Angående anslag till statens rättsläkarstationer för budgetåret 1955156 m. m
1955-02-25 · 12 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1955:91, Angående anslag till statens rättsläkarstationer för budgetåret 1955156 m. m
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 91.
1
Nr 91
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till statens
rättsläkarstationer för budgetåret 1955156 m. m.;
given Stockholms slott den 25 februari 1955.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gunnar Hedlund
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisas ett av medicinalstyrelsen framlagt förslag om
utbyggnad av rättsmedicinalväsendet genom inrättande av en rättsläkarstation
för de fyra nordligaste länen i riket. Med hänsyn främst till att
rättsmedicinalväsendets läge påkallar en omedelbar förstärkning av organisationen
och då en station i Norrland icke skulle stå färdig att tagas i
bruk förrän tidigast hösten 1956, har förslaget ansetts icke nu böra föreläggas
riksdagen. För att tills vidare tillgodose behovet av rättsmedicinsk
sakkunskap i de angivna Norrlandslänen och vissa län i Svealand föreslås,
att Stockholmsstationen personellt utökas. Genom en sådan anordning avses
också att vidga rekryteringsbasen inom rättsläkarkåren. Anslag begäres
för nästa budgetår till rättsläkarstationerna vid Stockholm och i Lund.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 91.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 91.
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 februari
1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Andersson, Norup, Hedlund,
Persson, Hjälmar Nilson, Nordenstam, Lindström, Lange.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under elfte huvudtiteln,
punkterna 20 och 21, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1955/56 beräkna dels till Statens rättsläkarstationer:
Avlöningar ett förslagsanslag av 300 000 kronor, dels ock till Statens
rättsläkarstationer: Omkostnader ett förslagsanslag av 90 000 kronor.
Anledningen till att dessa punkter bröts ut ur statsverkspropositionen var,
att beredningen av en av medicinalstyrelsen verkställd utredning rörande
utbyggnad av rättsmedicinalväsendet, vilken angavs ha betydelse för den
definitiva uppskattningen av medelsbehovet, ännu icke var avslutad, då
statsverkspropositionen framlades.
Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.
Frågan om rättsmedicinalväsendets fortsatta utbyggnad
Föreliggande förslag
År 1943 avgav medicinalstyrelsens rättsmedicinska nämnd betänkande
med förslag angående omorganisation av rättsmedicinalväsendet i riket
(SOU 1943: 20). I betänkandet föreslogs bl. a., att de mera krävande rättsmedicinska
undersökningarna, främst obduktionerna, skulle koncentreras
till ett fåtal undersökningsstationer, där verksamheten skulle handhas av
rättsmedicinskt specialutbildade läkare. För ändamålet skulle riket indelas
i fyra rättsläkardistrikt och fyra rättsobducentdistrikt med var sin undersökningsstation.
Rättsläkarstationerna skulle förläggas till Stockholm, Uppsala,
Lund och Göteborg samt rättsobducentstationerna till Norrköping,
Västerås, Sundsvall och Umeå.
Rättsmedicinska nämndens förslag underställdes 1944 års riksdag (prop.
nr 223; riksd. skr. nr 277). Därvid beslöts inrättande fr. o. m. den 1 januari
Kungl. Maj:ts proposition nr 91.
3
1945 av en rättsläkarstation vid Stockholm. Den av nämnden framlagda organisationsplanen
godtogs vidare i princip såsom grundval för inrättande av
rättsläkarstationer även i Lund och Göteborg, av vilka den sistnämnda stationen
ännu icke kunnat inrättas, enär förhandlingar om förläggningen
av stationens lokaler alltjämt pågår.
Beträffande förslaget i övrigt förordade departementschefen (chefen för
justitiedepartementet), att detsamma med beaktande av de synpunkter, som
framkommit vid remissbehandlingen, borde göras till föremål för fortsatt
utredning.
