Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ lotteriförordningen den 19 maj 1939 (nr 207)

1955-01-07 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:27, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ lotteriförordningen den 19 maj 1939 (nr 207)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27

1

Nr 27

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ lotteriförordningen

den 19 maj 1939 (nr 207); given Stockholms

slott den 7 januari 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 och

5 §§ lotteriförordningen den 19 maj 1939 (nr 207).

GUSTAF ADOLF

John Ericsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Förslag framlägges om att höja värdegränserna i lotterier enligt 2 § (basar-

och tivolilotteri) samt enligt 5 § (tidningslotteri). Dessa gränser har

icke ändrats sedan förordningens tillkomst 1939. Högsta vinstens värde i

basar- och tivolilotterier, som nu icke får överstiga 5 kronor, föreslås skola

få uppgå till 10 kronor, där vinsterna utgöres av anvisningar, och till 15

kronor, där vinsterna uteslutande består av varor. Värdet å insats föreslås

höjt i lotterier med vinster i form av anvisningar från 25 till 50 öre och i

rena varulotterier från 50 öre till en krona. För tidningslotteriernas del

föreslås en höjning av högsta vinstens värde från 100 till 200 kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 saml. Nr 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 27

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ lotteriförordningen

den 19 maj 1939 (nr 207).

Härigenom förordnas, att 2 och 5 §§ lotteriförordningen den 19 maj 1939’

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Lotteri må------nämnda område,

att värdet å högsta vinst icke över- att värdet å högsta vinst icke överstiger

5 kronor, stiger 10 kronor eller, där vinsterna

utgöras uteslutande av varor, 15 kronor,

att vinstfördelning------i lotteriet,

samt att, om för deltagande i lot- samt att, om för deltagande i lotteriet

fordras insats, denna icke över- teriet fordras insats, denna icke överstiger

25 öre eller, där vinsterna ut- stiger 50 öre eller, där vinsterna utgöras

uteslutande av varor, 50 öre. göras uteslutande av varor, en krona.

5 §.

Utan anmälan — —----— insats, samt

att värdet å högsta vinst icke över- att värdet å högsta vinst icke överstiger

100 kronor. stiger 200 kronor.

Denna förordning träder i kraft

den 1 juli 1955.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 27

3

Utdrag av protokollet över liandelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 januari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lange.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler fråga om

vissa ändringar i lotteriförordningen den 19 maj 1939 (nr 207) samt anför

därvid följande.

I en inom handelsdepartementet den 1 oktober 1954 upprättad promemoria

ifrågasättes ändringar av värdegränserna för vissa lotterier. Innan

jag går in på promemorian och på de yttranden som avgivits däröver, torde

en redogörelse få lämnas för gällande bestämmelser.

Nuvarande bestämmelser om rätt att anordna lotteri

Lotteri för vilket tillstånd icke fordras

Enligt lotteriförordningen den 19 maj 1939 (nr 207) får lotteri i vissa

fall anordnas utan särskilt tillstånd. Detta gäller lotterier med karaktär av

tivoli- eller basarnöjen (2 §), s. k. egentliga lotterier av ringa omfattning

[3 § a)] och smärre s. k. tidningslotterier (5 §).

I 2 § stadgas sålunda, att lotteri må anordnas efter anmälan hos polismyndigheten

minst 7 dagar innan under följande förutsättningar. Lotteriet

skall anordnas i samband med offentlig nöjestillställning eller tillställning

till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål samt bedrivas

allenast inom för tillställningen avsett område. Vinsterna skall uteslutande

utgöras av varor eller av anvisningar, vilka gäller som betalningsmedel

allenast inom nämnda område. Värdet å högsta vinst får icke överstiga

5 kronor och eventuell insats får icke överstiga 25 öre eller, om

vinsterna utgöres uteslutande av varor, 50 öre. Vinstfördelningen skall äga

rum i omedelbar anslutning till deltagandet i lotteriet. Lotteri av angivet

slag benämnes i det följande basar- och tivolilotteri.

Vidare får enligt 3 § a) lotteri, däri insatser och vinster är till storlek

bestämda enligt uppgjord plan — s. k. egentligt lotteri — anordnas efter

anmälan hos polismyndigheten minst 7 dagar innan på följande villkor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 27

Lotteriet skall anordnas i samband med tillställning till förmån för välgörande,

kulturellt eller allmännyttigt ändamål och bedrivas allenast inom

för tillställningen avsett område. Behållningen i lotteriet skall användas

uteslutande för det ändamål, till vars förmån tillställningen äger rum. Vinsterna

får icke till större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras

av penningar eller värdepapper. Anmälan må icke avse anordnande vid

samma tillställning av lotterier med insatser till högre sammanlagt belopp

än 3 000 kronor.

Enligt 5 § må lotteri under vissa förutsättningar anordnas i samband

med utgivande av tryckt periodisk skrift utan vare sig anmälan eller tillstånd.

Högsta vinsten i dylikt s. k. tidningslotteri må icke överstiga 100

kronor.

Lotteri för vilket tillstånd fordras

I andra fall än de förut nämnda fordras tillstånd för att anordna lotteri.

Tillstånd gives av Kungl. Maj :t, länsstyrelse eller polismyndighet.

För att egentligt lotteri skall få anordnas efter tillstånd av polismyndighet

eller länsstyrelse gäller, att lotteriet anordnas till förmån för välgörande,

kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller till svenska konstidkares

understöd och uppmuntran samt att vinsterna icke till större del än som

motsvarar därå belöpande skatt utgöres av penningar eller värdepapper.

Uppfylles dessa villkor, kan egentligt lotteri anordnas efter tillstånd av polismyndighet,

om det bedrives allenast inom polismyndighetens förvaltningsområde

och insatserna icke uppgår till högre sammanlagt belopp än

5 000 kronor [3 § b)]; bestämmelserna gäller dock icke beträffande Stockholms

stad. Egentligt lotteri, som uppfyller samma villkor, må anordnas

efter tillstånd av länsstyrelse, om det bedrives allenast inom länet och insatserna,

stämpelavgift däri ej inbegripen, icke uppgår till högre sammanlagt

belopp än 30 000 kronor [3 § c)] (länsstyrelselotteri). I övriga fall

fordras tillstånd av Kungl. Maj :t.

Departementspromemorian

Basar- och tivolilotterier

I den inom handelsdepartementet upprättade promemorian erinras om

att vid remissbehandlingen under år 1952 av ett förslag om decentralisering

angående tillstånd att anordna lotterier (jfr prop. nr 189/1952) några remissinstanser

också framhöll önskvärdheten av att ändra värdegränserna

för insatser och vinster i basar- och tivolilotterierna (2 §). En höjning av

värdegränsen enligt 5 § för tidningslotterier ifrågasattes även. En ändringav

de nu nämnda värdegränserna ansågs emellertid icke då böra göras.

Frågan om att höja värdegränserna i basar- och tivolilotterierna har sedermera

tagits upp av Folkets parkers centralorganisation, Riksorganisatio
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj ds proposition nr 27

nen av artistarbetsgivare och Sveriges barnens dagsledares förening. Dessa

organisationer har i särskilda skrivelser hemställt att 2 § lotteriförordningen

måtte ändras så att värdet å högsta vinst skall få utgöra 10 kronor och,

i de fall där vinsterna utgöres uteslutande av varor, 15 kronor. Vidare föreslås

att insatserna skall få uppgå till 50 öre eller, där vinsterna utgöres uteslutande

av varor, en krona. Som skäl för de föreslagna höjningarna av värdegränserna

har angivits de ändringar som penningvärdet undergått sedan

dessa gränser fastställdes vid lotteriförordningens tillkomst 1939.

I promemorian framhålles, alt basar- och tivolilotterierna — gängse lotterier

med sedlar, olika gissningstävlingar t. ex. »peka rätt» och annat,

»chokladhjul» m. m. — ofta ordnas för mycket behjärtansvärda ändamål

av barnens dags- och andra föreningar med välgörande syfte, idrottsklubbar

in. fl. A andra sidan ordnas sådant lotteri också ofta för att tillgodose rent

merkantila intressen av tivoli- och nöjesparksägare. Den förändring av penningvärdet

som skett sedan år 1939 har säkerligen skapat besvärligheter av

flera slag för de nu nämnda lotterianordnarna. Det torde sålunda numera

vara förenat med stora svårigheter att för 5 kronor anskaffa en förstklassig

och attraktiv högsta vinst, som bidrager till att underlätta lottförsäljningen.

De låga insatserna medför vidare — i förhållande till nuvarande kostnadsläge

— blygsamma netton, som icke ger t. ex. en barnens dagsförening samma

möjligheter som tidigare att lämna bidrag till olika ändamål och som ej

heller står i rimlig proportion till det arbete som måste nedläggas på lottförsäljning

in. in.

Del synes därför — enligt promemorian — motiverat att närmare överväga

att höja värdegränserna för basar- och tivolilotterier. Därvid bör emellertid

beaktas att myndigheternas förhållandevis ringa kontrollmöjligheter

vid dessa lotterier bör föranleda en viss försiktighet för att hindra missbruk.

Gränsen för insatsernas storlek i rena varulotterier föreslås lämpligen

böra sättas vid högst en krona och högsta vinstens värde begränsas till högst

15 kronor. För de lotterier där vinsterna utgöres av polletter eller anvisningar

anses en höjning böra begränsas till 50 öre för insatserna och 10 kronor

för högsta vinsten.

Egentliga lotterier

I departementspromemorian erinras om att nuvarande maximibelopp för

sådana lotterier, som kan anordnas efter anmälan till [3 § a)] eller med

tillstånd av [3 § b)] polismyndighet tillkom genom en författningsändring

år 1949 efter förslag av den s. k. decentraliseringsutredningen. I den proposition

i frågan, som förelädes 1949 års riksdag (prop. nr 97), framhöll jag,

att tillståndsgivningen beträffande lotterier borde decentraliseras redan på

grund av den omständigheten, att genom penningvärdets fall en förskjutning

ägt rum i den ursprungligen avsedda fördelningen av ärenden på de tillståndsgivande

myndigheterna. Det syntes emellertid lämpligt att på vissa

punkter gå något längre i decentralisering än som motiverades av penning
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 27

värdeslörändringen, bl. a. med hänsyn till den tillståndssökande allmänheten.

Jag tillstyrkte, att maximibeloppet för egentligt lotteri som får anordnas

efter anmälan hos polismyndighet höjdes från 1 000 till 2 000 kronor,

samt alt tillståndsgivningen för egentligt lotteri i form av rent lokala varulotterier

med en insatssumma av högst 5 000 kronor överflyttades från länsstyrelserna

till polismyndigheterna (dock icke beträffande Stockholm). Riksdagen

beslöt för sin del (första lagutskottets utlåtande nr 27, r.skr. nr 209)

att höja maximibeloppet för anmälningslotterier till 3 000 kronor.

I samband med den ytterligare decentralisering av beslutanderätten rörande

varulotterier som företogs under år 1952 framfördes av några remissinstanser

även förslag om en överflyttning av beslutanderätten i lotteriärenden

från länsstyrelserna till polismyndigheterna. Därvid framhölls att

länsstyrelserna genom den penningvärdesförändring som skett efter det gällande

värdegränser för insatsbeloppens storlek bestämts, hade kommit att

handlägga flera lotterier än som från början avsetts. Någon ändring i detta

hänseende gjordes emellertid ej.

I departementspromemorian framhålles, att penningvärdesändringen skulle

kunna tagas till intäkt för att höja värdegränserna även för egentligt lotteri,

som får anordnas efter anmälan hos polismyndighet, eftersom dessa

gränser ej ändrats sedan år 1949. Den värdegräns, som då fastställdes var

emellertid högre än som motiverades av den dåvarande penningvärdesförändringen

och det kan därför enligt promemorian ifrågasättas om en ytterligare

höjning är motiverad.

Värdegränsen för lotteri efter tillstånd av polismyndighet enligt 3 § b)

föreslås däremot i promemorian höjd med hänsyn till penningvärdesändringen

och på grund av önskvärdheten att avlasta länsstyrelserna en del av

det merarbete som uppkommit genom den år 1952 genomförda decentraliseringen

av lotteriärendena. Som gräns för polismyndigheternas tillståndsgivning

föreslås 8 000 kronor.

Slutligen ifrågasätts i promemorian även att höja värdet å högsta vinsten

i tidningslotterier från 100 till 200 kronor.

De ifrågasatta ändringarna i lotteriförordningen föreslås lämpligen böra

genomföras fr. o. m. den 1 juli 1955.

Yttranden

Över departementspromemorian har yttranden avgivits av överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs,

Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs

och Norrbottens län samt Svenska penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget

Tipstjänst. I ärendet har därjämte inkommit en framställning från

Sveriges tivoliägareförening.

Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Malmöhus och

Norrbottens län samt de båda bolagen har tillstyrkt eller biträtt de i depar
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 27

tementspromemorian framförda förslagen. Länsstyrelsen i Kronobergs län

ansluter sig också till departementspromemorian, men framhåller att en

mera påtaglig arbetsbesparing för länsstyrelserna skulle ha uppstått om

värdegränsen för lotteri enligt 3 § b) höjts till 10 000 kronor. Då emellertid

den föreslagna höjningen till 8 000 kronor får anses uppväga penningvärdesförändringen

finner länsstyrelsen, sistnämnda belopp godtagbart såsom

högsta sammanlagda insatsbelopp för lotteri av detta slag.

Några remissinstanser har emellertid framfört från departementspromemorian

avvikande meningar.

Förslaget beträffande värdegränserna i basar- och tivolilotterier har sålunda

mött erinringar från överståthållarämbetet samt länsstyrelsen i Värmlands

län. överståthållarämbetet tillstyrker den föreslagna höjningen av

värdet å högsta vinsten men avstyrker att insatsernas storlek ökas. Ämbetet

åberopar till stöd härför dessa lotteriers speciella karaktär samt den omständigheten

att de kan anordnas för att tillgodose nöjesanordnares och tivoliägares

ekonomiska intressen. Enligt ämbetet bör det för anordnare av nu

ifrågavarande lotterier till förmån för välgörande, kulturella eller allmännyttiga

ändamål vara av underordnad betydelse om ändring av insatsernas storlek

skulle komma till stånd eller ej, enär för dylika ändamål kan erhållas

lotteritillstånd enligt 3 § lotteriförordningen. — Länsstyrelsen anser sig icke

med hänsyn till risken för missbruk kunna biträda förslaget i vad det avser

en höjning av värdet å högsta vinsten och insatserna i basar- och tivolilotterier,

då vinsterna utgöres av polletter eller anvisningar. — Länsstyrelsen

i Södermanlands län har — utan att finna skäl att motsätta sig promemorians

förslag — uttryckt en viss tveksamhet mot att höja värdegränserna

i sistnämnda slag av lotterier. Länsstyrelsen hänvisar till ett från polis kammaren

i Eskilstuna infordrat utlåtande, däri det framhålles att det ofta händer

att pengar utbetalas som vinst i stället för polletter i avsikt att locka

fler spelare. En kontroll häröver säges vara mycket svår att genomföra, då

den kräver ständig övervakning. Länsstyrelsen anser emellertid, att den

föreslagna måttliga höjningen av värdegränserna i dessa lotterier icke kan

i nämnvärd grad öka den redan med gällande värdegränser befintliga faran

för missbruk. — Sveriges tivoliägare förening, som tillstyrker den föreslagna

höjningen av värdegränserna i 2 §, framhåller, att i detta lagrum avsedda

lotterier därefter i praktiken blir jämställda med lotterier enligt 3 § c) samt

att förhållandena vid lotterier enligt 2 § ej alltid varit de bästa. Föreningen

föreslår, att 2 § måtte ändras så att tillstånd av länsstyrelse skall erfordras

för anordnande av basar- och tivolilotteri samt att villkoret att lotteriet skall

anordnas i samband med offentlig nöjestillställning skall ändras till att avse

egentlig sådan tillställning.

Vidare bör värdegränsen för lotteri, vilket kan anordnas efter anmälan

hos polismyndighet, enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län höjas till

5 000 kronor.

Den ifrågasatta höjningen av gränsen för egentligt lotteri som får anordnas

efter tillstånd av polismyndighet har givit överståthållarämbetet anled
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majrts proposition nr 27

ning erinra om att ämbetet i ett år 1948 avgivet yttrande över det då framlagda

decentraliseringsförslaget framhöll, att — även om vissa omständigheter

kunde tala för en decentralisering till polismyndigheterna av vissa lotteriärenden

— man dock icke kunde bortse från att olägenheter kunde komma

härav, bl. a. den att kontinuiteten beträffande tillståndsgivningen kunde

befaras bli bruten. För Stockholms del kunde en dylik decentralisering i

varje fall ej medföra någon som helst fördel, eftersom ämbetets och poliskammarens

förvaltningsområden helt sammanfaller. Det sagda vill ämbetet

åberopa som skäl för fortsatt avvikelse för Stockholms vidkommande. Den

nu förordade höjningen av värdegränsen från 5 000 till 8 000 kronor anser

ämbetsverket icke böra komma till stånd med mindre erfarenheterna av

1949 års reform är sådana att man helt kan bortse från farhågor för att

äventyra en enhetlig tillståndsgivning. ■—- Länsstyrelsen i Gävleborgs län

anser, att någon höjning av den nu ifrågavarande värdegränsen icke bör ske.

Den arbetsbesparing som därigenom skulle uppkomma för länsstyrelsen är

helt obetydlig. Antalet av länsstyrelsen meddelade lotterier med värdegränser

mellan 5 000 och 8 000 kronor utgjorde nämligen under 1952 fyra samt

under 1953 fem. — Länsstyrelsen i Värmlands län är av samma uppfattning.

Under 1953 meddelades i länet endast två lotterier vilkas insatser uppgick

till belopp mellan 5 000 och 8 000 kronor. Länsstyrelsen vill dock icke motsätta

sig förslaget om det anses motiverat av andra skäl. — Även länsstyrelsen

i Norrbottens län har — utan att avstyrka promemorians förslag —

framhållit, att dess genomförande skulle medföra endast ringa arbetslättnad.

1 Norrbottens län meddelades under åren 1952 och 1953 tre respektive fem

lotteritillstånd av nyssnämnd storleksordning. — Länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län föreslår däremot att gränsen för polismyndighetens tillståndsgivning

höjes till 10 000 kronor.

Den ifrågasatta höjningen av värdet å högsta vinsten till 200 kronor i tidning

slott er ier avstyrkes av överståthållarämbetet.

Slutligen torde böra omnämnas att Svenska penninglotteriet aktiebolag i

sitt yttrande föreslagit, att i lotteriförordningen inrymmes bestämmelse om

att såsom lotteri även skall anses pristävlingar med jurybedömning, i vilka

fordras ekonomisk insats.

Departementschefen

Det skäl som framför allt anförts till stöd för de nu ifrågasatta höjningarna

av ett antal värdegränser i lotteriförordningen är penningvärdesförändringen.

När det gäller basar- och tivolilotterier har värdet å högsta vinst och

insatser icke ändrats sedan förordningens tillkomst 1939. Detta torde, som

närmare påpekats i promemorian, medföra att det numera kan föreligga

svårigheter vid anordnande av dylika lotterier. Angelägenheten av en ändring

har också understrukits av de organisationer som främst sysslar med

lotterier av detta slag, Folkets parkers centralorganisation m. fl. Denna

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 27

uppfattning delas också av övervägande flertalet remissinstanser. Även jag

finner en jämkning vara påkallad. Penningvärdesförändringen ger i och för

sig anledning till en förhållandevis kraftig höjning, men de relativt begränsade

möjligheter till kontroll som myndigheterna har vid dessa lotterier gör

att viss försiktighet bör iakttagas. En lämplig anordning synes vara att vinsters

och insatsers värde är något lägre i lotterier med anvisningar eller polletter

som vinster än i rena varulotterier. Enligt min mening är de värdegränser

som föreslås i departementspromemorian väl avvägda och de synes

ge tillräcklig kompensation för penningvärdesförändringen samtidigt som

de icke torde i nämnvärd grad öka risken för missbruk. Att, som från ett

håll föreslagits, införa tillståndstvång vid detta slag av lotterier torde ej i så

väsentlig grad minska denna risk att därigenom vunnen fördel uppväger

med tillståndsgivning förenade olägenheter. Jag förordar alltså, att 2 § lotteriförordningen

ändras så att i lotterier, där vinsterna utgöres uteslutande

av ATaror, högsta vinstens värde skall få uppgå till högst 15 kronor och insatserna

till högst en krona samt att i de lotterier, där vinsterna utgöres av

polletter eller anvisningar, motsvarande värden fastställes till 10 kronor

respektive 50 öre.

Någon ändring av värdegränsen för egentligt lotteri som får anordnas

efter anmälan hos polismyndighet enligt 3 § a) anser jag mig med hänsyn

till de omständigheter som angivits i promemorian icke böra förorda.

Ej heller finner jag anledning föreslå någon höjning av gränsen för egentligt

lotteri som må anordnas efter tillstånd av polismyndighet. Som skäl för

en dylik höjning har angivits förutom penningvärdesändringen önskvärdheten

att avlasta länsstyrelserna en del av det merarbete som uppkom genom

den år 1952 genomförda decentraliseringen av lotteriärenden. En del länsstyrelser

har närmare undersökt, i vad mån förslagets genomförande skulle

minska deras arbetsbörda, och funnit att minskningen skulle bli praktiskt

taget betydelselös. Det finns anledning förmoda, att förhållandet är detsamma

även i andra län. Mot förslagets genomförande talar även den omständigheten

att polismyndighetens utökade befogenhet sannolikt skulle utnyttjas

i ringa grad. Ett tillstånd av polismyndighet kan nämligen blott avse

dennas förvaltningsområde och det torde ej sällan bli förenat med svårigheter

att placera ett lotteri med insatser upp till 8 000 kronor inom ett så

begränsat område som det här ofta är fråga om.

Förslaget att höja värdet å högsta vinsten i tidning slotten enligt 5 § till

200 kronor föranleder ingen erinran från min sida.

Penninglotteriets framställning om att i lotteriförordningen införa en bestämmelse

med innehåll att vissa pristävlingar med jurybedömning skall anses

som lotteri är jag icke beredd att nu ta ställning till.

De av mig förordade förslagen föranleder ändring av 2 och 5 §§ lotteriförordningen.

De ändrade bestämmelserna torde lämpligen böra träda i kraft

den 1 juli 1955.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. i samt. Nr 27

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 27

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att ett i enlighet

med det anförda inom handelsdepartementet upprättat förslag till förordning

om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ lotteriförordningen den 19 maj 1939

(nr 207) måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Carl Gustaf Gyllenhaal

547871. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:115 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ lotteriförordningen den 19 maj a1 i texten
  2. 2LU 1955:6 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ lotteriförordningen den 19 maj 1939 s. 1 i texten