Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1955/56 till bidrag till vissa privatläroverk

1955-02-18 · 30 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:83, Angående anslag för budgetåret 1955/56 till bidrag till vissa privatläroverk

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 83

1

Nr 83

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1955/56 till bidrag till vissa privatläroverk;

given Stockholms slott den 18 februari 1955.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ivar Persson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås dels införande vid de statsunderstödda privatläroverken

av ett system med s. k. normerande terminsavgifter i syfte

främst att vid statsbidragsgivningen uppnå större rättvisa mellan skolorna,

dels höjning från 75 till 78 av den högsta medgivna genomsnittliga procentsatsen

för statsbidrag till dessa privatläroverk. Förslagsanslaget till Privatläroverk:

Bidrag till vissa privatläroverk föreslås för nästa budgetår höjt

med 390 000 kronor till 7 970 000 kronor.

1 — Bihan g till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 83

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts -proposition nr 83

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet injör

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 18 februari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, följande.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.

Maj:t under punkten 191 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition, för budgetåret 1955/56 beräkna ett förslagsanslag av

7 670 000 kronor till Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk.

Sedan beredningen av denna anslagsfråga numera avslutats, torde jag få

ånyo anmäla densamma.

1. Inledning

Genom beslut den 9 oktober 1953 uppdrog Kungl. Maj:t åt f. d. undervisningsrådet

David Andersson att verkställa utredning angående de ekonomiska

förhållandena för de privatläroverk, å vilka stadgan för de statsunderstödda

privatläroverken äger tillämpning, och framlägga det förslag

till ändrade statsbidragsgrunder och statsbidragsbestämmelser, som kunde

föranledas av utredningens resultat eller eljest. Till fullföljande av sitt

uppdrag framlade utredningsmannen till en början i en den 8 december

1953 dagtecknad promemoria resultatet av en då verkställd mera begränsad

utredning, som utmynnade i förslag om en tillfällig ökning av engångsnatur

av statens bidrag till privatläroverken. Ökningen var främst avsedd

att bereda medel till täckande av de under redovisningsåren 1951/54 uppkomna

förlusterna vid vissa skolor. Utredningsmannens förslag föranledde

Kungl. Maj:t att i 1954 års statsverksproposition föreslå riksdagen att medgiva,

att Kungl. Maj:t finge utan hinder av gällande statsbidragsgrunder

och statsbidragsbestämmelser tilldela vissa privatläroverk extra statsbidrag

i överensstämmelse med vad i propositionen förordats, dock med ett högsta

sammanlagt belopp av 300 000 kronor. Det begärda medgivandet lämnades

av riksdagen och med stöd därav tilldelade Kungl. Maj:t genom beslut

den 30 juni 1954 vissa privatläroverk extra statsbidrag med ett sammanlagt

belopp av 300 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts ''proposition nr 83

Sedermera har utredningsmannen den 5 augusti 1954 framlagt Utredning

och förslag angående de statsunderstödda privatläroverkens ekonomi (stencilerad).

Över denna utredning har yttranden avgivits av skolöverstyrelsen,

efter hörande av samtliga ifrågakommande privatläroverks styrelser, ävensom

av statskontoret och riksräkenskapsverket samt stads- respektive kommunalfullmäktige

å samtliga de orter, där ifrågavarande privatläroverk är

belägna.

Utredningen utmynnar i förslag dels om en normalisering av terminsavgifterna

vid privatläroverken, varigenom åtminstone vissa av läroverken

beräknas få ökade inkomster, dels om en ökning av kommunernas

ekonomiska bidrag till skolorna. Därjämte föreslås vissa ändringar i statsbidragssystemet.

Utredningsmannen beräknar, att ett genomförande av

hans förslag beträffande terminsavgifter och kommunbidrag kommer att

tillföra privatläroverken de för deras fortsatta verksamhet erforderliga

ökade inkomsterna utan någon ökning av det maximistatsbidrag, som må

utgå enligt för närvarande gällande bestämmelser. Jag torde i det följande i

korthet få redogöra för utredningsmannens förslag.

2. Av utredningen berörda skolor m. m.

Utredningen avser de privatläroverk, pa vilka stadgan för de statsunderstödda

privatläroverken äger tillämpning. Denna grupp läroverk omfattade

redovisningsåret 1953/54 de 21 skolor, som anges i följande sammanställning,

av vilken jämväl framgår skolornas äganderättsförhållanden och elevantal.

Från och med innevarande budgetår har under stadgan för de statsunderstödda

privatläroverken inordnats även Franska skolan i Stockholm,

dock endast i vad avser dess elementaravdelning och sålunda icke dess

lekskola och förberedande skola. Utredningsmannen lämnar icke några

detaljerade uppgifter om Franska skolan men förutsätter, att i den mån

i utredningen föreslagna åtgärder genomföres, denna skola därvid jämställes

med övriga berörda privatläroverk.

I fråga om elevernas fördelning på olika skolstadier anför utredningsmannen,

att av de 8 164 elever, som åtnjöt undervisning i de angivna privatläroverken

under läsåret 1953/54, 3 466 var elever i realskola, 1 416 i högre

flickskola och 3 282 i gymnasium. Han redovisar vidare, att 5 546 elever

hade sin hemort i vederbörande skolkommun, medan 2 618 kom från andra

kommuner.

Vad angår behovet av privatläroverken anför utredningsmannen

bland annat följande.

Antalet elever från skolkommunerna är i de olika skolorna nära nog undantagslöst

så stort, att det icke torde vara möjligt att vare sig nu eller under

de närmaste åren bereda plats för dessa lärjungar i befintliga kommunala

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 83

Skolornas namn, äganderättsförhållanden och lärjungeantal

Skolans namn

Skolan äges av

Lärjungeantal

ht 1953

Högre enskilda läroverk

Beskowska skolan, Stockholm ...................

Aktiebolag

517

Palmgrenska samskolan, Stockholm..............

40G

Stockholms samgymnasium ......................

»

508

Whitlockska samskolan, Stockholm ..........

Stiftelse

496

Nya elementarskolan för flickor, Stockholm ............

»

690

Djursholms samskola ........................

Kommun

922

Saltsjöbadens samskola .......................

»

419

Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk, Sigtuna1 ...

Stiftelse

362

Uppsala enskilda läroverk och privatgymnasium ..........

»

646

Fjellstedtska skolan, Uppsala1 ...........

»

128

Lunds privata elementarskola ...................

Förening

668

Göteborgs högre samskola ..................

Aktiebolag

445

Lundsbergs skola1 ..................

Stiftelse

241

Enskilda gymnasier

Lyceum för flickor, Stockholm ..................

Aktiebolag

99

Wallin-Åhlinska gymnasiet, Stockholm .........

Stiftelse

179

Göteborgs gymnasium för flickor ...............

Aktiebolag

113

Enskilda flickskolor

Västerviks läroanstalt för flickor ........

Kommun

152

Högre flickskolan i Hälsingborg .............

Aktiebolag

244

Enskilda mellanskolor

Osby samskola1............

Aktiebolag

353

Gävle borgarskola ...............

Kommun

346

Enskild samskola

Höglandsskolan, Stockholm ..........

Stiftelse

230

Summa

8164

eller statliga skolor inom vederbörande skolkommun. Icke så få av dessa

lärjungar är i skolpliktsåldern, och för deras undervisning har alltså den

kommunala skolmyndigheten skyldighet att svara. Enbart detta åliggande

skulle, om privatläroverkens verksamhet nedlades, medföra betydande

svårigheter för kommunerna, särskilt med hänsyn till den i flertalet kommuner

rådande bristen på skollokaler. Det får väl också, särskilt med hänsyn

till den nu hårt ansträngda skolorganisationen, anses vara ett allmänt

intresse, kommunalt såväl som statligt, att privatläroverken kan fortsätta

sin verksamhet, varigenom ett betydande antal lärjungar även å de högre

skolstadierna beredes möjlighet att erhålla undervisning. Det kan därför

utan överdrift sägas, icke blott att privatläroverken fyller en betydelsefull

uppgift som komplementläroverk, utan även att de fyller en sådan funktion

inom den kommunala och statliga skolorganisationen, att de för närvarande

icke kan undvaras.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts -proposition nr 83

Efter att ha berört privatläroverkens framtida ställning som komplementskolor

uttalar utredningsmannen, att man på goda grunder kan hävda,

att det under en avsevärd tid framåt kommer att finnas privatläroverk av

den typ, som avses i utredningen, och att dessa skolor fyller en betydelsefull

uppgift inom skolorganisationen. Med hänsyn härtill måste enligt

utredningsmannens mening starka skäl anses föreligga för att från det allmännas

sida vidtages åtgärder för att ekonomiskt trygga skolornas fortsatta

existens.

3. Löne- och pensionsförhållanden samt statsbidragsbestämmelser

Efter beslut av 1950 och 1951 års riksdagar har från och med den 1 juli

1951 en lönereglering genomförts för ämneslärarna vid här ifrågavarande

statsunderstödda privatläroverk, vilken innebär, att dessa lärare

i lönehänseende likställts med lärarna vid de allmänna läroverken. För

rektorerna vid privatläroverken gäller, att rektorstjänst vid högre enskilt

läroverk lönegradsplaceras enligt reglerna för de högre allmänna läroverken,

dock att för de minsta privatläroverken tillämpas en avlöningsgrupp, som

ligger lägre än den lägsta vid de allmänna läroverken. Rektorstjänst vid

enskild flickskola eller mellanskola lönegradsplaceras enligt reglerna för

kommunala flickskolor, kommunala realskolor och praktiska kommunala

realskolor. För rektorerna och ämneslärarna gäller statens allmänna avlöningsreglemente

och för övningslärarna stadgan och avlöningsreglementet

för övningslärare.

För rektorer och lärare genomfördes vidare år 1951 en definitiv pension

sreglering med pensionering i statens pensionsanstalt. Pensionsförmånerna

är i huvudsak lika med de pensionsförmåner, som tillkommer

statens anställningshavare. Pensioneringen finansieras i stort sett enligt

följande bestämmelser. Pensionsanstalten debiterar huvudmännen fortlöpande

avgifter. Dessa avgifter är obligatoriska och av samma storlek för

alla befattningshavare i en och samma lönegrad, oavsett levnadsålder,

pensionsålder och befattningens art. Det har beräknats, att i ett jämviktsläge

och under förutsättning av en konstant pensionsnivå dessa huvudmansavgifter

för hela SPA-området täcker i stort sett hälften av pensionskostnaden,

medan den återstående delen utfylles av statsmedel. För tillgodaräkning

av tid före befattningshavares inträde på reglementet samt för

höjning av pensionsunderlag till följd av lönereglering eller befordran utgår

engångsavgifter. Dessa kan i allmänhet beräknas motsvara omkring

halva kapitalvärdet av den ökning av pensionsförmånerna, som den retroaktiva

tillämpningen av reglementet eller av det högre pension sunderlaget

beräknas medföra.