Genom beslut den 15 juni 1944 uppdrog Kungl. Maj :t åt medicinalstyrelsen
att, med beaktande av vad vid ärendets remissbehandling framkommit
och vad föredragande departementschefen anfört, verkställa fortsatt utredning
rörande organisationen av rättsmedicinalväsendet i de delar, som den
i rättsmedicinska nämndens betänkande framlagda organisationsplanen icke
blivit av Kungl. Maj :t och riksdagen i princip godtagen.
Med skrivelse den 18 december 1954 har medicinalstyrelsen överlämnat
en av medlemmen av styrelsens vetenskapliga råd, föreståndaren för rättsläkarstationen
vid Stockholm, professorn Wilhelm Bosaeus på styrelsens
uppdrag företagen utredning angående rättsläkarstation
i Norrland.
över utredningen har yttranden avgivits av statskontoret, länsstyrelserna
i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, byggnadsstyrelsen,
försvarets sjukvårdsstyrelse, statens lönenämnd, centrala sjukvårdsberedningen,
föreståndaren för statens rättsläkarstation i Lund, styrelsen
för statens kriminaltekniska anstalt, förvaltningsutskotten vid Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens läns landsting samt
styrelsen för svenska landstingsförbundet.
Länsstyrelserna har bifogat yttranden från landsfogdarna och förste provinsialläkarna
i länen.
Bosaeus erinrar, att en fortsatt utbyggnad av rättsmedicinalväsendet avser
Norrland samt Uppsala, Västmanlands, Örebro och Kopparbergs län,
vilka områden ej ingår i de tre rättsläkardistrikt, som tillhör de redan inrättade
eller beslutade rättsläkarstationerna i Stockholm, Lund och Göteborg.
Utredningsmannen anser, att ett rättsläkardistrikt, som skulle omfatta
de fyra nämnda länen och Norrland — nära trefjärdedelar av rikets yta —
skulle bli alltför stort. Med hänsyn till Stockholmsstationens redan nu alltför
stora arbetsbörda finner han det vidare ej möjligt att överföra någon
del av förenämnda områden till distriktet för denna rättsläkarstation. Utredningsmannen
framhåller vidare, att undervisning i rättsmedicin numera
skall givas i Uppsala. Vid en full utbyggnad av rättsmedicinalväsendet kominer
de viktigaste rättsmedicinska förrättningarna att företagas endast vid
rättsläkarstation. Endast en sådan station kommer därför att erbjuda för
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 91.
undervisningen i rättsmedicin erforderligt demonstrationsmaterial. Undervisning
i rättsmedicin i Uppsala skulle därför enligt utredningsmannen
förutsätta, att en rättsläkarstation förlägges dit.
På anförda skäl har utredningsmannen förordat inrättande av två rättsläkarstationer,
en i Uppsala, vars närmare organisation han har för avsikt
att behandla i ett senare betänkande, och en i Norrland.
Utredningsmannen förordar, att Norrlandsstationen skall betjäna Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt förläggas
till Umeå. Lokalerna skulle inklusive vissa reservutrymmen omfatta 5 290
kubikmeter och tillsammans med ett patologiskt laboratorium inrymmas i
en planerad flygelbyggnad till lasarettet. Byggnadskostnaderna — exklusive
kostnader för tomt, framdragande av vägar m. m., vilka helt skulle bestridas
av landstinget — har preliminärt uppskattats till 940 000 kronor. Utredningsmannen
har avsett, att nämnda belopp skulle utgå till landstinget
i form av statsbidrag. Kostnaderna för inredning och utrustning har angivits
till 170 000 resp. 110 000 kronor. Det totala antalet rättsmedicinska
förrättningar per år i Norrlandsdistriktet har uppskattats till drygt 170,
vilket är mindre än i övriga distrikt (f. n. i Stockholm och Lund drygt
1 000 resp. 300). Med hänsyn främst till att stationens läkare på grund av
distriktets omfång beräknas få företaga långa och tidsödande resor för dessa
förrättningar, har utredningsmannen ansett det erforderligt med en rättsläkare
och en assistent vid stationen. Den övriga personalen skulle utgöras
av ett kanslibiträde, ett tekniskt biträde och en vaktmästare. Driftkostnaden
har angivits till 116 000 kronor per år.
