Sök i Ratio Lex

Med förslag angående visst lotteriförfarande i samband med återbetalning av överskjutande preliminär skatt

1956-10-19 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1956:189, Med förslag angående visst lotteriförfarande i samband med återbetalning av överskjutande preliminär skatt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 189 år 1956

1

Nr 189

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag angående

visst lotteriförfarande i samband med återbetalning

av överskjutande preliminär skatt; given Stockholms

slott den 19 oktober 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de* förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

Under senare år har konstaterats att statens inkomster och utgifter är i

hög grad ojämnt fördelade över kalenderåret. Sålunda är utbetalningarna

särskilt stora mot slutet av året, vilket bl. a. sammanhänger med att återbetalningarna

av överskjutande preliminär skatt i huvudsak verkställes under

december månad.

För att åvägabringa en utjämning i ifrågavarande hänseende föreslås i

propositionen att sådana skattskyldiga, som har att återfå överskjutande

preliminär skatt, skall beredas tillfälle att i samband med återbetalningen

av sådan skatt förvärva för ändamålet särskilt utfärdade premieobligationer,

kallade skattepremieobligationer, vilka efter vinstdragning i april 1957

skall inlösas med början den 10 maj 1957.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 189

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1956

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regcnten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 19 oktober 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Norup, Persson,

Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange, Lindholm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om

överflyttning av utbetalningarna av överskjutande preliminär skatt på

grund av 1956 års taxering till maj 1957 samt anför.

Inledning

Även om under ett visst budgetår inkomster och utgifter på statsbudgeten

kan beräknas balansera, kan man räkna med att en omfattande upplåning

måste äga rum under vissa delar av budgetåret. Det beror helt allmänt

sett på att såväl inkomster som utgifter är ojämnt fördelade över

budgetåret. Till en väsentlig del beror ojämnheten numera på de med lcällskattesystemet

förknippade utbetalningarna av överskjutande preliminär

skatt under de sista månaderna av kalenderåret och på uppbörden av kvarstående

skatt under mars och maj månader. Svängningarna i budgetutfallet

leder regelmässigt till att varje budgetår en omfattande statsupplåning

måste företagas under hösthalvåret. Under vårhalvåret brukar i stället denna

upplåning i viss utsträckning kunna nedbringas.

Förhållandet har behandlats i tvenne likalydande motioner till 1956 års

riksdag (I: 599 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 791 av herr Hjalmarson m. fl.).

I motionerna framhölls att den kraftiga säsongvariation i svensk ekonomi,

som numera regelmässigt tog sig uttryck i att statsverket under andra halvåret

lånade väldiga belopp i riksbanken, vore störande och balansrubbande.

Delvis hängde lånebehovet samman med att utbetalningarna av överskjutande

skatt — mellan 500 och 670 milj. kronor — som varje år måste

göras i december. En ändring kunde måhända komma till stånd genom frivillig

medverkan från de skattskyldigas sida om på det återbetalningskor t,

som fanns fogat vid debetsedeln å slutlig skatt, angavs att den överskjutande

skatten kunde lyftas senast den sista december men att — om den

skattskyldige lät beloppet innestå till den 15 juni — han skulle utom den

överskjutande skatten få 3,5 procent ränta på denna. På återbetalningskortet

skulle angivas den sammanlagda summan av skatt och sådan ränta.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 189 år 195<>

I sitt i anledning av motionerna avgivna betänkande framhöll bevillningsutskottet

(nr 50/1956 s. 52) att den av motionärerna föreslagna räntan i det

närmaste motsvarade en årlig ränta av 7 procent. Utskottet, vars betänkande

godkändes av riksdagen, anförde vidare.

Enligt utskottets mening är det angeläget att man tillvaratar befintliga

möjligheter att minska statens säsongmässigt återkommande lånebehov under

de sista månaderna av ett kalenderår. Den i förevarande motioner föreslagna

åtgärden torde i och för sig vara ägnad att leda till en viss sådan

minskning. Utskottet finner det emellertid tveksamt om de relativt sett höga

räntekostnaderna och de administrativa olägenheter, som uppenbarligen

skulle följa med eu sådan åtgärd, uppväger värdet för staten av att få

anstånd med viss del av ifrågavarande utbetalningar. Det synes jämväl tveksamt

om ens med den föreslagna förmånliga ränteersättningen någon nämnvärd

effekt skulle nås. Ur principiell synpunkt kan det vidare väcka betänkligheter

att staten under en viss del av året genom tillämpande av en onormalt

hög räntefot för inlåning drar till sig medel, som eljest i viss utsträckning

skulle ha sparats i de ordinära kreditinstituten. Utskottet förutsätter

emellertid att Kungl. Maj :t ägnar frågan uppmärksamhet vid strävandena

att jämnare fördela statens lånebehov under året.

I enlighet med det anförda finner utskottet motionerna I: 599 och II: 791

i förevarande del icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Gällande bestämmelser om återbetalning av överskjutande

preliminär skatt m. in.

Bestämmelser

I 68 § 1 inom. uppbördsförordningen stadgas att om erlagd preliminär

skatt överstiger motsvarande slutliga skatt skall länsstyrelsen skyndsamt

ombesörja att det överskjutande beloppet återbetalas till den skattskyldige

utan kostnad för denne. Restitution av belöp]), understigande fem kronor,

skall dock icke ske, en regel, som korresponderar mot föreskriften i 28 §

första stycket uppbördsförordningen att kvarstående skatt, som icke uppgår

till fem kronor icke skall erläggas.

Finner Kungl. Maj:t att återbetalningen av preliminär skatt bör verkställas

av annan än länsstyrelse må Kungl. Maj:t enligt 68 § 1 inom. fjärde

stycket uppbördsförordningen förordna därom.

Om återbetalning av överskjutande preliminär skatt stadgas vidare i uppbördsförordningen

att kvittning mot restförd skatt och reslavgift skall äga

rum (68 § 4 inom. 1 st.) och att sådan preliminär skatt kan innehållas i avvaktan

på påförande av tillkommande skatt som avser samma år som den

preliminära (68 § 4 mom. 2 st.).

Under vissa förutsättningar äger skattskyldig erhålla ränta efter 3 procent

å överskjutande preliminär skatt som återbetalas (69 § 1 inom.). Genom

förordningen den 7 juni 1956 (nr 332) har räntan höjts till 4 procent.

Denna procentsats skall tillämpas först vid återbetalningen efter 1957 års

taxering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 189 år 1956

Med stöd av det i uppbördsförordningen givna bemyndigandet att uppdraga

bestyret med återbetalning av överskjutande preliminär skatt åt annan

än länsstyrelse har genom föreskrifter i kungörelsen den 16 oktober

1953 (nr 272) med vissa föreskrifter angående tillämpningen av uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 huvudparten av denna arbetsuppgift ålagts

de lokala skattemyndigheterna. Enligt 44 § 1 mom. kungörelsen skall det

belopp av överskjutande preliminär skatt, som ej tas i anspråk för kvittning

eller avkortas eller innehålles, återbetalas genom ett vid debetsedeln

fogat återbetalningskort, å vilket beloppet av den lokala skattemyndigheten

anges genom checkprotektion. Skattskyldig äger att mot överlämnande av

kvitterat återbetalningskort senast den 31 januari året efter taxeringsåret

å fast postanstalt inom riket utfå det å kortet angivna beloppet.

Uppgifter rörande det sammanlagda beloppet av överskjutande skatt

Först i början av december, sedan debiteringsarbetet avslutats, kan exakta

uppgifter om den överskjutande preliminära skattens storlek för innevarande

år erhållas. Såvitt nu kan bedömas synes beloppet komma att bli

något mindre än 1955. Detta beror huvudsakligen på att fastighetsskatten

inarbetats i den kommunala inkomstskatten utan att hänsyn härtill kunnat

tagas vid den preliminära skattens beräkning.

I Stockholm, där enligt tillgängliga uppgifter 67,9 procent av de skattskyldiga

år 1955 erhöll återbetalning, har stickprovsvis beräknats att procenttalet

skulle sjunka till 65 innevarande år. En liknande tendens framgår

av en provräkning av debiteringarna inom en kommun i ett fögderi i

Stockholms län. Antalet återbetalningsposler i denna kommun var föregående

år 2 279 och blir i år 2 090.

Även om den överskjutande preliminära skatten i år kommer att sjunka

jämfört med år 1955, torde siffrorna för sistnämnda år utgöra tillräcklig

ledning vid de överväganden, som skall göras i detta sammanhang.

Hela beloppet av överskjutande preliminär skatt utgjorde 1955 i runt

tal 667 milj. kronor. Härav återbetalades genom återbetalningskort ca 537

milj. och av länsstyrelserna ca 130 milj. Om sammansättningen av sistnämnda

belopp har några uppgifter inte kunnat erhållas liksom inte heller

om antalet däri ingående poster. Eftersom länsstyrelserna har att verkställa

utbetalning av belopp över 10 000 kronor och då belopp, som innehållits för

prövning av taxeringar in. m., i regel torde ha avsett relativt stora poster,

måste det antagas att medelbeloppet av de utbetalningar som verkställts av

länsstyrelserna var större än medelbeloppel av utbetalningarna genom återbetalningskort.

Det belopp av ca 537 milj. kronor, som utbetalades genom återbetalningskort,

fördelade sig på 2 338 969 poster. Medelbeloppet utgjorde ca 240 kronor.

En uppdelning av återbelalningsposterna efter beloppens storlek utvisar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 189 år 1956

5

också en betydande övervikt för de mindre beloppen. Något över 1,5 milj.

poster understeg 200 kronor; antalet poster under 500 kronor utgjorde

2 162 791.

Följande uppställning över belopp upp till 1 000 kronor utvisar den ungefärliga

fördelningen av utbetalningarna på olika storleksgrupper.

Återbetalnings- kort lydande å

kronor

Antal poster

överslagsvis

beräknat utbetalat

belopp

Anm.

5— 99

767 145

38,4 milj. kr.

Härav för gruppen 5—49

(333 281) 8,3 milj. kr.

100—199

734145

110,1 » »

200—299

397 712

99,4 » »

300—399

175 981

61,6 » »

400—499

87 808

39,5 » »

500—599

47 371

26,1 » »

600—699

29 324

19,1 » »

700—799

19627

14,7 » »

800—899

13 852

11,8 » »

900—999

10 087

2283 052

9,6 » »

430,3 milj. kr.

På de återstående 55 917 posterna i storleksordningen från och med 1 000

till 10 000 kronor skulle enligt denna överslagsberäkning belöpa i runt tal

106 milj. kronor.

Enligt från postverket inhämtade upplysningar genomfördes utbetalningarna

genom återbetalningskort på sätt framgår av följande uppställning.

Antal återbe- Återbetalat belopp

talade poster

1955

November.................. 369150 86 768 038:95

December.................. 1 838 092 420 314 835: 23

1956

Januari.................... 130 453 29 034 263:16

Februari .................. 1 274 259 827: —

Summa 2 338 969 536 376 964: 34

Motsvarande upplysningar beträffande utbetalningarna från länsstyrelserna

har som förut framhållits icke funnits tillgängliga. Av inom riksgäldskontoret

förda anteckningar framgår emellertid att länsstyrelserna under

tiden den 21 november—den 16 december 1955 å statsverkets checkräkning

i riksbanken dragit checker å i runt tal 638 milj. kronor. Den övervägande

delen av detta belopp torde kunna antagas avse återbetalningar av överskjutande

preliminär skatt, vilket skulle innebära att jämväl huvudparten av på

länsstyrelserna ankommande återbetalningar verkställts under denna tid.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr ISO år 1H5G

Departementschefen

De nu gällande reglerna för återbetalning av överskjutande preliminär

skatt och uppbörd av kvarskatt leder såsom i olika sammanhang påpekats

till att de säsongmässiga svängningarna mellan utgifts- och inkomstöverskott

på statsbudgeten blir väsentligt större än de vid en utjämning av

nämnda betalningar över budgetåret skulle behöva vara. Förhållandet belyses

av utvecklingen under det gångna budgetåret. Statsupplåningen uppgick

då för hela budgetåret till ca 950 miljoner kronor. Denna nettoupplåning

var emellertid resultatet av en total upplåning om närmare 1 560 miljoner

kronor under hösthalvåret och av återbetalningar på lån om ca 600

miljoner kronor under vårhalvåret. Till en betydande del — 500 ä 600 miljoner

kronor — sammanhängde det stora utgiftsöverskottet under hösthalvåret

med utbetalningarna av överskjutande skatt under årets sista

månader.

De stora tillfälliga upplåningsbehov som även vid en under budgetåret i

dess helhet totalbalanserad budget normalt uppstår under hösthalvåret

måste vanligen till allra största delen finansieras genom kortfristiga bankkrediter,

vilka därefter under vårhalvåret avbetalas i den utsträckning som

det då uppstående inkomstöverskottet på budgeten medger. Effekten av

det statliga medelsbehovets svängningar och den finansieringsform som användes

har bl. a. blivit, att bankväsendet årligen under hösthalvåret erhåller

ett omfattande likviditetstillskott och under vårhalvåret utsätts för en

stark likviditetsåtstramning. Ur kreditpoiitisk synpunkt har dessa svängningar

visat sig olägliga och en utjämning bör så vitt möjligt åvägabringas.

Den synes i viss utsträckning kunna uppnås genom att returskattebetalningarna

uppskjules så att de kommer att sammanfalla med kvarskatteuppbörden.

Kan denna omfördelning åstadkommas genom ett frivilligt sparande

ligger det ur samhällsekonomisk synpunkt en vinst dessutom däri,

att även om sparandet primärt är av kortfristig natur, betingelser härigenom

skapas för att det skall bli bestående även på längre sikt.

Vid övervägande av olika tänkbara möjligheter att erhålla allmänhetens

medverkan till en framflyttning av skatteåterbetalningarna har jag av skäl

som bevillningsutskottet anfört inte funnit mig kunna förorda motionärernas

förslag. Detta är, såsom utskottet påpekat, förbundet med avsevärda

administrativa olägenheter. Utskottet har även ifrågasatt om anordningen,

trots den föreslagna förmånliga ränteersättningen, skulle ge nämnvärd effekt.

Vad utskottet anfört i sistnämnda hänseende bestyrkes av de förut

redovisade undersökningarna angående fördelningen av återbetalningsposterna.

Medelbeloppet för dessa poster är ca 240 kronor. Den i motionerna

föreslagna räntan å detta belopp uppgår blott till 8 kronor 40 öre eller 3 kronor

60 öre mer än vanlig sparbanksränta. Av det sagda torde framgå att

ränteersättningen endast skulle kunna få betydelse i fråga om avsevärt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1956

7

större återbetalningsposter och således endast beträffande en mindre del av

det belopp som skall återbetalas i form av överskjutande skatt.

Den avsedda allmänna anslutningen skulle emellertid kunna erhållas fölen

rimlig kostnad, om staten såsom en ersättning för att överskjutande

skatt får innestå erbjuder de återbetalningsberättigade att deltaga i ett lotteri.

Staten skulle med andra ord bland dem som väntar med att uttaga

överskjutande skatt utlotta ett belopp innefattande den räntevinst som därigenom

erhålles.

En nära till bands liggande metod att anordna ett sådant lotteri skulle

vara att verkställa dragning på debetsedelsnumren. De återbetalningsberättigades

medverkan skulle härigenom kunna inskränkas till den minsta möjliga,

och även administrativt skulle vissa fördelar kunna uppnås. Dragningen

skulle emellertid bli mycket komplicerad. Därtill kommer — vilket i detta

sammanhang måste vara avgörande — att det, såvitt nu kan bedömas, inte

torde vara möjligt att skapa betryggande garantier för att dragningen blir

fullt rättvis.

LoPeriet synes med tanke härpå böra anordnas i närmare anslutning till

redan prövade former. Vad här närmast skulle kunna ifrågakonnna synes

vara en anordning med kortfristiga premieobligationer. Även en sådan anordning

kan göras mycket enkel för allmänheten.

Vad jag i enlighet härmed funnit mig böra förorda innebär följande. När

den återbetalningsberättigade på posten länmar in sitt återbetalningskort eller

utbetalningskort å överskjutande skatt, får han välja mellan att utfå beloppet

kontant eller att köpa obligationer, förslagsvis kallade skattepremieobligationer,

för hela eller en del av skattebeloppet. Ett meddelande härom bör

medfölja debetsedeln å slutlig skatt. Att de återbetalningsberättigade individuellt

kan bestämma hur mycket de vill låta innestå utgör enligt min uppfattning

en särskild fördel. Obligationerna bör av praktiska skäl endast utges

i en valör, lämpligen 100 kronor. Överskjutande belopp kan antingen utbetalas

kontant eller av den återbetalningsberättigade utfyllas till fullt hundratal.

På samma sätt bör den, vars överskjutande skatt understiger 100 kronor,

genom fyllnadsbetalning kunna förvärva en skattepremieobligation.

Äterbelalningskortens giltighet utgår den 31 januari, och då bör även obligationsförsäljningen

vara avslutad. Dragningen bör ske i april månad, och

utbetalningen av vinster och de belopp som de återbetalningsberättigade

låtit innestå — d. v. s. obligationernas kapitalbelopp — kan lämpligen äga

rum med början den 10 maj.

Å vinsterna utgår på samma sätt som gäller i fråga om vinster å vanliga

premieobligationer 20-procentig lotterivinstskatt men inte inkomstskatt.

Antalet obligationer och vinstplanerna bör i viss mån göras beroende av

anslutningen till det avsedda lotteriet. Vid vinstplanens upprättande bör tillses

att åtminstone någon vinst på ett högt belopp, l. ex. 300 000 kronor, upptages

i denna. Till eu början synes det lämpligt all räkna med ett antal

obligationer av 2 milj., motsvarande ett sammanlagt obligationsbelopp av

200 milj. kronor. Vinstplanen bör upprättas efter den principen alt 3 milj.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1956

kronor per miljon obligationer skall täcka vinstbeloppen samt de å lotteriet

belöpande administrationskostnaderna. Skulle anslutningen bli större

bör möjlighet föreligga att utge ytterligare åtminstone en miljon obligationer

och att komplettera vinstplanen enligt nyss angivna princip. Möjligen

skulle kunna ifrågasättas att i stället utge två till storlek och vinstplan lika

serier av obligationer. I den mån särskilda kostnader uppkommer för postverket

torde dessa få utgå från det under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörden.

Obligationerna bör utfärdas genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg,

På fullmäktige bör vidare ankomma att handha administrationen,

fatta beslut om utgivande av ytterligare obligationer, bestämma vinstplaner,

verkställa vinstinlösen m. m.

För lotteriet bör under sjunde huvudtiteln anvisas ett förslagsanslag om

9 milj. kronor, motsvarande kostnaderna vid det större av de förut angivna

alternativen.

Vad här förordats har närmast karaktären av ett försök, begränsat till

skatteåterbetalningen efter innevarande års taxering. På resultatet av detta

försök och de ytterligare undersökningar som kan göras får bero, om förfarandet

bör upprepas nästa år eller andra utvägar ev. får tillgripas.

Departementschefens hemställan

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta att genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg

skall utfärdas skattepremieobligationer och anordnas

vinstutlottning i huvudsaklig överensstämmelse med vad

vad jag nu förordat; samt

b) å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1956/57

under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag å

9 000 000 kronor till Anordnande av vinstutlottning m. m. i

samband med återbetalningen av överskjutande preliminär

skatt.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Lindberg

561558 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BevU 1956:59 Bevillningsutskottets betänkande nr 59 år 1956 s. 8 i texten
  2. Rskr. 1956:360 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proportion med förslag angående visst lotteriförfarande i samband med återbetalning av överskjutande prel a1 i texten