Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag ur kyrkofonden m. m

1955-01-21 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:61, Angående vissa anslag ur kyrkofonden m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 61

1

Nr 61

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

ur kyrkofonden m. m.; given Stockholms slott den

21 januari 1955.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att dels antaga härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av

6 § lagen den 30 augusti 1932 (nr 404) om kyrkofond, dels ock bifalla de

förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ivar Persson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen

m. m. skall för biskopar och övriga stiftspräster samt vissa andra

befattningshavare, som åtnjuter avlöning ur kyrkofonden, bestridas ur

nämnda fond. Vidare hemställes om bemyndigande att anställa en stiftsadjunkt

för sjömans vård i Stockholms stift samt om anvisande av medel

ur kyrkofonden till stifts- och kontraktsadjunktemas expenser för skrivmateriel

och telefon. Därjämte föreslås fortsatt bidrag ur kyrkofonden till

bestridande av svenska kyrkans medlemsavgift till Lutherska världsförbundet.

— För disponerande av medel ur kyrkofonden för bestridande av

nämnda arbetsgivarbidrag och expenser föreslås erforderlig ändring av 6 §

lagen om kyrkofond.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt Nr 61

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 61

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 30 augusti 1932

(nr 404) om kyrkofond

Härigenom förordnas, att 6 § lagen den 30 augusti 1932 om kyrkofond1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Gällande lydelse:

6 §.

Enligt vad---Luleå stift.

Ytterligare skola---kyrko
fonden

utgöras:

1) Kostnad för---annan

ordning;

2) kostnad för---för präs
ter;
-

3) bidrag, som---åt döv
stumma;
4)

kostnad, som---äger

tillämpning;

5) kostnad, enligt bestämmande

av Konungen och riksdagen, för

arvoden åt icke prästvigda tjänstebiträden

åt församlingspräster;

6) anslag, som — — — äger

samband;

7) kostnad för — — — till

kyrkofonden;

8) belopp, som---avlö
ningen

bidraga;

9) anslag till---kyrkligt

ändamål.

1 Senaste lydelse, se 1954: 272.

Föreslagen lydelse:

6 §.

Enligt vad---Luleå stift.

Ytterligare skola---kyrko
fonden

utgöras:

1) Kostnad för — — — annan

ordning;

2) kostnad för---för präs
ter;
2

a) annan kostnad, enligt bestämmande

av Konungen och riksdagen,

för i prästlönereglementet

avsedda präster;

3) bidrag, som---åt döv
stumma;
4)

kostnad, som---äger

tillämpning;

5) kostnad, enligt bestämmande

av Konungen och riksdagen, för

icke prästvigda tjänstebiträden åt

församlingspräster;

6) anslag, som — — — äger

samband;

7) kostnad för — — — till

kyrkofonden;

8) belopp, som---avlö
ningen

bidraga;

9) anslag till---kyrkligt

ändamål.

Denna lag träder i kraft den 1

juli 1955.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 61

3

Utdrag av protokoll över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 januari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena UndÉn, statsråden

Sköld, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Lange.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler efter

gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

vissa frågor om anslag ur kyrkofonden m. m. samt anför därvid följande.

1. Arbetsgivarbidrag för vissa präster till den

allmänna sjukförsäkringen m. m.

Enligt 38 § lagen om allmän sjukförsäkring är arbetsgivare pliktig att

erlägga bidrag till kostnaderna för sjukvårdsförsäkringen och försäkringen

för tilläggssjukpenning. Bidraget skall för varje kalenderår utgöra, såvitt

angår sjukvårdsförsäkringen 0,1 procent och beträffande försäkringen för

tilläggssjukpenning 1 procent, allt av den lön i penningar eller naturaförmåner,

som arbetsgivaren under året utgivit till arbetstagare anställda

hos honom. Härvid skall hänsyn dock icke tagas till arbetstagares lön i vad

den överstiger 15 000 kronor för år räknat. Enligt 12 § lagen om moderskapshjälp

är arbetsgivare vidare skyldig att för varje kalenderår erlägga

bidrag till kostnaderna för tilläggspenning med 0,04 procent av den lön i

penningar eller naturaförmåner, som han under året utgivit till arbetstagare

anställda hos honom. I fråga om sådant bidrag skall i övrigt tillämpas vad

som i, bland annat, 38 § lagen om allmän sjukförsäkring finnes stadgat om

arbetsgivares bidrag till försäkringen för tilläggssjukpenning. I anslutning

härtill må påpekas att skyldigheten att erlägga arbetsgivarbidrag enligt

lagen om moderskapshjälp icke är beroende av vederbörande arbetstagares

kön. Av det anförda framgår att det sammanlagda arbetsgivarbidraget enligt

lagarna om allmän sjukförsäkring och om moderskapshjälp sålunda

utgör 1,14 procent av vederbörande arbetstagares lön under kalenderåret.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 61

Enligt ett i propositionen 1954: 167 gjort uttalande, vilket lämnats utan

erinran av riksdagen, skall de bidrag till den allmänna sjukförsäkringen

och till den allmänna moderskapsförsäkringen, som staten i egenskap av

arbetsgivare har att erlägga, i fråga om affärsverken, riksbanken och riksgäldskontoret

bestridas av vederbörande förvaltningsmyndigheter själva

med anlitande av till respektive myndighets förfogande stående medel. Vad

beträffar övriga statliga verk och inrättningar skall nämnda arbetsgivarbidrag

beräknas av riksräkenskapsverket på grundval av den av verket

förda statistiken över statens arbetstagare samt bestridas från ett för samtliga

huvudtitlar gemensamt anslag, vilket ställes till nämnda ämbetsverks

förfogande.

I anslutning till det sagda och ett i propositionen 1954: 217 gjort uttalande

rörande ifrågavarande för flera huvudtitlar gemensamma anslag, vilket

uttalande godtagits av riksdagen, har i årets statsverksproposition, bilagan

tolfte huvudtiteln, under punkten 27 föreslagits, att å sistnämnda

huvudtitel skall för nästa budgetår uppföras ett förslagsanslag av 15 000 000

kronor till Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. m.

Vad angår prästerna inom statskyrkan åvilar skyldigheten att erlägga

arbetsgivarbidrag beträffande de i pastoraten anställda församlingsprästerna

vederbörande pastorat. I fråga om övriga präster inom statskyrkan,

d. v. s. biskopar, garnisonspastorn i Boden, stiftsadjunkter, kontraktsadjunkter

och pastoratsadjunkter — i den mån sist avsedd präst icke är

församlingspräst — följer icke av gällande reglering med vilka medel

arbetsgivarbidragen skall bestridas. Då avlöningen till dessa präster utgår

ur kyrkofonden, synes det ligga närmast till hands, att jämväl arbetsgivarbidragen

för ifrågavarande präster bestrides ur kyrkofonden. Ur nämnda

fond utgår även avlöning till de i 6 § andra stycket 5) lagen om kyrkofond

avsedda icke prästvigda tjänstebiträdena åt församlingspräster. Jämväl

arbetsgivarbidrag för nu avsedda tjänstebiträden torde böra bestridas ur

kyrkofonden.

För att arbetsgivarbidragen för här åsyftade präster och icke prästvigda

tjänstebiträden åt församlingspräster skall kunna bestridas ur kyrkofonden

kräves en ändring av 6 § lagen om kyrkofond. Till frågan om denna lagändring

torde jag få återkomma i det följande.

De ur kyrkofonden utgående arbetsgivarbidragen torde böra beräknas

av statskontoret, som förvaltar kyrkofonden. Statskontoret bör därvid i

fråga om de närmare beräkningsgrunderna samråda med riksförsäkringsanstalten.

Bidragen bör av statskontoret utbetalas efter utgången av det

kalenderår, som bidragen avser. Å bidragen bör dock förskott utgå.

Enligt verkställda överslagsberäkningar torde det sammanlagda beloppet

av de arbetsgivarbidrag, som enligt vad här föreslagits skall bestridas ur

kyrkofonden, för år 1955 kunna beräknas till omkring 30 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 61

5

2. Anställande av en stiftsadjunkt för sjömansvård

i Stockholms stift

Enligt 3 § prästlönereglementet må stifts- och kontrakt säd junkttjänster

av Kungl. Maj:t inrättas högst till det antal riksdagen medgiver. Ifrågavarande

tjänster är enligt 17 § reglementet placerade i lönegrad Ce 25.

Jämlikt 6 § andra stycket 1) lagen om kyrkofond skall kostnaderna för,

bland annat, nämnda prästers avlöningsförmåner bestridas ur kyrkofonden.

Med bifall till en i propositionen 1953: 96 gjord framställning har riksdagen

(skr 181) medgivit, att tillhopa 45 stifts- och kontraktsadjunkttjänster

må finnas inrättade från och med den 1 juli 1953 tills vidare. Ifrågavarande

antal tjänster har av Kungl. Maj:t för tiden den 1 juli 1953—den

30 juni 1956 fördelats sålunda, att Luleå stift erhållit fem stiftsadjunkttjänster

och fyra kontraktsadjunkttjänster samt övriga stift tilldelats följande

antal stiftsadjunkttjänster, nämligen Lunds stift fem, Uppsala stift

fyra samt vart och ett av Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö,

Göteborgs, Karlstads och Härnösands stift tre, Stockholms stift två och

Visby stift en.

I propositionerna 1947: 64 och 1951:101 har lämnats kortfattade redogörelser

för innebörden och utvecklingen av den särskilda prästerliga

tjänsteorganisation, som stifts- och kontraktsadjunkttjänsterna utgör. Till

ifrågavarande redogörelser torde här få hänvisas.

I anledning av två väckta — likalydande — motioner (I: 54 och II: 73)

har 1954 års riksdag i skrivelse nr 223, under hänvisning till tredje lagutskottets

utlåtande nr 22, anhållit, att åtgärder måtte vidtagas för inrättande

av en stiftsadjunkttjänst för sjömansvård i Stockholms stift.

I förutnämnda motioner föreslogs att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa, att en stiftsadjunktur för sjömansvård inrättas i Stockholm.

Beträffande de i motionerna anförda skälen till stöd för vad däri

föreslagits torde få hänvisas till motionerna.

Över motionerna inhämtades yttranden av kammarkollegiet, statskontoret,

domkapitlet i Stockholm och Stiftelsen Stockholms kyrkliga sjömansvård

— Sjömansinstitutet. Motionerna avstyrktes av kammarkollegiet.

Dessa tillstyrktes däremot av domkapitlet och nämnda stiftelse. Statskontoret

ansåg, att möjlighet förelåg att tillgodose det i motionerna framförda

önskemålet utan ökning av den av riksdagen fastställda stiftsadjunktsorganisationen,

och anförde till stöd för nämnda uppfattning, bland annat, följande.

Stockholms stift omfattar två delar av helt olika karaktär dels Stockholm

med dess förstäder och dels det övriga stiftet. För den del av befolkningen,

som är bosatt utanför Stockholm och som omfattar ett invånarantal

av omkring 180 000 personer, synes samma skäl föreligga som för

övriga stift att anskaffa en stiftsadjunkt för bedrivande av sådan kyrklig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 61

verksamhet, som stiftsadjunkter utövar inom andra stift. För den del åter

av befolkningen, som är bosatt i huvudstaden eller dess förstäder, är förhållandena

helt annorlunda. I betraktande av den obetydliga ytvidden, det

stora antalet yngre församlingspräster och förekomsten av andra institutioner

med kyrklig verksamhet, borde regelmässigt behov icke föreligga

att anställa särskild stiftsadjunkt. Det synes emellertid klart, att skäl i och

för sig kan anföras för att tillgodose den kyrkliga verksamheten bland sjömän.

Med hänsyn till vad nyss anförts föreligger dock möjlighet härtill

utan ökning av den av riksdagen fastställda organisationen. I detta sammanhang

må för övrigt — såsom även tidigare skett — påpekas, att en

särskild stiftsadjunkttjänst finnes inrättad i Visby stift med en folkmängd

av endast 59 000 personer, ehuru antalet stiftsadjunkter i förhållande till

folkmängden i övriga stift icke i något fall understiger 128 000 personer

per adjunkt. För att erhålla full sysselsättning har nyssnämnda stiftsadjunkt

ålagts biträda prästerna med predikningar i kyrkorna, ett förhållande

som bör ses mot bakgrunden av att stiftet har det i relation till folkmängden

största antalet präster i riket (42 på en folkmängd av 59 000 mot

för exempelvis Lund 394 på en folkmängd av 995 000). Skulle således antalet

stiftsadjunkter i Stockholm anses böra utökas, bör i första hand övervägas,

om icke en sådan utökning bör kunna komma till stånd genom omfördelning

av redan befintliga kyrkliga krafter.

Tredje lagutskottet anförde i sitt över motionerna avgivna — i riksdagsskrivelsen

åberopade — utlåtande, bland annat, följande.

I motionerna I: 54 och II: 73 påpekas, att sjömansyrket för närvarande

är ett övergångsyrke och att sjömanskåren lågt räknat till 60 procent består

av personer hänförliga till åldersgruppen 16—25 år. Det måste i betraktande

härav och med hänsyn till sjömännens oregelbundna levnadsförhållanden

framstå såsom särskilt betydelsefullt, att sjömännens andliga

och sociala omvårdnad behörigen tillgodoses. Att denna åsikt också omfattas

av statsmakterna framgår därav, att särskilda statliga tjänster för

sjömansvård inrättats i de flesta av rikets större hamnstäder. Någon sådan

tjänst finnes dock icke i Stockholm, oaktat antalet på- och avmönstringar

där är det näst största i landet. Detta förhållande finner säkerligen sin

förklaring däri, att sjömansvården i Stockholm ansetts ha blivit tillfredsställande

ordnad utan att sådan tjänst behövt inrättas.

Utskottet har också genom de upplysningar som lämnats om Sjömansinstitutets

verksamhet och genom vad utskottet erfarit vid ett besök på

institutet fått ett starkt intryck av att det därstädes med en jämförelse-vis

fåtalig personal bedrivna arbetet fyller högt ställda krav på god sjömansvård.

Institutet får för sin verksamhet huvudsakligen lita till medel, som

kan anskaffas genom insamlingar eller eljest inflyter i form av frivilliga

bidrag. Såsom kammarkollegiet i sitt yttrande framhållit, synes institutet

icke vara i omedelbart behov av ekonomiskt stöd från det allmänna. Medelsanskaffningen

kräver dock avsevärt arbete för institutets personal, och

de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten måste med denna form

för finansieringen vara osäkra. Därest en stiftsadjunkt för sjömansvård anställdes

i Stockholm och denne — såsom förefaller naturligt — finge sin

verksamhet i huvudsak förlagd till institutet, skulle dettas personal kunna

ägna mera tid åt själva sjömansvården. Den kostnad det allmänna skulle

få vidkännas för avlöning av en till institutet knuten stiftsadjunkt måste

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 7

betraktas såsom ringa i förhållande till den samhälleliga nytta institutets

verksamhet innebär.

Utskottet anser sig med hänsyn härtill böra förorda, att en stiftsadjunkttjänst

för sjömansvård inrättas i Stockholm. Huruvida detta kan ske inom

ramen för nuvarande stiftsadjunktsorganisation torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att överväga. Skulle en utökning av antalet stiftsadjunkter

befinnas erforderlig, har Kungl. Maj:t att framlägga förslag härom för riksdagen.

Departementschefen. Av skäl, som anförts i utskottets av riksdagen

godkända utlåtande, anser jag mig böra tillstyrka, att en stiftsadjunkttjänst

för sjömansvård inrättas i Stockholms stift. Behovet av en dylik

tjänst har synts statskontoret kunna tillgodoses inom ramen för nuvarande

stiftsadjunktsorganisation. Ämbetsverket har härvidlag anvisat två

alternativ. Det ena är att en av de två i stiftet nu tjänstgörande stiftsadjunkterna

skall lösgöras från sina nuvarande uppgifter och i stället avdelas

för kyrklig verksamhet bland sjömän. Det andra alternativet går ut

på att stiftsadjunkttjänsten i Visby stift skall indragas för att härefter

tilldelas Stockholms stift. Till stöd för det första alternativet anför ämbetsverket,

att såvitt angår den del av Stockholms stift, som utgöres av huvudstaden

med förstäder, något behov av stiftsadjunkt icke torde föreligga, om

man bortser från den kyrkliga sjömans vården. För återstoden av stiftet

erfordras enligt ämbetsverkets mening endast en stiftsadjunkt. Ämbetsverkets

nu återgivna uppfattning anser jag mig av flera skäl icke kunna godtaga.

Jag får sålunda erinra om att, då antalet stiftsadjunkter i Stockholms

stift år 1947 ökades från en till två, behov ansågs föreligga inom stiftet av

två dylika präster för andra stiftsadjunktsuppgifter än sjömansvård. Sedan

dess har folkmängden i detta stift stigit med något över 150 000 eller nära

fem gånger mer än i övriga stift i genomsnitt, varjämte stiftsadjunkternas

arbete kommit att utvidgas till allt fler verksamhetsgrenar. Vid inrättandet

av de nuvarande stiftsadjunkttjänsterna i Stockholms stift var tanken,

att vederbörande stiftsadjunkters verksamhet även skulle omspänna

huvudstaden med förstäder. Enligt vad jag under hand inhämtat av biskopen

i stiftet är stiftsadjunkternas verksamhet också i praktiken till stor

del inriktad på huvudstaden och dess förstäder. Såsom exempel härpå må

nämnas hållande av församlings- och ungdomsaftnar samt det på stiftets

ungdomsinstitut å Graninge bedrivna ungdomsarbetet, omfattande kurser

för utbildning av ungdomsledare och annan kursverksamhet avseende ungdom.

Med hänsyn till vad jag här framhållit anser jag mig ej kunna tillstyrka

det av statskontoret anvisade första alternativet. Ej heller finner

jag mig kunna biträda det av ämbetsverket framförda andra alternativet,

som bland annat innebär en indragning av den ende stiftsadjunkten i Visby

stift. I anslutning härtill får jag erinra om att jag i propositionen 1953: 96

i samband med en där behandlad fråga avstyrkte en av ämbetsverket även

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 61

då ifrågasatt indragning av sistnämnda tjänst. Vid propositionens riksdagsbehandling

lämnades mitt uttalande utan erinran av riksdagen.

Under åberopande av det anförda föreslår jag, att Kungl. Maj:t inhämtar

riksdagens bemyndigande att från och med den 1 juli 1955 inrätta

ytterligare en stiftsadjunkttjänst. Ifrågavarande tjänst bör tilldelas Stockholms

stift. Tjänstens innehavare bör väsentligen ägna sig åt den kyrkliga

sjömansvården i huvudstaden och ha sin verksamhet i huvudsak förlagd till

sjömansinstitutet där.

3. Anvisande av medel till stifts- och kontraktsadjunkternas

expenser

I anledning av väckt motion har 1953 års kyrkomöte i skrivelse nr 12

under åberopande av första tillfälliga utskottets vid skrivelsen fogade

betänkande nr 4 — anhållit att, efter av utskottet förutsatt utredning,

erforderliga medel måtte ställas till förfogande ur kyrkofonden för bestridande

av stiftsadjunkternas expenser för skrivmateriel och tjänstetelefon.

I nämnda utskottsutlåtande anföres huvudsakligen följande.

Utskottet delar motionärens uppfattning, att det icke är tillfredsställande

att stiftsadjunkten av egna medel får bestrida sina kostnader för

skrivmateriel och av honom i tjänsten använd telefon. Icke heller synes

.y.1. a^> På sä,tt som sker i vissa fall, medel insamlas inom stiftet på

Invillignetens väg för att täcka dessa kostnader. Det torde, som motiojämväl

framhållit, vara skäligt att, sedan det allmänna tillsatt en

befattmngshavare, medel anvisas för täckande av dennes utgifter i och

för tjänsten. Stiftsadjunkten, som i regel betjänar ett relativt stort område,

torde näppeligen kunna på ett tillfredsställande sätt ombesörja sin tjänst,

om han icke har telefon till sitt förfogande, genom vilken han icke blott

sjafv kan komma i förbindelse med de olika församlingarna utan även kan

nas.i tjänsteärenden. Utskottet håller före, att åt varje stiftsadjunkt bör

anvisas ett ärligt anslag, som till sin storlek är bestämt med hänsyn till

att adjunktens verkliga utgifter för expenser och tjänstetelefon täckes.

Kyrkomötets framställning tillstyrkes av samtliga domkapitel samt

kammarkollegiet och statskontoret. Domkapitlet i Luleå föreslår, att även

fragan om ersättning till kontraktsadjunkterna för deras expenser för

skrivmateriel och telefon upptages till prövning, då sistnämnda präster

intar en tjänsteställning likartad med stiftsadjunkternas.

Domkapitlen beräknar det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetar

för bestridande av stifts- och kontraktsadjunkternas expenser av här

avsett slag till sammanlagt 28 450 kronor, innebärande i medeltal omkring

620 kronor per befattningshavare.

I sitt utlåtande i ärendet anför kammarkollegiet huvudsakligen följande.

Kammarkollegiet anser för sin del skäligt, att såväl stifts- som kontraktsadjunkternas

kostnader för skrivmateriel och tjänstetelefon i princip bestrides

ur kyrkofonden. Svårigheter möter självfallet att anslagsmässigt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 61

beräkna det erforderliga medelsbehovet för ifrågavarande ändamål. De

uppgivna kostnaderna för adjunkternas expenser varierar avsevärt icke

blott emellan stiften utan även emellan stiftsadjunkterna inom samma

stift. I de uppgifter rörande expenserna, som lämnats av stiftsadjunkterna

och vilka legat till grund för domkapitlens förslag till ersättning, synes i

stor utsträckning såsom expenser för telefon ha medtagits hela abonnemangsavgiften,

vilket icke synes tillfredsställande, då man torde få förutsätta

att telefonen av vederbörande användes även utom tjänsten. Med

hänsyn bland annat härtill anser kollegiet det skäligt, att anslaget ur kyrkofonden

beräknas efter ett belopp av 500 kronor per stifts- och kontraktsadjunkt.

Kyrkofondsanslaget i sin helhet skulle sålunda kunna beräknas

till 22 500 kronor för år. Enligt 6 § andra stycket 1) kyrkofondslagen skall

kostnad för avlöningsförmåner åt stifts- och kontraktsadjunkterna bestridas

ur kyrkofonden. Avlöningsförmånerna utgöres enligt 16 § 1 mom.

prästlönereglementet bland annat av särskilda ersättningar, varom stadgas

i 5 kap. nämnda reglemente. Enligt kollegiets mening bör i nämnda kapitel

upptagas ett särskilt stadgande om att stifts- och kontraktsadjunkter äger

åtnjuta ersättning för kostnader för skrivmateriel och tjänstetelefon enligt

de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t. Ersättningen

får härigenom karaktären av en avlöningsfönnån, och någon ändring

i kyrkofondslagen behöver sålunda icke vidtagas.

Statskontoret förklarar sig icke kunna biträda den av kammarkollegiet

föreslagna författningstekniska anordningen samt yttrar vidare, bland annat,

följande.

Föreskrifter, som avser kostnader av ren expenskaraktär, bör särskilt

med tanke på de av statsrevisorerna nyligen gjorda uttalandena icke betunga

avlöningsreglementen. Att införa ett särskilt stadgande i kyrkofondslagen

synes principiellt riktigast, då lagen är uppställd enligt enumerationsprincipen.

Emellertid synes mindre tillfredsställande, att varje utvidgning

av fondens användningsområde oavsett räckvidd och betydelse

måste påkalla ändring av kyrkofondslagen, och en omarbetning av lagen

borde därför komma till stånd. De viktigaste utgiftsändamålen bör alltjämt

var för sig preciseras i lagen men härutöver bör allenast stadgas, att ur

fonden kan bestridas även utgifter i övrigt, vilka av Kungl. Maj:t och

riksdagen bestämmes. I avvaktan på en sådan ändring av kyrkofondslagen

får statskontoret föreslå, att medel för nu ifrågavarande ändamål bestrides

från det jämlikt 6 § andra stycket 9) utgående s. k. extrautgiftsanslaget.

Detta anslag, vilket enligt beslut av 1951 års riksdag tills vidare må utgå

med högst 50 000 kronor för budgetår, torde dock icke kunna utan förhöjning

förslå för beviljande av nu ifrågavarande bidrag. Kungl. Maj:t

torde därför böra inhämta riksdagens medgivande att tills vidare få i

förekommande fall överskrida anslaget med för ändamålet erforderligt belopp.

Vid uträkningen av medelsbehovct har domkapitlen kommit fram

till mycket varierande belopp. Av vissa domkapitel har det årliga anslaget

per adjunkt uppskattats till 1 000 kronor, av andra åter till omkring 000

kronor per år. Vid dessa beräkningar synes man dock ha medtagit hela

abonnemangsavgiften för telefon, vilken självfallet icke bör ersättas. Erinras

må, att i de fall då ersättning för telefon medgivits (t. ex. kyrkoherdar

för döva och folkskolinspektörer) den regeln sedan gammalt tillämpats, att

ersättning utgått för abonnemangsavgift överstigande den lägsta samt för

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 61

interurbansamtal i tjänsten. Kammarkollegiet har också efter viss reducering

av ersättningen för telefon beräknat anslaget ur kyrkofonden efter

ett belopp av högst 500 kronor per adjunkt. Statskontoret anser emellertid

för sin del ett anslagsbelopp av denna storleksordning alltför högt. Erinras

må, att medel till expenser till kyrkoherdar för döva — vilka befattningshavares

distrikt till sin omfattning vida överstiger stiften — med visst

undantag utgår med högst 260 kronor per år. Under hänvisning härtill

finner statskontoret för sin del skäligt, att anslaget ur kyrkofonden begränsas

till ett belopp av högst 250 kronor per adjunkt och" år. Anslagsbehovet

skulle härigenom nedgå till 11 250 kronor för år.

Departementschefen. Jag anser mig böra tillstyrka, att medel anvisas

ur kyrkofonden för bestridande av stifts- och kontraktsadjunkternas expenser

för skrivmateriel och telefon.

I sina i ärendet avgivna yttranden har såväl kammarkollegiet som statskontoret

varit inne på frågans författningstekniska sida. Det förslag, som

därvid framförts av förstnämnda ämbetsverk, finner jag mig av flera skäl

icke kunna biträda. I likhet med statskontoret anser jag det principiellt

riktigast att i 6 § kyrkofondslagen införa ett stadgande, enligt vilket medel

må utgå ur kyrkofonden för här avsett ändamål. I samband härmed vill

jag även framhålla, att jag instämmer i statskontorets uttalande om det

mindre tillfredsställande däri, att med nämnda lagrums nuvarande utformning

varje utvidgning av kyrkofondens användningsområde oavsett

räckvidd och betydelse för med sig en ändring av lagrummet. Jag delar

därför ämbetsverkets uppfattning, att en mera allmän omarbetning av

detta lagrum i den av ämbetsverket antydda riktningen bör komma till

stånd — något som för övrigt i ett tidigare sammanhang övervägts inom

ecklesiastikdepartementet. En dylik omarbetning har dock synts statskontoret

kunna anstå. För egen del anser jag, att en nu åsyftad omarbetning

av berörda lagrum är en fråga av sådan natur, att den icke lämpligen

bör upptagas till närmare prövning, förrän den nu pågående sakkunnigutredningen

om kyrkomötets grundlagsenliga befogenheter m. m. avslutats.

I avbidan på en här avsedd omarbetning av 6 § kyrkofondslagen föreslår

statskontoret, att medel till stifts- och kontraktsadjunkternas expenser

skall bestridas från det i 6 § andra stycket 9) kyrkofondslagen angivna

extrautgiftsanslaget. Härigenom skulle ett nu eljest erforderligt tillägg till

de nuvarande bestämmelserna i nämnda lagrum kunna undvikas, vilket

statskontoret torde ha ansett önskvärt. Jag får emellertid erinra om att

jag förut vid anmälan av frågan om anvisande av medel till arbetsgivarbidrag

för vissa präster till den allmänna sjukförsäkringen m. m. föreslagit,

att dessa bidrag ävenledes skall bestridas ur kyrkofonden. Ett undvikande

av en lagändring i förevarande sammanhang förutsätter därför, att såväl

här ifrågavarande expenser som berörda arbetsgivarbidrag bestrides från

nämnda extrautgiftsanslag. En sådan anordning synes mig emellertid från

flera synpunkter mindre lämplig. Såsom ett provisorium i avbidan på den

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 61

av mig förutsatta mera allmänna omarbetningen av förutnämnda lagrum

föreslår jag, att nu i stället sådana, mindre ändringar av lagrummet göres,

att med stöd därav nämnda expenser och arbetsgivarbidrag kan utgå ur

kyrkofonden. Förslag till här avsedda ändringar har uppgjorts inom ecklesiastikdepartementet.

Såsom framhållits vid remissbehandlingen av kyrkomötets framställning,

föreligger svårigheter att i nuvarande läge med någon större säkerhet beräkna

medelsbehovet för bestridande av stifts- och kontraktsadjunktemas

expenser för skrivmateriel och telefon. Av denna anledning synes mig nu

en viss återhållsamhet böra iakttagas vid medelsanvisningen för ifrågavarande

ändamål. Med hänsyn till det sagda anser jag mig tills vidare

böra räkna med en årlig medelstilldelning av i genomsnitt 250 kronor per

stiftsadjunkt och 200 kronor per kontraktsadjunkt. Ett med ledning av

nämnda genomsnittsbelopp för budgetår beräknat anslag för varje stift

bör av Kungl. Maj:t ställas till vederbörande domkapitels disposition. Anslaget

bör av domkapitlet före budgetårets ingång fördelas mellan ifrågavarande

befattningshavare, därvid nämnda myndighet bör äga rätt att,

om så prövas skäligt, jämka de av mig angivna genomsnittsbeloppen inom

ramen för tilldelat anslag. Ersättning bör utgå endast för verifierade, av

domkapitlet godkända utgifter. Av domkapitlet medgiven ersättning bör

utbetalas av stiftsnämnden i egenskap av medelsförvaltande organ inom

stiftet. I fråga om expenser för telefon bör ersättning utgå enligt samma

grunder, som för närvarande gäller för jämförliga befattningshavare.

Vad beträffar ianspråktagande av medel ur kyrkofonden för bestridande

av reseersättning åt stifts- och kontraktsadjunkter gäller nu, att Kungl.

Maj:t må disponera erforderligt belopp ur fonden för nämnda ändamål.

Det synes från praktisk synpunkt lämpligt, att Kungl. Maj:t även äger

disponera erforderliga medel ur kyrkofonden för bestridande av samma

befattningshavares expenser. Jag föreslår därför, att Kungl. Maj:t utverkar

riksdagens bemyndigande härtill. För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet

för ifrågavarande ändamål till 11 300 kronor.

4. Bidrag till Lutherska världsförbundet

Med bifall till en i propositionen 1954:57 gjord framställning medgav

riksdagen, att det jämlikt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond tills

vidare med högst 50 000 kronor för budgetår utgående anslaget till extra

utgifter för innevarande budgetår tillfälligt höjdes med 20 000 kronor för

beviljande av ett bidrag å sistnämnda belopp till Lutherska världsförbundets

svenska sektion för bestridande av dess medlemsavgift till förbundet.

I skrivelse den 19 oktober 1954 har världsförbundets svenska sektion

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 61

anhållit, att för nästa budgetår ett bidrag av 25 000 kronor måtte utgå till

bestridande av sektionens medlemsavgift till förbundet. Till stöd härför

anföres i skrivelsen huvudsakligen följande.

Under innevarande år har medlemsavgiften uppgått till 12 300 dollars

eller cirka 63 000 kronor. Till bestridande av denna avgift har ur kyrkofonden

utgått 20 000 kronor och från kyrkokassor i olika församlingar sammanlagt

omkring 13 400 kronor. Nästan hälften av avgiften har därför

måst finansieras med andra insamlingsmedel, bland annat rikskollektmedel,

vilka egentligen är avsedda att helt gå till hjälpverksamheten bland

nödställda trosfränder. Medlemsavgiften för nästa verksamhetsår, som omfattar

tiden den 1 maj 1955—den 30 juni 1956, beräknas på grund av

utökning av personalen i världsförbundets teologidepartement komma att

stiga med minst 5 000 kronor.

Departementschefen. Vid min anmälan föregående år av den av världsförbundets

svenska sektion gjorda framställningen om bidrag för innevarande

budgetår lämnade jag en redogörelse för förbundets uppgift, verksamhet

och organisation. Därjämte uttalade jag, bland annat, att det

med hänsyn till den framskjutna ställning, som den svenska kyrkan av

ålder intoge bland de lutherska kyrkosamfunden, och med tanke på insatserna

hittills från svenskt håll i de ekumeniska strävandena enligt min

mening icke kunde anses annat än rimligt, att ett skäligt bidrag ur kyrkofonden

lämnades till bestridande av den på världsförbundets svenska sektion

ankommande medlemsavgiften till förbundet. Ett dylikt bidrag syntes

mig icke mindre motiverat än det, som årligen utginge från riksstaten

till ekumeniska nämnden för bestridande av den svenska andelen i årsavgiften

till Kyrkornas världsråd.

Jag anser mig böra tillstyrka, att bidrag ur kyrkofonden utgår även

under nästa budgetår till världsförbundets svenska sektion för bestridande

av sektionen åvilande medlemsavgift till förbundet. Ifrågavarande bidrag,

avseende medlemsavgiften för verksamhetsåret den 1 maj 1955 — den 30

juni 1956, synes mig böra bestämmas till samma belopp, varmed bidrag

utgår under innevarande budgetår, d. v. s. 20 000 kronor. Liksom sistnämnda

bidrag torde det nu föreslagna böra bestridas ur kyrkofondens

extrautgiftsanslag. Enligt vad som framförts till mig av företrädare för

världsförbundets svenska sektion kommer denna att vara i trängande behov

av årligt bidrag ur kyrkofonden även för bestridande av medlemsavgifterna

för verksamhetsåren efter det förutnämnda. Med hänsyn härtill

synes mig möjlighet böra beredas Kungl. Maj:t att, i den mån världsförbundets

svenska sektion prövas vara i behov av årligt bidrag ur kyrkofonden

även för bestridande av nu åsyftade medlemsavgifter, bevilja dylikt

bidrag. Jag anser mig därför böra föreslå, att nämnda extrautgiftsanslag,

vilket för närvarande är maximerat till 50 000 kronor för budgetår, från

och med nästa budgetår tills vidare må utgå med högst 70 000 kronor för

budgetår. Såsom jag förut nämnt, må enligt riksdagens medgivande ifråga
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 61

varande anslag för innevarande budgetår utgå med ett från 50 000 kronor

till 70 000 kronor tillfälligt förhöjt belopp för beviljande av ett bidrag av

20 000 kronor till världsförbundets svenska sektion.

Hemställan

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) antaga förutnämnda inom ecklesiastikdepartementet upprättade förslag

till lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 30 augusti 1932

(nr 404) om kyrkofond;

b) medgiva, att från och med den 1 juli 1955 tills vidare erforderliga

medel ur kyrkofonden må disponeras för bestridande av arbetsgivarbidrag

till den allmänna sjukförsäkringen m. m. för biskopar och övriga stiftspräster

samt andra befattningshavare, vilka åtnjuta avlöning ur kyrkofonden;

c) medgiva, att från och med den 1 juli 1955 tills vidare erforderliga medel

ur kyrkofonden må disponeras för anställande av ytterligare en stiftsadjunkt;
d)

medgiva, att från och med den 1 juli 1955 tills vidare erforderliga

medel ur kyrkofonden må disponeras för bestridande av stifts- och kontraktsadjunkternas

expenser för skrivmateriel och telefon;

e) medgiva, att från och med den 1 juli 1955 tills vidare det i 6 § andra

stycket 9) lagen om kyrkofond omförmälda anslaget till extra utgifter må

utgå med 70 000 kronor för budgetår.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets

övriga ledamöter instämma, bifaller Hans Maj:t

Konungen samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

E. Erlandsson

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:125 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt disposition av vissa äldre anslag inom finansdepartementets verksamhetsområde a1 i texten
  2. 3LU 1955:5 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden in. in. s. 1 i texten