Medicinalstyrelsen har i allt väsentligt godtagit Bosaeus förslag.
Remissinstanserna har understrukit behovet av en fortsatt utbyggnad av
rättsmedicinalväsendet. Allmänt har framhållits önskvärdheten av att en
rättsläkarstation inrättas i Norrland. Statskontoret har dock ifrågasatt, om
behov föreligger av mer än en ny rättsläkarstation utom den i princip beslutade
stationen i Göteborg. Föreståndaren för rättsläkarstationen i Lund
har funnit det omedelbara behovet av en utbyggnad av rättsmedicinalväsendet
f. n. vara större i Göteborg och Uppsala än i Norrland. Norrlandsdistriktets
behov av rättsmedicinsk sakkunskap borde tills vidare kunna tillgodoses
från rättsläkarstationen vid Stockholm, därest denna erhölle erforderlig personalförstärkning.
Förslaget om förläggningsort har mött invändningar från bl. a. länsstyrelsen
i Västernorrlands län, Västernorrlands läns landsting samt förståndaren
för rättsläkarstationen i Lund, vilka förordar Sundsvall. Statskontoret och
medicinalstyrelsen framhåller, att, därest i framtiden en medicinsk högskola
med undervisning i rätts- och statsmedicin skulle inrättas i Norrland på
annan ort än Umeå, det torde bli nödvändigt att flytta rättsläkarstationen
från staden till högskoleorten. Svenska landstingsförbundet anser sig f. n.
icke kunna uttala sig om den lämpligaste förläggningsorten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 91.
5
Departementschefen
Rättsmedicinalväsendets läge påkallar en omedelbar förstärkning av organisationen.
En Norrlandsstation fordrar emellertid, såsom framgår av det
anförda, nybyggnad och kan därför icke träda i funktion förrän tidigast
under hösten 1956.
Vidare må framhållas, att stor brist för närvarande råder på utbildade
rättsläkare. Såväl vid Stockholms- som Lundastationen är sålunda vissa
befattningar obesatta. Det är möjligt, att de nyligen företagna höjningarna
av ersättningarna enligt taxa för utförda förrättningar så småningom kan
medföra en ökad tillströmning till rättsläkarbanan. I nuvarande läge skulle
föreståndartjänsten vid en ny station sannolikt icke kunna besättas. Även
av denna anledning synes det mig knappast genomförbart att omedelbart
utöka antalet rättsläkarstationer med en i Norrland.
Ehuru det enligt min mening vore önskvärt, att en rättsläkarstation inrättades
i Norrland, finner jag mig på anförda skäl icke nu kunna föreslå
utbyggnad av en sådan station. För att tillsvidare i viss mån tillgodose behovet
av rättsmedicinsk sakkunskap i de angivna Norrlandslänen och det
tilltänkta Uppsaladistriktet synes, såsom föreståndaren för rättsläkarstationen
i Lund förordat, stationen vid Stockholm böra personellt utökas.
Härigenom skulle möjligheter skapas att vidga rekryteringsbasen inom
rättsläkarkåren och att till denna station knyta krafter, som kunde meritera
sig för tjänster vid de stationer, som senare kommer att inrättas.
Anslagsberäkningar
l:o) Statens rättsläkarstationer: Avlöningar
1953/54 ...................
1954/55 (statsliggaren s. 971)
1955/56 (förslag) ...........
Anslag Nettoutgift
193 000 228 609
233 000
319 000
Yrkanden
Medicinalstyrelsen (skr. 15/9 1954) föreslår, att anslaget höjes med 67 300
kronor.
