Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statens rättsläkarstationer för budgetåret 1955156 m. m

1955-02-25 · 12 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1955:91, Angående anslag till statens rättsläkarstationer för budgetåret 1955156 m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

1

Nr 91

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till statens

rättsläkarstationer för budgetåret 1955156 m. m.;

given Stockholms slott den 25 februari 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Hedlund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas ett av medicinalstyrelsen framlagt förslag om

utbyggnad av rättsmedicinalväsendet genom inrättande av en rättsläkarstation

för de fyra nordligaste länen i riket. Med hänsyn främst till att

rättsmedicinalväsendets läge påkallar en omedelbar förstärkning av organisationen

och då en station i Norrland icke skulle stå färdig att tagas i

bruk förrän tidigast hösten 1956, har förslaget ansetts icke nu böra föreläggas

riksdagen. För att tills vidare tillgodose behovet av rättsmedicinsk

sakkunskap i de angivna Norrlandslänen och vissa län i Svealand föreslås,

att Stockholmsstationen personellt utökas. Genom en sådan anordning avses

också att vidga rekryteringsbasen inom rättsläkarkåren. Anslag begäres

för nästa budgetår till rättsläkarstationerna vid Stockholm och i Lund.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 91.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 februari

1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Andersson, Norup, Hedlund,

Persson, Hjälmar Nilson, Nordenstam, Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under elfte huvudtiteln,

punkterna 20 och 21, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1955/56 beräkna dels till Statens rättsläkarstationer:

Avlöningar ett förslagsanslag av 300 000 kronor, dels ock till Statens

rättsläkarstationer: Omkostnader ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

Anledningen till att dessa punkter bröts ut ur statsverkspropositionen var,

att beredningen av en av medicinalstyrelsen verkställd utredning rörande

utbyggnad av rättsmedicinalväsendet, vilken angavs ha betydelse för den

definitiva uppskattningen av medelsbehovet, ännu icke var avslutad, då

statsverkspropositionen framlades.

Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.

Frågan om rättsmedicinalväsendets fortsatta utbyggnad

Föreliggande förslag

År 1943 avgav medicinalstyrelsens rättsmedicinska nämnd betänkande

med förslag angående omorganisation av rättsmedicinalväsendet i riket

(SOU 1943: 20). I betänkandet föreslogs bl. a., att de mera krävande rättsmedicinska

undersökningarna, främst obduktionerna, skulle koncentreras

till ett fåtal undersökningsstationer, där verksamheten skulle handhas av

rättsmedicinskt specialutbildade läkare. För ändamålet skulle riket indelas

i fyra rättsläkardistrikt och fyra rättsobducentdistrikt med var sin undersökningsstation.

Rättsläkarstationerna skulle förläggas till Stockholm, Uppsala,

Lund och Göteborg samt rättsobducentstationerna till Norrköping,

Västerås, Sundsvall och Umeå.

Rättsmedicinska nämndens förslag underställdes 1944 års riksdag (prop.

nr 223; riksd. skr. nr 277). Därvid beslöts inrättande fr. o. m. den 1 januari

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

3

1945 av en rättsläkarstation vid Stockholm. Den av nämnden framlagda organisationsplanen

godtogs vidare i princip såsom grundval för inrättande av

rättsläkarstationer även i Lund och Göteborg, av vilka den sistnämnda stationen

ännu icke kunnat inrättas, enär förhandlingar om förläggningen

av stationens lokaler alltjämt pågår.

Beträffande förslaget i övrigt förordade departementschefen (chefen för

justitiedepartementet), att detsamma med beaktande av de synpunkter, som

framkommit vid remissbehandlingen, borde göras till föremål för fortsatt

utredning.

Genom beslut den 15 juni 1944 uppdrog Kungl. Maj :t åt medicinalstyrelsen

att, med beaktande av vad vid ärendets remissbehandling framkommit

och vad föredragande departementschefen anfört, verkställa fortsatt utredning

rörande organisationen av rättsmedicinalväsendet i de delar, som den

i rättsmedicinska nämndens betänkande framlagda organisationsplanen icke

blivit av Kungl. Maj :t och riksdagen i princip godtagen.

Med skrivelse den 18 december 1954 har medicinalstyrelsen överlämnat

en av medlemmen av styrelsens vetenskapliga råd, föreståndaren för rättsläkarstationen

vid Stockholm, professorn Wilhelm Bosaeus på styrelsens

uppdrag företagen utredning angående rättsläkarstation

i Norrland.

