Sök i Ratio Lex

Angående provisorisk ändring i grunderna för reglering av restauratörernas utskänkningsvinst

1956-03-16 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:138, Angående provisorisk ändring i grunderna för reglering av restauratörernas utskänkningsvinst

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1956

1

JSr 138

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående provisorisk

ändring i grunderna för reglering av restauratörernas

utskänkningsvinst; given Stockholms slott den 16

mars 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att godkänna

av föredragande departementschefen enligt samma protokoll förordade

provisoriska ändringar i grunderna för reglering av restauratörernas

utskänkningsvinst.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att den pågående avvecklingen av restauratörernas

vinst på utskänkningen av spritdrycker och starkvin skall från och med

den 1 oktober 1956 avbrytas tills vidare i avbidan på att slutlig ståndpunkt

tages till frågan om utskänkningsvinsten.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 138

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj:ts proposition nr 138 år 1950

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 mars

1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om avbrytande

av nedskrivningen av restauratörernas utskänkningsvinster samt

anför därvid följande.

I skrivelser den 21 och den 24 januari 1956 har Sveriges hotell- och restaurantförbund,

Svenska turisthotellens riksförbund och Sveriges centrala restaurangaktiebolag

hemställt att den pågående nedskrivningen av restauratörernas

utskänkningsvinster måtte avbrytas. Sveriges centrala restaurangaktiebolag

har därjämte i skrivelse den 30 januari 1956 hemställt om höjning

av den till de allmänna restaurangföretagen utgående spillmånsersättningen.

Över framställningarna har efter remiss yttranden avgivits av kontrollstyrelsen,

1953 års utskänkningsvinstkommitté och Nya systemakliebolaget.

Gällande ordning. Den nu pågående avvecklingen av restauratörernas vinster

på utskänkningen av spritdrycker och starkvin inleddes 1938 efter ikraftträdandet

av 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning. I 3>kap. 16 § 2 mom.

nämnda förordning stadgades, att systembolagen skulle, med iakttagande

av de föreskrifter kontrollstyrelsen därutinnan kunde utfärda, stadga sådana

villkor för restauratörernas inköp av rusdrycker för utskänkningsändamål,

att restauratörernas ekonomiska fördel, så långt ske kunde, ej gjordes

beroende av myckenheten utskänkta spritdrycker och starkare viner. Eu

bestämmelse av samma innebörd har upptagits i 41 § andra stycket av 1954

års rusdrycksförsäljningsförordning, avseende Nya systemaktiebolagets försäljning

till restauratörerna.

Vägledande för kontrollstyrelsens tillämpning av nyssnämnda stadgande

i 1937 års förordning har varit vissa uttalanden, som gjordes av statsmakterna

i samband med förordningens antagande. Sedan frågan ånyo underställts

riksdagens prövning (se prop. 1955:54), gäller numera efter den 1

oktober 1955 i vissa hänseenden nya direktiv för vinstnedskrivningen.

Vad beträffar de enskilda restaurangföretagen innebar den ursprungligen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 138 år 19ö(i

fastställda ordningen, att restauratören fick tillgodoräkna sig vinst endast

å en viss kvantitet spritdrycker och starkvin, vilken efterhand nedskrevs

med 4 procent per år. De s. k. vinstkvantiteterna utgjorde försäljningsåret

1954/55 32 procent av de ursprungliga. Vid inköp inom vinstkvantiteten debiterades

restauratören i första hand ett s. k. grundpris, motsvarande systembolagets

inköpspris med tillägg för utskänkningsskatten. Skillnaden

mellan utskänkningsprisel och grundpriset, utskänkningsvinsten, fördelades

sedan med 75 procent på restauratören och 25 procent på systembolaget. Vid

inköp utom vinstkvantiteten hade restauratören att erlägga varans utskänkningspris

med avdrag för s. k. spillmånsersättning om 2 procent av utskänkningspriset.

De år 1955 genomförda förändringarna innebar eu förenklad beräkning

av priser och vinster vid Nya systemaktiebolagets försäljning till de enskilda

restaurangerna och föranleddes närmast av den omorganisation av detaljhandeln

med rusdrycker som beslutades vid 1954 års riksdag. Enligt den

sålunda införda ordningen beräknas restauratörernas vinster schablonmässigt

på grundval av de under försäljningsåret 1954/55 utgående vinsterna.

För innevarande försäljningsår, d. v. s. den 1 oktober 1955—den 30 september

1956, skall restauratörerna erhålla 90 procent av vinstbeloppet för försäljningsåret

1954/55. Den summa som sålunda tillkommer restauratörerna

såsom ersättning för utskänkningen utbetalas månadsvis i särskild ordning.

Vid inköpen erlägger restauratörerna utskänkningspriset med avdrag för

spillmånsersättning. Sådan ersättning åtnjutes numera på hela utskänkningen

av spritdrycker och starkvin i stället för såsom tidigare endast på

den del därav som föll utom vinstkvanliteten.

De nya grunderna för vinstberäkningen har provisorisk karaktär och

har avsetts skola gälla i avvaktan på att restauratörernas ersättningsfråga

erhåller en mer definitiv lösning på grundval av förslag från 1953 års

utskänkningsvinstkommitté. Därest en sådan lösning icke skulle hinna genomföras

vid 1956 års riksdag avsågs emellertid vinstnedskrivningen för

efterföljande år skola ske efter i princip samma metod som för innevarande

försäljningsår.

I avseende på de allmänna restaurangbolagen fastställdes år 1938 icke

vinstkvantiteter utan i stället vissa s. k. fasta kostnadsersättningar, som sedan

sänktes med 4 procent varje år i takt med nedskrivningen av de privata

restaurangernas vinstkvantiteter. Dessa kostnadsersättningar har utbetalats

månadsvis i särskild ordning. Vid inköpen har bolagen erlagt varornas

utskänkningspris, från 1946 med avdrag för spillmånsersättning som från

början bestämdes till 1 procent för hela utskänkningen. Någon ändring i

förfarandet vid nedskrivningen av de allmänna företagens kostnadsersättningar

skedde icke 1955. Dock höjdes spillmånsersättningen till 1,2 procent

av utskänkningsprisel.

Restaurangnäringens framställningar. Såväl Sveriges hotell- och restaurantförbund

och Svenska turisthotellens riksförbund som Sveriges centrala

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mnj:ts proposition nr 138 år 195(>

restaurangaktiebolag hemställer att nedskrivningen av restaurangernas ersättningar

för utskänkningen av spritdrycker och starkvin avbrytes i avvaktan

på en definitiv lösning av ersättningsfrågan. De två förstnämnda organisationerna

hemställer därjämte, att nu utgående ersättningar höjes med skäliga

belopp. Sveriges centrala restaurangaktiebolag yrkar för sin del att spillmåns^rsättningen

för de allmänna restaurangbolagen fastställes till samma

procentsats som för restaurangnäringen i övrigt, d. v. s. 2 procent av utskänkningspriset

för spritdrycker och starkvin.

Sveriges hotell- och restaurcintförbund och Svenska turisthotellens riksförbund

erinrar inledningsvis om att utskänkningsvinstkommitténs arbete

av olika skäl blivit fördröjt och att sannolikt ännu en avsevärd tid torde

återstå innan förslag i ersättningsfrågan kan framläggas. Detta förhållande

är, framhålles det, av flera skäl till nackdel för restaurangnäringen. Till

följd av hittillsvarande nedskrivning av vinstkvantiteterna har nämligen

näringens ekonomiska läge gradvis så försämrats att detta redan före den

nya rusdryckslagstiftningens ikraftträdande kunde karakteriseras som synnerligen

ansträngt. Behov av en slutlig reglering av ersättningsfrågan har

således enligt organisationerna länge förelegat. Härtill kommer — framhåller

man — att i och med den nya rusdryckslagstiftningens ikraftträdande

en påtaglig försämring av det ekonomiska läget inträtt för restaurangbranschen.

Härvidlag anföres följande.

Utvecklingen kräver av näringen en genomgripande anpassning efter dess

ändrade betingelser. Till följd av att redan tidigare års utveckling ställt stora

krav i detta hänseende äro svårigheterna för näringen att genomföra en dylik

anpassning mycket stora. Flera omständigheter bidraga härtill. En sådan

omständighet är att näringen arbetar med relativt höga fasta kostnader.

En annan omständighet som, särskilt i nuvarande hårt ansträngda

läge, gör sig gällande är de orättvisor olika företag emellan, som karakteriserar

nuvarande ersättningsform.

Med hänsyn till näiungens katastrofala läge och vad i övrigt anförts synes

enligt organisationerna en omprövning av gällande nedskrivningsregler vara

motiverad.

I avseende på frågan om vinstavvecklingen framhåller Sveriges

centrala restaurangaktiebolag att det förhållandet, att olika metoder använts

vid nedskrivningen av utskänkningsvinsten för den enskilda restaurangnäringen

och för de allmänna restaurangbolagen, alltifrån början medfört

en snedvridning av ersättningsförhållandena. Under tiden 1940—1953 hade

sålunda utskänkningsersättningen, i vad avser spritdrycker och starkvin,

för den enskilda restaurangnäringen i penningar räknat ökats med nära 30

procent men för de allmänna restaurangbolagen — från ett långt ogynnsammare

utgångsläge — reducerats med nära 15 procent, allt bortsett från

penningvärdeförsämringen. Införandet av den nuvarande provisoriska ordningen

för vinstavvecklingen innebar enligt bolagets uppfattning att man

garanterade den enskilda restaurangnäringen dess gynnade ställning.

Bolaget återger i fortsättningen vissa siffror för att belysa vinstförhållandena

inom de enskilda respektive de allmänna restaurangföretagen. Sålunda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1950

5

framhålles, att — medan utskänkningsvolymen för spritdrycker och starkvin

1953 var 3,09 miljoner liter vid de enskilda och 3,06 miljoner liter vid

de allmänna företagen — de förstnämnda företagen nämnda år erhöll sammanlagt

drygt 10,5 miljoner kronor såsom ersättning för utskänkningen och

de allmänna endast 2,4 miljoner kronor. För innevarande utskänkningsår

— 1955—56 — beräknas de enskilda företagen erhålla minst 8, sannolikt ca 9

miljoner kronor och de allmänna 1,6—1,7 miljoner kronor medan utskänkningsvolymen

hos de enskilda företagen enligt bolaget knappast kan antagas

överstiga de allmänna bolagens försäljning med mer än 10—15 procent.

Från detta för de allmänna restaurangbolagen ytterst oförmånliga utgångsläge

kommer, framhåller bolaget, ett fullföljande av nu rådande provisorium

för vinstberäkningen att medföra en ökad snedbelastning till bolagens

nackdel.

Bolaget uttalar slutligen, att en fortsatt nedskrivning av utskänkningsvinsten

enligt den nu gällande provisoriska ordningen skulle innebära en

allvarlig försämring av bolagets möjligheter att fullgöra sin centrala uppgift

att förbättra folkrestaurangernas standard. Härom anföres följande.

Restaurangbolagens av statsmakterna anvisade huvuduppgift är att genom

höjande av folkrestaurangernas standard bereda den breda publiken

tillgång till prisbilliga, trivsamma och i övrigt fullvärdiga restauranger. För

fullgörandet av denna uppgift anslås årligen högst betydande belopp inom

koncernen. Enbart vid centralbolagets största dotterbolag, Stockholmsdistriktets

allmänna restaurangaktiebolag, har under åren 1953 och 1954

disponerats ett sammanlagt belopp av nära 10 miljoner kronor för restaurangbeståndets

vidmakthållande och förbättring, av vilket belopp större delen

hänfört sig till folkrestaurangerna. Mycket återstår det oaktat ännu att

göra. I det efter den 30 september 1955 inträdda läget torde takten i denna

verksamhet, åtminstone tills vidare, få avsevärt dämpas. Det skulle under

sådana förhållanden innebära ytterligare en allvarlig försämring av bolagets

möjligheter att fullgöra sin centrala uppgift, om det rådande provisoriet

beträffande utskänkningsvinsten skulle fullföljas på sätt som avsetts.

I fråga om spill månser sättning en erinrar bolaget om att detta,

i yttrande över det förslag av kontrollstyrelsen som låg till grund för

den gällande provisoriska ordningen för restauratörernas utskänkningsersättning,

yrkat på att de allmänna bolagen skulle få samma spillmånsersättning

som de privata. Då denna hemställan icke bifölls — uttalar bolaget

— torde eu bidragande orsak härtill ha varit den uppfattningen, att

provisoriet endast skulle bli av mycket kort varaktighet. Denna förutsättning

synes inte längre vara för handen. Även om nedskrivningsplanen inte

skulle fullföljas, torde man få räkna med att provisoriet som sådant blir bestående

ytterligare ett, sannolikt två försäljningsår. Snedbelastningen till

de allmänna bolagens nackdel kommer därmed — framhålles det — om

ändring inte sker, att göra sig gällande under åtskilligt längre tid än som

från början varit avsett. Med hänsyn härtill och då utvecklingen under den

senaste tiden ytterligare skärpt behovet av eu ändring hemställer bolaget,

att spillmånsersättningen för de allmänna restaurangbolagen fastställes till

samma procentsats som för restaurangnäringen i övrigt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

■6

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1956

Remissyttrandena. De i ärendet hörda remissinstanserna tillstyrker eller

lämnar utan erinran att nedskrivningen av kostnadsersättningarna, såväl

för de enskilda som för de allmänna restaurangernas del, upphör till

dess en definitiv reglering av frågan om utskänkningsvinsten kan träda i

kraft. Kontrollstyrelsen och 1953 års utskänkningsvinstkommitté avstyrker

däremot det av Sveriges hotell- och restaurantförbund samt Svenska turisthotellens

riksförbund framställda yrkandet om höjning av kostnadsersättningarna.

Framställningen från Sveriges centrala restaurangaktiebolag om

höjning av de allmänna bolagens spillmånsersättning tillstyrkes av kontrollstyrelsen

och kommittén.

Vid kommitténs yttrande har fogats reservation av ledamoten Rudbeck.

vilken förordat att den enskilda restaurangnäringen erhåller samma förbättring

som de allmänna bolagen samt att de till grund för nuvarande ersättningsbelopp

liggande vinstkvantiteterna i förekommande fall höjes så att

de icke för något företag understiger medeltalet för samtliga företag.

Vid bedömningen av frågan om restaurangernas kostnadsersättningar

utgår utskänkningsvinstkommittén från vissa undersökningar

rörande omsättningsutvecklingen inom restaurangnäringen under

sista kvartalet 1955, varvid jämförelse skett med samma tid 1954. Undersökningarna

avser 221 av de 358 enskilda företag som har rätt till årsutskänkning.

För de allmänna företagens del har kommittén använt vissa av

Sveriges centrala restaurangaktiebolag redovisade uppgifter.

De erhållna uppgifterna rörande de enskilda företagen sammanfattas av

kommittén på följande sätt.

I de ovannämnda 221 enskilda företagen minskade den totala omsättningen

under kvartalet från 65,0 milj. kronor till 58,4 milj. kronor, eller med 10,2

procent. Omsättningsutvecklingen för de båda huvudgrupperna av varor,

nämligen rusdrycker och övriga varor, är emellertid mycket olika. Om man

vid en jämförelse ur bruttovinstsynpunkt hänför starkölet till »övriga varor»,

finner man en minskning i försäljningen av spritdrycker och vin med

24,2 procent men en minskning för övriga varor med endast 1 procent. Utvecklingen

var emellertid olika för restauranger inom de olika prisklassgrupperna.

Al-företagen — omfattande restauranger i högsta prisklass —

hade sålunda den minsta procentuella nedgången i såväl totalomsättningen

f 5,8) som vin- och spritomsättningen (19,2) och redovisade en mindre ökning

(-J- 2,5) av övriga varor, inklusive starköl. A2-företagen — restauranger

i näst högsta prisklass — visade en större minskning i totalomsättningen

(11,9) och vin- och spritomsättningen (26,2) men en obetydlig minskning

i övriga varor, inklusive starköl (2,2). Den sämsta utvecklingen företedde

B-företagen, restauranger i lägsta prisklass, vilka dock endast svarade

för ca 4 procent av den totala omsättningen. I dessa företag minskade totalomsättningen

med 22,9 procent, vin och sprit med 34,4 och övriga varor inklusive

starköl med 13,6 procent.

I samband med ovan redovisade siffror över nedgången i omsättningen av

andra varor än rusdrycker må erinras om att enligt uppgift från restaurantförbundet

eu prishöjning på ca 10 procent har ägt rum under 1955. En prishöjning

av denna storleksordning skulle betyda en höjning av ca 6 procent

på den totala omsättningen för de 221 enskilda restaurangföretagen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år W36

7

För utvecklingen inom de allmänna företagen lämnas följande redogörelse.

Omsättningsminskningen har varit synnerligen kraftig för folkrestaurangernas

del, såväl i fråga om spritdrycker och viner som övriga varuslag.

Utskänkningen av spritdrycker och viner minskade i ökat tempo mellan

oktober och december från 30 procent till 41 procent, medan minskningen

i omsättningen av övriga »vinstgivande» varuslag, däribland inräknat starköl,

var 27 procent i oktober och 39 procent i december 1955. På de övriga

statliga restaurangavdelningarna i högre prisklassgrupp minskade spritoch

starkvinsutskänkningen med 27 procent under sista kvartalet 1955 jämfört

med 1954. Nedgången i den övriga försäljningen (inberäknat starköl)

inom dessa avdelningar — 5,3 procent — var under samma tid betydligt

lägre än nedgången i utskänkningen av sprit och vin och avsevärt lägre än

motsvarande minskning av egna konton — »vinstgivande varor» — i folkrestaurangerna.

Det må påpekas, att dessa andra restauranger inrymmer en

del avdelningar, som till sin karaktär torde vara tämligen jämställda med

folkrestaurangerna. En redovisning av omsättningsutvecklingen på restauranger

inom olika prisklasser, såsom Al + A2 respektive Bl + B2, torde ge

en mer nyanserad bild av utvecklingen inom den statliga restaurangnäringen.

Beträffande förändringarna i gästfrekvensen anföres vissa av restaurantförbundet

respektive Sveriges centrala restaurangaktiebolag lämnade siffror.

För 198 undersökta enskilda företag var sålunda gästfrekvensen under

oktober och november 1955 11,8 respektive 13,6 procent lägre än under motsvarande

månad 1954. Vid de allmänna företagen hade frekvensen under

oktober, november och december 1955 i genomsnitt sjunkit med 36,4, 36,3

och 42,4 procent i jämförelse med motsvarande tid det föregående året. För

folkrestaurangernas del konstaterades eu minskning med 47,9, 51,1 respektive

54,6 procent medan minskningen vid övriga avdelningar var avsevärt

lägre eller 16,9, 15,7 respektive 23.1 procent.

Kommittén konstaterar, att tendensen till minskad omsättning visserligen

synes vara tämligen tydlig men att minskningen i omsättningen av andra

varuslag än sprit och vin icke är så påtaglig med undantag för de statliga

folkrestaurangerna. För att bedöma utvecklingstrenden på längre sikt behövs

det, påpekar kommittén, fullständigare material och uppgifter omfattande

något längre tid. Enligt kommitténs uppfattning bör betydelsen i ekonomiskt

hänseende av den hittillsvarande utvecklingen icke överdrivas. Härvidlag

anföres följande.

Minskningen i utskänkningen av spritdrycker och starkviner har tämligen

begränsad inverkan på brultovinsterna. Enligt de provisoriska bestämmelserna

erhåller restauratörerna en fast ersättning för utskänkningen av dessa

varor, oavsett dess omfattning. Bruttovinstens storlek på spritdrycker och

starkviner beror dock även av spillmånsersättningar och s. k. övermål, vilket

bar samband med utskänkningens omfattning. Beträffande bruttovinsten

på lättviner, för vilka fri prissättning råder, bar en viss bruttovinstminskning

skett, som kan bli av betydelse, om omsättningen fortfar att

minska vid oförändrade priser. Del må dock framhållas, alt utskänkningen

av lättvinerna gått ned betydligt mindre än utskänkningen av spritdrycker

och starkviner. Som ovan framhållits intar folkrestaurangerna en särställning.

För dessa har omsättningsnedgången varit så betydande, att den måste

väsentligt påverka det ekonomiska resultatet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 138 år 1956

Sammanfattningsvis uttalar kommittén följande. Omsättningsutvecklingen

för restaurangnäringen i dess helhet under tiden närmast efter den 1 oktober

1955 har icke varit så stark och entydig, att den — som näringen gjort

gällande — kan anses särskilt oroande. Minskningen i utskänkningen har

endast på de statliga folkrestaurangerna åtföljts av en motsvarande kraftig

nedgång i den övriga restaurangomsättningen. För andra restauranger, inom

såväl den allmänna som den enskilda sektorn, får nedgången anses vara

tämligen måttlig med undantag möjligen för de små enskilda B-företagen,

vilkas omsättning av såväl rusdrycker som övriga varor minskat väsentligt

mer än för övriga företagstyper. I synnerhet på restauranger av högre prisklass,

vilka utgör huvudparten av den privatägda sektorn i omsättningshänseende,

är omsättningsminskningen icke större än vad som kan förekomma

inom en näring, i vilken företagen, även utan några starka förändringar i

konjunkturerna, måste räkna med vissa svängningar som en i viss mån normal

företeelse. Medan minskningen av folkrestaurangernas omsättning till

övervägande del torde få anses orsakad av nykterhetspolitikens omläggning,

kan nedgången i de övriga restaurangernas omsättning enligt kommitténs

mening även bero av andra omständigheter.

Som förut nämnts avstyrker kommittén att en höjning av kostnadsersättningen

företages. Däremot tillstyrkes — utan att därmed ställning tages till

kommitténs utredningsuppdrag — att nedskrivningen av kostnadsersättningarna

upphör såväl för de enskilda som de allmänna företagen till dess

en slutgiltig reglering av frågan kan ske.

Kontrollstyrelsen framhåller i vad avser de privata restaurangerna, att

företagarnas totala vinstbelopp sedan 1937 icke, såsom statsmakterna förutsatte,

minskat i takt med nedskrivningen av vinstkvantiteterna. Genom

att försäljningsvolymen för spritdrycker och starkvin avsevärt ökat -— från

1,78 miljoner liter 1938 till 2,91 miljoner liter 1954 eller med 63 procent —

har flertalet av de privata restauratörerna kunnat i växande omfattning inköpa

dyrare och mer vinstgivande varuslag inom den medgivna vinstkvantiteten.

Det totala vinstbeloppet i kronor räknat har härigenom kunnat hållas

praktiskt taget oförändrat och minskade endast till 8,16 miljoner kronor

1954 från 8,78 miljoner kronor 1938. Dessutom hade de privata restaurangföretagens

spillmånsersättning, som år 1938 utgick med endast 0,09 miljon

kronor, år 1954 stigit till 1,62 miljoner kronor. Vid bedömandet av vinstkvantitetsnedskrivningens

betydelse för restaurangernas ekonomi bör emellertid

— framhåller kontrollstyrelsen — självfallet beaktas dels att penningvärdet

avsevärt nedgått under den tid, varom nu är fråga, och dels att

mycket betydande ojämnheter i vinsthänseende från början förelegat olika

restauranger emellan och genom vinstgrundtalens principiella fastlåsning

än mer accentuerats under årens lopp.

Utvecklingen efter den 1 oktober 1955 belyses i kontrollstyrelsens yttrande

hland annat med siffror från Nya systemaktiebolagets försäljningsstatistik.

Därav framgår att de privata restaurangernas inköp av spritdrycker under

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 138 år 1956

fjärde kvartalet 1955 värdemässigt minskade med 29 procent i förhållande

till inköpen under samma tid 1954. Vininköpen minskade samtidigt med 13

procent. Å andra sidan tillkom en betydande försäljning av starköl, som,

enligt vad kontrollstyrelsen framhåller, mer än väl kompenserade den samtidiga

minskningen i utskänkningen av vanligt Öl. Kontrollstyrelsen betonar

emellertid, att restaurangernas bärighet icke uteslutande eller ens väsentligen

är beroende på omsättningen av rusdrycker. Därför bör hänsyn också

tagas till omsättningsutvecklingen i övrigt. 1 sådant hänseende åberopar styrelsen

den förut refererade omsättningsundersökningen.

Av de sålunda redovisade omständigheterna torde — uttalar kontrollstyrelsen

— framgå att de privata restaurangernas ekonomiska läge trots den

skedda omsättningsminskningen icke rimligen kan betecknas såsom katastrofalt.

Att avskaffandet av motboksransoneringen — vilken ransonering

självfallet gynnat restaurangnäringen — skulle komma att medföra en viss

minskning av gästfrekvensen torde ha varit förutsett. Det måste enligt styrelsen

i första hand ankomma på restauratörerna själva att genomföra en

anpassning av restaurangverksamheten efter det nya lägets krav. Då den

ekonomiska konjunkturen i vårt land alltjämt är mycket god, borde en

dylik anpassning kunna ske jämförelsevis snabbt. Icke desto mindre finner

kontrollstyrelsen skäligt, att restaurangerna, med hänsyn till de aktuella

övergångssvårigheterna och i avvaktan på utskänkningsvinstkommitténs blivande

förslag, beredes en lättnad genom att kostnadsersättning till de privata

restaurangföretagen från och med den 1 oktober 1956 tills vidare utgår

enligt samma grunder, som under nu löpande försäljningsår. Styrelsen förutsätter

därvid, att sådana smärre justeringar av utgående ersättningar, som

hittills förekommit i anledning av utvidgning eller inskränkning i rörelsen

vid olika företag, efter prövning i varje särskilt fall även i fortsättningen

skall kunna äga rum. Restaurangförbundens yrkande om höjning av

nu utgående ersättningar finner kontrollstyrelsen icke skäl tillstyrka.

Vad härefter angår de allmänna restaurangföretagen framhåller styrelsen,

att den successiva nedskrivningen av de fasta kostnadsersättningarna verkat

ojämförligt mycket hårdare än vinstkvantitetsnedskrivningen för de privata

restaurangerna, vilka kunnat kompensera sig genom att inom vinstkvantiteterna

inköpa dyrare varor. Den efter den 1 oktober 1955 inträdda minskningen

i omsättningen av rusdrycker har också, enligt vad styrelsen framhåller,

drabbat de allmänna restaurangbolagen betydligt hårdare än de privata

restauratörerna.

Med hänsyn till anförda förhållanden finner kontrollstyrelsen uppenbart,

att slopandet av den successiva vinstnedskrivningen bör gälla även beträffande

centralbolagets restauranger.

Nya syslcmaktiebolaget framhåller, att ett uppskov med nedskrivningen

av utskänkningsvinsterna icke skulle medföra några svårigheter för bolaget

från finansiella eller tekniska synpunkter.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 138

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1956

I avseende på Sveriges centrala restaurangaktiebolags framställning om

höjd .spill månsersättning påpekar utskänkningsvinstkommittén

att denna ersättning för de enskilda företagen kommit att innebära en allt

större förmån. Detta förhållande har ytterligare accentuerats genom att de

enskilda företagen i samband med övergången till den nu tillämpade provisoriska

regleringen erhöll samma procentuella spillmånsersättning på hela

sin försäljning. Detta innebar, att den tidigare ersättningen, som åren före

provisoriets ikraftträdande reellt var 1,5 å 1,6 procent av totalomsättningen,

steg till 2 procent av totala försäljningen.

Beträffande de allmänna bolagens spillmånsersättning anföres bl. a. följande.

Är 1946, då även de allmänna bolagen erhöll spillmånsersättning, utgjorde

de enskilda företagens inköp utom vinstkvantiteten ungefär hälften av

deras totala inköp. Med hänsyn härtill bestämdes, enligt uppgift från kontrollstyrelsen,

att de allmänna bolagen, som haft i kronor fastställda kostnadsersättningar

för utskänkningen, och som nu erhöll spillmånsersättning

på hela sin inköpskvantitet, i gengäld skulle erhålla denna efter endast 1

procent.

Med utgångspunkt härifrån borde — om relationen skulle ha bibehållits

— den för de allmänna bolagen ursprungligen fastställda spillmånsersättningen

ha höjts eller procentsatsen för de enskilda företagen sänkts, efter

hand som dessa företags vinstkvantiteter minskat.

Med hänsyn till de sålunda berörda förhållandena finner kommittén berättigat,

att de allmänna företagen, så länge det nuvarande provisoriet beträffande

de enskilda företagens utskänkningsersättningar tillämpas, erhåller

spillmånsersättning efter samma procenttal som de enskilda restaurangerna.

Kontrollstyrelsen finner sig — med hänsyn till de allmänna restaurangernas

missgynnade ställning i fråga om utskänkningsvinstens reglering

och de speciella svårigheter försäljningsreformen medfört för folkrestaurangerna

— böra tillstyrka centralbolagets framställning rörande spillmånsersättningen.

I kontrollstyrelsens yttrande erinras, att det föreslagna avbrytandet av

vinstnedskrivningen för statsverkets del skulle medföra ett inkomstbortfall

av omkring 1 miljon kronor under försäljningsåret 1956/57 och omkring 2

miljoner kronor under det påföljande försäljningsåret. Därav belöper 0,15

respektive 0,30 miljon kronor på centralbolaget. Höjningen av spillmånsersättningen

för centralbolaget skulle medföra ett årligt inkomstbortfall av

omkring 0,75 miljon kronor, räknat på omsättningen under försäljningsåret

1954/55, och omkring 0,5 miljon kronor, räknat på omsättningen under innevarande

försäljningsår. Det framhålles emellertid, att det sist redovisade

inkomstbortfallet för statsverket till avsevärd del innebär en motsvarande

vinstökning för det statliga restaurangbolaget.

Departementschefen. Den pågående avvecklingen av restauratörernas utskänkningsvinst

innebär, såvitt angår nu löpande försäljningsår, att ersätt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 138 år 1956

ningen för utskänkningen minskas, för de enskilda företagen med 10 procent

av det belopp, som åtnjutits under föregående år, och för de allmänna

bolagen med 4 procent av ett år 1938 fastställt grundbelopp. Motsvarande

nedskrivning har avsetts skola ske också med avseende å följande försäljningsår.

Den nuvarande ordningen gäller som ett provisorium i avvaktan

på att frågan om restauratörvinsterna erhåller en slutgiltig lösning på

grundval av de förslag i ämnet som 1953 års utskänkningsvinstkommitté

har att framlägga.

Från restaurangnäringens sida har nu hemställts, att den pågående nedskrivningen

av utskänkningsvinsten måtte avbrytas till dess en slutlig reglering

av ersättningsfrågan kan ske. De privata företagen har även anhållit

om en höjning av deras vinstandelar. Till stöd för framställningarna har

främst åberopats de svårigheter som uppkommit för restaurangnäringen

efter den 1 oktober 1955.

Kontrollstyrelsen och 1953 års utskänkningsvinstkommitté — vilka gjort

vissa närmare undersökningar rörande restaurangernas omsättningsförhållanden

efter den 1 oktober 1955 — uttalar sig mot förhastade och för långt

gående slutsatser i avseende å restaurangnäringens läge. Undersökningarna

syntes sålunda visa, att nedgången i omsättningen varit tämligen måttlig

med undantag för folkrestaurangerna och möjligen även för vissa smärre

enskilda företag. Med hänsyn till de aktuella övergångssvårigheterna har det

likväl tillstyrkts att vinstavvecklingen tills vidare avbrytes.

Att den nya rusdrycksförsäljningsförordningen i betydelsefulla hänseenden

skulle ändra förutsättningarna för verksamheten inom restaurangnäringen,

torde ha stått klart för alla. Denna näring har tidigare starkt gynnats

av då rådande ordning för rusdrycksförsäljningen, och den omsättningsminskning

som inträtt efter den 1 oktober 1955 sammanhänger otvivelaktigt

med slopandet av ransoneringssysteinet inom utminuteringen. Huruvida

utskänkningen också framdeles kommer att få relativt sett minskad

betydelse är inte utan vidare givet. I den mån så blir fallet kan detta emellertid

inte anses innebära någon oförutsedd konsekvens av 1954 års reformer.

Enligt min uppfattning måste det i huvudsak ankomma på restaurangnäringen

själv att anpassa sig efter de ändrade förhållandena.

I fråga om restauratörernas ersättning för utskänkningen har det emellertid

förutsatts, att en närmare reglering skulle företas i anslutning till den

nya försäljningslagstiftningens genomförande. Denna reglering har ännu

inte kunnat komma till stånd. Eu fortsatt nedskrivning av restauratörvinsterna

skulle, tillsammans med de svåingheter som sammanhänger med övergången

till de ändrade förhållanden som föranledes av den nya lagstiftningen,

kunna medföra svårigheter för åtskilliga restauratörer. Det är uppenbart

att anpassningen till de nya förhållandena under den närmaste framtiden

ställer särskilt stora krav på företagarna och att övergångssvåriglieterna

i vissa fall kan vara betydande. Med hänsyn härtill vill jag inte motsätta

mig att vinstnedskrivningen tills vidare avbrytes. Någon höjning av

ersättningsbeloppen synes däremot inte böra komma i fråga.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 138 år 1956

Vad beträffar framställningen från Sveriges centrala restaurangaktiebolag

rörande de allmänna bolagens spillmånsersättning bär jag i likhet med

de i ärendet hörda remissinstanserna funnit mig kunna godtaga att denna

ersättning tills vidare utgår med 2 procent av utskänkningspriset.

I enlighet med vad nu anförts förordar jag att nedskrivningen av restauratörernas

ersättning för utskänkningen tills vidare avbrytes från och med

den 1 oktober 1956 och att de allmänna restaurangbolagens spillmånsersättning

från samma tidpunkt höjes till 2 procent av utskänkningspriset. Den

sålunda förordade ordningen bör gälla intill dess att en slutlig reglering av

ersättningsfrågan kan genomföras.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen är grunderna för beräkning

av utskänkningsvinsten inte reglerade i författning på annat sätt

än genom en rambestämmelse i rusdrycksförsäljningsförordningen. Den närmare

utformningen av reglerna ankommer på kontrollstyrelsen, som därvid

bär att iakttaga de uttalanden i ämnet som gjorts av statsmakterna. Därest

från riksdagens sida invändning icke göres mot vad jag här förordat, förutsätter

jag att kontrollstyrelsen kommer att genomföra därav påkallade åtgärder.

De föreslagna åtgärderna är förenade med vissa kostnader, nämligen på

så sätt att den ökning av Nya systemaktiebolagets vinstandel, som med nuvarande

ordning avsetts, inte kommer att inträda. Bolagets vinstredovisning

fr. o. m. räkenskapsåret 1956 kommer med andra ord att något påverkas.

Denna omständighet är emellertid i sin tur inte av beskaffenhet att motivera

någon ändring i beräkningen av inkomsttiteln Rusdrycksförsäljningsmedel

av detalj handelsbolag för budgetåret 1956/57.

Det må tilläggas, att det, liksom för närvarande, torde få ankomma på

kontrollstyrelsen att tillse att statens andel av utskänkningsvinsten icke

reduceras — utöver vad som kunde ha skett vid tillämpning av tidigare gällande

bestämmelser — av den anledningen, att restauratörerna förändrar

prissättningen på spritdrycker och starkvin.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

måtte i proposition föreslå riksdagen

att godkänna de provisoriska ändringar i grunderna för

reglering av restauratörernas utskänkningsvinst som förordats

i det föregående.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Harald Häggquist

580360 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1956:41 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk ändring i grunderna för reglering av restauratörernas utskänkningsvinst. s. 1 i texten