ökning
1. Statens rättsläkarstation vid Stockholm
a) Personalförstärkning:
1 rättsläkare och biträdande föreståndare Ce 35
b) Löneregleringar m. m.:
1 rättsläkare Ce 33 i st. f. Ce 29.............
arvodeshöjning för föreståndaren ...........
arvodeshöjning för cn läkaramanuens .......
stipendier .................................
c) Omräkning ...............................
25 176
3 492
600
5 448
12 000
11 024
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 91.
2. Statens rättsläkarstation i Lund
a) Lönereglering:
1 rättsläkare och föreståndare Ce 37 i st. f. Ce 31 .......... 4 596
b) Omräkning .......................................... 4 964
67300
Motiv
Medicinalstyrelsen framhåller inledningsvis, att rättsläkarorganisationen
f. n. befinner sig i ett prekärt läge, främst på grund av läkarbrist.
Av de vid rättsläkarstationen vid Stockholm befintliga tjänsterna — en föreståndare,
en rättsläkare, en assistent och en amanuens — är sålunda assistenttjänsten
vakant. Vid stationen i Lund är tjänsten som rättsläkare,
tillika föreståndare, tillsatt medan assistenttjänsten hittills varit obesatt.
Under de sista tre åren har rättsmedicinalväsendet tillförts endast två medicinare.
Tre vid stationen vid Stockholm anställda läkare har övergått till annan
verksamhet och två ha avlidit. Landets behov vid fullt utbyggd organisation
beräknas uppgå till tretton å femton rättsläkare. Närmaste anledningen
till den bristande rekryteringen har av medicinalstyrelsen uppgivits
vara följande förhållanden.
Erfarenheten såväl i vårt land som i länder med god läkartillgång visar,
att ämnet rättsmedicin intresserar blott ett litet fåtafblivande eller nyblivna
läkare. Rättsläkarens arbete, vilket till allra största delen består i förrättandet
av obduktioner, betraktas av läkarna som synnerligen påfrestande.
Arbetet måste stundom utföras i lokaler, som saknar de enklaste hygieniska
anordningar. I arbetet ingår en viss jourtjänst.
Den utbildning, som krävs för rättsläkarkompetens, omfattar tre års
tjänstgöring vid patologisk-anatomisk institution eller patologisk lasarettsavdelning
samt därefter tre års tjänstgöring vid karolinska institutets rättsmedicinska
institution eller någon av statens rättsläkarstationer. För föreståndarebefattning
kräves dessutom vetenskaplig meritering. Förstnämnda
tjänstgöring fullgöres på underordnade tjänster, såsom amanuens-, assistent-
eller underläkartjänster, av vilka de sistnämnda ej torde komma
itråga som rättsmedicinska utbildningsplatser. Årsinkomsten under första
utbildningsåret torde ej väsentligt överstiga 6 000 kronor; under andra och
tredje året kan den uppgå till 10—12 000 kronor. Den fortsatta speciella
utbildningen i rättsmedicin ger under det närmast följande året en årsinkomst
av 6 000—6 550 kronor jämte taxeinkomster om cirka 1 000 kronor.
Först fyra år efter licentiatexamen kan inkomsten stiga till omkring 20 000
kronor inklusive taxeinkomster, om vederbörande då erhåller förordnande
som assistent vid rättsläkarstation. Avlöningsförmånerna vid förordnande
på underläkartjänst vid sjukvårdsinrättning är betydligt förmånligare.
Medicinalstyrelsen framhåller nödvändigheten av att snabba åtgärder vidtages
för att om möjligt fa rekryteringen till rättsläkartjänsterna tryggad.
Lönevillkoren under utbildningstiden bör förbättras och tjänsterna som
rättsläkare givas en sådan löneställning, att de kan konkurrera om läkarkrafterna
med andra sluttjänster.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 91.
En rättsläkare, som tillika är föreståndare för rättsläkarstation, är såväl
praktiskt som teoretiskt närmast att jämställa med en väl meriterad specialläkare
och bör följaktligen ställas i samma klass som lasarettsläkare och
motsvarande tjänstemän inom den statliga läkarkåren. Hans sammanlagda
inkomster bör icke understiga i runt tal 40 000 kronor. Även för de underordnade
tjänsterna vid rättsläkarstation är en väsentligt höjd lönegradsplacering
nödvändig för att stimulera rekryteringen.
1 a) Det alltmera stegrade antalet förrättningar har medfört avsevärd
svårighet för personalen att utan förseningar medhinna ärendenas expediering.
Med hänsyn härtill och angelägenheten att skapa förutsättningar för
en fortsatt utbyggnad av rättsmedicinalväsendet bör läkarpersonalen förstärkas
med en rättsläkare och biträdande föreståndare. Innehavaren av
denna tjänst måste i avsevärd omfattning fungera som tjänstförrättande
föreståndare vid rättsläkarstationen.
1 b) och 2 a) Den fr. o. m. 1 juli 1954 inrättade tjänsten som rättsläkare
i Ce 29 vid Stockholmsstationen, vilken icke kan betraktas som sluttjänst,
bör uppflyttas till lönegrad Ce 33. Inkomsten i form av förrättningsarvoden
enligt taxa torde kunna uppskattas till 12 å 15 000 kronor. Tjänsten vid
stationen i Lund som rättsläkare, vars innehavare är föreståndare, bör placeras
i Ce 37. Arvodet till föreståndaren för rättsläkarstationen vid Stockholm
bör samtidigt höjas med belopp, som procentuellt ungefär motsvarar
den lönehöjning styrelsen föreslagit för föreståndaren för stationen i Lund
eller med i runt tal 600 kronor.
För främjandet av rekryteringen är det vidare erforderligt, att läkarna
under utbildningstiden erhåller ett ekonomiskt vederlag, så att icke en
minskning av tidigare uppburna löneförmåner sker vid övergången till
rättsmedicinen. Amanuensarvodet vid stationen vid Stockholm bör därför
höjas till 12 000 kronor för år.
För att stimulera intresset för utbildning till rättsläkare bör två tillfälliga
rättsläkarstipendier om 6 000 kronor inrättas. Dylika stipendier bör främst
utgå under sådana utbildningsår, då övrig inkomst är lägst, dock högst under
2 år för varje stipendiat. Därest vederbörande stipendiat skulle lämna
banan innan ytterligare två år förflutit, bör eventuellt återbetalningsskyldighet
kunna ifrågakomma. Med stipendietjänstgöring bör kunna förenas
amanuenstjänst vid rättsmedicinska eller patologiska institutionerna vid
karolinska institutet eller som medicinalrådsassistent i medicinalstyrelsen.
Yttranden
Statens lönencimnd. Lönenämnden erinrar, att tjänsteförteckningsrevisionen
medförde för rättsläkarnas vidkommande, förutom uppflyttning från
Ce 29 till Ce 31 av tjänsten såsom rättsläkare och föreståndare i Lund, en
uppräkning av rättsläkartaxan med i genomsnitt 35 procent. I anslutning
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 91.
till genomförandet fr. o. in. den 1 juli 1953 av nämnda lönejusteringar höjdes
även assistentarvodena vid rättsläkarstationerna från 10 668 till 15 420
kronor. Vidare har fr. o. m. den 1 juli 1954 en av assistenttjänsterna i Stockholm
utbytts mot en lönegradsplacerad tjänst i Ce 29. På grund av vad
sålunda förekommit och då enligt vad lönenämnden under hand inhämtat
från medicinalstyrelsen inkomsterna av förrättningar under budgetåret
1953/54 uppgått till för föreståndaren för Stockholmsstationen 2 000 kronor,
för innehavarna av de båda assistenttjänsterna vid samma station 21 995
resp. 33 455 kronor samt för föreståndaren för Lundastationen 17 235 kronor,
kan lönenämnden icke finna skäl för en uppflyttning av rättsläkartjänsterna.
Ej heller anser sig lönenämnden kunna tillstyrka en uppräkning
av arvodet till Stockholmsstationens föreståndare.
Om personalförstärkning anses böra komma till stånd i Stockholm bör
enligt lönenämndens mening en tjänst såsom rättsläkare i 29 lönegraden
inrättas. Behovet av en biträdande föreståndare undandrar sig lönenämndens
bedömande. Skulle det befinnas erforderligt att i större utsträckning
anförtro föreståndaruppgifter åt innehavare av rättsläkartjänst bör gottgörelse
utgå i form av skäligt arvode.
Vad angår styrelsens förslag om förbättring av löneförmånerna under utbildningstiden,
har lönenämnden intet att erinra häremot. För sin del finner
lönenämnden en lämplig åtgärd vara att vid karolinska institutets rättsmedicinska
institution utbyta tjänsten som förste amanuens mot en förste
assistenttjänst. Vidare bör tjänsten som läkaramanuens vid rättsläkarstationen
i Stockholm ändras till assistenttjänst med ett arvode av 12 000
kronor.
Även statskontoret framhåller, att vissa åtgärder under senare år vidtagits,
vilka i hög grad varit ägnade att främja lönsamheten å rättsläkarbanan.
I anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen uppflyttades sålunda
rättsläkartjänsten i Lund från 29 till 31 lönegraden samt utbyttes en tjänst
som assistent vid rättsläkarstationen vid Stockholm mot en befattning som
rättsläkare i Ce 29. Med förstnämnda tjänst är, enligt gällande instruktion
för statens rättsläkarstationer, förenad befattningen såsom lärare i rätts- och
statsmedicin vid Lunds universitet. För lärargöromålen utgår ett årligt arvode
om 3 500 kronor. Av större betydelse än berörda löne- och tjänsteregleringar
är likväl, att fr. o. m. med 1 juli 1953 ny väsentligt högre taxa fastställts
för tjänsteförrättningar vid statens rättsläkarstationer. Detta har för
befattningshavarna medfört en inkomstökning, som varierar mellan 4 500
och 10 300 kronor. För sistförflutna budgetår hade sammanlagda inkomsterna
av lön eller arvode jämte taxeersättning för såväl rättsläkaren i Lund
arvodet å 3 500 kronor medräknat — som en av assistenterna i Stockholm
uPPgått till mer än 38 000 kronor. Mot bakgrunden av angivna totalinkomster
torde krav på ytterligare löneförbättringar ej med fog kunna framföras.
Kungl. Maj:ts proposition nr 91.
9
Statskontoret får därför bestämt avstyrka såväl den föreslagna löneregleringen
för rättsläkarna som uppräkning av det till föreståndaren vid rättsläkarstationen
vid Stockholm utgående arvodet.
För att främja rekryteringen har medicinalstyrelsen vidare funnit erforderligt,
att arvodet till läkaramanuensen vid stationen vid Stockholm
höjes från 6 552 till 12 000 kronor för år.
För nämnde amanuens gäller enligt vad statskontoret under hand inhämtat
från medicinalstyrelsen halvtidstjänstgöring. Statskontoret vill icke motsätta
sig en uppräkning av arvodet till föreslaget belopp under förutsättning
att befattningen förenas med heltidstjänstgöring. Härigenom skulle
även en av medicinalstyrelsen önskad förstärkning av personalen vid stationen
vid Stockholm komma tillstånd.
Fn utökning av arbetskraften vid rättsläkarstationen vid Stockholm i vidare
mån än vad statskontoret sålunda föreslagit, kan ämbetsverket ej tillstyrka.
Genom inrättande av nya rättsläkarstationer, vilket planeras, torde
en viss lättnad i arbetsbördan för personalen vid stationen vid Stockholm
komma till stånd.
Statskontoret är medvetet om, att de till blivande rättsläkare utgående
löneförmånerna under de första åren efter legitimationen ej kan mäta sig
med vad som i vissa fall erbjudes läkare med annan specialinriktning. Ämbetsverket
anser sig likväl i nuvarande läge ej kunna tillstyrka införandet
av särskilda rättsläkarstipendier på sätt medicinalstyrelsen föreslagit.
Departementschefen
Såsom jag tidigare anfört synes f. n. någon utbyggnad av rättsmedicinalväsendet
genom inrättande av en rättsläkarstation i Norrland icke böra
företagas. I stället bör personalen vid Stockholmsstationen i viss utsträckning
förstärkas, dels för att lätta stationens redan nu alltför stora arbetsbörda
och dels för att skapa förutsättningar att snabbt kunna tillgodose
behovet i Norrland och berörda delar av Svealand av rättsmedicinsk sakkunskap.
I sådant syfte förordar jag inrättande av en befattning som rättsläkare
i Cg 29 och en befattning som assistent. Vidare föreslår jag, att arvodet
till läkaramanuensen höjes till 12 000 kronor, varvid befattningen i
princip bör vara förbunden med heltidstjänstgöring. Slutligen anser jag,
att föreståndaren för stationen i viss utsträckning bör erhålla biträde med
föreståndargöromålen. Detta bör enligt min mening ske på det sättet, att
med den nuvarande tjänsten som rättsläkare i Ce 29 förenas göromål som
biträdande föreståndare mot ett arvode av 2 400 kronor för år.
De av medicinalstyrelsen framförda förslagen till löneregleringar finner
jag mig icke kunna biträda i vidare mån än nyss angivits.
För att stimulera intresset för utbildning till rättsläkare förordar jag
inrättande av två stipendier om vartdera 3 000 kronor. Stipendierna synes
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 91.
på sätt medicinalstyrelsen angivit böra förbindas med återbetalningsskyldighet.
Sedan hösten 1953 har en avdelning för antropologisk faderskapsbevisning
på försök varit inrättad vid karolinska institutets rättsmedicinska
institution. Avdelningen förestås av docenten i arvsbiologi vid institutet
Torsten Kjellberg-Romanus. Sedan juli 1954 uppbär Romanus ett arvode
om 1 700 kronor per månad för föreståndarskapet. Härutöver är avsett, att
Romanus skall erhålla viss del av taxa för utförda undersökningar.
Fr. o. m. den 1 juli 1955 saknas under institutets stat medel för verksamhetens
fortsatta bedrivande. De antropologiska undersökningarna har redan
enligt gällande rätt stor praktisk betydelse främst för fastställande av faderskap.
Därest ärvdabalkssakkunnigas förslag till ärvdabalk, vilket innehåller
i viss mån ändrade bestämmelser om fastställande av faderskap till
barn utom äktenskap, skall kunna med framgång genomföras, blir det av
ännu större betydelse, att domstolarna i önskvärd utsträckning kan utnyttja
den antropologiska undersökningsmetoden. Med hänsyn till det anförda och.
då verksamheten är av den art, att den åtminstone tillsvidare försöksvis synes
böra överflyttas till statens rättsläkarstation, föreslår jag, att medel till avlöning
av Romanus — 20 400 kronor — beräknas under förevarande anslag.
Härutöver kommer Romanus att erhålla viss del av inkomsterna för utförda
undersökningar. Arvodet för dessa förrättningar bör dock tills vidare betalas
av den, som påkallar undersökningen och icke utgå av statsmedel, varför något
belopp för ersättningar enligt taxa för tjänsteförrättningar icke behöver
beräknas i avlöningsstaten. Enligt vad jag i det följande föreslår skall den
del av taxeersättningarna, vilken icke tillfaller Romanus, tagas till uppbörd
under anslaget till omkostnader för rättsläkarstationerna.
Vid bifall till det anförda skulle anslaget uppräknas med i runt tal
70 000 kronor, vartill kommer en automatisk utgiftsökning för ersättningar
enligt taxa för utförda tjänsteförrättningar m. m., 16 000 kronor. Totalökningen
på anslaget blir sålunda 86 000 kronor.
I enlighet med det anförda och då de beslutade ändringarna i grundlönebeloppen
föranleder en omräkning av vissa anslagsposter beräknas anslaget
sålunda: avlöningar till ordinarie tjänstemän 28 000 (+ 6 800) kronor,
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 163 000
(+65 900) kronor, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 109 000
(+ 40 000) kronor samt rörligt tillägg 19 000 (— 26 700) kronor.
Anslaget bestämmes alltså till (28 000 + 163 000 + 109 000 + 19 000)
319 000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna följande avlöningsstat för statens rättsläkarstationer,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1955/56:
opaginerad Kontrollera mot PDF
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 91.
Avlöningsslat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 28 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 163 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 109 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 19 000
Summa kronor 319 000;
b) till Statens rättsläkarstationer: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 319 000 kronor.
2:o) Statens rättsläkarstationer: Omkostnader
Anslag Nettoutgift
1953/54 .................................... 92 500 85 175
1954/55 (statsliggaren s. 972) ................ 84 500
1955/56 (förslag) ............................ 91 000
Yrkande
Medicinalstyrelsen (skr. 15/9 1954) föreslår att anslaget höjes med 5 500
kronor.
Motiv
Ökningen avser posten till övriga expenser för stationen i Lund. Belastningen
på ifrågavarande post, som i gällande stat är uppförd med
3 700 kronor, uppgick under budgetåren 1952/53 och 1953/54 till 4 276 resp.
5 322 kronor. Med hänsyn härtill är det erforderligt, att posten för bestridande
av löpande utgifter uppräknas med 1 300 kronor. För inköp av brandskyddsmateriel
bör anvisas 200 kronor. På grund av det tilltagande skrivarbetet
vid rättsläkarstationen bör en diktafonanläggning med chefsapparat
och sekreterarapparat inköpas, vilken kostar i runt tal 4 000 kronor. För
en kombinerad chefssekreterarapparat skulle priset uppgå till 2 320 kronor.
Posten bör således uppräknas med (1 300 + 200 + 4 000) 5 500 kronor.
Departementschefen
Medicinalstyrelsens beräkning av medelsbehovet föranleder icke någon
annan erinran från min sida än att jag för inköp av en diktafonanläggning
beräknar allenast 2 000 kronor. I anledning av Stockholmsstationens utökade
uppgifter bör vidare reseersättningsposten höjas med 3 000 kronor.
Till omkostnader för de antropologiska undersökningarna torde böra beräknas
i runt tal 5 000 kronor. Å andra sidan torde anslaget böra tillgodoföras
statsverkets behållna andel av taxeinkomsterna för utförda under
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr Öl.
sökningar, vilken andel likaledes kan uppskattas till ett belopp av 5 000
kronor. Nettoökningen å anslaget skulle alltså uppgå till 6 500 kronor och
anslaget för nästa budgetår böra upptagas med 91 000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Statens rättsläkarstationer: Omkostnader för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 91 000 kronor.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj :t
Konungen, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Åke Eklöf
Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1955
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1955:224 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts Proposition* angående anslag till statens rätt släkarstationer för budgetåret 1955/56 m. m. jämte i ämnet v a1 i texten
- SU 1955:8 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och propositionen nr 137* 1 gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetår s. 15 i texten
- SU 1955:83 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens rättslåkarstationer för budgetåret 1955/56 m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten