Med förslag till förordning med särskilda bestämmelser angående insättning å skogskonto i vissa fall
1956-03-16 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1956:135, Med förslag till förordning med särskilda bestämmelser angående insättning å skogskonto i vissa fall
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 135 år 1956
1
Nr 135
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
med särskilda bestämmelser angående insättning
å skogskonto i vissa fall; given Stockholms slott
den 16 mars 1956.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till förordning med särskilda bestämmelser angående
insättning å skogskonto i vissa fall.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
Enligt gällande lagstiftning äger skogsägare erhålla uppskov med inkomsttaxeringen
för den del av skogsintäkterna, som insatts på särskilt
skogskonto i bank. För ett och samma beskattningsår får insättning göras
med högst 60 procent av köpeskillingen för rotsåld skog, 40 procent av
köpeskillingen för leveransvirke och 40 procent av saluvärdet av skogsprodukter,
som uttagits för förädling i egen rörelse. I syfte att bereda ytterligare
lindring i beskattningen för sådana skogsägare i de södra delarna av
landet, som drabbats av stormskador på skogen i början av detta år, föreslås
i propositionen att insättningsbeloppet för dessa skall höjas till respektive
80 procent, 50 procent och 50 procent.
1 Iiihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 135
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 135 år 1956
Förslag
till
förordning med särskilda bestämmelser angående insättning å skogskonto
i vissa fall
Härigenom förordnas som följer.
Visar skattskyldig — som äger göra insättning å skogskonto enligt förordningen
den 27 mars 1954 (nr 142) om taxering för inkomst av medel,
som insatts å skogskonto — med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet att
skog stormfällts i avsevärd omfattning under år 1956 å viss fastighet, skall
beträffande den förvärvskälla, vari fastigheten ingår, för ettvart av beskattningsåren
1956 och 1957, i stället för vad i 2 § a)—c) nämnda förordning
stadgas, gälla, att uppskovet må avse högst ett belopp, motsvarande summan
av
a) åttio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för
skog, som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,
b) femtio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för
avyttrade skogsprodukter, samt
c) femtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret
uttagits för förädling i egen rörelse.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Kungi. Maj.ts proposition nr 135 år 1956
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
16 mars 1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om
särskilda bestämmelser angående uppskov med taxering för inkomst av
under år 1956 stormfälld skog samt anför följande.
I januari innevarande år inträffade i de sydliga delarna av landet stormfällningar
av skog på betydande arealer. Då det kan antagas, att det stormfällda
virket i vissa fall motsvarar ett stort antal årsawerkningar, har fråga
uppkommit, huruvida särskilda åtgärder är påkallade för att — utöver
de möjligheter som står skogsägarna till buds genom 1954 års lagstiftning
om skogskonto — bereda lindring i beskattningen. I syfte att erhålla en
närmare uppfattning om stormfällningens omfattning har på föranstaltande
av finansdepartementet inom skogsstyrelsen och domänverket sammanställts
uppgifter rörande virkesuttagens storlek inom de berörda områdena.
Innan jag redovisar resultatet av de verkställda undersökningarna
torde jag emellertid få lämna en kortfattad redogörelse för bestämmelserna
om skogskonto. Dessa innefattas i förordningen den 27 mars 1954 (nr 142)
om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, och tillkom
efter beslut av 1954 års riksdag efter därom i proposition nr 14/1954 framlagt
förslag.
Enligt 1 § äger fysisk person, oskift dödsbo eller familjestiftelse, som haft
intäkt av skogsbruk, rätt att erhålla uppskov med taxering till kommunal
och statlig inkomstskatt för den del av skogsintäkten, som insatts å särskilt
konto i bank (skogskonto). Lagstiftningen är sålunda endast tillämplig
på skattskyldiga, som är underkastade progressiv beskattning. Detta
sammanhänger med att bestämmelserna i första hand avser att mildra verkningarna
av beskattningens progressivitet och sålunda ur denna synpunkt
kan betraktas som ett komplement till 1951 års regler om särskild skatteberäkning
för ackumulerad inkomst. Uppskovet får åtnjutas till det år uttag
från kontot sker dock icke längre än i tio år (fr §).
Rätten att erhålla uppskov för gjorda insättningar är underkastad viss
maximering. Bestämmelser härom meddelas i 2 §. Sålunda gäller att beträf
-
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 135 år 1956
iande viss förvärvskälla får uppskovet för ett och samma beskattningsår
avse högst ett belopp, motsvarande summan av
a) sextio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för
skog, som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,
b) fyrtio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för
avyttrade skogsprodukter, samt
c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret
uttagits för förädling i egen rörelse.
1954 års förordning trädde i kraft den 1 juli 1954 och tillämpades första
gången vid 1955 års taxering.
I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen nr 14/1954 hemställdes
i ett flertal motioner, att riksdagen måtte medgiva skogsägare, som
drabbats av de omfattande stormfällningarna i januari 1954, rätt att åtnjuta
taxeringsuppskov med större belopp än som föreslagits i de i propositionen
upptagna bestämmelserna. I sitt av riksdagen godkända betänkande
nr 25 anförde bevillningsutskottet bl. a. följande.
Frågan om särskilda bestämmelser med avseende å inkomst härrörande
från stormfälld skog har vid ett godtagande av det föreliggande propositionsförslaget
kommit i ett annat läge än tidigare. Förslaget är uppbyggt
efter i stort sett samma system som den tidigare provisoriska lagstiftningen
i ämnet, vilken dock medgav insättning upp till hela skogsinkomsten minskad
med omkostnaderna. På längre sikt torde bestämmelser av det i propositionen
föreslagna innehållet i förening med gällande regler om värdeminskning
å skog få anses utgöra en reglering, vars kompletterande med
bestämmelser för vissa speciella situationer ej skulle vara erforderlig. Med
hänsyn härtill anser sig utskottet icke böra förorda införandet av permanenta
regler av sådan innebörd. Utskottet finner det ej heller böra komma
i fråga att i förevarande lagstiftning införa bestämmelser innebärande rätt
för Kungl. Maj :t att medgiva taxeringsuppskov med högre belopp än som
föreskrives i författningen. Emellertid kan det finnas skäl att i samband
med genomförandet av förevarande lagstiftning beakta de stormfällningar
av skog, som skett innevarande år och i vissa fall varit av betydande omfattning,
på så sätt att uppskov med taxering av inkomst från sådan skog
skall kunna avse större belopp än det föreliggande förslaget medger. I sådant
hänseende har inom utskottet rått enighet om ett belopp upp till 80
procent av köpeskillingen för upplåten avverkningsrätt. Beträffande köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter samt saluvärdet av egna uttag av
sådana produkter föreslår utskottet, att procentsatsen bestämmes till 50
procent. De nu förordade särskilda bestämmelserna bör enligt utskottets mening
gälla endast sådana skattskyldiga som enligt propositionsförslaget
skall äga rätt att öppna skogskonto och torde böra avse beskattningsåren
1954 och 1955. En förutsättning för reglernas tillämpning synes vidare böra
vara, att å viss fastighet skog stormfällts i avsevärd omfattning under år
1954. Det bör ankomma på den skattskyldige att genom intyg av vederbörande
skogsvårdsstyrelse visa detta förhållande. Föreskrifter av den här
angivna innebörden torde lämpligen böra införas som tillägg till övergångsbestämmelserna
i förslaget till förordning om taxering för inkomst av medel,
som insatts å skogskonto.
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 135 år 1956
I enlighet med riksdagens beslut infördes de särskilda bestämmelserna om
stormfälld skog i övergångsbestämmelserna till förordningen den 27 mars
1954 (nr 142).
Såsom inledningsvis anförts har inom skogsstyrelsen och domänstyrelsen
verkställts utredning rörande omfattningen av de stormfällningar som i början
av innevarande år inträffade i landets södra delar.
Den inom skogsstyrelsen gjorda undersökningen utvisar att stormen huvudsakligen
drabbade Malmöhus län och även där var starkt lokaliserad till
de mellersta och östra delarna av länet. I Kristianstads län är skadorna relativt
obetydliga och den fällda kubikmassan skog uppgår endast i några få
fall till en årsawerkning. I Blekinge och Hallands län överstiger den nu
aktuella stormfällningen icke nämnvärt vad som är normalt. I Skåne har
enligt uppgift fällts sammanlagt en kubikmassa av cirka 200 000 m3sk,
varav omkring 90 procent i Malmöhus län. Huvudsakligen har stormen tagit
äldre bestånd av gran (60—70 år). Ungskog av gran och lövskogar är i
stort sett intakta. Det stormfällda virket har med hänsyn till de dimensioner
det omfattar värderats till cirka 70 kronor per m3sk, vilket för Skåne
skulle motsvara ett värde av omkring 14 miljoner kronor. Då den genomsnittliga
årsawerkningen av gran i Malmöhus län överslagsvis beräknas till
100 000 å 150 000 m3sk, motsvarar stormfällningen sålunda mer än en årsavverkning
av gran. Härtill kommer att årets ordinarie avverkning av gran
på många håll redan avslutats. Dessa förhållanden bedömes dock i och för
sig icke som katastrofala, i synnerhet som det övervägande rör sig om
mogen skog, som eljest skulle ha avverkats inom de närmaste 10 15 åren.
För enskilda fastigheter inom de svårast drabbade områdena har skadorna
likväl i vissa fall antagit förkrossande proportioner. Där stormen på begränsade
arealer totalt spolierat virkesrika äldre bestånd har sålunda upp till
10 å 12 års normala avverkningar kunnat fällas på enskilda fastigheter
och skogskomplex. Till övers-ägande del har skadorna drabbat privata skogsägare,
större som mindre.
Beträffande stormfällningen på domänverkets skogar upplyser domänstyrelsen
att av stormen berördes nämnvärt endast Norra Skånes och Södra
Skånes revir samt Kolleberga skolrevir. Huvudsakligen är det äldre bestånd
av gran, som blivit påverkade av stormen.
Departementschefen. Nu föreliggande uppgifter rörande stormfällningen i
januari månad innevarande år utvisar att stormskadorna huvudsakligen är
lokaliserade till de mellersta och östra delarna av Skåne. Skadornas totala
omfattning kan givetvis inte jämföras med de skadeverkningar, som drabbade
vissa delar av landet vid stormfällningarna år 1954 och vilka töranledde
att skogsägarna medgavs rätt att göra insättning på skogskonto med
större belopp än som förutsältes för mera normala förhållanden. De inhämtade
upplysningarna ger emellertid vid handen, att svåra skador, motsvaiande
inemot 10—12 års normala avverkningar, bär uppkommit på enskilda
fastigheter och skogskomplex i de hårdast utsatta områdena. 1 den mån
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 135 år 1956
årets ordinarie avverkning avslutats redan före stormfällningen är läget å
sådana fastigheter än sämre. På en del håll har stormfällningen till någon
del kunnat motverkas genom inskränkning av egna utdrivningar. Även om
detta beaktas torde det likväl stå klart att i de av stormen berörda områdena
det totala virkesuttaget på åtskilliga fastigheter kommer att avsevärt
överstiga det normala. I dessa fall kommer sålunda skogsägarna att på en
gång tillföras betydande inkomstbelopp, vilka under andra förhållanden
skulle ha fördelats på ett flertal år.
Vid antagandet av 1954 års lagstiftning om skogskonto framhölls, att
denna lagstiftning åtminstone på längre sikt torde få anses utgöra en reglering,
vars kompletterande med bestämmelser för vissa speciella situationer
ej skulle vara erforderlig. Med hänsyn till att bestämmelserna om skogskonto
endast hunnit verka under en helt kort tid, anser jag mig dock kunna
förorda att — på samma sätt som skedde i fråga om stormfällningen 1954
— de skogsägare, som drabbats av mera betydande stormskador i samband
med den nu aktuella stormfällningen, erhåller möjlighet att göra något större
insättningar på skogskonto än som är medgivet enligt gällande regler.
Beträffande utformningen av bestämmelserna, vilka bör ha provisorisk
karaktär, anser jag det vara naturligt att anknyta till det förut omnämnda
av 1954 års riksdag antagna särskilda stadgandet i anledning av då inträffade
stormfällningar av skog. I likhet med vad däri föreskrivits bör den
övre gränsen för insättning å skogskonto höjas till 80 procent av intäkten
för rotsåld skog och 50 procent av intäkten för avyttrade eller till egen
rörelse uttagna skogsprodukter. Såsom förutsättning för tillämpning av bestämmelserna
bör gälla, att den skattskyldige genom intyg från skogsvårdsstyrelsen
i länet visar att skog stormfällts å viss fastighet i avsevärd omfattning
under år 1956. Med hänsyn till att likvider för stormfällt virke kan
antagas i allmänhet bli hänförliga till något av beskattningsåren 1956 och
1957, torde bestämmelserna böra avse båda dessa beskattningsår.
I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag
till förordning med särskilda bestämmelser angående insättning å
skogskonto i vissa fall.
Föredraganden hemställer, att förenämnda författningsförslag måtte genom
proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Harald Häggquist
560576. Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1956:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevilln a1 i texten
- BevU 1956:33 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser angående insättning å skogskonto i vissa fall. s. 5 i texten