Sök i Ratio Lex

Angående eftergifter beträffande ränta och amortering å vissa bostadsbyggnadslån

1955-04-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:194, Angående eftergifter beträffande ränta och amortering å vissa bostadsbyggnadslån

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 194 år 1955

1

Nr 194

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående eftergifter

beträffande ränta och amortering å vissa bostadsbyggnadslån;

given Stockholms slott den 22 april

1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22

april 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, fråga angående eftergifter

beträffande ränta och amortering å vissa bostadsbyggnadslån med anledning

av den i april 1955 beslutade räntehöjningen samt anför därvid

följande.

Den av fullmäktige i riksbanken den 18 i denna månad beslutade höjningen

av diskontot till 3,75 % kan väntas medföra, att räntesatsen å primärkredit

för bostadsfastigheter stiger från ca 3,5 % till drygt 4,5 %.

826 66 Bihang till riksdagens protokoll. 1 samt. Nr 194

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kiuigl. Maj:ts proposition nr V.)''i år 1955

Räntehöjningen kommer givetvis att aktualisera problem i olika hänseenden

rörande bostadsbyggandet och finansieringen av bostadsfastigheter.

Dessa problem kan ännu endast delvis överblickas. Åtgärder som förutsätter

beslut av riksdagen synes emellertid f. n. endast erfordras i fråga

om eftergifter beträffande ränta och amortering å tertiärlån och egnahemslån.

Bestämmelser angående sagda eftergifter finns intagna i 13 § kungörelsen

den 30 juni 1948 (nr 546) om egnahemslån och förbättringslån och

12 § kungörelsen samma dag (nr 587) om tertiärlån och tilläggslån till

flerfamiljshus. Enligt ifrågavarande bestämmelser kan beträffande byggnadsföretag,

för vilket beviljats tertiärlån eller egnahemslån, eftergift i

fråga om ränta och amortering å statslånet tillerkännas låntagaren om

denne under något av de tio första åren efter primär- och sekundärlåns

upptagande nödgas erlägga högre ränta än 3 % för primärkredit och däremot

svarande ränta för sekundärkredit. En dylik räntegaranti har lämnats

i fråga om skilda bostadslån allt sedan år 1941, därvid dock under

vissa perioder den ränta, som har garanterats låntagaren beträffande primärlån,

har utgjort 3,5 %. Den bestämmelsen har hela tiden gällt, att eftergift

under garantitiden kan höjas högst med belopp, som motsvarar en procent

av primär- och sekundärkrediten. Sagda föreskrift innebär, att om

primärlåneräntan stiger över 4 %, eftergift ej i alla fall kan beviljas till

så stort belopp, att den räntekostnad, som det ankommer på låntagaren

att bära, begränsas till vad som motsvarar 3 %. I fråga om vissa äldre

lån, där såsom nyss nämnts den garanterade räntan i fråga om primärkredit

utgör 3,5%, blir motsvarande övre gräns för full eftergift 4,5%.

Enligt beslut av 1952 och 1953 års riksdagar har -— i avbidan på ett

slutligt ståndpunktstagande till frågan om införande av ett kreditgarantisystem

på bostadsområdet — medgivits att räntegarantin förlänges beträffande

de lån, som har utestått i tio år. Förslag om en motsvarande

förlängning av garantitiden intill utgången av nästa budgetår har förelagts

riksdagen i statsverkspropositionen.

Såsom nämnts väntas räntesatsen å primärkredit stiga till drygt 4,5 %.

Om för alla de företag, som beviljats statligt bostadslån jämte räntegaranti,

även fortsättningsvis skall kunna beviljas full eftergift kräves, att förutberörda

maximering av eftergiftens storlek häves. Skäl talar för att så

sker. Eftergiftens uppgift är att förhindra, att räntefluktuationer rubbar

stabiliteten i de statsbelånade fastigheternas ekonomi. Det synes därför

önskvärt att den nu inträdda räntehöjningen, vars varaktighet är obestämd,

mötes genom en sådan utökning av eftergifterna, att en stegring av

låntagarnas kapitalkostnader och därav föranledd allmän höjning av hyror

och bostadskostnader i de sedan början av 1940-talet tillkomna bostadshusen

i huvudsak elimineras.

Vid sådant förhållande torde Kungl. Maj :t böra erhålla bemyndigande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kunyl. Maj:ts proposition nr 194 är 1955

att tills vidare meddela föreskrift av innebörd, att den i förenämnda kungörelser

och motsvarande äldre kungörelser införda bestämmelsen om

maximering av eftergiftens storlek ej skall äga tillämpning.

En begränsning av räntegarantin ligger också i dess utformning som

eftergift å ränta och amortering å tertiär- och egnahemslån. Det kan inträffa,

att summan av ränte- och amorteringsbeloppen på statslånet inte

uppgår till sådant belopp som motsvarar full kompensation för räntestegringen.

Kungl. Maj :t torde därför böra äga att även i andra hänseenden

än förut nämnts meddela de föreskrifter som kan befinnas erfordeiliga föi

att räntegarantins syfte skall uppnås.

Det kan beräknas att om den nu aktuella höjningen av räntesatserna

bleve bestående en längre tid kostnaderna för ifragavarande eftergifter vid

full räntesubvention beträffande hittills beviljade lån skulle uppgå till ca

70 milj. kronor för år räknat mot vid tidigare ränteläge beräknade 20 milj.

kronor och att varje ny årsproduktion av bostäder skulle föranleda en

ökning med ca 18 milj. kronor. Under nästa budgetår kommer emellertid

enligt vad bostadsstyrelsen har meddelat tillgodoföringen av ränteeftergifter

att avse perioden 1 juli 1954—30 juni 1955 beträffande tertiärlån

och år 1954 beträffande egnahemslån. Den nu inträdda räntestegringen

påverkar alltså under nästa budgetår endast i relativt ringa utsträckning

anslagsbehovet till eftergifter. Det kan beräknas att ökningen blii

ungefär 5 milj. kronor. Anslaget till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter

å vissa bostadsbyggnadslån, vilket i statsverkspropositionen

(V ht p. 61) har uppförts med 20 milj. kronor, synes sålunda under de

förut angivna förutsättningarna för budgetåret 1955/56 böra upptagas med

ett belopp av 25 milj. kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

a) föreslå riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela

de bestämmelser beträffande eftergifter i fråga om ränta

och amortering å vissa bostadsbyggnadslån, som må befinnas

erforderliga med anledning av det höjda ränteläget;

b) — med ändring därutinnan av vad som föreslagits i

statsverkspropositionen, femte huvudtiteln, punkten 61 —

föreslå riksdagen att för budgetåret 1955/56 under feinte

huvudtiteln till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter

å vissa bostadsbyggnadslån anvisa ett förslagsanslag av

25 000 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olof Särnmark

Doktrin (1)

  1. Ann Numhauser-Henning, Förvärvslagarna—ett hinder för s k dold samäganderätt i äktenskap och samboförhållanden, JT 1990/91 nr 2 s. 199, på s. 214

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:328 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: ts proposition angående anslag till tillfällig korttidsutbildning av präster. a1 i texten
  2. SU 1955:150 Utlåtande i anledning av Kangl. Maj.ts framställningar angående anslag för budgetåret 1955/56 till främjande av bostadsförsörjningen m. m. jämte i ämnet väckta s. 3 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. JT 1990/91 s. 199 Ann Numhauser-Henning, Förvärvslagarna—ett hinder för s k dold samäganderätt i äktenskap och samboförhållanden s. 214 i texten