Angående anslag för budgetåret 1956/57 till Stockholms högskola m. in
1956-03-02 · 100 sidor, varav 100 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 100 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1956:108, Angående anslag för budgetåret 1956/57 till Stockholms högskola m. in
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
1
Nr 108
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1956/57 till Stockholms högskola m. in.;
given Stockholms slott den 2 mars 1956.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesisastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ivar Persson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen behandlas det betänkande med förslag och utredning
angående Stockholms högskolas personalorganisation, m. m., som avgivits
av den inom ecklesiastikdepartementet tillkallade utredningsmannen för
utarbetande av en organisationsplan för upprustning av Stockholms högskola.
Förslag framlägges om en betydande förstärkning av högskolans personalorganisation.
För nästa budgetår föreslås sålunda inrättande av ett
50-tal nya tjänster. Av dessa må särskilt nämnas följande, nämligen en
professur i historia, två laboraturer, varav en i kvartärgeologi, särskilt tilllämpad
kvartärgeologi, och en i zoofysiologi, en preceptur i straffrätt samt
sex docentbefattningar. Härjämte föreslås att beslut redan nu fattas om
inrättande vid senare tidpunkt av en professur i fysik samt två laboraturer,
varav en i matematik och en i analytisk kemi, samt femton docentbefattningar.
Förslag framlägges vidare om en viss förstärkning av högskolans anslagsmedel
till materiel och nyanskaffning av apparater m. m.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt Nr 108
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
Till engångskostnader för byggnadsarbeten äskas för nästa budgetår en
medelsanvisning av 2 000 000 kronor. Huvudparten härav avses för nybyggnad
för högskolans fysiska institut, medan återstoden avser restaurering
av högskolans kanslibyggnad samt utarbetande av program och ritningar
för nybyggnader för ämnena kemi och botanik.
Slutligen föreslås att terminsavgifterna vid högskolan helt avskaffas
från och med nästa budgetår.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
3
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 2 mars 1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Lindholm.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, följande.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde
huvudtiteln, punkten 104, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition, för budgetåret 1956/57 beräkna till Bidrag till Stockholms
högskola ett förslagsanslag av 9 000 000 kronor.
Jag anhåller nu att få ånyo anmäla denna anslagsfråga, varvid jag jämväl
torde få beröra vissa spörsmål rörande Stockholms högskolas anslagsbehov
för budgetåren 1957/58 och 1958/59.
Bidrag till Stockholms högskola
Anslag
Nettoutgift
1949/50 ..........................
... 1 572 500
1 572 500
1950/51 .........................
. . . . 2 028 600
1 903 369
1951/52 ..........................
... 2 607 300
2 733 302
1952/53 ..........................
... 3 936 000
4 406 003
1953/54 ..........................
. . . . 6 125 000
6 481 689
1954/55 ..........................
1955/56 (statsliggaren s. 547 ff) .....
1956/57 (förslag) .................
____ 4 763 000
. . . . 6 738 000
. . . . 8 900 000
4 625 604
I. Inledning
I »syfte att trygga Stockholms högskolas ställning och möjliggöra högskolans
utveckling under så gynnsamma arbetsbetingelser, som omständigheterna
medgiva», slöts år 1948 ett avtal mellan staten, Stockholms stad
och högskolan rörande högskolans finansiering. Enligt detta avtal, som
trätt i kraft den 1 juli 1949, fastställes stat för högskolan av Kungl. Maj:t.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
Till bestridande av den utgiftssumma som enligt den fastställda staten icke
täckes av högskolans egna medel — (anslagssumman) — skall staten och
Stockholms stad bidraga enligt följande grunder:
a) När anslagssumman icke överstiger 4 800 000 kronor, bidrager staden
med 1/4 av densamma, dock högst med 700 000 kronor, och staten ansvarar
för resten. Uppgår anslagssumman till mer än 4 800 000 kronor, utgår stadens
bidrag med 1 200 000 kronor och resten täckes av staten.
b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter och byggnader,
som de upplåtit eller må komma att upplåta till högskolan.
c) Stadens bidrag bör i första rummet användas för tillgodoseende av
de humanistiska och stats- och rättsvetenskapliga avdelningarnas behov.
Enligt den för högskolan för innevarande budgetår fastställda huvudstaten
uppgår Stockholms stads bidrag till det för staden avtalsenliga
maximibeloppet, 1 200 000 kronor, och statens bidrag, som redan nämnts,
till 6 738 000 kronor.
Då förutnämnda avtalsfråga anmäldes i propositionen 1948:219 framhöll
dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, att det av ett flertal
utredningar, i främsta rummet universitetsberedningen, socialvetenskapliga
forskningskommittén och naturvetenskapliga forskningskommittén, påvisats,
att en betydande, både personell och materiell upprustning vore av
nöden för att sätta Stockholms högskola i stånd att uppnå och bibehålla
paritet med statsuniversiteten. Departementschefen konstaterade emellertid
samtidigt, att avtalet icke innebure någon förpliktelse att omedelbart
påbörja en upprustning av högskolan.
I anslagsäskanden för budgetåret 1949/50 och påföljande budgetår framlades
från högskolans sida förslag om en betydande upprustning av högskolan.
Med hänsyn till det statsekonomiska läget ansåg sig dock statsmakterna
under de första åren efter avtalets ikraftträdande endast kunna i tämligen
begränsad omfattning tillmötesgå kraven på en upprustning av högskolan.
Statsutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1952:157
(s. 22), att utskottet vore medvetet om de stora och allvarliga brister,
som förelåge beträffande utrustningen av Stockholms högskola. Utskottet
fann det önskvärt, att en långsiktig plan uppgjordes för högskolans upprustning.
Härvid borde behovens angelägenhetsgrad klarläggas i vad avsåge
såväl lärarkrafter som lokaler och materiel samt den ordningsföljd angivas,
i vilken utbyggnaden lämpligen borde bedrivas under hänsynstagande
till att åtgärderna finge den fördelning på olika budgetår att de ekonomiska
förutsättningarna för deras genomförande tedde sig möjliga. Utskottet
förordade, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhölle om att en
dylik utbyggnadsplan uppgjordes, som sedan kunde läggas till grund för
Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning av Stockholms högskolas anslagsäskanden.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
Sedan Kungl. Maj:t med anledning av denna begäran från riksdagens
sida uppdragit åt kanslern för rikets universitet att uppgöra en dylik plan,
anmodade kanslern den 26 augusti 1952 högskolans styrelse att genom
vederbörande organ vid högskolan låta verkställa utredning i ämnet. Den
30 september 1952 överlämnade styrelsen till universitetskanslersämbetet
ett inom högskolan av dess rektorsnämnd uppgjort förslag med tillhörande
kostnadsberäkningar, avseende budgetåren 1953/54—1957/58. I sitt yttrande
över högskolans anslagsäskanden för budgetåret 1953/54 uttalade
kanslern, att ifrågavarande plan enligt hans uppfattning i åtskilliga avseenden
måste göras till föremål för översyn och ytterligare bearbetning. I
propositionen 1953: 123 ansåg jag mig böra biträda kanslerns uppfattning.
Med anledning härav avlät rektorsämbetet vid högskolan med skrivelse
den 28 juli 1953 en inom ämbetet upprättad promemoria, innehållande en
sammanställning för de särskilda ämnena över för budgetåret 1953/54
inrättade tjänster och anvisade anslag, erforderliga nya tjänster och anslagsökningar
under femårsperioden 1953/58 ävensom av lärarrådet eller
andra vederbörande organ framförda motiveringar till de i utrustningsplanen
angivna behoven m. m. Universitetskanslern accepterade i sitt yttrande
över högskolans anslagsbehov för budgetåret 1954/55 i väsentlig
utsträckning de i sistnämnda plan framställda förslagen. Kungl. Maj:ts
i propositionen 1954: 136 framlagda förslag innebar en viss förstärkning
av Stockholms högskolas resurser men icke den upprustning av högskolan,
som kanslern i sitt nyssnämnda yttrande ansett erforderlig och angelägen.
I två vid 1954 års riksdag väckta, likalydande motioner (1:474 och
II: 617) yrkades, bland annat, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
skulle hemställa, att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga en sådan
plan för upprustning av Stockholms högskola, att högskolan vid utgången
av budgetåret 1957/58 uppnått en för undervisningen betryggande effekt.
I dessa motioner anfördes bland annat följande.
Såvitt framgår av propositionen 1954: 136 har vid departementsbehandlingen
av högskolans anslagsäskanden den av högskolan med anledning av
1952 års riksdagsbeslut framlagda planen icke blivit beaktad i så måtto att
den lagts till grund för Kungl. Maj:ts förslag. För de av styrelsen på grundval
av lärarrådets förslag framlagda petita för budgetåret 1954/55 har däremot
femårsplanen legat till grund. Sålunda har för nämnda budgetår upptagits
dels de begärda anslagsökningar, som rektorsnämnden hänfört till
budgetåret 1953/54, men som icke blivit tillgodosedda i propositionen 1953:
123, dels ock de i upprustningsplanen för budgetåret 1954/55 upptagna
äskandena. Universitetskanslern har i sitt utlåtande över högskolans anslagsbehov
för nästa budgetår i det stora hela ställt sig bakom lärarrådets
plan och framlagt förslag om en betydande utökning av den vetenskapliga
personalen och en viss förstärkning även av övriga personalkategorier.
Departementschefen har emellertid endast i mycket begränsad omfattning
upptagit de sålunda tillstyrkta förstärkningarna. Fn jämförelse mellan
upprustningsplanen i vad den avser budgetåren 1953/54 och 1954/55, å ena
6
Kungl. May.ts proposition nr 108 år 1956
sidan, och vad som beviljats för det förstnämnda budgetåret samt nu föreslagits
för det sistnämnda, å andra sidan, ger vid handen att ett stort
gap redan uppkommit mellan vad högskolemyndigheterna och kanslern
funnit nödvändigt och vad Kungl. Maj:t ansett sig kunna medgiva. I fråga
om personalanslaget må här framhållas att ett realiserande av upprustningsplanen
skulle intill den 1 juli 1954 ha tillfört högskolan 59 nya befattningar.
Vid bifall till propositionen nr 136 kommer högskolan att för de båda ifrågavarande
budgetåren få personalförstärkning med allenast 24 nya tjänster,
alltså långt mindre än hälften av vad som upptages i högskolans femårsplan,
vilken universitetskanslern lagt till grund för sina anslagsäskanden
till högskolan. Mot bakgrunden av denna jämförelse torde det icke vara
överdrivet att påstå, att den förstärkning som sålunda givits och nu föreslås
knappast kan karakteriseras såsom en upprustning. Frågan om högskolans
upprustning är så mycket mer brådskande som högskolans myndigheter
redan 1952 framlagt en prognos över antalet studenter vid högskolan
åren 1952—1960, vilken bebådar en mycket stark ökning därav. Enligt
denna skulle högskolan under var och en av höstterminerna 1952 och 1953
få cirka 1 000 nya studenter. De verkliga siffrorna blev 959 respektive
1 025. För de följande åren under decenniet förutser prognosen en kontinuerlig
ökning av antalet nyinskrivna, som hösten 1960 skulle uppgå till
minst 1 450 och högst 2 500. Med hänsyn till denna ökning av studentantalet
ter det sig oundvikligt att statsmakterna omedelbart och på allvar
tar itu med frågan om högskolans upprustning, om vars ofrånkomlighet
dock alla torde vara ense. Den av högskolan framlagda upprustningsplanen
bör därför snarast möjligt tagas upp till behandling av Kungl. Maj:t
och därefter föreläggas riksdagen. Högskolans upprustning bör enligt vår
mening planläggas och bedrivas så, att högskolan uppnår en fullt effektiv
undervisningskapacitet senast vid slutet av budgetåret 1957/58. I avvaktan
på upprustningsplanens framläggande är det emellertid med hänsyn till
den starkt ökande tillströmningen till högskolan och för att uppnå den fördelning
av kostnaderna för upprustningen på flera budgetår, som statsutskottet
ansett önskvärd, enligt vår mening nödvändigt att högskolan
redan för nästa budgetår tillföres ytterligare tjänster och anslagsökningar
utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit i propositionen nr 136.
Med anledning av det i motionerna I: 474 och II: 617 framställda yrkandet
om en upprustningsplan för Stockholms högskola förordade statsutskottet
i sitt utlåtande nr 137 — under framhållande av nödvändigheten av
att högskolan inom rimlig tid komme i paritet med universiteten i Uppsala
och Lund — att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhölle om att en
översyn genom en på lämpligt sätt sammansatt organisationskommitté
komme till stånd rörande högskolans nuvarande resurser, utbyggnadens
lämpliga utformning, behovens angelägenhetsgrad, åtgärdernas fördelning
på olika budgetår m. m. De dittills verkställda utredningarna i ämnet
borde enligt utskottets mening utgöra en lämplig grund för kommitténs blivande
arbete. Då ifrågavarande arbetsuppgifter näppeligen enligt statsutskottets
mening kunde bli fullgjorda inom sådan tid, att resultatet av på
desamma grundat förslag kunde föreläggas redan 1955 års riksdag, förutsatte
utskottet, att Kungl. Maj:t utan hinder av det genom kommittén på
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
gående utredningsarbetet vid budgetberedningen för budgetåret 1955/56
komme att tillgodose de ändamal vid högskolan, som kunde betecknas som
särskilt angelägna. Statsutskottet hemställde, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen måtte i anledning av motionerna I: 474 och II: 617, i vad de avsåge
en upprustningsplan för Stockholms högskola, i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla om en översyn av dittills verkställda utredningar för upprustning
av högskolan och utarbetande av en organisationsplan härför i enlighet
med vad av statsutskottet angivits i dess utlåtande. I skrivelse den
25 maj 1954, nr 323, anmälde riksdagen, att riksdagen fattat beslut i enlighet
med vad utskottet föreslagit.
Genom beslut den 14 januari 1955 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla en utredningsman för att utarbeta
den av riksdagen begärda organisationsplanen för upprustning av Stockholms
högskola och verkställa de utredningar i övrigt, som utredningsmannen
kunde finna påkallade i samband därmed. Tillika uppdrog Kungl.
Maj:t åt byggnadsstyrelsen att vara utredningsmannen behjälplig vid utarbetande
av en plan för tillgodoseende av högskolans lokalbehov. Genom
beslut sistnämnda dag tillkallade jag såsom utredningsman för sagda ändamål
byråchefen i ecklesiastikdepartementet Torsten Sigvard Arén.
I skrivelse den 20 maj 1955 har styrelsen för Stockholms högskola — på
grundval av förslag i ämnet från högskolans lärarrad — framlagt förslag till
stat för högskolan för budgetåret 1956/57, utmynnande i förslag om statsbidrag
med 9 796 600 kronor och bidrag från Stockholms stad med 1 200 000
kronor. Förslaget innebär alltså en höjning av statens bidrag med 3 058 600
kronor.
Stockholms stadsfullmäktige har enligt beslut den 19 september 1955 tillstyrkt
det av styrelsen framlagda statförslaget.
Kanslern för rikets universitet har — med överlämnande av omförmälda
statförslag — den 12 september 1955 avgivit utlåtande över högskolans
anslagsbehov för nästa budgetår och därvid anfört bland annat följande.
Då den åt en särskild utredningsman uppdragna utredningen angående
högskolans upprustningsbehov ännu icke slutförts framlägger jag efter samråd
med utredningsmannen i avvaktan härpa förslag om tillgodoseende
av ytterligare en rad av de mest angelägna anslagsbehoven inom högskolan.
Kommer resultatet av förevarande utredning att framläggas innan
budgetberedningen för 1956/57 avslutats är det min avsikt att i samband
med att jag beredes tillfälle yttra mig över utredningen framlägga sadana
ytterligare äskanden för nämnda budgetår, som jag härvid kan finna pakallade.
Utredningsmannen för utarbetande av en organisationsplan för upprustning
av Stockholms högskola har den 27 december 1955 avgivit betänkande
med utredning och förslag angående förstärkning av Stockholms
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
högskolas personalorganisation, m. m. (stencilerat). Häröver har yttranden
avgivits av kanslern för rikets universitet, efter hörande av styrelsen
för Stockholms högskola och högskolans rektorsnämnd, samt av riksräkenskapsverket
och statskontoret.
Utredningsmannen uttalar inledningsvis, att han funnit den del av utredningsuppdraget,
som avser utarbetande av en plan för tillgodoseende av
Stockholms högskolas lokalbehov, vara av så tidskrävande och omfattande
natur, att en mera fullständig dylik plan icke kunnat framläggas i så god
tid, att den kunde underställas 1956 års riksdag. Å andra sidan syntes det
utredningsmannen angeläget, att den av riksdagen begärda organisationsplanen
för högskolans upprustning i övrigt skulle kunna föreligga inom
sadan tid, att den kunde läggas till grund för Kungl. Maj ris och riksdagens
prövning av Stockholms högskolas anslagsäskanden redan för budgetåret
1956/57. Med hänsyn härtill har utredningsmannen ansett det lämpligt,
att i det nu framlagda betänkandet i fråga om högskolans lokalförhållanden
endast taga ställning till vissa byggnadsfrågor, vilka från högskolans sida
upptagits i dess anslagsäskanden för nämnda budgetår. Utredningsmannen
uttalar, att han har för avsikt att i ett senare betänkande framlägga en
plan för tillgodoseende av högskolans lokalbehov i övrigt.
Sedan riksdagen år 1954 begärt att en organisationsplan för högskolans
upprustning skulle uppgöras, har i 1955 års statsverksproposition framlagts
förslag om en väsentlig förstärkning av högskolans personella och materiella
resurser från och med innevarande budgetår. Dessa förslag har vunnit riksdagens
bifall. Härigenom har den av högskolan år 1952 uppgjorda upprustningsplanen,
avseende budgetåren 1953/54—1957/58, i stort sett realiserats
till och med etappen för budgetåret 1954/55. Till grund för sitt
arbete har utredningsmannen lagt nyssnämnda upprustningsplan, som uppgjoits
bland annat med ledning av de förslag i fråga om högskolan, som
framlagts av 1945 års universitetsberedning in. fl. kommittéer, samt högskolans
anslagsäskanden för budgetåret 1956/57. Genom besök vid högskolans
olika institutioner samt överläggningar med högskolans rektor, olika
ämnesrepresentanter och tjänstemän vid högskolan har utredningsmannen
sökt bilda sig en uppfattning såväl om de skilda behov, som föreligger,
som om behovens angelägenhetsgrad. Utredningsmannen uttalar, att han
därvid kommit till den uppfattningen att vissa tjänster, som i och för sig
har en hög angelägenhetsgrad, icke lämpligen bör tillkomma förrän i samband
med att vederbörande institution erhåller ökat lokalutrymme. Härefter
anför utredningsmannen följande.
Vid utredningsarbetets fullgörande har för mig som vägledande framstått
statsutskottets understrykande av nödvändigheten av att Stockholms högsta
mom rimlig tid kommer i paritet med universiteten i Uppsala och
Lund. Vid bedömningen av högskolans personalbehov och behov av anslag
9
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956
till materiel m. m. har jag därför i stort sett endast ansett mig böra
taga hänsyn till det nu aktuella studentantalet. Jag vill härvid även erinra
om att chefen för ecklesiastikdepartementet med stöd av nådigt bemyndigande
den 30 juni 1955 samma dag tillkallat särskilda sakkunniga, vilka
antagit benämningen 1955 års universitetsutredning, med uppgift att utreda
universitetens och högskolornas behov med hänsyn till det förutsedda
starkt växande studentantalet i vårt land och det av samhällsutvecklingen
ökade behovet av universitets- och högskoleutbildad arbetskraft. Icke
minst för att möta det ökade behov av akademiska lärarkrafter, som denna
utveckling medför, framstår det för mig såsom angeläget, att Stockholms
högskolas personella och materiella resurser inom en ganska snävt begränsad
tidsperiod bringas i paritet med universitetens i Uppsala och Lund.
Vad beträffar personalorganisationen har jag ansett mig böra räkna med
en treårsperiod, omfattande budgetåren 1956/57—1958/59, med huvudvikten
lagd på de två första budgetåren, där ej lokalförhållandena föranlett
till annat. Då det gäller att utarbeta en plan för tillgodoseende av högskolans
lokalbehov, ligger det i sakens natur, att hänsyn måste tagas till det
starkt växande studentantalet. Då utredningsuppdraget på detta område
enligt mitt bedömande delvis kommer att sammanfalla med universitetsutredningens
uppdrag, har jag för avsikt att samråda med utredningen vid
byggnadsplanens uppgörande.
I sitt yttrande över utredningsmannens betänkande uttalar högskolan
beträffande högskolans byggnadsfråga, att det måste betraktas som högskolans
för närvarande allra mest trängande önskemål, att nybyggnadsverksamheten
för högskolan under de närmaste åren bedrives i forcerad
takt och att de nya institutionsbyggnadernas storlek därvid avvägs under
fullt beaktande av det ökande studentantalet. Högskolan anser sig böra
såsom ett önskemål av högsta angelägenhetsgrad framhålla, att i första
hand de förslag i lokalfrågor, som nu framförts av utredningsmannen,
måtte ofördröjligen genomföras, och att även i fortsättningen högskolans
utbyggnad måtte komma att bedrivas i avsevärt snabbare takt än hittills
varit fallet. Enligt högskolans mening måste det betraktas som en trängande
nödvändighet, att nya byggnader för kemi och botanik med största
skyndsamhet kommer till stånd, då dessa ämnen eljest kommer att bilda
»flaskhalsar» för de studerande, sedan högskolans examenskapacitet i fysik
och zoologi väsentligt ökats genom tillkomsten av nya institutionsbyggnader.
Vad beträffar lokalfrågan för högskolans botaniska institut och därmed
sammanhängande spörsmål erinrar universitetskanslern om att i Stockholm
eller dess närhet finnes, förutom nämnda institut, även botaniska institutioner.
Det synes kanslern därför icke uteslutet, att vissa fördelar i olika
hänseenden kan stå att vinna genom ett samarbete mellan högskolan och
dessa institutioner. Kanslern förutsätter, att utredningsmannen vid sitt
fortsatta utredningsarbete uppmärksammar detta spörsmål och upptager
detsamma till närmare utredning.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
II. Stockholms högskolas omfattning
(Bet. s. 8 f.)
Stockholms högskola omfattar — förutom en allmän avdelning — en
matematisk-naturvetenskaplig, en stats- och rättsvetenskaplig och en humanistisk
avdelning. Någon motsvarighet till de teologiska och medicinska
fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund finnes sålunda icke vid
Stockholms högskola.
Enligt statistisk årsbok 1955 utgjorde antalet studerande vid Stockholms
högskola hösten 1954 3 590. Vid denna tidpunkt uppgick det sammanlagda
antalet studerande inom de juridiska och filosofiska fakulteterna vid universitetet
i Uppsala till 4 175 och vid universitetet i Lund till 3 159. De
studerande fördelade sig på sektioner (motsvarande) på följande sätt:
Uppsala
Lund
Stockholm
Matematisk-naturvetenskapliga sektionen ........
935
757
708
Humanistiska sektionen ........................
2 740
1 987
2 253
Juridiska fakulteten ...........................
500
415
629
Summa
4175
3159
3 590
Hela antalet studerande hösten 1954 vid Stockholms högskola översteg
sålunda det sammanlagda antalet inom motsvarande fakulteter vid universitetet
i Lund men understeg motsvarande antal vid universitetet i Uppsala.
Antalet studerande inom rätts- och statsvetenskapliga avdelningen vid
Stockholms högskola var dock större än antalet studerande såväl inom
juridiska fakulteten vid universitetet i Lund som vid universitetet i Uppsala.
Omkring en tredjedel av de studerande vid Stockholms högskola kommer
enligt av högskolan lämnad uppgift från landsorten.
Enligt av utredningsmannen från statistiska centralbyrån inhämtade uppgifter
avlades följande examina åren 1949/50—1954/55 inom de filosofiska
och juridiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund samt vid
Stockholms högskola:
Uppsala
Lund
Stockholm
Fil. kand. (hum.) .............................
875
569
664
Fil. kand. (naturv.) ............................
273
272
244
Fil. mag. (hum.) ..............................
649
529
329
Fil. mag. (naturv.) ............................
322
311
154
Pol. mag. (fil.) ................................
34
28
40
Fil. lic. (hum.) ................................
164
126
191
Fil. lic. (naturv.) ..............................
115
108
127
Jur kand..................................
394
316
595
Pol. mag. (jur.) ...............................
20
33
75
Jur. lic...............................
7
4
6
Summa
2 853
2 296
2 425
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
Skillnaden mellan det totala antalet avlagda examina i Stockholm och
Lund var sålunda relativt obetydlig. Det totala antalet lägre filosofiska
examina utgjorde i Uppsala 2 153, i Lund 1 709 och i Stockholm 1 431,
medan antalet filosofie licentiatexamina var högst i Stockholm med 318
mot 279 i Uppsala och 234 i Lund. Antalet juridiska examina i Stockholm
var icke oväsentligt högre än antalet dylika examina i Uppsala och Lund.
Antalet disputationer åren 1949/50—1954/55 inom de filosofiska och
juridiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund samt vid Stockholms
högskola framgår av följande av utredningsmannen uppgjorda sam
-
manställning.
Uppsala
Lund
Stockholm
102
71
62
55
32
58
7
4
4
Summa
164
107
124
I den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1955/56 fastställda huvudstaten
för Stockholms högskola balanserar utgifter och inkomster å ett belopp av
8 686 900 kronor. Under budgetåret 1949/50 — det första budgetår under
vilket nu gällande avtal om högskolans finansiering tillämpades — utgjorde
motsvarande belopp 3 306 000 kronor. Av följande i betänkandet intagna
sammanställning framgår de i huvudstaten för budgetaret 1955/56 och för
budgetåret 1949/50 upptagna utgifts- och inkomstposternas storlek.
Utgifter Budgetår
1955/56 1949/50
1. Avlöningar, förslagsvis.................. 4 950 000 2 190 000
2. Omkostnader, förslagsvis................ 788 900 433 000
3. Materiel m. m.................... 760 000 336 000
4. Engångskostnader för materielanskaffning 200 000 40 000
5. Engångskostnader för byggnadsarbeten. ... 1 585 000 —
6. Bidrag till vissa institutioner............ 143 000 147 000
7. Pensioner och livräntor, förslagsvis ...... 260 000_160 000
Summa kronor 8 686 900 3 306 000
Inkomster
1. Avkastning från högskolans fonder....... 490 000 560 000
2. Avgifter från de studerande............. 190 000 395 000
3. Hyror och arrenden .................... 30 600 25 500
4. Bidrag från enskilt håll................. 35 600 48 200
5. Diverse inkomster ..................... 2 700 4 800
6. Bidrag från Stockholms stad............ 1 200 000 700 000
7. Bidrag från staten ..................... 6 738 000_1 572 500
Summa kronor 8 686 900 3 306 000
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
De sålunda lämnade siffrorna ger enligt utredningsmannen en viss bild
av de ökade resurser, som efter nyssnämnda avtals ingående ställts till högskolans
förfogande. I anslutning härtill framhåller utredningsmannen, att
siffrorna för budgetåret 1955/56 dock måste ses mot bakgrunden av den
förändring av penningvärdet, som ägt rum efter budgetåret 1949/50, och
att antalet vid högskolan nyinskrivna undergått en icke oväsentlig ökning
sedan sistnämnda budgetar. Enligt av högskolan till utredningsmannen
lämnade uppgifter har vid högskolan höstterminerna 1950—1954 nyinskrivits
respektive 713, 965, 959, 1 025 och 1 028, innebärande en ökning med
drygt 44 procent. De studerandes fördelning på de olika avdelningarna
framgår av följande av utredningsmannen redovisade sammanställning.
Nät. Jur. Hum. Summa
Ht 1950 ................ 137 160 416 713
Ht 1951 ................ 165 177 623 965
Ht 1952 ................ ISO 116 663 959
Ht 1953 ................ 185 92 748 1 025
Ht 1954 ................ 177 109 742 1 028
Ökning i procent......... 29,2 78,37 44,17
Minskning i procent...... 31,88
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
13
III. Utökning av personalorganisationen
vid Stockholms högskola
A. Allmänna synpunkter
(Bet. s. 12 f.)
Utredningsmannen framhåller till en början, att den icke oväsentliga förstärkning
av Stockholms högskolas personalorganisation, som vidtagits från
och med innevarande budgetår, avgjort inneburit en viss inknappning av
de äldre universitetens försteg i detta avseende. Särskilt i fråga om docentbefattningar
och befattningar för såväl vetenskapligt utbildad som annan
biträdespersonal inom de matematisk-naturvetenskapliga och humanistiska
avdelningarna är, påpekar utredningsmannen, högskolan dock alltjämt
eftersatt i förhållande till universiteten i Uppsala och Lund. Inom den statsoch
rättsvetenskapliga avdelningen vid högskolan vore antalet befattningar
något högre än inom de juridiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala
och Lund. Å andra sidan vore det totala antalet inom denna avdelning inskrivna
studerande icke obetydligt större än motsvarande antal i Uppsala,
respektive Lund. Med hänsyn härtill är enligt utredningsmannens mening
en förstärkning av avdelningens personella resurser påkallad för att högskolan
skall ernå paritet med universiteten.
Härefter anför utredningsmannen:
Frågan om den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen har
emellertid under senare år varit föremål för utredning genom 1949 års kommitté
för den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen. Kommittén
har den 27 april 1953 avgivit betänkande i ämnet (SOU 1953: 15 och 16).
Sedan universitetskanslern hört vederbörande universitets- och högskolemyndigheter
och tagit del av de yttranden över betänkandet, vilka avgivits
direkt till Kungl. Maj:t av andra myndigheter samt vissa organisationer
och sammanslutningar, har kanslern i utlåtande den 16 december 1954
framlagt ett modifierat förslag till omorganisation av den juridiska och samhällsvetenskapliga
utbildningen. Såväl kommitténs som kanslerns förslag
innebär i fråga om Stockholms högskola en betydande utökning av personalorganisationen,
särskilt inom den rätts- och statsvetenskapliga avdelningen.
Den i högskolans upprustningsplan upptagna förstärkningen av
denna avdelnings personella resurser är mindre omfattande än enligt kommitténs
och kanslerns förslag, men den ligger icke helt i linje med dessa
förslag. Med hänsyn härtill och då jag förutsätter, att frågan om en omorganisation
av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen inom
en snar framtid kommer att prövas av statsmakterna, anser jag mig icke
böra framlägga förslag om någon utökning eller förändring i övrigt i fråga
om stats- och rättsvetenskapliga avdelningens personalorganisation.
14
Kitngl. Maj:ts proposition nr 10S år 1956
De sakkunniga, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 maj
1953 tillkallats för utredning av med psykologutbildningen sammanhängande
frågor och som antagit benämningen psykologutredningen, har den 11
niars 1955 avgivit betänkande (SOU 1955: 11) angående psykologisk utbildning
och forskning. Remissbehandlingen av detta betänkande är ännu ej
avslutad. Enligt utredningens förslag skall den psykologiska fackutbildningen
anknytas till de filosofiska fakulteternas utbildning i psykologi, pedagogik
och sociologi, och utredningen föreslår med hänsyn härtill en förstärkning
av nämnda ämnens personella resurser vid bland annat Stockholms
högskola. De förslag till personalförstärkning för ämnena psykologi, pedagogik
och sociologi, vilka framlägges i det följande, bygger pa undervisningens
nuvarande organisation och föregriper enligt min mening icke ett ställningstagande
till psykologutredningens förslag. Det torde även böra nämnas,
att psykologutredningen, som ingående övervägt de psykotekniska institutens
ställning och resurser, i fråga om psykotekniska institutet vid Stockholms
högskola, vilket saknar motsvarighet vid universiteten i Uppsala och Lund,
föreslagit, att detsamma skall organiseras som ett fristående statligt institut
under av Kungl. Maj:t utsedd styrelse. Linder sådana omständigheter
har jag ansett mig sakna anledning att ingå på frågan om en upprustning
av institutet.
Från högskolans sida har i dess anslagsäskanden för nästa budgetår i
fråga om avdelningsbiblioteken vid högskolan gjorts framställning dels
om en utökning av personalen vid såväl matematisk-naturvetenskapliga
som humanistiska biblioteket, dels ock om förändring i fråga om löneställningen
och (eller) anställningsformen för viss personal vid nämnda bibliotek
och juridiska biblioteket. Universitetskanslern uttalar i utlåtande över
högskolans anslagsäskanden, att det förefaller honom önskvärt, att på motsvarande
sätt som beträffande universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund
en or g a n i s a t i o n s u n de r s < jk n i ng företages beträffande nämnda tre avdelningsbibliotek
och ryska institutets bibliotek. ^ id denna undersökning bör enligt
kanslern även utredas frågan om samordning av dels dessa bibliotek och dels
dessa och andra offentliga bibliotek i Stockholm. I avvaktan på en sådan undersökning
är kanslern beträffande de tre avdelningsbiblioteken icke beredd
föreslå någon reglering av anställningsform och löneställning, inrättande av
ny tjänst eller någon annan form av anslagsförstärkning. Med anledning av
vad universitetskanslern sålunda föreslagit erinrar jag om att under punkterna
77 och 83 i bilagan åttonde huvudtiteln till 1955 års statsverksproposition
förordats, att överbibliotekarien vid vartdera av universitetsbiblioteken i
Uppsala och Lund skulle i samråd med statens organisationsnämnd verkställa
en översyn av bibliotekets organisation, samt att Kungl. Maj:t den
12 september 1955 förordnat förste bibliotekarien vid universitetet i Lund
Knut Knutsson att biträda organisationsniininden och överbibliotekarierna
vid nämnda översyn. Vid Stockholms högskola har enligt lärarrådets beslut
från och med den 1 juli 1955 inrättats en bibliotekskommission med uppgift
att leda och samordna biblioteksverksamheten vid högskolan samt att företräda
högskolan i biblioteksfrågor, där ej sådan representativ funktion vore
uppdragen åt annat organ. Kommissionens funktion skall vara konsultativ.
Den av universitetskanslern föreslagna undersökningen beträffande högskolans
tre avdelningsbibliotek och ryska institutets bibliotek bör enligt min
mening komma till stånd och torde lämpligen böra verkställas av nämnda
kommission i samråd med statens organisationsnämnd. Jag anser mig diir
-
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
för icke böra föreslå någon förändring beträffande ifrågavarande biblioteks
personalorganisation eller resurser i övrigt.
I direktiven för 1955 års universitetsutredning erinras om att universitetskanslern
föreslagit en särskild utredning av laboratorernas vid universiteten
och vissa högskolor ställning och arbetsuppgifter, och uttalas, att
denna utredning torde böra utföras av universitetsutredningen. Nämnda
omständighet har jag efter samråd med utredningens ordförande ansett icke
utgöra hinder för mig att föreslå inrättande av ett fåtal nya laboratorsbefattningar
vid högskolan.
Med hänsyn till inom civildepartementet pågående översyn av löneställningen
för institutionsvaktmästare, laboratoriebiträden m. fl. har jag icke
ansett mig böra taga ställning till väckta förslag om uppflyttning i högre
lönegrad av befattningar för dylik personal.
Utredningsmannen framhåller vidare, att en jämförelse mellan personaltillgången
för olika ämnen, representerade inom de filosofiska fakulteterna
i Uppsala och Lund, visat, att mer eller mindre betydande olikheter
i många fall föreligger för ett och samma ämne såväl i fråga om antalet
befattningar som dessas natur. Skillnaden i personaltillgång syntes i vissa
fall vara föranledd av ett eller flera speciella skäl, såsom olikheter i forskningens
omfattning och inriktning, i antalet studerande och dess fördelning
på olika stadier, i undervisningens organisation och omfattning samt i lokalförhållanden,
men i andra fall torde några dylika skäl icke vara för handen.
Utredningsmannen påpekar, att samma ämnen ej heller är undantagslöst
företrädda vid båda universiteten och att sålunda exempelvis professur i
musikforskning endast finns i Uppsala och professur i jämförande språkforskning,
särskilt indoeuropeisk, endast i Lund. Under berörda omständigheter
måste en utökning av Stockholms högskolas personella resurser
för undervisning och forskning i syfte att i detta avseende bringa högskolan
i paritet med universiteten i Uppsala och Lund enligt utredningsmannens
åsikt inriktas på att tillskapa en personalorganisation vid högskolan, vilken
i stort sett kan anses likvärdig med universitetens. Utredningsmannen framhåller
att en viktig faktor vid bedömande av lärarbehovet i de särskilda
ämnena givetvis är det antal, som studerar ämnet. Denna faktor far dock
enligt utredningsmannens mening icke överbetonas, bland annat därför att
de uppgifter som står att få många gånger är tämligen osäkra. Lärarbehovet
påverkades emellertid jämväl av många andra faktorer, såsom de studerandes
fördelning på olika stadier, om särskilda ett-be tygskur ser och
särskilda två-betygskurser för lägre filosofiska examina anordnas, om dylika
kurser anordnas en eller två gånger per läsår och om särskilda licentiatkurser
givas. I nu berörda avseenden föreligger, påpekar utredningsmannen,
ofta för ett och samma ämne olikheter vid de skilda lärosätena, mången
gång föranledda av bristande tillgång till liirarkrafter.
7 lag skolan uttalar till en början, att den av utredningsmannen företagna,
utomordentligt noggranna och grundliga utredningen med full klarhet
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
bekräftat vad tidigare utredningar fastslagit rörande de omfattande brister
i högskolans personella och materiella utrustning, som måste fyllas för att
sätta högskolan i stånd att prestera ett effektivt arbete i forskning och
undervisning. Högskolan anser sig med tillfredsställelse kunna konstatera,
att utredningsmannen efter de ingående undersökningar, som lett till slutförandet
av den första fasen av hans utredning, kommit till resultat, vilka
utgör ett starkt stöd för den ståndpunkt i upprustningsfrågorna som högskolans
myndigheter konsekvent intagit. Särskilt framhålles, att utredningsmannen
synes i huvudsak dela den principiella uppfattning rörande
innebörden av uttrycket paritet, som framförts redan i högskolans upprustningsplan
av år 1952. Högskolan hade däri bland annat yttrat, att den
paritet med statsuniversiteten, som högskolan eftersträvade och som enligt
högskolans mening borde vara målet för den aktuella långsiktiga upprustningsplanen,
kunde karakteriseras så, att högskolan inom sina områden
erhölle en funktionsduglighet av samma valör som statsuniversiteten för
närvarande hade. För att uppnå ett sådant tillstånd är det, anför högskolan
vidare, nödvändigt, att högskolan för sina läroämnen utrustas med personal,
driftsanslag och lokaler, tillräckliga för att sätta den i stånd att
bedriva en effektiv undervisning ävensom att ge lärare och framskridna
elever erforderlig tid för aktiv forskning. Högskolan krävde sålunda att liksom
de äldre statsuniversiteten bli effektivt fullrustad med avseende på
alla de stora examensämnena inom sina fakulteter. Resurserna för de olika
ämnena måste därvid till en viss grad avvägas med hänsyn till den väntade
omfattningen av verksamheten med hänsyn till studentantal m. m.
å andra sidan behövde pariteten givetvis icke utesluta, att vissa specialämnen
endast bleve representerade vid ett enda lärosäte, såsom för närvarande
vore fallet exempelvis med egyptologi i Uppsala och sinologi i
Stockholm. Ett genomförande av utredningsmannens förslag innebär enligt
högskolans åsikt, att några av de för närvarande mest kännbara luckorna
i högskolans utrustning fylles. Högskolan anser det dock nödvändigt att
framhålla, att ett bifall till utredningsmannens förslag, särskilt i fråga om
lärarbefattningar av lägre grader leder till ett tillstånd, som ej kan betecknas
såsom full paritet med statsuniversiteten. Särskilt framhålles, att den allvarliga
brist i högskolans nuvarande utrustning, som betingas av det otillräckliga
antalet assistent- och amanuensbefattningar, även vid ett bifall
i full utsträckning till utredningsmannens förslag, endast kommer att delvis
avhjälpas. För rekryteringen av de högre lärarbefattningarna och för
den vetenskapliga forskningen vore dessa befattningar av utomordentligt
stor betydelse. Högskolan anser sig därför med skärpa böra understryka,
att den av utredningsmannen föreslagna personalförstärkningen utgör ett
minimum av vad som erfordras för att bringa högskolan till den paritet
med de äldre statsuniversiteten, vars uppnående inom rimlig tid av riksdagen
betecknats som nödvändigt. Förslaget måste sålunda enligt högsko
-
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
lans mening obeskuret genomföras senast inom den angivna tidsfristen.
Det synes högskolan vara av största vikt, att principbeslut härom fattas
redan av 1956 års riksdag. Högskolan framhåller även, att högskolans
upprustning till paritet endast innebär ett nödvändigt inhämtande av den
eftersläpning i förhållande till statsuniversiteten, som föreligger i högskolans
utrustning. I nuvarande läge, då verkställda prognoser pekade mot
en mycket starkt ökad tillströmning av studenter under den nännaste
1 O-årsperioden, krävdes en allmän akademisk upprustning för att möta de
krav, som härigenom komme att ställas på forskningen och undervisningen
vid universitet och högskolor. Hithörande frågor vore föremål för behandling
av 1955 års universitetsutredning, och högskolan hade funnit det utomordentligt
angeläget att framhålla, att utredningsmannens förslag endast
avsåge att föra högskolan fram till ett utgångsläge, jämförbart med nuvarande
läge vid universiteten i Uppsala och Lund, från vilket sedan den för
alla lärosäten gemensamma, fortsatta upprustningen kunde igångsättas.
Ett genomförande av utredningsmannens förslag borde därför ske utan
dröjsmål och finge icke för högskolans del inverka hindrande eller försenande
på denna fortsatta upprustning, vilken måste bedrivas parallellt
med de förstärkningar, som syftade mot paritet. Det vore med andra ord
för högskolan väsentligt att icke endast uppnå ett tillstånd av paritet med
de äldre universiteten utan att både uppnå och bibehålla detta tillstånd.
Universitetskanslern framhåller till en början, att han funnit sig i stort
sett kunna ansluta sig till de i utredningsmannens betänkande för treårsperioden
1956/57—1958/59 uppdragna riktlinjerna för högskolans upprustning.
Härefter anför kanslern i huvudsak följande.
Främst på grund av den korta remisstiden och vissa frågors nära samband
med olika lokalproblem har jag emellertid icke funnit det möjligt att
ingå på en prövning i detalj av de förslag, som hänför sig till budgetåren
efter det nästkommande. Frågan om högskolans upprustning under budgetåren
1957/58 och 1958/59 kan komma att påverkas av de förslag, som
är att förvänta från 1955 års universitetsutredning. Vidare torde i detta
sammanhang böra erinras om att frågan om högskolans framtida organisation
såsom akademiskt lärosäte alltjämt står öppen. Även detta spörsmål
har nära samband med högskolans framtida uppbyggnad. Jag utgår emellertid
från att åtgärder från Kungl. Maj:ts sida inom den närmaste tiden
kommer att vidtas för närmare utredning av detta ärende. Till följd av
angivna förhållanden är jag — med undantag för vad i organisationsplanen
föreslagits med avseende å docentinstitutionen — nu allenast beredd att
ta definitiv ståndpunkt till de i planen föreslagna åtgärderna för budgetåret
1956/57. De av högskolan i dess yttrande över betänkandet framställda
yrkandena anser jag mig endast i mycket begränsad utsträckning
nu kunna biträda. De krav, som i nämnda yttrande framställts från högskolans
sida på en upprustning utöver den i betänkandet angivna, torde,
1 den mån de icke kommer att tillgodoses i förevarande sammanhang, böra
upptagas till bedömande i samband med priivningen av högskolans anslagsframställningar
för budgetåren 1957/58 och 1958/59.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 108
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
Statskontoret anser, att man vid en fortsatt upprustning av Stockholms
högskola bör i vad gäller personalorganisationen lägga huvudvikten vid
sådana områden, som är ägnade att befrämja en ökad utbildning av lärare
för det högre skolväsendet. Den i många fall kortfattade motivering som
lämnats för de olika förslagen hade emellertid gjort det svårt för ämbetsverket
att med någon säkerhet bedöma vilken personaluppsättning, som
kunde vara lämplig och erforderlig inom varje särskilt ämnesområde. Statskontoret
hade heller icke ansett sig kunna ingå på en närmare granskning
därav. På ett par punkter hade dock förslagen givit ämbetsverket anledning
till uttalande. Med hänsyn till de betydande utgifter, som ett genomförande
av de i betänkandet framlagda förslagen skulle komma att medföra
för statsverket, kunde statskontoret icke underlåta att fästa uppmärksamheten
vid det mellan staten, Stockholms stad och Stockholms högskola
år 1948 ingångna avtalet rörande högskolans framtida ställning. I utlåtande
över avtalsförslaget hade ämbetsverket uttalat farhågor beträffande
de ekonomiska konsekvenserna av avtalet och bland annat pekat på att
stadens bidrag vore maximerat till 1,2 miljoner kronor. Då någon bestämmelse
om maximering av statens bidrag däremot icke förutsatts, skulle
ökade kostnader vid inträffande penningvärdesförsämringar komma att
helt drabba statsverket. Den hittillsvarande utvecklingen hade till fullo
bekräftat de uttalade farhågorna. Ett realiserande av utredningsförslaget
skulle, påpekar statskontoret vidare, redan för nästkommande budgetår
innebära, att statens ekonomiska insats för högskolans verksamhet bringades
upp till ett belopp av omkring 9 miljoner kronor, under det att stadens
bidrag alltjämt komme att bliva oförändrat. Då förefintligheten av högskolan
måste anses utgöra en mycket betydande förmån för Stockholms
stad och dess invånare, kunde det med fog krävas, att staden i sin mån
bidroge till högskolans fortsatta upprustning. Föredragande departementschefen
hade vid anmälan av propositionen angående godkännande av förberörda
avtal (prop. 1948:219 s. 19) framhållit, att avtalet avsåge att i
stora drag reglera den inbördes storleksordningen av statens och stadens
gemensamma ekonomiska insatser för högskolans verksamhet och att detsamma
icke garanterade högskolan ett visst minimitillskott av statsmedel.
Med hänsyn härtill förordar statskontoret, att förhandlingar upptages med
staden i syfte att åvägabringa en revidering av avtalet i angiven riktning
samt att statsmakterna i avvaktan på resultatet av dylika förhandlingar
icke omedelbart binder sig för hela utbyggnadsprogrammet utan fattar beslut
endast för ett budgetår i sänder. Slutligen understryker statskontoret,
att en förutsättning för ett accepterande av statligt stöd åt högskolan i
sådan utsträckning, att den bringas i paritet med universiteten, också måste
vara, att för tillsättning av professurer och andra högre befattningar samma
regler skall gälla som vid universiteten.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956 19
Departementschefen
Såsom jag inledningsvis framhållit underströk statsutskottet vid 1954 års
riksdag i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 137 nödvändigheten av
att Stockholms högskola inom rimlig tid komme i paritet med universiteten
i Uppsala och Lund. Nämnda utslcottsuttalande har för utredningsmannen
varit vägledande vid uppgörandet av nu föreliggande upprustningsplan för
högskolan.
Den av utredningsmannen framlagda upprustningsplanen omfattar högskolans
matematisk-naturvetenskapliga, humanistiska och allmänna avdelningar.
Utredningsmannen har däremot icke ansett sig böra i upprustningsplanen
medtaga högskolans stats- och rättsvetenskapliga avdelning, då frågan
om en omorganisation av den juridiska utbildningen inom en snar framtid
torde komma att prö\ as av statsmakterna.
I sin upprustningsplan har utredningsmannen i vad avser förstnämnda
tre avdelningar och därvid främst i fråga om matematisk-naturvetenskapliga
och humanistiska avdelningarna funnit sig böra föreslå en betydande
förstärkning av såväl personalorganisationen som den materiella utrustningen.
I vad gäller högskolans lokalbehov har utredningsmannen ansett
sig endast böra taga ställning till de mest aktuella byggnadsfrågor^. Utredningsmannen
har emellertid förklarat sig ha för avsikt att i ett senare betänkande
framlägga en mera fullständig plan för lokalbehovets tillgodoseende.
Utredningsmannen räknar med att förstärkningen av de matematisknaturvetenskapliga
och humanistiska avdelningarnas personalorganisation
skall genomföras etappvis under de närmaste tre budgetåren, med huvudvikten
lagd på de två första budgetåren, där ej lokalförhållandena till annat
föranleder.
Universitetskanslern och statskontoret har i sina remissyttranden bland
annat berört frågan, huruvida statsmakterna nu bör taga ställning till utredningsmannens
förslag i dess helhet eller allenast i de delar, som avser
nästa budgetår. Därvid har kanslern på anförda skäl helt tillstyrkt utredningsmannens
förslag i vad avser förstärkning av docentinstitutionen men i
övrigt tagit definitiv ståndpunkt allenast till de för nästa budgetår föreslagna
åtgärderna. Statskontoret har föreslagit, att förhandlingar om en
revision av 1948 års avtal rörande högskolans finansiering upptages med
Stockholms stad. I avvaktan på resultatet av förhandlingarna bör enligt
ämbetsverkets mening statsmakterna icke omedelbart binda sig för hela
utbyggnadsprogrammet utan fatta beslut endast för ett budgetår i sänder.
I anknytning till statskontorets uttalande vill jag här nämna, att jag
med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande av den 10 februari 1956 tillkallat
fyra sakkunniga för att inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning
rörande Stockholms högskolas framtida ställning, med uppdrag tillika
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad och högskolan
rörande statens, Stockholms stads och högskolans inbördes förhållanden
i ekonomiskt och organisatoriskt hänseende. De sakkunniga utgöres av
universitetskanslern A. N. Thomson, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens
andra kammare, boktryckaren S. P. Svensson, byråchefen i ecklesiastikdepartementet
T. S. Arén och räntmästaren vid universitetet i Uppsala
S. J. H. Lindblad. De sakkunniga har ålagts att hålla mig underrättad
om arbetets fortgång och ställa sig till efterrättelse de direktiv för uppdragets
fullgörande, som av mig kan komma att meddelas.
Som allmänt omdöme om utredningsmannens förslag vill jag uttala, att
jag finner detsamma kunna i stort sett läggas till grund för en upprustning
av högskolan.
Beträffande den i universitetskanslerns och statskontorets remissyttranden
berörda frågan, huruvida ställning nu bör tagas till utredningsmannens
förslag i dess helhet eller allenast i de delar, som avser nästa budgetår, vill
jag för min del framhålla, att en planmässig organisation av högskolans
upprustning enligt min mening kräver ett klarläggande redan nu vilka högre
vetenskapliga befattningar högskolan har att räkna med under de närmaste
åren. Jag anser därför, att ståndpunkt nu i regel bör tagas till utredningsmannens
förslag i vad det avser inrättande av nya professurer, laboraturer
och docenturer under de närmaste tre budgetåren. Beträffande
övriga av utredningsmannen framlagda förslag till ändringar i personalorganisationen
torde däremot det aktuella ställningstagandet böra begränsas
till att avse endast de förslag, som utredningsmannen ansett böra genomföras
under nästa budgetår. Härför talar enligt min mening, bland
annat, svårigheten att nu förutse de förändringar i statsuniversitetens personalorganisation,
som kan befinnas påkallade under budgetåren 1957/59.
Vad beträffar högskolans tre avdelningsbibliotek och ryska institutets
bibliotek anser jag mig böra föreslå, att en organisationsundersökning
kommer till stånd.
Jag övergår nu till att lämna en kortfattad redogörelse för utredningsmannens
förslag till utökning av personalorganisationen vid högskolan och
däröver avgivna yttranden. Utredningsmannen har i regel ämne för ämne
lämnat en jämförande översikt — i regel även sammanställd i tabellform —
av den nuvarande personalorganisationen för vederbörande ämne vid universiteten
i Uppsala och Lund samt vid högskolan. I fråga om dessa översikter
tillåter jag mig hänvisa till betänkandet.
I det följande redogöres även för vissa från högskolans eller universitetskanslerns
sida gjorda framställningar i frågor, vilka icke upptagits till närmare
behandling i utredningsmannens betänkande.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956
21
B. Docent- och forskardocentbefattningar
Docentbefattningar
(Bet. s. 18 f.)
Av efterföljande sammanställning framgår antalet ordinarie professurer
och e. o. docentbefattningar inom de juridiska och filosofiska fakulteterna
vid universiteten i Uppsala och Lund samt inom motsvarande avdelningar
av Stockholms högskola.
Professurer
Docenturer
Fasta
Rörliga
Summa
Uppsala universitet:
Juridiska fakulteten ............
Matematisk-naturvetenskapliga
8
5
5
sektionen.....................
22
22
2
24
Humanistiska sektionen .........
Lunds universitet:
32
32
3
35
Juridiska fakulteten .............
Matematisk-naturvetenskapliga
8
4
4
sektionen ....................
19
19
3
22
Humanistiska sektionen..........
Stockholms högskola:
27
31
4
35
Rätts- och statsvetenskapliga
avdelningen ..................
Matematisk-naturvetenskapliga
9
6
6
avdelningen ..................
15
8
7
15
Humanistiska avdelningen .......
26
9
10
19
De till matematisk-naturvetenskapliga avdelningen
vid Stockholms högskola hörande 15 docentbefattningarna skall
fördelas på följande sätt:
a) tre inom matematiska ämnesgruppen (matematik, astronomi, försäkringsmatematik
och matematisk statistik samt mekanik och matematisk
fysik), av vilka befattningar en bör företrädesvis stå till förfogande för vart
och ett av ämnena matematik, astronomi samt försäkringsmatematik och
matematisk statistik;
b) tre inom fysisk-kemiska ämnesgruppen (fysik, kemi och meteorologi),
av vilka befattningar en bör företrädesvis stå till förfogande för ett vart
av ämnesområdena fysik, oorganisk och fysikalisk kemi samt organisk kemi
och biokemi;
_ c) två inom den biologisk-geografiska ämnesgruppen (allmän och historisk
geologi, mineralogi och petrografi, botanik, zoologi, ärftlighetslära och
geografi), av vilka befattningar en bör företrädesvis stå till förfogande för
vartdera ämnet allmän och historisk geologi samt botanik;
d) sju utan avseende å någon av angivna ämnesgrupper (rörliga docentbefattningar).
Var och en av sistnämnda sju befattningar bör företrädesvis
besättas med docent i ämne, vari innehavare av docentbefattning förut
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
ej finnes, dock att, då undervisningens vederbörliga upprätthållande i ett
visst ämne det oundgängligen kräver, rörlig docentbefattning må besättas
med docent i detta ämne.
I ämnen, tillhörande den matematiska ämnesgruppen, finns nu vid Stockholms
högskola fyra ordinarie professurer. Av dessa professurer omfattar
en ren matematik, en högre matematisk analys, en försäkringsmatematik
och matematisk statistik och en mekanik och matematisk fysik.
Antalet ordinarie professurer vid högskolan i ämnen, tillhörande den
fysisk-kemiska ämnesgruppen, utgör tre, varav en omfattar fysik, en oorganisk
och fysikalisk kemi samt en organisk kemi och biokemi. Härjämte
finnes en personlig professur i meteorologi.
I ämnen, tillhörande den biologisk-geografiska ämnesgruppen, utgör antalet
ordinarie professurer åtta. Av dessa professurer omfattar en allmän
och historisk geologi, en mineralogi och petrografi, en botanik, särskilt
fysiologi, en botanik, särskilt morfologi, en zoologi, en experimentell zoologi
och cellforskning, en ärftlighetslära och en geografi, särskilt naturgeografi.
De till humanistiska avdelningen vid Stockholms högskola
hörande 19 docentbefattningarna skall fördelas på följande sätt:
a) en inom filosofiska ämnesgruppen (teoretisk filosofi, praktisk filosofi
samt pedagogik och psykologi), vilken befattning företrädesvis bör stå till
förfogande för ämnesområdet pedagogik och psykologi;
b) fyra inom historisk-samhällsvetenskapliga ämnesgruppen (historia,
ekonomisk historia, litteraturhistoria med poetik, konsthistoria med konstteori,
teaterhistoria, religionshistoria, klassisk fornkunskap och antikens
historia, nordisk och jämförande fornkunskap, nordisk och jämförande folklivsforskning,
allmän och jämförande etnografi, statskunskap, statistik, nationalekonomi
samt geografi, särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi),
av vilka befattningar en bör företrädesvis stå till förfogande för
vart och ett av ämnena litteraturhistoria med poetik, statskunskap, nationalekonomi
och geografi, särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi;
c) fyra inom språkliga ämnesgruppen (nordiska, latinska, tyska, engelska,
romanska och slaviska språken), av vilka befattningar en bör företrädesvis
stå till förfogande för vart och ett av ämnena nordiska, engelska, romanska
och slaviska språken;
d) tio utan avseende å någon av angivna ämnesgrupper (rörliga docentbefattningar).
Var och en av sistnämnda tio befattningar bör företrädesvis
besättas med docent i ämne, vari innehavare av docentbefattning förut
ej finnes, dock att, då undervisningens behöriga upprätthållande i ett visst
ämne det oundgängligen kräver, rörlig docentbefattning må besättas med
docent i detta ämne.
I ämnen, tillhörande den filosofiska ämnesgruppen, finns nu fyra ordinarie
professurer, nämligen en i teoretisk filosofi, en i praktisk filosofi, en
i psykologi samt en i pedagogik och pedagogisk psykologi.
Antalet ordinarie professurer vid högskolan i ämnen, tillhörande den
historisk-samhällsvetenskapliga ämnesgruppen, till vilken grupp jämväl
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
ämnet sociologi bör hänföras, utgör 14. Av dessa omfattar en litteraturhistoria
med poetik, en litteraturhistoria med poetik, särskilt allmän och
jämförande litteraturhistoria, en historia, en ekonomisk historia, en religionshistoria,
en de bildande konsternas teori och historia, en nordisk och
jämförande konsthistoria, en nordisk och jämförande fornkunskap, en statskunskap,
en statistik, en nationalekonomi och socialpolitik, en sociologi,
en geografi, särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi, samt en klassisk
språkvetenskap och kulturforskning. Härjämte finns tre personliga professurer,
varav en i stadshistoria, en i teaterhistoria och en i nationalekonomi,
särskilt konjunkturforskning.
I ämnen, tillhörande den språkliga ämnesgruppen, finns nu vid högskolan
åtta ordinarie professurer, nämligen två i engelska språket, en i nordiska
språk, en i nordiska språk, särskilt svenska språket, en i romanska språk,
en i tyska språket, en i slaviska språk samt en i latinska språket och litteraturen.
Utredningsmannen framhäver, att inom de filosofiska fakulteterna
vid universiteten i Uppsala och Lund det i regel står en docentbefattning
med företrädesrätt till förfogande för varje ämne, som är företrätt av ordinarie
professur vid universitetet. Docentbefattning med företrädesrätt saknades
i ämnet zoofysiologi vid universitetet i Uppsala och i ämnet fonetik
vid universitetet i Lund. Vid universitetet i Uppsala hade vidare ämnena
musikforskning, religionshistoria och jämförande folklivsforskning, särskilt
folkloristisk, endast gemensamt företrädesrätt till en docentbefattning. I
ämnen med dubbelprofessur hade två docentbefattningar knutits till respektive
ämne med företrädesrätt. Detsamma gällde ämnet romanska språk
vid universiteten i Uppsala och Lund samt jämväl ämnena tyska och
engelska språken vid universitetet i Lund. Utredningsmannen påpekar, att
en betydande ökning av antalet docentbefattningar ägt rum vid Stockholms
högskola under senare år. Trots detta erfordrades en ytterligare väsentlig
förstärkning av docentinstitutionen inom högskolans matematisk-naturvetenskapliga
och humanistiska avdelningar för att nämnda avdelningar
skall ernå paritet med motsvarande sektioner i Uppsala och Lund i fråga
om antalet docentbefattningar.
Vad beträffar den matematisk-natur vetenskapliga avdelningen
vid Stockholms högskola framhåller utredningsmannen, att inom
den matematiska ämnesgruppen för närvarande en docentbefattning står
med företrädesrätt till förfogande för vart och ett av ämnena matematik,
astronomi samt försäkringsmatematik och matematisk statistik. För ämnet
matematik, som vid högskolan är företrätt av två professurer, bör
enligt utredningsmannens mening ytterligare en docentbefattning ställas
till förfogande med företrädesrätt. En docentbefattning borde vidare med
företrädesrätt tilldelas ämnet mekanik och matematisk fysik. För den ma
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
tematiska ämnesgruppen har utredningsmannen sålunda ansett sig böra
räkna med fem docentbefattningar.
Inom den fysisk-kemiska ämnesgruppen, anför utredningsmannen vidare,
står nu vid högskolan en docentbefattning med företrädesrätt till förfogande
för ett vart av ämnesområdena fysik, oorganisk och fysikalisk kemi
samt organisk kemi och biokemi. Om professuren i fysik vid högskolan —
i överensstämmelse med ett av utredningsmannen framlagt, i det följande
redovisat förslag — dubbleras, bör enligt utredningsmannens mening ytterligare
en docentbefattning tilldelas ämnet fysik. Vid universitetet i Uppsala
står, påpekar utredningsmannen, nu fyra och vid universitetet i Lund
tre docentbefattningar med företrädesrätt till förfogande för ämnet kemi.
Med hänsyn till detta ämnes stora omfattning syntes behov föreligga av
minst tre docentbefattningar för ämnet vid Stockholms högskola. En docentbefattning
borde vidare knytas till ämnet meteorologi. För den fysiskkemiska
ämnesgruppen har utredningsmannen därför räknat med sex docentbefattningar.
Inom den biologisk-geografiska ämnesgruppen vid högskolan ägde nu
vartdera ämnet allmän och historisk geologi samt botanik företrädesrätt
till en docentbefattning. Då i ämnen, tillhörande denna ämnesgrupp, finns
åtta ordinarie professurer, har utredningsmannen ansett sig böra räkna
med samma antal docentbefattningar för gruppen. Av dessa borde två med
företrädesrätt knytas till vart och ett av ämnena botanik, zoologi och geologi
samt en till vartdera av ämnena ärftlighetslära och geografi, särskilt
naturgeografi.
För den matematisk-naturvetenskapliga avdelningen har utredningsmannen
vidare räknat med två rörliga docentbefattningar. Hela antalet docentbefattningar
inom denna avdelning skulle vid bifall till utredningsmannens
förslag komma att uppgå till 21, innebärande en ökning med sex.
Inom den humanistiska avdelningens filosofiska ämnesgrupp, som
nu förfogar över endast en docentbefattning, har utredningsmannen funnit
behov föreligga av ytterligare tre dylika befattningar, så att en docentbefattning
kan tilldelas ett vart av ämnena teoretisk filosofi, praktisk filosofi,
pedagogik och psykologi.
Den historisk-samhällsvetenskaplig a ämnesgruppen, som nu är tilldelad
fyra docentbefattningar, bör enligt utredningsmannens åsikt efter docentinstitutionens
utbyggnad klyvas i två grupper liksom vid universiteten i
Uppsala och Lund. Den historiska gruppen borde därvid tilldelas nio och
den samhällsvetenskapliga gruppen fem docentbefattningar. Av den historiska
gruppens docentbefattningar borde två med företrädesrätt knytas till
vart och ett av ämnena litteraturhistoria med poetik och historia samt
en till ett vart av ämnena konsthistoria med konstteori, ekonomisk historia,
klassisk fornkunskap och antikens historia samt nordisk och jämförande
fornkunskap. Härjämte syntes utredningsmannen en docentbefatt
-
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
ning företrädesvis böra stå till förfogande för gruppens övriga ämnen (religionshistoria,
teaterhistoria, nordisk och jämförande folklivsforskning samt
allmän och jämförande etnografi). Av den samhällsvetenskapliga gruppens
docentbefattningar borde en förbehållas ett vart av ämnena statskunskap,
statistik, nationalekonomi, sociologi och geografi, särskilt kulturgeografi
med ekonomisk geografi.
Av den språkliga ämnesgruppens fyra docentbefattningar är, fortsätter
utredningsmannen, för närvarande en knuten till vart och ett av ämnena
nordiska, engelska, romanska och slaviska språken. Denna grupp bör enligt
utredningsmannens mening tilldelas tio docentbefattningar. Av dessa
borde två förbehållas vart och ett av ämnena nordiska språk, tyska, engelska
och romanska språken och ett vartdera av ämnena latinska språket
och slaviska språk.
För humanistiska avdelningen har utredningsmannen vidare ansett sig
böra räkna med tre rörliga docentbefattningar. Hela antalet docentbefattningar
inom denna avdelning skulle vid bifall till utredningsmannens förslag
komma att uppgå till 31, innebärande en ökning med 12. Antalet
docentbefattningar inom den humanistiska sektionen utgjorde vid såväl
universitetet i Uppsala som Lund 35. Utredningsmannen påpekar, att den
humanistiska sektionen vid universitetet i Lund är i förhållande till antalet
professurer bättre tillgodosedd med docentbefattningar än samma
sektion vid universitetet i Uppsala. Ett genomförande av den av honom
föreslagna utökningen av antalet docentbefattningar inom Stockholms högskolas
humanistiska avdelning innebär enligt utredningsmannens mening
närmast, att nämnda avdelning på ifrågavarande område uppnår paritet
med motsvarande sektion vid universitetet i Uppsala.
Den föreslagna utökningen av antalet docentbefattningar vid Stockholms
högskola bör enligt utredningsmannens uppfattning genomföras under tre
budgetår med början från och med nästa budgetår. Av de sex nya docentbefattningarna
inom matematisk-naturvetenskapliga avdelningen syntes
utredningsmannen två böra tillkomma vart och ett av dessa ar. Härvid
borde docentbefattningarna inom avdelningen lämpligen redan från och
med nästa budgetår i ökad utsträckning fördelas på ämnesgrupper och
ämnen. Av humanistiska avdelningens nya docentbefattningar borde tre
inrättas från och med budgetåret 1956/57, fyra från och med budgetåret
1957/58 och fem från och med budgetåret 1958/59. De nytillkommande
befattningarna inom denna avdelning borde tillsvidare vara rörliga.
I sitt r c m issy t tr an de uttalar högskolan i fråga om docentinstitutionen,
bland annat, följande.
Ämnet kemi bör tilldelas fyra docentbefattningar i stället för tre, som
utredningsmannen föreslagit. Beträffande humanistiska avdelningen har
enligt utredningsmannens förslag till ämnet konsthistoria endast knutits
en docentbefattning, oaktat ämnet vid högskolan är företrätt av tva pro
-
26
Kungl. Majds proposition nr 108 år 1956
fessurer. Vidare har enligt förslaget ämnena religionshistoria, teaterhistoria,
nordisk och jämförande folklivsforskning samt allmän och jämförande etnografi
gemensamt endast tilldelats en docentbefattning. Dessa förslag
synes mindre väl överensstämma med de principer, som eljest tillämpats
vid avvägningen av antalet docentbefattningar. För att motväga de olägenheter,
som härigenom kan väntas uppkomma, föreslås att antalet rörliga
docentbefattningar inom den humanistiska avdelningen bestämmes
till fem i stället för de föreslagna tre.
Universitetskanslern tillstyrker med hänsyn till vikten av att en fast
grund lägges för docentinstitutionens utbyggnad att förslag framlägges för
innevarande års riksdag om institutionens förstärkning enligt den plan,
som framlagts i utredningsmannens betänkande.
Forskardocentbefattningar
(Bet. s. 26 f.)
Vid universitetet i Uppsala finns sju forskardocentbefattningar, varav
en personlig, och vid universitetet i Lund åtta, varav två personliga. Stockholms
högskola, som icke har någon teologisk eller medicinsk fakultet,
förfogar över två forskardocentbefattningar, varav en inrättats från och
med budgetåret 1955/56. Forskardocentbefattningarna är icke knutna till
vissa ämnen eller fakulteter.
Utredningsmannen uttalar, att högskolan för att uppnå paritet med
universiteten i fråga om forskardocentbefattningar bör tilldelas ytterligare
två å tre forskardocentbefattningar. Om antalet forskardocentbefattningar
vid högskolan ökas med endast två syntes högskolan bli något sämre och
om antalet ökas med tre bli nagot bättre tillgodosedd än vad universiteten
nu är på detta område. Utredningsmannen anser sig böra föreslå en ökning
av antalet forskardocentbefattningar vid högskolan med tre. Dessa befattningar
borde liksom de två nu befintliga vara gemensamma för högskolans
olika avdelningar. Av de föreslagna tre nya befattningarna borde en tillföras
högskolan ett vart av budgetåren 1956/59.
Statskontoret finner det icke påkallat, att mer än två forskardocentbefattnmgar
inrättas, enär högskolan annars skulle bliva bättre tillgodosedd
än universiteten i fråga om dylika befattningar.
Departementschefen
I enlighet med vad jag förut anfört bör redan nu slutlig ståndpunkt tagas
till frågan om en förstärkning av högskolans docentinstitution under de tre
närmast följande budgetåren. Det i förhållande till antalet professorer
otillräckliga antalet docentbefattningar utgör nämligen den allvarligaste
bristen i högskolans personalorganisation. Det är därför av vikt, att en fast
grund redan nu lägges för en utbyggnad av högskolans docentinstitution.
Härigenom sättes högskolan i stånd att på ett mera planmässigt sätt för
-
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
dela de successivt nytillkommande befattningarna på olika ämnen. Även
vissa fördelar från rekryteringssynpunkt torde vinnas härigenom.
Utredningsmannen har föreslagit, att högskolan under loppet av de tre
närmaste budgetåren skulle tillföras ytterligare aderton docentbefattningar
och tre forskardocentbefattningar. Av docentbefattningarna avses sex för
matematisk-naturvetenskapliga och tolv för humanistiska avdelningen. Enligt
utredningsmannens mening bör de nytillkommande forskardocentbefattningarna
i likhet med de hittillsvarande vara gemensamma för nämnda
avdelningar och den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen. Av de sex
nya docentbefattningarna inom matematisk-naturvetenskapliga avdelningen
skulle två tillkomma under vart och ett av budgetåren 1956/59, varvid
avdelningens docentbefattningar lämpligen borde redan från och med nästa
budgetår i ökad utsträckning fördelas på ämnesgrupper och ämnen. Av
humanistiska avdelningens tolv nya docentbefattningar skulle tre inrättas
från och med budgetåret 1956/57, fyra från och med budgetåret 1957/58
och fem från och med budgetåret 1958/59. De nytillkommande befattningarna
inom denna avdelning bör enligt utredningsmannens åsikt tills vidare
vara rörliga.
Utredningsmannen synes mig på ett övertygande sätt ha motiverat det
av honom framlagda förslaget om en utökning av antalet docent- och forskardocentbefattningar
vid högskolan. Även det föreslagna tidsschemat
för befattningarnas inrättande förefaller mig väl avvägt. Jag ansluter mig
därför helt till ifrågavarande förslag och förordar alltså, att högskolans
docentinstitution under de tre närmaste budgetåren utbygges i överensstämmelse
med den av utredningsmannen framlagda planen.
C. De särskilda läroämnena
1. Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen
Matematik
(Bet. s. 28 f.)
Utredningsmannen: I likhet med universiteten i Uppsala och
Lund bör Stockholms högskola utrustas med en ordinarie laboratur i matematik,
varvid en av befattningarna som biträdande lärare bör indragas.
