Med förslag angående visst lotteriförfarande i samband med återbetalning av överskjutande preliminär skatt
1956-10-19 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1956:189, Med förslag angående visst lotteriförfarande i samband med återbetalning av överskjutande preliminär skatt
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 189 år 1956
1
Nr 189
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag angående
visst lotteriförfarande i samband med återbetalning
av överskjutande preliminär skatt; given Stockholms
slott den 19 oktober 1956.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de* förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
Under senare år har konstaterats att statens inkomster och utgifter är i
hög grad ojämnt fördelade över kalenderåret. Sålunda är utbetalningarna
särskilt stora mot slutet av året, vilket bl. a. sammanhänger med att återbetalningarna
av överskjutande preliminär skatt i huvudsak verkställes under
december månad.
För att åvägabringa en utjämning i ifrågavarande hänseende föreslås i
propositionen att sådana skattskyldiga, som har att återfå överskjutande
preliminär skatt, skall beredas tillfälle att i samband med återbetalningen
av sådan skatt förvärva för ändamålet särskilt utfärdade premieobligationer,
kallade skattepremieobligationer, vilka efter vinstdragning i april 1957
skall inlösas med början den 10 maj 1957.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 189
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1956
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regcnten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 19 oktober 1956.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Norup, Persson,
Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange, Lindholm.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om
överflyttning av utbetalningarna av överskjutande preliminär skatt på
grund av 1956 års taxering till maj 1957 samt anför.
Inledning
Även om under ett visst budgetår inkomster och utgifter på statsbudgeten
kan beräknas balansera, kan man räkna med att en omfattande upplåning
måste äga rum under vissa delar av budgetåret. Det beror helt allmänt
sett på att såväl inkomster som utgifter är ojämnt fördelade över
budgetåret. Till en väsentlig del beror ojämnheten numera på de med lcällskattesystemet
förknippade utbetalningarna av överskjutande preliminär
skatt under de sista månaderna av kalenderåret och på uppbörden av kvarstående
skatt under mars och maj månader. Svängningarna i budgetutfallet
leder regelmässigt till att varje budgetår en omfattande statsupplåning
måste företagas under hösthalvåret. Under vårhalvåret brukar i stället denna
upplåning i viss utsträckning kunna nedbringas.
Förhållandet har behandlats i tvenne likalydande motioner till 1956 års
riksdag (I: 599 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 791 av herr Hjalmarson m. fl.).
I motionerna framhölls att den kraftiga säsongvariation i svensk ekonomi,
som numera regelmässigt tog sig uttryck i att statsverket under andra halvåret
lånade väldiga belopp i riksbanken, vore störande och balansrubbande.
Delvis hängde lånebehovet samman med att utbetalningarna av överskjutande
skatt — mellan 500 och 670 milj. kronor — som varje år måste
göras i december. En ändring kunde måhända komma till stånd genom frivillig
medverkan från de skattskyldigas sida om på det återbetalningskor t,
som fanns fogat vid debetsedeln å slutlig skatt, angavs att den överskjutande
skatten kunde lyftas senast den sista december men att — om den
skattskyldige lät beloppet innestå till den 15 juni — han skulle utom den
överskjutande skatten få 3,5 procent ränta på denna. På återbetalningskortet
skulle angivas den sammanlagda summan av skatt och sådan ränta.
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 189 år 195<>
I sitt i anledning av motionerna avgivna betänkande framhöll bevillningsutskottet
(nr 50/1956 s. 52) att den av motionärerna föreslagna räntan i det
närmaste motsvarade en årlig ränta av 7 procent. Utskottet, vars betänkande
godkändes av riksdagen, anförde vidare.
