Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 19b7 (nr 576) om statlig inkomstskatt, m. in
1955-04-29 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1955:196, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 19b7 (nr 576) om statlig inkomstskatt, m. in
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 196 år 1955
1
Nr 196
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen
den 26 juli 19b7 (nr 576) om statlig inkomstskatt,
m. in.; given Stockholms slott den 29 april 1955.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till
1) förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; samt
2) förordning med bestämmelser om beräkning av den preliminära
skatten vissa år för aktiebolag m. fl.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Per Edvin Sköld
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en av konjunkturpolitiska skäl betingad höjning
av den statliga inkomstskatten för vissa juridiska personer. Förslaget innebär
att skatten för aktiebolag höjes från 40 till 45 procent vid 1956 års
taxering och till 50 procent fr. o. m. 1957 års taxering. För ekonomiska föreningar
höjes skatten från 32 till resp. 36 och 40 procent. Den ökade skatten
skall preliminärt erläggas fr. o. m. uppbördsterminen i september 1955.
Genom den föreslagna höjningen beräknas statsskatten enligt 1956 års
taxering öka med ungefär 125 miljoner kronor och enligt 1957 års taxering
med omkring 250 miljoner kronor. Härav kan ca 200 miljoner kronor beräknas
inflyta under budgetåret 1955/56.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 196
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 196 år 1955
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen den
26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 1947 om
statlig inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
10
2 mom. Den statliga inkomstskatten
utgör:
a) för svenska aktiebolag, svenska
försäkringsanstalter som icke äro
aktiebolag samt sådana utländska
juridiska personer som ej beskattas
enligt 1 mom.:
fyrtio procent av den beskattningsbara
inkomsten, i den mån
skatten icke skall beräknas enligt
c) här nedan;
b) för andra svenska ekonomiska
föreningar än sambruksföreningar
ävensom för sparbanker, sparbankernas
säkerhetskassa, Sveriges allmänna
hypoteksbank, Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa,
hypot eksföreningar, svenska bostadskreditkassan
och bostadskreditföreningar:
trettiotvå
procent av den beskattningsbara
inkomsten;
§-
2 mom. Den statliga inkomstskatten
utgör:
a) för svenska aktiebolag, svenska
försäkringsanstalter som icke
äro aktiebolag samt sådana utländska
juridiska personer som ej beskattas
enligt 1 mom.:
femtio procent av den beskattningsbara
inkomsten, i den mån
skatten icke skall beräknas enligt
d) här nedan;
b) för andra svenska ekonomiska
föreningar än sambruksföreningar:
fyrtio procent av den beskattningsbara
inkomsten;
c) för sparbanker, sparbankernas
säkerhetskassa, Sveriges allmänna
hypoteksbank, Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, hypoteksföreningar,
svenska bostadskreditkassan
och bostadskreditföreningar:
trettiotvå procent av den beskattningsbara
inkomsten;
1 Senaste lydelse av 10 § 2 mom., se 1952: 378.
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 196 år 1955
Nuvarande lydelse:
c) för försäkringsanstalter, i den
män de driva livförsäkringsrörelse:
tio procent av den beskattningsbara
inkomsten; samt
d) för andra skattskyldiga än
dem som avses i 1 mom. eller under
a), b) eller c) här ovan:
femton procent av den beskattningsbara
inkomsten.
Vid tillämpningen av bestämmelserna
under a) och c) här ovan
skall iakttagas att, därest försäkringsanstalt
driver jämväl annan
försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse,
skatten skall beräknas enligt
bestämmelsen under c) allenast
beträffande den del av anstaltens
beskattningsbara inkomst, som efter
förhållandet mellan den skattepliktiga
nettointäkten av livförsäkringsrörelsen
och anstaltens sammanlagda
skattepliktiga nettointäkt
belöper å livförsäkringsrörelsen.
Föreslagen lydelse:
d) för försäkringsanstalter, i den
mån de driva livförsäkringsrörelse:
tio procent av den beskattningsbara
inkomsten; samt
e) för andra skattskyldiga än dem
som avses i 1 mom. eller under a),
b), c) eller d) här ovan:
femton procent av den beskattningsbara
inkomsten.
Vid tillämpningen av bestämmelserna
under a) och d) här ovan
skall iakttagas att, därest försäkringsanstalt
driver jämväl annan
försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse,
skatten skall beräknas
enligt bestämmelsen under d) allenast
beträffande den del av anstaltens
beskattningsbara inkomst, som
efter förhållandet mellan den skattepliktiga
nettointäkten av livförsäkringsrörelsen
och anstaltens
sammanlagda skattepliktiga nettointäkt
belöper å livförsäkringsrörelsen.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1956, dock att i samband
därmed följande skall iakttagas.
1. Den statliga inkomstskatten skall vid 1956 års taxering samt vid
eftertaxering för år 1956 utgöra:
a) för svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke äro
aktiebolag samt sådana utländska juridiska personer som ej beskattas enligt
10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt:
fyrtiofem procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten
icke skall beräknas enligt d) här nedan;
b) för andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar:
trettiosex procent av den beskattningsbara inkomsten;
c) för sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna
hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksförcningar,
svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar:
trettiotvå procent av den beskattningsbara inkomsten;
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 196 år 1955
d) för försäkringsanstalter, i den mån de driva livförsäkringsrörelse:
tio procent av den beskattningsbara inkomsten; samt
e) för andra skattskyldiga än dem som avses i 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt eller under a), b), c) eller d) här ovan:
femton procent av den beskattningsbara inkomsten.
Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) och d) här ovan skall
iakttagas att, därest försäkringsanstalt driver jämväl annan försäkringsrörelse
än livförsäkringsrörelse, skatten skall beräknas enligt bestämmelsen
under d) allenast beträffande den del av anstaltens beskattningsbara
inkomst, som efter förhållandet mellan den skattepliktiga nettointäkten
av livförsäkringsrörelsen och anstaltens sammanlagda skattepliktiga nettointäkt
belöper å livförsäkringsrörelsen.
2. Vid eftertaxering för år 1955 eller tidigare år skola äldre bestämmelser
äga tillämpning.
Kungl. Maj ds proposition nr 196 år 1955
5
F örslag
till
förordning med bestämmelser om beräkning av den preliminära skatten
vissa år för aktiebolag m.fl.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke äro aktiebolag,
andra utländska juridiska personer än oskifta dödsbon eller familjestiftelser
samt andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar
skola utöver den i hemortskommunen påförda preliminära B-skatt,
som förfaller till betalning under uppbördsterminerna i september och
november 1955 samt januari 1956, senast under uppbördsterminen erlägga
ytterligare preliminär skatt med belopp motsvarande tjugu procent av den
i hemortskommunen under uppbördsterminen till betalning förfallande
skatten avrundad nedåt till helt hundratal kronor.
Vad nu sagts skall ej gälla, då i anledning av jämkning eller preliminär
taxering ny debetsedel utfärdas och den dära upptagna skatten förfaller
till betalning första gången under någon av förenämnda uppbördsterminer.
I sådant fall skall den i den preliminära skatten ingående statliga inkomstskatten
beräknas för annan svensk ekonomisk förening än sambruksförening
till trettiosex procent av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara
inkomsten och för annan i föregående stycke avsedd skattskyldig till
fyrtiofem procent av motsvarande inkomst. Därvid skall å debetsedeln antecknas
att den skattskyldige icke är pliktig att enligt föregående stycke
erlägga preliminär skatt utöver det å debetsedeln angivna beloppet.
2 §.
Det åligger länsstyrelsen eller, i stad med egen uppbördsförvaltning, den
lokala skattemyndigheten att å kreditkort avseende preliminär skatt för i
1 § första stycket angiven skattskyldig verkställa den uppräkning av debiterat
belopp, som svarar mot vad den skattskyldige har att enligt nämnda
stadgande erlägga såsom ytterligare preliminär skatt.
3 §•
För skattskyldig, varom i 1 § förmäles, skall preliminär B-skatt, som
eljest skolat beräknas enligt 13 § första stycket uppbördsförordningen, för
år 1956 utgå med belopp motsvarande den slutliga skatten enligt 1955 års
taxering, ökad med tjugufem procent av den däri ingående statliga inkomstskatten,
samt för år 1957 med belopp motsvarande den slutliga skatten
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 196 år 1955
enligt 1956 års taxering, ökad med tio procent av den däri ingående statliga
inkomstskatten. Därvid skall dock i den slutliga skatten icke inräknas utskiftningsskatt,
ersättningsskatt eller sådan i uppbördsförordningen icke
omnämnd skatt eller avgift, vilken påförts jämlikt bestämmelse i annan
författning.
4 §.
Det åligger lokal skattemyndighet att under senare hälften av juli 1955
lämna i 1 § första stycket omförmäld skattskyldig skriftlig underrättelse
om vad den skattskyldige enligt samma stadgande har att iakttaga.
5 §.
Vad i denna förordning stadgas har ej avseende å försäkringsanstalter,
som uteslutande driva livförsäkringsrörelse.
6 §•
Kungl. Maj:t äger utfärda de närmare föreskrifter, som kunna finnas
erforderliga för tillämpningen av denna förordning.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955.
Kungl. Maj:ts proposition nr 196 år 1955
7
Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i statsrådet
å Stockholms slott den 29 april 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson,
Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar
Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, fråga om en av konjunkturpolitiska
skäl betingad höjning av den statliga inkomstskatten för aktiebolag
m. fl. juridiska personer samt anför därvid följande.
Vid anmälan tidigare denna dag av frågan om komplettering av riksstatsförslaget
för budgetåret 1955/56 och vissa därmed sammanhängande
spörsmål har jag lämnat en ingående redogörelse för det rådande ekonomiska
läget samt angivit vilka åtgärder som med hänsyn härtill bör vidtagas.
En av dessa åtgärder är en höjning av skatten å aktiebolag och ekonomiska
föreningar. Angående motiven för denna åtgärd hänvisar jag här
till vad jag därvid anförde.
Principen för en höjning av bolagsskatten synes böra vara att företagen
ålägges att fr. o. m. andra halvåret 1955 inbetala en högre skatt än som
med nuvarande regler ifrågakommer. Detta blir fallet om en högre bolagsskatt
beräknas fr. o. m. 1956 års taxering samtidigt som skyldighet införes
för företagen att erlägga den högre skatten redan vid preliminärskatteuppbörden
under senare hälften av uppbördsåret 1955—56.
Innan jag övergår att närmare ange hur bestämmelserna synes böra utformas
må erinras om följande.
Den statliga inkomstskatten för juridiska personer utgår enligt bestämmelserna
i 10 § 2 mom. förordningen om statlig inkomstskatt efter följande
grunder.
För svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter, som inte är aktiebolag,
samt andra utländska juridiska personer än oskifta dödsbon och
familjestiftelser utgör skatten 40 procent av den beskattningsbara inkomsten.
För andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar, sparbanker,
sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank,
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar, svenska
bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar utgör skatten 32 procent
av den beskattningsbara inkomsten.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 196 år 1955
Beträffande försäkringsanstalter, i den mån de driver livförsäkringsrörelse,
utgör skatten 10 procent av den beskattningsbara inkomsten.
För ideella föreningar och andra förut inte nämnda juridiska personer
utgår den statliga inkomstskatten med 15 procent av den beskattningsbara
inkomsten.
Beträffande försäkringsanstalt, som driver jämväl annan försäkringsrörelse
än livförsäkringsrörelse, beräknas skatten efter 10 procent allenast
beträffande den del av anstaltens beskattningsbara inkomst, som efter
förhållandet mellan den skattepliktiga nettointäkten av livförsäkringsrörelsen
och anstaltens sammanlagda skattepliktiga nettointäkt belöper å livförsäkringsrörelsen.
Vad härefter angår frågan vilka juridiska personer, som bör bli föremål
för den skärpta skatten, synes uppenbart att denna skärpning bör gälla
svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar med undantag för sambruksföreningar.
Dock synes försäkringsföretag, som driver livförsäkringsrörelse
eller ock sådan rörelse vid sidan av annan försäkringsrörelse, böra
undantagas från skattehöjning i avseende å inkomsten av livförsäkringsrörelsen.
Skattehöjningen bör vidare — med det undantag som framgår av
vad nyss sagts — avse svenska försäkringsanstalter, som inte är aktiebolag,
samt de utländska juridiska personer, som beskattas efter samma grunder
som aktiebolag, övervägande skäl torde tala för att inte höja skatten för
sparbanker och övriga nu inte särskilt omnämnda juridiska personer.
För att ernå den från konjunkturpolitisk synpunkt avsedda effekten
med en skärpt statsskatt bör höjningen inte sättas lägre än till 25 procent
av den enligt nuvarande regler utgående skatten. Detta skulle innebära en
höjning av skattesatsen för aktiebolag och därmed jämställda skattskyldiga
från 40 till 50 procent samt för ekonomiska föreningar från 32 till 40 procent.
Dessa höjda skattesatser bör fastställas att gälla fr. o. m. 1957 års
inkomsttaxering. Vad angår 1956 års taxering synes skattesatsen böra bestämmas
till 45 resp. 36 procent, nämligen med hänsyn till att det ökade
preliminärskatteuttaget bör ske först fr. o. m. fjärde uppbördsterminen i
september 1955.
Jag torde härefter få övergå att beröra frågor av i huvudsak uppbördsteknisk
natur.
Nu ifrågavarande skattskyldiga erlägger den preliminära skatten såsom
B-skatt. Denna är av myndigheterna på förhand uträknad och angiven på
debetsedlarna. Enligt huvudregeln upptages preliminärskatten till samma
belopp, som påförts såsom slutlig skatt enligt nästföregående års taxering.
I vissa fall, såsom då den skattskyldige med hänsyn till emotsedda ändrade
inkomstförhållanden avgivit s. k. preliminär självdeklaration, är B-skatten
uträknad enligt annan och mera exakt grund. Den debiterade preliminär
-
9
Kungi. Maj.ts proposition nr 196 år 1955
skatten förfaller till betalning med lika belopp under de sex uppbördsterminerna
i mars, maj, juli, september och november samt januari påföljande
år.
Såsom förut framhållits bör den högre skatten inbetalas preliminärt och
med början från och med uppbördsterminen i september detta år. Av tekniska
skäl torde inte böra ifrågakomma att omdebitera preliminärskatten
för 1955 och utfärda nya debetsedlar för senare hälften av uppbördsåret.
I stället torde böra förfaras sålunda, att företagen ålägges att vid uppbördsterminerna
i september och november 1955 samt januari 1956 inbetala • - utöver de belopp som enligt debetsedeln då förfaller till betalning — ytterligare
20 procent av nämnda belopp. Det må framhållas att på den vid
debetsedeln fogade skatteanvisning, som vid den särskilda uppbördsterminen
användes, finnes en tom rad för tilläggsbetalning, å vilken rad företaget
har att anteckna det tillkommande beloppet. Av praktiska skäl torde
böra föreskrivas att det ytterligare skattebeloppet beräknas på det å skatteanvisningen
angivna, jämkat nedåt till helt hundratal kronor. Om sålunda
beloppet å skatteanvisningen är t. ex. 4 511 kronor, uträknas tillägget till
20 procent av 4 500 kronor, alltså till 900 kronor. Å anvisningen summeras
beloppen 4 511 kronor och 900 kronor, varefter inbetalas 5 411 kronor.
Uppräkningen med 20 procent ger ett i stort sett korrekt resultat i det fall,
då den kommunala utdebiteringen är 10 kronor per skattekrona. Vid annan
kommunal utdebitering kan tillägget bli något för högt eller för lågt.
Detta torde dock sakna nämnvärd betydelse, då fråga endast är om preliminär
skatt, vilken tillika enligt gällande regler beräknas i hög grad
schablonmässigt. Möjlighet finnes f. ö. till jämkning av preliminär skatten
1 särskilda fall. Har jämkning skett eller utfärdas av annan anledning ny
preliminärdebetsedel, bör den statliga inkomstskatten uträknas med tilllämpning
av den högre skattesatsen.
Vidare bör föreskrivas att myndigheterna skall i sina redovisningshandlingar
räkna upp den för 1955 debiterade B-skatten med det belopp som
den skattskyldige har att ytterligare erlägga. Härav följer att om den skattskyldige
underlåter att öka sina inbetalningar på föreskrivet sätt, han
omedelbart blir restförd för den bristande inbetalningen.
Till samtliga nu ifrågavarande skattskyldiga bör i god tid utgå meddelanden
om vad de har att iakttaga.
Vad härefter angår preliminärskatten för 1956 bör denna redan å B-skattesedlarna
upptagas till det högre beloppet. En särskild föreskrift härom
erfordras och denna bör innebära att för normalfallen den statliga inkomstskatt,
som ingår i 1956 års B-skatt, skall beräknas till 125 procent av
den statliga inkomstskatten enligt 1955 års taxering.
I avseende å 1957 års B-skatt erfordras eu specialregel av innebörd att
den statliga inkomstskatt, som skall ingå i preliminärskatten, i normal
2
— Bihnng till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 196
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 196 år 1955
fallen skall beräknas till 110 procent av den i 1956 års slutliga skatt ingående
statliga inkomstskatten.
Det må tilläggas, att vid återgång till nu gällande skattesatser särskilda
uppbördsföreskrifter får övervägas.
Inom finansdepartementet har verkställts vissa beräkningar angående
den ökning av inkomstskatten för de närmaste åren, som den ifrågasatta
skattehöjningen kan antagas medföra. Vid en skattesats av 40 procent för
aktiebolag och 32 procent för ekonomiska föreningar har skatten i anledning
av 1956 års taxering beräknats bli resp. 1 150 miljoner och 32 miljoner
kronor samt vid 1957 års taxering resp. 1 200 miljoner och 33 miljoner
kronor. Höjes skattesatsen till 50 procent för aktiebolag och 40 procent för
ekonomiska föreningar skulle härav följa att den uträknade skatten blev
på grund av 1956 års taxering resp. 1 440 miljoner och 40 miljoner kronor
samt på grund av 1957 års taxering resp. 1 500 miljoner och 41 miljoner
kronor. Det sagda skulle innebära en ökad skatt enligt 1956 års taxering
för aktiebolag med 290 miljoner kronor och för ekonomiska föreningar
med 8 miljoner kronor samt enligt 1957 års taxering för aktiebolag med
300 miljoner kronor och för ekonomiska föreningar med 8 miljoner kronor.
Dessa beräkningar bygger på verkställda uppskattningar angående inkomstutfallet.
Det erinras emellertid om att skatten vid 1956 års taxering
i det föregående föreslagits för aktiebolag till 45 procent och för ekonomiska
föreningar till 36 procent. Detta reducerar mer skatten enligt 1956
års taxering med ca 145 miljoner kronor för aktiebolag och med ca 4
miljoner kronor för ekonomiska föreningar. Den sammanlagda skattehöjningen
skulle följaktligen bli omkring 150 miljoner kronor i anledning av
1956 års taxering och 310 miljoner kronor i anledning av 1957 års taxering.
Det är inte uteslutet att en höjning av skatteprocenten kan föranleda företagen
till större vinstreglerande dispositioner än som eljest skulle ifrågakommit.
I vilken omfattning detta kan komma att ske är svårt att bedöma.
Därest det i prop. nr 100/1955 framlagda förslaget till ändrad företagsbeskattning
antages, kommer å andra sidan möjligheterna till dispositioner
av nyss antytt slag att minska. Det torde likväl inte böra ifrågakomma att
beräkna skatteökningen till högre belopp än 125 miljoner kronor i anledning
av 1956 års taxering och 250 miljoner kronor i anledning av 1957 års
taxering. Av den ökade statsskatten kan i runt tal 200 miljoner kronor beräknas
inflyta under budgetåret 1955/56.
Det må anmärkas, att vid en återgång till nu gällande skattesatser särskilda
bestämmelser bör meddelas i syfte att förhindra att skattskyldig
genom omläggning av räkenskapsår erhåller inte avsedda skattelättnader.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att antaga inom finansdepartementet i enlighet
med vad i det föregående angivits upprättade förslag till
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 196 år 1955
1) förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; samt
2) förordning med bestämmelser om beräkning av den preliminära skatten
vissa år för aktiebolag m. fl.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.
Höghet Regenten, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Sven Rydén
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BevU 1955:52 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 19b7 s. 1 i texten