Med hänsyn bland annat till att en av sistnämnda befattningar uppförts
å högskolans stat först från och med innevarande budgetår, torde med den
förordade förändringen böra anstå något. Jag anser mig böra föreslå, att
laboraturcn inrättas från och med budgetåret 1957/58. I det, föregående
har jag räknat med att två docentbefattningar skall knytas till ämnet matematik
vid högskolan såsom nu är fallet vid universiteten i Uppsala och
Lund. Ä högskolans stat är nu uppförd endast en befattning som förste
assistent, liehovet av en ökning av antalet lårarbefattningar bär, efter det
att högskolan framlagt sina anslagsäskanden för budgetåret 1956/57, blivit
än mer påtagligt, enär antalet matematikstuderande undergått en fortsatt
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
höjning höstterminen 1955. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att ytterligare
två befattningar som förste assistent inrättas från och med nästa
budgetar. For institutionsarbetet, särskilt skötseln av institutionsbiblioteket,
erfordras en förste amanuens, varför jag föreslår, att befattningen som
andre amanuens ersättes av en befattning som förste amanuens. Denna
åtgärd bör vidtagas från och med budgetåret 1957/58.
Astronomi
(Bet. s. 31 f.)
-Utredn}ng smannen: Vid Stockholms högskola har sedan år
1888 undervisning i astronomi meddelats av vetenskapsakademiens astronom,
vilken aven sedan ar 1904 haft Kungl. Majrts tillstånd att förrätta
examination i amnet vid högskolan. Den praktiska undervisningen har
tidigare agt rum vid akademiens observatorium å Observatoriekullen i
Stockholm men har från och med år 1931, då observatoriet överflyttades
. b;^;sJgb1a( .n,’ vfrit förlagd dit. I anslutning till observatoriets förflyttning
till Saltsjöbaden medgav vetenskapsakademien den 27 januari 1931
att en pa grundval av förhandlingar mellan delegerade för akademien och
Stockholms hogskola uppgjord plan för uppehållande av den astronomiska
undervisningen vid hogskolan fmge tillämpas tills vidare under högst tre
ar och lamnade tjänstemännen vid observatoriet rätt att åtaga si^ de
undervisnmgsphkter, som planen förutsatte. Något formellt medgivande
att utnyttja observatoriet och tjänstemän vid detsamma för undervisning
och examination i astronomi vid högskolan synes därefter icke ha lämnats.
Det synes mig tillbörligt, att en formell överenskommelse i ämnet träffas
mellan akademien och högskolan.
Genom hittillsvarande anordning har högskolan fått möjlighet att med
utnyttjande av vetenskapsakademiens observatorium och dess utrustning
anordna undervisning och examination i en viktig disciplin till en bråkdel
av motsvarande kostnader i Uppsala och Lund. Det synes mig väl motiverat,
att de till vissa befattningshavare vid observatoriet nu utgående
undervisnmgsaryodena höjes. Jag ansluter mig i detta avseende till vad
universitetskanslern föreslagit. Höjningen bör genomföras från och med
den 1 juli 1956 och medför ett ökat anslagsbehov av sammanlagt 2 500
Utredningsmannens förslag innebär, att förutnämnda undervisningsarvoden
skall höjas pa sätt framgar av följande sammanställning:
Befattning Nuvarande arvode Föreslaget arvode
Lärare (professor) i astronomi . 5 000 6 000
Lärare i astronomi ............ 3 000 3 600
Assistent .................... 2 100 2 400
Assistent ............... 1 200 l 800
S:a kronor 11 300 S:a kronor 13 800
Högskolan föreslår, att jämväl det lägre assistentarvodet höjes till 2 400
kronor. Till stöd härför har anförts huvudsakligen följande.
Vardera av de två assistenternas arbetsuppgifter, kräver en arbetstid
om cirka 2o0 timmar per år. Något skäl varför det ena arvodet skulle sät
-
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
tas lägre än det andra har icke angivits. Det lägre assistentarvodet utgår
för närvarande till en filosofie magister, och befattningshavare^ med lägre
kompetens än magister- eller kandidatexamen torde icke ifrågakomma.
Om man vill jämföra ifrågavarande arvoden med nu utgående arvoden till
assistent- och amanuenspersonal och om jämförelsepunkten sättes så lågt
som till andre amanuens, kommer man fram till att ett arvode av 2 400
kronor ligger i underkant.
Fysik
(Bet. s. 3-t f.)
Utredningsman n e n: För närvarande intages årligen för lägre
akademiska examina i Uppsala 50—60, i Lund omkring 50 och vid Stockholms
högskola högst omkring 30 nya fysikstuderande, vilka så gott som
undantagslöst bedriver studier för mer än ett betyg i filosofie kandidatexamen
eller filosofisk ämbetsexamen. Sedan den planerade nybyggnaden
för Stockholms högskolas fysiska institut blivit färdig och de nya institutionslokalerna
kunnat tagas i bruk, vilket beräknas ske tidigast under
budgetåret 1958/59, torde den årliga intagningen av fysikstuderande
kunna ökas till minst 60. En utökning av personalen blir givetvis nödvändig
efter nybyggnadens tillkomst. Redan under nuvarande förhållanden
finner jag emellertid en viss utvidgning och förändring av personalorganisationen
påkallad. Under erinran om att de å universitetets stat uppförda
assistentbefattningarna vid fysiska institutionen i såväl Uppsala som
Lund är befattningar som förste assistent föreslår jag, att de två befattningarna
som andre assistent vid högskolans fysiska institut förändras till
befattningar som förste assistent från och med budgetåret 1956/57. Detta
institut är vidare i fråga om teknisk personal eftersatt i förhållande till
motsvarande institutioner i Uppsala och Lund. Jag anser mig därför böra
tillstyrka, att vid institutet i Stockholm inrättas en befattning som laboratoriebiträde
i Ce 11 från och med nästa budgetår. Två dylika befattningar,
varav en i Ca 11 och en i Ce 11, finns nu vid fysikinstitutionen i Lund.
I Uppsala finns två befattningar som biträdande lärare i fysik, i Stockholm
och i Lund endast en. I högskolans upprustningsplan har upptagits
ytterligare en befattning som biträdande lärare i ämnet. Denna befattning
har därvid beräknats skola inrättas först efter nybyggnadens tillkomst.
Från ämnesrepresentantens sida har en ny biträdande lärare med uppgift
att leda laborationerna för tre och fyra betyg och med speciell inriktning
på den för forskning och lärarutbildning betydelsefulla elektronikundervisningen
begärts senast i anslagsäskandena för budgetåret 1956/57, och
behovet av en förstärkning av lärarkrafterna har vitsordats av lärarrådet.
Jag finner starka skäl tala för att ifrågavarande befattning, som otvivelaktigt
torde erfordras jämväl efter en utökning av lärarpersonalen i övrigt
i samband med att nybyggnaden tages i bruk, inrättas redan dessförinnan.
Jag anser mig därför böra föreslå, att en ny befattning som biträdande
lärare i fysik inrättas från och med budgetåret 1957/58.
Sedan naturvetenskapliga forskningskommittén framlagt förslag om
dubblering av professurerna i fysik vid universiteten i Uppsala och Lund,
fattades vid 1946 års riksdag beslut om inrättande från och med den 1
juli 1946 av ytterligare en professur i ämnet vid vartdera universitetet. Då
forskningskommittén avgav nämnda förslag, uttalade kommittén, att
samma skäl till dubblering givetvis förelåge även vid Stockholms högskola
30
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956
men att behovet härav åtminstone tills vidare finge anses i någon män tillgodosett
genom professuren vid vetenskapsakademiens forskningsinstitut
för experimentell fysik. Vid Stockholms högskola finns alltjämt endast en
professur i det omfattande ämnet fysik. Detta måste enligt min mening
betecknas som en allvarlig brist. En dubblering av professuren måste numera,
särskilt i belysning av fysikens snabba utveckling och med tanke
på den ökade utbildningskapacitet, som kommer att föreligga vid det nya
fysiska institutet, anses ofrånkomlig. Vid översynen av byggnadsprogrammet
för den nya fysikbyggnaden har jag därför tillstyrkt, att lokalbehovet
beräknas med utgångspunkt i att ytterligare en professur i fysik kommer
att inrättas. För att den blivande innehavaren av professuren skall bli satt
i tillfälle att deltaga i utrustningen av det nya institutet, torde professuren,
såvitt nu kan bedömas, böra inrättas från och med budgetåret 1958/59
och beslut härom fattas senast våren 1957. Jag erinrar i detta sammanhang
om att jag i det föregående räknat med att ämnet fysik skulle vid bifall
till förslaget om dubblering av fysikprofessuren erhålla företrädesrätt till
två docentbefattningar mot nu en.
Det är givetvis vanskligt att redan nu bedöma, vilket personalbehov,
som kommer att föreligga, när de nya lokalerna kan tagas i bruk. Under
förutsättning att omkring 60 nya fysikstuderande kommer att årligen intagas,
har jag funnit behov föreligga att öka den vetenskapligt utbildade
personalen med — utöver vad jag redan föreslagit — minst två förste assistenter
och två förste amanuenser. I upprustningsplanen upptar jag två
nya befattningar som förste assistent och två såsom förste amanuens från
och med den 1 juli 1958. Sannolikt torde befattningarna emellertid behöva
tillsättas först från senare tidpunkt under budgetåret 1958/59.
I fråga om befattningar för teknisk biträdespersonal är fysikinstitutionen
i Uppsala bättre tillgodosedd än motsvarande institution i Lund. Det
synes erforderligt, att det nya fysiska institutet i Stockholm får en personalorganisation,
som i detta avseende är i huvudsak jämförlig åtminstone
med den i Lund. I Stockholm finns nu en instrumentmakare i Ca 16, en
institutionsvaktmästare i Ce 14 och en vaktmästare i Ce 10. Jag har förut
föreslagit, att medel anvisas till anställande av ett laboratoriebiträde i Ce
11 från och med budgetåret 1956/57. Denna personal torde i samband
med nybyggnadens ianspråktagande böra utökas med en instrumentmakare
i Ce 14, en maskinist i Ce 13 och ett laboratoriebiträde i Ce 11. Jag har
räknat med att maskinisten skall svara icke endast för värmeanläggningen
inom nybyggnaden utan även för de för verksamheten vid fysiska institutet
erforderliga elektriska anläggningarna. Frågan om de nu föreslagna befattningshavarnas
benämning och löneställning torde böra upptagas till närmare
prövning först i samband med det att beslut framdeles fattas om
tjänsternas inrättande, vid vilken tidpunkt resultatet av nu pågående översyn
av löneställningen för institutionsvaktmästare m. fl. kan väntas föreligga
och säkrare hållpunkter för ett ställningstagande jämväl i övrigt torde
förefinnas än vad nu är fallet. De av mig nyss föreslagna befattningarna
som maskinist, instrumentmakare och laboratoriebiträde upptar jag i upprustningsplanen
från och med den 1 juli 1958, men åtminstone de två
sistnämnda befattningarna torde sannolikt behöva tillsättas först från och
med senare tidpunkt under budgetåret 1958/59.
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
Högskolan anser, att den av utredningsmannen föreslagna nya professuren
i fysik bör inrättas från och med budgetåret 1957/58 och beslut härom
fattas redan vid 1956 års riksdag. Såsom skäl härför åberopar högskolan,
att den nya professurens förste innehavare bör sättas i tillfälle att deltaga
i utrustningen av den planerade nybyggnaden för fysiska institutet.
Kemi
(Bet. s. 46 f.)
Utredningsmannen: Personalorganisationen för ämnet kemi är
betydligt mera omfattande vid universitetet i Uppsala än vid universitetet
i Lund och Stockholms högskola. Detta är delvis betingat av att den årliga
intagningen av kemistuderande i Uppsala är större än i Lund och Stockholm.
I övrigt torde anledningen härtill vara den, att statsmakterna av
vissa skäl ansett sig böra ge den kemiska forskningen ett särskilt starkt
stöd vid universitetet i Uppsala. Personalorganisationen för ämnet kemi i
Lund och i Stockholm är i stort sett av samma omfattning. Antalet befattningar
för vetenskapligt utbildad personal är detsamma på båda orterna,
men väsentliga olikheter föreligger med avseende å befattningarnas natur.
De för den icke vetenskapligt utbildade personalen avsedda befattningarnas
antal är dock något större" i Stockholm än i Lund. Ur undervisningssynpunkt
synes mig ett större personalbehov föreligga vid högskolan än vid
universitetet med hänsyn till att tvåbetygskurser i kemi för filosofie kandidatexamen
och filosofisk ämbetsexamen anordnas två gånger om året
i Stockholm men endast en gång årligen i Lund samt att antalet licentiander
och doktorander är betydligt större vid högskolan än vid universitetet.
Att undervisningen och forskningen inom ämnet kemi vid högskolan är
förlagda till tre skilda byggnader ökar även personalbehovet. Med hänsyn
till berörda omständigheter anser jag mig i viss utsträckning kunna tillstyrka
en utökning av personalen vid högskolan. Det fundamentala problemet
för såväl den elementära som den mera avancerade kemiundervisningen
vid Stockholms högskola är emellertid lokalfrågan. Under senaste
decennierna har antalet sökande till de vid kemiska övningslaboratoriet
anordnade kurserna väsentligt överstigit antalet tillgängliga platser. Att
med rimliga kostnader åstadkomma godtagbara laboratorier i den byggnad,
där övningslaboratoriet och institutet för oorganisk och fysikalisk kemi
nu är inrymda, måste anses uteslutet och det enda tänkbara alternativet
är en nybyggnad. Jag har också för avsikt att i det följande föreslå, att
medel anvisas för nästa budgetår till utarbetande av ritningar m. in. till
en nybyggnad för kemiska övningslaboratoriet och institutet för oorganisk
och fysikalisk kemi.
En allvarlig brist är, enligt min mening, att högskolan i olikhet mot
universiteten i Uppsala och Lund icke har någon laboratorsbefattning i
analytisk kemi, en för det praktiska livet synnerligen viktig gren av kemien.
Jag föreslår, att eu dylik befattning inrättas jämväl vid Stockholms högskola.
Befattningen bör tillkomma i så god tid, att laboratorn kan deltaga
i utrustningen av det analytiska laboratorium, som bör komma till stånd
i den planerade nybyggnaden. Jag räknar med att befattningen behöver
inrättas från och med budgetåret 1958/59.
Någon skillnad i fråga om arbetsuppgifternas karaktär och omfattning
synes icke föreligga vid de till kemiska övningslaboratoriet knutna assis
-
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
tentbefattningama. Jag föreslår därför, att befattningen som andre assistent
förändras till befattning som förste assistent från och med nästa budgetår.
Då ett stadigvarande behov torde föreligga av en förstärkning av lärarpersonalen
för kurserna i organisk kemi och fysikalisk kemi, föreslår jag,
att medel anvisas från och med nästa budgetår till avlönande av ytterligare
två förste amanuenser vid övningslaboratoriet.
För att ernå en effektivisering av studierna i kemi och därmed en förkortning
av studietiden har från och med budgetåret 1953/54 inrättats en
befattning som biträdande lärare i oorganisk och fysikalisk kemi. De därefter
vunna erfarenheterna har gett vid handen, att för ändamålet erfordras
ytterligare en biträdande lärare. Jag föreslår, att medel anvisas å högskolans
stat från och med budgetåret 1957/58 till en ny biträdande lärare i
oorganisk och fysikalisk kemi.
Universitetskanslern har tillstyrkt, att en laboratoriebiträdesbefattning
i Ce 11 och en vaktmästartjänst i Ce 10 inrättas från och med nästa budgetår
vid institutet för organisk kemi och biokemi. Kanslern har därvid förutsatt,
att det till ett vaktmästarbiträde nu utgående beloppet alltjämt
skall stå till institutets förfogande. Jag biträder vad kanslern sålunda föreslagit.
Ett starkt behov föreligger av en förstärkning av den vetenskapligt utbildade
personalen vid institutet för organisk kemi och biokemi dels för
handledning av de studerande vid utförandet av examensarbeten för högre
betyg, dels ock för forskningsverksamheten. Jag föreslår därför, att en
befattning som andre assistent och en som förste amanuens inrättas vid
institutet från och med budgetåret 1957/58.
Till sist erinrar jag om att jag i det föregående föreslagit, att ämnet kemi
skall erhålla företrädesrätt till tre docentbefattningar vid högskolan mot
för närvarande två.
Högskolan föreslår, att principbeslut fattas redan vid 1957 års riksdag
om inrättande av den av utredningsmannen från och med budgetåret
1958/59 föreslagna laboraturen i analytisk kemi. Enligt högskolans mening
talar nämligen starka skäl för att laborat urens förste innehavare tillsättes
i så god tid, att han erhåller tillfälle att deltaga i arbetet med utrustningen
av det analytiska laboratorium, som avses skola inrymmas i den planerade
nybyggnaden för institutet för oorganisk och fysikalisk kemi in. m.
Den geologiska ämnesgruppen
(Bet. s. 60 f.)
Utredningsmannen: Kvartärgeologien, som behandlar den senaste,
yngsta perioden i jordens långa och komplicerade utveckling, hör
närmast ihop med examensämnet geologi och paleontologi men ansluter
sig i vissa delar till ämnet mineralogi och petrologi. Inom båda dessa examensämnen
finns enligt gällande studieplaner för den geologiska ämnesgruppen
vid Stockholms högskola möjlighet att för högre betyg i filosofie
kandidatexamen och filosofisk ämbetsexamen ge studierna en kvartärgeologisk
inriktning. Kvartärgeologien är därjämte enligt stadgan angående
filosofiska examina examensämne i filosofie licentiatexamen. Kunskap i
kvartärgeologi är nödvändig för många andra vetenskapsgrenar, såsom
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
botanik, zoologi, geografi och arkeologi. I Uppsala finns en laboratorsbefattning
i kvartärgeologi och i Lund en dylik befattning i kvartärgeologi
och agrogeologi. Motsvarighet härtill finns ej vid Stockholms högskola.
Ur såväl undervisningens som forskningens synpunkt anser jag det angeläget,
att det synnerligen omfattande ämnet kvartärgeologi får en fast
representation jämväl vid högskolan genom att en laboratur inrättas där.
En viss differentiering föreligger mellan laboratorsbefattningarna i Uppsala
och Lund, i det att tjänsten i Lund har en speciell anknytning till jordbruksforskningen.
En stark, icke tillgodosedd efterfrågan på vetenskapligt
skolade och praktiskt inriktade kvartiirgeologer gör sig gällande från såväl
det allmännas som det enskilda näringslivets sida. Det synes mig med hänsyn
härtill lämpligt, att den med laboratorstjänsten vid Stockholms högskola
förenade undervisningen och forskningen ges en praktisk-geologisk
inriktning och att därför den tillämpade kvartärgeologien kommer att ingå
som väsentligt moment i laboraturens ämnesområde. Ett dylikt syfte torde
ligga bakom högskolemyndigheternas i anslagsäskandena för nästa budgetår
framlagda förslag om inrättande av en laboratorsbefattning i allmän och
tillämpad kvartärgeologi i stället för — som tidigare föreslagits från högskolans
och universitetskanslerns sida — en dylik befattning i kvartärgeologi.
Det torde emellertid kunna ifrågasättas, huruvida laboraturens
ämnesområde förändras, om man väljer den ena eller den andra av dessa
benämningar. Jag anser mig därför böra föreslå, att ifrågavarande tjänst
benämnes laboratorsbefattning i kvartärgeologi, särskilt tillämpad kvartärgeologi.
Befattningen bör inrättas frän och med nästa budgetår. Med hänsyn
till den utomordentligt starka kompetens, som den nuvarande tillförordnade
examinatorn i kvartärgeologi, extra ordinarie docenten vid högskolan
C. G. Wenner styrkt sig äga inom ifrågavarande ämnesområde, tillstyrker
jag, att Wenner må utan att befattningen ledigförklaras utnämnas
till dess förste innehavare.
Högskolemyndigheternas av kanslern tillstyrkta förslag om inrättande
från och med nästa budgetår av ytterligare en befattning som förste assistent
och en som institutionsvaktmästare i Ce 14 biträder jag. Härvid
bör de nu befintliga befattningarna placeras vid mineralogiska institutet
och de nytillkommande vid geologiska institutet. Högskolans egen upprustr.
ingsplan upptar ytterligare en befattning som förste amanuens vid
mineralogiska institutet. För den geologiska ämnesgruppen är högskolan
sämre ställd än universiteten med amanuenslijälp. Jag föreslår, att medel
anvisas från och med budgetåret 1957/58 till arvode åt ytterligare en
förste amanuens. Denne torde närmast böra avses som biträde åt innehavaren
av den föreslagna laboratorsbefattningen och därför placeras vid
geologiska institutet. Den geologiska ämnesgruppen förfogar i Uppsala över
tre och i Lund över två laboratoriebiträdesbefattningar, medan denna ämnesgrupp
i Stockholm helt saknar dylika befattningar. Jag har blivit övertygad
om att behov föreligger av minst två laboratoriebiträden i Stockholm,
ett vid vartdera institutet, och föreslår, att två laboratoriebiträdesbefattningar
i lönegraden Ce 11 inrättas, den ena från och med budgetåret
1957/58 och den andra frän och med budgetåret 1958/59. Den först inrättade
befattningen torde böra placeras vid mineralogiska institutet.
Jag erinrar slutligen om att jag i det föregående räknat med två docentbefattningar
för ämnesområdet geologi, av vilka ämnet mineralogi och
petrologi torde böra erhålla företrädesrätt till en.
3 — H ihan g till riksdagens protokoll 1056. 1 samt. År 10S
34
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956
Meteorologi
(Bet. s. 68 f.)
Utredningsmannen: Genom beslut den 6 maj 1955 har Kungl.
Maj:t förordnat, att ett internationellt meteorologiskt institut skall från
och med den 1 juli 1955 inrättas i Stockholm i överensstämmelse med vad
chefen för ecklesiastikdepartementet förordat under punkten 372 i bilagan
åttonde huvudtiteln till 1955 års statsverksproposition. Samtidigt har
Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser angående styrelse för institutet, enligt
vilka institutets föreståndare är självskriven ledamot i styrelsen, ävensom
förordnat professorn C. G. Rossby att från och med den 1 juli 1955
tills vidare, så länge han innehar professur i meteorologi vid Stockholms
högskola, vara föreståndare för det internationella meteorologiska institutet
i Stockholm. Till bidrag till detta internationella institut har riksdagen
för innevarande budgetår anvisat ett anslag av 130 000 kronor. De
åtgärder som sålunda vidtagits av statsmakterna innebär, att man åt den
verksamhet, som hittills bedrivits vid Stockholms högskolas meteorologiska
institut givit en annan och vidare organisatorisk ram genom upprättandet
av det internationella meteorologiska institutet utan att därmed
någon ändring skett i institutets ställning som högskolans meteorologiska
institut. Genom den beslutade omorganisationen har enligt min mening
frågan om den i högskolans egen upprustningsplan beräknade utökningen
av personalorganisationen vid högskolans meteorologiska institut kommit
i ett annat läge. Med hänsyn härtill och under erinran om att jag i det
föregående förordat att en docentbefattning skall med företrädesrätt knytas
till ämnet meteorologi finner jag det icke påkallat att i övrigt föreslå
någon utökning av den för ämnet avsedda, å högskolans stat upptagna
personalen. Den av högskolemyndigheterna väckta frågan om ändrad löneställning
vid den nuvarande kanslibiträdesbefattningen vid institutet torde
böra prövas först sedan personalorganisationen vid det internationella
institutet vunnit fastare form och arbetsuppgifternas fördelning å biträdespersonalen
stabiliserats.
Högskolan hemställer, att den nuvarande personliga professuren i meteorologi
för C. G. Rossby snarast möjligt överföres till ordinarie stat och
erinrar därvid om att de sakkunniga för inrättande av ett internationellt
meteorologiskt institut framställt förslag härom.
Botanik
(Bet. s. 71 f.)
U trednings mannen: Den personalorganisation, som finns för
ämnet botanik vid Stockholms högskola, är betydligt mindre än motsvarande
organisation vid universiteten i Uppsala och Lund. Detta kan delvis
anses motiverat av att högskolan saknar egen botanisk trädgård och att
de vetenskapliga samlingarna vid högskolan är mindre omfattande. Även
med beaktande av dessa omständigheter synes det emellertid vid oförändrad
intagning av botanikstuderande vid Stockholms högskola erfordras en
utökning av personalen vid högskolan av ungefär den omfattning, som
högskolans egen upprustningsplan innebär, för att bringa upp högskolan
till den standard i ifrågavarande avseende, som universiteten har.
35
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1956
Medan den gren av botaniken, som numera internationellt benämnes
växtekologi, är företrädd av en professur i växtbiologi vid Uppsala universitet
och en laboratur i växtbiologi vid Lunds universitet, saknar den särskild
företrädare vid Stockholms högskola. Detta är enligt mitt förmenande
en allvarlig brist, som bör avhjälpas, så snart förutsättningar härför
föreligger ur lokalsynpunkt. Detta är dock knappast fallet för närvarande.
Högskolan har visserligen en växtekologisk station, inrymd i förhyrda lokaler
å Tenö (Bogesund) i närheten av Vaxholm, vilka kan anses utgöra
en lämplig arbetsplats för den föreslagne laboratorn i växtekologi, men
endast under sommarhalvåret. De nuvarande lokalförhållandena för ämnet
botanik lägger över huvud taget hinder i vägen för den utökning av
personalen, som jag i och för sig funnit motiverad. Med hänsyn härtill och
under erinran om att jag i det föregående föreslagit, att ämnet botanik skall
erhålla företrädesrätt till ytterligare en docentbefattning, begränsar jag
mig till att tillstyrka, att medel anvisas för anställande från och med nästa
budgetår av ytterligare en förste amanuens vid institutet för morfologisk
botanik, en tredje amanuens vid institutet för fysiologisk botanik och ett
kanslibiträde i Ce 11, gemensamt för de två instituten. Jag förordar jämväl,
att det till professor Bergianus i hans egenskap av lärare och examinator
vid högskolan nu utgående arvodet höjes med 2 000 kronor till 6 000
kronor för år.
Jag har för avsikt att i det följande föreslå, att medel anvisas för nästa
budgetår till utarbetande av ritningar m. m. till en nybyggnad för högskolans
botaniska institut. Personalbehovet efter nybyggnadens tillkomst,
vilket behov givetvis blir beroende av den utbildningskapacitet, som de
botaniska instituten då kommer att få, torde lämpligen böra prövas först
framdeles.
Högskolan föreslår, att en laboratur i växtekologi inrättas från och med
nästa budgetår samt att den av utredningsmannen förordade kanslibiträdestjänsten
utbytes mot en kontoristbefattning. Till stöd för förstnämnda
yrkande har bland annat anförts, att ett arbetsrum kunde ställas till förfogande
för laboratorn inom institutet för fysiologisk botanik, varigenom
lokalfrågan skulle få en tillfredsställande provisorisk lösning.
Zoologi
(Bet. s. 79 f.)
Utredningsmannen: Nybyggnaden för zootomiska institutet
beräknas kunna tagas i bruk i början av år 1956. Institutet erhåller härvid
två kurslaboratorier och kan därför mer än fördubbla sin undervisningskapacitet.
Detta är betydelsefullt, enär anmälningarna om inträde till
kurserna i zoologi under en följd av år vida överstigit antalet lediga platser.
Vid början av höstterminerna 1954 och 1955 måste sålunda 28 respektive
20 avvisas. Härtill kommer enligt uppgift ett antal studerande, som
avstått från att formellt anmäla sig, då de erfarit, hur små utsikterna
att vinna inträde voro. Den nu i bruk varande laboratorielokalen rymmer
endast 18 kursdeltagare och för närvarande anordnas endast kurser för
högre betyg än Godkänd.
De i högskolans egen upprustningsplan upptagna nya befattningarna
36
Kungl. Maj:ts -proposition nr 108 år 1956
vid zootomiska institutet, utom tjänsten som museiassistent i Ce 19, har
motiverats med den ökade utbildningskapacitet, som kommer att föreligga
efter tillkomsten av nybyggnaden för detta institut. Enligt vad jag erfarit,
är det högskolemyndigheternas avsikt att, om medel härför kan utverkas,
genomföra en dubblering av kursundervisningen i zoologi redan från och
med vårterminen 1956. Härigenom skulle ett gammalt önskemål från studenthåll,
att zoologistudierna skulle kunna påbörjas såväl vid höstterminens
som vårterminens början, komma att realiseras. Ehuru eu dubblering
av kursundervisningen i zoologi sedan länge planerats från högskolans sida,
innefattar högskolans anslagsäskanden för nästa budgetår likväl icke förslag
om den personalförstärkning, som erfordras härför vid zootomiska
institutet för den del av zoologiundervisningen, som är förlagd dit. Enligt
vad jag inhämtat är anledningen härtill den, att man räknat med att kostnaderna
härför skulle bestridas från reservationsanslaget till Vissa åtgärder
för avhjälpande av lärarbidsten vid högre skolor.
Då tillkomsten av zootomiska institutets nybyggnad medför en ökad
utbildningskapacitet och då man synes ha anledning räkna med att ett
stadigvarande behov kommer att föreligga av en dubblering av tvåbetygskurserna
i zoologi för lägre examina, bör enligt min mening medel härför
från och med nästa budgetår anvisas under förslagsanslaget till Bidrag till
Stockholms högskola. Härtill kommer att frågan om en personalförstärkning
för nämnda ändamål lämpligen bör ses i samband med spörsmålet
om en utökning av andra skäl av personalen vid såväl zootomiska institutet
som Wenner-Grens institut, där undervisningen i zoologiens fysiologiska
delar äger rum.
Stockholms högskola är förhållandevis sämre tillgodosedd än de äldre
universiteten i fråga om personal för ämnesområdet zoologi, inklusive zoofysiologi.
Redan med hänsyn härtill är en personalförstärkning påkallad
vid högskolan. Med beaktande härav och med tanke på kursdubbleringen
anser jag mig efter samråd med ämnesrepresentanten böra föreslå, att personalen
vid zootomiska institutet utökas med en biträdande lärare, en förste
assistent, en andre amanuens och en preparator i Ce 14. Denna personalförstärkning
bör genomföras från och med nästa budgetår. Samtidigt härmed
kan matematisk-naturvetenskapliga avdelningens kursanslag minskas
med 2 250 kronor, avseende medel för undervisning i entomologi och limnologi
för zoologistuderande.
De olika sakkunnigkommittéer, som under senare hälften av 1940-talet
behandlade högskolans förhållanden, förordade en reglering av WennerGrens
instituts ställning. Naturvetenskapliga forskningskommittén föreslog
sålunda anslag av statsmedel för att möjliggöra inrättande av ett antal
fasta befattningar vid institutet samt för materiel. Under erinran härom
uttalade dåvarande departementschefen i propositionen 1949: 163, att han
funne det önskvärt, att det allmänna lämnade ökat bidrag till WennerGrens
institut i syfte att giva institutet en fastare stomme, vilken vore
oberoende av de anslag, som kunde fås från annat håll. Med hänsyn till det
ekonomiska läget ansåg sig departementschefen då icke kunna räkna med
högre anslag på högskolans stat till institutet än 50 000 kronor.
Dä statsmakterna år 1952 beslöt inrätta personliga laboratorsbefattningar
för två avdelningsföreståndare vid Wenner-Grens institut, skedde
detta bland annat i syfte att säkra kontinuiteten, särskilt inom en verksamhet,
där ett pioniärarbete för vårt land utförts inom institutet, nämligen
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
isotopers användning för biologiska problem. Genom bortfallet av en av
laboratorsbefattningarna genom innehavarens utnämning till professor vid
högskolan i experimentell zoologi och cellforskning har institutets personalorganisation
försvagats och det allmännas bidrag till institutet reducerats
på ett sätt, som icke kan ha avsetts i samband med laboratorsbefattningarnas
inrättande.
Det torde böra understrykas, att Wenner-Grens institut icke är ett fristående
forskningsinstitut, dit viss del av högskolans undervisning inom
zoologiens ämnesområde är förlagd, utan tillhör högskolan och är underställt
dess styrelse.
Till stöd för de i högskolans egen upprustningsplan och i dess anslagsäskanden
för nästa budgetår framförda förslagen om en utökning av de
på högskolans stat uppförda befattningarna vid Wenner-Grens institut har
främst framhållits dels behovet av en utökning av personalen med hänsyn
till den avsedda kursdubbleringen i zoologi, dels ock angelägenheten
av att den personal vid institutet, som är oundgängligen nödvändig för
institutets drift och har att sörja för den del av verksamheten, som avser
den akademiska undervisningen, överföres till befattningar å högskolans
stat. Dessa skäl väger enligt min mening tungt.
Det sammanlagda antalet ordinarie professurer och laboraturer inom
zoologiens område utgör i såväl Uppsala som Lund fyra men i Stockholm
tre. Detta försteg vid universiteten i fråga om fasta tjänster gäller närmast,
om icke formellt så dock reellt, den klassiska zoologien. Jag anser det påkallat,
att antalet fasta tjänster ökas vid högskolan.
Fysiologien, d. v. s. läran om de i den levande organismen skeende processerna,
har de senaste decennierna gjort storartade landvinningar och
utvecklats till en av den medicinska vetenskapens mest betydelsefulla
discipliner. Tidigare utövades ifrågavarande vetenskapsgren huvudsakligen
av medicinare men har sedermera blivit en av den moderna zoologiens viktigaste
ämnesgrenar, en helt naturlig utveckling, eftersom livsprocesserna
i sina huvuddrag är gemensamma för människor och djur. Zoofysiologien
samarbetar också intimt med medicinen liksom även med fysiken »biofysik»)
och kemien (»fysiologisk kemi») och har därför en betydelse långt
utanför den egentliga zoologiens område. Den sträcker sig över vida arbetsområden
och omfattar dels cell- och utvecklingsfysiologi, dels organfvsiologi,
dels jämförande fysiologi, dels ock den med fysiologisk metodik
arbetande ekologien.
Med hänsyn till det anförda föreslår jag, att en ordinarie laboratorsbefattning
i zoofysiologi inrättas vid högskolan från och med nästa budgetår.
Med hänsyn till den starka kompetens, som e. o. docenten vid högskolan
T. II. Gustafson styrkt sig äga inom ämnesområdet, föreslår jag tillika, att
Gustafson må utan att befattningen ledigförklaras utnämnas till dess förste
innehavare.
Universitetskanslern har tillstyrkt, att följande befattningar inrättas vid
högskolan från och med budgetåret 1956/57 och placeras vid WennerGrens
institut, nämligen en befattning som andre assistent, en som instrumentmakare
i Ce 16 och en som laboratoriebiträde i Ce 11. Jag biträder i
huvudsak detta förslag. Med hänsyn till de enligt min mening mycket kvalificerade
arbetsuppgifter, som avses ankomma på innehavaren av befattningen
som laboratoriebiträde, föreslår jag dock, att befattningen placeras
i lönegraden Ce 15 med tjänstebenämningen förste laboratoriebiträde. Jag
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
erinrar härvid om att en befattning som förste laboratoriebiträde finns såväl
vid den zoologiska som den zoofysiologiska institutionen vid Uppsala
universitet.
Vid Wenner-Grens institut finns åtskilliga laboratoriebiträden anställda,
vilka avlönas med enskilda medel. Vid bifall till förslaget om inrättande av
en laboratorsbefattning i zoofysiologi kommer det att vid högskolan finnas
en professor och två laboratorer (den ene innehavare av en personlig befattning),
vilka har sin verksamhet förlagd till institutet. Med hänsyn härtill
finner jag det rimligt, att medel anvisas å högskolans stat till avlöning
vid ytterligare åtminstone en laboratoriebiträdesbefattning. Denna torde
böra inrättas från och med budgetåret 1957/58 och placeras högst i Ce 13.
På högskolans personalförteckning finns nu icke uppförd någon befattning
för skriv-^ och andra administrativa göromål vid Wenner-Grens institut.
Jag föreslår, att medel anvisas å högskolans stat från och med budgetåret
1957/58 till avlönande av en kontorist i Ce 13.
Slutligen erinrar jag om att jag i det föregående förordat, att ämnet zoologi
skall erhålla företrädesrätt till två docentbefattningar vid högskolan.
Genetik
(Bet. s. 95 f.)
Utrecl n i n g sman ne n : Vid Stockholms högskolas genetiska institut
finns nu en befattning som laboratoriebiträde i Ce 11. I högskolans egen
upprustningsplan har upptagits ytterligare en dylik befattning, vilken motiverats
närmast med forskningens behov, medan den i högskolans anslagsäskanden
för nästa budgetår begärda laboratoriebiträdesbefattningen i Ce
11 angives vara erforderlig för en dubblering av kurserna i genetik. Därest
sistnämnda befattning inrättas från och med nästa budgetår, vilket jag
tillstyrker, kommer institutet att i likhet med motsvarande institution i
Lund förfoga över två laboratoriebiträdesbefattningar. Jag är inte beredd
att tillstyrka, att ännu en dylik befattning inrättas för genetiska institutet
i Stockholm. Universitetskanslern har i utlåtande över högskolans anslagsäskanden
för budgetåret 1955/56 vitsordat behovet av en institutionsvaktmästare
vid institutet. Då jag blivit övertygad om behovet av en dylik
befattningshavare, föreslår jag, att en tjänst som institutionsvaktmästare
i Ce 12 inrättas från och med budgetåret 1957/58. Vid institutet föreligger
jämväl behov av en administrativ biträdesbefattning. Jag förordar därför,
att den i högskolans egen upprustningsplan upptagna kanslibiträdesbefattningen
inrättas från och med sistnämnda tidpunkt. Tjänsten torde böra
placeras i lönegraden Ce 11. I högskolans egen upprustningsplan har därjämte
räknats med inrättande av ytterligare en befattning som förste assistent
och en befattning som förste amanuens, båda närmast avsedda för
forskningsverksamheten vid institutet. Denna är vid Stockholms högskola
huvudsakligen zoologiskt inriktad, medan den genetiska forskningen vid
universitetet i Lund traditionsmässigt huvudsakligen hållit sig inom botaniskt
område. En dylik uppdelning av forskningsverksamheten mellan de
båda lärosätena är enligt min mening ur ekonomiska synpunkter påkallad
även fortsättningsvis. En viss förstärkning av assistent- och amanuenspersonalen
vid genetiska institutet i Stockholm finner jag erforderlig ur
forskningens synpunkt och föreslår att medel anvisas till anställande av
39
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956
en förste assistent. Denna åtgärd torde böra vidtagas från och med budgetåret
1958/59. Jag erinrar slutligen om att jag i det föregående föreslagit,
att ämnet genetik skall erhålla företrädesrätt till en docentbefattning.
Högskolan anser det önskvärt, att den av utredningsmannen föreslagna
kanslibiträdesbefattningen utbytes mot en kontoristtjänst.
Matematisk statistik
(Bet. s. 99.)
U trednin g smannen: Enligt ett av statens naturvetenskapliga
forskningsråd redan år 1949 framlagt förslag om skapande av ett för Stockholms
högskolor gemensamt statistiskt institut skulle vid Stockholms högskola
inrättas ett institut för statistik och försäkringsmatematik genom
sammanförande och utvidgning av Stockholms högskolas institut för försäkringsmatematik
och matematisk statistik samt dess institut för statistik.
Det sålunda bildade institutet skulle ha karaktär av en institution vid
Stockholms högskola, men dess ställning som gemensamt forskningsorgan
för samtliga högskolor i Stockholm skulle markeras genom att till institutet
knöts en nämnd, bestående av bland annat representanter för högskolorna.
Berörda förslag, som varit föremål för remissbehandling och därvid i sina
huvuddrag i allmänhet tillstyrkts av remissinstanserna, är alltjämt beroende
av Kungl. Maj:ts prövning. Oavsett vilken ställning statsmakterna kommer
att taga till frågan om bildande av ett för huvudstadens högskolor
gemensamt statistiskt institut, är det redan med hänsyn till Stockholms
högskolas egen undervisnings- och forskningsverksamhet påkallat, att personalorganisationen
vid de båda nu befintliga instituten väsentligt förstärkes
och att samarbetet dem emellan underlättas genom att de lokalt
förlägges i omedelbar närhet av varandra. Sistnämnda spörsmål kommer
att närmare övervägas i samband med uppgörandet av en byggnadsplan
för högskolan. . „
Högskolans av universitetskanslern tillstyrkta förslag om inrättande från
och med nästa budgetår vid högskolan av en för institutet för försäkringsmatematik
och matematisk statistik avsedd kontoristtjänst i Ce 13 biträder
jag. Behovet av ytterligare en befattning som biträdande lärare i
matematisk statistik med särskild inriktning på försäkringsmatematiken
synes mig vara väl ådagalagt. Ämnesrepresentanten har ifrågasatt, att en
dylik befattning skulle inrättas redan från och med nästa budgetår. Även
om vissa skäl talar härför, anser jag mig likväl böra föreslå, att befattningen
tillkommer först från och med budgetåret 1957/58. För att tillgodose
behovet av en fastare organisation för forskningsverksamheten vid
fnstitutet bör i enlighet med ämnesrepresentantens förslag inrättas en befattning
som förste assistent och en som andre assistent. Av dessa befattningar
bör den förstnämnda inrättas från och med budgetaret 1957/58
och befattningen som andre assistent från och med budgetåret 1958/59.
Till frågan om personalorganisation vid institutet för statistik kommer jag
att taga ställning vid behandlingen av frågan om personalbehovet inom
humanistiska avdelningen.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
Naturgeografi
(Bet. s. 105 f.)
U t r e a n in g s m- a n n en : Om man jämför personalorganisationen för
examensämnet geografi vid universiteten i Uppsala och Lund med motsvarande
organisation vid Stockholms högskola, framgår därav att högskolan
är sämre tillgodosedd än universiteten i fråga om underordnade lärarkrafter.
Jag har i det föregående förordat, att en docentbefattning vid högskolan
* med företrädesrätt tilldelas ämnesområdet geografi, särskilt naturgeografi.
En viss förstärkning av assistent- och amanuenspersonalen är vidare påkallad
för att högskolan skall ernå paritet med universiteten i detta avseende.
I det följande föreslår jag vid mm behandling av personalorganisationen
för ämnet kulturgeografi, att en befattning som förste assistent inrättas
från och med budgetåret 1957/58. Med biträdande av ett av kanslern
framlagt förslag föreslår jag här, att medel anvisas för anställande av
en förste amanuens från och med nästa budgetår. Härutöver förordar jag,
att en befattning som andre amanuens inrättas från och med budgetåret
1958/59.
Vissa särskilda frågor
(Bet. s. 108 f.)
L tred n i n g s m ann e n har i fråga om personal för skötsel
av elektronmikroskop anfört följande.
• ]^n<^er. rubriken Engångskostnader för materielanskaffning förordar jag
i det följande, att denna nu med 200 000 kronor uppförda utgiftspost från
och med nästa budgetår upptages med 300 000 kronor. Jag förutsätter därvid,
att inom ramen för ett sålunda höjt anslag till materielanskaffning och
förnyelse av utrustning kan anskaffas ett för den naturvetenskapliga forskningen
vid högskolan erforderligt elektronmikroskop med fördelning av
kostnaderna på budgetåren 1956/57 och 1957/58. I anslagsäskandena för
nästa budgetår har högskolan hemställt om anvisande av medel till avlöning
åt en förste assistent för skötseln av elektronmikroskopet. Till stöd
för ° förslaget framhåller lärarrådet, att befattningshavaren bör äga dels
mgående kännedom om ett elektronmikroskops skötsel, dels en såvitt möjntff
fullständig kännedom om vilka forskningsuppgifter, som kan lösas med
hjälp av ett sådant mikroskop, dels ock förmåga att vara de olika vetenskapsidkarna
behjälplig med deras forskningsuppgifter i vad gäller mikroskopet.
Befattningshavaren bör därför själv ha god vetenskaplig utbildning.
Då elektronmikroskopet är avsett för forskningen vid flera institutioner,
synes det mig erforderligt, att en särskild person har att svara för vården^
det dyrbara och känsliga mikroskopet och vara vetenskapsidkarna
behjälplig vid dess utnyttjande för olika forskningsuppgifter. Jag anser mig
därför böra räkna med att för ändamålet inrättas en befattning som förste
assistent från och med budgetåret 1957/58.
Matematisk-naturvetenskaphga avdelningens kursanslag utgör nu
13 400 kronor, varav tillhopa 2 250 kronor disponeras för kursundervisning
i entomologi och limnologi. Till kursanslag för de matematisk-naturveten°- skapliga sektionerna i Uppsala och Lund har för innevarande budgetår
anvisats 5 150 kronor, respektive 15 550 kronor.
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 10S år 1956
Utrednings m an nen föreslår, att nu förevarande kursanslag för
nästa budgetår uppföres med 14 300 kronor, och anför därvid följande.
I anslagsäskandena för nästa budgetår har högskolan hemställt om en
höjning av kursanslaget med 5 400 kronor, varav 2 250 kronor beräknats
för en av den avsedda ökade intagningen av antalet zoologistuderande föranledd
utökning av kursundervisningen i entomologi och limnologi och
2 000 kronor för kursundervisningen i bål- och mossväxternas morfologi
och systematik. Återstoden av den begärda höjningen avser ökning av
anslagsmedlen till särskild kursundervisning för filosofisk ämbetsexamen
i astronomi med 600 kronor till 1 600 kronor och i hygien med 550 kronor
till 2 000 kronor. I utlåtande över högskolans anslagsäskanden har universitetskanslern
tillstyrkt den begärda höjningen av kursanslaget.
I det föregående har jag föreslagit en viss utökning från och med nästa
budgetår av personalen vid zootomiska institutet och därvid uttalat, att
matematisk-naturvetenskapliga avdelningens kursanslag vid bifall härtill
kan minskas med 2 250 kronor, avseende medel för undervisning i entomologi
och limnologi för zoologistuderande. Den för nästa budgetår begärda
höjningen av dessa medel erfordras vid sådant förhållande ej heller.
Då jag i övrigt tillstyrker den föreslagna höjningen av kursanslaget, beräknar
jag detsamma för nästa budgetår till 14 300 kronor, innebärande
en ökning med 900 kronor.
Departementschefen
Enligt vad jag uttalat i det föregående bör i förevarande sammanhang
slutlig ståndpunkt tagas till de delar av utredningsmannens förslag, som
avser nästa budgetår, samt därjämte i regel klarläggas vilka högre
vetenskapliga befattningar högskolan har att räkna med under de närmast
därpå följande budgetåren. Såsom jag förut framhållit kräves ett
dylikt klarläggande för att en planmässig organisation av högskolans upprustning
skall kunna ske.
Enligt den föreliggande upprustningsplanen skall vid högskolan inrättas,
bland annat, en laboratur i matematik från och med budgetåret 1957/58
samt en andra professur i fysik och en laboratur i analytisk kemi från och
med budgetåret 1958/59. Som jag längre fram kommer att närmare beröra
avses nya institutionsbyggnader skola uppföras för ämnena fysik och
kemi. För planeringen av ifrågavarande nybyggnader är självfallet av stor
betydelse, huruvida man kan utgå ifrån att sistnämnda två befattningar
kommer att inrättas vid högskolan. Detta samband mellan planeringen av
nybyggnaderna och den ifrågasatta utökningen av de högre lärarbefattningarna
i fysik och kemi påkallar enligt min mening ett ställningstagande
redan nu till frågan om inrättande av de föreslagna nya befattningarna.
Vad beträffar undervisningen i ämnet matematik vid högskolan har jag
i en nyligen till riksdagen avlåten proposition angående vissa åtgärder
för ökad intagning vid universitet och högskolor tillstyrkt, att vissa för
-
42
Kungl. Maj ds proposition nr 108 år 1956
stärkningsanordningar av provisorisk karaktär vidtages för att möjliggöra
en väsentligt ökad intagning vid högskolan i detta ämne. Härigenom skulle
icke mindre än 200 matematikstuderande årligen kunna intagas vid högskolan.
För planläggning och rekrytering av den för en dylik årlig intagning
på längre sikt erforderliga lärarorganisationen kräves enligt min mening,
att ställning nu tages till frågan om inrättande av den ifrågasatta
laboraturen i matematik. Under åberopande av det anförda föreslår jag,
att i förevarande sammanhang ståndpunkt tages till förslagen om utökning
av matematisk-naturvetenskapliga avdelningens lärarorganisation med förutnämnda
tre högre lärarbefattningar, ehuru dessa icke ingår bland de för
nästa budgetår föreslagna nya tjänsterna.
Såsom framhållits i det föregående finns vid högskolan nu endast en professur
i det omfattande ämnet fysik, vilket däremot vid de äldre universiteten
är företrätt av dubbelprofessurer. För inrättande av ytterligare en
fysikprofessur vid högskolan talar enligt min mening en rad skäl, främst
fysikens utomordentligt snabba utveckling och det starkt växande studentantalet.
Jag anser mig därför böra tillstyrka, att ytterligare en professur
i fysik i överensstämmelse med utredningsmannens förslag inrättas vid
högskolan från och med budgetåret 1958/59.
Till skillnad från universiteten i Uppsala och Lund finns vid högskolan
icke någon laboratur i analytisk kemi, en för det praktiska livet synnerligen
viktig gren av kemien. Det synes mig av flera skäl angeläget att en dylik
laboratur inrättas jämväl vid högskolan. Planeringen av den förut åsyftade
nybyggnaden för ämnet kemi har emellertid icke fortskridit så långt
att jag anser mig i stånd att nu angiva den tidpunkt, då laboraturen bör
inrättas. Enligt min mening torde befattningen icke behöva inrättas före
budgetåret 1958/59. Med hänsyn till det anförda anser jag mig böra föreslå,
att en laboratur i analytisk kemi inrättas vid högskolan tidigast från
och med budgetåret 1958/59.
Universiteten i Uppsala och Lund förfogar över var sin laboratur i ämnet
matematik, medan någon sådan befattning icke finns vid högskolan.
För att på längre sikt säkerställa undervisningen i matematik vid högskolan
anser jag emellertid erforderligt, att en laboratur i ämnet även inrättas
vid högskolan. Jag tillstyrker därför, att en dylik laboratur i enlighet med
utredningsmannens förslag inrättas vid högskolan från och med budgetåret
1957/58. Samtidigt bör — såsom utredningsmannen föreslagit — en befattning
som biträdande lärare i ämnet indragas.
Jag övergår härefter till utredningsmannens förslag i vad detsamma avser
nästa budgetår.
Vad först angår den av utredningsmannen föreslagna laboraturen i kvartärgeologi
vill jag framhålla, att det ur såväl undervisningens som forskningens
synpunkt är av vikt, att högskolan — i likhet med universiteten
i Uppsala och Lund — erhåller en högre vetenskaplig befattning i det omfattande
och betydelsefulla ämnet kvartärgeologi. Utredningsmannen har
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
på anförda skäl föreslagit, att den ifrågasatta befattningen skall benämnas
laboratur i kvartärgeologi, särskilt tillämpad kvartärgeologi, och att till
dess förste innehavare må utan tjänstens ledigkungörande utses docenten
vid högskolan C. G. A. Wenner. Då jag funnit mig böra godtaga utredningsmannens
förslag även i sistnämnda hänseenden, tillstyrker jag sålunda
utredningsmannens förslag i sin helhet.
Zoofysiologien representeras i Uppsala av en professur och i Lund av en
laboratur. En fast företrädare för denna ämnesgren saknas däremot i Stockholm.
Behovet av en högre vetenskaplig befattning i zoofysiologi vid högskolan
gör sig emellertid starkt gällande. Med hänsyn härtill anser jag mig
böra tillstyrka utredningsmannens förslag, att en laboratorsbefattning i
zoofysiologi inrättas vid högskolan från och med nästa budgetår. Jag finner
mig även kunna biträda utredningsmannens förslag, att docenten vid högskolan
T. H. Gustafson utan vederbörligt ansökningsförfarande må utses
till förste innehavare av den nyinrättade befattningen.
Frågan om arvodesförhöjning för högskolans lärarkrafter i astronomi och
för professor Bergianus är jag icke beredd att nu pröva. Jag anser mig
icke heller kunna för nästa budgetår tillstyrka, att en tjänst som kontorist
inrättas vid institutet för försäkringsmatematik och matematisk statistik.
Från utredningsmannens sida har härutöver framlagts en rad förslag om
förstärkning av matematisk-naturvetenskapliga avdelningens personalorganisation
från och med nästa budgetår. Till stöd härför har enligt min
mening anförts mycket vägande skäl och jag anser mig därför böra tillstyrka,
att samtliga dessa förslag genomföres från och med nästa budgetår.
Till det från högskolans sida framförda förslaget om förändring av den
nuvarande personliga professuren i meteorologi till en ordinarie professur
är jag icke nu beredd att taga ställning.
I anslutning till vad chefen för civildepartementet förordat vid anmälan
i 1956 års statsverksproposition av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor torde vidare för nästa budgetar medel böra beräknas för ett förste
laboratoriebiträde i Ca 15 i stället för en institutionsvaktmästare i Ca 14
vid Wenner-Grens institut och för en institutionsvaktmästare i Ca 14 i stället
för en dylik befattningshavare i Ca 12 vid institutet för oorganisk och
fysikalisk kemi med kemiska övningslaboratoriet.
Jag torde slutligen få erinra om att jag i det föregående tillstyrkt, att
ytterligare två docentbefattningar från och med nästa budgetår inrättas
vid matematisk-naturvetenskapliga avdelningen.
Sammanfattningsvis innebär mitt förslag för nästa budgetår i fråga om
den matematisk-naturvetenskapliga avdelningen, att medel bör beräknas
till följande nya befattningar och ändamål:
1) två docenter,
2) två förste assistenter vid matematiska institutet,
44
Kungl. Majds proposition nr 108 år 1956
3) två förste assistenter — i stället för två andre assistenter — och ett
laboratoriebiträde i Ce 11 vid fysiska institutet,
4) en förste assistent — i stället för en andre assistent — och två förste
amanuenser vid kemiska övningslaboratoriet,
5) ett laboratoriebiträde i Ce 11 och en vaktmästare i Ce 10 vid institutet
för organisk kemi och biokemi,
6) en laborator i kvartärgeologi, särskilt tillämpad kvartärgeologi,
7) en förste assistent och en institutionsvaktmästare i Ce 14 vid geologiska
institutet,
8) en tredje amanuens vid institutet för fysiologisk botanik,
9) en förste amanuens vid institutet för morfologisk botanik,
10) ett kanslibiträde i Ce 11 vid botaniska instituten,
11) en biträdande lärare i zoologi samt en förste assistent, en andre amanuens
och en preparator i Ce 14 vid zootomiska institutet,
12) en laborator i zoofysiologi,
13) en andre assistent, en instrumentmakare i Ce 16 och ett förste laboratoriebiträde
i Ce 15 vid Wenner-Grens institut,
14) ett laboratoriebiträde i Ce 11 vid genetiska institutet,
15) en förste amanuens vid geografiska institutet,
16) höjning av kursanslaget (kostnad 900 kronor),
17) ett förste laboratoriebiträde i Ca 15 i stället för en institutionsvaktmästare
i Ca 14 vid Wenner-Grens institut samt
18) en institutionsvaktmästare i Ca 14 i stället för en dylik befattningshavare
i Ca 12 vid institutet för oorganisk och fysikalisk kemi med
kemiska övningslaboratoriet.
2. Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen
Såsom tidigare omnämnts har utredningsmannen på anförda skäl icke
ansett sig i sitt nu framlagda betänkande böra föreslå någon utökning eller
förändring i övrigt i fråga om stats- och rättsvetenskapliga avdelningens
personalorganisation.
Såväl högskolan som universitetskanslern har emellertid i över betänkandet
avgivna yttranden hemställt om inrättande från och med nästa
budgetår av två precepturer inom avdelningen i fråga, nämligen en i civilrätt
och en i straffrätt.
Högskolan har erinrat om att jag vid anmälan under punkten 77 i 1956
års åttonde huvudtitel av Uppsala universitets avlöningsanslag förklarat
mig ämna slutföra beredningen av frågan om den juridiska och samhällsvetenskapliga
utbildningen till sådan tidpunkt, att förslag till omläggning
av denna utbildning kunde föreläggas 1957 års riksdag. Högskolan har vidare
erinrat om att jag i detta sammanhang förordat inrättande från och
med den 1 juli 1956 av en preceptur i civilrätt vid nämnda lärosäte, vari
-
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
genom möjlighet torde föreligga att vid lärosätets juridiska fakultet bibehålla
kvalificerad vetenskaplig lärarkraft inom civilrättens område. Med
anledning härav uttalar högskolan, att den utgår ifrån att den stats- och
rättsvetenskapliga avdelningen vid högskolan — som med sitt stora studentantal
har de ojämförligt största undervisningsproblemen och som därför
både enligt kanslerns förslag och enligt tidigare förslag skall utrustas
med det största antalet precepturer och andra lärarbefattningar — i vart
fall icke nu skall ställas efter Uppsala-fakulteten vid lärarorganisationens
utbyggnad i och för en reformerad och förbättrad undervisning. Högskolan
räknar därför med att en preceptur i civilrätt inrättas vid dess statsoch
rättsvetenskapliga avdelning från och med den 1 juli 1956. Fullt lika
trängande är enligt högskolans mening behovet av en preceptur i straffrätt
vid högskolans juridiska fakultet. Det överstiger enligt högskolans uppfattning
normala mänskliga krafter för en professor att vid en fakultet
med så många studenter ensam upprätthålla effektiv undervisning och
samtidigt bedriva forskning i två så omfattande och i rask utveckling
stadda och med angränsande samhällsvetenskaper (särskilt kriminologi
och rättssociologi) nära sammanhängande ämnen som straffrätt och juridisk
encyklopedi. Tillkomsten av en preceptur i straffrätt — som förutsatts
för juristutbildningsreformen — skulle innebära en betydelsefull förbättring.
För inrättande av en dylik preceptur nu kunde i detta fall med
särskild styrka åberopas det skäl som i statsverkspropositionen anförts till
stöd för den föreslagna precepturen i civilrätt i Uppsala, nämligen att
därigenom möjlighet torde föreligga att vid fakulteten bibehålla kvalificerad
vetenskaplig lärarkraft.
Universitetskanslern anför för sin del huvudsakligen följande.
Jag vill framhålla, att studentantalet vid högskolans stats- och rättsvetenskapliga
avdelning är betydligt större än vid de juridiska fakulteterna
i Uppsala och Lund. Svårigheterna att på ett ändamålsenligt sätt anordna
undervisningen gör sig därför starkt gällande vid högskolan. På grund härav
och med hänvisning jämväl till den ståndpunkt chefen för ecklesiastikdepartementet
intagit till frågan om inrättande av en preceptur i civilrätt
i Uppsala, finner jag mig böra, med tillstyrkande av högskolans ifrågavarande
framställning, föreslå att vid Stockholms högskola från och med
nästa budgetår inrättas de av högskolan angivna två preceptorsbefattningarna.
De partementsche fen
Med anledning av vad högskolan och universitetskanslern i sina remissyttranden
anfört och föreslagit i fråga om stats- och rättsvetenskapliga
avdelningen anser jag mig böra förorda, att en preceptur i Ca 34 i straffrätt
inrättas vid högskolan från och med nästa budgetår. Härigenom torde
möjlighet föreligga att vid nämnda avdelning bibehålla kvalificerad vetenskaplig
lärarkraft inom straffrättens område.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
3. Humanistiska avdelningen
Filosofi
(Bet. s. 110.)
Utredningsmannen: I det föregående har jag föreslagit, att en
docentbefattning skall med företrädesrätt ställas till förfogande för vartdera
av ämnena teoretisk filosofi och praktisk filosofi vid Stockholms högskola.
En befattning som andre amanuens, gemensam för nyssnämnda ämnen,
bör vidare inrättas vid högskolan. Befattningen bör lämpligen upptagas
å högskolans stat från och med budgetåret 1957/58.
Psykologi
(Bet. s. 111 f.)
U tredning smannen : Det totala antalet studerande inom ämnet
psykologi vid Stockholms högskola var höstterminen 1954 mer än dubbelt
så stort som motsvarande antal vid Uppsala universitet och översteg 200.
Behovet av en utökning av personalorganisationen gör sig ur såväl undervisningens
som forskningens synpunkt starkt gällande. Universitetskanslern
har föreslagit, att en befattning som förste assistent och en kanslibiträdestjänst
i Ce 11 inrättas från och med nästa budgetår med placering vid
högskolans psykologiska institut samt att en befattning som vaktmästare
i Cg 11 vid institutet ombildas till tjänst som institutionsvaktmästare i
Ce 12. Jag biträder detta förslag. Jag förutsätter härvid, att löneställningen
för sistnämnda befattningshavare kommer att närmare prövas i samband
med den pågående översynen av löneställningen för institutionsvaktmästare
m. fl. En ytterligare förstärkning av lärarkrafterna utöver den nyss
förordade finner jag påkallad och förordar därför, att en befattning som
andre amanuens inrättas. Denna åtgärd torde böra vidtagas från och med
budgetåret 1957/58. Jag erinrar slutligen om att jag i det föregående föreslagit,
att ämnet psykologi skall erhålla företrädesrätt till en docentbefattning.
Pedagogik
(Bet. s. 115 f.)
Utredningsmannen: Antalet studerande inom ämnet pedago
gik
vid Stockholms högskola synes i stort sett vara av samma storleksordning
som vid Uppsala universitet. Vid sistnämnda lärosäte finns nu
för ämnet en befattning som biträdande lärare, en som förste amanuens
och en som tredje amanuens. Stockholms högskola har däremot endast en
befattning som förste amanuens. Härtill kommer att en docentbefattning
är knuten till ifrågavarande ämne med företrädesrätt vid universitetet, under
det att ämnena psykologi och pedagogik vid högskolan endast gemensamt
har företrädesrätt till en docentbefattning, vilken för närvarande
innehas av en representant för psykologien. Jag har i det föregående föreslagit,
att ämnet pedagogik enbart skall erhålla företrädesrätt till en docentbefattning
vid högskolan. Det förslag till personalförstärkning — en
biträdande lärare, en andre assistent samt en förste och en andre ama
-
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1056
nuens — som från högskolans sida framlagts i anslagsäskandena för nästa
budgetår, finner jag i och för sig motiverat. Då det emellertid är ovisst,
om någon eller några av lärarna inom ämnesområdet psykologi och pedagogik
vid lärarhögskolan kan komma att åtminstone övergångsvis få
en del av sin undervisningsskyldighet förlagd till Stockholms högskola,
anser jag mig icke böra gå längre än till att tillstyrka inrättande dels av
en befattning som andre assistent, dels ock en befattning som förste amanuens.
Av dessa befattningar bör assistentbefattningen inrättas från och
med nästa budgetår och amanuensbefattningen från och med budgetåret
1957/58.
Högskolan hemställer, att för ämnet pedagogik från och med nästa budgetår
inrättas — förutom den av utredningsmannen föreslagna befattningen
som andre assistent — en befattning som biträdande lärare och
en som andre amanuens. Vidare anhåller högskolan, att den av utredningsmannen
för budgetåret 1957/58 förordade befattningen som förste amanuens
måtte tillkomma redan från och med nästa budgetår. Till stöd för
sina förslag har högskolan framhållit i huvudsak följande.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 december 1955 kommer professorn
i praktisk pedagogik vid lärarhögskolan att dels vara ledamot av humanistiska
fakulteten och lärarrådet vid Stockholms högskola dels meddela
undervisning och förrätta examination vid högskolan i den omfattning
Kungl. Maj:t bestämmer. Denna undervisning torde komma att omfatta
högst 30 timmar per läsår. Utöver nyss angivna undervisning, som kommer
att åvila professorn i praktisk pedagogik vid lärarhögskolan, torde
icke någon undervisning av denna högskolas lärare komma att förläggas
till Stockholms högskola. Deras skyldighet att undervisa är helt förbehållen
lärarhögskolan och dit kan icke de många studerande i den obligatoriska
kursen flyttas. Dessa lärares eventuella medverkan vid högskolans
undervisning skulle endast kunna ske i form av ett arvoderat uppdrag
och efter personlig överenskommelse i varje enskilt fall. Sådana anordningar
skulle uppenbarligen icke motsvara Stockholms högskolas behov av undervisning
inom ämnet. Den biträdande lärartjänsten skulle främst tagas i
anspråk för den för filosofisk ämbetsexamen obligatoriska kursen i psykologi
samt pedagogikens teori och historia. Kursen skulle därigenom kunna
genomföras på ett pedagogiskt riktigare sätt än tidigare och ge de studerande
en utbildning som åtminstone kvalitetsmässigt vore mera likvärdig
med lärarhögskolans. Kursen skulle också bättre överensstämma med de
ständigt ökade krav på lärarnas pedagogisk-psykologiska utbildning, som
också den högre skolan numera ställer.
Universitetskanslern biträder så till vida Stockholms högskolas förslag
som kanslern tillstyrker, att — utöver den av utredningsmannen föreslagna
befattningen — från och med nästa budgetår inrättas en tjänst som biträdande
lärare och en som andre amanuens. Vid bifall härtill bör enligt
kanslerns mening humanistiska avdelningens kursanslag minskas med 5 000
kronor. Kanslern har därvid framhållit bland annat följande.
Såsom utredningsmannen anfört är antalet studerande i pedagogik av
ungefär samma storleksordning vid Stockholms högskola som vid Uppsala
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
universitet. Lärai‘personalen i ämnet vid högskolan är emellertid — även
om man tager hänsyn till att professorn i praktisk pedagogik vid lärarhögskolan
under i vart fall nästa budgetår torde komma att handhava viss
del av undervisningen för högre examina vid Stockholms högskola — redan
nu underdimensionerad i förhållande till Uppsala universitet, vilket
förhållande kommer att ytterligare markeras vid bifall till vad departementschefen
i statsverkspropositionen föreslagit med avseende å förstärkningen
av lärarkrafterna i Uppsala.
Litteraturhistoria med poetik
(Bet. s. 119 f.)
Utredningsmannen: I ett annat sammanhang har jag förordat,
att ämnet litteraturhistoria med poetik vid Stockholms högskola skall erhålla
företrädesrätt till två docentbefattningar. Härigenom skulle högskolan
i nämnda avseende uppnå paritet med universiteten i Uppsala och
Lund. Vid universitetet i Uppsala har från och med innevarande budgetår
inrättats ett pedagogiskt universitetslektorat i ifrågavarande ämne. Någon
dylik befattning finns ej i Stockholm eller Lund. Vid Stockholms högskola
finns emellertid en befattning som biträdande lärare i ämnet, vilket icke
är fallet vid universiteten i Uppsala och Lund. Med hänsyn härtill är jag
icke beredd att föreslå, att personalorganisationen vid Stockholms högskola
utökas med ett pedagogiskt lektorat. Däremot vill jag utan att dock framlägga
något förslag härom ifrågasätta, om ej befattningen som biträdande
lärare lämpligen bör utbytas mot ett pedagogiskt lektorat. Denna fråga
torde böra närmare övervägas av högskolans myndigheter vid petitaarbetet
för ett följande budgetår. Vid såväl universitetet i Uppsala som vid universitetet
i Lund finns nu en befattning som andre amanuens. Jag anser
mig böra föreslå, att en dylik befattning inrättas vid Stockholms högskola
från och med budgetåret 1957/58.
Konsthistoria med konstteori
(Bet. s. 121 f.)
Utredningsmannen: Jag har förut räknat med att ämnet konsthistoria
med konstteori kommer att erhålla företrädesrätt till en docentbefattning.
Åtskilliga av de arbetsuppgifter, som nu åvilar den vetenskapligt
utbildade personalen vid de konsthistoriska instituten vid Stockholms högskola
är av den art, att de lämpligen i stället borde utföras av ett kanslibiträde.
Jag biträder därför universitetskanslerns förslag om inrättande från
och med nästa budgetår av en kanslibiträdestjänst i Ce 11. Vid högskolans
konsthistoriska institut finns nu en förste assistent och en andre amanuens.
I förste assistentens åligganden ingår bland annat vården av högskolans
omfattande och dyrbara konstsamlingar. Detta åliggande torde
komma att taga en väsentlig del av förste assistentens arbetstid i anspråk.
Med hänsyn härtill finner jag det ur undervisningens och forskningens synpunkt
motiverat, att ytterligare en befattning som andre amanuens inrättas
vid Stockholms högskola. Befattningen torde böra tillkomma från och
med budgetåret 1957/58.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
49
Historia
(Bet. s. 124 f.)
Innan jag närmare ingår på utredningsmannens förslag beträffande detta
ämne anser jag mig böra redogöra för bakgrunden till frågan om antalet
professurer i detta vid Stockholms högskola.
I ämnet — som vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund företrädes
av två professurer — finns för närvarande vid högskolan en ordinarie
professur, nämligen Sven Warburgs professur (nuvarande innehavare T.
Höjer). Därjämte finns vid högskolan en för F. Lindberg personlig professur
i stadshistoria, med vilken är förenad endast hälften av den undervisningsskyldighet,
som eljest åvilar professor vid högskolan. Anmärkas bör
att Lindberg med den personliga professuren i stadshistoria må förena
befattning som stadshistoriska institutets sekreterare och föreståndare, dels
ock att till den del utgifterna för Lindbergs avlöningsförmåner överstiger
9 100 kronor ersättning härför skall utgivas till högskolan av svenska stadsförbundet
med bidrag från Stockholms stad. Den tidigare förefintliga, för
N. Ahnlund personliga professuren i historia vid högskolan (Stockholms
stads professur) har med Ahnlunds avgång med pension den 30 juni 1955
indragits. I samband härmed har humanistiska avdelningens kursanslag
förstärkts med 20 000 kronor för undervisningen i historia.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1955/56 hemställde högskolan,
att sistnämnda personliga professur måtte uppföras å ordinarie stat och
anförde därvid bland annat följande.
Professuren har tillkommit genom beslut av stadsfullmäktige i Stockholm
år 1928. Enligt detta beslut skulle med professuren vara förenad
särskild uppgift för innehavaren att i sin vetenskapliga forskning, författarverksamhet
och undervisning ägna uppmärksamhet åt studiet av Stockholms
stads historia. Ehuru tyngdpunkten sålunda skulle ligga på främjandet
av Stockholms stads historia och medverkan i dessa forskningar,
skulle professuren ändock vara fullt likvärdig med andra historieprofessurer
i avseende å allsidig kompetens. I fråga om undervisning och examination
har också professuren under årens lopp kommit att framstå såsom
fullt jämställd med den andra professuren i historia vid högskolan, Sven
Warburgs professur. Detta är i själva verket helt naturligt med hänsyn
till den centrala ställning som historiedisciplinen intar inom den humanistiska
fakulteten och till den stora tillströmningen av studerande. Med fullgörandet
av de reguljära professorsuppgifterna såsom lärare och examinator
i ämnet i hela dess utsträckning har Ahnlund förenat den av Stockholms
stad önskade forskningen i dess historia. Enligt lärarrådets uppfattning
torde det nu, ett kvartssekel efter professurens tillkomst och med det starkt
ökade studentantalet, vara uteslutet att professuren skulle upphöra. Visserligen
har högskolan genom beslut av Stockholms stad och statsmakterna
från och med den 1 juli 1953 erhållit eu tredje professur inom historievetenskapen,
nämligen en professur i stadshistoria. Denna har emellertid
sin speciella karaktär såsom personlig för nuvarande föreståndaren för
stadshistoriska institutet och genom sin inriktnimr Då stadshistoria. Ett
4 — Bihang till riksdagen* protokoll 1 sand. AV 108
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
avskaffande av Stockholms stads professur i historia kan uppenbarligen
icke kompenseras genom förefintligheten av denna personliga specialprofessur
med begränsad undervisningsskyldighet.
I utlåtande den 29 oktober 1954 över högskolans anslagsäskanden uttalade
universitetskanslern, att han icke blivit övertygad om nödvändigheten
av att den av Ahnlund innehavda personliga professuren efter dennes avgång
uppfördes som ordinarie på högskolans stat. För tillgodoseende av
det särskilda behov av lärarkrafter i historia, som kunde komma att erfordras
genom professurens upphörande, föreslog kanslern en förstärkning
med 20 000 kronor av de till högskolans förfogande stående medlen till
kursundervisning. Vid anmälan av denna fråga under punkten 104 i 1955
års åttonde huvudtitel ansåg jag mig under hänvisning till vad kanslern
anfört icke böra biträda förslaget om ordinariesättning av ifrågavarande
professur utan räknade med att professuren skulle indragas, då Ahnlund
beräknades avgå med pension den 30 juni 1955. I likhet med kanslern
förordade jag en förstärkning med 20 000 kronor av humanistiska avdelningens
kursanslag för att tillgodose det behov av särskilda lärarkrafter,
som kunde komma att erfordras genom professurens upphörande.
I två likalydande, vid 1955 års riksdag väckta motioner (1:289 och
II: 315) hemställdes, att riksdagen måtte besluta, att nu ifrågavarande
personliga professur skulle uppföras på högskolans personalförteckning som
ordinarie från och med den 1 juli 1955. Alternativt yrkades, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t ville hemställa om förslag till 1956 års riksdag
om nämnda professurs återinförande från och med den 1 juli 1956. Till
stöd härför anfördes bland annat följande.
En indragning av den Ahnlundska professuren skulle medföra, att ämnet
historia vid Stockholms högskola i vad avser antalet lärare efter den
30 juni 1955 kommer i ett läge inte mycket bättre än före år 1928. Här
sker alltså en försämring i en situation, då en upprustning av universitetsoch
högskoleundervisningen på alla håll bedömes som synnerligen angelägen.
Det bör observeras, att några ekonomiska skäl för professurens indragande
icke föreligger. Departementschefen följer nämligen kanslerns
förslag att som kompensation för professuren höja anslaget till kursundervisningen
i historia med 20 000 kronor. Inte heller kan som skäl för departementschefens
förslag anföras svårighet att tillsätta professuren med kompetent
innehavare. Vi har för närvarande i vårt land ett flertal obefordrade,
för en professur i historia ovanligt högt kvalificerade forskare. Behovet av
en dubblering av historieprofessuren belyses därav, att antalet historiestuderande
vid högskolan med sikte på fil. kand.- och fil. ämbetsexamina
för närvarande är cirka 100, vartill kommer ett 20-tal licentiander och
doktorander. Det vidgade utrymme, som ämnet historia med samhällskunskap
har fått på skolans schemata — vilket visar den stora betydelse
skolmyndigheterna tillmäter ämnet — torde snarast komma att medföra
en ökning av detta antal.
Statsutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 55 i
denna fråga följande.
51
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
Vid ettvart av universiteten i Uppsala och Lund finns för närvarande
två professurer i historia, vid universitetet i Göteborg en professur i detta
ämne. Utskottet har från vederbörande universitets- och högskolemyndigheter
införskaffat upplysningar angående antalet historiestuderande för
lägre och högre examina höstterminen 1954 och vårterminen 1955 vid
nämnda lärosäten samt Stockholms högskola. Studerandeantalet framgår
av följande sammanställning.
Lärosäte
Ht
1954
Vt
1955
Fil. kand. o.
ämbetsex.
samt pol.
mag. ex.
Fil.
lic.
ex.
Fil.
dr.
Fil. kand. o.
ämbetsex.
samt pol.
mag. ex.
Fil.
lic.
ex.
Fil.
dr.
Uppsala universitet ..............
177
26
15
151
28
14
Lunds universitet ...............
197
25
13
149
29
10
Göteborgs universitet ............
45
14
5
44
14
5
Stockholms högskola ............
90
35
18
90
37
18
Av de sålunda erhållna uppgifterna framgår bl. a. att vid Stockholms
högskola antalet studerande på högstadiet är förhållandevis stort. Utskottet
är likväl icke berett att enbart med anledning härav i detta ärende nu
intaga en från departementschefens uppfattning avvikande ståndpunkt,
varför utskottet avstyrker bifall till det i motionerna I: 289 och II: 315
gjorda yrkandet om uppförande från och med nästa budgetår av omförmälda
professur på ordinarie stat. Utskottet finner sig icke heller böra tillstyrka
det i nämnda motioner alternativt framställda förslaget. Däremot
vill utskottet framhålla, att frågan om antalet professurer i historia vid
Stockholms högskola lämpligen synes böra upptagas till närmare omprövning
i samband med den av departementschefen jämlikt nådigt bemyndigande
den 14 januari 1955 genom särskilt tillkallad utredningsman igångsatta
översynen av högskolans nuvarande resurser och fortsatta utbyggnad.
Högskolan återkommer i sina anslagsäskanden för budgetåret 1956/57
till frågan om återuppförande på högskolans personalförteckning av ifrågavarande
professur i historia och framhåller därvid huvudsakligen följande.
Efter ingången av innevarande budgetår förfogar högskolan för ämnet
historia icke över andra tjänster än Sven Warburgs professur i historia
och den personliga professuren i stadshistoria. Den med sistnämnda professur
förenade undervisningen måste i enlighet med professurens inriktning
åtminstone till allra största delen ägnas stadshistoria, som endast
på högstadiet kan bli föremål för specialstudium. För närvarande innehar
visserligen en docent i historia en rörlig docentbefattning, men det är osäkert
för huru lång tid så kan bli fallet. Härtill kommer ett kursanslag av
22 000 kronor. I jämförelse med övriga lärosäten har Stockholm eu vida
mera omfattande verksamhet på högstadiet, sålunda det stadium som
framför andra kräver lärare med professorskompetens och som också ojämförligt
mest tager professorernas arbetstid i anspråk. Antalet studerande
nödvändiggör uppehållandet av ett licentiatseminarium och fyra proseminariegrupper,
vilka tager i anspråk i medeltal fem veckotimmar. De
52 Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
båda professorernas sammanlagda undervisningsskyldighet omfattar sex
veckotimmar. Av dessa bör under alla förhållanden åtminstone två veckotimmar
ägnas vetenskapliga föreläsningar. Av de tre årligen förekommande
kurser, vilka ingår i studieplanen för ämnet, bör vidare minst en — den
i källorna och litteraturen till Sveriges historia — hållas av en professor.
Denna kurs omfattar i medeltal en och en halv veckotimme. Åt seminarierna
kan professorerna således ägna tillhopa omkring två och en halv
veckotimmar, innebärande i praktiken licentiatseminariet och en proseminariegrupp.
Tre proseminariegrupper behöver alltså anförtros tillfälliga
lärarkrafter, vilka för ändamålet måste besitta docentkompetens. Att bland
högskolans docenter i historia uppbringa sådana krafter är enligt vad
verkställda förfrågningar givit vid handen uteslutet på grund av docenternas
betydande engagement utanför högskolan. I avsaknad av en andra
ordinarie professur i historia är det omöjligt att anordna en tillfredsställande
seminarieundervisning i historia, om man i detta sammanhang bortser
från den lindring som för närvarande åstadkommes genom att en docent
i historia är innehavare av en rörlig docentbefattning. Efter professorn
Ahnlunds avgång kommer ämnet — även med den nuvarande docentbefattningen
— att råka i så betydande svårigheter, att man kan tala om en
ren nödsituation. Den examination, som hittills omhänderhafts av tre professorer,
åvilar i fortsättningen två, vilket torde komma att leda till att
viss examination anförtros docentbefattningens innehavare. Dennes undervisning
kommer härigenom att bli nedskuren till förfång för proseminarieundervisningen.
De stora svårigheterna att anskaffa ledare för denna
undervisning torde komma att medföra, att professorerna och docenten
nödgas lämna de i Stockholm talrika studerandena på högstadiet utan
erforderlig handledning ävensom nedskära undervisningen för de lägre examina
till ett omfång, som måste betecknas som torftigt. Det torde bli omöjligt
att i behövlig utsträckning nyttiggöra det stora tillfälliga kursanslaget.
Då skillnaden i kostnader mellan detta anslag och en professur är relativt
ringa men skillnaden i nytta avsevärd, förutsätter högskolan, att provisoriet
icke skall behöva bestå mer än ett läsår.
Universitetskanslern uttalar i utlåtande häröver, att han icke är beredd
att till förnyad prövning upptaga frågan om ytterligare en professur i historia,
innan resultatet av den pågående översynen av högskolans nuvarande
resurser och fortsatta utbyggnad framlagts.
Stockholms stadsfullmäktige har i utlåtande över högskolans statförslag
för nästa budgetår särskilt understrukit behovet av en ny ordinarie professur
i historia.
Utrednings m ann e n framhåller till en början, att antalet historiestuderande
för lägre och högre examina både höstterminen 1954 och
vårterminen 1955 var på lågstadiet väsentligt lägre men på högstadiet ej
obetydligt högre än vid universiteten i Uppsala och Lund. Enligt inhämtade
uppgifter utgjorde antalet historiestuderande vid högskolan höstterminen
1955 på lågstadiet 150 och på högstadiet 56, varav 38 licentiander
och 18 doktorander. En jämförelse mellan dessa siffror och de för höstterminen
1954, respektive vårterminen 1955 lämnade uppgifterna angående
antalet historiestuderande vid högskolan visade, att en betydande ökning
53
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
av antalet studerande på lågstadiet ägt rum höstterminen 1955, medan
antalet licentiander och doktorander ökat med en licentiand från vårterminen
1955. Med hänsyn till vad högskolan anfört och den ökning av antalet
historiestuderande vid högskolan, som sedan dess ägt rum, anser sig
utredningsmannen böra tillstyrka, att en andra ordinarie professur i ämnet
inrättas från och med den 1 juli 1956, varvid humanistiska avdelningens
kursanslag bör minskas med 20 000 kronor. Utredningsmannen erinrar vidare
om att vid 1947 års riksdag principbeslut fattats om inrättande framdeles
av en professur i modern politisk och social historia inom vardera av
de humanistiska sektionerna vid universiteten i Uppsala och Lund samt
att vid båda universiteten då liksom nu vore inrättade två odifferentierade
professurer i historia. Utredningsmannen har övervägt, huruvida en differentiering
av ämnesområdet för den nyss föreslagna professuren vid Stockholms
högskola lämpligen bör ske på liknande sätt som i fråga om de i
princip beslutade nya professurerna vid universiteten i Uppsala och Lund.
Med hänsyn bland annat till att vid högskolan endast finnes en ordinarie
professur i ämnet, har utredningsmannen ansett sig icke böra föreslå någon
differentiering av ämnesområdet för den nya professuren. Ifråga om personalbehovet
i övrigt för ämnet historia anför utredningsmannen huvudsakligen
följande.
För en rationell utbildning i ämnet historia erfordras undervisning i historiens
hjälp vetenskaper, d. v. s. paleografi, diplomatik in. m. Jag tillstyrker
därför, att medel anvisas från och med nästa budgetår till arvode åt en
biträdande lärare i historiens hjälp vetenskaper och har icke något att erinra
mot att vid bifall härtill docenten vid högskolan, Dr Phil. Emil
Schieche — som under en följd av år meddelat viss undervisning i dessa
discipliner — i överensstämmelse med ett från högskolans sida framlagt,
av universitetskanslern tillstyrkt förslag må utan föregående ansökningsförfarande
förordnas till innehavare av befattningen. Befattningshavaren bör
vara skyldig att efter kanslerns bestämmande fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet
vid annat eller andra lärosäten än högskolan. Vid historiska
institutionen i Uppsala finnes nu en befattning som förste amanuens
och vid motsvarande institution i Lund dels en befattning som andre assistent,
dels ock två befattningar som andre amanuens. Någon dylik befattning
finnes däremot ej i Stockholm. Jag föreslår, att en befattning som
förste amanuens inrättas för historiska seminariet vid högskolan från och
med budgetåret 1957/58.
Till sist erinrar jag om att jag i det föregående förordat, att ämnet historia
vid Stockholms högskola skall erhålla företrädesrätt till två docentbefattningar.
Härigenom skulle högskolan i nämnda avseende uppnå paritet
med universiteten i Uppsala och Lund.
Ekonomisk historia
(Bet. s. 133.)
Utred n i n q s m a n n e n : Ett framträdande behov av ett riiknebiträde
föreligger vid högskolans ekonomisk-historiska institut. Jag förordar
därför, att eu befattning som räknebiträde i reglerad befordringsgång in
-
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1956
rättas vid högskolan med placering vid institutet. Befattningen bör tillkomma
från och med budgetåret 1957/58. Jag erinrar om att jag i det föregående
förordat, att en docent befattning knytes med företrädesrätt till
ämnet ekonomisk historia.
Teaterhistoria
(Bet. s. 135 f.)
Innan jag närmare ingår på utredningsmannens förslag beträffande ämnet
teaterhistoria, anser jag mig böra lämna en redogörelse för ämnets nuvarande
ställning inom högskoleorganisationen.
Teaterhistoria är examensämne endast vid Stockholms högskola, där en
för A. G. K. Beijer personlig professur i detta ämne inrättades från och
med den 1 juli 1946 genom att Stockholms stad ställde medel till förfogande
för ändamålet. Beijer är samtidigt intendent för Drottningholms teatermuseum,
till vars bibliotek och bildarkiv högskoleinstitutionen i teaterhistoria
och undervisningen däri i huvudsak är förlagda. En andre intendent
vid museet svarar för skötseln av biblioteket och bildarkivet. Utöver
professuren finns icke någon befattning för ämnet vid högskolan.
Högskolan hemställde i sina anslagsäskanden för budgetåret 1955/56,
att den personliga professuren i teaterhistoria måtte från den 1 juli 1955
uppföras å ordinarie stat. Därvid framhölls i huvudsak följande.
Under den relativt begränsade tid, som teaterhistoria varit akademiskt
läroämne vid Stockholms högskola, har det vunnit en fast förankring i den
svenska akademiska organisationen och i vårt kulturliv över huvud taget.
Antalet studerande utgör 52. Undervisningen har under årens lopp följts
även av danska och norska studenter. I undervisningen har jämväl deltagit
studenter med litteraturhistoria eller konsthistoria som huvudämne,
vilka önskar en viss orientering på det teaterhistoriska gränsområdet. Under
de fyra sistförflutna åren har filosofie licentiatexamen avlagts av 3 personer
och filosofie kandidatexamen av 22; av de sistnämnda förbereder sig
5 för licentiatexamen. Förhållandena i Stockholm är särskilt gynnsamma
för teaterhistorisk vetenskap och Stockholm är särskilt ägnat att vara
medelpunkten för svensk teaterhistorisk forskning. Stockholm äger stora
samlingar av teaterhistoriskt material, nämligen inom Drottningholms teatermuseums
bibliotek och bildarkiv med de kungl. teatrarnas arkiv, i kungl.
biblioteket och nationalmuseum.
Ett nedläggande av professuren i teaterhistoria efter Beijers avgång från
professorsämbetet den 30 juni 1956 skulle innebära en kulturell nedrustning,
som knappast låter sig försvara, allra minst som man har anledning
räkna med att professuren kan återbesättas med fullt kompetent efterträdare
till Beijer.
Universitetskanslern tillstyrkte i yttrande den 29 oktober 1954 bifall
till ifrågavarande förslag under hänvisning till vad högskolan anfört och
med hänsyn till det relativt stora antalet studerande i ämnet teaterhistoria
ävensom till den kulturella betydelsen av att ämnet alltfort finns företrätt
i vårt land av en akademisk lärare i professors ställning.
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
Vid anmälan av denna fråga under punkten 104 i 1955 ars åttonde huvudtitel
uttalade jag, att ställning till fragan om den fortsatta undervisningen
i teaterhistoria icke behövde tagas redan nämnda år.
I en vid 1955 års riksdag väckt motion (II: 330) hemställdes, att riksdagen
måtte besluta, att ifrågavarande professur från och med den 1 juli
1955 uppfördes som en ordinarie professur vid högskolan. Statsutskottet
uttalade i sitt sedermera av riksdagen godkända utlåtande nr 55, att utskottet
i likhet med mig fann, att frågan om den fortsatta undervisningen
i teaterhistoria icke behövde avgöras av 1955 ars riksdag, varför utskottet
avstyrkte bifall till motionen II: 330. Utskottet förutsatte emellertid, att
Kungl. Maj:t med hänsyn till det stora antalet studerande i ämnet hade
sin uppmärksamhet riktad på detta undervisningsproblem och noga beaktade
de olika synpunkter — icke minst av internationell och kulturell art
— som vore förknippade med ett framtida ställningstagande till förevarande
spörsmål.
Högskolemyndigheterna har i anslagsäskandena för budgetåret 1956/57
under i huvudsak samma motivering som tidigare föreslagit, att den å övergångsstat
uppförda professuren i teaterhistoria från och med den 1 juli
1956 överföres till förteckningen över ordinarie tjänstemän vid högskolan.
Därvid har anförts, att Beijer, som vore född den 24 december 1888, efter
vederbörligen beviljat anstånd väntades avgå från sin professur den 30
juni 1956.
Universitetskanslern uttalar i yttrande den 12 september 1955 över högskolans
anslagsäskanden, att han — efter att ha erfarit att Beijer erhållit
tillstånd att kvarstå i tjänst till och med den 30 juni 1957 — icke funnit
anledning taga ställning till förslaget att från och med den 1 juli 1956
överföra ifrågavarande professur till personalförteckningen över ordinarie
tjänstemän.
Utredning små 7i nen uttalar till en början, att saväl det relativt
stora antalet studerande i ämnet teaterhistoria som den kulturella betydelsen
av att ämnet alltfort finns företrätt i vårt land av en akademisk lärare
i professors ställning utgör starka skäl för inrättande av en ordinarie professur
i ämnet. Då Beijer erhållit rätt att kvarstå vid sin personliga professur
till och med utgången av juni 1957, anser sig utredningsmannen böra
föreslå, att en ordinarie professur i teaterhistoria inrättas vid Stockholms
högskola från och med den 1 juli 1957. Utredningsmannen framhåller därvid,
att ett nedläggande av professuren i teaterhistoria enligt hans mening
skulle illa rimma med strävandena att bringa högskolans resurser i paritet
med de äldre universitetens. Härefter anför utredningsmannen i huvudsak
följande.
Vid de äldre statsuniversiteten finns flera av professurer företrädda ämnen
inom de filosofiska fakulteterna, vilka ämnen saknar motsvarighet vid
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
högskolan.. Så finnes t. ex. en ordinarie professur i musikforskning vid universitetet
i Uppsala.
Drottningholmsteaterns bibliotek och bildarkiv fungerar såsom högskoleinstitution.
Detta förhållande torde ha sin grund i den omständigheten,
att Beijer i sin egenskap av intendent för Drottningholms teatermuseum
är föreståndare för dess bibliotek och bildarkiv, och någon formell upplåtelse
av dessa till högskolan för undervisning och forskning synes icke
föreligga. I skrivelse den 2 november 1955 till universitetskanslern har
Drottningholms teatermusei nämnd meddelat, att nämnden är beredd upplåta
de för teatermuseets arkiv och bibliotek m. m. av nämnden förhyrda
lokalerna i fastigheten Linnégatan 7 i Stockholm (frånsett de av kungl.
teatern och det svenska ITI-rådet disponerade rummen) såsom institution
för ämnet teaterhistoria vid Stockholms högskola, därest en ordinarie professur
i ämnet inrättas vid högskolan efter Beijers avgång från sin personliga
professur i ämnet, dock under villkor att det till institutionens förfogande
stående, från högskolan utgående materielanslaget komme att
höjas med minst 1 000 kronor. Av högskolans anslag till materiel m. m.
disponeras för innevarande budgetår ] 600 kronor för teaterhistoria. En
höjning av dessa anslagsmedel med minst 1 000 kronor anser jag vara av
behovet påkallad.
Med anledning av lärarrådets i petitaskrivelse för budgetåret 1951/52
framlagda förslag om inrättande av en befattning som andre assistent i
teaterhistoria har 1945 års universitetsberedning i sitt betänkande VI
(SOU 1951: 9), s. 123, uttalat, att beredningen visserligen funne tillräckliga
skäl ha anförts för en ny befattning i ämnet, men ansåge, att de anförda
arbetsuppgifterna blott motiverade en befattning som andre amanuens.
Med hänsyn till att verksamheten vuxit i omfattning, sedan detta uttalande
gjordes, föreslår jag, att en befattning som förste amanuens inrättas.
Denna torde böra tillkomma från och med budgetåret 1957/58.
Statskontoret förklarar sig icke kunna biträda förslaget om överförande
till ordinarie stat av den nu i övergångsstat uppförda personliga professuren
i teaterhistoria. Som skäl härför anför ämbetsverket, att ifrågavarande professur
endast i förhållandevis ringa utsträckning torde bli till omedelbart
gagn för undervisningen.
Nordisk och jämförande fornkunskap
(Bet. s. 144 f.)
U tredning smannen : Detta ämne företrädes av en professur vid
vartdera av universiteten i Uppsala och Lund samt vid Stockholms högskola.
Till professuren i nordisk och jämförande fornkunskap i Uppsala
är knutet ett museum för nordiska fornsaker, medan innehavaren av professuren
i förhistorisk och medeltidsarkeologi i Lund tillika är föreståndare
för universitetets historiska museum samt mynt- och medaljkabinett. Tillgången
till assistent- och amanuenspersonal för ämnet nordisk och jämförande
fornkunskap vid universiteten i Uppsala och Lund bör ses mot bakgrunden
härav. Någon motsvarande institution finns icke vid Stockholms
högskola och ej heller någon personal av nyss angivet slag. En amanuens
-
57
Kuncjl. Maj.ts proposition nr 108 år 1956
befattning är emellertid nödvändig vid denna högskola såväl för seminariearbetet
som för planläggning och genomförande av exkursioner och fältarbeten
i ämnet. Med biträdande av ett av universitetskanslern framlagt
förslag tillstyrker jag, att medel anvisas till arvode åt en andre amanuens
från och med nästa budgetår. Jag erinrar tillika om att jag i det föregående
föreslagit, att ifrågavarande ämne skall vid högskolan erhålla företrädesrätt
till en docentbefattning såsom fallet nu är vid universiteten i Uppsala
och Lund.
Nationalekonomi
(Bet. s. 147 f.)
Utredningsmannen: Vid universitetens i Uppsala och Lund
nationalekonomiska institutioner finns för närvarande dels en befattning
som förste amanuens, dels ock en befattning som andre amanuens, medan
dylika befattningar saknas vid Stockholms högskola, där emellertid viss
amanuenstjänst fullgöres av innehavaren av ett studiestipendium. Högskolans
egen upprustningsplan upptar förslag om inrättande vid högskolan
av — förutom en befattning som förste och en som andre amanuens
— jämväl en befattning som förste assistent. Med hänsyn till verksamhetens
omfattning vid den nationalekonomiska institutionen vid Stockholms
högskola är det motiverat, att högskolan blir bättre tillgodosedd med vetenskapligt
utbildad biträdespersonal än vad fallet är vid universiteten.
Jag anser mig dock icke böra gå längre än till att föreslå, att vid högskolan
inrättas dels en befattning som andre assistent, dels ock en befattning som
andre amanuens. Sistnämnda befattning bör i enlighet med högskolans av
universitetskanslern tillstyrka förslag inrättas från och med nästa budgetår,
medan befattningen som andre assistent bör tillkomma från och med
budgetåret 1957/58.
I enlighet med av högskolemyndigheterna framlagt förslag, som tillstyrkts
av kanslern, beräknar jag vidare i det följande 1 800 kronor under
humanistiska avdelningens kursanslag till gruppundervisning i nationalekonomi
på nybörjarstadiet. Med hänsyn till att de studerande icke har
någon vana från skolan vid studier av den art, som förekommer i ämnet
nationalekonomi, är undervisning i grupper som komplement till de grundläggande
kurserna av särskild betydelse i detta ämne för att effektivisera
studierna.
Högskolan har påyrkat följande ändringar i utredningsmannens förslag,
nämligen inrättande av dels en befattning som förste assistent från och
med nästa budgetår i stället för en andre assistent från och med budgetåret
1957/58, dels ock en förste amanuenstjänst från och med sistnämnda budgetår.
Till stöd härför har främst framhållits det i förhållande till universiteten
väsentligt större antalet studerande i nationalekonomi vid högskolan.
Sociologi
(Bet. s. 150 f.)
Utrednings in a n n e n : Antalet studerande har under de år, so
ciologien
funnits som akademisk disciplin vid Stockholms högskola, vuxit
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
på ett sätt som icke förutsetts. Vid sin sida har professorn som enda fasta
lärarkraft en andre assistent. Därjämte disponerar ämnet för närvarande
en av humanistiska avdelningens rörliga docentbefattningar och en docentbefattning,
tillhörande annat ämne. I det föregående har jag förordat, att
en docentbefattning vid högskolan skall knytas till ämnet sociologi med
företrädesrätt. Behovet av en befattning som biträdande lärare gör sig även
starkt gällande. En dylik befattning bör i enlighet med högskolans av universitetskanslern
tillstyrkta förslag inrättas från och med nästa budgetår.
Härjämte finner jag behov föreligga av en befattning som andre amanuens
för handledning av studerande och för biträde vid seminarieövningar m. m.
Denna befattning bör tillkomma från och med budgetåret 1957/58.
Statistik
(Bet. s. 152 f.)
Utredningsman n e n : Redan vid behandlingen av frågan om personalorganisationen
för ämnet matematisk statistik har jag framhållit behovet
av en väsentlig förstärkning av personalen vid Stockholms högskolas
institut för statistik. Trots att antalet statistikstuderande är betydligt
större vid högskolan än vid universiteten i Uppsala och Lund, är personaltillgången
vid högskolan betydligt mindre än vid dessa universitet. I första
hand bör personalorganisationen bringas i nivå med universitetens. Därutöver
erfordras en utökning av lärarpersonalen med hänsyn till det stora
antalet statistikstuderande vid högskolan. Under sistförflutna läsår avsåg
ett icke obetydligt antal av dessa att förbättra sina möjligheter att vinna
inträde på andra utbildningsbanor. Det synes icke osannolikt, att antalet
dylika studerande framdeles kommer att minska med hänsyn till att skärpta
bestämmelser meddelas av universitetskanslern i fråga om tillgodoräknande
av akademiska betyg för tillträde till den medicinska utbildningen. En viss
försiktighet torde därför vara påkallad vid utökning av lärarkrafterna, och
en omprövning av behovet bör ske efter en lämplig övergångstid. Det förslag,
som jag här framlägger, innebär därför en mindre utökning av lärarpersonalen
än som i och för sig kan anses motiverat med hänsyn till antalet
studerande under sistförflutna läsår.
I det föregående har jag föreslagit, att en docentbefattning vid högskolan
skall med företrädesrätt knytas till ämnet statistik. Jag föreslår nu, att
personalen utökas med en biträdande lärare, en andre assistent, två andre
amanuenser, en kontorist (Ce 13) samt ett kontorsbiträde och två räknebiträden
i den reglerade befordringsgången. I enlighet med vad kanslern
föreslagit bör kontoristtjänsten och en räknebiträdestjänst inrättas från
och med nästa budgetår. Befattningen som biträdande lärare, en befattning
som andre amanuens och ytterligare en befattning som räknebiträde
bör tillkomma från och med budgetåret 1957/58. Återstående befattningar,
nämligen en som andre assistent, en som andre amanuens och en som kontorsbiträde,
bör inrättas från och med budgetåret 1958/59. Det torde böra
framhållas, att de lokaler, som för närvarande står till förfogande för högskolans
institut för statistik, icke medger den här föreslagna utökningen
av personalorganisationen. Jag har emellertid ansett mig kunna utgå från
att ökat lokalutrymme skall kunna under loppet av här ifrågavarande
utbyggnadsperiod ställas till institutets förfogande.
59
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
Högskolan hemställer, att den av utredningsmannen föreslagna tjänsten
som biträdande lärare i statistik måtte inrättas redan från och med nästa
budgetår. Till stöd härför har anförts, att möjligheter numera yppat sig
att provisoriskt ställa betydligt ökade lokaler till förfogande för undervisningen
i ämnet.
Universitetskanslern biträder med hänsyn till vad som anförts till stöd
härför högskolans förslag.
Kulturgeografi med ekonomisk geografi
(Bet. s. 156 f.)
Utrednings mannen: Vid vartdera av universiteten i Uppsala
och Lund finns nu för ämnet geografi två befattningar som förste assistent
men vid Stockholms högskola endast en, knuten till ämnesgrenen naturgeografi.
Även för kulturgeografiens del föreligger vid högskolan behov
av en befattning som förste assistent. Denna befattning bör tillkomma
från och med budgetåret 1957/58.
Högskolan påyrkar, att den av utredningsmannen föreslagna tjänsten
som förste assistent inrättas redan från och med nästa budgetår. Högskolan
erinrar härvid om att den nye professorn i ämnet torde komma att tillträda
sin tjänst den 1 juli 1956 samt att utvidgade lokaler ställts till ämnets
förfogande.
Klassiska språk
(Bet. s. 158 f.)
Utredningsmannen: Vart och ett av den klassiska ämnesgruppens
tre ämnen (latinska språket och litteraturen, grekiska språket och
litteraturen samt klassisk fornkunskap och antikens historia) är vid universiteten
i Uppsala, Lund och Göteborg företrätt av en professur. Företrädare
för grekiska språket och litteraturen saknas däremot vid Stockholms
högskola. 1945 års universitetsberedning fann angeläget, att hela
den klassiska ämnesgruppen blir representerad jämväl vid Stockholms högskola,
och föreslog, att principbeslut skulle fattas om inrättande vid högskolan
av en professur i grekiska språket och litteraturen. Från högskolans
sida har behovet av en fastare ställning för ämnet ansetts övergångsvis
kunna tillfredsställas genom inrättande av en preceptur, varom högskolan
framlagt förslag i sina anslagsäskanden för nästa budgetår. Med hänsyn
till att grekiska språket och litteraturen är företrätt av professur vid universitetet
i Uppsala och att man torde ha anledning räkna med att ett
relativt begränsat antal studerande jämväl framdeles kommer att ägna sig
åt studierna av ämnet, anser jag mig icke böra föreslå, att professur i ämnet
inrättas vid Stockholms högskola. Av principiella skäl kan jag icke
heller biträda förslaget om en preceptur i ämnet. Det synes mig emellertid
angeläget, att undervisning i ökad omfattning kommer att meddelas vid
Stockholms högskola i grekiska språket och litteraturen och att de studerande
erhåller möjlighet att vid högskolan avlägga tentamen för lägre examina
i ämnet. Däremot torde de studerande, även om de är bosatta i
Stockholm, utan större olägenhet kunna för högre studier utnyttja under
-
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
visningen vid Uppsala universitet. I samförstånd med professorn i latinska
språket och litteraturen vid högskolan, D. Norberg, som väckt förslaget
om inrättande av en preeeptur i ämnet vid högskolan, anser jag mig böra
föreslå, att ett lektorat i grekiska språket och litteraturen inrättas vid högskolan
av samma typ som de nuvarande pedagogiska lektoraten vid högskolan
i tyska, respektive engelska språket i fråga om anställnings- och
avlöningsförhållanden. Befattningshavaren bör ha docentkompetens och i
hans åligganden bör ingå examination i ämnet för lägre examina. Det föreslagna
lektoratet torde täcka undervisningsbehovet även i vad detsamma
avser den vid högskolan nu anordnade särskilda kursundervisningen i ämnet
för vissa studerande, som har latinska språket som huvudämne i sin
examen. Vid bifall till vad sålunda föreslagits bör humanistiska avdelningens
kursanslag kunna sänkas med 5 500 kronor. Lektoratet bör inrättas
från och med budgetåret 1957/58.
Vid seminariet för klassiska språk i såväl Uppsala som Lund och Göteborg
finns nu en befattning som andre amanuens. Jag föreslår, att en dylik
befattning inrättas för de klassiska språken jämväl vid Stockholms högskola
från och med budgetåret 1958/59.
Jag erinrar slutligen om att jag i det föregående föreslagit, att latinska
språket och litteraturen skall vid högskolan erhålla företrädesrätt till en
docentbefattning.
Universitetskanslern delar i princip utredningsmannens uppfattning om
behovet vid högskolan av en särskild lärarbefattning i grekiska språket och
litteraturen. Däremot är kanslern tveksam om icke för ändamålet bör avses
en biträdande lärare i stället för en pedagogisk lektor.
Nordiska språk
(Bet. s. 162.)
Utredningsmannen: Den undervisning i svenska, danska och
norska språken, som hittills vid universiteten i Uppsala och Lund bestritts
av dessa lärosätens universitetslektorer har vid Stockholms högskola tillgodosetts
på annat sätt. Undervisningen i svenska språket har omhänderhafts
av vissa utanför högskolan stående lärarkrafter, vilka härför åtnjutit
ersättning från humanistiska avdelningens kursanslag. Undervisningen i
danska och norska språken har bestritts av föreningen Nordens lektorer.
Huruvida detta blir möjligt även i fortsättningen synes mig närmast bero
på vilka utanför högskolan stående lärarkrafter, som då kan påräknas för
undervisningen. Jag är därför icke beredd att nu föreslå, att något lektorat
inrättas vid Stockholms högskola. Härvid vill jag tillika framhålla, att en
befattning som biträdande lärare i nordiska språk finnes vid högskolan
men ej vid universiteten i Uppsala och Lund. Då jag emellertid med hänsyn
till det stora studerandeantalet funnit behov föreligga av en uppdelning
av de studerande i grupper vid lektorsundervisningen i danska och
norska språken och vid undervisningen i skriftlig framställningskonst, beräknar
jag i det följande i anslutning till av högskolemyndigheterna framlagt
förslag 3 500 kronor till förstärkning av kursanslaget i nordiska språk.
Jag erinrar om att jag i det föregående föreslagit, att ifrågavarande ämne
skall vid högskolan erhålla företrädesrätt till två docentbefattningar såsom
fallet nu är vid nämnda uinversitet. Vid seminariet för nordiska språk
61
Kungl. May.ts proposition nr 10S år 1956
finns nu såväl i Uppsala som Lund en förste amanuens. En dylik befattning
bör såsom föreslagits inrättas jämväl vid Stockholms högskola från
och med nästa budgetår.
Tyska språket
(Bet. s. 165 f.)
Utredningsman nen: Till ämnet tyska språket hör vid vartdera
av universiteten i Uppsala och Lund en befattning som förste amanuens.
En dylik befattning behövs för ämnet även vid Stockholms högskola och
bör inrättas från och med nästa budgetår. För att möjliggöra en effektiv
undervisning på nybörjarstadiet har jag funnit behov föreligga av en avsevärt
utökad kursundervisning. Jag beräknar därför i det följande 13 000
kronor till förstärkning av kursanslaget för ifrågavarande ämne. Jag erinrar
slutligen om att jag i det föregående föreslagit, att ifrågavarande
ämne vid högskolan skall erhålla företrädesrätt till två docentbefattningar.
Engelska språket
(Bet. s. 167 f.)
U tred ning smannen: Antalet studerande i engelska språket var
under läsåret 1954/55 av ungefär samma storleksordning — cirka 350
studerande — vid universitetet i Uppsala och vid Stockholms högskola.
Högskolan är emellertid sämre tillgodosedd med lärarkrafter än universitetet.
Jag har i det föregående förordat, att ytterligare en docentbefattning
vid högskolan tilldelas ifrågavarande ämne med företrädesrätt. Vid såväl
Uppsala som Lunds universitet finns nu dels en befattning som biträdande
lärare, dels ock en befattning som förste amanuens. Jag anser mig böra föreslå,
att motsvarande befattningar inrättas jämväl vid Stockholms högskola.
Befattningen som biträdande lärare torde böra inrättas från och
med budgetåret 1957/58 och befattningen som förste amanuens från och
med budgetåret 1958/59.
Romanska språk
(Bet. s. 169 f.)
Den romanska språkgruppen omfattar franska, italienska, spanska, portugisiska
och rumänska språken. Spanska och portugisiska språken brukar
sammanfattas under den gemensamma benämningen ibero-romanska språk.
Romanska språk företrädes vid ettvart av universiteten och vid Stockholms
högskola av en professur i romanska språk.
I högskolans anslagsäskanden för nästa budgetår begäres följande nya
befattningar, nämligen dels en för professor A. G. Tilander personlig forskningsprofessur
i romanska språk, dels ett pedagogiskt lektorat i spanska
språket, dels ock ett lektorat i spanska språket. Till stöd för förslaget om
den personliga professuren, vilket förslag framfördes jämväl i högskolans
anslagsäskanden för innevarande budgetår och då tillstyrktes av universitetskanslern,
har högskolan anfört bland annat följande.
Professor Tilander, som är född den 22 juli 1894, är sedan den 1 november
1937 innehavare av professuren i romanska språk vid högskolan. Professor
Tilander har under sin vetenskapliga bana gjort insatser såsom fors
-
62
Kungl. May.ts ''proposition nr 108 år 1956
kare inom större delen av det romanska språkområdet. Inom vissa delar
av området är dessa insatser betydande, på några av dem banbrytande.
Det är i första hand inom hispanistiken, som han vunnit internationellt
erkännande. Genom sina arbeten rörande de medeltida spanska landskapslagarna
har han förvärvat ställningen som en av vår tids ledande hispanister.
Han är den förste, som underkastat detta rika område ett grundligt
studium, och han har lyckats draga fram i ljuset flera hittills okända eller
såsom förlorade betraktade lagar. I början av förra året erhöll professor
Tilander av kungl. spanska akademien och av lokala myndigheter i Navarra
det för svensk forskning hedrande uppdraget att utgiva den gamla
landskapslagen för Navarra. Utgåvan av denna lag anses grundläggande
för den ordbok över fornspanska språket, som förberedes av den spanska
akademien.
Professor Tilander har emellertid även på andra områden gjort högst
betydande insatser. Sålunda har han i ett flertal arbeten behandlat med
jakt och djurfrågor sammanhängande filologiska spörsmål och därvid utfört
ett pionjärarbete på ett okänt fält. Tilanders forskning omfattar textutgivning,
textkritik, käll- och handskriftstudier, dialektforskning, syntax,
ordforskning och etymologi. På det senare området har Tilander producerat
ett hundratal arbeten, flera av betydande omfattning. Det skulle utan
tvivel vara av största värde om Tilander, som sålunda tillvunnit sig en
mycket framstående ställning på det språkvetenskapliga området, finge
tillfälle att ostörd ägna sig åt sitt vetenskapliga arbete. Den omfattande
examinationen inom ämnet romanska språk och övriga med professuren
förbundna ämbetsgöromål är förvisso till hinder för en önskvärd koncentration
på det mödosamma forskningsarbetet inom Tilanders specialområden.
Det naturligaste sättet att lösa problemet är att en personlig forskningsprofessur
i romanska språk inrättas för Tilander. Genom tillkomsten
av en sådan professur skulle Tilander tillförsäkras ostörd arbetsro under
de sista åren av sin ämbetstid, och han skulle under denna tid få tillfälle
att fullborda det banbrytande vetenskapliga arbete, som han på ett så
fruktbringande sätt inlett.
Därest den föreslagna professuren inrättas, bör med densamma förenas
viss skyldighet att meddela forskningsundervisning samt att i filosofie
licentiatexamen i romanska språk examinera de studerande, som därtill
anmäler sig.
Universitetskanslern understryker i utlåtande över högskolans anslagsäskanden
för nästa budgetår, att Tilander genom sin forskargärning tillvunnit
sig en mycket framstående ställning på det språkliga området.
Kanslern är ense med högskolan om betydelsen av att Tilander tillförsäkras
sådana arbetsförhållanden under de sista åren av sin ämbetstid,
att han därunder kan ägna sig åt det banbrytande vetenskapliga arbete,
som han på ett så fruktbringande sätt inlett. Kanslern tillstyrker därför,
att för Tilander från och med den 1 juli 1956 inrättas en personlig forskningsprofessur
i romanska språk. I likhet med högskolan anser kanslern,
att med denna professur bör förenas skyldighet att meddela forskningsundervisning
samt att i filosofie licentiatexamen i romanska språk examinera
de studerande, som därtill anmäler sig.
63
Kungl. May.ts proposition nr 108 år 1956
Beträffande högskolans i övrigt framställda förslag rörande ifrågavarande
ämne inhämtas av tillgängliga handlingar bland annat följande.
Frågan om inrättande av ett pedagogiskt lektorat och ett lektorat i
spanska språket sammanhänger delvis med spörsmålet om examinationsrätt
för högskolan i detta språk. Efter det att lärarrådet tillstyrkt en av
humanistiska avdelningen därom gjord framställning hemställde högskolestyrelsen
i underdånig skrivelse den 11 oktober 1952, att högskolan måtte
erhålla rätt att anställa filosofie kandidatexamen, filosofisk ämbetsexamen
och stats vetenskaplig-filosofisk examen i ämnet spanska språket. I anledning
av denna hemställan anmodade universitetskanslern avdelningen att
inkomma med studieplaner och kursfordringar ävensom med utredning
angående examinator i ämnet i fråga. Den 23 juni 1954 inkom humanistiska
avdelningen för prövning och stadfästelse med förslag till studieplan i
spanska språket. Enligt denna studieplan skulle examinationen handhavas
av professorn i romanska språk eller den kanslern därtill förordnade. Studieplanen
har ännu icke stadfästs. Frågan om stadfästelse av studieplan
är emellertid beroende av huru examinationen i ämnet skall anordnas och
av vilka lärarbefattningar som erfordras för undervisningen.
Lärarrådet anser, att professorn i romanska språk icke kan betungas
med examination i ämnet. Undervisningen torde, anför lärarrådet, böra
ske på samma sätt som i de övriga moderna språken, nämligen så att den
meddelas dels genom infödd lektor och dels genom föreläsningar och proseminarieövningar.
De väsentligaste undervisningsuppgifterna ävensom
examinationsgöromålen finner lärarrådet vara av den vikt, att de borde
föranleda inrättande av en professur. Under en övergångsperiod torde de
emellertid enligt lärarrådets mening kunna handhavas av en pedagogisk
lektor, som besitter docentkompetens. I enlighet härmed föreslår lärarrådet
inrättande av ett pedagogiskt lektorat från och med nästa budgetår. För
meddelande av den erforderliga lektorsundervisningen föreslår lärarrådet
inrättande av en befattning som lektor i spanska språket. Lärarrådet anför
härvid, att erforderlig lektorsundervisning i ämnet nu meddelas vid
högskolan av docenter. Oberoende av om examensrätt i spanska språket
genomfördes eller ej kunde högskolan dock icke i längden undvara ett
särskilt lektorat i ämnet. Ett särskilt skäl för inrättande av en lektorsbefattning
i spanska språket tillkomme dock, om detta språk bleve examensämne.
Professor Tilander bär i särskilt yttrande i anslutning till lärarrådets
äskanden i fråga om spanska språket framhållit, att antalet studerande i
spanska är och torde komma att förbli litet även efter examensrättens
eventuella beviljande, speciellt av den anledningen att vid läroverken ej
finns lärarbefattningar, i vilka spanska ingår i ämneskombinationen. Sa
länge detta vore fallet, torde studenterna ej komma att finna det för sin
framtida befordran till lärartjänst särskilt gagneligt att medtaga spanska
språket i examen. Det komme därför icke att bli betungande för universitetslektorn
i spanska språket i Uppsala, om han ålades att undervisa även
vid Stockholms högskola med ersättning på ensartat sätt, som vore fallet
med universitetslektorn i italienska språket i Uppsala. Den nuvarande
lektorn i spanska i Uppsala hade vid flera tillfällen för Tilander uttryckt
sin beredvillighet att undervisa vid Stockholms högskola och visat stort
intresse för saken.
Det förslag till inrättande av vissa befattningar för undervisning och
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 är 1956
examination i spanska språket, som framlagts av högskolan har universitetskanslern
ansett sig icke kunna helt biträda. I likhet med lärarrådet
anser kanslern, att innehavaren av professuren i romanska språk icke kan
betungas med examination i spanska språket. Vid övervägande av vilken
tjänst som bäst skall kunna tillgodose undervisnings- (utom lektorsundervisningen)
och examinationsgöromålen har kanslern stannat för att föreslå
inrättande från och med nästa budgetår av en befattning som biträdande
lärare, vilken enligt kanslerns mening torde böra besättas med docentkompetent
innehavare. Vidkommande lektorsundervisningen har kanslern
icke blivit övertygad om behovet av en särskild lektor i spanska språket.
Kanslern finner i likhet med professor Tilander, att den erforderliga undervisningen
kan meddelas av lektorn i spanska i Uppsala. Om ifrågavarande
undervisning icke kan meddelas inom ramen för dennes ordinarie undervisningsskyldighet,
anser kanslern, särskild ersättning kunna lämnas ur
reservationsanslaget till extra utgifter.
U tredn i n g s m a n n e n framhåller till en början, att han funnit
ett genomförande av förslaget om inrättande av personlig forskningsprofessur
i romanska språk för professorn Tilander vara en mycket angelägen
åtgärd. Han tillstyrker därför varmt, att en dylik professur inrättas från
och med nästa budgetår. Med denna professur bör enligt utredningsmannens
mening förenas skyldighet att meddela forskningsundervisning samt
att i filosofie licentiatexamen i romanska språk examinera de studerande,
som därtill anmäler sig. Härefter anför utredningsmannen huvudsakligen
följande.
Under senare år har ett allt starkare behov av högre undervisning i
spanska språket gjort sig gällande. Sveriges allt mer intensifierade förbindelser
med den spansktalande världen kräver för sin utvidgning och sitt
befästande ett ökat antal akademiker med goda kunskaper i spanska språket.
Detta språk är emellertid icke examensämne vare sig vid något av
de tre universiteten eller vid Stockholms högskola. För att möjliggöra ökad
undervisning samt examination i ämnet vid Stockholms högskola har universitetskanslern
föreslagit, att en befattning som biträdande lärare i
spanska språket inrättas från och med nästa budgetår, och därvid uttalat,
att befattningen torde böra besättas med docentkompetent innehavare.
Jag biträder detta förslag. Examinationsrätt i spanska språket nödvändiggör
undervisning av en spanskfödd lektor. I likhet med ämnesrepresentanten
och kanslern anser jag, att den erforderliga undervisningen kan meddelas
av universitetslektorn i spanska språket vid universitetet i Uppsala.
Till ersättning åt denne för resor och uppehälle i samband med undervisningen
i Stockholm torde å högskolans stat från och med nästa budgetår
böra upptagas ett arvode a 996 kronor eller samma belopp, som nu är upptaget
till en lektor i italienska språket. Om och i den mån ifrågavarande
undervisning icke kan meddelas inom ramen för den ordinarie undervisningsskyldighet,
som åligger lektorn i spanska i Uppsala, torde särskild
ersättning för utanför undervisningsskyldigheten fallande undervisningkunna
lämnas från reservationsanslaget till Gemensamma universitetsändamål:
Extra utgifter.
Vid seminariet för romanska språk såväl i Uppsala som Lund finns
nu en befattning som förste amanuens. Då behov av en förste amanuens
65
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
jämväl föreligger för detta seminarium i Stockholm, föreslår jag, att medel
härför anvisas från och med budgetåret 1957/58. Slutligen erinrar jag om
att jag i det föregående räknat med att ämnet romanska språk skall erhålla
företrädesrätt till två docentbefattningar vid högskolan såsom fallet
nu är vid de två äldre universiteten.
Högskolan hemställer, att den av utredningsmannen föreslagna befattningen
som biträdande lärare i spanska språket utbytes mot en befattning
som pedagogisk universitetslektor i nämnda ämne. Såsom skäl härför åberopas
att en större undervisningsskyldighet åvilar dylik lektor.
Statskontoret förklarar sig icke kunna biträda förslaget om inrättande
av en personlig forskningsprofessur i romanska språk för Tilander och åberopar
till stöd härför, att den ifrågasatta professuren endast i förhållandevis
ringa utsträckning torde bli till omedelbart gagn för undervisningen.
Kursanslag
(Bet. s. 184.)
Humanistiska avdelningens kursanslag utgör nu 92 000 kronor. Till kursanslag
för de humanistiska sektionerna i Uppsala och Lund har för innevarande
budgetår anvisats 47 400 kronor, respektive 36 700 kronor.
I anslagsäskandena för nästa budgetår har högskolemyndigheterna dels
äskat höjningar av kursanslaget med tillhopa 73 070 kronor, varav 18 500
kronor avser av universitetskanslern i yttrande över juristutbildningskommitténs
betänkande förordad medelsanvisning till särskild undervisning och
examination för politices magisterexamen, dels ock föreslagit minskningar
med hänsyn till äskanden om nya tjänster med tillhopa 29 000 kronor.
Kanslern tillstyrker i utlåtande över anslagsäskandena en höjning av kursanslaget
med 28 200 kronor enligt följande specifikation.
1. Nationalekonomi (nu intet) + 1 800
2. Nordiska språk (nu 8 900 kr.) + 3 500
3. Tyska språket (nu 4 000 kr.) + 13 000
4. Fonetik (nu 3 600 kr.) + 9 900
Summa kronor + 28 200
Utred n ing smannen påpekar, att han — vid genomgång av de
särskilda ämnena — för nästa budgetår å ena sidan räknat med en höjning
av humanistiska avdelningens kursanslag med 28 200 kronor i enlighet
med universitetskanslerns nyss återgivna förslag och å andra sidan föreslagit
en sänkning därav med 20 000 kronor vid bifall till förslaget om inrättande
av ytterligare en ordinarie professur i historia. Utredningsmannen
föreslår därför, att kursanslaget för nästa budgetår höjes med 8 200 kronor
eller för avrundning av anslagets slutsumma med 8 000 kronor till 100 000
kronor.
5 — Bihang till riksdagens ''protokoll 195G. 1 samt. Nr 108
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
Departementschefen
Vad först beträffar det ånyo framförda förslaget om inrättande av en
ordinarie professur i teaterhistoria, då A. Beijer avgår med pension från
den av honom innehavda personliga professuren i ämnet, vill jag erinra om
att jag vid anmälan av högskolans anslagsäskanden i föregående års statsverksproposition
icke ansåg det erforderligt att då taga ställning till motsvarande
från högskolans sida framställda förslag med hänsyn till att Beijer
beviljats anstånd med avgång från professuren till den 30 juni 1956. Till
denna uppfattning anslöt sig sedermera statsutskottet. I utlåtande över
högskolans anslagsäskanden för nästa budgetår har universitetskanslern i
anledning av det på nytt framförda förslaget om inrättande vid Beijers avgång
av en ordinarie professur i teaterhistoria uttalat, att han icke funnit
anledning att taga ställning till förslaget, då Beijer numera erhållit tillstånd
att kvarstå i tjänst till och med den 30 juni 1957. Med hänsyn till sistnämnda
förhållande kan jag icke heller för egen del finna det nödvändigt,
att ställning nu tages till frågan om inrättande av en ordinarie professur i
teaterhistoria.
Jämväl det tidigare framställda förslaget om inrättande av en andra ordinarie
professur i historia har ånyo framförts. Till stöd för det förnyade förslaget
har av högskolan och utredningsmannen anförts en utförlig motivering.
Av vad sålunda anförts finner jag klart framgå, att behov föreligger
av ytterligare en ordinarie professur i historia vid högskolan. Jag tillstyrker
därför, att ifrågavarande professur inrättas från och med nästa budgetår.
Samtidigt bör humanistiska avdelningens kursanslag minskas med 20 000
kronor, avseende kursundervisning i historia.
Det åter framförda förslaget om inrättande av en personlig forskningsprofessur
i romanska språk för professorn i romanska språk vid högskolan
A. G. Tilander anser jag mig ej heller i år kunna biträda. Detsamma gäller
det förnyade förslaget om inrättande av en befattning som biträdande
lärare i historiens hjälp vetenskaper. Vad beträffar utredningsmannens förslag
om inrättande av en kanslibiträdestjänst vid konsthistoriska institutionen,
så är jag icke beredd att för nästa budgetår förorda inrättande av
en dylik tjänst vid institutionen.
I fråga om humanistiska avdelningen har utredningsmannen härutöver
framlagt en rad förslag om personalförstärkningar, avsedda att genomföras
från och med nästa budgetår. Då enligt min mening mycket vägande skäl
anförts till stöd för samtliga dessa förslag, anser jag mig böra tillstyrka desamma.
På ett par punkter har jag därjämte funnit mig böra gå något längre
än utredningsmannen. Utöver av honom föreslagna tjänster för nästa
budgetår bör sålunda enligt min mening inrättas, för ämnet pedagogik en
befattning som biträdande lärare och en som andre amanuens samt för äm
-
67
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
net statistik en befattning som biträdande lärare. Vad beträffar sistnämnda
befattningar hänvisar jag till vad högskolan och universitetskanslern anfört
därom i sina remissyttranden.
Jag torde slutligen få erinra om att jag i det föregående tillstyrkt, att
ytterligare tre docentbefattningar från och med nästa budgetår inrättas vid
humanistiska avdelningen.
Sammanfattningsvis innebär mitt förslag för nästa budgetår i fråga om
humanistiska avdelningen, att medel bör beräknas till följande nya befattningar
och ändamål:
1) tre docenter,
2) en förste assistent och ett kanslibiträde i Ce 11 samt en institutionsvaktmästare
i Ce 12 i stället för en vaktmästare i Cg 11 vid psykologiska
institutet,
3) en biträdande lärare i pedagogik samt en andre assistent och en andre
amanuens vid pedagogiska institutet,
4) en professor i historia,
5) en andre amanuens vid seminariet för nordisk och jämförande fornkunskap,
6) en andre amanuens vid socialvetenskapliga institutet (nationalekonomi),
7) en biträdande lärare i sociologi,
8) en biträdande lärare i statistik samt en kontorist i Ce 13 och ett räknebiträde
i Cf 4—Ce 8 vid institutet för statistik,
9) en förste amanuens vid seminariet för nordiska språk,
10) en förste amanuens vid seminariet för tyska språket,
11 ) en biträdande lärare i spanska språket,
12) ersättning åt universitetslektorn i spanska språket vid Uppsala universitet
för undervisning i ämnet jämväl vid Stockholms högskola
(kostnad 996 kronor) samt
13) höjning av kursanslaget (kostnad 8 000 kronor).
D. Allmänna avdelningen
Kansliet
(Bet. s. 185 f.)
Nuvarande förhållanden. Vid högskolans kansli finns för närvarande följande
ordinarie och extra ordinarie befattningar:
1 byrådirektör i Ca 31;
1 förste byråsekreterare i Ce 27;
1 kansliskrivare i Ca 15;
1 kontorist i Ce 13;
4 kanslibiträden i Ce 11;
1 kontorsbiträde i reglerad befordringsgång (Cf 4—Ce 8).
68
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 108 år 1956
Gemensamma för kansliet och kassaförvaltningen är en befattning som
förste expeditions vakt i lönegrad Ca 12 och två befattningar som expeditionsvakt
i lönegrad Ca 10. Vid högskolans kansli finns vidare följande
extra befattningshavare, nämligen två amanuenser (i befordringsgången
Cg 19—Cg 25), ett kanslibiträde och en halvtidstjänstgörande extra kansliskrivare.
Sistnämnda befattningshavare fungerar som rektors handsekreterare.
Kansliskrivaren i Ca 15 förestår registratorskontoret, vid vilket jämväl
kontorsbiträdet tidigare varit placerat. Kontoristen förestår den s. k.
studentexpeditionen. Vid denna försiggår inskrivning av studerande och
erlägges termins- och examensavgifter. Studentexpeditionen handhar jämväl
studentstatistiken. Ett kanslibiträde biträder nu vid arbetet å denna expedition.
Ett halvtidstjänstgörande kanslibiträde är placerat på stats- och
rättsvetenskapliga avdelningens expedition (Norrtullsgatan 2). Övrig dylik
personal utför protokollskrivning och registreringsarbete för högskolans avdelningar,
svarar för förandet av studiekort (betygsliggare), utför skrivgöromål,
bland annat stencilering av seminarieuppsatser, samt biträder i
mån av tid professorer, som saknar biträdeshjälp, med deras skrivgöromål.
En provisorisk skrivbyrå har organiserats med uppgift att dels utföra
kansliets skrivgöromål, dels tillhandagå de professorer, som saknar egna
biträden för administrativa göromål, med skrivhjälp, dels ock utföra stencilering
av seminarieuppsatser främst för de stats- och rättsvetenskapliga
samt humanistiska avdelningarna. Denna åtgärd har medfört en omfördelning
av arbetsuppgifterna för viss biträdespersonal. Sålunda har kontorsbiträdet
helt avdelats för tjänstgöring vid skrivcentralen och hennes göromål
vid registratorskontoret övertagits av det extra kanslibiträdet. Ett
kanslibiträde och ett halvtidstjänstgörande dylikt biträde har därjämte
avdelats för tjänstgöring i största möjliga utsträckning vid skrivbyrån.
U tre dn i n g s m anne n föreslår för kansliets vidkommande, att från
och med nästa budgetår å högskolans stat uppföres följande nya befattningar,
nämligen en som amanuens i Cf 19—Ce 25, en som kanslibiträde i
Cell och två som kontorsbiträde i Cf 4—Ce 8. Utredningsmannen anför
därvid huvudsakligen följande.
För den akademiskt utbildade personalen vid högskolans kansli har
arbetsbördan under senare år kontinuerligt stigit med högskolans fortgående
utbyggnad och den ökade tillströmningen av studerande. Härtill har
även bidragit, att allmänheten och de studerande i växande omfattning
hänvänt sig till kansliet för erhållande av studieråd. Under senare år har
emellertid två extra amanuenser anställts. Av dessa avlönas den ene med
medel under högskolans avlöningsanslag och den andre delvis med fondmedel
och delvis med vissa till rektors förfogande stående, från privat håll
erhållna medel. Med anledning av förslaget om inrättande av en amanuensbefattning
i reglerad befordringsgång anser jag mig därför endast kunna
tillstyrka, att en dylik befattning uppföres å högskolans personalförteckning
från och med nästa budgetår utan att särskilda medel härför anvisas,
då den extra amanuensbefattning vid vilken avlöning utgår från högskolans
avlöningsanslag härvid torde kunna indragas. Behovet av en skrivcentral
vid kansliet är utomordentligt stort. För denna bör från och med
nästa budgetår inrättas en befattning som kanslibiträde i lönegraden Ce 11
och en som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång (Cf 4—Ce 8). Vidare
69
Kungl. May.ts proposition nr 108 år 1956
bör ytterligare ett dylikt kontorsbiträde anställas från och med nästa budgetår
för tjänstgöring hos registratorn i stället för det kontorsbiträde, som
för närvarande tjänstgör vid den provisoriska skrivcentralen. I det följande
framlägges förslag om att terminsavgifterna till högskolan skall avskaffas
från och med budgetåret 1956/57. Vid ett genomförande av detta
förslag kommer den s. k. studentexpeditionens arbete med uppbörd och
redovisning av dylika avgifter att upphöra och expeditionens arbetsbörda
att lindras betydligt. Enligt vad jag erfarit har vidare nyligen en förenklad
ordning för protokollföring av de olika högskoleorganens beslut genomförts,
vilket torde medföra betydande tidsvinst och möjliggöra, att avdelningarnas
kanslibiträden i viss utsträckning frigöres för andra arbetsuppgifter.
Nu nämnda omständigheter och tillkomsten av en skrivcentral
torde kunna medverka till en avsevärd minskning av nu i betydande utsträckning
förekommande övertidsarbete, samtidigt som kansliets möjligheter
att tillhandagå lärare och studenter med skrivhjälp betydligt ökas.
Vid sådant förhållande och då jag föreslagit inrättande av en för registratorskontoret
avsedd kontorsbiträdestjänst, torde den extra kanslibiträdesbefattningen,
vars innehavare nu tjänstgör vid registratorskontoret, kunna
indragas och härigenom frigjorda medel disponeras för en välbehövlig förstärkning
av expeditionsvaktpersonalen med extra arbetshjälp.
Högskola7i biträder utredningsmannens förslag om uppförande å högskolans
personalförteckning av en amanuensbefattning i reglerad befordringsgång.
Vid bifall härtill skulle emellertid kansliets anslagsmedel till extra
arbetskraft reduceras till 9 000 kronor, med vilket belopp kansliets behov
av extra arbetshjälp enligt högskolans mening icke kunde täckas. Högskolan
anhåller därför, att ifrågavarande anslagsmedel vid bifall till förevarande
förslag icke reduceras till lägre belopp än 15 000 kronor. Härjämte
hemställer högskolan, att i stället för den av utredningsmannen för skrivcentralens
del föreslagna kanslibiträdestjänsten inrättas en kontoristtjänst
samt att den av utredningsmannen för registratorsexpeditionens vidkommande
förordade kontorsbiträdestjiinsten i reglerad befordringsgång utbytes
mot en kanslibiträdestjänst. För dessa yrkanden har lämnats en utförlig
motivering, beträffande vilken torde få hänvisas till handlingarna.
Vidare har högskolan i detta sammanhang hemställt om höjning av rektors
befattningsarvode från 2 400 till 3 000 kronor för år och av hans representationsbidrag
från 2 400 till 4 800 kronor för år. Såsom skäl härför har
åberopats, att paritet jämväl i detta avseende borde uppnås med universiteten
i Uppsala och Lund, vars rektorer för närvarande åtnjöte befattningsarvode
med 3 000 kronor för år och representationsbidrag med 4 800
kronor för år.
Statskontoret anser, att med hänsyn till att kansliet redan äger tillgång
till fyra kanslibitriidesbefattningar dess behov av ytterligare bitriidespersonal
bör tillgodoses genom anställande av biträden i reglerad befordringsgång.
70
Kungl. Maj ds propositicm nr 108 år 1956
Kassaförvaltningen
(Bet. s. 191 f.)
Nuvarande förhållanden. Vid högskolans kassaförvaltning finns för närvarande
följande ordinarie och extra ordinarie befattningar:
1 byrådirektör i Ca 31;
1 kamrerare i Ce 25;
1 kontorsskrivare i Ca 19;
1 kassör i Ca 17;
1 kontorist i Ce 13;
2 kontorsbiträden i reglerad befordringsgång (Cf 4—Ce 8).
Gemensamma för kansliet och kassaförvaltningen är — såsom framgår
av föregående avsnitt — en befattning som förste expeditionsvakt i lönegrad
Ca 12 och två befattningar som expeditionsvakt i lönegrad Ca 10. Vid
kassaförvaltningen finns därjämte ett extra kanslibiträde, som biträder vid
förvaltningen av högskolans hyresfastigheter och redovisningen av vissa
forskningsanslag. För biträdespersonalen vid kassaförvaltningen gäller i
övrigt följande arbetsfördelning. Kontorsskrivaren verkställer avlöningsuträkning
utom beträffande personal, som avlönas från vissa forskningsanslag,
verkställer skatteavdrag och för matrikel över högskolans personal
ävensom avlöningskort. Kontoristen biträder i mån av behov kontorsskriyaren
och ombesörjer källskatteredovisningen. Ett kontorsbiträde ombesörjer
dagbokföringen och verkställer månatligen avstämning av de olika
kontona samt översänder kontoutdrag till vederbörande institutioner. Det
andra kontorsbiträdet utför maskinskrivningsarbete. Kassören ombesörjer
kassagöromålen och för kassajournal.
U tred ning smannen föreslår, att befattningen som kamrerare
från och med budgetåret 1956/57 uppflyttas från lönegrad Ce 25 till Ce 27,
och anför till stöd härför bland annat följande.
Sedan befattningen som kamrerare inrättades från och med den 1 juli
1952, har högskolans omfattning ökat betydligt. I samband härmed har
även göromålen vid kassaförvaltningen efter hand utökats så, att det visat
sig erforderligt att uppdraga åt kamreraren, som är föredragande i vissa
kamerala frågor inför kassaförvaltningens chef, att på eget ansvar handlägga
följande grupper av ärenden:
1) vissa, personalärenden, såsom frågor rörande tjänstledigheter, semesterfördelning,
löneklassplaceringar, granskning av tjänstematrikel samt
olycksfallsförsäkringsfrågor;
2) granskning av avlöningsuträkning, reseräkningar, sjukvårdskostnader,
pensionsansökningar m. m.;
3) övervakning av bokföringen, disposition av anslag, kontroll av anslagsbelastning,
upprättande av ekonomiska redovisningar, beräkning och
fördelning av avkastningen av högskolans fonder, förberedande arbeten för
bokslut;
4) frågor om anställning av städningspersonal, fördelning av städningsområden
samt övervakning av städningsarbetet.
Den från högskolans avlöningsanslag avlönade personalen uppgår för
närvarande till omkring 325 personer, vartill kommer omkring 40 kollektivavtalsanställda
städerskor. Därjämte finns vid högskolans institutioner
anställd personal, som avlönas från forskningsanslag m. in., samt tillfälliga
71
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
lärare och annan personal till ett antal av tillhopa omkring 425 personer.
Antalet studerande som åtnjuter naturastipendier, licentiand- eller doktorandstipendier
eller stipendier ur högskolans fonder utgör tillhopa omkring
250.
Utredningsmannen har vidare till prövning upptagit ett av högskolemyndigheterna
framlagt förslag om förändring av den för dagbokföring m. m.
avsedda kontorsbiträdestjänsten till en kontoristtjänst i Ce 13 och därom
anfört bland annat följande.
Från högskolans sida har framhållits de skärpta krav, som vid en omläggning
av bokföringen till maskinbokföring måste ställas på det kontorsbiträde,
som nu handhar dagbokföringen, och därför föreslagits ombildning
av befattningen som kontorsbiträde till kontoristtjänst. De i propositionen
1952: 14 framlagda, av riksdagen godtagna riktlinjerna för placering
i högre lönegrad än Ca 8 av biträdespersonal med bland annat kamerala
göromål synes mig emellertid ej ge tillräckligt stöd för en förändring
av löneställningen. Jag anser mig därför icke kunna tillstyrka högskolemyndigheternas
förslag i ämnet.
Högskolan vidhåller sitt tidigare yrkande om förändring av den för dagbokföring
m. m. avsedda kanslibiträdestjänsten till en kontoristtjänst. Högskolan
framhåller därvid bland annat, att det med hänsyn till bokföringens
alltmer komplicerade natur och egenart vore otänkbart att anförtro ett
sådant arbete åt en så lågt avlönad tjänsteman som ett kontorsbiträde
i reglerad befordringsgång.
Riksräkenskapsverket har icke något att erinra mot utredningsmannens
förslag om uppflyttning av kamrerarebefattningen från lönegrad Ce 25 till
lönegrad Ce 27. Beträffande den ifrågasatta ombildningen av en kontorsbiträdesbefattning,
vars innehavare avses skola ombesörja maskinbokföringsarbete,
till en befattning som kontorist framhåller ämbetsverket i likhet
med utredningsmannen att de av biträdesutredningen framlagda, av
riksdagen godtagna riktlinjerna för placering i högre lönegrad än Ca 8 av
biträdespersonal med bland annat kamerala göromål icke ger tillräckligt
stöd för en förändring av den nuvarande löneställningen för biträdesbefattningen.
Statskontoret uttalar, att de arbetsuppgifter, som åvilar kamreraren, enligt
ämbetsverkets mening icke är av beskaffenhet att utgöra tillräckliga
skäl för en ändrad löneställning.
Departementschefen
Någon höjning av till rektor nu utgående befattningsarvode och representationsbidrag
anser jag mig icke kunna tillstyrka.
I likhet med utredningsmannen förordar jag, att en amanuensbefattning
i Cf 19—Ce 25 uppföres å högskolans personalförteckning från och med
72
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956
nästa budgetår. Särskilda medel för denna tjänst behöver icke anvisas,
då den extra amanuensbefattning, vid vilken avlöning nu utgår ur högskolans
avlöningsanslag, samtidigt bör indragas. Jag är vidare ense med
utredningsmannen, att biträdespersonalen vid kansliet behöver förstärkas.
För egen del anser jag mig böra förorda, att ytterligare tre kontorsbiträdestjänster
i Cf 4—Ce 8 inrättas vid kansliet från och med nästa budgetår.
Frågan om ändrad lönegradsplacering för kamreraren vid kassaförvaltningen
är jag icke beredd att nu pröva. Ej heller kan jag tillstyrka, att den
vid kassaförvaltningen för bokföringsarbete avsedda kontorsbiträdestjänsten
ombildas till kontoristtjänst.
E. Vissa frågor av allmän natur
Under detta avsnitt torde jag få anmäla två frågor av allmän natur, som
ej berörts av utredningsmannen men vilka universitetskanslern upptagit till
behandling i sitt förutnämnda utlåtande den 12 september 1955 över högskolans
anslagsäskanden för nästa budgetår.
Arvoden åt högskolans dekaner
För de arbetsuppgifter och extra kostnader, som är förenade med dessa
ämbeten, utgår för närvarande ingen ersättning. Kanslern har nu i anslutning
till ett av 1945 års universitetsberedning i dess betänkande del III
(SOU 1947: 75, s. 102—105) framställt förslag för dekanernas vidkommande
beräknat följande arvodesbelopp:
1. Matematisk-naturvetenskapliga avdelningens dekanus ....... 2 500
2. Stats- och rättsvetenskapliga avdelningens dekanus ........ 1 800
3. Humanistiska avdelningens dekanus ...................... 2 500
Summa kronor 6 800
Ordinariesättning av vissa tjänster
Vid högskolan har numera sammanlagt 20, tidigare å extra ordinarie
stat uppförda tjänster för icke vetenskaplig personal ordinariesatts, varav
17 från och med budgetåret 1954/55 och tre från och med budgetåret
1955/56. Jag torde få hänvisa till de redogörelser, som härutinnan lämnats
i propositionen 1954: 136 (s. 89 f.) och i propositionen 1955:1 (VIII ht,
s. 230).
Med anledning av framställningar från högskolans sida förordar kanslern
nu, att ordinarie anställningsform från och med nästa budgetår beredes följande
extra ordinarie befattningshavare.
73
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
1. Två institutionsvaktmästare i Ce 14 (en vid mineralogiska institutet och
en vid botaniska instituten).
2. Två kontorister i Ce 13 (en vid kansliet och en vid kassaförvaltningen).
3. En institutionsvaktmästare i Ce 12 vid geografiska institutet.
4. Ett kanslibiträde i Ce 11 vid kansliet.
5. En expeditions vakt i Ce 10, tillhörande ekonomipersonalen.
6. En telefonist i Ce 8, tillhörande ekonomipersonalen.
Departementschefen
Under hänvisning till vad jag vid anmälan i årets statsverksproposition
av avlöningsanslaget för Uppsala universitet (VIII ht; p. 77) anfört i fråga
om arvode åt dekanema vid de akademiska lärosätenas olika fakulteter
och sektioner beräknar jag nu under den i högskolans huvudstat ingående
utgiftsposten till avlöningar medel för arvoden åt dekanerna vid högskolans
tre avdelningar i enlighet med kanslerns i det föregående redovisade
förslag.
Vidare anser jag mig böra tillstyrka, att sammanlagt åtta å högskolans
personalförteckning nu såsom extra ordinarie upptagna tjänster i överensstämmelse
med vad kanslern föreslagit från och med nästa budgetår uppföres
å ordinarie stat.