över utredningen har yttranden avgivits av statskontoret, länsstyrelserna

i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, byggnadsstyrelsen,

försvarets sjukvårdsstyrelse, statens lönenämnd, centrala sjukvårdsberedningen,

föreståndaren för statens rättsläkarstation i Lund, styrelsen

för statens kriminaltekniska anstalt, förvaltningsutskotten vid Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens läns landsting samt

styrelsen för svenska landstingsförbundet.

Länsstyrelserna har bifogat yttranden från landsfogdarna och förste provinsialläkarna

i länen.

Bosaeus erinrar, att en fortsatt utbyggnad av rättsmedicinalväsendet avser

Norrland samt Uppsala, Västmanlands, Örebro och Kopparbergs län,

vilka områden ej ingår i de tre rättsläkardistrikt, som tillhör de redan inrättade

eller beslutade rättsläkarstationerna i Stockholm, Lund och Göteborg.

Utredningsmannen anser, att ett rättsläkardistrikt, som skulle omfatta

de fyra nämnda länen och Norrland — nära trefjärdedelar av rikets yta —

skulle bli alltför stort. Med hänsyn till Stockholmsstationens redan nu alltför

stora arbetsbörda finner han det vidare ej möjligt att överföra någon

del av förenämnda områden till distriktet för denna rättsläkarstation. Utredningsmannen

framhåller vidare, att undervisning i rättsmedicin numera

skall givas i Uppsala. Vid en full utbyggnad av rättsmedicinalväsendet kominer

de viktigaste rättsmedicinska förrättningarna att företagas endast vid

rättsläkarstation. Endast en sådan station kommer därför att erbjuda för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

undervisningen i rättsmedicin erforderligt demonstrationsmaterial. Undervisning

i rättsmedicin i Uppsala skulle därför enligt utredningsmannen

förutsätta, att en rättsläkarstation förlägges dit.

På anförda skäl har utredningsmannen förordat inrättande av två rättsläkarstationer,

en i Uppsala, vars närmare organisation han har för avsikt

att behandla i ett senare betänkande, och en i Norrland.

Utredningsmannen förordar, att Norrlandsstationen skall betjäna Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt förläggas

till Umeå. Lokalerna skulle inklusive vissa reservutrymmen omfatta 5 290

kubikmeter och tillsammans med ett patologiskt laboratorium inrymmas i

en planerad flygelbyggnad till lasarettet. Byggnadskostnaderna — exklusive

kostnader för tomt, framdragande av vägar m. m., vilka helt skulle bestridas

av landstinget — har preliminärt uppskattats till 940 000 kronor. Utredningsmannen

har avsett, att nämnda belopp skulle utgå till landstinget

i form av statsbidrag. Kostnaderna för inredning och utrustning har angivits

till 170 000 resp. 110 000 kronor. Det totala antalet rättsmedicinska

förrättningar per år i Norrlandsdistriktet har uppskattats till drygt 170,

vilket är mindre än i övriga distrikt (f. n. i Stockholm och Lund drygt

1 000 resp. 300). Med hänsyn främst till att stationens läkare på grund av

distriktets omfång beräknas få företaga långa och tidsödande resor för dessa

förrättningar, har utredningsmannen ansett det erforderligt med en rättsläkare

och en assistent vid stationen. Den övriga personalen skulle utgöras

av ett kanslibiträde, ett tekniskt biträde och en vaktmästare. Driftkostnaden

har angivits till 116 000 kronor per år.

Medicinalstyrelsen har i allt väsentligt godtagit Bosaeus förslag.

Remissinstanserna har understrukit behovet av en fortsatt utbyggnad av

rättsmedicinalväsendet. Allmänt har framhållits önskvärdheten av att en

rättsläkarstation inrättas i Norrland. Statskontoret har dock ifrågasatt, om

behov föreligger av mer än en ny rättsläkarstation utom den i princip beslutade

stationen i Göteborg. Föreståndaren för rättsläkarstationen i Lund

har funnit det omedelbara behovet av en utbyggnad av rättsmedicinalväsendet

f. n. vara större i Göteborg och Uppsala än i Norrland. Norrlandsdistriktets

behov av rättsmedicinsk sakkunskap borde tills vidare kunna tillgodoses

från rättsläkarstationen vid Stockholm, därest denna erhölle erforderlig personalförstärkning.

Förslaget om förläggningsort har mött invändningar från bl. a. länsstyrelsen

i Västernorrlands län, Västernorrlands läns landsting samt förståndaren

för rättsläkarstationen i Lund, vilka förordar Sundsvall. Statskontoret och

medicinalstyrelsen framhåller, att, därest i framtiden en medicinsk högskola

med undervisning i rätts- och statsmedicin skulle inrättas i Norrland på

annan ort än Umeå, det torde bli nödvändigt att flytta rättsläkarstationen

från staden till högskoleorten. Svenska landstingsförbundet anser sig f. n.

icke kunna uttala sig om den lämpligaste förläggningsorten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

5

Departementschefen

Rättsmedicinalväsendets läge påkallar en omedelbar förstärkning av organisationen.

En Norrlandsstation fordrar emellertid, såsom framgår av det

anförda, nybyggnad och kan därför icke träda i funktion förrän tidigast

under hösten 1956.

Vidare må framhållas, att stor brist för närvarande råder på utbildade

rättsläkare. Såväl vid Stockholms- som Lundastationen är sålunda vissa

befattningar obesatta. Det är möjligt, att de nyligen företagna höjningarna

av ersättningarna enligt taxa för utförda förrättningar så småningom kan

medföra en ökad tillströmning till rättsläkarbanan. I nuvarande läge skulle

föreståndartjänsten vid en ny station sannolikt icke kunna besättas. Även

av denna anledning synes det mig knappast genomförbart att omedelbart

utöka antalet rättsläkarstationer med en i Norrland.

Ehuru det enligt min mening vore önskvärt, att en rättsläkarstation inrättades

i Norrland, finner jag mig på anförda skäl icke nu kunna föreslå

utbyggnad av en sådan station. För att tillsvidare i viss mån tillgodose behovet

av rättsmedicinsk sakkunskap i de angivna Norrlandslänen och det

tilltänkta Uppsaladistriktet synes, såsom föreståndaren för rättsläkarstationen

i Lund förordat, stationen vid Stockholm böra personellt utökas.

Härigenom skulle möjligheter skapas att vidga rekryteringsbasen inom

rättsläkarkåren och att till denna station knyta krafter, som kunde meritera

sig för tjänster vid de stationer, som senare kommer att inrättas.

Anslagsberäkningar

l:o) Statens rättsläkarstationer: Avlöningar

1953/54 ...................

1954/55 (statsliggaren s. 971)

1955/56 (förslag) ...........

Anslag Nettoutgift

193 000 228 609

233 000

319 000

Yrkanden

Medicinalstyrelsen (skr. 15/9 1954) föreslår, att anslaget höjes med 67 300

kronor.

ökning

1. Statens rättsläkarstation vid Stockholm

a) Personalförstärkning:

1 rättsläkare och biträdande föreståndare Ce 35

b) Löneregleringar m. m.:

1 rättsläkare Ce 33 i st. f. Ce 29.............

arvodeshöjning för föreståndaren ...........

arvodeshöjning för cn läkaramanuens .......

stipendier .................................

c) Omräkning ...............................

25 176

3 492

600

5 448

12 000

11 024

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

2. Statens rättsläkarstation i Lund

a) Lönereglering:

1 rättsläkare och föreståndare Ce 37 i st. f. Ce 31 .......... 4 596

b) Omräkning .......................................... 4 964

67300

Motiv

Medicinalstyrelsen framhåller inledningsvis, att rättsläkarorganisationen

f. n. befinner sig i ett prekärt läge, främst på grund av läkarbrist.

Av de vid rättsläkarstationen vid Stockholm befintliga tjänsterna — en föreståndare,

en rättsläkare, en assistent och en amanuens — är sålunda assistenttjänsten

vakant. Vid stationen i Lund är tjänsten som rättsläkare,

tillika föreståndare, tillsatt medan assistenttjänsten hittills varit obesatt.

Under de sista tre åren har rättsmedicinalväsendet tillförts endast två medicinare.

Tre vid stationen vid Stockholm anställda läkare har övergått till annan

verksamhet och två ha avlidit. Landets behov vid fullt utbyggd organisation

beräknas uppgå till tretton å femton rättsläkare. Närmaste anledningen

till den bristande rekryteringen har av medicinalstyrelsen uppgivits

vara följande förhållanden.

Erfarenheten såväl i vårt land som i länder med god läkartillgång visar,

att ämnet rättsmedicin intresserar blott ett litet fåtafblivande eller nyblivna

läkare. Rättsläkarens arbete, vilket till allra största delen består i förrättandet

av obduktioner, betraktas av läkarna som synnerligen påfrestande.

Arbetet måste stundom utföras i lokaler, som saknar de enklaste hygieniska

anordningar. I arbetet ingår en viss jourtjänst.

Den utbildning, som krävs för rättsläkarkompetens, omfattar tre års

tjänstgöring vid patologisk-anatomisk institution eller patologisk lasarettsavdelning

samt därefter tre års tjänstgöring vid karolinska institutets rättsmedicinska

institution eller någon av statens rättsläkarstationer. För föreståndarebefattning

kräves dessutom vetenskaplig meritering. Förstnämnda

tjänstgöring fullgöres på underordnade tjänster, såsom amanuens-, assistent-

eller underläkartjänster, av vilka de sistnämnda ej torde komma

itråga som rättsmedicinska utbildningsplatser. Årsinkomsten under första

utbildningsåret torde ej väsentligt överstiga 6 000 kronor; under andra och

tredje året kan den uppgå till 10—12 000 kronor. Den fortsatta speciella

utbildningen i rättsmedicin ger under det närmast följande året en årsinkomst

av 6 000—6 550 kronor jämte taxeinkomster om cirka 1 000 kronor.

Först fyra år efter licentiatexamen kan inkomsten stiga till omkring 20 000

kronor inklusive taxeinkomster, om vederbörande då erhåller förordnande

som assistent vid rättsläkarstation. Avlöningsförmånerna vid förordnande

på underläkartjänst vid sjukvårdsinrättning är betydligt förmånligare.

Medicinalstyrelsen framhåller nödvändigheten av att snabba åtgärder vidtages

för att om möjligt fa rekryteringen till rättsläkartjänsterna tryggad.

Lönevillkoren under utbildningstiden bör förbättras och tjänsterna som

rättsläkare givas en sådan löneställning, att de kan konkurrera om läkarkrafterna

med andra sluttjänster.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

En rättsläkare, som tillika är föreståndare för rättsläkarstation, är såväl

praktiskt som teoretiskt närmast att jämställa med en väl meriterad specialläkare

och bör följaktligen ställas i samma klass som lasarettsläkare och

motsvarande tjänstemän inom den statliga läkarkåren. Hans sammanlagda

inkomster bör icke understiga i runt tal 40 000 kronor. Även för de underordnade

tjänsterna vid rättsläkarstation är en väsentligt höjd lönegradsplacering

nödvändig för att stimulera rekryteringen.

1 a) Det alltmera stegrade antalet förrättningar har medfört avsevärd

svårighet för personalen att utan förseningar medhinna ärendenas expediering.

Med hänsyn härtill och angelägenheten att skapa förutsättningar för

en fortsatt utbyggnad av rättsmedicinalväsendet bör läkarpersonalen förstärkas

med en rättsläkare och biträdande föreståndare. Innehavaren av

denna tjänst måste i avsevärd omfattning fungera som tjänstförrättande

föreståndare vid rättsläkarstationen.

1 b) och 2 a) Den fr. o. m. 1 juli 1954 inrättade tjänsten som rättsläkare

i Ce 29 vid Stockholmsstationen, vilken icke kan betraktas som sluttjänst,

bör uppflyttas till lönegrad Ce 33. Inkomsten i form av förrättningsarvoden

enligt taxa torde kunna uppskattas till 12 å 15 000 kronor. Tjänsten vid

stationen i Lund som rättsläkare, vars innehavare är föreståndare, bör placeras

i Ce 37. Arvodet till föreståndaren för rättsläkarstationen vid Stockholm

bör samtidigt höjas med belopp, som procentuellt ungefär motsvarar

den lönehöjning styrelsen föreslagit för föreståndaren för stationen i Lund

eller med i runt tal 600 kronor.

För främjandet av rekryteringen är det vidare erforderligt, att läkarna

under utbildningstiden erhåller ett ekonomiskt vederlag, så att icke en

minskning av tidigare uppburna löneförmåner sker vid övergången till

rättsmedicinen. Amanuensarvodet vid stationen vid Stockholm bör därför

höjas till 12 000 kronor för år.

För att stimulera intresset för utbildning till rättsläkare bör två tillfälliga

rättsläkarstipendier om 6 000 kronor inrättas. Dylika stipendier bör främst

utgå under sådana utbildningsår, då övrig inkomst är lägst, dock högst under

2 år för varje stipendiat. Därest vederbörande stipendiat skulle lämna

banan innan ytterligare två år förflutit, bör eventuellt återbetalningsskyldighet

kunna ifrågakomma. Med stipendietjänstgöring bör kunna förenas

amanuenstjänst vid rättsmedicinska eller patologiska institutionerna vid

karolinska institutet eller som medicinalrådsassistent i medicinalstyrelsen.

Yttranden

Statens lönencimnd. Lönenämnden erinrar, att tjänsteförteckningsrevisionen

medförde för rättsläkarnas vidkommande, förutom uppflyttning från

Ce 29 till Ce 31 av tjänsten såsom rättsläkare och föreståndare i Lund, en

uppräkning av rättsläkartaxan med i genomsnitt 35 procent. I anslutning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

till genomförandet fr. o. in. den 1 juli 1953 av nämnda lönejusteringar höjdes

även assistentarvodena vid rättsläkarstationerna från 10 668 till 15 420

kronor. Vidare har fr. o. m. den 1 juli 1954 en av assistenttjänsterna i Stockholm

utbytts mot en lönegradsplacerad tjänst i Ce 29. På grund av vad

sålunda förekommit och då enligt vad lönenämnden under hand inhämtat

från medicinalstyrelsen inkomsterna av förrättningar under budgetåret

1953/54 uppgått till för föreståndaren för Stockholmsstationen 2 000 kronor,

för innehavarna av de båda assistenttjänsterna vid samma station 21 995

resp. 33 455 kronor samt för föreståndaren för Lundastationen 17 235 kronor,

kan lönenämnden icke finna skäl för en uppflyttning av rättsläkartjänsterna.

Ej heller anser sig lönenämnden kunna tillstyrka en uppräkning

av arvodet till Stockholmsstationens föreståndare.

Om personalförstärkning anses böra komma till stånd i Stockholm bör

enligt lönenämndens mening en tjänst såsom rättsläkare i 29 lönegraden

inrättas. Behovet av en biträdande föreståndare undandrar sig lönenämndens

bedömande. Skulle det befinnas erforderligt att i större utsträckning

anförtro föreståndaruppgifter åt innehavare av rättsläkartjänst bör gottgörelse

utgå i form av skäligt arvode.

Vad angår styrelsens förslag om förbättring av löneförmånerna under utbildningstiden,

har lönenämnden intet att erinra häremot. För sin del finner

lönenämnden en lämplig åtgärd vara att vid karolinska institutets rättsmedicinska

institution utbyta tjänsten som förste amanuens mot en förste

assistenttjänst. Vidare bör tjänsten som läkaramanuens vid rättsläkarstationen

i Stockholm ändras till assistenttjänst med ett arvode av 12 000

kronor.

Även statskontoret framhåller, att vissa åtgärder under senare år vidtagits,

vilka i hög grad varit ägnade att främja lönsamheten å rättsläkarbanan.

I anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen uppflyttades sålunda

rättsläkartjänsten i Lund från 29 till 31 lönegraden samt utbyttes en tjänst

som assistent vid rättsläkarstationen vid Stockholm mot en befattning som

rättsläkare i Ce 29. Med förstnämnda tjänst är, enligt gällande instruktion

för statens rättsläkarstationer, förenad befattningen såsom lärare i rätts- och

statsmedicin vid Lunds universitet. För lärargöromålen utgår ett årligt arvode

om 3 500 kronor. Av större betydelse än berörda löne- och tjänsteregleringar

är likväl, att fr. o. m. med 1 juli 1953 ny väsentligt högre taxa fastställts

för tjänsteförrättningar vid statens rättsläkarstationer. Detta har för

befattningshavarna medfört en inkomstökning, som varierar mellan 4 500

och 10 300 kronor. För sistförflutna budgetår hade sammanlagda inkomsterna

av lön eller arvode jämte taxeersättning för såväl rättsläkaren i Lund

arvodet å 3 500 kronor medräknat — som en av assistenterna i Stockholm

uPPgått till mer än 38 000 kronor. Mot bakgrunden av angivna totalinkomster

torde krav på ytterligare löneförbättringar ej med fog kunna framföras.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

9

Statskontoret får därför bestämt avstyrka såväl den föreslagna löneregleringen

för rättsläkarna som uppräkning av det till föreståndaren vid rättsläkarstationen

vid Stockholm utgående arvodet.

För att främja rekryteringen har medicinalstyrelsen vidare funnit erforderligt,

att arvodet till läkaramanuensen vid stationen vid Stockholm

höjes från 6 552 till 12 000 kronor för år.

För nämnde amanuens gäller enligt vad statskontoret under hand inhämtat

från medicinalstyrelsen halvtidstjänstgöring. Statskontoret vill icke motsätta

sig en uppräkning av arvodet till föreslaget belopp under förutsättning

att befattningen förenas med heltidstjänstgöring. Härigenom skulle

även en av medicinalstyrelsen önskad förstärkning av personalen vid stationen

vid Stockholm komma tillstånd.

Fn utökning av arbetskraften vid rättsläkarstationen vid Stockholm i vidare

mån än vad statskontoret sålunda föreslagit, kan ämbetsverket ej tillstyrka.

Genom inrättande av nya rättsläkarstationer, vilket planeras, torde

en viss lättnad i arbetsbördan för personalen vid stationen vid Stockholm

komma till stånd.

Statskontoret är medvetet om, att de till blivande rättsläkare utgående

löneförmånerna under de första åren efter legitimationen ej kan mäta sig

med vad som i vissa fall erbjudes läkare med annan specialinriktning. Ämbetsverket

anser sig likväl i nuvarande läge ej kunna tillstyrka införandet

av särskilda rättsläkarstipendier på sätt medicinalstyrelsen föreslagit.

Departementschefen

Såsom jag tidigare anfört synes f. n. någon utbyggnad av rättsmedicinalväsendet

genom inrättande av en rättsläkarstation i Norrland icke böra

företagas. I stället bör personalen vid Stockholmsstationen i viss utsträckning

förstärkas, dels för att lätta stationens redan nu alltför stora arbetsbörda

och dels för att skapa förutsättningar att snabbt kunna tillgodose

behovet i Norrland och berörda delar av Svealand av rättsmedicinsk sakkunskap.

I sådant syfte förordar jag inrättande av en befattning som rättsläkare

i Cg 29 och en befattning som assistent. Vidare föreslår jag, att arvodet

till läkaramanuensen höjes till 12 000 kronor, varvid befattningen i

princip bör vara förbunden med heltidstjänstgöring. Slutligen anser jag,

att föreståndaren för stationen i viss utsträckning bör erhålla biträde med

föreståndargöromålen. Detta bör enligt min mening ske på det sättet, att

med den nuvarande tjänsten som rättsläkare i Ce 29 förenas göromål som

biträdande föreståndare mot ett arvode av 2 400 kronor för år.

De av medicinalstyrelsen framförda förslagen till löneregleringar finner

jag mig icke kunna biträda i vidare mån än nyss angivits.

För att stimulera intresset för utbildning till rättsläkare förordar jag

inrättande av två stipendier om vartdera 3 000 kronor. Stipendierna synes

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

på sätt medicinalstyrelsen angivit böra förbindas med återbetalningsskyldighet.

Sedan hösten 1953 har en avdelning för antropologisk faderskapsbevisning

på försök varit inrättad vid karolinska institutets rättsmedicinska

institution. Avdelningen förestås av docenten i arvsbiologi vid institutet

Torsten Kjellberg-Romanus. Sedan juli 1954 uppbär Romanus ett arvode

om 1 700 kronor per månad för föreståndarskapet. Härutöver är avsett, att

Romanus skall erhålla viss del av taxa för utförda undersökningar.

Fr. o. m. den 1 juli 1955 saknas under institutets stat medel för verksamhetens

fortsatta bedrivande. De antropologiska undersökningarna har redan

enligt gällande rätt stor praktisk betydelse främst för fastställande av faderskap.

Därest ärvdabalkssakkunnigas förslag till ärvdabalk, vilket innehåller

i viss mån ändrade bestämmelser om fastställande av faderskap till

barn utom äktenskap, skall kunna med framgång genomföras, blir det av

ännu större betydelse, att domstolarna i önskvärd utsträckning kan utnyttja

den antropologiska undersökningsmetoden. Med hänsyn till det anförda och.

då verksamheten är av den art, att den åtminstone tillsvidare försöksvis synes

böra överflyttas till statens rättsläkarstation, föreslår jag, att medel till avlöning

av Romanus — 20 400 kronor — beräknas under förevarande anslag.

Härutöver kommer Romanus att erhålla viss del av inkomsterna för utförda

undersökningar. Arvodet för dessa förrättningar bör dock tills vidare betalas

av den, som påkallar undersökningen och icke utgå av statsmedel, varför något

belopp för ersättningar enligt taxa för tjänsteförrättningar icke behöver

beräknas i avlöningsstaten. Enligt vad jag i det följande föreslår skall den

del av taxeersättningarna, vilken icke tillfaller Romanus, tagas till uppbörd

under anslaget till omkostnader för rättsläkarstationerna.

Vid bifall till det anförda skulle anslaget uppräknas med i runt tal

70 000 kronor, vartill kommer en automatisk utgiftsökning för ersättningar

enligt taxa för utförda tjänsteförrättningar m. m., 16 000 kronor. Totalökningen

på anslaget blir sålunda 86 000 kronor.

I enlighet med det anförda och då de beslutade ändringarna i grundlönebeloppen

föranleder en omräkning av vissa anslagsposter beräknas anslaget

sålunda: avlöningar till ordinarie tjänstemän 28 000 (+ 6 800) kronor,

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 163 000

(+65 900) kronor, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 109 000

(+ 40 000) kronor samt rörligt tillägg 19 000 (— 26 700) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (28 000 + 163 000 + 109 000 + 19 000)

319 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande avlöningsstat för statens rättsläkarstationer,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1955/56:

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Avlöningsslat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 28 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 163 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 109 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 19 000

Summa kronor 319 000;

b) till Statens rättsläkarstationer: Avlöningar för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 319 000 kronor.

2:o) Statens rättsläkarstationer: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1953/54 .................................... 92 500 85 175

1954/55 (statsliggaren s. 972) ................ 84 500

1955/56 (förslag) ............................ 91 000

Yrkande

Medicinalstyrelsen (skr. 15/9 1954) föreslår att anslaget höjes med 5 500

kronor.

Motiv

Ökningen avser posten till övriga expenser för stationen i Lund. Belastningen

på ifrågavarande post, som i gällande stat är uppförd med

3 700 kronor, uppgick under budgetåren 1952/53 och 1953/54 till 4 276 resp.

5 322 kronor. Med hänsyn härtill är det erforderligt, att posten för bestridande

av löpande utgifter uppräknas med 1 300 kronor. För inköp av brandskyddsmateriel

bör anvisas 200 kronor. På grund av det tilltagande skrivarbetet

vid rättsläkarstationen bör en diktafonanläggning med chefsapparat

och sekreterarapparat inköpas, vilken kostar i runt tal 4 000 kronor. För

en kombinerad chefssekreterarapparat skulle priset uppgå till 2 320 kronor.

Posten bör således uppräknas med (1 300 + 200 + 4 000) 5 500 kronor.

Departementschefen

Medicinalstyrelsens beräkning av medelsbehovet föranleder icke någon

annan erinran från min sida än att jag för inköp av en diktafonanläggning

beräknar allenast 2 000 kronor. I anledning av Stockholmsstationens utökade

uppgifter bör vidare reseersättningsposten höjas med 3 000 kronor.

Till omkostnader för de antropologiska undersökningarna torde böra beräknas

i runt tal 5 000 kronor. Å andra sidan torde anslaget böra tillgodoföras

statsverkets behållna andel av taxeinkomsterna för utförda under
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr Öl.

sökningar, vilken andel likaledes kan uppskattas till ett belopp av 5 000

kronor. Nettoökningen å anslaget skulle alltså uppgå till 6 500 kronor och

anslaget för nästa budgetår böra upptagas med 91 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Statens rättsläkarstationer: Omkostnader för budgetåret

1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 91 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj :t

Konungen, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Eklöf

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1955

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1955:224 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts Proposition* angående anslag till statens rätt släkarstationer för budgetåret 1955/56 m. m. jämte i ämnet v a1 i texten
  2. SU 1955:8 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och propositionen nr 137* 1 gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetår s. 15 i texten
  3. SU 1955:83 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens rättslåkarstationer för budgetåret 1955/56 m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten