Sök i Ratio Lex

Om godkännande av vissa inom ramen för det allmänna tulloch handelsavtalet (GATT) lämnade tullkoncessioner jämte därav föranledda ändringar i gällande tulltaxa, m. m

1955-10-28 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:212, Om godkännande av vissa inom ramen för det allmänna tulloch handelsavtalet (GATT) lämnade tullkoncessioner jämte därav föranledda ändringar i gällande tulltaxa, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

1

Nr 212

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen om godkännande av vissa

inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet

(GATT) lämnade tullkoncessioner jämte därav föranledda

ändringar i gällande tulltaxa, m. mgiven

Stockholms slott den 28 oktober 1955.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I samband med Japans inträde såsom avtalsslutande part i det allmänna

tull- och handelsavtalet (GATT) har under våren 1955 tullförhandlingar

ägt rum mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan Japan och Amerikas

förenta stater. Förhandlingarna har lett till överenskommelser om vissa ömsesidiga

tullkoncessioner, avsedda att bindas i GATT. Vidare har tullförhandlingar

ägt rum med Förbundsrepubliken Tyskland, vilka likaledes resulterat

i tullkoncessioner som skall ingå i de båda ländernas GATT-åtaganden.

I syfte att modifiera de tidigare från svensk sida lämnade tullbindningarna

å färska äpplen och päron har Sverige därjämte fört s. k. återförhandling,

varvid vissa nya, kompenserande tullbindningar erbjudits från

svensk sida.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de nya tullkoncessioner

inom ramen för GATT, som för Sveriges del är en följd av dessa förhandlingar.

Vidare framlägges förslag om de av överenskommelserna betingade

ändringarna i gällande tulltaxa.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 212

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 28 oktober 1955.

/

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange, Lindholm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) har Sverige

deltagit i tullförhandlingar i Annecy år 1949 och i Torquay vintern 1950—51.

De åtaganden som Sverige genom dessa förhandlingar iklätt sig och därav

föranledda ändringar i tulltaxan har på förslag av Kungl. Maj :t godkänts

av riksdagen (prop. nr 52 och 53, rskr nr 88 och 103 år 1950 samt prop. nr

209 och 210, rskr nr 288 och 289 år 1951). Riksdagen har därefter godkänt

Sveriges anslutning till en deklaration om fortsatt tillämpning av de inom

GATT lämnade tullkoncessionerna (prop. nr 170, rskr nr 273 år 1955).

Under våren och sommaren 1955 har tullförhandlingar ägt rum med Japan

och Amerikas förenta stater i syfte att möjliggöra Japans inträde som avtalsslutande

part i GATT. Vidare har Sverige fört bilaterala tullförhandlingar

med Förbundsrepubliken Tyskland. De vid nämnda förhandlingar

överenskomna ömsesidiga tullkoncessionerna är avsedda att ingå i respektive

länders åtaganden inom GATT och sålunda få samma karaktär som de

vid tidigare tullförhandlingar lämnade koncessionerna. Med stöd av artikel

XXVIII i GATT har Sverige vidare — inför den beslutade förlängningen av

tullkoncessionernas giltighet — ingått i s. k. återförhandling beträffande de

från svensk sida GATT-bundna tullarna för färska äpplen och päron. Kungl.

Maj :t har — med förbehåll för ratifikation — för sin del godkänt de vid

nämnda förhandlingar träffade överenskommelserna. Frågan om godkännande

av de från svensk sida lämnade tullkoncessionerna ävensom därav

föranledda ändringar i gällande tulltaxa torde nu böra anmälas för riksdagen.

Resultaten av förhandlingarna, såvitt angår svenska tullkoncessioner,

har sammanfattats i en till statsrådsprotokollet fogad bilaga (Bilaga 1).

De föreslagna ändringarna i gällande tulltaxa framgår av likaledes till protokollet

fogad bilaga (Bilaga 2).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 212 år 1955

3

Tullförhandlingar med Japan och Amerikas förenta stater

Under hösten 1953 upptogs Japan såsom s. k. associerad medlem av GATT.

Därvid gavs möjlighet för de avtalsslutande parter som så önskade att underteckna

en särskild förklaring, varigenom handelsförbindelserna mellan

dem och Japan skulle regleras av GATT-avtalets bestämmelser. Arrangemanget

var av provisorisk karaktär och avsåg tiden t. o. in. den 30 juni 1955.

Det har sedermera förlängts att gälla även för andra halvåret 1955.

Under vintern 1954—55 avhöll GATT :s avtalsslutande parter sin nionde

session. I samband därmed beslöts att Japan skulle beredas möjlighet att

ansluta sig till avtalet såsom fullvärdig medlem. Härför erfordrades bl. a.

att Japan genom bilaterala förhandlingar med avtalets medlemmar träffade

överenskommelser om ömsesidiga tullkoncessioner enligt samma principer

som tidigare tillämpats i Geneve 1947, Annecy 1949 och Torquay 1950

—51. Av särskild betydelse i detta sammanhang var den inställning till

frågan som Amerikas förenta stater intog. Amerikas förenta stater anmälde

nämligen sin avsikt att underlätta dylika förhandlingar och att genom

egna tullåtaganden kompensera tredje land för sådana medgivanden,

som beviljades på begäran av Japan men för vilka Japan icke själv kunde

lämna tillräcklig motprestation. Villkoret vore att medgivandena vore av

vikt för Japan och att de främjade förhandlingarna i stort.

Såsom en följd av det vid nionde sessionen fattade beslutet genomfördes

med början i februari 1955 en serie tullförhandlingar mellan å ena sidan

Japan och Amerikas förenta stater och å andra sidan följande medlemsländer,

nämligen Burma, Canada, Chile, Danmark, Dominikanska republiken,

Finland, Förbundsrepubliken Tyskland, Grekland, Indonesien, Italien,

Nicaragua, Norge, Pakistan, Peru, Uruguay samt Sverige. Dessutom träffade

Japan överenskommelse om ömsesidiga tullmedgivanden med Amerikas

förenta stater.

Tullförhandlingarna mellan Sverige och Japan samt mellan Sverige och

Amerikas förenta stater avslutades den 20 maj 1955. Förhandlingsresultatet

sammanfattades i två överenkommelser, som —- med förbehåll för

riksdagens godkännande — undertecknades samma dag. Vid överenskommelserna

har fogats listor över dels de svenska tullkoncessioner som lämnats

Japan respektive Amerikas förenta stater, dels de av dessa länder till

Sverige lämnade koncessionerna.

Vad först de svenska tullkoncessionerna angår, framgår dessa

närmare av Bilaga 1. I bilagan har jämväl angivits nu gällande tullar för

respektive varuslag ävensom huruvida tullarna tidigare varit GATT-bundna.

Det framgår härav att fem varupositioner berör såväl Japan som Amerikas

förenta stater. Därutöver innefattar den vid den svensk-japanska överenskommelsen

fogade listan över svenska tullmedgivanden ytterligare en vara,

nämligen naturliga och odlade pärlor. För tre varuslag (konserverade man
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

dariner i sockerlag, mentol samt agar-agar) innebär överenskommelserna

sänkningar av nu gällande tullar samt bindning på denna nya nivå. För

övriga varuslag har nuvarande tullar bundits, varjämte vissa jämkningar

skett i fråga om de alternativa tullsatser, som enligt gjorda förbehåll må

tillämpas vid övergång från specifik tull till värdetull.

Tre av de sex från svensk sida lämnade koncessionerna avser sådana varupositioner

som tidigare icke varit föremål för bindning i GATT. Dessa omfattar

ett totalt importvärde år 1953 av 3,5 milj. kronor, varav 0,5 milj.

kronor faller på varor för vilka tullsänkning medgivits och 3 milj. kronor

på varor för vilka nuvarande tullar bundits. De tre återstående medgivandena

avser ändringar av tidigare inom ramen för GATT lämnade medgivanden

och omfattar ett importvärde under nämnda år av 7,5 milj. kronor,

varav 0,3 milj. kronor avser varor för vilka tullsänkning medgivits och 7,2

milj. kronor varor för vilka nu utgående tull bundits. De gjorda åtagandena

som således sammanlagt omfattar ett importvärde av 11 milj. kronor har

beräknats medföra en med högst 30 000 kronor minskad tullintäkt per år.

Importen från Japan av de sex berörda varuslagen uppgick år 1953 till

sammanlagt ca 1 milj. kronor.

Vad därefter angår de från japansk och amerikansk sida

till Sverige lämnade tullkoncessionerna omfattar dessa sammanlagt

tjugosex varupositioner, varav tjugotvå erhållits av Japan och fyra

från U. S. A. De japanska åtagandena är följande.

Xylocainbas (halvfabrikat för visst slag av bedövningsmedel). Den nu i

Japan utgående tullen om 20 % av värdet skall enligt överenskommelsen

sänkas till 17,5 % av värdet. — Belagda svetselektroder och anestetiska apparater.

Enligt överenskommelsen skall nuvarande tullsats för dessa båda

varupositioner sänkas från 20 % till 15 % av värdet. — Järnsvamp. Nuvarande

tull om 12,5 % av värdet bindes genom överenskommelsen. — Spiralborrar.

Bindning av nuvarande värdetull, 20 %, har medgivits.

För följande sjutton varupositioner har nu utgående tullsats om 15 %

av värdet bundits genom överenskommelsen: kallvalsat bandstål med en

kolhalt ej understigande 0,75 viktprocent, olegerade stålrör, gjutna rör,

hästskosöm, skär och borrkronor, skruvnycklar och skift ny c klar, måttsatser

och mikrometrar, mikrokatorer, elektriska räknemaskiner, turbinpumpar

med en vikt icke överstigande 5 000 kilogram, plåtskärningsmaskiner,

pappersmaskiner, massamaskiner och raffinörer, värmeväxlare (plattapparater),

större mjölkseparatorer, ändlös filt för papperstillverkning samt ändlösa

ståltransportband.

Från amerikansk sida har lämnats följande tullmedgivanden till Sverige.

Ekträextrakt. Tullsänkning beviljas från 15 % till 7,5 % av värdet. —

Legerat tackjärn, överenskommelsen innebär en sänkning av grundtullen

från 60 cents till 56,25 cents per long ton. — Sulfitomslagspapper. Nu

utgående tull om 20 % av värdet sänkes enligt överenskommelsen till

12,5 %. — Stearinljus. Tullen sänkes från 27,5 % till 20 % av värdet.

De ovan nämnda direkt till Sverige lämnade medgivandena representerar

en svensk export år 1953 om 4 milj. kronor till Japan och ca 1 milj. kronor

till Amerikas förenta stater.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

5

Vid bedömande av de båda överenskommelsernas värde för svensk export

bör hänsyn tagas icke blott till de direkta koncessionerna, utan även

till de indirekta, d. v. s. de medgivanden om vilka överenskommelse nåtts

vid Japans och Amerikas förenta staters förhandlingar inbördes och med

övriga medlemsländer. På grund av GATT-avtalets konstruktion kommer

de indirekta tullmedgivandena den svenska exporten till godo med samma

rätt som de direkta.

Att ge en fullständig bild av de indirekta koncessionerna möter svårigheter

med hänsyn bl. a. till att antalet berörda varupositioner överstiger

500. Det bereder även svårigheter att ge ett mått på den svenska exportens

värdemässiga omfattning av ifrågakommande varuslag till de berörda länderna,

emedan de lämnade medgivandena är klassificerade enligt vederbörande

lands nationella nomenklatur. Härtill kommer att handelsstatistiken

i många fall är bristfällig eller ofullständig. Beträffande de indirekta medgivandena

lämnas därför i detta sammanhang endast några exempel avseende

varuslag av intresse för svensk export.

Japan. Nedsättning av tullen har utverkats för vissa pappersvaror (20 %

■—15 %), vissa kirurgiska instrument (20 %—15 %), kassaregister (20 %

—15 %), vissa vetenskapliga instrument (20 %—-15 %), radioapparater

(20 %—18 %) samt Öl (50 %—40 %).

Därjämte har tullbindningar erhållits för torrmjölk (30 %) (av skummjölk

25 %), polermedel (15 å 20 %), harts (5 %), antibiotika (20 %),

eldfast tegel (10 %), stålplåt med en tjocklek av 0,9 mm eller därunder

samt bleckplåt (15 %), cylindrar för förtätade gaser (15 %), skrivmaskiner

(15 %), elektriska motorer under 500 kg (15 %), pneumatiska verktyg

(15 %), vissa metallbearbetningsmaskiner (15 %), vissa textilmaskiner

(15 %), elektriska kylskåp över 7 kubikfots rymd (15 %), kul- och rullager

(15 %) samt delar därtill (25 %), plastarbeten (30 %), sulfit-, sulfatoch

viskosmassa (5 %), plywood (20 %) samt beredda färger (15 %).

Dessutom har tidigare gällande tullfrihet bundits för bl. a. klöverfrö.

Amerikas förenta stater. Tullen har nedsatts för diverse porslinsvaror

(reducering med 30 å 50 % av gällande tullar), konserverad tonfisk i olja

(45 %—35 %), vissa produkter av grönsaker (35 %—17,5 %), vissa slag

av papper (reducering med 30 å 50 % av gällande tullar), vissa slag av

borstar (mestadels nedsättning till hälften av gällande tullar), vissa slag

av leksaker (reducering med 30 å 50 % av gällande tullar) samt vissa fiskredskap

(mestadels reducering med 30 å 50 % av gällande tullar). Därjämte

har bindning erhållits av tullsatsen för vissa symaskiner (10 %).

Canada. Tullen har nedsatts för konserverad fisk i olja (30 %—20 %)

samt skålar och brickor av trä (20 %—17,5 %). Därjämte har bundits gällande

tullsatser för vissa porslinsvaror (25 %) och vissa instrument (15 %).

Tullfrihet har dessutom bundits för fryst tonfisk för konservindustrien.

Dominikanska republiken. Tullsatsen för kranar för rörledningar har

bundits vid 10 %.

Indonesien. Tullsatsen för emaljerade husgeråd har bundits vid 18 %.

Italien. Tullen för visst silkespapper har bundits vid 20 %.

Nicaragua. Tullbindningar har erhållits för symaskiner (10 %) och hushållsporslin

(10 %).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 212 år 1955

Peru. Gällande tullsats för torkad och saltad fisk har bundits genom överenskommelsen

(0,50 soles per kg + 12,5 %).

Uruguay. Tullen för symaskiner har genom överenskommelsen bundits

(6 %).

Tullförhandling med Förbundsrepubliken Tyskland

Sverige genomförde vid Torquay-konferensen 1950—51 tullförhandling med

bl. a. Förbundsrepubliken Tyskland. Denna förhandling baserades från tysk

sida genomgående på ett då föreliggande förslag till ny tysk tulltaxa som

jämfört med tidigare förhållanden innebar väsentliga tullhöjningar för ett

flertal viktiga svenska exportvaror. En ny tulltaxa sattes sedermera i kraft

den 1 oktober 1951. Frågan om att åstadkomma lättnader i tullhänseende

för svensk export till Förbundsrepubliken har därefter från svensk sida tagits

upp vid upprepade tillfällen i samband med bilaterala handelsförhandlingar.

Med anledning av planerade tyska tullhöjningar för vissa stålprodukter fördes

vidare under år 1953, utan samband med GATT, en begränsad tullförhandling

som ledde till en överenskommelse den 4 juli 1953. Denna innebar i

huvudsak vissa temporära tyska tullåtaganden på kvalitetsstålområdet.

Allteftersom de kvantitativa importrestriktionerna i den svensk-tyska handeln

under senare år i stor utsträckning undanröjts har från svensk sida

kraven på tyska tullsänkningar trätt starkare i förgrunden. På grund härav

framfördes kring årsskiftet 1954/55 till tyska vederbörande förslag att inleda

direkta tullförhandlingar på bredast möjliga bas. En förutsättning för

dylika förhandlingar skulle vara att — om värdefulla tyska medgivanden

kunde uppnås — man även på svensk sida var beredd överväga tullbindningar

eller tullnedsättningar för tyska exportvaror. Det svenska förslaget

accepterades. Efter vissa förberedande överläggningar överenskoms att förhandlingarna

skulle bedrivas enligt inom GATT fastslagna procedurregler

och att resultaten av förhandlingarna skulle inordnas inom ramen för GATT.

De ömsesidiga medgivandena skulle sålunda i princip ges samma karaktär

och fasthet som de vid tidigare GATT-förhandlingar lämnade tullkoncessionerna.

Förhandlingar har därefter under tiden april—juni 1955 ägt rum i Bonn

och Geneve. De har resulterat i en överenskommelse, som — med förbehåll

för den svenska riksdagens respektive den tyska förbundsdagens godkännande

— undertecknats den 30 juni 1955. Till överenskommelsen har fogats ömsesidiga

koncessionslistor. Texterna till listorna har med hänsyn till deras

omfattning icke ansetts böra här medtagas men torde, därest behov därav

skulle yppas under riksdagsbehandlingen, få av finansdepartementet överlämnas

till vederbörande utskott.

Beträffande innebörden av den träffade överenskommelsen må framhållas

följande.

Vad till en början angår de svenska t ull koncessioner na

framgår dessa i detalj av Bilaga 1 till statsrådsprotokollet. Åtskilliga konces
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

sioner avser varuslag beträffande vilka medgivanden lämnats redan vid

Annecy- eller Torquayförhandlingarna. I en del fall har dessa medgivanden

upprepats i oförändrad form. Den praktiska betydelsen härav blir att Tyskland

i enlighet med GATT-reglerna erhåller en något starkare förhandlingsställning

för den händelse man från svensk sida skulle vilja modifiera eller

återtaga koncessionerna i fråga. I andra fall har koncessionerna upprepats

utan ändring av nu utgående specifik tull men med sänkning i fråga om den

tidigare i GATT bundna alternativa värdetullsats, som enligt gjorda förbehåll

må tillämpas vid övergång från specifik tull till värdetull. Ett dylikt medgivande

får sålunda praktisk relevans först vid en övergång till värdetull och

påkallar icke nu någon ändring i tulltaxan. I andra fall åter innebär överenskommelsen

en sänkning även av nu utgående tull. Förutom de varuslag, beträffande

vilka tullmedgivanden inom ramen för GATT redan tidigare lämnats,

innefattar överenskommelsen jämväl ett antal varupositioner i tulltaxan

som hittills icke varit GATT-bundna. Tullkoncessionerna innebär även för

dessa varuslag såväl bindningar som sänkningar. Liksom Aid tidigaie tull—

förhandlingar inom GATT har — i fall då nu gällande tull utgöres av en specifik

tull — förbehåll i flertalet fall gjorts från svensk sida om rätt att övergå

till värdetull av viss angiven höjd.

Såsom närmare framgår av Bilaga 1 har sammanlagt 84 svenska tullkoncessioner

lämnats i överenskommelsen med Tyskland. De berör tillhopa 75

svenska tulltaxepositioner och omfattar, beräknat på 1954 års införsel, en

sammanlagd import av ca 365 milj. kronor. Av de svenska tullkoncessionerna

avser 35 sänkning av nu gällande tull och motsvarar ett importvärde år 1954

av ca 125 milj. kronor. Huvuddelen av tullsänkningarna avser varor inom

maskinområdet för vilka tullen sänkes från 15 % till 13 % av värdet,

kan nämnas sänkning av tullen på spiralborrar, borrhylsor och brotschar

m. m. från 15 % till 10 % varjämte tullfrihet medgivits för symaskinsnålar

mot nu utgående tull av 40 öre per kg. För 24 positioner som tidigare inte varit

GATT-bundna och med ett importvärde av ca 114 milj. kronor har enligt

överenskommelsen medgivits bindning av nu utgående tullar, varvid dock

i förekommande fall förbehåll gjorts om rätt att övergå till värdetull av angiven

höjd. Tidigare GATT-bundna koncessioner har i 12 fall, som motsvarar

ett importvärde av 62 milj. kronor, upprepats i oförändrad form. Slutligen

har vissa medgivanden lämnats som icke innebär ändring av nu utgående

tull men nedsättning av den alternativa värdetullsats, som tidigare

förbehållits. De motsvarar en sammanlagd import om ca 64 milj. kronor.

Om man bortser från de i oförändrad form upprepade GATT-åtagandena

har sålunda nya eller förbättrade koncessioner lämnats motsvarande ett totalt

importvärde år 1954 av (125 + 114 + 64 =) 303 milj. kronor. Av

nämnda belopp avsåg 153 milj. kronor införsel från Förbundsrepubliken

Tyskland.

I statsfinansiellt hänseende har de erbjudna tullkoncessionerna på grundval

av 1954 års import beräknats medföra eu minskning av tulluppbörden

med i runt tal 2,75 milj. kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

Vad beträffar de svenska lullkoncessionerna bör vidare allmänt sett framhållas

att prövningen av de från tysk sida framförda önskemålen kunnat

samordnas med det utredningsarbete som bedrivs inom 1952 års tulltaxekommitté.

Därigenom har de svenska koncessionerna kunnat utformas på sådant

sätt, att de icke kommer att slå i strid med det väntade förslaget till ny tulltaxa.

För att därefter övergå till de tyska tull koncessionerna utgöres

dessa dels av tullsänkningar för 26 positioner, dels av bindningar vid

nuvarande tullnivå för 15 positioner. Vissa medgivanden är tidsbegränsade

t. o. in. den 31 december 1956 resp. den 31 december 1957.

Tullsänkningarna är följande: Knäckebröd. Den nu utgående tullen om

25 % av värdet skall enligt överenskommelsen sänkas till 10 %. — Kiselmetall

(innehållande högst 1 % järn och mindre än 0,25 % aluminium, för tillverkning

av plåt för elektrotekniskt ändamål). Nuvarande värdetull om 5 %

avskaffas. — Ekträextrakt. Tullfrihet införes. Nuvarande tull är 5 % av värdet.

— Trämjöl. Tullen sänkes från 30 % till 28 % av värdet. —Furnphjwood

(med en tjocklek överstigande 5 mm). Nuvarande tull om 20 % av värdet sänkes

till 12 %. — Paneldörrar. Gällande värdetull om 25 % sänkes till 15 %.

—- Oblekt sulfatcellulosa (två positioner). Tullfrihet införes. Nuvarande tull

är 2 % av värdet. — Halvblekt sulfatcellulosa. Gällande värdetull om 7 %

sänkes till 2 %. -— Blekt sulfatcellulosa. Tullen sänkes från 7 % till 5 % av

värdet. — Duplex- och triplexpapp och liknande (två positioner). Tullarna

sänkes från 16 % till 15 % av värdet. — Kraftpapp. Nu utgående tull 16 %

sänkes till 15 % av värdet. — Blekt kraf[papper. Tullsänkning medges från

18 % till 15 % av värdet. — Kiselkrom. Nuvarande 12 % värdetull sänkes till

6 %. Medgivandet gäller dock endast t. o. m. den 31 dec. 1957. — Kallvalsat

bandstål (innehållande mindre än 0,04 % fosfor och 0,04 % svavel). Nuvarande

värdetull om 15 % sänkes till 10 %. Medgivandet gäller t. o. m.

den 31 dec. 1956. — Tråd av kvalitetsstål (ej isolerad). Nuvarande tull 10 %

nedsättes till 9 %. Medgivandet gäller t. o. m. den 31 dec. 1956. — Rör av kvalitetsstål

etc. Gällande värdetull om 10 % skall sänkas till 8 %. Medgivandet

gäller t. o. m. den 31 dec. 1956. — Fotogenkök. Nuvarande tull om 12 % sänkes

till 10 %. — Blåslampor. Nuvarande 25 % värdetull nedsättes till 20 %.

— Plattor och stänger etc. av hårdmetall. Tullsänkning beviljas från 15 %

till 12 % av värdet. — Mjölkseparatorer. F. n. utgår en värdetull av 12 %.

Tullsatsen skall sänkas till 10 %. — Mejerimaskiner och mjölkningsmaskiner.

Nuvarande tull om 10 % av värdet sänkes till 8 %. — Pneumatiska lastmaskiner.

Nuvarande värdetull om 15 % sänkes till 8 %. — Tobaksbearbetningsmaskiner.

I Tyskland utgår f. n. en värdetull om 12 % som enligt överenskommelsen

sänkes till 10 %.

För följande 15 varupositioner har nu gällande tullar bundits genom överenskommelsen:

sulfitlut (15 %), sågade trävaror av furu eller gran (två positioner;

tullfria), konstsilkecellulosa (5 %), räknemaskiner (1.5 %), aclresseringsmaskiner

(10 %); vidare för tiden t. o. in. den 31 dec. 1956: kallvalsat

bandstål av kolstål (10 %), kallvalsat bandstål av legerat stål (10 %), dragen,

ej plåterad tråd av kvalitetsstål (innehållande 0,9—1,15 % kol, 0,5—2 %

krom, ej över 0,5 % molybden) (6 %), annan tråd av kvalitetsstål (10 %),

kalldragna eller kallvalsade rör av legerat stål eller kvalitetsstål (innehållande

0,9—1,15 % kol, 0,5—2 % krom, ej över 0,5 % molybden) (6 %). kalldragna,

sömlösa rör (12 %); ävensom för tiden t. o. in. den 31 dec. 1957: smitt

kvalitetsstål (innehållande 0,6—1,6 % kol) (8 %), kallvalsad plåt av legerat

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj. ts proposition nr 212 år 1955

stål över 3 mm, dock ej elektroplåt (10 %) samt varmdragna, sömlösa rör

(innehållande mindre än 0,05 % koppar) (12 %).

De tyska medgivandena berör en svensk export till Förbundsrepubliken

som år 1954 uppgick till ca 250 milj. kronor. Därav faller på positioner, för

vilka tullsänkning uppnåtts, 100 milj. kronor, medan återstoden, 150 milj.

kronor, avser varor för vilka nuvarande tullar bundits.

I detta sammanhang bör även nämnas att Förbundsrepubliken parallellt

med förhandlingen med Sverige även genomfört tullförhandlingar med Danmark

och Norge. Resultaten härav, som sålunda indirekt kommer Sverige tillgodo,

blev emellertid av begränsad omfattning. Av för svensk export intressanta

medgivanden kan nämnas tysk tullsänkning för bl. a. vissa fiskkonserver,

ferrokrom samt mekanisk massa.

Åter förhandling angående tullarna på äpplen och päron m. m.

Som ovan nämnts har innevarande års riksdag godkänt Sveriges anslutning

till en deklaration om fortsatt tillämpning av de inom GAT1 lämnade

tullkoncessionerna (prop. nr 170, rskr nr 273). Därigenom har Sveiige i

princip förbundit sig att icke under tiden 1 juli 19o5 31 december 1957

åberopa bestämmelserna i GATT om rätt att ändra lämnade tullkoncessioner.

Enligt deklarationen medgavs emellertid ett land rätt att före den

1 juli 1955 påbörja förhandling enligt avtalets regler om återtagande av

tullkoncession.

Under riksdagsbehandlingen av nämnda proposition framfördes motionsledes

(motionerna 1:497 och 11:621) förslag om att riksdagen skulle i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att Sverige begagnade sig av den ovillkorliga

rätten att före den 1 juli 1955 upptaga förhandlingar om återtagande

av vissa tullbindningar på trädgårdsprodukter. I motionerna och undei

ärendets behandling i kamrarna erinrades bl. a. om de svårigheter som

den svenska trädgårdshanteringen och därvid i första hand fruktodlingen

utsattes för på grund av utländsk konkurrens och om de krav som framförts

på såväl en höjning av gällande tullar som förlängning i vissa fall av

den tidsperiod under vilken tull utgår. I sitt av riksdagen godkända betänkande

(nr 43) uttalade bevillningsutskottet i denna fråga bl. a. följande.

Med hänsyn till frågans natur torde det böra ankomma på Kungl. Maj :t

att med beaktande av''de möjligheter gällande avtal erbjuder och med hänsyn

till de olika intressen som på detta område gör sig gällande bedöma

vilka åtgärder som ur landets synpunkt kan vara mest ändamålsenliga i

avseende å gjorda tullbindningar. Utskottet utgår från att Kungl. Maj .t

kommer att fortlöpande följa dessa spörsmål med uppmärksamhet och att

därvidlag även de i föreliggande motioner anförda synpunkterna beaktas.

Motionerna ansågs av riksdagen besvarade genom vad utskottet anfört.

De lullbindningar som i första band torde ha åsyftats i nämnda motioner

avser färska äpplen och päron. De GATT-bundna tullsatserna för dessa va
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 212 år 1955

ror utgör för äpplen 20 öre per kg under tiden juli—december, 10 öre per

kg under januari och tullfrihet under tiden februari—juni samt för päron

20 öre per kg under tiden juli—december och tullfrihet under tiden januari

—juni. Tullsatserna har för hela året bundits gentemot Amerikas förenta stater

och för vissa månader gentemot Australien och Nya Zeeland.

Under hänsynstagande till de ändrade förhållanden som inträtt för den

svenska fruktodlingen sedan ifrågavarande tullåtaganden gjordes och till

de allvarliga avsättningssvårigheter som vissa tider förelegat för svensk

frukt — en fråga som vid flera tillfällen uppmärksammats bl. a. i riksdagen

— har Kungl. Maj :t funnit en viss justering av de svenska tullbindningarna

för färska äpplen och päron motiverad. På grund härav och

sedan vissa underhandsuppgifter inhämtats från 1952 års tulltaxekommitté

angående kommitténs synpunkter på den svenska fruktodlingens behov av

tullskydd anmäldes från svensk sida till GATT-sekretariatet avsikt att i

enlighet med procedurreglerna i förut nämnda deklaration inleda återförhandlingar

beträffande tullkoncessionerna för färska äpplen och päron.

Förhandlingarna begränsades emellertid till att avse tullarna under perioden

juli februari i fråga om äpplen och perioden juli—december i fråga

om päron. På grund härav kom enligt gällande regler direkt förhandlingsskyldighet

att föreligga endast gentemot Amerikas förenta stater, det land

till vilket tullkoncessionerna för nämnda perioder ursprungligen lämnats.

Skyldighet förelåg emellertid tillika att ingå i visst konsultationsförfarande

med de länder för vilka export till Sverige av berörda produkter var av

väsentligt intresse. Såsom på så sätt väsentligt intresserade medlemsländer

framställde Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg önskemål om

konsultationer i förevarande sammanhang.

Förhandlingarna med Amerikas förenta stater, som inleddes i Genéve i

juni och avslutades den 30 september 1955 i Stockholm, ledde till följande

uppgörelse som undertecknats med förbehåll för riksdagens godkännande.

Den svenska tullen å färska äpplen har för tiden juli—februari bundits

vid 25 öre per kg. Som förut nämnts utgjorde de tidigare tullbindningarna

20 öre per kg för tiden juli—december, 10 öre per kg för januari och tullfrihet

för februari. Den tidigare bundna tullfriheten för tiden mars—juni

kvarstår oförändrad. För färska päron kvarstår enligt överenskommelsen

nu rådande tullfrihet under första halvåret medan GATT-åtagandet i fråga

om tullen under tiden juli—december ändrats från 20 öre per kg till 25

öre per kg.

Såsom kompensation för de sålunda gjorda höjningarna har från svensk

sida erbjudits dels tullfrihet å risgryn (f. n. utgår en tull om 2 öre per

kg), dels en sänkning av tullen å konserverade aprikoser, persikor, päron

och blandad frukt från 35 öre per kg till 30 öre per kg, dels ock en sänkning

av den tidigare i GATT förbehållna alternativa värdetullen för valnötter

och pekannötter från 20 % till 10 %. Nu utgående tull om 30 öre

per kg för dylika nötter kvarstår oförändrad. De föreslagna tullkoncessionerna,

som utformats så att de icke torde komma i strid med 1952 års tull
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

taxekommittés väntade förslag, framgår jämväl av de härtill fogade bilagorna.

Importen av de tre nämnda varuslagen uppgick år 1954 till 18 milj. kronor,

varav 7,5 milj. kronor från Amerikas förenta stater.

Vid förhandlingarna med Amerikas förenta stater har de svenska kompensationserbjudandena

utformats med tanke på att jämväl tillgodose Italiens,

Belgiens, Nederländernas och Luxemburgs intressen. Exporten till

Sverige från dessa länder av äpplen och päron uppgick under år 1954 till

ca 10 milj. kronor.

I detta sammanhang torde även böra något beröras de återförhandlingar

som i enlighet med förut nämnda deklaration genomförts av andra medlemsländer

i GATT. Sverige har deltagit i sammanlagt åtta sådana förhandlingar,

delvis såsom direkt förhandlingsberättigad part — i fall då till

Sverige lämnat tullmedgivande åter tagits — delvis som konsulterande part

för att bevaka väsentliga svenska exportintressen. Numera kvarstår endast

en förhandling där frågan om kompensationer ännu icke funnit någon tillfredsställande

lösning. I samtliga övriga fall har relativt tillfredsställande

kompensationer kunnat erhållas för de återtagna tullkoncessionerna. En

närmare redovisning av detaljerna i dessa förhandlingar torde, med hänsyn

till att överenskommelserna enligt gällande procedurregler ännu ej

offentliggjorts, icke kunna lämnas i detta sammanhang.

Dep ar tementschef en

De tullförhandlingar som redovisats i det föregående är att betrakta som

en komplettering till de tullöverenskommelser inom ramen för GATT som

Sverige ingick vid Annecy- och Torquaykonferenserna. Såsom i annat sammanhang

redovisats för riksdagen har —- av olika skäl arbetet på fortsatta

tullsänkningsåtgärder inom ramen för GATT stött på avsevärda svårigheter

under senare år. Under sådana förhållanden har samarbetet mom

organisationen i första hand inriktats på att bevara och säkra fortsatt giltighet

åt tidigare uppnådda resultat. Det ligger därför i sakens natur att

de förhandlingsresultat som här redovisats är av förhållandevis begränsad

omfattning, vad gäller tullsänkningar, men det måste likväl enligt mm mening

allmänt sett hälsas med tillfredsställelse att ytterligare framsteg

kunnat göras samtidigt som de tidigare förhandlingsresultaten kunnat bevaras

i stort sett intakta.

Vad först angår förhandlingen med Japan och Amerikas förenta stater

står denna i samband med Japans inträde i GATT. Med hänsyn till storleken

av den svensk-japanska handeln och det begränsade antalet varor, för vilka

Sverige respektive Japan intar ställning som huvudleverantör, är det naturligt

att denna förhandling inte kunnat medföra några vidsträckta resultat.

Det viktigaste resultatet av förhandlingen blir att handels- och tullförhållan
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 212 år 1955

dena mellan Sverige och Japan i fortsättningen kommer att regleras av

GATT-avtalets bestämmelser och att de båda länderna tillerkänner varandra

ömsesidig mest-gynnad-nationsbehandling. Så blir vad Japan beträffar fallet

med samtliga de länder med vilka tullförhandlingar inom GATT:s ram nu

genomförts. Däremot har ett antal länder, däribland Storbritannien och vissa

stater inom sterlingomradet, Frankrike samt Benelux-staterna, visserligen

medgivit Japans inträde i GATT men tills vidare förbehållit sig att för egen

del inte tillämpa GATT-avtalet i sina handelsförbindelser med Japan.

Den förhandling som genomförts med Förbundsrepubliken Tyskland är

av större omfattning. Som bekant intar Förbundsrepubliken numera en dominerande

plats bland våra handelspartners. Utvecklingen av det svensktyska

varuutbytet har under senare år kännetecknats av ett ständigt stigande

tyskt exportöverskott. Med hänsyn härtill och till de gynnsamma betingelserna

— i fråga om såväl låga tullar som frihet från kvantitativa

restriktioner — för den tyska exporten till Sverige har vid bilaterala handelsförhandlingar

vid upprepade tillfällen från svensk sida framställts krav

på lättnader för den svenska exporten till Förbundsrepubliken. Bland de handelshinder

som möter den svenska exporten har tullarna med tiden kommit

alltmer i förgrunden. Den tullrevision som genomfördes i Tyskland år 1951

har nämligen för många svenska exportvaror kommit att innebära allvarliga

avsättningssvårigheter. Önskemålen om en tullförhandling med Tyskland

har från svensk sida fått ökad aktualitet allteftersom arbetet på en

revision av vår egen tulltaxa närmat sig sin fullbordan. Det måste med

hänsyn härtill betraktas som ett framsteg i de svensk-tyska handelsförbindelserna

att en tullförhandling av relativt stor omfattning nu kunnat genomföras

med Förbundsrepubliken. Den utgör en naturlig fortsättning på

de i Torquay bedrivna förhandlingarna, och åtskilliga kvarstående svenska

önskemål har därigenom kunnat bättre tillgodoses.

Värdet av de olika tullkoncessionerna är givetvis växlande. Vad särskilt

de tyska åtagandena beträffar berör de emellertid en relativt omfattande

svensk export och innebär, framför allt i fråga om manufakturerade produkter,

avgjorda fördelar.

De svenska koncessionerna innebär i stor utsträckning bindning av gällande

tull. I de fall sänkningar medgivits har detla kunnat samordnas med

arbetet inom 1952 års tulltaxekommitté på sådant sätt, att tullsänkningarna

inte torde komma att strida mot det väntade förslaget till ny tulltaxa. Över

huvud taget har de svenska koncessionerna avvägts så att de så långt möjligt

inte skall prejudicera behandlingen av detta förslag. Liksom vid tidigare

förhandlingar har vid bindning av en specifik tull i regel förbehåll

gjorts om rätt att övergå till värdetull av viss angiven höjd.

Vad angår frågan om återtaganden och jämkningar av de tullkoncessioner

som tidigare lämnats i GATT vill jag framhålla att det ur svensk synpunkt

givetvis ter sig angeläget att motverka de tendenser till en allmän höjning

av tullnivåerna, som i vissa länder gör sig gällande. Å andra sidan måste

beaktas att tullbindningarna inom GATT numera varit oförändrade i kraft

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

under förhållandevis lång tid och att till följd därav vissa justeringar visar

sig ofrånkomliga. I betraktande härav och med hänsyn även till omfattningen

av tullbindningarna måste det anses tillfredsställande att medlemsländerna

kunnat förmås att så starkt som skett begränsa sina krav på återförhandlingar.

GATT-avtalets betydelse för att bevara stabilitet på tullområdet har

därigenom ytterligare stadfästs.

Vad beträffar de svenska GATT-bundna tullarna på äpplen och päron

vill jag erinra om att frågan om en revision av dessa bindningar vid olika

tillfällen uppmärksammats i riksdagen. Det har därför synts lämpligt att

nu utnyttja den möjlighet som erbjudit sig att upptaga s. k. återförhandlingar.

Den svenska fruktodlingen har under senare år haft att kämpa med

stora svårigheter vilka delvis betingats av konkurrensen från utlandet. Gällande

vikttullar har genom penningvärdets fall delvis förlorat sin effekt

och samtidigt har den svenska produktionen ökat i rask takt. Detta har

framtvingat särskilda regleringsåtgärder för att undanhålla import under

den tid på året då huvuddelen av den svenska frukten föres i marknaden.

Med hänsyn till dessa förhållanden anser jag det motiverat att en viss höjning

av dessa tullar nu genomföres och att den s. k. skyddsperioden för äpplen

förlänges. Det förhandlingsresultat som uppnåtts gentemot Amerikas

förenta stater innebär möjlighet att höja tullen från 20 öre till 25 öre per

kg för såväl äpplen som päron under tiden juli—december samt dessutom

för äpplen från 10 öre till 25 öre per kg under januari och från 0 till 25 öre

per kg under februari månad. För egen del finner jag detta förhandlingsresultat

godtagbart. Jag har också erfarit att det rimmar väl med den uppfattning

om fruktodlingens skyddsbehov som föreligger inom 1952 års tulltaxekommitté.

Ifrågavarande tullhöjningar torde böra genomföras så snart

som möjligt.

Förutom nyssnämnda ändringar i fråga om tullarna på äpplen och päron

synes jämväl de ändringar i tulltaxan böra genomföras, som påkallas för att

sätta överenskommelserna med Japan, Amerikas förenta stater och Förbundsrepubliken

Tyskland i kraft. Några betänkligheter mot att inför en

väntad revision av hela tulltaxan nu genomföra dessa ändringar torde —

med hänsyn till de informationer som erhållits av tulltaxekommittén —

inte behöva hysas.

De ändringar i gällande tulltaxa som föranleds av från svensk sida erbjudna

tullsänkningar och av mig ifrågasatta höjningar av frukttullarna

framgår närmare av Bilaga 2. I denna har inedtagits samtliga de i Bilaga 1

redovisade svenska koncessioner vilka förutsätter ändring av nu utgående

tull. Endast i två fall har avvikelse skett från koncessionerna enligt överenskommelserna.

Beträffande äpplen och päron innebär överenskommelsen med

Amerikas förenta stater ändring av nu utgående tull å färska frukter. Ur

tullteknisk synpunkt har emellertid synts lämpligt att låta tulländringen

avse jämväl kokade frukter, vilka för nu ifrågavarande tidsperiod icke är

bundna i GATT. Generaltullstyrelsen har tidigare uttalat sig för ett dylikt

arrangemang (jfr prop. 1950: 53 s. 4). Beträffande pressar och pressmaski
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 212 år 1955

ner (tulltaxenr 955—958) avser tullkoncessionen i den svensk-tyska överenskommelsen

endast pressar och pressmaskiner för metallbearbetning. Av

tulltekniska skäl torde ändringen i gällande tulltaxa böra omfatta alla slag

av pressar och pressmaskiner.

Liksom i tidigare liknande sammanhang synes det lämpligt att Kungl.

Maj :t erhåller bemyndigande att bestämma dag för ikraftträdandet av ändringarna

i tulltaxan. Vidare bör Kungl. Maj:t erhålla bemyndigande att,

därest omständigheterna det påkallar och bestämmelserna i GATT eller därtill

anslutna överenskommelser det medger, helt eller delvis återställa ifrågavarande

sänkta tullar till nuvarande höjd; självfallet kan ett sådant återställande

ske endast i den mån andra avtal icke lägger hinder i vägen därför.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels för sin del godkänna de nytillkommande och ändrade

svenska tullkoncessioner inom ramen för det allmänna tulloch

handelsavtalet (GATT), som angivits i Bilaga 1 till

statsrådsprotokollet i detta ärende;

dels besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober

1929 (nr 316) fogade tulltaxan skall i angivna delar erhålla

ändrad lydelse på sätt framgår av Bilaga 2 till statsrådsprotokollet

i detta ärende;

dels förklara, att de föreslagna ändringarna i tulltaxan

skall träda i kraft å dag som Kungl. Maj:t bestämmer;

dels ock besluta, att Kungl. Maj :t, vad angår sålunda sänkta

tullar, skall äga att, därest omständigheterna det påkallar

och bestämmelserna i förevarande överenskommelser

det medger, helt eller delvis återställa avgifterna till nuvarande

höjd, i den mån icke andra avtal lägger hinder i

vägen därför.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Rydén

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 212 år 1955

15

Bilaga 1

Sammanfattning av nytillkommande eller ändrade svenska

tullkoncessioner inom ramen för GATT

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Varuslag

Gällande

tullsatser

och bind- ningar* (1)

Preliminärt överens- komna koncessioner (1)

A

Kr. per

100 kg

(2)

B

Ad

valo-

rem

A

Kr. per

100 kg

(2)

B

Ad

valo-

rem

vid för- hand- ling

med**

ur 67: 5

ur 130: 1

Frukter och bär, ätbara:

färska:

äpplen:

under tiden 1 januari—31 ja-

10: —

25: —

USA

ur 67:6

ur 130: 2

under tiden 1 februari—29

fria

fria

20: —

25: —

»

ur 67: 6

ur 130: 2

ur 130: 3

ur 131: 2

under tiden 1 mars—30 juni

fria

25: —

>

>

ur 67:9

päron:

under tiden 1 juli—31 decem-

20: —

25: —

»

70:1

145

torkade eller saltade:

nötter:

valnötter, härunder inbegrip-

30: —

20 %

30: —

10%

t

188

318: 2

Gryn av spannmål:

2: —

fria

»

143: 2

Konserver av djurs kött och andra

djurdelar eller av frukter, bär, köks- växter, svampar och rötter:

frukter och bär:

aprikoser, persikor, päron och

blandad frukt, härunder ej in- begripna sylter och marmelader

35: —

30: —

>

ur 143: 4

ur 318: 7

frukter i sockerlag, ej hänförliga

till tulltaxenr 143: 1—3 (statis- tiska nr 318: 1—3):

mandariner...............

60: —

30: —

J-USA

* Tullsatser som hittills helt eller delvis varit bundna inom ramen lör GATT utmärkes genom

roi ijprinn

** USA = Amerikas förenta stater; J = Japan; T = Förbundsrepubliken Tyskland.

(1) Se anm. i slutet av bilagan.

(2) Se anm. i slutet av bilagan.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

Tulltaxe
nr
-

186

ur 223

ur 223

224

225

227:3

244

ur 254: 2

ur 259

ur 278

ur 278

282

289

Statistiskt

Varuslag

Gällande

Preliminärt överens-

nr

tullsatser

komna koncessioner (1)

och bind-

ningar*

(1)

A

B

A

B

vid för-

Kr. per

Ad

Kr. per

Ad

hand-

100 kg

valo-

100 kg

valo-

ling

(2)

rem

(2)

rem

med**

468

Oxalsyra; ävensom kalium-, natrium- och ammoniumoxalat............

7*

fria

T

Kemiska preparat, ej särskilt nämn- da; ävensom plåster, ej hänförligt till

apoteksvaror:

ur 540: 12

kemikalier för fotografiskt ända- mål (blandningar) ..... ad val.

15 %

10 %

*

540: 13

plåster, ej liänförligt till apoteks-

varor................ ad val.

15 %

15 %

»

541

Kemikalier för fotografiskt ändamål,

blixtljuspreparat härunder inbegrip- na, inkommande i mindre, för detalj- handeln avsedda förpackningar

ad val.

15%

10%

*

542

Ljuskänsligt fotografiskt papper ...

Fotografisk film, alla slag:

30: —

5%

30: —

4%

»

andra slag:

annan:

546

annan ....................

150: —

5%

150: —

4%

572

Färger i tuber, glas, porslinsskålar

och dylika för detaljhandeln avsedda

förpackningar, vägande högst 250 g

brutto; ävensom färglådor med eller

utan tillbehör samt till färglådor av- sedda färger ....................

150: —

150: —

12%

Lacker och lackfärger, fasta eller fly- tande, samt fernissor, ej hänförliga

till tulltaxenr 252 (statistiskt nr

581: 1):

andra slag:

andra:

584:3

andra..............ad val.

15%

15%

»

ur 589

Mentol..........................

50: —

fri

J-USA

Draglim, kaseinlim och andra, ej sär- skilt nämnda slag av lim, icke fly- tande:

614

gelatinlim.....................

20:

10%

10%

20: —

fritt

10%

ur 616: 5

agar-agar.....................

20: —

J-USA

621

Gelatin i folier med en medelvikt av

högst 8 g för 100 cm2; ävensom arbe- ten av gelatin, ej hänförliga till annat

nummer........................

170: —

15%

100: —

15%

T

631

Fyrverkeriarbeten samt bengaliska

tändstickor, knallsignaler, knallpul- ver och smällare.................

500: —

300: —

»

20%

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

17

Tulltaxe
nr
-

Statistiskt

nr

Varuslag

Gällande

tullsatser

och bind- ningar* (1)

Preliminärt överens- komna koncessioner (1)

A

B

A

B

vid för-

Kr. per

Ad

Kr. per

Ad

hand-

100 kg

valo-

100 kg

valo-

ling

(2)

rem

(2)

rem

med**

ur 336: 4

ur 336: 4

ur 373

ur 398: 1

477: 2

478

517

ur 711: 1

711:3

853: 1

ur 918

1013: 2

1014, 1015

1055

Arbeten av kautschuk, även synte

tisk, guttaperka och balata samt

av faktis och andra dylika ersättningsmedel

för kautschuk:

andra arbeten, ej särskilt nämnda,

radergummi och kirurgiska artiklar

härunder inbegripna:

medicinska och kirurgiska artiklar

av ohärdat, vulkaniserat

gummi.....................

preventivmedel..............

Papper:

andra slag, ej särskilt nämnda:

annat:

vegetabiliskt pergamentpapper

.......................

Silke, ej särskilt nämnt, även i förening

med annat spånadsämne:

i smärre för detaljhandeln lämpade

uppläggningar:

naturligt:

sysilke....................

Vävnader, ej särskilt nämnda:

innehållande silke:

andra slag:

av silke enbart eller i förening

med högst 15 % annat spånadsämne

(helsiden):

av konstgjort silke enbart

eller i förening med högst

15 % annat spånadsämne,

vägande per m2:

mindre än 200 g......

minimum: ad val.

andra..................

av jute, utan inblandning av annat

spånadsämne än kokostågor eller

kokosgarn:

oblekta och ofärgade, som på en

yta av 2 cm i kvadrat innehålla

sammanlagt:

mer än 15 men mindre än 35

varp- och inslagstrådar.....

120:

120:

10: —

550:

1 000: - 132 %

2 000: -

a12: —

15%

15%

5%

25%

120: —

120: —

10:-

550: —

1000: —

25 %

2 000: —

12: —

10%

10%

5%

12%

18 %

15 %

J-USA

1 Enligt gällande bestämmelser tillämpas icke minimitullsatsen.

2 Enligt kk 30 juni 1955 (nr 466) skall vara, hänförlig till tulltaxenr 517 (statistiskt nr 1055)

beläggas med särskild tullavgift, vilken tillsammans med den i gällande tulltaxa fastställda tullen

skall uppgå till 10 % av varans värde.

2 Bilianq till riksdagens protokoll 1955. 1 saml. Nr 212

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 212 år 1955

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Varuslag

Gällande

tullsatser

och bind- ningar* (1)

Preliminärt överens- komna koncessioner (1)

A

Kr. per

100 kg

(2)

B

Ad

valo-

rem

A

Kr. per

100 kg

(2)

B

Ad

valo-

rem

vid för

hand- ling

med**

ur 567

ur 1118

634

1206

Spånadsvaror, endast tillklippta, tillskurna,

utstansade, fållade och kantade,

ej särskilt nämnda, även försedda

med enkel hålsöm i omedelbart

sammanhang med fållen:

av helsiden:

scarves och schalar av helsiden,

hänförligt till tulltaxenr 478

(statistiska nr 1014—1015) ..

640

1212

ur 663

1244: 1

673 i/.

1254:1

682

1271

683

1272

684: 1

1273:1

686

1275:1,

2, 3

699

1292

som materialet

med tilllägg

av

10 % av

tullen

Paraplyer och parasoller:

av spånadsvara, innehållande silke

1 st.

Konstgjorda blommor, frukter och

växter samt efterbildningar av fjärilar,

skalbaggar, prydnadsfjädrar

o. dyl., allt för så vitt de ej äro hänförliga

till tulltaxenr 1130 (statistiskt

nr 2061):

avsedda för eller användbara såsom

besättnings- eller monterings
artiklar

....................

Arbeten av asbest:

packningar och tätningar, även i

längder....................

Packningar av kol........ad val.

Golv- och väggplattor:

av mindre tjocklek än 3 cm:

oglaserade:

enfärgade .............

flerfärgade............

glaserade:

enfärgade:

med en tjocklek av mindre

än 9 mm...........

Deglar, retorter och mufflar, även av

grafitmassa, samt delar därtill ....

Råglas, gjutet i skivor, även med

kantslipning; alabaster- och opalglas,

även slipat; ävensom trottoar- och

däcksglas.......................

3: 75

4 000: —

25: —

10%

5:

16:

18:

6: —

5%

20 %

20%

200: —

3: 75

4 000: —

25: —

5 %

5: —

16:

18: - 1:-

6: —

18%

20%

25%

5%

15%

15%

15%

20%

J-USA

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 212 år 1955

19

Tulltaxe-

Statistiskt

Varuslag

Gällande

Preliminärt överens-

nr

nr

tullsatser

komna koncessioner (1)

och bind-

ningar*

(1)

A

B

A

B

vid för-

Kr. per

Ad

Kr. per

Ad

hand-

100 kg

valo-

100 kg

valo-

ling

(2)

rem

(2)

rem

med**

708

1301

Speglar och glasmålningar av fönster- eller spegelglas..................

60: —

60: —

20%

T

709

1302

Arbeten, ej särskilt nämnda, av föns- ter- eller spegelglas..............

Andra arbeten, även med infattade

pärlor eller stenar:

70: —

70: —

20%

It

724

1325

av silver......................

Pärlor och koraller, äkta, oinfattade

samt ädelstenar, oinfattade, även

konstgjorda:

3500: —

3500: —

10%

*

ur 725

ur 1326:2

pärlor, naturliga och odlade ....

Kättingar och kedjor, även avpassa- de, samt lösa länkar därtill:

fria

fria

J

ledbultkättingar, ej hänförliga till

tulltaxenr 787 (statistiskt nr 1435),

med en längd å rullen (invändig

länkbredd) av:

788

1436

6 mm eller däröver..........

25: —

10%

25: —

10%

T

789

1437

mindre än 6 mm............

50: —

15%

50: —

15%

ur 836

1495: 3, 4

Spiralborrar...............ad val.

15%

10%

»

ur 836

1495: 5

Borrhylsor................ad val.

15%

10%

»

ur 836

1496

Brotschar, fräsar, kordongtrissor

samt träsnideriverktyg.....ad val.

Plåt- och bleckvaror, ej särskilt

nämnda:

15%

10%

»

andra slag, vägande per stycke:

20 kg eller däröver:

pressade, svetsade eller för- zinkade:

ur 878

1547

tomfat..................

8: —

8: —

10%

»

Nålar, ej särskilt nämnda och ej hän- förliga till bijouterivaror:

ur 930

1651

stickmaskinsnålar..............

40: —

40: —

»

ur 930

1652

symaskinsnålar................

40: —

fria

ur 938

1661

Stilar (typer), patriser och linjer för

boktryckerier eller bokbinderier samt

kvadrater, regietter, steg och annan

dylik fyllnadsmateriel............

Förbrännings- och varmluftsmotorer,

vägande per stycke:

25: —

fria

mer än 500 kg men ej mer än 1500

kg:

ur 950

1676

20: —

20: —

minimum: ad val.

15%

15%

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 212 år 1955

Tulltaxe-

Statistiskt

Varuslag

Gällande

Preliminärt överens-

nr

nr

tullsatser

komna koncessioner (1)

och bind-

ningar*

(1)

A

B

A

B

vid för-

Kr. per

Ad

Kr. per

Ad

hand-

100 kg

valo-

100 kg

valo-

ling

(2)

rem

(2)

rem

med**

951

1677,1678

mer än 1500 kg men ej mer än

5000 kg ......................

12: —

12: —

T

minimum: ad val.

15%

15%

1 st.

300: —

300: —

mer än 5000 kg men ej mer än

25 000 kg:

952: 1

1679

dieselmotorer................

9: —

9: —

»

minimum: ad val.

10%

10%

1 st.

600: —

600: —

952: 2

1680

andra .......................

9: —

9: —

minimum: ad val.

15%

15%

1 st.

600: —

600: —

953

1681,1682

mer än 25 000 kg.............

6: —

6: —

minimum: ad val.

15%

15%

1 st.

2 250: —

2 250: —

954

1683

Ugnar för industriella ändamål samt

smidesässjor och blåsbälgar.......

5: —

13%

»

minimum: ad val.

15%

Valsverk för metallindustrien, ång-,

luft- och fjäderhammare, hejare samt

nitnings-, tråddragnings-, spik-, häst- sko- och smidesmaskiner; stans-,

klipp-, bocknings- och riktnings- maskiner; pressmaskiner för metall- bearbetning, härunder inbegripna

pressar för metallbearbetning, ej sär- skilt nämnda; ävensom plåtslageri-,

kopparslageri- och bleckslagerimaski- ner, ej här förut nämnda:

ur 955

ur 1684

för hand- eller fotkraft.........

7: —

13%

minimum: ad val.

15%

andra, vägande per stycke:

ur 956

ur 1685,

högst 1 000 kg..............

10: —

13%

ur 1686,

1687

minimum: ad val.

15%

ur 957

ur 1688,

ur 1689,

1690

mer än 1 000 kg men ej mer än

5 000 kg....................

8: —

13%

minimum: ad val.

15%

1 st.

100: —

ur 958

1691,

ur 1692,

ur 1693

mer än 5 000 kg och ej hänförliga

till tulltaxenr 959 (statistiskt nr

1694) .......................

4: —

13%

minimum: ad val.

15%

1 st.

400: —

Metallbearbetningsmaskiner, ej sär- skilt nämnda, vägande per stycke:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

21

Tulltaxe-

Statistiskt

Varuslag

Gällande

Preliminärt överens-

nr

nr

tullsatser

komna koncessioner (1)

och bind-

ningar*

(1)

A

B

A

B

vid för-

Kr. per

Ad

Kr. per

Ad

hand-

100 kg

valo-

100 kg

valo-

ling

(2)

rem

(2)

rem

med**

960

1695,1696,

1697,1698,

1699,1700

högst 10 000 kg.........ad val.

15%

13%

T

Trä- och korkbearbetningsmaskiner,

ej särskilt nämnda, vägande per

stycke:

965

1710,1711,

mer än 250 kg men ej mer än

1712

5 000 kg......................

12: —

13%

minimum: ad val.

15%

1 st.

62: 50

966

1713,1714,

mer än 5 000 kg..............

8: —

13%

1715

minimum: ad val.

15%

1 st.

600: —

974

1733,1734,

Tröskverk, halm- och höpressar samt

1735,1736

såningsmaskiner.................

7: —

13%

»

minimum: ad val.

15%

975

1737

Gödselspridare...................

6: —

13%

»

minimum: ad val.

15%

976

1738

Vältar, ej särskilt nämnda, sladdar

och andra för jordens beredning av- sedda, ej särskilt nämnda redskap,

andra än handredskap...........

4: —

13%

D

minimum: ad val.

15%

ur 977

1745

Harpor, kastmaskiner, triörer, sädes- sorterare och andra, ej särskilt nämn- da för sortering, rening och rensning

av säd, frö eller andra frukter avsed- da apparater....................

6: —

13%

tf

minimum: ad val.

15%

ur 977

1746

Potatisrivnings- och torvrivnings- maskiner, rotfruktskärare, roterande

krossar (även sädes- och oljekaks- krossar) samt gröpkvarnar, hackelse- maskiner och andra för fodervarors

sönderdelning avsedda maskiner. . .

6:--

13%

minimum: ad val.

15%

ur 977

1747

Halmelevatorer och andra stack- ningsmaskiner...................

6: —

13%

minimum: ad val.

15%

987

1760

Valsar, särskilt inkommande, till sä- des- och oljekakskrossar samt mal- skivor, särskilt inkommande, till

kvarnar för förmalning av foderva-

ror.............................

12: —

13%

tf

minimum: ad val.

15 %

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 212 år 1955

Tulltaxe-

Statistiskt

Varuslag

Gällande

Preliminärt överens-

nr

nr

tullsatser

komna koncessioner (1)

och bind-

ningar*

(1)

A

B

A

B

vid för-

Kr. per

Ad

Kr. per

Ad

hand-

100 kg

valo-

100 kg

valo-

ling

(2)

rem

(2)

rem

med**

Valsar, särskilt inkommande, borst- valsar härunder inbegripna, samt

valscylindrar, ej särskilt nämnda:

bearbetade:

andra slag:

ur 990

1763:1

avsedda till valsverk för me-

8: —

15%

T

minimum: ad val.

15%

Transmissioner, härunder inbegripna

släta axlar, försedda med kilspår el- ler annorledes apterade, lager, ej sär- skilt nämnda, och lagerboxar, sväng- hjul utan regulator, rem- och linski- vor, ej särskilt nämnda, samt kugg- hjul med oarbetade kuggar, vägande

per stycke:

991

1764

högst 500 kg..................

6: —

13%

minimum: ad val.

15%

992

1765

mer än 500 kg................

4: —

13%

minimum: ad val.

15%

1 st.

30: —

Skruvväxlar samt kugghjul med be- arbetade kuggar, vägande per stycke:

993

1766

högst 500 kg..................

12: —

13%

minimum: ad val.

15%

994

1767

mer än 500 kg................

9: —

13%

minimum: ad val.

15%

1 st.

60: —

Armatur samt delar därtill för maski- ner, apparater eller rörledningar, här- under inbegripna slussventiler, ej

hänförliga till tulltaxenr 733 (statis- tiskt nr 1345):

till huvudsaklig del av järn, vä- gande per stycke:

997

1807,1808

högst 5 kg..................

25: —

13%

minimum: ad val.

15%

998

1809,1810

mer än 5 kg men ej mer än 50 kg

15: —

13%

*

minimum: ad val.

15%

1 st.

1:25

999

1811,1812

mer än 50 kg...............

10: —

13%

minimum: ad val.

15%

1 st.

7: 50

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 212 år 1955

23

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Varuslag

Gällande

tullsatser

och bind- ningar* (1)

Preliminärt överens- komna koncessioner (1)

A

Kr. per

100 kg

(2)

B

Ad

valo-

rem

A

Kr. per

100 kg

(2)

B

Ad

valo-

rem

vid för- hand- ling

med**

1000

1023: 1

1023:3

1030

1043:2

1044:3

1813,1814

1855: 1

1855:7

1864

1883:2

1885:2

andra slag....................

minimum: ad val.

Anm. Är en till tulltaxenr 997

—1000 (statistiska nr 1807—1814)

hänförlig vara helt eller delvis förnicklad,

höjes den specifika tullsatsen

med 50%. (Såsom förnicklade

tulltaxeras även kobolterade eller

med krom, kadmium eller aluminium

överdragna varor.)

Strömställare och tryckkontakter:

handmanövrerade, vägande högst

0.5 kg per stycke.............

Glödlampshållare med eller utan

strömställare....................

För elektrotekniskt ändamål avsedda

arbeten, ej särskilt nämnda:

av porslin eller annat lergods i

förening med annan oädel metall

än järn .......................

Elektriska kaminer, spisar, kokapparater

samt andra liknande elektrotermiska

apparater, ej särskilt nämnda,

ävensom delar därtill, ej särskilt

nämnda...................ad val.

Apparater för trådlös telegrafi, telefoni

och television samt delar och tillbehör

därtill, ej särskilt nämnda:

andra slag:

radiomottagningsapparater

samt delar och tillbehör därtill,

ej särskilt nämnda; ävensom

särskilt inkommande högtalare

och förstärkare, ej hänförliga till

tulltaxenr 1044: 8 (statistiskt nr

1889: 7), samt delar och tillbehör

därtill, ej särskilt nämnda

ad val.

Kikare, glasögon och infattade optiska

glas, ej särskilt nämnda; ävensom

delar därtill, andra än oinfattade

optiska glas:

50: —

15%

>55: —

>55: —

60: —

20%

10%

20%

13%

55:— 12%

55:— 12%

60: —

15%

10%

20%

T

»

»

»

1 Enligt kk 30 juni 1955 (nr 466) skall varor, hänförliga till tulltaxenr 1023:1 och 1023:3 (statistiska

nr 1855:1 och 1855: 7), beläggas med särskild tullavgift, vilken tillsammans med den i gällande

tulltaxa fastställda tullen skall uppgå till 10 % av varans värde.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

Tulltaxe-

Statistiskt

Varuslag

Gällande

Preliminärt överens-

nr

nr

tullsatser

komna

concessioner (1)

och bind-

ningar*

(1)

A

B

A

B

vid för-

Kr. per

Ad

Kr. per

Ad

hand-

100 kg

valo-

100 kg

valo-

ling

(2)

rem

(2)

rem

med**

ur 1068

1951

kikare........................

200''

10 %

200: —

200: —

5%

10%

ur 1068

1953: 1

glasögonbågar.................

200: —

1073:1

1961

Elektriska mätinstrument, ej hänför- liga till tulltaxenr 1072: 1 (statistiskt

nr 1960: 1), samt delar därtill ad val.

Ur:

»

75%

13%

vägg- och studsarur i foder; även- som lösa urfoder:

av annat ämne, ädel metall här- under inbegripen, ävensom

skeppskronometrar:

ur 1081

1975- 1

väckarur ..................

150:

20%

150: —

150: —

8%

8%

ur 1081

ur 1975:2

skeppskronometrar.........

150: —

Musikinstrument:

ur 1090: 1

ur 1984: 1

munharmonikor................

200: —

75%

200: —

12%

Etuier, med eller utan tillbehör, samt

askar, attrapper, dosor och fodral, ej

särskilt nämnda:

av läder, skinn eller spånadsvara;

ävensom av andra ämnen i före- ning med agat, bärnsten, elfenben,

förgylld, försilvrad eller platinerad

metall, prydnadsfjädrar, pärlemor,

skinn, sköldpadd, snäckor, spetsar

eller med spånadsvara, vari ingår

silke eller finare metalltråd:

invändigt klädda med spånads- vara, vari ingår silke eller finare

metalltråd:

ur 1117

ur 2045

invändigt klädda med spå- nadsvara, vari ingår konst- gjort silke................

1 000: —

20 %

1000: —

18 %

»

1118

2046

andra.......................

450: —

20%

450: —

15%

Leksaker och sällskapsspel samt de- lar därtill:

1128: 2

2058, 2059

andra slag....................

200: —

200: —

13 %

»

1129

2060

Julgransprydnader...............

200: —

200: —

15%

»

1133

2064

Bijouterivaror av annat ämne än

guld, silver eller platina..........

000: —

000: —

»

15%

1148: 1

2081: 1

Reservoarpennor, även med skriv- pennor eller beslag helt eller delvis av

ädel metall, samt delar till sådana

pennor, ej särskilt nämnda, av annat

ämne än ädel metall.............

100: —

100: —

»

plus ad val.

10%

10%

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 212 år 1955

25

ALLMÄNNA ANMÄRKNINGAR

(1) De tillämpliga tullsatserna i denna lista är upptagna i kolumn A; i de fall då en tullsats

angives i kolumn B är emellertid svenska regeringen oförhindrad att när som helst upphäva

den i kolumn A upptagna tullsatsen och sätta i kraft en tullsats, icke överstigande den i kolumn

B angivna tullsatsen.

(2) Den tullpliktiga vikten beräknas efter vad i svenska tulltaxan är stadgat för ifrågavarande

tulltaxenummer. — Där tullen icke utgår efter vikt, angives beräkningsgrunden särskilt i textkolumnen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

Bilaga 2

Förslag

till

ändringar i tulltaxan

Tull

för 100 kg

kronor

Frukter och bär, ätbara:

färska eller enbart kokade:

67: 5

67: 6—7

äpplen:

under tiden 1 juli—29 februari..................T

under annan tid...............................

25: —

fria

67: 8

67: 9

päron:

under annan tid............................. T

25: —

Gryn av spannmål:

90

risgryn..............................

fria

Konserver av djurs kött och andra djurdelar eller av frukter,

bär, köksväxter, svampar och rötter:

frukter och bär:

143: 2

aprikoser, persikor, päron och blandad frukt......E

30: —

143:372a

143: 372b

143: 4

frukter och bär i sockerlag, ej hänförliga till nr 143: 1—3:

plommon och guava-----------

mandariner................................. E

30: —

186

223

Oxalsyra; ävensom kalium-, natrium- och ammoniumoxalat

Kemiska preparat, ej särskilt nämnda; ävensom plåster, ej

hänförligt till apoteksvaror..................... 100 kr.

Anm. 1.-----—-------------

Anm. 2.------------------

Anm. 3.------------------

Anm. 4.------------------

Anm. S. För kemiska preparat, ej särskilt nämnda, vilka utgöra

blandningar och äro avsedda att uteslutande användas för fo- tografiskt ändamål, skall tull utgå med 10 % av värdet.

fria

15: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 212 år 1955

27

224

259

259: 1

278: 1

278: 2

278: 3

282

289

673V*

836

836: 1

930

930: 1

938

938: 1

954

955

956

957

958

Kemikalier för fotografiskt ändamål, blixtljuspreparat härunder

inbegripna, inkommande i mindre, för detaljhandeln

avsedda förpackningar.........................100 kr.

Terpineol och safrol..................................E

Mentol.............................................. • •

Draglim, kaseinlim och andra, ej särskilt nämnda slag av lim,

icke flytande:

Tull

för 100 kg

kronor

agar-agar........................................

andra slag....................................... *

Vals-, autograf- och hektografmassa samt arbeten därav .. E

Gelatin i folier med en medelvikt av högst 8 g för 100 cm2;

ävensom arbeten av gelatin, ej hänförliga till annat nummer

...............................................E

Anm.

Fyrverkeriarbeten samt bengaliska tändstickor, knallsignaler,

knallpulver och smällare............................E

Anm.------------------

Packningar av kol..............................100 kr.

Spiralborrar, borrhylsor, brotschar, fräsar, kordongtrissor samt

träsnideriverktyg..............................100 kr.

Gängtappar, gängbackar, gängkloppor och andra gängverktyg

100 kr.

Nålar, ej särskilt nämnda och ej hänförliga till bijouterivaror:

hår-, stopp- och synålar; ävensom stickmaskinsnålar ... E

symaskinsnålar.....................................

Tryck stämplar och delar därtill, även av annat ämne än

metall......................................... • • • • E

Stilar (typer), patriser och linjer för boktryckerier eller bokbinderier

samt kvadrater, regietter, steg och annan dylik

fyllnadsmateriel....................................

Uenar för industriella ändamål samt smidesässjor och blås

bälgar........................................100 kr.

Valsverk för metallindustrien, ång-, luft- och fjäderhammare,

hejare samt nitnings-, tråddragnings-, spik-, hästsko- och

smidesmaskiner; stans-, klipp-, bocknings- och riktningsmaskiner;

pressmaskiner, härunder inbegripna pressar, ej

särskilt nämnda; ävensom plåtslageri-, kopparslageri- och

bleckslagerimaskiner, ej här förut nämnda:

för hand- eller fotkraft...................

andra, vägande per stycke:

10: —

50: —

fri

fritt

20: —

20: —

100: —

300: —

5: —

10: —

15: —

40: —

fria

25: —

fria

13: —

100 kr.

13: —

100 kr.

13: —

100 kr.

13: —

100 kr.

13: —

Anm. Stabbar med tillhörande bottenplåtar till ång- och lufthammare

tulltaxeras särskilt efter sin beskaffenhet.

Metallbearbetningsmaskiner, ej särskilt nämnda, vägande per

stycke:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

960

964

965

966

974

975

976

977

977: 1

987

988

989

990

990: 1

högst 10 000 kg.............................ioo kr.

Trä- och korkbearbetningsmaskiner, ej särskilt nämnda,

vägande per stycke:

mer än 250 kg men ej mer än 5 000 kg......100 kr.

mer än 5 000 kg............................100 kr.

Anm. För maskiner, hänförliga till nr 964, skall tullen i varje fall

motsvara minst 10 % av varans värde.

Tröskverk, halm- och höpressar samt såningsmaskiner 100 kr.

Gödselspridare..................................100 kr.

Vältar, ej särskilt nämnda, sladdar och andra för jordens

beredning avsedda, ej särskilt nämnda redskap, andra än

handredskap..................................100 kr.

Plogar, även ångplogar, årder och alvluckrare; harvar och

andra harvliknande åkerbruksredskap; skörde- och slåttermaskiner;

hästräfsor, hövändare, ogräsrensare, hästhackor

och andra för sådd eller skörd avsedda, ej särskilt nämnda

apparater.............................................

Anm. För slåttermaskiner skall tullen motsvara minst 15 % av

varans värde. För övriga till nr 977 hänförliga varor skall tullen

i varje fall motsvara minst 10 % av varans värde.

Harpor, kastmaskiner, triörer, sädessorterare och andra, ej

särskilt nämnda för sortering, rening och rensning av säd,

frö eller andra frukter avsedda apparater; potatisrivningsoch

torvrivningsmaskiner, rotfruktskärare, roterande krossar

(även sädes- och oljekakskrossar) samt gröpkvarnar, hackelsemaskiner

och andra för fodervarors sönderdelning avsedda

maskiner; ävensom halmelevatorer och andra stackningsmaskiner.

....................................100 kr.

Valsar, särskilt inkommande, till sädes- och oljekakskrossar

samt malskivor, särskilt inkommande, till kvarnar för förmalning

av fodervaror.........................100 kr.

Valsar, särskilt inkommande, borstvalsar härunder inbegripna,

samt valscylindrar, ej särskilt nämnda:

bearbetade:

andra slag:

avsedda till valsverk för metallindustrien .. 100 kr.

andra.......................................jnj

Anm. till nr 985—986, 988—989 och 990: 1. För artiklar

hänförliga till nr 985—986, 988—989 och 990: 1, skali

tullen i varje fall motsvara minst 15 % av varans värde.

Transmissioner, härunder inbegripna släta axlar, försedda med

kilspår eller annorledes apterade, lager, ej särskilt nämnda,

och lagerboxar, svänghjul utan regulator, rem- och linskivor,

ej särskilt nämnda, samt kugghjul med oarbetade

kuggar, vägande per stycke:

Tull

för 100 kg

kronor

13: —

13: —

13: —

13: —

13: —

13: —

6: —

13: —

13: —

15: —

8: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

29

991

992

993

994

995

997

998

999

1000

1073: 1

högst 500 kg...............................100 kr.

mer än 500 kg..............................100 kr.

Anm. 1.-------------------

Anm. 2.-------------------

Anm. 3.-----------------

Skruvväxlar samt kugghjul med bearbetade kuggar, vägande

per stycke:

högst 500 kg...............................100 kr.

mer än 500 kg..............................100 kr.

Lokomotiv------— —-----------

Armatur samt delar därtill för maskiner, apparater eller rörledningar,

härunder inbegripna slussventiler, ej hänförliga

till nr 733:

till huvudsaklig del av järn, vägande per stycke:

högst 5 kg...............................100 kr.

mer än 5 kg men ej mer än 50 kg.........100 kr.

mer än 50 kg.............................100 kr.

andra slag..................................100 kr.

Anm. Armatur, fast förenad med det föremål, för vilket den är

avsedd, drager den för föremålet bestämda tull. Vad sålunda

stadgas gäller även lös armatur, som tillhör med 10 % värdetull

belagda maskiner och apparater och inkommer samtidigt

med dem.

Elektriska mätinstrument, ej hänförliga till nr 1072: 1, samt

delar därtill..................................100 kr.

551564. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Tull

för 100 kg

kronor

13: —

13: —

13: —

13: —

13: —

13: —

13: —

13: —

13: —

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:379 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om godkännande av vissa inom ramen för det allmänna tulloch handelsavtalet a1 i texten
  2. BevU 1955:58 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition om godkännande av vissa inom ramen för det allmänna tulloch handelsavtalet s. 8 i texten