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
IV. Bidrag till vissa institutioner
I gällande huvudstat för Stockholms högskola är denna utgiftspost uppförd
med 143 000 kronor. Genom beslut den 17 juni 1955 har Kungl. Maj:t
med stöd av riksdagens i skrivelsen 1955: 260 anmälda beslut medgivit,
att posten må under budgetåret 1955/56 överskridas med 9 900 kronor,
varvid posten skulle fördelas sålunda:
1. Bidrag till nordiska museet ............................. 41 310
2. Bidrag till psykotekniska institutet ...................... 71 000
3. Bidrag till ryska institutet ................ 40 590
Summa kronor 152 900
Universitetskanslern förordar i sitt utlåtande över högskolans anslagsäskanden
för nästa budgetår, att förevarande utgiftspost uppföres med
153 000 kronor.
Utredningsmannen har icke framlagt något förslag beträffande nämnda
utgiftspost.
Departementschefen
Nu ifrågavarande utgiftspost torde böra uppräknas med ett belopp, motsvarande
det för innevarande budgetår medgivna anslagsöverskridandet,
eller med i avrundat tal 10 000 kronor. Jag föreslår sålunda, att utgiftsposten
för nästa budgetår uppföres med 153 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
75
V. Omkostnader
(Bet. s. 198 f.)
Denna utgiftspost i huvudstaten är nu uppförd med 788 900 kronor och
disponeras på sätt framgår av efterföljande sammanställning. Av denna
framgår jämväl högskolans beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår
och universitetskanslerns förslag i ämnet ävensom medelsatgången under
budgetåret 1954/55.
Anslagsändamål
Enligt räken- skaperna för
1954/55
Enligt om- kostnads- staten för
1955/56
Högskolans
anslags- äskanden för
1956/57
Kanslerns
förslag för
1956/57
1. Sjukvård m. m., förslag svis----
10 316
10 000
10 000
10 000
2. Reseersättningar, förslagsvis ...
1604
1000
2 000
2 000
3. Bränsle, lyse ock vatten, för- slagsvis ......................
209 327
215 000
215 000
215 000
4. Telefon, skrivmaterialier och ex- penser i övrigt................
83 813
95 000
105 000
100 000
5 Tryckningskostnader, förslagsvis .
34 089
34100
38 700
38 700
6. Renhållning och städning, för- slagsvis ......................
191112
190 000
218 500
218 500
7. Underhåll av byggnader m. m...
106 284
165 000
190 000
190 000
8. Hyror, förslagsvis .............
22 684
23 000
43 000
43 000
9. Försäkringar, förslagsvis .......
18 499
23 200
87 200
90 200
10. Räntor och amorteringar, för- slagsvis ......................
18 000
18 000
18 000
18 000
11. Övriga utgifter ...............
11 157
14 600
14 600
14 600
Summa kronor
1 706 885
788 900
| 942 000
940 000
Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.
Reseersättningar. Såsom motivering för den föreslagna höjningen
av denna post anföres, att posten, som budgetåret 1954/55 helt förbrukats
redan den 1 mars 1955, ej heller framdeles komme att vara tillräcklig.
Vidare påpekas, att motsvarande post för universitetens i Uppsala och
Lund vidkommande vore uppförd med respektive 3 000 och 4 000 kronor.
Telefon, skrivmaterialier och expenser i övrigt.
Det ökade medelsbehovet under denna post betingas främst av nya telefonanknytningar
och stegrad samtalsfrekvens.
Tryckningskostnader. Som av det föregående framgått är posten
nu uppförd med 34 100 kronor. För nästa budgetår beräknas följande
tryckningsanslag erforderliga, nämligen till tva föreläsningskataloger 17 000
kronor, till en elevförteckning 7 000 kronor, till årsredogörelse 4 500 kronor,
till studiehandböcker för matematisk-naturvetenskapliga och humanistiska
76
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956
avdelningarna 7 200 kronor och till diverse tryck 3 000 kronor. För budgetåret
1956/57 äskas på grund härav 38 700 kronor.
Renhållning och städning. Ökningen av denna post motiveras
främst med höjda städningskostnader och tillkomsten av ytterligare
lokaler.
Underhåll av byggnader m. m. Av denna post avses innevarande
budgetår 120 000 kronor för normala utgifter och 45 000 kronor
för renovering av de två största lärosalarna i huset Norrtullsgatan 2. Totalkostnaderna
för ifrågavarande renoveringsarbeten har beräknats till 95 000
kronor, att fördelas på två år. För resterande kostnader beräknas därför
för nästa budgetår under förevarande post 50 000 kronor, innebärande en
automatisk utgiftsökning med 5 000 kronor. Under posten beräknas vidare
20 000 kronor till kostnaderna för vissa omändringsarbeten inom mineralogiska
institutet i byggnaden Kungstensgatan 45 ävensom till kostnaderna
för inredande av en verkstad åt maskinist- och reparatörpersonal inom samma
byggnad. Posten i fråga äskas alltså för nästa budgetår uppförd med
190 000 kronor, vilket innebär en höjning med 25 000 kronor.
H y r o r. Den härvidlag begärda höjningen avser att möjliggöra en
nödvändig provisorisk lösning av de aktuella lokalbehoven för ämnena pedagogik,
psykologi och statistik.
Försäkringar. Ökningen av denna post motiveras med att de
arbetsgivarbidrag, som skall erläggas enligt gällande bestämmelser om allmän
sjukförsäkring, medfört ett ökat medelsbehov för högskolan. Utgifterna
för nämnda bidrag har beräknats till ett belopp, motsvarande 1,14
procent av de sammanlagda avlöningsbeloppen till de vid högskolan anställda
befattningshavarna.
U tredningsmannen biträder kanslerns förslag med den förändringen
att han beräknar 104 000 kronor i stället för 100 000 kronor till
telefon, skrivmaterialier och expenser i övrigt samt 80 200 kronor i stället
för 90 200 kronor till försäkringar. Enligt utredningsmannens förslag bör
sålunda förevarande utgiftspost för nästa budgetår uppföras med 934 000
kronor, innebärande en ökning med 145 100 kronor. Utredningsmannen
anför till stöd för sitt förslag:
Högskolemyndigheterna har för nästa budgetår under utgiftsposten
Materiel m. in. beräknat 4 000 kronor till verksamheten vid högskolans
skrivcentral. Då medel för detta ändamål i stället torde böra anvisas under
nu förevarande utgiftspost, föreslår jag, att till telefon, skrivmaterialier och
expenser i övrigt beräknas 104 000 kronor i stället för av kanslern föreslagna
100 000 kronor. I det till försäkringar beräknade beloppet av 90 200
kronor ingår ett belopp av 67 000 kronor för sjukförsäkringsavgifter, som åvilar
högskolan i egenskap av arbetsgivare. Enär dessa avgifter icke utgår på
den del av lönen, som överstiger 15 000 kronor för år, synes sistnämnda belopp
vara för högt beräknat. Därest en utbyggnad sker av högskolans personalorganisation
i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit, finner
jag det därför tillräckligt, att ett belopp av 80 200 kronor beräknas för
nästa budgetår till försäkringar.
Medelsbehovet till omkostnader för ettvart av budgetåren 1957/59 anser
sig utredningsmannen icke nu kunna uppskatta. Utredningsmannen yttrar
härom följande.
77
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
Man synes ha anledning räkna med att vissa av tekniska högskolans i
Stockholm lokaler i kvarteret Vega kommer att kunna övertagas av Stockholms
högskola under budgetåren 1957/59. Under budgetåret 1958/59 beräknas
vidare nybyggnaden för fysiska institutet kunna tagas i bruk.
Nämnda omständigheter samt en fortsatt utbyggnad av högskolans personalorganisation
i enlighet med vad jag föreslagit kommer att medföra ökade
utgifter för omkostnader vid högskolan under budgetåren 1957/59. Med
hänsyn till många ovissa faktorer finner jag det icke möjligt att nu beräkna
storleken av det ökade medelsbehovet.
I skrivelse den 27 januari 1956 har högskolan anmält, att möjlighet yppat
sig för högskolan att förhyra vissa provisoriska lokaler. De årliga hyreskostnaderna
för dessa lokaler uppginge till omkring 40 000 kronor. För
återstoden av innevarande budgetår kunde hyreskostnaderna beräknas till
omkring 14 000 kronor. Högskolan hemställde, att erforderliga medel för
förhyrande av nämnda lokaler måtte ställas till högskolans förfogande.
Departementschefen
I enlighet med kanslerns förslag tillstyrker jag oförändrad medelsanvisning
till sjukvård m. m. med 10 000 kronor, till bränsle, lyse och vatten
med 215 000 kronor, till räntor och amorteringar med 18 000 kronor samt
till övriga utgifter med 14 600 kronor.
Vidare torde såsom kanslern föreslagit höjning böra ske av posten till
reseersättningar med 1 000 kronor till 2 000 kronor, av posten till tryckningskostnader
med 4 600 kronor till 38 700 kronor, av posten till renhållning
och städning med 28 500 kronor till 218 500 kronor samt av posten
till underhåll av byggnader m. m. med 25 000 kronor till 190 000 kronor.
Från kanslerns beräkning av posten till telefon, skrivmaterialier och expenser
i övrigt anser jag mig icke böra avvika i annan mån än att jag — i likhet
med utredningsmannen — under denna post även beräknar 4 000 kronor
för verksamheten vid skrivcentralen. Posten bör då uppföras med
104 000 kronor, vilket innebär en höjning med 9 000 kronor.
Även i fråga om posten till försäkringar ansluter jag mig till utredningsmannens
beräkningar och föreslår sålunda, att posten höjes med 57 000
kronor till 80 200 kronor.
I anledning av högskolans förutnämnda framställning i skrivelse den 27
januari 1956 anser jag mig böra förorda, att posten till hyror höjes med
54 000 kronor till 77 000 kronor. Av höjningen avser 40 000 kronor hyror
för provisoriska lokaler under nästa budgetår och 14 000 kronor ersättning
för av högskolan — med anlitande av vissa fondmedel — förskjutna hyror
för dylika lokaler under innevarande budgetår.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör utgiftsposten till omkostnader
höjas med tillhopa 179 100 kronor till 968 000 kronor.
78
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956
VI. Materiel m. m.
(Bet. s. 200 f.)
Utgiftsposten till Materiel m. m. var i huvudstaten för Stockholms högskola
för budgetåret 1949/50 uppförd med 336 000 kronor och är nu uppförd
med 760 000 kronor, sedan den för budgetåret 1955/56 höjts med ej
mindre än 190 000 kronor. — Kungl. Maj:t har genom beslut den 17 juni
1955 meddelat föreskrifter rörande dispositionen av det under utgiftsposten
för innevarande budgetår anvisade beloppet (se statsligg. s. 555).
U tredning smannen påpekar, att telefonkostnaderna vid universiteten
i Uppsala och Lund bestrides från universitetens materielanslag,
medan de vid Stockholms högskola belastar dess omkostnadsanslag. Vid
högskolan, som till skillnad från universiteten icke hade tjänstebrevsrätt,
finge de olika institutionernas portoutgifter bestridas med dessas anslagsmedel
till materiel m. m. Dessa omständigheter liksom olikheter i organisatoriskt
avseende försvårade givetvis en jämförelse mellan å ena sidan
högskolans och å andra sidan de äldre universitetens materielanslag. Härtill
kom att mer eller mindre betydande olikheter förelåg i fråga om storleken
av materielanslagen vid Uppsala universitets olika institutioner och
motsvarande institutioner vid Lunds universitet. Utredningsmannen förklarar
sig ha kommit till den uppfattningen, att Stockholms högskola efter
den för innevarande år vidtagna kraftiga höjningen av dess materielanslag
i stort sett uppnått paritet med de äldre universiteten i ifrågavarande avseende
men att en eftersläpning alltjämt föreligger på enstaka punkter.
Med hänsyn till sistnämnda förhållande har utredningsmannen föreslagit
en förstärkning av högskolans anslagsmedel till materiel m. m. med 90 000
kronor enligt följande specifikation.
1. Fysiska institutet...................................... 10 000
2. Institutet för oorganisk och fysikalisk kemi............... 10 000
3. Institutet för organisk kemi och biokemi ................ 10 000
4. Mineralogiska institutet ................................ 11 000
5. Institutet för morfologisk botanik........................ 6 000
6. Geografiska institutet ................................. 6 000
7. Exkursioner och fältarbeten m. m. inom matematisk-natur
vetenskapliga
avdelningen .............................. 16 000
8. Institutet för statistik.................................. 8 000
9. Socialvetenskapliga institutet (nationalekonomi) ........... 4 000
10. Exkursioner och fältarbeten inom humanistiska avdelningen . 9 000
Summa kronor 90 000
79
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
Den sålunda förordade anslagsförstärkningen bör enligt utredningsmannens
mening lämpligen fördelas med lika belopp eller 45 000 kronor på vartdera
av budgetåren 1956/57 och 1957/58. För sistnämnda budgetår borde
anslaget höjas med ytterligare 1 000 kronor, därest utredningsmannens
i det föregående redovisade förslag om inrättande av en ordinarie professur
i teaterhistoria genomfördes. Vid bifall till utredningsmannens ävenledes i
det föregående redovisade förslag om inrättande från och med nästa budgetår
av en laboratorsbefattning i kvartärgeologi, särskilt tillämpad kvartärgeologi,
borde därjämte geologiska institutets materielanslag förstärkas
med 6 000 kronor. På grund av ökad intagning av studerande borde vidare
zootomiska institutets anslagsmedel till materiel höjas med 5 000 kronor,
institutionens för experimentell zoologi och cellforskning likaledes med
5 000 kronor och genetiska institutets med 4 000 kronor. För nästa budgetår
borde högskolans materielanslag därför ökas med ytterligare (6 000 +
5 000 + 5 000 + 4 000 =) 20 000 kronor. I övrigt har utredningsmannen
icke ansett sig kunna tillstyrka någon anslagshöjning för nästa budgetår.
Utredningsmannen har vidare — som framgår av föregående avsnitt —
räknat med att utgifterna för papper, stenciler m. m. vid högskolans skrivcentral
skall bestridas från omkostnadsanslaget. Enligt utredningsmannens
förslag skulle sålunda förevarande utgiftspost höjas, för budgetåret 1956/57
med 65 000 kronor och för budgetåret 1957/58 med ytterligare 46 000
kronor.
För budgetåret 1958/59, då nybyggnaden för fysiska institutet beräknas
kunna tagas i bruk, bör enligt utredningsmannens mening institutets materielanslag
höjas med minst 25 000 kronor för att institutet skall erhålla
en standard jämförlig med den, som motsvarande institutioner i Uppsala
och Lund nu har.
Departementschefen
Genom den betydande höjning av högskolans anslagsmedel till materiel
m. m., som skett för innevarande budgetår, torde högskolan i stort sett ha
uppnått paritet med de äldre universiteten i vad gäller den årliga medelstilldelningen
för här ifrågavarande ändamål. Såsom utredningsmannen påpekat
torde dock på enstaka punkter fortfarande en mindre eftersläpning
föreligga. Med hänsyn härtill och till vissa av utredningsmannen angivna
nytillkommande omständigheter synes mig en ytterligare anslagsförstärkning
motiverad. Vad beträffar nästa budgetår föreslår utredningsmannen
en ökning av anslagsmedlen med sammanlagt 65 000 kronor. Jag anser mig
kunna godtaga detta förslag och tillstyrker därför, att utgiftsposten för
nästa budgetår uppföres med 825 000 kronor.
80
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956
VII. Nyanskaffning av apparater m. m.
(Bet. s. 204 f.)
I Stockholms högskolas huvudstat har alltsedan budgetåret 1949/50
varit uppförd en utgiftspost till Engångskostnader för materielanskaffning,
avsedd att disponeras för förnyelse och utökning av högskolans uppsättning
av instrument och apparater m. m. Under denna utgiftspost har för budgetåren
1949/56 anvisats tillhopa 980 000 kronor, varav 200 000 kronor
för budgetåret 1955/56. Beslut om dispositionen av posten har för budgetåren
1949/55 meddelats av Kungl. Maj:t. I utlåtande över högskolans
anslagsäskanden för budgetåret 1955/56 framhöll universitetskanslern, att
ifrågavarande utgiftspost till sin allmänna natur närmast vore att jämföra
med de klumpanslag, som stode till universitetens och karolinska institutets
förfogande för nyanskaffning av apparater m. m. och vilka anslag fördelades
av kanslern efter förslag av vederbörande universitetsmyndigheter. Under
åberopande härav förordade kanslern, att motsvarande anordning måtte
komma till stånd även för Stockholms högskolas del. I enlighet härmed har
Kungl. Maj:t den 17 juni 1955 föreskrivit, att det skall ankomma på kanslern
för rikets universitet att, efter förslag av styrelsen för Stockholms högskola,
besluta rörande fördelningen av utgiftsposten till Engångskostnader
för materielanskaffning.
I anslagsäskandena för nästa budgetår hemställer högskolan, att förevarande
utgiftspost måtte upptagas med 431 000 kronor, varav 156 000
kronor till anskaffning av ett elektronmikroskop. Högskolan har därvid
bland annat framhållit, att behovet av ett elektronmikroskop under senare
år gjort sig gällande inom ett flertal naturvetenskapliga ämnen vid högskolan,
såsom botanik, genetik, geologi, kemi och fysik. Behovet hade i
främsta rummet framträtt vid Wenner-Grens institut, där för närvarande
två omfattande studier försigginge med hjälp av elektronmikroskop. Detta
mikroskop vore emellertid placerat vid karolinska institutet, där antalet
forskare, som utnyttjade elektronmikroskop, starkt ökat och därmed väntetiderna.
Universitetskanslern erinrar i sitt utlåtande över högskolans anslagsäskanden
för budgetåret 1956/57 om att han tidigare framhållit, att utrustningen
vid högskolans olika institutioner på grund av bristande medelstillgång
vore otillräcklig samt i vissa avseenden omodern och försliten. Det
är enligt kanslerns mening av stor vikt — icke minst ur undervisningssynpunkt
— att den påbörjade materielanskaffningen fortsätter i erforderlig
omfattning. Kanslern förordar, att under förevarande utgiftspost för nästa
81
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
budgetår anvisas ett belopp av 300 000 kronor och förutsätter därvid, att
förutnämnda elektronmikroskop kan anskaffas inom ramen för anslaget
med fördelning av kostnaderna på ett eller flera budgetår.
U t r e dnin g s in ann e n förordar, att förevarande utgiftspost för
nästa budgetår höjes med 100 000 kronor till 300 000 kronor. Utredningsmannen
har därvid framhållit, att alltsedan budgetaret 1952/53 löpande
anslag av reservationsanslags natur anvisats till universiteten i Uppsala
och Lund för nyanskaffning av apparater m. m. Dessa anslag, som för ettvart
av budgetåren 1952/55 varit upptagna med 200 000 kronor, hade närmast
haft karaktären av förnyelseanslag även om någon sträng gränsdragning
mellan förnyelse av utrustningen och utökning av densamma icke upprätthållits.
Anslagen hade höjts för innevarande budgetår, men höjningen
betingades helt av att under desamma anvisats vissa belopp av engångsnatur,
vilka främst varit föranledda av den beslutade reformeringen av
läkarutbildningen. Skulle medelsanvisningen till Stockholms högskola under
utgiftsposten Engångskostnader för materielanskaffning bestämmas endast
med hänsyn tagen till nyssnämnda anslag å 200 000 kronor till universiteten
i Uppsala och Lund, borde densamma — uttalar utredningsmannen
vidare — uppgå till ett icke oväsentligt lägre belopp än 200 000 kronor,
främst på grund av att någon medicinsk fakultet icke finns vid högskolan.
Vid sidan av behovet av ersättning av försliten eller omodern utrustningföreligger
emellertid enligt utredningsmannens uppfattning ett starkt behov
— icke minst för undervisningen — av utökning av uppsättningen av instrument
och apparater m. m. vid vissa av högskolans institutioner. En
medelsanvisning av minst 300 000 kronor synes därför utredningsmannen
erforderlig för vart och ett av de närmaste tre ä fyra budgetåren för att
möjliggöra för högskolan att inom rimlig tid inhämta det försteg i fråga om
utrustning, som de äldre universiteten nu har. Utredningsmannen förutsätter
härvid, att särskilda medel därjämte anslås till utrustning av nytillkommande
lokaler.
Enligt utredningsmannens mening föreligger ett starkt behov inom den
matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid högskolan av ett elektronmikroskop.
En lämplig uppställningsplats för ett dylikt kan enligt vad utredningsmannen
inhämtat beredas inom Wenner-Grens institut. I likhet
med kanslern förutsätter utredningsmannen, att elektronmikroskopet kan
anskaffas inom nyss angivna anslagsram, varvid kostnaderna lämpligen torde
böra uppdelas på budgetåren 1956/57 och 1957/58.
Statskontoret anser, att det utan större olägenhet tills vidare kan anstå
med anskaffande av ett elektronmikroskop för högskolans räkning. Såsom
skäl härför åberopas, att högskolans forskare redan äger tillgång till ett
dylikt mikroskop placerat vid karolinska institutet.
6 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 108
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
Departementschefen
Såsom utredningsmannen framhållit utgår sedan ett flertal år tillbaka
till universiteten i Uppsala och Lund löpande anslag till nyanskaffning av
apparater m. m. Dessa anslag har i huvudsak karaktär av fömyelseanslag,
avsedda att användas för vidmakthållande av apparatbeståndet. Den i högskolans
huvudstat ingående utgiftsposten till engångskostnader för materielanskaffning
är till sin allmänna natur närmast att jämföra med nyssnämnda
universitetsanslag. Alltsedan dessas tillkomst har för varje budgetår under
vartdera universitets anslag beräknats en medelsanvisning av 200 000 kronor
till förnyelse av apparatbeståndet. Enligt utredningsmannens mening
bör motsvarande medelsanvisning till högskolan normalt icke oväsentligt
understiga den till universiteten utgående, främst på grund av att någon
medicinsk fakultet icke finns vid högskolan. Vid sidan av behovet att förnya
apparatbeståndet föreligger emellertid enligt utredningsmannens uppfattning
för högskolans del ett starkt behov av att utöka apparatbeståndet
vid vissa av högskolans institutioner. Enligt utredningsmannens mening
erfordras en årlig medelsanvisning av minst 300 000 kronor under de närmaste
tre å fyra budgetåren för att högskolan på här ifrågavarande område
skall kunna uppnå paritet med de äldre universiteten. Inom ramen för en
dylik medelstilldelning skulle även ett elektronmikroskop kunna anskaffas
för matematisk-naturvetenskapliga avdelningen. För egen del är jag emellertid
icke beredd att för nästa budgetår beräkna några medel för anskaffande
av ett sådant mikroskop. Frågan om anvisande av härför erforderliga
medel synes mig nämligen böra prövas framdeles samtidigt med att ställning
tages till från andra håll framställda förslag om anslag för anskaffande
av elektronmikroskop. Med hänsyn till vad utredningsmannen anfört om
behovet att utöka apparatbeståndet vid vissa av högskolans institutioner
anser jag mig dock böra tillstyrka, att medelsanvisningen under här ifrågavarande
utgiftspost för nästa budgetår höjes med 50 000 kronor till 250 000
kronor. För erhållande av enhetliga rubriker vid anvisande av medel åt
universiteten och Stockholms högskola till ändamål av det slag, varom här
är fråga, synes vidare utgiftspostens rubrik i huvudstaten för nästa budgetår
böra ändras till Nyanskaffning av apparater m. m.
Kimgl. Maj ds proposition nr 108 år 1956
83
VIII. Engångskostnader för byggnadsarbeten
(Bet. s. 208 t.)
Såsom framgått av den förut lämnade redogörelsen har utredningsmannen
icke funnit det möjligt att framlägga en mera fullständig plan för tillgodoseende
av Stockholms högskolas lokalbehov inom sådan tid, att den
kunde underställas 1956 års riksdag. I sitt nu framlagda betänkande har
utredningsmannen därför endast tagit ställning till vissa byggnadsfrågor,
vilka från högskolans sida upptagits i dess anslagsäskanden för nästa budgetår.
För dessa spörsmål samt för universitetskanslerns och utredningsmannens
ställningstaganden till dem torde jag nu få redogöra.
För innevarande budgetår har under den i högskolans huvudstat ingående
utgiftsposten Engångskostnader för byggnadsarbeten anvisats 1 585 000
kronor, fördelade på följande sätt:
Nybyggnad för zootomiska institutet samt inredning och utrustning
av nybyggnaden................................. . 285 000
Reparationsarbeten inom högskolans kanslibyggnad samt inredning
och utrustning av kanslibyggnaden .............. 170 000
Anordnande av panncentral .............................. 130 000
Nybyggnad för fysiska institutet.......................... 1 000 000
Summa kronor 1 585 000
Av högskolan begärd och av universitetskanslern tillstyrkt medelsanvisning
för budgetåret 1956/57 under ifrågavarande utgiftspost framgår av
följande sammanställning.
Ändamål
Högskolan
Universitets-
kanslern
1. Putsning av fasaden å högskolans kanslibyggnad samt
inredning och utrustning av denna byggnad ..........
no 000
no 000
2. Nybyggnad för fysiska institutet ....................
2 100 000
2 000 000
3. Nybyggnad för kemiska övningslaboratoriet m. m.....
100 000
100 000
4. Nybyggnad för botaniska instituten ..................
100 000
100 000
5. Reparationsarbeten inom gamla bergsskolan ..........
200 000
—
Summa kronor
2 610 000
2 310 000
Av tillgängliga handlingar inhämtas bland annat följande.
1. Kanslibyggnaden. Kostnaden för reparationsarbeten inom
denna byggnad har uppskattats till 310 000 kronor (prop. 1954: 136 s. 101).
Av detta belopp har 200 000 kronor anvisats för budgetåren 1953/55 och
återstoden eller 110 000 kronor för innevarande budgetår. I sina anslags
-
84
Kungl. May.ts proposition nr 10S år 1956
äskanden för budgetåret 1955/56 gjorde högskolan därutöver i fråga om
kanslibyggnaden framställning om en medelsanvisning av dels 60 000 kronor
till putsning av byggnadens fasader, dels ock 110 000 kronor till inredning
och utrustning av byggnaden. Till sistnämnda ändamål har för innevarande
budgetår anvisats 60 000 kronor. Vid anmälan av denna anslagsfråga
under punkten 104 i bilagan åttonde huvudtiteln till 1955 års statsverksproposition
förutsatte jag att, därest framdeles ytterligare medel för
detta ändamål äskades från högskolans sida, en detaljerad kostnadsberäkning
därvid framlades av högskolan. Medel till putsning av fasaden har
ännu ej anvisats.
Högskolan har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt dels
om ytterligare 50 000 kronor till inredning och utrustning av kanslibyggnaden,
dels ock om 60 000 kronor till putsning av byggnadens fasader.
Högskolans anslagsframställning är åtföljd av en detaljerad kostnadsberäkning
för inredning och utrustning av kanslibyggnaden, vilken kostnadsberäkning
slutar å 131 000 kronor. Genom vissa nedskärningar och förenklingar
i inrednings- och utrustningsprogrammet anses dock kostnaderna
kunna nedbringas till 110 000 kronor. Högskolan framhåller, att en putsning
av byggnadens fasader är ofrånkomlig, då man eljest löper risken att
allvarliga skador vållas den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden, samt att
putsningsarbetena bör verkställas i samband med de inre reparationerna i
byggnaden.
Universitetskanslern tillstyrker, att ytterligare 50 000 kronor anvisas till
inredning och utrustning av kanslibyggnaden. Under framhållande av att
byggnadsstyrelsen funnit putsning av byggnadens fasader av behovet starkt
påkallad tillstyrker kanslern vidare, att 60 000 kronor anvisas för detta
ändamål.
2. Fysiska institutet. En närmare redogörelse för denna byggnadsfråga
återfinnes under punkten 104 i bilagan åttonde huvudtiteln till
1955 års statsverksproposition. Såsom av redogörelsen framgår har tidigare
planerats att uppföra nybyggnad för fysiska institutet och institutet för
teoretisk fysik inom kvarteret Vega. Enligt av högskolans lärarråd i skrivelse
den 17 maj 1954 framlagt förslag skall nybyggnad för nämnda två
institut i stället förläggas till Stockholms stad tillhörig mark inom kvarteret
Mimer (vid Norrtulls sjukhus). Byggnadskostnaderna har därvid beräknats
uppgå till 5 100 000 kronor, vartill kommer utgifter med sammanlagt
450 000 kronor för viss fast inredning, tele- och sökaranläggning m. m.
Till byggnadsföretaget har för budgetåret 1953/54 anvisats 150 000 kronor
och för innevarande budgetår 1 000 000 kronor eller sålunda sammanlagt
1 150 000 kronor. Genom beslut den 17 maj 1955 uppdrog Kungl. Maj:t
åt byggnadsstyrelsen att, i samråd med Stockholms högskola och utredningsmannen,
verkställa en översyn av det från högskolans sida framlagda
byggnadsprogrammet för nybyggnad för dess fysiska institut samt att till
Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, vartill översynen föranledde. Härvid
skulle beaktas vad jag under punkten 104 i bilagan åttonde huvudtiteln
till 1955 års statsverksproposition anfört i fråga om såväl en begränsning
av byggnadsföretagets omfattning som en avvägning av detsamma
med hänsyn till det framtida behovet av personal vid institutet. Tillika
anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma
med förslag till avtal med Stockholms stad i fråga om upplåtelse av tomt
för nybyggnaden.
85
Kungl. Maj:ts proposition nr 10S år 1956
I avvaktan på resultatet av översynen av byggnadsprogrammet för nybyggnaden
för fysiska institutet och institutet för teoretisk fysik hemställer
högskolan, att för nästa budgetår anvisas 2 100 000 kronor till byggnadsföretaget,
medan universitetskanslern föreslår en medelsanvisning av
2 000 000 kronor.
3. Kemiska övningslaboratoriet m. in. Enligt rektorsnämndens
upprustningsplan skulle under budgetåret 1955/56 en ny kemisk
institutionsbyggnad påbörjas. I rektorsnämndens skrivelse den 18 september
1952 anföres, att det mest trängande behovet gäller nya lokaler för
kemiska övningslaboratoriet samt institutet för oorganisk och fysikalisk
kemi med en önskvärd effektiv golvyta av sammanlagt cirka 4 300 nr.
Den nya byggnaden bör, anför rektorsnämnden vidare, om möjligt ligga i
nära anslutning till organiska kemiens nuvarande lokaler eller i annat fall
erhålla en placering, som gör det möjligt att i en framtid utföra en tillbyggnad
med en organisk-kemisk institution. Ett naturligt önskemål vore
vidare, att den kemiska institutionen komme att ligga i närheten av lokalerna
för sådana närbesläktade vetenskaper som fysik, matematik m. fl.
Lärarrådet anför, att ett av de framlagda alternativen för en nybyggnad
avser kvarteret Mimer och möjligheter synes nu vara för handen att förlägga
en nybyggnad dit i omedelbar anslutning till den planerade fysiska
institutionen. Om dessa möjligheter förverkligas, skulle enligt lärarrådets
mening en tillfredsställande lösning vinnas. Behovet av större och modernare
institutionslokaler för kemien är enligt lärarrådet utomordentligt
starkt. Åtskilliga lokaler inom institutet för oorganisk och fysikalisk kemi,
vilka tidigare använts för forskning, hade sedan många år måst användas
för kemiska övningslaboratoriet, vilket medfört att stora svårigheter uppstått
att finna plats för de studenter, som vill utföra det för högsta betyget
erforderliga examensarbetet, ävensom för licentiander. Många sådana studerande
hade måst placeras på institutioner utanför högskolan, vilket försvårade
professorns kontakt med dem. Då många biologer och fysiker önskade
medtaga ämnet kemi i sin utbildning och då nu snart en utökning
komme att ske av både zootomiska och fysiska institutens kapacitet, vore
det oundgängligen nödvändigt, att även kemiska institutionen med det
snaraste finge en motsvarande större kapacitet. Slutligen förtjänar anmärkas,
fortsätter lärarrådet, att den kemiska institutionens nuvarande lokaler,
trots att alla ekonomiskt möjliga åtgärder vidtagits för att förbättra ventilationen
inom dem, likväl är hälsovådliga, vilket senast påtalats från studenthåll
i skrivelse från högskolans studentkårs studieråds naturvetenskapliga
grupp till matematisk-naturvetenskapliga avdelningen den 17 mars
1955. Med anledning av vad sålunda och i övrigt anförts samt under erinran
om att universitetskanslern redan år 1954 tillstyrkt av lärarrådet då framställt
motsvarande äskande hemställer lärarrådet om en medelsanvisning
för budgetåret 1956/57 av 100 000 kronor för planering och uppgörande av
ritningar till nybyggnad för kemiska institutet.
Universitetskanslern anser det vara ett trängande behov att kemiska övningslaboratoriet
samt institutet för oorganisk och fysikalisk kemi, vilkas
nuvarande lokaler enligt kanslerns mening är helt otillräckliga och mindre
ändamålsenliga, snarast erhåller för undervisning och forskning erforderliga,
ändamålsenliga lokaler. Kanslern tillstyrker därför ånyo, att ett belopp av
100 000 kronor anvisas för nästa budgetär för planering och utarbetande
86
Kungl. May.ts proposition nr 108 år 1956
av byggnadsprogram och ritningar för en nybyggnad för kemiska övningslaboratoriet
samt institutet för oorganisk och fysikalisk kemi.
4. Botaniska instituten. I skrivelse den 18 september 1952
har rektorsnämnden ifråga om behovet av en nybyggnad för de botaniska
instituten anfört följande. De båda botaniska institutens nuvarande lokaler
i Kungstensgatan 45 vore föga ändamålsenliga och helt otillräckliga såväl
för undervisningens som för forskningens behov. En starkt framträdande
olägenhet vore avsaknaden av trädgård, försöksfält och rationellt anordnat
växthus i anslutning till lokalerna. I en ingående utredning hade föreståndarna
för de båda botaniska instituten givit tungt vägande skäl för
dessas förläggning till Lilla Frescati nära Bergianska trädgården, riksmuseets
avdelningar för botanik och växtpaleontologi samt vetenskapsakademiens
bibliotek. Mot dessa planer kunde visserligen den invändningen
göras, att en utflyttning från högskolans centralområde komme att vara
ogynnsam på grund av det stora avståndet från högskolans övriga institutioner.
I fråga om botaniken uppvägdes dock denna olägenhet av närheten
till förut nämnda närbesläktade institutioner samt tillgången till naturområden
och försöksmark i den blivande institutionsbyggnadens omedelbara
grannskap. Den sammanlagda effektiva golvytan, som erfordrades för
hela botaniska institutionen, skulle vara cirka 2 800 nr. En snar utflyttning
av botaniska institutionen med definitiv lösning av dess lokalfråga
skulle för högskolan vara synnerligen viktig ur både undervisnings- och
forskningssynpunkt.
Under erinran om vad rektorsnämnden sålunda anfört framhåller lärarrådet
i sina petita för nästa budgetår, att behovet av snara åtgärder till
lösande av lokalfrågan för de botaniska instituten kommer att ytterligare
accentueras genom den ökning av utbildningskapaciteten i ämnet zoologi,
som kommer till stånd i och med att zootomiska institutet inflyttar i sin
nya byggnad. Flertalet studenter, som läste zoologi, önskade även läsa botanik
i syfte att förvärva biologilärarkompetens. Så länge botaniska instituten
icke fått sin lokalfråga löst och instituten sålunda kvarstode vid nuvarande
begränsade intagningsmöjligheter, vore denna väg stängd för åtskilliga
av dessa studenter. Lärarrådet framhåller vidare, att utsikterna för
högskolan att förvärva dispositionsrätten till fastigheten Lilla Frescati för
eu botanisk institution nu synes vara gynnsamma. Då lärarrådet finner
det angeläget, att arbetet för en sådan nybyggnad igångsättes snarast möjligt,
hemställer lärarrådet att för budgetåret 1956/57 beviljas ett första
anslag till nybyggnad för botaniska instituten av 100 000 kronor.
Universitetskanslern finner det angeläget, att de botaniska institutens
lokalfråga löses snarast möjligt, och tillstyrker, att ett belopp av 100 000
kronor anvisas för nästa budgetår för planering av nybyggnad för dessa
institut samt utarbetande av program och ritningar m. in.
5. Gamla bergsskolan. Redan i högskolans upprustningsplan
upptogs ett belopp av 200 000 kronor för reparationsarbeten inom de lokaler
i gamla bergsskolan i kvarteret Vega, vilka för närvarande disponeras av
f. d. professorn C. Benedicks, som där bedriver vissa vetenskapliga metallografiska
undersökningar.
Universitetskanslern anför i utlåtande över högskolans anslagsäskanden,
att han, då det torde vara osäkert om möjligheter kommer att förefinnas för
högskolan att övertaga de lokaler i gamla bergsskolan, som disponeras av
87
Kungl. May.ts proposition nr 108 år 1956
professor Benedicks, icke anser sig böra räkna med någon medelsanvisning
för nästa budgetår till de ifrågasatta reparationsarbetena mom namnda
lokaler.
U tredning smannen förordar för sin del, att till nybyggnad för
fysiska institutet beräknas ett belopp av 1 690 000 kronor för nästa budgetår.
I övrigt biträder utredningsmannen kanslerns förslag. För nästa
budgetår bör sålunda nu ifrågavarande utgiftspost enligt utredningsmannens
förslag uppföras med 2 000 000 kronor, vilket är 415 000 kronor mer
än för innevarande budgetår.
I fråga om kanslibyggnaden har utredningsmannen anfört huvudsakligen
följande.
Behovet av en putsning av kanslibyggnadens fasader gör sig starkt gällande,
och putsningen bör lämpligen utföras i samband med de reparationsarbeten
inom byggnaden, till vilka medel redan anvisats. Kostnaden för
putsningen har beräknats till 60 000 kronor. Till inredning och utrustning
av kanslibyggnaden har hittills anvisats 60 000 kronor. En ytterligare medelsanvisning
härför av 50 000 kronor finner jag erforderlig.
Beträffande fysiska institutets nybyggnad har utredningsmannen
framhållit följande.
Arbetet med den av Kungl. Maj:t anbefallda översynen av det från högskolans
sida framlagda byggnadsprogrammet för nybyggnaden för fysiska
institutet och institutet för teoretisk fysik är ännu ej avslutat. Vid arbetet
har eftersträvats att åtminstone temporärt begränsa nämnda instituts lokalutrymmen
inom nybyggnaden. För ett rationellt utnyttjande av den avsedda
tomten för nybyggnaden har arbetet emellertid samtidigt inriktats pa att
inom byggnaden övergångsvis tillgodose lokalbehovet jämväl för något
annat ämne vid högskolan inom ramen för de av högskolemyndigheterna
beräknade byggnadskostnaderna å 5 100 000 kronor vid utförande av byggnadsföretaget
i enlighet med det från högskolans sida framlagda byggnadsprogrammet.
Sannolikt torde byggnadsföretaget kunna påbörjas först
hösten 1956. Hitintills har för detsamma anvisats sammanlagt 1 150 000
kronor. Det torde därför i och för sig vara tillräckligt, att ytterligare
1 000 000 kronor anvisas för nästa budgetår till fysikbyggnaden. Under de
närmaste budgetåren därefter torde det emellertid bli erforderligt med en
väsentligt ökad medelsanvisning under nu förevarande utgiftspost. För
ernående av jämnare anslagsfördelning anser jag mig därför böra föreslå,
att 1 690 000 kronor anvisas för nästa budgetår till fysikbyggnaden.
Vidkommande förslagen om särskilda nybyggnader för kemiska övningslab
oratoriet in. in. samt botaniska instituten har
utredningsmannen uttalat följande.
Med hänsyn bland annat till ventilationsförhållandena inom fastigheten
Kungstensgatan 45, där nu, jämte annat, fysiska institutet, kemiska övningslaboratoriet,
institutet för oorganisk och fysikalisk kemi samt de botaniska
instituten är inrymda, synes det mig nödvändigt, att behovet av
ökade och mera ändamålsenliga lokaler för kemiska övningslaboratoriet och
institutet för oorganisk och fysikalisk kemi samt de botaniska instituten
88
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956
tillgodoses genom nybyggnad, varvid de frigjorda lokalerna lämpligen torde
kunna utnyttjas för sådana ämnen, som icke kräver laboratorieutrymmen
eller endast ställer mindre krav på dylika utrymmen i fråga om installationerna.
Ett stort behov av utökade lokaler för dylika ämnen föreligger. De
föreslagna nybyggnadsåtgärderna för kemi och botanik måste därför ses
som ett naturligt led i ett planmässigt tillgodoseende av högskolans lokalbehov.
Under hänvisning jämväl till vad jag anfört i det föregående vid
behandlingen av personalbehovet för ämnena kemi och botanik rörande
lokalbehovet för dessa ämnen, tillstyrker jag, att medel anvisas för nästa
budgetår för utarbetande av program och ritningar in. in. till nybyggnad
dels för kemiska övningslaboratoriet och institutet för oorganisk och fysikalisk
kemi, dels och för de botaniska instituten. För vartdera byggnadsföretaget
torde i enlighet med föreliggande förslag böra anvisas 100 000
kronor. Då Stockholms högskola för närvarande kämpar med stora lokalsvårigheter,
vilka ökas för varje år genom den växande tillströmningen av
studerande, anser jag det synnerligen angeläget, att medel anvisas för nästa
budgetår till planering av såväl nybyggnaden för kemi som nybyggnaden
för botanik. Måste likväl ett val göras mellan dessa byggnadsföretag, torde
kemibyggnaden böra ha förtur.
I detta sammanhang torde jag vidare få erinra om att Kungl. Maj:t genom
beslut den 17 juni 1955 anbefallt byggnadsstyrelsen att till Kungl.
Maj:t inkomma med förslag till avtal med Stockholms stad i fråga om upplåtelse
av tomt för nybyggnad för fysiska institutionen vid Stockholms
högskola. Till åtlydnad härav har byggnadsstyrelsen överlämnat förslag till
överenskommelse mellan Stockholms stad och kronan rörande upplåtelse
med tomträtt av del av kvarteret Mimer i Stockholm
för ifrågavarande ändamål. Styrelsen har därvid anfört bland annat följande.
I anledning av Kungl. Maj:ts förenämnda uppdrag har en representant
för vardera byggnadsstyrelsen och Stockholms stad anmodats att bland
annat värdera stadens mark i kvarteret Mimer, vilken mark styrelsen och
staden funnit lämplig för här ifrågavarande ändamål. Det uppskattade
värdet av denna mark har därvid förutsatts skola tjäna till underlag för en
beräkning av den arrendeavgift, som staden har att uppbära för markupplåtelsen.
Av värderingsmännens utredning, om vars resultat styrelsen och
stadens fastighetskontor såsom representant för staden kunnat enas, framgår,
att stadens mark i kvarteret Mimer har värderats till 434 kronor per
kvadratmeter tomtyta. Med denna utgångspunkt har värdet av den mark om
5 900 kvadratmeter i kvarteret, som nu föreslås skola upplåtas till högskolan,
uppskattats till 5 900 X 434 = 2 560 000 kronor. Arrendeavgiften för marken
har staden beräknat till ett belopp motsvarande en förräntning av ifrågavarande
markvärde med 4,6 procent eller 118 000 kronor per år. För att
bättre säkerställa markupplåtelsen ur rättslig synpunkt har såväl styrelsen
som staden funnit lämpligt att markupplåtelsen sker i form av tomträtt,
varvid tomträttsavgälden skall kunna regleras vart tionde år. Såsom framgår
av den mellan styrelsen och staden träffade överenskommelsen äger
kronan rätt att förvärva det upplåtna markområdet, därest kronan till
staden överlåter mark, som i värde motsvarar det upplåtna området och
som till belägenhet och i övrigt kan av staden godtagas. Överenskommelsen
89
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
stadgar därjämte, att kronan med anledning av det intrång, som måste
göras på det i kvarteret belägna Norrtulls sjukhus för att frigöra markområdet,
har att bestrida vissa kostnader för anordnande av likförvaringsrum
m. m. inom sjukhuset. Tomträttsavgälden bör lämpligen bestridas av byggnadsstyrelsen
från den under statens allmänna fastighetsfond upptagna
utgiftsposten »Hyres- och arrendeutgifter in. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden», därvid byggnadsstyrelsens delfond
bör tillgodoföras ett mot avgälden svarande belopp från det under åttonde
huvudtiteln upptagna förslagsanslaget »Ersättning för vissa till Stockholms
högskola upplåtna lokaler», vilket anslag i anledning härav bör uppräknas
med motsvarande belopp. Byggnadsstyrelsen räknar med att kostnaderna
för anordnande av de i §§ 3 och 4 i avtalet omförmälda ersättningslokalerna
kan inrymmas inom den av högskolan enligt statsverkspropositionen ar
1955 beräknade kostnaden för nybyggnaden.
Med hänvisning till vad sålunda anförts får styrelsen hemställa, att
Kungl. Maj :t måtte bemyndiga byggnadsstyrelsen att med Stockholms
stad träffa avtal rörande upplåtelse av mark för Stockholms högskolas fysiska
institution i kvarteret Mimer i överensstämmelse med det av styrelsen
framlagda förslaget.
Slutligen torde jag få anmäla, att styrelsen för Stockholms högskola i
underdånig skrivelse den 22 december 1955, som ingivits till universitetskanslersämbetet,
hemställt om anvisande av ett anslag av 350 000 kronor
för utförande av nybyggnad av annexet till högskolans
institut för organisk-kemisk forskning. Ärendet är för
närvarande under utredning inom kanslersämbetet och byggnadsstyrelsen.
I en till ärendet hörande promemoria anföres följande.
Å tomt nr 12 inom kvarteret Bergsmannen mindre har Stockholms högskola
sedan början av 1940-talet haft en annexbyggnad till sitt institut för
organisk-kemisk forskning. Byggnaden, som endast är i ett plan och med
en golvyta av cirka 175 kvadratmeter, har huvudsakligen använts vid
kemiska forskningsarbeten.
Sedan aktiebolaget Samuelsson & Bonnier förvärvat vissa angränsande
fastigheter inom sagda kvarter, har bolaget av olika anledningar kontaktat
högskolan och bland annat överlämnat ett stadsplaneförslag^ enligt vilket
den nuvarande byggnaden kunde ersättas med en ny, bestående av två
våningar ovan jord och två under gatunivån. Uppenbarligen kommer kostnaden
för den tilltänkta byggnaden att bli lägre, därest byggnadstiden
sammanfaller med byggnationen av kvarteret i övrigt. En nybyggnad vid
en senare tidpunkt, då kvarteret är färdigbyggt, torde komma att draga
väsentligt större kostnader och även i övrigt stöta på stora tekniska svårigheter.
De båda våningsplanen ovan mark, sammanlagt cirka 400 kvadratmeter,
skulle tillföra högskolans kemiska institutioner synnerligen värdefulla lokaler.
Första våningen under jord skulle med fördel kunna användas till verkstad,
lager och andra likartade lokaler för högskolans räkning. Bolaget har
i samråd med högskolans myndigheter verkställt en kostnadsberäkning,
slutande å 350 000 kronor. Fördelningen på olika poster är följande:
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
Sort
Mängd
Arbetskostnad
Sprängningsarbeten inklusive upplastning
ä pris
totalt
och transport ........................
m3
1300
30: —
39 000
Byggnadsvolym under mark ............
m3
1020
70: —
71 400
Byggnadsvolymen ovanför mark.........
nr
1160
3480
100: —
116 000
Rivning av befintlig byggnad............
Ritningar och diverse oförutsett..........
Fast inredning ........................
m3
430
10: —
4 300
24 300
95 000
Summa kronor
350 000
Departementschefen
Kostnaderna för reparationsarbeten inom kanslibyggnaden har beräknats
till 310 000 kronor, vilket belopp anvisats under budgetåren 1953/56. I
samband med de inre reparationsarbetena torde lämpligen såsom föreslagits
böra utföras en av behovet påkallad putsning av byggnadens fasad. För
ändamålet beräknar jag ett belopp av 60 000 kronor.
Till inredning och utrustning av kanslibyggnaden har hittills anvisats
60 000 kronor. Jag anser mig kunna tillstyrka, att ytterligare 50 000 kronor
anvisas härför.
Genom beslut den 17 juni 1955 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att, i samråd med högskolan och utredningsmannen, verkställa
en översyn av det från högskolans sida framlagda byggnadsprogrammet
för nybyggnad för dess fysiska institut. Översynen är icke avslutad. Högskolan
har, utgående från att nybyggnaden kommer att förläggas invid
Norrtulls sjukhus inom kvarteret Mimer, beräknat byggnadskostnaderna
till 5 100 000 kronor. Hittills har för ändamålet anvisats 1 150 000 kronor.
Utredningsmannen framhåller, att byggnadsföretaget sannolikt kan påbörjas
först hösten 1956, och anser med hänsyn härtill en medelsanvisning
av ytterligare 1 000 000 kronor för nästa budgetår i och för sig tillräcklig.
För att under de närmaste budgetåren erhålla en jämnare anslagsfördelning
på här ifrågavarande utgiftspost föreslår emellertid utredningsmannen,
att till byggnadsföretaget för nästa budgetår anvisas 1 690 000 kronor. Jag
anser mig böra biträda utredningsmannens förslag.
Såsom av det föregående framgår har byggnadsstyrelsen inkommit med
förslag till överenskommelse mellan Stockholms stad och kronan rörande
upplåtelse med tomträtt av del av kvarteret Mimer för nybyggnaden för högskolans
fysiska institut m. m. Den tomträttsavgäld, som kronan enligt överenskommelsen
skulle erlägga, har för den närmaste tioårsperioden beräknats
till 118 000 kronor per år. Enligt överenskommelsen äger kronan rätt att
förvärva det upplåtna markområdet med äganderätt, därest kronan till
staden överlåter mark, som i värde motsvarar det upplåtna området och
91
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
som till belägenhet och i övrigt kan av staden godtagas. Över avtalsförslaget
torde yttrande böra inhämtas från de nyligen tillkallade sakkunniga
för utredning och förhandlingar rörande Stockholms högskolas framtida
ställning. Kungl. Maj:t torde först härefter få taga ställning till avtalsförslaget.
Ifrågakommande tomträttsavgäld torde böra bestridas av byggnadsstyrelsen
från den i staten för allmänna fastighetsfonden upptagna utgiftsposten
till hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler
och arrenderade markområden. Härvid torde, därest riksdagen icke framställer
erinran häremot, byggnadsstyrelsens delfond böra tillgodoföras mot
avgälden svarande belopp från förslagsanslaget till Ersättning för vissa till
Stockholms högskola upplåtna lokaler. Som en följd härav kan belastningen
å detta anslag komma att för innevarande och nästa budgetår avsevärt
överstiga anslagsbeloppet.
I anslutning till högskolans, av kanslern och utredningsmannen tillstyrkta
förslag förordar jag, att medel för nästa budgetår anvisas för utarbetande
av program och ritningar m. m. till nybyggnad dels för kemiska övningslaboratoriet
och institutet för oorganisk och fysikalisk kemi, dels ock för de
botaniska instituten. För vartdera byggnadsföretaget torde såsom föreslagits
böra beräknas 100 000 kronor.
På av kanslern anförda skäl anser jag mig icke för nästa budgetår böra
förorda någon medelsanvisning till reparationsarbeten inom gamla bergsskolan
i kvarteret Vega.
Till frågan om nybyggnad i kvarteret Bergsmannen mindre av annexet
till institutet för organisk-kemisk forskning, för vilken nybyggnad kostnaderna
preliminärt beräknats till 350 000 kronor, torde Kungl. Maj:t fa taga
ställning, sedan utredningen i ärendet avslutats. Därest utredningen skulle
ge vid handen, att nybyggnaden bör komma till stånd och därvid lämpligen
utföras i samband med byggnadsarbeten å angränsande fastigheter i samma
kvarter, torde Kungl. Maj:t få besluta härom. För nybyggnaden under nästa
budgetår ifrågakommande kostnader torde böra bestridas ur de för nybyggnaden
för högskolans fysiska institut beräknade medlen.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör utgiftsposten till engångskostnader
för byggnadsarbeten för nästa budgetår uppföras med 2 000 000
kronor.
92
Kiingl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956
IX. Pensioner och livräntor
(Bet. s. 217)
Utgiftsposten Pensioner och livräntor är i högskolans huvudstat för budgetåret
1955/56 uppförd med 260 000 kronor och disponeras sålunda:
1. Huvudmansa vgifter, förslagsvis ......................... 234 300
2. Pensioner och livräntor, förslagsvis ...................... 25 700
Summa kronor 260 000
U tredningsmannen anför i fråga om medelsbehovet under förevarande
utgiftspost följande.
Därest nya ordinarie och extra ordinarie befattningar inrättas i enlighet
med mitt förslag, bör posten för nästa budgetår höjas med 43 000 kronor
till 303 000 kronor. Vidare ökas medelsbehovet under posten under nämnda
förutsättning och vid oförändrade pensionsavgifter med i avrundade tal
19 000 kronor för budgetåret 1957/58 och ytterligare 22 000 kronor för
budgetåret 1958/59.
De parte mentschefen
I det föregående har föreslagits, att ett icke obetydligt antal nya ordinarie
och extra ordinarie tjänster skall inrättas vid högskolan från och
med nästa budgetår. Vidare har vissa vid högskolan redan inrättade tjänster
föreslagits skola från och med nämnda budgetår uppflyttas i högre
lönegrad. Vid bifall till här ifrågavarande förslag bör en uppräkning även
ske av utgiftsposten till pensioner och livräntor. Enligt verkställd beräkning
bör utgiftsposten för nästa budgetår uppföras med ett avrundat belopp
av 300 000 kronor, vilket innebär en höjning med 40 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
93
X. Terminsavgifter
(Bet. s. 218 f.)
Vid anmälan under punkten 105 i bilagan åttonde huvudtiteln till 1951
års statsverksproposition av frågan om bidrag till Stockholms högskola för
budgetåret 1951/52 uttalade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet,
att han av sociala skäl vore beredd att förorda att de dåvarande terminsavgifterna
nedbringades. Däremot kunde departementschefen icke föreslå,
att terminsavgifterna helt avskaffades. Från högskolans studentkårs
sida hade tidigare uttalats, anförde departementschefen, att en mindre, formell
avgift måhända även i fortsättningen vore behövlig av organisatoriska
skäl. Det bleve eljest nära nog ogörligt att vid en högskola i en storstad
avgränsa högskolans ordinarie elever från tillfälliga åhörare och intresserade,
vilket bland annat för seminariernas arbete vore önskvärt. Om
denna avgift sattes till 15 eller högst 20 kronor per termin, syntes den ej
kunna medföra någon olägenhet. Departementschefen delade för sin del
studentkårens åsikt om behovet av en viss terminsavgift. Denna borde
dock enligt departementschefens mening sättas högre än som förutsatts från
studentkårens sida. Departementschefen förordade, att de dåvarande obligatoriska
grundavgifterna å 30 kronor per termin bibehölles och att de
övriga terminsavgifterna avskaffades från och med budgetåret 1951/52.
Riksdagen beslöt i enlighet med vad departementschefen sålunda förordat.
I anslagsäskandena för budgetåret 1955/56 hemställde högskolemyndigheterna,
att den återstående terminsavgiften skulle avskaffas och inkomstposten
Avgifter från de studerande följaktligen utgå ur huvudstaten för
högskolan. Under erinran om departementschefens nyss återgivna uttalanden
anfördes till stöd för yrkandet om avskaffande av terminsavgifterna,
att det framginge av propositionen 1954: 136, i vad denna proposition
gällde anslag till universitetet i Göteborg, att de studerande vid det
nya universitetets filosofiska fakultet skulle i likhet med de studerande
vid den dåvarande medicinska högskolan vara befriade från terminsavgifter.
Då den av Stockholms högskolas studentkår tidigare anförda synpunkten
att en mindre, formell avgift även i fortsättningen måhända vore
behövlig av organisatoriska skäl uppenbarligen icke tillmättes betydelse
vid avskaffande av terminsavgifterna i storstaden Göteborg, torde den
knappast kunna åberopas såsom skäl för bibehållande av avgifterna i Stockholm.
Även eljest syntes skälet sakna tillräcklig bärkraft, då det ur organisatorisk
synpunkt vore mycket enkelt att från seminarieundervisningen
utestänga sådana som icke vore aktiva studerande för examen. Universi
-
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
tetskanslern tillstyrkte i utlåtande över högskolans anslagsäskanden för
budgetåret 1955/56, att sådan studerande, som avlagt studentexamen eller
vunnit inträde vid högskolan jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den
25 september 1953 (nr 626) angående vidgat tillträde till högre studier, befriades
från terminsavgifter. För andra, enligt § 23 andra stycket gällande
ordningsstadga för Stockholms högskola antagna studerande torde terminsavgift
alltjämt böra utgå. Inkomsten härav beräknades av kanslern till
2 000 kronor för budgetåret 1955/56. Under punkt 104 i bilagan åttonde
huvudtiteln till 1955 års statsverksproposition förklarade jag mig icke
beredd att förorda någon ändring i fråga om avgifterna från de studerande.
I två likalydande, vid 1955 års riksdag väckta motioner (I: 290 och
II: 313) hemställdes bland annat, att riksdagen måtte besluta avskaffa
terminsavgifterna för de studerande vid Stockholms högskola från och
med budgetåret 1955/56 eller, därest denna hemställan ej skulle vinna
bifall, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag
till nästa års riksdag om avskaffande av terminsavgifterna för de studerande
vid högskolan. Till stöd härför anförde motionärerna bland annat
följande.
Enligt vår mening är det viktigt, att den principiella linjen fasthålles,
att de högre studierna ej bör försvåras genom avgifter, och vi vill härvid
särskilt understryka, att ett avskaffande av terminsavgifterna vid Stockholms
högskola bör ses som en fristående fråga av social natur och icke
bedömas tillsammans med frågan om förstärkning av högskolans undervisningsresurser.
Det kan visserligen sägas, att avgifterna till högskolan
för de studerande numera är tämligen låga, tillsammans 60 kronor per läsår,
vartill kommer avgifterna till studentkåren och vederbörande fakultetsförening,
utgörande 58 eller 60 kronor, beroende på fakultet stillhörighet.
Vi vill emellertid framhålla, att även en sådan avgift till högskolan med
hänsyn till de höga levnadskostnaderna i Stockholm kan medföra svårigheter
för de studerande. I ogynnsam riktning verkar likaså det förhållandet
att terminsavgift för närvarande måste erläggas, även om blott en
ringa del av terminen ägnas åt studier och tentamina. Detta är en allvarlig
olägenhet särskilt för de studerande, vilka till följd av förvärvsarbete
icke kan utnyttja studieterminerna. Det bör i detta sammanhang framhållas,
att förvärvsarbete som form för studiefinansiering är betydligt vanligare
vid högskolan än vid universiteten.
Statsutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 55
i denna fråga följande.
Ehuru utskottet icke är berett att biträda det i motionerna I: 290 och
II: 313 gjorda yrkandet om avskaffande av omförmälda avgifter från och
med nästa budgetår vill utskottet likväl understryka, att utskottet finner
det angeläget att studerandena vid Stockholms högskola snarast möjligt
och om så ur statsfinansiella synpunkter låter sig göra redan från och
med budgetåret 1956/57 i nu berörda avseende likställes med studerandena
vid statsuniversiteten. Utskottet utgår från att Kungl. Maj:t vid
prövningen av anslagsäskandena för nyssnämnda budgetår tager denna
95
Kungl. Maj:ts -proposition nr 108 år 19h6
fråga under allvarligt övervägande. Med vad utskottet sålunda anfört
torde det i motionerna I: 290 och II: 313 alternativt framställda yrkandet
vara i huvudsak tillgodosett, varför enligt utskottets mening anledning
saknas att såsom i motionerna påyrkats i skrivelse till Kungl. Maj:t göra
framställning i ämnet.
Under åberopande av vad i ärendet sålunda förekommit hemställer högskolan
i anslagsäskandena för budgetåret 1956/57, att terminsavgifterna
avskaffas och räknar därför med att inkomstposten Avgifter från de studerande
från och med nästa budgetår utgår ur huvudstaten för högskolan.
Kanslern tillstyrker ånyo, att sådana studerande, som avlagt studentexamen
eller vunnit inträde vid högskolan jämlikt bestämmelserna i kungörelsen
angående vidgat tillträde till högre studier befrias från terminsavgifter.
För andra, enligt § 23 andra stycket gällande ordningsstadga för
Stockholms högskola antagna studerande torde, anför kanslern, terminsavgift
alltjämt böra utgå. Inkomsten härav bör enligt kanslern för nästa
budgetår förslagsvis upptagas med ett belopp av 2 000 kronor.
Utredningsmannen föreslår, att terminsavgifterna vid högskolan
helt slopas från och med nästa budgetår, varvid den nu med 190 000
kronor upptagna inkomstposten Avgifter från de studerande bör utgå ur
högskolans huvudstat. Såsom skäl härför åberopas följande.
Vid Stockholms högskola inskriven studerande har nu att erlägga en
terminsavgift av 30 kronor, vilken avgift under första terminen gäller
jämväl som inskrivningsavgift. Dylik studerande är skyldig tillhöra högskolans
studentkår och har att till studentkåren och vederbörande förening
av kåren erlägga viss avgift per termin. Denna avgift utgör nu 30 kronor
(inom humanistiska avdelningen 29 kronor). Några terminsavgifter förekommer
ej vid universiteten eller vid tandläkarhögskolorna. Vid de tekniska
högskolorna erlägger nu endast studerande i första årskursen terminsavgifter.
Även dessa avgifter torde komma att upphöra med utgången
av innevarande budgetår. Enligt högskolemyndigheternas förslag skall
terminsavgifterna till högskolan helt slopas från och med nästa budgetår.
Universitetskanslern har i huvudsak tillstyrkt detta förslag men förordat,
att terminsavgifterna bibehålies för sådana studerande, som antagits jämlikt
§ 23 andra stycket ordningsstadgan för Stockholms högskola. Vill annan
än den, som avlagt studentexamen, som berättigar till inträde vid
statens universitet, vinna tillträde som lärjunge vid högskolan har han
enligt nämnda stadgande att förete intyg från huvudläraren i något av
högskolans läroämnen, att han äger nödiga förstudier för att följa undervisningen
i detta ämne. Bestämmelsen i 23 § andra stycket ordningsstadgan
är av gammalt datum. Sedan bestämmelsen tillkom, har den 25 september
1953 utfärdats kungörelse (nr 626) angående vidgat tillträde till
högre studier. Med hänsyn härtill synes mig högskolemyndigheterna böra
taga under omprövning, huruvida tillräckliga skäl finns för att bibehålla
nyssnämnda bestämmelse. Antalet av dem, som antagits som studerande
vid högskolan med stöd därav, har under senare år visat en nedgående
tendens, och det totala antalet dylika studerande torde nu utgöra endast
omkring 35. Tillräckliga skäl för att avskaffa terminsavgifterna för öv
-
96
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956
riga studerande men bibehålla dem för denna kategori synes mig icke föreligga.
Vid ett slopande av terminsavgifterna till högskolan har de studerande
alltjämt att erlägga avgifter till studentkåren. Om för tillträde till
annan undervisning vid högskolan än offentliga föreläsningar uppehälles
krav på att avgifterna till studentkåren erlagts, synes det mig icke vara
behövligt av organisatoriska skäl att bibehålla någon formell avgift till
högskolan.
Statskontoret erinrar om att i årets statsverksproposition framlagts
förslag om slopande av terminsavgifterna vid handelshögskolorna i
Stockholm och Göteborg. Därest dessa förslag skulle komma att vinna
riksdagens bifall, vill ämbetsverket icke motsätta sig, att terminsavgifterna
helt avskaffas även vid Stockholms högskola.
De parte mentschefen
Temiinsavgifter uttages för närvarande endast vid Stockholms högskola,
de tekniska högskolorna och handelshögskolorna samt farmaceutiska
institutet. Terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna har redan till
viss del avvecklats. I årets statsverksproposition har förslag framlagts
om ett totalt slopande från och med nästa budgetår av terminsavgifterna
vid de tekniska högskolorna och handelshögskolorna samt farmaceutiska
institutet. Det synes mig följdriktigt, att motsvarande åtgärd nu vidtages
även för Stockholms högskolas del. I likhet med utredningsmannen
och statskontoret förordar jag sålunda, att terminsavgifterna vid Stockholms
högskola helt avskaffas från och med nästa budgetår. Vid bifall
härtill bör den nu med 190 000 kronor uppförda inkomstposten Avgifter
från de studerande utgå ur högskolans huvudstat.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
97
XI. Anslagsberäkningar
Utgifter. Förutom de av mig i det föregående förordade ändringarna
i personalorganisationen och ökade medelsanvisningarna för olika
ändamål föranledes ett ökat medelsbehov under utgiftsposten till avlöningar
av uppflvttning i löneklass av vissa befattningshavare vid högskolan
samt av 1955 års riksdags beslut angående statstjänstemännens
löner under år 1955 m. m. Medelsbehovet till avlöningar uppskattar jag
för nästa budgetår till 6 167 000 kronor, vilket innebär eu höjning med
1 217 000 kronor. Det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t
att fastställa avlöningsstat för högskolan. I personalförteckningen bör
vidtagas de ändringar, som föranledes av vad jag i det föregående anfört
och föreslagit .
Med hänsyn till vad jag nu förordat beträffande utgiftsposten till avlöningar
och i det föregående beträffande övriga utgiftsposter kan mina förslag
i fråga om huvudstatens utgiftssida sammanfattas sålunda:
Avlöningar, förslagsvis .................................. C 167 000
Bidrag till vissa institutioner ............................ 153 000
Omkostnader, förslagsvis ................................ 968 000
Materiel m. ........................................... 825 000
Nyanskaffning av apparater in. m......................... 250 000
Engångskostnader för byggnadsarbeten ................... 2 000 000
Pensioner och livräntor, förslagsvis........................ 300 000
Summa kronor 10 663 000
Inkomster. I enlighet med högskolans av kanslern tillstyrkta förslag
beräknar jag en höjning av inkomstposten »Avkastning av högskolans fonder»
med 10 000 kronor till 500 000 kronor, en sänkning av inkomstposten
»Hyror och arrenden» med 7 000 kronor till 23 600 kronor på grund av
ianspråktagande för geografiska institutets räkning av tidigare uthyrda
lokaler samt oförändrat belopp, 35 600 kronor, under inkomstposten
»Bidrag från enskilt håll». I det föregående har jag tillstyrkt, att terminsavgifterna
vid högskolan skall helt avskaffas från och med nästa budgetår
och att den nuvarande inkomstposten »Avgifter från de studerande» skall
utgå ur huvudstaten. De studerande vid högskolan har alltsedan högskolan
erhöll examensrätt utöver den stadgade examensavgiften erlagt betygslösen
med tre kronor och kallelsepengar med en krona enligt ett beslut
av högskolans styrelse år 1905. Dessa belopp har enligt samma beslut
uppburits av vissa tjänstemän vid högskolan. Då styrelsen icke anser denna
7 — liihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 108
98
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1956
ordning stå i överensstämmelse med högskolans nuvarande ställning, har
styrelsen anmält sin avsikt att framlägga förslag rörande annan disposition
av dessa medel. I avvaktan på det beslut, som Kungl. Maj:t kan komma
att meddela härvidlag, torde såsom styrelsen och kanslern föreslagit
under inkomstposten »Diverse inkomster» böra som inkomst av betygslösen
och kallelsepengar beräknas ett belopp av 1 000 kronor. Med hänsyn
härtill och till inkomst summans avrundning bör nämnda post, som nu
är upptagen med 2 700 kronor, uppföras med 3 800 kronor. Jag beräknar
alltså inkomsterna, utöver statsbidraget och bidraget från Stockholms
stad, sålunda:
Avkastning från högskolans fonder ........................ 500 000
Hyror och arrenden ...................................... 23 600
Bidrag från enskilt håll ................................... 35 600
Diverse inkomster ........................................ 3 800
Summa kronor 563 000
Anslagssumman skulle vid bifall till vad jag föreslagit komma att uppgå
till (10 663 000 — 563 000 =) 10 100 000 kronor, varav Stockholms
stads bidrag utgör maximibeloppet 1 200 000 kronor och statens bidrag
återstoden eller 8 900 000 kronor. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms
högskola bör alltså för nästa budgetår uppföras med sistnämnda
belopp, vilket innebär en anslagshöjning med 2 162 000 kronor.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 108 år 1956
99
XII. Hemställan
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna vad jag i det föregående förordat beträffande
förstärkning av Stockholms högskolas personalorganisation,
m. m.;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Stockholms högskola,
som föranledes av vad jag i det föregående anfört;
c) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola
att tillämpas under budgetåret 1956/57:
Huvudstat
Utgifter
1. Avlöningar, förslagsvis .................. 6 167 000
2. Omkostnader, förslagsvis ................ 968 000
3. Materiel m. m......................... 825 000
4. Nyanskaffning av apparater m. m......... 250 000
5. Engångskostnader för byggnadsarbeten ... 2 000 000
6. Bidrag till vissa institutioner ............ 153 000
7. Pensioner och livräntor, förslagsvis....... 300 000
Summa kronor 10 663 000
Inkomster
1. Avkastning från högskolans fonder ....... 500 000
2. Hyror och arrenden .................... 23 600
3. Bidrag från enskilt håll ................ 35 600
4. Diverse inkomster ..................... 3 800
5. Bidrag från Stockholms stad ............ 1 200 000
6. Bidrag från staten...................... 8 900 000
Summa kronor 10 663 000
d) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 8 900 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Margareta Almling
100
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 åt 1956
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid.
I. Inledning .................................................... 3
II. Stockholms högskolas omfattning ............................... 10
III. Utökning av personalorganisationen vid Stockholms högskola...... 13
A. Allmänna synpunkter ...................................... 13
Departementschefen ..................................... 19
B. Docent- och forskardocentbefattningar ....................... 21
Departementschefen ..................................... 26
C. De särskilda läroämnena ................................... 27
1. Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen ............... 27
Departementschefen ..................................... 41
2. Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen.................. 44
Departementschefen ..................................... 45
3. Humanistiska avdelningen ............................... 46
Departementschefen ..................................... 66
D. Allmänna avdelningen ..................................... 67
Departementschefen ..................................... 71
E. Vissa frågor av allmän natur................................ 72
Departementschefen ..................................... 73
IV. Bidrag till vissa institutioner ................................... 74
Departementschefen ..................................... 74
V. Omkostnader ................................................. 75
Departementschefen ..................................... 77
VI. Materiel in. m................................................. 78
Departementschefen ..................................... 79
VII. Nyanskaffning av apparater m. m............................... 80
Departementschefen ..................................... 82
VIII. Engångskostnader för byggnadsarbeten .......................... 83
Departementschefen ..................................... 90
IX. Pensioner och livräntor ........................................ 92
Departementschefen ..................................... 92
X. Terminsavgifter .............................................. 93
Departementschefen ..................................... 90
XI. Anslagsberäkningar ........................................... 97
XII. Hemställan ................................................... 99
Ivar H.-cggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1956
5604H1
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1956:303 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1956/57 till tekniska högskolor m. m. jämte i ämnet vä a1 i texten
- SU 1956:142 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående - anslag för budgetåret 1956/57 till Stockholms högskola m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten