Sök i Ratio Lex

Angående uppförande av neurologiska och neurokirurgiska kliniker vid karolinska sjukhuset

1956-04-06 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:163, Angående uppförande av neurologiska och neurokirurgiska kliniker vid karolinska sjukhuset

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1956

1

Nr 163

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående uppförande av

neurologiska och neurokirurgiska kliniker vid karolinska

sjukhuset; given Stockholms slott den 6 april

1956.

Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Hj. R. Nilson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen fattar principbeslut om förläggande

till karolinska sjukhuset av neurologiska och neurokirurgiska kliniker. Klinikerna

är avsedda att ersätta motsvarande kliniker vid serafimerlasarettet,

vilket lasarett genom avtal försålts till Stockholms stad med avträdesdag den

1 januari 1961. De nya klinikerna, vilka tillsammans skall omfatta högst 200

vårdplatser, avses skola förläggas i närheten av karolinska sjukhusets psykiatriska

klinik, varvid en mindre del av Eugeniahemmets område måste

tagas i anspråk för ändamålet.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 163

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Ma:ts proposition nr 163 år 1956

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 april

1956.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Zetterberg, Torsten

Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Persson, Hjälmar

Nilson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm.

Efter gemensam beredning med cheferna för ecklesiastik- och finansdepartementen

anför t. f. chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hjalmar

Nilson.

Inledning

Till följd av den överenskommelse, som år 1948 (prop. nr 213/1948) träffades

mellan Kungl. Maj :t och kronan och stiftelsen serafimerlasarettet, å

ena, samt Stockholms stad, å andra sidan, om försäljning till staden av serafimerlasarettets

fastigheter skall lasarettets medicinska, kirurgiska, neurologiska

och neurokirurgiska kliniker före ingången av år 1961, då staden

tillträder fastigheterna, stå färdiga att tagas i bruk på annan plats. Enligt

det samma år ingångna avtalet mellan Kungl. Maj :t och kronan, å ena, samt

staden, å andra sidan, om upplåtande av Sabbatsbergs sjukhus såsom undervisningssjukhus

skall de två förstnämnda klinikerna förläggas till sistnämnda

sjukhus. De neurologiska och neurokirurgiska klinikerna åter har

förutsatts skola förläggas till karolinska sjukhuset.

Kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande

m. m.1, som jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 26 maj 1939 verkställt

utredning angående uppförande av nya neurologiska och neurokirurgiska

kliniker vid karolinska sjukhuset, har med skrivelse den 5 mars 1956 inkommit

med förslag till uppförande av ifrågavarande kliniker.

Jag kommer i det följande att under särskilda avsnitt lämna en redogörelse

för förhandlingskommissionens utredning och förslag samt däröver

avgivna remissyttranden, varefter jag kommer att tillkännagiva min egen

ståndpunkt till föreliggande frågor.

Förhandlingskommissionens utredning och förslag

Beträffande den första utvecklingsfasen i nervklinikernas nybyggnadsfråga

framhåller förhandlingskommissionen bl. a. följande.

1 Som ledamöter i förhandlingskommissionen har ingått landshövdingen J. Lingman, tillika

ordförande, expeditionschefen A. V. L. Rydback, f. d. riksdagsmannen K. K.Wistrand, professorn

emeritus K. J. H. Bergstrand, juris doktorn E.Å. Larsson och rektorn vid karolinska institutet,

professorn S.A. Friberg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1956

Redan år 1946 hade professorn i neurologi vid karolinska institutet N.

Antoni gjort framställning i ämnet i anslutning till ett kommittéutlåtande

avgivet av en inom institutets lärarkollegium tillsatt kommitté. I kommittéutlåtandet

framhölls bl. a. det stora behovet av ett intimt samarbete mellan

den psykiatriska kliniken och neuroklinikerna, varför dessa senare borde

ligga i den psykiatriska klinikens omedelbara närhet. Tanken på att för ändamålet

taga i anspråk en mindre del av Eugeniahemmets tomt framfördes

också. Efter framställning av förhandlingskommissionen år 1947 överlämnade

lärarkollegiet påföljande år till kommissionen ett yttrande, som innehöll

en utförlig diskussion av de framtida klinikernas lämpligaste utformning.

Även i detta yttrande framhölls såsom en grundtanke, att de båda nya

klinikerna borde förläggas i nära samband med den psykiatriska kliniken

samt att de neurologiska och neurokirurgiska klinikerna borde inrymmas

i en gemensam byggnad med väl utrustade laboratorier. Samma år uppgjorde

arkitekten S. Malm ett första förslag till klinikernas förläggning, innebärande

att för ändamålet viss del av Eugeniahemmets område skulle

tagas i anspråk. Sedan Malm på egen begäran entledigats från sitt uppdrag,

utsågs arkitekten Hakon Ahlberg den 19 oktober 1949 att biträda kommissionen.

I november 1950 framlade Ahlberg förslag till nybyggnad för nervklinikerna

vid karolinska sjukhuset. Klinikerna skulle enligt detta förslag

erhålla en byggnadsvolym av över 70 000 m3 för en byggnadskostnad av

10 475 000 kronor.

Förhandlingskommissionen erinrar även om att frågan om nervklinikernas

förläggning och storlek vid skilda tillfällen varit föremål för riksdagens

bedömande. Kommissionen yttrar härom följande.

I anslutning till ett av kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande

år 1949 framlagt förslag till dispositionsplan för karolinska sjukhusets

område framhöll föredragande departementschefen (prop. nr 170/

1950), att vägande skäl syntes tala för att nervklinikerna förlädes i närheten

av den psykiatriska kliniken på östra sjukhusområdet. Det vore icke uteslutet

att särskilda omständigheter måste föranleda ett övervägande att utnyttja

vissa väsentliga delar av Eugeniahemmets tomt för ändamålet. Departementschefen

framhöll också i detta sammanhang, att storleken av nytillkommande

kliniker borde ägnas ingående uppmärksamhet med hänsyn

till den begränsade markyta, som stode till disposition inom Norrbackaområdet.

Vid 1951 års riksdag framlades ett överarbetat förslag till dispositionsplan

för karolinska sjukhuset (prop. nr 123/1951). Departementschefen

erinrade i samband härmed om det av arkitekten Ahlberg framlagda förslaget

till uppförande av nervkliniker och framhöll, att klinikerna, enligt

vad byggnadskommittén anfört, vid föreslagen storlek borde ligga öster om

det centrala sjukhusblocket. Med hänsyn till bristen på lämplig tomtmark

i sjukhusets närhet förordade departementschefen, att Eugeniahemmets område

för framtiden reserverades för statliga ändamål och i första hand toges

i anspråk för behov, som kunde uppstå i samband med karolinska sjukhusets

fortsatta utbyggande. Statsutskottet (uti. nr 151/1951) fann sig emellertid

föranlåtet framhålla angelägenheten av att en begränsning av den framlagda

dispositionsplanen om möjligt komme till stånd. En ytterligare utbyggnad

borde icke ske förrän efter noggrann avvägning av nackdelarna

med eu förläggning av vissa avdelningar annorstädes mot nackdelarna av att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1956

sjukhuset tillätes växa ytterligare. Enligt utskottet syntes en begränsning

av platsantalet vid sjukhuset icke utesluten vid förläggning av nervklinikerna

till annat sjukhus. Utskottet förordade därför en omprövning av frågan

om nervklinikernas förläggning. I övrigt underströk utskottet, att byggnadskommittén

vid sitt fortsatta arbete borde tillvarataga varje möjlighet

till begränsning av nytillkommande klinikers storlek.

Förhandlingskommissionen erinrar vidare om att kommissionen i remissyttrande

den 7 januari 1955 över 1951 års vanförevårdsutrednings betänkande

framhållit, att kommissionen med hänsyn till bristen på tomtmark

för sjukvårdsändamål i Stockholmstrakten nödgades vidhålla det tidigare

förslaget om nervklinikernas förläggning till det s. k. Norrbackaområdet. Vid

framläggandet av proposition till 1955 års riksdag angående vanföreanstalterna

och Eugeniahemmet m. m. (prop. nr 135/1955) framhöll också föredragande

departementschefen, att han, utan att i dåvarande sammanhang

taga definitiv ställning till frågan om det framtida användandet av Eugeniahemmets

markområde, av vad förhandlingskommissionen anfört blivit övertygad

om att det torde bli nödvändigt att söka finna utrymme för nervklinikerna

inom Norrbackaområdet. Såvitt det då vore möjligt att bedöma,

torde en förläggning av klinikerna till närheten av karolinska sjukhusets

psykiatriska klinik närmast komma i fråga. Härvid skulle eventuellt viss

del av Eugeniahemmets område behöva tagas i anspråk för klinikerna. Hittills

upprättade skissritningar för klinikerna utvisade emellertid, att deras

uppförande icke skulle behöva inkräkta på Eugeniahemmets område i sådan

utsträckning, att en om- och tillbyggnad av Eugeniahemmet enligt departementschefens

förslag skulle äventyras. Riksdagen lämnade vad departementschefen

sålunda anfört utan erinran.

Beträffande Eugeniahemmet erinrar förhandlingskommissionen slutligen

om, att enligt kungl. brev den 23 maj 1884 Kungl. Maj :t med riksdagens

bifall till sällskapet Eugeniahemmet på arrende för all framtid upplåtit

kronohemmanet Norrbacka på villkor bl. a., att sällskapet skulle vara skyldigt

att, därest hemmanet erfordrades för något statens ändamål, till Kronan

avträda hemmanet å första fardag, som infölle två år efter det uppsägning

verkställts. Den årliga arrendeavgiften eftergavs i enlighet med beslut

vid 1887 års riksdag.

Beträffande nervklinikernas förläggning till annat sjukhus än karolinska

sjukhuset framhåller förhandlingskommissionen.

Det enda för kommissionen tänkbara alternativet för dessa klinikers placering

är en anslutning till Sabbatsbergs sjukhus eller Södersjukhuset. Från

Stockholms stads delegerades sida har emellertid hävdats, att det begränsade

markutrymmet vid förstnämnda sjukhus icke giver någon som helst

möjlighet till uppförande av ytterligare klinikbyggnader utöver dem, som

överenskommits i Sabbatsbergsavtalet. Vad Södersjukhuset beträffar, har

stadens representanter förklarat, att staden ej är beredd att dit förlägga

dessa undervisningskliniker, enär sjukhuset i lokalhänseende icke är lämpligt

härför och möjligheter saknas att där ordna undervisnings- och forsk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1956

ningsutrymmen in. m. Bristen på tomtmark för sjukvårdsändamål är över

huvud taget sedan flera år mycket stor inom Stockholmsområdet, och kommissionen

har ej funnit sig kunna framlägga något alternativ till det i 1951

års generalplan för karolinska sjukhuset förordade förslaget att förlägga

klinikerna till eller invid karolinska sjukhusets område. Ett skäl härför

har också varit att det måste anses mest ändamålsenligt ur den medicinska

undervisningens synpunkt, att även dessa kliniker ligger inom samma område

som eller i relativ närhet av karolinska sjukhuset.

Kommissionen förordar därför, att de nya klinikerna förläggas till Norrbackaoinrådet

i direkt anslutning till karolinska sjukhusets övriga kliniker.

Under hänvisning till vad kommissionen inledningsvis anfört, förordar

kommissionen också, att nervklinikerna placeras så nära den psykiatriska

kliniken som möjligt och förbindas med den senare genom en kulvert. Kommissionen

understryker nödvändigheten av en intim kontakt mellan de båda

klinikerna. Den nuvarande ämnesrepresentanten i neurologi har sålunda

framhållit, att den psykiatriska kliniken har stort behov av att kunna utnyttja

det neurologiska komplexets speciallaboratorier, framförallt de neuroradiologiska

och neurofysiologiska laboratorierna. Sådana undersökningar

som encephalografi, gasmyelografi och arteriografi förutsätter bekväm

och kortast möjliga transportväg mellan laboratorium och avdelning.

Å andra sidan är det också av betydelse för det neurologiska komplexet, att

detsamma har nära kontakt med den psykiatriska kliniken, när det gäller

psykokirurgiska ingrepp. Även undervisningssynpunkter talar för denna

placering, då enligt den nya medicinska studieformen neurologi- och psykiatrikurserna

skall gå samtidigt.

Klinikernas förordade förläggning har nödvändiggjort för kommissionen

att söka träffa en överenskommelse med stiftelsen Eugeniahemmet angående

avstående av erforderlig mark för klinikernas uppförande. I skrivelser den

10 oktober 1955 och den 13 februari 1956 har stiftelsens förvaltningsutskott

framhållit, att detsamma under vissa angivna förutsättningar icke

har något att erinra mot upplåtelse av ifrågasatt markområde. Förhandlingskommissionen

har i anslutning härtill efter samråd med arkitekten

Hakon Ahlberg ansett sig böra föreslå, att klinikerna förskjutes cirka 30

meter i riktning mot radiumhemmet väster om den plats, som angivits enligt

1950 års skissritningar. Nervklinikernas tänkta läge framgår av en

situationsplan, uppgjord av arkitekten Ahlberg den 9 december 1955. Kommissionen

har på detta sätt velat tillmötesgå ett starkt uttalat önskemål från

Eugeniahemmets sida att ej spoliera en för patienternas trevnad synnerligen

värdefull terrass.

Beträffande övriga frågor, varom överläggningar förts med representanter

för sällskapet Eugeniahemmet, framhåller kommissionen bl. a. följande.

Kommissionen har funnit sig böra undersöka, på vad sätt Eugeniahemmet

bör kompenseras för den bebyggelse — ett bostadshus inrymmande två

mindre lägenheter, samt en uthuslänga inrymmande garage för två bilar,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1956

snickarbod, förrådslokaler in. in., som ligger inom det för klinikbyggnaden

avsedda området. På kommissionens anmodan har Eugeniahemmets arkitekt,

Gösta Wiman, uppgjort skissritningar och framlagt kostnadsberäkningar

för nybyggnad av snickarverkstad, garage och förrådslokaler (dagtecknade

den 29 januari 1956 och den 2 februari 1956). Byggnadskostnaderna

har angivits till 80 000 kronor, exklusive lös inredning, utrustning

samt el-armatur. Kommissionen, som vill erinra om att departementschefen

i propositionen nr 135 till 1955 års riksdag angående vanföreanstalterna och

Eugeniahemmet m. in. uttalat sig för en successiv avveckling av Eugeniahemmets

bandageverkstad, har vid besiktning på platsen funnit vissa förutsättningar

föreligga för att inrymma snickarverkstaden i den nuvarande

bandageverkstaden men har ansett det nödvändigt att uppföra ett garage

för två bilar. Huruvida det är möjligt att inom bandageverkstaden eller inom

Eugeniahemmets utrymmen i övrigt tillgodose behovet av förrådslokaler

bör enligt kommissionens mening närmare undersökas av kommittén för

karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande i samråd med stiftelsens förvaltningsutskott,

innan ett beslut fattas om nybyggnad för ändamålet. Med

hänsyn till det anförda har kommissionen genom arkitekten Wimans försorg

även låtit uppgöra kostnadsberäkningar för en nybyggnad avseende

enbart garage och verkstadslokaler resp. enbart garage. Dessa kostnadsberäkningar

är daterade den 2 mars 1956 och kostnaderna har angivits

till 45 500 resp. 30 500 kronor. Kommissionen vill understryka, att kostnadsberäkningarna

är preliminära, och att det med hänsyn till ovissheten

om Eugeniahemmets fortsatta verksamhet på nuvarande plats är angeläget,

att kostnaderna för nybyggnader begränsas så mycket som möjligt.

Beträffande de två befintliga bostadslägenheterna synes det med hänsyn

till Eugeniahemmets provisoriska karaktär lämpligast att söka anskaffa

lägenheter i den öppna marknaden. Kommissionen har för sin del förklarat

sig beredd att söka medverka till en lösning av denna fråga.

Förvaltningsutskottet har också understrukit betydelsen av att den stora

uppfartsvägen till Eugeniahemmet icke spolieras samt att området mellan

vägen och köksbyggnaden bibehålies oförändrat, varigenom rörelsefriheten å

den kvarvarande tomten skulle bli tillfredsställande. Dessutom har utskottet

väckt frågan var gränsen för nervklinikbyggnadens område är avsedd att

gå i söder, d. v. s. mot den nyssnämnda terrassen samt om infartsvägen till

kliniken kan förläggas till byggnadens norra sida. Förhandlingskommissionen

har vid besiktning på platsen och i samråd med nervklinikernas och

Eugeniahemmets arkitekter för sin del funnit de uppställda kraven vara

av den art, att de utan alltför stor svårighet bör kunna tillmötesgås. En skissritning

upptagande hithörande frågor har uppgjorts av arkitekten Ahlberg

den 9 december 1955.

I fråga om de båda klinikernas storlek erinrar kommissionen till en början

om att byggnad skomplexet enligt 1948 års byggnadsprogram skulle omfatta

dels en neuromedicinsk klinik med tillhopa 128 vårdplatser, dels en

neurokirurgisk klinik, inrymmande 108 vårdplatser, dels ett forskningsinstitut

för klinisk neurofysiologi, disponerande 12 allmänna vårdplatser

å neuromedicinska kliniken, dels ock särskilda arbetslokaler för kliniska

undersökningar och behandlingar, undervisning och forskning, expedition

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1956 7

och mottagning, arkiv samt bibliotek m. m. Totala vårdplatsantalet beräknades

till 236.

Arkitekten Ahlbergs förslag till nybyggnad för nervklinikerna omfattade

210 vårdplatser. Den neurologiska kliniken skulle omfatta 110 vårdplatser

och innehålla 4 allmänna avdelningar med 20 patienter å varje avdelning,

1 enskild avdelning om 14 platser samt 1 infektionsavdelning om 16 platser.

Den neurokirurgiska kliniken skulle omfatta 100 vårdplatser samt bestå

av 2 allmänna avdelningar med 20 patienter å varje avdelning, 1 enskild

avdelning om 14 platser, 1 isoleringsavdelning om 12 platser, 1 allmän

traumatologisk avdelning om 20 platser samt 1 enskild traumatologisk avdelning

med 14 vårdplatser. Jämfört med 1948 års program hade antalet

vårdplatser sålunda reducerats med 26. Förhandlingskommissionen erinrar

om att det enligt Kungl. Maj :ts proposition nr 170/1950 var byggnadskommitténs

uppfattning, att platsantalet ej borde överstiga 200 platser.

Ur det av arkitekten Ahlberg år 1950 framlagda förslaget må vidare framhållas.

Det lämpligaste området för klinikernas uppförande synes vara en plats

söder om den psykiatriska kliniken, varvid en mindre del av Eugeniahemmets

område skulle behöva tagas i anspråk. Någon bebyggelse av värde finnes

ej inom detta område, och Eugeniahemmets huvudbyggnad kan även

1 fortsättningen kvarligga.

Då vårdavdelningarna är i huvudsak likartade för såväl de neurologiska

som neurokirurgiska klinikerna, är det mest rationellt att sammanföra

dessa inom en gemensam byggnadskropp. Ett undantag har likväl gjorts

för den neurologiska infektionsavdelningen med hänsyn till risken för infektion

från övriga patienter. Sängbyggnaden är sålunda med detta undantag

förlagd längst ut vid områdets östra gräns och är orienterad mot sydost,

medan infektionsavdelningen förlagts till en lägre flygel i västra delen av

området.

Med hänsyn till markfrågorna inom området bör en framtida utvidgning

ej ske i markplanet. Vid en omvandling av den neurotraumatologiska avdelningen

till en självständig klinik bör därför dess lokaler för behandling,

diagnostik etc. kvarligga i behandlingsbyggnaden. Redan från början finnes

en viss reserv att tillgå och om ytterligare utrymme erfordras, kan detta

vinnas t. ex. genom påbyggnad med en våning av den västra flygeln. Det är

först, när ett större antal vårdplatser ev. erfordras som frågan om tillbyggnad

i markplanet kan bli aktuell.

Förbindelserna mellan nervklinikerna, psykiatriska kliniken och karolinska

sjukhuset i övrigt med dess ekonomiavdelningar avses skola åstadkommas

genom kulvertar.

Varje allmän vårdavdelning innehåller 2 rum för 6 patienter, 2 rum för

2 patienter samt 4 isoleringsrum. Sjukrummens ytmått är desamma som i

karolinska sjukhusets huvudbyggnad. Biutrymmena är: serveringsrum, förråd,

sköljrum, vaktrum, 2 undersökningsrum, 2 toalettrum med dusch, personaltoalett

och vädringsbalkong. För varje avdelning finns ett dagrum samt

ett solarium. — Varje enskild vårdavdelning innehåller 4 halvenskilda och

6 enskilda sjukrum, vartdera med egen toalett. Rumsmåtten är något mindre

än i sjukhusets huvudbyggnad. Biutrymmena är i huvudsak desamma som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1956

för de allmänna avdelningarna. — Isoleringsavdelningens platser är fördelade

på 4 rum för 2 patienter och 4 enkelrum. Infektionsavdelningens 16

platser är fördelade på 5 dubbelrum och 6 enkelrum.

Beträffande behandlingsavdelningen innehåller mittblockets källarvåning

skyddsrum och förråd. Markvåningens lokaler åt söder inrymmer lokaler

för sjukgymnastik och återuppövning, för elektrisk behandling, kuratorsexpeditioner

och intagningslokaler. Mot norr ligger omklädningsrum, badavdelning,

verkstäder in. in., och i mittpartiet tillkommer utrymmen för

arkiv etc. — Omedelbart intill förbindelsegången till psykiatriska kliniken

ligger föreläsningssalen med plats för 130 åhörare.

Mittblockets andra plan inrymmer röntgenavdelningen med 7 laboratorier.

Dessa laboratorier är grupperade omkring ett gemensamt aggregat för

framkallning etc. Avdelningens läkarexpeditioner m. in. är belägna på mittblockets

södra sida. — Ett särskilt laboratorium har inrättats för undersökning

av infektionsavdelningens patienter. Dessutom inrymmer våningen

ett fotografiskt laboratorium.

Mittblockets tredje plan inrymmer den neurokirurgiska och neurotraumatologiska

operationsavdelningen med 4 operationssalar jämte tillhörande

steriliseringsrum och instrumentförråd. Här finns bl. a. även ett rum för

elektromyografi. På sydsidan av operationsavdelningen ligger klinikernas

gemensamma förbandssteriliseringscentral. I denna våning ligger också

lokaler för psykiatrisk konsult. Ett reservutrymme om cirka 100 nr har

medtagits som utvidgningsreserv för de kirurgiska och traumatiska klinikernas

arbetsavdelningar. — Ett reservutrymme har även tillskapats i mittblockets

femte plan. Den västra flygeln inrymmer det neuropatologiska

laboratoriet, rum för forskare samt djuroperation.

Västra flygeln i mittblockets fjärde plan inrymmer bibliotek och forskarrum

in. in. I bortre delen av flygeln ligger djuravdelningen. Femte planet

innehåller bl. a. de kliniskt kemiska och psykologiska laboratorierna samt

lokaler för neurootologisk och neurooftalmologisk konsultation. Blockets

sjätte plan inrymmer den neuromedicinska klinikens mottagnings- och arbetsavdelning

in. in. jämte utrymmen för psykiatrisk konsult.

Mittblockets sjunde plan slutligen — dess översta våning — inrymmer

neurofysiologiska institutet med forsknings- och rutinavdelning.

Byggnadens totala volym inklusive skyddsrum uppgår till cirka 72 600 in3.

En preliminär kostnadsberäkning slutar på 10 400 000 kronor. Härtill kommer

kostnaden för de båda förbindelsekulvertarna, beräknad till 75 000

kronor. Den totala kostnaden enligt priser gällande i september 1950 uppskattas

sålunda till 10 475 000 kronor.

Förhandlingskommissionen erinrar om att arkitekten Ahlbergs förslag

till nervkliniker framlades första gången i samband med övervägandena vid

1951 års riksdag angående dispositionsplan för karolinska sjukhusets område.

Kommissionen framhåller vidare, att i samband med förhandlingar mellan

kommissionen, Stockholms stad och Stockholms läns landstings delegerade

angående nervklinikernas uppförande dessa delegerade anhållit att

få taga del av de kalkyler angående vårdplatsbehovet, som legat till grund

för arkitekten Ahlbergs förslag till de nya nervklinikerna. I första hand

var därvid beräkningsgrunderna för behovet av riksplatser samt kännedom

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1956

om för undervisningen nödvändigt antal vårdplatser av största intresse.

Efter framställning av kommissionen uttalade karolinska institutets lärarkollegium

i utlåtande den 26 mars 1953, att antalet för undervisningen

behövliga neurologiska vårdplatser kunde beräknas till omkring 110 och

antalet neurokirurgiska vårdplatser (inklusive neurotraumatologiska platser)

till cirka 100.

Sedermera har kommissionen framför allt med hänsyn till den begränsade

tomtyta, som står till buds för framtida utbyggnadsbehov inom det

s. k. Norrbackaområdet och med beaktande av statsutskottets nyssberörda

uttalande i frågan vid 1951 års riksdag, ansett det nödvändigt att i första

hand kalkylera klinikernas storlek efter undervisningens och forskningens

behov och har därför funnit anledning ompröva frågan om klinikernas

storlek. Vid överläggningar med vederbörande ämnesrepresentanter har

dessa förklarat sig kunna acceptera en reducering till 100 vårdplatser vid

neurologiska kliniken och 86 vårdplatser vid neurokirurgiska kliniken. Den

neurologiska kliniken skulle därvid komma att bestå av 3 allmänna avdelningar

å vardera 24 sängar, 1 infektionsavdelning å 14 sängar och 1 privatavdelning

å 14 sängar. Den neurokirurgiska kliniken skulle omfatta 2 allmänna

vårdavdelningar å 20 vårdplatser vardera, 1 privatavdelning å 14

platser, 1 isoleringsavdelning å 6 vårdplatser, 1 allmän neurotraumatologisk

avdelning å 20 platser samt 1 enskild neurotraumatologisk avdelning å

6 vårdplatser. Det sammanlagda platsantalet skulle sålunda bli 186. Kommissionen

vill emellertid, främst med hänsyn till behovet att ur byggnadsteknisk

synpunkt erhålla så funktionsdugliga vårdavdelningar som möjligt,

för sin del icke föreslå, att platsantalet nu fixeras till exakt nämnda siffra

eller att platsantalet nu fastlåses för vissa avdelningar inom klinikerna.

Även den omständigheten, att förhandlingskommissionen ännu icke är

beredd att framlägga ett slutligt förslag till avtal med staden och länet

om tecknande av vårdplatser å klinikerna, talar för att en viss marginal

— förslagsvis å 10 ä 15 platser — bör finnas till förfogande intill dess

slutliga avtal framlagts för och godkänts av Kungl. Maj :t samt huvudritningar

hunnit utarbetas och föreläggas 1957 års riksdag. Även enligt

kommissionens uppfattning bör emellertid det sammanlagda vårdplatsantalet

å klinikerna ej få överstiga siffran 200.

Antalet riksplatser uppskattas av kommissionen på den neurologiska

kliniken till 40 och på den neurokirurgiska till 58.

Kommissionen framhåller, att Stockholms stad under vissa förutsättningar

förklarat sig villig att teckna 30 platser på den neurologiska kliniken

och 10 på den neurokirurgiska. Stockholms läns landsting har diskuterat

tecknande av ett 60-tal platser å den förra kliniken och 18—20 å den

senare. Kommissionen framhåller, att den med tillfredsställelse noterat

detta intresse från de olika förhandlingsparternas sida, då det är en ofta

nödvändig förutsättning för såväl undervisning som forskning att äga till
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1956

gång till akuta sjukdomsfall från Stockholmstrakten. Å andra sidan innebär

det utan allt tvivel en betydande tillgång för båda ifrågavarande kommunala

huvudmän att äga tillgång till de högkvalificerade vårdplatser, som

nervklinikerna kommer att innehålla tack vare sina synnerligen väl kvalificerade

läkarkrafter och sin högmoderna utrustning.

Förhandlingskommissionen framhåller, att den diskuterat hithörande

frågor med representanter för medicinalstyrelsen. Från medicinalstyrelsens

sida har framhållits, att det i första hand är naturligt, att Stockholms

stad ingår som huvudintressent i de planerade klinikerna med hänsyn till

genomförandet av den regionplanering, som styrelsen vid olika tillfällen

förordat. Ur denna synpunkt är det naturligt, att Stockholms län åtminstone

i viss utsträckning replierar på blivande nervkliniker i Uppsala.

Med beaktande av medicinalstyrelsens synpunkter på den specialiserade

vårdens utbyggnad i landet finns det enligt kommissionen skäl överväga,

huruvida icke den planerade neurokirurgiska kliniken kunde minskas med

10 platser, vilka i stället kunde tillföras den neurologiska kliniken samt

erbjudas Stockholms län, som härigenom skulle kunna erhålla 40 vårdplatser.

Kommissionen, som ej är beredd att nu taga slutlig ställning till

denna fråga, avser att snarast möjligt upptaga definitiva överläggningar

med förhandlingsparterna om tecknande av vårdplatser och kommer därefter

att underställa avtalsförslagen Kungl. Maj :ts prövning och godkännande.

Förhandlingskommissionen förutsätter, att staden och länet genom tecknande

av vårdplatser förbinder sig att deltaga i kostnaderna för klinikernas

uppförande och drift enligt de principer, som hittills tillämpats, då

staten träffat avtal med Stockholms stad eller län om uppförande av övriga

kliniker vid karolinska sjukhuset.

Förhandlingskommissionen understryker, att därest kommissionens förslag

vinner Kungl. Maj :ts och riksdagens bifall, detta torde möjliggöra, att

kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande redan innevarande

sommar kan bli i tillfälle att börja utarbeta huvudritningar till de

nya nervklinikerna. Med hänsyn till att serafimerlasarettet försålts till

Stockholms stad med avträdesdag den 1 januari 1961, är det enligt kommissionens

uppfattning synnerligen angeläget, att detta arbete snarast påbörjas.

Man torde nämligen få räkna med att, sedan huvudritningarna

godkänts av statsmakterna, byggnadsarbetena kommer att ta en tid av

ungefär 3 år i anspråk, vartill kommer en utrustningstid av omkring 1 år.

Kommissionen erinrar i detta sammanhang om att det senast år 1955 från

statligt håll framhållits, att statsmakterna —- under vederbörligt hänsynstagande

till att byggnadsföretaget förutsatte förhandlingar med Stockholms

stad och län — för sin del skulle söka göra vad på dem ankomme för att

1948 års avtal om serafimerlasarettets försäljning samt om upplåtelse av

Sabbatsbergs sjukhus för undervisningsändamål infriades.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1956

Mot bakgrunden av den lämnade redogörelsen har förhandlingskommissionen

nu endast ansett sig böra hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå innevarande års riksdag att fatta ett principbeslut om de neurologiska

och neurokirurgiska klinikernas uppförande i huvudsaklig överensstämmelse

med det av arkitekten Ahlberg utarbetade byggnadsprogrammet.

Förhandlingskommissionen avser därefter att under våren slutföra

sina underhandlingar med staden och länet om tecknande av vårdplatser

samt med stiftelsen Eugeniahemmet angående sådana frågor, som ännu ej

nått en slutlig lösning eller som ej lämpligen kan upptagas av kommittén

för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande, vilken kommitté synes böra

erhålla i uppdrag att utföra huvudritningar samt till 1957 års riksdag göra

framställning om erforderliga medel för byggnadsföretagets igångsättande.

I fråga om byggnadskostnaderna erinrar kommissionen att enligt 1948

års avtal med Stockholms stad angående försäljning till staden av stiftelsen

serafimerlasarettets fastigheter, försäljningen har skett mot en köpeskilling

av 8 000 000 kronor. I samband med förslaget om försäljning av

fastigheterna framhöll kommissionen, att ehuru den icke ansåge sig böra

framlägga något förslag om köpeskillingens användande, det förefölle kommissionen

motiverat, att så stor del av köpeskillingen som möjligt toges

i anspråk för bestridande av på kronan ankommande kostnader för uppförande

vid karolinska sjukhuset av nya kliniker för neurologi och neurokirurgi

— lämpligen benämnda »Serafimerklinikerna». Kommisionen har

inhämtat, att köpeskillingen förvaltas av riksgäldskontoret mot en räntesats

av 2,75 procent. Enligt en preliminär kostnadskalkyl, som den 5 mars

1956 på grundval av 1950 års skissritningar framlagts av arkitekten Ahlberg,

har kostnaderna för klinikernas uppförande angivits till 13 350 000 kronor,

varvid enligt kommissionen bör beaktas, att staden och länet kommer

att bidraga till klinikernas uppförande i relation till antalet tecknade vårdplatser.

Yttranden

Över kommissionens förslag har yttranden avgivits av medicinalstyrelsen,

kanslern för likets universitet efter hörande av karolinska institutets

lärarkollegium, statskontoret, direktionen för karolinska sjukhuset, kommittén

för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande, 1955 års läkarutbildningsutredning,

sällskapet Eugeniahemmets styrelse, Stockholms läns

landstings förvaltningsutskott samt Stockholms stads sjukhusdirektion.

Samtliga remissinstanser har i princip tillstyrkt förhandlingskommissionens

förslag men framfört erinringar i vissa detaljfrågor.

Medicinalstyrelsen, som tillstyrker förslaget, anser eu ökning av platsantalet

upp till 200 motiverad, varvid ökningen hör tillföras den neurologiska

kliniken.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj.ts proposition nr 163 år 1956

Kanslern för rikets universitet anser dels att någon minskning av den

neurokirurgiska klinikens planerade vårdplatsantal ej bör ifrågakomma,

dels ock att den ökning av antalet vårdplatser vid neurologiska kliniken,

som synes erforderlig med hänsyn till undervisningens behov, bör fastställas

till 14, varigenom klinikens sängantal uppbringas till 114.

Karolinska institutets lärarkollegium, som förordar det av förhandlingskommisionen

framlagda förslaget, understryker, att det av arkitekten Ahlberg

uppgjorda förslaget givetvis måste genomgå ny detaljgranskning

med hänsyn till framsteg och nya problemställningar inom hithörande

discipliner under senare år. Redan nu torde det emellertid stå klart, att

någon minskning av den centrala byggnadskroppens volym ej kan uppnås

genom kommissionens förslag till minskning av sängantalet.

Lärarkollegiet kan ej biträda tanken att ytterligare minska den neurokirurgiska

klinikens vårdplatsantal. Antalet 86 är en absolut minimisiffra

för en tillfredsställande undervisning och forskning i ämnet. Efterfrågan

på traumatologiska platser är i stigande, och ett platsantal av 26 är knappast

tillräckligt. En ytterligare minskning skulle medföra allvarliga nackdelar.

— Kollegiet framhåller också, att kursdeltagarantalet i neurologi

kommer att höjas till 25 enligt den nya studieordningen. Härtill kommer,

att då undervisningen i psykiatri i framtiden flyttas från Södersjukhuset,

torde den neurologiska kliniken vid karolinska sjukhuset behöva tagas

alltmera i anspråk. Lärarkollegiet föreslår —- även med tanke på medicinalstyrelsens

regionplanering — att de av kommissionen beräknade marginalplatserna

tillföras den neurologiska kliniken som en ytterligare avdelning.

Det totala sängantalet inom neurokomplexet skulle uppgå till 200,

om avdelningen utgöres av 14 sängar och 206, därest avdelningen komme

att bestå av 20 platser, vilket är önskvärt.

Förslaget om 58 riksplatser vid den neurokirurgiska kliniken synes

adekvat. 40 riksplatser vid den neurologiska är däremot ej tillfredsställande.

De långa väntetider, som orsakas av ett så lågt riksplatsantal, medför

att patienterna måste tagas in huvudsakligen på grundval av angelägenheten

hos sjukvårdsbehovet och mindre med avseende på undervisningens

och forskningens behov av ett allsidigt patientmaterial. Ett riksplatsantal

av 60 är enligt lärarkollegiet lämpligare.

Statskontoret understryker, att det är av vikt att nybyggnaden får en

sådan förläggning, att ingreppet på Eugeniahemmets område blir så ringa

som möjligt med hänsyn till att hemmet tills vidare kommer att bibehållas

på nuvarande plats. Statskontoret understryker också vikten av

att antalet vårdplatser begränsas så mycket som möjligt och i vart fall

ej kommer att överstiga, vad ämnesrepresentanterna ansett sig kunna

godtaga. Ämbetsverket förutsätter, att inrättandet av nervkliniker vid sjukhusen

ute i landet kommer att fortgå, varför antalet riksplatser vid nu

ifrågavarande kliniker bör kunna nedbringas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungi. Maj:ts proposition nr 163 år 1956

Direktionen för karolinska sjukhuset framhåller bl. a. följande.

Vårdplatsantalet på den neurologiska kliniken har beräknats till 100

efter en undervisningsplan med tre kurser om året med 20 studerande per

kurs. Sedan dess har kursdeltagarantalet höjts till 25. Det känsliga klientel,

som vårdas å kliniken, torde knappast kunna belastas med en sådan

ökning av studerandeantalet utan motsvarande ökning av platsantalet.

Av neurologiska klinikens vårdplatser skulle 40 utgöra riksplatser, eller

det antal, som för närvarande finns vid serafimerlasarettet. Väntetiden

på dessa är fyra år. Avsevärd tid torde förflyta, innan landstingen utbyggt

denna specialitet i tillräcklig omfattning. Därför må ifrågasättas, om icke

antalet riksplatser på den neurologiska kliniken bör ökas. I annat fall kan

man för rikspatienter bli nödsakad inkräkta på Stockholms stads och

Stockholms läns kontrakterade platser. En nedskärning av den neurokirurgiska

klinikens 86 vårdplatser bör ej heller komma till stånd, förrän

landstingsvården utbyggts tillräckligt.

Direktionen erinrar även om det aktuella intresset för paraplegikervården

och epileptikervården, vars krav på vårdplatser kan påverka bedömandet

beträffande den neurologiska klinikens storlek.

Direktionen erinrar slutligen om att inom sjukhusets huvudkomplex

oinredda utrymmen finns reserverade för en neurologisk poliklinik. Dessa

utnyttjas nu för verkstads- och förrådsändamål. Innan de inreds för sitt

avsedda ändamål, bör behovet av verkstads- och förrådslokaler ha tillgodosetts.

Frågan bör lösas i samband med ett definitivt beslut om nervklinikernas

uppförande. •—- Direktionen understryker slutligen, att sjukhusets

centrallaboratorie- och personalbostadsfrågor bör ha lösts, innan nya kliniker

tillföres sjukhuset.

Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande uttalar, att

den kan åtaga sig uppdraget att låta utföra huvudritningar till klinikerna

att föreläggas 1957 års vårriksdag under förutsättning att erforderliga

avtal varigenom antalet vårdplatser fixeras — måhända med en mindre

marginal — föreligger i så god tid före den 1 januari 1957, att en arbetstid

av minst sju månader återstår för huvudritningarnas uppgörande. Mot

vad kommissionen i övrigt anfört har kommittén ingen erinran. Kommittén

instämmer sålunda i kommissionens uppfattning rörande placeringen

av klinikerna, antalet vårdplatser, behovet under huvudritningsstadiet

av en marginal beträffande platsernas antal och fördelning på

avdelningar, maximum för antalet vårdplatser, fördelningen på riksplatser,

allmänna platser m. m.

1955 års läkarutbildningsutredning understryker nödvändigheten av en

intim kontakt mellan nervklinikerna och den psykiatriska kliniken. I fråga

om klinikernas storlek är samtliga av kommissionen diskuterade alternativ

godtagbara ur undervisningens synpunkt under den bestämda förutsättningen,

att undervisning i neurologi av den omfattning, som förutsatts i

propositionen nr 212/1954, jämväl i fortsättningen må bedrivas vid södersjukhusets

neurologiska klinik.

Styrelsen för sällskapet Eugeniahemmet, som erinrar om förvaltnings
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1956

utskottets skrivelser till kommissionen den 10 oktober 1955 och den 13

februari 1956, har intet att erinra mot vad kommissionen anfört beträffande

dessa skrivelsers innehåll men förutsätter, att från karolinska sjukhusets

byggnadskommittés sida även i slutskedet av planen för nervklinikernas

förläggning hänsyn tages till vad sålunda förekommit vid förhandlingarna.

I fråga om den av kommissionen berörda förutsedda avvecklingen

av hemmets bandageverkstad upplyser styrelsen, att den planerar

att till bottenvåningen förlägga en avdelning av de äldre skolflickorna och

disponera övervåningen till personalrum. Utrymmen för snickarverkstad

och omklädnadsrum för hemmets arbetare torde emellertid någorlunda

nöjaktigt kunna beredas på andra håll inom fastigheten, varom dock före

ett slutligt ställningstagande noggrann utredning bör ske. Styrelsen biträder

likväl i princip förslaget om uppförande av en ersättningsbyggnad för

enbart garage samt förrådslokaler för en beräknad kostnad av omkring

45 500 kronor. — Styrelsen konstaterar med tillfredsställelse förhandlingskommissionens

beredvillighet att söka medverka till anskaffandet av lägenheter

i öppna marknaden för viss personal. Styrelsen utgår från att frågan

om ersättning för de kostnader, sällskapet av egna medel nedlagt på den

del av parken, som avses tagas i bruk för klinikbyggnaden, lämpligen kan

dryftas vid parternas fortsatta förhandlingar.

Stockholms läns landstings förvaltningsutskott uttalar, att landstinget

med hänsyn till landstingets växande befolkningsunderlag torde vara berett

att teckna högst 30 vårdplatser å den neurologiska och högst 15 platser

å den neurokirurgiska kliniken. Utskottet utgår från att vårdplatsantalet

definitivt fastställes efter nya förhandlingar. Hänsyn måste därvid tagas

till de blivande nervklinikerna i Uppsala, som med fördel skulle kunna

betjäna de sjuka från norra delen av länet. Utskottet förutsätter härjämte,

att frågan om fördelningen av kostnaden för de nya klinikernas uppförande

och drift upptages till förhandlingar men har intet i princip att invända

mot förhandlingskommissionens uttalande i denna del.

Stockholms stads sjukhusdirektion anför bl. a.

Ett av skälen till stadens önskan att förvärva serafimerlasarettets fastigheter

var, att en del av markområdet erfordras för trafikändamål. Behovet

härav har genom biltrafikens snabba utveckling ökat och från berörda

organ inom stadens förvaltning har utredning begärts rörande möjligheterna

att redan före den 1 januari 1961 disponera viss del av markområdet,

som erfordras för framdragande av den s. k. Klarabergsleden till Norr

Mälarstrand. Den byggnad, vari neurokirurgiska klinikens lokaler är

inrymda, skulle därvid behöva rivas. Med hänsyn härtill är det angeläget,

att de nya neurologiska och neurokirurgiska klinikerna, som skall ersätta

serafimerklinikerna, bli färdiga att tagas i bruk åtminstone vid den avtalade

tidpunkten, d. v. s. den 1 januari 1961, vilket enligt förhandlingskommissionens

framställning synes möjligt. Kommissionens förslag att de nya klinikerna

förlägges till Norrbackaområdet i direkt anslutning till karolinska

sjukhusets övriga kliniker tillstyrkes av sjukhusdirektionen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1956

Stockholms stads behov av vårdplatser för neurologi och neurokirurgi

kan beräknas till 130—175 resp. 40—50. Minimibehovet av vårdplatser, 130

resp. 40, kan tillgodoses vid Södersjukhuset. Eftersom det är av stort

intresse för undervisningen vid karolinska sjukhuset att få ett icke alltför

litet antal patienter från Stockholms stad och då det torde erbjuda vissa

fördelar för stockholmare att ha tillgång till karolinska sjukhusets nervkliniker,

kan ifrågasättas att göra vårdplatsantalet vid Södersjukhusets

kliniker något lägre än angivna siffror och i stället teckna ett visst antal

vårdplatser för staden vid karolinska sjukhusets kliniker. Preliminärt torde

man därvid kunna ange ungefär samma platsantal, som staden nu enligt

avtal disponerar vid Serafimerlasarettets kliniker, cirka 30 platser för neurologi

och 10 för neurokirurgi. Proportionen mellan antalet neurologiska

och antalet neurokirurgiska vårdplatser för staden vid karolinska sjukhuset

skulle därvid bli ungefär densamma som i fråga om stadens hela

vårdplatsbehov inom dessa vårddiscipliner. Stadens förhandlingsdelegerade

har också förklarat sig villiga upptaga förhandlingar med statens förhandlingskommission

rörande överenskommelse härom. Vid dessa förhandlingar

bör bl. a. uppmärksammas svårigheterna för staden att kunna utnyttja

redan befintliga avtalsplatser vid karolinska sjukhuset. Staden kommer

därför i ett eventuellt avtal rörande nervklinikerna att kräva garantier för

att icke stadens vårdplatser användes för andra patienter, när staden har

behov av dem. Med hänsyn till frekvensen av stockholmspatienter vid karolinska

sjukhusets dermato-syfilidologiska klinik och då stadens platsbehov

inom denna vårddisciplin numera väsentligt minskat, torde staden

i samband med ett eventuellt avtal rörande nervkliniker komma att påkalla

sådan jämkning i platsfördelningen vid nämnda sjukhus, att de kontraherade

platserna vid dermato-syfilidologiska kliniken minskas och motsvarande

ersättning erhålles vid nervklinikerna.

Departementschefen

Såsom av den lämnade redogörelsen framgått har serafimerlasarettets

fastigheter försålts till Stockholms stad genom beslut av 1948 års riksdag.

Fastigheterna skall avträdas till staden den 1 januari 1961. Genom avtal,

som likaledes godkänts av nämnda års riksdag, har överenskommelse jämväl

träffats med staden om upplåtande av Sabbatsbergs sjukhus som undervisningssjukhus.

Till detta sjukhus skall överflyttas de nuvarande medicinska

och kirurgiska klinikerna vid serafimerlasarettet medan de neurologiska

och neurokirurgiska klinikerna därstädes förutsatts skola överflyttas

till karolinska sjukhuset.

Vad angår frågan om nervklinikernas förläggning har med anledning

av statsutskottets i det föregående angivna uttalande möjligheterna att

förlägga klinikerna till annat sjukhus än karolinska sjukhuset noggrant

prövats av förhandlingskommissionen. Av kommissionen företagen utredning

i frågan har emellertid visat, att det i Stockholm eller dess närhet

icke finns något sjukhus till vilket dessa kliniker kan förläggas. Med hänsyn

härtill anser jag mig böra förorda, att ifrågavarande kliniker uppföres

vid karolinska sjukhuset trots den begränsade markyta, som inom det

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj.ts proposition nr 163 år 1956

s. k. Norrbackaområdet står till förfogande för framtida utbyggnadsbehov.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att chefen för inrikesdepartementet

i propositionen nr 135/1955 förklarade sig vara övertygad om nödvändigheten

av att inom nämnda område söka finna utrymme jämväl för nervklinikerna.

Av vad förhandlingskommissionen och ämnesrepresentanten i neurologi

numera anfört har jag blivit övertygad om att en förläggning av nervklinikerna

till det östra sjukhusområdet i närheten av den psykiatriska

kliniken är en lämplig och naturlig lösning. Neurologien och psykiatrien

utgör så närbesläktade discipliner, att en intim kontakt mellan dessa båda

discipliner bör eftersträvas. Jämväl för Eugeniahemmet i dess egenskap

av central spastikeranstalt måste det innebära en stor fördel att i grannskapet

ha tillgång till två moderna kliniker av den art, varom här är fråga.

Enligt upprättade skissritningar till de planerade nja klinikerna förutsättes

viss del av Eugeniahemmets område skola tagas i anspråk för klinikernas

uppförande. Vid de förhandlingar rörande erforderlig markupplåtelse,

som kommissionen upptagit med sällskapet Eugeniahemmets förvaltningsutskott,

har framgått, att från sällskapets sida hinder icke möter

mot föreslagen markupplåtelse under förutsättning att vissa av sällskapet

i sammanhanget framförda önskemål beaktas. Av handlingarna i ärendet

framgår, att förhandlingskommissionen i största möjliga utsträckning sökt

tillmötesgå dessa önskemål. Kommissionen har sålunda låtit delvis omarbeta

tidigare upprättad situationsplan i syfte att möjliggöra bibehållandet

av en Eugeniahemmet tillhörande terrass, som visat sig vara synnerligen

värdefull för det starkt rörelsehindrade klientel, som vårdas vid hemmet.

Vad kommissionen i denna del föreslagit anser jag mig kunna biträda.

Det torde få ankomma på förhandlingskommissionen att efter slutförda

förhandlingar till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag till överenskommelser

med sällskapet Eugeniahemmet, som sammanhänger med erforderlig

markupplåtelse. I samband med dessa förhandlingar torde även

den av sällskapets styrelse i dess remissyttrande väckta frågan angående

ersättning av statsmedel för av sällskapet nedlagda kostnader i den del

av hemmets park, som skulle gå förlorad genom nervklinikernas uppförande,

böra upptagas till prövning. Beträffande frågan om ersättningsbyggnader

vill jag i likhet med förhandlingskommissionen med hänsyn till

rådande ovisshet om Eugeniahemmets framtida förläggning understrjrka

angelägenheten av att varje möjlighet till begränsning av byggnadsprogrammet

i denna del tillvaratages. Det nu sagda får emellertid enligt min

mening icke utesluta, att man vid lösandet av de rent byggnadstekniska

frågorna såvitt möjligt tillgodoser de önskemål, som i förevarande sammanhang

framförts av sällskapet.

I fråga om storleken av de planerade nervklinikerna har bl. a. medicinalstjrrelsen,

universitetskanslern samt karolinska institutets lärarkollegium

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1956

17

ansett en ökning av antalet vårdplatser nödvändig främst med hänsyn till

forskningens och undervisningens behov. Lärarkollegiet har därjämte hävdat,

att någon minskning av den neurokirurgiska klinikens 86 vårdplatser

icke bör ifrågakomma. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande

har däremot anslutit sig till kommissionens förslag, att det sammanlagda

vårdplatsantalet bör med viss angiven marginal fastställas till

186. Statskontoret har för sin del understrukit nödvändigheten av att

begränsa klinikernas storlek och bl. a. ifrågasatt en begränsning av antalet

riksplatser. För egen del finner jag den planerade storleken av nervklinikerna

i huvudsak väl avvägd. Jag vill dock erinra om att lärarkollegiet

vid karolinska institutet ansett det föreslagna antalet vårdplatser utgöra

ett minimum för att klinikerna skall kunna tillgodose de avsedda undervisningsändamålen

samt att såväl kollegiet som universitetskanslern ansett

klinikerna böra omfatta tillhopa omkring 200 vårdplatser. Det är uppenbart,

att dessa uttalanden måste tillmätas stor betydelse. Härtill kommer,

att vid denna frågas bedömande enligt min mening hänsyn jämväl bör

tagas till det f. n. föreliggande stora vårdbehovet inom ifrågavarande specialiteter,

vilket bl. a. medför orimligt långa väntetider för patienter, som

icke är bosatta i Stockholms stad och län. Under dessa omständigheter synes

det vara ett riksintresse att i avbidan på en landstingskommunal utbyggnad

av vårdresurserna inom förevarande discipliner söka bidraga till

en ökning av vårdmöjligheterna genom tillskapande vid ifrågavarande kliniker

av det ökade antal riksplatser, som låter sig förenas med god driftekonomi

och en rationell sjukhusadministration. Jag anser mig därför böra

förorda, att antalet vårdplatser vid de bägge klinikerna fastställes till högst

200. Jag förutsätter härvid, att undervisningen i neurologi av den omfattning,

som förutsatts i propositionen nr 212/1954, jämväl framdeles må bedrivas

vid Södersjukhusets neurologiska klinik. Den av mig förordade ökningen

av antalet riksplatser torde böra tillföras den neurologiska kliniken,

vars blivande arbetsuppgifter även bör ses mot bakgrunden av nu

aktuella utredningar rörande epileptikervården och vården av paraplegiker.

Vad förhandlingskommissionen anfört i fråga om uppdelningen av vårdplatser

mellan staden, länet och riket i övrigt (riksplatser) har icke gjorts

till föremål för erinran från någon av de i ärendet hörda myndigheterna.

Jag finner kommissionens förslag i denna del väl ägnat att läggas till grund

för den fortsatta planläggningen. Det torde sålunda få ankomma på förhandlingskommissionen

alt fullfölja redan inledda förhandlingar med staden

och länet angående tecknande av vårdplatser vid de båda klinikerna.

Efter förhandlingarnas slutförande torde avtalsförslagen i vanlig ordning

få underställas riksdagen för prövning och godkännande.

Det är givetvis angeläget, att staten genom att uppföra de nya nervklinikerna

före den 1 januari 1961 uppfyller de förpliktelser, som åvilar staten

på grundval av avtalet om scrafimerlasarettets försäljning till Stockholms

2 — Bihanq till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. Nr 163

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1956

stad. Med hänsyn härtill finner jag det vara av vikt — trots att slutliga avtal

ännu icke träffats rörande vårdplatsernas fördelning — att riksdagen

nu fattar beslut om nervklinikernas uppförande. Såsom förhandlingskommissionen

framhållit måste man räkna med en tidrymd av fyra år för klinikens

färdigställande, varav tre år för erforderliga byggnadsarbeten och ett

år för utrustning. Kommissionen har jämväl framhållit, att ett principbeslut

om klinikernas uppförande skulle göra det möjligt för byggnadskommittén

att redan sommaren 1956 påbörja uppgörandet av huvudritningar

till klinikerna. I realiteten innebär detta en tidsvinst av ett år i fråga om

klinikernas uppförande, enär byggnadskommittén redan nästa budgetår

skulle kunna äska medel för byggnadsarbetenas igångsättande. Givetvis

måste i samband härmed — såsom också karolinska institutets lärarkollegium

framhållit i sitt remissyttrande — en överarbetning ske av föreliggande

skissritningar icke minst med hänsyn till vetenskapens snabba

framsteg inom förevarande discipliner. Byggnadskommittén har beräknat

en tid av sju månader för uppgörande av huvudritningar. Jag anser det

därför vara synnerligen angeläget, att förhandlingskommissionen snarast

framlägger definitiva förslag till avtal med berörda parter angående klinikernas

uppförande och drift. Enligt vad jag inhämtat har kommissionen

redan inlett förhandlingar med representanter för såväl staden som länet

angående ett inom kommissionen nyligen upprättat avtalsförslag uppgjort

på grundval av de avtal, som staten under senare år träffat med staden och

länet rörande uppförande av kliniker vid karolinska sjukhuset.

Under hänvisning till det nu sagda förordar jag, att riksdagen innevarande

år fattar ett principbeslut om nervklinikernas uppförande i huvudsaklig

överensstämmelse med det av arkitekten Ahlberg utarbetade byggnadsprogrammet.

Sedan förhandlingskommissionen avslutat sina avtalsförhandlingar

med staden och länet, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t

att uppdraga åt byggnadskommittén att uppgöra huvudritningar och verkställa

andra därmed jämförliga förarbeten. Jag förutsätter, att kommittén

härvid tillvaratager alla möjligheter till besparingar beträffande de lokalutrymmen,

som angivits i det av arkitekten Ahlberg uppgjorda byggnadsprogrammet.

I fråga om byggnadskostnaderna vill jag slutligen erinra om att Stockholms

stad under hand förklarat sig villig att under vissa förutsättningar

teckna 40 vårdplatser medan Stockholms läns landstings förvaltningsutskott

förklarat, att landstinget torde vara berett att teckna högst 45 platser.

Jag förutsätter, att i enlighet härmed avtal kommer till stånd, varigenom

staden och landstinget åtager sig att svara för vårdplatser vid klinikerna.

Med ett sammanlagt vårdplatsantal av högst 200 innebär detta, att serafimerlasarettets

köpeskillingsmedel, 8 000 000 kronor, vilka medel sedan

år 1949 förräntats mot 2,75 procent, kan antagas komma att täcka statens

andel i klinikernas uppförande. Såsom framgår av det föregående har de

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj. ts proposition nr 163 år 1956

sammanlagda kostnderna för klinikernas uppförande numera beräknats till

13 350 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att besluta att vid karolinska sjukhuset skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras

neurologiska och neurokirurgiska kliniker med tillhopa

högst 200 vårdplatser.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Ingvar Mellquist

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1956:263 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av neurologiska och neurokirurgiska kliniker vid karolinska sjukhuset. a1 i texten
  2. SU 1956:113 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:t proposition angående uppförande av neurologiska och neurokirurgiska kliniker vid karolinska sjukhuset. s. 1 i texten