Enligt utskottets mening är det angeläget att man tillvaratar befintliga
möjligheter att minska statens säsongmässigt återkommande lånebehov under
de sista månaderna av ett kalenderår. Den i förevarande motioner föreslagna
åtgärden torde i och för sig vara ägnad att leda till en viss sådan
minskning. Utskottet finner det emellertid tveksamt om de relativt sett höga
räntekostnaderna och de administrativa olägenheter, som uppenbarligen
skulle följa med eu sådan åtgärd, uppväger värdet för staten av att få
anstånd med viss del av ifrågavarande utbetalningar. Det synes jämväl tveksamt
om ens med den föreslagna förmånliga ränteersättningen någon nämnvärd
effekt skulle nås. Ur principiell synpunkt kan det vidare väcka betänkligheter
att staten under en viss del av året genom tillämpande av en onormalt
hög räntefot för inlåning drar till sig medel, som eljest i viss utsträckning
skulle ha sparats i de ordinära kreditinstituten. Utskottet förutsätter
emellertid att Kungl. Maj :t ägnar frågan uppmärksamhet vid strävandena
att jämnare fördela statens lånebehov under året.
I enlighet med det anförda finner utskottet motionerna I: 599 och II: 791
i förevarande del icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Gällande bestämmelser om återbetalning av överskjutande
preliminär skatt m. in.
Bestämmelser
I 68 § 1 inom. uppbördsförordningen stadgas att om erlagd preliminär
skatt överstiger motsvarande slutliga skatt skall länsstyrelsen skyndsamt
ombesörja att det överskjutande beloppet återbetalas till den skattskyldige
utan kostnad för denne. Restitution av belöp]), understigande fem kronor,
skall dock icke ske, en regel, som korresponderar mot föreskriften i 28 §
första stycket uppbördsförordningen att kvarstående skatt, som icke uppgår
till fem kronor icke skall erläggas.
Finner Kungl. Maj:t att återbetalningen av preliminär skatt bör verkställas
av annan än länsstyrelse må Kungl. Maj:t enligt 68 § 1 inom. fjärde
stycket uppbördsförordningen förordna därom.
Om återbetalning av överskjutande preliminär skatt stadgas vidare i uppbördsförordningen
att kvittning mot restförd skatt och reslavgift skall äga
rum (68 § 4 inom. 1 st.) och att sådan preliminär skatt kan innehållas i avvaktan
på påförande av tillkommande skatt som avser samma år som den
preliminära (68 § 4 mom. 2 st.).
Under vissa förutsättningar äger skattskyldig erhålla ränta efter 3 procent
å överskjutande preliminär skatt som återbetalas (69 § 1 inom.). Genom
förordningen den 7 juni 1956 (nr 332) har räntan höjts till 4 procent.
Denna procentsats skall tillämpas först vid återbetalningen efter 1957 års
taxering.
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 189 år 1956
Med stöd av det i uppbördsförordningen givna bemyndigandet att uppdraga
bestyret med återbetalning av överskjutande preliminär skatt åt annan
än länsstyrelse har genom föreskrifter i kungörelsen den 16 oktober
1953 (nr 272) med vissa föreskrifter angående tillämpningen av uppbördsförordningen
den 5 juni 1953 huvudparten av denna arbetsuppgift ålagts
de lokala skattemyndigheterna. Enligt 44 § 1 mom. kungörelsen skall det
belopp av överskjutande preliminär skatt, som ej tas i anspråk för kvittning
eller avkortas eller innehålles, återbetalas genom ett vid debetsedeln
fogat återbetalningskort, å vilket beloppet av den lokala skattemyndigheten
anges genom checkprotektion. Skattskyldig äger att mot överlämnande av
kvitterat återbetalningskort senast den 31 januari året efter taxeringsåret
å fast postanstalt inom riket utfå det å kortet angivna beloppet.
Uppgifter rörande det sammanlagda beloppet av överskjutande skatt
Först i början av december, sedan debiteringsarbetet avslutats, kan exakta
uppgifter om den överskjutande preliminära skattens storlek för innevarande
år erhållas. Såvitt nu kan bedömas synes beloppet komma att bli
något mindre än 1955. Detta beror huvudsakligen på att fastighetsskatten
inarbetats i den kommunala inkomstskatten utan att hänsyn härtill kunnat
tagas vid den preliminära skattens beräkning.
I Stockholm, där enligt tillgängliga uppgifter 67,9 procent av de skattskyldiga
år 1955 erhöll återbetalning, har stickprovsvis beräknats att procenttalet
skulle sjunka till 65 innevarande år. En liknande tendens framgår
av en provräkning av debiteringarna inom en kommun i ett fögderi i
Stockholms län. Antalet återbetalningsposler i denna kommun var föregående
år 2 279 och blir i år 2 090.
Även om den överskjutande preliminära skatten i år kommer att sjunka
jämfört med år 1955, torde siffrorna för sistnämnda år utgöra tillräcklig
ledning vid de överväganden, som skall göras i detta sammanhang.
Hela beloppet av överskjutande preliminär skatt utgjorde 1955 i runt
tal 667 milj. kronor. Härav återbetalades genom återbetalningskort ca 537
milj. och av länsstyrelserna ca 130 milj. Om sammansättningen av sistnämnda
belopp har några uppgifter inte kunnat erhållas liksom inte heller
om antalet däri ingående poster. Eftersom länsstyrelserna har att verkställa
utbetalning av belopp över 10 000 kronor och då belopp, som innehållits för
prövning av taxeringar in. m., i regel torde ha avsett relativt stora poster,
måste det antagas att medelbeloppet av de utbetalningar som verkställts av
länsstyrelserna var större än medelbeloppel av utbetalningarna genom återbetalningskort.
Det belopp av ca 537 milj. kronor, som utbetalades genom återbetalningskort,
fördelade sig på 2 338 969 poster. Medelbeloppet utgjorde ca 240 kronor.
En uppdelning av återbelalningsposterna efter beloppens storlek utvisar
Kungl. Maj. ts proposition nr 189 år 1956
5
också en betydande övervikt för de mindre beloppen. Något över 1,5 milj.
poster understeg 200 kronor; antalet poster under 500 kronor utgjorde
2 162 791.
Följande uppställning över belopp upp till 1 000 kronor utvisar den ungefärliga
fördelningen av utbetalningarna på olika storleksgrupper.
Återbetalnings- kort lydande å
kronor
Antal poster
överslagsvis
beräknat utbetalat
belopp
Anm.
5— 99
767 145
38,4 milj. kr.
Härav för gruppen 5—49
(333 281) 8,3 milj. kr.
100—199
734145
110,1 » »
200—299
397 712
99,4 » »
300—399
175 981
61,6 » »
400—499
87 808
39,5 » »
500—599
47 371
26,1 » »
600—699
29 324
19,1 » »
700—799
19627
14,7 » »
800—899
13 852
11,8 » »
900—999
10 087
2283 052
9,6 » »
430,3 milj. kr.
På de återstående 55 917 posterna i storleksordningen från och med 1 000
till 10 000 kronor skulle enligt denna överslagsberäkning belöpa i runt tal
106 milj. kronor.
Enligt från postverket inhämtade upplysningar genomfördes utbetalningarna
genom återbetalningskort på sätt framgår av följande uppställning.
Antal återbe- Återbetalat belopp
talade poster
1955
November.................. 369150 86 768 038:95
December.................. 1 838 092 420 314 835: 23
1956
Januari.................... 130 453 29 034 263:16
Februari .................. 1 274 259 827: —
Summa 2 338 969 536 376 964: 34
Motsvarande upplysningar beträffande utbetalningarna från länsstyrelserna
har som förut framhållits icke funnits tillgängliga. Av inom riksgäldskontoret
förda anteckningar framgår emellertid att länsstyrelserna under
tiden den 21 november—den 16 december 1955 å statsverkets checkräkning
i riksbanken dragit checker å i runt tal 638 milj. kronor. Den övervägande
delen av detta belopp torde kunna antagas avse återbetalningar av överskjutande
preliminär skatt, vilket skulle innebära att jämväl huvudparten av på
länsstyrelserna ankommande återbetalningar verkställts under denna tid.
6
Kungl. Maj. ts proposition nr ISO år 1H5G
Departementschefen
De nu gällande reglerna för återbetalning av överskjutande preliminär
skatt och uppbörd av kvarskatt leder såsom i olika sammanhang påpekats
till att de säsongmässiga svängningarna mellan utgifts- och inkomstöverskott
på statsbudgeten blir väsentligt större än de vid en utjämning av
nämnda betalningar över budgetåret skulle behöva vara. Förhållandet belyses
av utvecklingen under det gångna budgetåret. Statsupplåningen uppgick
då för hela budgetåret till ca 950 miljoner kronor. Denna nettoupplåning
var emellertid resultatet av en total upplåning om närmare 1 560 miljoner
kronor under hösthalvåret och av återbetalningar på lån om ca 600
miljoner kronor under vårhalvåret. Till en betydande del — 500 ä 600 miljoner
kronor — sammanhängde det stora utgiftsöverskottet under hösthalvåret
med utbetalningarna av överskjutande skatt under årets sista
månader.
De stora tillfälliga upplåningsbehov som även vid en under budgetåret i
dess helhet totalbalanserad budget normalt uppstår under hösthalvåret
måste vanligen till allra största delen finansieras genom kortfristiga bankkrediter,
vilka därefter under vårhalvåret avbetalas i den utsträckning som
det då uppstående inkomstöverskottet på budgeten medger. Effekten av
det statliga medelsbehovets svängningar och den finansieringsform som användes
har bl. a. blivit, att bankväsendet årligen under hösthalvåret erhåller
ett omfattande likviditetstillskott och under vårhalvåret utsätts för en
stark likviditetsåtstramning. Ur kreditpoiitisk synpunkt har dessa svängningar
visat sig olägliga och en utjämning bör så vitt möjligt åvägabringas.
Den synes i viss utsträckning kunna uppnås genom att returskattebetalningarna
uppskjules så att de kommer att sammanfalla med kvarskatteuppbörden.
Kan denna omfördelning åstadkommas genom ett frivilligt sparande
ligger det ur samhällsekonomisk synpunkt en vinst dessutom däri,
att även om sparandet primärt är av kortfristig natur, betingelser härigenom
skapas för att det skall bli bestående även på längre sikt.
Vid övervägande av olika tänkbara möjligheter att erhålla allmänhetens
medverkan till en framflyttning av skatteåterbetalningarna har jag av skäl
som bevillningsutskottet anfört inte funnit mig kunna förorda motionärernas
förslag. Detta är, såsom utskottet påpekat, förbundet med avsevärda
administrativa olägenheter. Utskottet har även ifrågasatt om anordningen,
trots den föreslagna förmånliga ränteersättningen, skulle ge nämnvärd effekt.
Vad utskottet anfört i sistnämnda hänseende bestyrkes av de förut
redovisade undersökningarna angående fördelningen av återbetalningsposterna.
Medelbeloppet för dessa poster är ca 240 kronor. Den i motionerna
föreslagna räntan å detta belopp uppgår blott till 8 kronor 40 öre eller 3 kronor
60 öre mer än vanlig sparbanksränta. Av det sagda torde framgå att
ränteersättningen endast skulle kunna få betydelse i fråga om avsevärt
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1956
7
större återbetalningsposter och således endast beträffande en mindre del av
det belopp som skall återbetalas i form av överskjutande skatt.
Den avsedda allmänna anslutningen skulle emellertid kunna erhållas fölen
rimlig kostnad, om staten såsom en ersättning för att överskjutande
skatt får innestå erbjuder de återbetalningsberättigade att deltaga i ett lotteri.
Staten skulle med andra ord bland dem som väntar med att uttaga
överskjutande skatt utlotta ett belopp innefattande den räntevinst som därigenom
erhålles.
En nära till bands liggande metod att anordna ett sådant lotteri skulle
vara att verkställa dragning på debetsedelsnumren. De återbetalningsberättigades
medverkan skulle härigenom kunna inskränkas till den minsta möjliga,
och även administrativt skulle vissa fördelar kunna uppnås. Dragningen
skulle emellertid bli mycket komplicerad. Därtill kommer — vilket i detta
sammanhang måste vara avgörande — att det, såvitt nu kan bedömas, inte
torde vara möjligt att skapa betryggande garantier för att dragningen blir
fullt rättvis.
LoPeriet synes med tanke härpå böra anordnas i närmare anslutning till
redan prövade former. Vad här närmast skulle kunna ifrågakonnna synes
vara en anordning med kortfristiga premieobligationer. Även en sådan anordning
kan göras mycket enkel för allmänheten.
Vad jag i enlighet härmed funnit mig böra förorda innebär följande. När
den återbetalningsberättigade på posten länmar in sitt återbetalningskort eller
utbetalningskort å överskjutande skatt, får han välja mellan att utfå beloppet
kontant eller att köpa obligationer, förslagsvis kallade skattepremieobligationer,
för hela eller en del av skattebeloppet. Ett meddelande härom bör
medfölja debetsedeln å slutlig skatt. Att de återbetalningsberättigade individuellt
kan bestämma hur mycket de vill låta innestå utgör enligt min uppfattning
en särskild fördel. Obligationerna bör av praktiska skäl endast utges
i en valör, lämpligen 100 kronor. Överskjutande belopp kan antingen utbetalas
kontant eller av den återbetalningsberättigade utfyllas till fullt hundratal.
På samma sätt bör den, vars överskjutande skatt understiger 100 kronor,
genom fyllnadsbetalning kunna förvärva en skattepremieobligation.
Äterbelalningskortens giltighet utgår den 31 januari, och då bör även obligationsförsäljningen
vara avslutad. Dragningen bör ske i april månad, och
utbetalningen av vinster och de belopp som de återbetalningsberättigade
låtit innestå — d. v. s. obligationernas kapitalbelopp — kan lämpligen äga
rum med början den 10 maj.
Å vinsterna utgår på samma sätt som gäller i fråga om vinster å vanliga
premieobligationer 20-procentig lotterivinstskatt men inte inkomstskatt.
Antalet obligationer och vinstplanerna bör i viss mån göras beroende av
anslutningen till det avsedda lotteriet. Vid vinstplanens upprättande bör tillses
att åtminstone någon vinst på ett högt belopp, l. ex. 300 000 kronor, upptages
i denna. Till eu början synes det lämpligt all räkna med ett antal
obligationer av 2 milj., motsvarande ett sammanlagt obligationsbelopp av
200 milj. kronor. Vinstplanen bör upprättas efter den principen alt 3 milj.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1956
kronor per miljon obligationer skall täcka vinstbeloppen samt de å lotteriet
belöpande administrationskostnaderna. Skulle anslutningen bli större
bör möjlighet föreligga att utge ytterligare åtminstone en miljon obligationer
och att komplettera vinstplanen enligt nyss angivna princip. Möjligen
skulle kunna ifrågasättas att i stället utge två till storlek och vinstplan lika
serier av obligationer. I den mån särskilda kostnader uppkommer för postverket
torde dessa få utgå från det under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörden.
Obligationerna bör utfärdas genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg,
På fullmäktige bör vidare ankomma att handha administrationen,
fatta beslut om utgivande av ytterligare obligationer, bestämma vinstplaner,
verkställa vinstinlösen m. m.
För lotteriet bör under sjunde huvudtiteln anvisas ett förslagsanslag om
9 milj. kronor, motsvarande kostnaderna vid det större av de förut angivna
alternativen.
Vad här förordats har närmast karaktären av ett försök, begränsat till
skatteåterbetalningen efter innevarande års taxering. På resultatet av detta
försök och de ytterligare undersökningar som kan göras får bero, om förfarandet
bör upprepas nästa år eller andra utvägar ev. får tillgripas.
Departementschefens hemställan
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) besluta att genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg
skall utfärdas skattepremieobligationer och anordnas
vinstutlottning i huvudsaklig överensstämmelse med vad
vad jag nu förordat; samt
b) å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1956/57
under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag å
9 000 000 kronor till Anordnande av vinstutlottning m. m. i
samband med återbetalningen av överskjutande preliminär
skatt.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Olof Lindberg
561558 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- BevU 1956:59 Bevillningsutskottets betänkande nr 59 år 1956 s. 8 i texten
- Rskr. 1956:360 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proportion med förslag angående visst lotteriförfarande i samband med återbetalning av överskjutande prel a1 i texten