Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen den 27 juli 195b (nr 579) om ngkterhetsvård, m. m

1956-03-23 · 44 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 43 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:137, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 27 juli 195b (nr 579) om ngkterhetsvård, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

1

Nr 137

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen den 27 juli 195b (nr 579) om

ngkterhetsvård, m. m.; given Stockholms slott den 23

mars 1956.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att

dels, jämlikt § 87 regeringsformen, antaga härvid fogade förslag till

lag angående ändring i lagen den 27 juli 1954 (nr 579) om nykterhetsvård;

samt

lag om ändring i sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321),

dels ock antaga härvid fogade förslag till

förordning angående ändrad lydelse av 2 och 10 §§ förordningen den 11

juni 1937 (nr 339) om mödrahjälp;

förordning angående ändring i förordningen den 14 maj 1954 (nr 250)

om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt

m. m.; samt

förordning om ändring i folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946

(nr 469).

GUSTAF ADOLF

John Ericsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås med anledning av socialhjälpslagens tillkomst

ändringar i vissa lagar och författningar, som hänvisar eller eljest har anknytning

till fattigvårdslagen. Ändringar föreslås sålunda i lagen om nykterhetsvård,

sinnessjuklagen, förordningen om mödrahjälp, förordningen

om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt

m. in., samt folkbokföringsförordningen.

Enligt förslaget anpassas nämnda lagar och författningar efter socialhjälpslagen.

I vissa av dem har också vidtagits jämkningar, som samnian1

— Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 saml. Nr 137

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

hänger med annan nyare lagstiftning. Ändringarna är i huvudsak av formell

natur.

Beträffande lagen om nykterhetsvård föreslås ändring även i annat hänseende.

Förslaget innebär härutinnan, att beslut, som innebär förordnande

om övervakning eller meddelande av lydnadsföreskrift, skall gå i verkställighet

utan hinder av att beslutet icke äger laga kraft.

Ändringarna föreslås skola träda i kraft samtidigt med socialhjälpslagen

eller den 1 januari 1957.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 är 1956

3

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 27 juli 1954 (nr 579) om nykterhetsvård

Härigenom förordnas, dels att 63 § lagen den 27 juli 1954 om nykterhetsvård

skall upphöra att gälla, dels att 3, 5 och 6 §§, 8 § 1 mom. samt 9, 15,

32, 36, 51, 61, 62 och 65 §§ samma lag skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives dels ock att i 4 § nämnda lag skall införas ett nytt moment,

betecknat 2 mom., av nedan angiven lydelse samt att hittillsvarande 2 och

3 mom. i samma paragraf skola erhålla närmast högre nummerbeteckning.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 §.

I varje -------en länsnykterhetsnämnd.

Nykterhetsnämnderna skola------av socialstyrelsen.

När i denna lag stadgas, att viss

åtgärd skall ankomma på eller anmälan

göras hos nykterhetsnämnden,

åsyftas därmed, såvida ej annat

utsäges, den kommunala nykterhetsnämnden

i den kommun, där den som

avses med åtgärden eller anmälan

har hemortsrätt eller eljest vistas.

4

När i denna lag stadgas, att viss

åtgärd skall ankomma på eller anmälan

göras hos nykterhetsnämnden,

åsyftas därmed, såvida ej annat

utsäges, den kommunala nykterhetsnämnden

i den kommun, där den

som avses med åtgärden eller anmälan

är mantalsskriven eller eljest

vistas.

§•

2 mom. Kommunal nykterhetsnämnd

har därjämte

att förvalta till kommunens nykterhetsvård

anslagen eller eljest hörande

egendom, i den mån ej förvaltningen

därav uppdragits åt annan

nämnd eller åt särskild styrelse;

att själv eller genom ombud föra

kommunens talan i alla mål och

ärenden, som angå nykterhetsvården;

samt

att jämväl i övrigt ombesörja de

angelägenheter avseende nykterhctsvården

inom kommunen, vilka äro

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

(Nuvarande lydelse)

2 m o m. Utöver vad i 1 mom. sägs

åligger det länsnykterhetsnämnd att

hålla sig noggrant underrättad om

de kommunala nykterhetsnämndernas

verksamhet, att öva tillsyn över

att dessa fullgöra sina uppgifter samt

att lämna dem vägledning och bistånd.

Finner länsnykterhetsnämnd,--

Då länsnykterhetsnämnden — —■ —

3 mom. Angående nykterhetsnämnds

åligganden i övrigt är särskilt

stadgat.

(Föreslagen lydelse)

att hänföra till förvaltning och verkställighet.

3 m o m. Utöver vad i 1 mom. sägs

åligger det länsnykterhetsnämnd att

hålla sig noggrant underrättad om

de kommunala nykterhetsnämndernas

verksamhet, att öva tillsyn över

att dessa fullgöra sina uppgifter samt

att lämna dem vägledning och bistånd.

— länsnykterhetsnämnden föreskriver,

kommunal nykterhetsnämnd.

4 mom. Angående nykterhetsnämnds

åligganden i övrigt är särskilt

stadgat.

5 §•

Kommunal nykterhetsnämnd skall

utgöras av särskilt tillsatt nämnd eller,

därest kommunens ringa folkmängd

eller liknande förhållande

gör sådan obehövlig, av kommunens

socialnämnd.

Kommunal nykterhetsnämnd skall

utgöras av särskilt tillsatt nämnd eller,

därest kommunens ringa folkmängd

eller liknande förhållande gör

sådan obehövlig, av kommunens fattigvårdsstyrelse.

Konungen äger —------av länsnykterhetsnämnden.

Ledamöter i-------av nämnden.

Vid val av suppleanter skall tilllika

bestämmas den ordning, i vilken

suppleanterna skola inkallas till

tjänstgöring.

I fråga om valbarhet till ledamot

eller suppleant, verkan av valbarhetens

upphörande och rätt till avsägelse,

mandattid och avgång, val av ordförande

och vice ordförande, ställe

och tid för sammanträde, suppleants

tjänstgöring och rätt att närvara vid

sammanträde, beslutförhet och jäv,

förfarandet vid fattande av beslut,

protokoll och reservation, tillkännagivande

varest och på vilka tider till

nämnden ställda framställningar

mottagas, skriftväxling, vård och för
-

Beträffande valbarhet, obehörighet,

rätt att avsäga sig uppdraget,

ledamots och suppleants tjänstgöringstid

och avgång, vissa prästers

rätt att deltaga i nämndens förhandlingar,

val av ordförande, vice ordförande

och kassaförvaltare, ordningen

för nämndens arbete, ordförandens

åligganden, ersättning åt ordförande

och ledamöter, medelsförvaltning,

avlämnande av utgifts- och

inkomstförslag, räkenskapers förande,

redovisning, granskning av nämn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1956

(Nuvarande lydelse)

dens räkenskaper och förvaltning

samt ledamots ansvarighet äger vad

i 10, 12—18 och 21 §§ i lagen om fattigvården

finnes stadgat rörande fattigvårdsstgrelse

motsvarande tilllämpning.

(Föreslagen lydelse)

tecknande av handlingar hörande till

nämndens arkiv, utseende av kassaförvaltare

samt ledamots ansvar och

skadeståndsskgldighet skall vad i

32—42 §§ kommunallagen är stadgat

rörande kommunens styrelse äga

motsvarande tillämpning; dock att

det ej är erforderligt, att protokoll

upptager annat än förteckning å närvarande

ledamöter samt för varje

ärende beslutet och skälen därför.

I fråga

stadsfullmäktige meddelar.

6 §•

Om i särskild kommunal nykterhetsnämnd

icke finnes ledamot, som

är läkare, skall vederbörande tjänsteläkare

närvara vid nämndens sammanträden,

i den mån han icke hindras

av andra tjänsteåligganden. Han

skall därvid äga rätt att deltaga i

överläggningarna samt att få sin

mening antecknad till protokollet.

Om i kommunal nykterhetsnämnd

icke finnes ledamot, som är läkare,

skall vederbörande tjänsteläkare närvara

vid nämndens sammanträden,

i den mån han icke hindras av andra

tjänsteåligganden. Han skall därvid

äga rätt att deltaga i överläggningarna

samt att få sin mening antecknad

till protokollet.

I stad ---— ----förste stadsläkaren.

8

1 mom. I kommun, där nykterhetsnämnden

utgöres av fattigvårdsstyrelsen,

skall kommunen utse en av

styrelsens ledamöter att för den tid

han är vald till ledamot bereda och

vara föredragande i de ärenden, som

ankomma på nykterhetsnämnds

prövning.

§•

1 mom. I kommun, där nykterhetsnämnden

utgöres av socialnämnden,

skall kommunen utse en av socialnämndens

ledamöter att för den

tid han är vald till ledamot bereda

och vara föredragande i de ärenden,

som ankomma på nykterhetsnämnds

prövning.

9 §•

Länsnykterhetsnämnden skall--—---en ledamot.

I län,-----— — en ledamot.

För varje------en suppleant.

Ledamöter och suppleanter utses Ledamöter och suppleanter utses

hland inom länet bosatta svenska bland inom länet bosatta svenska

män och kvinnor, som fyllt tjugutre män och kvinnor, som fyllt tjugutre

år. Beträffande obehörighet och rätt år. Beträffande behörighet och rätt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

(Nuvarande lydelse)

att avsäga sig uppdraget äger vad i

12 § 1 mom. i lagen om fattigvården

finnes stadgat rörande fattigvårdsstgrelse

motsvarande tillämpning.

Ledamöter och----— ---den avgångne.

Närmare bestämmelser ------— av Konungen.

Angående bestridandet---—--särskilt stadgat.

(Föreslagen lydelse)

till avsägelse äger vad i 32 § kommunallagen

finnes stadgat rörande kommunens

styrelse motsvarande tilllämpning.

Den som--

Samma lag--

15 §.

----störande levnadssätt.

---- ■— kringflackande liv.

Beslut om övervakning enligt denna

paragraf går i verkställighet utan

hinder därav, att det ej äger laga

kraft.

32 §.

Länsstyrelsens slutliga------av beslutet.

Har beslutet------tillställas åklagaren.

Där nykterhetsnämnd ej är sökande,

skall underrättelse om beslutet

översändas till nykterhetsnämnden i

hemortskommunen samt, om annan

nykterhetsnämnd tagit befattning

med ärendet, till denna nämnd.

Där nykterhetsnämnd ej är sökande,

skall underrättelse om beslutet

översändas till nykterhetsnämnden i

den kommun, där den som avses med

beslutet år mantalsskriven, samt om

annan nykterhetsnämnd tagit befattning

med ärendet, till denna nämnd.

36 §.

I samband------- motsvarande tillämpning.

I den------förfogandet däröver.

Då beslut----—- — om lydnadsföreskrifter.

Den myndighet, —- -----till desamma.

Har nykterhetsnämnd beslutat om

lydnadsföreskrift, går beslutet i

verkställighet utan hinder därav, att

det ej äger laga kraft.

51 §.

Där det------motsvarande tillämpning.

Vare sig--- — — — — motsvarande tillämpning.

Anstaltens styrelse-----— styrelsen utfärdat.

Beslut, som avses i denna paragraf,

går i verkställighet utan hinder

därav, att det ej äger laga kraft.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

(Nuvarande lydelse)

61 §.

(Föreslagen lydelse)

Länsstyrelses beslut-----

Talan föres hos Konungen genom

besvär, vilka skola ingivas till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen skall skyndsamt

infordra förklaring över besvären,

om anledning därtill ej uppenbarligen

saknas, samt, efter att

hava införskaffat den ytterligare utredning,

som kan vara erforderlig,

till inrikesdepartementet insända

samtliga målet rörande handlingar

tillika med eget utlåtande.

Klagan över —-----------

Över annat------—--

— inför länsstyrelsen.

Talan föres hos Konungen genom

besvär, vilka skola ingivas till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen skall skyndsamt

infordra förklaring över besvären,

om anledning därtill ej uppenbarligen

saknas, samt, efter att hava

införskaffat den ytterligare utredning,

som kan vara erforderlig, till

socialdepartementet insända samtliga

målet rörande handlingar tillika

med eget utlåtande.

— viss tid.

är sagt.

62

Över beslut av socialstyrelsen må

den som beslutet rörer söka ändring

hos Konungen genom besvär, vilka

skola ingivas till inrikesdepartementet.

§•

Över beslut av socialstyrelsen må

den som beslutet rörer söka ändring

hos Konungen genom besvär, vilka

skola ingivas till socialdepartementet.

65

Myndigheter, som handlägga ärenden

enligt denna lag, böra samarbeta

med varandra. Inbördes samarbete

bör ock äga rum mellan sådana myndigheter

samt fattigvårdsstgrelser,

barnavårdsnämnder och andra myndigheter

ävensom vårdanstalter och

organisationer, vilka utöva social

h j älp verksamhet.

§•

Myndigheter, som handlägga ärenden

enligt denna lag, böra samarbeta

med varandra. Inbördes samarbete

bör ock äga rum mellan sådana myndigheter

samt socialnämnder, barnavårdsnämnder

och andra myndigheter

ävensom vårdanstalter och organisationer,

vilka utöva social hjälpverksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1957.

Tjänstgöringstiden för ledamöter

och suppleanter i särskild kommunal

ngkterhetsnämnd, vilka valts

med tillämpning av äldre bestämmelser,

skall upphöra med utgången av

år 1956. Nga val i enlighet med denna

lag skola äga rum i december

månad 1956 och avse tiden intill ut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1956

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

gången av året näst efter det, då allmänna

val av kommunens fullmäktige

första gången efter lagens

ikraftträdande ägt rum.

Tillsättes särskild nykterhetsnämnd

i kommun, där sådan icke

finnes då denna lag träder i kraft,

skall val av ledamöter och suppleanter

i nämnden första gången förrättas

för tiden intill utgången av året

näst efter det, då allmänna val av

kommunens fullmäktige första gången

efter nämndens tillsättande ägt

rum.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

9

Förslag

till

Lag

om ändring i sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321)

Härigenom förordnas, att 4 § 1., 6 §, 10 § 1., 15 §, 28 § 1., 33 § och 37 §

sinnessjuklagen1 den 19 september 1929 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

4

1. Med sinnessjukhus förstås för

vård av sinnessjuka avsedd statsanstalt,

som enligt Konungens förordnande

skall vara sinnessjukhus, så

ock annan för dylik vård inrättad anstalt,

vilken blivit såsom sinnessjukhus

godkänd i den ordning Konungen

bestämmer. Sinnessjukhus må inrättas

såsom avdelning av fattigvårdsanstalt

eller av sjukvårdsanstalt, som

är avsedd jämväl för andra sjuka.

Den, som — ■— ----eller or

(Föreslagen lydelse)

§•

1. Med sinnessjukhus förstås för

vård av sinnessjuka avsedd statsanstalt,

som enligt Konungens förordnande

skall vara sinnessjukhus, så

ock annan för dylik vård inrättad anstalt,

vilken blivit såsom sinnessjukhus

godkänd i den ordning Konungen

bestämmer. Sinnessjukhus må inrättas

såsom avdelning av hem, varom

stadgas i 18 § lagen om socialhjälp,

eller av sjukvårdsanstalt, som är avsedd

jämväl för andra sjuka.

6 §•

Vidtages icke av förmyndare, god

man, make eller annan åtgärd för

beredande av erforderlig vård åt sinnessjuk,

vare ordföranden i hälsovårdsnämnden

eller i fattigvårdsstyrelsen

i den ort, där den sjuke vistas,

eller polismyndigheten därstädes eller,

vad angår sinnessjuk, som är i

militärtjänst, vederbörande befälhavare

pliktig att föranstalta därom.

Bestämmelserna i första stycket

skola icke äga tillämpning i avseende

å sinnessjuk, som är intagen å

Vidtages icke av förmyndare, god

man, make eller annan åtgärd för

beredande av erforderlig vård åt sinnessjuk,

vare ordföranden i hälsovårdsnämnden

eller i socialnämnden

i den ort, där den sjuke vistas, eller

polismyndigheten därstädes eller, vad

angår sinnessjuk, som är i militärtjänst,

vederbörande befälhavare pliktig

att föranstalta därom.

Bestämmelserna i första stycket

skola icke äga tillämpning i avseende

å sinnessjuk, som är intagen i arbets
-

1 Senaste lydelse av 10 § 1. se SFS 1953: 67.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

(Nuvarande lydelse)

fattigvårdsanstalt utan rätt att lämna

anstalten eller å skyddshem, allmän

uppfostringsanstalt, alkoholistanstalt,

tvångsarbetsanstalt, anstalt,

som står under fångvårdsstyrelsens

inseende, militärhäkte eller häradseller

stadsfängelse. Beträffande sådan

sinnessjuk åligge skyldighet att

föranstalta om vård allenast den,

som enligt de rörande anstalten meddelade

föreskrifterna har att sörja

därför.

(Föreslagen lydelse)

hem, som avses i 41 § lagen om socialhjälp,

eller i skola tillhörande

barna- och ungdomsvården, allmän

vårdanstalt för alkoholmissbrukare,

tvångsarbetsanstalt, anstalt, som står

under fångvårdsstyrelsens inseende,

militärhäkte eller härads- eller stadsfängelse.

Beträffande sådan sinnessjuk

åligge skyldighet att föranstalta

om vård allenast den, som enligt de

rörande anstalten meddelade föreskrifterna

har att sörja därför.

10 §.

1. Då ansökan--— sinnestillstånd (levnadsberättelse).

Vårdattest må utfärdas allenast av

legitimerad läkare eller av den, som

utan att vara legitimerad läkare innehar

befattning såsom provinsialläkare,

extra provinsialläkare, stadsläkare,

stadsdistriktsläkare, köpingsläkare

eller municipalläkare, eller

ock, efter medicinalstyrelsens särskilda

bemyndigande, av annan, som

av Konungen eller medicinalstyrelsen

förordnats att uppehålla läkarbefattning.

Vårdattest må ej meddelas

av läkare vid det sinnessjukhus,

varest intagning begäres; dock må

läkare vid sinnessjukhus, som drives

av landsting eller kommun, utfärda

vårdattest, då fråga är om förflyttning

till sjukhuset av någon,

som vårdas å fattigvårdsanstalt, där

läkaren omhänderhar sjukvård, samt

annan läkare ej utan olägenhet eller

omgång kan anlitas. Vårdattest må ej

godkännas, därest den meddelats av

någon, som veterligen till den sjuke

står i den skyldskap eller i det svågerlag,

som enligt lag utgör jäv mot

domare.

Vårdattest må utfärdas allenast av

legitimerad läkare eller av den, som

utan att vara legitimerad läkare innehar

befattning såsom provinsialläkare,

extra provinsialläkare, stadsläkare,

stadsdistriktsläkare, köpingsläkare

eller municipalläkare, eller

ock, efter medicinalstyrelsens särskilda

bemyndigande, av annan, som

av Konungen eller medicinalstyrelsen

förordnats att uppehålla läkarbefattning.

Vårdattest må ej meddelas

av läkare vid det sinnessjukhus,

varest intagning begäres; dock må

läkare vid sinnessjukhus, som drives

av landsting eller kommun, utfärda

vårdattest, då fråga är om förflyttning

till sjukhuset av någon, som

vårdas i sådant hem eller arbetshem,

varom stadgas i 18 eller 41 § lagen

om socialhjälp, samt läkaren där

omhänderhar sjukvård och annan läkare

ej utan olägenhet eller omgång

kan anlitas. Vårdattest må ej godkännas,

därest den meddelats av någon,

som veterligen till den sjuke

står i den skyldskap eller i det svå
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

gerlag, som enligt lag utgör jäv mot

domare.

15 §.

Betalning, som----------den intagne.

Vad i —---— -— ---svara därför.

Angående kostnaden för vård av

sinnessjuk, som är medellös eller

omhändertagits jämlikt lagen om

samhällets barnavård, gälle vad

därom finnes särskilt stadgat; dock

må i fall, varom stadgas i andra stycket,

ersättning, som på grund av särskilt

åtagande utgivits, ej uttagas av

den intagne eller för honom försörjningspliktig.

Har i fall som avses i andra stycket

kommun utgivit socialhjälp till bestridande

av vårdkostnaden eller

jämlikt barnavårdslagen fått vidkännas

utgift för sagda kostnad, må ersättning

härför ej uttagas enligt 33—

36 §§ lagen om socialhjälp eller 68 §

barnavårdslagen.

28

1. Finnes av---------

Är någon--- — ■—- — — --—

Vad ovan i detta moment stadgas

skall icke tillämpas i avseende å intagning

av den, som är intagen å anstalt,

varom i 6 § andra stycket förmäles,

och, vad angår å fattigvårdsanstalt

intagen, ej är berättigad att

lämna anstalten, utan skall därom

gälla vad i 33 och 48 §§ finnes föreskrivet.

Angående rätt — — — -— —---

§•

- sin sinnessjukvård.

första punkten.

Vad ovan i detta moment stadgas

skall icke tillämpas i avseende å intagning

av den, som är intagen å anstalt,

varom i 6 § andra stycket förmäles,

utan skall därom gälla vad i

33 och 48 §§ finnes föreskrivet.

i 32 §.

33

Föreligga sådana omständigheter,

som i 28 § 1 mom. angivas, beträffande

någon, vilken är intagen å fattigvårdsanstalt

utan rätt att lämna

anstalten eller å skyddshem, allmän

uppfostringsanstalt, alkoholistanstalt

eller tvångsarbetsanstalt, må den,

som enligt de rörande anstalten meddelade

föreskrifterna har att sörja för

vård åt honom, föranstalta om hans

§•

Föreligga sådana omständigheter,

som i 28 § 1 mom. angivas, beträffande

någon, vilken är intagen i arbetshem,

som avses i il § lagen om

socialhjälp, eller i skola tillhörande

barna- och ungdomsvården, allmän

vårdanstalt för alkoholmissbrukare

eller tvångsarbetsanstalt, må den,

som enligt de rörande anstalten meddelade

föreskrifterna har att sörja

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

intagande för observation å sinnes- för vård åt honom, föranstalta om

sjukhus, som i 28 § 1 mom. sägs. hans intagande för observation å sinnessjukhus,

som i 28 § 1 mom. sägs.

Beträffande ansökan------hans sinnestillstånd.

I fråga — —----å sökanden.

Har observationen--—--vederbörande anstalt.

37

Har någon, som jämlikt 28, 32 eller

33 § intagits å sinnessjukhus för

observation, vid observationen icke

befunnits vara i behov av vård å sådant

sjukhus, skall kostnaden för

vistelsen å sjukhuset under observationstiden

enligt föreskrifter, som

meddelas av Konungen, gäldas av

statsverket. I övrigt skola bestämmelserna

i 15 § första stycket i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse

beträffande kostnaden för vistelse å

sinnessjukhus under observationstid,

och skall i fråga om sådan kostnad

vad i lagen om fattigvården och lagen

om samhällets barnavård är föreskrivet

om kostnad för vård å sinnessjukhus

äga motsvarande tilllåmpning,

så vitt fråga är om den,

som är medellös eller omhändertagits

jämlikt sistnämnda lag.

§•

Har någon, som jämligt 28, 32 eller

33 § intagits å sinnessjukhus för

observation, vid observationen icke

befunnits vara i behov av vård å sådant

sjukhus, skall kostnaden för

vistelsen å sjukhuset under observationstiden

enligt föreskrifter, som

meddelas av Konungen, gäldas av

statsverket. I övrigt skola bestämmelserna

i 15 § första stycket i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse

beträffande kostnaden för vistelse å

sinnessjukhus under observationstid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1957.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

13

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 2 och 10 §§ förordningen den 11 juni 1937 (nr 339)

om mödrahjälp

Härigenom förordnas, att 2 och 10 §§ förordningen den 11 juni 1937 om

mödrahjälp1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Mödrahjälp lämnas----—

Hjälp enligt-----— dess

Mödrahjälp må icke lämnas till

kvinna, vilken är intagen å straffanstalt

eller därmed jämförlig anstalt,

å tvångsarbetsanstalt, alkoholistanstalt,

allmän uppfostringsanstalt eller

skgddshem, eller å anstalt för sinnes

slöa, fallandesjuka eller kroniskt

sjuka, och ej heller till kvinna, som

av fattigvården mottagits till stadigvarande

försörjning.

10

Socialstyrelsen har att med biträde

av statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter

utöva tillsyn över

tillämpningen av denna förordning

och med stöd av densamma meddelade

föreskrifter samt äger att i sådant

avseende till ledning för vederbörande

mödrahjälps- och barnavårdsnämnder

meddela nödiga råd

och anvisningar.

Klagan över--- -—----av

över socialstyrelsens-----

— i landet,

födelse.

Mödrahjälp må icke lämnas till

kvinna, vilken är intagen i annat

barnhem än mödrahem eller i skola

tillhörande barna- och ungdomsvården

eller i fångvårds- eller tvångsarbetsanstalt.

§•

Socialstyrelsen har att med biträde

av statens socialvårdskonsulenter

utöva tillsyn över tillämpningen av

denna förordning och med stöd av

densamma meddelade föreskrifter

samt äger att i sådant avseende till

ledning för vederbörande mödrahjälps-

och barnavårdsnämnder meddela

nödiga råd och anvisningar.

beslutet.

--icke föras.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1957.

1 Senaste lydelse av 2 § se SFS 1950:242 och av 10 § se SFS 1940:786.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 14 maj 1954 (nr 250) om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m.

Härigenom förordnas, att 1, 4, 5, 9 och 10 §§ förordningen den 14 maj

1954 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å

anstalt m. m. skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1

Drabbas någon som

a) är häktad eller intagen å fångvårds-

eller tvångsarbetsanstalt eller

vårdas å allmän eller statsunderstödd

enskild alkoholistanstalt eller

b) å fattigvårdsanstalt eller annat

arbetsställe fullgör arbete, som jämligt

71 § lagen om fattigvården eller

72 § barnavårdslagen anvisats honom,

under vistelsen å häktet, anstalten

eller arbetsstället i eller utom arbete

av skada till följd av olycksfall eller

inverkan, som avses i 6 § lagen om

yrkesskadeförsäkring, utgår ersättning

av statsmedel enligt vad nedan

sägs.

Med skada-------• -—

Till olycksfall, som avses i första

stycket, hänföres jämväl olycksfall

vid färd till eller från häktet, anstalten

eller arbetsstället, såframt färden

föranledes av och står i nära samband

med vistelsen därstädes.

(Föreslagen lydelse)

§•

Drabbas någon som

a) är häktad eller intagen å fångvårds-

eller tvångsarbetsanstalt eller

vårdas å allmän eller statsunderstödd

enskild vårdanstalt för alkoholmissbrukare

eller

b) å arbetshem fullgör arbete, som

jämlikt 41 § lagen om socialhjälp

eller 72 § barnavårdslagen förelagts

honom,

under vistelsen å häktet, anstalten

eller arbetshemmet i eller utom arbete

av skada till följd av olycksfall

eller inverkan, som avses i 6 § lagen

om yrkesskadeförsäkring, utgår ersättning

av statsmedel enligt vad nedan

sägs.

— sitt ändamål.

Till olycksfall, som avses i första

stycket, hänföres jämväl olycksfall

vid färd till eller från häktet, anstalten

eller arbetshemmet, såframt färden

föranledes av och står i nära

samband med vistelsen därstädes.

Sjukpenning, som

4 §•

— intagna tabellen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

(Nuvarande lydelse)

Vid bestämmande av den skadades

årliga arbetsförtjänst skall, med

iakttagande i övrigt av vad i 9 § lagen

om yrkesskadeförsäkring är

stadgat, skälig hänsyn tagas till årsinkomsten

av förvärvsarbete för en

arbetstagare med samma arbetsförmåga

som den skadade och i det yrke

denne hade, då han intogs å häktet

eller anstalten eller påbörjade förelagt

arbete, eller, om han vid nämnda

tidpunkt icke hade något yrke, till

motsvarande inkomst för en med honom

jämförlig arbetstagare å den

ort, där han senast arbetat eller haft

sin verksamhet eller huvudsakligen

uppehållit sig.

Överstiger den

(Föreslagen lydelse)

Vid bestämmande av den skadades

årliga arbetsförtjänst skall, med

iakttagande i övrigt av vad i 9 §

lagen om yrkesskadeförsäkring är

stadgat, skälig hänsyn tagas till årsinkomsten

av förvärvsarbete för en

arbetstagare med samma arbetsförmåga

som den skadade och i det

yrke denne hade, då han intogs å

häktet, anstalten eller arbetshemmet,

eller, om han vid nämnda tidpunkt

icke hade något yrke, till motsvarande

inkomst för en med honom jämförlig

arbetstagare å den ort, där han

senast arbetat eller haft sin verksamhet

eller huvudsakligen uppehållit

sig.

i beräkning.

5

Sjukpenning eller livränta utgives

ej till den skadade för tid, under vilken

han hålles häktad eller är intagen

å anstalt, som avses i 1 § första

stycket a), eller å fattigvårdsanstalt

fullgör arbete, varom sägs i samma

stycke b). Om särskilda skäl äro därtill,

må dock så mycket av livränta,

som belöper å nämnda tid, eller del

därav i stället utgivas till den som,

för den händelse skadan lett till döden,

varit berättigad att erhålla livränta

i anledning av dödsfallet.

9

Underrättelse om inträffad skada

skall ofördröjligen lämnas till föreståndaren

för häktet eller anstalten

eller, där den skadade i fall, som avses

i 1 § första stycket b), annorstädes

än å anstalt utfört honom anvisat

arbete, till fattigvårdsstyrelsen eller

barnavårdsnämnden.

§■

Sjukpenning eller livränta utgives

ej till den skadade för tid, under vilken

han hålles häktad eller är intagen

å anstalt eller arbetshem, som avses

i 1 §. Om särskilda skäl äro därtill,

må dock så mycket av livränta,

som belöper å nämnda tid, eller del

därav i stället utgivas till den som,

för den händelse skadan lett till döden,

varit berättigad att erhålla livränta

i anledning av dödsfallet.

§•

Underrättelse om inträffad skada

skall ofördröjligen lämnas till föreståndaren

för häktet, anstalten eller

arbetshemmet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10 §.

Föreståndare för häkte eller anstalt

ävensom fattigvårdsstyrelse eller

barnavårdsnämnd, som genom

underrättelse enligt 9 § eller eljest

erhållit kännedom om skada, som

medför eller skäligen kan antagas

medföra rätt till ersättning enligt

denna förordning, skall ofördröj ligen

anmäla skadan till riksförsäkringsanstalten.

Föreståndare för häkte, anstalt eller

arbetshem, vilken genom underrättelse

enligt 9 § eller eljest erhållit

kännedom om skada, som medför

eller skäligen kan antagas medföra

rätt till ersättning enligt denna förordning,

skall ofördröjligen anmäla

skadan till riksförsäkringsanstalten.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1957 men äger icke

tillämpning i fråga om skada, som

inträffat dessförinnan, och ej heller

i fråga om sådan i 6 § första stycket

b) eller c) eller tredje stycket lagen

om yrkesskadeförsäkring avsedd skada,

som yppats senare, därest den

skadade icke efter förordningens

ikraftträdande varit utsatt för inverkan

av den art, som orsakat skadan.

Äldre bestämmelser skola alltjämt

äga tillämpning å sådant ersättningsanspråk

på grund av olycksfall eller

sjukdom, som ej till följd av vad

i första stycket sågs skall bedömas

enligt förordningen i dess nya lydelse.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

17

Förslag

till

Förordning

om ändring i folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946 (nr 469)

Härigenom förordnas, att 65 §, 66 § 3 mom., 68 § 1 mom. och 74 § 1 mom.

folkbokföringsförordningen den 28 juni 19461 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

65

Uti pastors beslut eller åtgärd i

ärende rörande tillämpning av vad

om rätt kyrkobokföringsort eller

kyrkobokföringsfastighet är stadgat,

så ock i fråga om vidtagen eller underlåten

mantalsskrivningsåtgärd må

envar, vars rätt därav beröres, ävensom

vederbörande kommun och fattigvårdssamhälle

söka ändring hos

länsstyrelsen i det län, till vilket den

församling hör, vars pastor meddelat

det överklagade beslutet, eller inom

vilket det mantalsskrivningsdistrikt

är beläget, för vilket den överklagade

mantalsskrivningsförrättningen ägt

rum. Ändring sökes genom besvär,

vilka skola hava till länsstyrelsen inkommit,

där de avse pastors beslut,

sist å trettionde dagen efter det klaganden

erhållit kännedom om beslutet

samt eljest före den 15 maj under

mantalsåret; klagande dock obetaget

att jämväl efter förstnämnda

tid i besvär rörande mantalsskrivning

yrka ändring i pastors beslut,

som nyss sagts, där det äger samband

med inantalsskrivningsfrågan.

Yrkas i besvären såväl undanröjande

av vidtagen åtgärd som vidtagande

av annan åtgärd och äro olika

länsstyrelser behöriga i fråga om

(Föreslagen lydelse)

§•

Uti pastors beslut eller åtgärd i

ärende rörande tillämpning av vad

om rätt kyrkobokföringsort eller

kyrkobokföringsfastighet är stadgat,

så ock i fråga om vidtagen eller underlåten

mantalsskrivningsåtgärd må

envar, vars rätt därav beröres, ävensom

vederbörande kommun söka

ändring hos länsstyrelsen i det län,

till vilket den församling hör, vars

pastor meddelat det överklagade beslutet,

eller inom vilket det mantalsskrivningsdistrikt

är beläget, för vilket

den överklagade mantalsskrivningsförrättningen

ägt rum. Ändring

sökes genom besvär, vilka skola hava

till länsstyrelsen inkommit, där de

avse pastors beslut, sist å trettionde

dagen efter det klaganden erhållit

kännedom om beslutet samt eljest

före den 15 maj under mantalsåret;

klagande dock obetaget att jämväl

efter förstnämnda tid i besvär rörande

mantalsskrivning yrka ändring

i pastors beslut, som nyss sagts,

där det äger samband med mantalsskrivningsfrågan.

Yrkas i besvären

såväl undanröjande av vidtagen åtgärd

som vidtagande av annan åtgärd

och äro olika länsstyrelser behöriga

i fråga om vartdera yrkandet,

1 Senaste lydelse av 68 § 1 mom. och 74 § 1 mom. se SFS 1952:336.

2—Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 137

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1956

vartdera yrkandet, må besvären in- må besvären ingivas eller insändas

givas eller insändas till vilken som till vilken som helst av dem.

helst av dem.

Beslut om------särskilt överklagas.

Uti de------handlagt ärendet.

66 §.

3 in o m. I underställningsmål skall

vad i 65 § stadgas ej äga tillämpning.

I sådant mål skall den, om vars

kyrkobokföring eller mantalsskrivning

är fråga, ävensom, om målet är

anhängigt hos länsstyrelse, vederbörande

kommun och fattigvårdssamhälle

genom länsstyrelsens eller

domkapitlets försorg beredas tillfälle

att inom viss av myndigheten föreskriven

tid dit inkomma med de påminnelser

parten aktar nödigt.

Hos länsstyrelse------

3 m o m. I underställningsmål skall

vad i 65 § stadgas ej äga tillämpning.

I sådant mål skall den, om vars kyrkobokföring

eller mantalsskrivning

är fråga, ävensom, om målet är anhängigt

hos länsstyrelse, vederbörande

kommun genom länsstyrelsens eller

domkapitlets försorg beredas tillfälle

att inom viss av myndigheten

föreskriven tid dit inkomma med de

påminnelser parten aktar nödigt.

skyndsamt avgöras.

68 §.

1 m o in. Talan mot —- —-----av länsstyrelserna.

Länsstyrelses beslut -— -—----laga kraft.

Talan som hos länsstyrelse förts

av kommun eller fattigvårdssamhälle

må hos kammarrätten fullföljas av

den andra av dessa menigheter.

Kammarrätten skall -—-----kammarrätten inkommit.

Sedan besvär--—■ --— eget yttrande.

74 §.

1 m o m. Av länsstyrelserna, domkapitlen

och kammarrätten meddelade

beslut i de i 65, 66, 67 och 68 §§

avsedda mål skola genom den myndighets

försorg, som meddelat beslutet,

skyndsamt delgivas envar person,

vars rätt därav beröres, ävensom

vederbörande kommun och fattigvårdssamhälle.

Bevis om delgivningen

bör vid anfordran tillhandahållas

vederbörande.

1 mom. Av länsstyrelserna, domkapitlen

och kammarrätten meddelade

beslut i de i 65, 66, 67 och 68 §§

avsedda mål skola genom den myndighets

försorg, som meddelat beslutet,

skyndsamt delgivas envar person,

vars rätt därav beröres, ävensom vederbörande

kommun. Bevis om delgivningen

bör vid anfordran tillhandahållas

vederbörande.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1957.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1956

19

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars

1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lindholm.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, finans- och inrikesdepartementen

anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Ericsson,

fråga om vissa författningsändringar i anledning av tillkomsten av lagen

om socialhjälp, m. m. samt anför.

Inledning

Genom proposition nr 177 föreläde Kungl. Maj:t 1955 års riksdag förslag

till lag om socialhjälp. Sedan riksdagen på hemställan av andra lagutskottet

(utlåtande nr 39) antagit förslaget med vissa ändringar samt beslutet härom

anmälts i skrivelse nr 397, utfärdades lag i ämnet den 4 januari 1956

(SFS nr 2).

Lagen om socialhjälp1 träder i kraft den 1 januari 1957. Samtidigt upphör

lagen den 14 juni 1918 (nr 422) om fattigvården2 att gälla.

I övergångsbestämmelserna till Shjl föreskrives, att om i lag eller författning

förekommer hänvisning till eller om däri eljest avses föreskrift, som

ersatts genom bestämmelse i Shjl, den bestämmelsen i stället skall tillämpas.

Ett stort antal lagar och författningar, hörande till skilda departements

lagstiftningsområden, anknyter i terminologiskt hänseende till Fvl. Särskilt

vanligt förekommande är uttryck som fattigvård, fattigvårdssamhälle

och fattigvårdsstyrelse. Det är önskvärt, att dylika uttryck, som efter

Shjl:s antagande framstår som föråldrade, utmönstras ur lagstiftningen.

På grund av innehållet i nyssberörda övergångsbestämmelse är det emellertid

inte nödvändigt att så sker omedelbart. Med hänsyn härtill och då praktiska

skäl talar för att den formella översyn av olika lagar och författningar,

som är motiverad av Shjl, verkställes i samband med att ändring * 8

1 Denna lag benämnes i det följande Shjl.

8 Denna lag benämnes i det följande Fvl.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1956

av annan anledning göres i dem, anser jag, att man f. n. bör nöja sig med

att ändra sådana lagar och författningar, som av sakliga skäl behöver omarbetas

till följd av innehållet i Shjl. Det kan nämnas, att två lagar, nämligen

barnavårdslagen1 och lagen om socialregister, ändrats redan i samband

med tillkomsten av Shjl och att förslag framlagts till årets riksdag om vissa,

av socialhjälpslagen betingade ändringar i folkpensioneringslagen.

Till de lagar, som behöver ändras på grund av innehållet i Shjl, hör lagen

den 27 juli 1954 (nr 579) om nykterhetsvård. Socialstyrelsen har under hand

avgivit ett förslag, innefattande dels de ändringar i nämnda lag, som är betingade

av lagstiftningen om socialhjälp, och dels vissa andra ändringar,

som inte hänger samman med ifrågavarande lagstiftning men som enligt

styrelsens mening bör vidtagas i förevarande sammanhang.

Över socialstyrelsens förslag har, efter remiss, yttranden avgivits av överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Kalmar, Göteborgs och Bohus samt

Norrbottens län, styrelserna för statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare

å Svartsjö och Venngarn, styrelsen för Svenska landskommunernas

förbund ävensom Svenska nykterhetsvårdsförbundet. överståthållarämbetet

har vid sitt yttrande fogat utlåtande av Stockholms stads nykterhetsnämnd

och länsstyrelsen i Norrbottens län har bifogat utlåtande av länsnykterhetsnämnden

i länet.

På grundval av socialstyrelsens förslag och de däröver avgivna yttrandena

har inom socialdepartementet upprättats ett förslag till lag om ändring i

lagen om nykterhetsvård.

Innehållet i Shjl gör det vidare nödvändigt att ändra sinnessjuklagen

den 19 september 1929 (nr 321), förordningen den 11 juni 1937 (nr 339)

om mödrahjälp, förordningen den 14 maj 1954 (nr 250) om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m. och folkbokföringsförordningen

den 28 juni 1946 (nr 469). Förslag till erforderliga

ändringar i dessa författningar har uppgjorts inom socialdepartementet.

Jag anhåller nu att få redogöra för innehållet i de inom departementet

upprättade förslagen.

Förslaget till lag angående ändring i lagen om nykterhetsvård

3 §•

Enligt lagen om nykterhetsvård skall vissa åtgärder ankomma på och

vissa anmälningar göras hos »nykterhetsnämnden». Om inte annat utsäges,

åsyftas därmed enligt 3 § 3 st. den kommunala nykterhetsnämnden i den

kommun, där den som avses med åtgärden eller anmälan »har hemortsrätt»

eller eljest vistas.

1 Denna lag benämnes i det följande Bvl.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

I Shjl förekommer inte begreppet hemortsrätt. De förpliktelser, som enligt

Fvl vilar på en persons hemortsrättskommun, kommer — med vissa

undantag från vilka man torde kunna bortse i förevarande sammanhang —

enligt Shjl att vila på den kommun, i vilken vederbörande är mantalsskriven.

Orden »har hemortsrätt» i förevarande lagrum har därför i departementsförslaget

utbytts mot orden »är mantalsskriven».

4 och 5 §§.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen om ngkterhetsvård skall i varje kommun finnas en kommunal

nykterhetsnämnd och i varje län en länsnykterhetsnämnd.

Nykterhetsnämndernas allmänna åligganden är angivna i lagens 4 §

1 mom. Det föreskrives där, att kommunal nykterhetsnämnd och länsnykterhetsnämnd

har till uppgift, var inom sitt verksamhetsområde, att övervaka

nykterhetstillståndet samt att i enlighet med vad som sägs i lagen

eller eljest finnes stadgat vidtaga åtgärder för dess förbättrande. Därvid

åligger det dem särskilt dels att söka förebygga och motverka onykterhet

och dryckenskap genom upplysningar, råd och anvisningar till försäljare

av alkoholhaltiga drycker samt genom åtgärder mot olovlig befattning med

sådana drycker, dels att verka för nykterhetsfrämjande åtgärder genom

framställningar och yttranden till vederbörande myndigheter och dels att

tillhandagå enskilda personer med råd och upplysningar, som äger samband

med nämndernas uppgifter. Nykterhetsnämnderna är skyldiga att ställa

sig till efterrättelse de anvisningar angående verksamheten, som socialstyrelsen

meddelar.

4 § 2 mom. innehåller bestämmelser, som endast har avseende å länsnykterhetsnämnderna,

och 4 § 3 mom. hänvisar till de åligganden, som åvilar

nykterhetsnämnderna enligt särskilda författningar.

I 5 § 1 st. föreskrives, att kommunal nykterhetsnämnd skall utgöras av

särskilt tillsatt nämnd eller, därest kommunens ringa folkmängd eller liknande

förhållande gör sådan obehövlig, av kommunens fattigvårdsstyrelse.

Enligt 5 § 3 st. utses ledamöter i särskild kommunal nykterhetsnämnd av

kommunen till det antal, som med hänsyn till folkmängden och andra förhållanden

erfordras, dock minst fem. Suppleanter utses av kommunen till

minst ledamöternas halva antal. Såväl män som kvinnor skall vara representerade

i nämnden. Om möjligt bör läkare vara ledamot av nämnden.

Beträffande valbarhet, obehörighet, rätt att avsäga sig uppdraget, ledamots

och suppleants tjänstgöringstid och avgång, vissa prästers rätt att deltaga

i nämndens förhandlingar, val av ordförande, vice ordförande och

kassaförvaltare, ordningen för nämndens arbete, ordförandens åligganden,

ersättning åt ordförande och ledamöter, medelsförvallning, avlämnande av

inkomst- och utgiftsförslag, räkenskapers förande, redovisning, granskning

av nämndens räkenskaper och förvaltning samt ledamots ansvarighet före
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1956

skrives i 5 § 4 st. lagen om nykterhetsvård, att vad som i 10, 12—18 och 21 §§

Fvl finnes stadgat rörande fattigvårdsstyrelse skall äga motsvarande tilllämpning.

De lagrum i fattigvårdslagen, till vilka lagen om nykterhetsvård sålunda

hänvisar, innehåller i huvudsak följande av intresse i detta sammanhang.

Fattigvårdsstyrelsen har till uppgift bl. a. dels att förvalta alla till fattigvården

anslagna eller eljest hörande medel, fastigheter och annan egendom,

dels att varje år avlämna inkomst- och utgiftsförslag för fattigvården under

det nästföljande året, föra fullständiga räkenskaper över de medel, styrelsen

har omhänder, samt lämna redovisning för sin förvaltning, allt i överensstämmelse

med kommunallagen, och dels att själv eller genom ombud företräda

fattigvårdssamhället och bevaka dess rätt (10 §).

Ledamöter och suppleanter i fattigvårdsstyrelsen utses bland svenska

män och kvinnor, som är bosatta inom fattigvårdssamhället och fyllt 23 år.

Den, som inte råder över sig och sitt gods, är ej valbar. Med hänsyn till ämbets-

eller tjänstemannaställning får landshövding, landssekreterare, landskamrerare,

länsassessor eller landsfogde inte vara ledamot eller suppleant

i fattigvårdsstyrelse, ej heller landsfiskal i fattigvårdsstyrelse i sitt distrikt.

Av kommunen avlönad tjänsteman, som i och för sin befattning är redovisningsskyldig

inför fattigvårdsstyrelsen, får inte vara ledamot eller suppleant

i samma styrelse. Beträffande rätt till avsägelse hänvisas, såvitt angår landet,

till vad som är stadgat om ledamot eller suppleant i kommunalnämnd

och, i fråga om stad, till vad som är stadgat om stadsfullmäktig (12 §

1 mom.).

Ledamöter och suppleanter i fattigvårdsstyrelsen väljes för en tid av fyra

år i sänder. Förnyelse av styrelsen sker successivt på så sätt, att halva antalet

ledamöter och suppleanter väljes vartannat år. Om ordinarie ledamot

avgår under tjänstgöringstiden, anställes fyllnadsval för den tid, som återstått

för den avgångne (12 § 2 mom.).

Kyrkoherden eller hans ställföreträdare är berättigad att deltaga i fattigvårdsstyrelsens

förhandlingar (13 §).

Fattigvårdssamhället utser bland styrelsens ledamöter ordförande och

vice ordförande. Uppgift om ordförandens namn och bostad skall ofördröjligen

sändas till länsstyrelsen, som låter meddela underrättelse därom i länskungörelserna.

Om både ordföranden och vice ordföranden är frånvarande

från styrelsens sammanträde, utser styrelsen inom sig ordförande för tillfället.

Styrelsen utser inom eller utom sig för varje år en kassaförvaltare,

såvida ej kommunens förvaltning ordnats på ett sätt, som gör sådan kassaförvaltare

obehövlig (14 §).

Ordinarie sammanträden bör enligt Fvl hållas i mån av behov och på

regelbundet återkommande tider. Tid och ställe för dessa sammanträden

bör av styrelsen kungöras till allmänhetens kännedom. Extra sammanträde

hålles, då ordföranden finner det nödigt eller minst halva antalet ledamöter

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

gör framställning därom. Kallelse till sådant sammanträde meddelas på sätt

styrelsen beslutar (15 § 1 mom.).

För beslutförhet kräves, att flera än halva antalet ledamöter är närvarande;

om ledamöterna endast är tre, bör hela antalet vara tillstädes (15 §

2 mom.).

Omröstning till beslut sker öppet och varje röstande har en röst. Vid lika

röstetal gäller ordförandens mening. Val skall, om det begäres, förrättas med

slutna sedlar, och lotten skiljer mellan lika röstetal. På samma sätt skall

förfaras vid omröstning för tillsättande av tjänstebefattning (15 § 3 mom.).

Rörande påföljd för uteblivande vid sammanträde hänvisas till vad som

är stadgat om ledamot och suppleant i kommunalnämnd eller om stadsfullmäktig

(15 § 4 mom.).

Vid fattigvårdsstyrelsens sammanträden skall föras protokoll, upptagande

styrelsens beslut och skälen därför. Protokollet skall justeras genast eller

sist vid styrelsens nästa sammanträde. Styrelsen kan dock för varje gång

särskilt uppdraga åt två eller flera av sina ledamöter att jämte ordföranden

verkställa justeringen (16 §).

Ordföranden i fattigvårdsstyrelsen har att befordra styrelsens beslut till

verkställighet och för sådant ändamål å styrelsens vägnar ingå avtal, att

föra eller låta föra protokoll över styrelsens sammanträden, att vårda styrelsens

handlingar och ansvara för räkenskapernas ordentliga förande, att

med laga verkan mottaga stämningar och andra meddelanden, som skall delgivas

styrelsen, samt att ombesörja all skriftväxling för styrelsen och själv

eller genom ombud inför domstolar och andra myndigheter företräda styrelsen

och föra dess talan (17 §).

Fattigvårdssamhället äger besluta om ersättning åt fattigvårdsstyrelsens

ordförande och övriga ledamöter. Därvid skall vissa bestämmelser i kommunallagen

i tillämpliga delar lända till efterrättelse (18 §).

I fråga om granskning av fattigvårdsstyrelsens räkenskaper och förvaltning

hänvisas till vad som är stadgat i kommunallagen. Vidare föreskrives,

att varje ledamot av fattigvårdsstyrelsen gemensamt med de övriga ansvarar

för de medel, som styrelsen haft under sin förvaltning, ävensom för de säkerhetshandlingar,

mot vilka han ej gjort anmärkning till protokollet. Denna

ansvarighet fortfar, till dess förvaltningen blivit godkänd eller till dess natt

och år efter räkenskapernas avlämnande förflutit, utan att klander blivit

anställt (21 §).

Enligt lagen om socialhjälp skall i varje kommun finnas en socialnämnd

(2 §). Ledamöter och suppleanter i nämnden väljes av kommunens fullmäktige.

Valet skall vara proportionellt, om det begäres av erforderligt antal

väljande. Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall tillika bestämmas

den ordning, i vilken suppleanterna skall inkallas till tjänstgöring (3 §).

Socialnämnden har till uppgift bl. a. att förvalta till kommunens socialhjälpsverksamhet

anslagen eller eljest hörande egendom, i den mån för
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

valtningen därav ej uppdragits åt annan nämnd eller åt särskild styrelse, att

själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, som

angår socialhjälpsverksamheten, samt att jämväl i övrigt ombesörja de angelägenheter

avseende socialhjälpen inom kommunen, vilka är att hänföra

till förvaltning och verkställighet (6 §).

I fråga om valbarhet till ledamot eller suppleant i socialnämnd, verkan av

valbarhetens upphörande och rätt till avsägelse, mandattid och avgång, val

av ordförande och vice ordförande, ställe och tid för sammanträde, suppleants

tjänstgöring och rätt att närvara vid sammanträde, beslutförhet och

jäv, förfarandet vid fattande av beslut, protokoll och reservation, tillkännagivande

varest och på vilka tider till nämnden ställda framställningar mottagas,

skriftväxling, vård och förtecknande av handlingar hörande till

nämndens arkiv, utseende av kassaförvaltare samt ledamots ansvar och

skadeståndsskyldighet föreskrives i 4 § Shjl, att vad som i 32—42 §§ kommunallagen

är stadgat rörande kommunens styrelse skall äga motsvarande

tillämpning. Härvid göres dock det undantaget, att socialnämndens protokoll

inte behöver upptaga annat än förteckning å närvarande ledamöter

samt för varje ärende beslutet och skälen därför. Det må anmärkas, att

detta undantag inte förekom i det genom propositionen framlagda förslaget

till lag om socialhjälp utan tillkom under riksdagsbehandlingen av förslaget.

Med hänsyn till innehållet i 4 § Shjl må här återgivas följande bestämmelser

i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753).

7 §•

Fullmäktige väljas bland de röstberättigade, som äro boende inom kommunen

och uppnått tjugutre års ålder. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd

kan ej väljas till fullmäktig.

Landshövding, landssekreterare och landskamrerare samt i kommunens

tjänst anställd befattningshavare, vilken såsom föredragande hos kommunens

styrelse eller eljest på grund av sina tjänsteåligganden intager den ledande

ställningen inom kommunens samfällda förvaltning, må icke utses

till fullmäktige.

Kommer fullmäktig efter valet i den ställning, att han ej längre är valbar,

frånträder han omedelbart sitt uppdrag.

Den som uppnått sextio års ålder må avsäga sig uppdrag att vara fullmäktig.

Eljest må ej någon avsäga sig sådant uppdrag med mindre han uppgiver

hinder, vilket godkännes av fullmäktige.

16 §.

Fullmäktig må ej deltaga i behandling av ärende, som personligen rör

honom eller någon honom närstående, som sägs i 4 kap. 13 § 2. rättegångsbalken

om jäv emot domare.

Om hinder att deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant och i beslut

med anledning av revisorernas granskning stadgas i 63 § andra stycket.

22 §.

Sedan överläggningen i ett ärende förklarats avslutad, framställer ordföranden

proposition så avfattad, att den kan besvaras med ja eller nej.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1956

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet

utfallit, och befäster detsamma, där ej omröstning begäres, med klubbslag.

Begäres omröstning, skall den verkställas efter upprop och utom vid val

ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda stadgas, bestämmes utgången

genom enkel pluralitet av de avgivna rösterna. Falla rösterna lika för olika

meningar, skiljer vid val lotten mellan lika rösttal, men blir i övriga fall

den mening beslut, som ordföranden biträder. Vid omröstning för tillsättande

av tjänstebefattning skall förfaras såsom vid val.

Val av kommunalnämnd, drätselkammare, stadskollegium och sådan kommunal

nämnd, som sägs i 44 § andra stycket, samt av revisorer och revisorssuppleanter,

som avses i 63 §, så ock av två eller flera personer för särskild

beredning av ärenden, som skola företagas till avgörande av fullmäktige,

skall vara proportionellt, därest det begäres av minst så många väljande,

som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas

med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant

proportionellt val är särskilt stadgat.

24 §.

Ordföranden skall vid fullmäktigsammanträde föra eller på sitt ansvar

låta föra protokoll.

Protokollet skall innehålla förteckning å närvarande ledamöter samt för

varje ärende, efter en kortfattad redogörelse för dess beskaffenhet, angiva

däri framställda förslag och yrkanden, som ej återkallats, samt av fullmäktige

i ärendet fattat beslut, ävensom, där omröstning ägt rum, redogörelse

för propositionsordningen och uppgift om huru många röstat för eller emot.

Har omröstning skett öppet, skall i protokollet angivas, huru envar röstat.

Justering av protokollet verkställes senast tio dagar efter sammanträdet

å tid, som ordföranden bestämmer och vid sammanträdet tillkännagiver,

av ordföranden jämte minst två därtill för varje gång av fullmäktige utsedda

närvarande ledamöter. Justering må ock verkställas av fullmäktige

antingen genast eller vid nästa sammanträde. Protokollet underskrives, med

anteckning om justeringen, av ordföranden och de utsedda justeringsmännen

eller, där justeringen verkställts av fullmäktige, av ordföranden och

minst två vid sammanträdet närvarande ledamöter.

Senast å andra dagen efter det protokollet justerats skall genom ordförandens

försorg justeringen och det ställe, där protokollet finnes tillgängligt,

tillkännagivas å kommunens anslagstavla. Tillkännagivandet skall vara

försett med uppgift å den dag det anslagits. Det må ej avlägsnas löre utgången

av stadgad besvärstid. Bevis om dagen för justeringens tillkännagivande

skall tillika åtecknas protokollet eller särskilt utfärdas.

25 §.

Den som vid fullmäktigsammanträde deltagit i avgörandet av ärende

äger anföra reservation mot det fattade beslutet. Reservation skall anmälas

innan sammanträdet avslutas samt, om den närmare utvecklas, avfattas

skriftligen och avgivas sist vid justeringen av protokollet.

32 §.

I avseende å valbarhet till ledamot eller suppleant i kommunens styrelse,

verkan av valbarhetens upphörande och rätt till avsägelse skall vad i 7 §

är stadgat om fullmäktig äga motsvarande tillämpning; dock må utom

personer, som avses i andra stycket av nämnda paragraf, ej heller i kom
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

munens tjänst anställd befattningshavare, som är chef för något till styrelsens

förvaltningsområde hörande verk, utses till ledamot eller suppleant i

styrelsen.

33 §.

Ledamöter och suppleanter i kommunens styrelse väljas för fyra år, räknade

från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skett. Valet

skall förrättas i december månad året näst efter det, då allmänna val av

fullmäktige ägt rum.

Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt val, under den för honom

bestämda tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den suppleant, som enligt

den mellan suppleanterna bestämda ordningen bör inträda; den sålunda

inkallade tjänstgör under den tid, som återstått för den avgångne. Avgår

annan ledamot, anställes fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden.

34 §.

Av fullmäktige utses bland ledamöterna i kommunens styrelse en ordförande

och en vice ordförande att tjänstgöra den tid, för vilken de blivit

invalda som ledamöter.

Underrättelse om dessa val, med angivande av de valdas namn och postadress,

skall ofördröj ligen insändas till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.

Äro både ordföranden och vice ordföranden hindrade att inställa sig vid

sammanträde med kommunens styrelse, äger styrelsen utse annan ledamot

att för tillfället föra ordet.

35 §.

Kommunens styrelse sammanträder å det ställe och å de tider styrelsen

bestämmer och däremellan så ofta ordföranden finner det nödigt, ävensom

då minst halva antalet av styrelsens ledamöter för uppgivet ändamål

gör framställning därom.

36 §.

Suppleanterna i kommunens styrelse böra i den vid valet bestämda ordningen

kallas till tjänstgöring, i den mån det erfordras till följd av hinder

för ledamot eller vid uppkommen ledighet, som ännu ej kunnat fyllas,

efter ledamot, som icke utsetts vid proportionellt val.

Suppleant äger rätt att även eljest närvara vid styrelsens sammanträden

och skall alltid underrättas om tid för sammanträde.

37 §.

Kommunens styrelse må ej handlägga ärende, såvida icke flera än hälften

av ledamöterna äro tillstädes.

Vad i 16 § stadgas om jäv för fullmäktig skall äga motsvarande tillämpning

med avseende å ledamot i kommunens styrelse. Vid behandling av

ärende, vari ledamot är jävig, skall ledamoten avträda.

38 §.

I fråga om förfarandet vid fattande av beslut skall vad därom för fullmäktige

är stadgat i 22 § äga motsvarande tillämpning med avseende å kommunens

styrelse.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

39 §.

Vad som är stadgat i 24 § om förande av protokoll vid fullmäktiges

sammanträde och om protokollets innehåll samt i 25 § om reservation

skall äga motsvarande tillämpning med avseende å protokoll och reservation

vid sammanträde med kommunens styrelse.

Justering av styrelsens protokoll verkställes senast tio dagar efter sammanträdet

av ordföranden jämte minst en därtill för varje gång av styrelsen

utsedd närvarande ledamot. Justering må ock verkställas av styrelsen antingen

genast eller vid nästa sammanträde..

Tillkännagivande om verkställd justering skall ske i den i 24 § föreskrivna

ordningen.

Den som med begagnande av sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen tagit

avskrift av styrelsens protokoll äger att utan avgift få avskriftens riktighet

bestyrkt.

40 §.

Kommunens styrelse skall på lämpligt sätt kungöra varest och på vilka

tider till styrelsen ställda framställningar emottagas.

Styrelsens skriftväxling ombesörjes av ordföranden eller under hans inseende.

Styrelsens protokoll och övriga till dess arkiv hörande handlingar

skola på ordförandens ansvar vårdas och förtecknas.

41 §.

Kommunens styrelse utser för varje kalenderår inom eller utom sig en

kassaförvaltare, där ej styrelsens medelsförvaltning är ordnad på ett sätt,

som gör sådan kassaförvaltare obehövlig.

42 §.

Om ansvar och skadeståndsskyldighet för ledamot av kommunens styrelse,

som vid fullgörandet av sitt uppdrag åsidosätter vad enligt lag eller

författning, reglemente, särskild föreskrift eller uppdragets beskaffenhet

honom åligger, gäller vad i allmän lag stadgas.

63 § 2 st.

Den, vilken såsom ledamot eller suppleant i kommunens styrelse eller

eljest är redovisningsskyldig till kommunen, eller sådan den redovisningsskyldige

närstående, som sägs i 16 §, må icke vara revisor eller revisorssuppleant

för granskning av förvaltning, som omfattas av redovisningsskyldigheten,

ej heller deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning

av sådan förvaltning eller i beslut med anledning av granskningen.

Socialstyrelsens förslag

Socialstyrelsen har inte föreslagit någon ändring i 4 § lagen om nykterhetsvård.

Däremot har styrelsen föreslagit dels att ordet fattigvårdsstyrelse i 5 §

1 st. ersättes med ordet socialnämnd och dels att föreskrifterna i 5 § 4 st.

omarbetas så att de erhåller samma lydelse som 4 § i det genom propositionen

177/1955 framlagda förslaget till lag om socialhjälp. Det må här anmärkas,

att socialstyrelsen avgav sitt förslag, innan riksdagen fattat beslut

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

i anledning av propositionen, samt att beslutet — såsom tidigare framhållits

— beträffande 4 § i viss mån avviker från vad som förordats i propositionen.

Yttrandena

Innehållet i 4 § lagen om nykterhetsvård har under remissbehandlingen

endast berörts av styrelsen för Svenska landskommunernas förbund, som

i sitt yttrande kommit in på det i 4 § 1 mom. upptagna stadgandet om

skyldighet för nykterhetsnämnd att ställa sig till efterrättelse de anvisningar

som socialstyrelsen meddelar. Förbundsstyrelsen anser denna föreskrift

alltför kategorisk och påpekar, att den saknar motsvarighet i Shjl.

Enligt styrelsens mening borde tillsynsmyndighetens råd och anvisningar

inte ha annan karaktär i detta fall än när det gällde andra specialreglerade

kommunala förvaltningsområden.

De av socialstyrelsen föreslagna ändringarna i 5 § lagen om nykterhetsvård

har i allmänhet lämnats utan erinran i yttrandena. Länsnykterhetsnåmnden

i Norrbottens län framhåller dock, att den personliga kännedomen

om klientelet är av väsentlig betydelse för nykterhetsvårdsarbetet och att

en samtidig förnyelse av hela nykterhetsnämnden därför kan vara till skada

för vårdarbetet. Även om kommunerna i regel kunde förväntas sörja för

att en viss kontinuitet i nykterhetsnämndernas sammansättning bevarades,

kunde det dock uppstå tillfällen, då en affcktbetonad stämning hos kommunalfullmäktige

medförde nyval av en hel nämnd. Frågan om valsätt och

mandattid för de kommunala nykterhetsnämnderna borde därför ytterligare

prövas. Länsstyrelsen i Norrbottens län, som ansluter sig till länsnykterhetsnämndens

uppfattning, ifrågasätter om en ändring av nu gällande regler

för valsätt och mandattid är lämplig från socialvårdssynpunkt.

Departementschefen

Frågan om socialstyrelsens befogenheter som tillsynsmyndighet för nykterhetsvården

i riket diskuterades vid lagens tillkomst år 1954. Enligt min

mening saknas anledning att nu frångå den ståndpunkt, som då intogs. Vad

styrelsen för Svenska landskommunernas förbund i detta ärende anfört

rörande ifrågavarande spörsmål bör därför inte föranleda någon åtgärd från

statsmakternas sida.

Den nya kommunallagen innehåller åtskilliga bestämmelser, som gäller

för alla kommunala förvaltnings- och verkställighetsorgan och således även

för nykterhets- och socialnämnderna. Hit hör reglerna om traktamente och

annan ersättning åt ledamot av kommunal nämnd (46 §), om avlämnande

av inkomst- och utgiftsförslag (54 §), om förvaltning och redovisning av

omhänderhavda penningar och värdehandlingar (61 och 62 §§) samt om

revision (63—66 §§). Shjl innehåller inte någon hänvisning till eller erinran

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

om dessa bestämmelser, och det torde ej heller vara erforderligt att i lagen

om nykterhetsvåx-d hänvisa till eller erinra om dem.

I analogi med vad som skett i 6 § Shjl bör i lagen om nykterhetsvård föreskrivas,

att kommunal nykterhetsnämnd har till uppgift att förvalta till

kommunens nykterhetsvård anslagen eller eljest hörande egendom, i den

mån ej förvaltningen därav uppdragits åt annan nämnd eller särskild styrelse,

att själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och

ärenden, som angår nykterhetsvården, samt att jämväl i övrigt ombesörja

alla angelägenheter avseende nykterhetsvården, vilka är att hänföra till förvaltning

och verkställighet. Ifrågavarande föreskrifter -—- som kommer att

ersätta den hänvisning till 10 § Fvl som nu göres i 5 § 4 st. lagen om nykterhetsvård

— har i departementsförslaget upptagits i ett nytt 2 mom. i 4 §.

I samband härmed har de nuvarande 2 och 3 mom. erhållit närmast högre

nummerbeteckning.

Av 5 § 1 st. lagen om nykterhetsvård framgår, att det i regel skall finnas

en särskild nykterhetsnämnd i varje kommun men att kommunens fattigvårdsstyrelse

under vissa förutsättningar kan fungera som nykterhetsnämnd.

Tillkomsten av Shjl ger enligt min mening inte anledning att föreskriva

ovillkorlig skyldighet för kommun att tillsätta särskild nykterhetsnämnd.

Därest sådan nämnd anses obehövlig, bör socialnämnden vara nykterhetsnämnd.

Ordet »fattigvårdsstyrelse» i 5 § 1 st. har därför utbytts mot ordet

»socialnämnd».

Enligt kommunallagen skall, om så begäres av erforderligt antal väljande,

den proportionella valmetoden tillämpas vid val av kommunens styrelse,

särskilda beredningar och nämnder för icke reglerad förvaltning. Detsamma

gäller enligt Shjl vid val av socialnämnd. Det kunde därför måhända ifrågasättas

att införa samma ordning vid val av särskild nykterhetsnämnd. Den

proportionella valmetoden är emellertid mindre ändamålsenlig om särskilda

kvalifikationer är föreskrivna för en eller flera av ledamöterna i den nämnd,

som skall väljas. Beträffande särskild nykterhetsnämnd gäller enligt 5 §

3 st., att såväl män som kvinnor skall vara representerade i nämnden och

att läkare såvitt möjligt bör vara ledamot av densamma. Då det inte synes

lämpligt att nu ändra sistnämnda regler, vilka nyligen varit föremål för

statsmakternas prövning, anser jag mig inte böra föreslå någon bestämmelse

om att det proportionella valsättet skall tillämpas vid val av särskild nykterhetsnämnd.

Efter mönster av 31 § kommunallagen bör i lagen om nykterhetsvård föreskrivas,

att vid val av suppleanter i särskild nykterhetsnämnd bör bestämmas

den ordning, i vilken dessa skall inkallas till tjänstgöring. Ifrågavarande

föreskrift har i departementsförslaget upptagits i ett nytt fjärde stycke i 5 §.

Vid tillkomsten av kommunallagen uttalades önskemål om att bestämmelserna

rörande bl. a. förvaltningsorganisationen för den specialreglerade kommunala

förvaltningen skulle anpassas efter reglerna i kommunallagen. Detta

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

önskemål har beaktats vid utformningen av Shjl, som i fråga om valbarhetsoch

avsägelsegrunder, mandattid och avgång samt inre organisation och

verksamhetsformer föreskriver, att kommunallagens regler om kommunens

styrelse skall äga motsvarande tillämpning å socialnämnden. Socialstyrelsen

har föreslagit att så skall bli fallet även beträffande särskild nykterhetsnämnd.

Det innebär bl. a., att den nuvarande metoden med successiv förnyelse

av nykterhetsnämnden överges och att samtliga ledamöter i stället

väljes på en gång. Länsstyrelsen i Norrbottens län och länsnykterhetsnämnden

därstädes har uttalat betänkligheter häremot och betonat angelägenheten

av att kontinuitet bevaras i nämnder av detta slag.

För egen del vill jag understryka vikten av att nämndens ledamöter är

förtrogna med nykterhetsvårdsarbetet och med det klientel, varmed de har

att taga befattning. I likhet med vad min företrädare i ämbetet uttalade vid

tillkomsten av Shjl anser jag emellertid, att det bör överlåtas åt kommunerna

själva att sörja för att erforderlig kontinuitet bevaras vid val av ledamöter

i nykterhetsnämnderna. Jag ansluter mig därför till vad socialstyrelsen föreslagit

i förevarande hänseende. Även i övrigt synes styrelsens förslag böra

godtagas. Jag vill dock fästa uppmärksamheten på att riksdagen — efter det

att styrelsen avgav sitt förslag — gjort ett tillägg till 4 § i det av Kungl.

Maj :t framlagda förslaget till lag om socialhjälp. Enligt detta tillägg är det

inte erforderligt att i socialnämndens protokoll upptaga annat än förteckning

å närvarande ledamöter samt beslutet och skälen därför. Som motivering

härtill anfördes från riksdagens sida, att socialnämndens beslut vore

av ömtålig natur såsom avseende åtgärder och ingripanden, vilka direkt berörde

eller riktade sig mot enskilda personer, och att det kunde vara till

uppenbar skada, om vederbörande finge kännedom om ledamöternas personliga

ställningstagande. Samma skäl kan givetvis anföras beträffande

nykterhetsnämnden och dess ledamöter. Lagen om nykterhetsvård bör därför

i förevarande hänseende ha samma innehåll som Shjl.

På grund av det anförda förordar jag, att det nuvarande fjärde stycket i

5 § lagen om nykterhetsvård ersättes med ett nytt stycke, som utformas i

full överensstämmelse med 4 § Shjl.

Slutligen må nämnas, att Shjl inte innehåller någon motsvarighet till

Fvl:s bestämmelser om rätt för vissa präster att deltaga i fattigvårdsstyrelsens

förhandlingar. I konsekvens härmed bör inte heller lagen om nykterhetsvård

innehålla sådana bestämmelser.

6 §•

Enligt denna paragraf skall i särskild kommunal nykterhetsnämnd, i vilken

icke finnes ledamot som är läkare, vederbörande tjänsteläkare närvara

vid nämndens sammanträden i den mån han icke hindras av andra tjänsteåligganden.

Föreskriften avser således icke fattigvårdsstyrelse, som utgör

nykterhetsnämnd. Anledningen härtill torde vara att enligt 13 § Fvl tjänste
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

läkaren äger rätt att deltaga i fattigvårdsstyrelsens sammanträde. Shjl upptager

icke någon bestämmelse om rätt för tjänsteläkare att närvara vid

socialnämndens sammanträden. Då anledning torde saknas att i förevarande

hänseende ha olika regler beträffande särskild nykterhetsnämnd och

nykterhetsnämnd, som utgöres av socialnämnd, har ordet »särskild» uteslutits

ur lagtexten.

8 §•

I 1 mom. av denna paragraf har endast vidtagits den ändringen att orden

»fattigvårdsstyrelsen» och »styrelsens» utbytts mot »socialnämnden» och

» socialnämndens».

Enligt 2 mom. har kommunal nykterhetsnämnd rätt att uppdraga åt ordföranden,

en eller flera ledamöter eller viss befattningshavare hos nämnden

att avgiva yttrande till polismyndighet i vissa körkortsärenden.

Styrelsen för Svenska landskommunernas förbund har föreslagit, att nykterhetsnämnds

rätt att delegera beslutanderätten utvidgas och till stöd härför

åberopat innehållet bl. a. i 8 § 2 st. Shjl.

Med anledning härav vill jag erinra om att socialnämnderna kommer att

ta befattning med ett icke obetydligt antal ärenden av mera rutinmässig

natur. Det är för dessa fall önskvärt med den smidigare handläggning, som

möjliggöres genom delegation av nämndens beslutanderätt. När det gäller

nykterhetsnämnds verksamhet är besluten i regel av så ingripande betydelse

för den enskilde, att största varsamhet bör iakttagas i fråga om överflyttande

av nämndens beslutanderätt till avdelning eller enskild ledamot av nämnden

eller till någon dess tjänsteman. Med hänsyn härtill är jag icke beredd

att förorda någon ändring av gällande bestämmelse i denna del.

9 §•

1 överensstämmelse med den föreslagna ändringen i 5 § har hänvisningen

till 12 § 1 mom. Fvl ersatts med en hänvisning till 32 § kommunallagen.

Samtidigt har hänvisningen omformulerats så att den närmare ansluter

sig till sistnämnda lagrum.

15 §.

Gällande bestämmelser

Enligt nykterhetsvårdslagen kan den som är hemfallen åt alkoholmissbruk

under vissa förutsättningar, för vilka här icke närmare torde behöva

redogöras, av nykterhetsnämnden ställas under övervakning (15 §).

övervakningen må fortgå under högst ett år från beslutet därom. Där särskilda

förhållanden påkalla längre övervakningstid, må övervakningen dock

fortgå under högst två år (16 §).

Under vissa förutsättningar kan den, som är hemfallen åt alkoholmiss
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1956

bruk, tvångsintagas å allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare. Beslut

härom fattas av länsstyrelsen (18 §). Finner länsstyrelsen vid slutlig prövning

av ärende angående tvångsintagning, att den, om vars intagning är

fråga, kan antagas låta sig rätta genom övervakning, må länsstyrelsen förordna

om sådan åtgärd eller uppdraga åt nykterhetsnämnd att föranstalta

därom (31 §).

Angående verkställighet av beslut om tvångsintagning beslutar i vissa fall

länsstyrelsen och i andra nykterhetsnämnden (34 §). Den myndighet, som

har att föranstalta om verkställigheten, äger bevilja villkorligt anstånd därmed

(35 § 1 mom.).

I samband med beslut om villkorligt anstånd med tvångsintagning skall

den beslutande myndigheten ställa den som beslutet avser under övervakning.

Därvid skall bestämmelserna i 16 § äga motsvarande tillämpning. I

den mån det finnes påkallat för att återföra den, som erhållit villkorligt anstånd

med tvångsintagning, till ett nyktert liv må, jämte det förordnande

meddelas om övervakning, tillika föreskrifter meddelas honom angående

hans sysselsättning, vistelseort eller annat (lydnadsf öreskrifter).

Då beslut om anstånd meddelas av länsstyrelse, må åt nykterhetsnämnd

uppdragas att förordna om övervakning och besluta om lydnadsföreskrifter

(36 §).

Den, som intagits å allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare, må, där

det prövas vara till gagn, av anstaltens styrelse erhålla medgivande att under

återstoden av vårdtiden eller under viss del därav på försök vistas utom

anstalten (försökspermission). Anstaltens styrelse äger uppdraga åt föreståndaren

för anstalten att besluta om sådan permission. Permission under

högst sju dagar i följd (tillfällig permission) må beviljas av föreståndaren

149 §). Där det ej på grund av särskilda omständigheter finnes obehövligt,

skall anstaltens styrelse ställa den permitterade under övervakning. Vare

sig övervakning anordnas eller ej, må anstaltens styrelse såsom villkor för

permission meddela den permitterade lydnadsföreskrifter. Anstaltens styrelse

äger uppdraga åt nykterhetsnämnd ävensom, beträffande den som

permitteras av förståndaren, åt denne att förordna om övervakning eller

besluta om lydnadsföreskrifter (51 §).

Om utskrivning före vårdtidens utgång beslutar anstaltens styrelse. När

skäl därtill finnes, må även socialstyrelsen efter anstaltsstyrelsens hörande

förordna om utskrivning (53 §). Vid utskrivning skall vad i 51 § är stadgat

äga motsvarande tillämpning (54 §).

Missbrukar den, som utskrivits efter tvångsintagning, alkoholhaltiga

drycker samt undandrager sig övervakning eller bryter mot meddelade lydnadsföreskrifter,

må länsstyrelsen under vissa förutsättningar besluta, att

han skall återintagas i allmän vårdanstalt. Bestämmelserna i 31 och 34 §§,

35 § 1 mom. och 36 § om övervakning och lydnadsföreskrifter äger därvid

motsvarande tillämpning (55 §).

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956 33

Beträffande fullföljd av talan mot beslut, som i det föregående nämnts,

gäller följande.

Mot nykterhetsnämnds beslut, som innebär förordnande enligt 15 § om

övervakning, må av den som beslutet rörer talan föras genom besvär hos

länsstyrelsen. Detsamma gäller om nykterhetsnämnds beslut, som innebär

meddelande av lydnadsföreskrift (59 §). Nykterhetsnämnds beslut om övervakning,

som meddelas i samband med att nämnden beslutar om villkorligt

anstånd med tvångsintagning å allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare,

får ej överklagas. Detsamma är förhållandet med beslut, som innebär förordnande

om övervakning, om det av nykterhetsnämnd meddelas på uppdrag

av länsstyrelse eller styrelse för allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare.

Beslut av anstaltsstyrelse eller föreståndare, som innebär förordnande om

övervakning eller meddelande av lydnadsföreskrift, må överklagas av den

som beslutet rörer genom besvär hos socialstyrelsen (60 §).

Länsstyrelses beslut rörande övervakning eller lydnadsföreskrifter kan

icke i något fall överklagas.

I detta sammanhang må anmärkas, att de i lagen om nykterhetsvård intagna

bestämmelserna om rätt att överklaga beslut rörande övervakning

och lydnadsföreskrifter utgör nyheter i förhållande till den före nykterhetsvårdslagen

gällande alkoholistlagen.

Socialstyrelsens förslag

I april 1955 avgav socialstyrelsen ett förslag till kungörelse med tillämpningsföreskrifter

till lagen om nykterhetsvård. I detta förslag fanns intagen

en föreskrift av innebörd att övervakning, varom nykterhetsnämnd förordnat

enligt 15 § i lagen, finge påbörjas omedelbart och fortgå utan hinder

därav att beslutet överklagats. Till motivering härav anförde styrelsen att

en ordning, enligt vilken endast lagakraftägande övervakningsbeslut kunde

börja verkställas, skulle innebära mycket stora vanskligheter för hela övervakningsinstitutet,

eftersom ett överklagande skulle medföra, att varje

verkställighetsåtgärd finge anstå under obestämd tid framåt även i de mest

trängande och uppenbara fall. Formellt stöd för de av styrelsen föreslagna,

sakligt i hög grad påkallade föreskrifterna i nykterhetsvårdskungörelsen

finge sökas i det förhållandet, atl det ingenstädes i förarbetena till nyklerhetsvårdslagen

antyddes, att den motsatta ordningen vore åsyftad. Detla

stöd kunde enligt socialstyrelsens uppfattning anses vara ganska starkt,

eftersom det, om ändring varit avsedd, skulle varit fråga om en i jämförelse

med tidigare ordning mycket betydelsefull omkastning, vilken icke gärna

skulle ha förbigåtts utan särskild motivering. Härtill komme, alt längsta

tiden för övervakning, i regel ett år, enligt 16 § nykterhetsvårdslagen räknades

från samma utgångspunkt som enligt 13 § tredje stycket alkoholisl;i

— Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 137

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

lagen, nämligen dagen från beslutet om övervakning. Enligt socialstyrelsens

mening vägde denna argumentering tyngre än den som hänvisade till att

nykterhetsvårdslagen saknade bestämmelser om att övervakningsbeslut

finge verkställas utan hinder av att det icke vunnit laga kraft, medan lagen

lämnade sådan föreskrift beträffande länsstyrelses beslut om tvångsintagning

å vårdanstalt för alkoholmissbrukare. I sistnämnda fall vore nämligen

fråga om ett frihetsberövande, vilket icke utan uttryckligt stöd i lag borde

l''å verkställas innan beslutet vunnit laga kraft.

I den kungörelse med vissa tillämpningsföreskrifter till lagen om nykterhetsvård,

som på grundval av socialstyrelsens förslag utfärdats den 25

augusti 1955 (nr 528), har inte intagits någon föreskrift om omedelbar verkställighet

av beslut om övervakning.

Med anledning härav har socialstyrelsen i sin nu aktuella skrivelse —

under åberopande av vad som anförts i det tidigare ärendet — föreslagit alt

i ett nytt första stycke av 16 § nykterhetsvårdslagen införes en bestämmelse

av innehåll, att nykterhetsnämnds beslut om övervakning enligt 15 §

må gå i verkställighet utan hinder av att det ej äger laga kraft.

Vad socialstyrelsen yttrat angående behovet av föreskrift om omedelbar

verkställighet i fråga om övervakningsbeslut har enligt dess mening tillämpning

även beträffande beslut om lydnadsföreskrift. Styrelsen föreslår därför,

att i 36 § intages en föreskrift av innehåll, att om nykterhetsnämnd fattat

beslut om lydnadsföreskrift i fråga om verkställigheten av beslutet vad

som stadgas i det föreslagna första stycket av 16 § skall äga motsvarande

tillämpning.

Socialstyrelsen upptar slutligen till behandling frågan om verkställighet

av anstaltsstyrelses eller föreståndares beslut, som innebär förordnande

om övervakning eller meddelande av lydnadsföreskrift samt anför.

Jämlikt 60 § lagen om nykterhetsvård må beslut av anstaltsstyrelse eller

föreståndare överklagas, om beslutet avser fråga om försökspermission, utskrivning

eller annan vårdfråga eller om det innebär förordnande om övervakning

eller meddelande av lydnadsföreskrift. Å andra sidan föreskrives i

51 § i lagen, att anstaltens styrelse skall ställa den permitterade under övervakning

— eller uppdraga åt nykterhetsnämnd att besörja därom — där

det ej på grund av särskilda omständigheter finnes obehövligt. Enligt detta

lagrum skall det sålunda framdeles liksom hittills vara den normala ordningen

vid försökspermission, att övervakning anordnas. I betraktande härav

skulle det icke vara ändamålsenligt om övervakningsbeslut icke kunde gå

i verkställighet förrän det hade vunnit laga kraft. I praktiken kunde det

komma att leda till att varje beslut om försökspermission måste fattas minst

tre veckor före permissionstidens början. Att detta skulle kunna medföra betydande

olägenheter för de intagna på anstalterna i sådana fall, då det uppkommer

behov av snabb permission är tydligt. Socialstyrelsen har i betraktande

härav ansett sig böra utgå från att beslut av anstaltsstyrelse eller

föreståndare om övervakning och meddelande av lydnadsföreskrifter i samband

med försökspermission skall kunna gå i verkställighet utan hinder

av att beslutet icke har vunnit laga kraft och detta även utan särskilt stad
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

K ungt. Mnj:ts proposition nr 137 är 1036

gande härom i tillämpningskungörelsen eller stadgan för anstalterna. Ytterligare

skäl för denna uppfattning är givetvis, att varje sådant beslut av

anstaltsstyrelse eller föreståndare ju innebär en ändring av den intagnes

status, som av denne uppfattas såsom förmånlig i jämförelse med fortsatt

kvarstannande på anstalten.

För den händelse nykterhetsvårdslagen kommer att innehålla bestämmelser

om att nykterlietsnämnds beslut om övervakning eller meddelande

av lydnadsföreskrifter kunde verkställas ehuru de ej ägde laga kraft, kan

det emellertid, anser socialstyrelsen, måhända framstå såsom önskvärt, att

till förebyggande av missförstånd motsvarande bestämmelser införes även

beträffande liknande beslut av anstaltsstyrelse eller föreståndare. Dessa bestämmelser

borde enligt styrelsens uppfattning få sin plats i 51 § och utformas

såsom hänvisningar till 16 och 36 §§.

Yttrandena

Socialstyrelsens förslag tillstyrkes av samtliga remissinstanser, som uttalat

sig i frågan. I flera yttranden understrykes, alt det är av största vikt

för nykterhelsvården, att beslut av ifrågavarande slag får verkställas utan

hinder av att beslutet icke äger laga kraft.

Departementschefen

Enligt 1931 års alkoholistlag kunde beslut, som innebar förordnande om

övervakning, inte överklagas. Beslutet trädde alltså genast i verkställighet.

I konsekvens härmed räknades den längsta tiden för övervakning från dagen

för beslutet.

Genom lagen om nykterhetsvård infördes besvärsrätt i fråga om nykterhetsnämnds

beslut om övervakning enligt 15 § i lagen. Trots detta bibehölls

den tidigare regeln, att dagen för beslutet skulle bilda utgångspunkt för

övervakningens längd.

Eftersom ingenting annat stadgas i lagen, torde man få utgå ifrån att

nykterhetsnämnds beslut om övervakning enligt 15 § inte kan verkställas

förrän det vunnit laga kraft. I detta avseende har alltså genom lagen om nykterhetsvård

inträtt en betydelsefull ändring i förhållande till vad som gällt

tidigare.

Önskvärdheten av att övervakningsbeslut får verkställas utan hinder av

att klagan förts eller besvärstiden ännu icke gått till ända betonas starkt av

socialstyrelsen och de remissinstanser, som närmare ingått på spörsmålet.

Det torde också framstå såsom tämligen uppenbart, att i många fall av alkoholmissbruk

behovet av övervakning är så trängande, att ett uppskov härmed

skulle kunna äventyra hela resultatet av åtgärden.

Enligt 36 § lagen om nykterhetsvård kan i samband med beslut om villkorligt

anstånd med tvångsintagning i allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare,

jämte det förordnande om övervakning meddelas, tillika meddelas s. k.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1956

lydnadsföreskrifter. Beslut av nykterhetsnämnd, som innebär meddelande

av dylika föreskrifter, får enligt 59 § överklagas. I samband med beviljande

av permission eller utskrivning från allmän vårdanstalt må anstaltsstyrelse

eller i vissa fall föreståndare förordna om övervakning eller meddela lydnadsföreskrifter.

Mot dylika beslut kan enligt 60 § talan föras.

Vad jag anfört om angelägenheten av att nykterhetsnämnds övervakningsbeslut

omedelbart går i verkställighet är självfallet i lika hög grad

tillämpligt på övervakningsbeslut, som meddelas av anstaltsstyrelse eller

föreståndare, liksom även på beslut, som innebär meddelande av lydnadsföreskrift,

vare sig den beslutande myndigheten är nykterhetsnämnd, anstaltsstyrelse

eller föreståndare.

Med hänsyn till det anförda finner jag mig böra i sak tillstyrka socialstyrelsens

förslag.

Vad angår avfattningen av de nya bestämmelserna har stadgandet om att

nykterhetsnämnds övervakningsbeslut får verkställas omedelbart i departementsförslaget

influtit som ett nytt sista stycke i 15 §. Motsvarande bestämmelser

i fråga om nykterhetsnämnds beslut, soin innebär meddelande av

lydnadsföreskrifter, samt anstaltsstyrelses och anstaltsföreståndares beslut

har utformats som självständiga parallellstadganden och fått sin plats i nya

stycken i 36 respektive 51 §.

32 §.

Den i denna paragraf vidtagna ändringen är en följd av ändringen i 3 g.

36 och 51 §§.

Beträffande ändringarna i dessa paragrafer torde få hänvisas till vad som

anförts vid 15 §.

61 och 62 §§.

De ändringar, som föreslås i dessa paragrafer, är föranledda av att ärenden

rörande nykterhetsvård numera handlägges i socialdepartementet.

63 §.

Efter ikraftträdandet av Shjl är denna paragraf överflödig och föreslås

därför utgå.

65 §.

Paragrafen har endast undergått en ändring av redaktionell natur.

Övergångsbestämmelser

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft samtidigt med Shjl eller

den 1 januari 1957.

Enligt övergångsbestämmelserna till Shjl skall val av ledamöter och

suppleanter i socialnämnd första gången äga rum i december 1956, Valet

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:is proposition nr 137 är 1956

skall avse tiden intill utgången av året näst efter det, då allmänna val av

kommunalfullmäktige första gången efter lagens ikraftträdande ägt rum,

d. v. s. intill utgången av år 1959.

I det föregående har föreslagits, att reglerna om successiv förnyelse av särskild

nykterhetsnämnd skall upphävas. Med hänsyn härtill erfordras ett

övergångsstadgande, så att mandattiden för ledamöter och suppleanter, som

valts enligt nu gällande bestämmelser, bringas att upphöra vid en gemensam

tidpunkt. Eftersom särskild nykterhetsnämnd icke inrättats på samma gång

i alla kommuner, upphör mandattid för ledamöter och suppleanter i sådana

nämnder vid utgången av ett vart av åren 1956—1959. Det synes lämpligt att

nykterhetsnämndens mandattid framdeles sammanfaller med socialnämndens.

Oaktat vissa betänkligheter kan anföras mot att i efterhand avkorta

mandattiden för valda ledamöter i en nämnd, som i motsats till fattigvårdsstyrelsen

skali bestå, finner jag mest ändamålsenligt, att övergångsbestämmelsen

får samma innehåll som motsvarande stadgande i Shjl. Jag föreslår

därför att nyval av alla ledamöter och suppleanter i de särskilda nvkterhetsnämnderna

företages i december 1956, varvid mandattiden kommer att löpa

fr. o. in. den 1 januari 1957 t. o. in. den 31 december 1959. Sistnämnda månad

sker val för nästa fyraårsperiod.

Slutligen föreslås en regel för åstadkommande av att mandattiden för

särskild nykterhetsnämnd, som tillsättes efter lagändringarnas ikraftträdande,

kommer att sammanfalla med mandattiden för övriga nykterhetsnämnder

i riket.

Förslaget till lag om ändring i sinnessjuklagen

4 §.

Enligt förevarande paragraf kan sinnessjukhus inrättas såsom avdelning

av fattigvårdsanstalt.

Med fattigvårdsanstalt avses i Fri dels sådana anstalter (ålderdomshem,

försörjningshem, vårdhem), som fattigvårdssamhällena enligt lagens 31 §

är skyldiga att hava, och dels de i 33 § omförmälda arbetshemmen, vilka

skall upprättas av landstingen och städer som ej deltar i landsting. Vid arbetshemmen

finnes f. n. inte några sinnessjukavdelningar och några sådana

torde inte heller komma att upprättas vid dem. Fattigvårdssamhällenas anstalter

motsvaras enligt Shjl av sådana hem för åldringar in. fl., som avses

i 18 § i lagen. Med anledning härav har ordet »fattigvårdsanstalt» i förevarande

paragraf utbytts mot uttrycket »hem, varom stadgas i 18 § lagen

om socialhjälp».

6 §•

I denna paragraf har vidtagits vissa jämkningar av formell natur, föranledda

dels av Shjl och dels av vissa tidigare gjorda ändringar i strafflagen

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1956

och Bvl ävensom av nykterhetsvårdslagens tillkomst. Eftersom enligt Shjl

kvarhållande mot den intagnes vilja icke kan förekomma å andra i lagen

omförmälda hem än arbetshem, har paragrafens ordalydelse lämpats därefter.

10 §.

I paragrafen har vidtagits endast en formell ändring, som icke torde erfordra

någon kommentar.

15 §.

Enligt Fvl skall fattigvård utgivas bl. a. till den, som i följd av ålderdom,

sjukdom, lyte eller eljest bristande kropps- eller själskrafter är oförmögen

att försörja sig genom arbete, under förutsättning att han saknar medel för

sitt livsuppehälle och inte erhåller hjälp från annat håll. Fattigvården skall

omfatta det underhåll och den vård, som erfordras (1 §). Om understödslagaren

är i behov av vård å särskild anstalt — t. ex. sinnessjukhus — skall

dylik vård såvitt möjligt beredas honom. Det åligger fattigvårdsstyrelsen att

vidtaga erforderliga åtgärder för att förskaffa honom inträde å sådan anstalt

(35 §). Har vård lämnats å allmän anstalt äger anstalten rätt att under

vissa förutsättningar av fattigvårdssamhället kräva ersättning i den ordning

som är stadgad för fattigvård smål (58 §).

Understödstagarc är enligt Fvl i princip skyldig att utgiva ersättning till

fattigvårdssamhället för all fattigvård, som lämnats honom (62 §). Under

vissa förutsättningar är även den eller de personer, som enligt Fvl är försörj

ningsplik tiga mot understödstagaren, ersättningsskyldiga mot fattigvårdssamhället

(63 §). I Fvl (62 § 3 st. och 63 § 4 st.) erinras om att sinnessjuklagen

innehåller regler, enligt vilka ersättning i vissa fall ej får uttagas

vare sig av understödstagaren eller hans anhöriga.

I fråga om barn, som omhändertagits enligt Bvl, innehåller Bvl bestämmelser

(36 och 68 §§), som i viss mån ansluter sig till de nyss berörda

stadgandena i Fvl. Även Bvl (68 § 5 inom.) erinrar om att sinnessjuklagen

innehåller regler, enligt vilka återkravsrätt i vissa fall ej föreligger.

De åsyftade reglerna i sinnessjuklagen återfinnes i dess 15 §, som innehåller

bestämmelser om betalning för vård å sinnessjukhus. Huvudregeln är

enligt paragrafens 1 st. att betalningen skall erläggas av den intagne. Har

betalningen erlagts av annan, är denne berättigad att, i den män han inte

själv på grund av åtagande eller eljest skall svara därför, utfå gottgörelse av

den intagne. Från dessa regler göres i 2 st. undantag för det fall, att intagningen

skett på ansökan av annan än den intagne själv eller hans förmyndare

eller gode man och att den intagne utskrives på grund av att behov av vård

å sinnessjukhus inte förelegat vare sig vid intagandet eller under vistelsen

på sjukhuset. I dylikt fall får ersättning för kostnaden ej krävas av annan

än den, som särskilt åtagit sig att svara därför. Angående kostnaden för

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 ur 1956

vård av sinnessjuk, som är medellös eller omhändertagen jämlikt Bvl, hänvisas

i 3 st. till Fvl och Bvl. För att förhindra återkrav enligt Fvl och Bvl i

fall, som avses i 2 st., föreskrives dock, att i dylikt fall ersättning, som utgivits

på grund av särskilt åtagande, inte får uttagas av den intagne eller

för honom försörj ningsskyldig.

Enligt 7 § sinnessjuklagen skall vad som i lagen är stadgat om sinnessjukdom

och sinnessjuk i tillämpliga delar gälla sinnesslöhet och sinnesslö.

Shjl avviker i de avseenden, varom här är fråga, från Fvl huvudsakligen

såtillvida, att återkravsrätten är begränsad (33—36 §§). Någon hänvisning

till sinnessjuklagen förekommer ej i Shjl. Anledningen härtill torde vara,

att det ansetts överflödigt att i Shjl erinra om den speciella inskränkning i

återkravsrätten, som är föreskriven i sinnessjuklagen. I samband med tillkomsten

av Shjl har vidtagits vissa ändringar i Bvl. Bl. a. har reglerna om

återlcravsrätt omredigerats i anslutning till Shjls bestämmelser härom samt

hänvisningen till sinnessjuklagen borttagits. Skälet till sistnämnda åtgärd

torde vara detsamma som nyss anförts beträffande Shjl.

Med hänsyn till att Shjl och Bvl således inte kommer att hänvisa till sinnessjuklagen,

torde inte heller i sistnämnda lag erfordras någon hänvisning

till Shjls och Bvls ersättningsbestämmelser. Det lär utan vidare stå klart, att

i fråga om kommuns rätt till ersättning för socialhjälp eller barnavård, som

meddelats i form av vård å anstalt för sinnessjuka eller sinnesslöa, gäller

samma regler som beträffande socialhjälp eller barnavård i andra fall.

Innehållet i Shjl och Bvl enligt dess nya lydelse ger inte anledning att

upphäva eller uppmjuka det förbud mot att kräva ersättning, som innefattas

i 15 § 3 st. sinnessjuklagen. Stadgandet härom bör emellertid omredigeras

så att det ansluter sig till den nya socialhjälps- och barnavårdslagstiftningen.

Departementsförslaget har utformats i enlighet härmed.

28 och 33 §§.

Stadgandena har ändrats i överensstämmelse med vad som skett beträffande

6 §.

37 §.

I fråga om den uteslutning, som gjorts i förevarande lagrum, hänvisas till

vad som anförts vid 15 §.

Förslaget till förordning angående ändrad lydelse av 2 och 10 §§

förordningen om mödrahjälp

2 §•

Enligt tredje stycket i förevarande paragraf får mödrahjälp inte lämnas

till kvinna, som är intagen å straffanstalt eller därmed jämförlig anstalt, å

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

Ivångsarbetsanstalt, alkoholistanstalt, allmän uppfostringsanstalt eller

skyddshem, eller å anstalt för sinnesslöa, fallandesjuka eller kroniskt sjuka,

och ej heller till kvinna, som av fattigvården mottagits till stadigvarande försörjning.

Dessa regler, som kvarstått i huvudsak oförändrade sedan mödrahjälpsförordningens

tillkomst 1937, överensstämde helt med de bestämmelser, som

enligt den samtidigt antagna förordningen om moderskapspenning gällde

angående de fall, i vilka sistnämnda förmån inte fick beviljas.

Förordningen om moderskapspenning upphävdes genom lagen den 21

maj 1954 (nr 266) om moderskapshjälp. Enligt 5 § tredje stycket i nämnda

lag tillkommer moderskapspenning i form av grundpenning inte kvinna,

som vid tiden för förlossningen är intagen i annat barnhem än mödrahem

eller i skola tillhörande barna- och ungdomsvården eller i fångvårds- eller

tvångsarbetsanstalt.

I samband med tillkomsten av lagen om moderskapshjälp vidtogs, i avvaktan

på förestående prövning av frågan om en revision av fattigvårdslagstiftningen,

inte några ändringar beträffande mödrahjälpen.

Vid socialhjälpslagstiftningens genomförande fann statsmakterna, att

mödrahjälpen borde bibehållas såsom en självständig hjälpform vid sidan

av socialhjälpen. Den på åtskilliga punkter föråldrade bestämmelsen i tredje

stycket av förevarande paragraf torde därför nu böra underkastas en omarbetning.

Mödrahjälpen utgör ett komplement till den socialförsäkring, som moderskapshjälpen

innebär. Det synes med hänsyn härtill lämpligt, att kretsen

av dem, som är undantagna från rätten till mödrahjälp och från rätten till

grundpenning enligt lagen om moderskapshjälp, bestämmes på liknande

sätt. Tredje stycket av denna paragraf har därför utformats i anslutning

till lydelsen av 5 § tredje stycket lagen om moderskapshjälp.

10 §.

I paragrafen har endast vidtagits en jämkning av redaktionell natur.

Förslaget till förordning angående ändring i förordningen om ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse

å anstalt m. m.

Enligt 71 § Fvl och 72 § Bvl kan försumlig försörjare föreläggas att fullgöra

arbete å fattigvårdsanstalt eller annat arbetsställe. Med hänsyn till att

det numera icke förekommer att någon förelägges arbete annorstädes än i

arbetshem, har 41 § Shjl, som motsvarar 71 § fattigvårdslagen, utformats

så, att föreläggande endast kan avse arbete i dylikt hem. 72 § Bvl har erhållit

motsvarande ändrade lydelse. Med anledning härav har vidtagits jämk
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungi. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

ningar i 1, 4, 5, 9 och 10 §§ av förevarande förordning. Därjämte har i 1 §

första stycket a) uttrycket alkoholistanstalt utbytts mot den i nykterhetsvårdslagen

begagnade benämningen allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare.

övergångsbestämmelserna har utformats på sätt som är brukligt

vid ändring i författningar av detta slag.

Förslaget till förordning om ändring i folkbokföringsförordningen

65 §.

I denna paragraf stadgas, att bl. a. vederbörande kommun och fattigvårdssamhälle

må föra talan mot pastors beslut eller åtgärd i ärende rörande

tillämpning av vad om rätt kyrkobokföringsort eller kyrkobokföringsfastighet

är stadgat, så ock i fråga om vidtagen eller underlåten mantalsskrivningsåtgärd.

Med socialhjälpslagens ikraftträdande försvinner begreppet fattigvårdssamhälle.

Ansvaret för socialhjälpsverksamheten åvilar kommunen som

sådan. Ordet »fattigvårdssamhälle» har därför utmönstrats ur förevarande

paragraf. Med hänsyn till mantalsskrivningsortens betydelse i socialhjälpshänseende

finns särskild anledning för kommunerna att från socialhjälpsverksamhetens

synpunkt ägna uppmärksamhet åt att folkbokföringen blir

så riktig som möjligt. Att genom bestämmelse i folkbokföringsförordningen

tillerkänna socialnämnden befogenhet att föra kommunens talan i folkbokföringsmål

synes emellertid inte påkallat. I den mån det anses lämpligt, att

socialnämnden bevakar kommunens rätt härvidlag, kan kommunen med

stöd av kommunallagen lämna socialnämnden behörighet att föra kommunens

talan i dylika mål.

66 §, 68 § 1 mom. och 74 § 1 mom.

Ändringarna är en följd av den i 65 § vidtagna förändringen.

Av de inom socialdepartementet upprättade förslagen till

1) lag angående ändring i lagen den 27 juli 1954 (nr 579) om nykterhetsvärd;
2)

lag om ändring i sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321);

3) förordning angående ändrad lydelse av 2 och 10 §§ förordningen den

11 juni 1937 (nr 339) om mödrahjälp;

4) förordning angående ändring i förordningen den 14 maj 1954 (nr 250)

om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt

m. m.; samt

5) förordning om ändring i folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946

(nr 469)

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 137

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1956

är de under 1) och 2) angivna lagförslagen av sådan beskaffenhet att lagrådets

utlåtande över dem bör inhämtas.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande

över ifrågavarande båda lagförslag, av den lydelse bilaga1 till detta

protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet

inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Karin Wickström

1 Denna bilaga, som är likalydande med de vid propositionen fogade författningsförslagen,

har här uteslutits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma}:ts proposition nr 137 år 1956

48

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 16 mars

1956.

Närvarande:

justitieråden Lech,

Regner,

Lind,

regeringsrådet Lorichs.

Enligt lagrådet den 15 mars 1956 tillhandakommet utdrag av protokoll

över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 2

mars 1956, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade

förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 27 juli 195b (nr 579) om nykterhetsvård;

samt

2) lag om ändring i sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321).

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, fördrogos inför lagrådet

av hovrättsfiskalen B. O. Hamdahl.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Sverker Jonson

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 är 1956

Utdrag av protokollet över socialårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 mars

1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Norup, Hedlund,

Persson, Hjalmar Nilson, Nordenstam, Lindström, Lange, Lindholm.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, finans- och inrikesdepartementen

anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Ericsson,

lagrådets den 16 mars 1956 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 2

mars 1956 remitterade förslagen till

1) lag angående ändring i lagen den 27 juli 195b (nr 579) om ngkterhetsvård;

samt

2) lag om ändring i sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321).

Föredragande departementschefen hemställer, att ifrågavarande lagförslag,

vilka av lagrådet lämnats utan erinran, ävensom de i statsrådsprotokollet

för den 2 mars 1956 omförmälda förslagen till

1) förordning angående ändrad lydelse av 2 och 10 §§ förordningen den

11 juni 1937 (nr 339) om mödrahjålp;

2) förordning angående ändring i förordningen den 14 maj 1954 (nr 250)

om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt

m. m.; samt

3) förordning om ändring i folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946

(nr 469)

måtte -—- de båda lagförslagen jämlikt § 87 regeringsformen — genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Karin Wickström

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLM 56

60378#

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1956:220 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående restitution av skatt å bensin för vissa motordrivna fordon inom trädgårdsnäringen. a1 i texten
  2. 2LU 1956:26 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 27 juli 195b s. 1 i texten