Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1956/57 till Stockholms högskola m. in

1956-03-02 · 100 sidor, varav 100 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 100 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:108, Angående anslag för budgetåret 1956/57 till Stockholms högskola m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

1

Nr 108

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1956/57 till Stockholms högskola m. in.;

given Stockholms slott den 2 mars 1956.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesisastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ivar Persson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas det betänkande med förslag och utredning

angående Stockholms högskolas personalorganisation, m. m., som avgivits

av den inom ecklesiastikdepartementet tillkallade utredningsmannen för

utarbetande av en organisationsplan för upprustning av Stockholms högskola.

Förslag framlägges om en betydande förstärkning av högskolans personalorganisation.

För nästa budgetår föreslås sålunda inrättande av ett

50-tal nya tjänster. Av dessa må särskilt nämnas följande, nämligen en

professur i historia, två laboraturer, varav en i kvartärgeologi, särskilt tilllämpad

kvartärgeologi, och en i zoofysiologi, en preceptur i straffrätt samt

sex docentbefattningar. Härjämte föreslås att beslut redan nu fattas om

inrättande vid senare tidpunkt av en professur i fysik samt två laboraturer,

varav en i matematik och en i analytisk kemi, samt femton docentbefattningar.

Förslag framlägges vidare om en viss förstärkning av högskolans anslagsmedel

till materiel och nyanskaffning av apparater m. m.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt Nr 108

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

Till engångskostnader för byggnadsarbeten äskas för nästa budgetår en

medelsanvisning av 2 000 000 kronor. Huvudparten härav avses för nybyggnad

för högskolans fysiska institut, medan återstoden avser restaurering

av högskolans kanslibyggnad samt utarbetande av program och ritningar

för nybyggnader för ämnena kemi och botanik.

Slutligen föreslås att terminsavgifterna vid högskolan helt avskaffas

från och med nästa budgetår.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 2 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Lindholm.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde

huvudtiteln, punkten 104, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition, för budgetåret 1956/57 beräkna till Bidrag till Stockholms

högskola ett förslagsanslag av 9 000 000 kronor.

Jag anhåller nu att få ånyo anmäla denna anslagsfråga, varvid jag jämväl

torde få beröra vissa spörsmål rörande Stockholms högskolas anslagsbehov

för budgetåren 1957/58 och 1958/59.

Bidrag till Stockholms högskola

Anslag

Nettoutgift

1949/50 ..........................

... 1 572 500

1 572 500

1950/51 .........................

. . . . 2 028 600

1 903 369

1951/52 ..........................

... 2 607 300

2 733 302

1952/53 ..........................

... 3 936 000

4 406 003

1953/54 ..........................

. . . . 6 125 000

6 481 689

1954/55 ..........................

1955/56 (statsliggaren s. 547 ff) .....

1956/57 (förslag) .................

____ 4 763 000

. . . . 6 738 000

. . . . 8 900 000

4 625 604

I. Inledning

I »syfte att trygga Stockholms högskolas ställning och möjliggöra högskolans

utveckling under så gynnsamma arbetsbetingelser, som omständigheterna

medgiva», slöts år 1948 ett avtal mellan staten, Stockholms stad

och högskolan rörande högskolans finansiering. Enligt detta avtal, som

trätt i kraft den 1 juli 1949, fastställes stat för högskolan av Kungl. Maj:t.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

Till bestridande av den utgiftssumma som enligt den fastställda staten icke

täckes av högskolans egna medel — (anslagssumman) — skall staten och

Stockholms stad bidraga enligt följande grunder:

a) När anslagssumman icke överstiger 4 800 000 kronor, bidrager staden

med 1/4 av densamma, dock högst med 700 000 kronor, och staten ansvarar

för resten. Uppgår anslagssumman till mer än 4 800 000 kronor, utgår stadens

bidrag med 1 200 000 kronor och resten täckes av staten.

b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter och byggnader,

som de upplåtit eller må komma att upplåta till högskolan.

c) Stadens bidrag bör i första rummet användas för tillgodoseende av

de humanistiska och stats- och rättsvetenskapliga avdelningarnas behov.

Enligt den för högskolan för innevarande budgetår fastställda huvudstaten

uppgår Stockholms stads bidrag till det för staden avtalsenliga

maximibeloppet, 1 200 000 kronor, och statens bidrag, som redan nämnts,

till 6 738 000 kronor.

Då förutnämnda avtalsfråga anmäldes i propositionen 1948:219 framhöll

dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, att det av ett flertal

utredningar, i främsta rummet universitetsberedningen, socialvetenskapliga

forskningskommittén och naturvetenskapliga forskningskommittén, påvisats,

att en betydande, både personell och materiell upprustning vore av

nöden för att sätta Stockholms högskola i stånd att uppnå och bibehålla

paritet med statsuniversiteten. Departementschefen konstaterade emellertid

samtidigt, att avtalet icke innebure någon förpliktelse att omedelbart

påbörja en upprustning av högskolan.

I anslagsäskanden för budgetåret 1949/50 och påföljande budgetår framlades

från högskolans sida förslag om en betydande upprustning av högskolan.

Med hänsyn till det statsekonomiska läget ansåg sig dock statsmakterna

under de första åren efter avtalets ikraftträdande endast kunna i tämligen

begränsad omfattning tillmötesgå kraven på en upprustning av högskolan.

Statsutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1952:157

(s. 22), att utskottet vore medvetet om de stora och allvarliga brister,

som förelåge beträffande utrustningen av Stockholms högskola. Utskottet

fann det önskvärt, att en långsiktig plan uppgjordes för högskolans upprustning.

Härvid borde behovens angelägenhetsgrad klarläggas i vad avsåge

såväl lärarkrafter som lokaler och materiel samt den ordningsföljd angivas,

i vilken utbyggnaden lämpligen borde bedrivas under hänsynstagande

till att åtgärderna finge den fördelning på olika budgetår att de ekonomiska

förutsättningarna för deras genomförande tedde sig möjliga. Utskottet

förordade, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhölle om att en

dylik utbyggnadsplan uppgjordes, som sedan kunde läggas till grund för

Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning av Stockholms högskolas anslagsäskanden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

Sedan Kungl. Maj:t med anledning av denna begäran från riksdagens

sida uppdragit åt kanslern för rikets universitet att uppgöra en dylik plan,

anmodade kanslern den 26 augusti 1952 högskolans styrelse att genom

vederbörande organ vid högskolan låta verkställa utredning i ämnet. Den

30 september 1952 överlämnade styrelsen till universitetskanslersämbetet

ett inom högskolan av dess rektorsnämnd uppgjort förslag med tillhörande

kostnadsberäkningar, avseende budgetåren 1953/54—1957/58. I sitt yttrande

över högskolans anslagsäskanden för budgetåret 1953/54 uttalade

kanslern, att ifrågavarande plan enligt hans uppfattning i åtskilliga avseenden

måste göras till föremål för översyn och ytterligare bearbetning. I

propositionen 1953: 123 ansåg jag mig böra biträda kanslerns uppfattning.

Med anledning härav avlät rektorsämbetet vid högskolan med skrivelse

den 28 juli 1953 en inom ämbetet upprättad promemoria, innehållande en

sammanställning för de särskilda ämnena över för budgetåret 1953/54

inrättade tjänster och anvisade anslag, erforderliga nya tjänster och anslagsökningar

under femårsperioden 1953/58 ävensom av lärarrådet eller

andra vederbörande organ framförda motiveringar till de i utrustningsplanen

angivna behoven m. m. Universitetskanslern accepterade i sitt yttrande

över högskolans anslagsbehov för budgetåret 1954/55 i väsentlig

utsträckning de i sistnämnda plan framställda förslagen. Kungl. Maj:ts

i propositionen 1954: 136 framlagda förslag innebar en viss förstärkning

av Stockholms högskolas resurser men icke den upprustning av högskolan,

som kanslern i sitt nyssnämnda yttrande ansett erforderlig och angelägen.

I två vid 1954 års riksdag väckta, likalydande motioner (1:474 och

II: 617) yrkades, bland annat, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

skulle hemställa, att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga en sådan

plan för upprustning av Stockholms högskola, att högskolan vid utgången

av budgetåret 1957/58 uppnått en för undervisningen betryggande effekt.

I dessa motioner anfördes bland annat följande.

Såvitt framgår av propositionen 1954: 136 har vid departementsbehandlingen

av högskolans anslagsäskanden den av högskolan med anledning av

1952 års riksdagsbeslut framlagda planen icke blivit beaktad i så måtto att

den lagts till grund för Kungl. Maj:ts förslag. För de av styrelsen på grundval

av lärarrådets förslag framlagda petita för budgetåret 1954/55 har däremot

femårsplanen legat till grund. Sålunda har för nämnda budgetår upptagits

dels de begärda anslagsökningar, som rektorsnämnden hänfört till

budgetåret 1953/54, men som icke blivit tillgodosedda i propositionen 1953:

123, dels ock de i upprustningsplanen för budgetåret 1954/55 upptagna

äskandena. Universitetskanslern har i sitt utlåtande över högskolans anslagsbehov

för nästa budgetår i det stora hela ställt sig bakom lärarrådets

plan och framlagt förslag om en betydande utökning av den vetenskapliga

personalen och en viss förstärkning även av övriga personalkategorier.

Departementschefen har emellertid endast i mycket begränsad omfattning

upptagit de sålunda tillstyrkta förstärkningarna. Fn jämförelse mellan

upprustningsplanen i vad den avser budgetåren 1953/54 och 1954/55, å ena

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts proposition nr 108 år 1956

sidan, och vad som beviljats för det förstnämnda budgetåret samt nu föreslagits

för det sistnämnda, å andra sidan, ger vid handen att ett stort

gap redan uppkommit mellan vad högskolemyndigheterna och kanslern

funnit nödvändigt och vad Kungl. Maj:t ansett sig kunna medgiva. I fråga

om personalanslaget må här framhållas att ett realiserande av upprustningsplanen

skulle intill den 1 juli 1954 ha tillfört högskolan 59 nya befattningar.

Vid bifall till propositionen nr 136 kommer högskolan att för de båda ifrågavarande

budgetåren få personalförstärkning med allenast 24 nya tjänster,

alltså långt mindre än hälften av vad som upptages i högskolans femårsplan,

vilken universitetskanslern lagt till grund för sina anslagsäskanden

till högskolan. Mot bakgrunden av denna jämförelse torde det icke vara

överdrivet att påstå, att den förstärkning som sålunda givits och nu föreslås

knappast kan karakteriseras såsom en upprustning. Frågan om högskolans

upprustning är så mycket mer brådskande som högskolans myndigheter

redan 1952 framlagt en prognos över antalet studenter vid högskolan

åren 1952—1960, vilken bebådar en mycket stark ökning därav. Enligt

denna skulle högskolan under var och en av höstterminerna 1952 och 1953

få cirka 1 000 nya studenter. De verkliga siffrorna blev 959 respektive

1 025. För de följande åren under decenniet förutser prognosen en kontinuerlig

ökning av antalet nyinskrivna, som hösten 1960 skulle uppgå till

minst 1 450 och högst 2 500. Med hänsyn till denna ökning av studentantalet

ter det sig oundvikligt att statsmakterna omedelbart och på allvar

tar itu med frågan om högskolans upprustning, om vars ofrånkomlighet

dock alla torde vara ense. Den av högskolan framlagda upprustningsplanen

bör därför snarast möjligt tagas upp till behandling av Kungl. Maj:t

och därefter föreläggas riksdagen. Högskolans upprustning bör enligt vår

mening planläggas och bedrivas så, att högskolan uppnår en fullt effektiv

undervisningskapacitet senast vid slutet av budgetåret 1957/58. I avvaktan

på upprustningsplanens framläggande är det emellertid med hänsyn till

den starkt ökande tillströmningen till högskolan och för att uppnå den fördelning

av kostnaderna för upprustningen på flera budgetår, som statsutskottet

ansett önskvärd, enligt vår mening nödvändigt att högskolan

redan för nästa budgetår tillföres ytterligare tjänster och anslagsökningar

utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit i propositionen nr 136.

Med anledning av det i motionerna I: 474 och II: 617 framställda yrkandet

om en upprustningsplan för Stockholms högskola förordade statsutskottet

i sitt utlåtande nr 137 — under framhållande av nödvändigheten av

att högskolan inom rimlig tid komme i paritet med universiteten i Uppsala

och Lund — att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhölle om att en

översyn genom en på lämpligt sätt sammansatt organisationskommitté

komme till stånd rörande högskolans nuvarande resurser, utbyggnadens

lämpliga utformning, behovens angelägenhetsgrad, åtgärdernas fördelning

på olika budgetår m. m. De dittills verkställda utredningarna i ämnet

borde enligt utskottets mening utgöra en lämplig grund för kommitténs blivande

arbete. Då ifrågavarande arbetsuppgifter näppeligen enligt statsutskottets

mening kunde bli fullgjorda inom sådan tid, att resultatet av på

desamma grundat förslag kunde föreläggas redan 1955 års riksdag, förutsatte

utskottet, att Kungl. Maj:t utan hinder av det genom kommittén på
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

gående utredningsarbetet vid budgetberedningen för budgetåret 1955/56

komme att tillgodose de ändamal vid högskolan, som kunde betecknas som

särskilt angelägna. Statsutskottet hemställde, såvitt nu är i fråga, att

riksdagen måtte i anledning av motionerna I: 474 och II: 617, i vad de avsåge

en upprustningsplan för Stockholms högskola, i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla om en översyn av dittills verkställda utredningar för upprustning

av högskolan och utarbetande av en organisationsplan härför i enlighet

med vad av statsutskottet angivits i dess utlåtande. I skrivelse den

25 maj 1954, nr 323, anmälde riksdagen, att riksdagen fattat beslut i enlighet

med vad utskottet föreslagit.

Genom beslut den 14 januari 1955 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för

ecklesiastikdepartementet att tillkalla en utredningsman för att utarbeta

den av riksdagen begärda organisationsplanen för upprustning av Stockholms

högskola och verkställa de utredningar i övrigt, som utredningsmannen

kunde finna påkallade i samband därmed. Tillika uppdrog Kungl.

Maj:t åt byggnadsstyrelsen att vara utredningsmannen behjälplig vid utarbetande

av en plan för tillgodoseende av högskolans lokalbehov. Genom

beslut sistnämnda dag tillkallade jag såsom utredningsman för sagda ändamål

byråchefen i ecklesiastikdepartementet Torsten Sigvard Arén.

I skrivelse den 20 maj 1955 har styrelsen för Stockholms högskola — på

grundval av förslag i ämnet från högskolans lärarrad — framlagt förslag till

stat för högskolan för budgetåret 1956/57, utmynnande i förslag om statsbidrag

med 9 796 600 kronor och bidrag från Stockholms stad med 1 200 000

kronor. Förslaget innebär alltså en höjning av statens bidrag med 3 058 600

kronor.

Stockholms stadsfullmäktige har enligt beslut den 19 september 1955 tillstyrkt

det av styrelsen framlagda statförslaget.

Kanslern för rikets universitet har — med överlämnande av omförmälda

statförslag — den 12 september 1955 avgivit utlåtande över högskolans

anslagsbehov för nästa budgetår och därvid anfört bland annat följande.

Då den åt en särskild utredningsman uppdragna utredningen angående

högskolans upprustningsbehov ännu icke slutförts framlägger jag efter samråd

med utredningsmannen i avvaktan härpa förslag om tillgodoseende

av ytterligare en rad av de mest angelägna anslagsbehoven inom högskolan.

Kommer resultatet av förevarande utredning att framläggas innan

budgetberedningen för 1956/57 avslutats är det min avsikt att i samband

med att jag beredes tillfälle yttra mig över utredningen framlägga sadana

ytterligare äskanden för nämnda budgetår, som jag härvid kan finna pakallade.

Utredningsmannen för utarbetande av en organisationsplan för upprustning

av Stockholms högskola har den 27 december 1955 avgivit betänkande

med utredning och förslag angående förstärkning av Stockholms

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

högskolas personalorganisation, m. m. (stencilerat). Häröver har yttranden

avgivits av kanslern för rikets universitet, efter hörande av styrelsen

för Stockholms högskola och högskolans rektorsnämnd, samt av riksräkenskapsverket

och statskontoret.

Utredningsmannen uttalar inledningsvis, att han funnit den del av utredningsuppdraget,

som avser utarbetande av en plan för tillgodoseende av

Stockholms högskolas lokalbehov, vara av så tidskrävande och omfattande

natur, att en mera fullständig dylik plan icke kunnat framläggas i så god

tid, att den kunde underställas 1956 års riksdag. Å andra sidan syntes det

utredningsmannen angeläget, att den av riksdagen begärda organisationsplanen

för högskolans upprustning i övrigt skulle kunna föreligga inom

sadan tid, att den kunde läggas till grund för Kungl. Maj ris och riksdagens

prövning av Stockholms högskolas anslagsäskanden redan för budgetåret

1956/57. Med hänsyn härtill har utredningsmannen ansett det lämpligt,

att i det nu framlagda betänkandet i fråga om högskolans lokalförhållanden

endast taga ställning till vissa byggnadsfrågor, vilka från högskolans sida

upptagits i dess anslagsäskanden för nämnda budgetår. Utredningsmannen

uttalar, att han har för avsikt att i ett senare betänkande framlägga en

plan för tillgodoseende av högskolans lokalbehov i övrigt.

Sedan riksdagen år 1954 begärt att en organisationsplan för högskolans

upprustning skulle uppgöras, har i 1955 års statsverksproposition framlagts

förslag om en väsentlig förstärkning av högskolans personella och materiella

resurser från och med innevarande budgetår. Dessa förslag har vunnit riksdagens

bifall. Härigenom har den av högskolan år 1952 uppgjorda upprustningsplanen,

avseende budgetåren 1953/54—1957/58, i stort sett realiserats

till och med etappen för budgetåret 1954/55. Till grund för sitt

arbete har utredningsmannen lagt nyssnämnda upprustningsplan, som uppgjoits

bland annat med ledning av de förslag i fråga om högskolan, som

framlagts av 1945 års universitetsberedning in. fl. kommittéer, samt högskolans

anslagsäskanden för budgetåret 1956/57. Genom besök vid högskolans

olika institutioner samt överläggningar med högskolans rektor, olika

ämnesrepresentanter och tjänstemän vid högskolan har utredningsmannen

sökt bilda sig en uppfattning såväl om de skilda behov, som föreligger,

som om behovens angelägenhetsgrad. Utredningsmannen uttalar, att han

därvid kommit till den uppfattningen att vissa tjänster, som i och för sig

har en hög angelägenhetsgrad, icke lämpligen bör tillkomma förrän i samband

med att vederbörande institution erhåller ökat lokalutrymme. Härefter

anför utredningsmannen följande.

Vid utredningsarbetets fullgörande har för mig som vägledande framstått

statsutskottets understrykande av nödvändigheten av att Stockholms högsta

mom rimlig tid kommer i paritet med universiteten i Uppsala och

Lund. Vid bedömningen av högskolans personalbehov och behov av anslag

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956

till materiel m. m. har jag därför i stort sett endast ansett mig böra

taga hänsyn till det nu aktuella studentantalet. Jag vill härvid även erinra

om att chefen för ecklesiastikdepartementet med stöd av nådigt bemyndigande

den 30 juni 1955 samma dag tillkallat särskilda sakkunniga, vilka

antagit benämningen 1955 års universitetsutredning, med uppgift att utreda

universitetens och högskolornas behov med hänsyn till det förutsedda

starkt växande studentantalet i vårt land och det av samhällsutvecklingen

ökade behovet av universitets- och högskoleutbildad arbetskraft. Icke

minst för att möta det ökade behov av akademiska lärarkrafter, som denna

utveckling medför, framstår det för mig såsom angeläget, att Stockholms

högskolas personella och materiella resurser inom en ganska snävt begränsad

tidsperiod bringas i paritet med universitetens i Uppsala och Lund.

Vad beträffar personalorganisationen har jag ansett mig böra räkna med

en treårsperiod, omfattande budgetåren 1956/57—1958/59, med huvudvikten

lagd på de två första budgetåren, där ej lokalförhållandena föranlett

till annat. Då det gäller att utarbeta en plan för tillgodoseende av högskolans

lokalbehov, ligger det i sakens natur, att hänsyn måste tagas till det

starkt växande studentantalet. Då utredningsuppdraget på detta område

enligt mitt bedömande delvis kommer att sammanfalla med universitetsutredningens

uppdrag, har jag för avsikt att samråda med utredningen vid

byggnadsplanens uppgörande.

I sitt yttrande över utredningsmannens betänkande uttalar högskolan

beträffande högskolans byggnadsfråga, att det måste betraktas som högskolans

för närvarande allra mest trängande önskemål, att nybyggnadsverksamheten

för högskolan under de närmaste åren bedrives i forcerad

takt och att de nya institutionsbyggnadernas storlek därvid avvägs under

fullt beaktande av det ökande studentantalet. Högskolan anser sig böra

såsom ett önskemål av högsta angelägenhetsgrad framhålla, att i första

hand de förslag i lokalfrågor, som nu framförts av utredningsmannen,

måtte ofördröjligen genomföras, och att även i fortsättningen högskolans

utbyggnad måtte komma att bedrivas i avsevärt snabbare takt än hittills

varit fallet. Enligt högskolans mening måste det betraktas som en trängande

nödvändighet, att nya byggnader för kemi och botanik med största

skyndsamhet kommer till stånd, då dessa ämnen eljest kommer att bilda

»flaskhalsar» för de studerande, sedan högskolans examenskapacitet i fysik

och zoologi väsentligt ökats genom tillkomsten av nya institutionsbyggnader.

Vad beträffar lokalfrågan för högskolans botaniska institut och därmed

sammanhängande spörsmål erinrar universitetskanslern om att i Stockholm

eller dess närhet finnes, förutom nämnda institut, även botaniska institutioner.

Det synes kanslern därför icke uteslutet, att vissa fördelar i olika

hänseenden kan stå att vinna genom ett samarbete mellan högskolan och

dessa institutioner. Kanslern förutsätter, att utredningsmannen vid sitt

fortsatta utredningsarbete uppmärksammar detta spörsmål och upptager

detsamma till närmare utredning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

II. Stockholms högskolas omfattning

(Bet. s. 8 f.)

Stockholms högskola omfattar — förutom en allmän avdelning — en

matematisk-naturvetenskaplig, en stats- och rättsvetenskaplig och en humanistisk

avdelning. Någon motsvarighet till de teologiska och medicinska

fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund finnes sålunda icke vid

Stockholms högskola.

Enligt statistisk årsbok 1955 utgjorde antalet studerande vid Stockholms

högskola hösten 1954 3 590. Vid denna tidpunkt uppgick det sammanlagda

antalet studerande inom de juridiska och filosofiska fakulteterna vid universitetet

i Uppsala till 4 175 och vid universitetet i Lund till 3 159. De

studerande fördelade sig på sektioner (motsvarande) på följande sätt:

Uppsala

Lund

Stockholm

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen ........

935

757

708

Humanistiska sektionen ........................

2 740

1 987

2 253

Juridiska fakulteten ...........................

500

415

629

Summa

4175

3159

3 590

Hela antalet studerande hösten 1954 vid Stockholms högskola översteg

sålunda det sammanlagda antalet inom motsvarande fakulteter vid universitetet

i Lund men understeg motsvarande antal vid universitetet i Uppsala.

Antalet studerande inom rätts- och statsvetenskapliga avdelningen vid

Stockholms högskola var dock större än antalet studerande såväl inom

juridiska fakulteten vid universitetet i Lund som vid universitetet i Uppsala.

Omkring en tredjedel av de studerande vid Stockholms högskola kommer

enligt av högskolan lämnad uppgift från landsorten.

Enligt av utredningsmannen från statistiska centralbyrån inhämtade uppgifter

avlades följande examina åren 1949/50—1954/55 inom de filosofiska

och juridiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund samt vid

Stockholms högskola:

Uppsala

Lund

Stockholm

Fil. kand. (hum.) .............................

875

569

664

Fil. kand. (naturv.) ............................

273

272

244

Fil. mag. (hum.) ..............................

649

529

329

Fil. mag. (naturv.) ............................

322

311

154

Pol. mag. (fil.) ................................

34

28

40

Fil. lic. (hum.) ................................

164

126

191

Fil. lic. (naturv.) ..............................

115

108

127

Jur kand..................................

394

316

595

Pol. mag. (jur.) ...............................

20

33

75

Jur. lic...............................

7

4

6

Summa

2 853

2 296

2 425

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

Skillnaden mellan det totala antalet avlagda examina i Stockholm och

Lund var sålunda relativt obetydlig. Det totala antalet lägre filosofiska

examina utgjorde i Uppsala 2 153, i Lund 1 709 och i Stockholm 1 431,

medan antalet filosofie licentiatexamina var högst i Stockholm med 318

mot 279 i Uppsala och 234 i Lund. Antalet juridiska examina i Stockholm

var icke oväsentligt högre än antalet dylika examina i Uppsala och Lund.

Antalet disputationer åren 1949/50—1954/55 inom de filosofiska och

juridiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund samt vid Stockholms

högskola framgår av följande av utredningsmannen uppgjorda sam
-

manställning.

Uppsala

Lund

Stockholm

102

71

62

55

32

58

7

4

4

Summa

164

107

124

I den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1955/56 fastställda huvudstaten

för Stockholms högskola balanserar utgifter och inkomster å ett belopp av

8 686 900 kronor. Under budgetåret 1949/50 — det första budgetår under

vilket nu gällande avtal om högskolans finansiering tillämpades — utgjorde

motsvarande belopp 3 306 000 kronor. Av följande i betänkandet intagna

sammanställning framgår de i huvudstaten för budgetaret 1955/56 och för

budgetåret 1949/50 upptagna utgifts- och inkomstposternas storlek.

Utgifter Budgetår

1955/56 1949/50

1. Avlöningar, förslagsvis.................. 4 950 000 2 190 000

2. Omkostnader, förslagsvis................ 788 900 433 000

3. Materiel m. m.................... 760 000 336 000

4. Engångskostnader för materielanskaffning 200 000 40 000

5. Engångskostnader för byggnadsarbeten. ... 1 585 000 —

6. Bidrag till vissa institutioner............ 143 000 147 000

7. Pensioner och livräntor, förslagsvis ...... 260 000_160 000

Summa kronor 8 686 900 3 306 000

Inkomster

1. Avkastning från högskolans fonder....... 490 000 560 000

2. Avgifter från de studerande............. 190 000 395 000

3. Hyror och arrenden .................... 30 600 25 500

4. Bidrag från enskilt håll................. 35 600 48 200

5. Diverse inkomster ..................... 2 700 4 800

6. Bidrag från Stockholms stad............ 1 200 000 700 000

7. Bidrag från staten ..................... 6 738 000_1 572 500

Summa kronor 8 686 900 3 306 000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

De sålunda lämnade siffrorna ger enligt utredningsmannen en viss bild

av de ökade resurser, som efter nyssnämnda avtals ingående ställts till högskolans

förfogande. I anslutning härtill framhåller utredningsmannen, att

siffrorna för budgetåret 1955/56 dock måste ses mot bakgrunden av den

förändring av penningvärdet, som ägt rum efter budgetåret 1949/50, och

att antalet vid högskolan nyinskrivna undergått en icke oväsentlig ökning

sedan sistnämnda budgetar. Enligt av högskolan till utredningsmannen

lämnade uppgifter har vid högskolan höstterminerna 1950—1954 nyinskrivits

respektive 713, 965, 959, 1 025 och 1 028, innebärande en ökning med

drygt 44 procent. De studerandes fördelning på de olika avdelningarna

framgår av följande av utredningsmannen redovisade sammanställning.

Nät. Jur. Hum. Summa

Ht 1950 ................ 137 160 416 713

Ht 1951 ................ 165 177 623 965

Ht 1952 ................ ISO 116 663 959

Ht 1953 ................ 185 92 748 1 025

Ht 1954 ................ 177 109 742 1 028

Ökning i procent......... 29,2 78,37 44,17

Minskning i procent...... 31,88

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

13

III. Utökning av personalorganisationen

vid Stockholms högskola

A. Allmänna synpunkter

(Bet. s. 12 f.)

Utredningsmannen framhåller till en början, att den icke oväsentliga förstärkning

av Stockholms högskolas personalorganisation, som vidtagits från

och med innevarande budgetår, avgjort inneburit en viss inknappning av

de äldre universitetens försteg i detta avseende. Särskilt i fråga om docentbefattningar

och befattningar för såväl vetenskapligt utbildad som annan

biträdespersonal inom de matematisk-naturvetenskapliga och humanistiska

avdelningarna är, påpekar utredningsmannen, högskolan dock alltjämt

eftersatt i förhållande till universiteten i Uppsala och Lund. Inom den statsoch

rättsvetenskapliga avdelningen vid högskolan vore antalet befattningar

något högre än inom de juridiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala

och Lund. Å andra sidan vore det totala antalet inom denna avdelning inskrivna

studerande icke obetydligt större än motsvarande antal i Uppsala,

respektive Lund. Med hänsyn härtill är enligt utredningsmannens mening

en förstärkning av avdelningens personella resurser påkallad för att högskolan

skall ernå paritet med universiteten.

Härefter anför utredningsmannen:

Frågan om den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen har

emellertid under senare år varit föremål för utredning genom 1949 års kommitté

för den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen. Kommittén

har den 27 april 1953 avgivit betänkande i ämnet (SOU 1953: 15 och 16).

Sedan universitetskanslern hört vederbörande universitets- och högskolemyndigheter

och tagit del av de yttranden över betänkandet, vilka avgivits

direkt till Kungl. Maj:t av andra myndigheter samt vissa organisationer

och sammanslutningar, har kanslern i utlåtande den 16 december 1954

framlagt ett modifierat förslag till omorganisation av den juridiska och samhällsvetenskapliga

utbildningen. Såväl kommitténs som kanslerns förslag

innebär i fråga om Stockholms högskola en betydande utökning av personalorganisationen,

särskilt inom den rätts- och statsvetenskapliga avdelningen.

Den i högskolans upprustningsplan upptagna förstärkningen av

denna avdelnings personella resurser är mindre omfattande än enligt kommitténs

och kanslerns förslag, men den ligger icke helt i linje med dessa

förslag. Med hänsyn härtill och då jag förutsätter, att frågan om en omorganisation

av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen inom

en snar framtid kommer att prövas av statsmakterna, anser jag mig icke

böra framlägga förslag om någon utökning eller förändring i övrigt i fråga

om stats- och rättsvetenskapliga avdelningens personalorganisation.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kitngl. Maj:ts proposition nr 10S år 1956

De sakkunniga, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 maj

1953 tillkallats för utredning av med psykologutbildningen sammanhängande

frågor och som antagit benämningen psykologutredningen, har den 11

niars 1955 avgivit betänkande (SOU 1955: 11) angående psykologisk utbildning

och forskning. Remissbehandlingen av detta betänkande är ännu ej

avslutad. Enligt utredningens förslag skall den psykologiska fackutbildningen

anknytas till de filosofiska fakulteternas utbildning i psykologi, pedagogik

och sociologi, och utredningen föreslår med hänsyn härtill en förstärkning

av nämnda ämnens personella resurser vid bland annat Stockholms

högskola. De förslag till personalförstärkning för ämnena psykologi, pedagogik

och sociologi, vilka framlägges i det följande, bygger pa undervisningens

nuvarande organisation och föregriper enligt min mening icke ett ställningstagande

till psykologutredningens förslag. Det torde även böra nämnas,

att psykologutredningen, som ingående övervägt de psykotekniska institutens

ställning och resurser, i fråga om psykotekniska institutet vid Stockholms

högskola, vilket saknar motsvarighet vid universiteten i Uppsala och Lund,

föreslagit, att detsamma skall organiseras som ett fristående statligt institut

under av Kungl. Maj:t utsedd styrelse. Linder sådana omständigheter

har jag ansett mig sakna anledning att ingå på frågan om en upprustning

av institutet.

Från högskolans sida har i dess anslagsäskanden för nästa budgetår i

fråga om avdelningsbiblioteken vid högskolan gjorts framställning dels

om en utökning av personalen vid såväl matematisk-naturvetenskapliga

som humanistiska biblioteket, dels ock om förändring i fråga om löneställningen

och (eller) anställningsformen för viss personal vid nämnda bibliotek

och juridiska biblioteket. Universitetskanslern uttalar i utlåtande över

högskolans anslagsäskanden, att det förefaller honom önskvärt, att på motsvarande

sätt som beträffande universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund

en or g a n i s a t i o n s u n de r s < jk n i ng företages beträffande nämnda tre avdelningsbibliotek

och ryska institutets bibliotek. ^ id denna undersökning bör enligt

kanslern även utredas frågan om samordning av dels dessa bibliotek och dels

dessa och andra offentliga bibliotek i Stockholm. I avvaktan på en sådan undersökning

är kanslern beträffande de tre avdelningsbiblioteken icke beredd

föreslå någon reglering av anställningsform och löneställning, inrättande av

ny tjänst eller någon annan form av anslagsförstärkning. Med anledning av

vad universitetskanslern sålunda föreslagit erinrar jag om att under punkterna

77 och 83 i bilagan åttonde huvudtiteln till 1955 års statsverksproposition

förordats, att överbibliotekarien vid vartdera av universitetsbiblioteken i

Uppsala och Lund skulle i samråd med statens organisationsnämnd verkställa

en översyn av bibliotekets organisation, samt att Kungl. Maj:t den

12 september 1955 förordnat förste bibliotekarien vid universitetet i Lund

Knut Knutsson att biträda organisationsniininden och överbibliotekarierna

vid nämnda översyn. Vid Stockholms högskola har enligt lärarrådets beslut

från och med den 1 juli 1955 inrättats en bibliotekskommission med uppgift

att leda och samordna biblioteksverksamheten vid högskolan samt att företräda

högskolan i biblioteksfrågor, där ej sådan representativ funktion vore

uppdragen åt annat organ. Kommissionens funktion skall vara konsultativ.

Den av universitetskanslern föreslagna undersökningen beträffande högskolans

tre avdelningsbibliotek och ryska institutets bibliotek bör enligt min

mening komma till stånd och torde lämpligen böra verkställas av nämnda

kommission i samråd med statens organisationsnämnd. Jag anser mig diir
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

för icke böra föreslå någon förändring beträffande ifrågavarande biblioteks

personalorganisation eller resurser i övrigt.

I direktiven för 1955 års universitetsutredning erinras om att universitetskanslern

föreslagit en särskild utredning av laboratorernas vid universiteten

och vissa högskolor ställning och arbetsuppgifter, och uttalas, att

denna utredning torde böra utföras av universitetsutredningen. Nämnda

omständighet har jag efter samråd med utredningens ordförande ansett icke

utgöra hinder för mig att föreslå inrättande av ett fåtal nya laboratorsbefattningar

vid högskolan.

Med hänsyn till inom civildepartementet pågående översyn av löneställningen

för institutionsvaktmästare, laboratoriebiträden m. fl. har jag icke

ansett mig böra taga ställning till väckta förslag om uppflyttning i högre

lönegrad av befattningar för dylik personal.

Utredningsmannen framhåller vidare, att en jämförelse mellan personaltillgången

för olika ämnen, representerade inom de filosofiska fakulteterna

i Uppsala och Lund, visat, att mer eller mindre betydande olikheter

i många fall föreligger för ett och samma ämne såväl i fråga om antalet

befattningar som dessas natur. Skillnaden i personaltillgång syntes i vissa

fall vara föranledd av ett eller flera speciella skäl, såsom olikheter i forskningens

omfattning och inriktning, i antalet studerande och dess fördelning

på olika stadier, i undervisningens organisation och omfattning samt i lokalförhållanden,

men i andra fall torde några dylika skäl icke vara för handen.

Utredningsmannen påpekar, att samma ämnen ej heller är undantagslöst

företrädda vid båda universiteten och att sålunda exempelvis professur i

musikforskning endast finns i Uppsala och professur i jämförande språkforskning,

särskilt indoeuropeisk, endast i Lund. Under berörda omständigheter

måste en utökning av Stockholms högskolas personella resurser

för undervisning och forskning i syfte att i detta avseende bringa högskolan

i paritet med universiteten i Uppsala och Lund enligt utredningsmannens

åsikt inriktas på att tillskapa en personalorganisation vid högskolan, vilken

i stort sett kan anses likvärdig med universitetens. Utredningsmannen framhåller

att en viktig faktor vid bedömande av lärarbehovet i de särskilda

ämnena givetvis är det antal, som studerar ämnet. Denna faktor far dock

enligt utredningsmannens mening icke överbetonas, bland annat därför att

de uppgifter som står att få många gånger är tämligen osäkra. Lärarbehovet

påverkades emellertid jämväl av många andra faktorer, såsom de studerandes

fördelning på olika stadier, om särskilda ett-be tygskur ser och

särskilda två-betygskurser för lägre filosofiska examina anordnas, om dylika

kurser anordnas en eller två gånger per läsår och om särskilda licentiatkurser

givas. I nu berörda avseenden föreligger, påpekar utredningsmannen,

ofta för ett och samma ämne olikheter vid de skilda lärosätena, mången

gång föranledda av bristande tillgång till liirarkrafter.

7 lag skolan uttalar till en början, att den av utredningsmannen företagna,

utomordentligt noggranna och grundliga utredningen med full klarhet

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

bekräftat vad tidigare utredningar fastslagit rörande de omfattande brister

i högskolans personella och materiella utrustning, som måste fyllas för att

sätta högskolan i stånd att prestera ett effektivt arbete i forskning och

undervisning. Högskolan anser sig med tillfredsställelse kunna konstatera,

att utredningsmannen efter de ingående undersökningar, som lett till slutförandet

av den första fasen av hans utredning, kommit till resultat, vilka

utgör ett starkt stöd för den ståndpunkt i upprustningsfrågorna som högskolans

myndigheter konsekvent intagit. Särskilt framhålles, att utredningsmannen

synes i huvudsak dela den principiella uppfattning rörande

innebörden av uttrycket paritet, som framförts redan i högskolans upprustningsplan

av år 1952. Högskolan hade däri bland annat yttrat, att den

paritet med statsuniversiteten, som högskolan eftersträvade och som enligt

högskolans mening borde vara målet för den aktuella långsiktiga upprustningsplanen,

kunde karakteriseras så, att högskolan inom sina områden

erhölle en funktionsduglighet av samma valör som statsuniversiteten för

närvarande hade. För att uppnå ett sådant tillstånd är det, anför högskolan

vidare, nödvändigt, att högskolan för sina läroämnen utrustas med personal,

driftsanslag och lokaler, tillräckliga för att sätta den i stånd att

bedriva en effektiv undervisning ävensom att ge lärare och framskridna

elever erforderlig tid för aktiv forskning. Högskolan krävde sålunda att liksom

de äldre statsuniversiteten bli effektivt fullrustad med avseende på

alla de stora examensämnena inom sina fakulteter. Resurserna för de olika

ämnena måste därvid till en viss grad avvägas med hänsyn till den väntade

omfattningen av verksamheten med hänsyn till studentantal m. m.

å andra sidan behövde pariteten givetvis icke utesluta, att vissa specialämnen

endast bleve representerade vid ett enda lärosäte, såsom för närvarande

vore fallet exempelvis med egyptologi i Uppsala och sinologi i

Stockholm. Ett genomförande av utredningsmannens förslag innebär enligt

högskolans åsikt, att några av de för närvarande mest kännbara luckorna

i högskolans utrustning fylles. Högskolan anser det dock nödvändigt att

framhålla, att ett bifall till utredningsmannens förslag, särskilt i fråga om

lärarbefattningar av lägre grader leder till ett tillstånd, som ej kan betecknas

såsom full paritet med statsuniversiteten. Särskilt framhålles, att den allvarliga

brist i högskolans nuvarande utrustning, som betingas av det otillräckliga

antalet assistent- och amanuensbefattningar, även vid ett bifall

i full utsträckning till utredningsmannens förslag, endast kommer att delvis

avhjälpas. För rekryteringen av de högre lärarbefattningarna och för

den vetenskapliga forskningen vore dessa befattningar av utomordentligt

stor betydelse. Högskolan anser sig därför med skärpa böra understryka,

att den av utredningsmannen föreslagna personalförstärkningen utgör ett

minimum av vad som erfordras för att bringa högskolan till den paritet

med de äldre statsuniversiteten, vars uppnående inom rimlig tid av riksdagen

betecknats som nödvändigt. Förslaget måste sålunda enligt högsko
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

lans mening obeskuret genomföras senast inom den angivna tidsfristen.

Det synes högskolan vara av största vikt, att principbeslut härom fattas

redan av 1956 års riksdag. Högskolan framhåller även, att högskolans

upprustning till paritet endast innebär ett nödvändigt inhämtande av den

eftersläpning i förhållande till statsuniversiteten, som föreligger i högskolans

utrustning. I nuvarande läge, då verkställda prognoser pekade mot

en mycket starkt ökad tillströmning av studenter under den nännaste

1 O-årsperioden, krävdes en allmän akademisk upprustning för att möta de

krav, som härigenom komme att ställas på forskningen och undervisningen

vid universitet och högskolor. Hithörande frågor vore föremål för behandling

av 1955 års universitetsutredning, och högskolan hade funnit det utomordentligt

angeläget att framhålla, att utredningsmannens förslag endast

avsåge att föra högskolan fram till ett utgångsläge, jämförbart med nuvarande

läge vid universiteten i Uppsala och Lund, från vilket sedan den för

alla lärosäten gemensamma, fortsatta upprustningen kunde igångsättas.

Ett genomförande av utredningsmannens förslag borde därför ske utan

dröjsmål och finge icke för högskolans del inverka hindrande eller försenande

på denna fortsatta upprustning, vilken måste bedrivas parallellt

med de förstärkningar, som syftade mot paritet. Det vore med andra ord

för högskolan väsentligt att icke endast uppnå ett tillstånd av paritet med

de äldre universiteten utan att både uppnå och bibehålla detta tillstånd.

Universitetskanslern framhåller till en början, att han funnit sig i stort

sett kunna ansluta sig till de i utredningsmannens betänkande för treårsperioden

1956/57—1958/59 uppdragna riktlinjerna för högskolans upprustning.

Härefter anför kanslern i huvudsak följande.

Främst på grund av den korta remisstiden och vissa frågors nära samband

med olika lokalproblem har jag emellertid icke funnit det möjligt att

ingå på en prövning i detalj av de förslag, som hänför sig till budgetåren

efter det nästkommande. Frågan om högskolans upprustning under budgetåren

1957/58 och 1958/59 kan komma att påverkas av de förslag, som

är att förvänta från 1955 års universitetsutredning. Vidare torde i detta

sammanhang böra erinras om att frågan om högskolans framtida organisation

såsom akademiskt lärosäte alltjämt står öppen. Även detta spörsmål

har nära samband med högskolans framtida uppbyggnad. Jag utgår emellertid

från att åtgärder från Kungl. Maj:ts sida inom den närmaste tiden

kommer att vidtas för närmare utredning av detta ärende. Till följd av

angivna förhållanden är jag — med undantag för vad i organisationsplanen

föreslagits med avseende å docentinstitutionen — nu allenast beredd att

ta definitiv ståndpunkt till de i planen föreslagna åtgärderna för budgetåret

1956/57. De av högskolan i dess yttrande över betänkandet framställda

yrkandena anser jag mig endast i mycket begränsad utsträckning

nu kunna biträda. De krav, som i nämnda yttrande framställts från högskolans

sida på en upprustning utöver den i betänkandet angivna, torde,

1 den mån de icke kommer att tillgodoses i förevarande sammanhang, böra

upptagas till bedömande i samband med priivningen av högskolans anslagsframställningar

för budgetåren 1957/58 och 1958/59.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 108

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

Statskontoret anser, att man vid en fortsatt upprustning av Stockholms

högskola bör i vad gäller personalorganisationen lägga huvudvikten vid

sådana områden, som är ägnade att befrämja en ökad utbildning av lärare

för det högre skolväsendet. Den i många fall kortfattade motivering som

lämnats för de olika förslagen hade emellertid gjort det svårt för ämbetsverket

att med någon säkerhet bedöma vilken personaluppsättning, som

kunde vara lämplig och erforderlig inom varje särskilt ämnesområde. Statskontoret

hade heller icke ansett sig kunna ingå på en närmare granskning

därav. På ett par punkter hade dock förslagen givit ämbetsverket anledning

till uttalande. Med hänsyn till de betydande utgifter, som ett genomförande

av de i betänkandet framlagda förslagen skulle komma att medföra

för statsverket, kunde statskontoret icke underlåta att fästa uppmärksamheten

vid det mellan staten, Stockholms stad och Stockholms högskola

år 1948 ingångna avtalet rörande högskolans framtida ställning. I utlåtande

över avtalsförslaget hade ämbetsverket uttalat farhågor beträffande

de ekonomiska konsekvenserna av avtalet och bland annat pekat på att

stadens bidrag vore maximerat till 1,2 miljoner kronor. Då någon bestämmelse

om maximering av statens bidrag däremot icke förutsatts, skulle

ökade kostnader vid inträffande penningvärdesförsämringar komma att

helt drabba statsverket. Den hittillsvarande utvecklingen hade till fullo

bekräftat de uttalade farhågorna. Ett realiserande av utredningsförslaget

skulle, påpekar statskontoret vidare, redan för nästkommande budgetår

innebära, att statens ekonomiska insats för högskolans verksamhet bringades

upp till ett belopp av omkring 9 miljoner kronor, under det att stadens

bidrag alltjämt komme att bliva oförändrat. Då förefintligheten av högskolan

måste anses utgöra en mycket betydande förmån för Stockholms

stad och dess invånare, kunde det med fog krävas, att staden i sin mån

bidroge till högskolans fortsatta upprustning. Föredragande departementschefen

hade vid anmälan av propositionen angående godkännande av förberörda

avtal (prop. 1948:219 s. 19) framhållit, att avtalet avsåge att i

stora drag reglera den inbördes storleksordningen av statens och stadens

gemensamma ekonomiska insatser för högskolans verksamhet och att detsamma

icke garanterade högskolan ett visst minimitillskott av statsmedel.

Med hänsyn härtill förordar statskontoret, att förhandlingar upptages med

staden i syfte att åvägabringa en revidering av avtalet i angiven riktning

samt att statsmakterna i avvaktan på resultatet av dylika förhandlingar

icke omedelbart binder sig för hela utbyggnadsprogrammet utan fattar beslut

endast för ett budgetår i sänder. Slutligen understryker statskontoret,

att en förutsättning för ett accepterande av statligt stöd åt högskolan i

sådan utsträckning, att den bringas i paritet med universiteten, också måste

vara, att för tillsättning av professurer och andra högre befattningar samma

regler skall gälla som vid universiteten.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956 19

Departementschefen

Såsom jag inledningsvis framhållit underströk statsutskottet vid 1954 års

riksdag i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 137 nödvändigheten av

att Stockholms högskola inom rimlig tid komme i paritet med universiteten

i Uppsala och Lund. Nämnda utslcottsuttalande har för utredningsmannen

varit vägledande vid uppgörandet av nu föreliggande upprustningsplan för

högskolan.

Den av utredningsmannen framlagda upprustningsplanen omfattar högskolans

matematisk-naturvetenskapliga, humanistiska och allmänna avdelningar.

Utredningsmannen har däremot icke ansett sig böra i upprustningsplanen

medtaga högskolans stats- och rättsvetenskapliga avdelning, då frågan

om en omorganisation av den juridiska utbildningen inom en snar framtid

torde komma att prö\ as av statsmakterna.

I sin upprustningsplan har utredningsmannen i vad avser förstnämnda

tre avdelningar och därvid främst i fråga om matematisk-naturvetenskapliga

och humanistiska avdelningarna funnit sig böra föreslå en betydande

förstärkning av såväl personalorganisationen som den materiella utrustningen.

I vad gäller högskolans lokalbehov har utredningsmannen ansett

sig endast böra taga ställning till de mest aktuella byggnadsfrågor^. Utredningsmannen

har emellertid förklarat sig ha för avsikt att i ett senare betänkande

framlägga en mera fullständig plan för lokalbehovets tillgodoseende.

Utredningsmannen räknar med att förstärkningen av de matematisknaturvetenskapliga

och humanistiska avdelningarnas personalorganisation

skall genomföras etappvis under de närmaste tre budgetåren, med huvudvikten

lagd på de två första budgetåren, där ej lokalförhållandena till annat

föranleder.

Universitetskanslern och statskontoret har i sina remissyttranden bland

annat berört frågan, huruvida statsmakterna nu bör taga ställning till utredningsmannens

förslag i dess helhet eller allenast i de delar, som avser

nästa budgetår. Därvid har kanslern på anförda skäl helt tillstyrkt utredningsmannens

förslag i vad avser förstärkning av docentinstitutionen men i

övrigt tagit definitiv ståndpunkt allenast till de för nästa budgetår föreslagna

åtgärderna. Statskontoret har föreslagit, att förhandlingar om en

revision av 1948 års avtal rörande högskolans finansiering upptages med

Stockholms stad. I avvaktan på resultatet av förhandlingarna bör enligt

ämbetsverkets mening statsmakterna icke omedelbart binda sig för hela

utbyggnadsprogrammet utan fatta beslut endast för ett budgetår i sänder.

I anknytning till statskontorets uttalande vill jag här nämna, att jag

med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande av den 10 februari 1956 tillkallat

fyra sakkunniga för att inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning

rörande Stockholms högskolas framtida ställning, med uppdrag tillika

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad och högskolan

rörande statens, Stockholms stads och högskolans inbördes förhållanden

i ekonomiskt och organisatoriskt hänseende. De sakkunniga utgöres av

universitetskanslern A. N. Thomson, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens

andra kammare, boktryckaren S. P. Svensson, byråchefen i ecklesiastikdepartementet

T. S. Arén och räntmästaren vid universitetet i Uppsala

S. J. H. Lindblad. De sakkunniga har ålagts att hålla mig underrättad

om arbetets fortgång och ställa sig till efterrättelse de direktiv för uppdragets

fullgörande, som av mig kan komma att meddelas.

Som allmänt omdöme om utredningsmannens förslag vill jag uttala, att

jag finner detsamma kunna i stort sett läggas till grund för en upprustning

av högskolan.

Beträffande den i universitetskanslerns och statskontorets remissyttranden

berörda frågan, huruvida ställning nu bör tagas till utredningsmannens

förslag i dess helhet eller allenast i de delar, som avser nästa budgetår, vill

jag för min del framhålla, att en planmässig organisation av högskolans

upprustning enligt min mening kräver ett klarläggande redan nu vilka högre

vetenskapliga befattningar högskolan har att räkna med under de närmaste

åren. Jag anser därför, att ståndpunkt nu i regel bör tagas till utredningsmannens

förslag i vad det avser inrättande av nya professurer, laboraturer

och docenturer under de närmaste tre budgetåren. Beträffande

övriga av utredningsmannen framlagda förslag till ändringar i personalorganisationen

torde däremot det aktuella ställningstagandet böra begränsas

till att avse endast de förslag, som utredningsmannen ansett böra genomföras

under nästa budgetår. Härför talar enligt min mening, bland

annat, svårigheten att nu förutse de förändringar i statsuniversitetens personalorganisation,

som kan befinnas påkallade under budgetåren 1957/59.

Vad beträffar högskolans tre avdelningsbibliotek och ryska institutets

bibliotek anser jag mig böra föreslå, att en organisationsundersökning

kommer till stånd.

Jag övergår nu till att lämna en kortfattad redogörelse för utredningsmannens

förslag till utökning av personalorganisationen vid högskolan och

däröver avgivna yttranden. Utredningsmannen har i regel ämne för ämne

lämnat en jämförande översikt — i regel även sammanställd i tabellform —

av den nuvarande personalorganisationen för vederbörande ämne vid universiteten

i Uppsala och Lund samt vid högskolan. I fråga om dessa översikter

tillåter jag mig hänvisa till betänkandet.

I det följande redogöres även för vissa från högskolans eller universitetskanslerns

sida gjorda framställningar i frågor, vilka icke upptagits till närmare

behandling i utredningsmannens betänkande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956

21

B. Docent- och forskardocentbefattningar

Docentbefattningar

(Bet. s. 18 f.)

Av efterföljande sammanställning framgår antalet ordinarie professurer

och e. o. docentbefattningar inom de juridiska och filosofiska fakulteterna

vid universiteten i Uppsala och Lund samt inom motsvarande avdelningar

av Stockholms högskola.

Professurer

Docenturer

Fasta

Rörliga

Summa

Uppsala universitet:

Juridiska fakulteten ............

Matematisk-naturvetenskapliga

8

5

5

sektionen.....................

22

22

2

24

Humanistiska sektionen .........

Lunds universitet:

32

32

3

35

Juridiska fakulteten .............

Matematisk-naturvetenskapliga

8

4

4

sektionen ....................

19

19

3

22

Humanistiska sektionen..........

Stockholms högskola:

27

31

4

35

Rätts- och statsvetenskapliga

avdelningen ..................

Matematisk-naturvetenskapliga

9

6

6

avdelningen ..................

15

8

7

15

Humanistiska avdelningen .......

26

9

10

19

De till matematisk-naturvetenskapliga avdelningen

vid Stockholms högskola hörande 15 docentbefattningarna skall

fördelas på följande sätt:

a) tre inom matematiska ämnesgruppen (matematik, astronomi, försäkringsmatematik

och matematisk statistik samt mekanik och matematisk

fysik), av vilka befattningar en bör företrädesvis stå till förfogande för vart

och ett av ämnena matematik, astronomi samt försäkringsmatematik och

matematisk statistik;

b) tre inom fysisk-kemiska ämnesgruppen (fysik, kemi och meteorologi),

av vilka befattningar en bör företrädesvis stå till förfogande för ett vart

av ämnesområdena fysik, oorganisk och fysikalisk kemi samt organisk kemi

och biokemi;

_ c) två inom den biologisk-geografiska ämnesgruppen (allmän och historisk

geologi, mineralogi och petrografi, botanik, zoologi, ärftlighetslära och

geografi), av vilka befattningar en bör företrädesvis stå till förfogande för

vartdera ämnet allmän och historisk geologi samt botanik;

d) sju utan avseende å någon av angivna ämnesgrupper (rörliga docentbefattningar).

Var och en av sistnämnda sju befattningar bör företrädesvis

besättas med docent i ämne, vari innehavare av docentbefattning förut

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

ej finnes, dock att, då undervisningens vederbörliga upprätthållande i ett

visst ämne det oundgängligen kräver, rörlig docentbefattning må besättas

med docent i detta ämne.

I ämnen, tillhörande den matematiska ämnesgruppen, finns nu vid Stockholms

högskola fyra ordinarie professurer. Av dessa professurer omfattar

en ren matematik, en högre matematisk analys, en försäkringsmatematik

och matematisk statistik och en mekanik och matematisk fysik.

Antalet ordinarie professurer vid högskolan i ämnen, tillhörande den

fysisk-kemiska ämnesgruppen, utgör tre, varav en omfattar fysik, en oorganisk

och fysikalisk kemi samt en organisk kemi och biokemi. Härjämte

finnes en personlig professur i meteorologi.

I ämnen, tillhörande den biologisk-geografiska ämnesgruppen, utgör antalet

ordinarie professurer åtta. Av dessa professurer omfattar en allmän

och historisk geologi, en mineralogi och petrografi, en botanik, särskilt

fysiologi, en botanik, särskilt morfologi, en zoologi, en experimentell zoologi

och cellforskning, en ärftlighetslära och en geografi, särskilt naturgeografi.

De till humanistiska avdelningen vid Stockholms högskola

hörande 19 docentbefattningarna skall fördelas på följande sätt:

a) en inom filosofiska ämnesgruppen (teoretisk filosofi, praktisk filosofi

samt pedagogik och psykologi), vilken befattning företrädesvis bör stå till

förfogande för ämnesområdet pedagogik och psykologi;

b) fyra inom historisk-samhällsvetenskapliga ämnesgruppen (historia,

ekonomisk historia, litteraturhistoria med poetik, konsthistoria med konstteori,

teaterhistoria, religionshistoria, klassisk fornkunskap och antikens

historia, nordisk och jämförande fornkunskap, nordisk och jämförande folklivsforskning,

allmän och jämförande etnografi, statskunskap, statistik, nationalekonomi

samt geografi, särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi),

av vilka befattningar en bör företrädesvis stå till förfogande för

vart och ett av ämnena litteraturhistoria med poetik, statskunskap, nationalekonomi

och geografi, särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi;

c) fyra inom språkliga ämnesgruppen (nordiska, latinska, tyska, engelska,

romanska och slaviska språken), av vilka befattningar en bör företrädesvis

stå till förfogande för vart och ett av ämnena nordiska, engelska, romanska

och slaviska språken;

d) tio utan avseende å någon av angivna ämnesgrupper (rörliga docentbefattningar).

Var och en av sistnämnda tio befattningar bör företrädesvis

besättas med docent i ämne, vari innehavare av docentbefattning förut

ej finnes, dock att, då undervisningens behöriga upprätthållande i ett visst

ämne det oundgängligen kräver, rörlig docentbefattning må besättas med

docent i detta ämne.

I ämnen, tillhörande den filosofiska ämnesgruppen, finns nu fyra ordinarie

professurer, nämligen en i teoretisk filosofi, en i praktisk filosofi, en

i psykologi samt en i pedagogik och pedagogisk psykologi.

Antalet ordinarie professurer vid högskolan i ämnen, tillhörande den

historisk-samhällsvetenskapliga ämnesgruppen, till vilken grupp jämväl

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

ämnet sociologi bör hänföras, utgör 14. Av dessa omfattar en litteraturhistoria

med poetik, en litteraturhistoria med poetik, särskilt allmän och

jämförande litteraturhistoria, en historia, en ekonomisk historia, en religionshistoria,

en de bildande konsternas teori och historia, en nordisk och

jämförande konsthistoria, en nordisk och jämförande fornkunskap, en statskunskap,

en statistik, en nationalekonomi och socialpolitik, en sociologi,

en geografi, särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi, samt en klassisk

språkvetenskap och kulturforskning. Härjämte finns tre personliga professurer,

varav en i stadshistoria, en i teaterhistoria och en i nationalekonomi,

särskilt konjunkturforskning.

I ämnen, tillhörande den språkliga ämnesgruppen, finns nu vid högskolan

åtta ordinarie professurer, nämligen två i engelska språket, en i nordiska

språk, en i nordiska språk, särskilt svenska språket, en i romanska språk,

en i tyska språket, en i slaviska språk samt en i latinska språket och litteraturen.

Utredningsmannen framhäver, att inom de filosofiska fakulteterna

vid universiteten i Uppsala och Lund det i regel står en docentbefattning

med företrädesrätt till förfogande för varje ämne, som är företrätt av ordinarie

professur vid universitetet. Docentbefattning med företrädesrätt saknades

i ämnet zoofysiologi vid universitetet i Uppsala och i ämnet fonetik

vid universitetet i Lund. Vid universitetet i Uppsala hade vidare ämnena

musikforskning, religionshistoria och jämförande folklivsforskning, särskilt

folkloristisk, endast gemensamt företrädesrätt till en docentbefattning. I

ämnen med dubbelprofessur hade två docentbefattningar knutits till respektive

ämne med företrädesrätt. Detsamma gällde ämnet romanska språk

vid universiteten i Uppsala och Lund samt jämväl ämnena tyska och

engelska språken vid universitetet i Lund. Utredningsmannen påpekar, att

en betydande ökning av antalet docentbefattningar ägt rum vid Stockholms

högskola under senare år. Trots detta erfordrades en ytterligare väsentlig

förstärkning av docentinstitutionen inom högskolans matematisk-naturvetenskapliga

och humanistiska avdelningar för att nämnda avdelningar

skall ernå paritet med motsvarande sektioner i Uppsala och Lund i fråga

om antalet docentbefattningar.

Vad beträffar den matematisk-natur vetenskapliga avdelningen

vid Stockholms högskola framhåller utredningsmannen, att inom

den matematiska ämnesgruppen för närvarande en docentbefattning står

med företrädesrätt till förfogande för vart och ett av ämnena matematik,

astronomi samt försäkringsmatematik och matematisk statistik. För ämnet

matematik, som vid högskolan är företrätt av två professurer, bör

enligt utredningsmannens mening ytterligare en docentbefattning ställas

till förfogande med företrädesrätt. En docentbefattning borde vidare med

företrädesrätt tilldelas ämnet mekanik och matematisk fysik. För den ma
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

tematiska ämnesgruppen har utredningsmannen sålunda ansett sig böra

räkna med fem docentbefattningar.

Inom den fysisk-kemiska ämnesgruppen, anför utredningsmannen vidare,

står nu vid högskolan en docentbefattning med företrädesrätt till förfogande

för ett vart av ämnesområdena fysik, oorganisk och fysikalisk kemi

samt organisk kemi och biokemi. Om professuren i fysik vid högskolan —

i överensstämmelse med ett av utredningsmannen framlagt, i det följande

redovisat förslag — dubbleras, bör enligt utredningsmannens mening ytterligare

en docentbefattning tilldelas ämnet fysik. Vid universitetet i Uppsala

står, påpekar utredningsmannen, nu fyra och vid universitetet i Lund

tre docentbefattningar med företrädesrätt till förfogande för ämnet kemi.

Med hänsyn till detta ämnes stora omfattning syntes behov föreligga av

minst tre docentbefattningar för ämnet vid Stockholms högskola. En docentbefattning

borde vidare knytas till ämnet meteorologi. För den fysiskkemiska

ämnesgruppen har utredningsmannen därför räknat med sex docentbefattningar.

Inom den biologisk-geografiska ämnesgruppen vid högskolan ägde nu

vartdera ämnet allmän och historisk geologi samt botanik företrädesrätt

till en docentbefattning. Då i ämnen, tillhörande denna ämnesgrupp, finns

åtta ordinarie professurer, har utredningsmannen ansett sig böra räkna

med samma antal docentbefattningar för gruppen. Av dessa borde två med

företrädesrätt knytas till vart och ett av ämnena botanik, zoologi och geologi

samt en till vartdera av ämnena ärftlighetslära och geografi, särskilt

naturgeografi.

För den matematisk-naturvetenskapliga avdelningen har utredningsmannen

vidare räknat med två rörliga docentbefattningar. Hela antalet docentbefattningar

inom denna avdelning skulle vid bifall till utredningsmannens

förslag komma att uppgå till 21, innebärande en ökning med sex.

Inom den humanistiska avdelningens filosofiska ämnesgrupp, som

nu förfogar över endast en docentbefattning, har utredningsmannen funnit

behov föreligga av ytterligare tre dylika befattningar, så att en docentbefattning

kan tilldelas ett vart av ämnena teoretisk filosofi, praktisk filosofi,

pedagogik och psykologi.

Den historisk-samhällsvetenskaplig a ämnesgruppen, som nu är tilldelad

fyra docentbefattningar, bör enligt utredningsmannens åsikt efter docentinstitutionens

utbyggnad klyvas i två grupper liksom vid universiteten i

Uppsala och Lund. Den historiska gruppen borde därvid tilldelas nio och

den samhällsvetenskapliga gruppen fem docentbefattningar. Av den historiska

gruppens docentbefattningar borde två med företrädesrätt knytas till

vart och ett av ämnena litteraturhistoria med poetik och historia samt

en till ett vart av ämnena konsthistoria med konstteori, ekonomisk historia,

klassisk fornkunskap och antikens historia samt nordisk och jämförande

fornkunskap. Härjämte syntes utredningsmannen en docentbefatt
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

ning företrädesvis böra stå till förfogande för gruppens övriga ämnen (religionshistoria,

teaterhistoria, nordisk och jämförande folklivsforskning samt

allmän och jämförande etnografi). Av den samhällsvetenskapliga gruppens

docentbefattningar borde en förbehållas ett vart av ämnena statskunskap,

statistik, nationalekonomi, sociologi och geografi, särskilt kulturgeografi

med ekonomisk geografi.

Av den språkliga ämnesgruppens fyra docentbefattningar är, fortsätter

utredningsmannen, för närvarande en knuten till vart och ett av ämnena

nordiska, engelska, romanska och slaviska språken. Denna grupp bör enligt

utredningsmannens mening tilldelas tio docentbefattningar. Av dessa

borde två förbehållas vart och ett av ämnena nordiska språk, tyska, engelska

och romanska språken och ett vartdera av ämnena latinska språket

och slaviska språk.

För humanistiska avdelningen har utredningsmannen vidare ansett sig

böra räkna med tre rörliga docentbefattningar. Hela antalet docentbefattningar

inom denna avdelning skulle vid bifall till utredningsmannens förslag

komma att uppgå till 31, innebärande en ökning med 12. Antalet

docentbefattningar inom den humanistiska sektionen utgjorde vid såväl

universitetet i Uppsala som Lund 35. Utredningsmannen påpekar, att den

humanistiska sektionen vid universitetet i Lund är i förhållande till antalet

professurer bättre tillgodosedd med docentbefattningar än samma

sektion vid universitetet i Uppsala. Ett genomförande av den av honom

föreslagna utökningen av antalet docentbefattningar inom Stockholms högskolas

humanistiska avdelning innebär enligt utredningsmannens mening

närmast, att nämnda avdelning på ifrågavarande område uppnår paritet

med motsvarande sektion vid universitetet i Uppsala.

Den föreslagna utökningen av antalet docentbefattningar vid Stockholms

högskola bör enligt utredningsmannens uppfattning genomföras under tre

budgetår med början från och med nästa budgetår. Av de sex nya docentbefattningarna

inom matematisk-naturvetenskapliga avdelningen syntes

utredningsmannen två böra tillkomma vart och ett av dessa ar. Härvid

borde docentbefattningarna inom avdelningen lämpligen redan från och

med nästa budgetår i ökad utsträckning fördelas på ämnesgrupper och

ämnen. Av humanistiska avdelningens nya docentbefattningar borde tre

inrättas från och med budgetåret 1956/57, fyra från och med budgetåret

1957/58 och fem från och med budgetåret 1958/59. De nytillkommande

befattningarna inom denna avdelning borde tillsvidare vara rörliga.

I sitt r c m issy t tr an de uttalar högskolan i fråga om docentinstitutionen,

bland annat, följande.

Ämnet kemi bör tilldelas fyra docentbefattningar i stället för tre, som

utredningsmannen föreslagit. Beträffande humanistiska avdelningen har

enligt utredningsmannens förslag till ämnet konsthistoria endast knutits

en docentbefattning, oaktat ämnet vid högskolan är företrätt av tva pro
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majds proposition nr 108 år 1956

fessurer. Vidare har enligt förslaget ämnena religionshistoria, teaterhistoria,

nordisk och jämförande folklivsforskning samt allmän och jämförande etnografi

gemensamt endast tilldelats en docentbefattning. Dessa förslag

synes mindre väl överensstämma med de principer, som eljest tillämpats

vid avvägningen av antalet docentbefattningar. För att motväga de olägenheter,

som härigenom kan väntas uppkomma, föreslås att antalet rörliga

docentbefattningar inom den humanistiska avdelningen bestämmes

till fem i stället för de föreslagna tre.

Universitetskanslern tillstyrker med hänsyn till vikten av att en fast

grund lägges för docentinstitutionens utbyggnad att förslag framlägges för

innevarande års riksdag om institutionens förstärkning enligt den plan,

som framlagts i utredningsmannens betänkande.

Forskardocentbefattningar

(Bet. s. 26 f.)

Vid universitetet i Uppsala finns sju forskardocentbefattningar, varav

en personlig, och vid universitetet i Lund åtta, varav två personliga. Stockholms

högskola, som icke har någon teologisk eller medicinsk fakultet,

förfogar över två forskardocentbefattningar, varav en inrättats från och

med budgetåret 1955/56. Forskardocentbefattningarna är icke knutna till

vissa ämnen eller fakulteter.

Utredningsmannen uttalar, att högskolan för att uppnå paritet med

universiteten i fråga om forskardocentbefattningar bör tilldelas ytterligare

två å tre forskardocentbefattningar. Om antalet forskardocentbefattningar

vid högskolan ökas med endast två syntes högskolan bli något sämre och

om antalet ökas med tre bli nagot bättre tillgodosedd än vad universiteten

nu är på detta område. Utredningsmannen anser sig böra föreslå en ökning

av antalet forskardocentbefattningar vid högskolan med tre. Dessa befattningar

borde liksom de två nu befintliga vara gemensamma för högskolans

olika avdelningar. Av de föreslagna tre nya befattningarna borde en tillföras

högskolan ett vart av budgetåren 1956/59.

Statskontoret finner det icke påkallat, att mer än två forskardocentbefattnmgar

inrättas, enär högskolan annars skulle bliva bättre tillgodosedd

än universiteten i fråga om dylika befattningar.

Departementschefen

I enlighet med vad jag förut anfört bör redan nu slutlig ståndpunkt tagas

till frågan om en förstärkning av högskolans docentinstitution under de tre

närmast följande budgetåren. Det i förhållande till antalet professorer

otillräckliga antalet docentbefattningar utgör nämligen den allvarligaste

bristen i högskolans personalorganisation. Det är därför av vikt, att en fast

grund redan nu lägges för en utbyggnad av högskolans docentinstitution.

Härigenom sättes högskolan i stånd att på ett mera planmässigt sätt för
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

dela de successivt nytillkommande befattningarna på olika ämnen. Även

vissa fördelar från rekryteringssynpunkt torde vinnas härigenom.

Utredningsmannen har föreslagit, att högskolan under loppet av de tre

närmaste budgetåren skulle tillföras ytterligare aderton docentbefattningar

och tre forskardocentbefattningar. Av docentbefattningarna avses sex för

matematisk-naturvetenskapliga och tolv för humanistiska avdelningen. Enligt

utredningsmannens mening bör de nytillkommande forskardocentbefattningarna

i likhet med de hittillsvarande vara gemensamma för nämnda

avdelningar och den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen. Av de sex

nya docentbefattningarna inom matematisk-naturvetenskapliga avdelningen

skulle två tillkomma under vart och ett av budgetåren 1956/59, varvid

avdelningens docentbefattningar lämpligen borde redan från och med nästa

budgetår i ökad utsträckning fördelas på ämnesgrupper och ämnen. Av

humanistiska avdelningens tolv nya docentbefattningar skulle tre inrättas

från och med budgetåret 1956/57, fyra från och med budgetåret 1957/58

och fem från och med budgetåret 1958/59. De nytillkommande befattningarna

inom denna avdelning bör enligt utredningsmannens åsikt tills vidare

vara rörliga.

Utredningsmannen synes mig på ett övertygande sätt ha motiverat det

av honom framlagda förslaget om en utökning av antalet docent- och forskardocentbefattningar

vid högskolan. Även det föreslagna tidsschemat

för befattningarnas inrättande förefaller mig väl avvägt. Jag ansluter mig

därför helt till ifrågavarande förslag och förordar alltså, att högskolans

docentinstitution under de tre närmaste budgetåren utbygges i överensstämmelse

med den av utredningsmannen framlagda planen.

C. De särskilda läroämnena

1. Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen

Matematik

(Bet. s. 28 f.)

Utredningsmannen: I likhet med universiteten i Uppsala och

Lund bör Stockholms högskola utrustas med en ordinarie laboratur i matematik,

varvid en av befattningarna som biträdande lärare bör indragas.

Med hänsyn bland annat till att en av sistnämnda befattningar uppförts

å högskolans stat först från och med innevarande budgetår, torde med den

förordade förändringen böra anstå något. Jag anser mig böra föreslå, att

laboraturcn inrättas från och med budgetåret 1957/58. I det, föregående

har jag räknat med att två docentbefattningar skall knytas till ämnet matematik

vid högskolan såsom nu är fallet vid universiteten i Uppsala och

Lund. Ä högskolans stat är nu uppförd endast en befattning som förste

assistent, liehovet av en ökning av antalet lårarbefattningar bär, efter det

att högskolan framlagt sina anslagsäskanden för budgetåret 1956/57, blivit

än mer påtagligt, enär antalet matematikstuderande undergått en fortsatt

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

höjning höstterminen 1955. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att ytterligare

två befattningar som förste assistent inrättas från och med nästa

budgetar. For institutionsarbetet, särskilt skötseln av institutionsbiblioteket,

erfordras en förste amanuens, varför jag föreslår, att befattningen som

andre amanuens ersättes av en befattning som förste amanuens. Denna

åtgärd bör vidtagas från och med budgetåret 1957/58.

Astronomi

(Bet. s. 31 f.)

-Utredn}ng smannen: Vid Stockholms högskola har sedan år

1888 undervisning i astronomi meddelats av vetenskapsakademiens astronom,

vilken aven sedan ar 1904 haft Kungl. Majrts tillstånd att förrätta

examination i amnet vid högskolan. Den praktiska undervisningen har

tidigare agt rum vid akademiens observatorium å Observatoriekullen i

Stockholm men har från och med år 1931, då observatoriet överflyttades

. b;^;sJgb1a( .n,’ vfrit förlagd dit. I anslutning till observatoriets förflyttning

till Saltsjöbaden medgav vetenskapsakademien den 27 januari 1931

att en pa grundval av förhandlingar mellan delegerade för akademien och

Stockholms hogskola uppgjord plan för uppehållande av den astronomiska

undervisningen vid hogskolan fmge tillämpas tills vidare under högst tre

ar och lamnade tjänstemännen vid observatoriet rätt att åtaga si^ de

undervisnmgsphkter, som planen förutsatte. Något formellt medgivande

att utnyttja observatoriet och tjänstemän vid detsamma för undervisning

och examination i astronomi vid högskolan synes därefter icke ha lämnats.

Det synes mig tillbörligt, att en formell överenskommelse i ämnet träffas

mellan akademien och högskolan.

Genom hittillsvarande anordning har högskolan fått möjlighet att med

utnyttjande av vetenskapsakademiens observatorium och dess utrustning

anordna undervisning och examination i en viktig disciplin till en bråkdel

av motsvarande kostnader i Uppsala och Lund. Det synes mig väl motiverat,

att de till vissa befattningshavare vid observatoriet nu utgående

undervisnmgsaryodena höjes. Jag ansluter mig i detta avseende till vad

universitetskanslern föreslagit. Höjningen bör genomföras från och med

den 1 juli 1956 och medför ett ökat anslagsbehov av sammanlagt 2 500

Utredningsmannens förslag innebär, att förutnämnda undervisningsarvoden

skall höjas pa sätt framgar av följande sammanställning:

Befattning Nuvarande arvode Föreslaget arvode

Lärare (professor) i astronomi . 5 000 6 000

Lärare i astronomi ............ 3 000 3 600

Assistent .................... 2 100 2 400

Assistent ............... 1 200 l 800

S:a kronor 11 300 S:a kronor 13 800

Högskolan föreslår, att jämväl det lägre assistentarvodet höjes till 2 400

kronor. Till stöd härför har anförts huvudsakligen följande.

Vardera av de två assistenternas arbetsuppgifter, kräver en arbetstid

om cirka 2o0 timmar per år. Något skäl varför det ena arvodet skulle sät
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

tas lägre än det andra har icke angivits. Det lägre assistentarvodet utgår

för närvarande till en filosofie magister, och befattningshavare^ med lägre

kompetens än magister- eller kandidatexamen torde icke ifrågakomma.

Om man vill jämföra ifrågavarande arvoden med nu utgående arvoden till

assistent- och amanuenspersonal och om jämförelsepunkten sättes så lågt

som till andre amanuens, kommer man fram till att ett arvode av 2 400

kronor ligger i underkant.

Fysik

(Bet. s. 3-t f.)

Utredningsman n e n: För närvarande intages årligen för lägre

akademiska examina i Uppsala 50—60, i Lund omkring 50 och vid Stockholms

högskola högst omkring 30 nya fysikstuderande, vilka så gott som

undantagslöst bedriver studier för mer än ett betyg i filosofie kandidatexamen

eller filosofisk ämbetsexamen. Sedan den planerade nybyggnaden

för Stockholms högskolas fysiska institut blivit färdig och de nya institutionslokalerna

kunnat tagas i bruk, vilket beräknas ske tidigast under

budgetåret 1958/59, torde den årliga intagningen av fysikstuderande

kunna ökas till minst 60. En utökning av personalen blir givetvis nödvändig

efter nybyggnadens tillkomst. Redan under nuvarande förhållanden

finner jag emellertid en viss utvidgning och förändring av personalorganisationen

påkallad. Under erinran om att de å universitetets stat uppförda

assistentbefattningarna vid fysiska institutionen i såväl Uppsala som

Lund är befattningar som förste assistent föreslår jag, att de två befattningarna

som andre assistent vid högskolans fysiska institut förändras till

befattningar som förste assistent från och med budgetåret 1956/57. Detta

institut är vidare i fråga om teknisk personal eftersatt i förhållande till

motsvarande institutioner i Uppsala och Lund. Jag anser mig därför böra

tillstyrka, att vid institutet i Stockholm inrättas en befattning som laboratoriebiträde

i Ce 11 från och med nästa budgetår. Två dylika befattningar,

varav en i Ca 11 och en i Ce 11, finns nu vid fysikinstitutionen i Lund.

I Uppsala finns två befattningar som biträdande lärare i fysik, i Stockholm

och i Lund endast en. I högskolans upprustningsplan har upptagits

ytterligare en befattning som biträdande lärare i ämnet. Denna befattning

har därvid beräknats skola inrättas först efter nybyggnadens tillkomst.

Från ämnesrepresentantens sida har en ny biträdande lärare med uppgift

att leda laborationerna för tre och fyra betyg och med speciell inriktning

på den för forskning och lärarutbildning betydelsefulla elektronikundervisningen

begärts senast i anslagsäskandena för budgetåret 1956/57, och

behovet av en förstärkning av lärarkrafterna har vitsordats av lärarrådet.

Jag finner starka skäl tala för att ifrågavarande befattning, som otvivelaktigt

torde erfordras jämväl efter en utökning av lärarpersonalen i övrigt

i samband med att nybyggnaden tages i bruk, inrättas redan dessförinnan.

Jag anser mig därför böra föreslå, att en ny befattning som biträdande

lärare i fysik inrättas från och med budgetåret 1957/58.

Sedan naturvetenskapliga forskningskommittén framlagt förslag om

dubblering av professurerna i fysik vid universiteten i Uppsala och Lund,

fattades vid 1946 års riksdag beslut om inrättande från och med den 1

juli 1946 av ytterligare en professur i ämnet vid vartdera universitetet. Då

forskningskommittén avgav nämnda förslag, uttalade kommittén, att

samma skäl till dubblering givetvis förelåge även vid Stockholms högskola

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956

men att behovet härav åtminstone tills vidare finge anses i någon män tillgodosett

genom professuren vid vetenskapsakademiens forskningsinstitut

för experimentell fysik. Vid Stockholms högskola finns alltjämt endast en

professur i det omfattande ämnet fysik. Detta måste enligt min mening

betecknas som en allvarlig brist. En dubblering av professuren måste numera,

särskilt i belysning av fysikens snabba utveckling och med tanke

på den ökade utbildningskapacitet, som kommer att föreligga vid det nya

fysiska institutet, anses ofrånkomlig. Vid översynen av byggnadsprogrammet

för den nya fysikbyggnaden har jag därför tillstyrkt, att lokalbehovet

beräknas med utgångspunkt i att ytterligare en professur i fysik kommer

att inrättas. För att den blivande innehavaren av professuren skall bli satt

i tillfälle att deltaga i utrustningen av det nya institutet, torde professuren,

såvitt nu kan bedömas, böra inrättas från och med budgetåret 1958/59

och beslut härom fattas senast våren 1957. Jag erinrar i detta sammanhang

om att jag i det föregående räknat med att ämnet fysik skulle vid bifall

till förslaget om dubblering av fysikprofessuren erhålla företrädesrätt till

två docentbefattningar mot nu en.

Det är givetvis vanskligt att redan nu bedöma, vilket personalbehov,

som kommer att föreligga, när de nya lokalerna kan tagas i bruk. Under

förutsättning att omkring 60 nya fysikstuderande kommer att årligen intagas,

har jag funnit behov föreligga att öka den vetenskapligt utbildade

personalen med — utöver vad jag redan föreslagit — minst två förste assistenter

och två förste amanuenser. I upprustningsplanen upptar jag två

nya befattningar som förste assistent och två såsom förste amanuens från

och med den 1 juli 1958. Sannolikt torde befattningarna emellertid behöva

tillsättas först från senare tidpunkt under budgetåret 1958/59.

I fråga om befattningar för teknisk biträdespersonal är fysikinstitutionen

i Uppsala bättre tillgodosedd än motsvarande institution i Lund. Det

synes erforderligt, att det nya fysiska institutet i Stockholm får en personalorganisation,

som i detta avseende är i huvudsak jämförlig åtminstone

med den i Lund. I Stockholm finns nu en instrumentmakare i Ca 16, en

institutionsvaktmästare i Ce 14 och en vaktmästare i Ce 10. Jag har förut

föreslagit, att medel anvisas till anställande av ett laboratoriebiträde i Ce

11 från och med budgetåret 1956/57. Denna personal torde i samband

med nybyggnadens ianspråktagande böra utökas med en instrumentmakare

i Ce 14, en maskinist i Ce 13 och ett laboratoriebiträde i Ce 11. Jag har

räknat med att maskinisten skall svara icke endast för värmeanläggningen

inom nybyggnaden utan även för de för verksamheten vid fysiska institutet

erforderliga elektriska anläggningarna. Frågan om de nu föreslagna befattningshavarnas

benämning och löneställning torde böra upptagas till närmare

prövning först i samband med det att beslut framdeles fattas om

tjänsternas inrättande, vid vilken tidpunkt resultatet av nu pågående översyn

av löneställningen för institutionsvaktmästare m. fl. kan väntas föreligga

och säkrare hållpunkter för ett ställningstagande jämväl i övrigt torde

förefinnas än vad nu är fallet. De av mig nyss föreslagna befattningarna

som maskinist, instrumentmakare och laboratoriebiträde upptar jag i upprustningsplanen

från och med den 1 juli 1958, men åtminstone de två

sistnämnda befattningarna torde sannolikt behöva tillsättas först från och

med senare tidpunkt under budgetåret 1958/59.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

Högskolan anser, att den av utredningsmannen föreslagna nya professuren

i fysik bör inrättas från och med budgetåret 1957/58 och beslut härom

fattas redan vid 1956 års riksdag. Såsom skäl härför åberopar högskolan,

att den nya professurens förste innehavare bör sättas i tillfälle att deltaga

i utrustningen av den planerade nybyggnaden för fysiska institutet.

Kemi

(Bet. s. 46 f.)

Utredningsmannen: Personalorganisationen för ämnet kemi är

betydligt mera omfattande vid universitetet i Uppsala än vid universitetet

i Lund och Stockholms högskola. Detta är delvis betingat av att den årliga

intagningen av kemistuderande i Uppsala är större än i Lund och Stockholm.

I övrigt torde anledningen härtill vara den, att statsmakterna av

vissa skäl ansett sig böra ge den kemiska forskningen ett särskilt starkt

stöd vid universitetet i Uppsala. Personalorganisationen för ämnet kemi i

Lund och i Stockholm är i stort sett av samma omfattning. Antalet befattningar

för vetenskapligt utbildad personal är detsamma på båda orterna,

men väsentliga olikheter föreligger med avseende å befattningarnas natur.

De för den icke vetenskapligt utbildade personalen avsedda befattningarnas

antal är dock något större" i Stockholm än i Lund. Ur undervisningssynpunkt

synes mig ett större personalbehov föreligga vid högskolan än vid

universitetet med hänsyn till att tvåbetygskurser i kemi för filosofie kandidatexamen

och filosofisk ämbetsexamen anordnas två gånger om året

i Stockholm men endast en gång årligen i Lund samt att antalet licentiander

och doktorander är betydligt större vid högskolan än vid universitetet.

Att undervisningen och forskningen inom ämnet kemi vid högskolan är

förlagda till tre skilda byggnader ökar även personalbehovet. Med hänsyn

till berörda omständigheter anser jag mig i viss utsträckning kunna tillstyrka

en utökning av personalen vid högskolan. Det fundamentala problemet

för såväl den elementära som den mera avancerade kemiundervisningen

vid Stockholms högskola är emellertid lokalfrågan. Under senaste

decennierna har antalet sökande till de vid kemiska övningslaboratoriet

anordnade kurserna väsentligt överstigit antalet tillgängliga platser. Att

med rimliga kostnader åstadkomma godtagbara laboratorier i den byggnad,

där övningslaboratoriet och institutet för oorganisk och fysikalisk kemi

nu är inrymda, måste anses uteslutet och det enda tänkbara alternativet

är en nybyggnad. Jag har också för avsikt att i det följande föreslå, att

medel anvisas för nästa budgetår till utarbetande av ritningar m. in. till

en nybyggnad för kemiska övningslaboratoriet och institutet för oorganisk

och fysikalisk kemi.

En allvarlig brist är, enligt min mening, att högskolan i olikhet mot

universiteten i Uppsala och Lund icke har någon laboratorsbefattning i

analytisk kemi, en för det praktiska livet synnerligen viktig gren av kemien.

Jag föreslår, att eu dylik befattning inrättas jämväl vid Stockholms högskola.

Befattningen bör tillkomma i så god tid, att laboratorn kan deltaga

i utrustningen av det analytiska laboratorium, som bör komma till stånd

i den planerade nybyggnaden. Jag räknar med att befattningen behöver

inrättas från och med budgetåret 1958/59.

Någon skillnad i fråga om arbetsuppgifternas karaktär och omfattning

synes icke föreligga vid de till kemiska övningslaboratoriet knutna assis
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

tentbefattningama. Jag föreslår därför, att befattningen som andre assistent

förändras till befattning som förste assistent från och med nästa budgetår.

Då ett stadigvarande behov torde föreligga av en förstärkning av lärarpersonalen

för kurserna i organisk kemi och fysikalisk kemi, föreslår jag,

att medel anvisas från och med nästa budgetår till avlönande av ytterligare

två förste amanuenser vid övningslaboratoriet.

För att ernå en effektivisering av studierna i kemi och därmed en förkortning

av studietiden har från och med budgetåret 1953/54 inrättats en

befattning som biträdande lärare i oorganisk och fysikalisk kemi. De därefter

vunna erfarenheterna har gett vid handen, att för ändamålet erfordras

ytterligare en biträdande lärare. Jag föreslår, att medel anvisas å högskolans

stat från och med budgetåret 1957/58 till en ny biträdande lärare i

oorganisk och fysikalisk kemi.

Universitetskanslern har tillstyrkt, att en laboratoriebiträdesbefattning

i Ce 11 och en vaktmästartjänst i Ce 10 inrättas från och med nästa budgetår

vid institutet för organisk kemi och biokemi. Kanslern har därvid förutsatt,

att det till ett vaktmästarbiträde nu utgående beloppet alltjämt

skall stå till institutets förfogande. Jag biträder vad kanslern sålunda föreslagit.

Ett starkt behov föreligger av en förstärkning av den vetenskapligt utbildade

personalen vid institutet för organisk kemi och biokemi dels för

handledning av de studerande vid utförandet av examensarbeten för högre

betyg, dels ock för forskningsverksamheten. Jag föreslår därför, att en

befattning som andre assistent och en som förste amanuens inrättas vid

institutet från och med budgetåret 1957/58.

Till sist erinrar jag om att jag i det föregående föreslagit, att ämnet kemi

skall erhålla företrädesrätt till tre docentbefattningar vid högskolan mot

för närvarande två.

Högskolan föreslår, att principbeslut fattas redan vid 1957 års riksdag

om inrättande av den av utredningsmannen från och med budgetåret

1958/59 föreslagna laboraturen i analytisk kemi. Enligt högskolans mening

talar nämligen starka skäl för att laborat urens förste innehavare tillsättes

i så god tid, att han erhåller tillfälle att deltaga i arbetet med utrustningen

av det analytiska laboratorium, som avses skola inrymmas i den planerade

nybyggnaden för institutet för oorganisk och fysikalisk kemi in. m.

Den geologiska ämnesgruppen

(Bet. s. 60 f.)

Utredningsmannen: Kvartärgeologien, som behandlar den senaste,

yngsta perioden i jordens långa och komplicerade utveckling, hör

närmast ihop med examensämnet geologi och paleontologi men ansluter

sig i vissa delar till ämnet mineralogi och petrologi. Inom båda dessa examensämnen

finns enligt gällande studieplaner för den geologiska ämnesgruppen

vid Stockholms högskola möjlighet att för högre betyg i filosofie

kandidatexamen och filosofisk ämbetsexamen ge studierna en kvartärgeologisk

inriktning. Kvartärgeologien är därjämte enligt stadgan angående

filosofiska examina examensämne i filosofie licentiatexamen. Kunskap i

kvartärgeologi är nödvändig för många andra vetenskapsgrenar, såsom

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

botanik, zoologi, geografi och arkeologi. I Uppsala finns en laboratorsbefattning

i kvartärgeologi och i Lund en dylik befattning i kvartärgeologi

och agrogeologi. Motsvarighet härtill finns ej vid Stockholms högskola.

Ur såväl undervisningens som forskningens synpunkt anser jag det angeläget,

att det synnerligen omfattande ämnet kvartärgeologi får en fast

representation jämväl vid högskolan genom att en laboratur inrättas där.

En viss differentiering föreligger mellan laboratorsbefattningarna i Uppsala

och Lund, i det att tjänsten i Lund har en speciell anknytning till jordbruksforskningen.

En stark, icke tillgodosedd efterfrågan på vetenskapligt

skolade och praktiskt inriktade kvartiirgeologer gör sig gällande från såväl

det allmännas som det enskilda näringslivets sida. Det synes mig med hänsyn

härtill lämpligt, att den med laboratorstjänsten vid Stockholms högskola

förenade undervisningen och forskningen ges en praktisk-geologisk

inriktning och att därför den tillämpade kvartärgeologien kommer att ingå

som väsentligt moment i laboraturens ämnesområde. Ett dylikt syfte torde

ligga bakom högskolemyndigheternas i anslagsäskandena för nästa budgetår

framlagda förslag om inrättande av en laboratorsbefattning i allmän och

tillämpad kvartärgeologi i stället för — som tidigare föreslagits från högskolans

och universitetskanslerns sida — en dylik befattning i kvartärgeologi.

Det torde emellertid kunna ifrågasättas, huruvida laboraturens

ämnesområde förändras, om man väljer den ena eller den andra av dessa

benämningar. Jag anser mig därför böra föreslå, att ifrågavarande tjänst

benämnes laboratorsbefattning i kvartärgeologi, särskilt tillämpad kvartärgeologi.

Befattningen bör inrättas frän och med nästa budgetår. Med hänsyn

till den utomordentligt starka kompetens, som den nuvarande tillförordnade

examinatorn i kvartärgeologi, extra ordinarie docenten vid högskolan

C. G. Wenner styrkt sig äga inom ifrågavarande ämnesområde, tillstyrker

jag, att Wenner må utan att befattningen ledigförklaras utnämnas

till dess förste innehavare.

Högskolemyndigheternas av kanslern tillstyrkta förslag om inrättande

från och med nästa budgetår av ytterligare en befattning som förste assistent

och en som institutionsvaktmästare i Ce 14 biträder jag. Härvid

bör de nu befintliga befattningarna placeras vid mineralogiska institutet

och de nytillkommande vid geologiska institutet. Högskolans egen upprustr.

ingsplan upptar ytterligare en befattning som förste amanuens vid

mineralogiska institutet. För den geologiska ämnesgruppen är högskolan

sämre ställd än universiteten med amanuenslijälp. Jag föreslår, att medel

anvisas från och med budgetåret 1957/58 till arvode åt ytterligare en

förste amanuens. Denne torde närmast böra avses som biträde åt innehavaren

av den föreslagna laboratorsbefattningen och därför placeras vid

geologiska institutet. Den geologiska ämnesgruppen förfogar i Uppsala över

tre och i Lund över två laboratoriebiträdesbefattningar, medan denna ämnesgrupp

i Stockholm helt saknar dylika befattningar. Jag har blivit övertygad

om att behov föreligger av minst två laboratoriebiträden i Stockholm,

ett vid vartdera institutet, och föreslår, att två laboratoriebiträdesbefattningar

i lönegraden Ce 11 inrättas, den ena från och med budgetåret

1957/58 och den andra frän och med budgetåret 1958/59. Den först inrättade

befattningen torde böra placeras vid mineralogiska institutet.

Jag erinrar slutligen om att jag i det föregående räknat med två docentbefattningar

för ämnesområdet geologi, av vilka ämnet mineralogi och

petrologi torde böra erhålla företrädesrätt till en.

3 — H ihan g till riksdagens protokoll 1056. 1 samt. År 10S

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956

Meteorologi

(Bet. s. 68 f.)

Utredningsmannen: Genom beslut den 6 maj 1955 har Kungl.

Maj:t förordnat, att ett internationellt meteorologiskt institut skall från

och med den 1 juli 1955 inrättas i Stockholm i överensstämmelse med vad

chefen för ecklesiastikdepartementet förordat under punkten 372 i bilagan

åttonde huvudtiteln till 1955 års statsverksproposition. Samtidigt har

Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser angående styrelse för institutet, enligt

vilka institutets föreståndare är självskriven ledamot i styrelsen, ävensom

förordnat professorn C. G. Rossby att från och med den 1 juli 1955

tills vidare, så länge han innehar professur i meteorologi vid Stockholms

högskola, vara föreståndare för det internationella meteorologiska institutet

i Stockholm. Till bidrag till detta internationella institut har riksdagen

för innevarande budgetår anvisat ett anslag av 130 000 kronor. De

åtgärder som sålunda vidtagits av statsmakterna innebär, att man åt den

verksamhet, som hittills bedrivits vid Stockholms högskolas meteorologiska

institut givit en annan och vidare organisatorisk ram genom upprättandet

av det internationella meteorologiska institutet utan att därmed

någon ändring skett i institutets ställning som högskolans meteorologiska

institut. Genom den beslutade omorganisationen har enligt min mening

frågan om den i högskolans egen upprustningsplan beräknade utökningen

av personalorganisationen vid högskolans meteorologiska institut kommit

i ett annat läge. Med hänsyn härtill och under erinran om att jag i det

föregående förordat att en docentbefattning skall med företrädesrätt knytas

till ämnet meteorologi finner jag det icke påkallat att i övrigt föreslå

någon utökning av den för ämnet avsedda, å högskolans stat upptagna

personalen. Den av högskolemyndigheterna väckta frågan om ändrad löneställning

vid den nuvarande kanslibiträdesbefattningen vid institutet torde

böra prövas först sedan personalorganisationen vid det internationella

institutet vunnit fastare form och arbetsuppgifternas fördelning å biträdespersonalen

stabiliserats.

Högskolan hemställer, att den nuvarande personliga professuren i meteorologi

för C. G. Rossby snarast möjligt överföres till ordinarie stat och

erinrar därvid om att de sakkunniga för inrättande av ett internationellt

meteorologiskt institut framställt förslag härom.

Botanik

(Bet. s. 71 f.)

U trednings mannen: Den personalorganisation, som finns för

ämnet botanik vid Stockholms högskola, är betydligt mindre än motsvarande

organisation vid universiteten i Uppsala och Lund. Detta kan delvis

anses motiverat av att högskolan saknar egen botanisk trädgård och att

de vetenskapliga samlingarna vid högskolan är mindre omfattande. Även

med beaktande av dessa omständigheter synes det emellertid vid oförändrad

intagning av botanikstuderande vid Stockholms högskola erfordras en

utökning av personalen vid högskolan av ungefär den omfattning, som

högskolans egen upprustningsplan innebär, för att bringa upp högskolan

till den standard i ifrågavarande avseende, som universiteten har.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1956

Medan den gren av botaniken, som numera internationellt benämnes

växtekologi, är företrädd av en professur i växtbiologi vid Uppsala universitet

och en laboratur i växtbiologi vid Lunds universitet, saknar den särskild

företrädare vid Stockholms högskola. Detta är enligt mitt förmenande

en allvarlig brist, som bör avhjälpas, så snart förutsättningar härför

föreligger ur lokalsynpunkt. Detta är dock knappast fallet för närvarande.

Högskolan har visserligen en växtekologisk station, inrymd i förhyrda lokaler

å Tenö (Bogesund) i närheten av Vaxholm, vilka kan anses utgöra

en lämplig arbetsplats för den föreslagne laboratorn i växtekologi, men

endast under sommarhalvåret. De nuvarande lokalförhållandena för ämnet

botanik lägger över huvud taget hinder i vägen för den utökning av

personalen, som jag i och för sig funnit motiverad. Med hänsyn härtill och

under erinran om att jag i det föregående föreslagit, att ämnet botanik skall

erhålla företrädesrätt till ytterligare en docentbefattning, begränsar jag

mig till att tillstyrka, att medel anvisas för anställande från och med nästa

budgetår av ytterligare en förste amanuens vid institutet för morfologisk

botanik, en tredje amanuens vid institutet för fysiologisk botanik och ett

kanslibiträde i Ce 11, gemensamt för de två instituten. Jag förordar jämväl,

att det till professor Bergianus i hans egenskap av lärare och examinator

vid högskolan nu utgående arvodet höjes med 2 000 kronor till 6 000

kronor för år.

Jag har för avsikt att i det följande föreslå, att medel anvisas för nästa

budgetår till utarbetande av ritningar m. m. till en nybyggnad för högskolans

botaniska institut. Personalbehovet efter nybyggnadens tillkomst,

vilket behov givetvis blir beroende av den utbildningskapacitet, som de

botaniska instituten då kommer att få, torde lämpligen böra prövas först

framdeles.

Högskolan föreslår, att en laboratur i växtekologi inrättas från och med

nästa budgetår samt att den av utredningsmannen förordade kanslibiträdestjänsten

utbytes mot en kontoristbefattning. Till stöd för förstnämnda

yrkande har bland annat anförts, att ett arbetsrum kunde ställas till förfogande

för laboratorn inom institutet för fysiologisk botanik, varigenom

lokalfrågan skulle få en tillfredsställande provisorisk lösning.

Zoologi

(Bet. s. 79 f.)

Utredningsmannen: Nybyggnaden för zootomiska institutet

beräknas kunna tagas i bruk i början av år 1956. Institutet erhåller härvid

två kurslaboratorier och kan därför mer än fördubbla sin undervisningskapacitet.

Detta är betydelsefullt, enär anmälningarna om inträde till

kurserna i zoologi under en följd av år vida överstigit antalet lediga platser.

Vid början av höstterminerna 1954 och 1955 måste sålunda 28 respektive

20 avvisas. Härtill kommer enligt uppgift ett antal studerande, som

avstått från att formellt anmäla sig, då de erfarit, hur små utsikterna

att vinna inträde voro. Den nu i bruk varande laboratorielokalen rymmer

endast 18 kursdeltagare och för närvarande anordnas endast kurser för

högre betyg än Godkänd.

De i högskolans egen upprustningsplan upptagna nya befattningarna

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts -proposition nr 108 år 1956

vid zootomiska institutet, utom tjänsten som museiassistent i Ce 19, har

motiverats med den ökade utbildningskapacitet, som kommer att föreligga

efter tillkomsten av nybyggnaden för detta institut. Enligt vad jag erfarit,

är det högskolemyndigheternas avsikt att, om medel härför kan utverkas,

genomföra en dubblering av kursundervisningen i zoologi redan från och

med vårterminen 1956. Härigenom skulle ett gammalt önskemål från studenthåll,

att zoologistudierna skulle kunna påbörjas såväl vid höstterminens

som vårterminens början, komma att realiseras. Ehuru eu dubblering

av kursundervisningen i zoologi sedan länge planerats från högskolans sida,

innefattar högskolans anslagsäskanden för nästa budgetår likväl icke förslag

om den personalförstärkning, som erfordras härför vid zootomiska

institutet för den del av zoologiundervisningen, som är förlagd dit. Enligt

vad jag inhämtat är anledningen härtill den, att man räknat med att kostnaderna

härför skulle bestridas från reservationsanslaget till Vissa åtgärder

för avhjälpande av lärarbidsten vid högre skolor.

Då tillkomsten av zootomiska institutets nybyggnad medför en ökad

utbildningskapacitet och då man synes ha anledning räkna med att ett

stadigvarande behov kommer att föreligga av en dubblering av tvåbetygskurserna

i zoologi för lägre examina, bör enligt min mening medel härför

från och med nästa budgetår anvisas under förslagsanslaget till Bidrag till

Stockholms högskola. Härtill kommer att frågan om en personalförstärkning

för nämnda ändamål lämpligen bör ses i samband med spörsmålet

om en utökning av andra skäl av personalen vid såväl zootomiska institutet

som Wenner-Grens institut, där undervisningen i zoologiens fysiologiska

delar äger rum.

Stockholms högskola är förhållandevis sämre tillgodosedd än de äldre

universiteten i fråga om personal för ämnesområdet zoologi, inklusive zoofysiologi.

Redan med hänsyn härtill är en personalförstärkning påkallad

vid högskolan. Med beaktande härav och med tanke på kursdubbleringen

anser jag mig efter samråd med ämnesrepresentanten böra föreslå, att personalen

vid zootomiska institutet utökas med en biträdande lärare, en förste

assistent, en andre amanuens och en preparator i Ce 14. Denna personalförstärkning

bör genomföras från och med nästa budgetår. Samtidigt härmed

kan matematisk-naturvetenskapliga avdelningens kursanslag minskas

med 2 250 kronor, avseende medel för undervisning i entomologi och limnologi

för zoologistuderande.

De olika sakkunnigkommittéer, som under senare hälften av 1940-talet

behandlade högskolans förhållanden, förordade en reglering av WennerGrens

instituts ställning. Naturvetenskapliga forskningskommittén föreslog

sålunda anslag av statsmedel för att möjliggöra inrättande av ett antal

fasta befattningar vid institutet samt för materiel. Under erinran härom

uttalade dåvarande departementschefen i propositionen 1949: 163, att han

funne det önskvärt, att det allmänna lämnade ökat bidrag till WennerGrens

institut i syfte att giva institutet en fastare stomme, vilken vore

oberoende av de anslag, som kunde fås från annat håll. Med hänsyn till det

ekonomiska läget ansåg sig departementschefen då icke kunna räkna med

högre anslag på högskolans stat till institutet än 50 000 kronor.

Dä statsmakterna år 1952 beslöt inrätta personliga laboratorsbefattningar

för två avdelningsföreståndare vid Wenner-Grens institut, skedde

detta bland annat i syfte att säkra kontinuiteten, särskilt inom en verksamhet,

där ett pioniärarbete för vårt land utförts inom institutet, nämligen

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

isotopers användning för biologiska problem. Genom bortfallet av en av

laboratorsbefattningarna genom innehavarens utnämning till professor vid

högskolan i experimentell zoologi och cellforskning har institutets personalorganisation

försvagats och det allmännas bidrag till institutet reducerats

på ett sätt, som icke kan ha avsetts i samband med laboratorsbefattningarnas

inrättande.

Det torde böra understrykas, att Wenner-Grens institut icke är ett fristående

forskningsinstitut, dit viss del av högskolans undervisning inom

zoologiens ämnesområde är förlagd, utan tillhör högskolan och är underställt

dess styrelse.

Till stöd för de i högskolans egen upprustningsplan och i dess anslagsäskanden

för nästa budgetår framförda förslagen om en utökning av de

på högskolans stat uppförda befattningarna vid Wenner-Grens institut har

främst framhållits dels behovet av en utökning av personalen med hänsyn

till den avsedda kursdubbleringen i zoologi, dels ock angelägenheten

av att den personal vid institutet, som är oundgängligen nödvändig för

institutets drift och har att sörja för den del av verksamheten, som avser

den akademiska undervisningen, överföres till befattningar å högskolans

stat. Dessa skäl väger enligt min mening tungt.

Det sammanlagda antalet ordinarie professurer och laboraturer inom

zoologiens område utgör i såväl Uppsala som Lund fyra men i Stockholm

tre. Detta försteg vid universiteten i fråga om fasta tjänster gäller närmast,

om icke formellt så dock reellt, den klassiska zoologien. Jag anser det påkallat,

att antalet fasta tjänster ökas vid högskolan.

Fysiologien, d. v. s. läran om de i den levande organismen skeende processerna,

har de senaste decennierna gjort storartade landvinningar och

utvecklats till en av den medicinska vetenskapens mest betydelsefulla

discipliner. Tidigare utövades ifrågavarande vetenskapsgren huvudsakligen

av medicinare men har sedermera blivit en av den moderna zoologiens viktigaste

ämnesgrenar, en helt naturlig utveckling, eftersom livsprocesserna

i sina huvuddrag är gemensamma för människor och djur. Zoofysiologien

samarbetar också intimt med medicinen liksom även med fysiken »biofysik»)

och kemien (»fysiologisk kemi») och har därför en betydelse långt

utanför den egentliga zoologiens område. Den sträcker sig över vida arbetsområden

och omfattar dels cell- och utvecklingsfysiologi, dels organfvsiologi,

dels jämförande fysiologi, dels ock den med fysiologisk metodik

arbetande ekologien.

Med hänsyn till det anförda föreslår jag, att en ordinarie laboratorsbefattning

i zoofysiologi inrättas vid högskolan från och med nästa budgetår.

Med hänsyn till den starka kompetens, som e. o. docenten vid högskolan

T. II. Gustafson styrkt sig äga inom ämnesområdet, föreslår jag tillika, att

Gustafson må utan att befattningen ledigförklaras utnämnas till dess förste

innehavare.

Universitetskanslern har tillstyrkt, att följande befattningar inrättas vid

högskolan från och med budgetåret 1956/57 och placeras vid WennerGrens

institut, nämligen en befattning som andre assistent, en som instrumentmakare

i Ce 16 och en som laboratoriebiträde i Ce 11. Jag biträder i

huvudsak detta förslag. Med hänsyn till de enligt min mening mycket kvalificerade

arbetsuppgifter, som avses ankomma på innehavaren av befattningen

som laboratoriebiträde, föreslår jag dock, att befattningen placeras

i lönegraden Ce 15 med tjänstebenämningen förste laboratoriebiträde. Jag

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

erinrar härvid om att en befattning som förste laboratoriebiträde finns såväl

vid den zoologiska som den zoofysiologiska institutionen vid Uppsala

universitet.

Vid Wenner-Grens institut finns åtskilliga laboratoriebiträden anställda,

vilka avlönas med enskilda medel. Vid bifall till förslaget om inrättande av

en laboratorsbefattning i zoofysiologi kommer det att vid högskolan finnas

en professor och två laboratorer (den ene innehavare av en personlig befattning),

vilka har sin verksamhet förlagd till institutet. Med hänsyn härtill

finner jag det rimligt, att medel anvisas å högskolans stat till avlöning

vid ytterligare åtminstone en laboratoriebiträdesbefattning. Denna torde

böra inrättas från och med budgetåret 1957/58 och placeras högst i Ce 13.