Statsbidrag till de statsunderstödda privatläroverken utgår enligt

gällande statsbidragskungörelse (SFS 1952: 43) med dels 60 procent av skolans

kostnader enligt statens allmänna avlöningsreglemente, avlönings
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts ''proposition nr 83

reglementet för övningslärare och övriga för lärare vid skolan gällande

avlöningsbestämmelser, dels ock 60 procent av skolans utgifter för fortlöpande

avgifter för lärare till statens pensionsanstalt, i den mån statsbidrag

utgår till lärarlönen. Vid beräkningen av statsbidraget till lärarlöner beaktas

endast kostnaderna för ordinarie tjänster, som beslutats av Kungl. Maj:t,

samt icke-ordinarie tjänster och timlärartimmar, för vilka statsbidrag må

utgå enligt beslut av skolöverstyrelsen. Om särskilda skäl föreligger, kan

skola efter beslut av Kungl. Maj:t erhålla högre statsbidrag, varvid dock

skall iakttagas, att summan av de till samtliga skolor beviljade statsbidragen

må uppgå till högst 75 procent av alla skolornas statsbidragsberättigande

kostnader. Statsbidrag till löner rekvireras för helt redovisningsår,

sedan räkenskaperna avslutats och revisionsberättelse föreligger. Statsbidrag

till fortlöpande avgifter rekvireras sedan skolan erlagt avgifterna.

Beslut om statsbidrag skall meddelas av skolöverstyrelsen så snart ske kan.

Förskott å statsbidrag utbetalas utan rekvisition i början av juli, oktober,

januari och april med belopp, som motsvarar sammanlagt högst 90 procent

av det beräknade statsbidraget till avlöningsförmåner för det löpande redovisningsåret.

4. Ekonomiska förhållanden

Utredningsmannens undersökningar har visat, att verksamheten för

flertalet av ifrågavarande skolor medfört större eller mindre förluster under

de senaste åren, vilket för många skolor innebär, att det ekonomiska läget

blivit mycket allvarligt. Utredningsmannen uttalar, att den försämrade

ekonomiska ställningen under redovisningsåren 1951/53 huvudsakligen

berott på de avsevärt ökade löne- och pensionskostnader, som uppkommit

dels genom de av statsmakterna beslutade löne- och pensionsregieringarna,

dels genom de allmänna lönelyftningarna för lärare, som genomfördes från

och med den 1 juli 1952. Med ledning av uppgifter, som lämnats av skolorna,

har utredningsmannen uppgjort följande sammanställning av faktiska

förluster vid skolorna under redovisningsåren 1951/53 och beräknade

förluster under redovisningsåret 1953/54, sådant läget var i april 1954, d.v.s.

före Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni samma år om ytterligare statsbidrag

för redovisningsåren 1951/53 och extra statsbidrag för redovisningsåren

1951/54.

I sammanställningen har ej medtagits de fyra kommunägda skolorna —

Djursholms samskola, Saltsjöbadens samskola, Gävle borgarskola och Västerviks

läroanstalt för flickor — samt ej heller högre flickskolan i Hälsingborg.

Västerviks läroanstalt för flickor har visserligen redovisat förluster

å mindre belopp, men det har förutsatts, att — i likhet med vad som är

fallet beträffande de övriga tre kommunägda skolorna — vederbörande

kommun skall tillskjuta det belopp, som erfordras för skolans drift utöver

inkomster av det normala statsbidraget, terminsavgifter och andra in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 83

komster. Att högre flickskolan i Hälsingborg kunnat bedriva sin verksamhet

utan förlust torde främst bero på att skolan erhållit ett jämförelsevis högt

kommunbidrag.

Fma privatläroverks förluster å verksamheten redovisningsåren 1951/03 och

1953/5b (enligt beräkningar i april 195b)

Skola

Förlust

Sammanlagd

förlust

1951/54

1951/53

1953/54

17 300

32 300

49 600

11200

11300

22 500

41 300

25 000

66 300

32100

19 800

Öl 900

71 000

24 400

95 400

9 900

3 200

131001

11 500

9 200

20 700

2

16 600

16 600

13 700

6 900

20 600

3 500

17 900

21 400

28 500

25 200

53 700

14 600

11100

25 700

259 900

121 200

381 1004

26 700

16 800

43 500

103 1004

64 100

167 200

206 800

117 800

324 6001

Summa kronor

851100

| 522 800

1 373 900

1 Ytterligare statsbidrag bär beräknats komma att utgå för 1951/53 med omkring 4 000 kronor;

förlusten kommer då att nedgå med samma belopp. , . • i ov> M4

2 Förlusterna för 1951/53 ej upptagna, då skolan först från och med redovisnmgsaret 19o3/o

åtnjuter statsbidrag från anslaget till bidrag till vissa privatlaroverk

3 Verksamheten visade för 1951/52 en förlust på 7 400 och för 19o2/o3 en vinst pa 3 900 ™

nor. Vinsten uppkommen genom att Lunds privata elementarskolas bygtgnadsaktiebolag av vilket

bolag skolan hyr lokalerna, nedsatte hyran för 1952/53 med omkring 19 oOO kronor for att tacka

den förlust, som eljest skulle ha uppkommit. ... , . , , . , . , i „„ i

4 Förlusterna har beträffande två skolor helt och beträffande en skola delvis kunnat tackas med

bidrag från internatverksamheten. De båda förstnämnda skolorna har dock i sammanha „

framhållit att detta förfarande nödvändiggjort upptagande av mycket lioga intematavgifte .

Utredningsmannen anför vidare följande.

Det har sålunda konstaterats, att flertalet privatläroverk icke kunnat

uppnå en tillfredsställande balansering av utgifter och inkomster. Huvudorsaken

härtill är, som redan nämnts, de ökade lone- och pensionskostnaderna.

För en del skolor har också erläggandet av engångsavgifter för

lärarnas pensionering varit en bidragande orsak till namnda forhallande.

Vad beträffar övriga utgifter kan helt allmänt sagas, att sa vitt av de

av skolorna lämnade ekonomiska uppgifterna kan bedömas, nagra befogade

erinringar i fråga om dessa utgifter icke kan goras, varför icke heller någon

nedskärning av desamma synes kunna ifrågasättas. Det forhaller sig i sta - let så att flertalet skolor av brist på medel mast eftersatta saval nya

skaffning som underhåll av inventarier och undervisningsmateriel ävensom

och icke minst en eljest välbehövlig upprustning av skollokalerna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 83

Av vad nu anförts torde ha framgått, att de utgifter, som i allt väsenthgt

ar oberoende av skolornas åtgärder, under de senaste åren ökat, och

att Övriga utgifter icke synes kunna skäras ned utan att det i stället måste

förutses en ökning av dessa utgifter. En förbättrad ekonomisk ställning för

skolorna synes da kunna vinnas endast genom att skolorna tillföres ökade

Skolornas största inkomstpost utgöres av s t a t s b i d r a g e n. För redovisningsåren

1951/54 uppgick dessa till de belopp, som framgår av följande

sammanställning, i vilken uppgifterna för 1951/53 avser av skolöverstyrelsen

utbetalade belopp, medan uppgifterna för 1953/54 avser av skolorna

beräknade belopp.

Redovisningsår

Statsbidrag till

löner

fortlöpande

pens.avg.

statsbidrag

1951/52 ........

1952/53 ........

1953/54 ........

4 730 796

5 790 533

6 211 900

93 239

228 958

319 200

4 824 035

6 019 491

6 531 100

Utöver de nu angivna beloppen har vissa privatläroverk enligt beslut av

Kungl. Maj:t erhållit dels ytterligare statsbidrag för redovisningsåren

1951/53, dels extra statsbidrag för redovisningsåren 1951/54, med belopp

om tillsammans 575 000 kronor enligt följande sammanställning.

Statsbidrag sbelopp, som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1954 tilldelats

vissa privatläroverk för redovisning såren 1951/54

Skola

Ytterligare

stats- bidrag för

1951/53

Extra

statsbidrag

för

1951/54

Summa

bidrag

Fastställd

bidrags- procent för

1951/54

Beskowska skolan ...............

Palmgrenska samskolan ...................

Stockholms samgymnasium

Whitlockska samskolan .................

Nya elementarskolan för flickor

Lyeeum för flickor ..................

W allin-Åhlinska gymnasiet ...................

Höglandsskolan ...................

Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk

Uppsala enskilda läroverk och privatgymnasium

Fjellstedtska skolan ..................

Lunds privata elementarskola ...................

Osby samskola ..................

Göteborgs högre samskola ..................

Göteborgs gymnasium för flickor ...............

Lundsbergs skola ..............

Summa kronor

20 000

10 000

25 000

20 000

30 000

5 000

5 000

40 000

10 000

15 000

10 000

25 000

10 000

10 000

40 000

25 000

20 000

40 000

30 000

45 000

6 000

15 000

10 000

25 000

10 000

30 000

40 000

5 000 J

45 000

30 000

65 000

50 000

75 000

5 000

10 000

15 000

40 000

20 000

40 000

20 000

55 000

50 000

15 000

40 000

66

74,5

74,5

74,5

80

80

80

75

85

85

85

51/52 70

52/54 75

80

70

70

85

275 000 |

300 000 |

575 000 |

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83

Terminsavgifter upptages av samtliga skolor med undantag av

Fjellstedtska skolan i Uppsala. Deras storlek vid de olika skolorna framgår

av följande sammanställning.

Terminsavgifter redovisning såret 1953/5b

Klass

Ring

Anmärkningar

Skola

i

2

3

4 1

5

6

7

I

II

III

IV

Kr.

Kr.

Kr. |

Kr. 1

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Beskowska skolan . .

Palmgrenska

190

210

230

250

300

300

280

350

300

350

samskolan ........

145

180

200

210

230

260

Stockholms

samgymnasium ....

125

125

165

205

240

255

280

295

185

185

185

Aftonunder-

visn.

Whitlockska sam-

skolan ...........

170

180

190

200

215

225

235

275

295

305

320

+ slöjdavg.

14 kr. per läsår

Nva elementarskolan

(Kl. 1—5).

för flickor ........

130

135

145

150

160

170

170

200

200

210

210

Djursholms samskola

70

80

90

100

no

120

120

120

120

120

120

Elev från skol- kommunen.

155

165

175

185

195

205

215

240

240

250

250

Elev från an- nan kommun.

Härtill kom- mer slöjdavg.

för gossar 8—

12 kr. och för

flickor 3—6

kr. samt skol- köksavg. 20—

25 kr. (Kl. 1

Saltsjöbadens

samskola .........

100

no

120

130

140

150

150

150

150

175

175

—6).

Sigtunast. hum.

läroverk ..........

Uppsala ensk. lvk o.

200

200

200

200

200

200

200

200

Elev från skol-

250

250

privatgymn.......

70

70

155

165

175

ht

250

vt

275

275

275

kommunen.

135

145

155

165

175

ht

250

250

250

Elev från an-

vt

275

275

275

nan kommun.

Lunds priv.

elementarsk.......

1:1

1:2

1:3

11:1

135

11:2

111:1

11:3

1112

Dyrtidstillägg

utgår på samt- liga avgifter

ht

90

105

150

X < 5

195

med 40 %.

vt

95

no

155

145

195

200

Göteborgs liögre

300

310

310

samskola .........

175

200

200

250

250

300

300

300

Lundsbergs skola .. .

200

200

200

200

200

200

200

200

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majds proposition nr 83

Skola

Klass

Ring

1

2

3

4

5

6

7

I

II

III

I 1V

Anmärkningar

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Lyceum för flickor . .

Wallin-Åhlinska

190

190

190

190

gymnasiet ........

Göteborgs gymna-

190

190

190

190

sium för flickor . . .

250

250

250

250

Bränsleavg. 10

kr. per termin.

Västerviks läroanstalt

för flickor ........

55

60

65

70

75

85

90

Efter ned- sättn. är

högsta avg.

45 kr.

Högre flickskolan i

Hälsingborg ......

85

90

90

100

100

no

no

Elev från

skolkommu-

nen.

95

100

100

ilo

no

120

120

Elev från

annan kom- mun. Kris- tillägg upp- tages med 10

kr. per elev

och termin.

Osby samskola ....

100

no

120

130

Tilläggsavg.:

i kl. 1 och 2

16 kr. och i

kl. 3 och 4 20

kr. per termin.

Gävle borgarskola . .

20

20

20

20

Höglandsskolan ....

240

240

240

240

240

240

240

335

335

I kl. 1—4

upptages

slöjdavg. å 18

kr. per elev

och termin.

Nedsättningar i och befrielser från terminsavgifter synes i huvudsak

beviljas enligt grundprinciperna i de bestämmelser, som i detta hänseende

gäller för motsvarande statliga skolor. Privatläroverkens inkomster av terminsavgifter

samt beviljade nedsättningar i och befrielser från avgifter

redovisningsåret 1953/54 framgår av följande sammanställning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 83

Inkomster av terminsavgifter samt beviljade nedsättningar i och befrielser från

avgifter redovisningsåret 1953/5Jf enligt skolornas uppgifter i januari 1954-

1

2

3

4

5

Bruttobelopp,

kr.

Nedsättning- ar och be- frielser, kr.

Nettobelopp,

kr.

Kol. 3 i % av

kol. 2

Beskowska skolan ...............

278 520

12 255

266 265

4,40

Palmgrenska samskolan ..........

177 390

17 961

159 429

10,15

Stockholms samgymnasium ......

201 985

16 727

185 258

8,30

Whitlockska samskolan ..........

223 990

29 570

194 420

13,20

i Nya elementarskolan för flickor . .

229 347

23 864

205 483

10,40

! Djursholms samskola ............

210 515

12 700

197 815

6,00

Saltsjöbadens samskola ..........

111290

10 605

100 685

9,50

Sigtunast. hum. läroverk ........

144 800

18 320

126 480

12,67

Uppsala enskilda läroverk och pri-

vatgymnasium .................

249 635

21 500

228 135

8,61

Fjellstedtska skolan .............

—

—

—

—

Lunds privata elementarskola ....

297 260

16 928

280 332

5,70

Göteborgs högre samskola .......

225 345

13 997

211 348

6,20

Lundsbergs skola................

96 400

32 548

63 852

33,76

Lyceum för flickor ..............

36 100

2 035

34 065

5,60

Wallin-Åhlinska gymnasiet .......

67 830

6 650

61180

9,80

Göteborgs gymn. för flickor ......

55 750

3 255

52 495

5,80

Västerviks läroanstalt för flickor .

20 265

7 390

12 875

36,47

Högre flickskolan i Hälsingborg . .

54 420

3 295

51125

6,00

Osby samskola ..................

93 170

8 983

84 187

9,60

Gävle Borgarskola ..............

13 680

2120

11560

15,50

Höglandsskolan .................

112 425

9 060

103 365

8,10

Summa kronor

2 900117

269 763

2 630 354

Utom terminsavgifter upptages vid internatläroverken även inackorderingsavgifter.

Samtliga skolor utom fyra — Lunds privata elementarskola samt de tre

internatläroverken Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk, Fjellstedtska

skolan i Uppsala och Lundsbergs skola — erhåller bidrag från vederbörande

skolkommun. Dessa kommunbidrag har i allmänhet utgjorts av ett

allmänt bidrag till löne- och pensionskostnader. I vissa fall, såsom i Stockholm

och Uppsala, har därjämte utgått ett särskilt bidrag till nedsättning

av terminsavgifter. Uppgifter om i vilken omfattning kommunbidrag utgått

eller beräknats komma att utgå under redovisningsåret 1953/54 lämnas

i följande sammanställning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83

Kommunbidrag till vissa privatläroverk redovisningsåret 1953/54- enligt av

skolorna lämnade uppgifter

Kommun

Antal elever

från skolkom- munen höst- terminen 1953

Allmänt

bidrag

Bidrag till nedsätt- ning av termins- avgifter

Belopp1

Kr.

Bidrag per

elev och år

Kr.

Belopp

Kr.

Bidrag per

elev och år

Kr.

Stockholm, 8 skolor ............

2 659

297 050

112

55 410

''

21

Uppsala ........................

386

37 500

97

18 915

49

Göteborg, 2 skolor ..............

484

77 136

160

—

__ !

Hälsingborg ....................

148

80 336

543

_

_

Osby köping och landskommun ..

162

17 000

105

—

—

1 I dessa belopp har ej medräknats kommunernas eventuella kostnader för sociala förmåner, som

beredes även eleverna vid privatläroverken, såsom skolmåltider, fria läroböcker o. d.

Kommunernas kostnader för de privatläroverk, som äges av skolkommunerna,

uppgick för redovisningsåret 1953/54 till de belopp, som framgår av

följande sammanställning.

Kommunernas kostnader för privatläroverk, som, äges av kommunen

Kommun

Totala antalet

elever i skolan

höstterminen 1953

Kommunens to- talkostnad per år,

kronor

Kostnad per

elev och år,

kronor

Djursholm, realskola, normalskolelinje

■

och gymnasium ...................

922

781 121

t—

CO

Saltsjöbaden, realskola, högre fortsätt-

ningsskola för flickor och gymnasium

419

303 361

724

Gävle, realskola ....................

346

164 584

476

Västervik, läroanstalt för flickor ....

152

61654

406

Anm. Under förutsättning att Västerviks stad täcker viss förlust vid läroanstalten för flickor,

blir stadens totalkostnad 63 810 kronor och kostnaden per elev 420 kronor.

5. Utredningsmannens förslag

Utredningsmannen uttalar, att flertalet privatläroverk tack vare de

åtgärder, som vidtagits av statsmakterna, fått sin ekonomiska ställning

avsevärt förbättrad, sa till vida att deras förluster under redovisningsåren

1951/54 till större delen täckts av statsmedel. Dessa åtgärder har däremot

icke tillfört skolorna de ökade inkomster för framtiden, som erfordras för

att trygga deras fortsatta verksamhet. Då statsbidragen är den för skolorna

avgörande inkomstposten, är det — säger utredningsmannen —

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 88

naturligt, att frågan om en förmånligare statsbidragsgivning trätt i förgrunden

som det enklaste och effektivaste sättet att tillföra skolorna ökade

inkomster. Ett visst skäl för en ökning av statsbidragen finner utredningsmannen

däri, att privatläroverken icke i statsbidragshänseende blivit likställda

med de högre kommunala skolorna, vilka sistnämnda skolor är

garanterade ett statsbidrag av 78 procent av bidragsunderlagen, medan

motsvarande siffra för privatläroverken är 60 procent, dock med viss

möjlighet till förhöjning. Det är emellertid enligt utredningsmannens mening

icke möjligt att taga ställning till frågan om en ökning av statsbidragen,

förrän man med utgångspunkt i nuvarande statsbidrag gjort en saklig

prövning och avvägning beträffande övriga inkomstkällor, d. v. s. huvudsakligen

terminsavgifter och kommunbidrag.

Vad först angår möjligheten att tillföra skolorna ökade inkomster genom

höjning av terminsavgifterna anför utredningsmannen följande.

Terminsavgifternas storlek vid de olika privatläroverken är för närvarande

ganska varierande. Då statens bidrag till privatläroverken utgår

med högst 75 procent av samtliga skolors sammanlagda löne- och pensionskostnader,

inverkar denna variation icke på storleken av det totala statsbidragsbeloppet.

I och för sig synes det också vara önskvärt, att skolorna

har en viss frihet att besluta om sina terminsavgifter. Nu förhåller det sig

emellertid så, att med tillämpning av det nuvarande statsbidragssystemet

storleken av terminsavgifterna — d. v. s. skolornas inkomst av dessa avgifter

— får en viss inverkan vid fastställandet av statsbidragsprocenten för de

olika skolorna.

Låga terminsavgifter vid en skola kan nämligen medföra, att statsbidraget

till denna skola beräknas efter en högre procentsats än genomsnittsprocenten,

vilket doek endast kan ske genom att statsbidraget till en

eller flera skolor, som på grund av höga terminsavgifter har en bättre

ekonomisk ställning, beräknas efter ett lägre procenttal än vad genomsnittsprocenten

anger. Med hänsyn härtill synes en justering av terminsavgifterna

i syfte att vinna större enhetlighet i fråga om avgifternas storlek

vara i hög grad påkallad. En dylik justering torde visserligen bli av större

betydelse ur rättvisesynpunkt än för skolornas ekonomi. I fråga om vissa

skolor torde dock justeringen medföra en så stor höjning av avgifterna, att

den inverkar på den ekonomiska ställningen.

Utredningsmannen är medveten om att det kan anses vara mindre lämpligt

att i nuvarande läge på skolväsendets område föreslå en åtgärd, som

beträffande en del skolor medför en höjning av terminsavgifterna. Det

finnes nämligen en tydlig tendens att i möjligaste mån avlyfta ungdomens

studiekostnader i form av dylika avgifter. Härtill kommer, att målsmännen

till eleverna i privatläroverken kan sägas ha dubbla skolavgifter, dels den

»avgift» för det allmänna skolväsendet, som uttages genom stats- och

kommunalskatten, dels terminsavgifterna till privatskolorna. Med hänsyn

härtill kunde vissa skäl tala för en sänkning av terminsavgifterna. Det

torde emellertid för närvarande icke vara möjligt att åstadkomma eu sa

betydande ökning av statsbidrag och kommunala bidrag, som skulle erfordras

för genomförande av en dylik åtgärd. Det bör också framhallas, att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 83

även vid en generell sänkning av terminsavgifterna de ovan påtalade olägenheterna

kvarstode oförändrade.

Frågan blir då, hur en justering av terminsavgifterna i ovan angivet syfte

skulle kunna genomföras. En synpunkt, som härvid bör få göra sig gällande,

är att strävan efter större enhetlighet i nämnda avseende ej bör

få resultera i ett system, som blir alltför tillkrånglat eller som omöjliggör

för skolorna att variera avgifternas storlek i de olika klasserna. Man bör

också fasthålla vid att skolornas frihet att bestämma sina terminsavgifter

icke bör beskäras mer än som är erforderligt. Vid bedömandet av sättet

för en eventuell justering bör man också fasthålla vid att huvudsyftet med

en justering är att möjliggöra en mera rättvis statsbidragsgivning. En ur

angivna synpunkter framkomlig väg synes vara att fastställa genomsnittsavgifter

för skolornas olika stadier, alltså ett belopp för real- och flickskolestadiet

och ett något högre belopp för gymnasiet. Dessa avgiftsbelopp

bör avvägas så, att de angiva skolornas nettobelopp, alltså med nedsättningar

och befrielser frånräknade. De beräknade inkomsterna av

de sålunda fastställda avgifterna skall — oavsett skolornas faktiska

inkomster av terminsavgifter — redovisas vid skolornas ansökan om statsbidrag.

Skola med real- och/eller flickskolestadium och gymnasium bör

inte vara bunden av de för olika stadier bestämda avgifterna, blott de beräknade

sammanlagda inkomsterna av nämnda avgifter uppgå till det

belopp, som de för de olika stadierna‘fastställda avgifterna skulle ha givit.

Ett dylikt system skulle bland annat ha den fördelen, att statlig myndighets

föreskrifter angående nedsättningar och befrielser ej skulle vara

erforderliga. Om skolorna disponerar för sådant ändamål särskilt avsedda

medel eller erhåller kommunala bidrag härtill, bör skolorna vara oförhindrade

att bevilja de nedsättningar och befrielser, som tillgången på dylika

medel och bidrag medgiver. De skall dock vara skyldiga att redovisa den

beräknade inkomsten av terminsavgifter enligt de fastställda nettobeloppen.

Varje skola har sålunda att redovisa ett avgiftsbelopp, motsvarande

produkten av de för varje skolstadium bestämda normerande avgiftsbeloppen

och antalet lärjungar å skolstadiet vid en viss tidpunkt under läsåret.

Någon svårighet att kontrollera riktigheten av en dylik redovisning kan ej

anses föreligga.

Skolorna böra alltså vara oförhindrade att, om förutsättningar härför

finnes, bevilja nedsättningar och befrielser i sådan omfattning, att de avgifter,

som lärjungarna erlägger, blir lägre än de normerande avgiftsbeloppen.

Från statens synpunkt synes det ej finnas anledning att uppställa

hinder för skolorna att uttaga högre avgiftsbelopp, därest skolans

ekonomiska ställning nödvändiggör detta. Frågan härom får nämligen

anses vara ett mellanhavande mellan skolorna och målsmännen. En viss

garanti mot skolornas missbruk av en sådan frihet torde ligga däri, att

alltför höga terminsavgifter med all sannolikhet skulle verka så, att antalet

elever vid skolan minskade.

Utredningsmannen anser alltså, att det för närvarande tillämpade systemet

beträffande skolornas terminsavgifter icke fungerar på ett tillfredsställande

sätt, och håller för troligt, att en bättre ordning och större rättvisa

skolorna emellan skulle vinnas genom en normalisering av nämnda

avgifter pa sätt i det föregående angivits. Han föreslår därför, att termins
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts -proposition nr 83

avgiftssystemet och som eu följd därav statsbidragssystemet så omlägges,

att en dylik normalisering genomföres.

Utredningsmannen har gjort en beräkning av storleken av de normerande

avgiftsbelopp, som enligt det av honom framförda förslaget borde

läggas till grund för beräkningen av statsbidragsbehovet. Han har därvid

utgått från genomsnittsvärdet av de vid tiden för utredningen utgående

terminsavgifterna dels för real- och flickskolestadiet, dels för gymnasiet.

Därvid har hänsyn dock icke tagits till de fyra kommunägda skolorna, vilka

upptager mycket låga terminsavgifter, och ej heller till Fjellstedtska skolan

i Uppsala, där inga terminsavgifter utgår. Utredningsmannen beräknar, att

de genomsnittliga terminsavgifterna per elev uppgår till i runt tal 170

kronor på real- och flickskolestadiet och 250 kronor på gymnasiestadiet.

Vid denna beräkning har utredningsmannen beaktat den genomsnittliga

förekomsten av befrielser från och nedsättningar i terminsavgifterna. De

angivna beloppen är alltså nettobelopp.

Därest de sålunda beräknade nettobeloppen kan anses utgöra lämpligt

avvägda normerande terminsavgifter, skulle sålunda motsvarande avgifter

per elev och år uppgå till 340 kronor å real- och flickskolestadiet och

500 kronor å gymnasiet.

För att närmare belysa utfallet för de olika skolorna vid tillämpningen

av ett dylikt avgiftssystem har utredningsmannen vidare gjort vissa beräkningar.

Skillnaden mellan de under 1953/54 uppburna nettobeloppen av

terminsavgifterna och beräknade nettoinkomster av de normerande terminsavgifterna

utgör 670 526 kronor. Större delen av detta belopp eller

366 005 kronor faller emellertid på de fyra kommunägda skolorna och

56 480 kronor på Fjellstedtska skolan. För övriga skolor skulle ökningen

bli 248 041 kronor. Utredningsmannen framhåller dock, att man inte kan

räkna med att den verkliga inkomstökningen kommer att uppgå till dessa

belopp, eftersom skolorna kan uttaga lägre terminsavgifter än de normerande

och även medgiva större nedsättningar i och befrielse från dylika

avgifter, än vad utredningsmannen angivit som generell norm. Några

skolor disponerar också särskilda medel för nedsättning av terminsavgifterna.

Beträffande de kommunägda skolonia anser sig utredningsmannen

kunna utgå från att terminsavgifterna kommer att hållas på ungefär nuvarande

nivå och att vederbörande kommun tillskjuter det belopp, som

erfordras härför.

Utredningsmannen framhåller också, att det vid en eller annan skola

kan råda sådana särskilda förhållanden, bland annat i fråga om lärjungeklientelet,

att man vid bedömning av skolans ekonomiska ställning bör

räkna med något lägre inkomst av terminsavgifter än vad de normerande

avgifterna skulle ge. Som ett typiskt exempel på en dylik skola nämnes

Fjellstedtska skolan i Uppsala. Även beträffande Stockholms samgymnasium

anses i viss mån särskilda förhållanden föreligga.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj ds proposition nr 83

Sedan utredningsmannen på sätt nu redovisats behandlat frågan om

terminsavgifterna, framhåller han, att man vid bedömande av frågan om

ökat bidrag till privatläroverken måste taga hänsyn jämväl till en annan

omständighet än de verkliga förluster skolorna haft. Under de senaste

åren har nämligen flertalet av nu ifrågavarande skolor måst använda alla

tillgängliga medel för att bestrida ofrånkomliga löpande utgifter. En del

skolor redovisar likväl större eller mindre förluster av verksamheten. En

betänklig följd härav har blivit, att skolorna icke varit i stånd att anskaffa

undervisningsmateriel, skolmöbler och andra inventarier i erforderlig omfattning.

I flera skolor är lokalförhållandena mindre tillfredsställande. Även

för skolornas upprustning i olika avseenden erfordras alltså ökad medelstillgång

utöver vad som kräves för normalt löpande utgifter.

Skolornas huvudsakliga inkomster är, som förut nämnts, statsbidrag,

terminsavgifter och, beträffande vissa skolor, kommunbidrag. Några nya

inkomstkällor är icke att påräkna och därför måste — framhåller utredningsmannen

— en eller flera av de angivna inkomstkällorna öka, om skolorna

skall kunna fortsätta sin verksamhet.

Som av det föregående framgått beräknar utredningsmannen, att ett

genomförande av det av honom föreslagna systemet med normerande terminsavgifter

kommer att tillföra vissa av skolorna ökade inkomster. Vad

därnäst angår frågan om en ökning av kommunbidragen anför utredningsmannen

i huvudsak följande.

Av de 21 privatläroverk, som utredningen behandlar, erhåller tretton

kommunbidrag medan fyra ägs av vederbörande kommun. I Stockholm

finns åtta privatläroverk med kommunbidrag om sammanlagt i runt tal

352 000 kronor. Räknat per elev hemmahörande i Stockholm blir detta

133 kronor per år, medan stadens kostnader per elev och år (utom i vad

avser fria skolmåltider och fria läroböcker) uppgår till 645 kronor vid de

kommunala flickskolorna, 667 kronor vid de praktiska mellanskolorna och

318 kronor vid de statliga läroverken. De anförda siffrorna visar, att Stockholms

stad har väsentligt lägre utgifter för de barn som går i privatläroverken

än för dem som går i statliga och kommunala skolor av motsvarande

slag. Det är därför inte orimligt, om staden skulle öka sina bidrag

till de privata skolorna för att trygga dessas framtida existens, allra helst

som staden har skyldighet att sörja för skolgången för ett betydande antal

elever i privatläroverken. Även med en rätt väsentlig höjning av sina bidrag

gör staden en vinst på att privatskolornas verksamhet fortsätter. Utredningsmannen

anser därför bärande skäl föreligga för en höjning av de kommunala

bidragen till privatläroverken.

Statsbidrag, kommunbidrag och terminsavgifter bör vara så avvägda,

a,tt inkomsterna förslår icke blott till att bestrida ofrånkomliga, årligen

löpande utgifter för skolans undervisningsverksamhet, däri inbegripet

anskaffning och underhåll av undervisningsmateriel och inventarier, utan

även till underhåll av för skolan erforderliga lokaler. Hänsyn måste också

tagas till att flera skolor har att erlägga engångsavgifter för lärares pen
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. May.ts proposition nr 83

sionering med i vissa fall betydande belopp. Några exakta uppgifter härom

har doek skolorna ej kunnat lämna.

Det är givetvis vanskligt att exakt angiva det kommunala bidrag, som

kan anses vara sakligt motiverat. Vad först angår privatläroverken i Stockholm,

har det emellertid med föreliggande utredningsmaterial varit möjligt

att något så när tillförlitligt bedöma det faktiskt föreliggande bidragsbehovet.

Sedan har genom gjorda beräkningar undersökts, hur stort kommunalt

bidrag som i nuvarande läge erfordras för att privatläroverken skall erhålla

erforderligt ekonomiskt stöd för sin verksamhet. En bedömning, huruvida

det på angivet sätt framräknade bidragsbeloppet kan anses skäligt,

kan sedan göras. Vid de beräkningar och bedömningar utredningsmannen

sålunda gjort har han utgått från att skolornas inkomster av statsbidragen

(beräknade efter 75 procent av bidragsunderlagen) kommer att bli i stort

sett oförändrade. Införandet av normerande terminsavgifter medför för

några skolor en inkomstökning av sådan storlek, att den bidrager till en

förbättrad ekonomisk ställning. För de åtta stockholmsskolorna som helhet

betraktad blir dock inkomstökningen genom nämnda åtgärd jämförelsevis

obetydlig. För dessa skolor beräknar utredningsmannen inkomster av statsbidrag

och terminsavgifter in. m. för budgetaret 1954/55 till sammanlagt

3 927 000 kronor. Då skolornas totalutgifter beräknats uppgå till 4 410 000

kronor, uppstår alltså en brist på i avrundat tal 480 000 kronor. Enbart

till täckande av skolornas ofrånkomliga löpande utgifter redovisningsåret

1954/55 erfordras sålunda ett ytterligare bidragsbelopp av omkring 480 000

kronor, d. v. s. omkring 150 000 kronor utöver det belopp, som beräknats

utgå som kommunbidrag till stockholmsläroverken 1953/54. Sistnämnda

belopp överensstämmer också mycket nära med de av skolorna redovisade

förlusterna nämnda år. Härutöver erfordras medel till upprustning av

skollokalerna samt till engångsavgifter för lärarnas pensionering med i vissa

fall betydande belopp. För sistnämnda båda ändamål synes lämpligen eu

höjning av de årliga kommunbidragen böra ske. Varje skola kan då i mån

av tillgängliga medel ombesörja, att nödvändiga förbättringsarbeten utföres.

Det kan givetvis ej ifrågasättas, att dessa omfattande och kostnadskrävande

arbeten omedelbart och på en gång kommer till utförande. De torde böra

utföras successivt under de närmaste åren. Även inbetalningen av engångsavgifterna

får ske i mån av tillgång på medel härför. Under förutsättning

att ett dylikt tillvägagångssätt vinner tillämpning, har utredningsmannen

ansett sig kunna uppskatta det för nu ifrågavarande ändamål erforderliga

årliga kommunala bidraget till omkring 250 000 kronor.

Enligt de sålunda gjorda beräkningarna skulle alltså kommunbidragen

till privatläroverken i Stockholm behöva uppgå till sammanlagt (480 000 -|—

250 000 =1730 000 kronor, d. v. s. ungefär en fördubbling av nu utgående

kommunala bidrag. Detta motsvarar i genomsnitt ett årligt bidrag av 275

kronor för varje elev, som hör hemma i Stockholm.

I beloppet 730 000 kronor ingår ej det bidrag, som kommer att utgå till

Franska skolan. Med hänsyn (ill det jämförelsevis stora kommunbidrag,

som hittills utgått till denna skola, och då statsbidrag (ill skolan från och

med redovisningsåret 1954/55 kommer att utgå. efter samma grunder som

till övriga privat läroverk, torde man kunna räkna med ett minskat kommunbidrag

till Franska skolan.

Kommunbidraget synes av praktiska skiil böra fastställas till ett visst

fixt belopp per sådan elev från kommunen, som är inskriven i vederbörande

2 — liihang till riksdagens protokoll 1055. 1 samt. Nr

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83

skola, exempelvis den 15 september och liksom hittills utgå utan behovsprövning.

Sedan behoven av bidrag till upprustning av lokaler m. in.

samt till bestridande av kostnader för engångsavgifter för lärarnas pensionering

blivit tillgodosedda, torde en omprövning av kommunbidragets

storlek böra ske.

För de utanför Stockholm belägna privatläroverken har utredningsmannen

beräknat inkomster och utgifter på samma sätt som i fråga om stockholmsskolorna.

Han har därvid i fråga om statsbidraget räknat med den

för privatskolorna fastställda genomsnittsprocenten 75. Vidare har de föreslagna

normerande terminsavgifterna även här lagts till grund vid beräkningen

av skolornas inkomster av dylika avgifter. Beräkningarna visar

enligt utredningsmannen, att inkomsterna av enbart statsbidrag och terminsavgifter

icke förslår till att täcka skolornas utgifter utan att större

eller mindre kommunbidrag är nödvändiga. De belopp utredningsmannen

räknar med framgår av följande sammanställning.

Beräknade inkomster och utgifter för vissa privatläroverk redovisning såret

1954/55

Bidrags-

Stats-

Termins-

Kommunbidrag

Summa

Totala

underlag

bidrag

avg. m. m.

totalbelopp

per elev

inkomster

utgifter

Uppsala enskilda läroverk och privatgymnasium

712 000

534 000

264 000

116 000

300

914 000

888 000

Göteborgs högre samskola

615 000

461 000

178 000

116 000

300

755 000

732 000

Göteborgs

gymnasium för flickor

188 000

141 000

57 000

29 000

300

227 000

215 000

Lunds privata elementarskola

677 000

508 000

312 000

44 000

250

864 000

825 000

Osby samskola

249 000

187 000

(75 #)

120 000

49 000

300

356 000

374 000

249 000

200 000

(80 %)

120 000

49 000

300

369 000

374 000

Anm. 1. För Osby samskola har en beräkning, som utgår från ett statsbidrag av 75 procent, visat

sig ge ett mindre tillfredsställande resultat. Utredningsmannen har därför medtagit ett alternativ

med 80 procent statsbidrag men framhållit, att skolan borde söka erhålla bidrag även från

andra kommuner.

Anm. 2. Högre flickskolan i Hälsingborg har ej medtagits i sammanställningen, eftersom någon

höjning av kommunbidraget till denna skola ansetts icke böra ifrågasättas.

I förhållande till de kostnader, kommunerna får vidkännas för andra

skolformer, är de av utredningsmannen ifrågasatta kommunbidragen enligt

hans bestämda uppfattning så avvägda, att de även av kommunerna bör

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 83

godtagas som skäliga bidrag till en skolform, som särskilt i nuvarande läge

fyller en betydelsefull uppgift inom den lokala skolorganisationen.

Utredningsmannen föreslår därför, att lämpliga åtgärder vidtages för att

privatläroverken skall tillföras inkomster av kommunala bidrag med lägst

de angivna beloppen, dock med den reservationen, att framtida ändringar

i privatläroverkens ekonomi bör föranleda förnyade beräkningar rörande

kommunbidragens storlek.

De gjorda beräkningarna rörande privatläroverkens inkomster har grundats

på den förutsättningen, att statsbidrag utgår enligt nu gällande

grunder. Den för skolornas verksamhet erforderliga inkomstökningen skulle

alltså beträffande flertalet skolor åstadkommas dels genom den i samband

med den föreslagna justeringen av terminsavgifterna för vissa skolor

genomförda höjningen av dessa avgifter, dels genom den ifrågasatta ökningen

av kommunbidragen.

Huruvida skolorna genom de föreslagna och ifrågasatta åtgärderna

kommer att erhålla den för deras fortsatta verksamhet erforderliga inkomstökningen

är en fråga, som det givetvis ej är möjligt att säkert besvara.

Utredningsmannen framhåller dock följande.

Jag anser mig med hänsyn till bestämmelserna i gällande stadga kunna

utgå från att de statliga myndigheterna har möjlighet att, därest det förordade

avgiftssystemet befinnes vara lämpligt, meddela för systemets tilllämpning

vid privatläroverken erforderliga föreskrifter. Under förutsättning

att så kan ske, torde man kunna räkna med att skolorna kommer att

tillföras i huvudsak de inkomster av terminsavgifter, som de gjorda beräkningarna

utvisar.

Mera vanskligt är att bedöma tillförlitligheten av de beräkningar, som

gjorts med avseende på inkomsterna av kommunbidragen. Såsom framgått

av förut lämnade uppgifter utgår kommunbidrag för närvarande till 17 av

de 21 privatläroverken. Dylikt bidrag bör utgå till ytterligare en skola,

nämligen Lunds privata elementarskola. Däremot torde kommunbidrag

knappast kunna påräknas komma att utgå till tre av internatläroverken.

De nu utgående bidragen äro emellertid orimligt låga med hänsyn till den

betydelsefulla uppgift dessa skolor fyller inom den kommunala skolorganisationen.

Utredningsmannen har också vid överläggningar med representanter

för vederbörande kommunala myndigheter tyckt sig finna möjligheter

för skolorna att hos kommunerna utverka ökat ekonomiskt stöd för

deras verksamhet.

Enligt de gjorda beräkningarna skulle det i genomsnitt erfordras en fördubbling

av nu utgående kommunbidrag för att skolornas behov av inkomster

skulle kunna täckas. Även med en sådan ökning blir kommunbidragen

till privatläroverken, per elev räknat, avsevärt lägre än kommunernas

kostnad per elev i de kommunala skolorna. Detta innebär, att även

efter den beräknade erforderliga höjningen av kommunbidragen eleverna

i privatläroverken — vilka till stor del är i sådana åldrar, att kommunerna

har skyldighet att svara för deras undervisning — erhåller undervisning för

eu mycket rimlig kostnad för kommunerna. Man kan också uttrycka det

så, att kommunerna efter den ifrågasatta höjningen av kommunbidragen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts ''proposition nr 83

har ekonomisk fördel av att privatläroverken kan fortsätta sin verksamhet.

Nämnda förhållanden synes utgöra bärande skäl för att någon reducering av

den ifrågasatta ökningen av kommunbidragen icke bör ske, och att, om så

blir fallet, den uteblivna ökningen ej bör kompenseras genom en ökning

av statsbidraget, såvida ej på grund av särskilda förhållanden undantag

härifrån anses böra göras.

Beträffande de gjorda beräkningarna rörande terminsavgifter och kommunbidrag

bör framhållas, att de angivna beloppen avseende skolornas inkomster

och utgifter självfallet icke har kunnat bli fullt exakta. De torde

dock utgöra en tillräckligt säker grund för en bedömning av och ett ställningstagande

till berörda spörsmål. Med denna reservation anser utredningsmannen,

att resultatet av de utförda beräkningarna giver stöd åt

den uppfattningen, att möjlighet finnes att genom en höjning av terminsavgifterna

och en ökning av kommunbidragen tillföra skolorna ökade inkomster

av sådan omfattning, att en eljest nödvändig höjning av statsbidragsprocenten

för närvarande icke skulle vara erforderlig.

Det har slutligen synts utredningsmannen påkallat att till vad nu sagts

göra följande tillägg rörande den föreslagna höjningen av terminsavgifterna.

Skulle det anses, att de föreslagna normerande avgifterna är för höga,

kan dessa avgifter utan ändring av avgiftssystemet i övrigt fastställas till

något lägre belopp, förslagsvis en reducering med omkring tio procent.

Den härigenom uppkomna inkomstminskningen för skolorna måste då kompenseras

genom ökning av stats- eller kommunbidragen. Gjorda överslagsberäkningar

visar, att om minskningen skulle kompenseras helt genom

ökning av statsbidraget, härför skulle erfordras ett statsbidragsbelopp motsvarande

omkring tre procent av skolornas bidragsunderlag. Med nuvarande

statsbidragssystem skulle detta innebära, att den för beräkning av

statsbidragen tillämpade maximiprocenten finge höjas från 75 till 78.

Skulle reduceringen av terminsavgifterna kompenseras genom ökning av

kommunbidragen, skulle detta kräva varierande höjningar av dessa bidrag

med belopp, som ej på förhand kan exakt angivas.

Beträffande statsbidragssystemet anför utredningsmannen, att

detta enligt hittills vunna erfarenheter visat sig vara ganska svårtillämpat

samt nödvändiggjort ett omständligt rekvisitionsförfarande och ett tidsödande

granskningsarbete. Det har vidare för skolorna medfört praktiska olägenheter

i olika avseenden, av vilka särskilt nämnes, att eventuella felaktiga

löneutbetalningar kunnat korrigeras först lång tid efter de gjorda utbetalningarna,

samt att betydande eftersläpningar gjort sig gällande i fråga

om fastställande och utanordnande av statsbidragen. Av vad utredningsmannen

anför härom torde i korthet få återges följande.

Enligt gällande statsbidragskungörelse skall rekvisition av statsbidrag

för det närmast föregående redovisningsåret ingivas till skolöverstyrelsen,

sedan skolans räkenskaper avslutats och revisionsberättelse föreligger. I

regel torde det alltså dröja eu ganska lång tid efter redovisningsårets slut,

innan rekvisitionen kan ingivas. Därtill kommer, att granskningen av rekvisitionerna

inom skolöverstyrelsen visat sig vara ett mycket tidsödande

arbete. Statsbidragen till skolorna har därför kunnat slutligt regleras först

lång tid efter redovisningsårets slut, vilket inneburit betydande olägenheter

för vederbörande. Uppenbart är sålunda, att den sena tidpunkten för den

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. May.ts proposition nr 83

slutliga regleringen av statsbidraget kan ha olyckliga konsekvenser i de

fall, då för höga löne- eller arvodesbelopp utbetalats till lärare, i synnerhet

om dessa lärare vid den tidpunkt, då granskningsresultatet föreligger, slutat

sin anställning vid skolan.

Vidare är givetvis eftersläpningen i fråga om utanordnandet av statsbidragen

ur ekonomisk synpunkt oläglig för skolorna, särskilt som statsbidraget

är deras utan jämförelse största inkomstpost. På grund av skolornas

ofta svaga ekonomi blir möjligheterna för dem att inköpa undervisningsmateriel

och inventarier eller att verkställa reparationer beroende av även

mindre ändringar av statsbidragets storlek. Det förhållandet, att statsbidragen

kunnat slutligt fastställas och utanordnas först lång tid efter redovisningsårets

slut, har därför i hög grad försvårat skolornas möjligheter

att överblicka sin ekonomiska ställning och planera sina utgifter på lämpligt

sätt.

Som komplettering till vad nu sagts om eftersläpningen i fråga om

den slutliga regleringen av statsbidragen må framhållas, dels att skolorna

varje redovisningsår i början av juli, oktober, januari och april erhåller förskott

å statsbidragen för det löpande redovisningsåret med belopp, som

sammanlagt motsvarar högst 90 procent av det beräknade statsbidraget

till avlöningsförmåner för detta år, dels ock att Kungl. Maj:ts beslut om

förhöjt statsbidrag för det löpande året fattas under loppet av detta. Dylikt

beslut har dock hittills i regel ej kunnat föreligga förrän under senare delen

av vårterminen.

Utredningsmannen föreslår vissa ändringar i statsbidragssystemet i syfte

främst att åstadkomma förenklingar samt i möjligaste mån undanröja eller i

varje fall minska de med systemet förbundna olägenheterna. Utredningsmannens

förslag är i korthet av följande innebörd.

I statsbidragskungörelsen intages föreskrift om att de av riksräkenskapsverket

utsedda revisorerna, en för varje skola, skall vara skyldiga att

vid slutet av varje kvartal granska av skolan verkställda utbetalningar av

löner och arvoden. Det förutsättes, att skolöverstyrelsen vid läsårets början

bestämt antalet icke-ordinarie lärartjänster och antalet timlärartimmar vid

skolan. Revisorernas granskning får därför utgöra tillräcklig kontroll beträffande

tillämpningen av gällande lönebestämmelser, och de av dem

godkända statsbidragsberättigande löne- och pensionsavgiftsbeloppen kan

läggas till grund vid beräkning av skolans bidragsunderlag. Någon ytterligare

av skolöverstyrelsen verkställd granskning i nyss berörda hänseende

behöver då icke ifrågakomma, och skolorna behöver icke för erhållande av

grundbidrag upprätta några detaljerade statsbidragsrekvisitioner, vari löner

och pensionsavgifter för varje lärare redovisas.

Skolornas bidragsunderlag för beräkning av grundbidragens storlek utgöres

av de sammanlagda beloppen av statsbidragsberättigande löner (häri

inberäknat arvoden till de av riksräkenskapsverket utsedda revisorerna)

och fortlöpande pensionsavgifter under året närmast före det år bidraget

avser. Dessa belopp har granskats och —■ eventuellt efter vissa justeringar

— godkänts av revisorerna och det sålunda godkända bidragsunderlaget

lägges därför till grund vid skolöverstyrelsens fastställande av grundbidraget

för det redovisningsår bidraget avser. Härvid får dock hänsyn tagas

även till vissa ändrade förhållanden under sistnämnda redovisningsår, dock

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83

endast till sådana ändringar, som kan anses säkra. Överstyrelsens beslut

om grundbidrag för det pågående redovisningsåret meddelas före den 15

november och bidraget utgör 60 procent av det fastställda bidragsunderlaget.

Det utanordnas av skolöverstyrelsen under januari månad.

Förskott utanordnas under redovisningsåret i början av juli och oktober,

varje gång med 40 procent av det beräknade statsbidraget för det pågående

redovisningsåret.

Det nu till vissa skolor utgående förhöjda statsbidraget benämnes till - läggsbidrag och utmätes med bestämt belopp och sålunda ej i form av

förhöjd procentsats. För erhållande av dylikt bidrag inger vederbörande

skolstyrelse före den 15 december det redovisningsår, bidraget avser, till

skolöverstyrelsen en till Kungl. Maj:t ställd ansökan därom. Sedan skolöverstyrelsen

verkställt erforderlig utredning rörande ingivna ansökningar

samt upprättat förslag till fördelning av tilläggsbidragen, ingives ansökningarna

jämte nämnda förslag senast den 15 februari till Kungl. Maj:t.

Kungl. Maj:ts beslut om tilläggsbidrag föreligger i slutet av mars, varefter

skolöverstyrelsen ofördröjligen utanordnar de beviljade bidragen, vilka

alltså kommer skolorna tillhanda under förra delen av april under redovisningsåret.

6. Remissutlåtanden över utredningen

Skolöverstyrelsen, som i ärendet hört privatläroverkens styrelser, vitsordar

utredningsmannens uppfattning om skolornas betydelse i den nuvarande

skolorganisationen och framhåller samtidigt, att statens kostnader

per elev i privatläroverken är väsentligt lägre än dess kostnader per elev

i statsläroverken. Vad angår förslaget om en normalisering av terminsavgifterna

uttalar överstyrelsen, att skolorna i sina yttranden i allmänhet

uttalat sin anslutning till principen om en utjämning av dessa

avgifter. I det för skolorna i Stockholm gemensamma yttrandet och även

i yttrandena från en del andra skolor har dock vissa betänkligheter framförts

mot att normerande avgifter, som icke motsvarar det verkliga förhållandet,

skall bestämma statsbidragets storlek. Från flera håll har också

anförts, att det måste vara principiellt oriktigt att för närvarande höja

terminsavgifterna. För egen del ansluter sig överstyrelsen till förslaget om

införande av normerande avgifter. För att den höjning av avgifterna, som

kan bli erforderlig vid vissa skolor, skall kunna begränsas, förordar överstyrelsen

dock det av utredningsmannen framförda alternativet med en

reducering av de normerande avgifterna med tio procent. Överstyrelsen

framhåller vidare, att det synes rimligt att, om särskilda skäl föreligger

därtill, hänsyn vid bestämmandet av tilläggsbidrag får tagas såväl till om

en skola tagit ut högre avgifter än de normerande som till om de verkliga

avgifterna understigit de normerande.

I fråga om kommunbidragen uttalar skolöverstyrelsen, att skolorna

i allmänhet funnit goda skäl tala för utredningsmannens uppfattning,

att dessa bidrag bör höjas. Stockholmsskolorna har dock med hänvisning

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 83

till att skolornas ekonomiska svårigheter övervägande vore en följd av statliga

löneregleringar funnit det svårt att kräva höjda kommunbidrag utan

någon ökning av statens insatser. För egen del uttalar överstyrelsen, att den

funnit utredningsmannens motivering för en väsentlig höjning av kommunbidragen

övertygande.

Det stora flertalet skolor yrkar en höjning av statsbidragsprocenten

till maximum 78 procent eller mer. Härvidlag erinrar överstyrelsen,

att utredningsmannen räknat med att en sänkning av de normerande

avgiftsbeloppen med tio procent skulle kunna kompenseras genom

en höjning av statsbidragsprocenten från nuvarande maximum 75 procent

till 78 procent. Även om överstyrelsen icke anser det vara utan vidare klart,

att nämnda minskning av terminsavgifterna helt bör täckas av statsmedel,

vill överstyrelsen dock förorda en höjning av maximiprocenten för det sammanlagda

statsbidraget till 78. Därvid framhåller överstyrelsen också, att

kostnaderna för upprustning av inventarier och lokaler samt för engångsavgifter

för lärarnas pensionering kan beräknas bli så stora, att skolornas

utgifter icke kan bli täckta om statsbidragsprocenten bibehålies vid nuvarande

maximum, 75 procent av det sammanlagda bidragsunderlaget.

Vid ett bidragsunderlag av 10,58 milj. kronor, vilket överstyrelsen beräknat

för budgetåret 1955/56, skulle en höjning av statsbidragsprocenten till 78

innebära en merutgift för statsverket av omkring 317 000 kronor.

I fråga om de kommunägda skolorna i Djursholm, Saltsjöbaden och

Gävle, vilka yrkat en höjning av statens grundbidrag från 60 till 65 procent,

uttalar överstyrelsen, att det icke bör vara uteslutet, att även dessa skolor,

om utrymme härför ges, kommer i åtnjutande av tilläggsbidrag.

Skolöverstyrelsen föreslår slutligen, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta

om förhandlingar med kommunerna i syfte att säkerställa erforderliga kommunbidrag.

Vad angår av skolorna framförda yrkanden om åtgärder för

täckande av de underskott, som beräknas uppkomma på verksamheten

under redovisningsåret 1954/55, uttalar överstyrelsen, att ståndpunkt till

denna fråga torde kunna tagas först sedan statsbidragsprocenten för redovisningsåret

blivit fastställd.

Överstyrelsen framhåller, att internatläroverken intar en särskild ställning

bland nu ifrågavarande skolor, och anför härom följande.

Vad som inledningsvis sagts angående privatläroverkens uppgift och

betydelse gäller även internatläroverken. Dessa intager emellertid en särställning

därigenom att deras väsentligaste uppgift är att bereda utbildningsmöjligheter

för studiebegåvade barn, som av olika skäl icke kan erhålla

önskad högre skolutbildning i hemorten. Av dessa barn är en stor

del utlandssvenskar. För dem erbjuder internatläroverken i allmänhet (len

enda tänkbara lösningen av skolproblemen. Då dessa skolor icke erhåller

kommunbidrag och ej heller kan tänkas erhalla sadana i den omfattning, att

deras ekonomi i någon större utsträckning skulle påverkas därav, tvingas

skolorna att uttaga mycket höga internatavgifter för att täcka förlusterna

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 83

på skolverksamheten. Det synes överstyrelsen principiellt oriktigt, att kostnaderna

för den högre skolutbildning, vilken för den kategori barn, varom

här är fråga, i allmänhet icke kan ordnas på annat sätt, skall belasta målsmännen

i den utsträckning som nu är fallet. Det bör härvid även framhållas,

att internatläroverkens elevuppsättningar numera representerar mycket

skiftande yrkesgrupper och inkomstlägen och att ett system med '' höga

avgifter är ägnat att motverka den strävan till större demokratisering av

dessa skolor, som allt mera kommit till synes och som av det allmänna

bör stödjas.

Då internatläroverken icke i någon större utsträckning torde kunna erhålla

kommunbidrag, då ökade inkomster ej heller torde kunna erhållas

genom höjning av elevavgifterna och då inom ramen för det i utredningen

föreslagna statsbidragssystemet någon nämnvärd höjning av statsbidraget

ej heller torde vara möjlig, synes föreliggande utredning ej anvisa

någon lösning av internatläroverkens ekonomiska problem. Dessa problem

gäller icke blott de normala driftskostnaderna utan också frågan, på vad

sätt kostnaderna för nödvändiga reparationer och nybyggnad av skollokaler

skall täckas. Med hänsyn härtill och till dessa skolors särställning

får skolöverstyrelsen föreslå, att internatläroverkens ekonomi göres till föremål

för en särskild utredning.

Vad angår utformningen av statsbidragssystemet har överstyrelsen

icke något att erinra mot den av utredningsmannen föreslagna

ändringen och utvidgningen av revisorernas granskningsverksamhet liksom

ej heller mot förslaget, att bidragsunderlaget för ett visst redovisningsår

skall fastställas i början av samma år.

Statskontoret tillstyrker, att privatläroverkens ekonomi saneras på det

av utredningsmannen angivna sättet genom höjning av kommunbidragen

och normalisering av terminsavgifterna, och uttalar, att som villkor för

statsbidrag bör uppställas krav pa att vederbörande kommun lämnar understöd

av den storleksordning utredningsmannen förordat. Statskontoret

anför däremot vissa betänkligheter mot utredningsmannens förslag om

ändringar i statsbidragssystemet och uttalar, att de härutinnan hittills

gällande reglerna åtminstone tills vidare bör bibehållas. Skulle det visa sig,

att tillämpningen av dessa regler även i fortsättningen kommer att medföra

mera betydande olägenheter, anser statskontoret emellertid, att en omprövning

av systemet bör ske.

Även ? iksräkenskapsverket tillstyrker den föreslagna normaliseringen a v

terminsavgifterna och höjningen av kommunbidragen. Vad åter angår de

föreslagna ändringarna i statsbidragssystemet uttalar ämbetsverket följande.

Enligt riksräkenskapsverkets mening skulle den föreslagna ordningen

givetvis bidraga till att undanröja de av utredningsmannen påtalade bristerna

i det nuvarande systemet. Även om det i och för sig låter sig göra

att överlåta på de av riksräkenskapsverket utsedda revisorerna att fastställa

de belopp, pa vilka statsbidrag skulle utgå, nödgas emellertid riksräkenskapsverket

framhalla, att det för närvarande torde vara svårt att

finna ett tillräckligt antal personer, som är väl insatta i de för lärarna gäl
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. May.ts ''proposition nr 83

lande speciella avlöningsbestämmelserna och som är villiga att åtaga sig

här ifrågavarande ansvarsfulla arbetsuppgifter. Skäl talar sålunda enligt

ämbetsverkets mening för att icke för närvarande frångå det nuvarande

statsbidragssystemet, helst som man har anledning räkna med att den hos

skolöverstyrelsen inträffade eftersläpningen kommer att upphöra, sedan

den arbetsbalans som sammanhänger med löneregleringen för privatläroverkens

lärare avarbetats. Därest skolornas löneutbetalningar fortlöpande

granskades av skolöverstyrelsen, skulle statsbidragsunderlaget kunna fastställas

kort tid efter redovisningsårets utgång, varjämte eventuella felaktiga

löneutbetalningar kunde korrigeras omedelbart. Även med en sådan begränsad

reform synes de nuvarande olägenheterna i huvudsak kunna undanröjas.

Stockholms stadsfullmäktige har uttalat, att som förutsättning för eu

ökning av stadens bidrag till privatläroverken bör gälla, dels att staten

ökar den genomsnittliga statsbidragsprocenten från 75 till 78, dels att staten

ensam täcker eventuellt uppkommande underskott av verksamheten

under läsåret 1954/55, dels och att det erforderliga totala kommunbidraget

till privatläroverken i Stockholm slås ut på samtliga kommuner, som har

barn i dessa skolor. Därjämte föreslås, att bidraget till engångsavgifter för

pension brytes ut till ett särskilt anslag från staden. Kostnaderna för dessa

engångsavgifter kan nämligen icke beräknas, och det anses därför lämpligare

att engångsbelopp i stället för årliga bidrag anvisas till deras bestridande.

Under de nu angivna förutsättningarna kan de av utredningsmannen

beräknade bidragsbeloppen om 480 000 kronor (till löpande utgifter)

och 250 000 kronor (till underhåll av lokaler m. in. samt engångsavgifter för

pensioner) sänkas till respektive omkring 340 000 kronor och 106 000

kronor. Stadens bidrag bör med denna utgångspunkt fastställas till 168

kronor per stockholmselev mot nuvarande omkring 133 kronor.

Vad angår den föreslagna normaliseringen av terminsavgifterna har

denna mött invändningar från Stockholms stads sida.

Här ifrågavarande skolor bör på så sätt inrymmas i den allmänna skolorganisationen

i Stockholm, att intagningen av elever med vissa särskilda

hänsynstaganden sker genom intagningsnämnden för Stockholms _ stad.

Med hänsyn härtill och till angelägenheten av att på rätt sätt utnyttja den

samlade platstillgången är det synnerligen angeläget, att avgifterna så

långt möjligt nedbringas till en mera normal nivå. I princip kan det vid

samordnad intagning även anses orimligt, att föräldrar, vilkas barn går

i de privata skolorna, belastas med avsevärt högre terminsavgifter än föräldrar

till elever i statliga och kommunala skolor. Detta, önskemål rörande

terminsavgifternas storlek synes ej för närvarande gå att realisera på grund

av de ekonomiska konsekvenserna, men man torde böra sträva efter att

minska de utgående högre terminsavgifterna till nivå med de lägsta vid

privatläroverken tillämpade och ej, såsom utredningsmannen föreslagit,

företaga en höjning, som för stockholmsskolornas del skulle sammanlagt

utgöra 77 600 kronor om året.

Då terminsavgiftsfrågan vid privatskolorna enligt stadsfullmäktiges bestämda

uppfattning angår såväl staten som kommunen anses eu insats

härutinnan böra delas mellan stat och kommun. Fullmäktige avstyrker

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 83

därför utredningsmannens förslag om normalisering av avgifterna men uttalar,

att frågan icke bör skjutas på framtiden utan göras till föremål för

förnyad skyndsam utredning genom statens försorg.

Stadsfullmäktige i Hälsingborg har förklarat sig icke ha något att erinra

mot ett genomförande av utredningsmannens förslag.

De yttranden, som avgivits av de kommunala organen i de övriga kommuner,

där ifrågavarande privatläroverk är belägna, torde kunna sammanfattas

på följande sätt.

En höjning av statsbidrag sprocenten föreslås från flera håll.

Sålunda förordar drätselkammaren i Djursholm, att grundbidraget får

utgå med 65 i stället för 60 procent, medan drätselkammaren i Gävle föreslår

en höjning av procentsiffran för det högsta sammanlagda statsbidraget

till 85, vilket skulle möjliggöra, att ingen skola erhölle lägre bidrag än efter

78 procent. Stadsfullmäktige i Göteborg, som avvisar tanken på en höjning

av stadens kommunbidrag, ansluter sig till ett från privatläroverkens håll

framfört förslag, att statens grundbidrag bör få utgå med 78 procent (i stället

för nuvarande 60) samt att procentsiffran för det genomsnittliga maximistatsbidraget

bör höjas från 75 till 90. Samma ändringar av procentsiffrorna

föreslås av stadsfullmäktige i Västervik. Stadsfullmäktige i Uppsala

biträder ett av skolöverstyrelsen framfört förslag om en höjning av den för

alla skolorna sammanlagt gällande högsta bidragsprocenten från nuvarande

75 till 78. Kommunalfullmäktige i Osby förordar, att statsmakterna allvarligt

överväger möjligheterna att höja statsbidragen, samt uttalar, att

det synes rimligt, att bidrag utgår efter samma grunder vare sig skolans

huvudman är kommun, stiftelse eller förening. Kommunalfullmäktige i

Ullvättems kommun (i vilken kommun Lundsbergs skola är belägen) uttalar,

att det måste anses i hög grad befogat med ett ökat statligt stöd

till privatläroverken, medan slutligen kommunalfullmäktige i Saltsjöbaden

framhåller, att köpingen haft mycket stora utgifter för sin samskola och

att det icke kan finnas något godtagbart skäl för ett ringare stöd från

statens sida till denna skola än till andra privatläroverk.

Flertalet kommuner har sålunda tillstyrkt en ökning i någon form av

statsbidraget till privatläroverken. I regel torde därvid ha avsetts, att

någon ökning av kommunbidraget icke borde komma i fråga.

En i viss mån positiv inställning till förslaget om ökade ekonomiska insatser

av vederbörande kommun har dock visats i ett par fall förutom Stockholm.

Sålunda har vederbörande i Lund och Uppsala funnit det rimligt med kommunbidrag,

vilkas storlek dock ansetts böra bedömas från fall till fall.

Likaså har vederbörande i Osby uttalat sig i positiv riktning, och detsamma

gäller fullmäktige i Sigtuna, vilka dock ansett sig icke för närvarande

kunna förorda något kommunbidrag.

Utredningsmannens förslag beträffande terminsavgifterna har

berörts av endast ett fåtal av kommunerna. Sålunda anföres från Osby

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 83

och Västervik, att terminsavgifterna icke bör höjas, medan fullmäktige i

Sigtuna synes ansluta sig till förslaget om en normalisering av avgifterna

på den av utredningsmannen som ett alternativ angivna lägre nivån.

7. Skolöverstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1955/56

Förslagsanslaget till Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk har

för innevarande budgetår höjts med 1 840 000 kronor till 7 580 000 kronor.

Av anslagsbeloppet har 300 000 kronor beräknats till de i det föregående

omnämnda extra statsbidragen till de privatläroverk, vilkas verksamhet

under redovisningsåren 1951/54 varit förlustbringande och vilka till följd

därav haft svårigheter att utan extraordinär hjälp fortsätta verksamheten.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har skolöverstyrelsen föreslagit

en höjning av anslaget med 380 000 kronor. Därvid har överstyrelsen i

avvaktan på behandlingen av det betänkande av f. d. undervisningsrådet

D. Andersson, för vilket redogörelse lämnats i det föregående, utgått från

oförändrade statsbidragsbestämmelser för budgetåret 1955/56. Vid beräkningen

av medelsbehovet har överstyrelsen å ena sidan förutsatt en minskning

om 300 000 kronor, motsvarande nyssnämnda extra statsbidrag, men

å andra sidan räknat med dels en automatisk ökning om 390 000 kronor,

dels en icke-automatisk ökning om 290 000 kronor, den sistnämnda motsvarande

kostnaderna för bidrag till Solbacka läroverk, vilket föreslagits

inordnat under anslaget.

Departementschefen

Av den utredning angående de statsunderstödda privatläroverkens ekonomi,

som på Kungl. Maj:ts uppdrag verkställts av f. d. undervisningsrådet

David Andersson, framgår, att ifrågavarande läroverk genom de extra

statsbidrag, som beviljats för innevarande budgetår, i stort sett fått sin

ekonomi sanerad så till vida, att deras förluster under åren 1951/54 i flertalet

fall blivit i huvudsak täckta. Då emellertid skolorna icke därmed

erhållit de ökade inkomster, som i fortsättningen erfordras för bestridande

av oundgängliga utgifter, har utredningsmannen undersökt, vilka möjligheter

som står till buds, då det gäller att tillföra skolorna dessa ökade inkomster.

Hans utredning utmynnar i detta hänseende i förslag dels om

införande av s. k. normerande terminsavgifter, dels om ökning av de kommunala

bidragen till skolorna i de fall, då dylika bidrag kan tänkas ifrågakomma.

Utredningsmannen räknar med att nu angivna båda åtgärder sammanlagt

skall medföra sådana inkomstökningar för skolorna, att någon

höjning av statsbidraget icke skall erfordras. Såväl statskontoret och riksräkenskapsverket

som skolöverstyrelsen har anslutit sig till förslagen om

normerande terminsavgifter och höjda kommunbidrag, varvid överstyrel
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 83

sen dock förordat de av utredningsmannen alternativt angivna lägre avgiftsbeloppen

och samtidigt föreslagit en höjning av den högsta genomsnittliga

statsbidragsprocenten från 75 till 78. De berörda kommunerna har genomgående

som första åtgärd för förbättring av skolornas ekonomi föreslagit

en ökning av statsbidraget. Däremot har de för egen del endast i begränsad

utsträckning ställt ett ökat ekonomiskt stöd till skolorna i utsikt.

Vid bedömningen av frågan om vilka åtgärder som bör vidtagas för att

tillföra privatläroverken de ökade inkomster, som uppenbarligen erfordras,

måste utgångspunkten enligt min mening vara det av utredningsmannen

angivna, obestridliga förhållandet, att dessa läroverk icke kan undvaras i

den nuvarande skolorganisationen. I detta läge är det enligt min meningofrånkomligt,

att det allmänna ingriper. För statsverkets del synes detta

böra ske i form av en ökning av statsbidraget till skolorna. Som jag nyss

anförde har också i remissyttrandena över den föreliggande utredningen

förslag framförts om eu dylik ökning och så har även tidigare skett i flera

olika sammanhang, bland annat av skolöverstyrelsen i dess anslagsäskanden.

Vid argumenteringen för förslagen om ökat statsbidrag har en jämförelse

ofta gjorts mellan storleken av statens bidrag till de högre kommunala

skolorna och dess bidrag till privatläroverken. Härvidlag förhåller det sig

så, att de högre kommunala skolorna för närvarande i statsbidragshänseende

är förmånligare ställda än privatläroverken. Samtidigt som detta

konstateras bör det dock understrykas, att jämförelsen icke får pressas för

hårt. De högre kommunala skolorna utgör nämligen i ekonomiskt hänseende

en avsevärt enhetligare grupp än privatläroverken, vilka många gånger har

sinsemellan mycket olika ekonomiska förutsättningar och därmed olika

stort behov av statsbidrag. Denna skiljaktighet avspeglar sig också i statsbidragssystemen.

Medan de högre kommunala skolorna alla åtnjuter statsbidrag

efter samma procentsats, nämligen 78, ger det för privatläroverken

gällande statsbidragssystemet utrymme för betydande variationer i bidragsprocenten

för de olika skolorna. Någon ändring i privatläroverkens bidragssystem

på denna punkt torde icke kunna ifrågakomma, så länge de ekonomiska

villkor, under vilka de olika privatläroverken arbetar, är så olika

som nu är fallet. En höjning av den för privatläroverken gällande genomsnittliga

maximiprocentsatsen från 75 till 78 skulle emellertid medföra,

att statens samlade lönebidrag till privatläroverken, uttryckt i procent av

skolornas bidragsunderlag, bleve lika stort som statens på samma sätt angivna,

samlade bidrag till de högre kommunala skolorna.

Med det nu anförda har jag velat belysa såväl de skäl, som talar för en

utjämning i statsbidragshänseende mellan privatläroverken och de högre

kommunala skolorna, som de olikheter mellan de båda grupperna av läroanstalter,

som gör att en dylik utjämning under nuvarande förhållanden

endast kommer att ge ett begränsat resultat. En beräkning av det ekono
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 83

miska värdet för privatläroverken av en höjning av den högsta medgivna

genomsnittliga statsbidragsprocenten från 75 till 78 visar, att denna höjning

— om det av skolöverstyrelsen för nästa budgetår beräknade bidragsunderlaget

lägges till grund — sammanlagt kommer att medföra en inkomstökning

för skolorna av omkring 300 000 kronor. En dylik ökning av

statens bidrag till privatläroverken synes mig i nuvarande läge vara väl

avvägd, och jag tillstyrker därför, att den angivna höjningen av statsbidragsprocenten

genomföres från och med nästa budgetår.

Utredningsmannen har funnit starka skäl tala för en ökning av kommunernas

bidrag till privatläroverken i de fall, då dessa klart fyller en

funktion i vederbörande kommuns skolväsende. Jag delar helt utredningsmannens

uppfattning härvidlag och vill framhålla, att även med de kommunbidrag,

utredningsmannen tänkt sig, kommunernas kostnader per elev

i privatläroverken kommer att bli avsevärt mindre än deras kostnader

per elev i de högre kommunala skolorna. De av utredningsmannen anförda

siffrorna talar här sitt tydliga språk. Om statsverket på sätt jag här förordat

ökar sitt ekonomiska stöd till privatläroverken, förutsätter jag därför,

att de kommuner, som är direkt intresserade av skolornas fortbestånd,

icke skall underlåta att i förekommande fall lämna ett ökat ekonomiskt

understöd.

Jag biträder utredningsmannens förslag om införande av systemet med

s. k. normerande terminsavgifter, da detta system synes vara ägnat att

i fråga om statsbidragen medföra större rättvisa skolorna emellan. Jag räknar

härvid med normerande avgifter av den storlek, utredningsmannen i

första hand angivit, samt med att undantag från systemets tillämpning

skall kunna få medgivas i särskilda fall. Det torde emellertid få ankomma

på Kungl. Maj:t att meddela de bestämmelser, som må erfordras härutinnan.

I vilken utsträckning systemet kommer att påverka skolornas ekonomi,

är vanskligt att förutsäga. Möjligt är att skolorna, som utredningsmannen

beräknat, sammanlagt kommer att tillföras ökade inkomster, vilket

i så fall kan beräknas ske antingen därigenom att terminsavgifter, som nu

utgår med lägre belopp än de normerande, anpassas efter dessa eller därigenom

att kommunerna i ökad utsträckning beviljar särskilda bidrag för

att möjliggöra för skolorna att hålla lägre avgifter än som eljest skulle

ha varit erforderligt. Skulle kommunerna ingripa på detta sätt, förutsätter

jag, att det icke sker bara för att en eller ett par skolor skall få fortsätta

med väsentligt lägre avgifter än andra. Därigenom motverkas ju direkt det

med de normerande avgifterna avsedda syftet, nämligen att astadkomma

bättre riittvisa mellan skolorna inbördes.

Utredningsmannen har framlagt förslag om vissa ändringar i utformningen

av det nuvarande statsbidragssystemet för privatläroverken i syfte

att undanröja en del olägenheter, som i varje fall hittills varit förknippade

med detta. Med hänsyn till vad statskontoret och riksräkenskapsverket

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 83

anfört härom anser jag mig emellertid icke böra tillstyrka detta förslag,

vars genomförande för övrigt endast i viss del torde kräva riksdagens

medverkan.

Med anledning av skolöverstyrelsens förslag om inordnande av Solbacka

läroverk under anslaget till Bidrag till vissa privatläroverk torde jag få

erinra, att Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition i stället framlagt förslag

om bidrag till nämnda läroverk ur anslaget till Bidrag till vissa internatläroverk.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har skolöverstyrelsen vid oförändrade

statsbidragsgrunder och oförändrat antal bidragsberättigade skolor

beräknat medelsbehovet under anslaget till Bidrag till vissa privatläroverk

till i runt tal 7 670 000 kronor. I jämförelse med innevarande års anslag

innebär detta en automatisk ökning med 90 000 kronor. Vid bifall

till mitt förslag om en höjning av den högsta medgivna genomsnittliga statsbidragsprocenten

från 75 till 78 synes det av överstyrelsen beräknade anslagsbeloppet

böra höjas till 7 970 000 kronor. Anslaget bör därför för

nästa budgetår uppföras med sistnämnda belopp, vilket innebär en höjning

med 390 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig förordad ändring av maximeringen

av det statsbidrag, som må utgå ur anslaget till Bidrag

till vissa privatläroverk,

b) till Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk

för budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av

7 970 000 kronor.

Vad departementschefen sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt, behagar Hans

Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Göran Göransson

Stockholm 1955 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

550293

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:223 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1955/56 till avsättning till fonde a1 i texten
  2. SU 1955:82 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag jör budgetåret 1955/56 till bidrag till vissa privatläroverk jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten