Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1956/57 till atomforskning

1956-03-02 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:119, Angående anslag för budgetåret 1956/57 till atomforskning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 119 år 1956

1

Nr 119

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1956/57 till atomforskning; given Stockholms

slott den 2 mars 1956.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ivar Persson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ett anslag av 3 275 000 kronor skall anvisas

för nästa budgetår till atomforskning, vilket jämfört med innevarande

budgetår innebär en höjning med 500 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1956.

1 samt.

Nr 119

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1956

TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 2 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Lindholm.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, följande.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.

Maj:t under punkten 363 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1956/57 beräkna till Atomenergiforskning

ett reservationsanslag av 3 275 000 kronor.

Jag anhåller nu att få ånyo anmäla denna anslagsfråga.

Framställningar från atomkommittén

Reservationsanslaget till Atomenergiforskning, som för budgetåret

1954/55 var uppfört med 2 475 000 kronor, är för budgetåret 1955/56

uppfört med 2 775 000 kronor (statsliggaren s. 773).

I sin skrivelse den 14 september 1955 angående anslagsäskanden för

nästa budgetår föreslår atomkommittén ånyo, att en omorganisation av

kommittén företages, syftande till att ge kommittén en klarare definierad

ställning. Det nya organet föreslås få benämningen Sveriges atomkommission.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar kommittén vid bifall till

omorganisationsförslaget till sammanlagt 4 071 000 kronor, vilket belopp

föreslås uppdelat på ett avlöningsanslag å 145 000 kronor, ett omkostnadsanslag

å 26 000 kronor och ett forskningsanslag å 3 900 000 kronor.

De för forskning begärda anslagsmedlen överstiger de för innevarande

budgetår till forskning anvisade anslagsmedlen med omkring

1 200 000 kronor. Av höjningen avser 800 000 kronor utökning av forskningsprogrammet

inom de områden, som kommittén redan nu understöder,

samt 400 000 kronor forskning inom nya områden, främst biologiska.

Kommittén anför bland annat:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1956

Generella lönestegringar har nästan helt förtagit verkan av anslagssökningen,

varför läget ej förbättrats så som man först kunde förvänta. Löneökningarna

förorsakar ju dessutom ökade materielkostnader. Forskningsanslaget

budgetåret 1954/55 täckte endast 75 procent av föreliggande behov

enligt inkomna ansökningar. Kommittén nödgas fortfarande föra en

restriktiv anslagspolitik till men främst för finansiering av nya forskningsprojekt.

Numera är kommitténs anslag praktiskt taget helt bundna i långtidsprojekt

och för kommittén återkommer därför ständigt det avvägningsproblem,

i vilken utsträckning nya betydelsefulla forskningsinitiativ bör

finansieras på bekostnad av anslagen till äldre verksamhetsområden. Kommittén

saknar möjligheter att utöka verksamheten på de stora instituten,

sådana som forskningsinstitutet för fysik och Gustaf Werners institut för

kärnkemi, och även vid andra institutioner, där goda grundresurser för

forskning finns. Särskilt önskvärt skulle det vara, att vid sådana institutioner

kunna öka ut personalstaben i stället för att som nu tvingas hålla

denna på status quo eller till och med i en del fall behöva minska den.

En utomordentligt stor betydelse måste tillskrivas den i augusti 1955

avhållna atomenergikonferensen i Geneve. Denna konferens kommer utan

tvivel att stimulera atomforskningen i alla länder världen över. Den har

definitivt skingrat den tveksamhet som. eventuellt funnits kvar på sina

håll om att vi redan inom en nära framtid kommer att få börja på allvar

inhösta de förmåner atomforskningen kan skänka oss. Samtidigt har den

också på ett handgripligt sätt demonstrerat vidden av de arbeten som

behövs för att. ett land skall bli redo att utnyttja atomkraften. Man måste

understryka de synpunkter som från flera håll framfördes, att det är de

tekniskt och vetenskapligt högt utvecklade länderna som i första hand

kan dra fördel av utvecklingen på detta område. Redan den utgrenade

floran av olika reaktortyper gör det nödvändigt med en egen reaktorforskning

och reaktorbyggnad för att rätt kunna utnyttja nya konstruktioner

och nya upptäckter. Vidare måste de sanitära problemen uppmärksammas.

Dessa är av mångfaldig art och rör konventionellt strålningsskydd, genetiska

skyddsproblem, skydd mot atmosfärens, markens och vattnets förorening

och studier av" biologiska anrikningsproblem. Därtill kommer

andra sidor av säkerhetsproblemet, t. ex. olika reaktortypers säkerhetsegenskaper.

Än viktigare är emellertid, att ett land först med egen väl utvecklad

teknik och forskning kan tillgodogöra sig andra värdefulla sidor av

atomforskningsframstegen. Särskilt gäller detta utnyttjandet av isotoperna

inom forskning, medicin, teknik och jordbruk.

Kommittén anser det med hänsyn till det förut anförda i mycket hög

grad önskvärt att atomkommissionen får ökade resurser att fortsätta den

rent grundläggande forskningen särskilt inom fysik och kemi. Därtill kommer,

att kommittén anser det önskvärt att få möjlighet stimulera ökad

forskning inom vissa biologiska discipliner av betydelse för atomenergiarbetet.

Vi har i Sverige kärnan till en forskning rörande strålningens inverkan

på arvsanlagen. Denna fråga har både nationellt och internationellt

fått starkt ökad vikt och kommittén skulle gärna vilja organisera en arbetsgrup])

inom detta område. Eu sådan arbetsgrupp skulle även ha en

betydelsefull uppgift att fylla i samband med de önskemål om ökad information

för myndigheter och allmänhet som framförts av riksdagen. Auktoritativ

kännedom av vad som sker på ett så komplicerat område som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts -proposition nr 119 år 1956

detta kan icke ernås av andra än vetenskapsmän som själva utför kvalificerat

forskningsarbete på området. Kommittén har anmodat professorn

vid Stockholms högskola Gert Bonnier att göra en beräkning över kostnaderna

för en sådan verksamhet. Enligt ett av Bonnier upprättat förslag

bör man räkna med en engångskostnad på 50 000 kronor samt driftkostnader

första året (från 1 juli 1956) på ca 80 000 kronor. En sådan forskningsverksamhet

måste, om det skall vara någon mening med densamma,

fortsätta en längre tid. Den måste även bedrivas i en icke alltför ringa omfattning

om den skall kunna ge betydelsefulla resultat. Man måste därför

räkna med en kostnad av storleksordningen ca 100 000 kronor/år under

ett antal år framåt. På grund av frågans stora betydelse måste kommittén

dock livligt förorda att atomkommissionen ges möjlighet att igångsätta

forskning av här nämnt slag och av ungefär den omfattning som här är

tänkt. Till de här angivna engångskostnaderna kommer emellertid en ytterligare

post. Undersökningen har visat att lokaler för detta arbete icke

kan disponeras inom Stockholms högskolas genetiska institut. Såvitt nu

kan bedömas blir det därför nödvändigt att bygga en mindre träbyggnad,

barack eller dylikt i parken i kvarteret Vega (gamla tekniska högskolan,

där genetiska institutet har sina lokaler). Någon mera exakt kostnadsberäkning

för en sådan byggnad har icke kunnat göras, men enligt uppskattning

i byggnadsstyrelsen torde kostnaden bli ca 150 000 kronor. För 1956/57

måste man sålunda räkna med en kostnad på ca 280 000 kronor för denna

forskning, varav 200 000 kronor är en engångskostnad.

Kommittén finner det vidare angeläget att även andra biologiska problemkomplex

upptas till studium i vårt land. Ett sådant är den anrikning

av radioaktiva substanser som sker inom biologiska organismer både inom

djur- och växtvärlden. Dessa frågor har varit föremål för ingående studier

i både USA och Storbritannien. Saken har också tagits upp till behandling

av fiskeristyrelsens tillsynsavdelning. Skulle ett sådant äskande ej bifallas,

synes det nödvändigt att atomkommittén blir satt i tillfälle att — låt vara

i en mindre skala än fiskeristyrelsens tillsynsavdelning tänkt — starta en

forskningsgrupp inom detta arbetsområde.

Även andra sidor av strålningsskyddet kräver ökad uppmärksamhet.

Det torde vara otvivelaktigt att Genévekonferensen ådagalagt den stora

betydelsen av att biologer och fysiker samlas till lösning av de gemensamma

problemen och det ter sig därför som riktigast att atomkommittén

får möjlighet att inom vissa viktiga områden åvägabringa den behövliga

kooperationen mellan biologer å ena sidan samt fysiker-kemister å den

andra. Detta behov är säkerligen delvis bakgrunden till att det i andra

länder är vanligt, att atomenergiorganen starkt stöder även biologisk forskning.

Kommittén har redan förut givit ett icke ringa stöd åt forskning rörande

isotopseparation. Avsikten hade före Genévekonferensen varit att söka

mera medel för sådana arbeten, som ju är av stor betydelse även för fredlig

utveckling. Emellertid synes det nu vara lämpligast att avvakta det

vidare internationella skeendet. Möjlighet att köpa anrikat material synes

alltmera öppna sig, och då industriella separationsanläggningar är ytterst

kostnadskrävande torde denna fråga tills vidare hållas öppen.

En verksamhet av ungefär samma omfattning som den vi nu har måste

dock under alla förhållanden finnas i gång, för att vi skall ha personer,

kompetenta att bedöma den fortgående utvecklingen och vilka kan bereda

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition nr 119 år 1956

en kärna, för den händelse det skulle visa sig lämpligt med en expansion

av denna forskning.

Kommittén vill här framhålla, att den fortsatta utvecklingen kan komma

att göra det önskvärt med ytterligare anslag för större apparaturer inom

den vetenskapliga forskningen. Det torde därför ej dröja så länge, innan

grundforskningen vid universitet och högskolor kan komma att behöva

en eller flera forskningsreaktorer. USA har gjort mycket generösa utfästelser

om att till låg kostnad ställa dylika reaktorer till förfogande. Skulle

något sådant realiseras, uppkommer dock tämligen stora kostnader för

driften. Kommittén framlägger nu intet förslag härom utan har endast

velat fästa uppmärksamheten på ett behov, som kan komma att framträda

om ett eller annat år. Tills vidare kan detta dock tjäna som ett indicium

på att inom de närmaste åren ytterligare behov av personal med gedigen

utbildning inom dessa områden kan väntas framkomma.

Kommittén har ännu ej kunnat taga ställning till formerna för och omfattningen

av den av riksdagen önskade informationsverksamheten (se

allmänna beredningsutskottets utlåtande 1955: 16). För budgetåret 1956/57

förutsätter därför kommittén, att kostnaderna härför får utgå ur forskningsanslaget.

Skulle denna verksamhet visa sig mera permanent behövlig,

synes det dock riktigast att ett belopp härför beräknas inom administrationsanslagen.

Kommittén vill i detta sammanhang bland annat erinra om att den

första svenska reaktorn nu köres vid full effekt och att det är angeläget

att den kan utnyttjas för olika forskningsprojekt. Kostnaderna för apparatur,

personal m. m. till dessa forskningar bör betalas av atomkommittén

respektive av de forskningsråd och andra organ inom vars verksamhetsområden

ifrågavarande forskningsprojekt närmast faller.

I anslutning till sitt förslag rörande omorganisationen av atomkommittén

har kommittén gjort framställning om förstärkning av kommitténs

kanslipersonal och förbättring av samma

personals anställningsförhållanden.

Atomkommitténs kanslipersonal utgöres för närvarande av en sekreterare,

en biträdande sekreterare (anställd jämväl hos naturvetenskapliga

forskningsrådet, arvode enligt löneklass 19, varav atomkommittén betalar

7 200 kronor och forskningsrådet 5 616 kronor), en kamrer (arvode 3 000

kronor), en kontorist (arvode enligt löneklass 13), ett deltidstjänstgörande

kanslibiträde (reducerat arvode enligt löneklass 11) och ett kontorsbiträde

(arvode enligt löneklass 8).

Kommittén föreslår, att den nuvarande deltidsbefattningen som biträdande

sekreterare hos kommittén utbytes mot en heltidstjänst som förste

byråsekreterare i Ce 27.

I fråga om kamrersbef att ningen ifrågasättes ingen ändring.

Kanslipersonalen i övrigt hos kommittén föreslås omfatta en kansliskrivare

i Ce 15, två kanslibiträden i Cell och två kontorsbiträden i

reglerad befordringsgång. I den mån ytterligare arbetskraft skulle erfordras

räknar kommittén med anställande av extra personal tillfälligt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1956

I detta sammanhang framhåller kommittén, att civila statsförvaltningens

tjänstemannaförbund vänt sig till kommittén med önskemål att

nuvarande arvodesbefattningar hos kommittén måtte ändras till extra

ordinarie, under motivering att stadigvarande behov av kontorspersonal

uppenbarligen förelåge hos kommittén.

Atomkommittén har i sin skrivelse den 14 september 1955 även gjort

framställning om pensionsförsäkring av viss teknisk

personal. Kommittén anför:

Genom beslut av 1955 års riksdag har atomkommittén fått möjlighet

föreslå Kungl. Maj:t inrättandet av befattningar med SPP-pension för högt

kvalificerade forskare. Kommittén hälsar detta beslut med största tillfredsställelse,

enär rekryteringen av dylika forskare nu kommer att underlättas.

Kommittén har tills vidare föreslagit nio självständiga forskare till befattningar

med SPP-pension. Emellertid vill kommittén härnäst gå ett

stycke längre på den inslagna vägen och föreslå möjlighet till pensionering

via SPP även för viss teknisk personal.

Det gäller sådana befattningshavare, vilka under längre tid arbetat på

en vetenskaplig institution och som det kan vara svårt att ersätta, om de

skulle lämna institutionen i fråga; särskilt vissa tekniker med mera betydelsefull

verksamhet, såsom handhavandet av driften av större, komplicerade

apparatanläggningar, t. ex. en cyklotron eller en Van de Graaffgenerator.

Till denna grupp hör även vissa kvalificerade instrumentmakare

och elektriker. Det är synnerligen önskvärt, att dessa befattningshavare

kan beredas samma form av skydd som forskarna. För närvarande torde

behov av pensionering föreligga för ett tiotal personer av denna typ.

Sedermera har atomkommittén i skrivelse den 15 februari 1956 hemställt,

att till prövning måtte upptagas frågan om en ökning av det

i årets statsverksproposition till Atomenergiforskning

beräknade reservationsanslaget av

3 275 000 kronor. Som skäl härför har åberopats bland annat, att

avsevärda merkostnader beräknades uppkomma vid byggandet av den

elektronsynkrotron vid tekniska högskolan i Stockholm, vartill Kungl. Maj:t

den 12 mars 1954 lämnat atomkommittén bemyndigande, samt att medel

erfordrades för undersökningar rörande den allmänna strålningsnivån i

Sverige. Härtill komme en efter utfallet av årets löneförhandlingar sannolik

höjning av lönerna. Nämnda omständigheter hade atomkommittén icke

haft möjlighet att beakta vid avgivande av anslagsäskandena i september

1955.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1956

7

Framställning från föreståndaren för radiofysiska institutionen vid

karolinska sjukhuset

I skrivelse den 13 december 1955 har föreståndaren för radiofysiska institutionen

vid karolinska sjtikhuset, professorn R. Sievert hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att anvisa ett belopp av 75 000 kronor

till utlandsresor under budgetåret 1956/57 för vissa befattningshavare

vid radiofysiska institutionen för inhämtande av specialkunskaper och uppgifter

rörande strålskyddsåtgärder vid atomenergianläggningar. Av den begärda

medelsanvisningen beräknas 45 000 kronor åtgå till resekostnadsersättningar

och traktamenten samt 30 000 kronor till avlöningar åt vikarier

för nämnda befattningshavare.

Sievert har till stöd för framställningen anfört bland annat:

4

Den allmänna utvecklingen inom atomenergiområdet kommer i en mycket

nära framtid att ställa starkt ökade krav på den statliga strålskyddskontroll,

som för närvarande utövas av radiofysiska institutionen och som

av 1951 års strålskyddskommitté förutsättes även för framtiden bliva förlagd

till nämnda institution. Vid olika statliga organ och privata företag

planeras nu anläggningar för utnyttjandet av atomkraft, vilket fordrar att

man på ett tidigt stadium fattar ståndpunkt i viktiga strålskyddsfrågor.

Så måste exempelvis för allmänhetens framtida säkerhet sådana beaktas

redan vid valet av plats för uppförandet av en större atomenergianläggning.

Särskild uppmärksamhet bör härvid ägnas förekomsten av radioaktiva

avfallsprodukter och riskerna för att vid olyckshändelser radioaktiva

ämnen kan komma att spridas även utanför anläggningarna.

Det torde icke råda något tvivel om att såväl erforderlig överblick som

behövlig detaljkunskap inom hithörande områden för närvarande icke i tillräcklig

utsträckning kan erhållas på annat sätt än genom att sända ut

lämpliga fackmän till U. S. A. (ev. även till Canada) och England för att

på ort och ställe studera förhållandena. Av denna, anledning tog radiofysiska

institutionens föreståndare under atomenergikonferensen i Geneve

i augusti 1955 kontakt med World Health Organisation (WHO), varigenom

två stipendier torde komma till stånd, som delvis täcker kostnaderna för

utsändandet av en radiofysiker från radiofysiska institutionen och en vattenbiolog

(i samråd med fiskeristyrelsens tillsyningsavdelning) till U. S. A.

och Canada under 1956 för 4—6 månaders studier av frågor rörande radioaktivt

avfall. Emellertid kommer under 1956/57 frågan om utlandsresor

för ytterligare minst en fysiker och en kemist för inhämtandet av uppgifter

rörande strålskydd vid reaktoranläggningar och extraktionsverk i

U. S. A., Canada och England att bli aktuell, ehuru tidpunkten för resorna

och deras omfattning ännu icke kan överblickas. Även föreståndaren för

den av radiofysiska institutionens tillsynsavdelningar, som handlägger

strålskyddsfrågor vid atomenergianläggningar, bör beredas tillfälle till besök

vid dylika anläggningar i utlandet för konsultation av kolleger beträffande

specialproblem inom strålskyddsområdet. För dessa resor, som står

i direkt samband med den enligt lag reglerade statliga strålskyddsverksamheten,

synes särskilda anslagsmedel böra finnas tillgängliga. Det är

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1956

icke möjligt att för närvarande göra en detaljerad beräkning av för här

angivna ändamål erforderliga belopp. Som oundgängligen nödvändigt kan

emellertid förutsättas, att under budgetåret 1956/57 minst tre kvalificerade

fackmän måste beredas tillfälle till resor till de angivna länderna med

en sammanlagd uppehållstid utomlands av cirka 400 dagar för en man

räknat. Detta skulle innebära resekostnader på cirka 15 000 kronor och

traktamenten på cirka 30 000 kronor. För att de i utlandet inhämtade

uppgifterna verkligen skall komma den statliga strålskyddsverksamheten

i Sverige tillgodo synes det nödvändigt att de personer, som erhåller

nämnda resebidrag, är eller kan beräknas bli fast knutna till radiofysiska

institutionen, så att man kan påräkna att de åtminstone under en 5-årsperiod

kommer att arbeta vid institutionen. Då vikarier erfordras för de

befattningshavare, som ifrågakommer för här angivna utlandsresor, torde

för täckandet av kostnaderna härför ett belopp på 30 000 kronor böra beräknas.

Över framställningen har yttranden avgivits av statskontoret, universitetskanslern,

medicinalstyrelsen, atomkommittén, statens medicinska forskningsråd,

1951 års strålskyddskommitté och AB Atomenergi, vilka samtliga

tillstyrkt, att medel anvisas för det med framställningen avsedda

ändamålet. Statskontoret har vidare föreslagit, att utgifterna för resor och

traktamenten bestrides från ifrågavarande anslag, samt att utgifterna för

vikarier bestrides från karolinska sjukhusets avlöningsanslag.

Departementschefen

Såsom av det föregående framgår har atomkommittén ånyo framlagt

förslag om omorganisation av kommittén. Enligt det nu föreliggande förslaget

skall kommittén ombildas till ett organ, benämnt Sveriges atomkommission.

Med anledning av ifrågavarande ''förslag får jag erinra om

att två nu pågående sakkunnigutredningars arbete — jag syftar härvid på

1955 års universitetsutredning och 1955 års atomenergiutredning — bland

annat berör atomkommittén och dess uppgifter. Med hänsyn härtill kan

enligt min mening ställning icke nu tagas till frågan om omorganisation

av atomkommittén.

På grund av det anförda anser jag mig icke heller nu böra förorda

någon uppdelning av förevarande anslag. I detta sammanhang anser jag

mig emellertid böra föreslå, att anslagets nuvarande rubrik »Atomenergiforskning»

ändras till »Atomforskning».

Kanslipersonalen vid atomkommittén är — liksom motsvarande personal

vid medicinska forskningsrådet, naturvetenskapliga forskningsrådet

och samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsrådet — anställd mot

arvode. I årets statsverksproposition (åttonde huvudtiteln, punkten 352)

uttalade jag, att forskningsrådens kansliorganisation måhända inom en

relativt snar framtid — exempelvis såsom en följd av universitetsutred
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1956

ningens överväganden rörande den framtida statliga anslagsgivningen till

den vetenskapliga forskningen — kunde komma att bli underkastad förändringar,

men att jag icke ville motsätta mig att som ett provisorium

vissa åtgärder vidtoges för en förbättring av kanslipersonalens anställningsförhållanden.

I detta syfte framlade jag vissa förslag beträffande kanslipersonalen

vid medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden. Med

hänsyn härtill anser jag mig även beträffande atomkommittén böra förorda

vissa åtgärder i nämnda syfte.

Innan jag går in härpå vill jag nämna, att Kungl. Maj:t genom beslut

den 30 september 1955 förordnat, att sekreteraren hos atomkommmittén,

filosofie doktorn G. W. Funke för sekreteraruppdragets fullgörande skall

äga uppbära arvode motsvarande lönen för ordinarie tjänsteman tillhörande

lönegrad 15 å löneplan nr 2 i statens allmänna avlöningsreglemente.

1 samma beslut har meddelats bestämmelser om vissa förmåner i övrigt

åt Funke samt om pensionsförsäkring av denne i Svenska personal-pensionskassan.

Till atomkommitténs förslag om utbyte av den nuvarande deltidsbefattningen

som biträdande sekreterare mot en heltidstjänst som förste

byråsekreterare i Ce 27 kan enligt min mening ställning icke nu tagas.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan ståndpunkt tagits till

atomenergiutredningens blivande förslag till den del det kommer att beröra

atomkommitténs verksamhetsområde, avgöra i vilken utsträckning

sådan administrativ arbetskraft, varom nu är fråga, bör ställas till kommitténs

förfogande och vilka avlöningsförmåner som härvidlag bör utgå.

I likhet med vad jag i årets statsverksproposition (åttonde huvudtiteln,

punkterna 352 och 354) föreslagit beträffande medicinska och naturvetenskapliga

forskningsråden anser jag mig böra förorda, att hos atomkommittén

får inrättas extra ordinarie tjänster, aspiranttjänster och extra tjänster

i högst 15 lönegraden. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att

senare närmare pröva kommitténs framtida personalbehov samt i anslutning

därtill bestämma antalet dylika tjänster och lönegradsplaceringen

för dessa.

Atomkommitténs förslag rörande pensionsförsäkring i Svenska personalpensionskassan

av viss teknisk personal är jag icke beredd att nu pröva.

Till ordförande, ledamöter och experter i atomkommittén utgår för närvarande

ersättning i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen. Atomkommittén

har i anslutning till sitt förslag till omorganisation av kommittén

förordat en arvodesreglering som mera ansluter sig till vad som gäller

vid de statliga forskningsråden. Vägande skäl torde kunna anföras för

att en dylik arvodesreglering nu genomföres, även om kommittén icke

ombildas. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om ifrågavarande

arvodesreglering.

2 — llihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 119

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 119 år 1956

Den snabba utvecklingen inom atomforskningen ställer uppenbarligen

stora krav på anslagsmedel, och jag anser mig med hänsyn till vad atomkommittén

anfört härutinnan böra räkna med en betydande höjning av

de för forskning avsedda medlen under förevarande anslag. Jag anser mig

för nästa budgetår böra föreslå en ökning av anslaget med 500 000 kronor

till 3 275 000 kronor. Därvid utgår jag ifrån att atomkommittén — eventuellt

gemensamt med andra forskningsråd — även kommer att ekonomiskt

understödja strålningsbiologisk forskning av central betydelse för atomenergiens

utforskning och utnyttjande.

Vad angår den av föreståndaren för karolinska sjukhusets radiofysiska

institution begärda medelsanvisningen till utlandsresor för vissa befattningshavare

vid institutionen för studier av strålskyddsåtgärder vid atomenergianläggningar

ansluter jag mig till statskontorets förslag. Jag förordar

alltså, att resekostnadsersättningar och traktamenten till de befattningshavare

vid institutionen, som utsändes för ifrågavarande studier, utgår

från förevarande anslag samt att kostnader för vikarier för nämnda befattningshavare

bestrides från karolinska sjukhusets avlöningsanslag. Därvid

förutsätter jag, att till vederbörande befattningshavare under tjänstledighet

för nämnda studier kommer att utgå oavkortad lön.

Vid innevarande budgetårs utgång förefintlig behållning å reservationsanslaget

till Atomenergiforskning torde böra överföras till det nya reservationsanslaget.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Atomforskning för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 3 275 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margareta Almling

Ivar Hteggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1956

560054

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1956:283 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1956/57 till konsument varuforskning och konsumentupplysning m. a1 i texten
  2. SU 1956:126 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för budgetåret 1956/57 till atomforskning. s. 1 i texten