På högskolans personalförteckning finns nu icke uppförd någon befattning

för skriv-^ och andra administrativa göromål vid Wenner-Grens institut.

Jag föreslår, att medel anvisas å högskolans stat från och med budgetåret

1957/58 till avlönande av en kontorist i Ce 13.

Slutligen erinrar jag om att jag i det föregående förordat, att ämnet zoologi

skall erhålla företrädesrätt till två docentbefattningar vid högskolan.

Genetik

(Bet. s. 95 f.)

Utrecl n i n g sman ne n : Vid Stockholms högskolas genetiska institut

finns nu en befattning som laboratoriebiträde i Ce 11. I högskolans egen

upprustningsplan har upptagits ytterligare en dylik befattning, vilken motiverats

närmast med forskningens behov, medan den i högskolans anslagsäskanden

för nästa budgetår begärda laboratoriebiträdesbefattningen i Ce

11 angives vara erforderlig för en dubblering av kurserna i genetik. Därest

sistnämnda befattning inrättas från och med nästa budgetår, vilket jag

tillstyrker, kommer institutet att i likhet med motsvarande institution i

Lund förfoga över två laboratoriebiträdesbefattningar. Jag är inte beredd

att tillstyrka, att ännu en dylik befattning inrättas för genetiska institutet

i Stockholm. Universitetskanslern har i utlåtande över högskolans anslagsäskanden

för budgetåret 1955/56 vitsordat behovet av en institutionsvaktmästare

vid institutet. Då jag blivit övertygad om behovet av en dylik

befattningshavare, föreslår jag, att en tjänst som institutionsvaktmästare

i Ce 12 inrättas från och med budgetåret 1957/58. Vid institutet föreligger

jämväl behov av en administrativ biträdesbefattning. Jag förordar därför,

att den i högskolans egen upprustningsplan upptagna kanslibiträdesbefattningen

inrättas från och med sistnämnda tidpunkt. Tjänsten torde böra

placeras i lönegraden Ce 11. I högskolans egen upprustningsplan har därjämte

räknats med inrättande av ytterligare en befattning som förste assistent

och en befattning som förste amanuens, båda närmast avsedda för

forskningsverksamheten vid institutet. Denna är vid Stockholms högskola

huvudsakligen zoologiskt inriktad, medan den genetiska forskningen vid

universitetet i Lund traditionsmässigt huvudsakligen hållit sig inom botaniskt

område. En dylik uppdelning av forskningsverksamheten mellan de

båda lärosätena är enligt min mening ur ekonomiska synpunkter påkallad

även fortsättningsvis. En viss förstärkning av assistent- och amanuenspersonalen

vid genetiska institutet i Stockholm finner jag erforderlig ur

forskningens synpunkt och föreslår att medel anvisas till anställande av

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956

en förste assistent. Denna åtgärd torde böra vidtagas från och med budgetåret

1958/59. Jag erinrar slutligen om att jag i det föregående föreslagit,

att ämnet genetik skall erhålla företrädesrätt till en docentbefattning.

Högskolan anser det önskvärt, att den av utredningsmannen föreslagna

kanslibiträdesbefattningen utbytes mot en kontoristtjänst.

Matematisk statistik

(Bet. s. 99.)

U trednin g smannen: Enligt ett av statens naturvetenskapliga

forskningsråd redan år 1949 framlagt förslag om skapande av ett för Stockholms

högskolor gemensamt statistiskt institut skulle vid Stockholms högskola

inrättas ett institut för statistik och försäkringsmatematik genom

sammanförande och utvidgning av Stockholms högskolas institut för försäkringsmatematik

och matematisk statistik samt dess institut för statistik.

Det sålunda bildade institutet skulle ha karaktär av en institution vid

Stockholms högskola, men dess ställning som gemensamt forskningsorgan

för samtliga högskolor i Stockholm skulle markeras genom att till institutet

knöts en nämnd, bestående av bland annat representanter för högskolorna.

Berörda förslag, som varit föremål för remissbehandling och därvid i sina

huvuddrag i allmänhet tillstyrkts av remissinstanserna, är alltjämt beroende

av Kungl. Maj:ts prövning. Oavsett vilken ställning statsmakterna kommer

att taga till frågan om bildande av ett för huvudstadens högskolor

gemensamt statistiskt institut, är det redan med hänsyn till Stockholms

högskolas egen undervisnings- och forskningsverksamhet påkallat, att personalorganisationen

vid de båda nu befintliga instituten väsentligt förstärkes

och att samarbetet dem emellan underlättas genom att de lokalt

förlägges i omedelbar närhet av varandra. Sistnämnda spörsmål kommer

att närmare övervägas i samband med uppgörandet av en byggnadsplan

för högskolan. . „

Högskolans av universitetskanslern tillstyrkta förslag om inrättande från

och med nästa budgetår vid högskolan av en för institutet för försäkringsmatematik

och matematisk statistik avsedd kontoristtjänst i Ce 13 biträder

jag. Behovet av ytterligare en befattning som biträdande lärare i

matematisk statistik med särskild inriktning på försäkringsmatematiken

synes mig vara väl ådagalagt. Ämnesrepresentanten har ifrågasatt, att en

dylik befattning skulle inrättas redan från och med nästa budgetår. Även

om vissa skäl talar härför, anser jag mig likväl böra föreslå, att befattningen

tillkommer först från och med budgetåret 1957/58. För att tillgodose

behovet av en fastare organisation för forskningsverksamheten vid

fnstitutet bör i enlighet med ämnesrepresentantens förslag inrättas en befattning

som förste assistent och en som andre assistent. Av dessa befattningar

bör den förstnämnda inrättas från och med budgetaret 1957/58

och befattningen som andre assistent från och med budgetåret 1958/59.

Till frågan om personalorganisation vid institutet för statistik kommer jag

att taga ställning vid behandlingen av frågan om personalbehovet inom

humanistiska avdelningen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

Naturgeografi

(Bet. s. 105 f.)

U t r e a n in g s m- a n n en : Om man jämför personalorganisationen för

examensämnet geografi vid universiteten i Uppsala och Lund med motsvarande

organisation vid Stockholms högskola, framgår därav att högskolan

är sämre tillgodosedd än universiteten i fråga om underordnade lärarkrafter.

Jag har i det föregående förordat, att en docentbefattning vid högskolan

* med företrädesrätt tilldelas ämnesområdet geografi, särskilt naturgeografi.

En viss förstärkning av assistent- och amanuenspersonalen är vidare påkallad

för att högskolan skall ernå paritet med universiteten i detta avseende.

I det följande föreslår jag vid mm behandling av personalorganisationen

för ämnet kulturgeografi, att en befattning som förste assistent inrättas

från och med budgetåret 1957/58. Med biträdande av ett av kanslern

framlagt förslag föreslår jag här, att medel anvisas för anställande av

en förste amanuens från och med nästa budgetår. Härutöver förordar jag,

att en befattning som andre amanuens inrättas från och med budgetåret

1958/59.

Vissa särskilda frågor

(Bet. s. 108 f.)

L tred n i n g s m ann e n har i fråga om personal för skötsel

av elektronmikroskop anfört följande.

• ]^n<^er. rubriken Engångskostnader för materielanskaffning förordar jag

i det följande, att denna nu med 200 000 kronor uppförda utgiftspost från

och med nästa budgetår upptages med 300 000 kronor. Jag förutsätter därvid,

att inom ramen för ett sålunda höjt anslag till materielanskaffning och

förnyelse av utrustning kan anskaffas ett för den naturvetenskapliga forskningen

vid högskolan erforderligt elektronmikroskop med fördelning av

kostnaderna på budgetåren 1956/57 och 1957/58. I anslagsäskandena för

nästa budgetår har högskolan hemställt om anvisande av medel till avlöning

åt en förste assistent för skötseln av elektronmikroskopet. Till stöd

för ° förslaget framhåller lärarrådet, att befattningshavaren bör äga dels

mgående kännedom om ett elektronmikroskops skötsel, dels en såvitt möjntff

fullständig kännedom om vilka forskningsuppgifter, som kan lösas med

hjälp av ett sådant mikroskop, dels ock förmåga att vara de olika vetenskapsidkarna

behjälplig med deras forskningsuppgifter i vad gäller mikroskopet.

Befattningshavaren bör därför själv ha god vetenskaplig utbildning.

Då elektronmikroskopet är avsett för forskningen vid flera institutioner,

synes det mig erforderligt, att en särskild person har att svara för vården^

det dyrbara och känsliga mikroskopet och vara vetenskapsidkarna

behjälplig vid dess utnyttjande för olika forskningsuppgifter. Jag anser mig

därför böra räkna med att för ändamålet inrättas en befattning som förste

assistent från och med budgetåret 1957/58.

Matematisk-naturvetenskaphga avdelningens kursanslag utgör nu

13 400 kronor, varav tillhopa 2 250 kronor disponeras för kursundervisning

i entomologi och limnologi. Till kursanslag för de matematisk-naturveten°- skapliga sektionerna i Uppsala och Lund har för innevarande budgetår

anvisats 5 150 kronor, respektive 15 550 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 10S år 1956

Utrednings m an nen föreslår, att nu förevarande kursanslag för

nästa budgetår uppföres med 14 300 kronor, och anför därvid följande.

I anslagsäskandena för nästa budgetår har högskolan hemställt om en

höjning av kursanslaget med 5 400 kronor, varav 2 250 kronor beräknats

för en av den avsedda ökade intagningen av antalet zoologistuderande föranledd

utökning av kursundervisningen i entomologi och limnologi och

2 000 kronor för kursundervisningen i bål- och mossväxternas morfologi

och systematik. Återstoden av den begärda höjningen avser ökning av

anslagsmedlen till särskild kursundervisning för filosofisk ämbetsexamen

i astronomi med 600 kronor till 1 600 kronor och i hygien med 550 kronor

till 2 000 kronor. I utlåtande över högskolans anslagsäskanden har universitetskanslern

tillstyrkt den begärda höjningen av kursanslaget.

I det föregående har jag föreslagit en viss utökning från och med nästa

budgetår av personalen vid zootomiska institutet och därvid uttalat, att

matematisk-naturvetenskapliga avdelningens kursanslag vid bifall härtill

kan minskas med 2 250 kronor, avseende medel för undervisning i entomologi

och limnologi för zoologistuderande. Den för nästa budgetår begärda

höjningen av dessa medel erfordras vid sådant förhållande ej heller.

Då jag i övrigt tillstyrker den föreslagna höjningen av kursanslaget, beräknar

jag detsamma för nästa budgetår till 14 300 kronor, innebärande

en ökning med 900 kronor.

Departementschefen

Enligt vad jag uttalat i det föregående bör i förevarande sammanhang

slutlig ståndpunkt tagas till de delar av utredningsmannens förslag, som

avser nästa budgetår, samt därjämte i regel klarläggas vilka högre

vetenskapliga befattningar högskolan har att räkna med under de närmast

därpå följande budgetåren. Såsom jag förut framhållit kräves ett

dylikt klarläggande för att en planmässig organisation av högskolans upprustning

skall kunna ske.

Enligt den föreliggande upprustningsplanen skall vid högskolan inrättas,

bland annat, en laboratur i matematik från och med budgetåret 1957/58

samt en andra professur i fysik och en laboratur i analytisk kemi från och

med budgetåret 1958/59. Som jag längre fram kommer att närmare beröra

avses nya institutionsbyggnader skola uppföras för ämnena fysik och

kemi. För planeringen av ifrågavarande nybyggnader är självfallet av stor

betydelse, huruvida man kan utgå ifrån att sistnämnda två befattningar

kommer att inrättas vid högskolan. Detta samband mellan planeringen av

nybyggnaderna och den ifrågasatta utökningen av de högre lärarbefattningarna

i fysik och kemi påkallar enligt min mening ett ställningstagande

redan nu till frågan om inrättande av de föreslagna nya befattningarna.

Vad beträffar undervisningen i ämnet matematik vid högskolan har jag

i en nyligen till riksdagen avlåten proposition angående vissa åtgärder

för ökad intagning vid universitet och högskolor tillstyrkt, att vissa för
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj ds proposition nr 108 år 1956

stärkningsanordningar av provisorisk karaktär vidtages för att möjliggöra

en väsentligt ökad intagning vid högskolan i detta ämne. Härigenom skulle

icke mindre än 200 matematikstuderande årligen kunna intagas vid högskolan.

För planläggning och rekrytering av den för en dylik årlig intagning

på längre sikt erforderliga lärarorganisationen kräves enligt min mening,

att ställning nu tages till frågan om inrättande av den ifrågasatta

laboraturen i matematik. Under åberopande av det anförda föreslår jag,

att i förevarande sammanhang ståndpunkt tages till förslagen om utökning

av matematisk-naturvetenskapliga avdelningens lärarorganisation med förutnämnda

tre högre lärarbefattningar, ehuru dessa icke ingår bland de för

nästa budgetår föreslagna nya tjänsterna.

Såsom framhållits i det föregående finns vid högskolan nu endast en professur

i det omfattande ämnet fysik, vilket däremot vid de äldre universiteten

är företrätt av dubbelprofessurer. För inrättande av ytterligare en

fysikprofessur vid högskolan talar enligt min mening en rad skäl, främst

fysikens utomordentligt snabba utveckling och det starkt växande studentantalet.

Jag anser mig därför böra tillstyrka, att ytterligare en professur

i fysik i överensstämmelse med utredningsmannens förslag inrättas vid

högskolan från och med budgetåret 1958/59.

Till skillnad från universiteten i Uppsala och Lund finns vid högskolan

icke någon laboratur i analytisk kemi, en för det praktiska livet synnerligen

viktig gren av kemien. Det synes mig av flera skäl angeläget att en dylik

laboratur inrättas jämväl vid högskolan. Planeringen av den förut åsyftade

nybyggnaden för ämnet kemi har emellertid icke fortskridit så långt

att jag anser mig i stånd att nu angiva den tidpunkt, då laboraturen bör

inrättas. Enligt min mening torde befattningen icke behöva inrättas före

budgetåret 1958/59. Med hänsyn till det anförda anser jag mig böra föreslå,

att en laboratur i analytisk kemi inrättas vid högskolan tidigast från

och med budgetåret 1958/59.

Universiteten i Uppsala och Lund förfogar över var sin laboratur i ämnet

matematik, medan någon sådan befattning icke finns vid högskolan.

För att på längre sikt säkerställa undervisningen i matematik vid högskolan

anser jag emellertid erforderligt, att en laboratur i ämnet även inrättas

vid högskolan. Jag tillstyrker därför, att en dylik laboratur i enlighet med

utredningsmannens förslag inrättas vid högskolan från och med budgetåret

1957/58. Samtidigt bör — såsom utredningsmannen föreslagit — en befattning

som biträdande lärare i ämnet indragas.

Jag övergår härefter till utredningsmannens förslag i vad detsamma avser

nästa budgetår.

Vad först angår den av utredningsmannen föreslagna laboraturen i kvartärgeologi

vill jag framhålla, att det ur såväl undervisningens som forskningens

synpunkt är av vikt, att högskolan — i likhet med universiteten

i Uppsala och Lund — erhåller en högre vetenskaplig befattning i det omfattande

och betydelsefulla ämnet kvartärgeologi. Utredningsmannen har

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

på anförda skäl föreslagit, att den ifrågasatta befattningen skall benämnas

laboratur i kvartärgeologi, särskilt tillämpad kvartärgeologi, och att till

dess förste innehavare må utan tjänstens ledigkungörande utses docenten

vid högskolan C. G. A. Wenner. Då jag funnit mig böra godtaga utredningsmannens

förslag även i sistnämnda hänseenden, tillstyrker jag sålunda

utredningsmannens förslag i sin helhet.

Zoofysiologien representeras i Uppsala av en professur och i Lund av en

laboratur. En fast företrädare för denna ämnesgren saknas däremot i Stockholm.

Behovet av en högre vetenskaplig befattning i zoofysiologi vid högskolan

gör sig emellertid starkt gällande. Med hänsyn härtill anser jag mig

böra tillstyrka utredningsmannens förslag, att en laboratorsbefattning i

zoofysiologi inrättas vid högskolan från och med nästa budgetår. Jag finner

mig även kunna biträda utredningsmannens förslag, att docenten vid högskolan

T. H. Gustafson utan vederbörligt ansökningsförfarande må utses

till förste innehavare av den nyinrättade befattningen.

Frågan om arvodesförhöjning för högskolans lärarkrafter i astronomi och

för professor Bergianus är jag icke beredd att nu pröva. Jag anser mig

icke heller kunna för nästa budgetår tillstyrka, att en tjänst som kontorist

inrättas vid institutet för försäkringsmatematik och matematisk statistik.

Från utredningsmannens sida har härutöver framlagts en rad förslag om

förstärkning av matematisk-naturvetenskapliga avdelningens personalorganisation

från och med nästa budgetår. Till stöd härför har enligt min

mening anförts mycket vägande skäl och jag anser mig därför böra tillstyrka,

att samtliga dessa förslag genomföres från och med nästa budgetår.

Till det från högskolans sida framförda förslaget om förändring av den

nuvarande personliga professuren i meteorologi till en ordinarie professur

är jag icke nu beredd att taga ställning.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet förordat vid anmälan

i 1956 års statsverksproposition av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor torde vidare för nästa budgetar medel böra beräknas för ett förste

laboratoriebiträde i Ca 15 i stället för en institutionsvaktmästare i Ca 14

vid Wenner-Grens institut och för en institutionsvaktmästare i Ca 14 i stället

för en dylik befattningshavare i Ca 12 vid institutet för oorganisk och

fysikalisk kemi med kemiska övningslaboratoriet.

Jag torde slutligen få erinra om att jag i det föregående tillstyrkt, att

ytterligare två docentbefattningar från och med nästa budgetår inrättas

vid matematisk-naturvetenskapliga avdelningen.

Sammanfattningsvis innebär mitt förslag för nästa budgetår i fråga om

den matematisk-naturvetenskapliga avdelningen, att medel bör beräknas

till följande nya befattningar och ändamål:

1) två docenter,

2) två förste assistenter vid matematiska institutet,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majds proposition nr 108 år 1956

3) två förste assistenter — i stället för två andre assistenter — och ett

laboratoriebiträde i Ce 11 vid fysiska institutet,

4) en förste assistent — i stället för en andre assistent — och två förste

amanuenser vid kemiska övningslaboratoriet,

5) ett laboratoriebiträde i Ce 11 och en vaktmästare i Ce 10 vid institutet

för organisk kemi och biokemi,

6) en laborator i kvartärgeologi, särskilt tillämpad kvartärgeologi,

7) en förste assistent och en institutionsvaktmästare i Ce 14 vid geologiska

institutet,

8) en tredje amanuens vid institutet för fysiologisk botanik,

9) en förste amanuens vid institutet för morfologisk botanik,

10) ett kanslibiträde i Ce 11 vid botaniska instituten,

11) en biträdande lärare i zoologi samt en förste assistent, en andre amanuens

och en preparator i Ce 14 vid zootomiska institutet,

12) en laborator i zoofysiologi,

13) en andre assistent, en instrumentmakare i Ce 16 och ett förste laboratoriebiträde

i Ce 15 vid Wenner-Grens institut,

14) ett laboratoriebiträde i Ce 11 vid genetiska institutet,

15) en förste amanuens vid geografiska institutet,

16) höjning av kursanslaget (kostnad 900 kronor),

17) ett förste laboratoriebiträde i Ca 15 i stället för en institutionsvaktmästare

i Ca 14 vid Wenner-Grens institut samt

18) en institutionsvaktmästare i Ca 14 i stället för en dylik befattningshavare

i Ca 12 vid institutet för oorganisk och fysikalisk kemi med

kemiska övningslaboratoriet.

2. Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen

Såsom tidigare omnämnts har utredningsmannen på anförda skäl icke

ansett sig i sitt nu framlagda betänkande böra föreslå någon utökning eller

förändring i övrigt i fråga om stats- och rättsvetenskapliga avdelningens

personalorganisation.

Såväl högskolan som universitetskanslern har emellertid i över betänkandet

avgivna yttranden hemställt om inrättande från och med nästa

budgetår av två precepturer inom avdelningen i fråga, nämligen en i civilrätt

och en i straffrätt.

Högskolan har erinrat om att jag vid anmälan under punkten 77 i 1956

års åttonde huvudtitel av Uppsala universitets avlöningsanslag förklarat

mig ämna slutföra beredningen av frågan om den juridiska och samhällsvetenskapliga

utbildningen till sådan tidpunkt, att förslag till omläggning

av denna utbildning kunde föreläggas 1957 års riksdag. Högskolan har vidare

erinrat om att jag i detta sammanhang förordat inrättande från och

med den 1 juli 1956 av en preceptur i civilrätt vid nämnda lärosäte, vari
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

genom möjlighet torde föreligga att vid lärosätets juridiska fakultet bibehålla

kvalificerad vetenskaplig lärarkraft inom civilrättens område. Med

anledning härav uttalar högskolan, att den utgår ifrån att den stats- och

rättsvetenskapliga avdelningen vid högskolan — som med sitt stora studentantal

har de ojämförligt största undervisningsproblemen och som därför

både enligt kanslerns förslag och enligt tidigare förslag skall utrustas

med det största antalet precepturer och andra lärarbefattningar — i vart

fall icke nu skall ställas efter Uppsala-fakulteten vid lärarorganisationens

utbyggnad i och för en reformerad och förbättrad undervisning. Högskolan

räknar därför med att en preceptur i civilrätt inrättas vid dess statsoch

rättsvetenskapliga avdelning från och med den 1 juli 1956. Fullt lika

trängande är enligt högskolans mening behovet av en preceptur i straffrätt

vid högskolans juridiska fakultet. Det överstiger enligt högskolans uppfattning

normala mänskliga krafter för en professor att vid en fakultet

med så många studenter ensam upprätthålla effektiv undervisning och

samtidigt bedriva forskning i två så omfattande och i rask utveckling

stadda och med angränsande samhällsvetenskaper (särskilt kriminologi

och rättssociologi) nära sammanhängande ämnen som straffrätt och juridisk

encyklopedi. Tillkomsten av en preceptur i straffrätt — som förutsatts

för juristutbildningsreformen — skulle innebära en betydelsefull förbättring.

För inrättande av en dylik preceptur nu kunde i detta fall med

särskild styrka åberopas det skäl som i statsverkspropositionen anförts till

stöd för den föreslagna precepturen i civilrätt i Uppsala, nämligen att

därigenom möjlighet torde föreligga att vid fakulteten bibehålla kvalificerad

vetenskaplig lärarkraft.

Universitetskanslern anför för sin del huvudsakligen följande.

Jag vill framhålla, att studentantalet vid högskolans stats- och rättsvetenskapliga

avdelning är betydligt större än vid de juridiska fakulteterna

i Uppsala och Lund. Svårigheterna att på ett ändamålsenligt sätt anordna

undervisningen gör sig därför starkt gällande vid högskolan. På grund härav

och med hänvisning jämväl till den ståndpunkt chefen för ecklesiastikdepartementet

intagit till frågan om inrättande av en preceptur i civilrätt

i Uppsala, finner jag mig böra, med tillstyrkande av högskolans ifrågavarande

framställning, föreslå att vid Stockholms högskola från och med

nästa budgetår inrättas de av högskolan angivna två preceptorsbefattningarna.

De partementsche fen

Med anledning av vad högskolan och universitetskanslern i sina remissyttranden

anfört och föreslagit i fråga om stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen anser jag mig böra förorda, att en preceptur i Ca 34 i straffrätt

inrättas vid högskolan från och med nästa budgetår. Härigenom torde

möjlighet föreligga att vid nämnda avdelning bibehålla kvalificerad vetenskaplig

lärarkraft inom straffrättens område.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

3. Humanistiska avdelningen

Filosofi

(Bet. s. 110.)

Utredningsmannen: I det föregående har jag föreslagit, att en

docentbefattning skall med företrädesrätt ställas till förfogande för vartdera

av ämnena teoretisk filosofi och praktisk filosofi vid Stockholms högskola.

En befattning som andre amanuens, gemensam för nyssnämnda ämnen,

bör vidare inrättas vid högskolan. Befattningen bör lämpligen upptagas

å högskolans stat från och med budgetåret 1957/58.

Psykologi

(Bet. s. 111 f.)

U tredning smannen : Det totala antalet studerande inom ämnet

psykologi vid Stockholms högskola var höstterminen 1954 mer än dubbelt

så stort som motsvarande antal vid Uppsala universitet och översteg 200.

Behovet av en utökning av personalorganisationen gör sig ur såväl undervisningens

som forskningens synpunkt starkt gällande. Universitetskanslern

har föreslagit, att en befattning som förste assistent och en kanslibiträdestjänst

i Ce 11 inrättas från och med nästa budgetår med placering vid

högskolans psykologiska institut samt att en befattning som vaktmästare

i Cg 11 vid institutet ombildas till tjänst som institutionsvaktmästare i

Ce 12. Jag biträder detta förslag. Jag förutsätter härvid, att löneställningen

för sistnämnda befattningshavare kommer att närmare prövas i samband

med den pågående översynen av löneställningen för institutionsvaktmästare

m. fl. En ytterligare förstärkning av lärarkrafterna utöver den nyss

förordade finner jag påkallad och förordar därför, att en befattning som

andre amanuens inrättas. Denna åtgärd torde böra vidtagas från och med

budgetåret 1957/58. Jag erinrar slutligen om att jag i det föregående föreslagit,

att ämnet psykologi skall erhålla företrädesrätt till en docentbefattning.

Pedagogik

(Bet. s. 115 f.)

Utredningsmannen: Antalet studerande inom ämnet pedago
gik

vid Stockholms högskola synes i stort sett vara av samma storleksordning

som vid Uppsala universitet. Vid sistnämnda lärosäte finns nu

för ämnet en befattning som biträdande lärare, en som förste amanuens

och en som tredje amanuens. Stockholms högskola har däremot endast en

befattning som förste amanuens. Härtill kommer att en docentbefattning

är knuten till ifrågavarande ämne med företrädesrätt vid universitetet, under

det att ämnena psykologi och pedagogik vid högskolan endast gemensamt

har företrädesrätt till en docentbefattning, vilken för närvarande

innehas av en representant för psykologien. Jag har i det föregående föreslagit,

att ämnet pedagogik enbart skall erhålla företrädesrätt till en docentbefattning

vid högskolan. Det förslag till personalförstärkning — en

biträdande lärare, en andre assistent samt en förste och en andre ama
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1056

nuens — som från högskolans sida framlagts i anslagsäskandena för nästa

budgetår, finner jag i och för sig motiverat. Då det emellertid är ovisst,

om någon eller några av lärarna inom ämnesområdet psykologi och pedagogik

vid lärarhögskolan kan komma att åtminstone övergångsvis få

en del av sin undervisningsskyldighet förlagd till Stockholms högskola,

anser jag mig icke böra gå längre än till att tillstyrka inrättande dels av

en befattning som andre assistent, dels ock en befattning som förste amanuens.

Av dessa befattningar bör assistentbefattningen inrättas från och

med nästa budgetår och amanuensbefattningen från och med budgetåret

1957/58.

Högskolan hemställer, att för ämnet pedagogik från och med nästa budgetår

inrättas — förutom den av utredningsmannen föreslagna befattningen

som andre assistent — en befattning som biträdande lärare och

en som andre amanuens. Vidare anhåller högskolan, att den av utredningsmannen

för budgetåret 1957/58 förordade befattningen som förste amanuens

måtte tillkomma redan från och med nästa budgetår. Till stöd för

sina förslag har högskolan framhållit i huvudsak följande.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 december 1955 kommer professorn

i praktisk pedagogik vid lärarhögskolan att dels vara ledamot av humanistiska

fakulteten och lärarrådet vid Stockholms högskola dels meddela

undervisning och förrätta examination vid högskolan i den omfattning

Kungl. Maj:t bestämmer. Denna undervisning torde komma att omfatta

högst 30 timmar per läsår. Utöver nyss angivna undervisning, som kommer

att åvila professorn i praktisk pedagogik vid lärarhögskolan, torde

icke någon undervisning av denna högskolas lärare komma att förläggas

till Stockholms högskola. Deras skyldighet att undervisa är helt förbehållen

lärarhögskolan och dit kan icke de många studerande i den obligatoriska

kursen flyttas. Dessa lärares eventuella medverkan vid högskolans

undervisning skulle endast kunna ske i form av ett arvoderat uppdrag

och efter personlig överenskommelse i varje enskilt fall. Sådana anordningar

skulle uppenbarligen icke motsvara Stockholms högskolas behov av undervisning

inom ämnet. Den biträdande lärartjänsten skulle främst tagas i

anspråk för den för filosofisk ämbetsexamen obligatoriska kursen i psykologi

samt pedagogikens teori och historia. Kursen skulle därigenom kunna

genomföras på ett pedagogiskt riktigare sätt än tidigare och ge de studerande

en utbildning som åtminstone kvalitetsmässigt vore mera likvärdig

med lärarhögskolans. Kursen skulle också bättre överensstämma med de

ständigt ökade krav på lärarnas pedagogisk-psykologiska utbildning, som

också den högre skolan numera ställer.

Universitetskanslern biträder så till vida Stockholms högskolas förslag

som kanslern tillstyrker, att — utöver den av utredningsmannen föreslagna

befattningen — från och med nästa budgetår inrättas en tjänst som biträdande

lärare och en som andre amanuens. Vid bifall härtill bör enligt

kanslerns mening humanistiska avdelningens kursanslag minskas med 5 000

kronor. Kanslern har därvid framhållit bland annat följande.

Såsom utredningsmannen anfört är antalet studerande i pedagogik av

ungefär samma storleksordning vid Stockholms högskola som vid Uppsala

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

universitet. Lärai‘personalen i ämnet vid högskolan är emellertid — även

om man tager hänsyn till att professorn i praktisk pedagogik vid lärarhögskolan

under i vart fall nästa budgetår torde komma att handhava viss

del av undervisningen för högre examina vid Stockholms högskola — redan

nu underdimensionerad i förhållande till Uppsala universitet, vilket

förhållande kommer att ytterligare markeras vid bifall till vad departementschefen

i statsverkspropositionen föreslagit med avseende å förstärkningen

av lärarkrafterna i Uppsala.

Litteraturhistoria med poetik

(Bet. s. 119 f.)

Utredningsmannen: I ett annat sammanhang har jag förordat,

att ämnet litteraturhistoria med poetik vid Stockholms högskola skall erhålla

företrädesrätt till två docentbefattningar. Härigenom skulle högskolan

i nämnda avseende uppnå paritet med universiteten i Uppsala och

Lund. Vid universitetet i Uppsala har från och med innevarande budgetår

inrättats ett pedagogiskt universitetslektorat i ifrågavarande ämne. Någon

dylik befattning finns ej i Stockholm eller Lund. Vid Stockholms högskola

finns emellertid en befattning som biträdande lärare i ämnet, vilket icke

är fallet vid universiteten i Uppsala och Lund. Med hänsyn härtill är jag

icke beredd att föreslå, att personalorganisationen vid Stockholms högskola

utökas med ett pedagogiskt lektorat. Däremot vill jag utan att dock framlägga

något förslag härom ifrågasätta, om ej befattningen som biträdande

lärare lämpligen bör utbytas mot ett pedagogiskt lektorat. Denna fråga

torde böra närmare övervägas av högskolans myndigheter vid petitaarbetet

för ett följande budgetår. Vid såväl universitetet i Uppsala som vid universitetet

i Lund finns nu en befattning som andre amanuens. Jag anser

mig böra föreslå, att en dylik befattning inrättas vid Stockholms högskola

från och med budgetåret 1957/58.

Konsthistoria med konstteori

(Bet. s. 121 f.)

Utredningsmannen: Jag har förut räknat med att ämnet konsthistoria

med konstteori kommer att erhålla företrädesrätt till en docentbefattning.

Åtskilliga av de arbetsuppgifter, som nu åvilar den vetenskapligt

utbildade personalen vid de konsthistoriska instituten vid Stockholms högskola

är av den art, att de lämpligen i stället borde utföras av ett kanslibiträde.

Jag biträder därför universitetskanslerns förslag om inrättande från

och med nästa budgetår av en kanslibiträdestjänst i Ce 11. Vid högskolans

konsthistoriska institut finns nu en förste assistent och en andre amanuens.

I förste assistentens åligganden ingår bland annat vården av högskolans

omfattande och dyrbara konstsamlingar. Detta åliggande torde

komma att taga en väsentlig del av förste assistentens arbetstid i anspråk.

Med hänsyn härtill finner jag det ur undervisningens och forskningens synpunkt

motiverat, att ytterligare en befattning som andre amanuens inrättas

vid Stockholms högskola. Befattningen torde böra tillkomma från och

med budgetåret 1957/58.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

49

Historia

(Bet. s. 124 f.)

Innan jag närmare ingår på utredningsmannens förslag beträffande detta

ämne anser jag mig böra redogöra för bakgrunden till frågan om antalet

professurer i detta vid Stockholms högskola.

I ämnet — som vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund företrädes

av två professurer — finns för närvarande vid högskolan en ordinarie

professur, nämligen Sven Warburgs professur (nuvarande innehavare T.

Höjer). Därjämte finns vid högskolan en för F. Lindberg personlig professur

i stadshistoria, med vilken är förenad endast hälften av den undervisningsskyldighet,

som eljest åvilar professor vid högskolan. Anmärkas bör

att Lindberg med den personliga professuren i stadshistoria må förena

befattning som stadshistoriska institutets sekreterare och föreståndare, dels

ock att till den del utgifterna för Lindbergs avlöningsförmåner överstiger

9 100 kronor ersättning härför skall utgivas till högskolan av svenska stadsförbundet

med bidrag från Stockholms stad. Den tidigare förefintliga, för

N. Ahnlund personliga professuren i historia vid högskolan (Stockholms

stads professur) har med Ahnlunds avgång med pension den 30 juni 1955

indragits. I samband härmed har humanistiska avdelningens kursanslag

förstärkts med 20 000 kronor för undervisningen i historia.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1955/56 hemställde högskolan,

att sistnämnda personliga professur måtte uppföras å ordinarie stat och

anförde därvid bland annat följande.

Professuren har tillkommit genom beslut av stadsfullmäktige i Stockholm

år 1928. Enligt detta beslut skulle med professuren vara förenad

särskild uppgift för innehavaren att i sin vetenskapliga forskning, författarverksamhet

och undervisning ägna uppmärksamhet åt studiet av Stockholms

stads historia. Ehuru tyngdpunkten sålunda skulle ligga på främjandet

av Stockholms stads historia och medverkan i dessa forskningar,

skulle professuren ändock vara fullt likvärdig med andra historieprofessurer

i avseende å allsidig kompetens. I fråga om undervisning och examination

har också professuren under årens lopp kommit att framstå såsom

fullt jämställd med den andra professuren i historia vid högskolan, Sven

Warburgs professur. Detta är i själva verket helt naturligt med hänsyn

till den centrala ställning som historiedisciplinen intar inom den humanistiska

fakulteten och till den stora tillströmningen av studerande. Med fullgörandet

av de reguljära professorsuppgifterna såsom lärare och examinator

i ämnet i hela dess utsträckning har Ahnlund förenat den av Stockholms

stad önskade forskningen i dess historia. Enligt lärarrådets uppfattning

torde det nu, ett kvartssekel efter professurens tillkomst och med det starkt

ökade studentantalet, vara uteslutet att professuren skulle upphöra. Visserligen

har högskolan genom beslut av Stockholms stad och statsmakterna

från och med den 1 juli 1953 erhållit eu tredje professur inom historievetenskapen,

nämligen en professur i stadshistoria. Denna har emellertid

sin speciella karaktär såsom personlig för nuvarande föreståndaren för

stadshistoriska institutet och genom sin inriktnimr Då stadshistoria. Ett

4 — Bihang till riksdagen* protokoll 1 sand. AV 108

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

avskaffande av Stockholms stads professur i historia kan uppenbarligen

icke kompenseras genom förefintligheten av denna personliga specialprofessur

med begränsad undervisningsskyldighet.

I utlåtande den 29 oktober 1954 över högskolans anslagsäskanden uttalade

universitetskanslern, att han icke blivit övertygad om nödvändigheten

av att den av Ahnlund innehavda personliga professuren efter dennes avgång

uppfördes som ordinarie på högskolans stat. För tillgodoseende av

det särskilda behov av lärarkrafter i historia, som kunde komma att erfordras

genom professurens upphörande, föreslog kanslern en förstärkning

med 20 000 kronor av de till högskolans förfogande stående medlen till

kursundervisning. Vid anmälan av denna fråga under punkten 104 i 1955

års åttonde huvudtitel ansåg jag mig under hänvisning till vad kanslern

anfört icke böra biträda förslaget om ordinariesättning av ifrågavarande

professur utan räknade med att professuren skulle indragas, då Ahnlund

beräknades avgå med pension den 30 juni 1955. I likhet med kanslern

förordade jag en förstärkning med 20 000 kronor av humanistiska avdelningens

kursanslag för att tillgodose det behov av särskilda lärarkrafter,

som kunde komma att erfordras genom professurens upphörande.

I två likalydande, vid 1955 års riksdag väckta motioner (1:289 och

II: 315) hemställdes, att riksdagen måtte besluta, att nu ifrågavarande

personliga professur skulle uppföras på högskolans personalförteckning som

ordinarie från och med den 1 juli 1955. Alternativt yrkades, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t ville hemställa om förslag till 1956 års riksdag

om nämnda professurs återinförande från och med den 1 juli 1956. Till

stöd härför anfördes bland annat följande.

En indragning av den Ahnlundska professuren skulle medföra, att ämnet

historia vid Stockholms högskola i vad avser antalet lärare efter den

30 juni 1955 kommer i ett läge inte mycket bättre än före år 1928. Här

sker alltså en försämring i en situation, då en upprustning av universitetsoch

högskoleundervisningen på alla håll bedömes som synnerligen angelägen.

Det bör observeras, att några ekonomiska skäl för professurens indragande

icke föreligger. Departementschefen följer nämligen kanslerns

förslag att som kompensation för professuren höja anslaget till kursundervisningen

i historia med 20 000 kronor. Inte heller kan som skäl för departementschefens

förslag anföras svårighet att tillsätta professuren med kompetent

innehavare. Vi har för närvarande i vårt land ett flertal obefordrade,

för en professur i historia ovanligt högt kvalificerade forskare. Behovet av

en dubblering av historieprofessuren belyses därav, att antalet historiestuderande

vid högskolan med sikte på fil. kand.- och fil. ämbetsexamina

för närvarande är cirka 100, vartill kommer ett 20-tal licentiander och

doktorander. Det vidgade utrymme, som ämnet historia med samhällskunskap

har fått på skolans schemata — vilket visar den stora betydelse

skolmyndigheterna tillmäter ämnet — torde snarast komma att medföra

en ökning av detta antal.

Statsutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 55 i

denna fråga följande.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

Vid ettvart av universiteten i Uppsala och Lund finns för närvarande

två professurer i historia, vid universitetet i Göteborg en professur i detta

ämne. Utskottet har från vederbörande universitets- och högskolemyndigheter

införskaffat upplysningar angående antalet historiestuderande för

lägre och högre examina höstterminen 1954 och vårterminen 1955 vid

nämnda lärosäten samt Stockholms högskola. Studerandeantalet framgår

av följande sammanställning.

Lärosäte

Ht

1954

Vt

1955

Fil. kand. o.

ämbetsex.

samt pol.

mag. ex.

Fil.

lic.

ex.

Fil.

dr.

Fil. kand. o.

ämbetsex.

samt pol.

mag. ex.

Fil.

lic.

ex.

Fil.

dr.

Uppsala universitet ..............

177

26

15

151

28

14

Lunds universitet ...............

197

25

13

149

29

10

Göteborgs universitet ............

45

14

5

44

14

5

Stockholms högskola ............

90

35

18

90

37

18

Av de sålunda erhållna uppgifterna framgår bl. a. att vid Stockholms

högskola antalet studerande på högstadiet är förhållandevis stort. Utskottet

är likväl icke berett att enbart med anledning härav i detta ärende nu

intaga en från departementschefens uppfattning avvikande ståndpunkt,

varför utskottet avstyrker bifall till det i motionerna I: 289 och II: 315

gjorda yrkandet om uppförande från och med nästa budgetår av omförmälda

professur på ordinarie stat. Utskottet finner sig icke heller böra tillstyrka

det i nämnda motioner alternativt framställda förslaget. Däremot

vill utskottet framhålla, att frågan om antalet professurer i historia vid

Stockholms högskola lämpligen synes böra upptagas till närmare omprövning

i samband med den av departementschefen jämlikt nådigt bemyndigande

den 14 januari 1955 genom särskilt tillkallad utredningsman igångsatta

översynen av högskolans nuvarande resurser och fortsatta utbyggnad.

Högskolan återkommer i sina anslagsäskanden för budgetåret 1956/57

till frågan om återuppförande på högskolans personalförteckning av ifrågavarande

professur i historia och framhåller därvid huvudsakligen följande.

Efter ingången av innevarande budgetår förfogar högskolan för ämnet

historia icke över andra tjänster än Sven Warburgs professur i historia

och den personliga professuren i stadshistoria. Den med sistnämnda professur

förenade undervisningen måste i enlighet med professurens inriktning

åtminstone till allra största delen ägnas stadshistoria, som endast

på högstadiet kan bli föremål för specialstudium. För närvarande innehar

visserligen en docent i historia en rörlig docentbefattning, men det är osäkert

för huru lång tid så kan bli fallet. Härtill kommer ett kursanslag av

22 000 kronor. I jämförelse med övriga lärosäten har Stockholm eu vida

mera omfattande verksamhet på högstadiet, sålunda det stadium som

framför andra kräver lärare med professorskompetens och som också ojämförligt

mest tager professorernas arbetstid i anspråk. Antalet studerande

nödvändiggör uppehållandet av ett licentiatseminarium och fyra proseminariegrupper,

vilka tager i anspråk i medeltal fem veckotimmar. De

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

båda professorernas sammanlagda undervisningsskyldighet omfattar sex

veckotimmar. Av dessa bör under alla förhållanden åtminstone två veckotimmar

ägnas vetenskapliga föreläsningar. Av de tre årligen förekommande

kurser, vilka ingår i studieplanen för ämnet, bör vidare minst en — den

i källorna och litteraturen till Sveriges historia — hållas av en professor.

Denna kurs omfattar i medeltal en och en halv veckotimme. Åt seminarierna

kan professorerna således ägna tillhopa omkring två och en halv

veckotimmar, innebärande i praktiken licentiatseminariet och en proseminariegrupp.

Tre proseminariegrupper behöver alltså anförtros tillfälliga

lärarkrafter, vilka för ändamålet måste besitta docentkompetens. Att bland

högskolans docenter i historia uppbringa sådana krafter är enligt vad

verkställda förfrågningar givit vid handen uteslutet på grund av docenternas

betydande engagement utanför högskolan. I avsaknad av en andra

ordinarie professur i historia är det omöjligt att anordna en tillfredsställande

seminarieundervisning i historia, om man i detta sammanhang bortser

från den lindring som för närvarande åstadkommes genom att en docent

i historia är innehavare av en rörlig docentbefattning. Efter professorn

Ahnlunds avgång kommer ämnet — även med den nuvarande docentbefattningen

— att råka i så betydande svårigheter, att man kan tala om en

ren nödsituation. Den examination, som hittills omhänderhafts av tre professorer,

åvilar i fortsättningen två, vilket torde komma att leda till att

viss examination anförtros docentbefattningens innehavare. Dennes undervisning

kommer härigenom att bli nedskuren till förfång för proseminarieundervisningen.

De stora svårigheterna att anskaffa ledare för denna

undervisning torde komma att medföra, att professorerna och docenten

nödgas lämna de i Stockholm talrika studerandena på högstadiet utan

erforderlig handledning ävensom nedskära undervisningen för de lägre examina

till ett omfång, som måste betecknas som torftigt. Det torde bli omöjligt

att i behövlig utsträckning nyttiggöra det stora tillfälliga kursanslaget.

Då skillnaden i kostnader mellan detta anslag och en professur är relativt

ringa men skillnaden i nytta avsevärd, förutsätter högskolan, att provisoriet

icke skall behöva bestå mer än ett läsår.

Universitetskanslern uttalar i utlåtande häröver, att han icke är beredd

att till förnyad prövning upptaga frågan om ytterligare en professur i historia,

innan resultatet av den pågående översynen av högskolans nuvarande

resurser och fortsatta utbyggnad framlagts.

Stockholms stadsfullmäktige har i utlåtande över högskolans statförslag

för nästa budgetår särskilt understrukit behovet av en ny ordinarie professur

i historia.

Utrednings m ann e n framhåller till en början, att antalet historiestuderande

för lägre och högre examina både höstterminen 1954 och

vårterminen 1955 var på lågstadiet väsentligt lägre men på högstadiet ej

obetydligt högre än vid universiteten i Uppsala och Lund. Enligt inhämtade

uppgifter utgjorde antalet historiestuderande vid högskolan höstterminen

1955 på lågstadiet 150 och på högstadiet 56, varav 38 licentiander

och 18 doktorander. En jämförelse mellan dessa siffror och de för höstterminen

1954, respektive vårterminen 1955 lämnade uppgifterna angående

antalet historiestuderande vid högskolan visade, att en betydande ökning

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

av antalet studerande på lågstadiet ägt rum höstterminen 1955, medan

antalet licentiander och doktorander ökat med en licentiand från vårterminen

1955. Med hänsyn till vad högskolan anfört och den ökning av antalet

historiestuderande vid högskolan, som sedan dess ägt rum, anser sig

utredningsmannen böra tillstyrka, att en andra ordinarie professur i ämnet

inrättas från och med den 1 juli 1956, varvid humanistiska avdelningens

kursanslag bör minskas med 20 000 kronor. Utredningsmannen erinrar vidare

om att vid 1947 års riksdag principbeslut fattats om inrättande framdeles

av en professur i modern politisk och social historia inom vardera av

de humanistiska sektionerna vid universiteten i Uppsala och Lund samt

att vid båda universiteten då liksom nu vore inrättade två odifferentierade

professurer i historia. Utredningsmannen har övervägt, huruvida en differentiering

av ämnesområdet för den nyss föreslagna professuren vid Stockholms

högskola lämpligen bör ske på liknande sätt som i fråga om de i

princip beslutade nya professurerna vid universiteten i Uppsala och Lund.

Med hänsyn bland annat till att vid högskolan endast finnes en ordinarie

professur i ämnet, har utredningsmannen ansett sig icke böra föreslå någon

differentiering av ämnesområdet för den nya professuren. Ifråga om personalbehovet

i övrigt för ämnet historia anför utredningsmannen huvudsakligen

följande.

För en rationell utbildning i ämnet historia erfordras undervisning i historiens

hjälp vetenskaper, d. v. s. paleografi, diplomatik in. m. Jag tillstyrker

därför, att medel anvisas från och med nästa budgetår till arvode åt en

biträdande lärare i historiens hjälp vetenskaper och har icke något att erinra

mot att vid bifall härtill docenten vid högskolan, Dr Phil. Emil

Schieche — som under en följd av år meddelat viss undervisning i dessa

discipliner — i överensstämmelse med ett från högskolans sida framlagt,

av universitetskanslern tillstyrkt förslag må utan föregående ansökningsförfarande

förordnas till innehavare av befattningen. Befattningshavaren bör

vara skyldig att efter kanslerns bestämmande fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet

vid annat eller andra lärosäten än högskolan. Vid historiska

institutionen i Uppsala finnes nu en befattning som förste amanuens

och vid motsvarande institution i Lund dels en befattning som andre assistent,

dels ock två befattningar som andre amanuens. Någon dylik befattning

finnes däremot ej i Stockholm. Jag föreslår, att en befattning som

förste amanuens inrättas för historiska seminariet vid högskolan från och

med budgetåret 1957/58.

Till sist erinrar jag om att jag i det föregående förordat, att ämnet historia

vid Stockholms högskola skall erhålla företrädesrätt till två docentbefattningar.

Härigenom skulle högskolan i nämnda avseende uppnå paritet

med universiteten i Uppsala och Lund.

Ekonomisk historia

(Bet. s. 133.)

Utred n i n q s m a n n e n : Ett framträdande behov av ett riiknebiträde

föreligger vid högskolans ekonomisk-historiska institut. Jag förordar

därför, att eu befattning som räknebiträde i reglerad befordringsgång in
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1956

rättas vid högskolan med placering vid institutet. Befattningen bör tillkomma

från och med budgetåret 1957/58. Jag erinrar om att jag i det föregående

förordat, att en docent befattning knytes med företrädesrätt till

ämnet ekonomisk historia.

Teaterhistoria

(Bet. s. 135 f.)

Innan jag närmare ingår på utredningsmannens förslag beträffande ämnet

teaterhistoria, anser jag mig böra lämna en redogörelse för ämnets nuvarande

ställning inom högskoleorganisationen.

Teaterhistoria är examensämne endast vid Stockholms högskola, där en

för A. G. K. Beijer personlig professur i detta ämne inrättades från och

med den 1 juli 1946 genom att Stockholms stad ställde medel till förfogande

för ändamålet. Beijer är samtidigt intendent för Drottningholms teatermuseum,

till vars bibliotek och bildarkiv högskoleinstitutionen i teaterhistoria

och undervisningen däri i huvudsak är förlagda. En andre intendent

vid museet svarar för skötseln av biblioteket och bildarkivet. Utöver

professuren finns icke någon befattning för ämnet vid högskolan.

Högskolan hemställde i sina anslagsäskanden för budgetåret 1955/56,

att den personliga professuren i teaterhistoria måtte från den 1 juli 1955

uppföras å ordinarie stat. Därvid framhölls i huvudsak följande.

Under den relativt begränsade tid, som teaterhistoria varit akademiskt

läroämne vid Stockholms högskola, har det vunnit en fast förankring i den

svenska akademiska organisationen och i vårt kulturliv över huvud taget.

Antalet studerande utgör 52. Undervisningen har under årens lopp följts

även av danska och norska studenter. I undervisningen har jämväl deltagit

studenter med litteraturhistoria eller konsthistoria som huvudämne,

vilka önskar en viss orientering på det teaterhistoriska gränsområdet. Under

de fyra sistförflutna åren har filosofie licentiatexamen avlagts av 3 personer

och filosofie kandidatexamen av 22; av de sistnämnda förbereder sig

5 för licentiatexamen. Förhållandena i Stockholm är särskilt gynnsamma

för teaterhistorisk vetenskap och Stockholm är särskilt ägnat att vara

medelpunkten för svensk teaterhistorisk forskning. Stockholm äger stora

samlingar av teaterhistoriskt material, nämligen inom Drottningholms teatermuseums

bibliotek och bildarkiv med de kungl. teatrarnas arkiv, i kungl.

biblioteket och nationalmuseum.

Ett nedläggande av professuren i teaterhistoria efter Beijers avgång från

professorsämbetet den 30 juni 1956 skulle innebära en kulturell nedrustning,

som knappast låter sig försvara, allra minst som man har anledning

räkna med att professuren kan återbesättas med fullt kompetent efterträdare

till Beijer.

Universitetskanslern tillstyrkte i yttrande den 29 oktober 1954 bifall

till ifrågavarande förslag under hänvisning till vad högskolan anfört och

med hänsyn till det relativt stora antalet studerande i ämnet teaterhistoria

ävensom till den kulturella betydelsen av att ämnet alltfort finns företrätt

i vårt land av en akademisk lärare i professors ställning.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

Vid anmälan av denna fråga under punkten 104 i 1955 ars åttonde huvudtitel

uttalade jag, att ställning till fragan om den fortsatta undervisningen

i teaterhistoria icke behövde tagas redan nämnda år.

I en vid 1955 års riksdag väckt motion (II: 330) hemställdes, att riksdagen

måtte besluta, att ifrågavarande professur från och med den 1 juli

1955 uppfördes som en ordinarie professur vid högskolan. Statsutskottet

uttalade i sitt sedermera av riksdagen godkända utlåtande nr 55, att utskottet

i likhet med mig fann, att frågan om den fortsatta undervisningen

i teaterhistoria icke behövde avgöras av 1955 ars riksdag, varför utskottet

avstyrkte bifall till motionen II: 330. Utskottet förutsatte emellertid, att

Kungl. Maj:t med hänsyn till det stora antalet studerande i ämnet hade

sin uppmärksamhet riktad på detta undervisningsproblem och noga beaktade

de olika synpunkter — icke minst av internationell och kulturell art

— som vore förknippade med ett framtida ställningstagande till förevarande

spörsmål.

Högskolemyndigheterna har i anslagsäskandena för budgetåret 1956/57

under i huvudsak samma motivering som tidigare föreslagit, att den å övergångsstat

uppförda professuren i teaterhistoria från och med den 1 juli

1956 överföres till förteckningen över ordinarie tjänstemän vid högskolan.

Därvid har anförts, att Beijer, som vore född den 24 december 1888, efter

vederbörligen beviljat anstånd väntades avgå från sin professur den 30

juni 1956.

Universitetskanslern uttalar i yttrande den 12 september 1955 över högskolans

anslagsäskanden, att han — efter att ha erfarit att Beijer erhållit

tillstånd att kvarstå i tjänst till och med den 30 juni 1957 — icke funnit

anledning taga ställning till förslaget att från och med den 1 juli 1956

överföra ifrågavarande professur till personalförteckningen över ordinarie

tjänstemän.

Utredning små 7i nen uttalar till en början, att saväl det relativt

stora antalet studerande i ämnet teaterhistoria som den kulturella betydelsen

av att ämnet alltfort finns företrätt i vårt land av en akademisk lärare

i professors ställning utgör starka skäl för inrättande av en ordinarie professur

i ämnet. Då Beijer erhållit rätt att kvarstå vid sin personliga professur

till och med utgången av juni 1957, anser sig utredningsmannen böra

föreslå, att en ordinarie professur i teaterhistoria inrättas vid Stockholms

högskola från och med den 1 juli 1957. Utredningsmannen framhåller därvid,

att ett nedläggande av professuren i teaterhistoria enligt hans mening

skulle illa rimma med strävandena att bringa högskolans resurser i paritet

med de äldre universitetens. Härefter anför utredningsmannen i huvudsak

följande.

Vid de äldre statsuniversiteten finns flera av professurer företrädda ämnen

inom de filosofiska fakulteterna, vilka ämnen saknar motsvarighet vid

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

högskolan.. Så finnes t. ex. en ordinarie professur i musikforskning vid universitetet

i Uppsala.

Drottningholmsteaterns bibliotek och bildarkiv fungerar såsom högskoleinstitution.

Detta förhållande torde ha sin grund i den omständigheten,

att Beijer i sin egenskap av intendent för Drottningholms teatermuseum

är föreståndare för dess bibliotek och bildarkiv, och någon formell upplåtelse

av dessa till högskolan för undervisning och forskning synes icke

föreligga. I skrivelse den 2 november 1955 till universitetskanslern har

Drottningholms teatermusei nämnd meddelat, att nämnden är beredd upplåta

de för teatermuseets arkiv och bibliotek m. m. av nämnden förhyrda

lokalerna i fastigheten Linnégatan 7 i Stockholm (frånsett de av kungl.

teatern och det svenska ITI-rådet disponerade rummen) såsom institution

för ämnet teaterhistoria vid Stockholms högskola, därest en ordinarie professur

i ämnet inrättas vid högskolan efter Beijers avgång från sin personliga

professur i ämnet, dock under villkor att det till institutionens förfogande

stående, från högskolan utgående materielanslaget komme att

höjas med minst 1 000 kronor. Av högskolans anslag till materiel m. m.

disponeras för innevarande budgetår ] 600 kronor för teaterhistoria. En

höjning av dessa anslagsmedel med minst 1 000 kronor anser jag vara av

behovet påkallad.

Med anledning av lärarrådets i petitaskrivelse för budgetåret 1951/52

framlagda förslag om inrättande av en befattning som andre assistent i

teaterhistoria har 1945 års universitetsberedning i sitt betänkande VI

(SOU 1951: 9), s. 123, uttalat, att beredningen visserligen funne tillräckliga

skäl ha anförts för en ny befattning i ämnet, men ansåge, att de anförda

arbetsuppgifterna blott motiverade en befattning som andre amanuens.

Med hänsyn till att verksamheten vuxit i omfattning, sedan detta uttalande

gjordes, föreslår jag, att en befattning som förste amanuens inrättas.

Denna torde böra tillkomma från och med budgetåret 1957/58.

Statskontoret förklarar sig icke kunna biträda förslaget om överförande

till ordinarie stat av den nu i övergångsstat uppförda personliga professuren

i teaterhistoria. Som skäl härför anför ämbetsverket, att ifrågavarande professur

endast i förhållandevis ringa utsträckning torde bli till omedelbart

gagn för undervisningen.

Nordisk och jämförande fornkunskap

(Bet. s. 144 f.)

U tredning smannen : Detta ämne företrädes av en professur vid

vartdera av universiteten i Uppsala och Lund samt vid Stockholms högskola.

Till professuren i nordisk och jämförande fornkunskap i Uppsala

är knutet ett museum för nordiska fornsaker, medan innehavaren av professuren

i förhistorisk och medeltidsarkeologi i Lund tillika är föreståndare

för universitetets historiska museum samt mynt- och medaljkabinett. Tillgången

till assistent- och amanuenspersonal för ämnet nordisk och jämförande

fornkunskap vid universiteten i Uppsala och Lund bör ses mot bakgrunden

härav. Någon motsvarande institution finns icke vid Stockholms

högskola och ej heller någon personal av nyss angivet slag. En amanuens
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kuncjl. Maj.ts proposition nr 108 år 1956

befattning är emellertid nödvändig vid denna högskola såväl för seminariearbetet

som för planläggning och genomförande av exkursioner och fältarbeten

i ämnet. Med biträdande av ett av universitetskanslern framlagt

förslag tillstyrker jag, att medel anvisas till arvode åt en andre amanuens

från och med nästa budgetår. Jag erinrar tillika om att jag i det föregående

föreslagit, att ifrågavarande ämne skall vid högskolan erhålla företrädesrätt

till en docentbefattning såsom fallet nu är vid universiteten i Uppsala

och Lund.

Nationalekonomi

(Bet. s. 147 f.)

Utredningsmannen: Vid universitetens i Uppsala och Lund

nationalekonomiska institutioner finns för närvarande dels en befattning

som förste amanuens, dels ock en befattning som andre amanuens, medan

dylika befattningar saknas vid Stockholms högskola, där emellertid viss

amanuenstjänst fullgöres av innehavaren av ett studiestipendium. Högskolans

egen upprustningsplan upptar förslag om inrättande vid högskolan

av — förutom en befattning som förste och en som andre amanuens

— jämväl en befattning som förste assistent. Med hänsyn till verksamhetens

omfattning vid den nationalekonomiska institutionen vid Stockholms

högskola är det motiverat, att högskolan blir bättre tillgodosedd med vetenskapligt

utbildad biträdespersonal än vad fallet är vid universiteten.

Jag anser mig dock icke böra gå längre än till att föreslå, att vid högskolan

inrättas dels en befattning som andre assistent, dels ock en befattning som

andre amanuens. Sistnämnda befattning bör i enlighet med högskolans av

universitetskanslern tillstyrka förslag inrättas från och med nästa budgetår,

medan befattningen som andre assistent bör tillkomma från och med

budgetåret 1957/58.

I enlighet med av högskolemyndigheterna framlagt förslag, som tillstyrkts

av kanslern, beräknar jag vidare i det följande 1 800 kronor under

humanistiska avdelningens kursanslag till gruppundervisning i nationalekonomi

på nybörjarstadiet. Med hänsyn till att de studerande icke har

någon vana från skolan vid studier av den art, som förekommer i ämnet

nationalekonomi, är undervisning i grupper som komplement till de grundläggande

kurserna av särskild betydelse i detta ämne för att effektivisera

studierna.

Högskolan har påyrkat följande ändringar i utredningsmannens förslag,

nämligen inrättande av dels en befattning som förste assistent från och

med nästa budgetår i stället för en andre assistent från och med budgetåret

1957/58, dels ock en förste amanuenstjänst från och med sistnämnda budgetår.

Till stöd härför har främst framhållits det i förhållande till universiteten

väsentligt större antalet studerande i nationalekonomi vid högskolan.

Sociologi

(Bet. s. 150 f.)

Utrednings in a n n e n : Antalet studerande har under de år, so
ciologien

funnits som akademisk disciplin vid Stockholms högskola, vuxit

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

på ett sätt som icke förutsetts. Vid sin sida har professorn som enda fasta

lärarkraft en andre assistent. Därjämte disponerar ämnet för närvarande

en av humanistiska avdelningens rörliga docentbefattningar och en docentbefattning,

tillhörande annat ämne. I det föregående har jag förordat, att

en docentbefattning vid högskolan skall knytas till ämnet sociologi med

företrädesrätt. Behovet av en befattning som biträdande lärare gör sig även

starkt gällande. En dylik befattning bör i enlighet med högskolans av universitetskanslern

tillstyrkta förslag inrättas från och med nästa budgetår.

Härjämte finner jag behov föreligga av en befattning som andre amanuens

för handledning av studerande och för biträde vid seminarieövningar m. m.

Denna befattning bör tillkomma från och med budgetåret 1957/58.

Statistik

(Bet. s. 152 f.)

Utredningsman n e n : Redan vid behandlingen av frågan om personalorganisationen

för ämnet matematisk statistik har jag framhållit behovet

av en väsentlig förstärkning av personalen vid Stockholms högskolas

institut för statistik. Trots att antalet statistikstuderande är betydligt

större vid högskolan än vid universiteten i Uppsala och Lund, är personaltillgången

vid högskolan betydligt mindre än vid dessa universitet. I första

hand bör personalorganisationen bringas i nivå med universitetens. Därutöver

erfordras en utökning av lärarpersonalen med hänsyn till det stora

antalet statistikstuderande vid högskolan. Under sistförflutna läsår avsåg

ett icke obetydligt antal av dessa att förbättra sina möjligheter att vinna

inträde på andra utbildningsbanor. Det synes icke osannolikt, att antalet

dylika studerande framdeles kommer att minska med hänsyn till att skärpta

bestämmelser meddelas av universitetskanslern i fråga om tillgodoräknande

av akademiska betyg för tillträde till den medicinska utbildningen. En viss

försiktighet torde därför vara påkallad vid utökning av lärarkrafterna, och

en omprövning av behovet bör ske efter en lämplig övergångstid. Det förslag,

som jag här framlägger, innebär därför en mindre utökning av lärarpersonalen

än som i och för sig kan anses motiverat med hänsyn till antalet

studerande under sistförflutna läsår.

I det föregående har jag föreslagit, att en docentbefattning vid högskolan

skall med företrädesrätt knytas till ämnet statistik. Jag föreslår nu, att

personalen utökas med en biträdande lärare, en andre assistent, två andre

amanuenser, en kontorist (Ce 13) samt ett kontorsbiträde och två räknebiträden

i den reglerade befordringsgången. I enlighet med vad kanslern

föreslagit bör kontoristtjänsten och en räknebiträdestjänst inrättas från

och med nästa budgetår. Befattningen som biträdande lärare, en befattning

som andre amanuens och ytterligare en befattning som räknebiträde

bör tillkomma från och med budgetåret 1957/58. Återstående befattningar,

nämligen en som andre assistent, en som andre amanuens och en som kontorsbiträde,

bör inrättas från och med budgetåret 1958/59. Det torde böra

framhållas, att de lokaler, som för närvarande står till förfogande för högskolans

institut för statistik, icke medger den här föreslagna utökningen

av personalorganisationen. Jag har emellertid ansett mig kunna utgå från

att ökat lokalutrymme skall kunna under loppet av här ifrågavarande

utbyggnadsperiod ställas till institutets förfogande.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

Högskolan hemställer, att den av utredningsmannen föreslagna tjänsten

som biträdande lärare i statistik måtte inrättas redan från och med nästa

budgetår. Till stöd härför har anförts, att möjligheter numera yppat sig

att provisoriskt ställa betydligt ökade lokaler till förfogande för undervisningen

i ämnet.

Universitetskanslern biträder med hänsyn till vad som anförts till stöd

härför högskolans förslag.

Kulturgeografi med ekonomisk geografi

(Bet. s. 156 f.)

Utrednings mannen: Vid vartdera av universiteten i Uppsala

och Lund finns nu för ämnet geografi två befattningar som förste assistent

men vid Stockholms högskola endast en, knuten till ämnesgrenen naturgeografi.

Även för kulturgeografiens del föreligger vid högskolan behov

av en befattning som förste assistent. Denna befattning bör tillkomma

från och med budgetåret 1957/58.

Högskolan påyrkar, att den av utredningsmannen föreslagna tjänsten

som förste assistent inrättas redan från och med nästa budgetår. Högskolan

erinrar härvid om att den nye professorn i ämnet torde komma att tillträda

sin tjänst den 1 juli 1956 samt att utvidgade lokaler ställts till ämnets

förfogande.

Klassiska språk

(Bet. s. 158 f.)

Utredningsmannen: Vart och ett av den klassiska ämnesgruppens

tre ämnen (latinska språket och litteraturen, grekiska språket och

litteraturen samt klassisk fornkunskap och antikens historia) är vid universiteten

i Uppsala, Lund och Göteborg företrätt av en professur. Företrädare

för grekiska språket och litteraturen saknas däremot vid Stockholms

högskola. 1945 års universitetsberedning fann angeläget, att hela

den klassiska ämnesgruppen blir representerad jämväl vid Stockholms högskola,

och föreslog, att principbeslut skulle fattas om inrättande vid högskolan

av en professur i grekiska språket och litteraturen. Från högskolans

sida har behovet av en fastare ställning för ämnet ansetts övergångsvis

kunna tillfredsställas genom inrättande av en preceptur, varom högskolan

framlagt förslag i sina anslagsäskanden för nästa budgetår. Med hänsyn

till att grekiska språket och litteraturen är företrätt av professur vid universitetet

i Uppsala och att man torde ha anledning räkna med att ett

relativt begränsat antal studerande jämväl framdeles kommer att ägna sig

åt studierna av ämnet, anser jag mig icke böra föreslå, att professur i ämnet

inrättas vid Stockholms högskola. Av principiella skäl kan jag icke

heller biträda förslaget om en preceptur i ämnet. Det synes mig emellertid

angeläget, att undervisning i ökad omfattning kommer att meddelas vid

Stockholms högskola i grekiska språket och litteraturen och att de studerande

erhåller möjlighet att vid högskolan avlägga tentamen för lägre examina

i ämnet. Däremot torde de studerande, även om de är bosatta i

Stockholm, utan större olägenhet kunna för högre studier utnyttja under
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

visningen vid Uppsala universitet. I samförstånd med professorn i latinska

språket och litteraturen vid högskolan, D. Norberg, som väckt förslaget

om inrättande av en preeeptur i ämnet vid högskolan, anser jag mig böra

föreslå, att ett lektorat i grekiska språket och litteraturen inrättas vid högskolan

av samma typ som de nuvarande pedagogiska lektoraten vid högskolan

i tyska, respektive engelska språket i fråga om anställnings- och

avlöningsförhållanden. Befattningshavaren bör ha docentkompetens och i

hans åligganden bör ingå examination i ämnet för lägre examina. Det föreslagna

lektoratet torde täcka undervisningsbehovet även i vad detsamma

avser den vid högskolan nu anordnade särskilda kursundervisningen i ämnet

för vissa studerande, som har latinska språket som huvudämne i sin

examen. Vid bifall till vad sålunda föreslagits bör humanistiska avdelningens

kursanslag kunna sänkas med 5 500 kronor. Lektoratet bör inrättas

från och med budgetåret 1957/58.

Vid seminariet för klassiska språk i såväl Uppsala som Lund och Göteborg

finns nu en befattning som andre amanuens. Jag föreslår, att en dylik

befattning inrättas för de klassiska språken jämväl vid Stockholms högskola

från och med budgetåret 1958/59.

Jag erinrar slutligen om att jag i det föregående föreslagit, att latinska

språket och litteraturen skall vid högskolan erhålla företrädesrätt till en

docentbefattning.

Universitetskanslern delar i princip utredningsmannens uppfattning om

behovet vid högskolan av en särskild lärarbefattning i grekiska språket och

litteraturen. Däremot är kanslern tveksam om icke för ändamålet bör avses

en biträdande lärare i stället för en pedagogisk lektor.

Nordiska språk

(Bet. s. 162.)

Utredningsmannen: Den undervisning i svenska, danska och

norska språken, som hittills vid universiteten i Uppsala och Lund bestritts

av dessa lärosätens universitetslektorer har vid Stockholms högskola tillgodosetts

på annat sätt. Undervisningen i svenska språket har omhänderhafts

av vissa utanför högskolan stående lärarkrafter, vilka härför åtnjutit

ersättning från humanistiska avdelningens kursanslag. Undervisningen i

danska och norska språken har bestritts av föreningen Nordens lektorer.

Huruvida detta blir möjligt även i fortsättningen synes mig närmast bero

på vilka utanför högskolan stående lärarkrafter, som då kan påräknas för

undervisningen. Jag är därför icke beredd att nu föreslå, att något lektorat

inrättas vid Stockholms högskola. Härvid vill jag tillika framhålla, att en

befattning som biträdande lärare i nordiska språk finnes vid högskolan

men ej vid universiteten i Uppsala och Lund. Då jag emellertid med hänsyn

till det stora studerandeantalet funnit behov föreligga av en uppdelning

av de studerande i grupper vid lektorsundervisningen i danska och

norska språken och vid undervisningen i skriftlig framställningskonst, beräknar

jag i det följande i anslutning till av högskolemyndigheterna framlagt

förslag 3 500 kronor till förstärkning av kursanslaget i nordiska språk.

Jag erinrar om att jag i det föregående föreslagit, att ifrågavarande ämne

skall vid högskolan erhålla företrädesrätt till två docentbefattningar såsom

fallet nu är vid nämnda uinversitet. Vid seminariet för nordiska språk

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. May.ts proposition nr 10S år 1956

finns nu såväl i Uppsala som Lund en förste amanuens. En dylik befattning

bör såsom föreslagits inrättas jämväl vid Stockholms högskola från

och med nästa budgetår.

Tyska språket

(Bet. s. 165 f.)

Utredningsman nen: Till ämnet tyska språket hör vid vartdera

av universiteten i Uppsala och Lund en befattning som förste amanuens.

En dylik befattning behövs för ämnet även vid Stockholms högskola och

bör inrättas från och med nästa budgetår. För att möjliggöra en effektiv

undervisning på nybörjarstadiet har jag funnit behov föreligga av en avsevärt

utökad kursundervisning. Jag beräknar därför i det följande 13 000

kronor till förstärkning av kursanslaget för ifrågavarande ämne. Jag erinrar

slutligen om att jag i det föregående föreslagit, att ifrågavarande

ämne vid högskolan skall erhålla företrädesrätt till två docentbefattningar.

Engelska språket

(Bet. s. 167 f.)

U tred ning smannen: Antalet studerande i engelska språket var

under läsåret 1954/55 av ungefär samma storleksordning — cirka 350

studerande — vid universitetet i Uppsala och vid Stockholms högskola.

Högskolan är emellertid sämre tillgodosedd med lärarkrafter än universitetet.

Jag har i det föregående förordat, att ytterligare en docentbefattning

vid högskolan tilldelas ifrågavarande ämne med företrädesrätt. Vid såväl

Uppsala som Lunds universitet finns nu dels en befattning som biträdande

lärare, dels ock en befattning som förste amanuens. Jag anser mig böra föreslå,

att motsvarande befattningar inrättas jämväl vid Stockholms högskola.

Befattningen som biträdande lärare torde böra inrättas från och

med budgetåret 1957/58 och befattningen som förste amanuens från och

med budgetåret 1958/59.

Romanska språk

(Bet. s. 169 f.)

Den romanska språkgruppen omfattar franska, italienska, spanska, portugisiska

och rumänska språken. Spanska och portugisiska språken brukar

sammanfattas under den gemensamma benämningen ibero-romanska språk.

Romanska språk företrädes vid ettvart av universiteten och vid Stockholms

högskola av en professur i romanska språk.

I högskolans anslagsäskanden för nästa budgetår begäres följande nya

befattningar, nämligen dels en för professor A. G. Tilander personlig forskningsprofessur

i romanska språk, dels ett pedagogiskt lektorat i spanska

språket, dels ock ett lektorat i spanska språket. Till stöd för förslaget om

den personliga professuren, vilket förslag framfördes jämväl i högskolans

anslagsäskanden för innevarande budgetår och då tillstyrktes av universitetskanslern,

har högskolan anfört bland annat följande.

Professor Tilander, som är född den 22 juli 1894, är sedan den 1 november

1937 innehavare av professuren i romanska språk vid högskolan. Professor

Tilander har under sin vetenskapliga bana gjort insatser såsom fors
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. May.ts ''proposition nr 108 år 1956

kare inom större delen av det romanska språkområdet. Inom vissa delar

av området är dessa insatser betydande, på några av dem banbrytande.

Det är i första hand inom hispanistiken, som han vunnit internationellt

erkännande. Genom sina arbeten rörande de medeltida spanska landskapslagarna

har han förvärvat ställningen som en av vår tids ledande hispanister.

Han är den förste, som underkastat detta rika område ett grundligt

studium, och han har lyckats draga fram i ljuset flera hittills okända eller

såsom förlorade betraktade lagar. I början av förra året erhöll professor

Tilander av kungl. spanska akademien och av lokala myndigheter i Navarra

det för svensk forskning hedrande uppdraget att utgiva den gamla

landskapslagen för Navarra. Utgåvan av denna lag anses grundläggande

för den ordbok över fornspanska språket, som förberedes av den spanska

akademien.

Professor Tilander har emellertid även på andra områden gjort högst

betydande insatser. Sålunda har han i ett flertal arbeten behandlat med

jakt och djurfrågor sammanhängande filologiska spörsmål och därvid utfört

ett pionjärarbete på ett okänt fält. Tilanders forskning omfattar textutgivning,

textkritik, käll- och handskriftstudier, dialektforskning, syntax,

ordforskning och etymologi. På det senare området har Tilander producerat

ett hundratal arbeten, flera av betydande omfattning. Det skulle utan

tvivel vara av största värde om Tilander, som sålunda tillvunnit sig en

mycket framstående ställning på det språkvetenskapliga området, finge

tillfälle att ostörd ägna sig åt sitt vetenskapliga arbete. Den omfattande

examinationen inom ämnet romanska språk och övriga med professuren

förbundna ämbetsgöromål är förvisso till hinder för en önskvärd koncentration

på det mödosamma forskningsarbetet inom Tilanders specialområden.

Det naturligaste sättet att lösa problemet är att en personlig forskningsprofessur

i romanska språk inrättas för Tilander. Genom tillkomsten

av en sådan professur skulle Tilander tillförsäkras ostörd arbetsro under

de sista åren av sin ämbetstid, och han skulle under denna tid få tillfälle

att fullborda det banbrytande vetenskapliga arbete, som han på ett så

fruktbringande sätt inlett.

Därest den föreslagna professuren inrättas, bör med densamma förenas

viss skyldighet att meddela forskningsundervisning samt att i filosofie

licentiatexamen i romanska språk examinera de studerande, som därtill

anmäler sig.

Universitetskanslern understryker i utlåtande över högskolans anslagsäskanden

för nästa budgetår, att Tilander genom sin forskargärning tillvunnit

sig en mycket framstående ställning på det språkliga området.

Kanslern är ense med högskolan om betydelsen av att Tilander tillförsäkras

sådana arbetsförhållanden under de sista åren av sin ämbetstid,

att han därunder kan ägna sig åt det banbrytande vetenskapliga arbete,

som han på ett så fruktbringande sätt inlett. Kanslern tillstyrker därför,

att för Tilander från och med den 1 juli 1956 inrättas en personlig forskningsprofessur

i romanska språk. I likhet med högskolan anser kanslern,

att med denna professur bör förenas skyldighet att meddela forskningsundervisning

samt att i filosofie licentiatexamen i romanska språk examinera

de studerande, som därtill anmäler sig.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. May.ts proposition nr 108 år 1956

Beträffande högskolans i övrigt framställda förslag rörande ifrågavarande

ämne inhämtas av tillgängliga handlingar bland annat följande.

Frågan om inrättande av ett pedagogiskt lektorat och ett lektorat i

spanska språket sammanhänger delvis med spörsmålet om examinationsrätt

för högskolan i detta språk. Efter det att lärarrådet tillstyrkt en av

humanistiska avdelningen därom gjord framställning hemställde högskolestyrelsen

i underdånig skrivelse den 11 oktober 1952, att högskolan måtte

erhålla rätt att anställa filosofie kandidatexamen, filosofisk ämbetsexamen

och stats vetenskaplig-filosofisk examen i ämnet spanska språket. I anledning

av denna hemställan anmodade universitetskanslern avdelningen att

inkomma med studieplaner och kursfordringar ävensom med utredning

angående examinator i ämnet i fråga. Den 23 juni 1954 inkom humanistiska

avdelningen för prövning och stadfästelse med förslag till studieplan i

spanska språket. Enligt denna studieplan skulle examinationen handhavas

av professorn i romanska språk eller den kanslern därtill förordnade. Studieplanen

har ännu icke stadfästs. Frågan om stadfästelse av studieplan

är emellertid beroende av huru examinationen i ämnet skall anordnas och

av vilka lärarbefattningar som erfordras för undervisningen.

Lärarrådet anser, att professorn i romanska språk icke kan betungas

med examination i ämnet. Undervisningen torde, anför lärarrådet, böra

ske på samma sätt som i de övriga moderna språken, nämligen så att den

meddelas dels genom infödd lektor och dels genom föreläsningar och proseminarieövningar.

De väsentligaste undervisningsuppgifterna ävensom

examinationsgöromålen finner lärarrådet vara av den vikt, att de borde

föranleda inrättande av en professur. Under en övergångsperiod torde de

emellertid enligt lärarrådets mening kunna handhavas av en pedagogisk

lektor, som besitter docentkompetens. I enlighet härmed föreslår lärarrådet

inrättande av ett pedagogiskt lektorat från och med nästa budgetår. För

meddelande av den erforderliga lektorsundervisningen föreslår lärarrådet

inrättande av en befattning som lektor i spanska språket. Lärarrådet anför

härvid, att erforderlig lektorsundervisning i ämnet nu meddelas vid

högskolan av docenter. Oberoende av om examensrätt i spanska språket

genomfördes eller ej kunde högskolan dock icke i längden undvara ett

särskilt lektorat i ämnet. Ett särskilt skäl för inrättande av en lektorsbefattning

i spanska språket tillkomme dock, om detta språk bleve examensämne.

Professor Tilander bär i särskilt yttrande i anslutning till lärarrådets

äskanden i fråga om spanska språket framhållit, att antalet studerande i

spanska är och torde komma att förbli litet även efter examensrättens

eventuella beviljande, speciellt av den anledningen att vid läroverken ej

finns lärarbefattningar, i vilka spanska ingår i ämneskombinationen. Sa

länge detta vore fallet, torde studenterna ej komma att finna det för sin

framtida befordran till lärartjänst särskilt gagneligt att medtaga spanska

språket i examen. Det komme därför icke att bli betungande för universitetslektorn

i spanska språket i Uppsala, om han ålades att undervisa även

vid Stockholms högskola med ersättning på ensartat sätt, som vore fallet

med universitetslektorn i italienska språket i Uppsala. Den nuvarande

lektorn i spanska i Uppsala hade vid flera tillfällen för Tilander uttryckt

sin beredvillighet att undervisa vid Stockholms högskola och visat stort

intresse för saken.

Det förslag till inrättande av vissa befattningar för undervisning och

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 är 1956

examination i spanska språket, som framlagts av högskolan har universitetskanslern

ansett sig icke kunna helt biträda. I likhet med lärarrådet

anser kanslern, att innehavaren av professuren i romanska språk icke kan

betungas med examination i spanska språket. Vid övervägande av vilken

tjänst som bäst skall kunna tillgodose undervisnings- (utom lektorsundervisningen)

och examinationsgöromålen har kanslern stannat för att föreslå

inrättande från och med nästa budgetår av en befattning som biträdande

lärare, vilken enligt kanslerns mening torde böra besättas med docentkompetent

innehavare. Vidkommande lektorsundervisningen har kanslern

icke blivit övertygad om behovet av en särskild lektor i spanska språket.

Kanslern finner i likhet med professor Tilander, att den erforderliga undervisningen

kan meddelas av lektorn i spanska i Uppsala. Om ifrågavarande

undervisning icke kan meddelas inom ramen för dennes ordinarie undervisningsskyldighet,

anser kanslern, särskild ersättning kunna lämnas ur

reservationsanslaget till extra utgifter.

U tredn i n g s m a n n e n framhåller till en början, att han funnit

ett genomförande av förslaget om inrättande av personlig forskningsprofessur

i romanska språk för professorn Tilander vara en mycket angelägen

åtgärd. Han tillstyrker därför varmt, att en dylik professur inrättas från

och med nästa budgetår. Med denna professur bör enligt utredningsmannens

mening förenas skyldighet att meddela forskningsundervisning samt

att i filosofie licentiatexamen i romanska språk examinera de studerande,

som därtill anmäler sig. Härefter anför utredningsmannen huvudsakligen

följande.

Under senare år har ett allt starkare behov av högre undervisning i

spanska språket gjort sig gällande. Sveriges allt mer intensifierade förbindelser

med den spansktalande världen kräver för sin utvidgning och sitt

befästande ett ökat antal akademiker med goda kunskaper i spanska språket.

Detta språk är emellertid icke examensämne vare sig vid något av

de tre universiteten eller vid Stockholms högskola. För att möjliggöra ökad

undervisning samt examination i ämnet vid Stockholms högskola har universitetskanslern

föreslagit, att en befattning som biträdande lärare i

spanska språket inrättas från och med nästa budgetår, och därvid uttalat,

att befattningen torde böra besättas med docentkompetent innehavare.

Jag biträder detta förslag. Examinationsrätt i spanska språket nödvändiggör

undervisning av en spanskfödd lektor. I likhet med ämnesrepresentanten

och kanslern anser jag, att den erforderliga undervisningen kan meddelas

av universitetslektorn i spanska språket vid universitetet i Uppsala.

Till ersättning åt denne för resor och uppehälle i samband med undervisningen

i Stockholm torde å högskolans stat från och med nästa budgetår

böra upptagas ett arvode a 996 kronor eller samma belopp, som nu är upptaget

till en lektor i italienska språket. Om och i den mån ifrågavarande

undervisning icke kan meddelas inom ramen för den ordinarie undervisningsskyldighet,

som åligger lektorn i spanska i Uppsala, torde särskild

ersättning för utanför undervisningsskyldigheten fallande undervisningkunna

lämnas från reservationsanslaget till Gemensamma universitetsändamål:

Extra utgifter.

Vid seminariet för romanska språk såväl i Uppsala som Lund finns

nu en befattning som förste amanuens. Då behov av en förste amanuens

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

jämväl föreligger för detta seminarium i Stockholm, föreslår jag, att medel

härför anvisas från och med budgetåret 1957/58. Slutligen erinrar jag om

att jag i det föregående räknat med att ämnet romanska språk skall erhålla

företrädesrätt till två docentbefattningar vid högskolan såsom fallet

nu är vid de två äldre universiteten.

Högskolan hemställer, att den av utredningsmannen föreslagna befattningen

som biträdande lärare i spanska språket utbytes mot en befattning

som pedagogisk universitetslektor i nämnda ämne. Såsom skäl härför åberopas

att en större undervisningsskyldighet åvilar dylik lektor.

Statskontoret förklarar sig icke kunna biträda förslaget om inrättande

av en personlig forskningsprofessur i romanska språk för Tilander och åberopar

till stöd härför, att den ifrågasatta professuren endast i förhållandevis

ringa utsträckning torde bli till omedelbart gagn för undervisningen.

Kursanslag

(Bet. s. 184.)

Humanistiska avdelningens kursanslag utgör nu 92 000 kronor. Till kursanslag

för de humanistiska sektionerna i Uppsala och Lund har för innevarande

budgetår anvisats 47 400 kronor, respektive 36 700 kronor.

I anslagsäskandena för nästa budgetår har högskolemyndigheterna dels

äskat höjningar av kursanslaget med tillhopa 73 070 kronor, varav 18 500

kronor avser av universitetskanslern i yttrande över juristutbildningskommitténs

betänkande förordad medelsanvisning till särskild undervisning och

examination för politices magisterexamen, dels ock föreslagit minskningar

med hänsyn till äskanden om nya tjänster med tillhopa 29 000 kronor.

Kanslern tillstyrker i utlåtande över anslagsäskandena en höjning av kursanslaget

med 28 200 kronor enligt följande specifikation.

1. Nationalekonomi (nu intet) + 1 800

2. Nordiska språk (nu 8 900 kr.) + 3 500

3. Tyska språket (nu 4 000 kr.) + 13 000

4. Fonetik (nu 3 600 kr.) + 9 900

Summa kronor + 28 200

Utred n ing smannen påpekar, att han — vid genomgång av de

särskilda ämnena — för nästa budgetår å ena sidan räknat med en höjning

av humanistiska avdelningens kursanslag med 28 200 kronor i enlighet

med universitetskanslerns nyss återgivna förslag och å andra sidan föreslagit

en sänkning därav med 20 000 kronor vid bifall till förslaget om inrättande

av ytterligare en ordinarie professur i historia. Utredningsmannen

föreslår därför, att kursanslaget för nästa budgetår höjes med 8 200 kronor

eller för avrundning av anslagets slutsumma med 8 000 kronor till 100 000

kronor.

5 — Bihang till riksdagens ''protokoll 195G. 1 samt. Nr 108

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

Departementschefen

Vad först beträffar det ånyo framförda förslaget om inrättande av en

ordinarie professur i teaterhistoria, då A. Beijer avgår med pension från

den av honom innehavda personliga professuren i ämnet, vill jag erinra om

att jag vid anmälan av högskolans anslagsäskanden i föregående års statsverksproposition

icke ansåg det erforderligt att då taga ställning till motsvarande

från högskolans sida framställda förslag med hänsyn till att Beijer

beviljats anstånd med avgång från professuren till den 30 juni 1956. Till

denna uppfattning anslöt sig sedermera statsutskottet. I utlåtande över

högskolans anslagsäskanden för nästa budgetår har universitetskanslern i

anledning av det på nytt framförda förslaget om inrättande vid Beijers avgång

av en ordinarie professur i teaterhistoria uttalat, att han icke funnit

anledning att taga ställning till förslaget, då Beijer numera erhållit tillstånd

att kvarstå i tjänst till och med den 30 juni 1957. Med hänsyn till sistnämnda

förhållande kan jag icke heller för egen del finna det nödvändigt,

att ställning nu tages till frågan om inrättande av en ordinarie professur i

teaterhistoria.

Jämväl det tidigare framställda förslaget om inrättande av en andra ordinarie

professur i historia har ånyo framförts. Till stöd för det förnyade förslaget

har av högskolan och utredningsmannen anförts en utförlig motivering.

Av vad sålunda anförts finner jag klart framgå, att behov föreligger

av ytterligare en ordinarie professur i historia vid högskolan. Jag tillstyrker

därför, att ifrågavarande professur inrättas från och med nästa budgetår.

Samtidigt bör humanistiska avdelningens kursanslag minskas med 20 000

kronor, avseende kursundervisning i historia.

Det åter framförda förslaget om inrättande av en personlig forskningsprofessur

i romanska språk för professorn i romanska språk vid högskolan

A. G. Tilander anser jag mig ej heller i år kunna biträda. Detsamma gäller

det förnyade förslaget om inrättande av en befattning som biträdande

lärare i historiens hjälp vetenskaper. Vad beträffar utredningsmannens förslag

om inrättande av en kanslibiträdestjänst vid konsthistoriska institutionen,

så är jag icke beredd att för nästa budgetår förorda inrättande av

en dylik tjänst vid institutionen.

I fråga om humanistiska avdelningen har utredningsmannen härutöver

framlagt en rad förslag om personalförstärkningar, avsedda att genomföras

från och med nästa budgetår. Då enligt min mening mycket vägande skäl

anförts till stöd för samtliga dessa förslag, anser jag mig böra tillstyrka desamma.

På ett par punkter har jag därjämte funnit mig böra gå något längre

än utredningsmannen. Utöver av honom föreslagna tjänster för nästa

budgetår bör sålunda enligt min mening inrättas, för ämnet pedagogik en

befattning som biträdande lärare och en som andre amanuens samt för äm
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

net statistik en befattning som biträdande lärare. Vad beträffar sistnämnda

befattningar hänvisar jag till vad högskolan och universitetskanslern anfört

därom i sina remissyttranden.

Jag torde slutligen få erinra om att jag i det föregående tillstyrkt, att

ytterligare tre docentbefattningar från och med nästa budgetår inrättas vid

humanistiska avdelningen.

Sammanfattningsvis innebär mitt förslag för nästa budgetår i fråga om

humanistiska avdelningen, att medel bör beräknas till följande nya befattningar

och ändamål:

1) tre docenter,

2) en förste assistent och ett kanslibiträde i Ce 11 samt en institutionsvaktmästare

i Ce 12 i stället för en vaktmästare i Cg 11 vid psykologiska

institutet,

3) en biträdande lärare i pedagogik samt en andre assistent och en andre

amanuens vid pedagogiska institutet,

4) en professor i historia,

5) en andre amanuens vid seminariet för nordisk och jämförande fornkunskap,

6) en andre amanuens vid socialvetenskapliga institutet (nationalekonomi),

7) en biträdande lärare i sociologi,

8) en biträdande lärare i statistik samt en kontorist i Ce 13 och ett räknebiträde

i Cf 4—Ce 8 vid institutet för statistik,

9) en förste amanuens vid seminariet för nordiska språk,

10) en förste amanuens vid seminariet för tyska språket,

11 ) en biträdande lärare i spanska språket,

12) ersättning åt universitetslektorn i spanska språket vid Uppsala universitet

för undervisning i ämnet jämväl vid Stockholms högskola

(kostnad 996 kronor) samt

13) höjning av kursanslaget (kostnad 8 000 kronor).

D. Allmänna avdelningen

Kansliet

(Bet. s. 185 f.)

Nuvarande förhållanden. Vid högskolans kansli finns för närvarande följande

ordinarie och extra ordinarie befattningar:

1 byrådirektör i Ca 31;

1 förste byråsekreterare i Ce 27;

1 kansliskrivare i Ca 15;

1 kontorist i Ce 13;

4 kanslibiträden i Ce 11;

1 kontorsbiträde i reglerad befordringsgång (Cf 4—Ce 8).

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 108 år 1956

Gemensamma för kansliet och kassaförvaltningen är en befattning som

förste expeditions vakt i lönegrad Ca 12 och två befattningar som expeditionsvakt

i lönegrad Ca 10. Vid högskolans kansli finns vidare följande

extra befattningshavare, nämligen två amanuenser (i befordringsgången

Cg 19—Cg 25), ett kanslibiträde och en halvtidstjänstgörande extra kansliskrivare.

Sistnämnda befattningshavare fungerar som rektors handsekreterare.

Kansliskrivaren i Ca 15 förestår registratorskontoret, vid vilket jämväl

kontorsbiträdet tidigare varit placerat. Kontoristen förestår den s. k.

studentexpeditionen. Vid denna försiggår inskrivning av studerande och

erlägges termins- och examensavgifter. Studentexpeditionen handhar jämväl

studentstatistiken. Ett kanslibiträde biträder nu vid arbetet å denna expedition.

Ett halvtidstjänstgörande kanslibiträde är placerat på stats- och

rättsvetenskapliga avdelningens expedition (Norrtullsgatan 2). Övrig dylik

personal utför protokollskrivning och registreringsarbete för högskolans avdelningar,

svarar för förandet av studiekort (betygsliggare), utför skrivgöromål,

bland annat stencilering av seminarieuppsatser, samt biträder i

mån av tid professorer, som saknar biträdeshjälp, med deras skrivgöromål.

En provisorisk skrivbyrå har organiserats med uppgift att dels utföra

kansliets skrivgöromål, dels tillhandagå de professorer, som saknar egna

biträden för administrativa göromål, med skrivhjälp, dels ock utföra stencilering

av seminarieuppsatser främst för de stats- och rättsvetenskapliga

samt humanistiska avdelningarna. Denna åtgärd har medfört en omfördelning

av arbetsuppgifterna för viss biträdespersonal. Sålunda har kontorsbiträdet

helt avdelats för tjänstgöring vid skrivcentralen och hennes göromål

vid registratorskontoret övertagits av det extra kanslibiträdet. Ett

kanslibiträde och ett halvtidstjänstgörande dylikt biträde har därjämte

avdelats för tjänstgöring i största möjliga utsträckning vid skrivbyrån.

U tre dn i n g s m anne n föreslår för kansliets vidkommande, att från

och med nästa budgetår å högskolans stat uppföres följande nya befattningar,

nämligen en som amanuens i Cf 19—Ce 25, en som kanslibiträde i

Cell och två som kontorsbiträde i Cf 4—Ce 8. Utredningsmannen anför

därvid huvudsakligen följande.

För den akademiskt utbildade personalen vid högskolans kansli har

arbetsbördan under senare år kontinuerligt stigit med högskolans fortgående

utbyggnad och den ökade tillströmningen av studerande. Härtill har

även bidragit, att allmänheten och de studerande i växande omfattning

hänvänt sig till kansliet för erhållande av studieråd. Under senare år har

emellertid två extra amanuenser anställts. Av dessa avlönas den ene med

medel under högskolans avlöningsanslag och den andre delvis med fondmedel

och delvis med vissa till rektors förfogande stående, från privat håll

erhållna medel. Med anledning av förslaget om inrättande av en amanuensbefattning

i reglerad befordringsgång anser jag mig därför endast kunna

tillstyrka, att en dylik befattning uppföres å högskolans personalförteckning

från och med nästa budgetår utan att särskilda medel härför anvisas,

då den extra amanuensbefattning vid vilken avlöning utgår från högskolans

avlöningsanslag härvid torde kunna indragas. Behovet av en skrivcentral

vid kansliet är utomordentligt stort. För denna bör från och med

nästa budgetår inrättas en befattning som kanslibiträde i lönegraden Ce 11

och en som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång (Cf 4—Ce 8). Vidare

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. May.ts proposition nr 108 år 1956

bör ytterligare ett dylikt kontorsbiträde anställas från och med nästa budgetår

för tjänstgöring hos registratorn i stället för det kontorsbiträde, som

för närvarande tjänstgör vid den provisoriska skrivcentralen. I det följande

framlägges förslag om att terminsavgifterna till högskolan skall avskaffas

från och med budgetåret 1956/57. Vid ett genomförande av detta

förslag kommer den s. k. studentexpeditionens arbete med uppbörd och

redovisning av dylika avgifter att upphöra och expeditionens arbetsbörda

att lindras betydligt. Enligt vad jag erfarit har vidare nyligen en förenklad

ordning för protokollföring av de olika högskoleorganens beslut genomförts,

vilket torde medföra betydande tidsvinst och möjliggöra, att avdelningarnas

kanslibiträden i viss utsträckning frigöres för andra arbetsuppgifter.

Nu nämnda omständigheter och tillkomsten av en skrivcentral

torde kunna medverka till en avsevärd minskning av nu i betydande utsträckning

förekommande övertidsarbete, samtidigt som kansliets möjligheter

att tillhandagå lärare och studenter med skrivhjälp betydligt ökas.

Vid sådant förhållande och då jag föreslagit inrättande av en för registratorskontoret

avsedd kontorsbiträdestjänst, torde den extra kanslibiträdesbefattningen,

vars innehavare nu tjänstgör vid registratorskontoret, kunna

indragas och härigenom frigjorda medel disponeras för en välbehövlig förstärkning

av expeditionsvaktpersonalen med extra arbetshjälp.

Högskola7i biträder utredningsmannens förslag om uppförande å högskolans

personalförteckning av en amanuensbefattning i reglerad befordringsgång.

Vid bifall härtill skulle emellertid kansliets anslagsmedel till extra

arbetskraft reduceras till 9 000 kronor, med vilket belopp kansliets behov

av extra arbetshjälp enligt högskolans mening icke kunde täckas. Högskolan

anhåller därför, att ifrågavarande anslagsmedel vid bifall till förevarande

förslag icke reduceras till lägre belopp än 15 000 kronor. Härjämte

hemställer högskolan, att i stället för den av utredningsmannen för skrivcentralens

del föreslagna kanslibiträdestjänsten inrättas en kontoristtjänst

samt att den av utredningsmannen för registratorsexpeditionens vidkommande

förordade kontorsbiträdestjiinsten i reglerad befordringsgång utbytes

mot en kanslibiträdestjänst. För dessa yrkanden har lämnats en utförlig

motivering, beträffande vilken torde få hänvisas till handlingarna.

Vidare har högskolan i detta sammanhang hemställt om höjning av rektors

befattningsarvode från 2 400 till 3 000 kronor för år och av hans representationsbidrag

från 2 400 till 4 800 kronor för år. Såsom skäl härför har

åberopats, att paritet jämväl i detta avseende borde uppnås med universiteten

i Uppsala och Lund, vars rektorer för närvarande åtnjöte befattningsarvode

med 3 000 kronor för år och representationsbidrag med 4 800

kronor för år.

Statskontoret anser, att med hänsyn till att kansliet redan äger tillgång

till fyra kanslibitriidesbefattningar dess behov av ytterligare bitriidespersonal

bör tillgodoses genom anställande av biträden i reglerad befordringsgång.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj ds propositicm nr 108 år 1956

Kassaförvaltningen

(Bet. s. 191 f.)

Nuvarande förhållanden. Vid högskolans kassaförvaltning finns för närvarande

följande ordinarie och extra ordinarie befattningar:

1 byrådirektör i Ca 31;

1 kamrerare i Ce 25;

1 kontorsskrivare i Ca 19;

1 kassör i Ca 17;

1 kontorist i Ce 13;

2 kontorsbiträden i reglerad befordringsgång (Cf 4—Ce 8).

Gemensamma för kansliet och kassaförvaltningen är — såsom framgår

av föregående avsnitt — en befattning som förste expeditionsvakt i lönegrad

Ca 12 och två befattningar som expeditionsvakt i lönegrad Ca 10. Vid

kassaförvaltningen finns därjämte ett extra kanslibiträde, som biträder vid

förvaltningen av högskolans hyresfastigheter och redovisningen av vissa

forskningsanslag. För biträdespersonalen vid kassaförvaltningen gäller i

övrigt följande arbetsfördelning. Kontorsskrivaren verkställer avlöningsuträkning

utom beträffande personal, som avlönas från vissa forskningsanslag,

verkställer skatteavdrag och för matrikel över högskolans personal

ävensom avlöningskort. Kontoristen biträder i mån av behov kontorsskriyaren

och ombesörjer källskatteredovisningen. Ett kontorsbiträde ombesörjer

dagbokföringen och verkställer månatligen avstämning av de olika

kontona samt översänder kontoutdrag till vederbörande institutioner. Det

andra kontorsbiträdet utför maskinskrivningsarbete. Kassören ombesörjer

kassagöromålen och för kassajournal.

U tred ning smannen föreslår, att befattningen som kamrerare

från och med budgetåret 1956/57 uppflyttas från lönegrad Ce 25 till Ce 27,

och anför till stöd härför bland annat följande.

Sedan befattningen som kamrerare inrättades från och med den 1 juli

1952, har högskolans omfattning ökat betydligt. I samband härmed har

även göromålen vid kassaförvaltningen efter hand utökats så, att det visat

sig erforderligt att uppdraga åt kamreraren, som är föredragande i vissa

kamerala frågor inför kassaförvaltningens chef, att på eget ansvar handlägga

följande grupper av ärenden:

1) vissa, personalärenden, såsom frågor rörande tjänstledigheter, semesterfördelning,

löneklassplaceringar, granskning av tjänstematrikel samt

olycksfallsförsäkringsfrågor;

2) granskning av avlöningsuträkning, reseräkningar, sjukvårdskostnader,

pensionsansökningar m. m.;

3) övervakning av bokföringen, disposition av anslag, kontroll av anslagsbelastning,

upprättande av ekonomiska redovisningar, beräkning och

fördelning av avkastningen av högskolans fonder, förberedande arbeten för

bokslut;

4) frågor om anställning av städningspersonal, fördelning av städningsområden

samt övervakning av städningsarbetet.

Den från högskolans avlöningsanslag avlönade personalen uppgår för

närvarande till omkring 325 personer, vartill kommer omkring 40 kollektivavtalsanställda

städerskor. Därjämte finns vid högskolans institutioner

anställd personal, som avlönas från forskningsanslag m. in., samt tillfälliga

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

lärare och annan personal till ett antal av tillhopa omkring 425 personer.

Antalet studerande som åtnjuter naturastipendier, licentiand- eller doktorandstipendier

eller stipendier ur högskolans fonder utgör tillhopa omkring

250.

Utredningsmannen har vidare till prövning upptagit ett av högskolemyndigheterna

framlagt förslag om förändring av den för dagbokföring m. m.

avsedda kontorsbiträdestjänsten till en kontoristtjänst i Ce 13 och därom

anfört bland annat följande.

Från högskolans sida har framhållits de skärpta krav, som vid en omläggning

av bokföringen till maskinbokföring måste ställas på det kontorsbiträde,

som nu handhar dagbokföringen, och därför föreslagits ombildning

av befattningen som kontorsbiträde till kontoristtjänst. De i propositionen

1952: 14 framlagda, av riksdagen godtagna riktlinjerna för placering

i högre lönegrad än Ca 8 av biträdespersonal med bland annat kamerala

göromål synes mig emellertid ej ge tillräckligt stöd för en förändring

av löneställningen. Jag anser mig därför icke kunna tillstyrka högskolemyndigheternas

förslag i ämnet.

Högskolan vidhåller sitt tidigare yrkande om förändring av den för dagbokföring

m. m. avsedda kanslibiträdestjänsten till en kontoristtjänst. Högskolan

framhåller därvid bland annat, att det med hänsyn till bokföringens

alltmer komplicerade natur och egenart vore otänkbart att anförtro ett

sådant arbete åt en så lågt avlönad tjänsteman som ett kontorsbiträde

i reglerad befordringsgång.

Riksräkenskapsverket har icke något att erinra mot utredningsmannens

förslag om uppflyttning av kamrerarebefattningen från lönegrad Ce 25 till

lönegrad Ce 27. Beträffande den ifrågasatta ombildningen av en kontorsbiträdesbefattning,

vars innehavare avses skola ombesörja maskinbokföringsarbete,

till en befattning som kontorist framhåller ämbetsverket i likhet

med utredningsmannen att de av biträdesutredningen framlagda, av

riksdagen godtagna riktlinjerna för placering i högre lönegrad än Ca 8 av

biträdespersonal med bland annat kamerala göromål icke ger tillräckligt

stöd för en förändring av den nuvarande löneställningen för biträdesbefattningen.

Statskontoret uttalar, att de arbetsuppgifter, som åvilar kamreraren, enligt

ämbetsverkets mening icke är av beskaffenhet att utgöra tillräckliga

skäl för en ändrad löneställning.

Departementschefen

Någon höjning av till rektor nu utgående befattningsarvode och representationsbidrag

anser jag mig icke kunna tillstyrka.

I likhet med utredningsmannen förordar jag, att en amanuensbefattning

i Cf 19—Ce 25 uppföres å högskolans personalförteckning från och med

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956

nästa budgetår. Särskilda medel för denna tjänst behöver icke anvisas,

då den extra amanuensbefattning, vid vilken avlöning nu utgår ur högskolans

avlöningsanslag, samtidigt bör indragas. Jag är vidare ense med

utredningsmannen, att biträdespersonalen vid kansliet behöver förstärkas.

För egen del anser jag mig böra förorda, att ytterligare tre kontorsbiträdestjänster

i Cf 4—Ce 8 inrättas vid kansliet från och med nästa budgetår.

Frågan om ändrad lönegradsplacering för kamreraren vid kassaförvaltningen

är jag icke beredd att nu pröva. Ej heller kan jag tillstyrka, att den

vid kassaförvaltningen för bokföringsarbete avsedda kontorsbiträdestjänsten

ombildas till kontoristtjänst.

E. Vissa frågor av allmän natur

Under detta avsnitt torde jag få anmäla två frågor av allmän natur, som

ej berörts av utredningsmannen men vilka universitetskanslern upptagit till

behandling i sitt förutnämnda utlåtande den 12 september 1955 över högskolans

anslagsäskanden för nästa budgetår.

Arvoden åt högskolans dekaner

För de arbetsuppgifter och extra kostnader, som är förenade med dessa

ämbeten, utgår för närvarande ingen ersättning. Kanslern har nu i anslutning

till ett av 1945 års universitetsberedning i dess betänkande del III

(SOU 1947: 75, s. 102—105) framställt förslag för dekanernas vidkommande

beräknat följande arvodesbelopp:

1. Matematisk-naturvetenskapliga avdelningens dekanus ....... 2 500

2. Stats- och rättsvetenskapliga avdelningens dekanus ........ 1 800

3. Humanistiska avdelningens dekanus ...................... 2 500

Summa kronor 6 800

Ordinariesättning av vissa tjänster

Vid högskolan har numera sammanlagt 20, tidigare å extra ordinarie

stat uppförda tjänster för icke vetenskaplig personal ordinariesatts, varav

17 från och med budgetåret 1954/55 och tre från och med budgetåret

1955/56. Jag torde få hänvisa till de redogörelser, som härutinnan lämnats

i propositionen 1954: 136 (s. 89 f.) och i propositionen 1955:1 (VIII ht,

s. 230).

Med anledning av framställningar från högskolans sida förordar kanslern

nu, att ordinarie anställningsform från och med nästa budgetår beredes följande

extra ordinarie befattningshavare.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

1. Två institutionsvaktmästare i Ce 14 (en vid mineralogiska institutet och

en vid botaniska instituten).

2. Två kontorister i Ce 13 (en vid kansliet och en vid kassaförvaltningen).

3. En institutionsvaktmästare i Ce 12 vid geografiska institutet.

4. Ett kanslibiträde i Ce 11 vid kansliet.

5. En expeditions vakt i Ce 10, tillhörande ekonomipersonalen.

6. En telefonist i Ce 8, tillhörande ekonomipersonalen.

Departementschefen

Under hänvisning till vad jag vid anmälan i årets statsverksproposition

av avlöningsanslaget för Uppsala universitet (VIII ht; p. 77) anfört i fråga

om arvode åt dekanema vid de akademiska lärosätenas olika fakulteter

och sektioner beräknar jag nu under den i högskolans huvudstat ingående

utgiftsposten till avlöningar medel för arvoden åt dekanerna vid högskolans

tre avdelningar i enlighet med kanslerns i det föregående redovisade

förslag.

Vidare anser jag mig böra tillstyrka, att sammanlagt åtta å högskolans

personalförteckning nu såsom extra ordinarie upptagna tjänster i överensstämmelse

med vad kanslern föreslagit från och med nästa budgetår uppföres

å ordinarie stat.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

IV. Bidrag till vissa institutioner

I gällande huvudstat för Stockholms högskola är denna utgiftspost uppförd

med 143 000 kronor. Genom beslut den 17 juni 1955 har Kungl. Maj:t

med stöd av riksdagens i skrivelsen 1955: 260 anmälda beslut medgivit,

att posten må under budgetåret 1955/56 överskridas med 9 900 kronor,

varvid posten skulle fördelas sålunda:

1. Bidrag till nordiska museet ............................. 41 310

2. Bidrag till psykotekniska institutet ...................... 71 000

3. Bidrag till ryska institutet ................ 40 590

Summa kronor 152 900

Universitetskanslern förordar i sitt utlåtande över högskolans anslagsäskanden

för nästa budgetår, att förevarande utgiftspost uppföres med

153 000 kronor.

Utredningsmannen har icke framlagt något förslag beträffande nämnda

utgiftspost.

Departementschefen

Nu ifrågavarande utgiftspost torde böra uppräknas med ett belopp, motsvarande

det för innevarande budgetår medgivna anslagsöverskridandet,

eller med i avrundat tal 10 000 kronor. Jag föreslår sålunda, att utgiftsposten

för nästa budgetår uppföres med 153 000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

75

V. Omkostnader

(Bet. s. 198 f.)

Denna utgiftspost i huvudstaten är nu uppförd med 788 900 kronor och

disponeras på sätt framgår av efterföljande sammanställning. Av denna

framgår jämväl högskolans beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår

och universitetskanslerns förslag i ämnet ävensom medelsatgången under

budgetåret 1954/55.

Anslagsändamål

Enligt räken- skaperna för

1954/55

Enligt om- kostnads- staten för

1955/56

Högskolans

anslags- äskanden för

1956/57

Kanslerns

förslag för

1956/57

1. Sjukvård m. m., förslag svis----

10 316

10 000

10 000

10 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ...

1604

1000

2 000

2 000

3. Bränsle, lyse ock vatten, för- slagsvis ......................

209 327

215 000

215 000

215 000

4. Telefon, skrivmaterialier och ex- penser i övrigt................

83 813

95 000

105 000

100 000

5 Tryckningskostnader, förslagsvis .

34 089

34100

38 700

38 700

6. Renhållning och städning, för- slagsvis ......................

191112

190 000

218 500

218 500

7. Underhåll av byggnader m. m...

106 284

165 000

190 000

190 000

8. Hyror, förslagsvis .............

22 684

23 000

43 000

43 000

9. Försäkringar, förslagsvis .......

18 499

23 200

87 200

90 200

10. Räntor och amorteringar, för- slagsvis ......................

18 000

18 000

18 000

18 000

11. Övriga utgifter ...............

11 157

14 600

14 600

14 600

Summa kronor

1 706 885

788 900

| 942 000

940 000

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Reseersättningar. Såsom motivering för den föreslagna höjningen

av denna post anföres, att posten, som budgetåret 1954/55 helt förbrukats

redan den 1 mars 1955, ej heller framdeles komme att vara tillräcklig.

Vidare påpekas, att motsvarande post för universitetens i Uppsala och

Lund vidkommande vore uppförd med respektive 3 000 och 4 000 kronor.

Telefon, skrivmaterialier och expenser i övrigt.

Det ökade medelsbehovet under denna post betingas främst av nya telefonanknytningar

och stegrad samtalsfrekvens.

Tryckningskostnader. Som av det föregående framgått är posten

nu uppförd med 34 100 kronor. För nästa budgetår beräknas följande

tryckningsanslag erforderliga, nämligen till tva föreläsningskataloger 17 000

kronor, till en elevförteckning 7 000 kronor, till årsredogörelse 4 500 kronor,

till studiehandböcker för matematisk-naturvetenskapliga och humanistiska

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956

avdelningarna 7 200 kronor och till diverse tryck 3 000 kronor. För budgetåret

1956/57 äskas på grund härav 38 700 kronor.

Renhållning och städning. Ökningen av denna post motiveras

främst med höjda städningskostnader och tillkomsten av ytterligare

lokaler.

Underhåll av byggnader m. m. Av denna post avses innevarande

budgetår 120 000 kronor för normala utgifter och 45 000 kronor

för renovering av de två största lärosalarna i huset Norrtullsgatan 2. Totalkostnaderna

för ifrågavarande renoveringsarbeten har beräknats till 95 000

kronor, att fördelas på två år. För resterande kostnader beräknas därför

för nästa budgetår under förevarande post 50 000 kronor, innebärande en

automatisk utgiftsökning med 5 000 kronor. Under posten beräknas vidare

20 000 kronor till kostnaderna för vissa omändringsarbeten inom mineralogiska

institutet i byggnaden Kungstensgatan 45 ävensom till kostnaderna

för inredande av en verkstad åt maskinist- och reparatörpersonal inom samma

byggnad. Posten i fråga äskas alltså för nästa budgetår uppförd med

190 000 kronor, vilket innebär en höjning med 25 000 kronor.

H y r o r. Den härvidlag begärda höjningen avser att möjliggöra en

nödvändig provisorisk lösning av de aktuella lokalbehoven för ämnena pedagogik,

psykologi och statistik.

Försäkringar. Ökningen av denna post motiveras med att de

arbetsgivarbidrag, som skall erläggas enligt gällande bestämmelser om allmän

sjukförsäkring, medfört ett ökat medelsbehov för högskolan. Utgifterna

för nämnda bidrag har beräknats till ett belopp, motsvarande 1,14

procent av de sammanlagda avlöningsbeloppen till de vid högskolan anställda

befattningshavarna.

U tredningsmannen biträder kanslerns förslag med den förändringen

att han beräknar 104 000 kronor i stället för 100 000 kronor till

telefon, skrivmaterialier och expenser i övrigt samt 80 200 kronor i stället

för 90 200 kronor till försäkringar. Enligt utredningsmannens förslag bör

sålunda förevarande utgiftspost för nästa budgetår uppföras med 934 000

kronor, innebärande en ökning med 145 100 kronor. Utredningsmannen

anför till stöd för sitt förslag:

Högskolemyndigheterna har för nästa budgetår under utgiftsposten

Materiel m. in. beräknat 4 000 kronor till verksamheten vid högskolans

skrivcentral. Då medel för detta ändamål i stället torde böra anvisas under

nu förevarande utgiftspost, föreslår jag, att till telefon, skrivmaterialier och

expenser i övrigt beräknas 104 000 kronor i stället för av kanslern föreslagna

100 000 kronor. I det till försäkringar beräknade beloppet av 90 200

kronor ingår ett belopp av 67 000 kronor för sjukförsäkringsavgifter, som åvilar

högskolan i egenskap av arbetsgivare. Enär dessa avgifter icke utgår på

den del av lönen, som överstiger 15 000 kronor för år, synes sistnämnda belopp

vara för högt beräknat. Därest en utbyggnad sker av högskolans personalorganisation

i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit, finner

jag det därför tillräckligt, att ett belopp av 80 200 kronor beräknas för

nästa budgetår till försäkringar.

Medelsbehovet till omkostnader för ettvart av budgetåren 1957/59 anser

sig utredningsmannen icke nu kunna uppskatta. Utredningsmannen yttrar

härom följande.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

Man synes ha anledning räkna med att vissa av tekniska högskolans i

Stockholm lokaler i kvarteret Vega kommer att kunna övertagas av Stockholms

högskola under budgetåren 1957/59. Under budgetåret 1958/59 beräknas

vidare nybyggnaden för fysiska institutet kunna tagas i bruk.

Nämnda omständigheter samt en fortsatt utbyggnad av högskolans personalorganisation

i enlighet med vad jag föreslagit kommer att medföra ökade

utgifter för omkostnader vid högskolan under budgetåren 1957/59. Med

hänsyn till många ovissa faktorer finner jag det icke möjligt att nu beräkna

storleken av det ökade medelsbehovet.

I skrivelse den 27 januari 1956 har högskolan anmält, att möjlighet yppat

sig för högskolan att förhyra vissa provisoriska lokaler. De årliga hyreskostnaderna

för dessa lokaler uppginge till omkring 40 000 kronor. För

återstoden av innevarande budgetår kunde hyreskostnaderna beräknas till

omkring 14 000 kronor. Högskolan hemställde, att erforderliga medel för

förhyrande av nämnda lokaler måtte ställas till högskolans förfogande.

Departementschefen

I enlighet med kanslerns förslag tillstyrker jag oförändrad medelsanvisning

till sjukvård m. m. med 10 000 kronor, till bränsle, lyse och vatten

med 215 000 kronor, till räntor och amorteringar med 18 000 kronor samt

till övriga utgifter med 14 600 kronor.

Vidare torde såsom kanslern föreslagit höjning böra ske av posten till

reseersättningar med 1 000 kronor till 2 000 kronor, av posten till tryckningskostnader

med 4 600 kronor till 38 700 kronor, av posten till renhållning

och städning med 28 500 kronor till 218 500 kronor samt av posten

till underhåll av byggnader m. m. med 25 000 kronor till 190 000 kronor.

Från kanslerns beräkning av posten till telefon, skrivmaterialier och expenser

i övrigt anser jag mig icke böra avvika i annan mån än att jag — i likhet

med utredningsmannen — under denna post även beräknar 4 000 kronor

för verksamheten vid skrivcentralen. Posten bör då uppföras med

104 000 kronor, vilket innebär en höjning med 9 000 kronor.

Även i fråga om posten till försäkringar ansluter jag mig till utredningsmannens

beräkningar och föreslår sålunda, att posten höjes med 57 000

kronor till 80 200 kronor.

I anledning av högskolans förutnämnda framställning i skrivelse den 27

januari 1956 anser jag mig böra förorda, att posten till hyror höjes med

54 000 kronor till 77 000 kronor. Av höjningen avser 40 000 kronor hyror

för provisoriska lokaler under nästa budgetår och 14 000 kronor ersättning

för av högskolan — med anlitande av vissa fondmedel — förskjutna hyror

för dylika lokaler under innevarande budgetår.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör utgiftsposten till omkostnader

höjas med tillhopa 179 100 kronor till 968 000 kronor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956

VI. Materiel m. m.

(Bet. s. 200 f.)

Utgiftsposten till Materiel m. m. var i huvudstaten för Stockholms högskola

för budgetåret 1949/50 uppförd med 336 000 kronor och är nu uppförd

med 760 000 kronor, sedan den för budgetåret 1955/56 höjts med ej

mindre än 190 000 kronor. — Kungl. Maj:t har genom beslut den 17 juni

1955 meddelat föreskrifter rörande dispositionen av det under utgiftsposten

för innevarande budgetår anvisade beloppet (se statsligg. s. 555).

U tredning smannen påpekar, att telefonkostnaderna vid universiteten

i Uppsala och Lund bestrides från universitetens materielanslag,

medan de vid Stockholms högskola belastar dess omkostnadsanslag. Vid

högskolan, som till skillnad från universiteten icke hade tjänstebrevsrätt,

finge de olika institutionernas portoutgifter bestridas med dessas anslagsmedel

till materiel m. m. Dessa omständigheter liksom olikheter i organisatoriskt

avseende försvårade givetvis en jämförelse mellan å ena sidan

högskolans och å andra sidan de äldre universitetens materielanslag. Härtill

kom att mer eller mindre betydande olikheter förelåg i fråga om storleken

av materielanslagen vid Uppsala universitets olika institutioner och

motsvarande institutioner vid Lunds universitet. Utredningsmannen förklarar

sig ha kommit till den uppfattningen, att Stockholms högskola efter

den för innevarande år vidtagna kraftiga höjningen av dess materielanslag

i stort sett uppnått paritet med de äldre universiteten i ifrågavarande avseende

men att en eftersläpning alltjämt föreligger på enstaka punkter.

Med hänsyn till sistnämnda förhållande har utredningsmannen föreslagit

en förstärkning av högskolans anslagsmedel till materiel m. m. med 90 000

kronor enligt följande specifikation.

1. Fysiska institutet...................................... 10 000

2. Institutet för oorganisk och fysikalisk kemi............... 10 000

3. Institutet för organisk kemi och biokemi ................ 10 000

4. Mineralogiska institutet ................................ 11 000

5. Institutet för morfologisk botanik........................ 6 000

6. Geografiska institutet ................................. 6 000

7. Exkursioner och fältarbeten m. m. inom matematisk-natur
vetenskapliga

avdelningen .............................. 16 000

8. Institutet för statistik.................................. 8 000

9. Socialvetenskapliga institutet (nationalekonomi) ........... 4 000

10. Exkursioner och fältarbeten inom humanistiska avdelningen . 9 000

Summa kronor 90 000

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

Den sålunda förordade anslagsförstärkningen bör enligt utredningsmannens

mening lämpligen fördelas med lika belopp eller 45 000 kronor på vartdera

av budgetåren 1956/57 och 1957/58. För sistnämnda budgetår borde

anslaget höjas med ytterligare 1 000 kronor, därest utredningsmannens

i det föregående redovisade förslag om inrättande av en ordinarie professur

i teaterhistoria genomfördes. Vid bifall till utredningsmannens ävenledes i

det föregående redovisade förslag om inrättande från och med nästa budgetår

av en laboratorsbefattning i kvartärgeologi, särskilt tillämpad kvartärgeologi,

borde därjämte geologiska institutets materielanslag förstärkas

med 6 000 kronor. På grund av ökad intagning av studerande borde vidare

zootomiska institutets anslagsmedel till materiel höjas med 5 000 kronor,

institutionens för experimentell zoologi och cellforskning likaledes med

5 000 kronor och genetiska institutets med 4 000 kronor. För nästa budgetår

borde högskolans materielanslag därför ökas med ytterligare (6 000 +

5 000 + 5 000 + 4 000 =) 20 000 kronor. I övrigt har utredningsmannen

icke ansett sig kunna tillstyrka någon anslagshöjning för nästa budgetår.

Utredningsmannen har vidare — som framgår av föregående avsnitt —

räknat med att utgifterna för papper, stenciler m. m. vid högskolans skrivcentral

skall bestridas från omkostnadsanslaget. Enligt utredningsmannens

förslag skulle sålunda förevarande utgiftspost höjas, för budgetåret 1956/57

med 65 000 kronor och för budgetåret 1957/58 med ytterligare 46 000

kronor.

För budgetåret 1958/59, då nybyggnaden för fysiska institutet beräknas

kunna tagas i bruk, bör enligt utredningsmannens mening institutets materielanslag

höjas med minst 25 000 kronor för att institutet skall erhålla

en standard jämförlig med den, som motsvarande institutioner i Uppsala

och Lund nu har.

Departementschefen

Genom den betydande höjning av högskolans anslagsmedel till materiel

m. m., som skett för innevarande budgetår, torde högskolan i stort sett ha

uppnått paritet med de äldre universiteten i vad gäller den årliga medelstilldelningen

för här ifrågavarande ändamål. Såsom utredningsmannen påpekat

torde dock på enstaka punkter fortfarande en mindre eftersläpning

föreligga. Med hänsyn härtill och till vissa av utredningsmannen angivna

nytillkommande omständigheter synes mig en ytterligare anslagsförstärkning

motiverad. Vad beträffar nästa budgetår föreslår utredningsmannen

en ökning av anslagsmedlen med sammanlagt 65 000 kronor. Jag anser mig

kunna godtaga detta förslag och tillstyrker därför, att utgiftsposten för

nästa budgetår uppföres med 825 000 kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956

VII. Nyanskaffning av apparater m. m.

(Bet. s. 204 f.)

I Stockholms högskolas huvudstat har alltsedan budgetåret 1949/50

varit uppförd en utgiftspost till Engångskostnader för materielanskaffning,

avsedd att disponeras för förnyelse och utökning av högskolans uppsättning

av instrument och apparater m. m. Under denna utgiftspost har för budgetåren

1949/56 anvisats tillhopa 980 000 kronor, varav 200 000 kronor

för budgetåret 1955/56. Beslut om dispositionen av posten har för budgetåren

1949/55 meddelats av Kungl. Maj:t. I utlåtande över högskolans

anslagsäskanden för budgetåret 1955/56 framhöll universitetskanslern, att

ifrågavarande utgiftspost till sin allmänna natur närmast vore att jämföra

med de klumpanslag, som stode till universitetens och karolinska institutets

förfogande för nyanskaffning av apparater m. m. och vilka anslag fördelades

av kanslern efter förslag av vederbörande universitetsmyndigheter. Under

åberopande härav förordade kanslern, att motsvarande anordning måtte

komma till stånd även för Stockholms högskolas del. I enlighet härmed har

Kungl. Maj:t den 17 juni 1955 föreskrivit, att det skall ankomma på kanslern

för rikets universitet att, efter förslag av styrelsen för Stockholms högskola,

besluta rörande fördelningen av utgiftsposten till Engångskostnader

för materielanskaffning.

I anslagsäskandena för nästa budgetår hemställer högskolan, att förevarande

utgiftspost måtte upptagas med 431 000 kronor, varav 156 000

kronor till anskaffning av ett elektronmikroskop. Högskolan har därvid

bland annat framhållit, att behovet av ett elektronmikroskop under senare

år gjort sig gällande inom ett flertal naturvetenskapliga ämnen vid högskolan,

såsom botanik, genetik, geologi, kemi och fysik. Behovet hade i

främsta rummet framträtt vid Wenner-Grens institut, där för närvarande

två omfattande studier försigginge med hjälp av elektronmikroskop. Detta

mikroskop vore emellertid placerat vid karolinska institutet, där antalet

forskare, som utnyttjade elektronmikroskop, starkt ökat och därmed väntetiderna.

Universitetskanslern erinrar i sitt utlåtande över högskolans anslagsäskanden

för budgetåret 1956/57 om att han tidigare framhållit, att utrustningen

vid högskolans olika institutioner på grund av bristande medelstillgång

vore otillräcklig samt i vissa avseenden omodern och försliten. Det

är enligt kanslerns mening av stor vikt — icke minst ur undervisningssynpunkt

— att den påbörjade materielanskaffningen fortsätter i erforderlig

omfattning. Kanslern förordar, att under förevarande utgiftspost för nästa

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

budgetår anvisas ett belopp av 300 000 kronor och förutsätter därvid, att

förutnämnda elektronmikroskop kan anskaffas inom ramen för anslaget

med fördelning av kostnaderna på ett eller flera budgetår.

U t r e dnin g s in ann e n förordar, att förevarande utgiftspost för

nästa budgetår höjes med 100 000 kronor till 300 000 kronor. Utredningsmannen

har därvid framhållit, att alltsedan budgetaret 1952/53 löpande

anslag av reservationsanslags natur anvisats till universiteten i Uppsala

och Lund för nyanskaffning av apparater m. m. Dessa anslag, som för ettvart

av budgetåren 1952/55 varit upptagna med 200 000 kronor, hade närmast

haft karaktären av förnyelseanslag även om någon sträng gränsdragning

mellan förnyelse av utrustningen och utökning av densamma icke upprätthållits.

Anslagen hade höjts för innevarande budgetår, men höjningen

betingades helt av att under desamma anvisats vissa belopp av engångsnatur,

vilka främst varit föranledda av den beslutade reformeringen av

läkarutbildningen. Skulle medelsanvisningen till Stockholms högskola under

utgiftsposten Engångskostnader för materielanskaffning bestämmas endast

med hänsyn tagen till nyssnämnda anslag å 200 000 kronor till universiteten

i Uppsala och Lund, borde densamma — uttalar utredningsmannen

vidare — uppgå till ett icke oväsentligt lägre belopp än 200 000 kronor,

främst på grund av att någon medicinsk fakultet icke finns vid högskolan.

Vid sidan av behovet av ersättning av försliten eller omodern utrustningföreligger

emellertid enligt utredningsmannens uppfattning ett starkt behov

— icke minst för undervisningen — av utökning av uppsättningen av instrument

och apparater m. m. vid vissa av högskolans institutioner. En

medelsanvisning av minst 300 000 kronor synes därför utredningsmannen

erforderlig för vart och ett av de närmaste tre ä fyra budgetåren för att

möjliggöra för högskolan att inom rimlig tid inhämta det försteg i fråga om

utrustning, som de äldre universiteten nu har. Utredningsmannen förutsätter

härvid, att särskilda medel därjämte anslås till utrustning av nytillkommande

lokaler.

Enligt utredningsmannens mening föreligger ett starkt behov inom den

matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid högskolan av ett elektronmikroskop.

En lämplig uppställningsplats för ett dylikt kan enligt vad utredningsmannen

inhämtat beredas inom Wenner-Grens institut. I likhet

med kanslern förutsätter utredningsmannen, att elektronmikroskopet kan

anskaffas inom nyss angivna anslagsram, varvid kostnaderna lämpligen torde

böra uppdelas på budgetåren 1956/57 och 1957/58.

Statskontoret anser, att det utan större olägenhet tills vidare kan anstå

med anskaffande av ett elektronmikroskop för högskolans räkning. Såsom

skäl härför åberopas, att högskolans forskare redan äger tillgång till ett

dylikt mikroskop placerat vid karolinska institutet.

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 108

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

Departementschefen

Såsom utredningsmannen framhållit utgår sedan ett flertal år tillbaka

till universiteten i Uppsala och Lund löpande anslag till nyanskaffning av

apparater m. m. Dessa anslag har i huvudsak karaktär av fömyelseanslag,

avsedda att användas för vidmakthållande av apparatbeståndet. Den i högskolans

huvudstat ingående utgiftsposten till engångskostnader för materielanskaffning

är till sin allmänna natur närmast att jämföra med nyssnämnda

universitetsanslag. Alltsedan dessas tillkomst har för varje budgetår under

vartdera universitets anslag beräknats en medelsanvisning av 200 000 kronor

till förnyelse av apparatbeståndet. Enligt utredningsmannens mening

bör motsvarande medelsanvisning till högskolan normalt icke oväsentligt

understiga den till universiteten utgående, främst på grund av att någon

medicinsk fakultet icke finns vid högskolan. Vid sidan av behovet att förnya

apparatbeståndet föreligger emellertid enligt utredningsmannens uppfattning

för högskolans del ett starkt behov av att utöka apparatbeståndet

vid vissa av högskolans institutioner. Enligt utredningsmannens mening

erfordras en årlig medelsanvisning av minst 300 000 kronor under de närmaste

tre å fyra budgetåren för att högskolan på här ifrågavarande område

skall kunna uppnå paritet med de äldre universiteten. Inom ramen för en

dylik medelstilldelning skulle även ett elektronmikroskop kunna anskaffas

för matematisk-naturvetenskapliga avdelningen. För egen del är jag emellertid

icke beredd att för nästa budgetår beräkna några medel för anskaffande

av ett sådant mikroskop. Frågan om anvisande av härför erforderliga

medel synes mig nämligen böra prövas framdeles samtidigt med att ställning

tages till från andra håll framställda förslag om anslag för anskaffande

av elektronmikroskop. Med hänsyn till vad utredningsmannen anfört om

behovet att utöka apparatbeståndet vid vissa av högskolans institutioner

anser jag mig dock böra tillstyrka, att medelsanvisningen under här ifrågavarande

utgiftspost för nästa budgetår höjes med 50 000 kronor till 250 000

kronor. För erhållande av enhetliga rubriker vid anvisande av medel åt

universiteten och Stockholms högskola till ändamål av det slag, varom här

är fråga, synes vidare utgiftspostens rubrik i huvudstaten för nästa budgetår

böra ändras till Nyanskaffning av apparater m. m.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj ds proposition nr 108 år 1956

83

VIII. Engångskostnader för byggnadsarbeten

(Bet. s. 208 t.)

Såsom framgått av den förut lämnade redogörelsen har utredningsmannen

icke funnit det möjligt att framlägga en mera fullständig plan för tillgodoseende

av Stockholms högskolas lokalbehov inom sådan tid, att den

kunde underställas 1956 års riksdag. I sitt nu framlagda betänkande har

utredningsmannen därför endast tagit ställning till vissa byggnadsfrågor,

vilka från högskolans sida upptagits i dess anslagsäskanden för nästa budgetår.

För dessa spörsmål samt för universitetskanslerns och utredningsmannens

ställningstaganden till dem torde jag nu få redogöra.

För innevarande budgetår har under den i högskolans huvudstat ingående

utgiftsposten Engångskostnader för byggnadsarbeten anvisats 1 585 000

kronor, fördelade på följande sätt:

Nybyggnad för zootomiska institutet samt inredning och utrustning

av nybyggnaden................................. . 285 000

Reparationsarbeten inom högskolans kanslibyggnad samt inredning

och utrustning av kanslibyggnaden .............. 170 000

Anordnande av panncentral .............................. 130 000

Nybyggnad för fysiska institutet.......................... 1 000 000

Summa kronor 1 585 000

Av högskolan begärd och av universitetskanslern tillstyrkt medelsanvisning

för budgetåret 1956/57 under ifrågavarande utgiftspost framgår av

följande sammanställning.

Ändamål

Högskolan

Universitets-

kanslern

1. Putsning av fasaden å högskolans kanslibyggnad samt

inredning och utrustning av denna byggnad ..........

no 000

no 000

2. Nybyggnad för fysiska institutet ....................

2 100 000

2 000 000

3. Nybyggnad för kemiska övningslaboratoriet m. m.....

100 000

100 000

4. Nybyggnad för botaniska instituten ..................

100 000

100 000

5. Reparationsarbeten inom gamla bergsskolan ..........

200 000

—

Summa kronor

2 610 000

2 310 000

Av tillgängliga handlingar inhämtas bland annat följande.

1. Kanslibyggnaden. Kostnaden för reparationsarbeten inom

denna byggnad har uppskattats till 310 000 kronor (prop. 1954: 136 s. 101).

Av detta belopp har 200 000 kronor anvisats för budgetåren 1953/55 och

återstoden eller 110 000 kronor för innevarande budgetår. I sina anslags
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. May.ts proposition nr 10S år 1956

äskanden för budgetåret 1955/56 gjorde högskolan därutöver i fråga om

kanslibyggnaden framställning om en medelsanvisning av dels 60 000 kronor

till putsning av byggnadens fasader, dels ock 110 000 kronor till inredning

och utrustning av byggnaden. Till sistnämnda ändamål har för innevarande

budgetår anvisats 60 000 kronor. Vid anmälan av denna anslagsfråga

under punkten 104 i bilagan åttonde huvudtiteln till 1955 års statsverksproposition

förutsatte jag att, därest framdeles ytterligare medel för

detta ändamål äskades från högskolans sida, en detaljerad kostnadsberäkning

därvid framlades av högskolan. Medel till putsning av fasaden har

ännu ej anvisats.

Högskolan har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt dels

om ytterligare 50 000 kronor till inredning och utrustning av kanslibyggnaden,

dels ock om 60 000 kronor till putsning av byggnadens fasader.

Högskolans anslagsframställning är åtföljd av en detaljerad kostnadsberäkning

för inredning och utrustning av kanslibyggnaden, vilken kostnadsberäkning

slutar å 131 000 kronor. Genom vissa nedskärningar och förenklingar

i inrednings- och utrustningsprogrammet anses dock kostnaderna

kunna nedbringas till 110 000 kronor. Högskolan framhåller, att en putsning

av byggnadens fasader är ofrånkomlig, då man eljest löper risken att

allvarliga skador vållas den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden, samt att

putsningsarbetena bör verkställas i samband med de inre reparationerna i

byggnaden.

Universitetskanslern tillstyrker, att ytterligare 50 000 kronor anvisas till

inredning och utrustning av kanslibyggnaden. Under framhållande av att

byggnadsstyrelsen funnit putsning av byggnadens fasader av behovet starkt

påkallad tillstyrker kanslern vidare, att 60 000 kronor anvisas för detta

ändamål.

2. Fysiska institutet. En närmare redogörelse för denna byggnadsfråga

återfinnes under punkten 104 i bilagan åttonde huvudtiteln till

1955 års statsverksproposition. Såsom av redogörelsen framgår har tidigare

planerats att uppföra nybyggnad för fysiska institutet och institutet för

teoretisk fysik inom kvarteret Vega. Enligt av högskolans lärarråd i skrivelse

den 17 maj 1954 framlagt förslag skall nybyggnad för nämnda två

institut i stället förläggas till Stockholms stad tillhörig mark inom kvarteret

Mimer (vid Norrtulls sjukhus). Byggnadskostnaderna har därvid beräknats

uppgå till 5 100 000 kronor, vartill kommer utgifter med sammanlagt

450 000 kronor för viss fast inredning, tele- och sökaranläggning m. m.

Till byggnadsföretaget har för budgetåret 1953/54 anvisats 150 000 kronor

och för innevarande budgetår 1 000 000 kronor eller sålunda sammanlagt

1 150 000 kronor. Genom beslut den 17 maj 1955 uppdrog Kungl. Maj:t

åt byggnadsstyrelsen att, i samråd med Stockholms högskola och utredningsmannen,

verkställa en översyn av det från högskolans sida framlagda

byggnadsprogrammet för nybyggnad för dess fysiska institut samt att till

Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, vartill översynen föranledde. Härvid

skulle beaktas vad jag under punkten 104 i bilagan åttonde huvudtiteln

till 1955 års statsverksproposition anfört i fråga om såväl en begränsning

av byggnadsföretagets omfattning som en avvägning av detsamma

med hänsyn till det framtida behovet av personal vid institutet. Tillika

anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma

med förslag till avtal med Stockholms stad i fråga om upplåtelse av tomt

för nybyggnaden.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 10S år 1956

I avvaktan på resultatet av översynen av byggnadsprogrammet för nybyggnaden

för fysiska institutet och institutet för teoretisk fysik hemställer

högskolan, att för nästa budgetår anvisas 2 100 000 kronor till byggnadsföretaget,

medan universitetskanslern föreslår en medelsanvisning av

2 000 000 kronor.

3. Kemiska övningslaboratoriet m. in. Enligt rektorsnämndens

upprustningsplan skulle under budgetåret 1955/56 en ny kemisk

institutionsbyggnad påbörjas. I rektorsnämndens skrivelse den 18 september

1952 anföres, att det mest trängande behovet gäller nya lokaler för

kemiska övningslaboratoriet samt institutet för oorganisk och fysikalisk

kemi med en önskvärd effektiv golvyta av sammanlagt cirka 4 300 nr.

Den nya byggnaden bör, anför rektorsnämnden vidare, om möjligt ligga i

nära anslutning till organiska kemiens nuvarande lokaler eller i annat fall

erhålla en placering, som gör det möjligt att i en framtid utföra en tillbyggnad

med en organisk-kemisk institution. Ett naturligt önskemål vore

vidare, att den kemiska institutionen komme att ligga i närheten av lokalerna

för sådana närbesläktade vetenskaper som fysik, matematik m. fl.

Lärarrådet anför, att ett av de framlagda alternativen för en nybyggnad

avser kvarteret Mimer och möjligheter synes nu vara för handen att förlägga

en nybyggnad dit i omedelbar anslutning till den planerade fysiska

institutionen. Om dessa möjligheter förverkligas, skulle enligt lärarrådets

mening en tillfredsställande lösning vinnas. Behovet av större och modernare

institutionslokaler för kemien är enligt lärarrådet utomordentligt

starkt. Åtskilliga lokaler inom institutet för oorganisk och fysikalisk kemi,

vilka tidigare använts för forskning, hade sedan många år måst användas

för kemiska övningslaboratoriet, vilket medfört att stora svårigheter uppstått

att finna plats för de studenter, som vill utföra det för högsta betyget

erforderliga examensarbetet, ävensom för licentiander. Många sådana studerande

hade måst placeras på institutioner utanför högskolan, vilket försvårade

professorns kontakt med dem. Då många biologer och fysiker önskade

medtaga ämnet kemi i sin utbildning och då nu snart en utökning

komme att ske av både zootomiska och fysiska institutens kapacitet, vore

det oundgängligen nödvändigt, att även kemiska institutionen med det

snaraste finge en motsvarande större kapacitet. Slutligen förtjänar anmärkas,

fortsätter lärarrådet, att den kemiska institutionens nuvarande lokaler,

trots att alla ekonomiskt möjliga åtgärder vidtagits för att förbättra ventilationen

inom dem, likväl är hälsovådliga, vilket senast påtalats från studenthåll

i skrivelse från högskolans studentkårs studieråds naturvetenskapliga

grupp till matematisk-naturvetenskapliga avdelningen den 17 mars

1955. Med anledning av vad sålunda och i övrigt anförts samt under erinran

om att universitetskanslern redan år 1954 tillstyrkt av lärarrådet då framställt

motsvarande äskande hemställer lärarrådet om en medelsanvisning

för budgetåret 1956/57 av 100 000 kronor för planering och uppgörande av

ritningar till nybyggnad för kemiska institutet.

Universitetskanslern anser det vara ett trängande behov att kemiska övningslaboratoriet

samt institutet för oorganisk och fysikalisk kemi, vilkas

nuvarande lokaler enligt kanslerns mening är helt otillräckliga och mindre

ändamålsenliga, snarast erhåller för undervisning och forskning erforderliga,

ändamålsenliga lokaler. Kanslern tillstyrker därför ånyo, att ett belopp av

100 000 kronor anvisas för nästa budgetär för planering och utarbetande

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. May.ts proposition nr 108 år 1956

av byggnadsprogram och ritningar för en nybyggnad för kemiska övningslaboratoriet

samt institutet för oorganisk och fysikalisk kemi.

4. Botaniska instituten. I skrivelse den 18 september 1952

har rektorsnämnden ifråga om behovet av en nybyggnad för de botaniska

instituten anfört följande. De båda botaniska institutens nuvarande lokaler

i Kungstensgatan 45 vore föga ändamålsenliga och helt otillräckliga såväl

för undervisningens som för forskningens behov. En starkt framträdande

olägenhet vore avsaknaden av trädgård, försöksfält och rationellt anordnat

växthus i anslutning till lokalerna. I en ingående utredning hade föreståndarna

för de båda botaniska instituten givit tungt vägande skäl för

dessas förläggning till Lilla Frescati nära Bergianska trädgården, riksmuseets

avdelningar för botanik och växtpaleontologi samt vetenskapsakademiens

bibliotek. Mot dessa planer kunde visserligen den invändningen

göras, att en utflyttning från högskolans centralområde komme att vara

ogynnsam på grund av det stora avståndet från högskolans övriga institutioner.

I fråga om botaniken uppvägdes dock denna olägenhet av närheten

till förut nämnda närbesläktade institutioner samt tillgången till naturområden

och försöksmark i den blivande institutionsbyggnadens omedelbara

grannskap. Den sammanlagda effektiva golvytan, som erfordrades för

hela botaniska institutionen, skulle vara cirka 2 800 nr. En snar utflyttning

av botaniska institutionen med definitiv lösning av dess lokalfråga

skulle för högskolan vara synnerligen viktig ur både undervisnings- och

forskningssynpunkt.

Under erinran om vad rektorsnämnden sålunda anfört framhåller lärarrådet

i sina petita för nästa budgetår, att behovet av snara åtgärder till

lösande av lokalfrågan för de botaniska instituten kommer att ytterligare

accentueras genom den ökning av utbildningskapaciteten i ämnet zoologi,

som kommer till stånd i och med att zootomiska institutet inflyttar i sin

nya byggnad. Flertalet studenter, som läste zoologi, önskade även läsa botanik

i syfte att förvärva biologilärarkompetens. Så länge botaniska instituten

icke fått sin lokalfråga löst och instituten sålunda kvarstode vid nuvarande

begränsade intagningsmöjligheter, vore denna väg stängd för åtskilliga

av dessa studenter. Lärarrådet framhåller vidare, att utsikterna för

högskolan att förvärva dispositionsrätten till fastigheten Lilla Frescati för

eu botanisk institution nu synes vara gynnsamma. Då lärarrådet finner

det angeläget, att arbetet för en sådan nybyggnad igångsättes snarast möjligt,

hemställer lärarrådet att för budgetåret 1956/57 beviljas ett första

anslag till nybyggnad för botaniska instituten av 100 000 kronor.

Universitetskanslern finner det angeläget, att de botaniska institutens

lokalfråga löses snarast möjligt, och tillstyrker, att ett belopp av 100 000

kronor anvisas för nästa budgetår för planering av nybyggnad för dessa

institut samt utarbetande av program och ritningar m. in.

5. Gamla bergsskolan. Redan i högskolans upprustningsplan

upptogs ett belopp av 200 000 kronor för reparationsarbeten inom de lokaler

i gamla bergsskolan i kvarteret Vega, vilka för närvarande disponeras av

f. d. professorn C. Benedicks, som där bedriver vissa vetenskapliga metallografiska

undersökningar.

Universitetskanslern anför i utlåtande över högskolans anslagsäskanden,

att han, då det torde vara osäkert om möjligheter kommer att förefinnas för

högskolan att övertaga de lokaler i gamla bergsskolan, som disponeras av

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. May.ts proposition nr 108 år 1956

professor Benedicks, icke anser sig böra räkna med någon medelsanvisning

för nästa budgetår till de ifrågasatta reparationsarbetena mom namnda

lokaler.

U tredning smannen förordar för sin del, att till nybyggnad för

fysiska institutet beräknas ett belopp av 1 690 000 kronor för nästa budgetår.

I övrigt biträder utredningsmannen kanslerns förslag. För nästa

budgetår bör sålunda nu ifrågavarande utgiftspost enligt utredningsmannens

förslag uppföras med 2 000 000 kronor, vilket är 415 000 kronor mer

än för innevarande budgetår.

I fråga om kanslibyggnaden har utredningsmannen anfört huvudsakligen

följande.

Behovet av en putsning av kanslibyggnadens fasader gör sig starkt gällande,

och putsningen bör lämpligen utföras i samband med de reparationsarbeten

inom byggnaden, till vilka medel redan anvisats. Kostnaden för

putsningen har beräknats till 60 000 kronor. Till inredning och utrustning

av kanslibyggnaden har hittills anvisats 60 000 kronor. En ytterligare medelsanvisning

härför av 50 000 kronor finner jag erforderlig.

Beträffande fysiska institutets nybyggnad har utredningsmannen

framhållit följande.

Arbetet med den av Kungl. Maj:t anbefallda översynen av det från högskolans

sida framlagda byggnadsprogrammet för nybyggnaden för fysiska

institutet och institutet för teoretisk fysik är ännu ej avslutat. Vid arbetet

har eftersträvats att åtminstone temporärt begränsa nämnda instituts lokalutrymmen

inom nybyggnaden. För ett rationellt utnyttjande av den avsedda

tomten för nybyggnaden har arbetet emellertid samtidigt inriktats pa att

inom byggnaden övergångsvis tillgodose lokalbehovet jämväl för något

annat ämne vid högskolan inom ramen för de av högskolemyndigheterna

beräknade byggnadskostnaderna å 5 100 000 kronor vid utförande av byggnadsföretaget

i enlighet med det från högskolans sida framlagda byggnadsprogrammet.

Sannolikt torde byggnadsföretaget kunna påbörjas först

hösten 1956. Hitintills har för detsamma anvisats sammanlagt 1 150 000

kronor. Det torde därför i och för sig vara tillräckligt, att ytterligare

1 000 000 kronor anvisas för nästa budgetår till fysikbyggnaden. Under de

närmaste budgetåren därefter torde det emellertid bli erforderligt med en

väsentligt ökad medelsanvisning under nu förevarande utgiftspost. För

ernående av jämnare anslagsfördelning anser jag mig därför böra föreslå,

att 1 690 000 kronor anvisas för nästa budgetår till fysikbyggnaden.

Vidkommande förslagen om särskilda nybyggnader för kemiska övningslab

oratoriet in. in. samt botaniska instituten har

utredningsmannen uttalat följande.

Med hänsyn bland annat till ventilationsförhållandena inom fastigheten

Kungstensgatan 45, där nu, jämte annat, fysiska institutet, kemiska övningslaboratoriet,

institutet för oorganisk och fysikalisk kemi samt de botaniska

instituten är inrymda, synes det mig nödvändigt, att behovet av

ökade och mera ändamålsenliga lokaler för kemiska övningslaboratoriet och

institutet för oorganisk och fysikalisk kemi samt de botaniska instituten

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956

tillgodoses genom nybyggnad, varvid de frigjorda lokalerna lämpligen torde

kunna utnyttjas för sådana ämnen, som icke kräver laboratorieutrymmen

eller endast ställer mindre krav på dylika utrymmen i fråga om installationerna.

Ett stort behov av utökade lokaler för dylika ämnen föreligger. De

föreslagna nybyggnadsåtgärderna för kemi och botanik måste därför ses

som ett naturligt led i ett planmässigt tillgodoseende av högskolans lokalbehov.

Under hänvisning jämväl till vad jag anfört i det föregående vid

behandlingen av personalbehovet för ämnena kemi och botanik rörande

lokalbehovet för dessa ämnen, tillstyrker jag, att medel anvisas för nästa

budgetår för utarbetande av program och ritningar in. in. till nybyggnad

dels för kemiska övningslaboratoriet och institutet för oorganisk och fysikalisk

kemi, dels och för de botaniska instituten. För vartdera byggnadsföretaget

torde i enlighet med föreliggande förslag böra anvisas 100 000

kronor. Då Stockholms högskola för närvarande kämpar med stora lokalsvårigheter,

vilka ökas för varje år genom den växande tillströmningen av

studerande, anser jag det synnerligen angeläget, att medel anvisas för nästa

budgetår till planering av såväl nybyggnaden för kemi som nybyggnaden

för botanik. Måste likväl ett val göras mellan dessa byggnadsföretag, torde

kemibyggnaden böra ha förtur.

I detta sammanhang torde jag vidare få erinra om att Kungl. Maj:t genom

beslut den 17 juni 1955 anbefallt byggnadsstyrelsen att till Kungl.

Maj:t inkomma med förslag till avtal med Stockholms stad i fråga om upplåtelse

av tomt för nybyggnad för fysiska institutionen vid Stockholms

högskola. Till åtlydnad härav har byggnadsstyrelsen överlämnat förslag till

överenskommelse mellan Stockholms stad och kronan rörande upplåtelse

med tomträtt av del av kvarteret Mimer i Stockholm

för ifrågavarande ändamål. Styrelsen har därvid anfört bland annat följande.

I anledning av Kungl. Maj:ts förenämnda uppdrag har en representant

för vardera byggnadsstyrelsen och Stockholms stad anmodats att bland

annat värdera stadens mark i kvarteret Mimer, vilken mark styrelsen och

staden funnit lämplig för här ifrågavarande ändamål. Det uppskattade

värdet av denna mark har därvid förutsatts skola tjäna till underlag för en

beräkning av den arrendeavgift, som staden har att uppbära för markupplåtelsen.

Av värderingsmännens utredning, om vars resultat styrelsen och

stadens fastighetskontor såsom representant för staden kunnat enas, framgår,

att stadens mark i kvarteret Mimer har värderats till 434 kronor per

kvadratmeter tomtyta. Med denna utgångspunkt har värdet av den mark om

5 900 kvadratmeter i kvarteret, som nu föreslås skola upplåtas till högskolan,

uppskattats till 5 900 X 434 = 2 560 000 kronor. Arrendeavgiften för marken

har staden beräknat till ett belopp motsvarande en förräntning av ifrågavarande

markvärde med 4,6 procent eller 118 000 kronor per år. För att

bättre säkerställa markupplåtelsen ur rättslig synpunkt har såväl styrelsen

som staden funnit lämpligt att markupplåtelsen sker i form av tomträtt,

varvid tomträttsavgälden skall kunna regleras vart tionde år. Såsom framgår

av den mellan styrelsen och staden träffade överenskommelsen äger

kronan rätt att förvärva det upplåtna markområdet, därest kronan till

staden överlåter mark, som i värde motsvarar det upplåtna området och

som till belägenhet och i övrigt kan av staden godtagas. Överenskommelsen

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

stadgar därjämte, att kronan med anledning av det intrång, som måste

göras på det i kvarteret belägna Norrtulls sjukhus för att frigöra markområdet,

har att bestrida vissa kostnader för anordnande av likförvaringsrum

m. m. inom sjukhuset. Tomträttsavgälden bör lämpligen bestridas av byggnadsstyrelsen

från den under statens allmänna fastighetsfond upptagna

utgiftsposten »Hyres- och arrendeutgifter in. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden», därvid byggnadsstyrelsens delfond

bör tillgodoföras ett mot avgälden svarande belopp från det under åttonde

huvudtiteln upptagna förslagsanslaget »Ersättning för vissa till Stockholms

högskola upplåtna lokaler», vilket anslag i anledning härav bör uppräknas

med motsvarande belopp. Byggnadsstyrelsen räknar med att kostnaderna

för anordnande av de i §§ 3 och 4 i avtalet omförmälda ersättningslokalerna

kan inrymmas inom den av högskolan enligt statsverkspropositionen ar

1955 beräknade kostnaden för nybyggnaden.

Med hänvisning till vad sålunda anförts får styrelsen hemställa, att

Kungl. Maj :t måtte bemyndiga byggnadsstyrelsen att med Stockholms

stad träffa avtal rörande upplåtelse av mark för Stockholms högskolas fysiska

institution i kvarteret Mimer i överensstämmelse med det av styrelsen

framlagda förslaget.

Slutligen torde jag få anmäla, att styrelsen för Stockholms högskola i

underdånig skrivelse den 22 december 1955, som ingivits till universitetskanslersämbetet,

hemställt om anvisande av ett anslag av 350 000 kronor

för utförande av nybyggnad av annexet till högskolans

institut för organisk-kemisk forskning. Ärendet är för

närvarande under utredning inom kanslersämbetet och byggnadsstyrelsen.

I en till ärendet hörande promemoria anföres följande.

Å tomt nr 12 inom kvarteret Bergsmannen mindre har Stockholms högskola

sedan början av 1940-talet haft en annexbyggnad till sitt institut för

organisk-kemisk forskning. Byggnaden, som endast är i ett plan och med

en golvyta av cirka 175 kvadratmeter, har huvudsakligen använts vid

kemiska forskningsarbeten.

Sedan aktiebolaget Samuelsson & Bonnier förvärvat vissa angränsande

fastigheter inom sagda kvarter, har bolaget av olika anledningar kontaktat

högskolan och bland annat överlämnat ett stadsplaneförslag^ enligt vilket

den nuvarande byggnaden kunde ersättas med en ny, bestående av två

våningar ovan jord och två under gatunivån. Uppenbarligen kommer kostnaden

för den tilltänkta byggnaden att bli lägre, därest byggnadstiden

sammanfaller med byggnationen av kvarteret i övrigt. En nybyggnad vid

en senare tidpunkt, då kvarteret är färdigbyggt, torde komma att draga

väsentligt större kostnader och även i övrigt stöta på stora tekniska svårigheter.

De båda våningsplanen ovan mark, sammanlagt cirka 400 kvadratmeter,

skulle tillföra högskolans kemiska institutioner synnerligen värdefulla lokaler.

Första våningen under jord skulle med fördel kunna användas till verkstad,

lager och andra likartade lokaler för högskolans räkning. Bolaget har

i samråd med högskolans myndigheter verkställt en kostnadsberäkning,

slutande å 350 000 kronor. Fördelningen på olika poster är följande:

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

Sort

Mängd

Arbetskostnad

Sprängningsarbeten inklusive upplastning

ä pris

totalt

och transport ........................

m3

1300

30: —

39 000

Byggnadsvolym under mark ............

m3

1020

70: —

71 400

Byggnadsvolymen ovanför mark.........

nr

1160

3480

100: —

116 000

Rivning av befintlig byggnad............

Ritningar och diverse oförutsett..........

Fast inredning ........................

m3

430

10: —

4 300

24 300

95 000

Summa kronor

350 000

Departementschefen

Kostnaderna för reparationsarbeten inom kanslibyggnaden har beräknats

till 310 000 kronor, vilket belopp anvisats under budgetåren 1953/56. I

samband med de inre reparationsarbetena torde lämpligen såsom föreslagits

böra utföras en av behovet påkallad putsning av byggnadens fasad. För

ändamålet beräknar jag ett belopp av 60 000 kronor.

Till inredning och utrustning av kanslibyggnaden har hittills anvisats

60 000 kronor. Jag anser mig kunna tillstyrka, att ytterligare 50 000 kronor

anvisas härför.

Genom beslut den 17 juni 1955 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att, i samråd med högskolan och utredningsmannen, verkställa

en översyn av det från högskolans sida framlagda byggnadsprogrammet

för nybyggnad för dess fysiska institut. Översynen är icke avslutad. Högskolan

har, utgående från att nybyggnaden kommer att förläggas invid

Norrtulls sjukhus inom kvarteret Mimer, beräknat byggnadskostnaderna

till 5 100 000 kronor. Hittills har för ändamålet anvisats 1 150 000 kronor.

Utredningsmannen framhåller, att byggnadsföretaget sannolikt kan påbörjas

först hösten 1956, och anser med hänsyn härtill en medelsanvisning

av ytterligare 1 000 000 kronor för nästa budgetår i och för sig tillräcklig.

För att under de närmaste budgetåren erhålla en jämnare anslagsfördelning

på här ifrågavarande utgiftspost föreslår emellertid utredningsmannen,

att till byggnadsföretaget för nästa budgetår anvisas 1 690 000 kronor. Jag

anser mig böra biträda utredningsmannens förslag.

Såsom av det föregående framgår har byggnadsstyrelsen inkommit med

förslag till överenskommelse mellan Stockholms stad och kronan rörande

upplåtelse med tomträtt av del av kvarteret Mimer för nybyggnaden för högskolans

fysiska institut m. m. Den tomträttsavgäld, som kronan enligt överenskommelsen

skulle erlägga, har för den närmaste tioårsperioden beräknats

till 118 000 kronor per år. Enligt överenskommelsen äger kronan rätt att

förvärva det upplåtna markområdet med äganderätt, därest kronan till

staden överlåter mark, som i värde motsvarar det upplåtna området och

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

som till belägenhet och i övrigt kan av staden godtagas. Över avtalsförslaget

torde yttrande böra inhämtas från de nyligen tillkallade sakkunniga

för utredning och förhandlingar rörande Stockholms högskolas framtida

ställning. Kungl. Maj:t torde först härefter få taga ställning till avtalsförslaget.

Ifrågakommande tomträttsavgäld torde böra bestridas av byggnadsstyrelsen

från den i staten för allmänna fastighetsfonden upptagna utgiftsposten

till hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler

och arrenderade markområden. Härvid torde, därest riksdagen icke framställer

erinran häremot, byggnadsstyrelsens delfond böra tillgodoföras mot

avgälden svarande belopp från förslagsanslaget till Ersättning för vissa till

Stockholms högskola upplåtna lokaler. Som en följd härav kan belastningen

å detta anslag komma att för innevarande och nästa budgetår avsevärt

överstiga anslagsbeloppet.

I anslutning till högskolans, av kanslern och utredningsmannen tillstyrkta

förslag förordar jag, att medel för nästa budgetår anvisas för utarbetande

av program och ritningar m. m. till nybyggnad dels för kemiska övningslaboratoriet

och institutet för oorganisk och fysikalisk kemi, dels ock för de

botaniska instituten. För vartdera byggnadsföretaget torde såsom föreslagits

böra beräknas 100 000 kronor.

På av kanslern anförda skäl anser jag mig icke för nästa budgetår böra

förorda någon medelsanvisning till reparationsarbeten inom gamla bergsskolan

i kvarteret Vega.

Till frågan om nybyggnad i kvarteret Bergsmannen mindre av annexet

till institutet för organisk-kemisk forskning, för vilken nybyggnad kostnaderna

preliminärt beräknats till 350 000 kronor, torde Kungl. Maj:t fa taga

ställning, sedan utredningen i ärendet avslutats. Därest utredningen skulle

ge vid handen, att nybyggnaden bör komma till stånd och därvid lämpligen

utföras i samband med byggnadsarbeten å angränsande fastigheter i samma

kvarter, torde Kungl. Maj:t få besluta härom. För nybyggnaden under nästa

budgetår ifrågakommande kostnader torde böra bestridas ur de för nybyggnaden

för högskolans fysiska institut beräknade medlen.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör utgiftsposten till engångskostnader

för byggnadsarbeten för nästa budgetår uppföras med 2 000 000

kronor.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kiingl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956

IX. Pensioner och livräntor

(Bet. s. 217)

Utgiftsposten Pensioner och livräntor är i högskolans huvudstat för budgetåret

1955/56 uppförd med 260 000 kronor och disponeras sålunda:

1. Huvudmansa vgifter, förslagsvis ......................... 234 300

2. Pensioner och livräntor, förslagsvis ...................... 25 700

Summa kronor 260 000

U tredningsmannen anför i fråga om medelsbehovet under förevarande

utgiftspost följande.

Därest nya ordinarie och extra ordinarie befattningar inrättas i enlighet

med mitt förslag, bör posten för nästa budgetår höjas med 43 000 kronor

till 303 000 kronor. Vidare ökas medelsbehovet under posten under nämnda

förutsättning och vid oförändrade pensionsavgifter med i avrundade tal

19 000 kronor för budgetåret 1957/58 och ytterligare 22 000 kronor för

budgetåret 1958/59.

De parte mentschefen

I det föregående har föreslagits, att ett icke obetydligt antal nya ordinarie

och extra ordinarie tjänster skall inrättas vid högskolan från och

med nästa budgetår. Vidare har vissa vid högskolan redan inrättade tjänster

föreslagits skola från och med nämnda budgetår uppflyttas i högre

lönegrad. Vid bifall till här ifrågavarande förslag bör en uppräkning även

ske av utgiftsposten till pensioner och livräntor. Enligt verkställd beräkning

bör utgiftsposten för nästa budgetår uppföras med ett avrundat belopp

av 300 000 kronor, vilket innebär en höjning med 40 000 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

93

X. Terminsavgifter

(Bet. s. 218 f.)

Vid anmälan under punkten 105 i bilagan åttonde huvudtiteln till 1951

års statsverksproposition av frågan om bidrag till Stockholms högskola för

budgetåret 1951/52 uttalade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet,

att han av sociala skäl vore beredd att förorda att de dåvarande terminsavgifterna

nedbringades. Däremot kunde departementschefen icke föreslå,

att terminsavgifterna helt avskaffades. Från högskolans studentkårs

sida hade tidigare uttalats, anförde departementschefen, att en mindre, formell

avgift måhända även i fortsättningen vore behövlig av organisatoriska

skäl. Det bleve eljest nära nog ogörligt att vid en högskola i en storstad

avgränsa högskolans ordinarie elever från tillfälliga åhörare och intresserade,

vilket bland annat för seminariernas arbete vore önskvärt. Om

denna avgift sattes till 15 eller högst 20 kronor per termin, syntes den ej

kunna medföra någon olägenhet. Departementschefen delade för sin del

studentkårens åsikt om behovet av en viss terminsavgift. Denna borde

dock enligt departementschefens mening sättas högre än som förutsatts från

studentkårens sida. Departementschefen förordade, att de dåvarande obligatoriska

grundavgifterna å 30 kronor per termin bibehölles och att de

övriga terminsavgifterna avskaffades från och med budgetåret 1951/52.

Riksdagen beslöt i enlighet med vad departementschefen sålunda förordat.

I anslagsäskandena för budgetåret 1955/56 hemställde högskolemyndigheterna,

att den återstående terminsavgiften skulle avskaffas och inkomstposten

Avgifter från de studerande följaktligen utgå ur huvudstaten för

högskolan. Under erinran om departementschefens nyss återgivna uttalanden

anfördes till stöd för yrkandet om avskaffande av terminsavgifterna,

att det framginge av propositionen 1954: 136, i vad denna proposition

gällde anslag till universitetet i Göteborg, att de studerande vid det

nya universitetets filosofiska fakultet skulle i likhet med de studerande

vid den dåvarande medicinska högskolan vara befriade från terminsavgifter.

Då den av Stockholms högskolas studentkår tidigare anförda synpunkten

att en mindre, formell avgift även i fortsättningen måhända vore

behövlig av organisatoriska skäl uppenbarligen icke tillmättes betydelse

vid avskaffande av terminsavgifterna i storstaden Göteborg, torde den

knappast kunna åberopas såsom skäl för bibehållande av avgifterna i Stockholm.

Även eljest syntes skälet sakna tillräcklig bärkraft, då det ur organisatorisk

synpunkt vore mycket enkelt att från seminarieundervisningen

utestänga sådana som icke vore aktiva studerande för examen. Universi
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

tetskanslern tillstyrkte i utlåtande över högskolans anslagsäskanden för

budgetåret 1955/56, att sådan studerande, som avlagt studentexamen eller

vunnit inträde vid högskolan jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den

25 september 1953 (nr 626) angående vidgat tillträde till högre studier, befriades

från terminsavgifter. För andra, enligt § 23 andra stycket gällande

ordningsstadga för Stockholms högskola antagna studerande torde terminsavgift

alltjämt böra utgå. Inkomsten härav beräknades av kanslern till

2 000 kronor för budgetåret 1955/56. Under punkt 104 i bilagan åttonde

huvudtiteln till 1955 års statsverksproposition förklarade jag mig icke

beredd att förorda någon ändring i fråga om avgifterna från de studerande.

I två likalydande, vid 1955 års riksdag väckta motioner (I: 290 och

II: 313) hemställdes bland annat, att riksdagen måtte besluta avskaffa

terminsavgifterna för de studerande vid Stockholms högskola från och

med budgetåret 1955/56 eller, därest denna hemställan ej skulle vinna

bifall, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag

till nästa års riksdag om avskaffande av terminsavgifterna för de studerande

vid högskolan. Till stöd härför anförde motionärerna bland annat

följande.

Enligt vår mening är det viktigt, att den principiella linjen fasthålles,

att de högre studierna ej bör försvåras genom avgifter, och vi vill härvid

särskilt understryka, att ett avskaffande av terminsavgifterna vid Stockholms

högskola bör ses som en fristående fråga av social natur och icke

bedömas tillsammans med frågan om förstärkning av högskolans undervisningsresurser.

Det kan visserligen sägas, att avgifterna till högskolan

för de studerande numera är tämligen låga, tillsammans 60 kronor per läsår,

vartill kommer avgifterna till studentkåren och vederbörande fakultetsförening,

utgörande 58 eller 60 kronor, beroende på fakultet stillhörighet.

Vi vill emellertid framhålla, att även en sådan avgift till högskolan med

hänsyn till de höga levnadskostnaderna i Stockholm kan medföra svårigheter

för de studerande. I ogynnsam riktning verkar likaså det förhållandet

att terminsavgift för närvarande måste erläggas, även om blott en

ringa del av terminen ägnas åt studier och tentamina. Detta är en allvarlig

olägenhet särskilt för de studerande, vilka till följd av förvärvsarbete

icke kan utnyttja studieterminerna. Det bör i detta sammanhang framhållas,

att förvärvsarbete som form för studiefinansiering är betydligt vanligare

vid högskolan än vid universiteten.

Statsutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 55

i denna fråga följande.

Ehuru utskottet icke är berett att biträda det i motionerna I: 290 och

II: 313 gjorda yrkandet om avskaffande av omförmälda avgifter från och

med nästa budgetår vill utskottet likväl understryka, att utskottet finner

det angeläget att studerandena vid Stockholms högskola snarast möjligt

och om så ur statsfinansiella synpunkter låter sig göra redan från och

med budgetåret 1956/57 i nu berörda avseende likställes med studerandena

vid statsuniversiteten. Utskottet utgår från att Kungl. Maj:t vid

prövningen av anslagsäskandena för nyssnämnda budgetår tager denna

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts -proposition nr 108 år 19h6

fråga under allvarligt övervägande. Med vad utskottet sålunda anfört

torde det i motionerna I: 290 och II: 313 alternativt framställda yrkandet

vara i huvudsak tillgodosett, varför enligt utskottets mening anledning

saknas att såsom i motionerna påyrkats i skrivelse till Kungl. Maj:t göra

framställning i ämnet.

Under åberopande av vad i ärendet sålunda förekommit hemställer högskolan

i anslagsäskandena för budgetåret 1956/57, att terminsavgifterna

avskaffas och räknar därför med att inkomstposten Avgifter från de studerande

från och med nästa budgetår utgår ur huvudstaten för högskolan.

Kanslern tillstyrker ånyo, att sådana studerande, som avlagt studentexamen

eller vunnit inträde vid högskolan jämlikt bestämmelserna i kungörelsen

angående vidgat tillträde till högre studier befrias från terminsavgifter.

För andra, enligt § 23 andra stycket gällande ordningsstadga för

Stockholms högskola antagna studerande torde, anför kanslern, terminsavgift

alltjämt böra utgå. Inkomsten härav bör enligt kanslern för nästa

budgetår förslagsvis upptagas med ett belopp av 2 000 kronor.

Utredningsmannen föreslår, att terminsavgifterna vid högskolan

helt slopas från och med nästa budgetår, varvid den nu med 190 000

kronor upptagna inkomstposten Avgifter från de studerande bör utgå ur

högskolans huvudstat. Såsom skäl härför åberopas följande.

Vid Stockholms högskola inskriven studerande har nu att erlägga en

terminsavgift av 30 kronor, vilken avgift under första terminen gäller

jämväl som inskrivningsavgift. Dylik studerande är skyldig tillhöra högskolans

studentkår och har att till studentkåren och vederbörande förening

av kåren erlägga viss avgift per termin. Denna avgift utgör nu 30 kronor

(inom humanistiska avdelningen 29 kronor). Några terminsavgifter förekommer

ej vid universiteten eller vid tandläkarhögskolorna. Vid de tekniska

högskolorna erlägger nu endast studerande i första årskursen terminsavgifter.

Även dessa avgifter torde komma att upphöra med utgången

av innevarande budgetår. Enligt högskolemyndigheternas förslag skall

terminsavgifterna till högskolan helt slopas från och med nästa budgetår.

Universitetskanslern har i huvudsak tillstyrkt detta förslag men förordat,

att terminsavgifterna bibehålies för sådana studerande, som antagits jämlikt

§ 23 andra stycket ordningsstadgan för Stockholms högskola. Vill annan

än den, som avlagt studentexamen, som berättigar till inträde vid

statens universitet, vinna tillträde som lärjunge vid högskolan har han

enligt nämnda stadgande att förete intyg från huvudläraren i något av

högskolans läroämnen, att han äger nödiga förstudier för att följa undervisningen

i detta ämne. Bestämmelsen i 23 § andra stycket ordningsstadgan

är av gammalt datum. Sedan bestämmelsen tillkom, har den 25 september

1953 utfärdats kungörelse (nr 626) angående vidgat tillträde till

högre studier. Med hänsyn härtill synes mig högskolemyndigheterna böra

taga under omprövning, huruvida tillräckliga skäl finns för att bibehålla

nyssnämnda bestämmelse. Antalet av dem, som antagits som studerande

vid högskolan med stöd därav, har under senare år visat en nedgående

tendens, och det totala antalet dylika studerande torde nu utgöra endast

omkring 35. Tillräckliga skäl för att avskaffa terminsavgifterna för öv
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956

riga studerande men bibehålla dem för denna kategori synes mig icke föreligga.

Vid ett slopande av terminsavgifterna till högskolan har de studerande

alltjämt att erlägga avgifter till studentkåren. Om för tillträde till

annan undervisning vid högskolan än offentliga föreläsningar uppehälles

krav på att avgifterna till studentkåren erlagts, synes det mig icke vara

behövligt av organisatoriska skäl att bibehålla någon formell avgift till

högskolan.

Statskontoret erinrar om att i årets statsverksproposition framlagts

förslag om slopande av terminsavgifterna vid handelshögskolorna i

Stockholm och Göteborg. Därest dessa förslag skulle komma att vinna

riksdagens bifall, vill ämbetsverket icke motsätta sig, att terminsavgifterna

helt avskaffas även vid Stockholms högskola.

De parte mentschefen

Temiinsavgifter uttages för närvarande endast vid Stockholms högskola,

de tekniska högskolorna och handelshögskolorna samt farmaceutiska

institutet. Terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna har redan till

viss del avvecklats. I årets statsverksproposition har förslag framlagts

om ett totalt slopande från och med nästa budgetår av terminsavgifterna

vid de tekniska högskolorna och handelshögskolorna samt farmaceutiska

institutet. Det synes mig följdriktigt, att motsvarande åtgärd nu vidtages

även för Stockholms högskolas del. I likhet med utredningsmannen

och statskontoret förordar jag sålunda, att terminsavgifterna vid Stockholms

högskola helt avskaffas från och med nästa budgetår. Vid bifall

härtill bör den nu med 190 000 kronor uppförda inkomstposten Avgifter

från de studerande utgå ur högskolans huvudstat.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

97

XI. Anslagsberäkningar

Utgifter. Förutom de av mig i det föregående förordade ändringarna

i personalorganisationen och ökade medelsanvisningarna för olika

ändamål föranledes ett ökat medelsbehov under utgiftsposten till avlöningar

av uppflvttning i löneklass av vissa befattningshavare vid högskolan

samt av 1955 års riksdags beslut angående statstjänstemännens

löner under år 1955 m. m. Medelsbehovet till avlöningar uppskattar jag

för nästa budgetår till 6 167 000 kronor, vilket innebär eu höjning med

1 217 000 kronor. Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t

att fastställa avlöningsstat för högskolan. I personalförteckningen bör

vidtagas de ändringar, som föranledes av vad jag i det föregående anfört

och föreslagit .

Med hänsyn till vad jag nu förordat beträffande utgiftsposten till avlöningar

och i det föregående beträffande övriga utgiftsposter kan mina förslag

i fråga om huvudstatens utgiftssida sammanfattas sålunda:

Avlöningar, förslagsvis .................................. C 167 000

Bidrag till vissa institutioner ............................ 153 000

Omkostnader, förslagsvis ................................ 968 000

Materiel m. ........................................... 825 000

Nyanskaffning av apparater in. m......................... 250 000

Engångskostnader för byggnadsarbeten ................... 2 000 000

Pensioner och livräntor, förslagsvis........................ 300 000

Summa kronor 10 663 000

Inkomster. I enlighet med högskolans av kanslern tillstyrkta förslag

beräknar jag en höjning av inkomstposten »Avkastning av högskolans fonder»

med 10 000 kronor till 500 000 kronor, en sänkning av inkomstposten

»Hyror och arrenden» med 7 000 kronor till 23 600 kronor på grund av

ianspråktagande för geografiska institutets räkning av tidigare uthyrda

lokaler samt oförändrat belopp, 35 600 kronor, under inkomstposten

»Bidrag från enskilt håll». I det föregående har jag tillstyrkt, att terminsavgifterna

vid högskolan skall helt avskaffas från och med nästa budgetår

och att den nuvarande inkomstposten »Avgifter från de studerande» skall

utgå ur huvudstaten. De studerande vid högskolan har alltsedan högskolan

erhöll examensrätt utöver den stadgade examensavgiften erlagt betygslösen

med tre kronor och kallelsepengar med en krona enligt ett beslut

av högskolans styrelse år 1905. Dessa belopp har enligt samma beslut

uppburits av vissa tjänstemän vid högskolan. Då styrelsen icke anser denna

7 — liihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 108

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956

ordning stå i överensstämmelse med högskolans nuvarande ställning, har

styrelsen anmält sin avsikt att framlägga förslag rörande annan disposition

av dessa medel. I avvaktan på det beslut, som Kungl. Maj:t kan komma

att meddela härvidlag, torde såsom styrelsen och kanslern föreslagit

under inkomstposten »Diverse inkomster» böra som inkomst av betygslösen

och kallelsepengar beräknas ett belopp av 1 000 kronor. Med hänsyn

härtill och till inkomst summans avrundning bör nämnda post, som nu

är upptagen med 2 700 kronor, uppföras med 3 800 kronor. Jag beräknar

alltså inkomsterna, utöver statsbidraget och bidraget från Stockholms

stad, sålunda:

Avkastning från högskolans fonder ........................ 500 000

Hyror och arrenden ...................................... 23 600

Bidrag från enskilt håll ................................... 35 600

Diverse inkomster ........................................ 3 800

Summa kronor 563 000

Anslagssumman skulle vid bifall till vad jag föreslagit komma att uppgå

till (10 663 000 — 563 000 =) 10 100 000 kronor, varav Stockholms

stads bidrag utgör maximibeloppet 1 200 000 kronor och statens bidrag

återstoden eller 8 900 000 kronor. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms

högskola bör alltså för nästa budgetår uppföras med sistnämnda

belopp, vilket innebär en anslagshöjning med 2 162 000 kronor.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956

99

XII. Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna vad jag i det föregående förordat beträffande

förstärkning av Stockholms högskolas personalorganisation,

m. m.;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Stockholms högskola,

som föranledes av vad jag i det föregående anfört;

c) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola

att tillämpas under budgetåret 1956/57:

Huvudstat

Utgifter

1. Avlöningar, förslagsvis .................. 6 167 000

2. Omkostnader, förslagsvis ................ 968 000

3. Materiel m. m......................... 825 000

4. Nyanskaffning av apparater m. m......... 250 000

5. Engångskostnader för byggnadsarbeten ... 2 000 000

6. Bidrag till vissa institutioner ............ 153 000

7. Pensioner och livräntor, förslagsvis....... 300 000

Summa kronor 10 663 000

Inkomster

1. Avkastning från högskolans fonder ....... 500 000

2. Hyror och arrenden .................... 23 600

3. Bidrag från enskilt håll ................ 35 600

4. Diverse inkomster ..................... 3 800

5. Bidrag från Stockholms stad ............ 1 200 000

6. Bidrag från staten...................... 8 900 000

Summa kronor 10 663 000

d) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 8 900 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Margareta Almling

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 åt 1956

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Inledning .................................................... 3

II. Stockholms högskolas omfattning ............................... 10

III. Utökning av personalorganisationen vid Stockholms högskola...... 13

A. Allmänna synpunkter ...................................... 13

Departementschefen ..................................... 19

B. Docent- och forskardocentbefattningar ....................... 21

Departementschefen ..................................... 26

C. De särskilda läroämnena ................................... 27

1. Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen ............... 27

Departementschefen ..................................... 41

2. Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen.................. 44

Departementschefen ..................................... 45

3. Humanistiska avdelningen ............................... 46

Departementschefen ..................................... 66

D. Allmänna avdelningen ..................................... 67

Departementschefen ..................................... 71

E. Vissa frågor av allmän natur................................ 72

Departementschefen ..................................... 73

IV. Bidrag till vissa institutioner ................................... 74

Departementschefen ..................................... 74

V. Omkostnader ................................................. 75

Departementschefen ..................................... 77

VI. Materiel in. m................................................. 78

Departementschefen ..................................... 79

VII. Nyanskaffning av apparater m. m............................... 80

Departementschefen ..................................... 82

VIII. Engångskostnader för byggnadsarbeten .......................... 83

Departementschefen ..................................... 90

IX. Pensioner och livräntor ........................................ 92

Departementschefen ..................................... 92

X. Terminsavgifter .............................................. 93

Departementschefen ..................................... 90

XI. Anslagsberäkningar ........................................... 97

XII. Hemställan ................................................... 99

Ivar H.-cggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1956

5604H1

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1956:303 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1956/57 till tekniska högskolor m. m. jämte i ämnet vä a1 i texten
  2. SU 1956:142 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående - anslag för budgetåret 1956/57 till Stockholms högskola m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten