 1953/54, justerats för den genomsnittliga kvalitetsavvikelse,

som normalt förekommer, erhålles sålunda för 1955/56 följande

avrundade priser att upptagas i kalkylen nämligen för höstvete 38 kronor

60 öre, för vårvete 40 kronor 25 öre och för råg 33 kronor 45 öre per decifon.

Dessa priser inkluderar icke förmalningsavgiften, vilken förutsättes

skola utgå med oförändrat 5 kronor per deciton. För att uppehålla de beräknade

genomsnittspriserna till odlare 1955/56 förutsättes vidare förmalningsavgiftsmedel

skola tagas i anspråk.

För korn och havre har de sakkunniga för prognosåret räknat med eu

viss sänkning av priserna, nämligen för korn 2 kronor 75 öre till 34 kronor

per deciton och för havre 4 kronor till 30 kronor per deciton, allt i förhållande

till de beräknade genomsnittspriserna för 1954/55. Genomsnittspriset

på kokärter har beräknats bli oförändrat 1955/56.

Jordbrukets sammanlagda inkomster för brödsäd beräknas för 1955/56

komma att sjunka till 366,5 miljoner kronor mot 430,2 miljoner kronor innevarande

år. Minskningen beror dels på att priserna, som nämnts, beräk
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

nas bli lägre under 1955/56 än under innevarande år, dels på en kvantitetsminskning.

I fråga om övrig spannmål (inklusive kokärter) har kalkylsakkunniga

trots lägre priser till följd av ökad kvantitet räknat med en inkomstökning

från 44,1 miljoner kronor 1954/55 till 69,7 miljoner kronor

1955/56.

I samband med upprättandet av den föreliggande kalkylen har den beräknade

förbrukningen av inhemsk matpotatis varit föremål för en revidering.

Sålunda har de sakkunniga med ledning av resultaten från socialstyrelsens

levnadskostnadsundersökning 1952 (1953) nu uppskattat förbrukningen

av inhemsk matpotatis till 750 miljoner kilogram per år. Denna

kvantitet har upptagits för perioden 1950/51—1953/54. För 1954/55 har

kvantiteten med hänsyn till den relativt omfattande importen av matpotatis

reducerats med 15 miljoner kilogram. För 1955/56 har återigen upptagits

750 miljoner kilogram. Man har för detta år antagit, att importen

kommer att vara av samma storleksordning som före 1954/55. Priset på

matpotatis har för 1954/55 beräknats till 21 kronor per deciton och för

1955/56 till 19 kronor 50 öre per deciton. Inkomsterna av matpotatis under

prognosåret har upptagits till 146,2 miljoner kronor, vilket innebär en inkomstminskning

på 8,2 miljoner kronor från innevarande år.

Förbrukningen av fabrikspotatis har beräknats till 290 miljoner kilogram

för 1955/56 mot 236 miljoner kilogram 1954/55. Beräkningen för prognosåret

utgår från normal skörd av potatis samt normal stärkelsehalt. Priset

per hektoliter och stärkelseprocent har för 1955/56 upptagits oförändrat till

46 öre. Jordbrukets inkomster av fabrikspotatis har beräknats till 30,7 miljoner

kronor mot 22,6 miljoner kronor under innevarande regleringsår. Inkomstsumman

för all potatis utgör i den föreliggande kalkylen 176,9 miljoner

kronor för 1955/56 mot 177,0 miljoner kronor innevarande år.

Skörden av sockerbetor har beräknats till 1 925 miljoner kilogram 1955

mot 1 849 miljoner kilogram 1954. Grundpriset har upptagits med samma

belopp som för 1954 års odling, d. v. s. 7 kronor 20 öre per deciton vid 16

procent sockerhalt. De faktiska genomsnittspriserna, beräknade med hänsyn

till sockerhalt och inkluderande olika ersättningar och pristillägg, utgör i

kalkylen 8 kronor 2 öre per deciton för 1955/56 mot 7 kronor 80 öre per

deciton för innevarande regleringsår. Det högre priset för 1955/56 beror

på att man räknat med en högre sockerhalt än under innevarande år. Jordbrukets

inkomster av sockerbetor beräknas öka från 144,2 miljoner kronor

1954/55 till 154,4 miljoner kronor 1955/56.

Totalskörden av oljeväxtfröer 1955/56 beräknas, trots att de sakkunniga

kalkylerat med en från 1954/55 oförändrad areal, komma att minska från

177,8 miljoner kilogram under innevarande år till 158,4 miljoner kilogram

1955/56. Nedgången beror på att hektarskördarna för höstraps och höstrybs

innevarande år varit något större än de normalskördar, som de sakkunniga

använder i prognosen. Enligt beslut av Kungl. Maj:t skall odlarpriserna på

höstraps och liöstrybs av 1955 års skörd utgöra 73 respektive 71 öre per kilogram

utan rätt till efterbetalning. För vårsådda oljeväxter har räknats med

oförändrade priser från innevarande år. Främst på grund av den beräknade

kvantitetsminskningen väntas inkomsterna av oljeväxtfröer komma att

minska från 132,5 miljoner kronor under innevarande år till 115,0 miljoner

kronor under prognosåret.

Jordbrukets inkomster av spånadsväxter upptages i den föreliggande kalkylen

för 1955/56 till 4,9 miljoner kronor mot 4,2 miljoner kronor för innevarande

år.

Den fältmässiga odlingen av köksväxter har för 1954/55 beräknats tillföra

jordbruket en inkomst på 40,5 miljoner kronor. Motsvarande belopp i vår
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

kalkylen 1954 utgjorde 49,0 miljoner kronor. För regleringsåret 1955/o6 har

de sakkunniga insatt ett belopp av 45,0 miljoner kronor i kalkylen.

Jordbrukets inkomster av tobaksodling bar beraknats till 1,2 miljoner

kyonor för 1955/56, vilket är 0,2 miljoner kronor mer än for innevarande

år.

Jordbrukets totala inkomster av vegetabilier uppgår enligt föreliggande

beräkningar till 973,7 miljoner kronor för 1954/55. För prognosåret 1955/56

utgör motsvarande belopp 933,6 miljoner kronor. Nedgången — 40,1 miljoner

kronor — beror främst på väsentligt minskade inkomster av brodsad.

Det förtjänar nämnas, att normkalkylen för 1955/56 upptar en ökning av

vegetabilievolymen, värderad i 1954/55 års priser, av 19,7 miljoner kronor.

Volymökningen gäller posterna övrig spannmål, potatis, sockerbetor samt

köksväxter. De kalkylerade prissänkningarna på de flesta vegetabilierna

har emellertid orsakat inkomstminskningen. Vid oförändrade volymer skulle

inkomstminskningen för vegetabilier från innevarande produktionsår till

1955/56 sammanlagt ha uppgått till 59,8 miljoner kronor.

Härefter redogör nämnden för jordbrukets inkomster av animaliska produkter

och behandlar därvid först mjölk och mejeriprodukter. Nämnden

anför härom.

Medelantalet mjölkkor 1954/55 har av de kalkylsakkunniga upptagits till

1 506 000 djur och för prognosåret till 1 494 000 djur. Minskningen utgor

0 8 procent. Härvid bör nämnas, att tidigare använda medelkoantal från och

med basåret nedjusterats med 40 000 djur på grundval av uppgifter, som erhållits

från 1951 års jordbruksräkning. Denna justering höjer den beräknade

medelavkastningen per ko med ett par procent. For 19o4/oo har de

sakkunniga räknat med en produktion per ko av 2 870 kilogram. Enar förutsättningen

för kalkylen 1955/56 är normal fodertillgång för mjölkkorna,

har de kalkylsakkunniga funnit det rimligt antaga, att den pa längre sikt

fortgående ökningen av avkastningen per ko åter skall komma till synes

under 1955/56. Avkastningsökningen från 1954/55 har med hansyn härtill

uppskattats till 1,0 procent och den antagna avkastningen per ko 1955/56

till 2 899 kilogram. Totalproduktionen av mjölk har med utgång från nu

nämnda data över koantal och avkastning per ko beräknats till 4 331 miljoner

kilogram 1955/56 mot 4 322 miljoner kilogram för innevarande ar. Ökningen

utgör 0,2 procent. . . ....

Beräkningen av jordbrukets inkomster av den vid mejeiierna in%agda

mjölken har utförts enligt samma metod som i vårkalkylen 1954. Tillvägagångssättet

vid beräkningarna är i huvudsak följande. En inkomst- och kostnadsberäkning

(jämväl för prognosåret) utföres för var och en av de viktigaste

produkterna, vilket ger en schematisk uppfattning om det värde,

inklusive statliga bidrag, som mejerierna kan betala leverantörerna med

hänsyn till föreliggande pris- och kostnadsläge. I denna beräkning infångas

den allra största delen av mejeriernas mjölklikvider. Vissa speciella inkomster

och förluster kommer emellertid ej med i ifrågavarande beräkning (t. ex.

merinkomster av mesvaror, kapsylmjölk och vitaminerad mjölk respektive

förluster i samband med prissänkningar och underpris vid export). För dessa

sker kompletterande specialberäkningar.

Det allmänna mjölkpristillägget, vilket för 1954/;»5 uppgår till 74,4 öre

per kilogram smörfett har för prognosåret upptagits till samma belopp. Det

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

extra tillägget i norra Sverige, vilket på grund av minskningen i mjölkinvagmngen

under 1954/55 sjönk med 4,5 procent jämfört med 1953/54, beräknas

för 1955/56 bli något större än för innevarande år till följd av en

väntad stegring i^ mjölkinvägningen. Leveranstillägget har upptagits till

samma belopp 1955/56 som 1954/55. Pristillägg har upptagits även för de

kvantiteter smör och andra mejeriprodukter, som beräknas"bli exporterade.

De salunda beräknade mejeriinkomsterna jämföres med verkligt utbetalda

mjolklikvider, vilka använts i kalkylen, så långt de varit kända. Jämförelsen

har endast till syfte att för prognosåret åstadkomma en korrektion

av beräkningarna, så att kalkylsummorna så nära som möjligt ansluter sig

till jordbrukarnas faktiska inkomst av mejerimjölken. För prognosåren göres

därför ett tillägg med ledning av den genomsnittliga skillnaden under

nagra av de senaste åren.

o^o kalkylsakkunniga har beräknat inkomsterna av mejerimjölk till

j . milj°ner kronor 1954/55 och 1 295,1 miljoner kronor 1955/56 Medelhkviden

har angivits till 35,99 respektive 36,11 öre per kilogram, varav

5,Ub respektive 5,08 ore per kilogram utgöres av statliga bidrag.

Jordbrukets inkomster av den utanför mejeri försålda konsiimtionsmjölken,

den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken samt lantsmörmjölken

har beraknats efter i huvudsak samma grunder och med samma priser som

toregaende ar. De sakkunniga har antagit, att jordbrukarna vid direkt försaljmng

kommer att taga ut ett pris, motsvarande det konsumenterna på

landsbygden skulle fa betala för mjölk av samma kvalitet, om ifrågavarande

direkta försäljning upphörde. De tre inkomstposterna visar på grund av

hvvi av-! • n Y<)nV cc^e1''^sa 1111 na 11 s en nedgång från 214,2 miljoner kronor

1954/55 till 204,6 miljoner kronor 1955/56.

1 a?ff/(Ja-nV11?,nl?gda beloPPet för producentbidraget har för 1954/55 och

19o5/56 i kalkylen upptagits till 46,0 respektive 45,0 miljoner kronor,

i i ?n v?1'' Jordbruket kalkylerade totalinkomsten av mjölk och mejeriprodukter

(inklusive producentbidraget) utgör för prognosåret 1955/56 1 544 7

miljoner kronor mot 1 538,4 miljoner kronor för innevarande år. Uppgången

sammanhanger dels med en ökning i mjölkinvägningen vid mejerier,

dels med att de sakkunniga räknat med en något högre medellikvid.

De kalkylsakkunnigas bedömning av äggproduktionens utveckling har

,Van<Lannali g1r(!1"dat? Pa resultaten av hönsräkningen i Svea- och Götaland

den 20 april 1954 och på uppgifter om partihandelns inköp av ägg till och

Kr r™e/«beU19?^sP,Lgr"nd™1 av *»• »ppgttte har äggproduktionen

för 19o4/o5 och 195o/56 uppskattats till 84 respektive 86 miljoner kilo
8‘flSinÄ‘f

med partihandelns månadsinköp som

9on - gstaI^ bai for 1955/56 liksom for innevarande år uppskattats till

290 ore per kilogram. Härvid har förutsatts, att exportbidrag kommer att

utbetalas i samma omfattning som under innevarande år. Del" totala värdet

av aggproduktionen beräknas bli 243,6 miljoner kronor 1954/55 och 249 4

miljoner kronor 1955/56. Därav utgör jordbrukets andel 213,2 respektive

Hli 9snn J°nel’ krol}ov- Fjäderfäslaktens värde för jordbruket har beräknats

TnrlAT Ji0IJer r0n°f for 1954/55 och 24,0 miljoner kronor 1955/56.

a\ägg 0Ch slaktfJäderfä (vad som produceras

utanför ordbruket franraknat) utgör sålunda i den nu föreliggande kalkylen

242,1 miljoner kronor för 1955/56 mot 236,2 miljoner kronor innevai

anae ar.

Producentpriserna 1955/56 på slaktdjur av nötkreatur, häst och svin har

fri?.narPain?,Tf SaU„S0m Priserna för 1954/55. Man har därvid utgått

Iran de foi 19o3/54 erhallna avrakningspriserna. Dessa har först justerats

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

för under- respektive överskridande av basprisnivån i partihandelsledet under

1953/54. De så erhållna priserna har minskats med ett belopp motsvarande

den prissänkning på 39 miljoner kronor, som förutsattes i prisöverenskommelsen

våren 1954. Priset på fläsk har därefter ökats med det belopp,

som kommit jordbrukarna till godo, genom att slaktdjursavgiften på

svin sänkts med 3 kronor per djur från och med den 11 oktober 1954. Vidare

har förändringarna i priserna på hudar, organ och inälvor samt slakterifett

på vanligt sätt blivit beaktade. För dessa har för prognosåret använts samma

priser som för 1954/55. I fråga om fårkött har priset antagits bli detsamma

som under 1954/55 eller 470 öre per kilogram.

Beräkningarna över slaktens omfattning visar i fråga om kvantiteten nötkött

en minskning med cirka 4 procent för prognosåret jämfört med innevarande

år. I fråga om slakten av får och häst har man också räknat med

en viss minskning under prognosåret. Svinslakten under 1955/56 har av de

sakkunniga, med ledning av betäckningsstatistik och svinräkningar samt

med hänsyn till bland annat fodertillgångarna och marknadsutsikterna för

fläsk, bedömts komma att uppgå till 199,2 miljoner kilogram, d. v. s. till

ungefär samma kvantitet som för innevarande år.

De sakkunnigas beräkningar visar en minskning av de totala inkomsterna

av slaktdjur från 1 156,7 miljoner kronor 1954/55 till 1 137,2 miljoner kronor

1955/56.

Försäljningen av militärhästar beräknas tillföra jordbruket 1,5 miljoner

kronor under 1955/56 mot 1,4 miljoner kronor under 1954/55. Värdet av

exporten av levande djur har för tiden 1953/54—1955/56 beräknats till 1,0

miljoner kronor per år och inkomsterna av ull till 2,4 miljoner kronor

per år.

Vid beräkningen av kreaturskapitalet har i den nu föreliggande kalkylen

använts samma priser som i vårkalkylerna 1953 och 1954. Antalet djur har

beräknats med ledning av resultaten från den representativa husdjursräkningen

den 1 juni 1954 samt med de sedvanliga korrigeringar, som erfordras.

Nedgången i kreaturskapitalet under 1954/55 och 1955/56 har uppskattats

till 66,3 respektive 27,9 miljoner kronor.

Jordbrukets totala inkomster av animalier (utan beaktande av förändringarna

i kreaturskapitalet) utgör enligt de nu utförda beräkningarna

2 928,9 miljoner kronor 1955/56 mot 2 936,1 miljoner kronor för innevarande

år. Nedgången från 1954/55 till 1955/56 beror på minskningen i slaktdj

ur sproduktionen.

Jordbrukets sammanlagda inkomster (med beaktande av förändringarna

i kreaturskapitalet) för 1954/55 uppgår enligt de nu föreliggande beräkningarna

till 3 843,5 miljoner kronor, vilket är 132,7 miljoner kronor mindre än

vad de sakkunniga kalkylerade med i vårkalkylen 1954. För prognosåret

1955/56 är motsvarande inkomsttal 3 834,6 miljoner kronor. Inkomstminskningen

från 1954/55 — 8,9 miljoner kronor — beror, som framgått av det

föregående, huvudsakligen på en nedgång i inkomsterna av brödsäd, slaktdjur

samt oljeväxter. Nedgången i inkomsterna för dessa produkter uppväges

dock dels av att inkomsterna från övrig spannmål och potatis beräknas

öka, dels av alt nedgången i kreaturskapitalet beräknas bli betydligt mindre

under prognosåret än under innevarande år. Index för jordbrukets inkomster

vid basårsbeloppet 3 311,1 miljoner kronor 1950/51 utgör 116,7 för

1955/56.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Vid oförändrade priser från 1954/55 skulle en inkomstökning av 5,8 miljoner

kronor ha uppstått. Vegetabilierna skulle vid oförändrade priser ha

ökat med 19,7 miljoner kronor, medan animalierna skulle ha minskat med

13,9 miljoner kronor. Emellertid har de sakkunniga räknat med prissänkningar

på de flesta av vegetabilierna, vilka sammanlagt motsvarar en inkomstminskning

på 59,8 miljoner kronor. Emellertid har man, som förut

nämnts, kalkylerat med vissa prishöjningar för animalieprodukterna, vilka

vid oförändrade kvantiteter innebär en inkomstökning för prognosåret med

6,7 miljoner kronor jämfört med innevarande år.

Vad härefter angår jordbrukets kostnader anför nämnden

till en början, att dessa i den nu framlagda kalkylen i stort sett beräknats enligt

liknande principer som vid tidigare kalkyltillfällen. Liksom i fråga om

vissa inkomstposter har i samband med upprättandet av förkalkylen ägnats

speciell uppmärksamhet åt vissa kostnadsposter. De sakkunniga har sålunda

särskilt bearbetat frågan om den beräknade årliga minskningen i jordbrukets

arbetsvolym. På grund av osäkerheten i de gjorda beräkningarna

och genom att man på objektiva grunder ej kunnat avgöra, vilken vikt de

olika statistiska materialen bör tillmätas, har de sakkunniga ej redovisat

någon definitiv arbetsvolym utan i stället framlagt fem olika procentuella

alternativ för den årliga minskningen i jordbrukets arbetsvolym sedan basåret

1950/51. För sammanvägningen av timlönerna för olika kategorier av

manliga arbetare har vidare nytt material från socialstyrelsen beaktats. Vid

beräkningen av kostnaderna för ekonomibyggnader har det ansetts motiverat

att — i avvaktan på en omprövning av grunderna för beräkningen av

byggnadskostnaderna i jordbrukskalkylen — i år liksom under de tre föregående

åren göra avsteg från tidigare tillämpad beräkningsmetodik.

Av de olika i kalkylen ingående kostnadsposterna redogör nämnden först

för arbetskostnaderna och anför härom.

Liksom för tidigare kalkylår har arbetskostnaderna erhållits som en produkt

av en beräknad arbetsvolym uttryckt i miljoner arbetstimmar och en

kalkylerad timlön.

Såsom nyss nämnts har de sakkunniga i den nu föreliggande kalkylen ej

redovisat någon bestämd procentuell minskning i jordbrukets arbetsvolym,

utan de har i stället lagt fram fem olika alternativ. Förändringen i jordbrukets

arbetsvolym är nämligen svår att exakt belysa, framförallt därför att

statistiskt material, som insamlats i det direkta syftet att belysa denna förändring,

icke har funnits tillgängligt förrän under de senaste åren. Förändringen

i volymen från år till år påverkas dessutom av tillfälliga faktorer,

exempelvis väderlekens inverkan på bärgningsförhållandena.

Samspelet mellan mekaniseringen och arbetskraftsbehovet inom jordbruket

beaktades för första gången kvantitativt i propositionen 1941: 278. Det

framhölls i denna, att mekaniseringen inom jordbruket medfört en viss nedgång

i totala arbetarantalet, trots den inskränkning av arbetstiden, som ägde

rum på slutet av 1930-talet. Detta framgick av en särskild av de sakkunniga

åberopad utredning. I avvaktan på en undersökning, som skulle utföras av

socialstyrelsen, räknade de sakkunniga tills vidare med en nedgång i volymen

med 1 procent per år alltifrån produktionsåret 1938/39. Denna i total
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

kalkylen ursprungligen införda reduktionsfaktor får anses vara försiktigt

uppskattad. De sakkunniga var emellertid av den åsikten, att arbetseffektiviseringen

under då rådande krisförhållanden icke kunde väntas gå fortare.

Frågan om arbetskraftsvolymens förändringar upptogs på nytt år 1946 av

en statlig utredning, den så kallade 1-procentkommittén (Betänkande angående

arbets- och kapitalkostnaderna i jordbrukskalkylen. SOU 1950:29).

Med ledning av utredningens resultat stannade de sakkunniga för att använda

de resultat, som kunde erhållas ur den jordbruksekonomiska undersökningen.

Dessa resultat utvisade en årlig minskning i jordbrukets arbetsvolym

med 1,2 procent per år räknat från basåret 1938/39. Denna minskningstakt

ansågs böra accepteras som grundval för kalkylberäkningarna för

tiden till och med 1945/46. Från och med 1946/47 räknades med en årlig

minskning av arbetsvolymen med 1,5 procent. Detta skedde, därför att man

ville söka beakta bland annat den starkt ökade mekaniseringen. Dessa 1,5

procent räknades emellertid icke på basårsvolymen utan på det närmast föregående

av de reducerade talen för årsvolymen. Skillnaden mellan de båda

procenttalens absoluta volymsänkande verkan utjämnades häiigenom iätt

väsentligt. _ „

Omkring ett år efter det att 1-procentkomiiiitten avlämnat sitt betänkande,

fann man under pågående arbete med typjordbrukskalkyler, att arbetsvolymen

vid bearbetning av materialet till den jordbruksekonomiska undersökningen

hade systematiskt påverkats av utförda maximeringar av familjemedlemmarnas

uppgivna arbetstider och av icke på rätt sätt beaktade förskjutningar

i relationen mellan mans- och kvinnolöner. Nämnda förhållande

medförde, att de kalkylsakkunniga fann sig böra höja minskningsprocenten

från 1,5 till 3 (noga räknat 2,94) procent per år. Denna minskningstakt

tillämpades från och med 1946/47. .....

Upprepade jämförelser med annat material, bland annat med förändringarna

i den yrkesverksamma jordbruksbefolkningen mellan folkräkningarna

1945 och 1950 och med taxeringsstatistiken, har bekräftat, att en minskning

med cirka 3 procent per år var ett rimligt antagande. Allteftersom nya bokföringsresultat

blivit tillgängliga, har dessa insatts i beräkningarna av den

årliga nedgången i arbetsvolymen.

I den nu föreliggande kalkylen har de sakkunniga för bedömningen av

denna fråga kunnat göra jämförelser med nytt statistiskt material.

Beräkningar har som tidigare gjorts med ledning av bokföringsresultat

från de gårdar, som ingår i den jordbruksekonomiska undersökningen. För

perioden 1945/46—1952/53 visar dessa gårdar en minskning av arbetsvolymen

med 3,17 procent per år tutan arealkorrektion), om beräkningen

utföres på varje års medeltal. Undersöker man i stället den relativa minskningen

hos identiska gårdar mellan två på varandra följande år (kedjad

beräkning), blir minskningen under samma tidsperiod 2,95 procent per år.

Medräknas den årliga minskningen i åkerarealen, vilken ökar nedgången i

arbetsvolymen, blir den totala nedgången per år enligt sistnämnda beräkningsmetod

3,1 procent.

Mot de erhållna resultaten från den jordbruksekonomiska undersökningen

kan invändas, att undersökningen ej är representativ utan arbetar med

ett urval med högre standard än genomsnittet, att resultaten påverkas av

bortfallet av bokföringsgårdar och dessas ersättande med andra gårdar

samt att kedjan av operationer är lång från det att jordbrukaren lämnar

uppgifter till dess slutresultaten föreligger, vilket i hög grad försvårar eu

bedömning av resultatens värde.

1 samband med all felen i den jordbruksekonomiska undersökningen

upptäcktes och rättades till, beslöt de kalkylsakkunniga hemställa, att en

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO

n.y undersökning skulle planläggas, vilken speciellt skulle belysa förändringarna

i arbetsvolymen i jordbruket. Denna undersökning kom senare

till stånd på begäran av jordbruksnämnden och socialstyrelsen. Uppgifter

inhämtades första gången i 1951 års arealinventering, och undersökningen

har därefter årligen upprepats. Uppgifterna lämnas av samma jordbrukare,

som ingår i urvalet för inventeringarna, och undersökningen sker i statistiska

centralbyråns regi. Data om antalet sysselsatta gäller förhållandena

den 1 juni varje år, alltså samma tidpunkt som för uppgifterna till arealmventeringen

och husdjursräkningen. Uppgifter om det totala antalet lejda

arbetstimmar inhämtas även i undersökningen. Dessa avser förhållandena

under närmast föregående år, vilket gör det svårare för de uppgiftsskyldiga

att lämna exakta uppgifter. Vid planeringen av undersökningen angavs, att

det främsta syftet med densamma skulle vara att söka åstadkomma en belysning

av de relativa förändringarna från år till år i arbetsvolymen. Något

absolut mått på volymen borde man däremot icke eftersträva.

„ Statistiska centralbyrån har nu framlagt resultat från fyra undersökningsap

?nliSt dessa resultat skulle den årliga genomsnittliga minskningen uppgå

till 5,5 procent. Mot resultaten kan anföras, att årsserien ännu så länge

ar kort samt att uppgifterna påverkas av att antalet arbetstimmar måste

uppskattas i efterhand.

Ett annat material, som de sakkunniga använt för bedömning av arbetsvolymens

förändringar, härrör från socialstyrelsens lönestatistik. Denna

statistik bygger i motsats till centralbyråns undersökning icke på ett representativt

material. De ur detta material framräknade siffrorna har erhållits

genom kedjning av uppgifter från identiska jordbrukare två på varandra

följande år och uppräkning till rikssiffror med hjälp av åkerarealerna

i 1944 års jordbruksräkning. Primäruppgifterna avser enskilda arbetare

och är specificerade på olika slag av arbeten, även för familjemedlemmarna.

Allt skogsarbete utom timlönat sådant för anställda har frånskilts, varför

siffrorna nästan uteslutande avser rent jordbruksarbete. Socialstyrelsen

framhåller emellertid, att uppgifterna för familjemedlemmarnas arbetsdagar

i många fall måste vara resultat av ganska grova uppskattningar. För

perioden 1950—1953 uppgår minskningen per år i genomsnitt till 4,5 procent.

Materialet ger sålunda uttryck åt en nedgångstakt, som är svagare än

i centralbyråns undersökning men starkare än i den jordbruksekonomiska

undersökningen.

Vissa uppgifter belysande minskningen i jordbrukets arbetsvolym kan

också erhållas ifrån taxeringsstatistiken. Under perioden 1943_1950 har

salunda antalet inkomsttagare, såväl företagare som anställda, minskat

med i genomsnitt 2,0 procent per år. Motsvarande tal för 1951—1952 utgör

-,3 procent och för 1952—1953 3,7 procent. Procenttalen, som är behäftade

med vissa fel, torde få betraktas som minimisiffror.

Då det, som tidigare nämnts, icke varit möjligt för de sakkunniga att på

objektiva grunder avgöra, vilken vikt de olika materialen bör tillmätas, redovisas

fem olika alternativ för arbetsvolymen. Dessa alternativ erhålles.

om arbetsvolymen från och med basåret 1950/51 till och med 1955/56 antages

ha nedgått med 3,0, 3,5, 4,0, 4,5 eller 5 procent per år.

Sammanvägningen av timlönerna för olika kategorier av manliga arbetare

har tidigare gjorts enligt den fördelning, som gäller för anställd arbetskraft

vid gårdar, som är representerade i socialstyrelsens lönestatistik. Eu

av socialstyrelsen företagen kontrollundersökning angående den lejda arbetskraftens

fördelning på olika arbetskategorier (löneformer) 1952 visade

en fördelning, som avvek från den tidigare tillämpade. De kalkylsakkun
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

29

niga tillämpade i vårkalkylen 1954 resultaten av socialstyrelsens kontrollundersökning

och beaktade därvid förändringen ända från basåret. Förändringen

i fördelningen på olika kategorier resulterade vid sammanvägningen

i att en lägre genomsnittslön erhölls än vid tidigare tillämpad fördelning.

Till vårkalkylen 1955 har emellertid från socialstyrelsen framkommit

nya uppgifter angående arbetskraftens fördelning. Materialet från den

omnämnda representativa kontrollundersökningen har nu bearbetats så,

att man visat fördelningen av arbetskraften med vägning på dels antal arbetare,

dels antal arbetsdagar. Det visar sig nu, då yrkesfördelning vägd på

antalet arbetsdagar finnes tillgänglig, att denna fördelning avviker starkt

från den ett år tidigare från samma material erhållna fördelningen, samt

vidare, att den nu erhållna fördelningen vägd på arbetstid stämmer bättre

med den tidigare i jordbrukskalkylen tillämpade fördelningen från jordbruk,

inkluderade i socialstyrelsens lönestatistik. Socialstyrelsen har gjort

en ny representativ undersökning, denna gång avseende året 1953. När resultaten

från den nya undersökningen nu föreligger, varvid fördelningen

på yrkeskategorier är vägd med hänsyn till arbetstidens längd, har de kalkylsakkunniga

ansett befogat att övergå till denna, varvid man beaktat

förändringarna från basåret.

De kalkylsakkunniga har vidare i förkalkylen nu beaktat den nya sjukkassereformen

så, att arbetsgivarnas försäkringskostnader inräknats ända

från basåret. Sålunda har räknats med en försäkringskostnad av 1,365 procent

på totala timlönen till och med 1954 samt 1,98 procent från och med

den 1 januari 1955.

När vårkalkylen 1954 utarbetades, hade det nya löneavtalet för 1954

träffats, varför detta kunde beaktas i kalkylen. Avtalet innebar i första hand

en höjning av timlönerna med 13 öre för manliga och 11 öre för kvinnliga

arbetare. Månadslönerna höjdes på motsvarande sätt. Vidare förekom i avtalet

ett antal smärre justeringar, som här ej skall beröras. Något nytt avtal

för 1955 hade, när kalkylen slutjusterades, ännu ej träffats. De kalkylsakkunniga

har därför tills vidare räknat med oförändrade lantarbetarlöner.

Med hänsyn tagen till olika slag av övertidsersättningar samt semesterersättning

har timlönen för 1955/56 därför kalkylerats till 291,18 öre, medan

den för 1954/55 utgjorde 290,48 öre.

De totala arbetskostnaderna för de fem olika procentuella alternativen

för arbetsminskningen för 1955/56 och 1954/55 framgår av följande tablå.

Miljoner kronor

3,0 %

3,5 %

4,0 %

4,5 %

5,0 % ,

1954/55 .....

... 2 500,9

2 449,6

2 399,3

2 349,7

2 300,9

1955/56 .....

... 2 431,7

2 369,6

2 308,9

2 249,4

2 191,1

Skillnaden mellan det högsta och lägsta alternativet utgör för 1955/56

240,6 miljoner kronor.

Under samlingsrubriken kapitalkostnader behandlas i kalkylen kostnaderna

för avskrivning och underhåll av markanläggningar (grundförbättringar),

ekonomibyggnader samt maskiner och redskap ävensom kostnaderna

för elektricitet samt räntekostnaderna. Beträffande dessa poster anför

nämnden.

Kostnadsposten grundförbättringar (täckdikningskostnader, underhåll av

större öppna diken) har för prognosåret 1955/56 upptagits till ett i stort

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj.ts proposition nr 180

sett oförändrat belopp jämfört med innevarande år, nämligen 25,9 miljoner

kronor.

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader har

beräknats enligt samma metodik som tidigare och har erhållits genom en

framskrivning av den kostnadssumma, som fastställts genom särskild beräkning

för år 1946. De sakkunniga har, liksom i vårkalkylen 1954, diskuterat

att eventuellt återgå till den beräkningsmetod, som tillämpades till och

med vårkalkylen 1951 och som innebär ett fullt hänsynstagande till prisutvecklingen

på trävaror. Priset för dessa har nämligen varit oförändrat sedan

mitten av 1952, varför en stabilisering synes ha inträtt på detta område.

Även om stabiliseringen av träpriserna skulle kunna anses motivera

en återgång till den beräkningsmetodik, som tillämpades före 1951, ansåg

de sakkunniga ej, att en sådan borde företagas i vårkalkylen 1954. Detta

sammanhängde med önskvärdheten av att inom kort med ledning av nytt

material ompröva grunderna för beräkningen av byggnadskostnaderna i

jordbrukskalkylen, varvid bland annat en prövning av inverkan av strukturrationaliseringen

och djurantalets förändringar borde beaktas. Det var

redan vid anförda kalkyltillfälle också bekant, att nämnden för den jordbruksekonomiska

undersökningen ämnade begära en ny utredning angående

byggnadskostnadernas storlek i jordbruket. Denna undersökning har igångsatts

och inventeringsarbetena torde i stort sett vara avslutade. På grund

härav har kalkylsakkunniga ej funnit anledning att nu frångå sitt ställningstagande

i samband med vårkalkylen 1954 utan ansett, att omläggning

av byggnadskostnadsberäkningen bör företagas, så snart som resultaten från

den pågående undersökningen kan tillämpas. Den totala kostnaden för ekonomibyggnader

för produktionsåret 1955/56 har därför upptagits till 197,7

miljoner kronor mot 195,9 miljoner kronor för innevarande regleringsår.

Kostnaderna för maskiner och redskap är fördelade på avskrivnings- och

underhållskostnader. De förra fastställes med utgångspunkt från beräkningar

över maskinbeståndets volym — grundade på ett omfattande material

från tillverkare och importörer — under förutsättning av en femtonårig avskrivningstid.

De senare upptages i enlighet med resultaten från statistiska

centralbyråns deklarationsundersökningar. Vid beräkning av avskrivningskostnaderna

för traktorer har de sakkunniga sedan vårkalkylen 1953 tagit

hänsyn till att en allt rikligare tillgång på traktorer medfört en rabattering

av bruttopriserna. Efter en undersökning av maskinmarknaden har de kalkylsakkunniga

funnit, att ingenting framkommit, som givit anledning till

att ändra det i de senaste två årens vårkalkyler införda avdraget med 5

procent pa bruttopriserna för traktorer. De kalkylsakkunniga har även inhämtat

upplysningar angående eventuell rabattering av priserna för övriga

maskiner och redskap. Det har därvid framkommit, att rabattering visserligen

förekommer men att den är av liten omfattning och endast gäller vissa

maskingrupper. De kalkylsakkunniga har ansett sig böra räkna med bruttopriserna

på övriga maskiner och redskap, eftersom det icke varit möjligt

att erhålla något mått på rabatteringen för dessa. Jordbrukets kostnader för

maskiner och redskap stiger enligt den nu föreliggande kalkylen till följd

av ökad maskinvolym från 412,8 miljoner kronor för 1954/55 till 434,9

miljoner kronor för 1955/56.

Vid beräkningen av kostnaderna för elektricitet har förfarits så, att den

enligt deklarationsundersökningarna för åren 1951—1953 konstaterade kostnaden

först har reducerats för inverkan av elskatt och taxehöjningar. Därefter

har ett treårigt medeltal för den procentuella kostnadsstegringen beräknats,

vilket anses återge endast den kostnadshöjning, som står i samband

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

med ökad användning av elkraft. Framskrivning har därefter gjorts med

utgång från kostnadssumman under kalenderåret 1953, reducerad för taxehöjningar.

Genom denna framskrivning har erhållits kostnadssummor till

och med kalenderåret 1956, vilka inkluderar de sannolika kostnadsförändringarna

i 1950 års prisläge. Efter omräkning av dessa kostnadssummor

till produktionsår har slutligen tillägg gjorts för elskatt och taxehöjningar.

De totala elektricitetskostnaderna har beräknats komma att uppgå till

87,5 miljoner kronor för 1955/56 mot 80,1 miljoner kronor för innevarande

år.

Beräkningen av jordbrukets räntekostnader har verkställts enligt samma

beräkningsmetod som i vårkalkylen 1953. Jordbrukets totala räntekostnader

minskar från 425,9 miljoner kronor under innevarande år till 421,3 miljoner

kronor under prognosåret 1955/56. Minskningen beror på en nedgång

i såväl kreaturs- och förrådskapitalet som fältinventariekapitalet.

Jordbrukets sammanlagda kapitalkostnader uppgår sålunda till 1 167,3

miljoner kronor mot 1 140,5 miljoner kronor innevarande år. ökningen

utgör 26,8 miljoner kronor.

Härefter övergår nämnden till att behandla jordbrukets kostnader för

olika slags förnödenheter. De viktigaste förnödenhetsposterna i jordbrukskalkylen

är driv- och smörjmedel, handelsgödsel och kalk samt köpfodermedel.

Övriga slag av förnödenheter, vilka är av mindre betydelse, är i kalkylen

sammanförda under rubriken »diverse förnödenheter». Beträffande

de nu nämnda kostnadsposterna anför nämnden i huvudsak följande.

Beräkningen över kostnaderna för driv- och smörjmedel är gjord med

utgång från de i samband med arealinventeringen hösten 1954 inhämtade

uppgifterna om förbrukningen av driv- och smörjmedel vid traktordrift

samt för skördetröskor under kalenderåret 1954. De sakkunniga har med

ledning av traktorräkningen den 1 oktober 1954 funnit, att nyanskaffningstakten

för traktorer fortfarande är hög. De har därför ansett sig böra räkna

med att jordbruket även under 1955 och 1956 anskaffar 14 000 traktorer

per år. I följande tabell redovisas från och med produktionsåret 1950/51 dels

beräknad anskaffning av nya traktorer, dels beräknat antal traktorer i drift.

Produktionsår Nyanskaffning Antal i drift

i slutet av varje

år (1 juli)

1950/51 13 402 67 000

1951/52 14 478 77 750

1952/53 14 530 88 550

1953/54 14 134 105 150

1954/55 14 000 115 150

1955/56 14 000 125 150

Till och med vårkalkylen 1954 har de sakkunniga för hela perioden 1950/

51—1954/55 räknat med 8 500 dragbilar samt mellan 500 och 1 000 jeepar.

Antalet dragbilar har dock överskattats, vilket framgått av nyssnämnda

traktorräkning, och de sakkunniga har därför i årets kalkyl räknat med

6 200 dragbilar. Antalet jeepar uppgår till 700.

Liksom i tidigare kalkyler har de sakkunniga även nu förutsatt, att den

starka ökningen av traktorheståndet till största delen torde gälla relativt

små brukningsenheter, där den årliga driftstiden samt driv- och smörj medelsförbrukningcn

per traktor är lägre än den genomsnittliga. Med hänsyn

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

härtill har för det antal traktorer, som tillkommit utöver det antal, som

genomsnittligt var i drift 1951, förutsatts en lägre driv- och smörj medelsförbrukning

per traktor och år. Förbrukningen för dragbilar och jeepar

har, räknat per maskin och år, förutsatts vara densamma under samtliga

aktuella år.

Driv- och smörj medelskostnaderna har för 1955/56 beräknats till 115,7

miljoner kronor mot 108,7 miljoner kronor under innevarande år.

Handelsgödsel, som förbrukas under ett visst produktionsår, kommer i

realiteten den i kalkylen för nästa produktionsår ingående skörden till

godo. De kostnader för handelsgödsel, som belastar ett visst produktionsår,

beräknas därför med utgångspunkt från förbrukade kvantiteter och priser

under närmast föregående år. De kalkylsakkunniga har icke räknat med

några större förändringar i förbrukningen av handelsgödsel under förbrukningsaret

1954/5o. Kostnaderna för jordbrukskalk har beräknats på samma

sätt som i förra arets varkalkyl. Närmare redogörelse för principerna finnes

intagen i propositionen 1949: 212. Jordbrukets sammanlagda kostnader

för handelsgödsel och kalk uppgår för prognosåret 1955/56 till 262,2 miljoner

kronor, vilket innebär en minskning med cirka 2 miljoner kronor

jämfört med innevarande regleringsår.

Förbrukningen av köpfodermedel under 1955/56 har beräknats med utgång

från den beräknade användningen 1954/55 och storleken av den inhemska

normproduktionen av fodermedel samt husdjursantalets och animalieproduktionens

förändringar. Förbrukningen av importerad fodersäd beräknas

for 1955/56 komma att bestå av enbart 40 miljoner kilogram majs

mot innevarande års importkvantitet av totalt 85 miljoner kilogram majs,

sorghum och korn. I fråga om förbrukningen av oljekraftfoder medförde

skördeskador 1954, att kvantiteten för 1954/55 kom att bli avsevärt

högre an den man kalkylerade med i vårkalkylen 1954. De sakkunniga har

darfor för kommande år räknat med en viss tillbakagång i oljekraftfodertorbruknmgen.

De beräknade kostnaderna för köpfodermedel ut^ör 310 2

Ä !''r<:n0r lÖT 1954/55 och 235,9 miljoner kronor för prognosårk

!955/56. Avdrag har liksom tidigare gjorts för de köpfodermedel, som förutsattes

falla pa äggproduktionen utanför jordbruket.

Samlingsposten diverse förnödenheter uppgår i den nu föreliggande kallTe*T°tin

50,5 milj°ner kronor för 1955/56 mot 50,8 miljoner kronor 1954/

o5. Nagra anmärkningsvärda förändringar i de enskilda kostnadsposterna

under rubriken har icke beräknats inträffa.

Jordbrukets sammanlagda kostnader för förnödenheter utgör 733,6 miljoner

kronor för 1954/55 och 664,3 miljoner kronor för prognosåret 1955/56.

Under samlingsrubriken frakter m. in. har i kalkylen införts några kostnadsposter,

som är att hänföra varken till kapital- eller till förnödenhetskostnader.

Beträffande dessa anför nämnden följande.

Jordbrukets kostnader för frakter 1955/56 uppgår enligt de nu utförda

era na 191,8 miljoner kronor eller i det närmaste samma summa

som tor innevarande år. Seminkostnaderna väntas öka från 8,9 till 9 8 miljoner

kronor, medan posten mjölkkontroll är oförändrad.

Under rubriken frakter in. in. infördes i vårkalkylen 1954 två nya poster,

nämligen maskinlegor och torkningskostnader för brödsäd. I fråga om dessa

poster, vilka även ingår i basåret, har de sakkunniga räknat med oförändrade

kostnader för maskinlegor men med lägre belopp för torkningskostnaderna

under prognosåret 1955/56 än för innevarande år. De höga tork
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180 33

ningskostnaderna under 1954 berodde nämligen på den höga vattenhalten

hos detta års skörd.

De sammanlagda kostnaderna för frakter in. m. utgör 137,4 miljoner kronor

för 1954/55 och 133,9 miljoner kronor för 1955/56.

Jordbrukets sammanlagda kostnader. Då det ej varit möjligt för de sakkunniga

att, såsom förut nämnts, på objektiva grunder fastställa något definitivt

procenttal för den årliga minskningen i jordbrukets arbetsvolym,

har icke heller någon definitiv sammanlagd kostnadssumma framlagts. Man

har i stället redovisat de sammanlagda kostnaderna i fem olika alternativ,

beroende på vilket procenttal som antagits för minskningen i arbetsvolymen.

Exklusive arbetskostnaderna uppgår jordbrukets sammanlagda kostnader

för 1954/55 enligt de nu föreliggande beräkningarna till 2 011,5 miljoner

kronor. För prognosåret 1955/56 är motsvarande kostnadstal 1 965,5 miljoner

kronor. Kostnadsminskningen exklusive arbetskostnaderna utgör 46,0

miljoner kronor. Index för jordbrukets kostnader vid basårsbeloppet 1 469,6

miljoner kronor utgör 133,7 för prognosåret 1955/56.

Vid 1954/55 års priser skulle kostnadsminskningen exklusive arbetskostnaderna

ha uppgått till 37,2 miljoner kronor. Kapitalkostnaderna skulle ha

ökat med 25,3 miljoner kronor, medan kostnaderna för förnödenheter samt

för frakter m. m. skulle ha minskat med 59,0 respektive 3,5 miljoner kronor.

Härutöver föreligger beräknade prisssänkningar motsvarande ett belopp

av 8,8 miljoner kronor.

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader

sammanfattar nämnden i följande tablå.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Kostnader,

miljoner kronor

Alt. I............

3 466,7

4 038,4

4 298,6

4 399,4

4 512,4

4 397,2

» II...........

3 466,7

4 026,0

4 272,8

4 360,5

4 461,1

4 335,1

» III..........

3 466,7

4 013,5

4 247,2

4 322,2

4 410,8

4 274,4

» IV..........

3 466,7

4 001,1

4 221,6

4 284,2

4 361,2

4 214,9

» V...........

3 466,7

3 988,7

4 196,3

4 246,6

4 312,4

4 156,6

Kostnadsindex

Alt. I............

100,00

116,49

124,00

126,90

130,16

126,84

» II...........

100,00

116,13

123,25

125,78

128,68

125,05

» III..........

100,00

115,77

122,51

124,68

127,23

123,30

»> IV..........

100,00

115,42

121,78

123,58

125,80

121,58

» V...........

100,00

115,06

121,05

122,50

124,39

119,90

Inkomster, miljoner

kronor...........

3 264,4

3 779,7

4 063,4

3 961,9

3 843,5

3 834,6

Avgår överskott 1950/

51 enligt kalkyl med

1938/39 som basår,

miljoner kronor ...

8,4

—

—

--

-*

—

8 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 180

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Basinkomst framskri- ven medelst kost- nadsindex, miljoner

kronor

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Alt. I............

3 256,0

3 792,9

4 037,4

4 131,9

4 238,0

4 129,9

» II...........

3 256,0

3 781,2

4 013,0

4 095,4

4 189,8

4 071,6

» in..........

3 256,0

3 769,5

3 988,9

4 059,6

4 142,6

4 014,6

» IV..........

3 256,0

3 758,1

3 965,2

4 023,8

4 096,0

3 958,6

» V...........

Kalkylmässigt över- eller underskott,

miljoner kronor

3 256,0

3 746,4

3 941,4

3 988,6

4 050,1

3 903,9

Alt. I............

—

—13,2

+ 26,0

—170,0

—394,5

—295,3

» II...........

—

— 1,5

+ 50,4

-133,5

—346,3

—237,0

» III..........

—

+10,2

+ 74,5

— 97,7

—299,1

—180,0

» IV..........

—

+21,6

+ 98,2

- 61,9

—252,5

—124,0

» V...........

—

+33,3

+ 122,0

— 26,7

-206,6

- 69,3

Alternativ I—V motsvarar en årlig minskning av arbetsvolymen från och med basåret med

respektive 3,0, 3,5, 4,0, 4,5 och 5,0 procent.

Nämnden erinrar härefter om att enligt prisöverenskommelsen våren 1952

av det dåvarande underskottet för 1952/53 (avrundat nedåt med 1,8 miljoner

kronor) 55 miljoner kronor beräknades hänföra sig till ökade räntekostnader

på grund av höjning av jordvärdena för jordbruksfastigheter enligt

1952 års fastighetstaxering ävensom ökade värden på kreaturs- och förrådskapital.

Av denna räntekostnadsökning skulle en femtedel eller 11 miljoner

kronor beaktas vid prissättningen för 1952/53, medan återstående del eller

44 miljoner kronor skulle successivt intäckas med en fjärdedel under vart

och ett av de följande fyra åren. I enlighet härmed bör enligt nämnden de i

nyssnämnda tabell angivna överskotten ökas (underskotten minskas) med

45,8 miljoner kronor för 1952/53 (44 miljoner kronor plus avrundningen vid

prisöverenskommelsen 1,8 miljoner kronor), 33 miljoner kronor för 1953/

54, 22 miljoner kronor för 1954/55 och 11 miljoner kronor för 1955/56.

För sistnämnda år har de sålunda justerade underskotten i avrundade

tal av nämnden ställts samman i följande tablå.

Alternativ minskning

av arbetsvolymen, %

Underskott 1955/56,

miljoner kronor

3

284

3,5

226

4

169

4,5

113

5

58

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

35

De sakkunniga har icke tagit ställning till de i tablån avgivna alternativen

utan har endast velat visa, hur olika antaganden om förändringen av

arbetsvolymen påverkar kalkylutfallet.

Som förut nämnts har jordbrukskalkylen granskats och godkänts av

nämndens råd den 11 februari 1955.

Överläggningar mellan jordbruksnämnden och jordbrukets organisationer

om prissättningen

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse anfört, att efter behandlingen av

jordbrukskalkylen i nämndens råd den 11 februari 1955 förhandlingar om

prissättningen för regleringsåret 1955/56 förevarit mellan nämnden och en

av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd

förhandlingsdelegation. Dessa förhandlingar resulterade den 16 mars 1955

i en prisöverenskommelse av följande lydelse.

»Vid förhandlingar, som ägt rum mellan statens jordbruksnämnd och

jordbrukets förhandlingsdelegation, har träffats följande överenskommelse

om prisregleringen på jordbrukets produkter för regleringsåret 1955/56.

1) Till ledning för överenskommelsen har legat den kalkyl över jordbrukets

inkomster och kostnader, som granskats och godkänts vid sammanträde

med jordbruksnämndens råd den 11 februari 1955. Vidare har hänsyn

tagits till den höjning av jordbrukets kostnader, som är att emotse, sedan

förhandlingarna om nya kollektivavtal för lantarbetare och andra arbetargrupper

avslutats.

2) Enighet har rått om att jordbruket, utöver i kalkylen redovisade inkomster,

skall tillföras en inkomstökning i form av prishöjningar till ett

belopp av i runt tal 290 miljoner kronor, fördelad på följande sätt:

Beräknad inkomsthöjning,

milj. kronor

a) Tidigare överenskomna sänkta riktpriser för vete och råg per

den 1 april 1956 höjs med 2 kr/dt....................... 19,1

b) De i kalkylen upptagna inkomsterna för matpotatis höjs till

följd av förväntad ökad övergång till kvalitetspotatis med ... 8,0

c) Prishöjning för K-mjölk, 8 öre/l.......................... 107,4

d) Prishöjning för grädde:

Tunn grädde, 10 öre/l............................. 2,3

Tjock grädde, 20 öre/l............................. 4,3 6,6

e) Priserna på ost höjs med i genomsnitt 10 öre/kg............ 5,2

f) Det i kalkylen upptagna genomsnittspriset på ägg höjs med

15 öre/kg............................................... 11,3

g) Priserna på kött och fläsk höjs med ca 16 öre/kg utöver nu

tillämpad medelprisnivå, vilket innebär en inkomsthöjning

utöver i kalkylen upptaget belopp med................... 132,0

Summa 289,6

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

3) De definitiva inlösenpriserna för vete och råg skall fastställas först på

sommaren 1955. Möjlighet till ytterligare justering av riktpriserna bör då

föreligga, därest priserna på världsmarknaden visat en påtaglig stegring,

som väntas bli bestående under regleringsåret 1955/56. Sådan eventuell

justering skall ske med beaktande av att Svensk spannmålshandels ekonomiska

ställning icke äventyras. Förmalningsavgiften skall utgå med oförändrat

5 kr/dt.

Därest världsmarknadspriserna på oljeväxtfrö påtagligt stiger och denna

stegring kan väntas bli bestående, skall möjlighet föreligga att också taga

upp frågan om justering av grundpriserna på dessa fröer. Konjunkturutjämningsfondens

medel får dock icke anlitas för att möjliggöra en sådan

justering.

4) I punkt 1 omnämnda kollektivavtal förutsätts skola tillämpas redan

från och med den 1 januari 1955. För att bereda jordbruket kompensation

för härav föranledda merkostnader under regleringsåret 1954/55 får, under

hänvisning till punkt 10 i 1954 års prisöverenskommelse (återgiven i Kungl.

Maj :ts prop. nr 180/1954 sid. 30 ff), detalj handelspriset på mjölk höjas redan

den 1 april 1955 med 5 öre/l. Av detta belopp skall jordbruket erhålla

4,5 öre och detaljhandeln resten till förbättring av dess marginaler. (Återstående

höjning med 3 öre/l träder i kraft den 1 september 1955; härav tillförs

jordbruket 2,7 öre och detaljhandeln 0,3 öre/l.) Vidare förutsätts av

samma skäl priserna på kött och fläsk stiga under återstoden av det löpande

regleringsåret, så att den för 1955/56 beräknade genomsnittsnivån uppnås

redan sommaren 1955.

5) Statens jordbruksnämnd är beredd att som hittills till prövning upptaga

önskemål om justering av priserna på vissa slaktdjurs- och mejeriprodukter

— dock ej K-mjölk eller smör — i den mån så erfordras för att täcka

inkomstbortfall på grund av att förutsatta priser icke helt kan uttagas. Detsamma

skall gälla i fråga om täckning för sådana kostnadsstegringar, som

kan inträffa under kalenderåret 1955 på grund av nya kollektivavtal för

livsmedels- och transportfacket. Därest sockerbetspriset vid nu pågående

förhandlingar med betodlarna skulle sänkas, äger jordbruket påkalla liknande

justering för att täcka det härav föranledda inkomstbortfallet i kalkylen.

6) Överenskommelsen gäller hela regleringsåret 1955/56 och förutsätter

att den s. k. 4-procentregeln skall äga tillämpning. Omräkning av kalkylen

skall ske under november 1955 på grundval av skörderapporterna per den

15 oktober, dock endast för såvitt sådan omräkning begärs av jordbruksnämnden

eller jordbrukets förhandlingsdelegation.

7) Därest på grund av nya kollektivavtal lönehöjningar, berörande den

del av regleringsåret, som belöper efter den 1 januari 1956, inträffar för

lantarbetare eller andra arbetargrupper och jordbrukets kostnader härigenom

ökas, har jordbrukets förhandlingsdelegation förbehållit sig att, oavsett 4- procentregeln, upptaga förhandlingar med statens jordbruksnämnd om kompensation

härför genom prishöjningar på jordbrukets produkter.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Till överenskommelsen har fogats följande protokollsanteckningar.

1) Jordbrukets förhandlingsdelegation förklarar sig beredd att på allt sätt

medverka till att slakteriföreningarnas prissättning på hela, halva och fjärdedels

kroppar av nötkreatur, häst och svin ansluter sig till slakteriförbundets

prissättning i Stockholm och Göteborg, varvid som utgångspunkt skall

tagas de för närvarande gällande prisskillnaderna mellan Stockholm och

Göteborg, å ena sidan, samt övriga prisområden å andra sidan.

2) Skulle fråga uppkomma om ändring av nuvarande regler för fastställande

av regleringsavgiften på fettråvaror, skall överläggningar härom först

upptagas med förhandlingsdelegationen.

3) Nämnden och delegationen anser det angeläget att den varuskatt, som

nu utgår för gräddglass (i förpackningar under en tredjedels liter) snarast

möjligt borttages.

4) Det förutsättes, att Sveriges export- och importförening för ägg, utöver

införselavgifterna på majs, tillgodoförs de under regleringsåret 1955/56 inflytande

införselavgifterna för andra fodermedel än majs intill ett belopp av

1,5 miljoner kronor. Svenska mejeriernas riksförening utbetalar vidare för

nämnda regleringsår till äggföreningen 1 miljon kronor av tidigare influtna

avgifter.»

Nämnden har upplyst, att överenskommelsen enhälligt godkänts av nämndens

råd den 17 mars 1955.

Överenskommelsen innebär sålunda, att jordbruket skall tillföras ett belopp

av i runt tal 290 miljoner kronor utöver vad som överenskommits i den

prisuppgörelse, som gäller för innevarande år. Beloppet blir emellertid, upplyser

nämnden, betydligt mindre, om man i stället jämför prishöjningarna

med dagens prisläge. Enligt överenskommelsen för innevarande år skulle

nämligen priserna på kött och fläsk sänkas. På grund av marknadsförhållandena

kunde emellertid enligt nämnden denna sänkning inte göras i

höstas. Sedan det blivit klart, att betydande lönehöjningar skulle komma att

inträffa från och med den 1 januari i år, har nämnden för övrigt icke ansett

sig böra påfordra en sänkning av prisnivån. I förhållande till den nivå,

som enligt fjolårets prisöverenskommelse skulle ha tillämpats för år

1954/55, höjes priserna nu enligt nämnden med 39,5 öre per kilogram. I

jämförelse med dagens prisläge stannar dock höjningen vid omkring 16 öre

per kilogram.

Nämnden anför vidare, att förhållandet är i viss mån likartat i fråga om

brödsäd. Enligt en preliminär överenskommelse sommaren 1954 skulle priserna

på vete och råg sänkas med omkring 4 kronor 75 öre per deciton. Av

den nya överenskommelsen framgår, att denna sänkning nu begränsas till

2 kronor 75 öre. Skillnaden mellan dessa två belopp, eller 2 kronor per deciton,

har i överenskommelsen upptagits som en inkomstökning för jordbruket.

Det kan enligt nämnden beräknas, att de medgivna prishöjningarna på

konsumtionsmjölk, grädde och ost kommer att möjliggöra eu höjning av

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

det genomsnittliga avräkningspriset på mejerimjölk med inemot 2 öre per

kilogram. Variationerna omkring detta belopp kan dock regionalt sett bli

relativt stora, beroende på omfattningen av försäljningen av konsumtionsmjölk

inom olika områden.

Den nu träffade överenskommelsen beräknas av nämnden komma att

medföra en höjning av socialstyrelsens levnadskostnadsindex (med 1935

som basår) med 1,89 enheter eller 0,9 procent. Vid beräkningen har beaktats,

att priserna på vete och råg av 1955 års skörd i realiteten kommer att

sjunka med cirka 2 kronor 75 öre per deciton jämfört med nu gällande priser.

Vidare har för kött och fläsk endast räknats med den ytterligare höjning

av nu gällande prisnivå med cirka 16 öre per kilogram, som överenskommelsen

kommer att medföra. Indexeffekten för olika varuslag specificeras

i följande sammanställning.

Prisändringarnas inverkan på socialstyrelsens levnadskostnadsindex med

1935 som basår

Beräknad

indexeffekt,

enheter

Vete och råg (mjöl och bröd)................................. —0,27

K-mjölk..................................................... +1,34

Grädde...................................................... +0,05

Ost......................................................... +0,04

Ägg........................................................ +0,12

Kött och fläsk............................................... +0,61

Summa +1,89

I % av index för januari (214)............................... +0,9

Nämnden upplyser dessutom, att till den angivna inverkan kommer indexeffekten

av en väntad prissänkning på socker som resultat av förhandlingarna

om villkoren för 1955 års betodling in. in.

I sin skrivelse lämnar nämnden vidare en redogörelse för de statliga subventionerna

på livsmedelsområdet under åren 1950/51—1954/55 jämte en

uppskattning för 1955/56 (se sammanställningen å nästa sida). De definitiva

beräkningarna avser faktiska utgifter, varför de icke helt sammanfaller

med de i tidigare jordbrukspropositioner upptagna anslagen. I tablån har

icke medtagits intäkterna eller förlusterna i olika clearingkassor och icke

heller statens inkomster av margarinaccis respektive regleringsavgift för

fettvaror. Det kan nämnas, att åren 1952/53 och 1953/54 överfördes från

clearingkassan för fettråvaror 47,0 respektive 37,6 miljoner kronor till anslaget

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. De verkliga subventionerna

under 1955/56 kan med ledning av tablån anges till 173,6 miljoner

kronor. Avdrag har då gjorts för dels föreningen Svensk spannmålshandels

kostnader för statens beredskapslager av brödsäd och fodermedel,

dels inkomsterna av regleringsavgiften på fettråvaror. Drar man även av

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

39

Statens kostnader för prisregleringar på livsmedelsområdet,

miljoner kronor

1950/51 1951/52

1952/53

1953/54

(prel.)

1954/55

(prel.)

1955/

56

(prog-

nos)

Svenska spannmålsbolaget..........

70,4

168,5

52,7

85,4

10,5

—

Svensk spannmålshandel (beredskaps-

lagring).........................

—

—

—

—

9,4

23,2

Lin och hampa...................

1,6

1,8

2,0

2,0

1,9

1,9

Mjölk och mejeriprodukter.........

111,1

230,8

226,4

191,0

179,9

182,1

Allmänt mjölkpristillägg..........

78,6

168,4

169,2

100,9

99,9

101,1

Extra tillägg i norra Sverige.....

23,5

27,7

31,4

31,4

30,0

31,0

Leveranstillågg..................

—

11,7

21,7

50,1

50,0

50,0

Diverse.........................

0,5

17,4

—

—

—

—

Kompensation för smörlagring ....

—

—

—

6,0

—

—

Marginaltillägg på mjölk och grädde

1,8

—

—

—

—

—

Smörlagring.....................

6,7

5,6

4,1

3 2,6

—

—

Producent- och kontantbidrag.......

70,4

67,6

58,0

46,0

46,0

45,0

Kött och fläsk....................

9,4

54,3

—

4,0

4,1

0,4

Pristillägg......................

7,1

1 52,4

—

—

—

—■

Lagring.........................

2,3

1,9

2 _

4,0

3,8

—

Smågrisstöd.....................

—

—

—

—

0,3

0,4

Ägg..............................

0,4

0,3

—

—

—

—

Ull...............................

0,1

0,1

0,2

0,2

0,2

0,2

»Devalveringssubventioner» (havre-

gryn, ost och kaffe) .............

26,6

—

—

—

—

—

Summa

290,0

523,4

339,3

328,6

252,0

252,8

Avgår: Regleringsavgift för fettråvaror

35,5

54,0

56,0

Netto............

293,1

198,0

196,8

1 Härav disponerades 3,4 miljoner kronor för bidrag till vissa lantbrukare, som drabbats av

skördeskador hösten 1952. — 8 Till följd av prisstegringsvinster blir kostnaden lika med noll. —

» Avser vissa eftersläpande kostnader och förluster, som uppkommit före den 1 september 1953.

den beräknade nettointäkten i fettclearingkassan, sjunker subventionsbeloppet

till omkring 146 miljoner kronor.

Till belysning av den regionala effekt, som årets jordbruksöverenskommelse

väntas medföra, anför nämnden vissa beräkningar, vilka gjorts med

användning av material från lantbruksstyrelsens jordbruksekonomiska undersökning

(JEU). Beräkningarnas resultat, som återges i tabellform i det

följande, visar den ungefärliga effekten av prishöjningarna dels för en

gård på ungefär 15 hektar (medeltalet för storleksgruppen 10—20 hek
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

tar), dels för en gård på omkring 25 hektar (medeltalet för gruppen 20—

30 hektar). Som framgår av tabellerna har i detta sammanhang beaktats

prishöjningarna på mjölk (inklusive grädde och ost), ägg samt kött och

fläsk. För vete och råg innebär prisuppgörelsen i realiteten en sänkning

med 2 kronor 75 öre per deciton. Vidare har räknats med en väntad sänkning

av priset på sockerbetor (inklusive tillägg för sockerhalt) med 22 öre

per deciton. Däremot har icke en eventuell höjning av inkomsterna för

matpotatis tagits i beräkning. Den sålunda beaktade totala inkomstökningen

utgör 232 miljoner kronor.

En jämförelse mellan resultaten i dessa tabeller och den procentuella

höjning av inkomstsumman i genomsnitt för hela jordbruket, som direkt

framgår av totalkalkylen efter tillägg av 232 miljoner kronor, lämnar nämnden

i följande sammanställning.

Prishöjningarna i procent av totalintäkterna

Enligt JEU Enligt total
15

hektar 25 hektar kalkylen

Total prishöjning...... 6,6 5,2 6,0

Därav mjölk.......... 3,3 2,8 3,1

kött och fläsk... 3,7 3,4 3,4

Anm. Delresultaten för olika områden enligt JEU har sammanvägts, varvid som vikter använts

åkerarealen i storleksgruppema 10—20 respektive 20—30 hektar enligt 1951 års jordbruksräkning.

Som synes kan prishöjningarna på mjölk samt kött och fläsk väntas

medföra en större effekt för en gård i storleksgruppen 10—20 hektar än i

gruppen 20—30 hektar. Gjorda överslagsberäkningar har visat, att effekten

blir än större för gårdar under 10 hektar, medan motsatsen är fallet för

gårdar över 30 hektar.

Prisöverenskommelsen för 1955/56 skall, framhåller nämnden, gälla för

hela regleringsåret och förutsätter, att den s. k. 4-procentregeln skall tilllämpas.

Omräkning av kalkylen under november 1955 skall dock ske endast

om sådan omräkning begäres av nämnden eller jordbrukets förhandlingsdelegation.

I praktiken torde det icke innebära större svårigheter för

kalkylsakkunniga att utan fullständig omräkning av kalkylen avgöra, om

ett onormalt skördeutfall medför överskott eller underskott, som är större

än 4 procent av den totala intäktssumman (ökad med nu förutsatta prishöjningar).

En omräkning av kalkylen synes böra påfordras endast om en

summarisk granskning inom kalkylsakkunniga ger vid handen, att en avvikelse

från normkalkylen sannolikt kommer att ligga utanför 4-procentmarginalen.

Slutligen anför nämnden, att den liksom tidigare har varit fallet bör ha

möjlighet att vidtaga justeringar av priserna, då så påkallas av försörjningsläget

eller marknadsförhållandena. Därest sådana justeringar blir aktuella,

bör man enligt nämndens mening eftersträva, att dessa icke mera

väsentligt rubbar inkomstfördelningen inom jordbruket. Innan någon jus
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Prisändringarnas effekt i olika delar av landet

Prisändring

öre/kg %

Gss

Gmb Gns

Ss

Gsk

Ssk

Nn

No

Motsvarande intäktsändring per gård (15 hektar), kronor

Höstvete...

—2,75

—45

—41 —69

—59

—19

—31

—3

Vårvete....

—2,75

—43

—6 —24

—58

—23

—23

—5

Råg.......

—2,75

—55

—84 —27

—9

—22

—19

—3

—1

Summa

—143

—131 —120

—126

—64

—73

—11

—1

Sockerbetor

—0,22

—98

-50 —2

—3

0

Höstraps o.

-rybs ....

—2,00

—12

—24 —13

—6

—2

—3

Mjölk.....

+2,89

730

648 671

574

772

657

557

624

Nötkreatur.

+12

332

320 208

176

319

200

195

223

Svin.......

+ 12

1 199

787 490

267

521

221

162

417

Ägg.......

+15,00

100

66 39

26

58

34

22

15

Summa

2 361

1 821 1 408

1 043

1 670

1 112

936

1 279

Summa summarum

2 108

1 616 1 273

911

1601

1 036

925

1 278

I % av summa intäkter..

6,28

6,35 6,65

5,38

7,41

6,41

6,38

7,88

Därav mjölk...........

2,17

2,55 3,51

3,67

3,57

4,06

3,84

3,85

Därav kött och fläsk ...

4,56

4,35 3,65

2,83

3,89

2,60

2,46

3,95

Motsvarande intäktsändring per gård (25 hektar), kronor

Höstvete ...

—2,75

— 99

—126 —179

—128

— 77

— 82

Vårvete----

—2,75

- 91

—21—53

—in

— 43

— 37

—13

Råg.......

—2,75

—140

—144 — 45

— 12

— 38

— 46

— 4

Summa

—330

—291 —277

—251

—158

—165

—17

Sockerbetor

—0,22

—223

— 75—4

— 4

— 1

Höstraps o.

-rybs ....

—2,00

— 59

— 68 —35

— 18

— 19

— 29

Mjölk.....

+2,89

758

838 900

832

1 007

928

780

Nötkreatur .

+12

387

478 333

264

442

351

314

Svin.......

+ 12

1 414

1 091 726

394

558

265

203

Ägg.......

+15,00

64

81 38

46

41

17

8

Summa

2 623

2 398 1 997

1 536

2 048

1 561

1 305

Summa summarum

2 011

1 964 1 681

1 267

1 867

1 366

1 288

I % av summa intäkter. .

4,25

5,08 5,63

5,05

6,59

5,74

6,27

Därav mjölk...........

1,60

2,17 3,01

3,31

3,55

3,90

3,80

Därav kött

och fläsk ...

3,81

3,83 3,55

2,62

3,53

2,59

2,52

Gss = Skåne-Hallands slättbygd.

Gmb = Sydsvenska mellanbygden, Oland och Gotland.

Gns = Östgötaslätten, Vänerslätten exkl. Värml. 1. slättbygd.

Ss = Värml. 1. slättbygd, Mälar- och Hjälmarbygden.

Gsk = Sydsvenska höglandet, östsvenska dalbygden, Västsvenska dalbygden.

Sslc — Södra Bergslagen, Västsvenska dalsjöområdet, norra Bergslagen, östra Dalarna (utom

Nn = Kustlandet \ nedre Norrland, nordsvenska mellanbygden, jämtländska slluromrädet.

Nö = Kustlandet 1 övriga Norrland, fjäll- och moränbygden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

tering vidtages, bör vidare samråd ske med jordbrukets organisationer.

Galler det endast smärre justeringar, bör kontakt tagas med ledningen i

den ekonomiska organisation, som närmast beröres av ändringen. I andra

fall bör kontakt tagas med ordföranden i jordbrukets förhandlingsdelegation.

Det bör sedan ankomma på denne att avgöra, huruvida den ifrågasatta

justeringen påfordrar, att överläggning sker även med andra representanter

för jordbruket.

Jordbruksnämndens förslag angående jordbruksregleringen under

regleringsåret 1955 56

Allmänna riktlinjer

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse den 19 mars 1955 såsom bakgrund

till sina förslag angående prissättningen och regleringsåtgärderna under

i egleringsåret 1955/56 lämnat en omfattande översikt över det ekonomiska

läget i Sverige, prisnivån för jordbruksprodukter, det internationella marknadsläget,

produktionsutvecklingen i Sverige samt läget för olika jordbruksprodukter

i Sverige.

Inledningsvis anför nämnden, att det ekonomiska läget i Sverige under

1954 varit sådant, att bokslutet kan karakteriseras som gynnsamt. Bruttonationalprodukten

beräknas sålunda ha ökat med 5 procent från 1953. Samtidigt

utvidgades exportvolymen med 9 procent, medan motsvarande siffra

för importvolymen blev 13 procent. En höjning av konsumtionsstandarden

och en utvidgning av investeringsverksamheten har tack vare det gynnsamma

produktionsutfallet och den ökade utrikeshandeln kunnat ske utan

en försämring av penningvärdet. Till ökningen av bruttonationalprodukten

har i första hand industriproduktionen bidragit — den beräknas under 1954

ha stigit med ungefär 4 procent. Produktionsökningen var starkast inom

skogsindustrierna, men även inom järn- och metallverken samt verkstadsindustrien

var ökningen påtaglig. Däremot har vissa konsumtionsvaruindustrier

haft att kämpa med betydande svårigheter. Produktionen minskade

bland annat inom textil- och sömnadsindustrien samt läder- och skoindustrien.

För jordbrukets del har det gångna året varit mindre gynnsamt till

följd av ökade kostnader och samtidigt minskad totalproduktion.

Även för 1955 ter sig enligt nämndens uppfattning, i vart fall hittills,

utsikterna för industrisektorn goda. Konjunkturförbättringen har fortsatt

i såväl Västeuropa som i Förenta Staterna. Våra exportindustrier kan därför

tills vidare räkna med goda avsättningsmöjligheter. Risken för starkare

internationella prisstegringar, som kan inverka på den svenska marknaden,

är givetvis icke obefintlig i ett dylikt läge men synes för den närmaste

framtiden va,ra tämligen ringa.

Farhågor för en inflationistisk utveckling i vårt land förknippas i stället

främst med tendenserna till ökade investeringar samt till kraftiga lönehöj
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

ningar inom väsentliga delar av näringslivet. Enligt en i årets statsverksproposition

uppställd hypotetisk försörjningsbalans skulle den privata konsumtionen

under förutsättning av stabilt penningvärde mellan 1954 och 1955 endast

kunna utvidgas med 2 procent. Även om den angivna siffran är i hög grad

osäker, antyder den dock enligt nämnden, att mera omfatlande lönehöjningar

icke kan genomföras utan betydande risker för penningvärdet. Nämnden

erinrar i detta sammanhang om att lönenivån i början av 1955, innan

nya kollektivavtal hunnit avslutas, låg högre än under 1954. Löneglidningarna

har inom vissa fack varit betydande.

Effekten av årets lönerörelse kan för närvarande ännu ej helt överblickas.

Nämnden anför emellertid, att lönehöjningarna för de grupper, som

slöt avtal i början av året, kom att uppgå till i genomsnitt 4 ä 5 procent,

medan under senare delen av avtalsrörelsen högre siffror har nämnts. Beträffande

investeringssektorn har signalerats återhållsamhet med statliga

investeringar, samtidigt som man i viss mån sökt begränsa den privata

sektorn bland annat genom införandet av investeringsavgifter.

Ifråga om prisnivån för jordbruksprodukter erinrar nämnden till en

början om att priserna på den internationella livsmedelsmarknaden under

1940-talet var höga och väsentligt översteg priserna i Sverige. Detta förhållande

innebar enligt nämnden emellertid icke, att jordbruksprodukterna

befann sig i särställning — även för andra varor än livsmedel var det internationella

prisläget högt uppdrivet under kriget och de första efterkrigsåren.

Varutillgången var begränsad och allmän prisövervakning måste

införas för att hindra alltför kraftiga prisstegringar inom landet. Såväl

jordbruket som de flesta andra näringar fick sålunda nöja sig med lägre

priser än vad som eljest skulle ha kunnat tagas ut under denna av varuknapphet

präglade epok.

Emellertid var man i Sverige medveten om att, så snart den akuta bristsituationen

i världen övervunnits, läget med högre internationella jordbrukspriser

än de svenska skulle förbytas i dess motsats. Bakom denna

slutsats låg då förutsättningen, att de i 1947 års jordbruksprogram uppdragna

riktlinjerna skulle fullföljas. Kärnpunkten i detta program utgjordes"

ju av att den i jordbruket sysselsatta arbetskraften skulle, så snart

detta kunde låta sig göra, beredas en inkomststandard lika med den, som

innehades av jämförbara befolkningsgrupper, och att denna likställighet

därefter skulle bevaras.

Nämnden erinrar om att enligt jordbruksprisutredningens betänkande

målet för jordbrukspolitiken i nu nämnda avseende redan anses ha uppnåtts

såvitt angår jordbrukarna själva, och upplyser, att nämnden återkommer

till denna fråga i sitt yttrande över jordbruksprisutredningens betänkande.

Inkomstförbättringen har emellertid enligt nämnden fått köpas

till priset av rätt väsentligt höjda realpriser för jordbruksprodukterna. Den

fortgående snabba mekaniseringen av jordbruket bar visserligen skapat

möjligheter att hålla prishöjningarna inom en begränsad ram (produktio
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

nen per arbetare i jordbruket har under det senaste decenniet stigit snabbaie

än under någon tidigare period), men realpriserna på livsmedel i konsumentledet

ligger enligt nämnden trots nämnda förhållanden för närvarande

inemot 15 procent högre än under perioden 1935—1939. Enligt nämnden

har vidare de reella producentpriserna sedan 1938/39 stigit med nära

25 procent (skillnaden gentemot konsumentpriserna beror bland annat på

mellanliggande statliga subventioner samt på den omständigheten, att importerade

livsmedel har undergått en svagare prisstegring än de inhemska

produkterna). Vid dessa beräkningar har, upplyser nämnden, icke beaktats

en reella innebörden av den nu träffade prisöverenskommelsen för 1955/

56, vilken medför en ytterligare höjning av jordbrukets samlade intäkter

med cirka 8 procent.

Lantarbetarna ligger dock alltjämt, konstaterar nämnden, på en lägre

inkomstnivå än jämförliga industriarbetargrupper på landsbygden.

Såvitt nu kan bedömas är det enligt nämndens mening nödvändigt, att

det svenska jordbruket även i fortsättningen, under mera normala förhålanden,

far åtnjuta ett rätt högt gränsskydd, för att inkomstlikställighet

skall kunna upprätthållas, och att detta skydd skall vara större än vad andra

narmgar i genomsnitt erhåller. Nämnden erinrar om att gränsskyddet för

jordbruksprodukter av jordbruksprisutredningen beräknats uppgå till cirka

f Procent för narvarande och anför, att därest utlandspriserna blir någorlunda

stabila under det närmaste året, detta tal kan väntas ytterligare stiga

nagot till foljd av den nu för 1955/56 träffade prisöverenskommelsen.

I fråga om det internationella marknadsläget erinrar nämnden först om

utvecklingen i stora drag under efterkrigsåren. Nämnden anför härom i huvudsak

följande.

Världsproduktionen av jordbruksprodukter kunde efter krigsslutet icke

återställas i lika snabb takt som industriproduktionen, och priserna på jordbruksprodukter

vid internationell handel förblev under åtskilliga år höga.

Den väntade prisnedgången gjorde sig emellertid märkbar i slutet av 1940- talet, men denna utveckling avbröts tvärt av Koreakriget. Det labila internationella

politiska läget medförde, att den internationella prisnivån åter

hastigt drevs i höjden för de ur beredskapssynpunkt viktigare jordbruksprodukterna,

medan prisnedgången uteblev beträffande övriga jordbruksvaror.

Ännu sex år efter slutet av andra världskriget översteg sålunda de

internationella livsmedelspriserna väsentligt priserna på de nationella marknaderna.

Åtei gången till den tidigare prisnedgångstrenden skedde emellertid ganska

snart. Under Koreahaussen hade åtskilliga länder gjort omfattande lagringskop

Nar det politiska läget åter ansågs vara mera stabiliserat, slutade många

länder ej endast med nya lagringsköp utan minskade dessutom lagerhållningen.

Samtidigt fortsatte produktionen att stiga i såväl export- som importländerna.

Ett starkt tryck uppstod på priserna, och dessa sjönk rätt

mycket. Prisnedgången började redan 1952 och fortsatte fram till våren

1954.

Sedan våren 1954 har priserna på jordbruksprodukter emellertid varit

förhållandevis stabila. Den tidigare nedåtgående tendensen synes sålunda

enligt nämnden ha i huvudsak upphört.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Som ett allvarligt tecken på instabiliteten på den internationella livsmedelsmarknaden

har allmänt uppfattats den starka lagerökningen av olika

jordbruksprodukter i Förenta Staterna.

Under efterkrigsåren hade Förenta Staterna fått tjäna som Europas kornbod,

och den kraftigt utvidgade amerikanska produktionen gjorde det möjligt

att någorlunda bemästra de första efterkrigsårens försörjningssvårigheter.

Ä andra sidan hade importländerna att kämpa med betydande betalningssvårigheter

gentemot dollarområdet. Så länge de internationella livsmedelspriserna

låg på en hög nivå, stod jordbruksprodukter i ett mycket

förmånligt bytesförhållande gentemot industrivaror. Åtskilliga importländer

ansåg det bland annat därför fördelaktigt att i möjligaste mån utvidga jordbruksproduktionen.

När den europeiska produktionen hade återhämtat sig

samt större möjligheter yppade sig att köpa livsmedel från andra områden än

dollarområdet, minskade de europeiska importländerna sina inköp från

Förenta Staterna. Samtidigt hade emellertid i Förenta Staterna inga förberedelser

vidtagits för att möta den i och för sig väntade situationen, då den

europeiska efterfrågan på amerikanska livsmedel avsevärt reducerades. Det

höga statliga prisstödet stimulerade till en tortsatt hög produktion. Följden

blev, att betydande lager av olika jordbruksvaror ackumulerades i Förenta

Staterna. Hade dessa överskottskvantiteter kastats ut på den internationella

marknaden, kunde detta ha fått ett omedelbart prissammanbrott till

följd.

Emellertid har försäljningarna av amerikanska överskottsprodukter hittills

skett med stor försiktighet. Samtidigt har åtgärder vidtagits, bland annat

genom sänkning av prisstödsnivån för en del produkter, för att åstadkomma

en anpassning av den amerikanska jordbruksproduktionen till de

ändrade avsättningsförhållandena. Man har också vid flera tillfällen från

amerikanskt håll försäkrat, att avvecklingen av överskottslagren kommer

att ske på ett sätt, som icke kommer att äventyra den normala handeln med

jordbruksvaror. Det finnes enligt nämnden anledning antaga, att dessa försäkringar

är allvarligt menade. Det ligger självfallet i Förenta Staternas

eget intresse, att överskotten kan avvecklas, utan att detta medför rubbningar

på den internationella marknaden och äventyrar det säkerhetssystem

för jordbruket, som landet bär tillämpat efter kriget.

Nämnden erinrar därefter om att i diskussionen om dagens svåravsättbara

överskott paralleller ofta har dragits med de överskott, som uppstod

efter första världskriget och som så småningom ledde till ett sammanbrott

på den internationella marknaden. Emellertid föreligger en väsentlig skillnad

mellan då och nu. De nu aktuella överskotten står nästan helt undei

statlig kontroll, vilket icke var fallet på 1920-talet, då överskotten ganska

omedelbart fick söka sig till den internationella marknaden och påverka

prisutvecklingen där. Sammanbrottet på vetemarknaden i slutet av 1920- talet kom exempelvis, när den kanadensiska vetepoolen icke längre kunde

hålla igen utbuden. För närvarande är det emellertid huvudsakligen fråga

om statliga övcrskottslager, och delta ger enligt nämndens uppfattning eu

viss garanti för alt överskotten icke utan vidare kominer att kastas ut på

den internationella marknaden. Hittills har överskottslagren ej heller utövat

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ls proposition nr 180

något kraftigare tryck på priserna. Nämnden framhåller emellertid, att vad

som nu anförts självfallet icke innebär, att problemet med en internationell

överproduktion på jordbruksområdet kan bagatelliseras. Anpassas icke

produktionen till avsättningsmöjligheterna, kan svårigheter komma att uppstå,

som ej är lätta att bemästra.

\ idare framhåller nämnden, att man ej bör bortse från vissa moment,

som tyder på att priserna på den internationella marknaden på längre sikt

kan utsättas för ett icke obetydligt tryck. Världsproduktionen av jordbruksprodukter

har under senare tid stigit med 3 procent årligen, samtidigt som

befolkningen endast har ökat med i runt tal 1,5 procent. Produktionsökningen

har varit särskilt stark i länder, där självförsörjningsgraden redan

tidigare varit tämligen hög. I andra fall har den ökade produktionen icke

tagits i anspråk för en höjning av den inhemska konsumtionsstandarden,

utan man har i stället reducerat importen. Till den kraftiga höjningen av

jordbruksproduktionen har enligt nämnden utan tvekan medverkat den starka

protektionism, som präglat de flesta länders jordbrukspolitik. Begränsar

man sig till den västeruropeiska länderkretsen, är det i huvudsak egentligen

endast de utpräglade exportländerna Danmark och Nederländerna, som

har låtit eller rättare sagt varit tvungna att låta exportpriserna bli bestämmande

för den inhemska prisnivån. I övriga länder har den inhemska prisnivån

under senare år väsentligt överstigit export- eller importpriserna.

Nämnden påpekar, att ett fortsatt högt skydd på jordbruksområdet självfallet

verkar stimulerande på produktionen. Eftersom möjligheterna att

utvidga produktionen ännu är betydande i åtskilliga europeiska länder,

kan detta framkalla en fortgående och ganska snabb produktionsstegring

med åtföljande tryck på den internationella prisnivån. Emellertid är det

tydligt, att stora möjligheter att höja konsumtionsstandarden ävenledes

existerar i åtskilliga länder. Konsumtionsstandarden i Europa är ännu i allmänhet

lägre än i Sverige, och en höjning av konsumtionsvolymen kan

komma att ske såväl genom en ökning av totalkonsumtionen som genom

en förskjutning i dess sammansättning mot högförädlade produkter. En

höjning av konsumtionen är emellertid beroende av prisnivån på livsmedel.

En stark protektionism medverkar till ökade överskott dels genom en höjning

av produktionen, dels genom en begränsning av konsumtionen. En

allmän minskning av jordbruksprotektionismen hindras emellertid i många

länder av jordbrukets otidsenliga struktur och svårigheter att utan vittgående

stödåtgärder bereda brukarna av mindre effektiva brukningsdelar

någorlunda tillfredsställande inkomster. Vidare anser de flesta länder, att

de ej ensidigt kan övergå till en liberalare jordbrukspolitik, samtidigt som

ett samfällt handlande hittills har stött på stora svårigheter.

Även om man bör ha ögonen öppna för de risker den starka jordbruksprotektionismen

i olika länder innebär, finnes det å andra sidan enligt nämndens

mening ej anledning att räkna med att utvecklingen under den närmaste

framtiden kommer att leda till en nedpressning av den internationella

prisnivån på jordbruksprodukter. Som grund för denna mening an
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

för nämnden, bland annat, att de internationella priserna under det gångna

året har uppvisat en högre grad av stabilitet. Vidare är, såsom tidigare

framhållits, möjligheterna att öka konsumtionen i Europa mycket betydande

och de goda konjunkturerna i andra näringar torde också kunna leda

till en höjning av levnadsstandarden och därmed till en icke oväsentlig ökning

av livsmedelsförbrukningen. Nämnden framhåller också, att industrialiseringen

främst i Sydamerika men även i andra underutvecklade länder

fortskrider och att denna faktor på längre sikt måste komma att inverka

stabiliserande på livsmedelsråvarornas prisbildning. Det synes därför

nämnden sannolikt, att priserna på den internationella marknaden även

fortsättningsvis kommer att hålla sig relativt stabila, vilket givetvis icke

utesluter mer eller mindre stora, av särskilda omständigheter föranledda

prisfluktuationer för enstaka produkter.

I fråga om produktionsutvecklingen i Sverige anför nämnden i huvudsak

följande.

Jordbrukets produktionsvolym räknad i 1954/55 års priser1,

miljoner kronor

1938/39

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Brödsäd .......

375

291

203

344

446

430

404

Index........

100

78

54

92

119

115

108

Potatis och socker-

betor2........

332

330

320

304

348

321

340

Index .......

100

99

96

92

105

97

102

Oljeväxter.....

—

174

193

166

79

132

118

Index .......

—

—

—

—

—

—

—

Övriga vegetabilier 87

92

88

112

115

90

123

Index .......

100

106

101

129

132

103

141

Vegetabilier, totalt

794

887

804

926

988

973

985

Index ........

100

112

101

117

124

123

124

Mjölk och mejeri-

produkter3 . . .

1 480

1 634

1 558

1 548

1 515

1 493

1 498

Index .......

100

no

105

105

102

101

101

Ägg och slakt-

fjäderfä......

171

222

217

222

224

236

241

Index .......

100

130

127

130

131

138

141

Slaktdjur m. m..

1 040

1 001

1 024

1 082

1 102

1 096

1 114

Index .......

100

96

98

104

106

105

107

A nimalier, totalt.

2 691

2 857

2 799

2 852

2 841

2 825

2 853

Index........

100

106

104

106

106

105

106

Samtliga jordbruks

produkter.....

3 485

3 744

3 603

3 778

3 829

3 798

3 838

Index .......

100

107

103

108

no

109

no

1 I denna tablå har för 1938/39 tillämpats de faktiskt skördade kvantiteterna. — ! Vid beräkningen

för sockerbetor har hänsyn tagits till förändringar i sockerhalten. — 3 Vid beräkningen

av mjölkproduktionen har hänsyn tagits till förändringar i mjölkens fetthalt.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Volymen för jordbrukets slutprodukter (räknad i konstant penningvärde)

väntas i Sverige till följd av de mycket ogynnsamma skördebetingelserna

hösten 1954 under innevarande produktionsår bli något lägre än

1953/54. Nedgången hänför sig såväl till vegetabilie- som animalieproduktionen.

På vegetabiliesidan har brödsädsproduktionen sjunkit med 3 procent

och vidare har bland annat produktionen av potatis och sockerbetor

blivit lägre än föregående år. Däremot har oljeväxtproduktionen betydligt

utvidgats. På animaliesidan kan konstateras en mindre nedgång i mjölkproduktionen

och även en viss nedgång av slakten. Däremot beräknas äggproduktionen

ha ökat något.

Överskottsproduktionen av olika jordbruksprodukter är även 1954/55

betydande. Räknad i 1954/55 års priser utgör överskottsproduktionen detta

år cirka 8 procent av jordbrukets totala avsaluproduktion mot 6 å 7 procent

år 1953/54.

Såsom jordbruksnämnden i sitt remissyttrande över jordbruksprisutredningen

närmare kommer att utveckla, föreligger överskott av nämnd storleksordning,

trots att jordbrukets produktionsvolym sedan förkrigstiden

ökat saktare än tidigare (mindre än 1 procent per år räknat från genomsnittet

för 1930-talet mot 2,5 procent under mellankrigsperioden och 1,5

procent sedan 1880-talet). Anmärkningsvärd är särskilt den svaga produktionsökning,

som har ägt rum under de senaste fem åren.

Läget för olika jordbruksprodukter belyser nämnden i sin skrivelse i ett

särskilt avsnitt, som klargör produktions- och prisutvecklingen inom Sverige

samt förändringarna i priserna vid import och export.

I fråga om brödsäd erinrar nämnden härvid till en början om att den

kraftiga ökning av brödsädsarealen, som började 1952, fortsatte även 1954

och att arealen sistnämnda år uppgick till sammanlagt 583 000 hektar,

varav 433 000 hektar föll på vete och 150 000 hektar på råg. Trots en arealökning

med 62 000 hektar blev totalskörden av brödsäd 1954 nästan lika

stor som närmast föregående år. Hektarskördarna för såväl vete som råg

blev låga, och kvalitetsmässigt blev skörden mindre tillfredsställande.

Brödsäd

Areal

Produk-

Kon-

Över-

Netto-

Genom-

Importpris på

1 000 ha tion1

sum-

skott

export

snittligt

$-vetes

milj. kg

tion

eller un-

eller

producent-

Inom

Utom

milj. kg

derskott

-import

pris i

milj. kg

milj. kg

Sverige på

vårvete

IWA3

kr/dt

IWA3

kr/dt

kr/dt

1938/39..,

. 497

835

672

+ 163

— 47

18,8

17

1948/49..

. 475

776

646

+ 130

— 33

34,5

37

1949/50..

. 442

826

711

+115

—120

35,2

42

48

1950/51...

. 466

701

720

— 19

— 34

33,2

45

57

1951/52..

. 420

469

710

—241

—345

43,4

48

60

1952/53..

. 452

883

690

+ 193

+ 25

55,4

44

52

1953/54...

. 521

996

680

+316

+481

549,9

44

1954/554. .

583

1 000

680

+320

+250

644,7

43 (febr.)

1 Exklusive utsäde, utfodring, avreus och svinn. ■— 3 Exklusive tull. Vid export av svenskt

vete räknas för närvarande bland annat på grund av kvalitetsskillnad samt frakt- och andra

exportkostnader med ett fobpris som är cirka 7 kronor lägre än det angivna importpriset, vilket

avser nordamerikanskt vete av högsta kvalitet. — 3 Internationella veteavtalet. — 4 Uppgifterna

för 1954/55 i denna och efterföljande tablåer är prognoser. — 4 Exklusive förmalningsavgift.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Nämnden framhåller därefter, att de internationella vetepriserna, som

fram till våren 1954 var starkt sjunkande, därefter hållit sig relativt stabila.

I det förnyade internationella veteavtalet (IWA), som slöts i Washington

sommaren 1953, har minimipriset för kvaliteten motsvarande Manitoba nr

1 fastställts till 155 cents per bushel (29,5 kr/dt) och maximipriset till 205

cents per bushel (39,0 kr/dt). Vid jämförelse mellan dessa priser och cifpriser

vid import till Sverige får enligt nämnden till de förra läggas omkring

9 kronor 50 öre per deciton för frakt m. m. Vidare bör observeras,

att IWA-priserna avser hårt vete av högsta kvalitet. De internationella försäljningarna

har sedan våren 1954 i huvudsak skett till priser ungefär

motsvarande mittprisnivån mellan avtalets maximi- och minimipris.

I fråga om vete upplyser nämnden vidare följande.

Världsproduktionen av vete beräknas 1954/55 bli ungefär 6 procent lägre

än föregående år. Produktionen i de flesta ledande exportländerna har

minskat. På grund av avsevärda övergångslager från föregående produktionsår

är emellertid exporttillgångarna fortfarande betydande. Skörden i

importländerna har kvantitativt varit större än 1953/54 men har, särskilt

i de europeiska importländerna, varit av dålig kvalitet. Eftersom dessutom

lagerhållningen i en del importländer har varit relativt begränsad, kan

ökade importbehov påräknas innevarande produktionsår.

Socker

Areal

Produk-

Konsum-

Över-

Netto-

Partipris

Import-

socker-

tion av

tion av

eller

import

i Skåne

pris för

betor

råsocker

socker och

under-

räknad i

på strö-

strö-

1 000 ha

milj. kg

sirap räk- nad i rå- socker

milj. kg

skott

milj. kg

råsocker

milj. kg

socker1

öre/kg

socker

öre/kg

1938/39.

. . 51

292

340

—48

9

32

28

1948/49.

. . 48

291

322

—31

44

63

1949/50.

. . 49

290

372

—82

79

64

71

1950/51.

. . 54

304

367

—63

84

73

85

1951/52.

. . 54

285

338

—53

61

89

108

1952/53.

. . 54

234

315

—81

92

94

76

1953/54.

. . 51

335

345

—10

19

90

63

1954/55.

. . 59

288

335

—47

57

88

60 (jan.)

1 Cit exklusive tull räknat 1 raffinad.

Beträffande socker anför nämnden, att den svenska sockerbetsarealen

1953/54 uppgick till 51 000 hektar. Då betskörden samtidigt blev synnerligen

tillfredsställande, kom produktionen att icke långt ifrån motsvara

den inhemska förbrukningen. År 1954/55 utvidgades sockerbetsarealen med

ytterligare 8 000 hektar till 59 000 hektar. Betskörden blev emellertid betydligt

sämre än närmast föregående år och motsvarade i råsocker räknat

endast 288 miljoner kilogram mot 335 miljoner kilogram 1953/54. I fråga

om världsmarknadspriserna på socker påpekar nämnden, att dessa under

senare år kraftigt pressats nedåt av eu betydande överproduktion och understigit

de svenska sockerpriserna med omkring 35 procent. Nämnden

lämnar vidare följande upplysningar.

4 Bilxang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 180

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Världsproduktionen av socker har sedan förkrigstiden stigit från 25 till

37 miljoner ton, och konsumtionsökningen har icke kunnat helt absorbera

denna kraftiga produktionsstegring. Stora överskott har ackumulerats i det

ledande exportlandet Kuba, som redan för några år sedan fann sig tvunget

att på egen hand söka stabilisera sockermarknaden genom att begränsa

produktionen och undandraga en del av överskotten från marknaden till

en stabiliseringsreserv. År 1953 träffades vidare en internationell sockeröverenskommelse,

varvid minimipriset bestämdes till 37,1 kronor per deciton

och maximipriset till 49,7 kronor per deciton (råsocker i lager i kubansk

hamn). Det har emellertid visat sig vara förenat med stora svårigheter

att upprätthålla avtalets minimipris. Man kan räkna med att försäljningarna

även under de kommande åren i huvudsak kommer att ske till

avtalets minimipris. De energiska åtgärder, som vidtages för att upprätthålla

detta pris, gör det mindre sannolikt, att det under längre perioder

mera väsentligt kommer att underskridas.

Mat-

Areal

Produk-

Inhemsk

Över-

Export av

Produ-

Export-

Import-

nyttiga

1 000 ha tion av

förbruk-

skott

frö och

centpris

pris fob

pris eif

olje-

växter

frö av ning av

raps, frö av

rybs och respektive

senap1 års skörd

milj. kg milj. kg

milj. kg

olja (i frö

räknat)

under re- spektive

reglerings- år

milj. kg

i Sverige

på höst- raps*

öre/kg

på raps- frö

öre/kg

på

kopra*

öre/kg

1938/39

—

—

—

—

—

—

—

21

1948/49

57

71

64

7

—

108

—

109

1949/50

95

128

73

55

57

108

80

no

1950/51

133

178

75

103

89

90

109

154

1951/52

167

214

75

139

101

90

118

no

1952/53

128

190

80

no

70

109

85

120

1953/54

77

93

91

2

64

104

84

116

1954/55

97

160

90

70

80

105

90

105(febr.)

1 9 % vattenhalt. — 2 Grundpris jämte tillägg på grund av kvalitetsreglering. —• 3 T. o. m.

1950/51 portugisisk och Singapore-kopra, fr. o. m. 1951/52 Streitskopra.

I fråga om oljeväxterna erinrar nämnden först om utvecklingen under

efterkrigsåren fram till hösten 1953 och anför i huvudsak följande.

De internationella priserna på fetter och oljor steg kraftigt under 1940- talets bristår. Denna särskilt kraftiga prisstegring på fettvaruområdet berodde

på den internationella fettmarknadens speciella struktur. Skillnaden

mellan fettkonsumlionen i olika områden var nämligen före kriget betydande.

Förbrukningen per capita var i de asiatiska länderna endast en bråkdel

av förbrukningen i Europa och Nordamerika. Samtidigt var det just

lågkonsumtionsområdena i Fjärran Östern, som svarade för en väsentlig

del av världsexporten. Under kriget drabbades ifrågavarande exportområden

svårt av krigets härjningar och produktionen reducerades väsentligt.

En snabb återhämtning hindrades sedermera av politiska oroligheter. När

produktionen så småningom åter steg, togs produktionsökningen främst i

anspråk för en höjning av den inhemska konsumtionen. Denna tendens

till ökad förbrukning i de lågkonsumerande exportländerna i Fjärran Östern

har medfört, att världshandeln med fetter och oljor, trots att världsproduktionen

numera är ungefär 13 procent större än före kriget, fortfa
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj. ts proposition nr i80

rande ligger vid förkrigsnivån. Koreakriget medförde en stark stegring i

de internationella fettpriserna, men 1952 började en prisnedgång, som fortsatte

fram till hösten 1953.

Nämnden framhåller därefter, att priserna på olika fettvaror under det

senaste året visserligen uppvisat icke obetydliga fluktuationer men att de

genomsnittligt legat vid den nivå, som förelåg i början av 1954. Under 1955

beräknas världsproduktionen av fetter och oljor bli av ungefär samma omfattning

som under föregående år. Emellertid har lagerhållningen minskat

i en del länder, varför man torde kunna påräkna en viss ökning av efterfrågan.

Den svenska produktionen av oljeväxter var 1953/54 låg men har innevarande

produktionsår åter utvidgats. Svenskt rapsfrö och svensk rapsolja

har fått en väl inarbetad marknad på den europeiska kontinenten, och

våra exportpriser beräknas enligt nämnden innevarande år ligga väl i nivå

med de priser, som uppnåddes 1953/54.

Mjölk och

Mjölkpro-

Förbruk-

över-

Nettoex-

Riksnote-

Export-

mejeripro-

auktion

ning av

skott

port räk-

ringen på

pris på

dukter

(exklusive

foder- mjölk)

milj. kg

mjölk och

mejeripro- dukter

räknat i

mjölk (ex- klusive fo- dermjölk)

milj. kg

milj. kg

nåd i

mjölk

milj. kg

mejeri-

smör

inklusive

allm.

mjölkpris-

tillägg

öre/kg

smör1

öre/kg

1938/39 ......

.... 4 326

3 691

635

618

277

194

1948/49 ......

..... 4 331

4 206

125

5

514

612

1949/50 ......

..... 4 650

4 274

376

344

556

560

1950/51 ......

..... 4 547

4 024

523

406

591

542

1951/52 ......

..... 4 323

3 951

372

512

682

548

1952/53 ......

..... 4 287

3 897

390

280

699

601

1953/54 ......

..... 4190

3 892

298

408

665

540

1954/55 ......

..... 4 117

3 847

270

270

665

540

> Härifrån avgår frakt- och exportkostnader, vilka för närvarande uppgår till drygt 25 öre/kg.

Nämnden övergår härefter till mjölkproduktionen och erinrar om att

densamma 1954 uppvisat en mindre nedgång, varvid särskilt invägningen

i norra Sverige har reducerats rätt betydligt. Vidare har injölkinvägningen

sjunkit i vissa områden kring större konsumtionscentra. I Stockholms län

liar injölkinvägningen från 1953 till 1954 nedgått med närmare 6 procent,

och totalt har invägningen vid de till Mjölkcentralen anslutna mejerierna

sjunkit med ungefär 4 procent. Denna tendens till produktionsminskning

kring konsumtionscentra inger enligt nämnden allvarliga betänkligheter.

En fortsatt utveckling i denna riktning skulle medföra betydligt längre

transportvägar för mjölk med högre kostnader och försämrad kvalitet som

följd.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Förskjutningarna i matfettkonsumtionen mellan smör och margarin har

under senare år tilldragit sig särskilt intresse. Nämnden anför härom följande.

Efter matfettsransoneringens slopande 1949 skedde en stark ökning av

margarinkonsumtionen, samtidigt som smörkonsumtionen reducerades. År

1953 avstannade emellertid nedgången i smörkonsumtionen och smöret hävdade

detta år väl sin ställning i den svenska matfettsförsörjningen. Nämnden

anförde våren 1954 i sin skrivelse till Kungl. Maj :t angående de prisreglerande

åtgärderna för regleringsåret 1954/55, att efter den starka förskjutningen

mot ökad margarinkonsumtion mellan 1951 och 1952 en följande

stagnation i förskjutningen under ett år med ökade inkomster för stora

konsumentgrupper i och för sig var förklarlig. Nämnden ansåg, att man

måste vara beredd på att det inhemska avsättningsutrymmet för smör på

längre sikt vid oförändrad prisrelation kunde komma att ytterligare krympa.

Under 1954 har också återigen en ökning av margarinkonsumtionen kunnat

konstateras. År 1953 svarade sålunda smör för 11,8 kilogram eller 48 procent

av den till 24,4 kilogram uppgående konsumtionen per capita av matfett.

År 1954 har dess andel sjunkit till 11,4 kilogram eller 47 procent.

I fråga om avsättningsmöjligheterna för smör utomlands anför nämnden

följande.

En väsentlig del av den svenska smörexporten har under det senaste året

gått till Sovjetunionen. Den tidigare för svenskt smör betydelsefulla exportmarknaden

Västtyskland har däremot under senare år nästan helt kommit

ur bilden. Den svenska exporten till detta land har hindrats av den höga

tyska smörtullen, och någon överenskommelse om smörexporten till detta

land har icke kunnat nås. Man kan dock framdeles räkna med en viss ökning

av den tyska konsumtionen av mjölk och mejeriprodukter och därmed

förbättrade exportmöjligheter till detta land. En viss export har åter

kunnat ske till förkrigstidens traditionella svenska exportmarknad Storbritannien.

De engelska importpriserna har dock i regel varit lägre än vad

som kunnat erhållas vid export till andra marknader. Det danska exportpriset

till Storbritannien uppgår för närvarande till 4,70 svenska kronor

per kilogram. Exportpriset till västeuropeiska kontinentalländer är samtidigt

ungefär 50—60 öre per kilogram högre.

Kött

Produk- tion

milj. kg

Kon- sumtion

milj. kg

1938/39 ......

..... 152

153

1948/49 ......

..... 126

138

1949/50 ......

..... 131

151

1950/51 ......

..... 140

158

1951/52 ......

..... 156

160

1952/53 ......

..... 141

151

1953/54 ......

..... 136

153

1954/55 ......

..... 141

155

Under- skott

milj. kg

Netto- import

milj. kg

Försälj- ningspris

i parti i

Stockholm

på nötkött

(ko kl. I)

öre/kg

Jämförligt

importpris

på nötkött

(exklusive

tull)

öre/kg

1

4

120

100

12

11

211

213

20

24

247

209

18

20

245

208

4

3

289

237

10

10

364

275

17

16

356

295

14

14

*334

*285

1 Avser prisläget den 17 mars 1955.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Den svenska köttproduktionen understiger fortfarande den inhemska förbrukningen.

Strävandena att utvidga gödkalvsuppfödningen har hittills icke

lett till mera påtagliga resultat. Denna uppfödning är fortfarande väsentligt

lägre än före kriget, och möjligheter torde finnas att utvidga denna produktionsgren

särskilt på de mindre brukningsdelarna. Importen av kött har

sedan våren 1954 skett från Danmark och Irland, medan införseln från

sydamerikanska länder helt har legat nere. Importpriserna har icke uppvisat

några större förändringar. Den internationella marknaden för kött

är ganska liten, och rätt betydande tillfälliga prisvariationer förekommer.

Fläsk

Produk-

Kon-

över-

Netto-

Försälj-

Jämförligt

tion

sumtion

eller un-

export

ningspris

importpris

milj. kg

milj. kg

derskott

( + ) eller

i parti i

på fläsk

milj. kg

-import

Stockholm

(exklusive

(-)

på fläsk

tull)

milj. kg

öre/kg

öre/kg

1938/39 .....

..... 155

137

+18

+ 13

140

95

1948/49 .....

..... 159

159

0

0

253

321

1949/50 ....

..... 170

174

— 4

— 3

240

334

1950/51 ....

..... 170

178

— 8

— 6

282

342

1951/52 .....

..... 173

170

+ 3

0

354

342

1952/53 ....

..... 187

180

+ 7

+ 9

341

2300

1953/54 ....

..... 190

190

0

+ 3

343

2285

1954/55 ....

..... 200

200

0

— 3

>365

2285

1 Avser prisläget den 17 mars 1955. — 2 Detta pris är baserat på gällande engelska importpriser

på bacon.

I fråga om fläskproduktionen framhåller nämnden, att den 1954/55 beräknas

bli lägre än vad man från början antagit. Den inhemska konsumtionen

har fortsatt att stiga, och de ändrade prisrelationerna mellan kött och fläsk

har medfört en markant förskjutning från kött- till fläskkonsumtion. Den

ökade konsumtionen och den svagare produktionsstegringen har haft till

följd, att våra exportöverskott av fläsk har blivit relativt begränsade. För

att täcka den inhemska försörjningen har fläsk tidvis fått importeras från

Danmark och Finland, samtidigt som mindre kvantiteter har exporterats till

Storbritannien och Västtyskland. Priserna vid export och import har varierat

betydligt men

har genomsnittligt legat ungefär vid föregående

års nivå.

Ägg

Produk-

Kon-

Över-

Netto-

Svensk

Export-

tion

sumtion

skott

export

äggno-

pris2

milj. kg

milj. kg

milj. kg

milj. kg

tering

öre/kg

öre/kg

1938/39 ......

......... 61

56

5

5

141

131

1948/49 ......

......... 75

70

5

2

265

266

1949/50 ......

......... 83

72

11

12

253

305

1950/51 ......

......... 83

73

10

10

272

354

1951/52 ......

......... 80

72

8

8

304

370

1952/53 ......

......... 81

73

8

8

316

355

1953/54 ......

......... 82

75

7

7

289

335

1954/55 ......

......... 84

77

7

7

*290

300

1 Beräknat medelpris enligt jordbrukskalkylen. — 2 Härifrån avgår kostnaderna för uppsamling,

emballage och övriga exportkostnader, vilka för närvarande uppskattas till 70 öre/kg.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO

Beträffande ägg uppger nämnden, att överskottsproduktionen beräknas

vara i stort sett oförändrad. Exporten har skett huvudsakligen till Västtyskland,

varvid exportpriserna har sjunkit något. Föregående år räknade man

på vissa håll med att slopandet av äggransoneringen i Storbritannien skulle

öka äggimporten till detta land. Emellertid har den inhemska tillförseln av

ägg på senare tid ökat väsentligt i Storbritannien, och någon utvidgning av

införseln har icke ägt rum.

Sammanfattningsvis konstaterar nämnden, att några större avsättningssvåsvårigheter

för närvarande icke synes föreligga beträffande våra överskott på

jordbruksområdet. Import- och exportpriserna är numera endast obetydligt

högre än före Koreakrigets utbrott, vilket framgår av följande indexserie.

I denna indexserie, som omfattar vete, socker, nötkött, fläsk, smör och ägg,

har sammanvägningen skett med den inhemska förbrukningen av respektive

varuslag som vikter.

1948/49

Import/exportpriser 100

Svenska priser .... 100

Brödsädsregleringen

Om försörjningsläget beträffande brödsäd framhåller jordbruksnämnden,

att övergångslagret av gammal skörd den 1 september 1954 totalt uppgick

till omkring 318 000 ton, varav cirka 211 000 ton vete och 107 000 ton råg.

Härvid har ej medräknats brödsäd som vid denna tidpunkt av Svenska

spannmålsaktiebolaget kontrakterats för export men som då ännu ej utskeppats.

Beträffande beredskapslagret anför nämnden vidare.

Enligt de planer, som godkändes av 1954 års riksdag, skulle man -— bortsett

från ett övergångslager hos kvarnarna av normal omfattning, varmed

man då avsåg cirka 40 000 ton vete och 10 000 ton råg — ha ett beredskapslager

av 300 000 ton brödsäd, vilket lager enligt nämndens beslut borde fördelas

på 210 000 ton vete och 90 000 ton råg. Det totala övergångslagret var

sålunda den 1 september 1954 i fråga om vete omkring (210 000 -f- 40 000 -—

211 000 =) 39 000 ton mindre än som ursprungligen beräknats, medan råglagret

var omkring (107 000 — 90 000 — 10 000 =) 7 000 ton större än som

avsetts. Bristen i vetelagret berodde på att spannmålsaktiebolaget under

sommaren 1954, för att utnyttja försäljningsmöjligheterna till Västtyskland

inom ramen av gällande handelsavtal, med nämndens bemyndigande sålde

60 000 ton vete till detta land. Redan då kunde man förutsätta, att beredskapslagret

härigenom skulle komma att understiga vad man från början

avsett. I samband med denna exportförsäljning träffades emellertid en överenskommelse

av innebörd, att exportförlusten för den överskjutande kvantiteten

skulle bäras av föreningen Svensk spannmålshandel, som visserligen

då ännu ej konstituerats men vars blivande huvudintressenter godkänt

transaktionen och försäljningsvillkoren. Exporten kan sålunda sägas till en

del ha skett för den nya föreningens räkning och i avräkning på det vänta
-

1949/50 1950/51 1951/52 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56

(prog- (prognos)

nos)

104 no 117 in 105 101

103 in 134 144 139 138 140

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

de överskottet av 1954 års skörd. Den kvantitet, för vilken föreningen skulle

svara, har sedermera slutgiltigt fastställts till cirka 39 000 ton.

Med ledning av odlarnas leveranser till och med januari 1955 har saluöverskottet

av 1954 års brödsädsskörd — däri ej inräknat de kvantiteter utsäde,

som återgår till jordbrukarna — i jordbrukskalkylen beräknats uppgå

till cirka 765 000 ton vete (varav cirka 470 000 ton höstvete och 295 000 ton

vårvete) och 218 000 ton råg eller sammanlagt 983 000 ton brödsäd. Den inhemska

handelsförmalningen under regleringsåret 1954/55 jämte visst svinn

hos handeln och industrien beräknas sammanlagt uppgå till 515 000 ton vete

och 140 000 ton råg, varför det direkta överskottet av 1954 års brödsädsskörd

kan uppskattas till omkring 250 000 ton vete och 78 000 ton råg eller

tillsammans 328 000 ton brödsäd. Häri är inräknad den kvantitet på cirka

39 000 ton vete, som — enligt vad nyss anförts — av föreningen Svensk

spannmålshandel skall tillföras beredskapslagret såsom ersättning för den

överkvantitet, som exporterats under sommaren 1954.

Jämfört med den av statistiska centralbyrån verkställda uppskattningen

av 1954 års skörd måste, framhåller nämnden, de kvantiteter, som sålunda

beräknas bli saluförd av odlarna, anses anmärkningsvärt små i förhållande

till totalskörden. Förklaringen härtill torde vara, att jordbrukarna på grund

av brödsädens genom skördeskador nedsatta kvalitet i år utfodrat en betydligt

större del av den egna skörden än som är normalt. Denna hemmautfodring

beräknas bli cirka 75 000 ton större än om brödsädsskörden varit av

tillfredsställande kvalitet. Skördeskadorna har framför allt tagit sig uttryck

i att brödsäden lönninältats, vilket berett kvarnarna stora bekymmer. För

att möjliggöra för kvarnarna att upprätthålla sina mjölkvaliteter har vissa

kvantiteter vete och råg av äldre skörd ställts till förfogande från beredskapslagret,

varjämte kvarnarna bcretts möjlighet att verkställa import i

begränsad omfattning.

I fråga om den erforderliga och möjliga kompletteringen av beredskapslagret

samt importen av brödsäd under innevarande år lämnar nämnden

följande redogörelse.

Genom försäljningarna från beredskapslagret har detta nedbringats, så

att det för dagen endast omfattar cirka 162 000 ton, varav 106 000 ton vete

och 56 000 ton råg. Fn fullständig komplettering av beredskapslagret kan

icke lämpligen genomföras under innevarande regleringsår. Enligt nämndens

uppfattning bör nämligen beredskapslagret endast omfatta brödsäd

av sådan kvalitet, som ur kvarnsynpunkt är absolut tillfredsställande. Med

anledning härav har nämnden genom direktiv till föreningen Svensk spannmålshandel

— som numera för statens räkning handhar beredskapslagret

och som delar nämndens uppfattning om de krav, som bör ställas på lagret

__avsevärt skärpt kvalitetsfordringarna för den brödsäd, som avses för beredskapslagring.

På grund av dessa skärpta krav kan komplettering av beredskapslagret

med brödsäd av 1954 års skörd endast ske i mycket begränsad

omfattning. Någon återinläggning av råg torde över huvud taget icke

komma att bli möjlig under innevarande regleringsår. 1 stället kommer eu

del i beredskapslagret ingående råg av sämre kvalitet att utförsäljas för foderändamål.

Föreningen har räknat med att den 1 september 1955 skall i

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

egentligt beredskapslager finnas omkring 170 000 ton vete och 35 000 ton

råg samt att kvarnarna vid samma tidpunkt skall ha ett övergångslager av

40 000 ton vete och 10 000 ton råg. Sammanlagt kommer lagren av gammal

skörd sålunda att uppgå till 255 000 ton, varav 210 000 ton vete och 45 000

ton råg, vilket är 95 000 ton mindre än vad man siktat till. I förhållande till

ingångslagret den 1 september 1954 kommer lagerminskningen, som väntas

nästan helt falla på rågen, att bli 63 000 ton.

Den import, som av förut angivna skäl hittills har medgivits, omfattar

10 000 ton vete och 35 000 ton råg. Därtill kommer en för specialändamål

(mannagryns- och makaronitillverkning) avsedd import av s. k. Durumvete,

beräknad till omkring 5 000 ton. Sistnämnda import förekommer regelmässigt,

eftersom vete av Durum-typ icke odlas i Sverige.

För beräkning av det överskott, som föreningen Svensk spannmålshandel

har att avsätta under innevarande regleringsår, skall det egentliga överskottet

av 1954 års skörd (250 000 ton vete och 78 000 ton råg) ökas dels med

lagerminskningen (1 000 ton vete och 62 000 ton råg), dels med importen

(15 000 ton vete och 35 000 ton råg), överskottet blir sålunda 266 000 ton

vete och 175 000 ton råg eller sammanlagt 441 000 ton brödsäd. Av detta

överskott har intill mitten av mars 1955 på exportmarknaden försålts cirka

152 000 ton vete och 56 000 ton råg. Vidare har inom landet för foderändamål

(efter denaturering) försålts omkring 15 000 ton vete och 55 000 ton

råg. Föreningen kan sålunda enligt nämnden beräknas ha kvar att avsätta

ett överskott av 99 000 ton vete och 64 000 ton råg. Av vetekvantiteten inrymmes

cirka 25 000 ton i gällande handelsavtal med Västtyskland, och

nämnden förutsätter, att denna exportmöjlighet helt utnyttjas. Av vete

skulle därefter endast 74 000 ton återstå att avsätta.

Nämnden upplyser i detta sammanhang, att nyssnämnda försäljning av

brödsäd för foderändamål igångsattes redan i slutet av november månad

1954 samt framför allt motiverades av då rådande knapphet på fodersäd och

de i förhållande till brödsädspriserna högt uppdrivna världsmarknadspriserna

på fodersäd. Nämnden räknar med att foderförsäljningarna kommer

att fortsätta samt att en avsevärd del av det kvarvarande veteöverskottet

och hela det aktuella rågöverskottet kommer att finna avsättning på detta

sätt, såvida icke en sådan omsvängning av världsmarknadspriserna äger

rum, att det blir möjligt att importera fodervaror — i första hand majs,

korn och vetekli — till förhållandevis lägre pris än vad man kan erhålla vid

export av vete och råg.

Vidare upplyser nämnden, att de vid export erhållna priserna har varit

sadana, att föreningen Svensk spannmålshandels bidrag för möjliggörande

av export hittills under innevarande regleringsår utgjort i fråga om vete

mellan 11 och 14 kronor per deciton samt i fråga om råg mellan 7 och 8

kronor per deciton. Bidraget utgör i mitten av mars för vete 12 kronor per

deciton, vartill emellertid enligt särskilt beslut av Svensk spannmålshandel

för närvarande kan komma en ersättning för proteinreglering, som gör att

bidraget kan uppgå till inemot 14 kronor per deciton. Någon rågexport förekommer

icke för närvarande, men vid sådan export skulle ett bidrag av 10

kronor per deciton vara behövligt.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180 57

I fråga om tillvägagångssättet vid avsättningen av brödsäd till foderändamål

anför nämnden.

Föreningen Svensk spannmålshandel har verkställt förtidsinlösen av sådana

partier vete och råg, som visserligen uppfyller de formella bestämmelserna

för fullgod vara men trots detta icke lämpligen kan finna avsättning

som kvarnvara genom att diastasen varit för hög och icke stått i normal i elation

till halten grodda kärnor. Den sålunda inlösta brödsäden har i samband

med denaturering återförsålts till nedsatt pris ■— för vete 38 kronor

och för råg 33 kronor 50 öre per deciton. Dessa priser gäller återförsäljning

till partihandlare exklusive kostnader för emballage och eventuell gröpnmg.

Föreningen har härigenom fått vidkännas en förlust, ungefär motsvarande

det exportbidrag, som tidigare lämnats. Nämnden har även bemyndigat

Svensk spannmålshandel att för utfodringsändamål från beredskapslagret

försälja råg, som icke är lämplig som kvarnvara. För denna försäljning gäller

samma priser och denatureringsföreskrifter, som nyss nämnts.

I föregående års regleringsskrivelse räknade nämnden med att 1954 års

skörd skulle lämna ett exportöverskott av cirka 300 000 ton vete och 100 000

ton råg. Kostnaderna för avsättningen av överskottet av brödsäd uppskattades

till sammanlagt omkring 51 miljoner kronor. Nämnden anmäler nu, att

föreningen Svensk spannmålshandel i skrivelse den 10 mars 1955 med förslag

till prisreglerande åtgärder för regleringsåret 1955/56 m. m. (bilaga 7)

bland annat gjort en beräkning av kostnaderna för den del av föreningens

verksamhet under regleringsåret 1954/55, som skall täckas av förmalningsavgiftsmedel.

I fråga om denna beräkning anför nämnden bland annat följande.

Det egentliga överskottet av 1954 års skörd har visserligen blivit mindre

än vad som "från början beräknats, och kostnaderna för avsättningen av

överskottet har per deciton räknat icke blivit högre än vad man väntat. Den

lagerminskning, som med hänsyn till kvaliteten på 1954 års skörd väntas bli

genomförd under innevarande säsong (sammanlagt 63 000 ton), gör dock,

att kostnaderna kan beräknas komma att uppgå till cirka 50 miljoner kronor,

d. v. s. praktiskt taget samma belopp, som man från början räknade

med. Det må emellertid observeras, att kostnaderna i stället sedermera kommer

att bli förhållandevis mindre den gång bristerna i lagerhållningen kompletteras

genom återinläggning i beredskapslagret av svensk brödsäd, eftersom

föreningen undgår avsättningsförlust på den kvantitet, varmed beredskapslagret

kompletteras.

Av förmalningsavgiftsmedel från de båda åren 1953/54 och 1954/55 beräknas

omkring'' 53 miljoner kronor stå till föreningens förfogande, varför

endast omkring 3 miljoner kronor av dessa medel väntas kunna överföras

till den nyinrättade spannmålshandelns konjunkturutjämningsfond.

Med ledning av kalkylsakkunnigas beräkningar av 1955 års skörd av brödsäd

synes man kunna räkna med ett överskott utöver det inhemska konsumtionsbehovet

av sammanlagt omkring 250 000 ton brödsäd, varav cirka

235 000 ton vete och endast cirka 15 000 ton råg. En del av detta överskott

hör användas för komplettering av beredskapslagret. Såsom tidigare anförts

kan man räkna med att hösten 1955 det sammanlagda övergångslagret av

gammal skörd i beredskapslagcr och hos kvarnindustrien kommer att med

55 000 ton vete och 30 000 ton råg understiga vad man hittills ansett önskvärt.

Rågöverskottet av 1955 års skörd skulle enligt de gjorda uppskattningurna

icke ens räcka för att helt komplettera lagret. Eu brist i råglagret kan

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

emellertid utan olägenhet kompenseras med motsvarande större inlagring

av vete. Om så sker, skulle det överskott, som föreningen har att avsätta under

regleringsåret 1955/56, komma att uppgå till endast 165 000 ton vete.

Nämnden erinrar därefter om att den överenskommelse, som träffats mellan

nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation, i fråga om brödsäd

innebär, att priserna preliminärt höjes med 2 kronor per deciton i förhållande

till de sommaren 1954 fastställda riktpriserna. Det definitiva fastställandet

av inlösenpriset per den 1 april 1956 skall dock ske först i sommar,

lämpligen omedelbart innan 1955 års skörd börjar saluföras. En ytterligare

justering uppåt av priserna skall därvid kunna komma till stånd, om detta

motiveras av det internationella prisläget och om en dylik justering icke kan

väntas äventyra föreningen Svensk spannmålshandels ekonomi, överenskommelsen

innebär vidare, att förmalningsavgiften under 1955/56 skall fastställas

till oförändrat belopp, d. v. s. 5 kronor per deciton.

De nu preliminärt överenskomna priserna innebär, att inlösenpriset den 1

april 1956 skulle bli för vete 42 kronor och för råg 37 kronor per deciton.

Med utgångspunkt från dessa priser samt under förutsättning av oförändrade

världsmarknadspriser kan föreningen Svensk spannmålshandels kostnader

för avsättning på export av 165 000 ton vete beräknas uppgå till omkring

10 kronor per deciton eller sammanlagt 16,5 miljoner kronor. Om

bristen i råglagret ej ersättes med vete, blir exportöverskottet i stället 180 000

ton vete och kostnaderna för avsättningen ökar i så fall till 18 miljoner kronor.

Det är emellertid enligt nämndens uppfattning icke utan vidare givet att utfyllnad

av bristen i beredskapslagret helt bör göras under 1955/56. Till

stöd härför anför nämnden följande.

Skulle exempelvis en ökad höstsådd 1955 tyda på att man kan räkna med

en betydligt större skörd år 1956, kan det vara lämpligt att vänta med i vart

fall en del av utfyllnaden till regleringsåret 1956/57. Därest över huvud taget

ingen utfyllnad sker, skulle exportöverskottet av 1955 års vete öka till

235 000 ton och förlusten vid export under tidigare angivna förutsättningar

uppgå till 23,5 miljoner kronor. Om vidare världsmarknadspriset sjunker

under den nuvarande nivån, ökar förlusten för föreningen Svensk spannmålshandel.

Faller exempelvis världsmarknadspriset med 3 kronor per deciton,

kommer förlusten att uppgå till omkring 21,5 miljoner kronor för 165 000 ton,

23,4 miljoner kronor för 180 000 ton och drygt 30,5 miljoner kronor för

235 000 ton. Vidare bör man räkna med möjligheten, att skördeutfallet blir

bättre än vad normkalkylen utvisar. En ökning av skörden med 10 procent

vilket i och för sig icke är otänkbart — innebär, att överskottet av vete

ökar med cirka 85 000 ton och att rågen lämnar ett överskott av 5 000 ton i

stället för det förut beräknade underskottet. Vid export av veteöverskottet

till oförändrat världsmarknadspris skulle enligt detta exempel föreningens

förlust öka med 8,5 miljoner kronor. Om världsmarknadspriset sjunker med

3 kronor per deciton, ökar förlusten med ytterligare 2,5 miljoner kronor,

d. v. s. till drygt 11 miljoner kronor. Rågöverskottet behöver däremot icke

innebära någon förlust, enär ett dylikt lämpligen bör användas för att utfylla

bristen i beredskapslagret. Vid en skörd av denna storlek kommer

med all sannolikhet bristen i beredskapslagret av vete att utfyllas och veteexporten

i motsvarande mån att reduceras.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj ds proposition nr 180

Det för föreningen Svensk spannmålshandel ofördelaktigaste av här skisserade

sannolika fall — d. v. s. 10 procent ökat skördeutfall och 3 kronor

per deciton sänkta världsmarknadspriser — skulle innebära, att förlusten

skulle uppgå till 34,4 miljoner kronor. Nämnden anmärker emellertid, att

en större sänkning av världsmarknadspriset än med 3 kronor per deciton

givetvis icke kan helt uteslutas.

För täcltande av exportförlusten kommer att till föreningen Svensk spannmålshandels

förfogande stå förmalningsavgiftsmedlen. Utöver tidigare angiven

trolig besparing av 3 miljoner kronor från innevarande regleringsåi

har man att räkna med de avgifter, som inflyter under 1955/56. Med en

avgift av 5 kronor per deciton kan inemot 35 miljoner kronor beräknas inflyta.

Det sammanlagda beloppet skulle alltså väl räcka till att täcka föilusterna

vid det ofördelaktigaste av nyss angivna alternativ. Med normalt

skördeutfall och oförändrade världsmarknadspriser uppstår vissa överskott

av förmalningsavgiftsmedel, som i så fall kommer att överföras till spannmålshandelns

konjunkturutjämningsfond. Nämnden påpekar i detta sammanhang,

att det — särskilt därest en omläggning av spannmålsregleringen

i enlighet med det av jordbruksprisutredningen framlagda förslaget kommer

att ske — måste anses i högsta grad önskvärt, att en ekonomisk reserv av

betydande storleksordning finnes i konjunkturutjämningsfonden.

Härefter övergår nämnden i sin skrivelse till att behandla frågorna om

kvcilitetsbestämmelser och prisregleringsskalor, finansiering av brödsadsuiköpen

samt prisfallsersättning vid sänkning av prisnivån. Vad gäller förstnämnda

fråga anför nämnden, att föreningen Svensk spannmålshandel ansett,

att vissa ändringar i nu gällande lcvalitetsbestämmelser och prisregleringsskalor

kan vara motiverade. Nämnden anmäler, att frågan härom är under5

utredning och att förslag till eventuella ändringar torde kunna framläggas

i god tid, innan 1955 års skörd saluföres.

Vad angår den andra frågan upplyser nämnden, att föreningen Svensk

spannmålshandel i sin skrivelse till nämnden berört handelns och kvarnindustriens

svårigheter att till följd av gällande kreditrestriktioner finansiera

spannmålsinköpen, som numera i stort sett koncentreras till några få månader

på hösten. Under regleringsåren 1952/53 och 1953/54 medverkade

Svenska spannmålsaktiebolaget i viss omfattning vid denna finansieiing,

varvid bolaget disponerade över statsmedel, som ställts till dess förfogande.

Föreningen har nu hemställt om bemyndigande att, om så skulle visa sig

erforderligt, verkställa finansiering för omhändertagande av 1955 års skörd

på enahanda sätt som tidigare spannmålsaktiebolaget. Några medel utöver

dem, som står till föreningens förfogande genom kredit i riksgäldskontoret,

torde icke erfordras härför. Nämnden har för sin del intet att erinra mot att

föreningen erhåller tillstånd alt utnyttja sina kreditmöjligheter fÖl sådan

finansiering. Formerna härför bör enligt nämnden i dylikt fall fastställas

efter överläggningar mellan nämnden och föreningen.

I sin framställning våren 1954 rörande prisreglerande åtgärder på jord
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

brukets område under regleringsåret 1954/55 berörde nämnden ingående

de problem, som uppstår vid övergången till nytt regleringsår till följd av

ändring av prisnivån för brödsäd, särskilt såvitt gäller kvarnarnas övergångslager.

Härom anför nämnden i sin förevarande skrivelse i huvudsak

följande.

Bland annat påpekades i fjolårets skrivelse svårigheterna för kvarnarna

att så tidigt som vid inlösentillfället den 1 april bedöma behovet av brödsäd

till dess ny skörd i erforderlig myckenhet kommer i marknaden. Vidare

framhölls, att i fortsättningen några statsmedel ej står till förfogande för

att lämna kvarnarna prisfallsersättning vid en eventuell sänkning av prisnivån.

Nämnden förväntade emellertid att den nya föreningen Svensk spannmålshandel

skulle upptaga förhandlingar i frågan med kvarnindustrien.

Nämnden anmäler, att sådana förhandlingar nu har ägt rum, efter det att

föreningen avlåtit sin tidigare omförmälda skrivelse den 10 mars 1955. Enligt

vad nämnden erfarit, resulterade förhandlingarna i en preliminär överenskommelse,

som dock vid avgörandet av nämndens skrivelse ännu icke

behandlats av föreningens styrelse. I fråga om överenskommelsens innebörd

anför nämnden i huvudsak följande.

överenskommelsen innebär, att föreningen lämnar kvarnarna ersättning

för sänkningen av prisnivån för 1955 års skörd (d. v. s. skillnaden mellan

inlösenpriset för 1954 och 1955 års skörd) för den del av övergångslagret

av gammal skörd den 31 juli 1955, som överstiger i fråga om vete 12 procent

och i fråga om råg 10 procent av årsförmalningen. Den kvantitet, som

härigenom undantages från ersättning, anses motsvara vad kvarnarna från

den 1 augusti normalt anses behöva av gammal skörd. Att man härvid räknar

med proportionsvis mindre kvantitet råg förklaras av att rågen som

iegel börjar marknadsföras något tidigare än vetet, överenskommelsen innebär

vidare, att föreningen icke förfogar över av kvarn hembjuden brödsäd

utan hembudsgivarens medgivande före den 15 juli i fråga om vete och den

1 maj i fråga om råg. Intill dessa tidpunkter har hembudsgivaren rätt att

påkalla annullering helt eller delvis av gjorda hembud. Den tidigare tidpunkten

för råg motiveras av att det i år är av särskild betydelse, att de

kvantiteter, som kvarnarna icke behöver, i god tid skall kunna disponeras

för utfodringsändamål.

För sin del har nämnden intet att erinra mot att föreningen på angivet

sätt lämnar kvarnarna prisfallsersättning och att för ändamålet disponeras

inflytande förmalningsavgiftsmedel. I och med att föreningen träffat sådan

uppgörelse med kvarnindustrien bör — såsom redan uttalades i propositionen

1954: 180 -— föreningen tillföras sådana medel, som i fortsättningen

kan komma att inflyta genom prishöj ningsavgifter, vilka upptages vid en

eventuell höjning av prisnivån. Nämnden framhåller dock, att om en omläggning

av regleringssystemet genomföres på sätt jordbruksprisutredningens

majoritet förordat, det icke torde bli möjligt att uttaga prishöjningsavgifter

i fortsättningen. I dylikt fall kommer föreningen sålunda icke att

erhålla någon kompensation för de prisfallsersättningar, som lämnas.

I propositionen 1954: 180 anfördes beträffande beredskapskigringen, bland

annat, att denna borde omfatta 300 000 ton brödsäd men att lagret under

vissa förhållanden skulle kunna få minskas intill en bottenkvantitet av

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

150 000 ton. Någon ovillkorlig skyldighet att fylla ut beredskapslagret till

normalkvantiteten 300 000 ton borde ej föreligga. I vart fall skulle import

undvikas för utfyllnad av brist i lagret.

Vid sitt bedömande förra året av beredskapslagrets storlek utgick nämnden

från den förutsättningen, att ett övergångslager hos kvarnarna av 50 000

ton brödsäd utav gammal skörd kunde anses som normalt. Det totala övergångslagret

borde sålunda vara 350 000 ton. Nämnden upplyser emellertid

nu, att en nyligen verkställd utredning visat, att kvarnarnas normala övergångslager

snarare är 100 000 ton än 50 000 ton. Med hänsyn härtill och då

beredskapslagret numera, sedan dess handhavande övertagits av föreningen

Svensk spannmålshandel — i motsats till vad tidigare varit fallet - blivit

helt avskilt från övriga lager, har föreningen i sin skrivelse till nämnden

förutsatt, att beredskapslagret i fortsättningen skall begränsas till 250 000

ton, varav 200 000 ton vete och 50 000 ton råg. I fråga om bottenkvantiteten

har föreningen däremot icke ifrågasatt någon ändring av den utav 1954 ars

riksdag godkända kvantiteten, 150 000 ton. Nämnden anser för sin del dock

icke tillräckliga skäl föreligga att nu fatta beslut om en minskning av det

normala beredskapslagret av brödsäd. Emellertid framhåller nämnden, att

den är medveten om att en komplettering upp till denna kvantitet icke blir

möjlig att genomföra under 1955/56 och att sålunda beredskapslagret vid

slutet av sagda regleringsår icke kan väntas bli större än den av föreningen

såsom maximal angivna kvantiteten av 250 000 ton. Härigenom kommer

föreningens beräkningar av kostnadsbehovet för beredskapslagring vilka

nämnden redovisar i avsnittet om anslagsfrågor m. m. — icke att påverkas

under 1955/56. Däremot kommer, när lagerökningen en gång genomföres,

särskilda medel att erfordras för nedskrivning av denna del av lagret till

samma värden, som gäller för det i föreningens beräkningar upptagna beredskapslagret.

I fråga om beredskapslagret har vidare uppkommit vissa problem, därigenom

att nämnden skärpt kvalitetsfordringarna för brödsäd, avsedd för beredskapslagring.

Härom anför nämnden följande.

Föreningen har hävdat, att skärpningen av kvalitetsfordringarna medför,

att komplettering av beredskapslagret icke kan komma till stånd under innevarande

regleringsår, samt att den merförlust för föreningen, som uppstår

till följd härav och på grund av sänkningen av prisnivån på brödsäd

av 1955 års skörd, bör bäras av staten och icke täckas av förmalningsavgiftsmedcl.

Nämnden har däremot ansett sig sakna stöd i 1954 års riksdagsbeslut

för att vidtaga ett sådant arrangemang. Denna fråga har emellertid

för föreningen kommit i ett annat läge, sedan nämnden bemyndigat föreningen

att sälja råg från beredskapslagret till utfodring. Enligt nämnden

kommer nämligen därigenom, under förutsättning att nämndens riktlinjer

följes, staten att taga förlusten för foderförsäljningen. När återinläggning

sedermera kommer till stånd, minskas det överskott, som föreningen behöver

avsätta med förlust. Den besparing, som föreningen därigenom kommer

att göra, torde enligt vad nämnden nu kan beräkna helt uppväga den merförlust,

föreningen åsamkas genom att komplettering av beredskapslagret

icke kan äga rum under innevarande regleringsår. Med hänsyn härtill bär

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

föreningen i samband med de allmänna jordbruksförhandlingarna förklarat

sig avstå från sina tidigare framförda krav och godkänt nämndens ställningstagande.

Slutligen meddelar nämnden, att den med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande

utfärdat direktiv för föreningen Svensk spannmålshandels verksamhet

under regleringsåret 1954/55. Genom dessa direktiv regleras såväl föreningens

prisreglerande verksamhet som de uppgifter i fråga om beredskapslagring

in. in., vilka föreningen handhar enligt avtal med nämnden.

Nämnden förutsätter, att direktiven skall kunna bibehållas i stort sett oförändrade

under regleringsåret 1955/56. I likhet med föreningen anser nämligen

nämnden någon ändring av principerna för regleringssystemet icke

vara erforderlig för nästa regleringsår.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel

Handeln med fodersäd och andra fodermedel, vilken numera ombesörjes

av handelns egna organ, förutsätter jordbruksnämnden skola vara fri även

i fortsättningen. Kvantitativ reglering av utrikeshandeln skall sålunda enligt

nämndens mening i regel icke tillgripas. Stöd för den inhemska prisnivån

på fodersäd m. m. bör i stället åstadkommas med hjälp av införselavgifter

i likhet med vad fallet varit under såväl innevarande som närmast

föregående regleringsår. Då försörjningsläget så kräver, bör utförselavgifter

få tillämpas, om det inhemska prisläget motiverar detta. Enligt kungörelser

den 29 oktober 1954 (nr 632) och den 26 november 1954 (nr 665)

med tillämpningsföreskrifter i jordbruksnämndens cirkulär nr 1955: 5 kan

dylika avgifter för närvarande uttagas för havre och korn samt för mjöl av

dessa varor ävensom för blandningar, i vilka varorna i fråga ingår. Någon

utförsel med uttagande av dylika avgifter har emellertid hittills icke förekommit.

Beträffande försörj ningsläget i fråga om fodermedel anför nämnden, att

tillgången på inhemsk fodersäd under innevarande regleringsår i motsats

till de båda närmast föregående varit mycket knapp. Fodersädspriserna har

därför stigit avsevärt. Odlarpriset för korn har för den gångna delen av

regleringsåret legat i genomsnitt drygt 2 kronor och för vithavre drygt 6

kronor per deciton över de priser, som man enligt den ursprungliga prognoskalkylen

räknat med. Med hänsyn till de nu nämnda förhållandena har

införselavgifterna för fodervaror av större betydelse tills vidare slopats utom

för majs, melass och sockersnitsel. Även världsmarknadspriserna har legat

mycket högt. Nämnden upplyser, att importen av fodersäd m. m. därför

hittills varit relativt måttlig. Den har sålunda under tiden den 1 september

1954—den 31 januari 1955 utgjort 27 800 ton majs, 18 700 ton korn, 20 000

ton vetekli, 5 100 ton sorghum samt 11 700 ton inelasserad torkad betmassa.

Majs importeras huvudsakligen till foder för äggproduktionen. Av

dylik vara håller föreningen Svensk spannmålshandel ett statligt beredskapslager

om 15 000 ton.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

För atl underlätta fodersädsförsörjningen har nyssnämnda förening såsom

tidigare nämnts efter nämndens godkännande beslutat att för foderändamål

och efter varornas denaturering enligt givna föreskrifter saluföra

vissa kvantiteter råg och vete, vilka fyller kraven lör inlösen men ändock

icke är fullgod kvarnvara. Försäljningarna från föreningen hade enligt av

nämnden lämnade uppgifter till medio av mars månad uppgått till omkring

55 000 ton råg och 15 000 ton vete. Föreningens pris per deciton vid försäljning

till handlare, fritt det magasin, där varan efter denatureringen lagras,

är 38 kronor för vete och 33 kronor 50 öre för råg.

I fråga om kli framhåller nämnden, att den knappa tillgången på fodersäd

har påverkat efterfrågan, vilken hela regleringsåret varit ovanligt stor

och dessutom icke helt kunnat tillgodoses. Priserna har därför stigit starkt.

Förbrukarpriset för svensk vara utgjorde under september månad 1954 i

genomsnitt 36 kronor 50 öre per deciton. Det hade i början av mars 1955 stigit

till omkring 42 kronor 50 öre. Nämnden uppger vidare, att det lager av

importerat vetekli, som innehades av Svenska spannmålsaktiebolaget undei

förra regleringsåret, var helt slutsålt vid ingången av löpande regleringsåi.

Vad beträffar oljekraftfoder erinrar nämnden om att avsättningen av

svenskproducerat raps- och senapsmjöl i viss utsträckning är tryggad genom

föreskrifter om minimiinblandning vid yrkesmässig tillverkning av

oljekraftfoderblandningar samt andra handelsfoderblandningar. Vidare uttages

införselavgift, om import av dylikt oljekraftfoder skulle erfordras. Nu

nämnda anordningar bör enligt nämndens mening bibehållas även undei

regleringsåret 1955/56. Priset på svenskt rapsmjöl och senapsmjöl, vilket

förra regleringsåret intill den 26 augusti 1954 utgjorde 35 kronor per deciton

vid försäljning till partihandlare, har från och med nämnda dag höjts

till 38 kronor för rapsmjöl och sänkts till 30 kronor för senapsmjöl. Nämnda

justering företogs, för att prissättningen närmare skulle ansluta sig till

världsmarknadspriserna. Med hänsyn till dessa har priset för senapsmjöl

den 16 februari 1955 höjts med ytterligare 2 kronor per deciton. Betydande

kvantiteter rapsmjöl och senapsmjöl — omkring 11 000 respektive 8 500 ton

— har hittills sålts för export under innevarande regleringsår.

Importen av oljekraftfoder har under den gångna delen av innevarande

regleringsår varit betydligt större än under motsvarande tid föregående år

(för tiden september—januari 42 000 ton mot 24 000 ton), ökningen är enligt

nämnden en följd av dels stegrad förbrukning, dels den omständigheten att

handelsföretagen i år icke varit i tillfälle att såsom förra året göra inköp

hos Svenska spannmålsaktiebolaget i samband med nedbringandet av bolagets

lager av dylik vara.

Nämnden erinrar därefter om att enligt avtal mellan nämnden och föieningen

Svensk spannmålshandel föreningen hädanefter skall ombesörja

beredskapslagringen av — förutom majs — oljekraftfoder samt att beredskapslagret

av oljekraftfoder skall utgöra 65 000 ton. Någon ändring av lagrcls

storlek synes nämnden för närvarande icke böra ske. Föreningens kostnader

för lagringen skall bäras av staten. Enligt nämndens mening bör föt
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kangl. Maj:ts proposition nr 180

eningen ha frihet att omsätta lagret, då så synes behövligt, antingen i egen

regi eller genom att med handelsföretagen träffa uppgörelse om önskade

lagerutbyten.

Såsom redan framhållits, bör enligt nämndens mening ej heller i fråga

om oljekraftfoder någon kvantitativ reglering av utrikeshandeln förekomma.

Behövligt skydd för priset på svenskt oljekraftfoder — eller önskvärd

reglering av oljekraftfoderpriserna över huvud taget — bör sålunda fortsättningsvis

liksom nu åstadkommas medelst införselavgifter och avgifter

vid tillverkning av oljekraftfoder inom landet av importerade råvaror. Med

hänsyn till pris- och försörjningsläget uttages för närvarande införselavgift

och tillverkningsavgift endast för oljekraftfoder av raps, rybs och senap

samt (beträffande införselavgift) oljekraftfoderblandningar.

Oljefabrikerna har hittills genom avtal med nämnden garanterats avsättning

för ur svenskt oljeväxtfrö framvunnet oljekraftfoder. Garantien upprätthålles

numera på så sätt, att föreningen Svensk spannmålshandel genom

avtal med nämnden åtagit sig att för clearingkassans räkning och risk taga

hand om sådant oljekraftfoder, som oljefabrikerna icke kan avsätta direkt på

den svenska marknaden. En viss bottenkvantitet oljekraftfoder skall dock

vederbörande oljefabrik själv lagra. Till priser, som nämnden bestämmer,

skall föreningen sälja fodret i fråga på den svenska marknaden eller, efter

nämndens bestämmande, exportera uppkommande överskott. Nämnden anser,

att den nu nämnda anordningen, med den närmare motivering som anföres

i avsnittet om oljeväxtregleringen, bör bibehållas under regleringsåret

1955/56.

Nämnden övergår härefter till frågan om fraktbidrag för fodersändningar

till vissa delar av norra Sverige och upplyser, att under regleringsåret 1953/

54 utbetalades i bidrag totalt 1,4 miljoner kronor för sammanlagt 60 553 ton

fodermedel eller i medeltal 2 kronor 31 öre per deciton. Nämnda totalkvantitet

fördelar sig enligt nämnden på 31 363 ton fodersäd, 14 194 ton kli,

4 915 ton oljekraftfoder samt 10 081 ton foderblandningar för fjäderfän och

svin m. fl. Under regleringsåren 1952/53 och 1951/52 var totalkvantiteterna

respektive 67 554 och 65 021 ton samt totalbeloppen 1,5 respektive 1,4 miljoner

kronor. I fråga om kvantiteternas fördelning på olika delar av norra

Sverige anför nämnden följande.

Enligt särskild undersökning fördelade sig de under tiden september

1952—januari 1953 med bidrag fraktade kvantiteterna med 29,0 procent på

Norrbottens, 34,9 procent på Västerbottens, 19,3 procent på Västernorrlands,

13,1 procent på Jämtlands, 2,3 procent på Kopparbergs, 1,1 procent på

Värmlands samt 0,3 procent på Gävleborgs län. Av totalbeloppet i kronor

faller större andel på de nordligare delarna. Härom föreligger för tillfället

inga andra uppgifter än att sammanlagt 75 procent av beloppet tillfördes

Norrbottens och Västerbottens län under regleringsåret 1953/54.

I detta sammanhang torde en redogörelse få lämnas för lantbruksstyrelsens

förut omnämnda framställning angående fraktbidragen till norra

Sverige. I framställningen hemställer styrelsen, att åtgärder måtte vidtagas

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungi. Maj.ts proposition nr i80

för en sådan omläggning av det statliga stöd, som nu utgår såsom fraktbidrag

till norra Sverige vid transport av havre, korn och blandsäd, att mot

dessa bidrag svarande belopp i stället skall få användas inom den av hushållningssällskapen

i nämnda område bedrivna upplysnings- och rådgivningsverksamheten.

Till stöd för sin framställning anför styrelsen bland

annat följande.

Växtodlingen i norra Sverige har efter fraktbidragens införande på 1930- talet utformats mera differentierat, varjämte svin- och fjäderfäproduktionens

möjligheter därstädes befunnits vara goda. Det är sålunda numera

möjligt att i stora delar av Norrland åstadkomma en animalieproduktion,

baserad på foderspannmål och ensilage. Det synes därför styrelsen välbetänkt

att stimulera den norrländska fodersädsodlingen för att därigenom

skapa bättre betingelser för en mera allsidig produktion, innebärande en

viss övergång från mjölkproduktion till en ökad produktion av kött, fläsk

och ägg. Fraktbidraget för fodersäd, uppskattat till i runt tal 750 000 kronor

per år, verkar enligt styrelsens mening närmast hämmande på en dylik

utveckling. Medlen i fråga bör i stället användas för åtgärder, som direkt

är ägnade att få till stånd en mera allsidig produktionsinriktning och

till att främja driftsrationaliseringen i allmänhet. Rådgivnings- och demonstralionsverksamheten

på hithörande områden tillhör en av hushållningssällskapens

viktigaste arbetsuppgifter men har på grund av medelsbrist

ännu icke fått önskvärd omfattning.

Lantbruks styrelsen har därefter i sin skrivelse angående anslagsäskandena

för budgetåret 1955/56 ånyo tagit upp denna fråga i samband med

reservationsanslaget till Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland

m. m. Styrelsen har därvid diskuterat tre olika alternativ för användningen

av nu nämnda bidragsmedel. Härom anför styrelsen bland annat

följande.

Såsom alternativ I har styrelsen tänkt sig ett bibehållande av fraktbidragen

till norra Sverige för andra fodermedel än havre, korn och blandsäd,

medan återstående "medel skulle tillföras hushållningssällskapens rådgivnings-

och upplysningsverksamhet. Alternativ I är detsamma som utvecklats

i styrelsens tidigare skrivelse. Enligt alternativ II skall fraktbidrag utgå

dels till norra Sverige för andra fodermedel än havre, korn och blandsäd,

dels till vissa begränsade områden i Norrland jämväl för sistnämnda slagav

fodermedel, överskottsmedlen skall tillföras hushållningssällskapen. Enligt

alternativ III slutligen skall fraktbidragen helt upphöra och medlen

tillföras hushållningssällskapen.

Lantbruksstyrelsen förordar för sin del alternativ III och föreslår, att de

därvid frigjorda medlen skall upptagas under nyssnämnda bidragsanslag

samt fördelas mellan hushållningssällskapen på så sätt, att varje sällskap

erhåller ett belopp, ungefärligen motsvarande vad som tidigare utgått i

frakthidrag till området.

Jordbruksnämnden, som hland annat i samband med remiss tagit del av

lantbruksstyrelsens framställningar, anför att av dessa framgår, att medelarealen

per brukningsdel inom Norrbottens och Västerbottens län uppgår

till 4,5 hektar åkerjord samt att bruttoavkastningen per hektar vid gårdar

i motsvarande storleksklass enligt lantbruksstyrelsens jordbrukseko
5

Ililumij till riksdagens protokoll 195f>. 1 samt. Nr ISO

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Knngl. Maj:ts proposition nr i80

nomiska undersökning uppgår till lägst 1 000 och i medeltal 1 500 kronor.

Enligt föreliggande uppgifter utgjorde fraktbidraget under 1953/54 för de

nämnda länen i genomsnitt omkring 25 kronor per brukningsdel av nyss

angiven medelstorlek. Fraktbidragen har alltså enligt nämndens mening

ringa betydelse som stöd för det norrländska jordbruket. För deras utbetalande

erfordras dessutom en oproportionerligt vidlyftig administration.

Antalet expeditioner uppgick sålunda under 1953/54 till omkring 5 000.

Nämnden erinrar om att den redan förra året hade planer på att föreslå

en avveckling av ifrågavarande fraktbidrag. Jordbrukets förhandlingsdelegation

motsatte sig emellertid då en dylik avveckling, varför nämnden icke

lade fram något förslag i frågan i sin regleringsskrivelse våren 1954. Nämnden

anmäler, att den åter tagit upp frågan vid årets jordbruksförhandlingar

och att förhandlingsdelegationen ej heller i år har velat gå med på

bidragens fullständiga avveckling. Delegationen har emellertid velat godtaga

ett system, enligt vilket bidrag fortfarande skall utgå till Norrbottens och

Västerbottens län, medan bidragen slopas för övriga områden. Härvid har

emellertid delegationen förutsatt, att dessa senare områden erhåller kompensation

genom att belopp av samma storleksordning som lraktbidragen

tillföres områdena för att användas till jordbrukets stödjande på sätt lantbruksstyrelsen

föreslagit i sin nyssnämnda framställning till Kungl. Maj:t.

Vad delegationen sålunda ansett sig kunna tillstyrka överensstämmer i

flera delar med lantbruksstyrelsens förut omnämnda alternativ II.

Enligt nämndens mening talar starka skäl för lantbruksstyrelsens förslag

enligt alternativ III, och nämnden anför, att den helst såg, att en anordning

i enlighet med detta förslag kom till stånd. Med hänsyn till den ställning till

detta alternativ, som intagits av jordbrukets förhandlingsdelegation och som

motiverats med att bidragen i de två nordligaste länen har medverkat till en

lämplig differentiering av produktionen, har dock nämnden icke velat motsätta

sig, att i stället den av delegationen godtagna anordningen genomföres

från och med ingången av regleringsåret 1955/56. Denna anordning innebär

såsom nyss anförts, att bidrag under regleringsåret 1955/56 skall utgå till

huvudsakligen Norrbottens och Västerbottens län, medan bidragen för övriga

områden helt slopas. Dessa områden bör i stället tillföras medel, som

till storleksordningen motsvarar de slopade fraktbidragen, att disponeras

enligt lantbruksstyrelsens förslag.

Enligt nu gällande bestämmelser får ett bottenbelopp om 1 krona 25 öre

per deciton av frakten icke gäldas av statsmedel. Därutöver utgår bidraget

med högst 2 kronor 50 öre per deciton. För att det icke skall bli lönande

att sända foder med fraktbidrag till ort, som ligger på nära håll norr om

den gräns, vilken geografiskt avgränsar bidragsområdet, och sedan återföra

fodermedlen med bil eller på annat sätt till ort söder om denna gräns —

d. v. s. till område, för vilket fraktbidrag icke utgår — är det enligt nämnden

nödvändigt, att bottenbeloppet höjes. En höjning till 2 kronor per deciton

anser nämnden vara tillräcklig i detta syfte. Fraktbidraget bör vidare

enhgt nämndens mening liksom nu maximeras till 2 kronor 50 öre per de
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

citon. Totalkostnaden för fraktbidragen under regleringsåret 1955/56 kan

med utgång från nämndens förslag beräknas till 1 miljon kronor.

Därest bottenbeloppet höjes från 1 krona 25 öre till 2 kronor per deciton,

undandrages vissa belopp de bidragsberättigade områdena, d. v. s. Västerbottens

och Norrbottens län. Storleken härav kan icke på förhand med säkerhet

beräknas. Med utgång från 1953/54 års kvantiteter har det sammanlagda beloppet

för båda länen av nämnden uppskattats till mellan 100 000 och 150 000

kronor. Länen bör enligt nämnden erhålla kompensation härför genom att

hushållningssällskapen framdeles tillföres, vad som sålunda bortfaller. Medlen

bör användas på samma sätt, som nu ifrågasatts för övriga delar av norra

Sverige.

Slutligen erinrar nämnden om att Kungl. Maj :t den 29 september 1950

uppdragit åt nämnden att i samråd med lantbruksstyrelsen företaga översyn

av 1938 års lag om handeln med fodermedel, vilken ännu ej trätt i kraft.

Nämnden anmäler i sin skrivelse, att en kommitté numera är sysselsatt med

ifrågavarande översyn. Kommittén består av ledamöter och befattningshavare

vid de båda ämbetsverken samt dessutom av särskilt tillkallade sakkunniga,

representerande praktiskt jordbruk, berörda tillverkare- och handelsorganisationer

samt vetenskapsmän på området. Nämnden räknar med

att ett på denna översyn grundat förslag till lagstiftning från nämnden och

lantbruksstyrelsen skall föreligga klart före utgången av år 1955.

Potatisregleringen

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1954 har jordbruksnämnden

med Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. träffat

överenskommelse angående inköp och försäljning av potatisstärkelse under

tiden den 1 oktober 1954—den 30 september 1955. Avtalet innebär, bland annat,

att föreningen skall inköpa den mängd potatisstärkelse, som framställes

enligt meddelade lillverkningslicenser på högst 300 000 deciton. Enligt 7 §

i avtalet har nämnden åtagit sig — under förutsättning av statsmakternas

godkännande och för det fall att avtalet ej skulle förnyas för tillverkningsåret

1955/56 — att vidtaga eller föranstalta om sådana åtgärder från statens

sida, som bereder föreningen möjlighet att erhålla dels minst 85 kronor 75

öre per deciton för den 1 oktober 1955 inneliggande lager av potatisstärkelse,

dock med avdrag för 30 000 deciton, dels ersättning för ränte- och lagringskostnader

enligt i avtalet angivna grunder för inneliggande lager av

potatisstärkelse med undantag av 30 000 deciton under tre månader från

och med den 1 oktober 1955. De enligt avtalet bestämda utförsäljningspriserna

på potatisstärkelse inkluderar — förutom föreningens handelsmargiual

om 2 kronor 75 öre per deciton — följande avgifter till nämnden, nämligen

dels 1 krona per deciton potatisstärkelse, som under avtalsåret försäljes

på den inhemska marknaden, vilken avgift nämnden — efter hörande av

föreningen — skall använda till främjande av önskvärda rationaliseringsåt
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kangl. Maj:ts proposition nr 180

gärder inom stärkelseindustrien, dels ock 4 kronor 20 öre per deciton under

avtalsåret från stärkelsefabrikanterna inköpt stärkelse, att avsättas till en

särskild clearingkassa enligt föreskrift i Kungl. Maj:ts brev den 12 mars 1954

angående prissättningen på jordbruksprodukter (4 kronor 20 öre per deciton

stärkelse motsvarar 3 öre per stärkelseprocent och hektoliter potatis).

Det åligger föreningen att till särskilda redovisningskonton för nämndens

räkning avsätta belopp motsvarande nyssnämnda avgifter. Dessa konton får

disponeras endast efter beslut av nämnden.

Vid bemyndigandet för nämnden att ingå ifrågavarande avtal gjorde Kungl.

Maj :t förbehåll för att den i 7 § i avtalet gjorda utfästelsen skulle vinna

riksdagens godkännande och förklarade Sig vilja framdeles göra framställning

härom till riksdagen. Nämnden hemställer nu, att sådant godkännande

inhämtas.

Nämnden övergår härefter till frågan om tillverkningen av potatisstärkelse

och potatissprit samt anför därom följande.

För framställning av potatisstärkelse har nämnden för tillverkningsåret

1954/55 utlämnat licenser för tillverkning av sammanlagt cirka 225 000 deciton

potatisstärkelse. På grund av nedsatt skördeutbyte inom vissa delar

av stärkelsepotatisdistrikten och då fabrikspotatisen innevarande år genomgående

hållit en synnerligen låg stärkelsehalt, kan man icke räkna med att

under detta år tillverka mer än högst 200 000 deciton stärkelse. För att tillgodose

en under året stegrad efterfrågan på stärkelse får man räkna med

att stärkelseföreningens övergångslager kommer att tagas helt i anspråk under

regleringsaret. Med hänsyn härtill har nämnden för det kommande re°- leringsåret utlämnat preliminära tillverkningslicenser för framställning av

cirka 250 000 deciton potatisstärkelse.

Vad angår tillverkning av potatissprit kan nämnas, att Sveriges bränneriidkareförening

träffat avtal med Aktiebolaget Vin- & spritcentralen om tillverkning

under innevarande regleringsår av sammanlagt 36 miljoner liter

råsprit av normalstyrka. Härutöver tillkommer tillverkning av något mer

än 1 miljon liter sprit vid spritcentralens eget potatisbränneri. Då kampanjen

vid brännerierna ännu icke avslutats, kan nu icke med säkerhet bedömas

om den medgivna sprittillverkningen kommer att i sin helhet kunna fullgöras!

Till grund för prissättningen på potatismjöl och potatissprit skall för innevarande

tillverkningsår ligga ett ingångspris av 45 öre per stärkelseprocent

och hektoliter (slutpriset blir 48 öre och genomsnittspriset cirka 46

öre). Av detta pris skall emellertid 3 öre per stärkelseprocent och hektoliter

avsättas till en särskild clearingkassa. I fråga om prissättningen för tillverkningsåret

1955/56 anmäler nämnden, att den med odlarorganisationerna

överenskommit att för detta år tillämpa samma ingångspris på fabrikspotatis

och enahanda avsättning till clearingkassan. överenskommelsen innebär

sålunda, att stärkelsefabriker och brännerier för inköpt potatis skall

betala ett pris av 42 öre per stärkelseprocent och hektoliter med sedvanliga

säsongtillägg. Slutpriset blir 45 öre och genomsnittspriset cirka 43 öre per

stärkelseprocent och hektoliter. Nämnden förutsätter, att det skall ankomma

på nämnden att i samband med övergång till ett nytt system för reglering av

opaginerad Kontrollera mot PDF

G9

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

tillverkningen av stärkelse och potatissprit, varom utredning tör närvarande

pågår, fatta beslut om förvaltningen och användningen av de medel, som

influtit till clearingkassan.

Nämnden erinrar därefter om att den i sin skrivelse med förslag till regleringsåtgärder

på jordbrukets område för regleringsåret 1954/55 anförde,

att regleringssystemet för fabrikspotatis, vilket tillämpats sedan början av

1930-talet, numera framstod som otidsenligt och alltför omständligt, samt

att nämnden i skrivelsen även framlade ett principförslag till ett nytt och

friare system på området. Detta system skulle i sina huvuddrag överensstämma

med de anordningar, som framkommit för ett flertal andra grenar

av jordbruksnäringen. Nämnden redovisade samtidigt i skrivelsen de principiella

ställningstaganden till förslaget, som gjorts av stärkelseföreningen,

bränneriidkareföreningen och Aktiebolaget Vin- & spritcentralen.

Vidare erinrar nämnden om att föredragande departementschefen i proposition

nr 180 till 1954 års riksdag uttalade, att det nuvarande osmidiga

och omständliga systemet enligt hans mening borde omläggas samt att de

av nämnden framlagda riktlinjerna i stort sett syntes kunna godtagas. Slutlig

ställning till frågan borde dock enligt departementschefens mening tagas

först sedan nämnden företagit ytterligare utredningar och inkommit till

Kungl. Maj:t med ett detaljerat förslag.

Nämnden anmäler därefter, att den — sedan Kungl. Maj :t bemyndigat

nämnden att företaga erforderliga utredningar för genomförandet av ett

nytt regleringssystem på området — bedrivit utredningsarbetet inom en

på nämndens initiativ tillsatt kommitté, vari — förutom företrädare för

nämnden — ingår representanter för stärkelseproducenterna, bränneriidkarna,

de industriella och privata konsumenterna av potatisstärkelse samt

Vin- & spritcentralen. Nämnden upplyser vidare, att det förslag till omläggning

av fabrikspotatisregleringen, som är under utarbetande inom kommittén,

utgår ifrån förutsättningen, att gränsskyddet för potatisprodukterna

skall bringas i överensstämmelse med jordbruksprisutredningens förslag.

Förslaget innebär enligt nämnden i huvudsak följande.

Den statliga prissättningen på potatis och stärkelse slopas, och ansvaret

härför övertages av odlarnas egna organisationer. För att icke överproduktion

och desorganisation skall uppstå, bibehålies den nuvarande regeln, att

industriell tillverkning av potatisstärkelse endast får äga rum med statligt

tillstånd. I samma syfte begränsas fabrikernas mottagningsskyldighet till

att gälla potatis från traditionellt fabrikspotatisodlande områden. Som ytterligare

garanti för prisregleringssystemets funktion fastställes en lägsta

och en högsta prisgräns för stärkelsen, vid vilka gränser ändringar i införselavgifterna

och andra erforderliga åtgärder skall kunna påkallas.

Fn rationalisering av potatisindustrierna betraktas som nödvändig. För

att skaffa medel härtill och till en fond för mötande av förluster i prisregleringsverksamheten

bibehålies den innevarande år tillämpade anordningen,

enligt vilken visst belopp av den råvarukostnad, som ligger till grund för

bestämmandet av priset på stärkelse och potalissprit, innehålles. För gemensamma

rationaliserings-, odlings- och prissältningsfrågor in. in. skall

inrättas (''It samarbelsorgan för bränneri- och stärkelseföreningarna, beslående

av representanter för föreningarna med eu opartisk ordförande.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr i80

Nämnden upplyser, att den för sin del i detta sammanhang endast velat

omnämna de preliminära resultaten av nu nämnda utredning. Nämndens

slutliga ståndpunktstagande i frågan kommer att framläggas i nämndens

remissyttrande över jordbruksprisutredningens förslag. För regleringsåret

1955/5G föreslår nämnden, att den hittills tillämpade ordningen skall bibehållas.

Vad försörjningsläget beträffar anför nämnden, att 1954 års potatisskörd,

liksom fallet var beträffande ett flertal andra grödor, till följd av eftersommarens

och höstens rikliga nederbörd blev rätt väsentligt försämrad

och enligt skördeuppskattningen per den 15 oktober uppgick till endast

cirka 1 540 000 ton. Till jämförelse anför nämnden, att en normalskörd för

potatis beräknas till cirka 1 800 000 ton. Nämnden påpekar emellertid, att

1954 års låga potatisskörd icke berodde enbart på en lägre avkastning utan

även på att potatisarealen från år 1953 minskats med cirka 5 1/2 procent.

Nämnden behandlar därefter import- och prisutvecklingen m. in. för potatis

samt anför i huvudsak följande.

Den svaga potatisskörden jämte framkomna farhågor för nedsatt lagringsduglighet

hos potatis, som odlats inom regnskadade områden, föranledde

redan tidigt på hösten framställningar om import av matpotatis. Som

skäl för behovet av matpotatisimport framhölls bland annat, att konsumenternas

krav på högklassig potatis under de senare åren stegrats undan för

undan, vilket tagit sig uttryck i att potatis, tillhörande sortklass I, numera

efterfrågas i långt större utsträckning än tidigare. Den inhemska odlingen

av dessa potatissorter har även ökats. Det fanns anledning antaga, att särskilt

den högklassiga potatisen, som är mera mottaglig för siukdomsangreui).

drabbats av regnskado.r.

Av statens priskontrollnämnd under hösten gjorda undersökningar utvisade,

att matpotatispriserna undergått en avsevärd stegring i jämförelse

med föregående års priser. Priskontrollnämndens undersökning visade vidare,

att prisstegringen endast till en mindre del hänförde sig till höjda

producentpriser. I varje fall bedömde jordbruksnämnden och priskontrollnämnden

höjningen av producentpriserna icke vara större än vad som

kunde anses försvarligt med hänsyn till den låga skörden och ökade kostnader

för iordningställande av mer eller mindre skadade potatispartier till

fullgod handelsvara. Priskontrollnämnden har därför i första hand påyrkat

åtgärder för att nedbringa de inom potatishandelns olika led tillämpade

handelsmarginalerna till en mera skälig nivå.

För att säkerställa tillgången på matpotatis inom de större konsumtionsorterna

i händelse av en längre köldperiod beslöt jordbruksnämnden medgiva

import av matpotatis från och med den 13 december 1954. I syfte att förebygga

att potatisimporten skulle medföra en sänkning av de inhemska producentpriserna

på matpotalis har jordbruksnämnden uttagit en importavgift

på den importerade potatisen. Importavgiften var från början 4 öre per

kilogram men höjdes från och med den 4 februari 1955 till 5 öre per kilogram.

Avgitten jämte gällande tull på matpotatis — 1 öre per kilogram från

och med den 1 januari — har ansetts i stort sett utjämna skillnaden mellan

det inhemska producentpriset och importpriset på matpotalis. Importen

som begränsats till potatis av sortklass I, har skett från Danmark, Holland,

Belgien och Frankrike.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Den sedan mitten av februari rådande ihärdiga kylan har utgjort ett avsevärt

hinder för saluförande av svensk matpotatis, och man torde enligt

nämndens mening på säkra grunder kunna utgå från att det utan import

näppeligen hade gått att i full utsträckning tillgodose de större konsumtionsorternas

behov av matpotatis. Ej heller torde man för sådant fall ha

kunnat undvika en kraftig stegring av potatispriserna.

De av den ihållande kylan föranledda svårigheterna att saluföra den i

stukor lagrade potatisen har även gjort det synnerligen vanskligt att bedöma,

hur mycket matpotatis av fullgod kvalitet som alltjämt finns kvar

hos de svenska potatisodlarna. För att icke försvåra avsättningen av den

inhemska potatis, som beräknas komma i marknaden, när mildare väderlek

inträder, har jordbruksnämnden från och med den 8 februari 1955

upphört med licensgivning för import av matpotatis. Huruvida det blir nödvändigt

att återupptaga importen, kan för närvarande icke bedömas. Med

ledning av hittills utfärdade importlicenser kan man enligt jordbruksnämnden

räkna med att matpotatisimporten till och med mars månad, då de

längst gällande licenserna utlöper, kommer att uppgå till sammanlagt cirka

30 000 ton. .....

Sedan jordbruksnämnden i slutet av förra året träffat vissa överenskommelser

med potatishandelns representanter om tillämpning av vissa högstpriser

på potatis i Stockholm, visade det sig längre fram, att man på denna

väg icke kunde uppnå den åsyftade nedpressningen av potatispriserna.

Jordbruksnämnden har därför den 12 februari 1955 fastställt normalpriser

på potatis, som säljes till detaljhandlare och förbrukare i Stockholm

med omnejd.

Slutligen erinrar jordbruksnämnden om att Svensk matpotatiskontroll

under de senaste två åren erhållit ett statligt anslag av 15 000 kronor, vilket

belopp enligt beslut av riksdagen skall belasta anslaget för Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område. Enligt vad nämnden inhämtat, har

lantbruksstyrelsen till Kungl. Maj:t med tillstyrkan överlämnat en av Svensk

matpotatiskontroll gjord framställning om enahanda anslag för nästa regleringsår.

Då det är angeläget, att strävandena att få fram en högklassig

svensk matpotatis på allt sätt stödjes, tillstyrker jordbruksnämnden i likhet

med lantbruksstyrelsen framställningen. Den har ej heller något att

erinra mot att bidraget liksom tidigare får belasta prisregleringsanslaget.

Oljeväxtregleringen

Jordbruksnämnden redogör inledningsvis för den omläggning av statens

garantiåtagande beträffande oljeväxtodlingen, som genomförts från och

med 1954/55, samt för det nu tillämpade prisregleringssystemet. Härom anföres

följande.

Från och med ingången av regleringsåret 1954/55 har den av riksdagen

under våren 1954 beslutade omläggning av statens garantiåtagande beträffande

oljeväxtodlingen, som beskrives i propositionen 1954:180, genomförts.

Detta innebär, att staten inlöser 80 000 ä 90 000 ton nedtorkad frövara,

vilket motsvarar den inhemska marknadens behov. För denna kvantitet

oljeväxtfrö, som bearbetas av de inhemska oljefabrikerna enligt särskilda

avtal mellan jordbruksnämnden och oljefabrikerna, har de sistnämnda

alt erlägga ett av staten fastställt garantipris (grundpris). Detta

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO

pris avpassas, så att det beräknas innefatta ett uppfyllande av statens åtagande

att garantera en odling, som vid normalskörd ger 120 000 ton torkad

frövara, varav 30 000 å 40 000 ton för export. Med utgång härifrån fastställde

Kungl. Maj :t i fråga om oljeväxtfrö av 1954 års skörd genom beslut

den 24 juli 1953 och den 12 mars 1954 följande grundpriser: höstraps

85 öre, höstrybs 83 öre, vårraps 75 öre, vårrybs 73 öre och vitsenap 60 öre,

allt per kilogram för vara av normalkvalitet. Enligt överenskommelse med

odlarna erhåller dessa ifråga om frö av normalkvalitet för höstraps och

höstrybs ett 10 öre, för vårraps och vårrybs ett 8 öre samt för vitsenap ett

6 öre per kilogram lägre pris än det, som betalas av oljefabrikerna. För frö

av annan kvalitet än normalkvalitet verkslälles prisreglering med tillägg

eller avdrag enligt tidigare tillämpade normer vid leverans såväl av frö från

odlare till torkeri som av nedtorkat frö från torkeri (lageranläggning) till

oljefabrik eller till köpare i utlandet. De överskottsmedel, som uppstår genom

differensen mellan grundpriset och odlarpriset, tillföres Sveriges oljeväxtintressenter,

förening u. p. a., för att användas till att täcka eventuellt

uppkommande förluster på exportverksamheten. Någon efterbetalning till

odlarna skall ej ske. Därest de avsatta medlen mer än förslår till täckande

av exportförlusten med avseende å 1954 års skörd, tillföres överskottsmedlen

oljeväxtodlingens konjunkturutjämningsfond. Under avsnittet om fettvaruregleringen

lämnar jordbruksnämnden en närmare redogörelse för den

hittills verkställda exportens omfattning och ekonomiska resultat.

I enlighet med vad som beslutats av 1954 års riksdag har från och med

ingången av regleringsåret 1954/55 exportverksamheten beträffande oljeväxtfrö

handhafts av föreningen Svensk spannmålshandel. Exporten av

olja, framvunnen ur inhemskt oljeväxtfrö, har skötts av respektive oljefabriker.

Exportverksamheten har bedrivits i samråd med en delegation bestående

av en representant för envar av jordbruksnämnden, Svensk spannmålshandel

och Sveriges oljeväxtintressenter.

Vad förut sagts beträffande begränsningen av statens garantiåtagande

gentemot odlarna har icke ägt tillämpning på oljelin. För oljelin av 1954

års skörd lämnar staten nämligen alltjämt, oberoende av avsättningsförhållandena,

en fullständig prisgaranti. Odlarpriset uppgår för oljelinet till

65 öre per kilogram frö av normalkvalitet. För oljelinfrö av annan kvalitet

ån normalkvalitet verkställes prisreglering efter tidigare tillämpade normer.

I förhållande till 1953 års skörd innebär det nu gällande odlarpriset en

sänkning med 15 öre per kilogram.

I det följande berör jordbruksnämnden spörsmålet om en omläggning av

prisregleringen och kvalitetsbestämmelserna för oljeväxtfrö. Den erinrar

därvid först om att prisreglering för närvarande beträffande de kvantiteter

oljeväxtfrö, som säljes till oljefabrikerna, sker med hänsyn till vattenhalt

och renhet. I fråga om oljeväxtfrö, som exporteras, äger prisjustering rum

med hänsyn till såväl vattenhalt och renhet som fetthalt. Fetthaltsbestämning

har sålunda hittills tillämpats endast för de jämförelsevis begränsade

myckenheter frö, som har exporterats. Det har emellertid länge varit elt

önskemål att komma fram till ett i praktiken genomförbart, tillfredsställande

system med individuell fetthaltsbestämning och därtill ansluten prisreglering

till odlare respektive oljefabrik. Mot denna bakgrund uppdrog Sveriges

oljeväxtodlares centralförening på sin tid åt Sveriges utsädesförening

i Svalöv att söka utarbeta lämplig metod för ändamålet. En utredning har

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

numera verkställts av utsädesföreningen, som framlagt resultatet därav i en

den 21 augusti 1954 dagtecknad promemoria.

Av den föreliggande utredningen framgår enligt jordbruksnämndens mening

otvetydigt, att en omläggning av prisregleringen är starkt motiverad

med hänsyn till den stora variationen i fetthalten. Härom anför jordbruksnämnden

i huvudsak följande.

Särskild uppmärksamhet har under utredningens gång ägnats frågan om

i vad mån odlarna kan vidtaga åtgärder i syfte att påverka fetthalten hos

oljeväxtfröerna. Härvid har man ansett sig kunna konstatera, att valet av

skördetid, sortvalet och gödslingen är faktorer av särskilt stor betydelse i

sammanhanget. En på rot skördetröskad vara har visat sig ha högre fetthalt

än en vara, som tröskats efter lufttorkning. Den ärftliga variationen i fetthalt

har vidare visat sig vara avsevärd, varjämte ett negativt samband synes

finnas med kvävegödsling. Såtidens, radavståndets och utsädesmängdens inflytande

på fetthalten är ännu icke fullt klarlagt. Någon minskning av fetthalten

i fröet under torkningsproceduren förefaller vid de i praktiken normalt

förekommande temperaturerna icke vara att räkna med. Enligt vad

utredningen ger vid handen skulle någon risk för förändring av fetthalten

under varans lagring icke heller föreligga, förutsatt att vattenhalten i den

lagrade frövaran är tillräckligt låg.

För att nedbringa kostnaderna för analysverksamheten föreslår utsädesföreningen,

att den nuvarande ordningen med renhetsanalys slopas. Möjligheterna

för den enskilde odlaren att påverka renheten förefaller föreningen

ytterst ringa. Den nuvarande prisregleringen efter vattenhalt anser utsädesföreningen

däremot böra bibehållas. Om ingen prisreglering efter vattenhalt

ägde rum och odlarna alltså fick lika mycket betalt för frövaran vare

sig denna levererades med hög eller låg vattenhalt, skulle det enligt utredningen

ligga nära till hands att befara, att odlarna med hänsyn till stormrisken

lät skördetröska grödan så tidigt som möjligt, varvid vattenhalten r

fröet skulle kunna bli så hög som 30 å 40 procent.

Även om sålunda en metod för fetthaltsbestämningen nu har utarbetats,

vilken väntas uppfylla de uppställda kraven, anser emellertid utsädesföreningen,

att man ännu ej utan ytterligare undersökningar bör tillämpa densamma

allmänt. Metoden bör först prövas i praktiken på begränsade områden,

innan en övergång till individuell fetthaltsbestämning av oljeväxtfröerna

över hela linjen kan förordas. En sådan övergång anses möjlig beträffande

1956 års oljeväxtskörd. Avsikten är att under innevarande år utföra

individuell fetthaltsbestämning i fråga om oljeväxtfröer från vissa delar av

landet och på basis härav beräkna, hur priserna skulle påverkas vid ett genomförande

av systemet.

Vidare återstår att utarbeta två prisregleringsskalor, en för bestämmande

av det pris, som skall utgå till odlarna, och en för bestämmande av det pris,

som oljefabrikerna skall betala. Behovet av två olika skalor sammanhänger

med att odlarna levererar vara, som prisreglerats på basis av 18 procent

vattenhalt, varemot oljefabrikerna köper nedtorkat oljcväxtfrö, d. v. s. frö,

som håller 7—8 procent vattenhalt. Arbetet med konstruktionen av dessa

skalor pågår.

Det är här jämte nödvändigt för de frökontrollanstaltcr och kemiska stationer,

som skall handha analyscringen, all anskaifa viss teknisk utrustning.

Vid diskussioner mellan å ena sidan odlarorganisationerna och a andra

sidan oljefabrikerna bar från fabrikernas sida framkommit önskemål om

alt komplettera feltbalts- och vattenlialtsanalyserna med en bestämning av

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

halten fria fettsyror i fröet. Även denna fråga kommer utsädesföreningen

att taga upp till undersökning.

Jordbruksnämnden framhåller, att den för sin del helst hade sett, att man

redan vid ingången av regleringsåret 1955/56 kunnat i full utsträckning

övergå till prisreglering efter fetthalt. Härigenom skulle stora fördelar redan

nu ha kunnat vinnas. Jordbruksnämnden framhåller framför allt, att

man med det nya systemet i högre grad än tidigare bör kunna få en ändamålsenlig

inriktning av oljeväxtodlingen. Vidare skulle en prisreglering efter

fetthalt möjliggöra ett inlemmande av de inhemska vegetabiliska oljorna

i det nuvarande fettvaruregleringssystemet, varefter clearingkassan för fettvaror

kunde avvecklas. Det påpekas, att det i sakens nuvarande läge blir

nödvändigt att under ytterligare ett år fortsätta med att avtalsvägen reglera

oljetabrikernas befattning med oljeväxtskörden och att bibehålla clearingkassan

för fettvaror såsom instrument för avräkningarna med oljefabrikerna

beträffande såväl det frö, vilket bearbetas för den svenska marknadens

behov, som det frö, vilket kommer till användning vid framställning av olja

för export.

Vid tillverkningen av olja ur inhemskt oljeväxtfrö har samtidigt framvunna

fodermedel försålts av oljefabrikerna, i första hand direkt till fodermedelshandlare.

I den mån avsättning ej har kunnat vinnas hos dessa handlare,

har tidigare inlösen av fodret skett av Svenska spannmålsaktiebolaget

till den del kvantiteterna har överstigit vad som ansetts böra lagras hos

fabrikerna. Sedan spannmålsbolagets befattning med regleringen i fråga om

fodermedel har upphört, övertages uppkomna överskottskvantiteter foder

av föreningen Svensk spannmålshandel enligt ett med jordbruksnämnden

den 20 september 1954 träffat specialavtal. Föreningen har härvid bland

annat åtagit sig att för clearingkassans räkning och på dennas risk låta

lagra fodret och sälja detsamma på den svenska marknaden till av jordbruksnämnden

fastställda priser ävensom att till utlandet exportera eventuellt

uppkommande överskott till de priser och på de villkor i övrigt, som

jordbruksnämnden för varje sådant fall bestämmer.

Jordbruksnämnden lämnar därefter vissa uppgifter om skörden av oljeväxtfrö

samt redogör för överläggningar rörande priserna på oljeväxtfrö.

Vad först angår skörden anföres, att den besådda arealen höstraps och höstrybs

enligt en i oktober 1954 företagen arealinventering uppgår till inemot

70 000 respektive 23 000 hektar. Detta innebär i förhållande till närmast

föregående år en arealökning av respektive cirka 16 och 15 procent. År

1954, som kännetecknades av ovanligt liten utvintring, blev skörden av höstraps

och höstrybs sammanlagt cirka 140 000 ton, räknat i nedtorkad frövara.

Enligt kalkylsakkunnigas beräkningar skulle 1955 års skörd av höstsådda

oljeväxter under förutsättning av normal utvintring ge cirka 134 000

ton frö med 18 procent vattenhalt, mot vilken myckenhet svarar cirka

118 000 ton nedtorkat frö.

Vad beträffar priserna på höstsådda oljeväxter av 1955 års skörd anför

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

jordbruksnämnden, att den i juni 1954 förde underhandlingar härom med

representanter för Sveriges oljeväxtodlares centralförening. Beträffande dessa

och senare överläggningar lämnas följande redogörelse.

Från odlarnas sida föreslogs vid överläggningarna i juni 1954 en helt

oförändrad prissättning i förhållande till 1954 års skörd. Underhandingarna

ledde icke till något slutgiltigt resultat. Efter det att överenskommelse träffats

med jordbrukets förhandlingsdelegation om brödsädspriserna, upptogs

förnyade överläggningar med oljeväxtodlarna. Man enades därvid om att såvitt

angår de kvantiteter, som förbrukas inom landet, för 1955 års skörd

bibehålla priset för höstraps vid 85 öre per kilogram och sänka priset för

höstrybs med 1 öre per kilogram till 82 öre. Självkostnadspriset för olja av

höstraps och höstrybs blev då detsamma vid oförändrade priser på fodermjölet.

Beträffande de effektiva odlarpriserna ansågs en sänkning av 2 öre

per kilogram — till 73 öre för höstraps och 71 öre för höstrybs — befogad

med hänsyn till bland annat samtidigt föreslagen prissänkning för brödsäd.

Att sänkningen ej gjordes större, berodde på att förlusten bedömdes bli

mindre vid export av raps och rybs än vid export av brödsäd, överenskommelsen

innebar vidare, att de effektiva odlarpriserna skulle gälla utan rätt

till efterbetalning.

Nu nämnda överenskommelse om oljeväxtpriserna godkändes av jordbrukets

förhandlingsdelegation, varefter jordbruksnämnden hos Kungl. Maj :t

den 20 juli 1954 hemställde om att såsom riktpriser i fråga om höstsådda

oljeväxter av 1955 års skörd i vad avser den kvantitet, som kan avsättas

för inhemsk konsumtion, få fastställda de priser och villkor, om vilka sålunda

överenskommelse träffats. Härvid förutsattes, att riktpriserna skulle

kunna bli föremål för justeringar i samband med de allmänna prisförhandlingarna

under 1955, såvida priserna för andra jordbruksprodukter då komme

att ändras. Kungl. Maj :t beslöt i ärendet den 30 juli 1954 i överensstämmelse

med jordbruksnämndens hemställan.

Någon ändring av de sålunda fastställda priserna på höstsådda oljeväxter

av 1955 års skörd synes enligt jordbruksnämndens mening nu icke påkallad.

Såsom tidigare framgått av punkt 3 i prisöverenskommelsen för 1955/

56 skall emellertid''definitiva priser på oljeväxtfröer av 1955 års skörd fastställas

först sommaren 1955.

Vid sammanträde den 9 februari 1955 mellan jordbruksnämnden och representanter

för oljeväxtodlarna behandlades prissättningen i fråga om vårraps,

vårrybs och vitsenap, som sås våren 1955. Därvid träffades en preliminär

uppgörelse om tillämpning av samma system för prissättningen, som

gäller för höstraps och höstrybs av 1955 års skörd. Priserna till oljefabrik

skall enligt denna överenskommelse bli för vårraps 76 öre, för vårrybs 73

öre och för vitsenap 60 öre per kilogram, samtidigt som odlarna skall erhålla

respektive 67, 65 och 54 öre per kilogram. Överenskommelsen innebär

oförändrade priser utom i fråga om fabrikspriset på vårraps, som höjes med

1 öre per kilogram för att nå överensstämmelse mellan självkostnaderna för

olja av vårraps och av vårrybs.

Jordbruksnämnden anför vidare, all det med avseende å oljelinfrö vid

samma tillfälle överenskommits om en höjning med 2 öre per kilogram i

förhållande till priset på 1954 års skörd eller till 67 öre per kilogram. Denna

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

höjning har icke beaktats i jordbrukskalkylen, vilken slutjusterats före nn

omnämnda sammanträde. Enligt överenskommelsen skall i övrigt beträf-,

fande oljelinfrö och spånadslinfrö gälla samma bestämmelser om total garanti

som tidigare.

Enligt jordbruksnämnden har den preliminära uppgörelsen sedermera biträtts

av jordbrukets förhandlingsdelegation. Slutligt ställningstagande till

priserna på de vårsådda oljeväxterna torde emellertid, under hänvisning till

nyssnämnda punkt 3 i prisöverenskommelsen, böra få anstå till sommaren

1955.

Slutligen erinrar jordbruksnämnden om att i propositionen nr 180 till

1954 års riksdag anfördes, att den s. k. spannmålskommittén bland annat

övervägt ett överförande på föreningen Svensk spannmålshandel också av

den verksamhet, som bedrives av Sveriges oljeväxtintressenter. Kommittén

stannade vid att föreslå, att föreningen Svensk spannmålshandels befattning

med oljeväxtfröer tills vidare skulle begränsas till att avse exporten. Enligt

nämndens uppfattning torde tiden ännu icke vara mogen för ett definitivt

ställningstagande i frågan om huruvida föreningen Svensk spannmålshandel

bör övertaga oljeväxtintressentföreningens uppgifter eller ej.

Fettvaruregleringen

Inledningsvis erinrar jordbruksnämnden om att det av 1953 års riksdag

tillstyrkta systemet för fettvaruregleringen, avseende fortsatt skydd för

smörproduktionen och oljeväxtodlingen, varit i tillämpning under den tid,

som förflutit sedan närmast föregående jordbruksregleringsskrivelse avläts.

Nämnden erinrar också om att de grundläggande bestämmelserna för

regleringen återfinnes i förordningen 1953:395 (ändrad 1954:306) och

kungörelsen 1953:578 (ändrad 1953:637 och 1954:461), samt anför om

det nu tillämpade regleringssystemet i huvudsak följande.

Införsel till riket av i särskild bilaga till kungörelsen 1953: 578 upptagna

fettråvaror, fettämnen och fettsyror samt färdigvaror, bestående av eller

innehållande mera väsentlig tillsats av fett, får i princip icke ske utan särskilt

tillstånd. Sådant meddelas av nämnden. Rätten till import av fettråvaror

och fettämnen med vissa undantag samt av margarin och vissa bakhjälpmedel

har nämnden med stöd av givet bemyndigande delegerat till

Svensk fettimport, ekonomisk förening, i vilken ingår representanter för berörda

intressegrupper. I anvisningar till föreningen har nämnden föreskrivit,

att de inhemska oljefabrikerna skall äga rätt till självständig import av

fettråvaror. Såvitt angår den svenska marknadens behov skall denna importrätt

dock icke avse sådana slag av oljeväxtfröer, som odlas inom riket,

och ej heller olja ur dylika fröer.

Med vissa undantag utgår vid införseln av de av fettvaruregleringen berörda

varuslagen en enhetlig regleringsavgift. För oljor och fetter, som

framvinnes ur inhemskt oljeväxtfrö, tillämpas liksom tidigare ett system

med clearingpriser, vilka i princip motsvarar världsmarknadspriserna med

tillägg av regleringsavgiften. Det inhemska slakterifettet är ej belastat med

någon avgift. Prisbildningen på denna vara är fri men påverkas givetvis av

regleringsanordningarna.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

77

I fråga om sådana importerade fettvaror, som inom i nyssnämnda kungörelse

särskilt angivna kategorier av rörelser använts till icke matnyttigt

ändamål eller som återutförts, lämnas i viss utsträckning s. k. regleringsbidrag.

Bidragen utgår därvid i flertalet fall med 95 och i vissa fall med 100

procent av regleringsavgiften. Efter samma regler lämnas regleringsbidrag

i fråga om inhemska oljor och fetter. Vad beträffar inhemskt slakterifett

kan dock regleringsbidrag erhållas vid export endast då fettet ingått i annan

vara, som exporteras. Företag, som bedriver sådan verksamhet, att bidragsrätt

kan komma i fråga och som önskar komma i åtnjutande av bidrag, har

att göra anmälan därom till nämnden.

Kretsen bidragsberättigade rörelser har under året något utvidgats. Sålunda

har järn- och stålverk, gjuterier, mekaniska verkstäder, varv och textilfabriker

upptagits i den bidragsberättigade kategorien rörelser. Vidare har

den grupp varor utökats, för vilken 100-procentigt bidrag medgivits. För fettvaror,

vilka använts vid tillverkning av penicillin, streptomycin och antibiotika,

skall sålunda numera 100-procentigt bidrag erhållas.

Beträffande den inhemska försäljningen av och priset på margarin anför

jordbruksnämnden följande.

Den inhemska försäljningen av margarin har under 1954 uppgått till nära

96 000 ton, vilket innebär en ökning med cirka 4 procent jämfört med de

båda närmast föregående åren. Förbrukningen av fett och oljor för margarintillverkning

var 1954 cirka 29 800 ton kokosolja, 17 500 ton valolja,

25 000 ton inhemsk raps- och senapsolja samt 6 600 ton svenskt slakterifett.

Priset i detaljhandeln på hushållsmargarin var under året 3 kronor 85 öre

per kilogram.

Vad därefter angår marknadsutvecklingen på fettvaruområdet och reglering

savgifterna lämnar jordbruksnämnden följande redogörelse.

Efter det att verkningarna av Koreakrisen på den internationella marknaden

upphört, har viss stabilitet i prisutvecklingen på detta område kunnat

förmärkas. Vanligen har man under de senare åren kunnat inregistrera

en topp i prisnivån på förvåren och en fallande tendens under sommaren

och vintern. Den uppgång i prisnivån, som man med utgångspunkt härifrån

kunnat förvänta under februari och mars månader innevarande år, har emellertid

helt uteblivit. I stället har den fallande trenden fortsatt och lett till

att priserna på vegetabiliska fetter för närvarande är de lägsta, som noterats

under senare år. Några konkreta exempel kan nämnas till belysning härav.

Kokosolja betingade sålunda ett pris i mars månad 1954 av cirka 1 krona

90 öre och har sedan dess successivt fallit, så att priset för närvarande är

1 krona 26 öre. Beträffande prisutvecklingen på jordnötsolja kan nämnas,

att denna vara omkring den 1 februari 1954 låg vid 2 kronor 35 öre. För

närvarande utbjudes varan på världsmarknaden till 1 krona 40 öre. Den

enda fettvara av de egentliga margarinråvarorna, som i viss mån haft en

avvikande prisutveckling, är valoljan. Beträffande denna har prisfallet under

året varit svagare. I fråga om exportpriserna på den svenska rapsoljan

kan nämnas, att priset nådde en topp med 1 krona 85 öre i början av mars

månad 1954, varefter priset successivt fallit. De sista försäljningarna ligger

vid 1 krona 50 öre. I dagens marknadsläge torde det icke vara möjligt att

uppnå detta pris.

Variationerna i den regleringsavgift, som uttages vid import av fettvaror,

bestämmes av prisrörelserna på världsmarknaden. Regleringsavgiften uppgick

den 1 januari 1954 til! 1 krona 35 öre, den 1 april 1954 till 1 krona 31

öre, den 1 juli 1954 till 1 krona 45 öre, den 1 oktober 1954 till 1 krona 51

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

öre och den 1 januari 1955 till 1 krona 52 öre. För närvarande är avgiften

1 krona 55 öre, vilket är den högsta avgift, som hittills uttagits. Enligt

kungörelsen 1953: 578 skall regleringsavgiften utgå med belopp, som nämnden

bestämmer, dock högst med 2 kronor för kilogram fett, olja eller fettsyra.

Beträffande ordningen för erläggandet av regleringsavgiften har under det

sistlidna året viss ändring i tidigare föreskrifter vidtagits. Förut skulle sålunda

regleringsavgiften erläggas kontant, i regel före införseln av varan.

Efter framställning av industrien kan numera mot ställande av säkerhet

visst anstånd medgivas med erläggandet av regleringsavgift.

Jordbruksnämnden framhåller, att den besvärligaste delen av fettvaruregleringen

har — vilket också fettvarukommittén förutsatt — visat sig

vara fastställandet och utbetalningen av regleringsbidrag. Ett mycket stort

antal företagare, tillhörande skiftande verksamhetsgrupper, förbrukar fettvaror

för sådant ändamål, att de äger rätt till regleringsbidrag. Detta är

givetvis ägnat att skapa vissa kontrollsvårigheter. Systemet med utbetalning

av regleringsbidrag kompliceras ytterligare av att bidrag utgår även

vid förbrukning av inhemskt slakterifett. Syftet med utbetalning av regleringsbidrag

i sistnämnda fall är att avlyfta den prisfördyring på det inhemska

slakterifettet, som uppstår genom att regleringsavgift uttages vid

import av fettvaror. Av kontrolltekniska skäl kan man emellertid icke

utan stora olägenheter medge regleringsbidrag av olika storlek på skilda

slag av fettämnen. Härav följer, att man vid förbrukning av inhemskt slakterifett

måste utbetala regleringsbidrag med samma belopp som vid förbrukning

av importfett. Beträffande de svårigheter för slakterifettet, som

uppkommit under det gångna året anför nämnden följande.

I enlighet med Kungl. Maj :ts tidigare beslut i ärendet har regleringsbidraget

alltsedan den 1 oktober 1953 utgjort 95 procent av regleringsavgiften.

Utvecklingen under den gångna tiden har emellertid visat, att det

inhemska slakterifettet icke kunnat hållas vid en prisnivå motsvarande

världsmarknadspriset, ökat med regleringsavgiften. Särskilt under våren

och sommaren 1954 var den inhemska prisnivån på s. k. tekniskt slakterifett

mycket låg. Detta medförde, att de industrier, som i sin fabrikation

använde inhemskt slakterifett för annat än matnyttigt ändamål, kom att

åtnjuta en icke oväsentlig subvention av råvarukostnaderna. För att söka

råda bot på dessa icke tillfredsställande förhållanden vidtog nämnden under

hösten 1954 vissa åtgärder. Sålunda lämnades föreningen Svensk kötthandel

möjlighet att med anlitande av till föreningens förfogande stående

medel genomföra export av på den inhemska prisbildningen tryckande överskott

av slakterifett. Nämnden föreskrev vidare, att regleringsbidrag icke

skulle utgå vid förbrukning av tekniskt slakterifett med mindre förbrukaren

inköpt varan till ett pris, som med minst 20 öre översteg vid inköpstillfället

gällande regleringsavgift. De sålunda vidtagna åtgärderna har medverkat

till en bättre balans mellan de inhemska priserna på svenskt slakterifett

och importprisnivån.

De nuvarande bestämmelserna om kontrollen av de bidragsberättigade

företagens rapporter om förbrukningen av fettvaror för annat än matnyttigt

ändamål har jordbruksnämnden funnit mindre ändamålsenliga. Nämn
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

79

den anför, att den vid kontrollen av dessa rapporter, som ligger till grund

för utbetalning av regleringsbidrag till företagen, har att i första hand lita

till granskning av respektive företags bokföring. Denna kontroll tillgår

främst på så sätt, att man avstämmer företagens rapporterade inköp och

förbrukning av fettvaror mot föreliggande inköpsfakturor samt mot företagens

försäljningsfakturor beträffande sådana produkter, vari det bidragsberättigade

fettet ingått. Det har under den gångna tiden konstaterats fall,,

då företedda fakturor över inköp och försäljningar icke överensstämt med

vad som i verkligheten skett. För att hindra att mindre nogräknade företag

sålunda utnyttjar regleringsanordningarna för att komma i åtnjutande

av oberättigade regleringsbidrag, anser nämnden det nödvändigt att hos den

uppgivne leverantören respektive avnämaren kontrollera, att de fakturerade

kvantiteterna överensstämmer med vad som faktiskt inköpts och försålts.

Enligt nuvarande bestämmelser äger dock jordbruksnämnden icke rätt

att verkställa kontroll hos eller kräva rapporter från annat än sådant företag,

som är skyldigt att erlägga regleringsavgift. Nämnden har sålunda icke

rätt att i efterhand kontrollera bidragsberättigat företag än mindre att

företaga kontroll hos sådant företags leverantör respektive avnämare, såvitt

företag av nämnt slag icke är avgiftspliktigt. Enligt nämndens mening är

en sådan ordning ytterst otillfredsställande, enär härigenom kontrollen

över regleringen försvagas. Nämnden understryker i detta sammanhang, att

regleringsbidraget ofta uppgår till belopp, motsvarande den förbrukade varans

egenvärde och ibland till och med överstiger detta. Under ett budgetår

utbetalar nämnden sammanlagt cirka 27 miljoner kronor i regleringsbidrag,

svinnersättning och återbäring av regleringsavgift.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer jordbruksnämnden

om sådan ändring av nu gällande regleringsförfattning på detta område,

att bidragsberättigat företag ävensom leverantör och avnämare till sådant

företag beträffande kontroll- och rapportskyldighet i princip jämställes

med avgiftspliktigt företag. Avsikten är icke, att leverantör respektive

avnämare till bidragsberättigat företag skall vara skyldig avgiva kontinuerliga

rapporter till nämnden. Kontroll hos sådan leverantör respektive avnämare

skall enligt nämnden givetvis ske endast i fall, då särskilda omständigheter

påkallar detta. Nämnden påpekar till sist, att en dylik utökning

av nämndens befogenheter står i full överensstämmelse med de

fullmakter, som kontrollstyrelsen erhållit enligt varu-, försäljnings- och

pälsvaru skatteförordningarna.

Av kontrollskäl hemställer jordbruksnämnden vidare om sådan författningsändring,

att nämnden icke äger bifalla ansökan om regleringsbidrag

i fall, då ansökan inkommit mer än tolv månader efter utgången av den

kalendermånad, under vilken varan förbrukats.

Jordbruksnämnden anmäler därefter, att Kooperativa förbundet margarinfabriken

aktiebolag och samtliga i Margarinbolagct aktiebolag ingående

margarinfabriker in. fl. i en till nämnden remitterad skrift anhållit, att

sådan ändring av gällande bestämmelser måtte vidtagas, alt all import av

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

margarin belägges med regleringsavgift efter samma grunder, som tillämpas

vid import av margarinråvaror. Nämnden konstaterar, att ett bifall

till denna hemställan skulle innebära ett slopande av den nuvarande med

resande och i gåvosändningar regleringsfria, ehuru kvantitativt begränsade,

importen i egentlig gränstrafik. Som skäl för ansökningen, vilken i första

hand tager sikte på importen av margarin från Norge, har bland annat

anförts följande.

Det norska priset på margarin ligger för närvarande cirka 2 kronor under

det svenska priset, räknat per kilogram. Denna prisskillnad har till

största delen sin orsak i den regleringsavgift, som pålagts den svenska

margarinindustriens fettvaror. Genom annonsering och på annat sätt har

den svenska allmänhetens uppmärksamhet fästs på det norska margarinets

prisbillighet i förhållande till det svenska och ett stort antal margarinresor

till Norge har kommit till stånd, till ej ringa del i organiserad form.

Den svenska årsförbrukningen av margarin kan beräknas till i genomsnitt

cirka 10 kilogram per person. Den i resandetrafiken regleringsavgiftsfria

kvantiteten margarin uppgår till 5 kilogram per person. Denna kvantitet

utgör sålunda cirka ett halvt års behovstäckning.

Jordbruksnämnden erinrar i detta sammanhang om att den i förra årets

prisregleringsskrivelse föreslog sådan ändring av fettregleringsförordningen,

att det skulle bli möjligt för tullverket att i likhet med vad som gäller

1 fråga om tullplikt påtala fall, där resor företages huvudsakligen i syfte

att undandraga sig skyldighet att erlägga statlig regleringsavgift på det

svenska margarinet respektive undandraga sig gällande licenstvång. Nämnden

påpekar, att ett bifall till detta yrkande skulle ha betytt, att en avsikt

att undgå regleringsavgift hade blivit jämställd med en avsikt att undgå

tull. Kungl. Maj :t och riksdagen fann emellertid ej skäl vidtaga den föreslagna

författningsändringen. Däremot fattades beslut om att införselbegränsningen

för margarin skulle ändras från 10 kronors värde till 5 kilogram.

Enär det norska margarinet betingar ett pris av knappt 2 kronor

per kilogram, innebar detta beslut icke någon skärpning av införselbestämmelserna.

Jordbruksnämnden upplyser nu, att nämnda gränstrafik, såvitt kunnat

utrönas, sedan förra våren ökat väsentligt, samt redogör vidare för en

undersökning av omfattningen av denna trafik.

I syfte att skaffa sig en uppfattning om omfattningen av ifrågavarande

gränstrafik har nämnden låtit en av sina kontrollanter företaga en undersökning

på den svenska sidan om den minskning i smör- och margarinförsäljningen,

som inträtt hos handlandena i gränstrakterna till Norge.

Nämndens kontrollant har därvid besökt 64 enskilda detaljhandlare och

22 konsumentkooperativa butiker. Därvid har framkommit, att försäljningen

av margarin i dessa orter minskat med mer än 50 procent i förhållande

till normal försäljning. Vidare har upplysts, att i sådana trakter som Torsby,

Arvika och Årjäng smörförsäljningen och producenternas återtagning

av smör från mejeri minskat med mellan 20 och 35 procent i förhållande

till det normala. De nuvarande inköpen av norskt margarin uppskattas till

2 000 å 2 500 ton per år. I samband med »margarinresorna» förekommer

även icke oväsentliga inköp av norskt socker och mjöl. Försäljningsminsk
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

ningen hos detaljisterna på den svenska sidan av dessa varor är dock icke

så stor som i fråga om margarin. För socker torde den ligga vid omkring

25 procent och för mjöl vid 30 å 35 procent av den normala försäljningen.

Jordbruksnämnden konstaterar, att denna kraftiga minskning av försäljningen

av margarin och andra livsmedel i de svenska trakterna intill norska

gränsen därstädes givetvis påverkar de olika handelsledens kostnader i

ogynnsam riktning. Vidare finner nämnden det vara uppenbart, att det är

den stora prisskillnaden mellan svenskt och norskt margarin, som finansierar

de nämnda resorna från Sverige till Norge. Skulle möjligheterna för

svenskar att köpa margarin i Norge på ett eller annat sätt väsentligen elimineras,

torde hela denna på förtjänst inriktade trafik med all sannolikhet

komma att försvinna. Nämnden påpekar, att det anförda närmast har berört

resandetrafiken, men framhåller, att det i viss utsträckning jämväl

gäller sändandet av gåvopaket.

Mot bakgrund av vad jordbruksnämnden sålunda anfört har den funnit

sig böra föreslå en sådan ändring av bestämmelserna om regleringsfrihet

för av fettvaruregleringen omfattade varor, att den fria kvantiteten om 5

kilogram nedsättes till 2 kilogram. Med hänsyn till svårigheterna att i praktiken

upprätthålla skilda regler för å ena sidan resandetrafiken och å andra

sidan den egentliga gränstrafiken synes det nämnden nödvändigt att göra

den föreslagna begränsningen tillämplig även i sistnämnda hänseende. Ytterligare

åtgärder torde enligt nämndens uppfattning icke vara erforderliga.

Vid en sänkning av den regleringsfria kvantiteten till 2 kilogram torde nämligen

s. k. margarinresor icke längre framstå som tillräckligt lockande.

I samband med det nu framförda förslaget föreslår jordbruksnämnden

även, att förordningen den 21 december 1951 om införsel och utförsel av

margarinvaror samt om kontroll över tillverkningen av dessa varor (1951:

830; ändrad 1952: 665) ändras så, att det undantag från förordningens förpacknings-

och märkningsföreskrifter, som gäller för varor, vilka från utlandet

införes i egentlig gränstrafik eller medföres av resande, begränsas

till kvantiteter om högst 2 kilogram, ävensom att dylikt undantag får åtnjutas

jämväl för gåvosändningar från utlandet om likaledes högst 2 kilogram.

Nämnden anmäler i detta sammanhang vidare, att den i samband med

livsmedelsindustrikonflikten våren 1953 av Kungl. Maj:t genom beslut den

8 maj 1953 meddelade dispensen från vissa bestämmelser i nyssnämnda förordning

och i livsmedelsstadgan nu utan olägenhet torde kunna indragas.

Dispensen innebär, att margarin, som införes till riket, på vissa villkor får

utlämnas från tullverket, oaktat föreskrifterna i margarinförordningen icke

är uppfyllda, och här saluhållas utan hinder av att margarinet icke fyller

fordringarna rörande sammansättning, förpackning och märkning enligt 8

kapitlet livsmedelsstadgan.

I avsnittet om författningsfrågor har jordbruksnämnden lämnat förslag

till de författningsändringar, som föranledes av de i förevarande del av

nämndens skrivelse gjorda framställningarna.

(i It i haag till riksdagens protokoll IDöö. 1 samt. Nr 180

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Jordbruksnämnden erinrar härefter om, att Kungl. Maj:t från och med ingången

av budgetåret 1954/55 äger bemyndiga nämnden alt meddela föreskrift,

att fettämnen framvunna ur inhemska oljeväxtfröer skall användas

vid tillverkningen av margarin och andra födoämnen med mera väsentlig

tillsats av fett. Någon föreskrift om tvångsinblandning har dock hittills

icke befunnits erforderlig, beroende på att en under hösten 1953 träffad

uppgörelse mellan margarinfabrikerna inbördes om inblandning i hushållsmargarin

av 35 procent olja, utvunnen ur inhemskt oljeväxtfrö, alltjämt

äger bestånd.

I årets statsverksproposition har nettointäkten av regleringsavgifter för

budgetåret 1954/55 upptagits till 53 miljoner kronor och för budgetåret

1955/56 beräknats till 54 miljoner kronor. Till följd av de förut omnämnda

höjningarna av regleringsavgiften, vilka föranletts av prisfallet för fettvaror

på världsmarknaden, beräknas nu nettointäkten till 54 miljoner kronor för

1954/55 och 56 miljoner kronor för 1955/56 (jfr bilaga 6).

I fråga om det ekonomiska resultatet av den del av regleringsverksamheten

på fettvaruområdet, som omfattas av jordbruksnämndens clearingkassa

för fettvaror, lämnar nämnden i sin skrivelse i huvudsak följande

redogörelse (jfr bilaga 6).

Clearingkassans tillgångar per den 30 juni 1954 beräknades förra våren

till i runt tal 45 miljoner kronor, medan de i verkligheten stannade vid

42 miljoner kronor. Under budgetåret 1954/55 beräknas kassans tillgångar

stiga med 27 miljoner kronor. Vid utgången av innevarande budgetår skulle

sålunda kassans tillgångar komma att uppgå till 69 miljoner kronor. Under

budgetåret 1955/56 kan kassan beräknas komma att tillföras nettointäkter

med sammanlagt 28 miljoner kronor. Vid utgången av nästkommande budgetår

skulle kassans tillgångar med utgångspunkt från denna prognos uppgå

tdl 97 miljoner kronor.

Clearingkassans ställning paverkas numera icke av exporten av oljeväxtodlingens

produkter. Från och med den 1 september 1954 har nämli.

°dlarna övertagit exportansvaret på området på sätt, som redogjorts

för i propositionen 1954: 180. Vid ingången av regleringsåret 1954/55 fanns

emellertid ännu kvar vissa kvantiteter frö och olja, som av clearingkassan

^en gamla ordningen. Kvantiteterna motsvarade cirk(a

7 500 ton nedtorkat frö. Lagret i fråga är nu avvecklat genom försäljning

pa export. Försäljningen åsamkade clearingkassan en utgift å cirka 1 8

miljoner kronor.

Såsom i avsnittet om oljeväxtregleringen anförts garanterar staten fortsattmngsvis

i full utsträckning avsättningen av den inhemska linodlingens

produkter. Reglering av det ekonomiska mellanhavandet sker härvid över

clearingkassan. Under innevarande regleringsår har alla äldre lager av lin°ch

Jlnolja övertagits av linoljeslagerierna. Härvid har clearingkassan

tiiitorts cirka 2 miljoner kronor.

På grund av att 1954 års skörd av linfrö befunnits icke lagringsduglig

har den i sin helhet försålts till linoljeslagerierna för olj ef ramställning &Beredskapslagring

av svenskt linfrö, som tidigare förutsatts skola skeT har

fördenskull måst tills vidare anstå. Försäljningen av 1954 års linfröskörd

har förorsakat clearingkassan en utgift å cirka 0,5 miljoner kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Vad beträffar den inhemska skörden 1954 av oljeväxtfrö meddelar jordbruksnämnden,

att denna exklusive linfrö uppgick till inemot 160 000 ton,

räknat i nedtorkad vara. Med en normal åtgång på svenska marknaden av

inemot 90 000 ton skulle sålunda, därest upplagring icke sker, ett exportöverskott

uppkomma om cirka 70 000 ton frö. Hittills har exporterats omkring

45 000 ton frö, varav i runt tal 4 000 ton i form av olja.

Priserna vid export av rapsfrö har enligt jordbruksnämnden varit något

gynnsammare än vid export av rapsolja, vilket bland annat torde sammanhänga

med de förhållandevis höga fodermedelspriserna på världsmarknaden.

Den genomsnittliga förlusten på hittills sålda kvantiteter frö och olja

uppgår till icke fullt 10 öre, räknat per kilogram otorkad frövara, och

täckes genom överpriset på de kvantiteter frö, som disponeras för hernmamarknadsbehovet.

Av årets senapsfröskörd har drygt 4 000 ton kunnat avsättas

på export till förhållandevis mycket goda priser. Detta torde enligt

nämnden bero på att varan utomlands kommit till användning för framställning

av bordssenap. De uppnådda exportpriserna innebär en vinst med

cirka 16 öre per kilogram otorkad frövara.

Såsom jordbruksnämnden anfört i avsnittet om oljeväxtregleringen, kommer

prisreglering efter oljehalt icke att kunna genomföras förrän den 1

juli 1956. Med hänsyn härtill hemställer nämnden om fortsatt oförändrat

clearingbemyndigande under regleringsåret 1955/56.

Jordbruksnämnden erinrar slutligen om att riksdagen år 1953 anvisade

ett belopp av 50 miljoner kronor på kapitalbudgeten för inlösning av 1953

års skörd av oljeväxtfrö samt att detta anslag enligt beslut av 1954 års

riksdag fått tagas i anspråk för inlösning av 1954 års garanterade oljeväxtskörd.

Nämnden hemställer nu, att anslaget får kvarstå och tagas i anspråk

för finansiering av inlösning av 1955 års oljeväxtskörd. Vidare hemställer

nämnden om att, liksom hittills, förskott för samma ändamål skall

få lämnas ur clearingkassan för fettvaror. Härvid förutsätter nämnden,

att ränta å sålunda förskotterade medel skall utgå enligt gällande diskonto

med tillägg av 0,5 procent. Ränta föreslås dock icke skola utgå för frövara,

som tillskiftats eller tillskiftas oljefabrikerna och sålunda skall avräknas

med clearingkassan för fettvaror.

Stödet åt lin- och hampodlingen

I förevarande avsnitt av sin skrivelse erinrar jordbruksnämnden till en

början om att enligt beslut av 1951 års höstriksdag statligt stöd i form av

pristillägg skulle under en femårsperiod avseende 1951—1955 års skördar

utgå för en till kvantiteten begränsad produktion av fiber av spinnbar kvalitet

av lin och hampa. I fråga om linfiber skulle utgå dels ett allmänt pristillägg

för samtliga beredningsverk (Laholm, Växjö, Gimo, Mellansel och

Hybo), dels särskilda tillägg med 15 öre för verken i Växjö och Gimo och

55 öre för de båda norrlandsverken, allt per kilogram stödberättigad fiber.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

För hampfiber skulle enhetligt pristillägg — maximerat till 50 öre per kilogram

fiber oavsett kvalitet — utgå till beredningsverken i Visby och Värmbol.

Som grund för beräkningen av stödbehovet skulle ligga driftskalkyler

från beredningsverken, grundade bland annat på av Kungl. Maj:t årligen

fastställda riktpriser för halm av lin och hampa. Dessa riktpriser skulle

med beaktande av priserna på andra grödor bestämmas så, att en odling i

lämplig omfattning kunde erhållas. Staten lämnade däremot icke någon

garanti för att odlarna skulle för halmen erhålla de fastställda riktpriserna.

Stöd har i princip lämnats för de kvantiteter fiber, som beräknats finna

avsättning till de svenska spinneriföretagen, med vilka Riksförbundet Lin

och hampa under medverkan av nämnden träffat ramavtal rörande avsättningen

under femårsperioden 1952—1956 (1951—1955 års skördar).

Efter nämnda riksdagsbeslut har verksamheten vid flera beredningsverk

avvecklats och statligt stöd utgår därför för närvarande endast till linberedningsverken

i Laholm, Växjö och Mellansel samt till hampberedningsverket

i Visby samt avser en kvantitet av 1 625 ton linfiber samt 720 ton

hampfiber, allt av spinnbar kvalitet.

Även vissa andra förändringar har inträffat efter år 1951. Jordbruksnämnden

erinrar sålunda om att år 1953 en maximering av det allmänna

pristillägget för linfiber till 75 öre per kilogram stödberättigad kvalitet infördes

och att maximistödet för hampfiber år 1952 höjdes till 60 öre per

kilogram. År 1953 bestämdes vidare att pristillägget, som tidigare gällt all

fiber oavsett kvalitet, skulle avse linfiber av spinnbara kvaliteter. I samband

därmed omräknades maximistödet, 60 öre per kilogram, till 75 öre

per kilogram spinnbar fiber.

Allmänt pristillägg för linfiber utgår för närvarande med 54 öre per kilogram

och pristillägget för hampfiber med 75 öre per kilogram. Riktpriserna

för halmen var för 1951—1953 års skördar 27 öre för linhalm och 15 öre

för hamphalm men sänktes för 1954 års skörd till 25 respektive 13 öre per

kilogram.

I fråga om riktpriserna för 1955 års skörd har jordbruksnämnden på

sedvanligt sätt haft överläggningar med Riksförbundet Lin och hampa.

Nämnden meddelar, att dessa resulterat i en överenskommelse om att föreslå

oförändrade riktpriser, d. v. s. för linhalm 25 öre och för hamphalm 13

öre per kilogram.

Jordbruksnämnden erinrar därefter om att den i sin framställning den

24 augusti 1954 med anslagsäskanden för budgetåret 1955/56 föreslog, att

anslagsposten för stöd åt odlingen av lin och hampa tills vidare skulle beräknas

till 1 700 000 kronor. Av detta belopp avsåg 1 662 750 kronor medelsbehov

för pristillägg, varav 1 122 750 kronor för linfiber och 540 000

kronor för hampfiber. Vidare avsåg 14 000 kronor bidrag till Riksförbundet

Lin och hampa för tekniska undersökningar och försöksverksamhet

samt 5 000 kronor bidrag till Sveriges allmänna linodlingsförening. Nämnden

grundade dessa beräkningar av medelsbehovet bland annat på antagandet

om oförändrade riktpriser för halmen.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Jordbruksnämnden framhåller nu, att medelsbehovet under budgetåret

1955/56 delvis sammanhänger med hur det framtida stödet till lin- och

hampodlingen kommer att utformas, och anmäler, att frågan härom inom

kort kommer att behandlas i en särskild framställning av nämnden. I denna

kommer att förordas en fusion av beredningsverken i Laholm och Växjö.

Kommer en sådan till stånd, är det tänkbart, att någon del av 1955 års

halmskörd från växjöverkets leverantörer kommer att bearbetas vid laholmsverket.

Härigenom skulle stödbehovet minska redan för budgetåret

1955/56, eftersom det extra pristillägget till Växjö i så fall skulle bortfalla

i motsvarande mån. Härtill kommer, att beredningskostnaderna för laholmsverket

genom den ökade bearbetningsvolymen kan komma att nedbringas.

Om vidare 1955 års skörd från de till östra Götalands linodlareförening

anslutna odlarna i sin helhet kommer att bearbetas vid laholmsverket,

uppkommer genom bortfallet av det extra pristillägget till Växjö

en direkt kostnadsbesparing av 15 öre per kilogram för omkring 535 000

kilogram eller cirka 80 000 kronor. Hur stor kostnadsminskningen för bearbetning

i Laholm kan bli genom att detta verks omsättning ökas, kan

ännu icke med säkerhet bedömas.

Eftersom fusionsfrågan ännu står öppen och det i vart fall är ovisst, när

en fusion kan komma till stånd, anser jordbruksnämnden det icke vara

lämpligt att nu göra någon ändring i den tidigare beräkningen av anslagsbehovet

för stöd åt odlingen av lin och hampa under budgetåret 1955/56

utan hemställer, att anslaget skall upptagas med tidigare angivet belopp,

1 700 000 kronor.

Regleringen av kött och fläsk

I fråga om regleringen av kött och fläsk framhåller jordbruksnämnden,

att konsumtionen av kött och fläsk har ökat obetydligt sedan förkrigstiden

(1937—1939). Ännu så sent som 1953 låg förbrukningen något lägre än

under slutet av 1930-talet. År 1954 inträffade emellertid en stark konsumtionsökning,

vilken var särskilt markant i fråga om fläsk. Den totala konsumtionen

av fläsk steg sålunda med 8 procent jämfört med 1953 och med

13 procent jämfört med genomsnittskonsumtionen 1951—1952. Ökningen

av köttkonsumtionen har varit svagare. Totalförbrukningen år 1954 låg visserligen

6 procent högre än 1953 men understeg genomsnittssiffran för

1951—1952 med 0,5 procent.

Ökningen av konsumtionen förklaras enligt jordbruksnämnden till viss

del av den omställning av produktionen till köttigare svin med lägre slaktvikt,

som skett under senare tid. Sannolikt har emellertid pris- och inkomstförändringarna

spelat en än större roll för ökningen. Efter alt under

en följd av år ha undergått en stegring, sjönk genomsnittspriserna på kött

och fläsk i konsumentledet under 1954, samtidigt som realinkomsterna —

av utvecklingen i den totala privata konsumtionen att döma — steg betydligt

snabbare än under de närmast föregående åren. Enligt erfarenhet bör

nämnda förhållanden i och för sig ha medfört en konsumtionsökning.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Ökningen av fläskets relativa andel av den totala konsumtionen torde

framför allt hänga samman med den ändring av relationen mellan köttoch

fläskpriserna, som skett under senare år. Till belysning härav redovisar

jordbruksnämnden följande tablå, vilken anger förändringen sedan 1951 i

relationen mellan priset på nötkött (ko klass I) och fläsk (högst betalda

viktgrupp), varvid fläskpriset uttryckts i procent av köttpriset vid början

av varje kvartal.

1951 1952 1953 1954 1955

Första kvartalet......... 113 138 100 93 116

Andra » 117 117 96 98

Tredje » 128 109 91 1''03

Fjärde » 128 113 92 106

Som synes har relationen mellan kött- och fläskpriserna under 1953 och

1954 varit så avpassad, jämfört med de närmast föregående åren, att den

främjat en överflyttning av konsumtionen från kött till fläsk. Den för

konsumtionen gynnsamma prisrelationen uppträdde redan 1953 och ledde,

som framgått av uppgifterna om konsumtionen, tämligen omedelbart till

en snabb förskjutning av konsumtionsvanorna.

Jordbruksnämnden redogör härefter för exporten och importen av kött

och fläsk under 195b samt anför därom i huvudsak följande.

Ehuru den egna tillförseln av storboskap och kalv under 1954 var förhållandevis

god, måste likväl en betydande import av kött företagas för att

komplettera tillgångarna. Importöverskottet av kött under 1954 uppgick

sålunda till cirka 17 700 ton, varav 14 900 ton nöt- och kalvkött samt

2 800 ton hästkött.

De prognoser för fläskproduktionen under 1954, som var tillgängliga vid

årsskiftet 1953/1954, tydde på att svinslakten skulle bli av sådan storlek,

att en betydande export av fläsk skulle bli nödvändig Med anledning härav

hade Sverige vid handelsförhandlingarna med Storbritannien och Västtyskland

tillförsäkrat sig vissa exportkontingenter. Med Storbritannien hade

sålunda överenskommits om en export under 1954 av 6 000—8 000 ton

bacon. Härav kunde under första halvåret levereras cirka 2 400 ton. Till

Västtyskland exporterades under samma tid 8 190 levande slaktsvin eller

cirka 942 ton fläsk. Exporten av levande svin till Västtyskland fortsatte

även under andra halvåret till och med mitten av september. Exporten av

fläsk under 1954 fördelar sig på följande sätt.

Första halvåret Andra halvåret Totalt

Storbritannien, bacon, ton....... 2 493 1 725 4 218

Västtyskland, levande svin, ton .. 942 1 440 2 382

Som synes har exporten av bacon, som avbröts i början av november,

icke motsvarat de kvantiteter, som förutsattes i 1954 års handelsavtal. Att

icke hela baconkontingenten slutlevererats, beror delvis på att under slutet

av året från engelsk sida anmäldes vissa mottagningssvårigheter på grund

av hamnarbetarstrejk.

Tillförseln av fläsk har under hela 1954 legat på en jämn och hög nivå

samt i stort sett motsvarat tidigare uppgjorda prognoser. Det oaktat och

trots att exporten stoppades, måste under slutet av 1954 import av fläsk till
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

gripas för att klara försörjningen, speciellt till julhelgen. Fläskimporteni,

som under 1954 uppgick till 10 291 ton, översteg således exporten av fläsk

under samma tid.

Export och import av kött och fläsk har liksom tidigare med ensamratt

ombesörjts av föreningen Svensk kötthandel. Nämnden har för föreningens

verksamhet utfärdat direktiv, som ansluter sig till Kungl. Maj :ts och riksdagens

allmänna direktiv för köttregleringen. Av föreningen företagen export

av fläsk har utan undantag måst ske till priser, som understiger de inhemska

priserna. För svenskt bacon har Storbritannien betalat samma

pris som för danskt (och holländskt) bacon. Baconleveranseina har medfört

en genomsnittlig exportförlust under 1954 motsvarande cirka 80 öre

per kilogram fläsk. Vid export av levande svin till Västtyskland har priserna

varierat med hänsyn till det tyska marknadsläget. I genomsnitt beräknas

förlusten till cirka 25 öre per kilogram fläsk. Förluster vid fläskexporten

ävensom förluster, som uppkommit vid en av föreningen företagen

reexport av kött, har i första hand täckts genom vinster, som uppstått vid

import. Dessa vinster är dock lägre än föregående år, bland annat till följd

av sänkt inhemsk prisnivå för kött. I vissa fall har importen till och med

varit förlustbringande.

Då förlusterna överstigit vinsterna i föreningens totala verksamhet, har

föreningen för täckande av mellanskillnaden mast taga i ansrak vissa andra

medel, som stått till föreningens disposition. Dessa medel hänför sig till

vissa från nämnden överförda införselavgifter för speciella köttvaror samt

av nämnden uttagen slaktdjursavgift för svin.

Vad härefter beträffar det aktuella marknadsläget anför jordbruksnämnden

i fråga om fläsk, att till Västtyskland hittills under 1955 exporterats

cirka 20 000 stycken levande slaktsvin, motsvarande en fläskkvantitet av

1 600 ton. Härmed har den kvantitet, som för tiden juli 1954—juni 1955

upptagits i handelsavtalet med Västtyskland, slutlevererats. Någon ytterligare

export till detta land under första halvaret 19o5 synes därför, såvitt

nämnden nu kan bedöma, icke vara möjlig att genomföra.

I handelsavtalet med Storbritannien för 1955 har överenskommits om

en exportkontingent av 5 000 ton bacon. Något kommersiellt avtal på basis

härav har däremot ännu icke kunnat träffas. Nämnden upplyser, att den

engelska importören, Ministry of Food, som även efter ransoneringens upphörande

tills vidare med ensamrätt ombesörjer importen, har meddelat, att

man till följd av, bland annat, ökad inhemsk fläskproduktion, icke är villig

att nu mottaga svenskt bacon. Från brittisk sida har man vidare framfört

önskemål om en sänkning av det svenska baconpriset. Detta har medfört

eu avvaktande hållning även från svensk sida.

Vidare anför jordbruksnämnden, att fläskkonsumtionen synes — att

döma av de preliminära konsumtionssiffrorna för den hittills gångna delen

av 1955 — ha stabiliserats vid 1954 års höga nivå. Fläsktillförseln har också

varit stor och till och med överstigit konsumtionen och exporten. En viss

inlagring av fläsk har därför ägt rum och pågar fortfarande. I illgängligt

statistiskt material, bland annat den allmänna svinräkningen i oktober

1954 samt den begränsade svinräkningen i januari 1955, tyder på att produktionen

av fläsk under första halvåret 1955 kommer att bli högre än un
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

der motsvarande tid föregående år. Däremot visar betäclcningssiffrorna

under hösten 1954 och hittills kända månader av 1955, att intresset för

smågris- och fläskproduktionen på senare tid märkbart avtagit. Den pessimistiska

inställningen till fläskproduktionen har, förutom i nedgång i

betäckningarna, även tagit sig uttryck i avsättningssvårigheter för smågrisar.

Smågrisnoteringen nedgick i början av oktober 1954 till garantiprisnivån

och har därefter icke ändrats. Under den gångna hösten har vid ett

flertal tillfällen rapporterats vissa svårsålda överskott. Genom försäljning

av skadad brödspannmål till foder stimulerades försäljningen av smågrisar

något, och några direkta stödåtgärder från statsmakterna behövde därför

icke vidtagas under hösten. Detta blev däremot fallet i februari 1955, då

nämnden måste ingripa för att stödja smågrispriset. Nämnden upplyser,

att stödåtgärderna i första hand hand har fått karaktären av en tillfällig

prisnedsättning med varierande belopp vid försäljning i olika delar av

landet. De vidtagna åtgärderna har i stort sett medfört avsedd effekt, och

överskotten av smågrisar har i huvudsak kunnat avvecklas.

Huvudanledningen till det minskade intresset för fläskproduktionen måste

enligt jordbruksnämnden i första hand sökas i den utveckling, som kännetecknat

fodermarknaden. Trots låga smågrispriser och ett mot samma

tid nästföregående år med cirka 30 öre per kilogram höjt fläskpris, måste

fläskproduktionens lönsamhet enligt nämndens uppfattning för närvarande

betecknas såsom försämrad.

Möjligheterna till export av fläsk bedömes av jordbruksnämnden för tillfället

vara rätt ogynnsamma. Produktionen i de länder i Europa, som normalt

har ett stort importbehov av fläsk, har nämligen ökat starkt, och även

i de reguljära exportländerna ligger fläskproduktionen på en förhållandevis

hög nivå. En dragning nedåt av exportpriserna har därför kunnat noteras.

Man kan emellertid förvänta, att vår fläskproduktion under andra

halvåret 1955 kommer att bli väsentligt lägre än under samma tid föregående

år, varför några exportöverskott icke torde framkomma under denna

tid. För närvarande pågår lagring av fläsk, men denna torde icke behöva

inge några större avsättningsbekymmer, enär de hittills lagrade kvantiteterna

beräknas komma att tagas i anspråk för att fylla ut den löpande produktionen

under kommande höst.

Vad härefter beträffar kött anför jordbruksnämnden, att den inhemska

produktionen alltjämt icke helt täcker konsumtionsbehovet och att man

därför måste räkna med import även under nästa regleringsår. De tendenser

till ökad uppfödning av ungdjur till slakt, som kunnat registreras de

senaste åren, har under 1954 ytterligare accentuerats. Även konsumenterna

har visat ett ökat intresse för kvalitetskött. Ungdjursuppfödningen är

dock alltjämt av ganska blygsam omfattning. Den ökade efterfrågan har

givit möjlighet att taga ut ett något högre pris än tidigare för s. k. stjärnstämplat

kött. Därest detta förhållande kommer att bestå, bör det enligt

nämnden betyda en icke oviktig stimulans för produktionen.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Jordbruksnämnden påpekar vidare, att möjligheterna att importera kött

försämrats under 1954, därigenom att import från en del länder stoppats,

intill dess vissa hygieniska förhållanden blivit slutgiltigt utredda. Det har

emellertid visat sig, att Danmark haft större leveransförmåga än man tidigare

vågat räkna med. Enligt nämndens uppfattning bör det vara möjligt att

tills vidare fylla ut köttbristen med import från detta land, varjämte en

viss kompletteringsimport bör kunna ske från Irland samt vissa andra

europeiska länder. Nämnden anser det emellertid angeläget, att importsektorn

så snart ske kan vidgas geografiskt sett, bland annat med hänsyn till

att härigenom möjligheterna ökas att göra inköp till fördelaktiga priser.

Utrikeshandeln med kött och fläsk under regleringsåret 1955/56 bör enligt

jordbruksnämnden i stort sett regleras på samma sätt som för närvarande.

Direktiven för Svensk kötthandel bör sålunda i huvudsak anslutas

till de nu gällande. Föreningen bör åläggas att, om så befinnes möjligt med

hänsyn till prisläget, importera varor, så att den av statsmakterna förutsatta

prisnivån icke överskrides. Om denna prisnivå tenderar att överskiidas,

bör export ej få företagas utan nämndens tillstånd. Vinster och förluster,

som uppkommer i föreningens verksamhet, bör i första hand utjämnas

inom föreningen. Nämnden framhåller med hänsyn till den väntade

marknadsutvecklingen, att exporten av fläsk kan beräknas bli av ganska

ringa omfattning under kommande regleringsår. Ehuru prisläget för närvarande

måste betecknas som ganska ogynnsamt vid export av fläsk, kan

dock på grund av exportens ringa kvantitet de totala exportförlusterna beräknas

komma att uppgå till ett relativt begränsat belopp. Föreningen bör

enligt nämnden få taga i anspråk clearingmedel, som kan komma att uttagas

av och överföras från nämnden, därest eventuella nettovinster på importen

icke skulle räcka till att täcka exportförlusterna. Sådana clearingmedel

utgöres i första hand av införselavgifter för vissa köttvaror, som importeras

av andra än föreningen. Därjämte förutsätter nämnden, att även

fortsättningsvis slaktdjursavgift för svin skall kunna uttagas. Avgiften

sänktes i oktober 1954 från 5 till 2 kronor per gris med anledning av den

omsvängning i marknadsläget, som då inträffade. Såvitt nämnden nu kan

bedöma, är det ovisst om slaktdjursavgift behöver uttagas under hela regleringsåret

1955/56. Vid en långsiktig bedömning av exportmöjligheterna

för fläsk och de förluster, som kan uppkomma vid exporten, framstår det

emellertid enligt nämnden som angeläget, att föreningen ökar sitt reservkapital.

Nämnden anser därför, att det bör få ankomma på nämnden att i

samråd med föreningen under regleringsaret 1955/56 uttaga slaktdjursavgift,

även om ett aktuellt behov därav icke skulle föreligga. Eventuella

överskottsmedel i föreningens regleringsverksamhet bör därvid för framtida

disposition överföras till den för detta andamål särskilt bildade stiftelsen

kötthandelns konjunkturutjämningsfond. Nämnden utgår från att, såvitt

intet oförutsett inträffar, i stiftelsen nu innestående medel icke skall behöva

tagas i anspråk för att bestrida regleringsförluster under nästa rcgle
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

ringsår. Dock bör nämnden äga befogenhet att ge föreningen direktiv att

vid behov få taga jämväl stiftelsens medel i anspråk.

I anslutning till behandlingen av frågan om slaktdjur savgiften tager jordbruksnämnden

också upp spörsmålet om behovet av föreskrifter av innebörd,

att avgift skall kunna uttagas även för sådana inom landet producerade svin,

vilka exporteras i levande tillstånd. Enligt nu gällande författningar kan någon

allmän avgift icke uttagas för dylika svin. Nämnden anför därvid, att fläskexporten

till Västtyskland hittills i huvudsak skett i denna form och att man

bör utgå från att så blir fallet även vid framtida export till nämnda land.

Då syftet med slaktdjursavgiften är, att producenterna själva skall bidraga

till en utjämning av de förluster, som uppstår vid export, torde det icke

vara rimligt, att den del av fläskproduktionen, som exporteras levande,

skall vara undantagen från avgift. Härigenom skulle nämligen de slakterier,

som levererar levande svin för export, komma i ett fördelaktigare läge vid

avräkning till producenterna än andra. Nämnden upplyser, att för den export

av levande svin, som ägt rum sedan slaktdjursavgiften infördes, frågan

har lösts på så sätt att föreningen Svensk kötthandel, efter samråd med

nämnden, överenskommit med vederbörande slakterier om att till föreningen

inbetala en avgift, motsvarande den vid tillfället utgående slaktdjursa\giften.

Nämnden anser dock denna form av utjämning böra ersättas med

en särskild författning, som medger uttagandet av en avgift för levande

svin vid export. Vid sin skrivelse har nämnden fogat förslag till författning

i ämnet.

I fråga om prisregleringen av kött- och fläskvaror anför jordbruksnämnden,

att normalpriserna på hela, halva och fjärdedels kroppar av nötkreatur,

häst och svin från och med ingången av innevarande regleringsår upphävts,

varigenom samtliga normalpriser på köttvaruområdet numera borttagits.

Nämnden har emellertid träffat avtal med Sveriges slakteriförbund

angående prissättningen på nyss omnämnda varuslag. Avtalet ansluter sig

i stort sett till tidigare tillämpat system för prissättningen och innebär, att

förbundet skall, om det är marknadsmässigt möjligt, så anpassa priserna,

att den för innevarande regleringsår överenskomna medelprisnivån, för

helt år räknat, icke översk,rides.

Jordbruksnämnden erinrar härefter om att priserna på kött och fläsk

under innevarande år skulle sänkas med i genomsnitt 11 öre per kilogram.

Mot bakgrunden av en väntad produktionsökning för fläsk hade man därvid

utgått från, att huvudparten av prissänkningen skulle träffa detta

varuslag. Genom den förut omnämnda konsumtionsökningen blev det emellertid

icke marknadsmässigt möjligt att sänka fläskpriset, utan detta har i

stället måst höjas något. En viss sänkning av köttpriserna kunde emellertid

under hösten 1954 komma till stånd. Därefter har priserna åter höjts,

vilket i stort sett resulterat i en återgång till den tidigare prisnivån. Totalt

har prisrörelserna medfört, att den genomsnittliga ursprungligen överenskomna

prisnivån överskridits med ett belopp, som för den första hälften av

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

innevarande regleringsår utgör 3,6 procent. Nämnden påpekar, att vid årets

prisförhandlingar hänsyn tagits till nu nämnda förhållande på så sätt, att

det merhelopp, som uttagits, skall anses utgöra ett delkompensationsbelopp

till jordbruket för ej tidigare beaktade stegringar i jordbrukets kostnader

under innevarande regleringsår.

Den träffade prisöverenskommelsen för 1955/56 innebär i fråga om kött

och fläsk i övrigt, att priserna totalt skall tillåtas stiga med ett belopp, som

motsvarar 39,5 öre per kilogram utöver den för innevarande regleringsår

tidigare överenskomna prisnivån. Med utgångspunkt från de priser,, som

tillämpades vid tidpunkten för prisöverenskommelsen, utgör prisstegringen

dock endast cirka 16 öre per kilogram. Det förutsättes vidare i överenskommelsen,

att jordbruket redan under återstående del av innevarande regleringsår

successivt skall kunna uppnå ett prisläge, som motsvarar det, som

genomsnittligt skall få tillämpas för kommande regleringsår. De inkomstökningar,

som härigenom tillkommer jordbruket, skall på samma sätt som

det hittills uttagna merbeloppet utgöra delkompensation för kostnadsstegringar

under innevarande regleringsår.

Enligt jordbruksnämndens uppfattning utgör de nu beslutade prishöjningarna

för kött och fläsk i stort sett vad som marknadsmässigt är möjligt

att uttaga. På grund av svårigheten att bedöma marknadsutvecklingen,

särskilt för fläsk, är det enligt nämnden icke möjligt att nu beräkna, med

vilka belopp prishöjningarna kan komma att i konsumentledet slå igenom

på olika varuslag. Vidare anmäler nämnden, att den har för avsikt att ersätta

det nu gällande avtalet med Sveriges slakteriförbund angående partiprissättningen

med ett nytt avtal för regleringsåret 1955/56 av i stort sett

samma innebörd som förstnämnda avtal.

I detta sammanhang framhåller jordbruksnämnden, att garantipris för

smågrisar gällt även under innevarande regleringsår. Som förut anförts

har nämnden nödgats vidtaga vissa stödåtgärder för att skydda garantipriset,

vilket utgjort 3 kronor per kilogram för grisar vägande till och med

17 kilogram och 2 kronor per kilogram för överskjutande vikt till och med

25 kilogram. Nämnden anser, bland annat mot bakgrunden av årets erfarenheter,

att en viss fortsatt garanti till smågrisproducenterna är av värde

för att uppehålla smågrispriserna och därmed en jämn fläskproduktion.

Därför föreslår nämnden, att stöd till smågrisproduktionen skall kunna

utgå även under regleringsåret 1955/56 efter i huvudsak nu tillämpade

grunder. För detta ändamål har nämnden preliminärt beräknat mcdelsbehovet

till 1 000 000 kronor. Nämnden hemställer att av detta belopp få bestrida

jämväl de kostnader för smågrisstödet under innevarande regleringsår,

vilka icke täckes av från tidigare år kvarstående reservationer.

Jordbruksnämnden behandlar slutligen frågan om lagring samt påpekar,

att något statligt stöd vid lagring av kött och fläsk enligt tidigare beslut icke

skall utgå under innevarande regleringsår. Dock äger nämnden ställa ro
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr i 80

lelsemedel till förfogande mot en räntefot av gällande diskonto med tilllägg

av 0,5 procent. Sådana medel har i viss utsträckning utlämnats för

fläsklagring. Nämnden förutsätter, att denna anordning skall på oförändrade

villkor få tillämpas under regleringsåret 1955/56.

Regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter

Jordbruksnämnden behandlar i detta sammanhang först frågan om produktionen

och konsumtionen av mjölk. Därvid upplyser nämnden, att mjölkmvägningen

vid mejerierna under 1954 uppgått till omkring 3 565 000 ton,

innebärande en minskning i förhållande till nästföregående år med omkring

3 procent. För innevarande regleringsår har kalkylsakkunniga räknat

med en invägning av 3 552 000 ton, vilket utgör en minskning från 1953/54

med 1,3 procent. För 1955/56 har kalkylsakkunniga, under antagande att

medelkoantalet kommer att minska med 0,8 procent under 1955/56 jämfört

med 1954/55 men att den på längre sikt fortgående ökningen av avkastningen

per ko kommer till synes i riksgenomsnittet för produktionen per ko, beräknat

mjölkinvägningen vid mejeri till 3 587 000 ton, innebärande en ökning

från 1954/55 med 1,0 procent.

I fråga om konsumtionsmjölkens fetthalt erinrar jordbruksnämnden om

att den från mejerierna försålda konsumtionsmjölken sedan november 1941

standardiserats till en fetthalt av 3 procent. Nämnden har dock enligt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1951 medgivit försäljning av mjölk,

som vid mejeri standardiserats till en fetthalt av 3,5 procent och försäljes

i kapsylförsedd glasflaska. Försäljningen av sådan mjölk, vilken påbörjades

i slutet av januari 1952, uppgick för 1953 till 35,3 miljoner kilogram och

har för 1954 stigit till 50,9 miljoner kilogram, vilket utgör 5,3 procent av

totalförsäljningen från mejeri av konsumtionsmjölk. ökningen av försäljningen

utav 3,5-procentig mjölk hänför sig huvudsakligen till Stockholm

och torde föranledas av att denna mjölk i Stockholm är homogeniserad.

Jordbruksnämnden erinrar härefter om att den i sina skrivelser till Kungl.

Maj :t såväl 1953 som 1954 angående jordbruksregl er ingen för 1953/54 respektive

1954/55 föreslagit ändring av bestämmelserna på sådant sätt, att

de statliga föreskrifterna om viss högsta fetthalt i standardiserad mjölk

upphävdes. Kungl. Maj :t har dock lämnat förslagen utan vidare åtgärd.

Nämnden erinrar vidare om att fördragande departementschefen i sitt anförande

till propositionen 1954: 180 angående jordbruksregleringen för

1954/55, sasom skäl för att icke förorda att nu nämnda bestämmelser helt

avskaffades, hänvisade till att inom inrikesdepartementet tillkallats särskilda

sakkunniga för utredning av frågan om åtgärder för att förbättra

konsumtionsmjölkens beskaffenhet och därmed sammanhängande spörsmål,

varvid bland annat torde komma att beröras den nuvarande ordningen

med kvalitetsbetalning av mjölk och dithörande frågor. Som ett ytterligare

skäl för sitt ståndpunktstagande i saken hänvisade departementschefen

till det i propositionen framlagda förslaget om upphävande av normalpriset

på konsumtionsmjölk.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

93

Jordbruksnämnden anser dock alltjämt, att föreskrifterna om fetthaltsbegränsningen

beträffande mjölk och kontrollen därav bör slopas, enär

dessa föreskrifter tillkommit i ett bristläge och numera i stället råder överskott

på mjölkfett. Nämnden tillfogar dessutom, att en dylik ändring icke

hindrar att mjölk, som standardiserats till lägst 3 procent, även i fortsättningen

saluföres.

Härefter behandlar jordbruksnämnden vissa med produktionen av smör

sammanhängande frågor och anför följande.

Nedgången i mjölkinvägningen har i första hand tagit sig uttryck i en

minskad smörtillverkning. Smörproduktionen, som under 1954 uppgick till

cirka 93 000 ton, har sålunda sjunkit med 5 procent i jämförelse med 1953.

För innevarande regleringsår kommer denna produktion enligt kalkylsakkunnigas

uppskattning att uppgå till omkring 92 200 ton. Den beräknas

under 1955/56 komma att stiga något eller till 93 500 ton. Konsumtionen

av mejerismör, som under 1953 visade någon ökning mot nästföregående

år, har under 1954 åter sjunkit med cirka 3 procent och beräknas under

innevarande regleringsår komma att uppgå till omkring 80 000 ton. Under

förutsättning av samma lagerställning vid utgången av innevarande regleringsår

som vid ingången av detta, eller cirka 7 000 ton, skulle överskottsproduktionen

för regleringsåret komma att uppgå till omkring 12 000 ton.

I fråga om smörexporten under 1954 och den hittills gångna delen av

innevarande regleringsår lämnar jordbruksnämnden följande uppgifter.

1954

1954/55

ton

(sept.—febr.)

ton

Sovjetunionen.....................

1 201

—

Östtyskland......................

6 108

1088

Västtyskland.....................

1 731

1535

Storbritannien....................

1 007

—

Italien...........................

343

162

Schweiz..........................

158

122

Tjeckoslovakien...................

500

—

Nordafrika.......................

1883

698

Övriga länder.....................

40

18

Summa

12 971

3 623

Jordbruksnämnden upplyser, att lagren av

smör genom

exporten pralt-

tiskt taget förbrukats. Med utgång från en smörproduktion av 93 500 ton

under 1955/56 och ungefär samma smörkonsumtion som under innevarande

regleringsår eller 80 000 ton samt ett övergångslager av 7 000 ton beräknar

nämnden exportöverskottet för nästa regleringsår till omkring 13 000 ton.

Jordbruksnämnden erinrar om att — i enlighet med de av statsmakterna

godkända riktlinjerna för jordbruksregleringen under innevarande regleringsår

— förluster vid export av smör liksom även förluster vid export av

andra mejeriprodukter numera skall täckas av tillgängliga medel i Svenska

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

mejeriernas riksförenings kassa för regleringsändamål. Exportförlusterna

på smör kan enligt nämnden för innevarande regleringsår beräknas till i

runt tal 10 miljoner kronor. Motsvarande förluster under nästa regleringsår

har antagits bli lika stora per kilogram räknat som innevarande regleringsår.

Totala exportförlusten på smör skulle således för nästa år bli omkring

13 miljoner kronor. Härvid har förutsatts att, liksom under innevarande

regleringsår, utjämningsavgift ej skall utgå vid export. De sammanlagda

förlusterna under nästa regleringsår vid export av smör och andra mejeriprodukter

kan enligt nämnden beräknas till 15,5 miljoner kronor. Nämnden

har förutsatt, att dessa förluster, liksom under innevarande regleringsår,

skall täckas av medel i riksföreningens kassa för regleringsändamål.

I fråga om det inhemska priset på smör erinrar jordbruksnämnden om

att — i överensstämmelse med den av statsmakterna godkända prisöverenskommelsen

för 1954/55 — normalpriserna och stoppriserna för mjölk och

mejerivaror enligt beslut av jordbruksnämnden och priskontrollnämnden

upphävts från och med den 1 oktober 1954. I överenskommelsen hade förutsatts,

att upphävandet icke skulle medföra någon höjning av den genomsnittliga

prisnivån för dessa varor, frånsett vissa lokala prisjusteringar på

mjölk. Beträffande de med anledning härav vidtagna åtgärderna anför jordbruksnämnden

i huvudsak följande.

Mellan jordbruksnämnden och priskontrollnämnden, å ena, samt Sveriges

speceri- & lanthandlareförbund och Kooperativa förbundet, å andra sidan,

träffades en för tiden intill den 1 september 1955 gällande överenskommelse,

varigenom organisationerna förband sig att i fråga om försäljningen

av smör ävensom av konsumtionsmjölk och grädde kontinuerligt verka för

att detaljhandeln skulle tillämpa priser, som innebar oförändrade öresmarginaler

i förhållande till tiden närmast före den 1 oktober 1954, dock

att i fråga om mjölkpriset justering av detaljhandelsmarginalen upp till

5 öre per liter skulle få ske på sådana orter, där marginalen understeg

nämnda belopp. Beträffande priserna på ost i detaljhandeln förband sig

organisationerna att på olika sätt verka för att av Svenska mejeriernas riksförening

annonserade riktpriser på runmärkt sveciaost 45+ av olika lagringsålder

icke överskredes i detaljhandeln. Enligt överenskommelsen förutsattes

att, därest resultatet av en utav riksföreningen tillsatt utredning

rörande kostnaderna för distributionen av mjölk och mejeriprodukter till

olika köparkategorier skulle komma att föranleda förslag om prisdifferentieringar

efter varuleveransernas storlek, förnyade förhandlingar skulle upptagas

mellan jordbruksnämnden och priskontrollnämnden, å ena, samt organisationerna,

å andra sidan. Denna utredning är, enligt vad jordbruksnämnden

inhämtat, i huvudsak avslutad. Något förslag med anledning av resultatet

av utredningen har dock ännu icke framlagts. Enligt nu ifrågavarande överenskommelse

skall inom de orter eller områden, där så kan befinnas påkallat,

jordbruksnämnden och priskontrollnämnden föranstalta om annonsering

av de enligt överenskommelsen gällande priserna på smör, mjölk och grädde.

Därest det vid verkställda undersökningar skulle visa sig, att de överenskomna

priserna på någon eller några av de produkter, som omfattas av

överenskommelsen, överskrides, har jordbruksnämnden och priskontrollnämnden

förbehållit sig att jämlikt prisregleringslagen införa s. k. normalmarginal

för detaljhandeln inom hela riket eller del därav för det varuslag,

beträffande vilket prisöverskridanden konstaterats.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Enligt den erfarenhet, som kunnat vinnas under den tid, ifrågavarande

överenskommelse gällt, har densamma enligt jordbruksnämndens mening

fungerat på ett tillfredsställande sätt. Sålunda har icke till jordbruksnämnden

eller priskontrollnämnden anmälts några prisöverskridanden av den art,

att myndigheterna ansett sig böra vidtaga några särskilda åtgärder. Jordbruksnämnden

framhåller dock, att det är svårt att kontrollera de överenskomna

priserna på ost i detaljhandeln och att det för konstaterande av sådana

allmänna prisöverskridanden, som bör föranleda åtgärd från myndigheternas

sida, fordras omfattande kontrollundersökningar. Jordbruksnämnden

upplyser, att dylika undersökningar förutsatts skola komma att verkställas

av priskontrollnämnden.

Beträffande det inhemska priset på smör erinrar jordbruksnämnden vidare,

att den som ett led i strävandena att förbättra smörkvaliteten från den

1 maj 1953 infört skilda normalpriser på runmärkt och omärkt mejerismör,

varvid prisskillnaden förutsatts tills vidare skola utgöra i genomsnitt 50 öre

per kilogram. Sedan normalpriserna från och med den 1 oktober 1954 slopats,

har prisskillnaden utgjort 20 öre per kilogram. Det runmärkta smöret

belastas emellertid med en särskild tillverkningsavgift av 5 öre per kilogram.

De genom denna avgift inflytande medlen skall av riksföreningen i

huvudsak användas till att täcka dels de förluster, som kan uppkomma därigenom

att riksföreningen inköper runmärkt smör, vilket efter lagring måste

säljas som omärkt mejerismör, dels vissa särskilda kostnader för lagersmörets

bedömning.

I fråga om de i samband med övergången till fri prisbildning för smör hösten

1954 vidtagna anordningarna beträffande kvalitetsregleringen för smör

anför jordbruksnämnden följande.

Vid övergången till den fria prisbildningen för smör förra året förutsattes,

att priset på runmärkt smör vid försäljning från smörtillverkande mejeri

skulle komma att liksom tidigare regleras genom en riksnotering, som skulle

fastställas av Svenska mejeriernas riksförening samtidigt med en notering

för omärkt mejerismör. Vidare förutsattes, att dessa noteringar skulle komma

att bli normerande för smörpriserna inom hela landet. Riksnoteringen

har, med hänsyn till avsättnings- och lagringsförhållandena för smör, ansetts

böra vara rörlig under året med ett medelpris, som överensstämmer med den

av statsmakterna för regleringsåret bestämda prisnivån för smör. Då det

emellertid vid ett system med fria priser kan inträffa att — även vid eu

lägre notering för del omärkta mejerismöret — mejerier, som icke deltar i

runmärkeskontrollen, likväl i vissa fall tillämpar ett pris, som motsvarar

eller nära motsvarar priset på det runmärkta smöret, har det befunnits

lämpligt att, i syfte att stimulera mejerierna till deltagande i runmärkeskontrollen,

belägga det omärkta mejerismöret med en tillverkningsavgift. Denna

har från och med den 1 oktober 1954 utgått med 30 öre per kilogram. Avgiftsmedlen

tillföres riksföreningens kassa för regleringsändamål och disponeras

enligt överenskommelse med jordbruksnämnden.

Jordbruksnämnden redogör därefter för en hösten 1954 i anslutning till

slopandet av normalpriserna på konsumtionsmjölk träffad överenskommelse

med Svenska mejeriernas riksförening. Av redogörelsen framgår i huvudsak

följande.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Den 1 oktober 1954 slopades alla inom mjölk- och mejeriområdet kvarvarande

normalpriser. I anslutning härtill träffades i fråga om priserna

på konsumtionsmjölk vid försäljning från mejeri till återförsäljare en överenskommelse

mellan jordbruksnämnden och riksföreningen, i huvudsak innebärande,

att riksföreningen förband sig att medverka till att genomsnittspriset

på mejerimjölk under innevarande regleringsår, räknat från den 1

oktober 1954, skulle hållas oförändrat inom olika områden i förhållande till

regleringsåret 1953/54 (basåret), dock med undantag för de lokala prishöjningar

på mjölk vid försäljning till handlande, som nämnden enligt den

av statsmakterna för regleringsåret 1954/55 godkända prisöverenskommelsen

kunde komma att bevilja. För detta ändamål skall enligt överenskommelsen

landet indelas i olika prisområden, i allmänhet omfattande

respektive mejeriföretags verksamhetsområde, varvid för varje prisområde

uträknas det vägda genomsnittliga bruttopris (baspris) på konsumtionsmjölk

vid försäljning från mejeri till återförsäljare, som rått under basåret.

Vidare gäller enligt överenskommelsen att, räknat från och med den 1

oktober 1954, inom de olika prisområdena genomsnittspriset för konsumtionsmjölk

under regleringsåret 1954/55 icke skall överstiga baspriset och

att det vid varje särskilt tillfälle tillämpade genomsnittspriset för ett prisområde

icke får överstiga baspriset med mer än 2 öre per liter. Genomsnittspriset

skall beräknas på grundval av de mjölkkvantiteter, som sålts

under basåret.

Enligt prisöverenskommelsen våren 1954 förutsattes att riksföreningen,

som i fortsättningen själv skulle svara för de till 1,5 miljoner kronor beräknade

räntekostnaderna för av staten tillhandahållna rörelsemedel vid

lagring av smör, skulle äga rätt att under innevarande regleringsår inom

ramen av ett totalbelopp, motsvarande sagda räntekostnader, lämna mejeri

tillstånd till erforderliga lokala prishöjningar på mjölk vid försäljning till

handlande. Medgivande till dylika prishöjningar till belopp varierande mellan

1 och 2 öre per liter har med giltighet från och med den 1 oktober 1954

godkänts av nämnden efter förslag av riksföreningen.

Prisbildningen på den mjölk, som säljes direkt från producent till konsument,

har från och med den 1 oktober 1954 lämnats helt fri. Därefter har

inom vissa trakter av landet prishöjningar ägt rum. Kalkylsakkunniga har

for innevarande regleringsår beräknat dessa till i genomsnitt nära 3 öre

per liter. På sina håll, särskilt inom Dalarna och Norrland, har dock enligt

till nämnden inkomna uppgifter prishöjningarna varit väsentligt större.

I stort sett synes emellertid av hittills vunna erfarenheter att döma det från

och med innevarande regleringsår tillämpade friare prissystemet för konsumtionsmjölk

ha fungerat tillfredsställande.

Jordbruksnämnden behandlar härefter frågan om produktionen av och

priserna på ost. I denna del anför nämnden följande.

Under regleringsåret 1953/54 uppgick ostproduktionen till nära 55 000

ton, motsvarande 52 000 ton salufärdig ost. Detta innebär i förhållande till

regleringsåret 1952/53 en nedgång med 2 000 ton. För innevarande regleringsår

ävensom för nästa regleringsår beräknas enligt jordbrukskalkylen

ostproduktionen komma att bli av samma omfattning som under 1953/54

Exporten av ost uppgick under regleringsåret 1953/54 till 4 200 ton För

innevarande regleringsår beräknas ostexporten till 4 000 ton. Ostimporten

utgjorde under regleringsåret 1953/54 nära 4 200 ton och beräknas bli lika

stor innevarande regleringsår. Från och med regleringsåret 1952/53 har

prissättningen på ost varit fri. Enligt prisöverenskommelsen för inneva
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180 97

rande regleringsår har mej er ipriserna på ost sänkts med i genomsnitt 15

öre per kilogram.

Beträffande priserna på ost anför jordbruksnämnden vidare, att man vid

prisförhandlingarna förutsatt, att prisbildningen skall vara fri även under

regleringsåret 1955/56. Man har emellertid ansett det lämpligt med en höjning

av mejeripriserna på ost med i genomsnitt 10 öre per kilogram. Nämnden

anser vidare, att importen av ost bör lämnas fri även under regleringsåret

1955/56 och regleras enbart genom införselavgifter. Dessa avgifter bör

inom ramen av det utav Kungl. Maj :t medgivna högsta beloppet, bestämmas

så, att det i prisöverenskommelsen angivna genomsnittspriset för ost kan

upprätthållas.

Jordbruksnämnden anmäler därjämte, att den, i syfte att stimulera mejerierna

till framställning av ost av hög kvalitet, medgivit att av de medel,

som för tiden mars—september 1953 influtit i tillverkningsavgift för ost, ett

belopp motsvarande 10 öre för kilogram skall få användas för utbetalning

till de osttillverkande mejerierna av ett särskilt kvalitetstillägg. Detta utgår

med 10 öre för kilogram för sådan från och med den 1 oktober 1953 tillverkad

hårdost, som är föremål för runmärkning och uppfyller vissa kvalitetsfordringar.

Då detta system visat sig vara ändamålsenligt, bör enligt nämndens

mening jämväl i fortsättningen regleringsmedel kunna ställas till förfogande

för utbetalning av kvalitetstillägg för ost.

Vad beträffar produktionen av torrmjölk meddelar jordbruksnämnden,

att denna under regleringsåret 1953/54 uppgått till nära 12 000 ton. Under

samma tid har exporterats 4 100 ton mot 3 400 ton 1952/53. Tillverkningen

har för innevarande år beräknats till likaledes 12 000 ton. Prisbildningen

på torrmjölk, som från och med innevarande regleringsår är helt fri, förutsättes

även för nästa regleringsår komma att lämnas fri. Import av torrmjölk

har icke medgivits under de senaste åren, men under den senaste

tiden har önskemål därom framställts, bland annat för foderändamål.

Nämnden anser, att hinder numera icke bör uppställas för en viss import

av torrmjölk. Denna bör emellertid enligt nämndens mening, i likhet med

vad som gäller för ost, regleras genom införselavgifter. Dessa bör fastställas

med olika belopp för fet och mager torrmjölk samt avvägas så, att de i stort

sett motsvarar skillnaden mellan världsmarknadspriserna och priserna på

den inhemska marknaden. Nämnden har för avsikt att senare till Kungl.

Maj :t ingiva framställning om bemyndigande att inom ramen av ett högsta

belopp bestämma införselavgifter för torrmjölk.

Härefter berör jordbruksnämnden de bedömanden, som i samband med

den för regleringsåret 1955/56 träffade prisöverenskommelsen gjorts angående

utrymmet för prishöjningar på mjölk och mejeriprodukter samt därmed

sammanhängande frågor. Priset på konsumtionsmjölk skall enligt överenskommelsen

böjas från och med den 1 april 1955 med 5 öre per liter samt

från och med den 1 september 1955 med ytterligare 3 öre per liter. Härav

tillfaller 4,5 respektive 2,7 öre jordbruket och 0,5 respektive 0,3 öre detalj
7

Ilihantj till riksdagens protokoll 1:9öö. I samt. Nr ISO

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

handeln till förbättring av distributionsmarginalerna. Nämnden framhåller,

att konsumtionsmjölkpriserna — frånsett vissa lokala prisjusteringar —

varit oförändrade sedan 1952 samt legat på en låg nivå såväl i förhållande

till priserna på vissa andra drycker som med hänsyn till mjölkens näringsvärde.

De har också enligt nämndens uppfattning varit låga i jämförelse

med de priser, som uttages för andra jordbruksprodukter. Mejeriorganisationen

har därför ansett det vara möjligt att genomföra de nu angivna prishöjningarna

utan risk för sjunkande konsumtion med därav följande avsättningssvårigheter.

Prishöjningarna har också ansetts motiverade ur

försörjningssynpunkt. Under senare år har nämligen kunnat förmärkas en

tendens till tillbakagång i mjölkproduktionen omkring de stora konsumtionsorterna,

varför man varit tvungen att transportera mjölk betydande

sträckor för att tillgodose storstädernas försörjning. Detta gäller särskilt

för Stockholms vidkommande. En sådan lokalisering av mjölkproduktionen

för konsumtionsändamål måste i många fall betecknas såsom oekonomisk

och kan dessutom verka kvalitetsförsämrande.

Av nämnda skäl har man velat, att den förhållandevis kraftiga prishöjningen

på konsumtionsmjölk skall stimulera mjölkproduktionen i närheten

av konsumtionsorterna. Prishöjningen på standardiserad konsumtionsmjölk

har därför icke ansetts böra helt utjämnas mellan de olika mejerierna.

Avsikten är enligt jordbruksnämnden i stället, att områden med förhållandevis

stor konsumtionsmjölkförsäljning skall få behålla en viss del

av prishöjningen. Av den prishöjning om 4,5 öre per liter till mejeri, vilken

träder i kraft den 1 april 1955, kommer sålunda att uttagas en utjämningsavgift

av endast 1,5 öre per kilogram. Samtidigt avses emellertid utjämningsavgifterna

för tunn och tjock grädde från och med samma dag

skola höjas med 18 respektive 47 öre per kilogram. Om hänsyn jämväl tages

till ökade kostnader för mejeridriften, kommer konsumtionsmjöikmejerierna

att efter dessa ändringar av utjämningsavgifterna få behålla ungefär

hälften av nettoökningen från och med den 1 april 1955 av mejeripriset

föi konsumtionsmjölk. Beträffande de 3 öre per liter, varmed konsumtionsmjölken

enligt prisöverenskommelsen skall höjas från och med den 1

september 1955, avses överenskommelse om eventuell utjämning komma

att träffas mellan nämnden och Svenska mejeriernas riksförening, sedan

klarhet kunnat vinnas angående ökningen i mejerikostnaderna.

I fråga om grädde förutsättes i prisöverenskommelsen, att mejeripriserna

skall höjas med 10 öre per liter för tunn grädde och med 20 öre per liter

for tjock grädde. För ost har prishöjningen ansetts böra stanna vid i genomsnitt

10 öre för kilogram. Prishöjningarna på grädde och ost har ansetts

kunna genomföras utan risk för konsumtionsminskning med hänsyn till

väntade lönestegringar samt till att enligt överenskommelsen kött- och fläskpriserna

samtidigt skall höjas. I anslutning till prisöverenskommelsen har

jordbruksnämnden förklarat sig beredd att till prövning upptaga önskemål

om eventuella ytterligare höjningar på bland annat mejeriprodukter, dock

ej konsumtionsmjölk och smör, i den mån så erfordras för att täcka in
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

komstbortfall för jordbruket på grund av att förutsatta priser icke helt kan

uttagas eller för att täcka sådana kostnadsstegringar, som kan inträffa

under år 1955 på grund av nya kollektivavtal för livsmedels- och transportfacken.

Vid den träffade prisöverenskommelsen i fråga om mjölk och mejeriprodukter

har förutsatts, att utöver nu nämnda prisjusteringar någon höjning

av den genomsnittliga prisnivån för dessa varor icke skall ske under

regleringsåret 1955/56. Med anledning härav anmäler jordbruksnämnden

sin avsikt att beträffande priserna på mjölk vid försäljning från mejeri

träffa en överenskommelse med Svenska mejeriernas riksförening motsvarande

den som, enligt vad förut anförts, för innevarande regleringsår gäller

angående dessa priser. Likaså avser nämnden att, liksom under innevarande

år, med Sveriges speceri- & lanthandlareförbund och Kooperativa förbundet

träffa överenskommelse angående detaljhandelns marginaler för smör,

ost, konsumtionsmjölk och grädde, innebärande oförändrade marginaler

efter justering för den enligt prisöverenskommelsen för konsumtionsmjölken

förutsatta marginalhöjningen.

I samband med prisförhandlingarna har från jordbruksnämndens sida

framhållits, att en så stor prishöjning på konsumtionsmjölk, som nu överenskommits,

kan komma att medföra svårigheter för jordbruket att ett annat

år bereda sig kompensation för den smörprissänkning, som jordbruksprisutredningen

förutsatt skola komma till stånd, om margarinpriset sänkes i

enlighet med utredningens förslag. Jordbrukets förhandlare bär enligt nämnden

häremot genmält, att de är beredda att taga de konsekvenser, som årets

prishöjning kan komma att medföra i sådant hänseende.

Härefter lämnar jordbruksnämnden en redogörelse för de olika mjölkpristilläggen

av i huvudsak följande innehåll.

Under innevarande regleringsår har utbetalats dels allmänt mjölkpristillägg

för all vid mejeri invägd mjölk, dels därutöver extra mjölkpristillägg

för mjölk, som inväges i vissa delar av landet, främst Norrland. Det allmänna

mjölkpristillägget, som från och med den 1 september 1953 utgått med

74,4 öre per kilogram mjölkfett, beräknas för innevarande regleringsår komma

att uppgå till 99,9 miljoner kronor. Kostnaderna för det allmänna mjölkpristillägget,

som tidigare till viss del täckts av medel ur clearingkassan för

fettråvaror, bcstrides från och med innevarande regleringsår helt av anslagsmedel.

De extra mjölkpristilläggen beräknas för innevarande regleringsår

till 30 miljoner kronor. De allmänna och extra mjölkpristilläggen skulle

alltså för innevarande regleringsår komma att uppgå till sammanlagt 129,9

miljoner kronor. — Vidare utgår sedan den 1 mars 1952 s. k. leveranstill-lägg

för mjölk, som levereras till mejeri. Från och med innevarande regleringsår

lämnas detta tillägg efter i viss mån ändrade grunder, innebärande

en höjning av tillägget till mjölkproducenter med mindre mejerileveranser

och ett bortfall av tillägget vid leveranser över 30 000 kilogram för år. Tilllägget

utgör 3 öre per kilogram för varje mjölkproducents mejerileverans

opp till 10 000 kilogram för år. För leveranser mellan 10 000 och 25 000

kilogram för år utgår tillägget med 300 kronor. För leveranser över 25 000

kilogram för år minskas nämnda belopp med 6 öre per kilogram för överskjutande

kvantitet, så att det vid en årsleverans av 30 000 kilogram helt

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO

upphör. Leveranstillägg, som understiger 30 kronor per år, utbetalas icke.

Kostnaderna för leveranstilläggen beräknas för innevarande regleringsår till

50 miljoner kronor.

Mjölkpristilläggen och leveranstilläggen skall enligt prisöverenskommelsen

utgå efter oförändrade grunder. Enligt av de kalkylsakkunniga verkställda

beräkningar kommer mjölkinvägningen vid mejeri att under regleringsåret

1955/56 uppgå till 3 587 miljoner kilogram mot 3 552 miljoner

kilogram under innevarande regleringsår. Den genomsnittliga fetthalten i

den invägda mjölken beräknas samtidigt stiga från 3,78 till 3,79 procent.

Med utgångspunkt härifrån beräknas för regleringsåret 1955/56 de allmänna

och extra mjölkpristilläggen medföra en kostnad av (101,1 -f 31,0 =)

132,1 miljoner kronor. Kostnaderna för leveranstilläggen beräknas till 50

miljoner kronor för 1955/56.

Beträffande utjämningsavgifterna för grädde och ost anför jordbruksnämnden

i detta sammanhang följande.

Ifrågavarande avgifter upptages för att åstadkomma en utjämning av lönsamheten

mellan olika mjölkprodukter. De återgår i huvudsak till mejerinäringen

i form av utjämningsbidrag för allt vid mejeri invägt mjölkfett.

Utjämningsbidraget har från och med den 1 september 1954 utgått med ett

från 35 till 13 öre per kilogram mjölkfett sänkt belopp. Sänkningen motsvarar

0,82 öre per kilogram mjölk. Genom införandet av de utjämningsavgifter

som, enligt vad förut anförts, förutsättes skola komma att utgå från

och med den 1 april 1955, beräknas utjämningsbidraget kunna höjas till

30 öre per kilogram vid mejeri invägt mjölkfett, motsvarande en höjning

från 0,49 till 1,14 öre per kilogram mjölk. De genom utjämningsavgifterna

inflytande medlen användes, förutom till utjämningsbidrag, även till täckandet

av dels exportförluster på smör och andra mejeriprodukter, dels kostnader

för Svenska mejeriernas riksförenings lagring av mejeriernas säsongmässiga

överskott av smör. För samma ändamål har i enlighet med Kungl.

Maj:ts beslut tillika överförts influtna införselavgifter för ost och behållningen

i clearingkassan för ost ävensom viss del av influtna införselavgifter

för fodermedel.

I fråga om lagringen av mejeriernas säsongmässiga överskott av smör

erinrar jordbruksnämnden, att ansvaret härför från och med regleringsåret

1953/54 överförts till Svenska mejeriernas riksförening och att kostnaderna

för denna lagring numera bestrides av tillgängliga medel i riksföreningens

kassa för regleringsändamål. Däremot erhåller riksföreningen fortfarande

av nämnden rörelsemedel, motsvarande det inlagrade smörets värde. För

erhållna rörelsemedel erlägger riksföreningen ränta enligt gällande diskonto

plus 0,5 procent. Vid ingåendet av årets prisöverenskommelse har förutsatts,

att riksföreningen för regleringsåret 1955/56 skall erhålla rörelsemedel för

smörlagringen på samma villkor, som gäller för innevarande regleringsår.

Till slut erinrar jordbruksnämnden om att det i en protokollsanteckning

till den nu träffade prisöverenskommelsen har anförts, att nämnden och

jordbrukets förhandlingsdelegation anser det angeläget, att varuskatten för

gräddglass snarast möjligt borttages. Denna skatt uppgår till 65 procent på

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

lägsta grossistpris eller till cirka 19 procent av minutpriset för förpackningar

under en tredjedels liter. Av den under 1954 försålda mängden glass

_ cirka 11 miljoner liter — torde enligt nämnden övervägande delen ha

utgjorts av gräddglass, för vars framställning bör ha åtgått en kvantitet

mjölkfett, motsvarande cirka 700 ton smör. Den genomsnittliga konsumtionen

av glass är i vårt land mycket låg, varför det enligt nämndens mening

är uppenbart, att ett borttagande av varuskatten med åtföljande lägre

minutpris skulle leda till en ökad glasskonsumtion och därmed till ett minskat

överskott på mjölkfett, särskilt under sommarperioden.

Äggregleringen

Jordbruksnämnden erinrar om att enligt de av riksdagen fastställda direktiven

prisbildningen på ägg skall vara fri under regleringsåret 1954/55.

Dock gäller den inskränkningen, att då producentprisnoteringen tenderar

att nå den övre prisgränsen, 4 kronor per kilogram, import av ägg bör företagas

och export endast i undantagsfall får äga rum. För alt stödja det medelproducentpris

av 2 kronor 95 öre per kilogram, som förutsatts i prisöverenskommelsen

våren 1954, har nämnden i direktiven till Sveriges exportoch

importförening för ägg föreskrivit, att föreningen vid ett producentpris,

ej överstigande 3 kronor 50 öre per kilogram, får utbetala exportbidrag av

vissa till föreningens disposition stående clearingmedel.

Jordbruksnämnden redogör härefter för produktions- och prisutvecklingen

in. m. samt anför därvid.

Enligt tillgängliga invägningssiffror har produktionen av ägg under 1954

legat på i stort sett samma nivå som nästföregående år. På grund av att

växlingarna i invägningen under årets olika månader varit ganska små, har

någon egentlig inlagring ej behövt företagas och konsumenterna har under

hela året kunnat försörjas med färska ägg. Totalt har överskott på ägg förelegat.

Exporten under 1954 framgår av följande tablå.

Västtyskland............ 6 045 ton Frankrike............... 285 ton

Schweiz................. 389 » Saar.................... 310 »

Östtyskland............. 323 » Storbritannien........... 289 »

Summa 7 641 »

Som synes har exporten i huvudsak destinerats till Västtyskland, som

mottagit cirka 80 procent av exportöverskottet. Storbritannien har, sedan

ägghandeln där blivit fri, återinträtt som importör av svenska ägg, dock i

ganska blygsam omfattning.

Exporten har enligt i huvudsak samma regler som tidigare ombesörjts av

Sveriges export- och importförening för ägg. De priser, som kunnat utvinnas

vid export, har i allmänhet varit lägre än under nästföregående år. För

att stödja det överenskomna medelproducentpriset har föreningen därför

måst utbetala relativt höga bidrag vid export, medan möjligheterna varit

mycket begränsade att uttaga avgifter vid tillfällen med gynnsamma exportkonjunkturer.

Genom att till föreningen restituerats de importavgifter för

majs, som uttagits under regleringsåret 1953/54, har föreningen haft relativt

stora belopp till förfogande för exportbidrag. För den export, som för
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

eningens medlemmar företagit under 1954, har sålunda utbetalats sammanlagt

cirka 3 miljoner kronor i exportbidrag, medan avgifter uttagits till ett

belopp av cirka 100 000 kronor.

Såvitt jordbruksnämnden nu kan bedöma, föreligger icke möjligheter att

fullt uppnå det vid prisförhandlingarna förra våren beräknade medelpriset

under innevarande regleringsår. Nämnden anför härom.

I jordbrukskalkylen har man nu reducerat det förra våren beräknade priset

med 5 öre till 2 kronor 90 öre per kilogram. Mot bakgrund av den aktuella

situationen i fråga om exportpriserna utgår nämnden från att föreningen

— för att stödja medelpriset — måste tillföras relativt stora belopp till

exportbidrag. Med jordbrukets förhandlingsdelegation har därför överenskommits,

att föreningen skall tillgodoföras, förutom majsavgifterna, viss

del av införselavgifterna för andra fodermedel, som införts under innevarande

regleringsår, ävensom odisponerade avgiftsmedel, som inbetalats av

oljefabrikerna för inom landet tillverkat oljekraftfoder.

För regleringsåret 1955/56 har medelproducentpriset på ägg enligt jordbruksnämnden

beräknats komma att höjas med 15 öre till 3 kronor 5 öre

per kilogram. Nämnden upplyser att man vid förhandlingarna varit ense

om att en förutsättning härför är, att export- och importföreningen för ägg

tillgodoföres clearingmedel i större omfattning än under innevarande regleringsår.

Om en förbättring i foderläget inträder till hösten och i samband

därmed en sänkning av världsmarknadspriserna för fodermedel kommer

till stånd, räknar nämnden med att höja nu utgående importavgifter för

majs samt att införselavgifter för oljekraftfoder och andra foderslag kan

behöva återinföras. Av de under 1955/56 inflytande införselavgifterna för

fodermedel förutsättes i den nu träffade prisöverenskommelsen, att majsavgifterna

liksom hittills skall tillföras föreningen. Dessutom har överenskommits

att till föreningen skall restitueras sådana införselavgifter för

andra fodermedel, som rätteligen tillkommer Svenska mejeriernas riksförening,

intill ett belopp av 1,5 miljoner kronor. Från riksföreningen skall

dessutom överföras 1 miljon kronor av tidigare influtna avgifter att användas

till äggregleringen.

För att kunna uppnå det beräknade medelpriset bör enligt jordbruksnämndens

mening den övre prisgränsen höjas från 4 kronor till 4 kronor

25 öre per kilogram. I övrigt bör enligt nämnden direktiven till export- och

importföreningen för ägg utformas i stort sett på samma sätt som för närvarande.

Om äggpriset tenderar att nå den övre gränsen, bör sålunda import

företagas, om så kan ske utan förluster för föreningen, och får export

icke äga rum utan nämndens särskilda tillstånd. För att stödja det överenskomna

medelproducentpriset bör föreningen vidare efter direktiv av

nämnden få utbetala bidrag vid export.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 4 juni 1954 bemyndigades jordbruksnämnden

att uttaga införselavgift vid import av kött av tamfågel. Med stöd

av bemyndigandet har nämnden uttagit vissa införselavgifter för att skydda

den inhemska gåsköttproduktionen. Nämnden hemställer, att de medel, som

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition, nr 180

influtit eller i fortsättningen kan komma att inflyta genom införselavgift

för kött av tamfågel, får tillgodoföras Sveriges export- och importförening

för ägg att användas i föreningens regleringsverksamhet.

Prisstödet till ull

Jordbruksnämnden erinrar om att statsbidrag för närvarande utgår med

1 krona 50 öre per kilogram ull. Enligt nämndens mening bör detta bidrag

utgå oförändrat även under regleringsåret 1955/56.

Prissättningen på brödsäd och oljeväxter av 1956 års skörd

Med hänsyn till önskvärdheten av att odlarna före sådden skall få kännedom

om de blivande priserna på de odlade produkterna har Kungl. Maj :t

under en följd av år med riksdagens bemyndigande fastställt priserna på

höstsådda grödor (höstvete och råg samt höstraps och höstrybs) redan på

sommaren året före skörden. Sedan det systemet införts, att odlarna i princip

själva svarar för avsättningen av en eventuell överskottsproduktion,

har en egentlig prisgaranti endast lämnats för den del av skörden, som

motsvarar det inhemska konsumtionsutrymmet. Med hänsyn härtill hade

de av Kungl. Maj:t sommaren 1954 fastställda priserna för 1955 års skörd

karaktären av riktpriser, som under vissa förhållanden kunde bli föremål

för ändringar.

I fråga om prissättningen å 1956 års skörd anför jordbruksnämnden i

huvudsak följande.

Enligt det prissättningssystem, som förordats av jordbruksprisutrednmgens

majoritet, skall staten fortsättningsvis överhuvud icke lämna någon prisgaranti,

utan den inhemska prisnivån skall stödjas genom fasta införselavgifter.

I fråga om brödsäd och oljeväxter, för vilka produkter en kontinuerlig

anpassning till världsmarknadsnoteringarna med hänsyn till de till tiden

koncentrerade utbuden icke lämpligen kan ernås, avser man att genom

regleringsföreningarna (Svensk spannmålshandel respektive Sveriges oljeväxtintressenter)

under ett regleringsår hålla i stort sett fixerade priser.

Det blir härigenom närmast dessa föreningar, som kommer att faststalla odlarpriserna

under hänsynstagande till gällande världsmarknadspriser och

den inhemska produktionsvolymen. Därvid blir det° icke möjligt för föreningarna

att så tidigt som före höstsådden göra några bestämda uttalanden

om de blivande priserna, utan dessa kan fastställas först omedelbart

före skördeperioden. Systemet torde — därest det godkännes av riksdagen

— komma att gälla från och med regleringsåret 1956/57, d. v. s. aven för

hösten 1955 sådda grödor. Under sådana förhållanden synes något bemyndigande

för Kungl. Maj :t att fastställa riklpriser för 1956 års skörd av hostsådd

brödsäd och höstsådda oljeväxter icke vara erforderligt. Skulle Kungl.

Maj :t — med hänsyn till att utredningens förslag möjligen ej kan bil föremål

för riksdagens slutliga prövning förrän vid höstsessionen, då höstsådden

redan avslutats — ändock anse sig böra begära dylikt bemyndigande, bor

lörbehåll göras om att med stöd därav fastställda riktpriser skall galla endast

därest nuvarande ordning för prissättningen på här berörda jordbruksprodukter

kommer att bibehållas under hela regleringsåret 1956/57. Aven

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

med ett sådant förbehåll kan emellertid av Kungl. Maj:t fastställda riktpriser

få till följd, att regleringsföreningarna gentemot odlarna kommer att

känna sig moraliskt bundna när de — om det nya systemet genomföres _

längre fram skall fatta beslut om prissättningen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, finner jordbruksnämnden sig närmast

böra avråda från att några riktpriser för 1956 års skörd över huvud

taget fastställes av Kungl. Maj :t före höstsådden 1955. Enligt nämndens

mening bör det i stället bli vederbörande regleringsförenings sak att bedöma,

huruvida man anser sig kunna lämna odlarna någon orientering om

de sannolika priserna för 1956 års skörd.

Restitution av avgifter vid import av fodermedel m. m.

Enligt beslut av 1954 års riksdag skall det ankomma på Kungl. Maj :t att

fördela de införselavgifter, som under regleringsåret 1954/55 inflyter vid

import av fodermedel, samt avgifter på inom landet tillverkat oljekraftfoder

mellan de olika animaliegrenarna i huvudsaklig relation till den beräknade

användningen av avgiftsbelagda fodermedel inom respektive produktionsområden.

Kungl. Maj :t har den 18 juni 1954 bemyndigat jordbruksnämnden

att för regleringsåret 1954/55 göra denna fördelning i samråd med jordbrukets

förhandlingsdelegation. I anslutning härtill anför nämnden i huvudsak

följande.

På grund av situationen på fodermedelsmarknaden, varom närmare redogjorts

på annat ställe i skrivelsen, har under hösten 1954 införselavgifterna

upphävts för flertalet fodermedel samt sänkts för majs till 3 kronor 50 öre

per deciton. I övrigt utgår införselavgifter nu endast för vissa fodermedel

av mindre betydelse. Den majs, som för närvarande importeras, torde i

huvudsak användas till äggproduktionen, där den anses vara av speciellt

värde. Användandet av majs till fläskproduktionen torde däremot i nuvarande

läge vara av mycket underordnad betydelse. Nämnden har därför

överenskommit med jordbrukets förhandlingsdelegation, att majsavgifterna

odelat skall tillgodoföras äggproduktionen för att efter nämndens direktiv

användas av Sveriges export- och importförening för ägg till bidrag vid export

av ägg. Övriga fodermedel, som är eller varit föremål för avgiftsbelagd

import, torde komma till användning såväl i mjölk- som äggproduktionen.

Med hänsyn till angelägenheten av att i nuvarande läge stödja producentpriserna

för ägg har äggproduktionen ansetts böra ha en viss prioritet vid

fördelningen av denna del av införselavgiftsmedlen. Nämnden har därför

efter överläggningar med övriga regleringsföreningar (Svensk kötthandel

och Svenska mejeriernas riksförening) samt med jordbrukets förhandlingsdelegation

beslutat, att de avgifter, som uttagits vid import av andra fodermedel

än majs under tiden september 1954—januari 1955, skall tillföras

Sveriges export- och importförening för ägg. Ifrågavarande belopp uppskattas

av nämnden till cirka 600 000 kronor. Avgifter, som härutöver kan komma

att inflyta under regleringsåret, skall enligt nämndens beslut tillföras

Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa till täckande av förluster,

som kan uppkomma vid smörexport. Till äggregleringen skall därjämte

överföras hittills influtna frivilliga avgifter, avseende tillverkning av oljekraftfoder

inom landet.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Knngl. Maj:ts proposition nr 180

Jordbruksnämnden upplyser härefter, att det vid årets prisförhandlingar

förutsatts, att samtliga under regleringsåret 1955/56 genom införselavgifter

för majs inflytande medel skall tillföras äggregleringen, att ett belopp av

intill 1,5 miljoner kronor skall av medel, som inflyter genom införselavgifter

för andra fodermedel än majs, överföras till samma ändamål samt att

övriga genom införselavgifter för fodermedel inflytande belopp skall tillföras

Svenska mejeriernas riksförening till täckande av förluster vid export

av smör. Nämnden hemställer om bemyndigande att enligt nu angivna

riktlinjer få fördela de medel, som för regleringsåret 1955/56 kan komma

att inflyta i form av införselavgifter för fodermedel.

Författningsfrågor m. m.

De bemyndiganden i fråga om jordbruksregleringen, som riksdagen genom

att godkänna författningar eller på annat sätt har lämnat Kungl. Maj:t

och som gäller tills vidare, framgår närmare av redogörelsen i propositionen

1954: 180 (s. 56, 134, 172 och 175). De författningsbestämmelser, varom

här är fråga bör enligt jordbruksnämndens mening från och med ingången

av regleringsåret 1955/56 gälla med vissa ändringar, tillägg och inskränkningar.

Nämnden upptager även till behandling vissa författningsfrågor,

som icke anknyter till den nyss nämnda redogörelsen.

Jordbruksnämnden erinrar om att den i samband med sin hemställan

rörande brödsädsregleringen redogjort för de åtgärder, som under den senaste

tiden har befunnits erforderliga för denaturering av brödsäd till foderändamål

och för de nya bestämmelser i detta ämne, som har utfärdats

av Kungl. Maj:t och av nämnden. Nämnden föreslår, att efter nuvarande

förhållanden bättre lämpade föreskrifter skall ersätta även den grundläggande,

av riksdagen godkända författningen på området, nämligen förordningen

den 24 maj 1934 (nr 180) angående villkor i vissa fall för import

av fodermedel samt förbud mot viss användning av denaturerad spannmål.

Denna förordning innehåller bland annat föreskrifter om åläggande för

importör av fodermedel att låta denaturera viss myckenhet inhemsk brödsäd,

en anordning som icke har tillämpats på många år och icke heller är

förutsatt i de system för reglering av fodermedelsimporten, som nu tillämpas

eller som har övervägts för framtiden. En olägenhet är vidare, att förordningen

icke förutsätter någon påföljd för användning av denaturerad

brödsäd till brännvinstillverkning eller för tekniska ändamål. Nämnden har

till sin skrivelse fogat ett utkast till ny förordning angående denaturering

av brödsäd, genom vilken de önskemål skulle tillgodoses, som nämnden

nu finner aktuella.

I detta sammanhang anför jordbruksnämnden, att den under en följd av

är till fullgörande av särskilda, av Kungl. Maj :t i anslutning till riksdagsbeslut

om jordbruksregleringen meddelade uppdrag — senast i nämndens

skrivelse den 20 juli 1954 — till Kungl. Maj :t inkommit med förslag till

de priser på spannmål, vilka borde lända till efterrättelse under närmast

följande konsumtionsår vid bestämmande av spannmålens värde vid belå
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

ning enligt kungörelsen den 12 september 1930 (nr 343) angående allmänna

villkor och bestämmelser för lån från spannmålskreditfonden. De lånemöjligheter,

som enligt bestämmelserna i kungörelsen har beretts vederbörande

(vissa ekonomiska jordbrukarföreningar), har emellertid, enligt

vad nämnden inhämtat, icke utnyttjats under sena,re år. Några lån från

fonden lär icke ha lämnats sedan år 1947. De anordningar, som i prisreglerande

syfte genomförts för successiv inlösen av brödsäd, torde enligt

nämnden även om de nuvarande anordningarna i föreningen Svensk spannmålshandels

regi icke medför ett lika fast prissystem som den tidigare inlösningen

genom Svenska spannmålsaktiebolagets försorg — i hög grad ha

minskat intresset för lagring och belåning av brödsäd i de tidigare försäljningsleden.

En viktig anledning till att fonden icke har anlitats synes även

vara, att spannmålsskörden under senare år har omhändertagits av centralföreningar

och andra företag, som kunnat få det erforderliga kapitalbehovet

tillgodosett utan iakttagande av de formaliteter i fråga om rapportering

och kontroll m. m., som är föreskrivna beträffande lånen från ifrågavarande

fond. I detta sammanhang erinrar nämnden om den finansiering av

spannmålsinköpen genom föreningen Svensk spannmålshandels försorg,

varom förslag har framlagts i det föregående, och ifrågasätter, om icke en

undersökning nu borde företagas angående möjligheterna att antingen helt

avveckla spannmålskreditfonden — vars kapital för närvarande utgör 2,5

miljoner kronor — eller ock ersätta de enligt kungörelsen 1930: 343 gällande

föreskrifterna om lån från fonden med efter nuvarande förhållanden bättre

avpassade lånebestämmelser.

Härefter framhåller jordbruksnämnden, att bland de alltjämt gällande

författningsbestämmelser på jordbruksregleringens område, för vilka redogjordes

i propositionen 1954: 180, vissa bestämmelser ingick, som då saknade

aktualitet men vilkas bibehållande tills vidare ansågs påkallat såsom

en beredskapsåtgärd. Nämnden finner nu, att av dessa författningsbestämmelser

följande utan olägenhet kan upphöra med utgången av innevarande

regleringsår, nämligen bestämmelserna i förordningen den 29 maj 1933 (nr

234) angående användande av svensk havre vid gryn- och mjöltillverkning

m. m. samt förordningen den 24 maj 1934 (nr 172) om skatt å kli. De två

förordningarna har icke tillämpats sedan tiden före kriget. Åtgärder av de

slag, som angivits i förordningarna, kan enligt nämndens mening utan olägenhet

undvaras i det system för reglering av fodermedelsmarknaden, som

efter hand har vuxit fram. För framtiden har icke heller några åtgärder

av de slag, som avses med de här ifrågavarande författningsbestämmelserna,

förutsatts i det av jordbruksprisutredningen nyligen avgivna betänkandet.

Nämnden föreslår därför, att förordningarna skall upphävas från och

med den 1 juli 1955.

I avvaktan på den omläggning av marknadsregleringarna för potatis och

potatisprodukter, som — enligt vad jordbruksnämnden förut angivit i sin

skrivelse — ifrågasättes från och med ingången av regleringsåret 1956/57,

bör enligt nämndens mening av de i den nyss nämnda redogörelsen i pro
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

positionen 1954:180 uppräknade författningsbestämmelserna följande, i viss

mån föråldrade bestämmelser tills vidare bibehållas under ännu ett regleringsår,

nämligen bestämmelserna i förordningen den 25 juli 1912 (nr 170)

angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra

väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning

av stärkelse samt förordningen den 26 februari 1954 (nr 73) angående

tillverkning av brännvin, 14 och 23 §§, innehållande vissa från tidigare

författningar överflyttade bestämmelser angående särskild avgift vid

användande av majs, utländsk potatis, maniokarot eller andra stärkelsehaltiga

utländska råämnen för brännvinstillverkningen.

Såvitt gäller köttvaruregleringen har jordbruksnämnden förut i sin skrivelse

påvisat de olägenheter, som följer av att slaktdjursavgift med nuvarande

författningsbestämmelser icke kan tagas ut i fall, då slaktdjuren exporteras

levande. I anledning härav föreslåy nämnden, att en ny förordning

angående slaktdjursavgift skall utfärdas. Denna bör enligt ett av nämnden

framlagt förslag i ämnet fullständigas med vissa straffbestämmelser

samt bestämmelser om uppgiftsskyldighet och kontroll.

Vid behandlingen av frågor rörande fettvaruregleringen har jordbruksnämnden

angivit sin uppfattning i fråga om den fortsatta regleringen av

importen för enskilt behov av mindre partier margarin och fettvaror. I anslutning

härtill framlägger nämnden ett förslag till sådan ändring av förordningen

den 21 december 1951 (nr 830; ändrad 1952: 665) om införsel och

utförsel av margarinvaror samt om kontroll över tillverkningen av dessa

varor, att det undantag från förordningens förpacknings- och märkningsföreskrifter,

som gäller för varor, vilka från utlandet medföres av resande

eller införes i egentlig gränstrafik, begränsas till kvantiteter om högst 2

kilogram, ävensom att dylikt undantag får åtnjutas jämväl för gåvosändningar

från utlandet om högst 2 kilogram. Nämnden föreslår vidare, att i

förordningen den 5 juni 1953 (nr 395; ändrad 1954: 306) angående reglering

av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m. den ändringen samtidigt

skall vidtagas, att licens- och avgiftsfrihet för margarin och andra fettvaror,

som medföres av resande eller införes i egentlig gränstrafik, inskränkes till

partier om högst 2 kilogram. Vid bifall till detta förslag har nämnden för

avsikt att med stöd av sina allmänna befogenheter enligt fettregleringsförfattningarna

bestämma den licensfria kvantiteten vid import av gåvopaket

till likaledes 2 kilogram. I detta sammanhang ifrågasätter emellertid nämnden,

om icke ett förtydligande lämpligen bör ske beträffande nämndens

befogenheter att medge allmänna undantag från regleringen, förslagsvis i

form av ett tillägg till 2 § i sistnämnda förordning. I anslutning härtill har

nämnden framlagt förslag till nu berörda författningsändringar, i vilket

förslag även intagits de bestämmelser, som nämnden -— enligt vad tidigare

angivits i avsnittet om fettvaruregleringen — ansett erforderliga i fråga

om begränsning av tiden för sökande av regleringsbidrag samt i fråga om

utsträckning av nämndens kontrollmöjligheter beträffande regleringsavgiftcr

och regleringsbidrag. I de angivna författningsfrågorna, såvitt de rör

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Kungl. Maj.ts proposition nr 180

införsel eller utförsel av varor, har nämnden under hand samrått med generaltullstyrelsen.

Slutligen anför jordbruksnämnden, att den avser att i annat sammanhanganmäla

de nya eller ändrade författningsbestämmelser, som i anledning av

jordbruksprisutredningens förslag kan bli erforderliga efter utgången av

regleringsåret 1955/56.

Anslagsfrågor m. m.

I sin skrivelse till Kungl. Maj :t den 24 augusti 1954 angående anslag för

budgetåret 1955/56 avgav jordbruksnämnden, i avvaktan på fortsatta överväganden

beträffande jordbruksregleringen, preliminära förslag i fråga om

reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och

förslagsanslaget till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköpsoch

försäljningsverksamhet. Likaså framlade nämnden en preliminär beräkning

av behållningen på tidigare anvisade medel under reservationsanslaget

till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet. Nämnden angav vidare i den berörda skrivelsen den ståndpunkt,

som nämnden i avvaktan på ytterligare överväganden i ämnet intagit

i fråga om behovet av medel för budgetåret 1955/56 under investeringsanslagen

till Lagring av jordbruksprodukter m. m. och Inlösen av inhemskt

oljeväxtfrö. I årets statsverksproposition har de båda förstnämnda anslagen,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, upptagits med beräknade

belopp av respektive 200 miljoner och 32,5 miljoner kronor.

Efter ytterligare utredning och överväganden anför jordbruksnämnden

följande beträffande reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område.

Av redogörelsen för regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter

framgår, att även för regleringsåret 1955/56 föreslås ett bibehållande

av nuvarande prisstöd för mjölk och att nämnden med utgångspunkt från

de beräkningar angående mjölkproduktionens storlek, som verkställts av

kalkylsakkunniga, för nästkommande regleringsår beräknar medelsbehovet

för allmänna mjölkpristillägg till 101,1 miljoner kronor, för extra mjölkpristillägg

till 31,0 miljoner kronor och för leveranstillägg till 50,0 miljoner

kronor. Det sammanlagda medelsbehovet för prisregleringen på mjölk och

mejeriprodukter blir sålunda 182,1 miljoner kronor.

Till statligt stöd åt odlingen av lin och hampa beräknas anslagsbehovet

till 1,7 miljoner kronor.

Till fraktbidragen för fodersändningar till Norrland (Norrbottens och

Västerbottens län) erfordras omkring 1 miljon kronor.

Nämnden har icke funnit anledning att föreslå ändring i fråga om storleken

av den anslagspost, som erfordras för bestridande av diverse kostnader

i samband med jordbruksregleringen och som vid de uppskattningar,

vilka låg till grund för beräkningen av anslagsbehovet i statsverkspropositionen,

upptagits till 4 miljoner kronor. Av dessa medel skall bland annat

bestridas ersättning till Svenska mejeriernas riksförening för handhavandet

av vissa med regleringen av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande

uPP§i^er> kostnaderna för stödet till ullproduktionen, beräknade till 0,2

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungi. Maj:ts proposition nr 180

miljoner kronor, kostnaderna för smågrisstödet, vissa kontroll- och försökskostnader

i samband med främjandet av kvalitetsodling av matpotatis ävensom,

i anslutning till tidigare principbeslut, vissa kostnader för mejeri- och

slakterianläggningar i Norrland.

Enligt de sålunda verkställda beräkningarna utgör medelsbehovet under

ifrågavarande anslag tillhopa närmare 189 miljoner kronor. I fråga om det

erforderliga anslagsbehovet anför jordbruksnämnden därefter följande.

Såsom följd huvudsakligen av en avsevärd nedgång i mjölkinvägningen

i förhållande till vad som förut har beräknats jämte en återbetalning av

förskott från Svenska mejeriernas riksförening beräknas behållningar utöver

dem, som angavs i nämndens skrivelse den 24 augusti 1954, komma

att uppstå på anslaget till prisreglerande åtgärder för innevarande och tidigare

regleringsår. Med de utgångspunkter, nämnden nu har intagit i fråga

om uppskattningen av mjölkproduktionens storlek i fortsättningen, kan den

sammanlagda behållningen anges till omkring 40 miljoner kronor. Nämnden

har därvid utgått från att — i enlighet med vad Kungl. Maj :t har beslutat

enligt brev till lantbruksstyrelsen den It mars 1955 — av prisregleringsanslaget

ett belopp av 6 miljoner kronor, vilket torde fa anses vara

inbesparat till följd av sådan minskning av mjölkinvägningen, som föranletts

av regnskador på 1954 års skörd, kommer att disponeras för utbetalning

av kontantbidrag i anledning av dylika skador. Nämnden föreslår,

att av den nu beräknade behållningen på anslaget ett belopp av 20 miljoner

kronor skall tagas i anspråk för att täcka det medelsbehov i samband

med prisregleringen på jordbrukets område, som nyss har angivits för budgetåret

1955/56. I övrigt utgör behållningen enligt nämndens uppfattning

en nödvändig reserv för att möta utgifter för denna reglering utöver de nu

beräknade, framför allt sådana, som kan föranledas av en ökning utav underlaget

för mjölkpristilläggen (invägd kvantitet mjölkfett).

De av jordbruksnämnden sålunda beräknade medels- och anslagsbehoven

under anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret

1955/56 har av nämnden sammanfattats i följande tablå.

Ändamål Miljoner kronor

Mjölkpristillägg

101,1

31,0

50,0

182,1

1,7

1,0

4,0

Summa medelsbehov

188,8

20,0

Anslagsbehov (avrundat) ................................

169,0

Vad därefter beträffar de besparingar, som uppstått eller beräknas

uppstå på reservationsanslaget till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet anför jordbruksnämnden i huvudsak följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Enligt förut under avsnittet om brödsädsregleringen omförmälda skrivelse

från föreningen Svensk spannmålshandel har beräknats, att i spannmålsaktiebolagets

rörelse, sedan kostnaderna för bolagets verksamhet under

regleringsåret 1954/55 — uppskattade till 10,5 miljoner kronor — blivit

täckta, kommer att föreligga en nettobehållning av omkring 1,7 miljoner

kronor, vartill kommer behållningen i bolagets skaderegleringsfond, för närvarande

i runt tal 2 miljoner kronor. De medel, som har anvisats eller

reserverats för täckande av bolagets kostnader under innevarande reglcringsår

—- 8 miljoner kronor under ifrågavarande reservationsanslag och

.3,8 miljoner kronor av hos nämnden innestående utjämningsavgifter m. in.

(jfr prop. 1954: 180, s. 137) — har därvid beräknats icke till någon del

komma att tagas i anspråk. Mot föreningens beräkningar, vilka givetvis

måste betraktas som mycket approximativa, har nämnden icke funnit anledning

till erinran. De uppkommande besparingarna sammanhänger huvudsakligen

med den väsentliga minskning av beredskapslagren, som enligt

vad som tidigare angivits tillfälligt måst vidtagas. Nämnden förutsätter, att

nettobehållningen på spannmålsaktiebolagets verksamhet under bokföringsåret

1954/55 — (1,7 2,0 =) 3,7 miljoner kronor — sedan beloppet slut
giltigt

fastställts, kommer att under regleringsåret 1955/56 återföras till reservationsanslaget

till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet. Beträffande användningen av viss del av den väntade

behållningen på detta anslag framlägger nämnden förslag i det följande i

samband med behandlingen av förslagsanslaget till Statlig lagerhållning:

Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet.

Jordbruksnämnden övergår därefter till frågan om medelsbehovet under

förslagsanslaget till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköpsoch

försäljningsverksamhet och upptager därvid först till behandling de

egentliga omkostnaderna. I fråga om de egentliga omkostnaderna

för beredskapslagringen av brödsäd, majs och oljekraftfoder (annat

än linfrökakor), vilken enligt avtal med nämnden sker i föreningen Svensk

spannmålshandels regi, har föreningen i nyss omförmälda skrivelse redogjort

för vissa beräkningar för nästa regleringsår. Dessa slutar på ett sammanlagt

belopp av i runt tal 12,4 miljoner kronor, däri inräknat räntekostnader,

uppgående till 4,5 miljoner kronor, nettokostnader för prisskillnadsreglering

i samband med lageromsättning i egentlig mening och kostnader

för administration. Föreningen har därvid utgått från att beredskapslagringen

av majs och oljekraftfoder skall äga rum i tidigare beslutad omfattning

(15 000 ton majs och 65 000 ton oljekraftfoder) och att beredskapslagret

av brödsäd under regleringsåret icke skall komma att nå större omfattning

än 250 000 ton. Nämnden förklarar sig icke ha funnit anledning

till erinran mot dessa beräkningar.

I fråga om övrig beredskapslagring inom jordbruksnämndens verksamhetsområde

— av nämnden administrerad lagring av socker, risgryn, kaffe,

fettvaror, mjöl, ärter, bönor och linfrö — utgår nämnden från att denna

under det kommande regleringsåret skall äga rum i huvudsakligen samna

omfattning och på det sätt, varom principbeslut tidigare har meddelats.

Till omkostnaderna för denna lagring räknar nämnden alltjämt med

samma medelsbehov, som angivits i nämndens förut omförmälda skrivelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

den 24 augusti 1954, eller sålunda totalt 1,8 miljoner kronor. Nämnden

upplyser, att inom "denna summa ett något högre belopp (1,0 miljon kronor

i stället för 0,8 miljon kronor) än som beräknades i nyssnämnda skrivelse

torde få tagas i anspråk för lagringen av socker på grund av viss kostnadsfördyring.

Övriga delposter upptages å andra sidan nu till något lägre

belopp.

I detta sammanhang torde få anmälas jordbruksnämndens förut omnämnda

framställning den 1 mars 1955 med förslag i fråga om förbud för

nämnden att ikläda sig kostnad för viss försäkring in. m. För närvarande

gäller enligt cirkulär till samtliga statsmyndigheter den 4 juni 1954 (SFS

nr 325) med föreskrifter rörande försäkring av staten tillhörig egendom,

in. in. bland annat att statlig myndighet i princip icke äger teckna eller

låta teckna försäkring för staten tillhörig egendom. För det fall, att varor

lagras för allmänna ändamål utan att likväl formellt ägas av staten, lämnar

cirkuläret emellertid icke någon anvisning. Ej heller beröres i cirkuläret

frågan om försäkring av statsägda varor vid fall av samlagring med av enskilda

ägda varor. I samband såväl med nämndens beredskapsuppgifter som

med jordbruksregleringen förekommer fall, då varor lagras på grund av

avtal mellan nämnden och enskilda parter och där den formella äganderätten

mer eller mindre klart tillkommer lagerhållaren eller annan enskild.

Beträffande beredskapslagren är detta dock undantagsfall; huvudregeln är,

att lagren utgör statlig egendom, som ej är försäkrad.

Beträffande förhållandena på olika områden anför jordbruksnämnden

bland annat följande.

Ett fall av stor ekonomisk betydelse på beredskapslagringens område utgör

den lagring, som föreningen Svensk spannmålshandel omhänderhar.

Enligt avtal mellan nämnden och föreningen beredskaplagras av föreningen

för närvarande vete, råg och majs samt oljekraftfoder av jordnöt, bomullsfrö,

soja och solros till ett sammanlagt värde av 110 miljoner kronor. Dessa

lager, som formellt inköpts av föreningen, har av nämnden betraktats såsom

statsegendom med utgång från vissa, av riksdagen utan erinran lämnade

uttalanden av departementschefen i propositionen 1954: 180 angående

skaderisken för de av föreningen beredskapslagrade varorna. Jämlikt ifrågavarande

avtal ersättes icke försäkringskostnader av nämnden i vidare

mån än som motsvarar premien för brand- eller vattenskadeförsäkring å sådan

del av beredskapslagren, som lagras tillsammans med en i beredskapslagret

icke ingående vara av samma slag. Skada, som på grund av politiskt

sabotage, krigstillstånd eller därmed jämställda förhållanden, varöver föreningen

icke kan råda, uppstår på den beredskapslagrade varan, bäres av

nämnden. Nämnden svarar också för sådan brand- och vattenskada, vilken

normalt täckes genom sedvanlig brand- eller valtenskadeförsäkring och

icke hänför sig till sådan samlagring, som nyss nämnts.

I fråga om risgrgn och kokosolja är de enskilda lagerhållarna — av kommersiella

och vissa andra skäl, såsom varornas omsättningsförliållanden —

enligt avtalen med nämnden angivna som ägare till lagren. Beträffande risgryn

innefattar lagringsersättningen enligt avtalen gotlgörclse för försäkring,

och beträffande kokosolja ersätter nämnden enligt avtal lagerhållaren

för sedvanliga försäkringar.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

På jordbruksregleringens område är i detta sammanhang särskilt ett avsnitt

av betydelse, nämligen den lagring av svenskt oijeväxtfrö och därur

framvunna produkter (oljor och fodermedel), som äger rum hos oljefabrikerna

och i fråga om fodermedel även i viss utsträckning hos föreningen

Svensk spannmålshandel. Nämnden framhåller, att denna företeelse — liksom

i viss mån är fallet med beredskapslagren — endast övergångsvis är

aktuell ur nu ifrågavarande synpunkt, i det att det nuvarande, rent statliga

engagementet i denna lagerhållning är avsett att avvecklas och upphöra under

de närmaste åren. Frågan om försäkring tills vidare av nu förevarande

lager har av nämnden hänskjutits till Kungl. Maj:t, som den 27 augusti

1954 förklarat, att nämnden äger i avtal med oljefabriker angående omhändertagande

och lagring in. in. av inhemskt oijeväxtfrö och därur framvunna

produkter intaga bestämmelser om att varorna skall jämväl för tiden

intill utgången av augusti 1955 hållas försäkrade. Beträffande de ur svenskodlat

oijeväxtfrö framvunna fodermedlen har vidare föreningen Svensk

spannmålshandel enligt avtal med nämnden åtagit sig lagring på vissa villkoy,

i vilka bland annat ingår, att de lagrade varorna skall hållas brandförsäkrade

av föreningen. I lagringsersättningen till föreningen har inräknats

gottgörelse för försäkringspremien.

I de fall, för vilka nu redogjorts, har staten genom jordbruksnämnden

iklätt sig vittgående förpliktelser att hålla lagerhållarna skadeslösa för inträffade

prisfall m. m. Den verkliga risken är sålunda avtalsmässigt överförd

på nämnden. Samma ekonomiska skäl, som i allmänhet talar mot

försäkring av staten tillhörig egendom och som föranlett förut omnämnda

cirkulär med föreskrifter rörande försäkring av staten tillhörig egendom,

m. in. anser nämnden även kunna anföras mot att staten ersätter den enskilde

varuägarens försäkringskostnader i fall, varom här är fråga.

Med tanke på de fall, där lagring för statligt ändamål äger rum av varor,

som formellt förblir i enskild ägo, föreslår jordbruksnämnden, att förbudet

mot försäkring av staten tillhörig egendom kompletteras med föreskrift,

att ej heller sådan enskild egendom i princip skall få försäkras med

anlitande av statsmedel. Föreskrift bör sålunda enligt nämndens mening

utfärdas om att nämnden icke skall äga ikläda sig kostnad vare sig för direkta

utgifter för betalning av försäkringspremier eller för allmänna bidragtill

lagringskostnader i sådan omfattning, att bidraget även innefattar ersättning

för försäkringskostnad. Förutsättning för en föreskrift av nu angivet

innehåll bör enligt nämndens mening vara, att nämnden bemyndigas

att, i fall då lagring av enskild egendom föranletts av åtagande mot staten

till följd av en dylik föreskrift — försäkring av egendomen ej bekostas

av denna, på statens vägnar utfärda garanti, motsvarande den skadeersättning,

som skulle följa av sedvanlig försäkring till skydd för de

ifrågavarande riskerna. Enligt nämnden torde man därvid få utgå från att

statens garanti, för den händelse varuägaren likväl tecknar försäkring,

skall reduceras i motsvarande mån. Anordningen med statsgaranti förutsätter

självfallet vidare, att erforderliga statsmedel för skadereglering ställes

till förfogande, när skada inträffar.

Vid samlagring med varor, som icke ingår i bercdskapslager, förekommer

i några fall, att försäkring på statens bekostnad medgivits, trots att be
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

redskapslagren av ifrågavarande vara i övrigt är oförsäkrade. Anledningen

härtill har varit, att vissa svårigheter förelegat att intressera i övrigt lämpliga

lagerhållare för en beredskapslagring med ofullständig försäkring, särskilt

i de fall, där fråga är om mindre lager, samlagring med flera olika

slag av varor in. m. Jordbruksnämnden anmäler emellertid sin avsikt att

efter hand avveckla sina åtaganden i fråga om försäkringskostnader även

vid förekommande samlagring samt hemställer om medgivande att för den

tid avvecklingen pågår, förslagsvis tills vidare för tiden intill utgången av

juni 1956, i fall av samlagring, som i skrivelsen avses, försäkra statsegendom

utan hinder av det förbud, som gäller enligt förenämnda cirkulär, samt

försäkra enskild egendom med anlitande av statsmedel utan hinder av den

utav nämnden tidigare föreslagna föreskriften i fråga om kostnaderna för

försäkring av dylik egendom.

I fråga om förluster vid försäljning och nedskrivning

av beredskapslager anför jordbruksnämnden, att den i sin skrivelse

den 24 augusti 1954 förutsatte, att under budgetåret 1955/56 skulle

verkställas en sänkning av bokföringsvärdet på beredskapslagren av råg och

vete med sammanlagt 14,25 miljoner kronor. Även med de utgångspunkter,

som nämnden tidigare i sin förevarande skrivelse har intagit i fråga om

beredskapslagringen av och prissättningen på brödsäd, anser den önskvärt,

att under nästa budgetår möjlighet skall beredas till nedskrivning av beredskapslagren

av brödsäd med ett totalbelopp av ungefär samma storlek. —

För nästa budgetår bör enligt nämnden medel vidare finnas tillgängliga

för att täcka förluster, som uppstår till följd av prisskillnader vid sådana

inköp och försäljningar i samband med föreningens beredskapslagring, vilka

icke är att hänföra till lageromsättning i egentlig mening. Föreningen Svensk

spannmålshandel har i sin skrivelse för regleringsåret 1955/56 räknat med

dylika förluster Ovarukostnader») till ett belopp av netto cirka 1,5 miljoner

kronor. Mot denna beräkning har nämnden för sin del icke något att

erinra.

Även för det beredskapslager av mjöl, som jordbruksnämnden numera

har övertagit från Svenska spannmålsaktiebolaget, föreslår nämnden en

nedskrivning av det bokförda värdet under nästa budgetår. Nedskrivningen

är enligt nämnden avsedd att ske till belopp motsvarande prissänkningen

på brödsäd, vilket för hela mjöllagret motsvarar i runt tal 0,3 miljoner

kronor.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen väntas en behållning,

tills vidare beräknad till sammanlagt (3,7 -j- 8,0 -f- 3,8 =) 15,5 miljoner

kronor, komma att uppstå på de medel, som har anvisats eller reserverats

för att täcka kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet. Jordbruksnämnden föreslår, att denna behållning skall

få tagas i anspråk för att bestrida sådana hos föreningen Svensk spannmålshandel

och hos nämnden uppkommande nedskrivningskostnader och förluster,

varom här är fråga. Nämnden anför, att om så får ske, medel till detta

8 /(i/iang till riksdagens protokoll 1055. t samt. Nr ISO

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

ändamål för budgetåret 1955/56 icke torde behöva anvisas inom ramen för

förslagsanslaget till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköpsoch

försäljningsverksamhet.

I anslutning till det anförda föreslår jordbruksnämnden, att förslagsanslaget

till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet

skall för nästa budgetår upptagas med ett belopp av

(12,4 -j- 1,8 -j- 0 = 14,2) i runt tal 14 miljoner kronor.

I detta sammanhang upplyser jordbruksnämnden, att utgifterna för beredskapslagring

genom föreningen Svensk spannmålshandels försorg — däribland

ränte- och administrationskostnader samt kostnader för prisskillnadsregleringar

— under samma förslagsanslag för budgetåret 1954/55 beräknas

komma att avsevärt understiga det belopp på i runt tal 12,5 miljoner kronor,

som för ändamålet beräknades i propositionen 1954: 180. Dessa utgifter

har i föreningens förenämnda skrivelse beräknats komma att stanna vid

ett belopp av omkring 8 miljoner kronor. Nämnden framhåller emellertid,

att även den här uppkommande besparingen — 4,5 miljoner kronor — sammanhänger

med tillfällig minskning av beredskapslagringen av brödsäd.

Vad beträffar investeringsanslagen till Lagring av jordbruksprodukter

m. m. samt till Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö har jordbruksnämnden icke

funnit anledning till ändring i de antaganden och beräkningar, som redovisats

i nämndens skrivelse den 24 augusti 1954. Under förstnämnda anslagsrubrik

uppskattar sålunda nämnden alltjämt det totala medelsbehovet

till sammanlagt 162,5 miljoner kronor med i huvudsak oförändrad fördelning

på utjämningslagring av smör och fläsk samt på den förut omförmälda,

av nämnden administrerade beredskapslagringen av olika varor. De för utjämningslagringen

avsedda medlen, 90 miljoner kronor, bör sålunda enligt

nämndens mening, på sätt redan har berörts i samband med framställningen

rörande prisregleringen för mjölk och mejeriprodukter samt slaktvaror,

liksom under nuvarande budgetår mot ränta få ställas till vederbörande

branschorganisationers förfogande. Ej heller i fråga om fördelningen på

olika varuposter — socker, risgryn, kaffe, fettvaror, mjöl, ärter, bönor och

linfrö — av de medel, som beräknas bli behövliga för hithörande beredskapslagring,

förutser nämnden nu någon väsentlig förändring.

Hela det för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö anvisade kapitalbeloppet, 50

miljoner kronor, beräknar jordbruksnämnden komma att bli anlitat för

dylikt ändamål även under budgetåret 1955/56. Därutöver väntar nämnden,

att liksom under innevarande budgetår rörelsemedel på omkring 40

miljoner kronor skall komma att erfordras för ändamålet. Det överskjutande

behovet bör enligt nämndens mening få tillgodoses av clearingkassan för

fettvaror, vilken, såsom framgår av vad tidigare anförts i fråga om den

fortsatta fettvaruregleringen, föreslås skola bestå jämväl under regleringsåret

1955/56. Även för de här ifrågavarande rörelsemedlen förutsätter nämnden

en förräntning i enlighet med vad som gäller för närvarande.

Av vad som nu anförts framgår, att jordbruksnämnden för nästa budgetår

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180 115

icke anser någon medelsanvisning erforderlig för nu ifrågavarande ändamål.

I detta sammanhang framhåller jordbruksnämnden vidare, att någon förändring

för nästa budgetår icke heller förutses i fråga om behovet av statliga

eller statsgaranterade rörelsemedel till föreningen Svensk spannmålshandel.

Sådana medel bör sålunda enligt nämndens mening alltjämt få stå

till sagda förenings förfogande i den omfattning och på det sätt, som angivits

i Kungl. Maj :ts beslut den 26 maj 1954 i fråga om rörlig kredit och

säkerhet för kredit åt föreningen.

Slutligen lämnar jordbruksnämnden beträffande vissa för statsverket i

samband med jordbruksregleringen uppkommande inkomster följande uppgifter.

Vid utlåning, som i det föregående omnämnts, till vederbörande branschorganisationer

av rörelsemedel från kapitalanslagen för lagring av jordbruksprodukter

och för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö beräknas under

budgetåret 1955/56 uppstå ränteinkomster på sammanlagt omkring 2,2 miljoner

kronor, att liksom för innevarande regleringsår tillföras titeln Diverse

kapitalfonder.

Bruttoinkomsten av regleringsavgifterna på importerade fettvaror respektive

utgifterna för restitutioner och regleringsbidrag i samband med fettregleringen

har i driftsbudgeten för innevarande budgetår beräknats till 79

respektive 26 miljoner kronor och för nästa budgetår till i runt tal 80 respektive

26 miljoner kronor. Nettoinkomsten utgör för de två budgetåren

53 respektive 54 miljoner kronor. Nämnden framhåller i en särskild bilaga

till sin skrivelse (jfr bilaga 6), att dessa beräkningar med hänsyn till svårigheterna

att i förväg bedöma prisutvecklingen på världsmarknaden givetvis

är mycket osäkra. Såvitt nuvarande förhållanden ger vid handen, bör

enligt nämnden nettoinkomsten för innevarande och nästkommande budgetår

höjas till 54 respektive 56 miljoner kronor.

Remissyttranden

Statens priskontrollnämnd anför i sitt yttrande, att den icke anser sig

— med hänsyn till att den kalkyl, som legat till grund för prisförhandlingarna,

beräknats i stort sett i enlighet med hittills tillämpade normer samt

till att enighet föreligger mellan jordbruksnämndens representanter och

jordbrukets förhandlingsdelegation om prissättningen för regleringsåret

1955/56 ävensom till att prisöverenskommelsen enhälligt godkänts av jordbruksnämndens

råd — nu kunna göra någon erinran mot en prissättning

i huvudsaklig överensstämmelse med överenskommelsen. Priskontrollnämnden

betonar emellertid därvid, att någon ingående bedömning av förhandlingsresultatet

eller gjorda avvägningar av prissättningen på olika produkter

icke varit möjlig på grund av den korta remisstid, som stått till buds.

Inom priskontrollnämnden har emellertid observerats, att med hänsyn till

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO

den stora del av kostnadsökningen, som lagts på mjölkpriset, barnfamiljer

synes komma att drabbas relativt sett hårdare av prisstegringen än familjer

utan barn. Priskontrollnämnden anför därefter i huvudsak följande.

Priskontrollnämnden vill framhålla, att det skulle vara synnerligen önskvärt,

att den på ett tidigare stadium än vad som under senaste år varit fallet

bereddes tillfälle att, utifrån de synpunkter priskontrollnämnden har att

företräda, säga sin mening i frågan om prissättningen av jordbrukets produkter

i producentledet, då ju dessa har en avgörande betydelse för de allmänna

levnadskostnaderna. Detta skulle kunna ske antingen genom att

priskontrollnämnden var representerad icke blott vid kalkylsakkunnigas

arbete utan även vid prisförhandlingarna med jordbrukets'' förhandlingsdelegation

eller genom att priskontrollnämnden eljest bereddes tillfälle att

avge yttrande, innan förhandlingarna avslutats.

Priskontrollnämnden meddelar till sist, att de överenskomna prishöjningarna

enligt gjorda beräkningar kommer att orsaka en höjning av konsumentprisindex

med cirka 1 enhet. Den finner sig icke kunna underlåta att

framhålla, att den finner det oroväckande, att det i nuvarande läge synts

nödvändigt att genomföra så avsevärda höjningar av prisnivån på vissa av

våra viktigaste livsmedel.

Slutligen har priskontrollnämnden meddelat att, av de i behandlingen av

detta ärende förutom ordföranden deltagande tio ledamöterna, tre ledamöter

jämte föredraganden för sin del avgivit reservation mot beslutet under

förmälan, att priskontrollnämndens yttrande enligt deras mening bort

få en annan lydelse. Vidare har en av ledamöterna, som i övrigt delar majoritetens

mening, ansett sig icke kunna instämma i det uti sista punkten i

yttrandet gjorda uttalandet.

Av det yttrande, som framlagts av reservanterna, framgår bland annat,

att dessa ansett, att priskontrollnämnden borde ha förordat en prissättning

på i huvudsak följande sätt.

Till grund för prissättningen för regleringsåret 1955/56 skall läggas de

kalkylsakkunnigas beräkningar. Nedgången i arbetsvolymen bör därvid med

hänsyn till statistiska centralbyråns undersökning närmast bedömas till

5 procent, vilken beräkning för 1955/56 ger ett underskott av 58 miljoner

kronor. Med hänsyn till den osäkerhet, som föreligger på denna punkt, bör

man emellertid icke pressa materialet utan utgå från ett underskott av i

runt tal 100 miljoner kronor. Från detta belopp skall avgå 37 miljoner kronor,

d. v. s. det belopp, som enligt förra årets prisöverenskommelse tillfördes

konsumenterna genom prissänkningar. Därefter skall hänsyn tagas till

den utgiftsökning för jordbruket med cirka 46 miljoner kronor, som blir

en följd av det nya kollektivavtalet för lantarbetarna. Jordbrukarna själva

och deras i jordbruksarbetet deltagande familjemedlemmar bör icke tillgodoräknas

större inkomstförbättring än 5 procent, motsvarande cirka 96

miljoner kronor. Det totala kompensationsbeloppet blir då 205 miljoner

kronor. Jordbruket bör tillföras detta belopp genom dels en prishöjning för

konsumtionsmjölk av 3,6 öre för liter (53,7 miljoner kronor; till höjning av

detaljhandelns marginaler beräknas ett belopp av 0,4 öre för liter), dels en

höjning av kalkylinkomsterna till följd av väntad ytterligare övergång till

kvalitetspotatis (8 miljoner kronor), dels höjning av priserna på kött och

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

fläsk med cirka 16 öre för kilogram utöver nu tillämpad medelprisnivå (132

miljoner kronor), dels ock höjning av det i kalkylen upptagna genomsnittspriset

på ägg med 15 öre för kilogram (11,3 miljoner kronor). I fråga om

konsumtionsmjölk bör hela prishöjningen träda i kraft den 1 april 1955.

Priserna på kött och fläsk bör vidare tillåtas stiga i enlighet med den träffade

prisöverenskommelsen. Mot vad i övrigt inrymmes i överenskommelsen

bör ej framställas någon invändning.

Över lantbruksstyrelsens förut omförmälda framställning angående fraktbidragen

för fodersändningar till norra Sverige har yttranden avgivits av

jordbruksnämnden den 11 maj och den 28 september 1954, Sveriges lantbruksförbund

den 22 maj 1954 och Riksförbundet Landsbygdens folk den

15 maj 1954.

Jordbruksnämnden har i sina yttranden biträtt lantbruksstyrelsens förslag

men ansett det lämpligt, att definitiv ställning till detta tages först

efter slutförandet av jordbruksförhandlingarna våren 1955 rörande de prisreglerande

åtgärderna för 1955/56.

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk fann sig

för det dåvarande icke kunna biträda lantbruksstyrelsens förslag.

Såsom framgår av jordbruksnämndens förut anförda förslag angående

regleringen av fodersäd och andra fodermedel under 1955/56 har numera

på visst sätt överenskommits i denna fråga mellan jordbruksnämnden och

nyssnämnda båda förbund.

Vad slutligen angår det av jordbruksnämnden framförda förslaget om

förbud för jordbruksnämnden att ikläda sig kostnad för viss försäkring

m. m. har yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket och

statens sakrevision.

Statskontoret tillstyrker jordbruksnämndens förslag, att ersättning till

lagerhållare för försäkringsutgifter i princip icke skall utgå. Då statsverket

står den verkliga risken för genom nämndens försorg lagrade varor

även då desamma formellt icke är statsegendom, synes det nämligen jämväl

statskontoret som om samma regler rörande försäkring bör gälla beträffande

sådana varupartier som för statsegendom. Enär den av nämnden

föreslagna ordningen icke synes kunna genomföras omedelbart utan först

successivt i samband med tecknande av nya lagringsavtal, finner statskontoret,

att nämnden övergångsvis, på av nämnden föreslaget sätt, bör erhålla

rätt att intill utgången av juni månad 1956 bekosta viss försäkring.

Riksräkenskapsverket meddelar, att ämbetsverket icke har något att erinra

mot att föreskrifter om förbud för jordbruksnämnden att ikläda sig

kostnad för viss försäkring in. m. utfärdas i enlighet med det av nämnden

framlagda förslaget.

Statens sakrevision erinrar om att den i tidigare sammanhang berört

denna fråga och anför härom följande.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 november 1953 angående försäkring i

statens verksamhet framhöll sakrevisionen bland annat angelägenheten av

att myndigheter, som har att ingå avtal för statsverkets räkning, får möj
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

lighet att lämna den garanti- eller ansvarsförbindelse, som kan befinnas

erforderlig för att undvika försäkringskostnader. I en vid skrivelsen fogad

promemoria framhölls beträffande nu berörda slag av garanti, att ett allmänt

försäkrings förbud borde kompletteras med ett medgivande för statlig

myndighet att i förekommande fall ikläda sig sådan garanti- eller ansvarsförbindelse.

Bestämmelsen borde utformas så, att garanti icke fick lämnas

i andra fall än då statsverket därigenom undgick utgift för försäkringspremie.

Vidare borde föreskrivas, att garantien skulle i möjligaste mån

begränsas och i intet fall fick utsträckas till att omfatta mera än som skulle

följa av en sedvanlig försäkring till skydd för den eller de ifrågavarande

riskerna.

Vad jordbruksnämnden föreslagit angående bemyndigande att lämna

garanti i vissa fall står enligt sakrevisionens mening i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som sålunda tidigare förordats. Sakrevisionen anser,

att det i anledning av jordbruksnämndens framställning bör föreskrivas,

att nämnden i avtal rörande lagerhållning av varor, som lagras enligt

åtagande mot statsverket men icke övergår i statsverkets ägo, skall

lämna lagerhållaren den garanti, som kan vara erforderlig för att undvika,

att statsverket belastas med kostnad för de lagrade varornas försäkring.

Undantag härifrån bör enligt sakrevisionen kunna beslutas av nämnden i

sådana fall, då avtal icke kan komma till stånd, utan att försäkring tecknas.

Vad nämnden vidare föreslagit beträffande bemyndigande att vid vissa

fall av samlagring medge försäkring av staten tillhörig egendom, föranleder

icke någon erinran från sakrevisionens sida.

Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan

Kungl. Maj :t har, såsom förut nämnts, den 25 mars 1955 meddelat beslut

rörande grunderna för prissättningen på jordbruksprodukter under

regleringsåret den 1 september 1955 — den 31 augusti 1956. Därvid har

Kungl. Maj:t godtagit den överenskommelse, som ingåtts mellan statens

jordbruksnämnd, å ena, och den av jordbrukets riksorganisationer utsedda

förhandlingsdelegationen, å andra sidan.

Beslutet innebär alltså, bland annat, att med de förbehåll, som framgår

av prisöverenskommelsen, inlösenpriser per den 1 april 1956 fastställts för

sådan brödsäd av 1955 års skörd, som kan avsättas för human konsumtion

inom landet, till för vete 42 kronor och för råg 37 kronor per deciton, vartill

kommer förmalningsavgift om 5 kronor per deciton att användas till

täckande av förluster i föreningen Svensk spannmålshandels prisreglerande

verksamhet i fråga om brödsäd och produkter därav. Grundpriserna för

oljeväxtfrö med 18 procent vattenhalt och 96 procent renhet vid leverans

från odlare för avsättning inom landet har vidare, med de förbehåll som

framgår av överenskommelsen, fastställts till för vårraps 76 öre, för vårrybs

73 öre och för vitsenap 60 öre per kilogram, varvid förutsatts, att

odlarna skall erhålla ett pris av för vårraps 67 öre, för vårrybs 65 öre

och för vitsenap 54 öre per kilogram utan rätt till efterbetalning. För lin
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

frö har fastställts ett garantipris vid leverans från odlare av 67 öre per

kilogram. Riktpriserna för spånadsväxter ändras icke och har alltså angivits

till 25 öre per kilogram för linhalm och 13 öre per kilogram för hamphalm.

Beträffande fabrikspotatisregleringen innebär beslutet, att det för innevarande

år fastställda priset på fabrikspotatis oförändrat skall ligga till

grund för prissättningen på potatismjöl och potatissprit under det kommande

året, varvid av priset 3 öre per hektoliter och stärkelseprocent skall

avsättas till en särskild clearingkassa. I fråga om mjölkregleringen har lämnats

utan erinran en höjning utav priset på konsumtionsmjölk med 5 öre

per liter från och med den 1 april 1955 samt med ytterligare 3 öre per liter

från och med den 1 september 1955, varav 4,5 respektive 2,7 öre per liter

skall beräknas för jordbruket och 0,5 respektive 0,3 öre per liter för detaljhandeln

till förbättring av distributionsmarginalerna. Vidare får priserna

från mejeri för tunn och tjock grädde höjas med respektive 10 och

20 öre per liter samt mejeripriset på ost med i genomsnitt 10 öre per kilogram.

I fråga om kött och fläsk har jordbruksnämnden bemyndigats handha

prisregleringen från och med den 1 april 1955 i enlighet med de av

nämnden angivna riktlinjerna. Prissättningen på ägg skall liksom hittills

vara i det närmaste fri.

Till övriga i jordbruksnämndens skrivelse berörda frågor angående prissättningen

och därmed sammanhängande förhållanden har Kungl. Maj:t

förklarat Sig vilja senare taga ställning.

Framställning av Föreningen Sveriges spisbrödsfabrikanter och Svenska

bygdekvarnars riksförbund rörande prisfallsersättning för brödsäd åt vissa

kvarnar och spisbrödsfabriker med kvarn

1954 års riksdagsbeslut i fråga om brödsädsregleringen innebar, bland

annat, att någon ersättning till kvarnarna icke skulle utgå för den förlust,

som kunde åsamkas dessa på grund av att en lägre genomsnittlig prisnivå

skulle komma att tillämpas under regleringsåret 1954/55 än under regleringsåret

1953/54. Kvarnarna hade emellertid haft möjlighet att skydda sig

för prisfallsförluster, i det att skyldighet förelåg för Svenska spannmålsaktiebolaget

att efter liembud i enlighet med särskilda individuella avtal

inköpa handelns och industriens lager av brödsäd per den 1 juni 1954.

I en den 13 augusti 1954 dagtecknad skrift har Föreningen Sveriges

spisbrödsfabrikanter och Svenska bygdekvarnars riksförbund anfört besvär

över beslut av statens jordbruksnämnd och Svenska spannmålsaktiebolaget,

varigenom en framställning om prisfallsersättning för övergångslager

per den 31 juli 1954 av brödsäd lämnats utan bifall. Till stöd för sina besvär

har klagandena anfört bland annat följande.

Jordbruksnämnden har enligt vår mening grundat sitt avslag på en endast

formellt riktig grund. Enligt 5 § i det avtal, som spannmålsbolaget

varje år träffar med kvarnar och spannmålshandlare gällande det aktuella

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

skördeåret äger kvarnen påfordra, att spannmålsbolaget skall den 1 juni

mlgalländ6 garantipris med visst tillägg inköpa den brödsäd, som kvarnen

frbJuder’ darest densamma gör hembud under maj månad. Sådant avtal bär

trattats med spannmålsbolaget under de senaste fyra åren men såväl spisbrodsfabrikanterna

som många bygdekvarnar har underlåtit att med formell

tl,,a,111PninS av avtalet göra föreskrivet hembud. Anledningen härtill är den,

att företagarna i fråga, vilka bedriver en rörelse av typisk småindustrikaraktar,

icke ager någon större insikt i konsten att tyda avtalsformuleringar

och darfor misstolkat den aktuella bestämmelsen. Man har utgått ifrån de

narmast till hands liggande förhållandena, nämligen de egna, och konstaterat

att det enda som i det egna fallet har haft och har aktualitet är önskemålet

att erhalla prisfallsersättning för det vid skördeårets slut återstående

lagret, därest spannmålsprisnivån sjunker vid övergången till det nya skördeåret.

Däremot har spisbrödsfabrikanten eller bygdekvarnen icke haft intresse

av nagon försäljning till avsalu av sitt spannmålslager, då även det

gamla spannmålslagret av naturliga skäl skall förbrukas i den egna driften

Detta galler i motsats till spannmålshandlarna, vilka icke har någon an\

andning för den gamla skörden utan önskar få sina lager tomma för att

kunna taga emot den nya skörden från odlarna. Då 5 § i det ifrågavarande

avtalet icke ens nämner ordet prisfallsersättning utan endast talar om försa

bar man fran de småföretagares sida, dessa besvär gäller, ansett

att 5 8 endast galit spannmålshandlare och icke kvarnar och spisbrödsfabriker

vilka förbrukar den gamla spannmålen i sin fortsatta rörelse. Ett mycket

kraftigt stod för riktigheten av denna tolkning har de berörda företagen

aven fatt av myndigheternas eget handlande, därigenom att prisfallsersättning

utbetalats under de tidigare år ifrågavarande avtal gällt, utan att någon

som he.st erinran gjorts mot att hembud underlåtits. Genom att sådan erinran

underlåtits, har vederbörande myndighet medverkat till och även sanktioneiat

det förhållandet, att 5 § i avtalet satts ur kraft. Klagandena finner

det högst anmärkningsvart, att nämnden nu plötsligt utan varning tillämpai

denna bestämmelse och därigenom orsakar de i god tro varande företagarna

dryga förluster. Till dessa formella argument som stöd för besvären

kommer en omständighet av moraliskt slag. Vid de tidigare tillfällen, då

prisstegringar agt rum, har samtliga kvarnar och spisbrödsfabrikanter obönnorligen

krävts pa prisstegringsersättning för vid skördeårets slut inneliggande

lager, och det kan icke anses vara moraliskt riktigt, att staten i det

motsatta laget, då prisfall ägt rum, tillskyndar småföretagare ekonomiska

torluster och därigenom ytterligare försämrar deras på grund av den hårda

konkurrensen från storföretagens sida hårt pressade läge.

Jordbruksnämnden har den 5 oktober 1954 efter hörande av spannmålsbolaget

yttrat sig över besvären. Nämnden har därvid med stöd av riksdagens

beslut våren 1954 såvitt angår frågan om brödsädsregleringen anfört,

att ett utbetalande av den utav klagandena begärda ersättningen skulle strida

mot sagda beslut, och har därför avstyrkt bifall till besvären. I fråga

om de olika utav klagandena till stöd för besvären framförda skälen har

nämnden anfört bland annat följande.

Med anledning av vad klagandena anfört angående tolkningen av 5 8 i

det mellan spannmålsbolaget och kvarnarna träffade avtalet får nämnden

till en början framhålla, att ifrågavarande paragraf enligt sina ordalag endast

omnämner kvarnarna. Spannmålshandlarna omnämnes över huvud

taget icke. Att genom någon tolkning av avtalet komma till slutsatsen att

detta galler handlandena synes helt uteslutet. Viktigare än denna omstän
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

121

dighet av emellertid det förhållandet, att den »prisfallsersättning», som i enlighet

med vad klagandena anfört under tidigare år utbetalats oavsett hembud,

icke ägt något samband med ifrågavarande avtalsparagraf. Förhållandet

är följande. Sedan systemet med avtal mellan bolaget och handeln respektive

kvarnindustrien infördes (regleringsåret 1950/51) har frågan om

ersättning för prisfall förut varit aktuell endast vid ett tillfälle, nämligen

vid övergången från regleringsåret 1952/53 till regleringsåret 1953/54. Vid

detta tillfälle lämnades med riksdagens medgivande en särskild ersättning

till kvarnarna för övergångslager av gammal skörd per den 31 juli 1953,

motsvarande skillnaden sagda dag mellan värdet av gammal och ny skörd.

Ersättningen, i nämndens bestämmelser kallad prisfallsersättning, avsåg sålunda

icke endast sänkningen av den genomsnittliga prisnivån för brödsäd

utan även ersättning för den säsongmässiga prisstegringen under det tilländalupna

regleringsåret. Med hänsyn till den i anslutning till riksdagsbeslutet

väntade bestämmelsen om prisfallsersättning utsträckte bolaget med

nämndens bemyndigande hembudstiden till den 1 augusti 1953. Den här

ifrågavarande prisfallsersättningen lämnades, oavsett huruvida kvarn hade

träffat avtal med bolaget eller icke och sålunda oberoende av huruvida hembudsrätt

förelåg.

Vad beträffar förhållandena vid övergången från regleringsåret 1953/54

till 1954/55 har riksdagen beslutat, att någon sådan prisfallsersättning, som

avsetts med föregående års bestämmelser, icke skulle lämnas. Avtalsslutande

kvarnar hade emellertid rätt att före utgången av maj månad 1954 till

bolaget liembjuda sina lager. För de företag, som hembjudit brödsäd, har

bolaget, i stället för att direkt övertaga den hembjudna varan och efter den

1 augusti 1954 återförsälja densamma till förenämnda pris, erbjudit hembudsgivarna

att helt eller delvis återtaga hembjuden vara, som sistnämnda

dag kvarlegat i lager, varvid i samband med återtagandet utbetalats ett

visst belopp — för vete 4 kronor 45 öre och för råg 7 kronor 95 öre per deciton

inklusive ersättning med 2 kronor per deciton för förhöjd förmalningsavgift

— som motsvarar den förlust, bolaget skulle ha åsamkats, om hembudet

fullgjorts och varan därefter sålts med tillägg av 3 kronor 90 öre

per deciton, motsvarande den successiva prisstegringen under året. Även om

bolaget i sina meddelanden till kvarnarna kallat det belopp, som sålunda

skulle utbetalas till kvarnarna för »prisfallsersättning», har emellertid därmed

icke menats den form av prisfallsersättning, som avsetts i riksdagsbeslutet.

Kvarnar, som önskat återreglera hembjuden brödsäd, har härigenom

kommit i samma läge som de kvarnar, vilka verkställt köp från bolagets

egna lager. Vid dessa försäljningar har nämligen gällt, att ett överpris motsvarande

den säsongmässiga prisstegringen under föregående år för gammal

skörd skolat uttagas.

Man måste enligt nämndens uppfattning noga skilja mellan hembudsförfarandet

och de särskilda bestämmelser om prisfallsersättning, som gällde

vid övergången till regleringsåret 1953/54. Hembudsrätten är grundad på

ett civilrättsligt avtal mellan å ena sidan bolaget samt å andra sidan kvarnar

och spannmålshandlare, varigenom kvarnarna och handeln åtagit sig

vissa förpliktelser och i gengäld erhållit rätt till hembud. Prisfallsersättningcn

grundades däremot på en av nämnden utfärdad bestämmelse i anslutning

till riksdagens beslut om prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område. Såsom tidigare nämnts medgav bolaget sommaren 1953 eu utsträckning

av hembudstiden med anledning av del väntade beslutet om generell

prisfallsersättning för kvarnarna. Härom blev kvarnarna i särskild

ordning underrättade före den ordinarie hembudstidens utgång. Då något

liknande meddelande icke lämnats före hembudsdagen 1954. måste därav

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

följa, att de kvarnar, som önskade gardera sig mot prisfallsförlust, hade att

verkställa hembud i enlighet med avtalets bestämmelser. Genom cirkulär

från bolaget den 3 maj 1954 erhöll kvarnarna en påminnelse om hembudsförfarandet

och genom cirkulärmeddelande den 13 maj 1954 lämnades orientering

om möjligheten att återreglera verkställda hembud.

I skrift den 28 oktober 1954 har klagandena inkommit med påminnelser

i ärendet och därvid framhållit, bland annat, att jordbruksnämnden enligt

deras mening genom felaktiga och bristfälliga upplysningar åstadkommit

dels att ett antal mindre kvarnföretag, som icke tecknat frivilligt avtal

med spannmålsbolaget, genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen tillfogats

ekonomisk skada utan att ha ägt ens formella möjligheter att värja sig

däremot, dels att ett stort antal kvarnföretag, som träffat sådant avtal, på

goda grunder underlåtit att verkställa hembud och därigenom hotas av ekonomiska

förluster. Klagandena har därför anhållit, att åtgärder omgående

måtte vidtagas för att undanröja verkningarna av de för de berörda kvarnföretagen

olyckliga beslut, som kommit att träffas, och att full kompensation

utbetalas till dem. Därest sådan utbetalning av formella skäl icke utan

vidare kan verkställas, har klagandena anhållit, att Kungl. Maj:t med hänsyn

till omständigheterna i målet av nåd måtte tillerkänna de ifrågavarande

kvarnarna den begärda kompensationen.

Efter remiss har jordbruksnämnden, efter hörande av spannmålsbolaget,

avgivit förnyat yttrande den 30 november 1954. Nämnden, som däri ytterligare

utvecklat sina tidigare skäl för avslag å klagandenas besvär, har även

papekat, bland annat, att det i fråga om de företag, som enligt klagandena

borde vara berättigade till prisfallsersättning, rör sig om två principiellt något

olika typfall.

Det ena fallet innefattar de företag — omkring 100 kvarnar — som icke

tecknat avtal med spannmålsbolaget och sålunda ej heller haft möjlighet

att till bolaget hembjuda eventuella överskottskvantiteter. Det är möjligt,

att dessa företag underlåtit att teckna avtal på grund av att de räknat

med att prisfallsersättning vid övergången till regleringsåret 1954/55 skulle

lämnas på samma sätt, som gjorts närmast föregående år. Beslutet att ersättning

ej skulle lämnas kom först vid vårriksdagen 1954, då det redan

var för sent för dessa företag att träffa avtal. Detta skulle kunna utgöra ett

skälighetsmotiv för att lämna dessa företag prisfallsersättning. Å andra sidan

bör då erinras om att dessa företag tydligen icke velat lämna sin direkta

medverkan till att gentemot jordbruket skydda den avsedda lägsta prisnivån.

En sådan medverkan krävdes nämligen för att hembud skulle få göras.

I det andra fallet rör det sig om 59 företag, som tecknat avtal men som ej

använt sig av sin hembudsrätt. Dessa företag hade möjlighet att skydda sig

från prisfallsförluster genom hembudsförfarandet och borde rimligen ha

insett detta, så mycket mer som de i god tid före hembudstillfället genom

cirkulär från bolaget den 13 maj 1954 fått kännedom om möjligheten att återköpa

hembjudna myckenheter, i den mån de så önskade.

Nämnden har vidare upplyst, att om systemet med prisfallsersättning

hade tillämpats även år 1954, skulle de företag, som icke hembjudit sina

lager till bolaget ha erhållit omkring 120 000 kronor i ersättning.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Sedermera har klagandena i anledning av nämndens sistnämnda yttrande

inkommit med ytterligare påminnelser, därvid de, bland annat, upprepat

sin i de först avgivna påminnelserna framförda anhållan.

Statskontoret har i yttrande över besvären den 19 februari 1955 anfört,

att de omständigheter, som klagandena anfört till stöd för yrkandet om prisfallsersättning

till angivna företag, enligt ämbetsverkets mening icke utgör

tillräckliga skäl för framställning till riksdagen. Statskontoret finner sig

alltså böra föreslå, att framställningen icke skall föranleda någon Kungl.

Majt:s vidare åtgärd.

Departementschefen

Allmänna synpunkter

Utvecklingen under 1954 har varit gynnsam för stora delar av vårt näringsliv.

Goda konjunkturer utomlands har betytt förbättrade avsättningsförhållanden

för våra exportvaror. Produktionen inom bland annat skogsoch

verkstadsindustrien har utvidgats, och vår utrikeshandel har kunnat

öka starkt. Samtidigt har emellertid en del konsumtionsvaruindustrier haft

att under året kämpa med vissa avsättningssvårigheter. Vidare har utvecklingen

inom jordbruket varit mindre gynnsam. Tidigare gjorda prognoser

beträffande denna näringsgren har visat sig A''ara alltför optimistiska,

bland annat beroende på omfattande skador på 1954 års skörd. Enligt den

i februari i år upprättade kalkylen över jordbrukets inkomster och kostnader

väntas jordbrukets produktionsvolym 1954/55 bli ungefär 6 procent

lägre än vad man antog i den kalkyl, som våren 1954 utgjorde utgångspunkten

för prissättningen. Samtidigt har jordbrukets kostnader blivit

högre än vad man tidigare räknat med. Bortser man från arbetskostnaderna,

redovisar den senaste kalkylen för övriga kostnadsposter en stegring

med ungefär 180 miljoner kronor eller 10 procent i förhållande till vårkalkylen

1954. Medan stora befolkningsgrupper utanför jordbruket har

kunnat förbättra sin inkomststandard, har sålunda jordbrukarnas inkomster

beskurits till följd av minskad produktion och stigande kostnader.

Frågan om jordbruksbefolkningens inkomstläge i förhållande till inkomstläget

för andra jämförliga befolkningsgrupper har nyligen behandlats

i jordbruksprisutredningens betänkande. Jag skall här ej närmare

beröra spörsmålet, huruvida den åsyftade inkomstutjämningen har kunnat

åstadkommas under de gångna åren. Utredningens beräkningar har nu behandlats

av remissinstanserna, och jag har för avsikt att i annat sammanhang

närmare gå in på denna fråga. Emellertid är det tydligt att, oavsett

om inkomstutjämning har ägt rum eller ej, jordbruksbefolkningens inkomstläge

har avsevärt förbättrats sedan förkrigstiden. Jag har dock ej för

avsikt att här gå in på den av jordbruksnämnden berörda frågan om de vägar,

på vilka förbättringen kunnat uppnås.

opaginerad Kontrollera mot PDF

124 ''

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

De senaste årens prisnedgång på den internationella marknaden har medfört,

att producentpriserna i Sverige numera är icke obetydligt högre än de

prisei, som tillämpas vid internationell handel. Såsom jag påpekat i propositionen

1954: 180 innebär detta ej, att våra producentpriser är högre än i

flertalet andra länder. En jämförelse mellan våra och utlandets producentpriser

visar i stället, att den inhemska prisnivån i åtskilliga fall är lägre

an utlandets och att den i Västeuropa genomgående underskrides endast i de

utpräglade exportländerna Danmark och Nederländerna. Det är nämligen

kännetecknande för den internationella livsmedelsmarknaden, att exportoch

importpriserna väsentligt understiger inlandspriserna. Detta var på

grund av den allmänt utbredda protektionisinen förhållandet redan under

1930-talet. Under 1940-talets bristår var visserligen motsatsen fallet, men

man var även då hela tiden medveten om att en återhämtning av jordbruksproduktionen

så småningom skulle leda till en återgång till tidigare förhållanden.

Det stod följaktligen klart, att ett icke oväsentligt prisstöd skulle

krävas för att bereda jordbrukets folk skäliga inkomster.

Prisnedgången på den internationella marknaden har under senare år

varit mycket kraftig. En av nämnden anförd indexserie antyder, att exporloch

importpriserna på jordbruksprodukter från 1951/52 till 1954/55 har

reducerats med omkring 14 procent. Under 1952/53 sjönk nämnda priser

med 5 procent i förhallande till närmast föregående år, medan prisnedgangen

mellan aien 1952/53 och 1953/54 var något starkare. Under 1954/55

beräknas en ytterligare prisnedgång med närmare 4 procent. Priserna ligger

nu i det närmaste i nivå med priserna före Koreakrigets utbrott.

Den internationella prisutvecklingen för jordbruksprodukter har på många

håll ingett stark oro. Det förhåller sig nämligen så, att den internationella

handeln med vissa jordbruksprodukter är så pass begränsad, att man såvitt

angår dessa varor icke med fog kan tala om en världsmarknad eller om

världsmarknadspriser. Detta förhållande gäller framför allt i fråga om animalieprodukterna.

För dylika produkter kan även relativt begränsade förskjutningai

i utbudet eller efterfrågan utmynna i starka prissvängningar.

Vidare har man på senare år i skilda sammanhang observerat de risker,

som den begränsade och av vittgående nationella skyddsåtgärder präglade

internationella jordbruksmarknaden är utsatt för. Den allmänt härskande

protektionismen medverkar uppenbarligen till ökade överskott dels genom

höjning av produktionen, dels genom en begränsning av konsumtionen.

Genom att söka få till stånd en friare internationell handel med jordbruksvaror

och därmed en bättre internationell arbetsfördelning på detta område,

har man velat begränsa dessa risker. Jag vill här främst hänvisa till det

arbete, som bedrives inom ramen för Organisationen för europeiskt ekonomiskt

samarbete (OEEC) och det internationella tull- och handelsavtalet

(GATT). De nyligen förda diskussionerna i samband med en eventuell revision

av GATT har emellertid visat, att flertalet länder med hänsyn till

sin interna jordbrukspolitik icke är villiga att minska det nu utgående

gränsskyddet för jordbruksprodukter. Å andra sidan torde man icke be
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts proposition nr t80

höva räkna med någon utvidgning av detsamma. Någon genomgripande

ändring på den internationella handelns område synes sålunda knappast

vara att påräkna under den närmaste framtiden.

Nämnden framhåller, att man ej bör bortse från vissa moment, som tyder

på att priserna på den internationella marknaden på längre sikt kan

utsättas för ett icke obetydligt tryck. Det är också tydligt, att åtskilligt kan

synas tala för att prisnedgången på den internationella marknaden kan komma

att fortsätta. Emellertid torde riskerna för ett kraftigt och genomgripande

prisfall för närvarande icke vara överhängande. Jag vill instämma

i vad nämnden anfört i fråga om de amerikanska överskottslagren av jordbruksprodukter.

Ingenting tyder på att de försäkringar, som givits om en

försiktig avveckling av dessa överskott, icke skulle vara allvarligt menade.

Det är dock å andra sidan klart, att avvecklingen av de stora lagerkvantiteterna

i viss mån måste påverka den internationella prisutvecklingen.

Man måste vidare vara beredd på att produktionen i en del västeuropeiska

länder kan komma att stiga starkt under de kommande åren. Vi har i vårt

land sett hur ett bättre utnyttjande av resurserna och en allmän effektivisering

kan leda till en kraftigt ökad produktivitet. I många av de länder,

som det här är fråga om, är de naturliga produktionsförutsättningarna

ingalunda sämre än hos oss, samtidigt som jordbruket bedrives i betydligt

ålderdomligare former än i Sverige exempelvis på 1930-talet. De slumrande

produktionsresurserna i sådana länder är mycket betydande. Åtskilliga tecken

tyder på att i många västeuropeiska länder en effektivisering är på

väg, vilken kan få en betydande produktionsstegring till följd. I vilken

utsträckning den ökade produktionen kan absorberas av ökad förbrukning

är självfallet svårt att bedöma.

Jag har förut anfört, att riskerna för ett kraftigt och genomgripande prisfall

på den internationella marknaden för närvarande icke synes överhängande.

Detta innebär ej, att priserna icke ytterligare kan komma att pressas

nedåt under trycket av en stigande överskottsproduktion. Emellertid medför

det målmedvetna jordbruksstödet i olika länder, att man allmänt kommer

att göra sitt yttersta för att undvika sådana prisfall, som förekom, när

överskottsprodukterna i början av 1930-talet kastades ut på den internationella

marknaden. Det nu sagda gäller givetvis under förutsättning att

överproduktionen icke blir så stor att länder, som är finansiellt sämre ställda

än Amerikas Förenta stater, helt kommer att sakna möjlighet att bemästra

situationen. Med hänsyn till att mindre gårdar i hög grad dominerar

det europeiska jordbruket och att dessa främst är inriktade på animalieproduktion,

synes riskerna för en överskottskris vara störst på animalieområdet.

Som förut nämnts, har jordbruksprisutredningen nyligen slutfört sitt uppdrag

i fråga om en översyn av formerna för prissättningen på jordbruksprodukter.

De i utredningens betänkande framlagda förslagen har nu behandlats

av remissinstanserna, och jag har för avsikt att snart i annat sam
-

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

manhang få anmäla frågan om de ändringar av prissättningssystemet, som

den verkställda översynen kan komma att föranleda. I avvaktan härpå torde

prissättningen för produktionsåret 1955/56 böra ske i hittillsvarande former.

Liksom tidigare har även i år upprättats en prognoskalkyl rörande jordbrukets

inkomster och kostnader under det kommande regleringsåret. Kalkylen

har som vanligt utarbetats av kalkylsakkunniga och godkänts av

jordbruksnämndens råd.

Beräkningen av arbetskostnaderna i jordbrukskalkylen har, såsom jag

påpekat bland annat i propositionen 1952: 176, varit förknippad med särskilda

svårigheter. I ar har kalkylsakkunniga ansett sig icke kunna taga

ställning till frågan, vilken nedgång i arbetsvolymen man bör räkna med i

kalkylen. Då betydande skillnader föreligger mellan den nedgång, som

olika statistiska material utvisar, har de sakkunniga i stället redovisat olika

alternativ i fråga om arbetsvolymen. Räknar man, liksom fallet har varit

under de senaste åren, med en årlig minskning av arbetsvolymen med 3

procent, blir underskottet i kalkylen ej mindre än 284 miljoner kronor. Därvid

har för hela jordbrukets arbetskraft räknats med en lön enligt det vid

tiden för beräkningen gällande kollektivavtalet för lantarbetare. Den i mars

i år beslutade lönehöjningen har sålunda icke beaktats. Vid antagande av en

nedgång i arbetsvolymen med 4 procent blir det på motsvarande sätt beräknade

underskottet 169 miljoner kronor, medan antagandet av en nedgång

med 5 procent ger ett underskott på endast 58 miljoner kronor. Tillgodoräknar

man i kalkylen hela jordbrukets arbetskraft den senaste höjningen

av lantarbetarlönen, stiger de sålunda beräknade underskotten med

i runt tal 250 miljoner kronor.

Den uppgjorda kalkylen har tjänat till ledning för prissättningen på jordbrukets

produkter under regleringsåret 1955/56 enligt en mellan nämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation den 16 mars 1955 ingången överenskommelse.

Hänsyn har därvid även tagits till den höjning av jordbrukets

kostnader, som var att emotse, sedan förhandlingarna om nya kollektivavtal

för lantarbetare och andra arbetargrupper avslutats. Överenskommelsen

har den 25 mars 1955 godkänts av Kungl. Maj:t. Den innebär bland

annat, att jordbruket skall tillföras en inkomstökning i form av prishöjningar

till ett belopp av i runt tal 290 miljoner kronor. De förhållandevis

största prishöjningarna gäller kött och fläsk samt konsumtionsmjölk. Beträffande

brödsäd har överenskommits om en mindre prissänkning än vad

som preliminärt beslutades sommaren 1954. Eftersom det nya kollektivavtalet

för lantarbetarna skall tillämpas redan från och med den 1 januari

1955, skall jordbruket i enlighet med föregående års prisöverenskommelse

erhålla viss kompensation härför dels genom en höjning av priset på konsumtionsmjölk

redan från och med den 1 april 1955, dels genom att för

kött och fläsk en högre prisnivå än den, som förutsatts i överenskommelsen,

skall tillämpas redan under innevarande år. För den sänkning av sockerbetspriset,

som överenskommits vid nyligen avslutade förhandlingar med

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

betodlarna, äger jordbruket enligt överenskommelsen påkalla en justering

för att täcka det därav föranledda inkomstbortfallet i kalkylen. Vid stigande

världsmarknadspriser har vissa justeringsmöjligheter i fråga om inlösenpriserna

för vete och råg samt grundpriserna för oljeväxtfröer förutsatts i

överenskommelsen. Vidare innebär överenskommelsen bland annat, att den

s. k. 4-procentregeln skall tillämpas även under det kommande regleringsåret.

Omräkning av kalkylen skall, såvitt sådan begäres av nämnden eller

förhandlingsdelegationen, ske under november 1955 på grundval av skörderapporterna

den 15 oktober och icke såsom föregående år under augusti på

grundval av skörderapporterna den 15 juli.

De i överenskommelsen beslutade prishöjningarna beräknas medföra en

stegring av socialstyrelsens levnadskostnadsindex med 0,9 procent. Mot bakgrunden

av de vid årets avtalsrörelse beslutade lönehöjningarna är sålunda

prishöjningen på jordbruksprodukter ur konsumenternas synpunkt relativt

begränsad. Som bland annat framgår av vissa av nämnden anförda beräkningar,

torde prishöjningarna, eftersom de främst hänför sig till animalieprodukterna,

medföra en starkare inkomstförbättring för det mindre än för

det större jordbruket. Såväl i fråga om fördelningen av prishöjningarna

som i övriga hänseenden synes prisöverenskommelsen utgöra en godtagbar

lösning av de föreliggande frågorna och torde därför böra godkännas.

Den för det kommande regleringsåret träffade prisöverenskommelsen bör,

i enlighet med vad som tidigare gällt, icke utgöra hinder för nämnden att

vidtaga av försörjningsläget eller marknadsförhållandena påkallade justeringar

av priserna. Liksom tidigare bör dock dylika justeringar om möjligt

avvägas så, att relationen mellan inkomst- och kostnadssumman i kalkylen

icke påverkas. Därvid bör också eftersträvas, att justeringarna medför

minsta möjliga inkomstförskjutning mellan olika grupper av jordbrukare.

Innan beslut fattas om dylika justeringar, bör överläggningar på lämpligt

sätt äga rum med jordbrukets organisationer. Enligt en protokollsanteckning

till prisöverenskommelsen skall nämnden även upptaga förhandlingar med

förhandlingsdelegationen, om fråga uppkommer om ändring av nuvarande

regler för fastställande av regleringsavgiften på fettråvaror.

Jag vill vidare erinra om att förhandlingsdelegationen liksom för innevarande

år gjort förbehåll om att oavsett 4-procentregeln få upptaga förhandlingar

med nämnden om kompensation till följd av löneökningar på

grund av nya kollektivavtal för lantarbetare eller andra arbetargrupper.

I anslutning till vad som gällt under senare år torde Kungl. Maj:t även

nästa år böra äga befogenhet att inom den anslagsram, som kan komma att

anvisas, handha jordbruksregleringen enligt här angivna riktlinjer och vidtaga

av omständigheterna påkallade ändringar i densamma. Skulle det befinnas

erforderligt att taga i anspråk statsmedel utöver vad som redan

ställts till förfogande, bör frågan självfallet underställas riksdagen. Kungl.

Maj :ts nämnda befogenhet torde böra gälla hela det kommande regleringsåret.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande

spörsmålen torde jag få övergå till att behandla de grunder, som för nästa

regleringsår synes böra tillämpas beträffande jordbruksregleringen.

Brödsädsregleringen

Vid 1953 års riksdag beslöts, att garantipriserna på brödsäd i sin dåvarande

obegränsade omfattning skulle slopas från och med 1954 års

skörd. I enlighet därmed godkändes vidare principen, att jordbrukarna

själva skulle bära ansvaret för en eventuell överskottsproduktion av brödsäd.

Med anledning härav utarbetade en av jordbruksnämnden tillsatt kommitté

ett förslag till regleringssystem, vilket i huvudsak godtogs av 1954

års riksdag.

Det nya regleringssystemet för brödsäd innebär i princip, att de

av staten fastställda garantipriserna för vete och råg icke som tidigare

skall gälla för hela avsalukvantiteten utan endast för så stor del därav,

som kan avsättas för human konsumtion inom landet. Ansvaret för avsättningen

av överskottsproduktionen skall åvila den av berörda näringsorganisationer

bildade föreningen Svensk spannmålshandel, vars verksamhet

i denna del bekostas av de utav jordbruksnämnden upptagna förmalningsavgifterna.

Föreningens regleringsverksamhet, såvitt den avser den

inhemska marknaden, är grundad på ett inlösenförfarande, som innebär,

att såväl odlare som spannmålshandlare och kvarnar har rätt att, oavsett

i det följande nämnda avtal, för inlösen den 1 april till föreningjen hembjuda

då kvarvarande brödsäd till fastställda priser. Inlösenpriserna avser

leverans till vissa prisorter, nämligen Gävle, Stockholm, Norrköping,

Kalmar, Karlshamn, Ähus, Ystad, Trelleborg, Malmö, Landskrona, Hälsingborg,

Halmstad, Falkenberg och Göteborg. I prisorten Norrköping innefattas

även den närbelägna kvarnplatsen Djurön. I fråga om vete har

föreningen utfäst sig att tillämpa prisortspris vid leverans även till Kristianstad.

För leverans av brödsäd till Visby betalas prisortspris med avdragav

50 öre per deciton. Därjämte har för innevarande regleringsår genom

avtal mellan föreningen, å ena, samt handels- och industriföretagen, å

andra sidan, överenskommits att företagen skall upprätthålla vissa lägsta

priser till producent fram till inlösendagen. I gengäld har föreningen gentemot

avtalsslutande handels- och industriföretag förbundit sig att vid inlösen

den 1 april 1955 erlägga ett pris, som med 50 öre per deciton överstiger

fastställt inlösenpris.

Utrikeshandeln med brödsäd är med ensamrätt förbehållen föreningen

och dess medlemmar. I rådande marknadsläge, då priserna utomlands understiger

de inhemska, utbetalar föreningen exportbidrag vid utförsel av

brödsäd och vissa produkter därav med belopp, som svarar mot skillnaden

mellan de båda prisnivåerna. Vid import av brödsäd skall införselavgift

upptagas av nämnden. Inflytande införselavgifter skall tillföras för
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180 129

cningen för att användas i dennas prisreglerande verksamhet i fråga om

brödsäd.

I överensstämmelse med av 1954 års riksdag fattade beslut har Kungl.

Maj :t efter förslag av nämnden godkänt vissa allmänna direktiv

för föreningen Svensk spannmålshandel. I skrivelse till

nämnden har föreningen upplyst, att det nya regleringssystemet enligt hittills

vunna erfarenheter i stort sett fungerat väl och att enligt föreningens mening

någon ändring av principerna för regleringen för närvarande icke är

erforderlig eller önskvärd. Vissa ändringar i nu gällande kvalitetsbestänrmelser

och prisregleringsskalor synes dock vara motiverade. Frågan härom

är under utredning, och förslag till eventuella ändringar torde kunna

framläggas i god tid, innan 1955 års skörd saluföres. Vad föreningen i denna

del anfört, har icke föranlett någon erinran från nämndens sida. Nämnden

har vidare förutsatt, att de allmänna direktiven till föreningen skall

kunna bibehållas i stort sett oförändrade under nästa regleringsår. Vad

sålunda anförts, föranleder ingen erinran från min sida.

I sin omförmälda skrivelse har föreningen även berört handelns och

kvarnindustriens svårigheter att till följd av gällande kreditrestriktioner finansiera

de numera i stort sett till några få månader på hösten koncentrerade

spannmålsinköpen. Föreningen har därför med tillstyrkan från nämnden

anhållit om bemyndigande att liksom tidigare Svenska spannmålsaktieboiaget

— om så skulle visa sig erforderligt — med anlitande av den till

föreningens förfogande ställda rörliga krediten i riksgäldskontoret i viss

omfattning finansiera omhändertagandet av 1955 års brödsädsskörd. Därest

riksdagen icke har något att erinra mot föreningens anhållan, torde

Kungl. Maj :t böra få lämna föreningen det begärda bemyndigandet. Jag

förutsätter därvid, att de av 1954 års riksdag godtagna bestämmelserna för

tillhandahållande av dylik kredit iakttages och att formerna i övrigt för

finansieringen fastställes efter överläggningar med nämnden och riksgäldskontoret.

Såsom förut nämnts, har Kungl. Maj:t den 25 mars 1955 med visst i det

följande angivet förbehåll fastställt såsom riktpriser för brödsäd av

1955 års skörd, såvitt avser kvantiteter som kan avsättas för human konsumtion

inom landet, för vete 42 kronor per deciton och för råg 37 kronor

per deciton vid inlösen den 1 april 1956, vartill kommer förmalningsavgift

av 5 kronor per deciton att användas för täckande av förluster i nyssnämnda

förenings prisreglerande verksamhet i fråga om brödsäd och produkter

därav. De definitiva inlösenpriserna skall dock fastställas först på

sommaren 1955. Möjlighet till ytterligare justering av riktpriserna bör då

föreligga, om priserna på världsmarknaden visat en påtaglig stegring, som

kan väntas bli beslående under nästa regleringsår. En dylik justering skall

vidare ske med beaktande av att föreningens ekonomiska ställning icke

äventyras.

De nu fastställda inlösenpriserna för vete och råg är 2 kronor högre per

deciton än de av Kungl. Maj :t sommaren 1954 preliminärt fastställda pri
!)

Tiihang till riksdagens protokoll i9!>5. 1 samt. Nr ISO

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

serna för 1955 års skörd men 2 kronor 75 öre lägre per deciton än de för

brödsäd av 1954 års skörd fastställda inlösenpriserna.

Som framgår av prisbeslutet har f örmalningsavgif ten fastställts

till oförändrat 5 kronor per deciton. Nämnden har upplyst, att med

en avgift av denna storlek inemot 35 miljoner kronor kan beräknas inflyta.

Förmalningsavgifterna skall enligt vad nyss anförts användas för

att täcka förluster i föreningen Svensk spannmålshandels prisreglerande

verksamhet i fråga om brödsäd och produkter därav. Utöver de under året

inflytande medlen beräknas enligt nämnden under regleringsåret 1955/5(5

3 miljoner kronor av förmalningsavgiftsmedel från åren 1953/54 och

1954/55 komma att stå till förfogande för föreningen. Dennas kostnader

för avsättningen av överskott utav brödsäd har av nämnden med utgångspunkt

från olika antaganden om skördeutfall och världsmarknadspriser

beräknats till mellan 16 och 34 miljoner kronor. Även vid det enligt nämndens

beräkning ofördelaktigaste alternativet skulle sålunda de tillgängliga

medlen räcka till. Vid andra mindre kostnadskrävande alternativ kommer

vissa överskott att uppstå, vilka i dylikt fall skall överföras till spannmålshandelns

konjunkturutjämningsfond för att senare användas i föreningens

nyssnämnda prisreglerande verksamhet. Nämnden har framhållit, att

det är önskvärt, att en ekonomisk reserv av betydande storleksordning finnes

i konjunkturutjämningsfonden.

Jordbruksnämnden har upplyst, att föreningen Svensk spannmålshandel,

i anslutning till vad som anförts i propositionen 1954:180 om prisfa

11 s e ris äjt tn i n g, med kvarnindustrien träffat en preliminär överenskommelse

av innebörd, att föreningen skall lämna kvarn ersättning för

sänkningen av prisnivån för 1955 års skörd (d. v. s. skillnaden mellan inlösenpriserna

för 1954 och 1955 års skördar) för den del av kvarns övergångslager

av gammal skörd den 31 juli 1955, som överstiger i fråga om

vete 12 procent och i fråga om råg 10 procent av årsförmalningen. överenskommelsen

innebär vidare, att föreningen icke skall förfoga över av

kvarn hembjuden brödsäd utan hembudsgivarens medgivande före den 15

juli 1955 i fråga om vete och den 1 maj 1955 i fråga om råg. Intill dessa

tidpunkter har hembudsgivaren rätt att helt eller delvis påkalla annullering

av gjorda hembud. Enligt vad som upplysts, är överenskommelsen nu definitiv.

Liksom nämnden har jag för min del intet att erinra mot att föreningen

på angivet sätt lämnar kvarnarna prisfallsersättning och att härför

disponeras inflytande förmalningsavgiftsmedel. I och med ått föreningen

träffat denna uppgörelse med kvarnindustrien bör — i enlighet med

vad som uttalades i propositionen 1954: 180 — föreningen tillföras sådana

medel, som i fortsättningen eventuellt kan komma att inflyta genom prishöjningsavgifter

vid en höjning av prisnivån för brödsäd.

På grund av bland annat den knapphet, som rått i fråga om fodersäd,

och de i förhållande till brödsädspriserna högt uppdrivna världsmarknadspriserna

på fodersäd har vissa delar av överskottet å 1954 års brödsädsskörd

av föreningen Svensk spannmålshandel sålts inom landet för foder
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

ändamål. Försäljningen har omfattat sådana partier — även i viss utsträckning

beredskapslagrad råg — som visserligen uppfyllt de formella

bestämmelserna för fullgod vara men som till följd av bland annat för

hög diastas varit olämpliga som kvarnvara. Den för foderändamål sålda

brödsäden har i samband med denaturering avyttrats till priser, som för

föreningen medfört en förlust, ungefär motsvarande det exportbidrag som

utgått för brödsäd. .Tåg har intet att erinra mot de sålunda vidtagna åtgärderna,

liksom ej heller mot att försäljningarna av överskottet utav

brödsäd för foderändamål fortsätter, till dess att det blir möjligt att importera

fodervaror till förhållandevis lägre pris än vad som kan erhållas

vid export av vete och råg.

Beredskapslagretav brödsäd skall normalt utgöra 300 000 ton men

kan under vissa i propositionen 1954: 180 angivna förhållanden minskas till

150 000 ton. Beredskapslagringen handhas numera av föreningen Svensk

spannmålshandel i enlighet med ett mellan föreningen och nämnden ingånget,

av Kungl. Maj :t godkänt avtal. Under innevarande år har beredskapslagret

till följd av dels försäljning för tillgodoseende av det löpande

inhemska behovet av fullgod kvarnvara, dels skärpta kvalitetsfordringar

för den brödsäd, som avses för beredskapslagring, reducerats under det

normala. Mot de därvid företagna åtgärderna och utfärdade bestämmelserna

har jag intet att erinra. I likhet med nämnden finner jag emellertid

ej skäl att nu — såsom föreningen på grundval av särskild utredning föreslagit

— besluta om en minskning av den lagerkvantitet, som skall anses

normal. Utan att taga ställning till föreningens förslag finner jag mig emellertid

i nuvarande försörj ningsläge kunna lämna utan erinran, att beredskapslagret

såvitt gäller regleringsåret 1955/56 icke ökas över 250 000

ton.

Vad nämnden i övrigt anfört angående brödsädsregleringen föranleder

ingen erinran från min sida.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att Kungl. Maj :t den 18 mars

1955 — i enlighet med de av 1954 års riksdag godkända riktlinjerna för omläggningen

av de prisreglerande åtgärderna på spannmåls- och oljeväxtmarknadens

område — efter förslag av jordbruksnämnden beslutat om en

omorganisation av Svenska spannmålsaktiebolaget. Beslutet innebär bland

annat följande.

Spannmålsbolaget skall från och med den 1 september 1955 omorganiseras,

varvid bolagets firma skall ändras till Svenska lagerhusaktiebolaget.

Lagerhusbolaget skall till föremål för sin verksamhet ha att äga och förvalta

lagerhus, att ombesörja lagring av spannmål, frö, fodermedel och

andra varor, ävensom att bedriva handel och annan verksamhet, som är

förenlig med lagerrörelsen och icke obehörigen gynnar eller skadar enskilt

intresse. Vidare skall det nya bolaget i sin verksamhet kunna åtaga sig de

särskilda uppgifter, som avtalas med Kungl. Maj:t eller jordbruksnämnden.

Förhållandet mellan staten och bolaget skall ej — i motsats till vad fallet

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

varit beträffande spannmålsbolaget — regleras genom avtal såvitt avser lagerhusrörelsen

och därmed sammanhängande inlagring. Ej heller skall någon

allmän utfästelse från statens sida göras i fråga om anvisande av medel

till bolaget. Bolaget skall däremot få behålla spannmålsbolagets nuvarande

aktiekapital av 5 miljoner kronor, vilket ansetts ge bolaget möjlighet att till

stor del finansiera sina inköp i lagringsverksamheten. Härutöver erforderliga

rörelsemedel skall bolaget självt få anskaffa på den allmänna kreditmarknaden.

Bolagets styrelse skall utses av bolagsstämman samt bestå av

lägst tre och högst fem personer.

Jag torde här även få upptaga till behandling förut omnämnda framställning

av Föreningen Sveriges spisbrödsfabrikanter och Svenska bygdekvarnars

riksförbund om prisfallsersättning för brödsäd åt vissa kvarnar och

spisbrödsfabriker med kvarn. Av vad som framkommit i ärendet torde framgå,

att av de kvarnar och spisbrödsfabriker, varom här är fråga, varken de

som underlåtit att sluta avtal med spannmålsbolaget om inköp och försäljning

av brödsäd av 1953 års skörd eller de som slutit dylikt avtal men underlåtit

att verkställa hembud kan rättsligen mot spannmålsbolaget eller kronan

göra gällande anspråk på ersättning för det mellan 1953 och 1954 års

skördar inträffade fallet i den genomsnittliga prisnivån för brödsäd. Emellertid

synes framgå, att de berörda företagen i särskilda förhållanden har

fått stöd för en förmodan, att prisfallsersättning, oavsett avtal eller hembud,

skulle utbetalas till dem och att de sålunda handlat i god tro. Av en från

jordbruksnämnden inkommen förteckning över de kvarnar, som för övergångslager

av gammal skörd per den 31 juli 1954 sökt kompensation för

höjd förmalningsavgift, framgår att antalet dylika företag uppgår till 165

stycken. Med hänsyn till de särskilda omständigheterna i ärendet finner

jag det skäligt att till dessa företag må lämnas en ersättning av 2 kronor

45 öre per deciton vete och 5 kronor 95 öre per deciton råg för övergångslager

av gammal skörd per den 31 juli 1954, motsvarande den prisskillnadsersättning

med avdrag för ersättning för höjd förmalningsavgift, som spannmålsbolaget

erlagt för hembjuden men därefter av kvarn återtagen brödsäd.

Därest riksdagen icke har något att erinra häremot, torde det efter Kungl.

Maj:ts bemyndigande få ankomma på jordbruksnämnden att till ifrågavarande

kvarnar och spisbrödsfabriker med kvarn utbetala de ersättningar, som

sålunda må utgå, ur det å riksstaten för budgetåret 1954/55 upptagna reservationsanslaget

till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel

Handeln med fodersäd och andra fodermedel är sedan något år tillbaka

fri liksom även prisbildningen å dessa varor. Någon ändring härutinnan synes

icke vara påkallad. Den begränsning av importen, som kan behövas i

prisreglerande syfte, bör alltsa även i fortsättningen åstadkommas genom

användande av införselavgifter samt, i fråga om inom landet av importerade

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

råvaror framställt oljekraftfoder, tillverkningsavgifter och icke genom

kvantitativa regleringar. Vidare bör, när det inhemska pris- och försörjningsläget

så kräver, utförselavgifter få tillämpas. Möjlighet bör i fortsättningen,

liksom nu, finnas att föreskriva minimiinblandning av inhemskt rapsoch

senapsmjöl. Likaledes bör såsom hittills oljefabrikerna åtnjuta avsättningsgaranti

för det oljekraftfoder, som framvinnes vid bearbetning av den

utav staten garanterade andelen av oljeväxtfröskörden. Eventuella kostnader

för infriandet av denna garanti torde såsom jordbruksnämnden anfört

även för nästa regleringsår böra belasta nämndens clearingkassa för fettvaror.

Beredskapslagringen av majs och oljekraftfoder har i enlighet med beslut

av 1954 års riksdag överflyttats från spannmålsbolaget till föreningen

Svensk spannmålshandel. Såsom nämnden anfört, synes för närvarande någon

ändring av lagrets storlek icke böra göras. Jag biträder vidare nämndens

förslag om frihet för föreningen att omsätta lagret, när så anses behövligt,

antingen i egen regi eller genom överenskommelser med handelsföretag.

Kostnaden för denna lagring bör liksom hittills bestridas av staten.

Jag torde i detta sammanhang även få behandla frågan om restitutionen

och fördelningen på olika animaliegrenar av de medel, som inflyter genom

upptagande av införselavgifter på fodervaror och tillverkningsavgifter på

inom landet tillverkat oljekraftfoder. Vad nämnden härutinnan anfört rörande

innevarande regleringsår kan jag biträda. De av nämnden angivna

och av jordbrukets förhandlingsdelegation godkända principerna för fördelningen

av foderavgiftsmedlen under regleringsåret 1955/56 synes även böra

godtagas. Detta innebär i huvudsak, att Sveriges export- och importförening

för ägg under regleringsåret 1955/56 skall, utöver inflytande införselavgifter

för majs, tillföras dels inflytande införselavgifter för andra fodermedel

intill ett belopp av 1,5 miljoner kronor, dels ock från Svenska mejeriernas

riksförening ett belopp av 1 miljon kronor av tidigare influtna fodermedelsavgifter.

Övriga under regleringsåret 1955/56 genom införselavgifter för

fodermedel inflytande belopp skall tillföras riksföreningen för att täcka

förluster vid export av smör.

I detta sammanhang torde jag även få taga upp frågorna om reservationsanslaget

till Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m.

samt fraktbidragen vid transport av fodermedel till vissa delar av norra

Sverige. Vad först angår fraktbidragen har jordbruksnämnden efter överläggningar

med jordbrukets förhandlingsdelegation funnit sig böra föreslå,

att bidragen från och med nästa regleringsår skall utgå endast för transport

av fodermedel till Västerbottens och Norrbottens län. Övriga nu bidragsberättigade

områden skall enligt förslaget i stället över nyssnämnda

reservationsanslag tillföras medel, som motsvarar de slopade bidragen, för

att användas till hushållningssällskapens rådgivnings- och upplysningsverksamhet.

Enligt nämndens förslag skall vidare det bottenbelopp, för vilket

fraktbidrag icke lämnas av statsmedel, höjas från 1 krona 25 öre till 2

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

kronor per deciton. De därigenom från de bidragsberättigade områdena undantagna

medlen föreslår nämnden skola inom dessa områden få användas

på samma sätt som ifrågasatts för övriga områden. Vad nämnden sålunda

föreslagit kan jag biträda. Utbetalningen av de kvarstående fraktbidragen

bör liksom under innevarande år handhavas av föreningen Svensk spannmålshandel,

som bör få de kostnader, som kan beräknas falla på administrationen

av fraktbidragen, täckta av medel ur anslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område.

Vad därefter angår anslaget till Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder

i Norrland m. m. vill jag erinra om att lantbruksstyrelsen hemställt,

att anslaget — för att möjliggöra en intensifiering av den av hushållningssällskapen

bedrivna rådgivnings- och upplysningsverksamheten inom berörda

område -— för budgetåret 1955/56 skall höjas från 600 000 kronor till

2 100 000 kronor eller med ett belopp, motsvarande de hittills utgående

fraktbidragen för transport av fodermedel till norra Sverige. Med den ståndpunkt

jag intagit till frågan om omläggningen av fraktbidragen följer, att

jag icke kan helt biträda lantbruksstyrelsens äskande. Jag finner mig emellertid

böra förorda, att berörda anslag uppräknas med 500 000 kronor, vilket

belopp i stort sett motsvarar den besparing, som med utgång från jordbruksnämndens

beräkningar kan väntas uppstå på anslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område till följd av omläggningen av fraktbidragen.

Det från fraktbidragen till förevarande anslag överflyttade beloppet

bör enligt min mening i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag

användas för en intensifierad rådgivnings- och upplysningsverksamhet från

hushållningssällskapens sida genom såväl utökad kursverksamhet som anordnande

av demonstrationsförsök, ägnade att befrämja driftsrationaliseringen

på särskilt foderväxtodlingens område. I vissa fall bör medlen även

kunna användas till rent ekonomiskt stöd åt enskilda jordbrukare för anskaffande

av kvalitetsutsäden, utförande av foderanalyser in. in. Däremot

bör medlen icke annat än i undantagsfall och endast i vissa begränsade

delar av norra Sverige, där produktionsbetingelserna fortfarande är i hög

grad osäkra, få användas för bidrag till inköp av fodersäd. Därest riksdagen

bifaller nu nämnda förslag torde det liksom hittills få ankomma på Kungl.

Maj :t att, efter förslag av lantbruksstyrelsen, besluta om medlens fördelning.

Jag utgår därvid liksom lantbruksstyrelsen och jordbruksnämnden

från att de nya medel, som erhålles genom den nu förordade omläggningen

av fraktbidragen, skall fördelas mellan hushållningssällskapen på så sätt,

att varje sällskap erhåller ett belopp, som ungefär motsvarar, vad som tidigare

utgått i fraktbidrag inom dess verksamhetsområde.

Potatisregleringen

Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan innebär i fråga om fabrikspotatis, att

till grund för prissättningen på potatismjöl och potatissprit under nästa

regleringsår skall ligga samma pris som för innevarande regleringsår. Av

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

priset skall liksom i år 3 öre per hektoliter och stärkelseprocent avsättas till

en särskild clearingkassa.

I anslutning härtill har jordbruksnämnden erinrat om att den förra året

framlade vissa riktlinjer för en omläggning av stödet åt odlingen av fabrikspotatis.

I anledning härav uttalade jag, bland annat, att de av nämnden

framlagda riktlinjerna i stort sett syntes kunna godtagas. Jag förklarade

mig dock icke beredd att taga slutlig ställning till frågan, förrän nämnden

företagit ytterligare utredningar och till Kungl. Maj :t inkommit med ett detaljerat

förslag. I sin nu framlagda skrivelse har nämnden i korthet redovisat

vissa preliminära resultat från dessa utredningar, samtidigt som den

förklarat, att den i sitt remissyttrande över jordbruksprisutredningens förslag

kommer att framlägga sitt slutliga ståndpunktstagande i frågan. Vid

sådant förhållande föranleder nämndens framställning i denna del icke något

uttalande från min sida i detta sammanhang. Vad gäller regleringsåret

1955/56 har nämnden föreslagit, att det hittills tillämpade regleringssystemet

för fabrikspotatis skall bibehållas. Häremot har jag med hänsyn till

vad som nyss anförts icke något att erinra.

I detta sammanhang torde jag få erinra om att Kungl. Maj:t den 12 november

1954 bemyndigat nämnden att med Sveriges stärkelseproducenters

förening träffa överenskommelse om föreningens inköp och försäljning av

potatisstärkelse under tiden den 1 oktober 1954—den 30 september 1955 i

huvudsaklig överensstämmelse med ett upprättat förslag till avtal. I bemyndigandet

har emellertid gjorts förbehåll om att den utfästelse, som

nämnden gjort i 7 § av avtalsförslaget, skall underställas riksdagens provning
Det

avtal, som träffats, innebär i likhet med motsvarande avtal for narmast

föregående år, bland annat, att föreningen är skyldig att köpa den

mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser

på högst 300 000 deciton med undantag av vad som erfordras till

husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt nyssnämnda

7 § har nämnden åtagit sig att — under förutsättning av statsmakternas

godkännande och därest avtalet icke skulle förnyas för tillverkningsåret

1955/56 — vidtaga eller föranstalta om sadana åtgärder från statens sida,

vilka bereder föreningen möjlighet att erhålla dels minst 85 kronor 75 öre

per deciton för den 1 oktober 1955 inneliggande lager av extra prima, prima

och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ock

ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet närmare angivna

grunder för inneliggande lager av potatisstärkelse med undantag av 30 000

deciton under tre månader från och med den 1 oktober 1955.

De av nämnden sålunda gjorda åtagandena torde nu böra underställas

riksdagens prövning.

Vad lantbruksstyrelsen och nämnden anfört rörande behovet av fortsatt

stöd åt den kvalitetsbefrämjande verksamhet på matpotatisområdet, som

numera bedrives av Svensk matpotatiskontroll, kan jag ansluta mig till.

För nämnda organs verksamhet under budgetåret 1954/55 bar ett statsbi
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

drag av 15 000 kronor ställts till förfogande ur anslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område. Därest riksdagen icke har något att erinra

däremot, torde ett lika stort bidrag få utgå till verksamheten ur berörda anslag

jämväl under budgetåret 1955/56.

Oljeväxtregleringen

Såsom förut nämnts har Kungl. Maj :t den 30 juli 1954 och den 25 mars

1955 med vissa i prisöverenskommelsen angivna förbehåll fastställt följande

grundpriser för oljeväxtfrö av 1955 års skörd såvitt avser den kvantitet,

som kan avsättas inom landet, nämligen för höstraps 85 öre, för höstrybs 82

öre, för vårraps 76 öre, för vårrybs 73 öre och för vitsenap 60 öre per kilogram,

varvid förutsatts, att odlarna skall erhålla ett pris av för höstraps 73 öre,

för höstrybs 71 öre, för vårraps 67 öre, för vårrybs 65 öre och för vitsenap 54

öre per kilogram. Odlarpriserna gäller utan rätt till efterbetalning, vilket

innebär, att eventuella överskottsmedel — sedan kostnaderna täckts för avsättningen

av den del av skörden, som exporteras — skall fonderas. För linfrö

har fastställts ett garantipris av 67 öre per kilogram. Innebörden av

nyssnämnda förbehåll är enligt överenskommelsen att, därest världsmarknadspriserna

på oljeväxtfrö påtagligt stiger och stegringen kan väntas bli

bestående, möjlighet skall föreligga att taga upp frågan om justering av

grundpriserna på dessa fröer. Medel i oljeväxtodlingens konjunkturutjämningsfond

får dock icke anlitas för att möjliggöra en sådan justering.

Det sålunda fastställda grundpriset är per kilogram räknat för höstrybs

1 öre lägre och för vårraps 1 öre högre än motsvarande pris för 1954 års

skörd. För övriga oljeväxtfröer är grundpriserna oförändrade. I fråga om

odlarpriserna innebär Kungl. Maj :ts beslut en sänkning med 2 öre per kilogram

för höstraps och höstrybs men oförändrade priser för övriga oljeväxtfröer.

Garantipriset på linfrö har höjts med 2 öre per kilogram.

Jordbruksnämnden har anfört, att exportverksamheten beträffande oljeväxtfrö

i enlighet med beslut av 1954 års riksdag numera handhas av föreningen

Svensk spannmålshandel och beträffande olja, framvunnen ur inhemskt

oljeväxtfrö, av respektive oljefabrik. Vidare har nämnden upplyst,

att exportverksamheten bedrives i samråd med en delegation, bestående av

en representant för envar av nämnden, Svensk spannmålshandel och föreningen

Sveriges oljeväxtintressenter. Verksamheten med uppsamling in. in.

av oljeväxtfröer bedrives jämväl i år i enlighet med beslut av 1954 års riksdag

av oljeväxtintressentföreningen. Nämnden har erinrat om att i propositionen

1954: 180 anfördes, att den s. k. spannmålskommittén övervägt att

överföra också denna verksamhet till Svensk spannmålshandel. I enlighet

med beslut av förra årets riksdag skulle dock denna fråga bli föremål för

särskild undersökning och anstå till ett kommande år. Nämnden anför nu,

att enligt nämndens uppfattning tiden ännu icke är mogen för ett definitivt

ställningstagande i denna fråga.

Vad nämnden sålunda anfört föranleder ingen erinran från min sida.

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Beträffande de kvantiteter oljeväxtfrö, som säljes till oljefabrikerna, sker

för närvarande prisreglering med hänsyn till vattenhalt och renhet. Fetthaltsbestämning

av oljeväxtfrö har hittills tillämpats endast för de jämförelsevis

begränsade kvantiteter frö, som exporteras. Det har emellertid enligt

nämnden länge varit ett önskemål att övergå till ett i praktiken genomförbart

system med individuell fetthaltsbestämning och därtill anslutande

prisreglering till odlare respektive oljefabrik. Nämnden anför, att av en nu

företagen utredning otvetydigt framgår, att en omläggning av prisregleringen

är starkt motiverad med hänsyn till den stora variationen i fetthalten.

Vissa såväl tekniska som organisatoriska problem återstår emellertid ännu

att lösa, innan man i full utsträckning kan övergå till prisreglering av oljeväxtfrö

efter fetthalt. Vid sådant förhållande torde, såsom nämnden anfört,

de inhemska vegetabiliska oljorna icke kunna inlemmas i det nuvarande

fettregleringssystemet. Detta innebär, att det är nödvändigt att under ytterligare

åtminstone ett år avtalsvägen reglera oljefabrikernas befattning med

oljeväxtskörden och bibehålla clearingkassan för fettvaror såsom instrument

för avräkningarna med oljefabrikerna beträffande såväl det frö, som

bearbetas för den svenska marknadens behov, som det frö, vilket användes

vid framställning av olja för export.

Vad slutligen gäller den förlust, som kan uppstå i anledning av systemet

med garantipris för linfrö, torde liksom under innevarande år medel för ändamålet

få ställas till förfogande ur clearingkassan för fettvaror.

Fettvaruregleringen

Enligt beslut av 1953 års riksdag skall intäkterna av regleringsavgiften

för importerade fettråvaror m. m. tillföras statskassan och utgifterna för

regleringsbidragen belasta densamma. Intäkter av och kostnader för den

inhemska oljeväxtskörden skall tills vidare redovisas till clearingkassan för

fettvaror.

Nettoinkomsterna av regleringsavgifterna på importerade fettvaror har

såsom framgår av redogörelsen i årets statsverksproposition beräknats till

för innevarande budgetår 53 miljoner kronor och för nästa år till 54 miljoner

kronor. Jordbruksnämnden framhåller, att dessa beräkningar av olika

skäl måste bli approximativa, och upplyser, att såvitt nuvarande förhållanden

ger vid handen, nettoinkomsten för de båda budgetåren bör anges till

något högre belopp eller 54 respektive 56 miljoner kronor.

Clearingkassan för fettvaror kan enligt nämnden per den 30 juni 1955 beräknas

visa en behållning av omkring 69 miljoner kronor. Nämnden föreslår,

att clearingbemyndigandet beträffande inhemska vegetabiliska oljor

skall bestå även under regleringsåret 1955/56. Enligt vad jag förut under

avsnittet om oljeväxtregleringen anfört, anses nämligen tekniska möjligheter

ännu saknas att redan nästa år i full omfattning övergå till den individuella

prissättning olika fröpartier emellan efter oljehalt, vilken utgör eu

förutsättning för att nuvarande clearingprissystcin skall kunna ersättas

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

med ett system med avgifter på inhemsk olja efter liknande grunder, som

gäller för importerade fettråvaror. Nämnden beräknar clearingkassans nettointäkter

under budgetåret 1955/56 vid oförändrad regleringsverksamhet

till 28 miljoner kronor. Kassans behållning den 30 juni 1956 skulle sålunda

uppgå till 97 miljoner kronor. Såsom nämnden framhållit är emellertid beräkningarna

osäkra.

Vad nämnden sålunda anfört, föranleder ingen erinran från min sida. Ej

heller har jag något att invända mot att, liksom hittills, förskott får lämnas

ur clearingkassan för finansiering av inlösningen av 1955 års garanterade

oljeväxtskörd. Å dessa förskott bör ränta utgå enligt gällande diskonto med

tillägg av 0,5 procent. Ränta bör dock icke beräknas på förskott för frövara,

som tillskiftats eller skall tillskiftas oljefabrikerna och som sålunda skall

avräknas med clearingkassan för fettvaror.

Beträffande vad nämnden anfört rörande ändringar i nu gällande bestämmelser

för fettvaruregleringen torde jag få hänvisa till avsnittet om vissa

författningsändringar. I övrigt föranleder nämndens framställning i denna

del icke någon erinran från min sida.

Stödet åt lin- och hampodlingen

I fråga om stödet åt lin- och hampodlingen får jag erinra om att enligt

beslut av 1951 års riksdag statligt stöd i form av pristillägg skall lämnas linoch

hampodlingen under en femårsperiod, avseende 1951—1955 års skördar.

Enligt riktlinjerna skall Kungl. Maj :t årligen fastställa de priser —

riktpriser — vilka skall användas bland annat vid upprättandet av driftskalkyler

till ledning för bestämmandet av det statliga pristillägget för den

beredda fibern. Enligt gällande regler skall riktpriserna fastställas under

hänsynstagande till priserna på andra grödor ävensom till att en odling

av lämplig storleksordning skall kunna väntas. Staten skall icke ikläda sig

någon garanti för att odlarna verkligen får ut riktpriserna. Odlarpriserna

blir bland annat beroende på hur försäljningspriset på beredd fiber utvecklar

sig och hur beredningsverken skötes ekonomiskt.

Vad beträffar det statliga stödet åt linodlingen utgår detta enligt beslut

av 1953 års riksdag till tre beredningsverk, nämligen Laholm, Växjö och

Mellansel. Stödet lämnas i form av dels ett allmänt pristillägg till samtliga

beredningsverk, enligt beslut av 1953 års riksdag maximerat till 75 öre per

kilogram linfiber av spinnbar kvalitet, dels ett särskilt tillägg till verken i

Växjö och Mellansel av 15 respektive 55 öre per kilogram. Det allmänna

pristillägget utgör för innevarande år 54 öre per kilogram för en sammanlagd

kvantitet av 1 625 ton fiber av spinnbar kvalitet.

Det statliga stödet åt hampodlingen utgår jämlikt beslut av 1953 års riksdag

endast till beredningsverket i Visby. Stödet utgör ett till 75 öre per kilogram

maximerat pristillägg för fiber av spinnbar kvalitet. För innevarande

år utgår maximalt pristillägg med 75 öre per kilogram för en kvantitet av

720 ton spinnbar fiber.

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Såsom förut nämnts har Kungl. Maj :t den 25 mars 1955 fastställt riktpriserna

för 1955 års skörd till för linhalm 25 öre per kilogram och för

hamphalm 13 öre per kilogram.

Vid beräkningen av kostnaderna för stödet åt lin- och hampodlingen har

jordbruksnämnden utgått från bland annat oförändrade pristillägg och oförändrade

stödberättigade kvantiteter. Nämnden har emellertid samtidigt anmält,

att medelsbehovet för budgetåret 1955/56 delvis sammanhänger med

hur det framtida stödet till lin- och hampodlingen kommer att utformas. I

sistnämnda hänseende har nämnden den 29 mars 1955 inkommit med ett

förslag, vilket för närvarande är föremål för remissförfarande och sålunda

icke hinner bli föremål för prövning av 1955 års riksdag. Vid dylikt förhållande

bör enligt min mening stödbehovet under budgetåret 1955/56 i enlighet

med nämndens förslag tills vidare beräknas med utgång från oförändrade

grunder. Vidare bör det statliga prisstödet till lin- och hampodlingen

enligt nuvarande grunder förlängas att gälla även 1956 års skörd. För

spånadslin bör sålunda för budgetåret 1955/56 bidragskostnaderna enligt

nämndens förslag beräknas till 1 123 000 kronor och för hampa till 540 000

kronor. Liksom för närvarande bör nämnden äga att inom ramen för det

till spånadslin beräknade beloppet göra den omdisponering mellan linberedningsverken,

som kan befinnas lämplig. Till nu sagda belopp kommer kostnader

för vissa odlingsförsök m. m., beräknade till sammanlagt 19 000 kronor.

Det totala medelsbehovet till stödjande av lin- och hampodlingen torde

med hänsyn till vad jag sålunda anfört böra beräknas till avrundat 1 700 000

kronor.

Jag får i detta sammanhang anmäla, att likvidationen av Uppsala-Stockholms

läns linodlareförening u. p. a. genom beslut den 24 juli 1954 nedlagts,

att föreningen därmed upplösts samt att Kungl. Maj :t i anslutning

därtill den 10 september 1954 förordnat om avskrivning per den 30 juni

1954 av statens fordran för linberedningslån från hemslöjdslånefonden hos

föreningen med sammanlagt 408 981 kronor 82 öre.

Enär likvidationsförfarandet i fråga om Sveriges hampodlareförening

u. p. a. i Värmbol ännu icke avslutats, kan icke nu framläggas någon redogörelse

för avvecklingen av statens fordran på grund av lån till föreningen.

Det torde dock få anmälas, att Kungl. Maj:t, på framställning av föreningen,

den 31 mars 1955 bemyndigat statskontoret att — sedan föreningen

till statskontoret inbetalat ett belopp av 690 000 kronor för avräkning i

första hand på föreningens kapitalskuld till staten — till föreningen utlämna

samtliga de såsom säkerhet för föreningens hampberedningslån lämnade

inteckningarna.

Äggregleringen

För innevarande regleringsår förutsattes i jordbruksprisöverenskommelsen

våren 1954 ett medelproducentpris för ägg av 2 kronor 95 öie per kilogram.

Prisbildningen är emellertid i huvudsak fri. Producentnoteringen får

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj. ts proposition nr ISO

sålunda fritt variera intill en gräns, som fastställts till 4 kronor per kilogram.

Därest noteringen tenderar att nå denna gräns, bör import av ägg

företagas och export endast i undantagsfall äga rum. För att stödja medelproducentpriset

har jordbruksnämnden föreskrivit, att Sveriges export- och

importförening för ägg vid ett producentpris, som ej överstiger 3 kronor 50

öre per kilogram, far utbetala exportbidrag av insamlade regleringsmedel.

Såvitt nu kan bedömas, torde det för innevarande regleringsår förutsatta

medelproducentpriset icke fullt kunna uppnås. Nämnden har anmält, att

den — mot bakgrund av de aktuella priserna vid export — för att stödja

medelpriset överenskommit med jordbrukets förhandlingsdelegation, att

äggföreningen för exportbidrag skall tillföras, förutom genom införselavgifter

på majs inflytande medel, viss del av medel från införselavgifter för

andra fodermedel, som införts under innevarande regleringsår, ävensom odisponerade

avgiftsmedel, som inbetalats av oljefabrikerna för inom landet

tillverkat oljekraftfoder. Häremot torde icke vara något att erinra.

Under nästa regleringsår bör enligt nämndens förslag riktlinjerna för

äggregleringen bli i stort sett oförändrade. Medelproducentpriset har emellertid

i prisöverenskommelsen beräknats komma att höjas — från det i

jordbrukskalkylen för regleringsåret 1955/56 upptagna priset 2 kronor 90

öre per kilogram — med 15 öre till 3 kronor 5 öre per kilogram. Vid sådant

förhållande torde den övre prisgränsen böra höjas till 4 kronor 25 öre per

kilogram samt export- och importföreningen för ägg liksom hittills efter

direktiv av nämnden få utbetala bidrag vid export. En ytterligare förutsättning

för den beräknade höjningen av medelpriset på ägg är, att föreningen

— i enlighet med vad jag anfört beträffande regleringen av fodersäd och

andra fodermedel — kommer att tillgodoföras regleringsmedel i större omfattning

än under innevarande år.

Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan innebär ett bifall till nämndens förslag

i denna del. Vad nämnden anfört angående riktlinjerna i övrigt kan jag i

huvudsak biträda. Jag har ej heller något att erinra mot vad nämnden anfört,

att de medel, som influtit eller i fortsättningen kan komma att inflyta

genom införselavgift för kött av tamfågel skall få tillgodoföras Sveriges

export- och importförening för ägg för att användas i föreningens regleringsverksamhet.

Köttvaruregleringen m. m.

Jordbruksnämnden har i sin tidigare berörda redogörelse för försörjningsläget

anfört, att tillgängligt statistiskt material tyder på att produktionen

av fläsk under första halvåret 1955 kommer att vara högre än under

motsvarande tid 1954. Intresset för smågris- och fläskproduktionen synes

emellertid under hösten och vintern 1954/55 ha märkbart avtagit, vilket

kan väntas medföra en nedgång i fläskproduktionen under senare hälften

av innevarande kalenderår. Den svenska produktionen av kött torde även

nästa regleringsår få kompletteras med import.

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Enligt nämnden bör utrikeshandeln med kött och fläsk under regleringså^et

1955/56 regleras på i stort sett samma sätt som för närvarande, och

direktiven för föreningen Svensk kötthandel bör därför i huvudsak ansluta

till de nu gällande. Föreningen bör sålunda åläggas att, om så befinnes möjligt

med hänsyn till prisläget, importera varor, så att den av statsmakterna

förutsatta prisnivån icke överskrides. Vidare skall export icke få företagas

utan nämndens tillstånd, om denna prisnivå tenderar att överskridas.

Vinster och förluster i föreningens verksamhet bör i första hand utjämnas

inom föreningen. Med hänsyn till den väntade marknadsutvecklingen

för fläsk kan de totala exportförlusterna enligt nämnden trots ett för närvarande

ogynnsamt exportpris beräknas till ett relativt begränsat belopp.

Därest eventuella nettovinster på föreningens import icke skulle räcka till

att täcka exportförlusterna, bör föreningen såsom nämnden anfört få taga

i anspråk även andra medel. I första hand torde därvid, i likhet med vad

nu är fallet, få användas de av nämnden upptagna och överförda införselavgifterna

för köttvaror, som icke omfattas av föreningens ensamrätt. Därjämte

bör nämnden liksom för närvarande ha möjlighet att uttaga slaktdjursavgift.

Nämnden har i detta sammanhang anfört, att det — för att

öka föreningens yeserver —■ bör få ankomma på nämnden att i samråd

med föreningen under regleringsåret 1955/56 uttaga slaktdjursavgift, även

om ett aktuellt behov därav icke skulle föreligga. Eventuella överskottsmedel

i föreningens regleringsverksamhet bör vidare för framtida disposisition

överföras till kötthandelns konjunkturutjämningsfond. Å andra sidan

föreslås nämnden skola äga befogenhet att ge föreningen direktiv att

vid behov taga jämväl fondens medel i anspråk. Även i denna del finner

jag mig böra bityäda nämndens förslag.

Den nu föreliggande prisöverenskommelsen för regleringsåret 1955/56 innebär,

att priserna på kött och fläsk genomsnittligt skall tillåtas stiga med

ett belopp, som motsvarar 39,5 öre per kilogram utöver den föjr innevarande

år överenskomna prisnivån. Det förutsättes vidare i överenskommelsen,

att jordbruket redan under återstående del av innevarande regleringsår

successivt skall kunna uppnå ett prisläge, som motsvarar det, som genomsnittligt

skall tillämpas under nästkommande regleringsår. Den inkomstökning,

som härigenom kan tillkomma jordbruket, skall anses utgöra delkompensation

för kostnadsstegringar enligt punkt 10 i 1954 års prisöverenskommelse

för innevarande regleringsår. Beträffande prisregleringen i

fråga om kött och fläsk har nämnden anmält, att den har för avsikt att ersätta

nu gällande, av förra årets riksdag godtagna avtal med Sveriges slakteriförbund

angående partiprissättningen för dessa varor med ett nytt avtal

för regleringsåret 1955/56 av i stort sett samma innebörd som förstnämnda

avtal. Det nya avtalet skall sålunda i huvudsak innebära, att förbundet

skall, om detta är marknadsmässigt möjligt, så anpassa priserna,

att den för regleringsåret 1955/56 överenskomna medelprisnivån för helt år

räknat icke kommer att överskridas.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142 Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan innebär ett bifall till nämndens förslag

i denna del.

Nämnden har vidare erinrat om att priserna på kött och fläsk för innevarande

år enligt prisöverenskommelsen våren 1954 skulle sänkas med i

genomsnitt 11 öre per kilogram. Prisrörelserna på kött- och fläskmarknaden

har emellertid medfört, att den genomsnittliga prisnivån överskridits

med ett belopp, som för första hälften av innevarande regleringsår utgör

3,6 procent. Hänsyn härtill har tagits vid årets prisförhandlingar på så sätt,

att det merbelopp, som sålunda uttagits, skall anses utgöra delkompensation

för kostnadsstegringar enligt punkt 10 i 1954 års prisöverenskommelse

för innevarande regleringsår. Vad nämnden sålunda anfört föranleder

ingen erinran från min sida. Ej heller har jag något att erinra mot att nämnden

liksom i år ställer rörelsemedel i viss utsträckning till förfogande för

lagring av kött och fläsk mot en räntefot av gällande diskonto med tillägg

av 0,5 procent.

I fråga om förslaget till förordning angående slaktdjursavgift torde jag

få hänvisa till avsnittet om vissa författningsändringar.

Liksom för innevarande regleringsår bör av skäl, som nämnden anfört,

även under nästa regleringsår statligt stöd till smågrisproduktionen utgå

efter i huvudsak nu tillämpade grunder. För täckande av kostnaderna härför

torde enligt nämnden ett belopp av 1 000 000 kronor bli erforderligt.

Mot denna beräkning har jag icke något att invända. Ur anslaget torde, i

enlighet med vad nämnden hemställt, jämväl få bestridas de kostnader för

smågrisstödet under innevarande år, som icke täckes av tidigare anvisade

medel.

I detta sammanhang torde jag slutligen få upptaga frågan om stöd åt

ullproduktionen. I syfte att söka uppehålla en fårstam av ur beredskapssynpunkt

lämplig storlek utgår sedan regleringsåret 1948/49 särskilt statsbidrag

till ullproduktionen. Bidraget, som för närvarande är 1 krona 50 öre

per kilogram ull, föreslås av nämnden skola utgå med oförändrat belopp

under regleringsåret 1955/56. Då bidraget torde vara av viss betydelse för

uppehållandet av fårstammen, biträder jag förslaget.

För att täcka kostnaderna härför torde enligt nämnden ett belopp av

200 000 kronor vara erforderligt. Mot denna beräkning har jag icke något

att erinra.

Regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter

Mjölkproduktionen har under år 1954 uppvisat en mindre nedgång, varvid

särskilt mejeriinvägningen i norra Sverige har reducerats rätt betydligt.

Vidare har såsom jordbruksnämnden anfört mjölkinvägningen vid mejeri

sjunkit i vissa områden kring större konsumtionscentra, vilket inger allvarliga

betänkligheter ur mjölkförsörjningssynpunkt. En fortsatt produktions
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

143

minskning i nu åsyftade områden kan nämligen enligt nämnden befaras

medföra såväl högre transportkostnader för mjölk som försämrad kvalitet.

Under innevarande år utgår pristillägg för vid mejeri invägd mjölk

i form av dels allmänt mjölkpristillägg, som gäller hela landet, med 74,4 öre

per kilogram mjölkfett, dels extra mjölkpristillägg, som med inom olika

områden varierande storlek avser endast vissa delar av landet, främst Norrland.

Vidare utgår s. k. leveranstillägg om 3 öre per kilogram för varje

mjölkproducents mejerileverans upp till 10 000 kilogram per år. För leveranser

mellan 10 000 och 25 000 kilogram utgör tillägget 300 kronor för att

därefter minska med 6 öre per kilogram och helt upphöra vid en årsleverans

av 30 000 kilogram. De nu nämnda pristilläggen för mejerimjölk torde,

i enlighet med vad som förutsatts vid prisöverenskommelsen, böra utgå efter

oförändrade grunder även under nästa regleringsår.

Vad härefter angår priserna på mjölk och mejeriprodukter skall enligt

överenskommelsen priset på konsumtionsmjölk från och med den 1

april 1055 höjas med 5 öre per liter samt från och med den 1 september

1955 med ytterligare 3 öre per liter. Härav skall 4,5 respektive 2,7 öre per

liter tillfalla jordbruket och 0,5 respektive 0,3 öre per liter detaljhandeln till

förbättring av detaljhandelsmarginalerna. Vidare skall priserna från mejeri

i fråga om grädde höjas med 10 öre per liter för tunn grädde och med 20 öre

per liter för tjock grädde samt i fråga om ost med i genomsnitt 10 öre per

kilogram. Såsom förut nämnts, har Kungl. Maj :t för Sin del lämnat de sålunda

överenskomna prishöjningarna utan erinran.

Nämnden har upplyst, att prishöjningen på standardiserad konsumtionsmjölk

— för att stimulera mjölkproduktionen i närheten av konsumtionsorterna

— icke ansetts böra helt utjämnas mellan de olika mejerierna. Av

den prishöjning å sådan mjölk om 4,5 öre per liter till mejeri, vilken skall

träda i kraft den 1 april 1955, skall sålunda uttagas en utjämningsavgift av

endast 1,5 öre per kilogram. Samtidigt skall emellertid utjämningsavgifterna

för tunn och tjock grädde höjas med 18 respektive 47 öre per kilogram. I

fråga om en eventuell utjämning av prishöjningen till mejeri den 1 september

1955 för standardiserad konsumtionsmjölk avses enligt nämnden överenskommelse

senare skola träffas med Svenska mejeriernas riksförening.

De genom de nuvarande och ökade utjämningsavgifterna inflytande medlen

skall enligt nämnden liksom hittills användas — förutom till täckande

av exportförluster på smör och andra mejeriprodukter samt kostnader för

riksföreningens lagring av mejeriernas säsongmässiga överskott av smör —

till utjämningsbidrag. Nämnden har upplyst, att detta bidrag genom höjningen

av utjämningsavgifterna från och med den 1 april 1955 beräknas

kunna höjas från 13 till 30 öre per kilogram vid mejeri invägt mjölkfett.

Vad nämnden sålunda upplyst i fråga om utjämningsavgifter och utjämningsbidrag

föranleder ingen erinran från min sida. Likaså kan jag biträda,

vad nämnden anfört i anslutning till prisöverenskommelsen, nämligen att

den skall upptaga till prövning önskemål om eventuella ytterligare prishöjningar

på andra mejeriprodukter än konsumtionsmjölk och smör, i den mån

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

så erfordras för att täcka inkomstbortfall för jordbruket på grund av att

förutsatta priser icke helt kan uttagas eller för täckning av sådana kostnadsstegringar,

som kan inträffa under år 1955 på grund av nya kollektivavtal

för livsmedels- och transportfacken.

Vid den nu träffade prisöverenskommelsen har enligt nämnden förutsatts,

att utöver de nämnda prisjusteringarna någon höjning av den genomsnittliga

prisnivån för mjölk och mejeriprodukter icke skall ske under det kommande

regleringsåret samt att priserna liksom under innevarande regleringsår

skall vara fria. Därvid har nämnden anmält sin avsikt att beträffande

priserna på mjölk vid försäljning från mejeri under nästa regleringsår träffa

en överenskommelse med Svenska mejeriernas riksförening motsvarande

den, som för innevarande regleringsår gäller angående dessa priser, samt att

beträffande detaljhandelns marginaler för smör, ost, konsumtionsmjölk och

grädde under nästa regleringsår träffa en överenskommelse med Sveriges

speceri- & lanthandlareförbund och Kooperativa förbundet, innebärande oförändrade

marginaler efter justering för den enligt prisöverenskommelsen för

konsumtionsmjölk förutsatta marginalhöjningen. Häremot har jag icke något

att erinra.

Vad härefter angår konsumtionsmjölken gäller fortfarande den

bestämmelsen, att sådan mjölk med vissa undantag icke må saluhållas eller

överlåtas, med mindre den standardiserats till en fetthalt av 3'' procent, dock

med undantag för skum- och kärnmjölk. Efter bemyndigande av Kungl.

Maj :t har nämnden dessutom medgivit försäljning i kapsylförsedd glasflaska

av mjölk, som standardiserats till en fetthalt av 3,5 procent. Försäljningen

har under sistlidna kalenderår utgjort drygt 5 procent av totalförsäljningen

från mejeri av konsumtionsmjölk. Nämnden har erinrat, att den redan tidigare

i anslutning till en framställning av lantbruksstyrelsen förklarat sig

dela styrelsens uppfattning, att kungörelsen den 6 mars 1942 (nr 91) med

vissa bestämmelser angående handeln med mjölk bör ändras på sådant sätt,

att föreskrifterna om viss högsta fetthalt i standardiserad konsumtionsmjölk

upphäves. Jag fann mig i fjol icke kunna förorda nämndens förslag med

hänsyn till, bland annat, att normalpriserna på konsumtionsmjölk då skulle

upphävas. Enligt vad nämnden upplyst, har överenskommelserna om prissättningen

på standardiserad konsumtionsmjölk efter normalprisernas slopande

fungerat på ett tillfredsställande sätt. Med hänsyn härtill finner jag

mig nu böra biträda nämndens framställning. I enlighet härmed har jag för

avsikt att senare, efter förslag från nämnden, föreslå Kungl. Maj :t ändring

av berörda kungörelse. Jag förutsätter emellertid, att Svenska mejeriernas

riksförening kommer att tillse, att en dylik ändring icke för allmänheten

medför någon inskränkning i möjligheten att erhålla till 3 procent standardiserad

konsumtionsmjölk.

I fråga om smör förutsätter nämnden, att priset på runmärkt smör vid

försäljning från smörtillverkande mejeri liksom hittills skall regleras genom

en riksnotering, som sättes av Svenska mejeriernas riksförening samtidigt

med en notering för omärkt smör. Beträffande differentieringen av pri
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

serna på runmärkt och omärkt smör avses vidare samma regler skola gälla

som under innevarande år. Kostnaderna för mejeriernas säsongmässiga lagring

av smör samt för förlusterna på exporten av smör och andra mejeriprodukter

har nämnden förutsatt skola liksom hittills bestridas av tillgängliga

medel i riksföreningens kassa för regleringsändamål. Riksföreningen

föreslås vidare även nästa år skola mot en ränta, motsvarande gällande diskonto

med tillägg för 0,5 procent, erhålla rörelsemedel, uppgående till det

inlagrade smörets värde. Vad sålunda anförts föranleder ingen erinran från

min sida.

Nämndens förslag beträffande priserna på och regleringen i fråga om o s t

under nästa regleringsår kan jag likaledes i huvudsak godtaga. Detta innebär

bland annat, att importen av ost skall vara fri och regleras enbart genom

införselavgifter, vilka bör bestämmas på så sätt, att det enligt prisöverenskommelsen

angivna genomsnittspriset för ost kan upprätthållas. Vidare

bör regleringsmedel, på sätt nämnden föreslagit, få ställas till förfogande för

utbetalning till de osttillverkande mejerierna av ett särskilt kvalitetstillägg

för ost.

Vad nämnden anfört i fråga om införandet av införselavgifter för torrmjölk

påkallar icke för närvarande något mitt uttalande.

Nämndens framställning i övrigt angående regleringen av mjölk och mejeriprodukter

föranleder icke någon erinran från min sida.

Med anledning av det utav nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

framförda önskemålet, att varuskatten på gräddglass i förpackningar

under en tredjedels liter snarast möjligt skall borttagas, torde jag fa

erinra om att 1954 års riksdag (BevU 21) anförde, att 1952 års kommitté

för indirekta skatter har att till bedömande upptaga frågor rörande utformningen

i olika hänseenden av redan förefintliga indirekta skatter. Riksdagen

ansåg med hänsyn härtill, att det beträffande glass icke borde komma i

fråga, att den utan att avvakta kommitténs förslag skulle taga ståndpunkt

i frågan att slopa beskattningen av ett varuslag, som varit underkastat beskattning,

sedan varuskatten infördes ar 1941. Vid sadant förhallande toide

någon åtgärd i frågan icke nu böra övervägas.

Prissättningen på brödsäd och oljeväxter av 1956 års skörd

Med hänsyn till önskvärdheten av att odlarna före sådden skall få kännedom

om de blivande priserna på de odlade grödorna fastställde, som förut

nämnts, Kungl. Maj:t med riksdagens bemyndigande sommaren 1954 med

vissa förbehåll riktpriser på vete, råg, höstraps och höstrybs av 1955 års

skörd, såvitt avser de kvantiteter, som kan avsättas för human konsumtion

inom landet. Även tidigare har Kungl. Maj:t under cn följd av år — i vissa

avseenden dock med en annan utformning —- fastställt priser redan före

höstsådden.

Med hänvisning till bland annat det prissättningssystem, som jordbruks
10

Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr ISO

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

prisutredningens majoritet förordat, har såsom förut anförts jordbruksnämnden

för sin del ansett sig böra avråda från att några riktpriser för

1956 års skörd överhuvudtaget fastställes av Kungl. Maj :t före höstsådden.

Enligt nämndens mening bör det i stället vara vederbörande regleringsförenings

sak att bedöma, om någon orientering rörande de sannolika priserna

för 1956 års skörd bör lämnas.

Med hänsyn till att något förslag till prissättningssystem, grundat på jordbruksprisutredningens

betänkande, icke ännu anmälts för Kungl. Maj :t,

finner jag mig böra förorda, att Kungl. Maj :t liksom i fjol skall erhålla riksdagens

bemyndigande att redan före höstsådden 1955 — med samma förbehåll

i fråga om senare ändringar som gällt under år 1954 —- fastställa riktpriser

på vete, råg, höstraps och höstrybs av 1956 års skörd, såvitt angår en

brödsäds- respektive oljeväxtfrökvantitet, motsvarande det inhemska avsättningsutrymmet.

Vid bifall från riksdagens sida till vad jag sålunda förordat,

bör, om bemyndigandet utnyttjas, förslag till riktpriser föreläggas

Kungl. Maj :t av nämnden efter förhandlingar med jordbrukets förhandlingsdelegation

samt Sveriges oljeväxtodlares centralförening.

Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet

Till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet

har för budgetåret 1955/56 i årets statsverksproposition

upptagits ett beräknat belopp av 32,5 miljoner kronor. Härav har 16,4 miljoner

kronor avsetts för den beredskapslagring av brödsäd, majs och oljekraftfoder,

som från och med regleringsåret 1954/55 administreras av föreningen

Svensk spannmålshandel, 1,8 miljoner kronor för den av jordbruksnämnden

administrerade beredskapslagringen av socker, risgryn, kaffe,

fettvaror, mjöl, ärter, bönor och linfrö samt 14,3 miljoner kronor för nedskrivning

av bokföringsvärdet å beredskapslagren av brödsäd.

Jordbruksnämnden har utan egen erinran upplyst, att föreningen Svensk

spannmålshandel i skrivelse den 10 mars 1955 till nämnden beräknat de

egentliga omkostnaderna för beredskapslagringen av brödsäd, majs och oljekraftfoder

till 12,4 miljoner kronor, däri inräknat räntekostnader 4,5 miljoner

kronor, nettokostnader för prisskillnadsreglering i samband med lageromsättning

i egentlig mening samt kostnader för administration. I fråga

om den av nämnden administrerade beredskapslagringen föreligger enligt

nämnden ingen anledning att nu ändra totalbeloppet för medelsbehovet.

Vidare anser nämnden det önskvärt med en nedskrivning av bokföringsvärdet

å beredskapslagren av brödsäd med ett totalbelopp av ungefär den

storlek, som tidigare preliminärt angivits, samt med en nedskrivning av

bokföringsvärdet å beredskapslagren av mjöl med i runt tal 0,3 miljoner

kronor. Dessutom bör enligt föreningen och nämnden ett belopp av nelto cirka

1,5 miljoner kronor finnas tillgängligt för att täcka sådana förluster, som

uppstår till följd av prisskillnader vid sådana inköp och försäljningar i samband

med föreningens beredskapslagring, vilka icke är att hänföra till la
-

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

geromsättning i egentlig mening. Föreningen och nämnden har vidare preliminärt

beräknat behållningen på de medel, vilka tidigare anvisats eller reserverats

för täckande av kostnader i samband med Svenska spannmalsaktiebolagets

verksamhet, till sammanlagt 15,5 miljoner kronor. Nämnden

föreslår, att denna behållning skall få tagas i anspråk för att täcka kostnader

för nyss angivna nedskrivningar och förluster. Vad nämnden sålunda

anfört, föranleder ingen erinran från min sida.

För budgetåret 1955/56 torde följaktligen ifrågavarande anslag böra uppföras

med ett belopp av (12,4 + 1,8 =) i runt tal 14 miljoner kronor.

I detta sammanhang torde jag få taga upp frågan om förbud för jordbruksnämnden

att ikläda sig kostnader för försäkring av beredskapslager

av vissa varor m. m. Såsom nämnden och statskontoret anfört, är den verkliga

risken beträffande prisfall in. m. för ifrågavarande varor avtalsmässigt

redan överförd på staten. Med hänsyn härtill samt med beaktande av de skäl,

som legat till grund för förbudet mot försäkring av staten tillhörig egendom,

anser jag, att — i huvudsaklig överensstämmelse med nämndens av remissinstanserna

tillstyrkta förslag — föreskrifter bör utfärdas om förbud för

nämnden att ikläda sig kostnader för försäkring av varor, som lagras för

statligt ändamål men som formellt förblir i enskild ägo. Undantag från förbudet

bör dock, i enlighet med vad statens sakrevision föreslagit, av nämnden

kunna beslutas i sådana fall, då avtal icke kan komma till stånd utan

att försäkring tecknas.

Förutsättningen för ett dylikt förbud är emellertid dels att nämnden bemyndigas

att på statens vägnar utfärda sådan garanti- eller ansvarsförbindelse,

som kan befinnas erforderlig för att statsverket skall undgå kostnad

för försäkring, dels att erforderliga statsmedel ställes till förfogande för infriande

av dylika förbindelser, när skada inträffar. Med hänsyn härtill synes

frågan böra underställas riksdagen. Medel för täckning av uppkomna

förluster i anledning av ifrågavarande garanti- eller ansvarsförbindelser

torde efter Kungl. Maj :ts bemyndigande få disponeras ur anslaget till Statlig

lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet.

Vad vidare gäller den samlagring med varor, som icke ingår i beredskapslager,

finner jag det i likhet med nämnden och remissinstanserna praktiskt

och nödvändigt, att nämnden bemyndigas att -— efter hand som nämndens

nuvarande åtaganden i fråga om försäkringskostnaderna vid samlagring

avvecklas — intill utgången av juni 1956 försäkra såväl staten som enskild

tillhöriga varor, oavsett nu gällande och i förevarande sammanhang föreslagna

förbud mot försäkring.

Därest riksdagen icke har något att erinra mot vad sålunda föreslagits,

torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda nödiga föreskrifter i ämnet.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Statliga rörelsemedel till lagrings- och inlösningsverksamhet

På kapitalbudgeten har under Fonden för förlag till statsverket till lagring

av jordbruksprodukter anvisats investeringsanslag till livsmedelskommissionens

och sedermera jordbruksnämndens förfogande på sammanlagt

163 175 000 kronor. Vidare har under samma fond anvisats ett anslag på 50

miljoner kronor till inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Nämnden har beräknat,

att dessa medel behöver stå till förfogande för ändamålen även under

nästa budgetår men att någon ytterligare medelsanvisning icke torde vara

erforderlig. Vad nämnden sålunda anfört föranleder ingen erinran från min

sida. Jag har ej heller något att invända mot att statliga eller statsgaranterade

rörelsemedel i form av kredit hos riksgäldskontoret eller hos annat

kreditinstitut mot säkerhet av riksgäldskontoret alltjämt får upptagas av

föreningen Svensk spannmålshandel i den omfattning och på det sätt, som

framgår av beslut av 1954 års riksdag.

Vissa författningsändringar

I förordningen den 24 maj 1934 (nr 180) angående villkor i vissa fall

för införsel av fodermedel samt förbud mot viss användning av denaturerad

spannmål stadgas i 1 § befogenhet för Kungl. Maj :t att, där så erfordras

för tryggande av en tillfredsställande avsättning av svensk spannmål, som

villkor för tillstånd till införsel av fodermedel föreskriva, att viss kvantitet

svenskt vete eller svensk råg genom färgning eller annorledes visas lia

denaturerats för foderändamål. Vidare förutsättes i 3 §, att Kungl. Maj :t

även i andra fall äger meddela bestämmelser om sådan denaturering. Har

denaturering skett, får enligt 2 § spannmålen icke användas för tillverkning

av mjöl eller gryn till människoföda eller för utsäde. Förordningen

innehåller vidare vissa ansvarsbestämmelser in. m. I kungörelse den 14 januari

1955 (nr 5) med vissa bestämmelser angående denaturerad spannmål

har Kungl. Maj :t meddelat föreskrifter rörande det sätt, på vilket denaturering

skall ske, samt om märkning av förpackningar, varigenom denaturerad

spannmål utlämnas. I kungörelsen har jordbruksnämnden bemyndigats

att meddela närmare föreskrifter. Sådana har utfärdats i nämndens

cirkulär nr 13 för år 1955.

Nämnden har nu föreslagit, att 1934 års förordning skall upphävas och

ersättas med en ny, varvid bestämmelserna om denaturering av spannmål

i anledning av import av fodermedel bör utgå. Vidare förordas, att förbudet

att använda denaturerad spannmål skall få en vidare innebörd och omfatta

även brännvinstillverkning och användning för tekniska ändamål. Mot

vad nämnden sålunda föreslagit har jag intet att erinra.

Under detta avsnitt av sin skrivelse berör jordbruksnämnden även frågan

om avveckling av spannmålskreditfonden eller översyn av de bestämmelser,

som gäller för lån ur denna. Enligt uppgift från riksbanken har

någon utlåning från fonden icke förekommit sedan budgetåret 1946/47, och

bankofullmäktige har för sin del under hänvisning härtill icke något att

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

erinra mot att fonden upphör. Med hänsyn till att fonden numera saknar

betydelse för ifrågavarande kreditförsörjning och att, såsom förut anförts

under avsnittet om brödsädsregleringen, finansieringen av spannmålsinköpen

för framtiden avses skola ske på annat sätt, torde fonden böia avvecklas

med utgången av innevarande budgetår.

Enligt förordningen den 29 maj 1933 (nr 234) angående användande av

svensk havre vid gryn- och mjöltillverkning m. m. äger Kungl. Maj :t föreskriva

att kvarn, som använder utländsk havre vid framställning av havreprodukter,

i viss utsträckning skall vara skyldig att därvid jämväl använda

svensk havre. Nämndens förslag att denna förordning skall upphävas föranleder

ingen erinran från min sida.

Enligt förordningen den 24 maj 1934 (nr 172) om skatt å kli äger Kungl.

Maj :t förordna, att skatt skall erläggas för kli, som införes till riket eller

som erhålles vid tillverkning inom riket av mjöl eller gryn av vete. I kungörelser

den 24 maj 1934 (nr 174 och 175) har lämnats vissa tillämpningsföreskrifter

om bland annat uppbörd och restitution av skatt på kli. Jag delar

nämndens uppfattning att jämväl denna förordning nu kan upphävas.

Nämnden har berört vissa författningsbestämmelser angående särskild

skatt och avgift på stärkelserika utländska råvaror, som användes vid tillverkning

av stärkelse eller brännvin. Nämnden har föreslagit, att de angivna

författningsbestämmelserna, trots att de i viss mån är föråldrade, skall

bibehållas intill dess frågan om ifrågasatt omläggning av marknadsregleringarna

för potatis och potatisprodukter slutligt prövas. Häremot har jag

intet att erinra.

Vidare har nämnden uttalat, att de bestämmelser angående slaktdjursavgift,

vilka nu återfinnes i förordningen den 5 juni 1953 (nr 376) angående

sådan avgift, i vissa avseenden bör omarbetas och att i samband härmed

1953 års förordning bör utbytas mot en ny. Slaktdjursavgift kan nu

uttagas endast för kött och fläsk. Nämnden har anfört starka skäl för att

avgift bör kunna utgå även för den del av fläskproduktionen, som exporteras

i form av levande svin, och föreslår, att slaktdjursavgift skall kunna

uttagas även vid sådan export. Enligt förslaget skall detsamma gälla jämväl,

då nötkreatur och hästar exporteras för slakt. Vidare förordar nämnden

vidgade möjligheter till kontroll över att slaktdjursavgift rätteligen

erlägges. I detta hänseende innefattar förslaget bestämmelser, vilka nära

överensstämmer med dem som enligt förordningen den 5 juni 1953 (nr 375)

med vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg och vete gäller

i fråga om kontroll av förmalningsavgift in. in. Jag har intet att erinra mot

det av nämnden sålunda framlagda förslaget till ny förordning angående

slaktdjursavgift.

I samband med författningsfrågorna torde jag även få upptaga de förslag

om skärpning av bestämmelserna för lillståndsfri import av margarin,

som nämnden framlagt. På grund av att margarinpriset i Norge är avsevärt

lägre än i Sverige utnyttjar särskilt gränsbefolkningen i stor utsträckning

de möjligheter till fri införsel av 5 kilogram margarin vid varje resetill
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

fälle, som lämnas enligt gällande författningar. Denna införsel av margarin

liar, såsom nämnden framhållit, bland annat medfört, att handlandena på

den svenska sidan av gränsen fått avsevärt minskad omsättning i fråga om

margarinförsäljningen. Vid skilda tillfällen har frågan om åtgärder''i anledning

av denna margarininförsel övervägts. Bland annat upptog jag detta

spörsmål i propositionen 1954: 180. Jag ansåg mig därvid icke böra biträda

ett av nämnden framlagt förslag att som förutsättning för rätten till fri

införsel av 5 kilogram margarin skulle stadgas, att utlandsresan uppenbarligen

icke företagits i huvudsakligt syfte att införa varan. Vidare fann

jag mig icke kunna förorda en av Kooperativa förbundet margarinfabriken

aktiebolag m. fl. gjord framställning, innebärande att rätten till fri införsel

av viss kvantitet margarin skulle slopas eller åtmistone begränsas till ett

kilogram. Mot vad jag i detta hänseende anförde framfördes ingen erinran

från riksdagens sida. Nämnden har nu ånyo upptagit frågan och har därvid

anfört, att under det senaste året de s. k. margarinresorna avsevärt ökat i

omfattning, vilket haft till följd ett väsentligt avbräck för de detaljhandlare

vilka har sin verksamhet i gränstrakterna. Nämnden har i anledning härav

föreslagit, att den kvantitet, som fritt skall få införas av resande eller i form

av gåvopaket, minskas från 5 till 2 kilogram per person. Härigenom skulle

de s. k. margarinresorna icke längre framstå som tillräckligt lockande. Den

av nämnden beskrivna utvecklingen synes mig nu motivera, att en skärpning

sker i bestämmelserna om margarininförseln, och jag har intet att

erinra mot det förslag härom, som nämnden framlagt. Nämndens förslag

om upphävande av Kungl. Maj:ts beslut den 8 maj 1953, varigenom dispens

lämnats från vissa bestämmelser i margarinförordningen och i livsmedelsstadgan,

torde få upptagas i annat sammanhang.

I fråga om fettregleringen har nämnden vidare föreslagit, att —- utöver

de ändringar som föranledes av skärpningen i införselbestämmelserna för

margarin — ett flertal ändringar vidtages i förordningen den 5 juni 1953

(nr 395) angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m.

Nämnda förordning ändrades förra året i ett flertal hänseenden, varvid

bland annat tre nya paragrafer tillädes. Då jag i huvudsak biträder nämndens

nu framförda förslag om ytterligare ändringar, har jag funnit lämpligt,

att 1953 års förordning upphäves och ersättes av en helt ny. I förhållande

till vad nu gäller innebär nämndens förslag — förutom redaktionella

jämkningar ■— i huvudsak följande.

Kungl. Maj :t äger förordna, att i 1 § i förordningen uppräknade varor ej

får införas utan tillstånd av nämnden eller den, vilken nämnden bemyndigar

att meddela tillstånd till sådan införsel. Förordningen har alltså karaktären

av en fullmaktslagstiftning. I 2 § lämnas vissa allmänna bestämmelser, enligt

vilka förordnande enligt 1 § icke skall utgöra hinder för införsel i vissa

angivna fall. Dessa undantag från skyldighet att inneha tillstånd till införsel

motsvarar i stort sett undantag, som i andra författningar lämnats

från föreskrifter om tillståndstvång vid införsel. Nämnden föreslår nu att

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

i förtydligande syfte ett tillägg skall göras till 2 § av innehåll, att nämnden

skall äga meddela allmänna bestämmelser om ytterligare undantag utöver

de, som enligt 2 § alltid skall gälla. Då emellertid frågan, huruvida tillstånd

över huvud taget skall erfordras för införsel av viss vara, är beroende på

förordnande av Kungi. Maj:t, torde ett sådant förtydligande som nämnden

föreslagit rätteligen ha sin plats i de tillämpningsföreskrifter till förordningen,

som Kungl. Maj :t utfärdar. Jag anser därför ej erforderligt att i

förordningen införa det föreslagna stadgandet.

Nämnden har vidare föreslagit vissa ändringar i syfte främst att vidga

möjligheterna till kontroll hos de företag, vilka åtnjuter regleringsbidrag

eller återbäring. Vad nämnden i detta hänseende föreslagit kan jag i stort

sett biträda. Sålunda synes det lämpligt att införa en begränsning av den

tid, inom vilken ansökning om regleringsbidrag må göras. Härigenom vinnes

större möjligheter att kontrollera sådana uppgifter, som lämnas till stöd för

ansökningen. I enlighet med nämndens förslag förordar jag, att ansökning

skall göras sist tolv månader från det sådant förhållande uppstått, som utgör

förutsättning för att bidrag skall få åtnjutas. Emellertid bör det, såsom

nämnden förutsatt, stå Kungl. Maj:t fritt att, om särskilda skäl föreligger,

medge bidrag även i fall då ansökning inkommit till nämnden senare.

I fråga om företag, som bedriver verksamhet, varmed följer skyldighet

att erlägga regleringsavgift eller att använda fettämne ur svenskt oljeväxtfrö,

ges bestämmelser om antecknings- och redovisningsskyldighet in. m. i

10 § av den nuvarande förordningen. Dessa innebär, att företagen är skyldiga

att, i den utsträckning nämnden föreskriver, föra sådana anteckningar

angående rörelsen, som erfordras för kontroll över att bestämmelserna i förordningen

eller med stöd av densamma givna föreskrifter iakttages. Det

åligger vidare företagen att på anfordran tillhandahålla nämnden eller dess

ombud anteckningar och handelsböcker samt att i den utsträckning nämnden

bestämmer lämna regelbundna uppgifter angående rörelsen. Företagarna

är vidare skyldiga att lämna ombud för nämnden tillträde till företagens

lokaler, t. ex. för inventering, och att medge att prov tages ur varulager.

Företagare, som icke följer dessa bestämmelser, kan ådraga sig straffansvar.

Nämnden föreslår nu, att bestämmelserna i 10 § skall bli tillämpliga

jämväl på den som för sin verksamhet erhåller regleringsbidrag eller återbäring

av regleringsavgift. Vidare föreslås, att i en ny paragraf skall stadgas

skyldighet för den som idkar handel med vara, som omfattas av förordnande

enligt 1 §, eller med produkt, vari dylik vara ingår, att, ändå att

10 § ej är tillämplig, på anfordran lämna nämnden eller dess ombud sådana

upplysningar om sin rörelse, som nämnden finner erforderliga för kontroll

över efterlevnaden av förordningen och med stöd av densamma givna

föreskrifter, ävensom att, där nämnden finner det påkallat för kontrollens

utövande, tillhandahålla nämnden eller dess omhiul sina handelsböcker med

tillhörande handlingar. Även jag anser, att viss utökning bör göras av

nämndens möjligheter att kontrollera uppgifter, som tjänar till ledning vid

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

bedömandet av frågor om avgiftsplikt eller rätt till regleringsbidrag eller

återbäring. Genom den föreslagna nya paragrafen beredes nämnden tillfälle

att från såväl bidragsberättigade företag som leverantörer och avnämare

till dessa erhålla material för kontroll av de uppgifter, som avgiftspliktiga

eller bidragsberättigade företag lämnar. Såsom nämnden framhållit överensstämmer

de i den nya paragrafen föreslagna bestämmelserna i stort sett

med vad som gäller i en del skatteförfattningar. Då såväl avgifterna som

bidragen uppgår till betydande belopp, har jag intet att erinra mot den utvidgning

av kontrollmöjligheterna, som föreslagits i den nya paragrafen, vilken

i departementsförslaget motsvaras av 13 §. Däremot kan jag ej förorda

att förelag, som i anledning av regleringssystemets konstruktion äger få

regleringsbidrag eller återbäring, skall bli skyldigt att vid straffansvar underkasta

sig •— förutom de kontrollåtgärder, som anges i 13 § — de vittgående

kontrollbestämmelser, som enligt nuvarande 10 § och den nu föreslagna

12 § gäller för avgiftspliktiga företag. Emellertid är det naturligt, att

såsom villkor för rätt till bidrag eller återbäring uppställes, att företagen

underkastar sig sådana ytterligare kontrollåtgärder, som nämnden finner erforderliga

för granskning av de uppgifter, företagen lämnat. Dylika villkor

kan föreskrivas med stöd av 8 § i gällande förordning och 9 § i den nu föreslagna.

I enlighet med det anförda torde förslag till dels förordning angående förbud

mot viss användning av denaturerad spannmål, dels förordning om

upphävande av förordningen den 29 maj 1933 (nr 23b) angående användande

av svensk havre vid gryn- och mjöltillverkning m. m., dels förordning

angående upphävande av förordningen den 2b maj 193b (nr 172) om

skatt å kli, dels förordning angående slaktdjursavgift, dels förordning angående

ändrad lydelse av 6 a § förordningen den 21 december 1951 (nr

830) om införsel och utförsel av margarinvaror samt om kontroll över tillverkningen

av dessa varor, dels förordning angående reglering av införseln

av fettråvaror och fettvaror, m. m. få föreläggas riksdagen för godkännande.

Frågan om upphävande av vissa tillämpningskungörelser samt utfärdande

av nya sådana torde jag senare få anmäla.

Anslagsäskanden

Vid bifall till de förslag, som jag framlagt i det föregående, skulle kostnaderna

för prisreglerande åtgärder för nästa regleringsår uppgå till i runt

tal 189 miljoner kronor. Av detta belopp avser cirka 182 miljoner kronor

allmänt mjölkpristillägg, extra mjölkpristillägg i vissa delar av landet samt

leveranstillägg, 1,7 miljoner kronor stöd åt odlingen av lin och hampa, 1 miljon

kronor fraktbidrag för fodersändningar till Västerbottens och Norrbottens

län samt 4 miljoner kronor diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen.

Enligt vad jordbruksnämnden anfört, är sistnämnda belopp

bland annat avsett att användas till ersättning åt Svenska mejeriernas

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

riksförening för handhavandet av vissa med regleringen av mjölk och mejeriprodukter

sammanhängande uppgifter, till kostnaderna för stödet till ullproduktionen

(0,2 miljoner kronor) samt till kostnaderna för smågrisstödet

(1 miljon kronor). Vidare skall dessa medel tagas i anspråk för att bestrida

vissa kontroll- och försökskostnader i samband med främjandet av

kvalitetsodling av matpotatis ävensom i anslutning till tidigare principbeslut

för vissa kostnader för mejeri- och slakterianläggningar i Norrland.

Såsom framgår av det föregående har nämnden beräknat den sammanlagda

behållningen på prisregleringsanslaget för innevarande och tidigare

regleringsår till omkring 40 miljoner kronor. Av denna behållning torde ett

belopp av 20 miljoner kronor få tagas i anspråk för täckande av medelsbehovet

för de prisreglerande åtgärderna under regleringsåret 1955/56, medan

återstoden av behållningen i enlighet med nämndens förslag torde böra

reserveras för att möta utgifter för regleringen utöver de nu beräknade. Vid

bifall till vad jag sålunda föreslagit, bör till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område äskas ett reservationsanslag av (189 — 20 =) 169 miljoner

kronor.

Förutom nu omförmälda anslag bör i enlighet med vad förut förordats

äskas till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet

ett förslagsanslag av 14 miljoner kronor.

Vidare torde riksdagens medgivande böra inhämtas till att få taga förut

nämnda behållning å reservationsanslaget till Kostnader i samband med

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet i anspråk för att täcka förluster,

som uppkommer hos föreningen Svensk spannmålshandel och jordbruksnämnden

vid försäljning och nedskrivning av beredskapslager av brödsäd

och mjöl.

Slutligen torde i enlighet med vad som förut förordats till Bidrag till produktionsbefrämjande

åtgärder i Norrland m. m. böra äskas 1,1 miljoner

kronor.

Vad beträffar riksstatens inkomstsida för budgetåret 1955/56 synes såsom

nämnden anfört ett belopp av 56 miljoner kronor böra beräknas såsom

nettoinkomst av regleringsavgifter för fettvaror. Vidare bör i enlighet med

nämndens förslag ett belopp av cirka 2,2 miljoner kronor, utgörande vissa

ränteinkomster på kapitalanslagen för lagring av jordbruksprodukter och

för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö, såsom inkomst tillföras titeln Diverse

kapitalfonder.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag

1) att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medge Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering under nästkommande regleringsår av produktions-

och avsättningsförhållandena på jordbrukets område

It lUhumj till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 180

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, jag angivit

i det föregående;

dels bemyndiga Kungl Maj:t att, såvitt angår försäljning

för inhemsk förbrukning, fastställa priser på brödsäd och

oljeväxter av 1956 års skörd i enlighet med förut angivna

grunder;

dels å riksstaten för budgetåret 1955/56 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

ett reservationsanslag av 169 000 000 kronor;

b) till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps-

och försäljningsverksamhet ett förslagsanslag av

14 000 000 kronor;

c) till Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland

m. m. ett reservationsanslag av 1 100 000 kronor;

dels medge, att det å riksstaten för budgetåret 1954/55

anvisade reservationsanslaget till Kostnader i samband med

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet må under budgetåret

1955/56 användas för täckande av förluster, som hos

Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, och statens

jordbruksnämnd uppkommer vid försäljning och nedskrivning

av beredskapslager av brödsäd och mjöl;

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att av anslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1954/

55 till vissa i det föregående nämnda kvarnar m. fl. utbetala

ersättning för prisfall på brödsäd i enlighet med förut angivna

grunder;

dels besluta, att spannmålskreditfonden skall avvecklas

med utgången av budgetåret 1954/55;

2) att förslagen till följande förordningar måtte genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande:

a) förordning angående förbud mot viss användning av

denaturerad spannmål;

b) förordning om upphävande av förordningen den 29

maj 1933 (nr 234) angående användande av svensk havre

vid gryn- och mjöltillverkning m. m.;

c) förordning angående upphävande av förordningen den

24 maj 1934 (nr 172) om skatt å kli;

d) förordning angående slaktdjursavgift;

e) förordning angående ändrad lydelse av 6 a § förordningen

den 21 december 1951 (nr 830) om införsel och utförsel

av margarinvaror samt om kontroll över tillverkningen

av dessa varor; samt

f) förordning angående reglering av införseln av fettråvaror

och fettvaror, m. m.

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ulla B. Silén

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

1*

Bilaga 1

PM

med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder

på jordbrukets område

För de regleringsåtgärder på jordbrukets område, som från statsmakternas

sida företagits till mitten av februari 1954, har redogjorts i Kungl. Majt:s

proposition 1954: 180, bilaga 1. Den redogörelse, som lämnas i det följande,

avser, där ej annat framgår av sammanhanget, motsvarande åtgärder för

tiden från mitten av februari 1954 t. o. in. januari 1955. Specificerade uppgifter

lämnas för regleringsåtgärderna inom följande varuområden, nämligen

brödsäd, fodermedel, lin och hampa, fettråvaror och fettvaror, potatis,

socker, mjölk och mejeriprodukter, ägg, köttvaror och ull, varjämte en

sammanfattande redogörelse lämnas för införsel- och utförselavgifterna på

jordbruksregleringens område. Någon exportutjämningsavgift enligt kungörelsen

den 31 mars 1950 (nr 156) har icke utgått under den tid, varom nu

är fråga.

Brödsäd. En möjlighet för jordbruksnämnden att begränsa rätten till yrkesmässig

överlåtelse av brödsäd kvarstod t. o. in. utgången av juni månad

1954, då kungörelsen den 2 mars 1951 (nr 87), vilken innehöll bemyndigande

i nämnda avseende, upphörde att gälla enligt kungörelse den 26 maj 1954

(nr 304). Någon begränsning har dock sedan regleringsåret 1952/53 icke

varit föreskriven.

Jämlikt Kungl. Maj :ts förordning den 5 juni 1953 (nr 375) med vissa bestämmelser

angående prisregleringen för råg och vete äger jordbruksnämnden

föreskriva dels tillfälliga inskränkningar i rätten att förmala vete och

råg, dels ock inblandning av vissa myckenheter vete och råg i brödsäd,

som användes vid handelsförmalning. Inskränkning eller inblandningstvång,

som nu nämnts, gällde icke under regleringsåret 1953/54 och har icke heller

föreskrivits för det nu innevarande regleringsåret. I samma förordning föreskrives

skyldighet för den, som bedriver handelsförmalning av råg och vete,

att fullgöra viss anmälnings- och rapportskyldighet till nämnden. Rapportskyldighet

föreskrives även för vissa spannmålshandlare. Av nämnden för

regleringsåret 1954/55 lämnade föreskrifter härutinnan framgår av nämndens

cirkulär nr 1954: 49 och 55.

Genom kungörelsen den 3 juni 1953 (nr 525) om tillämpning av vissa delar

av ovannämnda förordning förordnade Kungl. Maj:t, att förmalningsavgift

under regleringsåret 1953/54 skulle utgå för vete och råg, som användes

för tillverkning av mjöl, och för vete, som användes för tillverkning av

gryn eller liknande produkter med 3 kr/dt. Jordbruksnämnden meddelade i

cirkulär nr 1953: 49 närmare bestämmelser härom. Genom kungörelse den 9

juni 1954 (nr 540) bar förmalningsavgiften höjts till 5 kr/dt från ingången

av regleringsåret 1954/55 (den 1 augusti 1954). Nämndens bestämmelser

om avgiften för sistnämnda regleringsår återfinnes i cirkuläret nr 1954: 49.

Av dessa bestämmelser framgår bl. a., att kvarnarna äger erhålla gottgörelse

med 50 öre/dt brödsäd för besväret med uppbörden av avgifter vid s. k.

löneförmalning.

1* Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr ISO

opaginerad Kontrollera mot PDF

2*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Det under tidigare år tillämpade systemet med garantipriser till odlarna

har fr. o. in. regleringsåret 1954/55 ersatts med ett nytt system med inlösenförfarande,

vilket godkänts av Kungl. Maj:t och riksdagen våren 1954. Det

nya systemet innebär bl. a., att en nybildad förening, Svensk spannmålshandel,

ekonomisk förening, erhållit ensamrätt till import och export av

brödsäd och har till uppgift att stödja den av statsmakterna eftersträvade

inhemska prisnivån på brödsäd. Beträffande 1954 års skörd har Kungl.

Maj it den 12 mars 1954 fastställt inlösenpriser att gälla vid inlösen den 1

april 1955 av den myckenhet brödsäd, som kan beredas avsättning inom

landet, nämligen för vete 44,75 kr/dt och för råg 39,75 kr/dt. Brödsäd, som

icke kan beredas avsättning inom landet, kommer emellertid likaledes att

inlösas av föreningen per den 1 april 1955 till nämnda priser. Underskott vid

försäljning av sådan brödsäd från föreningen är avsett att utjämnas med

medel, som inflyter genom upptagande av förmalningsavgift och av jordbruksnämnden

ställes till föreningens förfogande.

I motsats till vad tidigare gällt är prisutvecklingen före inlösendagen icke

reglerad genom statliga bestämmelser. Föreningen har emellertid genom

frivilliga överenskommelser med handels- och kvarnföretag om vissa lägsta

priser även för tiden före inlösendagen sökt nå en önskad stabilisering i

prisutvecklingen.

De fastställda inlösenpriserna avser spannmål av normalkvalitet med en

vattenhalt av 16,5 procent och gäller vid leverans till prisort. Såsom prisorter

för brödsäd har nämnden godkänt följande orter, nämligen Gävle,

Stockholm, Norrköping, Kalmar, Karlshamn, Åhus, Ystad, Trelleborg, Malmö,

Landskrona, Hälsingborg, Halmstad, Falkenberg och Göteborg. I prisorten

Norrköping innefattas även den närbelägna kvarnplatsen Djurön. Ehuru

Kristianstad icke innefattas i prisorten Åhus har föreningen utfäst sig

att tillämpa prisortpris vid inlösen av vete, som levereras till sagda stad.

Vid inlösen av brödsäd, som levereras till annan ort än prisort, verkställes

fraktavdrag motsvarande transportkostnaden från leveransorten till närmaste

prisort. I fråga om leveranser till Visby betalas dock prisortpris med

avdrag av 50 öre/dt, medan på Gotland i övrigt inlösenpriset grundas på det

vid leverans till Visby gällande priset med avdrag av transportkostnader till

Visby (cirkulär 1954: 55).

Inlösenpriserna gäller, som ovan angivits, för fullgod vara av normal kvalitet

med 16,5 procent vattenhalt. För vara av annan kvalitet äp normalkvalitet

sker prisreglering efter särskilda av jordbruksnämnden fastställda

prisregleringsskalor (cirkulär nr 1954: 52).

Såsom förut anförts har föreningen Svensk spannmålshandel ensamrätt

till import och export av brödsäd. Exporten sker i regel genom föreningens

medlemmar, vilka i samband härmed av föreningen erhåller bidrag motsvarande

skillnaden mellan det inhemska priset och det vid exporten erhållna

priset. Exportbidragen har hittills (den 1 augusti 1954 -den 31 januari

1955) varit 11—14 dr/dt för vete och 7—8 kr/dt för råg. Exportbidrag

lämnas endast för brödsäd, som uppfyller gällande fordringar för fullgod

vara. Bidrag lämnas för såväl kvarnvara som utsädesvara samt för vissa

produkter av brödsäd. I sistnämnda fall beräknas bidragets storlek efter

den mängd brödsäd, som ingår i produkten.

Med hänsyn till att förmalningsavgiften såsom ovan nämnts fr. o. in. den

1 augusti 1954 höjts från 3 till 5 kr/dt oavsett årsskörd, har nämnden, enligt

Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut, till handelskvarnarna utbetalat en

mot avgiftshöjningen svarande kompensation. Denna omfattade 2 kr/dt

för vete och råg av gammal skörd, som vederbörande kvarn hade i sin ägo

vid månadsskiftet juli/augusti 1954 och som icke hembjudits till Svenska

spannmålsaktiebolaget (cirkulär 1954:49).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 180 3*

Fodermedel. Efter att tidigare ha varit centraliserad till Svenska spannmålsaktiebolaget

överfördes utrikeshandeln med oljekraftfoder, kli, majs

och annan fodersäd fr. o. in. den 1 september 1953 till handelns egna företag.

Bolagets befattning med varorna i fråga efter denna tidpunkt och fram

till den 1 november 1954 inskränkte sig till viss beredskapslagring av majs

och oljekraftfoder samt till utförsäljning av kvarliggande lager av tidigare

inköpta varor i den mån dessa icke behövdes för beredskapslagringen. Enligt

direktiv från jordbruksnämnden tillämpades vid försäljningen gällande

världsmarknadspriser, i förekommande fall ökade med belopp, motsvarande

tull eller införselavgift. Fr. o. in. den 1 november 1954 omhänderhar den nybildade

föreningen Svensk spannmålshandel beredskapslagringen av nämnda

fodervaror.

På grundval av bemyndigande i kungörelsen den 30 juni 1953 (nr 567)

bar införselavgift utgått för olika slag av fodermedel under hela den tid,

varom nu är fråga, men kvarstår den 7 februari 1955 endast för ett fåtal

varor. (Beträffande avgiftsbelopp m. in., se avdelningen »införselavgifter»

i det följande.)

I fråga om korn har både införselavgift och tull borttagits, den senare

enligt kungörelse den 16 november 1954 (nr 664), för tiden fr. o. m. december

1954 tills vidare.

Genom förordningen den 26 maj 1954 (nr 305) om avgift å oljekraftfoder

har Kungl. Maj :t bemyndigats att i prisreglerande syfte förordna om avgift

å oljekraftfoder, som i samband med utvinning inom riket av olja ur oljehaltiga

fröer och frukter tillverkas för försäljning. Avgiftens storlek bestämmes

enligt förordningen av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

av jordbruksnämnden. Med stöd av sålunda erhållet bemyndigande

förordnade Kungl. Maj :t i kungörelse den 1.3 juni 1954 (nr 462),

att i den mån jordbruksnämnden så bestämde, sådan avgift skulle utgå med

högst 3 öre/kg fr. o. m. den 1 juli 1954. Enligt jordbruksnämndens beslut utgick

avgift fr. o. in. sistnämnda dag med 2 öre/kg för oljekraftfoder, som

tillverkats enbart av oljehaltigt frö, annat än raps-, rybs- eller senapsfrö,

eller enbart av oljehaltiga frukter. Denna avgift slopades den 1 augusti 1954

i samband med att införselavgiften för samma slags oljekraftfoder upphörde

att utgå (cirkulär nr 1954: 43 och 50).

På grundval av bemyndiganden i kungörelser den 29 oktober 1954 (nr

362) och den 26 november 1954 (nr 665) har jordbruksnämnden utfärdat bestämmelser

om utförselavgift för havre och korn, mjöl av dessa varor samt

blandningar, vari någon av varorna ingår. (Beträffande denna avgift se för

övrigt avdelningen »Utförselavgifter» i det följande.)

Spannmål sbolaget har sedan hösten 1953 icke tillverkat oljekraftfoderblandningar

och föreningen Svensk spannmålshandel bedriver icke heller

någon tillverkning härav. Dylika blandningar tillverkas således nu endast av

enskilda företag. Kungörelsen den 29 september 1950 (nr 521) om tillverkning

av och handeln med vissa fodermedel äger, med ändring enligt kungörelsen

den 30 juni 1953 (nr 500), fortfarande tillämpning. Jordbruksnämndens

med stöd härav meddelade föreskrift, alt oljekraftfoderblandning,

som tillverkas för avsalu, skall innehålla minst 30 procent oljekraftfoder av

raps, rybs och/eller vitsenap gäller fortfarande. Under tiden den 1 augusti

1954—den 31 januari 1955 bär dessutom gällt, att av den föreskrivna kvantiteten

sådant oljekraftfoder, minst en tredjedel, d. v. s. 10 procent av hela

blandningen, skall utgöras av oljekraftfoder av vitsenap. Med hänsyn till

ändrad råvarutillgång har nämnden sedermera beslutat, att fr. o. in. den

1 februari 1955 oljekraftfoder av senap får ingå till högst 5 viktprocent av

hela oljekraftfoderblandningen (cirkulär nr 1954:47 och 1955:9). Vissa

opaginerad Kontrollera mot PDF

4* Kungl. Maj:ts proposition nr 180

ändringar har i januari 1955 vidtagits i nämndens bestämmelser om märkning

av förpackningar, innehållande foderblandningar, in. in. (cirkulär nr

1954: 75).

Vid transport från övriga delar av riket till norra Sverige av fodersäd, vetekli,

rågkli, vetefodermjöl, oljekraftfoder samt, med vissa undantag, foderblandningar

utgår fraktbidrag efter grunder, som anges i nämndens cirkulär

nr 1954:55.

Lin och hampa. Enligt årliga beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen fastställes

s. k. riktpriser för beredningsverkens inköp av halm av lin och hampa.

(Linberedningsverk finnes f. n. i Laholm, Växjö och Mellansel, hampberedningsverk

endast i Visby.) Riktpriserna är icke att betrakta såsom garanterade

odlarpriser. De användes vid upprättandet av driftsanalyser för

beredningsverken och tjänar därigenom även i viss män till ledning vid bestämmandet

av storleken av de statsbidrag (pristillägg), som skall utgå till

nämnda verk. Omfattningen av statsbidragen är emellertid begränsad till

vissa av Kungl. Maj :t och riksdagen godkända totalkvantiteter beredd fiber,

vilka fördelas mellan verken under medverkan av jordbruksnämnden. Pristilläggen

fastställes av jordbruksnämnden inom ramen för vissa, av Kungl.

Maj :t och riksdagen godkända belopp (totalt och per kg) och utgår per kg

fiber av vissa kvaliteter (stödberättigade kvaliteter). Medel till utbetalande

av pristillägg för regleringsåret 1954/55 har ställts till nämndens förfogande

genom Kungl. Maj :ts brev den 26 maj 1954 angående prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område. Storleken av det pris, som faktiskt utgår till odlaren,

blir, utom av pristilläggens storlek, beroende av det pris, som vid försäljning

kan erhållas för beredd fiber. Avtal om storleken av spinneriernas

inköp av lin- och hampfiber har med jordbruksnämndens godkännande senast

för åren 1951—1955 tecknats mellan, å ena sidan, Riksförbundet Lin och

hampa för lin- och hampberedningsverkens räkning samt, å andra sidan,

lin- och hampspinnerierna. överenskommelse mellan berörda parter angående

prissättningen vid inköpen träffas under nämndens medverkan tid efter

annan. Beträffande linfiber har dylik överenskommelse träffats senast

för tiden fr. o. m. den 1 juli 1952 tills vidare och beträffande hampfiber senast

för tiden fr. o. in. den 1 januari 1955 tills vidare.

Beträffande 1954 års skörd av spånadsväxter har Kungl. Maj :t genom beslut

den 12 mars 1954 fastställt följande riktpriser, nämligen 25 öre/kg för

linhalm och 13 öre/kg för hamphahn. Riktpriserna avser halm av grundkvalitet,

d. v. s. kvalitetsklass I enligt gällande kvalitetsbestämmelser (beträffande

linhalm cirkulär nr 1951:85 och beträffande hamphalm statens linnämnds

meddelande nr 1949: 14).

Fettråvaror och fettvaror. Den inhemska skörden av oljeväxtfrö år 1954

har — efter därom träffat avtal — liksom fallet varit med närmast föregående

års skördar omhändertagits av Sveriges oljeväxtintressenter, ekonomisk

förening (SOI). Föreningen ombesörjer nedtorkning av fröet och försäljer

den del av skörden, som icke exporteras i form av frö, till de båda oljefabrikerna

AB Kalmar oljefabrik och AB Karlshamns oljefabriker.

Prissättningen på frö av raps, rybs och vitsenap av 1954 års skörd har

skett enligt ett av Kungl. Maj :t och riksdagen godkänt system, vilket något

skiljer sig från det, som tillämpats beträffande tidigare års skördar. Statens

prisgaranti för odling av nu nämnda fröslag har sålunda, från att tidigare

ha gällt praktiskt taget hela skörden, för 1954 års skörd begränsats till att

omfatta den del av skörden, beräknad till omkring 85 000 ton, vilken vinner

avsättning för tillverkning av olja, som förbrukas inom landet. För denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. J\Iaj:ts proposition nr 180 5*

del av 1954 års skörd har staten enligt Kungl. Maj :ts beslut den 24 juli 1953

och den 12 mars 1954 fastställt det pris, som skall gälla vid försäljning till

oljefabrikerna, nämligen för liöstraps 85 öre, för höstrybs 83 öre, för vårraps

75 öre, för vårrybs 73 öre och för vitsenap 60 öre, allt per kg för vara

av normalkvalitet. För frö av annan kvalitet än normalkvalitet verkställes

prisreglering enligt tidigare tillämpade grunder. Prisbesluten förutsätter,

att odlarna genom att till dem avräknas lägre pris skall bära ansvaret för

underskott på exporten av raps-, rybs- och senapsfrö. För nu ifrågakommande

fröslag av 1954 års skörd erhåller odlarna för höstraps och höstrybs

ett 10 öre, för vårraps och vårrybs ett 8 öre och för vitsenap ett 6 öre lägre

pris per kg än det, som betalas av oljefabrikerna. Prisskillnaden står till

SOI:s förfogande för att täcka uppkommande prisdifferenser vid export.

I fråga om den av prisgarantien omfattade kvantiteten frö av raps, rybs och

senap innebär priserna för odlarnas del i jämförelse med närmast föregående

år sänkningar, för höstraps och vårrybs med 10 öre, för höstrybs med 12

öre, för vårraps med 8 öre och för vitsenap med 11 öre per kg.

Exporten av oljeväxtfrö av nu nämnda slag sker fr. o. m. den 1 september

1954 genom föreningen Svensk spannmålshandel, som har ensamrätt

därtill. Exporten av olja, som framvunnits ur inhemskt raps-, rybs- eller

senapsfrö, verkställes av oljefabrikerna och sker alltjämt i visst samråd med

jordbruksnämnden.

Fr. o. m. ingången av hudgetåret 1954/55 äger Kungl. Maj :t, i enlighet

med ett tillägg till förordningen 1953: 395 (9a §), bemyndiga nämnden att

föreskriva, att vid tillverkningen av margarin och andra födoämnen med

mera väsentlig tillsats av fett skall användas ur inhemska oljeväxtfröer

framvunna fettämnen. Något sådant bemyndigande angående tvångsinblandning

har dock hittills icke befunnits erforderligt. Den under hösten 1953 träffade

uppgörelsen mellan margarinfabrikerna inbördes om inblandning i hushållsmargarin

av 35 procent olja utvunnen ur inhemskt oljeväxtfrö äger

alltjämt "bestånd och har i nuvarande läge ansetts tillfyllest.

Vad beträffar oljelin av 1954 års skörd lämnar staten alltfort oberoende

av avsättningsförhållandena en fullständig prisgaranti. Odlarpriset uppgår

till 65 öre/kg frö av normalkvalitet, innebärande i förhållande till 1953 års

skörd en sänkning av priset med 15 öre/kg.

Importen av fettråvaror och fettvaror har under ifrågavarande tid varit

underkastad bestämmelserna i Kungl. Maj :ts förordning den 5 juni 1953

(nr 395) angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m.,

Kungl. Maj :ts kungörelse den 12 augusti 1953 (nr 578) med tillämpningsföreskrifter

till nämnda förordning samt jordbruksnämndens med stöd av

nämnda kungörelse utfärdade föreskrifter (cirkulär nr 1954:70 och 87).

Fettvaruimporten har i princip varit centraliserad till Svensk fettimport,

ekonomisk förening. De utländska fettvarorna och fettvaror, tillverkade av

utländska råvaror, är sedan den 1 september 1953, då gällande fettvarurcglering

började tillämpas, belagda med en efter vissa regler föränderlig regleringsavgift,

vilken hittills varierat mellan 1,27 kr/kg och 1,55 kr/kg fett,

olja eller fettsyra. I medeltal har den utgjort 1,42 kr/kg. Avgiften utgick

den 1 februari 1955 med 1,51 kr/kg (cirkulär nr 1955: 2).

Beträffande ordningen för erläggande av regleringsavgift för importerade

fettvaror har vissa ändringar i tidigare föreskrifter vidtagits. Mot ställande

av säkehet kan sålunda numera visst anstånd medges med erläggandet av

avgiften.

I fråga om sådana importerade fettvaror, som inom vissa särskilt angivna

kategorier av rörelser använts till icke matnyttigt ändamål eller som återutförts,

har i viss utsträckning lämnats s. k. regleringsbidrag. Bidrag har där
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6*

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO

vid i vissa fall utgått med 95 och i andra fall med 100 procent av den regleringsavgift,

som belöpt på varan i fråga.

Under den tid, varom nu är fråga, har kretsen av bidragsberättigade rörelser

något utvidgats. Sålunda har järn- och stålverk, gjuterier, mekaniska

verkstäder, varv och textilfabriker upptagits i den bidragsberättigade kategorien.

Vidare har den grupp varor, för vilken 100-procentigt bidrag medges,

utökats. För fettvaror, vilka användes vid tillverkning av penicillin, streptomycin

och liknande antibiotika kan sålunda numera 100-procentigt bidrag

erhållas.

För de inhemska oljeväxtprodukterna har det clearingprissystem bibehållits,

för vilket redogörelse lämnades i motsvarande översikt förra året.

När inhemska oljor och fetter kommit till användning för annat än matnyttigt

ändamål eller exporterats, har möjlighet alltjämt förefunnits att erhålla

regleringsbidrag enligt samma grunder som nyss angivits beträffande

importerade fettvaror.

I fråga om inom landet framvunnet slakterifett har också, liksom tidigare,

regleringsbidrag kunnat erhållas, då fettet kommit till användning för annat

än matnyttigt ändamål eller ingått i exportvara. Den begränsningen har dock

numera vidtagits, att regleringsbidrag icke utgår för sådant inhemskt slakterifett,

som för tillverkningen inköpts till pris understigande viss av jordbruksnämnden

fastställd prisgräns. Prisgränsen varierar med hänsyn till

regleringsavgiftens storlek och prisutvecklingen på världsmarknaden samt

fastställes och tillkännages i samma ordning, som gäller för regleringsavgiften.

Den 1 februari ligger prisgränsen vid 1,71 kr/kg ( = regleringsavgiften

1,51 kr -)- 0,20 kr ) / ''

Företag, som bedriver sådan verksamhet att bidragsrätt kan komma i fråga

och som önskar komma i åtnjutande av dylikt bidrag, har att göra anmälan

till jordbruksnämnden. Nämnden har numera fastställt, att regleringsbidrag

till företag, vilket befinnes bidragsberättigat på grund av anmälan,

som inkommer till nämnden efter årsskiftet 1954/55, icke kommer att

utgå för tidigare fettförbrukning än den som ägt rum fr. o. in. kalendermånaden

efter den då anmälan inkommit till nämnden.

Genom Kungl. Maj :ts kungörelse den 24 september 1954 (nr 604) angående

ändring av accisen å steriliserad fettemulsion har accisen för steriliserad

fettemulsion med fetthalt av högst 15 procent och förpackad i slutna

glaskärl eller bleckburkar, rymmande högst 1/4 liter, sänkts med 20 öre

till 30 öre för varje kg av varans nettovikt.

Potatis. Enligt Kungl. Maj:ts förordning den 30 juni 1943 (nr 454) om

tillverkning av potatismjöl må tillverkning av potatisstärkelse annorledes än

till förbrukning i eget hushåll icke äga rum utan tillstånd av statens jordbruksnämnd

(tidigare statens livsmedelskommission), som äger föreskriva

de villkor, under vilka tillstånd må tillgodonjutas. Jordbruksnämnden har

vidare att meddela de ytterligare föreskrifter, som må erfordras för tilllämpning

av förordningen. Med stöd härav har jordbruksnämnden, liksom

tidigare, för tillverkningsåret 1954/55 träffat ett — av Kungl. Maj :t den

12 november 1954 godkänt — avtal med Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a. angående föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse.

I avtalet, vars innehåll framgår av nämndens cirkulär nr 1954:

86 har jordbruksnämnden, under förutsättning av statsmakternas godkännande,

åtagit sig att bereda föreningen möjlighet att erhålla minst 85,75

kr/dt för vid tillverkningsårets slut inneliggande lager av potatismjöl med

avdrag av viss kvantitet ävensom ersättning för ränte- och lagringskostnader

i avseende på inneliggande lager. Denna del av avtalet har Kungl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Maj:t förelagt riksdagen för godkännande. I likhet med vad som tillämpats

alltifrån tillverkningsåret 1950/51 har i avtalet för tillverkningsåret

1954/55 i syfte att främja rationaliseringssträvandena inom potatis- och

stärkelseindustrien föreskrivits, att av den föreningen tillerkända handdsmarginalen

ett belopp, motsvarande ett öre per kg under tillverkningsåret

på den inhemska marknaden försåld stärkelse, skall avsättas till en särskild

fond. Medel ur denna fond disponeras av jordbruksnämnden efter hörande

av föreningen.

Under tillverkningsårel 1953/54 begränsades tillverkningen av potatisstärkelse

till ej fullt 21 000 ton. På grund av att efterfrågan på stärkelse

ökat under år 1954 har jordbruksnämnden för innevarande tillverkningsår

lämnat medgivande om tillverkning av sammanlagt 22 500 ton stärkelse.

Såvitt nu kan bedömas torde emellertid, till följd av att 1954 års potatisskörd

blev väsentligt lägre än normalt, den medgivna tillverkningen av

potatisstärkelse icke kunnat helt fullgöras. Man kan därför utgå ifrån att

föreningens övergångslager av potatisstärkelse från föregående regleringsår

kommer att tagas i anspråk under innevarande år.

Tillverkningen av potatisbrännvin enligt avtal mellan AB Vin- & spritcentralen

och Sveriges bränneriidkareförening beräknas innevarande tillverkningsår

uppgå till 36 milj. liter råbrännvin av normalstyrka vid de till

bränneriidkareföreningen ansiutna potatisbrännerierna. I denna kvantitet ingår

dock en mindre del råbrännvin, som framställts av råg. Härtill kommer

en beräknad tillverkning av cirka 1 milj. liter vid spricentralens eget potatisbränneri.

För tillverkningen av såväl potatisstärkelse som potatisbrännvin under

tillverkningsåret 1954/55 gäller vidare enligt ett av jordbruksnämnden, med

stöd av Kungl. Maj :ts beslut den 12 mars 1954 angående prissättningen på

jordbruksprodukter under samma regleringsår, utfärdat cirkulär (nr 1954:

29), att viss del av fastställda priser för potatisstärkelse och potatisbrännvin

skall inbetalas till en särskild clearingkassa.

Socker. Då sockerregleringen detta år liksom tidigare behandlas^ i särskild

proposition, hänvisas beträffande vidtagna regleringsåtgärder på detta

område till ifrågavarande proposition.

Mjölk och mejeriprodukter. Den redogörelse, som i propositionen 1947:

280 lämnats beträffande förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående

mjölkavgift samt beträffande denna författnings tillämpning, äger alltjamt

giltighet. Något förordnande om uttagande av mjölkavgift har alltså fortfarande

icke meddelats.

Producentbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk har tr. o. in.

den 1 januari 1953 utgått jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den 12

december 1952 (nr 787) om producentbidrag. Den i propositionen 1953:

224 lämnade redogörelsen för bestämmelserna om producentbidrag ager

alltjämt giltighet.

Mjölk pristillägg till mejeri utgår enligt oförändrade grunder. Fn redogörelse

härför har lämnats i propositionen 1950:245. Det allmänna mjölkpristillägget,

vilket lämnas lika över hela landet med visst belopp per kg

mjölkfett i den vid mejeri från producenter invägda mjölken och grädden,

har sedan den 1 september 1953 utgått med 74,4 öre/kg mjölkfett. Extra

mjölkpristillägg utgår liksom tidigare för Norrland och vissa delar av Sveaoch

Götaland. Beloppet varierar sedan den 1 mars 1952 mellan 180 öre/kg

(Norrbottens län och Västerbottens läns lappmark samt vissa delar av Jämtlands

och Västernorrlands län) och 30 öre/kg mjölkfett (Gästrikland samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

8* Kungl. Maj.ts proposition nr 180

vissa delar av Kopparbergs, Uppsala, Västmanlands, Värmlands, Örebro

och Älvsborgs län).

För mjölk och till mjölk omräknad grädde, som under tiden den 1

september 1954—den 31 augusti 1955 av mjölkproducent levereras till meberättigat

till statligt mjölkpristillägg, utgår s. k. leveranstillägg med

3 ore/kg mjölk för varje mjölkproducents mejerileverans upp till 10 000 kg

for år. För leveranser mellan 10 000 och 25 000 kg utgår leveranstillägg

med ett belopp av 300 kr. För leveranser över 25 000 kg för år minskas

sistnämnda tillägg med 6 öre/kg för överskjutande kvantitet, så att tillägget

vid en årsleverans av 30 000 kg helt upphör. Leveranstillägg som understiger

30 kr per år, utbetalas icke.

Med stöd av förordningen den 10 juli 1947 ("nr 378) om viss avgift å

mjölk, grädde och ost (ändrad 1948: 428, 1952: 364 och 1953: 377, förlängd

1950: 474) samt Kungl. Maj :ts bemyndiganden, senast den 5 juni 1953,

har jordbruksnämnden förordnat om uttagande av utjämningsavgift för

grädde och för ost. (Redogörelse för syftet med och innebörden av förordningen

har lämnats i propositionerna 1948:275 och 1949:212.) För

grädde, som för annat ändamål än framställning av torr- eller kondensmjölk

Ir. o. m. den 1 april 1952 levereras från mejeri till annan än mejeri eller

som fr. o. m. sistnämnda dag av mejeri användes för tillverkning av andra

varor än smör, grädde, ost, torrmjölk eller kondensmjölk, utgår utjämningsavgift,

nämligen för färsk grädde med en fetthalt understigande 40

procent med 32 öre/kg och för färsk grädde med en fetthalt av lägst 40

piocent med 43 öre/kg. Fr. o. in. den 1 september 1954 utgår ej utjämningsavgift

för steriliserad grädde. Fr. o. in. den 1 juli 1953 har för all svensk

ost, med undantag av margarinost och mesost, som tillverkas vid mejeri

respektive från mejeri försäljes till annan än mejeri, utjämningsavgift

(tillverkningsavgift och försäljningsavgift) utgått med följande belopp. Tillverkningsavgiften

har utgått med 60 öre/kg under tiden den 1 juli—den

30 september 1953 och med 50 öre/kg fr. o. in. den 1 oktober 1953, dock

att för ost, som tillverkats under tiden den 1 januari—den 30 april’ 1954,

avgiften utgått med 40 öre/kg. Försäljningsavgiften för ost, vilken under

tiden den 1 juli—den 31 augusti 1953 utgått med 20 öre/kg, höjdes för

tiden den 1 september 1953—den 30 juni 1954 till 30 öre/kg. Fr. o. m.

den 1 juli 1954 sänktes försäljningsavgiften till 10 öre/kg för tiden fram

till den 15 november 1954, varefter den har utgått med 20 öre/kg. För vara,

som exporteras, utgår icke någon av nu nämnda avgifter. Avgiftsmedlen,

vilka inflyter till Svenska mejeriernas riksförening, användes jämlikt förordningen

1947:378 för utbetalning av utjämningsbidrag för mjölk och

mejeriprodukter, däribland utbetalning av bidrag till täckande av exportförluster

på smör. Rörande den närmare användningen av avgiftsmedlen

beslutar jordbruksnämnden efter samråd med riksföreningen. Viss del av

a.e, ™!rde1, som för tideno aPril—september 1953 influtit i tillverkningsav°St’

anvan.^e? Pa förslag av riksföreningen för utbetalning till de

osthllverknnde mejerierna av ett pristillägg (kvalitetstillägg) av 10 öre/kg

tor sadan hårdost, som tillverkats efter den 30 september 1953 och som

uppfyller vissa särskilda kvalitetsfordringar.

Bestämmelserna om mjölkstandardisering (jfr proposition 1952:236)

ager alltjämt giltighet, dock med den ändringen, att enligt kungörelsen den

5 jum 1953 (nr 346), som trätt i kraft den 1 juli 1953, skummjölk och

Karnmjolk undantas från standardiseringsbestämmelserna oberoende av

ietthalten.

Normalpriserna på konsumtionsmjölk, skum- och kärnmjölk, grädde och

smör har slopats fr. o. in. den 1 oktober 1954. Mellan jordbruksnämnden

opaginerad Kontrollera mot PDF

9*

Kungl. Maj. ts proposition nr ISO

och Svenska mejeriernas riksförening har i samband härmed träffats en

överenskommelse angående priserna på konsumtionsmjölk vid försäljning

från mejeri till återförsäljare gällande fr. o. m. den 1 oktober 1954. Vidare

har mellan jordbruksnämnden och priskontrollnämnden, å ena, samt Sveriges

Speceri- & lanthandlareförbund och Kooperativa förbundet, å andra

sidan, träffats en överenskommelse om priserna på mjölk och mejeriprodukter

vid försäljning i detaljhandeln under tiden den 1 oktober 1954—- den 31 augusti 1955.

I fråga om runmärkt mejerismör föreskrev nämnden på våren 1953 med

stöd av bestämmelserna i 2 §, andra stycket, kungörelsen den 26 augusti

1948 (nr 632) angående pristillägg för mjölk m. in. (ändrad 1949: 606), att

mejeri skall till riksföreningen erlägga en avgift av 5 öre/kg runmärkt smör,

som vid mejeriet tillverkats fr. o. in. den 1 maj 1953. Denna avgift utgar

alltjämt och de medel, som inflyter därigenom, användes av riksföreningen

till att täcka dels exportkostnaderna intill ett belopp av 5 öre/kg för sådant

exporterat smör, som riksföreningen inköpt till de efter den 30 april

1953 gällande priserna, dels de förluster, som kan uppkomma genomgått

riksföreningen inköper runmärkt mejerismör, vilket efter lagring måste

försäljas såsom omärkt smör, dels särskilda kostnader för lagersmörets

bedömning, dels ock efter godkännande av jordbruksnämnden andra kostnader.

I fråga om icke runmärkt mejerismör, som vid mejeri, berättigat till erhållande

av statligt mjölkpristillägg, tillverkas fr. o. in. den 1 oktober 1954,

har nämnden föreskrivit, att mejeriet skall erlägga en avgift av 30 öre/kg.

Avgiftsmedlen skall tillföras riksföreningens kassa för regleringsändamål

och disponeras enligt överenskommelse med nämnden.

Prissättningen på såväl svensk som importerad ost har, liksom under

nästföregående regleringsår, lämnats helt fri för regleringsåret 1954/55.

Den i propositionen 1954: 180 lämnade redogörelsen för bestämmelserna

angående begagnandet av det inregistrerade varumärket för smör, ost och

mesvara, runmärlcet, äger alltjämt giltighet (cirkulär nr 1953: 9, 30 och

40).

Sammanfattande bestämmelser rörande mejeriprodukter har upptagits i

nämndens cirkulär nr 1955: 1.

Ägg. De bestämmelser angående märkning och kontroll av lagrade och

konserverade ägg, som angivits i propositionen 1945: 303, gäller alltjämt.

Reglemente för Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg återfinnes

i nämndens cirkulär nr 1953:9. Lantbruksstyrelsens bestämmelser

om äggkontrollen, utförseln av hönsägg samt begagnandet av runmärket

på ägg äger fortfarande giltighet (cirkulär nr 1952: 63).

Export och import av ägg har på samma allmänna villkor, för vilka redogjorts

i propositionen 1952: 236, med ensamrätt ombesörjts av Sveriges export-

och importförening för ägg, förening u. p. a., och dess medlemmar.

För regleringsåret 1954/55 har jordbruksnämnden meddelat vissa föreskrifter

för föreningens verksamhet, vilka ansluter sig till de allmänna direktiv,

som Kungl. Maj:t och riksdagen lämnat för äggregleringcn under

detta regleringsår.

Köttvaror. Med stöd av Kungl. Maj :ts den 6 april 1951 givna bemyndigande

har jordbruksnämnden fr. o. m. den 8 december 1952 till Svensk kötthandel,

förening u. p. a., på vissa villkor överlåtit ensamrätt till export och import

av slaktdjur och de viktigaste köttvarorna. De allmänna bestämmelser,

som gäller för föreningens verksamhet, framgår av jordbruksnämndens

opaginerad Kontrollera mot PDF

10*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

cirkulär nr 1952: 114 och 1953: 4. Jordbruksnämnden har vidare för verksamheten

meddelat vissa närmare föreskrifter, vilka ansluter sig till de

allmänna direktiv, som Kungl. Maj:t och riksdagen lämnat för köttvaruregleringen

under regleringsåret 1954/55.

Det normalprissystem i fråga om hela, halva och fjärdedels kroppar av

nötkreatur, häst och svin, för vilket redogörelse lämnats i proposition

1951: 207, har slopats fr. o. m. den 1 september 1954 (cirkulär 1954: 58).

Prisövervakningen i detaljhandeln sker i huvudsak enligt samma riktlinjer,

som tillämpats enligt överenskommelsen den 4 februari 1952 mellan myndigheterna

och handelns organisationer.

De regler, som utfärdades våren 1952 i fråga om klassificeringen av kött

och fläsk har — med vissa ändringar, som trädde i kraft den 28 juni 1954

— gällt under nu ifrågavarande tid. Ändringarna avser främst kvalitetsklasserna

för fläsk och åsyftar att medverka till en produktion av magrare

varor (cirkulär nr 1952:52, nr 1953:7 och nr 1954:33).

Jämlikt Kungl. Maj:ts förordning den 5 juni 1953 (nr 376) och kungörelse

den 2 oktober 1953 (nr 609) om upptagande av slaktdjursavgift, förordnades,

att sådan avgift skall utgå för fläsk, som efter den 11 oktober 1953

godkänts vid besiktning. Jordbruksnämnden bemyndigades i samma kungörelse

att bestämma avgiftens belopp, vilket enligt bestämmelserna i förordningen,

räknat för hel svinkropp, må utgöra högst 8 kr. Med stöd av bemyndigandet

föreskrev jordbruksnämnden, att slaktdjursavgift för fläsk,

som efter den 11 oktober 1953 godkänts vid besiktning, tills vidare skulle

utgå med 5 kr för hel kropp av svin, som i slaktat tillstånd vägde 15 kg eller

däröver, samt med 2,50 kr för halv kropp, vägande 7,5 kg eller däröver.

Dessa avgifter har fr. o. in. den 11 oktober 1954 ändrats till 2 kr respektive

1 kr. Offentligt slakthus, kommunal köttbesiktningsbyrå och kontrollslakteri

är skyldiga att i anslutning till besiktningen av fläsk upptaga ifrågavarande

avgift av den, för vars räkning besiktningen utföres (cirkulär nr

1953:63 och nr 1954:71).

Ull. De bestämmelser om statsbidrag till ullproduktionen, för vilka redogörelse

lämnats i propositionen 1949: 212, äger alltjämt giltighet med de

ändringar, som angivits i bilaga 1 till proposition 1953:224 (cirkulär nr

1952:82).

Införselavgifter. För de allmänna bestämmelserna om införselavgifter

har redogörelse lämnats i propositionen 1952:236. En sammanfattning av

dessa bestämmelser har lämnats även i nämndens cirkulär nr 1954: 22, i vilket

tillika intagits en förteckning över storleken av de avgiftsbelopp, som utgick

för olika varor den 15 april 1954. Ändringar därefter till den 7 februari

1955 framgår av en ny förteckning i cirkulär nr 1955: 11.

Någon införselavgift för bruna bönor har icke utgått sedan den 1 december

19o2. Införselavgifterna för ost är oförändrade. Sålunda utgår avgift för

dessertost med 40 öre/kg och för hård löpeost med 80 öre/kg.

Införselavgifterna för salt hästkött samt lever av häst och nötkreatur

utgår oförändrat med 70 öre/kg. Avgiften för svinlever sänktes fr. o. m.

den 27 september 1954 till 40 öre/kg för att åter höjas till 70 öre/kg fr. o. m.

den 10 januari 1955. För tunga av häst, nötkreatur och svin är avgiften oförändrat

50 öre/kg och för charkuterivaror samt kött och fläskkonserver likaledes

oförändrat 25 öre/kg. Avgift åvilar liksom tidigare icke corned beef,

corned mutton, ravioli, risotto, tomatsås med kött samt surkål med korv

och fläsk.

Enligt jordbruksnämndens beslut med stöd av kungörelse den 4 juni 1954

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr i80

11*

(nr 346) om införselavgift på kött av tamfågel utgick införselavgift med

50 öre/kg för kött av gås och kalkon, som införts till riket fr. o. in. den

13 september 1954. Införselavgiften för kött av kalkon slopades den 21 oktober

1954. För kött av gås höjdes avgiften fr. o. in. den 28 oktober 1J54

till 75 öre/kg. - .. . ,

Införselavgifterna för stärkelse och stärkelseprodukter ar oiöianaiacle.

Sålunda utgår för potatismjöl och annan stärkelse, gryn tillverkade av stärkelse,

druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap en införselavgift av

15 öre/kg och för dextrin och stärkelseklister ävensom appreturmedel, innehållande

dextrin, stärkelse, glykos, växtslem och dylikt en införselavgif

av 20 öre/kg. Avgift åvilar, liksom tidigare, icke majsstärkelse i form av

paketerad majsena eller risstärkelse, som användes vid tvättinrättning.

Från avgift är även undantagna till statistiskt nr 620 hänförliga specialpreparat,

som användes inom den grafiska industrien, vetestärkelse, som

försäljes till apotek för medicinskt bruk, samt vara, som ej innehåller mer

än 5 procent stärkelse eller druv- och stärkelsesocker, stärkelsesirap, dextrin,

stärkelseklister, glykos, växtslem eller dylikt ämne.

För manioka- och arrowrot utgår införselavgiften oförändrat med dö

öre/ko.

Införselavgiften för rå potatis — annan än sådan nyskördad (färsk) potatis,

som inkommer under tiden den 1 januari—den 30 juni — höjdes

fr. o. in. den 16 februari 1954 från 4 till 5 öre/kg. Med stöd av bemyndigande

i kungörelse den 19 februari 1954 (nr 34) om införselavgift för potatis

ändrades införselavgiften fr. o. in. den 8 mars 1954 till 2 öre för matpotatis

och till 8 öre för utsädes potatis. Avgiften för matpotatis höjdes till

4 öre/kg fr. o. in. den 16 november 1954 och till 5 öre/kg fr. o. in. den 4

februari 1955.

I fråga om införselavgifterna för spannmål och fodermedel har toljande

ändringar vidtagits.

Avgiften för majs sänktes fr. o. in. den 1 juni 1954 till 5 kr/dt och tr.

o. in. den 6 september 1954 till 3,50 kr/dt. Fr. o. m. den 1 augusti 1954 har

införselavgiften slopats för andra slag av oljekakor än raps-, rov-, rybsoch

senapsfrökakor samt för andra slag av mjöl av krossade oljekakor

eller av extraktionsåterstoder av oljehaltiga fröer och frukter än raps-,

rybs- och senapsmjöl samt oljekraftfoderblandningar. Avgiften för korn

slopades fr. o. m. den 6 september 19o4 och samtidigt sänktes avgifterna

för havre, vicker samt ärter och bönor, ej tjänliga till människoföda, melass,

glutenfoder och melassfoder samt sockersnitsel, torkad betmassa och

maltgroddar till 3,50 kr/dt. Avgiften för kli sänktes fr. o. in. den 1 november

1954 till 3,50 kr/dt och slopades fr. o. m. den 27 november 1954. Fr. o.

in. den 16 november 1954 har införselavgifterna slopats för havre, vicker

samt ärter och bönor, ej tjänliga till människoföda, durra (sorghum) samt

glutenfoder och melassfoder.

Införselavgiften för hirs med undantag av hirskolvar, för raps-, rov-, rybsoch

senapsfrökakor, för raps-, rybs- och senapsmjöl samt för oljekraftfoderblandningar,

ej hänförliga till annat nummer, med undantag av mirteralfoderhlandningar,

ävensom för nudlar utgar oförändrat med 8 kr/dt. Avgift

ten för mjöl av korn, durra (sorghum) eller hirs utgår likaledes oförändrat

med 2 kr/dt.

Utförselavgifter. Enligt förordningen den 6 juni 1952 (nr 365) angående

reglering av utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. in.

må de varor, som upptas i en vid förordningen fogad bilaga, i regel icke

utföras ur riket utan särskilt tillstånd. Utförseltillstånd beviljas, såvitt ej

opaginerad Kontrollera mot PDF

12*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Kungl. Maj :t annat föreskriver, av jordbruksnämnden. Enligt förordningen

skall vidare, i den mån Kungl. Maj :t i prisreglerande syfte så föreskriver,

vid utförsel av något av ifrågavarande varuslag erläggas utförselavgift.

Avgiftens storlek bestämmes av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande

av jordbruksnämnden.

Kungl. Maj:t har i kungörelse den 16 augusti 1954 (nr 589) förordnat,

att i den mån jordbruksnämnden, eller efter nämndens bemyndigande, Sveriges

export- och importförening för ägg, förening u. p. a., så bestämmer,

avgift skall erläggas vid utförsel av färska, kylhuslagrade eller konserverade

hönsägg i skal. Någon bestämmelse om utförselavgift för denna vara har

dock hittills icke givits av nämnden.

Kungl. Maj :t har vidare i kungörelser den 29 oktober 1954 (nr 632) och

den 26 november 1954 (nr 665) förordnat, att vid utförsel från riket av

korn och havre m. m. skall, i den mån jordbruksnämnden så bestämmer,

utförselavgift erläggas. Nämnden äger bestämma avgiftens belopp, dock

högst till 5 öre/kg.

Jordbruksnämnden har med stöd av nämnda kungörelser beslutat, att

avgift fr. o. m. den 7 februari 1955 skall utgå för havre, korn, havremjöl

och kornmjöl med 3 öre/kg av varans nettovikt samt för blandningar, vari

nagon av dessa varor ingår, med 3 öre/kg av den myckenhet avgiftsbela^d

vara, som ingår i blandningen (cirkulär nr 1955:5).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

13*

Bilaga 2

PM

angående produktionsutvecklingen på jordbrukets område

Allmän översikt. Under senare hälften av 1930-talet gynnades Sverige av

en råd goda skördeår, vilka i förstone ingav vissa farhågor ur avsättningssynpunkt

men som sedermera visade sig medge en värdefull reserv av såväl

brödspannmål som vissa fodermedel. Mot bakgrunden av denna i produktionshänseende

gynnsamma period kan skördeutfallet under krigsåren

1940 och 1941 karakteriseras med ordet missväxt. De felslagna skördarna

de båda nämnda åren hade som följd en kraftig nedskärning av landets

husdjursstam. Under de därpå följande krigsåren hämmades jordbrukets

utveckling av de begränsade möjligheterna att importera förnödenheter, maskiner

och flytande bränsle samt av knapphet på arbetskraft.

Efterkrigstiden fram t. o. in. 1950 innnebar, om man bortser från 1947,

en snabb återhämtning för det svenska jordbruket, vilket bl. a. kom till

synes däri, att den tidigare till följd av svaga skördar och låg fodermedelsimport

starkt reducerade animalieproduktionen så småningom rätt ohämmat

kunde utökas. Det dåliga skördeutfallet 1947 medförde ett tillfälligt

avbrott i denna utveckling. Under efterföljande år återtog jordbruksproduktionen,

som framgår av nedanstående översikt, en svagt uppåtgående trend.

Under 1951 gick dock produktionsvolymen tillbaka, till större delen beroende

på 1951 års felslagna brödsädsskörd men även på en nedgång i mjölkproduktionen.

För åren 1952—1954 noterades åter en något ökad produktionsvolym.

Ökningen berörde främst brödsäd och fodersäd men även i viss

utsträckning fläsk och ägg. Samtidigt minskade dock produktionen av mjölk

och mejeriprodukter samt oljeväxter.

Den totala volymen av jordbrukets slutprodukter har ökat med 17 procent

jämfört med genomsnittet för 1930-talet eller med knappt 1 procent

per år. Detta innebär en betydligt svagare ökningstakt än under mellankrigsperioden

(2,5 procent per år), ökningen under de senaste decennierna

har varit svagare än man tidigare kunnat registrera för en längre period

(på långt sikt — sedan 1880-talet — har ökningen utgjort cirka 1,5 procent

per år). Vid en bedömning av försörjningsläget och dess förändringar bör

man vidare hålla i minnet att Sveriges folkmängd nu är cirka 16 procent

större än på 1930-talet. Ökningen i produktionsvolym och folkmängd har

alltså hållit ungefär samma takt under de senaste decennierna.

De tabeller, till vilka hänvisning i det följande sker, finnes intagna i

särskild tabellbilaga.1

Brödsädsskörden. (Jfr tabellerna 3 och 4.) Beträffande de fr. o. m. 1938

skördade brödsädsarealerna hänvisas till nedanstående sammanställning,

som inhämtats ur den officiella jordbruksstatistiken. Uppgifterna för 1954

är preliminära.

Under 5-årsperioden 1938—1942 höll sig brödsädsarealen, som framgår

av tablån, relativt konstant omkring 500 000 hektar. Fr. o. in. 1943 inträf
1

Införd sist i propositionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

fade en nedgång, som nådde botten 1947, då arealen brödsäd var ungefär

20 procent lägre än under perioden 1938—1942. Under åren 1948—1952 var

arealen i genomsnitt 10 procent högre än 1947.

År 1953 ökade brödsädsarealen avsevärt, och ökningen fortsatte under

1954. Sistnämnda års areal är den högsta, som förekommit under den i

tablån redovisade perioden. Ökningen sedan 1947 utgör 43 procent och

från 1953 till 1954 12 procent. Vad beträffar den inbördes fördelningen mellan

de olika brödsädsslagen framgår av tablån, att arealerna höstvete och

råg, som fram t. o. m. 1951 i stort sett oavbrutet minskat sedan krigsåren,

åter har ökat. Vårvetearealen, som sedan lång tid tillbaka befunnit sig i

ökning, visade även 1954 en uppgång.

År

Areal i hektar

Hö st vete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1938 ...........

240 460

68 014

308 474

181 569

6 558

188 127

496 601

1939 ...........

253 507

83 639

337 146

168 646

6 296

174 942

512 088

1940 ...........

216 770

91998

308 768

163 735

7196

170 931

479 699

1941 ...........

177 039

109 371

286 410

198 477

8171

206 648

493 058

1942 ...........

164 009

114 535

278 544

241 236

8 263

249 499

528 043

1943 ...........

153 342

115 223

268 565

212 247

7 690

219 937

488 502

1944 ...........

190 296

83137

273 433

195 383

6 006

201 389

474 822

1945 ...........

203 891

87 105

290 996

162 824

5 358

168 182

459178

1946 ...........

212 323

90 477

302 800

152 595

4143

156 738

459 538

1947 ...........

140 862

151 633

292 495

110 394

4 771

115 165

407 660

1948 ...........

172 792

142 859

315 651

155 561

4 279

159 840

475 491

1949 ...........

167 736

139 464

307 200

130 956

3 912

134 868

442 068

1950 ...........

178 219

160 940

339 159

126 697

126 697

465 856

19511 ..........

146 959

177 433

324 392

95 272

95 272

419 664

19521 ..........

159 520

169 196

328 716

123 247

123 247

451 963

19531 ..........

189 398

198 802

388 200

132 593

132 593

520 793

1954 ...........

220 411

212 821

433 232

149 614

149 614

582 846

1 Tidigare publicerade uppgifter korrigerade enligt resultaten från 1951 års jordbruksräkning.

Bestämmande för storleken av skördade arealer höstsådda grödor är, förutom

såddens omfattning, utvintringen under året. Storleken av den senare

kan direkt angivas. Fr. o. m. 1940 har nämligen arealinventeringar företagits

såväl på hösten som påföljande sommar. Vid höstinventeringarna har uppgifter

bl. a. lämnats om de arealer, som vid inventeringstillfället besåtts

med höstsäd. Vid sommarinventeringarna har uppgifter erhållits om skördade

arealer av olika växtslag. En jämförelse mellan en höstinventering

och påföljande sommarinventering visar alltså i stort sett den omfattning,

i vilken utvintring förekommit. Utvintringens omfattning framgår av följande

tablå.

De svåra vintrarna 1940/41 och 1941/42 orsakade som synes en betydande

utvintring av höstvete, medan höstrågen klarade sig relativt bra. Under

1942/43—1945/46 var utvintringen däremot låg. De svåra väderleksförhållandena

vintern 1946/47 medförde, att ej mindre än 22 procent av höstvetearealen

och 14 procent av höstrågarealen måste plöjas upp och sås om.

Utvintringen 1947/48 och 1950/51 var likaså avsevärd.

Nedgången i de hösten 1950 med vete och råg besådda arealerna följdes i

fråga om höstvete av fortsatt arealminskning under hösten 1951. Förhållandet

torde få sättas i samband med svartrostangreppen på 1951 års veteskörd.

Enligt 1951 års höstinventering ökade emellertid rågarealen ganska

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

15*

År för skörden

Utvintringen av höstvete

och höstråg i procent av

besådd areal1

Höstvete

Höstråg

1941 ...............

23,4

2,9

1942 ...............

13,9

2,9

1943 ...............

2,8

4,9

1944 ...............

1,6

3,5

1945 ...............

0,3

4,9

1946 ...............

2,5

3,2

1947 ...............

22,2

13,8

1948 ...............

14,2

5,8

1949 ...............

3,4

3,3

1950 ...............

3,2

4,7

1951 ...............

9,6

11,9

19522...............

1953 ...............

8,2

8,1

1954 ...............

6,7

3,8

1 Avser endast Svealand och Götaland.

2 Någon tillförlitlig uppgift om utvintringen vintern

1951/52 finnes ej.

avsevärt, varför den sammanlagda arealen höstvete och höstråg kom att

öka något i jämförelse med den 1950 höstsådda arealen. År 1952 ökades de

höstsådda arealerna av vete och råg kraftigt jämfört med föregående år. ökningen

fortsatte hösten 1953 då höstvete- och höstrågarealerna översteg 1952

års höstsådda arealer med 14 respektive 8 procent. De på sina håll mycket

ogynnsamma väderleksförhållandena hösten 1954 medförde en kraftig reducering

av de höstsådda arealerna av vete och råg. Till en del torde dock

minskningen även få ses som en följd av att priserna på vete och råg har

sänkts. Nedgången från 1953 utgör för höstvete 18 procent och för råg 31

procent.

Beträffande skördeutbytet av brödsäd per hektar hänvisas till uppgifter i

följande tablå ur statistiska centralbyråns skördestatistik (talen för 1954

är preliminära).

År

Skörd i kg per hektar

Höstvete

Vårvete

Höstråg

Vårråg

1938 ...........

2 740

2 010

2 010

1440

1939 ...........

2 780

1 860

2 040

1460

1940 ...........

1 250

1630

1570

1200

1941 ...........

1070

1 290

1 370

910

1942 ...........

1 780

1 580

1 820

1 120

1943 ...........

2 330

1 450

1870

1060

1944 ...........

2 180

1 480

1 780

1 100

1945 ...........

2 230

1 540

1 660

1 no

1946 ...........

2 470

1 740

1860

1 190

1947 ...........

1 250

1 470

1250

940

1948 ...........

2 480

1 920

2 040

1 140

1949 ...........

2 540

1 950

2 080

1 210

1950 ...........

2 440

1890

1 950

1 180

1951 ...........

1 690

1 260

1 810

1 130

1952 ...........

2 850

1 890

2 290

1 130

1953 ...........

2 780

2 330

2 280

1 370

1954 ...........

2 630

2120

2 080

1320

opaginerad Kontrollera mot PDF

16*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

För perioderna 1948—1950 och 1952—1954 redovisas förhållandevis höga

hektarskördar. Utbytet per arealenhet låg praktiskt taget undantagslöst högre

än något tidigare år under 1940-talet. De låga veteskördarna 1951 berodde

huvudsakligen på svartrostangreppen detta år. Av de preliminära siffrorna

för 1954 framgår, att hektarskördarna för samtliga brödsädsslag, på

grund av ogynnsamma väderleksförhållanden, blev något sämre än för 1953

men dock högre än för de flesta åren under den i tabellen redovisade perioden.

I följande sammanställning redovisas den officiella skördestatistikens

uppgifter rörande skördeutbytet av brödsäd fr. o. in. 1938. Uppgifterna för

1954 är preliminära.

År

Skörd i ton

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1938 .........

667 532

136 600

804132

365 231

9 422

374 653

1178 785

1939 .........

704 978

155 880

860 858

344 401

9169

353 570

1 214 428

1940 .........

270 669

150 060

420 729

257 290

8 603

265 893

686 622

1941 .........

189 929

141128

331 057

271 848

7 395

279 243

610 300

1942 .........

291 486

180 545

472 031

438 841

9 248

448 089

920 120

1943 .........

356 956

167 259

524 215

396 640

8 113

404 753

928 968

1944 .........

418 512

124 202

542 714

350 108

6 674

356 782

899 496

1945 .........

454 452

133 811

588 263

270 326

5 946

276 272

864535

1946 .........

523 695

157 157

680 852

284 222

4 949

289 171

970 023

1947 .........

176 247

222 783

399 030

138 098

4 502

142 600

541 630

1948 .........

427 976

274 361

702 337

317 062

4 878

321 940

1 024 277

1949 .........

426 565

271 829

698 394

271 951

4 725

276 676

975 070

1950 .........

434 610

304 260

738 870

243 670

243 670

982 540

1951* ........

248 360

223 570

471 930

170 760

170 760

642 690

19521 ........

454 630

319 780

774 410

278 520

278 520

1 052 930

1953> ........

526 530

463 210

989 740

299 no

299 160

1288 900

1954 .........

579 370

451 350

1 030 720

302 610

5 060

307 670

1 338 390

1 Tidigare publicerade uppgifter korrigerade enligt resultaten från 1951 års jordbruksräkning.

Den totala brödsädsskörden 1954 är den största, som redovisats under

perioden 1938—1954.

Fodermedel. Den inhemska foderskörden redovisas i följande sammanställningar.

Uppgifterna, som hämtats ur den officiella skördestatistiken,

är preliminära för 1954.

Fodersädsskörden 1953 var den största, som redovisats sedan förkrigstiden.

Nedgången mellan 1953 och 1954 (11 procent) berodde främst på minskade

hektar skördar till följd av ogynnsam väderlek. Skörden av foderrotfrukter

1954 var den minsta, som noterats sedan 1938. Nedgången berodde främst

på en successiv arealminskning. Höskörden 1954 va,r 5 procent lägre än

1953 års skörd, beroende dels på lägre arealavkastning, dels på den sedan

1947 fortgående minskningen av arealen.

Den inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga beräknade

inhemska förbrukningen av oljekraftfoder och kli av såväl inhemskt som

utländskt ursprung (jfr tabell 5) redovisas produlctionsårsvis i tablån nederst

å nästföljande sida.

Den från år till år växlande tillgången på oljekraftfoder och kli under

1940-talet beror, för flertalet år, på fluktuationer i importen. Den minsk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

17*

År

Areal i hektar

Kom

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Vall till

slätter 2

1938 .........

101 518

660 839

252 838

1 015 195

70 985

1 390 569

1939 .........

104 240

660 030

252 037

1016 307

67 600

1 375 732

1940 .........

106 847

635 045

284 259

1 026 151

63 645

1 357 915

1941 .........

99184

629 266

290 627

1019 077

67 695

1315 882

1942 .........

111 777

597 230

278 387

987 394

67 982

1 320 475

1943 .........

113162

574 834

276 804

964 800

64 566

1329 394

1944 .........

95 950

550 634

277 502

924 086

65 968

1 317 675

1945 .........

93 286

542 727

277 378

913 391

65 582

1 342 671

1946 .........

89 556

531 215

277 040

897 811

65 372

1 347 826

1947 .........

100 033

529156

287 610

916 799

60933

1 352 230

1948 .........

87 806

489 648

281 600

859 054

60 807

1 318 524

1949 .........

86 084

501 794

309 377

897 255

53 959

1 297 499

1950 .........

93 952

502 334

318 089

914 375

49 718

1 274 610

19511 ........

111397

485 764

317 721

914 882

44 022

1 225 554

19521 ........

155 189

500 684

322 737

978 610

40 264

1 189 450

19531 ........

190593

491 233

303 647

985 473

37 803

1 176 059

1954 .........

167 636

478192

299 859

945 687

33 648

1 171 933

1 Tidigare publicerade uppgifter korrigerade enligt resultaten från 1951 års jordbruksräkning.

2 Den beräknade arealen slåtteräng utgjorde enligt jordbruksräkningarna 1937, 1944 och 1951

(prel.) respektive 336 186, 239 052 och 157 300 hektar.

ning av förbrukningen av oljekraftfoder, som med undantag för 1954/55

förelegat under senare år i jämförelse med förkrigstiden, beror dels på en

minskning av kostammen, dels på en ökad användning av inhemska äggviterika

fodermedel, ökningen för 1954/55 beror dels på afl mer äggviterikt

importfoder än normalt behövts för att i någon mån mildra verkningarna

av den dåliga kvaliteten hos 1954 års höskörd, dels på den minskade

prisskillnaden mellan oljekraftfoder och fodersäd. Till ökningen torde även

ha bidragit den kraftigt stegrade tillverkningen av handelsfoderblandningar

År

Skörd i kg per hektar

Kom

Havre

Blandsäd

Foderrot-

frukter

Hö från

odlad jord

Hö från

naturlig äng

1938 .........

2 370

2 080

2 480

39 740

3 950

1290

1939 .........

2 220

1930

2 350

37 680

3 360

1330

1940 .........

1770

1480

1680

36 860

2 250

980

1941 .........

1590

1230

1450

33 330

1610

910

1942 .........

1970

1550

1900

33 760

3 000

1100

1943 .........

2 060

1480

1790

35120

2 930

1130

1944 .........

1840

1310

1690

29 660

3 770

1270

1945 .........

1810

1390

1670

32 140

3 880

1400

1946 .........

2 040

1470

1860

32 550

4 000

1380

1947 .........

1760

1280

1500

27 820

2 490

1180

1948 .........

2 200

1620

2 030

34 210

3 260

1200

1949 .........

2 070

1670

2 090

35160

3 670

1290

1950 .........

2 230

1610

2 060

35 350

3 630

1320

1951 .........

2 260

1 650

2100

32 820

3540

1360

1952 .........

2150

1 580

2110

28 750

3 820

1250

1953 .........

2 480

1940

2 370

35 980

4150

1460

1954 .........

2 170

1840

2 200

30 100

3 940

1420

2* Bihang till riksdagens protokoll 1055. 1 samt. Nr 180

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

18*

År

Skörd i ton

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Hö2

1938 .........

240140

1374 885

627 802

2 242 827

2 820 846

5 924 707

1939 .........

231 723

1 271 083

591 373

2 094 179

2 547 143

5 072 968

1940 .........

189 281

937 128

478 136

1 604 545

2 346 244

3 387 970

1941 .........

157 697

775 733

420 966

1354 396

2 256 312

2 424 970

1942 .........

220 103

926 039

528 415

1 674 557

2 295 302

4331 312

1943 .........

232 621

850 306

494 682

1577 609

2 267 356

4 272 643

1944 .........

175 294

730 037

470 469

1 375 800

1 960 190

5 485 249

1945 .........

168 750

754 895

462 660

1386 305

2 107 809

5 537 352

1946 .........

182 770

782 750

515 051

1 480 571

2 127 674

5 715 087

1947 .........

175 967

678 181

432 069

1 286 217

1 695 293

3 644 045

1948 .........

192 885

792 536

572 356

1557 777

2 080 249

4 583 697

1949 .........

177 900

840 216

647 981

1 666 097

1 897 428

5 067 750

1950 .........

209 530

806 980

653 630

1 670 140

1 757 610

4 944 160

19511 ........

251 760

801 510

667 210

1 720 480

1 444 740

4 662 720

19521 ........

333 660

791 080

680 980

1 805 720

1 157 800

4 842 670

19531 ........

472 670

952 990

719 640

2 145 300

1 358 700

5 229 230

1954 .........

363 900

879 460

660 900

1 904 260

1 012 810

4 958 710

1 Tidigare publicerade uppgifter korrigerade enligt resultaten från 1951 är jordbruksräkning.

2 Inklusive hö från slåtteräng.

Produktionsår

Förbrukning i

ton

Oljekraftfoder

Kli

1938/39 ..........

241 000

196 000

1939/40 ..........

205 000

203 000

1940/41 ..........

158 000

174 000

1941/42 ..........

125 000

151 000

1942/43 ..........

90 000

126 000

1943/44 ..........

105 000

158 000

1944/45 ..........

179 000

168 000

1945/46 ..........

175 000

199 000

1946/47 ..........

156 000

272 000

1947/48 ..........

183 000

247 000

1948/49 ..........

180 000

261 000

1949/50 ..........

216 300

263 050

1950/51 ..........

195 500

245 400

1951/52 ..........

123 600

224 200

1952/53 ..........

168 000

207 800

1953/54 ..........

172 000

180 000

1954/55 (prel.) ....

205 000

190 800

för fjäderfän,

importkli och

Tillbakagången för kli under de senaste åren har helt berört

sammanhänger bl. a. med ökad tillgång på inhemsk fodersäd.

Potatismarknaden. Den inhemska skörden av potatis redovisas i följande

sammanställning, som hämtats ur den officiella skördestatistiken. Uppgifterna

för 1954 visar, att såväl hektarskörden som totalskörden detta år var de

lägsta sedan krigsslutet. Den totala potatisarealen har också successivt

minskats under samma tid.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

19*

År

Areal,

hektar

Skörd per

hektar, kg

Skörd,

ton

1938 .............

133 142

13 950

1 857 554

1939 .............

131 967

13 710

1 809 264

1940 .............

134 816

17 020

2 294 417

1941 .............

137 375

15 080

2 071 086

1942 .............

142 096

12 950

1 840136

1943 .............

147 307

14 740

2171118

1944 .............

138 174

10 340

1 434 574

1945 .............

145 252

11420

1 658 874

1946 .............

143 297

13 550

1 941 019

1947 .............

142 292

12 360

1 758 251

1948 .............

147 875

15 390

2 276 511

1949 .............

134 566

12 780

1 719 744

1950 .............

130 492

13 290

1 734 170

1951 .............

1 123 746

13 430

1 1 661 910

1952 .............

1 129 084

13 490

1 1 741340

1953 .............

1 128 896

13 590

* 1 751 700

1954 (prel.).......

122 325

11970

1 464 790

1 Tidigare publicerade uppgifter korrigerade enligt resultaten

från 1951 års jordbruksräkning.

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligger icke några direkta

statistiska uppgifter. Med ledning av bl. a. socialstyrelsens konsumtionsoch

levnadskostnadsundersökningar har dock inom 1942 års jordbrukskommitté

och kalkylsakkunniga verkställts följande beräkningar och skattningar

rörande storleken av denna konsumtion.

1938,39 .......

....... 755 000

ton

1947/48............

.. 900 000

ton

1939/40 .......

....... 755 000

»

1948/49 ............

.. 875 000

»

1940/41 .......

....... 810 000

»

1949/50............

.. 825 000

»

1941/42 .......

....... 975 000

»

1950/51 1 ..........

750 000

1942/43 .......

....... 1 000 000

I

1951/52 1 ..........

.. 750 000

»

1943/44 .......

....... 950 000

»

1952/53 1 ..........

.. 750 000

»

1944/45 .......

....... 900 000

1

1953/54 1 ..........

.. 750 000

>

1945/46 .......

....... 900 000

1954/55 (prel.) 1____

735 000

1946/47 .......

....... 900 000

»

1 Tidigare publicerade uppgifter korrigerade med ledning av socialstyrelsens levnadskostnadsundersökning

1952.

Fram t. o. m. 1942/43 redovisas en betydande konsumlionsökning främst

orsakad av bristen på andra livsmedel. Därefter har förbrukningen av matpotatis

åter gått tillbaka och ligger enligt socialstyrelsens konsumtionsundersökningar

per capita räknat nu betydligt under förkrigsnivån.

Förbrukningen av fabrikspotatis har fr. o. in. konsumtionsåret 1938/39

uppgått till följande kvantiteter.

1938/39 ........

...... 273 000 ton

1947/48 ..........

.... 169 000

ton

1939/40 ........

...... 267 000

1948/49 ..........

»

1940/41 ........

...... 255 000

»

1949/50 ..........

.... 198 000

>

1941/42 ........

...... 202 000

>

1950/51 ..........

.. . . 197 000

1942/43 ........

...... 230 000

»

1951/52 ..........

.... 210 000

»

1913/44........

...... 270 000

»

1952 53 ..........

.... 278 000

»

1944/45 ........

...... 60 000

»

1953/54 ..........

. ... 260 000

1945/46 ........

...... 177 000

»

1954/55 (prel.) ....

.... 236 000

»

1946/47 ........

....... 200 000

>

opaginerad Kontrollera mot PDF

20*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Sockerbetsodlingen. (Jfr tabell 5.) Följande uppgifter kan meddelas om

areal, hektarskörd och totalskörd av sockerbetor samt råsockertillverkning

fr. o. m. kampanjåret 1938/39.

Kampanjår

Betareal

för hela

riket,

hektar

Skörderesultat

Tillverkat

råsocker,

ton

Betskörd, inköpt vikt

Sockerhalt,

0/

/o

Hela riket,

ton

Deciton

per hektar

1938/39 ................

50 760

1834 081

361

17,58

292 359

1939/40 ................

50 750

1 902 212

375

17,69

308 411

1940/41 ................

54 439

1 859 635

341

17,82

300 263

1941/42 ................

53 403

1 843 680

345

18,07

308 162

1942/43 ................

53 255

1 733 660

325

16,89

263 983

1943/44 ................

50 335

1 868 260

371

17,10

290 907

1944/45 ................

54 979

1 803 350

328

17,04

278 668

1945/46 ................

54 586

1814 414

332

17,51

294 405

1946/47 ................

54 664

1 777 062

325

17,50

289130

1947/48 ................

48 203

1 493 143

310

17,80

242 706

1948/49 ................

47 544

1 808162

380

17,47

291136

1949/50 ................

49 287

1770 050

359

17,69

290154

1950/51 ................

54 428

1978 404

364

16,88

304101

1951/52 ................

54 080

1 732 241

320

17,99

285 249

1952/53 ................

1 53 850

1 597 092

295

16,36

234 021

1953/54 ................

51168

1 997 002

390

18,06

334 518

1954/55 (prel.)..........

59 423

1 849 441

311

17,01

288 481

1 Dessutom 296 hektar betor, som på grund av upptagningssvårigheter ej levererades till

sockerbruk.

Den odlade arealen sockerbetor har, som framgår av tabellen, under perioden

1938/39—1946/47 varierat mellan 50 000 och 55 000 hektar. Under

perioden 1947/48—1949/50 var den lägre än 50 000 hektar för att kampanjåret

1950/51 (skördeåret 1950) åter avsevärt öka. Efter en nedgång 1953

ökade arealen 1954 till den högsta, som hittills redovisats. Stegringen från

1953 utgjorde 16 procent.

Den ovanligt låga hektarskörden 1947 i förening med den begränsade betarealen

resulterade i den lägsta totalskörden under den i tabellen redovisade

perioden, medan däremot 1953 års skörd var den största, som hittills

redovisats, beroende på den rekordhöga hektarskörden. Även sockerhalten i

1953 års skörd var ovanligt hög. Trots 1954 års stora areal blev totalskörden

lägre än normalt, enär skörden per hektar var ovanligt låg. Även sockerhalten

understeg normalvärdet.

Oljevåxtodlingen. Tablåerna i det följande utvisar utvecklingen på oljeväxtodlingens

område.

Oljeväxtarealen har, som synes, med undantag för 1945 och 1946, ökats i

snabb takt fram t. o. in. 1951, varefter den minskades med 22 procent 1952.

Ändå kraftigare blev nedgången i oljeväxtarealen från 1952 till 1953. Sålunda

var 1953 års areal 42 procent mindre än 1952 års. Den starka nedgången

i oljeväxtarealen under dessa två år berodde bl. a. på den, i förhållande

till priserna på andra avsalugrödor, sänkta prisnivån på oljeväxtfröer

samt på de växtföljdsjukdomar m. in., som blivit en följd av alltför ensidig

oljeväxtodling. För de höstsådda oljeväxterna spelar också utvintringens

storlek en stor roll. Sålunda utvintrade vintern 1946/47 ej mindre

än 73 procent av höstrapsen och 48 procent av höstrybsen. En starkt bidra
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

21*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

gande orsak till att arealen ytterligare gick ned under 1953 var de svåra

övervintringsförhållanden, som rådde vintern 1952/53. Sålunda utvintrade

38 procent av den hösten 1952 sådda höstrapsen och 61 procent av höstrybsen.

En ökning av den skördade arealen skedde 1954, vilket bl. a. berodde

på att utvintringen var låg — endast 2 procent för höstraps och 14 procent

för höstrybs.

Nedgången i vårraps- och vårrybsarealen fortsatte även under 1954. Den

kraftiga minskningen av oljelinarealen från 1952 till 1954 har sin huvudsakliga

förklaring i att priset på oljelin sänkts avsevärt.

Skördade arealer, hektar

År

Höstraps

Höstrybs

Vårraps

Vårrybs

Vitsenap

Oljelin

Övriga

Summa

1941 .........

931

5119

926

1003

7 979

1942 .........

1377

—

205

13 985

1733

799

18 099

1943 .........

4 844

—

7 065

12 995

2 656

1941

29 501

1944 .........

11946

—

8 655

7 709

13 258

2 783

44 351

1945 .........

7 230

390

7 962

4 549

15 468

2120

37 719

1946 .........

5 393

429

6 906

5 240

8 729

299

26 996

1947 .........

2 577

409

9 935

13 666

15 964

in

42 662

1948 .........

14 310

1020

23 592

18 019

21669

119

78 729

1949 .........

36 466

3 326

39 391

1417

14 613

46 960

—

142 173

1950 .........

61400

5 900

51 940

7 260

6 700

35 600

—

168 800

1951 .........

89 600

15 350

37 100

12 250

12 600

23 700

1200

191 800

1952 .........

65 600

22 000

18 900

3 000

18 900

20 700

—

149 100

1953 .........

35 000

13 600

8 200

2 400

18 300

9 200

—

86 700

1954 (prel.) ...

1955 .........

60 900

1 69 800

17 700

122 700

6100

2 200

9 900

2 900

99 700

1 Besådd areal enligt arealinventeringen i oktober 1954. Normalt kan förutsättas en utvintring

av cirka 15 procent.

Skörd per hektar av oljeväxtfrö, exklusive utsäde,

18 % vattenhalt, kg 1 2

År

Höstraps

Höstrybs

Vårraps

Vårrybs

Vitsenap

Oljelin

1942 .............

1820

1395

1315

1943 .............

2 375

—

1315

—

1145

1944 .............

1490

—

1005

—

915

1040

1945 .............

1430

770

1070

—

870

1210

1946 .............

1725

775

975

—

955

760

1947 .............

1035

805

1305

—

1175

1040

1948 .............

2100

995

1160

—

1140

1190

1949 .............

2 025

1085

1250

835

1060

1230

1950 .............

1800

1075

1310

880

955

1305

1951 .............

1830

1165

1165

720

1160

1025

1952 .............

2110

1500

820

880

1 115

890

1953 .............

1 660

1045

755

845

1 230

970

1954 (prel.).......

2 020

1570

1130

680

1130

1130

Medeltal 1942/54 ..

1800

1 1080

1 130

2 810

1 090

8 1070

» 1950/54 ..

1885

1270

1035

800

1120

1065

1 Medeltal för 1945—1954.

2 Medeltal för 1949—1954.

8 Medeltal för 1944—1954.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Skörd av oljeväxtfrö, exklusive utsäde, 9 % vattenhalt, ton

År

Höstraps

Höst-

rybs

Vår-

raps

Vår-

rybs

Vit-

senap

Summa

matnyttiga1

Olje- och

spånadslin

Total-

summa

1941 .......

2 181

4 969

5 570

1022

6 592

1942 .......

2 2 518

16 552

19 567

1725

21 292

1943 .......

2 18 743

13 423

33 286

5 380

38 666

1944 .......

16 029

7 822

6 370

32 030

13 597

45 627

1945 .......

9 305

271

7 678

3 556

21 734

18 294

40 028

1946 .......

8 379

300

6 055

4 515

19 261

6 883

26 144

1947 .......

2 408

297

11 680

14 458

28 860

16 523

45 383

1948 .......

27 095

916

24 636

18 470

71185

24 701

95 886

1949 .......

65 297

3 201

44 282

1066

13 665

127 511

50 791

178 302

1950 .......

99 554

5 722

61 268

5 757

5 7fi0

178 om

43 708

9,9,1 829

1951 .......

2 201 5

00

12 600

214 100

23 200

3 238 200

1952 .......

124 622

29 736

13 877

2 343

19 013

189 591

* 16 580

206 171

1953 .......

52 291

12 808

5 590

1828

20 221

92 738

8103

5100 841

1954 (prel.) .

116 896

25 920

5 286

1016

8 742

157 860

2 338

160198

1 För vissa år inkluderas här vissa ej specificerade fröer.

2 Specificerade uppgifter föreligger ej för åren 1941—1943 och 1951.

3 Inklusive 900 ton oljedådra.

* Exklusive frö av spånadslin.

6 Inklusive 70 ton oljedådra och diverse andra fröslag.

Hektarskördarna av de olika redovisade oljeväxtslagen visar, med undantag

för höstrybs, ingen utpräglad tendens. Variationerna synes i huvudsak

vara betingade av tillfälliga orsaker.

Den totala skörden av oljeväxtfrö har fram t. o. m. 1951 ökat avsevärt.

Nedgången under senare år sammanhänger med den minskade totalarealen.

Förändringar i husdjursantalet. I följande tablåer redovisas vissa uppgifter

till belysning av förändringarna i antalet husdjur av olika slag under

efterkrigstiden. Till jämförelse har även angivits husdjursantalet enligt

jordbruksräkningarna 1937 och 1944. Uppgifterna bygger i övrigt på mate
-

Antal husdjur inom hela riket

Tidpunkt

Hästar

3 år och

däröver

Unghästar

1 och 2 år

samt föl

Summa

hästar

Mjölk-

kor

Övrig

stor-

boskap

Kalvar

under

1 år

Summa

nöt-

kreatur

Får

och

lamm

15/9 19371 ..

519 173

114103

633 276

1 921 396

599 306

465 565

2 986 267

353 324

1/6 19441 ..

500 033

103 324

603 857

1 746 540

650 084

462 325

2 858 949

558 290

1/6 1945 ..

493 241

106 137

599 378

1 796 608

595 687

450 718

2 843 013

516 342

1/6 1946 ..

495 538

97 244

592 782

1 817 625

611 929

439 875

2 869 429

482 013

2/6 1947 ..

484 195

66 757

550 952

1 808 493

589 337

398 807

2 796 637

420 774

1/6 1948 ..

450 892

46 368

497 260

1 705 479

526 665

392 564

2 624 708

349 446

1/6 1949 ..

424 084

40 827

464 911

1 668 190

505 038

411 224

2 584 452

311 397

1/6 1950 ..

401 240

38 520

439 760

1 654 450

510 600

483 140

2 648 190

279170

1/6 19512 ..

377 662

34 346

412 008

1 605 432

523 974

479 274

2 608 680

228 001

3/6 19522 ..

353 617

30 223

383 840

1 533 608

536 520

436 911

2 507 039

224 917

1/6 19532 ..

335 518

25 320

360 838

1 523 457

527 097

478 932

2 529 486

210 533

1/6 1954 ..

313 749

23 185

336 934

1526 745

554 602

476 518

2 557 865

203 777

1 Allmänna jordbruksräkningen.

2 Tidigare publicerade uppgifter delvis korrigerade enligt resultaten från 1951 års jordbruksräkning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

23*

Kungl. Maj.is proposition nr 180

rial från de årligen utförda husdjursräkningarna (fr. o. in. 1951 justerade

med ledning av resultaten från 1951 års allmänna jordbruksräkning).

Av tablån framgår bl. a. hur hästbeståndet oavbrutet minskat under efterkrigstiden,

vilket" sammanhänger med den fortgående mekaniseringen av

jordbruket. Antalet arbetshästar var 1954 cirka 40 procent lägre än 1937,

samtidigt som antalet föl och unghästar minskat med ej mindre än 80 procent.

Antalet mjölkkor ökade visserligen något strax efter kriget men visar

därefter en praktiskt taget oavbrutet nedåtgående tendens. Koantalet ligger

nu cirka 20 procent under 1937 års nivå. Nötkreatursantalet i sin helhet

visar dock en något svagare minskning. Fårstammen har sedan 1937 gått

ned med 42 procent.

Antal husdjur inom hela riket (forts.)

Tidpunkt

Avelssvin

Övriga svin

3 män. och

däröver

Grisar

under

3 mån.

Summa

svin och

grisar

Höns

Kyck-

lingar

Summa

höns och

kycklingar

15/9 1937» ..

1/6 19441 ..

16/4 1945 ..

15/4 1946 ..

14/4 1947 ..

19/4 1948 ..

1/6 1949 ..

17/4 1950 ..

23/4 1951 ..

21/4 1952 ..

20/4 1953 ..

20/4 1954 ..

138 261

121 811

123 712

124 557

143 558

138 614

152 081

141 570

150 840

161 870

170 160

206 030

700 414

415 105

443 872

498 858

516 089

513 185

477 107

516 660

532 280

580 180

572 760

618 460

586 260

516 949

511 465

541 819

529 245

543 219

608 446

605 no

640 920

621 030

667 670

778 500

1 424 935

1 053 865

1 079 049

1165 234

1 188 892

1 195 018

1 237 634

1 263 340

1 324 040

1 363 080

1 410 590

1 602 990

8 108 651

6174 517

6 451798

7 609 094

8 361 364

9 007 321

8 203 756

9 180 540

9128160

8 589 360

8 159 500

8 122 770

2 870 969

2 918 018

3 244 070

3 798 662

4 033 770

5 015 887

4 244 349

3 091 820

3 200 990

3 064 760

3 363 280

3 628 650

10 979 620

9 092 535

9 695 868

11 407 756

12 395134

14 023 208

12 448 105

12 272 360

12 329 150

11 654120

11 522 780

11 751 420

1 Allmänna jordbruksräkningen.

Däremot har svinstammen ökat år från år sedan 1944 och var 19o4 högst

för hela den redovisade perioden (11 procent över 1937 års nivå). Antalet

höns och kycklingar har, med undantag för 1948, efter en viss ökning under

1945 och 1946 hållit sig i stort sett konstant under perioden 1947—1951.

Under 1952 och 1953 inträffade en viss minskning av antalet höns. Nedgången

har möjligen stått i samband med den försämrade prisrelationen

mellan hönsfoder och ägg. Sedan denna prisrelation undergått viss förbättring,

har kycklingbeståndet, som minskades 1952, åter ökat 1953 och 1954.

(Siffermaterialet i fråga om hönsstammens storlek är bristfälligt, varför (let

är vanskligt att draga några bestämda slutsatser om de faktiska variationerna.

)

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tabellerna 7—10.) Inom

kalkylsakkunniga utförda beräkningar rörande mjölkproduktionen har sammanställts

i efterföljande tablå.

Mjölkproduktionen, som med undantag för 1946/47 och 1947/48 oavbrutet

stigit under perioden 1941/42—1949/50, har under åren därefter åter

visat sjunkande tendens. Medan 1949/50 års produktion — den högsta

som redovisats sedan förkrigstiden — var drygt 3 procent högre än produktionen

under 1938/39, beräknas produktionen under 1954/55 bli drygt 8

procent lägre än 1938/39 års produktion. Medelkoantalet under 1954/55

uppskattas till omkring 1 506 000 djur mot 1 920 000 år 1938/39. Delta in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

24* Kungl. Maj:ts proposition nr 180

1938/39 ............. 4 714 000 ton

1939/40 ............. 4 628 000 »

1940/41 ............. 4 151 000 »

1941/42 ............. 3 668 000 »

1942/43 ............. 3 834 000 »

1943/44 ............. 4 229 000 »

1944/45 ............. 4 385 000 »

1945/46 ............. 4 656 000 »

1946/47 ............. 4 636 000 »

1947/48 ............. 4 367 000 ton

1948/49 ............. 4 546 000 »

1949/50 ............. 4 875 000 »

1950/51 ............. 4 772 000 »

1951/52 ............. 4 538 000 »

1952/53 ............. 4 492 000 »

1953/54 ............. 4 395 000 »

1954/55 (prognos) .... 4 322 000 »

nebär, att kostammen minskats med ungefar en femtedel sedan förkrigstiden.

Samtidigt som kostammen sålunda sjunkit avsevärt, har produktionen

per ko sedan förkrigsåret 1938/39 beräknats öka med 17 procent.

Under kalenderåret 1954 har mjölkinvägningen vid mejerierna uppgått

till 3 565 miljoner kilogram mot 3 662 miljoner kilogram 1953. Minskningen

utgör 3 procent av 1953 års invägning. I förhållande till 1939 föreligger eu

uppgång med 11 procent, vilket beror på att antalet mejerileverantörer ökat

(jfr tabell 8). Invägningen år 1950, som var den högsta hittills redovisade,

låg 22 procent över 1939 års. Jämsides med ökningen av mjölkinvägningen

vid mejerierna har försäljningen av mjölk från producent direkt till förbrukare

successivt minskats liksom tillverkningen och försäljningen av lantsmör.

Av följande uppställning framgår den vid mejerierna invägda relativa

andelen av den totala mjölkproduktionen.

År

Invägning i %

av totalproduk- tionen

År

Invägning i %

av totalproduk- tionen

1938/39 ...

................ 66,4

1947/48 ...............

... 75,9

1939/40 ...

................ 67,2

1948/49 ...............

. .. 77,9

1940/41 ...

............... 66,2

1949/50 ...............

... 80,5

1941/42 ...

1950/51 ...............

... 80,8

1942/43 ...

............... 70,9

1951/52 ...............

... 80,9

1943/44 ...

1952/53 ...............

... 81,6

1944/45 ...

1953/54 ...............

1945/46 ...

1946/47 ...

............... 75,5

1954/55 (prognos)......

... 82,2

Den vid

tablåer.

mejerierna invägda mjölkens användning redovisas

i följande två

Av tablåerna framgår, att invägningen av mjölk till produktberedning

absolut sett nådde ett minimum 1942. I förhållande till invägningen nåddes

minimum under 1943, varefter i stort sett en successiv ökning skedde,

som kulminerade 1951. År 1954 var kvantiteten produktmjölk 2 484 miljoner

kilogram eller 4 procent högre än motsvarande tal 1939 men 13 procent

lägre än rekordåret 1950. Ser man på utvecklingen för försåld konsumtionsmjölk,

finner man, att denna tidigare visat en mycket kraftig stegring

fram till 1943, då ett maximum nåddes. Under de följande åren höll sig

försäljningen vid cirka 940 miljoner kilogram. År 1948 nåddes den hittills

högsta siffran, 979 miljoner kilogram, varefter försäljningen under perioden

1949—1951 successivt sjunkit. Under 1952—1954 har återigen en stegring

av försäljningen av konsumtionsmjölk skett. Ökningen från 1953 till

1954 uppgår dock endast till 1 procent. Det bör anmärkas, att den sedan

november 1941 från mejerier försålda mjölken har varit standardiserad och

hållit en fetthalt av cirka 3 procent mot tidigare 3,5 procent. Sedan novem
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

25*

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

ber 1951 är på vissa villkor försäljning av mjölk, som standardiserats till

minst 3,5 procent fetthalt, tillåten. Försäljningen av sådan mjölk har under

1954 uppgått till 51 miljoner kilogram eller 5,3 procent av mejeriernas

totala försäljning av konsumtionsmjölk. Den ökning av försäljningen av

konsumtionsmjölk, som förekommit, motsvaras dock icke av en verklig

konsumtionsstegring, enär, som förut påpekats, samtidigt en nedgång ägt

rum i försäljningen av mjölk från producent direkt till konsument. Av betydelse

är vidare, att jordbruksbefolkningens konsumtion har avtagit i samband

med befolkningsomflyttningen. Med stöd av kalkylsakkunnigas upp
-

År

Vid mejerier

invägd mjölk,

ton

Därav

använd för

produktbered- ning,

ton

försåld såsom

konsumtions- mjölk,1

ton

försåld grädde

(omräknad till

mjölk) samt

svinn, ton

1939 .................

3 205 688

2 395 153

494 367

316 168

1940 .................

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

1941 .................

2 659 251

1 940 169

610 512

122 850

1942 .................

2 517 931

1 740 033

855 273

63 421

1943 .................

2 852 031

1 963 235

963 192

72 381

1944 .................

3107 561

2 183 544

940 625

138 213

1945 .................

3 375 019

2 421 439

939 628

170 025

1946 .................

3 520 348

2 564 015

939 908

183 730

1947 .................

3 422 935

2 449 500

954 365

189 848

1948 .................

3 361 485

2 359 026

978 588

195 247

1949 .................

3 679 434

2 662 618

965229

226 477

1950 .................

3 912 727

2 860 730

943 277

290 653

1951 .................

3 805 941

2 797 369

931 709

261 971

1952 .................

3 626 839

2 602 998

938 264

273 003

1953 .................

3 661584

2 600 536

957 620

290 781

1954 .................

3 565 379

2 483 719

964 613

306 433

1 Fr. o. m. november 1941 standardiserad mjölk.

År

Produktmjölk

Konsumtions-

mjölk1

Grädde (i mjölk)

samt svinn

Summa k-mjölk

o. grädde

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 .........

100,0

92.0

81.0

72,6

82,0

91,2

74,7

100,0

15,4

100,0

9,9

100,0

25,3

1940 .........

73,7

73,0

105,1

17,4

84,4

8,9

97,0

26,3

1941 .........

120,6

22,4

38,9

4,6

88,7

27,0

1942 .........

69,1

144,5

28,4

20,1

2,5

96,0

30,9

1943 .........

68,8

165,1

28,6

22,9

2,5

109,7

31,2

1944 .........

70,3

159,0

25,3

43,7

4,4

114,0

29,7

1945 .........

101,1

107.1

102.3

98,5

111.2

119.4

71,7

158,5

23,2

53,8

5,0

117,6

28,3

1946 .........

72,8

156,3

21,9

58,1

5,2

118,0

27,2

1947 .........

71,6

158,5

22,9

60,0

5,5

120,1

28,4

1948 .........

70,2

163,3

24,0

61,8

5,8

123,7

29,8

1949 .........

72,4

159,9

21,5

71,6

6,2

125,4

27,6

1950 .........

73,1

154,0

19,5

91,9

7,4

129,8

26,9

1951 .........

116,8

73,5

151,0

19,6

82,9

6,9

124,4

24,5

1952 .........

108,7

108,6

71,8

151,9

20,7

86,3

7,5

126,3

28,2

1953 .........

71,0

155,8

21,0

92,0

7,9

130,9

29,0

1954 .........

103,7

69,7

156,8

21,7

96,9

8,6

133,5

30,3

Mjölk av verklig medelfetthalt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

skattningar kan sålunda den totala förbrukningen av standardiserad och

ostandardiserad mjölk i riket under 1953/54 beräknas ha varit 20 procent

större än under 1938/39. Per invånare räknat stannar ökningen vid 5 procent.

Omräknas däremot konsumtionen till enbart helmjölk så ligger förbrukningen

per person för 1953/54 cirka 10 procent lägre än för 1938/39.

Den i november 1940 genomförda sänkningen av konsumtionsgräddens

tetthalt (liksom den under tiden 20/11 1941—31/1 1944 gällande ransoneringen

av grädde) medförde, att för gräddförsäljning togs i anspråk en betydligt

mindre kvantitet helmjölk än före kriget. Detta, tillika med mjölkstandardiseringen,

har medfört, att den sammanlagda mjölk- och gräddförsäljningen

räknad i oskummad mjölk kommit att ligga lägre, än den eljest

skulle ha gjort. Sedan försäljning av tjock grädde från den 12 juli 1949

ater medgivits, inträdde under 1949 och 1950 en ökning av mjölkanvändningen

för produktion av konsumtionsgrädde. År 1954 nådde mjölkanvändningen

för gräddframställning, räknat i procent av invägningen, det högsta

värdet sedan 1940. o o ö

Mejeriernas totala försäljning av mjölk och grädde räknad i oskummad

mjölk ökade från 1953 till 1954 med cirka 22 000 ton.

Mejeriproduktionen av smör och ost framgår av följande sammanställning.

År

Produktion,

ton

Smör

Ost

1939 ...........

83 735

43 653

1940 ...........

80 760

35 328

1941 ...........

77 687

22 383

1942 ...........

71 926

14 991

1943 ...........

79 263

21 296

1944 ...........

87 304

29 924

1945 ...........

94 058

38 102

1946 ...........

99 622

44 412

1947 ...........

94 954

47 690

1948 ...........

89 687

51695

1949 ...........

98 051

65 515

1950 ...........

108 571

51517

1951 ...........

106 288

54 435

1952 ...........

93 585

59 975

1953 ...........

97 892

54 302

1954 ...........

92 577

55 268

Smörproduktionen 1954 var cirka 5 procent lägre än föregående års produktion.

1954 års produktion översteg dock 1939 års med cirka 9 000 ton.

Lantsmörproduktionen beräknas emellertid samtidigt ha sjunkit från 16 200

till 1 600 ton, varför totalproduktionen av smör sedan 1939 visar en nedgång

med cirka 5 700 ton. Det bör här anmärkas, att 1939 förekom en sinörexport

av i .runt tal 26 200 ton mot 13 000 ton 1954 och 13 500 ton 1953. Den stora

smörexport, som ägde rum under 1951 — 26 400 ton — berodde på att smörkonsumtionen

inom landet efter den betydande prishöjning på smör och

margarin, som företogs fr. o. in. den 1 januari 1951, minskades rätt väsentligt.

Smörkonsumtionen per capita 1954 låg sålunda endast 3 procent över

fö.rkrigsnivån. Den har minskat med 3 procent sedan 1953.

År 1949 uppnåddes den största ostproduktion, som dittills förekommit.

Genom olika regleringsåtgärder och export sökte man under 1950 ernå

bättre balans på ostmarknaden och vinna avsättning för de onormalt stora

opaginerad Kontrollera mot PDF

27*

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

lagren. En ökning av ostkonsumtionen och -exporten kom också till stånd,

samtidigt som produktionen reducerades till endast 79 procent av 1949

års produktion. Härigenom nedbringades lagren till lämplig storlek. Under

1951 och 1952 ökades produktionen åter något, medan den under 1953 och

1954 intagit en med hänsyn till det inhemska konsumtionsutrymmet tämligen

normal omfattning. Mejeriernas ostlager vid årsskiftet 1954/1955 var

15 700 ton.

Margarin. Som framgår av följande tabell har margarintillverkningen (av

såväl importerad som inhemsk råvara) 1954 varit 5 900 ton högre än 1953

och den högsta under hela den redovisade perioden. Från 1938/39 fram till

1953/54 ökade förbrukningen av hushållsmargarin per person med 17 procent.

Den totala förbrukningen av matfett per person har under samma

tidsperiod ökat med 15 procent.

År

Hushålls-

margarin,

ton

Bageri-

margarin,

ton

Summa,

ton

1939 .............

51 390

8 609

59 999

1940 .............

29 174

9 548

38 722

194i .............

18 263

7 947

26 210

1942 .............

34 848

5 391

40 239

1943 .............

30 830

5 424

36 254

1944 .............

29 800

8 378

38178

1945 .............

35 601

12 343

47 944

1948.............

14 034

9 556

23590

1947 .............

21 942

9 983

31 925

1948 .............

36 905

12 730

49 635

1949 .............

47 050

22 355

69 405

195Ö .............

54 271

24 747

79 018

1951 .............

65 039

20 865

85 904

1952 .............

71484

21413

92 897

1953 .............

67 299

21333

88 632

1954 .............

70 611

23 956

94 567

Slaktd jiirsmarknaden. (Jfr tabellerna 11 och 12.) I följande tablå har

sammanställts uppgifter om den totala slakten (såväl marknadsförd slakt

som hemslakt) av nötkreatur, svin, tår, getter och häst enligt inom livsmedelskommissionen

respektive jordbruksnämnden utförda beräkningar.

Slakten av nötkreatur 1954/55 väntas öka med närmare 4 procent i forhållande

till slakten 1953/54. Svinslakten beräknas samtidigt oka med

drygt 5 procent.

Konsumtionen av kött, som under produktionsåret 1953/o4 uppgick till

153 miljoner kilogram, beräknas under 1954/55 komma att öka till 158

miljoner kilogram. Den kommer därmed att överstiga 1937/39 års konsumtion

— 153 miljoner kilogram — med 3 procent. Samtidigt beräknas flaskkonsumtionen

under 1954/55 också komma att öka och uppgå till 197 miljoner

kilogram mot 190 miljoner kilogram föregående år. Fläskkonsumtionen

1954/55 blir då 42 procent större än 1937/39 års konsumtion. Tillsammans

beräknas 1954/55 års kött- och fläskkonsumtion komma att överstiga

1937/39 års konsumtion med 22 procent. Förändringen i konsumtionsinriktningen

mot eu ökad fläskkonsumtion sammanhänger med de höjningar

av konsumentpriserna för nöt-, kalv- och hästkött i förhållande till

priserna på fläsk, som skett sedan förkrigstiden.

Någon nämnvärd export av kött har ej förekommit under efterkrigstiden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

År

Total slakt, milj. kg

Stor-

bo-

skap

Större

kalv

Mindre

kalv

Summa

nöt-

kreatur

Svin

Summa

nötkreatur

och svin

Får

och

getter

Häst

Samt-

liga

djurslag

1937/39 ........

89,7

33,0

12,9

135,6

151,2

286,8

3,1

11,0

300,9

1941/42 ........

77,2

15,8

12,0

105,0

99,1

204,1

2,0

11/2

217/3

1942/43 ........

47,8

11,0

14,1

72,9

*101,3

174,2

2,0

6/3

182,5

1943/44 ........

67,9

13,7

16,8

98,4

*143,7

242,1

4,0

9,1

255/2

1944/45 ........

68,6

14,0

14,3

96,9

*131,5

228,4

3,8

9,6

241,8

1945/46 ........

74,7

18,4

13,6

106,7

*130,2

236,9

4,0

11,3

252/2

1946/47 ........

85,2

19,2

14,2

118,6

*124,5

243,1

3,9

15/9

262,9

1947/48 ........

88,0

16,7

14,7

119,4

*138,4

257,8

3,8

13/2

274,8

1948/49 ........

75,4

19,1

16,4

110,9

*158,9

269,8

2,8

12,8

285,4

1949/50 ........

78,7

21,9

13,0

113,6

*169,5

283,1

2,7

13,4

299,2

1950/51 ........

88,7

23,4

13,4

125,5

*169,8

295,3

2,3

11,8

309,4

1951/52 ........

“103,1

23,1

12,6

138,8

‘•“173,4

312,2

2,2

14,5

328,9

1952/53 ........

91,8

22,1

12,2

126,1

*187,4

313,5

2,2

12/4

328,1

1953/54 ........

89,3

21,7

11,6

122,6

*189,5

312,1

2,0

11,6

325,7

1954/55 (prognos)

93,6

21,9

11,7

127,2

199,9

327,1

2,1

11/6

340,8

1 Den i angivna kvantiteter ingående hemslakten av svin beräknad med utgångspunkt från

antalet behållna icke besiktigade hemslaktade svin och en medelslaktvikt av 90 kg per styck.

Exklusive de i anledning av mul- och klövsjukan nedslaktade och nedgrävda djuren.

Detsamma gäller i fråga om fläskexporten fram till årsskiftet 1952/53, då

emellertid baconexporten till Storbritannien återupptogs. Export av fläsk

och levande slaktsvin förekommer numera även till Västtyskland. Åren

1937—1939 hade landet ett exportöverskott av kött och fläsk av i medeltal

8 900 ton. Förkrigsexporten omfattade till huvudsaklig del fläsk. Under

1954 exporterades sammanlagt 7 240 ton (räknat i vara med ben), vilken

kvantitet bestod av fläsk och bacon samt levande svin omräknade till slaktad

vara. I de senaste årens import har nötköttet dominerat. Importen av

fläsk har emellertid under 1954 varit rätt betydande. Importen av kött och.

Ilask — räknad i vara med ben — har under *1954 uppgått till cirka 30 000

ton, vilket är 14 200 ton mer än 1953.

Äggmarknaden. De inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga

verkställda beräkningarna rörande äggproduktionen redovisas i följande

tablå.

År

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

Äggproduktion, År Äggproduktion,

ton ton

. 60 860 1947/48................ 65 500

. 60 026 1948/49............. 75 000

. 51 910 1949/50................. 83 000

. 37 530 1950/51................. 83 000

. 35 579 1951/52................. 80 000

. 43 943 1952/53................. 81 000

. 50 220 1953/54................. 82 000

. 59 640 1954/55 (prognos)....... 84 000

. 62 000

Produktionen av ägg steg snabbt efter nedgången i krigets början och

kulminerade under 1949/50 och 1950/51, vareftqr den 1951/52 gick tillbaka

för att nu ater befinna sig i stigande. Den beräknade produktionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

29*

Kungl. Maj:ts proposition, nr 180

under innevarande år är 38 procent högre än under sista förkrigsåret och

den högsta under hela den redovisade perioden. Vad utrikeshandeln beträffar

redovisades för 1938 och 1939 en nettoexport av 5 300 respektive 4 700

ton ägg, medan 1947 och 1948 uppnåddes en nettoimport av 1 700 respektive

1 900 ton.

Den inhemska marknaden har på senare år absorberat en betydligt större

kvantitet ägg än före kriget. Under hösten 1953 synes en icke obetydlig

ytterligare konsumtionsökning ha ägt rum. Till följd av produktionsökningen

har emellertid överskott fortfarande förekommit. Dessa har kunnat

avsättas på utlandsmarknaden. År 1950 medförde sålunda en nettoexport

av 12 400 ton ägg, medan exporten 1951 uppgick till 9 000 ton, 1952 till

8 600 ton, 1953 till 6 840 ton och 1954 till 7 630 ton.

Till belysande av ägghandelns utveckling meddelas i följande tablå uppgifter

om partihandelns invägning av ägg under åren 1938—1954.

År

Invägning

År

Invägning

absoluta tal,

ton

index,

1938 = 100

absoluta tal,

ton

index

1938 = 100

27 570

28 025

26 658

18 960

10 538

11767

17 205

22 397

27 440

100,0

101,7

96.7

68.8

38.2

42,7

62.4

81.2

99.5

1947 .............

26 875

97,5

1939

1948 .............

31176

113,1

IQ40

1949 .............

37 679

136,7

1^41

1950 .............

42 845

155,4

IQ49

19511 ............

40 969

148,6

1^43

19521 ............

41223

149,5

1^44

19531 ............

40 478

146,8

1945 ...........

1946 ...........

1954 (prel.).......

39880

144,6

1 Uppgifterna före 1951 ej jämförbara med uppgifterna för senare år.

Av sammanställningen framgår, att partihandelns invägning av ägg i stort

sett följer samma trend som den totala äggproduktionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Bilaga 3

PM

med redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa

förnödenheter för jordbrukets behov

Efterföljande redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa

förnödenheter för jordbrukets behov begränsas beträffande en del varuslag

till innevarande regleringsår men avser i övrigt i huvudsak den tid

som förflutit sedan motsvarande sammanställning upprättades inom jordbruksnämnden

våren 1954.1 De tabeller, till vilka hänvisning i det följande

sker, finnes intagna i en särskild tabellbilaga.2

Brödsäd. (Jfr tabell 2.) För 1954 års skörd har prissättningssystemet för

vete och råg väsentligt förändrats. Prisgaranti till odlarna har sålunda i

princip endast lämnats för vete och råg, som per den 1 april 1955 för inlösen

hembjudes till föreningen Svensk spannmålshandel. Inlösenpriset för

fullgod brödsäd av normalkvalitet är för vete 44,75 kr/dt och för råg 39,75

kr/dt vid leverans till prisort. Fram till inlösendagen är prisbildningen fri.

Föreningen Svensk spannmålshandel har emellertid med ett flertal kvarnar

och spannmålshandlare träffat överenskommelse, att dessa företag icke

skall betala lägre priser basis prisort än dem, som framgår av följande sammanställning.

Leveranstid

Priser i

kronor per 100 kg för

vara av normaikvalitet med

16,5 % vattenhalt

Vete

Råg

per

1 september 1954 ..........

......... 41,50

36,50

1 november

1954 ..........

38,00

»

1 januari

1955 ..........

39,00

>

1 april

1955 ..........

......... 44,75

39,75

Det har förutsatts, att priserna mellan angivna dagar skall vara sådana,

att tvära kastningar i prisutvecklingen undvikes.

För fullgod vara av annan kvalitet än normalkvalitet verkställes prisreglering

enligt särskilda i jordbruksnämndens cirkulär nr 1954:52 angivna

regler. Vid leverans till annan ort än prisort minskas priset med

kostnaderna för transport från mottagningsorten till närmaste prisort. Prisavdraget

vid leverans till Visby (som icke är prisort) är dock endast 50

öre/dt.

Fodermedel. (Jfr tabell 2.) Prisbildningen på fodersäd är fri. I den mån

spannmålsbolaget utförsålt restkvantiteter av importerad fodersäd, har denna

prissatts med hänsyn till priset på likvärdig inhemsk vara. Bolaget har

under året icke importerat annan utländsk fodersäd än majs och importen

har avsett uppläggning av ett av statsmakterna bestämt beredskapsla
1

Se Kungl. Maj:ts prop. 1954: 180, s. 28* ff.

2 Införd sist i propositionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

31*

Kungl. Mnj:ts proposition nr 180

ger. I övrigt ombesörjes numera, såsom redan anförts vid redogörelsen för

fodermedelsregleringen i bilaga 1, utrikeshandeln både med majs och annan

fodersäd av handelns egna organ. Vissa uppgifter om införselavgifter

för dylika varor har lämnats i nyssnämnda redogörelse.

På fodersädsmarknaden har under hela 1954 rått onormala förhållanden.

Härom kan följande anföras. I början av regleringsåret 1953/54 räknade

man med att 1953 års svenska skörd av fodersäd jämte övergångslagren

av äldre skörd mer än väl skulle täcka konsumtionsbehovet. En viss

export av korn och havre kom även till stånd. Det inhemska prisläget påverkades

icke av den omständigheten, att en relativt hög införselavgift uttogs

vid import av fodersäd och andra fodermedel. Det kom i stället att

anpassas efter de priser, som kunde ernås vid export. Dessa priser var

låga fram till februari 1954. Härefter inträdde en markerad prishöjning,

beroende därpå att efterfrågan kraftigt ökade och tenderade att överstiga

utbuden. (Jfr prisuppgifterna för vithavre och korn i det följande.)

Oaktat råg från Svenska spannmålsaktiebolagets lager ställdes^ till förfogande

för utfordringsändamål, importerades under sommarmånaderna

vissa kvantiteter korn (närmare 3 000 ton) och havre (drygt 12 000 ton).

Importpriserna eif svenska hamnar var för korn omkring 30 kr/dt och för

havre omkring 29 kr/dt. Härtill kom för korn en tull av 3,70 kr/dt samt

för såväl korn som havre en införselavgift, som under tiden fram^ till den

6 september 1954 utgick med 5 kr/dt. 1 sammanhanget kan framhållas, att

införselavgiften för majs utgick med 7 kr/dt fram till den 1 juni 1954, då

avgiften sänktes till 5 kr/dt. Fr. o. in. den 6 september 1954 slopades införselavgiften

för korn (kvar stod dock tullen å 3,70 kr/dt) och införselavgiften

för havre och majs sänktes till 3,50 kr/dt.

Enligt skördeuppskattningen per den 15 oktober 1954 beräknas för 1954

skörden av korn, havre och blandsäd uppgå till sammanlagt 1 904 300 ton,

vilket är 285 800 ton mindre än motsvarande skörd 1953. Icke desto mindre

måste ett betydande saluöverskott från de mellansvenska områdena föreligga.

Leveranserna från odlarna har emellertid hela hösten 1954 varit oväntat^

små. Efterfrågan har samtidigt varit betydande och detta har satt sin

prägel på den inhemska prisbildningen. Priserna steg undan för undan

hela hösten och var under senare hälften av december månad genomgående

omkring 7 kr/dt högre än noteringarna för september. I början^ av

1955 avstannade prisstegringen för inhemsk fodersäd och en viss nedgång

har därefter skett. Utbuden har blivit större, samtidigt som efterfrågan

från Sydsverige tack vare ökad import och saluförande av vissa kvantiteter

brödsäd minskat. Åtminstone fram till tiden för månadsskiftet januari/

februari var emellertid nedgången relativt obetydlig.

Även på världsmarknaden har priserna varit stigande. Beräknade eif

sydsvenska importhamnar (exklusive tull respektive införselavgift i förekommande

fall) var importpriserna i början av januari 1955 ungefär följande:

för irakiskt korn av mindre god kvalitet 38 kr/dt, för kanadensiskt

foderkorn 41 kr/dt, för argentinskt havre 42 kr/dt, för majs 42 kr/dt samt

för vetekli 39 kr/dt. Prisstegringen på dessa importfodermedel sedan senare

hälften av september 1954 utgör i genomsnitt 3—4 kr/dt. Priset på

majs har dock legat på en i stort sett oförändrad nivå.

Under de nu omnämnda förhållandena hösten 1954 ansågs det nödvändigt

att underlätta importen av fodersäd. Redan har nämnts, all jordbruksnämnden

den (i september sänkte införselavgitten för havre och majs till

3,50 kr/dt, samtidigt som avgiften för korn helt slopades. Den 1 novemher

1954 sänktes införselavgiften för kli från 5 kr/dt till 3,50 kr/dl. Samtidigt

beslut nämnden, att dispens från avgift skulle lämnas för av kvarn im
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

32*

Kungi. Maj:ts proposition nr 180

porterad havre, som avsågs för gryntillverkning. Den 16 november slopades

helt mförselavgiften på havre, liksom också för sorghum, och den 27 november

slopades avgiften helt även för kli. Fr. o. m. den 1 december 1954

och tills vidare får enligt Kungl. Majrts kungörelse nr 664 korn och malt

tullfritt införas. Av speciella skäl har införselavgiften för majs, vilken uppgår

till 3,50 kr/dt, tills vidare bibehållits. Majsen användes huvudsakligen

för utfodring av fjäderfän och avgiftsmedlen har ansetts behövliga för att

utjämna priserna vid äggexporten.

De åtgärder, som enligt vad nu anförts under hösten 1954 vidtagits för

att underlätta importen av fodersäd, har också medfört, att icke oväsentliga

kvantiteter dylik vara införts eller kan beräknas komma att införas

under den närmaste tiden. Under tiden juli—december 1954 har sålunda

införts 11 700 ton havre, 25 000 ton majs, 12 700 ton korn samt 17 100 ton

vetekli. Såsom redan anförts, har därjämte Svensk spannmålshandel efter

jordbruksnämndens godkännande för foderändamål utsläppt vissa kvantiteter

för kvarnändamål icke lämplig råg och vete i marknaden. Intill den

1 februari 1955 har föreningen sålt omkring 25 000 ton dylik råg och 2 000

ton vete.

Medelpriserna för vithavre och korn till producenter enligt gällande noteringar

fr. o. in. januari 1954 framgår av efterföljande sammanställning.

Uppgifterna avser kr/dt.

Vithavre

Korn

Januari .............

.......... 24,52

27,11

Februari .............

28,84

Mars.................

31,22

April.................

31,04

Maj..................

32,23

Juni..................

Juli................

Augusti ...........

September............

30,20

Oktober..............

32,18

November...........

34,75

December ............

35,92

Januari...............

35,63

Även för flertalet oljekraftfoderslag och särskilt för de högvärdigaste har

priserna i stort sett varit stigande under 1954. Medelnoteringen per deciton

för försäljning till förbrukare i vissa importhamnar var för jordnötskakor

i början av 1954 cirka 65 kr och vid årets slut 65—66 kr. För sojamjöl var

priserna vid motsvarande tillfällen respektive cirka 59 kr och 58,50 kr. För

kokoskakor låg motsvarande förbrukarpris vid årets början vid drygt 56

kr/dt. Priset föll betydligt, och låg under sensommaren och den tidiga

hösten vid cirka 47 kr/dt. Fn åtstramning med ungefär 1 kr/dt hade vid

tiden för årskiftet 1954/55 ägt rum. För linkakmjöl var medelnoteringen i

januari 1954 58,13 kr/dt. Detta pris höll sig med endast obetydliga förändringar

t. o. m. oktober, varefter en stegring inträffade. Medelnoteringen

för december utgjorde 61,97 kr/dt. För rapsmjöl och senapsmjöl var förbrukarpriserna

vid årets början enligt noteringar i genomsnitt 37,63 kr/dt.

Fr. o. m. den 26 augusti ändrades enligt jordbruksnämndens beslut oljelabrikernas

utförsäljningspriser sålunda, att priset höjdes med 3 kr/dt för

rapsmjöl och sänktes med 5 kr/dt för senapsmjöl. Därefter har förbrukarpriset

enligt noteringarna utgjort i genomsnitt 40,66 kr/dt för rapsmjöl och

opaginerad Kontrollera mot PDF

33*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

32,54 kr/dt för senapsmjöl. Såsom tidigare anförts svarar de enskilda företagen

numera helt för tillverkningen av oljekraftfoderblandningar. Dylika

förekommer numera i ett flertal olika märken och med skiftande sammansättning.

Med mycket få undantag garanteras blandningarna innehålla lägst

43 procent av råprotein och råfett sammanlagt och lägst 33 procent smältbart

renprotein. Förbrukarpriserna på blandningarna har hållits tämligen konstanta

hela året och utgjorde i medeltal under januari 1954 51,92 kr/dt

och under december samma år 52,19 kr/dt.

Priserna på svenskt kli av råg och vete har i samband med den^ stigande

prisnivån på inhemsk fodersäd ökat betydligt under året. Priset på svenskt

vetekli har legat något över priset på importerat veteldi. Även priset på

havrekli har följt med i uppgången. De av Lantbruksförbundet sedan januari

1954 noterade priserna på svenskt kli av vete, råg och havre framgår

av följande sammanställning. Uppgifterna avser medelpriser i kr/dt vid

kvarnår.

Svenskt

Svenskt

Svenskt

vetekli

rågkli

havrekli

1954 Januari................

........... 33,72

28,72

12,13

Februari...............

........... 34,44

28,67

14,02

Mars...................

........... 35,53

29,90

15,88

April...................

........... 36,33

30,98

17,00

Maj ...................

........... 36,52

31,15

17,50

Juni...................

........... 36,62

31,12

17,80

Juli....................

........... 36,67

31,20

18,00

Augusti ................

........... 36,50

31,05

18,25

September..............

........... 36.48

30,63

18,50

Oktober ...............

........... 37,04

30,94

17,81

November..............

........... 38,17

32,66

19,15

December..............

........... 40,32

34,95

21,44

1955 Januari................

........... 41,29

36,28

22,60

Sedan januari 1954 utvisar priserna på hö och halm enligt Lantbruksförbundets

noteringar följande utveckling. Uppgifterna avser medelpriser i

kr/dt för pressad vara till producent, på station i Mellansverige.

Vallhö

1954 Januari........................ 13,00

Februari....................... 13,06

Mars.......................... 13,30

April.......................... 13,56

Maj........................... —

Juni........................... —

Juli........................... —

Augusti........................ —

September..................... —

Oktober....................... 13,92

November..................... 14,00

December ..................... 14,13

1955 Januari........................ 14,25

Höstsädshalm

4,75

5,00

5,45

5,69

6,00

6,13

6,25

Potatis. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har jordbruksnämnden

för tillverkningsåret 1954/55 fastställt de priser, som tillverkare av potatisstärkelse

eller potatisbrännvin har att vid inköp av potatis av normal kvali
S$*

Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 180

opaginerad Kontrollera mot PDF

34*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

tet för fabriksändamål erlägga till leverantören. Priserna har varit följande:

Under tiden kampanjens början t. o. in. 31 oktober 1954 42 öre, 1 november

—31 december 1954 43 öre, 1—31 januari 1955 44 öre samt fr. o. in. 1 februari

till kampanjens slut 45 öre, allt räknat per hektoliter och stärkelseprocent

fritt fabrik.

Med stöd av samma bemyndigande har vidare bestämts att till grund för

prissättningen på potatisstärkelse och potatisbrännvin skall läggas^ ett potatispris,

som med 3 öre per stärkelseprocent och hektoliter överstiger nyss

angivna priser. Sveriges stärkelseproducenters förening, Sveriges bänneriidkareförening

och AB Vin & spritcentralen skall, till en särskild clearingkassa,

inbetala belopp, motsvarande skillnaden mellan det potatispris, som

lägges till grund för prissättningen på stärkelse vid brännerier, samt det

pris, som stärkelsefabriker och brännerier skall betala till av dem inköpt

potatis. Angående förvaltningen och användningen av till nämnda clearitigkassa

inflytande medel skall beslut framdeles meddelas.

Sockerbetor. (Jfr tabell 2.) För sockerbetor av 1954 års skörd har odlare

erhållit ett grundpris av 7,20 kr/dt vid en sockerbalt av 16 procent. För varje

tiondels^ procent, varmed sockerhalten överstiger 16 procent, har som vanligt

utgått ett tillägg med 1/160 av grundpriset. Vidare har liksom tidigare

utgått s. k. täckningsersättning och ersättning enligt den s. k. 63-dygnsregeln,

som dock erhållit en något ändrad utformning. Det för 1954 års skörd

utbetalda genomsnittspriset blev med här angivna och vissa andra tillägg

och ersättningar 7,80 kr/dt.

Oljeväxter. För oljeväxtfröer av 1954 års skörd erhåller odlare, som tecknat

odlingskontrakt med Sveriges oljeväxtodlares centralförening, följande

grundpriser vid leverans av frö med en vattenhalt av 18 procent och en renhetsgrad

av 96 procent.

Höstraps........... 75 öre/kg Vårrybs............ 65 öre, kg

Höstrybs........... 73 » Vitsenap........... 54 »

Vårraps............ 67 » Oljelin ...... 65 »

För oljeväxtfrö med annan vattenhalt eller renhetsgrad verkställes prisreglering

enligt särskilda i jordbruksnämndens cirkulär nr 1954: 36 angivna

regler. Producent, som ej tecknat odlingskontrakt, erhåller ett grundpris,

som med 2 öre/kg understiger nu angivna priser.

För den del av skörden, som kan beredas avsättning på den inhemska

marknaden, har staten garanterat ett högre pris (cirka 10 öre/kg) än de

ovan anförda odlarpriserna. Det belopp, som uppkommer ur denna mellanskillnad

avses användas för att täcka exportförluster. Eventuellt överskjutande

medel från ett visst år skall överföras till oljeväxtodlingens konjunkturutjämningsfond

för att täcka uppkommande exportförluster under kommande

år. Fonden förvaltas av föreningen Sveriges oljeväxtintressenter.

Spånadsväxter. För 1954 års skörd har såsom riktpriser gällt 25 öre/kg

för linhalin och 13 öre/kg för hamphalm. Priserna avser halm av grundkvalitet

med 15 procent vattenhalt. För avvikande kvalitet sker prisreglering

enligt särskilda bestämmelser (se för linhalm jordbruksnämndens cirkulär

nr 1951: 85 och för hamphalm statens linnämnds meddelande nr 1949: 14).

För frö av spånadslin av 1954 års skörd har garanterats samma pris, som

förut angivits för kontraktsodlat oljelin. För hampfrö är prisbildningen helt

fri.

opaginerad Kontrollera mot PDF

35*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Mjölk- och mejeriprodukter. (Jfr tabellerna 1 och 2.) Den genomsnittliga

likviden för mejerimjölk under 1953/54 uppgick enligt kalkylsakkunnigas beräkningar

till 36,16 öre/kg, varav 5,07 öre statliga bidrag. För 1954/55 har

preliminärt upptagits 35,99 öre/kg, varav 5,06 öre i bidrag.

Riksnoteringen på runmärkt smör är fr. o. m. den 1 maj 1953 6,05 kr/kg.

För omärkt mejerismör är noteringen fr. o. in. den 1 oktober 1954 5,85 kr/

kg.

Priserna på osaltat smör ligger 10 öre/kg över nyss angivna priser.

Fr. o. in. den 1 oktober 1954 har normalpriserna slopats på konsumtionsmjölk,

grädde och smör. Dock har Svenska mejeriernas riksförening förbundit

sig att medverka till att genomsnittspriset på mejerimjölk under återstoden

av regleringsåret 1954/55 hålles oförändrat inom olika områden i

förhållande till regleringsåret 1953/54, med undantag för de lokala prishöjningar,

som jordbruksnämnden kan komma att godkänna. I fråga om

försäljning av konsumtionsmjölk, grädde och smör har detaljhandelns organisationer

förbundit sig att på olika sätt verka för att detaljhandeln tilliämpar

priser, som innebär oförändrade öresmarginaler i förhållande till

tiden närmast före den 1 oktober 1954. Beträffande mjölkpriset må dock

justering av den nuvarande detaljhandelsmarginalen upp till 5 öre per liter

ske på sådana orter, där marginalen understiger nämnda belopp.

Prisbildningen på ost är fr. o. in. den 25 augusti 1952 helt fri. Partipriserna

höjdes i samband med frisläppandet med 30 öre/kg. Med undantag för

högproduktionstiden sommaren 1953 har de sedan varit oförändrade fram

till den 1 juli 1954, då de sänktes med 20 öre/kg. Den 15 november 1954

höjdes priserna med 10 öre/kg. I samband med omläggning av betalningsoch

leveransvillkoren höjdes partipriset med ytterligare 10—15 öre/kg den

1 januari 1955. Detaljpriset för helfet runmärkt ost av Sveciatyp var i december

1954 5,36 kr/kg.

Kött och fläsk. (Jfr tabell 2.) Systemet med normalpriser på hela, halva

och fjärdedels kroppar av nötkreatur, häst och svin slopades fr. o. m. den

1 september 1954. I stället har mellan statens jordbruksnämnd och Sveriges

slakteriförbund för regleringsåret 1954/55 träffats en överenskommelse om

ett system med rörlig partiprissättning på kött och fläsk, vilken i medeltal

för regleringsåret skall ansluta sig till den av statsmakterna förutsatta medelprisnivån

för kött och fläsk. Det åligger Svensk kötthandel att importera

kött och fläsk till sådana kvantiteter, att den förutsatta prisnivån icke överskrides.

Priserna på styckade köttvaror av nötkreatur, häst och svin samt charkuterivaror

är sedan februari 1952 fria vid försäljning till förbrukare. Prisövervakning

i detaljhandelsledet sker i stort sett enligt tidigare principer.

För fårkött är prisbildningen helt fri i samtliga handelsled.

Ägg. (Jfr tabell 2.) Prisbildningen på ägg är liksom under föregående regleringsår

fri inom ramen för de av statsmakterna fastställda riktlinjerna.

För regleringsåret 1954/55 innebär dessa bl. a., att äggpriset skall vara fritt

intill en övre gräns, som fastställts till 4 kr/kg i södra Sverige. Vid denna

gräns gäller, att Sveriges export- och importförening för ägg skall vara skyldig

att importera, i den mån så är möjligt utan förlust, och att export icke

får ske utan särskilt tillstånd av jordbruksnämnden. Medelpriset för regleringsåret

1954/55 har i jordbruksöverenskommelsen våren 1954 beräknats

till 2,95 kr/kg (i den nyligen upprättade kalkylen räknar man med alt ett

medelpris av 2,90 kr/kg skall kunna uppnås). För att uppnå det förutsatta

medelpriset äger föreningen utbetala bidrag vid export av ägg, då utlands
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

36*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

priserna ligger under motsvarande svenska priser. Bidragen finansieras dels

med medel, som influtit genom avgifter vid export av ägg, då utlandspriserna

legat högre än motsvarande svenska priser, dels genom en regleringsavgift,

som föreningen uttager på grundval av invägda kvantiteter ägg, dels

ock med medel, som tillförts föreningen genom restitution av införselavgifter

för vissa fodermedel.

Svensk äggnotering (= producentpris i öre/kg på ägg i de viktigaste produktionsområdena

i Götaland) har fr. o. m. januari 1954 utvecklats på

följande sätt.

1954 Januari.................. 250

Februari................ 264

Mars.................... 290

April.................... 265

Maj.....................246

Juni.................... 255

Juli..................... 304

Handelsgödsel. (Jfr tabell 2.) Förbrukarpriserna på de inom landet tillverkade

gödselmedlen fastställes såvitt avser superfosfat och tomasfosfat

efter överenskommelse mellan priskontrollnämnden och tillverkarna. Beträffande

övriga inhemska gödselmedel (kalkkväve, kalkammonsalpeter och

ammoniumsulfat) samt importgödselmedlen (kalksalpeter, chilesalpeter och

kali) är prissättningen fri. För 1954/55 gäller följande priser.

Varuslag

Kronor per deciton vid leverans under tiden

Priset avser

leverans

banfritt å

följande

platser

V»-30/» 1954;

l:a perioden;

betaln. per 1/io

1954

Vio 1954—s1/i 1955;

2:a perioden; be- taln. per V2 1955

Va—3l/s 1955;

3:e perioden;

betaln. per l/e

1955

Chilesalpeter, 16%.......

27,30

28,15

24,30

29,00

importhamn

Kalksalpeter, 15,5 %.....

23,60

25,00

tariffhamn

Kalkkväve, 20 % .......

28,85

29,70

30,55

Stockvik

Ammoniumsulfat, 20,8 % .

Kalkammonsalpeter,

—

28,95

29,80

Ljungaverk

20,5% ................

27,40

28,25

29,10

fabrik

Kali salt, 40 %..........

16,50

17,10

17,70

tariffhamn

Kalisalt, 50 % ..........

Superfosfat, pulvr., 19,5 %

20,45

21,20

21,95

»

14,70

15,20

15,70

fabrikshamn

> korn, 19,5 % .

15,60

16,10

16,60

>

Tomasfosfat, 17 % ......

11,40

11,90

12,40

fabrik

1954 Augusti ................. 350

September ............ 350

Oktober................. 325

November............... 321

December............... 272

1955 Januari.................. 270

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 180

37*

Bilaga 4

PM

angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1953

I anslutning till de under en lång följd av år utförda undersökningarna av

jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter, för vilka redogörelser årligen

intagits i Kungl. Maj :ts proposition angående åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område m. m., senast i nr 1954: 180 för inkomståret

1952, har statistiska centralbyrån nu efter Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 10 september 1954 verkställt en undersökning för inkomståret

1953.

Material och metod

Samtliga deklarationsundersökningar har hittills grundats på samma urval

av gårdar med mer än 2 hektar åker, som ingick i den av 1938 års jordbruksutredning

verkställda undersökningen av jordbrukets driftförhållanden.

Det har varit ett önskemål att, så snart möjlighet därtill gavs, verkställa

ett nytt aktuellt urval av jordbruk för dessa undersökningar. Svårigheten

har varit att få tillgång till ett fullt aktuellt material rörande totalpopulationen

för jordbrukare, i vilket urvalet lätt kunde dragas.

Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF) har under de senaste åren på

hålkort lagt upp ett jordbruksregister med uppgifter om samtliga som jordbruk

taxerade fastigheter. Detta register erbjuder den stora fördelen, att

det fortlöpande aktualiseras och att uttagning av urval förenklas genom

hålkortsuppläggningen. Genom tillmötesgående från förbundets sida har

statistiska centralbyrån beretts möjlighet att med hjälp av detta jordbruksregister

under år 1954 uttaga ett nytt urval för de jordbruksstatistiska undersökningarna.

Härvid har tillämpats i huvudsak samma principer, som

användes år 1950 vid den första uppläggningen av ett slumpmässigt enligt

samplingmetodik gjort urval av brukningsenheter för nämnda undersökningar.

Beträffande principerna för konstruktionen och uttagningen av

1950 års urval hänvisas till närmare redogörelser i Jordbruksekonomiska

Meddelanden nr 1951: 2 (s. 59 ff.) och Årsväxten år 1951 (s. 9—10). I Årsväxten

1954 (s. 14) lämnas upplysningar om det nya urval, som gjordes

år 1954. Utmärkande för bägge dessa urval är, att urvalets relativa storlek

växlar mellan olika storleksgrupper och områden. Urvalskvoten ökar från

lägre till högre grupper och för den högsta storleksgruppen, över 100 hektar

åker, har samtliga jordbruk medtagits. Fördelningen av urvalsenheterna

på områden och storleksgrupper har i huvudsak gjorts proportionell mot

åkerarealen och grundats på det förhållandet, att variansen för de viktigaste

växtslagen och husdjuren ökar med åkerarealen. Undersökningar har

visat, att även för huvudposterna i självdeklarationerna föreligger ett likartat

förhållande.

Detta urval har därför ansetts vara lämpligt även för deklarationsundersökningen.

Av kostnadsskäl måste emellertid urvalets storlek reduceras.

Till grund för deklarationsundersökningen för år 1953 har sålunda uttagits

ett nytt urval i form av ett subsample ur det år 1954 gjorda nya urvalet

för arealinventeringar, husdjursräkningar in. in. På grund av nämnda samstämmighet

i fråga om variansen har vid uttagningen av detta subsample

opaginerad Kontrollera mot PDF

38*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 1. Antal i deklarationsundersökningarna ingående brukningsenheter

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

liga

2—5

5—10

10—

20—

30—

50—

över

20

30

50

100

100

Undersökningen för år 1951

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder................

Södra och mellersta Sveriges

172

505

1051

517

397

228

90

2 960

skogs- och dalbygder.......

762

1445

907

168

85

39

10

3 416

Norra Sverige...............

862

940

291

21

—

—

—

2114

Hela riket

1796

2 890

2 249

706

482

267

100

8490

Undersökningen för år 1952

Södra och mellersta Sveriges

165

485

1007

499

387

217

80

2 840

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.......

739

1365

871

163

86

36

9

3 269

Norra Sverige...............

820

921

293

25

—

—

—

2 059

Hela riket

1724

2 771

2171

687

473

253

89

816S

Undersökningen för år 1953

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder................

Södra och mellersta Sveriges

212

582

1220

760

723

423

282

4 202

skogs- och dalbygder.......

512

973

727

201

153

92

32

2 690

Norra Sverige...............

440

580

256

28

—

—

—

1304

Hela riket

1164

2135

2 203

989

876

515

314

8196

någon förändring av fördelningen på olika storleksgrupper i primärurvalet

ej varit önskvärd. Subsamplet har därför uttagits genom att samma uttagningskvot

använts inom de olika storleksgrupperna. Före dragningen

ordnades brukningsenheterna i undergrupper inom storleksgrupperna: för

storleksgrupperna mellan 10 och 50 hektar åker i intervall på 5 hektar, för

gruppen 50—100 hektar i tio hektars intervall och för gruppen över 100

hektar fullständig gruppering efter åkerarealen. Efter reducering för arrendatorer

och för sådana deklarationer, som länsstyrelserna av olika skäl

ej kunnat avstå, omfattar det nya urvalet för deklarationsundersökningen

8 196 av ägaren själv brukade gårdar med över 2 hektar åker. Arrendatorer

ingår sålunda ej i deklarationsundersökningen. På deklarationsmaterialet

gjordes för åren 1938—44 en specialundersökning för såväl självägande

brukare som arrendatorer. Visserligen påvisades ej då någon större

skillnad i fråga om driftens lönsamhet vid de ägda respektive arrenderade

brukningsenheterna, men det är ej uteslutet, att förhållandena sedan dess

kan ha förändrats. "Centralbyrån anser det önskvärt, att en bearbetning

även av arrendatorernas deklarationer nu kunde göras för att komplettera

deklarationsundersökningen. Detta är emellertid en kostnadsfråga, då en

dylik utvidgning skulle medföra ett betydligt ökat arbete.

I tabell 1 redovisas det i 1953 års undersökning ingående nya urvalet av

brukningsenheter med fördelning av antalet på storleksgrupper inom tre

huvudområden och hela riket i jämförelse med motsvarande tal enligt det

gamla urvalet för åren 1951 och 1952. Som framgår av tabellen har antalet

brukningsenheter enligt det nya urvalet ökat såväl totalt som inom varje

storleksgrupp inom södra och mellersta Sveriges slättbygder. Inom södra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180 39*

Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsenheter på olika storleks grupper

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

liga

2—5

5—

10—

20—

30—

50—

över

10

20

30

50

100

100

Samtliga brukningsenheter med över 2

hektar åker enligt 1951 års jordbruks- räkning

Södra och mellersta Sveriges slätt-

100

17

23

31

13

9

5

2

Södra och mellersta Sveriges skogs-

0

100

36

37

20

4

2

1

53

36

10

1

0

0

0

100

I undersökningen för år 1951 ingående

brukningsenheter

Södra och mellersta Sveriges slätt-

8

100

6

17

36

17

13

3

Södra och mellersta Sveriges skogs-

0

100

23

42

27

5

3

0

41

44

14

1

_

100

I undersökningen för år 1952 ingående

brukningsenheter

Södra och mellersta Sveriges slätt-

100

6

17

35

17

14

8

3

Södra och mellersta Sveriges skogs-

0

100

22

42

27

5

3

1

40

45

14

i

_

_

100

1 undersökningen för år 1953 ingående

brukningsenheter

Södra och mellersta Sveriges slätt-

100

bygder .........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

5

14

29

18

17

10

7

100

och dalbygder...................

19

36

27

8

6

3

1

Norra Sverige.....................

34

44

20

2

100

och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder och norra Sverige däremot är

urvalets storlek mindre både totalt och i de tre lägsta storleksgrupperna

men större i de högre storleksgrupperna. Detta sammanhänger med att fördelningen

på storleksgrupper i det gamla urvalet ursprungligen i huvudsak

motsvarade brukningsenheternas fördelning i totalpopulationen, medan, såsom

ovan nämnts, fördelningen i det nya urvalet bestämdes av åkerarealens

storlek inom lika storleksgrupper. Den väsentligaste skillnaden mellan de

båda urvalen ligger dock däri, att det nya urvalet uttagits shiinpmässigt.

De båda urvalens relativa fördelning på olika storleksgrupper inom vart

och ett av de tre huvudområdena framgår av tabell 2.

Såsom i redogörelserna för föregående undersökningar framhållits, har

de från självdeklarationernas A-bilaga erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter använts för skattning av dels

totalsiffror för riket, dels siffror per hektar jordbruks)ord. I senare fallet

har nu använts de vid 1951 års allmänna jordbruksräkning erhållna uppgifterna

om arealen jordbruksjord. Totalsiffrorna för riket har erhållits genom

en för varje storleksgrupp och varje produktionsområde, enligt den

officiella jordbruksstatistikens indelning, verkställd uppräkning av självdeklarationernas

uppgifter. Härvid har förhållandet mellan å ena sidan den

opaginerad Kontrollera mot PDF

40*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

totala åkerarealen enligt 1951 års allmänna jordbruksräkning vid samtliga

brukningsenheter inom respektive storleksgrupp och område samt å andra

sidan åkerarealen vid de undersökta brukningsenheterna inom samma storleksgrupp

och område tagits till utgångspunkt för uppräkningen. I denna

redogörelse angivna siffror för åren 1951 och 1952 avviker i mindre utsträckning

från tidigare publicerade, då en omräkning för dessa år nu

gjorts med ledning av åkerarealerna enligt 1951 års allmänna jordbruksräkning;

tidigare användes åkerarealerna enligt 1944 års allmänna jordbruksräkning.

De för åren 1951 och 1952 i denna redogörelses tabeller angivna talen är

grundade på det gamla urvalet, medan de för år 1953 skattade talen är baserade

på det nya urvalet. Såsom förut nämnts har för det nya urvalet tilllämpats

slumpmässig uttagning i olikhet mot det gamla urvalet. Det senare

hade även försämrats i representativt hänseende, därigenom att samma

brukningsenheter ingått under en lång följd av år. På grund av dessa förhållanden

är resultaten för år 1953 ej fullt jämförbara med närmast föregående

år, vilket har markerats i tabellerna. Med det gamla urvalet erhöll

man för flertalet poster något för höga absoluta tal utom för räntor och

skulder, som var för låga. Skillnaderna mellan det gamla och nya urvalet

i detta hänseende belyses närmare genom en specialundersökning, för vilken

redogöres i det följande.

Vid användning av det gamla urvalet kunde de skattade absoluta talen

ej tillmätas önskvärd säkerhet på grund av bristande representativitet i

urvalet. Resultaten användes därför främst för att belysa de relativa förändringarna

från år till år. De på grundval av det nya urvalet för år 1953

skattade talen torde däremot ej vara behäftade med systematiska fel, varför

de för detta år erhållna resultaten torde ha tillfredsställande säkerhet.

Fr. o. in. år 1953 bör deklarationsundersökningen därför kunna användas

ej enbart för att belysa relativa förändringar från år till år utan även för

att ge respektive posters absoluta storlek.

Vid användning av resultaten från deklarationsundersökningen bör man

observera, att brukningsenheter med mindre än 2 hektar åker ej ingår i det

bearbetade materialet, att undersökningen avser kalenderår och att skogsbruket

ingår däri, under det att den s. k. totalkalkylen för jordbruket omfattar

samtliga brukningsenheter, avser produktionsår och ej tager hänsyn

till skogsbruket. Vidare bör beaktas, att vid upprättandet av självdeklaration

inom jordbruket den s. k. kontantprincipen fortfarande oftast tillämpas.

Då hänsyn sålunda icke tages till eventuella lagerbehållningar vid beskattningsårets

början och slut, kan nettointäkten av jordbruksfastighet

enligt deklarationsuppgifterna växla mera från år till år än vad som eljest

skulle vara förhållandet.

Jordbrukets kontanta inkomster

Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas sammanlagda kontanta

inkomster under år 1953, som verkställts på grundval av de på självdeklai

ationernas A-bilaga lämnade uppgifterna, redovisas i tabell 3. Där angives

för hela riket och de tre huvudområdena — södra och mellersta Sveriges

slättbygder, södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder samt norra

Sverige — de till totalsiffror uppräknade inkomstbeloppen.

I anslutning till A-bilagans uppställning har inkomsterna fördelats på

följande poster: spannmål och frövaror; sockerbetor; potatis, grönsaker

och trädgårdsprodukter; hö, halm, grönfoder och rotfrukter; försålda husdjur

(hästar, nötkreatur, svin och grisar, får, getter) samt kött, fläsk, hudar,

ull, skinn o. d. därav; fjäderfä och ägg; mjölk och produkter därav,

opaginerad Kontrollera mot PDF

41*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 3. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1951—1953, miljoner kronor

Då ett nytt urval ligger till grund för år 1953, bör vid jämförelse med tidigare år beaktas

de kommentarer, som lämnas i avsnittet Material och metod

1951

1952

1953

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

Inkomst av försålda produkter............................

513,5

720,7

750,1

därav spannmål och frövaror..............................

sockerbetor ........................................

116,3

118,4

129,0

potatis m. ........................................

75,4

80,4

87,0

hö, halm och grönfoder.............................

5,9

9,1

10,6

Summa vegetabiliska produkter

711,1

928,6

976,7

hästar, nötkreatur, svin och grisar, får samt kött, fläsk,

574,0

666,4

679,1

hudar, ull, skinn o. d. därav......................

fjäderfä och ägg...................................

76,9

83,4

85,2

mjölk till mejeri...................................

598,1

657,2

605,5

mjölk till enskilda.................................

19,4

19,1

15,9

Summa animaliska produkter

1 268,4

1 426,1

1 385,7

diverse produkter..................................

2,0

2,1

0,5

Summa inkomster av försålda produkter

1981,5

2 356,8

2 362,9

Diverse inkomster........................................

38,1

39,8

52,2

därav för körslor.........................................

17,6

18,4

26,2

Inkomster av skogsbruk..................................

179,4

209,4

136,7

Arrenden och hyror......................................

21,4

22,7

20,9

Samtliga kontanta inkomster

2 220,4

2 628,7

2 572,7

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder

Inkomster av försålda produkter..........................

60,9

98,2

99,3

därav spannmål och frövaror..............................

sockerbetor ........................................

2,8

2,4

4,6

potatis m. ........................................

46,0

42,0

34,9

hö, halm och grönfoder.............................

4,1

5,0

5,3

Summa vegetabiliska produkter

113,8

147,6

144,6

hästar, nötkreatur, svin och grisar, får samt kött, fläsk,

356,3

401,5

398,6

hudar, ull, skinn o. d. därav......................

fjäderfä och ägg...................................

48,0

56,0

51,7

mjölk till mejeri..................................

418,4

481,0

428,5

mjölk till enskilda................................''

17,1

17,8

13,7

Summa animaliska produkter

839,8

956,3

892,5

diverse produkter..................................

0,6

0,8

0,2

Summa inkomster av försålda produkter

954,2

1104,7

1037,3

Diverse inkomster........................................

38,7

46,1

54,4

därav för körslor.........................................

27,5

34,7

40,6

Inkomster av skogsbruk..................................

445,9

497,7

298,3

Arrenden och hyror......................................

13,3

12,8

9,8

Samtliga kontanta inkomster

1452,1

1661,3

1399,8

Norra Sverige

Inkomster av försålda produkter

4,0

4,5

4,1

därav spannmål och frövaror..............................

sockerbetor ........................................

—

—

potatis m. ........................................

7,2

7,1

6,4

hö, halm och grönfoder.............................

7,9

8,8

7,0

Summa vegetabiliska produkter

19,1

20,4

17,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

42* Kungl. Maj. ts proposition nr 180

Tab. 3 (forts.) Jordbrukets kontanta inkomster åren 1951—1953, miljoner kronor

1951

1952

1953

hästar, nötkreatur, svin och grisar, får samt kött, fläsk,

hudar, ull, skinn o. d. därav..................

86,3

7,2

214,6

10,8

318,9

95,7

8,9

9,11 9

ÖÖ Q

fjäderfä och ägg.......................

mjölk till mejeri....................

mjölk till enskilda.....................

11,5

357,3

Summa animaliska produkter

321,0

diverse produkter.......................

0,1

338,1

01

0 0

Summa inkomster av försålda produkter

377,8

338,5

Diverse inkomster........................

54,2

48,0

335,8

5,6

733,7

n

7Q £

därav för körslor...........................

OQ Q

Inkomster av skogsbruk.................

3713

9QÖ O

Arrenden och hyror.......................

o 4.

Samtliga kontanta inkomster

Hela riket

836,5

661,0

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror.....................

578,4

119,1

128,6

17,9

844,0

823,4

190 ft

fiFi/f O

sockerbetor ..........................

potatis m. m.......................

129 5

19Ö Q

hö, halm och grönfoder.....................

22,9

1 096,6

99 Q

Summa vegetabiliska produkter

1138,8

hästar, nötkreatur, svin och grisar, får samt kött, fläsk,

hudar, ull, skinn o. d. därav...............

1 016,6

132,1

1 231,1

47,3

2 427,1

1163,6

148 3

1 100 O

fjäderfä och ägg.........................

mjölk till mejeri....................

1 379,4

48,4

2 739,7

mjölk till enskilda...........................

Q7 Q

Summa animaliska produkter

2 599,2

diverse produkter............................

2,7

3273,8

3 O

Summa inkomster av försålda produkter

3 839,3

u,/

3 788,7

Diverse inkomster..........................

131.0

93,1

961.1

40,3

4 406,2

100 Q

därav för körslor..............................

123 0

1/in q

Inkomster av skogsbruk...................

1 078,4

41,9

5 126,5

07Q o

Arrenden och hyror..........................

q* 1

Samtliga kontanta inkomster

4 633,5

dels vid leverans till mejeri, dels vid annan försäljning; diverse produkter

(honung, tobak o. d.); inkomster av skogsbruk; arrenden och hyror; diverse

inkomster (körslor, uthyrning av maskiner och dragare, försäljning

av döda yttre inventarier, av sten, grus och torv samt av fisk och vilt m. in.,

ersättning för vägunderhåll och andra ej annorstädes upptagna inkomstposter).

Då en ny typ av A-bilaga, med för vissa poster ändrad uppställning, fastställts

fr. o. m. 1954 års taxering, har detta nödvändiggjort en något avvikande

fördelning av inkomstposterna i redovisningen för år 1953. Den

viktigaste förändringen består i att inkomsterna av de olika djurslagen

(hästar, nötkreatur, svin och grisar, får och getter samt kött, fläsk, hudar,

ull, skinn o. d. därav) har måst sammanföras till en post. Vid tidigare undersökningar

redovisades inkomsterna av hästar — nötkreatur och svin _

grisar, inklusive kött och fläsk, i från varandra isolerade poster, medan in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

43*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Tab. 4. Jordbrukets kontanta inkomster av vegetabiliska respektive animaliska produkter i

procent av kontanta inkomster av samtliga försålda produkter inom olika storleksgrupper och

områden åren 1951—1953

Då ett nytt urval ligger till grund för år 1953, bör vid jämförelse med tidigare år beaktas de

kommentarer, som lämnas i avsnittet Material och metod

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2—5

5—10

10—

20—

30—

50—

över

20

30

50

100

100

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder

1951

10,3

15,4

23,7

34,4

42,0

51,0

54,5

35,9

1952

10,4

17,7

27,6

37,1

45,6

54,5

60,3

39,4

1953

15,3

18,4

26,5

39,0

48,1

58,8

63,0

41,3

1951

89,5

84,6

76,2

65,4

58,0

48,8

45,5

64,0

1952

89,6

82,2

72,3

62,8

54,3

45,3

39,7

60,5

1953

84,6

81,6

73,4

61,0

51,9

41,2

37,0

58,6

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder

1951

5,7

6,8

10,1

13,5

20,3

31,0

50,1

11,9

1952

4,8

6,8

11,3

15,4

24,2

37,6

55,0

13,4

1953

3,4

6,1

11,3

21,3

28,8

43,1

52,1

13,9

1951

94,3

93,2

89,9

86,1

79,7

68,9

49,9

88,0

1952

95,2

93,2

88,6

83,9

75,7

62,4

45,0

86,6

1953

96,6

93,8

88,7

78,7

71,2

56,9

47,9

86,0

Norra Sverige

1951

3,2

4,8

7,5

24,2

5,6

1952

2,9

4,6

7,9

25,8

5,4

1953

4,8

4,0

6,5

14,2

5,2

Animaliska produkter........

1951

96,8

95,2

92,5

75,8

94,3

1952

97,1

95,4

92,1

74,2

94,6

1953

95,2

96,0

93,5

85,8

94,8

komsterna av får och getter, hudar, ull, skinn o. d. ingick i posten »diverse

produkter». En mindre förskjutning föreligger mellan inkomstposterna

»arrenden och avgälder» och »diverse inkomster». Till den förstnämnda

posten har nu förts endast inkomster av »arrenden och hyror», medan

andra inkomster av diverse-karaktär sammanförts till posten »diverse inkomster».

Från inkomstposten »diverse produkter» har dessutom inkomsterna

av »fisk och vilt» överförts till posten »diverse inkomster». Dessa förändringar

i inkomstredovisningen vid undersökningen för år 1953 har

medfört, att inkomstposterna »arrenden och hyror» samt »diverse produkter»

totalt sett minskat, medan den sammanslagna husdj ursposten samt

posten »diverse inkomster» ökat. För att få en enhetlig fördelning av inkomstposterna

för de tre senast undersökta aren bär ovannämnda förändringar

i redovisningen för år 1953, så långt det varit möjligt, genomförts

även för åren 1951 och 1952.

Här nedan behandlas inkomsterna — liksom i följande avsnitt utgifterna

— endast under år 1953. För den genom övergång till nytt urval försvå
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

44*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

iade jämförelsen med tidigare ar hänvisas till specialundersökningen i detta

hänseende i det följande.

Såsom framgår av tabell 3 har jordbrukarnas sammanlagda kontanta

inkomster för år 1953 beräknats till 4 633,5 miljoner kronor. Därav kommer

över hälften eller 2 599,2 miljoner kronor (56,1 procent) från försäljningen

av animaliska produkter, medan inkomsterna av vegetabiliska produkter

uppgår till 1 138,8 miljoner kronor (24,6 procent). Inkomsterna av

skogsbruk har för år 1953 beräknats till 673,6 miljoner kronor (14,5 procent).

Dessa tre grupper av inkomster omfattar 95 procent av samtliga inkomster.

År 1953 kännetecknades av produktionsökning främst i fråga om de vegetabiliska

produkterna brödsäd, fodersäd, sockerbetor och potatis men

aven fläskproduktionen steg. Produktionen av kött och oljeväxter minskade.

Beträffande mjölkproduktionen förelåg en ökning i mjölkinvägningen

\id mejerierna, sammanhängande med ökad leverans per leverantör, huvudsakligen

inom områdena Skåne, Blekinge, västra Sverige och Norrland.

Beträffande priserna på jordbrukets slutprodukter må nämnas, att dessa

under år 1953, genomsnittligt sett, ej undergick någon nämnvärd förändung,

en mindre prissänkning totalt för gruppen vegetabilier uppvägdes

av eu motsvarande prishöjning för animalier. Starkast minskade priserna

pa fodersad, medan köttpriserna uppvisade den största ökningen.

Under år 1953 minskade inkomsterna av skogsbruk efter de båda topparen

1951 och 1952. Främst berodde detta på sänkning av priserna på olika

slag av skogsprodukter, vilket medförde minskad avverkning.

De vegetabiliska respektive animaliska produkternas andel storleksgruppsyis

i inkomsterna av samtliga försålda jordbruksprodukter belyses i tabell 4.

I denna framträder det kända förhållandet, att de vegetabiliska produkternas

relativa betydelse ökar starkt med stigande egendomsstorlek samt att

den genomgående är större inom slättbygderna i södra och mellersta Sverige

än i skogs- och dalbygderna och i norra Sverige.

Jordbrukets kontanta utgifter

•,Pu ^ självdeklarationernas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna har

vid bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta

undantagsförmåner; arbetslöner; inköp av utsäde och fodermedel; inköp

av gödselmedel; inköp av driv- och smörjmedel; inköp av levande inventarier;

inkop av döda inventarier; kostnader för elektrisk ström; kostnader

tor underhåll av dels inventarier, dels byggnader, dels vägar, diken, stängsel

o. d.; diverse kostnader samt räntor. Dessutom har även uppgifterna

rörande kostnaderna för nyuppsättning av yttre inventarier, för ny-, tilletler

ombyggnad samt för nyanläggning av vägar, diken, stängsel o. d. bearbetats.

Det bor emellertid framhållas, att sistnämnda kostnader icke berf.

. avdrag vid taxeringen, varför de kan antagas vara mindre full
ständigt

ledovisade i deklarationerna. Av de vid bearbetningen av dessa

poster erhållna resultaten bör därför icke alltför bestämda slutsatser dragas.

Uppställningen av den nya blanketten för A-bilagan har även för vissa

utgiftsposter nödvändiggjort ändrad redovisning. Tidigare kunde utgifterna

tor mköp av utsäde, spannmål samt olika slag av fodermedel m. m. fördelas

på fyra olika poster (spannmål och frövaror; kraftfoder; hö, halm

m. fl fodermedel; potatis och rotfrukter). Enligt den nya A-bilagan har

alla dessa utgiftsposter måst sammanföras till en, nämligen »utsäde och

fodermedel». Kostnaderna för driv- och smörjmedel samt elektrisk ström

redovisas nu som självständiga utgiftsposter; tidigare ingick de i posten

»diverse driftkostnader». Utgiftsposterna »hästar och nötkreatur», »svin

opaginerad Kontrollera mot PDF

45*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 5. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1951—1953, miljoner kronor

Då ett nytt urval ligger till grund för år 1953, bör vid jämförelse med tidigare år beaktas de

kommentarer, som lämnas i avsnittet Material och metod

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

Arrenden och kontanta undantagsförmåner...............

Arbetslöner........................................... •

Inköp av förnödenheter

därav utsäde och fodermedel..........................

gödselmedel....................................

bränn- och smörjoljor..........................

Inköp av levande inventarier............................

Inköp av döda inventarier..............................

Elström...............................................

Underhåll av inventarier................................

» » byggnader ................................

» » vägar, diken, stängsel o. d.................

Diverse driftkostnader..................................

Räntor................................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av yttre inventarier......................

Ny-, till- eller ombyggnad..............................

Nyanläggning av vägar, diken, stängsel o. d..............

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder

Arrenden och kontanta undantagsförmåner.................

Arbetslöner..............................................

Inköp av förnödenheter

därav utsäde och fodermedel............................

gödselmedel......................................

bränn- och smörjoljor............................

Inköp av levande inventarier.............................

Inköp av döda inventarier................................

Elström.................................................

Underhåll av inventarier..................................

» » byggnader ..................................

> » vägar, diken, stängsel o. d...................

Diverse driftkostnader....................................

Räntor..................................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av yttre inventarier.........

Ny-, till- eller ombyggnad.................

Nyanläggning av vägar, diken, stängsel o. d.

Norra Sverige

Arrenden och kontanta undantagsförmåner . .

Arbetslöner...............................

Inköp av förnödenheter....................

därav utsäde och fodermedel.............

gödselmedel.......................

bränn- och smörjoljor.............

Inköp av levande inventarier..............

Inköp av döda inventarier.................

Elström..................................

Underhåll av inventarier...................

» » byggnader...................

» * vägar, diken, stängsel o. d. . . .

Diverse driftkostnader.....................

Räntor...................................

Samtliga kontanta utgifter

51

1952

14,6

16,0

441,5

506,0

270,4

310,9

165,8

208,3

62,5

70,5

113,3

134,2

102,1

112,6

25,0

30,0

85,2

96,0

130,6

137,0

170,4

194,4

65,9

72,0

647,3

1887,9

49,9

53,1

36,1

28,2

6,8

7,1

223,2

264,4

163,6

192,5

79,2

93,0

17,9

22,8

83,8

97,2

49,3

51,6

14,1

17,1

39,7

44,3

114,2

120,1

93,3

105,8

29,1

30,9

914,2

1046,8

30,5

27,9

35,5

31,7

3,1

3,6

119,8

135,4

65,0

73,8

23,3

25,6

5,6

6,8

32,4

35,6

22,7

22,7

5,9

7,1

12,7

15,2

49,4

62,4

48,9

65,4

9,9

10,3

398,7

458,9

1953

16,8

425.0

317.0

214,6

75.7

165.2

109.3

36,1

94.8

125.3

24.6

199.0

93.6

1897,0

51,3

38,5

4,0

7.3

192,8

172.1

86,5

22.9

104.5

47.4

21,8

39.0

86.5

16,7

110.1

41.9

949.5

25.3

26.1

5,3

2,6

83.4

66,8

22.5

7,1

33.6

17,9

9.5

13.7

61.7

5.5

56.0

15.1

385,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

46*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 5 (forts.) Jordbrukets kontanta utgifter åren 1951—1953, miljoner kronor

1951

1952

1953

6,7

7,8

7,1

} 13,3

17,1

21,0

1,8

24,5

26,7

26,7

784,5

905,8

701,2

499,0

577,2

555,9

268,3

326,9

323,6

86,0

100,1

105,7

229,5

267,0

303,3

174,1

186,9

174,6

45,0

54,2

67,4

137,6

155,5

147,5

| 294,2

319,5

263,5

46,8

312,6

355,6

365,1

104,9

113,2

150,6

2 960,2

3 388,6

3 231,9

87,1

88,8

83,7

}• 84,9

77,0

85,6

11,1

Nyuppsättning av yttre inventarier........................

Ny-, till- eller ombyggnad................................

Nyanläggning av vägar, diken, stängsel o. d................

Hela riket

Arrenden och kontanta undantagsförmåner.................

Arbetslöner..............................................

Inköp av förnödenheter

därav utsäde och fodermedel............................

gödselmedel......................................

bränn- och smörjoljor............................

Inköp av levande inventarier.............................

Inköp av döda inventarier................................

Elström.................................................

Underhåll av inventarier..................................

» » byggnader ..................................

» » vägar, diken, stängsel o. d...................

Diverse driftkostnader....................................

Räntor..................................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av yttre inventarier........................

Ny-, till- eller ombyggnad.................................

Nyanläggning av vägar, diken, stängsel o. d................

och grisar» samt »får, getter och fjäderfä», som tidigare kunde redovisas

var för sig, har nu måst sammanföras till en gemensam post »levande inventarier».

I den nya A-bilagan har kostnaderna för underhåll och reparationer

uppdelats på tre olika poster mot tidigare två. Den tredje posten,

som avser underhållskostnader för vägar, diken, stängsel o. d., ingick, enligt

den gamla A-bilagans redovisning, till huvudsaklig del i kostnaderna

för underhåll av byggnader och till en mindre del i diverse driftkostnader.

För att, i likhet med inkomstposterna, få en enhetlig fördelning av utgiftsposterna

för de tre senast undersökta åren, har 1953 års förändringar i

kostnadsredovisningen, i den mån det varit möjligt, genomförts även för

åren 1951 och 1952.

De till totalsiffror uppräknade utgiftsbeloppen för hela riket och de tre

huvudområdena har sammanförts i tabell 5.

För hela riket beräknas jordbrukarnas samtliga kontanta utgifter år

1953 ha uppgått till sammanlagt 3 231,9 miljoner kronor, vartill kommer

ytterligare 83,7 miljoner kronor för nyuppsättning av yttre inventarier, 85,6

miljoner kronor för ny-, till- eller ombyggnader samt 11,1 miljoner kronor

för nyanläggning av vägar, diken, stängsel o. d. Den sistnämnda posten

har, som förut nämnts, särskilt specificerats i den fr. o. in. 1954 års taxering

tillämpade A-bilagan.

Såsom framgår av tabell 5 beräknas kostnaderna för arbetslöner för hela

riket år 1953 ha uppgått till 701,2 miljoner kronor, vilket innebär, att lönekostnaderna

under detta år minskat. Orsaken härtill är dels den i jordbruket

fortgående rationaliseringen och mekaniseringen, dels de under året

minskade skogsavverkningarna. Enligt 1953 års löneavtal har timlönerna

för lantarbetarna varit oförändrade.

Beträffande kostnaderna för inköp av olika slag av förnödenheter bör

framhållas, att förbrukarpriserna för köpfodermedd (majs, kli, oljekraft
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

47*

Kungl. Maj.ts proposition nr i80

Tab. 6. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av jordbrukets kontanta

utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren 1951—1953

Då ett nytt urval ligger till grund för år 1953, bör vid jämförelse med tidigare år beaktas de

kommentarer, som lämnas i avsnittet Material och metod

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2—5

5—10

10—

20—

30—

50—

över

20

30

50

100

100

Södra och mellersta Sveriges slätt-

bygder

Arbetslöner..................

1951

9,2

13,0

18,9

24,7

29,5

34,2

39,2

26,8

1952

8,9

13,0

18,8

24,4

29,6

35,3

38,7

26,8

1953

7,0

9,0

13,9

19,3

23,3

30,8

35,9

22,4

Räntor.....................

1951

2,7

3,7

3,6

3,9

4,2

4,4

4,5

4,0

1952

2,7

3,2

3,3

3,6

3,9

4,2

4,6

3,8

1953

3,7

4,5

4,9

5,3

4,9

5,1

4,9

4,9

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder

Arbetslöner..................

1951

16,9

20,7

24,6

28,3

34,0

36,3

35,5

24,4

1952

17,0

21,1

24,9

29,0

36,7

38,9

39,0

25,3

1953

13,0

14,4

18,3

25,1

29,2

35,7

43,6

20,3

Räntor.....................

1951

2,1

2,7

3,2

3,8

3,9

5,4

4,9

3,2

1952

1,9

2,5

3,1

3,4

3,6

5,2

4,2

3,0

1953

3,2

3,9

4,9

4,8

5,0

5,7

5,3

4,4

Norra Sverige

Arbetslöner.................

1951

25,8

29,5

34,9

44,1

30,0

1952

24,7

29,8

35,7

44,1

29,8

1953

18,6

20,4

26,5

35,6

21,6

Räntor.....................

1951

2,5

2,6

2,4

1,9

2,5

1952

2,4

2,3

2,3

1,9

2,3

1953

3,5

4,3

4,0

4,3

3,9

Hela riket

Arbetslöner..................

1951

19,2

21,1

22,9

26,2

30,6

34,7

38,7

26,5

1952

18,8

21,5

22,9

26,1

31,1

36,0

38,8

26,7

1953

14,1

14,4

16,7

21,0

24,3

31,6

37,1

21,7

Räntor.....................

1951

2,4

2,9

3,3

3,8

4,1

4,5

4,6

3,5

1952

2,2

2,6

3,1

3,5

3,8

4,3

4,5

3,3

1953

3,4

4,1

4,8

5,2

4,9

5,2

5,0

4,7

foder och melass) under år 1953 stigit med i genomsnitt 2 procent, medan

priserna för handelsgödsel genomsnittligt sänkts med 3 procent. Prissänkningen

gäller samtliga gödselslag utom kalksalpeter. Även priserna för motorfotogen,

motorbrännolja samt smörmedel har under året sänkts, medan

däremot bensinpriset något höjts. De under år 1953 ökade kostnaderna för

driv- och smörjmedel sammanhänger dock främst med den alltmer ökade

traktoranvändningen. I fråga om inköp av döda inventarier, i första hand

traktorer, har det gynnsamma förhållandet inträtt, att bruttopriserna för

vissa fabrikat kunnat starkt sänkas. Anledningen härtill är den allt rikli
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

48*

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO

gare tillgången på traktorer i marknaden. Det nya marknadsläget har även

medfört olika slag av rabatter, som under tidigare år med knapphet på traktorer

icke förekommit.

Arbetslönernas och ränteutgifternas betydelse vid olika egendomsstorlek

belyses i tabell 6. I fråga om dessa två utgiftsposter är det av särskild vikt

att vid jämförelse med tidigare år beakta de kommentarer, som lämnas i

det följande.

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord; inkomst- och utgiftsutvecklingen

inom olika storleksgrupper av jordbruk

Olikheterna mellan skilda storleksgrupper belyses genom den beräkning

av de kontanta inkomsterna och utgifterna per hektar jordbruksjord, vars

resultat återgives i tabell 7. Genom detta material erhålles även nya möjligheter

till jämförelser mellan de tre huvudområdena.

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse vid brukningsenheter

av olika storlek och inom olika områden belyses närmare av tabell 8,

i vilken inkomsterna i kronor per hektar jordbruksjord av vegetabiliska

och animaliska produkter samt av skogsbruk angivits. På motsvarande sätt

redovisas i tabell 9 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade per

Tab. 7. Samtliga kontanta inkomster och utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid jordi

bruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden åren 1951—1953

Då ett nytt urval ligger till grund för år 1953, bör vid jämförelse med tidigare år beaktas de

kommentarer, som lämnas i avsnittet Material och metod

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

liga

2—5

5—10

10—

20

20—

30

30—

50

50—

100

över

100

Samtliga kontanta inkomster

Södra och mellersta Sveriges

1951

1460

1183

1106

1082

1056

1010

951

1070

slättbygder

1952

1593

1421

1330

1296

1237

1207

1101

1266

1953

1550

1407

1264

1198

1220

1184

1175

1239

Södra och mellersta Sveriges

1951

1707

1428

1237

1050

1077

953

974

1302

skogs- och dalbygder

1952

1883

1625

1424

1266

1191

1316

1284

1490

1953

1418

1388

1215

1100

955

1021

1237

1255

Norra Sverige

1951

1904

1449

1292

1332

1547

1952

2196

1665

1428

1464

. .

1764

1953

1640

1317

1270

1110

1393

Samtliga kontanta utgifter

Södra och mellersta Sveriges

1951

983

781

743

778

801

815

822

794

slättbygder

1952

1078

896

864

898

906

941

933

910

1953

1101

937

848

840

908

943

1005

914

Södra och mellersta Sveriges

1951

927

830

780

732

819

795

875

820

skogs- o. dalbygder

1952

1070

941

895

856

901

1052

1115

939

1953

911

875

796

765

731

887

1156

852

Norra Sverige

1951

1013

755

761

861

841

1952

1152

882

841

912

957

1953

991

741

740

666

813

opaginerad Kontrollera mot PDF

49*

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

Tab. 8. Vissa kontanta inkomster i kronor per hektar jordbruksjord vid jordbruksfastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1951—1953

Då ett nytt urval ligger till grund för år 1953, bör vid jämförelse med tidigare år beaktas de

kommentarer, som lämnas i avsnittet Material och metod

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

liga

2—5

5—10

10—

20

20—

30

30—

50

50—

100

över

100

Inkomster av försålda vegetabi- liska produkter

Södra och mellersta Sveriges

1951

129

160

235

335

401

457

463

343

slättbygder

1952

147

219

330

434

519

584

591

447

1953

219

238

310

435

549

639

651

471

Södra och mellersta Sveriges

1951

56

62

86

100

158

208

368

102

skogs- och dalbygder

1952

53

71

in

139

219

368

521

132

1953

33

62

105

185

216

342

474

130

Norra Sverige

1951

26

34

47

145

40

1952

26

37

54

138

43

1953

36

29

43

73

37

Inkomster av försålda animaliska

produkter

Södra och mellersta Sveriges

1951

1119

879

752

636

554

438

387

611

slättbygder

1952

1266

1014

863

736

618

485

389

687

1953

1211

1054

857

680

593

447

383

668

Södra och mellersta Sveriges

1951

924

850

765

639

620

462

366

753

skogs- och dalbygder

1952

1059

973

864

757

684

611

427

858

1953

933

949

821

684

534

452

436

800

Norra Sverige

1951

783

671

576

455

672

1952

891

762

636

395

753

1953

710

710

627

440

677

Inkomster av skogsbruk

Södra och mellersta Sveriges

1951

152

115

95

87

74

83

64

86

slättbygder

1952

136

156

in

103

73

104

78

101

1953

59

65

67

56

51

58

97

66

Södra och mellersta Sveriges

1951

662

468

348

276

248

235

181

400

skogs- och dalbygder

1952

690

527

402

323

256

283

283

446

1953

361

314

245

182

171

171

269

268

Norra Sverige

1951

878

649

593

678

708

1952

949

727

649

825

783

1953

565

448

521

516

503

hektar jordbruksjord, för arbetslöner, utsäde och fodermedel, gödselmedel

samt för räntor.

Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor

föreligger markanta olikheter såväl mellan olika områden som mellan olika

storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse stiger med växande

egendomsstorlek. Den är sålunda störst inom slättbygderna samt avse4*

llihang till riksdagens protokoll 195b. f samt. Nr ISO

opaginerad Kontrollera mot PDF

50*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 9. Vissa kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid jordbruksfastighet inom

olika storleksgrupper och områden åren 1951—1953

Då ett nytt urval ligger till grund för år 1953, bör vid jämförelse med tidigare år beaktas de

kommentarer, som lämnas i avsnittet Material och metod

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

liga

2—5

5—10

10—

20—

30—

50—

över

20

30

50

100

100

Arbetslöner

Södra och mellersta Sveriges

1951

91

102

141

192

236

279

323

213

slättbygder

1952

96

117

163

219

269

332

361

244

1953

77

84

118

162

211

290

361

205

Södra och mellersta Sveriges

1951

156

172

192

207

278

289

311

200

skogs- och dalbygder

1952

182

199

223

248

331

410

434

237

1953

118

126

146

192

214

316

504

173

Norra Sverige

1951

262

222

266

379

253

1952

284

263

301

402

285

1953

185

151

196

237

176

Inköp av utsäde och fodermedel

Södra och mellersta Sveriges

1951

301

199

154

126

112

98

86

130

slättbygder

1952

333

234

180

147

126

113

94

150

1953

331

246

169

134

137

120

115

153

Södra och mellersta Sveriges

1951

210

163

141

108

107

84

101

147

skogs- och dalbygder

1952

250

193

164

137

115

115

124

173

1953

201

185

144

112

93

106

124

154

Norra Sverige

1951

212

118

88

70

137

1952

238

135

103

67

156

1953

203

129

97

63

141

Inköp av gödselmedel

Södra och mellersta Sveriges

1951

73

66

73

81

86

88

82

80

slättbygder

1952

82

83

90

103

107

no

109

100

1953

87

89

91

101

112

117

112

103

Södra och mellersta Sveriges

1951

79

72

68

66

71

60

82

71

skogs- och dalbygder

1952

91

83

79

76

81

98

in

84

1953

78

78

74

73

73

87

97

78

Norra Sverige

1951

63

47

37

40

49

1952

69

50

43

46

54

Räntor

1953

60

45

40

33

48

Södra och mellersta Sveriges

1951

27

29

27

30

33

36

37

32

slättbygder

1952

29

29

29

33

36

40

43

35

1953

41

42

42

45

45

48

50

45

Södra och mellersta Sveriges

1951

20

22

25

28

32

43

43

26

skogs- och dalbygder

1952

21

23

28

29

32

54

47

28

1953

29

34

39

37

36

50

61

38

Norra Sverige

1951

25

20

19

17

21

1952

27

20

19

17

22

1953

35

32

30

29

32

opaginerad Kontrollera mot PDF

51*

Kungl. Maj. ts proposition nr i80

värt mindre inom skogs- och dalbygderna och i norra Sverige. De animaliska

produkternas ekonomiska betydelse avtager däremot med stigande

areal. Den visar obetydlig avvikelse mellan de båda områdena i södra och

mellersta delarna av landet och inom varje storleksgrupp av dessa områden

är den större än i norra Sverige. Inkomsterna av skogsbruk är givetvis störst

i norra Sverige och minst inom slättbygderna i södra och mellersta Sverige.

De större kontanta arbetskostnaderna per hektar jordbruks]ord i norra

Sverige förklaras av skogsbrukets stora betydelse för brukningsenheter av

olika storlek i denna del av landet. Ett närmare studium av tabellmaterialet

visar även en viss samvariation mellan å ena sidan inkomsterna av skogsbruk

och å andra sidan löneutgifterna. Det bör emellertid härvid observeras,

att löneutgifterna ej i sin helhet hör samman med jordbrukarnas försäljning

och avverkning av egen skog. En del av arbetskostnaderna är avlöningar

till skogsarbetare, som jordbrukarna anställer vid avverkningar åt

skogsbolagen.

Jordbrukarnas taxerade nettointäkter och jordbrukarfamiljens arbetsinkomster
Den

i det föregående lämnade redogörelsen för jordbrukarnas kontanta

inkomster och utgifter under år 1953 grundar sig på en bearbetning av motsvarande

uppgifter i den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna. Härutöver

har även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas taxerade

nettointäkter bearbetats, varvid dessa dels uppräknats till totalsiffror för

hela riket och tre huvudområden, dels beräknats per brukningsenhet. Huvudresultaten

av denna del av undersökningen framlägges i tabellerna 10 och 11.

Medeltalet av de taxerade nettointäkterna (medelinkomsten) för samtliga

jordbrukare med över 2 hektar åker uppgick år 1953 till 7 863 kronor. Enligt

den av centralbyrån för publikationen Skattetaxeringarna utarbetade

taxeringsstatistiken är medelinkomsten år 1953 för företagare inom jordbruk

med binäringar 7 003 kronor. Taxeringsstatistiken omfattar emellertid,

i motsats till deklarationsundersökningen, även jordbruk med 2 hektar

och därunder och dessutom representanter för jordbrukets binäringar, såsom

fiske, trädgårdsskötsel m. in., vilket sänker inkomstsiffrorna. Centralbyrån

har gjort en beräkning, hur mycket taxeringsstatistikens siffror

skall höjas, för att man i detta hänseende skall få bättre jämförbarhet med

deklarationsundersökningen, och centralbyrån har därvid funnit, att en

höjning bör göras med cirka 6 procent, ‘i enlighet därmed bör beloppet

7 003 kronor höjas till 7 423 kronor. Avvikelsen mellan de två undersökningarna

utgör då ej fullt 6 procent. Primärmaterialet för taxeringsstatistiken

har emellertid konstaterats vara i vissa hänseenden ofullständigt, vilket

påverkar inkomstbeloppen i sänkande riktning. Sålunda har t. ex.

ofullständigheter i materialet påvisats för de högsta inkomstklasserna, vaijämte

eftertaxerade inkomster ej ingår. Även i deklarationsundersökningen

föreligger visst bortfall, men detta verkar ej i ensidig riktning.

För storleksgruppen 10—20 hektar åker (s. k. basjordbruk) är medelinkomsten

för år 1953 enligt deklarationsundersökningen 8 755 kronor. För

jämförelse kan nämnas, att taxeringsstatistiken för samma år visar en

medelinkomst på landsbygden av 4 735 kronor för anställda i jordbruk med

binäringar och 7 076 kronor för anställda i industri och hantverk.

För all ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden har

beräkningar utförts rörande storleken av den arbetsinkomst, som enligt

självdeklarationerna kommit jordbrukarfamiljerna till godo. Dessa beräkningar

har verkställts på så sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastig
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

52* Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 10. Jordbrukets taxerade nettointäkter inom olika områden, åren 1951—1953

Då ett nytt urval ligger till grund lör år 1953, bör vid jämförelse med tidigare år beaktas de

kommentarer, som lämnas i avsnittet Material och metod

År

Nettointäkter av

Samtliga

jord-

bruks-

fastighet

tjänst och

tillfällig

förvärvs- verksamhet

kapital

övriga

förvärvs-

källor

netto-

intäkter

Absoluta tal, miljoner kronor

Södra och mellersta Sveriges

1951

692,3

63,2

28,0

7,4

790,9

slättbygder

1952

854,2

75,7

28,8

8,1

966,8

1953

822,8

65,1

25,9

16,2

930,0

Södra och mellersta Sveriges

1951

690,2

71,5

25,3

17,5

804,5

skogs- och dalbygder

1952

745,9

84,3

27,7

17,8

875,7

1953

631,7

82,2

20,2

17,6

751,7

Norra Sverige

1951

440,8

82,2

12,0

9,8

544,8

1952

471,0

98,7

15,0

13,1

597,8

1953

388,0

125,0

9,9

14,3

537,2

Hela riket

1951

1 823,3

217,0

65,3

34,7

2 140,3

1952

2 071,1

258,7

71,5

39,0

2 440,3

1953

1 842,5

272,3

56,0

48,1

2 218,9

Tab. 11. Jordbrukets taxerade nettointäkter i kronor per brukningsenhet under år 1953

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

liga

2—5

5—10

10—

20—

30—

50—

över

20

30

50

100

100

Taxerade nettointäkter av jord- bruksfastighet

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder ................

3 013

5 420

7 956

10 560

13 916

18 460

30 916

8 381

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder........

3 492

5 876

7 938

10 397

10 953

12 267

18 838

5 766

Norra Sverige................

3 819

5 859

5 759

9 002

8 081

12 233

10 581

Hela riket

3 543

13 473

17 542

29 472

6 529

Samtliga taxerade nettointäkter

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder ................

Södra och mellersta Sveriges

4 933

6 391

8 500

11110

14 821

20 779

36 585

9 473

skogs- och dalbygder........

4 978

6 636

8 616

11441

12 416

15 818

33 490

6 862

Norra Sverige................

6323

7 341

10191

13 992

7 214

Hela riket

5 523

6 785

8 755

11287

14 504

20100

36 412

7 863

het lagts skuldräntorna, varefter den därvid erhållna summan minskats med

ett belopp, som ansetts motsvara »normala ränteanspråk». Detta sistnämnda

belopp utgör förräntningen av det i självdeklarationen såsom tillgång

redovisade värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda inventarier

opaginerad Kontrollera mot PDF

53*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

samt av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har man vid de

tre senast utförda undersökningarna utgått från en räntefot av 3 procent

för fastighetsvärdet och 4 procent för värdet av inventarier och lager. Resultaten

av denna beräkning redovisas i tabell 12. Vid bedömandet av talen i

denna tabell bör beaktas, att det här är fråga om en uppskattande beräkningav

den samlade arbetsinkomsten för hela jordbrukarfamiljen. Till denna inkomst

kommer — åtminstone vid de större egendomarna — icke obetydliga

belopp i form av ränta på det egna lantbrukskapitalet.

Tab. 12. Jordbrukarfamiljens arbetsinkomst i kronor per brukningsenhet åren 1951—1953

Då ett nytt urval ligger till grund för år 1953, bör vid jämförelse med tidigare år beaktas de

kommentarer, som lämnas i avsnittet Material och metod

Områden

År

Storleksgrupper, hektar åker

2—5

5—

10

10—

20

20—

30

30—

50

50—

100

över

100

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder

1951

1952

2 465

2 610

3 752

4 760

5 376

6 931

6 882

9 365

8 459

11163

10 529

14 902

12 874

19132

1953

2 586

4 674

6 752

8 840

11406

14 631

21 071

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder

1951

1952

3 735

3 855

5140

5 622

6 449

7134

6 735

8 599

8 024

8 522

8 726

11012

8 808

15 440

1953

2 896

4 877

6 451

7 978

8 098

7 764

8120

Norra Sverige

1951

1952

4106

4 500

5 786

6 208

7143

7 431

10 101

10 092

1953

3 351

5 091

7 608

9 876

Specialundersökning

Jämförelse mellan resultaten enligt det gamla och det nya urvalet för år

1952, samt undersökning rörande utvecklingen mellan åren 1952 och 1953

på grundval av det nya urvalet

För åren 1951 och 1952 har, såsom förut framhållits, verkställts nya

skattningar på grundval av de uppgifter om totalpopulationens åkerareal,

som erhållits från 1951 års allmänna jordbruksräkning. Resultaten av deklarationsundersökningen

för år 1953 är ändock ej fullt jämförbara med resultaten

för åren 1951 och 1952, på grund av att för år 1953 använts ett

nytt, slumpmässigt urval av brukningsenheter. Det tidigare använda urvalet,

som hade uttagits efter annan princip, var ej tillfredsställande i representativt

hänseende. Då samma jordbrukare ingått under många år, hade

bristerna i urvalets representativitet så småningom blivit mer framträdande.

Det kunde konstateras, att ekonomiskt bättre ställda jordbrukare var

alltför starkt representerade. En direkt jämförelse mellan resultaten av

1952 och 1953 års deklarationsundersökningar kan därför ej väntas ge en

tillförlitlig bild av utvecklingen mellan dessa två år. På grund härav har

centralbyrån infordrat deklarationer enligt det nya urvalet även för år 1952

i avsikt att bearbeta de viktigaste posterna för att därigenom kunna belysa

förändringarna mellan åren 1952 och 1953. Detta arbete är emellertid

mycket tidskrävande. Det har ej varit möjligt att med tillgängliga resurser

hittills hinna bearbeta 1952 års deklarationer för mer än 7 av de 18 natur
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

M*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

liga produktionsområdena, nämligen Skåne-Hallands slättbygder, östgötaslätten,

Västsvenska dalbygden, Södra Bergslagen, Norra Bergslagen, Nordsvenska

mellanbygden och en del av kustlandet i nedre Norrland (Hälsinglands

kustland).

För dessa områden har för år 1952 utförts skattningar för vissa huvudposter

enligt både det gamla och det nya urvalet. Jämförelse mellan de därvid

erhållna resultaten har visat, hur stora skillnader som uppstår på grund

av olika urval. Differenserna har uträknats i procent och redovisas i följande

tablå. (Totalsiffror för år 1952 enligt det nya urvalet i jämförelse

med motsvarande siffror enligt det gamla urvalet; procenttalen anger det

nya urvalets avvikelse från det gamla.)

Skåne-

Öst-

Södra

Väst-

Norra

Hallands

göta-

Bergs-

svenska

Bergs-

slätt-

slätten

lagen

dal-

lagen

bygder

bygden

Inkomster av mjölk till mejeri...............

— 6,5

— 16,1

10,8

— 20,7

— 10,7

Samtliga kontanta inkomster

+ 1,7

— 2,8

—

7,4

— 14,0

- 7,8

Utgifter för arbetslöner......................

— 15,8

— 17,5

_

10,2

— 26,5

— 13,8

Utgifter för räntor.........................

+ 28,1

+ 25,0

+ 58,1

+ 24,1

+ 67,2

Samtliga kontanta utgifter

+ 2,7

- 1,7

—

1,9

— 14,4

— 2,7

Taxerade nettointäkter av jordbruksfastighet . .

+ 2,1

- 2,4

—

10,7

— 8,5

— 11,1

Samtliga taxerade nettointäkter

— 0,9

— 8,5

—

11,4

— 6,4

— 11,6

Skulder...........................

+ 28,2

+ 19,9

+ 33,5

+ 36,0

+ 85,7

Del av kustlandet

i

Nordsvenska

mellan-

nedre Norrland

bygden

Inkomster av mjölk till mejeri...............

5,3

— 8,7

Samtliga kontanta inkomster.................

—

3,9

— 5,8

Utgifter för arbetslöner...................

_

15,7

— 16,9

Utgifter för räntor..........................

+ 109,0

+ 48,9

Samtliga kontanta utgifter...................

—

1,9

— 2,9

Taxerade nettointäkter av jordbruksfastighet . .

—

6,0

— 6,9

Samtliga taxerade nettointäkter..............

—

4,2

- 4,0

Skulder..................................

+

85,5

+ 40,8

Av tablån framgår bl. a., att det nya urvalet för år 1952 genomgående ger

lägre tal för samtliga taxerade nettointäkter.

Med utgångspunkt från de sålunda erhållna procentuella skillnaderna

för dessa områden har medelst ett sammanvägningsförfarande gjorts en

ungefärlig beräkning av motsvarande procentuella skillnader för de tre huvudområdena

och hela riket. Dessa procenttal anges i följande tablå.

De avvikelser från resultaten för år 1952 enligt det gamla urvalet, som

sålunda erhålles för de tre huvudområdena och hela riket, är mest framträdande

för inkomster av mjölk till mejeri, utgifter för arbetslöner och

räntor samt skulder. Sålunda synes mjölkinkomsterna och arbetslöneutgifterna

ha blivit för höga enligt det gamla urvalet, medan räntekostnaderna

och skuldbeloppen avsevärt underskattats. Den här konstaterade avvikelsen

för räntor och skulder är en bekräftelse på det förut kända förhållandet,

att det gamla urvalet i alltför stor utsträckning omfattade jordbrukare

med bättre ekonomisk ställning än genomsnittet. Minskningen för utgiftsposten

arbetslöner kan orsakas av att yngre jordbrukare, som i mindre ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

55*

Inkomster av mjölk till mejeri.............

Samtliga kontanta inkomster..............

Utgifter för arbetslöner...................

Utgifter för räntor.......................

Samtliga kontanta utgifter................

Taxerade nettointäkter av jordbruksfastighet

Samtliga taxerade nettointäkter...........

Skulder.................................

Södra och

mellersta

Sveriges

slättbygder

Södra och

mellersta

Sveriges

skogs- och

dalbygder

Norra

Sverige

Hela

riket

— 12,6

— 1,1

— 17,8

— 12,1

— 6,3

— 4,4

— 13,3

- 4,8

— 16,9

+ 26,1

— 0,1

— 22,3

+ 35,4

— 10,9

— 16,0

+ 91,8

— 2,2

— 18,4

+ 37,6

— 3,6

— 0,7

- 5,7

— 9,2

— 7,9

— 6,3

- 4,1

— 4,0

— 6,1

+ 23,0

+ 42,8

+ 72,7

+ 35,5

sträckning torde anlita lejd arbetskraft, är starkare representerade i det

nya urvalet. Den förbättring av representativiteten, som erhållits i det nya

urvalet, torde även ge en riktigare belysning av produktionsinriktningen.

Minskningen av mjölkförsäljningen kan sammanhänga därmed, bor samtliga

kontanta inkomster respektive utgifter liksom för taxerade nettointäkter

av jordbruksfastighet förelåg tidigare en överskattning, som emellertid

uppgick till endast cirka 4 procent för hela riket. För flertalet av de

undersökta posterna är differenserna störst i skogs- och dalbygderna och

minst i slätthvgderna. . .

På grundval av dessa tal har sedan verkställts en korrigering av 1J52

års totalsiffror, vilka därefter kan antagas approximativt motsvara de sitlror,

som skulle erhållits, om samtliga områden hade kunnat bearbetas tor

år 1952 enligt det nya urvalet. En jämförelse mellan dessa korrigerade sittror

för år 1952 och resultaten enligt det nya urvalet för år 1953 bor ge en

i huvudsak riktig belysning av förändringarna mellan nämnda år. Aven

1951 års siffror har korrigerats på samma sätt. I följande tabell har gjorts

en sammanställning av de sålunda beräknade posterna och de därpå giun
dade

procent- och indextalen. ^

Jämförelsen mellan resultaten för åren 1952 och 19o3 i denna tabell visar,

att för hela riket har såväl de kontanta inkomsterna och utgifterna

som nettointäkterna minskat. Enligt de approximativa beräkningar, som

här gjorts, har samtliga kontanta inkomster minskat med nära a procent.

Inkomster av mjölk till mejeri visar emellertid en lika stor ökning. Nedgången

i samtliga inkomster torde delvis bero av minskade skogsinkomster.

Minskningen av samtliga kontanta utgifter har beräknats till endast omkring

1 procent. För hela riket visar de undersökta utgiftsposterna en nedgånr*

med cirka 5 procent för arbetslöner och 1 procent för räntor. Taxerade

nettointäkter av jordbruksfastighet beräknas ha sjunkit med cirka 6

procent i jämförelse med år 1952, medan samtliga taxerade nettointäkter

visar en nedgång med cirka 3 procent. Mellan de tre huvudområdena föreligger

vissa olikheter i utvecklingen. Sålunda är nedgången i samtliga kontanta

inkomster respektive utgifter kraftig i norra Sverige (17 och 13 procent)

men obetydlig i slättbygderna, där utgifterna, liksom i skogs- och

dalbygderna, l. o. m. ökat något. Beträffande taxerad nettointäkt av jordbruksfastighet

visar norra Sverige en nedgång med cirka 12 procent, medan

motsvarande siffra för slättbygderna är cirka 3 procent. Samtliga taxerade

nettointäkter har i slättbygderna sedan år 1952 stigit med cirka 2

procent, medan de i de två övriga huvudområdena sjunkit med cirka 6 procent.

Som allmänt omdöme kan framhållas, att inkomstförhållandena år

opaginerad Kontrollera mot PDF

55* Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Skattade totalsiffror för vissa huvudposter år 1953, sammanställda med för jämförbarhet korrigerade

uppgifter för åren 1951 och 1952

Beträffande sättet för korrigeringen av 1951 och 1952 års siffror se den anslutande texten

Skattade totalsiffror,

miljoner kronor

ökning ( + ),

minskning

(—). i %

1953 i förh.

till 1952

Indextal,

1951 = 100

Efter korrigering

1953

1952

1953

1951

1952

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

Inkomster för mjölk till mejeri......

522,7

2 196,0

574,4

2 599,8

605,5

2 572,7

+ 5,4

- 1,0

109,9

118,4

115,8

117,2

Samtliga kontanta inkomster.......

Utgifter för arbetslöner............

366,9

83,1

1 645,6

420,5

90,8

1 886,1

425,0

93,6

1 897,0

+ 1,1

+ 3,1

+ 0,6

114,6

109,3

114,6

115,8

112,6

115,3

» » räntor ................

Samtliga kontanta utgifter.........

Taxerade nettointäkter av jordbruks- fastighet ...............

687,4

745,8

848,2

911,7

ft99 Q

— 3,0

+ 2,0

123,4

122,2

119.7

124.7

Samtliga taxerade nettointäkter.....

Skulder..................

930,0

Q 1/11 1

2 691,2

2 853,0

+ 10,1

106,0

116,7

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder

Inkomster för mjölk till mejeri.....

Samtliga kontanta inkomster.......

344,0

1 276,4

395,4

1 460,3

428,5

1399,8

+ 8,4

- 4,1

115,0

114.4

124.6

109.7

111,2

106,3

116,6

Utgifter för arbetslöner......

173.4

39,4

814.5

205,4

41,9

932,7

192,8

41,9

949,5

- 6,1

118.5

106,3

114.5

» » räntor ............

Samtliga kontanta utgifter........

nz u,u

+ 1,8

Taxerade nettointäkter av jordbruks- fastighet ...............

626,7

740,9

677,3

806,6

- 6,7

— 6,8

108,1

108,9

100,8

101,5

Samtliga taxerade nettointäkter.....

Skulder...............

751,7

1 AOA 1

1 452,0

1 578,1

— 5,3

108,7

102,9

Norra Sverige

Inkomster för mjölk till mejeri.....

Samtliga kontanta inkomster.......

201,1

701,4

226,0

799,7

218,2

661,0

— 3,5

— 17,3

112,4

114,0

108,5

94,2

Utgifter för arbetslöner...........

100,6

19,0

389,9

113,7

19,8

443,9

83,4

1 F» 1

— 26,6

— 23,7

— 13,2

113,0

104,2

113,8

82,9

79,5

98,8

» » räntor ..............

Samtliga kontanta utgifter.........

385,4

Taxerade nettointäkter av jordbruks- fastighet ...................

413,0

522,5

441.3

573.3

QQQ fi

— 12,1

— 6,3

106,8

109,7

93,9

102,8

Samtliga taxerade nettointäkter.....

Skulder.................

537,2

*7Q 9

588,8

682,8

— 15,2

116,0

98,4

Hela riket

Inkomster för mjölk till mejeri.....

Samtliga kontanta inkomster.......

1 067,8

4 173,8

1195,8

4 859,8

1 252,2

4 633,5

+ 4,7

— 4,7

112,0

116,4

117.3

111,0

109.4

106.4

113.4

Utgifter för arbetslöner......

640,9

141,6

2 850,0

739,6

152,5

3 262,6

701,2

150,6

3 231,9

- F» 9

115.4

107,7

114.5

» räntor ...........

1 9

Samtliga kontanta utgifter.........

— 0,9

Taxerade nettointäkter av jordbruks- fastighet ..............

1 727,2

2 009,3

1 966,8

2 291,5

1 842,5

2 218,8

113,9

114,0

106,7

110,4

Samtliga taxerade nettointäkter.....

Skulder..................

— 3,2

+ 2,0

4 731,9

5 113,9

5 214,4

108,1

110,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

57*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

1953 i slättbygderna endast obetydligt avviker från år 1952, medan för

skogs- och dalbygderna samt norra Sverige en tydlig försämring föreligger.

Då det nya urvalet för år 1952 hittills bearbetats endast för cirka en

tredjedel av landet, är de i närmast föregående tabell angivna talen för år

1952 något osäkra. De ovan gjorda jämförelserna mellan åren 1952 och

1953 måste därför betraktas som approximativa. Det hade varit önskvärt,

att bearbetningen för år 1952 enligt det nya urvalet hunnit genomföras för

hela landet, men detta har tyvärr ej varit möjligt. Det är emellertid centralbyråns

avsikt att fortsätta denna bearbetning.

Vissa svårigheter är under en mellanperiod oundvikliga vid övergång till

ett urval enligt ny metod för en så omfattande undersökning som denna.

Deklarationsundersökningen enligt det nya urvalet torde emellertid få ökat

värde, när resultat föreligger för följande år, så att mer tillförlitliga jämförelser

mellan olika år kan göras. Dessutom bör beaktas, att möjlighet nu

finnes att med rätt korta mellanrum förnya urvalet. Stockholm den 17

mars 1955.

På kungl. statistiska centralbyråns vägnar:

Otto Zetterberg

opaginerad Kontrollera mot PDF

58*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Bilaga 5

PM

med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader under

produktionsåren 1950/51—1954/55 jämte en förkalkyl för

produktionsåret 1955/561

Grunderna för den för produktionsåret 1955/56 upprättade förkalkylen

De beräkningar av jordbrukets inkomster och kostnader, som kalkylsakkunniga

framlägger i denna promemoria avser liksom förra årets normkalkyl

att ge ett mått på den procentuella förändring, som jordbrukets sammanlagda

inkomster och kostnader undergått sedan produktionsåret 1950/51.

Beräkningarna är begränsade till att avse enbart den egentliga jordbruksdriften.

Jordbrukarnas inkomster av och kostnader för skogsbruk faller sålunda

utanför kalkylen. Ej heller har jordbrukarnas inkomster av körslor

utanför jordbruket medtagits. Sådana kostnader, som icke berör den egentliga

jordbruksdriften, har så långt möjligt frånskiljts. Helt har dock en dylik

uppdelning icke kunnat genomföras, exempelvis i fråga om kostnaderna

för jordbrukets hästar och traktorer. Inkomsterna och kostnaderna är i övrigt

ej fullständigt redovisade, och åtskilliga poster är dessutom omgivna av

betydande felmarginaler. De absoluta talen för inkomster och kostnader kan

därför icke direkt jämföras med varandra. En jämförelse mellan inkomster

och kostnader måste i stället grunda sig på indextal för inkomster respektive

kostnader. Enär de ojämförligt största inkomst- och kostnadsposterna inom

den egentliga jordbruksdriften ingår i beräkningarna, torde sådana indextal

ge en tämligen god ledning för att bedöma de verkliga förändringarna från

år till år i de sammanlagda inkomst- och kostnadssummorna.

För några av de i kalkylen ingående kostnadsposterna har man icke kunnat

följa volymens utveckling utan endast beaktat prisförändringarna. Den

främsta av dessa torde vara jordbrukets kostnader för frakter. I fråga om

dessa kan volymförändringarna endast beaktas för mjölktransporterna. I övrigt

framskrives kostnadssumman för bil- respektive järnvägstransporter

med hänsyn till frakttaxornas utveckling. Volymförändringarna blir alltså

obeaktade. Det är sannolikt, att jordbrukarna nu i större omfattning än tidigare

lejer lastbilar för transporterna.

I fråga om byggnadskostnaderna fördelas arbetskostnaderna i kalkylen på

arbete utfört av jordbrukets ordinarie arbetskraft respektive specialarbetare.

Genom den allt knappare tillgången på arbetskraft utföres numera en större

andel av arbetet än tidigare av specialarbetskraft. Härigenom blir kostnadsstegringen

större än den som räknats med, eftersom ett allt större arbete i

realiteten överflyttas till högre avlönad arbetskraft.

Kostnaden för personbilar ingår ej i kalkylen. Den del av denna kostnad,

som faller på jordbruksdriften, har stigit starkt under senare år i samband

med att bilarna i viss mån ersatt hästarna. Den härigenom ökade kostnaden

har dock icke kunnat friläggas.

1 Föreliggande inkomst- och kostnadskalkyl justerades av kalkylsakkunniga den 5 februari

opaginerad Kontrollera mot PDF

59*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Ökade möjligheter till bedömning av nu nämnda kostnadsposters betydelse

torde erhållas efter hand som material blir tillgängligt från den reviderade

jordbruksekonomiska undersökningen och andra specialundersökningar.

Kostnaderna för jordbruket till följd av den för år 1955 införda investeringsavgiften

bär av beräkningstekniska skäl ej kunnat beaktas i kalkylen.

Den nu framlagda förkalkylen för 1955/56 har karaktären av en normkalkyl

såtillvida, att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under

det kommande produktionsåret under förutsättning av normala väderleksförhållanden,

oförändrade löner och räntesatser samt oförändrade priser på

jordbrukets produkter och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens

upprättande prisförändringar med hänsyn till marknadsläget eller andra

omständigheter kunnat förutses med en viss grad av säkerhet.

I samband med upprättandet av förkalkylen för 1955/56 har även en översyn

av inkomst- och kostnadsberäkningarna för 1953/54 och 1954/55 företagits.

Härvid har i allmänhet statistiska uppgifter funnits tillgängliga t. o. in.

november eller december 1954.

Jordbrukets inkomster

Skörden

Till grund för inkomstkalkylen har som vanligt lagts en beräkning av

skörden, verkställd med utgång från vissa antaganden om arealerna av olika

grödor samt hektaravkastningen. „

I tabell 1 har sammanställts uppgifter om åkerjordens användning aren

1936—40 (medeltal), 1950—54 samt prognos för 1955. Uppgifterna avser

t. o. in. 1954 de enligt jordbruksstatistiken skördade arealerna. Härvid har

de tidigare redovisade arealerna omräknats med ledning av 1951 års allmänna

jordbruksräkning. De för 1955 angivna arealerna har i fråga om höstvete,

höstråg, höstraps och höstrybs beräknats med ledning av arealinventeringen

i oktober 1954, varvid från de enligt denna inventering besådda

arealerna gjorts avdrag för »normal utvintring». De för 1955 (höstsådden

1954) gjorda avdragen för normal utvintring utgör liksom i normkalkylen

våren i954 för vete 8 procent, för råg 4 procent samt för höstraps och höstrybs

15 procent av de höstsådda arealerna.

Beträffande arealerna av de olika växtslagen 1955 får i övrigt följande

framhållas. I förhållande till närmast föregående år räknar de sakkunniga

som synes med en minskning av brödsädsarealen med ca 70 000 hektar, nämligen

från 582 800 hektar 1954 (skördad areal) till 513 000 hektar 1955. Nedgången

av brödsädsarealen från 1954 beror på den minskning i odlingen av

höstvete och höstråg, som kunde konstateras vid arealinventenngen i oktober

1954. Denna nedgång torde till en del ha varit en följd av ogynnsamma

väderleksförhållanden, varför de sakkunniga har räknat med att vissa arealer,

som under normala väderleksförhållanden skulle ha besåtts med höstvete,

nu i stället kommer att användas för vårveteodling. De sakkunniga har

därför räknat med en ökning av vårvetearealen från 212 800 hektar 19o4 till

230 000 hektar 1955. 1 fråga om fodersäd har kalkylsakkunniga bl. a. med

hänsyn till den senaste prisutvecklingen räknat med en ökad areal. Fodersädsarealen

beräknas sålunda öka med ca 49 000 hektar eller från 945 700

hektar 1954 till 995 000 hektar 1955. Den beräknade ökningen fordelar sig

med 27 400 hektar på korn, 11 800 hektar på havre och 10 100 hektar på

blandsäd.

Beträffande potatis har de sakkunniga räknat med i stort

areal (avrundad uppåt). För sockerbetor har räknats med

sett oförändrad

eu arealminsk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

60*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Tabell 1. Åkerjordens användning nedanstående år1

1936/40

hektar

1950

hektar

1951

hektar

1952

hektar

1953

hektar

1954

hektar

(prel.)

1955

hektar

(pro-

gnos)

Hö st vete ...............

231 297

178219

146 959

159 520

189 398

220 410

178 000

V årvete ................

75 644

160 940

177 433

169196

198 802

212 820

230 000

Höstråg................

Vårråg ................

181193

8 020

} 126 697

95 272

123 247

132 593

1.145 770

V 3840

101 000

4 000

Summa brödsäd........

496 154

465 856

419 664

451963

520 793

582 840

513 OCO

Korn .................

102 344

93 952

111397

155189

190 593

167 640

195 000

Havre .................

656 769

502 334

485 764

500 684

491 233

478 190

490 000

Blandsäd ..............

259 793

318 089

317 721

322 737

303 647

299 860

310 000

Summa fodersäd ........

1 018 906

914 375

914 882

978 610

985 473

945 690

995000

Kokärter ..............

Foderärter .............

| 19 727

12 051

12118

11365

13S93

14 880

14 000

Vicker ...............

4 777

| 11032

12139

10 433

8 819

10 080

9 000

Summa trindsäd ........

24 504

23 083

24 257

21 798

22 712

24 960

23 000

Summa säd...........

1 539 564

1403 314

1358 803

1 452 371

1 528 978

1 553 490

1 531000

Potatis ................

132 847

130 492

123 746

129 084

128 896

122 330

125 000

Sockerbetor ..........

52 514

54 428

54080

54 146

51168

59 490

55 000

Foderrotfrukter ........

69 684

49 718

44 022

40 264

37 803

33 650

33 000

Summa potatis och rot-

frukter ...............

255 045

234 638

221 848

223 494

217 867

215 470

213 000

Grönfoder av säd o. balj-

växter..................

98 752

105 680

97 617

86 269

77 689

71 360

75 000

Vall till hö och ensilage

1 379 444

1274 610

1 225 554

1189 450

1 176 059

1171 930

1170 000

Vall till fröskörd .......

1

37 247

39 578

41069

35 772

33 550

35 000

Vail till grönfoder och av-

betning ...............

144 676

132 281

129 026

128 139

113 990

120 000

Permanent betesvall ....

1

161 221

180 991

181 560

178 620

182 no

185 000

Summa foderväxter ....

1 709 387

1 723 434

1 676 021

1627 374

1 596 279

1 572 940

1 585 000

Oljeväxter .........

i

168 808

191 725

149 086

86 727

99 740

100 000

Spånadsväxter .........

i 10 311

6 788

5 543

5 040

3 859

4 390

4(iOO

Köksväxter ...........

9 834

9 363

8 566

8 974

8 570

9 000

Andra växtslag ........

1

9 464

8 724

9 249

8 684

9 620

10 000

Summa ...............

10 311

194 894

215 355

171 941

108 244

122 320

123 000

Summa skördad areal____

3 514307

3 556 280

3 472 027

3 475180

3 451 368

3 464 220

3 452000

Träda och obrukad åker-

jord...................

223 040

172 172

175 370

172 217

196 029

183 180

195000

Summa åkerjord........

3 737 347

3 728452

23 647 397

23 647 397

53647 397

-3647 400

-.1647 600

De tidigare för. åren 1951—1953 redovisade arealuppgifterna har omräknats med ledning av

resultat från 1951 ars allmänna jordbruksräkning.

s Åkerareal enligt 1951 års allmänna jordbruksräkning.

ning från o9 500 hektar till 55 000 hektar 1955 eller ungefär lika stor areal

som odlades under åren närmast före 1953. Arealen foderrotfrukter har beräknats

fortsätta att minska något.

Arealerna för foderväxter beräknas öka med ca 12 000 hektar. Oljeväxtaiealen

har upptagits oförändrad. Den ökning i de besådda arealerna av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 2. Observerade och normerade skördar i kilogram per hektar 1921—40 och 1950—1954 samt antagna normskördar 1953 1955

Växtslag

Observerade hektarskördar

Normerade hektarskördar1 2

Antagna

normskördar

1921/

30

1931/

40

1950

1951

1952

1953

2 1954

1921/

30

1931/

40

1950

1951

1952

1953

1954

1953

1954

och

1955

Höstvete............

2190

2 350

2 440

1690

2 850

2 780

2 630

2180

2 360

2 440

2410

2 510

2 530

2 630

2 500

2 550

Vårvete............

1480

1820

1890

1260

1890

2 330

2 120

1430

1750

2100

1990

2 020

2 180

2 270

2 000

2 150

Höstråg............

1640

1880

1950

1810

2 290

2 280

2 080

1620

1820

2 090

2170

2150

2 210

2 230

2 100

2 200

Vårråg.............

1140

1340

1180

1 130

1 130

1370

1320

1100

1320

1360

1300

1300

1470

1 580

1350

1 350

1 760

2 020

2 230

2 260

2 150

2 480

2170

1 760

2 010

2160

2190

2 480

2 250

2 240

2 250

2 350

Havre..............

1590

1800

1610

1650

1 580

1940

1840

1580

1790

1790

1770

1 760

1880

1 900

1750

1775

Blandsäd ...........

1940

2130

2 060

2 100

2 no

2 370

2 200

1910

2 140

2130

2100

2110

2 220

2 200

2 075

2 150

Ärter...............

1 420

1 510

1530

1480

1 520

1540

31610

1430

1530

1640

1590

1630

1650

1 670

1 650

1 650

Potatis.............

11400

14 300

13 290

13 430

13 490

13 590

312 570

12 200

13 900

14 770

14 390

13 960

15100

15080

14 500

14 800

Sockerbetor ........

28 000

35 30b

36 350

32 030

29 500

39 000

31100

28 900

33 900

34 080

31320

32 780

35450

35 880

35 000

35 000

Foderrotfrukter.....

32 200

37 700

35 350

32 820

28 750

35 980

3 30 130

33 400

37100

35 350

35160

31 940

33 730

34 770

35 000

35 000

Hö från odlad jord. .

3 520

3 480

3 630

3 540

3 820

4150

3 940

3 310

3 610

3 630

3 790

3 580

3 660

3 580

3 650

3 650

1 För åren 1950—1954 har de observerade skördarna omräknats

efter skördesiffran 3,0. Under åren 1921—1940 har omräkningen

skett efter de genomsnittliga skördesiffrorna för perioden 1913—1910,

vilka obetydligt avviker från värdet 3,0.

2 Preliminära uppgifter enligt statistiska centralbyråns publikation

Årsväxten 1954.

3 För ärter, potatis och foderrotfrukter föreligger ännu ej direkta

uppgifter om hektarskördarnas storlek. Skörden av nämnda växtslag

har beräknats genom att multiplicera kvoten mellan tioårsmedeltalet

av hektarskörden och tioårsmedeltalet av siffervärdena för

skördeomdömena inom varje hushållningssällskap med de i oktober

angivna siffervärdena för skördeomdömena.

*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

opaginerad Kontrollera mot PDF

62*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

höstraps och höstrybs, som kunde konstateras vid arealinventeringen i oktober

1954, har efter reducering för normal utvintring (15 procent) icke

medfört någon ökning i den beräknade skördade arealen för 1955. Detta sammanhänger

med att utvintringen under det närmast föregående året var

mindre än normalt eller endast 2 procent för höstraps och 14 procent för

höstrybs. För de vårsådda oljeväxterna har de sakkunniga räknat med oförändrad

totalareal, varvid emellertid arealen för bl. a. vårraps antas öka,

medan för bl. a. vitsenap räknas med en fortsatt arealminskning. Arealen

för träda och obrukad åkerjord har beräknats öka något. Den totala

åkerarealen har tills vidare upptagits oförändrad, d. v. s. den enligt

1951 års allmänna jordbruksräkning redovisade arealen. De sakkunniga

har emellertid beslutat hemställa hos statistiska centralbyrån att i den

officiella jordbruksstatistiken i fortsättningen i möjligaste mån ta hänsyn

till den sannolika årliga minskningen i åkerarealen efter 1951.

Uppskattningen av det kommande årets hektarskördar har verkställts på i

huvudsak samma sätt som i fjol. De vid uppgörandet av prognoserna använda

hektarskördeuppgifterna har sammanställts i tabell 2.

Den tillämpade prognosmetoden innebär i korthet, att de observerade

hektarskördarna med tillhjälp av de s. k. allmänna skördeomdömena omräknas

till normerade hektarskördar. De normerade hektarskördarna bör

i stort sett vara befriade från de årliga skördefluktuationerna till följd av

väderleksförhållandena, varför de på ett mera tillförlitligt sätt än de observerade

återger sekulära förändringar i avkastningen, exempelvis till följd

av växtförädlingens landvinningar, förbättrad gödsling etc. Fn framskrivning

till 1955 av de medelst minsta kvadratmetoden utjämnade värdena för

de normerade hektarskördarna har företagits.

De för 1955 erhållna värdena har vid avrundning visat sig nära sammanfalla

med de för 1954 i förra årets vårkalkyl antagna normskördarna. Med

anledning härav har de sakkunniga ansett sig böra räkna med samma normskördar

för 1955 som i fjol antogs för 1954.

Vegetabilier

Brödsäd

År 1953/5b. I nedanstående tablå redovisas saluöverskott och löneförmalning

av brödsäd av 1953 års skörd. Saluöverskottet utgöres av jordbrukarnas

försäljning till spannmålshandeln och kvarnarna, reducerad för försäljningen

av utsäde. De kvantiteter icke kvarnduglig brödsäd, som återinköpts

av jordbrukarna för utfodring, upptages på kostnadssidan. Den totala löneförmalningen

av vete — 37 milj. kg — antages liksom tidigare fördela sig

på höst- och vårvete i samma proportion som saluöverskottet.

Salu-

Löne-

Summa,

överskott,

förmalning,

milj. ka

milj. kg

milj. kg

Höstvete.............

421

20

441

Vårvete...............

366

17

383

Råg..................

226

12

238

Summa brödsäd

1013

49

1062

Genomsnittspriserna på brödsäd under 1953/54 har beräknats med användning

av de av kvarnarna erlagda priserna för mottagna kvantiteter

under månaderna september, december, mars och juni (nämligen de månader,

för vilka prisuppgifter inhämtas) samt jordbrukarnas faktiska för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

63*

säljningar under augusti—september, oktober—december, januari—mars,

april—augusti enligt Svenska spannmålsaktiebolagets leveransstatistik. Efter

avdrag från kvarnpriserna för handelsmarginaler och frakter har producentpriserna

för höstvete, vårvete och råg beräknats till respektive 47,81, 49,91

och 46,20 kr /dt.

År 1954/55. Under tiden t. o. in. december 1954 har följande kvantiteter

brödsäd av 1954 års skörd levererats till spannmålshandeln (inklusive utsädeshandeln)

och kvarnarna: höstvete 415 milj. kg, vårvete 265 milj. kg

och råg 205 milj. kg, sammanlagt 885 milj. kg.

Med ledning av leveransernas fördelning på olika delar av året under tidigare

år samt efter avdrag för beräknade leveranser till utsädeshandeln, kan

det sammanlagda saluöverskottet av brödsäd beräknas till 469 milj. kg

höstvete, 296 milj. kg vårvete och 218 milj. kg råg. Det kan beräknas att

jordbrukarna till följd av skördeskador under innevarande år sannolikt

behåller ca 75 milj. kg icke kvarnduglig brödspannmål utöver de kvantiteter,

som under normala år kan beräknas till avrens och utfodring. Löneförmalningen

antages minska något i jämförelse med 1953/54 på grund av

sämre kvalitet hos 1954 års brödsädsskörd. Sammanställes uppgifterna om

saluöverskott och löneförmalning, erhålles följande kvantiteter brödsäd att

upptagas i kalkylen. Härvid har saluöverskottet icke reducerats för de beräknade

kvantiteter brödspannmål, som kommer att säljas till jordbrukarna

för utfodring. Dessa kvantiteter, som uppskattas till 50 milj. kg råg och

25 milj. kg vete, upptages i stället på kostnadssidan.

Salu-

Löne-

Summa,

överskott,

förmätning,

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Höstvete...............

469

19

488

Vårvete................

296

17

313

Råg...................

218

9

227

Summa brödsäd

983

45

1 028

Genomsnittspriserna på brödsäd av normalkvalitet har framräknats på

grundval av Lantbruksförbundets noteringar t. o. m. januari och de av

Kungl. Maj :t fastställda inlösenpriserna fr. o. in. den 1 april. Prisutvecklingen

under februari och mars har uppskattats. Månadsmedelpriser har

vägts med leveransernas fördelning på olika månader 1953/54. De sålunda

beräknade genomsnittspriserna på brödsäd av normalkvalitet utgör 1954/55

för höstvete 42,21 kr/dt, för vårvete 42,41 kr/dt och för råg 37,11 kr/dt.

Med användning av de av kvarnarna erlagda priserna för mottagna kvantiteter

under september och december 1954 (justerade för handelsmarginal

och frakter) samt med hänsyn till den under året stigande prisskalan har

priserna på höstvete, vårvete och råg preliminärt beräknats till respektive

42,50, 44,70 och 37,15 kr/dt. På grund av skördeskadorna under hösten 1954

kan det förmodas, att centralföreningarna från jordbrukarna inköpt vissa

kvantiteter brödsäd till lägre pris än kvarnpris. Kalkylsakkunniga har med

anledning härav även inhämtat prisuppgifter från centralföreningarna. De

inkomna uppgifterna avser de till odlarna betalda genomsnittspriserna för

olika brödsädsslag under tiden t. o. in. oktober för åren 1953 och 1954. De

inhämtade uppgifterna avser samtliga län utom Jönköpings, Kronobergs

och Kopparbergs, varifrån leveranserna dock är relativt obetydliga. Prisutvecklingen

enligt de införskaffade uppgifterna, som har sammanvägts med

leveransernas fördelning på olika län, visar dock knappast några nämn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

64*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

värda avvikelser från kvarnprisernas, när det gäller vete. I fråga om råg

synes emellertid de från centralföreningarna lämnade prisuppgifterna tyda

på en starkare prisnedgång. Denna har nämligen för råg enligt centralföreningarnas

uppgifter varit närmare 1 kr/dt större än enligt kvarnarnas. De

sakkunniga har vid prisberäkningen tagit viss hänsyn härtill. Hela skillnaden

har emellertid icke beaktats på grund av att de i kalkylen insatta

priserna även bör bygga på kvarnarnas uppgifter. Dessutom förmodar de

sakkunniga, att centralföreningarnas priser under återstoden av året kommer

att närma sig kvarnpriserna, då andelen skadad brödsäd i leveranserna

antages minska under återstoden av året. Sålunda erhålles följande priser

att upptagas i kalkylen: höstvete 42,50 kr/dt, vårvete 44,70 kr/dt och råg

36,50 kr/dt.

År 1955/56. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna

om arealer och antagna normskördar per hektar har skörden av brödsäd

beräknats till 1 176 milj. kg, varav 454 milj. kg höstvete, 494 mili. kg vårvete

och 228 milj. kg råg.

Den erhållna totalskörden har på vanligt sätt reducerats för lagringsförluster

(2 procent), avrens och utfodring samt utsäde. Avrens och utfodring

har antagits utgöra för vete 6 procent liksom i vår kalkylen 1954. Med hänsyn

till bl. a. prissänkningen på brödsäd, har de sakkunniga för 1955/56

höjt avrens- och utfodringsprocenten för råg från 8 till 10 procent. Vid beräkningen

av utsädet (för sådden 1955/56) har räknats med samma besådda

arealer som för 1955 års skörd samt med en utsädeskvantitet per hektar

av 220 kg för höstvete, 225 kg för vårvete och 200 kg för råg (utsädeskvantiteterna

per hektar enligt statistiska centralbyråns undersökning av utsädesmängderna

1946). Beräkningen av de till försäljning och löneförmalning

disponibla kvantiteterna brödsäd redovisas i följande sammanställning.

Höstvete,

milj. kg

Vårvete,

Summa

Råg,

Summa

milj. kg

vete,

milj. kg

milj. kg

brödsäd,

milj. kg

Skörd ...................

Avgår:

453,9

494,5

948,4

227,6

1 176,0

lagringsförlust..........

9,1

9,9

19,0

4,6

23,6

avrens och utfodring .. .

27,2

29,7

56,9

22,8

utsäde.................

Kvarstår till försäljning och

42,6

51,8

94,4

21,8

116,2

löneförmalning.........

375,0

403,1

778,1

178,4

956,5

Vid prisberäkningen för prognosår har man tidigare kunnat utgå från

priserna för normalkvalitet, justerade för beslutade prisändringar. En

liknande beräkning för 1955/56 måste baseras på noteringarna för normalkvalitet,

medan man tidigare använde de av staten fastställda garantipriserna.

Den större rörlighet i priserna, som blivit en följd av att systemet

garantipriser avvecklats, torde bl. a. leda till att den ändring från år

till år, vilken i verkligheten sker i fråga om det genomsnittspris, som jordbrukarna

erhåller, icke kommer att sammanfalla med förändringen i inlösenpriset.

Man torde bl. a. kunna utgå ifrån att genomsnittspriset kom”o61''.

3.11 “S83 Pä en högre nivå i förhållande till inlösenpriset än normalt,

da skörden av brödsäd är liten men av god kvalitet. Blir däremot skörden

stor och av sämre kvalitet, torde genomsnittspriset tendera att understiga

normal nivå. °

Med hänsyn till det nu sagda har de sakkunniga beslutat använda en

opaginerad Kontrollera mot PDF

65*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

annan metod för prisberäkningen än tidigare. De sakkunniga har därvid

utgått från de preliminära inlösenpriserna per den 1 april 1956, reducerade

med belopp, som svarar mot en normal successiv prisstegring under regleringsåret

1955/56. Priserna har antagits stiga med 25 öre/dt per månad

fram till den 1 april 1956, då de skall utgöra 40 kr/dt för vete och 35 kr/dt

för råg. Detta innebär, att man räknat med en något svagare prisstegring

per månad än under 1953/54 (sista året med fasta garantipriser). Den

svagare prisstegringen motiveras av att räntekostnaderna bör bli lägre under

1955/56 än tidigare till följd av de prissänkningar, som skett för vete

och råg.

De beräknade månadsmedelspriserna har vägts med ledning av leveransernas

fördelning 1953/54. Genomsnittspriserna på brödsäd av normalkvalitet

för 1955/56 utgör enligt detta beräkningssätt för höstvete 38,44 kr/dt,

för vårvete 38,54 kr/dt och för råg 33,38 kr/dt. Dessa priser inkluderar

icke förmalningsavgiften, vilken förutsatts utgå med oförändrat 5 kr/dt.

De nämnda priserna skall justeras med hänsyn till den genomsnittliga

kvalitetsavvikelse, som normalt förekommer. Detta har skett med ledning

av avvikelserna mellan kvarnpriserna och priserna för normalkvalitet

1953/54. Beräkningen redovisas i följande tablå.

Producentpriser enligt årets kalkyl för 1953 års

skörd .....................................

Odlarpriser på prisort för normalkvalitet, vägt ..

Avgår genomsnittligt prisortsavdrag............

Verkligt odlarpris för normalkvalitet, vägt.....

Differens motsvarande kvalitetstillägg..........

Kvalitetstillägg i %..........................

Höstvete

Vårvete

Håg

47,81

49,91

46,20

47,53

47,69

45,95

0,50

0,50

0,50

47,03

47,19

45,45

0,78

2,72

0,75

1,7

5,8

1,7

Om man utgår från 1953 års kvalitet som normal, skulle pristilläggen i

procent bli desamma för 1955 års skörd. (Här förutsättes då, att inga ändringar

göres i kvalitetsskalorna.)

Prisortspris, vägt, utan kvalitetsreglering

Prisortsavdrag........................

Pris som bas för kvalitetsreglering......

Kvalitetstillägg, %....................

» , kr/dt.................

Verkligt odlarpris, med kvalitetsreglering

Höstvete

Vårvete

Råg

38,44

38,54

33,38

0,50

0,50

0,50

37,94

38,04

32,88

1,7

5,8

1,7

0,64

2,21

0,56

38,58

40,25

33,44

De på sista raden i tablån angivna priserna kan anses motsvara de priser,

som senare erhålles genom uppgifter från kvarnarna.

Efter justering för kvalitetsavvikelsen erhålles sålunda för 1955/56 följande

avrundade priser att upptagas i kalkylen: höstvetc 38,60 kr/dt, vårvete

40,25 kr/dt och råg 33,45 kr/dt. — För att uppehålla de beräknade genomsnittspriserna

till odlare 1955/56 förutsättes förmalningsavgiftsmedel

bli tagna i anspråk.

Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande

sammanställningar av skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning

under senare år.

5* Dihang till riksdagens protokoll 1!)55. 1 saml. Nr ISO

opaginerad Kontrollera mot PDF

66* Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Skörd

1950

av brödsäd, milj. kg

1951 1952 1953

1954

1955

Höstvete........

... 435

248

455

527

(prel.)

579

(prognos)

454

Vårvete.........

... 304

224

320

463

451

494

Råg............

... 244

171

279

299

308

228

Summa brödsäd .

... 983

643

1 054

1 289

1 338

1 176

Saluöverskott och löneförmalning, milj. kg

1950/51 1951/52 1952/53 1953/54

1954/55

1955/56

Höstvete........

... 322

205

386

441

(prel.)

488

(prognos)

375

Vårvete.........

... 215

157

223

383

313

403

Råg............

... 159

124

221

238

227

178

Summa brödsäd .

... 696

486

830

1 062

1028

956

Korn

Åren 1950/51 och 1952/53—1955/56. Förbrukningen av korn (för andra

ändamål än utfodring och utsäde) har beräknats efter samråd med jordbruksnämndens

vegetabiliebyrå. Husbehovsförinalningen har liksom i vårkalkylen

i fjol upptagits till it milj. kg per år. Kvantiteterna till olika ändamål

redovisas närmare i följande tablå (milj. kg).

1950/51

1952/53

1953/54

1954/55

(prel.)

1955/56

(prognos)

Grynkvarnar............

4

4

5

5

5

Bryggerier och mälterier ..

37

38

40

38

50

Brännerier..............

3

6

6

6

6

Export.................

1

58

46

—

50

Husbehovsförmalning ....

11

11

11

11

11

Summa korn

56

117

108

60

122

Genomsnittspriset på korn 1953/54 har beräknats som ett enkelt medeltal

av priserna på malt- och foderkorn enligt Lantbruksförbundets noteringar.

För 1954/55 har priset beräknats som ett vägt medeltal, varvid maltkornet

tilldelats vikten 2 och foderkornet vikten 1. För 1953/54 erhålles ett

medelpris av 29,18 kr/dt, medan medelpriset för 1954/55 med ledning av

hittills föreliggande noteringar beräknats till 36,75 kr/dt. För 1955/56 upptages

priset till 34 kr/dt.

Havre

Aren 1950/51 och 1952/53—1955/56. Den beräknade försäljningen av havre

framgår av följande tablå, som uppgjorts efter samråd med jordbruksnämndens

vegetabiliebyrå. (Uppgifterna i tablån i milj. kg.)

1950/51 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56

(prel.) (prognos)

Grynkvarnar............ 18 28 29 26 31

Armén.................. 9 6 6 6 6

Export................. 4 11 20 — 20

Summa havre 31 45 55 32 57

opaginerad Kontrollera mot PDF

67*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Priset på havre (vithavre) uppgick enligt Lanbruksförbundets noteringar

under 1953/54 till 25,82 kr/dt. Priset för 1954/55 har med utgång från föreliggande

noteringar beräknats till 34 kr/dt. För 1955/56 har priset upptagits

till 30 kr/dt.

Kokärter

Åren 1950/51—1955/56. De för försäljning och hemmaförbrukning disponibla

kvantiteterna kokärter har beräknats med tillämpning av tidigare använda

metoder. Skörden 1955/56 har erhållits på grundval av de i tabellerna

1 och 2 anförda uppgifterna om areal och antagen normskörd per hektar.

Beräkningen framgår av följande tablå.

1950,51 1951/52 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56

(prel.) (prognos)

Skörd.................... 18,4 17,9 17,3 21,4 23,3 23,1

Avgår:

lagringsförlust och avrens,

8 %................... 1,5 1,4 1,4 1,7 1,9 1,8

utsäde.................. 2,9 2,7 3,3 3,6 3,4 3,4

Kvarstår till försäljning och

hemmaförbrukning....... 14,0 13,8 12,6 16,1 18,0 17,9

Genomsnittspriset på kokärter 1953/54 har på grundval av Lanlbruksförbundets

noteringar beräknats till 59 kr/dt. För 1954/55 har priset med ledning

av hittills föreliggande noteringar beräknats till 62 kr/dt. Även för

1955/56 upptages priset till 62 kr/dt.

Matpotatis

Åren 1950/51—1955/56. I samband med upprättandet av den föreliggande

kalkylen har den beräknade förbrukningen av inhemsk matpotatis varit föremål

för en revidering. Sålunda har de sakkunniga med ledning av resultaten

från socialstyrelsens levnadskostnadsundersökning 1952 (1953) nu

uppskattat förbrukningen av inhemsk matpotatis till 750 milj. kg per år.

Denna kvantitet har upptagits för 1950/51—1953/54. För 1954/55 har kvantiteten

med hänsyn till den relativt omfattande importen av matpotatis

reducerats med 15 milj. kg (lika med ökningen i importen under innevarande

år i förhållande till basåret). För 1955/56 har återigen upptagits 750

milj. kg. De sakkunniga har sålunda räknat med en oförändrad totalförbrukning

sedan 1950/51, vilket innebär att konsumtionen per person beräknats

ha minskat med ca 3/4 procent årligen. Någon betydande export av potatis

har icke ägt rum under de senaste åren och beräknas ej heller för 1955/56.

Vid beräkningen av priset har de sakkunniga nu beslutat att för juni tilllämpa

ett vägt medeltal av priserna på gammal och färsk potatis, varvid

gammal potatis tilldelas vikten 9 och färsk potatis vikten 1. Även tidigare

tillämpades för juni ett vägt medelpris. Härvid utgjordes vikterna dock av

de försålda kvantiteterna gammal respektive färsk potatis i Stockholm. För

juli har förut tillämpats ett enkelt medeltal av priserna på gammal och färsk

potatis. Fr. o. in. 1953/54 tillämpas för juli ett vägt medeltal, varvid gammal

potatis tilldelas vikten 2 och färsk potatis vikten 3. Härvid har de sakkunniga

beaktat den tidsförskjutning av leveranserna av färsk potatis, som skett under

senare år. Bl. a. köpes numera under juli så gott som uteslutande färsk

potatis av armén och de allmänna inrättningarna. I övrigt grundar sig prisberäkningen

liksom tidigare på stoekholmsnoteringen reducerad för mellanhandsmarginal

samt kostnader för frakter och säckar. Sammanvägningen av

opaginerad Kontrollera mot PDF

68*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

månadsnoteringarna till årsmedeltal har skett enligt den i vårkalkylen 1953

införda metoden (jfr Kungl. Maj :ts prop. 1953: 224, s. 60*).

För 1953/54 erhålles ett medelpris av 17,03 kr/dt. För 1954/55 beräknas

priset med ledning av hittills föreliggande noteringar till 21,00 kr/dt. För

1955/56 räknas med ett pris av 19,50 kr/dt. Vid uppskattningen av priset

har de sakkunniga räknat med att en successiv ökning av försäljningen

av potatis av hög kvalitet till ett högre pris kommer att äga rum.

Fabrikspotatis

Åren 1950/51 och 1953/54—1955/56. Förbrukningen av fabrikspotatis har

beräknats efter samråd med jordbruksnämndens vegetabiliebyrå, vilken

även införskaffat uppgifter om stärkelsehalten. Beräkningen för 1955/56 utgår

från normal skörd av potatis samt normal stärkelsehalt (jfr Kungl.

Maj:ts prop. 1952: 236, s. 60*). Av den för 1955/56 upptagna stärkelsekvantiteten

(25,0 milj. kg) beräknas ca 2,5 milj. kg komma att användas för återställandet

av normala övergångslager. För 1955/56 har räknats med samma

pris per hl och stärkelseprocent som för 1954/55.

Kvantitets- och prisberäkningarna sammanfattas i följande tablå.

1950/51

1953/54

1954/55

(prel.)

1955/56

(prognos)

Potatisstärkelse, milj. kg............

20,4

23,5

18,0

25,0

Potatisbrännvin, milj. normalliter ....

17,9

33,1

32,0

36,0

Stärkelsepotatis, milj. kg............

116

130

100

140

Bränneripotatis, milj. kg............

81

130

136

150

Summa fabrikspotatis, milj. kg......

197

260

236

290

Stärkelsehalt, %....................

16,5

17,3

15,6

17,25

Pris per hl och stärkelseprocent, öre ..

35

46

43

43

Pris per dt, vid angiven stärkelsehalt, kr

Sockerbetor

8,25

11,37

9,58

10,60

Åren 1950/51 och 1953/54—1955/56. Uppgifter om skörd, sockerhalt, råsockerproduktion

och priser för 1953/54 och 1954/55 har erhållits från

Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Skörden av sockerbetor 1955/56 har beräknats

på grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna om

areal och antagen normskörd per hektar. Sockerhalten har liksom tidigare

antagits bli 17,5 procent. Beräkningen har utförts med användning

av samma grundpris som för 1954 års odling, varjämte principerna för

pristilläggen antagits oförändrade. Beräkninga

tablå.

1950/51

rna framgår av

1953/54 1954/55

(prel.)

följande

1955/56

(prognos)

Sockerbetsskörd, milj. kg.............

1 978

1 997

1 849

1 925

Sockerhalt, %........................

16,92

18,06

17,01

17,50

Råsockerproduktion, milj. kg..........

304

335

288

308

Grundpris, kr/dt......................

Genomsnittligt tilläggspris för sockerhalt

5,55

7,35

7,20

7,20

över 16 %, kr/dt...................

Arealtillägg utslaget på hela betskörden,

0,32

0,95

0,46

0,68

kr/dt..............................

Täckningskostnader, utslagna på hela bet-

0,01

0,01

0,01

0,01

skörden, kr/dt......................

0,13

0,13

0,12

0,12

Tillägg för 63-dygnsregeln, kr/dt.......

0,01

0,02

0,01

0,01

Summa betpris, kr/dt.................

6,02

8,46

7,80

8,02

opaginerad Kontrollera mot PDF

69*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Vissa tillägg — stenbundenhetstillägg, tillägg för resekostnader för betarbetare

in. m. — har icke inkluderats i prisberäkningen. De har varit helt

obetydliga åren före 1952 och har icke utgått till odlarna utan till betarbetarna.

Dessa tillägg uppgick sammanlagt till respektive 0,04, 0,03 och 0,03

kr/dt under respektive 1952, 1953 och 1954.

Oljeväxter

År 1953/54. Från Oljeväxtintressentföreningen har uppgifter erhållits om

de till odlare utbetalda beloppen för oljeväxtfrö av 1953 års skörd. Beloppen

— efter avdrag för kostnaderna för försålt utsäde — återfinnes i följande

tablå, vilken även upptager uppgifter om de kvantiteter oljeväxtfrö

av 1953 års skörd, som levererats till fabrik eller exporterats (räknade i

18 % vattenhalt).

Frökvantitet

Värde,

Fröslag

{18 % vattenhalt),

milj. kg

milj. kr

Höstraps.......

............. 58,0

50,1

Höstrybs......

............. 14,2

11,9

Vårraps........

............. 6,2

5,6

Vårrybs.......

............. 2,0

1,5

Vitsenap.......

............. 22,4

15,0

Summa 102,8

84,1

Olj edådra......

............. 0,1

0,0

Oljelin1........

7,3

Totalt 111,8

91,4

1 Exklusive frö av spånadslin.

År 1954/55. I följande tablå har sammanställts uppgifter om oljeväxtskörden

1954/55 (exklusive utsäde). Arealuppgifterna har erhållits från

Årsväxten 1954. Den i Årsväxten uppgivna arealen »övriga oljeväxter» har

antagits i sin helhet hänföra sig till vitsenapsodlingen. Preliminära uppgifter

om totalskörden av olika oljeväxter har erhållits från Oljeväxtintressentföreningen.

Hektarskördarna har beräknats på grundval härav.

Areal,

Skörd,1

Pris,

Värde,

ha

kg/ha

totalt,

öre/kg

milj. kr

milj. kg

Höstraps.....

60 940

2 130

129,7

75

97,3

Höstrybs . . . .

17 720

1 625

28,8

73

21,0

Vårraps......

6 070

970

5,9

67

4,0

Vårrybs.....

2 210

500

U

65

0,7

Vitsenap.....

9 910

980

9,7

54

5,2

Summa

96 850

175,2

128,2

Oljelin.......

2 890

900

2,6

65

1,7

Totalt

99 710

177,8

129,9

Avser vara med

18 % vattenhalt; kvantiteter exklusive utsäde.

Renhetsgraden i de från odlarna levererade oljeväxtfröerna har regelmässigt

visat sig överstiga den renhetsgrad, på vilken grundpriset baserats.

Med hänsyn härtill samt till att i basåret upptagits faktiskt utbetalda be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

70*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

lopp (inkluderande även ersättning för högre renhetsgrad) har de sakkunniga

liksom tidigare gjort ett tillägg av 2 procent till ovan anförda inkomstbelopp.

Det totala inkomstbeloppet för oljeväxter 1954/55 blir härigenom

132,5 milj. kr.

År 1955/56. Beträffande arealen oljeväxter av 1955 års skörd föreligger

uppgifter om höstraps och höstrybs, av vilka vid den i oktober 1954 företagna

arealinventeringen redovisades 69 783 respektive 22 660 hektar. Dessa

arealer har före beräkningen av skörden och värdet av denna reducerats för

utvintring med 15 procent liksom i vårkalkylen 1954. Arealerna vårsådda

oljeväxter har uppskattats med ledning av rådande förhållanden och utvecklingstendenser.

Totalskörden har beräknats efter samma normskördar

som i den på våren 1954 upprättade normkalkylen för 1954/55.

Enligt beslut av Kungl. Maj:t skall odlarpriserna på höstraps och höstrybs

utgöra 73 respektive 71 öre/kg utan rätt till efterbetalning. För vårsådda

oljeväxter har räknats med oförändrade priser.

Liksom för 1954/55 har för 1955/56 med hänsyn till den normala renhetsgraden

gjorts ett tillägg av 2 procent eller 2,3 milj. kr till i nedanstående

tablå beräknade värde. Jordbrukets inkomster av oljeväxter 1955/56 beräknas

sålunda till 115,0 milj. kr.

Fröslag

Areal,

Skörd,1

Pris,

Värde,

ha

kg/ha

totalt,

milj. kg

öre/kg

milj. kr

Höstraps

........... 59 000

1 900

112,1

73

81,8

Höstrybs

.......... 19 000

1 150

21,8

71

15,5

Vårraps .

........... 10 000

1 200

12,0

67

8,0

Vårrybs .

.......... 3 000

800

2,4

65

1,6

Vitsenap

........... 7 000

1 100

7,7

54

4,2

Summa 98 000

156,0

111,1

Oljelin ..

........... 2 000

1 200

2,4

65

1,6

Totalt 100 000

158,4

112,7

1 Avser vara med 18 % vattenhalt; kvantiteter exklusive utsäde.

Olje- och

spånadsväxtskördarnas sammanlagda olje-

och foderinnehåll

framgår av följande tablå (milj. kg).

1950/51

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

(prel.)

(prel.)

(prognos)

Olja ....

.......... 89,5

79,8

37,9

67,9

60,2

Foder . .

.......... 125,6

125,8

59,2

87,6

78,3

Spånadsväxter

Åren 1950/51 och 1953/54—1955/56. Jordbrukets inkomster av spånadsväxter

(efter avdrag för utsädeskostnader) har för 1953/54 och 1954/55 reviderats

med ledning av uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa.

Arealerna lin och hampa beräknas 1955 komma att uppgå till 3 500

respektive 1 200 hektar. Totalskörden har beräknats efter samma normskördar

som i den våren 1954 upprättade normkalkylen för 1954/55. Priserna

har upptagits oförändrade från 1954/55.

Beräkningen av inkomsterna från spånadsväxtodlingen 1955/56 framgår

av följande sammanställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

71*

Areal,

ha

Lin Halm............. 3 500

Frö.............. 3 500

Hampa Halm............ 1 200

Frö.............. 1 200

Hektarskörd,

Kvantitet

, Pris,

Värde,

kg

milj. kg

öre/kg

milj. kr

3 500

12,2

25

3,0

500

1,8

65

1,2

4 000

4,8

13

0,6

75

0,1

70

0,1

Summa

4,9

Uppgifterna om jordbrukets beräknade inkomster av spånadsväxter under

1950/51 och 1953/54—1955/56 har sammanställts i följande tablå (milj.

kr).

1950/51

1953/54

1954/55

1955/56

(prel.)

(prognos)

Lin

Halm .

2,5

2,3

2,8

3,0

Frö1 ..

1,7

1,2

0,8

1,2

Summa

4,2

3,5

3,6

4,2

Hampa

Halm .

Frö1 ..

0,7

0,1

po

OO

0,6

0,6

0,1

Summa

0,8

0,7

0,6

0,7

Summa spånadsväxter

5,0

4,2

4,2

4,9

1 Exklusive utsäde. På grund av skördeskador beräknas jordbrukets försäljningar av hampfrö

under 1953/54 ha blivit mindre än inköpen av utsäde.

Fältmässigt odlade köksväxter

Arealer. Uppgifter föreligger enligt den representativa arealinventeringen

den 1 juni 1954 om den sammanlagda arealen av fältmässigt odlade köksväxter

under året. Uppgifterna avser liksom tidigare endast totalarealen,

dock med undantag för bruna bönor, för vilka arealen redovisas separat.

Totalt var 1954 års areal (8 600 hektar) enligt inventeringen ca 400 hektar

mindre än 1953 års. Arealen bruna bönor, som 1952 och 1953 minskades till

700 respektive 600 hektar, ökades enligt arealinventeringen till 1 000 hektar

1954. Minskningen av totala arealen gäller följaktligen andra köksväxter

än bruna bönor.

Hektarskördar. Uppgifter för bedömning av hektarskördarnas storlek har

som vanligt inhämtats från konservfabrikerna (om skörden per hektar på

kontraktsodlade arealer) samt från trädgårdskonsulenterna i de lan, inom

vilka fältmässig köksväxtodling bedrives i större omfattning. Därjämte har

nu liksom under de närmast föregående åren inhämtats uppgifter över hektarskördarnas

storlek för olika köksväxter hos ca 50 odlare i Malmöhus län.

Vidare må omnämnas, att skörden per hektar av konservärter, som upptar

ca 1 900 hektar, är i det närmaste exakt känd. I övrigt är uppgifterna om

hektarskördarnas storlek osäkra.

Väderleken under sommaren 1954 var i stort sett ogynnsam tor koksvaxtodling.

På grund härav blev skörden för de flesta slagen av köksväxter relativt

svag. Endast i fråga om vitkål, purjolök och spenat var skörden större

än normalt. I övrigt låg skördarna under normalskörd. Av särskild betydelse

för intäktsberäkningen är, att skörden av märgärter, som normalt beräknas

till 8 000 kg per hektar, enligt invägningen vid konservfabrikerna 1954

stannat vid ca 5 300 kg. Vidare kan nämnas, att skörden av gröna gurkor endast

beräknas till 4 000 kg per hektar mot 9 000 kg normalt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

72*

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO

Priser. De i kalkylen använda priserna bygger som vanligt på uppgifter

från följande uppgiftslämnare, nämligen Stockholms stads slakthus- och

saluhallsstyrelse (noteringar sammanvägda enligt månadskvantiteter från

Konsum i Stockholm och reducerade till producentpriser), konservfabrikerna

(priser till producent vid fabrik), Konsums grönsakscentral i Stockholm

(vägda inköpspriser reducerade till producentpriser) samt Grönsakscentralen

i Malmö (vägda inköpspriser reducerade till producentpriser).

Vid upprättandet av vårkalkylen 1954 var priserna definitivt beräknade

t. o. in. produktionsåret 1952/53. Nu föreligger definitiv prisstatistik även

för produktionsåret 1953/54. För 1954/55 är priserna från vissa uppgiftslämnare

kända t. o. m. december 1954. I fråga om konservfabrikerna är priserna

för 1954 års skörd dock redan definitiva, enär uppköpen är avslutade.

Priserna för 1954 års skörd har, så långt de är kända, jämförts med priserna

för 1953 års skörd under motsvarande tid. Med tillämpning av härvid erhållna

relationstal har priserna för 1954/55 preliminärt framräknats. Hittills

kända priser under säsongen 1954/55 är i allmänhet avsevärt högre än

under motsvarande tid 1953/54. Av de köksväxter, som har någon större betydelse

i kalkylen, är det endast spenat, som under säsongen 1954/55 upptagits

med lägre pris än under föregående år. I övrigt kan nämnas, att priserna

under den tid, för vilken uppgifter föreligger, i några fall legat mer

än 50 procent högre än under motsvarande period ett år tidigare.

Beräknade inkomstsummor. År 1953/54. I vårkalkylen 1954 beräknades

inkomsten av fältmässigt odlade köksväxter till 48,8 milj. kr. Den nu företagna

omräkningen har resulterat i en inkomstsumma av 45,4 milj. kr.

Skillnaden gentemot förra årets vårkalkyl beror till största delen på att de

definitiva arealerna blivit lägre än de preliminärt beräknade.

År 195Å/55. I vårkalkylen 1954 upptogs för 1954/55 en inkomstsumma av

49,0 milj. kr, vilken endast utgjorde en avrundning av den då beräknade inkomstsumman

för 1953/54. Med hänsyn till den nu beräknade skörden av

olika köksväxter samt den förut omnämnda prisutvecklingen har för 1954/55

beräknats en sammanlagd inkomstsumma av 40,5 milj. kr, vilken alltså är

8,5 milj. kr lägre än enligt förra årets vårkalkyl.

År 1955/56. Beräkningen för prognosåret skall principiellt grundas på

normal skörd. Följaktligen måste den beräknas med högre kvantiteter än

för 1954/55. Det torde vara befogat att räkna med oförändrad areal. Å andra

sidan torde kunna förutsättas, att priserna under 1955/56 under förutsättning

av normal skörd blir lägre än för 1954 års skörd. Kalkylsakkunniga

har i stället utgått från inkomsterna av fältmässigt odlade köksväxter

1953/54, då skörden var i stort sett normal. Den nu beräknade inkomstsumman

för nämnda år är som förut nämnts 45,4 milj. kr. Detta belopp har

efter avrundning insatts för 1955/56. Inkomstbeloppen redovisas i följande

tablå.

År Milj. kr Index

1950/51 ............. 42,1 100,0

1951/52 ............. 55,7 132,3

1952/53 ............. 44,1 104,8

1953/54 ............. 45,4 107,8

1954/55 ............. 40,5 96,2

1955/56 ............. 45,0 106,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

73*

Tobak

Åren 1950/51 och 1953/54—1955/56. Jordbrukets inkomster av tobaksodlingen

har liksom tidigare beräknats med ledning av uppgifter från Tobaksmonopolet.

Inkomsterna framgår av följande tablå.

År

Antal

Areal,

Av tobaks-

Pris,

öre/kg

Värde,

odlare

ha

monopolet in- köpt kvantitet

tobaksblad, ton

milj. kr

1950/51 .............

.. 801

186

343

295

1,0

1953/54 .............

.. 737

158

320

387

1,2

1954/55 (prel.).......

756

162

255

392

1,0

1955/56 (prognos) ....

Ahimalier

Mjölk

750

150

300

400

1,2

År 1953/54. Mjölkinvägningen vid mejerierna har under produktionsåret

1953/54 uppgått till 3 598 milj. kg, vilken kvantitet med 1,9 procent

understiger invägningen under 1952/53. Försäljningen av konsumtionsmjölk

utanför mejeri, hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk samt

kvantiteten mjölk till lantsmör har på grundval av undersökningen om

mjölkproduktionen och dess användning under 19521 antagits minska från

1952/53 med respektive ca 5, 4 och 10 procent. Förbrukningen av fodermjölk

har beräknats med utgång från antalet liv-, göd- och spädkalvar och

en helmjölksgiva per kalv och år av respektive 200, 270 och 10 kg samt en

uppskattad mindre kvantitet helmjölk till smågrisar. Räknat per ko erhålles

för 1953/54 en mjölkproduktion av 2 891 kg, vilket är 1,7 procent mindre

än under 1952/53. Härvid bör nämnas att tidigare använda medelkoantal

fr. o. in. basåret nedjusterats med 40 000 djur på grundval av uppgifter,

som erhållits från 1951 års jordbruksräkning. Denna justering höjer den

beräknade medelavkastningen per ko med ett par procent.

År 1954/55. För bedömningen av mjölkproduktionens utveckling under

1954/55 har uppgifter om invägningen vid mejerierna förelegat för tiden

september—november samt preliminärt för december 1954. Invägningen under

denna tid visar en minskning med 3 procent jämfört med 1953/54. De

sakkunniga har antagit, att invägningen kommer att ligga 3 procent under

1953/54 års nivå fram till sommaren, då man emellertid räknar med en viss

uppgång med hänsyn till att invägningen sommaren 1954 var ovanligt låg.

Med utgång från dessa överväganden har den totala mjölkinvägningen under

1954/55 beräknats till 3 552 milj. kg eller 1,3 procent mindre än under

1953/54. Försäljningen av konsumtionsmjölk utanför mejeri, hemmaförbrukningen

av konsumtionsmjölk och förbrukningen av lantsmörmjölk har

liksom för 1953/54 antagits minska med respektive 5, 4 och 10 procent.

Den totala mjölkproduktionen under 1954/55 blir under angivna förutsättningar

4 322 milj. kg, vilket är 1,7 procent mindre än under 1953/54.

År 1955/56. Medelkoantalet väntas under 1955/50 med utgång från beräkningarna

rörande slakten och kreatursantalet (se under rubriken Köttproduktionen)

minska med 0,8 procent jämfört med 1954/55. Enär förutsättnigen

för kalkylen för 1955/56 är normal tillgång på foder till mjölkkorna,

har de sakkunniga funnit det rimligt att antaga att den på längre sikt

fortgående ökningen av avkastningen per ko (till följd av förbättrad ut
1

Se Kungl. Maj:ts prop. 1954: 180, s. 70*.

opaginerad Kontrollera mot PDF

74*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

fodring och förbättrat djur material m. in.) skall komma till synes i riksgenomsnittet

för produktionen per ko. Avkastningsökningen från 1954/55

har uppskattats till 1,0 procent. Stegringstakten uppgick under mellankrigstiden

till 1,5 procent.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionen sammanfattas i följande tablå,

vilken även belyser mjölkinvägningen vid mejerierna.

Medelkoantal, 1000-tal .

1938/39

1 920

1950/51

1 624

Procentuell förändring

sedan föregående år....

— 1,5

Produktion per ko, kg ...

2 455

2 938

Procentuell förändring

sedan föregående år....

— 0,6

Total mjölkproduktion,

milj. kg..............

4 714

4 772

Procentuell förändring

sedan föregående år....

— 2,1

Invägning vid mejerier,

milj. kg............

3 129

3 858

Procentuell förändring

sedan föregående år....

_

-1,7

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55 1955/56

1 568

1 527

1 520

1 506

1 494

— 3,4

— 2,6

— 0,5

— 0,9

— 0,8

2 894

2 942

2 891

2 870

2 899

— 1,5

+ 1,7

— 1,7

-0,7

+ 1,0

4 538

4 492

4 395

4 322

4 331

— 4,9

-1,0

-2,2

— 1,7

+ 0,2

3 670

3 666

3 598

3 552

3 587

— 4,9

-0,1

— 1,9

— 1,3

+ 1,0

Förändringen i användningen av mjölk till lantsmör, försäljningen av

konsumtumsmjöHi utanför mejeri, hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk

samt förbrukningen av fodermjölk har beräknats på samma sätt som

tidigare.

... Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning sammanfattas i

följande tablå (milj. kg).

Invägning vid mejerierna

Konsumtionsmjölk utanför

1938/39

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

3 129

3 858

3 670

3 666

3 598

3 552

3 587

mejeri.............

Konsumtionsmjölk för

240

138

128

121

115

109

104

hemmaförbrukning.....

537

496

475

455

437

420

403

Mjölk till lantsmör......

420

55

50

45

40

36

32

Fodermjölk........

388

225

215

205

205

205

205

Total mjölkproduktion

4 714

4 772

4 538

4 492

4 395

4 322

4 331

Inkomster av mejerimjölk

Beräkningen av jordbrukets inkomster av vid mejerierna invåqd mjölk

har utförts enligt samma metod som i vårkalkylen 1954. Inkomsterna av

mejerimjolken utgöres av dels inkomster genom försäljning av mejeriprodukter

(forsäljningsinkomster), dels statliga bidrag.

yid beräkningen av försäljningsinkomsterna för de enskilda produktslagen

har för aren t. o. ni. 1953/54 använts försålda kvantiteter för mjölk

och grädde respektive tillverkade kvantiteter för smör och ost (ostkvantitetuni^cd/^Vlra^.

föf lagringsförlust) enligt mejeristatistiken. För 1954/55

och 1955/56 har ifrågavarande kvantiteter beräknats med hänsvn till hittillsvarande

utvecklingstendenser.

Den invägda helmjölkens användning samt beräknade kvantiteter färdiga

produkter framgår av följande tablå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180 75*

Mejerimjölkens användning

1950/51

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Fetthalt, procent..............

3,72

3,75

3,76

3,78

3,79

Helmjölk milj. kg, till:

Konsumtionsmjölk, 3,0 % ....

747

735

731

726

719

3,5 % ■ • • •

—

28

42

51

60

Grädde .......................

258

269

288

303

311

Ost..........................

397

425

407

408

407

Torrmjölk m. m...............

48

40

37

35

35

Smör.........................

2 394

2 155

2 078

2 014

2 040

Svinn........................

14

14

15

15

15

Summa

3 858

3 666

3 598

3 552

3 587

Motsvarande

produktmängd, milj. kg

1950/51

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Konsumtionsmjölk, 3,0 %.....

930,6

919,5

916,4

915,0

908,0

» , 3,5 %.....

—

30,1

45,5

55,0

65,0

Grädde, tunn.................

30,6

26,6

25,3

24,4

23,2

» , tjock.................

13,5

15,9

18,2

19,6

21,2

Ost, salufärdig................

50,7

53,8

52,0

52,0

52,0

Smör........................

108,1

97,7

94,5

92,2

93,5

I fråga om priserna har t. o. m. 1953/54 använts föreliggande minuteller

partipriser med avdrag för handelsmarginaler. Vid beräkning av medelpriserna

för 1954/55 och 1955/56 har tillämpats de priser, som gällt

från 1 september 1954, med undantag för minutpriset på konsumtionsmjölk,

för vilket en höjning från 1 oktober 1954 har beaktats.

Från mejeriernas beräknade bruttoinkomster för de olika produkterna

har mejerikostnaderna avdragits. I föreliggande kalkyl har tillämpats mejerikostnader

grundade på en nu företagen undersökning över 1952 och 1953

års kostnader per kg mjölk för olika produktslag. För prognosåren sker

framskrivning av kostnaderna 1953 med hjälp av en mejerikostnadsindex.

Kostnaderna har i undersökningen beräknats enligt följande metodik.

Smörmjölkskostnad. Kostnaden per kg smörmjölk har hämtats ur driftsanalysens1

beräkningar över normalkostnad för smör vid medelinvägning

inom landet.

Ystmjölkskostnad. Merkostnaden för ystmjölken (i jämförelse med smörmjölken)

har erhållits från en i driftsanalysen utförd regressionsberäkning.

Konsumtionsmjölkskostnad. Kostnaden för konsumtionsmjölk har beräknats

dels enligt en i driftsanalysen utförd regressionsberäkning, dels för

vissa mejerier enligt saldoprincipen, d. v. s. mejeriernas totalkostnader har

minskats med kostnaderna för smör- och osttillverkning samt övriga speciella

kostnader. Det så erhållna saldot har slagits ut på antalet kg konsumtionsmjölk

och till konsumtionsmjölk omräknad grädde.

Den tillämpade mejerikostnadsindexen är grundad på mejerikostnadernas

sammansättning i950. Beräkningen av mejerikostnadsindex har liksom

tidigare utförts av Svenska mejeriernas riksförening.

I fråga om de statliga bidragen har de utbetalda beloppen införts t. o. in.

1953/54. För 1954/55 har upptagits bidragsbelopp beräknade enligt de grunder,

som gäller för utbetalning av dylika bidrag. Det allmänna mjölkpristill
1

Den av Svenska mejeriernas riksförening bedrivna årliga driftsanalysen för svenska

mejerier.

opaginerad Kontrollera mot PDF

76*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

lägget, vilket för 1954/55 uppgår till 74,4 öre per kg smörfett, har för prognosåret

upptagits till samma belopp per kg. På grund av minskad mjölkinvägning

under 1954/55 beräknas det extra tillägget i norra Sverige sjunka

med 4,5 procent för detta år jämfört med 1953/54. Då mjölkinvägningen

väntas stiga under 1955/56 beräknas sistnämnda bidrag åter öka. Leveranstillägget

har upptagits till samma belopp 1955/56 som 1954/55. Pristillägg

har upptagits även för de kvantiteter smör, ost och andra mejeriprodukter,

som beräknas bli exporterade.

De på förut angivet sätt beräknade inkomsterna har kompletterats med

hänsyn till vissa speciella inkomster, som inte inkluderas vid beräkningen

av försäljningsinkomsterna eller pristilläggen, samt för förluster, som sammanhänger

med prissänkningar och underpris vid export. Samtliga dessa

kompletteringar har sammanförts i en post för respektive år.

De sålunda beräknade mejeriinkomsterna jämföres med verkligt utbetalda

mjölklikvider, vilka användes i kalkylen, så långt de är kända. Jämförelsen

bär därför endast till syfte att för prognosåren åstadkomma en korrektiou

av beräkningarna, så att kalkylsummorna så nära som möjligt ansluter sig

till jordbrukarnas faktiska inkomst av mejerimjölken. För prognosåren göres

därför ett tillägg med ledning av den genomsnittliga skillnaden under

några av de senaste åren. Tidigare användes härvid ett femårsmedeltal. I

samband med att en ny undersökning över mejerikostnaderna tillämpades

i vårkalkylen 1953, gjordes jämförelsen i fråga för endast tre år, nämligen

1949/50—1951/52. Jämförelsen har nu kunnat utsträckas till att omfatta

även produktionsåret 1952/53. Med anledning av en omläggning av grunderna

för utbetalningen av efterlikvider från mejerierna, är det icke möjligt

att jämföra utbetalningarna från mejerierna 1953/54 med tidigare år, förrän

efterlikviderna blir kända. I den mån prisregleringarna i form av avgifter

och pristillägg handhafts på ett sådant sätt, att de på visst år belöpande

inkomsterna också utgått i form av bidrag eller ersättningar samma år, erbjuder

jämförelsen inga svårigheter. Beräknade inkomster av mejerimjölk

kan då direkt jämföras med redovisade mjölklikvider. Emellertid uppkommer

ofta tidsförskjutning, så att belopp, vilka upptagits som inkomst ett

åi, delvis icke blir utbetalda förrän ett följande år. Under senare år har dessa

förskjutningar fått en vidgad omfattning. En undersökning har gjorts för

att i möjligaste män eliminera verkan av denna tidsförskjutning, så att de

beräknade mejeriinkomsterna och de verkliga mejerilikviderna blir mera direkt

jämförbara. Resultatet av denna undersökning framgår av nedanstående

sammanställning. I medeltal för de fyra åren framkommer där en skillnad

på 27,1 milj. kr per produktionsår, vilken summa tillagts de beräknade inkomsterna

för 1954/55 och 1955/56.

Jämförelse mellan beräknade inkomster av mejerimjölk och redovisade

mjölklikvider, milj. kr

I kalkylen beräknade inkomster ....

Justeringsposter...................

Justerade inkomster...............

Mejeriernas mjölklikvider...........

Skillnad mellan mjölklikvider och

justerade inkomster..............

Medeltal 1949/50—1952/53

1949/50

1950/51

1951/52

1952/53

1 122,3

1 128,9

1 315,2

1 327,9

-4,0

+ 3,2

— 22,2

— 5,3

1 118,3

1 132,1

1 293,0

1 322,6

1 134,9

1 167,1

1 310,3

1 362,2

16,6

35,0

17,3

39,6

27,1

opaginerad Kontrollera mot PDF

77*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

I tabell 3 har jordbrukets inkomster av mejerimjölk sammanställts. Som

framgår av tabellen, beräknas dessa uppgå till 1 278,2 milj. kr för 1954/5-3

och 1 295,1 milj. kr för 1955/56.

För ytterligare belysning av sammansättningen av jordbrukets inkomster

av mejerimjölk har i följande översikt anförts hur likviden, räknad i öre

per kg invägd mjölk, fördelar sig på försäljningsinkomster respektive statliga

bidrag.

Likvider i öre per kilogram mjölk 1950j51—1955j56

Försåljningsinkomster .

1950/51

27,56

1951/52

30,04

1952/53

31,10

1953/54

31,09

1954/55

30,93

1955/56

31,03

Statliga bidrag.......

2,69

15,66

6,06

5,07

5,06

D,Uo

Summa

30,25

35,70

37,16

236,16

35,99

36,11

1 Detta bidrag per kg framkommer, när de reserverade medlen, 17,4 milj. kr, ej medräknas.

Medtages dessa, blir bidraget 6,14 öre/kg.

2 Preliminär beräkning då efterlikviderna 1954 ännu ej är kända.

Priset på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken har liksom

tidigare t. o. m. 1953/54 beräknats med utgång från de priser på

ostandardiserad mjölk vid försäljning direkt till konsument, som jordbruksnämnden

efter särskild ansökan fastställt. Genomsnittspriset för riket

Tabell 3. Jordbrukets inkomster av mejerimjölk, milj. kr

Beräknade inkomster

1. Försåljningsinkomster

Konsumtionsmjölk ........................

Grädde ....................................

Ost........................................

Torrmjölk m. ............................

Smör......................................

Prisstegringsvinster, exportförluster, import
resp.

exportavgifter m. m., saldo............

Summa

2. Statliga bidrag

Allmänt mjölkpristillägg....................

Extra tillägg i norra Sverige ..............

Leveranstillägg och clearingtillägg...........

Körlinjebidrag ............................

Merfrakttillägg ............................

Summa

Summa beräknade inkomster

Mejeriernas mjölklikvider1 2 ....................

Tillägg i prognosberäkningen med stöd av särskild

undersökning ........................

Kalkylsummor

1950/51

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

232,8

257,1

262,0

266,1

267,5

107,4

116,6

124,4

129,0

133,7

120,0

180,1

174,2

169,6

170,7

13,3

11,6

11,0

10,5

10,6

554,5

544,8

530,7

517,4

525,3

- 3,0

-4,6

- 17,3

- 21,4

-21,9

1 025,0

1 105,6

1 085,0

1071,2

1 085,9

78,6

169,2

100,9

99,9

101,1

23,5

31,4

31,4

30,0

31,0

>21,7

50,1

50,0

50.0

1,7

—

—

—

—

0,1

—

—

—

—

103,9

222,3

182,4

179,9

182,1

1128,9

1 327,9

1267,4

1 251,1

1 268,0

1 167,1

1 362,2

31301,1

27,1

27,1

l 167,1

1 362,2

1301,1

1278,2

1 295,1

1 Härutöver har som leveranstillägg utbetalats 29,2 milj. kr dels ur statliga medel från föregående

regleringsår (17,4 milj. kr), dels av medel överförda från ovan redovisade försaljnmgs
inkomster.

, , .... . . ....

2 Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid och leveranstillagg, fritt mejeri, via

årets medelfetthalt, exklusive värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.

B Preliminär beräkning då efterlikviderna 1954 ännu ej är kända.

opaginerad Kontrollera mot PDF

78*

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO

har erhållits genom att väga genomsnittspriserna i varje län med den i länen

lörsålda kvantiteten enligt den representativa undersökningen av mjölkproduktionen

och dess användning 1952. Då endast en del av den direktförsålda

mjölken säljes enligt särskilt tillstånd, kommer de insatta priserna att ligga

på en för hög nivå. Uppgifter saknas emellertid om fördelningen på mjölk,

som har sålts enligt särskilt tillstånd respektive till normalpriset i länet i

övrigt. Då nivån även i basåret ligger för högt, har detta förhållande tidigare

icke tillmätts någon betydelse.

Fr. o. m. den 1 oktober 1954 har normalprissättningen på mjölk slopats såväl

vid försäljning från mejeri som från jordbrukare direkt till konsument.

Samtidigt har en överenskommelse träffats mellan Svenska mejeriernas riksförening

och statens jordbruksnämnd, i vilken förutsättes riksföreningens

medverkan till att den genomsnittliga partiprisnivån för konsumtionsmjölk

icke stiger. Slopandet av normalprissättningen har medfört, att jordbrukarna

är obundna vid prissättningen på den direktförsålda mjölken. Sakkunniga

har antagit, att jordbrukarna vid direkt försäljning kommer att ta ut ett pris,

motsvarande det konsumenterna på landsbygden skulle få betala för mjölk av

samma kvalitet, om ifrågavarande direkta försäljning upphörde. För 1954/55

och 1955/56 har därför insatts ett pris, som motsvarar den ovan nämnda överenskomna

prisnivån efter justering för den högre fetthalten. Genom att för

1950/51—1953/54, som förut nämnts, har insatts ett för högt pris blir emellertid

den relativa uppgången mellan basåret och 1954/55 samt 1955/56 underskattad.

De beräknade priserna på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken

framgår av följande sammanställning (öre/kg).

1950/51 1951/52 1952/53 1953/54 1951/55 1955/50

36,60 39,40 40,70 40,85 43,45 43,45

Priset på den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken (förbrukad i hushållet

in. m. samt försäljning till arbetare och övriga anställda) har för

1950/51 1953/54 liksom tidigare beräknats på grundval av gällande normal
pris

på konsumtionsmjölk vid utminutering för varje län (»länet i övrigt»).

Enligt lantarbetaravtalet skall detta pris uttagas vid försäljning av mjölk

till lantarbetare. Vid medeltalsberäkningen har som vikter använts uppgifter

om jordbruksbefolkningens storlek "i olika län enligt 1950 års folkräkning.

För 1954/55 och 1955/56 har insatts samma pris som 1953/54 med

hänsyn till den ovan nämnda överenskommelsen om oförändrad genomsnittlig

prisnivå för konsumtionsmjölken. Dock har först beaktats lokala prishöjningar

på konsumtionsmjölk fr. o. in. 1 september 1954, utgörande kompensation

för bortfall av statligt lagringsstöd på smör.

De beräknade priserna på hemmaförbrukad konsumtionsmjölk framgår

av följande sammanställning (öre/kg).

1952/53 1953/54 1954/55 1955/56

37,65 37,65 37,80 37,80

Priset på mjölk till lantsmör har för 1952/53 liksom tidigare beräknats

med utgång från riksnoteringen på mejerismör. Det vid beräkningen av värdet

av lantsmörmjölken använda smörpriset har emellertid ansetts vara ca

3 procent lägre än gällande riksnotering. Till grund för denna reduktion har

legat förhållandet mellan riksnoteringen och lantsmörpriset före kriget. Vid

beräkningen av priset på lantsmörmjölk fr. o. m. 1953/54 har man utgått

från att priset på lantsmör överensstämmer med priset på omärkt smör.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 180 79*

De beräknade priserna på lantsmörmjölk framgår av följande sammanställning

(öre/kg).

1952/53 1953/54 1954/55 1955/56

23,24 22,08 22,20 22,20

Producent- och kontantbidrag för mjölk

Åren 1953/54—1955/56. De sammanlagda beloppen till producentbidrag

har på grundval av uppgifter från lantbruksstyrelsen beräknats till för

1953/54 46 milj. kr, för 1954/55 46 milj. kr och för 1955/56 45 milj. kr.

Ägg och slaktfjäderfä

Åren 1950/51 och 1953/54—1955/56. För en bedömning av äggproduktionens

utveckling föreligger bl. a. resultaten av hönsräkningen i Svea- och Götaland

den 20 april 1954 och preliminära uppgifter om partihandelns inköp

av ägg t. o. m. december månad 1954. Det tillgängliga materialet har icke

givit anledning att ändra den tidigare gjorda uppskattningen för 1953/54.

Vid bedömning av äggproduktionens sannolika utveckling under 1954/55

och 1955/56 har de sakkunniga bl. a. utgått från den tidigare i kalkylen för

åren 1950/51—1953/54 tillämpade ökningen i avkastningen per höna (ca 3

procent i genomsnitt per år) samt räknat med ett i jämförelse med 1953/54

oförändrat hönsantal i Svea- och Götaland. På grundval av dessa antaganden

har äggproduktionen för 1954/55 och 1955/56 uppskattats till 84 respektive

86 milj. kg.

Äggpriset (svensk äggnotering med partihandelns månadsinköp som

vägningstal) utgjorde 289 öre/kg 1953/54. För 1954/55 har priset med ledning

av hittillsvarande noteringar och en bedömning av den sannolika utvecklingen

under återstoden av året uppskattats till 290 öre/kg mot beräknat

295 öre/kg enligt överenskommelsen våren 1954. För 1955/56 har de sakkunniga

räknat med samma pris, d. v. s. 290 öre/kg. Härvid har förutsatts,

att exportbidrag kommer att utbetalas i samma omfattning som under innevarande

år.

Värdet av fjäderfäslakten har liksom tidigare beräknats med utgång från

värdet under 1949/50 samt prisutvecklingen för slakthöns enligt Svenska

ägghandelsförbundets noteringar. För 1954/55 och 1955/56 har de sakkunniga

räknat med en viss prishöjning.

Jordbrukets andel av äggproduktionen och fjäderfäslakten har liksom tidigare

upptagits till 83 procent för 1950/51, 84 procent för 1951/52 samt 85

procent för 1952/53 och 1953/54. För de följande åren har upptagits 87,5

i" ------

Beräkningarna

av äggproduktionen

och

fjäderfäslakten sammanfattas i

följande tablå.

År

Äggproduktion,

Pris,

Värde, milj. kr

Fjäderfä-

milj. kg

öre/kg Totalt

Jordbruket

slaktens

Totalt

Jordbruket

värde för

jordbruket,

milj. kr

1950/51 .........

83,0

68,9

272

225,8

187,4

17,8

1953/54.........

82,0

69,7

289

237,0

201,4

21,6

1954/55 .........

84,0

73,5

290

243,6

213,2

23,0

1955/56 .........

86,0

75,2

290

249,4

218,1

24,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

so*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Köttproduktionen

År 1953/5b. Den besiktigade marknadsförda slakten har liksom tidigare

beräknats med utgång från antalet besiktigade slaktdjur enligt veterinärstyrelsens

statistik och medelvikterna inom slakteriföreningarna. För att

erhålla den totala marknadsförda kvantiteten har härtill lagts den icke besiktigade

saluförda slakten, som har antagits utgöra samma del (eller närmare

3 procent) av den besiktigade slakten som under 1948/49, då fullständiga

uppgifter härom föreslåg (i livsmedelskommissionens ransonerinesstatistik).

I fråga om hemslakten 1953/54 finnes inga insamlade uppgifter. Hemslakten

av storboskap, får och häst har antagits vara lika stor som under

1950 enligt då verkställd särskild undersökning.1 Hemslakten av kalv har

såsom föregående år ej kunnat erhållas som en restpost vid de utförda beräkningarna

av nötkreatursantalet och dess förändringar, då dessa visat sig

leda till orimliga resultat. Orsaken härtill synes bl. a. vara, att livsmedelskonflikten

under maj — juni 1953 påverkat uppgifterna om antalet kalvar

enligt husdjursräkningen den 1 juni detta år. I avvaktan på uppgifter från

en särskild undersökning över hemslakten, som förutsättes bli verkställd i

samband med 1955 års arealinventering, har för hemslakten av större och

mindre kalv 1953/54 insatts beräknade normalsiffror. Medelslaktvikterna

på hemslaktade djur har upptagits oförändrade från 1950/51.

Resultaten av beräkningarna över slakten under 1953/54 framgår av tabell

4. Inkomsterna av slakten har beräknats på grundval av de i tabell 4

Tabell 4. Köttproduktionen 1953/54

Djurslag

Antal djur

Medelslakt- vikt, kg

Total slakt- vikt, ton

Storboskap

Marknadsförd slakt..............

421 600

3100

424 700

210,6

150,0

210,2

88 808

465

89 273

Summa

Större kalv

Marknadsförd slakt..............

388 600

15 000

403 600

54.0

50.0

53,8

20 981

750

21731

Hemslakt ......................

Summa

Mindre kalv

Marknadsförd slakt..............

517 300

45 000

562 300

20,9

19,0

20,7

10 787

855

11642

Hemslakt ......................

Summa

Får och getter

10S 600

17 000

125 600

16,3

15.0

16.1

1773

255

2 028

Hemslakt ......................

Summa

Häst

Marknadsförd slakt..............

32 600

200

353,6

330,0

11526

66

Hemslakt ......................

Summa

32 800

353,4

11 592

1 Se Kungl. Maj:ts prop. 1952: 176, s. 60—61.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

81*

angivna kvantiteterna samt de på vanligt sätt beräknade producentpriserna

på slaktdjur. A , ,

År 1954/55. Med ledning av de prelinunara resultaten av den representativa

husdjursräkningen den 1 juni 1954, den för tiden 2 juni 15 september

1954 beräknade slakten av kor samt en under samma tid antagen rekrytering,

har koantalet beräknats till 1 519 000 djur vid början av 1954/55. Det

totala antalet storboskap (oxar, tjurar, kor och ungnöt) har beraknats till

2 076 000 djur. Vid nu utförda beräkningar har beaktats preliminära resultat

från 1951 års jordbruksräkning. Dessa visar att koantalet fr. o. in. basåret

i tidigare kalkyler överskattats med ca 40 000 djur eller ett par procent.

Rekryteringen av ungnötsgruppen under 1954/55 har med hänsyn till

fodersituationen beräknats till 420 000 djur mot 451 000 djur under 1953/

54. Slakten av storboskap har med ledning av veterinärstyrelsens slaktstatistik

för tiden september — december bedömts komma att uppgå till 450 000

djur. Antalet storboskap vid 1954/55 års slut beräknas sålunda minska med

30 000 diur till 2 046 000 djur. Härav beräknas 1 494 000 utgöra kor.

Kalvantalet i september 1955 antages bli 12 000 lägre än i september

1954 och utgöra 470 000 djur. Antalet under 1954/55 födda kalvar beraknas

med ledning av medelkoantalet och kalvprocenten (92 procent) till 1 38b 000

st. Härav beräknas 978 000 komma att slaktas. Slakten av kalv 1954/55 antages

fördela sig på större och mindre kalv på samma sätt som under 1953/

54& d v. s. nära 42 procent större kalv och drygt 58 procent mindre kalv.

Slakten av får och häst har med hänsyn till utvecklingen av slakten under

september—december 1954 uppskattats till 129 000 respektive 33 000

^Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under 1954/55 bär använts

medelslaktvikter, som beräknats med ledning av medelslaktvikterna för

1953/54 samt förändringar i dessa mellan september—december 1953 och

1954.

Vid beräkningen av producentpriserna på slaktdjur av nötkreatur, häst

och svin 1954/55 har man utgått från de för 1953/54 erhållna avräknmgspriserna.

Dessa har först justerats för under- respektive överskridande av

basprisnivån i partihandelsledet under 1953/54. De så erhållna priserna har

minskats med ett belopp motsvarande 39 milj. kr såsom förutsattes 1 prisöverenskommelsen

våren 1954. Priset på fläsk har därefter okats med det

belopp, som kommit jordbrukarna till godo genom att slaktdjursavgiften pa

svin sänkts med 3 kr/djur fr. o. m. den 11 oktober 1954. Vidare har förändringarna

i priserna på hudar, organ och inälvor samt slaktenfett pa vanligt

sätt blivit beaktade. De efter anförda tillägg och avdrag erhållna priserna

på nötkreatur, häst och svin har upptagits i kalkylen for 1954/55.

I frå°a om fårkött har priset under 1954/55 med hänsyn till den hittillsvarande

prisutvecklingen antagits bli 470 öre/kg, vilket i jämförelse med

1953/54 innebär en höjning med 11 öre/k.g.

Uppkommande exportförluster på kött och flask täckes, i den man de

icke utjämnas genom vinster från köttimporten och införselavgiftsmedel

J . .....i . i*_________''ft___ /llcr^Anihln nloorin < f -

för kött "och fläsk, genom slaktdjursavgifter och vissa disponibla clearingmedel.

I överensstämmelse härmed har de sakkunniga i denna kalkyl icke

räknat med någon inkomstminskning till följd av exporttörluster pa kött

År 1955/56. Slakten av storboskap under 1955/56 bär uppskattats till

430 000 djur. Rekryteringen av ungnölsgruppen bär bedömts komma att

uppgå till 440 000 djur, varvid storboskapsanlalet ökar med 10 000 djur

till 2 056 000 vid 1955/56 års slut. ökningen beräknas In

ungdjursantalet.

(>* Ilihaiuj till riksdagen* protokoll I samt. AV ISO

hänföra sig till

opaginerad Kontrollera mot PDF

82*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Kalvantalet i september 1956 antages bli 10 000 lägre än i september

1955 och utgöra 460 000 djur. Antalet under 1955/56 födda kalvar beräknas

med ledning av medelkoantalet och kalvprocenten (92 procent) till

1 374 000 st. Härav beräknas 944 000 till slakt. Relationen mellan större

och mindre kalv antages 1955/56 bli densamma som 1954/55 eller 42:58.

Slakten av får och häst har uppskattats till 125 000 respektive 30 000 djur.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under 1955/56 har använts

samma medelslaktvikter som för 1954/55 med undantag av slaktvikten

för storboskap, som har avrundats uppåt med hänsyn till att en viss utslagning

av ungdjur påverkat slaktvikten för 1954/55.

Producentpriserna 1955/56 på slaktdjur av nötkreatur, häst och svin har

beräknats på samma sätt som priserna för 1954/55. För hudar, organ och

inälvor samt slakterifett har använts samma priser som för 1954/55.

I fråga om fårkött har priset antagits bli detsamma som under 1954/55

eller 470 öre/kg.

Resultaten av kvantitets- och värdeberäkningarna för slaktdjur har sammanställts

i en tablå, som följer efter avsnittet om fläskproduktionen.

Fläskproduktionen

1953/54. Antalet slaktsvin och medelslaktvikten för de marknadsförda

svinen 1953/54 har beräknats på samma sätt som slakten av övriga

djurslag (jfr under rubriken Köttproduktionen). Hemslakten av svin har

beräknats med utgång från antalet enligt särskild undersökning för 1951,

vilken verkställdes i samband med 1952 års arealinventering, samt reducerats

med hänsyn till nedgången i antalet hushållssvin enligt svinräkningarna.

Medelslaktvikten för de hemslaktade icke veterinärbesiktigade svinen

har liksom tidigare upptagits till 90 kg. Vidare har medtagits exporten

av levande svin, vilka har omräknats till slaktvikt.

Resultatet av beräkningarna framgår av följande tablå.

Antal djur Medelslakt- Total slakt
-

vikt, kg vikt, ton

Marknadsförd slakt.......... 2 220 000 73,4 162 867

Hemslakt................... 265 000 90,0 23 850

Export .................... 28 000 97,7 2 736

Summa 2 513 000 75,4 189 453

1954/55 och 1955/56. Kvoten mellan totalantalet producerade svin

1953/54 och antalet suggbetäckningar ca 11 månader tidigare utgör 10,78

Härvid har beaktats den under 1953/54 inträffade nedgången i slaktåldern,

»r Jaaiförelse kan nämnas, att utbytestalet utgjorde 10,63 under 1952/53.

Medelslaktvikten på gödsvin uppgick vid 1954/55 års början till 68,0 kg

och beraknas icke undergå någon förändring under året. Detta innebär, att

antalet slaktade svin under 1954/55 härrör från jämnt 12 månaders betäckningar.

Till grund för beräkningen av 1954/55 års svinproduktion har,

eftersom tiden mellan betäckning och slakttillfälle uppgår till närmare 11

manader, lagts det i statistiken redovisade antalet suggbetäckningar för

tiden från mitten av oktober 1953 till mitten av oktober 1954. Då emellertid

fr. o. m februari 1954 genomförts en omläggning av suggbetäckningsstahstiken,

vilken medfört en fullständigare redovisning, har det ej varit

att direkt applicera 1953/54 års utbytestal på antalet betäckningar

att fa grepp om relationen mellan den gamla och den nya betäckningsstatistiken

har beräknats antalet dräktiga suggor per betäckning före och

efter oimaggmngen Dessa beräkningar visar, att betäckningsstatistiken före

lebruari 19o4 omfattade endast 81 procent av det efter omläggningen redo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

83*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

visade antalet. Det erhållna procenttalet stödes även av jämförelser mellan

antalet grisar i svinräkningarna under 3 månader och häremot svarande

antal betäckta suggor före och efter omläggningen av statistiken. Med hänsyn

härtill har för betäckningarna fr. o. m. februari 1954 använts ett utbytestal

som utgör 81 procent av 10,78 eller 8,73. Med hjälp av de båda utbytestalen

har antalet slaktsvin under 1954/55 beräknats utgöra 2 716 000.

Medelslaktvikten har beräknats till 73,6 kg (vägt medeltal för gödsvin, suggor

och galtar, hemslakt samt export av levande svin, omräknade till slaktvikt)

och totala fläskproduktionen till 200 milj. kg. I vårkalkylen 1954 uppskattades

fläskproduktionen till 217 milj. kg. Felbedömningen sammanhänger

bl. a. med en överskattning av det väntade antalet betäckningar under

tiden januari—september 1954.

För en bedömning av svinslakten under 1955/56 har förelegat bl. a. uppgifter

om antalet suggbetäckningar under tiden oktober—december 1954.

Betäckningarna för denna tid ligger ca 10 procent under 1953 års nivå för

motsvarande tid, sedan hänsyn tagits till omläggningen av statistiken. De

sakkunniga har antagit, att antalet betäckningar under våren och sommaren

1955 kommer att öka, så att till grund för 1955/56 års svinproduktion

kommer att ligga praktiskt sett samma antal betäckningar som för 1954/55

Sammandrag av slaktberäkningarna

Antal

Medelslakt-

Köttproduktion,

Pris,

Värde,

1953154

slaktdjur

vikt, kg

milj. kg

öre/kg

milj. kr

Storboskap .

424 700

210,2

89,3

383

341,6

Större kalv

403 600

53,8

21,7

489

106,3

Mindre kalv

562 300

20,7

11,6

380

44,3

Häst......

32 800

353,4

11,6

245

28,4

Svin.......

2 513 000

75,4

189,5

322

609,8

Summa

323,7

349

1130,4

Får.......

125 600

16,1

2,0

459

9,3

Totalt

325,7

1139,7

1954/55

Storboskap .

450 000

208,0

93,6

Större kalv .

409 000

53,5

21,9

Mindre kalv

569 000

20,5

11,7

Häst......

33 000

350,0

11,6

Svin.......

2 716 000

73,6

199,9

Summa

338,7

339

1146,8

Får.......

129 000

16,0

2,1

470

9,9

Totalt

340,8

1 156,7

1955/56

Storboskap .

430 000

210,0

90,3

Större kalv

395 000

53,5

21,1

Mindre kalv

549 000

20,5

11,3

Häst......

30 000

350,0

10,5

Svin.......

2 706 000

73,6

199,2

Summa

332,4

339

1 127,8

Får.......

125 000

16,0

2,0

470

9,4

Totalt

334,4

1 137,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

84*

Kungi. Maj.ts proposition nr 180

års. Bakom detta antagande ligger emellertid två förutsättningar, dels att

priset på fläsk höjes under februari i år, dels att särskilda åtgärder företages

för att stimulera smågrisproduktionen. Mot bakgrund av nu nämnda

överväganden har de sakkunniga bedömt svinslakten komma att utgöra

2 706 000 st under 1955/56. Under förutsättning av samma medelslaktvikter

som under 1954/55 motsvarar detta en fläskproduktion av 199 milj.

kg
Medelpriset

för 1953/54 har på vanligt sätt beräknats med ledning av

slakteriföreningarnas avräkningspriser. Beträffande prisberäkningen för

1954/55 och 1955/56 hänvisas till beräkningen av priserna på nötkreatur

och häst under rubriken Köttproduktionen.

Beräkningarna av svinslaktens storlek under 1953/54—1955/56 har sammanställts

i tablån över slakten på föregående sida.

Försäljning av militärhästar

Åren 1953/54—1955/56. I samband med beräkningarna av husdjursantalets

förändringar har uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna angående

beräknad försäljning och inköp av militärhästar. Resultatet av beräkningarna,

vilka utförts på samma sätt som tidigare (se Kungl. Maj:ts

prop. 1946: 267, s. 116), framgår av följande sammanställning.

1950/51

1954/55

1955/56

Antal

Milj.

kr

Antal

Milj. kr

Antal

Milj. kr

Militärens inköp

Remonter................

550

1,4

550

1,4

550

1,5

Övriga hästar............

423

0,8

2,2

280

0,6 2,0

325

0,6 2,1

Avgår

Slakt av militärhästar.....

972

0,8

608

0,5

680

0,5

Försäljning till jordbrukare

108

0,1

0,9

67

0,1 0,6

67

0,1 0,6

Nettoinkomst för jordbruket

1,3

1,4

1,6

Export av levande djur

Åren 1953/54—1955/56. Enligt uppgifter från Lantbruksförbundet torde

man för 1954/55 och 1955/56 kunna räkna med en djurexport till samma

värde per år som för 1953/54, d. v. s. 1,0 milj. kr.

Ull

Åren 1953/54—1955/56. Kvantiteterna ull har liksom tidigare med ledning

av antalet tackor beräknats till 0,4 milj. kg per år under 1953/54—

1955/56. Medelpriset på ull inklusive statligt pristillägg (150 öre/kg) har

med utgång från föreliggande noteringar för 1953/54 beräknats till 596 öre/

kg. För såväl 1954/55 som 1955/56 har räknats med ett medelpris av 600

öre/kg inklusive statligt pristillägg (150 öre/kg). Vid kalkyltillfället rådande

priser har härvid antagits bestå under resten av 1954/55 och under hela

1955/56.

Förändringar i kreaturskapitalet

Åren 1953/54—1955/56. Antalet djur vid slutet av 1953/54 har beräknats

med utgång från resultaten av den representativa husdjursräkningen

den^ 1 juni 1954 samt de sedvanliga korrigeringar, som erfordras för att

erhålla djurantalet vid produktionsårets slut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180 85*

Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september åren 1950—56, 1 000-tal djur

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

Hästar1

3 år och däröver..................

380

359

334

316

296

270

245

Unghästar........................

26

25

22

19

16

14

14

Föl ..............................

15

12

11

9

9

8

7

Summa unghästar och föl ........

41

37

33

28

25

22

21

Summa hästar

421

396

367

344

321

292

266

Nötkreatur

Oxar ............................

1

1

1

1

1

1

1

Tjurar, 3 år och däröver..........

17

17

17

17

17

16

16

Kor..............................

1644

1603

1534

1520

1519

1494

1494

Summa oxar, tjurar och kor ......

1662

1621

1552

1538

1537

1511

1 511

Ungnöt ..........................

493

509

521

512

539

535

545

Kalvar under 1 år................

483

485

443

485

482

470

460

Summa nötkreatur

2 638

2 615

2 516

2 535

2 558

2 516

2 516

Svin

Fargaltar ........................

4

4

4

5

5

5

5

Modersuggor......................

131

131

158

163

175

170

170

Summa svin

135

135

162

168

175

175

175

1 Exklusive militärhästar.

Tabell 6. Husdjurs beståndets värde den 15 september åren 1950—56

Pris

kronor

per st

Värde

i milj.

kr

Pris

Värde

i milj. kr

1950

1951

1952

per st

1952

1953

1954

1955

1956

Hästar''

3 år och däröver..

1 150

437,0

412,8

384,1

1300

434,2

410,8

384,8

351,0

318,5

Unghästar........

1 150

29.9

28,8

25,3

1300

28,6

24,7

20,8

18,2

18,2

Föl ..............

500

7,5

6,0

5,5

500

5,5

4,5

4,5

4,0

3,3

Summa

474,4

447,6

414,9

468,3

440,0

410,1

373,2

340,2

Nötkreatur

Kor, tjurar och oxar

750

1 246,5

1 215,8

1 164,0

900

1 396,8

1 384,2

1383,3

1 359,9

1 359,9

Ungnöt ..........

650

320,4

330,8

338,6

750

390,8

384,0

404,2

401,2

408,8

Kalvar ..........

200

96,6

97,0

88,6

250

110,8

121,2

120,5

117,5

115,0

Summa

1 663,5

1 643,6

l 591,2

1 898,4

1 889,4

1 908,0

1 878,6

1 883,7

Svin

Fargaltar och mo-

dersuggor ......

350

47,2

47,2

56,7

400

64,8

67,2

70,0

70,0

70,0

Totalsumma

2185,1

2138,4

2 062,8

2 431,5

2 396,6

2388,1

2 321,8

2293,9

Värdeförändring

från närmast före-

gående år ......

—

- 46,7

- 75,6

—

- 34,9

-8,5

— 66,3

- 27,9

1 Exklusive milltärhästar.

»O G* tö

opaginerad Kontrollera mot PDF

86*

Kungl. Maj.ts proposition nr i80

Tabell 7. Översikt över jordbrukets

| 1950/51

1951/52

1952/53

Kvant

Pris

Värde

Kvant

Pris

Värde

Kvant

Pris

Värde

milj.,kg

öre/kg

milj. kr

milj. kg

öre/kg

milj. kr

milj. kg

öre/kg

milj. kr

Höstvete..............

322

30,00

96,6

205

40,95

83,9

386

53,50

206,5

Vårvete ..............

215

33,15

71,3

157

43,45

68.2

223

55,35

123,4

Håg..................

159

28,70

45,6

124

39,75

49,3

221

49,10

108,5

Arealbidrag för vete ..

—

—

—

—

—

48,0

—

—

—

Korn ................

56

29,67

16.6

59

37,60

22,2

117

38,67

45,2

Havre................

31

27,38

8,5

27

33,56

9,1

45

33,45

15,1

Kokärter ............

14,0

47,78

6,7

13,8

56,58

7,8

12,6

65,80

8,3

Potatis, mat-..........

750

17,76

133,2

750

17,85

133.9

750

16,90

126,8

Potatis, fabriks- ......

197

8,25

16,3

210

10,34

21,7

278

11,64

32,4

Sockerbetor ..........

1978

6,02

119,1

1732

7,17

124,2

1597

7,69

1223

Oljeväxter............

_

_

188,2

_

_

194,7

_

213,7

Spånadsväxter........

—

—

5,0

—

—

5,8

—

—

5,0

Köksväxter...........

—

—

42,1

—

—

55,7

_

_

44,1

Tobak................

0,3

295

1,0

0,3

343

1,1

0,3

387

1,1

Mejerimjölk ..........

3 858

30,25

1167,1

3 670

36,18

1327,7

3 666

37,16

1 362,2

K-mjölk utanför mejeri

K-mjölk till hemmaför-

138

36,60

50,5

128

39,40

50,4

121

40,70

49,2

brukning ..........

496

33,42

165,8

475

36,55

173,6

455

37,65

171,3

Lantsmörmjölk........

Producent- och kontant-

55

21,15

11,6

50

22,50

11,2

45

23,24

10,5

bidrag för mjölk ....

—

—

70,4

—

—

67,6

—

—

58,0

Ägg..................

68,9

272

187,4

67,2

304

204,3

68,8

316

217,4

Slakt av fjäderfä......

—

—

17,8

~

19,8

—

—

21,6

Storboskap............

88,7

286

253,7

103,1

319

1333,8

91,8

379

347,9

Kalv, större..........

23,4

371

86,8

23,1

428

98.9

22,1

467

103,2

Kalv, mindre..........

13,4

295

39,5

12,6

340

42,8

12,2

365

44,5

Häst ................

11,8

151

17,8

14,5

223

32,3

12,4

237

29,4

Svin..................

169,8

281

477,1

173,4

347

601,7

187,4

329

616.5

Får..................

Statliga pristillägg på

2,3

334

7,7

2,2

412

9,1

2,2

427

9,4

fläsk ..............

—

—

—

—

—

52,4

—

—

—

Militärhästar..........

_

_

1,3

. ,

_

1,3

1,1

Ull ..................

0,5

940

4,6

0,4

574

2,3

0,4

548

2,2

Export av levande djur

__

1,8

—

0,5

—

1.0

Summa inkomster

—

—

3311,1

—

—

8855,3

—

—

4098,3

Index

Förändringar i kreaturs-

—

—

100,0

—

—

116,4

—

—

123,8

kapitalet............

—

—

- 46,7

—

-75,6

—

—

-34,9

Summa

—

—

3 264,4

—

—

3 779,7

—

—

4063,4

Index

—

—

100,0

—

—

115,8

—

—

124,5

1 Inklusive värdet av de i anledning av mul- och klövsjukan nedslaktade djuren (4,9 milj. kr).

opaginerad Kontrollera mot PDF

87*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

inkomster åren 1950/51—1955/56

1953/54

1954/55

1955/56

Värdeförändring

/55—1955/56 (mil

roende på föränt

1954

kr) be- ring av

Pris

Värde

Kvant

Pris

Värde

Kvant.

Pris

Värde

kvanti-

priser

summa

milj. kg

öre/kg

milj. kr

milj. kg

öre/kg

milj. kr

milj. kg

öre/kg

milj. kr

teter

441

47,81

210,8

488

42,5"

207,4

375

38,60

144,8

-48,0

- 14,6

- 62,6

383

49’91

191,2

313

44,70

139,9

403

40,25

162,2

+ 40,2

- 17,9

+ 22,3

238

46,20

110,0

227

36,50

82,9

178

33,45

59,5

- 18,0

- 5,4

- 23,4

108

29,18

31,5

60

36,75

22,0

122

34,00

41,5

+ 22,9

- 3,4

+ 19,5

55

25^82

14,2

32

34,00

10,9

57

30,00

17,1

+ 8,5

— 2,3

+ 6,2

16,1

59i00

9,5

18,0

62,00

11,2

17,9

62,00

11,1

- 0,1

—

- 0,1

750

17,03

127,7

735

21,00

154,4

750

19,50

146,2

+ 3,2

-11,4

- 8,2

260

ll’37

29;e

236

9,58

22,6

290

10,60

30,7

+ 5,1

+ 3,0

4- 8,1

1997

8,46

168,9

1849

7,80

144,2

1925

8,02

154,4

+ 5,9

+ 4,3

+ 10,2

91,4

132,5

_

_

115,0

-14,5

- 3,0

- 17,5

4,2

_

_

4,2

_

—

4,9

+ 0,7

—

+ 0,7

45,4

_

_

40,5

—

—

45,0

+ 13,8

- 9,3

+ 4,5

0,3

387

1,2

0,3

392

1,0

0,3

400

1,2

—

+ 0,2

+ 0,2

3 598

36,16

1301,1

3 552

35,99

1 278,2

3 587

36,11

129*, 1

+ 12,6

+ 4,3

+ 16,9

115

40,85

47,0

109

43,45

47,4

104

43,45

45,2

- 2,2

—

- 2,2

437

37,65

164,5

420

37,80

158,8

403

37,80

152,3

- 6,5

—

- 6,5

40

22,08

8,8

36

22,20

8,0

32

22,20

7,1

- 0,9

— 0,9

—

—

46,0

—

—

46,0

—

—

45,0

- 1,0

—

- 1,0

69,7

289

201,4

73,5

290

213,2

75,2

290

218,1

+ 4,9

—

+ 4,9

21,6

—

—

23,0

—

—

24,0

+ 1,0

‘

+ 1,0

89,3

383

341,6

93,6

1

90,3

|

21,7

489

106,3

21,9

21,1

n;«

380

44,3

11,7

>339

1146,8

11,3

1339

1127,8

-21,3

+ 2,3

— 19,0

11,6

245

28,4

11,6

f

10,5

189,5

322

609,8

199,9

1

199,2

1

2,0

459

9,3

2,1

470

9,9

2,0

470

9,4

— 0,5

— 0,5

1,3

1,4

1,5

+ 0,1

+ 0,1

0,4

596

2$

0,4

600

2,4

0,4

600

2,4

—

—

—

1,0

—

1,0

—

—

1,0

*-

—

—

_

_

3970,4

—

—

3 909,8

—

—

3 862,5

+ 5,8

-53,1

-47,3

—

—

119,9

—

—

118,1

—

—

116,7

- 8,5

_

_

- 66,3

—

—

- 27,9

+ 38,4

—

+ 38,4

_

_

3961,9

—

—

3 848,5

—

—

3 834,6

+ 44,2

-53,1

- 8,9

—

—

121,4

—

117,7

—

—

117,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

88*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Hästantalet har beräknats med ledning av uppgifterna från kreatursräkningarna

kompletterade med dels uppgifter från betäcknings- och slaktstatistiken,

dels uppgifter om antalet militärhästar, dels ock approximativa beräkningar

rörande antalet självdöda djur.

Förändringarna i nötkreatur santalet har beträffande kor, ungnöt och kalvar

behandlats i samband med beräkningarna rörande köttproduktionen.

Antalet oxar i september 1955 och 1956 har bibehållits oförändrat i förhållande

till antalet i september 1954. Antalet tjurar har nedjusterats något

med hänsyn till den ökade insemineringen.

Antalet fargaltar och modersuggor i september 1955 och 1956 uppskattas

med ledning av suggbetäckningsstatistiken bli detsamma som i september

1954.

Vid värderingen av kreaturskapitalet har samma priser använts som i

vårkalkylerna 1953 och 1954 (jfr Kungl. Maj:ts prop. 1954: 180, s. 87*).

Jordbrukets kostnader

Arbetskostnader

Jordbrukets arbetskostnader bär i de senaste kalkylerna beräknats med

tillämpande av avtalsenliga löner sammanvägda med hänsyn till arbetskraftens

fördelning på olika lönekategorier samt med tillägg för semesterersättning

och beräknad extra ersättning vid övertidsarbete utslagen på all arbetad

tid.

Lönestatistik och avtal. Avtalet för år 1954. När vårkalkylen 1954 utarbetades

hade det nya löneavtalet för 1954 träffats, varför detta kunde beaktas

i kalkylen. Nämnda avtal innebar i första hand en höjning av timlönerna

med 13 öre för manliga och 11 öre för kvinnliga arbetare. Månadslönerna

höjdes på motsvarande sätt. Vidare förekom i det nämnda avtalet

ett antal smärre justeringar, som här endast i korthet skall beröras.

Grunderna för den extra ersättningen vid övertidsarbete ändrades på så

sätt, att övertidsersättningen differentierades med hänsyn till övertidsarbetets

längd m. m. Även den extra ersättningen vid övertid på helgdagsaftnar

samt under sön- och helgdagar justerades. Eftersom övertidsersättningen

redan förut hade beaktats i kalkylen, beräknades endast verkningarna av

de nämnda justeringarna av övertidsersättningen.

Löneavtalet för år 1954 innefattade dessutom förändringar, som krävde

särskilt beaktande i kalkylen. Bl. a. träffades avtal om tidlöneförändring

för djurskötare m. fl. i fråga om deras ordinarie arbete på lördagseftermiddagar

samt sön- och helgdagar. Lönetillägget för denna arbetstid hade tidigare

ej medtagits i kalkylen. I samband med den höjning, som överenskoms

i 1954 års avtal, blev tillägget beaktat på så sätt, att detta inräknades

i timlönen ända från basåret.

Avtalet innehöll dessutom smärre förändringar på olika punkter, vilkas

verkningar inte kunde beräknas och som därför inte heller beaktades i kalkylen.

En utförlig redogörelse för 1954 års lantarbetaravtal ingår i Kungl.

Maj :ts prop. 1954: 180, s. 87* och följande.

Något nytt avtal för 1955 hade, när kalkylen slutjusterades, ännu ej träffats.

Kalkylsakkunniga har därför tills vidare räknat med oförändrade lantarbetarlöner.

Arbetsvolymen. Följande redogörelse för arbetsvolvmens beräkning sedan

1938/39 och för det material, som denna gång stått till förfogande för en bedömning

av arbetsvolymen, söker återge de synpunkter, som kommit till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180 89*

Tabell 8. Sammandrag av jordbrukets inkomster åren 1950,51 —1955/56, milj. kr

1950

1951

1952

1953

1954

1955

Värdeförändring 1954

/Öl

/ 52

/53

/ 54

/55

/56

/55—1955/56 beroende

pa förändring

av

kvan-

priser

sum-

titeter

ma

213,5

249,4

438,4

512,0

430,2

366,5

- 25,8

-37,9

- 63,7

övrig spannmål ........

Potatis och sockerbetor..

3U8

268,6

39,1

279,8

68,6

282,0

55,2

326,2

44,1

321,2

69,7

331,3

+ 31,3

+ 14,2

ö,/

- 4,1

+ 25,6

+ 10,1

Olje- och spånadsväxter..

Köksväxter och tobak ..

193,2

43,1

200,5

56,8

218,7

45,2

95.6

46.6

136,7

41,5

119,9

46,2

— 13,8

+ 13,8

— 3,0

- 9,i

— 16,8

+ 4,7

Summa vegeta- biliska produkter

750,2

825,6

1 052.9

1035,6

973,7

938,6

+ 19,7

-59,8

-40,1

Index

100,0

110,1

140,3

138,0

129,8

124,4

Mjölk och mejeriprodukter

Ägg och slaktfjäderfä____

Slaktdjur ..............

Övrigt..................

1 465,4

205,2

882,6

7,7

1 630,5

224,1

1171,0

4,1

1 651.2

239,0

1150,9

4,3

1 567,4

223,0

1139,7

4,7

1 538,4

236,2

1156,7

4,8

1 544,7

242,1

1 137,2

4,9

+ 2,0

+ 5,9

-21,8

+ 4,3

+ 2.3

+ 0,1

+ 6,3

+ 5,9

- 19,5

+ 0,1

Summa anima- liska produkter

2 560,9

8 029,7

3 045,4

2 934,8

2 936,1

2 928,9

- 13,9

+ 6,7

- 7,2

Index

100,0

118,3

118,9

114,6

114,7

114,4

Samtliga inkomster

3 811,1

3855,3

4098,3

3 970,4

3909,8

3862,5

+ 5,8

-53,1

- 47,3

Index

100,0

116,4

123,8

119,9

118,1

116,7

Förändringar i kreaturs- kapitalet .............

- 46,7

-75,6

-34,9

- 8,5

- 66,3

-27,9

+ 38,4

—

+ 38,4

Summa

3 264,4

3 779,7

4063,4

3 961,9

3 843,5

3834,6

+ 44,2

- 53,1

- 8,9

Index

100,0

115,8

124,5

121,4

117,7

117,5

uttryck inom kalkylsakkunniga. Den är i första hand avsedd att tjäna som

en orientering i dessa mycket svårbedömbara frågor.

I. Historik. Det är ett känt faktum att arbetsvolymen inom jordbruket

har minskat starkt under de senaste decennierna, framför allt under de

senaste tio åren. Samtidigt har det svenska jordbruket genom mekanisering

och andra inre rationaliseringsåtgärder undergått en förvandling av stora

mått. Produktionen per arbetare i jordbruket har ökat i en takt, som helt

saknar motstycke i den tidigare utvecklingen.

Förändringen i arbetsvolymen är emellertid svar att exakt belysa, framfor

allt därför att statistiskt material, som insamlas i det direkta syftet att belysa

denna förändring, icke har funnits tillgängligt förrän under de senaste

åren. Förändringen i volymen från år till år påverkas dessutom av tillfälliga

faktorer. Som exempel kan nämnas att de svåra väderleksförhållandena

under hösten 1952 krävde en större arbetsinsats i jordbruket än normalt,

medan de ovanligt goda skötsel- och bärgningsförhållandena 1953 förde med

sig att en mindre arbetsvolvm än normalt blev erforderlig. Ser man enbart

på förändringen av den i jordbruket sysselsatta arbetskraften mellan två

sådana år som 1952 och 1953, får man en skev uppfattning om hur utvecklingen

försiggår på längre sikt. Den minskning, som ägde rum mellan dessa

år, kan icke användas som mätare vid en bedömning av den förändring av

jordbrukets arbetsvolym, som äger rum under normala förhållanden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

90* Kungi. Maj.ts proposition nr 180

Denna omständighet, att tillfälligt verkande faktorer gör det svårt att få

en klar uppfattning om vad som faktiskt sker i fråga om förändringen av

arbetsvolymen under normala förhållanden, gör det önskvärt att ge en tillbakablick

på volymförändringarna under en längre period.

Samspelet mellan mekaniseringen och arbetskraftsbehovet inom jordbruket

beaktades för första gången kvantitativt i Kungl. Maj :ts prop. 1941: 278.

Det framhölls i denna, att mekaniseringen inom jordbruket medfört en viss

nedgång i totala arbetarantalet, trots den inskränkning av arbetstiden, som

ägde rum på slutet av 1930-talet. Detta framgick av"en särskild, utav de

sakkunniga åberopad utredning av Juréen. I avvaktan på en undersökning,

som skulle utföras av socialstyrelsen, räknade de sakkunniga tills vidare

med en nedgång i volymen med 1 procent per år alltifrån produktionsåret

1938/39.

Det kan framhållas, att Juréen i den utredning, som åberopades, drog den

slutsatsen, att en nedgång i volymen av storleksordningen 2 procent per år

syntes vara skälig att räkna med för de närmaste åren. Den i totalkalkylen

ursprungligen införda reduktionsfaktorn, 1 procent, får anses vara försiktigt

uppskattad. De sakkunniga var emellertid av den åsikten, att arbetseffektiviseringen

under då rådande krisförhållanden icke kunde väntas aå

fortare.

Frågan om arbetskraftsvolymens förändringar upptogs på nytt år 1946

av en statlig utredning, den s. k. 1-procentkommittén (Betänkande angående

arbets- och kapitalkostnaderna i jordbrukskalkylen, SOU 1950:29). Utredningen

framhöll bl. a., att den yrkesverksamma befolkningen inom jordbruket

enligt folkräkningarna åren 1940 och 1945 hade minskat med ca 2

procent per år. Statistiken över den inrikes omflyttningen liksom taxeringsstatistiken

visade en nedgång av ungefär samma storleksordning. Materialet

led emellertid, framhölls det, i olika hänseenden av betydande svagheter.

Minskningen enligt befolkningsstatistiken var svårtolkad. De sakkunniga

stannade för att använda de resultat, som framkommit i den jordbruksekonomiska

undersökningen, vilka ledde fram till en årlig minskning i jordbrukets

arbetsvolym med 1,2 procent per år räknat från basåret 1938/39.

Denna minskningstakt ansågs böra accepteras som grundval för kalkylberäkningarna

fram t. o. in. 1945/46. Fr. o. in. 1946/47 räknades med en årlig

minskning av arbetsvolymen med 1,5 procent. Detta skedde därför att man

ville söka beakta bl. a. den starkt ökade mekaniseringen. Dessa 1,5 procent

i äknades emellertid icke pa basarsvolymen utan på det närmast föregående

av de reducerade talen för årsvolymen. Skillnaden mellan de 1,2 och 1,5

procentens absoluta volymsänkande verkan utjämnades härigenom rätt väsentligt.

1-procentskommittén omprövade även basvolymen, som fixerades till

1 232,5 milj. timmar, vilket var ca 9 procent mindre än den direkt ur lantbruksstyrelsens

jordbruksekonomiska undersökning beräknade arbetsvolymen.

Avvikelsen berodde dels på att arbetsvolymen för jordbruk med 2—5

hektar nedräknats, dels på en korrektion för bokföringsjordbrukens högre

rationaliseringsgrad.

Omkring ett år efter det att 1-procentkommittén avlämnat sitt betänkande,

fann man under pågående arbete med typjordbrukskalkyler, att arbetsvolymen

vid bearbetning av materialet till den jordbruksekonomiska undersökningen

hade systematiskt påverkats av utförda maximeringar av familjemedlemmarnas

uppgivna arbetstider och av icke på rätt sätt beaktade förskjutningar

i relationen mellan mans- och kvinnolöner. Nämnda förhållanden

medförde, att kalkylsakkunniga fann sig böra höja minskningspro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

91*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

centen från 1,5 till 3 (noga räknat 2,94) procent per år. Denna minsknings
takt

tillämpades fr. o. in. 1946/47. .....

Upprepade jämförelser med annat material, bl. a. med förändringarna i

den yrkesverksamma jordbruksbefolkningen mellan folkräkningarna 194a

och 1950 och med taxeringsstatistiken, har bekräftat, att en minskning med

ca 3 procent per år var ett rimligt antagande. Allt eftersom nya bokföringsresultat

blivit tillgängliga, har dessa insatts i beräkningarna av den årliga

nedgången av arbetsvolymen. Då denna visade tendens att öka, justerades

siffrorna i vårkalkylen 1953 (Kungl. Maj :ts prop. 1953:224) för 1951/52

och 1952/53 från 2,94 till 3,30 procent. Vid beräkningarna våren 1954 antogs

i prognosen nedgången återigen till jämnt 3 procent. I samband med

viss omläggning av kollektivavtalets bestämmelser rörande arbetets igångsättning

och avslutning infördes i vårkalkylen 1953 en minskning av arbetskostnaderna

motsvarande 7,39 milj. timmar i basen. Följande år infördes

en mindre avdragspost i arbetsvolymen för ändrad relation mellan

mans- och kvinnolöner. Denna uppgick i prognosen för 1954/55 till 0,17

milj. timmar. Den totala nedgången i arbetsförbrukningen från 1951/52

t. o. m. 1954/55 beräknades i vårkalkylen 1954 till 10 procent och utgjorde

totalt från 1938/39 till 1954/55 30,7 procent.

II. Jordbrukse k ono in iska undersökningen. Resultat från

iantbruksstyrelsens jordbruksekonomiska undersökning (JEU) föreliggei

t. o. m. bokföringsåret 1952/53. Vidare föreligger resultat från en särskild

undersökning för 418 gårdar med bokslut lör kalenderåren 1952 och ^1953.

En beräkning på grundval av förstnämnda material för 1945/46 19o2/53

ger en minskning av arbetsvolymen med 3,17 procent per år, om den u tf öres

på varje års medeltal. Undersöker man i stället den relativa minskningen

hos identiska gårdar mellan två på varandra följande år (kedjad beräkning),

blir minskningen under samma tidsperiod 2,95 procent per år. Då bokföringen

omlagts till kalenderår fr. o. m. 1954, finns inga uppgifter tillgängliga

för bokföringsåret 1953/54. Ovannämnda speciella undersökning ger en

med 2,1 procent ökad arbetsvolym från 1952 till 1953. De 418 gårdarna är

ej representativa för hela bokföringsmaterialet. Vid beräkning av arbetsvolymerna

på siffror från JEU har arbetsvolymen i arealgruppen 2—5 hektar

antagits vara densamma per timme som i gruppen med 5—10 hektar åker.

(Se SOU 1950:29.) Arbetsvolymen i basen är också nedskriven från vad

som direkt kan beräknas ur JEU.

En beräkning på grundval av de kedjade siffrorna ger följande procentuella

förändringar för olika storleksgrupper av jordbruk för perioden 1945/

46—1952/53 (aritmetiska medeltal).

Åkerareal, hektar 2—5 5—10 10—20 20—30 30 50 50 100

Årlig minskning,

% . . . — 3,4 — 2,4 — 2,1 — 2,3 — 3,2 — 3,4

>100 samtliga

— 4,5 — 2,8

De angivna värdena torde vara något lägre än vad som skulle erhållas vid

regressionsberäkning.

En jämförelse mellan 1944 och 1951 års jordbruksräkningar visar en genomsnittlig

årlig minskning av åkerarealen hos jordbruk med mer än 2

hektar åker med 0,16 procent. Vid ovan angivna beräkningar av arbetsvolymens

nedgång har volymerna i årsmedeltalen justerats för en arealminskning

på 0,061 procent, vilken erhållits genom jämförelse mellan 1937 och

1944 års jordbruksräkningar. I den kedjade beräkningen ingår en viss del

av arealförändringarna, nämligen den som beror på ändrad åkerareal vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

92*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

samma gård två på varandra följande år. Däremot ingår ej de arealföränd

ringar, som sammanhänger med nedläggning eller sammanläggning av gårdar.

Kalkylsakkunniga har ansett det rimligt att med hänsyn till förändringarna

i åkerarealen öka den årliga nedgången i arbetsvolymen med 0,1

procent, då beräkningen utföres på grundval av den jordbruksekonomiska

undersökningen. Totala nedgången per år blir alltså enligt denna beräkningsmetod

3,1 procent.

Arbetsvolymens ändring de senaste tillgängliga åren enligt den kedjade

beräkningen framgår av följande tabell (ändring i procent).

Jämförda år

1949/50—50/51.

1950/51—51/52.

1951/52—52/53.

bruka-

Övriga

fam.medl.

hela

an-

allt

rens ar- betstid

mani.

kvinnl.

fam.

ställda

arbete

-4,1

— 7,5

-4,5

-4,6

— 8,8

— 5,6

— 2,4

— 1,0

+ 0,1

— 1,7

— 9,8

-3,7

+ I>3

— 0,6

— 8,3

-0,7

+ 5,6

+ 0,7

I fråga om värdet av denna undersökning är meningarna delade. Det har

framhållits, att den jordbruksekonomiska undersökningen är den utan jämförelse

mest ingående och noggranna redovisning av arbetsförbrukningen i

själva jordbruksdriften, som finnes tillgänglig. Efter omarbetningar är nu

ett likformigt uppgiftsmaterial tillgängligt för de åtta åren 1945/46—1952/

53. Genom vissa nedräkningar av arbetsvolymen för de minsta jordbruken

har materialet särskilt anpassats för kalkylsakkunnigas behov. Motsvarande

justeringar har hittills icke utförts på något annat material, men de har

länge ingått i beräkningen i jordbrukskalkylen, eftersom denna i huvudsak

grundats på JEU. Jordbruksprisutredningen (SOU 1954:39) har tagit de

i JEU ingående jordbruken av storleken 10—20 hektar till utgångspunkt

för bedömningar av inkomststandarden i jordbruket samt som grundval för

typ j ordbr ukskalky ler.

Å andra sidan har det framhållits, att undersökningen icke är representativ

utan representerar ett urval med högre standard än genomsnittet. Vidare

saknas närmare kännedom om i vilken utsträckning resultaten påverkas

av bortfallet av bokföringsgårdar och dessas ersättande med andra gårdar.

I fråga om arbetsredovisningen föreligger samma svårighet att få ett

riktigt uttryck för förändringarna i arbetsanvändningen, framför allt familjens

arbete, som i varje annan undersökning. Vissa korrektioner erfordras

beträffande arbetsredovisningens uppgifter både i JEU och i den efterföljande

bearbetningen av JEU:s resultat, för att de skall kunna användas för

jordbrukskalkylen. Kedjan av operationer blir därför lång från det att jordbrukaren

lämnar uppgifter, till dess slutresultaten föreligger, något som i

hög grad försvårar en bedömning av resultatens värde.

III. Statistiska centralbyråns undersökning. I samband

med att felen i den jordbruksekonomiska undersökningen upptäcktes

och rättades till, beslöt kalkylsakkunniga hemställa, att en ny undersökning

skulle planläggas, vilken speciellt skulle belysa förändringarna i arbetsvolymen

i jordbruket. Denna undersökning kom senare till stånd på

begäran av statens jordbruksnämnd och socialstyrelsen. Uppgifter inhämtades

första gången i 1951 års arealinventering och undersökningen har därefter

årligen upprepats. Uppgifterna lämnas av samma jordbrukare, som

ingår i urvalet för inventeringarna. Undersökningen sker i statistiska centralbyråns

regi. Data om antalet sysselsatta gäller förhållandena den 1 juni

varje ar, alltsa samma tidpunkt som för uppgifterna till arealinventeringen

och husdjursräkningen. Centralbyrån framhåller bl. a. (se bilaga till bilaga

opaginerad Kontrollera mot PDF

93*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

5 s. 132), att det inte torde vara svårare att lämna uppgifter om antalet sysselsatta

vid den aktuella tidpunkten än att uppge åkerjordens anvandnmg

och antalet husdjur. .

Uppgifter om det totala antalet lejda arbetstimmar mhamtas aven i undersökningen.

Dessa avser förhållandena under närmast föregående år, vilket

oör det svårare för de uppgiftsskyldiga att lämna exakta uppgifter. För

självdeklarationen skall emellertid likartade uppgifter ha framräknats, vilka

enligt centralbyråns mening torde ge en god ledning vid bedömningen av

antalet lejda timmar. ...

Vid planeringen av undersökningen angavs, att det främsta syttet med

densamma skulle vara att söka åstadkomma en belysning av de relativa

förändringarna från år till år i arbetsvolymen. Något absolut mått på volymen

borde man däremot inte eftersträva.

Statistiska centralbyrån har nu framlagt resultat från fyra undersökningsår.

Enligt centralbyråns undersökning har totala antalet sysselsatta den 1

juni förändrats på följande sätt.

Minskning i procent per år

1951—52 1952—53 1953—54

Samtliga familjemedlemmar............ — 3,3

Lejd arbetskraft med fast anställning ... — 8,9

Lejd arbetskraft med tillfällig anställning (— 37,5)

— 5,5

— 5,6

— 18,3

— 2,1

— 14,4

— 13,5

Nedgången i antalet tillfälligt anställda mellan 1951 och 1952 anses av

centralbyrån ha blivit överskattad, varför talet här satts inom parentes.

Uppgifterna om antalet arbetstimmar, utförda av lejd arbetskraft, under

hela närmast föregående kalenderår, redovisas i följande tablå.

Kalenderår

1951 1952 1953

Milj. arb.tim................. 291 271 224

Minskning i %............... 6,9 17,4

Anm. Om timvolymen för den lejda arbetskraften förutsattes minska med 14 procent mellan

1953 och 1954 (lika med minskningen i antalet fast och tillfälligt anställda per den 1 juni)

blir minskningen i genomsnitt ca 13 procent per år under perioden 1951—1954.

Centralbyrån anser, att uppgifterna om antalet arbetstimmar är synnerligen

värdefulla för kontroll av antalet sysselsatta. De sakkunniga anser,

att man får ledning av nedgången i antalet arbetare för att bedöma minskningstalcten

i antalet arbetstimmar. Mellan 1953 och 1954 minskade antalet

av såväl fast som tillfälligt anställda med i runt tal 14 procent (se första

tablån ovan). Tillämpar man detta tal på 1953 års timvolym, kan denna

för 1954 approximativt uppskattas till 192 milj. arbetstimmar. Under förutsättning

att familjemedlemmarnas prestation räknad i timmar per person

icke har förändrats, och om man vidare använder sig av den totala arbetsvolymen,

så som denna kan beräknas ur JEU för 1951, erhåller man en

uppfattning om hur den totala volymen avtagit under senare år. Beräkningen

framgår av följande tablå.

Beräknat familjearbete, milj. tim........

Lejd arbetskraft, milj. tim..............

Summa, milj. tim.

Minskning i % per år..................

1951

1952

1953

1954

804

778

736

721

291

271

224

192

1 095

1 049

960

913

4,2 8,5

4,9

I genomsnitt per år:

5,5

procent

opaginerad Kontrollera mot PDF

94*

Kungi. Maj:ts proposition nr 180

En viktig fråga är huruvida antagandet om familjemedlemmarnas oförändrade

prestation per år räknat är relevant. Av JEU framgår att jordbrukarens

arbetstid har minskat med ungefär 1,5 procent per år mellan

1949/50 och 1952/53. Huruvida en minskning även har förelegat i fråga om

arbetstiden för familjemedlemmarna kan icke bedömas. Eftersom mer än

hälften av familjearbetet utföres av brukaren själv, torde man emellertid

kunna utgå ifrån att arbetstiden per person i varje fall icke har ökat sedan

1949/50. Vidare ingår familjens arbete med lägre vikter i förestående tablå

än i JEU, vilket medför att procenttalet 5,5 blir något för högt.

Man lägger märke till att minskningen mellan 1952 och 1953 varit betydligt

större än mellan 1951 och 1952. Denna olikhet i minskningstakten synes

vara reell och stå i samband med de dåliga väderleksförhållandena under

hösten 1952, som i hög grad försvårade jordbruksarbetet, medan särskilt

skördearbetet sommaren 1953 i hög grad underlättades till följd av

att väderleksbetingelserna var ovanligt gynnsamma. Det kan tilläggas, att

en starkare ökning mellan 1952 och 1953 än mellan 1951 och 1952 kominer

fram även ur annat statistiskt material, t. ex. taxeringsstatistiken.

Det bör framhållas, att någon utjämning av de anförda procentsiffrorna i

tablån icke är erforderlig, eftersom materialet icke är avsett att användas

i prognossyfte. Det väsentliga är att ange den faktiska minskning, som hittills

finns belägg för enligt denna statistik. Minskningen mellan 1951 och

1954 enligt tablån utgör 16,6 procent. Om ungefär samma vikter för egen

och lejd arbetskraft används som i JEU, blir minskningen 16,0 procent.

Ovanstående beräkningar ger en starkare minskning i arbetsvolymen än

vad som framkommit i den jordbruksekonomiska undersökningen och än

vad man räknar med i jordbrukskalkylen.

Om undersökningen må i övrigt följande anföras.

1. Undersökningarna är grundade på ett representativt material.

2. De gjorda frågorna är enkelt uppställda och lättfattliga.

3. Bearbetningen av primäruppgifterna är den enklast tänkbara. Uppräkningen

till rikssiffror sker på samma sätt som i fråga om övriga uppgifter

från inventeringarna och med användning av en, så långt de sakkunniga

kan bedöma, oklanderlig statistisk metodik.

4. Eftersom undersökningen direkt avser att belysa arbetsvolymen, har

centralbyrån i regel icke behövt vidtaga någon ytterligare bearbetning av

resultaten.

Åtskillig kritik kan emellertid också riktas mot denna undersökning. Uppgifterna

om antalet sysselsatta enligt arealinventeringen för 1951 är icke

fullt jämförbara med de följande årens, främst därför att de enligt statistiska

centralbyråns eget påpekande icke torde ha redovisat det antal, som

var sysselsatt just den 1 juni 1951, utan ett större antal. Uppgifterna om

tillfällig lejd arbetskraft är även av andra skäl icke jämförbara. Detta

gäller också arbetsvolymen för 1951, eftersom den bygger på ett antal arbetsdagar,

som uppskattats ett halvår i efterhand och sedan multiplicerats

med åtta för att ge antalet timmar. Överhuvudtaget måste uppgifterna om

arbetsvolymen även under 1952 och 1953 bli osäkra. Antingen sker en direkt

bedömning av arbetstimmarna, som blir säker endast för det fåtal jordbrukare,

som har en genomförd timredovisning också för ackordsarbete, eller

också torde de vara framräknade av uppgiftslämnarna ur deklarerade

löneutbetalningar, troligen genom division med något slags timlön. Någon

direkt timredovisning sker icke för deklarationen. Eftersom de anställdas

arbete består i både tim-, dag-, vecko-, månads- och ackordslönat arbete,

måste bedömningen av timlönen bli osäker. Dessutom innehåller deklara
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

95*

tionernas löneuppgift löner till anställda för skogsarbete på gården och

för körslor i egen regi. Arbetsvolymen kan på så sätt påverkas rätt starkt

av skogsarbetets omfattning och naturligtvis också av valet av timlön. Uppgifterna

om antalet sysselsatta avser en enda arbetsdag per år och måste

därför i högsta grad bero på tillfälligheter. Endast en lång årsserie kan

utjämna detta. Att tillfälliga variationer lätt kan uppstå, kan illustreras

genom en jämförelse med socialstyrelsens statistik. Mellan 1951 och 1952

ger den sistnämnda en minskning i antalet lejda arbetare med 25 procent,

medan 1-juni-undersökningen ger 9, respektive 37 procent för fast, respektive

tillfälligt anställda. Mellan 1952 och 1953 stiger däremot antalet i den

förra undersökningen med 14 procent, medan det sjunker med 5,6 respektive

18,3 procent i den senare. Uppläggningen av 1-juni-undersökningen gör

det icke möjligt att beräkna den totala arbetsvolymen utan vissa kompletterande

uppgifter om arbetstid per familjemedlem och år. De antaganden,

som måste göras om denna arbetstid blir i hög grad godtyckliga, eftersom

det dels rör sig om helårsarbetande, dels om ett stort antal personer, som

i vissa fall kanske inte arbetar mer än enstaka dagar eller veckor. För lejd

arbetskraft kan årsarbetstiden beräknas ur centralbyråns uppgifter. Den

blir för åren 1951—1953 respektive 1 490, 1 830 och 1 710 timmar, vilket vittnar

om hur osäker en beräkning med antagande av oförändrad arbetstid

måste bli. 1-juni-undersökningen måste kompletteras med uppgifter om

skogsarbetet, om arbetstid för familjen och dessutom med antalsuppgifter

för andra delar av året för att bli användbar för sitt egentliga syfte.

IV. Socialstyrelsens lönestatistik. Ett annat material för

bedömning av arbetsvolymens förändringar härrör från socialstyrelsens lönestatistik.

Denna statistik bygger, i motsats till centralbyråns undersökning,

icke på ett representativt material. De i nedanstående tabell angivna siffrorna

har erhållits genom kedjning av uppgifter från identiska jordbrukare

två på varandra följande år och uppräkning till rikssiffror med hjälp

av åkerarealerna i 1944 års jordbruksräkning.

År

Antalet

Antal arbetsdagar för

lejda

både familj

enbart

arbetare

och anställda

anställda

1950 = 100

1950 = 100

1950 = 100

1950 ........

. .. 100

100

100

1951........

. .. 101

96

95

1952 ........

. . . 76

89

86

1953 ........

... 86

87

82

Minskning i °

i genomsnitt per år . . .,

... 4,5

4,5

6

Primäruppgifterna avser enskilda arbetare och är specificerade på olika

slag av arbeten, även för familjemedlemmarna. Allt skogsarbete utom timlönat

sådant för anställda har frånskiljts, varför siffrorna nästan uteslutande

avser rent jordbruksarbete. Socialstyrelsen framhåller emellertid, att

uppgifterna för familjemedlemmarnas arbetsdagar i många fall måste vara

resultat av ganska grova uppskattningar. Materialet ger uttryck åt en nedgångstakt,

som är svagare än den i 1-juni-materialet men starkare än i JEU.

V. Taxeringsstatistiken. Enligt en tidigare sammanställning

skulle för perioden 1943—1950 antalet inkomsttagare ha förändrat sig på

följande sätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

96*

Kungl. Maj.ts proposition

nr 180

År

Företagare

Anställda

Summa

1943 .....

............... 330,7

398,6

729,3

1950 .....

............... 323,1

302,7

625,8

Ändring i

% per år...... — 0,3

-3,4

— 2,0

Mellan 1950 och 1951 höjdes den undre gränsen för deklarationsskyldighet

från 600 till 1 200 kr. Antalet inkomsttagare steg i alla fall.

1951 .................... 324,3 314,2

1952 .................... 317,1 307,0

1953 .................... 305,4 295,6

Ändring i % 1951—1952 . . — 2,2 — 2,3

Ändring i % 1952—1953 . . —3,7 —3,7

638,5

624,1

601,0

— 2,3

— 3,7

Eftersom det alltid funnits en hel del familjemedlemmar, som gör oavlönat

arbete, kan en tendens att nu ge dessa personer lön i taxeringsmaterialet

komma till uttryck som en stegring av antalet inkomsttagare, fastän antalet

i jordbruket sysselsatta fysiska personer kan ha sjunkit. Procenttalen

torde därför kunna anses vara minimisiffror. Av intresse är förändringen

i minskningstakten mellan perioden 1943—1950 och senare år.

Då det icke varit möjligt att på objektiva grunder avgöra vilken vikt de

olika materialen bör tillmätas, redovisas i det följande i tabellform (tabell 9)

de resultat i fråga om arbetskostnadsposten, som erhålles, om arbetsvolymen

fr. o. m. 1950/51 t. o. m. 1955/56 antages ha nedgått med 3,0, 3,5, 4,0,

4,5 eller 5,0 procent per år.

Timlöner. I samband med vårkalkylen 1954 omprövades sammanvägningen

av timlönerna för olika kategorier av manliga arbetare med utgång från

arbetskraftens sammansättning vid gårdarna i socialstyrelsens lönestatistik

under de närmast föregående åren. Det visade sig härvid, att de senare årens

förskjutning mellan arbetarkategorierna i stort sett överensstämde med den

tidigare tillämpade regressionsberäkningen. En viss avvikelse förelåg dock

i fråga om de grupper, för vilka de senare årens snabba mekanisering medfört

betydande förändring, d. v. s. i första hand traktorförare, vilkas procentuella

andel ökat starkare än enligt tidigare beräkning.

Vid tiden för vårkalkylen 1954 förelåg vidare resultat från en inom socialstyrelsen

företagen kontrollundersökning på ett representativt material angående

den lejda arbetskraftens fördelning på olika arbetarkategorier under

1952. Orsaken till denna undersökning var, att den förut tillämpade fördelningen

var grundad på underlaget till socialstyrelsens lönestatistik, i vilket

de större gårdarna är överrepresenterade.

Kalkylsakkunniga tillämpade i vårkalkylen 1954 resultaten av socialstyrelsens

kontrollundersökning. En dylik förändring måste beaktas ända från

basåret. Detta gjordes så, att den enligt socialstyrelsens undersökning konstaterade

fördelningen 1952 omräknades för såväl tidigare som efterföljande

år enligt den förut omnämnda nya beräkningen över den årliga förskjutningen

mellan olika arbetarkategorier.

Till vårkalkylen 1955 har emellertid från socialstyrelsen framkommit nya

uppgifter angående arbetskraftens fördelning. Materialet från den representativa

undersökningen har nu bearbetats så, att man visat fördelningen av

arbetskraften med vägning på dels antal arbetare, dels antal arbetsdagar. 1

den våren 1954 från socialstyrelsen överlämnade bearbetningen var yrkesfördelningen

vägd endast med hänsyn till antalet arbetare. Det visar sig nu, då

yrkesfördelning vägd på antalet arbetsdagar finnes tillgänglig, att denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

97*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

fördelning avviker starkt från den ett år tidigare erhållna samt vidare, att

den nu erhållna fördelningen vägd på arbetstid stämmer bättre med den

tidigare i jordbrukskalkylen tillämpade fördelningen från jordbruk inkluderade

i socialstyrelsens lönestatistik.

Socialstyrelsen har gjort en ny representativ undersökning,^ denna gång

avseende året 1953. Undersökningen 1953 (avseende 1952) avsåg både löner

och yrkesfördelning, medan den nya undersökningen 1954 (avseende 1953)

endast gäller yrkesfördelningen. Det har i denna enklare undersökning varit

möjligt att erhålla individuell redovisning för flera arbetare än i den tidigare.

När resultaten från den nya undersökningen nu föreligger, varvid fördelningen

på yrkeskategorier är vägd med hänsyn till arbetstidens längd, har

kalkylsakkunniga ansett befogat att övergå till denna. Härvid har tillämpats

resultaten av den representativa undersökningen 1954, eftersom denna bygger

på individuella uppgifter för arbetarna och följaktligen torde ge de tillförlitligaste

uppgifterna.

Omräkning har ånyo måst göras från basåret. Härvid har tillämpats samma

regressionskoefficienter som i vårkalkylen 1954, vilka i samband med

nämnda kalkyl beräknades på material från socialstyrelsens lönestatistik.

Koefficienter, som bygger på samma material som den av socialstyrelsen nu

redovisade undersökningen, kan tillämpas först sedan arbetskraftens fördelning

enligt de representativa undersökningarna är känd för ett antal år.

I följande tablå visas den nu beräknade fördelningen av den lejda arbetskraften

på arbetarkategorier för 1950—1956. I tablån har även införts den

årliga förändring i den procentuella andelen av arbetskraften, som räknats

med för de olika arbetarkategorierna.

Procentuell fördelning för manliga lantarbetare

Årlig Procentuell fördelning

föränd- 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956

ring

Rättare............... + 0,05 4,15 4,20 4,25 4,30 4,35 4,40 4,45

Egentlig lantarbetare... —2,02 55,56 53,54 51,52 49,50 47,48 45,46 43,44

Traktorskötare......... + 1,17 10,69 11,86 13,03 14,20 15,37 16,54 17,71

Arbetare med blandat

arbete.............. + 1,11 5,57 6,68 7,79 8,90 10,01 11,12 12,23

Ladugårdsförmän...... + 0,14 3,38 3,52 3,66 3,80 3,94 4,08 4,22

Djurskötare........... —0,30 17,10 16,80 16,50 16,20 15,90 15,60 15,30

Specialarbetare........ —-0,09 2,87 2,78 2,69 2,60 2,51 2,42 2,33

Övriga arbetare....... — 0,06 0,68 0,62 0,56 0,50 0,44 0,38 0,32

lönen (utan semesterersättning och övertidsersättningar) sammanvägd enligt

i föregående tablå angivna vägningstal.

Avtalsperiod Genomsnittlig Index, mars—dec.

timlön, öre 1950 = 100

1. 3.—31. 12 1950 .................... 175,51 100,0

1. 1.—31. 12 1951 .................... 200,60 114,3

1. 1.—31. 12 1952 .................... 251,23 143,1

1. 1.—31. 12 1953 .................... 251,36 143,2

1.1. 1954—.......................... 264,48 150,7

Övertidsersättningen (tillägget utöver ordinarie lön vid övertidsarbete)

beräknas med utgång från uppgifter om övertid i procent av arbetad tid för

arbetare med kollektivavtal enligt socialstyrelsens lönestatistik, övertidsprocentcn

för verklig övertid har under de senaste åren varit följande.

7* Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 180

opaginerad Kontrollera mot PDF

98*

Kungi. Maj:ts proposition nr 180

1951 ........................ 1,8

1952 ........................ 1,9

1953 ........................ 2,0

Medeltal.................... 1,9

Den genomsnittliga övertidsersättningen per timme beräknas genom sammanvägning

av avtalsmässig extra ersättning i öre per timme vid övertidsarbete

under å ena sidan vardagar samt å andra sidan helgdagsaftnar, sönoch

helgdagar samt nattarbete. Härvid tillämpas viktstalet 1 för den sistnämnda

gruppen av övertidsarbete, medan övertidsersättningen under vardagar

ges viktstalet 6.

övertidsersättningen i öre per timme har varit följande.

År Helgdagsaftnar, Vardagar

sön- och helg- (inkl. lördagar

etc. dagar)

1950 ............... 90 60

1951 ............... 110 70

1952 ............... 140 90

1953 ............... 140 90

1954 ............... 180 1110

1 90 öre/tim. för de två första timmarna per dag samt därefter 130 öre/tim.

Vid beaktandet av den ändrade övertidsersättningen enligt 1954 års avtal

har i fråga om vardagar (inklusive lördagseftermiddagar) räknats med att

halva övertiden betalas med 90 öre extra ersättning per timme och halva

tiden med 130 öre.

Tilläggen för djurskötare. I förra årets vårkalkyl beaktades de tillägg till

timlönen för ordinarie tid, som utgår vid arbete med djurskötsel under lördagseftermiddagar

samt sön- och helgdagar. Tillägget utgår till följande arbetargrupper:

ladugårdsförmän, djurskötare, arbetare med blandat arbete

vid utförande av djurskötsel samt mjölkkörare. Beräkningarna över dessa

tillägg gjordes i samråd med iantarbetsgivarnas och lantarbetarnas organisationer.

Tillägget kunde dock endast beaktas i fråga om ladugårdsförmän

och djurskötare, enär den tid, för vilken tillägget utgår, ej kunde nöjaktigt

bestämmas för arbetare med blandat arbete och mjölkkörare. Beräkningarna

redovisas i Kungl. Maj:ts prop. 1954:180, s. 91* och följande. Tilläggets

storlek beräknades till 125 kr före 1954 års löneavtal samt 200 kr per

år därefter. Utslaget på 2 400 arbetade timmar per år innebär detta ett tilllägg

på genomsnittslönen av tidigare 5,21 öre samt fr. o. in. januari 1954

8,33 öre. Utslaget på all i jordbrukskalkylen inräknad arbetstid motsvarar

tillägget i nedanstående tablå angivna värden.

Kalenderår Sön- och helgdagstiilägg för djurskötare

öre/tim. index

1950 ......................... 1,07 100,0

1951 ......................... 1,06 99,1

1952 ......................... 1,05 98,1

1953 ......................... 1,04 97,2

1954 ......................... 1,65 154,2

Ändrade grunder för kvalifikationstid för semesterersättning. Fr. o. m.

1955 gäller nya grunder i fråga om den tid, som skall vara kvalificerande

för semesterersättning. Tidigare har bortavaro på grund av olycksfall varit

kvalificerande för semester, medan bortavaro på grund av sjukdom ej ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tabell 9. Beräkning av jordbrukets arbetskostnader

99*

År

Arbetsvolym milj. mt vid årlig minskning från basåret

med

Avtalslön inkl.

avtalsstipu- lerade tillägg,

öre/mt

3,0 %

3,5 %

4,0 %

4,5 %

5,0 %

1950/51 ..........

972,49

972,49

972,49

972,49

972,49

205,36

1951/52 ..........

943,32

938,45

933,59

928,73

923,87

255,46

1952/53 ..........

915,02

905,60

896,25

886,94

877,68

273,97

1953/54 ..........

887,57

873,90

86<'',40

847,03

833,80

284,18

1954/55 ..........

860.91

843,31

825,98

808,91

792,11

290,48

1955/56 ..........

835,11

813,79

792,94

712,51

752,50

291,18

Kalkylbelopp vid de olika alternativen i fråga om årlig arbetsvolymminskning
-

Milj. kr

Index

3,0 %

3,5 %

4,0 %

4,5 %

5,0 %

3,0 %

3,5 %

4,0 *

4,5 %

5,0 %

1950/51 ..........

1 997,1

1 997,1

1997,1

1997,1

1997,1

100,0

100.0

100,0

100,0

100,0

1951/52 ..........

2 409,8

2 397,4

2 384,9

2 372,5

2 360,1

120,7

120,0

119,4

118,8

118,2

1952/53 ..........

2 500,9

2 481,1

2 455,5

2 429,9

2 404,6

125,5

124,2

123,0

121,7

120,4

1953/54 ..........

2 522,3

2 483,4

2 445,1

2 407,1

2 369,5

126,3

124,4

122,4

120,5

118,6

1954/55 ..........

2 500,9

2 449,6

2 399,3

2 349,7

2 300,9

125,2

122,7

120,1

117,7

115,2

1955/56 ..........

2 431,7

2 369,6

2 308,9

2 249,4

2 191,1

121,8

118,7

115,0

112,6

109,7

gjort underlag för semesterersättning eller semester. Numera är emellertid

samtliga sjukdagar upp till 90 dagar kvalificerande. Efter 90 dagar är liksom

förut endast bortavaro på grund av olycksfall seinesterkvalificerande.

Den ändrade lagstiftningen innebär, att den sammanlagda semesterersättningen

kommer att bli större än tidigare. De ekonomiska verkningarna kan

emellertid ej beräknas med mindre än att bl. a. den genomsnittliga bortavarofrekvensen

på grund av sjukdom kan beräknas eller nöjaktigt uppskattas.

Vidare förutsätter en beräkning, att nöjaktig fördelning kan göras på

bortavaro på grund av olycksfall respektive sjukdom. Det har även varit

oklart, i vilken grad de nya reglerna i fråga om seinesterkvalificerande tid

verkat, eftersom det ej utan ingående undersökningar kan avgöras, i vad

mån arbetsgivarna tidigare verkligen gjort avdrag på semestertiden för sjukdom.

Härvid torde ha förelegat en skillnad i fråga om timavlönade respektive

månadsavlönade arbetare. När en timavlönad arbetare varit borta från

arbetet på grund av sjukdom, har antalet dagar med lön minskat, varvid

även semesterersättningen automatiskt minskats, eftersom denna i regel

torde ha betalats som ett tillägg på lönesumman. För de månadsanställda

arbetarna är det däremot oklart, hur arbetsgivarna i allmänhet förfarit i

detta hänseende. Då tillförlitligt underlag saknas, har kalkylsakkunniga måst

avstå från att beakta verkningarna av de ändrade grunderna för semesterkvalifikation.

Sjukförsäkringsrcformen. Den fr. o. in. den 1 januari 1955 införda allmänna

sjukförsäkringen medför ökade kostnader för arbetsgivarna. Reformen

innebär bl. a. en viss överflyttning av ansvaret vid olycksfall från riksförsäkringsanstalten

och andra olycksfallsförsäkringsanstalter till sjukkassorna.

Arbetsgivarnas kostnader till den nya sjukförsäkringen uppgår till 1,14

procent av lönebeloppet. Detta är en ny kostnad. Å andra sidan blir avgifterna

till olycksfallsförsäkringen lägre än tidigare på grund av den förut

opaginerad Kontrollera mot PDF

100*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

nämnda överflyttningen av försäkringsans varet till sjukkassorna. Avgiften

till riksförsäkringsanstalten har tidigare utgått med 1,365 procent av lönebeloppen.

Denna avgift har tidigare ej beaktats i kalkylen, enär den varit

konstant och ej skulle ha påverkat arbetskostnadernas procentuella utveckling.

Efter omläggningen sjunker denna avgift till 0,840 procent. Kalkylsakkunniga

har nu beaktat sjukkasseref ormen så, att arbetsgivarnas försäkringskostnader

inräknats ända från basåret. Sålunda har räknats med en

försäkringskostnad av 1,365 procent på totala timlönen t. o. m. 1954 samt

1,98 procent fr. o. m. den 1 januari 1955.

Genomsnittlig timlön inklusive tillägg. De i en tidigare tablå redovisade

genomsnittliga avtalslönerna för olika löneperioder anges i följande översikt

omräknade till produktionsår. I översikten har även införts extra övertidsersättning

samt extra ersättning till djurskötare jämte semesterersättning

och tillägg för sjuk- och olycksfallsförsäkring. Slutligen har de nämnda

tilläggen adderats till den genomsnittliga avtalslönen för ordinarie tid.

Sammanställning rörande arbetsförtjänst per timme för lantarbetare 1950föl—1955/56

enligt avtalslön inklusive vissa avtalsstipulerade tillägg. Samtliga värden i öre/tim.

År

Avtalslön

Övertids-

Extra

Extra

Semester-

för ordi- narie tid

procent

övertidsers.,

öre/över-

tidstim.

övertidsers.

utslagen på

all arbetad

tid

b x c

luö

ersättning

a

b

C

d

e

1950/51.......

..... 192,24

1,7

71,9

1,22

8,07

1951/52.......

..... 234,35

1,8

90,0

1,62

15,00

1952/53.......

..... 251,32

1,9

97,1

1,84

16,08

1953/54.......

..... 260,11

1,9

112,4

2,14

16,65

1954/55.......

..... 264,56

1,9

120,0

2,28

16,93

1955/56.......

..... 264,68

1,9

120,0

2,28

16,94

År

Sön- och

helgdags- tillägg för

djurskötare

Summa

kalkylerad

timlön inkl.

tillägg

a + d + e+f

Tillägg för

sjuk- och

olycksfalls- försäkring

Summa

Index

f

g

h

i

k

1950/51.......

...... 1,06

202,59

2,77

205,36

100,0

1951/52.......

...... 1,05

252,02

3,44

255,46

124,4

1952/53.......

...... 1,04

270,28

3,69

273,97

133,4

1953/54.......

...... 1,45

280,35

3,83

284,18

138,4

1954/55.......

...... 1,64

285,41

5,07

290,48

141,4

1955/56.......

...... 1,63

285,53

5,65

291,18

141,8

Kapitalkostnader

Grnndförbättringar, avskrivning och underhåll

Täckdikning skostnader. Kostnaderna för täckdikning har alltsedan vårkalkylen

1947 redovisats enligt de grunder, som angivits av de sakkunniga

i »Betänkande angående arbets- och kapitalkostnaderna i jordbrukskalkylen».

Vid upprättandet av årets vårkalkyl har en del nytt statistiskt material

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180 101*

stått till förfogande, bl. a. uppgifter om areal täckdikad åker enligt 1951 års

jordbruksräkning.

Areal täckdikad åker enligt jordbruksräkningarna i tusental hektar

1951

1944

1937

1932

1927

Täckdikad med tegelrör.........

824,8

773,1

789,3

627,8

597,7

» » sten............1

» » annat material... J

165,3

200,8

145,2

131,8

124,6

120,8

160,7

152,6

Summa

990,1

973,9

1 066,3

873,2

911,0

Enligt de grunder, som angivits i nyssnämnda betänkande, kostnadsberäknas

inte stendikena, enär dessa anses helt utförda av jordbrukets ordinarie

arbetskraft. Vid de senare jordbruksräkningarna har den med annat material

än tegelrör täckdikade arealen ej fördelats på täckdikad med trärör

respektive sten. I nämnda betänkande sker fördelningen med lika delar på

areal täckdikad med trärör respektive sten. Då något nytt material, som

skulle motivera en annan fördelning, inte framkommit, har förfarits på

samma sätt i dessa beräkningar.

Man erhåller då följande fördelning:

Med tegelrör täckdikad areal.................. 824 800 hektar

» trä » » 82 650 »

» sten » » 82 650 »

Summa 990100 »

Varaktighetstid. I betänkandet angående arbets- och kapitalkostnaderna

i jordbrukskalkyien räknar man med en varaktighetstid av 60 år för dränering

med tegelrör och 50 år med trärör. Takten i minskningen av den areal,

som är dränerad med sten eller trärör, visar, att varaktighetstiden för trärörs-

och stendiken torde vara omkring 40 år. Med hänsyn härtill har vid

beräkningen av det årliga förnyelsebehovet räknats med en varaktighetstid

av 40 år för trärörsdiken.

Beräkning av årligt förnyelsebehov

Tegelrör Trärör

Täckdikad areal enligt 1951 års jordbruksräkning, hektar 824 800 82 650

Beräknad varaktighetstid, år......................... 60 40

Årligt förnyelsebehov, hektar......................... 13 747 2 066

Förhållandet mellan specialarbetskraft och jordbrukets ordinarie arbetskraft.

De sakkunniga har i tidigare nämnda betänkande uppskattat den omfattning,

i vilken jordbrukets ordinarie arbetskraft användes, till 33 procent

av hela arbetsåtgången vid täckdikning.

Grävningsarbetet utföres numera i allt större utsträckning med täckdikningsmaskiner.

Eu undersökning över den areal, som täckdikades 1952 visar,

att 47 procent av täckdikena handgrävdes, 34 procent grävdes med dikesplog

samt 19 procent grävdes med täckdikningsinaskin. Sedan dess har

maskindikningen ytterligare starkt ökat. Med hänsyn till denna utveckling,

som förefaller alt fortsätta, samt till att jordbrukets ordinarie arbetsstyrka

numera har minskat, så alt den i regel inte hinner med mer än det löpande

arbetet, bör det vara motiverat att minska den andel av täckdikningsarbetet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

102*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

som påföres jordbrukets ordinarie arbetskraft, med 1,5 procentenheter per

år från basåret 1950/51.

Beräkning av kostnaden för täckdikning. Enligt en sammanställning av

uppgifter från 24 lantbruksnämnder var 1952 kostnaden i genomsnitt för

hela landet för arbete 660 kr per hektar och för material 468 kr per hektar.

Omräknas dessa kostnader till 1950/51 års prisnivå, erhålles för arbete 493

kr per hektar och för material 369 kr per heklar. Dessa beräknade kostnader

för arbete och material i 1950/51 års prisnivå ha därefter framräknats

till olika produktionsår med index för löneutvecklingen för lantarbetare

respektive prisutvecklingen på tegelrör.

Löne- och prisutvecklingen sedan vårkalkylen 195A. Avtalslönen har bibehållits

oförändrad från 1954, då något nytt avtal ännu inte är slutet. Prisstoppet

på tegelrör hävdes den 10 maj 1954. Priserna höll sig dock i stort

oförändrade till omkring den 1 oktober 1954, då priset på 2" rör steg med

ca 10 kr per 1 000 st eller 8 procent.

Statsbidrag till täckdikning. Tidigare har de statliga bidragen till torrläggning

inte fördelats fullständigt på täckdikning och annan torrläggning, utan

en ungefärlig uppdelning har måst göras. Numera redovisas emellertid statliga

bidrag till täckdikningen separat. Som framgår av tabell 10 har de belopp,

som utgår i statsbidrag till täckdikning ökat, vilket beror på stegrad

täckdikningsverksamhet under senare år. För produktionsåren 1954/55 och

1955/56 har upptagits ett lika stort bidragsbelopp som för 1954.

Kostnader för underhåll av större, öppna diken. Längden av underhållskrävande,

öppna avloppsdiken har liksom i de närmast föregående kalkylerna

hållits oförändrad. Kostnaderna är oförändrade sedan vårkalkylen

1954, emedan någon förändring av lönerna icke är känd.

Sammandrag över jordbrukets kostnader för grundförbättringar redovisas

i tabell 10, där även avdrag gjorts för de statliga bidragen.

Tabell 10. Jordbrukets kostnader för grundförbättringar. Värdetal i milj. kr

År

Täck-

diknings-

kostnader

Kostnader för

underhåll av

större öppna

diken

Avgår

statsbidrag

Nettosumma

= jord- brukets

kostnader

Index

1950/51 ....................

10,59

8,46

0,58

18,47

100,0

1951/52 ....................

13,34

10,54

1,02

22,86

123,8

1952/53 ....................

14,06

11,33

0,90

24,49

132,6

1953/54 ....................

14,37

11,69

1,27

24,79

134,2

1954/55 ...................

15,18

11,90

1,33

25,75

139,4

1955/56 ....................

15,35

11,90

1,33

25,92

140,3

Ekonomibyggnader, avskrivning och underhåll

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader har beräknats

enligt samma metodik som tidigare. Beräkningen består av en framskrivning

av en för 1946 fastslagen kostnadssumma med hjälp av en riksindex

för ekonomibyggnadskostnader utarbetad inom Statens forskningsanstalt

för lantmannabyggnader (SFL). Från 1953 till 1954 har denna index

stigit med 4 enheter från 306 till 310 (1935/37 = 100). Indexen i fråga framskrives

i sin tur enligt utvecklingen av Lantbruksförbundets månadsindex

för byggnadskostnader. Denna senare index, som i sig innefattar utveck
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

103*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

lingen av både arbetslöner och materialpriser, har sedan vårkalkylen 1954

påverkats av såväl höjda arbetslöner till byggnadsarbetare som ändrade priser

på en del byggnadsmaterial. .

Fr. o. m. den 1 januari 1954 höjdes lönerna till lantarbetare, som delvis

utför byggnadsarbete. Denna höjning beaktades i vårkalkylen 1954. I fråga

om de egentliga byggnadsarbetarna avtalades ingen egentlig löneändring

under 1954, men den genomsnittliga timlönen höjdes genom att den lägsta

dyrortsgruppen slopades och arbetare, som tidigare avlönats enligt avtalet

för denna grupp, fr. o. m. den 1 april 1954 uppflyttades till grupp II. Eftersom

löneutvecklingen för egentliga byggnadsarbetare i kalkylen tidigare beräknats

enligt avtalen för grupperna I och II, tillämpas fr. o. m. 1954 endast

avtalet för den förutvarande grupp II. — Fr. o. m. den 1 april 1955 hojes

timförtjänsten för tidavlönade byggnadsarbetare med 31 öre genom att den

s. k. ackordskompensationen höjes från 39 till 70 öre per timme.

Delindex för arbetslön för 1953 med 1946 som bas beräknas nu till 194,6

och stiger sedan för 1954 och 1955 till 201,3 respektive 209,2. Motsvarande

indextal för material beräknas för 1953 till 200,2 och för 1954 och 1955 till

196,3 respektive 195,7. Materialpriserna har under 1954 nästan genomgående

sänkts något. Träpriset sänktes i februari 1954 men har sedan varit helt

oförändrat. Utvecklingen av arbetslöner respektive materialpriser verkar således

i olika riktningar men ger efter sammanvägning en svagt stigande

index. ,

Fr. o. m. höstkalkylen 1951 har de sakkunniga av skal, som narmare redovisas

i Kungl. Maj :ts prop. 1952:176, lämnat utvecklingen av priserna

på trävaror obeaktad för tiden fr. o. m. januari 1950. Prisutvecklingen för

byggnadsmaterial har i stället i beräkningen från nämnda tidpunkt helt fått

följa utvecklingen för annat material än trävaror.

I följande översikt visas Lantbruksförbundets (SL:s) prisindex med 1946

som bas, dels för trävaror, dels för allt byggnadsmaterial såväl med som

utan inverkan av prisutvecklingen på trävaror.

SL:s prisindex för byggnadsmaterial

År

Trävaror

Allt byggnadsmaterial

med inverkan på

med samma prisutveck-

prisutvecklingen

ling för trävaror som

för trävaror

för övrigt material fr.

o. m. den 1 januari 1950

I

II

1946 .......

...... 100,0

100,0

100,0

1949 .......

...... 128,9

117,2

117,2

1950 .......

...... 159,8

134,2

118,8

1951.......

...... 277,8

207,6

146,0

1952 .......

...... 269,6

208,3

158,1

1953 .......

...... 261,4

200,2

148,8

1954 .......

...... 256,3

196,3

145,8

1955 .......

...... 256,3

195,7

145,1

1956 .......

...... 256,3

195,7

145,1

Den gängse framskrivningen av SFL:s index enligt utvecklingen av Lantbruksförbundets

månadsindex för byggnadskostnader har utförts enligt de

båda alternativen i fråga om prisutvecklingen för byggnadsmaterial.

opaginerad Kontrollera mot PDF

104* Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Framskrivning av SFL:s index med SL:s index

År

SFL:s index

SL:s index

SFL:s index framskri-

1935/37=100

1954 = 100

1949 =. 100

ven med

SL:s index

I

II

I

II

1949 ........

...... 204,7

100,0

204,7

1950 ........

...... 218,9

101,5

207,8

1951........

...... 316,8

124,3

254,4

1952 ........

..... 319,8

142,1

290,9

1953 ........

..... 305,9

138,7

283,9

1954 ........

..... 310,0

100,0

139,3

310,0

285,1

1955 ........

101,4

141,4

314,3

289,4

1956 ........

101,9

142,3

315,9

291,3

Framskrivning av kostnaderna. Med tillämpande av de båda alternativen

har på vanligt sätt verkställts framskrivning av den kostnadssumma, som

genom inventering och särskilda beräkningar fastställts för 1946.

Tabell 11. Framskrivning av 1946 års kostnadssumma med SFL:s index

År

SFL:s index

1946 = 100

Kalenderår

milj. kr

Produktionsår

milj. kr

Index

1950/51 = 100

I

II

I

II

I

II

I

II

1946 ................

1949 (1948/49) ........

1950 (1949/50) ........

1951 (1950 51) ........

1952 (1951/52) ........

1953 (1952/53) ........

1954 (1953/54) ........

1955 (1954/55) ........

1956 (1955/56) ........

100,0

112.7

120,5

174.4

176.1

168.4

170.7

173.1

174,0

100,0

112,7

114,4

140.1

160.2

156.3

157,0

159.4

160.4

123,5

139,2

148.8

215.4

217.5

208,0

210.8

213.8

214.9

123,5

139.2

141.3

173.0

197.8

193.0

193.9

196.9

198.1

139,3

145,6

193.2

216,8

211.2

209,9

212.8

214,5

140,6

162.4

189.5

194.6

193.6

195,9

197.7

100,0

112,2

109,3

108,6

110,1

111,0

100,0

116.7

119.8

11^,2

120,6

121,7

Kostnaderna enligt alternativ II understiger motsvarande kostnader enligt

alternativ I med för 1954/55 16,9 milj. kr och för 1955/56 16,8 milj. kr.

I samband med vårkalkylen 1954 övervägde kalkylssakkunniga att eventuellt

återgå till beräkningsalternativ I, vilket tillämpades t. o. m. vårkalkylen

1951 och som innebär fullt hänsynstagande till prisutvecklingen för trävaror.

Det anfördes då bl. a., att priserna på trävaror hade stabiliserats, vilket

framgick av att prisindex för dessa under en tid varit oförändrad. Trots

att utvecklingen på byggnadsområdet alltså kunde motivera en återgång till

den beräkningsmetodik, som tillämpades före 1951, ansåg de sakkunniga

ej, att en sådan borde företagas i vårkalkylen 1954. Detta sammanhängde

med önskvärdheten att inom kort med ledning av nytt material kunna ompröva

grunderna för beräkningen av byggnadskostnaderna i jordbrukskalkylen

och söka erhålla en kostnadssumma för ett senare år än 1946, vilket

års byggnadskostnader hittills bildat grundvalen för en indexmässig framskrivning.

Det var redan vid anförda kalkyltillfälle också bekant, att nämnden

för den jordbruksekonomiska undersökningen ämnade begära en ny utredning

angående byggnadskostnadernas storlek i jordbruket. Denna undersökning

har igångsatts och inventeringsarbetena torde i stort sett vara avslutade.

På grund härav har kalkylsakkunniga ej funnit anledning att nu

opaginerad Kontrollera mot PDF

105*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

frångå sitt ställningstagande i samband med vårkalkylen 1954 utan ansett

att omläggning av byggnadskostnadsberäkningen bör företagas, så snart som

resultaten från den pågående undersökningen kan tillämpas.

Maskiner och redskap, avskrivning och underhåll

Beräkningarna av kostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner

och redskap har fr. o. m. vårkalkylen 1948 utförts enligt de principer, som

utarbetats av de sakkunniga för utredning rörande frågan om rationaliseringens

inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m. Detta innebar, a

avskrivningskostnaderna beräknas med utgångspunkt från kända årliga inköpskostnader

enligt en 15-årig avskrivningsplan samt med tillämpning av

återanskaffningsvärdeprincipen. Vad underhållskostnaderna betraffar mnebär

metoden kostnadsberäkning genom framskrivning av senaste kända kostnadssumma

enligt statistiska centralbyråns deklarationsundersokmng.

Avskrivningskostnader. Vid upprättandet av vårkalkylen 1954 tillämpades

för avskrivningsberäkningen resultaten av undersökningar över jordbrukets

inköp av traktorer 1953 samt övriga maskiner och redskap 1952. Det

hade vid nämnda tidpunkt sålunda endast i fråga om traktorerna vant möjligt

att avsluta undersökningarna om inköpen under 1953. Beträffande jordbrukets

anskaffning av andra maskiner och redskap än traktorer under 1953

har emellertid undersökningen sedermera slutförts.1

Till de nu utförda beräkningarna över avskrivningssummornas storlek

har företagits preliminär undersökning om jordbrukets inköp av traktorer

under 1954. Denna har utförts enligt samma princip som under de narmast

föregående åren. Uppgifter har alltså inhämtats från kända tillverkare och

importörer om värdet av försäljningen 1954 beräknat i bruttopris. Den namnda

preliminära undersökningen tyder på, att försäljningen under 1954 uppgått

till lägst 14 000 traktorer samt att traktorernas genomsnittliga storlek

och standard varit ungefär densamma som under 1953. .

I fråga om övriga i avskrivningsberäkningen medtagna grupper av maskiner

och redskap har undersökningen angående inköpen till jordbruket under

1954 ännu icke fortskridit så långt, att någon ledning härur har kunnat

erhållas. Kalkylsakkunniga har därför räknat med oforandrad mkopsvolym

jämfört med 1953 i fråga om andra maskiner och redskap an traktorer.

Tillämpandet av siffrorna över maskininköpen 1953 medför dock för samtliga

år andra värden än de, som förekommer i vårkalkylen 1954, vilket står

i samband med, att man numera varje år utför ef ter justeringar pa grund

av försäljning från nya tillverkare och importörer. En närmare redogörelse

härom finnes intagen i Kungl. Maj :ts prop. 1953: 224, s. 89 . .

Beträffande de utförda undersökningarna om maskimnkopen skall i aet

följande lämnas vissa uppgifter.

Traktorer. Undersökningen angående inköpen av traktorer 1954 har liksom

föregående års undersökning omfattat traktorförsäljningen till a ena

sidan jordbrukare samt å andra sidan yrkesmässiga frukt- och tradgårdsodlingar,

armén, industrier, väg- och gatuförvaltmngar, rena skogsbru v

m Jordbrukets inköp av traktorer bar enligt de hittills tillgängliga uppgifterna

under 1954 varit av ungefär samma omfattning som under 1953. 1

följande tablå redovisas jordbrukarnas inköp av traktorer under de åtta

senaste åren (exklusive trädgårdstraktorer).

1 lin 1''ullsländi;< redogörelse finns

>I,;ml.mannen» nr P’M: -8.

opaginerad Kontrollera mot PDF

106*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

1947 .................... 7 332

1948 .................... 11 309

1949 .................... 11 173

1950 .................... 12 490

1951 .................... 13 858

1952 .................... 14 788

1953 .................... 14 401

1954 ....................(14 000)

Jordbrukarnas inköpskostnader för traktorer utgjorde 1953 164,2 milj. kr

(exklusive dragbilar). För de 14 000 traktorer som preliminärt beräknas vara

inköpta till jordbruket under 1954 har räknats med samma storlek och

standard som för de traktorer, vilka levererades till jordbruket 1953.

T. o. m. 1952 har i inköpssummorna för traktorer inräknats värdet av

ett antal småtraktorer försålda till det egentliga jordbruket. För att antyda

beloppens storlek kan nämnas, att inköpssumman för småtraktorer 1952

uppgick till endast 96 000 kr. Fr. o. m. 1953 ingår småtraktorerna i gruppen

andra maskiner och redskap. Någon anskaffning av dragbilar har ej räknats

med under senare år. Traktorinventeringen i oktober 1954 visar, att

antalet dragbilar minskat starkt, och det är sannolikt, att nyanskaffningen

numera är ytterst obetydlig. Inköpskostnaderna för jeepar ingår bland kostnaderna

för andra maskiner och redskap.

Som förut anförts är den nämnda inköpssumman för traktorer 1954 ännu

preliminär. Dessutom har för prognosberäkningen som vanligt måst göras

en uppskattning av traktorinköpen under ett år, i detta fall kalenderåret

1955. Det har räknats med att antalet nyinköpta traktorer under detta år

skall uppgå till 14 000, d. v. s. samma antal som preliminärt räknats med

för 1954.

I de två senaste vårkalkylerna har de kalkylsakkunniga berört de förändringar

i priserna och försälj ningsmöjligheterna, som torde ha inträtt på

grund av den allt rikligare tillgången på traktorer i marknaden. Förändringen

har beaktats genom ett generellt avdrag med 5 procent på de priser,

efter vilka återanskaffningsvärdena beräknas vid avskrivningen.

Under slutet av 1953 och början av 1954 medförde de ändrade marknadsförhållandena

en relativt stark nedpressning av bruttopriserna för vissa

traktorfabrikat, men enligt tillgängliga uppgifter torde likväl förekomma

en del rabatter, som under tidigare år med knapphet på traktorer ej förekommit.

Dylika rabatter anses ha lämnats fr. o. m. slutet av 1952 och början

av 1953. Dessutom torde vid byten förekomma viss dold rabattering. Efter

överläggningar med statens priskontrollnämnd räknade kalkylsakkunniga

i vårkalkylen 1953 med en genomsnittlig rabatt av 5 procent på bruttopriserna

för traktorer fr. o. m. början av produktionsåret 1952/53. Detta beaktades

i den nämnda kalkylen vid beräkningen av avskrivningskostnader

för traktorer. I vårkalkylen 1954 räknades med samma rabatt. I samband

med upprättandet av föreliggande kalkyl har läget på maskinmarknaden

ånyo undersökts. Vad som därvid framkommit har ej gett anledning att

ändra det i förra årets vårkalkyl införda avdraget med 5 procent på bruttopriserna

för traktorer.

I tablån över jordbrukets inköp av maskiner och redskap redovisas inköpssummorna

även för traktorer sådana dessa framkommit vid företagens

beräkningar med utgångspunkt från bruttopriserna.

Övriga maskiner och redskap. Som förut omnämnts har undersökningen

av inköpens storlek 1954 icke fortskridit så långt, att resultaten kunnat ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

107*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

nyttjas. Däremot har nu i beräkningen kunnat tillämpas de slutgiltiga siffror

från motsvarande undersökning våren 1954, som icke var kanda då vårkalkylen

1954 upprättades. . . ., .... , i,,.;,,

För 1954 och 1955 har analogt med principerna vid tidigare kalkyltil - fällen räknats med inköp av andra maskiner och redskap an traktorer till

samma volym, som nu tillämpats för 1953.

I samband med vårkalkylen 1954 inhämtades vissa uppgifter angående

eventuella rabatter på priserna för övriga maskiner och redskap. Det tramkom

därvid, att rabattering visserligen kan förekomma men att denna ar

av liten omfattning och därtill endast gäller vissa maskingrupper. Då det

dessutom icke var möjligt att erhålla något mått på förekommande rabattering,

ansåg sig kalkylsakkunniga i fråga om dessa maskiner ej bora rakna

med rabatter. Något nytt material har nu ej förelegat och beräkningen för

andra maskiner och redskap än traktorer har följaktligen gjorts med utgångspunkt

från bruttopriserna.

I följande tablå anges de i det föregående diskuterade resultaten av olika

undersökningar av jordbrukets inköpskostnader för traktorer och andra

maskiner och redskap. Liksom tidigare saknas uppgifter i fråga om jordbrukets

inköp av vagnar, kälkar och seldon, pumpar och hydroforer, elektriska

motorer, äggkläckningsmaskiner och andra utrustningsdetaljer till

hönshus m m. Dessa inventarier har hittills icke kunnat redovisas i enkätundersökningarna

och ligger för samtliga år utanför avskrivmngsberakningarna.

Jordbrukets inköp av maskiner och redskap m. m., redovisade

i enkätundersökningarna, milj. kr

År

1938 .............

Traktorer

exklusive

dragbilar

..... 21,0

Maskiner och

redskap exklusive

traktorer

42,0

Summa

63,0

Index

1938 = 100

100,0

1946 ...........

..... 29,8

95,2

125,0

198,4

1947 ............

..... 54,0

105,3

159,3

252,9

1948 ...........

..... 90,2

125,7

215,9

342,8

1949 ........

..... 102,1

130,2

232,3

368,8

1950 .........

..... 1120,9

141,2

262,1

416,0

1951 .............

..... 141,7

165,1

306,8

487,0

1952 .............

..... 164,8

161,8

326,6

518,5

1953 ..........

..... 164,2

166,0

330,2

524,2

1 Exklusive dragbilar,

som betingat 5,75 milj.

kr.

I följande tablå anges inköpssummorna under de fem senaste åren reducerade

till 1938 års prisläge i jämförelse med de redovisade mkopssummorna

för 1938 (värden i milj. kr).

År

Traktorer

Övriga maskiner

och redskap

Summa

Index

1938 ....

.......... 21,0

42,0

63,0

100,0

1950

........... 72,5

97,4

169,9

269,7

1951 .........

........... 76,9

99,8

176,7

280,6

1952

.......... 87,0

85,7

172,7

274,2

1953 ........

........... 87,3

87,1

174,4

276,9

19541..........

........... 84,8

87,2

172,0

273,0

1 Uppskattning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

108*

Kungl. Maj.ts proposition nr i80

Inköpssummorna omräknade till 1938 års prisläge visar en avsevärd

uppgång under 1953 för såväl traktorer som övriga maskiner och redskap.

På grundval av hittills tillgängliga uppgifter om maskininköpens storlek

samt med hänsyn till omnämnda uppskattningar av inköpen under 1954

och 1955, har avskrivningsberäkningen justerats och framförts t. o. nu

1955/56. Avskrivningskostnaderna redovisas i följande tablå.

Beräknade avskrivningskostnader för i enkätundersökningarna redovisade

maskiner och redskap, milj. kr

År Avskrivningskostnader beräknade på åter- Relativa tal

anskaffningsvärde för 1950/51 = 100

traktorer

Övriga redo-

samtliga redo-

visade ma-

visade maskiner

skiner och red-

och redskap

skap m. m.

m. m.

A

B

c

A

B

c

1950/51 .....

40,0

95,7

135,7

100,0

100,0

100,0

1951/52 .....

50,2

116,3

166,5

125,5

121,5

122,7

1952/53 .....

56,4

126,9

183,3

141,0

132,6

135,1

1953/54 .....

61,6

132,3

193,9

154,0

138,2

142,9

1954/55 .....

66,7

136,0

202,7

166,8

142,1

149,4

1955/56 .....

74,9

142,4

217,3

187,3

148,8

160,1

För produktionsåret 1954/55 uppgår de nu beräknade avskrivningskostnaderna

till 202,7 milj. kr mot 202,0 milj. kr enligt vårkalkylen 1954. För

produktionsåret 1955/56 beräknas avskrivningskostnaderna till 217,3 milj.

kr.

Som inledningsvis anförts, beräknas avskrivningskostnaderna för maskiner

och redskap enligt återanskaffningsvärdeprincipen. För traktorerna

tillämpas härvid en särskild prisindex beräknad på rörliga vägningstal. För

övriga maskiner och redskap tillämpas en index, erhållen genom sammanvägning

av följande gruppindex med rörliga vägningstal.

Prisindex för olika grupper av lantbruksmaskiner och redskap, 1938 = 100

Traktorer...................

Plogar......................

Harvar.....................

Såningsmaskiner.............

Skörde- och slåttermaskiner ..

Hästräfsor..................

Gödselspridare...............

Tröskverk...................

Halm- och höpressar.........

Harpor.....................

Potatisrivningsmaskiner.......

Fläktar .....................

Mjölkningsmaskiner..........

Handredskap................

Förbränningsmotorer.........

Mj ölktransportflaskor.........

Vägd index exklusive traktorer

1950

1953

1954

1955

174,6

188,2

177,0

175,5

167,7

207,7

201,2

200,1

155,3

202,9

199,5

199,5

143,9

208,7

208,7

208,7

139,9

189,5

189,5

189,5

144,5

185,8

185,9

185,9

148,6

207,8

204,9

204,9

130,6

170,7

171,8

171,9

174,0

234,4

234,4

234,4

151,0

199,3

199,3

199,3

185,5

239,5

219,1

219,1

142,9

174,7

174,1

165,6

123,1

156,5

156,5

162,6

187,5

269,7

268,4

268,4

110,3

(140,7)

(140,7)

(140,7)

165,5

214,9

209,9

205,0

145,0

190,5

188,9

189,1

opaginerad Kontrollera mot PDF

109*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Underhållskostnader. Kostnaderna för underhåll av maskiner och redskap

beräknas genom framskrivning med utgång från storleken av dessa

kostnader för hela jordbruket enligt deklarationsundersökningen samt med

beräknat tillägg för kostnaderna vid jordbruk med mindre än 2 hektar

åkerjord. Vid beräkningen av detta tillägg har liksom tidigare räknats med

samma kostnad per hektar för de minsta brukningsdelarna som vid gårdar

inom storleksgruppen 2—5 hektar.

Vid upprättandet av vårkalkylen 1954 fanns uppgifter enligt deklarationsundersökningen

t. o. m. 1952. Uppgifterna för nämnda år var emellertid

preliminära. I samband med nu utförd beräkning har funnits tillgängliga

dels definitiva siffror enligt bearbetningen av deklarationsmaterial för

1952, dels preliminära siffror för 1953. De kostnadssummor som nu av statistiska

centralbyrån beräknats för 1952 och 1953 med utgång från deklarationsundersökningen

är baserade på arealer enligt 1951 års jordbruksräkning.

Vidare har de i förra vårkalkylen tillämpade siffrorna för 1950 och

1951 omräknats med hänsyn till 195i års arealer.

Framskrivning av kostnadssummorna enligt deklarationsundersökningen

för de aktuella kalkylåren har sedan höstkalkylen 1951 gjorts med hänsyn

till verkstadstaxornas utveckling enligt de av priskontrollnämnden medgivna

ändringarna samt liksom tidigare även med hänsyn till utvecklingen

av priserna på reservdelar.

Kontrollen över verkstädernas taxor upphörde fr. o. in. den 1 juli 1953.

trollnämnden har efter undersökningar beräknat den genomsnittliga höjningar

av taxorna, medan i andra fall taxorna förblev oförändrade. Priskontrollnämnden

har efter undersökningar beräknat den genomsnittliga höjningen

av verkstadstaxorna fr. o. m. angivna tidpunkt till 3 procent. På

grund av bl. a. höjning av verkstadsarbetarnas löner fr. o. m. början av

1954 inträffade under nämnda år ytterligare höjningar, som av priskontrollnämnden

efter undersökningar uppskattats till ca 7 procent.

De båda här nämnda höjningarna av verkstadstaxorna har beaktats i beräkningarna.

Fr. o. m. januari 1955 stiger, verkstadsarbetarnas löner enligt

nytt avtal med ca 3 procent. Då det icke varit möjligt att angiva, huruvida

höjningen kan komma att medföra ökade reparationskostnader eller om

lönehöjningen motväges av rationalisering i verkstäderna, har lönehöjningen

ej beaktats i kalkylen.

Inverkan av prisutvecklingen för reservdelar beaktas fr. o. m. vårkalkylen

1954 med utgångspunkt från en inom Jordbrukets utredningsinstitut utförd

ny indexberäkning för reservdelspriser.1 Denna är baserad på ett avsevärt

större sortiment av reservdelar än tidigare index. Utvecklingen enligt

den nya indexen överensstämmer emellertid relativt väl med tidigare tilllämpade

indextal. Prisindex för reservdelar ligger i januari 1955 2,5 indexenheter

lägre än genomsnittet för 1954.

Vid framskrivning tages även hänsyn till den årliga förändring av underhållskostnaderna,

som inträffar på grund av ökningen i maskinbeståndet.

I förra vårkalkylen räknades med en årlig volymmässigt betingad kostnadsstegring

av 2,2 procent. Då kostnadssiffrorna enligt deklarationsundersökningen

för 1953 nu beaktats, har erhållits procenttalet 3,7 för den volymmässigt

betingade kostnadsstegringen per år.

Framskrivningen av kostnadssumman för 1953 med beaktande av den

förutsatta volymmässigt betingade årliga ökningen samt indextalen för

reservdelspriser och verkstadstaxor redovisas i följande översikt, där kost
1

Sven Holmström och G. Knutsson: Prisindex för traktorer och reservdelar till lantbruksmaskiner.

Meddelande nr 1953: 9 Irfln Jordbrukets utredningsinstitut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

nadssummorna för kalenderår även omräknats till produktionsår (värdetal;

i milj. kr).

Underhållskostnader

enligt deklarationsundersökningen
1950

125,8

1951 (1950/51) 142,5

1952 (1951/52) 163,1

1953 (1952/53) 187,6

1954 (1953/54) —

1955 (1954/55) —

1956 (1955/56) —

Kostnadssum-

Index för

mor efter upp-

verkstads-

räkning med

taxor och

3,7 % per år på

reservdels-

1953 års

priser,

summa

1953 = 100

(volymökning)

—

—

100,0

194,5

105,9

201,7

105,2

209,2

105,3

Kostnadssum-

Om-

Index

morna fr. o. m.

räknat

1950/51

1954 fram-

till

= 1U0

räknade med

pro-

prisindex

duk-

tions-

år

—

—

—

—

136,9

100,0

—

156,2

114,1

173,7

179,4

131,0

206,0

199,9

146,0

212,2

210,1

153,5

220,3

217,6

158,9

På grund av nu kända fakta angående kostnadsutvecklingen har underhållskostnaderna

för produktionsåret 1954/55 beräknats 29,6 milj. kr högre

ån i förra årets vårkalkyl. Kostnaderna för prognosåret 1955/56 har beräknats

till 217,6 milj. kr, vilket är 7,5 milj. kr mera än den nu beräknade

kostnaden för 1954/55.

Sammandrag. Totalkostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner

och redskap redovisas i tabell 12.

Tabell 12. Sammandrag av avskrivnings- och underhållskostnader för

maskiner och redskap, milj. kr

Å r

Avskriv-

ningskost-

nader

Underhålls-

kostnader

Summa

Index

1950/51

= 100

1950/51 ..................

135,7

136,9

272,6

100,0

1951/52 ..................

166,5

156,2

322,7

118,4

1952/53 ..................

183,3

179,4

362,7

133,1

1953/54 ..................

193,9

199,9

393,8

144,5

1954/55 ..................

202,7

210,1

412,8

151,4

1955/56 ..................

217,3

217,6

434,9

159,5

De totala kostnaderna för maskiner och redskap uppgår enligt beräkningarna

till 412,8 milj. kr 1954/55 mot 382,5 milj. kr enligt vårkalkylen 1954.

För prognosåret 1955/56 har kostnaderna sammanlagt beräknats till 434,9

milj. kr, vilket är 22,1 milj. kr mera än den nu beräknade kostnaden för

1954/55.

Elektricitet

Åren 1950/51—1955/56. Beräkningen av jordbrukets kostnader för elektricitet

har under senare år utförts genom framskrivning av senaste kända

kostnadssumma enligt deklarationsundersökningen med hjälp av en faktor,

som representerat den genomsnittliga procentuella stegringen av dessa kostnader

under de tre senaste år, för vilka uppgifter funnits tillgängliga. I våikalkylen

1954 räknades med den stegring, som erhölls i medeltal för 1950—

1952. Den så erhållna kostnadssumman justerades med hänsyn till vissa

taxeförändringar m. in.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Vid deklarationsundersökningarna beräknas den kontanta utgiften för elström

per hektar vid jordbruk i olika storleksgrupper. Dessa utgifter per

hektar multipliceras sedan med den totala areal åker, som finnes inom respektive

storleksgrupp. Tidigare har man vid denna uppräkning använt sig av

arealsiffror från 1944 års jordbruksräkning. I årets vårkalkyl tillämpas

arealer enligt 1951 års jordbruksräkning för samtliga år fr. o. in. basåret.

I samband med nu upprättad kalkyl har definitiva uppgifter enligt deklarationsundersökningen

kunnat erhållas för 1952 samt preliminära uppgifter enligt

samma undersökning för 1953. Den definitiva uppgiften för 1952 avviker

obetydligt från den tidigare angivna preliminära. För 1953 visar deklaralionsundersökningen

en ökning av elektricitetskostnaderna med 9,2 milj. kr

jämfört med ett år tidigare. Denna ökning beror på dels en höjning av eltaxorna

fr. o. m. den 1 april 1953 med 12,5 procent, dels ökad förbrukning

av elström. Med hänsyn till avsevärda taxehöjningar under de tre senaste

kända åren har de sakkunniga nu liksom i de tre närmast föregående vårkalkylerna

icke ansett lämpligt att utan vidare verkställa framräkning av

elkostnaderna enligt deklarationsundersökningen med ett beräknat treårigt

medeltal för kostnadsutvecklingen. I stället har förfarits så, att den enligt

deklarationsundersökningen för åren 1951—1953 konstaterade kostnaden

först har reducerats för inverkan av elskatt och taxehöjningar. Därefter

har ett treårigt medeltal för den procentuella kostnadsstegringen beräknats,

vilket kan anses återge endast den kostnadshöjning, som står i samband

med ökad användning av elkraft. Framskrivning har därefter gjorts med utgångspunkt

från kostnadssumman under kalenderåret 1953 reducerad för

taxehöjningar med sammanlagt 13,77 milj. kr. Genom denna framskrivning

har erhållits kostnadssummor t. o. in. kalenderåret 1956, vilka inkluderar

de sannolika kostnadsförändringarna i 1950 års prisläge. Efter omräkning

av dessa kostnadssummor till produktionsår har slutligen tillägg gjorts för

prismässiga förändringar enligt följande.

1. Höjning av energiavgiften motsvarande 9 procents stegring av den totala

elkostnaden fr. o. in. den 1 april 1951,

2. höjning av grundavgiften motsvarande ytterligare 5 procents höjning av

den totala elkostnaden fr. o. in. den 1 juli samma år,

3. 10 procents elskatt under tiden 1 juli 1951—30 juni 1952,

4. ytterligare höjning av eltaxorna, som beräknas motsvara 12,5 procents

höjning av den totala elkostnaden fr. o. in. den 1 april 1953.

Verkningarna av elskatten samt de under 1951 genomförda taxehöjningar
na

har närmare behandlats i Kungl. Maj:ts prop. 1952:236, s. 90*. Den

Tabell 13. Jordbrukets kostnader för elektricitet inkl. elskatt och taxehöjningar

Prod.-år

Elkostnader

enl. dekl.- unders. i

1950 års

prisläge,

inilj. kr

Kostnadsökning

på grund av

Summa

elkost- nad,

milj. kr

Index,

1950/51

= 100

taxehöj- ningar,

milj. kr

elskatt,

milj. kr

1950/51 ............

41,09

45,68

51.63

56,71

61,93

67.63

1,95

0,79

43,83

100.0

1951/52 ............

6.85

4,38

56,91

129,8

1952/53 ............

10,83

_

62,46

142,5

1953/54 ............

16,66

_

73,37

167,4

1954/55 ............

18.19

_

80,12

182.8

1955/56 ............

19,86

—

87,49

199,6

opaginerad Kontrollera mot PDF

112*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

ovan nämnda taxehöjningen från 1 april 1953 kommenteras närmare i Kungl.

Maj:ts prop. 1953:224, s. 94*.

Statens vattenfallsverk har höjt råkraftavgifterna från den 1 januari 1955

med 8,5 procent. Denna höjning kommer att slå igenom successivt, allt

eftersom nya avtal om kraftleveranser slutes med distributionsföreningarna.

Då dessa avtal löper på 10 år, kommer höjningen inte att vara fullständigt

genomförd förrän efter denna tid. Med hänsyn till att effekten av denna

höjning på detalj taxorna kommer att vara mycket liten under 1955 och antagligen

också under 1956 har den inte beaktats i föreliggande beräkningar.

De totala elkostnaderna efter justering med hänsyn till taxehöjningar och

elskatt redovisas i tabell 13.

Räntekostnader

Åren 1950/51 och 1953/54—1955/56. Beräkningarna av jordbrukets räntekostnader

har verkställts enligt samma beräkningsmetod som i vårkalkyien

1953, vilket bl. a. innebär att Sveriges slakteriförbunds och Skandinaviska

kreatur sförsäkringsbolagets livdj ursstatistik har kommit till användning

vid värderingen av kreaturskapitalet. (Se Kungl. Maj :ts prop. 1953:224,

s. 94 ff.)

Resultaten av beräkningarna om jordbrukets räntekostnader redovisas i

tabell 14.

Tabell 14. Beräkning av jordbrukets räntekostnader. Lantbrnkskapitalet med fördelning på

fastighets- och driftskapital, milj. kr

1950/51

1953/54

1954/55

1955/56

Fastighetskapital....................

3168

4 441

4 441

4 441

Driftskapital

Kreaturskapital ..................

2 655

3161

3 013

2 951

Maskin- och redskapskapital.......

1024

1542

1674

1787

Förrådskapital....................

730

864

986

872

Fältinventariekapital..............

461

562

615

561

Därav:

Arbete..........................

241

295

289

279

Utsäde.........................

155

184

241

199

Handelsgödsel...................

65

83

85

83

Summa

4 870

6129

6 288

6171

Summa lantbrukskapital.............

8038

10 570

10 729

10612

Index ..............................

100,0

131,5

133,5

132,0

Vid beräkningen tillämpade ränte- satser

Hypoteksränta......................

3,22

3,30

3,31

3,31

Hypot eksränta plus 0,5 procentenheter

3,72

3,80

3,81

3,81

Ränta å växel- och borgenslån......

4,35

4,67

4,78

4,80

Medelränta

3,76

3,92

3,97

3,97

Räntekostnader

Milj. kr.............................

802,2

414,8

425,9

421,3

Index ..............................

100,0

137,1

140,9

139,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

113*

Kostnader för förnödenheter

Driv- och smörjmedel

Beräkningen av kostnaderna för driv- och smörjmedel har under de två

senaste åren grundats på de uppgifter om traktorinnehav och driv- och smörjmedelsförbrukning

under 1951, som erhölls i samband med arealinventeringen

1952. Innevarande års beräkningar har gjorts med utgångspunkt från

en ny undersökning över traktorinnehav den 1 oktober 1954 samt driv- och

smörj medelsförbrukningen under 1954. Denna undersökning utfördes i samband

med arealinventeringen hösten 1954.

I texten till föregående års vårkalkyl omnämndes, att de kalkylsakkunniga

hos Kungl. Maj:t hemställt om åtgärder för sådan uppläggning av det centrala

traktorregistret, att uppgifter härur kontinuerligt kunde erhållas om

antalet jordbrukstraktorer. På grund av vissa ofullständigheter hos detta

register har ifrågavarande omläggning ännu inte kunnat ske.

Antalet traktorer, dragbilar och jeepar i drift

Egentliga traktorer. Resultat från den årligen återkommande undersökningen

över jordbrukets traktoranskaffning under föregående år föreligger

ännu inte. Bedömningen av traktorbeståndets utveckling har för nu aktuella

beräkningsår enbart grundats på traktorräkningen den 1 oktober 1954. Enligt

denna fanns vid jordbruk över 2 hektar åker 107 458 egentliga traktorer.

För att beräkna antalet den 1 juli 1954 förutsättes en kontinuerlig ökning

av traktorantalet från föregående traktorräkning den 3 juni 1952. Under

denna förutsättning blir antalet traktorer den 1 juli 1954 104 150. Utöver

dessa traktorer, som är direkt knutna till gårdarna, finnes traktorer för

jordbruksdrift, som tillhör maskinstationer och andra maskinhållare. Detta

antal var 1950 drygt 1 000. För 1954 har liksom i tidigare kalkyler antalet

upptagits till 1 000. Hela antalet traktorer i jordbruket den 1 juli 1954 blir

då 105 150. I vårkalkylen 1954 uppskattades antalet samma datum till

98 750.

Avvikelsen ger en antydan om, att nyanskaffningstakten fortfarande är

hög. Därför har beräkningarna grundats på antagandet, att jordbruket under

1955 och 1956, liksom tidigare antagits för 1954, anskaffar 14 000 traktorer.

Anskaffningen av nya traktorer till jordbruket under olika kalender- och

produktionsår framgår av följande tablå.

Enligt undersökningen ..

Kalenderår

. 1950 12 490

Produktionsår

» »

. 1951

13 858

1950/51

13 402

» »

. 1952

14 788

1951/52

14 478

» »

. 1953

14 401

1952/53

14 530

Uppskattat antal.......

. 1954

14 000

1953/54

14 134

» » .......

. 1955

14 000

1954/55

14 000

» » .......

. 1956

14 000

1955/56

14 000

Antalet traktorer i drift vid

mitten

av olika

kalenderår

framgår

danslående uppställning. För tiden t. o. in. den 1 juli 1953 har ingen förändring

gjorts sedan föregående vårkalkyl. Siffrorna per den 1 juli 1954 grundar

sig på den tidigare omnämnda traktorräkningen den 1 oktober 1954.

För de följande åren har antagits i stort sett samma utökning av traktorbeståndet

som under de närmast föregående åren d. v. s. med 10 000 traktorer

per år.

8* lliluuuj till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. AV ISO

opaginerad Kontrollera mot PDF

114*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Tidpunkt

Antal i drift

ett år tidigare

1. 7. 1950 ....

1. 7. 1951 ....

... 57 225

1. 7. 1952 ....

... 67 000

1. 7. 1953 ....

... 77 750

1. 7. 1954 ....

1. 7. 1955 ....

.. . 105 150

1. 7. 1956 ....

... 115 150

Tillkommer

Avgår

Antal

inköp

skrotning

i drift

57 225

13 175

3 400

67 000

14 320

3 570

77 750

14 600

3 800

88 550

14 200

105 150

14 000

4 000

115 150

14 000

4 000

125 150

Dragbilar och jeepar. Vid traktorräkningen den 1 oktober 1954 efterfrågades

också antalet dragbilar och jeepar. Vid denna tidpunkt hade jordbrukarna

6 157 dragbilar och 712 jeepar. Dessutom fanns hos maskinstationerna

ca 25 dragbilar och jeepar.

I föregående års vårkalkyl beräknades jeeparnas antal till 810 st 1953/54.

1 dessa beräkningar antages antalet jeepar vara 700 under samtliga år.

Vad beträffar antalet dragbilar har man tidigare räknat med ett oförändrat

antal av 8 500. Nyssnämnda traktorräkning visar, att detta antal var

alltför högt. I nu utförda beräkningar har antalet fixerats till 6 200 med

samma fördelning på bensin- och fotogendrift som tidigare (2 840 respektive

3 360).

Tabell 15. Egentliga traktorer, dragbilar och jeepar i drift, fördelade med

hänsyn till drivmedelsslag

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Egentliga traktorer

Bensindrivna ......................

4 950

5 475

6 275

7 999

9 545

10 812

Brännoljedrivna med startbensin ....

2 775

2 800

2 850

2 897

2 950

2 994

D:o utan startbensin ................

8 500

10 500

13 200

17 932

22 039

25 405

Motorfotogendrivna ................

47 525

55 400

62 625

70 789

77 283

82 606

Summa

63 750

74175

84 950

99 617

111 817

121817

Ökning sedan föregående år

10 425

10 775

14 667

12 200

10 000

Dragbilar

Bensindrivna........................

3 900

3 490

3130

2 840

2 840

2 840

Motorfotogendrivna ................

4 600

4 310

3 870

3 360

3 360

3 360

Summa

8500

7800

7 000

6 200

6 200

6200

Jeepar, bensindrivna ................

570

670

740

700

700

700

Förbrukning av driv- och smörjmedel per fordon och år

Egentliga traktorer. Beräkningarna har baserats på uppgifter om drivoch

smörjmedelsförbrukningen under 1954 vid gårdar över 2 hektar enligt

undersökning i samband med 1954 års arealinventering. För de traktorer

(1 000 st), som tillagts det i undersökningen för 1954 uppgivna antalet och

som tillhör sådana maskinhållare, som ej är jordbrukare, har räknats med

samma förbrukning som för traktorer på jordbruk med mer än 100 hektar

enligt undersökningen.

Av ökningen i antalet traktorer mellan den 3 juni 1952 och den 1 oktober

1954 har 38 procent tillförts storleksgruppen 2—10 hektar, 40 procent storleksgruppen

10—20 hektar, 13 procent storleksgruppen 20—50 hektar och

opaginerad Kontrollera mot PDF

115*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

9 procent gårdar större än 50 hektar. Som framgår av dessa procenttal, kommer

större delen av de nyanskaffade traktorerna på relativt små brukningsenheter.

Med hänsyn härtill har för de traktorer, som tillkommit utöver det

antal, som genomsnittligt var i drift under 1954, räknats med de kvantiteter,

som förbrukats av traktorer vid brukningsenheter i storleksgruppen 10—20

hektar i enlighet med undersökningen den 1 oktober 1954.

I följande översikt redovisas i

kol. 1: tillämpad driv- och smörjmedelsförbrukning per traktor och år för

det antal traktorer, som genomsnittligt fanns i drift 1954 enligt traktorräkningen

den 1 oktober 1954 (traktorer vid maskinstationerna

ingår ej)

» 2: tillämpad driv- och smörjmedelsförbrukning per traktor och år för

det antal traktorer, som tillkommit utöver genomsnittsantalet i drift

1954

och i

kol. 3: tillämpad driv- och smörjmedelsförbrukning per traktor och år för

det antal traktorer, som finns vid maskinstationer in. m. (1 000 st).

I kolumnerna 4, 5 och 6 redovisas den erhållna genomsnittliga driv- och

smörj medelsförbrukningen per traktor och år för samtliga traktorer i drift

under 1954, 1955 och 1956.

Driv- och smörjmedelsförbrukningen, liter respektive kg, per traktor och dr

1954

1

2

3

1954

4

1955

5

1956

6

Drivmedel, liter

Bensindrivna.................

1 410

1 180

2 420

1 415

1 385

1 360

Brännoljedrivna..............

2 775

1 930

5 880

2 835

2 720

2 625

Fotogendrivna................

2 520

1 770

5 400

2 540

2 490

2 445

Startbensin för brännolje- och foto-

gendrivna, liter...............

250

220

380

250

250

245

Smörjmedel, kg

Bensindrivna.................

55

40

100

55

53

52

Brännoljedrivna..............

140

no

260

142

138

135

Fotogendrivna................

95

70

170

96

94

92

Dragbilar och jeepar. Förbrukningen av driv- och smörjmedel per fordon

och år anges oförändrad från föregående år.

Förbrukning per fordon och år av

drivmedel, startbensin, smörjmedel,

liter liter kg

Dragbilar

Bensindrivna............ 520 15

Fotogendrivna........... 850 135 25

Jeepar.................... 3 300 85

Förbrukning av driv- och smörjmedel till traktorer, dragbilar och jeepar

Motor- Motor- Bensin, Summa Smörjfotogen,

brännolja, m3 drivmedel, olja,

m3 m3 m3 ton

1950/51 ......... 163 108 37 716 23 167 223 991 8 281

1951/52 ......... 180 575 41 817 25 575 247 967 9 345

1952/53 ......... 192 836 46 004 28 055 266 895 10 225

1953/54 ......... 192 316 58 786 33 454 284 556 10 816

1954/55 ......... 196 520 68 841 37 606 302 967 11 491

1955/56 ......... 206 015 75 376 40 137 321 528 12 265

opaginerad Kontrollera mot PDF

116*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Driv- och smörjmedel till skördetröskor

Under senare år har antalet skördetröskor utökats mycket starkt. Inte

minst gäller detta antalet självgående skördetröskor. Med hänsyn till de

ökade mängder driv- och smörjmedel, som de självgående och de med hjälpmotor

utrustade skördetröskorna förbrukar, har det ansetts önskvärt att

beräkna kostnaden härför.

Antalet skördetröskor t. o. m. 1953 har beräknats med ledning av vid

Jordbrukets utredningsinstitut gjord sammanställning av uppgifter, som

lämnats av samtliga tillverkare och importörer. För närvarande uppgår antalet

skördetröskor i landet till ca 16 000, därav 900 självgående och 1 600

bogserade med hjälpmotor. I samband med arealinventeringen hösten 1954

infordrades uppgifter om dels antalet självgående och med hjälpmotor försedda

skördetröskor, dels vilka kvantiteter av driv- och smörjmedel, som förbrukades

till skördetröskor under skördesäsongen 1954. Då de olika drivmedlen

inte var fördelade på förbrukning till självgående respektive bogserade

skördetröskor, har som fördelningsnorm antagits, att en självgående

tröska i medeltal förbrukar ca tre gånger så mycket drivmedel som en med

hjälpmotor. På grundval av dessa uppgifter har medelförbrukningen per år

till olika typer av skördetröskor beräknats för 1954. Den totala förbrukningen

har beräknats genom att tillämpa denna medelförbrukning på antalet

tröskor under de år beräkningen gäller.

Förbrukning av driv- och smörjmedel till skördetröskor

Fotogen eller

Bensin,

Smörj-

annat drivm.,

m''

medel,

m3

ton

1950/51 ..........

....... 179

570

16

1951/52 ..........

....... 270

845

28

1952/53 ..........

....... 444

1 264

47

1953/54 ..........

....... 696

1 744

68

1954/55 ..........

....... 969

2 221

90

1955/56 ..........

....... 1 242

2 698

in

Prisutvecklingen på driv- och smörjmedel

Sedan vårkalkylen 1954 gjordes upp, har vissa prisförändringar ägt rum.

Bensinpriset sänktes den 22 mars med 2 öre per liter men höjdes den 1 juli

med 3 öre i samband med en skattehöjning på 4 öre. Den 10 januari 1955

höjdes priset med ytterligare 1 öre. Priset på motorbrännolja sjönk med 0,5

öre per liter den 12 april 1954 och 0,5 öre den 1 juli. Priset på motorfotogen

sänktes i mars med 0,5 öre men steg igen till det tidigare priset i april. Priset

på smörjolja har varit oförändrat.

Liksom i tidigare kalkyler har förutsatts, att förbrukningen av driv- och

smörjmedel är jämnt fördelad under produktionsåret. Under denna förutsättning

erhålles följande årsmedelpriser inklusive zontillägg, öre per liter

för drivmedel samt öre per kg för smörjolja. För drivmedlen förutsättes köp

i lånefat.

Motorfotogen Motorbrännolja Bensin Smörjolja

1950/51 ............ 25,68 23,85 62,33 186,63

1951/52 ............ 26,97 25,05 57,09 200,00

1952/53 ............ 26,91 25,64 56,61 195,07

1953/54 ............ 25,80 23,93 58,62 180,00

1954/55 ............ 25,75 23,25 60,39 180,00

1955/56 ............ 25,75 23,25 60,75 180,00

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

117*

Summa kostnad för driv- och smörjmedel till traktorer, dragbilar, jeepar

och skördetröskor, milj. kr

Motor-

fotogen

Motor-

bränn-

olja

Bensin

Summa

kostnad

för

drivmedel

Smörj-

medel

Summa

kostn.

för driv- och smörj- medel

1950/51 ...

41,93

9,00

14,80

65,73

15,48

81,21

1951/52 ...

48,77

10,48

15,08

74,33

18,75

93,08

1952/53 ...

52,01

11,80

16,60

80,41

20,04

100,45

1953/54 ...

49,80

14,07

20,63

84,50

19,59

104,09

1954/55 ...

50,75

16,01

24,05

90,81

20,85

111,66

1955/56 ...

53,37

17,52

26,02

96,91

22,28

119,19

Avdrag från drivmedelskostnaderna för restitution av bensinskatt

Ny beräkning av de belopp, som utgår i form av restituerad bensinskatt,

har gjorts fr. o. m. produktionsåret 1953/54.

Per bensindriven traktor och år har avdrag gjorts för restitution av 275

kr år 1953, 300 kr 1954 och 325 kr efter den 1 januari 1955. Efter omräkning

av restitutionsbeloppen till produktionsår blir den totala restitutionen

2,34 milj. kr för 1953/54, 2,99 för 1954/55 och 3,49 för 1955/56.

Beräkningarnas slutresultat

I tabell 16 lämnas ett sammandrag av kostnaderna för driv- och smörjmedel

under produktionsåren 1950/51—1955/56.

Tabell 16. Jordbrukets kostnader för driv- och smörjmedel i sammandrag, milj. kr

År

Beräknad

drivmedels-

kostnad

Avgår

restitu - tion

Netto- summa

för driv- medel

Smörj-

medel

Total-

summa

Index

1950/51

= 100

1950/51.............

65,73

0,91

64,82

15,48

80,30

100,0

1951/52 .............

74,33

—

74,33

18,75

93,08

115,9

1952/53.............

80,41

1,15

79,26

20,04

99.30

123,7

1953/54.............

84,50

2,34

82.16

19,59

101,75

126,7

1954/55.............

90,81

2,99

87,82

20,85

108,67

135,3

1955/56 .............

96,91

3,49

93,42

22,28

115,70

144,1

Handelsgödsel och kalk

Handelsgödsel. Åren 1950/51—1955/56. Den handelsgödsel, som förbrukas

under ett visst produktionsår, kommer i realiteten den i kalkylen för

nästa produktionsår ingående skörden till godo. De kostnader för handelsgödsel,

som skall belasta ett visst produktionsår, beräknas därför med utgångspunkt

i förbrukade kvantiteter och priser under närmast föregående

år.

Definitiva uppgifter föreligger nu fram t. o. in. förbrukningsåret 1953/54

(som i beräkningarna motsvarar produktionsåret 1954/55). För förbrukningsåret

1954/55 har fastställts kvantiteter och priser på basis av en inom

jordbruksnämndens vegetabiliebyrå uppgjord prognos. De i kalkylen tilllämpade

priserna avser stockholmsområdet och är beräknade som ovägda

medeltal av månadspriserna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

118*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Som framgår av tabell 17 räknar man inte med några större förändringar

i förbrukningen av handelsgödsel under förbrukningsåret 1954/55.

Uppgången i förbrukningen av chile- och kalksalpeter har ansetts sannolik

med hänsyn till de sänkta priserna. För kalkkväve och ammonsulfat väntas

totalt en viss nedgång till följd av den minskade höstsådden. Användningen

av kalisalt samt fosfatgödselmedel har däremot beräknats öka.

Den samlade förbrukningen av handelsgödsel under olika år (förbrukningsår)

anges i följande tablå (milj. kg).

Gödselslag

1920/

1930/

1950/

1951/

1952/

1953/

1954/

55

29

39

51

52

53

54

Kvävehaltiga (15,5 %) ...

70

150

439

410

461

509

513

Fosfat (20 %)...........

. 170

250

527

515

519

547

558

Kalisalt (40 %).........

. 60

75

136

152

171

185

193

Tabell 17. Kostnadsberäkning för handelsgödsel och jordbrukskalk

(I fråga om handelsgödsel avses förbrukning och priser under närmast föregående år)

1950/51

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

För-

Milj.

För-

Milj.

För-

Milj.

För-

Milj.

För-

Milj.

brukn.

kr

brukn.

kr

brukn.

kr

brukn.

kr

brukn.

kr

ton

ton

ton

ton

lön

(kr/dt)

(kr dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

Chilesalpeter......

53 000

13,12

15 000

6,36

22 000

8.23

30 000

10,11

35 000

9,85

(24,76)

(42,41)

(37,40)

(33,70)

(28,15)

Kalksalpeter......

166 000

36,09

259 U00

64,72

273 000

69,31

294 000

74,73

3O000O

73,50

(21,74)

(24,99)

(25,39)

(25,42)

(24,50)

Kalkkväve........

58 000

14,18

45 000

15,32

63 000

22,23

57 000

19,64

55 000

17,99

(24,44)

(34,05)

(35,28)

(34,45)

(32,70)

Svavelsyrad ainm..

14 000

3,78

19 000

6,97

16 000

5,76

20 UOO

6,43

16 000

5,26

(27,00)

(36,71)

(35,98)

(32,13)

(32,88)

Kalkammonsalpeter

*78 000

15,38

2 44 000

13,79

2r>4 000

17,23

*63 500

19,49

264 000

19,45

(19,72)

(31,31)

(31,91)

(30,70)

(30,39)

Kalisalt 40 %......

138 000

28,47

152 000

27,06

171000

30,28

185 000

32,17

193 000

33,39

(20,63)

(17,80)

(17,71)

(17,39)

(17,30)

Superfosfat 19-20%

494 000

67,09

513 000

91,01

520 000

91,26

545 000

90,20

550 000

91,03

(13,58)

(17,74)

(17,55)

(16,55)

(16,55)

Thomasfosfat.....

14 000

1,87

18 000

3,14

14 000

2.21

19 000

2,60

25 000

3,35

(13,35)

(17,47)

(15,80)

(13,70)

(13,40)

Summa

179,98

228,37

246,51

255,37

253,82

Index

100,0

126,9

137,0

141,9

141,0

Jordbrukskalk.....

8,46

8,79

8,69

8,56

8,42

Summa

188,44

237,16

255,20

263,93

262,24

Index

100,0

125,9

135,4

140,1

139,2

1 15,5 %-ig vara.

s 20,5 %-ig vara.

Jordbrukskalk. Kostnaderna för jordbrukskalk har beräknats på samma

sätt som i förra årets vårkalkyl. Närmare redogörelse för principerna finns

intagen i Kungl. Maj:ts prop. 1949:212. Nu utförda beräkningar är baserade

på preliminära uppgifter över tillverkad jordbrukskalk år 1953 enligt

Kommerskollegii statistik. För 1954 finns ännu icke några kvantitetsuppgifter

tillgängliga. 1953 års kvantitet har därför enligt tidigare tillämpade

principer framräknats till 1954 i enlighet med utvecklingen av försäljningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

119*

Kangl. Maj:ts proposition nr 180

under 1954 i jämförelse med 1953 vid 9 av de största försäljningsenheterna.

Dessa representerade 1953 ca 83 procent av all levererad jordbrukskalk. Den

på så sätt för 1954 beräknade kvantiteten har fått gälla även för kalenderåren

1955 och 1956.

Den beräknade tillverkningen av jordbrukskalk för 1954 understiger tillverkningen

för 1953 med 10 procent.

Beträffande prisunderlaget må erinras om, att årsmedelpriser lnlorskattas

från de 4 största försäljningsenheterna i landet, varefter sammanvägning

«öres till årsmedelpris för bränd kalk respektive kalkstensmjöl. Uppgifterna

avser pris vid fabrik. Kvantitets-, pris- och kostnadsutvecklingen belyses axfölj

ande uppgifter.

År

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Kvantitet,

Pris,

Kostnad,

Index

milj. kg

kr/ton

milj. kr

1950/51 = 100

300,6

28,14

8,46

100,0

287,5

30,30

8,71

103,0

270,3

32,52

8,79

103,9

250,5

34,69

8,69

102,7

231,9

36,91

8,56

101,2

219,5

38,36

8,42

99,5

Köpfodermedel

Åren 1950/51 och 1953/54—1955/56. För produktionsåret 1953/54 har definitiva

uppgifter kunnat erhållas om såväl kvantiteter som priser, varigenom

kostnadsberäkningarna för köpfodermedel kunnat slutjusteras. För produktionsåret

1954/55 har förnyade beräkningar verkställts med ledning av nu

kända uppgifter om försäljning, produktion, import m. in.

Förbrukningen av köpfodermedel under 1955/56 har beräknats ledning

av liknande överväganden, som ligger till grund för de preliminära beräkningarna

för 1954/55. Man har härvid givetvis även beaktat storleken av

den inhemska normproduktionen av fodermedel samt husdjursantalets och

animalieproduktionens förändringar. .

Beräkningen av kostnaderna för foder till äggproduktionen utanför jordbruket

har reviderats. Hänsyn har härvid tagits till prognosen över äggproduktionen

och förändringen i priserna på olika fodermedel.

Beräkningarna av kostnaderna för köpfodermedel redovisas i tabellerna lo

och 19. I det följande lämnas några kortfattade kommentarer till de för

1954/55 och 1955/56 lämnade uppgifterna.

Kraftfoder. Förbrukningen av importerad fodersäd beräknas under 1954/55

uppgå till 85 milj. kg, varav 45 milj. kg majs, 10 milj. kg sorghum och

30 milj. kg korn. För 1955/56 beräknas förbrukningen av importfodersad

komma att bestå enbart av 40 milj. kg majs. Orsaken till den beräknade

minskningen är främst att söka i den ökning i 1955 års fodersädsskörd, som

de sakkunniga har räknat med.

Vid kostnadsberäkningen för köpfodermedel har de sakkunniga i den nu

föreliggande kalkylen även upptagit de kvantiteter brödspannmål, som har

eller beräknas komma att återinköpas av jordbrukarna för foderändamål.

Under 1953/54 uppgick den sammanlagda kvantiteten till 32 milj. kg och

för 1954/55 har upptagits 75 milj. kg, varav 25 milj. kg vete och 50 milj.

kg råg.

I fråga om förbrukningen av oljekraftfoder räknar man pa grundval av

de hittills föreliggande försäljningsuppgifterna med en stark ökning för

innevarande år i jämförelse med förbrukningen under 1953/54. För kom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

120*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

mande år räknar man med en viss tillbakagång i jämförelse med innevarande

år.

Den beräknade användningen av vegetabiliskt kraftfoder belyses närmare

i följande tablå.

1950/51

1953/54

1954/55

1955/56

Vetekli

milj. kg

milj. kg

milj. kg

(prel.)

milj. kg

(prognos)

Inhemskt, erhållet vid handels-

förmalning.................

Inhemskt, erhållet vid löneför-

99,5

*106,5

110,0

110,0

målning...............

11,7

8,3

7,8

7 8

Importerat................

100,2

33,4

40,0

35,0

Summa

Rågkli

211,4

148,2

157,8

152,8

Erhållet vid handelsförmalning ..

11,7

13,6

15,2

14,9

» » löneförmalning.....

1,7

0,9

0,8

0,8

Summa

Havrekli

13,4

14,5

16,0

15,7

Erhållet vid handelsförmalning ..

16,7

13,3

13,0

13,0

Kornkli

Erhållet vid handelsförmalning ..

1,1

1,2

1,2

1,2

» » husbehovsförmalning

2,8

2,8

2,8

2,8

Summa

3,9

4,0

4,0

4,0

Summa kli

245,4

180,0

190,8

185,5

Oljekraftfoder, totalt...........

195,5

170,2

205,0

180,0

Inhemskt foder av vete och råg2..

—

32,5

75,0

_

Importerad fodersäd, totalt.......

169,9

66,2

85,0

40,0

1 Avdrag har gjorts för exporterade 2,4 milj. kg.

1 Såld genom Svenska spannmålsaktiebolaget eller Svensk spannmålshandel och genom

andra foderhandlare. s

Vid kostnadsberäkningen har man utgått från förbrukarpriser fritt fordon

och noteringsort. För 1954/55 har priserna beräknats med ledning av

hittills under produktionsåret gällande priser. För 1955/56 räknas med vissa

mindre prisreduceringar.

Fabriksavfall. I fråga om melass, betmassa och betfor har förbrukningen

beräknats i samråd med Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Eftersom prisbildningen

nu i vass mån är fri, har de i kalkylen tillämpade priserna baserats

på överväganden rörande den sannolika prisutvecklingen.

Förbrukningen av drank har som vanligt beräknats under förutsättning

att varje hektoliter potatis vid brännvinstillverkning ger 1 hektoliter drank

och att potatisens hektolitervikt är 70 kg. Förbrukningen av drav har som

vanligt beräknats under förutsättning att 1 ton korn ger 9,3 hektoliter drav

borbrukarpnserna på drank och drav har erhållits från Sveriges brännerildkareförening

och Aktiebolaget Stockholms bryggerier.

Animaliskt foder m. m. En redogörelse för beräkningsmetoderna åter“nne?

1 Krn1!1; Maj:ts prop. 1953: 224, s. 107*. Förbrukningen under 1954/

oo och 1955/56 har uppskattats med ledning av tidigare års kvantiteter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Tabell 18. Kostnadsberäkning för fodermedel

121*

•

1950/51

1953/54

1954/55

1955/56

För-

brukn.,

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

För-

brukn.,

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

För-

brukn.,

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

För-

brukn.,

ton

(kr/dt)

Milj.

kr

A. Kraftfoder

106 500

31,39

41 850

20,87

45 000

22,50

40 000

18,40

(39,29)

(49,86)

(50,00)

(46,00)

Sorghum................

41350

(31,85)

13,17

650

(42,50)

0,28

10 000

(40,00)

4,00

—

—

Korn (importerat) ......

21800

(27,14)

5,92

7 800

(36,45)

2,84

30000

(40,00)

12,00

—

Havre (importerad).....

250

(26,00)

0,06

15 400

(35,10)

5,41

—

—

—

Fodervete: inhemskt1 ....

—

—

9130

(35,00)

3,20

25 000

(40,50)

10,12

—

—

> importerat ..

—

—

490

(37,50)

0,18

—

—

—

Foderråg: inhemsk1......

—

—

23 340

(32,50)

7,59

50 000

(36,00)

18,00

—

—

Kli av vete: inhemskt...

111 200

(30,17)

33,55

114 800

(35,13)

40,33

118000

(39,00)

46,02

118 000

(36,00)

42,45

> > » importerat .

100 230

(28,61)

28,68

33 350

(36,13)

12,05

40 000

(38,00)

15,20

35 000

(35,00)

12,25

13 400

3,88

14 500

4,39

16 000

5,44

16 000

4,96

(28,99)

(30,26)

(34,00)

(31,00)

16 700

3,36

13 300

1,95

13 000

2,47

13 000

2,08

(20,12)

(14,64)

(19,00)

(16,00)

3 850

0,93

3 950

0,79

4 000

1,04

4 000

0,92

(24,20)

(20,00)

(26,00)

(23,001

2 7 640

2,54

5,36

500

0,17

—

—

—

—

Linkakmjöl och linfröka-

10 940

(48,98)

7 500

(58,09)

14 400

4,36

8000

(62,00)

4,96

7 000

(60,00)

4,20

8,49

18 000

11,16

17 000

10,20

| 10 310

5,59

(58,99)

(62,00)

(60,00)

Jordnötsmjöl och -kakor..

| (51,25)

4 000

(62,80)

2,51

5 000

(64,00)

3,20

5 000

(60,00)

3,00

Raps- och senapsmjöl....

1980

(36,83)

0,73

9 800

(37,72)

3,70

11000

(38,00)

4,18

11000

(36,00)

3,96

13 200

6,97

17 000

8,33

15 000

7,35

(52,81)

(49,00)

(49,00)

Oljekraftfoderblandningar

172 230

(44,34)

76,37

116 160

(51,73)

60,09

140 000

(52,00)

72,80

120 000

(50,00)

60,00

övrigt oljekraftfoder ....

5100

(55,00)

2,80

6 000

(56,00)

3,36

5 000

(54,00)

2,70

Summa

214,53

188,97

244,78

172,50

1 Såld genom Svenska spannmålsaktiebolaget eller Svensk spannmålshandel och genom andra

foderhandlare.

2 Tapioka- och maniokamjöl, risfodermjöl, majsglutenfoder och melasserat kli.

opaginerad Kontrollera mot PDF

122*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Tabell 18 (forts.). Kostnadsberäkning för fodermedel

1950/51

1953/54

1954/55

1955/56

För-

Milj.

För-

Milj.

För-

Milj.

För-

Milj.

brukn.,

kr

brukn.,

kr

brukn.,

kr

brukn.,

kr

ton

tnn

ton

ton

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

B. Fabriksavfall

Melass:

betodlare.............

23100

1,46

22 990

1,49

27 000

1,75

23 000

1,49

(6,30)

(6,46)

(6.49)

(6,49)

övr. jordbrukare......

38 175

9,54

26 210

7,27

40 000

9,90

30 000

7,42

(25,00)

(27,75)

(24,75)

(24,75)

Sockersnitsel (importerad)

—

—

—

—

13 000

3,90

_

_

(30,00)

Betmassa:

betodlare .............

795 720

2,35

785 000

2,39

720 000

2,20

770 000

2,35

(0,295)

(0,305;

(0,305)

(0,305)

övr. jordbrukare......

61310

0,62

60 000

0,99

30 OfO

0,49

30 000

0,49

(1,013)

(1,646)

(1,646)

(1,646)

Betfor:

betodlare.............

9 600

1,68

9 060

1,83

10 500

2,20

10 500

2,20

(17,50)

(20,25)

(21,00)

(21,00)

övr. jordbrukare......

17 300

4,37

25 490

7,39

22 000

6,60

22 000

6,60

(25,25)

(29,00)

(30,00)

(30,00)

Drank, hl ..............

1160 000

0,46

1860000

0,93

1940000

0,97

2140000

1,07

(0,40)

(0,50)

(0,50)

(0,50)

Drav, hl................

344 000

0,69

372 000

0,82

353 000

0,81

465 000

1,02

(2,00)

(2,20)

(2,30)

(2,20)

Summa

21,17

23,11

28,82

22,64

C. Animaliskt foder m. m.

Köttfodermjöl...........

6 110

2,23

8 588

4,64

10 500

5,78

10 800

5,94

(36,44)

(54,03)

(55,00)

(55,00)

Foderbenmjöl...........

5 261

1,55

4 530

1,85

4 600

1,89

4 600

1,89

(29,50)

(40,75)

(41,00)

(41,00)

Dikalciumfosfat.........

2 690

1,34

1916

0,79

2 000

0,82

2 000

0,84

(49,65)

(41,00)

(41,00)

(42,00)

Dinatriumfosfat.........

718

0,35

300

0,14

300

0,14

300

0,14

(48,70)

(46,50)

(46,50)

(46,50)

Blandat mineralfoder....

17 910

9,10

18 656

8,73

20 000

9,40

20500

9,64

(50,80)

(46,79)

(47,00)

(47,00)

Fiskmjöl................

8 785

6,19

15061

12,93

16 500

14,77

17 000

15,72

(70,42)

(85,85)

(89,50)

(92,50)

Fodertran...............

3 000

9,30

3 300

8,74

3 650

9,67

3 750

9,94

(310,00)

(265,00)

(265,00)

(265,00)

Vitaminfodermedel......

6 278

9,18

8 970

14,54

10 800

17,28

11500

18,52

(146,15)

(162,07)

(160,00)

(161,00)

Summa

39,24

52,36

59,75

62,63

opaginerad Kontrollera mot PDF

123*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Kostnader för foder till äggproduktionen utanför jordbruket. Beräkningarna

har utförts enligt samma principer som tidigare (om beräkningsmetoderna,

se Kungl. Maj :ts prop. 1947:280, s. 134—136). Som redan nämnts

har hänsyn dessutom tagits till förändringar i kvantiteter och priser.

Tabell 19. Sammandrag av kostnader för köpfoder, milj. kr

1950/51

1953/54

1954/55

1955/56

214,53

188,97

244,78

172,50

Fabriksavfall............................

21,17

23,11

28,82

22,64

Animaliskt foder in. in...................

39,24

52,36

59,75

62,63

Summa

274,94

204,44

833,35

257,77

Index

300,0

96,2

121,2

93,8

Avgår kostnader lör foder till äggproduk-

23,27

23,12

21,89

tionen utanför jordbruket.............

24,67

Nettosumma

250,27

241,17

810,23

235,88

Index

100,0

96,4

124,0

94,3

Diverse förnödenheter

Skördegarn. Uppgifter om tillverkningen av skördegarn under 1954 har

som tidigare inhämtats från de svenska fabrikanterna. Behovet av skördegarn

inom landet täckes alltjämt till största delen av pappersgarn. Under

1953 och 1954 har dock tillverkningen av sisalgarn utgjort ca 20 procent

av totaltillverkningen. Tillverkningen har under 1954 totaU uppgått till ca

7 000 ton mot 6 600 ton 1953 räknat som pappersgarn. I vårkalkylen 1954

beräknades förbrukningen av skördegarn under 1953/54 uppgå till 6 000 ton.

För 1954/55 räknades med en nedgång av förbrukningen till 5 700 ton. I

föreliggande kalkyl har på grund av den utveckling tillverkningssiffrorna

visar räknats med 6 000 ton för såväl 1954/55 som 1955/56.

Priset på pappersskördegarn till förbrukare under skördesäsongen 1954,

vilket i vårkalkylen 1954 antogs bli 1,89 kr/kg, har enligt inhämtade upplysningar

uppgått till i genomsnitt 1,83 kr/kg. Vid beräkningen av medelpris

för kalkylen har hänsyn även tagits till förbrukningen av sisalgarn

Priset på dylikt garn (2,50 kr/kg) har korrigerats med hansyn till att det

förbrukade sisalgarnet omräknats till pappersgarn, vilket innehaller färre

garnmeter per kg än sisalgarn. Därefter har ett medelpris för allt skördegarn

kalkylerats. Detta blir 1,88 kr/kg, vilket pris sålunda nu anses galla

för skördesäsongen 1954, vilken motsvarar produktionsåret 19o4/55. Pa

grund av inhämtade upplysningar angående den väntade prisutvecklingen

på skördegarn har räknats med eu prissänkning av 20 öre/kg för skördesäsongen

1955.

Tillämpade kvantiteter och priser samt beräknade kostnader tramgar av

följande tablå.

År

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Kvantitel,

Pris,

Kostnad,

ton

kr/kg

milj. kr

7 000

1,37

9,59

6 700

2,40

16,08

6 300

2,55

16,07

6 000

1,95

11,70

6 000

1,88

11,28

6 000

1,68

10,08

opaginerad Kontrollera mot PDF

124*

Kungi. Maj:ts proposition nr 180

Hösalt. Till följd av oförändrade priser har kostnaderna för hösalt nu

upptagits till samma belopp för 1954/55 som i vårkalkylen 1954 och även

hållits oförändrade för 1955/56.

Foderkonserveringsmedel. Enligt den i vårkalkylen 1953 införda principen

beräknas kostnaderna för foderkonserveringsmedel under ett visst

produktionsår med utgångspunkt från förbruknings- och prisuppgifter för

det kalenderår, under vilket produktionsåret börjar. För kalenderåret 1954

föreligger nu dessa uppgifter, vilka alltså insatts för produktionsåret

1954/55. Uppgifterna i fråga har även fått gälla för prognosåret 1955/

56. Nedgången i AlV-syraförbrukningen har ej fortsatt i samma takt som

tidigare. Den under 1954 förbrukade kvantiteten var sålunda endast obetydligt

lägre än 1953 års kvantitet. Förbrukningen av övriga konserveringsmedel

visar fortfarande en kraftig ökning. Kvantiteter och kostnader framgår

av följande tablå.

År

AIV-syra

Kvantitet,

ton

Pris,

kr/ton

Kostn.,

milj. kr

Övriga foder- konserverings- medel,

milj. kr

Summa

kostn.,

milj. kr

1950/51 .......

...... 3 600

139,00

0,50

0,51

1,01

1951/52 .......

...... 2 400

158,10

0,38

0,63

1,01

1952/53 .......

...... 1270

182,50

0,23

1,04

1,27

1953/54 .......

...... 690

192,90

0,13

1,32

1,45

1954/55 .......

...... 660

192,90

0,13

1,64

1,77

1955/56 .......

...... 660

192,90

0,13

1,64

1,77

Kostnaderna för melass till foderkonservering upptages som vanligt under

kostnadsgruppen »Fabriksavfall» i foderkostnadsberäkningen.

... Växtskgdds- och ogräsbekämpningsmedel m. m. I vårkalkylen 1954 infördes

definitiva uppgifter angående jordbrukets kostnader för växtskyddsoch

ogräsbekämpningsmedel m. m. under 1952. Definitiva uppgifter för 1953

föreligger nu. Kostnaderna för detta år överstiger med nära 17 procent

1952 års kostnader, ökningen av totalbeloppet beror på starkt ökade kostnader

för såväl insektsmedel (36 procent) som ogräsmedel (23 procent).

Även kostnaderna för medel mot växtsjukdomar har ökat men ej så starkt

som för de båda förut nämnda varugrupperna. Någon undersökning om

jordbrukets kostnader för växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel under

1954 har ännu ej kunnat slutföras.

Liksom tidigare tillämpas den för ett visst kalenderår konstaterade kostnaden

för det produktionsår, som börjar under kalenderåret i fråga. Då

uppgifter nu föreligger t. o. m. 1953, kan beräkningen anses definitiv t. o. m.

produktionsåret 1953/54. Med anledning av de senare årens utveckling på

detta område har det ansetts motiverat att för såväl 1954/55 som 1955/56

räkna med en femprocentig ökning av kostnaderna för växtskydds- och

ogräsbekämpningsmedel.

Hästskor och hästskosöm. I föreliggande kalkyl har kvantiteten hästskor

korrigerats med hänsyn till uppgifter enligt industristatistiken för 1953. I

stallet för den tidigare beräknade kvantiteten, 2 050 ton hästskor, har nu

räknats med 1 700 ton. Denna kvantitet har tillämpats fr. o. m. 1952/53.

Kvantiteten söm och hakar har minskats med 50 ton till 500 ton.

Silfilter. Kostnaderna är liksom tidigare beräknade på fast kvantitet. Den

1 maj 1954 inträffade en prissänkning, varför nu beräknad kostnadssumma

för 1953/54 är något lägre än den tidigare beräknade. För 1954/55 och

195o/o6 har tillämpats det pris, som gällde vid beräkningstillfället.

opaginerad Kontrollera mot PDF

125*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Torvströ. Basårets kvantitet, d. v. s. 1,8 milj. balar, har bibehållits för

samtliga berörda produktionsår. Priset per bal höjdes den 4 oktober 1954

med 45 öre. Detta har medfört, att den tidigare för produktionsåret 1954/55

upptagna kostnadssumman för torvströ höjts med 0,74 milj. kr till 8,57

milj. kr. För 1955/56 har tillämpats det pris, som gällde vid beräknmgstillfället,

varvid kostnaden blir 8,64 milj. kr.

Rengörings- och desinfektionsmedel. Liksom i fråga om växtskydds- och

ogräsbekämpningsmedel har någon undersökning angående jordbrukets inköp

av rengörings- och desinfektionsmedel under 1954 ännu ej kunnat slutföras.

Vid undersökningen av motsvarande kostnader för 1953 erhölls fullständigare

uppgifter än tidigare, vilket medfört, att ändrade kostnadssummor

nu upptagits ända från basåret.

Definitiva siffror föreligger nu t. o. m. kalenderåret 1953, vilket möjliggör

definitiv beräkning t. o. m. produktionsåret 1952/53. Då möjligheter saknas

att närmare bedöma utvecklingen för kommande år, har för de följande

produktionsåren införts samma belopp som konstaterades för 1953, nämligen

3,30 milj. kr.

Sammandrag av jordbrukets kostnader för diverse förnödenheter återfinnes

i tabell 20.

Tabell 20. Kostnader för diverse förnödenheter i sammandrag, milj. kr

Skördegarn........................

Hösalt............................

Foderkonserveringsmedel...........

Växtskydds- och ogräsmedel m. m...

Hästskor..........................

Hästskosöm.......................

Silfilter...........................

Torvströ................ .........

Rengörings- och desinfektionsmedel .

Summa

Index

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

9,59

16,08

16,07

11,70

11,28

10,08

1,28

1,35

1,59

1,56

1,51

1,51

1.01

1,01

1,27

1,45

1,77

1,77

14139

13,67

14.5o

17,07

17,92

18,81

3,11

3,10

2,60

2,62

2,69

2,69

L43

1,93

1,20

1,90

1,90

1,90

2,66

2.59

2,37

2,05

1,83

1,83

6.07

6,88

7,47

7.81

8,57

8,64

3,06

3,13

3.23

3.30

3,30

3,30

42,60

49,74

51,09

49,46

50,77

50,53

100,0

116.8

119,9

116,1

119,2

118,6

Kostnader för frakter m. m.

Frakter

Mjölkfrakter. Beräkningarna av kostnaderna för mjölkfrakter är som vanligt

baserade på uppgifter från Svenska mejeriernas riksförening. Beträffande

fraktkostnaderna per ton finns uppgifter t. o. in. oktober månad 1954.

I föreliggande kalkyl bär fraktkostnaderna per ton för 1953/54 definitivt

beräknats till 19,40 kr i genomsnitt mot 19,17 kr i vårkalkylen 1954.

Mjölkfrakternas storlek kan i fortsättningen komma att påverkas av ett flertal

faktorer. För det törsta må nämnas, att löneavtal för chaufförerna lör

1955 ännu ej är träffade. I övrigt påverkas de faktiska kostnaderna för biltrafiken

bl. a. av höjd bilskatt fr. o. in. 1955 samt även av investeringsavgifterna.

Då utvecklingen för den viktigaste posten, nämligen lönekostnaderna,

ännu ej är känd, har det ej varit möjligt att nu göra någon beräkning över

den sammanlagda effekten av de aktuella kostnadsförändringarna. Härtill

kommer, att mjölktransporterna successivt rationaliseras genom omläggning

av transportlinjerna samt införandet av större bilar, varigenom transporter
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

126*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

na kan utföras med minskad arbetsinsats. Dessa effektiviseringar har gett

sig till känna i kostnadsutvecklingen under de gångna åren, enär transportkostnaderna

per ton mjölk ej stigit lika starkt som en kalkyl över de olika

kostnadsposternas utveckling kunde ha gett anledning att förvänta.

Kalkylsakkunniga har räknat med att den relativa kostnadshöjning, som

framkommer för månaderna september och och oktober 1954, blir bestående.

För 1953/54 har kostnaderna för mjölkfrakter beräknats till 69,3 milj. kr.

För åren 1954/55 och 1955/56 beräknas kostnaderna komma att uppgå till

71,3 respektive 72,0 milj. kr. Fraktkostnad per ton, mjölkkvantiteter samt

beräknade totalkostnader framgår av följande tablå.

Fraktkostnad

Beräknad mjölk-

Fraktkostnader

per ton, kr

kvantitet med

för mjölk,

betald frakt,

milj. kr

milj. kg

1950/51 .......

........ 16,58

3 824

63,40

1951/52 .......

........ 18,33

3 641

66,75

1952/53 .......

........ 19,17

3 640

69,78

1953/54 .......

........ 19,40

3 573

69,32

1954/55 .......

........ 20,21

3 526

71,26

1955/56 .......

........ 20,21

3 561

71,96

Bilfrakter. Kostnaderna för bilfrakter beräknas genom framskrivning av

basårssumman med en index för frakttaxornas utveckling enligt uppgiftei

från Svenska lasttrafikbilägareförbundet. Några ändringar av grundtaxorna

har icke förekommit sedan mars 1952. För 1954/55 har kostnadssumman

upptagits till 20 milj. kr. Samma belopp har insatts för 1955/56.

Vid behandlingen av denna fråga har herr Carbell anfört att han i princip

ansett att kostnadssumman för bilfrakter för åren 1954/55 och 1955/56, med

hänsyn till att någon höjning av taxorna icke är känd vid kalkyltillfället,

borde ha upptagits till samma belopp som i vårkalkylen 1954.

JärnvågsfTäkter. Sedan vårkalkylen 1954 har några ändringar av frakttaxorna

icke inträffat. De i nämnda kalkyl införda kostnadssummorna kvarstår

alltså oförändrade och har även tillämpats för prognosåret.

Mjölkkontroll

Antalet kontrollassistenter. Definitiv statistik för 1953/54 visar, att antalet

kontrollassistenter detta år var 891. För 1954/55 och 1955/56 har antalet

assistenter hållits oförändrat i kalkylen.

Assistentlönerna. Liksom i tidigare kalkyler har assistentlönerna för kontrollår

(1/11—31/10) tillämpats för produktionsår utan omräkning. Vid

förra vårkalkylen var assistentlönerna kända endast t. o. m. 1952/53. Efter

kalkylarbetets avslutande upptogs emellertid förhandlingar angående kontrollassistenternas

löner. Dessa hade, trots att avtal ej träffats, framskridit

så långt, att en kostnadshöjning med 0,3 milj. kr kunde beaktas vid prisförhandlingarna.

Till denna kalkyl har uppgifter erhållits från Svenska lantarbetsgivareföreningen

beträffande assistentlönerna för 1953/54, vilka väl

överensstämmer med de tidigare beräknade. Någon förändring i kontrollassistenternas

löneavtal bär icke inträffat efter 1954, varför de omnämnda

lönerna enligt statistiken nu tillämpas i kostnadsberäkningen för de efterföljande

åren.

Liksom tidigare har verkställts framräkning av kostnaderna för mat och

logi till assistenterna med hänsyn till prisutvecklingen. Den beräknade årskostnaden

för mat och logi uppgår för 1953/54 till 1 468 kr per asisstent.

opaginerad Kontrollera mot PDF

127*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Statliga bidrag. Från lantbruksstyrelsen har erhållits uppgifter om utbetalda

statliga bidrag t. o. in. budgetåret 1952/53. Bidragen uppgick 1952/53

till 0,38 milj. kr. För budgetåret 1953/54 uppskattas de utbetalda bidragen

till omkring 0,36 milj. kr, vilket belopp även antagits komma att utgå för

prognosåren. De angivna summorna har dragits från de beräknade totala

kostnaderna för mjölkkontroll.

Kontroll-

Antal

Beräknad

Total

Avgår

Kostnad

assistenter

årskostnad

kost-

statliga

för jord-

per assistent,

nåd,

bidrag,

bruket,

kr

milj. kr

milj. kr

milj. kr

1950/51 ....

..... 1087

5 993

6,51

0,31

6,20

1951/52 ....

..... 1 023

8 045

8,23

0,33

7,90

1952/53 ....

..... 901

8 078

7,28

0,38

6,90

1953/54 ....

..... 891

8 481

7,56

0,36

7,20

1954/55 ....

..... 890

8 481

7,55

0,36

7,19

1955/56 ....

..... 890

8 481

7,55

0,36

7,19

Seminkostnader

Kostnaderna för insemination har beräknats på samma sätt som i förra

årets vårkalkyl. Närmare redogörelse för principerna finns intagen i Kungl.

Maj:ts prop. 1951:207. Beräkningarna är nu baserade på de totala serninkostnaderna

t. o. in. 1953. För efterföljande år har verkställts framskrivning

med hänsyn till förväntad ökning av seminverksamheten. Kostnaderna

redovisas i följande tablå, fördelade på tjurhållning respektive övriga kostnader.

Kalender
år
-

1945

1946

1947

1948

1949

1950

1951

1952

1953

Total

Avgår

Återstående seminkostnader att medtas i

semin-

tjur-

kalkylen per

kostnad,

kost-

kalenderår,

produktionsår,

Stegring sedan

milj. kr

nader,

milj. kr

milj. kr

närmast före-

milj. kr

gående år (%)

0,72

0,21

0,51

1,42

0,31

1.11

1945/46

0,91

—

2,09

0,48

1,61

1946/47

1,44

58

3,42

0,69

2,73

1947/48

2,36

64

4,88

0,79

4,09

1948/49

3,63

54

5,87

0,88

4,99

1949/50

4,69

29

6,54

0,99

5,55

1950/51

5,36

14

7,67

1,06

6,61

1951/52

6,26

17

8,64

1,12

7,52

1952/53

7,22

15

1953/54

8,09

(12)

1954/55

8,90

(10)

1955/56

9,79

(10)

Maskinlegor

Med hänsyn till den omfattning, i vilken maskinhållarverksamheten bedrives,

har det sedan länge ansetts önskvärt, att denna kostnadspost intogs

i beräkningarna över jordbrukets intäkter och kostnader. It. o. in. vårkalkylen

1954 var det också möjligt att fastställa storleken av denna post, sedan

en vid Jordbrukets utredningsinstitut utförd undersökning över maskinhållarverksamheten

inom det svenska jordbruket1 framförts så långt, att resul
-

i S. Holmström och G. Hansson: Jordbrukets kostnader för maskinlegor. Meddelande nr

1954: 4 från Jordbrukets utredningsinstitut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

128*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

tat ur denna kunde tillämpas. En redogörelse över denna undersökning lämnas

i Kungl. Maj:ts prop. 1954: 180.

Jordbrukets kostnader för maskinlegor är delvis redan beaktade i jordbrukskalkylen.

Dessa redan beaktade poster får följaktligen dragas bort från

det belopp, som debiterats för arbeten i jordbruket. I följande tablå redovisas

för de år undersökningen omfattar debiterade belopp, avdragsposter samt

nettobelopp införda i jordbrukskalkylen.

Jordbrukets kostnader för maskinlegor per kalenderår, milj. kr

I. Debiterade belopp för arbeten i den

egentliga jordbruksdriften...........

II. Avdragsposter

1. Ränta på maskinkapitalet........

2. Avskrivning av maskinvärdet.....

3. Underhåll av maskinbeståndet

4. Driv- och smörjmedel............

5. Bekämpningsmedel...............

6. Skördegarn......................

Summa avdrag

III. Nettobelopp till jordbrukskalkylen ...

1948

1949

1950

1951

1952

7,55

12,22

15,95

18,32

19,67

0,56

0,88

1,12

1,26

1,33

1,21

1,90

2,42

2,71

2,88

0,27

0,41

0,46

0,50

0,49

1,57

2,36

3,10

3,50

3,65

0,53

1,21

1,89

2,50

2,87

0,05

0,09

0,12

0,11

0,10

4,19

6,85

9,11

10,58

11,32

3,36

5,37

6,84

7,74

8,35

De i tabellen på grundval av institutets undersökning beräknade nettobeloppen

avser åren 1948—1952. Kalkylsakkunniga har verkställt framskrivning

av det för 1952 beräknade beloppet under förutsättning av oförändrad

volym men med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Eftersom den i tabellen

anförda nettokostnaden till största delen representerar arbetskostnader, har

framskrivningen gjorts enligt utvecklingen av avtalslönen till motorkunniga

traktorförare i jordbruket. Då något nytt avtal ännu inte är slutet för 1955,

har för 1955 och 1956 tillämpats samma lön, som gällde för 1954. Efter

framskrivning erhålles kostnadssummor enligt tabell 21.

Tabell 21. Jordbrukets kostnader för maskinlegor, framskrivning och beräkning

för produktionsår, milj. kr

Kalenderår

Milj. kr

Index

föreg. år

= 100

Produk-

tionsår

Milj. kr

Index

1950/51

= 100

1948.......................

3,36

1949......................

5,37

159,8

1948/49

4,70

1950.......................

6,84

127.4

1949/50

6’35

1951.......................

7,74

113,2

1950/51

7,44

100,0

1952.......................

8.35

107,9

1951/52

8,15

109.5

195o.......................

8,35

100.0

1952/53

8.35

112,2

1954.......................

8.78

105,1

1953/54

8.64

116,1

1955.......................

8,78

100,0

1954/55

8.78

118,0

1956.......................

8,78

100,0

1955/56

8,78

118,0

Torkningskostnader för brödsäd

Åren 1950/51—1955/56. Torkningskostnaderna för brödsäd har beräknats

på samma sätt som i vårkalkylen 1954. (Se Kungl. Maj:ts prop. 1954:

180, s. 120*.) Beräkningarna grundar sig sålunda liksom tidigare på upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

129*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

gifter från centralföreningarna. De inkomna uppgifterna gäller odlarleveranser

av 1954 års skörd t. o. in. oktober och avser dels beräknade medelvattenhalter

för olika brödsädsslag, dels torkningsavdragen per deciton levererad

vara. De inhämtade uppgifterna representerar samtliga län utom Jönköpings,

Kronobergs och Kopparbergs län, varifrån odlarleveranserna emellertid

är förhållandevis små. För 1954 års skörd uppgår torkningskostnaderna

enligt de inkomna uppgifterna utslagna på hela saluöverskottet (inklusive

försålt utsäde) under regleringsåret till 110,12 öre/dt mot 65,27

öre/dt för 1953 års skörd.

De väsentligt ökade torkningskostnaderna beror huvudsakligen på högre

vattenhalt hos 1954 års skörd. Torkningsavgifterna har nämligen varit oförändrade

sedan 1953. Vid beräkningen av torkningskostnaderna för 1955 års

skörd har de sakkunniga därför räknat med samma belopp per deciton som

för 1953 års skörd, emedan 1953 när det gäller medelvattenhalten kan betraktas

som ett »normalårs.. Någon ändring i avgifternas storlek och i den

relativa torkningsvolymen har här icke förutsatts. Visserligen ökar de slcördetröskade

arealerna starkt, men samtidigt ökar torkningen hos jordbrukarna,

vilket framgår av den ökade försäljningen av gårdstorkar, för vilka kostnaderna

(exklusive bränsle) beaktas i kalkylen. Totalt torde torkningsvolymen

utanför jordbruket öka, men underlag saknas för bedömning av i vilken

omfattning detta sker. Torkningskostnaderna sammanfattas i följande tablå.

Saluöverskott (inkl.

Torkningskostnad,

försålt utsäde),

öre/dt

milj. kr

milj. kg

1950/51 ...........

698

46,10

3,22

1951/52 ...........

483

53,83

2,60

1952/53 ...........

849

96,58

8,20

1953/54 ...........

1 066

65,27

6,96

1954/55 (prel.).....

1 034

110,12

11,39

1955/56 (prognos) ..

961

65,27

6,27

Sammandrag. De olika delposterna under rubriken »Frakter m. in.» återfinnes

i tabell 22.

Tabell 22. Kostnader för frakter m. m. i sammandrag, milj. kr

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Mjölkfrakter........................

Övriga frakter:

63,40

66,75

69,78

69,32

71,26

71,96

Bilfrakter.........................

15,57

18,47

19.46

19,46

20,00

20,00

Järnvägstransporter...............

7,30

9,03

9,86

9,86

9,86

9,86

Summa frakter

86,27

94,25

99,10

98,64

101,12

101,82

Mjölkkontroll.......................

6,20

7,90

6,90

7,20

7,19

7,19

Seminkostnader.....................

5,36

6,26

7,22

8,09

8,64

8,90

9,79

Maskinlegor.........................

7,44

8,15

8,35

8,78

8,78

Torkningskostnader för brödsäd......

3,22

2,60

8,20

6,96

11,39

6,27

Summa

108,49

119,16

129,77

129,58

137,38

133,85

Index (1950/51 = 100)

100,0

109,8

119,6

119,4

126,6

123,4

it* Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. AV ISO

opaginerad Kontrollera mot PDF

130* Kungl. Maj. ts proposition nr 180

Tabell 23. Jordbrukets kostnader (exklusive arbetskostnader) åren 1950,51—1955/56, milj. kr

1950

1951

1952

1953

1954

1955

Värdeförändring

/51

/ 52

/ 53

/ö 4

/55

/ 56

1954/55—1955/56

beroende på föränd-

ring av

kvan-

priser

sum-

titeter

ma

Kapitalkostnader

Grundförbättringar......

18,5

22,9

24,5

24,8

25,8

25,9

_

+ 0,1

+ 0,1

Ekonomibyggnader......

162,4

189,5

194,6

193,6

195,9

197,7

—

+ 1,8

+ 1,8

Maskiner o. redskap ....

272,6

322,7

362,7

393,8

412,8

434,9

+ 22,5

- 0,4

+ 22,1

Elektricitet.............

43,8

56,9

62,5

73,4

80,1

87,5

+ 7,4

_

+ 7,4

Räntekostnader.........

302,2

327,8

402,8

414,3

425,9

421,3

- 4,6

—

- 4,6

Summa kapitalkostnader

799,5

919,8

1 047,1

1099,9

1140,5

1 167,3

+ 25,3

+ 1,5

+ 26,8

Index

100,0

115,0

131,0

137,6

142,7

146,0

Kostnader för förnödenheter

Driv- och smörjmedel ...

80,3

93,1

99,3

101,8

108,7

115,7

+ 7,1

- 0,1

+ 7,0

Handelsgödselmedel och

kalk..................

188,4

206,7

237,2

255,2

263,9

262,2

+ 4,0

- 5,7

- 1,7

Köpfodermedel..........

250,3

240,1

227,2

241,2

310,2

235,9

-71,0

- 3,3

-74,3

Diverse förnödenheter ...

42,6

49,7

51,1

49,5

50,8

50,5

+ 0,9

- 1,2

- 0,3

Summa förnödenheter

561,6

589,6

614,8

647,7

733,6

664,3

-59,0

-10,3

-69,3

Index

100,0

105,0

109,5

115,3

130,6

118,3

Frakter m. m.

Frakter.................

86,3

94,2

99,1

98,6

101,1

101,8

+ 0,7

_

+ 0,7

Mjölkkontroll...........

6,2

7,9

6,9

7,2

7,2

7,2

_

Seminkostnader.........

5,4

6,3

7,2

8,1

8,9

9,8

+ 0,9

_

+ 0,9

Maskinlegor ............

7,4

8,2

8,4

8,6

8,8

8,8

—

_

Torkningskostnader för

brödsäd..............

3,2

2,6

8,2

7,0

11,4

6,3

- 5,1

—

- 5,1

Summa frakter m. m.

108,5

119,2

129,8

129,5

137,4

133,9

- 3,5

—

- 3,5

Index

100,0

109,9

119,6

119,4

126,6

123,4

Summa kostnader exklu-

sive arbetskostnader

1469,6

1628,6

1 791,7

1 877,1

2 011,5

1965,5

-37,2

- 8,8

-46,0

Index

100,0

110,8

121,9

127,7

136,9

133,7

Sammanfattning av inkomst- och kostnadsberäkningarna

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader

(inklusive arbetskostnader) har sammanfattats i följande tablå.

Enligt prisöverenskommelsen våren 1952 beräknades av det dåvarande

underskottet för 1952/53 (avrundat nedåt med 1,8 milj. kr) 55 milj. kr hänföra

sig till ökade räntekostnader på grund av höjning av jordvärdena för

jordbruksfastigheter enligt 1952 års fastighetstaxering ävensom ökade värden

på kreaturs- och förrådskapital. Av denna räntekostnadsökning skulle

1/5 eller 11 milj. kr beaktas vid prissättningen för 1952/53, medan återstående

del eller 44 milj. kr skulle successivt intäckas med 1/4 under vart och

ett av de följande fyra åren. I enlighet härmed skall de i tablån angivna

överskotten ökas (underskotten minskas) med 45,8 milj. kr för 1952/53

(44 milj. kr plus avrundningen vid prisöverenskommelsen 1,8 milj. kr), 33

milj. kr för 1953/54, 22 milj. kr för 1954/55 och 11 milj. kr för 1955/56.

opaginerad Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Kostnader (inkl. ar- betskostnader),

milj. kr

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Alt. I............

3 466,7

4 038,4

4 298,6

4 399,4

4 512,4

4 397,2

» II...........

3 466,7

4 026,0

4 272,8

4 360,5

4 461,1

4 335,1

» III..........

3 466,7

4 013,5

4 247,2

4 322,2

4 410,8

4 274,4

» IV..........

3 466,7

4 001,1

4 221,6

4 284,2

4 361,2

4 214,9

» V...........

Kostnadsindex

3 466,7

3 988,7

4 196,3

4 246,6

4 312,4

4 156,6

Alt. I............

100,00

116,49

124,00

126,90

130,16

126,84

» II...........

100,00

116,13

123,25

125,78

128,68

125,05

» III..........

100,00

115,77

122,51

124,68

127,23

123,30

» IV..........

100,00

115,42

121,78

123,58

125,80

121,58

» V...........

100,00

115,06

121,05

122,50

124,39

119,90

Inkomster, milj. kr . .

Avgår överskott 1950/

51 enligt kalkyl med

1938/39 som basår,

3 264,4

3 779,7

4 063,4

3 961,9

3 843,5

3 834,6

milj. kr..........

Basinkomst framskri- ven medelst kost- nadsindex, milj. kr

8,4

4 129,9

Alt. I............

3 256,0

3 792,9

4 037,4

4 131,9

4 238,0

» II...........

3 256,0

3 781,2

4 013,0

4 095,4

4 189,8

4 071,6

» III..........

3 256,0

3 769,5

3 988,9

4 059,6

4 142,6

4 014,6

» IV..........

3 256,0

3 758,1

3 965,2

4 023,8

4 096,0

3 958,6

» v...........

Kalkylmässigt över- eller underskott,

milj. kr

3 256,0

3 746,4

3 941,4

3 988,6

4 050,1

3 903,9

Alt. I............

—

— 13,2

+ 26,0

—170,0

— 394,5

— 295,3

» II...........

—

— 1,5

+ 50,4

—133,5

— 346,3

— 237,0

* III..........

—

+ 10,2

+ 74,5

— 97,7

— 299,1

—180,0

* IV..........

--

+ 21,6

+ 98,2

— 61,9

— 252,5

—124,0

» V...........

—

+ 33,3

+ 122,0

— 26,7

— 206,6

— 69,3

Alternativ I—V motsvarar en årlig minskning av arbetsvolymen fr. o.

tive 3,0, 3,5, 4,0, 4,5 och 5,0 procent.

m. basåret med respek-

För sistnämnda år har de sålunda justerade underskotten i avrundade tal

ställts samman i följande tablå.

Alternativ minsk- Underskott 1955/56,

ning av arbetsvo- milj. kr

lymen, *

3 284

3,5 226

4 169

4,5 113

5 58

De sakkunniga har icke tagit ställning till de i tablån angivna alternativen,

utan de har endast velat visa, hur olika antaganden om förändringen

av arbetsvolymen påverkar kalkylutfallet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

132*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Bilaga till bilaga 5

PM

angående den årliga undersökningen av i jordbruket sysselsatt arbetskraft

Denna undersökning infördes år 1951 på begäran av statens jordbruksnämnd

(kalkylsakkunniga) och socialstyrelsen, främst för att möjliggöra en

belysning av de relativa förändringarna från år till år i arbetsvolymen. Uppgifterna

lämnas av samma jordbrukare, som ingår i urvalet för de årligen

återkommande arealinventeringarna och husdjursräkningarna och det synes

icke föreligga anledning antaga, att uppgifterna om arbetskraften skulle

vara av lägre kvalitet än övriga av dessa jordbrukare lämnade uppgifter,

som avser samma tidpunkt som inventeringsdagen. Uppgifterna om antalet

sysselsatta gäller förhållandena den 1 juni respektive år, alltså samma tidpunkt

som för uppgifterna till arealinventeringen och husdjursräkningen.

Det torde icke vara svårare att lämna uppgifter om antalet sysselsatta vid

den aktuella tidpunkten än att uppgiva åkerjordens användning och antalet

husdjur.

Uppgifterna om det totala antalet lejda arbetstimmar avser närmast föregående

år, ett förhållande som naturligtvis kan göra det något svårare för

de uppgiftsskyldiga att lämna uppgift. För självdeklarationen (löneuppgiften)

skall emellertid likartade uppgifter ha framräknats, varför det ej torde

möta större svårigheter. Vid bearbetningen i centralbyrån är uppgifterna

om arbetstimmar synnerligen värdefulla för kontroll av uppgifterna om antalet

sysselsatta.

För att resultaten från dessa undersökningar skall bli fullt jämförbara

har uppgiftsformuläret vid de tre senaste årens undersökningar haft samma

uppställning, med de olika kategorierna av arbetskraft i från varandra

isolerade grupper. Vid 1951 års undersökning var frågeställningen något

annorlunda formulerad (numera förtydligad) men ej i sak olika. Resultaten

från 1951 års undersökning torde dock ej vara fullt jämförbara med de

senaste tre årens, speciellt beträffande tillfälligt anställda, särskilt kvinnor,

där siffrorna synes för höga 1951.

Några särskilda anvisningar i övrigt för uppgiftslämnandet, t. ex. om avgränsning

i förhållande till hemsysslor, skogsarbete eller annat arbete, som

kan vara kombinerat med jordbruksarbete, förekom ej vid någon av de fyra

hittills utförda undersökningarna. Avsikten var nämligen, att var och en,

som vid tidpunkten i fråga arbetade i jordbruk, skulle redovisas.

De kompletterande uppgifterna om den under närmast föregående år lejda

arbetskraften, som första gången inhämtades vid 1952 års undersökning,

redovisades då i antal dagsverken. Då emellertid timavlöningssystem numera

tillämpas i jordbruket, ansågs det motiverat att ändra redovisningen till

antal arbetstimmar fr. o. m. 1953 års undersökning.

Det förhållandet, att en del arbeten i jordbruket utföres på ackord, försvårar

lämnandet av exakta uppgifter om antalet lejda arbetstimmar. Dessutom

måste man räkna med att arbetstimmar, använda t. ex. i skogsarbete

för gårdens eget behov och utförda av den fast anställda arbetskraften, ingår

i redovisningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

133*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

I fråga om den inom jordbruket den 1 juni sysselsatta arbetskraften, som

redovisats, torde antalet kvinnor, främst i gruppen »brukaren och dennes

familjemedlemmar», vara något för högt, om man tänker på heldagssysselsättning.

En fullt pålitlig gränsdragning mellan deras arbete i hushållet och

i jordbruket torde vid en dylik antalsräkning i praktiken vara nästan omöjlig

att genomföra, så intimt som dessa båda arbetsuppgifter ofta hör ihop.

Eftersom denna undersökning har så starkt aktuell uppläggning, synes man

i övrigt kunna räkna med att den den 1 juni respektive år redovisade arbetskraften

verkligen är sysselsatt i jordbruksarbete denna speciella dag.

Vid denna tid på året förekommer ej någon egentlig arbetstopp i jordbruksarbetet.

Kontroll och komplettering vid telefonsamtal med de uppgiftsskyldiga

har i stor utsträckning företagits. Bortfallet på grund av ofullständiga uppgifter

har vid denna undersökning utgjort 4—5 procent. Stockholm den 31

januari 1955.

OTTO ZETTERBERG

opaginerad Kontrollera mot PDF

134*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Bilaga 6

PM

angående fettvaruregleringens ekonomiska resultat

I det följande lämnas dels en detaljerad uppställning angående uppbörd

av regleringsavgifter och utbetalning av regleringsbidrag, dels en liknande

uppställning angående fettvaruclearingkassans inkomster och utgifter. Båda

uppställningarna anger det faktiska resultatet av regleringsverksamheten

Tab. 1. Uppbörd av regleringsavgifter och utbetalning av regleringsbidrag m. m.

Reglerings-

Utbetalning av

Nettobehåll-

avgifter,

regleringsbidrag

ning,

kronor

m. m., kronor

kronor

Budgetåret 1953/54 (10 mån.)

Regleringsavgifter för import enligt tillstånd,

utfärdade av Svensk fettimport ..........

Regleringsavgifter enligt licenser, utfärdade av

statens jordbruksnämnd.................

Regleringsavgifter för leveranser inom landet

från oljefabriker........................

Efterregleringsavgifter.....................

Regleringsbidrag till den tekniska industrien

m. fl...................................

j 5059 559:64

67 111:50

53 192 092: 79

493 790: 94

J

21179 371:68

Fiskkonservfabriker........................

Exportbidrag.............................

Svinnersättning till raffinaderierna..........

Restitution av för mycket inbetalad reglerings- avgift..................................

?58 812 554:87

288 100:62

1545 365: 69

256 999:97

59536:58

23 329 374:54

35483180:31

Budgetåret 1954/55

a) Faktiska inkomster och utgifter under tiden

1/7 1954—28/2 1955

Regleringsavgifter för import enligt tillstånd

utfärdade av Svensk fettimport .......

Regleringsavgifter enligt licenser, utfärdade

av statens jordbruksnämnd............

Regleringsavgifter för leveranser inom landet

från oljefabriker.....................

Efterregleringsavgifter...................

Regleringsbidrag till den tekniska industrien

m. fl.............................

i

i

| 5 227 200:57

i |12 831:55

-t

53 394 592:50

270 361:89

j m

16 174 347:12

Fiskkonservfabriker.....................

273 912: 98

Exportbidrag..........................

Svinnersättning till raffinaderierna.......

Restitution av för mycket inbetalad regle- ringsavgift..........................

t

1 973 852: 65

373 008: 51

28 887: 72

b) Beräknade inkomster och utgifter under

tiden 1/3—30/6 1955 ....................

58 904 986: 51

25 000 000: 00

18 824 088: 98

11000000:00

83 904986:51

29 824 008: 98

54080 977:53

Budgetåret 1955/56

Beräknat belopp...............

86000 000:00

30000 000:00

56 000 000: 00

opaginerad Kontrollera mot PDF

135*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 2. Fettvaruclearingkassans ekonomiska verksamhet

Kassans ställning den 1 juli 1954

Tillgångar

1) Innestående medel.......................

2) Upplupna räntor.......................

3) Fordringar, beräknade

1952 års skörd av oljefrö

a) Karlshamns oljefabriker; förskott

3 220 184: 59 — underskott 1 844 488: 00

b) Kalmar oljefabrik; överskott..........

44 605 403: 86

309 465: 06

1 375 696:59

794 564:32

44 914 868:92

2170260:91

1953 års skörd

a) Karlshamns oljefabriker; förskott

13 679 616: 74 + beräknat överskott

6 500 000: 00 ...................••••••

b) Kalmar oljefabrik; förskott 4 027 904: 42

+ beräknat överskott 5 500 000 .......

c) Svenska linoljeslageriema; förskotterade

medel...............................

d) SOI och Riksförbundet Lin och hampa;

förskott 2 230 539: 14 — beräknat underskott

375 000: 00 ....................

20179616:74

9 527 904:42

1948 681:34

1 855 539:14

Beräknat överskott vid import

av linfrö och linolja...........

Summa tillgångar

33 511741: 64

2 000 000:00

82 596 871:47

Skulder

1) Ianspråktaget belopp av det särskilda anslag

om 50 000 000 kronor, som anvisats å kapitalbudgeten

för förskottering av medel för

inlösen av oljefrö.......................

2) Karlshamns oljefabriker; kvarstående underskott

på export av olja av 1952 års skörd ..

Summa skulder

30 200 000:00

10 280 070:98

40480 070:98

Sammandrag:

Tillgångar, kronor

Skulder, kronor

Summa behållning den 1 juli 1954, kronor

82 596 871: 47

40 480 070: 98

42 116 800:49

under budgetåret 1953/54, ett beräknat resultat av verksamheten under

innevarande budgetår samt en prognos för budgetåret 1955/56.

Vad först angår den förstnämnda uppställningen må anföras, att jordbruksnämnden

i fjolårets regleringsskrivelse hade beräknat nettointäkterna

av regleringsavgifterna under budgetåret 1953/54 till 40 miljoner kronor.

Såsom framgår av uppställningen stannade nettointäkterna vid 35,5

miljoner kronor. I 1955 års statsverksproposition har — med stöd av en av

jordbruksnämnden den 17 november 1954 till riksräkenskapsverket avlåten

skrivelse — de beräknade nettointäkterna under innevarande budgetår angetts

till 53 miljoner kronor och under nästkommande budgetår till 54 miljoner

kronor. Under de senaste fem månaderna har världsmarknadsprisnivån

på fettvaror fallit rätt markant. Detta har lett till en höjning av regleringsavgifterna.

De i statsverkspropositionen angivna, beräknade inkomstbeloppen

synes därför komma att överskridas. Redan vid utgången av februari

månad 1955 hade sålunda regleringsverksamheten givit ett netto på i

runt tal 40 miljoner kronor och vid budgetårets slut kan nettointäkterna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 3. FeUvaniclearingkassans ekonomiska verksamhet

Inkomstsida

Summa

Utgiftssida

Summa

Kassans verksamhet under budgetåret 1954/55

Innestående medel den 1 juli

1/7-31/12-54

(Faktiska)

(Kol. 1)

1/1-30/6-55

(Beräknade)

(Kol. 2)

(KOI. o)

1/7-31/12-54

(Faktiska)

(Kol. 4)

1/1-30/6-55

(Beräknade)

(Kol. 5)

(Kol. 6)

44 605 403:86

A. Importerade fettvaror

1. Matnyttigt fett

Inlösen av vitaminoljor ....

426 691: 42

1 040: 00

426 691: 42

Cleanngavgifter och restitutioner för diverse

fettvaror.........

A 11

2. Linolja

Slutlig reglering av importen av linfrö och

linolja, överskott.........

1077 610:39

4 316: 11

1 040: 00

B. Svenska oljeväxtprodukter

1 yyb »ol: Öl

1. Raps- och senapsolja

Överskott på olja för svenska marknaden av

1952 års skörd .......

794564:32

794564:32

Kvarstående underskott på export av olja av

1952 års skörd .......

10 280 070:98

10 280 070: 98

Oreglerat förskott för oljefrö av 1953 års

skörd ............

11 48.5 317- 85

Beräknat överskott på 1953 års skörd

Forskott för 1954 års skörd.....

12 000000:00

1 i iU i 52U: »o

12 000 000:00

44 746 000: 00

44 746 000:00

Beraknade intäkter för det till oljefabrikema

levererade fröet av 1954 års skörd.....

28 000 000:00

Återbetalning av förskott för inlösen av

oljefrö............

44 746 000:00

71 685: 99

3 220 184:59

4 344 796:79

Efterreglering vid ändring av clearingpriser .

2. Linolja

Reglering av underskott på 1952 års skörd .

Återbetalning av förskott för 1952 års skörd

Återbetalning av förskott för 1953 års skörd

Oreglerat, beräknat underskott på 1953 års

skörd ............

71 685: 99

3 220 184:59

2114 257:65

44 <4o UUU: UU

2 230 539:14

112 228:87

1 844 488:00

112 228: 87

1844 488:00

Forskott för 1954 års skörd av linfrö .

3 500 000: 00

375 000:00

375 000: 00

3500000:00

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Kol. 1)

(Kol. 2)

(Kol. 3)

(Kol. 4)

(Kol. 5)

(Kol. 6)

Återbetalning av förskott för linfrö av 1954

års skörd..............................

3500 000:00

3500000:00

Underskott på linfrö av 1954 års skörd ....

500 000:00

500 000:00

C. Diverse

Clearingavgifter för tvätt- och rengöringsme- del ....................................

261: 91

261:91

Restitution av vissa prisutjämningsavgifter för

lager av fettvaror per den 1/9 1953 ......

Lagringskostnader för vitaminoljor.........

Räntor..................................

Överföring till anslag för inlösen av oljefrö ..

309 465:06

19 077 663:37

400000:00

98 018063:37

709465:06

161 701180:60

182 325:70

1 502:50

99 426: 78

61193 774: 25

30 200 000: 00

31075 000:00

182 325: 70

1 502: 50

99 426: 78

30 200 000:00

92 268 774: 25

Kassans ställning den 30 juni 1955

Innestående medel den 1 juli 1954 ........ 44 605 403: 86

Faktiska inkomster den 1 juli—31 december

1954 ................................. 19 077 663:37

Beräknade inkomster den 1 januari—30

juni 1955 ............................. 98 018 063:37

161 701130:60

Faktiska utgifter den 1 juli—31 december

1954 ................................. 61193 774:25

Beräknade utgifter den 1 januari—30 juni

1955 ................................. 31 075 000:00

92 268 774:25

Beräknade tillgångar den 30 juni 1955 .... 69 432 356: 35

Kassans ställning den 30 juni 1956

Beräknade tillgångar den 30 juni 1955 .... 69000 000:00

Beräknade nettointäkter under budgetåret

1955/56 .............................. 28 000 000:00

Beräknade tillgångar den 30 juni 1956 .... 97 000 000:00

Kungl. Maj.ts proposition nr 180 137*

opaginerad Kontrollera mot PDF

138*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

beräknas ha stigit till cirka 54 miljoner kronor. Under budgetåret 1955/56

beräknas uppstå en nettobehållning av 56 miljoner kronor. Sistnämnda siffra

är givetvis mycket osäker med hänsyn till svårigheterna att i förväg bedöma

prisutvecklingen på världsmarknaden.

I fråga om uppställningen angående fettclearingkassans inkomster och

utgifter må anföras följande. Kassans tillgångar den 1 juli 1954 hade i fjolårets

regleringsskrivelse beräknats till 45,3 miljoner kronor. De verkliga tillgångarna

nämnda dag uppgick emellertid såsom framgår av uppställningen

endast till 42,1 miljoner kronor. Skillnaden förklaras i huvudsak av att man

vid uppgörandet av prognosen för tiden den 1 januari—den 30 juni 1954 räknade

med ett överskott på 1953 års skörd om 12 miljoner kronor, vilket i

själva verket icke kom till synes i kassans rörelse förrän efter budgetårsskiftet

1953/54. Å andra sidan kalkylerade man för samma tid med ett underskott

på 8,5 miljoner kronor på 1952 års skörd. Detta underskott blev i

stället 10,2 miljoner kronor och redovisas i sin helhet i kassans rörelse för

budgetåret 1954/55. Under innevarande budgetår beräknas kassan, som

numera användes uteslutande för reglering av priserna på oljor av inhemskt

oljeväxtfrö, komma att tillföras nettointäkter med 27,3 miljoner kronor.

Vid utgången av detta budgetår skulle enligt denna beräkning kassans tillgångar

sålunda komma att uppgå till 69,4 miljoner kronor. Under förutsättning

av oförändrad regleringsverksamhet på detta område under budgetåret

1955/56 kan kassans tillgångar vid utgången av sistnämnda budgetår

beräknas uppgå till 97 miljoner kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

139*

Bilaga 7

Till statens jordbruksnämnd

Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, får härmed i likhet med

under tidigare år Svenska spannmålsaktiebolaget, vars uppgifter i huvudsak

övertagits av föreningen, till statens jordbruksnämnd överlämna förslag i

vad avser de prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under konsumtionsåret

1955/56, som berör föreningens verksamhet. Därjämte framlägges

resultat av företagna beräkningar över kostnaderna för beredskapslagring

m. in. under konsumtionsåren 1954/55 och 1955/56 samt vidare en

uppskattning av kostnaderna för avlastning av innevarande års brödsädsöverskott.

Innan föreningen övergår till huvudfrågan, får föreningen lämna följande

uppgifter rörande de internationella marknadsförhållandena.

Marknadsöversikt

Brödsädstillgångarna i de stora spannmålsexporterande länderna har under

år 1954 fortsatt att öka i betydande grad.

I följande sammanställning redovisas övergångslagren av vete i de fyra

största spannmålsexporterande länderna den 1 augusti 1954 samt till jämförelse

den 1 augusti 1953 och genomsnittet vid samma tidpunkt åren 1948

—1952.

övergång slager av vete den i augusti, 1 000 ton

1954 1953 Medeltal

1948—1952

USA.............. 24 580 15 210 8 590

Kanada........... 15 990 9 610 3 760

Argentina......... 2 260 3 090 660

Australien......... 3 240 980 1 620

Summa 46 070 28 890 14 630

Totalt och för vartdera av länderna USA, Kanada och Australien var övergångslagren

den 1 augusti 1954 de största som någonsin redovisats. I fråga

om 1954 års veteskörd i omnämnda länder understeg den väsentligen genomsnittsskörden

under de senaste fem åren.

En jämförelse mellan veteskördarna olika år följer här.

Skörd av vete, 1 000 ton

1954 1953 Medeltal

1948—1952

USA.............. 26 110 31 650 31 340

Kanada........... 8 130 16 710 13 400

Argentina......... 7 010 6 100 5 200

Australien......... 4 250 4 720 5 140

Summa 45 500 59 180 55 080

opaginerad Kontrollera mot PDF

140*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Det torde vara av intresse att konstatera, att trots stora skador, som drabbat

veteskördarna i nordvästra USA, Kanada och Australien, så innebär de

för år 1954 redovisade tillgångarna av ny och gammal skörd på sammanlagt

92 miljoner ton hos de fyra stora exportländerna, att tidigare resultat överträffats.

För år 1953 uppgick motsvarande tillgångar till 88 miljoner ton och

år 1952 till 81 miljoner ton.

överskottet av vete, d. v. s. vete för export, utfodring och övergångslager

i nu nämnda stora produktionsområden med tillägg för den export, som

kan väntas komma att ske från Ryssland och Donauländerna samt Frankrike

och Sverige, beräknas för skördeåret 1954/55 uppgå till 66 miljoner ton mot

63 miljoner ton 1953/54 och 54 miljoner ton 1952/53. I de sistnämnda kvantiteterna

ingår även export från Turkiet, som emellertid under innevarande

år på grund av felslagen skörd icke har något överskott att avstå.

Det för innevarande år redovisade överskottet av vete motsvarar ungefär

tre gånger den kvantitet, som normalt brukar omsättas på världsmarknaden

under ett år. Man kan därför räkna med att de stora veteproducerande länderna

även vid ingången till nästa skördeår kommer att inneha betydande

övergångslager.

Den prisutveckling, som karakteriserat det gångna året, har i mycket ringa

grad påverkats av de stora tillgångarna, och anledningen härtill är, att man,

liksom fallet varit under ett flertal år, och detta gäller särskilt Nordamerika,

icke låtit de ökade tillgångarna motsvaras av ökade utbud. Till en del

har härvid valutaförhållandena spelat en roll, men dessutom beror återhållsamheten

i utbuden på en strävan hos berörda länder att icke medverka till

en utvidgning av klyftan mellan det inhemska, garanterade priset och priset

på världsmarknaden.

Jämsides med den vetemarknad, för vilken de stora exportländerna svarar

och som sålunda kännetecknats av ganska stor stabilitet, har utbildats en

marknad för de små exportländerna. Denna marknad har under det gångna

året präglats av stora prisvariationer.

Belysande för de här berörda förhållandena är i följande sammanställning

intagna uppgifter om prisnoteringar avseende nordamerikanskt och

franskt vete.

Prisnoteringar för vete på Liverpoolbörsen,

omräknade i kronor per deciton

Manitoba

Franskt

nr 2

vete

Januari...........

........ 42: 12

35: 71

Februari..........

........ 42:46

35:89

Mars..............

........ 42:47

34: 08

April..............

........ 41:95

—

Maj...............

........ 41:66

—

Juni...............

........ 41:27

35: 53

Juli...............

........ 40:28

32 :63

Augusti............

........ 40:09

32: 81

September.........

........ 40:44

34: 26

Oktober...........

........ 40:47

32: 26

November.........

........ 42: 14

31: —

December..........

........ 42:78

36: 98

Januari............

........ 43:95

38: 06

Februari...........

........ 43:83

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

141*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Under den pågående GATT-konferensen i Genéve har frågan om exportsubsidierna

varit föremål för diskussion. Då emellertid meningarna varit

mycket delade angående lämpligheten av att nu införa en skärpning av bestämmelserna

på området, kan man utgå ifrån att exportsubsidier vad gäller

jordbruksprodukter även skall få tillämpas i fortsättningen. Såsom förutsättning

gäller dock bland annat, att subsidierna icke allvarligt skadar

andra medlemsländers intressen. Även inom OEEG har man på sistone diskuterat

frågan om exportsubsidier och det är att vänta, att denna kontroversiella

fråga kommer att bli föremål för nya överväganden i internationella

sammanhang. Tills vidare kan man emellertid räkna med att de olika exportländerna

kommer att obehindrat kunna fortsätta med en subsidiering

av exporten.

Vid GATT-ltonferensen har vidare frågan om avveckling av överskottslager

varit föremål för behandling. Från en del länders sida har därvid yrkats

på att sådana regler skulle införas, att man finge en större garanti för att

utbudep icke skadade den normala handeln. Förslaget har emellertid mött

starkt motstånd från USA, som icke velat acceptera inskränkningar i sin

handlingsfrihet, även om man i princip kunde medgiva ökade möjligheter

till konsultationer för berörda parter.

Vad beträffar den internationella rågmarknaden, har densamma under tiden

från årsskiftet 1953/1954 fram till augusti månad kännetecknats av ett

tämligen stabilt prisläge. Därefter har priserna under intryck av det ogynnsamma

skördeutfallet i större delen av Västeuropa stigit kraftigt för att därefter

under årets sista månader åter falla. Till belysande av prisutvecklingen

må anföras följande siffror avseende Winnipeg-noteringarna under det

gångna året.

Priser på råg enligt noteringar på Winnipeg-börsen

Cents per bushel

1954 Januari.............. 120

Juli................. 90

Oktober.............. 145

December............ 113

Slutligen må även nämnas, att också fodermedelsmarknaden på grund av

minskning i tillgångarna varit föremål för betydande prisvariationer. Detta

gäller framför allt oljekraftfoder. Sålunda var priset på solroskakor från

Argentina i början av året 50 kronor per deciton eif svensk hamn. Motsvarande

pris i slutet av året var 59 kronor per decition eif svensk hamn. Däremot

har majspriset varit mindre berört av prisvariationerna.

Brödsädsregleringen

Innevarande konsumtionsår har en ändring skett i fråga om brödsädsregleringen.

Denna ändring innebär i princip, att fastställda garantipriser

för brödsäd icke såsom tidigare skall gälla för hela den f ramvunna skörden

utan endast för så stor del därav, som svarar mot det inhemska konsumtionsbehovet.

Ansvaret för avlastningen skall åvila berörda näringsorganisationer

genom föreningen Svensk spannmålshandel, vars här ifrågavarande

verksamhet skall bekostas av influtna förmalningsavgiftsmedel. Regleringsverksamheten

är grundad på ett inlösensförfarande, innebärande att såväl

odlare som spannmålshandlare och kvarnar har rätt att för inlösen den 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

142*

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

april 1955 till föreningen hembjuda då kvarvarande brödsäd till fastställda

priser. Inlösenspriserna avser leverans till följande prisorter: Gävle, Stockholm,

Norrköping, Kalmar, Karlshamn, Åhus, Ystad, Trelleborg, Malmö,

Landskrona, Hälsingborg, Halmstad, Falkenberg och Göteborg. I prisorten

Norrköping innefattas även den närbelägna kvarnplatsen Djurön. I fråga

om vete tillämpas prisortspriset vid leverans till Kristianstad, varjämte vid

leveranser till Visby betalas prisortspris med avdrag av 50 öre per deciton.

Därjämte har för innevarande regleringsår genom avtal mellan föreningen,

å ena sidan, samt handels- och industriföretagen, å andra sidan, träffats

överenskommelse om upprätthållande av vissa lägsta priser fram till inlösensdagen.

I gengäld har föreningen förbundit sig att vid inlösen den 1

april 1955 för brödsäd, som hembjudes, erlägga ett pris, som med 50 öre

per deciton överstiger fastställt inlösenspris.

Utrikeshandeln är förbehållen föreningen och dess medlemmar. I rådande

marknadsläge, då prisnivån utomlands understiger den inhemska nivån,

utbetalar föreningen exportbidrag vid export av brödsäd och produkter därav

med belopp, som svarar mot skillnaden mellan de två prisnivåerna. Med

hänsyn bland annat till den knapphet, som råder i fråga om fodertillgångarna,

har åtgärder vidtagits för överförande av en del av brödsädsöverskottet

till fodermarknaden. Därvid har spannmålshandeln gottgjorts skillnaden i

pris mellan fullgod brödsäd och fodervara. För att förhindra att den för

foderändamål försålda rågen skall komma till användning för annat än foderändamål,

sker denaturering av spannmålen. Bestämmelser härför har

meddelats i kungörelse den 14 januari 1955 (nr 5).

Det regleringssystem, för vilket här redogjorts, har ännu icke tillämpats

ett helt regleringsår. Såvitt man emellertid kan bedöma av hittills vunna erfarenheter,

har det i stort sett fungerat väl. Föreningen anser därför, att

några i princip ändrade regleringsbestämmelser i fråga om brödsäden icke

är erforderliga för närvarande eller önskvärda ur de synpunkter föreningen

har att bevaka. Föreningen vill dock förutskicka, att det kan visa sig

motiverat att företaga viss ändring i gällande kvalitetsbestämmelser. För

närvarande pågår en utredning med uppgift att framlägga förslag till sådan

ändring.

I sin regleringsskrivelse förra året berörde jordbruksnämnden frågan om

vass kompensation till kvarnarna vid övergången till nytt regleringsår och

framhöll, att några statsmedel ej står till förfogande för ändamålet, utan

att eventuell prisfallsersättning måste belasta förmalningsavgiftsmedlen.

I anslutning härtill vill föreningen meddela, att föreningen, i överensstämmelse

med vad nämnden förutskickat, kommer att under den närmaste tiden

upptaga förhandlingar med kvarnindustrien i ärendet.

Under regleringsåren 1952/53 och 1953/54 medverkade Svenska spannmålsaktiebolaget,

främst på grund av de i kraft varande kreditrestriktionerna,

i viss omfattning vid finansiering av spannmålshandlarnas och kvarnindustriens

inköp av brödsäd. Detta skedde i den formen, att bolaget under

vissa betingelser till enhetliga priser verkställde inköp av kvarngill brödsäd

hos handel och industri. Då den inköpta spannmålen disponerades, återköptes

den till samma priser, som gällde vid bolagets inköp. För det i spannmålen

nedlagda kapitalet betingade sig spannmålsbolaget ränta med 4 1/2

procent per år. Spannmålsbolaget har på detta sätt bidragit till finansiering

av brödsädsinköpen under 1952/53 med 69 miljoner kronor och under 1953/

54 med 31 miljoner kronor. Med hänsyn till att kreditrestriktionerna fortfarande

var i kraft vid innevarande regleringsårs ingång, övervägde Svensk

spannmålshandel att göra en framställning om att beredas möjlighet att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

143*

liksom spannmålsbolaget medverka vid finansieringen av spannmålsinköpen.

Sedan det emellertid visat sig, att verkningarna av kreditrestriktionerna

icke gjorde sig omedelbart gällande, beslöts efter samråd med jordbruksnämnden

att tills vidare avstå från att göra sådan framställning. Under senaste

tiden har emellertid, enligt uppgifter som lämnats föreningen från

skilda håll, uppstått svårigheter för spannmålshandelns och kvarnindustriens

finansiering. I anslutning härtill vill föreningen framhålla, att om

denna skärpning i kreditgivningen kommer att bestå, då 1955 års skörd kommer

i marknaden, kan den medföra svårigheter för spannmålshandeln att

omhändertaga och till jordbruket erlägga betalning för spannmålsskörden i

den omfattning jordbruket har behov att leverera densamma. Med anledning

härav finner föreningen det angeläget att erhålla bemyndigande att, om så

skulle visa sig erforderligt, finansiera spannmålshandeln i önskvärd omfattning.

Det är för närvarande svårt att uttala sig om föreningens behov av rörelsemedel

för fullgörande av en sådan verksamhet. Mycket beror på skördeutfallet

och på möjligheterna till export. Uppskattningsvis räknar föreningen

med samma omfattning av kreditgivningen som spannmålsbolagets kreditgivning

under verksamhetsåret 1953/54, d. v. s. i runt tal 30 miljoner kronor.

Under förutsättning att föreningen efter hand som kostnader för brödsädsöverskottets

avlastning uppstår, får till sig utbetalat förmalningsavgiftsmedel,

synes den här ifrågavarande finansieringen av brödsädsinköpen

i nu nämnd omfattning icke kräva en utökning av den kredit, som i enlighet

med Kungl. Maj :ts skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret skall tillhandahållas

föreningen.

Beredskapslagret av brödsäd, majs och oljekraftfoder

I föreningens uppgifter ingår att i den omfattning och på villkor, som avtalats

med jordbruksnämnden, handha beredskapslagring av brödsäd, majs

och oljekraftfoder. För de med beredskapslagringen förenade kostnaderna

erhåller föreningen ersättning av särskilda anslagsmedel.

Beredskapslagret hos föreningen förutsättes för brödsäd uppgå till 250 000

ton, varav 200 000 ton vete och 50 000 ton råg, samt för majs till 15 000

ton och för oljekraftfoder till 65 000 ton. Enligt beslut av 1954 års riksdag

skall beredskapslagret av brödsäd utgöra 300 000 ton. Vid fastställande av

den kvantitet härav, som bör lagras genom föreningens försorg, har hänsyn

tagits till lagringen hos kvarnarna, vilken beräknas omfatta omkring 50 000

ton av beredskapslagret.

I enlighet med en mellan föreningen och Svenska spannmålsaktiebolaget

träffad överenskommelse har beredskapslagret av majs och oljekraftfoder

överlämnats till föreningen den 1 november 1954 och brödsädslagret den 1

januari 1955. Med anledning av kvalitetsbristerna hos 1954 års brödsädsskörd

skedde under hösten viss försäljning ur beredskapslagret till kvarnarna,

varför det till föreningen överlämnade beredskapslagret utgjorde sammanlagt

177 000 ton, varav 115 000 ton vete och 62 000 ton råg.

På grund av att jordbruksnämnden föreskrivit viss skärpning av kvalitclsbestämmelserna

för brödsäd, som inlägges i beredskapslagret, kommer

föreningen icke att kunna komplettera lagret under innevarande regleringsår.

Till följd härav kommer att uppstå en merkostnad motsvarande skillnaden

mellan priset på brödsäd av 1954 års skörd och det pris, som kommer

all gälla, då inläggning sker. Från jordbruksnämndens sida bar vid förhandlingar

i ärendet förklarats, att nämnden med hänsyn till 1954 års riksdagsbeslut

ej ansågc sig ha möjlighet alt ställa de för beredskapslagringen av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

144*

Kungl. Maj:ts proposition nr i80

sedda medlen till förfogande för täckande av ifrågavarande förlust, utan

att nämnda merkostnad finge täckas av förmalningsavgiftsmedel.

Föreningen är av den meningen, att förmalningsavgiftsmedlen icke bör

användas för täckande av sådan merkostnad, och föreslår därför, att föreningen

i annan ordning tillföres motsvarande belopp.

Fraktbidrag

Föreningen utbetalar liksom tidigare spannmålsbolaget fraktbidrag vid

försäljning av fodersäd och vissa fodermedel till norra Sverige. Vid regleringsåtgärdernas

behandling förra året övervägdes detta bidrags slopande.

Föreningen har för sitt vidkommande icke något förslag beträffande bidragets

upprätthållande eller icke men har medtagit detsamma i sina kostnadsberäkningar.

Kostnader för avlastning av 1954 års brödsädsöverskott

Enligt en av föreningen företagen prognos, grundad på senaste uppgifter

om leveranser av brödsäd från odlare, skulle saluöverskottet av 1954 års

skörd uppgå till 1 043 000 ton, varav vete 810 000 ton och råg 233 000 ton.

Vidare räknas med en import av 12 000 ton vete och 29 000 ton råg samt

en lagerminskning under regleringsåret på 1 000 ton vete och 62 000 ton

råg. Sålunda skulle återstå för inhemsk konsumtion och export 823 000 ton

vete och 324 000 ton råg. För förmalning och utsäde beräknas åtgå 560 000

ton vete och 150 000 ton råg. Återstoden, 263 000 ton vete och 174 000 ton

råg, utgöres av överskott för export eller utfodring inom landet. Kostnaden

för avlastning av detta överskott skall för 10 000 ton vete och 29 000 ton

råg bäras av influtna importavgifter samt för 8 000 ton vete och 24 000 ton

råg av anslaget för beredskapslagringen samt för återstoden, 245 000 ton

vete och 121 000 ton råg, av förmalningsavgiftsmedlen. Om man förutsätter,

att kostnaden är densamma som genomsnittet under den gångna delen av

regleringsåret, d. v. s. för vete 13 kronor per deciton och för råg 8 kronor

per deciton, skulle förmalningsavgiftsmedlen för ovannämnda kvantiteter

belastas med i runt tal 42 miljoner kronor. Härtill kommer kostnaden för

av spannmålsbolaget under sommaren 1954 företagen export av 39 000 ton

vete, för vilken kostnaden enligt överenskommelse skall bäras av förmalningsavgiftsmedel.

Denna kostnad uppgår till i runt tal 5 miljoner kronor.

Vidare torde föreningens kostnader för lagring, frakter, administration in. m.

kunna uppskattas till 3 miljoner kronor. Totalt skulle alltså enligt denna

uppskattning förmalningsavgiftsmedlen belastas med 50 miljoner kronor.

Till föreningens disposition av förmalningsavgiftsmedel avseende förmalningen

under verksamhetsåren 1953/54 och 1954/55 beräknas, sedan hänsyn

tagits till ett till spannmålsbolaget utbetalat belopp på i runt tal 2 miljoner

kronor, återstå 53 miljoner kronor. Enligt här företagen beräkning skulle

alltså, sedan kostnaderna för 1954/55 blivit täckta, erhållas ett överskott av

förmalningsavgiftsmedel på 3 miljoner kronor.

Det må slutligen framhållas, att den här företagna beräkningen grundas

på faktorer, som för dagen är svåra att överblicka. Detta gäller förhållandena

såväl på den internationella som på den inhemska marknaden. På

den internationella marknaden har sålunda under den senaste tiden en svagare

tendens gjort sig gällande. Ett slutligt resultat, som väsentligen avviker

från den gjorda uppskattningen, är därför icke otänkbart.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

145*

Kostnader för beredskapslagring m. m.

För täckande av kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet

under verksamhetsåret 1953/54 stod till bolagets förfogande anslagsmedel

på tillsammans 97 552 377 kronor 98 öre. Enligt nu föreliggande bokslut

uppgick underskottet för verksamhetsåret 1953/54 till 85 351 128 kronor

10 öre, varför av äldre anslag återstår 12 201 249 kronor 88 öre.

I proposition nr 180 till 1954 års riksdag beräknades kostnaderna för här

berörda verksamhet under regleringsåret 1954/55, hänförlig dels till spannmålsbolaget,

dels till föreningen Svensk spannmålshandel, till sammanlagt

25 miljoner kronor, varav 11 miljoner kronor avser kostnader för spannmålsbolaget

under en övergångstid samt 12,5 miljoner kronor lagringskostnader,

i den mån de icke kommer att belasta bolaget. Vidare beräknades

fraktbidraget för transport av fodervaror till vissa delar av norra Sverige

uppgå till 1,5 miljoner kronor.

För täckande av kostnaderna för spannmålsbolagets verksamhet anslog

1954 års riksdag 8 miljoner kronor, varjämte beslutades att bolaget skulle

äga förfoga över ett belopp av omkring 3,8 miljoner kronor, som influtit

genom utjämningsavgifter för i huvudsak spannmål och spannmålsprodukter.

För spannmålsbolagets räkning är sålunda disponibelt ett anslagsbelopp

på 24 miljoner kronor, varav 12 201 249 kronor 88 öre utgör reservation

hos bolaget enligt bokslut per den 31 augusti 1954, och för föreningen

Svensk spannmålshandel 14 miljoner kronor.

Enligt en nu företagen beräkning, varav specifikation bifogas (bilaga A),

uppskattas kostnaderna för spannmålsbolagets och den del av föreningens

verksamhet, som skall bekostas av statsmedel för verksamhetsåret 1954/55

(11 månader), till sammanlagt 19,9 miljoner kronor. Vid fördelning av detta

belopp enligt grunder, varom överenskommelse träffats mellan bolaget

och föreningen och som godkänts av statens jordbruksnämnd, hänför sig

10,5 miljoner kronor till bolaget och 9,4 miljoner kronor till föreningen. Sedan

kostnaderna enligt denna beräkning blivit täckta, skulle sålunda av anslagsmedlen

återstå för bolaget 13,5 miljoner kronor samt för föreningen 4,6

miljoner kronor.

Föreningen vill föreslå —• ehuru det icke är föreningens angelägenhet —

att det redovisade överskottet av anslag till spannmålsbolaget tillsammans

med den hos bolaget kvarliggande skaderegleringsfonden på i runt tal 2 miljoner

kronor användes för nedskrivning av beredskapslagret av brödsäd.

För verksamhetsåret 1955/56 har föreningen i enlighet med härvid fogad

sammanställning (bilaga B) uppskattat kostnaderna för den del av verksamheten,

som skall bekostas av statsmedel, till 23 miljoner kronor, varvid

föreningen bland annat utgått från nu gällande ersättningar till lagerhålllarna

samt nedskrivning av beredskapslagret av brödsäd med 3 kronor per

deciton.

Då av redan anvisade medel enligt vad nyss sagts beräknas återstå i runt

tal 4,6 miljoner kronor, torde för regleringsåret 1955/56 av riksdagen böra

anvisas ytterligare 18 miljoner kronor.

I anledning av vad nu anförts får föreningen Svensk spannmålshandel

hemställa, att statens jordbruksnämnd vid avgivande av förslag till Kungl.

Maj :t rörande prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under regleringsåret

1955/56 måtte föreslå, att regleringsanordningarna beträffande

10* Hihftiuj till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 180

opaginerad Kontrollera mot PDF

146*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

brödsäd utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad föreningen förordat

samt att medel anvisas för täckande av föreningens kostnader enligt

anförda beräkningar. ö

Vidare hemställes, att föreningen beredes möjlighet att vid behov medverka

vid finansieringen av brödsädsinköpen.

I handläggningen av detta ärende har deltagit styrelseledamöterna herrar

Frisell, Du Rietz, Janson, Hagander, Nilsson, Sjögren, Anderson och Carlborn

samt som suppleant för herr Forsman herr Stenrup.

Stockholm den 10 mars 1955.

SVENSK SPANNMÅLSHANDEL

Ekonomisk förening

G. Frisell

Fritz Tryggveson

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts proposition nr 180

147*

Bilaga A

Beräknade kostnader för tiden 1/9 1954—31/7 1955 för Svenska

spannmålsaktiebolaget och den del av Svensk spannmålshandels,

ekonomisk förening, verksamhet, som skall bestridas av statsanslag

A. Lagringskostnader

1. Lagringsersättning...........

2. Kostnader för omsättning.....

3. Varukostnader...............

B. Räntor........................

C. Fraktbidrag till norra Sverige----

D. Administrations-, kontroll- o. kontorskostnader

..................

E. Nedskrivning av bolagets lagervärde

för brödsäd...............

F. Skillnad mellan importpris och la
gervärde

för import av oljekraftfoder

..........................

G. Eftersläpande utgifter för bolaget

Totalt

Därav

Bolaget

Föreningen

2 600 000

3 140 000

1 200 000

4 000 000

1 600 000

700 000

800 000

2 100 000

1 900 000

2 340 000

1 200 000

1 900 000

1 600 000

820 000

400 000

420 000

5 000 000

5 000 000

—

500 000

1 000 000

19 860 000

500 000

1 000 000

10 500 000

9 360 000

Bilaga B

Beräkning av kostnader för beredskapslagring av

brödsäd och fodermedel samt fraktbidrag för fodersäd och fodermedel

till norra Sverige under verksamhetsåret 1955 56

A. Lagringskostnader

Lagringens omfattning: Brödsäd 250 000 ton

Oljekraftfoder 65 000 »

Majs 15 000 »

2. Kostnader för omsättning:

Brödsäd: Inköp 110 000 tonl............... 3 100 000

Försäljning 65 000 » J '' ’''

Oljekraftfoder:

Inköp 20 000 ton\............... 600 000

Försäljning 20 000 » |

Majs: Inköp 5 000 t> {............... 100 000

Försäljning 5 000 » (

3. Ränta å kapital bundet i beredskapslagret..................

4. Varukostnader..........................................

5. Nedskrivning av beredskapslagret av brödsäd...............

B. Fraktbidrag för fodersäd och fodermedel till norra Sverige

C. Administrations-, kontroll- och kontorskostnader.......

3 650 000

3 800 000

4 500 000

1 500 000

7 500 000

1 600 000

465 000

23 015 000

Anm. Kan anslagsmedel icke disponeras successivt utan törst i efterskott, tillkommer viss

räntekostnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

• AV ■ ,

.

u. •'' ;• . v. r i

r • i iU

< '' ;lt. s ■

•)'' •’

• i no

-1* h ‘ :H-- *

.jijf! Öl)''.

•JOD OM»

m ?: \ .

. -.m.

• ! i '' '' ‘

i;*H* U. tf

i J» H j I h it i ,

* i,

)(H»

•<!''. }■. Ut .. . .t

ijJ-•{»''*/

v:l«'' r !n:Vv

. r-ni

{>• V ! '')

tf- v- 10I xtbisni »A *n in4i;.v»H

* ■'' »

•it- .? ''> .,;bnni ;*-»> «»n»r, I|i«

i!-'' • ‘i1 t;..;; .

- ‘tK1 .V* t I?(i! j

. ■<.

.! ''

t

l

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

151*

Tab. 1. Vissa jordbruksnäringen berörande prisindextal

År och månad

Socialstyrelsens

Index för livs- medel

Prisförändringar sedan år 1935 på

vissa varor enligt socialstyrelsens

prisstatistik

Kommerskollegii parti- prisindex för

Konsu-

ment-

pris-

ndex

Allm.

konsum-

tions-

prisindex

Mjöl

Bröd

Potatis

So

g*

Mejeri-

smör3

Nötkött,

stek

Färskt

sidfläsk3

Anim.

livsmedel

Veget.

livsmedel

Foder-

medel

Gödsel-

medel

1935 ............

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

1936 ............

102

102

101

107

102

98

108

no

104

101

105

102

1937 ............

106

no

107

in

107

in

107

in

108

107

117

102

1938 ............

no

114

109

113

112

116

no

124

113

104

112

106

1939 ............

113

113

113

119

117

122

120

128

120

105

114

106

1940 ............

127

118

130

157

127

138

129

144

140

131

148

135

1941............

151

121

141

142

139

161

171

188

176

157

164

146

1942 ............

164

125

139

202

134

170

182

198

186

181

175

213

1943 ............

162

127

138

160

134

170

185

213

194

187

175

229

1944 ............

157

126

137

162

135

170

177

218

194

189

176

224

1945 .............

165

123

137

175

135

170

177

212

190

185

180

218

1946 .............

158

133

139

1%

137

170

179

220

191

182

182

179

1947 .............

164

146

145

209

151

191

173

218

203

196

191

157

1948 .............

176

179

156

198

156

194

185

229

217

208

198

158

1949 .............

100

178

182

161

187

155

205

221

207

219

205

201

162

1960 .............

102

181

182

162

227

155

209

234

196

222

218

214

168

196i .............

119

212

217

189

286

175

241

264

247

252

262

272

195

1962 .............

134

240

270

215

304

189

250

311

307

292

286

294

222

1953 ...........

137

242

283

220

296

189

257

353

274

2%

294

283

210

1954 .............

137

274

218

328

189

258

344

291

292

305

285

197

243

296

189

256

339

273

300

294

297

219

februari.....

242

304

189

256

342

265

297

295

296

222

138

243

288

221

311

189

256

343

272

299

296

293

220

243

312

189

256

349

271

296

296

288

219

244

313

189

258

356

271

297

298

288

218

137

243

288

220

310

189

258

361

270

297

302

287

206

241

303

189

258

378

269

297

299

286

202

243

296

189

258

382

265

295

290

289

201

137

243

280

220

274

189

258

365

276

295

288

274

201

242

275

189

258

346

283

293

287

268

203

242

274

189

258

340

290

296

288

267

202

december . ..

135

240

275

219

283

189

258

340

287

295

289

266

201

242

275

219

289

189

258

339

286

295

299

269

201

242

275

219

297

189

258

336

291

294

302

274

205

137

245

278

219

307

189

258

338

285

295

305

282

205

248

278

219

318

189

258

342

284

293

310

282

205

248

279

219

339

189

258

359

284

289

312

285

205

juni........

138

247

279

219

352

189

258

364

285

288

321

286

197

juli.........

137

279

219

330

189

258

371

i: 86

288

317

285

189

137

273

216

359

189

258

365

287

289

309

285

189

136

272

217

332

189

258

351

294

293

297

282

189

136

267

217

339

190

258

328

303

292

295

286

194

136

267

218

337

190

258

315

304

292

295

299

195

december . . .

137

267

218

335

189

258

318

302

293

296

307

194

1955 januari......

137

267

219

340

189

258

J 321

304

295

298

307

194

1 Indextalen baseras fr. o. m. dec. 1911 på priset för standardiserad mjölk.—3 Runmärkt mejerismör

fr. o. m. mai 1953. — 3 Fr. o. m. mars 1943 följer indextalen priset för salt sidfläsk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

152*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 2. Priser i Sverige

År

och månad

Kronor

per 100 kilogram

Höst-

vete1

Vår-

vete1

Råg1

Vete-

mjöl*

Råg-

sikt*

Mat-

ärter,

gula*

Mat-

pota-

tis4

Fa-

briks-

potatis1

Socker-

betor*

Strö-

socker

1934 .............

16,97

15,69

26,99

23,51

26,99

6,02

3,30

2,25

29,21

1935 .............

16,69

15,59

29,80

25,08

25,33

8,28

3,25

2,25

29,09

1936 .............

17,01

15,92

30,61

25,86

21,21

8,53

3,31

2,25

29,79

1937 .............

19,60

18,29

32,56

29,11

20,79

9,02

3,76

2,55

30’89

1938 ............

18,85

17,27

33,84

29,43

19,90

8,66

4,37

2,70

31,03

1939 ............

17,99

17,29

33,82

28,58

27,81

9,03

4,60

2,70

31,64

1940 ............

23,30

23,29

34,49

29,83

43,19

13,67

4,81

3,10

35,88

1941............

26,09

26,09

34,50

30,50

50,97

13,66

5,75

4,10

39,88

1942 ............

26,55

28,09

26,09

34,50

30,50

47,78

21,73

6,45

4,50

45,46

1943 ............

26,07

27,52

25,07

37,00

28,50

42,78

13,80

7,58

4,50

47’52

1944 ............

26,70

28,70

25,70

36,60

28,50

37,36

16,18

7,58

4,50

47^52

1945 ............

26,80

28,80

25,80

35,83

28,17

35,33

16,97

7,65

4,65

47,52

1946 ............

26,69

28,70

26,04

38,61

31,66

36,08

17,87

7,83

4,65

47jö2

1947 ............

27,47

30,06

27,47

43,00

36,17

39,08

18,64

8,02

5,00

60|04

1948 ............

28,99

32,90

28,99

48,27

40,86

43,85

17,49

8,77

5,30

6244

1949 ............

30,01

35,01

30,01

49,42

42,80

44,82

16,48

9,33

5,30

63''27

1950 .............

30,85

34,94

30,39

48,14

43,07

47,28

22,05

9,27

5,55

641)3

1951 .............

35,86

38,32

34,59

53,70

47,98

54,58

25,84

9,52

6,25

79,08

1952 .............

48,48

50,48

45,28

69,31

62,73

64,03

26,04

11,33

7''35

9l’90

1953 .............

52,06

53,15

48,92

76,39

69,75

61,65

. 22,44

12,58

7,35

93,25

1954 .............

46,72

46,72

43,82

74,47

68,02

60,72

26,20

11,65

7,20

89,17

1953 januari.....

55,00

57,00

50,50

77,50

70,31

66,88

24,00

12,75

94,00

februari.....

65,30

57,30

50,80

77,50

70,31

67,00

24,00

13^00

___

94,00

mars........

55,60

57,60

51,10

77,85

70,66

—

23,46

13,00

_;

94,00

april.......

55,90

57,90

51,40

77,95

70,77

__

22,77

13,00

94’00

maj........

56,20

58,20

51,70

78,00

70,81

_

22,05

13,00

_

94,00

juni........

56,30

58,30

51,80

78,00

70,81

_

31,31

13,00

94,00

juli..........

$6,3°

58>3°

51,80

76,89

70,16

_

26,69

13,00

94’00

augusti.....

46,90

46,90

45,40

75,00

60,92

_

19,31

13,00

94,00

september...

47,25

47,25

45,75

74,50

68,56

59,00

18,00

13,00

_

94,00

oktober.....

47,70

47,70

46,20

74,50

68,56

59,00

18,73

11,25

7,35

91,00

november ...

48,10

48,10

46,60

74,52

68,56

59,00

19,50

11,50

7,35

91,00

december . ..

48,40

48,40

46,90

74,52

68,56

59,00

19,50

11,50

7,35

91,00

1954 januari.....

48,70

48,70

47,20

74,47

68,52

59,00

21,05

11,75

91 00

februari.....

49,00

49,00

47,50

74,47

68,52

22,50

12,00

91,00

mars........

49,30

49,30

47,80

75,47

69,52

__

23,00

12,00

91,00

april........

49,60

49,60

48,10

75,47

69,52

_

23,77

12,00

91,00

maj........

49,90

49,90

48,40

75,47

69,52

_

26,46

12,00

89,00

juni........

50,00

50,00

48,50

75,47

69,52

—

42,40

12,00

.

89^00

juli.........

5°,°°

50,00

48,50

75,47

69,52

—

33,31

12,00

,

88,00

augusti.....

—

—

—

73,47

65,52

_

26,55

12,00

88,00

september.. .

41,65

41,65

36,66

73,47

65,52

58,00

23,55

12,00

88,00

oktober.....

42,29

42,29

37,29

73,47

66,43

61,00

24,00

10,50

7,20

88,00

november ...

43,14

43,14

38,14

73,47

66,59

62,60

23,85

10,75

7,20

88,00

december . . .

43,57

43,57

38,57

73,47

67,52

63,00

24,00

10,75

7,20

88,00

1955 januari.....

44,03

44,03

39,04

73,47

67,52

63,88

24,46

11,00

—

88,00

Anm. Uppgifter med medieval stil avser priser under månader, då någon nämnvärd försäljning ej

ägt rum. Dessa priser har ej medtagits vid beräkning av årsmedelpriser.

1 Medelpris till producent på kustorter. Under tiden 16 okt. 1940—juli 1954 av staten fastställda

priser. — 2 Prisuppgifter från kvarnar, grundpris fritt kvarn. Fr. o. m. okt. 1949 pris å patentvetemjöl

resp. rågsikt 00. — 3 Medeltal av producentpriser i mell. Sverige. — 4 Engrospris i Stockholm på prima

välsorterad vara. — ‘ Av staten fastställt producentpris vid 17,5 % stärkelsehalt och 70 kg hektolitervikt.

— “ Av staten fastställt grundpris till producent vid 16 % sockerhalt. Tillägg för varje

tiondels proc. högre sockerhalt med 1/160 av grundpriset. — 7 Partipris i Skåne exkl. grosshandels
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

153*

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

Tab. 2 (forts,). Priser i Sverige

År oc

i månad

Kronor per 100 kilogram

Korn1

Havre,

vit1

Vallhö*

Höst-

säds-

halm*

Majs*

Vete-

kli*

Kraft- foder- bland- ning *

Lin-

frö-

mjöl*

Melass4

1934

12,71

11,83

7,47

2,50

13,01

11,76

15,10

17,31

8,25

1935

13,13

12,15

7,22

2,35

15,51

12,85

17,33

17,90

8,67

1936

13,75

12,77

6,27

2,42

15,93

13,70

18,23

18,03

9,40

1937

18,22

15,68

6,37

3,40

16,33

14,38

19,11

19,24

9,61

1938

16,81

13,62

5,97

3,04

16,83

13,90

19,45

20,43

10,00

1939

14,55

13,03

6,43

2,81

18,61

13,39

21,41

22,32

10,27

1940

22,71

20,41

14,57

5,12

18,50

16,89

23,50

24,00

11,38

1941

24,90

22,40

20,90

6,70

23,71

16,50

25,13

24,00

12,94

1942

24,50

20,75

15,30

5,48

25,33

16,78

30,92

34'',00

16,00

1943

23,08

18,83

11,60

3,55

25,00

18,08

32,84

16,00

1944

23,24

19,03

10,88

3,00

25,00

18,50

32,87

34,00

15,67

1945

22,63

19,03

9,35

3,01

25,00

19,00

33,82

34,00

14,00

1946

22,63

19,03

8,54

2,83

25,00

19,00

35,04

34,17

14,00

1947

24,68

20,03

14,83

3,20

25,12

19,67

36,00

36,00

14,00

1948

27,00

21,52

15,81

4,03

26,30

21,41

36,05

36,05

15,11

1949

25,79

22,21

13,08

3,03

27,22

22,15

36,15

36,40

20,21

1950

25,09

23,42

11,33

3,13

29,01

25,49

38,98

40,61

21,88

1951

33,47

31,90

13,41

5,06

34,74

32,55

47,67

53,35

27,00

1952

35,99

33,87

15,11

5,61

43,44

37,10

50,35

66,42

33,13

1953

30,96

28,06

13,76

5,25

48,14

36,90

51,09

57,19

32,72

1954

31,50

29,93

13,57

5,50

50,07

36,53

51,71

68,75

27,66

1953

januari.....

36,40

34,59

15,06

6,13

47,37

39,54

50,50

56,67

34,17

februari.....

36,28

33,69

14,63

5,75

47,37

40,00

50,50

56,67

34,17

mars........

35,87

32,52

14,05

5,50

47,37

40,14

50,50

56,67

34,17

april ........

34,84

31,28

13,38

5,13

47,37

38,98

50,60

56,67

34,17

—

47,37

38,77

60,50

66,67

34,17

. .

___

_

_

47,37

38,48

50,60

56,67

34,17

}uli.........

___

__

48,12

36,06

50,50

66,67

34,26

augusti.....

_

_

_

--

49,07

35,69

51,35

57,42

34,23

september...

25,79

22,67

—

—

49,26

34,39

52,22 ■

57,91

33,12

oktober .....

25,92

22,86

13,17

4,75

48,81

33,61

52,06

57,96

28,61

november ...

26,09

23,21

13,00

4,75

48,71

33,56

52,04

58,13

28,67

december . ..

26,49

23,62

13,00

4,75

49,45

33,62

51,94

58,13

28,75

1954

januari.....

27,11

24,52

13,00

4,75

50,13

33,72

51,92

58,13

28,75

februari.....

28,84

26,20

13,06

5,00

50,29

34,44

52,02

58,13

28,67

31,22

29,13

13,30

5,45

50,55

35,53

51,90

58,13

28,58

3i;04

29,51

13,56

5,69

50,64

36,33

51,37

58, i2

28,46

32’23

30,69

__

_

51,36

36,52

51,06

58,12

28,42

_

_

50,33

36,62

51,37

58,08

28,33

juli.........

,

_

._.

49,34

36,67

51,42

58,09

28,30

.

_

_

49,46

36,50

51,42

58,13

28,40

september.. .

30,20

28,14

—

—

49,92

36,48

51,81

68,23

27,50

oktober.....

32,18

31,06

13,92

—

50,00

37,04

51,90

59,39

25,45

november ...

34,75

34,41

14,00

6,00

49,27

38,17

52,10

60,46

25,60

december . . .

35,92

35,75

14,13

6,13

49,60

40,32

52,19

61,97

25,50

1955

januari.....

35,63

35,44

14.25

6,25

49,20

41,29

52,29

63,43

25,48

1 Medelpris till producent på flera orter för foderkorn och -havre. Under tiden 16 okt. 1940—

juli 1949 av staten fastställda priser. — 2 Pris till producent för pressad vara på stationer i mell.

Sverige. — > Pris till förbrukare på kustorter. — 4 Pris på vissa orter till annan förbrukare än

sockerbetsodlare. Fr. o. m. 17 okt. 1949 inkl. fathyra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

154*

Kungi. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige

År och månad

öre per kilogram

Mejeri

mjcil ki

Kon- sum- tions- mjölk

Smör»

sveus

riks-

note-

ring3

Mar-

garin-

Ost,

svecia4

Ägg6

Avräkningspriser7

Små-

gri-

sar0

Hel-

fet

Halv-

fet&

Stor-

bo-

skap8

Större

kalv

kl. I

Mindre

kalv

kl. I

Svin

kl. I

Får

(lamm

kl. I

Häst

kl. 1

1934...........

21,0

230

141

125

86

99

61

1935...........

21,0

223

135

131

94

114

94

137

83

no

112

1936...........

22,0

221

133

137

104

127

96

144

88

118

149

46

124

1937...........

23,0

257

148

124

87

138

96

160

93

122

159

44

114

1938...........

24,0

269

160

131

89

136

97

160

92

135

162

44

144

1939...........

25,0

288

165

152

no

138

114

178

101

135

192

52

127

1940..........

16,5

27,2

325

224

168

127

163

127

203

109

158

224

69

132

1941...........

20,7

30,0

385

300

200

149

220

176

266

143

195

282

104

190

1942...........

23,0

28,8

405

300

--

159

261

194

282

164

207

331

122

214

1943...........

22,9

29,1

405

300

—

165

281

195

279

153

234

356

132

230

1944...........

23,1

29,2

405

293

—

165

295

193

282

139

233

343

119

252

1945..........

23,3

29,2

405

270

—

190

293

182

278

134

226

307

99

239

1946...........

23,9

29,5

405

270

—

189

295

181

315

165

240

306

109

245

1947...........

25,7

32,6

455

286

—

212

311

185

321

169

247

346

142

276

1948...........

28,1

33,6

455

300

—

229

320

213

364

222

257

413

141

289

1949...........

28,5

33,6

486

269

—

230

264

247

392

247

254

395

172

285

1950...........

29,1

33,6

495

260

253

146

259

272

395

264

253

320

138

276

1951...........

31,4

37,8

570

354

312

235

292

294

452

304

306

410

188

303

1952...........

34,4

40,8

587

384

369

299

315

340

517

361

357

449

230

410

1953...........

34,7

40,8

603

398

391

321

306

394

563

371

320

471

248

381

1954...........

34,5

40,9

605

385

386

314

291

361

602

391

328

477

250

334

1953 januari . .

35,6

40,8

600

400

395

325

297

380

573

395

326

438

222

300

februari..

35,5

40,8

600

400

395

325

300

382

544

352

320

457

240

300

mars.....

35,4

40,8

600

400

395

325

300

390

572

335

321

498

251

341

april.....

35,1

40,8

600

400

385

315

272

394

572

336

323

504

258

392

maj.....

34,2

40,8

605

400

385

315

293

394

565

336

324

504

269

401

juni.....

33,5

40,8

605

400

385

315

300

396

562

339

323

504

272

414

juli......

33,7

40,8

605

400

385

315

273

405

525

345

323

467

275

409

augusti . .

33,8

40,8

605

400

385

315

342

407

511

359

317

450

255

405

september

34,6

40,8

605

400

395

325

350

404

535

391

313

450

254

421

oktober ..

35,4

40,8

605

400

395

325

350

392

569

420

311

432

245

405

november

35,7

40,8

605

385

395

325

335

392

602

421

319

462

216

382

december.

35,4

40,8

605

385

395

325

263

392

627

421

319

488

215

400

1954 januari . .

35,4

40,9

605

385

395

325

250

384

627

402

318

490

232

400

februari..

35,3

40,9

605

385

395

325

264

379

627

370

320

498

235

393

mars.....

35,2

40,9

605

385

395

325

290

375

639

361

320

501

260

370

april.....

35,0

40,9

605

385

395

325

265

373

635

357

320

501

269

363

maj.....

34,4

40,9

605

385

395

325

246

373

580

357

321

476

269

310

juni.....

33,5

40,8

605

385

395

325

255

367

553

357

326

456

269

327

juli......

33,3

40,8

605

385

375

300

304

367

527

357

330

456

267

300

augusti . .

33,5

40,8

605

385

375

300

350

360

536

368

330

459

257

319

september

34,2

40,8

605

385

375

300

350

351

598

413

330

462

254

322

oktober ..

35,2

41,0

605

385

375

300

325

338

634

450

335

475

246

300

november

35,5

40,9

605

385

380

305

321

331

618

454

342

472

227

300

december.

35,4

40,8

605

385

385

310

272

339

646

450

345

472

218

300

1955 januari . .

40,7

605

385

385

310

270 1

342

656

407

344

T—t

OO

T*

233

300

1 Medelavräkningspris till producent för 3,5 %-ig mjölk, fritt mejeri, vid ett skummjölksvärde av

4,5 öre/kg (2,0 öre/kg juli 1939— dec. 1941). Inkl. tuberkulostillägg, exkl. efterlikvider och producentbidrag

samt fr. o. m. mars 1952 exkl. leveranstillägg. Kfterlikviderna har utgjort följande belopp

i öre/kg: 0,31 år 1942, 0,40 år 1943, 0,41 år 1944, 0,55 åren 1945 och 1940, 0,63 år 1947, 0 59 år 1948

0,82 år 1949, 0,62 år 1950, 0,85 år 1951, 1,06 år 19o2 och 1,10 år 1954. För åren före 1942 saknas

motsvarande uppgifter. — 2 Detaljpris i städer och tätorter t. o. in. juni 1954 därefter även på landsbygden.

För mjölk öre/l. — '' Fr. o. in. maj 1953 runmärkt saltat smör. Under tiden 1 maj—26 nov.

1953 50 öre lägre pris å oinärkt smör, under tiden 27 nov. 1953—21 jan. 1954 70 öre, under tiden

22 jan.—30 sept. 1954 50 öre samt fr. o. in. 1 okt. 1951 20 öre lägre pris. — * Partipris. ‘Partipris

på mager (27 + ) ost 1941—-1944..— ‘ Svensk äggnotering, pris till producent i södra Sverige. Aren

1941 1948 tidvis statliga normalpriser. — 2 Ovägda medeltal av avräkningspriser till producenter vid

större slakteriföreningar i Svea- och Götaland. Slaktad vikt. — 8 Ovägt medeltal av priser för kor kl.

I och II. — > O vägt medeltal av producentprisnoteringar för prima griskullar i kl. I med medelvikt

av 17 kg/st.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Tat. 2 (forts.). Priser i Sverige

155*

År och månad

Kronor per 100 kilogram

öre per liter

Ilandelsgödselmedel1

Drivmedel*

Chile-

salpe-

ter

Kalk-

sal-

peter

Kalk- kväve,

18 %»

Ammo-

nium-

sulfat

Kalk-

ammon-

salpeter4

Super-

fosfat,

19—

20 %4

Tho-

mas-

fosfat

Kali-

salt,

40%

Ben-

sin

Motor-

bränn-

olja

Motor-

fotogen

1934

26,5

9,5

9,8

1935 ...........

17,75

16,50

17,25

16,00

15,75

7,64

7,40

11,04

27,0

9,5

9,8

1936 ...........

17;35

16,35

17,21

16,00

15,75

7,25

7,25

13,13

26,1

10,3

9,8

1937 ...........

17,13

16,20

16,88

16,00

15,25

7,20

7,20

12,73

25,2

11,2

11,7

1938 ...........

17,58

16,88

16,98

16,00

15,75

7,38

6,95

12,64

26,0

11,2

12,2

1939 ...........

17,39

16,61

16,89

16,03

15,95

7,48

6,95

13,25

28,4

11,7

12,7

1940 ...........

1946

17,30

20,48

16,87

16,75

10,69

8,40

15,69

51,6

18,1

20,6

1941...........

20,75

20,69

22,11

21,57

21,50

10,99

9,80

16,02

91,2

45,1

46,0

1942 ..........

21,00

21,53

23,53

22,97

22,31

13,47

12,32

17,96

106,5

85,0

85,0

1943 ...........

21,00

24,42

25,06

25,08

24,08

15,98

14,88

20,05

111,0

111,0

111,0

1944 ...........

21,00

24,28

25,06

25,08

24,08

15,56

14,76

20,00

102,0

102,0

102,0

1945 ...........

23,00

23,73

24,60

24,78

23,78

14,85

15,18

19,80

96,5

78,6

89,0

1946 ...........

19,00

22,63

22,45

23,38

20,39

13,48

14,27

19,86

40,9

14,5

15,5

1947 ...........

23,00

22,36

22,03

24,03

18,28

12,42

13,52

19,88

37,4

14,8

16,1

1948 ...........

23,00

22,61

24,23

26,50

19,28

12,37

13,39

20,27

61,3

17,9

18,3

1949 ...........

23,47

22,27

24,82

27,03

19,72

12,92

13,39

20,65

69,4

17,4

18,6

1950 ...........

2748

21,74

24,44

27,00

19,72

13,18

13,35

20,13

72,8

19,8

22,0

1951............

35,89

23,18

29,35

30,76

15,50

15,42

18,77

55,6

23,1

24,7

1952............

41,40

25,23

35,05

36,41

31,72

17,19

16,67

17,60

56,2

23,2

26,5

1953 ...........

36,19

25,42

33,08

34,74

31,24

16,52

14,58

17,25

66,7

22,7

24,7

1954............

30,86

24,92

33,43

32,42

30,49

16,10

13,52

17,10

58,0

21,8

24,0

1953 januari . . .

39,00

25,30

35,00

35,55

31,75

17,10

15,80

17,45

55,0

23,0

25,5

februari ...

37,40

26,00

35,85

36,40

32,60

17,60

16,30

18,05

55,0

23,0

25,5

3740

26,00

35,85

36,40

32,60

17,60

16,30

18,05

55,0

23,0

25,5

april......

37,40

26,00

35,85

36,40

32,60

17,60

16,30

18,05

55,0

22,7

24,9

maj......

37,40

26,00

35,85

36,40

32,60

17,60

16,30

18,05

65,0

22,5

24,5

37,40

26,00

30,85

36,40

32,60

15,60

13,20

16,50

55,3

22,5

24,5

juli.......

24,60

30,85

__

29,60

15,60

13,20

16,50

57,0

22,8

24,8

augusti . ..

_

24,60

30,85

_

29,60

15,60

13,20

16,50

58,0

22,8

24,8

september.

24,60

30,85

--

29,60

15,60

13,20

16,50

59,0

22,6

24,5

oktober ...

33,25

25,30

31,70

31,70

30,45

16,10

13,70

17,10

59,0

22,5

24,4

november .

33,25

25,30

31,70

31,70

30,45

16,10

13,70

17,10

59,0

22,5

24,0

december..

33,25

25,30

31,70

31,70

30,45

16,10

13,70

17,10

58,0

22,1

24,0

1954 januari . . .

33,25

25,30

34,45

31,70

30,45

16,10

13,70

17,10

58,0

22,0

24,0

34,15

26,00

35,30

32,55

31,30

16,60

14,20

17,70

58,0

22,1

24,0

34,15

26,00

35,30

32,55

31,30

16,60

14,20

17,70

57,4

22,5

23,8

34,15

26,00

35,30

32,55

31,30

16,60

14,20

17,70

56,0

22,2

23,8

34,15

26,00

35,30

32,55

31,30

16,60

14,20

17,70

56,0

22,0

24,0

3445

26,00

31,85

32,55

31,30

15,60

12,90

16,50

56,0

22,0

24,0

juli.......

27,30

23,60

31,85

_

29,40

15,60

12,90

16,50

69,0

21,5

24,0

27,30

23,60

31,85

_

29,40

15,60

12,90

16,50

59,0

21,5

24,0

september

27,30

23,60

31,85

--

29,40

15,60

12,90

16,50

59,0

21,5

24,0

oktober ..

28,15

24,30

32,70

32,45

30,25

16,10

13,40

17,10

59,0

21,5

24,0

november

28,15

24,30

32,70

32,45

30,25

16,10

13,40

17,10

69,0

21,5

24,0

december.

28,15

24,30

32,70

32,45

30,25

16,10

13,40

17,10

59,0

21,5

24,0

1955 januari . .

28,15

24,30

32,70

32,45

30,25

16,10

13,40

17,10

59,0

21,5

24,0

> Brutto för netto, fritt tariffhamn i Stockholmsdistriktct. För chilesalpeter fritt importhamn

fr. o. in. juli 1949. För kvävegödsel kontantpris, för superfosfat, thomasfosfat och kalisalt tidigare

kreditpris; fr. o. in. juni 1952 kontantpris. — 2 Pris till förbrukare i O-zon (Stockholm och Göteborg

med omnejder, Malmöhus län). — 1 Fr. o. in. jan. 1954 pris å 20 %-ig vara. — 4 T. o. ni..juni

1951 pris å 15,5 %-ig vara, därefter 20,5 %-ig vara. — 5 Juli 1942—juni 194G 15 %-ig superfosfat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

156*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 3. Jordbrukares leveranser samt lager hos handelskvarnar och

Sv. Spannmåls AB m. fl. av vete och råg, i ton

År och månad

Jordbrukares leveranser av1

Höstvete

Vårvete

1934 ..............

1935 ..............

1936 ..............

1937 ..............

1938 ..............

1939 ..............

1940 ..............

1941 ..............

1942 ..............

1943..............

295 000

122 000

319 300

1944..............

316 500

77 800

253 900

1945..............

351500

68 600

174 200

1946..............

421 238

94 513

176 626

1947..............

173 382

154 527

106 301

1948..............

308 718

199 024

208140

1949..............

361337

221 919

217 333

1950..............

343 203

240041

171 595

1951..............

187686

166 908

100 858

1952..............

351 946

215 729

208 309

1953..............

440 182

398 278

242 634

1954..............

474 818

334 639

231 504

1953 januari......

19311

21080

10 076

februari.....

9812

12 824

5 831

mars........

9 755

12 554

6100

april........

6 506

7 415

3 046

maj.........

12 671

9 272

5 322

juni.........

2 754

1967

915

juli..........

1480

9 571

900

augusti......

390

184

398

september ...

‘307 704

• 226 956

‘181 067

oktober .....

37 252

52 271

14 976

november ...

17 563

23 630

7 675

december ....

14 984

20 554

6 428

1954 januari......

16 609

20 564

7 345

februari.....

9867

12 047

6 236

mars........

9149

10 618

3 316

april........

7 446

8 296

2 728

maj.........

14 085

16154

5 375

juni.........

1371

1 421

471

juli..........

335

181

158

augusti......

187

137

652

september ...

‘263 618

‘114 874

‘157 307

oktober......

89014

86 817

30 478

november....

44 104

41 372

9 757

december ....

19 033

22158

7 681

Håg

Lager av

vete4

Lager av

tåg*

Handels-

Sv. Spann-

Handels-

Sv. Spann

kvarnar3

måls AB.

in. fl.*

kvarnar3

måls AB.

m. fl.*

86 771

143 361

42 239

47 328

90 656

121 571

39 045

53 441

89 373

75143

45 926

6 287

89 985

65 070

30 167

18 743

87 084

168 057

30 344

35 073

116 085

248150

30 241

46 755

82 570

172 261

42,466

45 789

47 407

•67 752

32 477

• 49 386

117 442

111988

52 000

137 161

100 273

221 636

52 345

200 350

109 833

180 073

44 548

162 514

100 729

108 436

34 931

43 267

121144

129 755

44 774

46 023

95 554

77 241

34 991

48 025

145 414

234 904

31175

120 563

146 823

337 839

44 717

142 933

139 035

305 542

38 811

100 004

150 896

262 887

35 868

50197

149 914

536 309

45 330

139 923

143 191

604 151

50 428

214 533

148 349

470 955

42 650

149 248

144 467

524 829

44 567

133 629

131 473

618898

42117

128 850

131102

493 244

41131

119351

131 041

446 433

39 862

113 049

131159

436 302

38 933

112 188

113 198

419 538

36 482

114 958

112 086

392 994

36 294

110 299

137 238

339 990

49 093

92 598

163 085

700 554

51 318

224 914

155 463

701 211

46 418

222 448

150 124

655 382

43 345

218 795

143 191

604 151

50 428

214 533

134 163

554 956

44 730

213 961

121 021

526 245

40 096

Z18 338

113 467

460 331

37 329

197 504

117113

340 218

35 354

172189

134 860

286 372

35 562

156 354

133 004

223 608

32 791

150 408

125 871

180 018

31814

132 907

89 071

117 054

27 760

103 762

144 271

381 969

36 802

215 955

150 588

472 409

39 221

193 618

152 684

492 885

40 728

175 096

148 349

470 955

42 650

149 248

1 Leveranser till handelskvarnar och spannmålshandlare. — ‘ Lager av inhemsk och utländsk

spannmål. Sista dagen resp. år och månad. Lagersiffror 31 aug. inkluderar leveranser av

ny skörd. —• Före sept. 1940 lager vid större kvarnar. — ‘ Lager hos Sv. spannmåls AB t. o. m.

31 dec. 1940, därefter även lager hos spannmåls- och utsädeshandlare. — 5 Inkl. leveranser av

ny skörd under augusti.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

157*

Tab. 4. Förmalning ay vete, råg och havre samt import och export av vete

och råg, i ton

År och månad

Förmalning av1

Import av

Export av

Vete

Råg

Havre

Vete

(stat. nr

177)

Råg

(stat. nr

176)

Vete

(stat. nr

177)

Råg

(stat. nr

176)

1934..............

408 803

120 547

39 808

45 861

925

24 048

75 454

1935..............

411 795

125 675

41306

42 602

1152

122 346

31035

1936..............

415 268

128 798

40 062

48 714

5365

91 281

27556

1937..............

424 214

134 516

46 653

50 349

2 728

29 384

27

1938..............

419 966

129 120

43 006

54 349

7 620

39105

20

1939..............

429 986

141 421

48 522

39130

2 633

9191

13

1940..............

495 286

141904

54 480

34 095

60 246

123

2 465

1941..............

448 568

199928

39 993

40

368

26536

4 707

1942..............

251917

178 481

57 775

86 044

13 330

45

3 007

1943..............

272 105

213 733

92 623

7 599

1407

4 610

401

1944..............

345 324

226 090

61 917

16 761

1

45 502

40 233

1945..............

604 038

166 294

50112

43 438

7

25 697

112 380

1946..............

462 749

145 997

47 711

36 399

987

4 336

6163

1947..............

435 551

113624

70420

81231

4614

16 793

3557

1948..............

369 771

157 207

61123

132 468

34 883

13 484

219

1949..............

437 832

174134

44 834

906

8 761

3197

104

1950..............

484 636

141 675

43 285

75986

221

168 507

66547

1951..............

522 355

139 455

33 673

208 954

19893

19 833

17 694

1952..............

498383

144 981

35 899

334 830

50600

62129

32

1953..............

467 486

135160

32 592

46996

6

263 317

12 647

1954..............

498 688

134 369

30421

4 997

4389

380 418

113 840

1953 januari......

32110

10 828

2 730

7 480

—

15 981

2 593

februari.....

41322

11571

3 046

925

—

408

2 528

mars........

43 691

11 815

3 338

8 979

—

3 829

2 978

april........

31976

9 502

2 428

276

—

17 761

—

maj.........

14253

8 432

913

80

—

9867

887

juni.........

35152

12 067

3 909

3190

—

25 808

2 076

juli..........

20380

6 918

2151

4 400

—

26 235

8

augusti......

57 405

14 474

1504

471

4

34 899

36

september....

56 489

13 408

3 569

19 570

2

29842

15

oktober......

50113

13 208

3 596

—

—

40 934

3

november...

43 707

12 386

2 933

—

—

38 497

3

december ....

40 888

10551

2 475

—

—

19 255

1521

1954 januari......

38 804

11 216

2 077

247

—

70 474

1265

februari.....

47 827

12 218

2 846

1928

—

30 610

874

44 942

10 062

3 806

1546

6

59 770

9 942

34 577

9 730

2124

282

—

48 642

11598

39 051

10 816

2 483

—

—

21 929

5 622

28 907

9 353

2 764

—

—

24 603

5 685

juli.........

16 460

5 727

675

—

—

39 201

6 642

augusti.....

54 037

14 714

2 015

—

1

27 447

10 688

september.. .

52 372

13 406

2 574

—

8

19 251

19 402

oktober.....

54 432

14142

3 412

—

1015

27 041

22 422

november...

47 982

12 291

3 260

—

2 390

2 789

11424

december ...

39197

10 694

2 386

994

970

8 658

8 602

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1951 samt månadssiffrorna preliminära.

1 Förmalning av inhemsk och utländsk spannmål vid handelskvarnar. Före sept. 1940 handelsoch

löneförmalning vid större kvarnar. Denna understeg 1940/41 den totala handelsförmalningen

med 1,5 % för vete och 4 % för råg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

158*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Tab. 5. Försäljning och lager av socker och sirap, import av socker samt

försäljning av oljekraftfoder, kli och melass, i ton

År och månad

Försäljning

Lager av

socker och

sirap om- räknade i

råsocker

Import

av socker

(stat. nr

283-287)

Försäljning

Socker

Sirap

Oijekraft-

foder

Vete- och

rågkli

Melass*

1938..............

275 080

20 711

360 000

11392

1939..............

333 208

21 783

305 500

6 796

1940..............

275 159

24 494

291900

5 656

1941..............

252 172

19 570

309 800

18

133 223

115 549

17 381

1942..............

262 637

23 380

262 900

757

110 864

93 860

4 505

1943..............

240 404

20 679

275 500

10 637

122 427

122 914

24 317

1944.............

244 805

20 661

273 100

14 596

164 228

130 938

52 124

1945..............

267 508

22 736

260 600

2 634

173 090

129 020

40 092

1946..............

246 439

22 460

266 300

5 259

167 831

164 609

47 797

1947..............

239 829

23 016

247 529

16 828

182 331

248 244

36 45»

1948..............

276 947

24 772

291 028

61132

176337

174 380

43 372

1949..............

295 202

25 718

259 699

53 860

183 469

239 680

6331$

1950..............

342 129

26 010

294 804

106 118

216 586

221 065

61 751

1951..............

300 369

24 523

309 328

66 356

145 336

216 218

76554

1952..............

299 637

23 986

275 968

65 073

149 519

196 011

60 706.

1963..............

294 059

23 055

352 592

103 308

• 168 000

* 190100

55 980

1954..............

310 456

23 732

319 122

8328

• 170 200

• 162 700

67 815

1953 januari......

22 015

2168

264 205

4 720

20717

16 375

4 730

februari.....

16 963

1703

245 087

2 663

18140

22 479

2 245

mars........

24110

2 014

232 303

11 765

19 218

14 660

2 600

april........

23 340

2 063

222 017

3 816

19 558

16 537

2 709

maj ........

23 830

1394

201 449

16 963

10 484

8 410

548

juni.........

18 760

1544

191 934

2 045

4 098

13 878

858

juli..........

28 064

1555

164 312

15 240

4 753

8 322

116

augusti......

31 542

1529

137 772

9 976

7 868

15 698

185

september....

33 360

1617

108 717

28 169

*9838

13 286

141

oktober......

25 854

2 716

142 701

4 350

‘38 750

12 745

5 697

november____

23 642

2146

260 117

1040

19 421

december ....

22 579

2 606

352 592

2 479

16 730

1954 januari......

20 656

1963

352 740

5143

3 504

februari.....

19 793

1775

331 861

1323

3 371

mars........

25 036

1994

304 259

219

5 666

april........

28 832

2 414

271 603

77

4 039

maj.........

16 464

1386

253 123

in

1151

juni.........

23 329

1736

227 201

114

1148

juli..........

28 419

1643

195 772

101

338

augusti......

46 600

2 245

144 776

77

441

september____

32 654

1861

109 218

344

740

oktober......

31 254

2189

146 706

121

9 253

november.. ..

20 573

2 498

253 397

109

21180

december ....

16 846

2 028

319 122

589

16 984

1 För fodcrändamål. — 8 Juli 1952—juni 1953. -— '' Juli 1953—juni 1954. — 4 Avser endast

spannmålsbolagets försäljning; övrig försäljning torde ha varit av liten omfattning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

159*

Tab. 6. Inhemsk försäljning, import och export av vissa fodermedel, i ton

År och månad

Inhemsk

försälj- ning av

olje-

kraftfoder

från fabrik

Import

av olje- kraftfoder

(stat. nr

1359—365,

369 och 370)

Import av

annat krea- tursfoder

(stat. nr

366—68 och

371—72)

Export av

oljekraft- o.

a. kreaturs- foder (stat.

nr 361, 363,

366:1-372)

Import

av majs

(stat. nr

171)

Import

av kli

(stat. nr

191—194)

1934 ................

52 869

190128

8 234

51 574

107 186

38 158

1935 ................

59 919

200 420

4802

61238

43 009

8 775

1936 ................

65109

158 630

6 444

74 660

76043

10 199

1937 ................

77 287

223 060

8 508

65 362

185 239

48 607

1938 ................

73999

251 559

7 495

69 702

172 088

49115

1939 ................

75 524

166 866

6150

42 575

42 369

12 936

1940 ................

91326

141 933

7162

2 349

49 065

14025

1941................

23 782

94 700

7158

119

3 878

30 727

1942 ................

44 449

117 502

1856

198

13335

6 303

1943 ................

43 032

88 988

2149

1687

9 940

50

1!U4................

55 351

137 016

628

5 226

5 887

--

1945 .........

67 934

92 668

459

10 468

9 073

—

194g .....

35 091

90 575

10187

10890

85 557

90941

1947

36 316

149 860

9 749

16

40505

149 672

194«

51404

155 713

8 208

5 037

67 972

113463

1<UQ

81 703

87 148

7 561

535

116 288

96 527

iQ&n

88 279

131 769

11 738

8 381

113 903

94320

1QK1

100335

123 112

23 485

3187

89 246

127 442

1Q&9

82 011

27 371

8 737

34 095

101 612

49000

1Q&Q

91664

68 454

17 895

35 397

39 804

63510

1954 .................

99 982

117 030

29 958

51810

Öl 550

22 244

1953 januari.........

7051

1678

808

5 676

9

4 573

februari.........

6111

6 761

1557

4 982

0

5 489

mars............

7 823

6 588

2 370

4140

4 360

14 919

april............

8 002

4 995

2 521

1576

4 702

6 501

maj............

4 871

6 335

2192

2 414

6 557

11466

juni............

6 540

13 279

1673

1 142

228

14 528

juli............

5 008

9188

266

205

227

3 962

augusti.........

7 no

3 303

990

471

1405

1658

september......

9 415

965

1554

2 844

8 275

804

oktober .........

10 000

1664

1899

5 052

7 892

0

november.......

10 535

3 704

902

3842

2 043

50

december.......

9198

10117

1215

3 036

4146

570

1954 januari.........

5 305

7 645

2 649

4 509

14 585

1905

februari.........

7 850

8 893

1294

2 507

3 291

—

mars............

10 838

12 242

4 328

11312

98

9

april...........

9 966

11 641

1748

3 947

1750

1040

maj............

7 213

8 733

1090

2 985

1217

572

juni............

6 026

9 681

561

3 585

5 573

1775

juli............

3 300

12150

1298

848

3 283

2 321

augusti.........

9 464

13434

569

1749

553

1974

september......

8 978

6 012

1342

5 761

3 202

630

oktober.........

10116

5 267

3 034

6 973

5 765

465

november.......

8 656

4 550

4 767

4 402

8 796

6 781

december.......

12 270

16 781

7 203

4 232

3 436

4 953

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1954 samt månadssiffrorna preliminära.

opaginerad Kontrollera mot PDF

160*

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

Tab. 7. Invägning av mjölk samt försäljning av mjölk och grädde, i ton

År och månad

Vid mejerier invågd mjölk

Mejeriproduktion av

Total

kvantitet

Därav

Konsumtionsgrädde

Använd

för pro- duktbe- redning

Försåld

som kon- sumtions- mjölk1

Försåld

grädde (om- räknad till

mjölk) samt

svinn

Tjock

Tunn

1934 ............

2 498378

1854 670

352 247

291 461

20 130

10 523

1935 ............

2 550 916

1 875 422

376 433

299 061

20 630

10 155

1936 ............

2 720166

2 008 586

408 014

303 566

21 697

10 235

1937 ............

2 847 223

2115 010

434 246

297 967

22 000

10162

1938 ............

3 032 241

2 277 819

459 023

295 399

22 623

9 918

1939 ............

3 205 688

2 395153

494 367

316 168

23 524

9 990

1940 ............

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

18 801

11985

1941............

2 659 251

1 940 169

610 512

122 850

776

25168

1942 ............

2 517 931

1740 033

855 273

63 421

116

10 282

1943 ............

2 852 031

1963 235

963192

72 381

48

11397

1944 ............

3107 561

2183 544

940 625

138 213

__

30141

1945 ............

3 375 019

2 421 439

939 628

170 025

38 831

1946 .............

3 520 348

2 564 015

939 908

183730

_

45 589

1947 .............

3 422 935

2 449 500

954365

189848

_

46 880

1948 .............

3361485

2 359 026

978588

195 247

_

48379

1949 .............

3 679 434

2 662 618

965 229

226 477

5 021

43 335

1950 .............

3 912 727

2 860 730

943 277

290 653

14 336

32 748

1951..............

3 805941

2 797 369

931 709

261 971

13 131

29096

1952..............

3 626 839

2 602 998

938 264

273 003

14 665

27 569

1953..............

3 661 584

2 600 536

957 620

290 781

16 665

26 236

1954..............

3 565 379

2 483 719

964 613

306 433

18823

24 909

1953 januari.....

266179

177 755

78 201

25 417

1468

2 272

februari.....

245 875

161 814

74 062

23 708

1384

1997

mars........

291 559

197 644

82 324

25 951

1482

2195

april........

320 510

227 486

80 277

26 743

1630

2 243

maj........

368 244

276 576

80 907

25 029

1373

2 252

juni........

387 132

299 236

81 463

22 674

1214

2 311

juli.........

367 909

282 623

76 938

23198

1249

2 322

augusti.....

362 461

276 189

79 289

22 548

1229

2 200

september...

311181

225 489

81 784

21069

1149

2113

oktober.....

263 306

174 648

83 467

23 355

1377

2181

november ...

231134

146 882

79 352

22 337

1345

2 015

december . ..

246 094

154 194

79 556

28 752

1865

2135

1954 januari.....

255 015

166 793

76 845

26 377

1634

2 080

februari.....

236 825

152 312

74 881

24122

1487

1880

mars........

283 263

185 159

86 072

27 948

1741

2 060

april.......

311 639

214 848

81 651

29 520

1839

2115

maj........

354 744

259 049

83 965

25 813

1477

2140

juni........

389 329

300 097

79 632

24 775

1425

2192

juli.........

364 159

276 778

76184

26 057

1526

2 283

augusti.....

351300

265 342

78 499

22 776

1294

2 083

september...

306 809

220 339

81 701

21 742

1251

2 007

oktober .....

252 331

164 497

82 524

23 295

1481

2 023

november ...

222 682

136 204

81005

23 607

1556

1957

december....

237 283

142 301

81 654

30 401

2112

2 089

1 Fr. o. m. nov. 1941 standardiserad till 3 % fetthalt samt fr. o. m. jan. 1952 även 3''5 %

fetthalt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

161*

Tab. 8. Mejerimjölkens medelfetthalt, antal mjölkleverantörer, medelinvfigning

per leverantör samt produktion av smör, ost och torrmjölk

År och månad

Den in- vägda

mjölkens

Mejeri-

leveran-

törer,

Mjölk- invägning

i medeltal

Mejeri-

produktion

av

Produktion

av torrmjölk

medel-

fetlhalt,

procent

antal1

per leveran- tör, kg

Smör,

ton

Ost,

ton

Fet,

ton

Mager,

ton

1934 ..........

3,42

62 509

31105

1935..............

3,43

63 452

31 669

1936 ..........

3,45

67 168

37 759

1937 ............

3,50

73 247

35 443

1938 ..........

3,52

80103

36 524

1939..............

3,53

83 735

43 653

1940 .............

3,54

209 412

14 273

80 760

35 328

1941..............

3,55

220 283

12 072

77 687

22 383

1 054

3 924

3485

7 083

8 412

7 248

7189

10 999

5 476

5 035

8565

4 998

5103

''ioi

440

546

756

1587

3 358

3 920

3 980

3 546

3 034

4126

6 566

1942..............

3,59

229 278

10 982

71926

14 991

1943 .............

3,56

236 860

12 041

79 263

21296

1944..............

3,58

245 910

12 637

87 304

29 924

1945..............

3,59

252 735

13 354

94 058

38 102

1946..............

3,63

255 431

13 782

99 622

44 412

1947 .............

3,64

253 776

13 488

94 954

47 690

51 695

1948 ............

3,62

249 683

13 463

89 687

1949.............

3,65

251 999

14 601

98 051

65 515

1950..............

3,70

255 935

15 288

108 571

51 617

64 435

1951 ..........

3,73

253 341

15 023

106 288

1952 .............

3,75

247 870

14 632

93 585

59 975

1953 .............

3,75

244 236

14 992

97 892

54 302

55 268

1954 ............

3,77

238 168

14 970

92 677

b bJo

3,75

3,72

3,67

3,64

243 846

1091

6 590

4164

316

475

393

526

907

1010

933

766

689

458

142

101

166

203

117

166

547

893

1415

1136

februari.....

242 635

243 743

1013

1196

5 938

7 059

3 731

4 423

290

413

328

116

492

497

846

434

399

371

496

454

411

496

524

504

501

396

417

345

337

347

371

243 899

1314

8168

5 090

3,67

245 486

1500

9 977

5 801

3,75

246 951

1567

11150

6 604

3,73

245 578

1498

10 572

5 908

5 610

3,75

245 722

1475

10 321

september ...

3,82

3,87

245 271

243 745

1268

1080

8 900

7192

4 415

2 933

november----

december ....

3,88

3,82

3,77

240 392

239 071

238 683

961

1029

1068

6 031

5 994

6171

2 393

3 230

3 499

3 060

4 054

5 350

5 823

7 637

6 596

5 766

4 666

2 896

2 545

3 376

februari ....

3,76

3,72

236 511

238 074

1001

1189

5 723

6 844

3,68

238 457

1306

7 699

3,66

239 318

1482

9 155

3,75

241 207

1614

10 789

3,76

240 195

1516

10199

3,76

239 059

1469

9 832

581

245

130

213

september ..

3,82

3,90

239 044

236 656

1283

1066

8 522

6 657

november...

december ...

3,93

3,85

233 553

231 997

953

1023

5 549

5 437

• Årssiffrorna ar medeltal av månadsslffror, vägda med mjölkinvägnlngen per leverantör och

månad.

u*

Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr ISO

opaginerad Kontrollera mot PDF

162*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 9. Försäljning av smör, margarin, konstister och kokosfett, matolja och ost

samt partihandelns inköp av svenska ägg, i ton

År och månad

Smör från mejeri

Margarin från

fabrik

Konst- ister och

kokosfett

från

fabrik1

Bageri-

och

matolja2

Ost3.

Parti- handelns

inköp av

svenska

ägg4

Total

kvan-

titet

Därav av

leveran- törer

återtaget

Hus-

hålls-

Bageri-

1934 ............

39430

52 831

2 085

31 295

1935 ............

43 681

7 937

55 201

2 915

33 395

1936 ............

48153

9180

56 125

3 700

1232

35 864

1937 ............

49 098

10 198

58 815

4 731

1313

37 353

1938 ............

51 534

11246

68 407

6 303

1523

39 423

27 570

1939 ............

54319

12 274

51 475

8 047

3 794

1901

42 866

28 025

1940 ............

74 002

13 580

29 468

9 519

1064

1405

38 073

26 658

1941............

76184

10 859

17 531

7 987

9

1179

23 500

18 900

1942 ............

67 785

11519

34 631

5 374

0

1426

15 357

10 588

1943 ............

76 044

12 257

30 930

5 449

1306

19 788

11 707

1944 ............

92 483

13897

29126

8125

—

1475

29 943

17 205

1945 ............

90 345

13 343

30 424

12 277

_

1541

33 681

22 397

1946 .............

101 076

13 028

13 694

9 650

—

1381

45100

27 440

1947 .............

98 723

14 023

20 771

9 754

_

1577

49168

26 875

1948 .............

88 633

14 639

35 315

12 772

_

1684

54 321

31 170

1949 .............

93 928

16356

46 316

22 164

--

2 238

56 520

37 679

1950 .............

95 100

17 317

54 950

25 831

—

2 761

53 036

42 845

1951..............

80 811

16 672

63 350

20 519

500

2 719

53 033

40 969

1952..............

82 133

16 841

70 593

21 777

1754

2 364

59 538

41 223

1953 .............

83 453

16 927

69 620

21 682

1087

52 753

40 478

1954..............

81199

16 210

70 353

23 743

1159

4181

55 026

39 880

1953 januari.....

6 558

1320

5 589

1490

98

143

4 093

4 100

februari.....

6 026

1192

6 483

1593

79

140

3 433

3 250

mars........

6 747

1315

6 429

1877

81

145

4 379

3 617

april........

6 685

1366

5 834

1828

68

199

4 084

3 330

maj........

6 789

1442

6 003

996

45

303

4183

3 614

juni........

6 962

1405

5 079

1884

30

182

4 270

3 698

juli.........

7 439

1584

5 074

2 203

60

4 501

3 117

augusti.....

7 352

1536

5 531

2144

40

5 243

2 901

september...

7190

1473

6 025

2 002

72

åio

5191

2 852

oktober .....

7 343

1489

6 041

2 042

100

272

4 613

2 757

november ...

6 671

1333

5 925

1882

145

333

4 704

3 036

december . ..

7 691

1472

6 607

1741

269

226

4 065

4 206

1954 ianuari.....

6 203

1227

5 075

1502

88

302

4 044

4 0°4

februari.....

6184

1186

5 513

1699

75

309

3 686

3 147

mars .......

6 636

1266

6 284

1997

76

364

3 840

3 496

april.......

6 781

1350

6104

1833

79

339

3 527

3 190

maj........

6 606

1298

5 595

1941

67

314

3 685

3 499

juni........

6 750

1403

5 663

2169

66

396

3 421

3 593

juli.........

7 095

1 551

5 263

2120

67

343

7 443

3 077

augusti.....

7118

1444

5 777

2 285

67

377

5 901

2 919

september.. .

6 884

1413

6175

2 218

73

349

5 755

2 894

oktober .....

6 917

1381

5 890

1997

77

365

4 904

2 695

november ...

6 704

1279

6 337

2101

140

364

5 084

3 309

december . ..

7 321

1412

6 677

1881

284

359

3 727

4 037

1 Fr. o. m. sept. 1953 avser statistiken endast konsumentförpackningar. — 2 inkl. import

(stat. nr 262). — 2 Försäljning från mejeri med tillägg för import och avdrag för export (stat. nr

69—70). — 4 För tiden 24 sept. 1941—31 dec. 1945 (ransoneringstiden) enligt rapporter från

auktoriserade partihandlare, för övrig tid enligt rapporter från flertalet större partihandelsforetag.

Inköp enligt sistnämnda rapporter uppräknade till totalsiffror i och för jämförbarhet

med ransoneringstidens siffror. Uppgifterna före år 1951 ej jämförbara med senare år

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

163*

Tab. 10. Import och export av smör, margarin, ost och ägg samt export av

torrmjölk, i ton

År och månad

Smör

(stat. nr 68:1 o. 2)

Margarin

(stat. nr 274)

Ost

(stat. nr

69 o. 70)

Torrmjölk

(stat. nr 65)

Ägg

(stat. nr 71)

Import

Export

Import

Export

Import

Export

Export

Import

Export

1934 ..........

2

23 220

648

121

564

93

0

0

3128

1935 ..........

608

20 262

11

181

1134

124

—

77

3 095

1936 ..........

188

19 068

1

173

1600

234

0

987

2 606

1937 ..........

0

23 535

2

146

1088

350

--

1187

4117

1938 ..........

1

28 555

2

189

1223

616

--

35

5 ö65

1939 ..........

4

26172

55

no

1803

343

53

736

5 465

1940 ..........

560

9 833

0

3

497

160

77

1261

2 721

1941..........

_

1836

—

461

449

1

91

2 336

0

1942 ..........

0

—

0

0

305

0

0

499

—

1943 ..........

1

—

—

—

269

—

—

253

0

1944 ..........

229

—

—

—

223

0

10

493

0

1945 ...........

202

605

--

3 612

680

2 207

1957

730

0

1946 ..........

416

2

0

357

1551

536

3110

4 397

161

1947 ...........

1088

1

1

121

2 875

134

3 737

1741

1

1948..........

3

1

0

1468

2 607

69

3113

1856

1

1949 ..........

4

1618

0

38

3 528

2 828

5 216

0

5 413

1950 ..........

14 368

_

2

1324

6 531

5 343

0

12 408

1951..........

1

26 406

_

5

1827

2 009

4 041

0

8 980

1952 ...........

0

13 039

0

0

4 428

1839

6 851

0

8 603

1953 ...........

0

13 468

2 895

5

2 622

4 694

4176

0

6 837

1954 ...........

0

13 092

0

41

4 716

4 708

2 344

0

7 629

1953 januari ...

0

872

_

_

100

245

273

—

1890

februari...

—

531

--

—

20

311

170

—

757

mars......

0

779

—

0

361

222

257

—

298

april.....

1287

—

0

66

216

108

0

477

maj......

_.

825

1710

0

23

376

in

0

125

juni......

797

1185

—

67

410

206

0

493

juli......

__

100

1

—

98

580

266

0

409

__

571

2

—

145

792

332

—

29

september.

0

687

—

0

258

451

530

—

274

oktober ...

0

1852

0

0

398

726

777

—

141

november .

—

2 076

0

0

677

190

849

—

766

december .

—

3 092

0

3

414

176

299

—

.1177

1954 januari ...

■

1874

_

0

130

164

208

0

1717

februari . .

__

545

_

_

273

437

330

—

668

mars......

■

359

_,

3

411

258

243

—

615

april......

__

324

_

2

361

187

312

0

389

maj......

_

838

0

_

302

364

96

0

163

juni......

_,

1 385

_

2

265

478

140

0

573

juli......

■

3 312

_

3

330

447

no

0

537

augusti . . .

0

886

_

13

373

326

215

0

204

september.

__

769

—

6

469

538

160

—

454

oktober ...

_,

1156

—

1

482

624

209

0

368

november .

__

757

—

10

900

385

166

—

645

december .

—

887

—

0

414

503

153

—

1 308

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1954 samt månadssiffrorna preliminära.

opaginerad Kontrollera mot PDF

164*

Kungl. Maj:ts proposition, nr 180

Tab. 11. Vid slakthus, kontrollslakterier och köttbesiktningsbyråer

undersökta slaktdjur m. m.

År och månad

Betäckta

suggor i

Svea- och

Götaland,

antal1

Tjänst- bara

galtar i

Svea- och

Götaland,

antal1

Antal besiktigade hela och till hela

omräknade halva kroppar2

Stor-

boskap

Kalv

Svin

större

mindre

1934 ..................

255 886

4 682

258 295

407 182

253 759,5

1 424 688

lyoo..................

264 271

4 240

274 675

414 141,5

287 700

1 270 852,5

1936 ..................

284 044

4156

302 503

440 738

354 234

1324 497

1937 ..................

258 967

3 931

347 406

466 605

413 007

1 480 022

1938 ..................

272 789

3 778

375 469,5

502 228,5

437 859

1 478 927

1939 ..................

282 702

3 747

397 069

519 013

467 212

1 608 873,5

1940 ..................

214 291

3 407

540 108

505 579,5

515 670

1 487 631

1941..................

192 403

2 876

550 661

401 003

506 747

1 049 460

1942 ..................

167 453

2 525

234 453,5

212 355,5

424 966

596 673,5

1943 ..................

190 672

2 511

283 994

221 920,5

588 012

719 183,5

1944 ..................

182 368

2 504

348 600

255 852,5

640 198,5

1 064 267,5

1945 ..................

184 294

2 580

345 365

256 728

570 627,5

960 948''

1946 ...................

178 266

2 612

391 455,5

372 634

598 369

1 053 842

1947 ...................

195 122

2 657

491 497

364 292,5

644 390,5

1 036 980

1948 ..................

202 596

2 762

342 351,5

300 409

634 873

1158 104

1949 ...................

224 595

3 060

353 190

341 328,5

630 006,5

1 535 682

1950 ..................

225 908

3163

366 248

401 681

546 603

1 825 144,5

1951...................

206 023

3 084

456 060

401 959,5

650 009,5

1 813167

1952 ...................

225 958

3 044

432 248

370 170,5

545 934,5

1 912 975

1953 ...................

237 020

3149

394 561,5

357 958

473 656

2 063 491

1954 ...................

420136

373 462

501149

2 308 825,5

1953 januari...........

20 294

3132

37 253,5

22 820

60 437

182 400

februari...........

17 448

3134

30 661

21 763

42 412,5

177 713,5

mars..............

21309

3142

34 509

31422

57 197

213 508,5

april.............

20 431

3149

30 771

27 614

62 092

176 494

maj..............

20 202

3193

22 054,5

14 692

12 552,5

59 774,5

juni..............

18 407

3174

28 808

50 298,5

35 333,5

203 553,5

juli..............

17171

3128

31 766,5

49 458,5

37 532,5

186 437

augusti...........

17 no

3 090

37 269,5

36 922

26 250,5

168 786,5

september........

17 640

3101

36 397,5

31 409,5

29 327

156 153

oktober..........

19 715

3118

39 712,5

26 784

38 223,5

168 714

november.........

23 317

3180

36 389

21 436,5

39 207

189 315

december.........

23 976

3 244

28 969,5

23 338

43 091

180 641,5

1954 januari...........

24 201

3 332

31 874

20 474,5

43 746

158 215

februari..........

27 795

4 316

28 047,5

22 589,5

39 993,5

168 842

mars..............

30 549

4 483

35 849

31 224

55 898

211 236,5

april..............

26 380

4 426

33 629,5

37 244,5

60 629

182 967''

maj..............

25 318

4 361

35 743,5

37 046

47 806

186 392,5

juni..............

24 029

4 372

30 800

43 322,5

41 269,5

187 718

juli..............

22 594

4 361

30 645,5

36 136

33 419

189 626,5

augusti...........

22 290

4 394

39 263

34 365

27 156,5

196 652

september........

20 985

4 419

37 557,5

31238

29 606,5

193 123,5

oktober ..........

21 752

4 443

43173

28 931,5

35 486

187 856,5

november.........

25 523

4 485

40 713,5

25 542,5

42 377

205 774

december.........

27 093

4 578

32 840

25 348

43 762

240 422

1 Fr. o. m. febr. 1954 har en omläggning av insamlingsmetoden företagits, varigenom en

fullständigare redovisning erhållits — de nya uppgifterna är därför icke direkt jämförbara med

de tidigare. —■ 2 Månadssummorna preliminära.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

165*

Tab. 12. Besiktigade och icke besiktigade marknadsförda kvantiteter

kött och fläsk, i ton

Tid

Storboskap

Större

kalv

Mindre

kalv

Svin

Får och

getter

Häst

Samtliga

1937/39

88 700

32 300

10500

118 200

2 700

11 000

263 400

1940

109 800

30 500

11 500

114 200

1700

13 600

281 300

1941

102 900

22 600

11200

82 500

1800

13 500

234 500

1942

45 972

11249

9 205

45 337

1623

6 540

119 926

1943

66 708

11 780

12 592

65 498

2 920

7 630

157 128

1944

69 871

13 480

13 668

95 652

3 476

9 370

205 517

1945

69 535

13 368

11794

83 296

3 412

9869

191 274

1946

79 379

19 592

12 598

91 325

3 352

12 777

219 023

1947

97 100

19 040

13 295

93 310

3 268

16 729

242 742

1948

69355

15 461

13 068

101 056

2 533

11011

212 484

1949

73 885

17 890

13 091

132 257

2 369

13 446

252 938

1950

80 553

22 265

11492

147 224

2193

12 244

275 971

1951

100 007

22 782

11766

147 278

1952

13 163

296 948

1952

95 053

21 039

11666

154 805

2 023

12 470

297 (56

1953

87 658

20 505

10213

157 203

1795

12 585

289 959

1954

90 247

21 731

10 760

170 436

1759

11050

305 983

1948 1 kv.

19120

2 946

3 379

26 474

208

3 062

55189

2 »

13 669

4195

3 970

27 733

298

1 586

51 451

3 »

17 998

4 891

2 592

20 883

844

1784

48 992

4 >

18568

3 429

3127

25 966

1183

4 579

56 852

1949 1 kv.

16 719

3 284

3 596

28 784

195

3104

55 682

2 >

15 559

4 840

3 836

35 038

302

2 491

62 066

3 >

20007

5 244

2 581

30 106

646

2 841

61 425

4 »

21 600

4 522

3 078

38 329

1226

5 010

73 765

1950 1 kv.

18 202

4 251

2 907

37112

240

3 670

66 382

2 »

18 639

6 795

3 225

38 917

273

2 308

70 157

3 >

20 851

6 238

2 396

33 385

607

1856

65 333

4 >

22 861

4 981

2 964

37 810

1073

4 410

74 099

1951 1 kv.

21 567

4 308

3 232

36 947

197

2 835

69 086

2 »

22 452

6 517

3 500

38 251

200

2 463

73 383

3 >

22 950

6 541

2 245

33118

519

2116

67 489

4 »

33 038

5 416

2 789

38 962

1036

6 749

86 990

1952 1 kv.

24 658

4 229

3138

35 426

214

3 540

71205

2 »

20 723

6 016

3 419

39183

254

2 645

72 240

3 »

24 398

6 240

2 228

37 093

641

2 268

72 868

4 >

25 274

4 554

2 881

43103

914

4 017

80 743

1953 1 kv.

22 981

4 049

3178

42 842

218

3 464

76 732

2 »

18 290

5 034

2 430

34 548

149

2 456

62 907

23 446

6 923

2 015

39 453

629

2 454

74 920

4 »

22 941

4 499

2 590

40 360

799

4 211

75 400

1954 1 kv.

21492

4145

2 948

40 786

183

2 745

72 299

2 >

21 488

6 489

3 348

42 027

214

2 423

75 989

3 >

22 826

6174

1936

41 802

562

1893

75193

4 »

24 441

4 923

2 528

45 821

800

3 989

82 502

Anm. För åren 1937—1941 enligt beräkningar inom 1942 års jordbrukskommitté, för tiden

1942_juni 1949 i huvudsak enligt ransoneringsstatistiken, därefter enligt beräkningar med

ledning av bl. a. antalet besiktigade djur.

opaginerad Kontrollera mot PDF

166*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 13. Import och export ay nötkött och fläsk samt import av får- och

hästkött, i ton

År och månad

Nötkött

(stat. nr 19)

Fårkött

(stat. nr

15 o. 16)

Hästkött

(stat. nr

17 o. 18)

Fläsk

(stat. nr 24—26)

Import

Export

Import

Import

Import

Export

1934 ..................

434

38

656

215

1523

19097

1935 ..................

1356

36

934

505

3 724

13 214

1936 ..................

1553

48

673

964

3 098

12 704

1937 ..................

1272

999

606

841

1717

13 609

1938 ..................

1158

184

602

791

2198

13 295

1939 ..................

1428

157

602

960

2 829

13 939

1940 ..................

54

543

190

457

1239

4 386

1941..................

33

0

—

—

3 886

960

1942 ..................

6

—

—

_

4 736

1943 ..................

4

—

0

_

4 566

1944 ..................

2 023

—

0

___

6 465

1945 ..................

6 521

0

1

648

3 004

44

1946 ..................

8 679

0

43

1143

995

0

1947 ...................

5 467

0

843

3 702

1076

0

1948 ....................

5 628

0

503

1127

882

1

1949 ...................

10 066

1

221

1814

2183

229

1950 ..................

17 006

0

27

1447

5115

569

1951....................

11993

1693

—

998

3 270

411

1952....................

2 709

456

13

694

110

150

1953....................

10 666

—

1

1211

3 248

9 005

1954....................

16 204

1613

144

2 826

10 288

4 335

1953 januari...........

182

_

___

0

0

427

februari...........

50

—

—

—

0

839

mars..............

1306

—

-.

—

_,

1473

april ..............

1122

—

—

177

0

780

maj..............

1051

—

—

236

0

744

juni..............

932

—

—

281

0

542

juli..............

636

—

—

227

—

1157

augusti...........

825

—

0

203

0

1352

september........

413

—

—

56

0

1387

oktober..........

838

—

—

—

10

263

november.........

1424

—

—

—

1422

36

december.........

1859

—

1

20

1827

6

1954 januari...........

2 955

_

17

89

1411

246

februari...........

1089

—

5

236

96

292

mars..............

2 345

—

122

286

518

416

april.............

444

0

—

155

217

450

maj..............

769

—

—

207

289

732

juni..............

536

18

—

129

2

382

juli..............

255

416

_,

128

0

578

augusti...........

162

—

_

296

_

626

september........

388

489

—

302

289

350

oktober..........

1893

538

_

464

1990

15

november.........

2 093

152

—

175

3 220

247

december.........

3 270

—

—

359

2 256

1

Anm. Import- och exportuppgiftema för 1954 samt månadssiffrorna preliminära.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

167*

Innehålls f ör teckning

Propositionen ....................................................... 1

Författningsförslag................................................... 3

Förordning angående förbud mot viss användning av denaturerad spannmål

Förordning om upphävande av förordningen den 29 maj 1933 (nr 234) angående

användande av svensk havre vid gryn- och mjöltillverkning m. m.

Förordning angående upphävande av förordningen den 24 maj 1934 (nr 172)

om skatt å kli

Förordning angående slaktdjursavgift

Förordning angående ändrad lydelse av 6 a § förordningen den 21 december

1951 (nr 830) om införsel och utförsel av margarinvaror samt om kontroll

över tillverkningen av dessa varor

Förordning angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m.

Utdrag av statsrådsprotokollet den 31 mars 1955 ........................ 13

Prissättningen på jordbrukets produkter för regleringsåret 1954/55 ......... 14

Förkalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret

1955/56 ...................................................... 18

Överläggningar mellan jordbruksnämnden och jordbrukets organisationer om

prissättningen..................................................... 35

Jordbruksnämndens förslag angående jordbruksregleringen under regleringsåret

1955/56 .......................................................... 42

Allmänna riktlinjer................................................. 42

Brödsädsregleringen................................................. 54

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel........................ 62

Potatisregleringen................................................. 67

Oljeväxtregleringen.................................................. 71

Fettvaruregleringen................................................. 76

Stödet åt lin- och hampodlingen..................................... 83

Regleringen av kött och fläsk ....................................... 85

Regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter................ 92

Äggregleringen...................................................... 101

Prisstödet till ull................................................... 103

Prissättningen på brödsäd och oljeväxter av 1956 års skörd............ 103

Restitution av avgifter vid import av fodermedel m. m................ 104

Författningsfrågor m. m............................................. 105

Anslagsfrågor m. m................................................. 108

Remissyttranden .................................................... 115

Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan..................................... 118

Framställning av Föreningen Sveriges spisbröds/abrikanter och Svenska bygdekvarnars

riksförbund rörande prisfallsersättning för brödsäd åt vissa kvarnar

och spisbrödsfabriker med kvarn...................................... 119

Departementschefen .................................................. 123

Hemställan.......................................................... 153

opaginerad Kontrollera mot PDF

168*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Bilagor

1. PM med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder på jordbrukets

område....................................................... 1*

2. PM angående produktionsutvecklingen på jordbrukets område...... 13*

3. PM med redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa för
nödenheter

för jordbrukets behov............................... 30*

4. PM angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1953 .. 37*

5. PM med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader un
der

produktionsåren 1950/51-—1954/55 jämte en förkalkyl för produktionsåret

1955/56 (jämte bilaga)................................. 58*

6. PM angående fettvaruregleringens ekonomiska resultat............... 134*

7. Skrivelse från Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, till sta
tens

jordbruksnämnd angående de prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område under konsumtionsåret 1955/56, som berör föreningens verksamhet

........................................................ 139*

Tabellbilaga........................................................ 151*

650453 Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:393 Skrivelse till Konmigen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område m.m., i vad propositionen avse a1 i texten
  2. JoU 1955:43 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område under återstoden av produktionsåret 1955/56 s. 3 i texten
  3. JoU 1955:41 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område m. m., i vad propositionen avser förordninge s. 1 i texten
  4. Rskr. 1955:320 Skrivelse till Konungen i anledning a v Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser angående vissa laga skiften i Kiruna stad. a1 i texten
  5. JoU 1955:30 Jordbruksutskottets memorial nr 30 år 1955 a1 i texten

Visa alla 6